Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:158

Onsdagen den 31 maj

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 23 innevarande månad.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

§ 2 Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet (forts.)

Fortsattes överläggningen om arbetsmarknadsutskottets belänkande 1977/78:40,

KERSTIN NILSSON (s):

Herr talman! Den borgeriiga majoriteten i arbetsmarknadsutskottet har avstyrkt den socialdemokratiska motionen 1894, 1 vår motion vill vi att systemet med obligatorisk platsanmälan nu skall utvidgas lill alt omfatta även Norrbotten, Del är ett väl motiverat krav med hänsyn lill de särskilda sysselsättningssvårigheier som finns och tenderar att kraftigt öka i Norrbotten,

Under motionens behandling har ytterligare skäl - som jag längre fram skall utveckla-framkommit, Ulskottsmajoriteten har emellertid inte låtit sig påverkas av dessa sakskäl utan hänvisar till det utvärderingsarbete som pågår. Hur länge detla utvärderingsarbete skall pågå vet man inte. I varje fall har de borgerliga inte brytt sig om att närmare precisera sig i liden, utan bara kort hänvisat till pågående utvärdering.

Motiven för alt omgående införa obligatorisk platsanmälan i Norrbotten är starka och främst dessa två: Fördel första det utomordentligt besvärliga läget pä arbetsmarknaden i vårt nordligaste län. särskilt för ungdom. För det andra finns de tekniska försutsäiiningarna alt införa anmälningsskyldighet för arbetsgivare i länet. Del är nämligen så alt daiorbaseradeplalslislor nu införs i Norrbotten.

Av försöksverksamheten i de aktuella länen framgår all systemet med allmän plalsanmälan ökat tillflödet till arbetsförmedlingen med ca 40 96. En sådan obligatorisk plalsanmälan drar inga extra kostnader, den ger tvärtom en extra effektivitetsvinst då personella resurser kan frigöras för andra uppgifter. Länsarbetsnämndens ledamöter i Norrbotten är därför, oavsett partitillhörighet, enhälliga i sitt ställningslagande för obligatorisk plalsanmälan.

Hur del tidigare besvärliga arbetsläget ytterligare förvärrats i Norrbotten framgår av statistik från länsarbetsnämnden. Arbetslösheten i Norrbotten ligger nu mer än 3 96 högre än riksgenomsnittet, 1 slutet av månadsskiftet april-maj fanns 8 400 registrerade arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar. Del var en ökning med ca 1 000 jämfört med samma tid 1977, Av de arbetslösa är 2 765 i åldrarna under 25 år. Del innebär att var tredje arbetslös är ungdom under 25 år. Trols massiva insatser från länsarbetsnämnden har

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

ungdomsarbetslösheten ökat kraftigt. Därtill lyder alla tecken på en ytterligare ökning. Genom anställningsstopp vid länels basindustrier har ungdomar ingen möjlighet nu att där 11 arbete.

Några lokala exempel. Vid Tornedalskommunernas förbunds årsmöte under veckoslutet redovisade den största kommunen Kiruna 500 arbetslösa ungdomar. Om en vecka fördubblas ungdomsarbetslösheten ytterligare då 500 ungdomar lämnar sin skolutbildning. Ingen av dem kan beredas något varaktigt arbeie.

Utöver de 5 000 feriearbeten som efterfrågas i Norrbollen kommer totalt 3 000 ungdomar från skolavslutningar ut på arbetsmarknaden. Som del nu är, är ett fast arbete i hemorten eller i länet för de flesta ungdomar en omöjlighet,

1 en rad socialdemokratiska motioner har insatser föreslagits föratt skapa sysselsättning i arbetslöshetsdrabbade kommuner. Motionerna haravstyrkts. Hade dessa förslag realiserats skulle inte längre produktionsfaktorer vara överflödiga utan erhålla en funktion på hemmamarknaden genom produktion för att fylla verkliga behov.

Från mitt ordinarie arbeie har jag år efter år upplevt allvaret i arbetslösa ungdomars situation, hur ungdomar med verklig iver och ambition gått in för sitt studiearbete för att därigenom lägga en gedigen grund för sill framtida förvärvsarbete och en självständig försörjning.

Att sedan efter avslutad utbildning, som sker i samråd med yrkesvägledare, konstatera såsom nu att det inte finns arbete, måste kännas smärtsamt för en ung människa. Det har jag exempel på. För ungdom av i dag är det viktigt att uppleva samhället såsom starkt, alt frågan om inte bara utbildning utan också arbete tillfredsställande kan lösas. Och del är angelägel att ungdom upplever samhället generöst eller, såsom de själva uttrycker del, "reko", rättvist.

Vid den pågående SSU-kongressen upplever man 1930-lalet i fråga om arbetslöshetssiffror. Det förhåller sig så att vart tionde ombud av de 300 är arbetslösa.

I Norrbotten upplever man nu ungdomsarbetslösheten som ett synneriigen allvarligt problem. Att fl ett arbete är inte bara ett problem för ungdom utan också för föräldrar, som oroas av den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. Vad blir följden av att ungdomar inte fär jobb ulan far gå länge sysslolösa? Pessimisterna talar redan om bl. a. ökad brottslighet, som följer i arbetslöshetens spår. 1 så fall är del en skrämmande utveckling. Det allvarliga läget, som för ungdomar kan leda till katastrof, har man uppfattat i såväl kommuner som landsting. Norrbottens läns landsting gör därför i år en storsatsning för att göra vad som över huvud laget är möjligt för ungdoms-sysselsättningen. Landstinget satsar 7 milj. kr. för att ge minst 500 ungdomar arbete. Genom bidrag stimulerar landstinget primärkommunerna att ordna med jobb åt arbetslös ungdom. På enahanda sätt uppmuntrar landstinget ungdomsorganisationer att anställa folk genom att landstinget betalar resp. organisations egen insats. Vidare anställer landstinget 50 arbetshandikappade i halvskyddade arbeten. Det är en berömvärd insats som landsting och

kommuner gör i Norrbotten och som ungdomsorganisationerna och ungdomarna uppskattar. De vet att kommuner och landsting av begränsade resurser satsar mer än någonsin föratt dämpa den svåra ungdomsarbetslösheten. Men det räcker ju inte. Större resurser måste till. Och det brådskar.

Mot den bakgrunden är ställningstagandet av den borgeriiga majoriteten i arbetsmarknadsutskottet svårförståeligt.

När vi socialdemokrater i delta kärva läge motionsvis kräver effektivare platsförmedling,obligatorisk plalsanmälan-ja,då framhärdar borgerligheten och säger nej.

Formuleringen att hänvisa till pågående utvärdering känns väl igen från sammanhang då man inte finner en fråga särskilt viktig. Men genom det under det senaste året uppkomna arbetsmarknadsläget, just nu särskilt beträffande ungdom, i Norrbollen är vi socialdemokrater ute i ett angeläget ärende. Det är så viktigt, att den borgerliga utskottsmajoritelens negativa ställningstagande uppfattas som nonchalant av ungdomsorganisationer och ungdomar, som nu drabbas av en mer omfattande arbetslöshet än någonsin tidigare. De kan i varje fall inle förstå de borgeriiga riksdagsledamöter från Norrbotten som bara kan säga nej till en motion, en åtgärd, som enligt en enhällig länsarbetsnämnd och andra organ skulle effektivera arbetsförmedlingen i ett särskilt drabbat län.

Ungdomar och ungdomsorganisationer i Norrbotten upplever hur det politiska klimatet förändrats och hårdnat. Man säger att det trots en tidig sommar blivit kallare och nonchalantare. Ungdomen får inte jobb. Man hör myten och talet om det individuella "lyftet",om konservativa människo- och livsideal från borgerliga aktivister.

Situationen i vårt nordligaste län är nu sådan alt inte ens den mest hårdhjärtade borde kunna avstå från någon som helst åtgärd för alt förbättra arbetsmarknadsläget, särskilt för ungdom. Vad det gäller är att bland unga människor öka tilltron till samhällets vilja och förmåga att lösa ett så angeläget problem som - arbete.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den socialdemokratiska reservationen 4.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

detta anförande instämde Frida Berglund (s).

EVA WINTHER (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan hålla med Kerstin Nilsson om att det är viktigt att ungdomarna känner att samhället är reko, men jag vill gärna påminna henne om alt ungdomar tyvärr alllid har haft det svårt i Norrbotten. Det är inget försvar förande hardet svårt idag, men även under den socialdemokratiska regeringens tid var de tvungna all flytta från Norrbotten för att få arbete.

Jag håller också med om alt situationen i Norrbotten är besvärlig. Personligen tror jag att obligatorisk plalsanmälan är bra, men vi har ju i riksdagen nyligen fattat ett beslut om att vi skall utvärdera de försök som nu pågår i tio olika län. Det är väl då rimligt alt man får tid på sig för den utvärderingen, vare sig del lar sex månader eller längre tid. Någon exakt tid

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

kan jag faktiskt inle ange. Vi har ju också nyligen beslutat om plalsanmälan även i andra län än dem där sådan redan tillämpas.

Beträffande obligatorisk plalsanmälan vill jag också säga alt statliga och kommunala myndigheter samt landsting redan anmäler sina lediga platser till arbetsförmedlingen. Vi har i många sammanhang tidigare konstaterat att de flesta arbetstillfällena i Norrbotten kommer från statliga offentliga myndigheter. Så jag tror inte alt den ökning med 40 96 som redovisats från andra håll kommer att bli lika stor i Norrbotten.

Sedan talade Kerstin Nilsson myckel väl om landstinget i Norrbotten, och det tyckte jag var trevligt, eftersom jag själv är landstingsledamot och har varit med om att falla beslut orn att vi skall satsa på ungdomarna och försöka ge dem arbeie. Men då är all märka att landstinget får ett kraftigt stöd av de förbättrade statsbidrag som den förkättrade borgerliga majoriteten har föreslagit. Man får 75 96 av lönekostnaden nu, och del bidrar lill all landstinget kan göra den här insatsen,

F, ö. skulle jag bara vilja påminna Kerstin Nilsson om att del förslag som vi nu antar innebär en förbättring av yrkesvägledningen. Beslutet om uppföljning i två år för den som sliitar i grundskolan har ju faltals lidigare, men ålgärden förstärks ytterligare. Vi ger utrymme för ett ytterligare ökat antal platser i AMU-kurser, de korta yrkesinriktade kurserna inom gymnasieskolans ram ökar i antal, och planeringsråden och distriklsarbetsnämndernas uppgifter förstärks genom att de skall ta fram en förbättrad planering och skapa beredskapsarbeten för ungdomarna,

Beträffimde de motioner som socialdemokraterna har väckt och som den borgerliga ulskottsmajoriteten avstyrkt vill jag säga, att anledningen till vårt avstyrkande är alt mycket av det som ni har föreslagit redanär på gång eller är åtgärdat.

KERSTIN NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Eva Winther glömmer bort all den positiva utveckling som ägt rum i Norrbotten under 1970-talel har vänts i sin molsais efter regeringsskiftet. Aldrig har så många haft arbeie i Norrbotten som under 1975 och 1976, men efter det borgerliga regeringstillträdet har läget blivit det motsatta,

Eva Winther och borgerligheten i övrigt har i olika sammanhang uttalat att man, i stället för den stora socialdemokratiska .satsning som skulle göras i Norrbotten, skulle utveckla småföretagsamhel för att skapa försörjning för länels invånare. Man vill. som man brukar uttrycka det, skapa en region i balans. En obligatorisk platsanmälan vid arbetsförmedlingar skulle fungera så all man fick fram uppgifter om lediga arbeten vid de små företagen. Det är just i sådana sammanhang som denna typ av syslem har sin siora beiydelse.

Efter 20 månader av borgeriigi styre borde väl den småföreiagsamhei som man inom borgerligheten talar så myckel om ha utvecklats så väl, all den kunde ge försörjning ål länets invånare. Eller är del kanske så all vi skall gå över Kölen till en arbetarregering i ett annat land, skapa ett "stålverk, i Lusekofta"?

EVA WINTHER (fp) kort genmäle:

Herr talman! Bara några ord. Kerstin Nilsson säger all utvecklingen har vänt efter regeringsskiftet och alt det har blivit så eländigt i Norrbollen. Kerstin Nilsson har lika väl som jag sen lagren av stålämnen på NJA:s gård. Kanske har hon inte sett lagren av malm i Kiruna och Malmberget. Vi behöver faktiskt kunna sälja de varor vi producerar, om del skall kunna bli några jobb i vårt land.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

KERSTIN NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag har i ett annat sammanhang sagt att det är just under lågkonjunkturen som man skall göra förutseende framtidsinvesteringar. Under en lågkonjunktur kan man satsa på uppbyggnad av företag. Av resullaisiffror som jag har sett och bedömt vet jag, all bl. a, NJA under den borgerliga regeringstiden har skurit ned investeringarna till en tredjedel av de budgeterade. Det är inte en framåtsyftande politik som har förts.

LARS WEINEHALL(c):

Herr talman! Låt mig inledningsvis instämma med arbetsmarknadsministern i dennes kommentar i går. alt propositionen inte innehåller något revolutionerande. Del finns ingen trollformel föratt lösa de problem vi nu behandlar. I dagslägel är vi bäst betjänta av att jobba vidare och förbättra den arsenal vi förfogar över inom arbetsmarknadspolitiken.

Efter alt i olika sammanhang ha lyssnat på socialdemokraterna hade jag väntat mig nya, friska idéer från oppositionen - det har ju påannonserats en hel del från det hållet. Men när man läser s-motionen och reservationerna blir man någol förbryllad. Del är bara marginella skillnader mellan socialdemokraterna och regeringspartierna.

Opposilionsföreirädare yttrade i går all det skulle varit möjligt att nå så myckel längre, om man bifallit de socialdemokratiska förslagen, men de har inte lyckats fylla dessa förpliktande uttalanden med ett lika tungt innehåll. Man behöver ju inte låta som om man tänker åka ända till Paris, om man tänker siiga av tåget redan i Södertälje,

Vi kan inle bortse från alt samhällets politik i stort har bäddat för den svåra situation på ungdomens arbetsmarknad som vi upplever i dag. Genom en näringspolitik som prioriterat rationalisering och mekanisering i stället för mer arbetsintensiva lösningar under 1960- och 1970-lalen har rekryterings-poster skalats bort. De små företagen har haft stor benägenhet att rekrytera unga människor, 1 de mindre företagens produktionsprofil har det gått bra att anställa icke yrkesmeriterad ungdom. Ungdomsarbetslösheten har således förvärrats av all den lidigare regeringen salte småförelagen på svältkost,

SmålÖreiagarproposilionen, som riksdagen nu tagit, och förslaget lill sänkning av arbetsgivaravgifterna innebär att unga människor får en förbättrad möjlighet på arbetsmarknaden.

Nu skriver vi 1978. Vi har en omfattande ungdomsarbetslöshet. Det är allvarligt att statistiken inte visar några tecken på nedgång trots alt vi satsar mer än någonsin tidigare.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Låt mig göra några reflekiioner med anledning av propositionens förslag.

Arbetsförmedlingarnas arbetsuppgifter har ökat i sådan omfattning de senaste åren all man från förmedlingarnas sida inle bedömer del möjligi att fullgöra sina mera långsiktiga åligganden, utan man får ägna all lid och kraft åt akuta problem,

AMS begäran om ytterligare personallörslärkningar är välmotiverad. Arbetsmarknadsministern utlovade i går en utökning av AMS personalstab. Jag noterar delta löfte med tillfredsställelse. Del ärju ändå så all vi genom denna proposition kommeratt ålägga distriktsarbelsnämnderna och därmed förmedlarna ännu mer arbete - lål vara att det på sikt förhoppningsvis kommer alt förändra arbetsbördan, när samordning och planering börjar ge resultat.

Distriktsarbelsnämnderna behöver lid all finna sin arbetsform. Vi har använt det gångna året till alt finna arbetsformer och tränga in i problemen. Självklart betyder det uppdrag som dagens riksdagsbeslut innebär en stor konkret utmaning för alla distriktsarbelsnämnder. Vi får se vad som är möjligt att göra - vad gäller beredskapsplanering och praklikanskaffning på frivilligheiens väg. Men distriktsarbelsnämnderna behöver i dag kansliresurser för att nämndernas ledamöter skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern har delta i åtanke när han utarbetar kommande propositioner.

SSA-råden, som nu har fungerat en tid, har begränsade SYO-resurser. För att i någon män kompensera detta har vi i det SSA-råd som jag arbetar i låtit ledamöterna i rådet fl konkreta arbetsuppgifter i stället. Jag tror all del ligger en bra tanke häri: detla partssammansatia organ har i sig stora tillgångar som - beroende på vilka arbetsformer SSA-råden väljer - kommer lill sin rält eller glöms bort. Det är viktigt alt SSA-råden inte blir sammanträdesmaskiner utan samarbeismaskiner.

Just därför har vi tillsalt arbetsgrupper med bestämda arbetsuppgifter, där en av grupperna har fltt praktikfrågorna på sin lott.

Del är i dag för tidigt att bedöma om frivilligheiens väg är framkomlig eller ej. Jag tror att man inte skall underskatta att del på arbetsgivarsidan finns ett starkt intresse för alt ställa upp föratt slippa den byråkrati och den belastning i övrigt som ett obligatorium skulle leda till. Men, herr talman, jag tror att vi längre fram kommer all behöva obligaloriet i platsanmälan, i praktikanskaffningen och när del gäller beredskapsplaneringen. Jag tror all erfarenheterna de kommande åren kommer att visa det. Men jag ställer upp på en period av frivillighei.

Ungdomsarbetslösheten får mycket snart allvarliga regionalpolitiska konsekvenser. Framtiden håller - bildligt talat - på att flytta ifrån de undersysselsaiia områdena. 1 del inre stödområdet far en ytterligare uigles-ning - som då adderas till den tidigare avfolkningen - myckel besvärande effekter. Här krävs särskilda insatser - och del som krävs är främst nya insatser från landsting och kommun.

Därför är det angeläget med en skatteomläggning som i första hand inriktas

på all åstadkomma en effektiv kommunal skalleutjämning. Genom att kommunal skalleutjämning priorileras framför marginalskatlesänkningar får reformen en social profil. Härigenom kan kommuner som i dag har stora ekonomiska problem göra insatser både för att åstadkomma beredskapsjobb och för att skapa nya permanenta arbetstillfällen inom vårdsektorn, barntillsyn, service etc. En effektiv skatteutjämning är en viktig åtgärd för att stärka kommunernas möjligheteratt bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Föratt viskall kunna klara ungdomsarbetslöshetsproblemen underett litet längre tidsperspektiv är det främst två områden som måste samverka: allmänna sysselsättningsskapande åtgärder och en utbildningsreform som förverkligar en varvad utbildning i ungdomsskolan.

Jag avser inte att ytterligare fördjupa mig i en näringspolitisk analys. 1 stället vill jag kort beröra den varvade utbildningens möjligheter.

1980-talets skola kommer att få mycket stora arbetsuppgifter. Den skall inte bara förmedla kunskap enligt traditionellt synsätt: lära ut räkning, skrivning, läsning och dylika kunskaper. Den skall dessutom klara ut den svåra uppgiften att vara arbetslivsförberedande. Den skall ge en social fostran.

1980-talels skola skall inte bara komma lill rätta med det problem som ligger i överteoretisering och isolering från samhället i övrigt. Den måste dessutom utformas så all den blir yrkesförberedande på ett helt annat sätt än hittills. För framtiden kommer en allt större del av de unga att beredas jobb inom tjänstesektorn. Delta ställer i sig mycket stora krav på en yrkesförberedande ungdomsskola.

Del är inlressani och värdefullt alt det numera finns en bred uppslutning omkring den varvade utbildningens fördelar, 1 propositionen slås fasl att vi genom kombinationen leoriperiod-praktikperiod når både pedagogiska och samhälleliga fördelar - för att inte lala om de fördelar som ungdomarna förväntas uppleva. Jag är övertygad om all den försöksverksamhet som nu skall sätta i gång kommer att visa allt detta. Jag har i denna del av regeringsförslagei bara en randanmärkning: Varför begränsa denna ulbild-ningsform till ungdomar som har varit arbetslösa en tid? Vad är det för poäng med all först låta dem gå arbetslösa något år efter nian, innan de skall få rätt lill denna utbildningsform? Den erfarenhet vi har från Umeå kommun -där vi 1976 gjorde en försök med precis denna utformning - var att ungdomar som tröttnat på nian var intresserade av den varvade utbildningens möjligheter och stimulerades av detta.

Det vore värdefullt om det i försöksverksamheten gavs möjlighet för kommunerna alt anta även ungdomar som lämnat nian men inte vill fortsätta i den ordinarie gymnasieutbildningen och låta dem komma med i försöksverksamheten.

Avslutningsvis villjag redovisa ett förslag till varvad utbildning som haren annan inriktning och en annan utformning än propositionens. Det viktiga med den modell lill varvad utbildning som utarbetats av Centerns ungdomsförbund är alt den skall ses som en väg till komplett gymnasieutbildning och att den skall omfatta hela ungdomsskolan.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Nr 158 Enligt denna modell skulle läsåret indelas i tre terminer: under två av

Onsd'ieen den terminerna skall man läsa i skolan och under den tredje terminen skall man

31 mai 1978 praktisera i arbetslivet. Praktiken skall fördelas mellan olika samhällsområ-

_____________ den: exempelvis första läsåret inom vårdsektorn, andra året inom service-

Åtsärder mot ung- '"5'"''' ' tredje läsåret inom industrisektorn, for all alla därigenom skall domsarbetslöshet kunna ges en mångsidig bild av arbetslivet.

Jag är övertygad om alt den arbetslivserfarenhet som den varvade utbildningen ger upphov till ärav stort värde.oavsett om man skall agna sig åt teoretisk eller praktisk verksamhet som yrkesverksam. Kanske ärdet så all de som har en klar teoretisk intresseprofil bäst behöver praktiken.

Värvning skulle alltså vara en utomordentlig yrkesvägledning, den skulle ge direkierfarenheierav arbetslivet. Det skulle förebygga skollröiihel och ge redan skoltrötla elever ny stimulans.

Som utskottet framhåller ligger det nu på gymnasieutredningens bord all utforma 1980-ialels ungdomsskola. Förväntningarna ute i landet på en reform enligt den modell jag skisserat är stora. Jag är övertygad om all en ulbildningslösning av delta slag skulle skapa en radikalt annorlunda situation än dagens. Frågan är om inle dess viktigaste effekt skulle vara all återknyta en naturlig kontakt mellan unga och gamla -och därmed ge ungdomen en ny självkänsla, att bygga på och utveckla för framtiden.

Med dessa förhoppningar vill jag, herr talman, yrka bifall till utskottets hemställan,

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Bara några fa ord angående vad Lars Weinehall sade. Han har givit ett framtidstestamenle för 1980-laleis skola, som skall bli yrkesförberedande. Det är ju inga nyheter i egentlig mening.

Jag begärde ordet på grund av vad Lars Weinehall sade om försöksverksamheten. I går debatterade vi den frågan. Jag sade då, och vi säger i reservationen: Varför låter man inte den försöksverksamhet som bedrivs exempelvis i Göteborg få fortsätta? Varför gör man en så obetydlig satsning på en försöksverksamhet, med endast 200 platser, om nu Lars Weinehall talar för den borgerliga majoriteten? Del ärju dena som är skillnaden mellan oss och den borgerliga majoriteten. Ni använder ord - men ni måste göra någonting praktiskt.

1 går i debatten sade jag till Pär Granstedt: Ungdom är ungdom under en mycket kort lid. Det går inte alt hålla på och lala om dessa problem - vi måste lösa dem praktiskt nu. Del är del som vi föreslagit i reservationen.

Om det är som Lars Weinehall säger, ge då nu korten beskrivning a v vad ni har gjort i de här frågorna, och vad ni tänker göra, mer än detta att peka på 1980-talels skola som en yrkesförberedande ungdomsskola och detta alt uttala förhoppningen att den nya gymnasieskolan skall lösa de här problemen. Del dröjer ju sex sju år innan vi ser någol resultat av del.

LARS WEINEHALL (c):

Herr talman! Del är inle nödvändigt alt upprepa den debatt som Pär Granstedt och Bengi Wiklund hade i går. Jag känner ingen anledning all göra det, och jag tror alt den skulle få samma slul.

Vad jag har velat understryka med milt inlägg är den långsiktiga väg som vi måste gå för att åstadkomma en bättre situation än tidigare. Jag är övertygad om all de erfarenheter som vi kommer all få av den försöksverksamhet som skall genomföras kommeratt bana väg för en stor gymnasiereform med just den inriktning som jag har talat om.

Beträffande herr Wiklunds synpunkter på försöksverksamheten ber jag att fa hänvisa till den tidigare diskussionen. Väsentligt är att det förslag som regeringen har framlagt inte innebär en sådan begränsning i omfånget som socialdemokraterna har velat göra gällande. Däremot gäller begränsningen den vetenskapliga utvärdering som skall göras av försöksverksamheten. Det är en väsentlig skillnad mellan de två sakerna.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

'.ärder mot ungdomsarbetslöshet

PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Det är synd att Bengt Wiklund har ett så kort minne. 1 går ägnade både jag och flera andra rätt mycket möda åt alt förklara för Bengt Wiklund vad utskottsmajoritelens belänkande egentligen innebär på de här två punkterna som han tar upp.

När del gäller försöksverksamheten i Göteborg innebär inle utskottsmajoritelens förslag all den skall behöva avbrytas. Vi hänvisar lill de pengar som finns reserverade hos skolöverstyrelsen och som kan användas för del ändamålet.

Beträffande försöksverksamheten med korta yrkesinriktade kurser innebär inle 200 platser något tak för hur många elever som kan antas, utan det är betydligt fler. Regeringen har redan lidigare anvisat 3 700 årselevplatser.

Detta höll vi på och tjatade rätt utförligt om i går, och det är tråkigt alt höra all Bengt Wiklund hade glömt alltsammans när han klev upp ursängen i dag på morgonen.

BENGT WIKLUND (s):

Herr talman! Lars Weinehall säger all del han och de borgerliga har sagt skall bana väg för en stor gymnasiereform. När blir den verklighet, Lars Weinehall? Svara på den frågan, så skall jag nöja mig med del!

Det kommer kanske. Pär Granstedt, att vara välsignelsebringande för oss all ha ett kort minne från debatten i går, då Pär Granstedt sade att det blir byråkrati i de regionala planeringsråden för all man tillsätter en sekrelerarljänsl på halvtid.

LARS WEINEHALL (c):

Herr talman! Bengt Wiklund frågar mig när den nya gymnasieskolan skall bli verklighet. Jag hoppas alt del blir mycket snart. Nu håller gymnasieui-redningen på att jobba med detla, och det är min förhoppning att man myckel snart skall kunna sätta i gång försöksverksamhet även med den modell som

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

jag har skisserat.

Jag tolkar Bengt Wiklund så att han också kommer alt hjälpa lill att backa upp dessa uppfattningar. Del finns en bred överensstämmelse mellan våra uppfattningar i del här avseendet. Del bådar gott för fortsättningen. Jag hoppas all vi får en 1980-talets skola med en varvad utbildning. Den behövs.

Överiäggningen var härmed slutad.

TALMANNEN: Propositioner ställs först angående utskottets motivering beträffande avsnittet Inledande synpunkter. Därefter företas utskottets hemställan och därtill hörande motivering till avgörande momentvis.

Utskottets motivering beträffande avsnittet Inledande synpunkter Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr I av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren godkännerarbetsmarknadsutskottets motivering beträffande avsnittet Inledande synpunkter i betänkandet nr 40 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits i reservationen nr 1 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161

N3j - 141

Avstår - 12

Moni. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 838 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandet nr 40 mom, 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 838 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars Werner begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 14

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1907 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1907 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 15

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 1907 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del samt nr 1927 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 1907 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del samt nr 1927 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Ja - 299 Nej - 15

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 6 och 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 6 och 7 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 163 Nej - 152

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 8 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars Werner begärde rösträkning

verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 299

Nej - 15

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 3 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl, samt 3:o) motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Erik Johansson i Simrishamn begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Lars Werner begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående arbetsmarknadsutskottets hemställan i betänkandet nr 40 mom. 9 antar reservationen nr 3 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Ja - 144

Nej - 14

Avstår - 153

1 enlighet härmed blev följande voieringsproposiiion uppläsl och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 9 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 161 Nej - 154

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlets hemställan, dels reservationen nr 4 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottels hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 161 Nej - 154

Mom. II

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 12

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

belänkandet nr 40 mom. 12 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Ja - 299 Nej - 15

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i

Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 13 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Ja - 161 Nej - 154

.Mom. 14 och 15

Kammaren biföll vad utskortet i dessa moment hemställt.

Mom. 16

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 16 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 161 Nej - 154

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

2 Riksdagens protokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 160 Nej - 154

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 18 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 160 Nej - 153

Mom. 19-21

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 22

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 278 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 22 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 278 av Lars Werner m. fl.

Ja - 298 Nej - 16

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Mom. 23

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 24 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Wiklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160 Nej - 154

Mom. 25 och 26

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 27

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 27 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bengt Wiklund begärde

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160 Nej - 153

Mom. 28

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Erik Johansson i Simrishamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskotlels hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 28 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 160 Nej - 154

Mom. 29

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 29 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 161 Nej - 154

Mom. 30

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 30 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Ja - 162 Nej - 154

Mom. 31

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 14 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bengt Wiklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 31 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av Erik Johansson i

Simrishamn m. fl.

Ja - 161 Nej - 154

Mom. 32

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 33

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlets hemställan, dels motionen nr 1927 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars Werner begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 33 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1927 av Lars Werner m, fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Lars Werner begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 16

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1907 av RolfHageloch Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 40 mom. 34 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1907 av Rolf Hagel och Alf

Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300 Nej - 15

Mom. 35-39

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 3 Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1977/78:74 med anledning av propositionen 1977/78:123 om statliga garantier för lån till skogsindustrin och propositionen 1977/78:180 om lån till Norriands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner.

I propositionen 1977/78:123 (industridepartementet) hade föreslagils att riksdagen skulle

1. godkänna de av föredragande statsrådet anförda riktlinjerna för åtgärder

för all underiätta skogsindustrins upplåning,

2. bemyndiga regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,

3. till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen läggs fram förslag om tidsbegränsade åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Regeringen föreslås få bemyndigande att under år 1978 ikläda staten garantier för sådan upplåning till ett sammanlagt belopp av högst 900 milj. kr. Till kreditgarantierna avses knytas vissa villkor i fråga om bl. a. ökning av ägarkapitalel i företagen."

1 propositionen 1977/78:180 (industridepartementet) hade föreslagits att riksdagen lill Lån lill Norriands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd skulle anvisa ett investeringsanslag av 400OCK) 000 kr.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Beträffande denna propositions huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås att 400 milj. kr. anvisas för lån med villkoriig återbelalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Avsikten är att regeringen vid behov skall, helt eller delvis, kunna ställa lånet till företagets förfogande. Regeringens beslut kommer härvid att ske på grundval av bl, a. den analys och de förslag till åtgärder i syfte alt säkerställa företagets fortsatta drift i rationella former som kan komma att läggas fram av en särskilt tillkallad kommitté."

I detla sammanhang hade behandlats

dels den med anledning av propositionen 1977/78:123 väckta motionen 1977/78:1817 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen godkände de i motionen redovisade riktlinjerna för åtgärder för att underiätta skogsindustrins upplåning,

dels de med anledning av propositionen 1977/78:180 väckta motionerna 1977/78:1954 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande villkoren för lån till Norriands Skogsägares Cellulosa AB,

1977/78:1963 av Hans Lindblad (fp) och Per Gahrton (fp),

1977/78:1964 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts 1. i första hand att riksdagen för bifall till propositionen uppställde följande villkor:

a) ovillkoriig återbelalningsskyldighet,

b) att sysselsättningen vid fabrikerna i Sandviken och Hissmofors garan-

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

terades intill dess annan sysselsättning ordnats av förelaget, c) att riksdagen gavs full insyn i hur pengarna användes, 2. i andra hand om yrkandet under 1 icke vann riksdagens bifall all

riksdagen skulle avslå propositionen 1977/78:180,

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöte väckta motionerna

1977/78:347 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen uttalade sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin i statlig ägo,

1977/78:480 av Gunnar Olsson (c),

1977/78:599 av Åke Gillström m. fl. (s),

1977/78:602 av Ivar Högström m. fl. (s) och

1977/78:1638 av Gustav Lorentzon m. fl. (vpk), vari hemställts alt riksdagen skulle

1. uttala sig för bildandet av ett bolag, bestående av staten och skogsbolagen som medintressenter, med uppgift att omhänderta och i största möjliga utsträckning i produktion utnyttja fiberbankarna i sjöar och vattendrag,

2. hos regeringen hemställa om omedelbara åtgärder för bildandet av detta bolag och att förslag förelades riksdagen, vari även innefattades fördelning av kostnadsansvaret.

Utskottet hemställde

1. beträffande användning av s. k. 75 96-bidrag till företag inom skogsindustrin att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del,

2. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin att riksdagen skulle

a) med bifall lill propositionen 1977/78:123 mom. 1 och med avslag på motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,

b) med bifall till propositionen 1977/78:123 mom. 2 bemyndiga regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1977/78:123 mom. 3 till Täckande av föriuster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. beträffande ovillkoriig återbetalningsskyldighet som villkor för lån till NCB att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 a,

4. beträffande insyn i NCB som villkor för lån att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 c som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om statlig revisor i företaget,

5. beträffande konvertibla skuldebrev som villkor för lån till NCB att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del.

3. beträffande anslag för lån till NCB att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:180 och med avslag på motionen 1977/78:1964 yrkandet 2 till Lån lill Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisade ett invesieringsanslag av 400 000 000 kr.,

4. beträffande handläggningen av ärenden om utbetalning av lån till NCB alt riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1963 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande sysselsättningen vid nedläggningshotade anläggningar inom NCB att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:19541 ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 b som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande förstatligande av den privata skogsindustrin att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:347,

10. beträffande skogsindustrins strukturfrågor att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:599,

11. beträffande skogsindustrins råvaruförsörjning att riksdagen skulle

a) avslå motionen 1977/78:480,

b) avslå motionen 1977/78:602.

c) avslå motionen 1977/78:1638.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Följande tre reservationer hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s):

1. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin, vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa att riksdagen skulle

a) med anledning av propositionen 1977/78:123 mom. 1 och med bifall till motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del godkänna de av reservanterna angivna riktlinjerna för åigärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,

b) med bifall till propositionen 1977/78:123 mom. 2 bemyndiga regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,

c) med bifall lill propositionen 1977/78:123 mom. 3 till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa e!( rörslagsanslag av ] 000 kr..

2. beträffande insyn i NCB som villkor för lån, vari reservanterna ansett att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 c som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om statlig revisor och statliga styrelserepresentanter i företaget.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

3. beträffande konvertibla skuldebrev som villkor för lån lill NCB, vari reservanterna ansett alt utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:19541 ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Till belänkandet hade fogats ett särskilt yttrande beträffande användning av s. k. 75 96-bidrag till företag inom skogsindustrin av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (samtliga s).

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s):

Herr talman! Frågan om bistånd lill den svenska skogsindustrin har väckt ganska stor uppmärksamhet i den allmänna debatten. Framför allt har det gällt dels. k. NCB-lånel. Det är därför av intresse att notera, att förslaget från regeringen om en kreditgaranliram på 900 milj. kr. kom först och att riksdagens ledamöter hade att bedöma den propositionen tidigast. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen såg del för sin del som angeläget att medverka till kreditgivningen, för alt därmed klara företagens fortbestånd och möjligheter att bereda sysselsättning. Men vi fann tyvärr att regeringen inte velat foga några villkor till lån och garantier som skulle ha gett de anställda i företagen mera av trygghet i arbetet under den närmaste framliden.

Vi ställer oss inte oförstående lill alt strukturproblemen inom skogsindustrin kan medföra nedläggningar av förelagsenheter eller begränsningar av verksamheten. Men vi vill ställa ett krav på företagen, och det är alt om en förändring blir oundviklig skall den ske i socialt acceptabel form. Med delta avser vi alt det skall ges god tid för överläggningar mellan företagsledning och anställda, liksom med kommunala och regionala företrädare, I de överiägg-ningarna skall kunna diskuteras om del finns alternativ till företagens program, om tidpunkten för varsel och eventuell nedläggning kan skjutas framåt i liden. Vidare bör diskuteras om ersättningsindustri kan etableras på berörda orter osv.

Samhället frånhänder sig en möjlighet att påverka utvecklingen om man inte som förutsättning för stöd är angelägen om att också ställa vissa krav.

Utifrån den här principiella uppfattningen kunde vi dels godta kreditramen, dels föreslå väsentligt gynnsammare villkor för lånen. Vi förordade alt regeringen skulle kunna medge amorteringsfrihet under de två första åren av lånets löptid, likaså att under de två första åren bevilja anstånd med räntebetalningen. Men förutsättningen skulle vara att inga nedläggningar fick ske under de två åren eller under tiden för anstånden.

De två år som nu ligger framför oss bör enligt vår mening vara ett tidsutrymme inom vilket skogsindustrin kan återhämta sig och ett mer normalt konjunkturläge inträda.

Vi hann, herr talman, inte myckel mer än presentera våra förslag i gruppmotionen förrän regeringen förde fram nästa proposition rörande

skogsindustrin. Den gällde frågan om ett speciallån till NCB, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Man frågar sig onekligen vad det var som inträffade under denna korta lid mellan de två propositionerna.

Förklaringen ligger antagligen i vad statssekreterare Lars Wohlin uttalat i en debatt arrangerad av och refererad i Svenska Dagbladet. Han säger bl. a.: Den ekonomiska krisen har varit så dramatisk. Se bara på propositionen om stöd till skogsindustrin. De principiella linjerna höll bara i Gorton dagar,sedan blev vi tvungna att formulera proppen om stöd till NCB,

Regeringen hade upptäckt svårigheterna att planera. Men skröpligare än så barkandet väl inte vara. Regeringen har tagits med överraskning. Krediter på

normala villkor var inte tillräckliga. " den finansiella situationen är

mycket besvärlig för några av de större företagen och då i första hand de av skogsägarerörelsen ägda skogsindustrierna", står det att läsa i inledningen lill proposition 180, och så följer: "För Norriands Skogsägares Cellulosa AB (NCB)ärden finansiella situationen så allvarlig att förelagets fortbestånd är i omedelbar fara." Föredraganden säger vidare: "En snabb och okontrollerad utslagning av företagets anläggningar kan därför komma att ske om inte särskilda åtgärder vidtas under samhällets medverkan."

Till vem kan företag och anställda sälla sin lit i en besvärlig situation om inte till samhället? Gemenskapens och kollektivets insatser har under de senaste åren fått spela en avgörande roll för att rädda företag och sysselsättning i varven, inom järn-och stålindustrin och på många andra områden. Det är i och för sig inte märkligt att motsvarande insatser kan behövas för skogsindustrin. Men alla sådana här åtgärder riskerar all bli alldeles för defensiva. De borde innehålla väsentligt mer av framåtsyftande moment, inte enbart söka bevara utan också inrikta på en ökad styrka och slagkraft i gynnsammare lägen, exempelvis genom väl inpassade investeringar. Det är bra om man kan medverka med kapital för att hålla i gång verksamheterna och möjliggöra diskussion och rekonstruktion. Åtskilligt av lid och möjligheter tappas emellertid bort om man inte samtidigt söker efter lösningar som är aktivare både i krisdrabbade företag och i branscher där problemen inle hopat sig och nått samma besvärande omfattning.

Vad som skett inom Volvo är en parallell av intresse. Av de knapphändiga uppgifter som lämnats förefaller det som om Volvos ledning funnit sig nödsakad att gå ut på andra kapitalmarknader än den svenska för att lösa i första hand utvecklingsproblem. Man kan vara angelägen om nordiskt industriellt samarbete även om man finner anledning till påpekandet att långivaren eller den nye ägarinlressenten har förmånen eller möjligheten att ställa krav på motprestation.

Det finns i den senaste utvecklingen inom svensk industri oroande inslag, och de gäller inte minst benägenheten all väsentligt öka investeringarna i verksamheter utanför vårt land och alt sälja av delar av produktionen, som då också går förlorad för sysselsättningen i vårt eget land. Det kommerav allt alt döma inle an bli så lätt att ersätta bortfallet av arbeten. På industrisidan rör det sig hittills, av alla tecken att döma, om reduktion. Den kreditfinansiering

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

som nu diskuteras för skogsindustrin är en nödvändig hjälp. Jag upprepar: viktig nog. Men vad händer i nästa steg för bl. a, den skogskooperaliva rörelsen? Det är sedan länge känt att såväl NCB som Södra Skogsägarna har långt framskridna planer på investeringar i vidareförädling. Sakkunniga bedömare framhåller all dessa satsningar väl svarar mot ett behov, främst på EG-marknaden, under 1980-talet. Man förutser ett visst underskott ute i Europa på bl. a. papper och kartong. Nog borde det vara en viktig uppgift för regeringen att söka medverka till en upplåning av erforderiigt investeringskapital, så att de här projekten och en rad motsvarande kunde genomföras i ett läge där vi, som nu, har tillgång till såväl material som arbetskraft.

Den borgerliga regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten har avvisat våra propåer om strukturfonder, för alt medverka lill en skyndsam anskaffning av invesieringskapilal, ulan all sälta något annat i stället.

Om nu även skogsindustrin tvingas ul lill utländska finansiärer, som begär eller erbjuds ägariniressen i de nya anläggningar som skall byggas, faller domen hård över den borgerliga regeringen och riksdagsmajorileien. Våroro inför en sådan utveckling får näring av den envishet med vilken ulskolis-majoriteten avvisar varje vårt förslag om kapitalanskaffning för skogsindustrin genom riktade nyemissioner till fjärde AP-fonden eller Investeringsbanken. Samma motstånd reses mot våra förslag att garantier och lån skall utfärdas mot konvertibla eller inlösningsbara skuldebrev, I diskussionen har man anfört: Ni vill bara socialisera skogsindustrin. Till detla villjag säga: Vi hoppas liksom ni på den borgerliga sidan att de biståndsaktioner som nu diskuteras skall lyckas. Vi är lill freds med all regeringen tagit ett allvarligt grepp om strukturproblemen inom den del av skogsindustrin som ägs av de skogskooperativa rörelserna. Den särskilda utredningen har också vårt förtroende, det må gälla vettiga förslag för låneutbeialning, villkor och en prövning av vad som kan vara erforderligt i fråga om organisation och administration. Vi kommer självfallet att noga följa vad regeringen gör av de förslag som kommer från kommittén. Vi vill inle komma åt skogsägarrörel-sens fortbestånd. Men om, som vi uttryckt det i vår reservation, krisläget förvärras, om företagen råkar på obestånd, som uttrycket i propositionen lyder, vad händerdå med de stora summor som vi nu är beredda att tillskjuta? Det sägs ingenting om detta i propositionerna eller i utskottsmajoritelens skrivning. Det är dock fråga om 400 milj. kr. till NCB och ännu mer till andra företag, och delta av skallebetalarnas medel.

Om den norska och den belgiska regeringen mot Volvo ställer krav på ägargemenskap och inflytande över sina satsade pengar, tycks den svenska regeringen finna delta helt i sin ordning. Men om vi å de svenska medborgarnas vägnar ställer motsvarande krav, om utvecklingen i de här företagen skulle gå snett, då har man på borgerligt håll inget intresse, inte ens av att hålla möjligheten öppen fören sådan intressediskussion som den vi fört i vår reservation och som går ut på alt helt eller delvis kunna förvandla skuldebrev lill aktier.

Vi var, herr talman, spända på del familjegräl som tycktes vara i faggorna till följd av den motion som släppts fram från folkpartiets sida. En par

riksdagsledamöter från detta parti hade ju bl, a, skrivit: "Eftersom NCB i för svenska företag extrem grad förknippas med politiker, nämligen ledande gestalter i en av regeringspartierna, måste ett eventuellt stöd till NCB ges i sådana Ibrmerait inga misstankarom otillböriigt gynnande kan uppkomma. Handläggningen av frågan måste därför präglas av stor öppenhet." Möjligen kunde del här ha tillåtits som ett stämningsutbrott i juniorkammaren. Något allvar bakom har vi inte kunnat upptäcka. Nej, motståndet från de borgeriiga har varit kompakt när det gällt varje förslag om insyn och möjligheter till påverkan från riksdagen genom representation i företagens styrelser eller pariamentariska representanter i ulredningskommittén.

Vi noterar naturligtvis med viss tillfredsställelse enigheten om utskotlets uttalande an regeringen bör utse en revisor i NCB. Mer blev det inte av all uppblåsthet omkring NCB-proposilionen.

Herr talman! Efter dessa mera allmänna randanmärkningar till de föreliggande förslagen finner jag skäl anföra, att vi uppskattar enigheten i frågan om att ge skogsindustrin ett välbehövligt stöd och att del främst är omtanken om sysselsättningen i regioner, som redan har det besvärligt, som varit vägledande. Men jag är övertygad om att vi inie skulle kommil till dessa resultat i utskottet, om vi inte samtidigt hade haft insikt om den mycket stora betydelse skogsindustrin har för vårt lands ekonomi och för sysselsättningen,

1 en studie, som utförts på uppdrag av Skogsindustriernas samarbetsut-skolt, belyses näringens totala insats i samhällsekonomin 1976, Det kan finnas anledning att återge bara några uppgifter i studien:

"Skogsnäringen sysselsätter ca 300,000 personer och svarar för en nettoexport på ca 15 miljarder kronor. Det totala produktionsvärdet är ca 39 miljarder kronor och utgör 5 96 av BNP."

Redan i börian av 1970-lalet gav de anställda genom sina organisationer till känna farhågor för skogsindustrins framlid. Man pekade främst på två problem: för del första en pågående utbyggnad av industrikapaciteien, som gick långt utöver tillväxten i råvarubasen. och för del andra behovet av en angelägen omstrukturering genom investeringar i vidareförädling, som på sikt skulle ge ett bättre ekonomiskt ulbyie. Man ställde krav på en långsiktigt program och mera av planering. Skogsbranschrådei, med företrädare för samhället, företagen och de anställda, gavs uppdraget av den socialdemokratiska regeringen all utarbeta ett långtidsprogram. Den borgerliga regeringen har övertagit denna organisation och enligt vad jag förstått låtit den arbeta vidare. Aviseringen av programförslag lill kommande riksmöte har vi noterat. Från vårt parti och den fackliga rörelsen har vi en god beredskap på delta område i del programutkast vi nyligen offentliggjort.

Vi kan naturligtvis inle närma oss de här programlösningarna med en spolierad skogsindustri. 1 rekonstruktionsdiskussionen kan man dock inte undgå alt söka efter orsakerna lill svårigheterna och inle minst att ställa frågan varför bekymren synes vara störst inom skogsägarrörelsens företag,

1 proposition nr 180 sägs om NCB:

"Förelagets expansion har skett i mycket snabb takt. De svårigheter att

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. 171.

finansiellt konsolidera verksamheten som ofta inställer sig i expansionsskeden, har i hög grad gällt NCB." Jag tror, herr talman, att denna bedömning också gäller om Södra Skogsägarna.

Intresset för expansion synes ha varit större än intresset för konsolidering. Kanske har man också råkat ul fören "farlblindhet" under de senaste goda åren, då vinsterna blev mycket stora och generositeten, främst mot medlemmarna, skogsägarna, blev stor. Felbedömningar, som skogsföretagen inte varit ensamma om, beträffande konjunktursvackans längd har givetvis även inverkat. Generositeten har spelat sin roll för råvarukostnaden och därmed för konkurrensförmågan.

Det är berättigat att i den nu uppkomna situationen ställa krav på ansvar från skogskooperationens medlemmar. Nu måste de medverka i de ekonomiska åtagandena för framtiden. Det förefaller inte så välbetänkt av NCB-ledningen att avhända sig den företagsägda skogen. Om medlemmarna skulle kunnat köpa den, bör de väl också haft förutsättningar att i stället bidraga till ett ökat aktie- eller andelskapital, med skogstillgångarna inom rörelsen som tillgång. En sådan lösning förefaller vara på väg. Därmed ges underlag för att bevara de huvudsakliga anläggningarna inom landet intakta. Vad som av mera långsiktiga,strukturella motiv börskeäven inom den skogskooperativa rörelsen har. om riksdagen följer utskottets förslag, möjligheter att ske i de sociala former som vi är angelägna om, dvs, utan abrupta varsel och nedläggningar.

Jag tänker på utskottets enhälliga uttalande om tillämpningen av det s. k. 75-procentsbidragel för skogsindustrin under det ömtåliga skede som ligger närmast framför oss.

Del vore, herr talman, inom parentes sagt.en nåd att stilla bedja om att den borgerliga majoriteten kunde inse värdet av denna stödform även på andra områden - exempelvis varven, herr industriminister.

Herr talman! Jag tillstyrker utskottets föreliggande betänkande beträffande lån och garantier, men med angivande av de villkor vi framfört i våra reservationer till betänkandet.

GUSTAV LORENTZON (vpk):

Herr talman! Skogsindustrin var ingen helig ko. Man kunde tro det under de stora vinstgivande åren när det talades om övervinster och när man egentligen inte visste var man skulle göra av allt intjänat kapital. Men vad som drabbat andra industribranscher kan när som helst vara aktuellt även för skogsindustrin. Det lån på 900 milj. kr. som nu skall ställas till förfogande för skogsbolagen talar sill klara språk. Propositionen 180 om lån lill Norrlands Skogsägares Cellulosa AB talar ett än nu tydligare språk. Det gäller ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighel, vilket - om jag fattat saken rätt - innebär att summan kommer att betalas tillbaka om företaget går med vinst. Om företaget blir bankrutt, betalas skallebetalarnas pengar inle tillbaka,

1 vpk-motionen 1964 sägs det bl, a. all de största farhågor kan hysas för att de privata skogsbolagen använder direktör Gunnar Hedlund och NCB som murbräcka. Om föreslagen subvention ges NCB. kommer säkerligen de

privata skogsbolag som anser sig vara i behov av dylika subventioner omgående alt ställa samma begäran. Enligt uppgifter i pressen ligger även Södra Skogsägarna ekonomiskt myckel illa lill och skulle vara i behov av samma subventioner som NCB kan räkna sig lill godo. Privata skogsbolag, Mo och Domsjö m. fl. - del är ett ljugotal enligt utskottsbetänkandet - har genom sin ledning uttalat farhågor för fortsall osiörd drift. Det blev dock märkbart tyst från de privata skogsbolagen sedan NCB genom sin direktör Gunnar Hedlund gjorde sin beramade framstöt till regeringen om ekonomisk hjälp. Man har liksom inväntat beskedet från regering och riksdag. Nu är beskedet klart. Nu kan skogsbolagen i första hand börja räkna den s. k. övertaliga arbetskraften, antalet avgör de själva. Här erhålles i ställiga pengar -skattebetalarnas pengar - 75 96 av de anställdas arbetslön. Profiterna, som dessa anställda arbetar in till bolaget, flr bolaget givetvis självt behålla. Denna subvention gäller enligt ulskottsbetänkandel hela skogsindustrin, alla företag.

Vi i vänsterpartiet kommunisterna är inte överens med utskottet om denna generositet lill skogsindustrin. Vi skulle under punkten I i utskottets hemställan beträffande användningen av dessa s. k. 75-procentiga bidrag till företag inom skogsindustrin ha velat avge ett särskilt yrkande om alt sådant bidrag t. v. endast skall utgå till NCB:s fabriker i Sandviken och Hissmofors. Här är dessa arbetsplatser direkt hotade av nedläggning, och för att rädda sysselsättningen för dessa 400 anställda finns tydligen ingen annan väg att gå just nu, NCB tar inget ansvar för sina anställda. Men då vänsterpartiet kommunisterna inte är med i något utskott, hade vi inte möjlighet att framlägga något förslag, och vi kan enligt uppgift i varje fall inte just nu i denna kammare ställa någol yrkande. - Jag har velat säga detta i det här sammanhanget.

Hur har skogsindustrin kunnat hamna i ett så prekärt läge? Det talas om skyhöga virkespriser, lågkonjunktur och valutasvårigheter, men är detta de verkliga orsakerna?

Jag vill påstå att så inte är fallet. Skogspolitiken i Sverige har fått foras helt på skogsbolagens villkor. Produktionen har varit inställd på snabba och höga profiler. Råvaror och halvfabrikat har varit mest vinstgivande. Därför har forskning och utveckling för alt ur skogen som råvara få fram andra konsumtionsvaror inle ägnats tillbörligt intresse.

Ända sedan år 1966 har vänsterpartiet kommunisterna i riksdagen år efter år motionerat i dessa frågor och krävt en verklig satsning på forskning och vidareutveckling. Vi har dock fatt tala för döva öron. Andra länder har i forskningshänseende varit långt före Sverige då det gäller skogsindustrin. Då del inle gått att få skogsbolagen att satsa på forskning och utveckling i vidare mening, har vi i våra motioner krävt ett överförande av i första hand den privata skogsindustrin i statlig ägo. 1 våra lidigare motioner har vi i många fall utförligt refererat till de stora framsteg som gjorts i andra länder. Tillåt mig, herr talman, denna gång alt anföra ett exempel från vårt grannland Norge.

Exemplet är hämtat från ett reportage i tidskriften SIA. Här får man följa

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

timmerstocken från början ända till slutet, under dess förädling och vidareförädling. Först är del fråga om pappersmassa och sedan om papper. Men vidareutvecklingen stoppar inte, som i Sverige, just här ulan den fortsätter till någonting som kallas rayonull, Mölnlycke i Sverige hämtar här en produkt som heter non-woven. som används för engångstexiilier såsom dukar, lakan,servetter och blöjor. Varför behöver man hämta det i Norge eller i Finland? Produkten kunde ju framställas här.

Så här långt härden norska fabriken giort av med 50 % av stocken; alltså är del 50 96 kvar av råvaran. Men man nöjer sig inle med detta. Även sulfitavlularna går alt använda. Bl. a, tillverkas 12 miljoner liter 96-procenlig sprit. Det mesta av denna vara exporteras, men en del av spriten förädlas till råvara för plastindustrin, Avlallet från spriten ger även det möjligheter till vidareförädling. Härav framställs vanillin. Denna norska fabrik är Europas enda vaniljfabrik, och den kan läcka hela Västeuropas årsbehov.

Vidareförädlingen av råvaran är dock inte slul med detla. Man lar fram en ny avlut, som tidigare fick gå ul i sjön. Så sker inte nu, eftersom ligninet är kvari luien. Ligninet, som vi år efter år i riksdagen har motionerat om att man bör forska i här i Sverige, tas i denna norska fabrik lill vara i olika förädlingar, som bl. a. används i betong, keramik, porslin eller som tillsats till bilbatterier.

Forskningen i den norska fabriken för fortsatt vidareutveckling pågår. Del gäller här, säger norrmännen, att vidareutveckla ligninproduklerna ytterligare, varför delta norska förelag räknar med att år 1983 ha kunnat tillvarata 91 96 av allt skogsavfall.

Norge, som inte har varit lika välbeställt som Sverige när del gäller skoglig råvara, har tvingats all satsa på forskning och utveckling. I Sverige däremot, där skogsbolagen uppträtt med sin rovdrift, har endast i stort sett 50 % av timmerråvaran kommit produktionen till godo. och då gäller del cellulosaframställning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vpk-motionen 347 beträffande förstatligande av den privata skogsindustrin som kräver en skogspolitik som bygger på en höggradig förädling inom landet.

I Sverige, där skogsbolagen har fått häria fritt, har endast en del av skogsråvaran tagils till vara, i största utsträckning råvara och halvfabrikat. Att det på senare tid har ägnats uppmärksamhet åt en vidareförädling till papper är givetvis alt hälsa med tillfredsställelse, men det är endast ett steg på vägen mot vidareförädling.

I vpk-motionen 1638 aktualiserar vi frågan om de stora fiberutsläpp som förekommit och fortfarande förekommer från de svenska cellulosafabrikerna. Dessa fiberutsläpp har varit ett resultat av den stora tillgången på skogsråvara - billig sådan. Skogsarbetarlönerna har också tillhört de lägre i landet. Fortfarande pågår dessa fiberuisläpp i landels älvar och sjöar. Det har inte endast inneburit en nationalförlusi - fiberuisläppen har varit och är en stor miljöfara för våra vatten.

I vår motion 1638 säger vi bl. a, att stora mängder av cellulosafiber har släppts ut i våra vattendrag och sjöar och tillsammans med kvicksilver i

mängd förorsakat en omfattande vaitenlörslöring. Någon forskning föratt ta lill vara dessa s, k, nollfibrer - kortare fibrer - och använda dem i processen vid exempelvis massaframslällning har tydligen inte utförts. Då råvaran var ytterst billig och skogstillgångarna enligt skogsbolagen outtömliga var det mer profilabell att sända miljontals lon fibermassa lill sjöss, 1 dag finns fortfarande meterhöga berg av dessa cellulosafibrer plus kvicksilver i till massafabrikerna anslutna vattendrag. 1 vår motion nämner vi olika exempel där dessa fiberberg är upp till sex meter höga.

1 vpk-motionen 1638 yrkar vi

"1. alt riksdagen uttalar sig för bildandel av ett bolag, bestående av staten och skogsbolagen som medintressenter, med uppgift att omhänderta och i största möjliga utsträckning i produktion utnyttja fiberbankarna i sjöar och vattendrag,

2, att riksdagen hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för bildandel av detta bolag och att förslag förelägges riksdagen, vari även innefattas fördelning av kostnadsansvaret."

På denna vår hemställan har utskottet ett mycket kostligt svar:

"På initiativ av länsstyrelsen i Västernorrlands län undersöker sedan år 1976 en informell arbetsgrupp, den s. k. Kramforsgruppen, olika sysselsättningsskapande projekt i regionen. I gruppen ingår företrädare för bl. a. skogsnäringen. Gruppen diskuterar bl. a. vilka möjligheter som kan finnasatl ta lill vara sjunktimmer i vattendragen. Också frågan om tillvaratagande av s. k. fiberberg i dessa har berörts. Arbetet med dessa uppslag har dock ännu inle lett till några konkreta slutsatser eller förslag."

Alt arbetet med dessa uppslag ännu inte har lett lill några konkreta slutsatser eller förslag, trots att man har haft två år på sig, förvånar inte, då en a v de företrädare för skogsnäringen som ingår i denna grupp är direktören för SCA. Denna direktör har naturligtvis inte det minsta intresse av att skapa arbete i Kramfors. Bakgrundsmaterialet är alltför förkrossande för SCA i det avseendet. Del var ju detta bolag som in i det sista lovade ersättningsindustrier till Kramfors men inte höll sina löften efter alla sina företagsnedläggningar.

Vad gäller fiberbergen i älvar och sjöar har vi i vpk aldrig begärt att våra yrkanden skulle överlämnas till den s. k. Kramforsgruppen. Vi vände oss ju till riksdagen med en begäran om att ett statligt bolag skulle bildas. Vi kunde aldrig i vår vildaste fantasi drömma om alt frågan skulle överlämnas till den informella Kramforsgruppen. Det vore ju, om jag får använda uttrycket, alt sälla bocken lill trädgårdsmästare. Men i Kramfors går tydligen vad som helst med stöd av regeringen.

När det gäller fiberberg i älvar och sjöar har vi i vpk ställt yrkande i vår motion om att statsmakterna skall ta hand om detta problem. Fiberberg finns inle bara i Kramfors och i Ångermanälven, herr Åsling,utan överallt i landet utanför cellulosafabrikerna.

Så till frågan om sjunktimret, vilken också överlämnats till denna Kramforsgrupp. Jag aktualiserade det problemet i en fråga för rält länge sedan till industriministern i den förra regeringen. Rune Johansson. Han kommer

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

3 Riksdagens proiokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

säkert ihåg den debatt vi hade i den frågan då, Sjunktimmer, som kan uppskattas lill miljoner stockar, återfinns i alla älvar som har den minsta anknytning till cellulosaindustrin. Detta är en nationell fråga och kan inle isoleras lill den s, k, Kramforsgruppen med SCA:s chef i spetsen,

1 vår motion i anslutning lill propositionen 180 om lånet lill NCB säger vi bl, a, alt propositionen lill sitt omfång är kort men lill sill innehåll lunn och förvirrande. Om ulskottsbetänkandel kan sägas att del är större till omfånget men ännu mer förvirrande.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill motionen 1638.

Vad beträffar propositionen 180 om lån till NCB verkar situationen minst sagt förvirrad. Samtidigt som NCB går till staten och begär ekonomisk hjälp föran komma uren penibel ekonomisk situation går man till regeringen med en ny hemställan om att få bygga ut anläggningen i Väja. Kramfors, som vida överstiger den av regeringen tidigare beviljade hemställan. Man blir givetvis litet tveksam, då NCB:s tidigare handlande är allmänt känt. Var skall man hämta pengarna denna gång?

Några ord i denna fråga. 1 november 1977 erhöll Norrlands Skogsägares Cellulosa AB regeringens tillstånd alt i samband med nedläggandet av Sandvikens sulfatfabrik i Kramfors utbygga tillverkningen i Väja i samma kommun av sulfaimassa och kraftpapper. Men endasi några månader efter det alt detta tillstånd hade erhållits från regeringen, eller den 28 april 1978, sänder NCB en ny skrivelse lill regeringen, där bolaget hemställer om tillstånd alt i stället få utbygga anläggningarna i Väja för tillverkning av s. k. journalpapper.där mekanisk massa ingårsom en huvuddel. Motiveringen för denna nya ansökan är enligt NCB ändrade marknadsförutsättningar. Ändrade marknadsförutsättningar i detta sammanhang innebär alt NCB skall vara med och konkurrera på utlandsmarknaden vid försäljning av irähaliigt iryckpapper, del s. k. journalpapperet, en papperskvalitet som betecknas som en modesak. Del anses nämligen finnas en marknad för detla slag av papper i såväl USA som Västeuropa. Och nu ligger inte mindre än tre skogsindustriförelag i startgroparna och begär regeringens stöd för utbyggnader för produktion av delta slag av papper. En av dessa förelag är NCB. De övriga företagen är Södra Skogsägarna, som planerar produktion i Mönsterås, och Stora Kopparberg, som beräknar all ha produktionen i Sandarne, Skogsägarna i norr och skogsägarna i södra Sverige skall alltså inbördes konkurrera vid försäljningen av samma vara på samma utlandsmarknad, för att nu citera tidningen SIA,

Dylikt kan betraktas som rena planlöshelen, men när man under åren varit med och sett planlöshelen i skogsindustrins handlande i övrigt är delta naturligtvis inle någon som helst överraskning. Tidningen SIA skriver också följande:

"De"-alltså skogsindustriföretagen - "tävlar om vem som skall komma i gång med produktionen först. Kommer alla tre företagen i gång ungefär samtidigt försvinner den efterlängtade marknaden i ett nafs, priserna sjunker och del blir kris." -Och riksdagen skall nu överlämna 900 miljoner lill dessa skogsföretag och 400 miljoner i villkorligt lån till NCB när perspektivet är del

som jag har redogjort för. Egentligen är del fruktansvärt all dessa skogskoncerner, som också är multinationella, kan få uppträda på del sätt de har gjort och tänker göra. Jag vill fråga industriministern vilken inställning han har i del här fallet.

En planerad utveckling av skogsindustrin saknas nu som lidigare. Del råder rena anarkin inom detta slag av industri i vårt land. Det verkar som om beslutsfattarna inom skogsindustrin ingenting lärt. Eller kanske man har gjort det. Man har tjänat massvis med pengar och tror att man skall kunna fortsätta med det. Del är drivkraften. Men skogsindustrin i Sverige är ett typiskt exempel på de fria marknadskrafternas spel, där de snabba och stora profilerna varit helt avgörande och där varje skogsindustriföretag handlat som om del varit ensamt på marknaden.

Skogsindustribolagen har under åren som gått blivit bortskämda med de stora vinsterna-des, k, övervinsterna. De trodde tydligen att de goda tiderna och de höga profiterna skulle fortsätta i all evighet. Skogsägarna var uppenbarligen av samma uppfattning, för deras vinster var särskilt uppmuntrande för dem som hyllar det privata vinstbegäret som den heliga dogmen. Deras handlande visar också på detta.

Men, herr talman, till frågan om NCB. Del berättas i bolagels nya ansökan till regeringen att produktionen i fullt utbyggd fabrik beräknas lill 465 000 lon per år, varav 300 000 lon journalpapper och 165 000 lon kraftpapper. 1 den av regeringen tidigare beviljade ansökan angavs produktionen lill 305 000 ton kraftpapper, alltså en väsentlig skillnad. Vedförbrukningen, säger man i sin ansökan, skall bli densamma som anges i regeringens tillstånd av november 1977. Dock kommer-och det skal I vi uppmärksamma-energiförbrukningen att merän fördubblas vad beträffar el-och oljeförbrukning. Skall centerpartiet ordna den tillskottsenergin genom vindkraft?

Känt var att Sandvikens sulfatfabrik, som sysselsätter över 200 personer, skulle läggas ned. Men enligt den till regeringen senast ingivna ansökan om utbyggnad skall även Väja sågverk, som sysselsätter 140 man. läggas ned, I denna förnyade ansökan hardet nämligen förutsatts all Väja sågverk tagits ur bruk och demonterats före byggandet av journalpappersbruket. Säg, herr Åsling, vad tänker ni göra av de 140 sågverksarbetare som får sparken om ni beviljar NCB:s nya ansökan?

Meddelande! om NCB:s nya ansökan slog ned som en bomb i Kramfors kommunfullmäktige. Ingen utanför den allra innersta kretsen hade en aning om all NCB hade gjort en förnyad ansökan. Den föredrogs i kommunstyrelsen en timme före kommunfullmäktigesammanträdet -så kuppartat gick det till.

Del blev ingen enig uppslutning bakom NCB i Kramfors kommunfullmäktige. Socialdemokraterna fick naturligtvis med sig centerpartiet och moderaterna, men folkpartiet, vpk och apk revolterade. De ville ha garantier för all de arbetare som avskedas skulle få sysselsättning, och sådana garantier kunde inle lämnas.

Del var dagarna efter detla kommunfullmäkligesammaniräde märkbart tyst i lokalpressen. Men så började de sågverksarbetare som hotades av

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

avsked röra på sig. De skall ju avskedas t, o. m. innan journalpappersbrukei byggs, Sågverksarbeiarna förklarade som en man alt de inte alls var informerade av NCB:s ledning om nedläggningen avsågverket. Vid tidnings-intervjuer förklarade de att man var både "förbannad och besviken på NCB:s uppträdande", NCB-ledningen vet tydligen inle vad MBL-förhandlingar vill säga, sade man,

NCB och dess ledning har alltså förklarat all förelaget ekonomiskt är på fallrepet och begärt kraftig ekonomisk satsning av staten. Därvid har NCB-ledningen förklarat all man inle tänker ordna någon ersättningsindustri i Sandviken. 1 stället har man uttalat förhoppningarom all arbetet förde 200 mannarna skulle ordnas av staten genom AMS-ålgärder. - Så långt sträckte sig alltså det sociala ansvaret,

Detvarsannerligenintesmåanspråk man hade! Förstens, k. Uddeholmslån på de mest fördelaktiga villkor, och därtill skulle samhället klara sysselsättningen förde många som avskedades.

Nu skall alltså NCBerhålla 400 milj. kr. Därtill skall staten enligt utskottets mening tillerkänna NCB del s, k. tillfälliga sysselsättningsbidraget,som utgår med 75 96 av företagets lönekostnader och sociala kostnader-alltsåen direkt subvention av 75 96 av lönesumman liknande den som förekommer inom stålbranschen. Staten skall således med skallebetalarnas pengar i slort sen svara för att de över 200 mannarna vid Sandvikens sulfatläbrik har sina jobb kvar, i varie fall lill dess all del nya pappersbruket är klart för produktion.

Även i detta fall har NCB-ledningen fått sina önskningar uppfyllda. Så län går del att ordna allvarliga frågor med statens hjälp! NCB sitter tydligen i farbror statens knä. Varför skall då inte stålen med skallebetalarnas pengar även svara för sysselsättningen av de 140 sågverksarbetare som man hotar avskeda? Kan någol dylikt vara inspirationskällan lill NCB:s handlande i övrigl? Del vore inlressani att få veta i delta sammanhang. Regeringen har hittills handlat mycket välvilligt mot NCB. Utskottets tillmötesgående mot förelaget, såsom del framgår av betänkandet, innebär - om jag fattar saken rätt -en ytterligare påtryckning på regeringen alt bevilja NCB även den nya ansökningen om en betydligt större utbyggnad av pappersbruket.

Frågan om Hissmofors skulle det vara lockande an ta upp i detla sammanhang. Del går väl inle att hur länge som helst fortsätta driften vid det nedläggningshotade förelaget med skallebetalarnas pengar. NCB har när det gäller ersättningsindustri till Hissmofors hittills endast presterat pratbubblor. I ulskottsbetänkandel berörs över huvud taget inte frågan om en sådan ersättningsindustri. Även här gäller det ett sågverk som är i farzonen, och sågverk tycks NCB vara i färd att göra sig av med. Del gick bra med Köpmanholmen. Del aktualiseras nu i Kramfors. Även i Hissmofors tycks frågan stå på dagordningen. Det är ur sysselsättningssynpunkt besvärliga områden det gäller-även inlandet,där man tidigare ansett alt förhållandena varit så goda.

När skall skogsägarna la sitt sociala ansvar? Att lasta allt ansvar på Gunnar Hedlund är ansvarslöst. De drivor av tidningsartiklar i vilka man även från skogsägarhåll bildligt talat försökt hänga denne man är beklämmande. Den

mannen har betytt mer än någon annan då det gällt all bryta de stora privata skogskoncernernas monopolställning, men det tycks man i vissa skogsägar-kretsar helt ha glömt bort. Del skulle ha varit uppfriskande med en historisk tillbakablick. Jag har inte tid till någon sådan nu, men kanske någon annan skulle kunna ge en sådan. Inom centerpartiet är man kanske mer initierad än vad jag är.

Slutligen, herr talman, finner jag det mer än underiigt att detta betänkande från näringsutskottet helt saknar perspektiv. Del talas om skogsbolagens svåra finansiella läge och det sägs att uppemot ett tjugotal av de stora skogskoncernerna har akuta likviditetssvårigheter. Men det sägs ingenting om hur framtiden skall gestalta sig, och ingenting om alt det måste bli en radikal omläggning av hela skogsindustrin med sikte på forskning och utveckling för att av skogsråvaran fl fram nya varor och därmed nya sysselsättningstilllallen. Skogskoncernerna -dessa multinationella företag -skall räddas för stunden. Dessa företag, som till utlandet exporterat miljarder intjänade här i landet och som tidigare har skött sig så illa, skall nu räddas. Sanneriigen kan man här tala om brandkårsutryckningar.

Herr talman! Jagskall nu sluta mitt anförande och yrka bifall till punkten 1 a i vpk-motionen 1964, där det talas om ovillkoriig återbetalningsskyldighet.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är bara på en punkt som jag tänkte ta upp ett litet samtal med herr Lorentzon. Som jag uppfattade det sade han att del 75-procentiga bidrag som utskottet enhälligt förutsätter skall ges till skogsindustrin endast borde användas för att klara Hissmofors och Sandviken. I och för sig är det en ambition. Men jag ställer nu frågan till herr Lorentzon: Vad har våra vänner de anställda i Slrömsnäsbruk och vid Lessebo Sågverk, som tillhör Södra Skogsägarna, gjort för ont för att inte la del av de möjligheter som kan ligga i användningen av detta bidrag för att under närmaste framtiden garantera sysselsättningen vid de här företagen?

De anställda vid Lessebo Sågverk är varslade om nedläggning. På samma sätt hade man varslat i Strömsnäs och delvis i Delary, men där förhandlade man sig fram till en lösning. Men jag utesluter inte att del inte inom kort kan bli fråga om att överväga en fortsatt drift med stöd av detta 75-procentiga bidrag. Vår uppfattning är att man då självfallet skall klara jobben åt de anställda vid dessa företag i väntan på diskussioner om man kan fortsätta driften eller om nya företag kan lokaliseras dit. Del gäller inte bara i vårt län, Kronobergs län, eller i södra Sverige, Södra Skogsägarnas område. Det kan också gälla för t. ex. Mo och Domsjö - vad vet vi i dag om vad som kan hända inom den närmaste framtiden? Det kan vidare gälla i skogsföretagen i Värmland, som också arbetar under svårigheter. Också där kan dessa stödinsatser bli aktuella. Man bör utnyttja de slödförmåner som har prövats och visat sig användbara.

Jag hoppas, herr Lorentzon, att det var ett misstag alt försöka avhända andra delar av landet samma möjligheter som vi nu vill erbjuda Ådalen,

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Som Rune Johansson myckel väl känner lill har vi från vårt parti ända sedan 1966 pekat på missförhållandena och misskötseln inom svensk skogsindustri. Vi hardärför frågat om inte dessa skogsbolag, när de nu uppträder på det sätt som de gör, bör tas om hand av staten.

Vad vi har sagt har också visat sig vara fullt rikligt. Nu skall staten åter träda in och rädda inle bara fabrikerna i Sandviken och Hissmofors, ulan också en mängd förelag i södra Sverige, som Rune Johansson räknar upp. Han nämner också Mo och Domsjö, Det stämmer också att arbetarna i Mo och Domsjö är myckel oroliga för att de uteblivna investeringarna i Alfredshem, som berör 900 man, kan innebära all fabriken läggs ned. Kommer Mo och Domsjö all förlägga någon ersättningsindustri dit?

Dessa 75 % för all vinna tid och för att skaffa fram ersäliningsindustrier tror Rune Johansson inte själv på i dagens situation. Vi kan inle gå med på att ge multinationella företag 75 % av de arbetslöner som betalas ut, när de förut pengar ur landet och själva behåller profiten. Vi skall inte understödja sådan industri in i det sista. Vi slår fast vid vårt krav att staten lar hand om denna industri, och det har vi gjort ända sedan vi motionerade i denna fråga år 1966,

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag lyssnade naturligtvis mycket uppmärksamt på vad herr Lorentzon nu sade. Men han gav mig inget besked om varför inle de anställda i Sirömsnäs, Lessebo, i delar av Värmland eller vid Mooch Domsjö skulle bli garanterade samma möjligheter som de anställda i Ådalen, nämligen att staten får träda in i del ögonblick man inte själv förmår klara sysselsättningen. Jag trodde all herr Lorentzon och jag skulle kunna vara överens om vad jag sade i min anförande, nämligen alt man i ett krisläge som detta skall vända sig lill staten.

Vi har emellertid gått längre när vi i våra diskussioner i utskottet och i våra reservationer sagt alt staten inte bara skall nöja sig med all ge lån eller stöd lill dessa företag, utan att man skall gå in som delägare i verksamheten om företagen inle själva kan klara den. På den punkten är vi överens.

Vore det inle bättre, herr Lorentzon, all säga all uttalandet om fabrikerna i Hissmofors och Sandviken var ett misstag? Självfallet skall dessa ha hjälp,Jag upprepar min fråga: Varför skall inte de anställda vid de andra förelagen få samma möjligheter till stöd i ett krisläge? Svara på den frågan och snurra inte runt problemet, herr Lorentzon!

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Vi har i vår motion ett speciellt yrkande om Sandviken och Hissmofors, Vi går inte förbi deras problem. Blir del aktuellt med flera industrier, så lål oss diskutera dem då, men inspirera inte monopolföreiagen lill alt tycka all de kan uppträda hur som helst!

Förelagen vet att de hade glansdagar under den socialdemokratiska regeringens tid. De hämtade in miljarder i vinst, och staten krävde aldrig

någoniing tillbaka, I dag tycks socialdemokraterna vara mera konungsliga än konungen siälv,för i propositionerna som vi nu behandlar finns det ingenting 'om 75 96-bidrag. Del är någoniing som socialdemokraterna tagit upp i sin motion för all överbjuda den borgerliga regeringen och på del sättet hålla sig ännu mera väl med de multinationella skogsindustriföretagen.

Jag snurrade inle runt, herr Johansson, Del verkar närmast som om den socialdemokratiska villervallan har blivit ännu värre sedan ni lappade regeringsmakten.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Talmannen anmälde alt Rune Johansson i Ljungby anhållit att til protokollet få antecknat att han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr talman! Bakgrunden lill de förslag om stöd till skogsindustrin i allmänhet och NCB i synnerhet som vi behandlar i betänkandet nr 74 från näringsulskoltet ärju den besvärliga ekonomiska situation som de senaste åren - speciellt de två senaste - uppstått för den svenska skogsindustrin. Del gäller, som tidigare påpekats, i det här sammanhanget,massa- och pappersindustrin, sågverken och spånskiveindustrin.

Skogsindustrin har visserligen alltid varit konjunkturkänslig, men utvecklingen under 1970-lalel harinneburit exceptionellt kraftiga konjunktursvängningar. Från högkonjunktur 1970 gick man in i en tillfällig lågkonjunktur 1971-1972, 1973 ökade efterfrågan på skogsprodukter, och 1974 blev ett mycket bra år ur resullalsynpunki. Därefter började som nämnts problemen alt hopa sig.

Skogsindustrin drabbades av besvärligheter på den internationella marknaden redan 1975, och dessa svårigheter har sedan drastiskt förvärrats under 1976 och 1977 för all kulminera i år. Detta har medfört stora överlager, lågt kapacitetsutnyttjande och vikande priser. Del är alltså samma problem som tyvärr drabbat så många andra branscher tidigare. Vi har i riksdagen i olika omgångar diskuterat stöd till tekoindustrin, varvsindustrin, stålindustrin och gruvindustrin, för all nämna de största problembranscherna.

När det gäller skogsindustrin rör del sig om ett stort antal sysselsatta. Del gäller jobb för över 80 000 människor, som är direkt sysselsatta inom denna bransch. Hur många som indirekt berörs kan vara svårt alt exakt ange, men ca 60 000 människor härutöver är berörda genom sin sysselsättning i skogsbruket. Lägger vi härtill att skogsindustrin i många fall är lokaliserad till mindre orter, där skogsindustrin dominerar, så står det helt klart att här måste göras insatser från samhällets sida för alt söka lotsa branschen genom lågkonjunkturen. Detta har ju också regeringen klart insett på tidigt stadium, och del föranledde propositionen nr 123 som kom någon av de första dagarna i mars.

Sedermera visade det sig all problemen vid Norriands Skogsägares Cellulosa AB blev akuta myckel snabbi, och det föranledde regeringen all redan i mitten av april lägga fram propositionen 180 om ekonomiskt stöd till NCB "i syfte all säkerställa företagets fortsalla drift i rationella former, som

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

kan komma att läggas fram av en särskilt tillkallad kommitté",som del heter i propositionen. Denna proposition lar således ses som något av ett komplement till propositionen 123, där branschens problem i stort har redovisats, 1 propositionen 180 är del NCB:s speciella svårigheter som penetreras, och bara inom del förelaget finns nära 5 000 människor sysselsatta,

Trols all uppmärksamhet i massmedia kring dessa frågor och trots alla försök all åstadkomma sensation har utskottet i stort sett behandlat frågan i mycket stor enighet. Det lycker jag är angeläget att framhålla. Alla har givelvis insett de stora problem som har uppstått för skogsindustrin, och likaså hur många människors sysselsättning som del här gäller.

Beträffande propositionen 180 om stöd lill NCB tycks många tidningar ifrågasätta om inte detla bolag, därför alt det ägs av skogsägarnas producent-kooperativa föreningar, skulle bli föremål för hårdare villkor än andra företag som erhållit statens stöd i en besvärlig konjunktursituation. Låt mig emellertid deklarera att ingen i utskottet har förfäktat sådana åsikter. Tvärtom har man ansett det naturligt att inte diskriminera del kooperations-ägda företaget i det sammanhanget.

Det finns emellertid tre reservationer och ett särskilt yttrande fogade lill föreliggande betänkande, samtliga avgivna av utskottets socialdemokratiska ledamöter. Reservationerna går i stort ut på att slödet till skogsindustrin skall ske i form av nyemission eller konvertibla skuldebrev samt alt siaten skall utse två styrelseledamöter och en revisor i NCB. Kravet på en revisor finns också i utskottsmajoritelens skrivning men däremot inte socialdemokraternas krav på två styrelseledamöter. Låt mig säga all tanken på riktade nyemissioner som en möjlighet alt tillföra kapital till en synnerligen kapitalkrävande bransch, som skogsindustrin är, kan i och för sig vara intressant. Men del far givetvis inte medföra att man gör avkall på kravet all kunna bibehålla en livskraftig och självständig kooperativ företagsamhet.

Reservanterna understryker visserligen att "avsikten med dessa villkor inte är att ge staten ett dominerande infiytande inom den på producentkooperativ grund arbetande skogsägarerörelsen", men man vill samtidigt ha "en effektiv statlig insyn i företagets löpande verksamhet". Denna skrivning vittnar ty värr inte om det stora förtroende för den kooperativa företagsformen som vi skulle önska att man hade på den kanten - trots att man är medveten om att i styrelsen för dessa företag redan finns företrädare för personalen och har funnits sedan många år, långt innan man genom lagstiftning hade påkallat ett sådant arrangemang.

Inte heller tycks de socialdemokratiska reservanterna ha fullt förtroende för den utredningskommitlé med landshövding Mats Lemne som ordförande, som regeringen har tillkallat. Visserligen säger socialdemokraternas talesman Rune Johansson i Ljungby att man har förtroende för utredningsgruppen, men han frågar också: Vad händer med samhällets pengar om del går snett? Delta visar, lycker jag, att man inte har det rätta förtroendet. Det krav som framförts om parlamentariska representanter i ulredningskommittén lyder också på att man tyvärr brister litet i del förtroende, som vi från utskottsmajoritelens sida har.

Del här förslaget om konvertibla skuldebrev i kombination med direklin-flylande för staten via styrelseledamöter skulle ju kunna ge det dominerande inflytande som man säger sig icke eftersträva. Låt mig här säga all vi från ulskoltsmajoritetens sida är angelägna all framhålla all vi som ett alternativ lill andra företagsformer vill behålla den kooperativa förelagsformen även i framtiden.

Tillåt mig sedan, herr talman, att till Gustav Lorentzon säga att jag alllid har känt mig litet avundsjuk på de kommunistiska talesmännen därför all de gör del så lätt för sig. Det är så enkelt alt tala om det kapitalistiska systemets uselhel och om hur enkelt man skulle lösa problemet med ett förstatligande. Men när det gäller bevisföringen har man sällan varit lika noga.

1 fråga om Gustav Lorentzons påpekande om Kramforsgruppens arbete beträffande fiberbergen måste jag säga att han läst utskottets betänkande något slarvigt. Utskottet har faktiskt berört detta, och vi har framhållit: "Vissa diskussioner om de praktiska och ekonomiska möjligheterna för sådant tillvaratagande har ägt rum i regi av den s, k. Kramforsgruppen, som utgör en informell arbetsgrupp med anknytning till länsstyrelsen i Västernorrlands län. Några mer ingående och konkreta undersökningar har dock inte utförts. Utskottet förutsätter all regeringen uppmärksammar hithörande frågor vid beredningen av den aviserade propositionen om en ny skogspolitik." Med detta har man avstyrkt motionen.

Låt mig däremot helt instämma i Gustav Lorentzons betygande av Gunnar Hedlunds stora betydelse för skogsindustrin i vårt land.

Med dessa ord, herr talman, ber jag alt få yrka bifall lill näringsutskonets hemställan i betänkandet 74 och avslag på de reservationer som fogals lill detta.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Den föregående talaren sade att vpk:s talesmän gör det mycket lätt försig genom alt i olika sammanhang kräva ett förstatligande. Jag skulle kunna referera till vad folket ute pä arbetsplatserna säger. Även till den kongress, som Pappersindustriarbetareförbundet genomför i juni månad, finns en rad motioner om förstatligande. Vi har i våra motioner år för år hänvisat till hur Kramfors massaarbeiare redan 1965 log upp frågan om ett förstatligande av skogsindustrin därför att man genom SCA:s handlande var orolig för att deras fabrik förr eller senare skulle komma att läggas ned och alt SCA icke skulle komma att ta något socialt ansvar. Denna fabrik är nu borta, och avdelningen är försvunnen med de 250 man som fanns där.

På plats efter plats är det likadant. Centerpartiet har inle kontakt med arbetarna på verkstadsgolvet, även om man berömmer sig av att del finns en del av dem som rösiar med centerpartiet, vilket givetvis är beklagansvärt. Del visar dock alt man inte har riktig kontakt med arbetarna. Fackförening efter fackförening har krävt ett förstatligande av skogsindustrin på grund av den misskötsel som ägt rum, på grund av all skogsägarna är inställda på att få största möjliga profiler och sedan exportera kapitalet till utlandet. Detta är skäl nog för att kravet kan resas. Därför gör vid del inle lätt för oss när vi

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån lill skogsindustrin, m. in.

motionerar som vi har gjort. Del är en svår väg att gå, därför att vi hiiiills har talat för döva öron i riksdagen. Men ute på arbetsplatserna, på de fackliga mötena och på kongresserna hyser man en helt annan uppfattning.

När del gäller vår motion om fiberbankarna finns inget annat tillägg all göra. Utskottets talesman refererade endast vad jag tidigare hade läst innantill ur utskottets betänkande, och del ger ju inget som helst stöd åt avstyrkandet av vår motion.

KARL-ANDERS PETERSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! När Gustav Lorentzon säger all centerpartiet inte har kontakt med arbetarna och samtidigt ullalar alt vi trots delta får många röster från dem, får väl detta uttalande stå för honom själv. Inkonsekvenser ärju i sig själva besvarade.

När del gäller förelag som inle kunnat fortsätta sin drift därför all de inte kunnat vara konkurrensmässiga tror jag all herr Lorentzon kan finna förelag även i socialislisk regi som måsi nedläggas. Om man inle kan driva ell förelag konkurrensmässigl, måsle man på någol sätt försöka ändra driften,

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag skulle tro all de massa- och pappersarbetare, som i sina fackföreningar väcker motioner till sina kongresser om ett förstatligande av skogsindustrin, icke rösiar med centerpartiet. Där har ni ingen kontakt med dessa arbetare. Nog sagt i den frågan.

Vad sedan gäller fabriker som drivs i socialislisk regi skulle det vara intressant att veta vad Kari-Anders Petersson menade med sitt påstående.

KARL-ANDERS PETERSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror inte all Gustav Lorentzon kan säga att centerpartiet inte lagit sill arbelsmarknadspolitiska ansvar i alla bygder där detta behövts. När del gäller herr Lorentzon och hans parti så hoppas vi all även de gör delsamma.

Talmannen anmälde att Gustav Lorentzon anhållit all lill protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Näringsulskotlels betänkande över regeringens förslag lill åtgärder för den svenska skogsindustrin vittnar ju om en bred politisk uppslutning kring denna. Intrycket av debatten hittills här i kammaren vitsordar del omdömet. Del är självklart med stor tillfredsställelse som jag noterar detta. Vid utskottsbehandlingen har visserligen framkommit uppfattningar som i vissa delar avviker från ulskoltsmajoritetens, men del kan inte förta intrycket av all regeringens förslag lill åigärder har en bred politisk förankring.

Del finns förvisso all anledning alt sluta upp kring åigärder som är avsedda all skapa förutsättningar för en positiv utveckling för skogsindustrin.

Branschen ärju myckel betydelsefull för samhällsekonomin, och den har trots dagens bekymmersamma situation en stark inneboende livskraft som är ell gott tecken och ger hopp inför framliden.

Skogsindustrin är en av de viktigaste industribranscherna i vårt land. Sammantaget sysselsätts inom branschen inemot 80 000 människor, vilket innebär att nästan var tionde indusirisysselsall här i landei försin utkomst är direkt beroende av skogsindustrin. Till detla kommer självfallet mycket omfattande indirekta sysselsättningseffekter som skogsindustrin har bl, a. för det stora antalet människor som är verksamma inom skogsbruket. Den avgörande roll som skogsnäringen spelar för sysselsättningen inom vissa regioner och för enskilda orter är välkänd.

Skogsindustrin har ju också en utomordentligt stor betydelse för vår utrikeshandel. 1 fjol uppgick exporten av skogsinduslriprodukler lill ca 15 miljarder kronor, vilket motsvarar inemot en femtedel av den totala svenska varuexporten.

Sett i ett historiskt perspektiv har skogsindustrin expanderat myckel kraftigt här i landet. Sedan början på 1960-talet har exempelvis massakapaciteten merän fördubblats. Kapaciteten för papperstillverkning har under samma period mer än tredubblats. Även inom andra delar av skogsindustrin har en betydande kapaciletslillväxl skett. Samtidigt har omfattande strukturella förändringar genomforis, 1 detta förlopp, som många gånger varit smärtsamt, inte minst för de berörda bygderna, har en successiv modernisering och effektivisering skett, vilket gett oss en internationellt sett välrusiad skogsindustri.

Den myckel besvärliga situation förstora delarav skogsindustrin som vi nu upplever får således inle undanskymma del faktum all svensk skogsindustri i grunden är modern och effektiv samt har en väl utbyggd försäljningsapparal och genomgående ell myckel kvalificerat yrkeskunnande hos de anställda på skilda nivåer. Om dessa positiva inslag förvaltas rält och vidareutvecklas, har skogsindustrin som jag ser del även framgent goda förutsättningar all kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed utgöra den viktiga exportindustri och försörjningsbas för enskilda människor och hela bygder som varit någonting karakteristiskt för branschen under lång lid.

Under de senaste åren har skogsindustrin fått vidkännas exceptionella påfrestningar. Den långvariga och djupa internationella lågkonjunkturen har fått ett mycket starkt genomslag i branschen. Historiskt sett är skogsindustrins konjunklurkänslighet förvisso inte någonting unikt, snarare karakteristiskt, men denna gång kan man säga all en rad faktorer på ell olyckligt sätt samverkat till en extremt negativ utveckling för hela branschen.

Man kan här peka på kombinationen lågt kapacitetsutnyttjande, stora överlager, successivt fallande priser på viktiga nyckelprodukler. minskade marknadsandelar och en i förhållande lill våra konkurrentländer ofördelaktig produktionskostnadsutveckling. Branschen har därmed lin vidkännas en negativ utveckling som i omfattning och varaktighet saknar motsvarighet under efterkrigstiden.

Vad utvecklingen har inneburit för lönsamheten torde vara välkänt vid det

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

här laget. För flera förelag var lönsamheten myckel svag redan år 1975. Resultatförsämringen fortsatte under år 1976. Förde 16 största skogskoncernerna uppgick vinslen efter avskrivningar och räntor för år 1976 till sammantaget endast 700 milj. kr. Detla kan jämföras med motsvarande resultat åren 1974 och 1975, då resultaten var ca 5,5 miljarder kronor resp. närmare 2,5 miljarder kronor. År 1976 var lönsamheten negativ för inemot hälften av förelagen, och i vissa fall var förlusterna av betydande omfattning. Detla har f ö. framgått vid näringsutskoltets behandling av propositionerna och motionerna.

Resultatförsämringen år 1977 blev närmast dramatisk. En överslagsmässig beräkning visar alt den samlade förlusten för de 16 största koncernerna i branschen uppgick lill ungefär 2 miljarder kronor. Detta innebär alltså att resultatförsämringen för dessa företag uppgick till närmare 8 miljarder kronor mellan åren 1974 och 1977, vilket måste betecknas som en dramatisk förändring ulan något som helst motstycke i svenskt näringsliv. Några företag hade ell visserligen begränsat, men dock fortfarande positivt resultat även i fjol. Generellt gällde att företag med särskilt stark inriktning på vissa bulkprodukter, i första hand avsalumassa, kraftpapper och liner, fick vidkännas de största förlusterna.

De stora förlusterna har inneburit all företagen tvingats till omfattande upplåning. Under år 1976 ökade de 16 koncernerna sina korta och långa skulder med totalt närmare 6 miljarder kronor. Härav utgjorde drygt 2 miljarder kronor kortfristig upplåning. Som en självklar följd av detla kom företagens räntebelastning att kraftigt öka. Upplåningen fortsatte alt öka under år 1977, dock i betydligt mindre omfattning än år 1976. Räntebelasl-ningen fortsatte att öka, och de 16 koncernernas finansnetto är nu ungefär tre gånger större än år 1975. Finansneitot har alltså utvecklat sig lill en tung börda för branschen.

Företagens upplåning har under de senaste åren i ökad omfattning skett på den internationella kreditmarknaden. Del har varit en medveien strävan från regeringens sida alt företagen - och då avses naturligtvis inle bara skogsindustrin, utan hela näringslivet - så långt möjligt själva skulle klara den upplåningen genom att gå ut på den internationella kapitalmarknaden. Den finansiella utvecklingen i kombination med de speciella villkor som ofta gäller för dessa internationella lån innebär alt situationen nu är besvärlig för vissa låntagande skogsföretag liksom för deras utländska långivare. Del är viktigt och betydelsefullt att den utlandsupplåning som nu skett säkerställs. Del är mot bl. a. denna bakgrund som regeringens nu aktuella förslag skall ses.

Vilken utveckling kan vi då vänta för det här året och för nästa? Även om bilden inle är helt entydig, kan man emellertid konstatera alt en viss förbättring har inträtt i branschen underdel första kvartalet i år. Närdet gäller avsättningslägel haren viss Ijusningdirekt kunnai noteras, vilket f ö. märkts i utvecklingen av vår handelsbalans. För sågade trävaror har våra exportleveranser hittills under 1978 utvecklats gynnsammare än under samma tid i Ijol. Även massa- och pappersleveranserna har ökat märkbart. Jämfört med

första kvartalet 1977 kan vi sålunda notera en ökning av leveranserna för avsalumassa med 16 96 och lör papper med 11 96. Kapaciteisutnyiijandet i branschen ligger emellertid kvar på en låg nivå, och leveransökningarna har således skett i huvudsak genom en accelererad lagerutveckling. Detta innebär att lagerhållningen kan komma ned till en normal nivå under sommaren. Följaktligen kan kapacitelsutnytljandet successivt komma att stiga under andra halvåret i år, naturligtvis under förutsättning all de marknadsförbäli-ringarsom vi nu med tillfredsställelse noterar håller i sig och kanske också förstärks.

Även en del prisökningar har skett sedan årsskiftet. Detla gäller dock främst vissa papperskvaliteter, men även massaprisutvecklingen inger förhoppningar. Det finns nämligen positiva tecken på alt en viss höjning kan komma under hösten. Alt prisuppgången blir så stor alt man uppnår den nivå som rådde innan priserna sänktes i början av år 1976 kan man dock inte räkna med skall inträffa under det närmaste året.

Den sammanvägda bedömning som i dag kan göras av leverans- och prisutvecklingen för massa- och pappersindustrins produkter innebär att vi inle kan vänta någon mer avgörande resultatförbättring för förelagen under detta år. Del innebär all flera av de förelag som under åren 1976 och 1977 fån vidkännas stora förluster kommer att få ett negativt resultat även för innevarande verksamhetsår.

De åigärder som regeringen nu har föreslagit syftar lill att underlätta för företagen att överbrygga de akuta finansiella problem som nu har uppstått. Jag vill emellertid understryka - vilket också framhålls i regeringens förslag -att avsikten med åtgärderna inte är att konservera en mindre rationell branschstruktur. En fortsatt anpassning till de successivt ändrade marknads-förhålllandena i vår omvärld är nödvändig för all skogsindustrin skall vara internationellt konkurrenskraftig. Det är emellertid minst lika angelägel att åtgärderna kan vidtas på ell planerat sätt och i nära samverkan mellan berörda parter.

Det är en viktig indusiripolitisk uppgift att skapa förutsättningar för all den strukturella utvecklingen inom branschen skall kunna genomföras på ett ur såväl företagens som samhällets och de anställdas synvinkel ändamålsenligt sätt. Alt regeringens indusiripoliiiska ambition ligger i linje med denna princip torde vid det här laget vara väl dokumenterat. De förslag till åigärder som riksdagen har alt ta ställning till i dag utgör direkta exempel pä denna indusiripoliiiska filosofi. Lål mig nämna ytterligare några exempel.

Somjag tidigare i annat sammanhang har informerat kammaren om pågår inom industridepartementet ett omfattande utredningsarbete rörande skogsindustrin. Resultatet av arbetet och skogsutredningens betänkande avses utgöra underlag forell näringspolitiskt program för skogsnäringen. De frågor som härvid kommer att tas upp kommer all i forsla hand avse de mer långsiktiga frågorna. Det är för tidigt all gå in på vilka konkreta åtgärder som kan komma att aktualiseras från regeringens sida i detla sammanhang.

Vad jag nu sagt kan också vara en svar på de frågor som lidigare under debatten ställts till mig beträffande regeringens planeringsakliviiei. 1 dena

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

planeringsarbele måsle stor uppmärksamhet naturligtvis ägnas skogsindustrins långsiktiga utveckling, utbyggnad mot vidareförädling etc. Det huvudsakliga problemet vid den lidpunkt då detta arbete saltes i gång var den kvantitativa konflikt mellan råvarubehov och råvarutillgång som blev uppenbar åren 1973 och 1974 och som avspeglade sig i en något yrvaken debatt med vissa överdrifter. 1 övrigl föreföll skogsindustrin i allt väsentligt problemfri, när debatten och arbetet startades.

Den finansiella ställningen var god. Lönsamheten låg på en tillfredsställande nivå lack vare högt kapacitetsutnyttjande, god efterfrågan och kraftiga prisökningar på färdigvaror. Förutsättningarna för skogsindustrin all av egen kraft möta framtiden framstod därmed i allt väsentligt som synneriigen goda. Situationen nu är radikalt förändrad. Vi ser nu hur problembilden snabbt har vidgats. Strukturproblemen har blivit mer framträdande.

Frågan om hur den framtida kapitalförsönningen skall kunna tryggas har blivit högaktuell. De nedjusterade prognoserna för den långsiktiga efterfrå-geuivecklingen internationellt kan bli ytterligare ett problem, särskilt mot bakgrund av del hårda konkurrenstrycket från andra producentländer. Listan kan göras lång. men den exemplifiering som jag nu givit borde räcka för att alla skall inse att samtliga berörda parter i samverkan måste arbeta konstruktivt för att den svenska skogsnäringen skall kunna bibehålla den internationella tätposition som den hittills har haft. Bilden är alltså komplicerad. Den kräver en positiv och konstruktiv samverkan mellan alla berörda parter föratt man skall kunna hitta resultatmässigt riktiga lösningar.

Närdet gäller råvaruförsörjningen -den ursprungliga och centrala frågan i diskussionen - kan man konstalera att den i dagsläget inte utgör något generellt problem för skogsindustrin. Ett successivt ökat kapacitetsutnyttjande kan naturligtvis medföra all problem ånyo uppstår. De strukturella förändringarsom nu gjorts kommerå andra sidan att medföra att nya råvaror tillförs marknaden. Frågan om skogsindustrins långsiktiga försörjning med vedråvara har emellertid ändå inte förlorat i aktualitet, eftersom den är nära kopplad lill de möjligheter till vidareutveckling som branschen har.

Råvarukostnaderna i svensk skogsindustri är en annan fråga som varit central i denna debaii. Råvarupriserna avspeglar den allmänna ekonomiska situationen och äralltså inte. som man ibland tycks tro i den enklare debatten, påverkbara isolerade från andra omständigheter som påverkar samhällsekonomin. En av domänverket utförd utredning visar att 70-75 96 av råvarukostnaderna är direkt hänförliga till arbetskostnader i skogsbrukets olika led, för all nu la ett exempel på vad som styr utvecklingen i detta avseende.

De ändrade förutsättningarna för skogsindustrin har lett lill att lidigare framtaget utredningsmaterial nu måste kompletteras med ytterligare studier och att lidplanen förarbetet kommit att förskjutas. Arbetet bedrivs emellertid med största möjliga skyndsamhel. Den akuta situationen visar angelägenheten av all arbeiei fortgår med all tänkbar målmedvetenhet.

Regeringen har nyligen tillkallat en kommitté, som skall göra en samlad analys och bedömning av skogsägareförelagens nuvarande situation och utveckling pä någol längre sikt. Bakgrunden lill denna åtgärd är all dessa

företag - på grund av snabb expansion, svag konsolidering och därmed ogynnsam kapitalstruktur -drabbats särskili hårt av de senaste årens siarki negaliva resullalulveckling, Kapilalsirukturen i skogsägarelöreiagen betingas ju av dessa förelags alldeles speciella kooperativa karaktär.

1 de särskilda direktiv som meddelats framhålls även att kommittén - mot bakgrund av de strukturella och andra åigärder som kan aktualiseras -närmare skall studera frågan om skogsägareföretagens långsikliga finansiering. Jag vill peka på alt kommittén är oförhindrad alt undersöka strukturåtgärder där även andra skogsindustriföretag berörs. 1 ett första skede arbetar nu kommittén med de problem som uppstått inom NCB,

Bakgrunden har tecknats i den proposition med förslag lill ell speciellt villkorslån av Uddeholmsiypsom riksdagen i dag går alt besluta om. Jag vill i detta sammanhang med tanke på den deball som nyss förts understryka alt det här inte är fråga om en subvention till industrin ulan gäller en speciell låneform, avsedd för elt förelag med särskilda problem ungefär liknande Uddeholms,

Hösten 1977 tillkallade jag en särskild utredningsman för all närmare gå igenom boardindusirin. Denna bransch har sedan flera år känneiecknats av överkapacitet och negativ resullalbild. En kapaciletsneddragning framstod som helt nödvändig för att få lill stånd en anpassning lill det realistiskt tillgängliga marknadsulrymmet. Utredningsmannen har i samråd med bl, a, företrädare för de enskilda förelagen och de fackliga organisationerna utarbetat ett förslag till siruklurplan för boardindusirin,

Boarduiredningen utgör ett bra exempel på hur regeringen genom en initierande och kaialyserande funktion kan få berörda parter alt komma fram lill en i allt väsentligt samstämmig uppfattning om vilka konkreta åigärder som måsle vidtas föratt få till stånden totalt sen hållbar och framiidsinrikiad struktur i en bransch inom skogsindustrin. Denna insats från regeringens sida kommer lill uttryck även i del uppdrag an utreda vissa frågor rörande skogsägareförelag som jag nyss omnämnde.

Del är angeläget att nu successivt knyta ihop de frågor som sammanhänger med skogsnäringens situation och framtida utveckling. Detta kommer bl, a, att ske i skogsbranschrådet, som är ett naturligt diskussionsforum för dessa frågor,

Lål mig avslutningsvis, herr talman, än en gång understryka att regeringen ägnar skogsindustrin den allra största uppmärksamhet, inle bara belingai av den aktuella besvärliga situationen för en nyckelbransch i svenskt näringsliv ulan också i omsorgen om att säkra denna viktiga branschs framlida utvecklingsmöjligheter, Ell flertal aktiviteter av utredande och annan karaktär pågår, och resultaten kommer all ligga lill grund för regeringens lartsalla överväganden.

Nr 158

Onsdagen den 3! maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! De frågor som jag i milt lidigare anförande ställde lill indusiriminisiern fick jag inga svar på. Bl. a, frågade jag: Hur kommer del all gå med 140 sågverksarbetare därest ni går med på den nya ansökan som NCB

Nr 158 har inlämnat till regeringen? Del skulle vara lämpligt all få svar på den frågan

Q 1, ] i delta sammanhang, för om sågverket skall läggas ner kan man knappast

31 mai 1978 använda de 75 procenten. Det ärju fråga om helt ny ersättningsindustri, Dena

_____________ visar på planlöshelen, och del är inle bara planlöshelen inom NCB, ulan den

Statliga garantier '" funnits inom hela skogsindustrin. Det är självklart att när NCB har sett
lör lån till skogs- skogsindustrin i övrigt uppträda på det sätt den har gjort, så kommer man
industrin tn också all använda sig av sådana fördelar för alt del privata vinstbegäret skall

tillfredsställas, så långt det är möjligt. Delta har också varit drivkraften.

Industriministern talar härom del utvecklingsprogram som möjligen skall komma, men detaljer kan han inle lämna. Jag skulle i det sammanhanget vilja knyta an lill de uppgifter som numera går genom pressen om hur japanerna har byggt hela kombinat för framställning av massa och papper. De har byggt dessa kombinat så de kan gå på vatten, och de forslas nu uppför Amazonfloden - Brasilien är en av beställarna. Del skulle kunna ge jobb för svensk varvsindustri, men jag tänker närmast på svensk skogsindustri. Den processindustri vi har i detta land har ju kunnat upprätthållas på grund av all skogsindustrin har varit före med produkterna. Men närdet gäller vidareutvecklingar vi långt efter. Här föreligger en fara enligt min mening, all om den japanska utvecklingen fortsätter och u-länderna skaffar sig massa- och pappersfabriker i den utsträckning del nu talas om. kommer det alt bf svårt för gamla Sveriges skogsindustri alt klara konkurrensen i fortsättningen. Då har vi ett nytt varvsproblem i Sverige, Jag undrar om industriministern har uppmärksammat den frågan. Del skulle vara intressant alt vela det och även att få svar på de övriga frågor jag har ställt,

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr talman! Industriministerns anförande var välvilligt och försiktigt och jag har ingen anledning alt söka strid för dess egen skull. Jag har klart deklarerat vår uppfattning i viktiga skogspoliiiska och allmänt indusiripoliiiska frågor, och den ligger läst. Jag skulle bara vilja ställa ett par frågor.

Industriministern säger att det programarbete som påbörjats via skogs-branschrådet och de utredningar som genomförts har tagit lång tid. det har blivit en förskjutning framåt i liden. Vår avsikt var ursprungligen att kunna presentera ett förslag för riksdagen 1977 med tillämpning från 1978, Händelseutvecklingen har gjort alt vi inte fått tillfälle till del. Min fråga är nu: Hur lång tid räknar industriministern med all det skall ta innan regeringen är beredd alt presentera ett långsiktigt skogsprogram? Jag hoppas vi är överens om alt del är utomordentligt viktigt.

Jag skulle bara som en kommentar till vad industriministern anförde vilja
säga all historieskrivningen i slorl sen är riktig. Del fanns en optimism inom
skogsindustrin i millen på 1970-lalet som var utomordentligt stor. Men det
fanns en grupp - de anställda - som via sina fackliga organisationer redan
1974 uttryckte sin stora oro för vad som kunde komma att ske i framtiden -
denna överopiimism dämpade i någon mån intresset föratt bygga ul mer av
vidareförädling. Och framförallt insåg man inle i tid den utveckling vi var
48 inne i, nämligen mot en överkapacitet som väsentligt översteg tillväxten i

skogen.

Råvarukostnaderna har påtalats, och industriministern menar all debatten delvis fåll slagsida. Men man kan ju ändå inte komma förbi all om man gör en jämförelse mellan Sverige och Canada resp. USA - våra två främsta konkurrentländer-så är råvarukostnaderna i de två senare länderna ungefär hälften av vad de är i Sverige. Därmed går jag inle in i polemiken om vad våra råvarukostnader består i.

Men jag vill upprepa vad jag sade i milt anförande, nämligen att generositeten från industriernas och inte minst skogsägarindusiriernas sida blev alltför stor, och del är bl. a. den som verkar nu.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag vill först till Gustav Lorentzon säga alt jag inle känner lill de närmare omständigheterna beträffande NCB:s sågverk. Rent allmänt vill jag säga alt det förhållandel att företaget nu fåll ett villkorslån inle skall innebära - del framgår f ö, av ulskottelsbeiänkandet att näringsutskottei delar min uppfattning - att förelaget inte kan genomföra nödvändiga strukturella förändringar, naturligtvis efter sedvanliga förhandlingar med de anställdas organisationer. Detta är del svar jag kan ge Gustav Lorentzon om företagets dispositioner beträffande olika driftplalser. Det är en dialog som Gustav Lorentzon får ta upp med företagel.

Jag känner mycket väl till den verksamhet som bedrivs av bl. a. japanska företag med att utveckla flytande massafabriker. Jag vet också att våra svenska varv, som nu söker alternativ produktion, är väl informerade och delvis också långt framme i förberedelserna föratt kunna gå in i samma typ av produktion. Med det förbättrarju inte situationen försvensk massaindustri -snarare tvärtom.

När det gäller den allmänna utvecklingen inom svensk cellulosa- och pappersindustri jämfört med situationen i branschen internationellt är Gustav Lorentzon dåligt informerad. Svensk massa- och pappersindustri är i de flesta avseenden tekniskt och marknadsmässigt på toppen av vad branschen kan erbjuda internationellt. Även om utvecklingsarbetet kanske inte har bedrivits i kombinat på det sätt Gustav Lorentzon talarom så finns de utvecklingsinsatser som genomförts väl dokumenterade på olika driftplalser.

Till Rune Johansson vill jag säga all programarbetet tagit längre lid än beräknat. Skogsutredningen föreligger nu och remissbehandlas - det är en väsentlig hörnsten i programarbetet. Jag räknar med alt före den 10 mars nästa år kunna förelägga riksdagen resultatet av detta programarbete, och det blir en väsentlig byggslen i del allmänna näringspolitiska program för 1980-lalel som den här regeringen då har för avsikt alt presentera.

Jag känner väl till bakgrunden till programarbetet och den oro som dä fanns på sina håll inom de fackliga organisationerna beträffande en överkapacitet. Som jag sade tidigare tror jag all den oron är något överdriven. Jag tror att strukturförändringarna gör alt vi får en balans mellan kapacitet och råvarutillgång. Man gör väl också en mer sansad bedömning av de tillgängliga råvaruresurserna än man gjorde under den senaste högkonjunkturen.

4 Riksdagens protokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Jag fann det angeläget att la upp råvarukostnaderna i mitt anförande eftersom det i den aktuella debatten, från personer som borde veta bättre, förekommer analys av råvarukostnadernas innebörd och effekt på branschen som inte är med sanningen överensstämmande. Del är riktigt, som Rune Johansson här säger, att råvarukostnaderna i Canada och USA är helt annoriunda. Den fråga man ställer är följande: Anser Rune Johansson att det exploaterande skogsbruk som bedrivs i Canada och USA är, inte minst med tanke på de anställda, en föredöme för det svenska skogsbruket? Skall vi erbjuda våra skogsarbetare den typ av sysselsäilningsirygghet som man erbjuder de anställda inom skogsbruket i Canada och USA? Är del dessutom så, att Rune Johansson anser all den syn på skogsbrukels roll inom regionalpolitiken som man har i Canada och USA är någonting föredömligt? Vi märker ändock redan nu alt O-zonen håller på alt vidgas inom den svenska skogsnäringen, och del lar-om det fortsätter - förödande konsekvenser när det gäller sysselsättningen i vissa perifera bygder, dvs, förödande regionalpolitiska konsekvenser. Det är också frågor som man måsle väga in vid bedömningen av råvarukostnaderna och deras roll i industrins utveckling.

GUSTAV LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! På min direkta fråga till industriministern, som jag har upprepat ett par gånger, om hur det skall bli med de 140 sågverksarbetarna i Kramfors som hotas av arbetslöshet, svarade han att han inle känner till förhållandena beträffande NCB:s sågverk i Sandviken, Del tycker jag är mycket underligt. Här finns del papper och det måsle ju herr Åsling ha läst! Eller skall man lala med den ansvarige sekreteraren?

1 ansökan förutsätts all Dynas sågverk tagits ur bruk och demonterats före byggandet av journalpappersbruket. Det har alliså tagits ur bruk och demonterats, innan byggandet av pappersbruket har satts i gång. Gå och tala med sekreteraren om del här om det nu stämmer, som herr Åsling sade, alt herr Åsling inte har en aning om saken. Jag betvivlar inte sanningshalten i herr Åslings påstående. Men kontakten kan vara bristfällig även i de bästa kanslier.

Beträffande Japan och utvecklingen där finner jag det faktiskt litet anmärkningsvärt och oroande, när industriministern säger att jag skulle vara dåligt underrättad, eftersom svensk skogsindustri i dag befinner sig på ett mycket högt plan internationellt. Men det ärju det jag säger. Vi är långt före på detta område. Eftersom det rör sig om en processindustri som det är mycket lätt att efterapa, hindrar del inle all andra länder kan ta marknaden från den svenska skogsindustrin.

Jag minns att en industriman en gång i denna kammare stod upp och höll ell långt tal som riktades mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen, som anklagades för alt Statsföretag AB sköttes med vänster hand. Se hur bra det går för oss inom den privata industrin, sade han. Några månader efteråt gick hans förelag i konkurs. Det var så när direktörerna salt på sina stjärtar och kunde sälja vad som helst ute i världen. Var inte så säkra! Den svenska skogsindustrin kan råka ut för samma svårigheter som annan industri i det

här landei. Därför gäller det alt sälta i gång forskning och utveckling beträffande andra varor, där Sverige kan ligga före andra länder. Del är detla våra motionsyrkanden gäller. Och del är del jag har försökt få fram i våra anföranden och försökt intressera industriministern för även den här gången.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag känner till situationen i USA och Canada för dåligt för att gå in i en diskussion om skogsnäringen i resp. land. Men jag kan inte undvika all i den debatt som las upp om kostnadsproblemen, då man i regel anför arbetskostnaden, nämna de här siffrorna. Samtidigt skulle jag kunna tillägga, att om råvarukostnaden är hälften i USA och Canada mot vad den är i Sverige, så uppgår arbetskostnaden vid produktion av elt ton massa lill 10 96 såväl i Sverige som i USA och Canada. Därför är del en litet skev debatt man för, om man framför allt vill framhålla arbetskostnaderna som del stora problemet.

Jag har med uppmärksamhet följt vad som hänt inom skogsindustrin och noterai,att man sänkt priset med 10-15 % under den senaste tiden. Det tyder på att man ansett priset vara för högt och att det fanns utrymme för att sänka det. Också detta påverkar naturligtvis bilden.

Låt mig emellertid till sist säga, herr talman, att det som är väsentligt nu, om vi skall ta igen våra - låt mig säga så - höga kostnader, är att vi går längre i fråga om vidareförädling. Vi måste gå fram med ett program som är en planering för att bygga en effektiv, konkurrenskraftig industri. Regeringen måste se till att invesieringskapitalet på det området kommer fram so öder so.

Det fär inte bli så som del blev med Volvo, att vi tvingar ut svenska företag föratt på den utländska marknaden finna finansieringskällor, varigenom vi successivt avhänder Sverige dess värdefullaste tillgång, vår industri som skall ge oss sysselsättning och en god ekonomi. Om det måsle vi kunna bli överens. Regeringen ägnar alltför liten uppmärksamhet ål dessa uppgifter, och det oroar oss nu i mycket hög grad.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Jag har ingen anledning alt gå in på en värdering av enskilda förelags dispositioner beträffande vissa speciella driftplalser. Vad Gustav Lorentzon citerar ur är uppenbarligen en ansökan enligt 136 a i? byggnadslagen, ett ärende som alltså är under beredning och vars definitiva resultat vi ännu inte sett. Jag har ingen anledning att på de premisserna ge mig in i en diskussion om hur planeringen och sysselsättningen för ett eller annat sågverk skall lösas.

När det gäller vidareförädlingen är det ju så att svensk skogsindustri i mycket leder den utveckling mot avancerade produkter som äger rum. När jag i mitt anförande sade, att elt väsentligt inslag i programarbetet blir att fastlägga de utvecklingslinjer som vi bör eftersträva i svenskt skogsbruk för framtiden, syftade jag självfallet på vidareförädlingen, där vi har våra bästa

Nr 158 möjligheter att utveckla industrin för framtiden. När det gäller bulkproduk-

Onsd'ieen den ''"'' °'' massatillverkningen har vi ju med hänsyn till den tillgängliga

31 mai 1978 råvaran nått vårt maximum i kapacilclshänseende.

_____________ Jag tror att Rune Johansson i Ljungby och jag egentligen är överens.

Statliga garantier Anledningen till att jag log upp råvarukostnaderna isolerat var,att debaiten i
för lan till sknes- " avseendet ur regionalpolitisk synpunkt håller på all helt spåra ur. Den
industrin tn prissänkning på skogsråvara som nu genomförs och som är angelägen med

tanke på industrins konkurrenskraft har givit ett direkt utslag i domänverkets rörelse, på så sätt att domänverkets genuina glesbygdsrevir går med förlust. Skogsproduktionen kan inte upprätthållas på del sätt som man skulle ha önskat i vårt lands perifera delar, där skogsnäringen av regionalpoliiiska skäl har en klart dominerande betydelse.

Alt det inte är enbart arbetskraftskostnaderna som avgör vår svenska massainduslris konkurrenskraft är helt klart. Men om man kritiserar utvecklingen av kostnaderna för råvaruproduktionen, skall man ha klart för sig att den är beroende av hela vår samhällsekonomi och alt 70-75 % av råvarukostnaden är arbetskostnader på olika nivåer.

Jag är också överens med Rune Johansson om all det är angeläget alt vi mobiliserar del nödvändiga invesieringskapitalet inom skogsindustrin för all föra näringen vidare och för att finansiera de olika utvecklingsprojekt som finns på plansiadiet f n. Jag är för min del beredd medverka till alt kapital mobiliseras för detta.

När Rune Johansson använder Volvo som exempel, så är väl del ell dåligt exempel i sammanhanget. Volvoaffären var ju resultatet av en strävan inom ramen för det industripolitiska samarbetsavial som Sverige tecknat med Norge för att hitta en bredare bas och en ökad hemmamarknad, som ger företaget ökad styrka och som även innebär alt företaget bättre kan klara sysselsättningen här i landet.

Jag noterar att i den nya skissen lill socialdemokratiskt näringspolitiskt handlingsprogram delar man helt min och regeringens värdering av hur utvecklingsinsatserna i svensk bilindustri skall utformas-till skillnad från de inlägg som kommit mera spontant från socialdemokratiskt håll som kommentar till Volvoaflaren.

IVAR HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! Efter Rune Johanssons i Ljungby mer principiella anförande om skogsindustrins aktuella situation, som jag helt instämmer i, skall jag ägna mitt debattinlägg i huvudsak åt propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB och näringsutskoltets betänkande i denna del.

Jag vill allra först slå fast att vi från socialdemokratiskt håll klart deklarerat
vår beredvillighet att bifalla regeringens förslag om att anslå begärda 400 milj.
kr. i stöd åt företaget. Detta förestavas av hänsyn till NCB:s utomordentliga
betydelse för sysselsättningen inom delar av landet där stora sysselsättnings
problem redan föreligger.
52 Vi har emellertid ansett oss böra ställa vissa villkor för att stödet skall utgå.

någol som del tyvärr inle i alla stycken gått att få enighet om i utskottet. Men innan jag går in på delta, vill jag med några ord beröra den enligt milt förmenande någol egendomliga debatt som har förts beträffande NCB:s organisation och dess ledning. Utan att fördjupa mig i detla vill jag ändock, när man kritiserar NCB:s ledning för bl. a, dåliga företagsköp, erinra om alt NCB ändå under många år har klarat sysselsättningen i enheter, som sannolikt med annan ägare för länge sedan skulle ha varit nedlagda, Sandviken och Hissmofors kan utgöra exempel på sådana enheter.

Och för den som på nära håll kunnai följa utvecklingen i Ådalen slår NCB:s . handlande här i bjärt kontrast lill del stora privata skogsföretagets utslagning av mindre lönsamma enheter. Jag tycker därför all NCB i sammanhanget skall hållas räkning för att man fram till nu upprätthållit sysselsättningen i dessa enheter. När man varslat om nedläggning av Sandvikens och Hissmofors Sulfitfabriker har ulskottet därför inte funnit skäl alt ifrågasätta företagels redovisade bedömning av framliden för de två fabrikerna. Utskottet är nämligen klar över att nedläggning av vissa enheter inle kan uteslutas som nödvändiga inslag i en fortgående strukturförändring inom skogsindustrin. Utskottet är också överens om att med hänvisning till den allvarliga sysselsätlningssiiuationen på de berörda orterna betona del angelägna i att en ersättningsindustri tillskapas i Hissmofors och alt den planerade utbyggnaden av förelagets anläggningar i Väja i Kramfors kommer lill stånd så snart som möjligt. Utskottet understrykeratt regeringen för dessa projekt bör ställa erforderliga finansiella resurser lill förfogande bl. a. inom ramen för lokaliseringsstödet.

Jag återkommer, herr talman, senare i min anförande lill utbyggnaden i Väja och dess finansiering.

Så till villkoren för lånet. Utöver vad Rune Johansson i Ljungby anförde i det avseendet beträffande reservationerna 2 och 3 vill jag understryka några synpunkter,

I reservationen 2 har vi krävt alt siaten skall få utse två slyrelserepresen-tanteroch en revisor i förelaget, Ulskottsmajoriteten hargåll med på att en revisor utses av siaten men avstyrker slyrelserepresenlalionen under motiveringen, all det skulle vara olämpligt med hänvisning till alt staten har egna skogsindustriförelag som är verksamma i samma geografiska område som NCB. Staten skulle enligt utskottsmajoritelens mening på delta sätt skaffa sig en insyn i ett konkurrerande foretag.

Vi har svårt att förstå den motiveringen, eftersom avsikten med detta villkor inte är att ge staten ett dominerande infiytande inom den på producentkooperativ grund arbetande skogsägarrörelsen. Vi har i olika sammanhang givit uttryck åt vår uppfattning - och gör det även nu - att de producentkooperativa företagen utgör ett från samhällets synpunkt värdefullt komplement till de statsägda och privatägda företagen. Men med hänsyn till det besväriiga sysselsättningsläget inom NCB:s verksamhetsområde och storleken på det belopp del nu är fråga om och som siaten skall sälla in måste det också vara ett rimligt krav att staten far en effektiv insyn i förelagels löpande verksamhet under den lid lånet avser.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Del bör kanske i sammanhanget erinras om all när staten ställde lånet till Uddeholms AB:s förfogande träffade regeringen en överenskommelse med bolaget om alt sätta in en representant i styrelsen så länge lånet stod kvar. Man kan också fråga sig hur förhållandet blir, om man i samband med utbyggnaderna inom skog.sägarnas industriföretag finner alt det från finansiell synpunkt blir aktuellt med någon partner, inhemsk eller utländsk. Kommer inte då den blivande partnern att kräva representation i styrelsen? Allt talar för att detla krav kommer att tillgodoses. Varför hyser man denna rädsla för att staten skulle 11 en motsvarande insyn, om den går in med ell belopp av den storieksordning del nu är fråga om? Att åberopa statens konkurrenssituation är enligt vår mening inle något bärande skäl för all motsätta sig statens insyn,

I reservationen 3 kräver vi att lånet skall ställas till förfogande mot konvertibla skuldebrev, som kan omvandlas till aktier. Vi utgår från alt de insatser som nu görs för att sanera NCB:s ekonomi skall leda lill avsett resultat. Då kommer del inte att bli något behov av att omvandla skuldebreven till aktier, ulan lånet kommer då att kunna återbetalas av förelaget.

Vårt förslag kommer endasi att bli tillämpligt i en läge då företagets nu aktuella ekonomiska problem inte kan lösas trots del stöd som nu föreslås. I ett sådant läge kan det bli fråga om ägarbyte och nedläggning av företagsenheter, som kan få betydande regionalpoliiiska konsekvenser.

Del är först då som staten skulle inträda som delägare. För de anställda bör det vara en större trygghet om staten i elt sådant läge kan vara med och la ett ägaransvar.

Som jag deklarerade i fråga om styrelserepresentationen anser vi all den på producenlkooperaiiv grund arbetande skogsägarrörelsen utgör ett värdefullt alternativ till privat och statlig verksamhet inom branschen. Vi har således inget primärt intresse av att staten skall gå in som ägare, ulan del är först i ell krisläge vi anser att staten skall försäkra sig om elt inflytande. Del är alltså enbart en riskgaranti och ingenting annat det är fråga om.

Sedan vill jag, herr talman, något kommentera det särskilda yttrande vi fogat till utskottsbetänkandet och som rör frågan om användning av s. k. 75-procentsbidraget till förelag inom skogsindustrin.

I våra partimotioner nr 1817 och 1954 har vi för att förhindra omedelbara nedläggningar krävt art det tillfälliga sysselsättningsbidraget med 75 96 av företagens löne- och sociala kostnader för övertalig personal som nu gäller för stålindustrin även skall gälla för skogsindustrin.

Vi har med tillfredsställelse kunnai notera att utskottet enats om en skrivning som i princip kan komma alt tillgodose våra önskemål i detla avseende. Utskottet förutsätter nämligen all regeringen skall pröva frågan alt låta bidraget utgå även till skogsindustrin under de närmaste två åren eller lill utgången av år 1980. Vi avvaktar därför nu regeringens kommande beslut i denna fråga och avstår t. v. från vårt krav alt som villkor för garanti och lån skall gälla att ingen nedläggning får förekomma under de närmaste två åren.

Jag vill i delta sammanhang understryka vikten av att regeringen omedelbart efter riksdagens beslut meddelar sitt beslut i frågan, så all förelaget kan återkalla de utfärdade varslen. Det är nämligen ytterst angelägel alt de anställda på de berörda orterna erhåller besked så snart som möjligt. Ytterligare ett skäl för att varslen återkallas är all enligt vad jag erfarit har priserna på den massa som tillverkas i Sandviken och Hissmofors stigit så mycket alt den beräknade förlusten bedöms bli hälften mot den tidigare uppskattade. Detta faktum, tillsammans med sysselsätiningsstödet, gör alt förelaget nu bör kunna driva de två enheterna tills ny sysselsättning har skapats. Vi förväntar därför att företaget återkallar de utfärdade varslen.

Avslutningsvis vill jag, herr talman, återkomma till den mer framtidsin-riktade verksamheten inom NCB, Därvid är den planerade utbyggnaden av företagets anläggningar i Väja i Kramfors den viktigaste. Som jag lidigare har erinrat om har ulskottet uttalat önskvärdheten av all denna utbyggnad snarast kommer till stånd och alt staten ställer erforderliga finansiella resurser lill förfogande. Jag vågar hävda att både för förelagels långsikliga överlevnad och för en ny industriell utveckling i Ådalen är detla ell livsvillkor.

Efter de senaste årtiondenas hänsynslösa nedläggning av skogsindustrien verksamhet i bygden är det av största vikt att NCB, som är det dominerande skogsföretaget,ges möjligheter till en expansiv utveckling som på sikt tryggar sysselsättningen och därmed skaparen tro på framtiden i denna skogens ådal. Ådalens befolkning har rätt att kräva att den råvara som kommer ner i Ångermanälvens dalgång även förädlas i bygden. Alla förutsättningar finns för detta.

Dess betydelse för bygden framstår klart om jag bara nämner alt när utbyggnaden 1988 beräknas vara klar i sin helhet skall nära 500 nya arbetstillfällen ha tillkommit. Del är då en anläggning som har förutsättningar alt klara 1980- och 1990-lalens konkurrens inom skogsindustrin. En utbyggnad som den projekterade i Väja för irähaliigt iryckpapper ger också en avkastning på investerat kapital som ärden högsta möjliga inom svensk skogsindustri.

Alla bedömare anser också all svensk skogsindustris framtid bör bli övervägande ljus. Efterfrågan på papper och vår närhet lill de stora befolkningscentra i Västeuropa kommer alt skapa gynnsamma förutsättningar för svensk skogsindustri. Det innebär också att vi i det här landei måsle gå vidare med vidareförädling av vår råvara. Det är också sett från export- och valutasynpunkl angeläget för vårt land.

Därför måsle samhället också bidra till all underlätta finansieringen av det nuakiuella projektet. Men i det sammanhanget villjag också understryka all när samhällets medverkan till finansiering nu begärs, måste också ägarna till företagel på ett helt annat sätt än lidigare sluta upp kring det egna företaget, för när vi har tagit del av ägarnas insats måste vi konstatera att den har varit helt otillräcklig. Jag tror att det finns anledning för skogsägarna inom NCB:s verksamhetsområde att allvarligt fundera över den uppmaning som den nye verkställande direktören i LRF, Torsten Andersson, givit ullryck åt i följande ord: Styrkan hos skogägareförelagen är medlemsuppslulningen.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Jag vågar påslå all skogsägarna under de goda åren inle har känt lillräckligt ansvar förde egna industrierna. Man har inle i tillräcklig grad plöjt ner de goda årens vinster i förelagen.

Herr talman! Anledningen lill all jag så pass ulförligl uppehållil mig vid den planerade utbyggnaden i Väja är vetskapen om att den inte bara har betydelse för Ådalen utan också för alla anställda inom hela NCB-koncernen.

Till sist yrkar jag, herr talman, bifall lill de reservationer vi fogat till utskottsbetänkandet.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Det är inle mer än fem år sedan vi hade en kraftig högkonjunktur inom skogsnäringen. Även bland fackmänniskor fanns del de som då ansåg all den konjunkturen skulle bli beslående,eftersom den ansågs bero på alt u-världens köpkraft äntligen hade slagit igenom. Det gällde därför att snabbt bygga upp nya industrier och utvidga dem som fanns. Man byggde ul, delvis med hjälp av kommunen, utan hänsyn till de varningar som framfördes från regionens redan etablerade industrier. De förutspådde, med sin kännedom om den lokala råvarusituaiionen, ell läge med fler underför-sörjda företag i stället för färre som kunde utnyttja hela sin kapacitet.

Härar inte plats för någon skadeglädje. Det må vara nog att konstatera alt del tyvärr gått precis så som vi, som då betecknades som olyckskorpar, fruktade. Nu skall vi försöka att med gemensamma krafter få ordning på torpet igen. Meningen är att del huvudsakligen skall ske genom de kreditgarantier som föreslagits i propositionen 123 och genom direkta lån idet mest akuta fallet, NCB.

Om jag får börja med del sista sä är del ganska litet som skiljer utskolismajoritet och reservanter åt - det är i fråga om de två statliga styrelseledamöterna och de konvertibla skuldebreven. Man är överens om att en statlig revisor skall finnas, och därmed lycker jag all kravet på insyn i företagel i erforderlig grad är tillgodosett. Då därtill regeringen tillsatt en särskild kommitté för att granska det akuta lägel inom NCB och ulskottet understryker betydelsen av an denna kommitté deltar i beredningen av lånefrågor, måste allan rättfärdighet anses uppfylld i detla avseende. Jag kan alltså inte dela Ivar Högströms uppfattning. Jag tycker alt del gäller en liten detalj, men just genom denna kommittés verksamhet får de två extra styrelseledamöterna anses överflödiga.

Jag yrkar därför bifall till utskotlets hemställan under moment 4,

Propositionen 123 handlar i grund och botten om samma företeelser som 180 men i allmänna ordalag, om hjälp till förelag som fåll likvidiielssvårig-heler, till stor del förorsakade av vårt våldsamt stegrade omkoslnadsläge och därmed följandeavsätlningssvårigheler på våra traditionella utlandsmarknader. Vi får inte glömma att vår skogsindustri till största delen är exportberoende och att man därför måste utforma stödåtgärderna så all de är förenliga med våra handelspolitiska åtgärder.

Vi är än så länge ute i landei inte i samma läge som NCB. även om det i

propositionen har förutsagts nya akuia likviditelsproblem inom en snar framlid. Del måste dock klart sägas ifrån att vissa ljusglimtar skymtar i denna framlid. Del gäller alltså all i avvaktan på en mera utbredd ljusning klara likvidiletsproblemen. För de större företagen bör regeringens förslag härvidlag kunna bli till god hjälp.

Men det bör också påpekas all metoden med brandkårsutryckningar hit och dit lill hotade företag innebär en allvarlig snedvridning av konkurrens-förhållandena. Hittills solida förelag kan slås ut av företag som med hjälp av garanlilån kan pressa sina priser mer än de and ra. Förhoppningsvis kan frågan bringas lill en god lösning genom den under landshövding Lemne arbetande kommittén, som enligt sina direktiv just har all bl. a, bevaka denna fråga.

Jag nämnde någoniing om ljusglimtar i framliden när det gäller exportmarknaden. Vi kan vara övertygade om att våra avnämare där med siorl intresse följer vad som sker här hemma - inte minst med tanke på lagerhållningen. Där är det fråga om vem som kan hålla ul längst. Vi måste låta bli alt i desperation inför den dåliga likviditeten slänga ut de med statligt stöd uppbyggda lagren lill realisationspriser utan avveckla dem i normal takt, vilket lär ta ungefär någol år. Det är mot bakgrund av del avvecklingsårei fullt rikligt att garantierna skall utställas bara under detta år.

Lageruppbyggnaden med statligt stöd måsle anses ha varit fullt riklig första gången, då man bedömde att krisen bara skulle bli kortvarig. Nu, när vi slår med facit i hand, kan vi konstalera att del andra lagerslödel var fel. Ingen anmärkning mot någon,eftersom vi alla var med om det. Men nu har vi våra sprängfyllda lager av delvis okuranla varor, som pressar priserna. Efterfrågan på svenskt virke är inle den vi hoppals på. Orsakerna har jag nyss antytt. Därför har sågverken frivilligt skurit ner sin produktion till 80 % av kapaciteten. Sedan har knappheten på råvara medfört en ytterligare produktionsminskning, så att industrierna ofta kör med kanske bara 60 96 av sin fulla kapacitet. Vi flr med andra ord alldeles för höga fasta kostnader per kubikmeter. Men de kostnaderna ligger inle i skogsledet utan i indusiriledei, och del är där vi förväntar oss alt de nu föreslagna garantilånen skall kunna göra nytta. Om det alltså är priset på råvara och inle brislen på den som vållat den dåliga utnyttjandegraden när del gäller industrikapacilel får vi inle tveka inför möjligheten att hålla råvarupriset så lågt som möjligi genom rationaliseringar i alla led,genom samarbete tvärs över ägargränser och vad det nu kan vara.

Här kommer kapilalförsörjningsfrågan in i bilden. Det måste vara fullt riktigt som industriministern föreslagit all proportionerna mellan statliga garantieroch krediter från andra kreditgivare inle bör få ändras. Men då gäller det också att se lill att övriga långivare har möjlighet att medverka, 1 flera år har vi i jordbruksutskollel yrkal all hypoieksbanken skall ges ökade möjligheter, men ulan resultat. Tvärtom har lånekön ökat, och väntetiderna är i dag mellan fem och sex år. Anstånd med amorteringar och räntebeial-ningaräringeh framkomlig väg lorhypoieksföreningarna.som bara kan lägga upp reservfondslån - men del räcker inte långt.

Garantilånen enligt del förslag vi nu behandlar är inle mycket hjälp för

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Stadiga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

mindre förelag och knappast heller avsedda för dem. Deär hänvisade lill vad hypoieksföreningar och föreningsbanker kan åstadkomma. Vågar vi hoppas all industriministern talar litet vänligt för oss i riksbanken, så all den långsiktiga rationaliseringen kan få sill och allting inte bara går ål till all lösa de kortsiktiga likvidiletsproblemen. Det jag nu sagt ligger visserligen någol vid sidan av den fråga vi egentligen behandlar, eftersom garaniilånen är avsedda att förbättra likviditeten, men hypolekslånen är avsedda för rationalisering o. d. Men härigenom påverkas i sin tur lill industrins fördel råvarupriserna. Jag hoppas alltså på förlåtelse för milt lilla snedsteg,

Lål mig efter den förlåtelsen genast la ell till -ell som inle behöver belasta vare sig garantierna eller hypoieken. Del kan knappast anses rationellt ulan tvärtom i högsta grad irrationellt och råvarufördyrande all behöva göra om planteringar ett par gånger, vilket nu måste ske för snylbaggarnas skull. Del här året med torka och därav vållade svaga plantor hotar all i delta avseende bli någoniing i hästväg. Ungefär en miljard kronor per år kostar halsslarrig-helen i fråga om DDT-förbudet det svenska skogsbruket och industrin. Är det inle dags alt - mot bakgrund av dagens diskussion - bevilja dispens från det förbudet på de platser där skadorna är särskilt stora? Moderata samlingspartiets ledamöter i jordbruksutskottet har inle fått gehör försin mening i den här frågan, bl, a, med motiveringen all den tar las upp i samband med skogsuiredningen. Just snytbaggefrågan anser vi emellertid bör brytas ut ur behandlingen av utredningen och ges förtur. Jag måste beklaga all vidriga omständigheter helt utanför atlas vår makt tvingat fram den här akuta debatten nu när skogsuiredningen är färdig men inle hinner mynna ut i riksdagsbeslut förrän nästa år. Vi måsle med andra ord, så invävda som propositioner och motioner i de här frågorna är i varandra, se titt all dagens beslut inte föregriper nästa års diskussion. Då jag tycker att uiskotiei har lyckats ganska väl med sina förslag härutinnan yrkar jag härmed bifall lill vad utskottet hemställt under mom. 2,

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

IVAR HÖGSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi är väl förtrogna med det förhållandet att herr Wachtmeis-ter inte kan dela vår uppfattning beträffande slyrelserepresentationen. Jag skulle vilja returnera frågan och ställa den i relation till vad jag sade i mitt lidigare anförande. Del är elt faktum all vi är på väg att få ett ökat intresse i det här landei för kontakt med utländska intressenter. Jag vill då fråga: Om skogsägarna eller andra, för alt bygga ut svensk skogsindustri, knyter till sig partner ute i Europa, kommer man också då alt säga nej till styrelserepre-sentalion? Man borde, anser jag, bedöma samhället som likvärdigt med en privat ägare.

Sedan till frågan om lagersituationen. Jag vill erinra om alt enligt de beräkningar som nu görs ute i företagen kommer samtliga överlager att vara utsålda redan vid kommande halvårsskifte. Därmed skulle inte lagersitua-

tionen vara det som kommer att belasta framtiden. Rent allmänt är det också så att man bedömer svensk skogsindustris försäljningsmöjligheter ute i Europa som synnerligen goda -del vittnar inte minst FAO:s senaste prognos om.

HANS WACHTMEISTER (m) kort genmäle:

Herr talman! Om man har ell så lyckligt läge på lagerfronten uppe i Norrland, så kanske vi kan pruta litet på anslagen dit upp och dirigera de pengarna lill andra delar av landei, där situationen sannerligen inte är så bra som Ivar Högström säger. Jag är själv inblandad i sågverk, och jag skulle vara glad om jag kunde avveckla milt lager inom ett halvår. Jag är glad om del sker inom ett år.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

IVAR HÖGSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror inle all del är bara i Norrland som man gjort den bedömningen. Företrädare för Cellulosaloreningen räknar med att lagren är förbrukade inom ell halvår. Del torde alltså gälla även övriga delar av landei och då inom massa- och pappersindustrin.

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr talman! Jag har för avsikt att la upp några frågor i anslutning till propositionen angående lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Ulskottet har vid sin behandling av ärendet konstaterat all företaget ulan stöd från staten skulle hamna i en situation där en snabb och okonlrollerbar utslagning av företagels olika fabriker skulle bli ofrånkomlig. Förelagels verksamhet är koncentrerad lill områden i landei där sysselsäiiningssilua-tionen är särskilt känslig.

Under uppbyggnadsskedet har del här förelaget genom sin expansion räddat sysselsättningen i anläggningar där sysselsättningen säkerligen inte kunnat uppehållas om andra förelag än NCB gått in i förelaget. Del har självfallet varit lill gagn för de anställda och de berörda bygderna, NCB har därmed gjort en insats som vi socialdemokrater gärna vill understryka. Vi bedömer det också så att det producentkooperativa ägandet haft betydelse när det gällt all hålla produktionen i gång - det är ett erkännande som vi vill göra.

Däremot anser vi all företagets konstruktion gjort det omöjligt all i lid konsolidera förelaget. Vi tror all företagskonsirukiionen haft en negativ inverkan också närdet gällt all sälta realistiska priser på skogsråvarorna här i landei.

När vi nu tillstyrker ett statligt stöd till NCB på 400 milj, kr. är del avgörande skälet omtanken om sysselsättningen. Våra krav på villkor för lånet är att staten får slyrelserepresentant och revisorer i företaget. Vi lycker all del är angeläget inle minst mot bakgrund av vissa regeringsledamöters nära samröre med bolaget.

Det lån som föreslås i propositionen kallas lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. I propositionen 180 anges att regeringen närmare skall

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

besluta om villkoren för lånet. Bl. a. avses då i vilken takt och omfattning lån skall ställas till förfogande. Jag förmodar att intressanta jävssituationer då kommer att uppträda vid regeringssammanträdet.

Den närmare utformningen av lånet framgår alltså inte av propositionen, inte heller av vad som anförs av utskoltsmajorileten i näringsulskotlels belänkande. Den socialdemokratiska reservationen 3 går ut på att lånet skall ställas till förfogande mot konvertibla skuldebrev i syfte all trygga statens intressen i ett eventuellt förvärrat krisläge. Vi anser att det också är en trygghetsfaktor för de anställda. Meningen är alltså inte all förelaget i oträngl läge skall överföras i statlig ägo.

Jag finner del högst otillfredsställande all majoriteten nu är beredd att ge ell lån som är så lösligt konstruerat som majoritetsskrivningarna i ulskoltsbelänkandet antyder.

Här inställer sig då några frågor:

Avser man med detla NCB-lån att skriva ut ett nytt lån av s. k. Uddeholmskaraklär? Uddeholmslånel har ju en minst sagt märklig uppläggning. Lånet ges under en period då företaget antas uppvisa betydande förluster, och det skall återbetalas endast i den mån före tagel i ell senare skede visar lönsamhet. Del ursprungliga kravet var all lånet skulle ställas till förfogande som en räntelös fordran, som efter beslut av regeringen utbetalas allteftersom bolaget behöver lånemedel för sin verksamhet. Till framställningen skulle enligi de ursprungliga reglerna fogas ett yttrande från Investeringsbanken. Såvitt jag uppfattal det skulle de gällande reglerna innebära all utbetalade belopp ur lånet icke skulle beskattas och all amorteringarna inle skulle vara avdragsgilla. Därmed skulle ingen skaite-mässig resullaluljämning kunna ske.

Redovisningstekniskl har man framfört synpunkten an länen skulle kunna få denna resultatutjämnande effekt genom att utbetalade belopp vid inkomsttaxering redovisas som intäkt medan eventuella amorteringar kosinadsförs. Beslut har också fattats innebärande att vi fåll en sådan utveckling, dvs. all statligt stöd som av regionalpolitiska skäl ges i form av lån med s. k, villkoriig återbelalningsskyldighet vid inkomsttaxering skall jämställas med statsbidrag. Därmed får lånen karaktären av en direkt statsbidrag.

Uddeholmslånet ställdes i sin helhet till bolagets förfogande i december 1977, Kontanta utbetalningar förutsatte dock särskilt beslut av regeringen. Hela lånet skall las upp som intäkt när det slår till förfogande. Avslår man från att lyfta viss del av lånet anses del likvärdigt med avdragsgill återbetalning. 1 mars har också regeringen enligt uppgift beslutat alt Uddeholmslånel skall få jämställas med statsbidrag. Det här innebär att Uddeholm redovisar lånet som skattepliktig inläkt. medan räntebetalningar och amorteringar kommeratt bokföras som en avdragsgill kostnad.

Hela lånebeloppet har redovisats som extraordinär intäkt i 1977 års resultaträkning, Samma belopp har upptagils per den 31 december dels som fordran på staten, dels bland ansvarsförbindelserna som en villkorlig skuld. Då återbetalning sker till bolaget minskas fordringsbeloppet i samma mån.

Mina frågor lill utskottets majoritet är:

Kommer också NCB-lånel att få denna utomordentligt egendomliga karaktär? Innebär inte förfarandet alt man på ett i hög grad anmärkningsvärt sätt har suddat ut gränserna mellan eget och främmande kapital? Borde inle elt lån mot konvertibla skuldebrev vara alt föredra,åtminstone rent tekniskt? Det är frågor som jag hemställer alt företrädare för utskottet besvarar,

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Det har varit en snäll deball, i varje fall hittills. Jag tror att denna snällhet något speglar allvaret iden fråga som vi har att diskutera. Den rör en bransch och foretag som betyder så väldigt mycket för del svenska samhället och den svenska ekonomin.

Det är inle för all spela upp någon konstlad dramatik jag konstaterar att denna debatt är något av en ödesfråga för det svenska samhället. .\n den har den framtoningen beror på alt i bakgrunden också står tidigare debatter om betänkanden som kommit från näringsutskoltets bord och som handlat om kriser för gruvindustrin, stålindustrin, varvsindustrin och rederinäringen.

Vad finns det då för gemensamt ödesdrag i de näringar som jag nu räknat upp och den näring som fokuseras i dagens debatt, skogsnäringen? Svaret är att de al la gäller våra råvarutillgångar, där skogen och malmen sedan historisk lid varit grunden för det svenska samhällets framåtskridande och välstånd. Malmen har sina avläggare i förädlingsledet i ståltillverkningen med alla dess schalteringaroch i varvsindustrin,och skogen går vidare i sin förädling i bl, a, sågverken, i husbyggandet, i pappers- och massaindustrin, och alltsammans fraktas sedan vidare till fjärran länder och kontinenter på ur fraktsynpunkt billiga kölar. Där har svensk rederinäring tidigare kunnai hävda sig mycket bra, men nu har den svårigheter att överleva.

Det var alltså inte för alt dramatisera som jag påminde om all det handlar om den produktion som direkt eller indirekt kommer från de viktiga basnäringarna, bergshanteringen och skogsbruket. Det var för att poängtera alt vi i detla läge bör bli eniga om all allt del kunnande och all den erfarenhet som finns inom dessa sektorer av svensk industri måste mobiliseras och ges samordnad slagkraft. Erforderliga ekonomiska resurser måsle ställas till förfogande, så att den industriella verksamhet som bygger på våra basnäringar finner den rätta vägen ur den vågdal den nu befinner sig i. Detla måste vara del övergripande målet för den långsikliga näringspolitiken, för i basnäringarna har vi generatorn i svenskt näringsliv.

Nu handlar del alltså om skogen och jag skall kort beröra några viktiga delfrågor i del problemkomplex som den svenska skogsindustrin har att brottas med.

Först har vi råvaruförsörjningen till de olika förädlingsprocesserna. Vi vet att kapaciteisutnyiijandet är lågt inom skogsindustrin och att detta inte bara beror på lågkonjunkturen, utan också har sin grund i att råvaran inle räcker lill för industrins behov. En del större företag importerar viss del av sitt råvarubehov. och del kommer väl också alt ske i framliden. Lastnings- och lossningstekniken förbättras ju ständigt, och fraktkostnaderna blir på så sätt

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

inte någon större ekonomisk belastning för verksamheten. Men man måste ändå räkna med all denna råvaruimporl även i framtiden blir av marginell betydelse och alt den svenska skogsindustrin till allra största delen måsle bygga på svensk råvara.

Man kan använda många metoder för alt öka den inhemska råvarutillgången. Alt sköta skogen på rätt sätt är mycket viktigt. Vi måste utnyttja mer av trädet - det s. k, hellrädsutnyitjandet är nu under utveckling - och del är också viktigt all skogsråvaran används på nyttigaste sätt i förädlingen. Det sista innebär all sågverken får nyttja råvara som går att såga och all klentimmer, flis. spån. bark och stubbar går vidare till massa-, board- och spånskiveindustrin eller används som energikälla. För att få den rätta utsorteringen av råvaran behöver vi bygga flera s. k. råvarulerminaler där skogsråvaran sorteras och fördelas lill olika avnämare.

Innan jag går in på den finansiella operation som riksdagen har att fatta beslut om - del gäller alltså statliga garantier för lån till skogsindustrin på högst 900 milj. kr, och elt lån på 400 milj, kr, till NCB - vill jag också säga någol om sysselsättningen.

Del är en nödvändighet att den svenska skogsindustrin vidtar den strukturomvandling och de rationaliseringar som behövs för all den skall kunna behålla sin konkurrenskraft och överleva. Delta innebär med ell statiskt förhållande i övrigl all sysselsättningen inom skogsnäringen kommer att minska. Vi i folkpartiet vill inte okritiskt acceptera detta. Det finns nämligen ett botemedel mot detta som kan lindra svårigheterna i betydande utsträckning, och del är all skogsindustrin satsar på en högre förädlingsgrad. För varje oförädlad råvarubit som vi skickar från en region lill en annan eller lill utlandet skickar vi också bort arbetstillfällen. För en vidareförädling med duglig framlidsstämpel behövs också en avancerad produktutveckling som i sin lur måste ha sin bas i en ökad satsning på iräteknisk forskning och utveckling.

All jag i detla sammanhang berört frågorna om råvaruförsörjning och råvaruutnylijande. om strukturomvandling, rationaliseringar och därmed sammanhängande sysselsättningsproblem, om satsning på vidareförädling, produktutveckling och forskning beror på alt jag ser alla dessa problem som en stor belastning på den svenska skogsindustrin. Jag vill också påslå alt de ekonomiska problem som den svenska skogsindustrin brottas med i dag inle bara har sitt ursprung i den lågkonjunktur som vi i dag genomlever utan också har andra orsaker som måste åtgärdas. Skall skogsindustrin 11 de föreslagna ekonomiska resurserna från samhället, då skall den också veta all det svenska samhället kräver att den skärper sin konkurrensförmåga, löser sina interna problem, ökar förädlingsgraden och lar ansvar för sysselsättningen.

Först skall jag nu kort granska förslagen i propositionen 1977/78:123 som bl. a. innebär att staten ikläder sig lånegarantier till skogsindustrin inom en ram på 900 milj. kr. Den akuta situation som skapat svårigheterna inom skogsindustrin äratt marknadsutvecklingen för flertalet skogsprodukter varit ogynnsam. Man har producerat fram stora överlager, och det har varit ett lågt kapacitetsutnyttjande och allmänt prisfall på de färdiga produkterna. Skogs-

företagens finansiella styrka har undan för undan försämrats genom de stora förluster de fltt vidkännas de senaste åren. Många av de större skogsföretagen kommer mycket snart att hamna i en likviditelskris, om inte friskt kapital tillförs utifrån.

Enligt förslaget i propositionen ärdet regeringen som skall pröva frågorom garantier. Garantierna lämnas bara under 1978, men del finns naturligtvis möjlighet all förlänga dem. Löptiden på garantierna blir begränsad lill högst fem år. För all likvidiielstillskotiel i förelagen inte skall användas på elt oriktigt sätt skall uldelningsrällen på aktier begränsas under lånetiden. Företagel skall vidare, förutom del statliga garaniilånet, tillföras riskvilligt kapital utifrån, och detta externa kapital skall vara minst en fjärdedel av den statliga lånegarantin. Det är alltså ganska preciserade villkor, och vi i folkpartiet anser att de här villkoren är skäliga och riktiga.

Socialdemokraterna vill i sin reservation göra låneformen förmånligare i elt par avseenden, bl, a, genom alt det skall vara möjligt alt medge ränte- och amorieringsfrihei under de två första åren samt att löptiden på garantin skall förlängas lill sju år. Vi anser all förslagen i propositionen är tillräckliga i det här fallet.

Men det finns också negativa sidor i de socialdemokratiska villkoren för garantin. Det principiellt viktiga på denna punkt i reservationen är alt företagen skall gå all förstatliga genom konvertibla skuldebrev eller nyemissioner, finansierade genom Sveriges investeringsbank eller fjärde AP-fonden. Det är en väg alt göra förelagen samhällsägda, och det kan vi i folkpartiet naturligtvis inle gå med på. Jag yrkar bifall lill utskottets belänkande på alla punkter i fråga om den statliga lånegarantin till skogsbolagen.

Då det gäller det statliga slödet lill NCB vill jag göra ett par kommentarer. I sitt inledande anförande spekulerade Rune Johansson i Ljungby i en familjelräla mellan de tre regeringspartierna. Han citerade också ett avsnitt ur den motion som väckts av folkpartisterna Hans Lindblad och Per Gahrton, i vilken denna frågas känsliga politiska läge berörs och där det sägs alt del är viktigt alt ordentligt belysa hela frågekomplexei. Det tyckerjag är rimligt, och en sådan rundlig belysning har också präglat frågans behandling i utskottet och i andra sammanhang. Vad motionärerna begärt har också bifallits. Frågan har som sagt varit föremål för en lång och ingående behandling i näringsulskoltet, och en del av det materialet finns också med i trycket.

Del tycks som som förväntningarna på familjegrälet hade varit stora. Rune Johanssons inlägg visar delta. Men jag är mån om all konstatera den enighet som rått både inom de tre regeringspartierna och i utskottet när det gällt att greppa dessa problem. Vi i folkpartiet har haft vissa krav på behandlingen av detta ärende. Vi ville bl, a, höra Mats Lemnes synpunkter på företagets läge. Han är ju ordförande i utredningen. Vi ville också höra vad någon representant för NCB hade att säga. Vidare ville vi all knapphändigheten i propositionen skulle fyllas ut innan riksdagsbehandlingen började, och vi har dessutom krävt en statlig revisor i NCB, Det har inom de tre regeringspartierna rått enighet om alt dessa krav var rimliga, och kraven har också uppfyllts i utskottsbehandlingen.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier Jör lån till skogsindustrin, m. m.

NCB:s finansiella status är myckel dålig. För det förlängda bokslutsåret som går ut den 30 juni 1978 beräknas förlusten lill ca 500 milj. kr. En viss uppgång under den senaste liden kan förbättra resultatet men inle i någon större utsträckning. Förelaget visarockså en någol orolig löretagsbild,och det är väl troligt an en del företagsenheter måste avyttras till andra intressenter, som har en mera naturligt samband med dessa. Den kommitté som skall utreda del akuta lägel inom NCB skall också föreslå mera långsiktiga åtgärder för att få fram en rationell struktur i förelaget. Del är bra.

Utskottet förutsätter också alt regeringen håller nära kontakt med landshövding Mals Lemnes kommitté, då det gäller all utforma detaljerade villkor för lånet. De villkor som kan bli aktuella är eventuella strukturförändringar eller förändringar i organisationen samt detaljer om hur lånet skall ställas till NCB:s förfogande.

Jag tror an Sivert Andersson får avvakta svar på sina detaljerade frågor till dess att utredningen är klar med sitt ställningstagande och sina förslag. I varje fall är jag inle beredd alt ge någol svar eller att ange några lösningar för de detaljerade frågorna.

Folkpartiet ställer sig också helt bakom majoritetsbeslutet i utskottet att avvisa den socialdemokratiska reservationen med förslaget att statlig styrel-serepresentation skall sättas in i NCB. Den statliga insynen i företagets skötsel är garanterad genom att en statlig revisor utses. Detta har tagits upp av både Ivar Högström och Sivert Andersson i deras anföranden. De underskattar klart vad en modern revision i ett förelag innebär. Det innebär ju alt revisorn stegvis följer företagets skötsel till alla delar, deltar i styrelsesammanträden och håller sig på det sättet fortlöpande informerad om vad som sker i företaget och vilka beslut som fallas. NCB är också ett kooperativt förelag där man varit något av pionjär med alt ge de anställda siyrelserepre-sentalion, och då är det väl närmast klåfingrighet an föreslå statliga styrelserepresentanier.

Till sist; Folkpartiet är bestämd motståndare lill ställiga styrelserepresentanier i enskilda eller kooperativa företag. Det är alltså vår principiella ståndpunkt. Vi säger också nej lill förslaget alt lånet skall lämnas i form av konvertibla skuldebrev som sedan kan förvandlas lill aktier. Eftersom aktiekapitalet är 72 milj, kr, och lånet 400 milj, kr. skulle siaten på det sättet få elt helt dominerande inflytande över förelaget. Vi anser alt olika former av kooperativa förelag är värdefulla förvart lands näringsliv, och därför vill vi slå vakt om all denna ägarform kan behållas. De kooperativa företagen utgör ett bra alternativ lill slatligt och privat ägande i vårt biandekonomiska samhälle.

Del är viktigt att de anställda kan känna trygghet i sitt arbete, Slödet till NCB syftar främst till all företagel kan överleva och även i fortsättningen ta ansvar för de anställdas sysselsättning. I detla hänseende finns det anledning att ge beröm till NCB. Deras verksamhet hittills har betytt väldigt mycket för sysselsättningen i Norrland. Det är många små orter som slår i tacksamhetsskuld till förelaget. De kontakter utskottet haft med regeringen under ärendets behandling bekräftar också att del 75-procentiga bidrag i tillfälligt

sysselsäitningssiöd som finns, också skall kunna utgå lill företag inom skogsindustrin. Del bör också ge möjligheter för företaget att fortsätta med sin tidigare policy om sysselsältningsvänlig inriktning.

Utskottet förutsätter också i sin bedömning all NCB:s tidigare visade ansvar för de anställdas sysselsättning skall Ibrtsälla. Detla är ytterst viktigt för Norrland, då NCB i dag har omkring 5 000 anställda.

Herr talman! Jag vill tillstyrka näringsulskotlels betänkande nr 74 i alla delar och yrka avslag på reservationerna.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

SIVERT ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är ell överraskande besked som Rune Ångström lämnar. Han säger alt de frågor som jag stal Ide i milt första inlägg inte kan besvaras, att vi får avvakta vad som kommer alt hända i den utredning som nu är tillsatt. Del är ganska egendomligt all utskoltsmajorileten utan vidare är beredd att föreslåettlånpå400milj. kr. till NCB utan all ha klart försig vilken typ av lån del är fråga om. Jag vill då fråga: Är det ett lån av den typ som riksdagen har beslutat om med anledning av propositionen om Uddeholmsbolagel, som behandlades här i kammaren i arbetsmarknadsutskottets belänkande 1977/ 78:18, som sedermera har förändrats genom propositionen 1977/78:79, vilken behandlades i skalteulskoltets betänkande 1977/78:20, och som alltså i allmänt tal kallas Uddeholmslånet? Är del elt sådant lån som föresvävar ulskottsmajoriteten? Eller är det någol slags nytt lån man är ute efter?

Min första fråga var: Är del ett sådant lån som jag beskrev i milt första inlägg som NCB kommer att erhålla?

Min andra fråga var: Innebär detta inte all man i hög grad och på ett anmärkningsvärt sätt kommer att sudda ut gränserna mellan eget och främmande kapital? Är den frågan så svår att svara på?

Min tredje fråga var: Är inte vårt förslag om lån mot konvertibla skuldebrev åtminstone ur teknisk synvinkel både enklare och bättre?

Del var besked om delta jag önskade få, och jag hoppas att det inte skall vara alldeles omöjligt all ge dem.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag sade att jag inte kunde ge svar beträffande alla detaljer. Det är fullt klart att utredningen om NCB:s finansiella ställning inte lill alla delar är färdig, och detaljerna i lånet kan inte utformas förrän alla fakta finns på bordet.

Beträffande typen av lån är del ell lån av ungefär samma karaktär som det Uddeholmsbolaget lin som föresvävat utskottet, som Sivert Andersson uttryckte sig. Om det gjorts misstag då det gäller Uddeholmslånet så att det inle fåll avsedd inriktning skall naturligtvis de detaljerna rättas till.

Jag kan också försäkra Sivert Andersson om all del inle är någon fastställd policy all utsudda skillnaden mellan externt och eget kapital inom NCB. Del är fullt klart alt det skall vara en åtskillnad mellan dessa olika typer av kapitalbildning.

5 Riksdagens protokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier Jör lån till skogsindustrin, m. m.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp):

Herr lalman! Jag skall inskränka mig lill all lala om den andra av de propositioner vi nu behandlar, den om lån lill NCB.

Propositionen om NCB är på flera sätt unik. Den kom bara några veckor efter del alt regeringen föreslagit speciella garantier lill skogsindustrin. Innan riksdagen ens hunnit börja behandla del förslaget visade det sig otillräckligt. Propositionen är dessutom osedvanligt knapphändig.

Industriministern har flera gånger antytt att vi nu skulle vara inne i en skede då del näringspolitiska stödet måsle få andra former. Den begynnande konjunkturuppgången skall utnyttjas till en mer naturlig omstrukturering. De stora näringspolitiska satsningarnas tid skulle därför - med några la undantag - vara förbi.

Men om riksdagen raki av skulle ha bifallit propositionen om NCB skulle del vara fara värt an vi dragit proppen ur karet när del gäller näringspolitiska stödåtgärder. För om vi sagt ja till NCB-med del knapphändiga material som redovisats från regeringen - vad skulle vi då kunna säga nej till?

Jag tror all näringsutskoltets myckel utförliga behandling av NCB-ärendet har undanröjt den risken. Del finns flera inslag i besluten kring NCB som bör vara värda att la efter.

I motsats lill vad Rune Johansson påstod tidigare har den motion som väckts av två folkpartister om ytterligare insyn i NCB i allt väsentligt tillgodosetls. Del har också Rune Johansson varit med om alt uttala i ulskottet.

Först skall dock sägas alt NCB:s problem är av två slag. Dels rör del sig om de allmänna struktur- och konjunkturproblem som drabbat hela branschen. Dels rör det sig om del speciella förhållandel alt företaget gjort några myckel chansartade förelagsköp och givit sig in i en låneruljangs av ett slag som lyckligtvis är ovanligt i vårt land, NCB har 72 milj, kr. i aktiekapital. Summan av indusirilån,aktiekapital och fonder utgjorde för koncernen som helhet 240 milj, kr. Dessa 240 milj, kr, skall jämföras med de lång- och kortfristiga skulderna på 1,9 miljarder kronor.

Mot den bakgrunden och mot bakgrund av de övriga uppgifter som utskottet har fått ta del av, är det uppenbart att NCB:s framlid är hotad, om inle staten nu tillskjuter pengar. Det råder ju också politisk enighet om alt sysselsättningseffekterna av en nedläggning av NCB skulle bli ytterst allvarliga för redan drabbade trakter. Konkurrensen inom skogsindustrin skulle minska, och förutsättningarna för den producentkooperaliva rörelsen skulle försämras.

Vad är del då som är så speciellt i näringsutskoltets behandling av NCB','

För det första har redan regeringen ansett det väsentligt an de företagsekonomiska besluten om NCB läggs utanför regeringskretsen. Därför har regeringen tillsatt en särskild kommitté, under landshövding Lemne, med uppgift alt ordentligt sätta sig in i företagets situation och utforma villkoren för de lån NCB skall 11, Utskottet understryker här att det förutsätter att regeringen vid utformningen av villkoren för lån till NCB kommer all ta till

vara de kunskaper och förslag som kommittén lägger fram.

För del andra tvingade propositionens kvalitet uiskonei alt göra en förhållandevis grundlig genomgång av föreiagel. Papperen kom på bordel på en säii som tidigare varit ovanligt. Också delta är positivt. Samtidigt aktualiserar behandlingen ett speciellt problem: ifall näringsutskottei får la emot helt interna uppgifter om elt förelag, är det nödvändigt att dessa uppgifter stannar inom utskottet. Så skedde inte här. 1 politiska sammanhang vet vi ju alt det är svårt alt hålla uppgifter hemliga. Att affärshemligheter förblir interna är dock nödvändigt för alt riksdagen skall kunna få insyn i näringspolitiken.

För del tredje kräver ulskoiismajorileten all ägarna lill NCB skall la sitt ansvar för krisen. När staten gick in med elt stort lån till Uddeholm, blev kravet att aktieägarna inle skulle få utdelning förrän lånet återbetalats. NCB:s konstruktion är annorlunda, och därför får en annan form för ägaransvar sökas. En möjlighet är t, ex, att de s.k. efterlikviderna till skogsägarna helt slopas. Formerna flr bestämmas av den Lemneska gruppen. Det väsentliga är dock all när staten går in och tåren mycket stor risk, en risk som ingen annan kan la, skall staten ha en viss prioritet framför andra fordringsägare i vad gäller återbetalning.

Så här långt har också samtliga partier i utskottet varit överens, och del är de också när det gäller kraven på skydd för sysselsättningen. Om Åslingdok-irinen någonslans skall t i Hampas, är del naturligtvis inom NCB. Detär viktigt att en sådan enighet har nåtts. Det innebär att i alla frågor av omedelbar praktisk betydelse har utskottet kunnat samlas. De två frågor där socialdemokraterna reserverat sig handlar mer om den gamla debaiten om socialism eller marknadsekonomi.

För del fjärde har nämligen utskoltsmajorileten nu avvisat tanken på statlig siyrelserepreseniation i NCB, Om en privat intressent hade gått in med 400 milj, kr, i fördelaktiga lån till ett företag med 72 milj, kr, i aktiekapital, hade sannolikt denne intressent krävt siyrelserepreseniation. Del avstår nu staten från. Orsaken är enkel: ell företag med statliga styrelserepresentanier får alltid lätt all blanda in staten i sina beslut. Det blir svårt för staten att undvika ytterligare stora insatser om det går snett - när en statlig slyrelserepresentant har varit med och fattat besluten. Detär inle i första hand föran NCB är kooperativt som riksdagen har avstått från en statlig representant, ulan därför att ytterligare sammanblandningsekonomi bör undvikas. Jag hoppas all delta beslut blir vägledande för kommande beslut av liknande typ.

Däremot har ell enat näringsutskott, i ett hittills unikt beslut, föreslagit en statlig revisor i NCB, En revisor kan bevaka statens intressen. På så sätt kan staten få insyn utan all bli inblandad i besluten.

NCB verkar i konkurrens med andra stora skogsföretag. Elt av de allra största är del statliga ASSl. Ifall staten skulle sätta in styrelserepresentanter i ell med ett statligt företag konkurrerande bolag vore detta olyckligt. Jag vill därför fråga socialdemokraternas företrädare här, om de inte håller med om alt det finns principiella invändningar mot all staten sätter in statliga

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

styrelserepresentanier i ell av de förelag som konkurrerar hårdast med elt statligt förelag.

Den principiellt mest intressanta av de två reservationerna från socialdemokraterna är den där de kräver, alt lånet på 400 miljoner till NCB skall lämnas i utbyte mot konvertibla skuldebrev. Vad innebär detla i praktiken?

Jo, NCB har ett aktiekapital på 72 milj. kr. All öka del egna kapitalet till 400 milj. kr. är naturligtvis-särskilt i nuvarande ekonomiska läge-helt omöjligt. Det innebär att staten genom de konvertibla skuldebreven kommer all skaffa sig del dominerande ägandeinlresset i NCB, Den stund staten väljer alt lösa in sina skuldebrev blir förelaget förstatligat,

Detla vill inte socialdemokraterna riktigt kännas vid. Man försöker då försvara sig på två olika sätt.

För del första säger man all man inte avser att skuldebreven skall lösas in mot aktier, i varje fall inle allihop. Men antingen tänker man inte lösa in dem alls - och då är det ingen vits med alt välja formen konvertibla skuldebrev -eller också tänker man sig att lösa in dem, och då hänger ju hela liden hotet om socialisering över förelaget.

För det andra säger de socialdemokratiska företrädarna att syftet med de konvertibla skuldebreven endast är alt staten skall få säkerhet för sitt lån. Men vad är del för säkerhet? Om NCB skulle - om uttrycket tillåts - gå ål skogen,stårju det egna kapitalet sist i kön bland dem som skall ha ersättning. Ett lån av Uddeholmstyp, som majoriteten föreslår, ger snarast större säkerhet än om lånet ges mot konvertibla skuldebrev.

Men ett lån av Uddeholmsiyp vill inte socialdemokraterna ha. Med nästan moraliska övertonersäger Sivert Andersson all den typen av lån är någol som man skall avstå frän, eftersom man genom sådana suddar ul gränsen mellan eget kapital och lånekapital. Men det finns ingen sådan fast gräns. Vi har en flytande skala från det rena egna riskkapitalet, aktiekapitalet, lill externa lån mot säkerheter. Vi har i Sverige lidigare haft debeniures, nu finns obligationer, förlagslån och inom den just nu aktuella branschen indusirilån, Alla dessa former av kapitaltillskoll ligger inom en skuggzon mellan lånekapitalei och det egna kapitalel, Uddeholmslånel aren tekniskt begåvad konstruktion, som kan möjliggöra för staten att gå in med en riskkapital men ändå ha en viss säkerhet och vara garanterad återbetalning när del börjar gå bättre för föreiagel.

Syftet med de konvertibla skuldebreven kan således inte vara någonting annat än att öppna en möjlighet lill socialisering av NCB.

Herr talman! Det finns ett namn som svävat över den här debaiten - men som hittills sällan nämnts. Det är naturligtvis namnet Gunnar Hedlund, Självfallet ärdet en politisk komplikation alt det finns personliga band mellan ett av regeringspartierna och NCB. Detla ställer krav på en speciellt noggrann behandling av ett ärende som gäller stöd till just NCB. Jag tror an alla ;ir överens om alt näringsutskottei givit denna proposition just en sådan noggrann behandling.

Samtidigt skall inget företag missgynnas av all företagsledningen står nära

ett regeringsparti. Så har heller inte skett.

Här och var i pressen har framskymtat all vi från folkpartiet i näringsutskottei skulle krävt Gunnar Hedlunds avgång som villkor för lånet lill NCB. Så är inte fallet. Jag skall inte här upprepa de bugningar som i debatten gjorts för Gunnar Hedlund utan bara konstatera att ingen i riksdagen har krävt Gunnar Hedlunds avgång och att ingen har uttalat att han skall stanna kvar-och del av det enkla skälet att Sveriges riksdag knappast bör lägga sig i vilken person som leder ett företag. Företagsledningsfrågor ligger helt enkelt utanför riksdagens kompetens.

Herr talman! Som jag försökt visa har näringsutskottets behandling av NCB-ärendet varit osedvanligt noggrann och haft inslag som är unika. De över 25 miljarder kronor, som hittills salts in i olika former av subsidier, garantier och lån lill näringslivet under den här regeringens tid, har givits på olika villkor till olika branscher. Så småningom bör den här experimenttiden vara slul. Del bör gå all komma fram lill mer generella lösningar av hur akuta branschproblem skall lösas, ulan att detla får förödande verkningar för konkurrens och effektivitet. Här kan kanske NCB-beslulet tjäna som modell.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall ta upp elt par frågor som det kan finnas anledning att kommentera.

Den första frågan är den som herr Wästberg i Stockholm berörde sist, när han talade om all del svävar namn över debatten. Det är det som vi tycker också har svävat över den motion som avgivits av ett par av folkpartiets ledamöter, där man skriver:

"Eftersom NCB i försvenska förelag extrem grad förknippas med politiker, nämligen ledande gestalter i elt av regeringspartierna, måsle elt eventuellt stöd till NCBges isådana Ibrmerait inga misstankarom otillbörligt gynnande kan uppkomma."

Vad är delta, herr lalman, annat än en form av antydningar om all en otillbörlig påverkan skulle kunna utövas i elt ärende? Eller är det på det sättet all man inom folkpartiet vill göra en gradering av ärendena, där man skall ha en allvarligare, mera kritisk granskning av vissa ärenden än av andra? Alla ärenden måsle ju behandlas med den omsorg och del allvar som riksdagen måste ålägga sig. Det är där som jag menar att vi har anledning att rikta uppmärksamheten, alltså på att man från folkpartiets sida å ena sidan för fram en motion av denna karaktär,som ger anledning till sådana antydningar, men å andra sidan, när man kommer lill den reella behandlingen i utskottet, inte ens är med på att medverka till att samhället, som är berett att satsa åtskilliga hundratal miljoner, får möjligheter all följa upp sitt stöd genom representation i styrelsen, genom att man i den utredning som skall lägga fram förslag lill regeringen också får en parlamentarisk representation. Alltså: Man är beredd alt in blanco lämna över de 400 miljonerna utan uppföljning. En revisor skall göra en granskning i efterhand. Men i det ögonblick då besluten skall fallas inom NCB:s styrelse är det just NCB:s styrelse som fattar besluten

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

utan någon insyn och ulan någon påverkan. Där skulle en statlig representant kunna gå in i debatten.

Och jag har frågat: Vad kan iniräffa i en förvärrat krisläge? Ingenting sägs om det från utskoiismajoriietens sida. Ingenting sägs om del från regeringens sida. Förelaget kan gå i konkurs, det kan slaktas, och det kan köpas upp av utländska intressenter utan att vi har möjligheter att bevaka de pengar som vi här skulle lämna över.

Jag menar alt den borgerliga majoriteten helt sviker skattebetalarna och skallebetalarnas intresse i detta sammanhang. Det är det som är min randanmärkning också mot folkpartisterna, som i ett inledningsskede uppträder myckel uppblåst i sin motion men som sedan heli faller undan för de övriga borgerliga partierna, vilket också framgår av utskoltsmajorilelens skrivning.

SIVERT ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag tänkte la upp någol av del som Olle Wästberg i Stockholm sade angående Uddeholmslånel, som han ju tyckte var utmärkt och som skulle vara all föredra framför ell lån mot konvertibla skuldebrev.

Del intressanta är alt Olle Wästberg, och jag förmodar också den borgerliga utskottsmajoriteten, anser att den utomordentligt tillkrånglade lånelbrm, som Uddeholmslånet är ell exempel på, är någol som man måsle tillgripa lör alt siödja elt företag för att på det viset komma ifrån del ansvar för näringspolitiken i vårt land som en regeringsmajoritet verkligen inte borde krypa undan. Del här lånets egendomliga effekter harockså diskuterats i olika sammanhang. Jag vill bara påminna om all de villkor som ursprungligen fastställdes för denna typ av lån numera inte fungerar, och vad giiller villkoret all återbetalning av lånet skall ske innan någon vinstutdelning lill aktieägarna kan uppkomma lär det vara så alt man har kommil runt också detta villkor. Del formulerades från början så, alt bolaget när som helst lar erlägga upplupen ränta, helt eller delvis, och amortera lånet. Amortering och ränlebehandling skall i övrigl påbörjas under del år då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna.

Ja. men om man nu inle tar ut lånet utan låter del -som förhållandet enligt uppgift nu är-slå kvar på banken? Då har man alltså inte tagit ut lånet ulan använder det som någon sorts "garanti i kanten", som man sedan kan utnyttja för att finansiera verksamheten i övrigl genom andra lån.

Gränserna mellan främmande kapital och eget kapital anser Olle Wästberg redan lidigare vara suddiga. Han talar om skuggzonen mellan olika typer av kapital i förelagen. Vi skall väl inte ytterligare utveckla de här grå pengarna -är de i skuggan, så är de väl grå -och på det viset trassla lill möjligheterna att se vad det egentligen är som vi hanterar när vi delar ul lån till företag i sådana situationer.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp) kon genmäle: Herr talman! Del är inte, som Rune Johansson i Ljungby hävdar, vi i folkpartiet som fört fram antydningar om alt del skulle finnas elt person-

samband mellan NCB och en av regeringspartierna. Detta ärju en uppenbart faktum; del var vad varenda lidning skrev om när proposilionen kom. Men just därför har det varit särskilt viktigt all ge propositionen en så noggrann behandling som skett, och just därför har del varit speciellt viktigt all inle bara godta en mycket knapphändig proposition. Så har heller inle skett.

Det förhåller sig ingalunda så, som Rune Johansson säger, att majoriteten lämnar del här lånet in blanco lill NCB. Vi understryker, tillsammans med Rune Johansson, alt det som den fristående Lemneska arbetsgruppen säger måste vara vägledande för regeringens villkor för lånet. Del är just därför all vi velat behålla arbetsgruppen såsom fristående beslutsfattare utanför regeringen och utanför partierna som vi sagt nej lill en parlamentarisk representation i den. Den Lemneska gruppen har också betonat - och utskottet instämmer indirekt i delta - att ägarna måste ta elt betydande ansvar. Vi kräver en statlig revisor, och vi har kommil överens om elt sysselsäilningskrav. Om förelaget skulle slaktas, som Rune Johansson säger, får ju siaten inle ut ett dugg, ifall man har konvertibla skuldebrev som säkerhet, men det kan staten möjligtvis få med ett Uddeholmslån.

Sivert Andersson ger sig in i en tillkrånglad juridisk debatt om Uddeholmslånel. Det är väl bara att konstatera att detla har varit en praktisk låneform, som gett ett företag möjlighet att överleva. Att företaget dessutom inte behövt ta ut pengarna och all dessa inle behövt försvinna ur statskassan försöker Sivert Andersson sedan göra till en nackdel med lånet. 1 själva verket är det ju precis tvärtom.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Vi skiljer oss här i uppfattningar på en mycket väsentlig punki: del gäller bevakningen av de pengar som vi nu skall ställa lill förfogande.

Det är alldeles riktigt som Olle Wästberg i Stockholm säger, alt vi i vår skrivning varit överens om alt regeringen skall inhämta förslag från Lemnes utredning, men det ankommer ju på regeringen alt slutgiltigt pröva vilka villkor som den eventuellt vill uppställa och vilka förslag den vill pröva. 1 ännu högre grad ankommer det på NCB:s styrelse, för all la del föreiagel. att fatta sina beslut. Ingen kan påverka besluten eller beslutsfallarna. Det är denna skillnad som föreligger.

Vi har menat att del är klart all viskall ha möjligheter att påverka besluten, 1 alla sådana sammanhang menar man från borgeriigi håll, främst Iblkpar-tistiski.att det kan skeen otillbörlig påverkan därförall siaten skall vara med. Men om representanterna för staten har all å skattebetalarnas och medborgarnas vägnar bevaka de väldiga insatser som vi är beredda all göra, är delta då inle rimligt?

Alternativet är - del har jag med skärpa framhållit vid flera tillfällen - alt om krislägel förvärras och företaget råkar i obestånd, som det slår i proposilionen. det kan bli föremål för en konkurs eller som jag betecknade del "slakining". Utländska iniressenier kan köpa in företaget utan alt vi i detla sammanhang kan påverka saken. Del är den friheten i hanteringen som

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

inte minst folkpartiet har velat slå vakt om.

Det är därför, anser jag, en demonstraiionspolilik. for all inle säga sensaiionspolilik. som man ägnar sig ål när man å ena sidan i en motion gör antydningarom möjligheter till otillböriig påverkan och å andra sidan inle har kurage all följa de förslag som vi har ställt och som ger oss möjligheter att följa upp den låne- och kreditgivning som vi nu ger oss in på med eil ansvarslagande på skattebetalarnas vägnar för all de medel som satsas kom mer al t bli rätt an vända, in te kommer all spolieras. Del viktigaste är all vi inle får en spolierad skogsindustri när vi nu går in i en diskussion om längre gående planering av skogspolitiska program för framtiden.

SIVERT ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Olle Wästberg i Stockholm upprepar all han tycker all Uddeholmslånet är bra - det är rem av praktiskt, anser han, trots all jag har försökt beskriva vilken komplicerad transaktion det här egentligen är fråga om. Jag vill beteckna Uddeholmslånet, som har drivits fram av den borgerliga majoriteten, som en smart uppläggning av ett låneärende. Jag noterar att Olle Wästberg tycker all det är bra.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Att en låneform är komplicerad behöver inte innebära att den är dålig. Tvärtom har det haft den fördelen för Uddeholm all föreiagel har kunnai överleva och rädda sysselsättningen utan att delta har medfört att statskassan behövt betala ut lånet - del har kunnat fungera som säkerhet.

Rune Johansson i Ljungby säger att vilka villkor som kommeratt gälla för NCB-lånel lill sist bestäms av regeringen. Men hur blir del om man går på den socialdemokratiska linjen med konvertibla skuldebrev? Jo, det blir samma regering som till sist flr bestämma vad som skall ske - fast det går vägen via ett ägarinflytande. Vem är del som utser en statlig representant i styrelsen? Jo, det är samma regering som Rune Johansson är rädd för när det gäller den Lemneska gruppen.

Vad vi har gjort äratt välja ett system som innebäratt besluten iså hög grad som möjligt förs bort från politikerna och kan fattas på mer renodlade företagsekonomiska grunder. Det här handlar inle om kurage, Rune Johansson, För en liberal är det inte fråga om kurage ulan om vanlig följsamhet mot ell grundläggande tankemönster att säga nej till en lösning som i nya praktiska former innebär det gamla socialiseringskravet, att staten skall få möjlighet att överta elt av de stora skogsföretagen i Sverige,

OLOF PALME (s):

Herr talman! De socialdemokratiska talarna har helt redovisat våra synpunkter. Vi har ju för att skydda de anställda ställt oss bakom denna insats för NCB, Skälet till att jag tar några minuter i anspråk av kammarens tid är egentligen alldeles speciellt. Jag har tidigare i dag på SSU:s kongress sagt några ord om det här ärendet, och jag lycker alt jag bör säga delvis detsamma här i riksdagen.

Del är tre synpunkter som jag kort vill framföra.

Den första synpunkten: För en vecka sedan publicerades den s. k. Volvoaffären och regeringens passivitet i del sammanhanget. Då steg statsministern och industriministern upp och talade om för vem som ville höra på, att regeringen sade nej till all samhället skulle ställa upp i del sammanhanget, därför att del finns två bilföretag och samhället inte kunde siödja bara del ena. Deila var sakligl fel redan från den synpunkien all vad Volvo hade krävt var en utvecklingsfond eller strukturfond, precis som vi socialdemokrater krävt, och den skulle i princip ha kunnat samarbeta med både ett och två bilföretag.

Det faktum alt vi i det här landet har ell flertal massa- och papperslöreiag har ju på intet sätt hindrat den borgerliga regeringen från all exklusivt till NCB vilja förmedla ej mindre än 400 milj, kr. Då värman inte så petnoga. Det visar hur svagt regeringens defensiva försvar i Volvoaffären är.

Den andra synpunkien: Del har redan påpekats av borgerliga talare all kvaliteten i den proposition som har lagts på riksdagens bord är dålig. Del vill jag siarki understryka. Jag har ganska många års administrativ erfarenhet, och det är sällan jag sett en så erbarmligi lunn produkt.

Del kan inte hjälpas att del är den förre centerledaren som är chef för NCB och alt industriministern har varit propagandadireklör i NCB och därtill delägare, liksom statsministern. Men när delta nu är fallet borde industriministern ha vinnlagt sig någol om kvaliteten i den produkt han förelade riksdagen både när del gäller fakta och när del gäller den totala villkorslösheten av detla utspridande av pengar lill NCB. Del måste för folk i allmänhet le sig som en nästan sagolik fräckhet alt gå fram på den väg som han är inne på.

Nu har dess bättre utskottet tagit i håll med frågan, haft en ordentlig genomlysning och ställt vissa krav. Men jag delar helt de synpunkter som Rune Johansson nyss har framfört; jag behöver inte upprepa dem. Utskottet gör en genomgång, men så släpper man frågan, dvs. man ser till att föreiagel får de 400 miljonerna, och sedan ser man till att socialdemokraterna och riksdagen icke skall fl någon insyn i det här i framtiden. Det är principiellt -också med hänsyn till ärendets natur men redan av allmän grund -utomordentligt tveksamt.

Den tredje synpunkien: För ett år sedan närdet talades så ofantligt myckel om den svenska skogsindustrins konkurrenskraft framhöll vi alt denna dåliga konkurrenskraft inte berodde på all vi här i landei hade högre löner än andra, för kanadensare och amerikaner har lika höga löner, inte berodde på iransportkosinaderna, för de var närmasi lägre för oss, inle berodde på kapilalkostnader, utan att de berodde på de svenska virkespriserna, som är flerdubbell högre än i andra länder, och på alt skogsägarna hade valt att den vägen la ut sina vinster. Då fördes en oherrans kampanj, där man försökte med diverse snyftvalser liksom senlimentalisera bort den frågan. Men det visar sig ju all det är det som är fallet. I SI A:s senaste nummer har Pappers ekonom visat all 55 96 av virkespriset sedan 1974 har varit ren vinst före skatt för skogsägarna. Genom all ta ut dessa utomordentligt stora prisstegringar för

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

den råvara som man sedan själv lar hand om har man undergrävt de svenska skogsföretagens ekonomi och vår internationella konkurrenskraft. Detta är numera fastslaget som ett oomkullrunkeligt faktum, och del tyckerjag är en fördel i den deball som varit.

Herr talman! Allt väseniligt har sagts av de lidigare socialdemokratiska talarna, men eftersom man någol har berört den här frågan på SSU-kongressen skall jag nämna sambandet med Volvoaflaren, där man är petnoga, som man inte är när det gäller skogsägarna. Där nämndes virkesråvarornas prisförhållanden som en väsentlig faktor i sammanhanget -och del fakium all riksdagen fick en av de kvalitetsmässigl sämsta propositioner som riksdagen haft all hantera. Del vittnar om en hög ansvarskänsla hos riksdagen all man trots detta -av hänsyn till de anställda, av hänsyn lill sysselsättningen i utsatta bygder - har lagit itu med ärendet, tagit industriministern i någon mån i hampan och gjort en någorlunda hanterlig produkt av del hela, en produkt som vi socialdemokrater dock i väsentliga avseenden hade velat förbättra.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Jag ber all få uttrycka åhörarnas stora glädje och tacksamhet för att vi har fån lyssna till det anförande som Olof Palme just har hållit på SSU-kongressen, Del bör i väsentlig utsträckning ha bidragit lill all berika den här debatten. Del är bara det att Olof Palme har förbisett en rad fakta i målet, som har åberopais här lidigare med berömvärd lydlighei av Rune Johansson i Ljungby, som kan de här frågorna - det vill jag gärna vitsorda.

Till all börja med vill jag säga all NCB-lånel har tillkommit i omsorg om sysselsäiiningen och för all de strukturförändrande åigärder som vi är pä del klara med måste gå fram över svensk skogsindustri skall kunna genomföras ulan all väsentliga delar av skogsindustrin råkar in i en desorganisaiion. Det gäller här i hög grad också den svenska skogsindustrins förtroendekapital på den internationella kapitalmarknaden, del gäller alltså inte exklusivt NCB. Del hela är en parallell lill Uddeholm och Grängesberg, där vi har fån gå in med åigärder för att rädda strukturen totalt och undvika kaos.

Sedan säger Olof Palme all propositionen är lunn. Del är den. Den är av dålig kvalitet, säger han. Det är fel. Proposilionen föreslår del extraordinära förfarandet all man från samhällets sida - med hänsyn till tidsnöd och till omständigheterna i fallet - skall arbeta genom en särskild kommitté med speciella befogenheter. Därför fyller proposilionen väl de anspråk som riksdagen har rätt all ställa på en proposition. Del har inte heller i utskottet riklats några som helst formella anmärkningar mot detta förfarande som -vilket alla och envar som har någon erfarenhet av del här arbetet måste inse-har varit den enda länkbara framkomliga vägen i den här situationen.

Dessutom: kommittén tillförsäkrar allmänheten den insyn i den här affären som man kan begära,eftersom det är kommittén obetaget all gå ul och redovisa skälen för sina överväganden och förslag och la de kontakter med parter, intressegrupper, fackföreningar etc. som den anser angeläget att ta för

alt allmänheten skall ha all den insyn i dessa frågor som den kan behöva.

Sedan lill frågan om konkurrensförmågan i svensk skogsindustri och virkesprisernas betydelse i det avseendet. Del är sant att virkespriserna i vissa avseenden var höga under högkonjunkturen, framför allt vid de rotposiför-säljningar som störde marknadsbilden och som jag lycker var orealistiska. Del innebar all skogsindustrin förstörde marknader, dvs, rubbade förtroendet lill den stabila prisutvecklingen när det gällde råvaran. Ingen har någol intresse av att sådana extraordinära förhållanden utvecklas.

Del är inte elt försök att använda sentimentala argument när jag åberopar all domänverkets färska utredningar visar alt 70-75 96 av den svenska råvarukostnaden är att hänföra lill arbeiskraftskosinaderna. Det är bara att visa alt den svenska råvaruproduktionen arbetar under speciella förhållanden. Som jag sade nyss i debatten går domänverket med förlust i glesbygds-reviren. Menar Olof Palme att man skall lägga ned skogsbruket i glesbygds-disirikien? Eller menar Olof Palme all del sätt på vilket man exploaterar råvarutillgångar och i viss mån också arbetskraftsresurser i de amerikanska sydstaterna är föredömligt? Är del vad Olof Palme vill rekommendera alt man skall tillämpa också i svenskt skogsbruk?

Låt oss alltså diskutera detta utifrån realistiska förutsättningar. Vi kan inte jämföra den svenska råvaruproduktionen, med sina biologiskt ofördelaktiga förutsättningar, med råvaruproduktionen i länder med helt andra förutsättningar.

Till sist några ord om parallellen med Volvoaffären. Jag iroraii del är flerav kammarens ledamöter än jag som gärna skulle se att Olof Palme klarade ut var socialdemokratin egentligen står i den affären. Vi har all förståelse för all oppositionsledaren i sin önskan att knipa några politiska poäng rusade åstad och vädjade till de nationella känslor som ju finns även i denna förnämliga nation och talade om all vi medverkade till all elt slorl svenskt företag såldes till en främmande nation. 1 själva verket finns del en logisk och klar motivering för detla. Affären håller sig helt inom ramen för den industripolitiska Överenskommelse vi har träffat med norrmännen. Detla aren praktisk nordisk fråga. En socialisering av Volvo hade knappast kunnai lösa problemen, såsom Olof Palme tycks förutsätta.

Men jag vill gärna all Olof Palme klargör situationen inom socialdemokratin. Den Ingemund Bengissonska arbetsgruppen, som för socialdemokratin har framlagt ell näringspolitiskt program som skall föreläggas partikongressen i höst, har sagt all slödel lill bilindustrin borde utformas som elt stöd lill produktutveckling och all man då bör se till alt främja samverkan mellan de svenska biltillverkarna. Man nämner Volvo och Saab i sammanhängd. Del är exakt samma hållning som vi har intagit.

Innebär delta de faclo att här finns en åsiklsdifferens mellan oppositionsledaren och den förre arbetsmarknadsministern och ledaren för programarbetet i det socialdemokratiska partiet? Här föreligger dock en klar motsägelse som är ganska anmärkningsvärd och uppseendeväckande. Jag tror att Olof Palme gör klokt i alt klara ut de här begreppen innan han använder den s, k. Volvoaffären för all värdera insatserna inom den svenska skogsindustrin.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

OLOF PALME (s) kon genmäle:

Herr lalman! Industriministern använder sin vanliga taklik all - i medvetande om att jag bara har tre minuter lill min förfogande -dra upp så många frågor som möjligt. Men jag tror all jag skall kunna klara några av de här frågorna på tre minuter.

För del första säger Nils Åsling all allmänheten får insyn i denna affär via en kommitté, som kantänkas publicera olika ting som den kommer fram till. Vem är allmänheten? Ja, allmänheten är i varje fall inte ledamöterna av denna riksdag. Industriministern har ju försökt all till varje pris se lill alt riksdagen och naturligtvis framförallt oppositionen icke skall la någon insyn i denna kommitté. Han borde ha varit litet mer försiktig. Del gäller ju ändå elt förelag, där han själv varit PR-direktöroch i vilket han själv är delägare, Ville han undvika alla misstankar skulle han väl se lill all oppositionen fick en rejäl insyn i kommittéarbetet. Men del får vi alltså icke. Parlamentet får över huvud tagel icke någon insyn i den fortsatta handläggningen av denna affär annat än om del kan komma all publiceras någoniing från andra källor, som intar samma ståndpunkt som allmänheten.

För del andra lill frågan om domänverket. Del var i Ijol som vi försökte senlimentalisera. När vi sade alt virkespriserna i Sverige är så höga före skall, förnekade ni blankt detla och sade alt det var oförsyni mot bönderna. Nu gör ni inte del längre, utan nu erkänner ni fakta. Men nu använder ni i stället som argument all vissa glesbygdsrevir inom domänverket går med förlust. Del är väl helt obestridligt. Men medan en del revir går med förlust går andra med vinsl. Delsämsia revirel kan ju inle las som utgångspunkt förall prissättning. Del skulle medföra fullkomligt omåilliga vinster på de bästa skogsbilarna, som ligger i enskild hand. Del är så enkelt man skall se del. Vi har här den obönhörliga siffran som visar en 55-procentig prisstegring före skall, som skogsägarna fick utan arbetskraftskostnader. Det är alltså fråga om en ren vinst.

För del tredje lill frågan om Volvo. Visst har vi slött samverkan inom svensk bilindustri. Vi gjorde del när Volvo och Saab ville gå samman för något år sedan. Men vad gjorde ni då? Jo, handelsministern gick emot affären, medan industriministern var för aftaren. Ni sprättade åt olika håll som ni brukar göra. Vi stödde affären. Men sedan sade ni nej till en utvecklingsfond för den svenska bilindustrin, och man var då tvungen att gå utomlands. Ni säger all ni inte vill socialisera hela Sverige, Men ni är tydligen beredda att socialisera hela Norge,eftersom del i högsta grad ärden norska staten som går in i det här fallet.

Hela er argumentation, som gick ut på all ni inte ville stödja någol bilföretag eftersom det finns flera företag, följer ni inte då ni nu vill siödja elt stort skogsföretag trots att det finns många andra, när del skogslöreiagel heter NCB.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Skulle man inte i den interna studieverksamheten inom del socialdemokratiska oppositionspartiet kunna länka sig en liten specialkurs?

Jag föreslår då att Rune Johansson i Ljungby tar sin partiledare under specialbearbetning, därför alt Olof Palmes kunnande om svensk skogsindustri, nödgas jag konstatera, är erbarmligi dåligt.

Det är ingen oförsynthet moi bönderna, som Olof Palme säger, an lala om de virkespriser som har gällt och som i fråga om rotpostförsäljningarna var för höga, orimliga och marknadssiörande. När Olof Palme vidhåller detta tal om virkespriserna är det i realileten inte en oförskämdhet mot skogsägarna utan mot Skogsarbeiareförbundet och andra som har förhandlat om de löner som konstituerar arbetskostnaderna för skogsprodukterna. 70-75 96 av råvarukostnaderna är, som domänverket har redovisat, hänförliga till arbetskostnader i skogsnäringens skilda led. Jag anklagar inle arbetstagarnas organisationer för delta, utan tycker all del är rikligt. Svenska skogsarbetare är värda sin lön. Men kom inle med sådana här orimliga jämförelser med de södra staterna i USA etc! Håll er, i oppositionen, lill verkligheten om ni vill bli trodda!

Beträffande den här kommittén kan jag försäkra Olof Palme all Mals Lemne, som är kommitténs ordförande, liksom övriga ledamöter som företräder skilda intressen utan alt vara partsanknuina, står oppositionen till förfogande för all den information ni rimligen kan begära lika väl som man uppträdde inför näringsutskottei och lämnade all den information som var möjlig alt ge. Ni är alltså välkomna alt invitera kommiilén för att få den fortlöpande information i den här frågan som ni kan behöva.

Beträffande Volvoaffären svarade inte Olof Palme på min fråga om han var överens med Ingemund Bengtsson om det förslag som denne hade ställt idet näringspolitiska programmet, dvs, att stödet lill svensk bilindustri skulle lämnas i form av utvecklingsstöd, där man prioriterar samordnade insatser mellan de svenska bilföretagen. Så slår del enligt LO-iidningen i ert näringspolitiska program. Har inte Olof Palme läst del? Precis samma linje har vi fört, men Olof Palme har under den vecka som gått försökt anklaga oss för det såsom ell tecken på passivitet, 1 så fall delar vi den attityden med den lidigare arbetsmarknadsministern Ingemund Bengtsson och hans kolleger i kommiilén.

Jag lycker alt Ingemund Bengtsson har rätt, därför all skall man göra en utvecklingsinsats i svensk bilindustri så bör det ske på del sättet. Vi har alltså inle sagt nej lill Volvo, Vi har sagt att vi är beredda att diskutera ell utvecklingsstöd, men vi harockså sagt an man måsie pröva möjlighelerna all samordna insalserna inom svensk bilinduslri. Eftersom del finns två siora konkurrerande bilföretag är situationen ganska enkel. Där är del alltså inte möjligt, Olof Palme, att dra paralleller med skogsindustrin. NCB är, som jag sade, inget exklusivt fall. Uddeholm har varit i precis samma belägenhet, men av någon underlig anledning blev del inte en sådan här debatt i kammaren då. Anledningen lill all vi hargåll in och hjälpt Uddeholm och NCBsamt har lösi problemen för Gränges del med SSAB är att vi har ett ansvar för svenskt näringsliv, lör sysselsättningen och förstruklurutvecklingen. Vi kan inte låta enstaka företag, som har en så dominerande betydelse i en bransch och på vissa orter samt i vissa regioner, gå över styr och behöva lägga ner

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

verksamheten. Vi har all försöka klara ut problemen, i synnerhet när det gäller NCB och Uddeholm, De är branschspecifika och slår för vår profil internationellt, inte minst gentemot våra internationella kreditgivare,

OLOF PALME (s) kort genmäle:

Herr lalman! Vi vet av erfarenhet all när herr industriministern iirskraj och ligger illa lill, då börjar han anklaga sina debatimotsiåndare för erbarmlig okunnighet. Jag hörde honom gå an på del sällel för ell år sedan just med Rune Johansson, som nu i stället framhävs som föredöme. Här är det en fräckhet som inte har gåll hem, och då måsie industriministern slå omkring sig.

Herr Åsling skyller koslnadsläget på skogsarbetarna. Visserligen är de värda sin lön, säger herr Åsling, men det är deras fel all svenska virkespriser är höga. Titta då på del diagram som Pappersindusiriarbeiareförbundei har framsiälli. Visst har avverkningskostnaden ökat. Kostnaderna för skogsvården har också ökat litet grand, likaså terränglransporter, men den stora ökningsposten är skogsägarnas rånetio, dvs. deras vinsl före skatt. Det är skamligt all skjuia hårt slitande skogsarbetare framfor sig och skylla på dem när siffrorna ligger på bordet. Skogsarbetarna har fått bara en liten del - den stora delen är skogsägarnas rånetto.

Så del är ganska bra all vara,som herr Åsling säger,erbarmligl okunnig, för då läser man siffrorna med friska ögon och har icke de snedvridande och färgade glasögon som den arme Åsling med sin iniresseförankring måsle hålla sig med.

Ett par ord också om Volvoaflaren. Ingemund Bengtsson och jag är fullständigt överens på den punkten, och vi är överens med Metall om alt del krävdes satsning pä en samordnad svensk bilinduslri. Därför ställde vi upp för fusionen - till skillnad från regeringen som for åt alla håll. Den ende i regeringen som verkligen gick ut hårt var handelsministern, och han gick emot fusionen. Där svek ni första gången.

Sedan krävde vi en utvecklingsfond för all möjliggöra en satsning på bilindustrin. När förhandlingarna sprack så hade vi, om vi varit kvar i regeringsställning, naturligtvis inle suttit och vänlat. ulan vi hade drivit på svensk bilindustris utveckling i alla fall.

Del är ell skenargumeni att fråga varför vi inte resonerade på samma sätt när det gällde Uddeholmslånet, Då hade herr Åsling ännu inte lanserat sin nya doktrin: i en bransch där det finns två företag skall staten inle gå in. Detär en alldeles ny Åslingdoklrin, så del eländel behövde vi inle avslöja då.

Allra sist, herr talman: Det är riktigt att satsa på NCB, trots att vi har den regering vi har och trols allt det här med virkespriserna och det undergrävande av företagen som del har inneburit. Del är rikligt att salsa på NCB för skogsindustrins skull, för arbetarnas och tjänstemännens skull och för de bygders skull där delta förelag verkar. Gudarna skall vela all del inle är lack vare herr Åsling ulan trots herr Åsling - för människornas skull!

RUNE JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag ogillar också i hög grad den deballeknik som herr Åsling nu har ä'gnat sig ål. All söka spela ul medlemmar av vår grupp mot varandra går inle.

De uppgifter som såväl herr Palme som jag anför beirälTande skilda problem inom skogsindustrin har vi hämtat ur del skogspoliiiska program som vårt parii och den fackliga rörelsen har utformat under flera års intensivt arbete med tillgång lill den sakkunskap som finns på området. Del är där vi hämtar uppgifterna för våra jämförelser.

Del är alltför enkelt, herr Åsling. att bara säga: Vill ni ha en skogsproduktion som moisvarar den sydamerikanska? Jämför med den kanadensiska, där arbetskostnader och teknik är ungefär desamma som hos oss, men där ägarförhållandena är andra, vilket konstituerar förutsättningarna för ell helt annat råvarupris. Jag vill ge herr Åsling elt råd: Läs vårt skogspoliiiska program! Ta del av de uppgifter som finns där, så att visedan kan föra en mera realistisk debatt om skogspolitiken!

Herr Åsling har ju lovat all presentera ett skogspoliliskt program nästa år. Vi har vårt program klart. Men vi skall studera regeringens program när det kommer och naturligtvis då föra fram våra propåer i anslutning lill del. Men vad som är väsentligt nu är alt vi samlar oss om en skogspolilisk industripolitik som bevarar industrin för framliden, som bidrar lill att förbättra vår ekonomi och som främjar sysselsättningen. Del är del som har varit avgörande för våra ställningstaganden vid behandlingen av delta ärende.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier Jör lån till skogsindustrin, m. m.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! Olof Palme sade alt det är bra alt vara okunnig i den här frågan, och jag kan visst vitsorda att Olof Palme är bra. Men det skulle ändå inte skada med litet anknytning lill verkligheten.

Vi har här fått en diskussion om rolnelloi, Della nelto skall bl. a, svara för reproduktionskostnader, för skogsodlingsåtgärder och för framiidsinrikiade investeringar. Skogsutredningar och även del socialdemokratiska skogsprogrammet säger alt dessa investeringar är försummade. Kan vi inte i stället ena oss om all skogsbruket behöver detla rotneito. som ni nu säger ger skogsägarna en orältmätig inkomst? Om man försöker analysera situationen finner man nämligen att skogsägarna behöver det för all kunna svara för de framiidsinrikiade investeringarna. Eller menar Olof Palme att vi skall acceptera en sänkning av ambitionerna för framliden, att vi skall eftersätta reproduktionsåigärderna?

Jag tar givelvis avstånd från överdrifterna när del gäller virkespriserna, men jag ber också att la anmäla som min uppfattning all skogsägarna har ansvaret för all de framiidsinrikiade investeringarna i skogsbruket -reproduktionsåtgärder, infrastruktur etc, - hälls uppe. Och för an klara del behövs det rimligen också resurser.

Låt oss alltså försöka föra den här debatten på en saklig nivå, inte utifrån enkla demagogiska bevekelsegrunder.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Men sedan lyckades Olof Palme inte klara ul frågan om bilfusionen. Han anklagade i förra veckan regeringen för passivitet. Men nu visar del sig alt den politik som socialdemokratin förordar i sitt näringspolitiska program står i direkt överensstämmelse med vårt förfarande och vår handläggning av Volvoaflaren,dvs. all säga ja lill en medverkan i produktutvecklingen under förutsättning all de två svenska bilföretagen samordnar sina insatser, bl. a. av hänsyn lill sysselsättningen här i landet och med tanke på att man i stor utsträckning har samma underleverantörssystem. Detta anklagar Olof Palme oss för och säger att det är ett tecken på handlingsförlamning, när det i stället är precis den åtgärd som socialdemokratin själv föreslår i sitt näringspolitiska program. Ni måste bestämma er för vad ni vill: Önskar ni socialisera Volvo enligt den modell Olof Palme förordade i hastigt mod för all gå ul och samla några poäng,eller vill ni följa den linje som er programkommitté har föreslagit och som vi också har drivit?

Sedan inskrider Rune Johansson till Olof Palmes undsättning. Det ka behövas. Men när Rune Johansson säger att han reagerar mot min deballeknik alt spela ut grupper mot varandra, vill jag påslå alt det inle var jag som var först på galejan. Det var inle jag som drog denna inledande vers om råvarukostnader etc. som inle kan få stå oemotsagd, eftersom den är grundlös och saknar förankring i verkligheten. Därför får väl Rune Johansson ha fördragsamhet med all jag tar till orda för att försöka hyfsa debaiten.

Jag har läst det socialdemokratiska skogspoliiiska programmet. Om jag skall vara hänsynsfull och vänlig tillbaka, kan jag säga att del väl inle rubbar några cirklar och heller inte river några murar. Det bidrar knappast till all föra utvecklingen framåt i speciellt anmärkningsvärd grad. Men å andra sidan skall jag gärna vara beredd all ta en saklig debatt i punkt efter punkt när del gäller detta skogspoliiiska program, väl i medvetande om att jag har samma intresse som Rune Johansson, dvs. alt vi försöker fl en så bred samling som möjligt i kammaren och i svensk politik,om skogsindustrins utveckling, om den skogspolitik som skall säkra råvaran för den skogsindustri, som betyder så myckel för vår sysselsättning.

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr talman! Som ledamot av näringsutskottei vill jag först uttrycka min förvåning över att vi plötsligt är inne i en debatt om Volvoaffären när vi behandlar skogspolitiska åigärder. Detta är litet förvirrande.

Rune Johansson anklagade folkpartiet för att ha en uppblåst attityd lill affären med NCB och alt del senare inte blivit någol av della, som han uttryckte del. Eftersom jag då inte ägde någon replikrätl har jag nu begärt ordet. Bakgrunden var den moiion som Per Gahrton och Hans Lindblad skrivit, i vilken de begärde en ordentlig genomlysning av NCB-affären med hänsyn till del känsliga politiska läge som den hade.

Rune Johansson sade att del svävade en ande över denna motion som gav antydningar lill att den siktade mot något annat. Jag trodde alt Rune Johansson var för god föratt föra ut rykten på della sätt. Men jag är också glad över all han tog upp frågan så all jag får tillfälle all röja i snårskogen.

Jag vill först konstatera alt folkpartiet haft vissa krav i utskottsbehandlingen. Vi ville höra utredaren Mats Lemnes åsikter om företagets ekonomiska läge, vi ville höra vad någon representant för NCB hade att säga om förelagets situation, vi ville ha en statlig revisor i föreiagel som granskade och följde upp företagets verksamhet i fortsättningen, inte minst med tanke på den statliga satsningen, och vi ville ha en så fyllig redovisning som möjligt inför riksdagen av de fakta som utskottet hade arbetat med.

Delta har vi framfört vid interna överläggningar inom regeringspartierna. Ingen har haft någon invändning alt göra mot folkpartiets ståndpunkter i dessa frågor. Tvärtom har dessa kraftigt understötts av företrädare för de andra partierna, och det har också blivit dokumenterat i näringsutskoltets hemställan.

Somjagsade hade folkpartisterna Gahrton och Lindblad i sin motion pekat på all frågan har ett känsligt politiskt läge och all den därför bör genomlysas ordentligt. Och, Rune Johansson,det är väl precis vad alla vet och känner i det här lägel, och del är ock.så vad som skett i utskotisarbeiei. 1 del sammanhanget vill jag - även om jag betraktar del som självklart alt de handlat så - ge representanterna för centerpartiet som varit med vid utskottsbehandlingen en eloge för att de har understött kravet på en ordentlig genomlysning av ärendet.

Med mitt anförande villjag understryka den enighet som vid behandlingen av detta ärende har varit rådande hos regeringspartiernas representanter i näringsutskottei. Denna enighet bör kunna ta död på de spekulationer som Rune Johansson gav luft åt.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier Jör lån till skogsindustrin, m. m.

OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp):

Herr talman! Jag skall fatta mig myckel kort.

Precis som Rune Ångström sade har vi blivit överens om allt väsentligt när det gäller NCB. Inom alla partier har vi varit överens om den Lemneska gruppens centrala roll när det gäller alt ställa krav på NCB. Vi har varit överens om att ägarna skall ta sin ansvar, att staten skall ha en revisor och att sysselsättningen skall skyddas.

Men del vi inte är överens om belysiesjuslavOlof Palmesanförande loren stund sedan.

För det första visade Olof Palmes anförande brislen på faroinstinki från socialdemokraternas sida när det gäller mygelekonomin eller sammanblandningsekonomin. In med staten i styrelserummen! In med parlamentariska referensgrupper i organ som skall falla förelagsekonomiska beslut! Socialisera NCB! Detärsocialdemokraternas recept i den här frågan. Då blir resultatet all allt fler beslut fattas i slutna rum, att den viktiga debatten mellan samhällsintresse och företagsintresse dör undan. För oss liberaler gäller det att politikerna skall slå upp slängda företagsdörrar, inte försynt stänga dem bakom sig.

För det andra visar Olof Palmes anförande samma okänslighet för konkurrensaspekter när det gäller Volvoaffären som när del gäller NCB. 1 fråga om Volvo var man från socialdemokratiskt håll uppenbart beredd att ge

6 Riksdagens proiokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

I miljard kronor i utvecklingsbidrag eller utvecklingslån till ell av två konkurrerande företag. I fråga om NCB är man beredd all sälla in statliga styrelserepresentanier i en företag som konkurrerar med ett statligt företag.

Olof Palmes anförande avslöjade en viktig ideologisk skiljelinje i den näringspolitiska debatten.

OLOF PALME (s):

Herr talman! Industriministern har visserligen smitit i väg nu, men jag lycker inle att hans sista anförande skall få slå helt oemotsagt.

Industriministern påstår all det jag säger om rå varupriser är grundlöst, men han har icke på någon punkt kunnat bevisa vad som skulle kunna vara grundlöst. Vad jag pekade på var ju den dramatiska ökningen av skogsägarnas rånetto och alt denna ökning är en väsentlig förklaring till undergrävningen av de producentkooperaliva företagens ekonomi. SlA:s diagram visar att kostnaderna för skogsvård, investeringar och sådant är läckta. Men ändå har vi alltså denna dramatiska ökning av nettot. Jag bestrider inte all skogsägarna liksom andra behöver ett netto, men jag ifrågasätter denna dramatiska ökning.

Som så många gånger har påpekats har skogsägarna egentligen en mycket gynnad ställning,eftersom branschen haren totalt integrerad struktur. Detär inle sin egen skog skogsägarna brukar och förädlar. De har kontroll över hela län genom att andra skogsbolag inle lar köpa skog. Därmed borde de ha större möjligheter än andra att förstärka sin soliditet så att de kan slå emot påfrestningarna närde kommer, men i själva verkelär de de första som trillar dit. Då kan man fråga sig vad del beror på.

När Pappersindusiriarbelareförbundel krävde prisstopp på råvaran föratt försöka få tillstånd prissänkningar, sade regeringen nej och hänvisade istället till skogsägarrörelsens sociala ansvar. Nu har notan kommil på skogsägarrörelsens sociala ansvar.säger förbundet. Del kostar i första omgången 400 milj. kr. försvenska folket, ty i stället för alt ta sitt sociala ansvar och låta vinsterna från skogen stanna kvar i företagen för all förstärka deras svaga finansiella ställning fyllde skogsägarna sina egna skogskonton och utarmade industrin. Jag refererar Pappersindusiriarbetareförbundeis uttalande. Jag kan inle gå i god för hur långt del stämmer, men del stämmer säkert en bra bil.

Det är möjligt alt man har lärt sig någoniing av denna kris så alt man kan undvika en liknandesitualion i framtiden. Milt ibland industriministerns alla överord fanns också en och annan bisats som var rätt förnuftig. Han sade all han är emot överdrifter när det gäller att ta ul rotposier. Det är i alla fall en glädjande tillnykiring. Men jag vill ändå varna herr Åsling för alt vara så fasligt snorkig och grötmyndig när han talar om detla problem. Vad vi slår inför i dag är att Sveriges skattebetalare med rält myckel pengar skall vara med och röja upp i en industrigren, där herr Åsling själv har burit ett stort ansvar.

Jag skall inle siegla herr Åsling för della. Jag riktade kritik mot skogsägarna. Jag skall inte stegla dem heller, för vi vill ha dem kvar såsom

producenter i svensk skogsindustri. Men jag tycker alt denna snorkighei och grötmyndighet är sällsynt malplacerad. 1 stället borde herr Åsling ha visat en viss respekt för företrädarna för landets skattebetalare, som för skogsindustrins, de anställdas och bygdernas skull är beredda att ställa upp med stora penningbelopp för an söka sanera era affärer.

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Olof Palme har tydligen behov av att få en annan epilog på denna debatt än den vi nyss bevittnade. Jag skall gärna fortsätta den med några sakliga påpekanden, om de kan bidra lill klarhet.

Virkespriserna fastställs genom officiella förhandlingar, där man försöker bestämma priserna utifrån de förutsättningar som marknaden erbjuder. Domänverket, som är den statliga förvaltaren av samhällets skogsinnehav, är en part i dessa förhandlingar. Verket har f ö. reagerat mot årets förhandlingar och de prissänkningar som då genomfördes. Verket kan inte acceptera de priserna till punkt och pricka, eftersom man driver en förluströrelse. Det vore ganska oklokt alt härieda prisutvecklingen till några extraordinära insatser från t. ex. en viss skogsägargrupp, när det uppenbart är marknadsmekanismerna som på sedvanligt sätt varit vägledande för fastställandet av skogspriserna. Eller menar Olof Palme att vi skall föreskriva domänverket, som är en mycket betydande råvaruleverantör till svensk skogsindustri, all driva en alldelesspeciellprispolitik? Jag tror att Olof Palme har missförstått myckel av den mekanismsomdöljersig bakom virkespriserna,och kanske också förletts av den något lättlardiga argumentation som har förevarit i denna fråga, inspirerad av just överpriser vid rolpostförsäljningar som jag vitsordar är skadliga och orealistiska -de har skadat hela marknadsbilden. Men det är inle utifrån detta vi kan driva denna diskussion om vi vill föra en saklig debatt.

Sedan säger Olof Palme att jag bör visa respekt för representanterna för svenska skaitebeialare. Ja, självfallet. Men Olof Palme gör ju en kovändning när han säger alt Sveriges skattebetalare skall satsa 400 milj. kr. här för att ställa upp i ett företag. Det är ett villkorslån och det förutsätter motprestationer. Det är samma modell av samhällsinsats som gäller för Uddeholm. Jag tänker för min del verkligen tillvarata skattebetalarnas intressen, se till att de 400 miljonerna kommer till nytta, se till all man har garantier föratt företagel får stabilitet och alt man inte bara erbjuder sina anställda trygg sysselsättning ulan också att man llr en lönsamhet så man kan återbetala det lån staten ger företaget. Talet om att detta är att slänga ut pengar är en attityd som jag har mött i många sammanhang, men det har heller ingenting med en saklig debatt i den här frågan att göra.

Beträffande mitt ansvar är det riktigt, som Olof Palme säger, alt för tio år sedan var jag i en förtroendeställning i företaget. Jag var inte anställd -jag hade en uppgift som förtroendeman bland en rad andra förtroendemän som hade åtagit sig alt hjälpa till att bygga upp företaget och bidra till strukturförändringen i norrländsk skogsindustri. Men det var tio år sedan. An koppla det på dagens fråga tyckerjag är litet väl långsökt och vittnar om en påfallande argumentnöd.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

OLOF PALME (s):

Herr lalman! Jag kan begränsa mig lill en enda mening med anledning av den senaste föreläsningen om marknadsmekanismerna: Har herr Åsling aldrig hört talas om begreppet efterlikvid?

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 74 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Ivar Högström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 137 Avstår - 14 Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels motionen nr 1964 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 74 mom. 3 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1964 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gustav Lorentzon begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 297

Nej - 15

Avslår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr2av Ingvar Svanberg m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 74 mom. 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ivar Högström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 150

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ivar Högström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 74 mom. 5 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposiiionen. Då Ivar Högström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 150

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Mom. 6-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Statliga garantier för lån till skogsindustrin, m. m.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 347 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 74 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 347 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Gustav Lorentzon begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 296 Nej - 15

Mom. 10. 11 a och II b

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. lic

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1638 av Gustav Lorentzon m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gustav Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 74 mom. 11 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1638 av Gustav Lorentzon m.fl.

Ja - 295 Nej - 15

Tredje vice talmannen tillkännagav alt anslag utfärdals om sammanträdels fortsättande kl. 19.30.

§ 4 Forsknings- och utvecklingsarbete

Föredrogs näringsutskottets belänkande \911ll%:15 med anledning av propositionen 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. jämte motioner samt skatteutskottets betänkande 1977/78:54 med anledning av motioner om avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete, m. m.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

TREDJE VICE TALMANNEN:

Näringsutskoltets betänkande nr 75 och skatteutskottets betänkande nr 54 debatteras i elt sammanhang och yrkanden beträffande båda dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.

Näringsutskottets betänkande nr 75

1 proposilionen 1977/78:111 (industridepartementet) hade föreslagits att riksdagen skulle

1. godkänna de grunder för statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som föredragande statsrådet hade förordat,

2. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna,

3. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

4. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för styrelsens för teknisk utveckling organisation,

5. bemyndiga regeringenatt under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet hade anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som. inberäknat löpande avtal och beslut, innebar åtaganden om högst 145 000 000 kr. under vart och elt av budgetåren 1979/80-1982/83,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 beställa utrustning för, inberäknai redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1980 /81,

7. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1978/79 under Qorlonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 353 000 000 kr.,

8. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "1 propositionen läggs fram förslag lill åtgärder för alt främja den tekniska förnyelsen inom industri och olika samhällssektorer. Åtgärderna avser

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

huvudsakligen verksamhetsområdet för styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Förslag läggs fram i propositionen till vissa riktlinjer för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling. Riktlinjerna utgår från de tre roller som statsmakterna tidigare har angivit för STU, nämligen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet samt att höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet inom skilda områden. En samordning av STU:s sektor- och indusiripoliiiska insatser avses ske genom att insalserna inom dessa roller sammanförs till ett program för tekniskt utvecklingsarbete. Insatser för den allmänt inriktade tekniska forskningen skall enligt förslaget göras inom ett särskilt program för kunskapsutveckling.

Enligt riktlinjerna skall, för att möjliggöra en mer målinriktad styrning av STU:s verksamhet från statsmakternas sida, s. k. insatsområden inrättas för större, konkret målinriktade insatser som sträcker sig över flera år. Liksom hittills avses dock avsevärda resurser finnas tillgängliga för projekt som faller utanför insatsområdena. Finansiering av institutionsforskningen avses delvis ske genom att särskilda ramprogram upprättas.

I propositionen föreslås vidare att förhandlingar inleds om särskilda ramprogram för teknisk utveckling inom de primär- och landstingskommunala områdena med anknytning till den kommunala upphandlingen. Vidare föreslås att STU skall kunna dels biträda offentliga organ vid teknikupphandling, dels medfinansiera upphandlingsförberedelser.

STU:s organisation föreslås få vissa smärre förändringar jämfört med den som f n. gäller.

STU föreslås tillföras kraftigt ökade resurser. Totalt beräknas 364,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79, vilket innebär en ökning på ca 73 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. De utökade resurserna avses bl. a. gå till insatsområden och teknikupphandling. Härutöver beräknas en viss utökning av den teknisk-vetenskapliga aiiachéverksamheten och en förstärkning av verksamheten med kontaktsekreterare vid universitet och högskolor. Även det direkta uppfinnarstödet beräknas få en kraftig förstärkning.

Vidare föreslås i propositionen vissa riktlinjer förde regionala utvecklingsfondernas stöd till produktutveckling. Bl. a. föreslås alt lånegränsen för de villkorliga produktutvecklingslånen höjs lill 3 milj. kr. Slutligen föreslås vissa riktlinjer för den framtida finansieringen av Industriellt utvecklingscentrum i övre Norriand (lUC)."

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1977/78:1846 av Curt Boström m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111 beslutade

I. att för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norriand för budgetåret 1978/79 skulle anvisas 2 milj. kr. för att täcka driftsunderskott för verksamhetsåret 1978 samt 4 milj. kr. som engångsanslag

för all täcka avskrivningar av olönsam utrustning och ge en nödvändig Nr 158

'"iditet. Onsdagen den

2. all framlida årliga driftsbidrag till stiftelsen Industriellt utvecklings- j yy-. j-g

Forsknings- och utvecklingsarbete

centrum i övre Norriand skulle prövas på sätt som beskrevs i motionen,___

1977/78:1847 av Allan Gustafsson (c), 1977/78:1848 av Sune Johansson m. fl. (s).

1977/78:1849 av Johan Olsson (c) och Rune Torwald (c),

1977/78:1850 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle

1. till Statens fond för stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa elt invesieringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande åigärder för att förbättra uppfinnarnas situation i Sverige,

3. besluta alt verksamheten vid statens utvecklingsfond skulle bedrivas även efter den 30 juni 1978 enligt den organisation och de riktlinjer som angavs i motionen,

4. som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om fördelning av medel under anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder.

1977/78:1851 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s),

1977/78:1852 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen uttalade sig för en statlig politik på det teknisk-industriella området i enlighet med de i motionen utvecklade principerna,

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöte väckta motionerna

1977/78:307 av Yngve Nyquist m. fl, (s), vari hemslällts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om föreskrifter för styrelsen för teknisk utveckling (STU) att ordna försöksverksamhet rörande enskilda uppfinnares arbete,

1977/78:390 av Ivan Svanström (c),

1977/78:805 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s),

1977/78:1283 av Sven Andersson i Örebro (fp).

1977/78:1293 av Lars Henrikson m. fl. (s),

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gällde hemställan

4. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknitigs- och utvecklingsarbete

motionen anförls om elt utvecklingsbolag på bilområdel,

5. alt riksdagen till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisade elt reservationsanslag av 200 000 000 kr., och

1977/78:1706 av Claes Elmstedt m. fl. (c), vari hemslällts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att en utredning om innovalionsverksamhetens betydelse och innovatörernas situation och arbetsförhållanden tillsattes i enlighet med vad som sagts i motionen.

Utskottet hemställde

1. beträffande grunder för statens stöd lill teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1852 godkände i proposilionen 1977/78:111 mom. 1 angivna grunder för statens stöd lill teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, såvitt de inle omfattades av utskotlets hemställan i del följande,

2. beträffande översyn av skattebestämmelser för bidrag och lån från styrelsen för teknisk utveckling m. m. alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1849,

3. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor all riksdagen skulle avslå

a) motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1977/78:1706,

4. beträffande särskilt stöd lill uppfinnare all riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:307 och motionen 1977/78:1850 yrkandet 1,

5. beträffande Stiftelsen för metallurgisk forskning att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:805,

6. beträffande forskning och utveckling inom stålbranschen all riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande del,

7. beträffande ett utvecklingsbolag på bilområdel att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1640 yrkandet 4,

8. beträffande ett utvecklingsbolag för transportsystem m. m. att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1640 yrkandet 5,

9. beträffande inrättande av nämnder vid STU all riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

10. beträffande fackligt inflytande i STU:s verksamhet atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande del,

11. beträffande utökning av antalet koniaktsekreterare vid högskolan i Luleå atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1851 yrkandet 2,

12. beträffande viss försöksverksamhet vid högskolan i Luleå atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1851 yrkandet 1,

13. beträffande befogenhet för koniaktsekreterare att besluta om förundersökningar alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1851 yrkandet 3,

14. beträffande uttalande om ytteriigare resurser för stöd till produktutveckling alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1283,

10. beträffande riktlinjer för STU:s organisation all riksdagen godkände i propositionen 1977/78:111 mom. 4 angivna riktlinjer för styrelsens lör teknisk utveckling organisation,

11. beträffande lokalisering av projektledningshjälp att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1847,

12. beträffande inrättande av ytterligare utvecklingscenlra all riksdagen skulle avslå

a) motionen 1977/78:390,

b) motionen 1977/78:1293,

18. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond m. m, alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1850 yrkandena 3 och 4,

19. beträffande riktlinjer för kredilverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna att riksdagen med anledning av proposilionen 1977/78:111 mom. 2 godkände av utskottet angivna riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna,

20. beträffande finansieringen av lUC att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1846 godkände i propositionen 1977/78:111 mom. 3 angivna riktlinjer för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norriand,

21. beträffande anslag lill teknisk forskning och utveckling, m. m. alt riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:111 mom. 5-9 skulle

a) bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad föredragande statsrådet hade anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebar åtaganden om högst 145 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80-1982/83.

b) bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1978/79 beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

c) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 353 000 000 kr.,

d) till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningssiationer för
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

e) till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1978/79
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 11 500 000
kr.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Reservationer hade avgivits

1. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson, Rune Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s), som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågava-

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

rande del och med anledning av motionen 1977/78:1706 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

2. beträffande särskilt stöd lill uppfinnare av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson. Rune Jonsson i Husum. Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s). som ansett atl utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1850 yrkandet 1 och med anledning av motionen 1977/78:307 lill Statens fond för stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisade ett investeringsanslag av 5 000 000 kr..

3. beträffande ett utvecklingsbolag på bilområdet av Ingvar Svanberg,
Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson, Rune Jonsson i
Husum, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s), som ansett
att utskottet under 7 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

4. beträffande ett utvecklingsbolag för transportsystem m. m. av Ingvar
Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lennart Pettersson, Rune
Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga, s),
som ansett att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1640 yrkandet 5 till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

5. beträffande inrättande av nämnder vid STU av Ingvar Svanberg, Hugo
Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Wivi-Anne
Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s), som ansett alt utskottet under 9
bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

6. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond m. m, av Ingvar
Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström,
Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s), som ansett all
ulskoiiei under 18 bort hcmsiiilla

atl riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1850 yrkandena 3 och 4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

7. beträffande finansieringen av lUC av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (samtliga s), som ansett att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposilionen 1977/78:111 mom, 3 och med-bifall till motionen 1977/78:1846 godkände av reservanterna angivna riktlinjer för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland.

Skatteutskottets betänkande nr 54

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

I detta betänkande behandlades motionerna

1977/78:506 av Sven Andersson i Örebro (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp) samt

1977/78:1456 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts

1. atl riksdagen beslutade godkänna de riktlinjer för förbättrat stöd till förelagens forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskattningen och bidrag vilka föreslagits i motionen, innebärande att del för forsknings- och utvecklingskostnader under åren 1973-1980 gällantle extra stimulansavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt utökades under en treårsperiod så att basavdraget fördubblades till 20 96 och att ökningsavdrag medgavs med 100 96 av de kostnader som översteg den genomsnittliga nivån under 1976 och 1977 samt att ett särskilt bidrag med högst 200 000 kr. skulle införas för företag som inte kunde utnyttja dessa avdragsmöjligheler,-

2. alt riksdagen till Särskilda bidrag till ■ förelagens forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret 1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisade ell förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen beslutade all den statliga bolagsskatten fastställdes lill 45 "o för aktiebolag m. fl. och 36 "o för ekonomiska föreningar m. fl. fr. o. m. den 1 januari 1979.

Ulskottet hemställde att riksdagen skulle avslå

1. motionen 1977/78:506,

2. motionen 1977/78:1456.

Reservation hade avgivits av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Rune Carlstein, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1456

A. skulle anta av reservanterna framlagda förslag lill

1. lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering lill statlig inkomstskatt, ■2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 3. lag om statligt forskningsbidrag,

B. till Särskilda bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret
1978/79 under åttonde huvudtiteln anvisade elt förslagsanslag av 1 000
kr.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

LENNART PETTERSSON (s):

Herr lalman! Den av socialdemokratin igångsatta tekniska och naturvetenskapliga upprustningen under 1940- och 1950-lalen byggde på insikten om samhällets ansvar för forskning och teknik. Den upprustning som då skedde av våra forsknings- och utbildningsresurser har haft stor betydelse för alt ge oss vår nuvarande industriella styrka. Den har gett oss en grund som vi fortfarande kan bygga vidare på. Under senare år har emellertid två nya tendenser gjort sig gällande i samhället, som ger oss anledning att återigen ta upp en grundlig diskussion om vilka insatser samhället skall göra för forskningen och den tekniska utvecklingen.

Den första av dessa tendenser är den växande insikten om riskerna med en felaktigt använd teknik. En ökad medvetenhet om miljöfarorna i arbetsmiljön och den yttre miljön har fördjupat vår insikt om att samhället måste ta ansvar för i vilken riktning tekniken utvecklas. Det har blivit alltmer uppenbart, att även andra kriterier än de rent ekonomiska måste finnas med från början då ny teknik utformas. Arbetsmiljön, möjligheterna till ett meningsfullt och givande arbete, naturmiljön och det sociala samspelet i samhället påverkas av vilken teknik som utvecklas. De måste vara avgörande faktorer då målsättningar fastställs för det tekniska forsknings- och utvecklingsarbetet.

Den andra tendensen från senare år, som kräver en förnyelse av vår politik för forskning och utveckling, är att vårt tekniska försprång framför andra länder har minskat på fiera områden, där vi sedan länge är vana att ligga i täten. Inte minst har vi märkt detta genom att konkurrensen från låglöneländer nu utsträckt sig till områden, där vår tekniska överlägsenhet hittills varit tillräcklig för att skydda oss mot sådan konkurrens.

En tekniskt försprång kan aldrig vara för evigt, eftersom andra hela tiden knappar in på försprånget. Det gäller för elt land, i lika hög grad som för ett enskilt företag, att försprånget går förlorat om det inte återvinns genom ständigt nya landvinningar. De strukturkriser vi nu genomlever i flera av våra viktigaste branscher lär oss återigen viklen av att ligga väl framme i den tekniska utvecklingen. Endasi därigenom kan vi möta de förändrade villkoren för den internationella arbetsfördelningen på ett planerat sätt.

Socialdemokratin drar av detla slutsatsen, atl det nu åter behövs en kraftig satsning på teknikens och naturvetenskapens område.

Det räcker inte med svångremspolitiken. Den kan t. o. m. vara direkt skadlig - även om man skulle bortse från de bördor som den utsätter löntagarna för i form av sänkt levnadsstandard och ökade orättvisor, Detta hänger samman med atl en sådan åtstramningspolitik riskerar alt skymma sikten för behovet av en offensiv och framslegsinriklad näringspolitik, som vi nu måsle föra i det här landei. Vi kan ju aldrig konkurrera med andra länder genom alt fortsätta med att sänka lönerna. Del behövs offensiva satsningar, och en viktigt led i dessa är en kraftig ökning av anslagen till innovationer ogh ny teknik. I dessa avseenden, herr talman, är den regeringsproposition om teknisk forskning och utveckling som vi nu behandlar en klar besvikelse.

Från socialdemokratiskt håll har vi därför i flera partimotioner ställt krav på

åtgärder som går långt utöver vad regeringen har kunnat samla sig lill. Sammanfattningsvis föreslår vi i dessa motioner första etappen i ell program för ett kraftigt ökat stöd till forskning och utveckling inom den svenska industrin med följande huvudpunkter:

1. Ökade satsningar på grundforskning inom nalurveienskap och teknik.

2. En kraftig ökning av det generella slödet lill företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

3. Kraftigt ökat stöd till uppfinnare.

4. En kraftig förbättring av slödet till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet via styrelsen för teknisk utveckling.

5. Särskilda utvecklingsbolag där samhället går in för all stimulera utvecklingsarbetet inom svensk exportindustri.

Endast vad beträffar ett av dessa fem avsnitt, nämligen del som gäller anslagen till styrelsen för teknisk forskning, kan man säga atl regeringsförslagei når upp lill vad som till nöds kan räcka i en första etapp. I vårt program för en upprustning av teknisk forskning och utveckling vill vi som sagt slå vakt om grundforskningen.

Nu säger kanske företrädare för regeringspartierna, som måhända har läst olika teorier om att framgångsrika innovationer inte alllid kommer fram i en enkel sleg-för-slegutveckling från grundforskning till innovation, alt del inte finns några klara och enkla samband mellan grundforskning och framgångsrika produktidéer som sedan kan utvecklas lill framgångsrika exportprodukter. Men, herr lalman, den grund från vilken vårt tekniska kunnande skall byggas upp iir ändå den naturvetenskapliga och tekniska forskningen och undervisningen vid universitet och högskolor. Utan en bred bas av tekniskt och vetenskapligt kunnande är det omöjligt alt i längden genomföra tillämpade och målinriktade forskningsinsatser. Vi har redan erfarenheter av hur resursutbyggnaden för tillämpad verksamhet försvåras av bristande kapacitet inom de grundläggande kunskapsområden som det tillämpade arbetet skulle ha utgått ifrån. Jag behöver här inte ge några exempel. Vi känner dem från våra olika fäll.

Både den internationella indusiriiekniken och vårt samhälles krav på tekniken är stadda i en snabb utveckling. Vi får därför ofta med kort varsel behov av tillämpad forskning inom områden som tidigare inle ansetts ha så stor praktisk betydelse. Deiia siäller krav på hög flexibililet, och det aren krav som endasi kan tillgodoses genom en god beredskap inom de olika grundläggande kunskapsområdena. Grundforskning och allmän kunskapsuppbyggnad måste därför få goda resurser ulan snegling på omedelbar lillämpbarhei. Vi vet aldrig när vi behöver dessa grundkunskaper, men när vi behöver dem måste de finnas där.

Lål mig sedan, herr talman, ta upp nödvändigheten av en kraftig ökning av del generella grundstödet till företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet, punkten 2 på vårt program. Vi har här lagt fram ett förslag om ökade avdragsmöjligheler för de förelag som satsar på forskning och utveckling. Utvecklingstrenden på delta område är oroande, eftersom företagens sats-

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Fofskniiigs- och utvecklingsarbete

ning inle alls ökar i samma takt som tidigare. Detta är naturiiglvis speciellt allvarligt när vi nu slår i en situation där nya konkurrenskraftiga produkter och affärsidéer måste fram mer än någonsin tidigare.

Under åren 1969 till 1973 ökade forsknings- och utvecklingsarbetet inom industrin med i genomsnitt 6,5 % per år. Mellan 1973 och 1975 var ökningen bara 3,5 % per år, och för 1976 och 1977 förutses i bästa fall en ökning med bara 2 %. Över huvud tagel tycks alltför många förelag i allt högre grad ha sökt lösa sina problem på del sättet atl de minskat sina kostnaderbl. a. genom ullandsetableringar i stället för att satsa på produktutveckling och på alt förnya tekniken.

Från socialdemokratiskt håll föreslår vi därför en väsentlig ökning av de nuvarande avdragsmöjlighelerna för forskningskoslnader. från 10 96 till 20 %. Dessutom föreslås att företagen underen treårsperiod skall få ett extra avdrag med 100 96 för ökade forskningsulgifter utöver 1976/77 års nivå. Dessa skatteavdrag innebär alt resurser i slorleksordningen flera hundra miljoner kronor friställs för forskning och utveckling inom företagen. Genom en motsvarande höjning av den statliga bolagsskatten kompenseras det inkomstbortfall som bidragen skulle medföra. Härigenom åstadkoms en omfördelning av kostnaderna, till fördel för företag .som vill satsa på forskningsverksamhet och till fördel, vill jag säga, för samhället i dess helhet.

Den borgerliga regeringen tycker däremot inle att det hastar med att salsa på delta område. Den vill i stället utreda frågan under den kommande treårsperioden.

En ökat stöd lill uppfinnare är det tredje viktiga kravet på det socialdemokratiska programmet för teknisk forskning och utveckling. Det är sannolikt så, att samhället har en mycket god avkastning på de resurser och det stöd som ges åt uppfinnare.

I reservationer till näringsulskotlels betänkande nr 75 har vi fört fram tre krav som, om de bifalls av riksdagen, skulle innebära mycket såväl för uppfinnarna som för samhällsintresset.

Det första yrkandet är inrättandet av en stipendiefond for uppfinnare på 5 milj. kr. per år.

Det andra yrkandet aren allmän översyn av innovalörernas/uppfinnarnas arbetsvillkor som grund för framlida förslag lill stöd för denna fördel svenska industriella nyskapandet viktiga kategori.

Det tredje yrkandet gäller vissa organisatoriska ändringar inom styrelsen för teknisk utveckling för alt bättre stötta innovalionsverksamheien och uppfinnarna, i stort sett, villjag säga. i enlighet med vad som har föreslagits av Svenska uppflnnareföreningen.

1 våra partimotioner tar vi slutligen också upp ett försummat men samtidigt mycket effektivt medel för alt främja produktförnyelsen inom svensk industri. Del gäller statliga beställningar inom ramen för särskilda utvecklingsbolag, där del man upphandlar i stor utsträckning utgörs av forsknings-och utvecklingsarbete. Erfarenheterna av dessa, såväl de internationella som de svenska, är myckel goda.

I partimotionen föreslås nu att tre olika utvecklingsbolag startas, där representanter för staten eller kommunerna tillsammans med industriföreträdare stimulerar utveckling av nya produkter, som både svarar mot viktiga behov inom landet och som kan vara av intresse från exporlsynpunkt.

Det gäller sjukvårdsteknisk utrustning, kollektivtrafik samt hjälpmedel inom utbildningsområdet. Sammanlagt 200 milj. kr. vill vi att samhället skall salsa för att starta dessa utvecklingsbolag. Ett särskilt bolag föreslås också för utveckling på bilområdet. Proposilionen har tyvärr inga förslag på detta viktiga område.

Sammanfattningsvis, herr talman, vill jag säga alt de förslag som regeringen har lämnat för att främja teknisk forskning och utveckling är en besvikelse på flera sätt:

Besvikelse därför att regeringen inle tillräckligt tycks ha insett betydelsen av alt bl. a. med hjälp av teknisk forskning och utveckling samt stöd till uppfinnare satsa på produktförnyelse som ett av medlen atl förnya svensk industri.

Besvikelse också därför att regeringen har framlagt en snävt STU-orienterad proposition och inte velat inse alt stödet till forskning och utveckling måste komma fram på en betydligt bredare front.

Besvikelse, slutligen, också därför alt de resurser man satsar på forskning och utveckling inte på långa tag räcker lill, om vi ser lill de stora behov och problem som vi nu står inför.

Regeringen föreslår i allt en ökning på 73 milj. kr. Del socialdemokratiska alternativet ligger närmare tio gånger högre. Det är vad som behövs i dagens situation. Del räcker alltså inte med en proposition av många vackra ord men utan konkreta åtaganden - det är til syvende og sidsl pengarna som räknas i del här sammanhanget!

Herr talman! Jag vill sluta med att yrka bifall till de socialdemokratiska reservationerna till näringsutskottets betänkande nr 75.

Lät mig tillägga att Sivert Andersson senare mera ingående kommeratt ta upp resonemangen bakom en del av dessa reservationer.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och u t vecklingsarbe te

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Genom att vara kortfattad hoppas jag för ovanlighetens skull kunna väcka kammarens oförställda glädje.

Ärendet gäller teknologi. Propositionen kan man säga bildar en skog av detaljer. De är givetvis inte oväsentliga, men de döljer något som borde ha funnits med, nämligen synen på den teknologiska utvecklingen i stort.

Teknologi är inget tekniskt problem, det är först och främst elt politiskt problem. Teknologin är ingenting neutralt. Det finns ingen ödesbestämd teknisk-vetenskaplig utveckling som människan är tvingad att följa. Teknologin är inte oberoende av samhället i övrigt. Kärnkraftssamhällei är inget ödesbestämt. Det är inte ödesbestämt att dalatekniken i landet skall behärskas av amerikanska bolag.

Man kan inom rätt vida ramar välja teknologi. Man kan medvetet befordra en viss teknologisk utvecklingslinje gentemot en annan. Första frågan är

7 Riksdagens protokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

vilken linje man skall främja. Nästa fråga är vems intressen som skall avgöra vilken linje man väljer. Kapital och arbete har inle samma intresse. Den linje man väljer påverkas av hur fördelningen av makten i samhället är beskaffad.

Sverige slår i viss mån vid en teknologisk skiljeväg. Man kan välja att gå vidare på en väg som bl. a. har inneburit att man har idkat rovdrift på naturresurser och främjat tung processindustri med hög utslagning och svår miljöförstöring. Man kan alternativt välja alt gradvis gå över lill helt nya nivåer i förädling, sammansättning och systembyggande. Om man vill det sistnämnda, har man mycket av den framtida industriella utvecklingen på sin sida, även om man på kort sikt gör mindre vinster än med rovdriften. Men man skapar en bättre industriell civilisation för det stora flertalet människor.

Man kan välja mellan atl forska i teknik för bilsamhällel och alt salsa på att utveckla kollektivtrafiksystemets stora inneboende kapacitet.

Man kan, om man anser det väsentligt, välja mellan att göra tio sorters tandkräm - varav flertalet sorter helt värdelösa - och att i stället tillverka pedagogisk utrustning för barndaghem och nöja sig med två sorters tandkräm.

Man kan välja alt låta vinstintresset och stora koncerners uppköpta teknologer avgöra vad som skall bli föremål för forskning och utveckling. Man kan också välja att låta objekten och riktlinjerna avgöras genom en bred diskussion där de arbetande människorna själva får tillfälle atl pröva teknikernas idéer i relation till sina intressen och sin samhällssyn.

Mer och mer blir människorna medvetna om att de inte vill låta sig styras av anonyma krafter eller hänvisningar till en obönhöriig utveckling, eller vad eljest de maktägande i samhället anför för motiveringar för att folk inle skall ifrågasätta vad som sker.

Också riksdagen, rikets folkrepresentalion, borde nog göra sig litet mer oberoende i sin teknologiska syn.

Riksdagen kunde behöva en politisk leknologidebalt. Del behövs en allmän teknologidebatt också ute bland de arbetande. Riksdagen har, mig veleriigen, aldrig diskuterat vilken sorts teknologisk utvecklingslinje landet i stort skall följa för framtiden.

En diskussion om de frågeställningar som vpk tar upp i sin motion blir med nödvändighet kontroversiell. Det är det som är meningen. Ty det är en maktfråga, och maktfrågor är alltid kontroversiella. Därför bör man aldrig tillåta att de skyms av detaljereller stängs in i slutna rum. De bör diskuteras öppet och i termer som är förståeliga för alla.

Med del anförda, herr talman, yrkar jag bifall till motionen 1852.

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr lalman! Under förra året arrangerades i Kulturhuset vid Sergels torg en utställning av förslamodeller av svenska uppfinningar. Man kunde där beskåda sådana epokgörande uppfinningar som Dalens Agafyr, von Plåtens och Munters kylskåp och Johanssons i Eskilstuna måltsatser, för atl nu

nämna någol av del urval som fanns där. Vi känner alla lill att de nämnda produkterna gav sina upphovsmän framgång och världsrykte. Produktionen av dessa svenska uppfinningar, som blev eftersökta på världsmarknaden, medförde att exporten tog fart. Det gav arbete ål många människor i industriprocessen. Människornas vardag förändrades också på ett påtagligt sätt genom dessa uppfinningar. Gamla slitsamma arbetsrutiner kunde tack vare den tekniska utvecklingen göras lättare. Uppkomsten av ny teknik medförde en industriell expansion som på ett avgörande sätt förändrade vårt gamla agrara samhälle till en industrination.

Den höga levnadsstandard som vi har i dag och som vi med rätta är stolta över har vi lill stor del att tacka forskare och uppfinnare för. Hela det svenska folkhushållel har haft nytta av deras epokgörande insatser.

1 den intensifierade debatten om behovet av och betingelserna för kunskapsskapande, innovationer och teknisk industriell utveckling framstår en hög utbildningsnivå som en förutsättning föratt vi i Sverigeskall få behålla rollen som en aktningsvärd industriell nation. Med hänsyn till den revolutionerande effekt som den nya teknologin har för såväl samhälle som förelag och individer, där vi ofta ställs inför främmande problemställningar, måste kunskaper finnas hos våra forskare och tekniker så atl de kan belysa den nya teknologins genomslagskraft och verkan.

Riksdag och regering kan på elt posilivt sätt medverka till alt minska dessa problem genom olika insatser på forsknings- och utvecklingsområdet. Mellan siaten och näringslivet förekommer mänga yttringar av samarbete i form av forsknings- och utvecklingsprogram som finansieras av staten men genomförs gemensamt av statliga laboratorier och forskningsinstitut och den privata industrin och universiteten. Satsningen på forskning och utvecklingsarbete görs för att få fram en kunskapsintensiv industri. De statliga anslagen till detla forsknings- och utvecklingsarbete analyseras lill stor del genom styrelsen för teknisk utveckling.

I delta näringsutskoltets betänkande med anledning av proposilionen om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete har utskottet jämväl behandlat dels sju motioner som väckts med anledning av propositionen, dels sju motioner som väckts under allmänna motionstiden. Propositionens huvudsakliga innehåll behandlar verksamhetsområdet för styrelsen för teknisk utveckling. Man kan här konstatera att regeringens förslag innebär en kraftig ökning av anslaget lill styrelsen för teknisk utveckling. 1 löpande priser får STU en anslagshöjning på hela 25 96 jämfört med innevarande budgetär. Slödel lill STU:s verksamhet föreslås bli 353 milj. kr. För innevarande budgetår har STU 280 milj. kr. till sitt förfogande. 1 löpande priser innebär del dock en ökning med 25,9 % jämfört med årets budget. Lennart Pettersson säger om denna höjning: Usel, erbarmligi usel! Från socialdemokratiskt håll var vi villiga all salsa tio gånger mer än det här beloppet.

1 propositionen slås fast att STU skall ha oförändrade övergripande uppgifter, nämligen att främja den tekniska inriktningen inom olika samhällssektorer, att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

100

samt att höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet inom olika områden.

Under hösten 1977 lade den s. k. STU-komrnitlén efter närmare tre års utredning fram ett förslag enligt vilket STU skulle spela en mer aktiv roll. Jag varsjälv ledamot av den kommittén, likaså Lennart Petter.sson från Lund. De olika projekten vid STU skulle enligt kommilléns förslag delas i ivå grupper, en grupp för teknisk forskning och en grupp för teknisk innovalionsverk-samhet. Hela STU:s organisation skulle anpassas till den här uppdelningen. Remissinstanserna var i huvudsak positiva till grundtankarna bakom STU-kommitténs förslag. Men man avvisade en uppdelning av organisationen efter samma principer. En sådan uppdelning skulle enligt många försvåra kontakten mellan forsknings- och innovationsprogrammet och medföra risk för dubbleringar.

I de socialdemokratiska motionerna 1848 och 1850, som anknyter lill del förslag som STU-kommitlén lade fram om ivå övergripande nämnder, anförs alt en forskningsnämnd och en innovalionsnämnd bör inrättas inom STU. Del här förslaget i motionerna förs också upp i reservationen 5. Från utskottsmajoritetens sida an.ser vi atl det är riktigt alt en kontinuitet i arbetet mellan de gamla och nya grupperna upprätthålls, STU-utredningens förslag kritiserades, som jag tidigare sade, av vissa remissinslan.ser, bl. a. Sveriges industriförbund, som ansåg alt STU fungerar tillfredsställande med nuvarande programstruktur och organisation. Från utskottets sida anser vi alt en organisationsuppdelning av STU:s verksamhet inom forskning och innovation på särskilda enheter skulle försvåra kontakten mellan forskningen och näringslivet. Utskottet finner den i propositionen förordade nämndstrukturen ändamålsenlig. Därför yrkar jag bifall till utskottets hemställan vid mom. 9, vilket innebär avslag på reservationen 5.

I propositionen görs alltså smärre förändringar av STU-kommitténs förslag, men endast mindre förändringar görs i .STU:s organisation. Däremot delas forskningsprojekten in i nya huvudprogram: Industriellt, tekniskt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete får här 237 milj. kr., kunskapsutveckling 100 milj. kr., internationell kontaktverksamhet 12 milj. kr. och myndighetsservice 11 milj. kr.

Några av de viktigaste nyheterna i propositionen är i korthet: Genom s. k. insatsområden skall statsmakterna kunna styra målinriktade satsningar under ett begränsat antal år. I propositionen föreslås nio olika områden. Det största är kollektiva transporter, som kräver 29 milj. kr. under fem år. Under niista år kostar insatsområdena totalt 24 milj. kr.

Herr talman! Jag vill uppehålla mig litet just vid de styrda målinriktade satsningarna. När vi salt och arbetade i STU-kommitlén lades ett förslag fram -jag tror det varav mig-om atl utskottet och riksdagen i övrigt skulle kunna få en bättre överblick över STU:s verksamhet så atl vi skulle kunna se vilka insatsområden STU vid ett speciellt tillfälle arbetar med och vilka nya insatsområden riksdagen skulle kunna påverka STU att la upp. Jag tror att det är utomordentligt viktigt för riksdagen atl H den klara bilden av STU:s verksamhet.

Mer långsiktig utveckling skall bedrivas i delprogrammet teknikområden. Totalsumman för nästa år är 192 milj. kr. Här ryms bl. a. uppfinningsulveck-ling och rådgivning. Industriservice är ett delprogram, där den mindre och medelstora industrin skall få hjälp med produktutveckling. Kontaktsekreterarna som STU har vid de tekniska högskolorna får större resurser. I delprogrammet förmedling far uppfinnare hjälp med att exploatera sina resultat. Staten kommer också atl kunna siödja exploaieringsföretag som hjälper enskilda uppfinnare och förelag. Det direkta stödet lill uppfinnarna ökar lill 20 milj. kr. mot lidigare 14.1 motionen 1850, som Lennart Pettersson har talat för och som följs upp i reservation, ullalas atl uppfinnare och andra innovatörer i dagens läge ofta arbetar under otillfredsställande villkor. Deras möjligheter till kreativt arbete minskas inte sällan genom att de har problem med sin ekonomiska försörjning och sociala trygghet. I samma motion, som följs upp i reservation 1, tar man också upp ett förslag som Lennart Pettersson här nämnde om att en särskild fond skall inrättas och att 5 milj. kr. skall anvisas för nästa budgetår lill statens fond för stöd till uppfinnare. Fonden skall ha resurser atl fördela totalt 5 milj. kr. om året till förslagsvis 100 uppfinnare.

Utskottet vill understryka all uppfinnare och andra tekniskt kreativa personer fyller en viktig funktion för innovationsverksamheten och produktförnyelsen inom näringslivet. Olika åtgärder för att förbättra uppfinnarnas situation ingår också som en viktig del i delta regeringsförslag. Del blir alltså en mycket kraftig förstärkning av det direkta stödet till uppfinnarna. Inom STU:s delprogram ingår 20 milj. kr. till stödprojekt som enskilda uppfinnare tar fram. Det skall tilläggas att dessa 20 milj. kr. icke som tidigare utgör något tak. Förra året var anslaget 14 milj. kr. och delta ulgjorde ett tak. I det nuvarande förslaget kan enskilda uppfinnare få medel under hela innovationsprocessen.

De synpunkter som framförs i reservation 1 angående översyn av innovatörernas arbetsvillkor och i reservation 2 beträffande särskilt stöd till uppfinnare finner utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte bör göras.

1 reservation 3 beträffande elt utvecklingsbolag på bilområdel, som bygger på den socialdemokratiska partimoiionen 1640, väckt under allmänna motionstiden, påpekar man att bilindustrin svarar för en betydande del av industrins sysselsättning och export. Man framhåller i motion och reservation att bilindustrin har så många underleverantörer att den är av avgörande betydelse för sysselsättningen på många orter. Motionärerna påpekar också att bilindustrin i dag står inför vikliga avgöranden, vilket också den aktuella förändringen inom Volvo visar. Det har vi ju haft en debatt om tidigare i dag i samband med diskussionen om skogsindustrin.

Den svenska bilindustrins utvecklingsarbete är viktigt och nödvändigt för atl den skall kunna behålla sin konkurrenskraft - den uppfattningen delar vi med motionärerna. Men som ulskottet redovisat i sitt betänkande har regeringen tillsatt en särskild utredare som skall göra en analys av alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri. Resultatet av denna analys beräknas

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och ut vecklingsarbete

101

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

102

kunna presenteras under sommaren 1978.

Samtidigt har även statens industriverk fåll i uppdrag atl utreda vissa frågor rörande den svenska bilindustrin. Indusiriverkels utredningsarbete skall bl. a. omfatta dels fördjupad analys av utvecklingen av marknads- och konkurrensförhållanden på bilområdel, dels en kartläggning av bilindustrins roll i det svenska produktionssystemet. Underleveraniörsfrågan och det regionala beroendet av bilindustrins verksamhet skall ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet anser att resultaiel av pågående utredningsarbete bör avvaktas. Därtill kommer aktuella förändringar som berör Volvo. Nu ifrågavarande motionsyrkande avstyrks alltså.

I samma moiion, 1640, som följs upp av reservation nr 4, uttalas del atl staten bör ta ledningen inom tre nya utvecklingsområden och genom offensiva satsningar åstadkomma en snabbare teknisk utveckling. Det skall ske genom atl tre nya utvecklingsbolag inrättas. Från socialdemokratiskt håll barmanen viss förkärlek förulvecklingsbolag.ävenom man borde ha en vi.ss erfarenhet av del gamla utvecklingsbolaget, som man med en sådan frejdighet inrättade.

Motionärerna vill alltså att man skall lägga ut en beställning till Volvo och Saab på rationella och ekonomiska transportsystem. Det andra utvecklingsbolaget skall verka för beställning och utveckling av hjälpmedel inom utbildningsområdet. Det tredje bolaget skall ansvara för utveckling och stöd lill industrins teknik. Bolagen skall nära samarbeta med primärkommuner och landsting. Motionärerna och reservanterna föreslår att 200 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79.

Som framgår av propositionen innebär anslagen en kraftig satsning från samhällets sida på teknisk forskning och utveckling, även om Lennart Pettersson har en annan uppfattning i den frågan.

Ett sätt för statsmakterna är alt stimulera utveckling av ny teknik genom den offentliga upphandlingen. 1 propositionen framhålls också all del är angeläget atl den offentliga upphandlingen i ökad utsträckning kopplas till den tekniska utvecklingen av de upphandlade produkterna. Ulskottet delar denna uppfattning. Två av de områden som del föreslagna utvecklingsbolaget skulje stödja tillhör de insatsområden som STU har prioriterat i sin anslagsframställning för nästkommande budgetår. Med del här sagda avstyrker utskottet reservationen 4.

I reservationen 7, som anknyter lill motionen 1846, hemställs atl 2 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 för finansiering av lUC. Vidare skall en engångsanslag på 4 milj. kr. anvisas för alt täcka avskrivningar av olönsam utrustning och ge en nödvändig likviditet. Reservanterna anser atl del finns risk för alt de berörda regionala utvecklingsfondernas möjligheter atl lämna förelagsservice kommer att begränsas om anslaget till lUC tas av utvecklingsfondernas administrationsbidrag.

Ulskottet finner det lämpligt att, som det föreslås i propositionen, stöd till lUC samordnas med statens stöd i övrigt lill företagsservice. Verksamheten i lUC och de regionala ulvecklingsfonderna har i huvudsak samma syfte, nämligen alt främja de mindre och medelstora förelagen. Genom alt lUC

årligen lill berörda fonder redovisar sina medelsbehov och fonderna i sin lur lill induslriverkel redovisar resp. läns totala behov av statliga bidrag till företagsservice kan man åstadkomma en samordning av vissa åtgärder. Härigenom säkras atl del statliga slödel används på elt effektivt sätt. Från utskottets sida vill vi även peka på den kraftiga förstärkningen av stödet till de mindre och medelstora företagens utveckling som riksdagen beslöt i december månad.

Herr talman! Jag kommer inte all ställa någol yrkande beträffande reservationen 6. Jag delar den uppfattning som framförs i reservationen. 1 den debatt vi hade i kammaren i december månad 1977 angående anslagen lill de mindre och medelstora företagen redovisade jag så klart min uppfattning om verksamheten vid statens utvecklingsfond atl del nu inte finns någon anledning för mig atl ytterligare lala om della.

I vänsterpartiet kommunisternas partimoiion 1852 kritiseras- vad annat var atl vänta - propositionen som alltför passiv. Jörn Svensson sade här atl del inte finns någon ödesbestämd teori som styr vår teknologiska utveckling. Men han var ärlig nog att i samma andetag säga alt den tekniska forskning och utveckling som vpk föreslagit inte alls överensstämmer med propositionens förslag och inte heller med socialdemokraternas reservalionsförslag. Av den kortfattade motionen ser man klart atl uppläggningen är densamma som kommunistiska förslag ofta har, nämligen att samhället skall ta elt större ansvar. Nu lar samhället ett mycket slort ansvar för den tekniska forskningen och utvecklingen. Mycket av det som vpk framför i sin motion finns emellertid också med i propositionen. Det gäller forskningen på miljösidan samt utvecklingen av nya produkter. Det gäller också förslagen om en högrationaliserad verksamhet och en hög förädlingsgrad. Allt detta överensstämmer med de synpunkter som förs fram i propositionen.

Del anslag till STU som föreslås i propositionen betyder naturligtvis mycket. Att man från socialdemokratiskt håll inte är nöjd med anslaget är inle heller så förvånansvärt. Nu har vi att ta ställning lill del här förslaget, och det finns reservationer. Ulskottsmajoriteten har i detta läge inte ansett sig kunna gå längre i fråga om anslag än vad som föreslås i propositionen.

Med detla, herr talman, yrkar jag bifall lill utskottets hemställan och avslag på reservationerna med undantag för reservationen 6.

Under delta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

LENNART PETTERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag tillade på talariistan innan jag gick upp hit och fann atl de återstående talarna i detta ärende bestod av industriministern Åsling, som inle har rält att ställa yrkanden i denna kammare, och några socialdemokrater. Del blir därför inlressani all se om del från regeringspartiernas sida kommer något avslagsyrkande på reservationen 6. Jag hoppas atl så inle skall bli fallet. I så fall kan vi klara elt bekymmersamt problem, eftersom vi inte längre har någon central utvecklingsfond. Jag skall emellertid inle gå in i detalj på detta.

103

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Jag skall inte kommentera Sven Anderssons alla invändningar mot våra reservationer, utan dessa kommer Sivert Andersson atl beröra mera i detalj. Dock skall jag framföra några övergripande synpunkter.

Det allmänna budskapet i Sven Anderssons inlägg här i dag var atl samhället satsar betydande resurser på teknisk forskning och utveckling. "Ökningen är stor, allt är bra." Del är alltså slutsatserna. Men jag vill uppmana regeringspartiernas talesmän i denna fråga atl se er om i samhället. Ta del av de stora behov som finns på universitet och högskolor! Studera de problembranscher som finns! Jag undrar om ni inte då skulle tycka all del är viktigt atl göra en speciell satsning på forskning och utveckling. Det räcker inte med en anslagsökning på 73 milj. kr. i sammanhanget, vilket föreslås i proposilionen. Inom socialdemokratin går vi in för en betydligt större satsning, som jag har redovisat i fem punkter. Vid en sammanräkning finner jag atl det är fråga om en liodubbling av den anslagshöjning som regeringspartierna föreslår.

Vi satsar miljarder på defensiva åtgärder inom industrin och näringslivet. Bör det inte göras betydligt större insatser för teknisk forskning och utveckling för att få fram nya produktidéer och nya affärsidéer, som gör atl vi på sikt kan vända utvecklingen lill fördel för svensk industri på exportmarknaden och på annat sätt? Det är väldigt konstigt atl utskottsmajoriteten inle har velat inse detla.

Sven Andersson talade litet slappt om socialdemokratins förkärlek för olika utvecklingsbolag. Därmed avvisade han i rask takt den satsning på 200 milj. kr. som vi vill göra på de tre utvecklingsbolagen. Han hänvisade till del gamla utvecklingsbolaget SUAB och menade alt det inte var något bra exempel, och jag kan hålla med honom om det. Uppläggningen var alltför splittrad, man skulle klara av alltför mycket. Det blev ingen sammanhållen idé bakom det hela. Ändå var del ett aktningsvärt försök som gjordes. Men den form av utvecklingsbolag vi nu diskuterar består alltså av sådana bolag där man för samman statliga beställare och tillverkare.

Låt mig ta elt annat exempel, herr talman, ELLEMTEL, är inte del ell bra exempel på ett utvecklingsbolag? Det ärden idén som dessa utvecklingsbolag, som vi nu föreslår, avser att inrikta sig på.

104

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Ulskotlstalesmannen och vpk talar litet grand förbi varandra här, märker jag. Sven Andersson i Örebro säger i anslutning till vad vi har framhållit alt samhället faktiskt tar ett stort ansvar för forskning och utveckling. Ja, men fördel första måsle man då fråga sig vad samhället är. För det andra måste man fråga: Hur utövas ansvaret?

Vad del finns anledning att diskutera är frågan huruvida del man kallar samhället - statsapparaten, i stort sett, som den nu ser ut - skall gå in och ak ti vt styra efter andra intressen än de kortsiktiga privata vinstintressena, om utvecklingen skall styras mera på sikt och efter linjer som står i överensstämmelse med folkflertalets verkliga intressen. Eller skall staten med del ekonomiska stöd den ger gå in för att stötta upp en utvecklingslinje som i

praktiken huvudsakligen bestäms ute på de privata industrierna och deras olika forsknings- och utvecklingsbolag? Dessa storbolag har elt väldigt inflytande över forskningen därför att de kan köpa upp forskningskapacitet. De köper upp forskningskapacitet som finns vid universiteten, och de styr en stor del av inle minst den naturvetenskapliga forskningen vid universiteten genom uppdragsgivning, uppdragsforskning och liknande ting.

Man måste bestämma sig för vilken linje man därskall följa. Vad jag förstår har Sven Andersson inte uppfattat del kontroversiella och tvivelaktiga i den linje som f n. råder och som vi vill ändra på. Jag skulle vilja fråga Sven '.ndersson: Varför har ulskottet i sin betänkande inle tagit upp den konflikt som finns mellan socialt och på sikt nyttig produktion och t. ex, den extrema satsning på en öppen exporiekonomi som ju nu är vissa av de stora bolagens primära intresse? Det är två mål som står i strid med varandra.

Slutligen del kanske allra viktigaste - del förvånar mig litet grand all inte heller socialdemokraterna har tagit upp della, för del hade jag väntat mig -nämligen vem som skall bestämma över forskningens inriktning. En part saknas i proposilionen, likaså i betänkandet och i alla andra handlingar, och det är de arbetande människorna som skall gå i den dåliga arbetsmiljön, som skall leva i kontaminerade miljöer, som skall drabbas av de bristande satsningarna på kollektivtrafiken, osv. De människorna är borta. Nog borde man påminna om deras existens när del gäller den teknologiska framliden i landet.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det är alltid intressant att samtala med Jörn Svensson. Han menar all vi lalar förbi varandra och siäller frågan till mig om jag inle har upptäckt vilka det är som lägger ul uppdragsforskning på universiteten. Del är storföretagen, säger Jörn Svensson, vilkas intressen är kortsiktiga, och ytterst finns då vinstintresset. Jo, självklart vet jag att många storföretag lägger ut myckel av forskning på universiteten, ofta i samarbete med de statliga insalserna, men det är inte enbart kortsiktiga projekt del är fråga om.

Vpk lalar i sin moiion om all man inte skall förgöra de naturresurser som finns och att man därför skall Öka förädlingsgraden inom industrin. Många projekt som ligger på högskolorna och mycket av den kollekliva forskningen berörsådana områden. Jörn Svensson förvånarsigöver-ochjag förvånar mig över Jörn Svensson när han säger det - att vissa områden alldeles har glömts bort. Miljön t. ex. finns inte alls upplagen,säger Jörn Svensson. Jo, visst talas det om miljön i propositionen. STU gör stora satsningar på den och även när del gäller venlilalionsteknik och teknik inom sjukvårdsområdet. STU sysslar med en rad projekt på sådana områden som Jörn Svensson här tog upp.

Så några ord lill Lennart Pettersson. Han tyckte atl jag var litet slapp när jag uttalade mig om utvecklingsbolagen. Ja, det gamla utvecklingsbolagets konstruktion var ju inte så bra. Det bolaget gick ju också sin tämligen snara död till mötes. Lennart Pettersson sade vidare alt nu satsar vi miljarder på olika dåliga industribranscher; varför satsas det inte mera på teknisk

105

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

forskning och utveckling? Ja, tycker Lennart Pettersson då att det är fel av regeringen att satsa på stålet, skogen och malmen? Den frågan tyckerjag atl Lennart Pettersson skall svara på.

Här får vi naturligtvis avväga resurserna. Men vi anser a ti den satsning som görs i år är väsentligt större än vad socialdemokraterna gjorde i regeringsställning. Inle har vi väl just i dag upptäckt all forskning och utveckling behövs! Forskning och utveckling är ju något långsiktigt - del skulle ni ha tänkt på litet tidigare.

LENNART PETTERSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag sade inte att vi inte skall göra dessa satsningar på stål och skog osv. Jag sade atl vi satsar defensivt många miljarder, men vi bör också salsa offensivt på teknisk forskning och utveckling, åtminstone tiondelar av vad vi nu satsar på de defensiva objekten. Del skulle ge utdelning för framliden.

Men del ena skall inte slå i motsatsställning lill del andra. Del gäl ler att göra en vettig avvägning. Jag tror att många med mig - också inom regeringspartierna-känner alt denna avvägning inle alltid är rätt gjord. Det är delta vi har velat reagera mot och del ärdet som vi nu för fram, när vi föreslår en program -jag erkänner gärna all del är betydligt mera kostnadskrävande - för en samhällelig satsning på teknisk forskning och utveckling. Del skulle ge Sverige en chans atl betydligt snabbare komma i gång med framslegsarbetet när det gäller nya affärsidéer och produktidéer än de förslag som regeringen har lagt fram i sin proposition om teknisk forskning och utveckling.

Det är en riktig tanke, både om man ser del internationellt och om man ser till tidigare svenska erfarenheter, att vi får ell utvecklingsbolag där man kan föra samman statliga och kommunala beställare och industriella förelag. ELLEMTEL har visat det rikliga i att göra en sådan satsning, och jag är övertygad om atl de utvecklingsbolag som vi föreslår också leder i rält riktning.

Några hundraprocentiga garantier kan naturligtvis aldrig lämnas, eftersom det härar fråga om en riskfylld verksamhet. Men även om det föreligger risker kan denna verksamhet aldrig ersättas. Vi måste ta de större riskerna om vi också skall kunna vinna något. Och det är därför som del är så viktigt all salsa de 200 miljoner som är föreslagna.

106

JÖRN SVENSSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Utskottets talesman Sven Andersson i Örebro klagade litet över vpk:s kritik och sade all staten går in och stöder satsningar på ökad förädling, nya produkter osv. Ja, men situationen har ju länge varit och är alltjämt den alt denna typ av satsning, den här långsamma omstruktureringen, försiggår så atl säga därför atl man är tvingad lill den. Och den försiggår på så sätt atl staten väsentligen passivt stöttar upp det storföretagen har för sig. Det är allslå inte fråga om någon självständig strukturpolitik där man i de politiskt ansvariga instanserna har frågat sig vilken utveckling som är önskvärd eller vilken utveckling som är bäst för Iblkflertalet, och sedan

söker med insatsernas hjälp styra den utvecklingen. Om del nu inte blir så atl de privata bolagen vill ha samma utveckling måste man vara. som vpk i olika sammanhang har framhållit, beredd atl ta elt större statligt industriprogram för alt förverkliga den ekonomiska slruklurförskjulning som är nödvändig om landei skall kunna hävda sig i den industriella utvecklingen.

Del är väldigt lätt all säga all man t. ex. är lör ökad förädling lör alt kunna övergå lill mer sysiembyggande. systemlösningar osv. Men samtidigt kan man få se all de som säger del t. ex. på lördag kommer an rösta (or - de har redan i lidigare sammanhang gjort det-en kapaciietsnedskärning på varven, som ju är en industrigren speciellt ägnad all göra den typen av nyproduktion.

Slutligen skulle jag vilja återkomma lill det jag slutade med, före vilket Sven Andersson i Örebro avbröi sin kommentar till milt inlägg, nämligen frågan om var alla de arbetande människornas synpunkter på den tekniska utvecklingen och teknologin kommer in. De är inle alls nämnda i någon av de handlingar som förekommer i delta ärende. Del kan tänkas all dessa stora mängder människor som går ute i produktionen, .som drabbas av bristerna i samhället, skulle vilja se en annan fördelning av resurser i samhället, en annan ekonomisk struktur.ett annat sätt att leva än det som har framgått av en ofta mycket blind och kortsiktig kapitalistisk utveckling.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag är inte alls emot den här defensiva satsningen, säger Lennart Pettersson, men vi skall salsa mera offensivt. Del har krävts oerhörda resurser för atl hålla människorna i arbeie. Del är väsentligt och viktigt atl vi llr rådrum förde branscher som har betydande svårigheter i dag alt upprätthålla sysselsättningen. Där satsas del enorma belopp,del håller jag med om. Men nu är det så med all forskning och utveckling. Jag håller gärna med om all vi skall salsa på della inom ett brett spektrum. Men problemet är ju - det måste Lennart Pettersson också förstå och erkänna innerst inne, eftersom han är väl insatt i dessa frågor - atl della som berör satsningarna på forskning och utveckling har försummats under många år av den socialdemokratiska regeringen. Det har varit myckel låga anslag från statens sida.

Lennart Pettersson räknade upp i procenttal vad industrin i dag satsar på forskning och utveckling. Där är det ju så att om man inte har några vinster blir det mycket litet satsningar. Del hör ihop, alt när man har en produktionsapparat man inte utnyttjar så sjunker invesleringsgraden. Men jag tror nog all den socialdemokraliska oppositionen får ta på sig en stor del av de problem som Lennart Pettersson själv i dag klagar över. Ni satsade myckel sparsamt under er regeringstid på forskning och ulvekling, fasl Lennart Pettersson i sitt forsla inlägg ville göra gällande alt man satsade oerhört.

Sedan till Jörn Svensson. Var kommer de arbetande, folkflertalet, in säger Jörn Svensson. Han ställer den retoriska frågan. Det är väl genom den demokratiska process vi har här i landei. Vi har ju en valssysiem där vi utser människor från de politiska partierna. Och de har möjligheter atl agera inom respektive beslutsområde. Såvitt jag vet finns del inga direkta sådana

107

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

möjligheter här i riksdagen. Men självklart kan det ske en medverkan på arbetsplatserna.

Vad vet vi om vad folkfierlalei vill, vilka produkter de vill ha? Även när del gäller atl vaska fram önskningar hos människorna får väl vi politiker hålla breda kontaktytor med människorna, med dem som är på verkstadsgolvet etc.

Andre vice lalmannen anmälde atl Lennart Petlers.son anhållit all lill protokollet få antecknat atl han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

108

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr lalman! För alt komma lill rätta med de stora problem som svenskt näringsliv f n. brottas med genomförs och planeras omfattande industri-och näringspolitiska åtgärder.

Vi har nyss haft en deball om vad som gäller inom skogsindustrin, och det är betecknande för de insatser som nu måste till på skilda områden.

Jag vill som anknytning lill den debatt mellan utskoltsrepresenianierna som nu äger rum säga, alt den klara gränsdragning mellan defensiva och offensiva åigärder i industripolitiken, som man försöker konstruera framför allt från socialdemokratiskt håll, är helt felaktig. Den klara gränsdragningen finns inte. Statens åtgärder för att anpassa branscher, genomföra strukturförändringar och göra de bestående enheterna bättre och mer utvecklingsdugliga innehåller ju också väsentliga insatser, som är framåtriktade och ägnade att göra näringslivet mer disponerat för utvecklingsinsatser.

För all näringslivet på längre sikt skall kunna överleva och undvika framtida kriser måsle ändå dessa ofrånkomliga defensiva åtgärder kompletteras med mer långsikliga, som syftar lill att utveckla näringslivet och bibehålla dess konkurrenskraft. Samtidigt måste industri- och näringspolitiken stimulera utvecklingen mot nya produkter och branscher för att härigenom skapa nya arbeisiillfällen och åstadkomma den vitalitet i näringslivet som är ofrånkomlig om man vill satsa på ökad industrisysselsättning, vilket är angeläget för framliden.

Stödet lill teknisk forskning och utveckling är i del här sammanhanget naturligtvis ett viktigt långsiktigt industripoliliskt instrument. Ekonomisk satsning på innovationer har för del enskilda industriförelaget karaktären av långsikliga investeringar. 1 tider med dålig lönsamhet och lågt kapacitetsutnyttjande lar investeringar i allmänhet, och kanske speciellt investeringar i forskning och utvecklingsverksamhet, svårt atl hävda sig gentemot utgifter inriktade på förelagets omedelbara överlevnad.

Jag vill i det sammanhanget som ett positivt exempel anföra vad som sker inom svensk handelsstålsindustri, där det nybildade SSAB har betydande resurser avdelade för just forskning och utveckling och där man kan kombinera rent defensiva insatser med offensiva och framiidsinrikiade utvecklingsinsatser.

Det är ofta så alt avkasiningen av en inveslering i forsknings- och utvecklingsarbete är osäker och svår atl beräkna och att den ligger långt fram i

tiden. Del kan därför inträffa all ell förelag, framför allt när kapiialknapphei råder, i strävan att bevara en tillfredsställande likviditet och handlingsfrihet antingen skjuter en sådan investering på framtiden, även om den förräntade avkasiningen är hög, eller gör en mer kortsiktig investering som snabbi ger pengarna lillbaka. Detla ger en tendens till låga investeringar i innovations-verksamhet, och det är ett karakteristiskt inslag i del utvecklingsskede vi nu befinner oss i - även om det som sagt t. ex. inom SSAB finns påtagliga och glädjande undantag. Del är mot den här bakgrunden naturligtvis viktigt atl statsmakterna griper in med olika stimulerande och reglerande åtgärder för all öka innovalionsaktiviteterna.

I regeringens proposition om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete läggs fram förslag till åigärder för all främja den tekniska förnyelsen inom industri och andra samhällssektorer. För atl skapa ell gynnsamt klimat för innovationsverksamhei krävs en rad kompletterande åtgärder som spänner över ell brett område.

Ett av de mest effektiva sätten för staten atl stödja innovationer är alt påverka marknaden, så atl innovationen blir mer efterfrågad, mer uppskattad, och därför också motiverad i företagens planeringsverksamhet. Del är också en verksam metod alt söka lösningar på ett visst problem. Del kan ske genom bl. a. föreskrifter. Inte minst kan det ske-och där får man räkna med en betydande ulveckling i framliden - genom offentlig upphandling. Erfarenheter av upphandlingen av försvarsmateriel visar alt en upphandling av tekniskt avancerad materiel medför en avsevärd stimulans lill tekniskt utvecklingsarbete inom industrin, och då inte bara inom del direkt berörda teknikområdet utan även inom angränsande teknikområden.

Innovationsverksamheten kan också stödjas genom åtgärder för atl minska kostnaderna för de aktiviteter som ingår i verksamheten. Genom olika typer av direkta bidrag, lån på fördelaktiga villkor eller möjligheter lill avdrag vid beskattning försöker staten göra det mer lönsamt för företag all salsa på utveckling av ny teknik. Direkta finansiella bidrag lill forsknings-avsnitt inom ett större industriellt utvecklingsarbete lämnas i Sverige av bl. a. styrelsen för teknisk utveckling. Norrlandsfonden och de olika forskningsråden. Genom det särskilda Ibrskningsavdragel vid taxering lill statlig inkomstskatt ges företagen en möjlighet alt minska kostnaderna för utvecklingsarbete.

På budgeldepariementet görs f n. en översyn av det särskilda forskningsbidraget, varvid även alternativa möjligheter atl skattevägen främja företagens innovationsverksamhei kommeratt prövas. Jag fick den uppfattningen all Lennart Pettersson här förutsatte att det skulle la uppemot tre åran göra den här översynen, men jag vill korrigera på den punkten och säga atl jag tror atl del kommer att gå snabbare, eftersom man i budgeldepariementet är beredd att arbeta med all tänkbar skyndsamhel med frågan, som har en viss strategisk betydelse i det här arbetet.

En annat sätt att främja den tekniska innovationsprocessen äratt minska risken för ett ekonomiskt misslyckande. De bidrag eller lån med villkorlig återbetalning som lämnas av STU och statens utvecklingsfond har denna

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

109

Nr 158 effekt. Genom att stödet inte behöver betalas lillbaka, om projekiei

Onsdaeen den misslyckas, minskas risken för atl elt innovaiionsprojeki blir lörlusibring-

31 mai 1978 •.inde lör företaget. Beslutet all regionalisera produkiuivecklingssiödet till 24

_____________ nybildade regionala utvecklingsfonder tillsammans med an dessa fonder ges

Forsknings- och '' betydande resursförstärkning, jämfört med de medel som f n. står till

utvecklingsarbete statens utvecklingsfonds förfogande, bör ytterligare stimulera produktutvecklingen i de mindre och medelstora (Öreiagen. I själva verket tror jag också andel i själva regionaliseringen ligger en viss icke oväsentlig dynamik och en viss möjlighet lill avsevärt förbättrad kontakt, som jag tror kan vara ell värdefullt inslag när det gäller all aktivera den här verksamheten.

Mot bakgrund av företagens problem med lönsamhet och soliditet har frågan uppkommit om riskkapitalstillförseln. De regionala ulvecklingsfonderna får här stor betydelse för de mindre och medelstora företagen. Frågan om statligt stöd till utvecklingsarbete i större förelag är föremål för fortsatt beredning i regeringskansliet. Beredningsarbetet syftar bl. a. till alt kartlägga i vilken utsträckning större utvecklingsprojekt möter finansieringsproblem trots väntad lönsamhet. Resultatet av detla beredningsarbete kommer all redovisas under kommande budgetår.

Jag har nu berört några av de områden inom vilka statsmakterna kan påverka innovaiionsklimalet. Andra viktiga områden är den tekniska utbildningen och kunskapsspridningen. Föratt göra en allsidig bedömning av den näringspolitiska situationen och föreslå lämpliga åtgärder har regeringen tillsatt en särskild delegation, som skall utreda del svenska näringslivets utvecklingspotential i dagslägel och på sikt. Delegationen skall ges stor handlingsfrihet i sill arbeie, som del heter i dess direktiv. Särskild uppmärksamhet skall ägnas ål den försämrade produktivitetsutvecklingen. Olika förslag skall lämnas lill produkliviielsfrämjande åtgärder. Delegationen skatt vidare töreslå hur marknadsföringen av svenska produkter kan förbättras och ange möjligheter till nya marknader och produkter. 1 direktiven står det vidare all delegationen skall undersöka vilka krav sorn måsle ställas på vetenskaplig forskning och utbildning för att innovalionsverksamheien skall stimuleras.

Parallellt med della arbeie har två likalydande utredningsuppdrag lagts på IVA å ena sidan och STU och statens industriverk å den andra. Utredningarna avser atl belysa svensk industris komparativa fördelar och ge förslag till ålgiirder för atl förstärka svensk industris konkurrenskraft. Samtidigt har näringspolitiska rådet tillsammans med en grupp statliga och privata förelag uppdragit åt del amerikanska konsultföretaget Boston Consulting Group atl ulföra utredningar om Sveriges ekonomi och näringsliv. Denna studie gäller Sveriges industriella näringsliv och dess utvecklingsmöjligheter i jämförelse med andra länders näringsliv.

Del svenska näringslivets framtidsmöjligheter utreds således ur olika
infallsvinklar. Genom denna bredd börslalsmakterna kunna la tillgång till elt
allsidigt underlagsmaterial för utformningen av den framtida näringslivspo
litiken. Avsikten ärju all inför riksdagen före den 10 mars nästa år framlägga
110 ett brett näringslivsprogram lör 1980-ialei,och där kommer självfallet frågor

om forskning och utveckling all spela en central roll, eftersom forskningen och utvecklingen inom näringslivet aren strategisk fråga för framliden.

Herr talman! Låt mig slutligen någol komplettera den debatt vi har lyssnat till här beträffande STU:s verksamhet och påpeka, att det för alt möjliggöra lör statsmakterna atl få en mer målinrikladsiyrningav STU:s verksamhet nu föreslås en ny programsirukiur. Den bör la sin ulgångspunkt i de tre roller som statsmakterna har angelt för STU och som fortfarande bör gälla, nämligen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, alt främja industrins innovaiionsnivå och tekniska kvalitet och atl höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet inom skilda områden.

De två första rollerna uppfyller STU genom alt lämna stöd till innovalionsverksamheien och den tredje rollen genom all stödja teknisk forskning. Det är därför som del nu föreslås atl en program för industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete och ett annat program för kunskapsutveckling skall upprättas. Under del förstnämnda programmet inrättas delprogram med insatsområden för slörre konkrela målinriktade projekt, som sträcker sig över flera år. Genom ett särskilt program för rena forskningsprojekt, vilkas mål bör vara att ta fram ny kunskap, ökar möjligheterna för den grundläggande och långsiktiga forskningen alt konkurrera med mera kortsiktiga forskningsinsatser.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

LENNART PETTERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Industriministern tyckte inte om den jämförelse som jag gjorde i milt inledande inlägg och som rörde satsningen på defensiva resp. offensiva åtgärder. Han hävdade att del inle existerar en sådan klar gränsdragning mellan defensiva och offensiva satsningar som jag ville göra gällande.

Jag kan ge industriministern delvis rätt i delta, i varje fall när del gäller de satsningar som måsle göras på krisbranscherna. 1 den mån man där har utrymme över finns del möjlighet alt satsa på nya produktidéer. Om man har sädana förutsättningar kan industriministerns resonemang delvis vara riktigt - industriministern anförde i del sammanhanget elt exempel som avsåg SSAB och där en sådan satsning varit möjlig, och det är ju bra. Men, industriministern, vi måste också räkna med atl vi för de branscher som nu har problem måste långsiktigt ställa in oss på minskade möjligheter på exporlsidan. Tyvärr är det så, och då måste delta exporluirymme fyllas ut med export från andra, mera offensiva branscher. Om vi då inle går in med stöd från samhällets sida för atl stimulera dessa branscher till extra risklagande för atl få fram nya produkter, då uppnår vi inte de mål vi har satt upp i fråga om handelspolitiken och i fråga om exporten. Del är därför del är så viktigt - och del vidhåller jag - att vi satsar mera offensivt bl. a. genom åigärder för alt stödja teknisk forskning och ulveckling. Del räcker inte med en ökningstakt på 73 miljoner om året. Det är alldeles för litet.

Jag vill också återkomma till vårt förslag avseende ökningen av det generella forskningsavdraget. Regeringen vill utreda den frågan. Vi menaratl den åtgärd vi föreslår är en temporär åtgärd som man snabbi kan sälla in för

111

Nr 158 att åstadkomma en ökning av framför allt de större företagens satsningar på

Onsdieen den forskning och ulveckling. Den skulle kunna få en mycket betydande effekt i

31 mai 1978 det här läget. Menskall man utreda frågan och först så småningom lägga fram

förslag, då lappar man ett par år. Det är glädjande att det inte kommer att la tre

Forskninss- och ' "" ' '' 'PP'''"' "' '''*'"'' '"ö'" sig om två år, men hur som helst förlorar

utvecklingsarbete "'' ''" P ''"' 'e'-

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Lennart Petlers.son dokumenterar - såsom också Sven G. Andersson påpekade lidigare - ett nyvaknat intresse för dessa frågor från socialdemokratiskt håll. Del hälsar vi självfallet med tillfredsställelse. Men i detta nyvaknade intresse ligger en fara att socialdemokraterna övervärderar insatser i form av utvecklingsplaner och nya fonder, dvs. det institutionella momentet i delta.

Del är i själva verket så all vi inle säger nej till några industriella utvecklingsprojekt, även om vi inte har någon spektakulär utvecklingsfond alt hänvisa lill. Ta exemplet med civilflygets projekt och utvecklingen av komponenter till DC-9:an som Saab var involverat i! För att stödja ett inlressani utvecklingsprojekt anvisade vi ju i del fallet elt villkorslån. Vi ställs ständigt inför överväganden av den karaktären. För dessa fordras en flexibilitet, och man får ingen undermedicin genom att bygga upp speciella fonder eller utvecklingsinsatser av den karaktären. Del fordras också fantasi när del gäller atl placera in utvecklingsinsatserna i industripolitiken, och den fantasin är vi beredda att mobilisera.

Självfallet skall vi emellertid pröva också de institutionella lösningarna för framtiden. Som jag sade tidigare bereder vi inom regeringens kansli frågan om de större industriella utvecklingsprojekten, och det kommer initiativ från regeringens sida i den frågan. 1 det här sammanhanget vill jag upprepa del som också framgick av den tidigare debaiten häri kammaren, nämligen atl vi, när Volvo kom och diskuterade en utvecklingsfond, sade att vi var beredda att medverka på vissa villkor för att skapa de utvecklingsinsatser som behövs för svensk bilinduslri, även om det formella underlaget för en sådan insats inte fanns för stunden.

Närdet gäller frågan om forskningsavdraget skall man först och främst ha klart för sig att detta inle ger någon snabb effekt. Med tanke på socialdemokratins normala attityd lill skatteavdrag förmodar jag alt Lennart Pettersson har en viss förståelse för den argumenteringen.

Sedan pågår också ett brett arbete med översyn av vår skattepolitik. Det är ju angelägel all forskningsavdragen prövas i samband med all man lägger upp skattepolitiken i hela dess vidd. Vi slår redan i höst inför avgöranden i del avseendet, och man kan förutsätta att också forskningsavdragen kommer upp till en närmare prövning i det sammanhanget.

LENNART PETTERSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Industriministern tackar för socialdemokratins nyvaknade
112 intresse på det här området. Om jag ändå hade kunnat säga samma sak till

industriministern och den regering han representerar, hade det varit alldeles utmärkt!

Vi står nu inför en mycket besväriig omställning i svensk industri och svenskt näringsliv. Det gälleratt snabbi ta itu med den situationen genom att se till att del blir tillräckliga resurser för företagens satsning på teknisk forskning och utveckling. Där har samhället en viktig roll att spela genom penninginsatser av olika slag.

Industriministern anklagar oss för att övervärdera planer och olika organisatoriska konstruktioner. Jag tycker att industriministern har klart fel på den punkten. Vad vi för fram är konkreta förslag om ökade anslag - 700 milj. kr. - medan ni bara kommer dragande med era 73 milj. kr.! Jag tycker att den jämförelsen säger allt.

På riksdagens bord har vi falt en mycket ordrik proposition om teknisk forskning och utveckling. Om det någonslans talas om planer och utredningar och del ena med det andra, så är del i den. Jag tycker att industriministern skall titta på sin egen proposition i det avseendet, innan han säger någonting till oss.

Jag vill också säga atl om Volvoaflliren skall vara elt tecken på handlingskraft från regeringens sida när det gäller att ta itu med industrins utvecklingsproblem - del var ju industriministerns påstående i hans senaste replik till mig - tror jag att industrin ber Gud bevara sig för den handlingskraften.

Till slut, herr Åsling! Ni ansåg alt den tidsbegränsade ökningen av det generella forskningsavdragei till förelagen inte var någon snabbt verkande åtgärd och atl den därför bara var ett slag i luften. Låt mig då bara, herr industriminister, citera vad Sveriges Industriförbund, som just har krävt detta, säger - och detla trodde jag att industriministern möjligen var underrättad om - i en skrivelse till regeringen:

"Bland de tänkbara siimulansmedlen förordar förbundet en tidsbegränsad ökning av del särskilda FoU-avdraget. Särskilt öknings- men även grundavdraget bör höjas. Mer selektivt stöd via STU eller SUFO ger alltför långsam effekt eftersom personal måste nyrekryleras och utbildas innan stödvolymen kan ökas."

Det är alltså tvärtemot mot vad ni hävdar, herr industriminister.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Industriministern NILS ÅSLING:

Herr talman! Lennart Pettersson dokumenterar här på ett övertygande sätt sitt nyvaknade intresse för forsknings-och utvecklingsfrågorna. Men när han lalar om en besvärlig situation för näringslivet, som fordrar nya former etc, bortser han från att en betydande del av de industripolitiska insatser, som vi fortlöpande genomför för atl kunna klara sysselsättning och utveckling i näringslivet, har ett väsentligt inslag av utvecklingsresurser och utvecklings-intressen. Jag skulle t. o. m. vilja påstå att det är någonting karakteristiskt för vad som sker i denna smått dramatiska process i svenskt näringsliv, t. ex. beträffande varven, där man har gjort en massiv insats för alternativ produktion och där man blir tvungen att gå vidare på den vägen, även om det

113

Riksdagens proiokoll 1977/78:158-159

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

knappast är anslag som redovisas som FoU-anslag i egentlig mening. Jag nämnde nyss Svenskt Stål. Jag skulle också kunna åberopa vad som sker inom svensk dataindustri etc.

Här sker alltså fortlöpande, på regeringens initiativ och med den målmedvetna indusiripoliiiska satsning som vi gör, en insats för forskning och ulveckling och förnyelseav svenskt näringslivsom saknar tidigare motstycke - och som i varje fall aldrig den socialdemokraliska regeringen framförde förslag om och verkställde.

Mot bakgrund av den massiva insatsen är relationerna beträffande fonderna som Lennart Pettersson åberopar av ganska underordnad betydelse. Jag kan försäkra Lennart Pettersson alt vi kommer tillbaka. Det är inte förslag om fonder, krav på planer som vi lider brist på i det här samhället utan del är brist på konkreta utvecklingsuppslag och insatser, vilja att satsa på nya industriprocesser och innovationer. Det är där som den avgörande insatsen måsle sättas in. Vi har prioriterat de konkreta, verklighetsnära insatserna i den här strukturomvandlingen av svenskt näringsliv.

Vi hade nyss en deball om Volvoavialei. Redan i mars i fjol skrev vi i vår uppgörelse med den norska regeringen ett avsnitt om angelägenheten av samarbete inom bilindustrin. Sedan har den här affären fortlöpande utvecklats. Den innebär atl Volvo får en bättre bas, större hemmamarknad och slörre möjlighet till utveckling. Men man skall inte tro atl svensk bilindustris utvecklingsfrågor därmed definitivt är lösta. Jag är beredd atl återvända lill vårt förslag till Volvo- som numera visat sig vara accepterat av socialdemokratin i del näringspolitiska programmet - dvs. alt vi skall vidta offensiva utvecklingsinsatser när del gäller bilindustrin och försöka samla svensk bilinduslri i kraftfulla ansträngningar som kan bidra till alt stärka branschen, bidra till den tekniska utvecklingen och förbättra miljö och teknologi inom den sektorn.

Lennart Pettersson åberopar Industriförbundet som en auktoritet när det gäller FoU-avdrag. Jag noterar det med intesse. Del är klart all Industriförbundets synpunkter liksom Lennart Petterssons är värda beaktande, men de kan ändå inte förta intrycket av all elt skatteavdrag för FoU-insalser alllid har en fördröjd effekt som spänner över år och därför inte har den omedelbara verkan som man skulle önska. Det finns därför all anledning alt pröva den frågan där den hör hemma. dvs. när man tar upp hela skattepolitiken.

114

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr talmani Jag tänker inte lägga mig i diskussionen om skalleavdragens förträfflighet eller inte. Del kommer senare atl behandlas under den här punkten på dagordningen. Men en sak är väl alldeles klar: Finns del möjligheter att göra skatteavdrag för forsknings- och utvecklingskostnader i förelagen, så har man vetskap om della. Det innebär att man i realiteten kan gå lill direkt aktion.

I anslutning till näringsutskoltets betänkande nr 75, som nu behandlas, skall vi framförallt diskutera teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

Jag vill först konstatera att sedan regeringen Fälldin kom till makten har, i bjärt kontrast mot vallöftena, sysselsättningen inom industrin sjunkit med 89 000 personer i stället för all öka med 250 000 av de 400 000 nya jobb som centern lovade i valrörelsen. De 250 000 jobben skulle ju vara i industrin, skröt man med.

Med den borgerliga regeringen drabbade eländet Sverige. Del är med stor framgång som den borgeriiga politiken har förts, och den drabbar nu löntagarna i form av:

Omfattande arbetslöshet trots stora arbetsmarknadspolitiska insatser.

Misslyckad regionalpolitik.

Sänkt levnadsstandard. 1977 sjönk reallönen för industriarbetarna med mellan 6 och 7 96.

Den lönlagarfientliga politiken har lyckats. Årets resultat av lönerörelserna visar- i den mån de nu är klara - att de borgerliga angreppen mot löntagarna håller i sig. Med utomordentlig fräckhet har regeringen med direkt konfiska-loriska grepp förändrat förhandlingsförutsättningarna genom att slopa arbetsgivaravgiften. Det är mot denna bakgrund som vi nu skall bedöma insatserna för forskning och ulveckling.

De borgeriiga partierna brukar berömma sig av att vilja satsa på en utveckling av företagen. Framför allt har man under lång tid pläderat för de små företagen. Uppfinnare har också vid högtidliga tillfällen omnämnts med uppskattning av företrädare för de borgerliga partierna.

Proposilionen 111 är ell nyll exempel på den halvhjärtade inställning som de borgerliga partierna har lill statligt stöd till forskning och utveckling.

Den utomordentligt valhänta hanteringen av Volvoaffären visar hur motbjudande regeringen Fälldin anser det vara med statliga initiativ och engagemang i industripolitik och utvecklingsarbete. Mot bakgrund av de svårigheter som den svenska industrin råkat in i, delvis beroende på påverkan utifrån men också beroende på den felaktigt inriktade politiken med bl. a. devalveringarna, sänkningen av arbetsgivaravgifterna och andra åtgärder borde väl teknisk utveckling och forskning bli den räddningsplanka som regeringen skulle satsa på. Men inte! Propositionen 111 innehåller inget nytänkande som kan rädda den svenska industrisysselsättningen och stärka den tekniska utvecklingen i Sverige.

Vi socialdemokrater föreslog att regeringen skulle ta initiativ lill bildandet av ett utvecklingsbolag på bilområdet, där även de två stora bilföretagen Volvo och Saab-Scania skulle ingå. Med detla menade vi naturligtvis att den svenska staten skulle gå in och skapa resurser för en ulveckling inom bilindustrin. Vi har nu fått uppleva den svenska industripolitikens mest påtagliga flop genom tiderna. Vi har fltt bevittna en ömklig handfallenhet hos regeringen i konkreta situationer, där staten med sina resurser verkligen kan medverka i utvecklingsarbete.

Propositionen 111 är liksom den omskrutna småföretagarpropositionen något av kejsarens nya kläder. Motiven för samhällets insatser i syfte alt stimulera innovationer sägs vara

att stärka svensk industris internationella konkurrenskraft för att därmed

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978 .

Forsknings- och utvecklingsarbete

115

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

116

långsiktigt säkra sysselsättning och välstånd,

atl medverka till atl ta fram ny teknik och ny kunskap som förbättrar människornas omgivning och levnadsförhållanden och

atl ta fram ny teknik som bidrar till lösning av vikliga nationella och internationella problem, 1. ex. i fråga om energiförsörjning eller lagring och distribution av livsmedel.

Samtidigt betonas i propositionen atl dessa mål kan råka i konflikt med varandra. En avvägning mellan dem måste ske på allmänpolitiska grunder. Det är vad man säger i propositionen när del gäller målen.

I de socialdemokraliska reservationerna kritiserar vi de brister som finns i föreliggande regeringsförslag. Statens insatser för teknisk ulveckling kan ske på olika sätt. Jag skall här bara ta upp några.

I motionen 1850 har vi påtalat alt uppfinnare och andra som arbetar på utvecklingsområdet ofta har mycket stora svårigheter både med ekonomin och den sociala tryggheten i dess helhet. I regeringsförslaget tas inte tillräcklig hänsyn till detta. Vi kräver därför i reservationen 1 att en särskild översyn skall göras av de enskilda uppfinnarnas nuvarande arbetsvillkor och av de åtgärder som samhället kan vidta.

Utskottsmajoriteten har motsatt sig en sådan genomgripande översyn -hänvisande till anslagshöjningen, till alt innovatörernas problem analyserats inom industriverket och till STU:s utvärdering av uppfinnarslöd åren 1968-1975.

Om vi först tittar på industriverkets rapport resulterar del i ell konstaterande att en uppföljning måste göras, så att en samlad utvärdering kan ske av det produkiutvecklingsstöd som erbjuds vid de regionala utvecklingsfonderna. Det är vad man föreslår där.

På samma sätt föreslås i den utredning som ulskottsmajoriteten hänvisar till att man skall göra en utvärdering av programmen för produktutvecklingsservice. Del är jältebra för uppfinnarna! Vidare föreslås alt formerna för den licenssubventionerande och licensförmedlande verksamheten vid utvecklingsfonderna skall utredas närmare. Jag kan inle förslå hur man med en dylik motivering kan avvisa elt mycket angelägel krav på översyn av uppfinnarnas ekonomiska och sociala situation.

Tittar vi sedan på STU:s fördjupade studie Resultat av uppfinningsstöd 1968-1975 finner vi att det är en enkätundersökning, som naturligtvis är ett bra underlag för den av oss i reservationen 1 förordade genomgripande översynen av arbetssituationen för uppfinnare och andra innovatörer. Vi vill att man därvid också skall undersöka hur samhällets insatser på detta område kan ökas kraftfullt. På samma sätt vill vi att man uppmärksammar hur kontakterna med forskare och innovatörer samt med avnämarna av nyteknik och nya produkter skall ske - alltså en genomgripande översyn av uppfinnarnas arbetssituation men också förslag till hur man skall kunna utnyttja den kunskap de här människorna har och del som de utvecklar. Ulskottsmajoriteten tillbakavisar detta krav på en allmän översyn av del här området och hänvisar till STU. Vi finner detla otillräckligt.

Genom vår partimotion och reservationen 2 yrkar vi all en särskild fond för

stöd lill uppfinnare skall inrättas. Vi kräver atl 5 miljoner skall anvisas till detta i år, men vår avsikt är alt elt årligt anslag skall tillföras den här fonden. Vi är övertygade om alt det skulle kunna bli elt verksaml medel föratt få fram vettiga arbetsförhållanden för många uppfinnare. Inte heller detta förslag har majoriteten kunnai biträda, och del är väl inte atl hoppas att industriministerns uttalande alldeles nyss om behovet av nya idéer, nya uppslag och nya möjligheter till produktion kommer all ändra den borgerliga majoritetens inställning i den här frågan. Industriministerns uttalande var ju en bekräftelse på att man verkligen nu behöver göra insatser av denna typ för att la fram det som han efterlyste, nämligen idéer, uppslag och produkter.

Vår partimotion, nr 1640, innehåller krav på statliga initiativ för att komma lill rätta med den stagnerande utvecklingen av forsknings- och utvecklingsarbeten inom förelagen. Efter del inlägg Lennart Pettersson gjort vill jag bara säga alt vi finner del nödvändigt med såväl generellt verkande åtgärder som tvångsinsalser för atl åstadkomma delta.

Vi har särskilt påtalat problemen inom bilindustrin. Vårt krav om inrättande av ell utvecklingsbolag för bilindustrin, där Volvo och Saab skulle ingå, avstyrks som jag tidigare sade av utskottsmajoriteten. Regeringens klumpiga handläggning av Volvoaffären har uppenbariigen slagit sönder förutsättningarna för ett sådant samarbete.

Regeringens uppträdande börjar alltmer hota sysselsättningen inom den svenska industrin. Detta framgår klarast av hur den borgerliga majoriteten behandlar de andra kraven i motionen 1640, där tre utvecklingsbolag föreslås inom vikliga områden för samhällets upphandling. Vi menar atl 200 milj. kr. bör anslås för alt bilda utvecklingsbolag för transportsystem, medicinsk teknik och hjälpmedel inom utbildningsområdet.

Även delta avstyrks av ulskottsmajoriteten med följande märkliga motivering: "Två av de områden som det föreslagna utvecklingsbolaget skulle siödja tillhörde insatsområden som STU prioriterat i sin anslagsframställning för nästkommande budgetår."

Såvitt jag begriper syftar detta märkliga uttalande på insatsområdet för äldre och långvarigt sjuka samt insatsområdet för kollekliva persontransporter, ulveckling av bussystem och järnvägsteknik.

Vi finner det underligt - inle minst i ljuset av den stora möjlighet som samhällsupphandlingen erbjuder på de av oss föreslagna områdena-att man inte vill satsa på rena utvecklingsbolag. Del är alldeles uppenbart att det ligger kraft i den stora samhällsupphandlingen på dessa områden. Men det ligger en ömklig svaghet i de borgerliga partiernas ovilja alt la vara på den starka kraft som ligger i själva samhället. Men i och för sig är delta inle överraskande. Det är så här borgerlig politik är - svag! Den är inte bättre!

När del gäller frågan om STU:s organisation anser vi atl riksdagen bör följa våra förslag och inrätta två övergripande nämnder inom STU med anknytning till den programindelning som finns i proposilionen.

När del gäller utvecklingsfondens avskaffande, som vi tidigare har diskuterat, har de socialdemokratiska reservanterna fatt instämmande av Sven Andersson, Det är uppenbart att sönderslagningen av de resurser som

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

117

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

finns i utvecklingsfonden innebär att man försämrar möjlighelerna lill övergripande satsningar för industriellt utvecklingsarbete. Vi yrkar bifall lill vår reservation på denna punkt och anser att man bättre stöder utvecklingsarbeten i företagen genom att sammanföra en del av de medel som nu lagts ul på de regionala fonderna,

1 reservationen 7 påtalar vi atl stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norriand - lUC - bör få sitt anslag direkt och inte över de regionala utvecklingsfonderna. lUC motiveras ju av de speciella förhållanden som råder i övre Norrland, och därför bör dess medelsbehov prövas utan sammankoppling med de regionala fonderna. Dessa har stor betydelse för Norrbottens och Västerbottens näringsliv. Här har de borgerliga ledamöter som bor i dessa län möjlighet att göra en verklig insats för sina län genom atl rösta med den socialdemokratiska reservationen 7.

Regeringens och den borgeriiga ulskoltsmajoritetens syn på tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete inger farhågor för framtiden. Satsningen på uppfinnare och teknisk utveckling görs inte med den kraft som krävs för att häva den slagnation som vi i dag upplever inom vår industri. Kallsinnigheten mot uppfinnarnas arbetsförhållanden slår i direkt motsats till de braskande uttalanden som vi hörde från borgeriigi håll för bara något år sedan om företagar- och innovationsklimatet i det här landet.

Vi kan konstatera atl utskottsmajoriteten inte heller har någon förståelse för den viktiga resurs för utvecklingsarbete som ligger i den stora mängd människor som genom små vardagsrationaliseringar medverkar till nydaning av arbetslivet. En stor satsning på människors förmåga, kunskap och vilja att arbeta med uppfinningar och förbättringar skulle leda till stora resultat. Ni avvisar kravet på en utredning som skulle klariägga och främja den verksamheten, och ni lar därmed ett stort ansvar på era axlar för den framtida utvecklingen.

Näringsutskoltets betänkande nr 75 är ett dokument som visar på borgeriighetens ovilja att driva en politik grundad på insatser från samhället och med utnyttjande av själva kraften i samhället och däri inneboende utvecklingskraft i syfte att förändra och förbättra till gagn för samhället i dess helhet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de lill näringsutskottets betänkande 1977/ 78:75 fogade reservationerna.

118

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Vi skulle här diskutera forskning och utveckling, och det har vi nu också gjort under lång tid. Sivert Anderssons anförande innehöll kanske litet mera av politiska deklarationer, även om han tog upp reservationerna i ulskottsbetänkandel, vilka jag också tidigare har behandlat.

När del gäller de enskilda uppfinnarnas problem är del trots allt så atl man av STU:s redovisning för uppfinnarstödet inte kan få någon klar bild. Eftersom jag har någon erfarenhet av statens utvecklingsfond vet jag att många av de projekt som kommer in inte är utvecklingsbara. Man kan alltså inte jämföra antalet inkomna ärenden och antalet beviljade anslag. Det är

nämligen så, Sivert Andersson, atl från statens utvecklingsfond, somjag har suttit i från början, har alla utvecklingsbara projekt som kommit från STU fått anslag.

Nu säger Sivert Andersson atl propositionen 111 aren flop. Den är ett bevis för den borgerliga regeringens oförmåga och ointresse när det gäller att stimulera utvecklingsbara enheter inom svensk industri, säger han. De problem som Sivert Andersson i sitt anförande lastar över på den nuvarande regeringen har, som jag sade tidigare, inte kommit fram över en natt. Det är klart att det är regeringens fel att man inte köper mekanisk massa i Mellaneuropa. Det är klart att det är regeringens fel atl man inte köper svenska produkter i Mellaneuropa osv. Felet kan ju inte ligga på något annat ställe. Men problemen på forskningens och utvecklingens område har, som jag nysssade, inle uppkommit över en natt. Ni häri regeringsställning haft en mängd möjligheter att stötta forskning och utveckling, men era förslag har varit väldigt blygsamma. Här föreslår vi en ökning av STU:s resurser med drygt 70 milj. kr. Det är en flop, anser Sivert Andersson. Från den utgångspunkten lönar det sig inte mycket atl diskutera teknisk forskning och utveckling med honom.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och ut vecklingsarbe te

SIVERT ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Sven Andersson har en utomordentlig förmåga att lyssna illa och ouppmärksamt. Dessutom felciterade han. Det har han visat prov på här när han påslår all jag har sagt att det var proposilionen om teknisk utveckling och forskning som våren flop. Nej,flopen var regeringens brist på handlande när del gällde Volvoaffären, och det är litet skillnad.

Vadsedan gäller möjligheterna förde enskilda uppfinnarna atl utveckla sig och det de håller på med, kan jag inte förstå hur det över huvud taget är möjligt för Sven Andersson att blanda ihop det med de ärenden som lämnar STU och går till utvecklingsbolaget. Vi vill med våra förslag få fram en bredare bas för och större möjligheter till atl i vidare sammanhang kunna salsa på uppfinnare. Vi vill stötta dem i deras arbete på alt få fram projekt som kan ge fler sysselsättningstillfällen här i landet. Det gäller att få fram produkter som människor verkligen efterfrågar och inte sådana som är utstampade på olika sätt. Här gäller del alltså att hänga med i den tekniska utvecklingen och i den utveckling som sker i samhället i övrigt. Därför förstår jag inte varför Sven Andersson hänvisar till all alla ärenden som har kommil från STU till utvecklingsbolaget har fått stöd. Del var inte fråga om del utan om enskilda forskares möjligheter att få arbeta med olika projekt.

Sedan har jag inle sagt atl det är regeringens fel att det inte går atl sälja mekanisk massa, bålar och annat. Jag har tvärtom sagt att man inte kan lasta regeringen för allting. Jag uttryckte mig ungefär så här: Del finns faktorer utanför regeringens kontroll som har påverkat det här. Det är någoniing som man naturiigtvis inle kan lasta den nu sittande regeringen för, men regeringen har bedrivit en politik som hargåll direkt emot löntagarintressena. Detla har den gjort konsekvent, och det är bara att konstatera all det är på det viset den borgerliga politiken fungerar.

119

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Sivert Andersson beskyllde mig för att lyssna dåligt. Jag skall inte beskylla honom föratt lyssna dåligt utan kanske för atl citera mig fel. Jag sade att en uppfinnare går först till STU. Det är del vanliga. Där får han sin idé testad. Han behöver inte ta fram några ritningar. Det kan räcka med ett samtal, och han kan rita en skiss. När den processen är klar och han kommer fram till produkten, då kommer han lill statens utvecklingsfond. Sådant är själva systemet.

Jag vill tillägga att de enskilda uppfinnarna i det föreliggande förslaget får 20 milj. kr., dvs. 6 miljoner merän förra året. Men delta är inget tak, utan man har under hela innovationsprocessen möjlighet att få stöd från olika delprogram som STU har. I det avseendet är det väsentligt myckel bättre än det varit tidigare.

Sedan sade Sivert Andersson att han inte har anklagat regeringen för att man inte kan sälja osv. Men det måste trots allt finnas ett samband, när Sivert Andersson står här i kammaren och lalar om hur eländigt arbetsmarknadspolitiken har bedrivits här i landet - så och så många sysselsättningstillfällen har försvunnit från industrin. Det måste väl finnas något samband mellan detla och att industrin så alt säga har gått på spariåga under ell par år.

SIVERT ANDERSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Sven Andersson var ouppmärksam igen. Jämförelsen gällde de löften som i vart fall ett av regeringspartierna förde fram i valrörelsen. Man lovade 400 000 nya jobb, varav 250 000 skulle vara i tillverkningsindustrin, men utvecklingen har blivit den att antalet sysselsatta har minskal med 89 000. Del är den jämförelsen jag gör, och det kan väl inle vara förmätet att påminna herrarna om vad som fördes fram i valrörelsen.

Vad gäller handläggningen av uppfinnarärendena inom STU så är det faktiskt på det sättet att för att man över huvud taget skall få fram vettiga projekt atl satsa på måste man ha en bred bas för satsningen, och det är där jag menar atl det måste ges stimulans. Det är därför vi har fört fram våra krav i en moiion och därav reservationerna. Jag vet mycket väl, eftersom jag sitter som uppfinnarnämndens ordförande inom STU, på vilket sätt man handlägger uppfinnarärendena i det här sammanhanget.

Det behövs en bred satsning för alt de många människor som arbetar på det här området skall kunna komma fram med sina idéer och uppslag. För att det skall kunna bli något resultat, Sven Andersson, måste de ha möjlighet alt arbeta i lugn och ro under någoriunda hyggliga ekonomiska förhållanden. Så enkelt är det.

Andre vice talmannen anmälde atl Sven Andersson i Örebro anhållit all lill protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.

120

CURT BOSTRÖM (s):

Herr lalman! I skatteulskottets betänkande nr 54 behandlas bl. a. den socialdemokratiska partimotionen 1456, i vilken föreslås riktlinjer för

förbättrat stöd lill förelagens forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskattningen och i vissa fall genom bidrag. Motionen upptar vidare förslag till finansiering av föreslagna åtgärder genom höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag från 40 till 45 % och för ekonomiska föreningar från 32 till 36 96.

I vår partimotion 1640 om näringspolitiken redovisas de skäl som lalar för behovet av en ökad forsknings- och utvecklingsverksamhet inom industrin. Mina partikamrater i näringsulskoltet har framfört tungt vägande argument för ytteriigare insatser vad gäller slatligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Jag kan således för tids vinnande avstå från att upprepa de argumenten. Det var argument som också motiverar ett bifall till de socialdemokratiska motionsförslag som vi har haft att behandla i skatleutskoltet.

Rätten att göra avdrag för kostnader för forskning och utvecklingsarbete i inkomstkällorna jordbruksfastighet och rörelse infördes 1970. Avdragsrätten innebär i princip att samtliga företag inom såväl industri, handel och hantverk som jord- och skogsbruk får göra avdrag för kostnader för forskning inriktad på att lösa speciella praktiska problem för företaget och till s. k. grundforskning. För alt sådan avdragsrätt skall föreligga förutsätts emellertid att forskningsarbetet har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges verksamhet. Bestämmelserna ger också regeringen rätt att besluta om att bidrag som utbetalats för forskning eller utvecklingsarbete till vissa institutioner skall vara avdragsgilla.

För att tillskapa ytterligare stimulans till forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin kompletterades dessa beslämmelser år 1975 genom införandet av ell särskilt avdrag, att tillämpas under åren 1973-1980. Det avdraget skall Ullas i form av dels ett basavdrag som svarar mot 10 % av under året nedlagda totala forsknings-och utvecklingskostnader, dels ett ökningsavdrag som utgår med 20 96 av den ökning av forsknings- och utvecklingskostnaderna som skett jämfört med föregående års motsvarande kostnader. Avdrag enligt dessa regler medges således utöver omkostnadsavdrag enligt 1970 års bestämmelser och vid taxering till statlig inkomstskan.

Av propositionen 1977/78:111, som näringsutskottet behandlar i sitt belänkande, framgår att riksrevisionsverket har gjort en utvärdering av det särskilda forskningsavdragets storiek och effekter. Den undersökningen har tydligen föranlett föredragande statsrådet atl i propositionen påpeka alt det nu finns skäl att göra en översy n av det särskilda forskningsavdraget. Den frågan berörde också industriminister Nils Åsling i sitt inlägg och påpekade att man rimligen bör avvakta denna översyn.

Herr Åsling menade också att företagsskatleberedningens förslag, som i dag är ute på remiss, kommer alt föranleda att en proposition framläggs till hösten samt att vi därför bör avvakta vad den kan ge som kan skapa ytterligare förutsättningar vad gäller företagens avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete. Jag kan hålla med herr Åsling om att grundprincipen är riktig, alltså att man normall sett bör avvakta pågående översyn eller utredning. Men om man ser på de förutsättningar som finns för ändringar i

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

121

Nr 158 företagens möjligheter lill avdrag, så kan man rätt snart konstatera - i vart fall

Onsdaeen den " '' gäller företagsskatleberedningens förslag - att vi har kvar det direkta

31 mai 1978 statliga stödet. Vi har de avdragsregler som vi nu debatterar, och vi har

_____________ investeringsfonden. Där skulle man då kunna tänka sig atl göra sådana

Forsknings- och ändringar som innebär alt man i högre grad kan göra avsättningar för

utveckliiigsarbete forsknings- och utvecklingsarbete. Men där är det angelägel att påpeka, atl med de regler som i dag gäller undanlas vissa företagsformer. Man undantar sålunda merparten av de mindre och medelstora företagen.

Sedan bör det också påpekas-vilket föreiagsskatteberedningen är helt ense om - att ett genomförande även ändrad företagsbeskattning och alla de regler som däri ingår kommer all kräva övergångsbestämmelser. Det dröjer kanske två tre år innan man nått full effekt av möjlighelerna för företagen all använda sig av de nya regler som eventuellt tillkommer. Och det är i den situationen som vi menar att man kan få en snabb effekt om man utvidgar de avdragsregler som i dag gäller. Detta har också omvittnats här av Lennart Pettersson, som i det stycket åberopade en skrivelse från Industriförbundet. Eftersom vi anser det vara mycket angeläget att skapa ytterligare förutsättningar, tycker vi atl det är rimligt atl man inför de här nya avdrags- och bidragsbestämmelserna.

Skatteulskoltets majoritet instämmer i vår uppfattning att forsknings- och utvecklingsarbete bör främjas. Man hänvisar emellertid bl. a. till att delta är en fråga som i första hand bör bedömas av utbildnings- och näringsulskoltet.

Av nu framlagda betänkanden och dagens deball framgår helt klart all den borgerliga majoriteten inte är beredd att tillstyrka de särskilda insatser som enligt vårt förmenande måsle anses nödvändiga för atl öka forsknings- och utvecklingsarbetet.

Vår uppfattning är, som jag lidigare påpekat, alt dei inte finns någon anledning atl t. ex. avvakta beslutet om förbättring av avdrags- och tillkommande bidragsbestämmelser till dess vi fån fram resultatet av den översyn som förordas i proposition nr 111.

Avdragssystemet fungerar redan och en förbättring skulle säkerligen ge omedelbar effekt. Vi föreslår således ett extra slimulansavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt under en treårsperiod, så atl basavdraget fördubblas till 20 % och ett ökningsavdrag medges med 100 % av de kostnader som överstiger den genomsnittliga nivån under 1976 och 1977.

Vidare föreslår vi att företag som inte kan utnyttja dessa avdragsmöjligheter får eu särskilt bidrag på upp till 200 000 kr.

De extra kostnader som dessa förslag kommer alt innebära för staten föreslår vi finansieras på sätt jag inledningsvis berörde, nämligen genom höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Herr talman! Jag ber all få yrka bifall till den vid skatteulskottets belänkande fogade reservationen av Erik Wärnberg m. fl.

122

STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Curt Boström har mycket noggrant redogjort för såväl de nuvarande reglerna som vad den motion som ligger till grund för reservationen innehåller, och därför skall jag inle upprepa delta.

Jag vill här klart säga alt utskottet i sin helhet instämmer med motionärerna i att del är angelägel all man främjar forskning och utvecklingsarbete. Samtidigt vill jag understryka att stöd till forskning och utvecklingsarbete utgår inte bara via slimulansavdrag vid beskattning utan också genom direkt slatligt stöd. Detla har vi fått lyssna till tidigare i dag. Såväl i propositionen 111 som i näringsulskotlels betänkande nr 75 behandlas del statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, bl. a. åtgärder för att främja den tekniska förnyelsen inom industri och andra samhällssektorer.

Av propositionen framgår också all chefen för budgetdepartemenlel har för avsikt att föranstalta om översyn av forskningsavdraget, och denna översyn kommer att omfatta även andra möjligheter alt främja företagens innovationsverksamhei.

Som framgår av det sagda stimuleras företagens forsknings- och utvecklingsarbete såväl genom statligt stöd som genom stimulansåtgärder via skattesystemet. Inte minst av denna anledning är del angeläget att en översyn kommer till stånd för att få den helhetssyn på stimulansåtgärderna som är nödvändig för att kunna bedöma vilka åtgärder som ytteriigare bör vidtas. Därtill kommer, som också har berörts, att företagsskatleberedningens slutbetänkande nu remissbehandlats och alt förslag från regeringen förmodligen snart kommer att framläggas.

Utskottet anser därför alt en närmare prövning av de i motionen framförda förslagen bör anstå i avvaktan på den tidigare nämnda översynen och kommande ställningstaganden till företagsskatleberedningens slutbetänkande.

Betänkandet innehåller också ett förslag om höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag från 40 till 45 % och för ekonomiska föreningar från 32 till 36 9,.

I många år har jag hört socialdemokraterna mycket bestämt uttala att när en fråga är under utredning så bör man avvakta utredningens förslag innan förändringar vidtas. Man blir då något förvånad närdet i reservationen yrkas på en ändring av företagsbeskattningen trots att vi nu har ett förslag som t. o. m. i det allra närmaste har remissbehandlats. Varför har man inle kunnat hålla fast vid den ståndpunkt som man tidigare så bestämt hävdat och avvakta resultatet av utredningsförslaget?

I debatten i dag barden nuvarande regeringen kritiserats mycket hårt föratt den satsar alltför litet på forsknings- och utvecklingsarbete. Som jag tidigare sagt är vi angelägna om all del görs stora insatser på delta område. Och närdet riktas kritik mot att det satsats för litet hittills måsle den kritiken främst riktas mot den förutvarande regeringen. Hade det stora intresse som visas i dagens debatt också visats ifrån socialdemokratiskt håll under de år de satt i regeringsställning hade situationen för det svenska näringslivet sannolikt varit betydligt gynnsammare i dag.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

123

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Jag vill också beröra en fråga som Curt Boström tog upp i slutet av sitt anförande, där han betonade vikten av att medge bättre avdrag för kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. Oftast har man från socialdemokratiskt håll hävdat att bidragssystemet är det som borde tillämpas för att ge snabb effekt, och man har i regel ställt sig ganska negativ lill att gå vägen via avdrag. Också här har det skett en sinnesändring. Men jag har den uppfattningen att man genom bidrag åstadkommer del snabbaste resultatet. Och jag anser all vi bör avvakta den utredning som nu är i gång och även behandlingen av företagsskatleberedningens förslag innan vi vidtar ytterligare åigärder.

Med della, herr talman, ber jag atl få yrka bifall till utskottets hemställan.

CURT BOSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag sade. Stig Josefson, att grundprincipen bör vara att avvakta utredningar. Men i det här fallet anser vi del vara angeläget att erbjuda förelagarna möjligheter till ökat forsknings- och utvecklingsarbete, och bl. a. därför har vi valt den vägen - som vi nu behandlar inom skatteutskottel - att förändra och förbättra avdragsbestämmelserna.

Företagsskatteberedningens förslag skulle ligga som underiag för en eventuell proposition till hösten. Men del kommer alt la sin tid innan avdrags- eller avsättningsmöjligheterna kan förändras så atl det ger resultat för företagen, inte minst de mindre och medelstora. Därför har vi ansett att detta extra avdrag, liksom de bidrag vi föreslår, under den här treårsperioden skulle vara ett utomordentligt komplement för att snabbt få fram möjligheter för företagarna alt salsa på forskning och teknisk ulveckling. Del är grundorsaken lill att vi ansett atl vi här kan föreslå denna ändring utan alt avvakta översynen.

STIG JOSEFSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Det är ganska komplicerat när en fråga på detta sätt är uppdelad på två utskott och där man i det ena behandlar avdragsreglerna och i det andra stimulansåtgärderna via bidrag.

Jag fick intrycket att Curt Boström i princip håller fast vid uppfattningen atl den väg som snabbast åstadkommer stimulans går via bidrag. Jag har inte för avsikt alt gå in på den delen, men jag har fortfarande den uppfattningen alt det är just den vägen man åstadkommer de snabbaste resultaten. Det kommer också atl ske en höjning av bidragen genom del beslut som fattas i dag. Det finns en uttalat positiv inställ ning till dessa åtgärder, och jag anser att vi bidragsvägen har möjlighet att snabbast vinna de syften vi avsett.

124

CURT BOSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr lalman! Alldeles säkert missuppfattade herr Josefson mig. Jag är helt på det klara med atl regler om direkta bidrag skulle ge effekt snabbare, men även här har ju våra förslag avvisats. Vårt förslag innebär bl. a. alt man skulle införa bidrag. De sju reservationerna vid näringsutskoltets betänkande har ju

också avstyrkts. Ni har över huvud taget inle ställt er bakom våra förslag till Nr 158 förbättringar, vilket är all beklaga i en situation där företagen är i myckel slort Onsdaeen den

behov av hjälp för all kunna klara forskning och ulveckling.

31 maj 1978

STIG JOSEFSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Närjagserde krav som här ställs på en ökning av anslagen till denna verksamhet, anser jag för min del alt del är nödvändigt att göra en noggrann bedömning av hur ytterligare stimulansåtgärder skall utformas.Socialdemokraterna ställer ju i dag mycket stora krav, jämfört med de åigärder som socialdemokraterna vidtog under den lid de innehade regeringsmaklen.

Forsknings- och utvecklingsarbete

LARS HENRIKSON (s):

Herr talman! Bland de motioner som behandlats i näringsutskoltets betänkande nr 75 återfinns en motion, nr 1293, som väcktes under den allmänna motionstiden av mig och några partikamrater på Ösigölabänken. I den motionen föreslås atl elt s. k. produkiutvecklingscenlrum snarast möjligt inrättas i Linköping. Jag kan kanske tillägga alt denna fråga lidigare har varit föremål för uppmärksamhet i riksdagen. Till motionen finns fogad en promemoria, utarbetad av arbetsgruppen för bevakning av sysselsättningsfrågor i Linköping. I promemorian lämnas en utförlig redovisning av dels behovet av ifrågavarande verksamhet, dels hur densamma bör vara organiserad. Vidare lämnas uppgift om vad man i första hand bär ägna sig åt.

Riksdagen har under de senaste veckorna i olika sammanhang behandlat frågor som ligger myckel nära den som vi nu behandlar. Jag vill särskilt erinra om utbildningsutskottets belänkande rörande högre utbildning och forskning, vilket behandlades i förra veckan. Av såväl betänkanden som riksdagsdebatt kan man dra den slutsatsen all del råder en bred uppslutning kring värdet och nödvändigheten av en utbyggnad av forskningsverksamheten.

Den fråga vi just nu behandlar kan sägas vara en praktisk utlöpare, en konkret verksamhet i syfte all nyttiggöra vunna forskningsresultat. Uppfinnares idéer måste kunna utvecklas i ell fruklbart samarbete mellan uppfinnarna själva och olika slag av tekniker och skickliga yrkesarbetare.

Som vi framhåller i motionen står del helt klart att vårt lands möjligheter att också i framliden kunna hävda sin position och därmed skapa förutsättningar för trygghet och ulveckling måsle baseras på fortsatta teknologiska framsteg. An statsmakternas handlande härvidlag är av avgörande betydelse slår förhoppningsvis klart för de flesta.

Från motionärernas sida är vi naturiiglvis på det klara med all del av oss framförda förslaget måste ses som ett led i en rad av åigärder för alt främja ulveckling och sysselsättning. Inte desto mindre vill vi hävda alt verksamheten kan bli av myckel stor betydelse. Särskilt de företag som på grund av begränsade egna resurser inte kan fullfölja s. k. innovationer måsie naturligtvis kunna dra stor nytta av elt s. k. produkiutvecklingscenlrum. Till detta kan läggas att del i en lid av fortgående strukturförändringar framstår såsom

125

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och ut vecklingsarbete

126

dubbelt angeläget alt främja framtagande av olika slag av produkter, som kan både skapa sysselsättning och bli till nytta i samhället.

Jag nämnde inledningsvis alt riksdagen i flera sammanhang har diskuterat frågor, som har med fortsatt utveckling, tekniskt och i övrigt, all göra. Inte minst de aktuella strukturproblemen ger oss anledning all allvarligt överväga olika slag av praktiska åigärder. Från socialdemokratisk sida har vi väckt flera förslag både här i riksdagen och i ell pågående programarbete inför framtiden. Jag vill särskilt påminna om det myckel vittsyftande program som har tagits fram av en arbetsgrupp inom del socialdemokraliska partiet, ledd av Ingemund Bengtsson. Detla program har fö. varit föremål för uppmärksamhet tidigare under dagens debatt. Det blir säkert anledning att återkomma till del programmet.

Vi måste tyvärr konstatera att ell mycket stort antal arbelstillfiillen -siffran har angivits lill ca 70 000 - försvinner inom industrin under innevarande år. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har denna siflhi blivit allt högre. Stor risk föreligger för atl flera vad man skulle kunna kalla framtidsinduslrier förlorar sin ställning och därmed möjligheten an bereda arbete för framliden. När jag lalar om framtidsinduslrier vill jag såsom exempel nämna byggmate-riel, mineralområdet, aluminium, peirokemi och data. Kanske vågar jag också tillägga kärnkraflsindustrin.

Som exempel på andra områden, som kräver ökad satsning på forskning och därefter följande utvecklingsarbete, villjag nämna olika slag av teknologi som hör hemma på samhällsområdet i vidaste mening. Jag tänker på miljövården, olika alternativa energisystem, kollekliviraflken, insatser på hälso- och sjukvårdsområdet och liknande. Det ligger särskilt nära lill hands atl peka på dessa områden, eftersom olika slag av basresurser finns väl företrädda i Linköping och i Östergötland.

Vad säger nu näringsulskoltet med anledning av vår moiion? På s. 18 i betänkandet behandlar utskottet motionen, och jag vill citera ett som jag anser ganska viktigt avsnitt av vad utskottet där säger:

"Arbetsmarknadssituationen i Linköpingsregionen motiverar särskilda åigärder från samhällets sida. 1 proposilionen föreslås en utbyggnad av kontaktsekreterarverksamheten i Linköping. Vidare påpekas att de regionala och lokala myndigheterna i Linköping har beslutat atl - på liknande sätt som sker i Göteborg - bidra till produktutvecklingsservice. Föredraganden uttalar atl det är naturligt atl de båda koniaktsekrelerarna i Linköping nära samverkar med de verksamheter som dessa myndigheter kan komma alt besluta om och på uppdrag åtar sig projektledningstjänster av samma typ som de i Göteborg. Han tillägger atl siaten genom STU även i övrigt bör uppmuntra en intensifierad produktutvecklingsverksamhet vid företagen i Linköping. Mot denna bakgrund räknar utskottet med att den produkiut-vecklingsverksamheisom nu byggs ut i Linköping far samma stöd från staten som lämnas lill produktutvecklingscenlrel i Göteborg."

Jag vill understryka utskottets bedömning atl arbetsmarknadssituationen i Linköpingsregionen "motiverar särskilda åtgärder från samhällets sida". Som alla känner lill präglas regionen och särskilt Linköpings kommun av ett

Slort lörsvarsberoende. Jag tillhör inle dem som lar varje chans alt ifrågasätta den formen av samhällsverksamhet. Inle desto mindre slår det klart alt försvarsverksamheten bl. a. av samhiillsekonomiska skäl måsie underkastas betydande restriktioner. Detsamma torde f ö. bli förhållandet med försvarsindustrin. Å andra sidan representerar dessa verksamheter en värdefull teknik- och yrkespoteniial, som naturligtvis måsle tillvaratas. Bl. a. är det insikten om detta som ligger bakom motionsframstölen. Jag räknar med alt utskoilel delar moiionärernas upplänning.

Vidare vill jag undersiryka vad som anförs från uiskoneis sida, då det skriver: "Mot denna bakgrund räknar utskottet med alt den produktutvecklingsverksamhet som nu byggs ut i Linköping fårsamma stöd från staten som lämnas lill produktutvecklingscentret i Göteborg. Motionärernas önskemål synes i stort vara tillgodosett." Då min tilltro lill dagens regering inle är alltför utpräglad vill jag uttolka utskottets skrivning positivt, dvs. på del sättet all skrivningen kommeratt föranleda praktiska åigärder. Vidare skulle jag gärna vilja all utskottets talesman lämnade ett ytterligare klarläggande. Jag riktar därför en fråga till utskottets företrädare: Kan man räkna med alt den i motionen föreslagna verksamheten nu kommer alt erhålla erforderliga resurser?

Dagens situation lämnar rält myckel övrigl atl önska, inte minst i fråga om ekonomiska resurser. Av en skrivelse, som nyligen gått lill regeringen från den arbetsgrupp som redan finns, framgår alt risk förefinns all den pågående verksamheten inle kan fullföljas på grund av brist på pengar. Jag utgår från atl dagens beslut kommer atl garantera atl vi nu kan se fram emot alt verksamheten skulle kunna fullföljas enligt del förslag som framförts i motionen.

Jag nämnde tidigare de risker för arbete och sysselsättning som försvarsberoendet innebär. Jag vill tillägga atl staten-riksdagen måste anses ha ell särskilt ansvar när del gäller alt klara en fortgående omstrukturering. Med detta har jag inle sagt atl detla ansvar skulle vara mindre uttalat i andra liknande sammanhang. Jag vill upprepa den redan ställda frågan: Kan man räkna med atl den i motionen föreslagna verksamheten nu kommer att erhålla erforderliga resurser? Jag hoppas någon av utskottets ledamöter är beredd all ge ett klarläggande svar.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

SVEN ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag fick en direkt fråga av Lars Henrikson. Han frågarom man med utskottets skrivning kan räkna med att produktutvecklingscenlrel verkligen kommer lill stånd.

Utskottet skriver positivt. Det förutsätter alt verksamheten byggs ut. STU har, som utskottet skriver och som departementschefen också sagt, möjligheter alt lägga ut jobb till Linköping, eftersom man har potentiella resurser vad gäller människor som besitter högt avancerade teknologiska kunskaper. Jag förutsätter - och kan inle göra annat - att utvecklingen kommer alt bli sådan att allt flera resurser och uppdrag kommer all styras lill Linköping.

År 1976 tog riksdagen ett beslut av denna typ just när det gällde kreativa

127

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

centra, innebärande att man skall ha möjlighet alt utnyttja de befintliga resurserna. Del kanske inte var precis så, men jag förutsätter - mera kan jag inte göra - atl man måste satsa hårdare på Linköping, eftersom, som Lars Henrikson sade, man måsle räkna med en krympande försvarsindustri. Då måste man ta vara på de kunniga människor som finns på orten.

LARS HENRIKSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Atl jag velat i någon mån pressa utskottets talesman på ytterligare besked harsin grund i den omständigheten,all vi myckel ingående diskuterat Linköpingsregionen och förhållandena för försvarsindustrin i del området.

När man nu kommer med önskemål om all de resursersom finns i området skall tillvaratas menar jag, all det är nödvändigt alt denna verksamhet byggs upp nu, så atl inte ett dröjsmål förorsakas, vilket kan komma alt innebära alt betydande resurser spolieras. Detta är alltså skälet lill all jag velat fä elt klarläggande av utskottets talesman.

Jag tolkar det som Sven Andersson i Örebro nu har sagt som i hög grad positivt, och jag hoppas all det är ägnat all föra frågan lill en lösning.

128

SUNE JOHANSSON (s):

Herr talman! Jag har anmält mig som talare i efterhand, och detta av två skäl: dels i anledning av alt jag tillsammans med några andra ledamöter har avgett en moiion, nr 1848, som behandlas i del nu aktuella näringsutskoltets betänkande nr 75, dels beroende på att denna motion har tillkommit i nära samarbete med en speciell stållbrskningsgrupp,som bildals av de anställdas organisationer inom stålindustrin. Dessa har efter att ha läst betänkandet ansett atl vissa delar av det - de som berör vår moiion - bör någol kommenteras.

1 vår motion har vi aktualiserat vad vi anser vara uppenbara brister i forskning och teknisk utveckling inom stålindustrin. Vi avslutar motionen med en hemställan om ett tillkännagivande av dess innehåll lill regeringen.

Utskottet avstyrker motionen men har, som del brukar heta på riksdagsspråk, gett den en välvillig skrivning. Denna välvilja kan sägas vara av den kända Kulneffmentaliteten - "han kysste och han slog ihjäl/med samma varma själ"

Ett av våra främsta molionskrav var atl de fackliga organisationerna skulle få Slörre inflytande på forskningsfrågorna än de har i dag. Det har framstått som mer och mer angeläget, särskilt inom stålindustrin, alt de anställda blir informerade och atl de även sanktionerar pågående strukturförändringar som i dag är aktuella. Alla torde vara överens om att vår stålindustris utsikter i framliden ligger i möjligheterna lill nyskapande av produkter. Självfallet är del därför av slorl värde att de fackliga organisationernas representanter får lagfäst rätt atl sitta med i beslutande forskningsorgan, sådana som STU. Idag lar emellertid de fackliga organisationerna finna sig i atl stå utanför STU:s beslutsrum, där dock arbetsgivarna är representerade. Fackliga represen-

lanier finns visserligen med i olika beredningsgrupper, men det är inte detsamma som all de har rätt att vara med om atl fatta definitiva beslut.

Det skulle därför vara bra om jag av utskottsmajoritelens företrädare kunde få veta, om texten i utskottsbetänkandels här nämnda avsnitt innebär all de fackliga organisationerna skall ha samma beskurna rätt som nu även när del gäller framlida avgörande Ibrskningsbeslut.

Herr talman! Vi tar i vår motion upp de fackliga organisationernas hela synsätt på behovet av forskningsinsatser för stålindustrin. Jag har nu inte tid alt gå in på alla dessa olika delar, men jag vill ändå yttra mig över den del av betänkandet där man som elt delsvar på vår moiion hänvisar till tidigare beslut med anledning av propositioner om handelsstålel och specialstålet. Vi angav, herr lalman, som motivering för vår moiion atl vi ansåg det nödvändigt alt skriva motionen, eftersom frågan om teknisk forskning och utveckling berörts endast ytligt i betänkandet och den proposition som utskottet hänvisar till.

Del kan givetvis tyckas alt vi nu kraftfullt satsar på forskning och ulveckling, men ser man lill de stora behov som föreligger inom stålindustrin, framstår del som uppenbart alt de nu anvisade medlen är långt ifrån tillräckliga.

Om jag inte är felunderrättad lägger bl. a. SSAB:s ledning i dag fram ett förslag lill sin styrelse om nödvändiga strukturförändringar inom handels-stålsindustrin. Många jobb kommer att försvinna även inom andra förelag genom de åtgärder som SSAB nu aviserar. Då måste vi kräva all SSAB medverkar till att skapa nya jobb genom nya produkter, som kan tillföras de orter som drabbas av personalreducering. Härtill behövs pengar av mycket stor volym. Detta kan kanske tillgodoses genom särskilda anslag senare, men det skulle ändå ha varit av värde om man redan nu kunde ha slagit fasl ell forskningsprogram.

Det sotn i propositionen sägs om alt STU arbetar med en planeringssludie ärgott och väl, men tillsammans med detta långsiktiga program behövs också snabbare kortsiktiga insatser. Förhållandena är ju sädana all vi bara har veckor eller några månader på oss inom vissa produktområden om vi vill undvika att förlora även vår hemmamarknad till utländska konkurrenter.

Herr talman! Jag vill inle vad gäller vårt motionsyrkande om tillkännagivande till regeringen frondera mot någon del av ulskottet, eftersom jag räknar med alt min inlägg skall ha klargjort alt de anställda inom stålindustrin har både önskan och viljan alt della i den framlida stålforskningens utformning.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr lalman! Jagskall inle besvära kammarens ledamöter så länge. Jag kan instämma i del mesta av vad Sven Andersson i Örebro har sagt i den här frågan.

När det gäller hans inställning till statens utvecklingsfond är vi däremot inle överens. Riksdagens beslut hösten 1977 om regionalisering av medlen i statens utvecklingsfond har socialdemokraterna i utskoilel haft svårt alt

9 Riksdagens proiokoll 1977/78:158-159

129

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

acceptera. Därför har man i motionen 1850 krävt all verksamheten i utvecklingsfonden även efter den 30 juni 1978 skall bedrivas enligt nu gällande organisation och riktlinjer samt all riksdagen uttalar sig lör atl utvecklingsfonden från anslaget Bidrag lill regionala utvecklingsfonder tillförs ell belopp som moisvarar del tillskott som utvecklingsfonden har erhållit under senare år.

Socialdemokraterna har alltid haft stor tro, för all inte säga övertro, lill cenlraldirigering. Del är därför ingen överraskning all man inle kan smälla den decentralisering som genomfördes genom tillskapandet av de regionala ulvecklingsfonderna. Dess bättre finns del i landsting och primärkommuner många socialdemokrater,som uppskaitarden genomförda decentraliseringen och som skulle bli väldigt ledsna om den socialdemokratiska reservationen 6 verkligen skulle bifallas av riksdagen.

Det har uttryckts farhågor för att vissa ärenden skulle komma i kläm - om man exempelvis driver tillverkning i ell annat län än där man är bosatt - och alt de regionala fonderna skulle försvåra stora satsningar på en utvecklingsbar idé i någon region. Detta är felaktigt. Som framhölls när vi behandlade denna fråga föregående år finns del möjlighet atl både genom STU och industridepartementet göra speciella satsningar. Därför finns det enligt uiskones mening inte något skäl för att ändra riksdagens beslut om regionalisering av utvecklingsfondens verksamhet. Därför avstyrker också utskottet det socialdemokratiska motionsyrkandet.

Jag ber, herr lalman, atl få yrka bifall till näringsulskotlels hemställan i dess belänkande nr 75 på alla punkieroch avslag på de sju reservationer som fogats lill betänkandet.

Överiäggningern var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 75

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1852 av Lars Werner m.fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1852 av Lars Werner m. fl.

130

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalei av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Tore Claeson begiirde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301 Nej - 13

Moin. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lennart Pettersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 151

Morn. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Lennart Pettersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162 Nej - 152

Mom. 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

131

Nr 158 Mom. 7

Onsdaeen den Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels reserva-

31 mai 1978 lionennr3av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förrapropositionen

vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering

Forsknings- och upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

utvecklingsarbete

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 7 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 163

Nej - 139

Avstår - 13

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av IngvarSvanberg m. fl., och förklaradesden förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill an kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 8 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Ingvar Svanberg m. fl.

Ja - 163

Nej - 150

Avstår - 1

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition: 132

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i belänkandet nr 75 mom. 9 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 163

Nej - 139

Avslår - 13

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Forsknings- och utvecklingsarbete

Mom. 10-17

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till dels utskotlels hemställan, dels reservationen nr6av IngvarSvanberg m. fl.,och förklaradesden förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sivert Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 75 mom. 18 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 161

Nej - 142

Avstår - 12

Mom. 19

Utskotlets hemställan bifölls.

Mom. 20

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

133

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsorganisation i första instans, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 75 mom, 20 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av Ingvar Svanberg m.fl.

Ja - 163 Nej - 150

Mom. 21

Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 54

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Curt Boström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet

nr 54 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Erik Wärnberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Curt Boström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163

Nej - 140

Avstår - 11

§ 5 Ny taxeringsorganisation i första instans, m. m.

134

Föredrogs skatteulskottets belänkande 1977/78:55 med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation i första instans, m. m. jämte motioner.

Regeringen (budgetdepartemenlel) hade i propositionen 1977/78:181 föreslagit att riksdagen skulle dels anta vid proposilionen fogade förslag lill t. tag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskall,

dels godkänna vad departementschefen i övrigl hade förordat beträffande den nya taxeringsorganisationen.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsoiga-nisation i första instans, m. m.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"1 propositionen läggs fram förslag till författningsreglering i fråga om den nya taxeringsorganisation i första instans som enligt riksdagens beslut åren 1975 och 1977 skall gälla fr. o. m. 1979 års taxering. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Tjänstemän hos länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall biträda alla taxeringsnämnder med granskning av deklarationer och andra beredande åigärder samt föredragning. Nämndernas beslutsunderlag förbättras. Bl. a. införs vid sidan av taxeringsrevision en enklare kontrollform, s. k. taxeringsbesök. Taxeringsnämndens ordförande eller granskningsijänsieman får efter överenskommelse med den skaitsky Idige besöka denne för utredning av frågor som har aktualiserats av deklarationsgranskningen. Tjänstemännen får också möjlighet att i samband med deklarationsgranskningen utföra revision av deklarationsunderlaget.

Ambitionsnivån i granskningsarbelet inriktas på atl upptäcka fall av väsentliga skatleundandraganden. Rättelse av mindre fel får underlåtas. Deklaralionsgranskningen underiäilas genom elt omfattande ADB-stöd. 1 samband med deklarationsgranskningen skall pensionsgrundande inkomst beräknas. Ansvaret för och ledningen av deklaralionsgranskningen och övrig kontroll vid laxeringen läggs på skattechefen.

Taxeringsnämndernas arbetsperiod som f. n. slutar den 30 juni föriängs t. o. m. den 30 november taxeringsåret. Den förlängda arbetsperioden ger ökade möjligheter lill anstånd med att lämna deklaration. Besvärstiderna föriängs också. De skattskyldiga fär anföra besvär lill utgången av februari månad året efter taxeringsåret. Taxeringsintendentens besvärslid går ut den 30 juni samma år.

Organisationen av taxeringsnämnderna ändras. Liksom f n. skall det finnas lokala och särskilda nämnder. De lokala nämnderna, som f n. taxerar endast löntagare, skall i fortsättningen taxera även vissa rörelseidkare och jordbrukare. De särskilda nämnderna skall taxera juridiska personer och

135

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

A'' taxeringsorga-nisation i första instans, m. m.

fysiska personer vars inkomslförhållanden är av mera invecklad beskaffenhet.

Taxeringsnämndernas beslutsområde utvidgas med ärenden angående beräkning av statlig inkomstskatt enligt reglerna om ackumulerad inkomst

Underrältelse om taxeringsnämndens beslut sänds i fortsättningen i vanligt brev.

Taxeringsnämndens ordförande får rätt atl besluta ensam i fråga om otvistiga deklarationer och avvikelser som gäller småbelopp eller där saken är uppenbar. Nämnden får på della sätt mer tid för handläggning av svårbedömda fall.

Omröstningsreglerna ändras så att ordföranden alltid får ulslagsröst vid lika röstetal. Lekmannainflylandel i taxeringsnämnderna förstärks. Bl. a. skall antalet valda ledamöter vara minst fem mot f. n. tre. Högsta antalet valda ledamöter blir åtta. Vidare förlängs mandatperioden för de valda ledamöterna från ett lill tre år. Möjlighet införs att påkalla proportionellt valsätt. Valbarhetsvillkoren för ledamöterna anpassas till vad som gäller i fråga om ledamöter i skatlerätl.

Skattemyndigheternas informations- och serviceverksamhet utökas. Bl. a. förtrycks ytterligare uppgifter på deklarationsblanketterna. Portofria svarskuvert skall tillhandahållas när skattemyndigheterna begär in uppgifter från de skattskyldiga.

Arbetsgivarna skall i fortsättningen normalt lämna kontrolluppgifterna på blankett enligt fastställt formulär."

136

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1977/78:1958 av Daniel Tarschys (fp),

1977/78:1959 av Rune Torwald (c),

1977/78:1960 av Per Westerberg (m),

1977/78:1965 av Karin Ahrland (fp) och Daniel Tarschys (fp), vari hemställts att riksdagen ändrade förslaget i propositionen 1977/78:181 beträffande 69 i; 4 mom. taxeringslagen (TL), vilket yrkande innebar atl underrättelse om avvikelse från självdeklaration skulle få ske genom delgivning,

1977/78:1966 av Nils Berndtson (vpk) och Tommy Franzén (vpk), vari hemställts all riksdagen beslutade all med godkännande i övrigl av propositionen 1977/78:181 anta moiionärernas förslag lill lydelse av 34 § 1 mom. i lag om ändring i taxeringslagen, innebärande alt den ordinarie deklarationstiden den 15 februari förlängdes titt den t mars,

1977/78:1967 av Anna-Greta Skanlz (s),

1977/78:1968 av Erik Wärnberg m. fl. (s), vari hemställts

1. att riksdagen beslutade att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd skulle tas bort.

2. alt riksdagen beslutade att suppleanter skulle underrättas om samtliga sammanträden,

3. atl riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildning av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd.

4. att riksdagen beslutade att samtliga valda ledamöter fick rätt all granska självdeklaralioner,

5. att riksdagen beslutade att taxeringsnämndens underrältelserenligl 69 § taxeringslagen skulle tillställas den skaltskyldige i rekommenderat brev,

6. all riksdagen beslutade om obligatorisk skyldighet för bankerna att årligen per den 31 december lämna uppgift lill taxeringsmyndigheterna om kapitalbehållning och ränteinkomster av på bankkonton innestående medel i enlighet med vad som anförls i motionen.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsoiga-nisation i första instans, m. m.

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöte väckta motionerna

1977/78:358 av Hilding Johansson m. fl. (s), 1977/78:411 av Åke Gillström m. fl. (s), 1977/78:943 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s) samt 1977/78:954 av Gördis Hörnlund (s) och Helge Klöver (s).

Ulskottet hemställde

1. beträffande skattechefens ställning att riksdagen skulle

a. avslå motionen 1977/78:1959 yrkandet 2 och bifalla propositionen 1977/
78:181 i denna del,

b. anta utskottets förslag i fråga om skattechefens rätt alt närvara vid
taxeringsnämndens sammanträden,

2. beträffande indelningen i taxeringsdistrikt att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1959 yrkandet 1 i den mån det inte var tillgodosett och bifalla propositionen i denna del,

3. beträffande mandatperioden för taxeringsnämndens ledamöter alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:358 i den mån den inte var tillgodosedd och bifalla propositionen i denna del,

4. beträffande valbarhelsreglerna för ledamöter i taxeringsnämnd atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1968 yrkandet I och bifalla proposilionen i denna del,

5. beträffande taxeringsnämndernas arbetsformer m. m. atl riksdagen skulle

a. med bifall lill motionen 1977/78:1968 yrkandet 2 anta propositionen i
motsvarande del med den ändring utskottet i betänkandet förordat,

b. avslå motionen 1977/78:1968 yrkandet 3 i den mån yrkandet inte var
tillgodosett genom vad utskottet anfört.

c. avslå motionen 1977/78:1968 yrkandet 4,

6. beträffande underrältelse om avvikelse från självdeklaration att riks
dagen skulle

a. med bifall till motionen 1977/78:1965 anta propositionen i denna del med den ändring utskottet i betänkandet förordat.

137

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsot ga-nisation i första instans, m. m.

b. avslå motionen 1977/78:1968 yrkandet 5 i den mån del inte var tillgodosett,

7. belräffandedeklarationsliden att riksdagen skulle avslå motionen 1977/ 78:1966,

8. beträffande ändringar i kontrolluppgiften alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1960 och bifalla propositionen i denna del,

9. beträffande kontrolluppgifter angående bankkonton all riksdagen skulle avstå motionerna 1977/78:411 och 1977/78:1968 yrkande 6 i den mån de inte var tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

10. beträffande kontroll av innehav av premieobligationer att riksdagen
skulle avslå motionen 1977/78:954 i den mån den inte var tillgodosedd
genom vad ulskottet anfört,

11. beträffande kommunala deklarationsbyråer att riksdagen skulle avslå
motionen 1977/78:943,

12. beträffande förtryckta deklarationsblanketter alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1958 och bifalla propositionen i denna del,

13. beträffande portofria kuvert för självdeklaralioner atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1967.

14. beträffande övriga i proposilionen behandlade frågor alt riksdagen skulle bifalla propositionen i dessa delar,

15. beträffande förfaltningsförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt skulle anta vid propositionen fogade förslag lill

a) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar atl 61 ?; 1 och 2 mom. och 69 § 4 mom. skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,

b) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e) lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

O lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., g) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

138

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! I anslutning lill förslaget om ny taxeringsorganisalion i första instans har jag tillsammans med Tommy Franzén väckt en motion med yrkandet all liden tor avlämnande av självdeklaration förlängs från den 15 februari till den I mars. 1 skalteulskoltets betänkande står atl vi begärt en , förlängning lill den 31 mars, vilket vi alltså inte gjort, och jag hoppas alt utskottets ställningstagande inte beror på någon feluppfattning i delta avseende.

Del är möjligt all ell utskottsbetänkande inte bör betecknas som "goddag yxskaft", men någol däråt åstadkommer skatteutskottet. Man anser nämligen all motionens syfte kan tillgodoses genom atl lokala skaitemyn-

dighelen medger anstånd i det enskilda fallet. Men då svarar man faktiskt på någol annat än vad motionen syftar till.

Vi har inle begärt atl några enskilda fatt skall prövas. Vi har begärt en generell förlängning av tiden för avlämnande av deklaration. Som särskilda skäl för della yrkande har vi anfört all liden mellan del datum när arbetsgivarens kontrolluppgift senast skall vara avlämnad och när deklarationen skall vara inne är alltför kort. Delta problem är särskili påtagligt för människor som haft flera arbetsgivare under året liksom för del stigande antalet pensionärer som har inkomst vid sidan av folkpensionen, exempelvis ATP, och därför är deklaralionsskyldiga. Del är kort lid för dem all klara av deklarationen, inle minst om de behöver hjälp med att upprätta den. Atl begära anstånd i del enskilda fallet är naturligtvis inle någon lösning.

Det borde vara fullt möjligt atl generellt förlänga deklarationstiden, särskilt med tanke på att taxeringsnämndernas arbetsperiod förlängs från den 30 juni till den 30 november taxeringsåret.

Jag är uppriktigt talat förvånad över skatteutskottets avoghet i denna fråga. Finns det ingen ledamot i ulskottet som slött på problemet? Vet ni hur situationen är för exempelvis pensionärerna i deklarationslider?

Jag beklagar all inle skatteutskottet lar tillfället i akt all i samband med en så pass omfattande förändring av taxeringsorganisalionen också rätta till elt missförhållande som vållar slor irritation.

Som motionär har jag inte övertygats av skatteutskottets skrivning och yrkar därför bifall titt motionen 1966 om all deklarationstiden förlängs från den 15 februari till den 1 mars.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsorganisation i första instans, m. m.

VALTER KRISTENSON (s):

Herr talman! Jag kan i och för sig ge Nils Berndlson rätt i alt det uppkommit ett fel pås.61 i utskottets betänkande. Men pås. 53ärmotionsyrkandei rikligt återgivet. Därstår nämligen att ni i motionen begärall deklarationstiden skall utsträckas frän den 15 februari till den 1 mars.

Utöver de motiv som utskottet anfört för sill yrkande om avslag på motionen kan jagsäga all Nils Berndtson och övriga som läst proposilionen och ulskoltsbelänkandet bör ha funnit att det i framtiden kommer all bli fler förtryckta uppgifter på de deklarationsblanketter som sänds ul lill de skattskyldiga. Därmed anser vi oss ha fog för uppfattningen att den nuvarande deklarationstiden, dvs. fram lill den 15 februari, är mer än väl tillräcklig för all deklaranterna skall hinna göra i ordning sina deklarationer.

Herr talman! Jag vill i detta sammanhang passa på atl lacka den nuvarande budgeiminisiern för alt han lagt fram den här propositionen, som ju i stort sen bygger på finansminister Strängs principproposition år 1975. Del betyder all vi i fortsättningen får en effektivare skalleorganisalion. Vi tror också all del kan medverka till att vi i större utsträckning än tidigare upptäcker försök till skatteflykt.

De socialdemokratiska motionärerna är också relativt nöjda med utskottets - som man brukar säga - positiva skrivning vad gäller bankernas uppgifts-

139

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

A';' taxeringsorganisation i första instans, m. in.

skyldighet lill de lokala skaiiemyndighelerna om ränteinkomster och kapitatinnehav. Om man nu, som utskottet gör, praktiskt laget beställer ett förslag från regeringen, blir del alltså jämställt i fråga om uppgiftsskyldighei mellan de inkomster man härav förvärvsarbete och de inkomster man härav del kapital som finns insatt på bankräkningar eller på andra konton. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall lill utskottets hemställan.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Valter Kristenson säger alt han räknar med all deklaralions-tiden mer än väl räcker till. Jag" tycker all Valter Kristenson och andra i skatteutskottet dagarna före den 15 februari nästa år skall gå ut och undersöka hur bl. a. pensionärerna ser på della.

Utskottet talar om all man, då beaklansvärda skäl föreligger, kan få ansökan om anstånd med deklarationens avlämnande prövad genom den lokala skallemyndigheten. Jag menar alt stora grupper av människor har beaklansvärda skäl och därför ime skall behöva behandlas som individuella fall, som tydligen utskottet menar.

Jag förslår inte varför man skall krångla till del som kan förenklas. Varför skall den som har svårt all hinna deklarera i lid ivingas begära anstånd hos lokala skattemyndigheten? Varför inle förlänga deklarationstiden, så atl alla hinner lämna deklarationen i lid? Del är vad vi har begärt i vår moiion.

VALTER KRISTENSON (s):

Herr talman! De flesta pensionärer behöver inle deklarera. Möjligen blir under de närmaste åren ett något större antal pensionärer deklarationsskyldiga än som varit fallet de senaste åren. Men del är fortfarande inget skäl för all utsträcka tiden för deklarations avlämnande.

Som jag sade kommer de deklarationsblanketter som skickas ut titt de skattskyldiga i fortsättningen att 11 ett annat innehåll. Därmed underlättas dektaralionsarbeiet i betydande grad. Hittills har del inte varit många som blivit tbrsenade med sina deklarationer, och del blir det nog inle i fortsättningen heller.

LARSSCHÖTT(m):

Herr lalman! En förlängning av deklarationstiden innebär en allvarlig olägenhet. En sådan åtgärd skulle avsevärt reducera den förbättring av taxeringen som man syftar lill. Del är ytterligt angeläget all taxeringsarbetet kommer i gång snabbt. Med 30 års erfarenhet som chef för en lokal skaltemyndighet ber jag alt få yrka bifall lill hemställan i skatteulskotlets betänkande.

140

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Om man förlänger liden för deklarationens avlämnande med 14 dagar och samtidigt förlänger taxeringsnämndernas arbetsperiod från den 30 juni lill den 30 november, tror jag inle all moiionärernas förslag på något sätt skulle äventyra laxeringsarbeiei. Del vill jag gärna säga lill herr Schöil.

Jag vill också än en gång påpeka att det finns vissa kategorier människor som har särskilt svårt alt hinna deklarera i tid. Valter Krisienson nämnde att del blir fler pensionärer som får deklarationsplikl. På mindre orter kan del vara svårt alt på kort lid finna någon som kan hjälpa lill all upprätta deklarationen. Del vore enligt min mening en enkel åtgärd all förlänga deklarationstiden samtidigi som man förlänger liden för laxeringsarbeiei.

LARS SCHÖTT (m):

Herr talman! Nils Berndtson utgår ifrån all nuvarande ordning är tillfredsställande. Men så är ej fallet ulan man behöver varje länkbar förbättring i laxeringsarbeiei och varje länkbar förstärkning av taxeringsorganisalionen. Den förlängning av taxeringsperioden som föreslagits är välbehövlig.

Jag vill än en gång yrka bifall lill skatteulskoltets förslag.

VALTER KRISTENSON (s):

Herr lalman! Till herr Berndlson vill jag bara säga all förlängningen av taxeringsperioden är någonting som vi bör kunna vara överens om. Den åtgärden vidtas för atl man skall kunna granska de svåra deklarationerna bättre. Man får längre lid på sig all uppiäcka eveniuella försök lill skatteflykt. Det har ni väl ingenting emot, herr BerndLson?

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Jag vill säga lill både herr Schöti och herr Kristenson all jagar överens med dem om förlängningen av taxeringsperioden. Vi har inle heller motionerat om någol annal på den punkien. .Men vi har funnii del rimligi all i samband med denna förändring vidla en åigärd som skulle underlälia för stora grupper av deklaralionsskyldiga.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

A'_v taxeringsoiga -nisation ijöista instans, m. m.

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill dels utskotlels hemställan, dels motionen nr 1966 av Nils Berndtson och Tommy Franzén, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet

nr 55 mom. 7 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1966 av Nils Berndlson och

Tommy Franzén.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då Nils Berndtson begärde rösträk-

Nr 158

Onsdagen den 31 maj 1978

Ny taxeringsorganisation i första instans, m. m.

ning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 289

Nej - 10

Avstår - 2

Mom. 8-15

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa moment hemställt.

På förslag av andre vice lalmannen beslöts atl kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.

§ 6 Anmäldes och bordlades Moiion

1977/78:1986 av Olle Wästberg i Stockholm och Torkel Lindahl med anledning av propositionen 1977/78:186 med förslag till lag om ändring i lagen (1975:985) om tillfällig handel

§ 7 Anmäldes och bordlades Konstilutionsutskottets betänkande

1977/78:50angående uppskov till 1978/79 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden

Finansutskottels betänkande

1977/78:40 med anledning av regeringens i proposilionen 1977/78:150 gjorda framsiällning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för budgeiregleringen m. m. jämte motioner

Skatteutskottets betänkanden

1977/78:56 med anledning av propositionen 1977/78:187 om avskaffande av den allmänna arbetsgivaravgiften jämte motioner

1977/78:57 med anledning av propositionen 1977/78:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringspropositionen), såvitt propositionen hänvisats till skatteutskoltet

1977/78:59 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden lill riksmötet 1978/79

142

Lagutskottets betänkande

1977/78:33 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Utrikesutskoltets betänkande

1977/78:16 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Socialutskottets betänkanden

1977/78:44 med anledning av del av propositionen 1977/78:177 om viss

ändring i sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska

sjukhuset, m. m.

1977/78:45 om uppskov med behandlingen av visst ärende lill riksmötet Nr 158

'978/79 Onsdagen den

31 maj 1978
Utbildningsutskottets betänkande __________

1977/78:29 med anledning av propositionen 1977/78:182 angående viss

alkoholforskning, m. m. jämte motioner

Trafikutskottets betänkande

1977/78:26 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1977/78:41 med anledning av proposilionen 1977/78:150 med förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgelårel 1978/79, m. m. (komplei-leringsproposilion). såviii avser arbelsmarknadsdepartemenleis verksam-heisområde. jämie moiion

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 17.51.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert