Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:141

Fredagen den 12 maj

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 3 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1977/78:1969-1972 till finansutskottet

1977/78:1973 lill arbetsmarknadsutskotlet

1977/78:1974 och 1975 till finansutskottet

1977/78:1976 till socialutskottet

1977/78:1977 och 1978 till skaiteulskottet

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Rekiyterlng av riksdagsstenografer

§ 3 Rekrytering av riksdagsstenografer

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1977/78:45 med anledning av i propositionen 1977/78:100 och förslaget 1977/78:16 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1978/79 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk jämte moiioner.

Förste vice talmannen TORSTEN BENGTSON (c):

Herr talman! Riksdagens protokoll har alltid varit den pålitligaste och bästa källan för politisk upplysning och information. Tidningsreferaten är värdefulla, de kommer snabbt, men det är korta stycken utvalda på det sätt som tidningen själv tycker är lämpligt. Skall man verkligen fö utförliga uppgifter måste man gå lill riksdagens protokoll.

Det har inte alltid funnits snabbproiokoll. Del är ett antal år sedan de infördes, och därmed fick man ännu större tillgång till information. Man behövde nämligen inte vänta utan kunde redan dagen efter en debatt ta del av vad som hade sagts i riksdagen. Därför är snabbprotokollen den viktigaste källan för information.

Det har ofta anförts: Varför har vi egentligen stenografer i vår moderna tid? Kan vi inte i stället ha bandupptagningar? Jag tror inle att det finns någon möjlighet att gå den vägen. Genom kombinationen av stenografisk upptagning och bandupptagning som kollationeringsmöjlighet för stenograferna och den avancerade teknik som tillämpas i fortsättningen kan vi, som alla ledamöler känner väl till, fö protokoll mycket snabbi.

Undersökningar visar alt förutsättningen föratt få fram snabbprolokollen är att man har stenografiska upptagningar. Det är naturligtvis, som var och en kan omvittna, ell mycket högt kvalificerat arbete som utförs av stenograferna. De s. k. dikiatslenograferna på kontor och andra ställen har inte den kvalifikationen att de kan sättas in som riksdagsstenografer - steget är rätl stort från den graden av kunnighet till färdighet alt komma upp i verkliga

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Rekiyterlng av riksdagsstenografer

referalhasligheler. För några år sedan infördes därför speciella stipendier för all uppmuntra dikiatslenograferna atl la delta steg till riksdagsstenografer, och det har visat sig ge etl gott resullal.

Användandet av enbart bandupptagning skulle inte heller leda till någon arbetsbesparing eller förenkling på annat sätt. Det finns exempel från t. ex. Västberiins kommunfullmäktige, där man på grund av brist på stenografer gick över till utskrifter efter mekanisk upptagning av debatterna, vilket innebar att man fick tredubbla personalstyrkan.

Nu är del fråga om på vilken väg man skall kunna trygga rekryteringen av stenografer. Del har hittills gått, men på grund av en del förändrade förhållanden kommer del nu att bli mycket svårt all rekrytera stenografer, och det kan då också äventyra snabbprotokollen.

Jag har inle begärt ordet för alt på någol sätt anmärka på utskottets betänkande utan bara för atl starkt understryka behovet av all della sker så snabbt som möjligt, för del är angeläget alt man omedelbart tar itu med frågan.

Ulskoltel betonar i sin skrivning vikten av att de av motionärerna framförda förslagen bör övervägas i den ulredning rörande rekrytering och utbildning av stenografer som förvaltningsstyrelsen aviserat i sitt yttrande. I förvaltningsstyrelsens yttrande, som finns refererat i betänkandet, anförs att utbildningen borde kunna förläggas lill universitet. Såsom redovisas i moiionen har man i den franska nationalförsamlingen sedan mitten av 1960-talet, då det visade sig svårt alt rekrytera kvalificerade stenografer, tillämpat den metoden all nationalförsamlingen vänder sig till universitetet i Paris och erbjuder de studerande kurser för utbildning till parlamentsslenografer. Såväl i motionen som i utskottsbetänkandel anförs atl denna metod vore lämplig all lillämpa även hos oss.

Vad jag i sammanhanget är angelägen om att framhålla är atl arbelel med detta bör ske snabbt och all förslagen verkligen bör komma till utförande. All bara säga alt det är lämpligt att utbildning sker vid universitet ulan atl någon lar inilialiv till alt få denna utbildning lill stånd kan ju fö lill följd all vi slår där utan tillräckligt många stenografer. Avsikten med milt anförande var därför all belöna angelägenhelen av all förvaltningssiyrelsen ulför della arbele så snabbt som möjligl.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan i betänkandet.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag vill gärna instämma i delta yrkande, och jag delar hell Torslen Bengtsons uppfattning atl del snabbi bör göras något på della område. F.flersom Torslen Bengtson nu tog lill orda i denna fråga vill också jag la lillfället i akt och understryka all vi från utskottets sida är angelägna om att snabbi säkerställa möjligheterna till rekrytering av kompetenta riksdagsstenografer.

Överläggningen var härmed slulad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 4 Föredrogs

Konstilulionsutskottets belänkande

1977/78:46 med anledning av redogörelsen 1977/78:9 för riksdagens förvaltningsstyrelses verksamhei under år 1977

Utskoltels hemställan bifölls.

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

§ 5 Förskott på studiemedel

Föredrogs socialförsäkringsutskolleis belänkande '977/78:32 med anledning av propositionen 1977/78:109 om förskott pä studiemedel m. m. jämle moiioner.

I propositionen 1977/78:109 (utbildningsdepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen atl

1. anta inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i siudiestödslagen (1973:349),

2. bemyndiga regeringen att vid centrala studiestödsnämnden inrätta en ordinarie tjänst för överdirektör med beteckning p.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehall anfördes bl. a. följande:

"Propositionen behandlar ett förslag som lagts fram av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet om införandet av ett förskottssystem i studiemedelssystemet. I propositionen föreslås att förskott skall kunna utgå (ill en studerande som efter sin ansökan vänlat längre lid än fyra veckor på beslut om studiemedel."

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta motionerna

1977/78:1879 av Sven Aspling m.fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. att ge regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförts om återbetalningen av förskott på studiemedel m. m.,

2. att ge regeringen som sin mening till känna vad i moiionen anförts om justering av förskottsbeloppet, samt

1977/78:1880 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk).

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1. avslå motionen 1977/78:1879, yrkandet 1,

2. avslå moiionen 1977/78:1879, yrkandet 2,

3. avslå motionen 1977/78:1880,

4. anta det i propositionen 1977/78:109 framlagda förslaget till lag om ändring i siudiestödslagen (1973:349),

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskoll på studiemedel

5. bemyndiga regeringen att vid centrala siudiestödsnämnden inrätta en ordinarie tjänst för överdirektör med beteckningen p.

Reservalion hade avgivits av Sven Aspling, Gillis Auguslsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Barbro Engman-Nordin och Lars-Åke Larsson (samtliga s) som belräffande återbetalningen av förskott på studiemedel ansett att utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1879, yrkandet 1, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om återbetalningen av förskott på studiemedel.

RALF LINDSTRÖM (s):

Herr lalman! I proposilionen 1977/78:109 föreslår regeringen bl. a. atl förskott pä studiemedel skall kunna utgå med 2 500 kr. fr. o. m. höstterminen 1978, om den sökande fått vänta längre tid än fyra veckor på beslut. Förslaget är föranlett av att centrala siudiestödsnämnden fr. o. m. höslen 1977 införde nya rutiner för utbetalning av studiemedel.

Ändringen innebär att man nu betalar ut studiemedlen direkt från CSN genom etl ADB-baserat system ulan bankinrätining som mellanled. Bankerna har tidigare välvilligt ställt upp med förskottsutbetalningar pä studiemedel, när beslutsprocessen tagit lång lid, men de är numera mer ovilliga till förskottsulbelalningar.

Från socialdemokratiskt håll förväntar vi oss att arbetet med atl ulveckla ADB-systemel snabbt skall leda till att det föreslagna systemet med förskott på studiemedel skall bli en kortvarig företeelse. Men när man nu ändå bestämt sig forell förskottssyslem, borde det ha varit naturligt att utforma det i överensstämmelse med den allmänna uppbyggnaden av del nuvarande, väl fungerande studiemedelssystemet. Den borgeriiga regeringen och utskottsmajoritelen har emellertid i oförklarligt nit hittat på ett nytt återbetalningssystem fördenna lilla grupp studerande, uppskattningsvis några hundra varje år. Mot bakgrund av de borgerliga partiernas propaganda i valrörelsen och i regeringsförklaringen om aktiv kamp mot byråkratin är förslaget ännu mer oförklarligt. Har möjligen byråkraliulredningen brist på projekt?

Vi socialdemokrater har därför i en motion föreslagit att det belopp som kommer att utgå i form av förskott skall kunna justeras med hänsyn till inträffade prisförändringar enbart efter regeringsbeslut. Av propositionen framgår del inte att så skall kunna ske automatiskt.

Utskottet har nu enhälligt anslutit sig till denna uppfattning, även om de borgerliga ledamöterna av formalistiska skäl inte vill skriva till regeringen i frågan. Trots alt utskottet inte gjort någol tillkännagivande utgår jag från all man i vederbörande departement läser vad utskottet skrivit och lar det ad notam.

Jag går sedan över till den fråga där utskottet inte blev enigt och där det också finns en socialdemokratisk reservation. Förskott skall alltså kunna utgå till de studerande som inte fött sina studiemedel fyra veckor efter det att ansökan lämnats in. Den sökande skall också ha påbörjat utbildning där

studiemedel kan utgå och skall vid utbelalningstillfällel fortfarande följa undervisningen.

1 de allra flesta fall kommer den som erhållit förskott sedermera alt beviljas studiemedel. Dessa förskott kommer senare alt räknas av pä studiemedlen.

De fall som är av betydelse i dagens debatt är de där ansökan om studiemedel avslås. Tidigare erfarenheter ger vid handen att ca 5 96 avslås.

Regeringen och ulskottsmajoritelen föreslår nu atl man för den lilla grupp som tagit ut förskott och sedan för avslag på ansökan skapar ett nytt studiefinansieringssystem med alldeles speciella återbetalningsregler. Felaktigt erhållna förskott skall enligl förslaget återbetalas genast, men anstånd skall kunna medges. Detta innebär ett upprättande av individuella äterbetal-ningsplaner. Ränta skall utgå med en helt egen räntesats, men i vissa fall skall räntebefrielse kunna beviljas.

För centrala studiestödsnämnden kommer detta atl skapa problem med nya låneregler, nya äterbelalningsregler och olika slags befrielser efter individuella undersökningar och avgöranden.

I den socialdemokratiska reservationen föreslär vi i likhet med den av utbildningsdepartementet tillsatta arbetsgruppen, som utarbetat det förslag som ligger till grund för proposilionen, att återbetalning av förskotten skall göras i enlighel med redan existerande och väl fungerande regler i studiemedelssystemet. Vad det nu gäller är att inte ytterligare krångla till det redan krångliga studiemedelssystemet och att inte ställa till ekonomiska problem för studerande som i god tro sökt studiemedel, erhållit förskott och sedermera fött avslag på ansökningen. Med slor säkerhet har många av dem som för avslag pä ansökan om studiemedel tidigare erhållit studiemedel. De är därför redan inne i syslemet. Många kommer förmodligen alt senare erhålla studiemedel. I alla dessa fall vore del naturligt att ha samma återbetalnings-regler även för förskotten.

På det här viset undviker man under studietiden krav på återbetalning, vilket i många fall säkeriigen avgörom den studerande kan fortsätta studierna eller om han måste avsluta dem. På grund av atl alla äterbetalningsmedel enligl vårt förslag samlas på ett ställe vinner man klara administrativa fördelar.

Den borgeriiga majoriteten i utskottet åberopar som slöd för uppslutningen kring propositionen atl vårt förslag skulle kunna leda till att många som inte är berättigade till studiemedel medvetet skulle ansöka om studiemedel för alt sedermera, om inte avslag kommit inom fyra veckor, kunna ta ul förskott. Motivet bakom dessa tänkta, utstuderade tankar hos de studerande skulle vara alt de vid ett tillfälle för låna 2 500 kr. med förmänliga återbetalnings-regler.

Kan det verkligen vara möjligt att den borgerliga regeringen och utskotts-majoriteten har så dåligt förtroende för den studerande ungdomen?

Vilka är det då som de borgerliga misstror? Det är två grupper som kan länkas. För det första den grupp som bedriver studier i kombination med

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

förvärvsarbete. Det är en växande grupp. Genom alt dessa personer har förvärvsinkomst behöver de egentligen inte la samhällels siudiesociala förmåner i anspråk och får i många fall avslag, om de söker studiemedel. Prövningarna av denna grupps ansökningar är i nästan alla fall så enkel, all del inle behöver ta fyra veckor lill beslut, vilket innebär att förskoltsulbe-talning aldrig blir aktuell.

Den andra huvudgruppen är de studerande som har så klena studieresultat atl de själva inser all studiemedel inte kommer att beviljas. I den mån de ändå lämnar in ansökningar torde prövningen av dem inle heller behöva ta fyra veckor i nämnvärt antal fall.

Det borgerliga förslagel ger uttryck för en besynnerlig misstro mot den studerande ungdomen. Ålerbetalningsreglerna kommer atl onödigt utöka byråkratin, och påpekas bör också all ingen remissinstans har förordat det förslag lill äterbelalningsregler som regeringen och utskollsmajoriteten för fram.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill den socialdemokratiska reservalionen.

Jag vill sedan ställa två konkreta frågor lill utskottets talesman.

I proposilionen har departementschefen inte gjort något försök all motivera varför han förordar del aktuella återbetalningssyslemet. Utskollsmajorilelen försöker sig på en molivering, nämligen all de fördelakliga ålerbelalningsreglerna i studiemedelssystemet skulle kunna uppmuntra lill en mängd onödiga studiemedelsansökningar.

Finns del verkligen inle någon annan motivering i bakgrunden? Kan man verkligen på sä hell overifierade misstankar om fusk bygga upp ett helt nytt system med en helt ny byråkrati?

Vad sedan gäller byräkratifrågan vill jag peka på all centern och även de andra borgerliga partierna under den senasle valrörelsen förde en hetskampanj mot byråkratin i statsförvaltningen. Efter regeringstillträdet tillsatte den nya regeringen en byråkraliulredning som dock enligl uppgift sammanträder myckel sporadiskt och som leds av socialförsäkringsulskoltsledamoten Christina Rogestam. Iden fråga vi nu diskuterar föreligger förslag till två olika system, av vilka del av utskottsmajoritelen förordade klart innebär betydligt utökad byråkrati.

Är del på den här vägen regeringen vill förändra byråkratin i statsförvaltningen?

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Ralf Lindström har gett en rätt ingående beskrivning av det system för förskottsbetalning av studiemedel som uibildningsministern föreslår i förevarande proposilion. Bakgrunden lill delta är att man höslen 1977 var tvungen alt införa ell provisoriskt förskottssyslem föratt kunna göra del möjligt all betala ut medel lill siuderande under höstterminen, eftersom det hade visat sig atl det tog längre lid än beräknat alt få fram beslut om studiemedel.

Utbildningsminister Jan-Erik Wikström har i årets budgetproposition lagil upp denna fråga. Han säger där all del nya daiorbaserade systemet för

behandling av ansökningar om studiemedel bör kunna utnyttjas i full utsträckning, dvs. vara fullt utbyggt, fr. o. m. hösten 1978.

Men han menar också alt det ändå kan tänkas alt behandlingstiderna i enstaka fall kan bli långa och medföra alltför långa väntetider. Utbildningsministern lovade därför i budgetpropositionen alt återkomma med förslagom möjligheter till förskotlsutbetalningar i de fall där väntetiderna skulle överstiga fyra veckor. Det är den propositionen som vi behandlar nu.

Jag behöver inte gå yttertigare in på detaljerna i förslaget. Jag skall bara ta upp de frågor som berörs i den socialdemokratiska moiion som har väckts med anledning av propositionen. Del har också lämnats en motion av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, men eftersom det hittills inte har framställts något yrkande i anledning av den motionen, tänkte jag inle här anföra något om den.

Den första fråga som las upp i den socialdemokratiska motionen 1879, med Sven Aspling som första namn, gäller förskottsbeloppet. Socialdemokraterna föreslår, som Ralf Lindstsröm påpekade, att regeringen skall ha rättighet alt justera förskottsbeloppet med hänsyn till prisförändringar. Det belopp som nu föreslås i propositionen, 2 500 kr., beräknas kunna täcka en månads behov för studier och litet extra utgifter som studenterna har i början av en termin. Socialdemokraterna föreslår att regeringen skall kunna ändra det beloppet med hänsyn till prisförändringar utan att behöva gå till riksdagen.

Ralf Lindström gör ett relativt stort nummer av att utskollet menar att denna möjlighet ingår i propositionsförslaget och att utskottet därför inte anser sig behöva göra ett tillkännagivande i detta sammanhang. Det är faktiskt så att möjligheten finns i budgetförslaget. Läser man den nya lagparagraf som föreslås i propositionen, måste man inse att så är fallet. Jag skall därför läsa upp den föreslagna texten i 9 kap. 4 i; studiestödslagen. Den lyder:

"På studiemedel enligt 4 kap. kan förskott utgå enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala siudiestödsnämnden."

Det står alltså "enligt föreskrifter som meddelas av regeringen", och däri ingår givelvis alt man kan förändra det belopp som skall utbetalas. Del kan ske förhållandevis automatiskt, även om socialdemokraterna inte vill inse alt så är fallet. De har faktiskt tagit upp en onödig fråga i moiionen.

Det andra ändringsförslag som socialdemokraterna lagt fram rör det förfarande som föreslås om förskott har utgått men studiemedel sedan inte beviljas i motsvarande grad. Där föreslår departementschefen atl förskott som felaktigt uppburits skall förfalla till omedelbar återbetalning men med förmånligare ränta än för andra äierkrav. Han föreslår också att anstånd med återbetalning bör kunna beviljas liksom befrielse från ränta.

Socialdemokraterna menaratt förskott som mottagits i god tro skall kunna omvandlas till återbetalningsplikiigt studiemedel. 1 det fallet skulle det dock kunna uppstå slora svårigheter att bedöma i vilka falidet verkligen rör sig om god tro resp. i vilka fall det rörsig om andra förhållanden. Utskottet pekar här på de risker som föreligger närdet gälleratt upprätta ett sådant system, bl. a.

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

7 Riksdagens protokoll 1977/78:140-142

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskotl på studiemedel

risken för att många kanske skulle söka studiemedel ulan all egeniligen ha någon avsikt atl gå vidare med studierna och utan atl förvänta sig atl fö studiemedel, vilket skulle kunna leda till onödig belastning på studiemedelssystemet.

Ralf Lindström menar alt vårt ställningstagande innebär all vi frän regeringspartiernas sida skulle misstro vissa grupper i samhället. Han nämnde dä bl. a. sådana som visat klena studieresultat och som därför kanske inte automatiskt kunde få studiemedel igen. Men här är det ju inte fråga om att misstro några speciella grupper!

Jag tycker också alt del är litet inkonsekvent av Ralf Lindström atl han, samtidigt som han lar upp denna sak, säger all del för de grupper som han har nämnt inte behöver krävas flera veckors prövning för alt komma underfund med huruvida de är berättigade till studiemedlen eller inte. Om prövningen kan göras pä kortare tid än fyra veckor blir det ju över huvud laget inle aktuellt att betala ut något förskott, och då är det alltså inte fråga om alt misstro eller inte misstro.

När det gäller frågan, om detta är ett helt nytt system för utbetalning av studiemedel och ett helt nytt ålerbetalningssystem samt av vilken anledning departementschefen har vall denna väg, vill jag säga atl man kanske har litet svårt alt nu bedöma vilket system som kommer atl fungera på det allra bästa sättet i det här nya sammanhanget och vilket system som så att säga kommer alt medföra mindre resp. ökad byråkrati. Det förefaller vara ett ganska rimligt system, om man så snabbt som möjligl kan fastställa vilka medel som förfaller lili återbetalning och hur myckel vederbörande då förhållandevis snabbi måste betala tillbaka - i den mån alltså som studiemedel inle beviljas senare och förskottet kan avräknas mot dessa'studiemedel.

Som jag sagt är det viktigt att fö ell system som fungerar effektivt och snabbt,så att prövningarna kan företas.omedelbart och vederbörande vet vad de har att rätta sig efter.

Rörande reglerna för den speciella räntan som Ralf Lindström också var inne på, när han krävde alt reglerna i det här syslemet inle skall behöva följa de andra reglerna för äierkrav, vil I jag säga all jag tycker atl dessa är litet oklart uttryckta såväl i propositionen som i den socialdemokratiska moiionen, men såvitt jag kan finna innebär propositionsförslaget att räntan på de medel som kommer all återkrävas blir förmånligare enligl propositionens förslag än enligl förslaget i den socialdemokratiska motionen.

Herr lalman! Jag har ingen anledning all förlänga diskussionen omkring detta, ulan jag ber härmed att fö yrka bifall till utskottets hemställan.

RALF LINDSTRÖM (s):

Herr talman! I fråga om regeringens rätt alt förändra beloppet är vi överens. Jag skall inle ta upp kammarens tid med alt debattera de frågorna.

Britta Bergström säger alt det är oklart vilket av förslagen - del i propositionen eller i vår motion och reservalion - som är fördelaktigast räntemässigt. Det är väl verkligen atl läsa oklart. Här säger majoriteten allom vårt förslag skulle gå igenom skulle det uppamma till för många ansökningar

om studiemedel och uppamma till fusk, bara för att det förslaget innebär förmånligare äterbelalningsregler och förmånligare ränta. Det måste vara helt klart att del för de studerande är betydligt förmånligare alt gå in i studiemedelssystemet och fö de återbetalningsreglerna.

Att det i de allra flesta fall jag refererade tidigare - alltså för dem som både jobbar och studerar, och som säkeriigen oftast för sin ansökan avslagen -kommer att ta kortare tid än fyra veckor att behandla ansökningarna är vi ju överens om. Därför harjag inte gått in på detta. Jag vill säga det här som en motivering till att det kommer att bli så fö fall som vållar problem - vi har uppskattat det till mellan 200 och 300 fall per är-att man verkligen förundrar sig över att utskottsmajoriteten och regeringen vill göra ett helt nytt byråkratiskt syslem för återbetalning av förskott på studiemedel och att man misstänker denna lilla grupp för att vilja fuska.

Jag tror inte att det kommer att bli några svårigheter att bedöma förhållandena och göra utredningar. I alla de fall felaktigt utbetalda förskott förekommit måste man göra en undersökning om det föreligger uppenbart oskick,allså att man uppenbart försökt lura till sig detta. Ärdet så säger också propositionen att man inte för den förmänliga räntan, utan dä fär man nästan bestraffning. Den undersökningen måste alltså göras i alla fall.

Det är helt oförklariigt att man går ifrån arbetsgruppens förslag och alla remissinstansers åsikter och överväger ett helt nytt system.

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Del gäller att kunna skilja pä vad det är vi diskuterar. Det ena fallet gäller hur hög räntan skall vara på de medel som skall återkrävas, del andra fallel gäller frågan om huvudreglerna för hur återbetalningen skall ske och i vilken mån huvudreglerna kan medverka till vad man skulle kunna kalla okynnesansökningar om studiemedel. Sädana skulle kanske kunna förekomma om man vet att det inle blir några egentliga sanktioner och alt man kan få förhållandevis lång tid pä sig för att återbetala förskotten, även om det visat sig att man över huvud taget inte skulle ha beviljats studiemedel. I detta avseende menar jag att propositionen har en mera realistisk syn än den som kommer till uttryck i den socialdemokratiska motionen, där man talar om att när det gäller dem som fött sådana här förskott sä att säga i god tro skall förskotten inte återkrävas direkt ulan omvandlas lill återbetalningspliktiga studiemedel. Del förefaller ganska märkligt alt man skulle omvandla förskotten lill äterbetalningspliktiga studiemedel, om personen i fråga över huvud taget inte är berättigad till studiemedel.

När det gäller räntan, så kommer den sannolikt inte att ha någon större betydelse för om systemet utnyttjas på ett inte avsett vis. Det här är en fråga om hur pass hårt de skall belastas som pä etl felaktigt sätt har utnyttjat det nya systemet för förskott.

Herr talman! Jag yrkar på nytt bifall till utskottets hemställan.

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Förskott på studiemedel

RALF LINDSTRÖM (s):

Herrlalman! Del här blir meroch mer förvirrande. Fröken Bergström säger atl man är rädd för okynnesansökningar. Man är rädd för att de studerande på grund av all de för en längre ålerbelalningstid av okynne skall ansöka om förskotl på studiemedel, eller atl de av okynne skall ansöka om studiemedel över huvud laget för att sedermera kunna fä ut förskoll, om det eventuellt skulle ta så lång tid som fyra veckor innan beslut fallas om deras räli lill sludiemedel. Del är alliså en lång rad av "om" som de siuderande måste räkna med för att klara del här okynnet mot staten. Jag tycker inte alt utskottsmajoritelen har en realistisk syn, Britta Bergström.

Jag tyckeratt Britta Bergström klamrarsig fast vid en skillnad i ränletyp. Vi kan inte helt avgöra vilket system som ger den förmånligaste räntan, men lill 95 96 vågar jag svära på alt studiemedelssystemets ränta, som är begränsad lill 3,2 %, är den absolut förmånligaste. Att försöka prata bort del är att försöka klamra sig fast vid en ytterst liten bil för all motivera ett förslag som är helt orealistiskt.

Jag har inle fött någon ny molivering - Britta Bergström lalar bara om della med okynnesansökningar. Kan det verkligen vara allt man bygger upp ett hell nytt system på?

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Detta börjar mer och mer likna en strid om ord. Ralf Lindström påstår atl det förslag som socialdemokraterna förordar lill 95 96 skulle vara förmånligare än propositionens förslag -han ärt. o. m. beredd atl svära på del. Jag skall erkänna att jag inte är sä tvärsäker, och jag är inte beredd att svära pä nägotdera av förslagen. Men jag vill på nytt påpeka atl det här förslagel innebär ett helt nytt sätt atl se till att de som studerar skall ha medel tillgängliga när terminen börjar. De skall inte behöva vänta till långt in på terminen för att fö sina sludiemedel. Det är det väsentliga i propositionen.

Sedan kan man naturligtvis göra påpekanden om atl det här systemet i vissa detaljer skulle medföra en högre grad av byråkratisering än ett annat förslag, men del är fakliskl någol som inte rimligen kan bedömas i dagens situation. Jag kan knappast finna atl vi har anledning att föra den här diskussionen längre i fråga om detaljerna närdet gäller vilket system som är det mest förmånliga för dem som verkligen har avsikter atl studera och som också är berättigade till sludiemedel. Del ärju dem den här propositionen inriktar sig på.

Överläggningen var härmed slutad.

100

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ralf Lindström begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

beiänkandei nr 32 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Sven Aspling m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ralf Lindström begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 142

Avstår - 1

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Ersättning för vård av anhörig

Mom. 2-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

§ 6 Ersättning för vård av anhörig

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1977/78:33 med anledning av motioner om ersättning för vård av anhörig m. m.

LILLY BERGANDER (s):

Herr talman! I motionen 1977/78:290 begär Anita Gradin och jag en utredning om möjligheter lill ersättning frän försäkringskassan för ett vissl antal dagar per år för att man utan förlust av inkomst skall slanna hemma för atl vårda en nära anhörig eller, som vi skriver i vår motion, "annan person, som man är känslomässigt starkt knuten till".

Vi vet väl alla hur svårt det kan vara att i akuta situationer snabbt fö samhällets resurser atl fungera i olika sammanhang. Då bör del som vi ser del vara lill gagn för alla parter alt en anhörig ges möjlighet att vara hemma föratt la ansvar både vad del gäller omvårdnaden och se till all tillsynen ordnas på etl tillfredsställande sätt.

Vad ulskoltel anför om den övergripande utredning som bedrivs om hemsjukvården är inte relevant idetia fall. Vi pläderar i vårmolion inle föratt man skall lösa sjukvårdens problem genom att kvinnorna ånyo skall ställa upp för atl vårda anhöriga hemma och avstå från ett eget yrkesarbete.

Jag är väl medveten om atl det inle lönarsigalt ställa något yrkande mot ett enigt utskott. Men jag förutskickar att vi återkommer med denna motion vid ell lämpligt tillfälle.

Överläggningen var härmed slulad.

Utskottets hemställan bifölls.

101

Nr 141

Fredagen den 12 maj 1978

Ersättning från sjukförsäkringen för psykoterapi

§ 7 Ersättning från sjukförsäkringen för psykoterapi

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1977/78:34 med anledning av motion om ersättning frän sjukförsäkringen för psykoterapi.

MAIT MODIGH (c):

Herr talman! Det är en oerhört viktig fråga som Margareta Andrén tar upp i motionen 539 och som berörts i lidigare motioner från vårt håll, bl. a. av Karin Andersson. Jag vill här bara komma med några synpunkter med utgångspunkt i min erfarenhet av att vara psykolog och psykolerapeut.

Som de flesta känner lill är det i dag svårt för behövande att snabbt få hjälp i form av psykoterapi - köerna är långa. Klart otillfredsställande känns det också att en människa skall vara beroende av goda inkomster för alt få psykoterapeutisk hjälp. Det känns inte heller bra att hjälpsökande skall betala helt olika belopp för samma sorts behandling, beroende på vilken yrkeskategori man råkar komma till. Jag tänker då t. ex. på en psykolerapeut som har läkarutbildning till grund och en som har psykologutbildning till grund, men som har samma långa och resurskrävande specialistutbildning.

Om man i dag går till en privatpraktiserande läkare för psykoterapeutisk hjälp för man ersättning från försäkringskassan, men hos en privatpraktiserande psykolog för man det inte, trots samma adekvata utbildning.

Det är skönt att legitimationsfrägan relativt snabbt tycks fö sin lösning. Tidigare har den drivits av värt fackförbund. Psykologförbundet. Det känns riktigt att staten övertar ansvaret.

En legitimerad psykolog skall utföra viss psykologisk behandling -kristerapi och rådgivning etc. En psykolog och också en socionom kan då jämföras med t. ex. en medicine licentiat som har rätt alt utöva yrket. Men därtill kommerdespecialiseringsmöjlighetersom i dag finns,samma försåväl läkare som psykolog och socionom, som ger vederbörande möjligheter att utföra en psykologisk behandling under mer kvalificerade former.

Herr talman! Jag har ingel yrkande, men jag har velat uttrycka min glädje över atl ersättning från sjukförsäkringen för psykoterapi tydligen snart kommer att fö en mer enhetlig utformning.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 8 Föredrogs

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1977/78:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1978/79

102

Socialutskottels betänkanden

1977/78:37 med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser

socialdepartementets verksamhetsområde Nr 141

1977/78:38 med anledning av propositionen 1977/78:118 om avtal om lokaler Fredaeen den

i Linköping för statens rättskemiska laboratorium, m. m. 12 „„: iq-io

1977/78:39 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet___ _

1978/79

Näringsutskotiets betänkande

1977/78:61 med anledning av propositionen 1977/78:100 i viss del och

propositionen 1977/78:131 om stöd till små vattenkraftverk, m. m. jämte

motion

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

§ 9 På hemställan av talmannen beslöt kammaren kl. 09.53 att ajournera sina förhandlingar till kl. 15.00, då de till dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väntades föreligga.

§ 10 Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00 under ledning av andre vice talmannen.

§ 11 Anmäldes och bordlades

Motion

1977/78:1979 av Inga Lantz m.fl.

med anledning av propositionen \911/1%:\11 om viss ändring i sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska sjukhuset, m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades Konstitutionsutskottets betänkande

1977/78:47 med anledning av propositionen 1977/78:170 med förslag om fristående länsdomstolar jämle motioner

Finansutskottets betänkanden

1977/78:27 angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1977 saml förslag om disposition av riksbankens vinst jämte motioner

1977/78:28 med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1977/78:15 till ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

1977/78:36 med anledning av i proposilionen 1977/78:100 och i förslag 1977/ 78:19 framlagda förslagom anslag för budgetåret 1978/79 till riksgäldskontoret

1977/78:38 med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såviu avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster jämte motion

1977/78:39 med anledning av i propositionen 1977/78:100 gjord framställ
ning angående stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1978/79 103

Nr 141 1977/78:41 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Fredaeen den 1977/78:42 med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagt förslag till

12 mai 1978 '' '°' riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79

Juslitieutskottets betänkanden

1977/78:38 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden 1977/78:39 med anledning av propositionen 1977/78:156 med förslag till passlag jämte motion

Lagutskottets betänkanden

1977/78:29 med anledning av motion om förutsättningarna för likvidation av

aktiebolag 1977/78:31 med anledning av motion om bilägares betalningsansvar vid s. k.

tomtmarksparkering

Socialutskottets betänkanden

1977/78:32 med anledning av motioner om befolkningsutvecklingen 1977/78:33 med anledning av motioner om barn- och ungdomsvård 1977/78:34 med anledning av motioner om semesteriagstiftningen 1977/78:40 beträffande propositionen 1977/78:134 med anledning av beslut

fattade av internationella arbelskonferensen år 1977 vid dess sextiotredje

sammanträde

Kulturutskottets betänkanden

1977/78:25 med anledning av propositionen 1977/78:171 om 1979 års

verksarnhetsbudgel för det nordiska kultursamarbetet m. m. jämte

motion 1977/78:26 med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt gäller

kulturändamål och inlernaiionellt-kulturelll samarbeie

Trafikutskottets betänkande

1977/78:18 med anledning av moiioner angående den statliga trafikpolitiken, m. m.

Jordbruksutskottets betänkanden

1977/78:28 med anledning av propositionen 1977/78:141 om kompeiensprov

för jägare jämte motioner 1977/78:29 med anledning av motion om åtgärder föratt öka sysselsättningen

inom skogsbruket 1977/78:30 med anledning av propositionen 1977/78:143 om godkännande

av övetenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om ömsesidiga

relationer på fiskets område och protokoll om vissa gränsfrågor 1977/78:31 med anledning av propositionen 1977/78:147 om godkännande

av överenskommelse mellan Sverige och Tyska demokratiska republiken
104 om fiske

1977/78:32 med anledning av propositionen 1977/78:149 om godkännande Nr 141

av överenskommelse mellan Sverige och Polen om fiske Fredaeen den

1977/78:33 med förslagom uppskov med behandlingen av vissa till utskottet it p,»: 1970
hänvisade ärenden

Näringsutskottets betänkanden

1977/78:59 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

1977/78:60 med anledning av dels propositionen 1977/78:100 i vad avser

anslag till bergsstaten och statens gruvegendom, dels motioner om

gruvindustrin m. m.

Meddelande om fråga

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1977/78:23 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller Regional utveckling jämle motioner

1977/78:34 med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78, såvitt propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet

1977/78:35 med anledning av propositionen 1977/78:172 om regionalpolitiskt stöd till förelag inom gruvindustrin m. m.

1977/78:42 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

§ 13 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 12 maj

1977/78:465 av Lennart Bladh (s) till statsrådet Britt Mogård om vissa fackliga förhandlingar på skolområdet:

På skolområdet pågår sedan lång tid förhandlingar bl. a. om lärarnas arbetstid. Dessutom förhandlar man om ett arbetsskyldighetsavlal för lärarna och ett medbestämmandeavtal på skolsektorn. Alla dessa förhandlingar har betydelse för genomförandet av SIA-reformen.

Mot bakgrund av detta vill jag lill statsrådet Britt Mogård ställa följande frågor:

1. I vilket läge befinner sig förhandlingarna om arbetstidsavtal, arbetsskyl
dighetsavlal resp. medbestämmandeavtal på skolområdet?

2. Vilken bedömning gör regeringen av effekierna på SIA-reformen, om
avtal inle kan slutas i dessa frågor i god tid före nästa läsårs början?

§ 14 Kammaren åtskildes kl. 15.01.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1977/78:141 Fredagen den 12 maj

Riksdagens protokoll 1977/78:141