Riksdagens protokoll 1977/78:14 Tisdagen den 25 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1977/78:14

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:14

Tisdagen den 25 oktober

Kl.  15.00

S 1 Justerades protokollen för den 14 och  17 innevarande månad.

§ 2 Uppläsles följande lill kammaren inkomna ansökan;

Till riksdagens kammare

För alt kunna dellaga i Förenta nationernas generalförsamlings trei-lioandra ordinarie möie anhåller undertecknad om ledighel från riks-dagsarbeiei den 10 november-den 15 december 1977. Slockholm den 20 okiober 1977 Eric Enlund

Kammaren biföll denna ansökan.

Talmannen anmälde all Hugo Bergendahl (fp) skulle iniräda som er-säliare för Eric Enlund under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om vidgad rätt till bidrag till förbättring av boendemiljön

§ 3 Om vidgad rätt till bidrag till förbättring av boendemiljön

Statsrådet BIRGIT FRIGGEBO erhöll ordel för alt besvara Inga Lanlz (vpk) den 5 okiober anmälda fråga, 1977/78:44, lill bostadsminislern, och anförde:

Herr lalman! Inga Lanlz har frågal bosladsministern om hon är beredd alt medverka till en sådan ändring i reglerna för bidrag till förbättring av boendemiljön alt dessa kan utgå lill 100 %. Enligt fastställd ärendefördelning är det jag som har atl besvara frågan.

Inga Lantz fråga gäller ett förslag som bosiadsslyrelsen har behandlat i sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79. Det bereds f n. i sedvanlig ordning inom regeringskansliet. Jag är därför inle beredd all nu ta slällning lill del.

Men jag vill upplysa Inga Lanlz om atl del numera är möjligl alt få bostadslån med räntebidrag till den del av de godkända kostnaderna som inte läcks av boendemiljöbidraget Riksdagen beslöt om detla i våras.

INGA LANTZ (vpk):

Herr lalman! Artigheten bjuder mig all lacka för svarel, och därför skall jag göra del.

De kommuner som har bostadsområden som bäst behöver en boendemiljö har inle råd all söka del s. k. miljöförbäUringsbidraget, därför all kommunerna måste beiala hälften av koslnaderna.

109

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om vidgad rätt till bidrag till förbättring av boendemiljön

Bosiadsslyrelsen har föreslagil att bidraget skall utgå med 75 96 av den totala kostnaden, och boendemiljödelegationen vill all koslnaderna i vissa fall skall läckas hell, dvs. all bidragel skall ulgå med 100 96. Del måsle också vara del rikliga, ly då får kommuner som har områden med sociala problem hjälp all förbälira miljön. Nu går bidragel lill "fel" områden. Meningen är ju all bidragel skall gå lill områden där det är svårl alt hyra ul lägenheler och där de sociala problemen är slora. Men de flesia ansökningarna kommer från kommuner ulan sådana problem. Drygt 90 96 av ansökningarna kommer från områden där lägenhelerna redan är ulhyrda. Del senasle budgelårei kom ungefär hälften av ansökningarna från siorsiadsområden. Näslan hälften kom från bosiads-rätlsföreningar, medan kommuner och allmännyliiga förelag svarade för en fjärdedel.  10 96  kom från privala värdar.

Man kan alliså konsialera dels all pengarna går lill fel områden, därför alt falliga kommuner inle har råd all söka bidragel, dels alt själva bidragel är alldeles för lilel.

Vänslerparliel kommunislerna har i en moiion lill årels riksdag begärt all anslaget skall höjas från, som föreslagils, 35 milj. kr. lill 60 milj. kr. Vi tror all del är en berälligad höjning. Del har visal sig all de sökta beloppen sjunker. Tidigare var del genomsnittliga bidraget per lägenhet 330 kr. Nu är man nere i 230 kr. Del säger sig självt all del inte går alt lösa svåra bosladssociala problem med ell så lågt belopp per lägenhet.

Jag har frågal fru Friggebo, om hon är beredd alt tillmötesgå boen-demiljödelegalionens önskemål all bidrag i vissa fall skall ulgå med 100 96, men hon är inle beredd all tillnärmelsevis tillmötesgå della krav. Departementet är inle ens berelt att acceplera bostadsstyrelsens förslag om elt 75-procenligl bidrag.

Vänsterpartiet kommunislerna misslänkie au effekien skulle bli den alt kommuner som mesi har behov av della bidrag inle har råd all söka del, och därför har vi förespråkal en högre bidragsdel. Nu har undersökningar och gjorda erfarenheter visal all vänslerparliel kommunisler-nas förmodan var riklig. Ändå vill fru Friggebo inle ändra på del felakiiga förhållandet Hur skall, menar fru Friggebo, de kommuner som allra mesl behöver delta bidrag få råd atl söka del?

110

Slalsrådel BIRGIT FRIGGEBO:

Herr lalman! Inga Lanlz envisas med all säga atl kommuner och bosladsförelag själva måsle ställa upp med den del av kostnaden som inte läcks av bidrag. Så seni som i våras fållade riksdagen beslul om alt införa en låneform som läcker den andra bilen, och lill sådani lån är också kopplat etl räntebidrag, innebärande atl allmännyttiga bostadsförelag och andra låniagarkalegorier endasi behöver beiala en ränlekoslnad på 3,9 96 det första året

Della syslem är hell nyll, och vi har inle sell effeklerna av del. En av anledningarna lill all regeringen föreslog detla syslem var jusl del

faktum all vissa bosladsförelag i områden, som var oallrakliva, inle hade råd all finansiera den andra hälften av kosinaden. Nu har vi alliså ändral på del förhållandet

När del gäller Inga Lantz fråga om en siörre bidragsandel har jag sagl all della spörsmål f n. är under beredning inom regeringskansliet

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Det är ju riktigt som statsrådel säger, att företagen sedan i våras kan få låna de återstående 50 procenten utöver förbättringsbidraget Men även lån skall betalas lillbaka, och trots all kommunerna nu kan få låna har intresset inie ökal nämnvärt hos dem som har många ouihyrda lägenheler i de aktuella bostadsområdena. Det är ett konstaterande som boendemiljödelegationen gör och det är också från det hållei som kravel på en hundraprocenlig bidragsdel framförs. Även lånekosinader måsie man ju finansiera, och i många förelag och kommuner finns del inie ulrymme för atl höja hyrorna eller skjuta till kommunala skattemedel för detta ändamål. Med tanke på alt kommunerna har skatlesalser på upp lill 30 96 förslår nog också fru Friggebo alt del kan vara ogörligt.

Liksom i så många andra fall gynnar lånemöjligheten främst dem som har råd all förbälira miljön. Jag konstaterar alt inget lyder på att man inom departementel är beredd all ändra på del felakiiga förhållandel all falliga kommuner inle har råd all söka de bidrag som de så väl behöver. Del finns ingen öppning i fru Friggebos lal här i dag, och del beklagar jag mycket.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ändrade förutsättningar för ett svenskt atomvapen

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om ändrade förutsättningar för ett svenskt atomvapen

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK erhöll ordel för att besvara Oswald Söderqvists (vpk) den 13 okiober anmälda fråga, 1977/78:63, till statsministern, och anförde;

Herr talman! Oswald Söderqvist har frågat statsministern om del någonsin av ekonomiska eller andra skäl kan bli akluellt atl anskaffa kärnvapen till del svenska försvarel. Frågan har överlämnais lill mig för alt jag skall besvara den.

Svarel är nej.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr lalman! Jag lackar försvarsminislern för svarel på min fråga. Jag flck också del svar jag hade väntal mig och som - gudskelov - ännu är självklart i den svenska riksdagen. Bakgrunden till min fråga är nalurliglvis den ökade spridning av kärnvapen som vi alla känner lill och som också alla måsle känna oro inför. Den är etl faktum som inle kan viftas bort, och den ingår i del mönsler av ökade rusiningar som fö-

111

Nr 14                 rekommer i alla länder och som vi också väl känner lill. Närmasl in-

Tisdaeen den      spirerades min fråga av en artikel av SIPRI-chefen Frank Barnaby för

25 oktober 1977        " ' sedan i Dagens Nyheier, där han tog upp dessa spörsmål och

_____________    förde fram jusl den här frågeställningen. Jag lycker all den kan vara

Om ändrade        värd ali diskuiera.

förutsättningar för  Frågan om aiomvapen är ju intimt sammanknuten med spridningen

ett svenskt atomva-   av kärnkraftstekniken. Användningen av denna är en pådrivande faktor
pen                   för aiomvapenspridningen. De hänger intimt samman och betingar var-

andra.

Hur slår då problemel för oss här i Sverige? Vi undgår inle de kraftiga koslnadsslegringarna för våra rusiningar och för det försvar som vi upprätthåller. Vårt försvar är dyrt och kommer inle alt bli billigare.

Samtidigt har ulvecklingen på kärnvapenområdel gått snabbi. Taktiska aiomladdningar, avsedda alt användas direkl i strid och mot militära mål, har funnits länge. Det görs nu ett stort nummer av den s. k. neulronbomben. Men del är bara en del av en följdriktig utveckling som har pågått under decennier.

Den utvecklingen har, som vi väl alla också känner lill, hos stormakterna väckl tanken all del kan bli möjligl all utkämpa begränsade kärnvapenkrig, dvs. med enbart taktiska laddningar. Den s. k. terrorbalansen skulle alltså sällas ur spel.

Hur resonerar den svenska militära ledningen i dessa frågor? Vi vel atl det på 1950-lalet fanns en överväldigande opinion för svenska aiomvapen i de kreisarna. Dessa funderingar sloppades av ell siarkl folkligl molslånd. Men hur är del i dag? Finns del inle anledning all förmoda alt det inom den svenska militära ledningen spekuleras i anskaffning av lakiiska atomvapen i det militärpoliiiska och ekonomiska läge som vi nu beflnner oss i?

Molslåndel hos folkel i Sverige är säkert lika slorl som på 1950-lalel, men jag skulle vilja fråga försvarsministern om han tror all ledande militärer i Sverige har släppt tanken på all skaffa aiomvapen, även om regering och riksdag offlcielli har sagl att vi inga sådana vapen skall ha. Jag tror inle del.

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! Jag kan givelvis icke svara för tankarna hos varje militär befattningshavare, men jag kan försäkra att inom den svenska militärledningen finns det i dag ingen som spekulerar i anskaffning av svenska aiomvapen.

Del beslul som formellt fattades i riksdagen 1968, när man definitivt
intog den ställningen alt Sverige icke skulle skaffa kärnvapen, grundade
sig inle bara på någol folkligl tryck, utan del skedde fakiiskl efter nog
granna studier, bl. a. inom försvarsmakien, där man gjorde en bedömning
av riskerna för all vårt land skulle bli utsall för ell kärnvapenkrig och
där man över huvud lägel försökie bedöma hur ell eveniuelli framtida
112                   krig i omvärlden skulle se ul.

Enligt den säkerhetsdoktrin som vi har i Sverige räknar vi med att kärnvapentröskeln är hög. Därför rustar vi oss för all kunna utslå en konventionell krigföring. Det är inte bara ullryck för ell önskelänkande atl vi försöker skapa förhållanden som vi anser rimliga, ulan jag - och jag kan försäkra herr Söderqvisi även den svenska mililäriedningen -har ulifrån sakliga ulgångspunkler kommil lill den uppfallningen.

Jag har tidigare i pressen meddelat all jag icke delar de bedömningar som herr Barnaby har gjort i della fall. Jag anser all del inle finns någonling i den nuvarande ulvecklingen som skulle indikera alt en liten nation som Sverige skulle skaffa kärnvapen. Ingenting är förändrat i den silualionen.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ändrade förutsättningar för ett svenskt atomvapen

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Jag lycker alt försvarsministerns uppfallning om del militära länkandel och de idéer som finns i del militära etablissemanget är en aning naiv. De militära ledarna och de militära staberna försöker alltid skaffa sig de vapen som de bedömer vara mesl effektiva saml billigast och bäst all använda i ett vissl läge. Del är självklart

Del är naturligtvis inle heller någon nyhet eller någonting okänt för försvarsminislern alt jusl ulvecklingen av lakiiska aiomvapen har ställt dessa frågor på sin spets.

Del finns i den västtyska ledningen och bland vissa kretsar av västtyska militärer saml även i andra länder än Västtyskland som tillhör NATO, t ex. inom den belgiska försvarsmakten, en mycket stor oro för att stormakternas strategi bygger på alt man skall använda taktiska aiomvapen för all slippa la lill lerrorvapen. Della ställer del här landels ledning inför nya problem, som kanske inle funnits lidigare. Alll fler små stater - mindre än Sverige - skaffar sig nu aiomvapen.

Man kan alltså inle bara avfärda frågan med all säga all man litar på all mililäriedningen har samma uppfallning som regeringen eller den övervägande delen av svenska folkel har. Risken finns - och jag tror atl skälen för SlPRLs bedömningar är högst relevanta och värda atl man tar hänsyn lill dem och överväger dem ordentligt - eftersom kärnvapenspridningen är ell faktum i dagens värld; del gäller för andra länder och del gäller också för vårt land.

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! Jag vill bara påpeka all den situation som råder i dag inle är ny ulan densamma som vi haft under åtskilliga år och alt man talar om olika nivåer.

Del är alldeles riktigt att det försiggår en sådan här deball i andra länder, framför allt inom NATO-paklen, men jag vill irois deua hävda all del för svenskl vidkommande icke innebär någon förändring i uppfallning. De säkerhelspoliiiska lankegångar som ligger bakom vår principlösning bygger även på förekomslen av minikärnvapen. Del ligger i svenskl intresse all se lill all den nuvarande tröskeln mol kärnvapen

113

8 Riksdagens protokoll 1977/78:11-14

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ändrade förutsättningar för ett svenskt atomvapen

114

icke sänks.

Jag förstår atl herr Söderqvisi, i del här fallel liksom så ofta annars, har ell behov av all vädra sin misstro mol militärer, men jag kan försäkra all de personer som i dag siller i mililäriedningen - som jag känner så väl all jag vet hur de länker och resonerar - länker precis likadant som vilka andra svenskar som helst och all de delar en uppfallning som går Ivärsöver alla partigränser. Del är såviii jag kan se över huvud laget inle aktuellt för Sverige all någonsin gå in för all bli en kärnvapennation.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Del är självfallet lillfredsslällande att försvarsministern deklarerar dessa ståndpunkter så tydligt. Detla är emellertid, som jag sade inledningsvis i mill första anförande, bara precis vad man bör kunna vänta sig - annars skulle ju försvarsministerns ställningstagande ha varil oacceptabelt!

Det är rikligt atl jag misstror det militära systemet och del militära länkandet Della gör jag mol bakgrunden av 24 års aktiv tjänst i den svenska armén. Jag vel hur lankegångarna går där, jag vet vad som sägs vid genomgångar och på föredragningar av olika slag. Del är därför litet väl naivt av försvarsminislern all slå här och tala om all den militära ledningen i alla sammanhang sluter upp bakom de beslut som faltals av regering och riksdag. Så är icke fallel! Eljest skulle inte sådana saker ha yttrats som sagls inom olika militära kretsar under 1950- och 1960-lalen och vid andra tidpunkter. Detla bör man hålla i minnet och inle bara säga att den militära ledningen resonerar likadant som svenska folket i övrigt; det gör den nämligen inle, ulan den resonerar ulifrån sina yrkesmässiga synvinklar. Della må man visserligen icke förlänka den mi-lilära ledningen, eftersom den har en sådan inrikining, men den speciella inslällningen finns alliså där. Den inslällningen bör man vara uppmärksam på och inte bara avfärda påpekanden som görs av exempelvis Barnaby och SIPRI.

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! För alt herr Söderqvists uttalanden icke skall slå o-emolsagda i prolokollel vill jag påminna om all del inle bara var från miliiärt håll som man på 1950- och 1960-lalen förordade svenska kärn vapen på grund av all man då trodde atl man den vägen skulle kunna nå den bästa avskräckningseffeklen. Så småningom kom man dock, som jag anförde lidigare, genom sludier fram lill insikien om all denna iri-ställning icke var hållbar, och man ändrade därför uppfallning. Jag måste i alla fall på de anställdas i försvarel vägnar - oavsett vilka personer herr Söderqvisi avser och vilka erfarenheter han har - reagera mol herr Söderqvisls säll alt smutskasta en viss grupp av människor i vårt samhälle. Jag tycker inle all sådani hör hemma i en deball i den svenska riksdagen. Jag har etl behov av all ullrycka uppfallningen all dessa personer är lika goda demokrater och har samma värderingar som medborgarna i övrigt i vårt land.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Del är alldeles riktigt all del inle bara var inom mililära kreisar som man på 1950-lalel kämpade för alombomben. Där gjorde också herr Krönmarks parti, dåvarande högerpartiet, en myckel slor insais genom all siälla upp på den sidan. Del kommer vi myckel väl ihåg.

Sedan vill jag säga all del för min del inle är fråga om all smulskasta någon yrkesgrupp. 1 så fall skulle jag ju smulskasla mig själv, eftersom jag halva mill liv har tjänsigjorl inom den yrkesgrupp vi lalar om. Jag pekade bara på del faktum som har klariagts i många sociologiska forskningsarbeten och i andra undersökningar, nämligen alt elt militärt etablissemang har yrkesintressen som ofta inte sammanfaller med de intressen man har i samhället i övrigt. Della gäller inte enbart del svenska försvarel, det gäller alla mililära etablissemang och alla mililära syslem. Man bör inle vara så naiv, som försvarsminislern enligl min mening är i della sammanhang, atl man bortser från sådana fakta och talar allmänt och vackert om atl man inte skall smulskasla vissa yrkesgrupper. Man måsle hålla sig lill de fakia och de undersökningsresullal som finns. Lägel är sådani som jag har beskrivii del, och del bör man ha ögonen öppna för och inle enbart ställa upp och försvara de mililära ledarna och de mililära elablissemangen i alla sammanhang.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om bibehållande av en civilförsvarsanläggning i Katrineholm

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 5 Om bibehållande av en civilförsvarsanläggning i Katrineholm

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK erhöll ordel för all besvara Ingrid Ludvigssons (s) den 14 okiober anmälda fråga, 1977/78:74, och anförde;

Herr talmani Ingrid Ludvigsson har frågat mig om man kan påräkna förslag som tryggar fortvaron av en civilförsvarsanläggning i Katrineholm.

Riksdagen beslutade år 1974 all civilförsvarels regionala organisaiion borde byggas upp kring fem anläggningar för ulbildning och övningar. 1 den proposition som beslutet byggde på godtog regeringen etl förslag från civilförsvarsslyrelsen atl för Stockholmsområdet kunde civilförsvarels anläggning i Rosersberg uinylljas, för Malmöområdel anläggningen i Revingeby och för Norrland Sandöskolan i Kramfors. I Mälarregionen kunde på motsvarande sätl Katrineholmsskolan lillsammans med förråd i Malmby t. v. användas. I Göieborgsregionen måsle en ny anläggning byggas. Senare har regeringen beslutat att sistnämnda anläggning skall förläggas till Skövde.

Civilförsvarsstyrelsen har i juni 1976 föreslagil regeringen au bygga en ny permanent skol- och förrådsanläggning i Katrineholms kommun.

I sin programplan för perioden 1978-1983 säger civilförsvarsstyrelsen dock att medelstilldelningen och omfattningen av grundutbildning och

115

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om bibehållande av en civilförsvarsanläggning i Katrineholm

övningar innebär alt endasi fyra skol- och förrådsanläggningar behövs. Civilförsvarsslyrelsen avser alt presentera ytterligare underlag för regeringen i frågan vid årsskiftet 1977-1978. Verksamhelen i Katrineholms kommun kommer emellertid enligl civilförsvarsslyrelsen alt bedrivas med nuvarande organisaiion och på nuvarande platser under hela pro-gramplaneperioden.

Jag är inle beredd alt f n. uttala mig i någon bestämd riktning i den här frågan. Det är rimligl all invänta civilförsvarsslyrelsens underlag.

116

INGRID LUDVIGSSON (s):

Herr talman! Jag tackar försvarsminislern för svaret. Frågans bakgrund är som sagl all civilförsvarsslyrelsen lidigare föreslagil regeringen all i Kairineholm bygga en ny och permanent skol- och förrådsanläggning. Den skulle ersälla den nuvarande, som huvudsakligen inryms i förhyrda lokaler. Regeringen har ännu icke fattat beslut i frågan, och försvarsminislern är inle heller beredd all i dag ullala sig i någon beslämd rikl-ning.

I den programplan som inlämnades lill regeringen år 1976 och således låg lill grund för del senasle försvarsbeslutet förutsattes en vidgad utbildning. Medel beräknades för della liksom för erforderliga invesieringar bl. a. för au i slutet av programplaneperioden påbörja byggandel av en ny anläggning i Katrineholm. En enhällig riksdag slällde sig bakom delta förslag.

Försvarsbeslutet 1977 innebar alltså att statsmakterna i huvudsak accepterade civilförsvarsslyrelsens förslag om utbildningens framtida omfattning och dimensioneringen av de regionala skol- och förrådsanläggningarna. Jag anser all man kan ifrågasätta om del är förenligt med riksdagens beslut att på det sätl som del är länkl skära ned anlalel elevdagar och därmed minska invesieringsbehovet

I den senasle programplanen, inlämnad i sepiember i år och innehållande ell banlat förslag, framhåller civilförsvarsslyrelsen all frågan om de vapenfria ijänsieplikligas ulbildning kan få belydelse för verksamhetens omfallning. Förutsatt all vapenfriutredningens förslag all de civiltjänsiepliktiga skall genomgå en viss lids civilförsvarsutbildning vinner gehör, kommer självfallel behovet av utbildningsanläggningar att öka. Jag utgår ifrån atl frågan om Katrineholmsanläggningen kommer atl prövas i della sammanhang. Därför vill jag fråga försvarsminislern om han har för avsikl all inom den närmasle liden lägga fram en pro-posilion om en ny vapenfrilagsiiftning, och om man i så fall kan räkna med en forlsall verksamhel i Kairineholm. Eli besked på den punkien skulle vara av stort värde.

I Katrineholm har ryktena om atl verksamheten vid civilförsvarels skola skulle upphöra självfallel förorsakai stor oro, inie minst bland personalen. Skolan har verkat under mer än 15 år, och i dag är nära 80-lalet personer anslällda där. Katrineholms kommun och hela regionens näringsliv har på senare tid fått vidkännas så kraftiga åderlåtningar alt varje

ylleriigare negativt besked beträffande sysselsättningen blir yllersl kännbart.

Del slag av tjänster del här är fråga om bidrar också lill atl upprätthålla en välbehövlig differentiering av arbetslivet i bygden.

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK:

Herr talman! Som jag sade lidigare är jag inle nu beredd all ullala mig i beslämd riktning. Jag bör helt enkelt inte göra det, eftersom civilförsvarsstyrelsen pekal på de problem man har och lovat all komma till regeringen med förslag i ärendet vid nästa årsskifte. Del vore fel av mig all här gå in och styra myndighelen. Det är först sedan vi fåll del förslaget som vi i regeringen har atl la ställning.

Fru Ludvigsson har alldeles rätt i att det fallats ett riksdagsbeslut om fem utbildningsanläggningar och alt det beslutet gäller. För ändring av del krävs riksdagens godkännande. Jag kan alltså försäkra fru Ludvigsson au det här icke kommer atl ske någonling ovanför riksdagsledamöternas huvuden.

När det gäller den eventuella civilförsvarsutbildning som de värnpliktiga kommer alt få vill jag bara hänvisa lill etl frågesvar som jag strax skall ge här i kammaren. Jag lycker inle att vi skall ta den favören från herr Andersson i Lycksele atl han får svar på sin fråga direkt, utan au svarel skall ges via fru Ludvigsson - del vore kanske atl gå alltför långt i jämlikhetssträvande syfte.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ökade utbildningsmöjligheter för vapenfria, m. m., såvitt avsåg en ny vapenfrilagstiftning

INGRID LUDVIGSSON (s):

Herr lalman! Jag har full förståelse för del som försvarsminislern senasl sade. Låt mig bara få säga all kan del bli en omprövning av den här utbildningens omfatlning när det så småningom kommer etl beslut om de vapenfrias utbildning, så är del - med lanke på den erfarenhei som finns i Kairineholm av jusl sådan verksamhel, med lanke på de samstämmiga uppgifterna om atl denna utbildning där har fungerat bra och med hänsyn till sysselsättningsläget i orten - bra om den planerade permanenta anläggningen i Katrineholm kan bli verklighet. Närden frågan behandlas i riksdagen blir det nalurliglvis anledning att återkomma.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om ökade utbildningsmöjligheter för vapenfria, m. m., såvitt avsåg en ny vapenfrilagstiftning

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK erhöll ordet för all besvara Georg Anderssons (s) den 4 okiober anmälda inlerpellation, 1977/78:17, och anförde:

Herr talman! Georg Andersson har frågat mig dels om regeringen avser au vidta några åtgärder för all öka ulbildningsmöjlighelerna för vapenfria.

117

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ökade utbildningsmöjligheter för vapenfria, m. m., såvitt avsåg en ny vapenfrilagstiftning

118

dels när en ny vapenfrilagsiiftning kan genomföras.

Enligl fasislälld ärendefördelning mellan deparlemenlen ankommer del på arbelsmarknadsminislern all besvara den förslå frågan.

Vad gäller den andra frågan avser regeringen all under höslen förelägga riksdagen förslag om ändringar i vapenfrilagen. Tidpunklen för ikraft-irädandel beror på riksdagens behandling av ärendet. Jag räknar emellertid med atl de nya principerna skall kunna lillämpas fr. o. m. den 1 mars 1978.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Försl ett tack för svarel. Tyvärr har jag bara fåll elt halvt svar och knappt det.

Första delen av min fråga gäller om regeringen avser all vidta några ålgärder för alt nedbringa kön av vapenfria som väntar på all få fullgöra sin vapenfria ijänsl. Den frågan besvaras inle. Den har överlämnats lill arbetsmarknadsministern. Till min stora besvikelse har han för några dagar sedan låtit meddela alt han inie kan svara inom den normala liden för besvarande av interpellalioner. Varför arbelsmarkn'adsministern inte kan svara inom rimlig lid har tyvärr inle angelts. Jag beklagar djupl alt dyrbar lid på detta sätt förspills.

Jag ullryckte i våras slrax innan riksmötel slulade min prolesl mot regeringens inskränkningar i ijänsigöringsmöjligheler för de vapenfria. I den s. k. besparingsproposilionen gjordes nämligen en minskning av Ijänslgöringsulrymmel motsvarande ca 75 000 utbildningsdagar. Del betyder ca 750 man. Kön uppgår nu till omkring 2 500 vapenfria.

Den långa kön av vapenfria som väntar på alt få fullgöra den tjänst de beviljats kommer således att öka på grund av alt inga särskilda åtgärder planeras eller genomförs. Detla är så myckel mera olyckligl som ju den värnade proposilionen om en ny vapenfrilag av alla har föruisalls komma all leda lill ökal anlal vapenfria. Vapenfriuiredningen har också slrävai efter att finna utvidgade och nya ijänslgöringsområden för de vapenfria. På grund av den ryckighei som präglal regeringens poliiik på della område föreligger nu en allvarlig risk för all myndigheter och organisationer inle vill eller kan åla sig uppgiften alt utbilda vapenfria.

De negativa konsekvenserna av regeringens politik är således minst tvåfaldiga.

För del första förlängs kön av vapenfria som väntar på all få fullgöra sin utbildning. Del medför svåra personliga problem, särskill accentuerade på en arbetsmarknad som kännetecknas av hög ungdomsarbetslöshet Jag är angelägen om alt få säga della, även om del inle ingår i en debatt med försvarsministern. Men del ingår i en debatl med regeringen, och jag hoppas alt vederbörande departementschef på arbetsmarknadsdepartementet lyssnar, även om han inte nu befinner sig i kammaren och debatterar. Jag hoppas all mina synpunkler når kanslihuset

Den andra negaiiva konsekvensen av regeringens politik är all anlalel myndigheler och organisalioner som vill och kan åla sig uppgiften all

ulbilda vapenfria kan komma atl minska. Del är myckel olyckligl slrax före genomförandel av en förhoppningsvis generösare vapenfrilagsiiftning.

Mot denna bakgrund vill jag ställa ett par följdfrågor till försvarsminislern.

För del förslå: Kommer den nya vapenfrilagsliftningen, enligl försvarsministerns mening, att leda lill all flera än f n. kommer all beviljas vapenfri tjänstgöring i stället för värnplikt? Blir del med andra ord en generösare vapenfrilagsiiftning?

För del andra: Vilka ålgärder förbereder regeringen för all möjliggöra genomförandel av en sådan generösare vapenfrilagsiiftning som, någol lillspetsal sagl, innebär ell erbjudande av vapenfri Ijänsl i siällei för fäng-elseslraff

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ökade utbildningsmöjligheter för vapenfria, m. m., såvitt avsåg en ny vapenfrilagstiftning

Försvarsminislern  ERIC KRÖNMARK;

Herr talman! Jag konstaterar i likhet med herr Andersson själv au herr Andersson i början av sill inlägg uppehöll sig myckel vid en deball inie med mig ulan med arbelsmarknadsminislern. Av formella skäl har jag ingen möjlighel alt svara för en annan departementschefs ansvarsområde. Jag får därför inskränka mig till den del av interpellalionen som avsåg försvarsdepartementet

Jag kan bara säga all det förslag som regeringen skall förelägga riksdagen kommer atl innebära siörre generositet när del gäller möjligheterna all få vapenfri ijänsl. Vi kommer också - för all svara på den andra frågan, om vilka ålgärder vi skall vidta - atl gå ul med anvisningar lill ställiga myndigheler och med andra besiämmelser, som gör au icke-siailiga myndigheler också skall få ökade möjligheter all ta hand om civiltjänslpliktiga och deras ulbildning.

GEORG ANDERSSON (s):

Herr lalman! Jag ber all få lacka för del senasle svarel, som jag uppfailar som positivt Det är alltså ell ja lill all del blir en generösare vapenfrilagsiiftning. Sedan är del lilel oklarare vad de förberedelser som görs för all möjliggöra tillämpningen av en sådan lag egentligen innebär.

Det är naturiigtvis myckel olyckligl all nu genom all strypa medelstilldelningen lill de utbildningar som redan är i gång öka köbildningen slrax innan man skall genomföra en lagstiftning, som medför att fler kommer alt ställa sig i kö.

Jag noterar atl de här förberedelserna för ett genomförande synes mig vara lilel valhänla och lilel ivehågsna, men jag vill ullrycka förhoppningen alt man nu verkligen tar allvarligt på detla. Om man inle klarar ijänslgöringsallernalivet och erbjuder vidgade ijänslgöringsområden kommer nämligen den nya vapenfrilagsliftningen - hur den än utformas när det gäller principer - all bli ell ofullgånget foster. Jag vill verkligen lägga försvarsminislern della varmt om hjärtat: Se lill all inteniionerna också kan förverkligas i prakliken!

119

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA -projektet

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! Herr Andersson behöver inle lägga mig della varml om hjärtat Jag har haft del på hjärial ganska lång lid. Lagsiiftningen skall inle vara fiktiv. Är det så all regeringen lägger fram ell förslag lill en generösare vapenfrilagsiiftning - som jag räknar med all riksdagen kommer all siälla sig bakom - har vi också skyldighei all se lill att möjligheterna för dessa personer att få ulbildning vidgas. Det kommer 'att framläggas förslag om just vidgade möjligheler till ulbildning.

Jag kan i övrigt redan nu försäkra all regeringen i budgetpropositionen inom olika departements områden avser all beakta de ökade krav som kommer atl ställas på försl och främst andra statliga myndigheler. Men det finns även icke-stalliga myndigheter som måsle engageras i del här utbildningsarbetet Även del kommer all beaklas.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 7 Om slopande av B3LA-projektet

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK erhöll ordel för atl besvara Oswald Söderqvisls (vpk) den 13 okiober anmälda inierpellalion, 1977/78:35, lill statsministern, och anförde:

Herr talman! Oswald Söderqvisi har frågal statsministern om han anser det vara rimligl atl belasta de svenska löntagarna med ökade militärutgifter samt om han vill medverka lill all B3LA-projektel stoppas. Interpellalionen har överlämnats till mig för alt jag skall besvara den.

Som Oswald Söderqvisi säger i sin inierpellalion logs inle slällning till frågan om anskaffning av ailackflygplanel B3LA i samband med 1977 års försvarsbeslut. Den skulle utredas yllerligare och förslag senare föreläggas riksdagen. Den beredning inom regeringskansliet som har haft till uppgift alt studera olika synpunkter på anskaffningsfrågan har nyligen lämnal sin rapport Frågan övervägs nu av regeringen och det är för tidigt att ullala sig om vilket beslut som kommer alt fallas. Regeringens ställningslagande kommer sedermera alt föreläggas riksdagen.

120

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag lackar försvarsminislern för svarel, även om del inle var särskill uttömmande.

Svarel måsle nog tyvärr hänföras till kategorin Goddag - Yxskaft; det var inte elt svar på det jag frågal om. Jag har inle begärt atl statsministern, eller nu försvarsministern, skall ullala sig om vilka beslul som kommer atl fattas av regeringen och framläggas för riksdagen i den här frågan. Det vore meningslöst, eftersom vi, som försvarsminislern säger, under alla omständigheter kommer alt få höra del senare.

Men ändå kan man ju som slalsråd av vilket slag som helst ha en uppfattning i frågan. Del har försvarsminislern haft tidigare när frågan

varit aktuell, t ex. i våras i en TT-intervju, då försvarsminislern sade
au vi här i landet måste upprusta fr. o. m. 1982 och all däri måsie in
begripas en utveckling av flygplan inom landel "     även om vi till

en fjärdedel måsie importera delar   ". Det lyckle försvarsminislern

då. Och vad tycker han i dag? Del kunde vara inlressanl för svenska folkel alt få veta, när regeringen nu uppmanar löntagarna all vara åler-hållsamma och dra ål svångremmen.

Koslnaderna för ulveckling av B3LA angavs i ÖB:s ulredning inför försvarsbeslulel lill 300 milj. kr. per år uiöver de ramar som den borgerliga majoritelen röstat igenom här i våras. Det innebar således en merkostnad under femårsperioden på 1,5 miljarder.

I den rapport som nu i höst har lagts fram av den av försvarsminislern nämnda beredningen beräknas B3LA-projeklet kräva etl lillskoil av 350 milj. kr. per år, alltså 1,75 miljarder under femårsperioden. Vilken kosinad kommer alt redovisas nästa gång då riksdagen måsle ta slällning lill den här frågan?

Del är således högsl moliverai all siälla frågan både lill sialsminisiern, som lydligen inle vill svara, och till försvarsminislern, som lidigare har gjort franka uttalanden: Är det rimligl att belasta statsbudgeten och därmed de svenska skattebetalarna med ökade miliiärkoslnader av den här storleken, och det för etl vapensystem som vi vet inte ökar vår säkerhet i nämnvärd grad och som dessutom bygger på import av vitala delar - import från NATO och USA? Är det rimligt? Det vore inlressanl alt få svar på den frågan i stället för atl få hänvisningar lill regeringsbeslut som ännu inte har fattals.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA -projektet

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! Herr Söderqvist ville i sin inlerpellation höra statsministerns personliga uppfattning - och nu min - i frågan, om det är rimligl au belasla lönlagarna med vissa mililäruigifler.

Någon gräns för den belastningen tror jag icke vi skall fastställa vare sig här i riksdagen eller genom andra poliliska beslut. Vad som är väsenlligl, i varje fall för mig och jag vågar säga huvudparten av svenska folket, är att vi har etl försvar och en säkerheispolilik som gör del möjligl för Sverige att fortleva som en fri nation och för oss själva att bestämma hur vi vill ha vårt samhälle ordnat. Vilka koslnaderna för del kommer au bli i framtiden vet varken herr Söderqvisi eller jag. Del beror nämligen på vår omgivning, som vi har myckel små möjligheler all påverka.

Alt försöka ange hur mycket löntagare och andra medborgare här i landel skall offra på försvarel är ganska meningslöst Ulvecklingen kan bli sådan alt vi måsle offra mera. Jag och många med mig hoppas givelvis på effektivitet i nedrustningarna i hela världen, så all alla nalioners uppoffringar för alt säkerställa sin nationella frihet och sill oberoende blir mindre. Del väseniliga för mig är, som sagl, au garaniera foribesiåndei av del samhälle vi har här i landel - och där har vi sedan au falla eit antal delbeslui.

121

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA-projektet

Herr Söderqvisi frågar om B3LA-projeklel, Jag kan inle svara på annal säll än jag gjort, eftersom del inle är mer än drygl en vecka sedan beredningen avlämnade sin rapport Jag kan försäkra all del så småningom kommer all ges möjligheler all debaliera frågan i riksdagen.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Då skulle man alliså ulgå från all mililärkoslnadernas siorlek kan växa exempelvis lill del dubbla - del är ju fullt tänkbart med del resonemang som försvarsminislern för. Samiidigl vidhålls all våra försvarskoslnader måsle vara inrikiade på en salsning på elt sådani projekl som B3LA. Det är där frågan ligger; Är det rimligt atl salsa så myckel av nationens resurser på etl försvar som är uppbyggt på della säll, på syslem av lypen Viggen och på ell nytt sådant system av typen B3LA''

Vi vel alt det även bland ledande militärer finns olika uppfallningar om värdel av en sådan här inrikining av försvarskosinaderna. Det finns ingen enhetlig bedömning atl vi måste ha etl flygvapen av denna typ. Det är därför man kan ställa frågan om det är rimligt eller inle, och den frågan bör väl försvarsminislern kunna svara på. Under sommaren och höslen har det i DN förts en debatl om B3LA, och i den debatten har försvarsministern deltagit Del har mycket tydligt framhållits från ganska auktoritativt håll atl flygvapnets värde som avskräckande medel i totalförsvaret inte är odiskutabelt Under deballen har också framhållits industriintressena. Vi vel alla alt del här projektet drivs fram av starka ekonomiska iniressen som vill all vi fortsätter bygga flygplan på det sätl som vi hittills har gjort

Della är en fråga av slorl iniresse för svenska folkel, och jag tror inle all medborgarna är villiga atl satsa hur myckel pengar som helst utan alt det ifrågasätts om satsningen är rimlig eller inte. Del finns alliså anledning all begära besked. Försvarsminislern säger all den deballen kommer, men för den skull kan man väl ha en åsiki i dag liksom försvarsminislern hade i våras, då försvarsminislern mycket varmt talade för etl sådani här projekl utan all del fanns några beslul fållade i vare sig regering eller riksdag.

122

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! Del är hell naiurligl all olika uppfattningar finns om vilka komponenter man skall ha i del svenska försvaret. Del kan förekomma olika uppfattningar bland både politiker och militärer.

Jag vill bara ulan att gå in på den egentliga debatlen - nu är inte räiia tidpunklen för den, eftersom materialet inte hunnit beredas poliiiski - göra följande deklaration. Har vi vall alt föra en alliansfri utrikespolitik och all ha denna som en av hörnsienarna i hela vår säkerheispolilik, följer därav all vi måsle göra oss försvarspoliliskl så oberoende som möjligl. Vi kan aldrig vara hell oberoende, vi kan inle få fram all leknisk kompelens inom landel. Men del är, som jag lidigare har sagt, av iniresse

från försvarspolitisk synpunkt all ullandsberoendet är så lilel som möjligl. Därför ser jag del som önskvärt all vi kan få fram inhemska vapensyslem även om del i dem ingår utländska komponenter.

Jag är beredd att säga redan i dag, alt skulle vi av ekonomiska skäl tvingas all skaffa utländska vapensyslem ser jag detla som kanske inie förödande men som något beklagligt, därför all det innebär vissa nyanseringar i vår säkerhetspolitiska situation. För mig är det ell rättesnöre all skapa ell sådani försvarspoliliskl underlag all vi under överskådlig tid skall kunna föra en alliansfri utrikes- och säkerhetspolitik.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Del är all righl all försvarsministern deklarerar all han är vän av inhemska syslem. Ett faktum är dock, som vi alla vet, atl vi är beroende av import specielll för flygplansiillverkningen. Försvarsminislern sade själv all flygplansiillverkningen till 25 96 är beroende av import. Det finns andra uppgifter som lyder på all siffran är myckel högre.

Men vad jag ursprungligen frågade var om försvarskoslnadernas höjd är rimlig i del läge vi nu har, då vi verkligen är ansträngda ekonomiskt Regeringen har sagt lill svenska folkel all del är dags au spara och all vi nu alla måsle försaka. Del finns ingel ulrymme för yllerligare ulgifter. I del läget vore det verkligen av iniresse atl få höra om representanter för regeringen - i del här fallet försvarsministern eller kanske t. o. m. statsministern - anser atl del är rimligt att öka försvarskostnaderna under den närmaste femårsperioden med kanske etl par miljarder kronor, när det samtidigt på alla andra områden lalas om sparsamhet Del här går liksom inle ihop, och därför bör man kunna kräva elt besked.

Försvarsminislern ERIC KRÖNMARK:

Herr lalman! För att få lilel balans i diskussionen vill jag säga alt svenska folket för femlon år sedan satsade ungefär 5,5 % av bruttonationalprodukten på försvarsutgifter. I år, 1977, är andelen nere i 3,6 %. Jag vågar säga att vi i dag har en högre internationell rusiningsnivå än för femlon år sedan, men trots del betalar vi alltså i dag en betydligt lägre försäkringsavgift här i Sverige än vi gjorde då.

Del finns inget fog för all säga all försvarel i dag lar en orimligt slor andel av den gemensamma kakan. Det finns ingen sektor där kostnadstrycket varit så kraftigt som jusl inom försvaret. Jag vill passa på all säga inför kammaren - jag har tidigare gjort del i andra fora - all man även inom andra sektorer borde ha samma kostnadspress som inom försvarel för au minska iryckel på lönlagarna och f ö. på alla i vårt samhälle - del finns många som inle är löniagare men som inle har del ell dugg bätlre än de som klassas som jusl löniagare.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag tror inte alt svenska folket är enigt med försvarsministern om atl militärutgifterna på något sätl skulle vara för låga. Del

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA -projektet

123

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA -projektet

är sant som försvarsminislern säger all försvarskoslnadernas andel av budgeten har minskat Det är en gynnsam ulveckling, och man kan nog också säga all den var nödvändig. Hade man inle salt stopp för de automatiska prisstegringarna under 1950-lalet och under början av 1960-ialei, skulle vi i dag haft en försvårsbudget som vi inle hade orkat med. Det är alltså krasst ekonomiska skäl som gjort all man varil tvungen att pressa ned försvarskosinaderna i förhållande lill andra koslnader.

Men irols delta har vi i del här landet i dag en försvarskostnad per person som ger oss en Qärde- eller femieplais i världen. Det har vi lalat om många gånger tidigare. Det finns alltså verkligen skäl att ifrågasätta om detta är nödvändigt, om del ökar vår säkerhet och förbättrar vår position. Den debatten kommer vi säkerligen att få föra ytterligare många gånger. Denna envisa övertro på all ell starkt försvar - många flygplan, brigader med stridsvagnar och annan militär utrustning - skulle stärka vår slällning som fri nation i det läge vi nu har i Europa måsle verkligen ifrågasättas. Vi kan inle försvara oss mot en stormakt genom all skaffa dessa vapensyslem. Vi måsle länka om och trappa ned militärutgifterna. Vi måste framför alll se lill alt det svenska försvaret fåren annan struktur.

Det är därför frågan om flygvapnet är så intressant Flygvapnet bygger på etl tänkesätt som inte längre är relevant Jag skulle kunna citera ur de här debattinläggen i DN i våras och i somras, där man verkligen pekade på den roll som flygel har i dagens länkia krig. Med den utveckling vi fåll när det gäller luftvärnskomponenterna spelar allackflygel inle längre på någol säll samma dominerande roll som del gjort under lidigare decennier. Man måsle acceplera alt vi haft en ulveckling, och del är därför man kan ifrågasätta koslnaderna för ell vapensystem som B3LA.

Det vill alltså inle försvarsminislern gå med på, utan han vidhåller envist all vi måsle ha ell sådant syslem för att garaniera vår alliansfrihel och vår neuiraliiet Men man måsle ju la hänsyn lill de fakia som kommer fram om sirider som har förts på andra håll i väriden under del senaste decenniet

124

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK:

Herr talman! Del här tenderar atl bli en allmän försvarsdebatl, och del är kanske inle meningen med en inierpellalion.

Jag vill emellertid ta fasia på vad herr Söderqvisi sade om att vi skall la hänsyn lill fakia i vår omvärid. Då finner vi all man i alla våra grann-slaler fakiiskl fortfarande satsar fullt ut på flygsidan liksom på andra vapensyslem.

Herr Söderqvist tar varje tillfälle i akt all misstänkliggöra effekien av att vi här i landet håller oss med ett, som vi lycker, relativt starkl försvar. Del skulle inie vara lillräckligl, menar han, ulan här skulle behövas andra medel. Men de stater som har prövat andra metoder för sin nationella säkerhet ger oss tyvärr exempel på att man har misslyckats.

För mig är det nationella oberoendet - alltså våra möjligheter alt här i Sveriges riksdag hell suveränt bestämma över våra förhållanden - så

värdefullt alt jag aldrig kommer all medverka lill all rekommendera någon risktagning utifrån andra försvarspolitiska principer. Ännu finns det tyvärr inga som helst indikationer på atl vi har fåll framgång på avruslningsområdel. Om herr Söderqvist i sitt internationella arbete kan påverka andra nationer - här har vi alla en uppgift - alt minska rustningsnivåerna och därmed minimera riskerna, är jag mycket lacksam för del, men innan vi nått därhän måste vi föra svensk säkerhetspolitik efter två linjer. Dels måsie vi i nedrustningsförhandlingar osv. arbeta för all sänka den mililära rusiningsnivån i hela världen, inle minsi i vår närmasle omgivning, dels måsle vi, i avvakian på all vi skall nå några pålagliga resultat, för atl inle riskera vår oavhängighet även salsa på vad vi menar vara elt starkt försvar.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om slopande av B3LA -projektet

OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Försvarsministern kopplar ihop vad han kallar del slarka försvarel med vår alliansfrihel och vår neuiraliiet Jag är självfallel överens med försvarsminislern om alliansfrihel och neuiraliiet men all påslå all del för de sakernas skull är nödvändigl alt vi har etl försvar - i det här fallel, om vi skall hålla oss till den begränsade frågan, ett flygvapen - av den omfallning och den struklur vi har i dag, är all driva deballen på elt sätl som inie hänger ihop. Del ligger ingen garanii i all vi skaffar 500 eller 600 flygplan, eller vad vi orkar ha i luften f n. - del är ungegär vad vi har i dag, som alla vel. Hur mycken avskräckande effekl finns del i detla, hur mycket får vi ul av de enorma summor som detla flygvapen koslar oss?

Om vi vill försvara vår neutralitet, om vi vill ha råg i ryggen för atl hävda vår alliansfrihet, kan vi alltså överväga all använda pengarna bätlre. Del finns nämligen defensiva vapen, och de har under det senasle de-cenniel uivecklals snabbare än de offensiva vapnen. Eli tydligl exempel på della är jusl all flygplanen spelar en mindre roll.

I vår omvärld skaffas del flygplan, säger försvarsminislern. Ja, del är siormakierna som försvarsminislern syftar på, men de har råd all skaffa sig alltsammans. De har råd all hålla stora, starka flygvapen och samtidigt skaffa defensiva vapen i form av luftvärnsrobolar osv. Vi måsle välja, och del är där mitl resonemang kommer in: Är del rimligl all salsa dessa miljarder på ell flygvapen, när andra alternativ skulle kunna vara lika avskräckande och lika bra för vår alliansfrihet och vår neutralitet?

Försvarsministern ERIC KRÖNMARK:

Herr talman! Nu märker jag att herr Söderqvisi svävar ul långt över vad han har avsett med interpellalionen, och en sådan debatt är det i och för sig felaktigt att föra här. Jag kan bara notera all herr Söderqvisi och jag ~ även om vi inle är moipoler i alla avseenden - lydligen har principielll olika uppfallningar när det gäller viklen av all lill varje pris slå vakl om den svenska oavhängigheien. Del är bara all konsialera

125

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att tillförsäkra Vietnam återuppbyggnadsbidrag enligt Parisavtalet

detta, och efter det, herr lalman, skall jag icke yllerligare förlänga denna debatl.

OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr lalman! Jag måste säga alt del är grovt demagogiskt och osant atl påstå atl jag på någol säll skulle vara emol den svenska oavhängigheien. Måsle man lillgripa sådana argumenl i deballen är man ganska dåligl ruslad.

Jag är självklart för oavhängigheien. Men jag är oense med försvarsminislern, och försvarsminislern har inie kunnal vederlägga synpunkterna på hur det hela skall ske. Jag anser all vi salsar våra resurser fel, på fel sysiem, och all det koslar del svenska folket för mycket.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 8 Om åtgärder för att tillförsäkra Vietnam återuppbyggnadsbidrag enligt Parisavtalet

126

Ulrikesminislern KARIN SÖDER erhöll ordel för alt besvara Cari-Henrik Hermanssons (vpk) den 4 okiober anmälda fråga, 1977/78:9, och anförde:

Herr lalman! Carl-Henrik Hermansson har lill mig slälli följande fråga: "Vilka inilialiv avser regeringen alt la, i Förenta nationerna och på annal säll, för all ulöva press på Förenia slalerna all uppfylla sina ålaganden enligt Parisavialels artikel 21 all 'bidra lill atl läka krigels sår och lill återuppbyggnaden  i  DRV och  hela Indokina'?"

Som jag sade till svar på en motsvarande inlerpellation av Eivor Marklund den 17 februari är regeringens slåndpunkl all det internationella samfundet har en skyldighet all bidra till Vietnams återuppbyggnad och all en särskild förplikielse åvilar dem som främsl bidrog lill förödelsen i Vielnam. Vi anser vidare all frågan om hur USA skall fullgöra sin förpliktelse all lämna bistånd lill Vielnam måsle avgöras i kontakter mellan de två direkt berörda parterna.

Vietnam har vid höstens generalförsamling intagit sin rättmätiga plats i Förenta nationerna. På vietnamesiskt inilialiv har generalförsamlingens andra utskott för några veckor sedan antagit en resolution om återupp-byggnadsbislånd till Vielnam. Sverige inträdde på ell tidigt stadium som medförslagsställare och kunde därigenom medverka lill all resolutionen fick en bred anslutning. Resolutionen rekommenderar bl. a. atl Vielnam inkluderas i listan på mest behövande stater samt vädjar till alla medlemsstater och internationella organisationer atl öka sina bidrag för all hjälpa del vietnamesiska folket med återuppbyggnaden av sitt land.

I samband med uiskollsbehandlingen ultryckies från amerikansk sida en önskan atl inleda en ny epok av fred, samarbele och vänskap med Vielnam. Del är den svenska regeringens förhoppning all de fortsalla

kontakterna mellan Vielnam och USA skall lägga en fast grund för ell amerikanskt dellagande i återuppbyggnadsarbetet i Vielnam.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk);

Herr talman! Jag lackar utrikesministern försvaret. Jag kan inle förneka all jag hade önskat all del skulle vara mer aktivt, mer positivt.

Den omedelbara bakgrunden lill min fråga är det svåra försörjningsläge som i dag råder i Vietnam. Det har i sin lur direkl samband med verkningarna av Förenta staternas anfallskrig. Under detla dödades en miljon vietnameser. Fem miljoner vietnameser sårades. Över en miljon utsattes för gifter. I den norra delen av landel utraderades 12 städer och 300 byar. 22 städer och 4 000 byar - 73 96 av alla - blev svårt bombade. 350 sjukhus bombades. 10 blev helt förstörda. 1 500 sjukstugor och 3 000 skolor bombades. Vägar, järnvägar, broar, hamnar, kraftverk, industrier och bevattningsanläggningar bombades. I den södra delen av landet utplånades 5 000 byar - 30 96 av alla. 1,3 miljoner ha åker - 43 % av arealen

- och 2,5 miljoner ha skog - 44 96 - förstördes. Till förstörelsen av åker
jord kommer rubbningarna i den ekologiska balansen genom avlövningen
med kemiska medel och andra former av miljökrig.

Efter kriget fanns i söder fyra miljoner flyktingar, 870 000 föräldralösa barn, tre miljoner arbelslösa, 300 000 prostituerade, en halv miljon narkomaner, en miljon smiifade av veneriska sjukdomar och två miljoner tbc-smiiiade.

Herr lalman! Här slår jag och läser upp siffror, men alla begriper atl det vietnamesiska folkels lidande under USA:s utrotningskrig är omätligt

- liksom USA:s skuld är omätlig. Del flnns dock en uttrycklig förpliktelse
enligl Parisavialels artikel 21 "att USA skall bidra till alt läka krigels
sår och lill återuppbyggnaden i DRV och hela Indokina". Del finns också
ell uttryckligt löfte av den amerikanske presidenten all ställa 3,25 mil
jarder dollar plus 1,5 miljarder för livsmedel till Vietnams förfogande
"ulan några poliliska villkor". När skall USA börja betala?

Den svenska regeringen bör enligl vår mening la ell direkl inilialiv i Förenta nationerna för alt ulöva press på USA all uppfylla sina förpliktelser enligl Parisavialet Tyvärr nämnde ulrikésminisler Söder inle med éll enda ord Vielnam i sitt tal i generalförsamlingen nyligen, om jag är rätt underrättad. Det är inte för setit för regeringen all reparera den urakilåienhelen. Avser ulrikesminislern au göra del i någon form?

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att tillförsäkra Vietnam återuppbyggnadsbidrag enligt Parisavtalet

Ulrikesminislern KARIN SÖDER:

Herr talman! Försl vill jag säga all jag faktiskt nämnde Vielnam i mitl lal i Förenta nationerna. Jag hälsade med glädje Vietnam välkommet i Förenta nationerna, alt del änlligen hade fått inta sin rällmäliga plals där.

Däruiöver vill jag inslämma i vad herr Hermansson sade beiräffande hjälpbehovet Del är ju heller ingen överraskning för någon här i kammaren all Sveriges inslällning lill Vielnam är all vi måste stödja och

127

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att förhindra avvisning från Polen av vissa svenska medborgare

hjälpa Vietnam på alll säll efter de oerhörda lidanden som del viei-namesiska folket har utstått Vi har också den uppfallningen all USA har en förplikielse all della myckel aktivt i återuppbyggnadsarbetet i Vielnam. Del finns tyvärr etl molslånd all övervinna för den amerikanska administrationen, och del är kongressen. Jag hoppas verkligen all man skall ha kurage nog all övervinna della och gå in aklivi med insaiser i Vielnam.

Den svenska regeringen har för avsikl all när USA:s FN-ambassadör kommer lill Slockholm la upp de här frågorna. Jag kanske hade kunnal meddela redan i dag alt vi gjort del, om besökel hade iniräffal vid den tidpunkt som var avsedd.

Del är alltså ingen tvekan om Sveriges inslällning lill USA:s förpliktelser i del här avseendet, och vi kommer all fortsätta all hävda denna.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk);

Herr lalman! Jag vill bara ullrycka min lillfredsslällelse över ulrikes-minislerns senasle inlägg, som ju var beiydligl mer posilivl och aklivi än del förslå, mera formella svaret. Men del är sed, när utrikesministrar lalar, all i del förslå anförandet får man inle vela någonting, men i det andra kan del möjligen komma fram någol,

USA var ju ivungel all sluta kriget mot Vielnam därför all man hade förlorat det. Men skulden för morden och förstörelsen finns kvar, USA forlsälier i själva verkei i dag krigel med svallen som vapen mol Vieinams folk. Della måsle belönas, och jag finner inle all ulrikesminislern på någol säll molsade all alla anständiga människor måsle kräva alt USA betalar sin skuld.

Ulrikesminislern KARIN SÖDER:

Herr lalman! Jag vill också påpeka alt när det gäller vårt bislånd, och inle minsi del som herr Hermansson nyss sade om livsmedelssilualionen i Vielnam, kommer bisiåndsminislern senare all svara på en fråga. Del finns alliså ulrymme för yllerligare diskussion på den punkien.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om åtgärder för att förhindra avvisning från Polen av vissa svenska medborgare

128

Utrikesministern KARIN SÖDER erhöll ordel för all besvara Daniel Tarschys (fp) den 7 okiober anmälda fråga, 1977/78:50, och anförde:

Herr lalman! Daniel Tarschys har slälli följande ivå frågor lill mig om ålgärder för all förhindra avvisning från Polen av vissa svenska medborgare. Jag ciierar:

"I. Har Polen upphört med sin slölande praxis all vid gränsen avvisa svenskar som lidigare varil polska medborgare?

2. Om så inte är fallet, vilka yllerligare ålgärder avser regeringen alt vidlaga?"

När jag den 18 maj 1977 här i riksdagen besvarade en fråga i samma ämne, sade jag bl. a. att jag hade för avsikt att ta upp problemet rörande avvisade svenska medborgare med den polske utrikesministern under dennes besök i Sverige i början av juni i år. Under de samlal som jag härefter förde med den polske utrikesministern och hans medhjälpare förklarade man från polsk sida att man skulle försöka finna en lösning på delta problem. Vi ansåg oss därför kunna se framtiden an med en viss optimism.

Jag måsle emellertid nu med siarkl beklagande konsialera all vi ännu inle har kunnal märka någon ändrad inställning hos de polska myndigheterna i denna fråga. Del har visserligen förekommil all person som försl har avvisals vid polska gränsen senare har medgivits inresa, men della har såviii vi vet bara skell i ell myckel lilel anlal fall. Anlalel avvisningsfall, i vilka ulrikesdeparlementets hjälp har begärts, överstiger i dag 60.

Vi fortsätter självfallel våra försök alt uppnå en lillfredsslällande lösning av denna fråga i överensstämmelse med bestämmelserna i Hel-singforsdokumenlet En särbehandling av en viss grupp svenska medborgare är för oss oacceptabel. Den strider också mol del svensk-polska viseringsfrihelsavialels anda. Del ligger i hög grad i de svensk-polska förbindelsernas iniresse all problemet bringas ur världen. Vi framhåller sländigl della i våra koniakler med Polen, samiidigl som vi aklivi försöker uppnå en lösning i de enskilda avvisningsfall som kommer lill vår kännedom.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober.1977

Om åtgärder för att förhindra avvisning från Polen av .vissa svenska medborgare

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Jag ber all få lacka Karin Söder för della svar, som visar atl den svenska regeringen med stort allvar ser på den polska regeringens diskriminering av en särskild kategori svenska medborgare.

Jag skall här inskränka mig lill all läsa upp ett stycke ur ett brev från en person i Sydsverige. Del stycket kompletterar den bild som Karin Söder har givit Så här säger brevskrivaren:

Efter den polske ulrikesminislern Wojlaszeks besök i Sverige i juni i år har antalet avvisningar ytterligare ökal. I min bekaniskapskrels har sjullon personer, samlliga svenska medborgare, under de ivå sisia månaderna försökl resa in i Polen. Femlon blev avvisade, bland dem sex personer som lidigare fåll polski inreseiillsiånd. De två som blev insläppta hade efter emigralionen från Polen bylt sina familjenamn.

Jag har inle haft möjligheler all mera syslemaliski undersöka avvis-ningsfrekvensen vid den polska gränsen. Efter många samlal i både Lund och Malmö har jag emellertid kunnat konsialera, all medan 25-30 % av de resande lidigare har släppls in - under vissa perioder kanske upp lill 50 96 - är avvisningsfrekvensen nu näslan hundraprocenlig.

Anlalel avvisningar som anmäls lill UD är emellertid yllersl lilel. Della

129

9 Riksdagens protokoll 1977/78:11-14

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om behandlingen av politiskt oliktänkande i Chile

beror bl. a. på rädslan för all en sådan anmälan ytterligare skulle minska chansen all i framtiden få inresetillstånd eller farhågor för repressalier mot anhöriga i Polen.

Den siffra som Karin Söder redovisade i riksdagen den 18 maj 1977 - ca 35 avvisningsfall under ungefär ett och ett halvt år - motsvarar kanske 10-15 96 av del verkliga antalet avvisningar. Denna uppskattning bygger visseriigen på en privat, icke-sysiematisk undersökning, men en mera systematisk sådan undersökning skulle ändå visa atl bara under en vecka i juli 1977 överskred antalet avvisningar i Swinoujscie den siffra som Karin Söder redovisade för en period på etl och ell halvt år.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 10 Om behandlingen av politiskt oliktänkande i Chile

Utrikesministern KARIN SÖDER erhöll ordel för au besvara Bertil Måbrinks (vpk) den 13 okiober anmälda fråga, 1977/78:69, och anförde:

Herr talman! Bertil Måbrink har till mig ställt följande fråga; "Anser regeringen alt Chilejunlans förföljelser och tortyr av politiskt oliklänkande i Chile har minskat?"

Förtrycket i Chile har ändrat karaktär under del senasle årel. Så har t ex. de flesia av fånglägren stängts och antalet nya försvinnanden har minskal markant sedan nyåret. Eftersom många av de aktiva motståndarna till mililärregimen numera är dödade, fängslade, försvunna eller drivna i landsflykt tycks följden ha blivit atl förföljelse och tortyr i dag inte drabbar lika många chilenare som lidigare.

Den massiva och näslan urskillningslösa förföljelse som Chilejuntan släppte lös vid kuppen för fyra år sedan har således förändrats och med tiden blivit mer selektiv. All förföljelsen i dag direkl drabbar färre personer än förut påverkar inte på minsta säll vårt engagemang för de människor som fortfarande plågas i Chile,

Den svenska regeringen har inte funnit någon anledning atl ändra sin politik gentemot regimen i Chile, Del innebär all poliiiski förföljda människor från Chile i dag får och även i fortsättningen kommer att få en fristad i Sverige, Frågan om de mänskliga rättigheterna i Chile kommer även i år upp lill behandling vid Förenta nationernas generalförsamling. Regeringen kommer där - liksom i andra internationella sammanhang - att fortsätta alt verka för att respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna återställs i Chile.

130

BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jag lackar ulrikesminislern för svarel.

I stort sell är jag nöjd med del svar som ulrikesminislern lämnal. Jag konslalerar alt ulrikesminislern lar avstånd från Svenska ambassadens i Chile påslående alt silualionen för de oppositionella i Chile för-

bättrats. Men tydligen har invandrarverket och polisen tagit fasla på ambassadens uttalande. Del råder ingel tvivel om atl behandlingen av poliliska flykiingar från Chile har försämrats. Det senasle fallel är som bekant Hector Jeldres. Sedan 1973 har han hela tiden befunnit sig i andra länder på flykt undan juntan, eftersom han står på juntans svarta lista. Han visades ju ul från del här landel, visserligen till Peru, men är nu lillbaka.

Jag vill också påpeka att det tidigare i år har hänt vissa saker som är litet skrämmande, men jag hoppas atl utrikesministerns svar skall få invandrarverket och polisen på andra tankar.

I mars i år utvisades Hugo Diaz i Norrköping till Chile. Han är försvunnen, och anhöriga söker honom.

I augusti 1977 utvisades två bröder Asarez i Norrköping lill Chile. De är försvunna. Modern skriver sländigl brev till de chilenska flyktingarna i Norrköping och frågar efter sina två söner, därför all juntan säger alt de aldrig kommil lill Chile utan är i Norrköping.

All fängslandet av politiska motståndare fåll en mindre omfallning innebär ju inle - och så tolkar jag också utrikesministerns svar - atl förtrycket därmed blivit lättare. Tvärtom vet den chilenska polisen nu bätlre vilka den skall inrikta sig på och kan därför ta dem under effektivare behandling. De övriga kommer juntan som bekant att kunna utrota genom den ekonomiska folkmordsplan som skisserats och som nu till-lämpas i full skala.

Jag tackar än en gång för svaret.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om behandlingen av politiskt oliktänkande i Chile

Ulrikesminislern KARIN SÖDER;

Herr lalman! Jag vill lill Berlil Måbrink säga all när det gäller behandlingen av flykiingar här i Sverige kommer slalsrådel Ullslen alt senare under frågestunden redogöra för regeringens praxis beiräffande flyktingar från Chile och för hur rällssäkerhelen för flyktingarna här i Sverige g'aranleras.

Den inslällning som jag nu redovisal slår hela regeringen bakom. Chi-leflyktingar i Sverige skall behandlas på samma säll som lidigare. Jag vill tillägga all även om man - och del tycks vi vara överens om -kan misstänka alt del av de skäl som jag anförde lidigare är färre personer som förföljs, har en annan typ av förtryck tillkommit i Chile. Del poliliska förtrycket har nu utsträckts lill alt gälla även vissa politiska partier som tidigare var tillåtna. Förtrycket har främsl gällt kristdemokraterna.

En följd av detta beslut är all politiker i och sympatisörer lill samlliga dessa partier nu befinner sig i en ännu mer utsatt situation än lidigare. Vår vaksamhet när del gäller silualionen i Chile måste alltså upprätthållas oavbrutet och med oförminskad styrka.

Överläggningen var härmed sluiad.

131

Nr 14

§ 11 Om förhållandena i Västra Sahara

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om förhållandena i Västra Sahara

Utrikesministern KARIN SÖDER erhöll ordet för atl besvara Bonnie Bernströms (fp) den 13 oktober anmälda fråga, \9n/18:13, och anförde:

Herr talman! Bonnie Bernström har lill mig slälli följande fråga: "Vad är den svenska inslällningen lill del sahariska folkels räll lill självbestämmande och till den pågående ockupationen av Västra Sahara?"

Del är den svenska regeringens inställning att Västra Saharas befolkning skall ges lillfälle all ullala sin mening om hur den önskar se områdeis poliliska framtid reglerad. Endast en lösning som tar hänsyn lill befolkningen i Västra Sahara och dess rättigheter och önskemål i enlighet med FN:s principer för avkolonisering är godtagbar. Sverige har i linje härmed i FN stött den resolution som otvetydigt hävdat invånarnas rätt till självbestämmande.

Som medlem av säkerhelsrådet dellog Sverige akiivl i försöken all nå en lösning på Väsira Sahara-krisen och därigenom minska risken för en väpnad konflikl mellan de berörda parterna. Svåra motsäiiningar existerar dock fortfarande mellan dessa. Någon lösning av problemet förefaller ej vara i sikte, och utvecklingen ger anledning till oro. Väsira Saharas befolkning har drabbals hårt Tiotusentals människor har lämnal området och lever nu i läger under svåra omständigheter. Sverige har bidragit med över 11 milj. kr. för insaiser bland dessa och är därmed, näst Algeriet, den största bidragsgivaren.

132

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på min fråga.

Arbetet för ett nationellt oberoende i Väsira Sahara - dvs. f d. Spanska Sahara - har redan pågått länge. På 1960-talei organiserades motståndet mol dåvarande kolonialmakien Spanien i en stark nationalistisk rörefse. Polisario har som enda befrielserörelse letl arbeiei sedan 1973. Del är en befrielserörelse med brett och djupl folkligl stöd. Den led dock ell nederlag 1975, då Spanien överlät landel lill Marocko och Maurelanien över huvudet på den sahariska befolkningen. Del nederlaget har inle hindrat eller hämmat Polisarios arbele för del sahariska folkels självklara räll till oberoende.

Frågan om självbestämmande har behandlats i OAU. Ett tiotal länder har redan erkänt Demokraiiska sahariska arabrepubliken, som utropades 1976, Internationella domstolen i Haag har slagit fasl invånarnas rätt till självbestämmande. Även FN har i flera resolutioner ullalat delsamma. Trots della är Väsira Sahara allljäml ockuperat av Marocko och Maurelanien,

Under liden som frågan om självbestämmande behandlas i de internationella sammanhangen lever mellan 50 000 och 100 000 saharier i flyktingläger i Algeriet och väntar på atl få ålervända lill sina hem. Deras silualion har varil nära katastrofen åtskilliga gånger. Brist på mat, kläder och medicin har bl, a, orsakat hög spädbarnsdödlighet. Sverige har, som

utrikesministern nämnde, givit humanitär hjälp lill flyklinglägren. Del är dock inie lillräckligl, Saharierna behöver också slöd av en slark internationell opinion för sina rättigheter, Etl avslåndslagande från Marockos och Mauretaniens ockupation vore en viktig hjälp rör saharierna all nå sill mål,

Sverige har i många sammanhang varil föregångare i arbeiei all siödja ockuperade folk. Del vore på sin plals alt agera likadant i den här frågan, Karin Söder hänvisar i sill svar till FN;s resolution om invånarnas rätt lill självbeslämmande, och jag lolkar del så all Karin Söder insiämmer i avslåndslagandel från Marockos och Maurelaniens ockupalion, Ell sådani är väl på sin plals med lanke på au Karin Söder själv anger alt det finns anledning all se på situationen med oro.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 19.77

, Om förhållandena i . Västra Sahara

Utrikesministern KARIN SÖDER:

Herr lalman! Jag nämnde jusl i mill svar alt Sverige har röstat för den resolution som starkast understryker befolkningens rätt lill självbestämmande. I den resolutionen betonas också alt Spanien och FN har ansvar för all saharierna själva får besluta om sin framlid i fullständig frihet Del anges också i resolutionen all FN skall övervaka ell sådani arrangemang för alt det skall genomföras på elt riktigt sätt.

Enligt den svenska regeringens mening måste FN insistera på att varje avgörande skall bygga på en verklig konsuliaiion av Saharas egen befolkning och överensstämma med dess fritt uttalade önskemål.

Svårigheler föreligger ju nu, med lanke på den uppdelning som Västra Sahara har utsatls för, all finna de lillfredsslällande formerna för den här lösningen. Jag vill här också underslryka all Marocko och Maure-; lanien självfallel bär ell ulomordeniligl lungl ansvar och au del vilar på dessa länder all medverka lill all saharierna fakiiskl får självbesläm-manderätl och får möjligheler till fria val - atl de får välja sill egel samhälle.

Vidare vill jag påpeka alt OAU:s stals- och regeringschefer i juli 1976 beslöt atl sammankalla ell exlramöle för all finna en varakiig och rällvis lösning av problemel.

Under hänvisning till dessa omständigheter beslöt FN:s generalförsamling förra året atl uppskjuta behandlingen av frågan.

Tyvärr har OAU ännu inte haft någol loppmöle. Det är därför oklart om Saharafrågan kommer all las upp lill behandling i FN under höslen, vilkei vi myckel beklagar.

BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr lalman! Ulrikesminislerns svar lill slöd för del sahariska folkel är myckel positivl. Det som hindrar det sahariska folket från atl fritt uttrycka sin mening är ju all landet är ockuperat av Marocko och Maurelanien.

När ulrikesminislern säger atl dessa länder bär ett lungl ansvar för

10 Riksdagens protokoll 1977/78:11-14

133

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

den silualion som nu råder i Väsira Sahara, så lolkar jag del också som all ulrikesminislern lar avslånd från deras ockupalion.

Ulrikesminislern KARIN SÖDER:

Herr lalman! Jag vill meddela kammaren all så sent som för någon vecka sedan var kabinetlssekreierare Åslröm på regeringens uppdrag i Marocko, och han deklarerade där klart den svenska regeringens slåndpunkl i fråga om sahariernas räll alt själva bestämma om sin framlid. Det är alltså ett uttryck för var den svenska regeringen står.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 12 Om åtgärder för att utverka frigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

134

Utrikesministern KARIN SÖDER erhöll ordet för atl i ell sammanhang besvara dels Filip Fridolfssons (m) den 4 okiober anmälda interpellation, 1977/78:15, dels Thure Jadestigs (s) den 4 oktober anmälda fråga, 1977/78:19, och anförde:

Herr talman! Filip Fridolfsson har frågal vilka åtgärder jag fortsättningsvis avser vidla i syfte alt utverka all de i Sovjetunionen fängslade Bengt Sareld och Nils-Erik Engström snarast får ålervända lill Sverige.

Thure Jadestig har frågal vilket juridiskt bislånd svenska myndigheter har givit de båda svenskarna, i vilken utsträckning svenska myndigheter haft möjligheler lill kontakter med dem och vilka åtgärder jag vidtagit för atl fä dem frigivna.

Jag avser all besvara bägge frågorna i elt sammanhang.

Sareld och Engström greps den 5 juni i år vid sovjetisk-polska gränsen i Brest i samband med utresa från Sovjetunionen, där de befunnit sig som bilturister sedan den 20 maj. Tre dagar efter gripandet, den 8 juni, informerade Sovjetunionens utrikesministerium svenska ambassaden i Moskva om Sarelds och Engströms arrestering. I meddelandet från utrikesministeriet heter del atl de båda svenskarna hade "försökt utföra material på ryska språket som innehöll förtal om förhållandena i Sovjetunionen". Materialet hade enligl meddelandet förvarals i speciella gömställen i bilens karosseri. Del upplystes vidare all ulredning pågick och att de båda svenskarna skulle komma alt straffas enligl sovjetisk kriminallagstiftning. Härutöver har inga närmare uppgifter om del beslagtagna materialet lämnats från officiellt sovjetiskt håll.

Från början sades att förundersökningen skulle la två månader i anspråk. Den 4 augusti uppgavs dock från förhörsledningens sida att undersökningstiden hade förlängts med ytterligare en månad. Förundersökningen har ännu inte avslutats. Den sovjetiska åklagarmyndigheten har dock för några dagar sedan upplyst all utredningsarbetet är i det närmaste avslutat och all ärendet inom kort skall överlämnas lill domstol.

I enlighet med den svensk-sovjetiska konsularkonventionen av år 1967 begärde ambassaden i Moskva omedelbart vid mottagandet av del sovjetiska meddelandet den 8 juni att få träffa de båda fängslade svenskarna. Det första sammanträffandet ägde rum den 15 juni, då en representant för ambassaden besökte Sareld och Engström i häktet i Brest Nya sammanträffanden ägde rum i Brest den 27 juni, den 14 juli och den 4 augusti. Fjortondagarsiniervaller mellan besöken är normalt när det gäller i Sovjetunionen häktade utlänningar.

Den 16 augusti upplyste Sovjetunionens utrikesministerium all de ivå svenskarna hade överförts lill häktet i Viirysslands huvudstad Minsk, där en representant för ambassaden fick träffa dem den 18 augusti. Som skäl för överflyttningen lill Minsk har uppgivits all Sareld och Engslröm där skulle få bäiire behandling. Vidare skulle i Minsk finnas siörre undersöknings- och förhörsresurser. Ell nytt sammanträffande mellan en ambassadrepresentanl och Sareld och Engslröm ägde rum i Minsk den 1 sepiember.

Ell nyll möie mellan ambassaden och de ivå svenskarna, som skulle ha ägl rum den 15 sepiember, inslälldes från sovjetisk sida, och trois ihärdiga pålryckningar från vår sida kom någol nytt möie inie lill slånd förrän den 20 okiober.

Sareld och Engslröm är placerade i skilda celler. Var och en av dem har under huvudparten av häklningsliden delal cell med en annan fånge. De har möjlighel all ulöka koslen genom inköp i fängelsets marketenleri. Ambassaden har till dem kunnal överlämna bl.,a. böcker och brev från deras anhöriga. Ambassadens represenlani har vid sina besök inle lillåiiis atl diskutera ulredningen med Sareld och Engström.

Under hela häklningsliden har utrikesdepartementet hållit fortlöpande kontakt med Sarelds och Engströms anhöriga. Jag log själv emol dem den  14 september för att redogöra för våra ansträngningar i fallel.

Förulom de konsulära konlaklerna har vi från svensk sida vid upprepade lillfällen sedan juli månad lagil upp behandlingen av Sareld och Engslröm med Sovjeiunionen på poliiisk nivå. Del har skell såväl i Moskva som i Slockholm. Själv har jag bl. a. lagil upp ärendel med dels chefen för skandinaviska avdelningen i Sovjelunionens ulrikesminisierium, ambassadör Sobolev, som den 13-14 sepiember besökle Stockholm, dels ulrikésminisler Gromyko, som jag iräffade den 30 sepiember i samband med FN:s generalförsamling i New York.

Vid dessa koniakler har vi från svensk sida hemställl all förundersökningen snarasl måtte slutföras. Ulan att bestrida svenska medborgares skyldighet atl iaktta lagarna i det land där de vistas har vi vädjat om mild behandling av de båda svenskarna och begärt alt de snarasl skall få ålerförenas med sina anhöriga i Sverige.

Vi har framhållit all ulredningen har lagil orimligl lång tid i anspråk. De bägge svenskarna har nu i näslan fem månader suiiit i sovjeiiski undersökningshäkle ulan all anklagelserna mol dem har preciserals. Den långa förundersökningsliden har varil myckel pressande för alla berörda.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska tnedborgare

135

Nr 14                   Vi har också hänvisal lill all de anklagelser som riktals mot Sareld

Tisdaeen den      Engström är helt främmande för svensk rättsuppfattning. För oss

25 okiober 1977   svenskar är det svårt all förstå hur två unga människor i dagens Europa

.____________ kan hållas fängslade på della sätl. För en bred svensk opinion har de

Om åtgärder för att sovjetiska myndigheiernas handlingssätt framstått som oförenligt med
utverkafrigivning av den anda av vänskap och samarbele mellan Europas folk som har kommil
två i Sovjet        till ultryck i Helsingforsdokumenlet

fängslade svenska  Jag har i klara ordalag framförl till sovjetiska representanter all svenska

medborgare        regeringen ser allvarligi på fängslandet av Sareld och Engslröm och atl

fallel, om det inte löses snart, blir en allvarlig belastning för de eljesi

göda förbindelserna mellan Sverige och Sovjeiunionen.   '

Från regeringens sida kommer vi all forisälla våra anslrängningar till

dess Sareld och Engslröm har blivit frigivna. För delta har vi slöd i

en stark svensk opinion.

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag ber atl få lacka ulrikesminislern för del ulförliga svaret på min inierpellalion. Del innehöll en myckel informaliv sam-rhanfallning av denna iråkiga affär, och del redovisar behjärlansvärda svenska diplomaliska insaiser.

Vad som inträffat ter sig märkligt mol bakgrund inle bara av Helsingforsdeklarationen ulan också mol bakgrund av den sovjetiska för-fallningen. 1 den ålerfinns bl. a.  följande passus;

"1 syfle atl trygga medborgarnas samvetsfrid är kyrkan i Sovjetunionen skild från staten och skolan från kyrkan. Frihet all ulöva religion och frihel lill antireligiös propaganda erkänns för alla medborgare."

Trots denna klara författningsdeklaralion grips och fängslas personer som distribuerar biblar! 1 del speciella fall som jag tagit upp i interpellalionen skulle brottet beslå i försök lill utförsel av brev från kristna människor i Ryssland till likasinnade utomlands. Under den oförlålligl långdragna ulredningsliden har åtskilliga ryska pingstvänner, sannolikt brevskrivare, fängslats. Del är i och för sig anmärkningsvärt au man i Ryssland lydligen inle alllid vill eller, rallare sagl, vågar anlila poslen. Del är dessuiom för mig, liksom del måsle vara för alla andra i en fri demokrati, svårt atl inse all någol brottsligt begåtts, frånsett möjligen obehörig postbefordran - om man nu får tillåla sig en någol vårdslös formulering i delta sammanhang.

Del har också gjorts gällande alt breven skulle innehålla uppmaningar
lill ullandsvännerna atl invitera brevskrivarna, då delta skulle vara enda
möjligheten för dem att lämna hemlandet Inle heller en sådan sak lycker
jag är särskill upprörande. All del av ryska myndigheter skulle tolkas
som förtal av förhållandena i Sovjeiunionen måsie bero på all brevskri-
benlerna påpekal all silualionen för krisina människoi" i Sovjei är ohållbar
därför att där, trots den vältaliga författningen och trots Helsingfors
deklarationen, råder diskriminering och förföljelse av dem .som vågar
136                   visa att de omfattar en religiös tro. Detta har vi fått olaliga bevis på

genom årens lopp, och ingenting lyder på alt det famösa dokument som signerats i Helsingfors skulle ändra på det förhållandel. Fängslandet av de båda svenska pingstvännerna understryker med all önskvärd tydlighet den saken.

Som jag inledningsvis nämnde har utrikesministern redogjort för ell idogt svenskl diplomaliskl och politiskt arbele i syfle all snarasl få hem Sareld och Engslröm lill Sverige. Ulrikésminisler Söder har därvid personligen gjort beiydande insaiser. Men man frågar sig om liden inte är mogen för alt inta en ännu skarpare diplomatisk och politisk attityd mot Sovjei i denna fråga. Visserligen innehåller diplomatin och utrikespolitiken åtskilligt som kräver försiktigt manövrerande med slorl tålamod. Dessutom är Sverige ell alllför obelydligi land för all diktera några villkor för en stormakt Men fem månaders inspärrning ulan rättegång för vad man i fria demokraiiska länder betraktar som bagateller är litet väl magslarkt Måhända medför den omsländighelen, alt del är fråga om elt par kristna idealister som drabbals, alt den svenska opinionen är lågmäld. Pingstvänner och andra krisina här i landet är inle särskill högljudda, och allmänhelen har måhända inte helt klarl för sig del förfärliga i det som hänt.

Jag har under de senaste veckorna gjort ell litet tankeexperiment Låt oss anta au del hade varil ell par kända, fackligt verksamma svenskar som gripits i Sovjet och behandlats på det sätl som skett av lika ba-galellariade skäl. Jag är övertygad om att en svensk opinion då mycket snabbt hade växt sig siark med högljudda krav på regeringsingripande. Sergels torg här utanför skulle ha befolkats av demonstranter som under röda fanor på plakat skulle ha krävt frigivning av de fängslade. Utrikesministern skulle inte ha fåll en lugn stund.

Men nu - i del här aktuella fallet - är det som sagt ganska lyst. Massmedia har inte heller visal något siörre iniresse för fallet Sareld och Engström. 1 del lägel vill jag försöka atl dra mitl strå till stacken. Jag ber utrikesministern på många krisina medborgares vägnar all oaklal de insaiser som redan vidlagils överväga mer kraftfulla åtgärder för de i Sovjet gripna svenskarna.

Jag är övertygad om atl utrikesminister Söder - som på kort lid blivii en internationellt välrenommerad utrikesminister - med framgång på lämpligt säll skulle kunna skaka om i del ryska toppskiktet.

I interpellationssvarels slutmening framhåller utrikesministern all regeringen kommer att fortsättningsvis anstränga sig för atl få Sareld och Engslröm frigivna. Jag finner del därför naiurligl, herr lalman, all jag ställer en direkl fråga lill ulrikesminislern: Vilka nya grepp kan ni använda i del läge som ärendel har i dag? Jag lar för givet atl alla möjligheter all pressa sovjetmyndigheterna inte är uttömda.

Del är förvisso inte bara de hårt prövade anhöriga här i Sverige som skulle vara intresserade av ett svar på den frågan. Många, många människor ute i samhällel som följer ärendel om de i Sovjei fängslade svens-

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverka frigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

137

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

138

kärna skulle också med slor tillfredslällelse notera ett rakt svar från utrikesministern på den sisl ställda frågan.

THURE JADESTIG (s):

Herr lalman! Jag tackar statsrådet för svarel.

Herr Fridolfssons frågor berörde ålgärder i syfle all utverka återvändande till Sverige. Del är också min huvudfråga, men jag har i frågeställningen vidgat begreppet så all jag också efterlyser vilket juridiskt bislånd de svenska myndighelerna har kunnal ge de båda svenskarna i deras svåra belägenhet

Jag är i slorl lacksam för svarel, som visar all man från regeringens sida vidlagil de ålgärder som stått lill buds - och jag hade heller inle värnat mig någol annal.

Vad Sareld och Engslröm har anklagals för är för mig inle hell klarl

- den dag som i dag är. Statsrådet hänvisar till utrikesdepariementels
försl erhållna meddelande, au de båda svenskarna "försökt ulföra mate
rial på ryska språket som innehöll förtal om förhållandena i Sovjet
unionen". Där sägs inle någonling om införande av biblar, som det anförts
i massmedia.

Man borde väl ändock i dag - näslan fem månader efter häktningen

- från Sovjets sida kunna precisera anklagelsepunkterna. Det framgår
inle av svarel huruvida den svenska regeringen har lyckats få närmare
vetskap om dessa. Nog borde väl de ryska myndighelerna ha kunnal
delge den svenska ambassaden dessa sakuppgifter - även under pågående
s. k. ulredningsarbeie.

Av slalsrådels svar framgår all del t. o. m. har varil svårl för den svenska ambassadpersonalen all få träffa de båda svenskarna i enlighet med sovjetisk praxis, dvs. var fjortonde dag. Vad som oroar mig är att am-bassadrepresentanlen inle vid sina besök har tillåtits all diskuiera frågor och problem i utredningsarbelel och uiredningens innehåll med de anklagade. Della lycker jag är det allvarliga. Det är därmed fastlagt alt någon form av juridiskt bistånd inle har kunnal lämnas dem. Det kan ge mig anledning lill en följdfråga;

Har svensk myndighel ingen möjlighel att i liknande besvärliga situationer bistå den enskilde med juridisk sakkunskap?

Jag nolerar i svarel del svenska kravet på alt förundersökningen avslutas, all man har vädjat om mill siraff saml all lyngdpunklen läggs på kravet atl de båda svenskarna skall få resa hem lill Sverige. Inte minst vill jag nolera ulrikesminislerns slutord i dagens svar som ett mycket värdefullt påpekande.

Jag vet också att många initiativ vidtagits av enskilda ledamöter'av denna kammare och av organisationer och enskilda för all göra de sovjetiska myndighelerna uppmärksamma på all del sirider mot svensk rättsuppfattning att hålla människor i häkte i fem månader ulan att anklagelsepunkterna närmare preciseras.

Jag nolerar löftet all regeringen kommer att fortsätta sina ansträng-

ningar för atl de båda svenskarna skall bli frigivna. Blir de inte frigivna måsie väl ändå Sverige begära all de två svenskarna får juridisk hjälp under rättegången, där den svenska ambassaden också bör kunna medverka. Dessuiom: Om del skulle vara så olyckligt alt del blir rättegång, utgår jag ifrån all den svenska regeringen verkar för all rättegången blir offentlig.

GEORG ÅBERG (fp):

Herr talman! Liksom de båda inlerpellanlerna vill också jag ge ultryck åt den oro, för all inle säga dova förbittring som sprider sig i allt större kreisar i vårt land, där man följer behandlingen av de båda svenska pingstvännerna Sareld och Engström. Den senasle tiden har jag fått många förfrågningar både från enskilda personer och från församlingar huruvida UD verkligen gjort vad som kan göras i denna sak. Det är därför värdefullt all vi nu fått denna klargörande redogörelse från utrikesministerns sida, vilken ju visar att tillgängliga resurser salts in. Inle minst måste ulrikesminislerns eget agerande noteras med stor tillfredsställelse.

Det är verkligen förvånansvärda interiörer som kommer fram i denna redogörelse om hur man kan behandla människor i ell kommunistiskt land. Uppgiften om att de fängslade förvägrades möjligheten att ens tala med någon representant för svenska ambassaden under sju veckor, alltså tiden den 1 sepiember - den 20 okiober, lyder på en cynisk nonchalans som är hell främmande för den människosyn vi är vana vid. Ännu mera anmärkningsvärt är della då ambassadijänstemännen i alla fall varil förhindrade all diskuiera med fångarna om själva orsaken till all de hålls i fängsligt förvar och underkastas förhör.

Vad är man då från de sovjetiska myndigheternas sida rädd för?

Del sägs att de fängslade behandlas väl. Men del är inle svårl alt förslå all isoleringen måsle innebära en fruktansvärd press både för de fängslade och för deras familjer. Det är gott och väl att man behandlar de båda fängslade bra lekamligen, men rent psykiskt är ju behandlingen högsl anmärkningsvärt

Vi vel ännu inie vad som kommit de sovjetiska myndighelerna all så ängslas för dessa båda pingstvänner från elt vänskapligt sinnat land, eller om man möjligen gör del för alt dessa varil i kontakt med trosfränder i den slora Sovjetstaten. Del är rätt anmärkningsvärt all Sovjei samiidigl som man där firar minnel av revoluiionen och de framsleg som gjorts sedan dess, och för resten mottar gratulationer från framstående politiker i vårt land, så klarl demonstrerar nonchalans mot enskilda människor.

Är det sprängkraften i den kristna tro lill vilken Sareld och Engslröm bekänner sig som oroar Sovjelmyndigheterna?

Utrikesministern' KARIN SÖDER:

Herr lalman! Jag vill lill herr Fridolfsson säga att vår aktivitet har varit stor under den tid som Sareld och Engström suttit häktade. Jag vill också understryka atl för UD:s och milt egtt agerande är det inte

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för atl utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

139

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

på någol säll avgörande - det är i och för sig belydelselösl hur många demonstralioner som äger rum - om människor är krisina eller ej; vi fullgör vårt uppdrag för all ta till vara svenska medborgares rättigheter oavsett della. Om vi agerade på annat säll skulle vi fullgöra vårt uppdrag mycket dåligl.

Vi kanhända går lågmält lill väga ibland. Men då beror del på atl vi bedömt det vara bäsla sällel all tillvarata dessa medborgares iniressen. Del är inte alltid säkert all det ger de bäsla effekterna alt gå ut med stort dunder och brak. Men den kritik jag eventuellt kan fä av det skälet atl jag inte gör så bär jag gärna, bara jag är övertygad om atl jag har gjort vad jag anser vara del rikliga för all fullfölja mill uppdrag som utrikesminister.

Jag vill understryka atl del slöd som Sareld och Engslröm har fått från kyrkorna har varil bra. Del har också slött oss i våra strävanden.

Vi har inte fått full klarhet i anklagelsepunkterna på annal sätt än som jag har redogjort för här. Del är nalurliglvis atl beklaga, men vi ser ändå med relativt gotl hopp på framtiden och tror all frågan närmar sig en avgörande punkt. Vi kommer, som sagt, inle all avsluta våra ansträngningar ulan vi kommer all forisälla. Men jag tror all del vore väldigt oklokt om jag här skulle avslöja steg för sleg vilka ålgärder vi ämnar vidla - om jag vill främja dessa personers sak . Därför hoppas jag, herr lalman, all kammarens ledamöier även forisätlningsvis skall lila på alt vi vidtar de ålgärder som vi vid olika lillfällen finner vara de bäsla för alt göra vår plikt

Jag kan också underslryka all vi från UD har så gott som daglig kontakt med de anhöriga. Vi håller dem ständigt underrättade om vad som händer och vilka åtgärder vi länker vidla. Della samarbete är mycket förtroendefullt

När del gäller del juridiska biståndet som Thure Jadestig frågade om, är det på följande sätt; Vid en eventuell rättegång mol Sareld och Engström kommer utrikesdepartementet och ambassaden i Moskva all göra alll som är möjligl för atl garaniera all de får etl fullgott juridiskt bilräde i rätlegången. Del följer av de allmänna regler som gäller enligl svensk lag och som ålägger våra ullandsmyndigheier alt tillse att svenskar som åtalas i ullandel får ell fullgoil försvar i rältegång. Om inle en försvars-advokat av god kvalilel förordnas av domslolen skall våra ambassader och konsulat anskaffa en advokat och förskoltera de koslnader som eveniuelli kan uppslå - för all garaniera rällslrygghelen för svenska medborgare så långl del är möjligl även när de blir ålalade i främmande land. Del är på del sällel som vi kommer alt agera och vi kommer atl göra vårt yttersta för atl hjälpa dessa båda unga svenskar.

140

FILIP FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Utrikesminister Söder har lydligen missuppfattat mig totalt När jag talade om den lågmälda opinionen, avsåg jag den lågmälda opinionen bland framför allt de frikyrkliga som de här unga männen

tillhör. Jag har icke på något säll hävdal all regeringen varil för lågmäld - även om del finns folk som lycker del.

Riksdagsledamöler i gemen arbetar på ett sådani sätl all vi specialiserar oss, sysslar med frågor som ligger oss nära. Jag skall gärna, herr lalman, erkänna atl jag vet förfärligt lilel om hur UD och andra myndigheter som sysslar med ulrikeskontakler arbetar. Men del är väl ändå så all vårt svenska utrikesdepartement har ett stort ansvar när det gäller svenska medborgare utomlands. UD har skyldighet alt aktivt gripa in för alt hjälpa svenskar och tillvarata deras iniressen när de befinner sig utanför landets gränser. Jag är naturligtvis medveten om atl personer som befinner sig utomlands måste ta det personliga ansvaret för sina egna handlingar. Men de måsle få en massiv uppbackning från UD när svårigheter uppslår. Jag sade i mitt förra anförande att jag anser att UD har gett sådani slöd.

Jag är medvelen om alt i del poliliska spelel är del nödvändigl med ett ston mått av försiktighet, i varje fall från UD:s sida, och atl UD här arbetar under speciella villkor. Att en allmän insyn skulle kunna sabotera verksamheten - det begriper jag också. Del noterade jag också i mitt första anförande. Jag noterade vidare vad regeringen har gjort, och jag sade många fina ord om utrikesminister Söder. Men del här är en sak som engagerar oerhört många människor, och det var därför jag slällde min fråga.

Vi måste vara på det klara med en sak: I fallel Sareld och Engslröm finns ingen annan väg att gå än via UD och utrikesministern. Jag tror uppriktigt sagl all Sovjeiunionen struntar blankt i opinionsmöten runt om i landet. Dem bryr man sig inte om. Det enda man bryr sig om är det diplomatiska språket Därför är del så viktigt, tror jag som lekman på detta område, atl man sätter fullt tryck på. Det tror jag att människorna utanför della hus räknar med.

Ulrikesminislern säger all man har gjort det, och all man handlagt frågan på del för del här ärendet bästa sällel. Jag får dä böja mig för del.

Utrikesministern skriver i svaret atl man från svensk sida har hemstälh au förundersökningen snarast måtte slutföras, att man har hänvisat till att anklagelserna sirider mol svensk rättsuppfattning och all utrikesministern själv i klara ordalag framfört all regeringen ser allvariigt på fängslandet. Ja, del är ju bra. Och det är säkert diplomatiskt korrekt och riktigt handlat Men om nu detla inte räcker? Då trodde jag atl gången skulle vara atl utrikesministern skärpte tonen. Men det är kanske inte så del skall gå till.

Jag tycker ändå atl frågan har fallit framåt Svaret, som jag ännu en gång lackar för och som är utomordentligt positivt, skall väl ändå ge någol genljud i Sovjet - hoppas jag.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverka frigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

11 Riksdagens protokoll 1977/78:11-14

141

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att utverkafrigivning av två i Sovjet fängslade svenska medborgare

THURE JADESTIG (s):

Herr lalman! Jag noterar med lillfredsslällelse ulrikesminislerns löfte all kvalificerad juridisk hjälp skall siällas till förfogande vid eveniuelli domslolsförfarande. Men finns del ändå inie en lilen lucka? Varför har man inie ställt krav på de sovjetiska ulredningsmyndighelerna, all dessa båda svenska medborgare under den långa uiredningsperioden skulle ha möjligheter att med svenska representanter diskuiera frågor och problem som kan uppstå under utredningsarbelel, som ännu inte är avslutat?

Utrikesministern KARIN SÖDER:

Herr lalman! Försl vill jag säga lill Filip Fridolfsson atl jag beklagar om jag har missförstått honom. Men jag tror ändå all del klarläggande jag gjorde när del gäller vilka hänsyn vi lar i vårt arbele kan vara bra all ha framförl här i kammaren. Del avgörande är som sagl inle hur slark opinion i Sverige som en person har bakom sig - alla skall ha samma slöd och hjälp från mig som ulrikésminisler och från UD.

Vissl kommer vi atl skärpa tonen om del inle blir någon förändring. Men jag tror att del vore fel all i förväg tala om exakt när och hur - då har man redan förlagil verkan av skärpningen.

Thure Jadeslig log upp slödel under liden i häklel. Vi har försökl atl utnyttja alla möjligheler som finns inom det s. k. konsularavtal som finns med Sovjeiunionen för alt ge dem slöd. Vi har inle nåll rikligt så långl som vi skulle ha velal. Men situationen för de båda svenskarna är trots allt förhållandevis god efter fem månader under sådana omständigheter. Vår ambassad i Moskva har arbetat med stor effektivitet för att få lill stånd så läla besök som varil möjligt. Jag tror att det har varil ett ulomordeniligl stöd för dessa personer under denna tid. Vidare har man kunnal förmedla koniakler med deras anhöriga. De är alliså vid gott mod, trots den mycket långa häklningsliden.

Nu hoppas vi alt det skall bli en förändring inom en mycket nära framtid.

FILIP FRIDOLFSSON (m);

Herr talman! Jag har i denna deball lalat som en Medelsvensson, eftersom jag inle kan del diplomaliska språket Jag är också glad över all utrikesministern noterade all mill förslå anförande missuppfattades. Min mening med interpellalionen var inle all råka i dispyt med utrikesministern - interpellalionen var allvarligt menad, och jag har fåll etl allvarligt svar. Jag instämmer i ulrikesminislerns förhoppning all denna fråga snarl skall få en lycklig lösning.

142

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 13 Om livsmedelsbistånd till Vietnam

Nr 14

Slalsrådel OLA ULLSTEN erhöll ordet för all besvara Cari-Henrik Hermanssons (vpk) den 4 okiober anmälda fråga, 1977/78:10, lill ulrikesminislern, och anförde:

Herr lalman! Carl-Henrik Hermansson har frågal ulrikesminislern om den svenska regeringen avser au la yllerligare initiativ för extra bislånd, av kalaslrofmedel eller på annal säll, lill Vielnam med anledning av den svåra livsmedelssilualionen. Enligl fasislälld ärendefördelning är del jag som har all besvara frågan.

I år har regeringen beslutat om följande ålgärder för alt bistå Vietnam i landets besvärliga försörjningssituation.

Av de medel som riksdagen anvisat för långsiktigt utvecklingssamarbete med Vielnam har på vietnamesisk begäran sammanlagt 60 milj. kr. använls för livsmedelsinköp. Därav har 15 milj. kr. använls för upphandling i Sverige.

Kalaslrofmedel har använls för inköp av 1 000 lon kataslrofkosi, s. k. SEF, som kanaliserals via FN:s barnfond, UNICEF. Värdel av denna insats var 2,8 milj. kr. Däruiöver har 20 milj. kr. av kalaslrofmedel lämnats till Vieinams regering för fri upphandling av livsmedel. Av detta belopp ställdes 15 milj. kr. till förfogande genom beslut den 8 september.

Mol bakgrund av vad som redan gjorts bedömer jag del för dagen inte aktuellt med någon ytteriigare insats.

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om livsmedelsbistånd till Vietnam

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! I deballen för en siund sedan med ulrikésminisler Söder har jag redan erinrai om del yllersl svåra försörjningsläge som i dag råder i Vielnam. Orsakerna lill del svåra lägel är flera. Alla provinser i Vielnam har drabbals av torka. Valiensiåndei i floderna har varil del lägsta på 15-20 år. Nederbörden har i vissa provinser bara varil 30 96 av den normala. Torkan började redan förra årel. Dessuiom har Nord-vielnam drabbals av ivå rekordkalla vintrar i följd, som förstörde höstsådden av ris.

Dessa svåra klimatiska störningar, lill vilka under sommaren kommil lyfoner och översvämningar, har iniräffal i ell läge där slora delar av åkerjorden förslöris genom USA:s barbariska ulroiningskrig. Genom för-siörelsen av slora skogsarealer och andra former av miljökrig har den ekologiska balansen rubbals. Kapacileien all suga upp och. magasinera vatten i marken har minskat. En försurning av marken har inrapporterats liksom sänkt grundvallennivå. Skyddel mol översvämning av sallvatlen har lill slora delar förslöris.

Anhopningen av flykiingar lill en stad som Saigon har samtidigt skärpt försörjningsproblemen, liksom krigels allmänna desorganisering som det lar lid all övervinna.

Befolkningens försörjning med ris och andra livsmedel är därför hoiad. Rapporter från Vielnam lalar om en myckel kraftig nedskärning av ran-

143

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att trygga rättssäkerheten för flyktingar

sönerna av ris, som är basfödan.

Om USA hade lagil ansvar för sina krigshandlingar och infrial presidentens löfte om livsmedelsbistånd skulle lägel i dag ha varil myckel bäiire. Nu vilar ell slorl ansvar på andra folk. Vi måste solidariskt siödja Vietnams folk mot det krig som USA fortsätter med svälten som vapen.

Samtidigt som jag lackar bisiåndsminislern för svarel och belönar värdet av de hittillsvarande svenska insatserna vill jag starkl understryka att ytterligare omedelbara biståndsinsatser måste göras i Vielnam för all bidra till försörjningen med livsmedel. Jag vädjar lill biståndsministern all ompröva slällningstagandei atl del inte skulle vara aktuellt med yllerligare insaiser. Det är del enligt min värdering i allra högsla grad.

Statsrådet OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Regeringen har för innevarande budgetår 7 milj. kr. lill förfogande för katastrofinsatser. Del är klart all vi följer situationen i Vielnam liksom på andra håll i världen. När insaiser från svenskl håll påkallas är vi beredda all göra sådana. Jag kan f ö. nämna atl Sverige står som medförslagställare i FN till en allmän resolution som uppmanar medlemsstaterna atl öka sitt bistånd till Vielnam. Det kommer givelvis att få belydelse också ur den här synpunkten.

Jag har med delta bara velal betona att det förhållandet atl vi nu inte ser någol skäl att överväga ytteriigare insaiser - vi har f ö. inle heller fått någon framställning härom - inte innebär all vi inle är beredda all pröva silualionen om läget förändras.

CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Jag tar givetvis fasla på biståndsministerns löfte alt följa Utvecklingen av livsmedelsförsörjningen i Vietnam med slörsla uppmärksamhet Likaså tar jag fasta på hans hänvisning till all det finns medel i anslaget till kalaslroföislånd som kan komma i fråga för ökade insaiser lill Vielnam. Min värdering är bara all jag anser atl sådana ökade biståndsinsatser är nödvändiga redan i dag för all hjälpa lill alt trygga en rimlig försörjning med livsmedel för den vietnamesiska befolkningen.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 14 Om åtgärder för att trygga rättssäkerheten för flyktingar

144

Statsrådet OLA ULLSTEN erhöll ordel för all besvara 75 Berndtsons (Vpk) den 4 oktober anmälda fråga, 1977/78:27, och anförde:

Herr talman! Mot bakgrund av att polismyndigheten i Norrköping nyligen har avvisat eil anlal chilenska medborgare har Nils Berndlson frågal mig vilka åtgärder regeringen är beredd atl vidla för atl trygga rättssäkerheten för flyktingar.

I utlänningslagen anges klart under vilka förutsättningar polismyn-

dighel kan avvisa en utlänning vid ankomslen lill Sverige. Sålunda skall polismyndighet alllid underställa statens invandrarverk fråga om avvisning om utlänningen påslår all han löper risk för poliiisk förföljelse om han avvisas och detta påstående inle är uppenbart oriktigt

Delsamma gäller när utlänningen påslår att han eller hon inte vill ålervända lill hemlandet på grund av de politiska förhållandena där och de omständigheter han åberopar inte kan lämnas utan avseende. Polismyndighetens underslällningsskyldighet är mycket långtgående. Den innebär i princip att varje avvisningsärende i vilket anförs poliliska skäl skall avgöras av invandrarverket Lagen ger alltså inle polismyndighet någon rätt atl pröva om de anförda poliliska skälen är otillräckliga för all ullänningen skall få stanna här. Denna rätt lillkommer invandrarverket och i sista hand regeringen.

Även i sådana fall där polismyndigheten har bedömt påslående om politisk förföljelse som uppenbart orikligl och meddelal avvisningsbeslul har invandrarverkel möjlighet alt ingripa under föruisälining att avvis-ningsbeslutet har överklagats. Invandrarverket kan då förordna atl beslutet t. v. inle skall verkställas.

Av vad som nu sagts framgår att flyktingarnas rättssäkerhet i avvis-ningsärenden väl tillgodoses genom nuvarande lagstiftning. För att underslryka viklen av all politiska skäl kommer under invandrarverkets prövning har verket - särskilt under senare tid - i skilda sammanhang diskuterat underställningsinslitulet med representanter för olika polismyndigheter. Mot denna bakgrund anser jag atl del inte finns behov av särskilda åtgärder från regeringens sida.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att trygga rättssäkerheten för flyktingar

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Samtidigt som jag lackar slatsrådet Ola Ullsten för svaret vill jag ge bakgrunden lill min fråga.

Bl. a. de händelser som inträffade i Norrköping, där chilenska flyktingar avvisats, har visal all polisens möjligheter atl under vissa omständigheter avvisa flyktingar innebär en fara för rättssäkerheten.

Utlänningslagen lalar om att avvisningsärende skall underställas den centrala ullänningsmyndigheten, om utlänningens påståenden om förföljelser inte är uppenbart oriktiga. Detta har tydligen tolkats så, all om polisen funnit skälen otillräckliga har avvisning skett Någon sådan rätt ger inle lagen polisen, påpekar Ola Ullsten, och jag tror atl det är viktigt alt det markeras.

Redan i samband med avvisningen av de chilenska flyktingarna från Norrköping under sommaren skrev jag lill Ola Ullslen i frågan. Jag fann all omständigheterna var sådana att del fanns anledning all se över be-stämmelserna. Det kan ju inte vara rimligl alt polisen skall göra en politisk bedömning av förhållandena i det land flyktingarna lämnal. Invandrarverkel måste ha större möjligheter till en sådan bedömning. Därför borde invandrarverkel alllid kopplas in före en avvisning. Jag hoppas alt Ola Ullslens markering av polisens underställningsskyldighet skall medverka

145

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om åtgärder för att trygga rättssäkerheten för flyktingar

till bätlre förhållanden i forlsällningen.

En flykling som kommer från ell land som Chile med ulpräglad po-lislerror kan också ha svårl all för polisen i ell annal land framlägga alla fakiiska uppgifter om sin silualion.

Jag skulle myckel väl kunna exempliflera utifrån händelserna i Norrköping hur nuvarande ordning salt rättssäkerheten i fara. För ögonblicket kan del räcka med all påminna om all i ell fall kunde invandrarverkel ingripa försl sedan flygplanel lyft från Norrköping och avvisningen sloppas genom all man larmade polisen i Jönköping.

Min fråga till Ola Ullsten gällde vilka ålgärder regeringen är beredd all vidla för all skydda rällssäkerhelen för flykiingar. Han anser lydligen all inga yllerligare ålgärder behövs, men jag lycker alt de fakiiska omständigheterna ändå talar för alt en skärpning är nödvändig. Svarel ger mig anledning atl konkretisera frågeställningen lill all gälla om man är beredd alt utarbeta sådana instruktioner all invandrarverkel regelmässigt kopplas in innan avvisning sker.

146

Statsrådel OLA ULLSTEN:

Herr lalman! Jag håller nalurliglvis med Nils Berndlson om all invandrarverkel har bätlre möjlighel än polisen all göra de politiska bedömningarna. Del är också därför lagen är skriven som den är skriven, och den innebär i klartext och utan reservationer all polisen icke skall göra några politiska bedömningar.

Del avgörande är givetvis här vilken lag vi har, vilka poliliska intentioner som ligger bakom lagen. Vi har alltså en lag som säger atl den poliliska bedömningen skall göras av invandrarverkel, inte av polisen.

Frågan om vilken myndighel som i olika avseenden har att verkställa ålgärder med anledning av lagen är trots alll, som jag ser del, en administrativ lämplighetsfråga i första hand. Misstag kan begås av alla myndigheler - av polisen, av invandrarverkel, renl av av regeringen själv. Hur man än ordnar lagstiftningen och vilken ärendefördelning man än bestämmer sig för mellan myndighelerna kan misslag alllid iniräffa.

Del som jag lycker är del viktiga här - snarare än all diskuiera den administrativa frågan - är all peka på behovel av alt den personal som har ansvaret för de här uppgifterna har ulbildning. Del är naluriigtvis också vikligl att se lill, all de myndigheler som skall sköta uppgifterna har resurser. I båda de här avseendena är vi beredda atl vidla åtgärder och har också redan gjort del.

F. ö. bör kanske ändå nämnas att såvitt regeringen är bekant har del ännu inle inträffat att någon, som har avvisals vid den svenska gränsen och sänts lillbaka lill sitt land, har drabbals av någon oförrätt i del landel. Vi har inga uppgifter om sådani vare sig från våra ambassader, från flyk-tingorganisalioner eller från flyktingarna själva.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Det sista Ola Ullslen sade tycker jag nog all han behöver konlrollera yllerligare. Del finns uppenbarligen fall då personer som avvisals lill Chile försvunnil där.

Jag tror inte heller all del räcker med att hänvisa lill vad utlänningslagen säger om uppgiftsfördelningen mellan polisen och invandrarverket. Del är en bedömningsfråga om polisen lycker all skälen är uppenbart oriktiga. Jag menar all när del gäller flykiingar från Chile borde vetskapen om den brutala terrorn mol poliiiski och fackligl verksamma personer

-    som f ö. utrikesminister Söder här i dag i kammaren har beskrivii

-    vara elt tillräckligl skäl för atl den som flytt ifrån Chile alltid borde få sill ärende prövat av invandrarverket.

Polisens försök all pröva sannolikheien i de skäl som enskilda flykiingar har åberopat har inle framstått som övertygande från rättssäkerhetssynpunkt, och därför har väl också avvisningar skell i fall som borde ha prövats av den centrala ullänningsmyndigheten. Det kan väl ändå inle vara rimligl all begära atl polisen skall göra en bedömning av exempelvis den poliliska silualionen i Chile? Vad som åsyftas med "uppenbart orikligl" i uilänningslagen lorde väl ändå vara om en person kommer från ell land där förhållandena ulesluier risk för förföljelse. Men så är ju inle fallet när del gäller dagens Chile.

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om ålgärder för att trygga rättssaker- . heten för flyktingar

Slatsrådet OLA ULLSTEN:

Herr talman! Även i de fall då polisen fattar avvisningsbeslul föreligger rätt till överklagande, vi/ket innebär att beslutet inte verkställs utan alt ärendel prövas på nytt. Del är f ö. också på del viset all överklagande kan ske även om beslutet verkställts. Saken prövas i så fall i efterhand.

Jag kan alltså inle se att utlänningslagstiftningen, som den är utformad f n., lämnar så mycket kryphål alt den skulle vara ofullständig när del gäller alt tillgodose flyktingars rättssäkerhetskrav. Icke förty överses hela utlänningslagstiftningen f n. Det är möjligl all del flnns olika saker som bör ses över närmare. Framför alll kommer vi så småningom med ell förslag som innebär all handläggningsliden för utlänningsärenden förkortas avsevärt, vilket ock.så i flera avseenden är ett rättssäkerhelskrav.

Jag vill igen upprepa - med lanke på vad herr Berndtson sade om Chile - all del inle är polisens uppgift all bedöma om uppgivna poliliska skäl är otillräckliga - del är invandrarverkets uppgift, och del känner polisen till.

NILS BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Skillnaden mellan Ola Ullslens och min synsält är väl all Ola Ullslen åberopar rätten till överklagande av polisens beslut medan jag tycker atl ärendet obligatoriskt borde prövas av invandrarverkel. Del är föga tröst all tala om att man även i efterhand kan få en avvisning, prövad när man redan hamnat i Chilejunlans terrorinrättningar.

Jag skall gärna ge ylleriigare exempel på händelseförioppel i Norr-

147

Nr 14                  köping, som jag tycker talar för en bättre rällssäkerheisprövning. Jag

Tisdaeen den       ' nämnt hur invandrarverket fick agera sedan flygplanet redan lyft

25 oktober 1977   "  "" °' avvisades var enligl uppgift medlem i Chiles kommu-

---------------    nistiska parti, och jag har svårt all förslå hur man kan göra bedömningen

Om avvisningen av    att risken för politisk förföljelse i det fallel var en uppenbart oriktig uppgift flyktingar från Chile   - när man vet hurdan situationen är i Chile i dag.

Jag har också observerat polismästarens utialanden i pressen om silualionen i Chile. De viiinar knappasi om den insikl som är nödvändig för alt göra en bedömning av flyktingarnas situation. Han tyckte exempelvis atl de poliliska skälen blivit mer urvattnade eftersom det gått fyra år sedan omvälvningen.

Alll detta visar att det finns en risk för rättssäkerheten och all man därför borde ha en dubbel kontroll så all invandrarverkel alllid fick etl avvisningsärende på sitt bord innan avvisningen verkställdes.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 15 Om avvisningen av flyktingar från Chile

Statsrådet OLA ULLSTEN erhöll ordel för all besvara Olle Wästbergs i Slockholm (fp) den 4 okiober anmälda fråga, 1977/78:30, och anförde;

Herr talman! Olle Wästberg i Slockholm har frågal mig om regeringens praxis gentemot flykiingar från Chile har förändrats.

Svaret är nej. Den som löper risk atl bli ulsatl för politisk förföljelse i sill hemland eller i övrigt på grund av de politiska förhållandena där har lungl vägande skäl mol atl ålervända får stanna här i Sverige. Detla gäller i princip oavsell vilkei land vederbörande kommer ifrån.

För alla asylsökande sker en prövning av varje enskill fall. Regeringen har inle haft någol av den senasle lidens chilenska flyklingärenden lill prövning och har således inle kunnal göra en individuell bedömning av dessa fall.

Allmäni gäller all enbart del faklum atl en person kommer från Chile inte kan vara skäl nog för asyl i Sverige. Den som har lämnat Chile på grund av arbetslöshet eller försörjningssvårigheter kan givelvis inie anses vara poliiisk flykling.

148

OLLE WÄSTBERG i Slockholm (fp):

Herr lalman! Jag vill lacka för svarel, som i sin grundlon är myckel tillfredsställande - praxis har inle ändrats.

Bakgrunden till frågan är en rad avvisningar av chilenare under sommaren. I juli avvisades en grupp där flera uppgav sig vara poliliska flyktingar. I mitten av augusti skedde uppmärksammade avvisningar i Norrköping. Den 1 okiober avvisades chilenaren Hector Estay från Sverige. Fallet blev omskrivet, inte minst därför att Ariandapolisen med sedvanlig psykologisk finess grep in mot en demonstration som Chilekommitién

anordnat Trots alt Hector Eslays ombud kommit in med besvär mot avvisningsbeslutel och trots all han uppgivit klara poliliska orsaker gick beslutet i verksiällighet Han släpptes inle in i Perii, dit han sändes, utan han kom tillbaka. Invandrarverket har nu beslutat att han skall få stanna.

Mot den här bakgrunden är det naluriigt att fråga om regeringens praxis ändrats, och svarel är alliså nej, vilkei är mycket glädjande. Då återstår frågan: Har polisens eller invandrarverkels praxis skärpts? Många lycker uppenbarligen detta. Förra invandrarministern Anna-Greta Leijon sade i ett tal nyligen att hon fruktar att man nu skärpt kraven för B-flyklingar från Chile. Amnesty, Svenska Flyktingrådel och Chilekommissionen har på olika säll proieslerai mol vad de betraktar som skärpningar. Mycket lyder också på atl flyktingar fått del svårare all komma in i Sverige och atl polisen ingalunda överiämnar alla fall av trolig eller misstänkt politisk flykting lill invandrarverkel.

För alt anknyta lill debatten nyss, säger den ansvarige beslutsfattaren, polismannen i Norrköping, om de här avvisningarna: Hos dem vi avvisat har vi i några fall funnit vaga skäl, alt de målat slagord för några år sedan t ex., som vi bedömer all de i dag inle skulle göra. All måla politiska slagord skulle alltså inte vara tillräckligt, säger polisen, och anser inle della vara skäl nog för all fallen skulle underställas invandrarverkel.

Vidare har det i en rad fall hänl alt regeringen upphävt både polisens och invandrarverkels beslul, och del har skell sedan flyklingarnas ombud eller ideella organisationer slagit larm.

Det skall inle behöva vara så all solidarilels- och flyktingorganisationer måsle ordna jour på gränsorterna för att flyktingarna skall få rättssäkerhet. Jag hoppas därför på invandrarminislerns besked om att regeringens praxis är oförändrad och atl, som Ola Ullsten sade till Nils Berndtson, invandrarverkel upplyser polisen om detla. Jag hoppas alltså att della får en god effekt

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Om avvisningen av flyklingarfrån Chile

Överläggningen var härmed sluiad.

S 16 Föredrogs och hänvisades Proposition

1977/78:1  bil. B till näringsutskottel i övrigt till lagutskottet

§ 17 Föredrogs och bifölls interpellalionsframsiällningen  1977/78:53.

§ 18 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1977/78:44 om godkännande av överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunall samarbete över nordiska riks-gränser

1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken

1977/78:49 om inflationsskydd för inkomslskatteskalan, m. m.

149

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Meddelande om frågor

i? 19 Anmäldes och bordlades

Kulturutskottets betänkande

1977/78:1  med anledning av motioner i vissa rundradiofrågor

Jordbruksulskollels belänkanden

1977/78:3 med anledning av moiioner om avfallshanlering

1977/78:4 med anledning av moiioner om nalurvårdslagen m. m.

Näringsulskollels belänkande

1977/78:1 med anledning av regeringens skrivelse 1976/77:152 med överlämnande av årsredovisning för Slaisföreiag AB

Arbelsmarknadsutskoileis belänkanden

1977/78:1 med anledning av moiion om löneförmånerna för slatligl anslällda med uppdrag som riksdagsledamot

1977/78:2 med anledning av moiion om ijänsteårsberäkning vid anslällning ulomlands

1977/78:3 med anledning av moiion om tjänsteulmärkelser

Civilulskoitets belänkanden

1977/78:1 med anledning av proposilionen 1976/77:151 med förslag till

bosiadsförvaliningslag m. m. jämte motion 1977/78:2 med anledning av moiioner om räddningstjänst m. m.

§ 20 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 25 okiober

1917/18:95 av Olle Wästberg i Slockholm (fp) lill budgeiminislern om beskattningen av koncernbidrag:

Regeringsrätten har - med ändring av tidigare praxis - beslutat vägra kommunal inkomsiskatiebefrielse för mottagna koncernbidrag. Följden av della torde vara alt företagens villighet all satsa i krisorter och på problemföretag yllerligare minskar.

Avser budgeiminislern all framlägga lagförslag som gör koncernbidrag befriade från kommunal inkomsiskalt?

150

1977/78:96 av Börje Nilsson (s) lill socialministern om förbättrad handikappersättning:

I etl lill socialministern överlämnat utredningsförslag har riksförsäkringsverket föreslagit en del förbättringar i reglerna för tillämpning av

lagen om handikappersättning. Förslaget grundar sig på en översyn av bestämmelserna, vilken har genomförts inom veiket med anledning'av vårens krilik mot de försämringar som skett under hösten 1976 av handikappersättningen. RFV föreslår att förbättringarna skall träda i kraft vid årsskiftet Någon proposilion i frågan är dock inle upplagen i pro-posilionsförieckningen lill riksdagen.

Mol bakgrund av del anförda får jag lill socialministern ställa följande fråga:

Avser statsrådet lägga fram förslag för riksdagen om förbättringar av handikappersättningen i enlighet med riksförsäkringsverkets ulredning?

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Meddelande om frågor

1977/78:97 av Åke Wictorsson (s) till jordbruksminisiern om jakträtten på norrländska fjällägenheler;

På s. k. norrländska fjällägenheler, numera slalliga jordbruksarrenden, i bl. a. Jämtland upplåies älgjakt enligl kontrakt lill arrendalorerna på den mark som tillhör arrendet Arrendatorn erhåller tilldelning av älgar enligt gällande bestämmelser. Inom renbetesfjällen behåller samerna samtidigt jakträiien på dessa områden samtidigt som de kan bedriva jakt på övriga renbetesmarker. Enligt uppgifter leder della till att samerna under älgjaktsliden koncenlrerar sin jakt lill dessa arrendeområden och "sparar" älgarna på de områden där de har ensamräll att jaga. Detta leder till osämja mellan samer och arrendatorer. Under hänvisning härtill vill jag fråga jordbruksministern:

Är statsrådet beredd all vidla åtgärder för all under gällande jaktlid för arrendatorerna reservera älgjakt enligt tilldelning på s. k. norrländska fjällägenheler?

1977/78:98 av Björn Molin (fp) lill kommunikationsministern om förbud mol omkörning av skolskjutsar;

Vill kommunikationsministern medverka till all man i Sverige inför elt absolut förbud för omkörning av skolskjutsar - pä samma sätt som skell i vissa andra stater?

1977/78:99 av Oswald Söderqvist. (vpk) till utbildningsministern om studieförbundens svenskundervisning för invandrare:

Del existerar i dag etl ston behov av undervisning i svenska för invandrare. En slor del av denna undervisning sker nu via sliidieförbundens "fria kvoi" för invandrarundervisning. Den senasle liden har uppgifter cirkulerat om att invandrarundervisningen på den fria kvoten drastiskt kommer att skäras ned. Om delta är riktigt skulle det innebära en avsevärt försvårad situation för invandrarna. Deras möjligheler all lära sig svenska skulle minska, och som en följd därav skulle invandrarna i än högre grad drabbas av språkliga och sociala problem. Invandrarundervisningen

151

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Meddelande om frågor

sysselsälier också ålskilliga lärare, vilkas arbeten skulle hotas vid en eventuell nedskärning av den "fria kvoten".

Såväl invandrarorganisalioner som lärarnas fackliga organisalioner känner djup oro inför en eventuell nedskärning av invandrarundervisningen i svenska.

Jag vill därför fråga ulbildningsminislern:

Planeras nedskärningar av svenskundervisningen för invandrare hos sludieförbunden, och vilka är i så fall moiiven?

1977/78:100 av Anton Fågelsbo (c) lill budgeiminislern om rätten lill avdrag vid inkomsttaxeringen för fördyrade levnadskostnader vid tjänsteresa:

Enligl riksskalleverkels anvisningar för avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tjänsteresa i enskild tjänst beräknas anlalel förrättningar på så sätl, alt resa som varil förenad med övernattning anses ha varat del antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. I praktiken innebär della att traktamente för hemresedagen inte medger motsvarande avdrag. Så är t ex. inte fallet inom den statliga sektorn, där avdrag medges för utbetalat traktamentsbelopp.

Är budgeiminislern beredd medverka till atl avdragsmöjligheterna för fördyrade levnadsomkostnader vid tjänsteresa blir lika för anslällda i privat och statlig ijänsl?

152

1977/78:101 av Roland Sundgren (s) till statsrådet Britt Mogård om utbyggnad av den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen i Västeråsregionen:

För att klara den yrkesinrikiade gymnasiala ulbildningen i Västerås-regionen är det alldeles nödvändigl all Wensirömska skolan byggs utan dröjsmål. Skolmyndigheterna på såväl kommunal som regional nivå har under flera år planerat för au lillgodose industrins behov av arbetskraft med grundläggande yrkesutbildning. Enligt dessa planer skulle en yrkesinriktad gymnasieskola, Wensirömska skolan i Västerås, stå klar att la emot de slora ungdomskullar som nåll åldrarna för gymnasieutbildning år 1980.

Trots all riksdagen våren 1977 enhälligt beslutade bemyndiga regeringen all inför budgetåret 1977/78 öka investeringsramen för skolbyggnader skar regeringen ned investeringsramen. Detta har skapat allvarliga konsekvenser för många angelägna skolbyggnader, bl. a. för Wensirömska skolan. Då såväl behovel av grunduibildning av yngre arbeiskrafl som behovet av sysselsättning av byggnadsarbetare är mycket stort i vår region är det angeläget atl Wensirömska skolan kommer i gång snarast möjligl.

Är stalsrådei Britt Mogård beredd att vidta extraordinära ålgärder för atl Wensirömska skolan skall komma i gång snarasl möjligl?

1977/78:102 av Anton Fågelsbo (c) lill jordbruksminisiern om rällen lill statsbidrag för gödselvårdsanläggning:

Enligt beslul i riksdagen skall lantbrukare som bedriver animaliepro-duktion vara skyldiga atl anlägga gödselvårdsplalla och urinbrunn. Siats-bidrag har besluiais all ulgå med 25 96 av beräknad koslnad.

Då della inle lillämpas i alla fall, om inte djurproduklionen den 1 juli 1972 var av den omfattning som nu flnns på gården, har statsbidrag avstyrkts av lantbruksnämnd.

Är jordbruksministern beredd att medverka lill en sådan lillämpning av författningen alt, om myndighet ålägger jordbrukare med animalie-produkiion att anlägga gödselvårdsanläggning, jordbrukaren då också ges rätt lill statsbidrag?

Nr 14

Tisdagen den 25 oktober 1977

Meddelande om frågor

1977/78:103 av Wivi-Anne Cederqvist (s) uW industriministern om en plan för ersättningsindustrier i Gästrikland:

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i sill yttrande över handelsståls-och specialsiålsuiredningarna visal på vilka allvarliga konsekvenser del skulle få för bruksorterna i Gäsirikland om en neddragning i sysselsällningen skulle ske. Det gäller bl. a. Sandviken och Hofors men berör också Gävle.

I Hofors har redan varslats om nedläggning av hyllan. Ytterligare inskränkningar i denna ettföretagson kommer att få katastrofala följder för samhällel.

Frågan om ersättningssysselsätlning måsle lösas innan en sådan neddragning fär ske. I en TV-debalt i våras lovade industriministern att lägga fram en plan för ersättningsindustrier för orter som drabbas av strukturförändringar.

När kommer indusiriminisiern att lägga fram denna plan och vad kommer den au betyda för Gästrikland?

§ 21 Kammaren ålskildes kl.  17.24.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert