Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:154

Fredagen den 26 maj

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollen förden 18 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Moiion

1977/78:1985 till näringsutskoilet

§ 3 Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkande 1977/78:37 Kulturutskottets betänkande 1977/78:27

§ 4 Energiforskning, m. m. (forts.)

Fortsattes överläggningen om näringsutskottels beiänkanden 1977/ 78:67-70.

LILLY HANSSON (s):

Herr lalman! I näringsulskottets belänkande 69 behandlas bl. a. proposilionen 1977/78:101 om anslag lill prospektering i AOeplog. Del är ulskottels betänkande på den punkten jag vill ge några synpunkter på.

Låt mig först uttrycka min tillfredsställelse över atl del blev ett enigt utskott som står bakom belänkandel på denna punkl, även om det från centerns sida innebär en kullerbylla. Nu är vi ju vana vid kullerbyttor från centerns sida när det gäller energipoliliken, så en mer eller mindre spelar inte så stor roll. Men med lanke på centerns tidigare så kategoriska uttalanden, all eftersom vi inte skall ha någon kärnkraft i del här landel behöver vi inte heller något uran - det harju också avspeglats i propositionen i form av minskade anslag - så är omvändelsen i det här hänseendet något märklig, men det var kanske en omprövning under galgen. Någon större tilltro till centerns energipolitik inger det ju knappast.

För Västerbottens del betyder en fortsatl prospektering som kan leda lill en framlida brylning oerhört mycket för sysselsättningen speciellt i Sorsele kommun.

I en kommun som drabbals så hårt av brist på arbetstillfällen och där det visal sig så svårt att få lill stånd eiableringar för att bryla det besväriiga läget, är vaOe arbetstillfälle av slor betydelse. I Sorsele är f n. 249 personer arbetslösa, eller 8 %, och det finns praktiskt taget inte elt arbete alt erbjuda. En gruvbrytning inom områdel AOeplog-Arvidsjaur-Sorsele skulle få en positiv effekt för Sorseles del. Det är nödvändigt atl prospekteringen fullföljs

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

utan ytteriigare fördröjning och naturligtvis avser fullprospektering för en framtida gruvbrytning. Del har vi fö. krävt tidigare från vårl parli.

Enligt SGU:s beräkningar skulle för innevarande budgetår satsas ca 3 miljoner för detaljprospektering inom området. Skulle man följt proposilionen hade det inneburil en halvering, alltså 1,5 miljon.

En gruvbrytning i den här regionen skulle fa viktiga regional- och sysselsättningspoliliska effekter. Jag är glad över atl de borgeriiga ledamöterna i utskottet låtit förnuftet segra och går emot regeringens proposition, vilket jag f ö. tycker de borde ha gjort också när det gäller Ranstad. Detta innebär att uranprospekteringen i Norriands inland kan fortsätta. Min förhoppning är alt regeringen snabbt lar upp aktuella tillslåndsärenden till beslut.

I detla anförande instämde Arne Nygren (s) och Hagar Normark (s).

YLVA ANNERSTEDT (fp);

Herr talman! I näringsutskottels betänkande 67 behandlas propositionen 1977/78:116, som upptar anslag för investeringar i Vattenfalls distributionsanläggningar. Bland de projekt för vilka medel beräknats finns uppförandel av en 800 000 volts ledning för 65 miljoner med sträckningen Forsmark-Odensala-Granlorp.

I motionen 1856 tar jag uppde olägenheter från nalurskyddssynpunkl som en sådan sträckning skulle innebära. Ledningen planeras nämligen att dras så atl dels Garnsviken - känd fågellokal med häckande havsörn - berörs, dels också Hjälstaviken, som är en sankmark av internationell betydelse och därför upplagen på listan för Convention on Wetland.

De konsekvenser av en kraftledning av denna dimension som man kan befara kan svårligen överblickas, varken närdet gäller människor eller när del gäller djur. En sådan kraftledning kommer t. ex. att ständigt alstra ell "självbrum" på upp till 40 decibel, vilket med nödvändighet måste la följder för djurlivet. Ledningen kräver en uthuggning på ca 71 meter, motsvarande ungefär tre motorvägsbredder. Vid mycket höga spänningar ökar också tendenserna lill coronabildningar, vilket medför speciella krav i form av kapsling av skarvar. Coronaeffekterna blir mera besvärande i samband med förorenad luft, lill vilken i delta sammanhang skall räknas även den saltbemängda luften i kusttrakterna. Också speciella isolatorer måste användas. Trots specialinsatser blir följden elektromagnetiska störningar,som bl. a. påverkar radio- och TV-motlagningen.

Det finns mycket 11 undersökningar gjorda på det här området, och vad den ena undersökningen påslår vederläggs av den andra. Man har exempelvis kunnai konstatera visst skördebortfall på en del håll i världen, medan man på andra häll inte kunnat märka någon skillnad i det avseendet. Någon undersökning har konstaterat atl möss fick högre aktivitet när det gällde att springa, att de konsumerade mer mat och drack mer vatten och atl kroppstemperaturen steg. I ell annat försök kunde man konstatera alt råttor som var utsatta för höga spänningar visade en abnorm utveckling i

kromosombilden. Man har också konstaterat förändringar när det gäller förpuppningstider hos Oärilar.

I maj i år presenterades i Arbetarskydd nr 5 en undersökning som gjorls av Vattenfall i samarbete med Karolinska sjukhuset och institutet för högspän-ningstorskning i Uppsala. Undersökningen har omfattat män som arbetat i de stora ställverken i minsl fem år. De har jämförts med lågspänningseleklriker som i andra avseenden hade liknande förhållanden. Forskningsrapporten kom till slutsatsen alt man inte hade några belägg för alt ställverksarbelare som arbetar i siarka elektriska fäll lar några bestående skador av dessa. Men på två väsentliga frågor har inte forskarna fåll några svar. Varför lar slällverksarbetarna dels färre barn, dels färre pojkar, jämfört med andra arbetare på Vattenfall? Varför har slällverksarbetarna längre reaklionslid,om de nyligen arbelal i elekiriska fält? En annan påfrestning som bör uppmärksammas i del här sammanhangel är atl det bokstavligen slår gnistor om arbetarna, när de slår inne i elekiriska fält och tar i etl jordat föremål, t. ex. etl verktyg.

An märka är all denna undersökning gäller arbetare i system med 400 000 volt. Undersökningen säger ingenting om effekterna av de nya ledningar på 800 000 volt som planeras. Forskarna har vidare ingen förklaring lill de redovisade skillnaderna. Man säger att del inte är säkerställt att de elektriska fälten är orsaken, men man kan inte heller bevisa motsatsen.

Den planerade ledningen Forsmark-Odensala-Granlorp berör som sagt områden,däralldeles speciella miljöhänsyn börlas. Del är elt rimligt kravall Vallenfall, när man lägger fram förslag om en ledning av så väldiga dimensioner som del här är fråga om, på ell lidigt sladium också föreslår allernaliva lösningar. Risken blirannars atl vid remissbehandlingen planerna är så långl utarbetade och så mycket pengar investerade atl det är närmast omöjligt av ekonomiska skäl att ändra förslagen.

Man bör också betänka de konsekvenser förden kommunala planeringen som projekt av denna storleksordning får. Här har man atl göra med försöOningssystem av sådana dimensioner atl de är svåra alt överblicka och styra. Det minsta man kan begära är alt allernaliva planer presenteras på ett tidigt stadium.

Som svar på en fråga den 18 maj redovisade statsrådet Johansson att koncessionsansökan nu remissbehandlas i industriverket. Jag förutsätter då all såväl de redovisade undersökningsresultaten som synpunkterna i motionen beaktas.

Den mängd av molsiridande uppgifter som redovisals i de nämnda undersökningarna visar vilken total osäkerhet som råder på området. Man vet mycket litet om vad som händer med djur och människor som exponeras för elektriska fäll, alstrade av ledningar på upp lill 800 000 volt. Det borde därför ankomma på siatens valtenfallsverk all bevisa alt dessa ledningar är ofarliga, innan man tar ställning till en sådan lednings sträckning över miljökänsliga eller bebodda områden.

Moi bakgrund av de redovisade förhållandena vill jag därför yrka bifall till motionen 1856.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

OLLE SVENSSON (s):

Herr lalman! Jag skall inte på något sätt försöka sammanfatta den mammutdebatt som har förts. Nära spöklimmen i går hörde jag ell inlägg av en centerpartist, där vederbörande försökte göra gällande att energipolitiken efter regeringsskiftet varil någol av ell under av framsynlhel. Jag måste nog som facit av den här debatten notera alt det påståendet för de fiesta människorna saknar vaOespårav trovärdighet. Hade man, som socialdemokraterna föreslagit, följt 1975 års energipolitiska beslut, hade man vunnit åtskilliga miljarder. Man hade som Ingvar Carlsson sade i går fatt mindre arbetslöshet,större arbetsglädje bland de anställda, tryggare energiförsöOning och bättre konkurrenskraft och kompetens inom de berörda företagen.

Jag skall här nöja mig med all hell kort beröra vad som sägs i näringsutskottels betänkande 68 om AB Atomenergi vid del sörmländska Studsvik i allmänhet och om forskningsreaktorn R 2:s roll och möjligheler i synnerhet. Bernt Ekinge har varit inne på ämnet, men jag vill framlägga några ytterligare synpunkter.

Jag kommer atl rösta för reservationen 3 i vilken begärts att riksdagen godkänner riktlinjer för AB Atomenergi med bl. a. följande molivering: "Med hänsyn bl. a. till de siora resurser som satsas på energiforskningsprogrammet är del viktigt att forskningsverksamheten organiseras på etl sådant sätt att alla resurser - inte minsl de personella - ulnyujas på bästa sätt. Atomenergi representerar en viktig del av svenskt kunnande inom kärnkraftsområdet. Ulskoitel anser i likhet med motionärerna all regeringen snarast bör lägga fram en genomarbetad plan för hur Atomenergi skall kunna ulnyujas inom energiforskningsprogrammet.''

Jag vill också erinra om den motion som några av oss socialdemokrater har väckt och där vi skrivit om forskningsreaktorn R 2. Vi har då åberopat vad den engagerade personalen med rätta har hävdat, nämligen att reaktorn har varit en förutsättning för den kompetens som byggts upp i Studsvik. Från bolagets utländska kunder har vitsordats atl R 2 är den för bränslestudier f n. lämpligaste och bäsi ulruslade reaktorn i världen.

Mot den bakgrunden har del förvånat många att industridepartementet och energiminister Olof Johansson betraktat driflanslaget lill reaktorn enbarl som en fråga som berör bolagets ekonomiska verksamhet och önskemålen att uppnå företagsekonomisk lönsamhet för denna. Denna njugga inställning och detta begränsade perspektiv har kommit fram vid fiera tillfällen, senast i Olof Johanssons direktiv till Atomenergis styrelse i samband med utarbetandet av treårsplan och i den i dag behandlade proposilionen 110 om energiforskning. Olof Johansson vill tydligen inte förutsättningslöst pröva frågan om reaktorns framtida användning utan lar nära nog i förväg för givet att vad som skall prövas är en avveckling av statsanslaget till R 2-reaklorn.

Särskilt på forskarsidan barman reagerat skarpt mot denna inställning och sett den som en nonchalant syn på teknisk utveckling och forskning. Sålunda har professor Karl-Erik Larsson skrivit följande: "Man kan ej rimligen anlägga företagsekonomiska synpunkter på driften av ett forskningsinslru-

ment. Här gäller det i stället intellektuella värden, vilka såvitt mig är bekant ingen försökt utvärdera i reda pengar. Ett avancerat tekniskt kulluriand av Sveriges typ bör ha råd att hålla sig med minsl en användbar forskningsreaktor."

I propositionen omtalas att "en eventuell avveckling" av statsanslaget till R 2-reakiorn skall behandlas i en departementspromemoria som kommer atl bli föremål för sedvanlig remissbehandling. Vi motionärer har begärt atl promemorian utarbetas förutsättningslöst i samråd mellan industri- och utbildningsdepartementen och alt de berörda forsknings- och utbildningsenheterna fär komma till tals.

Det är positivt all ulskollel nu enhälligl säger;

"R 2-reaklorn har utgjort och utgör en värdefull forskningsresurs såväl för den industriella forskningen och utvecklingen som för den grundläggande forskningen och forskarutbildningen i Sverige. Utskottet förutsätter att utredningen om den fortsatta verksamheten vid R 2-reaklorn ingående och förutsättningslöst analyserar och belyser olika konsekvenser av allernaliva handlingsvägar."

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets enhälliga hemslällan med anledning av vår moiion - som jag hoppas energiministern uppfattar. Jag kommer i övrigt atl rösta med de socialdemokraliska reservationerna på samtliga punkter.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

I detta anförande instämde Bengt Gustavsson (s) och Ingrid Ludvigsson

(s).

PÄR GRANSTEDT (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag instämmer däremot inte.

Olle Svensson klagade i sitt inlägg över atl centerpartister skulle ha beskrivit regeringens energipolitik som ett under av framsynthet. Såvitl jag vet har ingen centerpartist begagnat det uttrycket i debatten - vi är alldeles för blygsamma för det.

Men om OWe Svensson syftade på mitt anförande i går kväll villjag säga att jag där illustrerade att den socialdemokratiska argumentation som talar om handlingsförlamning, beslutsångest osv. på energipolitikens område faller samman fullständigt om man bekvämar sig till alt se på alla de iniliativ som regeringen tagit på energipolitikens område under 1977 och 1978. En del av de initiativen kommer vi alt ta ställning till här i dag.

Olle Svensson säger atl om man hade fullföljt 1975 års energibeslut till punkt och pricka så hade man sparat enorma belopp och haft en tryggare energiförsöOning. Del är alldeles självklart att om man inte anser att säkerhetsfrågorna är viktiga, om man tycker det är viktigare att få i gång kärnkraftverk så fort man hinner än att vela vad man skall göra av det högaktiva avfall som kärnkraftverken producerar, då kan man följa en sådan politik. Man skall inte helleröverdriva när del gäller hur myckel pengar man skulle ha vunnit på det. Den elström som kärnkraftverken skulle producera, om vi nu hade tagit i drift Ringhals 3 och Forsmark I, har vi f n. ingel behov

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energijbrskning, m. m.

av. Vi skulle alltså få lov att stänga av andra kraftverk och låta andra investeringar slå ouinyiOade.

Därmed faller också talet om en tryggare energiförsöOning. Vår energiförsöOning är inte hotad, trots alt Ringhals 3 och Forsmark 1 står stilla. Det är ingen risk för all del inte skall komma fram någon elektrisk ström när vi vrider på strömbrytaren.

OLLE SVENSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag nämnde aldrig Pär Gransledts namn. Jag talade om en spökröst i går natt. Jag märker nu att både talmannen och Pär Granstedt identifierar Pär Granstedt med denna spökröst. Jag vill därför bara säga all Pär Gransledts resonemang här har bemötts tidigare i debatten. Jag upprepar alt vad han här sagt saknar vaOe spår av trovärdighet och inte kan vinna tilltro hos vare sig en majorilel inom kammaren eller en majorilel av folkel uianför denna kammare.

PÄR GRANSTEDT (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag vädjar inte till Olle Svensson om atl han skall tro på mig. Däremot föreslår jag Olle Svensson atl gå tillbaka till riksdagsprotokollen och titta på vilka initiativ som lagils av regeringen och förelagts denna kammare.

IVAR NORDBERG (s):

Herr lalman! På s. 8 och 9 i näringsulskottets betänkande 67 tas frågan om etl planerat kraftvärmeverk i Botkyrka kommun upp lill behandling. Den anläggningen skall enligt etl villkoriigt avtal uppföras och drivas av vattenfallsverkel och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, ett bolag som ägs gemensaml av Botkyrka och Huddinge kommuner.

Enligt avtal skall elproduktionen disponeras av valtenfallsverkel och värmeproduktionen av kommunerna. Regeringen begär nu enligt sin proposition 125 bemyndigande alt godkänna avtalet i vad det innebär ekonomiska förpliktelser för staten.

Så långt är allt gott och väl. Men förutom detta anför det ansvariga statsrådet alt det är angeläget atl anläggningar a v det slag som det här är fråga om utförs så, atl de också skall kunna eldas med fasla bränslen, dvs. elt ev. koleldat kraftvärmeverk. Statsrådet uttalaratt del bl. a. av brist på utredning f n. inte kan ställas särskilda krav på alternativa eldningsmöjligheter vid det akluella kraftvärmeverkel i Botkyrka. Statsrådet aviserade emellertid ett uppdrag till vatienfallsverket att närmare belysa förutsättningarna för att anläggningarna skall kunna utföras så atl en framlida övergång till eldning av fasla bränslen underlättas.

Detla har Anna Lisa Lewén-Eliasson och jag kritiserat i en motion. Vi menar atl del sannerligen är en berättigad kritik som vi framför i delta avseende. Del sägs nämligen i vattenfallsverkels framställning att det inte bedöms vara genomförbart att ha ett koleldat kraft värmeverk i Botkyrka, vare sig från miljö- eller transporlsynpunki eller av utrymmesskäl. Utgångs-

punkten är bl. a. självfallet verkets lokalisering inom det tätbebyggda områdel. Det har naluriigtvis varit ett tungt vägande skäl.

Huddinge och Botkyrka kommuner har godkänt delta avtal, men de har också haft anledning att föra en debatl jusl omkring de problem som statsrådet tar upp i sin proposition, av den enkla anledningen att centerpartister i fullmäkligeförsamlingarna har lagl fram förslag om att man skall skapa möjligheter för ett koleldat kraflvärmeverk i Botkyrka. Båda fullmäkligeförsamlingarna - i Huddinge och i Botkyrka - har bestämt tillbakavisat propåer om detla. Skulle den ulredning som regeringen nu avser alt låla utföra leda fram till krav på bolaget att uppföra anläggningen eller komplettera den, så att eldning med fasta bränslen möjliggörs, bör det enligt vår mening vara ett oavvisligt krav atl tillkommande koslnader skall bäras av staten. Kommunerna har nämligen tidigare ulgåll från all ytterligare krav på deras medverkan inte kommer att resas och med den utgångspunkten godtagit avtalet.

Som vi ser det är det emellertid berättigai att kräva atl staten skall slå för eventuella merkostnader, eftersom alla sådana helt och fulll förorsakas av ålgärder som inilierals av endasl den ena parten, i del här fallel av regeringen.

Herr talman! Jag skulle vara tacksam om några representanter för utskottet ville deklarera sin anslutning till bedömningen, att staten skall känna det ekonomiska ansvarel för eventuella merkostnader i detla speciella fall.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag har bara begärt ordel för en kort korrigering.

I går gjorde ledamoten Rune Ångström elt påstående om mig. Jag saknade vid del lilinillei replikrätt. Påståendet gick ut på attjag vid elt offentligt möte på ön Ven år 1976 skulle ha fällt yttrandet att orn vpk skulle vinna majoritet, skulle alla kärnkraftverk slängas dagen efter valdagen.

Jag vill bara till kammarens prolokoll deklarera att en sådan tanke helt strider mol vad jag länker och tycker och att den är fullständigt befängd. Jag avvisar detta påstående, som har gjorls av ledamoten Rune Ångslröm lidigare, såsom helt felaktigt.

HUGO BENGTSSON (s):

Herr talman! Endast några ord som svar på den fråga som Ivar Nordberg riktade till någon företrädare för utskottet.

Från utskottets sida förutsätter vi givetvis att ingångna avtal skall gälla och alt de skall respekteras.

Om samhället efter den ulredning som har aviserats kommer att framställa nya krav på kommunerna och de inblandade parterna i det här sammanhangel, menar jag att det bör vara samhällels skyldighet alt bestrida de kostnader som i så fall kan uppstå.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

IVAR NORDBERG (s):

Herr talman! Jag tillåter mig konstalera all en representant för den regeringsmajoritet som kommeratt finnas efter ett eventuellt regeringsskifte efter nästa val har deklarerat som en klar ståndpunkt alt det är självklart atl staten skall stå för koslnader som den själv har förorsakat. Jag konstaterar dock samtidigt atl det däremot inte finns någon representant för den nuvarande regeringen som är beredd all ge något besked-men, herr lalman, därvid är vi ju rätt vana, sä det är för mig ingen överraskning.

STEN SVENSSON (m):

Herr talman! Jag vill påpeka för Ivar Nordberg atl utskottet på s. 9 i betänkandet har deklarerat att man inte vill föregripa det framtida ställningstagandet till utredningens resultat genom att göra ett ultalande nu.

IVAR NORDBERG (s):

Herr talman! Jag vill bara påpeka för Sten Svensson alt den ulredning som utskottet hänvisar till är en hell annan än den som statsrådet Johansson aviserar. Den utredning som statsrådet talar om skall nämligen utföras av vattenfallsverkel för just denna speciella anläggning.

Överiäggningen var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 67

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till I ;o) utskottets hemställan, 2:o) motionen nr 806 av Lars Werner m. fi. samt 3:o) moiionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Jörn Svensson begärde votering upptogs för bestämmande av konlraproposilionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha fiertalets mening för sig. Sedan Alf Lövenborg begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 67 mom. 3 antar

moiionen nr 806 av Lars Werner m. fi. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m. .

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 14

Nej - 5

Avstår - 283

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 67 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 806 av Lars Werner m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 289

Nej - 13

Avstår - 3

Mom. 4

Propositionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 254 av Oswald Söderqvist m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoliets hemställan i belänkandet nr 67 mom. 4 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 254 av Oswald Söderqvist m. fi.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 291

Nej - 12

Avstår - 2

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Mom. 5

Propositionergavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 796 av Tore Claeson m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i belänkandel nr 67 mom. 5 röslar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 796 av Tore Claeson m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. n.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingvar Carlsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 67 mom. 6 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av Ingvar Svanberg m. fi.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Ingvar Carisson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 134

Avslår - 14

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till Lo) utskottets hemställan, 2:o) reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fi., samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1857 av Lars Werner m. fi., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då Ingvar Carlsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositio-

nerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha fiertalets mening för sig.     Nr 154
Sedan   Tore Claeson   begärt   votering   beträffande   kontrapropositionen     Fredagen den
upplästes och godkändes följande voleringsproposition:         26 rnaj 1978

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen Enersiforsknins

angående näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 67 mom. 7 antar

reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fi. röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill

motionen nr 1857 av Lars Werner m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 139

Nej - 12

Avstår - 153

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandel nr 67 mom. 7 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingvar Carlsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 133

Avstår - 14

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemslällan, dels reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m. n.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingvar Carlsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 154 Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoliets hemställan i betän-

Fredagen den '■'"' ""' "'°'' '°'' J"'

26 maj 1978 '" j '" ''°''"' "J'

_____________ Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg

Energiforskning,

m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens

ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Ingvar Carlsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 134

Avstår - 14

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 4 av Ingvar Svanberg m. n.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskoliets hemställan i belänkandel nr 67 mom. 9 röslar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Ingvar Svanberg

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 134

Avstår - 14

Mom. 10

Proposilionergavs på bifall till dels ulskottels hemställan, dels moiionen nr 1856 av Ylva Annerstedt, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 11

Ulskottels hemslällan bifölls.

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall till dels ulskottels hemställan, dels reserva
tionen nr 5 av Ingvar Svanberg m.n., och förklarades den förra propositionen
14 vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering

upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 67 mom. 12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Ingvar Svanberg m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 145

Avstår - 2

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Mom. 13

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande nr 68

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels moiionen nr 1809 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 68 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades nertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 289

Nej - 2

Avstår - 13

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1809 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 68 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resulial:

Ja - 287

Nej - 14

Avstår - 2

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemslällan, dels ulskoilets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1812 av Lars Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fi. i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avslår - 2

Mom. 4

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1809 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskottets hemslällan i betänkandet nr 68 mom. 4 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

ledamöter ha röstal för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna .omröstning gav följande resultat:

Ja - 288

Nej - 2

Avstår - 13

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till moiionen nr 1812 av Lars Werner m. n. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 68 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 1812 av Lars Werner m. f\. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemslällan i betänkandet nr 68 mom. 6 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kanimaren bifallit reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då Lennart Pettersson begärde röst-

2 Riksdagens protokoll 1977/78:154

Nr 154 räkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning

Fredagen den 8 'olj"'* '"s"'''"-

26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Ja - 156 Nej - 136 Avstår - 12

Mom. 7-9

Kammaren biföll vad ulskoitel i dessa moment hemställt.

Mom. 10

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 10 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. Ila

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels ulskoilets hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1812 av Lars Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoliets hemslällan i belänkandet nr 68 mom. 11 a röstar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motionen nr 1812 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträk-

ning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avstår - 2

Mom. 11b

Ulskottels hemslällan bifölls.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Mom. 12

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan,dels moiionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 289

Nej - 2

Avstår - 13

Mom. 13

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1809 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i belänkandel nr 68 mom. 13 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 283

■ Nej - 2

Avslår - 8

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Mom. 14 ■

Propositioner gavs på bifall till Lo) utskottets hemslällan, 2:o) reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o) utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Lennart Pettersson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Jörn Svensson begärl votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren lill konlraproposilion i huvudvoteringen

angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 14 antar

reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl. röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

ulskottels hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall till

moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 12

Avstår - 147

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd;

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 68 mom. 14 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Lennart Pettersson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 134

Avstår - 14

Mam. 15

Propositionergavs på bifall lill dels ulskottels hemslällan, dels moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 68 mom. 15 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energiforskning, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avslår - 1

Mom. 16 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 16 a röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 293

Nej - 2

Avslår - 8

Mom. 16 b

Propositionergavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 154 Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betän-

Fredagen den kandet nr 68 mom. 16 b röstar ja,

26 maj 1978 ' j '" ''°'''" "J-

_____________ Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i

Energiforskning, motsvarande del.

m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöter ha röstal för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej- 12

Avslår - 1

Mom. 16 c

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandel nr 68 mom. 16 c röstar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 12

Avslår - 1

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskottels hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fl. i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 68 mom. 17 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri
22 som föranleds av bifall lill moiionen nr 1812 av Lars Werner m. fi. i

moisvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 154 ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösiräk- Fredaeen den ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav 26 maj 1978

följande resulial: _________

Energiforskning, m. m.

Ja - 290

Nej - 12

Avslår - I

Mom. 18 och 19

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 20

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg m. fl, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lennart Pettersson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 20 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Ingvar Svanberg

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lennart Pettersson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resulial:

Ja - 155

Nej - 134

Avslår - 13

Mom. 21

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 22

Propositionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1809 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 68 mom. 22 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1809 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Nr 154 Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Fredaeen den ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning

26 mai 1978 verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav

_____________ följande resultat:

Energiforskning m. m.

Ja - 289

Nej - 2

Avstår - 10

Mom. 23 och 24

Kammaren biföll var utskottet i dessa moment hemställt.

Näringsutskottets betänkande nr 69

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4 a

Propositioner gavs på bifall till dels ulskottels hemslällan, dels del av Alf Lövenborg under överiäggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan AlfLövenborg begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 69 mom. 4 a röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil del av AlfLövenborg under överläggningen framställda yrkandel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då AlfLövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 297

Nej - 2

Avstår - 1

Mom. 4 b

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reserva
tionen av Ingvar Svanberg m. fl. samt 3:o) motionen nr 1860 av Lars Werner
m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande
ja besvarad. Då Ingvar Carisson begärde votering upptogs för bestämmande
24 av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka

den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Jörn     Nr 154
Svensson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och     Fredaeen den
godkändes följande voteringsproposition:                            26 mai 1978

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 69 mom. 5 antar

reservationen av Ingvar Svanberg m. fi. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

moiionen nr 1860 av Lars Werner m. fi.

Energiforskning, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 148

Nej - 12

Avstår - 143

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 69 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades nertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingvar Carlsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 156

Nej - 134

Avstår - 13

Mom. 6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 7

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels moiionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 154 Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betän-

Fredagen den kandet nr 69 mom. 7 röstar ja,

26 mai 1978 " '' j '" ''°''"" "J-

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf

Energiforskning, Lövenborg i motsvarande del.

m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 300

Nej - 2

Avstår - 1

Näringsutskottets betänkande nr 70

Mom. I

Utskouets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr I av Ingvar Svanberg m. n.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Ingvar Svanberg

m.n.

Ja - 155

Nej - 145

Avstår - I

Mom. 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoilets hemslällan, dels reserva-
26 tionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. n.,och förklarades den förra propositionen

vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hugo Bengtsson begärt votering Nr 154

upplästes och godkändes följande voteringsproposition: Fredaeen den

26 maj 1978

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betan-__

kandet nr 70 mom. 5 röstar ja, j ,y// expeii-

den det ej vill röslar nej. mentbyggande

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Ingvar Svanberg

m.n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades nertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Hugo Bengtsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 146

Avstår - 1

Mom. 6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 7

Propositionergavs på bifall till dels ulskottels hemslällan,dels motionen nr 477 av Rolf Hagel och AlfLövenborg i moisvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion;

Den som vill an kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 70 mom. 7 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 477 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades nertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287

Nej - 14

Avstår - 1

§ 5 Lån till experimentbyggande m. m.

Föredrogs civilutskoiiets belänkande 1977/78:30 med anledning av propositionen 1977/78:122 med förslag om anslag lill lån lill experimentbyggande m. m. jämte motion.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Lån till experimentbyggande m. m.

I propositionen l977/78;100(bil. lös. 182) föreslog regeringen riksdagen alt i avvaklan på särskild proposition i ämnet för Lån lill experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 under fonden för låneundestöd beräkna etl investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Sedermera hade regeringen i proposilionen 1977/78:122 föreslagit riksdagen att

1. medge att beslul om lån till experimentbyggande m. m. fick meddelas intill ett belopp av 23 500 000 kr. under budgetåret 1978/79,

2. bemyndiga regeringen atl under de förulsällningar som hade angelts i regeringsprotokollel besluta om ändring av den under 1 upptagna ramen,

3. medge att beslul om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt fick meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80 och 1980/81,

4. under fonden för låneunderstöd till Lån lill experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl investeringsanslag av 23 500 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals den med anledning av proposilionen 1977/78:122 väckta motionen 1977/78:1858 av PerOlof Håkansson m. fi.(s), vari hemställts att riksdagen skulle

1. med avslag på propositionen 1977/78:122, hemställan under 1, medge alt beslut om lån till experimentbyggande rn. m. fick meddelas intill elt belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

2. beträffande ändring av den under 1 upptagna ramen som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i moiionen om fördelning på ramar,

3. under fonden för låneunderstöd lill Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa etl invesleringsanslag av 20 000 000 kr.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:1858, yrkandena 1 och 3, skulle

a. medge att beslut om lån lill experimentbyggande m. m. fick meddelas
intill ett belopp av 23 500 000 kr. under budgetåret 1978/79,

b. bemyndiga regeringen atl under de förulsällningar som hade angelts i
regeringsprotokollel besluta om ändring av den under a angivna ramen,

c. medge atl beslut om lån till experimenibyggande m. m. preliminärt fick
meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren
1979/80 och 1980/81,

d. under fonden för låneunderstöd till Lån till experimentbyggande m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.,

2. att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1858, yrkandet 2.

Följande två reservalioner hade avgivits av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (samtliga s);

1. beträffande ramar och anslag för lån till experimentbyggande m. m., vari reservanterna ansett alt utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78:1858, yrkandena 1 och 3, skulle

a. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. fick meddelas
intill ett belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

b. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som hade angetts i
regeringsprotokollet besluta om ändring av den under a angivna ramen,

c. medge att beslut om lån lill experimentbyggande m. m. preliminärt fick
meddelas intill etl belopp av 20 000 000 kr. under vart och etl av budgetåren
1979/80 och 1980/81,

d. under fonden för låneunderstöd till Lån till experimenibyggande m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr..

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Lån till experimentbyggande m. m.

2. belräffande uttalande om fördelning av medel mellan lån för experimentbyggande m. m. resp. för planering och uppföljning därav, vari reservanterna ansett atl utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till moiionen 1977/78:1858, yrkandet 2, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr lalman! Jag vill i inledningen till denna debatt om anslag till lån till experimentbyggande m. m. försöka undanröja ett eventuellt missförstånd. Det är inte så, att vi socialdemokrater är motståndare till eller ointresserade av experimenibyggande. Skiljelinjen i denna fråga ligger definitivt inte där, utan den framträder snarare när vi böOar diskutera former för hur detta experimentbyggande skall gå till, hur det skall organiseras och hur del ekonomiskl skall stödjas.

Det är utomordentligt svårt atl med säkerhet ange hur stora rambeloppen skall vara. 1 budgetpropositionen, bil. 16, anges under V; 13 att behovet av medel för län till experimentbyggande bör bedömas i samband med del Ireårsprogram som delegationen för energiforskning lagl fram. Föredraganden tar därför upp elt preliminärt belopp på 20 milj. kr.

I propositionen 122 binder man ramen lill 23,5 miljoner. Något underlag för bedömningen presenterar man inte. Snarare skjuter man fram osäkerhets-aspekten ytterligare genom atl uttala att det kan bli aktuellt att justera beslutsramarna även under löpande budgetår.

Beslutsunderlaget känner man lydligen inte heller tillfredsställelse med, eftersom det också sägs alt prövningsnämnden hos rådet nu har tillsatt tre planeringsgrupper med uppgift atl ta fram bättre underiag för bedömningen av medelsbehovei.

Utskonel har vid sin beredning - harjag erfarit - försökt få grepp om både underlaget och propositionen som sådan. Del har varit svårl, för det är fiera departement inblandade med olika på varandra följande regleringsbrev, olika råd, nämnder och kommittéer.

Del är också alldeles givet alt de energipropositioner, som vi just nu

Nr 154 behandlat, påverkar behandlingen av delta ärende.

Fredaeen den ' ''"' reservationen 2 försökt anvisa hur den del som nu är aktuell skall

26 maj 1978 '°''' '" "° *''''

_____________ Vi socialdemokrater tycker all den preliminära bedömningen skall stå kvar

Lån till exneri- ' avvaklan på bällre ulredning och bällre underlag - när del nu kan komma

mentbvssande fram. I propositionen har man sagt att del skall komma under våren

'978.

Utskotlsmajoriielens ställningslagande är märkligl, inte minsl mol bakgrund av att majoriteten själv påpekar atl verksamheten är ny och att initiativen också av andra skäl är svåra att överblicka.

Jag vill därför, herr talman, fråga utskottels företrädare varför man inte drar konsekvenserna av de kunskaper man har inhämtat och gör gemensam sak med socialdemokraterna. Eller är det kanske så all man inte vill låta riksdagen ha något inflytande över hur ramar och anslag skall justeras? Eller planerar man redan nu hur riksdagens beslut skall kringgås på etl sätt som i reservalionen 2 belyses med en beskrivning av etl tidigare fall? Eller kanske det är så enkelt att man inte litar på prövningsnämnden och dess tre kommittéer. Det kommer kanske inget underlag fram under våren 1978.

Osäkerheten är stor. Den är så slor atl majoriteten är beredd att ge regeringen ett bemyndigande, som givetvis kan innebära en sänkning hur långt som helst, men också en höjning med nästan 50 %.

Jag lycker, herr talman, att ell klarläggande och etl mera precist handlande på dessa punkter vore önskvärt.

Därför yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2.

KERSTIN ANDERSSON i Hjärtum (c):

Herrlalman! Det är viktigt att man inleenbart satsar påenergiforskning om soluppvärmning, värmepumpar m. m., ulan även experimentbyggande.

Jag kan nämna att sedan prövningsnämnden startade sin verksamhel den I juli 1977 har redan 76 objekt fått bifall till experimenibyggande. Detla visaratt intresset härför är stort. Sedan regeringsskiftet har man fått i gång mycket experimenibyggande, vilket blir till fördel för framtida byggare.

Socialdemokraterna har ingenting alt invända mot en stor satsning på detta - del anförde P. O. Håkansson nyss. Däremot har de opponerat sig mot atl anslaget för lån till experimenibyggande skall vara på just 23,5 milj. kr.; de vill bara la upp ell anslag på 20 milj. kr. för della ändamål. Som vi nyss hört av deras företrädare är hela resonemanget i praktiken bara en sorts teknisk markering, eftersom de vill vänta för alt kunna göra en slutlig bedömning av ansökningarna. Detta spelar naturligtvis ingen saklig roll -och ingen polilisk roll heller-eftersom vi tycks vara överens om altstalen har avsatt det belopp för långivningen som regeringen begär. Det är mol den bakgrunden nästan genant att ta kammarens tid i anspråk i den här delen.

Jag yrkar avslag på reservationen 1.

Också den andra reservalionen är hell överftödig eftersom utskottet i sitt

betänkande ytterligare har förklarat vad motionärerna efteriyst i proposilio-

30 nen. Reservanterna vill egentligen bara atl riksdagen skall ge regeringen lill

känna att motionärerna tycker att ulskottet skall skriva på elt visst sätt. Man glider litet längre än utskottet, tydligen bara för att man vill ha en reservalion.

Jag yrkar alltså avslag även på reservationen 2.

Men det är kanske så - om man skall försöka tolka allt till det bästa - atl motionärerna egentligen vill någonting annat än vad de formellt säger i sina molioner och reservationer, nämligen i sak ta upp frågan om sambandet mellan lånepengarna från bostadsdepartementet och bidragen från industridepartementet till uppföljningen. Om del är så, är vi nog överens i själva sakfrågan. Men eftersom dessa frågor låg under beredning i näringsulskotlel, sedan en proposition hänvisats dit, och näringsutskottets betänkande - nr 68, som behandlade dessa frågor- inte justerades förrän dagen efter justeringen av civilulskoltets betänkande, har socialdemokraterna skrivit sin reservation. Denna är nu helt onödig, eftersom näringsulskotlel i likhet med civilulskottel anser att man även anslagstekniskl bör hålla ihop verksamheten med experimenthusbyggande. Vi får väl förutsätta att regeringen följer det rådet när den utarbetar näsla budgetproposition. Därmed borde enigheten inom civilutskottet vara fullständig på della område. Det finns således ingen anledning atl fullfölja reservationen 2 med en votering här i kammaren.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till hemställan i civilulskoltets belänkande i alla delar.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Lån till experimentbyggande m. m.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr talman! När man lyssnar på Kerstin Andersson undrar man verkligen om hon har läsl propositionen och belänkandet. Hon säger alt reservationen bara är en teknisk markering från socialdemokraterna och att den saknar politiskt innehåll.

Men då har kanske också jag anledning all slälla en fråga: Varför har vi fått en proposition? Idet här huset sysselsätter vi oss med politiska storheter, men om frågorna inte har något politiskt innehåll, varför kommer de dä hit?

Jag har ställt några frågor som syftar till att få klarhel i hur centern och utskottsmajoritelen sett på de här problemen.

Kerstin Andersson har valt atl i en nonchalant lon tala om annal, men hon har inte velat diskutera mina frågor. Detta var visserligen inte helt ovänlat, men föga upplysande. De uteblivna svaren måste tolkas på del sättet alt de antydningar och påståenden som jag har giort i milt anförande är rikliga. Regeringen vill tydligen sköta de här sakerna själv utan riksdagens inblandning. Den litar inte på prövningsnämndens förmåga atl inom den angivna tiden presentera elt underlag för bedömning av medelsbehoven.

Vad som kanske är ännu värre är att den borgerliga majoriteten i civilulskottel och förmodligen även borgerligheten i det här huset i övrigt ställer upp på bemyndiganden som är svåra, för atl inte säga omöjliga, att överblicka.

Del finns, herr lalman, anledning all aklualisera en granskning av hela frågan om slödel till experimenthusbyggandel - dels av hur den har

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Lån till experimentbyggande m. m.

handlagts, dels av hur den kommer alt handläggas i ell annal sammanhang.

Överiäggningen var härmed slulad.

Mom. I

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr I av Per Bergman m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Olof Håkansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilulskottels hemställan i betänkandet

nr 30 mom. I röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av Per Bergman

m. n.

Vid omröslning genom uppresning förklarades nertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Per Olof Håkansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 133

Avstår

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservalionen nr 2 av Per Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Per Olof Håkansson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskoiiets hemställan i belänkandel

nr 30 mom. 2 röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av Per Bergman

m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Per Olof Håkansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148

Nej - 132

Avstår - 10

§ 6 Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m. Nr 154

Fredagen den Föredrogs civilulskottels betänkande 1977/78:31 med anledning av propo- 26 mai 1978

sitionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse och 1977/

78:100 i vad avser anslag lill vissa energibesparande åtgärder inom bostads- p n\„f, -n/
beståndet m. m. jämte motioner. . [j.Jj. .

gelse, m. m.

Regeringen hade i den 1977-12-01 beslutade propositionen 1977/78:76 föreslagit riksdagen alt

1. anta förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1956:612),

2. godkänna inriktning och omfattning av del energisparprogram avseende befintlig bebyggelse som förslagils i regeringsprotokollel samt

3. godkänna de i regeringsprotokollel förordade riktlinjerna för genomförande av detla program.

Regeringen hade därefter i proposilionen 1977/78:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under littera B 11 (s. 80-91) färeslagit riksdagen alt

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändring i grunderna för beräkning av räntebidrag beträffande energisparlån,

2. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljades intill ett belopp av 864 000 000 kr. under budgetåret 1978/ 79,

3. medge alt bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljades intill eU belopp av lOOOOOCO kr. under budgetåret 1978/ 79,

4. medge atl bidrag för energibesparande ålgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljades intill etl belopp av 40 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

5. medge atl bidrag för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljades intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

6. bemyndiga regeringen atl under de förutsättningar som hade angetts i regeringsprotokollet besluta om utbyte mellan de under 2-5 angivna ramarna,

7. medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 400 000 000 kr. besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet,

8. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponerades för prototyp- och demonstralionsverksamhel m. m. intill ett belopp av 6 600 000 kr. under budgetåret 1978/79,

9. medge att bidrag lill kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet m.m. beviljades intill etl belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

10. lill Vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisa elt reservalionsanslag av 1 010 000 000 kr.

3 Riksdagens protokoll 1977/78:154

Nr 154 Beträffande det huvusakliga innehållet i propositionen 1977/78:76

Fredagen den "f""" '"°'J"d

26 mai 1978 "' propositionen läggs fram förslag om riktlinjer för energihushållning i

_____________ befintlig bebyggelse för perioden 1978-1988. Målet äratt neitoenergiförbruk-

Enersisnarnlan ningen i dagens byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 till 39 TWh lägre än för

för hefhitlig hehvg- närvarande. Sparmålet motsvarar en brutloenergibesparing på mellan 39 och eeisp mm TWh per år och motsvarar mellan 25 och 30 % av den totala energiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd.

I propositionen anges vidare riktlinjer för genomförandet av detta sparpro-gram som omfattar investeringar om sammanlagt 31 lill 48 miljarder kr. under lioårsperioden. En omprövning av programmei efter ire år föreslås. Ulgångspunkten för riktlinjerna är alt det nu finns ett stort intresse för energisparande. Det saknas därför anledning att för närvarande införa några tvingande regler för att åstadkomma etl tillräckligt stort sparande. Riktlinjerna för genomförandet syftar i första hand till alt rikta åtgärderna till de mest lönsamma projekten.

I propositionen läggs också fram förslag till ändring av underhållsbestäm-melsernai byggnadssladgan(1959:612). Ändringen innebärandet införs krav på att byggnad i vissa fall skall underhållas så att möjligheterna lill god energihushållning bibehålls i skälig utsträckning. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1978."

1 delta sammanhang hade behandlals

(kjs de med anledning av proposilionen 1977/78:76 väckta motionerna

1977/78:226 av Elver Jonsson (fp),

1977/78:393 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts

1. atl riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att lån för energisparåtgärder även forisättningsvis borde lämnas av staten,

2. atl riksdagen lämnade begärt bemyndigande att öka ramarna för beslut om energisparstöd i förening med beslul all bemyndigandet skulle ulnyujas av regeringen i den omfattning det var möjligt med hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft,

3. alt riksdagen beslutade att bidrag till kommunerna för informations-och rådgivningsverksamhet i vad de inte avsåg informalion och utbildning av förtroendevalda och anställda fick lämnas endast enligt grunder som kunde komma att godkännas av riksdagen,

4. alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna atl en översyn av administrationen av energisparslödel borde göras i enlighet med vad i moiionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att en utvärdering av det statliga energisparslödel snarast borde initieras,

6. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om etl miljöpolitiskt program för resurshushållning,

34 1977/78:628 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Sven Andersson i

Örebro (fp).

1977/78:845 av Kurt Hugosson m. fl. (s),

1977/78:846 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vari hemställts all riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse beaktade vad som i motionen anförts om ulbildning av fastighetsskötare m. fl.,

1977/78:1672 av Georg Andersson m. fl. (s),

1977/78:1673 av Gösta Andersson m. fl. (c),

1977/78:1691 av Per-Olof Strindberg m. fi. (m, s, c, fp),

1977/78:1693 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari föreslagits att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1977/78:76 uttalade

1. alt kommunerna borde åläggas konkret ansvar för genomförande av energisparplanen och ges de styrmedel som var erforderliga härför,

2. att sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad borde beaktas,

dels de under allmänna motionstiden vid 1977/78 års riksmöte väckta motionerna

1977/78:489 av Oskar Lindkvist (s) och Per Olof Håkansson (s), vari föreslagits att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna alt kravet på individuella mätanordningar för varmvallen, el och gas borde slopas som förutsättning för bostadslån,

1977/78:623 av Pär Gransledl m. fl. (c),

1977/78:637 av Nils Hörberg (fp),

1977/78:840 av Tore Claeson m. fl. (vpk), vari föreslagits alt riksdagen hos regeringen hemställde om en kompletterande snabbutredning som skapade underlag för ett ev. beslut om förbud mol fortsatt installation av direklverkande elvärme,

1977/78:851 av Lennart Nilsson (s) och Maj-Lis Landberg (s), vari föreslagits all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att energisparstöd inte borde utgå för hus som enligt kommunens planinlen-lioner skulle utgöra fritidsbostad.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

1977/78:866 av Birgitta Dahl (s),

1977/78:1366 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari föreslagits alt riksdagen hos regeringen hemslällde om omedelbara ålgärder för all nedbringa de exceptionellt höga bränslekostnaderna i eluppvärmda bostäder.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

1977/78:1376 av Margit Odelsparr(c) och Stina Eliasson (c),

1977/78:1380 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c),

dels den från näringsulskottel för behandling i delta sammanhang till civilulskottel överiämnade motionen 1977/78:388 av Per Olof Håkansson m. fi. (s).

Utskottet hemställde

1. belräffande omfattningen av etl energisparprogrm atl riksdagen med godkännande av regeringens förslag som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

2. beträffande inriklningen av elt energisparprogram alt riksdagen godkände vad i regeringsprotokollet förordats,

3. belräffande genomförande av sparprograrn alt riksdagen godkände de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna,

4. belräffande uttalande om ytteriigare styrmedel att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1693, yrkandet 1 i moisvarande del,

5. beträffande framtida finansiering av energisparåtgärder all riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:393, yrkandel I,

6. belräffande utvärdering av hittillsvarande slöd att riksdagen skulle

a. avslå motionen 1977/78:393, yrkandel 5.

b. som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande grunderna för beräkning av räntebidrag beträffande energisparlån att riksdagen godkände vad i regeringsprotokollet förordals,

8. belräffande stöd för åtgärder i vissa byggnader atl riksdagen skulle

a. avslå molionerna 1977/78:226 och 628,

b. som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

9. belräffande slöd för vissa sparåtgärder alt riksdagen skulle avslå
motionerna 1977/78:1380 och 1691,

10. beträffande individuell mätning och debitering all riksdagen skulle avslå molionerna 1977/78:489 och 637, yrkandel 1,

11. beträffande översyn av administrationen av energisparslödel atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:393, yrkandel 4,

12. belräffande kommunernas ansvar för genomförande av sparåtgärder atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1693, yrkandet 1 i den del det inte behandlals under 4,

13. beträffande ett miljöpolitiskt program för resurshushållning att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:393, yrkandel 6,

14. belräffande sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1693, yrkandet 2,

15. belräffande bidrag till kommunerna för rådgivnings- och informationsverksamhet m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:393, yrkandet 3, medgav alt bidrag fick beviljas intill elt belopp av 60 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

16. belräffande bidrag för inköp eller utnytOande av s. k. värmekamera atl riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1376,

10. belräffande ulbildning av fastighelsskötare m. fi. att riksdagen skulle avslå mouonen 1977/78:846,

11. beträffande samordning av statlig information att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:845,

12. beträffande ändringar i byggnadslagstiftningen att riksdagen med anledning av regeringens förslag skulle anta av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan, innebärande redaktionell ändring av 50 § byggnadsstadgan i anslutning till den lydelse lagrummet fått fr. o. m. den I april 1978 genom SFS 1977:1177,

13. beträffande energisparstöd för hus som uppförts som fritidsbostad atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:851,

14. beträffande beaktande av kulturhistoriska intressen m. m. att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1672,

15. beträffande ramar och anslag att riksdagen för budgetåret 1978/79 medgav

a. att bidrag och lån för energibesparande ålgärder i bostadshus m. m. fick
beviljas intill ett belopp av 864 000 000 kr.,

b. atl bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
beviljades intill eU belopp av 10 000 000 kr.,

c. atl bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstings
kommunala byggnader beviljades intill etl belopp av 40 000 000 kr.,

d. atl bidrag för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader
beviljades intill ell belopp av 25 000 000 kr.,

e. alt regeringen bemyndigades alt under de förutsättningar som angetts i
regeringsprotokollel besluta om ulbyle av de under a-d angivna ramarna,

f alt anslaget Vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponerades för prototyp- och demonstrationsverksamhet m. m. intill etl belopp av 6 600 000 kr.,

23. beträffandeen planeringsreserv alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionerna 1977/78:393, yrkandel 2, och 866 medgav regeringen att inom ramen för ell belopp av 400 000 000 kr. beslula om utökning av de under 22 a-d angivna ramarna enligt de grundar som förordals i regeringsprotokollel och av utskottet,

24. belräffande anslag alt riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. anvisade etl reservationsanslag av 1 010 000 000 kr.,

25. belräffande användning av el för uppvärmning att riksdagen skulle avslå molionerna 1977/78:623 och 840,

26. beträlTande kostnader vid eluppvärmning av bostäder atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1366,

27. belräffande spjällregulatorer alt riksdagen skulle avslå molionerna 1977/78:637, yrkandet 3, och 1673,

28. beträffande uppvärmning med solfångare att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:637, yrkandet 2,

29. beträffande mulltoaletler all riksdagen skulle avslå moiionen 1977/ 78:637, yrkandel 4,

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

30. beträffande energibesparing i personalbodar atl riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:388.

Följande 11 reservationer hade avgivits av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samlliga s):

1. belräffande utgångspunkter, vari reservanterna anselt alt utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angivet tillägg,

2. beträffande omfattningen av ett energisparprogram, vari reservanterna ansett att ulskollel under I bort hemslälla

alt riksdagen inte godkände vad i regeringsprotokollel anförts,

3. belräffande energisparandels inriktning, vari reservanterna ansett all
utskottet under 2 bort hemställa

beträffande inriktningen av ålgärder för energisparande alt riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

4. belräffande allmänna genomförandefrågor, vari reservanterna ansett att
utskottet under 3 bort hemslälla

belräffande genomförandet av framtida energisparåtgärder att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

5. belräffande inriktningen av frivilliga insatser, vari reservanterna ansett alt utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angivet tillägg,

6. belräffande finansiering, vari reservanterna anselt att utskottet under 5 bort hemställa

beträffande framtida finansiering av energisp)arålgärder alt riksdagen med anledning av moiionen 1977/78:393, yrkandet 1, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

7. belräffande individuell mätning och debitering, vari reservanterna
ansett atl utskottet under 10 bort hemställa

alt riksdagen skulle

a) med bifall till moiionen 1977/78:489 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

b) avslå motionen 1977/78:637, yrkandet 1,

8. belräffande elt miljöpolitiskt program för resurshushållning m. m., vari
reservanterna ansett atl ulskottet under 13 borl hemställa

att riksdagen med bifall till moiionen 1977/78:393, yrkandel 6, som sin mening av regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

9. beträffande bidrag till kommunerna för rådgivnings- och informations
verksamhet m.m., vari reservanterna ansett att utskottet under 15 borl
hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill moiionen 1977/78:393, yrkandel 3, skulle

a) medge att bidrag fick bevilijas intill elt belopp av 60 000 000 kr.,

b) som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om förutsättningarna för all ulnyUja della medgivande,

10. belräffande ulbildning av fasligheisskölare m. fi., vari reservanterna
anselt all utskottet under 17 borl hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1977/78:846 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

11. beträffande energisparstöd för hus som uppförts som fritidsbostad, vari
reservanterna ansett att utskottet under 20 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:851 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson (samtliga s) beträffande energibesparing i personalbodar.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Diskussionen om energisparandet handlar ofta om de helautomatiska spjällregulatorernas egenskaper, om det energitekniska tillståndet hos småhus byggda före 1940 eller spareffekterna med individuell mätning av tappvarmvatten i fierbosladshus. För atl man skall kunna förverkliga ell energisparprogram måste naturligtvis sådana frågor behandlas. Men del får aldrig medföra att vi tappar visionerna och de långsiktiga målsättningarna. Vi måste komma ihåg att energisparandet motiveras av alt vi strävar efter ett bättre samhälle inom ramen för en god hushållning med energi och naturtillgångar och en rättvisare fördelning av den materiella välfärden. Vi får aldrig förlora oss så i de tekniska problemen att vi glömmer att del ärden ekologiskt anpassade samhällsutvecklingen som måste ligga lill grund för energipoliliken. Även om det finns tekniska och administrativa problem så är det den politiska viljan som avgör om vi skall lyckas.

Jag är medveten om alt den förra regeringens kraftiga satsning på kärnkraften har utgjort och fortfarande utgör ett aktivt hinder för energisparande och fören satsning på energi från solen, vinden och andra förnyelsebara källor. Genom atl konkurrera om resurserna och genom alt stödja en centraliserad samhällsutveckling där de "mjuka" energiformerna är svårare all samordna har kärnkraftspoliliken haft sin negativa inverkan.

Vi diskuterar i dag regeringens energipolitik, och vi kan konstalera att steg för steg lämnar vi den tidigare energipolitikens inriktning. Satsningen på hushållning och säkerhet är nu centrala moment. Målmedvetenheten och den politiska viljan skall även forisättningsvis hjälpa oss från de bindningar som lidigare politik utgjort.

För ungefär 13 månader sedan hade vi häri riksdagen en debalt som också handlade om hushållning med energi i byggnader. Regeringen hade presen-

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

terat en proposition som lade grunden till ett kraftigt ökat energisparande. Av civilulskottels behandling av den propositionen framgår atl socialdemokraterna ville spara bl. a. följande väl genomtänkta och grundligt verklighels-förankrade ord ål eftervärlden:

"Regeringens förslag är mer elt hinder än elt slöd för en effektiv
verksamhet- . Av centerns omskrutna ambitioner i fråga om energispa
rande återstår i huvudsak administrativa åtaganden." 1 dag anmärker man i
stället på all det är för stora ambitioner utan administration. Socialdemokra
terna vägrar se det systematiska mönstret, den genomtänkta strategin.
Successivt lägger vi fram förslag som flyttar fram positionerna i vår
planmässiga hushållningspolitik.

Från socialdemokratiskt håll påstod man då också alt egentligen satsades inte mer på energisparande efter regeringsskiftet än före. Vi kan nu - alltså ca ett år efter debatten - avläsa vad som verkligen har skett. Del sista budgetåret vi levde med en socialdemokratisk budget och ett socialdemokratiskt bomärke på energisparandet satsades 326 milj. kr. på energisparande i byggnader. Året därpå är moisvarande siffra 958 milj. kr. Jag vill gärna erinra om dessa siffror och på detta sätt något belysa trovärdigheten i de socialdemokraliska angreppen på regeringen.

Tonen i Birgitta Dahls inlägg från samma debatt kan karakteriseras med några korta citat: "handlingsförlamad", "förhalningstaktik", "människor föriorar tron på demokratin", "del nya systemet är så krångligt alt ingen kommer att kunna begripa sig på det" - alll della med anledning av regeringens proposition. Jag är den förste alt erkänna att alla människor kan ta miste, Birgitta Dahl. Därför skadar det aldrig med en viss ödmjukhet när man talar om en framlid som alllid innehåller ell visst mått av osäkerhet.

Under arbetet med den föreliggande sparplanen lillsalles en särskild expertgrupp på bostadsdepartementet med uppgift atl utarbeta underiag för regeringens proposition. Den departementspromemoria som ligger som bilaga lill propositionen innehåller en redovisning av en mycket ingående analys av sparmöjligheterna.

Tillsammans med planverkets rapporter förfogade vi alltså över elt väl dokumenterat och genomarbetat material. Delta material redovisar mol bakgrund av vad som är samhälleligt lönsamt en fullständig utvärdering och redovisning av olika åtgärder. Även behov av arbetskraft och produktionskapacitet har beräknats liksom programmets effekter på bytesbalansen och bruttonationalprodukten.

Regeringen föreslår ett sparmål som medför en besparing på mellan 39 och 48 TWh brutto perårtill en investeringskostnad av mellan 31 och 48 miljarder kronor under en tioårsperiod.

Programmet ger sysselsättning åt 20 000-30 000 personer. Detta är av slor belydelse ursysselsäitningspolilisk synpunkl. Del är framförallt byggnadsarbetare som behövs. Sparmedlen medverkar till en tryggare utveckling för dem som är anställda inom byggnadsindustrin. Eftersom energisparinvesle-ringarna är importsnåla får sparplanen också en positiv inverkan på vårt lands handelsbalans.

Av civilutskoiiets behandling av den i december presenterade sparplanen

kan konstateras, atl det nu inte råder några delade meningar om hur regeringens ambitioner beträffande energisparandet skall bedömas. Civilulskottel skriver: "I prop. 1977/78:76 föresläs nu atl en avsevärt ökad ambitionsnivå läggs fast av riksdagen i frå:ga om åtgärder som främjar energihushållningen i befintlig bebyggelse." Della har sin belydelse i den debatt som ifrågasatt om den här proposilionen kommer alt medföra all olja eller elenergi sparas. Vårt land har försatts i en silualion där vi lill 70 % är beroende av importerad olja för vår energiförsöOning. Egenlligen är det ganska självklart all mot bakgrund av denna energipolitik - eller snarare brist på energipolitik - sparas i första hand olja när man sparar energi. En del av besparingarna som behandlas i den här propositionen avser eluppvärmda byggnader. Därigenom får vi en viss elenergibesparing. Med tanke på vad som gäller om utbytbarhet mellan olja och el, är det emellertid intressantare att konstatera, atl genom en ambitiösare energihushållning kan en totalt sett likvärdig oljeförbrukning kombineras med en lägre elenergiförbrukning. Därför bidrar den nu akluella proposilionen lill all energisparproposilionen från 1975 alltmer endasl har inlresse från antikvarisk synpunkt. De elprognoser som ligger till grund för 1975 års energipolitiska beslut och därmed också för beslutet om de 13 kärnkraflsreaklorerna är- för atl uttrycka sig försiktigt - inaktuella. 1975 års energipoliliska beslut byggde ju på en elenergiprognos på ca 159 TWh för år 1985. Senare prognoser, som bl. a. har fullt kapaciteisulnyujande inom induslrin som förutsättning, pekar på en förbrukning som snarare understiger än överstiger 120 TWh år 1985.

Jag skall nu beröra några av de frågor som tas upp i de socialdemokratiska reservationerna. Socialdemokraterna i utskottet är inte nu beredda att ta ställning till etl långsiktigt energisparprogram. Man påslår nu alt det inte finns tillräcklig grund för ett sådanl beslul. Samlidigl försöker man framstå som om man var intresserad av ett ambitiöst energisparande. Hur skall det kunna ske ulan att statsmakterna, genom att ange ell långsiktigt mål, lägger grunden till en målmedveten energihushållning?

Socialdemokraterna talar i reservationen i allmänna ordalag om "etl fortsalt planmässigt arbete för atl komplettera ett beslutsunderiag" och alt "precisera riktpunkter för energisparandet i bebyggelsen" samt "all göra en avvägning av den totala resursanvändningen inom energipolitiken". Det finns inte någon anledning att avvakta med beslut rörande samhällsekonomiskt motiverade investeringar. Dessa investeringar i kombination med energisparsiödels utformning leder också lill lägre hyror än vad som annars skulle ha blivit fallet. Men socialdemokraterna tycks endast vara intresserade av att utreda mera, remissbehandla, samordna, bereda osv.

I proposilionen anges alt fr. o. m. budgetåret 1979/80 kommer endasl bidrag och subventioner atl direkt belasta statsbudgeten. I regeringens direktiv till den s. k. energispardelegationen betonas alt "förslag om systemels tekniska uiformning måste utarbetas med utgångspunkt i kravet att systemet inte lar medföra en försämring i den enskildes möjligheter all på en smidigl .sätt få det stöd han är berättigad till". I finansutskollels yttrande över proposilionen sägs all "den föreslagna ändringen i formerna för finansie-

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

ringen av energisparåtgärderna saknar betydelse selt i etl realekonomiski sammanhang." Civilulskoltets majoritet tar stöd i des.sa citat. Därmed borde också frågan vara avförd som stridsfråga. Men de .socialdemokratiska reservanterna i ulskollel skriver all milt ultalande om förändrad finansieringsteknik är "ägnat alt undergräva tilltron lill statsmakternas vilja all främja investeringar i energisparsyfte". Opposilionen i civilulskottel menar tydligen att del verkar logiskt att samlidigl som regeringen presenterar en energisparplan som är unik i världen, så gör det ansvariga statsrådet uttalanden som är ägnade alt "undergräva tilltron" lill förslagel. Så handlar inleden nuvarande regeringen. Regeringen har i stället, som jag lidigare sade. klart sagt ifrån att det nya finansieringssystemet inte får medföra försämringar för den enskilde.

De i årets budget ursprungligen anslagna pengarna för energisparande tog slut redan i höstas. Tilläggsanslag har därför beviljats. Medvetenheten om betydelsen av att spara energi har alltså hittills visal sig vara myckel stor. Socialdemokraterna har kritiserat sparplanen för atl den inte innehåller tillräckligt med administrativa regleringar och obligatorier. Jag anser alt del är helt klart att de genomförandeålgärder som regeringen nu föreslår eller aviserar är fullt lillräckliga i energisparplanens inledningsskede. Följande ålgärder förOänar särskilt att nämnas:

Kommunal planläggning av energisparålgärder.

Teknisk rådgivning lill fastighetsägare från kommunerna.

Stöd till kommunerna för dessa insatser.

Differentiering av stödet med hänsyn till bl. a. skillnaden mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk kalkyl.

Besiktningen skall bli ell villkor för lån efter en övergångstid.

Att verkligen ålgärder enligt besiktning genomförs kan också bli villkor för slöd.

Förändring av hyres- och bränsleklausuler och införande av individuell målning och debitering.

Effekiivisering och förenkling av långivningen.

En delegalion för samordning och ulvärdering m. m. har inrätlals. Den skall samordna myndigheternas verksamhel och regeringskansliels arbele vad gäller ulbildning. resurstillgång och konjunkturanpa.ssning m. m.

Man kan påstå all delar av detta är förslag som inte kan genomföras omedelbart. Del är .sant. Vi redovisar en genomtänkt strategi som gör det möjligl all redan från böOan upprälthålla ett högt energisparande.

Del är också skäligen poänglöst alt ropa på regleringar, när del inte finns några resurser eller andra förutsättningar för att genomföra dem. Med vår strategi har vi möjlighet atl successivt anpas.sa styrmekanismerna. Regleringar kan föras inom de behövs och närdet finns förutsättningar föratt göra dem effektiva.

Av vad jag lidigare har sagt har del framgått att vi inte på något sätt kommer att slå oss till ro efter riksdagens beslut i dag. I reservationen i ulskottet har socialdemokraterna förutsatt atl tillsättningen av energispardelegationen inte medför att "det departementala ansvaret för ett kraftfullt

och målmedvetet agerande inte anses ha avlösts". Jag har funderat över om Nr 154

jag skall se detta uttalande som en komplimang. Även om socialdemokra- Fredaeen den

temas röstläge tonats ner betydligt från föregående års energihushållnings- 26 mai 1978

debalt via den socialdemokratiska partimotionen lill reservationen i utskot- _

tel, kanske jag ändå inte skall förvänta mig några artighelsbelygelser från Enersisnarnlan oppositionen. Hur som helst - delegationen kommer självfallet att arbeta i /-. ijpf]fj,/jo bebvs-nära samarbete med departementsledningen. Ordförande i delegationen ärju qelse m m också statssekreteraren i bostadsdepartementet. Det är med lätt hjärta som jag även fortsättningsvis tar på mig huvudansvaret för energihushållningen.

För all återgå lill del arbele som ligger framför oss vill jag nämna några exempel:

1. Energisparplanen skall fortlöpande anpassas till nya kunskaper och ändrade förutsättningar.

2. Två förslag till ändringar i byggnadsstadgan skall remissbehandlas. Förslagen avser viss vidgning av byggnadslovsplikten och krav på utseende av ansvarig arbetsledare för vissa icke byggnadslovsplikliga arbeten av betydelse från energihushållningssynpunkt.

3. Beslutanderätten i ärenden som berör energisparslödel skall delegeras från länsbostadsnämnderna till kommunerna.

4. 1 samband med ökningen av samhällets insatser på energisparområdet bör en längre gående differentiering av stödets användning införas.

Sammanfauningsvis kan sägas, alt även i fortsättningen kommer ener-gisparfrågorna atl la en slor del av regeringens tid i anspråk.

Jag vill avslutningsvis citera Olof Palmes inledande avsnitt från 1975 års energiproposition. Där heter det: "Åtgärder som syftar till atl dämpa

energiförbrukningen får inte ske i sådan takt och omfattning att det

medför sysselsättningssvårigheier, belalningsbalansproblem eller hindrar fortsatt ekonomisk utveckling och social uOämning."

Med detla utlalande som bakgrund vill jag slå fast alt energisparplanen medför bl. a. följande:

1. Ett ökat arbetskraftsbehov på mellan 20 000 och 30 000 personer.

2. En klart positiv effekt på bytesbalansen, eftersom oljeimporten kommer atl minska.

3. Resurser frigörs för en nyttigare användning i och med att det endast dröjer mellan tre och sex år efter avslutat tioårsprogram, innan de resur.ser som satsats på energisparande åtgärder betalas tillbaka i form av minskad energiförbrukning.

Efter all därutöver ha konstaterat atl ju lägre den enskildes inkomst är.
desto större andel tar energiförbrukningen av hans budgei, skulle jag vilja
säga: Åtgärdersom syftar till atl dämpa energiförbrukningen måsle vidtas i en
sådan takt och omfattning att de bidrar lill en ökad sysselsättning, förbättrar
handelsbalansen och främjar en fortsatl ekonomisk utveckling och social
uOämning. En jämförelse mellan detta uttalande och Olof Palmes ger
skillnaden mellan regeringens och socialdemokraternas hushållningspolilik i
ett nötskal. 43

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

BIRGITTA DAHL (s):

Herr talman! Den akuta oljekrisen 1973-1974 innebar kännbara påfrestningar för vårt land och de flesta andra länder. Vi dras fortfarande med svåra efterverkningar och anpassningsproblem till följd av den. Ändå vardetla bara en föraning om de långt fariigare och mer dramatiska situationer som kan drabba oss inom den närmaste tioårsperioden.

Men energikrisen blev också en hårdhänt och nyttig påminnelse om hur bråttom det är alt formulera en strategi för framtidens energiförsöOning. Vi måste utveckla ett system fören säker och billig försöOning av den energi som behövs föratt lillgodose viktiga mänskliga behov med minsta möjliga risker för hälsan och miljön. Vår förmåga att lösa denna uppgift blir avgörande för möjlighelerna atl försöOa världens snabbi växande befolkning och ge folken i tredje världen en chans lill utveckling till människovärdiga levnadsförhållanden. Men också för oss i de rika industriländerna är valet av elt energiförsöOningssyslem av avgörande betydelse för sysselsättningen, den fortsatta välfärdsutvecklingen och valel av framtidens samhälle.

Det är därför nödvändigi alt vi lär oss att på etl mer intelligent och ansvarsfullt sätt utnytOa den vikliga resurs för ulvecklingen av goda levnadsförhållanden som energin ulgör. De viktigaste insalser som kan genomföras härförärail öka sparsamheien och effektiviteten i energianvändningen samt all utveckla nya energikällor och säkrare och bättre metoder atl UtnytOa nu kända energikällor.

Detta ställer krav på att vi tar kunskap och förnuft samt den moderna teknikens och forskningens alla resurser i vår Oänst för alt lösa dessa problem. Det kräver en planmässig hushållning med gemensamma resurser. Det kräver solidaritet och samarbete, inie minst iniernaiionelli.

Socialdemokralin såg oljekrisen som en uppfordran lill handling. Genom 1975 års beslut blev vi först i väriden med alt svara på den ulmaning som oljekrisen innebar. 1975 års beslul var ett program för samordnade ålgärder i syfte atl fa bällre grepp om energiförsöOningen och samtidigt lägga fast huvuddragen i en övergripande energiplanering.

1975 års beslut var unikt också genom det säll på vilket del hade förberetts. Det föregicks av etl mycket omfattande utrednings- och remissarbete. Men dessutom deltog 10 000-tats människor i studiecirklar, föreningar, rådslag och den offentliga debatten i förberedelserna. Deras arbete påverkade direkt de beslut som riksdagen, efter förslag från den socialdemokraliska regeringen, fattade den 27 och den 28 maj 1975- nästan på dagen för tre år sedan.

Den första och viktigaste punkten i 1975 års beslut var ett program för all minska takten i den lidigare mycket snabba ökningen av energianvändningen. Under mottot "Dämpad ökning av energiförbrukningen" lade vid då fasl del hittills mesl ambitiösa målet i världen för förbrukningen av energi.

Men del är vikligl atl betona att beslutet, enligt vad som uttalades i propositionen, innebar "inledningen till en planmässig hushållning på energiområdet".

Del var med andra ord första steget i en energipolitik, som steg för steg

skulle utvecklas och förbättras i takt med att nya erfarenheter, ökade kunskaper och förändrade förulsättningar föir energiförsöOningen gjorde detta möjligt och nödvändigi. Detta gällde inte minst för hushållningen med energi.

Nästa beslul, som alliså borde utgå från en höjd ambitionsnivå, skulle tas 1978. Då borde man kunna, uttalades del, dra nytta av erfarenheterna av de 1975 beslutade åtgärderna för hushållning med energi - förutsatt atl en systematisk ulvärdering verkligen kom lill slånd i lid - samt av kunskaperna från de forsknings- och utredningsuppdrag som då lades ut, inte minsl av de uppdrag som gavs åt statens planverk och energisparkommiitén.

Ulvecklingen efter 1975 har visal:

1. De mål som ställdes upp är svåra att nå. Målet var en sänkning av energianvändningen ilokalbesiåndelmedO,9 %. Det våren förutsättning för att del totala hushållningsprogrammet skulle lyckas. Det målet har ännu inte nåtts. Elvy Olsson. Och de totalt minskade siffrorna för förbrukningen beror ju på nedgången i industriproduktionen. Det är av inlresse att då också lala om att energianvändningen per producerad vara har ökat p. g. a. ineffektiviteten i induslrin, inte minskat. Del framgår också av statistiken.

2. Det kommer att dröja innan vi har så goda kunskaper som vi skulle behöva om möjlighelerna att effektivt spara energi. Men redan nu bör det vara möjligt atl på basis av nya kunskaper och erfarenheter förbättra våra insatser för energihushållningen.

3. Den globala energiförsöOningssituationen är långt allvarligare än vad vi 1975 var medvetna om. Två faktorer har kommil all framstå som särskilt betydelsefulla.

Fördel första: u-ländernas behov av alt kraftigt öka sin energianvändning för atl fa en chans lill ulveckling. Med lanke på att majoriteten av världens folk bor i u-länderna innebär det all världens totala energiförbrukning måsle öka väsentligt under överskådlig tid, samtidigt som i-länderna måste minska sin energiförbrukning drastiskt.

För det andra: den utomordentligt svåra situationen lill följd av den ökade knappheten på olja. Risken för kontinuerliga prishöjningar och problem med oljetillförseln gör att vi måsle öka ansträngningarna att minska vårl oljeberoende.

Detla innebär, herr lalman, all vi nu måsle skärpa kraven på hushållning och effektivare användning av energin. Om detta råder del bred enighet. Del är också etl av de viktigaste resultaten av energikommissionens arbele.

1 del förslag lill nytt socialdemokratiskt program för energipolitiken som under våren varil ute på remiss ute i partiorganisationerna och som i höst skall fastställas av partikongressen lar vi åter igen fram hushållningen som den första och viktigaste punkten i programmei, under rubriken Skärpt hushållning. Den syn som präglar programförslaget anges på följande säll;

"Socialdemokralin vill främja en utveckling som bygger på allas räll till etl människovärdigt liv. Därför eftersträvar socialdemokratin en planerad hushållning med våra gemensamma tillgångar. Vår energiförsöOning bygger f n. i hög grad på icke förnyelsebara naturresurser. Därför vill vi styra

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

ulvecklingen så att återhållsamhet i energiförbrukningen främjas.

På kort sikl måste vi ha mer energi förden produklion som gördel möjligt för oss att minska orättvisor och avskaffa kvarvarande brister i välfärden.

På längre sikt är energianvändningens ökningstakt ytterst beroende av vilket slags samhälle vi vill ha. Vi kan medvetet välja alt utveckla samhället så att ökningslakten begränsas utan alt vi därför eftersätter det stora behov av energi som är nödvändigt för en effektiv produktion, vilket i sin tur är grunden för vår välfärd. Elt samhälle som satsar på fördjupad välfärd, social omsorg, sjukvård, ulbildning, kolleklivlrafik och kulturupplevelser, blir ett gou samhälle med hög livskvalitet och ell mindre energikrävande samhälle än det som främst uppmuntrar privatkonsumtion."

1 programmet och i den parlimolion som vi har väckt i riksdagen har vi också lagt fram en rad förslag för att tillgodose kravet på en skärpt energihushållning i bebyggelsen, i industrin och i transportsektorn. Del innebär ökad ekonomisk stimulans lill sparåtgärderna, och det innebär krav på översyn av administrationen av energisparslödel och på en ulvärdering av elTeklerna av de lidigare beslutade åtgärderna - del kravet har vi framfört många gånger, bl. a. genom förslaget om en försöksverksamhet i Norrbotten, som riksdagsmajorileten ständigt har avvisat. Del innebär krav på atl vi måste klarlägga vilka styrmedel som behövs och krav på ökad salsning på forskning om och utveckling av effektivare energianvändning.

Men kravet på hushållning med energi måsle också enligt vår mening påverka hela samhällsplaneringen. Det räcker inte med åtgärder i enskilda hus, anläggningar och trafikmedel. Hela samhällels utformning, bebyggelsestrukturerna, arbetsplatslokaliseringarna och trafikförsöOningen har avgörande betydelse för energiförbrukningen. Glest och planlöst utspridd bebyggelse, länga avstånd mellan bostäder och arbetsplatser och rekreationsområden med därav följande resavstånd leder till slöseri med energi. I ett medvetet program för energihushållning måste därför ingå alt man lar itu med frågan om hur man i den övergripande samhällsplaneringen kan främja en bällre hushållning med energin.

Det krav på samhällsplaneringen som behovet att förbättra energihushållningen ställer kan också ofta samspela med krav på andra angelägna åtgärder, t. ex.: Ombyggnad av byggnader för handikappanpassning, omvandling av lägenhetsbeståndet eller modernisering och sanering. Komplettering av bostadsområden för atl motverka segregation eller sanera splittrade bostadsmiljöer. Insatser på bred front för en bättre boendemiljö i enlighet med de förslag som vi presenterat i riksdagen. Åtgärder för en bättre arbetsmiljö -som i sin lur också ger möjligheter att lokalisera arbetsplatser i anslutning till bostadsområden. Förbättring av trafikförsöOningen, särskill kollektivtrafiken. Önskemålet att kunna spara rekreationsområden och orörd natur i nära anslutning till bostadsområdena. Behovet av exploateringsområden för bostadsbyggande och industriell verksamhet. Hushållning med de knappa ekonomiska resurser som nu är kommunernas största problem.

Mot den här bakgrunden ställer vi kravet alt del snarast bör utarbetas s. k. miljöpolitiska program för resurshushållningen, som kan samordnas med

bl. a. bostadsförsöOningsprogrammet. Det bör kunna medverka till atl kommunernas planering för bebyggelseuivecklingen inriklas på all samlidigl förbättra boendemiljön och skärpa hushållningen med energi för uppvärmning och transporter, med vatten och råvaror samt med etl effektivt utnynjande. av kommunernas redan giorda investeringar.

På många håll är det t. ex. möjligl atl planera kommande lokalisering av bostäder och arbetsplatser så, att man utnytOar byggnadsmark inom tätorten eller mellan tätortens centrum och bostadsområden en bit utanför centrum. Detta skulle leda till etl bättre ulnyujande av redan gjorda investeringar för vatten och avlopp, el, distribution och uppvärmning, vägar m. m. samt lill mindre slöseri med energi. Samtidigt skulle kommunernas kostnader för social omvårdnad, skolväsen m. m. bli lägre och barn och vuxnas resor till daghem, skolor och arbeisplalser förkortas. Sammanfallningsvis skulle della väsenlligl förbäUra kommunernas möjlighet att bygga ut viktig service och ge enskilda människor ett bättre liv.

I elt längre perspektiv bör det vara möjligt atl upprätta ett långsiktigt "nationellt miljöulvecklingsprogram", som utgår från såväl elt program för bebyggelseutvecklingen, inklusive de mål som kraven på energihushållningen och en god social miljö ställer, som kommunernas ekonomiska långtidsplanering, den regionala trafiksaneringen, länsplanen och den fysiska riksplaneringen. Del skulle ge oss hell andra och bättre instrument alt påverka samhällets utveckling än vad vi har i dag.

Vi har, herr talman, från kommunerna fått många reaktioner om att delta är verkligt angelägna behov, som vi bör ta ilu med. Vi kräver därför alt arbetet på att utarbeta ett sådanl program omedelbart kommer i gång.

Herr talman! De krav på samhällel och de enskilda som ett skärpt hushållningsprogram ställer är betydande. Det är därför mycket viktigt att de insalser som görs är väl planerade och avvägda i förhållande lill andra möjliga insatser i samhället. Det gäller inte minst kraven på att vi, i en tid när de ekonomiska resurserna är begränsade, noga bedömer vilken insats som pä sikt gör den största nyttan i förhållande till de resurser den tar i anspråk. Så länge som våra kunskaperom möjlighelerna att nå resulial av den vidlagna åigärden är sä begränsade som de i dag är, måsie vi också vara myckel försikliga med all överinieckna möjligheterna atl verkligen genomföra program som teoretiskt sett skulle kunna leda till myckel stora besparingar. Vi skall givetvis sälta målen, ambilionerna, högt. Men det vore farligt att i behovsprognoser och energiproduktionsplaner utgå ifrån alt hushållningsåtgärderna skall ge teoretiskt maximal effekt. På sådant säll framräknade planer - del är såda:ia som cenlern och Olle Alsén i DN excellerar i - skulle kunna försälla vårt land i en ytterst farlig situation, eftersom de inte kan garantera försöOningstrygghet.

Del är utomordentligt viktigt att hushållningsprogrammen utformas på elt ur fördelningssynpunkt rikligt sätt. Del är ett självklart rättvisekrav. Hushållningsåtgärder får inte drabba nödvändig konsumtion och svaga grupper i samhället. De bör i stället i första hand inriktas mol onödig och energikrävande lyxkonsumtion. Detta ställer också krav på politikens

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

inriklning inom andra samhällssektorer. En ekonomisk politik som den vi har i dag, som ökar klyftorna i samhället, är inte bara orättfärdig - den innebär också alt det energikrävande slöseriet i samhället ökar. Man kan inte begära att medborgarna skall acceptera de inskränkningar som en skärpt energihushållning kräver om somliga grupper tillåts fortsätta med och t. o. m. öka sin lyxkonsumtion genom medvetna åtgärder från en regering som samtidigt säger sig vilja främja energisparandet.

Det är, herr talman, mot bakgrunden av detla vårl program för skärpt hushållning med energin som vi har bedömt regeringens proposition Energisparplan för befintlig bebyggelse. Det är mol denna bakgrund som vi tvingas underkänna regeringens förslag, hell enkelt därför alt förslaget inte anvisar några nya eller effektiva metoder för alt skärpa energihushållningen.

Vi känner - det kan jag försäkra - ingen skadeglädje över att regeringen misslyckats även på detla område. Tvärtom. Frågan är alldeles för betydelsefull för all vi skulle kunna göra det.

Vi skulle med glädje stödja en proposition från regeringens sida, som verkligen hade ell sådant innehåll atl den kunde läggas lill grund för beslul om elt långsiktigl program för energihushållningen. Del är nu snart två år sedan Thorbjörn Fälldin lovade en sparplan som skulle minska vårl energibehov på etl dramatiskt sätt och göra kärnkraften onödig. Därefter har löftet om sparplanen upprepals gång på gång - men lidpunkten för dess framläggande har hela tiden skjutils framål under hänvisning lill pågående utrednings- och remissarbete. När del nu äntligen presenteras måsle vi konstatera alt där inte finns någon sparplan som kan lillgodose vare sig Thorbjörn Fälldins och centerns behov alt åtminstone på denna punkt kunna uppfylla sina salvelsefulla vallöften eller våra och många andras krav på ett program för skärpt hushållning med energi.

Den proposition som här presenterats kan inte ligga till grund för långsiktigl bindande beslul vad gäller resurser, inriklning av åtgärder eller bedömningen av det framlida energibehovet.

Låt mig sammanfallningsvis ge några exempel på de enligt vår mening mycket allvariiga bristerna i propositionen. På flera punkter kommer vår krilik all ytterligare preciseras av Arne Pettersson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson.

1. I propositionen finns ingen ulvärdering av effekterna av hittillsvarande
ålgärder. Enligt 1975 års beslul skulle en ulvärdering genomföras inför
beslutet i år. Men så har inte skett, trots våra upprepade påminnelser och
uppmaningar.

2. Där finns ingen redovisning av del nuvarande byggnadsbeståndets
kvalitet, trots dess stora betydelse för möjlighelerna atl uppnå resultat av
sparprogrammet. Elvy Olsson uttalade i riksdagsdebatten förra året, atl del
var angeläget all den utredning om byggnadsbeståndels kvalitet ur energi-
hushållningssynpunkl, som statens institut för byggnadsforskning genomför
och vars andra steg nyligen redovisades, skulle få ligga lill grund för både
energikommissionens och riksdagens beslut. Men ändå forcerades proposi-

tionen fram så alt man inte hann la hänsyn till dessa resultat.

3. Alla förslag om styrmedel avvisas trots den fullständigt bedövande
enighet som numera råder om atl styrmedel behövs för att garantera -jag
citerar ur propositionen - att "rätt åigärd vidtas i rätt byggnad i rätt tid och på
rält sätt". Detta är så mycket märkligare som de allernativ för avveckling av
kärnkraften, som redovisades i energikommissionen, kräver myckel hårda
styrmedel.

Jag vill fråga Elvy Olsson: Betyder detta atl man på denna punkt avhänder sig en av förutsättningarna för avveckling av kärnkraften och därmed kör över centerns representanter i energikommissionen?

4. Kunskaperna om tillgången på arbetskraft och andra resurser är otillräckligt redovisade.

5. Eventuella risker för hälsan och miljön lill följd av sparprogrammet behandlas inte trots atl t. ex. frågan om radonet, vars existens är känd sedan 20 år, blivit föremål för en myckel livlig debatl på andra håll.

Vi har haft upprepade och allvariiga diskussioner om delta i energikommissionen, och jag vel alt Elvy Olsson och jordbruksministern fåll en föredragning i ärendet. Vi har bl. a. kommit fram till att det är nödvändigt att utesluta vissa byggnader från ålgärder i energisparprogrammet av typ tätning på grund av risken för skador från radon. Varför har inte Elvy Olsson, som talar så myckel om fördelarna med sparprogrammet ur miljö- och hälsosynpunkt, över huvud taget diskuterat della?

6. Bedömningen av de ekonomiska fömtsätlningarna för etl genomfö
rande av sparplanen saknas helt, trots atl vi befinner oss i en svår och
långvarig ekonomisk och induslriell kris.

Enligt samstämmiga bedömningar från annal håll, som utförligt redovisats av energikommissionen och som refererats i den socialdemokraliska reservalionen vid finansulskotlets betänkande, kommer bristen på ekonomiskt utrymme för olika önskvärda reformer att vara elt mycket stort problem under 1980-lalet. De mycket stora investeringar som krävs för sparprogrammet konkurrerar med behovel av investeringar för induslrin, bostadsbyggandet och ulbyggnaden av den sociala omsorgen.

7. Den koppling lill finansfullmaklen och lill sysselsättningspolitiska kriterier för utbetalning av lån och bidrag som sker i propositionen är olämplig. Redan i vintras tvingades riksdagen ingripa mot regeringens sätt alt hanlera denna fråga. Nu får regeringen återigen bakläxa av både finansutskottet och civilutskottet med anledning av socialdemokratiska molioner. Riksdagen har klarl sagl ifrån alt en sådan koppling som föreslås i propositionen ej bör ske.

8. Stödet till fastighetsägare, som behöver lån och bidrag till energihushållande ålgärder, försämras när finansieringen inte längre skall ske över statsbudgeten.

9. Det kan starkt ifrågasättas om anslagsbeloppet, som här föreslås, i realiteten innebär någon ökning i förhållande till årels anslag.

Här vill jag särskilt peka på, vilket även utskottet giorl, all man inte alls beaktat kostnaderna för Oärrvärmeanläggningar, som ändå hittills tagit i

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

4 Riksdagens prolokoll 1977/78:154

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

anspråk 15 96 av utrymmet.

10. Propositionen innehåller inga krav på samhällsplanering och bebyggelsestruktur från energihushållningssynpunkt. Det förs inte ens en diskussion i frågan.

Dess värre avvisar också utskottsmajoriteten vårt förslag lill miljöpolitiskt program för resurshushållningen. Vi kan inte förstå denna negativa hållning. Jag vore tacksam om Elvy Olsson ville ge ett svar. Är del kanske därför att man obarmhärtigt skulle avslöja atl den politik som centerns kommunalmän bedriver inte alls slår i överensstämmelse med kravet på energihushållning?

Till alla dessa brister i underlaget kommer den uppseendeväckande form för beredning av propositionen som regeringen vall.

När vi förra året gång på gång krävde atl regeringen skulle redovisa den revolutionerande sparplan som Thorbjörn Fälldin utlovat i valrörelsen, så fick vi ständigt höra alt redovisningen måste dröja eftersom man måsle bearbeta de värdefulla remissvaren och planverkets preliminära rapport, eller bereda och utreda frågorna ytterligare, eller avvakta ytterligare underlagsmaterial från olika håll. Till slul tvingades Elvy Olsson lova Ingvar Carlsson alt vi skulle fö propositionen lill julläsning - och del fick vi.

Trots alla dessa uttalanden och hänvisningar till utredningar och beredningar kan vi nu konstatera följande.

Remissbehandling harej skett. Alla remissinstanser som varså värdefulla i april räknades plötsligt inte i november. Men delta säll alt nonchalera remissinsianserna stämmer väl med regeringens sätt atl bereda villkorspro-posilionen. Det verkar som om man nu är inne på samma väg när det gäller remissen av energikommissionens belänkande. I vaOe fall har inte kommunerna, som spelar så slor roll för energihushållningen, fått belänkandet på remiss ulan fått det via länsstyrelserna, och de har då i allmänhet fått två tre veckor på sig för atl utarbeta remissvar. Jag vill fråga om Elvy Olsson tycker alt det är bra att kommunerna inte har fått en rejäl chans att della i remissarbetet vad gäller energikommissionens belänkande.

Bosladsdeparlemenlet har avvisat det samråd med energikommissionen som dess hushållningsgrupp och ledamöter gång på gång begärde i höstas trots att energikommissionen enligt uttalande från regeringen skulle vara regeringens viktigaste organ för beredning av de energipoliliska besluten. Del giorde ell yiiersl egendomligl inlryck på oss i energikommissionen all vi inte kunde få någon som helsl information om vad som pågick i departementet trots atl del i slor ulslräckning rörde sig om samma utredningsarbete som dessutom ofta utfördes av samma experter. Jag vet inte hur man skall förklara det här. Kanske var det ytteriigare ett av de många försvarskrig som departementet tvingas utkämpa för att försvara sig mot Gösta Bohman. Men Elvy Olsson kanske kan redovisa skälen lill att del var nödvändigi atl hemlighålla detta för energikommissionen.

Regeringen kan inte heller själv ha hunnit sälla sig in i frågorna ordentligt, eftersom den promemoria som ligger till grund för propositionen är dagtecknad samma dag som proposilionen och rimligen inte ens kan ha

hunnit bli liist av regeringen.

För all i någon mån reparera de brister som finns i regeringens underlag lill de beslul som riksdagen nu skall falla, har fyra utskott här i riksdagen tvingats genomföra den beredning som borde ha skett i departementet. Vid de hearings som ägt rum har del framkommit en rad fakta från forskningsinstitutioner, myndigheter och organisationer, som ytteriigare understryker bristerna i proposilionen.

Man har t. ex. påtalat de mycket stora problemen att skaffa fram erforderiigt kapital alternativt risken för alt anspråken på kapital för sparprogrammet hotar andra angelägna mål. Likaså har bristen på styrmedel och på kunskap om effekten av de nuvarande insatserna och om byggnadsbeståndets kvalitet - med därav följande risker för atl sparprogrammet ej kan förverkligas - påtalats från alla håll. Den preliminära redovisningen ifrån statens institut för byggnadsforskning aniyder t. ex. att kvaliteten i småhus byggda före 1940 är betydligt bättre än man trott, vilket sannolikt minskar sparmöjligheterna med omkring 3,5 TWh per år. Vidare har man från många håll betonat just de krav som vi framhållit i vår moiion alt man måste slälla på samhällsplaneringen och bebyggelsestrukturen.

Som en sammanfattande karakteristik av experternas uppfattning vill jag citera vad planverkets chef Lennart Holm sade lill ulskottet:

"Vi läser ju propositionstexten, som så att säga den inledande akademiska avhandling, på vilken sedan det praktiska genomförandet skall byggas upp, medan några regler för hur det praktiska genomförandet skall gå till ju inte finns där."

Den samlade bild som här har framkommit har tydligen skrämt de borgerliga ledamöterna ordentligt. Detta har lelt lill alt finansutskottets majoritet har framhållit all huvudsyftet med propositionsförslaget är atl slå fasl en hög ambitionsnivå samt atl sparmålet inte bör formuleras så atl det kan ge inlryck av att ange exakt mätbara spareffekter. Civilulskoltets majoritet har vall alt ange etl annal sparmål än regeringen, nämligen 35 TWh omgivet av orden "ca" och "riktpunkt" - för alt markera att man inte vill binda sig vid någon siffra. I båda fallen har tydligen rädslan varit stor för att inte ens den av regeringen angivna undre gränsen för sparmålet skall kunna nås.

Vi har också noterat att de borgeriiga ledamöterna i civilulskottel och finansutskottet uppenbariigen har olika uppfattning om hur den i propositionen omtalade flexibiliteten i tid och rum bör tolkas. Finansutskottets majorilel anser atl ultalandel om flexibilitet bör tolkas så alt sparmålet ej med säkerhet kan uppnås under tioårsperioden på grund av dels osäkerheten i underiagei, dels det förhållandel alt energisparprogrammet inte under alla förhållanden får ha företräde till tillgängliga resurser. I polemik med finansutskottet framhållercivilutskottets majoritet att programmet även med flexibilitet i tillämpningen måsle fullföljas inom tioårsperioden.

Som en bekräftelse på att de invändningar vi framfört i motionen är riktiga har regeringen nu också efter det alt vår motion väcktes tillsatt en delegation med uppgift att genomföra en rad av de ulredningar som vi efterlyst. Vi har

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

självfallet inget emot atl dessa ulredningar kommer lill slånd. Men vi vill uttala tvivel om att denna delegation av statssekreterare, generaldirektörer och regeringsförhandlare kommeratt ha tid och möjlighel atl genomföra det prakliska arbele som det här är fråga om. Dessutom harbosladsstyrelsen fått i uppdrag att göra en ulvärdering av effekterna av sparåtgärderna och begärt resurser för alt klara uppdraget. Jag vill fråga Elvy Olsson: Kommer bostadsstyrelsen atl få resurser så att man klarar uppgiften?

Herr talman! Det var naturligtvis inte för att Ingvar Carisson skulle få sin julläsning i tid som den här propositionen har beretts på det sätt som har skett. Det kan inte finnas någon annan förklaring till de här metoderna all behandla en så viktig fråga än alt även del här spörsmålet har varit en bricka i förhandlingsspelet i regeringen samtidigt som man har varit angelägen om all försöka rädda Thorbjörn Fälldins skamfilade rykte genom alt presentera en proposition, som kan ge sken av all sparplanen från valrörelsen håller.

Men proposilionen avslöjar obarmhärtigt all Thorbjörn Fälldin hade fel.

Med det dåliga underiag som här redovisas framgår det mycket klart atl cenlern och regeringen inte förfogar över några magiska och för andra okända metoder att spara energi samt att det dessutom är ytterst osäkert om de i propositionen fastställda sparmålen - som i och för sig är lägre än de som Thorbjörn Fälldin lovade skulle klaras - kan uppnås. Den beredning som har skett i flera av riksdagens utskott har också visal alt hela planen är så osäker alt den absolut inte kan las som intäkt för att dra ned några energiprognoser för framliden.

Del framgår också med föredömlig tydlighet alt del är olja och inte el som sparas. Med tanke på allvaret i oljekrisen är det utomordentligt om vi kan minska vår oljeförbrukning. Det som oroar mig är att man inte kan vara säker på all del verkligen blir en netlobesparing av olja. Thorbjörn Fälldin sade ju i den beryktade debatten om kålrötter och palsiernackor att man skulle kunna använda den olja man spar till att producera el och därmed avskaffa kärnkraften. Och del är-det har vi konstaterat bl. a. genom energikommissionens undersökningar - oslridigl på del säliel alt en avveckling av kärnkraften enligt centerns modell skulle leda lill elt kraftigt ökat oljebehov. Om vi t. ex. skulle ersätta den elproduktion som de sex aggregat som i dag är i drift slår för med oljekondensverk skulle vi behöva öka vår oljeförbrukning med 25 %.

1 regeringsdeklarationen sägs del uttryckligen alt man bör undvika oljekondensproduklion av el, men Elvy Olsson har spätt på Thorbjörn Fälldins oroande uUalanden i siu anförande i dag. Del vore verkligen ur alla länkbara synpunkter ytterst olyckligt om någon kom på idén all ersätta kärnkraft med olja. Jag vill fråga Elvy Olsson om hon kan garantera atl den olja vi spar genom hushållning i bostäder inte skall användas för elproduktion.

Herr talman! Sedan regeringsskiftet har vi gång på gång krävt all den sparplan som Thorbjörn Fälldin skröt med i valrörelsen skulle redovisas för riksdagen. Det är ell självklart krav mot den speciella bakgrund hans löften under valrörelsen hade. Vi har nu kunnai konstatera att sparplanen inte

innehåller någonting som kan förbättra våra möjligheler atl spara energi. Det är för oss fullständigt obegripligl hur Elvy Olsson kan uttala sig som hon gör i propositionen:

"Genom det nu framtagna materialet är del enligt min mening möjligl atl avgöra dels vilka insatser som är mesl angelägna och riktiga atl genomföra, dels i vilken omfattning dessa insatser kan och bör genomföras. Det är nu möjligl alt ange mål för etl omfattande energisparprogram för byggnader avseende den kommande tioårsperioden." Den redovisning vi har fSlt i utskottet pekar ju i motsatt riktning.

Under de omsländigheler som nu har avslöjats anser vi därför, att avgörandet om en långsiktig sparplan bör ske samtidigt med det slörre energipoliliska beslul som skall fattas under det närmaste årel i enlighet med vad som avsågs 1975. Det skulle ge oss möjlighet all skaffa fram bällre underlag för beslutet, så atl vi får någon trygghet för alt målet verkligen kan nås. Det skulle också ge oss möjlighel alt göra en avvägning mellan olika energipolitiska ålgärder. Till dess bör naluriigtvis medel anvisas så alt del nuvarande sparprogrammet kan fortsättas.

Det är inte, herr lalman, ullryck för en hög ambitionsnivå all som regeringen nu vill göra kasta ul stora belopp på osäkra och okända projekt. Hög ambitionsnivå och ansvar visar man genom atl försl noga formulera målen, ange metoder och styrmedel och därefter anvisa de ekonomiska resurser som krävs för all genomföra programmet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga socialdemokraliska reservationer vid civilulskottels belänkande nr 31.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! I den proposition som ligger till grund för det betänkande vi nu behandlar och även i utskottels ställningstagande är ulgångspunkten, att man genom frivilliga insatser skall klara de mycket stora omställningar del är fråga om. Del råderen allmän enighet om behovet och nödvändigheten av all begränsa energiåtgången, men regeringen föriitar sig helt på generellt verkande styrmedel inom ramen fören oförändrad marknadsekonomi. Man gör det trots alt ingen med någon slörre säkerhet vel vad generella styrmedel som information, skatter, avgifter, subventioner och frivillighet leder till.

Från vänsterpartiet kommunisterna har vi i detta liksom i tidigare sammanhang framhållit, alt cenlral planering och selektiva styrmedel måste UtnyUjas i slor omfattning. Slatlig och kommunal planering samt lagstiftning och bestämda direktiv lill fastighetsägare och företag är nödvändiga åtgärder för en konsekvent hushållning med energi. Utskoltei noterar med instämmande i regeringsförslaget, alt de förslag som läggs fram syftar till alt erforderligt sparande skall nås i allt väsentligt utan obligatorier och med ell minimum av administrativa regleringar. Behovet av sådana åtgärder skall prövas efter en treårsperiod.

Utskottet noterar också atl det bara är vpk, som ställt några yrkanden som riktar sig mot propositionens utgångspunkt. Vi föreslår som bekant alt kommunerna skall åläggas konkret ansvar för genomförandet av energispar-

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

planen, atl de skall ges de styrmedel som är erforderliga för detta och atl sambandet mellan sparåtgärder och övrig samhällsbyggnad skall beaktas. Jag har svårt atl förstå utskottet då det säger, atl föreslaget ultalande inte skulle fylla någon uppgift. Det handlar ju här om den centrala frågan, de praktiska möjlighelerna all genomföra energisparplanen.

Jag vill, herr lalman, med anknytning till det som Birgitta Dahl sade framhålla, att del är lika förvånande att Birgitta Dahl uppehåller sig så myckel vid och är så kritisk mot all del icke anvisas styrmedel från regeringen. Ändå har socialdemokraterna lyckals undgå alt i en moiion påpeka detta och kräva sådana styrmedel. Jag upprepar att det bara är vänsterpartiet kommunisterna som i anslutning till proposilionen har lagit upp denna fråga.

Regeringens överväganden och förslag angående samhällsekonomiskt motiverade hushållningsinsatser och de faktiska förslagen för genomförande är mycket motsägelsefulla. Om man vill vara säker på atl inom de närmaste tio åren verkligen minska oljeberoendet i någon högre grad, räcker del inte alt inom uppvärmningsområdel bara salsa på information, rådgivning, bidrag och andra generella ålgärder för att senare, efter en treårsperiod, utvärdera resullalel och eventuellt lägga fram förslag till mera selektiva åtgärder.

Det finns redan i dag genom planverkets, energikommissionens och bostadsdepartementets utredningsarbete en omfattande kunskap om de stora möjligheterna till hushållning med främst olja i det befinlliga fastighetsbeståndet. Vad som nu krävs är en planmässig upprustning av värmeisolering samt uppvärmnings- och ventilationssystem genom utnytOande av selektiva åtgärder och förändringar i byggnadsstadgan och lagen om kommunal energiplanering. Både då del gäller hushållning och introduktion av nya energiformer är planmässighet och samhällelig styrning avgörande för resultatet. Överlåts ansvarel för olika hushållningsåigärder och för solvärme, vindkraft och biomassa lill marknadskrafterna och de privala förelagens intressen, kommer genomförandet av åtgärderna och utvecklingen atl försvåras, fördyras och ta orimligt lång tid.

Kommunerna bör inom ramen för en utvidgad kommunal energiplanering åläggas alt utarbeta konkreia värmeplaner, där val av uppvärmningsform och lämpliga åtgärder i syfte all minska energiålgången inom enskilda fastigheter definieras för olika kommundelar. Dessutom bör byggnadsstadgan snarast ändras så, att de lokala byggnadsnämnderna inom ramen för den här beskrivna kommunala energiplaneringen får möjlighet att efter inspektion av enskilda fastigheter förelägga ägaren att vidta nödvändiga ålgärder i syfte atl minska fastighetens energianvändning. Under förutsättning atl finansieringen ordnas genom stallig långivning på rimliga villkor, kan dessa krav inie anses vara mera långlgående än t. ex. den årliga obligatoriska bilbesiktningen eller obligatoriska krav på anslutning av fastigheter till ell kommunall VA-nät. I de fall de boende tillfälligt måsle flytta från fastigheten uppkommer emellertid sociala problem, som måsle beaktas i lagstiftningen och i kommunernas energiplanering.

Med detta syslem kan byggnadsnämnderna - efter några år av kompetensuppbyggnad och översiktlig planering- rikta de energibesparande åtgärderna

mot de objekt där insatsen ger bäsla resultat utifrån en lolaloplimering. Kommunen inspekterar alltså inte rimligen vaOe fastighet, ulan genom översiktsplanen och de lokala värmeplanerna definieras den del av fastig-helsbeståndet som kan förväntas ge bäst utbyte vid en insats av energisparande åtgärder. På detta sätt kan även genomförandelakten planeras i samråd med länsarbetsnämnden, med tanke på hänsynen till arbetsmarknaden, och genom kontakter med ansvariga statliga myndigheter fören samordning över hela landet.

Genomförandegraden blir med detla system betydligt högre än vad som maximalt kan förväntas bli fallel, om man i huvudsak föriitar sig på information samt frivillighet från fastighetsägarnas sida. Genomförandegraden är givetvis av central betydelse för möjlighelerna att någoriunda snart spara olja i avgörande kvantiteter.

Hittillsvarande låne- och bidragssystem bör snarast ändras. De energibesparande åtgärder inom fastighetsbeståndet som aktualiserats i energikommissionens betänkande är genomgående lönsamma redan vid dagens energipriser, varför den nuvarande bidragsgivningen bör ersällas av elt system, som helt baseras på statlig kreditgivning. De statliga bostadskredi-lerna bör utvidgas lill alt också omfatta investeringar för Oärrvärmesyslem och centrala solvärmecenlraler.

Vad som här sagts om kommunal energiplanering och hushållning inom det befintliga fastighetsbeståndet är tillämpligt på såväl bosiadsfastigheter som offentliga och privata lokaler, och det gäller också för småindustrins lokaler. Processindustriers och större tillverkningsindustriers energianvändning bör prövas enligt en särskild energikoncessionslagsliftning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vpk-motionen nr 1693.

Jag övergår nu till alt kommentera den andra vpk-motionen som behandlas i detta betänkande. Del är motionen 840, som föreslår en snabbutredning .som skapar underlag forell eventuellt beslut om förbud mot fortsatt installation av direklverkande elvärme.

Energins kvalitet är olika stor för olika energislag. För praktiskt bruk talar man om en indelning i extra prima, prima och sekunda energi. Till gruppen extra prima hör el- och rörelseenergi, lill prima bl. a. kemisk energi och kärnenergi, medan lågtemperaturvärme betecknas som sekunda.

För uppvärmning av bostäder och lokaler behövs just lågtemperaturvärme. Den samlade fastighetsuppvärmningen använder f n. omkring 40 % av netloenergiförbrukningen. Denna uppvärmning borde från kvalitetssynpunkt i första hand ske med spillvärme och solvärml vatten och i andra hand med prima energi, som ved, kol och olja.

Elektrisk uppvärmning av fastigheter innebär däremot i allmänhet en slösaktig användning av extra prima energi. Den marginella elproduktionen sker i vårt land i kärnkondenskraftverk och oljekondenskraftverk med verkningsgrader på 32 resp. 40 ",. Därefter används denna prima energi, elenergin, för framställning av lågtemperaturvärme med väldiga kvalitetsförluster som följd.

Energikommissionens majoritet har avvisat direkta restriktioner mol

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

elvärme - förmodligen för att främja elanvändning i syfte alt bredda underlaget för fortsatl utbyggnad av kärnkraften. Enligt vår uppfattning bör nytillkommande elvärme helt förbjudas i områden som lämpar sig för Oärrvärme - i enlighet med elvärmeutredningens förslag. Övrig nyinstallation av direkt verkande el värme bör antingen även den total förbjudas-och då givetvis med rimliga dispensmöjligheter-eller begränsas på annal lämpligt sätt.

Man kan t. ex. tänka sig ett mera rimligt nyUjande av el för uppvärmningsändamål genom användande av värmepumpar eller genom speciellt långtgående krav - ändringar i byggnadsstadgan - på isolering och värmeåtervinning i nyproducerade hus där elvärme installeras. Rält använd kan således el ibland vara en lämplig distributionsform. Man bör också ulreda möjlighelerna atl för fastigheter med befintlig direkverkande elvärme sätta ell tak för den årliga förbrukningen, någol som lätt kan kontrolleras hos distributören, så atl fastighetsägaren tvingas anpassa sin konsumtion genom åtgärdersom förbättrad värmereglering och ventilation, tätning av dörrar och fönster eller utnynjande av solvärml tappvarmvatten under sommarhalvåret.

Herr talman! När det gäller framtida valfrihet är varmvatienuppvärm-ningssystemen hell överlägsna den direklverkande elvärmen. Varmvatten-systemen kan i framtiden försöOas med spillvärme eller annan Oärrvärme och med solvärme eller lokala pannor.

Ulskollel har anfört att de frågor som tas upp i motionen övervägs i skilda sammanhang och anser därför inte att det finns anledning att nu tillstyrka motionen.

Jag vel också all frågan om ett evenluelll förbud mol installation av direklverkande elvärme övervägs i skilda sammanhang, men det gör inte förslaget i vår motion mindre aktuellt eller mindre angeläget. Vpk har lidigare molionerat om en utredning av denna fråga, och näringsulskotlel och civilutskottet liksom riksdagen ansåg då att motionärernas synpunkter i huvudsak skulle komma alt bli tillgodosedda i kommande utredningsarbete. När sedan elvärmeutredningen avgett sitt betänkande, visade det sig atl vårt förslag inte lillgodosetts. De snäva direktiven hade bundit utredaren så att han bara kunde behandla omkring 20 % av den förväntade marknaden. Belänkandet om restriktioner för uppvärmning med elradiatorer kunde därför inte läggas lill grund för en bedömning av mera omfattande elvärmerestriklioner. Den kompletterande utredning vi nu föreslår bör därför genomföras snarast. Jag yrkar bifall lill moiionen 840.

Del är inte möjligl alt se energisparandel i befintlig bebyggelse som något isolerat och skilt från annan samhällelig verksamhet. Vpk har pekat på nödvändigheten av ett samband med kommunala utbyggnadsplaner då det gäller bostäder, trafikleder, social service och akiiv induslrilokalisering. Här måsle en riklig samordning ske. Ell sådanl genomförande av en energisparplan skulle, som bl. a. statens planverk visat, kunna spara stora mängder energi i befintlig bebyggelse och samtidigt ge tiotusentals nya sysselsättningstillfällen åt bl. a. byggnadsarbetare. Det är viktigt att sådana insatser

samordnas mellan stat och kommun och alt man ställer lillräckliga resurser och styrmedel lill förfogande.

Bostadsbyggandets omfattning och inriktning har stor betydelse både beträffande energin och belräffande sysselsättningen. Den kraftiga nedgången i bostadsbyggnadet och i bostadssaneringen under senare år har inte medfört någon direkt energibesparing, eftersom det samtidigt skett en kraftig förskjutning mot småhusbyggande, som kräver mera energi både vid uppförande och i drift. Det är viktigt att bygga och att utforma vårt boende på etl energisnålt sätt. När det gäller energiförbrukningen är skillnaden nu slor mellan olika boendeformer och mellan låg- och höginkomsttagare.

De flesta hyresgäster i flerfamiljshus består av låginkomsthushåll, och de lever av nödtvång ett energisnålt liv. Där finns inget atl spara, ingel att pruta borl. Vi har från vpk i olika sammanhang framhållii hur vikligl del är all utveckla det bostadsbestånd med relativt sammanhållen bebyggelse och med stort inslag av flerfamiljshus som redan finns, så att det kan bjuda elt bra boendealternativ fördem som vill förändra och förbättra sin bostadsstandard. Lägenhelssammanslagningar, kompletteringar med gemenskapslokaler och service, bättre kolleklivlrafik, bättre barntillsyn, bättre utemiljöer osv. kan på sill sätt bli lika viktiga instrument för energipoliliken och för atl åstadkomma en ökad sysselsättning som exempelvis isolering av väggar och intrimning av värmesystem.

Många befintliga småhusområden som inte naturiigt ingår i viss sammanhållen bebyggelse kan förtätas eller fogas in i sådan bebyggelse. All byggnation måste enligt vår mening inriklas på atl skapa sammanhållna och rimligl täta bebyggelsgrupper med bra egenskaper i fråga om service och förvaltningsformer. Etl energisnålt boende måsle vara elt boende i sammanhållna grupper med ett stort inslag av kollektiva nyltigheler, god service och bra kollektiva kommunikationer med omvärlden. Det måste vara fråga om ett slorl inslag av fierfamiljshus, delvis i nya, friare former och blandade med småhus, en ny form av kollektivhus och ett inslag av väl integrerade lokaler för daghem, skola, gemenskap, vuxenstudier osv. Alltsammans måste byggas i nära kontakt med arbetsplatser - dels för resornas skull, dels för alt man skall kunna dubbelutnyuja fritidslokaler, restauranger och andra anordningar.

Del är angeläget att kommunerna engageras för genomförandet av en energisparplan. Men denna måste då innefatta bl. a. en kommunal inventering av byggnadsbeståndet och elt upprättande av en åtgärdskatalog med olika energibesparande åtgärder, där kommunala organ har ansvaret för genomförandet. Det är en viktig samhällelig angelägenhet att systematiskt nedbringa energianvändningen inom bostadsbeståndet och den övriga bebyggelsen. Därför är det nödvändigt all samhällel ställer de erforderliga resurserna och styrmedlen lill förfogande så som vänsterpartiet kommunisterna har föreslagil.

Herr lalman! Jag ber alt få yrka bifall till motionerna 1693 och 840.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154 Bostadsministern ELVY OLSSON:

Fredagen den ''' talman! Jag kan till att böOa med konstatera att Birgitta Dahl i sitt

26 maj 1978 anförande upprepade en mängd obestyrkta påståenden. Några av dessa

_____________ länkerjag la upp.

Energisparplan Påståendet att tidigare erfarenheter av energisparande åtgärder inie har

för beftntlis bebvs- ''''"derats är felakligl. I departementspromemorian, som ju bifogats
gelse m m propositionen, redovisas erfarenheterna av vaOe energibesparingsåtgärd.

Dessutom redovisas i en särskild bilaga till propositionen dels de hittills vunna erfarenheterna av energisparslödel beträffande bostäder, dels en hel rad exempel på genomförda energisparprojekt. De slulsatser som dras i den promemorian har ju också etl brett stöd bland landets främsta experter på detta område. Jag vill också undersiryka att finansutskottet skriver i sitt yttrande att först med utgångspunkt i eu långsiktigt mål "blirdel möjligt att utbilda och rekrytera arbetskraft, bygga upp materialproduktion och utveckla ny teknik". En sådan satsning kommer inte lill slånd, om inte slatsmakterna beslutar sig för en långsiktig polilisk inriktning.

Socialdemokraterna anklagar oss också för att vi vid hanterandet av energisparslödel medvetet låter pengar rinna ut utan att veta vad det blir för effekt. Detta är naturligtvis hell felakligl, men del är riktigt att styrmedlen än så länge inte är utvecklade lill högsta effekt. Därför har också regeringen föreslagit att programmet successivt skall upptrappas.

Man kan undra över vart socialdemokraterna egentligen vill komma. Under socialdemokraternas lid i regeringsställning infördes ju ett system, som i huvudsak innebar möjligheter till stöd för de åtgärder som också i dag far slöd. Socialdemokraterna har ju själva sagt att de mera detaljerade utvärderingarna av stödet inte skulle kunna böOa förrän 1978. Hävdar man nu all vad man själv införde innebären oacceptabelt slösande med medel? Vad vill man egentligen, vill man stoppa energisparverksamheten, trots de vackra ord som Birgitta Dahl ibland infiikar om hur angeläget det är''

Sedan till frågan om radongasen. Vi har ju i departementspromemorian ganska ingående diskuleral de hygieniska frågorna, och Birgitta Dahl känner naturligtvis till att koncentrationen av radongas inomhus är beroende av vilket material som ingår i byggnaden och av ventilationens effektivitet. Men del är klart atl ventilationen kommer att minska om man tätar. Men i departementspromemorian framhålls att det är viktigt att klargöra vilket minimivärde på luftomsättningen vi kan acceptera.

Det är riktigt som Birgitta Dahl sade, alt jordbruksministern och jag har informerats om radongasfrågorna, och i det mötet deltog företrädare för planverket, byggforskningsrådet och strålskyddsinslilulel. Jag kan också upplysa om alt byggforskningsrådel kommer atl arrangera elt seminarium i böOan av juni, där man lar upp just problemet med radon i byggnader.

Jag tycker därför jag kan kan säga alt problemet med radongas i byggnader, som naturligtvis är elt problem, är under kontroll och sakkunnig uppsikt.

Jag vill samtidigt framhålla att radongasproblemet inte påverkar sparpla
nen. Dels är avsöndringen av radongas i huvudsak förknippad med några få
58 byggnadsmaterial, varför det är endasl en del av byggnadsbeståndet som

berörs. Dels innebär de lälningsåtgärdersom redovisas i departmentsprome-morian inte att husen blir helt täta, ulan man har i promemorian siktat på atl för slörre delen av byggnadsbeståndet uppnå de nybyggnadskrav som vi har i dag, dvs. en halv luftomsättning per timme.

Det talas också om osäkerhet i det underlagsmaterial som vi har. Birgitta Dahl har hänvisat till byggforskningsinstitutets undersökning av en del byggnader. Det ärden nuvarande regeringen som gett insituiet uppdraget att göra den studien, och det ärett första försök att få en samlad bild av Sveriges byggnadsbestånd från energisynpunkt. De resultat som kommer att redovisas från undersökningen emotser jag verkligen med allra största inlresse. Men det som Birgitta Dahl hänvisar till är en delrapport med preliminära resultat från institutets projekt.

I en promemoria i anslutning till rapporten anför insituiet: "Resultatet från ovannämnda undersökning bekräftar på många punkter de antaganden om husbeståndets egenskaper som synes ha legat lill grund för propositionens bedömningar." Därefter gör byggforskningsinstitutet en genomgång av de skillnader som preliminärt föreligger mellan resultaten från deras undersökningar och underlaget i propositionen. Utan att närmare gå in på tekniska detaljer, Birgitta Dahl, vill jag bara konstatera att om institutets preliminära resultat är korrekta innebär dessa all sparplanens mål kommer att uppnås.

Avslutningsvis skulle jag vilja konstatera atl Birgitta Dahl inte lyckas presentera något av socialdemokraternas alternativ, som hon påstår finns. Var finns då de konkreta alternativen? Om nu proposilionen ärså urusel som Birgitta Dahl säger borde det vara lätt att kunna ge förslag till förbättringar. Och lid har socialdemokraterna haft på sig. Propositionen framlades i december, och på det sättet blev det en lång motionslid. Sedan har också ulskottet tagit god tid på sig. Det har ändå inte kommit några förslag från socialdemokraterna. Men nu, när Birgitta Dahl ändå sade all det fanns förslag, kanske de kommer fram i fortsättningen. Birgitta Dahl kanske inte hann med dem i sitt inledningsanförande.

Tore Claeson log upp frågan om direkl-el. Jag kan ansluta mig till mycket av det han sade. Det är mycket bättre för människor om vi har t. ex. ett vattenburet system så att vi inte är bundna i framtiden av direkl-el. Energiministern har låtit göra en utredning, och jag har gett planverket i uppdrag att utreda delar av detta problem. Jag förväntar mig resultat under sommaren, och efter del kan vi. som jag tror, också presentera förslag för riksdagen.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Under delta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr talman! De tre minuter som jag nu har lill mill förfogande ger naluriiglvis inie ulrymme för all utförligt la upp alla de frågor som Elvy Olsson har lalat om.

Låt mig inleda med att konstalera att Elvy Olsson -och jag kan förslå varför

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

-undvek alt svara på en lång rad av de frågor jag slällde. Men jag hoppas alt Elvy Olsson ulnyujar näsla inlägg till att faktiskt svara på frågorna.

Närdet gäller radonproblemet hjälper det ju inte att referera till att det står om det i promemorian. Jag vill konstatera att Elvy Olsson tydligen inie har tyckt att del har varit så viktigt all det funnits anledning att diskutera det i hennes egen framslällning i propositionen. Det är inte heller så, som Elvy Olsson säger, atl de här lätningsåtgärderna är ofarliga därigenom atl de i princip leder lill samma luftväxling som i de hus som nu byggs, därför att ide hus som nu byggs används inte material av det slagsom är speciell t farligt. Av de redovisningar vi fäll i energikommissionen har klart framgått att det finns hus som över huvud taget måste undanlas från tätning därför att dessa problem är så stora. Elvy Olssons svar var alltså här sakligt felaktigt.

Däremoi är del rikligl att problemen inte i väsentlig grad påverkar den totala effekten av sparplanen. Men det är allvarliga problem ur hälsosynpunkt. Del finns ett anlal hus där risken för alt fä cancer är en på 250. Även om dessa hus är få - några tusen - så måste problemen behandlas med allvar därför att de kvalitativt sett är oerhört allvariiga.

SlB:s undersökning var inte något som man ulan vidare kan vifta bort med att del är preliminära resultat osv. Det har ytterligare kommit fram i radioprogram m.m., där fö. statssekreteraren i bostadsdepartementet medverkade, att det totalt rör sig om skillnader på upp till 10 % per år av sparmöjligheterna eller, om man vill uppnå samma sparmål, en kostnadsökning på 10 miljarder, om de här uppgifterna är riktiga, vilket bekräftades av andra medverkande i radioprogrammet häromdagen, bl. a. Lennart Holm.

Elvy Olsson frågar vart vi vill komma och vad vi har för konkreia förslag att framlägga. Poängen i det hela ärju att genom atl regeringen har underlåtit alt skaffa fram det underlagsmaterial som behövs och bl. a. inte tagit chansen att göra den undersökning i Norrbotten som vi föreslår, så finns det inte underlag i dag för att presentera konkreta program. Därför kan vi inte göra det. Därför kan regeringen heller inte begära att riksdagen nu skall ta elt långsiktigt program. Därför har vi krävt att del underiagei snarast skall skaffas fram och det långsiktiga beslutet skjutas på framtiden.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Bostadsministern Elvy Olsson vitsordade-om jag hörde rätt -all del är rikligt atl styrmedlen ännu inie är lillräckliga på det område som vi nu diskuterar. Från vårt håll har vi just velat peka på viklen av alt redan från böOan ha sådana styrmedel när man tar itu med etl i fråga om lid och pengar så omfattande program som det här gäller.

Del är, som vi har påpekat, en viklig samhällelig angelägenhet att systematiskt nedbringa energianvändningen på della område. Del är därför nödvändigi att samhället fastställer elt sparmål och att samhället också ställer de resurser till förfogande som behövs för atl genomföra ett sådanl här åtgärdsprogram. Det innebär alt initiativen och genomförandet av de faktiska åtgärderna inte kan överlåtas till ägarna av fastigheterna. Del handlar om förbrukning av en samhällelig resurs. Det måste därför ankomma på de

samhälleliga organen att ta huvudansvaret för hur planen genomförs. Styrmedlen spelar alltså en myckel stor roll. Om enskilda fiistigheisägare beslutar om energisparande åtgärder innebär del en styrning av ålgärder som kanske långsiktigt är lönsamma för fastighetsägaren, men det garanterar inte alt det är de lämpligaste åtgärderna ur energisparsynvinkel som vidtas.

Sedan till frågan om installation av direklverkande elvärme. Elvy Olsson säger att hon har låtit göra undersökningar i frågan. Del är väl bra, men jag förslår fortfarande inte varför ulskollel inte skulle ha kunnat föreslå riksdagen all bifalla det konkreia yrkandel i motionen, där vi säger att bostadsdepartementet eller någol annal organ bör ges i uppdrag att snabbt genomföra de kompletterande ulredningar som behövs föratt skapa underlag för ett eventuellt beslut om totalförbud mot forlsalt installation av direklverkande elvärme eller restriktioner som i motsvarande grad begränsar den totala elvärmeanvändningen.

Trots det besked som Elvy Olsson gav härom alt undersökningar pågår och trots utskottets besked, alt frågan följs med uppmärksamhet, tyckerjag au del, mol bakgrund av belydel.sen och nödvändigheten av alt åstadkomma någonting här, hade varit på sin plats atl bifalla moiionen.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Först några ord om radonfaran.

Jag vill säga till Birgitta Dahl attjag verkligen inte viftar bort radonfaran. Vi ser naluriigtvis allvarligt på denna fråga, som vi följer i departementet, men den påverkar inte genomförandet av sparplanen, och det är ju den vi debatterar i dag.

Sedan till Birgitta Dahls påstående alt vi inte bör fatta långsiktiga beslul när en Ulvärdering av tidigare insalser saknas. Jag har redan sagt atl det finns en sådan i sparplanen.

Men jag kan väl villigt medge au vi har måst arbeia under tidspress. Den lidigare socialdemokraliska regeringen tog drygi 18 månader pä sig mellan den tid då den presenterade den förra energipropositionen och den lidpunkt då planverket - i augusti året därpå i valrörelsen - fick i uppdrag alt utreda besparingsmöjligheterna i befintlig bebyggelse. Direktiven till det uppdraget begränsades dessutom av att det endast skulle avse åtgärder som skulle kunna vidtas i samband med ombyggnad.

Man kan jämföra den tid som den förra regeringen behövde föratt besluta sig förom den eventuellt skulle ge planverket elt uppdrag eller ej med den tid som den nuvarande regeringen har haft på sig för arbetet med att skapa två framåtsyftande, långtgående proposilioner på energisparområdet.

Jag lyssnade på Birgitta Dahls lal om regeringens påstådda försummelse alt utvärdera energisparandet. Jag vill då erinra om varför Olof Palme vid 1975 års energipolitiska beslut i riksdagen argumenterade for atl ett nytt beslut skulle fallas år 1978. Del berodde på alt "år 1978 bör resultaten av de besparingsåtgärder som nu föreslås kunna böOa avläsas".

Min fråga mot bakgrund av vad Olof Palme då sade och de invändningar som nu reses mot den här propositionen är: Var det alliså socialdemokra-

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

lernas mening alt vi inte heller nu skulle ha lagt fram någol förslag till ett verkligt program förenergisparande? Varavsikten-och jag lycker fakliskt att myckel lyder på det -att man inte skulle ha lagt fram förslag om att utreda någol mera?

Birgitla Dahl sade all vi inie diskuterar styrmedel i proposilionen. Jag förstår all denna missuppfatlning måsie bero på all Birgilia Dahl inte lyssnade på milt inledningsanförande. Därför tillåter jag mig att upprepa vad jag sade om delta och vad det var som vi nu skulle arbeia med:

"Kommunal planläggning av energisparålgärder.

Teknisk rådgivning lill fastighetsägare från kommunerna.

Stöd lill kommunerna för dessa insatser.

Differentiering av stödet med hänsyn till bl. a. skillnaden mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk kalkyl.

Besiktningen skall bli etl villkor för lån efter en övergångstid.

Atl verkligen ålgärder enligt besiktning genomförs kan också bli villkor för slöd.

Förändring av hyres- och bränsleklausuler och införande av individuell mätning och debitering.

Effekiivisering och förenkling av långivningen.

En delegation för samordning och ulvärdering m. m. har inrättats. Den skall samordna myndigheternas verksamhel och regeringskansliets arbete vad gäller utbildning, resurstillgång och konjunkturanpassning m. m."

Om jag förstod Birgitta Dahl rätt ansåg hon att den här sparplanen inte skulle innebära någon lägre elenergiförbrukning; det är endasl olja man spar. Men genom en ambitiös energihushållning kan ju en totalt selt likvärdig oljeförbrukning kombineras med en lägre elenergiförbrukning - det är en självklarhet. Jag kanske skall påminna om vad förre industriministern Rune Johansson sade vid 1975 års energibeslut, nämligen alt fördelningen mellan el- och bränslekonsumtion kan variera. 1 energisparprognoserna räknades det då med en s. k. spontan övergång från bränsle till el, och det ansågs särskilt gälla vid fortsatt kärnkraftsutbyggnad.

Den här omtalade spontaniteten är någonting som naluriiglvis inte uppstår utan en viss yttre påverkan. Men samhällel, Birgitta Dahl, är ju inte förhindrat att påverka val av energiform. Vi kan också verka för att både bränsleförbrukning och elförbrukning hålls lillbaka genom att vi bedriver en målmedveten hushållningspolitik.

Sedan bara etl par ord om möjlighelerna att klara arbetskraftsbehovet. Del är faktiskt så, Birgitta Dahl, alt arbetsmarknadsutskottet i ett enhälligt yttrande säger;

"Enligt ulskottels uppfattning bör det inte vara några större svårigheter att lillgodose behovel av byggnadsarbetare med den nivå energisparplanen beräknas få de närmaste åren."

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr talman! Elvy Olsson tycks inte rikligt ha kopplat om från oppositionsrollen till regeringsrollen. Härärdet faktiskt vi som frågaroch regeringen

som skall vara så god atl svara. Jag vill upprepa ett antal frågor som jag inte har fått svar på.

1. När man nu avvisar styrmedel som går över frivilliglinjen, belyder det atl
m.m avhänder sig den förutsättning för alt avveckla kärnkraften som
centerns ledamöter i energikommissionen har bundit sig vid och som också
naturligtvis aren förutsättning föran Thorbjörn Fälldins löften skall hållas?
Det står myckel tydligt i energikommissionens betänkande att för avveckling
av kärnkraften krävs administrativa styrmedel som går uiöver frivilliglin
jen.

2. Varför är regeringen och Elvy Olsson så ointresserade av att diskutera vårt förslag om ell miljöpolitiskt program för resurshushållning och bebyggelsestrukturens betydelse?

3. Vilka var skälen till hemlighetsmakeriet mol energikommissionen?

4. Kommer bostadsstyrelsen alt få de resurser som den begärt och behöver för alt kunna genomföra sin utvärdering?

5. Och detla är myckel viktigt: Kommer regeringen att stå fasl vid vad som sägs i regeringsdeklarationen, att elproduktionen i oljekondensanläggningar så långt som möjligt skall begränsas? Kan Elvy Olsson garantera - det är specielll nödvändigi au 12 ett svar pä denna fråga efter vad Elvy Olsson nu har sagt - all man inte använder den olja som man sparar genom del här sparprogrammet till alt producera elektricitet? Alla utom centern är överens om att det vore myckel olyckligt och all vi snarasl bör sikla lill atl gå över lill el för att spara olja än till att göra motsatsen.

Sedan vill jag bara säga följande. Jag kan inte förstå hur Elvy Olsson kan påstå alt radonproblemet saknar betydelse för sparprogrammet. Det är rikligt alt del inte påverkar siffrorna särskill myckel, men nog måsle det väl påverka ens sätt alt genomföra sparprogrammet. Delta är etl typiskt exempel på hur ointresserade ni är av mål, metoder, styrmedel och det prakliska genomförandel. Ni vill bara slänga ul en siffra som kan ge sken av att Thorbjörn Fälldin hade rätt.

Till slut: Del är naturligt atl ta elt första beslut om en sparplan utan alt ha alla metoder klara, såsom vi måste göra 1975 föratt överhuvud taget komma i gång. Men har man ingel nytt att komma med skall man inte göra som ni nu har gjort, dvs. ge sken av atl del är något nytl och föreslå oss att fatta vittgående beslut för lång lid framål på lösa boliner. Då skall man i stället förlänga det befintliga programmei till dess alt man har något nytl att komma med. Vår avsikt var också att de här besluten skulle tas samtidigt med andra energipolitiska beslut - inte separat.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herrlalman! Jag kan faktiskt inte, Birgilia Dahl, för iredje gången slå häri lalarstolen och upprepa vad jag redan sagt om de ytterligare styrmedel som vi skallarbeta med. Jag vill bara säga attjag finner det ytterst angeläget alt vi får ytterligare styrmedel, men del är inte särskill bra alt ta till dem just nu när resurser härför inte finns. Men det är för att ordna de resurserna och för alt ordna ett program som vi har tillsatt den nämnda delegationen i bostadsde-

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

parlemenlet. Jag vill verkligen avliva talet om att jag avvisar styrmedel.

Birgitta Dahl frågade om bosladsstyrelsen skall fa medel. Ja, naturligtvis skall man få medel för den undersökning och den utvärdering som bosladsstyrelsen skall göra tillsammans med planverket. Det är naturligtvis etl villkor föran man skall kunna utföra arbetet. Denna utvärdering kommer vi att fästa stort avseende vid.

Sedan påstod Birgitta Dahl att del skulle vara bristande kontakt mellan energikommissionen och departementet. Jag kan naturligtvis inte här närmare gå in på de arbetstekniska detaljerna, men låt mig bara konstatera det faktum att det är en god överensstämmelse mellan propositionens underlag och energikommissionens underlag. Elt ytterligare belägg föratt vi är överens är alt vi har en fast grund för propositionen.

Birgitta Dahl återkom också till bostadsforskningsinstitutets undersökning och återgav vissa uttalanden. Elt radioprogram kan vi inte stå här i kammaren och diskutera, men jag konstaterar att både planverkets generaldirektör och statssekreteraren i bostadsdepartementet klargjorde alt de uppgifter om bosiadsfördyringar som Birgitla Dahl återgav var felaktiga. Jag vill poänglera all de inte heller återfinns i institutets undersökningsrapport.

Birgitta Dahl talade vidare om behovet av att integrera olika åtgärder för energihushållningen. Att det är nödvändigi häller jag naluriiglvis med om. och del har vi också anfört i proposilionen. Men i dag har vi att diskutera och ta ställning till frågan om energihushållning just i byggnader.

Tore Claeson tog också upp frågan om energiförbrukningen i småhus. De bostadshus som vi byggeri dag skall uppföras enligt de nya bestämmelser om energihushållning som finns i supplement lill Svensk byggnorm. Den genomsnittliga årliga nettoförbrukningen av energi blir enligt den nya normen lika stor eller-om vi sä vill -lika liten i småhus och fierbosladshus, vilkaju också skall uppföras enligt dessa bestämmelser. Detäremellertid inte ovanligt att småhus har större bostadsyta än lägenheter i nerbostadshus, och då blir naturligtvis energiförbrukningen per bostad större i småhus än i nerbostadshus. Jag vill dock påminna om att den högsta godtagbara byggnadskostnaden för beviljande av lån till småhus sänks från 200 000 lill 190 000 kr. närdet gäller byggnadslov som söks fr. o. m. den I januari 1980.1 propositionen om ansvarsfördelningen inom bostadsförsöOningen sades att utformningen av hus,som är lämpliga från energihushållningssynpunkt, bör få en gynnsammare behandling i lånesammanhang. Vidare sägs i propositionen alt belåningen av småhus bör anpassas så atl den gynnar byggande av- mindre småhus.

När Birgitta Dahl talar sä vackert om energihushållning men samtidigt har så mycket att invända mot de åtgärder vi vill vidta far man uppfattningen atl hon inte riktigt vel vilket ben hon skall slå på när del gäller frågan om energihushållningen.

Jag har i dag verkligen lyssnat till Birgitta Dahl för att försöka fa klart för mig vilken linje man vill följa. Men tydligen är det så atl man har nera linjer.

I den socialdemokratiska motionen säger man dels alt underlag för bättre

teknisk och ekonomisk bedömning saknas i propositionen och att den därför lika gärna hade kunnat läggas fram ett år tidigare, dels atl propositionen berör en fråga av slor ekonomisk och arbelsmarknadsmässig betydelse och att därför remissynpunkter borde ha inhämtats, vilket alltså innebär atl proposilionen har presenterats för lidigt. Det är iråkigl alt vi inte kan få någon klarhet i vad socialdemokraterna önskar och vilken linje de har.

Birgitta Dahl har nera gånger sagl all man inte kunnat ta ställning till proposilionen, eftersom någon ulvärdering av besparingsåtgärderna inte har gjorts. Som jag tidigare påpekat har regeringen presenterat omfattande analyser lill grund för våra förslag. Föratt återgå till Olof Palme sade ju han alt det var först år 1978 som man skulle kunna böOa avläsa resultat av besparingsåtgärder.

Jag lycker alltså att det är en ganska stor förvirring i de socialdemokraliska leden. Tydligen har man inte alls några linjer för hur vi skall klara den, som Birgitta Dahl i andra sammanhang säger, angelägna uppgiften alt hushålla med resurser.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Förste vice talmannen anmälde att Birgilia Dahl och Tore Claeson anhållil all lill protokollet fa antecknat alt de inte ägde rält lill ytterligare repliker.

KJELL MATTSSON (c):

Herr talman! Till civilutskoiiets betänkande om förslagel lill energisparplan m. m. har fogats en rad reservalioner och elt särskill yiirande, som jag vill kommentera från utskottets utgångspunkter. Innanjaggårin på detla vill jag dock göra en kommentar till Birgitta Dahls första inlägg.

När jag lyssnade fann jag att det som inledningsvis sades var myckel bra. Jag tänkte atl en del av de reservationer som socialdemokraterna hade fogat lill betänkandet måste vara felaktiga eller överflödiga. Men när Birgitla Dahl kom litet längre fram i den mera salvelsefulla delen av sitt anförande återkom balansen; å ena sidan ville hon göra mera långlgående deklarationer om hur angelägna, nödvändiga och viktiga energisparåtgärder är, men sedan räknade hon å andra sidan upp en förfärande mängd av invändningar mol samma ålgärder.

Av socialdemokraternas agerande i utskottet går det inte att dra någon slutsats om vilken linje de tänker följa. Inom utskottet har vi i alla fall nått enighet på vissa punkter, och vi är eniga i de grundläggande värderingarna -det vill jag gärna betona. Vi har också skrivit in delta i vårt belänkande. Ur proposilionen har vi citerat att det finns skäl aU vidta "ytteriigare omfattande åtgärder" för energibesparing i befintlig bebyggelse. Men när man sedan, som jag nyss sade, kommer till preciseringar vacklar socialdemokraterna. I reservationerna intar de t. o. m. en mer vacklande hållning än de redovisal i sin partimotion, och del vill inte säga litet.

Socialdemokraternas nej till programullalanden och målsättningar innebär i praktiken alt de är nöjda med 1975 års energipoliliska beslul i den delen. 1975 års beslul innebar emellertid ingenting alls i fråga om målsättningar. Det finns bara elt allmänt resonemang bakom energibalanserna - etl resonemang

5 Riksdagens prolokoll 1977/78:154

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befntlig bebyggelse, m. m.

om atl den totala energiförbrukningen för bostäder, såväl nya som befintliga, beräknades sjunka med i genomsnitt 0,9 % per år fram till 1985. Det är alltså vad socialdemokraterna har att erbjuda som alternativ - etl alternativ som alltså inte ens når upp till de nu enhälliga utgångspunkterna.

Nåväl - säger socialdemokraterna i reservationerna - vi är ju inte principiellt mot ett program, vi anser bara atl vi inte kan ta slällning på det material som vi har. Del ärju så bristfälligt, säger man - och Birgitta Dahl upprepar det gång på gång - och del har inte remissbehandlals. Det sade man också i sin partimolion, och vi inom utskottsmajoriteten har då varit mycket noga med att på allt säll bidra lill att socialdemokraterna skulle få lillfälle atl sludera materialet och all utskottet skulle tillföras de synpunkter på materialet som önskades. Vi har självfallel ingel som helst inlresse av atl opposilionen skulle känna sig eller i vaOe fall säga sig vara överkörd.

Nu har beredningen i riksdagen pågått i praktiskt taget elt halvår. Massor av synpunkter har förts fram. Summan av alltihop är dock fortfarande atl socialdemokraterna inte kunnai precisera någon saklig kritik mol underlagsmaterialet - i stället har propositionens ställningstagande verifierats på punkl efter punkt när det gäller sparmöjligheterna. Då det sedan gäller viljan all UtnytOa dessa sparmöjligheier är del naluriigtvis politiska ställningstaganden. Vi har bara alt beklaga atl socialdemokraterna inte vill manifestera någon klar viljeinriktning på den här punkten.

Jag skall väl inte gå in på de bakomliggande frågorna, men lösningen ligger kanske i reservanternas målsättning att spara olja - för dem är det alltså inte intressant att spara energi som lotalbegrepp. Det är klarl alt man kan spara olja också genom all eluppvärma dragiga hus med ström från kärnkraftverk. Om det är det man syftar lill, så bör del sägas ifrån klart. Då bör debatten också äriigl föras ulifrån dessa utgångspunkter.

Tar vi nu emellertid utskottsbetänkandet och reservationerna som debattunderlag - jag tänkte begränsa mig till detta - så finner vi all den första skiljelinjen går vid reservanternas nej till en precisering av målsättningen. Det är intressant att konstatera atl socialdemokraterna i finansutskottet är mer positiva än reservanterna. I den avvikande meningen lill finansutskottets yltrande sägs det alt myckel talar för atl vi skall inrikta oss på ett omfattande program för alt spara olja i befintlig bebyggelse, "där målet bör ligga inom den i proposilionen förordade ramen".

Så långt vill tydligen inte reservanterna sträcka sig. Hur som helsl visar della på ganska anmärkningsvärda skillnader i uppfattningarna inom socialdemokraternas egna led. Men man kommer väl ändå efter debatten alt rösta för de reservalioner som har fogats till civilulskottels belänkande.

Jag skall vidare göra några kommenlarer lill utskotlsmajoritetens skrivningar när del gäller den siffermässiga preciseringen av sparmålet. Frågan har tidigare också berörts av Birgitta Dahl. Utskottet gör här en omformulering, men jag vill betona att del bara är en markering av atl vi inte har tagit ställning till den åigärdskaialog som departementspromemorian redovisar som sparalternativ 2 och 3. I propositionen begärs inte heller att riksdagen skall la slällning lill atl del är just den typen och den mängden av ålgärder som skall

genomföras. Det är angelägel att understryka atl vi fortfarande ligger på föreslagen nivå och att det fortfarande är fråga om etl intervall.

Nåväl - del intressanta i den här delen av utskoltsbetänkandel är att socialdemokraterna i civilulskottel inte vill göra någol som helsl preciserat utlalande ens om sparmöjligheterna som sådana och sålunda har bortsett från genomförandelakten. Man stannar vid uttrycket "ytteriigare omfattande ålgärder". När samma personer samtidigt efter etl halvårs studium av förslagen inte kan presentera någon kritik mot underlagsmaterialet i den delen, är del naturligt alt omgivningen tvekar inför uppsåtet. I partimolionen finns inte någol yrkande som står i slrid med de bedömningar av sparmöjligheterna som görs i propositionen. Slutsatsen måsle bli atl det är den politiska viljan som saknas - man är helt enkelt inte intresserad av de här frågeslällningarna. Och det tycker jag är värt all notera inför framtida energidebatter.

Men - säger man då från reservanternas sida - visst är vi intresserade. Vår invändning, säger man, beror bara på att vi inte tror på möjligheterna alt genomföra etl så här ambitiöst sparprogram. Motfrågan lill socialdemokraterna måste då bli: Varför del? Ni har i näringsulskotlel sagt atl ni tror på byggmaterialinduslrins möjligheler. I arbetsmarknadsutskottet har ni blankt anslutit er till elt enhälligt yttrande, som inte utmynnar i några sakliga invändningar mol programmei. I finansutskottet har ni, som jag nämnt, godtagit ett mål inom propositionens ram. Slutsatsen blir alt del från reservanternas sida har antytts invändningar bara på två punkter: i fråga om finansiering och styrmedel. Därför skall jag någol beröra de frågoma.

I finansieringsfrågan stryker ulskottsmajoritelen under den väsentliga utgångspunkten alt det inte får bli lal om någon försämring i den enskildes möjligheler alt på ett smidigl sätt få del stöd han är berättigad till. Vad är det då i ullalandet som reservanterna inte kan godkänna? Vad är del för saklig skillnad på del uttrycket och reservanternas skrivning om en "fullgod och fungerande finansiering"? Såviit jag förslår borde vi vara helt ense på den här punkten. När vi nu inte är del, så kan jag inte fatta del på annal sätt än att reservanterna har kommit litet i argumentnöd och därför vill konstruera en motsättning även på den här punkten.

Så har vi delta med styrmedlen, en fråga som redan har diskuterats mellan bosladsministern och Birgitla Dahl. Det finns inga förslag till nya obligatorier i proposilionen, säger reservanterna. Motfrågan är då: Vilka förslag lill nya obligatorier har man från socialdemokraternas sida? Partimotionen tiger på den punkten, och reservanterna bidrar inte heller med något nytt. Debatten i den här delen har därför blivit ganska missvisande. Jag tror atl det till största delen beror på alt man inte har velal läsa vare sig proposition eller utskotlsbelänkande på rätt säll. Vad som sägs i proposilionen ärju atl viljan atl vidta ålgärder nu är så stor atl man i det läget har atl försöka rikta in denna spontana vilja mol effektiva och rationella ålgärder. Del gör vi redan med slödreglernas hjälp, och behovel av ändringar i dessa skall övervägas på nytt.

Reservanterna har inte något alternativ alt komma med. Vi ärju helt ense

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154 omen utvärdering och om en prövning av dessa regler. Vi bygger också upp-

Fredaeen den tydligen utan principiell invändning från reservanterna - kommunala

26 maj 1978 resurser för planering, teknisk rådgivning och besiktning. Proposilionen lar

inte slällning mot en beredskap för en annan situation. Tvärtom, som

Enersisnarplan ulskollel stryker under, betonas vikten av att tillgängliga styrmedel komplel-

fÖr befintlig bebvs- ''' " särskilda delegationen har fått elt specifikt uppdrag på denna

gelse, m. m. P""*''

Om det vore fråga om något annal än undanflykter i reservanternas

bedömningar, skulle den här positiva aktiviteten ha noterats. Jag vill gärna

framhålla hur tunt reservanternas resonemang är. Reservalionen 4 innehåller

bara uttalandet atl man har förutsan all departementet inte lägger av sitt

intresse därför all en delegation tillsatts. Vem har sagl något sådant? Har vi

någonstans sett ett manifesterat intresse för de här frågorna, är det väl just i

bostadsdepartementet.

I reservationen 5 är det politiska budskapet alt man förutsätter atl den aviserade omprövningen av behovel av styrmedel sker så snart tillräckligt underiag finns. Varför skulle inte delta ske? Just aviserandet av omprövningen ingår ju i propositionen.

Hela reservanternas resonemang i huvudfrågan skulle jag vilja karaktärisera såsom en uppvisning av den obolfärdiges förhinder. Har man inte någol aktivt intresse för energisparfrågorna, blir det kanske naturligt att leverera luftskrivningar av den typ som reservationerna är så utmärkta exempel på. Man skjuter ställningstagandena ifrån sig. Det här är för svårt, säger man, så vi borde ha haft ännu mer utredning.

Andra utskotlsledamöter som står bakom majoritetens skrivning kommer att behandla de övriga reservationerna. Jag skall bara notera att ulskollel uppenbarligen är enigt på en väsentlig punkt, nämligen i uppfattningen att kommunerna haren mycket viklig roll vid genomförandel av sparåtgärderna. Jag hoppas atl denna gemensamma bedömning också i framtiden leder till all vi här i riksdagen kan fortsätta i samma posiliva anda. Vi har ju nu gemensaml gjorl den bedömningen alt en förulsällning för alt vi skall kunna ha så stora förväntningar på kommunerna är atl de kan få av dem önskad hjälp och råd från slalliga myndigheter och ell erforderligt ekonomiskt stöd.

Jag vill knyta an till reservalionen beträffande frågan om bidrag lill kommunerna. Reservanterna vill här ha ett förslag till rikllinjer för bidragsgivningen, innan man bestämmer sig för atl släppa lill pengarna. Detla är märkligt. På s. 8 och 9 i betänkandet citeras vad som avses gälla för bidragsgivningen. Reservanterna har sålunda haft all möjlighel alt komma med eventuell krilik och föreslå ändringar. Del har de dock inte gjort, och då tyckerjag att det inte finns myckel alt resonera om på den punkten.

Får jag kort kommentera Birgitta Dahls resonemang om etl miljöpolitiskt

program för resurshushållning. I reservalionen 8 konstateras att de däri

liggande allmänna samordningskraven kan förefalla obestridda. Såviu man

kan se verkar de också obestridda. När vi emellertid vid utskottsberedningen

68 försökte pröva det här motionsförslaget i en positiv anda, upptäckte vi snart

alt det inte är lillräckligl konkreiiserai. Del är inte möjligl alt fatta etl meningsfullt och verkslällbart riksdagsbeslut på grundval av en så allmänt hållen programmatisk text. Endast oklarheter och missförstånd skulle uppslå.

Del särskilda yttrandet ger inte anledning till några större utläggningar. Man kan t. o. m. undra vad del egenlligen syftar lill. Vi ärju ense i sakfrågan. Skall vi debattera hur regering och myndigheter i detalj skall närma sig ell problem, har vi snart att emotse en rent administrativ riksdag, som inte sysslar med principfrågor. Det vill väl ingen av oss nå fram till.

Herr talman! Med delta yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr lalman! För det första vill jag konstatera alt Kjell Maltsson bara läser en del av finansutskollels betänkande för att finna stöd för sin tes. Han underlät atl citera vad jag citerade i mitt inledningsanförande, nämligen att finansutskottet är noga med att undersiryka alt sparmålet inte bör formuleras så. atl det kan ge intryck av alt ange exakt mätbara skadeeffekter, och alt man myckel noga lalar om alt sakligt underiag saknas härför.

För det andra ärju skillnaden mellan oss och er när det gäller finansieringen för de enskilda fastighetsägarna alt vi anser att det inte går atl garantera att de får fullgott slöd, om man inte har en finansiering via statsbudgeten.

För del iredje: Kjell Mattsson säger aU vi inte tillräckligt myckel har preciserat våra krav när det gäller del miljöpolitiska programmet för resurshushållningen. Men vårt krav ärju all man omedelbart skall sälta i gång med att arbeia fram förulsättningar för ell sådanl program. Vi ger också i moiionen exempel på vad som behöver göras.

Ni går som kallen kring het gröt i den här frågan, för ni inser att della är angelägna frågor som många vill se all del görs någonting ål. Men ni vill inte gå på vårl förslag, för ni inser alt det på elt katastrofalt sätt skulle avslöja de centerpartisliska kommunalpolitikernas ur miljö- och energihushållningssynpunkt myckel skadliga sätt alt hantera de här frågorna.

Till slut frågar Kjell Mattsson detsamma som Elvy Olsson frågade förut: Varför kan ni inte konkretisera er mer i en del avseenden? Varför vill ni inte fatta beslul nu? Och så hänvisar Kjell Mattsson till den beredning som skett.

Ja, den beredningen harju visat just all vi saknar sakligt underiag på en rad punkter där det skulle behöva finnas. Del är vad den avslöjar. Beredningen har inte kunnat göra del utredningsarbete som regeringen underlåtit att se till alt det blev gjort i tid, elt utredningsarbete som vi vid många tillfällen har krävt, bl. a. i Qolåreis riksdagsdebatter. Ni har t. ex. avvisat vårt förslag om försöksverksamhet i Norrbotten, Elvy Olsson ville inte ge besked om statens insliiul för byggnadsforskning skulle få resurser för det tredje steget, osv.

Vi har krävt all konkreia insalser på del här området skulle göras. Regeringen och riksdagsmajorileten har underiåiit all se lill alt de görs. Ni kan inte begära alt vi skall kunna precisera oss, när det underlag som del är regeringens skyldighet atl skaffa fram inte finns. Vi har krävt att man snarast

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

möjligt skall se lill att de här sakerna klargörs, så alt vi kan falla del andra beslutet om energihushållningen, det som skulle komplettera beslutet från 1975 och som borde vara mer preciserat.

TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Kjell Mallsson framhöll kommunernas vikliga roll och alt de måsle få mera råd och hjälp och erforderligt ekonomiskl slöd från statens sida. Det är precis vad vi har pekat på i den moiion som utskottet har yrkat avslag på - det är litet förvånande della.

Det är, som vi har framhållit, nödvändigt all kommunernas ansvar för energiförsöOningen också vidgas till au omfatta en systematisk minskning av energiförbrukningen i den befinlliga bebyggelsen. Efter en kommunal inventering av byggnadsbeståndet och upprättande av en åigärdskaialog med skilda energibesparande ålgärder bör kommunala organ också ha ansvarel för genomförandet. Försl då blir del möjligt all på allvar tala om en energiför-söOningsplan och en genomförd hushållning med energin.

Men handen på hjärtat, Kjell Mansson, menar verkligen utskottet att de styrmedel nu finns som skall göra det möjligt alt på allvar genomföra en energiförsöOningsplan och en hushållning med energi? Är det inte väldigl osäkert under de närmaste åren vilka möjligheter kommunerna har? Ligger del inte en väldig osäkerhet i atl i del vikliga inledningsskedet praktiskt tagel hell bygga på frivilliga insalser och föriita sig på atl del skall gå bra och sedan göra en utvärdering efter tre år och då eventuellt komma med de förslag och de ålgärder som vi menar vore nödvändiga atl sätta in redan från böOan?

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Birgitta Dahl sade i sitt första inlägg och upprepade det nu, att man från socialdemokraternas sida har föreslagit många ålgärder och krävt att de skulle vidtas. Men om jag läser den socialdemokratiska motionen 393, som aren partimotion, kan jag inte få annat intryck än att del är restriktioner/??c)/ energisparandet som där föreslås. Där står nämligen i punkten 2 i motionens kläm atl en ökning av energisparslödel skall kunna ske i den omfattning del är möjligt med hänsyn till anspråken på utbildad arbetskraft. Och i punkten 3 står det alt bidrag till kommunerna skall lämnas endast enligt grunder som kan komma alt godkännas av riksdagen. Man kräver alltså en utvärdering av della innan vi går vidare. Det är sådana krav som medför alt energisparverk-samhelen bromsas upp. Socialdemokraterna föreslår alt vi skall vänta ytteriigare innan det kan bli ett ökat tillskott av medel för alt genomföra sparverksamheten i verkligheten.

Vad sedan gäller det miljöpolitiska programmet har del väl egentligen anförts lillräckligl med argument mol reservalionen. Vi har här i riksdagen ofta diskuleral yrkanden som gälll olika program av betydligt mindre omfattning än del allomfattande miljöpolitiska resursprogram som socialdemokraterna talar om i sin motion, och då har man alltid från den socialdemokratiska regeringen varit oerhört angelägen om alt riksdagen inte skulle fatta något sådanl beslut. Självfallet kommer samhällel alt utvecklas

kontinuerligt även i fortsättningen, och vi kan därför inte ha ett miljöpolitiskt resursprogram som är så utformat och fastlagt all del kan följas exakt. Det kommer alltid alt ändras genom beslut av riksdagen.

Vidare lycker jag man skall vara litet försiktig med atl alllför myckel krilisera del material som man kan se lillbaka på. Jag tycker att socialdemokraterna skall tänka på de prognoser för energikonsumtionen som låg bakom 1975 års beslut. Samma prognoser ser ju helt annoriunda ut i dag, utan atl man för den skull kan säga att de tidigare prognoserna var mer eller mindre felaktigt gjorda. Man måsle vara på del klara med alt vi alltid kommer att få arbeia under sådana förhållanden.

Birgitta Dahl vill egentligen sätta energisparandet sist. Hon vill att många andra investeringar i samhället, som hon tycker är nödvändiga, skall gå före. Blir det sedan något över på våra resurser, så kan de sättas in på energisparandet.

Får jag sedan till sist också något kommentera vad Tore Claeson sade. Beträffande styrmedlen, somjag inte gick så mycket in på i mitt första inlägg, harjag egenlligen besvarat hans fråga genom den argumentering som jag hade mot den socialdemokratiska reservationen. Men Tore Claeson frågade: Finns styrmedlen? Nej, naturligtvis inte. Det var inte någol konstaterande av att de och de medlen fanns tillgängliga i dag, utan vi säger att det är något som den särskilda delegationen har som specialuppdrag alt gå igenom.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m.m.

BIRGITTA DAHL (s) kort genmäle:

Herr talman! Kjell Matls.son sade att vi försöker hitta på restriktioner mot energisparverksamheten och att våra förslag skulle leda till atl den sparverksamheten stoppades upp. Det är någol som inte alls har slöd i verkligheten. Vi föreslår för det första att pengar skall anslås, så atl verksamheten kan fortsätta. Och vi föreslår ingen skillnad i anslagsbeloppet. Däremoi pekar vi på att det i realiteten inte är någon ökning i förhållande till tidigare, som regeringen så skrytsamt påslår. Men vi säger ja lill anslaget och lill att verksamheten fortsätter.

Fördel andra underkänner vi regeringens proposition i den meningen atl vi inte anser an den är tillräckligt bra för atl kunna läggas lill grund för det långsikliga energisparprogram som vi är mycket angelägna om att få och som vi i 1975 års beslut förutsatte all man skulle ta fram underlag för till 1978. Och här finns ingenting som ger oss praktiska möjligheler att spara energi bättre och effektivare än hittills. Det är det vår kritik grundar sig på. Det är inte atl sälta upp restriktioner; del är att arbeta så gott man kan med de resurser man har i form av kunskap om hur man på effektivaste och praktiskt bästa sätt når bäsla resulial. Del är ultryck för alt vi har en högre ambitionsnivå än regeringen, som inte är intresserad av sakfrågan utan bara vill ge sken av alt Thorbjörn Fälldins sparplan håller, genom atl presentera detla teoretiska resonemang, som ju harblivit utsatt loren fullsländigl mördande krilik av de experter som har talat under hearings i utskottet.

Nr 154 TORE CLAESON (vpk) kort genmäle:

Fredaeen den Herr talman! Det är inte möjligt att se energisparandet i befintlig bebyggelse

26 mai 1978 som något isolerat, något som är skilt från annan samhällelig verksamhet, det

_____________ harjag redan i ett lidigare inlägg sagt. Jag vill till det Kjell Mattsson sade

Enersisnarplan illustrera, med hänvisning till föregående diskussion, atl skillnaden i

for beftntlis bebvs- energikonsumtion är stor mellan olika sociala skikt i vårt samhälle.
eelse m m Kapitalägare och höginkomsttagare använder genomsnittligt mer än dubbelt

så mycket energi för sina bosläder, fritidshus, fordon och nöjen än vad som är möjligl för människor ur arbetarklassen. Jag vill anföra detta för att markera hur nödvändigt del är alt ge de styrmedel fullt ul som kan möjliggöra en sådan bebyggelse och förtätning av bebyggelsen som gör det möjligt att också den vägen spara energi.

Skillnaden mellan boende i flerfamiljshus och mark- och energikrävande småhus är vid en jämförelse ganska intressant. Och det som har sagts om att man räknar med att ha samma energiförbrukning per kvadratmeter lägenhetsyta för småhus som för fierfamiljshuslägenheter kan naluriigtvis ha sitt inlresse. Men vad som är verkligi intressant ärju att lägenheterna i småhus är så väsentligt myckel större än lägenheterna i flerfamiljshus och att förbrukningen därför blir så mycket slörre med en fortsatl inriktning på småhusbyggande. Dessutom kräver småhusen mer energi vid själva byggandel, också per hus och per lägenhet räknat, än vad byggandel av flerfamiljshus gör.

Jag har velat säga detla för atl undersiryka atl hushållningsålgärderna måsle gälla alla områden. Men det är lika nödvändigi all se till atl de hjälpmedel och styrmedel finns som skall göra det möjligl att realisera planerna.

KJELL MATTSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag betonade speciellt kommunernas roll därför att den är angelägen - del är ju mycket praktiskt arbete som måsle ulföras på den kommunala nivån - och för all undersiryka all man också kommer alt få den hjälp från centrala instanser som propositionen talar om, och även det ekonomiska stödet, som i detla sammanhang är uppräknat till 60 milj. kr.

Det är naluriigtvis som Tore Claeson säger, att folk förbrukar olika mycket energi. Men man får ju inte ta upp även fördelningspolitiken som elt argument mot att starta energibesparande åtgärder i en del av samhället. Det finns många områden där just fördelningspolitiken, och de förändringar man vill göra där, skall komma lill sin rält. Del är mera när del gäller löne- och skattepolitik osv. man får korrigera.

Avslutningsvis: Birgitla Dahl säger alt delta material inte är tillräckligt bra
som underiag forell beslut här i riksdagen. Och då harjag ställt frågan: Vad är
det då som socialdemokraterna vill ha som förslag? Går man bara lill
reservationerna finner man verkligen inte myckel all hurra för. De ger inte ett
dugg inlryck av alt man i detta läge skulle ha klarat av att komma med etl
förslag som skulle ha varil så vida överlägset proposilionen.
72 Jag tycker det är en ren oförskämdhet när Birgitta Dahl avslutar med atl

säga atl regeringen inte är intresserad av sakfrågan. Det påståendet är egentligen så felaktigt all det slår lillbaka som en bumerang mol Birgilia Dahl. Att påstå alten regering, som lägger fram en sparplan för tio år och som höjer anslagen på del här områdel till ungefär 1,5 miljard för nästkommande budgetår och sedan räknar med nästan 1 miljards ökning vaOe år, är ointresserad av sakfrågan och bara ser delta som ett politiskt slagträ, det är att påslå något som inte har någon som helst täckning i verkligheten och är egentligen helt symtomatiskt för socialdemokraternas agerande i energi-sparfrågan.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Förste vice talmannen anmälde all Birgitta Dahl anhållil att lill protokollet få antecknat all hon inie ägde rätt till ytteriigare replik.

ARNE PETTERSSON (s):

Herr talman! Det finns i de här frågorna något av en grinighel hos centerpartisterna, men den kanske är förståelig med lanke på de angrepp som riktas emot energisparplanen. Å andra sidan är kanske även vår kritik förståelig mot bakgrund av att detta kallas fören plan och att regeringen går ut med den lill människorna och försöker ge sken av att den skall kunna bli verklighet. Eftersom förslaget varken är en plan eller har rejäla förutsättningar atl bli verklighet, så är det inte bara vår rättighet ulan också vår skyldighet att rikta en hård kritik mot delta mischmasch som kallas för proposition.

Jag skall som ledamot av finansutskottet i milt inlägg syssla huvudsakligen med frågan om det finansiella utrymmet - finansutskoitet harju behandlat frågan om styrmedlen och frågan om värderingen av den politik som förts hittills.

Frågan om värderingen har redan diskuterats här, och del är i del avseendel egentligen bara alt tillägga att den ulgör en alldeles utsökt del av den centerpartisliska energipolitiken, som närmast kan karakteriseras genom den bild som visar en blind som leder en icke seende och hur vandringen blir därefter. Del är synd att vi inte fick den ulvärdering som vi begärde förra året. Då hade vi häften belydligt bällre grund all slå på, när vi nu skulle göra allvar av att lägga fram en långsiktig sparplan.

Även frågan om styrmedlen har diskuterats i dag. Jag skall bara ta upp en sak som fru Olsson i sitt anförande hell gick förbi men som ändå är den grundläggande frågan. Den gäller; Om det över huvud taget skall.bli några åtgärder, så förutsätter del an man slyr de finansiella resurserna dil där de skall vara vid de lillfällen då de behövs. Det är detla som är det grundläggande. Närdet fattas, då är det med all rält vi säger; Det finns inte en chans att styra utvecklingen på det säll som redovisas i denna skrift och som regeringen tror sig om all kunna göra. Fru Olsson säger, citerande finansutskottets majorilel, atl del äroiniressanl ur realekonomisk synpunkt burman finansierar denna verksamhel. Det kan det i och för sig vara, dock endasl under förutsättning all man haren system som fungerar, så att rätt byggnad vid rätt tidpunkt behandlas på rätt sän. Om inte de finansiella resurserna

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan for befintlig bebyggelse, m. m.

finns, då är det också meningslöst, även om det skulle vara så alt samhällsintresset och del initiativtagande privatintresset var förenliga.

Ambitionen i sparplanen är del väl i och för sig inget fel på. Men även om del är bra med de 1,8 miljarder som äskas för budgetåret 1978/79 och som ökas till 3,6 miljarder 1980/81, så utgör propositionen en skrift i sanden, om man inte ser till atl des.sa pengar finns tillgängliga. Och nog är det väl en ödets ironi atl när man nu på allvar sätter i gång att bygga ut denna utomordentligt viktiga sparverksamhet, då tar man borl det stimulansbidrag som man lidigare lagl in över budgei. Jag stryker under vad Birgiua Dahl lidigare sagt, nämligen att ulan alt använda statsbudgeten som styrmedel lyckas man inte med denna uppgift.

Genom atl skriva att det kanske kan komma atl behöva vidtas särskilda åtgärder erkänner finansutskottets majoritet att del kan bli problem med finansieringen. Det skulle vara intressant atl få veta vilka särskilda åtgärder som kommer att sättas in, om man inte klarar svårigheterna. Man förutsätter tydligen all de medel som behövs föratt genomföra sparprogrammet skall tas på den reguljära kredilmarknaden, men då kommer det här att trängas med allting annat. Jag skall gärna erkänna att finansutskottels majoritet var skeptisk. När vi använder klartext lalar utskollsmajoriteten om flexibilitet. Men majoriteten är alltså medveten om all det finns problem. Då visste man ännu ingenting om den femårsbudget som senare redovisals.

På en kreditmarknad som i dag är hårt ansträngd, och mot bakgrund av att sparkvoten har sjunkit från 20-25 ''•> av BNP till 16-18 ".., skall man alltså under en femårsperiod låna 40 miljarder kronor per år, eller 200 miljarder på fem år, på en krcdilmarknad som skall förse även del här programmet med de medel som behövs. Om man skall kunna klara delta behövs det sannerligen en hård styrning. Är man inte beredd att sälla in denna hårda styrning, har man rätt att säga att det inte är fråga om allvar från bostad.sdepanemeniets sida utan ett sätt atl komma förbi löften och komma ur en problematisk situation. Det är fromma förhoppningar som är nedskrivna i detta belänkande och icke förslag lill en realistisk polilik.

Härtill kommer atl de insatser som skall göras i pengar räknat motsvarar ungefär 25 ''. av koslnaderna för det totala bostadsbyggandet. Detla innebär att de reala resurserna på byggnadsområdet skall tas fram, trots de svårigheter som vi har att möta på delta speciella område. Efteren tioårig satsning av den tidigare regeringen-vi hade ju en regering föreden här-lyckades vi komma i balans på bostadsmarknaden. På ett och elt halvi år har man nu genom att låta bostadsbyggandet sjunka fört oss tillbaka in i en krissituation på bostadsmarknaden. Se på villaprisernas, bosladsrällsprisernas och fritidshusprisernas stegring och det svarta elementets utbredning på hyresmarknaden. Vi är milt uppe i en bostadskris, och vi måste öka bostadsbyggandet. Till de allmänna kreditpolitiska problemen kommer alltså problemet att man skall klara det här programmei i en situation där man med all säkerhet skulle behöva bygga lill den sista byggnadsarbetaren föratt ge människorna tak över huvudet.

Del finns, herr lalman, ingen plan, sannolikt inga pengar, men del finns en

förlitan på all man kan fortsätta att föra sin ekonomiska politik på samma farliga sätt som nu, så all man ur den kvarstående arbelslöshelen skall kunna ta de resurser som är nödvändiga för alt klara energisparprogrammet. Det är elt högt pris, och vi är absolut inte beredda atl medverka till en polilik av delta slag. 1 själva verket är del, som det har sagts tidigare, ell nyii försök all bakom en ridå av töcken och löften gömma ännu elt sviket vallöfte.

PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr talman! Låt mig först notera att ingen ifrån finansutskottets majoritet har utnyujat tillfället au diskutera med Arne Pettersson. Del lolkarjag på del saltet atl de ansluler sig till vad han här framfört.

En del av de reservationer jag skall kommentera har etl för kammarens ledamöter från tidigare diskussioner och behandlingsomgångar välbekant innehåll. Visst skulle man kanske upprepa och återigen utveckla vad som tidigare sagts då ståndpunkterna intogs, men jag har en känsla av alt en majorilel av kammarens ledamöter håller mig räkning för alt jag inte gör det.

Lål mig därför om reservalionen 7 bara säga atl det fortfarande är tvivelaktigt om det blir någon spareffekt med individuell mätning.

I andra sammanhang har höga föredömen sagl att vi skall vänta på vad energikommissionen kommer med. Om individuell mätning säger kommissionen atl en ulredning av de tekniska och administrativa problem som är förknippade med en övergång till individuell mätning av varmvatten vore bra, och den har i konsekvens med detla givelvis föreslagit att en sådan utredning skall göras.

Atl under de förhållandena och med sådana kunskaper inte upphäva kraven i stödsammanhang och inte låta frågan styras och regleras hell genom normerna vore fel, och därför yrkar jag bifall till reservationen 7.

Del förhållandel atl åtskilliga mätare finns uppsatta som inte avläses, används eller fyller någon vettig funktion styrker våra i reservationen framförda krav. Dessutom är de mätare som finns i dag ur både drifttekniska och andra synpunkter tvivelaktiga.

Jag yrkar, herr lalman, också bifall lill reservationen 9. Även den har etl lidigare behandlal innehåll.

Vi har diskuterat och är hell ense om atl del är bra och nödvändigt att kommunerna lar ekonomiskt slöd för sina insatser i energisparsyfte. Skillnaden mellan oss socialdemokrater och majoriteten ligger i atl vi vill atl riksdagen skall fa ta ställning till de principer efter vilka stödet skall fördelas. Vi måsle nu fråga varför man inte vill eller vågar precisera - i konkreta termer och gärna översiktligt - de grunder efter vilka stödet till kommunerna skall utgå. Vi ställer frågan därför att vi tycker alt de som söker stöd, dvs. kommunerna, skall veta vad de kan få stöd för och inte. Men tydligen skall kommunerna sväva i lika stor okunnighet harsom de får göra i fråga om vilka regler och principer som gäller inom markpoliliken.

Moiion 846 lar upp frågan om ulbildning och fortbildning av de yrkesverksamma inom fastighetsförvaltnings-och underhållsledet. Jag kan till slor

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan JÖr befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

del hoppa över alt utveckla varför en satsning måsle ske här. Lål mig bara notera att näringsulskottel enhälligl sagl atl det finner motionärernas synpunkter väl grundade och anser det angelägel atl en ökad salsning på vidareuibildning för fislighelsskölare och driftspersonal sker.

Majoriteten i civilulskottel fortsätter med alt lägga lill alt även civilulskottel anser den i moiionen upptagna frågan viktig. Men några åtgärder finner den borgerliga majoriteten inte anledning alt föreslå, eftersom planverket, säger man, har för avsikl all genomföra kurser för yrkesverksamma i olika led av byggprocessen. Man skriver "byggprocessen".

Jag har givetvis ingenting emot atl ulbildning och fortbildning sälls in för dessa grupper, men de har inte mycket med förvaltningsledet atl göra. Visst finns det i och för sig samband, men många viktiga yrkesgrupper faller med den ordningen hell uianför. Sötare och fastighetsskötare bygger ju inte särskilt många hus - för att ta dem som exempel.

Del blir inte bättre av att majoriteten ytterligare anför ett märkligl motiv för sitt avslagsyrkande, nämligen atl kurserna för de yrkesverksamma i byggprocessen i första hand skall avse utbildning av personal för teknisk rådgivning till fastighetsägarna. Teknisk rådgivning lill fastighetsägarna kanske också är bra. De kan säkert ha nytta av teknisk rådgivning. Men bättre hade del varil om ulskottsmajoritelen diskuterat vad motionen innehåller, nämligen förslagom ulbildning och fortbildning av personer som sysslar med förvaltning och underhåll av fastigheter.

En fråga kommer då naturligen upp, nämligen: Varför ser majoriteten i civilulskottel inte på motionen på samma sätt som del eniga näringsulskoiiet gör? Svaret är viktigt, för jag tror atl vi har myckel av resultatet av insatserna för att spara energi alt hämta jusl inom bostäderna och just inom den sektor som driften utgör. Civilulskottels majoritet sviker driftpersonalen. Det är märkligt, inte minst mot bakgrund av atl statsrådet själv säger i propositionen all det är väsentligt att rätta ålgärder vidtas i räll byggnad vid rätt tidpunkt och på rält sätt. En av primfaklorerna i nämnaren här är just driftpersonalen. Nu vet jag i och för sig atl driftpersonalen i mångt och mycket gör etl utomordentligt fint jobb, men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Det gäller både sparandel och propositionen.

Jag yrkar därför bifall lill reservationen 10.

I sitt inledningsanförande räknade bosladsministern upp etl anlal siffror som slöd för talet om ökningen av energisparandet. Del är alldeles klarl all de siffrorna i både absoluta och relativa tal gav slöd föreit sådanl påstående. Men jag vill här säga alt det inte alltid råder likhet mellan ökade kostnader och ökat sparande.

På s. 6 i ulskotlsbetänkandel framgår det t. ex. att bosladsstyrelsen under våren 1978 har lämnat uppgifter om koslnader och beräkning av besparing av energisparsiödels effekt i bostadshus. Dessa beräkningar bygger på ett urval av beslul om lån och bidrag lill energibesparande ålgärder i bostadshus. Det framgår av den undersökningen au knappt hälften (46 %) av de godkända kostnaderna avser åtgärder för värmeisolering.

Av annat material kan man notera all endasl 16 % av de förmedlade

medlen gick lill energibesparande ålgärder i flerbostadshus utöver Qärrvär- Nr 154
meanslutning. Fredagen den

Det kan starkt ifrågasättas om denna fördelning har varit rimlig och givit 26 mai 1978
önskat resultat i form av energibesparingar.

Del finns länkbara förklaringar till de relativt selt begränsade insatserna för Fnersisparolan flerbostadshusen. Del kan t. ex. vara så alt de mest angelägna åtgärderna för /- ijpfjfjiija bebvs-flerbostadshus inte varil - och i stor ulslräckning framdeles inie heller är - fpjcp rn m berättigade till lån och bidrag,elleratl i praktiken väsentligen större krav slälls på ansökningar för flerbostadshus - teknisk beskrivning, beräkning av effekter o. d. - än för småhus. Eller kanske de finansieringsmässiga svårigheterna spelar stor roll. Man har svårigheier med förskott, svårigheier med finansieringen över huvud laget.

Jag menar atl del är utomordentligt viktigt att vi på lämpligt sätt styr inriktningen av energisparandel mot de mest lönsamma åtgärderna. Tyvärr ger propositionen ingen anvisning om hur detta skall ske. Energisparplanen förutsätter fortsatt stor salsning på bl. a. ytterväggsisolering, trols all någon hell lillförlillig metod ännu inte är framtagen för åtskilliga typer av fasader. Jag tänker här på t. ex. hus med putsade fasader. Inte minst av estetiska skäl är del diskutabelt att klä dessa med fiisadplåt, vilket lyvärrofia ärett övervägt alternativ. Det krävs alltså satsning på forskning och ulveckling samt värdenng, kanske t. o. m. av del som vi diskuterat tidigare, nämligen någon form av experimenirenoveringsbyggande.

Tyvärr, statsrådet Olsson, förekommer den uppfattningen atl ger man bara ut pengar och kallar dem för energisparstöd, så sparar man också energi. Det enda som man säkert kan säga om det förfarandet är atl man vel att man gör av med pengar. Elvy Olsson bevisar egenlligen bara att någonling i löpande priser och volym har kostat mer.

Om det inte redan är gjort, herr lalman, ber jag att nu få yrka bifall till reservalionerna som är fogade lill civilulskoltets belänkande nr 31.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Timmen är kanske något sen enligt en del ledamöters uppfattning, men strax före det senaste anförandel gjordes del här elt inlägg, vari det förekom påståenden som var ganska horribla. Det var Arne Pettersson som frågade hur man skulle klara finansieringen, eftersom det nu inte finns så absoluta styrmedel - så planhushållningsmässiga styrmedel -som socialdemokraterna i sitt socialistiska nit alltid eftersträvar.

Ja, hur skall man kunna klara den våldsamma ökning av bostadsbyggandet som socialdemokraterna pläderar för? På lånekapiialmarknaden finns det alltid en riskvillighet och en benägenhet till investeringar där det föreligger lönsamhet. Här har man konstaterat atl när det gäller energibesparing i den befintliga bebyggelsen är det fråga om lönsamma investeringar - vilket är alldeles uppenbart -och då har kapitalströmmen en benägenhet all själv söka sig dil; del behövs ingen styrning därvidlag.

Men sedan kom Arne Pettersson med påståendet att regeringen - den
borgerliga regeringen alltså; någon annan regering har vi ju inte i dag - låtit 77

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

bostadsbyggandet sjunka. Han utformade sitt lal med drastiska åtbörder. Nej, Arne Pettersson, del är inte den borgerliga regeringen som har låtit bostadsbyggandet sjunka! Det var den gamla regeringen, den socialdemokratiska regeringen, som drog ner bostadsbyggandet med bortåt 50 000 lägenheter per år, vilket var en våldsam neddragning från betydligt över 100 000 lägenheter-jag har inte siffrorna tillgängliga här, men om jag minns rält var del bortåt 110 000 - till under 60 000. För Arne Pettersson menar väl inte att bostadspolitiken rimligen kunde läggas om redan under den första veckan i oktober 1976?

Herr lalman! Det är närmast ell under alt den nuvarande regeringen har lyckats hejda denna våldsamma neddragning av bostadsbyggandet som skedde under den socialdemokratiska regimens sista år och i stället vända denna utveckling så, atl vi nu är på väg uppåt. Siffrorna för det senaste kvartalet, första kvartalet 1978, lyder på en uppgång med 10 % av igångsättningen av lägenhetsbyggen. Delta är någonting hell annat än den beskrivning som Arne Pettersson gjorde när han tolkade uppfattningen hos minoriteten i finansutskoitet.

När man lyssnar till den socialdemokratiska argumentationen i den här debatten förstår man atl socialdemokraterna befinner sig i ett dilemma -och i del dilemmat har de uppenbarligen befunnit sig en längre lid. Härgälter del ju för vaOe parti som vill framstå som förnuftigt att inte säga nej till etl energisparande, varken kortsiktigt eller långsiktigt. Det gäller atl ta vara på alla de möjligheler som slår lill buds för all spara på energiförbrukningen och för att se till att våra bostäder följaktligen är så energisparvänliga som möjligt. Bosläder och andra byggnader svarar ju för ca 40 96 av energiförbrukningen i vårt land. Och enligt alla tillgängliga bedömningar är del i denna del av energiförbrukningen som man lotalt selt kan göra de största besparingarna.

Socialdemokraterna fann alliså atl de inte kunde säga nej lill detta energisparande, även om man är aldrig så mycket i opposition mot den borgeriiga regeringen. Det gäller att framstå som förnuftig. Följaktligen måste man säga ja när del nu framläggs förslag lill en långsiktig energisparplan för den befintliga bebyggelsen, dvs. de bostadshus och även induslrier och andra lokaler som finns i vårt land och som är i behov av energibesparande åtgärder, exempelvis lilläggsisolering.

Men samtidigt kände tydligen en del socialdemokrater i den politiska praktikens vapensmedjor att det också gällde att kvirra. Den borgerliga regeringen fick absolut inte framsiå som framsynl och förnuftig, ännu mindre som handlingskraftig. Följaklligen etablerade socialdemokraterna här ett slags revisions- och siffergranskningsarbele. Detta karakteriserar de alldeles ulmärkl själva i sin reservation om utgångspunkterna.

Där skriver de socialdemokratiska reservanterna: "Även om sålunda allmän enighet råder om att det bör vidtas ytteriigare omf\utande åtgärder för energibesparing i befintlig bebyggelse följer emellertid därav inte atl riksdagen nu kan ta ställning till etl långsiktigt energisparprogram av föreslagen typ. De gemensamma utgångspunkterna lalar starkt för ell omfattande

program föratt spara olja vid uppvärmning av befintlig bebyggelse. Som idet följande närmare utvecklas har emellertid det underlag som presenterats i propositionen och vad utskottet därutöver inhämtat inte ansetts nu ge tillräcklig grund för etl sådant beslut."

Vad ulskottet i den socialdemokratiska reservationen skulle ha inhämtat, hade man i så fall tält från subjektivt socialdemokratiskt håll. Man skulle kunna karakterisera den socialdemokratiska skrivningen i reservalionen genom alt använda uttryckssättet atl man inte både kan ha kvar kakan och äta upp den. Socialdemokraterna vill framstå som både progressiva och energisparvänliga, men kan inte acceptera all den borgerliga regeringen fSr möjlighel atl framstå som initiativtagare och, somjag lidigare nämnde, just handlingskraftiga.

Del finns också ultryckssäii som lyder på alt socialdemokraterna i begynnelsen av den här presentationen någol chockades av de stora siffror som nämndes över de totala koslnaderna. De siffrorna var onekligen räll imponerande, särskill när man hörde planverkels mest omfattande alternativ. Men regeringens formulerade sparmål svarar också mol ell ansenligt investeringsprogram. Del omfallar totalt mellan 31 och 48 miljarder, men man skall observera alt detta gäller en tioårsperiod, och utslaget per år blirdel inte så hiskligt stora summor. Men framför allt måste man beakta atl det här är fråga om investeringar som skall bli lönsamma. Den lönsamheten kan bli oerhört mycket större om det skulle bli mycket kraftiga prishöjningar på oOan, eller om det skulle uppstå oljeembargon som gör au man i hast måsle lillgripa andra energikällor, som kan slälla sig myckel dyrbara. Man måsle också besinna, all när man sparar energi i slörre omfattning förbättrar man också betalningsbalansen. All import är som bekani delsamma som ell utfiöde av valuta.

Många siffror har nämnts i den hittills förda debalten. Jag skall avstå från upprepningar, men etl par siffror vill jag ändå notera. Det gäller den besparing som man räknar med skall uppstå 1988 och som dä skall uppgå lill mellan 32 och 39 TWh timmar per är i jämförelse med nuläget. Det motsvarar en besparing på mellan 3.4 och 4,1 miljoner ton olja per år eller 25-30 96 av den nuvarande oljeförbrukningen.

När det gäller de samhällsekonomiska och valulapoliliska besparingar som man här kommeratt göra finns del all anledning notera att just de insatser det här är fråga om generellt sett är importsnåla. 1 den ulslräckning man kan visa att samhällets kostnad för en sparåtgärd är lägre än kostnaden för all importera den mängd olja som sparas får detta uppenbarligen gynnsamma effekter på vårl lands handels- och bytesbalans.

På den här punkten vill jag också visa på vad som står i propositionen om importen av byggmaterial och den energiimport som man far räkna med för att producera det inhemska byggmaterialet till dessa energibesparande åtgärder. Det är endasl i det mycket korta perspektivet som dessa koslnader kan tänkas överstiga importvärdet av den mängd olja som inbesparas. Detta faktum har också observerats av finansutskottet, som i sill yttrande över propositionen nr 76 konstaterar att sedan väl investeringen är gjord

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

inbesparas därefter åriigen olja som eljest skulle ha belastat handelsbalansen. Just finansutskottet säger också att man finner den använda metoden i proposilionen för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av energisparålgärderna ändamålsenlig. Finansutskoitet har heller inga erinringar mot de beräkningar och antaganden som gjorts. Nu kan naturligtvis någon socialdemokrat invända att finansutskottets yltrande ingalunda är enhälligt. Del var väl heller inte atl vänta, eftersom socialdemokraterna pä elt alltför tidigt stadium log ställning lill energisparplanen. De har också anmält en avvikande mening i finansutskottet, som refererades här från talarstolen alldeles nyss.

Det är, som jag tidigare nämnde, ett mycket omfattande sparprogram som vi nu skall fiitta beslut om. Kanske har del retat en del socialdemokratiska politiker att man också konstaterar i propositionen alt det finns etl omfattande utredningsunderlag som visar all man kan spara energi i byggnader i väsenlligl större omfattning än vad som förutsattes i 1975 års beslut. Och 1975 var som bekani socialdemokraterna i regeringsställning. Nu konsiateraremellertid den nuvarande regeringen att målet bör vara all spara väsentligt merenergiän vad som ansågs möjligt 1975.1 del beslutet fanns f ö. inget klarl uttalat mål och ingel program belräffande energihushållningen i hela byggnadsbesiåndel, och del är vad regeringen har ansett vara angeläget och nödvändigi alt ta fram.

Man kan ju också göra den reflexionen atl om regeringen hade avstått från att ta de initiativ som resulterat i den proposition som nu föreligger, så skulle socialdemokraterna i en kommande valrörelse ha kunnat hävda alt regeringen varit oföretagsam och inte tagit initiativ dådet gälleratt spara energi. I en del av den socialdemokratiska argumentationen framkommer det ganska tydligt alt man gärna ser angelägna effekter av denna energibesparing, exempelvis i den ökning av sysselsättningen i byggnadsfacket som man kan räkna med inom byggnadsämnesindustrin, och inte minst i det fakium att arbetena med energibesparingsåtgärder kan bli en konjunklurregulaior. Det ärju fulll möjligt att också finna former för en säsongmässig styrning av de medelstora och kanske även de mindre projekten.

Styrningen måste emellertid utformas på etl smidigt sätt så atl inte byråkratiska hinder kommer alt inverka negativt på fastighetsägarnas benägenhet alt göra energibesparande investeringar, påpekar arbetsmarknadsutskottet i elt yttrande. Och del kan man naturligtvis hålla med om. Det är över huvud tagel angelägel atl man inte kommer fram med nya byråkratiska arrangemang som försvårar åtgärderna och som innebär fördyringar. Men styrningar är inte precis vad socialdemokraterna är rädda för. Det har klarl framgått av debatten i dag. Just styrningar, precis som man kunde vänta sig, ärett av de väsentligaste socialdemokraliska kraven. Del skall vara planhushållningsmässighet,och del skall överhuvud taget vara angeläget alt långrota med den här frågan innan man kan sälla i gång. Regeringen har vall en annan väg, och jag vill i sammanhangel erinra om de vådliga förslag som planverket ursprungligen kom med då del gällde kontrollen av de åtgärder som planverket föreslog. De speciella kontrollåtgärder som väckte opposition

har regeringen lämnat åt sidan. Några energispioner, som planverket vill ha över landet, kommer det inte alt bli - naturligtvis inte. Man kan ju något fundera över om ett sådanl här energispionage skulle ha förverkligats, om socialdemokraterna hade suttit kvar vid maklen - det hade ju varil elt styrmedel det också. De begärda förslagen om styrmedel är ju något som också kännetecknar just socialistiska ambitioner.

Det är emellertid någol förvånansvärt att socialdemokraterna tycks vilja förbigå det faktum atl just planverkets arbete ligger lill grund för den här proposilionen. Och del ärju sanneriigen inte något litet arbete som man har presenterat och som av många betecknats som imponerande.

Jag skall inte röra mig med alltför många siffror, men jag kan inte undgå att nämna vad planverket kommer fram till beträffande nettoenergiförbrukningen i bostadshus som är uppförda vid olika lidpunkter. Under senare är har just energiförbrukningen, netto räknat, successivt minskat, och för nybyggda hus, som uppförs efter de normer som föreligger, uppgår besparingen lill ca 50 96 i jämförelse med besparingen i byggnader som uppfördes innan de nya föreskrifterna trädde i kraft i januari 1977. Planverket harockså utgått ifrån atl de mera omfallande byggnadstekniska åtgärderna inte blir akluella för hela bostadsbeståndet utan i första hand för hus som byggdes under perioden från 1920 till mitten av 1950-talel. Och för dessa mer omfallande åtgärder har verket anlagil en genomförandeperiod på 20 år, vilkei medger atl de lill stor del kan ske inom ramen för en rationell ombyggnadsverksamhet, vilket utan tvivel medger den effektivaste möjligheten att åstadkomma energibesparingar till lägsla möjliga kostnader.

Som säkerl även socialdemokraliska talesmän vill medge är del så, alt nästan alla remissinstanser framhåller att ålgärder för en bättre energihushållning i den befintliga bebyggelsen är angelägna. Och här föreligger en imponerande samling av remissyttranden, bl. a. från styrelsen för teknisk utveckling, industrins byggmaterielgrupp, länsstyrelse, energisparkommiitén, statens råd för byggnadsforskning och tekniska högskolor. Överallt är man pä det klara med all stora sparmöjligheier finns i den befinlliga bebyggelsen.

Naturligtvis finner man också en och annan remissinstans som menar atl del angivna underlaget för energivinslbedömningen synes otillräckligt och att en fördjupad analys vore önskvärd. Men det är mycket som vore önskvärt i vaOe form av ett långsiktigt program. Men man kan inte åstadkomma ett resolut handlingskraftigt åtgärdsprogram om man skall verka över en tioårsperiod ulan alt man ställer upp vissa siationer för nya beräkningar. Man kan då också ha gjort angelägna utvärderingar - och det är ju vad socialdemokraterna ropar efter - och man kan göra justeringar vid dessa hållpunkter. Det ärju klart och tydligt all meningen är all det om tre år skall bli en prövning av de åtgärder som riksdagen i dag kommer all fatta beslut om.

Till sisl, herr talman, vill jag gärna instämma i vad som sägs i propositionen om angelägenheten av att rätt åtgärd vidtas i rätt byggnad, vid rätt tidpunkt och på rätt sätt, dvs. att i stort sett samlliga de ålgärder som läggs in i del här

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

6 Riksdagens prolokoll 1977/78:154

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

energisparprogrammet verkligen kommer till utförande och alt de för programmets genomförande nödvändiga resurserna kommer till användning för jusl de åtgärder som bedöms ge den största besparingen. För det är naluriigtvis så att man i första hand bör och skall genomföra de ålgärder som är samhällsekonomiskt mest lönsamma.

Med detta vill jag, herr lalman, yrka bifall till vad civilulskottel hemställer i betänkandet nr 31.

ARNE PETTERSSON (s) kort genmäle:

Herrlalman! Jagskall integemigin på någon teknisk diskussion ulan hålla mig kvar på det område där jag var i mitt förra inlägg. Jag är inte mera upplyst nu om hur den borgerliga majoriteten och regeringen har länkl sig att klara finansieringsproblemen än jag var innan Göthe Knutson höll sitt anförande. En investering kan vara lönsam liksom en rad av de besparingsåtgärder som skall sättas in, men, Göthe Knutson, innan besparingen kan ske måste investeringen göras,och innan investeringen kan göras måste man ha plockat fram de nödvändiga pengarna.

Jag lycker alt del skulle vara honnett om Göthe Knutson nu berättar om hur man skall tränga in detla besparingsprogram på en krediimarknad som skall belastas med ell budgetunderskott i dag känt som 40 miljarder per år samtidigt som man har haft en sjunkande sparkvot. Del vore roligt om vi finge ett besked på den punkten.

I fråga om bostadsbyggandet har vi siffror som tyder på en uppgång. Om dennaärtillfälligeller varaktig vel vi inte. Men elt vel vi, och del är all denna regering icke har elt långsiktigt program för atl bygga i fatt det som nu har kommit efter. Vi vel ytteriigare en sak, nämligen all vi har både arbetslösa byggnadsarbetare och bostadslösa.

Så frågar Göthe Knutson: Var skall vi hitta resurser lill delta? Får jag göra en jämförelse: Under en tioårsperiod med både uppgångar och nedgångar kunde den socialdemokraliska regeringen driva igenom elt bostadsbyggande på i runt tal 100 000 lägenheter per år, några år t. o. m. litet mer än 100 000 lägenheter. Det berodde, Göthe Knutson, på an man inte var rädd föratt sätta in samhällets resurser och samhällels styrka för atl styra både reala resurser och pengar till detta område. Det är precis del som vi nu begäran ni skall göra. Vi vill lika mycket som ni fa till stånd elt genomförande av sparplanen, men ni har inga resurser.

Det finns ett exempel till. För över de medel som i dag går till spekulationsbyggen av fritidshus och bygg bosläder i stället!

GÖTHE KNUTSON (m) kort genmäle:

Arne Pettersson håller faktiskt med om atl del blir pengar och investeringar om del är fråga om lönsamma objekt. Så uppfattade jag hans inlägg, och jag troraltjag tolkade del rält. Men han är då orolig för hur regeringen skall klara upplåningen i övrigt och de anspråk som ställs på lånekapiialmarknaden. Ulgångspunkten måsle rimligen vara att den borgeriiga regeringen får fortsätta och atl man då kan vrida det rätt som gick snett under de

socialdemokraliska åren - åtminstone under de senaste. Och då kommer situationen atl förbättras på lånemarknaden.

Arne Petterssons inlägg föranleder mig att berätta att industrin, näringslivet och fastighelsmarknaden i dag är myckel intresserade av denna proposition och det arbele som nu väntar. Vi har, vilket också framgick av den energimässa som har hållits i Stockholm och som avslutades i förrgår, ell näringsliv i vårl land som är hell inställt på detla energisparprogram. Detta kommer au medföra mycket stora satsningar och ge arbete åt bl. a. byggnadsarbetare och byggmaierialindustrin. Del ärju vad Arne Pettersson har ropat efter.

Belräffande bosiadsbyggandet konstaterar jag att Arne Pettersson inte längre påstår alt den borgeriiga regeringen har dragit ned det. Slutsatsen blir med andra ord att det var under den socialdemokratiska regeringsperioden som bostadsbyggandet minskade så hiskeligt.

Göthe Knutson frågar var vi skall finna en ökning av resurserna, säger Arne Pettersson. Ja, herr talman, det våren retorisk fråga som jag slällde. Jag konstaterade bara atl om socialdemokraterna kan finna resurserna, så kan naturligtvis också andra göra del. Här finns en marknadsekonomi som kan åstadkomma den resurstillströmning som vi behöver. På tal om att styra så måsle man ibland-det gälleräven en borgerlig regering-la medel i anspråk. Del är också vad vi har gjort, och vi har därmed lyckats öka bostadsbyggandet.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

ARNE PETTERSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Del var intressant atl höra om det stora intresse som svensk industri har för alt ta i anspråk de resurser som eventuellt kan komma all ställas till förfogande. Får jag ge elt råd så där i förbigående. När Göthe Knutson träffar industriministern, så kan han kanske be honom att fä fart på det hela så all industrin ulnyujar resurserna innan den flyttar ut ur landel -Volvo till Norge och Domnarvei lill Tyskland. Jag tror inte man klarar problemet genom att hänvisa lill den typen av intressenter.

Den borgeriiga regeringen skall vrida rätt, och det var den socialdemokraliska regeringen som åstadkom fallet i bostadsbyggandet, säger Göthe Knutson. Nej, det är en felaktig historieskrivning. BöOa med att be partivännerna och de övriga i den nuvarande regeringen att försöka sätta i gång med atl återföra oss till 1976 års nivå! Del skulle betyda en hygglig förbättring för lönlagarna och de sämst ställda i landet. Det skulle dessutom innebära en höjning av BNP. Fortsätt sedan med att ta elt aktningsvärt grepp om bostadspolitiken, så atl ni kan sätta in de arbetslösa byggnadsarbetarna lill alt bygga bostäder åt de bostadslösa människorna.

GÖTHE KNUTSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall fatta mig mycket kort denna fredagseftermiddag.

Det är intressant all induslrin är så intresserad av det här, säger Arne Pettersson. Ja, vem i all sin dar skulle annars vara intresserad om inte exempelvis byggnadsmaterialindustrin, när regeringen lägger fram elt

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

program av denna omfattning, som riksdagen sedan beslutar om? Jag förstår inte vad Arne Pettersson syftar lill. Ärdet något suspekt medan industrin får arbele så att man kan öka sysselsättningen?

Jag skulle ha gjort mig skyldig lill en felaktig historieskrivning när jag konstaterade del faktiska förhållandet, nämligen att del var den gamla regeringen som under sina sista regeringsår skapade något som av många har betecknats som ell konkursbo och som den borgerliga regeringen har (att återföra. Del är ell arbete som pågår intensivt, och man har kommit en god bit på väg. Jag kan upplysa Arne Pettersson om de förbättringar som åstadkommils. Vi har f n. exempelvis den slörsla valutareserven någonsin. Importöverskottet har vänt i ett exportöverskott etc. Jag är inte säker på alt kammarens övriga ledamöter vid denna tidpunkt är intresserade av den diskussionen. Jag är beredd att föra den, men det kanske finns andra lillfällen.

LENNART NILSSON (s):

Herr lalman! Jag skall inte ge mig in i någon debatt med Göthe Knutson. I vanlig reaktionär högerstil ägnade han sig lill nära 95 96 ål att skälla på socialdemokraterna. Det är vi vana vid från det hållet. Men den dagen kommer när han skall förklara vad man egentligen sysslar med i den borgerliga regeringen. Det finns väl andra möjligheler att ålerkomma till detta.

Tidigare i dag utspann sig en diskussion mellan bostadsministern och Birgiua Dahl om huruvida det fanns byggnadsarbetare till att klara av energisparandet. Arbetsmarknadsutskotlet pastarätt det finns folk f n. Det är helt självklart, eftersom arbetsmarknadsutskottet bygger sin skrivning på de erfarenheter och synpunkter som utskottet fåll från den fackliga rörelsen med utgångspunkt i den silualion som just nu råder.

När bosiadsbyggandet befinner sig på en låg nivå, är färre arbetare sysselsatta inom detta område. Hade vi haft regeringsansvaret hade fiera varit sysselsatta, och dessutom hade kanske en hel del av de tusentals ungdomar som i dag går arbetslösa haft jobb inom byggnadsbranschen. Om en ordentlig bostadspolitik förts i vårt land, hade vi haft flera i arbele på detta område.

Del är bara att konstalera att runt om i landel går lusentals byggnadsarbetare arbetslösa. I Norrbotten är antalet över 1 000, vilket motsvarar 15 96 av byggnadsarbetarkåren i Norrbotten. Hade man haft litet av den vilja och ambition som bosladsministern talade om tidigare och följt vår linje, som handlar om all man skall satsa på energisparande i Norrbotten, hade dessa I 000 byggnadsarbetare i dag haft arbele.

Då hänvisade man hela tiden till atl det skulle komma elt förslag från regeringen. Nu är det snarl två år sedan vi första gången krävde alt man skulle vidta åtgärder i Norrbotten, dels för aU spara energi,dels föratt fS erfarenheter av de insatser som där skulle göras och dels naluriigtvis för att skapa arbele åt de byggnadsarbetare som i dag går utan arbele.

Regeringens brist på polilik är alltså skulden till att byggnadsarbetarna i Norrbotten nu går arbelslösa. Hade man förra året följt vårt förslag, hade vi

haft en bättre grund atl slå på för etl veitigt beslul i dag. Det är ändå detla det handlar om. Del är ändå där det saknas linjer i denna proposition.

Vem som helst kan naturligtvis slälla upp på de bevingade ord som centerpartister ofta rörsig med f n.: "Rätlålgärd vidtas i rält byggnad vid rätt lidpunkt och på rält sätt." Vem har ifrågasatt del? Men då måste man också tala om vad man menar med dessa ord. Vad är rält byggnad? Vad är rätt åtgärd? I den statistik och i de tabeller som återfinns i utskottsbetänkandet kan man se exempelvis att under perioden september-november 1977 var de godkända koslnaderna förenergisparande i småhus drygt 10 000 kr., medan de för fierfamiljshus var 2 100 kr. per lägenhet. Vad beror den skillnaden på? Är del säkert att pengarna är rält satsade genom atl man har satsat så mycket på småhus? Jag är inte helt övertygad om det. Är det riktigt att satsa på atl uppföra vackra fasader och på atl bygga upp förmögenheter åt människor som redan har kapital, medan man glömmer bort den andra biten, beroende på att de människorsom bor i hyreshus har större svårigheter att klara kostnaderna? Det finns alltså en rad frågetecken i samband med rätt tidpunkt, rält ställe osv.

Viktigt för oss inom fackföreningsrörelsen är också alt arbetena far utföras av människor som kan sådana här saker. Därför är det naluriigtvis riktigt, som del påpekas i arbetsmarknadsutskottels belänkande, atl stödet måste utgå till dem som bedriver en seriös verksamhel. Tyvärr kan man konstatera alldet inom del här områdel finns många tycksökare som ser en möjlighet all skaffa pengar i egen plånbok. Del måste vi naluriigtvis motverka.

Räll lidpunkt, rätt åtgärd osv. är naluriigtvis vettigt. Men del krävs då all det finns ett underiag att la slällning lill i del här sammanhangel. Hade man gått på vår linje och gjort en ulvärdering på elt tidigare sladium så hade vi kunnat diskutera sakfrågorna på ett helt annat sätt än vad som skett här i dag.

1 moiionen 1851 har Maj-Lis Landberg och jag krävt atl energistöd inte skall utgå till byggnader som enligt kommunens riktlinjer skall utgöra fritidshus. Det kravet avstyrks av utskottsmajorileten med hänvisning till att byggnadslov prövas av byggnadsnämnden. Men åtgärder kan ju vidtas ulan all man begär byggnadslov, och vi anser atl energislöd inte får ges på ett sådanl säll alt del medverkar lill all människor bosätter sig i områden som enligt kommunernas intentioner är avsedda för fritidshus.

Det handlar i det fallel inte enbart om all spara energi. Det handlar också om kostnader för resor till och från arbetsplatsen. Det handlar om alt kommunen måste slälla upp med skolskjutsar. Del handlar om servicen för de människor som bor där osv. Därför får energislöd inte ges i sådana former atl samhället stöttar upp permanentbosättning i fritidsbosläder.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservalionerna.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befimlig bebyggelse, m. m.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

7 Riksdagens prolokoll 1977/78:154

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

ERIC HÄGELMARK (fp):

Herr lalman! Lennart Nilsson talade om socialdemokraternas förslag angående försöksverksamhet i Norrbotten under den senaste vintern. Men vad skulle del ha inneburit? Skulle man alltså ha väntat på en utvärdering av detta försök och därefter giort allt det arbete som nu är utfört för den här propositionen och därutöver genomfört ytterligare en remissomgång, vilket socialdemokraterna tidigare har krävt här i debatten? Då hade ju inget förslag kunnai läggas fram i år och kanske inte näsla år heller. Del tyder ju på all socialdemokraterna planerat all 1978 års beslul inie skulle innebära annat än fortsatta utredningar.

Herr lalman! Sveriges energikonsumtion ökar med ca 2 96 årligen. Så kan vi rimligen inte fortsäita. Det gick bra så länge vi trodde att vi hade obegränsad tillgång till energi och dessutom till myckel låga priser. Den silualionen föreligger inte nu. Det är nödvändigi att dämpa ökningstakten.

Vi gör i dag av med mer energi än vi skulle behöva göra. Man kan, om man så vill, kalla det för energislöseri. I en framtid med brist på energi - och dyr energi! - kan vi inte längre slösa. Vi måste hushålla med energin.

Omkring hälften av vår förbrukning av energiråvaror går ål för uppvärmning av fastigheter. Del är också på detla område som de största besparingsmöjligheterna finns. Genom bättre isolering, bällre värmeanläggningar och planlösningar, individuell lemperaturreglering och en del andra ålgärder är det möjligt att sänka förbrukningen. Enligt propositionen är sparmålet mellan 25 och 30 96 av den totala energiförbrukningen i dagens byggbestånd.

Redan 1973 lade folkpartiet fram förslag om sparsamhet med energi och satsning på ny teknik. Intresset varda måttligt i den dåvarande regeringen. Men oljekrisen vintern 1973-1974 gjorde att regeringen tvingades atl böOa förbereda en effektivare energipolitik, om än inte helhjärtat. Folkpartiet föreslog då att hårdare normer skulle införas för alla hus som planeras och byggs efter den 1 juli 1974. Kraven skulle omfatta skärpta isoleringsföreskrifter och värmebesparande planlösningar i såväl enfamiljs- som flerfamiljshus.

Eftersom det äldre fastigheisbeständet är genomgående dåligt isolerat och därmed energikrävande, föreslog folkpartiet införande av krav som skulle medföra alt de äldre husen fick samma isolerings- och värmeslandard som nyproduktionen, med förtur för de kallaste och sämst isolerade husen. Folkpartiet föreslog i motionen 243 år 1974 etl samlat program för bättre hushållning med energi. Som delar av detta program föreslogs sammanfattningsvis bl. a. följande:

skärpta normer för isolering av hus,

elt lioårsprogram för tilläggsisolering av och förbättrad värmekontroll i hela det äldre fastighetsbeståndet,

översyn av hyreslagstiftningen i syfte alt begränsa hyresgästernas bränslekostnader,

stopp för kollektivdebitering av avgifter för el och värme.

främjande av energisparande teknik.

De flesta av dessa punkter -ja, så gott som alla - blir tillgodosedda genom den proposition som vi nu behandlar. Del lycker vi är bra.

Socialdemokraternas elva reservalioner i belänkandel är alla, som jag ser del, marginella. 1 vissa reservationer säger man samma sak som utskottsmajoritelen, del är bara del atl man använder litet fler ord. Per Olof Håkansson har här pläderat för några av de reservationerna, och jag skall försöka atl bemöta vad som framförts.

I reservationen 7 tvivlar socialdemokraterna på alt det finns praktiska möjligheter all uppnå avsedda spareffekter med individuell mätning, och man upplyser om atl inmonterade varmvatlenmätare inte används för individuell debitering. Varifrån socialdemokraterna har fatt upplysningen all inte inmonterade varmvatlenmätare används vet jag inte, men jag har ingen anledning tvivla på att detta kan förekomma. Men kanske skulle det ändå vara intressant alt här i debatten fa veta i vilken omfattning del förekommer. Deadminisiraliva problemen kan inte få vara avgörande föratt inte använda sigav individuell varmvaltenmälning. Min uppfaltningäraltett effektivt sätt att fa fram etl verkligt sparintresse är atl låta vaOe hushåll få sin energiförbrukning avläst och debiterad.

Kravet på individuell mätning av varmvatten för erhållande av både byggnadslov och bostadslån bör också finnas kvar.

När del gäller utbildning eller vidareutbildning för fastighelsskötare framgår det av propositionen alt ett sådant behov av utbildning finns. Även näringsulskottel anseratt en ökad satsning på fastighelsskötare och driftpersonal bör ske.

Del kan också noteras att statens planverk har för avsikl alt genomföra kurser för ulbildning och teknisk rådgivning för fastighetsägare. Även civilutskotlel anser atl den i den socialdemokraliska motionen upptagna frågan är viktig. De här uppräknade åtgärderna bör garantera att en godtagbar och ökad utbildning kommer atl ske.

Socialdemokraterna tycks enligt reservationen 10 hysa farhågor för alt resurserna i praktiken kommer alt minska om verksamheten överförs lill planverket. Huruvida detta antagande kan bygga på saklig grund eller inte kan inte jag avgöra, och jag tror inte heller socialdemokraterna kan göra del.

Del framgår inte vilka yrkesgrupper socialdemokraterna syftar på i reservalionen, som inte skulle få ulbildning i tillräcklig omfattning. Inte heller kan jag finna alt enligt utskottsbetänkandel någon grupp utesluts som har med fastighetsförvaltning atl göra.

Eftersomdet äravslor vikl inleenbart urenergisparsynpunkt utan även ur ekonomisk synpunkl, så kommer säkert utbildning och kursplaner atl väl anpassas lill hela fastighetsförvaltningens problem, inte enbart inom vissa områden, som socialdemokraterna tycks tro.

Socialdemokraterna har i reservationen 11 lagit upp frågan om huruvida energisparstöd skall ges förpermanent bosättning i fritidshus. De anser atl det är fel atl främja en permanent bosättning i områden med fritidsbebyggelse. Eftersom del enligt gällande lagstiftning inte går alt hindra någon all ordna

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

permanent bostad i eu fritidshus, så måsle enligt min mening energisparstöd ges även här. Ulskoitel anser vidare alt syftet all begränsa energiförbrukningen kvarstår med samma tyngd även i dessa fall.

Att det kan försvåra kommunens planering av sparåtgärderna kan jag hålla med om, och det gäller särskill kommuner med stor fritidsbebyggelse. Men som regel torde del inte beröra kommunernas planintenlioner i någon slörre omfattning.

Genom atl utnytOa de möjligheter som denna proposition ger, så Irorjag alt del uppsatta sparmålet kommer atl kunna uppnås. Jag yrkar bifall lill civilutskoiiets hemställan på alla punkter.

LENNART NILSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! När det gäller frågan om Norrbotten, Eric Hägelmark, så vill jag säga atl vi, om man hade gåll på vårl förslag för snart två år sedan, hade haft resultaten klara och i slörre utsträckning än nu kunnat bedöma vilka åtgärder som skall sältas in, vad vi skall salsa på etc. Det är det som frågan gäller. Men då sade den borgerliga majoriteten nej med hänvisning till atl del skulle komma ett förslag. Delta har emellertid dröjt.

Beträffande fritidsboendel villjag säga atl del visseriigen inte finns någon lagstiftning som förbjuder folk alt bosätta sig i fritidsområde, men vi vill inte att energistöd skall utgå till fritidshus, eftersom samhällel måsie medverka genom att salsa pengar i olika stödformer.

ERIC HÄGELMARK (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror att del är ganska bra att den borgerliga majoriteten sade nej till försöksverksamheten i Norrbotten.

Den tidsmarginal som Lennart Nilsson vill göra gällande skulle säkert inte ha hållit, utan i dag skulle vi ha befunnit oss i en mycket sämre situation - någon energisparplan hade säkerl inte kunnat ligga på kammarens bord.

LENNART NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Del, som Eric Hägelmark lycker, lyckliga avslaget bidrar till att över tusen byggnadsarbetare går arbelslösa i Norrbotten.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Jag skall mycket kort anlägga några synpunkter i sammanhangel. Nu har vi under större delen av denna dag diskuterat frågan om åtgärder för atl få ned energikonsumtionen. Energikonsumtionen kan man naluriigtvis få ned på fiera sätt, bl. a. genom att värmekällan görs orimligt dyr - vilket ju håller på alt ske.

Vi har i moiionen 1366 lagit upp frågan om de kraftiga laxehöjningarna på elkraft och den verkan som delta får för folk som bor i eluppvärmda bostadsområden. Dessa människor har fått vidkännas värmekosinader långt utöver det som är vanligt. Det är som bekani inte billigt i oljeuppvärmda fastigheter heller, men i de eluppvärmda har bostadskostnaderna stigit mycket drastiskt. Vi har i vår motion som vår mening framhållit att det inte

kan vara rimligt atl hyresgäster och andra boende i eluppvärmda bostäder skall drabbas av en sorls strafföeskaltning. Vi har i moiionen föreslagit atl riksdagen skall hemställa om omedelbara ålgärder för alt nedbringa de höga bränslekostnaderna i eluppvärmda bostäder.

Utskottet hänvisar i sin skrivning till atl frågan kommer alt övervägas i annat större sammanhang och avstyrker därför bifall till moiionen. Ökningarna av elavgifterna innebär naluriiglvis en orättvisa mot alla hyresgäster-och hårdast drabbas de kategorier som bor i de mer kylslagna delarna av vårt avlånga land. Överkoslnaden i eluppvärmda tostäder måste också läggas till de i övrigl stora hyreshöjningar som har inträffat på senare år.

De höga eltaxorna drabbar också många villaägare: pensionärer, låginkomsttagare och andra som har skaffat sig eluppvärmning medan del var någoriunda billigt. Taxorna har höjts gång efter gång, och del är ett stort problem för många människor.

Nu vill utskottet atl frågan skall övervägas i elt större sammanhang, men vi tycker atl man redan nu borde la itu med den. Jag känner ålskilliga människor som bor i eluppvärmda bostäder. De tycker au de blivit orimligt hårt drabbade av regeringsskiftet. I och med regeringsbylel blev del nya signaler. Då skulle det sparas energi, bl. a. genom ellaxehöjningar. Tidigare stimulerade man folk att övergå till elvärme därför att den var miljövänligare än annan uppvärmning och bällre på flera vis. Sedan kom del nya herrar och nya signaler, med de konsekvenser jag har nämnt.

Jag vill yrka bifall lill motionen 1366.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

GUNNEL LILJEGREN (m):

Herr talman! Jag skulle vilja belysa vad de ålgärder som föreslås i proposilionen betyder för kommunerna.

I förra årets budgetproposition förutskickade bostadsministern en fortsättning med en högre ambitionsnivå beträffande energisparandet. Föreliggande proposition, hur stor publicitet den än fick vid offentliggörandet, är endast eu kapitel i en följetong. Det ligger i sakens natur atl del nya förslagel lill ålgärder bygger på en ulvärdering av redan vidtagna. Del är troligt och fulll förståeligt atl kommunerna kommer alt bli nyfikna på näsla spännande kapitel. Kommunernas ekonomi är, som vi vet, inte så lysande. Jag läste för inte så länge sedan en tidningsledare, rubricerad Kommunerna, vår näsla krisbransch. Många klarar inte av nya tyngre ålägganden från statens sida. Dess bällre iakttas i propositionen en viss försiktighet i kraven på kommunerna, något som man knappt kan säga om en del av planverkets förslag. Bosladsministern har dess bättre inte gjort dem till sina.

Kommunerna skall ha ansvar för planering av energisparåtgärder, och syftet skall vara att klariägga vilka områden och byggnader som i första hand skall komma i fråga. En förutsättning för slödel till energisparålgärder, som införs om den här proposilionen bifalles, är alt vaOe kommun inrättar en organisation för besiktning. Ett villkor är nämligen att byggnaden i fråga besiktigas och så småningom, när kommunen har besiklningsresurser, atl de åtgärder kommer all vidtas som föreslås vid besiktningen. Kommunerna

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

skall också bedöma om det lönar sig att med uppsökande verksamhet få fastighetsägarna att låla besiktiga sina hus. Man skall bedriva en aktiv rådgivning, t. ex. göra en fastighetsägare som tänker bygga om sin hus uppmärksam på möjliga energisparande åtgärder.

För all kommunerna skall kunna planera för energihushållning krävs en starkare integrering mellan olika planeringsakiiviteter - som det heter på proposilionssvenska - i kommunstyrelser, byggnadsnämnder etc. Det är uttytt: fler sammanträdande Oänsteman eller mera sammanträdande befinlliga Oänsteman, och det krävs verkligen rationaliseringsvinster för all detla inte skall bli kostsamt.

Planverket har framfört den uppfattningen att lagen om kommunal energiplanering borde kompletteras med etl åläggande för kommun all upprätta ett energisparprogram för befintlig bebyggelse. Bosladsministern följer på den punkten Kommunförbundets rekommendationer och avstår från förslag lill lagstiftning och reglerande anvisningar men uttrycker naluriigtvis den förhoppningen atl energihushållningen i befintlig bebyggelse ändå kommeratt samordnas med kommunernas planering för energiförsöOning, sanering etc. Della ligger nämligen i kommunernas egel inlresse.

Redan nu bör kommunerna enligt vad som framhålls i propositionen kunna samordna hanteringen av fastighetsägarnas ansökningar om energisparstöd med eventuella ansökningar om byggnadslov för de tilltänkta åtgärderna. I näsla kapitel av energisparföljelongen - om inte förr- kommer sannolikt förslag om atl anförtro kommunerna uppgiften alt också fatta beslul i en del låne- och bidragsärenden.

Vad besiktningen beträffar kan denna lämpligen ligga hos byggnadsnämnderna, men vaOe kommun lämnas frihet all finna den lösning som passar respektive kommun bäst. Kommunernas energisparkommitléer skulle här kunna fylla en viklig funktion. Likaså överiämnas det ål kommunerna att allt efter egna förutsättningar organisera besiktningen och rekrytera personal därtill.

Planverket har aktualiserat ytteriigare uppgifter för kommunerna, nämligen dels en utvidgad byggnadslovsplikl, dels krav på en ansvarig arbetsledare också för energibesparande ändringsarbeten som inte är byggnadslovspliktiga, dels också krav på periodisk besiktning av vissa installationer. Dessa krav förs inte fram i denna proposition utan skall försl ul på remiss.

Berörda statliga myndigheter förutsätts underiätia genomförandet av kommunernas energisparande med hjälp och rådgivning. I gengäld förutsätts kommunerna redovisa sina ålgärder, men i direktiven till den nya delegationen, vilka har presenterats i dag, framhålls atl kommunerna inte bör tyngas med ytterligare byråkrali utan atl insamlandet av uppgifter bör samordnas med kommunernas övriga uppgiftslämnande.

Statliga myndigheter kommer, som vi tidigare har hört, att lillhandahålla ulbildning av besiktnings- och rådgivningspersonal och förmedla ny teknisk kunskap och aktuella forskningsresultat till kommunerna.

Vilken ekonomisk ersättning får då kommunerna för sina insatser?

Förutom de 40 miljoner som de får för egna byggnader beviljas sammanlagt 60 miljoner, som kan avse de åtgärder jag nämnt men också t. ex. informalion till allmänheten och utbildning av personal och förtroendevalda. Dessa medel kommer av regeringen alt fördelas mot bakgrund av kommunernas redovisningar av nuvarande och planerade insatser för rådgivning och service. I propositionen antyds också möjligheten all kommunerna lar ul besiktningsavgifter - under förutsättning alt besiktningen resulterat i energisparande -varvid avgifterna skulle räknas in i låne- och bidragsunderiaget.

Trots del goda uppsåtet och de ökade statliga insatserna kommer energisparplanen otvivelaktigt alt vålla kommunerna åtskilligt huvudbry, och det är nog klok realpolitik att inte på nuvarande stadium ålägga kommunerna en rad obligatorier av del slag som planverket, socialdemokraterna och kommunisterna förespråkar utan att i stället låta verksamheten byggas upp stegvis med en fortlöpande ömsesidig stallig och kommunal ulvärdering och etl erfarenhetsutbyte, som kan bli fruktbringande i framtiden.

Slutligen måste man för alt genomföra elt sparprogram av denna storleksordning ha kommunerna med sig, och jag vill inte tro alt landets kommuner-värken de borgeriigl eller de socialistiskt styrda - skulle välkomna ett statligt diktat på den här punkten.

Jag yrkar bifall till utskottets hemslällan på samtliga punkter.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Energisparplan för befintlig bebyggelse, m. m.

PER OLOF HÅKANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det var tydligen Gunnel Liljegren som skulle redovisa vad energisparandel belyder för kommunerna. Det var många ord men inte en enda kommentar lill den i och för sig mycket intressanta frågan om man skall redogöra för kommunerna i förväg efter vilka principer de skall kunna få stöd. Inte heller lämnades någon kommentar lill frågan i reservationen 9 om huruvida det kan anses rikligl alt anslag skall ges utan atl riksdagen får la Slällning lill de principiella grunderna för stödets fördelning.

MARGIT ODELSPARR (c):

Herr lalman! I del nu aktuella belänkandel behandlas motion nr 1376 av mig och Stina Eliasson angående möjligheterna all erhålla statsbidrag för inköp eller ulnyujande av värmekamera. Eftersom uppvärmningen av våra bosläder svarar för en slor del av energikonsumtionen är det viktigt och angeläget atl alla möjligheler vidtas för atl väsentligt reducera energibehovet.

Elt utmärkt hjälpmedel vid besiktning av fasligheter, såväl äldre bebyggelse sorn nybebyggelse, utgör fotografering med värmekamera. Utan tvivel är det på del sättet att blotta medvetandet om att värmekamera kan användas har en kvalitetshöjande effekt på byggandet. Genom atl i ell tidigt skede av en byggnadsetapp värmefolografera de första småhusen kan man avslöja systematiska fel.

Denna erfarenhet kan då utnytOas i det fortsatta projekterandet och byggandel. Vidare medför metoden atl många onödiga tvister kan undvikas.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om Umeåfiliaten för arbetsmedi-cinska avdelningen vid arbetarskydds-styrelsen

Utskottet hänvisar i sitt yttrande lill de möjligheler som enligt regeringens skrivelse av den 26 april 1978 redan finns i och med all man kan utnyttja de generella bidrag som utgår till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet. I skrivelsen rekommenderas vidare att kommunerna i stället för egen anskaffning av värmekamera kan anlita statens provningsanstalt och andra förelag med auklorisation på området.

Del är naluriigtvis värdefullt all kommunerna har denna möjlighet, men med lanke på de begränsade resurser dessa har torde det ändå vara mera realistiskt att de slörre kommunerna skaffar en egen ulrusining - del för alt verksamheten skall få den kontinuitet och omfattning som är nödvändig för att nå bästa möjliga resultat.

Jag vill i delta sammanhang understryka vad utskottet har uttalat angående teknisk rådgivning och besiktning på s. 21 i belänkandel:

"Ulskottet ansluter sig till den i propositionen anförda meningen att en väl utbyggd teknisk rådgivning och hjälp med besiktning av fastigheten har avgörande belydelse för all uppnå ambitiösa sparmål. Ulskoitel delar därför också meningen alt en kommunal service för dessa syften snabbi bör byggas upp."

Med detta som bakgrund bör enligt vår uppfattning statsbidrag kunna utgå även för inköp av ulrustning för termofotografering. Utskottet avslutar sitt yttrande över motionen med att förutsätta att regeringen kommer att pröva lämpligheten av alt kommunerna i vissa fall får disponera tillgängliga medel för inköp av ulrustning. Jag utgår ifrån att så blir fallet i praktiken, och om ulvecklingen skulle bli någon annan avser jag alt ålerkomma i frågan.

För dagen harjag, herr talman, inget annal yrkande än bifall lill utskottets hemslällan.

I detta anförande instämde Stina Eliasson (c).

På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren atl uppskjuta den fortsatta överläggningen om detta betänkande samt behandlingen av återstående på föredragningslistan upptagna ulskoltsbetänkanden lill kammarens nästa sammanträde.

§ 7 Om Umeåfiliaien för arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för att besvara Rune Ångströms (fp) den 14 april anmälda interpellalion, 1977/78:164, och anförde:

Herr lalman! Rune Ångström har frågat mig dels varför Umeåfiliaien som enda enhet inom arbelarskyddsverket de facto satts på snålkosi då det gäller utveckling, dels om det finns någon plan för de kommande åren belräffande ulbyggnaden av Umeåfilialens verksamhel.

Efter riksdagsbeslut inrättades i Umeå den I januari 1974 en filial till den arbetsmedicinska avdelningen vid arbelarskyddssiyrelsen. Beslutet grun-

dades bl. a. på förslag från arbeismiljöulredningen. Filialen skulle omfatta ell 40-tal anställda och utbyggnaden skulle fördelas på tre år.

I dag finns 41 Oänster vid filialen. Dessutom är sex personer projektan-ställda för olika forskningsuppgifter. Filialen har därmed fier anställda än vad arbeismiljöulredningen föreslog och har alltså inte satts på snålkost.

Den arbetsmedicinska avdelningens filial i Umeå har inneburil elt belydande tillskott till den arbetsmedicinska forskningen. Möjligheterna för arbetstagare och företag i Norrland att få tillgång lill arbetsmedicinsk expertis samt atl få mätningar och analyser utförda har ökat väsentligt. Utbildningsverksamheten vid filialen kommer i år alt utökas till alt omfatta grundutbildning för skyddsingenjörer och fortbildning för olika personalkategorier inom förelagshälsovården och forskarutbildningen.

Det ankommer på arbelarskyddssiyrelsen alt inom ramen för sina ordinarie anslagsframställningar pröva behovet av resursförstärkningar vid filialen liksom för styrelsens övriga enheler.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om Umeå filialen för arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen

RUNE ÅNGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Jag lackar arbetsmarknadsministern för svaret på min interpellalion om den arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen i Umeå.

Arbetsmarknadsministerns svar andas en viss belåtenhet över den utveckling som har varil vid institutionen och säger all den har gått enligt planerna. När beslutet logs angavs atl storieken på den här institutionen skulle vara ca 40 Oänster, något som uppfyllts. Men utvecklingen på detla område har gåll myckel snabbt och behoven är mycket större i dag än de var när riksdagsbeslutet fattades.

Jag vill också konstatera all behovel i Norriand är alldeles speciellt slorl. Problemen är omfattande, inte minsl på miljöområdet.

För de delar av filialen som nu är i funktion har utvecklingen i hög grad besannat vad man lidigare förutsåg, nämligen att utvecklingen skulle vara mycket snabb på delta område. Vid den kemiska enheten har stora insalser gjorls for alt utveckla metoder, som är lämpade för de arbetshygieniska undersökningarna. Vid de arbetsfysiologiska och tekniska enheterna har man påböOal ell högklassigt prakliskl vetenskapligt arbele som givil väldigl fina resultat. Man har också en specialitet, nämligen bullerområdet. Här är filialens resurser unika i Sverige. Det är den enda laboratoriemässiga enhet som finns i landet. När man diskuterar utvecklingen inom filialen, är del väl närmasl med lanke på behovet nu och i framtiden som man har atl anföra vissa farhågor. Den arbetsmedicinska enheten får för kommande år endasl en Oänst av de tio Oänster som är placerade vid den arbetsmedicinska enheten.

I en skrivelse från arbetarskyddsstyrelsen, daterad november 1977, talar man om hur planeringen är inför framliden. Där slår: "För filialen i Umeå torde del inte bli fråga om några större förändringar i fråga om antalet anställda." Jag tycker alt della är ett märkligl uttalande från den planerade enheten, om man ser det i följande perspektiv.

8 Riksdagens prolokoll 1977/78:154

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om åtgärder mot rasdiskriminering

Norriand är väldigt stort och upptar 58 % av Sveriges yta. Vi barett kraftigt tryck på arbetsmedicinen just genom den industristruktur som finns i Norrland. Arbetsmedicinska filialen i Umeå är på bullerområdet arbetarskyddsstyrelsens enda forskningsenhet. Arbetsmiljö och arbetsmedicin fär en allt starkare koppling lill varandra, och del finns siarka krav från medborgarna på att samhällel har resurser att sälta in då del gäller alt skydda dem från skador i arbetslivet.

En rimlig begäran från oss norriänningar är alltså att resurserna i den norrländska filialen ges en proporiionerlig tillväxt. Jag hoppas atl arbetsmarknadsministern delar denna uppfalining.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Om åtgärder mot rasdiskriminering

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för all besvara70/? Beigqvisis (s) den 2 maj anmälda interpellalion, 1977/78:170, och anförde:

Herr talman! Jan Bergqvisi har frågat mig om regeringen är beredd att till riksdagen lämna förslag till etl samlat program för alt bekämpa rasfördomar och rasdiskriminering. Jan Bergqvisi harockså frågat mig om jag är beredd att tillsätta en utredning om den hittillsvarande tillämpningen av lagbestämmelserna om förbud mol rasdiskriminering och om jag är beredd all ta initiativ till en kontinueriig uppföljning av dessa bestämmelser och lill en karlläggning av invandrarnas rättsliga ställning i allmänhet. Lagstiftningen om förbud mot rasdiskriminering handläggs inom regeringen av justitieministern. Jag har därför samråtl med juslilieministern om detla svar.

Bakgrunden lill Jan Bergqvisls frågor är skildringar i massmedia om diskriminering och fördomar mot invandrare och medlemmar av minoritetsgrupper i Sverige.

Jag delar Jan Bergqvisls oro över atl vi saknar en allmän överblick över i vilken utsträckning del i Sverige förekommer diskriminering på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Det samlade kunskapsunderiaget om varför rasfördomar uppkommer och om hur de kan molverkas är också bristfälligt.

Jag skall först i korthet redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i Sverige i syfte atl motverka rasdiskriminering och fördomar på etnisk eller nationell grund. Därefter skall jag ta upp de frågor som ställs i interpellationen.

År 1970 infördes i Sverige en särskild straffbestämmelse mot olaga diskriminering. Bestämmelsen återfinns i 16 kap. 9 ij brottsbalken och innebär atl näringsidkare, som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudlarg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom lill banda på de villkor som näringsidkare lillämpar i förhållande till andra, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller bl. a. anställd i näringsverksamhet samt anställd i allmän tjänst, vari den anställde har alt gå allmänheten lill banda. Med

näringsverksamhet förslås t. ex. hotell- och pensionalverksamhel, resiau- Nr 154 rang- och kaférörelse, detaljhandel, kommunikationsmedel samt yrkes- Fredaeen den mässig försäljning och upplåtelse av fastigheter och bostäder. Diskriminering 26 mai 1978

vid tillträde till allmän sammankomst och offenllig tillställning kan också __

bestraffas enligt samma lagrum. Genom all bestämmelsen infördes i svensk q Qioärder mot lagstiftning har Sverige kunnat ratificera Förenta nationernas konvention om rasdiskriminerins avskaffande av alla former av rasdiskriminering.

Frågan om åtgärder mot rasfördomar och rasdiskriminering har också varil aktuell under arbelel med våra grundlagar. När den nya regeringsformen antogs år 1974 infördes sålunda en bestämmelse som gav skydd mot diskriminering på grund av bl. a. ras och hudfärg. Etl förstärkt skydd infördes sedan genom grundlagsändringar år 1976.

Sedan böOan av 1970-talet har också ell mera systematiskt arbele inletts i vårt land föratt genom opinionsbildning och informalion motverka sådana fördomarsomliggertill grund för rasdiskriminering och rasmolsättningar. En positiv utveckling har enligt min mening skett i vad gäller sådana insatser. Medvetenheten om hur angeläget del är all öka informationen om andra länder, folk och kulturer och om invandrarna i Sverige i syfte alt förebygga främlingsfientlighet har ökal. I denna upplysningsverksamhet medverkar såväl statliga och kommunala myndigheter som massmedia, fackliga organisationer, ideella organisationer och enskilda opinionsbildare m. fl. I vad gäller mera långsikliga insalser för all i Sverige öka förståelsen för och kunskaperna om andra folk och raser och motverka fördomar och intolerans mot andra folkgrupper vill jag i första hand hänvisa till förskolans och skolans arbete. Dessa frågor behandlas utföriigt i t. ex. grundskolans läroplan.

I vad gäller insatser som mera direkl syftar lill an vidga allmänhetens kunskaper om invandrarna i Sverige för att minska tendenserna lill fördomar och diskriminering vill jag nämna all invandrarulredningen utföriigt ägnade sig åt denna fråga. Utredningen presenterade även en omfattande vetenskaplig undersökning om svenskarnas fördomar mot invandrare. Med anledning av invandrarutredningens förslag beslöt riksdagen år 1975 alt inrätta en informalionsbyrå vid statens invandrarverk, som bl. a. skulle ha lill uppgift atl vidga allmänhetens förståelse för invandrarna. Statens invandrarverk har därefter fått ylleriigare resurser för delta ändamål, och på grundval av förslag i årels budgetproposition har riksdagen nyligen beslutat om medel till verket, som möjliggör en ulveckling av verksamheten med information till svenskar om invandringen och invandrarna. Invandrarverket har sedan flera år tillbaka bedrivit verksamhet av denna lyp, bl. a. en omfattande konferensverksamhet för journalister och opinionsbildare och andra målgrupper.

Deiendensertill rasdiskriminering, rasfördomar, utlänningsfienllighel och
t. o. m. till öppna motsättningar mellan invandrare och den inhemska
befolkningen som stundtals gör sig gällande även i vårt land är allvariiga och
oroväckande. Del är därför angeläget atl genom långsiktiga och systematiska
åtgärder på en rad områden förhindra atl sådana tendenser får ökat spelrum
och förebygga en situation av det slag som har uppkommit i andra länder, där 95

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om åtgärder mot rasdiskriminering

motsättningar på etnisk eller religiös grund har kommit alt prägla hela samhällsutvecklingen.

Regeringen kommer mot denna bakgrund att tillkalla en särskild utredningsman,som skall få i uppdrag alt utarbeta underlag forell samlat program för alt bekämpa dels fördomar mol invandrare, dels rasdiskriminering. I utredningsuppdraget bör också ingå undersökning av de rättsregler som berör invandrarnas silualion i Sverige. Visar del sig atl den lagstiftning som Jan Bergqvisi tar upp i interpellationen inte har fungerat tillfredsställande, bör del bli en uppgift för utredningsmannen alt komma med förslag till förbällringar.

JAN BERGQVlST(s):

Herr lalman! Jag ber au få lacka arbetsmarknadsministern för svarel.

Inom oppositionen är vi inte bortskämda med att statsråden går med på de krav som vi ställer i inierpellationerna, men här har vi etl glädjande undanlag.

Rolf Wirtén säger ja lill en ulredning för all gå igenom hur förbudet mot rasdiskriminering fungerar i praktiken, han säger ja till en särskild genomgång av de rättsregler som berör invandrare i Sverige och han förklarar sig beredd att ta fram underlag för ett samlat program mot rasfördomar och rasdiskriminering. Della kan knappast tolkas på annal sätt än atl regeringen också kommer att lämna etl sådant förslag till riksdagen, och del var ju del som krävdes i interpellationen. I riksdagen har opposilionen alllför ofta fått uppleva att regeringspartierna inte är beredda lill en saklig prövning av opposilionens förslag, en attityd som tydligast har kommil lill uttryck i de beryktade orden: här diskuterar vi inte, här voterar vi.

Så det här var lika ovänlai som angenämi - som prästen sa när han kom till himlen. Fortsätt på den inslagna vägen, Rolf Wirtén!

När jag nu ändå går vidare med några kritiska funderingar skall det inte ses som någon personlig kritik mot arbetsmarknadsministern och inte heller som någon undervärdering av de utfästelser som han här giort å regeringens vägnar. Men jag troratt Rolf Wirtén och jag kan vara överens om att det sleg framåt som man nu tar ändå inte är lillräckligl - del går inte att lösa knuten i ett enda hugg.

Vad vi nu lalar om kan bli Sveriges allvarligaste sociala problem, om vi inte lyckas få bukt med de myckel oroande tendenser som finns på sina håll. Invandrarverket säger: "Verkels egna iakttagelser från fåltet och andras rapporter tyder på en ökad spänning mellan majoritetsbefolkningen och invandrarminoritelerna." Hur är det möjligt - en ökad spänning?

Hur är del möjligt all läget blir sämre när vi kraftigt höjer utbildningsnivån, när vi ökar opinionsbildningen mol fördomar, när vi medvetet satsar på skolans och förskolans arbete, när vi bygger ul upplysningen med hjälp av statliga och kommunala myndigheter, med hjälp av TV, radio och tidningar, med hjälp av fackliga, politiska och andra organisationer? Hur kan det då bli en ökad spänning mellan svenskar och invandrare?

I USA finns en lång och smärtsam erfarenhet. Den amerikanske socialisten

Michael Harringlon säger: Den amerikanska ekonomin, del amerikanska samhället, den amerikanska omedvetenheten är alla rasisler.

Vad betyder det översatt till Sverige? Jo, det betyder atl när 40 000 ungdomar går arbelslösa som de gör i dag, då skapar det en grogrund för främlingshat och rasdiskriminering. När förmögenhetsklyftorna ökar, som de gör i dag, då del blir molsältningar mellan olika folkgrupper. Ofta är det välbeställda människor i avskilda bostadsområden som fördomsfullt slår vakt om sina privilegier.

Arbetsmarknadsministern säger i svaret att om del visar sig all lagbestämmelserna inte fungerar tillfredsställande får utredningsmannen komma med förslag till förbättringar. Föregen del ärjag beredd atl redan i dag säga alt del behövs sådana förbättringar.

Någon har sagt att samhället bedömer rasdiskriminering ungefär lika milt som snatteri, innan snatteriet hell avkriminaliserades. Och ser man på några av de fall där domstol dömt för olaga diskriminering rör del sig om 15-20 dagsböter, 225 kr. i etl fall, 700 kr. i etl annal och 500 kr. i etl tredje. Och det här har ändå varil klara fall av olaga diskriminering.

Genom att straffet är så milt kommer anmälningar om diskriminering lätt alt drunkna hos polisen i dess arbele. Polisen har myckel att göra, många brott att utreda, och det blir då lätt så atl sådana fall hamnar långt ner i byrålådorna. På många ställen verkar det också som om polisen varil dåligl informerad om vad lagstiftningen innebär.

Ofta är det svårt alt bevisa sådana här brott. Ändå är det viktigt att polisen reagerar när en anmälan kommer in. Jusl detla att höra av sig hos den som anklagas för diskriminering kan beiyda någonling, delta atl representanter för samhället kommer fram och frågar på en restaurang e. d.: Del pågår väl ingen rasdiskriminering här? Även om man inte kan bevisa någonling i första omgången kan della ändå förebygga upprepningar.

Jag har av många personer i Göteborg fåll höra: Vi har under flera år blivit utsatta för diskriminering, vi har många gånger gått till polisen och anmält det, men det har inte hänt någonting.

Försl när tidningen Arbetet gick in i samarbete med några av de diskriminerade och med personer från invandrarberedningen i Göteborg, fick man fram material som sedan ledde lill åtal. De är säkerl myckel få fall av det totala antalet diskrimineringsfall som går så långl som till åtal. Jag kan inte förslå annat än atl utredningsmannen måsle komma med förslag lill förbällringar på detta område.

Beträffande formerna för ulredningen skall jag inte kritisera svarel. Men på den tiden när folkpartiet var i opposition drev man alltid kravet på pariamenlariska ulredningar. Många gånger lyckle jag nog alt man gick lill överdrift. Men i regeringsställning har man inte varil lika pigg på pariamenlariska ulredningar, även om det skulle ha varil befogal i en del fall.

Del vikliga är inte att det lill vaOe pris blir en pariamenlarisk ulredning. Det viktiga är att utredningsarbetet sker i nära kontakt med de poliliska partierna, i nära kontakt med de fackliga organisationerna och inte minsl i nära kontakt med invandrarnas egna organisationer. Jag vill sluta med alt citera Edward

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om åtgärder mot rasdiskriminering

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om åtgärder mot rasdiskriminering

Myles. Han bor i Göteborg och är engagerad i kampen mol rasdiskrimineringen. I Arbetet säger han bl. a. följande:"Svenskar diskriminerar inte öppet. Det är svårt att bevisa alt man är diskriminerad. Svenskar säger inte alt du som är afrikan inte är välkommen till nattklubben, de frågar om du är medlem eftersom de vet att du inte är det! När det gäller ett jobb, säger de att Oänsten tyvärrjust blivit tillsatt. Närdu ringer och frågarom bostad,ärdu välkommen att komma och titta på en ledig lägenhet. När de ser alt du är svart. säger de att

lägenheten jusl blivit uthyrd.

Kanske måste du vara svart för att förstå afrikanens silualion i Sverige."

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det har framgått av Jan Bergqvisls inlägg all vi är i stort sell överens i den här frågan. Jag har därför inte många kommentarer alt göra, men eftersom jag lycker atl del fanns en del intressanta tillägg i del anförande som vi just har åhört vill jag gärna kommentera dem.

Först villjag någol kommentera det som Jan Bergqvisi inledde anförandel med, nämligen alt betona betydelsen av att invandrarfrågorna ses över i vårt svenska samhälle. Också jag barden uppfattningen att det aren framlidsfråga av en dimension som hittills alldeles har förbiseits. Om man i en nation på kort tid har fått ett så slort anlal nya medborgare i samhällel som vårt svenska samhälle har fått, när 1 miljon av våra 8 miljoner invånare nu är av ulländsk härkomst, är del naturiigt atl man slälls inför en rad nya problem, för vilka nationen saknar den beredskap som skulle krävas för alt reda upp siiuationen. Del är angeläget au lyfta fram denna fråga gång på gång för au verkligen betona hur viktigt del är all vi tar vårt inhemska ansvar för den. Del gäller därvid således inte bara att la vårt ansvar utåt, utan också alt kunna klara av diskrimineringsproblemen inom landets gränser.

Jan Bergqvisi reste frågan,hurdelär möjligt att spänningen har ökat när vi ändå försöker göra så mycket för alt motverka olika slag av diskriminering.

Jag vill försl säga att del är etl riktigt påslående. Del görs verkligen en hel del i Sverige för atl vi skall slippa faen ökad spänning mellan folkgrupperna. Får jag här bara hänvisa lill den resurstilldelning som invandrarverket har fått och vilken har resulterat i en rad ålgärder, framför alll på informationssidan.

Jag skall inte i denna limma läsa upp någon katalog över länkbara åtgärder - detta kan jag återkomma lill vid etl senare tillfälle - men det är faktiskt en hel del som har skett, och en hel del nya ålgärder planeras även fortsättningsvis. Där skulle jag särskilt vilja peka på den kartläggning av läget på bostadsmarknaden som är planerad alt startas lill hösten. Det förekommer otvivelaktigt en hel del diskriminering och där del följaktligen är vikligl atl vi går in för all la reda på hurdet ligger till. Denna viktiga uppgift äralltså under beredning.

Om vi däremot inte har denna vaksamhet, kan vi råka ut fören ulveckling som kan bli förfärande och jämförbar med den som andra länder fått uppleva

och till vilken Jan Bergqvisi refererade.

Jag skall inte nu ta slällning lill vad som behöver göras efter det att utredningsmannen har lagt fram sin förslag eller till huruvida lagen behöver skärpas eller ej. Jag tycker alt en riklig tågordning är all vi försl får frågan kartlagd och alt förslag läggs fram, som vi sedan får la slällning till. Interpellanien hade där en klar uppfattning redan nu. Vi får väl se huruvida den håller även efter kartläggningen, men del är en sak som vi inte för dagen behöver ta ställning till.

Jag tror ändå atl det inte alllid är själva lagstiftningen som utgör den centrala lösningen av problemet, ulan att det mera är fråga om alt kunna påverka attityderna i första hand. Jan Bergqvisi var också medveten om att även om man har lagar som det går atl tillämpa kan del ändå uppstå svårigheter när man behöver tillämpa dem och att många fall av diskriminering inträffar ulan alt fallen kan dras inför domstol och alltså utan atl man på del sättet kan vidta åtgärder som skulle vara motiverade av vad som skett. Därför irorjag alt man framför allt måste tillgripa åtgärder som förhindrar all någon diskriminering över huvud taget kan komma lill stånd. Det bästa är naluriigtvis om man kan nå bra resultat på det sättet.

Låt mig allra sist, hen talman, ta upp det mera utredningstekniska spörsmål som Jan Bergqvisi var inne på samt frågan huruvida det behövs en parlamentarisk utredning eller ej. Jag tror att en utredningsman i det här fallel skulle arbeta effektivast, men jag vill gärna hålla med om och understryka behovel av nära kontakter mellan honom och arbetsmarknadens parter samt de invandrarorganisationer som i hög grad är berörda i den här frågan.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten,

JAN BERGQVIST (s):

Herr lalman! Jag ber att få önska arbetsmarknadsministern, om inte "lycka till", så i alla fall framgång i den vikliga uppgiften atl leda regeringens arbele på alt bekämpa rasfördomar och diskriminering.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 9 Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

Arbelsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordel för atl besvara Sune Johanssons (s) den 8 maj anmälda interpellalion, 1977/78:172, och anförde:

Herr lalman! Sune Johansson har frågat mig om anledningen lill att regeringen i proposition 1977/78:125 (tilläggsbudget IV) inte har föreslagit medel för alt uppfylla de av statens förhandlingsråd gjorda ulfästelserna om förbällringar av arbeismiljö och arbeiarskydd vid de industriella beredskapsarbetena. Sune Johansson har vidare frågat om min principiella inslällning lill respekten för förhandlingsuppgörelser av den typ som aktualiserats i interpellationen samt om regeringen är beredd att föreslå medel för att

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

fullgöra det åtagande som den i sin egenskap av arbetsgivare och genom förhandlingsrådet har åtagit sig alt fullgöra.

Jag vill först erinra om att de industriella beredskapsarbetena enligt tidigare beslut i riksdagen om skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering skall överföras från AMS. Reformen innebär atl de nuvarande verkstäderna för skyddat arbete, industriella beredskapsarbeten, kontorsarbelscentraler och hemarbete samordnas i en organisation för vaOe län. Den nya organisationen förbereds f n. av en särskild organisationskommitté som under sig har en regional kommitté i vaOe län. De industriella beredskapsarbeten som kvarstår vid reformens genomförande, vilket tidigast beräknas ske till den I januari 1980, kommer således atl övergå lill de nya huvudmännen. 1 avvaklan på denna samordning har investeringar i de industriella beredskapsarbetena främst koncentrerats till nödvändiga förbättringar av arbetsmiljön och arbetarskyddet.

För innevarande budgetår har under hösten 1977 på tilläggsbudget I anslagils 3 milj. kr. för dessa ändamål, och för näsla budgetår har riksdagen med anledning av budgelproposilionen beslutat om investeringsmedel om sammanlagt 9,6 milj. kr. på arbetsmarknadsverkets utruslningsanslag. Dessa medel skall i första hand användas för investeringar i arbeismiljö och arbeiarskydd vid de industriella beredskapsarbetena och kontorsarbetscen-iralerna.

I samband med alt regeringen behandlade anslag på tilläggsbudget III logs även frågan om medelsbehov till de industriella beredskapsarbetena upp. Regeringen fann då inte skäl att hos riksdagen begära ytteriigare medel för dessa ändamål. Däremoi har regeringen beslutat alt 600 000 kr. av 1978/79 års anslag får lidigareläggas lill innevarande budgetår för att möjliggöra investeringar i miljöförbättrande åtgärder och arbetarskydd vid de industriella beredskapsarbetsplatserna. Därmed torde regeringen ha uppfyllt sill åtagande med anledning av förhandlingsuppgörelsen.

100

SUNE JOHANSSON (s);

Herr lalman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för interpellationssvaret.

Bakgrunden till min interpellalion är att de fackliga organisationer som har att handlägga de fackliga intressefrågorna vid de industriella beredskapsar-beisplalserna i samband med förhandlingar om slatsverkspropositionen 1977/78 begärde ytteriigare medel för arbetsmiljöåtgärder vid de akluella arbetsplatserna än de 9,6 miljoner som regeringen hade anslagit.

Siatens förhandlingsråd, som handlägger del slalliga arbetsgivaransvaret på det aktuella områdel, log emot de fackliga yrkandena vid en förhandling som avhölls den 22 december 1977. Parterna träffade då följande uppgörelse:

"7S

1. Arbetsgivarparten förklarar sig beredd att under innevarande budgetår vid behov pröva frågan om ytterligare medel för arbetarskydds- och

arbetsmiijöförbättrande åtgärder vid de industriella beredskapsarbetena i samband med behandlingen av tilläggsbudget III."

Uppgörelsen innebär således att regeringen i tilläggsbudget III skulle tillgodose de fackliga kraven. Så har inte skett. Därför har jag i interpellationen ställt tre frågor till arbetsmarknadsministern. En fråga löd: "Vilken är arbetsmarknadsministerns principiella inslällning om respekten för förhandlingsuppgörelser av den typ som här aktualiserats?"

Arbelsmarknadsministern har nu i sitt svar meddelat alt regeringen vid behandling av tilläggsbudget III inte fann skäl för att föreslå ylleriigare medel för arbetsmiljöåtgärder än de 9,6 miljoner som man lidigare hade föreslagil i slatsverkspropositionen.

Jag vill nu av arbetsmarknadsministern ha besked om med vilken rätt regeringen sätter sig över en träffad förhandlingsuppgörelse.

Litar inte regeringen på sin egen förhandlingsorganisation? Har man inga kontakter med denna innan avtalsuppgörelser undertecknas?

Det inträffade tyder enligt min uppfattning på en slor respekllöshel från regeringens sida mot en träffad förhandlingsuppgörelse mellan två lag- och avtalsenliga förhandlingsparter. Jag skall återkomma till detla.

Herr talman! I interpellationssvaret hänvisar arbetsmarknadsministern även till all man av anslaget på 9,6 milj. kr. för budgelårel 1978/79 beslutat förskoltera 600 000 kr. för miljöinvesteringar.

Hur vet regeringen, utan att ha träffat de anslälldas förhandlingsföreträdare, atl dessa 600 000 kr. är tillräckliga för miljöinvesteringar?

Jag vill här erinra om alt dessa futtiga slantar skall räcka lill nödvändiga miljöinvesteringar vid 46 industriella beredskapsarbetsplatser i landet .samt till minsl 24 kontorsarbelscentraler. Del är fråga om mer än 70 arbeisplalser, och på elt fiertal av dessa råder sådana arbetsmiljöförhållanden all yrkesinspektionen utfärdat föreläggande om åtgärder belräffande både lokaler och maskiner.

De anställdas fackliga företrädare har meddelat mig några exempel på arbetsplatser, där de anslälldas arbetsmiljöer är rena misärer. Jagskall nämna några:

Tidaholm, där verksamheten är inrättad i ett gammalt missionshus. Den verkstaden avses även efter del atl de industriella beredskapsarbetena går upp i den nya organisationen för skyddat arbete bli använd som det enda alternativet i det området för de människor som inie får plats på den öppna arbelsmarknaden.

Falköping, där verksamheten är inrättad i en dragig lokal i vilken man skulle behöva lägga in nya golv och behöva få borl alla de sprickor i golvunderlaget som i dag utgör en uppenbar olycksfallsrisk för bl. a. de handikappade som arbetar där.

Sysslebäck i Värmland, där man har viss plaslindustrilillverkning och där det behövs ylleriigare ålgärder för atl få borl de farliga slyrengaserna i lokalerna.

Norrköping, där det finns maskiner som används efter dispens från yrkesinspeklionen.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

101

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

Jag skulle kunna forisätta och räkna upp arbetsplatser, men jag avslår från det nu.

Utöver pengar lill de akluella miljöåtgärderna behövs del pengar för s. k. reinvesteringar i maskiner samt för inköp av nya och modernare maskiner. Del är ju så alt man kräver alt de industriella beredskapsarbetena skall bedrivas rationellt utan alltför stora produktionssubventioner.

Del har uppgelts för mig att en del av den befinlliga maskinparken i en del av dessa verksläder är av sådan beskaffenhet att den borde finnas på ett museum.

Av vad som framgår av arbetsmarknadsministerns svar avser regeringen att frysa ner investeringarna vid de industriella beredskapsarbetena i avvaklan på den framlida organisationen för skyddat arbete. Detta går stick i stävmotdemaningarsom regeringen f n. riktar lill kommuneroch landsting om atl de inte skall skjuta upp investeringsplaner genom att avvakta den nya skyddade organisationens tillkomst.

Herr talman! Så villjag återgå lill frågan om regeringens respekt för träffade avtalsuppgörelser.

Regeringen har alltså genom atl ignorera den träffade uppgörelsen mellan förhandlingsparterna knäsall en ytterst allvarlig princip. Man har genom sill beslul egentligen sagt alt del ni träffar uppgörelse om vid fackliga förhandlingar behöver inte regeringen respektera.

Del inträffade skulle, om det hade hänl på den privata arbetsmarknaden, ha inneburil all lönlagarnas fackliga organisationer skulle ha kunnat stämma arbetsgivaren lill arbetsdomstolen. Detta är inte möjligl i det nu aktuella fållet.

De som förhandlar måste självklart fråga sig varför de skall förhandla fram uppgörelser, om regeringen sedan som huvudansvarig på arbetsgivarsidan kan strunta i att fullfölja uppgörelserna.

Jag skall informera våra ledamöter i konstilulionsulskollet om det inträffade, för så här får del enligt min och de berörda fackliga organisationernas uppfattning inte gå till.

Herr talman! Jag trodde, när jag ställde interpellationen, att den nye arbetsmarknadsministern skulle kunna meddela atl regeringen insell alt den träffade förhandlingsuppgörelsen inte tillgodosåg de anställdas krav och all man skulle vara beredd atl vidta ålgärder för att lägga saken lill rätta.

Jag konstaterar atl några sådana löften ger inte arbetsmarknadsministern, och jag lar detla som ytterligare bekräftelse pä att man från den nuvarande regeringens sida inte respekterar de uppgörelser som dess egna förhandlings-delegerade gjort upp. Detta kan, som jag ser det, leda lill mycket allvarliga konsekvenser både för det nu aktuella avtalsområdet och för andra avtalsområden, där regeringen är huvudansvarig som arbetsgivare.

102

Arbelsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag tycker nog atl Sune Johansson gör en väldig alTär av den Oäder som håller på atl bli en höna. Vad som sagts är all man lovat pröva evenluelll uppkommande behov. Här förelåg inte någol äskande om all

tillställa ytteriigare medel för dessa åtgärder. Ändå har regeringen visat en öppenhet föratt lillgodose småreparationer-del är klarl atl man inte kan la de stora åtgärderna inom en ram på 600 000 kr. Här gäller det atl kunna ingripa, om del uppkommer något akut behov, som inte redovisats den vanliga framställningsvägen via AMS. Därför har inte något direkt anslagsäskande lagls fram inför riksdagen, utan man har hållit öppet för att kunna använda nästa budgetårs resurser inom den ram jag nyss angav.

Respekten för avtalet finns alltså. Vi har varit beredda atl pröva eventuellt uppkommande behov, men eftersom dessa behov inte redovisats har vi inte haft möjlighel att pröva dem.

Sedan är det naturligtvis riktigt, Sune Johansson, all många av dessa verkstäder inte är av bäsla kvalitet, men vi måste vara medvetna om vilken bakgrund det är fråga om. 1 allmänhet rör del sig om arbetsplatser som blivit nedkörda. Ofta skymtar förelagsnedläggelser i bakgrunden och man har med statliga medel fortsatt föratt hålla verksamheten i gång. Detla är något som egentligen borde vara en temporär företeelse, men på grund av den svaga arbetsmarknad, som många gånger råder på de platser som blir akluella, har tendenser lill ganska långvarig verksamhel funnils.

Detär riktigt. Men när man nu fåren ny organisation, ärdet inte säkert atl det kommeratt bedömas vara bäst att fortsäita verksamheten jusl i den lokal som nu används och som är av den typ som Sune Johansson gav etl par exempel på. Det kan många gånger vara ekonomiskt mera rikligt att man helt enkelt satsar på en nyinvestering i en skyddad verkstad eller på någol annal, som lar över verksamheten. Jag tror inte, herr talman, att det finns så myckel grund för de påståenden som Sune Johansson har framfört.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

SUNE JOHANSSON (s):

Herr lalman! Arbetsmarknadsministern lycker tydligen att jag överdramatiserar den här frågan, men den uppfattningen får i så fall stå för honom själv. Jag ser det hela från den utgångspunkt som de människor har, vilka finns på dessa verkstäder. Jag har många gånger varit med och förhandlat på dessa verkstäder och vet därför litet grand om den arbetsmiljö och annat som dessa människor har atl dras med. Del gäller ofta människorsom är utslagna från den övriga arbetsmarknaden och som egentligen skulle ha funnils på skyddade verkstäder, men som befinner sig här därför att man fått tillgripa denna form av sysselsättning. Detla gör att det i många fall kanske är mera nödvändigi än annorsiädes i arbelslivei all vara lyhörd förde krav,som slälls på förbäliring av arbetsmiljön.

Arbetsmarknadsministern säger att det inte skulle ha förelegat några äskanden från de fackliga organisationernas sida, men jag lycker att detta utlalande faller på sin egen orimlighet. Självfallel skulle de fackliga organisationerna då inte framfört några krav utöver de 9,6 miljonerna, när de enligt MBL kallades till primärförhandling om statsverkspropositionens innebörd.

Nu säger man all 600 000 kr. ställts till förfogande, men detta ärju alt göra intrång på sådana krav som man lidigare har framför! från fackets sida.

103

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

Härigenom skulle ju en del av de miljöproblem lösas, vilka arbetsmarknadsministern tydligen är medveten om föreligger.

När del gäller situationen i övrigl och den struktur som gäller dessa arbetsplatser behöver vi inte ivisla. Här är bara fråga om vad man vill göra. Här har många av de åtgärder, som tidigare skulle ha kunnat insättas för denna kategori av arbetstagare, försenats, men della berodde inte minsl på att den förre arbelsmarknadsministern höll igen med den proposition som skulle behandla frågan om den skyddade verksamheten i framtiden. Men trots att arbelsmarknadsministern säger att man hyser respekt för de fackliga organisationerna går del ändå inte,enligt milt förmenande, alt komma ifrån atl regeringen inte visal någon sådan respekt. Krav har framförts men regeringen har inte tillgodosett dem.

Della ger kanske en viss vision av hur del skall komma all se ul på arbetsmarknaden, om man skall fortsätta på detta sätt för övriga branscher. Kommer de kommunal- och statsanställda all hanteras på samma sätt av regeringen? Man träffar uppgörelser men säger: Nej, vi tar ingen hänsyn till de här uppgörelserna. Vi beviljar de pengar som vi anser att ni bör ha och som vi har råd med. Men därmed skulle det vara punkt och slul.

Sådana förhållanden kan man självklarl inte ha. Sedan borde regeringen tycka litet grand synd om dem som man salt vid förhandlingsbordet för att företräda sig själva. Det slutliga resultatet av dessa förhandlingar blev inte mycket annat än en opereitföreställning; där satt människor och gick igenom massor av problem som regeringen sedan fullständigt ignorerade. Detärdetla jag tycker är allvarligt. Även om det i det stora sammanhanget, när del gäller arbetsmarknaden i dess helhet, kan anses vara en lilen fråga,är det principiellt sett en mycket viktig fråga, som jag länker gå lill grunden med för an se om regeringen i det här fallet handlat rätt.

104

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr lalman! Jag vill försl ta upp frågan om investeringsverksamheten under de jusl gångna åren - jag tänker på 1970-talets mitienår, och man kanske även kan peka pä de första åren, då aktiviteten på det här området var mycket låg. Detla gäller såväl den tidigare som den nuvarande regeringen. Vi har ännu inte trappat upp verksamheten på det sätt som man i och för sig kanskeskulleönska. Anledningen därtill kännerSune Johansson mycket väl. Frågan har varil föremål för ulredning och är nu under prövning. Att man då är försiktig och inte vill investera sig fasl i en struktur och en uppbyggnad som senare kommer att visa sig vara felaktig, irorjag att Sune Johansson vid närmare eftertanke har full förståelse för. Den krilik Sune Johansson nu försöker vända mot mig kan han lika gärna vända mot sina egna partikolleger i den gamla regeringen.

Sedan vill jag peka på två omständigheter som jag tror är mycket viktiga atl slå fasl. För del första önskar Sune Johansson att förslag framläggs för riksdagen till den tilläggsslat som nu utarbetas. Får jag då påminna om att enligt vanlig lågordning lägger del ansvariga ämbetsverket fram ell äskande om medel. Så har icke skett. Vad har man då gjort i denna förhandlingsupp-

görelse? Jo, man har lovat att pröva eventuellt uppkommande behov. Några behov som motiverar att ett förslag läggs fram lill riksdagen har inte redovisats till den här omgången. Sune Johansson bör förslå att det ligger lill så.

Fördel andra villjag peka på alt man nu går upp från 3 milj. kr. till 9,6 milj. och ger en öppning för att använda en del av dessa pengar för nästa budgetår redan under de månader som kvarstår på löpande budgetår. Regeringen har varit öppen för att enligt avtalet även nu möta eventuellt uppkommande behov. Jag tror, Sune Johansson, att alla intressen är tillgodosedda. Försök inte att göra det här till elt svek mol elt avtal, för det går inte.

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Om ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

SUNE JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag försöker inte göra della lill något som del inte är utan konstaterar bara vad del är. Del gäller en avtalsuppgörelse som inte fullföljts och där regeringen i egenskapav huvudarbetsgivare på precis samma säll som vilket förelag som helst på exempelvis den öppna arbetsmarknaden har att söOa för atl uppgörelserna följs.

Atl AMS inte äskat medel kan ju bero på atl AMS fått en del tråkiga erf\irenheter av de äskanden som man gjort tidigare. Ni harju inte tillgodosett etl flertal av deras tidigare framställningar. Jag vill bl. a. peka på delta med fler arbetsförmedlare och ytterligare salsning för alt avhjälpa ungdomsarbetslösheten. Man tycker kanske att det inte är lönt all göra någol.

Det kan låta som om det är myckel pengar, 9,6 milj. kr. totalt och 600 000 kr. i förskott, men del är ändå bara nålpengar i vad man kan kalla för den stora konkurs som vi tycks vara på väg mot i delta land. Jag tror inte det är någon fara för felinvesteringar. Det går all göra som man exempelvis har gjort på min hemort. Där har vi haft ett par industriella beredskapsarbeten, och på en av arbetsplatserna har det varil stora miljöproblem. Kommunen och AMS har tillsammans jobbat fram elt projekl i form av elt kommunall induslrihus, där man vistas och bedriver verksamheten. Den skall så småningom flyttas över till den skyddade verkstaden. Om det är den nuvarande eller den förra regeringens förOänst låter jag vara osagt. Det har i och försig ingen belydelse, därför att jag talar i första hand för dem som det gäller i slutändan, de människor som skall vistas på arbetsplatserna.

Taklen kan naluriiglvis alltid synas vara för låg när del gäller att tillgodose behoven på detta område, och den kommer säkerligen inte heller att bli lillfredsslällande. Till de andra reformer och inslag på della område som den tidigare regeringen försökte genomföra hörde bl. a. de s. k. anpassningsgrupperna i företagen och halvskyddad verksamhel. Men det har inte blivit full effekt äv detta, utan samhället har på precis samma sätt som tidigare fått gå in och hjälpa dem som slagits ut från den öppna arbelsmarknaden.

Jag lärde mig en gång i liden alt man inte skulle diskutera med den som inte var moilaglig för ens argumenl. Så lycker jag del är i della fall. Jag känner mig inte till freds med atl inte ha fått någon förklaring på varför regeringen inte har visal att man respekterar fVjrhandlingsuppgörelser. Det har man inte gjort i

105

Nr 154

Fredagen den 26 maj 1978

Orn ytterligare medel till förbättring av arbetsmiljön vid industriella beredskapsarbeten

det akluella fallet, och del räcker för mig att ha fått ut det av denna interpellationsdebalt.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Jag vill slutligen fästa kammarens uppmärksamhel på atl det naluriigtvis hade varit möjligl för Sune Johansson all själv la upp denna fråga i en moiion. Om han bedömer det som så angelägel, varför har han då inte själv fört fram del här förslagel? Så har alltså inte skeU, och det säger en hel del i frågan.

SUNE JOHANSSON (s):

Herr talman! Visst skulle både jag och min partigrupp ha kunnai la upp denna fråga i en motion. Men vi kände inte till detta förhållande när vi i utskottet behandlade tilläggsbudgetens avsnitt om delta. Därför hade vi inte den möjligheten, vilkei jag också har framfört i samband med alt jag ställde min interpellalion.

Att frågan nu har kommil upp till diskussion minskar ju inte angelägen-helsgraden av alt få till stånd en lösning i enlighet med de fackliga organisationernas syften när de har framställt sina krav.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 10 Andre vice talmannen meddelade att på föredragningslistan för kammarens nästa sammanträde skulle

dels finansutskottets betänkande nr 37, civilutskoiiets betänkanden nr 32-35 och jordbruksutskottets betänkande nr 34 i nu angiven ordning uppföras närmast efter civilulskottels belänkande nr 31,

dels försvarsutskottets betänkande nr 28 och socialutskottets betänkande nr 36 sättas sist.

§11 Anmäldes och bordlades Skatteutskottels betänkande

1977/78:58 med anledning av propositionen 1977/78:184 om utredning i utländskt skatteärende, m. m.

Försvarsutskottets betänkande

1977/78:29 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Trafikutskotlels belänkande

1977/78:27 med anledning av proposilionen 1977/78:137 om vissa yrkestrafikfrågor m. m. jämte molioner

106

Näringsulskottets betänkanden

1977/78:65 med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser bidrag

till Interamerikanska utvecklingsbanken jämte motion 1977/78:71 med anledning av regeringens skrivelse 1977/78:117 med

överlämnande av allmänna pensionsfondens Oärde fondstyrelses årsredo-     Nr 154
visning samt propositionen   1977/78:145 om ändring i reglementet     Fredaeen den
(1959:293)   angående   allmänna   pensionsfondens   förvaltning   jämte     26 mai 1978
motioner                                                                       __________

1977/78:72 med anledning av motion om anslag till teckning av aktier i Sveriges Invesleringsbank AB

1977/78:73 med anledning av proposilionen 1977/78:155 om exportkreditfi-nansiering m. m. jämte motioner

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1977/78:39 med anledning av propositionen 1977/78:157 om organisation av

siaisförvaliningens centrala arbetsgivarfunktion 1977/78:40 med anledning av proposilionen 1977/78:164 om ålgärder mol

ungdomsarbelslöshet jämte motioner

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.23.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen

107

1977/78:154 Förteckning över talare

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Fredagen den 26 maj

Andersson, Kerstin, i Hjärtum (c) 30

Annerstedt, Ylva (fp) 4

Bengtsson, Hugo (s) 9

Bergqvisi, Jan (s) 96, 99

Claeson, Tore (vpk) 53, 60, 70, 72

Dahl, Birgitta (s) 44, 59, 62, 69, 71

Granstedt, Pär (c) 7, 8

Hansson, Lilly (s) 3

Håkansson, Per Olof (s) 29, 31, 75, 91

Hägelmark, Eric (fp) 86, 88

Johansson, Sune (s) 100, 103, 105, 106

Knutson, Göthe (m) 77, 82, 83

Liljegren, Gunnel (m) 89

Lövenborg, Alf (apk) 88

Mattsson, Kjell (c) 65, 70, 72

Nilsson, Lennart (s) 84, 88

Nordberg, Ivar (s) 8, 10

Odelsparr, Margit (c) 91

Olsson, Elvy, bostadsminister 39, 58, 61, 63

Pettersson, Arne (s) 73, 82, 83

Svensson, Jörn (vpk) 9

Svensson, Olle (s) 6, 8

Svensson, Sten (m) 10

Wirtén, Rolf arbetsmarknadsminister 92, 94, 98, 99, 102, 104, 106

Ångslröm, Rune (fp) 93

108 GOTAB Siockholm 1978

Riksdagens protokoll 1977/78:154 Fredagen den 26 maj

Riksdagens protokoll 1977/78:154