Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:140

Torsdagen den 11 maj

Kl. 12.00

Torsdagen den 11 maj 1978

§ 1 Justerades protokollet för den 2 innevarande månad.

Om åtgärder för att begränsa minderårigas möjligheter att köpa

alkoholhaltiga § 2 Om åtgärder för att begränsa minderårigas möjligheter att köpa drycker alkoholhaltiga drycker

Socialministern RUNE GUSTAVSSON erhöll ordel för all besvara Marianne Karlssons (c) den 27 april anmälda fråga, 1977/78:439, och anförde:

Herr talman! Marianne Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser atl vidta för att begränsa minderårigas möjligheter att köpa eller konsumera alkoholhaltiga drycker.

Jag vill i mitt svar hänvisa till vad som gäller enligt den lagom handel med drycker som trädde i kraft den 1 januari 1978. 1 11 S stadgas alt spritdrycker, vin och starköl inle får säljas eller utlämnas lill den som kan antas ej ha fyllt 20 år. Utlämning av alkoholdrycker skall också vägras om det finns särskild anledning anta att varan är avsedd all olovligen tillhandahållas någon. Slutligen stadgas del atl köparen på begäran är skyldig atl styrka sin ålder.

Enligt 12 i; är det också förbjudet all som ombud eller på därmed jämförtigt sätt skaffa alkoholdrycker bl. a. till den som kan antas ej ha fyllt 20 år. Brottet bestraffas med böter eller fängelse. Del hör givetvis till polisens allmänna brottsförebyggande och broitsulredande uppgifter atl beivra brott av sådant slag.

Systembolaget bedriveren omfattande utbildnings-och informationsverksamhet bland de anställda, vari försäljningsbeslämmelserna ingår som en viktig del.

Bolaget har också utfärdat interna instruktioner till buiikspersonalen, vari bl. a. betonas vikten av att bestämmelsen om åldersgräns verkligen efterlevs. Av instruktionen framgår bl. a. atl försäljaren skall begära legitimation av alla kunder som av utseendet atl döma inte fyllt 25 år. Kan kunden inle styrka sin ålderskall inköp vägras. Bolagel harockså särskilt ålagt bulikschefen eller vid dennes frånvaro ställföreträdaren att tillse all försäljningsreglerna iakttas. Särskild uppmärksamhet skall av denne ägnas ål all försäljning inle sker lill personer som ej fyllt 20 år. Bolagel bedriver också en intern uppföljande och rådgivande verksamhei genom särskilda konsulenter.

Jag är medveten om atl det trots dessa åtgärder kan förekomma fall där
minderåriga kunnat köpa alkoholdrycker. 1 massmedia har under senare tid
publicerats vissa uppgifter om att inköp gjorts av person som inte fyllt 20 år.
Jag har erfarit att systembolaget uppmärksammat della och i interna 5

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Om åtgärder för all begränsa minderårigas möjligheter att köpa alkoholhaltiga drycker

meddelanden ånyo påpekat vikten av atl åldersgränsen efterlevs. Jag utgår från alt bolaget även i fortsättningen följer utvecklingen och vidtar de ålgärder som erfordras för att regelsystemets efterlevnad skall vara effektiv.

Jag vill vidare peka på alt i den alkoholpolitiska propositionen som riksdagen antog förra året betonades vikten av alt lolalkonsumtionen begränsas och att ungdomen skyddas. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har nyligen börjat sitt arbete. Den har lill sitt förfogande medel för utökad information på detta område.

Jag utgår ifrån alt den förbättrade informationen kommer att medföra en större insikt om alkoholproblemen och därmed en ökad känsla av ansvar för att inte tillhandagå yngre med alkohol. I avvaktan på utvecklingen av här berörda insatser är jag inte nu beredd att vidta några ytterligare åtgärder.

MARIANNE KARLSSON (c):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Anledningen lill att jag ställde frågan var en artikel i Norrköpings Tidningar den 15 april detta år. Överskriften löd: "Minderårig fick köpa på Systemet". Ungdomar från Ungdomens nykterhetsförbund hade skickat ul en 14-årig kamrat för alt se om han fick köpa ut alkohol. I två av tre systembutiker fick han del han begärde. En butik begärde legitimation. Dessa problem har även framkommit i ett TV-program.

Från Ungdomens nykterhetsförbunds sida säger man sig inte vara förvånad. Man har genom kontakter med ungdomar i skolan förstått atl del inte är så svårt att komma över alkohol, genom langning eller över disk. Som politiker, och kanske främst som förälder, ser jag myckel allvartigt på detta.

När riksdagen förra året tog ställning till de alkoholpoliliska frågorna sades del i det alkoholpolitiska program som då antogs -statsrådet påpekade också detta i sitt svar nyss - atl åtgärder skulle vidtas med inriktning atl begränsa den totala alkoholkonsumtionen och all samhällets insatser mot missbruk av alkohol skulle samordnas med insatser mot missbruk av narkotika och andra liknande medel. Tyngdpunkten i programmet skulle läggas på insatser för ungdom.

Denna inrtktning är mycket viktig, och regeringen har redan gjort stora insatser. Atl åldersgränsen 20 år för inköp av alkoholhaltiga drycker bibehölls var också riktigt -enligt min mening är det ganska lätt all se åldersskillnaden mellan en ung människa på 14årochensomfyllt 20år. Men del får inle hända sådana övertramp som vi har kunnat läsa om i tidningarna.

En SIFO-undersökning visar atl vinkonsumlionen bland ungdom mellan 12 och ISårfemdubblatsunderår 1977. Då kan man verkligen ställa frågorna: Har ungdomarna själva fått inköpa detta vin på systembolaget? Har någon genom langning förmedlat det? Och den sista och kanske mest brännande frågan: Har föräldrar så dåligt omdöme alt de köper vin till minderåriga?

Det talas ofta om att del är bland storförbrukarna som problemen finns. Om man grundlägger en vana atl dricka alkohol i 12-15-årsåldern, är risken stor

för fortsall slorkonsumlion även i fortsättningen.

Man lalar ogärna om de skador som följer av alkoholen. Men allvarliga bud när oss: Det föds i Sverige omkring 500 barn med alkoholskador varje år, skador som är orsakade av moderns missbruk. Ungefär 150 är allvarligt skadade både mentalt och fysiskt.

Jag skulle önska att man slapp se sådana rubriker som den jag sett på första sidan i en tidning. Där stod: "Ölkultur är bättre än supkullur". 1 Svensk Uppslagsbok kan man läsaaiiordet kulturbeiecknaren uibildning(förfining) av en människas själsliga eller kroppsliga egenskaper eller av hennes sätt att uppträda. Tyvärr medför förtäring av alkohol inte dessa egenskaper. Låt oss därför slippa höra talas om kultur i samband med alkoholdrycker!

Herr lalman! Jag måste säga lill statsrådet Gustavsson att jag tyvärr inle finneratt svaret innehåller så många positiva saker. Därförskulle jag gärna vilja fråga statsrådet om han inle vore beredd alt medverka lill atl en stark informationskampanj görs. Man skulle kanske kunna gå ut med en sådan i samråd med nyklerhelsorganisationerna och andra ideella föreningar, t. ex. Hem och skola-föreningen. Trots alla bestämmelser som finns och som statsrådet har pekal på i svaret är ju förhållandel atl man lätt kan köpa alkohol, även om manar 12-15 år. Jag vill alltså fråga om statsrådet är beredd att medverka lill att genomföra en sådan informationskampanj som jag här talat om.

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Om åtgärder för att begränsa minderårigas möjligheter atl köpa alkoholhaltiga drycker

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr lalman! Marianne Karlsson breddar den här debatten till att också omfatta allmänna insalser på del nyklerhetspoliliska områdel. När det gäller den direkta frågan om jag inte vill medverka lill en informationskampanj vill jag hänvisa till den alkoholpolitiska nämnd som började sitt arbete den 1 januari i år i enlighel med det beslut som riksdagen fattade förra året. I den har vi i stort sett hela Folkrörelsesverige engagerat. Del är denna nämnd som bl. a. också har medlen för information till sill förfogande, och jag utgår ifrån all del blir en ordentlig information i del här avseendet.

Marianne Karisson tar vidare upp en annan mycket viktig fråga, och den gäller föräldraansvaret. Del går inle atl bara hänvisa lill fattade beslut och ropa på samhällets hjälp, ulan föräldrarna måste medverka i det här arbetet. Den stora frågan ärju: Hur får ungdomarna lag på den härspriten? Jagar inte övertygad om atl del är direktinköpen på systembolagen som ligger bakom förhållandet atl ungdomarnas alkoholkonsumtion är så stor.

Som jag nämnde i svaret har systembolaget utfärdat interna instruktioner lill personalen, vari man bl. a. betonar vikten av alt bestämmelsen om åldersgränsen verkligen efterlevs. Det förtjänar påpekas att den fackliga organisationen, systembolagets personalförening, är hell enig med företagsledningen om just del här.

Vi har ju ännu inte några officiella, systematiska undersöknigar som klartägger ungdomarnas alkoholvanor efter mellanölsförbudel. Därför kan jag inte heller säga någonling om utvecklingen.

1 vissa sammanhang har det väl antytts alt personalen i somliga butiker har

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Meddelande om Interpellationssvar

Om studier av långtidseffekterna av oljekatastrof i Himmerfjärden

blivit hotad, om försäljning ifrågasatts. Det är också rikligt att andra ordningsslörande händelser har inträffat i några butiker. Under hand harjag inhämtat att systembolaget har vakter i vissa butiker, men del är viktigt att göra klart för sig all vakterna inte övertar personalens uppgifter i fråga om försäljningskontrollen, utan den utförs av systemels egen personal. Vakternas uppgift är att hålla ordning och inte alt sålla kunder vid försäljningen.

MARIANNE KARLSSON (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka för det senaste inlägget.

Jag inser att det kan vara mycket svårt för personalen i systembutikerna. Man har också hört att den hotas på olika sätt. Men då kunde kanske systembolaget anställa mer personal.

Jag är också lacksam för socialministerns ytterligare kommentarer, därför all de visar att han har en mycket posiiiv och progressiv syn på alkoholfrågorna. Jag vetanden nya regeringen har det, och det är vi mycket tacksamma för.

Övertäggningen var härmed slutad.

§ 3 Meddelande om interpellationssvar

1977/78:165 om industriutsläppen i Stenungsund

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr lalman! Jag vill meddela alt jag hade för avsikt att besvara interpellationen nr 165 av Lars-Ingvar Sörenson om industriutsläppen i Stenungsund den 8 maj 1978. Interpellanten var emellertid förhindrad atl la emot svaret den dagen. Efter överenskommelse kommer interpellationen att besvaras den 22 maj 1978.

§ 4 Om studier av långtidseffekterna av oljekatastrof i Himmerfjärden

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordel för alt besvara Ylva Annersiedts (fp) den 20 aprti anmälda fråga, 1977/78:423, och anförde:

Herr talman! Ylva Annerstedt har, med hänvisning till oljeutsläppet från fartyget Tsesis i Himmerfjärden i oktober 1977, frågat mig vilka insatser jag kan göra för att delta unika tillfälle till uppföljning av en oljekataslrof skall kunna utnyttjas.

Det är angeläget att miljöeffekterna av oljeulsläppet i Himmerfjärden undersöks så noga som möjligl. Sådana undersökningar kan väsentligt öka kunskapen om effekierna av slörre oljeutsläpp i våra skärgårdar och vara av

värde för bedömningen av vilka åtgärder som behöver sältas in.

Omedelbart efter olyckan gjordes vissa undersökningar av Askölaboratoriet med anslag från statens naturvårdsverk och från tullverket. Naturvårdsverket har vidare beviljat anslag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning för en studie av djurlivet, vilken bl. a. innefattar kläckningsförsök med strömmingsrom för alt utröna om rommen påverkats av oljan. Vidare kommer naturvårdsverket all utföra en studie av effekierna av saneringsarbetet på stränderna.

Det ankommer på naturvårdsverkets forskningsnämnd all fördela de av riksdagen beviljade anslagen för miljövårdsforskning. Det är rikligl som Ylva Annerstedt uppger i sin fråga att en ansökan av Askölaboratoriet om medel för en myckel omfattande undersökning av långtidseffekterna av oljeulsläppet i samband med Tsesisolyckan avslogs av forskningsnämnden i mars 1978. Sedan ylterligarediskussioner förts om inriktningen av undersökningsarbetet har forskningsnämnden, enligt vad jag erfarit, numera beviljat ytterligare anslag till Askölaboratoriet. Långtidseffekterna av oljeutsläppet kommer därmed att kunna följas.

Avslutningsvis vill jag framhålla att utsläpp av olja och kemikalier från fartyg utgör ett mycket allvarligt miljöproblem. Etl omfattande arbete pågår inom en rad sektorer för att utveckla sjösäkerheten och skyddet av den marina miljön. Enligt min uppfattning behövs emellertid ytterligare åtgärder. Regeringen kommer därför atl från miljösynpunkt göra en översyn av de problem som hänger samman med fartygstransporter av olja och kemikalier i syfte atl minska skaderiskerna vid sådana transporter.

Nr 140

Torsdagen den » 11 maj 1978

Om studier av långtidseffekterna av oljekataslrof i Himmerfiärden

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Jag beratl fö tacka jordbruksministern försvaret på min fråga. Det är positivt att statsrådet ger ultryck för det angelägna i att undersöka miljöeffekterna noga. I detta sammanhang är det emellertid viktigt atl det sker snabbt. Tidsfaktorn har nämligen mycket stor belydelse för Askölabo-raloriels möjligheteratt framgångsrikt utföra de undersökningar man ansökt om medel till.

Som jordbruksministern nämnde i sitt svar gjorde Askölaboratoriet redan strax efter Tsesisolyckan i farteden mellan Södertälje och Landsort vissa undersökningar. Undersökningarna omfattade plankton, strandzonens flora och fauna m. m.

Studien av oljeolyckans akutskede avslutades i december 1977, och i samband härmed ansökte Askölaboratoriet om medel för en uppföljning av långtidseffekterna på ekosystem och organismer i Himmerfjärden. Medlen avsåg ett forskningsprogram som kostnadsberäknats lill ca 870 000 kr. och som skulle avse en ettårsperiod.

Denna ansökan bordlades av naturvårdsverkets forskningsnämnd i december 1977. Forskningsprogrammet diskuterades under januari 1978 av representanter för laboratoriet och naturvårdsverket men avslogs vid sammanträde den 16 mars i år, med motiveringen att programmet inte i tillräckligt hög grad skulle ge praktiskt användbara resultat för framtida

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Om utbyggnad av fiskodlingen 1 Mörrum

oljebekämpning.

Motiveringen är måhända någol märklig, då ju oljebekämpning knappast är Askölaboraiorieis område.

Vad som nu är viktigt att studera är långtidseffekterna av en oljekatastrof Man vet alt oljan på stränderna försvinner, men inte myckel om vad som händer med del marina systemet på lång sikt.

Tillfället alt undersöka Himmerfjärden är unikt mot bakgrund av all del gäller vatten och stränder, som under många års arbele blivil kartlagda av Askölaboratoriet. Man har alltså ett utsökt lillfälle alt göra jämförelser.

Jag talade tidigare om lidsfaktorn. En viktig del av laboratoriets forskningsprogram var nämligen au studera olika fiskarters lekperiod för all undersöka om eventuella förändringar kunde konstaleras efter oljeolyckan. Som bekant inträffade denna under tidig vår. Eftersom vi nu redan skriver den 11 maj, är denna del av forskningsprogrammet nästan omöjliggjord.

Jordbruksministern nämnde i sitt svar att forskningsnämnden beviljat yttertigare anslag lill Askölaboratoriet. När jag ställde min fråga vardetla inle aktuellt ulan anslaget beviljades i måndags, den 8 maj. Om del är min fråga som föranlett aktiviteten, är jag mycket nöjd. De nu beviljade medlen avser emellertid en piloiundersökning - en myckel begränsad undersökning som främsl lar sikte på vad .som har hänt hiuills och vad som kan ålerslå all undersöka i fortsällningen.

Man beräknar all bli klar under juni eller juli, och då avser man all åierkomma med en ansökan om medel för en slörre och mer ingående undersökning. Jag hoppas alt ansökningen kommer atl behandlas lika positivt som varit fallel när del gäller den nu nämnda pilotundersökningen. .

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om utbyggnad av flskodlingen i Mörrum

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordel för all besvara Karl-Anders Peterssons (c) den 26 april anmälda fråga, 1977/78:433, och anförde:

Herr talman! Karl-Anders Petersson har frågat mig om jag avser all vidla ålgärder lör all bygga ul fiskodlingen i Mörrum.

Laxfisket i Östersjön har stor ekonomisk betydelse för yrkesfiskarna vid ost- och sydkusten. Eftersom den naturliga reproduktionen av laxfisket är otillräcklig, bedrivs sedan lång tid en omfattande odling a v lax och öring. Den odlade fisken sätts ut, främsl i älvmynningar längs Östersjökusten, för att komplettera den naturliga reproduktionen.

Trots atl de svenska laxföngsterna inte uppgår till mer än ca 20 96 av de totala laxfångsterna i Östersjön svarar Sverige för ca 70 % av den totala reproduktionen av lax i Östersjön. Mot denna bakgrund harjag tagit inilialiv lill övertäggningar med andra Öslersjösiaier i syfte alt åsladkomma en

räilvisare fördelning av insatserna och kostnaderna för laxreproduktionen i Östersjön.

Det förhållandet alt också andra stater som bedriver laxfiske i Östersjön i ökad utsträckning skall bidra till reproduktionen innebär dock inte att Sverige kan minska sina insalser på delta område. Denna uppfattning harjag gett uttryck för bl. a. i proposilionen om riktlinjer för fiskeripolitiken som nyss har behandlats av riksdagen, som därvid biföll regeringens förslag alt 1,7 milj. kr. skall anvisas för utsättning av laxfisk i kustvatten .

F. n. bedriver domänverket fiskodling i mindre skala i Mörrum. Verksamheten består främst i kläckningav rom. Enligt vad jag har inhämtat undersöks f n. de närmare förutsättningarna för alt bygga ut odlingsanläggningen så alt produktion blir möjlig av utvandringsfärdig fisk, s. k. smolt. Härvid samarbetar domänverket bl. a. med fiskeristyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge län. Det ankommer i första hand på domänverket alt fatta beslut i denna fråga. Av betydelse i sammanhangei är i vad mån driftkostnaderna för anläggningen kan täckas genom tillräckligt stora beställningar av smolt. Enligl min mening torde goda förutsättningar föreligga härför. Med hänsyn till detta anser jag atl ytterligare initiativ från min sida inte behövs.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Om utbyggnad av fiskodlingen i Mörrum

KARL-ANDERS PETERSSON (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka jordbruksministern för del synnerligen positiva svar som jag fött på min fråga huruvida utbyggnad av laxodlingen i Mörrum kan väntas komma till stånd.

När Claes Elmstedt och jag i januari 1977 motionerade om en sådan utbyggnad poängterade vi hur viktigt del är för laxfisket i Östersjön alt reproduktionsmöjligheierna av lax och havsöring i Mörrumsån uinylljas maximall. Della har nu också underslrukils av jordbruksministern i svaret.

Den akuta anledningen lill min fråga var ett rykte om att fiskeristyrelsen umgicks med planer på att öka sin laxodling på annal håll i landet och plantera ut dessa smolt i Mörrumsån. Dåjag bedömde ell sådanl tillvägagångs.sätlsom direkt felaktigt ville }ag övertyga mig om att ryktet var osant. Jag konstaterar efter jordbruksministerns svar med tacksamhet all mina farhågor i della avseende varil överdrivna.

Del är just Mörrumslaxen som vi anser vara myckel värdefull för fisket i Öslersjön. De ålerfångster som man gjort av de märkta smolien från Mörrum harju visat att tillväxten hos Mörrumslaxen är synnertigen god.

Något förenklat kan man säga atl varje utsatt laxsmolt har lämnat en återfångsl av 1 kg lax. Detta visar atl lönsamheten i odlingen är uppenbar. Produktionskostnaden för etl smolt beräknas i dag till ca 5 kr., och partiprisei på 1 kg. lax är 30 kr. Det kan man anföra som ett enkelt argument för lönsamheten.

Under senare år har uppgången av lax och öring i Mörrumsån minskal betydligt. Orsaken härtill är troligen främsl en ökad ulfiskning i Östersjön, men även minskad vallenföring i ån. Det är därför synnerligen angelägel all laxodlingen snarast kommeratt utbyggas så all reproduklionsmöjlighelerna i

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Meddelande om interpeUatlonssvar

Om garanti atl huvudmännen får full ersättning för nytUlkomna skyddade verkstäder

Mörrumsån verkligen utnyttjas maximall.

Jag lackar än en gång för svarel och är övertygad om atl utbyggnaden av laxodlingen i Mörrum snart kommer till stånd.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Meddelande om interpellationssvar

1977/78:164 om Umcåjilialen jör arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddssiyrelsen

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Med hänvisning till 6 kap. 1 ij andra stycket i riksdagsordningen får jag meddela att jag haft för avsikt att besvara Rune Ångströms interpellation om Umeåfilialen för arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddssiyrelsen den 12 maj. Då det visat sig bereda interpellanten svårigheter alt ta emot svaret denna dag harjag kommit överens med honom om atl det i stället skall lämnas den 26 maj.

§ 7 Om garanti att huvudmännen får full ersättning för nytillkomna skyddade verkstäder

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Sven-Gösta Signeils (s) den 21 april anmälda fråga, 1977/78:431, och anförde:

Herr lalman! Sven-Gösia Signell har frågat mig om jag är beredd atl innan organisationskommittén för skyddat arbele har slutfört sitt arbete ge de nuvarande huvudmännen garanti om full ersättning för nytillkomna verkstäder, så atl pågående projekteringsarbeten kan fullföljas.

Riksdagen fattade i december 1977 beslut om att huvudmannaskapet för verkstäder inom arbetsvärden skall överläs av slatligt finansierade stiftelser tidigast den 1 januari 1980. För liden fram till dess gäller nuvarande kungörelse (1966:370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden.

Enligt riksdagsbeslutet är en utgångspunkt för ett statligt övertagande av kostnadsansvaret att detta motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala verksamhetsområden saml att uppgörelse kan träffas om överlåtelse lill den nya organisationen av lokaler och maskiner samt andra tillgångar.

Regeringen har uppdragit ål statens förhandlingsnämnd alt i dessa frågor träffa uppgörelser med nuvarande huvudmän. Jag kan inte föregripa resultatet av dessa förhandlingar.

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s):

Herr lalman! Jag ber all lill arbetsmarknadsministern få framföra en lack för svarel på min fråga.

Bakgrunden lill den fråga jag siälli är au de nuvarande huvudmännen för de skyddade verksläderna - primärkotnmuner och landsting - känner ovisshel inför ulgången av kommande förhandlingar med organisaiions-kommiitén om ersätiningen för befintliga och projeklerade skyddade verkstäder. Denna ovisshel leder lill att såväl primärkommunerna som landstingen i sina budgeter inle i slörre utsträckning vågar anslå medel för projektering av nytillkommande verkstäder, då de inte vel hur stor ersiillning de kommer all få för vare sig befintliga eller nytillkommande verkstäder.

De nuvarande huvudmännens slällningsiagande kan lill slora delar förklaras med den ovisshel jag nämnt, särskilt i nuvarande läge, när praktiskt taget samtliga huvudmän också har andra stora invisteringsbehov att fylla. Landstingen svarar ju för hela sjuk- och hälsovården, och har på detta område Slora investeringsbehov. - Genomgående för nästan samtliga kommuner i landet är att slora investeringsbehov föreligger för barnomsorg, åldringsvård osv. I detta läge är det naturligtvis svårt för de nuvarande huvudmännen alt salsa på att bygga nya skyddade verkstäder, trots atl det råder en skriande brist på platser i skyddade verksläder.

Det är därför med beklagande jag mottagit svaret från arbetsmarknadsministern att han i dag inte är beredd att, innan organisationskommittén för skyddade verkstäder har slutfört sitt arbele, ge ett klart besked om huruvida de nuvarande huvudmännen kan få en garanti för att de skall erhålla full ersättning för nytillkomna verksläder, så att pågående projekteringsarbeten kan fullföljas.

Om det blir en stagnation av utbyggnaden vel vi alt människor i behov av skyddat arbele råkar i en olycklig situation. Jag tycker all den borgerliga regeringen borde ha känt ett större ansvar, särskilt som den nuvarande situationen orsakats av en försening av propositionen - del dröjde ganska länge innan den kom. I de socialdemokratiska motionerna i anledning av propositionen begärde vi högre statliga driftbidrag, men den borgerliga riksdagsmajoriteten sade nej till detta.

Jag måste därför än en gång beklaga all jag inle fåll etl svar som inneburit ell löfte om slörre aktivitet för framskapande av nya platser på de skyddade verksläderna.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Om garanti att huvudmännen får full ersättning för nytillkomna skyddade verkstäder

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Sven-Gösta Signeils påstående att huvudmännens intresse för alt bygga skyddade verkstäder skulle vara begränsat stöds faktiskt inte av den tillgängliga statistiken. För nybyggnad av skyddade verkstäder gäller en årlig anslagsram om 40 milj. kr., och för innevarande år har den ramen höjts med 10 milj. kr. Det har förorsakats av det stora antalet inneliggande ansökningar hos arbetsmarknadsstyrelsen.

Trots höjningen finns det ett överskott på ansökningar i förhållande till ramen som AMS kommer alt behandla när det nya budgetåret trätt i kraft. Enligt AMS finns f n. projeki för 15-20 milj. kr. under behandling. Jag måste säga, herr talman, att herr Signeils påslående på den här punkten inte är så väl underbyggi.

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Om garanti att huvudmännen får full ersättning för nytUlkomna skyddade verkstäder

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s):

Herr lalman! Vi som akiivi deliar i arbelel uie i landet i landstingskommuner som är huvudmän och vi som tar kontakt med kommunerna vel all intresset är ganska slort för all få platser vid skyddade verkstäder. Men vad jag påtalat i min fråga är den ovisshel man känner för om ersäilning kommer alt utgå. Och därför borde det kunna ges klart besked till huvudmännen. De känner etl intresse för alt få verksiadsplatser, men möjligheten att salsa ekonomiska resurser är mycket begränsad.

Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN:

Herr talman! Det här är ett mycket komplicerat område som kräver ingående diskussioner i den kommitté som är tillsall. Och jag tror alt herr Signell har förslåelse för alt det arbetet måste fullföljas innan några som helsl besked kan ges på den här punklen. Del skulle skapa en hel del komplikationerom vi nu gick in och sade något om jusl den grupp av huvudmän som slår i begrepp all bygga.

Som jag redovisade i min replik är del inte någon brist på inilialiv ute i kommuner och landsting. Man fortsätter att bygga, och det tycker jag i och för sig är ganska naturtigt eftersom varje kommunalman måste inse alt den här verksamheten är av slort värde och alt man därför är beredd all fortsätta planering och byggande. Man känner ju dessutom genom riksdagsbeslutet till atl staten senare är beredd att ta över det ekonomiska ansvaret till största delen då del gäller driftsunderskottet.

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s):

Herr talman! Jag hardelvis förståelse förarbelsmarknadsministern när han säger atl det kanske skulle verka litet underligt om regeringen gick in i den här förhandlingssituationen. Men vi skall ha klart för oss atl det inte är normala förhållanden som gäller i dag. Utslagningen av människor är nu slörre än någonsin lidigare. Dagligen får vi varsel om permitteringar och industrinedläggningar. Vilka människor kommer då i första hand att hamna i en besvärlig situation? Jo, just de människor som inle kan beredas arbele på den öppna arbetsmarknaden utan i skyddade verkstäder. Del är därför vi ser så allvarligt på alt dessa besked inle kommer, och av den orsaken borde man försöka få en slörre aktivitet.

Övertäggningen var härmed slulad.

§ 8 Föredrogs men bordlades åter Konslitutionsulskottets betänkanden 1977/78:45 och 46 Socialförsäkringsutskolleis betänkanden 1977/78:32-35 Socialutskottets betänkanden 1977/78:37-39 Näringsulskollets belänkande 1977/78:61

§ 9 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna Nr 140

m. m.

Föredrogs ulbildningsulskottets betänkande 1977/78:23 med anledning av proposilionen 1977/78:106 om anslag för budgetåret 1978/79 lill byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte moiioner.

TALMANNEN:

1 fråga om detta belänkande hålles gemensam överiäggning för punkterna 1 och 2. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas belräffande båda punkterna i betänkandet.

Torsdagen den 11 maj 1978

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1 det följande redovisas endast den punkt, vid vilken under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punklen 2

Regeringen hade i proposilionen 1977/78:106 föreslagit riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som förordats i proposilionen,

2. lill Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheiernam. m. för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisa ell reservalionsanslag av 76 000 000 kr.

I della sammanhang hade behandlals moiionen 1977/78:1807 av Slig Alemyr m. fl. (s), vari yrkals all riksdagen lill Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgelårel 1978/79 anvisade etl i förhållande lill regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjl reservalionsanslag av 90 000 000 kr.

Ulskoltel hemställde

1. alt riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1807 i denna del bemyndigade regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som förordals i proposilionen 1977/78:106,

2. att riksdagen med bifall till proposilionen 1977/78:106 och med avslag på moiionen 1977/78:1807 såvitt gällde medetsanvisningen under förevarande anslag lill Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisade ell reservalionsanslag av 76 000 000 kr.

Reservalion hade avgivils av Bengl Wiklund, Lena Hjelm-Wallén, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Margil Sandéhn och Egon Jacobsson (samiliga s) som anseii atl utskottet bon hemställa

1. all riksdaucn med bifall lill moiionen 1977/78:1807 i denna del

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

bemyndigade regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och uirusining av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som reservanterna förordat,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:106 och med bifall till motionen 1977/78:1807 såvitt gällde medelsanvisningen under förevarande anslag till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för budgetåret 1978/79 under nionde huvudtiteln anvisade etl reservalionsanslag av 90 000 000 kr.

HELGE HAGBERG (s):

Herr lalman! Genom vår reservalion lill utbildningsutskottets betänkande med anledning av proposilionen om anslag till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde fullföljer vi socialdemokrater vårl arbete för ökad satsning på teknisk utveckling och forskning.

Vi motionerade redan i januari månad under allmänna motionstiden och slog då fast vår principiella ambition och framhöll betydelsen av alt kraftigt öka anslagen till teknisk ulveckling och forskning. Vi påpekade att mycket lydde på atl det förelåg en eftersläpning i fråga om den teknologiska utvecklingen i vårt land. Vårl förslag innehöll materiellt sett ökade anslag till olika sektorer, och vi framhöll alt den tekniska utvecklingen och det naturvetenskapliga forsknings- och utvecklingsarbetet spelar en avgörande roll för näringslivels och därmed indirekt för hela samhällets utveckling. Till forskningen och utvecklingsarbetet i företagen föreslog vi stimulans genom bl. a. skalleavdrag.

1 sin snart etl år gamla anslagsframställning framhåller UHÄ att till universitets- och högskoleämbetets disposition för innevarande år finns en ram på 42 milj. kr. Vidare säger UHÄ att kostnaderna för ersättningsanskaffning motsvarande värdet av inredning och utrustning av lokaler under den senaste tioårsperioden kan uppskattas till 740 milj. kr. Om ett anslag på 42 milj. kr. per budgetår skall ersätta det totala beloppet underen tioårsperiod på 740 milj. kr., så betyder det en avskrivningstid på 20 år. UHÄ slår fast följande: "Delta är med hänsyn lill utrustningens syfte och beskaffenhet uppenbarligen en alldeles för lång genomsnittlig avskrivningstid. En avskrivningstid på tio år skulle kräva närmare en fördubbling av UHÄ-ramen eller från 42 milj. till 75 milj. kr."

UHÄ underströk alltså att det behövs en kraftig ökning av anslaget till återanskaffning av utrustning och alt målet måste bli att avskrivningstiden minskas frän 20 till 10 år. Med hänsyn lill budgeilägei anhåller UHÄ dock att anslaget ökas med 10 milj. kr. från 42 till 52 milj. kr. Föredraganden följer UHÄ:s förslag och har ingen ambition atl ta kratttag på deUa för vårt land så strategiska område så att förhållandena ändras till det bättre.

Socialdemokraterna har vid sin stora konferens i Slockholm hösien 1977 slagit fast all det är genom en satsning på den tekniska forskningen och utvecklingsarbetet och på denna utbildning som vi kan få en vändning av den negativa trend som vi nu är inne i.

När regeringens proposition framlades men inte visade några krafttag i

detta avseende motionerade vi igen. I den motionen föreslår vi att utöver föredragandens förslag på 52 milj. kr. såsom ram för utruslningsanskaffning yttertigare bör anvisas 28 milj. kr. Det anslag som UHÄ egentligen vill ha, dvs. nära en fördubbling, får vi inte fram med den försiktighet som propositionens och utskottsmajoritelens förslag visar. Vårt förslag är alltså all riksdagen för budgetåret 1978/79 skall anvisa ytterligare 14 milj. kr., vilket innebär att kostnadsramen höjs med 28 milj. kr. under de två budgetår som del av tekniska skäl här gäller.

Egentligen ger oss regeringssidans ledamöter rätl i vår principiella bedömning alt vi måste satsa mycket mera än vad som nu föreslås i majoritetens hemställan. Det är när del materiella innehållet i förslaget skall realiseras som majoriteten inte ställer upp. Del är tyvärr den realitet vi får konstatera.

Vi socialdemokrater förordar naturtigtvis det anslag som vi motionsledes föreslagit, och jag yrkar bifall till reservationen i utbildningsutskotleis betänkande.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

CLAES ELMSTEDT (c):

Herr talman! Jag noterar-jag vet inte för vilken gäng i ordningen - med stor tillfredsställelse det slora intresse som numera finns från socialdemokratiskt håll håll närdet gäller den tekniska utvecklingen och forskningen här i landet. Det finns starka skäl att understryka del som Helge Hagberg här har sagl, även om det är litet sent, men bäUre sent än aldrig!

Del är rikligt att näringslivets utveckling och möjligheter all hävda sig i internationella sammanhang självfallet ärstarkl beroende av hur vi hardet på den här sektorn. Regeringen har också vid olika tillfällen markerat della, och jag vill erinra om alt det har lagts fram förslag i riksdagen när det gäller ökad satsning på teknisk utveckling och forskning, även om det skett från annal departement än utbildningsdepartementet.

Jag kan göra den här diskussionen mycket kort genom atl säga att anslagets storlek naturligtvis är beroende av tillgängen på resurser i nuläget. Det vi behandlar i samband med det här belänkandet är anslag för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna och då den del som skall ställas lill UHÄ:s disposition. UHÄ har, som Helge Hagberg påpekade, begärt all få 52 milj. kr. Det har regeringen föreslagit och det ställer sig ulskottsmajoritelen bakom. Jag vill ge UHÄ etl erkännande föratt man har tagit hänsyn till del siaisfinansiella lägel. UHÄ har gjort den här bedömningen och gjort de prioriteringar som UHÄ är mest skickat att göra. Ulskottsmajoritelen har alltså ställt sig bakom regeringens förslag, som är identiskt med vad verket självt har begärt.

Jag ber alt mot bakgrund av del anförda få yrka bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.

Överläggningen var härmed slutad.

2 Riksdagens proiokoll 1977/78:140-142

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

Punkten 1

Utskoltels hemställan bifölls.

Punklen 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av Bengl Wiklund m. fl..och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Helge Hagberg begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskotleis hemställan i

betänkandet nr 23 punklen 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av Bengt Wiklund m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Helge Hagberg begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 143 Nej - 133

§ 10 Föredrogs

Ulbildningsulskoliels belänkanden

1977/78:24 med anledning av proposilionen 1977/78:125 med förslag om lilläggsbudgel 111 lill slalsbudgeien för budgelårel 1977/78 såviii gäller vissa anslag inom uibildningsdepariemenleis verksamhelsområde jämle moiion

1977/78:25 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhei och förvaltning under år 1977

Kammaren biföll vad utskottet i dessa belänkanden hemställt.

§ 11 Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

Föredrogs irafikutskolteis betänkande 1977/78:22 med anledning av proposilionen 1977/78:119 om statligt övertagande av Göta Kanalbolag, m. m. jämle motion.

I propositionen 1977/78:119 hade regeringen (kommunikaiionsdeparie-menlei) föreslagit riksdagen all dels bemyndiga regeringen an godkänna en mellan sialen och Göia Kanalbolags Intressenter Aktiebolag träffad överenskommelse om förvärv av aktier i Göia Kanalbolag, dels lill Förvärv av aktier i Göta Kanalbolag på lilläggsbudgel III lill slalsbudgeien för budgelårel 1977/ 78 under fonden för statens aktier anvisa ett invesleringsanslag av 5 700 000 kr.

1 proposilionen hade föreslagits all sialen köpie Göia Kanalbolag för 5,7 milj. kr. Bolagel skulle placeras l. v. som ell frislående bolag under kommunikalionsdeparlemeniei.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

I detta sammanhang hade behandlals motionen 1977/78:1876 av Lars <-• .,■ •.
Werner m. fl. (vpk), vari föreslagits att riksdagen beslutade att med godkän- i ".

nande a v propositionen 1977/78:119iövrigtsomsinmeninggeregeringen till Knnnlholng känna vad som i moiionen anförts rörande finansieringen av driften vid Göta kanal.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. bemyndiga regeringen alt godkänna en mellan staten och Göta Kanalbolags Intressenter Aktiebolag träffad överenskommelse om förvärv av aktier i Göta Kanalbolag,

2. lill Förvärv av aktier i Göia Kanalbolag på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1977/78 under fonden förståtens aktier anvisa etl investeringsanslag av 5 700 000 kr.,

3. avslå moiionen 1977/78:1876.

Till betänkandet hade fogats etl särskilt yttrande av Essen Lindahl, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson,Olle Östrand, Margil Sandéhn och Sten-Ove Sundström (samtliga s).

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Från vänsterpartiet kommunisternas sida har vi tidigare liksom i samband med denna proposition framhållit att vi betraktar Göta kanal som en trafikled som bör utbyggas för fraktirafik och inte enbart upprustas som turisttrafikled och kulturminnesmärke. Vi har också tidigare hävdat atl staten borde överta kanalen och tycker naturtigtvis att det är bra att vi nu kan fatta ett sådant beslut i riksdagen.

Vi kan emellertid inle godta att staten undandrar sig driftkostnader och söker överflytta sådana kostnader på landsting och kommuner. Vi menar att staten helt skall svara även för driften och underhållet av Göta kanal. Som bekant anförde vi från vpk detta även vid behandlingen 1976 av propositionen om upprustning av kanalen.

Under senare år har det från olika håll väckts ett antal motioner om en utbyggnad av Göta kanal, och det har anförts många goda argument för en utbyggnad. Lål mig erinra om några: Det skulle stimulera näringslivets utveckling i kanalområdet, det skulle ge förbättrade förutsättningar för lokalisering av arbetstillfällen, del skulle möjliggöra billiga och miljövänliga transporter, osv. Man har kort sagl pekat på angelägenheten av att Göta kanal utvecklas till en viktig transportled.

Flera utredningar har sysslat med frågan om kanalens framtid, men dessa har enligt vpk:s mening haft den gemensamma svagheten atl de i alltför hög grad begränsats lill alt studera kanalens skick och atl från nuläget söka

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

framräkna transporlekonomiska och andra effekter av olika ålgärder. Någon verklig genomlysning av kanallrafikens belydelse i samhällsekonomisk, regionalpolitisk, sysselsätlningspolitisk och miljöpolitisk mening har inle förelagils. Vi har lidigare från vpk:s sida sagl - och vi upprepar del - all del är angelägel att Göta kanal upprustas och utbyggs så all den också kan fungera som en transportled för bl. a. godsirafik.

Del föreligande belänkandet behandlaren proposition och en vpk-moiion, som gäller frågan om ett statligt övertagande av Göta kanal, men jag har ändå velat göra dessa erinringar. Den begränsade syn på kanalens roll som kommit till uttryck i olika utredningar, i propositionen och i utskollsbetänkandet är emellertid oroande mot bakgrunden av den slora opinion som finns för en ökad satsning pä kanallrafiken och den större roll som både enskilda människor, förelag, fackföreningar och kommunala myndigheter vill ge kanalen.

Vi har i vår motion nr 1876 kritiserat den ekonomiska uppgörelsen för statens övertagande av aktierna i kanalbolagel. Uppgörelsen innebär i realiteten ett godtagande av kanalbolagets uppfattning att de av vinstmedel inköpta markområdena inte ingår i den egendom som utan ersättning överlämnats lill staten. Vpk har redan i lidigare sammanhang hävdat all all egendom tillhörig kanalbolaget borde övergå i statlig ägo på samma villkor som i fråga om själva kanalen och donationsegendomen. Nu har frågan om ett statligt överlagande av kanalen kopplats lill villkoret alt slaien skall förvärva aktierna i bolaget.

De socialdemokratiska ledamöterna i trafikutskottet har gjort samma bedömning som vi gjort i vpk-motionen, och de framför dessa synpunkter i etl särskilt yttrande. Vi är alltså överens om uppfattningen all del gamla kanalbolagel borde ha fått bidra till de kostnader som staten nu måsle ta. Vi delar också uppfattningen alt man trots delta nu bör kunna accepiera den föreslagna lösningen. Vi beklagar emellertid atl inle socialdemokraterna i sill särskilda ylirande-och naturligtvis även utskollsmajoriteten-också velat ge uttryck för vpk:s uppfallning att staten helt börsvara för driften av Göta kanal och föreslagit alt riksdagen borde ge regeringen denna uppfattning lill känna.

Jag yrkar bifall till vpk-motionen nr 1876.

OLLE ÖSTRAND (s):

Herr lalman! När vi nu skall fatta beslut om statens övertagande av Göta Kanalbolag, kan man konstatera all den slulliga lösningen lill alla delar bygger på den uppfallning som vi socialdemokrater under en följd av år har hävdat, nämligen atl kanalen skall riisias upp och all staten i fortsättningen skall vara huvudman men också atl de egendomar som förvärvals genom utnyttjande av tidigare vinstmedel skall överföras till staten. Detta är naturligtvis tillfredsställande från vår synpunkt.

Jag är övertygad om att kanalen efter denna upprustning skall bli en ovärderlig tillgång inte bara för båtfolket och över huvud tagel för det rörliga friluftslivet utan också för de kring kanalen boende.

Trots detta, herr lalman, har vi funnit anledning atl avge ett särskilt yttrande, vari vi har markerat alt vi inle är tillfredsställda med den ekonomiska uppgörelsen, som bl. a. innebär atl staten skall betala hela 5,7 milj. kr. för kanalbolagel. [)el har blivil en dyr affär för siaien och en mycket förmånlig affär för kanalbolagel. Enligl vår uppfallning borde slörre hänsyn ha lagils lill atl de lillgångar som staten nu löser in i slorl sell är sådana som uppkommit genom tidigare vinster i kanallrafiken. Vi har ändå anslutit oss lill förslagel i propositionen, eftersom vi är mycket angelägna om all den slulliga lösningen när del gäller Göta kanal inte på något säll yllerligare skall fördröjas.

Herr lalman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall lill irafikutskolteis hemställan.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Slatligt över lagande av Göta Kanalbolag

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr lalman! Jag vill först ta upp Olle Östrands och socialdemokraternas särskilda yttrande i delta ärende. De säger där: "Den tidigare inställningen från de borgerliga partiernas sida angående Göta kanals framlid har kraftigt fördröjt frågans lösning." Jag vill framhålla för kammaren att detta påstående är alldeles felaktigt. Den socialdemokratiska regeringen har i många Herrans år ända sedan 1930- och 1940-lalen haft möjlighet an driva på och lösa problemet med Göta kanal. Därför kan inle den nuvarande regeringen bära ansvaret för atl en fördröjning i praktiken har skell.

1 samband med regeringsöverlagandet gick den nuvarande regeringen igenom de önskningar, äskanden och motioner som framförts såväl från socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna som från borgerligt håll. Motionärer m. fl. var inte hell nöjda med utredningsresultatet ulan ville i likhet med vad Tore Claeson här säger bygga ut kanalen för slörre frakter.

Del var då naturtigt alt regeringen tog sig en funderare på hur den skulle handla mot bakgrund av de utredningar som skell under den socialdemokratiska regeringen och de motioner som väcktes förra året. Nu har regeringen fattal ett beslut. Den har naturligtvis måsl tillsätta en undersökning föratt kunna upprälla ell avial med kanalbolagel. Del måsle ju ske innan en proposilion kunde föreläggas riksdagen. I avialel anges under vilka former ett övertagande skall äga rum.

Då ar jag inne på själva kostnadsfrågan. Från socialdemokratiskt håll säger man, inte i en reservation men i ett särskilt yttrande, atl delta är en dyr affär för staten. Den som följt vad som hänt under åren instämmer nog inte i det påståendet, men det är klart all man kan ställa frågan: Ärdet verkligen på det viset? Är detta en för dyr affär för staten?

Statsmakterna har haft insyn i kanalbolagel både genom riksbanken och genom lillsiitlande av representanter i bolagels styrelse. Kanalbolaget har investerat vinstmedel bl. a. i skog. alliså i lillgångar som behållit sitt värde och t.o.m. ökai i värde under de senaste årtiondenas kraftiga inflation. De tillgångar som nu kommer atl tillfalla staten är myckel stora. Del rör sig inle om bara II milj. kr., som del hur sagls. Enligt min bedömning är

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

skogstillgångarnas värde betydligt högre, nästan det dubbla. Jag skulle vilja säga att bolagel har vid överlagandel lillgångar på mellan 30 och 40 milj. kr. placerade i fastigheter och sådant.

Sett utifrån den utgångspunkten är det, herr Östrand, ingen dyr affär för staten. Det är en billig affär för staten. Sedan kan man naluriigtvis kritisera kanalbolaget för att det inte i tillräcklig grad har underhållit kanalen. Därvidlag finns det brister, och bolaget borde alltså ha använt mer av sina lillgångar lill underhåll. Men under den senaste tioårsperioden har kanalbolaget befunnit sig i den situationen att staten har hållit på atl utreda frågan om kanalens framlid, och man har inte velat hur del skulle komma alt gå med kanalen. Skall den byggas ut till fraktdrift i större skala, skall den byggas ul för fritidsändamål eller skall man lägga ner den? Del är därför förståeligt att bolagel inle har varit särskilt aktivt när det gäller underhållet. Dessulom kommer en upprustning nu att innebära en teknisk förbättring a v kanalen på ett sådant sätt alt den fortsatta driften förbilligas, även om det kommer att kosta mera pengar att driva kanalen i fortsättningen.

Lät mig sedan säga till Tore Claeson att det naturligtvis ligger i landstingens intresse att delta i kanalens upprustning. Det är inga slora summor det rör sig om i förhållande till driftkostnaderna, men ett deltagande från landstingens sida skulle vara ett bevis för alt de är beredda atl ta ett visst ansvar för den förbättring av verksamheten som nu skall ske.

Herr lalman! Jag ber mot denna bakgrund att få yrka bifall till trafikutskottets hemställan.

OLLE ÖSTRAND (s):

Herr lalman! Jag skall inte dra upp någon längre debatt med herr Lothigius om historieskrivningen kring Göta kanal. Jag bara rekommenderar herr Lothigius att göra ett ytterligare studium av protokollet från onsdagen den 11 maj förra årel. Där finns historien kring Göta kanal klart och tydligt återgiven. Det framgår också klart av detta protokoll att del är ett partilakliskt agerande från de borgerliga partiernas sida som har fördröjt den mycket nödvändiga upprustningen. Jag skall nöja mig med del.

Lål mig i slällel gå över till frågan om köpeskillingen och om det är en bra affär eller ej.

De sko,gstillgångar som funnits i kanalbolaget och nu överförts till staten har givetvis ett visst värde. Men man kommer aldrig ifrån det faktum alt staten för 5,7 milj. kr. köpt in ett förlustbolag. Förlusterna på kanalrörelsen har för 1978 beräknats uppgå till 1,8 milj. kr. och kommer alt successivi öka till 3,5 milj. kr. år 1987. Denna förlust skall reduceras genom de inkomster man får ifrån skogsavverkningarna. Trots detta kommer nelloförlusten under den närmaste femårsperioden alt uppgå till mellan 550 000 och 750 000 kr. per år.

Till detta, herr Lothigius, kommer kostnaden för upprustningen av kanalen, beräknad till 45 miljoner i 1977 års penningvärde. Med den galopperande infiation vi har i dag kommer denna kostnad naturligtvis alt stiga rätt väsentligt. Det är mot denna bakgrund som vi från socialdemokra-

tiskt håll tycker att det är litet magslarkl att betala 5,7 miljoner för delta förlustbolag.

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Det finns en motion från vpk lill denna proposition. 1 den motionen har kommunisterna tagit upp problematiken om övertagandet av aktierna i bolaget och det pris detta har betingat, vilket vi skarpt kritiserat. Men jag skall inte ytterligare uppehålla mig vid delta.

Jag tycker också del är meningslöst atl nu tvista om orsakerna lill fördröjningen av upprustningen av kanalen och statens övertagande. Det är mera meningsfullt att diskutera hur man nu bäst skall reparera lidigare försummelser.

Cari-Wilhelm Lothigius berörde någol del yrkande vi framfört i moiionen om atl staten helt borde svara för driftkostnaderna. Till det villjag säga alt i de förhandlingar som förts med landslingen har förutsatts att samtliga fyra landsting, dvs. Östergötlands, Skaraborgs, Jönköpings och Örebro läns landsting, eller under alla förhållanden de två stora, nämligen Östergötlands och Skaraborgs, skulle vara beredda att medverka. Nu står det klart alt Skaraborgs läns landsling inte kommer alt medverka lill finansieringen av driftunderskoltel. I proposilionen dras därav slutsatsen alt hela konstruktionen med landstingsbidrag åtminstone f n. måste överges.

Då säger vi, och jag vill upprepa vad vi tidigare framfört i detta sammanhang, att den naturliga slutsatsen väl ändå måste vara att staten helt bör svara för driften. Men den, som vi tycker, naturliga slutsatsen drar varken ulskollsmajoriteten eller socialdemokraterna i del särskilda yttrandet.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag vill till Olle Östrand säga au det inte är något partilakliskt agerande i detta sammanhang. Kammaren måste ha rätt att få ett fullgott underlag för sina beslut. Del är del som är bakgrunden lill vårl sätt att agera i denna fråga; så enkelt är det.

När det gäller kostnaderna har under den här liden slora värden skapats. Om det inte råkar vara kanalbolaget som har medverkat till detta utan det är socialdemokraternas och andras sätt att sköta penningvärdet i landet som har medverkat till det, så är dock de facto situationen den alt stora värden finns i skogstillgångarna. Sålde man dem i dag, skulle man få 30-40 milj. kr. som man sedan kunde använda för kanalens drift-och för investeringar, om man så vill. När det gäller vissa fasligheter, som f n. är av mindre intresse för kanalbolaget och som är så disponerade atl de kanske inte är tillräckligt rationella, säger man ju också alt del skall vara möjligl alt sälja dem.

Till Tore Claeson vill jag säga all jag förstår att man från kommunistiskt håll ville se på framliden, bygga ul kanalen från samhällsekonomiska synpunkter, få en kanal som kan ingå i vårt svenska kommunikationsnät också från fraklsynpunkt. Det var även från början min tanke att det vore intressant au ha en sådan vattenled genom Sverige. Men alla de undersökningar som gjorts, alla diskussioner med näringsliv och kommuner, har ändå

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Statligt övertagande av Göta Kanalbolag

visat att så icke är möjligt, när man summerar de olika lillgångar vi har. Dessutom finns det tyvärr miljöskäl - när det är fråga om atl släppa in olja i vår renaste sjö, Vättern-som gör atl man inte ulan vidare ger sig in på sådana här saker.

TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Det senaste som Carl-Wilhelm Lothigius sade är rätt intressant, för det visar att man tydligen från borgerligt håll - i varje fall Cari-Wilhelm Lothigius - har resignerat beträffande den framtida utvecklingen och utbyggnaden av Göta kanal. Det var för mig en nyhet att man nu, sedan vi fåll en borgerlig regering, så all säga har byll fot i det här sammanhangei. Jag har försökt se litet tillbaka på vad som har hänt och vad som har sagls i denna gamla fråga.

De undersökningar om utbyggnad som gjorts harju varil av del slaget alt de icke har syftat till en sådan satsning och en sådan utbyggnad som vi från vänsterpartiet kommunisterna tidigare och i det här sammanhangei förespråkat. Del är kanske den väsentliga orsaken till alt man gör en så pessimistisk bedömning somjag tycker att Carl-Wilhelm Lothigius gör.

OLLE ÖSTRAND (s):

Herr talman! Oavsett vilka siffror herr Lothigius bollar med - 30 ä 40 milj. kr. - kommer vi inle ifrån del faktum alt trots överskottet från skogs-och fastighetsförvaltningen får man ett äriigt underskott i storleksordningen 600 000 - 700 000 kr. de närmaste åren. Till della skall vi lägga kostnaden för upprustning. Det rör sig här om avsevärda belopp, herr Lothigius. Mot den bakgrunden är de 5,7 miljonerna, som jag lidigare sade, i magstarkaste laget.

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr lalman! Vi har inte resignerat i den här frågan. Della kan ju vara en etapp på vägen, Tore Claeson. Att man gör en första upprustning för fritidsändamål - vilket alltså i dag är del största kravet, eftersom del inle f n. finns ett ekonomiskt underlag för att bygga vidare - innebär en viss fördel. Sedan kan man gå vidare, så det är ingen resignation i del sammanhanget.

När det gäller kostnaderna kan man, somjag säger, inte i längden begära att ett enskilt förelag skall betala de samhällsekonomiska kostnaderna som vi kräver. Vi kräver ju att fö ha kanalen kvar, vi kräver att den skall upprustas, vi kräver alt den skall stå till förfogande för fritidsändamål för all människorna i det här landet skall ha nytta och glädje av den, från turistsynpunkt och för egen del. Då blir det en förlust, men förlusten blir inle sä stor mot bakgrund av befintliga tillgångar, vilka jag, med hänsyn lill de verkliga skogsvärden som i dag finns, menar är underskattade i den här proposilionen.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 1876av Lars Wernerm. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Livsmedelskontroll

Den som vill alt kammaren bifaller trafikutskollets hemställan i betänkandet

nr 22 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1876 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösiräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 276 Nej - 14

§ 12 Föredrogs

Trafikutskottets betänkanden

1977/78:23 med anledning av proposilionen 1977/78:125 med förslag om

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde 1977/78:24 med anledning av propositionen 1977/78:148 om upplösning av

regionkonloren vid televerket

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 13 Livsmedelskontroll

Föredrogs jordbruksutskottets belänkande 1977/78:25 med anledning av moiioner om livsmedelskontroll.

I delta betänkande behandlades molionerna

1977/78:588 av Rolf Hagel (apk), vari föreslagils atl riksdagen hemställde till regeringen om sådan ändring av livsmedelslagen all motionens syfte tillgodosågs,

1977/78:1264 av Lilly Hansson m. fl. (s),

1977/78:1279 av Jörgen Ullenhag (fp) och Bonnie Bernström (fp) samt

1977/78:1403 av Calarina Rönnung m. fl. (s).

Utskottet hemställde

alt riksdagen skulle

1. lämna motionen 1977/78:588 utan åtgärd.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Livsmedelskontroll

2. lämna moiionen 1977/78:1264 utan åtgärd,

3. lämna molionerna 1977/78:1279 och 1977/78:1403 utan åtgärd.

ROLF HAGEL (apk):

Herr lalman! Jag har i motionen 588 föreslagit en ändring av livsmedelslagen i det stycke som avser reglerandet av temperaturer i arbetslokaler för styckning av kött och fläsk. F. n. gäller för sådana arbetsplatser all temperaturen får uppgå till högst -(-10 grader.

Det har visat sig att arbele med starkt nedkylda produkter i kalla lokaler är från hälsosynpunkt mycket fariigt. Branschen är f n. en av de allra farligaste i vårt land. Yrkesskadorna inom denna bransch ökar från år lill år. En undersökning som gjorts i Stockholm visar all 90 % av slyckarna i åldern 25-34 år söker läkarhjälp för skador i nacke, axlar, armar, händer och rygg. Reumatiska besvär är mycket vanliga inom denna yrkeskår, och utslagningen är större än inom kanske något annal yrkesområde i landel.

Utskottet säger i sin skrtvning atl de regler som gäller för denna verksamhet och för sådana anläggningar som berörs i moiionen är anpassade lill EG-ländernas föreskrifter. Del är möjligl alt de regler som gäller för dessa anläggningar är anpassade lill EG:s regler, men av de varor och produkter som framställs i anläggningarna går inte ens 10 % till EG-områdel. 1 vårl grannland Norge har man löst problematiken på det sättet atl man byggt speciella anläggningar som är anpassade lill EG-områdets bestämmelser, och i övriga anläggningar håller man en arbetstemperatur av -1-15 grader.

Jag delar över huvud taget inte uppfattningen att det är riktigt alt anpassa våra arbetslokaler till EG:s regler, när detta kan la sådana konsekvenser alt 90 96 av de unga blir skadade och utsätts för slora risker för fortsatta reumatiska besvär. Dessutom säger expertis att det inle skulle inverka menligt på de produkter som tillverkas om man höjde denna arbetstemperatur. Mycket lalar för alt de regler som har spikals av EG i del här sammanhanget har tillkommit av klart protektionistiska skäl. Enligl min mening finns del ingen anledning för oss all acceptera en sådan ordning.

Jag yrkar bifall till moiionen 588.

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Under senare år har människors medvetenhet om födans innehåll och förvaringökat märkbart, vilket är naturligt mot bakgrund av dels den Ökade användningen av tillsatser, dels också den ökade frekvensen av allergiska reaktioner.

De moiioner som utskottei haft att behandla är en naturlig konsekvens av detta ökade intresse för och också ökade kunskap om livsmedelskontroll. 1 molionerna behandlas också vikliga frågor.

I motionerna 1279 och 1403 anser man atl upplysningen om färgämnen och andra tillsatser i livsmedel bör förbättras och göras mer lättförslåelig. Nu lämnas uppgifter om tillsatser genom ett kodsystem, som också tillämpas inom EG-områdel. Informationen om kodsystemet lämnas på de s. k. kodkonen, som tillhandahålls på apotek, hos hemkonsulenter och av

Allergiförbundet. I moiionen 1403 anser man dessulom att alla produkter som livsmedelsindustrin framställer bör förses med fullständig varudeklaration.

De grundläggande reglerna på detta område finns i livsmedelslagen, vilken närmast är en ramlag som ger riktlinjer för regeringens och de berörda myndigheternas agerande i fråga om livsmedelskontroll. Det är livsmedelsverket som har fåll ansvaret atl meddela närmare föreskrifter.

Frågan om livsmedelstillsatser har ägnats speciell uppmärksamhet av livsmedelsverket, då det dels verkat för att sprida information om livsmedelstillsatser, t. ex. genom framställning av en broschyr som tillgodoser just de krav på ökad information som motionärerna ställer, dels tillsammans med sociologiska institutionen vid Uppsala universitet genomfört en enkät föratt utröna hur och i vilken omfattning konsumenterna faktiskt utnyttjar den information som finns på livsmedelsförpackningarna. En liknande enkät som riktar sig till allergiker kommer också atl utföras.

I motionerna 588 och 1264 tas upp frågor som berör detaljbeslämmelser i livsmedelsverkets lillämpningskungörelse till livsmedelslagen. Enligt moiion 588 bör man av arbetarskyddsskäl höja den tillåtna temperaturen i arbetslokaler där t. ex. styckning av kött utförs. Som meddelas i beiänkandei är den föreskrivna temperaturen anpassad både till EG-ländernas importkon-irollföreskrifter och till de hygieniska krav som man i allmänhet kan ställa på hantering av livsmedel.

Som motionären påpekat i sin motion och i sill inlägg finns del olägenheter med att arbeta i låga temperaturer. Myndigheterna har också tagit fasta pä delta. Livsmedelsverket och arbetarskyddssiyrelsen har därför gemensamt tillsatt en arbetsgrupp, som bl. a. skall utreda möjligheterna att t. ex. genom förändring av arbetsmiljön minska olägenheterna med att arbeta i de temperaturer som är föreskrivna för den här typen av livsmedelshantering.

1 moiionen 1264 hemställs om en ändring av reglerna om hållbarhetsmärkning på färdigförpackade djupfrysta livsmedel. F. n. företas inom livsmedelsverket en översyn av reglerna om märkning av livsmedel med anledning av att del pågår ett internationellt samarbete för att bältre samordna livsmedelshanteringen.

I mitten av denna månad kommer Sverige att delta i ett möte i Rom som sammankallats i avsikl att diskutera just hållbarhetsmärkning.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet och de aktiviteter som de av motionärerna aktualiserade frågorna är föremål för har utskottet beslutat atl lämna motionerna utan åtgärd. Jag yrkar därför på bifall till utskottets hemställan.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Livsmedelskontroll

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels ulskolleis hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till moiionen nr 588 av Rolf Hagel, och förklarades den förra propositionen vara med

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljö-järliga varor

övervägande ja besvarad. Sedan Rolf Hagel begärt volering uppläsles och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren biföller jordbruksulskolieis hemställan i

beiänkandei nr 25 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren biföllit utskottets hemsiällan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill moiionen nr 588 av Rolf Hagel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då Rolf Hagel begärde rösiräkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 268 Nej - 10

§ 14 Hälso- och miljöfarliga varor

Föredrogs jordbruksutskottels belänkande 1977/78:27 med anledning av moiioner om hälso- och miljöfarliga varor.

1 detta betänkande behandlades molionerna

1977/78:293 av John Johnsson m. fl. (s).

1977/78:296 av Knut Wachtmeister (m),

1977/78:785 av Tore Claeson (vpk) och Oswald Söderqvist (vpk), vari såvitt nu var i fråga (avsnitt a i motionens hemställan) föreslagits all riksdagen skulle anhålla hos regeringen om alt skyndsamt lägga fram förslag om förbud mot kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel,

1977/78:788 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c),

1977/78:791 av Olof Palme m. fl. (s), vari såviu nu var i fråga (yrkande 1) hemställts alt riksdagen beslutade an hos regeringen begära au en kemi-kommission lillsaiies med de uppgifter som anförts i moiionen, och

1977/78:871 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk), vari föreslagils 1. all riksdagen enligt förslag i moiionen 1977/78:870 hos regeringen hemställde om förslag som innebar atl de fackliga representanterna inom naturvårdsverket besatte ire fjärdedelar av styrelse- och nämndposterna, 2. all rik.sdagen som sin mening gav regeringen till känna alt en ny miljökonirollulredning tillsattes med uppdrag all skyndsamt framlägga lagförslag om obligatorisk förhandsanmälan av nya produkter som importerades lill eller tillverkades i Sverige lill myndighet som hade alt ge tillstånd, avslag eller kräva ytterligare dokumenlalion kring hälsoeffeklerna av ämnel/produklen.

Ulskoltel hemslällde

all riksdagen skulle

1, belräffande förbud mot användning av vissa hälso- och miljöfarliga

produkter, m. m. lämna utan åtgärd motionerna

a. 1977/78:293,

b. 1977/78:296 och

c. 1977/78:785 i vad avsåg förbud mot kvicksilverhaltiga bekämpnings
medel,

2. belräffande förhandsprövning av vissa kemiska produkter lämna ulan
åtgärd molionerna

a. 1977/78:788 och

b. 1977/78:871, yrkande 2,

3. belräffande lillsäitande av en kemikommission avslå moiionen 1977/ 78:791, yrkande I,

4. belräffande sammansättningen av naturvårdsverkets styrelse m. m. avslå motionen 1977/78:871, yrkande 1.

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Hälso- och niihö-färliga varor

Reservalion hade avgivits av Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Ove Karlsson, Kerstin Nilsson och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s) som ansell alt utskottet under 3 bort hemställa

alt riksdagen beträffande tillsättande av en kemikommission som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna med anledning av moiionen 1977/78:791, yrkande 1, anfört.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Vid det belänkande som vi nu skall diskutera och besluta om finns fogad en reservation från socialdemokraterna. Den handlar om en kemikommission, som vi menar är nödvändigt att få tillsatl snabbi, med en serie av uppgifter. Reservationen, som gäller etl delkrav i den stora miljömolion som socialdemokraterna har lagl fram lill årets riksmöte, tar framför allt upp frågan om den kemiska miljön.

1 det moderna samhället används etl stort antal kemiska produkter, som är speciellt framställda för en rad olika ändamål inom industrin, jordbruket, skogsbruket och medicinen och för användning i hemmen. Della produktsortiment förändras ständigt, och användningen ökar på många områden. Vi vet nu att vi har omkring 2 miljoner kända kemiska föreningar och att det årligen tillkommer uppemot 200 000 nya substanser. Varje år förs tusentals nya kemiska produkter ut på marknaden. Efter andra världskriget har uppskattningsvis omkring 10 000 grundkemikalier utvecklats. Det har lett fram lill omkring 100 000 nya kemiska produkter. Av dessa är del bara en liten del som harkunnat testas ingående. De kemiska riskerna är etl ständigt växande problem i samhället.

Vi menar när vi diskuterar den kemiska miljön atl utgångspunkten för arbetet med den kemiska miljön måsle vara att människor inte skall komma till skada genom användningen av kemiska ämnen. Tillverkare och importörer måsle la ansvar för alt dessa produkter inte ger upphov till sådana skador, och det är samhället som måste se lill atl de tar detta ansvar.

För alt fullfölja denna tillsyn måsle samhället ta ell ökat ansvar för vilka kemiska ämnen och produkter som skall få användas saml för att de

Nr 140 människor som kommer i kontakt med dessa ämnen har tillräcklig informa-

Tnrsdaeen den ''°" ° kunskap för atl kunna hanlera dem på rätt säll.

11 mai 1978 ' ""'"' ' ' senaste årens kunskaper har blivit alltmer

uppenbart atl samhället måsle anlägga en helhetssyn - en helhetssyn som

Hiiko- och miliö- inbegriper både arbetsmiljön och den yttre miljön - på de kemiska ämnena

fn llea varor P problem som användningen av kemikalier medför. Gällande

lagstiftning bör ses över och skärpas. Bristerna måste rättas lill. Kraven på

forskningsinsatser bör redovisas och program för det framlida arbetet måste

upprättas. Kontroll- och laboratoriefunktioner bör ses över och behoven av

åtgärder måste redovisas. Administrationen bör granskas och möjligheterna

till samordning undersökas.

Som vi anför rätt uiförligi i moiionen - vi pekar på atl en serie problem kvarstår- ser vi det som nödvändigt atl man tillsätter en kemikommission som skall ha dessa uppgifter atl på bred front angripa de problem som användningen av kemikalier leder lill. Del fordras en samordning av åtgärder på skilda områden för att man skall uppnå del önskade resultatet. En sådan kemikommission skall ha till uppgift alt samordna och initiera det forsknings- och undersökningsarbete som krävs för att de i moiionen angivna syftena skall kunna uppnås, bl. a. i fråga om bekämpningsmedel, loxikologi och epidemiologi samt för all la fram nya och miljövänliga produktionsmetoder; alt lägga fram förslag om utbyggnad av i motionen redovisade laboratorier och om utformningen och inriktningen av den erforderiiga utbildningen; au genomföra en översyn och anpassning av den gällande lagstiftningen på områdel, så att framställda krav bl. a. i fråga om förhandskontroll, märkning, skyddsblad och sekretessbestämmelser kan uppfyllas, saml att se över och undersöka förutsällningarna för en samordning av de i motionen angivna administrativa funktionerna.

För dessa uppgifter menar vi alt del behövs en samordnande kemikommission.

Utskottets majoritet avvisar socialdemokraternas förslag och tillägger att man t. v. nöjer sig med det uttalande som riksdagen vid en serie tillfällen har gjort - senast vid förra årets riksmöte - och där riksdagen krävt en översyn av den statliga produktkontrollorganisationen. Majoriteten nöjer sig också med att man nu vet om att direktiven för den begärda översynen av organisationen hos produklkontrollen håller på atl utarbetas inom jordbruksdepartementet.

I övrigt vill utskottsmajoriteten inte göra någol i fråga om den serie av uppgifter på dessa områden som jag har påpekat är nödvändiga för all man skall få den samordning och den totala sammanhållande bild som är erforderiigochdärman på bred front skall kunna angripa problemen. Man vill avvakta vad denna produklkonlrollens organisationsöversyn kommer att leda lill och avvisar därmed vårt krav.

På den socialdemokratiska sidan anser vi oss inte ha råd alt vänta längre. Vi

har vid en serie av tillfällen fört fram krav på kontrollskärpningar, och vi har

gjort upp ett samordnat och sammanhållet program för hur en sådan

30 kemikommission skulle kunna arbeta. Vi yrkar i reservalionen att denna

kemikommission skall tillsättas och alt vi nu får en helhetssyn på de ålgärder som riksdagen skall besluta om för alt problemen med de olika kemikalierna skall kunna tacklas liksom alla de problem som finns inom det kemiska området.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationen som är fogad lill jordbruksutskottets betänkande 27.

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr talman! Vänsterpartiet kommunisterna pekade så sent som föregående år på den nästan obefintliga granskningen av hälsofartiga produkter såsom en följd av fiaskot med lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

Den omvända bevisföringen har ju inle använts alls! Storfinansens effektivitetskrav har fått fritt spelrum i förhållande till hälso- och miljöintressen. Lagstiftningen ger nu slorfinansinlressena "fritt fram" att forska för nya produkter och alt införa nya produkter i produktion och samhällsliv. Oerhörda resurser läggs ned av slorfinansinlressena för all effektivisera deras produktion. En av dessa effektivitetsmeloder är alt skapa nya ämnen, som uppenbariigen är hälso- och miljöfarliga.

Någon motsvarande forskning och utveckling görs däremot inte av dessa profitörer för att utröna olika produkters farlighet innan de används. De har i dag i slort sett fritt spelrum och kan riskera människors hälsa och förstöra vår miljö. Del är därför som vpk återigen - i motionen 871 - föreslår en obligatorisk granskning innan nya produkter introduceras för tillverkning, försäljning eller användning, och alt en förhandsgranskning skall företas som liknar den som används inom läkemedelsområdet.

Vi vet att metoderna i det fallet inle är helt tillfredsställande. Metoderna har dock förbättrats avsevärt under senare år, och denna kontroll är i alla fall bättre än ingen kontroll alls.

Lagförslag om förhandsgranskning av de flesta produkter har t. o. m. framlagts i USA, och vid världsmiljödagen den 5 juni 1977 antogs en del av FN:s miljöprogram, vilken lyder:

"----- och ca 10 000 nya ämnen produceras varje år i kvantiteter som

överstiger 500 kg. En stor del av dessa kan eventuellt påverka den mänskliga miljön. Mänga är ulan tvivel cancerframkallande, men den cancer som de ger upphov till kan ta många år innan den manifesterar sig som sjukdom hos människan. Därför är det väsentligt att sådana kemikalier får genomgå laboratoriekontroll i fråga om cancerframkallande effekter innan de kommer till bred spridning och användning."

I stort sett kan man säga att många misstankar under de senaste åren ytterligare har aktualiserat frågan om förhandsgranskning av kemiska produkter för att minska riskerna för kommande arbetsmiljö- och miljökatastrofer. På goda grunder misstänks tvålar kunna orsaka missbildningar hos barn lill sjukvårdspersonal, och liknande skador har uppmärksammats även bland läkemedelspersonal. Kvinnor som tillverkar PVC-plast har uppvisat ökad frekvens av bröstcancer. Lösningsmedel och plasiingrediensen styren har också salts i samband med fosterskador.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

Nr 140 Många av de skador som har förorsakats av dessa ämnen kunde ha

Torsdaeen den förebyggts eller upptäckts på ett tidigare stadium, om djur- och andra

11 mai 1978 testexperimeni hade utförts innan tillverkningen hade påbörjats i slor

_____________ skala.

Hälso- och miliö- ' '" ' * konstatera atl del finns ett otal farliga ämnen på arbetsplatser, i

lärlii/a varor " närmaste omgivning och i naturen, samtidigt som vi inte vet i vilken

omfattning dessa giftiga ämnen medför skador också för framliden. Men vad vi vel är - del har flera rapporter visat - all problemet är mycket allvariigl och kräver omedelbara motåtgärder. Därför föreslår vpk årets riksdag att en ny arbelskonirollulredning skall tillsättas som får i uppdrag all skyndsamt utarbeta lagförslag om obligatorisk förhandsanmälan av nya produkter, som importeras eller tillverkas i Sverige, till myndighet som meddelar tillstånd eller avslag eller som kräver ytterligare dokumenlalion kring hälsoeffekterna av ämnet eller produktionen. Resurser för all möjliggöra delta måste omedelbart ges.

Utskottet gör i år som föregående år några välvilliga uttalanden men vill inle heller nu göra någol väsentligt ål problemen. Men det gäller ju alt någon gång börja satsningen på den mycket höga ambitionsnivå som krävs, med utvecklande av betydande forsknings- och konlrollresurser som skall stå till samhällets förfogande. Huvudbördan av kostnaderna fördenna satsning bör naturligtvis falla på dem som importerar, tillverkar och försäljer dessa produkter som måste genomgå kontroll.

Utskottet hänvisar i sill ylirande över moiionen lill vad som är på gång f n. Det är arbele med upprättande av etl produktregister. Importörer, tillverkare och försäljare skall anmäla vilka produkter som de har och i en senare etapp också ge mer ingående svar beträffande dessa produkters beskaffenhet. I stort sett har man inle kommit längre med kontrollen över hälso- och miljöfarliga ämnen i vårl land. Del är ganska typiskt för synsättet på de här frågorna i del kapilalisiiska samhällel.

Man skulle ju i vårt land inle komma på idén att tillskriva t. ex. tjuvar och brottslingar och fråga hur många brott de begått och hur många de tänker göra, sedan begära ytterligare upplysningar om de allvarligaste brotten, därefter upprätta ell register med ledning av svaren och slutligen fundera över vad man skulle göra med registret. Nej, del skulle man aldrig komma på idén all göra. Men när det gäller människors miljö och påverkan på den av kemiska produkter, då förfar man i princip på detta sätt.

Man tillfrågar de profitörer som har produkter som ger problem för människor, på deras arbetsplatser, på miljön och över huvud laget i samhällel. Del gäller dem som profilerar på människors hälsa. Jag vänder mig inte mot atl upprätta register ulan mot det oerhört slappa säll som hela frågan om kontrollfunktionerna hanteras på. Jag kan bara konstalera att utskottet skjuter hela frågan om ålgärder framför sig. Uiskotiet lar på sig ell slorl ansvar för människorna och den framtida miljön.

Till belänkandet finns fogad en reservation författad av del parti som stått

fadder för den lagstiftning vi har i dag och dess lillämpning. Del är

naluriigtvis glädjande alt delta parti nu vill skärpa lagstiftningen och vidta

åtgärder - det måste hälsas med tillfredsställelse. Men fortfarande andas i reservationen en räddhåga inför direkta och kraftfulla åtgärder. Man borde dock vara medveten om att det behövs en klar målsättning och en kraftig resursförstärkning mycket snabbt.

Vi kan från vänsterpartiet kommunisternas sida tyvärr inle rösta för denna reservation, eftersom man där yrkat avslag på vpk-motionen, där vi har ett yrkande som gäller atl de fackliga organisationerna skall ha tre fjärdedelar av platserna i naturvårdsverkels styrelse, alltså en kvalificerad majoritet. Vi har ställt det yrkandet därför alt lagstiftningar numera tenderar alt vara lagstiftningar, där man sedan ålägger berörda myndigheter atl följa upp vissa målsättningar i lagen och där det tydligen skall ske en köpslagan mellan de olika partsintressena.

Det finns, som vi ser det, ingen anledning för de fackliga organisationerna att köpslå om miljön, eftersom det i största utsträckning är deras medlemmar som drabbas av dessa fariiga ämnen, både i arbetslivet och i samhällel. Del skulle vara på sin plats atl efterhöra reservanternas syn på varför de inte kan biträda förslaget att de fackliga representanterna får huvudparten av styrelseposterna.

Atl den borgerliga majoriteten i utskottet inte vill ge facket dessa maktbefogenheter ligger, som vi ser det, mycket väl i linje med den i övrigl arbetarfientliga politik som bedrivs. Jag yrkar bifall till motionen 871 i dess helhet.

1 motionen 785 av vpk-ledamöterna Tore Claeson och Oswald Söderqvist tas det konkreia problemet med kvicksilver upp. Där sägs att allt fler sjöar i vårt land svartlistas på grund av för höga halter kvicksilver i fisk, att kvicksilver påverkar människans nervsystem och att risken för hjärnskador är speciellt stor hos foster och småbarn.

En betydande del av utsläppen i luft och vatten utgörs av fullt avsiktliga emissioner. Till sådana hör bl. a. tandvårdsklinikernas utsläpp av avloppsvatten, jordbrukets användning av kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel -två ton per år - förbränning på soptipparna av bortkastade batterier, termometrar m. m. samt Bolidenbolagets utsläpp. Alla dessa utsläpp kan elimineras för rimliga kostnader eller hell förbjudas.

I betänkandet behandlas endast kravet på förbud mot kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel. Utskottet föriilar sig då helt på de produklkonirolle-rande myndigheterna och vill inte göra något som helst ställningstagande i sakfrågan. I stort sett vill man komma ifrån frågan genom en formell diskussion om alt vi haren ramlagstiftning,enligt vilken berörd myndighet avgör och bedömer frågan.

Yrkandet i moiionen är etl förslag om att riksdagen skall besluta. Det är enligt utskottet felaktigt och inle i överensstämmelse med gällande lagstiftning. För alt göra del lättare för utskottet när det gäller sakfrågan vill jag hemställa att riksdagen får ta ställning till ett yrkande med anledning av moiionen, nämligen all riksdagen hos regeringen anhåller alt förbud snarast införs mot användningen av kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

3 Riksdagens protokoll 1977/78:140-142

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

Med detta, herr lalman, yrkar jag återigen bifall lill moiionen 871 och det nu framförda särskilda yrkandet.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr lalman! När man tar del av reservanternas åsikter om helhetssynen på kemikalieproblemel får man etl intryck av att den föregående regeringen soviten.som vi får hoppas, det goda samvetets sömn-en regering som under alla sina år vid makten inle gjort ett dugg på del här områdel. Men t. o. m. vi på den borgerliga kanten måsle nog säga alt en sådan kriiik vore verkligt orättvis, för det har skett mycket på området, och vi har ingen anledning alls att inte framföra en komplimang till dem som tidigare suttit vid makten för atl man tacklat detta väldigt besvärtiga problem på ell ganska realistiskt säll.

Så sent som förra året var frågan uppe. Vid budgetbehandlingen var regeringspartierna och oppositionen inom jordbruksutskottet inte eniga i vad gällde den ekonomiska sidan av saken. Det gällde de resurser som skulle ställas till produktkontrollnämndens förfogande. Organisationsfrågan berördes senare. Del varda i största enighet som jordbruksutskottet i ett yttrande lill socialutskottet föreslog all produktkontrollnämnden skulle ges en mera självständig ställning. Däremot ansåg utskottet all del var för lidigl atl redan då ta definitiv ståndpunkt till sådana frågor som kansliels organisatoriska uppbyggnad m. m. Men den nu föreslagna kemikommissionen skulle väl jusl skapa det självständiga ämbetsverk som vi för en lid sedan inte var färdiga alt definitivt inrätta. Jag vill för egen del absolut inte utesluta atl vi kan komma fram till att etl ämbetsverk, kallat kemikommission eller någol annat, bör inrättas sedan den förra årel förordade uiredningen, för vilken man jusl nu-som Maj Britt Theorin nämnde - håller på all utfärda direktiv, slutfört sill arbete. Men den frågan bör vi behandla då.

Vad vi nu skall ta ställning lill är den socialdemokratiska reservalion som i sak kommit atl rikta sig mot den åsikl som dess förespråkare hade för inle ens ell år sedan. Eftersom utskottsmajoritelen inle kan finna all sedan dess någonting inträfföl som kan föranleda en ändrad ståndpunkt och driva fram ett slutligt ställningstagande, har vi inte heller anledning att yrka något annat än bifall lill utskottets förslag.

Till Lars-Ove Hagberg skulle jag vilja säga att tyvärr både han och jag måste konstalera atl sedan människosläktet genomlevt stenåldern, järnåldern och allt vad del kan vara har vi nu hamnal i giftåldern. Lars-Ove Hagberg nämnde någol antal nya ämnen som vi lärt känna, och vi har tyvärr bara all konslalera atl så är del. Men del föreföll nästan som om Lars-Ove Hagberg menade all del där var någonling typiskt för del kapilalisliski-imperialistiska samhällel och alt del inle skulle förekomma på andra håll. Men jag kan lala om för honom all jag vid flera lillfällen i de socialisliska siaierna på andra sidan järnridån fåll vela all man där inle på allvar vågar gå ut med något förbud mot gifter. Man vägar över huvud laget inte ge sig in i någon sådan allvarlig diskussion, därför att det skulle få sådana negativa följder för bl. a. jordbrukels avkastning att det vore bättre atl arbela på litet längre sikt när del gäller att undanröja nackdelarna än att införa etl omedelbart förbud mot

allting. Nr 140

Lars-Ove Hagberg talade här om etl omedelbart förbud mot kvicksilver- Torsdaeen den halliga bekämpningsmedel och nämnde attjordbruket strör ut två lon per år. 11 „j igyo

Jag kan då säga, inte som försvar för jordbrukei utan föratt ge det hela riktiga

proportioner, atl vad jordbruket sprider ut är en helt försumbar kvantitet Hälso- och miliö-jämfört med vad industrin, framför allt cellulosaindustrin, skickar ul. Det fnrlisa varor finns nog trots detta knappast något land som har så hårda bestämmelser som Sverige jusl närdet gäller kvicksilverpreparat. Vi har varit ett föregångsland på det här området. Professor Karl Borg var den förste som kom på kvicksilvrets roll. Vi fick också etl förbud mot den form av kvicksilverföreningar som var särskilt fartig. - Därmed inte sagt atl det nu använda preparatet skulle vara helt ofarligt. Jag tror att vi allihop är överens om att vi måste försöka nedbringa användningen därav ytterligare.

Man räknar med atl redovisa resultatet av den utredning som pågår i denna fråga till produktkontrollnämnden i juni månad i år. Vi lycker därför från uiskoltsmajoritetens sida att det inte kan finnas någon anledning atl störa det arbetet. Låt uiredningen arbeta färdigt! Sedan får vi se vilka åtgärder dess resultat kan föranleda.

Det är så atl de här giftpreparaten inte har kommit till bara för att ge sina upphovsmän någol slags tidsfördriv, utan de har kommit till därför att man vill göra någon nytta med dem. Man vill komma åt skadegörare, man vill förbättra skördarna. Vi har då, som utskollet också skriver, att avväga mellan å ena sidan risken med varan i det enskilda fallet, å andra sidan behovet av varan. Kanske har man många gånger låtit förleda sig atl ta större risker än som varit behövligt. Man har med andra ord använt varan i vidare utsträckning än som varit av behovet påkallat. Men det kan finnas andra tillfällen då man tvingas la en viss risk. Jag behöver bara peka på vad DDT har gjort när det gälll alt få bukt med tsetseflugan och med gräshoppssvärmar och vilka skador som hade uppstått, om man inte hade fått använda det preparatet. Man får alltså vara beredd att ta en risk.

Jag tror att Lars-Ove Hagberg och jag i princip är överens om atl det gäller att få ned användningen av gifter så myckel som möjligt. Just därför skall vi rösta med utskottet, eftersom utskottsmajoriteten enligt min mening har anvisat de mest realisliska utvägarna.

Jag ber, herr talman, alt få yrka bifall lill utskottets hemställan på alla punkter.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr lalman! Låt mig börja med att svara Lars-Ove Hagberg på hans fråga varför inle de socialdemokratiska reservanterna har kunnat acceptera det revolutionära krav som kommunisterna ställer i sin motion, nämligen att tre fjärdedelar av styrelse- och nämndposterna i naturvårdsverkets styrelse skulle besättas av fackliga representanter.

Del är naturligtvis inte obekant för Lars-Ove Hagberg alt det i så fall skulle
innebära atl vi finge göra exakt samma förändring inom alla statliga verk. Vi
kan inle göra en så drastisk förändring som det här verkligen gäller inom 35

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

enbart naturvårdsverkets styrelse - även om det enligl kommunisternas uppfattning skulle vara befogal. Del är naturligtvis inle så märkvärdigt all vi avstyrker ett sådanl krav. Det vore ju något helt nytt om vi nu genom riksdagsbeslut skulle införa en ny bestämmelse för de anställdas inflytande på eu av våra statliga verk.

Det är förunderiigl alt från Hans Wachtmeister behöva möta påslåendet atl socialdemokraterna har sovit i de här frågorna. Det ärju inte obekant för Hans Wachtmeister att del är socialdemokraterna som framlagt alla de förslag till lagstiftning på detta område som vi har all följa. Del är också socialdemokraterna som lid efter annan skärpt tonen, vidgat kraven och varit beredda alt förändra lagarna. Det är vi som ställt kravet att en produktkonlroll skulle införas och alten produktregister snabbt skulle las fram. Det har varit i hårda ordalag som vi fått föra fram dessa krav. Fortfarande har vi inle detta register i vår hand.

När vi - också Lars-Ove Hagberg - diskuterat den här frågan sedan några år tillbaka har vi varit eniga om atl ett produktregister är ell nödvändigt instrument för atl komma åt de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Jag tror fortfarande vi är eniga om atl ell produklregisier är nödvändigl - del är inle någol kapilalisliski påfund, om vi ålägger de producenler och importörer som vill marknadsföra kemiska ämnen all redovisa vad dessa innehåller och vilka effekter de får. Självfallet är detta viktigt. Vi skall naluriigtvis utgå ifrån alt de följer lagen och också redovisar vad ämnena innehåller. Vi har senast för etl år sedan sagl ifrån att etl produktregister är nödvändigt för att komma till rätta med problemen med de kemiska ämnena.

Del är litet underligt att från Hans Wachimeisler få höra att man gjorde bedömningen all det var nödvändigt atl använda DDT mot tsetseflugan. Man väger riskerna mot behovet, sade Hans Wachtmeister. Men vi fick också bittert lära oss vilka riskerna med DDT var. Såvitt jag vet är vi hell eniga om att DDT skall vara förbjudet. Del har förödande konsekvenser för kommande generationer. Det är en lärdom som jag tror de flesta länder i världen har dragit.

Den bistra sanningen är all vi bara har sell toppen av isberget när del gäller de skador vi kommer att få registrera, såväl på miljön som på människor, av de kemiska ämnenas introduktion i samhället. Om det är en giftålder vi lever i, så ärdet vårl ansvar all se lill alt giftet inle drabbar människorna. Hittills har vi bara kunnal regislrera en liten del. Jag påpekade alt miljontals kemiska föreningar är kända. Tusentals olika kemiska produkter förs in i samhället varje år. Hittills har vi bara kunnat läsa av effekterna hos några av dem. Det tar 10-15 år innan effekterna av de kemiska ämnena utvecklas. Vi vet, bl. a. via den amerikanska forskningsverksamheten, alt vi med en ökande hastighet får se effekterna av de kemiska ämnena i form av cancer. Den övervägande delen av alla cancerfall är, bedömer man, etl resultat av påverkan av kemiska ämnen.

Det är självfallet vår uppgift alt med den kunskap vi kan skaffa oss i riksdagen föra fram de förslag som är nödvändiga för atl få en överblick och kontroll och en samordning av samhällets olika kontrollfunktioner och

insalser. Nr 140

Socialdemokratin har inle sovit. Det är tvärtom en medveten och vaken Torsdaeen rien

socialdemokrati som är beredd alt skärpa tonen och ställa de krav som är i • inyo

nödvändiga. Vi ser det som ytterligt nödvändigl att kemikommissionen________ _

tillsätts snabbt och får de uppgifter som vi har föreslagit i moiionen 791, som Fläho- och mlliö-

jag för övrigl rekommenderar l<ammarens ledamöter att ta del av i dess fnrjjpa varor
helhet.

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr lalman! Mänskligheten har genomgått stenåldern, järnåldern och bronsåldern. Frågan är nu om mänskligheten också skall genomgå giftåldern, som Hans Wachtmeister här talade om. Del är det diskussionen gäller.

Utskollet och Hans Wachtmeister ser farorna, men de vägrar alt ta krafttag mot de kemiska riskerna. De lar därmed på sig etl mycket stort ansvar inför mänskligheten när det gäller miljön omkring oss.

Del sägs här atl riskerna måsle vägas mot behoven. Men hur har vi del idag med den bedömningen? Vilka är del som producerar och importerar dessa ämnen? Och varför används medlen? I de flesta fall används de i produklionen för all effektivisera denna. När del krävs att dessa ämnen skall tas bort ur produklionen, får man svaret alt produktionen då inle längre blir lönsam -del går inle alt göra det, eftersom del inle finns några ersättningsprodukter. Över huvud laget har man inle försökt styra över lill en användning av andra, ofarliga ämnen eller slå in på andra ulvecklingsvägar. De som har initiativet på detta område har byggt upp behovet av dessa medel. Försl i delta skede kommer parlamentariker och myndigheter med i bedömningen av riskerna med dessa medel. Människorna och miljöfaktorerna har från början satts på efterhand.

Jag kommer så lill frågan om registret. Ett register kan naturligtvis se ut hur som helsl. Men om man läser ulskotisbetänkandet och tar del av vad som hänt under alla dessa år, finner man att del är en bedrövlig slapphet på detta område, där vi är överens om atl del föreligger så oerhört slora risker. Man bara frågar dessa profitörer: Vad gör ni och vad har ni för någonling idag? Det blir i Slort sell bara en redovisning. Det sker ingenting mer, och det ärdet som ärdet allvarliga. Det görs i dag ingen riktig förhandsgranskning,och det ärju en sådan som nu behövs. Del är därför glädjande all socialdemokraierna har lagil uppdetla i sin reservalion. Jag tyckeremellertid alt socialdemokraterna i dag är lika tveksamma som de var närde befann sig i regeringsslällning-de är fortfarande lika luddiga när del gäller målsättningen och åtgärderna. Borde vi inle redan nu kunna klara av delta? Del är ju inle fråga om några slörre problem, och vi vet ju vaddetär vi vill komma ål. Vi kan spika målsättningen och kräva de resurser som behövs för all nå upp lill denna. Den saken borde vi kunna vara överens om.

Jag kommer så till frågan om kvicksilvret. Jordbrukels användning av
kvicksilverhaltiga bekämpningsmedel kan försvaras med atl cellulosaindu
strin gör ännu slörre utsläpp, säger Hans Wachtmeister. Jordbruksutskottet
behandlar i delta betänkande ell av fyra yrkanden i Tore Claesons och Oswald 37

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

Söderqvisls moiion. Jordbrukels användning av kvicksilverhalliga bekämpningsmedel uigör en så försvinnande liien del av de kvicksilveruisläpp som förekommer att den inle utgör några problem, anses det tydligen. Jag har föreslagit ett uttalande, som del inte möter några formella hinder för riksdagen all anla och som går ut på att vi inle skall använda kvicksilver i denna form.

Sedan till frågan om makten i naturvårdsverket och andra organ. Det finns framför allt två områden eller kanske tre där man har en ramlagstiftning. Arbelsmiljölagen aren ramlag. Del gälleräven MBL-lagen och många andra lagar. Genom en ramlagstiftning får myndigheterna i uppdrag alt fullfölja riksdagens målsättning. När sedan frågorsom berörs av ramlagstiftningen las upp lill behandling hänvisar de beslutande församlingama till alt delta är frågorsom myndigheierna skall klara av. Jag ser ingen annan möjlighei än all arbeiarrörelsen kräver alt de som drabbas av miljöriskerna också för ett avgörande inflytande i de instanser som skall utfärda bestämmelser och ta initiativ i dessa frågor. Jag kan inte förstå all arbetarrörelsen bör överlåta ål statsbyråkratin och andra att klara ut dessa frågor och i sämsta fall låta arbetarskyddssiyrelsen, naturvårdsverket och andra vara instanser för parts-samarbete, partsförhandlingar eller uppgörelser om miljön. Del är del värsta som kan hända, och del håller på att hända idag. Det är därförjag tycker att vi inom arbetarrörelsen borde vara överens om atl de fackliga organisationerna skall ha en. avgörande inflytande i de här nämnda verken.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herrlalman! Om jag får diskulera en god och angenäm sömn med Maj Britt Theorin ett lilel lag, undrar jag om del inle var hon som sov en stund när jag var uppe i talarstolen första gången. Jag beskyllde nämligen inle alls socialdemokraterna för att ha sovit det goda samvetets sömn. Om Maj Britt Theorin hade varil vaken, hade hon hört vad jag sade. Jag framhöll alt man efter att ha läst alll av uppgifter som ingår i helhetssynen på denna fråga skulle kunna fö del inlryckel all socialdemokraierna har sovit. Men jag sade samtidigt att det vore orättvist atl komma med den beskyllningen, eftersom de onekligen gjort mycket. Jag gav dem en komplimang för all de fört frågan framåt på ett ganska realisliski säll.

Om man med de människor som lever på de delar av jordklolel där man har slora problem med 1. ex. iseiseflugor och gräshoppssvärmar lalar om ell förbud mot DDT, får man lill svar: "Det kan ni säga som bor i sådana trakter som aldrig har bekymmer. Men vad skulle ni göra om det kom en gräshoppssvärm och åt upp hela er skörd? Det enda kända medlet är att spruta DDT från flygplan."

Man får med andra ord inle vara för kategorisk. Del kan uppslå tillfällen då man blir nödsakad alt ta lill DDT. Men vi skall naturtigtvis försöka minska användningen så mycket som möjligt.

Maj Britt Theorin var med i Kina, där jordbruksutskottet lärde sig många värdefulla ting. Bl. a. fick vi vela alt man där ingalunda var främmande för biocider så.som bekämpningsmedel. Men man var försiktig med all använda

dem. Man ville använda dem bara där del uppstod akula problem. Man hade Nr 140 ganska bra räknat ul vad ell totalförbud mot alla bekämpningsmedel skulle Torsdaeen den innebära. Man kom fram till siffran 35 '.'n, Maj Britt Theorin som har ett 11 _-„: ig-ro

fanlasiiskl minne för siffror kan lala om huruvida årsavkastningen nedgick

nied35 "ii el ler////35 "i. Jag tror atijag håller mig lill det fördelaktigaste, alltså ffälso- och miliö-all avkastningen nedgick med 35 ">. Det betyder väldigt mycket. Så länge vi färllea varor inle kan utöka vår odlade areal hur myckel som helsl och så länge vi inte har några gödselmedel att öka produktionen än mera än vad nu är fallel, ulan får verka på den så att säga negativa sidan genom atl hålla efter skadegörarna, måsle vi få använda dessa bekämpningsmedel.

Jag kan hålla med Lars-Ove Hagberg om atl de kan vara obehagliga. I många stunder delar jag Lars-Ove Hagbergs pessimism: kommer vi att överleva giftsamhällel? Men det räcker inle med att riksdagen går emot jordbrukei eller de areella näringarnas användning av bekämpningsmedel, eftersom kemikalierna har genomsyrat, om jag får uttrycka mig så, hela vårt samhälle i så hög grad alt man blir mörkrädd när man sluderar del hela. Här får produktkontrollnämnden onekligen en uppgift, kanske tillsammans med den kemikommission som vi eventuellt för när uiredningen är klar. Men det vet vi inte ännu. All produktkontrollnämnden skulle vara så pass betydelselös som framgår av Lars-Ove Hagbergs uttalande är det väl ändå litet svårt all tro. Jag kan läsa upp vad som slår i utskoltsbetänkandet på s. 2, där del talas om alt regeringen har meddelat särskilda bestämmelser rörande bekämpningsmedel. Utskottet skriver:

"Sådana medel får sålunda varken säljas eller användas utan alt vara
registrerade hos produktkontrollnämnden. Registrering tillåts inle om
medlet kan befaras medföra sådan olägenhet från hälso- eller miljöskydds
synpunkt att det inte lämpligen bör användas i bekämpningssyfte ."

Delta säger givetvis inte allt som behöver sägas om förprövning av alla preparat som kommer in, men del är i alla fall en kolossalt sträng lagstiftning. Den är betydligt strängare hos oss än på andra håll. Inför vi ett förbud, vilket kan innebära all en viss produkl faller bort, får vi i stället importera denna produkt från ell land, där man sannerligen inle är så blödig i della avseende. Är del säkert atl della är någon fördel?

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr talman! Först ell par ord lill Lars-Ove Hagberg, som tyckte all represen lan ler för dem som drabbas av de kemiska ämnena skall ulgöra ire fjärdedelar av represenlalionen i nalurvårdsverkels styrelse. Del är nu inle vad kommunisterna har begärt i sin moiion. Där begärs all de fackliga representanterna inom nalurvårdsverkel skall besälla tre Oärdedelar av styrelse- och nämndposlerna.

Jag kan dela den uppfattningen i princip all självklart skall de människor
som drabb;is av de kemiska ämnena också ha en möjlighei all siyra över
användning eller icke användning av kemiska ämnen. Nu har vi vall den
vägen i del här landel all vi använder lagstiftningen som ell viktigt
instrument - förbudslagstiftning eller lagstiftning om åtgärder på olika 39

Nr 140 områden - och jag vill säga att det är socialdemokratin som har stått för

Torsdaeen den initiativet liksom i så många andra frågor när det gäller framför alll de

11 mai 1978 kemiska ämnena.

______ ______ Det kan också vara etl svar på sitt sätt lill Hans Wachimeister, som säger atl

Hälso- och miliö- "''" '''" komplimanger till socialdemokratin för dess agerande lidigare i
rarlisa varor miljövårdsfrågan. Men sedan kommer del i gammal känd borgerlig ordning:

Men låt oss vänta, låt oss inte göra mer! Och så i nästa andelag: Del är möjligl alt vi för en kemikommission.

Jag är övertygad om all när den kemikommission som .socialdemokraterna har föreslagit väl är tillsatl så kommer borgerligheten på nytt atl säga, alt del var ett bra och fint inilialiv och ge oss komplimanger för det. Men hålla emot så länge som möjligl vill ni ändå göra.

Herr Wachimeisler nämnde Kina. Jag är glad för all man även på den borgerliga kanlen drar lärdom av våra sludieresor. Besöket i Kina var lärorikt på många sätt, och det är kanske en fördel om vi inte bara drar till oss de negativa erfarenheter som kineserna visade upp vad gäller användande av DDT och bekämpningsmedel utan också tillgodogör oss litet grand av deras erfarenhet på en mängd andra områden. Jag tänker på deras sätt alt återanvända resurserna, deras sätt all spara och la till vara varje del av jorden, marken, luften och vattnet på ett vettigt sätt. Det finns mycket lärdom alt hämta därifrån. Jag iror nog att vi är rätt överens om all sådana ämnen som DDT innebär för mänskligheten bevisligen så pass vanskliga effekter att vi skall hålla pä den resirikliviiet som vi tidigare har visat här från riksdagens sida.

Så var det frågan om socialdemokraterna på nytt är luddiga i sina formuleringar. Jag vil I inte påstå det. Socialdemokraterna harbit förbit fly ilat positionen, ställt härdare och hårdare krav och lagt fram förslag så länge vi hade regeringsmakten i landet. Nu kan vi redovisa alt det saknas ett lillräckligt samordnat grepp över effekierna av de kemiska ämnena, och vi föreslår med stöd av den erfarenhet och kunskap vi har av hur utvecklingen har rasat i väg på della område all en kemikommission lillsälis.

Det är väl preciserat, herr Hagberg, vilka uppgifter som vi menar atl kommissionen skall ha. Bl. a. skall den göra en översyn av gällande lagstiftning och föreslå en anpassning av denna så alt kraven om förhandskontroll, som Lars-Ove Hagberg talar om, märkning, skyddsblad och säkerhetshislämmelser blir uppfyllda. Den skall samordna och initiera del forsknings- och undersökningsarbete som måsle genomföras för all de syften skall uppnås som vi lalar om i vår moiion närdet gäller all komma fram till-och della vill jag poängtera - nya miljövänliga produktionsmetoder. Det är en väldigt viktig punkt i kommissionens arbele.

Kommissionen skall vidare lägga fram förslag om utbyggnad av laborato
rieresurser och inriktning och utformning av den utbildning som behövs.
Den skall se över och undersöka förulsällningarna fören samordning inom
de olika adminislraliva funkiioner som finns inom områdel. Del är räli slora
uppgifter. Del behövs en kommission för del, och om jag förstod herr
40 Wachtmeister rätt så får vi den kommissionen, men då skall del vara den

borgerliga regeringen som själv får lägga fram förslaget. Jag noterar atl del Nr 140

tydligen finns en allmän uppslutning kring tanken på en kemikommission. Torsdaeen den

Riksdagen borde därmed kunna följa reservalionen, som jag på nyii yrkar i. • ]q-jq

bifall lill.

Hälso- och miljö-

LARS-OVE HAGBERG (vpk): farliga varor

Herr lalman! Vad belräffar socialdemokratins luddiga formuleringar har jag sagl tidigare att jag hälsar med tillfredsställelse den positionsförskjutning som skett sedan man lämnade regeringsställningen. Jag hoppas atl den fortsätter. Då kanske den kan komma rätl så småningom.

Jag erkänner alltså att det finns mycket positivt och all man är på rätt väg. Men man harju velat om delta giftsamhälle, och jag lycker man myckel klarare skulle kunna ställa kraven redan nu. Del är väl ingenting att fundera över! Vad är målsättningen? Vart vill vi komma? Det är detta vi vill ställa i förgrunden i dag. Vi skall ha en ordentlig förhandsprövning, och utifrån delta bygga ut våra resurser. Del är klart och tydligt.

Jag ser med tveksamhet på reservationen. En kommission skall lösa alla problem. Men man skjuter huvudfrågan åt sidan.

Till Hans Wachtmeister vill jag .säga: Del man blir mörkrädd över är inte enban jordbrukets ulan hela samhällets giftanvändning. Vi överöses av farliga produkter i dag.

Som försvar för utskottels ståndpunkt refererar han regeringens kungörelse. Men vad jag kan förstå talar den helt för vår bedömning. Produktkontrollnämnden fungerar inle. Ramlagstiftningen är ihålig och leder inte lill förbud för farliga produkler i arbetsliv och samhälle. Vi anser därför all man måsle ha en hell annan inriklning, men det vill man gå förbi. Man föriilar sig på myndigheternas arbete och tror man kommer fram den vägen.

Men vad skall myndigheierna då göra, och vem skall kontrollera dem? Jag har inle sagl alt enbart de som drabbiis skall sitta med i slyrelsen. Jag förutsätter att de fackliga representanter som får representation i naturvårdsverket och arbetarskyddssiyrelsen skall företräda hela den fackliga rörelsen. Det har varil min utgångspunkt. Del ärju de människor de företräder som drabbas av dessa hälsorisker.

Nu har vi valt den här vägen, säger Maj Britt Theorin. Men går det inle all ändra på den vägen då? 1 så fall är del dysira framlidsperspekiiv. Socialdemokraterna harju vall vägar förr. Kan de inle vända, ser jag ingen framgång för socialdemokratin när del gäller att lösa problemen framför oss.

HANS WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Lars-Ove Hagberg sade atl produktkontrollnämnden inte fungerar. Jo, fungerar gör den nog, men inte helt tillfredsställande, den saken är vi överens om. Men del är just därför jordbruksutskottet förra året enigt uttalade sig om behovet av en översyn av produktkontrollnämnden. Det gällde då dess verksamhei - det rent organisatoriska fick anstå. Vi menar alt denna översyn nu bör slutföras innan vi går vidare.

Maj Britt Theorin tyckte vi var eniga när det gällde kemikommissionen. 41

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

Del är vi väl så lill vida som atl en översyn av produklkonirollniimnden naturligtvis kommer all utmynna i någonling. Del spelar ingen roll om vi kallar det en kemikommission eller någonling annat. Skillnaden mel lan oss är alt Maj Britt Theorin tycker atl vi genast i dag skall falla beslut, medan ulskottsmajoritelen menar alt vi bör vänta tills vi klarat av översynen av produktkontrollnämndens verksamhei.

Till sist sade Maj Britt Theorin någonting om all del ärdet gamla välkända borgerliga argumentet atl säga: "Ta det lugnt - låt oss inte skynda på."

Snälla Maj Britt Theorin! Under mina riksdagsår harjag skrivit moiioner som varit så väl formulerade alt de kunde röra stenar lill tårar, men de har avfärdats av den socialdemokratiska majoriteten med orden: "Ta det lugnt!" Är del en borgerlig klyscha eller en socialdemokratisk?

MAJ BRITT THEORIN (s):

Herr tal man! Del här är en underlig deball! Å ena sidan beskylls man för al t gå för snabbt fram, för man kommer ändå all få rätt. Å andra sidan beskylls man för all gå för långsamt fram, för all man inle vill falla besluten. Jag vet inle om man kan säga all .socialdemokraterna i det fallel befinner sig i mitten. Jag föredrar all säga all vi befinner oss på snabb frammarsch med ålgärder mot de kemiska ämnena.

Vad jag sade, herr Wachtmeister, var all vi alllid varil med om, i strängt lagei vilken poliiisk fråga som helst, atl borgerligheten vänt sig emot våra konkreta förslag för all i efterhand - när vi väl genomfört dem - kunna säga: Del var inte så dumt, vi accepterar det. Herr Wachtmeister harju ralan talat om all del kommer ni all säga om kemikommissionen också.

Jag vill gärna säga som Lars-Ove Hagberg, alt det är väldigt bråttom. Vi behöver inte alls sina och vänla på en översyn av produkikonlrollapparaiens organisation, utan vi måsle snabbt på bred front angripa de problem som finns. Del behövs en sådan här samordning, och del är i form av en kemikommission som vi kan göra del. Det är inte endasl fråga om all se över adminislralionen. Man måste gå in på en mängd olika områden som jag pekale på. Lagstiftningen måsle ses över och skärpas, och brislerna måsle rättas lill. Vi måsle få redovisning för forskningsinsatserna och ell program för del framlida arbeiei. Della är ell klassiskt socialdemokraliskl säll all arbela. Vi redovisar problemen, vi analyser dem, vi redovisar förslag lill ålgärder, och vi sammanfattar dem i krav här i riksdagen. Della har vi redogjort väl för i vår motion 791. Del gäller inle bara del här områdel ulan även de andra områden som rör miljön.

Därför är del alliså vikiigi all vi nu fattar ell beslut och atl denna kemikommission tillsätts och snabbi för börja arbela med problemen. Del är fakliskl bråttom.

Sedan vill jag lill Lars-Ove Hagberg säga all man kanske inte löser problemen med facklig insyn och beslutanderätt genom att de fackliga representanterna får majoritet i naturvårdsverkels styrelse. Del är naturligtvis - och del trodde jag vi var överens om - skyddsombuden som måsle ha räu all stoppa arbetet på farliga arbetsplai.ser och ha rätt lill fullständig insyn

när del gäller de kemiska ämnena och deras sammansättning på arbetsplatserna. Därvidlag ärdet vi som har skärpt tonen. Del gjorde vi förra året, när vi sade ifrån att skyddsombuden måsle ha fullständig rätt all se vad del är för kemiska ämnen man arbetar med för all kunna ingripa lokall på arbetsplatsen mot kemiska ämnen.

Delar kanske en bälire form fördemokrali att vi ser lill all mandirekl ule på arbelsplatsen har dessa inslrumenl i sin hand och all lagstiftningen ger det skydd som vi behöver. Jag trodde vi kunde vara överens, Lars-Ove Hagberg, om att kemikommissionen ärett bra instrument föratt komma lill rätta med de kemiska ämnena. Del vore beklagligt om inte kommunisterna bidrog till alt föra fram den här frågan lill ell beslut i riksdagen.

LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr talman! Jag trodde inte atl del fanns någon motsättning mellan atl skyddsombuden fick de här möjligheterna och alt fackliga representanter i myndighelsorgan hade ett avgörande inflytande. Men tydligen finns del i socialdemokratins politik en motsättning. Jag beklagar då verkligen atl de skyddsombud som har dessa möjligheter inte kan få gehör i myndighelsorgan.

När det gäller omröstningen harjag frågat lidigare: Varför har ni den här inställningen lill den fackliga maktfrågan? Vi har etl i princip liknande förslag, som ni inte röstar för. 1 motionen 871 har vi ett yrkande som de socialdemokratiska ledamöterna avstyrker. Jag finner att vi i princip är överens om all del behövs ålgärder, men jag kan inte förlika mig med socialdemokratins sätt atl behandla den fackliga maktfrågan.

MAJ BRITT THEORIN (s):

Hemalman! Fårjag påminna om an jag i ell tidigare inlägg framhöll all det skulle innebära något hell nytt om vi i riksdagen fattade beslut om atl fackliga representanter inom naturvårdsverket skulle besälla tre fiiirdedelar av styrelse- och nämndposterna. Det är inle ett beslut som riksdagen fattar på sådana grunder som det här är fråga om. Detta är naturligtvis skälet lill all såväl den borgerliga majoriielen som socialdemokraiin säger nej lill all på del här visei förändra förhållandena inom nämnder och siyrelser i de olika verken. Vi genomför inte en delförändring inom en styrelse.

Sedan påpekade jag all del-som jag ser del i varje fall -är väldigt vikiigi atl skyddsombuden har möjlighet att ingripa lokall påarbelsplalserna. Eftersom Lars-Ove Hagberg påpekade all del var de som drabbades av de kemiska ämnena som skulle ha möjlighei all vara med och falla besluien, så är vi väl ändå överens om all del är ule på arbetsplatserna som arbetarna måste ha maklen och rättigheten - med lagen i ryggen - atl ingripa mot de kemisk;i ämnena.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Hälso- och miljöfarliga varor

Nr 140 Mom. 1 a och b

Torsdaeen den Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

11 maj 1978
_____________ Mom. 1 c

Hälso- och miliö- Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan,delsdetav Lars-

farlka varor Hagberg under överläggningen framställda yrkandel, och förklarades

den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksulskolieis hemställan i beiänkandei nr 27 mom. I c rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit del av Lars-Ove Hagberg under överläggningen framställda yrkandel.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars-Ove Hagberg begärde rösiräkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 274

Nej - 11

Avstår - 1

Mom. 2 a

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 b

Propositioner gavs på bifall tilldels utskoltels hemställan, dels motionen nr 871 av Lars-Ove Hagberg m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

belänkandet nr 27 mom. 2 b röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 871 av Lars-Ove Hagberg m. fl.

i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då Lars-Ove Hagberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 274 Nej - 11 44

Mom. 3 Nr 140

Propositioner gavs på bifall till dels ulskolleis hemställan, dels reserva- Torsdaeen den

tionen av Svante Lundkvist m. fi., och förklarades den förra propositionen i, • ig-io

vara med övervägande ja besvarad. Sedan Maj Britt Theorin begärt votering___ _

uppläsles och godkändes följande voteringsproposition: Hälso- och millö-

farliga varor Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 27 mom. 3 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reser\'ationen av Svanle Lundkvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Maj Britt Theorin begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 149

Nej - 125

Avstår - 11

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotlets hemställan,dels moiionen nr 871 av Lars-Ove Hagberg m. fl. i motsvarande del,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Lars-Ove Hagberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i

betänkandet nr 27 mom. 4 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 871 av Lars-Ove Hagberg m. fl.

i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Lars-Ove Hagberg begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 275

Nej - 11

Avslår - 1

§ 15 Föredrogs

Konsliluiionsutskolleis belänkande

1977/78:40 med anledning av riksdagens revisorers förslag (1977/78:12)

angående ändring av riksdagens revisorers verksamhet och organisation

m. m. jämle moiion

Riksdagens revisorers förslag 1977/78:12 och moiionen 1977/78:1427 hade 45

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

hänvisals lill finansuiskollci men sedermera (ivcrlämnais till konsiiiuiions-uiskoiicl.

Ulskolleis hemsiällan bifölls.

Rösträtt liU riksdagsval m m för § ' Rösträtt till riksdagsval m. m. för invandrare

Invandrnre Föredrogs konstilulionsulskoltcts bctiinkanclc 1977/78:41 med anledning

av motioner om rösiräll lill riksdagsval m. m. för invandrare som ej är svenska medborgare.

1 della betänkande behandlades motionerna

1977/78:648 av Lars Werner m, fl, (vpk), vari yrkais all riksdagen hos regeringen hemslällde om en ny ulredning med direktiv all skyndsaml pröva frågan om rösiräll för invandrare i riksdagsval,

1977/78:907 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hem.slällts all riksdagen begärde atl regeringen lillsatie en ulredning i syfte att möjliggöra såväl rö.slräti som valbarhet för invandrare vid val lill riksdagen i princip eftersamma regler som nu giilldc vid val lill landsling och kommunala församlingar, saml

1977/78:921 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemslällis alt riksdagen hos regeringen begärde att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsattes för atl studera invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval samt utreda frågan om rösträtt vid riksdagsval för invandrare utan svenskt medborgarskap och andra åtgärder för all underiätla deras deltagande i de politiska beslutsprocesserna.

Utskottet hemslällde alt riksdagen skulle avslå

1. motionen 1977/78:648,

2. moiionen 1977/78:907,

3. motionen 1977/78:921.

Reservation hade avgivits av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson,Ove Karlsson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist och Kerstin Nilsson (samtliga s) som ansett all utskoiiel bort hemställa

att riksdagen skulle

1. bifalla motionen 1977/78:921,

2. förklara motionerna 1977/78:648 och 1977/78:907 besvarade med ställningstagandet under 1.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr lalman! Från socialdemokratiskt håll för vi fram tre krav i detta ärende.

Fördel första vill vi att del skall sältas lill en pariamentarisk ulredning som skall studera invandrarnas dellagande i 1976 års kommunalval. Det har företagits vissa undersökningar på detta område. Andra undersökningar är i gång, men vi flnner det angeläget att resultatet av dessa studier förs samman

och kompletteras av en offentlig utredning med pariamentarisk sammansättning..

Fördelandra vill vi utreda frågan om rösträtt vid riksdagsval för invandrare som inle är svenska medborgare.

För det tredje vill vi pröva möjligheten all på andra säll underlätta invandrarnas deltagande i de poliliska beslutsprocesserna.

De borgerliga i konstilutionsutskotlet avvisar alla tre utredningskraven. Om de nu är motståndare lill rösträtt vid riksdagsval för invandrare som inte är svenska medborgare, borde de väl ändå ha kunnat stödja de två andra uiredningskraven. 1 fjol antydde man någol i den riktningen, och eftersom man faller tillbaka på utskottets belänkande av i fjol, har man väl samma ståndpunkt ännu. Men den resulterar inle i något ställningstagande. Man flnner nämligen atl del i och för sig skulle vara av intresse med en sådan ulredning.

Nu har vi kopplat samman delta utredningskrav med kravet på au man skall utreda rösträtt vid riksdagsval, men del hade ju varil helt möjligt för de borgerliga i konstitutionsutskottet att bryta ut den del som de finner mera tilltalande och kräva en ulredning på den punklen. Men det gjorde man inte. Varför har jag inte rtktigl fattat. Det kan väl ändå inte vara fartigl att en parlamentarisk utredning studerar dessa frågor.

När det sedan gäller rösträtten lill riksdagen knyter vårt krav an till två linjer i den socialdemokratiska politiken. Den första är att invandrarna skall likställas med infödda svenskar, och den andra är atl rösträtten bör kunna utövas där man bor och där man följaktligen är mest beroende av det allmännas beslut. 1 fråga om landsting och kommuner är vi överens om att invandrarna av dessa skäl bör ha rösträtt och vara valbara. Invandrarna är dock lika beroende av statliga som av kommunala beslut. Ta arbetsmarknadspolitiken, näringspolitiken, regionalpolitiken och finanspolitiken som exempel på hur beroende de är - lika beroende som svenska medborgare.

Vi socialdemokrater är medvetna om att det finns vissa problem som behöver lösas på detta område. En del av dessa föreligger inte i fråga om den kommunala rösträtten och valbarheten. Men problemen kan lösas. Det behövs emellertid en ulredning för atl man skall finna de rätta lösningarna. Mot våra förslag om utredningar anför man i allmänhet att invandrare kan förvärva svenskt medborgarskap. Ja. vissl kan de det. Och della aren lösning. Men det bör inle vara den enda lösningen. När man håller på medborgarskapet som den enda lösningen, bortser man från all arbeismarknaden har ändrats. Den har mer och mer internalionaliserals, vilkei leder till alt människor fiyttar till vårt land, arbetar här under en lång följd av år men räknar med att så småningom vända tillbaka till sina hemländer. De vill inte förlora sitt ursprungslands medborgarskap. De vill bevara det för att kunna bo i landel och få de förmåner som de behöver på ålderns dar. Del kan även finnas andra skäl till att man vill bibehålla sitt ursprungliga medborgarskap.

Dessa invandrare vill sålunda inte bli svenska medborgare, men de arbetar på samma sätt som medborgarna i vårt land och de är beroende av villkoren

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Rösiräll tiU riksdagsval m. m. för invandrare

Nr 140 här. Då frågar man sig: Varför skall de ha rösträtt vid kommunalvalen men

Torsdagen den förvägras della vid riksdagsvalen? Varför skall man i det ena fallet hårt hålla

11 maj 1978 P medborgarskapet men inte i det andra? Vi harju övergivit principen att

_____________ medborgarskapet är den enda förutsättningen för rösträtt och valbarhet.

Rösträtt till riks- harjag mött det argumentet att medborgarskapet kommer att holkas ur,

dassval m m för förloralitetavsilt värde, om personer som inte förvärvat detta får rösträtt. Jag
invandrare ' '''' '''' '"' förstå denna synpunkt. Del är som om man menar alt

rösträtten skulle vara en sporre för invandrare alt söka medborgarskap.

Jag vill sluta, herr talman, med alt säga atl de borgertiga hade kunnal inta en mindre sluten hållning i denna fråga. De borde ha kunnat vara med om utredningar och därmed få en öppning för vidare diskussioner. Nu blir det knappast någon dialog i denna fråga. I stället säger man blankt nej lill alla utredningskrav som vi för fram. Jag ber att få yrka bifall till reservationen.

Under detta anförande övertog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Del finns i dag inle några bärande skäl for alt motsätta sig all ge invandrarna rösträtt fullt ut - dvs. också rösträtt lill riksdagsval. Den kommunala rösträtten är trots allt-även om den är ett framsteg-bara en hal v rättighet. En rad viktiga och avgörande frågor som direkt berör invandrarna avgörs genom regerings- och riksdagsbeslut. Också betydande delar av kommunernas verksamhet är beroende av beslut i riksdagen och av regeringen. Del motiverar ytterligare att invandrarna skulle få vara med om atl bestämma sammansättningen av riksdagen och regeringen.

Del har sagls i debatter om invandrarnas rösträtt lill riksdagsval alt invandrarna i alla fall har möjligheten atl engagera sig politiskt och i resp. partier påverka nomineringarna till riksdagsvalen. Men del är en klen tröst atl bara få vara med och diskulera vem eller vilka som skall nomineras men inle själv få delta i valet.

Det hell avgörande är all man själv med sin egen rösl i allmänt val har rätt alt vara med och avgöra riksdagens sammansältning.

Vänsterpartiet kommunisterna har i tidigare motioner och även i år, i moiionen 648, påtalat atl invandrarnas kommunala rösträtt har medfört en ökad politisk aktivitet bland invandrarna. Vi är övertygade om att rösträtt för invandrare till riksdagsval yttertigare skulle stimulera den politiska verksamheten bland dess;; grupper. För invandrarna själva är rösirältsfrågan en angelägenhet av stordia ociydelse. Rösträtt också till riksdagsval skulle höja invandrarnas status i samhällel och skapa ökad förslåelse för invandrarnas särdrag och deras problem.

De poliliska partierna och andra organisationer som är verksamma i

samhällel skulle då tvingas au mera ingående sälla sig in i de olika gruppernas

kulturella och andra särdrag än vad som skell hittills. Många argument skulle

48 kunna framföras i den här debatten som talar för att invandrarna också skall

ha rätt att della i riksdagsval. Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare både i moiioner och i debatter framfört en rad argumenl i den riktningen. Det vore en överloppsgärning att åter upprepa alla dessa argumenl i dag.

Vad som är positivt i denna fråga är all socialdemokratin nu reser samma krav. Även om man föreslåren mer omfattande utredning i ärendel, så ställs dock krav på alt invandrarna skall ha rösträtt också i riksdagsval. Mot bakgrund av delta kan man med slor tillfredsställelse notera, eller rättare sagt konstatera, att en stor majortlet av svenska folkel är enig om atl ge invandrarna rösträtt i riksdagsval.

Vänsterpartiet kommunisterna anser atl det inle krävs - eller föreligger någol behov av - något mer omfattande utredningsarbete eftersom rösträtts-utredningen, som gjort förarbetena lill den kommunala rösträtten för invandrare, till slora delar klarat av det väsentliga utredningsarbetet. Dessutom har olika forskargrupper varit sysselsatta med utvärderingar av invandrarnas dellagande i kommunalvalen. Detta material, tillsammans med tidigare utredningsmaterial, gör del möjligt att snabbutreda denna för invandrarna vitala fråga. Om viljan hade funnits hos de borgeriiga partierna skulle regeringen med lätthet redan till hösten ha kunnat lägga fram ett förslag om rösträtt till riksdagsval för invandrare. Men dessa partier har samstämmigt deklarerat att de klart är motståndare till en sådan demokratisk rättighet för invandrare.

Utskottet hänvisar till tidigare ställningstagande alt rösträtten till riksdagsval måsle vara sammankopplad med medborgarskap, något som Hilding Johansson också har berört lidigare. Som argument framförs i konstitutionsutskottets betänkande 1977/78:9 - vilket även åberopas i föreliggande betänkande - alt "etl brytande av sambandet mellan rösträtt och medborgarskap skulle leda till att innehållet i medborgarskapet tunnas ut i alltför hög grad".

Man måste därför ställa frågan till utskottets borgerliga majoritet: På vilket sätt skulle innehållet i svenskt medborgarskap för svenskar tunnas utbära för att invandrare skulle erhålla rätt alt delta i riksdagsval och vara med och avgöra hur riksdagen skall sammansättas? Jag ställde denna fråga när ärendet senast var uppe men fick inget svar. Jag upprepar frågan på nytt till utskottets talesmän. Del kanske kan bli etl svar i dag.

Det finns i denna fråga tre moiioner med likartade krav, nämligen atl invandrare skall få rösträtt fullt ut. Moiionen 648 från vpk kräver en skyndsam ulredning - de andra motionerna kräver ulredning. Del är den egentliga skillnaden i moiionskraven. Vpk anser alt en skyndsam ulredning är att föredra - med sikte på alt förslag läggs fram redan i höst så att invandrarna så snabbt som möjligt får denna självklara demokratiska rättighet.

Av den anledningen yrkar jag bifall till vpk-motionen 648. I andra hand kommer vpk att stödja den socialdemokratiska reservalionen.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt tUl riksdagsval m. m. för invandrare

4 Riksdagens proiokoll 1977/78:140-142

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Rösträtt tUl riksdagsval m. m. för invandrare

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! Så sent som den 30 november förra året, alltså under innevarande riksmöte, behandlade kammaren motioner av i princip samma innehåll som det som nu återfinns i konstitutionsutskottets belänkande nr 41. Utskoltels ståndpunkt varda all frågan om rösiräll i riksdagsval är iniimi förknippad med frågan om medborgarskap. Endasl den som har svenskl medborgarskap skall ha räu all rösla i svenska riksdagsval. Della är en viklig princip, som lillämpas världen över.

Del finns här ingen anledning för mig all la upp kammarens lid med all ånyo redovisa alla de skäl som då anfördes moi all ge invandrarna rösträtt i riksdagen. Någol nytt har inte inträffat sedan den 30 november som ger anledning till etl ändrat ståndpunklstagande från utskottets sida. Låt mig därför, herr talman, bara helt korl slå fast:

Fördel första är det naturligt an den som vill påverka den svenska poliliska utvecklingen på riksplanet också söker svenskl medborgarskap. Kvalifikationstiderna för sådant medborgarskap har undan för undan förkortats. Det är bara några år sedan vi vidtog de senaste förändringarna. För nordiska medborgare är liden nu blott två år- som alltså skall jämföras med atl del lar ire år, även om man är nordisk invandrare, innan man får rösta i etl kommunalval! Det tar alltså ell års kortare lid, herr talman, atl bli svensk medborgare än det tar att bli kvalificerad att rösta i ell svenskl kommunalval om man är invandrare. Den ireårsgränsen har vi varil överens om i den här kammaren.

För sådana som inte lidigare är nordiska medborgare gälleren femårsgräns. Också därvidlag har det skell en förändring i den riktningen alt tiden har avkortats, och även procedurmässigl har del blivit enklare.

Fördel andra måsle medborgarskapei ha etl reellt innehåll. Om den rösträtt som följer med medborgarskapei tas bort, kan det ifrågasättas varför man över huvud taget skall söka svenskl medborgarskap. Om man har rätt all rösta i både riksdags- och kommunalval och dessutom har samma sociala och andra förmåner som andra svenska medborgare - vilket man ju i praktiken har, om man är bosatt i del här landet - är medborgarskapet i forLsättningen i praktiken bara en nullitet.

Frågan till dem som vill ha en ändring blir då naturligtvis: Vad innebär det all ge invandrarna rösiräll i form av medborgarskap i forlsällningen? Vad är del då som blir kvar och som gör det vän alt söka svenskl medborgarskap?

För del tredje är undersökningar om invandrarnas situation och beleende i de aktuella frågorna redan föremål fören rad utredningar. Del rör sig om inle mindre än fem sådana. Jag specificerade noga i min inlägg i kammaren den 30 november förra året - s. 23 och 24 i protokollet - vad de fem ulredningarna sysslade med och vilka resultat som då hade redovisats eller som kunde förväntas komma att redovisas. Jag skall därför inte ta upp kammarens tid med atl nu läsa upp detta, om inte någon påfordrar det. Det är ändå, herr talman, faktiskt på det sättet alt det i dag föreligger ett mycket omfattande arbele som kan ge just den bakgrundsinformation som efterlyses, bl. a. i den

socialdemokratiska moiionen. Atl ge de här utredningarna någon form av parlamentarisk sammansältning kan därför knappast föra frågan framåt.

Men i grunden, herr talman, ligger naluriigtvis en principell inställning, och det är den som jag har redovisat här för utskottsmajoritelens räkning, nämligen all del bör finnas en koppling mellan medborgarskap och rösiräll till riksdagsval. Därför finns del naturligtvis ingen anledning alt lillmölesgå del ulredningskrav som syftar till att få till stånd sådan rösträtt.

Vi har olika principiella ståndpunkter, och det är bara att notera. Däremot, herr talman, kan det finnas anledning att föra en seriös debatt om huruvida kvalifikationstiderna ylleriigare kan förkortas, och huruvida proceduren ytterligare kan förenklas - men det är i så fall en debatt där jag efteriyser konkreia förslag från dem som vill ha förändringar.

Herrlalman! Eftersom saken diskuterats bara forell par månader sedan här i kammaren finns det inte någol nytt atl tillägga - någol sådanl har inte framkommit under den här tiden. Därför ber jag att få yrka bifall lill konstilulionsutskottets hemställan i belänkandet nr 41.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt ilU riksdagsval m. m. för Invandrare

KARL HALLGREN (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Anders Björck frågar: Om vi skulle ge invandrarna rösträtt också lill riksdagsval - vad är del då som kvarstår för alt de skall sträva efter atl söka svenskl medborgarskap? Jag trodde all Anders Björck visste det, att del på den svenska arbetsmarknaden för att få en fast anställning i de flesta fall reses krav på att man skall vara svensk medborgare.

Men kvalifikationstiderna är ändå långa och procedurfrågorna inte alls så enkla som Anders Björck påslår. Del kan ta rätl så lång lid atl få svenskt medborgarskap, och del skall läggas till den tid som måste förflyta innan man kan söka medborgarskap. Del kan gå sju åtta år innan man får svenskl medborgarskap. Det finns exempel på det och på personer som sökt men inte fått.

Man skall vara verksam i Sverige och uppfylla de krav som den svenska arbetsmarknaden ställer, och man skall i övrigt göra sina plikter gentemot samhället. Men den väsentligaste rättighet som alla som fullgör samma skyldigheter har - den lar man alltså bort ifrån invandrarna.

På min arbetsplats finns del fiera invandrare som inle får fast anställning därför atl de inle är svenska medborgare. Och de kan inle heller påverka sammansättningen av Sveriges riksdag därför atl de inle har den rösträtten. Men dehär varit härganska länge, sex sju år. Och de har sökt medborgarskap men inle fåll del.

Men även om man skulle ge invandrarna denna rösträtt så finns del ändå sådant som gör det eftersträvansvärt att söka svenskt medborgarskap - vilket Anders Björck anser vara så viisentligt - nämligen möjligheten alt få en fast anställning.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr talman! Den upplysning som herr Hallgren här gav pekar just i riktningen atl det är väsentligt alt se till atl man får svenskt medborgarskap.

Nr 140 Och det förslag som här framförs löser inle del aktuella problemet. Del blir

Torsd'ieen den '"' lätlare all få fast anställning om man har denna röslriiti - för någon sådan

11 maj 1978 koppling harju inte föreslagits.

_____________ De kvarstående skillnader som finns-och som jag ville ha fram-berörsju

Rösiröti till riks '"' '' dessa förslag. Men jusl därför är vi beredda och har varil beredda all

dnvsvnl «/ tor diskulera hur man sj<all kunna förenkla proceduren och se till att kvalifika-
■ y lionsliderna om så krävs förkortas yllerligare.

Jag vill gärna ställa etl par frågor här: Finns det från socialdemokratiskt håll

och från vpk-håll önskemål om alt korta kvalifikationstiderna ytterligare?

Hur långl vill man gå därvidlag? Del kunde vara inlressanl all få veta i delta

sammanhang.

En annan fråga, herr lalman, som man också ställer sig är: Vilka andra

länder har ett syslem, enligt vilket man ger invandrare rösträtt i riksdagsval?

Vilka länder är det som haren situation liknande våregen och som vi iså fall

kan dra liirdom av? Ge oss några exempel på sådana länder! Herrarna har

säkerligen kontakter och kunskaper som skulle kunna ge oss etl besked på

den punkten.

KARL HALLGREN (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Anders Björck vänder på frågan och säger all della alt man inle får anställning med mindre man är svensk medborgare snarast talar för alt man borde sträva efter atl bli svensk medborgare. Ja, det ärju det jag säger. Men del är också av stor betydelse för invandrarna atl kunna påverka samhällel genom alt della i riksdagsval och kanske förändra dagens näringsliv så, atl man får bort de reaktionära bestämmelser som förelagen i dag enväldigt ställer upp om att man skall vara svensk medborgare för alt få fast anställning.

Del är utan tvivel så att många av de invandrare ulan svenskl medborgarskap som i dag står till arbetsmarknadens förfogande är lika kvalificerade för all få en fast anställning som svenska medborgare. En förändring i det avseendet av samhället kan man vara med om all åstadkomma genom all della i ell allmäni riksdagsval och därigenom påverka poliliken. Har man inle den möjligheten får man avvakta längre tid tills man blir svensk medborgare och kan della.

Jag har ingenting emot del som Anders Björck anförde, all man ytterligare kortar av den lid som krävs för all få svenskl medborgarskap. Jag är helt på det klara med atl en översyn av de bestämmelserna bör göras.

ANDERS BJÖRCK (m) kort genmäle:

Herr talman! Nej, herr Hallgren, del är faktiskt på det sättet all i molionerna
sätts icke invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden i första
rummet, ulan i stället rösträu lill riksdagsval. Det är en annan sak.
Invandrarnas siiualion på den svenska arbeismarknaden har vi diskuleral i
andra sammanhang, och den skall vi naiurliglvis diskulera också i forlsäll
ningen och vidla ålgärder för atl underlätta anpassningen.
52 Om del verkligen var så, herr lalman, all man i första hand var intresserad

av au snabbi få till stånd bälire förhållanden på arbeismarknaden, då skulle man föra fram konkreia förslag på del områdel. Man kan ändra medborgarskapskravet för all inneha tjänst, fast anställning etc. Men inte är del väl någon som tror att delta ändras hux flux bara för alt en grupp får rösträtt. Dessutom är del så att vi här följer internationell praxis. Vi har kortat tiderna högst avsevärt - t. o. m. sä långt, herr lalman, alt det tar längre lid alt få rösträtt i kommunalval fören invandrare från Finland än del tar för honom all få ett svenskt medborgarskap. Jag tycker att del har gjorts väldigt mycket.

Om man, som sagt, är intresserad av all ta upp situationen på arbetsmarknaden, som herr Hallgren nämnde, skall vi ta en särskild debatt om den frågan och inle föra den debatten nu närdet gäller rösträtten. Jag börjar tro alt del är andra saker som man är ule efter i första hand.

Nr 140

Torsdagen den Il maj 1978

Rösträtt liU riksdagsval m. m. för invandrare

Andre vice lalmannen anmälde alt Karl Hallgren anhållil all lill prolokollet få antecknat att han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! När det gäller invandrarnas rösträu i riksdagsval har folkparliei en myckel klar slåndpunkl. Vi anser alt frågan inte ävom utan hur invandrarna skal 1 få rösträtt. Och svaret på den frågan är all det bör ske genom medborgarskap.

Del är bara ell halvår sedan vi hade en lång deball här i riksdagen om den här frågan, och jag skall inle trötta kammaren med att upprepa milt anförande från den 30 november i fjol. .Men låt mig korl erinra om folkpartiets inställning.

Vi ser invandrarnas deltagande i samhällsdebatten och i del politiska livet som en stor tillgång. De har genom sina skiftande bakgrunder slora förutsättningar all bidra med nya perspekliv och synvinklar. Invandringen hargjon Sverige lillen rikare land inte bara ekonomiskt utan också kulturellt. Det är lillskoii som vi måsle la vara på.

Moi den bakgrunden är del vikiigi all slå vakt om en generös invandrarpolitik med hemspråksundervisning, språkkurser för vuxna, stöd lill tidskrif ler, bokutgivning och lill invandrarniis kuliurella verksamhei. Alla vel alt anslagen lill de här ändamålen har ökat, i vissa fall kraftigt, underde senaste åren,

Den motion som socialdemokraterna har väckt handlar enligt rubriken om invandriirnas rösträtt i riksdagsval. 1 själva verket har den dock en något snävare syftning. Flertalet invandrare har redan nu rösiräll i riksdagsval därför all de har blivil svenska medborgare. En annan slor grupp invandrare är de som varil i landel kortare lid än ire år och lio månader. De har inle rösiräll vare sig i riksdagsval eller i kommunalval, och jag har inte noterat någol .socialdemokratiskt förslag om all de skulle få del. Återstår alltså den grupp invandrare som varit här längre än ire år och lio månader men inle blivit svenska medborgare. Del är den gruppen som den socialdemokratiska moiionen i realiteten handlar om.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt tiU riksdagsval m. m. för invandrare

Vår uppfallning är all del vore myckel värdefullt om dessa invandrare kunde fö rösträtt i riksdagsvalen men atl del bör ske genom all de vinner svenskt medborgarskap, inle genom alt man bryter ul rösträtten och valbarheten ur medborgarskapet. Vi har också i folkpariisiiska moiioner föreslagit atl kvaliflkationstiden för vinnande av medborgarskap för invandrare från utomnordiska stater borde kunna sänkas från fem till fyra år. De motionerna har dock avslagitsav riksdagen under flera år. Del lät på debatten här alldeles nyss som om vi kommer all få mer slöd för den tanken i framtiden.

Nu säger man från socialdemokratisk sida all vår lösning inle är bra därför anden inle tillgodoser de grupper som trots ande kan bli svenska medborgare ändå väljer all förbli medborgare i sina ursprungsländer. En finländare kanske tänker sig all ålervända lill Finland efter många år i Sverige och vill därför inle söka svenskl medborgarskap. Jag kan för min del inle finna del argumentet särskilt bärkraftigt. Naturligtvis skall varje människa i en sådan siiualion ha räli all själv beslämma om han vill ha kvar ursprungslandels medborgarskap ellerom han vill anla del nya hemlandels. Men man kan inle välja båda på en gång. Finland lillämpar liksom alll fler länder den ordning som vi också har i Sverige, nämligen all låla finländska medborgare i ullandel della i riksdagsvalen. 1 Finland salie sig inte heller socialdemokraterna på tvären när den ordningen infördes. Vid del senaste finska riksdagsvalet kunde man rösta på 47 olika platser i Sverige - på konsulaten, i de finska föreningarnas lokaler och på vissa invandrarbyråer - och tiotusentals finländska medborgare begagnade sig av den rättigheten.

Tycker verkligen Hilding Johansson atl det vore vettigt med en dubbel rösträtt förden här gruppen? Eller menar han an de finländska medborgarna borde avslå från all rösla i de finländska valen och i stället rösla i de svenska'' Jag tror för min del all en överväldigande majoritet av både svenskar och finländare delar vår uppfallning på den punklen, nämligen alt del är naiurligi all rösträtten följer medborgarskapet. Det är den internationellt vedertagna principen och den från alla utgångspunkter mest rimliga.

Del bör kanske slås fast all den nuvarande ordningen inle alls hindrar någon från atl rösla i del land han själv vill. En finländare som flyttar lill Sverige kan inom två år bli svensk medborgare, och flyttar han tillbaka kan han på en dag återvinna sill finländska medborgarskap. Del är bara all göra en skriftlig anmälan hos ministeriet för inrikesärendena. Och i de allra flesta av våra stora invandrartänder är del precis lika län alt återvinna ell gammall medborgarskap som man en gång har givii upp. I Danmark gäller samma regler som i Finland. 1 Grekland finns del inie heller någon lidsfrisi, inle heller i Turkiel. 1 Jugoslavien finns ell särskilt undantag från den normala treårsfrislen som innebär atl tidigare jugoslaviska medborgare omedelbart kan återvinna sill medborgarskap, och del gäller också för deras familjemedlemmar. Den som avser atl fiytta tillbaka är alltså inte på något säll förhindrad alt lillfölligl bli svensk medborgare och därmed vinna röslriitt i svenska riksdagsval.

Del framgår klart av moiionen all även socialdemokraterna känner en hel

del tvekan inför att utsträcka rösträtten lill invandrare utan svenskl Nr 140

medborgarskap. Det framgick kanske mindre tydligt av Hilding Johanssons Torsdaeen den

anförande. Del får väl ses .som ett uttryck lör all opinionen inom socialde- 11 • fq-jo

mokraiin är någol splillrad på den här punklen. Enligl vår mening vore del______

bäslom socialdemokraterna först påegenhandville utreda vardesjälvaslåri Rostrött till Iks

frågan -det behövs inte någon offentlig ulredning för all komma lill klarhel i„ i /■■

b t. t. dagsval m. m. for

om den saken. För vår del är den principiella inställningen alldeles klar. Vi . ,

" invandrare

säger ja till ett vidgat politiskt dellagande från invandrarnas sida och menar

alt vägen dit måste gå via medborgarskapei.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

HILDING JOHANSSON (s):

Herr talman! Mina maldebatiörer på den borgerliga sidan har ell väldigi insinuani siiii all lala, Daniel Tarschys säger ulan spår av bevis all opinionen inom socialdemokratin är splillrad. Vilka undersökningar har Daniel Tarschys gjort .som berättigar honom lill sådana påståenden från kammarens talarstol? Vargod och publicera des.sa utredningar! Statsvetenskaplig lidskrift kanske öppnar sina spalter för del.

Anders Björck insinuerade all del kanske låg andra moliv bakom förslagel än de som redovisas. Del är en vanlig teknik från Anders Björcks sida. Hade någon annan sagl det skulle jag ha reagerat - nu betraktar jag del såsom etl vardagligt inslag i kammarens debatt.

Herr lalman! Man måsle givelvis se denna diskussion mot bakgrund av den hell nya siiualion som inlräll i Sverige. Vi har fåll en rad invandrare. De arbelar här, de är beroende av villkoren här, men de vill inle söka svenskl medborgarskap. Då är frågan: Skall vi ivinga dem all förvärva svenskl medborgarskap eller skall vi genom ulredningar skapa former för deras dellagande i de poliliska beslutsprocesserna ulan att de behöver skaffa sig svenskl medborgarskap? Ulgångspunklen i den socialdemokratiska motionen är att detta förändrade läge leder till an man måste ge dem en möjlighet alt della i de politiska beslutsprocesserna ulan atl förvärva svenskt medborgarskap.

Del är lydligen någol olänkbarl inom del borgerliga lägrel. Man säger all della är oiniressani, och så lalar man om hell andra ling;man menar all det är nödvändigt med ell svenskl medborgarskap. Men varför är del del? Anders Björck gav svarel: Del är nalurtigi. Del aren argumenlation somjag är föga imponerad av, "Det inses lätt. . ." stod del i de fysikböcker vi läsie i vår ungdom. Del är väl den argumenialionslinjen Anders Björck följer.

När del gäller den kommunala rösträtten ärdet ingen som påslår all del är
naiurligi an man först skall ha svenskt medborgarskap. Varför inle del? Vad
är den slora skillnaden? Alt del finns vissa problem med den rikspoliliska
röslräuen är jag den första all erkänna - del har vi skrivit i moiion och
reservalioner. och del lycker jag inle jag behöver upprepa varje gång - men
dem vill vi utreda. Om Daniel Tarschys finner vissa skillnader i formule
ringarna, så ärdet av samma skäl som Anders Björck och Daniel Tarschys
inle upprepar alll som sades här förra gången. Men del kanske är nödvändigt 55

Nr 140

Torsdagen den Il maj 1978

Rösträtt till riksdagsval m. m. för invandrare

för att inle Daniel Tarschys skall påslå atl del är spliiiring inom socialdemokraiin. Nog är det etl konstigt sätt all argumentera.

Del frågas om del inie i någol land finns rösiräll för invandrare ulan medborgarskap. De som siälli den frågan vel atl så är fallel i Nya Zeeland. Då kommer man all hålla långa föreläsningarom all silualionen i Nya Zeeland är så olik silualionen i Sverige, bl. a. del all avsiåndel lill Auslralien är så stort. Men avsiåndel till öarna i Stilla oceanen är inle så slorl, och del är väsentligen därifrån Nya Zeeland fåll sina invandrare, vilka alltså erhållit rösträtt vid riksdagsval. Vid de samial som jag har haft med politiker och statsvetare i Nya Zeeland har del inle framkommil någonting som visar alt detta hafl några ogynnsamma verkningar. Inte ens de som förlorade valet ansåg del.

Det finns emellertid två ting lill.

I vår motion har vi tagit upp frågan om all underiätla invandrarnas deltagande i de politiska beslutprocesserna på annat sätt än genom alt de får rö.sirätt. Del är naturtigtvis myckel väseniligi all vi kan undertäila deras dellagande. De har det hell naiurligi besväriigl, eftersom de kommit lill ell nytt land. Mot det bör man alltså göra någol från del svenska samhällets sida.

När del gäller frågan om ulfallei 1976 är v i väl alla glada över att deltagandet i valet från invandrarnas sida var så slort. Men del finns ju anledning all studera detta. Även om del pågår fem undersökningar som kommer att redovisa sill material, begriper jag inle varför man är så rädd att lillsälla en pjirtamentarisk ulredning, där vi parlamentariker deliar och fåren inblick idel hela och eveniuelli kan komplellera de undersökningar som gjorts.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Hilding Johansson önskade ell belägg för milt påslående alt den socialdemokratiska opinionen förefaller splillrad. Del skall jag givetvis omedelbart ge. Jag grundade min påslående på observalionen av en klar skillnad mellan moiionen av herr Palme m. fl. och del anförande som Hilding Johansson här höll. 1 moiionen av Olof Palme. Erik Adamsson, Ingemund Benglsson, Ingvar Carlsson, Hans Gustafsson, Bengl Gustavsson, Lilly Hansson, Lena Hjelm-Wallén, Paul Jansson, Göran Karlsson, Väller Kris-lenson, Anna Lisa Lewén-Eliasson, Essen Lindahl, Lisa Mattson, Thage Peterson, Anna-Greta Skantz och Ingvar Svanberg -jag läser upp namnen, eftersom Hilding Johansson ville ha en kartläggning av opinionen-ställs bara frågan om del möjligtvis är länkbart all utvidga rösträtten lill att omfatta den grupp av invandrare som vi här lalar om. Men i Hilding Johanssons anförande förekom en övertygad plädering föratt rösträtten borde utvidgas. Del är alltså en alldeles klar skillnad.

Det var enbart på den grunden som jag tyckte all del föreföll som om del råder någon osäkerhet inom socialdemokratin om vad man egentligen önskar. Del var inle alls avsikten alt insinuera någontingeller att på någol säll uttala mig nedsiillande om socialdemokraiin. Varje parii har anledning all fundera allvariigl på en fråga av den här lypen. Men jag tilläl mig all föreslå atl socialdemokraterna borde försöka komma lill en klar uppfattning i sakfrågan

innan de begär all del lillsälis en siallig ulredning. Vi haren klar uppfallning i sakfrågan. Vi anser all det är bra atl invandrarna lar del i det poliliska Ii vel och an del är bra all de får rösiräll. Men vi an.ser all det är naiurligi all vi här liksom man gjort i alla andra länder i världen låter det ske genom all de vinner medborgarskap. Vi vill medverka lill all invandrarna snabbare skall kunna vinna medborgarskap för alt nå del målet.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Skillnaden är alldeles klar. Folkparliei vill inle ge rösträu ål invandrare som inle har förvärvat svenskl medborgarskap. Den saken slår klar, och del skall vi komma ihåg.

Jag vill ge rösträtt åt sådana invandrare, och del vill säkert hela den svenska socialdemokratin. Men vi kan ju inte ställa della krav ulan alt ha utrett frågan och prövat konsekvenserna i olika riktningar. Sedan må Daniel Tarschys iigna sig ål lexlanalyser hela kvällen här.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt liU riksdagsval m. m. för invandrare

DANIEL TARSCHYS (fp) kort genmäle:

Herrlalman! Del var på en direkt anmodan från Hilding Johansson somjag ägnade mig ål en korl lexlanalys. Jag lovar all inle fortsälla med den saken.

Man måste faktiskt inle alllid utreda en fråga innan man tar ställning. Ibland är principfrågan så klar att ett parti försl kan ta ställning och därefter lillsälla en ulredning för att undersöka de praktiska problemen. Det har socialdemokraterna i detta fall inie gjort.

Om man går till socialdemokratins långa och glansfulla historia, finner man all socialdemokraierna, innan de förde fram krav på alla limmars arbelsdag, på allmän rösträtt och på en mängd andra slora reformer, inle försl begärde en ulredning och sedan kom fram lill en klar ståndpunkt. De v;ilde fakliskl den motsatta vägen.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Intar man en så negaliv slåndpunkl i denna fråga .som folkpartiet gör. behöver man inte förelä några ulredningar. Folkpariieis nej kräver inga ulredningar. Men fomierna för hur invandrarna skall kunna få rösiräll lill riksdagen och valbarhet kräver en ulredning, innan riksdagen kan falla beslut.

ANDERS BJÖRCK (m):

Herr lalman! När Hilding Johansson befinner sig i den situationen i kammaren atl hans argumentation är svag-och dess värre gör han det ofta-brukar han tillgripa metoden all lala om all hans motståndare är insinuanta och elaka. Del är numera en vanligt inslag i kammarens debatter, så jag skall inte ägna mycken tid ål detta.

Vad det nu handlar om är följande. De borgerliga p;irlierna har sagl all de vill underiätla för invandrare som inle har svenskl medborgarskap all så snart som möjligl få della. På senare år har också genomförts värdefulla reformer.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt till riksdagsval m. m. Jör invandrare

Vi har varil beredda all diskulera kvalifikalionslider, procedurlörfarande och annal. Men se del vill inie Hilding Johansson vara med på, ulan här skall invandrare ha rösiräll om de har hamnal i delta land - och del förmodligen relali vt snabbt. Jag har ännu inie hört något förslag om kvalifikationstiden för detta. Men den kan inle gärna vara kortare än den kvalifikationstid som Hilding Johanssons eget parti satt upp för invandrarnas rösträtt i kommunala val, nämligen tre år, alltså ett helt år längre kvalifikationstid än som i dag gäller om en nordbo vill bli svensk medborgare. Jag lycker att man här har kommit ganska långt, och vi kan diskulera delta ytterligare.

Arbelsmarknadsproblemen, som del talats om här, lö.ses inle på delta siiit. Ingen är väl så naiv all han tror del.

Ser vi på värtden omkring oss, får vi liksom förra gången höra exemplet Nya Zeeland. Ja, del är så långt bort från Sverige man kan komma bokstavligt lalal. Förhållandena på Nya Zeeland är inle rikligl lillämpliga här. Ursprungel lill all man på Nya Zeeland har della .syslem är all landel lillhördel brittiska samväldet, där det funnits en speciell praxis, en praxis.som man hargått ifrån i andra länder som tillhört brittiska samväldet. Systemet gäller nu bara på Nya Zeelarsd.

Länderna mnt omkring oss ger emellertid inte invandrarna någon invandrareröslräii i riksdagsval. Del har inle Hilding Johanssons partikamrater i Västtyskland eller Norge eller vilket land vi nu skall ta till kommit på -inle heller Karl Hallgrens partivänner i länderna bakom järnridån.

Jagmåstejusäga:Omdel här nu är en så väsenllig fråga, varför har man då från socialdemokratiskt håll inte genomfört reformen tidigare? Ni harju haft maklen i 44 år. Då säger man: Ja, men silualionen nuär besvärlig, för vi har så väldigi många invandrare. Della slammer inie. Det var fakliskl fler invandrare i Sverige för ett par år sedan. Antalet har gåti upp och ned med konjunkiurerna, beroende på de ekonomiska svängningarna.

Varför drev inie den gamla regeringen igenom del här under 50-, 60- eller 70-ialen? Varför fick vi den förslå parlimoiionen från socialdemokraliskl håll försl efter regimskiftei? Tidigare kunde ni ju ha gäll fram med en proposition och då fåll igenom förslaget. Del lyder naiurliglvis på, herr lalman, all här finns allvarliga problem, och del hedrar herr Johans.son alt han har erkänt all del här är besvärligt och all beslui inte kan faiuis ulan vidare.

Men här finns också principiella inviindningar, och har man som herr Tarschys sade den principiella uppfattningen all socialdemokraterna anvisar en felaktig viig atl gå. då finns del inle anledning au tillsätta en parlamentarisk utredning på del säll som yrkas.

HILDING JOHANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vet inle niir riksdagen beslöt upphöja Anders Björck lill en överdomare närdet gäller styrkan och bärighelen i de argumenl vi för fram. I varje fall harjag inie dellagii i någol sådanl beslui.

När del sedan gäller anklagelser mot .socialdemokratin för all inle ha fört fram della förslag under 44 år är del lydligen så all min pedagogiska förmåga är yllersl begränsad. Jag har inle lyckats klargöra, irois debaiien i Ijol och

debaiien i år, all silualionen väseniligi har förändrats under de senasle åren med del mycket slora antalet invandrare, med den internalionalisering av arbeismarknaden som ägi rum och med den slarka tendens som träder fram, nämligen atl vi har invandrare som bor här länge och som arbelar här men som inte vill skaffa sig svenskl medborgarskap. För mig har del dessulom varil naiurligi all börja med den kommunala röslräuen.

Atl vårt förslag inte kunde la formen av en proposition vel Anders Björck lika väl som alla andra här i kammaren. När vi fick utfallet av 1976 års kommunalval, i vilket första gången invandrare ulan medborgarskap fick della, salt ju socialdemokratin inte längre i regeringsställning. Hade socialdemokratin gjort det, då hade den kunnat sälla lill en ulredning ulan au vare sig lägga fram propositioner eller väcka moiioner. Del är del enkla förhållandet.

Förhållandena i Nya Zeeland diskuterade Anders Björck och jag ganska utförligt förra gången. Anders Björck har hänvisat lill föregående protokoll, och jag kanske får göra del också. Jag vill emellertid påpeka ell väsentligt fel när Anders Björck låter förstå all Nya Zeeland ligger så långl bon från Sverige. 1 den svenska debatten brukar man framställa Nya Zeeland som en land som liknar vårt när del gäller typ av demokrati.

1 denna demokrati har man alltså utsträckt rösträtten lill personer som icke är brittiska medborgare. Det är del intressanta att detta förhållande inte är en följd av att landet tillhör del brittiska samväldet. Personer som kommer från områden som icke ingår i samväldet för rätl att delta i riksdagsvalen utan alt vara medborgare. Det är vän all uppmärksamma.

Sedan är del rätt all del inte i närheten finns detta system. Men varför skall vi inle få utreda det här i Sverige?

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Rösträtt tiU riksdagsval m. m. för invandrare

KARL HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Del är inle invandrarnas problem på arbetsmarknaden som motionärerna syftar till all lösa, säger Anders Björck. Det ligger andra syften bakom kraven på rösiräll lill riksdagsvalen, säger han också, med slor mystik i stämman. Så vill han då ha fram all del kanske är andra politiska aktioner bakom. Anders Björck skall få möjlighet all också la ställning lill direkta konkreia krav om förbättringar för invandrarna på arbeismarknaden någol senare i denna kammare. Del kommer nämligen all behandlas en hel rad väseniliga krav på förbättringar, exempelvis ändring av lagen om svenskundervisning och översättning av arbetarskyddsstyrelsens skyddsanvisningar lill de vanligare invandrarspråken. Deskall bli inlressanl all se-och jag skall nogsamt följa - hur Anders Björck röstar då.

Jag måste också säga all del kanske ligger andra poliliska värderingar bakom borgarpariiernas slällningsiagande här än all slå vakl om all medborgarskapels innehåll inte skall urholkas. Del är kanske så all man har klart för sig all de slora invandrargrupper som finns i landel i dag lill större delen slöder arbeiarklassen. Därför vill man med alla lill buds slående medel förvägra dem all della med mindre än all de blir svenska medborgare. Man skall således ivinga dem alt bli svenska medborgare. Försl därefter skall de

Nr 140 kunna delta i riksdagsval. På så säll uicsiiinger man ju i vart fall en viss lid

Torsdaeen den ''''' S'"-'!"'!'"'' °''' kommer från Latinamerika och naturligtvis inte har

11 mai 1978 samma poliliska hemvist .som Anders Björck.

Rösträtt tiU riks- ERS BJÖRCK (m):

dassval m m för '"' '''''"''ri' F<°'r jag bara myckel korl säga all del här inle är fråga om all

invandrare tvinga någon all bli svensk medborgare. Vi erbjuder dessa människor all efter

en myckel kon kvalifikationslid och en relativt enkel procedur bli svenska

medborgare. Del lycker jag aren generös insiällning,och den skall vi slå vakl

om.

Salan trorjag inte herr Hallgren har så myckel alt komma med när del gäller invandrarnas situation i vissa andra länder. Det ärju så belräffande de länder där herr Hallgren har sin ideologiska hemvist all dit vandrar man inte in - där vandrar man ul.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill l:o) ulskolleis hemsiällan. 2:o) reservalionen av Hilding Johansson m. fl. samt 3:o) moiionen nr 648 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med överväganile ja besvarad. Då Hilding Johansson begiirde volering upptogs för besläm-mande av konlrapropositionen ånyo de båda åierslående proposilionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flenaleis mening för sig. Sedan Karl Hallgren begärt volering belräffande konlrapropositionen, uppläsles och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill an kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående konstituiionsutskotiels hemsiällan i belänkandet nr 41 antar

reservalionen av Hilding Johansson m. fl. röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagit

motionen nr 648 av Lars Werner m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Karl Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 163

Nej - 14

Avstår - 111

1 enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller konsliiulionsulskollels hemställan i

beiänkandei nr 41 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av Hilding Johansson

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Hilding Johansson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 150 Nej - 139

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsting, m. m.

§ 17 Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsting, m. m.

Föredrogs konsliiulionsulskollels belänkande 1977/78:42 med anledning av moiion om avskaffande av spärregler vid val lill riksdag och landsling. m. m.

I della belänkande behandlades moiionen 1977/78:403 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkals all riksdagen beslutade hos regeringen hemställa om en utredning rörande slopande av gällande syslem med spärrar vid val lill riksdag och landsling och översyn av valsystemel i enlighel med vad som i moiionen anförts.

Utskoiiel hemslällde ali riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:403.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr lalman! Syslemet med utjämningsmandat vid val lill riksdagen undanröjde orättvisorna i fråga om mandatfördelningen partierna emellan. Införandet av della syslem innebar därmed ett viktigt steg mot en rättvisare valordning.

Men där hejdade man sig. I stället för att fullfölja det påbörjade arbetet och lillerkänna varje i val avlämnad röst lika värde införde man den spärregel som ställer partier med en väljarandel under 4 96 utanför parlamentet.

Vänsterpartiet kommunisterna har alltsedan del nya valsystemels införande påtalat spärregelns odemokratiska effekt. Med 5,4 milj. väljare, som dellog i del senasle riksdagsvalel. kan ell parti samla betydligt över 200 000 väljare ulan all bli representerat i riksdagen. Om flera partier samtidigt skulle komma i närheten av men inte nå upp lill 4 96 så blir antalet orepresenterade väljare ännu slörre. Ell sådanl syslem kan givetvis inte sägas främja en strävan att alla skall rösla efter sin övertygelse. Med sin valsedel ger väljaren slöd för en inriklning av politiken som hon eller han vill se företrädd i parlamentet. Med spärrsystemei motverkas väljarnas rätl atl uppnå detta.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsting, m. m.

Detta system har nu tillämpats i tre val. Konslilulionsulskotlet hävdar, genom all återge skrivningen i fiolårets betänkande i denna fråga, atl vunna erfarenheter befäster fördelarna med valmetoden. Jag skulle kunna vara lika rationell som ulskoltel och lill protokollet läsa in vad Nils Berndlson på vpk-gruppens vägnar i fjol hade all säga som kommentar lill utskoltsbetänkandet. Men jag skall nöja mig med att upprepa den fråga han ställde: Vilka är de erfarenheter som utskottet hargiort? Och jag vill fortsätta med ell par frågor till: Har inle också konstitutionsutskoltet gjort den erfarenheten all antalet röstande har ökal sedan systemet infördes? Har i så fall inte konslilulions-ulskollel funnil all upp lill 4 96 av väljarna molsvarar ell ständigt stigande antal röstande?

För vpk:s del har vi i erfarenheterna från de tre valen funnit stöd för kravet på en prövning av systemels effekter. Men konstitutionsutskottet tycks leva i den bästa av världar - där behöver inte valsystemel diskuteras, åtminstone inte i det här avseendet. Det som från början var resultatet av en kompromiss framställs nu som något okränkbart. Konsekvenserna må bli vilka som helsl. Spärrsystemei skall finnas och del exakt i den form som del en gång infördes. Nog verkar det, herr tal man, en smula tjurskalligt, om man får använda ell så vanvördigt uttryck om riksdagens konslilulionsulskoli.

I 1976 års val lillämpades systemet med spärrar och utjämningsmandat även i landstingsval. Här har spärren satts lägre-vid 3 96 -men effekten blir likartad den vid riksdagsval. Varje rösts lika värde motverkas. Vpk vill därför ha en översyn också av systemet för val till landsling. En sådan kan ske i en särskild utredning eller genom atl den kommitté som tillsatts för översyn av vallagen får tilläggsdirektiv. Översynen bör också gälla den krelsindelning som tillämpas vid val i primärkommunerna, som ofla kan innebära en högre spärr än i riksdags- och landstingsval trots att där inte förekommer vare sig utjämningsmandat eller procentspärr.

Från den här lalarslolen hör man ofta ullryckel "ingenting är så bra alt det inte kan göras bälire". Det vore välgörande om även konstitutionsutskoltet anammade denna sanning och åtminstone accepterade en diskussion om del gällande valsystemet.

För vpk:s del är inställningen lill spärrsyslem klar. Men är inte de partier som är för spärrar nu mogna all åtminstone diskulera frågorna: Är jusl fyraprocentssalsen den lämpliga? Skulle inte en eventuell spärr ändå kunna kombineras med avtrappningsregler som minskar de tröskeleffekler som ju obestridligen finns?

Herr lalman! Farligare än så är inle vpk-yrkandel i molinen 403, som jag yrkar biföll till. I dag förväntar jag mig inte någon sensationell anslutning till del yrkandel. Men det kanske kommer en dag, då jag kan lyssna med samma igenkännande som jag nyss gjorde till argumentet från socialdemokraliskl håll: De borgerliga kunde ha intagit en mindre slulen hållning lill förslag om utredning. Ungefär så noterade jag nämligen all Hilding Johansson sade i den deball vi nyss har slutfört.

När del gäller frågan om spärregler och kravet om en översyn av valsystemet kunde hela konstitutionsutskottet inta en mindre sluten håll-

ning. Nr 140

Herr talman! Jag yrkar, som sagt, bifall till vpk:s yrkande i moiionen Torsdaeen den

403.

11 maj 1978

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr talman! Som framgick av Eivor Marklunds anförande är den fråga som vi nu behandlar inte ny. Vi hade den uppe lill behandling senast den 16 februari 1977 på grundval bl. a. av en vpk-motion som såg ungefär likadan ut som den vi nu har all behandla. Etl enhälligt utskott avstyrkte förra året vpk-motionen, och ell enhälligl utskott avstyrker även i år vpk-motionen.

Vid debatten den 16 februari 1977 hade jag lillfälle all ganska utförligt motivera utskottets avstyrkande, och jag skulle kanske ha kunnal nöja mig med alt hänvisa till den debatten. Men för all Eivor Marklund inle skall kunna upprepa sill påstående alt vi inle är villiga an diskutera skall jag säga några ord också denna gång, även om jag riskerar all återigen framstå som Ijurskallig, för atl använda Eivor Marklunds ord. Man skulle kunna använda en synonym till ordet ijurskallighei och kalla det för principfasihet,om man så vill.

I praktiskt taget alla demokratiska länder har man i själva valsystemet på ett eller annat sätt byggt in en spärr mot små partier. Flertalet länder har majoritetsvalsystem, vilket innebären väldigi hård spärr mot små partier. 1 en rad länder med proportionella val har man en exklusiv fördelning av mandaten inom valkretsarna. Del hade vi lidigare i vårt land, och regelmässigt innebär också del en hård spärr mot små partier. 1 en del länder har man försökt atl över en viss nivå åstadkomma proportionell rättvisa mellan de partiersom deltar i de allmänna valen. Vi lillhörden gruppen. Vi har4 96 som botienspärr. I Danmark har man 2 96, i Västtyskland 5 96 och i Israel

Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsting, m. rn.

Det finns också någol enstaka exempel på länder som inte har någon spärr alls. Del jag känner till är Holland. Där har man ingen spärr mot småpartier. Men det vanliga är alltså all man har någon typ av spärr. Då kan man fråga sig: Varför har man del? Jo, därför atl man hyser omsorg om demokratin och om det parlamentariska systemets funktionsduglighet. Del är nämligen alldeles uppenbart, att om man inte har någon spärr i botten, får man som ell brev på poslen en rik flora av partier - inle bara utanför parlamentet utan också i parlamentet.

När KU häromåret hade tillfälle all besöka Holland, fick vi vela alt man hade 14 partier representerade i den nedre kammaren. Man hade i alla avseenden ell förfäriigt bekymmer med all klara av så många partier i parlamenlel, rent organisatoriskt men även politiskt. Vi vel ju hur besvärligt del ofta kan vara all bilda regering i Holland. Vid ell lillfälle fick man hälla på i sex månader, innan man kunde klara av en regeringsbildning efter ell val.

I Israel harjag lalal med politiker. Där varde myckel bekymrade översitt valsystem. De var myckel iniresserade för del svenska och hade på grund av partisplittringen planer på all försöka införa någol liknande.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

A vskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsling, m. m.

Nu säger Eivor Marklund: Diskulera ålminslone spärrens höjd. Del kan man naiurliglvis göra. Jag har nämni exempel: i Danmark ligger spärren vid 2 9i), i Väsliyskland vid 5 %. och vi har besläml oss för 4 %. Men lål oss la exemplel med en spärr vid 2 96, som man har i Danmark. Vid del senasle folkeiingsvalet den 15 februari 1977 blev 11 partier representerade i det danska folkelingei. Sex av dessa parlier hade under 4 96 av valmanskåren. Om man inle hade haft någon spärr alls, hade man fått in ännu fier partier i del danska folkelingei. Det är alldeles uppenbart all om vi i Sverige ginge ned lill 2 % -föratt inte lala om ifall vi skulle slopa spärren hell och hållet -skulle vi la en fragmentariseringav partierna i kammaren. Ser vi på den här frågan från arbelsordningssynpunkt, vel vi ju all vi redan barett ganska stort bekymmer med all åsladkomma en arbelsordning som fungerar på ell från allmän synpunkt lillfredsslällande säll.

Enligt min mening finns det alltså många goda skäl för all vid riksdags-mannavalen bibehålla spärren på den nuvarande nivån. Vi har provat den vid flera val och funnil atl den fungerar tillfredsställande. Del finns ingen anledning all ändra på den.

Nu var Eivor Marklund inne på tanken atl man skulle kunna ha någol slags glidande skala, men del innebär i och för sig all man luckrar upp den spärr som man nu har. Det blir ju effekten av ell sådant syslem.

Jag kan medge an del på en nivå kan finnas anledning att så småningom se över det nuvarande systemet, och det gäller kommunerna. Där har vi ju inga spärrar a v del slag som vi lillämpar när det gäller landsting och riksdag. Vi har inle heller några utjämningsmandat. På grund av valkretsindelningen i en del kommuner har spärren, även om vi har höjl del minsta antalet mandal per valkrets, i något fall blivil högre än den spärr som vi har på landstingsnivå och på riksnivå. Del kan naiurliglvis diskuteras om det aren logisk ordning. Inom konstilulionsulskoitel har vi dock med tanke på all vi bara har erfarenhet från ett enda kommunalval enligl de nya reglerna ansett det vara rimligt att innan vi tänker om eller tänker till på denna punkt se hur de fungerar i yttertigare etl val.

Herr lalman! Jag ber att fö yrka bifall lill utskoltels hemställan.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! Bertil Fiskesjö säger alt den vpk-motion som vi diskuterar nu ser ungefär likadan ul som den vi diskuterade i februari 1977. Ja vissl, Bertil Fiskesjö, men också spärrsyslemet ser likadant ut, och om inle majoriteten i kammaren stödjer vpk-yrkandel vid voteringen lär det väl se likadant ut vid tiden för 1979 års val. Det ärju därför som vi aktualiserar dessa frågor.

Bertil Fiskesjö anknyter vidare envist frågan om fyraprocenisspärren till spörsmålei om småpartierna. Men fyraprocenisspärren borde ju inte vara intressant bara för småpartier. Även de s. k. fyra stora, de som på grund av andra brister i det demokratiska sinnelaget inte vill ha etl femle parti med i ulskollsarbelel, borde ha anledning alt åtminstone diskutera effekterna av detta spärrsyslem och all länka sig in i möjliga siiualioner i del jämviktsläge som råder i svensk politik och som på valnätternas TV-bild dramatiskt

illustreras med en pendel som slår åt än det ena, än det andra hållet. Med en sådan situation kan faktiskt regeringsfrågans avgörande vara beroende av om ett parti samlar 4,1 eller 3,9 96 av rösterna.

Vad sedan gäller synonymdiskussionen om ijurskallighei och principfasthet är naturtigtvis principfasthet ett finare ord här i kammaren. Men oavsett ordval är del lydligen Bertil Fiskesjös mening att frågan om spärr mot småpartier är avgörande för om småpartier skall finnas eller inte. Men är del inte litet långsökt att tro att frågan om huruvida partier uppstår har något att göra med rådande valsystem? Vi har redovisat vår inställning till spärrar, men vi är därutöver intresserade av att diskutera var en sådan gräns skall gå. Vi vill t. ex. också dryfta avtrappningsregler, som del ju en gång i värtden t. o. m. fanns centerpartister som vågade sig på att åtminstone diskutera -då talade de naturtigtvis inte om alt en sådan avtrappning skulle innebära att man luckrade upp hela valsystemet, vilket Bertil Fiskesjö nu säger.

Bertil Fiskesjö hänvisar i år liksom han gjorde i den debatt han i fjol förde med Nils Berndtson till Danmark som ett exempel. Jag kan inte hitta ett bältre argument att kommentera dStta med än det som också Nils Berndtson använde: Är det då mera demokratiskt alt tiotusentals väljare, som det skulle bli fråga om i Danmark, förblir orepresenterade i de partamentariska sammanhangen?

Beträffande de kommunala valen är tydligen Bertil Fiskesjö beredd att någon gång tänka till, och det får vi då notera som en framgång.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsting, m. m.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! Eivor Marklund frågade om vi inte var villiga att tänka över konsekvenserna av det system som vi nu har och dra slutsatser av dessa. Det är precis vad vi har gjort, och vi har dessutom försökt att tänka över vad som blir konsekvenserna av något annat system och försökt dra slutsatser därav.

Vi kan väl åtminstone diskutera procentsatser, säger Eivor Marklund. Ja, jag gjorde ju det i mitt förra anförande. Jag tog Danmark som exempel. Där har man 2 96, och man har fått elva partier i folkelingei, vilket är ett stort bekymmer - del vet alla som har kontakt med danska partamentariker.

Eivor Marklund säger att valsystemel inte skall vara avgörande för om det uppkommer partier eller inte. Nej, del är det inte heller. Del råder full frihet alt bilda parlier i vårl land och atl slåss om väljarnas gunst. Men frågan är hur stor andel av valmanskåren som skall anses vara rimlig för att ett parti skall kunna göra anspråk på representation i parlamentet.

Jag kan föreställa mig hur besvärligt det skulle vara här i denna kammare, om vi hade elva parlier med elva olika reservationer i alla möjliga frågor som man ständigt yrkade bifall till och talade för. Nu vet vi alt partier kan uppkomma på annat sätt än genom att bildas direkt ule på fältet; ett parti kan spricka och avsöndra ett nytt parti, men det är en sak för sig.

Frågan om avtrappning kan naluriigtvis alltid diskuteras, och hur en sådan avtrappning skulle kunna utformas harju också analyserats. Men effekten av varje sådant system blir att man tunnar ut den spärr som vi nu har. Avsikten

5 Riksdagens protokoll 1977/78:140-142

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Avskaffande av spärregler vid val till riksdag och landsling, m. m.

med avtrappningen är naluriigtvis att den skall ha jusl den effekten. Om man då, som jag anser alt vi gjort, har hamnal ganska rätt i spärrfrågan vid riksdagsmannavalen finns det ingen anledning all gå in på etl avirappnings-system.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! Med all respekt för Bertil Fiskesjös tankegångar villjag säga atijag baserar mitt yrkande på vpk:s motion och den behandling konstitutionsutskottet givit yrkandet i denna. Detta går ut på alt en särskild utredning borde se över dessa saker och titta på effekterna av hela det valsystem som nu gäller, med de procentspärrar och utjämningsmandat som hittills tillämpats vid tre val. Jag och vpk-gruppen är övertygade om atl det skulle vara en tillgång fördel fortsatta valpolitiska arbetet, om vi finge en sådan översyn av rådande system.

BERTIL FISKESJÖ (c):

Herr lalman! Del ärju populärt alt begära utredningar om allt, och det kan man alltid göra. Men denna sak har analyserats fram och tillbaka i alla möjliga sammanhang. Vi vet hur systemet slår, och vi vet vilka effekterna är. Det är bara en fråga om att bestämma sig. Vill vi ändra fyraprocenisspärren till en tre- eller tväprocentsspärr kan vi besluta oss för detta, om vi så vill. Men jag vill det inle, ty jag vet redan vilka effekterna blir. Det är ingenting som vi behöver utreda.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskolleis hemsiällan, dels moiionen nr 403 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan i

betänkandet nr 42 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 403 av Lars Werner m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 269

Nej - 12

Avstår - 2

§ 18 Information till invandrare inför 1979 års val

Föredrogs konstitutionsutskotlets betänkande 1977/78:43 med anledning av motion om information till invandrare inför 1979 års val.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Information till I detta betänkande behandlades motionen 1977/78:912 av Hilding invandrare infor Johansson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde tgjg å i förslag om information till invandrarna inför 1979 års val.

Utskottet hemställde aU riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:912.

Reservation hade avgivits av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Olle Svensson, Ove Karisson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist och Kerstin Nilsson (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:912 hos regeringen begärde förslag om information till invandrarna inför 1979 års val.

HOLGER MOSSBERG (s):

Herr talman! År 1975 fick vi en ny rösträttsreform för invandrare. Jag tror att vi alla är tämligen ense om alt den reformen var av stort värde, inte bara för invandrarna utan för hela det svenska samhället. Reformen var ett led i invandrarnas anpassning, och ca 60 96 av de röstberättigade invandrarna deltog också i valet 1976. Del kan man väl säga var ett ganska bra resultat med hänsyn till att det var första gängen som de röstade i ett kommunalval!

Att vi uppnådde ett så pass högt valdeltagande bland invandrarna då tror jag berodde på att en omfattande information lämnades till väljarna inför valet. Det var en information som var riktad särskilt till den gruppen. Studieförbund, partier m. fl. gjorde säkeriigen fina insatser i detta syfte. Kostnaderna för denna information uppgick till 6-7 miljoner, men jag tycker det var väl använda pengar.

Det finns säkeriigen anledning att arbeta för ännu bättre deltagande i kommande val. Vi bör satsa såväl arbete som information och ekonomiska medel för att öka valdeltagandet bland invandrarna. Vi skall inte slå av pä informationsverksamheten. Nej, låt oss hellre sikta på att i näsla val försöka nå upp till skall vi säga 80 96 deltagande i de här grupperna.

Enligt vår mening finns det anledning att även inför 1979 års val fortsätta informationsverksamheten pä bred front, och det bör också ske på ett tidigt stadium. Det är därför vi motionärer har föreslagit att riksdagen av regeringen skall begära förslag till särskild information till invandrarna -och det i god tid före nästa val.

Invandrarverket - som också framhåller att ifrågavarande rösträttsreform blev en stor framgång - pläderar för att sådan informationsverksamhet bör fortsätta i minst samma omfattning som hittills. Invandrarverket vill, säger man, medverka lill sådan information, och det kan verket göra om det för tillräckliga ekonomiska medel för det. Verket har i en framställning till regeringen begärt särskilda medel för informationsinsatser riktade till

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Information till Invandrare inför 1979 års val

invandrare inför nästa val. Men regeringen har inte i budgetpropositionen visat att den har för avsikl atl föranstalta om någon sådan särskild information.

Vi reservanter anser det däremot vara synnerligen angeläget att verka för atl ytterligare öka andelen röstande. Informationsverksamheten bör läggas upp på samma sätt som inför föregående val och vara av minst samma omfattning. Alt samhället skulle minska del ekonomiska stödet till dylik verksamhet finner vi vara bristande hänsyn gentemot våra invandrare.

Nu sägs del ifrån regeringens sida atl den kommer att i ett regleringsbrev föreskriva att ca 2 milj. kr. får användas för information lill invandrare. Dessa medel avser man skall täcka kostnader för sådan information som del nu gäller. Men vi tycker oss märka att den summan ger mycket mindre än vid 1976 års val och knappast kan ha den effekt som informationen hade då. Vidare sägs det att bidrag till invandrarorganisationer för information i anslutning till nästa års val övervägs inom arbetsmarknadsdepartementet men att departementets ställningstagande skall komma längre fram.

Konstilulionsutskottets majoritet säger att frågan om medel för sådan här information f n. är under handläggning inom regeringskansliet, och utskottet framhåller vidare alt viss del, som man säger, av det anslag under andra huvudtiteln som avser kostnader med anledning av allmänna val kommer att kunna disponeras för sådan information som vi motionärer talar om.

Utskottsmajoriteten skriver alltså att viss del kan disponeras, men vi tycker inle det verkar garantera så bra information som vi reservanter vill ha till stånd.

Det faktum att budgetpropositionen inte innehåller någonting om särskild information lill invandrare verkar något negativt, tycker vi. Vi anser del vara angeläget atl i god tid inför 1979 års val genomföra en bred informationsverksamhet riktad till invandrarna - det bör vara en specialinriktad information till den gruppen. Därför finner vi det otillfredsställande att regeringen ännu inte färdigbehandlat invandrarverkets framställning.

Rösträllsinformation till här berörda grupper borde - tycker jag - helhjärtat stödjas av alla. Jag anser därför all kammaren bör ansluta sig lill reservationen, till vilken jag nu avslutningsvis yrkar bifall.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Efter Holger Mossbergs anförande skulle jag vilja påminna om vad del är som vi är överens om och vad det är som vi inle är överens om.

Vi är fullt överens om att del skall ges en omfattande information till invandrarna inför 1979 års val. Det finnsanslag fördetia redan i årets budget, och regeringen förbereder förslag om yttertigare insatser. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer sådana förslag inom några få månader.

Vad vi inte är överens om är vad riksdagen i det läget bör göra. Holger Mossberg menar att riksdagen skall gå fram och tala om för regeringen atl här måste del komma ett förslag. Men vi vet ju redan atl det kommer ett förslag.

Är det, Holger Mossberg, en rimlig uppgift för Sveriges riksdag att i tid och oiid ropa på förslag som redan är på gång? 1 så fall kan vi naturligtvis gå vidare och kräva alla möjliga insatser som redan förbereds i kanslihuset. Med den insyn som numera finns i regeringsarbetei och med den utmärkta rapportering vi har t. ex. i A-pressen ärdet en smal sak att ta reda på vad som förbereds i kanslihuset. Är det ändå inte en ganska konstig oppositionspolitik alt bara försöka ligga några veckor eller månader före regeringen? Det tycker jag för min del, och jag tror att rätt många instämmer i den bedömningen.

Den förra regeringen ansåg alt det var lillräckligt med ett beslut om informationsinsatser hösten före valel. Den nuvarande regeringen tycks vara av samma uppfattning.

Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Information till invandrare inför 1979 års val

HOLGER MOSSBERG (s):

Herr lalman! Jag medger atl vi är ense i vissa stycken, men inte i andra delar. Vi är ense om att medel bör ställas till förfogande, men frågan gäller hur myckel. Och, Daniel Tarschys, som det nu ligger till tycks inte regeringen ämna ge så stora anslag för detta ändamål som inför 1976 års val. Det tycker vi är en i någon mån negativ inställning.

Dessutom gäller det inle, tycker vi, bara en allmän information. Vad vi motionärer och reservanter är ute efter är att man skall ge särskild och specialinriktad information för denna grupp av våra medmänniskor här i landet. Det är väldigt viktigt. Det räcker inte med bara en allmän information. Informationen bör också ges så tidigt som del över huvud laget är möjligt, om vi skall nå - vilket vi väl alla hoppas - ett högre valdeltagande hos denna grupp än i 1976 års val.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Jag föreslår för min del att vi väntar med atl diskutera regeringens förslag tills del har framlagts. Då kan diskussionen kanske föras mot bakgrund av ett klarare sakunderlag.

Vad gäller informationen till invandrarna vill jag bara tillfoga att det faktiskt i årets budget finns upptaget ett anslag på 1 milj. kr. för projektbidrag liksom anslag till invandrarnas organisationer. Det finns alltså redan i årets budget vissa medel anslagna, och regeringen har aviserat all ytterligare medel kommer all anslås.

Herr lalman! Jag ber än en gång alt få yrka bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Holger Mossberg begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Vissa hyresfrågor

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan i

betänkandet nr 43 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Hilding Johansson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Holger Mossberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144 Nej - 137

§ 19 Föredrogs Finansutskottets betänkande

1977/78:29 med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagt förslag om anslag för budgetåret 1978/79 till riksdagens revisorer m. m.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 20 Vissa hyresfrågor

Föredrogs lagutskottets betänkande 1977/78:27 med anledning av motioner om vissa hyresfrågor.

I detta betänkande behandlades motionerna

1977/78:673 av Tore Claeson m. fl. (vpk), vari yrkats att riksdagen hos regeringen hemställde att hyresrättsutredningen gavs tilläggsdirektiv i enlighet med vad som föreslagits i motionen, innebärande att hyresrältsut-redningens uppdrag vidgades till att avse även en skyndsam översyn av gällande regler och framläggande av förslag till lagändringar som erfordrades för att förstärka hyresgästernas besittningsskydd och inflytande beträffande gemensamma lokaler och boendemiljön, samt

1977/78:996 av Tore Claeson (vpk), vari yrkats att riksdagen beslutade atl 67 i; skulle utgå ur 12 kap. jordabalken (hyreslagen).

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1. beträlTande besittningsskydd till gemensamhetsanordningar med anledning av motionen 1977/78:673 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört angående utredning pä området,

2. beträffande kollektivavtal om hyresförhållanden avslå motionen 1977/ 78:996.

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! De vpk-motioner som behandlas i betänkandet berör två mycket vikliga frågor som gäller hyresgästernas besittningsskydd och inflytande.

Den ena motionen tar upp problemet med hyresgästernas dåliga besittningsskydd och inflytande över gemensamma lokaler och andra gemensamma delar av bostadsmiljön. I den motionen krävs med utgångspunkt i erfarenheter från de sista kollektivhusen i landet ändringar i hyreslagstifl-ningen, i syfte att stärka hyresgästernas ställning.

Den andra moiionen gäller kvarboenderällen för hyresgäster med Ijänste-bostäderoch fastighetsskötarbostäder, där hyresgästerna tvingas att flytta om anställningsförhållande upphör, och de undantag som görs i hyreslagen, enligl vilka kollektivavtal på arbeismarknaden kan sätta ur kraft grundläggande irygghelsbeslämmelser.

I den sistnämnda motionen, nr 996, avses givetvis atl stärka tjänstebo-stadshyresgästernas besittningsskydd och inte, som man kan få intryck av då man tar del av remissutlåtandena, att försämra kvarboenderällen. Den lagbestämmelse som vi föreslår skall upphöra att gälla lämnar full avtalsfrihet att sätta ur kraft grundläggande trygghetsbestämmelser och striderenligt min uppfattning mot den grundläggande tanken i hyreslagstiftningen. Jag kan inte finna att ett borttagande av 67 § i hyreslagen skulle försämra för några hyresgästereller förhindra avtal som kan ge förmåner för hyresgäster som har s. k. tjänstebostad.

Att olika arbetsgivarförbund i sina remissyttranden mycket starkt betonat fördelen med denna bestämmelse och anser att den fyller en viktig funktion ärju inte ägnat att förvåna. Inte heller att Fastighetsägareförbundet vill ha bestämmelsen kvar. Man har bl. a. framhållit svårigheten att erhålla fastighetsskötare om man inte kan "locka" med en bostad.

Vad som är mera förvånande är alt LO och Hyresgästernas riksförbund, som också yttrat sig, tydligen inte har upptäckt atl vad motionen ytterst syftar lill är att få bort hela tjänstebosiadssystemel.

LO understryker i sitt yttrande atl så länge systemet med tjänstebostäder förekommer finns det ett fackligt intresse av att förhandla om dessa bostäder. Man gör också sin egen tolkning av vad motionären vill och påstår att motionären vill att de fackliga organisationerna skall ställas utanför möjligheterna att träffa kollektivavtal i frågor som rör tjänstebostäder. Jag upprepar vad jag tidigare sagt, det handlar om ett borttagande av paragrafen som ger möjlighet att bortse frän grundläggande trygghetsbestämmelser som tillkommer hyresgäster ulan tjänstebostad i fråga om besittningsskydd, bytes-rätt, rätl att i vissa fall hyra ut i andra hand, rätt att säga upp för villkorsändring och rätten att överklaga en uppsägning. Det handlar alltså inte om att försämra några hyresgästers rättigheter.

Vad jag bl. a. vänder mig emot är alt bestämmelsen ger möjlighet att minska den viktiga tryggheten i boendet för en kategori hyresgäster som har bostaden kopplad till anställningen på visst sätt och där arbetsgivaren också är hyresvärd. Jag anser atl grundläggande trygghetsbestämmelser i boendet

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Vissa hyresfrågor

Nr 140 skall gälla alla hyresgäster, oavsett arbetsgivare och hyresvärd, och grundas

Torsdaeen den P hyresförhållandet, inte anställningen. Alla hyresgäster skall oavsett

11 mai 1978 arbetsmarknadssituation eller bostadssituation pä den lokala orten ha dessa

_____________ rättigheter utan undantag.

Vissa hvresfråsor "''' vänder mig också mot den beskrivning som ges i remissyttranden och

beiänkandei över vilka hyresgäster/arbetstagare som berörs av en eventuell ändring enligl motionsförslagel. Del är faktiskt inte bara lantarbetare och fastighelsarbetare som berörs - del är också mänga tusen sjukvårdsanställda och andra anställda hos landsting och kommuner som har tjänstebostäder och sådant innehåll i sina kollektivavtal.

Jag vet av egen mångårig erfarenhet att många hyresgäster uppfattar det som ett problem och att de blivit myckel besvikna över att deras fackförbund slutit avtal med sådan här innebörd. Frågan har också varit föremål för motioner och diskussioner vid flera fackförbundskongresser. Det är inte lönearbetarna/hyresgästerna som begärt bestämmelser som kan försämra deras grundläggande rättigheter i själva boendet. Men det är ett klart arbetsköparintresse att sådana bestämmelser finns.

Utskottet säger i sitt betänkande all utvecklingen varil sådan alt arbetstagaren/hyresgästen i många fall tillerkänts ett mer långtgående besittningsskydd än vad som följer av hyreslagen. Jag vet inte vad utskottet grundar sitt påslående på. Min erfarenhet säger mig alt visst finns det fall dä arbetsgivare medgeu längre kvarboenderätl - exempelvis för efterievande maka eller om bostaden inte behövt disponeras av annan hyresgäst - än vad en strikt bedömning enligt hyreslagens minimibesiämmelser säger. Jag vill understryka att det är fråga om minimibesiämmelser. Det finns ingenting som hindrar en hyresnämnd eller bostadsdomstolen atl medge ytterligare förlängning eller bättre villkor än de som föreskrivs i hyreslagen. Det framgår f ö. också klart av de uttalanden som departementschefen gjort, bl. a. i anslutning lill hyreslagstiftningens tillkomst. Å andra sidan flnns det massor av exempel på hur hyresgäster ansett sig tvingade att stanna kvar på en arbetsplats som han eljest skulle ha lämnat bara därför att hon eller han har tjänstebostad.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionen 996 och till det yrkande i anslutning till motionen som utdelats til! kammarens ledamöler, nämligen

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:996 antar följande Förslag Ull Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrives att 12 kap. 67 i; jordabalken skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1978.

Herrlalman! Beträffande den andra motion som nu behandlas, nr 673, har
vi motionärer med tillfredsställelse konstaterat att lagutskottet tillstyrkt
motionsyrkandel. Jag skall därför nu inle ta upp någon sakgranskning av vad
som anförts i remissyttranden och i betänkandet i övrigt. Moiionen har
tillkommit mot bakgrunden av att hyresgästernas rättsliga ställning är svag
72 och au de har mycket litet att säga till om bl. a. då del gäller gemensamma

lokaler och gemensamma delar av bostadsmiljön. Nr 140

Jag hoppas verkligen alt hyresrältsulredningens behandling skall resultera Torsdagen den i sådana förslag och sådana ändringar att exempelvis sådana händelser som j j : \gj

atl hyresgästerna i etl av våra kollektivhus, Hässelby familjehotell, slängs ute

från den gemensamhetslokal, matsalen, som de betalt via lägenheishyrorna yjssa hvresfråsor under många år inle kommer atl upprepas i framtiden. Vi är glada över att utskottet tillstyrkt motionsförslagel och hoppas alt resultatet skall bli atl hyresgästernas besittningsskydd och inflytande över gemensamma lokaler och över boendemiljön förstärks. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

IVAN SVANSTRÖM (c):

Herr talman! Ett enigt lagutskott har i delta belänkande dels tillstyrkt en vpk-motion, dels avstyrkt en annan vpk-motion, vilket Tore Claeson nyss redovisade.

När det gäller tillstyrkan av en översyn av besittningsrätten till gemensamma lokaler vill jag understryka att det eniga utskottet framhåller att det enligt utskottets mening "torde ligga i både hyresgästernas och hyresvärdarnas intressen att träffa överenskommelser angående gemensamhetsanordningar". Vi förväntar oss atl avtalsvägen kommer alt utnyttjas, men vi anser likväl att det kan vara angeläget atl eventuella behov av lagregler på området närmare ses över. Med hänsyn härtill anser utskottet det lämpligt att hyresrättsutredningen under sitt fortsatta arbele överväger också denna fråga.

Den andra motionen har råkat ut för det oblida ödet alt avstyrkas av alla remissinstanser. Vi har tagit mycket seriöst på behandlingen av båda dessa moiioner, och den remissomgång som vi således har tillåtit oss att göra är rätt omfattande.

1 12 kap. jordabalken, den s. k. hyreslagen, finns i 46 S särskilda bestämmelserom besittningsskydd vid hyra av personallägenheter. Detta skydd har formen av tvingande regler men kan dock enligt 67 ?! upphävas genom kollektivavtal som sluts på central nivå. De synpunkter som remissinstanserna har avgivit till utskottet har övertygat oss om atl nuvarande bestämmelser inle i något sammanhang har varit lill nackdel för hyresgästerna. Jag förstår herr Claesons känslor, när han finner an bland de instanser som har avstyrkt motionen återfinns även hyresgäströrelsen, från vilken jag vet att han själv har betydande erfarenhet. Men även de slora fackorganisalionerna har avstyrkt borttagande av 67 >;.

I dag på eftermiddagen har vi genom direktkontakt med såväl Kommu
naltjänstemannaförbundet som Kommunalarbetareförbundet - de båda
förbund som organiserar sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbi
träden m. fi., vilka herr Clae.son särskilt har berört i debaiien-fålt klart för oss
alt man även där liksom i LO, TCO och SACO/SR inte har någon invändning 73

Nr 140________ mot de nuvarande förhållandena. Jag lycker då atl det är onödigt att ta upp
Torsdaeen den_ kammarens tid med att referera de remissutlåtanden som avgivits med
11 mai 1978___ anledning av motionen.
_____________ ___ Jag yrkar, herr talman, bifall till lagutskottets hemställan.

Vissa hyresfrågor

■ TORE CLAESON (vpk):

Herr lalman! Jag skall inle yttertigare uppehålla mig vid den moiion som har tillstyrkts av utskottet, och jag skall inle bli särskilt långrandig heller när det gäller den som har avstyrkts. Jag vill bara säga alt vi får väl anledning alt återkomma till problemet med tjänslebosläder och personalbosläder, fördel är alldeles klart att vare sig det är motionen som är för knapphändig i det här avseendet eller det har skett något missförstånd så talar man i remissutlåtandena om litet andra ting än dem som jag har pekat på och som vi vill komma åt med motionen.

Ingen remissinstans har påstått att ett borttagande av 67 $ skulle innebära att hyresgästerna i och för sig kom i en sämre ställning dä det gäller besittningsskyddet eller de rättigheter som alla hyresgäster har med slöd av bl. a. 46 S hyreslagen och dess olika punkier. Vad jag har velat framhålla särskilt i det här sammanhangei är att ett borttagande av paragrafen i fråga heller inle behöver innebära att det fortsättningsvis blir omöjligt för arbetsmarknadens parter alt träffa avtal eller överenskommelser som ger bättre möjligheter än de som återfinns i hyreslagen.

Hela argumentationen mot motionen är upplagd på alt förslaget på något sätt skulle försämra besittningsskyddet för hyresgäster som har personalbostad, när det i själva verket är tvärtom. Arbetsmarknadens parter kan även fortsättningsvis träffa överenskommelser som berör också bostäder och man kan på det sättet uppnå förbättringar utöver vad som anges i hyreslagen.

IVAN SVANSTRÖM (c):

Herr talman! Tore Claeson säger att ingen har påstått atl det skall bli sämre, och del ärju väsentligt att det är uppenbart för alla alt så inte kommeratt bli fallet. Men skillnaden är ändå, herr Claeson, att i sin nuvarande utformning ger 46 S en tvingande regel. Från den måste det göras ett undantag om det skall bli möjligl för de kollektivavtalsslutande parterna att åstadkomma även ett bättre avtal. Jag tror därför all det ligger mycket vikt uppå, som herr Claeson anförde i sitt första anförande, att man på fackförbundskongresser av olika slag försöker övertyga de remissinstanser som nu hundraprocentigt har avstyrkt motionen.

Naturtigtvis beklagar vi i utskottet om motionen inte var så fullständig alt det var möjligt för oss att direkt räkna ut vad den innebär utöver vad som stod atl läsa i den. Herr Claeson har på ell utmärkt sätt nu redovisat dessa ytterligare synpunkter, och jag har ingenting emot alt de kommer atl övervägas ännu någon gång. Med kännedom om den envishet som man besitter i vpk gissar jag atl motionen återkommer i någon form.

TORE CLAESON (vpk): Nr 140

Herr lalman! Jag vill bara kvittera det sista i Ivan Svanströms inlägg och Torsdaeen den sägaatt vi har den egenskapen vi kommunister att vi fortsätter atl slåss för att 11 • iq-io

fä bort orättvisor och för att åstadkomma bältre förhållanden för hyresgäster

och vanliga lönearbetare, även om våra motioner avslås gång efter annan. Det yicsa hvresfråsor

kommer vi naturtigtvis att göra i det här fallet också. Sedan vill jag säga atl

hela problemet naturtigtvis är mycket otillfredsställande. Grundproblemet är

att man kopplar ihop arbete och bostad. Det borde vara en angelägenhet för

oss alla att söka medverka till att man särar på dessa saker. En arbetsgivare bör

inte kunna utnyttja det förhållandet att han kan ställa bostad till förfogande.

Han har nu möjlighet atl i olika sammanhang ställa sämre lönemässiga eller

andra villkor.

Det kan sägas att vi har så starka fackliga organisationer att de kan bevaka sina medlemmars rättigheter i dessa sammanhang. Det gör de säkert, men det är omöjligt fördemalt gå in i detaljer. Om man sluter ett kollektivavtal fören mycket stor grupp lönearbetare, exempelvis sjukvårdspersonalen, är det omöjligt att i sammanhanget förutse alla olika situationer som kan inträffa lokalt och som sammanhänger med arbets- och bostadsförhållanden på den lokala orten. Det finns en rad exempel, som jag bl. a. har träffat på i milt arbete, där det alldeles uppenbart är till stor nackdel för hyresgästerna/ lönearbetarna att ha dessa tjänstebostadsförhållanden och att ha bestämmelserna i sina kollektivavtal. Detta är bakgrunden lill atl vi tagit upp denna fråga, och vi kommer säkert åter.

IVAN SVANSTRÖM (c):

Herr talman! Om det sista råder alltså en ömsesidig förvissning. Därmed kan jag begagna denna replik till att säga ytterligare någonting om Tore Claesons och mina erfarenheter på olika områden.

Efter att ha varit verksam i landstingssammanhang i över 30 år harjag även råkat på denna sektor. Del är ingen tvekan om att landstingen i största samförstånd kunnat göra upp med de fackförbund som organiserat landstingens arbetstagare, så att man alltid har hafl förnämliga hyreslägenheter att erbjuda de landstingsanställda som i trängda lägen måste flytta med kort varsel från den ena bostadsorten till den andra.

Vi har alltså täckning - i varje fall harjag det personligen - för de ord som utskottels skrivit och som Tore Claeson efterlyste i det första anförandet, nämligen om bakgrunden till påståendet att såvitt känt några olägenheter för arbetstagare som hyrt personalbostäder inte följt med att kollektivavtal har träffats.

Så skriver vi: "Arbetsmarknadens parter och övriga remissinstanser har också enhälligt uttalat att den nuvarande ordningen bör beslå." Vi har dessulom tillagt alt "utvecklingen varit sådan att arbetstagaren/hyresgästen i mänga fall tillerkänts ett mer långtgående besittningsskydd än vad som följer av hyreslagen".

De erfarenheter som jag har i landstingssammanhang har för min
personliga del varit orsaken till att jag kunnat skriva under dessa ord. 75

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag har inte erfarenheter av att sitta i någon sådan delegation i landstingssammanhang som har sysslat med dessa frågor, men jag har förhandlat för hyresgästerna gentemot landsting som hyresvärd, och del är bl. a. detta som jag grundar mina ställningstaganden på.

IVAN SVANSTRÖM (c):

Herr talman! Erfarenheterna från förhandlingar måste ju röra det som har samband med kollektivavtal. Jag har arbetat på gräsrolsnivå, där vi har försökt tillämpa detta på etl praktiskt sätt.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels det av Tore Claeson under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Tore Claeson begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller lagutskotlels hemställan i betänkandet nr

27 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil del av Tore Claeson under överläggningen

framställda yrkandel.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Tore Claeson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 271 Nej - 12

§ 21 Datasaab AB

Föredrogs näringsutskotiets betänkande 1977/78:58 med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser Datasaab AB jämle motioner.

I propositionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet) hade föreslagils under angivna punkter:

F 18. Utvecklingsbidrag lill Datasaab AB (s. 229-231) alt riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgelårel 1978/79 anvisade ett reservalionsanslag av 48 750 000 kr..

F 19. Medelslillskotl lill Datasaab AB(s. 231)alt riksdagen till Medelstillskolt till Datasaab AB för budgetåret 1978/79 anvisade etl reservationsanslag av 56 250 000 kr.,

VI: 1. Teckning av aktier i Datasaab AB(s. 250) alt riksdagen till Teckning av aktier i Datasaab AB för budgelårel 1978/79 anvisade ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1977/78:1313 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. hos regeringen begära förslag lill näringspolilisl a åtgärder som innebar förstatligande av dataindustrin och en planmässig satsning på den nya mini-och mikrodatorteknologin inom denna industri,

2. hos regeringen begära förslag till uppbyggnad av informationssystem som gav faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse,

1977/78:1627 av Sven Andersson i Örebro (fp), vari hemställts att riksdagen skulle anhålla hos regeringen om en snabb branschutredning avseende svensk elektronikindustri, och

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gällde hemsföllan

6. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om statens inflytande i databolaget,

7. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om databolagets produktionsinriktning.

Utskottet hemställde

1. belräffande statsbidrag till Datasaab AB all riksdagen med bifall lill
proposilionen 1977/78:100 bilaga 17 punkierna F 18, F 19 och VI:1 för
budgetåret 1978/79 anvisade

a) till Utvecklingsbidrag lill Datasaab AB ett reservalionsanslag av 48 750 000 kr.,

b) till Medelstillskott lill Datasaab AB ett reservationsanslag av 56 250 000 kr.,

c) till Teckning av aktier i Datasaab AB ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.,

2. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1640 yrkandet 6,

3. belräffande verksamheten vid Datasaab AB alt riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1640 yrkandel 7,

4. belräffande dalaindustrins organisation och verksamhei att riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:1313 yrkandet 1,

5. beträffande databaserade informationssystem alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1313 yrkandet 2,

6. belräffande utredning om svensk elektronikindustri all riksdagen med anledning av moiionen 1977/78:1627 som sin mening gav regeringen till känna vad utskollet anfört.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

Följande två reservationer hade avgivits av Ingvar Svanberg, Hugo Benglsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s):

1. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse, vari reservanterna ansett atl utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill moiionen 1977/78:1640 yrkandet 6 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

2. beträffande verksamheten vid Datasaab AB, vari reservanterna ansett att utskottet under 3 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1640 yrkandet 7 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Till belänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (samtliga s).

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr talman! De socialdemokratiska motioner som behandlas i näringsutskotiets betänkande nr 58 för ses mot bakgrund av de allmänna riktlinjer för näringspolitiken som vi framlagt i vår partimotion.

Reservationen I till betänkandet gäller kravet på att staten bör ha ett avgörande inflytande i Dalasaabs styrelse.

Reservationen 2 gäller del socialdemokratiska förslaget alt Dalasaabs verksamhei även skall omfatta den industrielektronik, främst robotteknik och processtyrning, som tyvärr inle överfördes från Saab-Scania AB i samband med bildandet av det nya bolaget.

Det särskilda yttrande som har fogats till betänkandet är föranlett av att utskottets bifallsyrkande till en snabb branschutredning nu måste ställas mot det av borgarmajoriteten avslagna utredningskravet som förra årel restes av oss. Vad som skett är alltså att en helt onödig fördröjning av ett angeläget krav på utredning har inträffat. Det bör nu med skärpa understrykas att utredningen snabbt skall komma till stånd.

När det gäller statens inflytande på databolaget måste det vara rimligt att staten för ett avgörande inflytande i bolagsstyrelsen - inte minst mot bakgrund av statens stora ekonomiska åtaganden i Datasaab.

Det är också så att dataindustrins betydelse för den framtida utvecklingen inom arbetsliv och samhälle kraftigt kommer att öka. Även av detta skäl är del viktigt atl staten har ett dominerande ägarinflytande i Datasaab.

Ett statligt inflytande på den viktiga industrielektroniksektorn framstår också som allt väsentligare. Det var därför olyckligt att inte denna sektorn fördes över till Datasaab vid sammanläggningen lill del nya bolagel.

Med den omfattande utveckling av datautrustningar som skett under senare tid har denna teknik vunnit starkt insteg inom industri, handel, förvaltning, forskningsverksamhet, utbildning, sjukvård, försvar osv.

Hittills är det väl främsl inom administrationen som datorerna har fött sin

största utbredning. Administrativ databehandling är numera allmänt tillämpad.

Sannolikt kommer dock en snabb datorisering att ske inom de olika industrigrenarna och även inom kommunikationssektorn. Redan nu används datorer i en rad olika produktionsprocesser, främst inom den s. k. processindustrin, men de har också fått ökad användning inom andra industrigrenar, som den grafiska industrin och bil- och varvsindustrin.

Industrirobotar, numeriskt styrda maskiner, är andra exempel på hur datatekniken och med den närbesläktad teknik gör insteg i arbetslivet.

Samtidigt som denna teknik nu snabbt vinner insteg i arbetslivet och därmed förändrar arbetsvillkoren, skapar en strukturomvandling inom stora industrisektorer och dessutom innebär ett ökat utlandsberoende, så är tillväxttakten inom de olika elektronikområdena mycket stark. Denna expansiva utveckling omfattar även komponenlområdet.

Volymen av eleklronikanvändningen och datoriseringen ökar alltså starkt. Men än mer påtaglig är den höga takt produktutvecklingen och produktförnyelsen inom denna bransch uppvisar. Produkternas effektivitet mångdubblas, medan priset t. o. m. sjunker när nya generationer elektronikprodukter kommer fram.

I detta utvecklingsmönster ligger därför av naturliga skäl en oerhörd kraft, men också en fara. Faran ligger dels i atl det sker en omvandling av arbetslivet som inte kan kontrolleras, dels i att våra industrier kan bli akterseglade av utländska konkurrenter. Bittra erfarenheter av vad nonchalans inför den tekniska utvecklingen på deUa område kan medföra har vi ju bl. a. från den olustiga Facitaffören.

Av näringspolitiska skäl finns det således all anledning för staten att engagera sig och aktivt medverka i utvecklingen av konkurrenskraftiga produkter. Eftersom utvecklingen inom elektronik- och databranscherna går så snabbt, kommer svåra omställningsproblem att uppslå. De första omskolningsproblemen dök upp för flera år sedan. De gällde personal som direkt betjänade datorerna. Följderna av omdaningen måste mötas med effektiva åtgärder för att lindra verkningarna för de enskilda människorna. Därför hälsar vi nu med tillfredsställelse att utskottet återigen ställer sig bakom kravet på en utredning. Jag hävdar emellertid, med hänvisning till fiolårets beslut, alt en sådan utredning redan borde ha varit i arbete.

Vi socialdemokrater vill alt ägarinflytandet för staten skall lösas sä, att staten erhåller del avgörande inflytandet i Datasaab AB:s styrelse.

Vi socialdemokrater vill att Dalasaabs verksamhei skall utvidgas till alt gälla också andra områden, varvid vi pekar på det olyckliga i att industrielektroniken inte överfördes från Saab-Scania AB vid bildandet av Datasaab AB.

Vi anser att utredningen om sysselsättnings- och struktureffekter för data-och elektronikindustrin snarast bör tillsättas.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2 vid näringsutskottets betänkande 1977/78:58.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Dalaindustrin och regeringspropositionen i ämnet är ett typiskt exempel på en vanlig företeelse i en kriskapitalism. Staten bygger upp etl omfattande stöd. Staten ställer sig som garant. Samtidigt underlåter man helt alt diskutera vem som skall ha maklen, vems intressen det hela skall tjäna, vilken utveckling det skall främja.

Dataindustrin koncentrerar till sig en mängd vikliga och intressanta utvecklings- och maktfrågor. Världens dataindustri styrs väsentligen av multinationella jättar. De är f ö. verksamma också på det poliliska planet. De har militärpolitiska kopplingar. De deltar i konspirationer och är med och störtar regeringar. De utgör också en växande industriell faktor i alla avancerade industrinationers liv. De styr cenirala aspekter av den ekonomiska och sociala utvecklingen i allmänhet.

Tre avgörande brister finns när det gäller statens datasamarbete och det datapolitiska läget i Sverige.

För del första finns ingen självständig statlig dalapolitik. Därför räcker det inte med atl staten bara får etl ökal inflytande. Den skall också ha en politik bakom sig. Det har aldrig i poliliska termer diskuterats vad man skall ha dataindustri och dalasystem lill här i landet. Staten är stödpelaren, men ställer helt upp på den privata industrins villkor. Man har inte ens observerat den frågeställningen att olika grupper i samhällel och olika poliliska krafter har hell skilda intressen när det gäller vilka linjer dataindustrin konkrel skall utvecklas efter och främja i samhället i stort. Det är helt oacceptabelt atl sådan kontroll och insyn saknas. Dataindustrin är en politisk angelägenhet i långt högre grad än andra delar av produktion och näringsliv.

För det andra har inga utskottsbetänkanden om dataindustrin någonsin rört vid de alternativa utvecklingslinjer som ligger i dataindustrins framlida inriklning. Vad som sker inom dalaindustrin kommer i hög grad all verka styrande på näringslivets framlida struktur, och det kommer också i högsta grad all få effekter för arbetsmarknadens omfång och sammansättning.

Del här problemet är inte alls förutsett i regeringens datapolitik. Vilken industriell produktion, vilken teknologi skall dataindustrin i första hand underbygga och stimulera? Skall den frågan lämnas ål Saab och åt finansgrupperna inom storindustrin till vilka Saab är knutet? Viktiga delar av delta område ligger ju, som också påpekats i den socialdemokratiska motionen, utanför avtalet mellan staten och Saab. Kort sagl, vilken typ av framtid, vilken typ av samhällelig struktur bidrar dataindustrins inriklning att styra människorna in i? Den frågan är inle bara hell obesvarad, den har lydligen aldrig blivit ställd i regeringskretsarna och i utskottet.

För del tredje har dalaindustrin ett avgörande inflytande på graden och typen av kunskapsinhämtande, information och vikliga typer av forskning, inle minst samhällsforskning. Beroende på vilken inriklning tekniken i denna del har avgörs också vilka typer av syslem som dataindustrin lar fram och bygger ut.

Två typer av frågor anmäler sig genast. Vad för slags information, vad för slags data skall prioriteras? Skall det vara information som handlar om för de

arbetande människorna centrala och kritiska frågeställningar, eller skall det vara information som är värdefull för det ekonomiska och administrativa etablissemangets önskemål? Dessa frågor förs sedan över till den andra lypen av frågeställningar. Vi vet att datasystemen ärett slags redskap för kontroller och för kombinationerav kontrollfaktorer. Vem skall då kontrollera vem? Är del t. ex. först och främsl bankerna som skall kontrollera människornas privatförhållanden, är det socialförvaltningarna som skall kontrollera alkoholproblematiker, utslagna eller sjuka, är det företagen som skall kontrollera sina arbetares prestationer? Eller är det de vanliga människorna i samhället som skall ha stöd och information, som skall ha datasystemen som ett redskap för alt öka sitt vetande, för att kontrollera samhällsapparaten och för att främja en vetenskap och en forskning i folkflertalets intresse, för att kartlägga samhälleliga problem och missförhållanden?

Ja, det är en politisk fråga, det är en maktfråga. Det är ett val mellan alternativ som i grunden icke låter sig förenas, som står för motstridiga intressen, för skilda typer av klassintressen. Här måste man la ställning. För vpk är det ställningstagandet självklart.

Jag yrkar bifall till motionen 1313.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

STEN SVENSSON (m):

Herr talman! Det ärende som vi nu behandlar är en följd av riksdagens beslut den 14 december förra årel om åtgärder till stöd för en sammanslagning av Stansaaboch Datasaab. Regeringen föreslog under hösten I977atl ett nytt databolag skulle bildas, gemensamt ägt av staten och Saab-Scania AB. Näringsutskottet fann under sin behandling av ärendel att de samarbetsvillkor som man avtalat om mellan parterna var tillfredsställande, och riksdagen godkände utskoltels hemställan på samtliga punkier.

Sålunda innebär de i budgetpropositionen föreslagna insatserna i Datasaab AB atl av riksdagen beslutade åtaganden skall fullföljas.

Åtgärderna är att se som etl stöd till att minska de finansiella hindren för angelägna strukturförändringar. I det korta perspektivet är del fråga om att säkra sysselsäuning och ulveckling samt alt öka förutsäuningarna för en vidgad exportförsäljning.

Långsiktigt måste det bli fråga om en anpassning till de förändrade förutsättningar som råder - såväl inom som utom vårt land. Företagens uppgift i en marknadsekonomi är att tillgodose den efterfrågan på varor och tjänster som existerar i verkligheten.

Den främsta avsikten med åtgärderna är emellertid att man från statens sida vill medverka lill aU det nya databolaget fören sådan ställning aU det kan hävda sig på exportmarknaden. Det är inle fråga om att i första hand öka det statliga engagemanget på områdel. Del för inle bli något självändamål med ett ökat statligt ägande av företag. Tvärtom - det finns många principiella invändningaratt göra mot sådana slrävanden.

Jag vill, i likhet med vad jag anförde i debatten i december, understryka alt en av förutsättningarna för en socialt styrd marknadsekonomi är många enheter av växlande slorlek som under effektiv konkurrens tillgodoser

6 Riksdagens protokoll 1977/78:140-142

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

kundernas önskemål. En grundläggande princip för näringspolitiken är att upprätthålla och ulveckla en sådan här näringsstruktur.

1 vissa fall kan fusioner vara försvarbara. Några sådana skäl harjag redan antytt,exempelvis all fusionerna kan syfta lill att öka möjligheterna förden svenska företagsamheten att slärka sin ställning på exportmarknaden.

Men på sikt kan en mångfald av fusioner leda till konsekvenser för näringslivets vitalitet, för nyföretagandel och för möjligheterna atl tillgodose vitala konsumentintressen.

Det är bl. a. mot den här bakgrunden som näringsutskoitet avvisar kraven på förstatligande av dataindustrin som framförs i vpk-motionen 1313. Vid den tidigare behandlingen i december förra året liksom nu avstyrker etl enhälligt utskott vpk:s krav på införande av planhushållning pä detta område.

Utskottet erinrar omalt man under de två senasle åren på motsvarande sätt avstyrkt liknande motionsförslag. Tillkomsten av Datasaab innebär dessutom atl staten har fått den insyn som erfordras för alt närmare kunna följa utvecklingen pä dataområdet.

Utskottei påpekar vidare atl regeringen i budgetpropositionen anger att bidragen lill Datasaab skall skapa förutsättningar för etl omfattande utvecklingsarbete inom ett område som är av central betydelse för de svenska företagens konkurrenskraft. Föredragande statsrådet påpekar att det statliga utvecklingsstödet kan förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av information.

1 betänkandet redovisar utskottet dessutom att en forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik på bl. a. arbetsmiljöområdet pågår inom olika myndigheter och organisationer. Utskottet har därför inte funnit anledning att biträda förslaget om alt bygga upp ett särskilt informationssystem, vilket också har begärts i vpk-motionen.

I den socialdemokratiska partimolionen återkommer man nu med förnyade krav på en utökad statlig styrelserepresentation i det nya dalaföretaget. Jag vill därför påminna om att avtalet mellan staten och Saab-Scania bygger på ingående förhandlingar. Enligt vad som inhämtades i anslutning till riksdagens behandling av ärendet förelåg enighet hos alla parter om det avtal som låg till grund för riksdagens beslut. Dä liksom nu finner inte utskottet några skäl för atl frågan om styrelserepresenlalion skall regleras genom generella uttalanden. Lösningarna får sökas med utgångspunkt i förutsättningarna i varje särskilt fall.

Riksdagen har därför godkänt utskoltels bedömning i december all samarbetsvillkoren för statens del var godtagbara. Det har sedan dess inte framkommit något som föranleder etl ändrat ställningslagande på den här punklen.

Yttertigare etl krav har reservanterna återkommit med som aktualiserades i samband med principbeslutet i december. Reservanterna begär att Dalasaabs produktion skall vidgas till att också innefatta processtyrning och robotteknik, och man föreslår att riksdagen skall uttala sig för detta.

Näringsutskottet vidhåller även på denna punkt sin förut uttalade mening

alt databolaget i en uppbyggnadsperiod skall koncentrera sin verksamhet till dataområdet och inte gå in på industrielektronik. Denna begränsning är fortfarande enligt utskoltels mening befogad.

Avsikten med statens åtgärder i sammanhangei är att medverka till uppbyggandet av ett databolag som har större förutsättningar att hävda sig på exportmarknaden. Inget hindrar en samverkan med andra enheter inom Saab-Scania-företagen i näraliggande frågor, när så kan bli aktuellt. Det erfordras inga statliga propåer om detta. Sådan samverkan kan initieras genom förelagens egna initiativ, då så kan bli lämpligt.

Sammanfattningsvis kan konstateras att riksdagens principbeslut i december vilar på en uppgörelse med flera parter. De berörda parterna -inkluderande personalorganisationerna - har förklarat sig nöjda med uppgörelsen. Skall förändringar av den art som motionärerna har begärt komma till stånd förutsätter detta enligt min mening att nya förhandlingar upptas med allt vad detta innebär. Det finns inte några skäl redovisade i motionerna eller i reservationerna som sakligt kan motivera att avtalet med Saab-Scania skall sägas upp.

Jag ber därför med det anförda, och med hänvisning till den redovisning som utskottet i övrigt har gjort i sitt betänkande, att fö yrka bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag kan inte underlåta att säga att jag tycker det är rätt otillfredsställande att arbetarrörelsen inte har ett klart utmejslat, samlat alternativ till den borgeriiga datapolitiken. Jag tror att del hade varit till stor fördel om sä varit fallet. Det hade varit någonling att tänka på för framtiden.

Jag känner mig alltid illa berörd när näringsutskottets talesmän som representerar moderata samlingspartiet gentemot oss i vpk, då vi kräver förstatligande av denna nyckelindustri och kräver att den privata storfinansen skall lyftas bort från inflytandet i den, triumferande åberopar att de har etl enhälligl utskott bakom sig; de har även arbetarrörelsens representanter i utskottet med sig. Jag kan inte hjälpa alt det berör mig illa, och jag hade önskat att det varil annoriunda på den punkten.

Utskottets talesman försökte nu göra en dygd av att han är emot fusioner, som han säger. Han använder det som ett argument mot vpk:s krav på förstatligande av hela dataindustrin. Han måste ju vara medveten om att det är en argumentation som inle håller. Den smakar dubbelmoral, därför att när vi hade den slora bankfusionen för några år sedan och förde diskussion om den, så var moderaterna helhjärtat fören uppslutning kring denna. Tydligen ärdet bara vissa typer av fusioner- inte privata fusioner- som moderaterna är emot. Privat maktkoncentration har man ingenting emot.

Detta var mera i förbigående en anmärkning till själva argumentationen. Men jag noterar - och jag tror att det ärdet som man inom hela arbetarrörelsen i fortsättningen tydligt skall minnas-att enbart vi i vpk har ställ t de enligt vår uppfattning avgörande frågorna närdet gällerdataindustrins politiska roll och

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Datasaab AB

position. Delta är, somjag tidigare nämnde, en maktpolitiskt mera betydelsefull faktor i samhället än kanske någon annan enskild faktor inom näringslivet.

Man måste börja ställa frågorna: Vem skall kontrollera vem? Vilken typ av samhällelig och ekonomisk struktur skall dataindustrin främja? Skall den vara till för att driva på den typ av strukturomvandling som kapitalismen nu håller på med? Skall den vara någonting som ytterligare skall pressa pä människorna, tvinga människorna till anpassning efter den utveckling som det nationella och internationella storkapitalet är intresserat av all driva fram? 1 vems händer skall den vara ell kontrollredskap? Vilken typ av informationsmaterial skall den ta fram? Vems information skall den förbättra? Skall den användas för att ta fram sådan information som kan vara värdefull för alt medborgarna skall kunna öka sina kunskaper, sin insyn i och sin kontroll över etablissemangen och maktgrupperna i samhället? Eller skall den bara vara till för atl maktgrupperna och etablissemangen - de ekonomiska och de byråkratiska - skall få ytterligare redskap i sin hand för att kartlägga och kontrollera de vanliga människorna?

De frågorna måste vi inom arbetarrörelsen på ett bättre sätt än hittills ta ställning till.

SIVERT ANDERSSON (s):

Herr lalman! När Sten Svensson säger atl ingenting har hänt som gör del befogat atl se över om databolaget bör styras av en bolagsstyrelse och vilken produktionsinriktning det bör ha kan man självfallet åberopa det beslut som riksdagen fattade i höstas. Detärbaraettaber, beslutet var inte enhälligl, ulan del fanns en stark opposition mot del, en opposition som välgrundat anförde alt bolagel borde ha en bolagsstyrelse med statlig majoritet.

Vidare är problemen så stora inom detta avsnitt av industrin atl vi har all anledning all försöka skaffa oss kompetens även på de områden där sådan nu saknas i bolaget. Därför är det i hög grad befogat alt bredda bolagets tillverkning.

Jag kan visserligen förstå atl Sten Svensson vill hävda att han inle har ändrat uppfattning sedan förra året, men det innebär då alt han inte har följt med den ulveckling som har skett - en utveckling som allt tydligare pekar på atl man måste kunna svara mot konkurrensen från utländska tillverkare och skydda den egna industrin mot konkurrensen på detta område. Della menar vi atl man gör bäst genom atl hårt engagera sig i verksamheten. Jag hävdar med största bestämdhet att del finns all anledning för riksdagen alt hos regeringen beställa en översyn av Datasaab enligt de krav som vi har fört fram i våra reservalioner.

STEN SVENSSON (m):

Herr talman! Försl vill jag säga till Sivert Andersson all jag representerar utskollet och all utskottet följer ärendet. Utskottet har också i beiänkandei redovisai atl regeringen på många olika sätt följer utvecklingen i de här frågorna. F:ti fiertal utredningar har sålunda tillsatts.

Vidare vill jag göra Sivert Andersson uppmärksam på att beslutet om sammanslagningen togs den 13 december. Innan dess-i oktober 1977-hade riksdagen uttalat sig för en bred kartläggning av datateknikens effekter på arbetsliv och sysselsättning etc. Detta skedde alltså innan beslutet fållades.

Nu har vi i utskottet erfarit alt man inom regeringskansliet överväger att tillsätta utredningen. Vi är alltså klart medvetna om att verksamheten följs, och del blir ytterligare möjligheter att åierkomma i ärendet när utredningsresultatet föreligger. På den punkten harju inte Sivert Andersson reserverat sig i utskottet.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

Överläggningen var härmed slutad. Mom. 1

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sivert Andersson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollels hemställan i belänkandet nr 58 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av Ingvar Svanberg m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sivert Andersson begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 146 Nej - 138

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskolleis hemsiällan, dels reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sivert Andersson begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 58 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av Ingvar Svanberg m. fl.

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Datasaab AB

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sivert Andersson begärde rösiräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 146 Nej - 138

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan,dels moiionen nr 1313 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 58 mom. 4 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1313 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 272 Nej - 12

Mom. 5

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan,dels motionen nr 1313 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Jörn Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i belänkandet nr 58 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1313 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då Jörn Svensson begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 270 Nej - 13

Mom. 6

Ulskotlets hemställan bifölls.

§ 22 Anmäldes och bordlades

Motioner

1977/78:1969 av Rolf Hagel och Alf Lövenboig

1977/78:1970 av Olof Palme m.fl.

1977/78:1971 av Olof Palme m.fl.

1977/78:1972 av Olof Palme m.fl.

1977/78:1973 av Olof Palme m.fl.

1977/78:1974 av Olof Palme m.fl.

1977/78:1975 av Lars Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1977/78:150 med förslag till slutlig reglering

av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m. (komplelleringsproposi-

tion)

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Meddelande om frågor

1977/78:1976 av Gunnar Biörck i Värmdö

med anledning av proposilionen 1977/78:177 om viss ändring i sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska sjukhuset, m. m.

1977/78:1977 av Olof Palme m.fl. 1977/78:1978 av Lars Werner m.fl.

med anledning av proposilionen 1977/78:187 om avskaffande av den allmänna arbetsgivaravgiften

§ 23 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den II maj

1977/78:459 av Georg Åbeig (fp) lill kommunikationsministern om indragningen av bemanningen vid Måseskärs fyr:

I samband med en naturiig reaktion mot sjöfartsverkels beslut atl dra in bemanningen vid Måseskärs fyr gjorde generaldirektören i sjöfartsverket ett uttalande enligt vilket man inom verket överväger att upprätta någon form av observationsstationer för att motverka det negativa resultatet av atl det mänskliga "vakande ögat" nu försvinner vid samtliga fyrplatser på västkusten. Nämnda indragning motiveras ju, nu liksom lidigare, med att ekonomiska vinster skall kunna göras.

Med anledning härav anhåller jag om att lill kommunikationsministern få ställa följande fråga:

Vill kommunikationsministern närmare redogöra för vilka planer som föreligger på all eliminera de negativa effekterna av alt bemanningen pä

Nr 140

Torsdagen den II maj 1978

Meddelande om frågor

Måseskär dras in och vilka ekonomiska besparingar som kan göras om nuvarande bemanning ersätts av observationsstationer saml vilka kontakter sjöfartsverket avser hålla med exempelvis Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna vid eventuella diskussioner i frågan?

1977/78:460 av Helge Hagbeig (s) lill statsrådet Britt Mogård om försöksverksamhet i Örebro län med belygsfri intagning lill gymnasieskolan:

Den 9 februari 1978 avslog regeringen en framställning från intagningsnämnderna och länsskolnämnden i Örebro om belygsfri intagning till gymnasieskolan. 1 ell frågesvar i riksdagen den 14 februari 1978 uppgav statsrådet Mogård atl frågan skulle kunna prövas ånyo av regeringen, om gymnasieutredningen skulle finna försöksverksamheten angelägen. Den 15 mars 1978 hemställde gymnasieutredningen atl regeringen skulle medge försöksverksamheten. Regeringen har dock ännu inle lämnat något besked. Om försöksverksamheten skall kunna påbörjas i höst, är det hög tid att regeringen fattar beslut i frågan. Jag vill därför till statsrådet Mogård rikta följande fråga:

När kommer beslut alt fattas om försöksverksamhet med belygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län?

1977/78:461 av Gunnel Jonäng (c) till statsrådet Britt Mogård om en övre åldersgräns för rätt att utföra skolskjutsar:

Någon övre åldersgräns finns inle när det gäller framförande av motorfordon och följaktligen inle heller när det gäller skolskjutsning. Det är förståeligt att föräldrar känner oro, om personer i mycket hög ålder har hand om skolskjutsningen.

Anser statsrådet Mogård del lämpligt, med hänsyn lill elevernas säkerhet, all personer i mycket hög ålder har hand om skolskjutsningar?

1977/78:462 av Gunnel Jonäng (c) till kommunikationsministern om SJ:s verksamhet i Bollnäs:

Vid SJ i Bollnäs har under årens lopp skett en decimering av verksamheten. Delta gäller framför alll SJ-verksladen. De nu aktuella planerna på godshanteringen kan också innebära inskränkningar.

Stark irritation råder också bland lokpersonalen i Bollnäs över SJ:s irafikavdelnings beslut atl flytta arbetsledningen för hundratalet lokförare i Bollnäs till Söderhamn.

Är kommunikationsministern beredd alt vidta åtgärder för att motverka yttertigare decimering av SJ:s verksamhet i Bollnäs och för atl medverka till alt arbetsledningen stannar kvar i Bollnäs enligt personalens önskemål;"

1977/78:463 av Mals Hellström (s) lill utrikesministern om ell regeringsuttalande med anledning av sydafrikanskt militärt angrepp på Angola:

Sydafrikanska militära styrkor angrep Angola genom bombning och luftlandsättning av fallskärmssoldater under den första veckan i maj och dödade minst 500 namibiska flyklningar i läger i Cunene- och Huilaprovin-serna i Angola.

Med anledning härav ber jag att få ställa följande frågor:

På vilket sätt avser regeringen atl ge till känna sitt fördömande av Sydafrikas aggression mot Angola och massakern av Namibiaflyktingar i Angola i början av maj?

På vilket sätt avser regeringen tillmötesgå del akuta och stora hjälpbehov som Sydafrikas terroraktioner förorsakar såväl SWAPO som flyktingarna och Angola?

Nr 140

Torsdagen den 11 maj 1978

Meddelande om frågor

1977/78:464 av Ella Johnsson (c) lill socialministern om ökad rättssäkerhet för barn i vårdnadsärenden:

Det är allmänt känt alt ett inte obetydligt antal barn varje år utsätts för misshandel eller vanvård. I flera föll ingriper sociala centralnämnden och omhändertar barn för placering i fosterhem efter sedvanlig utredning. En del föräldrar använder sig givetvis av sin rättighet att överklaga nämndens beslut hos länsrätten.

Då inträffar emellanåt den situationen atl länsrätten upphäver nämndens beslut, och detta trots all läkarintyg otvetydigt säger att del är fråga om misshandel. Barnet lämnas då omedelbart tillbaka till föräldrarna.

Det händer även atl kammarrätt och hovrätt fattar beslut som får till följd att barnet ytterligare flyttas mellan föräldrahem och fosterhem. Delta faktum, att domstolar upphäver sociala myndigheters beslut, innebär ökal både fysiskt och psykiskt lidande och skapar otrygghet för barnet. Man kan alltså konstatera att del inle finns någon garanterad rättssäkerhet för barn.

Med anledning av del anförda vill jag lill socialministern ställa följande fråga:

Är socialminislern villig atl vidla de ålgärder som krävs för alt barn i nämnda situation skall kunna garanteras rättssäkerhet?

§ 24 Kammaren åtskildes kl. 17.38.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen