Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:132

Torsdagen den 27 april

Kl. 12.00

§ 1 Justerades protokollen för den 19 innevarande månad.

§ 2 Om rätten för svenska medborgare med polsk härkomst att besöka Polen

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om rätten för svenska medborgare med polsk härkomst att besöka Polen

Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN erhöll ordet för alt besvara Evert Svenssons (s) den 14 april anmälda fråga, 1977/78:411, och anförde:

Herr talman! Evert Svensson har i en fråga till mig om rätten för svenska medborgare av polsk härkomst att besöka Polen hemställt om en redogörelse för mina samtal i delta ämne med den polska statsledningen.

Antalet fall då svenska medborgare avvisas vid inresa till Polen har vuxit. Detta har sedan något år kommit atl bli ett störande inslag i de annars goda svensk-polska förbindelserna. Regeringens syn på detta problem har tidigare redovisats här i riksdagen i utrikesministerns svar på två frågor, en i maj och en i oktober 1977. Sedan dess har ytterligare avvisningar anmälts till utrikesdepartementet, som f n. känner lill ett hundratal sådana. Från polsk sida har meddelats alt ett ljugotal av de personer som tidigare avvisats har fått tillstånd att besöka Polen. Dessa tillstånd har beviljats av humanitära skäl.

Under mitt besök i Polen nyligen tog jag upp frågan med såväl förste partisekreteraren Gierek som premiärminister Jaroszewicz. Jag redovisade del intryck som uppkommit på svensk sida av att det här rörde sig om diskriminerande behandling av en viss grupp svenska medborgare på grund av deras härkomst. Detla var i så fall, framhöll jag, fullkomligt oacceptabelt för regeringen och en bred svensk opinion.

FöraU undanröja sådana misstankar föreslogjagaU de svenska och polska myndigheterna skulle lämna uppgift om skälen till avvisningen, då den avvisades regering önskade det. Jag sade detla i medvetande om att ett antal polska medborgare med hänvisning till paragraf 19 i utlänningslagen avvisats vid den svenska gränsen. På svensk sida är vi naturligtvis beredda atl på begäran redovisa skälen lill dessa avvisningar. Etl polskt accepterande av förslaget om redovisning skulle alltså skapa ömsesidighel och svara mot andan i avtalet om viseringsfrihet.

Varje stal har givelvis suverän rätt att avgöra vilka utländska medborgare som skall ges tillträde till dess territorium. Denna rätt bör enligt svensk uppfattning inte utövas på ett sätt som innebär att en viss grupp diskrimineras.

De polska ledarna förklarade sig vara redo att ange skälen för avvisningarna. Jag utgår därför från att de polska myndigheterna i fortsättningen kommeratt lämna en sådan redovisning, dä önskemål om detta uttrycks frän

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om rätten för svenska medborgare med polsk härkomst att besöka Polen

svensk sida.

Vi kommer att pä denna grund fortsätta våra ansträngningar att lösa frågan.

EVERT SVENSSON (s):

Herr talman! Jag ber att till statsministern få framföra ett tack för svaret på min fråga. Samtidigt vill jag också gärna uttrycka min tacksamhet över att statsministern log upp spörsmålet vid sitt besök i Polen, varvid han på den svenska regeringens vägnar framhöll atl del polska handlandet är fullkomligt oacceptabelt för den svenska regeringen och för en bred svensk opinion. Alldeles tydligt finns det en bred svensk opinion bakom kravet alt svenska medborgare, oavsett tro, ras och härkomst, skall ha fritt tillträde till ett annat land och inte diskrimineras.

Jag finner del också värdefullt att statsministern har framtvingat att det lämnas en redovisning för skälen till avvisningarna, för den händelse Sverige begären sådan. Jag utgår nämligen ifrån att det kan finnas fall, närdet inte är möjligt att få en sådan redovisning, men då ligger initiativet på vår sida. Och då tycker jag man kan säga att det ligger i trygga händer.

Jag vill alltså uttrycka min tacksamhet över delta sätt att angripa frågan. Däremot saknar man i svaret en redogörelse för ett eventuellt ordentligt besked frän de polska myndigheterna. Jag utgår ifrån atl det egentligen inte har lämnats något besked om att de inte skall forlsätla med denna diskriminering.

Min fråga framställdes den 13 april, dvs. under det att statsministern var i Polen. Den 18 april, alltså några dagar efter del att frågan framställts och efter statsministerns besök i Polen, avvisades tre medborgare av judisk härkomst, som ville åka lill Polen för att på 35-årsdagen av det judiska gettoupproret lägga ned en krans. Efter olika förhör vägrades de tillstånd till inresa, och de skickades tillbaka med färjan till Sverige.

För det första villjag naturiigtvis fråga om regeringen har begärt besked om motiveringen för avslaget i detta individuella fall. För det andra måste vi få fram klara besked om att sådant inte skall få förekomma. En sådan diskriminering som det här gäller kan inte accepteras.

Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN:

Herr talman! Jag har redogjort för det sätt på vilket vi skall försöka lösa denna fråga. De fall Evert Svensson talar om har anmälts till svenska utrikesdepartementet, och uppgifter om dem har översänts till ambassaden i Warszawa.

Jag vill än en gäng understryka atl jag tror att del mest verkningsfulla sättet för att få fram en ordning, där det inte skall vara möjligt att utestänga människor pä grund av en viss tillhörighet eller en viss bakgrund, är den överenskommelse enligt vilken det skall redovisas skäl härför i varje särskilt fall.

Jag vill påminna Evert Svensson om att det i det viseringsfriheisavtal som vi har är utsagt, alt varje land helt suveränt kan vägra inresa. Vad jag har

försökt peka på äratt om det framstår för en bred opinion som om det är fråga om inresevägran på grund av alt vederbörande tillhör en viss grupp eller har en viss bakgrund är detta både för regeringen och för en bred opinion oacceptabelt. För att förhindra att en sådan diskussion skall uppstå har de polska myndigheterna förklarat sig beredda atl gå igenom de enskilda fallen och individuellt redovisa skälen för sådan vägran.

Delta är sakläget i dag, och jag hoppas att vi på den grund som jag angivit i avslutningen av mitt svar skall kunna få denna fråga ur världen, så att de goda relationerna inte störs.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om lagring av olja i upplagt tanktonnage

EVERT SVENSSON (s):

Herr talman! Jag har uttryckt min uppskattning av det sätt på vilket statsministern har angripit denna fråga, och jag tror att man så småningom skall kunna komma till rätta med den på det sätt som han redovisat. Men jag anser att det är alldeles nödvändigt atl få ett ordentligt besked från den polska statsledningen om att det inte för fortsätta på samma sätt som hittills. Ett sådant besked skall lämnas till den svenska statsledningen, men det är lika viktigt atl det lämnas till de polska myndigheterna, så all de människor som reser till Polen inte riskerar att bli avvisade på grund av att de är av judisk härkomst.

Jag har en framställning som gjorts till den polske konsuln i Malmö. Den gäller en mamma, som med sin 11 -årigeson vill resa till Polen föratt där träffa sin mor och sina morföräldrar. Hon ställer frågan: Vägar jag resa? Om jag kommer till gränsen och blir avvisad, skriver hon, kommer detta att sätta outplånliga spär. Det blir svårt för min son, som är 11 år. Han kommer att uppleva detta som konstigt.

Frågan är alltså: Vågar hon resa? Ärdet klart att hon kommeratt släppas in i landet? Hon vet sin bakgrund. Det är inget annat som skulle hindra henne än att hon är av judisk härkomst.

Det bör ges ett klan besked till Sverige och ett klart besked till de polska myndigheterna vid gränsen och över huvud taget till dem som sysslar med att släppa igenom folk. Jag utgår ifrån att den svenska regeringen kommer att få fram etl sådant besked.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om lagring av olja i upplagt tanktonnage

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER erhöll ordet för atl besvara Birger Rosqvi.sis (s) den 19 april anmälda fråga, 1977/78:420, och anförde:

Herr talman! Birger Rosqvist har frågat mig om jag är beredd att snarast pröva frågan om temporär oljelagring för de närmaste åren i upplagt svenskt tanktonnage.

Möjligheten att använda upplagda tankfartyg för viss tids lagring av

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om lagring av olja i upplagt tanktonnage

eldningsoljor och råolja prövades i samband med oljekrisen. Det visade sig vid det tillfället atl kostnaderna för en sådan lagring skulle bli orimligt höga, framför alll beroende på sjöassuransföretagens bestämmelser om att bemanningen hos upplagda fartyg med last måste utgöra 80 96 av bemanningen under gång. Möjligheter att erhålla dispens från dessa bestämmelser ansågs inte då föreligga. Konsekvenserna från miljösynpunkt vid eventuell brand, utsläpp av olja eller förtöjningsfel bedömdes då alltför stora.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som ansvarar för statens beredskapslagring av olja, undersöker på nytt, enligt vad jag inhämtat, i samråd med Sveriges Redareförening möjligheterna att använda upplagda fartyg för lagring av olja. Visar denna undersökning att del är möjligt att utifrån ekonomiska och miljömässiga synpunkter lagra olja i tankbåtar avser jag att snabbt pröva frågan. .

BIRGER ROSQVIST (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Burenstam Linder för svaret på min fråga. Jag tolkar detta så att statsrådet och jag i stort sett är av samma uppfattning. Det är självfallet att man måste pröva denna fråga ingående innan man bestämmer sig. Men det är också angeläget att detta sker så snabbt som möjligt.

Vi har ett beslut att vi skall lagra en stor kvantitet av olja här i landet, vilken skall användas i händelse av avspärrning. För att förvara oljan håller vi på att spränga ul bergrum, men del tar tid innan dessa blir färdiga.

Nu är vi i den situationen att världsmarknadspriset på olja är förhållandevis lågt. Det råder i dag en överproduktion av olja, men vi vet också alt vi inom 8-10 år kommer atl ha en brist på denna vara. Priserna kommer att innan dess stiga och det ganska kraftigt.

Samtidigt har vi i Sverige inte mindre än 20 tankfartyg, representerande 4 miljoner ton som ligger upplagda. Det är alltså fråga om tankfartyg som inte används. Vi bygger fortfarande en del tankfartyg på gamla kontrakt. Vi lagerbygger, och där är staten inne som redare, men även privata redare står som ägare till de fartyg jag talar om.

Om man i dag skulle sälja dessa fartyg får man ut ell pris som ligger långt under tillverkningsvärdet och långt under vad man betalat för dem. Därför skulle man kanske kunna använda dem till någonting vettigt i stället för atl läta dem ligga helt lomma ute i fjordarna. Detta torde inte vara bara ett redarintresse utan också ett intresse för de anställda ombord i fartygen. De kunde få behålla sina arbetsplatser, för det behövs besättning ombord i fartygen, om de ligger med oljelast. Det behövs även besättning på fartygen under de ungefär två månader som det tar att gå från Europa och ned till Persiska viken för atl fylla olja och tillbaka igen.

Jag är också medveten om att vissa svårigheter är förknippade med denna användning av fartygen och att den pä kort sikt kan vara en dyrbar aflar, men på längre sikt och med tanke på de stigande oljepriserna kan metoden ändå visa sig mycket lönsam. Om man tänker sig alt priset på olja stiger med bara 10 kr. per ton eller kubikmeter för man med en gång en vinst pä 2 milj. kr. på

ett 200 000-tons fartyg.

Statsrådet har här sagt att om de ekonomiska och miljömässiga aspekterna tillåter sådan här lagring är han beredd att, i samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar, vidta dessa åtgärder. Jag undrar om handelsministern då också är beredd att väga in de arbeismarknadsmässiga synpunkterna i frågan. I det läge vari sjöfarten i dag befinner sig skulle det nämligen för de ombordanställda nu vara av tämligen stor betydelse. Det ger också möjligheter, när vi någon gång kommer ur den nuvarande sjöfartskrisen, atl under svensk flagg ha ett antal tankfartyg kvar, vilka vi annars riskerar all förlora -kanske vartenda ett - till underprisen Det blir alltså en stor samhällsekonomisk föriust som vi i så fall gön

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om lagring av olja i upplagt tanktonnage

Handelsministern STAFFAN BURENSTAM LINDER: Herr talman! Vi är beredda att väga in alla olika synpunkter vid bedömningen, självfallet då även arbetsmarknadssynpunkter. 1 ell sådant sammanhang kan man också tänka sig att slå mer än en fluga i en smäll. Den viktigaste "flugan" - för att fortsätta med den bilden - är naturiigtvis hur oljepriserna kommer alt utvecklas. Vi vet ju att det är svårt att spå rätt i sådana frågor. Man kan ha en viss uppfattning om hur oljepriset på lång sikt kommer att röra sig, men om hur det förhåller sig på kort sikt kan uppfattningen vara en hell annan.

Det behov som den här typen av lagring framför allt måste kunna tänkas täcka är en lagring på förhållandevis kort tid, men förhållandena på oljemarknaden ärju, herr talman,snarast en smula "skakiga" närdet gäller oljepriserna. Den där kalkylen som visar atl priset kan gå upp 10 kr. per ton är nog riktig, men det kan också gå ner med 10 kr., och då har man inle gjort någon god affär. Av den anledningen måsle den noggranna prövning som överstyrelsen för ekonomiskt försvar nu gör läggas lill grund för ett övervägande, som kan komma förhållandevis snabbt.

BIRGER ROSQVIST (s):

Herr talman! Det är väl så, herr statsråd, att alla de beräkningar som vi i riksdagen har vad gäller oljepriser och tillgång på olja pekar på att oljepriserna kommer atl stiga. Det kan hända att priset på ett ton olja en månad ligger 10 kr. högre än vad det kommeratt göra nästa månad, och det gäller naturiigtvis därför att avvakta ratt tillfälle och att passa på all köpa in oljan vid lämplig tidpunkt.

I svaret säger statsrådet också att man på försäkringshåll kräver 80 % bemanning av fartyg som ligger upplagt med last av olja. Jag har hafl kontakter med de ombordanställdas organisationer, och jag vet att vad på dem ankommer är de öppna för resonemang när det gäller bemanning och annat. I den omfattning som upplagt lanktonnage finns i våra fjordar och andra vatten förekommer det vanligtvis att man inte lägger upp fartygen ett och ett ulan man lägger minst två fartyg intill varandra. Därför borde man kunna tänka sig att ta samma besättning för båda fartygen.

Någon säger kanske alt om tankfartygen skulle behöva användas när de

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande angående fölbud mot stora skogsmaskiner

ligger upplagda med "beredskapsolja" i sig, så är de på detta sätt låsta och saknar möjlighet all bortfraktas. Den situationen behöver dock inte uppstå. -Man hyr ju inte in ett fartyg för alt det skall vara tomt, utan man hyr in det för att det skall fyllas med olja och gå någonstans. Ligger fartyget då redan lastat med olja kan det helt enkelt gå med oljan, och denna kan säljas. Men även detta får naturiigtvis bli föremål för en affärsmässig prövning.

Alltnog: Statsrådet och jag tycks vara överens om att delta är en väg atl försöka lösa den kris som gäller dels sjöfarten, dels problemen på energisidan. Jag kan upplysa om att man i Japan redan har lagring av olja just så som jag här har relaterat.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om uttalande angående förbud mot stora skogsmaskiner

Jordbmksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för att besvara Gunnar Olssons is) den II april anmälda fråga, 1977/78:401, och anförde:

Herr talman! Gunnar Olsson har frågat om jag delar den uppfattning som bosladsministern gett uttryck för, nämligen att de stora skogsmaskinerna borde förbjudas i svenskt skogsbruk.

En fortlöpande rationalisering av skogsbruket är angelägen, så att vi kan bevara och stärka vår konkurrenskraft gentemot andra stora exportörer av skogsinduslriprodukler. Ett led i rationaliseringen är avverkningarnas mekanisering. Denna mekanisering medverkar också till att underlätta arbetet i skogen.

Det tekniska utvecklingsarbetet på skogsbrukets område i vårt land har varit inriktat främst på mekanisering av slutavverkningarna. De stora maskiner som därvid har konstruerats är av olika skäl inte lämpliga i andra typer av avverkningar. Arbetet måste nu inriktas mot att ta fram mindre och smidigare maskiner som lämpar sig bl. a. fördel enskilda mindre skogsbruket och för gallringsavverkningar. Förutsättningarna härför är goda. Större hänsyn måste emellertid tas till kravet att undvika skador i miljön, t. ex. pä mark och kvarstående träd. Staten medverkar i finansieringen av det skogstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet. I de senaste ramprogrammen som reglerar verksamheten har särskilt betonats den inriktning som jag här har angett.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Först ett tack för svaret på frågan.

Vi vet att de allra största skogsmaskinerna - de som i dagligt tal kallas för skogens skördeiröskor - skadar marken och alt naturvårdsiniressena då och då slår larm om detta. Jag har själv många gånger mött delta hemma i Värmland i samband med möten och arbetsplatsbesök. Jag har dock inte framställt frågan för atl få tillfälle att proteslera mot att stora skogsmaskiner används eller för atl ställa upp till 100 96 och försvara dem. Jag har bara velat

testa jordbruksministern med anledning av parti- och statsrådskollegan Elvy Olssons uttalande.

Stig Alftin, riksdagskollega från Bollnäs som finns i kammaren nu, kan omvittna den oro som spred sig efter det all man hade läst bostadsministerns uttalande. I Alfta finns en enda dominerande industri, Östbergs Fabriks AB, som har 700 anställda och som huvudsakligen tillverkar de stora processmaskinerna. Kockums i Söderhamn är en annan industri som på skogssidan har en tillverkning som är knuten till de stora skogsmaskinerna.

Del är klart alt på sådana här arbetsplatser har Elvy Olssons uttalande uppmärksammats, och man är rätt spänd på vad jordbruksministern i dag har att säga om delta uttalande.

Del sägs i svaret att man måsle få fram mindre och smidigare maskiner för att klara framförallt gallringsavverkningar. Jag är helt införstådd med att man inte kan gå in med de stora maskinerna där. Men min fråga kvarstår: Skall de stora maskinerna få användas eller inle? Vad det är fråga om är om det skall bli etl förbud mot att använda stora skogsmaskiner i Sverige eller inte.

Elvy Olsson hänvisade till förhållandena i Finland och sade att där fanns ett sådant förbud. Men del finns inget sådant förbud i Finland - del är en helt felaktig uppgift. I Norge däremot förbereds ett förbud mot de större skogsmaskinerna, som under senare år fått en starkt ökad användning i Norge.

Min fråga lill jordbruksministern måste kvarstå: Skall vi få ett förbud i enlighet med vad bostadsministern pläderade för eller inte?

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande angående förbud mot stora skogsmaskiner

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Jag har observerat alt en arbetsgrupp inom socialdemokratiska partiet har lagt fram etl program om framlida skogspolitik. Jag har studerat del men är inte beredd att nu analysera det, eftersom min genomläsning varit alltför hastig. Men det finns ett avsnitt som är värt att citera med anledning av den här debatten.

På s. 53 i programmet står det: "Forskningen måste ha resurser för att så snabbt som möjligt klariägga sambandet mellan del mekaniserade skogsbrukets metoder och miljön." Det är alltså så att inte ens den socialdemokratiska arbetsgruppen är beredd att ta ställning till den fråga som Gunnar Olsson har väckt. Och det är riktigt alt vi måste ha mera forskning på detta område, innan vi definitivt kan avgöra den här frågeställningen.

Själv välkomnar jag en utveckling i skogsbruket mot mindre maskiner -kanske också ett skogsbruk där hästen har en plats. Med hittillsvarande metoder är det en uppenbar risk atl stora skogsområden inle kommer att kunna avverkas på grund av att de blir s. k. maskinimpediment, dvs. områden som maskinerna inte kan ta hand om. Avverkningskostnaderna är större än båtnaden. Det är en risk som vi inte får bortse från. Därför tror jag själv på en utveckling mot mindre maskiner.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande angående förbud mot stora skogsmaskiner

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Det är riktigt att vi i vårt skogspolitiska program är införstådda med att vi måste få en högre gallringsprocent i det svenska skogsbruket. För att klara de avverkningarna är det helt rikligt som jordbruksministern säger, att vi måste få fram mindre och smidigare maskiner och att det därför behövs forskning på det området.

Men hur skall vi ha det med de stora skogsmaskinerna, processorerna, som bosladsministern anser bör förbjudas i svenskt skogsbruk? Skall vi ha dem kvar för slutavverkningar, eller skall de bort? I fråga om gallring är det helt naturligt att vi måste fö fram andra maskintyper, men hur skall vi ha det med de stora maskinerna? Skall vi ha etl förbud, eller skall vi inte? 1 Finland finns inget förbud, i Norge förbereder man ett sådant. Hur skall vi ha det i Sverige?

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Anledningen till mekaniseringen inom skogsbruket har naturligtvis varit att man därmed velat minska avverkningskostnaderna och underlätta det manuella skogsarbetet. Det har man utan tvivel lyckats med men samtidigt knappast med alt med lika stark ambition undvika miljöskador. Det är därför forskning pågår.

Del är riktigt att man i Norge inte bara övervägt utan nu lagt fram ell lagförslag, där man gäll så långt att man kräver lantbruksdepartementels tillstånd både för att fö köpa och för att fö använda en skogsbruksmaskin. Så långt har vi inte kommit i Sverige, därför alt jag tror att ovissheten är stor om vilken utveckling vi skall ha. För min del ärjag övertygad om att vi går mot mindre, lättare maskiner och ett skogsbruk där också hästen har en plats.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Frågan kvarstår för alla de hundratals, kanske tusentals människor som arbetar med tillverkning av de stora maskiner som bostadsministern - hon befinner sig ju i kammaren nu - sagt skall förbjudas i svenskt skogsbruk. Vad skall man säga till de människor som arbetar i den industrin? Skall man fortsätta att tillverka stora skogsmaskiner, eller är det ell förbud på gång? Jag har inte fått något svar på den frågan.

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Gunnar Olsson klagar över atl han inte fått svar på sin fråga. Gunnar Olsson vill ha ett ja eller ett nej. Livet är inte så enkelt, Gunnar Olsson,att man på vilka frågeställningar som helst kan svara ja eller nej. Livet är, som sagt, inte så enkelt. Det har t. o. m. socialdemokraterna konstaterat i sitt program om den framtida skogspolitiken. De har inget svar på den frågan.

Jag har sagt alt vi måsle veta mera på det här området, men jag kan trösta Gunnar Olsson med att utvecklingen går mot mindre maskinen Det är en utveckling som är alldeles klar. Det innebär inte att de människor som Gunnar Olsson åberopar och som han menar är rädda för att mista sina

arbeten kommer att bli arbetslösa. Det måste i så fall bli fråga om en     Nr 132
anpassning till den förändrade utvecklingen på skogsmekaniseringssidan.     Torsdaeen den
Och det är något helt annat.                                            27 aoril 1978

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Jag är medveten om atl del kanske inte är lätt att svara konkret, eftersom forskning pågår. Men del är då underiigt att bostadsministern, som nu sitter i bänken bakom jordbruksministern, kunde gå ut och säga alt stora maskiner bör förbjudas. Del är klart ett sådant uttalande skapar en enorm oro bland människor som är sysselsatta i den produktion där dessa maskiner tillverkas. Jag tror att deras oro kvarstår efter jordbruksministerns svar.

Om uttalande angående förbud mot stora skogsmaskiner

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Jag gissar att vad bostadsministern gjort är att hon har refererat den utveckling som var på gång i Norge samtidigt som hon har pekat på de risker som de stora maskinerna kan innebära för miljön. Det är också vad jag har pekat på. Det är det svar som kan ges.

Jag tycker att det är bra atl vi är observanta pä det här området. Det borde inte föranleda Gunnar Olsson alt försöka åstadkomma en motsatsställning. Låt oss försöka dra åt samma håll. Del här är ett viktigt målområde.

GUNNAR OLSSON (s):

Herr talman! Motsatsförhållandet finns inte mellan jordbruksministern och mig utan närmast mellan bostadsministern och jordbruksministern. Frän det ena hållet har nämligen sagts att maskinerna skall förbjudas, och jordbruksministern säger att vi måste få fram en typ av mindre maskiner som kan klara gallringen. Men vi har slulavverkningar kvar.

Till sist: Elvy Olsson hänvisade aldrig till det förhållandet att man i Norge överväger att förbjuda maskinerna utan hon hänvisade till förbud i Finland -ett förbud som icke existerar.

Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Herr talman! Om något motsatsförhållande råder mellan bosladsministern och mig, som Gunnar Olsson säger, skall vi be att fö klara upp det själva utan herr Gunnar Olssons medverkan.

Överiäggningen var härmed slutad.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

§ 5 Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

Bosladsministern ELVY OLSSON erhöll ordet föratt i ett sammanhang besvara dels Joakim Ollens (m) den 18 april anmälda fråga, 1977/78:416, dels Lennart Peiierssons (s) den 19 april anmälda fråga. 1977/78:417, och anförde:

Herr talman! Joakim Ollen har på grundval av vissa tidningsuppgifter frågat mig vad jag menat med att uttala att människorna i sydvästra Skåne inte kan räkna med att få bo kvan

Lennart Pettersson har frågat mig om regeringen är beredd att driva en sådan markanvändningspolitik i sydvästra Skåne att man tvingar invånare som vuxit upp i dessa kommuner att fiytta.

Eftersom båda frågorna berör samma sak, besvarar jag dem i etl sammanhang.

Som alla vet är konkurrensen om marken i främst sydvästra Skåne stor. Inom ramen för den fysiska riksplaneringen har kommunerna i Skåne visat atl avsevärda arealer högvärdig jordbruksmark berörs av mer eller mindre konkreta planer på bebyggelse. Del rör sig för tiden fram lill år 1990 om ca 9 000 hektar av Skånes mest högvärdiga jordbruksmark. Kommunernas planer utgår i de flesta fall från antaganden om en befolkningsutveckling som väsentligt överstiger de ramar som har lagts fasl i den regionalpolitiska planeringen. Utredningar som har ulförts visar samtidigt alt även vid en konstant befolkning så behövs ganska stora arealer för tälorlsexpansion som en följd av bl. a. utvecklingen mot ökat antal mindre hushåll, bättre utrymmesstandard i bostäderna och stora arbelsplatsområden.

Mot bakgrund av de uttalanden som en enig riksdag har gjort om angelägenheten av god hushållning med jordbruksmarken, finner jag det naturiigl att diskutera frågan om efter vilka vägar en sådan hushållning skall uppnås. Regeringen har anvisat pengar till länsstyrelserna i Skåne för atl utreda vissa frågor som har betydelse för arbetet med etl regionall markhus-hållningsprogram. Bl. a. kommer man i detla arbete att studera hur eu mer markbesparande byggnadssätt skall åstadkommas och i vilken form ett bättre skydd av högvärdig jordbruksmark skall uppnås. Parallellt med studier av den här typen behövs självfallet överväganden om vilken befolkningsutveckling som bör eftersträvas i regionens olika delar mot bakgrund av bl. a. de allvariiga konflikterna om markanvändningen i vissa områden.

En mer ambitiös hushållning med markresurserna i Skåne låter sig svårligen förenas med en fortsatt befolkningstillväxt i sydvästra Skåne. En möjlighet atl lösa denna konflikt är åtgärder sorn syftar till atl befolkningstillväxten kommer mer glest befolkade delar av regionen till godo -där också konflikterna om marken är mindre.

Inom regeringskansliet pågår just nu förberedelser för regeringens ställningstaganden lill resultatet av arbetet i län och kommuner med den fysiska riksplaneringen. Av betydelse i sammanhanget är också regeringens pågående arbete inom regionalpolitikens ram.

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! Jag tackar bostadsministern för svaret på min fråga.

Bostadsministern har alltså uttalat alt människorna inte kan räkna med att få bo kvar i sydvästra Skåne. Det är naturligtvis djupt oroande för den halva miljon människor som bor i sydvästra Skåne när landets bostadsminister förklarar att de inte skall räkna med att fö bo kvar. Givelvis skapar etl sådant uttalande också en stark indignation hos berörda kommuner, vilket också kan leda till handlingsföriamning i planeringen. Särskilt oroande är ett sådant uttalande i ett läge, då alla de som verkligen känner till förhållandena i Skåne vet att Sydvästskåne sedan flera år icke är en överhettad region. Under hela 1970-talel har tvärtom regionen kommit att svalna högst avsevärt och behöver i dag snarare stimulans än hugg i ryggen. Det hade varit trevligt om bosladsministern hade dragit den slutsatsen av den larmrapport som levererats från Malmöhus läns länsstyrelse i stället för alt göra det uttalande hon gjorde.

Alt hävda att människor bör flytta från Sydvästskåne är socialt oacceptabelt. Givetvis bör människor i största möjliga utsträckning fö bo där de önskar. Det är också samhällsekonomiskt vansinnigt att kräva en omfattande utflyttning från Sydvästskåne. Vart skall människorna flytta? Vilken ort 10-15 mil ifrån Malmö kan erbjuda sysselsäuningslillfällen och är beredd att ta emot ett stort antal sydvästskåningar? Vem skall slå för de oerhörda kostnader som utan tvekan är förknippade med en sådan fly ttningsoperation? Frågorna kan ställas med särskilt eftertryck mot bakgrund av den ekonomiska situation vi befinner oss i.

Det är också kommunalt förödande atl förorda en sådan utfiyttning som Elvy Olsson har talat om. Eftersom det i första hand är arbetstillfällen som skall styras bort från Sydvästskåne, måste det naturligtvis också i första hand bli människor i arbetsför ålder som skall flytta. Redan i dag har Malmö kommun en skev åldersfördelning. 17 96 av hela befolkningen är över 65 år. Även alldeles utan några negativa styråtgärder räknar man med att den siffran till 1990 kommer att öka med 25 96. Vad det får för effekter för den kommunala ekonomin och inte minst den sociala strukturen i kommunen kan var och en räkna ul.

Jag tvingas konstatera alt uttalanden av del slag som Elvy Olsson gjort är uttryck för en iver att centralplanera som står i skarp kontrast mot strävandena alt decentralisera beslutsfaltandet i planeringsfrågor till de regioner som berörs. Låt mig karaktärisera bostadsministerns uttalande i den aktuella intervjun som-skall vi säga-olyckligt. Emellertid framgår av svaret att regeringen inte har tagit ställning i den här frågan. Jag vill också gärna säga att del inte finns någon anledning att ha någonting emot den utredning som Elvy Olsson talar om i sitt svar. Den kan man hälsa med tillfredsställelse. Just beskedet alt det här uttalandet icke är ett uttryck för regeringens uppfattning är måhända det mest betydelsefulla i den här debatten.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag tackar bosladsministern för svaret på Lennart Petterssons fråga. Skälet till att han inte själv kan motta svaret är att han befinner sig på utrikes resa för riksdagen.

Jag är inte nöjd med bostadsministerns svar. Jag måste med hänsyn till den senaste tidens olika statsrådsutialanden, t. o. m. den senaste stundens, direkt fråga: Är nu detta ett svar som är representativt för hela regeringen, eller är det ett svar som står för centerpartiet, eller är det Elvy Olssons svar? Står exempelvis biträdande bostadsministern bakom det?

De uttalanden som bostadsministern gjort har skapat stor oro bland befolkningen i sydvästra Skåne, inle minst hos kommunalpolitiker och näringslivsrepresentanter. Kommunerna i sydvästra Skåne arbetar - liksom andra kommuner - för atl tillgodose de egna invånarnas och företagens krav på att förbättra och bygga om, allt för att rusta upp regionen och hindra en ytteriigare tillbakagång med ökad arbetslöshet som följd.

Men de sydvästskånska kommunerna har det svårt i dag. Debatten om den goda jorden har inneburit att planberedskapen har sjunkit till en alltför låg nivå. Debatten om den goda jorden har dessutom starkt spårat ur, inte minst genom bostadsministerns uttalanden.

Många människor har bibringats uppfattningen att vi skulle vara i förd med atl bygga bort all åkermark. Ingenting kan vara felaktigare. Kommunöversikterna, som också Elvy Olsson nämnde i sitt svar, sträcker sig fram till 1990. De visar att åkerarealen i sydvästra Skåne - förutsatt att kommunöversikterna kan förverkligas - minskar från 66 96 1975 till 64 96 1990. I bostadsmi-nisterns svar talas det om "avsevärda arealer". Det här är också en fråga om hur man använder språket. Jag kan inte finna att 2 96 av åkerarealen är avsevärda arealer fram till 1990. De här två procenten motsvarar knappt en halv procent av den samlade svenska jordbruksproduktionen. Lägg därtill att om avkastningsresultalet ständigt förbättras så sjunker denna halva procent ytteriigare.

Bostadsministern har tidigare erhållit information från Sydvästra Skånes kommunalförbund, som visar att dessa kommuner hushållar strängast i landet med marken. 330 m- per invånare har vi i sydvästra Skånes tätorter medan det för landets tätorter i övrigt är 612 m. Det om något visar att kommunerna i sydvästra Skåne verkligen slår vakt om den goda jorden.

Får jag också uttala förhoppningen atl bosladsministern nu accepterar den inbjudan hon fått frän Sydvästra Skånes kommunalförbunds styrelse all delta i något av deras kommande styrelsemöten, och det vore bra atl få det beskedet här i dag.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Samtidigt som jag visar en bild på skärmen skall jag läsa upp vilka siffror som står där. Tätortsarealen i Malmö från det att Malmö blev en tätort fram till 1962 uppskattades till ca 4 200 ha. Fram lill 1975 förbrukade man ytteriigare ca 1 600 ha. För åren 1975-2000 planerar man att ta ytterligare 2 500-3 000 ha i anspråk av de bästa jordar som finns i Sverige.

Om man skulle fortsätta atl expandera i samma takt skulle faktiskt hela Malmö vara bebyggt omkring är 2050. Då jag får sådana rapporter tänker jag helt naturligt på de riksdagsuttalanden som en enig riksdag hargjort under ett stort antal år. Jag har också att läsa vad riksdagen på den förra regeringens förslag har beslutat om. Där tycker jag att den förra regeringen gick längre än jag brukar göra -att man måste se över äldre översiktsplaner, och i vissa fall även detaljplaner, för att ge värdefull jordbruksmark etl fastare skydd, ja man kan t. o. m. tänka sig att fastställa en ny generalplan härför. I en kommentar till det beslutet sade den förra bostadsministern alt tidigare har andra intressen gått före jordbruksintressena, men i dag är det nödvändigt att vara försiktig vad gäller att utnyttja marken för detta ändamål. Lägg därtill att det i den regeringsförklaring som den nuvarande regeringen har avgett står att jordbruksmarken skall utnyttjas rationellt och skyddas för exploatering för andra ändamål. När jag då finner hur utvecklingen är, sä tycker jag att det verkligen är på tiden att vi nu inle bara talar om delta, utan alt vi också börjar hushålla. När jag får sådana här rapporter är det min skyldighet att se till atl dessa beslut följs. Det överensstämmer även med mina åsikter att så sker.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! Jag vill gärna understryka att ingen har bestritt vikten av alt vi hushållar med den goda jorden. Jag tror också att det i Skåne råder en ganska utpräglad enighet på just den punkten.

Vad jag med min fråga vänt mig mot är det fullständiga stopp-och t. o. m. tillbakagång - som förordats av bosladsministern i del uttalande som jag tagit lill utgångspunkt för min fråga.

Bostadsministern har gått som katten kring het gröt och inle närmare tagit upp det som jag egentligen frågade om, nämligen vad hon menade med sitt uttalande. Var syftet verkligen att människor skall fiytta från Sydvästskåne? Vilka effekter kommer det i sä fall att få och hur skall man då klara detta? Jag vet inte om jag skall tolka ett uteblivet svar på det sättet alt bostadsministern ändå inte riktigt menade vad hon enligt Sydsvenska Dagbladets uppfattning sagt i denna fråga. Jag hoppas att det är så, och jag noterar än en gång atl regeringen inte uttalat sig för någon som helst flyttning från Sydvästskåne. Det är särskilt viktigt just mot bakgrunden av vad jag tidigare pekade på, nämligen att Sydvästskåne inte längre är en överhettad region. Antalet arbetstillfällen i den regionen har under senare tid minskat väsentligt snabbare än i andra delar av landet.

EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Bostadsministern talade här i första hand om Malmö, men hennes uttalanden har gällt sydvästra Skåne. Del kanske hade varit bättre om bostadsministern på bildskärmen hade visat de uppgifter beträffande sydvästra Skåne, som kommunalförbundet tidigare har tillställt bosladsministern i olika omgångar, både vid uppvaktningar och genom skriftlig information. Dessa uppgifter visar alt andelen jordbruksmark kommer att minska från 66 % år 1975 till 64 96 år 1990, förutsatt att kommunerna kan

2 Riksdagens protokoll 1977/78:132-133

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

förverkliga sina kommunöversikler. Vi skall hålla i minnet att kommunerna vid sin planering gärna blir litet väl ambitiösa. Därför kanske det inte rör sig om dessa tvä procent.

Sydvästra Skånes kommunalförbunds material, som alla politiska partier och deras kommunalpoliliska representanter står bakom, har bostadsministern tidigare fött. Vid en uppvaktning fick också Sydvästra Skånes kommunalförbunds styrelse den uppfattningen att vi var på väg alt bli överens i dessa frågor. Det vore värdefullt om bosladsministern åtminstone ville ge svar pä frågan om hon kommer att acceptera inbjudan från Sydvästra Skånes kommunalförbunds styrelse all delta i ell av dess kommande styrelsemöten, så att vi får tillfälle att fortsätta diskussionen där.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag hade inte tänkt alt tala så mycket om tidningsartikeln. Jag trodde faktiskt atl alla riksdagsmän kände till hur tidningar vinklar rubriken Vad diskussionen gällde var bl. a. utvecklingen i regionen. Jag sade vid det tillfället att kommunerna i sydvästra Skåne inte kan tänka sig att ha en fortsatt befolkningstillväxt. Det är precis vad jag framhåller i svaret, som regeringen naturligtvis står bakom:

"En mer ambitiös hushållning med markresurserna i Skåne låter sig svåriigen förenas med en fortsalt befolkningstillväxt i sydvästra Skåne." Jag framhåller vidare att de åtgärder som vidtas i stället måste syfta till att befolkningstillväxten kommer mer glest befolkade delar av regionen till godo. Vidare säger jag atl dessa problem skall lösas dels genom den fysiska riksplaneringen, dels inom regionalpolitikens ram.

Vad vi också diskuterade, fastän inte heller del stod i tidningen, var den stadsplan som regeringen hade fastställt för Blentarp i Sjöbo kommun. Jag sade att denna fråga lösts på ett lyckligt sätt. I del området är det sämre jord, och stadsplanen ger mot den bakgrunden ullryck för ett regionalt tänkande.

Jag tycker faktiskt atl kommunerna i Skåne, som har den här fina jorden, måste se litet utanför kommungränserna; de måste se på länet som helhet och på båda länen tillsammantagna. Om de gör det skall de finna-det tror jag att vi skall kunna komma överens om på det möte Egon Jacobsson talade om och som jag gärna skall delta i - att det finns plats för en utveckling i Skåne, men att man inte kan räkna med att sydvästra Skåne skall kunna expandera så särskilt mycket i framtiden.

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! Jag instämmer gärna i att vi här i kammaren inte skall bedriva något rubrikrytteri. Men del må vara en enskild ledamot av denna kammare obetaget atl fråga en ledamot av regeringen vad som menas med ett uttalande, som varken i massmedia eller i det svar som nu har lämnats har dementerats i något avseende.

Jag konstaterar vidare att bostadsministern nu säger att någon nämnvärd expansion i sydvästra Skåne inte kan få äga rum. Det är ett väsentligt

annoriunda uttalande än det som tidigare har gjorts.

Viskall hushålla med marken -det vill jag gärna understryka, och jag tror all vi alla är överens på den punkten. Men det får inte bli fråga om alt genom planeringsåtgärder göra det omöjligt förde enskilda kommunerna att bedriva en planering som garanterar kommunernas fortsatta existens. Det för inte bli så att planeringen för som effekt att kommunerna delvis får en alldeles skev åldersfördelning eller en omöjlig kommunalekonomisk situation. Detta är faktiskt vad som håller på all hända i Sydvästskåne. Jag vill starkt betona att det inte finns någon anledning att just nu dämpa utvecklingen i Sydvästskåne. Vad som behövs där - inte minst med tanke på en del händelser som f n. är aktuella och på de problem som finns -är snarare stimulans än den typ av återhållsamhet som Elvy Olsson lalar om.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag lackar bosladsministern för beskedet att hon är villig att komma till styrelsemötet med kommunalförbundet i sydvästra Skåne.

När det gäller tidningsrubriker och tidningsartiklar vill jag fråga bosladsministern om hon inte tycker atl hon litet för ofta blir missförstådd i tidningarna. Artikeln i Sydsvenska Dagbladet lördagen den 15 april har, såvitt vi har kunnat finna, skrivits av en seriöst arbetande journalist. Enligt journalisten har bosladsministern sagt: "Och den högvärdiga åkermarken skall behållas: i Malmö får ulrymmesstandarden höjas genom att färre delar på det utrymme som finns. En sådan utveckling är heller inle till nackdel för Malmö!"

Jag tolkar delta så att bosladsministern är beredd att gå in med de stora statliga bidrag som Malmö kommer alt behöva om del som anförts i artikeln skulle bli en realitet. Malmö har nämligen en väl utvecklad kommunal service som är anpassad till det befolkningstal man har i dag. Skulle detta minska, så kommer kommunalskatten att rusa i höjden mycket snabbt och oroväckande. Beskedet i artikeln måsle jag tolka så att bostadsministern kommer att se till atl de kommuner som berörs får skälig kompensation. Artikeln i övrigt handlade ju om sydvästra Skåne, så det gäller här inte bara Malmö utan även de andra kommuner som berörs.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Jag hänvisade tidigare till riksdagens enhälliga uttalande i dessa frågor. Jag läste mycket kortfattat upp den förre bostadsministerns uttalande, och jag läste upp den nuvarande regeringens deklaration i detta avseende. Det vi således har varit eniga om överensstämmer inte med t. ex. den bild av Malmös expansion som jag visade. Anledningen till att jag tog Malmö som exempel var atl jag råkade ha just den här bilden, men utvecklingen ärju såvitt jag vet densamma i sydvästra Skåne.

Jag vill fråga dem som jag debatterar med: Ställer ni inle upp längre på riksdagens uttalande i det här avseendet? Har del skett någon sinnesförändring, så att ni nu tycker att vi inle skall spara denna jordbruksmark? Delta stämmer hell enkelt inle. Jag har hand om den fysiska planeringen och

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i svdvästra Skåne

markfrågorna, och då måste jag faktiskt vidta de åtgärder som gör atl vi kan leva upp till riksdagens beslut.

Jag är helt medveten om svårigheterna för de kommuner som råkar ha denna mark. Men jag har också på andra ställen sett goda resultat, när man verkligen försökt planera om. Jag tror faktiskt att man även i Skåne kommer alt lyckas när man börjar anstränga sig. Jag upprepar än en gång: Sluta upp med att vara bypolitiker! Se Skåne såsom en region!

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! Det är inte i denna debatt för någon deltagare fråga om att kritisera enhälliga riksdagsbeslut, utan det är fråga om att diskutera konsekvenserna av ett förverkligande av ett uttalande som bostadsministern har gjort. Jag tvingas nu för tredje gången konstatera att vi visst skall hushålla och vara försiktiga med användningen av den goda jorden. Jag vill gärna säga att företrädare för det parti som jag tillhör har drivit den politiken sedan många år, bl. a. just i Malmö kommun. Men det får inte innebära atl en kommun, som spelaren så väsentlig roll för en hel region, och också regionen totalt sett helt skall fråntas förutsättningarna att bedriva en politik, som gör det möjligt att planera på ett vettigt sätt och att överleva samt alt undvika utomordentligt svåra kommunalekonomiska problem och en social snedvridning inom kommunerna och regionen.

Det är möjligt atl bostadsministern och jag inte är överens på den punkten. Men jag anser att detta är utomordentligt viktigt. Det finns också exempel på andra länder, som har löst dessa problem på ett relativt smidigt sätt. Vi skåningar behöver bara gå över sundet för att hitta landet, där man faktiskt i rätt betydande utsträckning har lyckats förena kravet på att bevara den goda jorden med etl undvikande av den typ av idioistopp som man väl närmast får tolka bostadsministerns uttalande såsom en önskan om. Jag tror alt vi har möjlighet att klara dessa frågor, om vi beter oss på ett förnuftigt sätt. Del skall inte, herr talman, behöva innebära att denna region utsätts för en betydande utfiyttning eller över huvud taget någonting i den riktningen.

EGON JACOBSSON (s):

Herr talman! Jag har redan i mitt första inlägg påvisat att kommunerna i sydvästra Skåne verkligen har slagit vakt om den goda jorden. 1 ett brev lill bostadsministern från kommunalförbundet har också påvisats alt dessa kommuner hushållar strängast i landet med markresurserna.

1 information som bosladsministern har fått finns de uppgifter som jag lämnade, nämligen att markytan per in vanare i tätorterna i sydvästra Skåne är 330 m medan den för landels övriga tätorter är 612 m. Vi slår vakt om jorden, men vi accepterar inte bostadsministerns abstrakta principer.

Bostadsministern talar om bypolitiker. Detta är ett Skåneproblem. Det är inte bypolitik, när bosladsministern talar om.fiyltning av sydväslskåningar 10-15 mil. Då handlar det om att vi skall fiytta till Småland i många fall.

Snart kan man fråga: Är det lönt för de sydvästskånska kommunerna alt fortsätta sin planeringsverksamhet? Bostadsministern har ju sagt atl

samhället skall bestämma var förelagen skall ligga. Bostadsministern har vidare sagt att hon inle vill gå in och styra kommunerna, men blir del nödvändigt får man göra det.

Detta är - vilket också Joakim Ollen pekade på - ett ganska fantastiskt fenomen för alt gälla det parti som bostadsministern företräder. 1 den mån det finns en ideologi i det partiet, bör detla handlande gå stick i stäv med den ideologi som man gör sig till tolk för.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Del finns en ideologi i vårt parti, att vi skall hushålla med våra resurser.

Vi verkar nu här vara överens - och likadant är det när jag träffar kommunalmän - om vad riksdagen och de olika regeringarna har uttalat. Men när det sedan gäller den egna kommunen och det egna området, då finns det så många skäl för all man inte kan ställa upp på det fulll ul. Om alla resonerarså, vet jag inte vad vi kommeri för situation. Jag vet inte heller om jag skall tolka Joakim Ollens inlägg så att han anser att de siffror jag presenterade var orimliga i förhållande till riksdagsbeslutet.

Jag har vidare sagt atl jag finner det rimligt atl kommuner får behålla sitt födelseöverskott men atl vissa orter inte kan tillåtas expandera. Jag ställer frågan än en gång: Var skall människorna komma flyttande ifrån? Den nuvarande regeringen bedriver och tänker bedriva en mer intensiv regionalpolitik, som skall möjliggöra att människor inte behöver söka sig till vissa delar av regioner och av landet.

Sedan tycker jag alt det inte finns några motsättningar mellan en god stadsmiljö och atl vi försöker spara den goda jorden. Här gäller det ju att man planerar på ett riktigt sätt.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om uttalande rörande möjligheterna att bo kvar i sydvästra Skåne

JOAKIM OLLEN (m):

Herr talman! Bypolitik innebär,såvitt jag kan förstå, att man framhäver en kommuns intresse i strid med andra kommuners intressen. En flyttning av ett betydande antal sydvästskåningar norrut ligger, vågar jag påstå, icke i någon kommuns intresse, och jag har svårt atl se att det skulle ligga i landels intresse. Jag har svårt alt se det med hänsyn till de betydande samhällsekonomiska kostnader som delta skulle innebära och som varken vår bosiadsminister eller någon annan kan komma runt.

När det i övrigt gäller bypolitik så kan man väl möjligen säga atl om det skulle vara ett utslag av någon speciellt besynnerlig inställning ati man ställer sig litet fundersam inför propåer som innebär att ell stort antal människor måste flytta från sydvästra Skåne, då tvingas man samtidigt konstatera att även bosladsministerns partikamrater i regionen har gjort uttalanden av den innebörden att så kan det inte få gå till.

Det är möjligt att den här debatten inte bör föriängas så myckel lill, för det verkar vara svårt att komma överens. Jag vill i alla fall än en gång notera att regeringen inte har givit uttryck ål någon uppfattning i den riktning som bostadsministern har lalal om. Regeringen har inte fattat något beslut som

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om behandlingen av ansökningar om lån och bidrag lill energibesparande åtgärder

skulle peka på att man avser att eftersträva en utflyttning från och ytterligare försvagning av kommunerna i Sydvästskåne.

Regeringen har alltså icke fattat något beslut, och vi får väl hoppas att något sådant beslut heller inte blir aktuellt.

Bosladsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Vi skulle inte föriänga debatten, men ändå måste jag fråga vad delar förstortantal människor som skall flytta. Jagsägerju att varje kommun bör få behålla även sitt födelseöverskott. Expansionen måste då sammanhänga med att det kommer ett stort antal människor inflyttande i stället, och regeringen säger i dag att del kan vi inte ställa oss bakom. Det kan inte få bli en fortsatt befolkningstillväxt i sydvästra Skåne.

Vad vi har talat om och sagt till länsstyrelsema är att man måste planera inte bara i ett län i Skåne utan över länsgränserna och verkligen se Skåne som en region.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 6 Om behandlingen av ansökningar om lån och bidrag till energibesparande åtgärder

Bostadsministern ELVY OLSSON erhöll ordet för att besvara Margit Odelsparrs (c) den 19 april anmälda fråga, 1977/78:419, och anförde:

Herr talman! Margit Odelsparr har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för alt inkomna låne- och bidragsansökningar lill energisparande åtgärder skall kunna behandlas av länsbostadsnämnderna.

För lån och bidrag för den befintliga bebyggelsen har för innevarande budgetår anslagils 958 milj. kr. Därav har 400 miljoner anvisats på lilläggsslat genom riksdagsbeslut och regeringsbeslut den 15 resp. 16 februari i år.

Jämfört med föregående budgetår har anslaget därmed ökats med 632 milj. kr. Antalet beslut om energisparstöd har under tiden I juli 1977-31 mars 1978 uppgått lill 48 799. Det är en ökning med ca 93 % jämfört med samma lid föregående budgetån

Vid utgången av mars månad återstod 82 miljoner av det hittills fördelade anslaget. För innevarande budgetår återstod atl fördela 100 milj. kr. som bostadsstyrelsen i dag fördelat till länsbostadsnämnderna.

MARGIT ODELSPARR (c):

Herr talman! Jag får tacka bostadsministern för svaret på min fråga.

Det är med tillfredsställelse man kan notera den nya regeringens stora intresse att medverka till energibesparande åtgärder av olika slag. Inte minst gäller delta satsningen på åtgärder beträffande bostadshus i form av energisparbidrag, energisparlån och räntebidrag. Intresset från fastighetsägarnas sida alt ansöka om lån och bidrag är stort, och detta hälsas givetvis med största tillfredsställelse.

Av de medel som är tillgängliga för budgetåret 1977/78 fanns den 31 mars Nr 132 1978 82 milj. kr. disponibla ute hos länsbostadsnämnderna. Med tanke på alt Torsdaeen den det i slutet på mars månad fanns närmare 14 000 ansökningar som inte var yi ar>ri| 1978:

behandlade och vars beräknade belopp uppgick till 165 milj. kr. är del __

nödvändigt att det ställs ytterligare medel till förfogande, så att åtgärder kan q tUlfÖrlit

vidtas som leder til I ett ökat sparande av energi. Dessutom får man räkna med ,. ifUf,,-/ att ytterligare ansökningar inkommer under innevarande budgetår.

På grund av att tillgängliga medel inte varit tillräckliga har länsbostadsnämnder och kommuner fått etl stort antal telefonsamtal med förfrågningar om varför folk inte för sina lån och bidrag. Detta har inneburit en ökad arbetsbelastning och svårigheter att förklara att det beror på medelsbrisl med tanke på den omfattande informationsdrive för energistöd som bedrevs under förra hösten. Det är dessa förhållanden som föranlett mig att ställa frågan.

Av bostadsministerns svar framgår att ytterligare 100 milj. kn nu kommer atl fördelas på länsbostadsnämnderna, och detta,tycker jag är ett myckel positivt besked. Men jag kan inte undgå att påpeka, att jag finner det anmärkningsvärt att bosladsslyrelsen inte tidigare fördelat dessa medel, vilket borde ha kunnat ske. Detta skulle då ha inneburit att ett betydande antal ansökningar kunnat beviljas snabbare.

Jag utgår ifrån, herr talman, att bosladsministern med uppmärksamhet följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med en begäran om ökade medel när så erfordras.

Bostadsministern ELVY OLSSON:

Herr talman! Vi är inom regeringen naturligtvis också mycket glada över det stora gensvar vi fått från människor som gått in för att spara energi i sina hus. Antalet ansökningar är, som jag sade tidigare, nästan hundraprocentigt högre nu än under föregående budgetår.

Margit Odelsparr talar härom besväriigheterna ute i nämnderna. Det finns inga pengar, och människor ringer och frågar. Jag har emellertid vid förfrågningar på bostadsstyrelsen fått veta atl nämnderna den 1 april hade 82 milj. kr. kvar. Dessutom fanns 100 milj. kr. som jag erfarit att bosladsslyrelsen kommer alt fördela.

Med anledning av dessa uppgifter från min myndighet utgår jag ifrån att det finns pengar att fördela. Det skall inle behöva uppslå någon brist innan nya pengar kommer den 1 juli.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 7 Om mer tillförlitliga sjökort

Kommunikationsministern BO TURESSON erhöll ordet för att besvara Marianne Jönssons (c) den 13 april anmälda fråga, 1977/78:406, och anförde:

Herr talman! Marianne Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag anser bör 23

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om mer tillförlitliga sjökort

vidtas för alt tillförlitliga sjökort blir upprättade.

Det finns i princip två sätt för statsmakterna atl påverka produktionen av sjökort. Det ena är att avsätta mer resurser till ändamålet. Det andra är atl se till att resurserna används på ett så effektivt sätt som möjligt. Regeringen har genom skilda beslut utnyttjat båda dessa metoden

Sålunda har regeringen gett sjöfartsverket bemyndigande atl beställa etl nytt sjömätningsfartyg. I samband med tidigareläggningar av industriinvesteringar har vidare sjöfartsverket getts möjligheter atl innevarande år investera ytterligare pä sjökartläggningssidan. Regeringen har vidare i vår gett sjöfartsverket ökade resurser när det gäller att ta hand om sjömätnings-data och föra in nya uppgifter på sjökort.

För att försäkra sig om alt de givna resurserna används på bästa sätt har regeringen gett sjöfartsverket i uppdrag att upprätta ell program för effektivisering och rationalisering av verksamheten.

1 beslut den 20 april i år har vidare regeringen bemyndigat mig atl tillkalla en särskild utredare för att se över sjöfartsverkets sjökortsframställning. Utredaren skall göra en bedömning av effektiviteten och tillföriitligheten i processen från sjömätning till färdiga sjökort. Översynen skall ske skyndsamt och har redan påbörjats.

MARIANNE JÖNSSON (c):

Herr talman! Jag ber atl fä tacka kommunikationsminister Turesson för svaret på min fråga.

Sjökortens tillföriitlighet är av allra största betydelse för att fartygsolyckor skall kunna undvikas vid våra kusten Jag framställde min fråga närmast med anledning av de uppgifter som framkom vid granskning av det sjökort som det sovjetiska tankfartyget Tsesis hade med sig när det gick på grund utanför Fifång i Södertäljeleden. Vid kontroll visade det sig nämligen att detla sjökort var behäftat med över 100 fel. Enligt uttalanden av företrädare för sjöfartsverket finns det ingen anledning tro att detta kort skulle viira onormalt otillföriitligt. De fiesta existerande sjökort torde vara varken bättre eller sämre, sägs det. Samtliga avvikelser på det nämnda sjökortet hardock funnits belagda i sjöfartsverkets arkiv sedan 1969. Först nu har felen rättats och nya sjökort skall börja säljas - ett halvt år efter olyckan.

För stora områden av Östersjön är sjökorten baserade på sjömätningar från 1800-talet, då man inte räknade med större djupgående pä fartygen än 11 m. I dag kräver de stora tankfartygen för säker framfart ett fritt djup av 17 m eller mer. De katastrofrisker som trafiken med de stora tankfartygen ofrånkomligen skapar för Östersjöns vidkommande är betydande. Hänsyn till de enorma risker som är förbundna med denna trafik bör vara vägledande för den omsorg om Östersjöns vatten och stränder som Sverige har förbundit sig till genom att för fyra år sedan ansluta sig till Helsingforskonventionen om skydd för Östersjöns marina miljö - det hav som kanske är del hårdast belastade i väriden. Tillföriitliga sjökort utgör härvidlag en avgörande förutsättning.

Sjöfartsverket skriver också i årets budget framställning:! '.'Sjökortens

främsta uppgift skall vara att möjliggöra en säker sjöfart. Det aktuella Nr 132 sjömätningsbehovet är mycket stort, bl. a. därför att det nuvarande Torsdaeen den mätningsunderlagei är gammall och ofullständigt, inte minst med hänsyn till 27 april 1978

fartygens ökade djupgående och till all farledssystemet kontinuerligt

'<drds.'' Q „,,. fjiiförlit-

Sädana deklarationer visar tydligt verkets vilja att åstadkomma en säker sjökort sjöfart i våra farvatten. Vad som synes ha saknats hittills är erforderiiga resurser. Därför finner jag det mycket positivt alt regeringen redan nu har vidtagit åtgärder för atl åstadkomma det som jag efterfrågade, nämligen tillförlitliga sjökort. Det är därför min förhoppning att den här frågan, sedan kommunikationsministern nu också utsett en särskild utredningsman, skall få en positiv lösning.

Jag tackar än en gång för kommunikationsministerns svar.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Det är alldeles klart att jag delar Marianne Jönssons uppfattning atl ett sjökort skall vara tillförlitligt. Det är av grundläggande betydelse för sjöfarten.

De "uttalanden av företrädare för sjöfartsverket", som Marianne Jönsson uttryckte sig, som förekommit i pressen är inte uttalanden från av verket auktoriserade personer. Något sådant uppdrag har inte verket givit.

1 tidningen talades det om 100 fel på ett nytt sjökort, men man talar inte om vad del är för sorts fel. Del är klart alt man kan finna 100 avvikelser mellan verkligheten och sjökortet. Man kan säkert finna 1 000. Men frågan är naturligtvis om avvikelserna är av den beskaffenheten att de har någon betydelse för sjökortets tillförlitlighet. Del ärdet som jag har fått regeringens tillstånd atl be en professor och expert på Tekniska högskolan atl utreda. Utredningen är också igångsatt.

Jag säger inte detta för att polemisera mot Marianne Jönsson, utan därför all jag lycker atl det är angeläget att konstatera alt skriverierna i tidningarna kan vara vederhäftiga, men atl det ingalunda är säkert att de ärdet. Man får inte sätta likhetstecken mellan avvikelser och fel som är fariiga för sjöfarten. Det är bara det som jag vill ha klargjort, så att inga missförstånd skall uppstå.

Efter professorns bedömning får vi se om de här 100 avvikelserna, eller kanske fiera, är av den beskaffenheten att de är farliga för sjösäkerheten eller om de är bagateller.

Det är klart att jag, om jag på olika ställen på en vattenyta sänker ned en sten fastsatt på ett snöre, kan upptäcka att djupet inte stämmer på en meter när. Det är kanske 61 m i stället för 60 m, som det slår på sjökortet, eller kanske 59 m, men det har ingen betydelse. Ärdet sådana fel som tidningarna skrivit om och som den här mannen talat om, är det av mindre intresse. Det är detta som vi får klarlagt genom den undersökning som professor Bjerhammar skall göra.

Överläggningen var härmed slutad. 25

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Om avsikten med översyn av SJ:s distriktsorgans uppgifter

Om katastrofhjälp till Mot;ambique

§ 8 Om avsikten med översyn av SJ:s distriktsorgans uppgifter

Kommunikationsministern BO TURESSON erhöll ordet för alt besvara Håkan Winbcrgs (m) den 19 april anmälda fråga, 1977/78:418, och anförde:

Herr talman! Håkan Winberg har frågat mig om avsikten med SJ :s översyn av disiriktsorganens uppgifter är att genom centralisering flytta uppgifter som nu åvilar dislriktsorganen till centralförvallningen.

Svaret på frågan är nej.

HÅKAN WINBERG (m):

Herr talman! Kommunikationsministerns svar pä min fråga var lika kort som utmärkt. Jag kan därför vara praktiskt taget lika kortfattad. Tack för svaret, herr kommunikationsminister!

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om katastrofhjälp till Mozambique

Statsrådet OLA ULLSTEN erhöll ordet för alt besvara Eva Hjelmsiröms (vpk) den 21 april anmälda fråga, 1977/78:426, och anförde:

Herr talman! Eva Hjelmsiröm har frågat mig om vilka insalserden svenska regeringen planerar med anledning av naturkatastrofen i Mo(;ambique.

Som en följd av ovanligt kraftiga regnfall i Sydrhodesia, Zambia och Mozambique har Zambesidalen i Mozambique i början av april drabbats av svåra översvämningar. Det finns ännu inga slutgiltiga uppgifter om förödelsens omfattning, men av alll all döma är skadorna mycket omfattande. Mozambiques regering har vädjat till det internationella samfundet om katastroföistånd.

Denna fråga prövas nu av regeringen.

EVA HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag tackar Ola Ullsten för svaret på min fråga.

Mozambique är ett fattigt land, och det är inte första gången det drabbas av naturkatastrofer. Också förra året hade man exempelvis en sådan i Limpo-podalen. Samtidigt är det inget tvivel om att den senast inträffade i Zambesidalen är mycket omfattande.

Ola Ullslen säger i sitt svar att det inte finns några slutliga uppgifter om förödelsens omfattning. Det finns dock preliminära uppgifter, och enligt dessa beräknas över 220 000 människor ha blivit bostadslösa. Skördar på över 60 OCX) hektar beräknas ha gått förlorade. Vägar, skolor och hus har spolats bort, och i förlängningen av översvämningarna drabbas främst gamla och barn av följdsjukdomar i form av maginfektioner och annat.

Del är alltså inget tvivel om alt hjälpbehovet är oerhört slort. Man har i Mozambique beräknat behovet till omkring 40 miljoner dollar, varav

huvuddelen i form av mat, kläder och filtar. Nr 132

Herr talman! Mozambique har alltsedan befrielsen fått kämpa en ojämn Torsdaeen den kamp. Det äreti av de länderom vilka man vet atl det stöd som ges verkligen 27 aoril 1978

kommer folket till del. Vi får inte heller glömma bort att Mozambique tar __

hand om lusenlals flyktingar från fascistländerna Sydafrika och Rhodesia. ledighet för vård

Alla skäl talar således för atl Sverige bör bidra med ett ordentligt katastrof- l

bistånd.

Nu svarar, herr talman, inte Ola Ullsten på min fråga. Han förklarar att den prövas av regeringen. Då vill jag fråga om den prövningen åtminstone sker i positiv anda och när regeringen kan tala om huruvida man är beredd att ge stöd eller inte.

Statsrådet OLA ULLSTEN:

Herr talman! Del är sant, som Eva Hjelmström säger, alt Mozambique förra året drabbades av svår översvämningskatastrof i en annan floddal. Man vädjade till omväriden om hjälp och fick svar från olika håll, däribland från Sverige. Vi ställde då upp med 5 milj. kr.

Frågan om katastroföistånd efter årets översvämning har helt nyligen aktualiserats i departementet. Vi har ännu inte hunnit ta slutgiltig ställning till den. Jag utgår från all regeringens beslut kommer att bli positivt. Hur slort bidrag det kan bli och i vilka former det kan utgå är de frågor som vi nu får pröva.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1977/78:150 bilaga 2, punkten 5, såvitt avsåg hemställan, till skatteutskottet

bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottet

i övrigt till finansutskottet 1977/78:187 1977/78:187 till skatteutskottet

§ II Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkande 1977/78:50 Kulturutskottets betänkande 1977/78:21

§ 12 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1977/78:167

§ 13 Ledighet för vård av barn, m. m.

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets belänkande 1977/78:31 med anledning av propositionen 1977/78:104 såvitt angår förslag om utvidgad rätt lill ledighet för vård av barn, m. m., jämte motioner.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Ledighet för vård av barn, m. m.

I propositionen 1977/78:104 hade regeringen, efter föredragning av socialminisiern Rune Gustavsson i samband med dåvarande arbelsmark-nadsministern Per Ahlmark samt efter inhämtande av yitrande från lagrådet, föreslagit atl riksdagen skulle ania förslag lill lag om räll lill ledighel för vård av barn, m. m.

Belräffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes bl. a. följande:

"1 propositionen föreslås en ny lag om räll till ledighel för vård av barn, m.m. som skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet. Lagförslaget innebär alt en arbetstagare i egenskap av förälder ges räll atl för vård av barn dels vara hell ledig från anställningen till dess barnet har uppnått ell och en hal vi års ålder, dels förkorlaarbeisliden lill ire Ijärdedelar av normal arbelstid till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare lidpunkl då barnet har avslutat del första skolåret. Rätten lill ledighel föreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. ArBelstagaren föreslås dock alltid få rätt till ledighel under lid dä föräldra-[lenning utgår.

Ledighel skall i princip förläggas till de dagar som arbetstagare begär. Ledighel i form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar.

Lagen avses i princip vara tvingande. Vissa regler föreslås dock bli dispositiva för all de genom kollektivavtal skall kunna anpassas lill de varierande förhållanden som råder på olika arbetsplatser.

Föralldel skall finnas lid för informalion till allmänheten och arbetsmarknadens parter samt rådrum för anpassning inom arbetslivet, föreslås lagen träda i kraft den 1 januari 1979."

I detla sammanhang hade behandlais de med anledning av propositionen väckta moiionerna

1977/78:1 767 av Bonnie Bernström (fp)och Olle Wästberg i Stockholm (fp), vari yrkats all riksdagen hos regeringen begärde förslag lill åtgärder för all slimuleni papporna alt ta etl ökal ansvar för vården av barn inom ramen för föräldraförsäkringen och rällen lill utökad tjänstledighet och förkortad arbetstid.

1977/78:1770 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkals all riksdagen beslutade anta lagförslaget med av motionärerna föreslagna ändringar, innebärande dels all den i lagförslagel intagna rällen till förkortning av arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid inte skulle genomföras separat för småbarnsföräldrar utan genomför;is i samband med en allmän sänkning av arbetstiden, dels an det borde vara tillräckligt med anmälan en månad före påkallad ledighet i stället för i lagförslagel angivna två månader. dels all arbetstagare som ville avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbetet skulle kunna göra del med omedelbar verkan och dels all beslutanderätten om ledighetens förläggning hell skulle tillkomma arbetslagaren, samt

1977/78:1776 av Bengt Fagerlund m. fi. (s), vari yrkals all Nr 132

1. riksdagen beslutade godkänna de riktlinjer för föräldraförsäkringens Torsdagen den utbyggnad som angavs i motionen, 27 april 1978

2. riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen________

anförts om Ledighet för vård

a) uppföljning av lagreglerna från jämslälldhelssynpunki, av barn m m

b) uppföljning av lagreglerna från barnomsorgssynpunkl,

3. riksdagen hos regeringen begärde alt frågan om de nya lagreglernas
inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m. klarlades.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1770 skulle anta det i propositionen 1977/78:104 framlagda förslaget lill lagom rätt lill ledighel för vård av barn, m. m.,

2. beträffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad alt riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1776, yrkandet I,

3. beträffande uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunki m. m. att motionerna 1977/78:1767 och 1977/78:1776, yrkandet 2, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande kartläggning av socialförsäkringsförmåner m. m. under ledighetstid alt riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1776, yrkandet 3, som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

5. alt riksdagen skulle anta av ulskottet framlagt förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), innebärande en lagteknisk justering lill följd av förslaget till lag om räll lill ledighel för vård av barn. m. m.

Följande tre reservationer hade avgivits av Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Frida Berglund, Anna-Greta Leijon och Sune Johansson (samtliga s):

1. belräffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad m. m.. vari reservanterna ansett atl utskotlei under 2 bort hemställa att riksdagen med bifall lill motionen 1977/78:1776, yrkandet 1, godkände vad reservanterna anfört,

2. belräffande uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunki. vari reservanterna ansett att utskottel under 3 bort hemställa

all riksdagen med anledning av moiionerna 1977/78:1767 och 1977/ 78:1776. yrkandei 2. som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

3. belräffande samarbetet med de fackliga organisationerna vid reformens
utarbetande, vari reservanterna ansett atl utskottets yttrande i viss del skulle
ha av reservanterna angiven lydelse.

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr talman! Familjepolitikens mål är att skapa en god uppväxtmiljö för
barnen och social trygghet för barnfamiljerna. Familjepolitiken skall också 29

Nr 132 utformas så att den främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett viktigt

Torsdaeen den '' '°' '''■' " dessa mål är utbyggnaden av samhällets ekonomiska stöd och

27 anril 1978 sociala service för barnfamiljerna. Ett annat viktigt led är atl förbättra

______________ föräldrarnas möjligheter att vara tillsammans med barnen under den tid då

Ledighet for vård t)ar"S" här särskilt stort behov av vård och tillsyn.
av barn m m Den enskilda familjen är i dag en liten utsatt enhet. Särskilt de ensamstå-

ende föräldrarna möter ofta svårigheter. Familjens ansvar för barnen kräver i allt högre grad samhällets kompletterande stöd. Det ligger i samhällets ansvar att i planering för goda miljöer och ett arbetsliv som lar hänsyn till barnfamiljernas situation skapa förutsättningar för goda villkor för barnen. Samhället måste samtidigt mera direkt komplettera familjernas omsorg för barnen. Det kan ske genom en bra barnomsorg, som planeras för barnens stimulans och inle bara för att tillgodose den vuxnes behov av barntillsyn. Det kan ske på sätt som jag här senare kommer att redovisa genom en utbyggd föräldraförsäkring som ger småbarnsföräldrar valfrihet att själva välja den form av ledighet som bäst passar familjen.

De första åren i ett barns liv anses som grundläggande för barnets utveckling. Därför är det särskilt angelägel att då ge alla barn den stimulans och trygghet som är nödvändig för en harmonisk utveckling. Del kan ske i hemmet eller i en väl utvecklad barnomsorg. Största betydelsen för barnets utveckling under de första åren har dock möjligheterna till en omfattande föräldrakontakt. Del är därför angelägel all pä alla sätt underlätta för föräldrarna att kunna umgås med sina barn.

Trots förkortade arbetstider har långa arbetsresor för många föräldrar föriängt den tid de är borta från hemmet. Att vara borta från hemmet elva timmar varje arbelsdygn är ingenting ovanligt för en förälder i ett storstadsområde.

Det äreli stort problem i dag alt föräldrarna inte i större utsträckning hinner eller orkar vara tillsammans med sina barn. Därför är det viktigt att arbetslivets villkor ändras så atl det blir möjligt atl förena förvärvsarbete med föräldraskap utan att barnen behöver komma i kläm.

Av stor betydelse i detla sammanhang är arbetstidens längd. Del är angelägel atl småbarnsföräldrar ges kortare arbelstid.

Trots att det samhällsekonomiska utrymme som står lill förfogande är starkt begränsat har det ekonomiska stödet till barnfamiljerna förbättrats. Det allmänna barnbidraget har höjts från den 1 april 1978 så att det nu utgår med 2 260 kr, per barn och år. Samma dag höjdes också bostadsbidragen för barnfamiljerna.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter. Utbyggnadsprogrammet inne
bär att det under åren 1977-1981 skall byggas 100 000 nya platser i daghem
och 50 000 nya platser i fritidshem. För att stimulera utbyggnaden infördes
den 1 januari 1977 ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda bidrag
som också gjordes värdebeständiga. De tre första åren kommer ca 57 000 nya
platser i daghem och ca 25 000 platser i fritidshem all slå färdiga. Dessutom
sker en betydande ökning av antalet familjedaghem. Förra året tillkom ca
30 29 000 nya platser i barnomsorgen. Det är fler än vad som tillkomrnit något år

tidigare. Nr 132

Bidragsförskotten ger ekonomiskt grundskydd för barn, vilkas föräldrar Jorsdaeen den lever isan Bidragsförskott utgår för 212 000 barn med f n. högst ca 4 880 kn 27 april 1978

per år. Jag har tillsalt en pariamentarisk utredning som nu arbetar för att se

över samhällsstödet till ensamstående föräldrar. Ledighet för vård

En kartläggning av behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid pågår av barn m m i vissa orter. Samtidigt har länsstyrelserna i Värmlands och Västmanlands län fött regeringens uppdrag att kartlägga förutsättningarna för en anpassning av småbarnsföräldrarnas arbetstider till barnens behov. Resultaten skall redovisas i år.

En utbyggnad av föräldraförsäkringen och därmed en utvidgning av rätten lill föräldraledighet beslutades våren 1977 mot bakgrund av regeringsförklaringen. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1978. De innebär bl. a. aU föräldraförsäkringen byggts ut med ytteriigare två månader. Av den sammanlagda ersättningsliden om nio månader skall tre månader kunna las ut i form av särskild föräldrapenning fram t. o. m. barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen kan användas både vid hel ledighet och vid förkortad arbetstid. Den utgår därför som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

1 propositionen 1976/77:117 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. sade jag att detta var det första steget i den utbyggnad av föräldraförsäkringen och rätten lill föräldraledighet som regeringen planerar. Jag sade också att det andra steget avsägs omfatta en fristående rätt lill föräldraledighet för småbarnsföräldrar. Detla andra steg föreslås i den proposition som vi nu behandlar om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Förslaget innebär att en ny lag om rätt lill ledighet för vård av barn m. m. skall ersätta den nu gällande lagen om rätt till föräldraledighet.

Genom den nya lagen får förälder rätt att för vård av barn dels vara helt ledig från sin anställning tills barnet är ett och etl halvt år, dels förkorta arbetstiden till tre fiärdedelarav normalarbetstid tills barnet är åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har slutat första skolåret. Rätlen lill ledighet föreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Den rätten är här till sin karaktär lik studieledighetens regler.

Arbetstagare föreslås dock alllid få rätt lill ledighet under tid då föräldrapenning utgår.

Ledigheten skall i princip föriäggas till de dagar som arbetstagaren begär. Ledighet i form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar.

Lagen avses i princip vara tvingande. Vissa regler föreslås dock bli dispositiva för att de genom kollektivavtal skall kunna anpassas lill de varierande förhållandena pä olika arbetsplatser.

Föratt ge rimlig tid för information till allmänheten och arbetsmarknadens parter samt rådrum för anpassning inom arbetslivet föreslås lagen träda i kraft den 1 januari 1979.

Lagförslaget är, som jag nämnde, andra steget i den av regeringen
planerade utbyggnaden av föräldraförsäkring, föräldraledighet och vårdnads- 31

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Ledighet för vård av barn, m. m.

bidrag. Det tredje steget avser en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Vid utformandet av det tredje steget bör det vara möjligt att ta hänsyn lill de erfarenheter av föräldraförsäkringen som familjestödsutredningen inom kort kommer att presentera.

Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med bl. a. företrädare för arbetsmarknadens parter för att utvärdera den nu föreslagna lagens konsekvenser på arbetsmarknaden och effekter för barn och föräldrar. Samtidigi undersöks effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande ledighet som trädde i kraft den 1 januari 1978.

Propositionen innehåller också förslag till vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till föräldraförsäkringen,som trädde i kraft den 1 januari 1978. Ändringarna gäller villkoren för adoptivföräldrar.

Jag skall nu något närmare redogöra för de förslag som behandlats i propositionen och i utskottets betänkande.

Föräldrarna har som jag tidigare nämnt rätt till ledighet under sex månader, då föräldrapenning utgår i samband med barns födelse. Därutöver utgår tre månaders föräldrapenning som föräldrarna delar lika. Den ena föräldern kan överlåta sin del lill den andra föräldern genom ett meddelande till försäkringskassan. Ensamslående förälder har räll lill tre månaders särskild föräldrapenning.

I propositionen föreslås alten arbetstagare i egenskap av förälder ges rätt att för vård av barn vara hell ledig från anställningen lill dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder.

I propositionen föresläs också atl arbetstagare för rätt att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid lill dess barnet fyllt åtta år eller lill den senare tidpunkt dä barnet slutat det första skolåret. Förslaget är en anpassning till de förhållanden som i dag råder för statligt anställda. Det är alltså en rättvisefråga att ge alla föräldrar denna möjlighet som i dag bara tillkommer ett fåtal.

Syftel är att ge föräldrar och barn mera tid för varandra och att minska barnens ofta mycket långa dagliga vistelsetider i daghem och annan barnomsorg. Behovet av ledighet torde därför vara störst under förskoletiden och under det första skolåret. På grund härav har åldersgränsen satts till åtta är.

Förutom de nämnda möjligheterna lill hel- och deltidsledighet skall föräldrarna alltid ha räll all vara lediga när någon form av föräldrapenning utgån

Möjligheten atl förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid innebär dock inte att föräldrarna måste ta ut ledigheten i en följd. F. n. för ledighet i samband med barns födelse delas upp på två perioder. Den tid då särskild föräldrapenning utgår får också delas upp på två perioder. För att reglerna skall bli så enkla som möjligt, samtidigt som föräldrarnas behov av ledighet tillgodoses, föreslås atl ledigheten får delas upp på två perioder per kalenderår. - Rätten atl dela upp ledigheten är oberoende av om ledigheten tas ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet. I de två perioderna skall all

ledighet inräknas, oberoende av om föräldern har föräldrapenning under Nr 132

tiden för ledigheten eller inte. Torsdagen den

Antalet perioder är liksom lagen i övrigt helt knutet till arbetslagaren i yi anrji 197»

dennes egenskap av förälder. Del innebär atl varje förälder har rätt att dela

upp sin ledighet på två perioder per är. Ledighet för vård

Enligt gällande regler har den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till .

ledighet i samband med barns födelse skyldighet att anmäla detta till arbetsgivaren en månad före ledighetens början. Vill man ha ledigt i samband med tillfällig vård av barn är underrättelsetiden en vecka. Beror ledigheten på sjukdom gäller över huvud taget inte någon underräitelsetid.

Vid bestämmande av underrättelsetidens längd haren avvägning fått göras mellan å ena sidan förälderns behov av att med relativt kort varsel kunna fö ledigt när behovet inte kunnat förutses lång tid i förväg och å andra sidan det behov som kan finnas på arbetsplatsen av en längre planeringsperiod inför ledigheten.

Till stor del tillgodoses föräldrars behov av icke planerad ledighet genom rätten till ledighet för tillfällig vård av barn. Någon ändring av reglerna för denna rätt till ledighet har därför inte föreslagits. För annan kortare ledighet synes den nuvarande underrättelsetiden på en månad vara tillräcklig.

För längre ledighel kan det dock med hänsyn till planerings-, vikariats- och andra omställningsfrågor vara nödvändigt med en föriängning av underrättelsetiden utöver en månad. Med hänsyn till omfattningen av den ledighel som föreslås har underrätielsetiden föriängts utöver vad som nu gäller till två månader. Den föreslagna regeln är dock disposiliv så att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan anpassa den till de särskilda förhållanden som kan råda. Lagen medger undantag från regeln om två månaders underrättelselid om behovet beror på sjukdom hos den andra föräldern eller på någon annan omständighet som arbetstagaren inle har kunnat råda över.

Enligt förslaget, som i den här delen stämmer med nu gällande regler, har en arbetstagare rätt att avbryta påbörjad ledighet. Har ledigheten varit avsedd alt pågå längre tid än en månad är dock arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan.

Tanken bakom förslaget till ledighet är-som jag sade tidigare-alt föräldrar och barn skall fö mera tid varje dag till en meningsfull samvaro. Arbetstidsförkortningen bör därför i princip spridas över arbetsveckans samtliga dagar.

Bara när en sådan arbetstidsförkortning inte skulle tjäna detta syfte eller där arbetstiden är föriagd på sådant sätt att daglig arbetstidsförkortning är utesluten bör ledigheten las ut så att den förläggs till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Det kan t. ex. gälla nattarbelande vårdpersonal. Ledigheten skall förläggas till arbetsdagens början eller slut om inle arbetstagaren samtycker till annan föriäggning.

Med rätten lill ledighet följer rätten att i full utsträckning återgå till
. anställningen. En förälder får alltså rätt att efter viss kortare eller längre hel
resp. fjärdedels ledighet gå tillbaka till full tjänst. Den arbetstagare som begär 33

3 Riksdagens protokoll 1977/78:132-133

Nr 132 fjärdedelsledighet skall i första hand, med undantag för den kvantitativa

Torsdaeen den minskning som följer av uppehållet i arbetet, beredas oförändrade arbetsupp-

27 aoril 1978 gifter. Endast om det visar sig vara omöjligt med oförändrade uppgifter för

_____________ arbetsgivaren omplacera arbetslagaren.

I pdiehpt för vård Den nu föreslagna lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. föreslås

. ' bli tvingande vad gäller omfattningen av rätlen till ledighet och periodindel-

ningen. Reglerna om underräitelsetid och den tid efter vilken arbetslagaren vid avbrott i ledighet får återgå i arbete föreslås däremot bli disposiliva. Dessutom föreslås atl kollektivavtal får träffas på förbundsnivå om den närmare tillämpningen av bestämmelserna om ledighetens förläggning och skyddet mot försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden.

Den nya lagen om räll lill ledighet för vård av barn, m. m. föreslås träda i kraft den I januari 1979. Förutom den föreslagna ledighetslagen innehåller propositionen också förslag lill vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till föräldraförsäkringen som trädde i kraft den 1 januari 1978.

Ändringen av övergångsbestämmelserna innebär att adoptivföräldrar, som adopterar barn födda före den 1 januari 1978 men inte fyllda åtta år när de kommer i adoptivföräldrarnas vård, för samma rätt till föräldrapenning som om de adopterat barnet föreden I januari 1978, dvs. 210dagar i samband med barnels ankomst.

Av dessa dagar utgår 30 dagar som särskild föräldrapenning och kan därför tas ut till dess barnet fyller åtta år eller t. o. m. första skolåret. Den nu föreslagna regeln får betydelse för alla adoptivföräldrar som efter den 1 januari 1978 har adopterat barn födda före nämnda datum som inle fyllt åtta år. Förändringen är en rättvisefråga för denna grupp föräldrar och barn.

INGRID LUDVIGSSON (s):

Herr talman! 1 den proposition som riksdagen nu skall behandla föreslår regeringen, vilket socialministern ganska utförligt redogjort för, en ny lag som skall ge rätt till ledighet för vård av barn. Socialministern kallade detta för andra stegel i en familjepolitisk utveckling. Enligt förslaget skall en förälder få rätt att för vård av barn dels vara ledig från anställning till dess att barnet är etl och ett halvt år gammalt, dels få förkortad arbelstid till tre fiärdedelar av normal arbetstid till dess alt barnet fyllt åtta år eller har avslutat första skolåret. Denna rätt skall enligt förslaget bli fristående frän föräldraförsäkringens förmånsregler. Det betyder all det inte är fråga om att i någon form kompensera det ekonomiska bortfall som uppkommer i samband med att den lagfästa rätlen till ledighet utnyttjas.

Det framlagda förslaget är i stort sett en kopiering av de bestämmelser som i dag redan gäller för den statliga arbetsmarknaden. Man tycker då att det borde ha varit möjligt att för riksdagen presentera något fylligare uppgifter om hur systemet har slagit ul, eftersom det ju varit i funktion ganska länge på den statliga arbetsmarknaden. Men någon närmare analys av hur möjligheterna till ledighet utnyttjats har vi inte fött, och del är alt beklaga.

Vi socialdemokrater har vid fiera tillfällen lagt fram förslag till riktlinjer för
34 hur vi anser att reformeringen av familjepoliliken skall drivas vidare.

Vägledande för våra förslag har varit alt vi skall ge barnen bällre levnads- Nr 132 villkor och samtidigt öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Vi har Torsdaeen den bl. a. begärt att riksdagen skall fatta ett principbeslut om en till 12 månader jl anril 1978

förlängd föräldraförsäkring. Del förslaget förutsatte också atl ersättnings-

liden delas upp mellan föräldrarna. Våra förslag har dock redan förkastats av Ledighet fÖr vård
riksdagen i är. ._ ,

Det nu föreliggande förslaget är av mycket begränsad räckvidd och ett genomförande av det gör knappast skäl för benämningen familjepolitisk reform. 1 propositionen anförs att möjligheten lill mer ledighet än lagen i dag föreskriver är beroende av arbetsgivarens inställning. Sedan kommer man in på olika skäl till atl det ur både barns och föräldrars synpunkt vore myckel värdefullt med mer tid för varandra och att detta skulle garanteras genom atl den föreslagna lagen ger utrymme fördetta. "Det skulle vara av stor betydelse för många föräldrar", heter det i propositionen. Vi kan hålla med om att möjligheten till ledighet kommer all ha sin betydelse för en hel del föräldrar och familjer. Det är också anledningen till atl vi accepterar lagförslaget, men vi har från den socialdemokratiska gruppen fört fram vissa krav som vi menar att riksdagen borde ställa sig bakom i samband med att beslut om lagen fattas.

Att vi nu återigen aktualiserar dessa krav beror på att vi anser att del finns stor sannolikhet för atl de som i första hand kan komma atl dra nytta av den nya lagen är de som är ekonomiskt väl ställda. Det är nämligen inle så, som det görs gällande i propositionen, att det bara är den lagstadgade rätten att kunna vara ledig som är avgörande för om en förälder skall kunna stanna hemma eller ej. Det finns andra förutsättningar som också måste uppfyllas. Vilka möjligheter har t. ex. den ensamstående föräldern eller föräldrar med låga inkomster atl utnyttja aldrig sä generösa ledighetsbestämmelser om de inte får ekonomisk kompensation? De har i regel inga ekonomiska marginaler att röra sig inom.

Nu skriver utskottet att det sedan den 29 mars, när riksdagen senast behandlade våra yrkanden -efter behandling i socialförsäkringsutskotlel -, inte har hänt något som föranleder riksdagen atl göra något annat ställningslagande i dag. Det har ju hänt att den här propositionen har lagts fram och såvitt vi kan finna bör det här vara ett synnerligen lämpligt tillfälle för riksdagen atl klargöra sina avsikter i familjepolitiken. Vi kan vara överens om att vi skall arbeta för att barn och föräldrar skall få mer tid för varandra. Rune Gustavsson använder många ord för att klargöra värdet därav. Då borde vi också vara överens om att del är lika viktigt för alla barn och för alla föräldrar. För att det skall bli verklighet krävs att de ekonomiska förutsättningarna härför skapas. I vår motion 1776 har vi redovisat hur vi vill bygga upp ett syslem enligt inkomstbortfallsprincipen. Vi menar också att rätten till ersättning skall knytas till varje barn i familjen. Ett godkännande av de riktlinjer som vi lagt fram i den socialdemokratiska motionen skulle utgöra ett bra komplement till den föreliggande propositionen.

Förslaget gör också anspråk på att vara jämställdhetsfrämjande. Del skulle
öka förutsättningarna för föräldrar alt dela på ansvaret för hem och barn, dvs. 35

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978.

Ledighet för vård av barn, m. m.

fäderna skulle efter del här förslagets genomförande komma all utnyttja rätten till ledighet i större utsträckning än tidigare. Vi har väldigt svårt att förstå att propositionen över huvud tagel innehåller något som skulle komma all verka i den riktningen. Det finns nog i stället goda skäl all förmoda alt en ledighet för vilken ekonomisk kompensation inte utgår inte kommer att bli särskilt myckel utnyttjad av papporna i familjerna. Fortfarande är del så att det oftast är mannen i familjen som härden högre lönen, med påföljd att det också blir mer ekonomiskt kännbart när han stan nar hemma, hel t el ler del vis. Del är fiira värt att de nya reglerna i stället kommer atl ytterligare befästa de traditionella könsrollerna i familjen, dvs. med kvinnan som den som i första hand är ansvarig för hem och barn, även om hon förvärvsarbetar.

Del är därför vi socialdemokrater menar atl man måste vara vaksam på utvecklingen. Vi vill genom vår motion möta de här tendenserna genom att knyta ersättningen från föräldraförsäkringen till den förälder som stannar hemma och har vårdnaden. Därigenom ges också en förvärvsarbetande make rätt all vara hemma och ta hand om sitt barn, även om den andra maken är hemarbetande.

Vi anser alt riksdagen i dag bör fatta ett beslut om all det fortsatta reformarbetet skall ges den inriktning vi föreslagit i vår motion, som jämställer män och kvinnor inom familjepolitiken. Vi tror nämligen att om inte den föreliggande propositionen om utökad ledighet på något sätt kombineras med åtgärder som direkt stimulerar eller möjliggör för papporna atl aktivt tadel i barnens vård, blir den ett slag i luften när det gäller alt främja jämställdheten. Det finns faktiskt ingen saklig grund för den optimism som föredragande statsrådet uttalar på den punkten. Förmodandena om de positiva effekterna i dessa avseenden är nog snarast att hänföra lill avdelningen fromma förhoppningar, så länge inga mer påtagliga åtgärder föreslås.

Den här frågan har också utförligt behandlats i en motion av Bonnie Bernström och Olle Wästberg i folkpartiet. De pekar på just de farhågor som vi också hyser och som vi har redovisat. Vad de vill med sin motion är alt regeringen skall ges i uppdrag att se över vilka möjligheter det finns atl stimulera papporna att ta lika ansvar och även ge dem möjlighet därtill. Ett bifall till reservation 2 är således samtidigt ett bifall lill Bonnie Bernströms och Olle Wästbergs motion. Där yrkar vi nämligen just att riksdagen skall understryka viklen av att den arbetsgrupp som skal! få i uppdrag all följa lagens verkningar får som huvuduppgift att bevaka jämställdhetsfrågorna.

Arbetsgruppen bör också få i uppdrag att ta erforderiiga initiativ, så alt jämställdheisarbetet främjas. Oerhört viktigt är det också all noga följa i vad mån ledighetslagen kan komma all påverka utbyggnaden av barnomsorgen. Del har inle utskottets majoritet ansett nödvändigt att understryka.

På en punkt har utskottet tillmötesgått de socialdemokratiska motionärerna, och det är när det gäller frågan om den nya lagens inverkan på annan lagstiftning, såsom socialförsäkringen och försäkringar knutna till anställning. För oss framstår det som en upprörande brist atl delta inle klarlagts i propositionen, och vi efterlyser en sådan kartläggning. På den punkten har vi

27 april 1978

vunnit gehör från de borgerliga ledamöterna i utskottet, som tydligen - i Nr 132 motsats lill socialministern - har insett alt det är väsentligt all lä delta Torsdaeen den utrett.

Slutligen har vi i reservation 3 tagit upp samarbetet med de fackliga
organisationerna. Vi anser det anmärkningsvärt alt inte löntagarorganisatio- ledivhel fÖr vård
nerna varit med i förberedelsearbetet och noterar att här har tydligen l

tillämpats en annan praxis än den som tidigare gällt. Vi har vidareutvecklat delta i vår motion. Vi kan inte dela den uppfattning som kommit lill uttryck i utskottets skrivning,att förfaringssättet skulle ha varit detsamma nu som vid tillkomsten av andra arbetsrältsliga reformer. Vi har därför valt alt reservera oss mot denna del av utskottets motivering.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna som är fogade till utskottets betänkande.

EIVOR MARKLUND (vpk):

Herr talman! Del finns ett gammall och numera ganska noll skämt om statistikens ofullkomlighet. Man säger att det finns tre olika slag av lögn: vanlig lögn, ell visst slags dikt och staiislik.

Helt osöki har del slagii mig all man borde ii 11 foga en Ijärde form, nämligen borgerliga vallöften. Jag tänker inle la upp liden med alt göra en uppräkning av alla svek som den borgerliga regeringen hittills har slån för. De är redan alltför väl kända för att del skall vara nödvändigt.

Jag skall nöja mig med atl ta upp den del som de borgerliga partierna, liksom socialministern i dag, fortfarande envisas med alt vilja kalla "stödet till barnfamiljerna" men som barnfamiljerna hittills knappast har uppfatlat som något stöd. De positiva effekter som eventuellt kunde ha blivit följden av hittills beslutade reformer på området har snabbt ätits upp av kraftiga prisstegringar på dagligvaror, hyreshöjningar och arbetslöshet.

Nu måste man ju i sanningens namn säga all den borgerliga oförmågan att genomföra sina löften inie är enbart negaliv. För del förslå kommer den atl leda lill alt de borgerliga partiernas tid vid regeringsmaklen kommer alt ta slut senast om etl och etl halvt ån För del andra kommer man uppenbarligen inte atl kunna driva igenom sina reaktionära förslag, som t. ex. förslaget om vårdnadsbidrag. Dessa vårdnadsbidrag skulle ju komma som ell brev på poslen, bara de borgerliga partierna fick makten efter valet 1976. Nu har man förvandlat det till något som man själv vill ge bilden av atl vara en trestegsrakei,därdel första stegel var förbättring av föräldraförsäkringen, del andra, som vi nu diskuterar, förkortning av arbetstiden för småbarnsföräldrar och del tredje vårdnadsbidrag. Men del verkar som om kmtei har varit blött i de två första rakeislegen, och till det sista förefaller man inte ha något krut kvar alls. även om socialministern i sin utförliga redovisning av propositionens innehåll förebådar ett förslag inom kort.

När del gäller förbättringarna av föräldraförsäkringen. så har vänsterpartiet
kommunisterna hävdat alt den genomförda reformen är en halvmesyr.
Målsättningen måste där vara alt läcka inkomstbortfall i samband med
lillfällig vård av barn, på samma sätt och utan begränsningar som gäller i 37

Nr 132 sjukförsäkringssystemet i övrigt men med tillägg för förbättrade möjligheter

Torsdagen den '" föräldrarna alt delta i och följa verksamheten inom förskolan.

27 aoril 1978 " förslag som regeringen har lagt fram i den nu aktuella propositionen

_____________ har vpk godkänt att föräldrar skall ha rätt till ledighel för vård av barn tills det

Ledighet fÖr vård uppnåretl och ett halvtårsålder.Med detta uppnårman.somsocialminisiern
av barn m m " framhöll, en större likhet mellan anställda i offentlig tjänst, som redan

har denna rättighet, och de privatanställda. Däremot har vi avvisat förslaget vad gäller förkortad arbelstid för föräldrar t. o. m. barnets första skolår. Vi har också hävdat att i den mån föräldrar vill utnyttja rätlen till ledighet helt eller delvis under barnels första 18 månader, eller i övrigt ledighel när särskild föräldrapenning utgår, så skall den anställde själv ha rätt att bestämma över ledighetens förläggning. Vi avvisar således de bestämmelser som finns i 8 5 i lagförslagel, som ger arbetsköparna rätt att besluta i dessa avseenden, liksom 9 §, där arbetsköparna ges en möjlighet att utestänga den från arbeiei som önskar avbryta sin ledighet.

I sill yitrande över vpk-motionen skriver utskottel: "Del är med förvåning som utskottet noterar all vpk vill förvägra småbarnsföräldrar och deras barn de ökade möjligheter till samvaro som propositionen banar väg för." Jag kan inle underlåta kommentaren, att det skulle ha varit en glädje för oss i vårt parti att genom en representant i utskottet ha fått möjlighet att skingra ulskolisledamöternas förvåning på den här punkten.

Jag har f. ö. svårt att befria mig från den något lustiga bilden av ell av förvåning förstummat utskott med samfällt höjda ögonbryn. Del skulle kanske vid det tillfället t. o. m. ha varit värt alt sitta vid väggen ulan yttranderäll.

Men låt mig nu i stället skingra utskottets förvåning och -jag vet inte för vilken gång i ordningen - redovisa vpk:s ståndpunkter i de här frågorna.

Vi har ingenting emot sex limmars arbetsdag. Del är faktiskt så, ärade ledamöter av arbetsmarknadsutskottet, an vi är det enda parti häri riksdagen somharstälh kravet på en allmän arbetstidsförkortning. Och vad mera är-vi siäller kravel på allmän arbetstidsförkortning utan löneminskningar. Regeringens förslag lill kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar kommer all gynna välbetalda ivåförsörjarfamiljer, och vpk vägrar att delta i sådana diskriminerande reformer. Jag kanske kan få en förklaring från det förvånade ulskottet hur man har tänkt sig atl ensamstående föräldrar skall kunna utnyttja möjligheterna till ledighet. Samtidigt kanske man också vill förklara hur det kommer att fungera i stora delar av landei, där över huvud taget bara ett litet fåtal kvinnor kan fåjobb. Räknar ni på allvar med att fäderna i dessa familjer-i glesbygder, i en förelagsorter med tung industri, osv. - skall ha råd alt minska sin arbetstid för atl kunna umgås med barnen? I så fall har ni inte mycket begrepp om del arbetande folkets villkor här i landei. Jag skulle önska alt jag kunde säga alt jag var förvånad över ulskollets siällningstagande - men del kan jag inle.

En förutsättning för atl en lag om arbetstidsförkortning för småbarnsför
äldrar inte skall bli diskriminerande är att de som använder sig av möjligheten
38 inte drabbas ekonomiskt. Del skulle således innebära atl någon form av

vårdnadsbidrag infördes. Men inle heller della är någol som vpk i dagens läge Nr 132

kan förespråka. Vi anser att alla tillgängliga resurser måsle användas för Torsdagen den

utbyggnad av barnomsorgen. I dagarna har det kommit en ny rapport från 27 april 1978

sysselsältningsutredningen - Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder- _

där man utifrån studier i Borås och Sundbyberg visar att ca 80 % av de Ledighet fÖr vård kvinnor som inte förvärvsarbetar och som har barn under sju år uppger . ij/n m m barntillsynen som ett huvudsakligt arbelshinder.

I ell läge närdet verkligen existerar valfrihet för kvinnorna, dvs. närderas rätt till arbete är garanterad och när varje barns rätt lill en plats på ett bra daghem eller fritidshem är tryggad, då kan vi diskutera vårdnadsbidrag igen, men inte förr.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionen 1977/78:1770.

Under detla anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Propositionen 104 om utvidgad rätt lill ledighel för vård av barn skall ses som en delreform på familjepoliiikens område - det har socialminister Rune Gustavsson utförligt redogjort för i sitt anförande. Del första ledet utgjordes av den utbyggnad av föräldraförsäkringen från sju till nio månader som trädde i kraft den I januari i år. Den nu föreslagna fristående föräldraledigheten är det andra stegel. Därutöver planeras ett tredje steg som skall innefatta en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Regeringsförslaget ger en utökad rätt till ledighet från anställning. En förälder föreslås få rätt till vård av barn dels genom hel ledighel från anställning till dess barnet uppnått etl och ett halvt års ålder, dels genom en förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet fyllt åtta år eller dådet slutat förslå skolåret. Om förslaget kan sägas att det är ägnat atl stärka småbarnsföräldrars ställning pä arbetsmarknaden samtidigi som det ger dem bättre möjlighet att vara tillsammans med sina barn under barnens tidigaste uppväxtår. Förslagets principer ansluter sig mycket nära till del som i dag gäller för statligt anställda.

Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att det här regeringsför-slagel har en mycket bred parlamentarisk uppslutning. Det är bara kommunisterna som har yrkat på dels ändringsförslag, dels avslag i vissa delar. Vpk godtar förslaget om rätt till ledighet under barnels första 18 månader, men ställer sig negativt till att föräldrar med småbarn skall få rätt alt förkorta sin arbetstid till sex limmar. Vpk har ju, precis som fru Marklund här sade, föreslagit en allmän sänkning av arbetstiden och säger sig på den grunden icke kunna acceptera den förkortade arbetstiden för småbarnsföräldrarna.

Fru Marklund sade först att man inom vpk var förvånad över utskottets
skrivning, men senare återtog hon delta och sade att man inte var förvånad
överdel som ulskottet till sist enades om. Låt mig i anslutning tilldel säga atl
vi inom utskottet med förvåning och faktiskt också med ledsnad konstaterat 39

Nr 132 att kommunisterna är det enda parti här i riksdagen som vill förvägra

Torsdagen den småbarnsföräldrar och deras barn ökad möjlighet till en större samvaro, en

27 aoril 1978 möjlighet som propositionens förslag banar väg för.

_____________ Jag påpekade tidigare atl utskottets majoritet var enig med socialdemo-

Lediehet för vård kratema om att tillstyrka propositionen och atl avstyrka kommunisimotio-
av barn m m '"' finns anledning atl med tillfredsställelse konstatera den enigheten,

inte bara därför att det är ett bra lagförslag som därmed kommer att få nära nog hela riksdagens stöd, utan också mot bakgrund av det faktum att del så långt jag kan erinra mig är första gången som socialdemokraterna ansluter sig ulan allernativförslag till ett förslag om en utbyggnad av en familjepolitisk reform. Därför framstår de reservationer som fogats till arbetsmarknadsutskottels betänkande som ytterst marginella.

Den första reservationen avser föräldraförsäkringens framlida utbyggnad. Där har utskotlsmajoritelen hänvisat till att riksdagen så sent som för etl par veckor sedan har prövat den frågan, någol som också fru Ludvigsson konstaterade i sill inlägg. Riksdagen sade då bl. a. all de vid årsskiftet genomförda förbättringarna av föräldraförsäkringen inte skulle innebära atl man band sig för etl program för den framtida utformningen. Till detta kan läggas atl familjestödsutredningen inom kort skall lägga fram sitt förslag. Vi har inom arbetsmarknadsutskottet menat att del under de båda veckor som förfiulil sedan detta riksdagsbeslut fattades inte har inträffat någonting som givit anledning till omprövning.

När socialdemokraterna kritiserar utskottsutlåtandet därför all lagförslagel inle har ändrats beträffande skyldighet att fördela ledigheten, så kan man konstalera att inte heller den socialdemokratiska motionen innehåller något sådant ändringsförslag. Man anmälde där bara en tveksamhet när det gällde om ledigheten skulle komma att utnyttjas alltför ensidigt och om fäderna skulle komma atl la ett mer direkt ansvar för barnels vård. I del sammanhanget måste man konstatera att frågan om att dela lika på föräldraledigheten upplevs som ell problem också av socialdemokraterna. Man har därför också stuckit in en brasklapp i sin motion genom att säga att "föräldrapenning skall deliis lika mellan föräldrarna och att undanlag från denna regel endast får ske när del föreligger särskilda skäl". Del innebär alllid problem atl slå fasl en sådan likhet i lagtexten. Därför har inte heller socialdemokraterna föreslagit detta.

Den socialdemokratiska motionen och reservationen slår in öppna dörrar
genom denna hemställan, eftersom såväl regeringen som utskottet anser atl
det finns skäl för att följa upp ledighetens tillämpning. Regeringens
arbetsgrupp, som får delta uppdrag, skal I ju också i sig rymma representanter
för arbetsmarknadens parter och skall dessutom hålla en tät kontakt med
jämställdhetskommittén. Vidare har redan aviserats atl informationen om
den nya lagen också skall ta sikte på alt påverka fäderna att ta aktiv del i
vården av barnen. Med detta konstaterande kan man enligt min mening
lämna reservationen 2 därhän.
Reservationen 3, som är om möjligt ännu märkligare, vill göra gällande att
40 LO och TCO inte har fått sina synpunkter tillgodosedda då lagstiftningen

förbereddes. Mot del påslåendet står det besked som utskottet kunnat     Nr 132
inhämta, nämligen att arbetsmarknadsparterna har hafl samma möjligheter     Torsdagen den
som lidigareatl underhand framförasynpunklerochdiskuieraallernaiiv vid      27 april 1978
utarbetandet också av denna reform.

Nu säger socialdemokraterna i sin motion att riksdagen borde korrigera vad Ledighet för vård som "brustit i förberedelsestadiet". Det är intressant att konstatera att del v barn m m socialdemokraterna betraktar såsom ett "påbud från de borgerliga partierna" har socialdemokraterna ställt sig bakom genom att yrka bifall till propositionen. Socialdemokraterna har alltså inte följt upp sitt eget motionsyrkande genom att, som man då säger, "rätta till" del som man i motionen påstod vara felaktigt i detla reformförslag.

Slutsats: Skulle man la socialdemokraternas handlande i utskottet och där framförda reservation på allvar, skulle det innebära atl man i realiteten går emot såväl LO som TCO. Nu tror jag del aren överdrift att påstå alt så skulle vara fallet. Som jag ser det finns det därför ingen anledning all ta den socialdemokratiska reservationen 3 med särskilt stort allvar. Men jag kan inte underlåta alt fråga fru Ludvigsson: På vilket sätt har de fackliga organisationerna förvägrats rätten att delta i sedvanligt förberedelsearbete?

Herr talman! Jag upplever alla tre reservationerna såsom fruktlösa försök att göra en politisk attack på ett reformförslag, som har ell utomordentligt starkt stöd i lönlagarkrelsar. Det måsle kännas litet smärtsamt för oppositionen all konstalera all några angreppspunkter i realiteten inte existerar.

Med det anförda yrkar jag bifall till ulskollets hemställan.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Ibland funderar man över om man över huvud tagel skall fortsätta en debatt av det slag som den vi nu håller på med. Jag betonade att jag inte längre kan hålla räkning på vilken gång i ordningen som jag försökt tala om var vänsterpartiet kommunisterna står i denna fråga. Det resulterade tydligen denna gång i all Elver Jonsson fann del nödvändigt att säga, all han för utskottels del nu måsle ultala inte bara förvåning ulan också ledsnad.

Om jag nu än en gång upprepar vpk-argumenten för en allmän arbetstidsförkortning och talar om hur vi ser på just den biten i förhållande till det jamställdheisprat som också denna proposition innehåller så mycket av, blir Elver Jonsson och hela uiskoilel förmodligen än mer både förvånade och ledsna. Del har ju inte varii min avsikt.

Jag skall ändå än en gång påpeka alt vi kraftigt har vänt oss mot hela inriktningen på atl göra denna fråga om arbetstidsförkortning till enbart en familjepolitisk fråga, vilket bl. a. denna proposition är ett uttryck för. Vi anser att frågan om en arbetstidsförkortning har så många andra delar i sig: utslagningen inom arbetslivet, alla generationers möjligheter all leva tillsammans osv.

Del är därför vi vänder oss emot den här formen av sammankoppling, som
ju har len till att hela diskussionen om arbetslidsfrågan har kommit i
bakvatten. Den opinion som fanns för en förkortning av arbetsdagen har
tystats, och en lösning har förhalats. 41

Nr 132 Vi är alltså inte för en kortare arbetsdag bara för de småbarnsföräldrar som

Torsdaeen den ''•r råd att arbeta kortare lid per dag, ulan vi vill ha den kortare arbetsdagen

27 april 1978 '' Ha människor, så alt barn skall kunna umgås inte bara med sina föräldrar

utan med sina mor-och farföräldrar och med andra människor i omgivningen

Ledighet fÖr vård " '"ck vare en kortare arbetsdag får möjlighet atl umgås med barnen. Med

av barn m m. ' ' "U barnen i centrum, inte de småbarnsföräldrar som har
ekonomiska möjligheter alt klara sin samvaro med barnen.

INGRID LUDVIGSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Elver Jonsson tyckte att det vi har sagt i våra reservationer är av marginell art, ingenting alt fästasig vid, ingenting alt ta på allvar, osv. Det må i så fall slå för hans räkning.

I reservation 1 säger vi att riksdagen bör fatta ett principbeslut om fortsalt utbyggnad av familjepoliliken på ett sätt som vi har skisserat i vår motion. Vi tycker faktiskt inte att detla är marginellt.

Nu sade Elver Jonsson att propositionen utgör bara del andrasteget och all del tredje stegel kommer så småningom. Jag får väl säga all det var etl ytterst litet kliv som man log den här gången i så fall. Med den takt som reformarbetet håller numera kan man nog inte vänta sig så värst stora steg i fortsättningen heller.

Det har inte hänt någonting på den senaste liden som gör att det finns anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande från den 29 mars, sade Elver Jonsson, och det skrivs också i utskottets betänkande. Jag försökte klargöra i mitt första inlägg att vi tycker atl just vid del här tillfället, när riksdagen slår i begrepp att la etl beslut om förlängd föräldraledighet, finns det anledning atl göra ett uttalande om hur man vill göra det möjligt för alla barn och alla föräldrar alt utnyttja ledigheten.

Sedan lill jämställdheisaspekten. Elver Jonsson menar alt det inte finns så mycket allvar i vår reservation, när vi säger all vi vill stimulera föräldrar atl dela upp ledigheten lika, om inte särskilda skäl föreligger. Socialdemokraterna anser alltså atl det finns särskilda skäl,menar Elver Jonsson. Ja, del gör del. Det finns väldigt många enföräldersfamiljer här i landet, kan jag tala om för Elver Jonsson, om han inte visste det förut, och i fråga om dem finns det ju särskilda skäl atl göra undantag.

Den information som skall bedrivas skall påverka fäderna alt la del i vården, anser Elver Jonsson. Om man inte förenar det beslut om rätt till förlängd ledighet som vi nu tar med ekonomiska möjligheter att utnyttja de förmåner lagen erbjuder, då blir den infomiation som man förmedlar till föräldrar - till pappor då i första hand - ingenting annat än glada tillrop från riksdagen, och sådana tror jag inle kommer all påverka papporna särskilt myckel.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall inle bredda debatten med fru Marklund genom all ta

upp en rad andra saker, men jag vill bara säga som en kommentar till fru

42 Marklunds upprepande av kravet på en allmän arbetstidsförkortning all della

naturiigtvis är ett bra krav. Jag tror inte någon vill förneka det. Men vi lever Nr 132

under ekonomiska realiteter, och regeringen har bedömt del så all vi inte har Torsdaeen den

råd med en sådan reform. Det är också riksdagens bedömning. Jag är tveksam 27 aoril 1978

till om vpk är berett att presentera något förslag i dag.

Skulle vi ändå inte kunna vara så pragmatiska, liberaler och kommunister Ledighet för vård emellan, att vi, i avvaktan på någonting bättre som vi hoppas kunna få, , fjf j åtminstone skulle göra någonting under liden och inle avvisa del korta steg som del nu sägs att vi tar på familjepolitikens område. Skulle vi inte kunna ge småbarnsföräldrarna en chans till ell större umgänge med sina barn under de år del är så viktigt all ha del?

Poängen i det här förslaget, vilken jag tycker fru Marklund lappar bort, är att vi får den lagstadgade rällen atl minska arbetstiden under de år barnen är små och då det är så viktigt att vi är tillsammans med dem. All man får göra detta utan att behöva riskera sitt jobb, dvs. att man har rätt all minska arbetstiden och sedan öka den när lid och kraft medger del, är ett framsteg som regeringen har bedömt vara tillräckligt stort för att man skulle kunna lägga fram ett förslag. Riksdagen är också beredd atl acceptera detta.

Fru Ludvigsson kommenterade inte den huvudfråga jag ställde belräffande reservationen 3. På vilket sätt hade de fackliga organisationerna förvägrats rätten all delta i arbetet? Den frågan står obesvarad.

Fru Ludvigsson säger sig vilja ha ett rejält uttalande från riksdagen. Det är klart alt man kan kosta på sig en hel del uttalanden, men det hör lill ordningen atl vi här i pariamenlet, både med den nuvarande regeringen och med den socialdemokratiska, inte brukar göra bindande uttalanden när konkreta förslag häller på atl arbetas fram. Det finns anledning att avvakta en fortsättning på de familjepolitiska reformerna innan vi binder oss för ett uttalande.

Vad vi här kan konstatera, herr talman, är att socialdemokraterna anslutit sig till propositionen, låt vara att det har skett med en del inre konflikter och stridigheter - på vilka punkter skall jag inte kommentera. Men det står klan all denna barnvänliga reform inte hade varit möjlig med en socialdemokralisk regering.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Alt vi lever under ekonomiska realiteter har vi ock.så konstaterat. Jag sade i slutet av min förra anförande all vi anser att alla tillgängliga resurser måste användas för utbyggnad av barnomsorgen. Jag hänvisade i det sammanhanget till den rapport vi nyligen fåll från sysselsältningsutredningen. Även jag tar alltså hänsyn lill de ekonomiska realiteterna och säger all vi i det här lägel skall satsa resurserna på barnomsorgs-utbyggnaden.

Det förslag som Elver Jonsson talar för och som vi diskuterar här i dag
handlar om - jag vill upprepa detta även om det blir tjatigt - alt man ökar
orättvisorna så till vida, vilket utskoltsmajoritelen inte tycks tro, atl del bara
blir de rika och de som har ekonomiska möjligheter som kan utnyttja den här
s. k. reformen. Det är inle den ensamslående lågavlönade kvinnan som kan 43

Nr 132 göra det.

Torsdaeen den_ '' ''tt återgå till frågan om ekonomiska realiteter kan jag konstatera all
27 april ]978___ man alltså inte har råd ati satsa på de här bitarna, men man har råd all sänka
_____________ arbetsgivaravgiften och råd all s;itsa alla de miljoner riksdagen beslutade om i

Ledighet for vård "'' ''e' giiHe'' B3LA osv.

av barn m m Vi prioriterar naturligtvis utifrån våra värderingar om hur samhället skall

se ut och hur det kan förbättras förde människor som lever hän Vi prioriterar i

del här sammanhanget lill förmån för barnen.

INGRID LUDVIGSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag hann inle förra gången besvara den fråga som Elver Jonsson ställde, och jag skall därför torsöka alt göra del nu.

När jag sade alt löntagarnas organisationer inte fått vara med i förberedelsearbetet för lagstiftningen stödde jag mig på löntagarorganisationernas egna uttalanden. Av de remissvar som finns redovisade i propositionen framgår det klart - och det framgår också av vår motion - alt både TCO och LO var starkt kritiska mot förslaget samt att en annan praxis än den gängse tillämpats vid förberedelserna lill reformen.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det som Ingrid Ludvigsson nu sade förtydligar bilden att LO:s och TCO:s företrädare är kritiska mot förslaget - och det har de naturligtvis full rätt alt vara. Men när det i den socialdemokratiska motionen och reservationen antyds atl man förvägrats delta i överläggningarna, då far man enligt mitt sätt att se med osanning. Och föralldel inle skall råda någon oklarhel om hur det har gått till samt för att också fru Ludvigsson skall veta vad som verkligen har hänt vill jag upplysa om tre saker.

Fördel första hölls redan på försommaren 1977, alltså för nära ett år sedan, överläggningar mellan berört departement, de offentliga och privata arbetsgivarna, TCO, LO och SACO, LO begärde dessutom att få en extra överläggning,eftersom man tyckte atl en dag var för kort tid. Så skedde också, och det hölls en extra överläggning med de fackliga löntagarorganisationerna.

För del andra gick förslaget också ul på remiss i vanlig ordning.

För det tredje fick man under proposi t ionsarbeiet en underhandsdelning av lagrådsremissen.

Efter vad jag förslår gick del alltså i samtliga dessa tre moment till på identiskt likadant sätt som på den gamla regeringens tid. Det fanns all anledning att fortsätta med det. Men alt påstå att man inte har haft möjlighet att delta och all anföra synpunkter är atl fara med osanning!

Slutsatsen blir alltså atl alla parter har haft möjigheler atl anlägga synpunkter på förslaget. För min del vill jag bara beklaga att LO och TCO inle har anfört mera av arbetsrältsliga synpunkter. Det hade i och för sig funnits anledning all göra del. Det är del enda jag beklagar i sammanhanget.

Socialministern RUNE GUSTAVSSON: Nr 132

Herr talman! Deihartydligen uppstått en liten missuppfattning mellan mig     Torsdaeen den
och talmannen när det gäller replikväxlingen, och jag kommer därför litet i     27 april 1978
efterhand. Del gör kanske all vi nu får två debatter.

Till Ingrid Ludvigsson vill jag säga all i och med detta lagförslag öppnas nu Ledighet tÖr vård en möjlighet även för de föräldrar som inle är statligt anställda all fö rätt till nv barn m m tjänstledighet. Det är etl välkänt faktum att många småbarnsföräldrar i dag har deltidsanställning som inte är förbunden med rätt att återgå till anställning på hellid. Det är en väsentlig förbättring som nu gjorts.

Sedan sade Ingrid Ludvigsson att detta system har varit i funktion en längre tid på den statliga sidan. Ja, men varför har ni då inte gjort någon analys och redovisat resultatet av den? Jag har inte uppfattat det så atl systemet kritiserades av berörda grupper ulan atl de i stället har varit tilltalade av del.

Vidare har jämställdhetsfrågan förts in i debatten, och man har sagt alt detta är en reform som medför alt endast kvinnorna kommer att använda de möjligheter lagen ger. Då villjag peka på att merparten av kvinnorna i dag har deltidsarbete och därför inte är direkt berörda, men de omfattas ändå a v lagen. Att det skapas rättvisa tillmäter jag stor betydelse, men jag förstår inte er kritik mot del förslag som ger en större grupp denna rättvisa. Tidigare har det inte framförts någon kritik på den här punkten.

Med anledning av Ingrid Ludvigssons kritik när det gäller taklen i reformarbetet ansluter jag mig till vad Elver Jonsson sade, nämligen att det här förslaget icke hade legat på riksdagens bord för behandling, om det hade varit en socialdemokratisk regering.

I fråga om kontakter med de fackliga organisationerna kommer Ingrid Ludvigsson med helt felaktiga påståenden. Under arbetet med förslaget kallade arbetsgruppen arbetsmarknadens organisationer till två sammanträden, och under arbetets gång togs kontakter fortlöpande.

Ser vi sedan på de olika organisationernas intresse för denna fråga, finner man alt TCO i sitt remissyttrande uttalade all TCO ställer sig bakom förslagets grundläggande principer om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn och anser att en rätt lill partiell förkortning av arbetstiden innebär en viktig rättighet för den anställde. Men vilka är del som säger nej? Jo, del är SAF och LO. Till nejsägeriet ansluter sig också Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

Vi har ett väsentligt arbete framför oss, nämligen att inrikta samhällsar
betet på att skapa ett mera barn- och familjevänligt samhälle. Arbetet måsle
bedrivas på många områden. Just det förslag som vi nu diskuterar är ett
mycket viktigt led i delta arbete. Jag har redan tidigare redovisat, och det
framgår också av propositionen, att vi har tagit det här i olika etappen Den
första etappen klarades av den 1 januari 1978. Della är den andra etappen, och
den tredje etappen arbetar vi med för fulll. Trots det besvärliga ekonomiska
läget har positionerna flyttals fram och förbättringar har genomförts. I detla
sammanhang vill jag säga till Eivor Marklund som talade om sveken: Plocka
fram dem! Krutet är sannerligen inte bortskjutet. Del har varit med i 45

Nr 132 behandlingen och finns alltjämt med, Eivor Marklund. Del är endast när

Torsdagen den krutet kommer i Eivor Marklunds mun som del blir blött och saknar

27 april 1978 sprängverkan.

Ledighet för vård INGRID LUDVIGSSON (s) kort genmäle:

av barn m m '' talman! Det var inle precis någonting nytt som kom fram i Rune

Gustavssons senaste anförande. Han talade om för mig all alla i och med genomförandet av det här förslaget för rätt till ledighet. Det har vi ju förstått -del var ju därför vi accepterade propositionen.

Sedan sade han att om socialdemokraterna hade suttit vid makten, hade det här förslaget inte legat på riksdagens bord i dag. Nej, det hade det säkert inte gjort - inle i den här utformningen. Då hade det lagts fram ett annat och bällre förslag att ta ställning till, ett förslag där ledigheten hade varit förenad med bestämmelser om att man också skall få ekonomisk kompensation för den ledighet man är berättigad till.

Belräffande analysen av de bestämmelser som gäller pä den statliga arbetsmarknaden och som nu kommer alt gälla för arbetsmarknaden över huvud taget sägs det ju t.o. m. i propositionen att av del material som redovisats framgår inte hur många anställda som har haft barn i berörda åldrar. Man tillägger att det inte har varit möjligt att närmare analysera hur möjligheterna till ledighet har utnyttjats. Enligt vår åsikt hade det varit mycket väsentligt för riksdagens ställningstagande och för den fortsatta utvecklingen på familjepoliiikens område atl få denna analys. Del borde kanske ha varit möjligt att göra den analysen.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Begreppet sprängverkan kanske vi inte skall diskutera i de termer som Rune Gustavsson och Eivor Marklund använder i delta sammanhang. Jag tror atl socialministern kommer all mycket tydligare fö uppleva innebörden av begreppet sprängverkan när barnfamiljerna lalar om för honom vad de verkligen tycker om dessa s. k. reformer.

När så socialministern fortsätter att tala om att vi skulle ha något emot atl utvidga en rätt lill ytteriigare grupper säger han t. o. m. att det handlar om stora grupper. Det har jag mycket svårt att hålla med om. Det finns inte alls några stora grupper som skulle kunna utnyttja dessa rättigheten De kommer tvärtom, sorn jag har sagt, alt öka klyftorna.

Jag vill ställa en rak fråga till socialministern: Hur skall t. ex. en ensamstående mamma som jobbar inom handelsområdet kunna utnyttja denna rättighet? Kan hon verkligen göra det, hur stor rätt hpn än har att utnyttja denna lösning?

Jag vill vidare bara upprepa vad jag framhållit tidigare - del blir ep andra
debatt, som Rune Gustavsson sade - nämligen atl barnen inte skall vara en
angelägenhet enbart för föräldrarna. Vi har tidigare i kammaren använt det
fina uttrycket "alla barn är allas barn", och en sådan målsättning förverkligar
man sannerligen inte med åtgärder av del nu aktuella slaget.
46 Rune Gustavsson frågar vilka svek som förekommit och ber mig räkna upp

dem. Jag kan inte göra det så utförligt i en kort replik. Låt mig först bara peka     Nr 132
på frågan om vårdnadsbidrag. Jag har dock tidigare noterat - och vill gärna    Torsdaeen den
göra det ännu en gång-att jag är glad föralldel uppenbariigen inte blir några     27 april 1978
vårdnadsbidrag, fastän man lovat del.

Låt mig också nämna barnstugeutbyggnaden. Nog representerar väl den ett Ledighet for vård svek, mot bakgrund av vad som harsagts från de dåtida oppositionspartierna i av barn m m den frågan.

Jag kan också la upp normerna för kvaliteten inom barnslugeverksamhe-ten. I de frågorna vill jag minnas att Rune Gustavsson och jag var ganska överens under vår gemensamma tid i socialutskottet. Hur ligger del till med dem nu?

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr talman! Till Ingrid Ludvigsson vill jag säga alt jag är medveten om att det hade varit en annan inriktning på reformen om socialdemokraterna hade lagt fram ell förslag på della område. Men jag hävdar att det förslag som vi har framlagt är barn- och familjevänligt. Att föräldrarna får möjlighet att vara längre tid tillsammans med sina barn betraktar vi som en oerhört viktig fråga. Vårt förslag representerar dock inte en färdigutbyggd familjepolitik. Det är, som vi klart har redovisat, ett etappförslag, och vi arbetar vidare med dessa frågor.

Till Eivor Marklund vill jag säga att jag konstaterar att vi har litet olika uppfattning när det gäller barnen. Jag hänvisar till det som riksdagen i stort sett var enig om när den en gång antog förskolelagen- Det uttalades dä att det ankommer på föräldrarna att ta ansvaret för barnets fostran och vård men atl det är samhällets uppgift att medverka till att föräldrarna kan fullgöra den viktiga uppgiften.

På frågan om hur en ensamstående förälder, som kommer atl omfattas av den föreslagna lagen, skall kunna utnyttja den vi|l jag än en gång poängtera vikten av att föräldrar får rätten atl vara borta från jobbet och till en kortare arbetsdag. 1 dag har mänga kvinnor deltidsjobb kanske beroende på att de inte har möjlighet att ta ett heltidsjobb, i avsaknad av de möjligheter som den nu föreslagna lagen kommer att ge.

Enligt de uppgifter jag har lämnat i propositionen arbetar vidare faktiskt 60 96 av föräldrarna i enförälderfamiljerna på hellid. Det innebär att 45 000 ensamstående föräldrar med barn under åtta år arbetar på heltid.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Att vi uppenbarligen har delade uppfattningar i grundfrå
gorna måsle vi återigen konstatera. Jag har aldrig sagt alt inte föräldrarna skall
ha ansvar för sina barn. Självklart skall de ha det, och självklart skall också
samhället ta den del av ansvaret som det har för att ge föräldrarna möjlighet
att lösa sin uppgift på ett för barnen riktigt sätt. Men när vi diskuterar vad som
bäst gagnar barnen så menar jag -och vi har också sagt d.etta i tidigare debatter
- att del måste finnas anledning atl vidga barnens möjligheter till kontakter
utanför familjekretsen. 47

Nr 132 Beträffande min direkta fråga väljer socialminisiern alt återigen poängtera

Torsdagen den rätten till deltid. Men han glömmer att nämna alt anledningen till att så

27 april 1978 många kvinnor har deltidsarbete ligger i att deltidsarbetet i många fall blivit

påtvingat; samhället har inte tagit det ansvar som vi tidigare talatom närdet

Ledighet for vård gäller barntillsyn, något som jag åter vill betona alt vi i det här lägel vill satsa

av barn, m. m. befintliga resurser på.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! I arbelsmarknadsutskotieis betänkande 1977/78:31 läser vi alt den föreslagna lagen enligi propositionen ses som en delreform på familjepoliiikens område. I sill senaste inlägg sade Rune Gustavsson all delta inle iir någon utbyggnad - del är en elapp.

Ja, jag vel knappast om det är på stället marsch. 1 regeringsdeklarationen läser vi att stödet lill barnfamiljerna skall "utformas så att det främjar valfrihet och jämställdhet". Vidare har sagts här i dag att arbetslivels villkor kommeratt förändras så atl alla barn och föräldrar har samma möjligheter till samvaro.

Herr talman! Jag tycker att frågan om barnets ställning och barnets rätt under den nya regeringens tid mer och mer kommit i bakgrunden. Barn som lever i hela familjer och barn som lever i splittrade familjer, där splittringen kan ha en eller annan orsak som jag inle skall gå närmare in på, borde ges samma rätt till samvaro. Dessa ensamslående föräldrar bör väl ges samma möjligheter att uppleva samvaron med sina barn.

Föräldraförsäkringen som vi diskuterade den 17 maj förra året innebar det första stegel lill att man inte gav alla barn samma räll. Det förslag vi diskuterar i dag innebär en ytterligare försämring för barn till ensamstående, barn till låginkomsttagare.

Socialministern citerade här vad TCO hade sagt om att man ställde sig bakom det .som kallades reform. Men det var inte hela sanningen. TCO sade

bl. a. följande: "----------------- kan man befara att endast de familjer som har råd att

avstå från en del av sin inkomst kommer att kunna dra nytta av reformen, eftersom den inte är förenad med någon rätt till ersättning för inkomstbortfallet. Reformen är inte till för låginkomsttagare och ensamstående föräldrar." Jag tror all del är värdefullt all även den biten kommer in i kammarens protokoll.

När vi i maj förra året antog den s. k. utbyggda föräldraförsäkringen, hade
ett förslag framlagts av Göte Fridh, som var statssekreterare i socialdeparte
mentet under den förre socialministern. Vi tog ställning till förslaget att
genomföra den då aktuella arbetsgruppens reformförslag, och vi fick efter en
ganska omfattande remissbehandling ett positivt gensvar från såväl LO och
TCO som SACO/SR. Del förslag som regeringen lade fram när del gällde den
särskilda loräldraförsiikringen var vid den tidpunkten inte förankrat i de
fackliga organisationerna, och när regeringsförslagei kom fram i färdigt skick
och presenterades för löntagarorganisationerna möttes det - vilket väl Rune
Gustavsson inle är omedveten om - av skarpa protester från LO, TCO och
48 SACO/SR.

Vi haridagungefär640 000familjersom isluletavår 1976 hade barn under Nr 132 åtta år. Av dessa 640 000 familjer utgjorde 10-15 96 ensamföräldrar, och av Torsdagen den ensamföräldrarna var mer än 90 96 kvinnor. Vi kan konstatera att av det 27 april 1978

totala antalet kvinnor med barn under åtta års ålder arbetade 29 96 på hellid,

men ser vi på siffrorna för ensamföräldrar finner vi all motsvarande siffra är så Ledighet för vård

hög som 60 96. Della visar i klara siffror alt det när det gäller småbarnsför- av barn m m

äldrar i många fall är ekonomiskt möjligt för någon av dem att stanna hemma

eller atl la en anställning med förkortad arbelstid. Självfallet blir det då oftast

modern som gör det, eftersom det brukar vara hon som har den lägre

inkomsten och del då anses ekonomiskt mer försvarbart att det är hon som

stannar hemma.

Men siffrorna visar också att ensamföräldrarna inte bedömt det vara ekonomiskt möjligt att förkorta sin arbetstid trots att de arbeismarknadsmässiga förutsättningarna knappast skiljer sig för de olika grupperna. Ändå är det rimligt alt peka på att just ensamföräldrarna kan vara i särskilt behov av en avkortad arbetstid - många gånger kanske de har större behov av del än dä båda föräldrarna är förvärvsarbetande - på grund av att ensamföräldrarna inle bara skall ägna sig åt vården av sina barn ulan också mäsle klara av allt annat arbete i hemmet - de är ju ensamma om att la allt ansvar. Dessa grupper utestänger man, menar jag. Det bedömer jag som en på något sätt otäck tendens, som framträdde vid genomförandel av den lagstiftning som vi antog förra året och som man kallade en reform. Därigenom tillskapades en nionde månad, som dock inte gav någon ekonomisk kompensation utan där stora grupper i stället utestängdes, vilka allra bäst hade behövt trygghet och avkortad arbetstid. De blev utestängda därför att de inte hade råd att la ledigt från arbetet. I debatten anser jag att man har glömt både barnets roll och den ensamstående förälderns lika rättighet till samvaro med sina barn som familjer med två föräldrar har möjlighet till.

Jag har en fråga lill socialministern. Det känns närmast genant att ställa den, men jag vill ändå göra del - jag tror självfallet alt svaret på den är genomtänkt, även om detla inle kommer till uttryck i propositionen. Frågan gäller den sociala tryggheten vid föräldraledighet. Har man tagit ställning till rätten för en förälder att vara inplacerad i sjukpenningklass, om föräldern är ledig länge? I dag finns det bara under särskilda omständigheter en rättighet att stå kvar i sjukförsäkringen under tolv månader. Jag hoppas också att de som har tagit ledigt och som inle är statligt anställda, om företaget under denna ledighet skulle ha upphört att existera, har rätt lill samma ersättningar som finns för dem som är ute i arbetslivet på andra områden.

Jag känner det som sagt närmast litet genant att ställa denna fråga, eftersom den är så fundamental, och den bör även vara grundläggande när ett sådant här förslag framställs. Men det kanske är just det som också socialministern tycker och att det är därför som frågeställningarna inte har kommit till uttryck i texten.

Hur skulle det te sig om två graviditeter skulle komma ganska tält efter
varandra? Om modern har rätt att vara hemma en längre tid, hur ser dä
tryggheten för henne ut inom socialförsäkringens ram, hur ser tryggheten ut 49

4 Riksdagens prolokoll 1977/78:132-133

Nr 132 när det gäller eventuell arbetslöshetsersättning osv.?

Torsdagen den '& "" ursäkt, Rune Gustavsson, om jag är inne och klampar på ett

27 april 1978 område där det redan finns ett heltäckande svar att ge mig, men eftersom jag

_____________ inle kan utläsa det svaret i propositionen känner jag del angeläget att i detla

Ledighet for vård sammanhang få ställa dessa frågor.

av barn m m Sedan, herr talman, talade Elver Jonsson litet grand om brasklappar, vilket

jag inle riktigt förslod. Och skall jag vara rikligt äriig och uppriktig, så var väl Elver Jonssons kunskaperom föräldraförsäkringen och vad som hänt på detta område ganska summariska, men det kanske var andra områden som bedömdes mer angelägna att diskutera.

Vi har inom socialdemokratin klart tagit ställning lill atl en kvotering är nödvändig. Den arbetsgrupp under Göte Fridhs ledning som jag tidigare talade om kom fram med förslaget alt ledigheten skulle delas lika mellan föräldrarna. Del fanns då särskilda skäl - som Elver Jonsson bedömde som brasklappar - som gjorde alt man kunde undanta föräldrar från denna tvingande upixlelning. Ingrid Ludvigsson har tagit upp några grupper. Jag kan nämna också föräldrar som är på sjön, och det finns andra omständigheter som jag inte skall räkna upp.

Vi var inte ensamma om all tycka alt detla var ett riktigt förslag. De stora löntagarorganisationerna ställde sig bakom förslaget liksom socialstyrelsen, barnomsorgsgruppen. Försäkringskasseförbundet, Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Folkpartiets ungdomsförbund och Fredrika-Bremer-förbundet. Jag kan nämna några som var emot: Lantbrukarnas riksförbund. Moderata kvinnoförbundet. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet och Folkpartiets kvinnoförbund. Det mest fantastiska äratt socialministern i den proposition som låg till grund för beslutet i maj 1977 nämner Folkpartiels kvinnoförbund som den enda remissinstans som är emot förslaget. Jag tycker det är angeläget all till protokollet få med att del var flera som hade invändningar mot förslaget.

Om vi menar någonting med jämställdhet, om vi menar någonting med alla barns rätt, om vi menar någonting med atl vi vill klara situationen för de sämst ställda i samhället, då finns del bara en väg att gå. Det är att ansluta sig till den utbyggda föräldraförsäkring som socialdemokratin presenterade mycket tidigt och som vi fortfarande står fast vid.

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr talman! Det är ell märkligt sätt som Doris Håvik har atl argumentera. Här ger vi möjligheter för alla föräldrar alt omfattas av ledigheislagen - en förmån som endast de statligt anställda tidigare hafl, och så kommer Doris Håvik och sägeratt vi försämrar för stora grupper. Det är Doris Häviks sätt atl argumentera.

1 det arbete som vi har bedrivit under den här tiden i socialdepartementet

har vi haft inriktningen att familjepolitiken skall utgå ifrån barnets bästa. När

vi bygger upp barnomsorgen måste vi utgå ifrån barnets och familjens bästa.

Vi skall inie bygga upp barnomsorgen utifrån arbetsmarknadens behov och

50 situation.

Med en sådan inriktning av familjepolitiken och en förbättring av Nr 132 familjesituationen är det, som jag tidigare sade, en mängd olika frågor som Torsdagen den må-ste tas i beaktande. Jag vågar hävda, Doris Hävik, alt man under 27 april 1978

koncenirationsprocessen på 1960-lalel sannerligen icke hade barnens bästa

för ögonen. Barnen har kommit i kläm, och den stora utslagningsprocess som Ledighet för vård vi har är ett resultat av koncentrationsprocessen, då man byggde in de sociala av barn m. m. problemen. Det börjar man nu även frän socialdemokratiskt håll inse.

Det är en jämställdhetsfråga och en policyfråga då det ges möjligheter för båda föräldrarna att använda denna ledighetslag.

Den fråga som Doris Håvik tog upp rörande placering i sjukpenningklass o. d. är en tillämpningsfråga, och den kommer att las med i arbetet med informationen.

Sedan berörde Doris Håvik den förbättring, utökningen av föräldraförsäkringen med två månader, som träder i kraft den 1 januari och ville påstå att även den var en försämring. Den nionde månaden, Doris Håvik, ger möjlighet att minska arbetstiden från åtta till sex timmar per dag. Den ger möjlighet lill kompensation för inkomstbortfallet för alla dem som har inkomster upp till 52 000 kr. per år. Vill Doris Håvik kalla det för en försämring, då har vi helt olika uppfattningar om tillämpningen av reglerna liksom om vad vi lägger in i begreppet förbättring resp. försämring när det gäller barnomsorgen.

ELVER JONSSON (fp) kort genmäle:

Herr talman! Fru Håvik tog upp kvoteringsfrågorna och menade att det var felaktigt att inte binda sig för en absolut kvotering. Jag har i tidigare inlägg sagt att en mycket hård bindning onekligen kan ha svagheter. Jag har också påpekat att inte heller socialdemokraterna förnekat detta faktum, eftersom de sagt alt när särskilda skäl föreligger finns det anledning att ha en annan uppdelning. Del kan ju finnas situationer där mamman eller pappan inte kan ta ut ledigheten. Då måsle det kännas konstigt, tycker jag, atl lagstiftningsvägen förvägra en annan fördelning av ledigheten.

Fru Håvik sade också någonting om att mina kunskaper på del här området kanske inte var vad de borde vara. När del gäller just den delen kan jag hålla med fru Håvik, som säkert behärskar försäkringsfrågorna bättre än jag. Däremot vill jag påstå att mitt engagemang för att småbarnsföräldrar skall få vara mera tillsammans med sina barn är starkt. 1 det fallet känner jag minst lika starkt som Doris Håvik.

Socialdemokraterna har inte i vare sig motioner eller reservationer
presenterat vad de skulle vilja ha i stället för regeringsförslaget. Man har bara
kommit med hurtfriska uttalanden. Med tanke på kammarens debatt skulle
jag vilja fråga Doris Håvik och hennes partikamrater: Kommer ni atl yrka
avslag pä det förslag som ligger? Om ni skulle framhärda och följa era
utskottskamrater och tillstyrka regeringsförslaget, vore del intressant att få
vela hurdet skulle bli om socialdemokraterna kom i regeringsställning. Är fru
Håviks bedömning den att man då skulle avskaffa den föräldraledighet som
vi i dag står i begrepp att besluta om? Jag tror alt Sveriges småbarnsföräldrar är 51

Nr 132 intresserade av svar på den frågan.

Torsdagen den Sedan vill jag precis som fru Håvik i egenskap av statsanställd säga atl det

27 april 1978 ' då måste vara riktigt alt vi här i riksdagen försöker medverka till en

_____________ reform som vi tidigare i egenskap av arbetstagare avtalsvägen kunnat

Ledighet för vård åstadkomma. Det känns riktigt att medverka till det. Jag har inte upplevt att
av barn m. m. ''"'' brevbärarkamrater eller postkassörer känt sig diskriminerade eller

ansett sig ha en försämrad situation därför att de haft förmåner som vi nu

lagstiftningsvägen vill ge ät alla.

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Först till Elver Jonsson, som diskuterar olika anställningsformer: Jag är inle statsanställd, men del kanske är ointressant i sammanhanget. Man kan ju känna och tycka i dessa frågor ändå.

Rune Gustavsson bedömer alltid mitt sätt alt debattera som märkligt. Jag må väl häradet. Vad jag finner vara märkligt är altjag inte kunde fåett svar på min konkreta fråga hur man löst problemet med de sociala förmånerna. Tydligen var min förvåning berättigad, även om jag var litet generad när jag ställde frågan. Man har tydligen inte löst del, utan nu är det så enkelt att man skall utfärda tillämpningsföreskrifter.

Vad är det som skall tillämpas och hur? Och hur långt tänker man sträcka sig - i de konkreta fall jag angav som exempel - när det gäller rätten att fortfarande vara inplacerad i sjukpenningklass? Märk väl att om föräldrar som utnyttjar ledigheten får sådan rätt kommer även andra grupper in, som också kan vara intresserade av - kanske med samma goda skäl - att ha kvar sin inplacering i sjukpenningklass. Där kan uppstå betydande svårigljeier beträffande avgränsningen, men jag förmodar att också de frågorna är genomtänkta eller kommer atl tas upp till behandling. Människor får då vänta på den information som kan komma ut av de avvägningar som senare skall göras i departementet. Enligt min bedömning ärdet ganska anmärkningsvärt att informationen skall komma först i efterhand till de personer som går ut och utnyttjar sig av denna - som man kallar det - förmån.

Det enda skälet till att vi där inte säger nej är att vi har vårt förslag när det gäller en utbyggnad av föräldraförsäkringen som vi står fast vid, som vi kommeratt bygga vidare på och också genomföra den dagen vi har möjlighet all inle bara tala om allas rätt, inte bara peka på att vi ömmar för barnels möjligheter ulan i praktisk, reell, innehållsrik politik - med möjlighet lill kompensation för inkomstbortfall -förverkliga talesättet "allas rätt" och låta människorna känna det som en realitet.

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr talman! Jag vill påpeka för Doris Håvik att det här är en ledighetslag. Jag har sagt alt de sociala förmånerna under ledigheten kommer au beröras i informationsskrifter.

Sedan säger Doris Håvik: De som använder sig av denna lag låter sig utnyttjas. Det fordras ingen kommentar. 52

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Det citatet var högst diskutabelt. Det är t. o. m. så all slenograferna skakar på huvudet. Så har jag inle sagt, och jag ber Rune Gustavsson atl gå tillbaka till protokollet och konstatera atl del var alldeles felaktigt uppfattat.

När vi för denna debatt finner jag atl det här tydligen är centerns politik: Man lovar människor förmåner och kallar det för reformer utan att tänka på de stora låglönegrupperna, exempelvis ensamstående föräldrar, vilkas barn har exakt samma rätt som andra att ställa krav på samhället -på oss alla -alt få möjligheten alt ha en förälder hemma, vilket också innebär att föräldrar skall berediis möjligheter att ha tid med sina barn. Ger man inte ett ekonomiskt stöd är del ett axiom, Rune Gustavsson, alt man utesluter betydande grupper från det som är så bra för de hela familjerna.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Ledighet för vård av barn, m. m.

Socialministern RUNE GUSTAVSSON:

Herr talman! Jag vet inte att Doris Håvik vid något tillfälle under årens lopp kritiserat det förhållandet all de statligt anställda har haft dessa förmåner. Men nu, när vi lägger fram ett förslag till en lag som ger möjligheter för samtliga föräldrar att få rätt lill ledighet, då kritiserar Doris Hävik det!

Del här är ett förslag som ger möjligheter till ökad samvaro mellan föräldrar och barn. Jag har tidigare sagt: Detta är andra steget i utbyggnaden av den familjepolitik som vi har lagt fast i regeringsdeklarationen. Det tredje steget arbetar vi med och det skall också tas så småningom. Jag är medveten om att det är oerhört mycket att göra på det här området, Doris Håvik, inte minst för att rätta till alla de brister som uppstod och försummelser som gjordes under 1960-talet och början av 1970-talet.

Andre vice talmannen anmälde att Doris Håvik anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytteriigare replik.

MARGARETHA AF UGGLAS (m):

Herr talman! Den rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar som riksdagen skall besluta om i dag är en reform som vi i moderata samlingspartiet hälsar med glädje och länge arbetat för.

Förra gången frågan var uppe i riksdagen sade socialdemokraterna och vpk nej, och det var endast med lottens hjälp som utskottets positiva ställningstagande kunde föras vidare till regeringen. I dag har socialdemokraterna klokt nog ändrat inställning. Man inser att detta är en reform som hälsas med stor tillfredsställelse av stora grupper småbarnsföräldrar. Men socialdemokraterna omger sin helomvändning med väldigt många reservationer. Inte mindre än tre stycken är fogade till utskottets betänkande, och de socialdemokratiska inläggen här i dag har präglats av kritik och negativism. Man får faktiskt intrycket -jag instämmer med Elver Jonsson - att socialdemokraterna rätteligen borde yrka avslag.

Den utökade rätten till tjänstledighet är en delreform - det har socialministern redan understrukit. Den måste följas av förslag om en fortsatt

Nr 132 utbyggnad av föräldraförsäkringen och av förslag om en vårdnadsersättning.

Torsdagen den Reformarbetet på familjepolitikens område har hela tiden bedrivits stegvis,

27 april 1978 ' under den socialdemokratiska eran. Faktiskt är det så att frågan om

___ .__________ rätten lill ledighel och rätten till ersättning har behandlats separat av

Ledighet for vård riksdagen ända sedan familjepolitikens begynnelse på 1920- och 1930-talen.
av barn, m. m. '' undantag utgör propositionen 1975/76:133.

Det är naturligtvis så att innan vårdnadsersätlningen införts det är lättare för tvåföräldrafamiljer atl utnyttja rätten till tjänstledighet. Men marginaleffekterna i vårt skatte- och bidragssystem är sådana att del reella inkomsi-borlfallei vid en nedtrappning av arbetstiden från åtta lill sex limmar reduceras högst avsevärt.

Jämställdhetskommittén bedriver försöksverksamhet med sex limmars arbetsdag, bl. a. vid Volvoverken i Köping. Jag frågade några av de kvinnor som deltog i det försöket - och de är kollektivanställda - hur de såg på förlusten i arbetsförtjänst. Svaret var genomgående alt när skatten tagit sill är skillnaden inte så ston

Jag känner naturligtvis inte till dessa kvinnors familjeförhållanden. Säkert är emellertid att Doris Håvik har fel när hon påstår - och del gjorde hon - all reformen försämrar för ensamföräldrarna. Det gör den inte på något sätt. Däremot behöver alla barnfamiljer, och då särskilt ensamstående, den vårdnadsersättning som vi arbetar på atl genomföra.

Farhågorna för all den kortare arbetsdagen skall påverka daghemsulbygg-naden eller försvåra jämställdhetsarbetet kan jag inte alls förstå. Det faktum atl man på den statliga sektorn i många år haft de förmåner som nu föreslås gälla för hela arbetsmarknaden, har såvitt jag vet inte påverkat programmet för daghemsutbyggnaden. Jag noterade inte heller alt socialdemokraterna i propositionen Kvinnor i statlig tjänst föreslog en minskning av rätten lill tjänstledighet för att därigenom främja jämställdheten. Tvärtom talas det i den propositionen om att tjänstledigheten bör kunna utsträckas om särskilda skäl föreligger.

Rätten till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar kommer att öka såväl kvinnors som mäns möjligheteratt behålla sina heltidsjobb samtidigt som de får lid för ett aktivt föräldraskap. Den negativa inställning till deltidsarbete som socialdemokraterna och vpk redovisar i så många sammanhang är svårförståelig. Undersökning efter undersökning visar att människorna önskar deltidsarbete. Det är många fler heliidsarbetande som önskar kortare arbetstid än deltidsarbetande som vill förlänga sin arbetstid. Bland de s. k. latent arbetssökande kvinnorna är tendensen densamma. Det är deltid som efterfrågas. Det är inte deltiden det är fel på. Felet ligger i att det i alltför stor utsträckning enbart är kvinnor som efterfrågar deltiden. Orsaken lill della känner vi alla lill. Kvinnorna uppbär fortfarande huvudansvaret för familjen och hemmet. Det är här förändringen måsle ske. Männen måsle la sin del av ansvaret.

Rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar är till för barnen, för att

skapa en större trygghet för dem, menden är också till för kvinnan, som med

54 rätten till tjänstledighet i bakfickan kanske vågar sig på ett heltidsjobb. Och

för mannen, som med samma anställningstrygghet kanske vågar sig på att ta Nr 132

föräldraledighet. Vi måste få en arbetsmarknad som lar hänsyn lill alt Torsdagen den

människornaoftahareltvårdnadsansvarvidsidanavyrkesarbetel,ettansvar 27 april 1978

för biirn, ett ansvar för anhöriga. Jag ser den reform som vi har all besluta om i

dag som en åtgärd i syfte atl bättre anpassa arbetslivet till människorntis Ledighet for vård

behov, både de vuxnas och barnens. v barn m. m

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till arbetsmarknadsutskottets betänkande.

GABRIEL ROMANUS (fp):

Herr talman! Den fråga vi nu diskuterar har varit en följetong i riksdagen under hela 1970-talet. Såvitt jag har kunnat finna togs den upp första gången i en riksdagsmotion 1971. Sedan härden återkommit åtskilliga gånger. Vid det första tillfället citerades i motionen ett ganska långt stycke ur den TCO-rappori. Familj och samhälle, som hade tagit upp en tanke, som man kallade "räll till deltid i vissa angivna situationer".

"Önskvärt vore alt de fackliga organisationerna kunde påverka utvecklingen av deltidsarbetet därhän, alt de som hade behov av avkortad arbetstid också kunde få detta. För närvarande tvingas många atl sluta sin anställning, därför att de av ett eller annat skäl är förhindrade atl arbeta en normal arbetsdag. Detla gäller inte minst för det stora flertalet kvinnor som får barn. Om föräldrar med små barn ges möjligheter till avkortad arbetstid, är det sannolikt all ett barns ankomst inte i lika hög grad som nu skulle innebära ett längre avbrott i förvärvsarbetet för den unga kvinnan. Ur arbetsgivarnas synpunkt vore det en fördel atl de i större utsträckning kunde räkna de unga gifta kvinnorna som en stabil arbetskraft.

Ur familjens synpunkt skulle det innebära en ökad trygghet, om den anställde kunde ha rättighet atl, under vissa omständigheter som vård av småbarn, för studier, vård av sjuk anhörig eller på grund av hälsoskäl, få avkortad tjänstgöringstid under viss tid. Tillfälliga hinder atl göra en full arbetsinsats skulle då inte behöva bli anledning till att anställningen upphörde. För morgondagens familj, där sannolikt båda föräldrarna kan komma att vilja ta del av barnens vård och fostran under den första tiden, är en sådan rätt till nedsatt tjänstgöringstid helt avgörande för om deskall kunna förverkliga sådana önskemål. Morgondagens arbetstagare förväntas återgå till studier vid upprepade tillfällen under sitt arbetsliv. Detta kan sannolikt endast under vissa perioder ske på heltid. 1 delta fall kan den avkortade tjänstgöringen bli den lämpligaste utvägen att klara både studier och försörjning." Så långt TCO-rapporten.

Motionärerna lade till:

"Del är ell myckel spännande perspektiv som här målas upp. Givetvis
återstår en rad tekniska problem att lösa innan rätt till deltid kan vara en
realitet. I första hand bör arbetsmarknadsparterna givetvis diskutera frågan.
Men det är också angeläget att staten utreder förutsättningarna för införande
av begreppet rätt till deltid, hur detta i så fall skulle organiseras och vilka
kostnader som skulle uppstå. Självfallet bör också undersökas i vilken 55

Nr 132 utsträckning staten här kan gå före med gott exempel som arbetsgivare. En

Torsdagen den utredning bör också söka kartlägga det framtida behovet av deltidsarbete i

27 april 1978 ' situationer och möjligheterna alt tillgodose detta."

_____________ Detta var ur en motion som jag var med om att väcka 1971. Steg försteg har

Ledighet för vård "t vi där föreslog faktiskt genomförts, och nu tas alltså etl betydelsefullt
av barn, m. m. ytterligare steg. Jag ser det som mycket glädjande att vi har kommit så här

långt, och att dessa tankegångar genom åren har fått en växande anslutning. Det är framför allt socialdemokraterna som har varit negativa. Det sades länge av socialdemokratiska debattörer: Vi skall inte ha några särlösningar. Småbarnsföräldrarna skulle få vänta på den kortare arbetstiden till dess att alla kunde fä den.

När arbetsgruppen förra sommaren presenterade sill förslag sade en ledande socialdemokrat - tidigare statsråd och ledamot av den här riksdagen -alt förslaget var helt meningslöst och ett slag i ansiktet. Nu sluter socialdemokraterna upp bakom reformen. Man är t. o. m. med och uttrycker sin förvåning över att vänsterpartiet kommunisterna inte vill ansluta sig. Det har här talats mycket om vad man är mest förvånad över. Jag är nog mest förvånad över, men också glad ål, alt socialdemokraterna i utskottet är med på det här förslaget.

Men det finns ändå skäl att granska de argument som har anförts mot det här förslaget, bl. a. därför att vänsterpartiet kommunisterna fortfarande är emot det. De säger att den här rätten blir et t slag i luften så länge man inte kan ge någon ersättning för minskningen av arbetstiden. Som redan har påpekats, tillämpas härsamma metodik som närdet gäller studieledighet. Man inför en generös lagstiftning som ger slort utrymme för ledighet. Sedan kan vi steg för steg bygga upp det ekonomiska stödet. Men redan innan vi har råd att göra det, ger vi alltså en möjlighet lill ledighel för dem som kan utnyttja den.

Det kan då invändas att ledigheten inte kan utnyttjas av alla. Nej, naturiigl vis inie! Men iirdetla verkligen ett skäl för al t avstå? V i hörde samma tankegångar när del gällde den flexibla arbetstiden. Den gick emot jämlikhetssträvandena, eftersom den inte kunde utnyttjas av alla. Nu är det väl ingen som med en sådan motivering vill avskaffa den flexibla arbetstiden där den förekommer.

Vi vet naturiigtvis inte hur den här rätten kommer atl utnyttjas. Det är
uppenbart atl den som tjänar mer har lättare att utnyttja den - så långt kan vi
vara överens. Det har redan påpekats alt de statligt anställda har den
föreslagna möjligheten. Vi nödgas konstatera alt vi inte vel hur den utnyttjas
i statlig tjänst-vilka människor som utnyttjar den, vilka inkomster dessa har,
osv. Det är naturiigtvis en brist. Men ansvaret för att det inle gjorts någon
studie om det bär naturligtvis den tidigare regeringen, som hade möjlighet att
göra den. Nu kommer sådant material all framläggas lack vare att det har
efterfrågats. Men vi kunde ha haft svar på dessa frågor, om den tidigare
regeringen hade varit litet mer förtänksam. Mitt intryck är att det inte bara är
höglönetagare i statens tjänst som utnyttjar den här möjligheten, men det är
alltså inte någonting som jag kan belägga med siffror.
56 Ofta föreligger den situationen, att båda föräldrarna jobbar heltid. De har

det slitsamt, och barnen är länge på daghem. Den här reformen ger en Nr 132 möjlighet för dessa föräldrar alt ta deltidsarbete. Hur många som kommer atl Torsdagen den utnyttja den vet vi inte. Vi vet att skillnaden mellan heltidsarbete och 6 27 april 1978

limmars arbetsdag för låginkomsttagare kan vara kännbarare än för andra,

även om inkomstskillnaden inte blir så stor på grund av marginalskatt. Ledighet för vård bostadsbidrag och annat. Men det är självklart svårare för en ensamstående jyfj n. m. att utnyttja den här rätlen. Därför är det angeläget att bygga ut föräldraförsäkringen. Genom den särskilda föräldrapenningen kan man få stöd under en avsevärd tid. Men naturligtvis är det önskvärt alt få resurser till en ytterligare utbyggnad.

Sedan har vi de många familjer som redan i dag är i den situationen, att inle båda makarna arbetar full lid. Antingen är den ena av föräldrarna hemma - i 40 % av småbarnsfamiljerna har i dag inte båda föräldrarna förvärvsarbete -el ler också arbetar den ena deltid. För dem är den här lagen en styrka-den ger dem rätt att ha kvar sill vanliga jobb på deltid. För den stora gruppen av familjer innebär reformen en klar förbättring.

Man kan naturligtvis vara rädd för atl den här reformen huvudsakligen kommer att utnyttjas av mammorna, eller all dessa i varje fall kommer all utnyttja den i större utsträckning än papporna. Hur det blir med den saken vet vi inte heller. Troligen kommer fler kvinnor än män att utnyttja den här rättigheten. Men om man vill uppmuntra pappan att korta ned sin arbetstid, är del nödvändigt med en sådan här lag. Ingen kan fö mig att tro, att papporna i någon större utsträckning utan en sådan här lag kommer att begära deltid eller att vara hemma. Männen söker sig inte lill deltidssektorerna - det är tyvärr så. Skall vi lyckas med atl få papporna att la större del i barnens skötsel, är en sådan här lag nödvändig. Dessutom behöver man bygga ut det ekonomiska stödet enligt inkomslbortfallsprincipen.

Del är klart alt det finns en risk för all arbetsgivare tvekar att anställa unga människor som kan väntas få barn - kanske framför allt då unga kvinnor -därför all de är rädda för att den arbetskraften inte skall vara så stabil. Men den risken finns redan nu. Den uppstår inte på grund av den här lagen, utan med den blir chanserna större för all de stannar kvar på sina arbeten och återkommer för att arbeta på heltid, vilket också påpekades i den TCO-rapport jag citerade.

Här har talats om diskriminering på arbetsmarknaden. Hur skall den bekämpas? Ja, inte skall den bekämp;is genom alt man tvingar småbarnsföräldrar att välja mellan att arbeta på heltid, med det slit som det innebär och delånga vistelser på daghem som det medför för barnen, och ätten av dem är hemma helt och hållet. Det är inte på det sättet vi vil I bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden. Det skall man göra på annat sätt, bl. a. genom att vidta sådana åtgärder som jämställdhetskommiitén inom kort kommer att föreslå.

Socialdemokraterna har inget alternativ till det förslag som behandlas här i
dag, vilket också har påpekats tidigare i debatten. Ingrid Ludvigsson sade att
vi med en annan regering skulle ha haft ett bättre förslag att behandla. Till det
vill jag säga att socialdemokraterna i varje fall inte som oppositionsparti har 57

Nr 132 lagt fram något alternativt förslag, åtminstone finns inte någol alternativt

Torsdagen den yrkande till dagens betänkande. Det finns visserligen förslag om etl

27 april 1978 principbeslut beträffande utbyggnaden av föräldraförsäkringen, men ett

_____________ sådant principbeslut innebärju ingen förändring för föräldrarna i dagens läge.

Ledighet för vård ■'''8 trodde att socialdemokraterna accepterade det förslag som har lagts fram
av barn m. m '''' '''8 ~ tt döma av motionerna och av utskoiisbeiänkandet gör man det.

Men efter all ha lyssnat ti 11 debatten i kammaren, framförallt till Doris Håvik, börjar jag undra hur det ligger till med den saken. Doris Håvik sade att förslaget innebar en ytterligare försämring för barn till ensamstående föräldrar. Om jag missuppfattade Doris Håvik är jag lacksiim för ett tillrättaläggande, men jag antecknade det hon sade på den här punkten, och om det anses vara en viktig fråga har vi möjlighet att kontrollera det mot den bandupptagning som finns.

Men den viktiga frågan i det här sammanhanget är den som Elver Jonsson ställde,och som vi inle har fåll någol svar på: Hurärdet med anslutningen till lagförslaget från socialdemokratiskt håll? Finns den eller finns den inte? Om det bliren ny socialdemokratisk regering-och del kan ju inträffa någon gång - kommer den här lagen alt avskaffiis då? Sluter ni upp bakom förslaget nu, även om ni varit tveksamma tidigare?

Socialdemokraterna har hänvisat till atl man skall bygga ul föräldraförsäk
ringen. En sådan utbyggnad iir i och för sig bra, men den hänvisningen räcker
inle som svar. Lagen ger möjlighet till ledighel ända tills barnet börjar skolan,
men en föräldraförsäkring som skulle gälla ända tills barnet börjar skolan har
ingen talat om - del förs inle heller fram genom socialdemokralernas förslag
om principbeslul. Frågan är nu om socialdemokralerna är med på atl vi
använder metodiken all göra lagen om rätt lill ledighet mer generös än
föräldraförsäkringen. Vi vill ge ell större utrymme för ledighel under en lång
lid framåt, därför all vi nu inle har råd atl bygga ut föräldraförsäkringen med
så siora belopp som en motsvarande förlängning av den skulle innebära. Del
är angelägel all vi får ell bestämt besked frän socialdemokralerna, eftersom
de ivå lalarna har lämnal olika inlryck här. Anser ni alt förslaget innebär en
försämring, eller anser ni alt det innebär en förbättring som ni vill stödja?
En viss förvåning kände även jag inför vänsterpartiet kommunisternas
siåndpunktsiagande. Vi har ju ändå vant oss vid att vpk vill framträda med en
radikal profil i jämställdhelsfrågorna. Nu finner vi atl vpk säger ja till hel
ledighel under ett och etl halvt år för den som föder barn, men de säger nej lill
kortare arbetstid för småbarnsföräldrar. Del skulle alltså innebära att man
anser det vara merangelägetaiidensom lar barn får hel ledighel under ett och
etl halvt år än all hon lar en chans att gå tillbaka till sitt jobb med kortare
arbetstid. Om man i del här sammanhanget diskuterar de ensamstående
föräldrarna har jag ännu svårare att följa med. Anser man verkligen atl
ensamslående föräldrar kan la full ledighel under ett och ell halvt år, när
föräldraförsäkringen inle liicker della? Vpk vill tydligen ge dem full ledighel,
men inle en chans alt arbeta sex limmar om dagen. Naiurligivis kan även del
senare varasvårl loren ensamstående. Vi fick visserligen höra av Doris Håvik
58 all 60 96 av de ensamstående mödrarna arbetar på hellid och alt 40 % inte gör

del, men naturligtvis kandet vara svårare fören ensamstående atl nu förkorta Nr 132
arbetstiden lill sex limmar. Torsdagen den

EivorMarklundsadeatt förslaget ger för stor frihet åt arbetsköparna. Också 27 april 1978

i det resonemanget har jag svårt att hänga med. Vpk-linjen ger ju ännu större

frihet åt de s. k. arbetsköparna. Om en mamma eller en pappa vill ha en Ledighet for vård förkortning av arbetstiden från åtta lill sex limmar, då kan ju arbelsköparen av barn m m säga nej enligt er linje. Det innebär full frihet för arbetsköparna, eftersom arbetstagarna inte har rätt till en sådan förkortning.

Till detta stiger vpk: Vi vill ge alla kortare arbetstid, sex timmars arbetsdag för alla. Men detta förslag har ju riksdagen avslagit.

Nu är frågan: Skall vi ge småbarnsföräldrarna denna rättighet eller skall vi inle göra det? Det går inte alt hänvisa till att alla skall få den rätten, för riksdagen har beslutat att alla inte skall fö den; detta naturiigtvis därför att vi inte har råd med en sådan reform. Del vet även vänsterpartiet kommunisterna. Ni har föreslagit alt man skall gå ned lill sju timmars arbetsdag redan i är. Del motsvarar en reallönehöjning på 15 96. Nu är emellertid parterna ense om all det inte finns någol utrymme för en sådan reallönehöjning. Alltså innebär ett genomförande av förslaget en reallönesänkning för alla löntagare.

Hur gärna man än vill ha kortare arbetstid, tror jag inte att man är beredd att la de konsekvenserna. Då är det viktigare att ge en möjlighet lill kortare arbetstid åt dem som bäst behöver den. För dem finns ett starkt motiv för alt avstå från en del av inkomsten, om man tycker att arbetet är för slitsamt. Alla löntagare kommer inte att acceptera vpk:s förslag. Det kan Eivor Marklund vara förvissad om.

Detta aren angelägen reform. Sysselsättningsulredningens undersökning tyder på att en halv miljon anställda vill ha kortare arbetstid. Varannan heliidsarbetande småbarnsmamma har uttalat sig för det. Man kan genomföra reformen nu eller tala om visioner i framtiden. Det valet står vpk inför precis som alla vi andra. Där har vpk givit klart besked: man säger nej till en förbättring nu.

Det är klart atl detta förslag aldrig skulle ha lagts fram av en socialdemokralisk regering. Del har denna diskussion visat. Den fråga som nu kräver etl svar är: Kommer beslutet att rivas upp om landet åter får en socialdemokratisk regering?

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag noterade verkligen med tacksamhet atl Gabriel Romanus sade att del vid en framtida utbyggnad av föräldraförsäkringen är nödvändigt alt se till all man ger ekonomisk kompensation. Där kan vi vara hell överens. Jag har inle pekat på att detta innebären försämring, men jag har pekat på atl det skapar klyftor. Låt mig exemplifiera.

Det sitter två anställda på samma statliga verk och i samma lönegrad. Den
ena är ensamstående med barn, medan den andra har en förvärvsarbetande
make som har lön. Vem har störst valfrihet att utnyttja det som i dag kallas för
en utbyggnad av föräldraförsäkringen? Självklart den som har det så ställt atl 59

Nr 132 det finns en inkomst till i familjen, medan däremot arbetskamraten som

Torsdagen den arbetarundersamma villkor inte barden valfriheten. Då kanjag inte se annat

27 april 1978 " ' j''8 ar rätt i att vi skapar klyftor.

_____________ Gabriel Romanus frågade också varför vi inte har gjort utvärderingen.

Ledighet för vård Självklart därför att del inte bedömdes såsom nödvändigt att veta hur
av barn m. m. reformen hade slagit på de statliga verk som var aktuella. Självklart därför alt

del inte var angeläget för oss att lägga fram etl förslag i den riktningen, var huvudprincip ärju att vi vill ge alla samma möjligheter. Det innebär att man inte skall vara hänvisad till en besväriig ekonomisk situation. Det skall inte vara den ekonomiska situationen som helt avgör valet -det kallar jag inte valfrihet.

Tycker inte Gabriel Romanus att ni någol har fjärmat er från del som står i regeringsdeklarationen om att stödet till barnfamiljerna skall utformas så, att det främjar valfrihet och jämställdhet? Det står inte mycket i regeringsdeklarationen om denna betydelsefulla fråga, men del som står tycker jag ändå har ell innehåll: jämställdhet och valfrihet. Då är min fråga: Är ni på rätt väg att leva upp till den stolta deklarationen?

INGRID LUDVIGSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Gabriel Romanus säger rent allmänt på tal om jämställdheten -han har ganska många synpunkter pä detta förslag-att det troligen blir fler mammor än pappor som utnyttjar denna rätt. Del är ett förmodande som man väl kan skriva under på.

Sedan frågar han: Hur skall diskrimineringen bekämpas? Jo, med de förslag som kommer från jämställdhetsdelegationen, svarar han själv. Det är möjligt att Gabriel Romanus vel vad som skall kommadärifrån,menjag vet det inte. Han tycker atl del är ett mer konkret besked än om riksdagen i dag skulle fatta ett principbeslut om en utbyggnad av föräldraförsäkringen. Del skulle inte vara till något förpliktande. Jag har en rakt motsatt uppfattning. Om riksdagen tar ett principbeslut om en utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt de riktlinjer som vi har dragit upp, då är det också bindande för riksdagen i fortsättningen.

EIVOR MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Nu har också Gabriel Romanus sällat sig till de förvånade. Han saknar vpk:s och förmodligen också min radikala profil i de här frågorna.

Låt mig först säga att jag faktiskt på etl sätt beklagar att Gabriel Romanus kommer så sent i den här debatten. Många av de synpunkter som han förde fram tycker jag borde ha debatterats i ett tidigare skede med socialministern närvarande. Det var många intressanta frågeställningar som logs upp.

Sä till det här med radikalt. Är det verkligen radikalt med en sådan lösning

att man först inför en rättighet och sedan börjar fundera över de enskilda

människornas ekonomiska möjligheter alt utnyttja denna rättighet? Det är

detta som gör - radikalt eller inte, tjatigt eller inte - att jag och vpk går emot

60 förslaget. Vi menar att det bliren lösning för ett fåtal. Med vår radikala profil

går vi alltid emot lösningar för ett ekonomiskt bärkraftigt lälal -1 sådana här Nr 132
sammanhang lika väl som i andra. Torsdagen den

Kostnadsresonemanget sedan. Tidigare, när frågan om arbetstidsförkort- 27 april 1978

ning har varit uppe, har jag erinrat Gabriel Romanus om -och jag vill göra det

i dag igen - att samma resonemang förekom den gången man införde åtta Ledighet for vård timmars arbetsdag. Dä lät detju också på dem som hade den där väldigt starka av barn m m känslan av ansvar för ekonomin alt alltihop skulle tippa över ända om man gick in för en arbetstidsförkortning.

Vi har på notans andra sida fört upp sådana saker som att en arbetstidsförkortning skulle öka sysselsättningen. Vad skulle del innebära i samhällsekonomisk vinst? Förkortning av arbetstiden skulle vidare innebära minskad förslitning av människor, och vi har - för att nu återgå lill den debatt vi har i dag - pekat på vad en allmän arbetstidsförkortning skulle betyda för barnens situation i samhället närdet gäller all ta ett steg fram emot det som vi tidigare har resonerat om, nämligen atl alla barn är allas barn.

GABRIEL ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag ställde framför allt en fråga som jag lycker är väsentlig i dag: Om vi får en socialdemokratisk regering igen, kommer den då att slå vakt om den lag som nu införs,eller kommer den att riva upp lagen? Jag tycker au del är viktigt att vi får ett besked om den saken. Socialdemokraterna är med på förslaget nu, men den kritik som framförts här, framförallt av Doris Håvik, har varit sä kraftig att man måste ställa frågan.

Tvä socialdemokratiska riksdagsmän har varit uppe i talarstolen. Var det någon som hörde ett svar på frågan? Jag lyssnade noga men lyckades inte uppfatta något svar.

Det enda jag har kvar från den härdebalten äratt Doris Håvik har sagt att lagstiftningen innebär försämringar. Den skapar klyftor. Skall man tolka det så att socialdemokralerna vill behålla en lagstiftning som de anser skapar klyftor? Eller skall man tolka det så att ni vill avskaffa en lagstiftning som ni anser skapar klyftor mellan människor? Motsvarande regler har tydligen gjort det för de statligt anställda, enligt vad vi har fött höra av Doris Håvik.

Vi skall inte förringa de svårigheter som ensamföräldrar har, självfallet inte. Men om vi inför en rätt för föräldrar att korta ner sin arbetstid, ha kvar sitt vanliga jobb och gå upp till full tid igen, skulle ensamföräldrar verkligen uppfatta det som en försämring? Naturligtvis är det en förbättring. Vi hörde av Doris Håvik alt 40 96 av ensamföräldrarna inte har fulllidsarbete. Nu ger man dem alltså ökad trygghet.

Bara för alt de som är tvä vuxna i en familj har lättare atl utnyttja den här regeln, skall vi väl inle tro atl ensamföräldrarna är avundsjuka och ser reformen som något negativt. Jag tror inte att människor har den synen.

Jag tror att delta uppfattas som en förbättring för alla, även om reformen är
lättare att utnyttja för en familj med två föräldrar - precis som så mycket
annat är lättare om det är två föräldrar i en familj. Att spela ut de
ensamstående mot tvåföräldrafamiljerna, såsom Doris Håvik gör här genom
att säga att detta förslag skapar klyftor, strider i varje fall mot mitt 61

Nr 132 synsäu.

Torsdagen den H' Doris Häviks inlägg tycker jag ytterligare skärper kravet på ett besked.

27 april 1978 Kommersocialdemokraternaattslä vakt om denna lagstiftning eller kommer

__________ --- ni att riva upp den om ni får en chans?

Ledighet för vård Önskan att ge ekonomisk ersättning så fort man kan delar jag. Men det

av barn m m. kommer att dröja länge innan vi har en chans att ge föräldrapenning ända till

dess barnet börjar skolan. Därför frågar jag om vi skall ha den här rätten kvar, eller om den skall inskränkas om socialdemokralerna får mer att säga till om. Den frågan mer än andra i det här replikskiftet fordrar ett besked.

DORIS HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag när det gäller utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Jag tror all det har varit ganska plågsamt för folkpartiet att vara tvingat att ta avstånd från detta förslag, inte minst med tanke på de glada löften som gavs ute på gator och torg under valrörelsen. Folkpartiet utgjorde då, som det sades, en garant för all del inte skulle bli något beskattat vårdnadsbidrag. Jag hoppas att folkpartiet står fast vid detta.

Svaret som Gabriel Romanus efleriyser kommer självklart i en socialdemokratisk regeringsdeklaration efter det val då vi vunnit tillbaka regeringsställningen här i landet. Till dess får faktiskt Gabriel Romanus vänta.

Gabriel Romanus tror inte alt de ensamstående föräldrarna känner avundsjuka mot de andra föräldrarna. Jag tror inle heller det. Men de nödgas nog med bitterhet konstatera alt de är en glömd grupp. De nödgas nog konstatera att det där med valfrihet och jämställdhet inte gäller dem. Men jag hoppas att något kan komma ut av de grupper och delegationer där Gabriel Romanus har tillfälle att arbeta.

Jag beklagar att folkpartiet med den inställning partiet dock har haft till familjepolitiken inte får sin stämma hörd i den utsträckning som ni väl hade hoppats och som rimmat mera med era vallöften. Nog måsle det kännas besvärligt inför väljarna - men det blir ert problem.

GABRIEL ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag blir mer och mer bekymrad. När jag gick hit trodde jag att socialdemokraterna slöt upp bakom den här reformen. Nu har Doris Håvik skapat tveksamhet genom sin kritik mot förslaget. Hon säger atl del uppstår klyftor,all del bliren försämring osv. Då frågan ställs om socialdemokraterna nu kan ge etl besked om de i regeringsställning kommer att slå vakt om förslaget eller om de kommer att ändra på del, får vi vela atl ell sådant besked skall lämnas i en regeringsdeklaration efter ell val där socialdemokralerna har vunnit.

Detla svarar verkligen någonting atl fundera över för de småbarnsföräldrar

som tycker att detta är en bra lag. Den halva miljon löntagare som vill ha

kortare arbetstid, och de småbarnsföräldrar som anser delta vara en bra

rättighet, får nu veta att om vi för en socialdemokratisk regering så skall

62 besked lämnas efter valet om hur det kommer all bli på denna punkt.

Varje parti får naturligtvis ge besked på sitt säll. Det här var det     Nr 132
socialdemokratiska svaret i denna fråga. Jag förmodar alt man inte kan     Torsdagen den
tillämpa denna metod i alla frågor. Hur skulle del se ul?          27 april 1978

Doris Håvik trodde omtänksamt nog all del var plågsaml för oss atl säga __

nej till del socialdemokratiska yrkandet när det gäller föräldraförsäkringen. Ledighet for vård Del är inte särskilt plågsamt, eftersom det gäller ett principbeslut där v barn m m eventuella skillnader kommer alt visa sig efter den här valperioden. Föräldraförsäkringen har nu föriängts med två månader, och vad vi skall besluta om i framtiden kan vi kanske bli överens om. Att lägga fast någon exakt tidsplan är inte nödvändigt. Det är skillnad pä att hålla öppen frågan om utbyggnadstakten av en social reform som man redan har och att hälla öppen frågan om man skall avskaffa eller inte avskaffa en lag som ger vissa rättigheter. Jag iror inte att någon kan säga i vilken takt man kan införa ytteriigare förbättringar pä det ekonomiska området. Det beror ju helt på hur resurserna växer. Men här är det en principfråga: Skall vi ha den här rätten för föräldrar eller inte? Skall vi bara ha en rätt som är knuten till föräldraförsäkringen, så betyder det att den blir mycket mer begränsad än den rätt vi i dag skall besluta om.

Sedan har del sagts alt det måste vara plågsamt för folkpartiet att inle kunna göra sin stämma hörd. Jag trodde alt alla begrep vad jag syftade pä i mitt första inlägg, nämligen atl det frän jämställdhetskommittén kommer förslag om en lagstiftning mot könsdiskriminering. Det vet ju alla, eftersom det står i kommitténs direktiv, och dessutom har ju också socialdemokraterna representation i den kommittén. Jag kan inte inse all det skulle vara plågsamt för folkpar-tiet, eftersom vi ju är det enda parti som från början har talat för delta och fött ökad anslutning för vår uppfattning. Det är tvärtom trevligt att tillhöra folkpartiet, särskilt när det gäller jämställdhetsfrågorna och familjepolitiken.

Vad angår den lag som vi nu diskuterar var jag kanske så blygsam, att jag inte nämnde att jag citerade ur en motion som jag nu anser vara bifallen och som jag var med om atl väcka för sju år sedan. Inte heller det tycker jag är särskilt plågsamt.

GERTRUD SIGURDSEN (s):

Herr talman! Jag begärde ordet närmast för att något kommentera vad som står i reservationen 3.

Det har i den här debatten talats räll mycket om förvåning, och jag för lov
att säga att jag lyssnade med fövåning till Elver Jonssons historieskrivning
om hur löntagarorganisationerna hade deltagit i arbetet med det förslag som
vi nu diskuterar. Han sade att det hade hållits överläggningar med
arbetsmarknadens parter och att det inle var någon skillnad i sättet att arbeta
med denna fråga och det sätt på vilket den tidigare regeringen arbetade. Jo,
det är en enorm skillnad! Göte Fridhs grupp, som arbetade fram förslaget till
föräldraförsäkring, bestod av en grupp människor frän departementet och
representanter för arbetsmarknadens parter, där alltså även lönlagarna var
representerade. De arbetade tillsammans fram etl förslag. Man var ute på 63

Nr 132 arbetsplatserna och diskuterade med människorna där. Sedan lade man fram

Torsdagen den ' gemensamma förslaget.

27 aoril 1978 ' statliga utredningar är det också brukligt, i synnerhet sådana som berör

_____________ arbetslivets områden och verksamheten inom arbetslivet - t. ex. arbeisiids-

Ledighet för vård förkortning, arbetstidsfrågor, semeslerlagstiftning och vad del nu kan vara -
av barn m m arbetsmarknadens parter är med om utformningen. De kan påverka

förslagen. Men i del här fallet har del varit ell helt annat tillvägagångssätt, Elver Jonsson! Det har gått till så att arbetsmarknadens parter - eller låt mig bara tala för LO, eftersom jag känner lill hur de överläggningarna gick lill; jag har också kollat upp detla under debattens gång på eftermiddagen - kallades till informalion på departementet, där det hell enkelt sades ifrån all della tänker vi föreslå, della är en lagsiiftningsom vi tänker lägga fram förslagom. Det är på del sättet man har haft överiäggningar med arbetsmarknadens parter och löntagarna! Den borgerliga regeringen har arbetat på ell hell annat sätt än vad den socialdemokratiska regeringen gjorde.

Sedan sade Gabriel Romanus all när det gällde frågan om lagstiftning för jämställdhet är socialdemokraterna representerade. Ja, men arbetsmarknadens parter är inte representerade i den utredningen, som i stor utsträckning skall arbeta just med förhållandena på arbetsmarknaden.

Med detta har jag bara velat bekräfta det berättigade i vad som sägs i reservationen 3, att det är ett helt annat sätt som man här har arbetat pä när det gäller kontakterna och arbelsmarknadsparternas möjligheteratt vara med och päverkaolikafrågorsom i första hand rör arbetslivet. Del är en betydande skillnad jämfört med hur del var tidigare.

Herr talman! Jag instämmer i yrkandet om bifall till reservationen 3.

ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Jag nämnde i ell tidigare replikskifte atl det naturligtvis är utomordentligt viktigt med samarbete mellan å ena sidan arbetsmarknadens parter och å andra sidan lagstiftare och regering. Det var myckel viktigt förr, och det är mycket viktigt fortfarande.

Nu sade fru Sigurdsen att det var helt annorlunda under den socialdemokratiska regeringens tid, men då tar hon sikte på sakinnehållet och icke pä arbetsmetodiken. Men det är ju arbetsmetodiken ni har kritiserat under överiäggningen.

Fru Sigurdsens inlägg ändrar emellertid inle pä det förhållandel all man från LO:s och TCO:s sida var med om inle bara en överiäggning, som de andra parterna, utan om två överiäggningar. Man var med om remissomgången i vanlig ordning och man dellog i propositionsarbelet så till vida att man under hand fick del av lagrådels uttalanden. Alla parter hade, som jag sade, en chans att framföra sina synpunkter. Jag beklagade i ett tidigare inlägg att så litet av arbetsrättsliga synpunkter lades fram av LO och TCO. Däremot framfördes sådana synpunkter från annat håll, inte minst från Kommunförbundet.

Nu har naturligtvis socialdemokraterna och kanske också statsråd i en

tidigare socialdemokralisk regering vissa svårigheter när del gäller att läta bli

64 att blanda ihop fackliga uppgifter och partipolitiska ambitioner. Men jag tror

att det skall kunna gå med en viss träning. Nr 132

Det är alltså inle fråga om kritik mot fackets sätt att arbeta utan mot Torsdagen den

socialdemokraternas skrivning i motionen och även i reservationen. 27 aoril 1978

Min slutsats kvarstår, herr talman, nämligen att reservationen 3 närmast___

är, precis som reservationerna 1 och 2, ett fruktlöst försök att politiskt Ledighet för vård

attackera ett reformförslag som man har svårt atl hitta några angreppspunkter av barn m m

på.

GERTRUD SIGURDSEN (s):

Herr talman! Det är just arbetsmetodiken, Elver Jonsson, som jag har tagit upp i mitt inlägg. Jag har inte gäll in pä sakfrågan. Det skulle jag mycket väl ha kunnat göra, eftersom det i och för sig är intressant att se hur den borgeriiga politiken utformas. Men just arbetsmetodiken! Visst är det viktigt med samarbete, men jag kallar inte det för samarbete, när man kallar löntagarna till en hearing - ungefär som när vi har hearings med olika grupper i utskotten -och när man lägger ett förslag på bordet och sägen Det här tänker vi lägga fram.

Remissförfarandet, del ärju inget nytt. Det är precis som tidigare: Man skickar utredningar på remiss. Men i förarbetet, innan man lägger fram ett förslag som i sä hög grad rör förhållandena på arbetsmarknaden, hade det varit naturligt att ta in arbetsmarknadens parter. Dessa representerar ju -det kan väl inte heller Elver Jonsson ifrågasätta - sakkunskapen på det här området. Det är här arbetssättet i dag betydligt skiljer sig från arbetssättet tidigare. Detta är inle den enda gången vi har kunnat konstatera det här förhållandet. Vi har bara fått en bekräftelse genom tillvägagångssättet den här gången.

GABRIEL ROMANUS (fp):

Herr talman! Eftersom jag till skillnad från Gertrud Sigurdsen var närvarande vid överiäggningarna med arbetsmarknadens parter, kanjag tala om att det inte gick till så som hon har beskrivit del.

Det förekom två överläggningar. Vid den första presenterades tankegångar. Organisationernas representanter tog dem med sig hem och funderade, varefter de kom tillbaka och lade fram sina synpunkter. Vid del första tillfället gjordes det inget uttalande om att vi inte tänkte ändra på förslaget, ifall vederbörande skulle komma med synpunkter, absolut inte.

Dessutom har förslaget varit ute på remiss, och regeringen har hafl möjlighet att ta inlryck av ytterligare synpunkter.

En sådan anda som den fru Sigurdsen har talat om var det absolut inte fråga om. Det kan jag säga eftersom jag var närvarande.

Vidare kanjag notera, att ytterligare en socialdemokrat hartalat ulan alt ge besked om huruvida socialdemokraterna sluter upp bakom denna lag, eller om socialdemokralerna tänker ändra den, för den händelse socialdemokraterna kommer tillbaka i regeringsställning. Gertrud Sigurdsen har tydligen samma uppfattning om läget som Doris Håvik, nämligen alt det skall ges

5 Riksdagens prolokoll 1977/78:132-133

Nr 132 besked i en regeringsdeklaration efter nästa val - om det då blir en ny

Torsdagen den regering.

27 april 1978

_____________ Överläggningen var härmed slutad.

Ledighet för vård

av barn m. m. ANDRE VICE TALMANNEN: Propositioner ställs först momenivis

beträffande utskottets hemställan och därtill hörande motivering. Därefter ställs särskilda propositioner belräffande utskottels motivering till den del den berörs i reservationen nr 3 av Birger Nilsson m. fi.

Mom. I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskoltels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1770 av Lars Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eivor Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottels hemställan i

betänkandet nr 31 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionen nr 1770 av Lars Werner m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eivor Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 281 Nej - 18

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av Birger Nilsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingrid Ludvigsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 31 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av Birger Nilsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingrid Ludvigsson begärde röst-

räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning Nr 132

gav följande resultat: Torsdagen den

■''ä - 154 27 april 1978

Nej - 131

Avstår - 14

Ledighet för vård av barn, m. m.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Birger Nilsson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingrid Ludvigsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller arbetsmarknadsutskottets hemställan i

betänkandet nr 31 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Birger Nilsson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Ingrid Ludvigsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154

Nej - 131

Avstår - 14

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Utskottets motivering till den del den berördes i reservationen nr 3 av Birger Nilsson m.fl.

Propositioner gavs på godkännande av dels utskoltels motivering, dels den i reservationen anfördamotiveringen,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Ingrid Ludvigsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren godkänner arbelsmarknadsutskotieis motivering i betänkandet nr 31 till den del den berörs i reservationen nr 3 av Birger Nilsson m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Ingrid Ludvigsson begärde

Nr 132 rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröst-

Torsdagen den "'"§ g följande resultat:

27 april 1978 Ja - 153

________ _ Nej - 145

Skatt på fritids- t, 14 Föredrogs

botr Socialförsäkringsuiskottets belänkande

1977/78:24 med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad räll lill ledighel för vård av barn, m. m., såviu avser lagförslag 2, jämte motioner

Konst it ulionsulskol tets belänkande

1977/78:38 med anledning av motion angående den statliga förvaltningens organisation m. m.

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

§ 15 Skatt på fritidsbåtar

Föredrogs skatteulskolteis betänkande 1977/78:47 med anledning av motioner om skatt på fritidsbålar.

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! För ledamöternas information kan jag redan nu meddela att jag inte kommer att framställa något yrkande i detta ärende.

I sitt betiinkande nr 47 behandlar skatteutskottet bl. a. motionen 510 som jag och några medmotionärer har väckt till årets riksmöte och där vi har hemställt att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om förslag till registrering och ärlig beskattning av vissa lyxbetonade fritidsbåtar.

När frilidsbåluiredningen lade fram sill belänkande är 1974 beräknade den all vi hade drygt 600 000 fritidsbåtar i landet. Med den snabba expansion som ägl rum på della område lalar myckel för all antalet sådana bålar i Sverige nu närmar sig miljonen. Del är utan ivivel på del sätiei all denna snabba ökning av antalet friiidsbåtaräven har medfört betydande problem då det gällersåväl sjösäkerhelen som miljövården. Frilidsbåtärnas ökade närvaro i våra insjöar och kuslvallen medför alll slörre bekymmer i form av nedsmulsning, buller och i övrigt störande inverkan på frilids- och djurliv.

I vår motion har vi framfört två yrkanden, nämligen att vissa typer av fritidsbålar skall registreras och alt en årlig beskattning av mera lyxbetonade fritidsbåtar skall införas.

Vi tycker all starka skäl lalar för en sådan beskattning. Först och främst vet
vi att den snabba tillväxten av antalet fritidsbåtar i landei otvivelaktigt
förorsakar samhället en hel del kostnader, vilka vi lycker del är rimligt att
bålägarna medverkar lill all bestrida. Fritidsbålulredningen föreslog som
bekant på sin lid alten registrering skulle införas förvissa slag av fritidsbålar.
68 Ulredningen föreslog även alt de registrerade bålarna skulle beläggas med en

årlig avgift, som dock var mycket blygsam -den rörde sig, villjag minnas, om     Nr 132
ca 30 kr. per år. Med denna avgift skulle båtägarna i varje fall i någon ringa     Torsdagen den
mån   bidra   lill   de samhällskostnader som   är förenade   med   båtlivets     27 april 1978
utövande.

Fritidsbålulredningen tog däremot inte upp frågan om eventuell beskall- Skatt på fritids-ning av fritidsbåtarna. Vi kan vidare konstatera alt de förslag som utred- båtar ningen i övrigt lade fram hittills inle har blivit föremål för några beslut från staismaklernas sida.

Frågan om beskattning av vissa lyxbetonade fritidsbåtar kan även i hög grad sägas vara en rättvise- och jämlikhetsfråga. Man kan naturligtvis med fog fråga sig varför den som väljer att skaffa sig ett fritidshus, där han bor under sin lediga tid på året, skall behöva betala skatt för detta i form av fastighetsskatt - han måsle dessutom betala renhållningsavgifter och andra avgifter till kommunen - under det att den som väljer att skaffa sig en påkostad fritidsbåt att leva och bo i under sin lediga tid inte drabbas av någon som helst beskattning eller några andra avgifter för denna mycket exklusiva form av fritidssysselsättning. Många människor ställer sig naturiigtvis frågande inför sådana förhållanden.

Vi konstaterar vidare alt beskattningen av nyttotrafiken i landet blivit allt hårdare under senare tid i form av höjda fordonsskatter och drivmedelsskatter, varför man ur rättvisesynpunkt kan anse del rimligt att en årlig beskattning införs också på vissa lyxbetonade fritidsbåtar.

Slutligen kan man konstatera att dessa luxuösa fritidsbåtar av ägarna ofta används som mycket fördelaktiga avskrivningsobjekt vid beskattningen. Det förekommer ofta att de exempelvis höjer inteckningarna i sina ägandes fastigheter för att köpa påkostade fritidsbåtar och på så sätt kunna utnyttja gäldränteavdraget och reducera sin egen skatt, samtidigt som de skattefritt utnyttjar förmånen av att äga en lyxig fritidsbåt.

Skatteutskottet har nu inle velat pröva beskatiningsfrågorna i våra motioner förrän, som man säger, riksdagen har tagit ställning till ett väntat regeringsförslag beträffande registreringen. Och etl sådant förslag förbereds ju enligt uppgift inom jordbruksdepartementet. En registrering av fritidsbåtarna är ju den första förutsättningen för att en beskattning skall kunna genomföras.

Skatteutskottet gör emellertid en viktig markering, där utskoUet slår fast all de i motionerna framförda yrkandena måste ses som skattefrågor och inte som yrkanden om avgifter. Jag tycker det är viktigt att konstatera det ställningstagande som skatteutskottet gör i det här avseendet.

Eftersom skatteutskottet uttalar sig positivt om en registrering av fritids
bålarna och detta har en avgörande betydelse för en eventuell beskattning, så
får jag väl för dagen nöja mig med det. Jag har således, som jag sade
inledningsvis, inget yrkande. Men jag vill, herr talman, gärna säga att jag
lycker del är litet svagt av skatteutskottet att inte uttala någon mening om
sakfrågan. Ett principiellt ställningstagande från skatteutskoltet till tanken på
beskattning av vissa lyxbetonade fritidsbåtar skulle ha varit välgörande, inle
minst med hänsyn till den debatt som ändå pågår på detta område. 69

Nr 132 TORKEL LINDAHL (fp):

Torsdagen den talman! Inte heller jag kommer att framställa något yrkande i den här

27 april 1978 '"■'ägan.

_____________ Det figurerar en massa siffror i debatten om fritidsbåtarna - hur många de

Skatt på fritids- är osv. Den korrekta siffran på antalet båtar torde vara ungefär 750 000. Ca

jyätar ' 96 av dessa är övernattningsbara, vilket motsvarar ungefär90 000. Ungefär

90 000 är också det antal båtar som har motorer som är starkare än 10 hästkrafter men inte har övernaltningsmöjligheien Det är alltså dessa båtar vi talar om. De övriga - kanoter, små roddbåtar osv. - är de allra flesta. Detta reducerar onekligen den miljon som Paul Jansson talar om till betydligt blygsammare siffror.

För fritidsbåtarna betalas det in en hel del pengar på olika sätt, genom olika avgifter, till staten. Den största enskilda posten är drivmedelsskatten. Efter den höjning som nu triider i kraft kan man beräkna att del kommer all belalas in någonstans mellan 120 och 130 miljoner per år i skattepengar den vägen. Statens utgifter för båtlivet är 10-15 miljoner, och kommunerna subventionerar fritidsbålarna med kanske 5 miljoner totalt.

För della vill man alltså dra i gång en byråkrati. Vad innebären registrering annat än atl det skapas en byråkrati för alt ha hand om registreringen? Man kan naturligtvis fråga sig: Behövs den? Det hänvisas till betänkandet från fritidsbålulredningen, som kom för några år sedan, och även till betänkandet från den senare utredningen,som speciellt utredde registreringsfrågan. Båtliv 2.

Vad man är försiktig med att nämna i sammanhanget är hur utredningarna blev behandlade av remissinstanserna när det gäller registreringsfrågan. Den första utredningen. Båtliv, blev direkt sönderskjuten. Den andra kom fram till all registrering nog är bra om man skall ha skatt på båtarna - annars är det ingen större nytta med den. De remissinstanser som i det här sammanhanget kan sägas ha den största sakkunskapen, sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet, ställer sig bägge avvisande lill en registrering.

Man jämför med fritidshus och säger: Det är så hemskt orättvist. Ja, för fritidshus är kontantinsatsen låg, och man har lång amorteringstid, 10-15 år, i vissa fall 20-30 år. Ett fritidshus betraktas som säkerhet - del är intecknings-bart. Man kan alltså få lån på förmånliga villkor med ett sådant som säkerhet. För en båt ligger normalkontantinsatsen någonstans mellan 30 och 40 96 av inköpspriset. Normalt skall den betalas på ca fem är, och räntan är betydligt högre. Båten är ingen säkerhet. Man betalar inte drivmedelsskatt på ett fritidshus. Orättvisan är nog mera inbillad än verklig.

Vidare hävdar man, som om det vore ett argument, atl båtliv är en exklusiv form av fritidsaktivitet. Ca 17 96 av hushållen här i landet har egen fritidsbåt. Det är faktiskt inle så förfärligt få.

Herr talman! Om man skall skapa en ny byråkrati här i landet skall man göra del därför att det verkligen behövs en ny byråkrati. Jag anser att det redan nu sannerligen finns nog med byråkrater. Låt oss fråga: Behövs verkligen denna registrering och byråkrati? Jag tycker det är hög tid att vi

10 ställer frågan: Är detta nödvändigt eller är det bara bra att ha? Kommer man

fram lill svaret att detta är bra att ha men inte nödvändigt, då skall vi inte Nr 132

skapa någon ny byråkrati. Torsdagen den

Det är riktigt att fritidsbåtarna drar med sig en del kostnader, men vad är 27 april 1978

det för fel med tanken atl båtägarna själva skall få betala dessa kostnader

direkt? Vad är det för fel att man betalar vad en hamnplats kostar i Skatt på fritids-hamnavgift? F. ö. betalar man ju redan nu för båtar hamnplalsavgifter, båtar uppläggningsavgifter och annat som man inte betalar för fritidshus. Vad är del för fel att man när man så att säga konsumerar en viss sak med direkta avgifter betalar för den? Den frågan har inte utretts. Den frågan är det ytterst få som vill ta upp till debatt.

Man är på många håll mycket ivrig att försöka få igenom en ny byråkrati, som kanske över huvud taget inte behövs. Som jag sade tidigare har de tunga remissinstanserna ställt sig avvisande. Jag tycker att vi skall vara mycket försiktiga i den här frågan och inte rusa åstad och införa någonting som vi kanske inte vill ha.

PAUL JANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Torkel Lindahl siiger alt vi kan reducera det antal som jag nämnde. Jag sade att det finns närmare en miljon fritidsbåtar. Är det riktigt som Torkel Lindahl säger att det finns 750 000 så är det ju ändå ganska nära en miljon. Att sedan inte alla kan tänkas bli föremål för beskattning är väl ganska uppenbart, om man i det antalet räknat in småbåtar, kanoter o. d.

Torkel Lindahl är tydligen inte alls intresserad av några som helst åtgärder på det här området. Han anser inte ens att en registrering av båtarna är önskvärd. En sådan skapar byråkrati och krångel enligt hans mening. Jag kan bara ge honom rådet att vända sig till den ansvariga regeringen. Det ärju ändå så alt man inom jordbruksdepartementet förberedereller i varje fall överväger införandet av en registrering av fritidsbåtar. Det hänvisar skatteutskotlet lill i sitt betänkande.

Sedan tycker Torkel Lindahl att vi överdriver, när jag och andra påstår att det är fråga om förmåner när man har dessa mera lyxbetonade fritidsbålar hell skattefria. Det råderdelade meningarom den saken. Jag har naturiigtvis mött båtägare som är förgrymmade över tanken på beskattning, men jag har å andra sidan, Torkel Lindahl, också mött bålägare som säger alt det är mycket rimligt att man genomför en sådan beskattning.

Torkel Lindahl påpekar att båtägarna får betala drivmedelsskatt i den mån de använder motorer att driva båtarna med. Fattas bara annat! Skulle man gå så långt atl man t.o. m. lät dem slippa del, atl de skulle få någol slags restitution av skallen på drivmedel lill fritidsbåten, då blev detju ännu värre. Jag vet inie om Torkel Lindahl var inne på en sådan linje all man egenlligen skulle ha även den förmånen när man ulövar sin bålspori. Jag tycker trots allt all del här är en rättvisefråga och anser all man skall lilla noga på de här problemen. Torkel Lindahl kan inte bestrida atl människor verkligen använder de stora lyxbetonade båtarna - som jag talar om - som avskrivningsobjekt. Man utnyttjar gäldränieavdragen för atl få ned sin skall.

Nr 132 TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle:

Torsdagen den '' talman! Jag måste tydligen göra klart -jag trodde au det framgick av

27 april 1978 Jg ~ a' ägarna till fritidsbåtarna betalar en hel del till statskassan

_____________ redan som det är i dag. Eftersom de betalar in så pass mycket som de gör torde

Skatt på fritids- ' ' '' " hävda att de medför någon sorts nettokostnad för
båtar staten.

För att bestrida båtlivets kostnader behöver staten inte ta in någon skatt. Det enda argumentet för atl ta en skatt på fritidsbålar som verkligen är hållbart är om man av stalsfinansiella skäl behöver pengarna! O.K. del är en sak. Då behöver vi antagligen en registrering också. Men om vi inte behöver pengarna kan jag inte se atl del finns någon anledning all införa en registrering bara för att den kan vara bra atl ha i största allmänhet.

Det finns ett litet antal båtarsom verkligen kan räknas som lyxbåtar,och ni anför atl de är skattefria. Paul Jansson vel lika bra som jag och alla andra att de inte är det. De förmögenhetsbeskatlas som vilken annan tillhörighet som helst som är av det värdet. Eller är Paul Jansson inne pä tanken att vi skall införa beskattning på konst, frimärken, prydnadssaker och sådant, sorn ofta kan kosta lika mycket som en båt? I så fall är det åtminstone etl konsekvent resonemang.

PAUL JANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Nu säger Torkel Lindahl att båtägarna får betala vissa avgifter till samhället, för hamnplatser etc. Ja, visst. Sedan gör han jämförelser med biltrafiken. Bilägarna får ju också betala parkeringsavgifier om de ställer ifrån sig bilen någonstans. De får betala garageavgifter i den män de utnyttjar garage som exempelvis är samhällsägda. Det resonemanget håller alliså inte! Dessa kostnader, utöver de särskilda skatterna, har även andra trafikanter som kör exempelvis på våra vägar.

Torkel Lindahl säger alt den här skatten endast behövs om det stalsfinansiella läget är sådant atl staten behöver inkomstförstärkningar. 1 det avseendet har vi kunnat konstatera alt det, inle minst genom den borgerliga regeringens politik, sanneriigen finns anledning alt plocka fram de skatteinkomster som kan stå till buds. Men jag tycker samtidigi alt det är en principfråga och att man bör införa en beskattning på de lyxbetonade fritidsbåtarna.

Det var bra au Torkel Lindahl tog upp frågan om konstsamlingar, smycken, frimärken osv. Jag har faktiskt som ledamot av realisationsvinst-skattekominiltén yrkat pä atl man skulle pröva möjligheten alt beskatta även de här objekten. Jag har också vid något tillfälle väckt motioner om detta i riksdagen. På den punkten är tyvärr kontrollmöjligheterna mycket dåliga, men man får ändå inte ge upp. Jag har fortfarande den uppfattningen - som jag alltså framförde i realisationsvinstskattekommittén - att man bör försöka undersöka de möjligheterna till beskattning. Av det framgår alt vi är konsekventa.

TORKEL LINDAHL (fp) kort genmäle: Nr 132

Herr talman! Jag erkänner med glädje att Paul Jansson åtminstone när det Torsdagen den
gäller det sista är konsekvent i sitt resonemang, och det hedrar honom. 27 nnril 1978

Antingen uttryckte jag mig slarvigt eller också hörde inte Paul Jansson på___

vadjagsadenärdetgälldeavgifter. Jag sade i mitt första anförande: Vad är det Skatt på fritids-för fel att pröva tanken att låta båtlivet så atl säga betala för sig självt genom j)åtar avgifterna? Del är ell enklare och mindre byråkratiskt system än att bygga upp en byråkrati för att klara av registrering och indrivning av något slags avgift, skatt eller vad man nu skall kalla det för.

Det är en sak som vi inte nämnt hittills i den här debatten, och det är atl en sådan här byråkratisk apparat skulle kosta en hel del pengar. Jag har sysslat mycket med dessa frågor, och jag vet att man fick ha räu saftiga avgifter för att man skulle göra någon nettovinst på det hela.

Jag misstänker att Paul Jansson håller med mig om alt det inte är någon större mening med att lägga ut en skatt eller avgift som man får in 50-100 miljoner på, om det sedan kostar ungefär lika mycket att driva in dessa pengar.

Jag vet att socialdemokraterna när del gällde reklamskatten lyckades med konststycket att införa en skatt som gav mindre i inkomster än den kostade att ta in, men del får vi väl betrakta som ett olycksfall i arbetet, som man i alla fall inte kommer att upprepa med öppna ögon.

Andre vice talmannen anmälde att Paul Jansson anhållit att till protokollet la antecknat all han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

RUNECARLSTEIN(s):

Herr talman! Skatteutskottet har i belänkande nr 47 haft att behandla ett antal motioner i vilka krav framförs på registrering och beskattning av fritidsbåtar. Kraven motiveras främst av de kosiander som det stigande antalet fritidsbåtar medför för samhället.

Som framgår av utskottsbetänkandet har frågan om registrering av fritidsbålarna varit föremål för utredningar. Omfattningen av och motiven för en registrering är sålunda väl kartlagda, och enligt vad ulskottet nu inhämtat förbereds registreringsfrågan f. n. i jordbruksdepartementet. En proposition i ärendet kan förväntas till niisia riksmöte.

Nu har Torkel Lindahl anfört en rad skäl mot en sådan registrering. Jag skall inte ta upp dem. Jag kan instämma med Paul Jansson i att det är lämpligt att Torkel Lindahl tar upp den diskussionen med jordbruksministern när propositionen ligger på riksdagens bord. Torkel Lindahl kan lämpligen återkomma då.

Registreringsfrågan har enligt utskottet en avgörande betydelse för möjlig
heterna till en eventuell beskattning av fritidsbåtarna. Eftersom vi nu har au
vänta ett registreringsförslag från regeringen anser utskottet att det är
lämpligt att riksdagen först tar ställning till det förslaget och därefter prövar
beskattningsfrågorna. Därför ber jag, herr talman, att få yrka bifall till
utskottets förslag. 73

Nr 132 GÖTHE KNUTSON (m):

Torsdagen den Herr talman! Jag lyssnade med stort intresse lill Paul Janssons plädering för

27 april 1978 ' båiskati. Jag kanske hade väntat mig alt det skulle framföras några nya

_____________ argument. Och del gjordes det faktiskt också! Paul Jansson vill uppenbariigen

Skatt på fritids- beskatta också störande ljud och nedsmutsning. Med denna specialskatt vill
luätar ''" '' drabba båtfolket. Det finns onekligen gott om nya skatteobjekt om

man ser det som Paul Jansson gör.

Paul Jansson jämförde också båtar och fritidshus. Jag vill hell Inslämma i vad Torkel Lindahl på denna punkt sagt i sina repliker till Paul Jansson.

Jag konstaterar också, liksom Torkel Lindahl, all del i högsia grad måsie ifrågasätlas all del skulle vara något exklusivt med fritidsbåtar. De har ju i stället stor omläilning bland svenska folkel. Paul Janssons säll all angripa objekiel är all använda uiiryckel "vissa" lyxbåiar. Vad är vissa? Vilken dilTerenliering vill han ha? Skall man sätta en tröskel vid ett visst taxerings-eller försäkringsvärde eller något annal värde på bålen och sedan abrupt införa beskailning? Eller skall del vara någol slags progressiv skalleskala'.' Herr Ullman! Lål mig erinra om all bålägarna också belalar skatt; moms på båtinköpet, drivmedelsskall och i vissa fall förmögenhetsskatt. Dessutom har båtsporten och båtägarna mycket litet eller i de flesta fall inget som helst stöd från kommunen eller staten, vilket ju andra sporter har. Farlederna må så vara, men dem sliter man inte på som vägarna.

Det rör sig här om en mycket omfattande fritidsverksamhet, en sport och en fritidssysselsättning som omfattar ett par miljoner människor i vårt land, gamla och unga. Del finns, som har nämnts, drygt 700 000 fritidsbålar i vårt land, av vilka ca 90 000 är övernaiiningsbara. Båtsporten, som ofta är förenad med fritidsfiske, ger människan rika tillfällen lill avkoppling och naturupplevelser. Del är anmärkningsvärt - minst sagt - att det finns politiker som vill beskatta fritiden. Båtens storlek och pris har väl knappast någon slörre betydelse i sammanhanget. Där del finns valfrihet i ett samhälle måste människorna ha rätten att lägga sin sparande på antingen ett fritidshus, en bättre bil, en slörre villa, en husvagn, utlandsresor eller en båt.

Vill man beskatta en fritidssysselsättning, etl fritidsobjekl, skulle del snabbt kunna åberopas som motiv för atl beskatta även andra fritidsobjekt. Paul Jansson och andra politiker som vill lägga specialskatt på fritidsbåtar vill kanske också införa en specialskatt på exempelvis husvagnar. 1 en skallesugen politikers ögon kan ju även en husvagn framstå som lyx. Eller slalomåkning, som blivit så populärt sedan Ingemar Stenmark blev mästare. Tänk vilket förnämligt skalteobjekt den skulle kunna vara, när man ändå är inne på att beskatta fritiden och friiidsobjekten.

Herr talman, från moderat håll har vi klart uttalat att vi motsätter oss att
fritiden görs till etl nyti skalteobjekt. Det räcker mer än väl med vad
socialdemokraterna har åstadkommit i skatteväg. Skulle man införa en
specialskatt av nämnvärd omfattning på fritidsbåtar så skulle detta omedel
bart få negativa effekter på sysselsättningen. Färre bålar skulle köpas, och
detta skulle självfallet drabba båttillverkningsbranschen som ju redan i dag
74 har svårigheter.

Del är inte länge sedan driftinskränkningar gjordes vid en del fabriker. På Nr 132 en ort i landet lades nyligen en hel bålfabrik ned. Vill de socialdemokratiska Torsdagen den motionärerna alt ännu fler båtfabriker skall läggas ned, med följd alt kanske 27 april 1978

hundratals anställda mister sina arbeten? Vad tror Paul Jansson att de __

anställda vid den fabrik som gör maxibåtarna i Mariestad skulle säga om han Skatt på fritids-

lyckades genomdriva en båiskati? Det är uppenbarligen den typ av bålar som båtar

tillverkas där - åtminstone i stor utsträckning - som skulle drabbas. Eller

också skulle Paul Janssons bålskatt bli så exklusiv och omfatta så få objekt att

det endast skulle medföra, som Torkel Lindahl sade, en dyrbar

administration som inte ger sådana inkomster att det betalar sig för

staten,

Båtägandet omfattas av kanske hundratusentals familjer i vårt land. Båten är ett investeringsobjekt, ett sparmål och en samlingspunkt för alla dessa människor. Men det är inte bara inköpet som kostar - del är även dryga bålplats-och hamnavgifter, uppläggningskostnader osv., som Torkel Lindahl har påpekat.

Från moderat håll har vi tagit upp dessa frågor några gånger i motioner och vi har konstaterat att båtklubbarna skulle kunna göra betydligt större insatser på området, om man nu måste gå in med någon form av åtgärder. Man skulle kunna låta bålklubbarna ta hand om en registrering.

Det skulle uppstå väldigt svåra gränsdragningsproblem om man lade en skatt på fritidsbåtar. Vad skulle man t. ex. göra åt alla hemmabyggen? Det finns många hemmabyggda båtar som kan betraktas som lyx, som kostar mellan 100 000 och 150 000 kn Skall tiotusentals arbetstimmar på fritiden också beskattas? Ja, det är en del frågor man har anledning att ställa lill Paul Jansson.

I delta anförande instämde Lars Ljungberg (m).

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Det var tydligen en mycket öm tå som vi motionärer råkade trampa på genom att väcka förslaget att överväga införandel av skatt på fritidsbåtar. Gölhe Knutson målar här upp de enorma olyckor som kommer atl drabba landei om vi inför en sådan skatt. Han säger att en bålfabrik hemma i Marieslad kanske tvingas lägga ned sin verksamhet osv. Det ärju inle alls på del sättet. Gölhe Knulson gör sig här skyldig lill våldsamma överdrifter - del kan kammarens ledamöter mycket lätt konstatera.

När Gölhe Knutsons partiledare Gösta Bohman var nere på bålmässan i Göteborg erkände han att vi nu hade dåliga lider i det här landet. Men då skall man köpa havskryssare, sade herr Bohman. Han sade vidare att när det är dåliga tider är det skönt att få ge sig ut till sjöss och då ligger rorkulien skönt i handen -eller hur han nu uttryckte det. Jag förstår att Gölhe Knutson med utgångspunkt i de uttalanden som herr Bohman gjorde vid det här tillfället måste ta till dessa brösttoner i den här debatten när han vill måla upp alla de olyckor som skulle inträffa om vi införde en skatt på fritidsbåtar.

Han försökte dessutom göra sig lustig genom atl fråga om Paul Jansson vill 75

Nr 132 beskatta oljud och buller. Jag kan berätta för Gölhe Knutson att jag råkar ha

Torsdagen den någon erfarenhet av dessa frågor. Jag har varit ordförande i trafikbullerut-

27 april 1978 redningen, som har sysslat med dessa ting. Utredningens betänkande ligger

_____________ nu hos kommunikationsminister Turesson, och vi hoppas att han så

Skatt på fritids- småningom tar itu med de förslag som utredningen förde fram. Det finns
f)åtar verkligen anledning alt titta på de problem som bullret förorsakar. Detta är

ingenting som man bör skämta bort, Gölhe Knutson, utan det störande bullret är en allvarlig samhällsfråga.

Jag råkade nämna bullerproblemet i sammanhanget eftersom det är dokumenterat att båtlivet ställer till bekymmer för djuriivet och annat i skärgården. Detta är ingenting att skämta om.

Sedan frågar Gölhe Knutson om Paul Jansson vill beskatta fritidsaktiviteterna. Vissa fritidsaktiviteter är ju redan beskattade! Som jag tidigare påpekade får man betala fastighet.sskatl om man äger ett fritidshus. Man får då också betala avgifter lill kommunen för renhållning och annan service. Är del inte en fritidsaktivitet all ha ell fritidshus? Anser inte Gölhe Knutson det? Om Gölhe Knulson skall vara konsekvent måste han stiga upp här och föreslå all vi skall avskaffa läsiigheisskailen på friiidshus. I så fall kan vi börja diskuiera den saken, men någoniing sådani hörde jag honom inle föreslå när han höll sill anförande.

Den indignalion som Gölhe Knulson gav ullryck för i den här frågan iror jag inte tjänar många syften. Det är bättre att försöka föra den här debatten på ett sakligt plan. Det har jag försökt göra. Sådana här rallarsvingar i en debatt gagnar inte någol syfte.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Paul Jansson sade att jag här gjort en skräckskildring eller något ditåt. Men vilka våldsamma överdrifter är det som jag skulle ha gjort mig skyldig till? Jag frågade Paul Jansson om han iir beredd att ta konsekvenserna för exempelvis båttillverkningsindustrin, om det skulle införas en skatt på fritidsbåtar. Det är väl alldeles självklart att en sådan ålgärd kommer att leda till minskad sysselsättning. Paul Jansson kan fråga branschens folk om vad de tror - de borde väl vara sakkunniga, även om jag inte skulle vara det.

Inte oväntat nämner Paul Jansson ekonomiminister Gösta Bohman. Vår ekonomiminister har verkligen kommit att bli en populär person bland alla hundratusentals fritidsbåtsägare i vårt land. Han har myckel riktigt yttrat någonting i stil med vad Paul Jans'son litet fritt citerade. Det var vid båtmässan i Göteborg. Han sade då: När tiderna blir sämre, då sitler rorkulien liksom mjukare i handen och man har lättare att rida ut stormen.

Om jag minns rätt, togs detta uttalande upp också vid en interpellations
debalt här i kammaren. Vid det tillfället torde det ha blivit helt klariagt att
Gösta Bohman inte hade yural sig på det sätt som interpellanlen påstod. Det
iir emellertid alldeles riktigt att vi från moderat håll hävdar människornas rätt
atl ha en valfrihet även på fritiden, alt kunna skaffa sig en båt utan att det på
76 den läggs en straffavgift.

Del förhållandet all vi har en irafikuiredning angav Paul Jansson som etl Nr 132 exempel på all del skulle vara just att beskatta buller och liknande. O.K. -vi Torsdagen den får väl se vad den ulredningen kommer fram lill. Men har man verkligen 27 april 1978

tänkt all införa skatt på buller? Ärdet inle i så fall bättre all införa normer och

på den vägen förhindra det? Skall man lägga skatt på dessa företeelser, då Skatt på fritids
hamnar vi nog så småningom i en väldigt konstig situation. båtar

Paul Jansson sade också att fastighetsskatt på friiidshus är detsamma som fritidsskatt. Men den skallen är i stället en fastighetsskatt, och den kan också leda till en förmögenhetsskall. Mig veterligen har man inte infört någon fritidsskatt, och då har jag frågat om Paul Jansson är beredd att införa en sådan.

Herr talman! Jag skulle också vilja påpeka att om man inför en båtskatt av nämnvärd omfattning - registrering är en annan sak - då skulle detla leda till orättvisor också på det viset att människor som bor exempelvis i Skåne skulle kunna skaffa sig en dansk hemmahamn och sålunda undgå registrering och skall. De som bor i Slockholm skulle myckel väl kunna göra Åland lill hemmahamn. Däremot skulle det inte vara möjligt för människor i Göteborg alt göra på liknande sätt, åtminstone har de inte geografiskt samma möjligheter lill del.

Nej, låt fritidsbålarna slippa bli ett skatteobjekt! Det finns tillräckligt många skatter.

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Göthe Knutson blir skojigare och skojigare i den här debatten, och han blir mer och mer inkonsekvent i sitt resonemang. Nu säger han: Hur skall det gå för båttillverkningsindustrin, om vi genomför en båtbeskattning? Hur många kommer att bli arbetslösa genom en sådan åtgärd?

Jag tror uppriktigt sagt inte att det kommer alt bli några större problem - atl påslå det är alt måla bin på väggen. Man kommeratt sälja fritidsbålar också i Ibrlsäiiningen, även om del skulle införas en beskailning på del hiir områdel.

För alt belysa inkonsekvensen i Gölhe Knulsons resonemang villjag fråga följande: Varför i Herrans namn har den borgerliga regeringen höjt skatten på bilar genom irafikbeskaitning, bensinbeskattning osv., när vi vel alt man har bekymmer med sysselsättningen inom bilindustrin? Med Göthe Knulsons resonemang skulle man ju i dessa svåra tider i stället sänka fordonsskatten och bensinskatten för au trygga sysselsättningen inom bilindustrin. Det skall bli intressant att höra hur Göthe Knutson ställer sig till ett förslag att sänka de skatterna, för ett sådant måste man lägga fram om det skall vara rim och reson i Göthe Knutsons resonemang. I det här fallet har den borgeriiga regeringen gjort tvärtom. Här lägger man ökade bördor på bilindustrin genom att höja fordonsskatten och skatten på bensin.

Jag vill ha svar på den fråga som jag tidigare ställde: Är Göthe Knutson
beredd att avskaffa skatten på fritidshus? Att bo i ett fritidshus och att
utnyttja det under sin fritid innebär en fritidsaktivitet som att övernatta i en
fritidsbåt. Det är konsekvensen av jämlikheten i detla sammanhang som jag 77

Nr 132 äruteefter. Om Göthe Knulson vill leva upp till sina ideal, sank då skatten på

Torsdagen den ''"' °'-' s"* bensinskatten, så får vi fart på försäljningen av bilar!

27 april 1978 Sedan frågar jag mig: Kan det inte falla Göthe Knutson in - i motsats lill

_____________ vad Gösta Bohman sade i Göteborg - att tiderna kan bli så dåliga att

Skatt på fritids- människorna inte har råd alt köpa fritidsbåtar? En viss grupp kommer
t)åtar givetvis att klara sig, men det stora flertalet av de människor som kan tänkas

vara intresserade av all skaffa sig en fritidsbåt måsle naturiigtvis mycket noga överviiga om de kan ge sig in på en sådan affär med tanke på slandardui-vecklingen för de flesta löntagare i delta land. All åstadkomma högre levnadsstandard för den stora massan löntagare kan betyda mer för den båtinduslri som Göthe Knulson vill värna om än all söka undvika en beskattning av fritidsbåtar.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Paul Jansson har nu börjat ställa frågor till mig, och jag skall besvara dem, men han glömmer att besvara de frågor som jag har ställt till honom. Var drar Paul Jansson gränsen mellan lyxbåiar och inte lyxbåtar? "Vissa" är inle delsamma som en pregnant gränsdragningslinje. Vill Paul Jansson differentiera skatten? Vilken skattenivå vill han ha för att administrationen skall bära sig? Uppenbarligen är han inte ute efter alla de 750 000 fritidsbåtarna utan en del, "vissa", lyxbåtarna. Föratt skattesystemet skall bära sig så alt inte administrationen blir dyrare än skalleintäkten måste han uppenbarligen antingen fastställa en mycket hög skatt på dessa objekt eller också låta skatten omfatta väldigt många objekt.

Paul Jansson talade om att avskaffa skallen på friiidshus. Men vi måste väl vara på del klara med att skallen på fritidshus är en lasligheisskatl - möjligen också en förmögenhetsskatt därutöver - del är inle fråga om en fritidsskall. Om Paul Jansson anser alt fastighetsskatten i della fall är en fritidsskall, bör han granska förhållandena omedelbart, eftersom del finns människor som permanenlbor i friiidshus. Hur skall man göra med dem''

"Inkonsekvensen" har Paul Jansson plötsligt fåll såsom ell ledord i sin plädering, och han drog in beskattningen av bilarna i sammanhanget. Med tanke på den begränsade lid som här slår mig lill buds rekommenderar jag honomall på den punkien läsa propositionen från budgetdepartemenlet. Där finns motiveringarna lill all man har höjl den beskattningen.

Slutligen, herr lalman. gör Paul Jansson etl någol fåfängt påstående. Han tror alldeles bestämt att folk kommer att köpa i alla fall, även om man beskattar fritidsbåtarna. Ja, det finns väl en del som gördel, för sparmålet är så pass attraktivt. Men för den skull behöver man inte straffa dem som har en speciell känsla för denna form av fritidsverksamhet. När saker och ting blir dyrare, möts de dessutom av etl köpmotstånd. Vi har inte råd att nu utsätta ytterligare en bransch i vårt land för ännu slörre påfrestningar.

PAUL JANSSON (s):

Herr lalman! Det första man kan begära av den som angriper en motion är
78 väl atl han har läst motionen, i det här fallet vår motion om förslag till

beskattning av fritidsbåtar. Där har vi nämligen beställt en förslag av      Nr 132
regeringen. Jag medger att vi inte har några färdiga lösningar i fråga om hur     Torsdagen den
stor båten skall vara etc, men vi utgår ifrån att om det skall genomföras en     27 april 1978
sådan här beskattning så måste detta först utredas.

Det finns faktiskt vissa tankegångar att bygga på i fritidsbåtutredningens Skatt på fritidsbetänkande, där man har gjort vissa avgränsningar med hänsyn till båtens båtar längd, möjlighet att bo ombord och sådana ting. Det finns inget oöverstigligt hinder när del gäller all formulera rimliga bestämmelser, men vi har inle ansett oss vara tvingade atl ange sådana i motionen. Jag föreställer mig all Gölhe Knutson, när han har skrivit motioner, någon gång har avstått från att ge sig in på precisa gränsdragningar i olika frågor utan atl han har ansett all saken får utredas.

Sedan säger Gölhe Knutson fortfarande att det kommer att bli problem för bålindustrin. Jag upprepar att det säljs fortfarande bilar här i landei, trots att man har höjl bilskatten och trots att man har höjt bensinskatten. Den katastrof som i enlighet med Göthe Knutsons resonemang borde inträffa på det området har inte inträffat, även om vi har sett att försäljningen gått ner. Om man vill gynna bilindustrin skall man naturligtvis minska pålagorna på bilismen, och jag har givit Göthe Knutson tipset att komma med ett sådant förslag, men del finns väl varken nationalekonomiskt eller på annat sätt utrymme för atl förverkliga ett sådant förslag i den nuvarande situationen.

Del är inte på någol sätt fel alt jämföra ett fritidshus med en fritidsbål som man kan bo ombord på. Det är fritidsboende båda delarna. Hur många människor här i landet tror Göthe Knutson är sysselsatta med all tillverka fritidshus? Om del skall vara jämställdhet härvidlag, la då bort skatten på fritidshus! Då får vi säkert väldigt många fler sysselsatta i fritidshusbranschen.

Jag tycker alt man skall se till de många människornas möjligheter lill fritidsaktivitet. Med den ekonomiska situation som vi har i landei i dag blir del naiurligivis färre som är inlresserade av atl köpa fritidsbålar, i varje fall inom de breda grupperna av löntagare. Atl vissa personer kommer att köpa bål vet vi, men kundunderlaget kommer naturligtvis all bli mindre. Vad jag kan rekommendera Göthe Knutson är att han ser till atl vi får en bällre ekonomisk situation och ett jämlikare samhälle. Den utveckling som nu sker går tvärt emot de intentioner som vi tidigare har haft här i landet på del områdel.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr lalman! Vad beträffar del sista i Paul Janssons inlägg vill jag säga all
del är just detta den borgerliga regeringen har ansträngt sig med till det
yttersta under drygt ett och etl halvt års tid. Arvet efter den socialdemokra
tiska regeringens lättsinniga politik känner vi till. Del arbetas intensivt för all
ekonomin i vårt land skall förbättras. Men ekonomin blir inte bättre om man
inför nya skatter på objekt som är av betydelse för sysselsättningen i vårt
land. 79

Nr 132 Skillnaden mellan fritidshus och fritidsbåtar tror jag inte att jag med mitt

Torsdagen den bristfälliga pedagogiska kunnande lyckas klargöra för Paul Jansson. Jag ger

27 april 1978 PP P punkten.

_____________ Men när det gäller fritidsbåtarna har jag fortfarande ett par saker osagda.

Skatt på frilids- Paul Jansson kom med påståendet alljag inte skulle ha läst motionen. Delbar

l)/ar jag faktiskt gjort, men hur är del för motionären? Han beställer etl tyckande

från regeringen om hur skatten skall utformas. Själv står han och talar om vissa delar av det objekt som han rör sig kring. Men han har uppenbariigen inte någon egen tanke bakom det hela. Nu frågar jag motionären var han approximativt har tänkt sig att gränsen för lyxbåtar och icke lyxbåiar skall gå. Det finns hundratusentals båtägare i värt land som - inte minst nu pä våren när de jobbar med sin ägandes båt och känner stora förväntningar inför sommaren - är väldigt intresserade av alt veta om den socialdemokratiska motionen skall drabba dem eller om de möjligen skall gå fria.

De som äger fritidsbåtar är i allmänhet helt vanliga inkomsttagare. Många av dem har arbetat intensivt på fritiden med halvfabrikat och kvartsfabrikat osv. När Paul Jansson utmålar situationen, är del som om del bara fanns en speciell exklusiv grupp som sysslar med fritidsbåtar. Så är det inte, och det vel Paul Jansson. Men det gör sig bättre i en debatt här i riksdagen atl försöka framställa delta som någonting exklusivt.

PAUL JANSSON (s):

Herr lalman! Som någon ledning för Gölhe Knutson kan jag citera motionen. Där sägs: "Mindre båtar som roddbåtar, ekor, bålar med ulombordsmotor och bålar av ett mindre ekonomiskt värde bör rimligtvis inle omfattas av en sådan beskattning!"

Delta visar i alla fall någon approximativ, som Göthe Knutson sade, tanke om all man inte skall ge sig in på all beskatta småbåtar. Vad vi är ute efter är de mer lyxbetonade båtarna, framför allt husbåtarna som man kan bo på. I dessa fall kan man jämställa boendet med vilket annat boende som helst, och därför skall det inle gä fritt från beskattning.

Sedan säger Gölhe Knulson någoniing ganska fantastiskt, nämligen an den borgeriiga regeringen i ell och ett halvt års lid jobbat föratt få del bällre i del här landei. Vi kan konstatera att del samlade skattetrycket sedan den borgeriiga regeringen kom till makten har stigit med närmare 10 %, om vi räknar ihop alla de pålagor som tillkommit i olika sammanhang. Detta är resultatet av det löfte om att bekämpa skattehöjningar som moderaterna gav i valrörelsen. Jämsides med della arbetar vi med ett budgetunderskott-delta känner Göthe Knulson myckel väl lill genom det dagliga arbetet i finansutskottet. Vi hamnar nu på etl budgetunderskott med 42 miljarder kronor om ell par år. Samtidigi kör man för fulla segel med en utlandsupplåning som -sannolikt, Göthe Knulson - kommer all innebära, enligt de uppgifter jag har fåll, atl räntan på den svenska statsskulden blir 30 miljarder kronor om året i början på 1980-ialei om vi fortsätter i den här takten.

Med vetskap om detta slår Gölhe Knutson i kammaren och säger att den
80 borgerliga regeringen verkligen har jobbat föratt vi skall få del bättre idel här

landet och att den har städat upp efter den gamla socialdemokratiska     Nr 132
regeringen. Det är inte många människor i det här landet som märker att det     Torsdagen den
har blivit bäure.                                                              27 april 1978

GÖTHE KNUTSON (m): Skatt på fritids-

Herr talman! Det gäller nu för Paul Jansson att komma ur den återvänds- båtar gränd han hamnat i när det gäller båtarna och båtskatlen. Skattetrycket skulle sannolikt inte lindras totalt om del blev en båiskati också.

Jag kan konstatera atl en viss vägledning ges genom Paul Janssons hänvisning till moiionstexten. Det är här fråga om mindre båtar. Men var går gränsen?

Drar jag slutsatserna av vad vi alla nu har fått höra i debatten, kommer bålar ner lill värden på ungefär 40 000-50 000 kn att också vara lyxobjekl; kanske kommer det att gälla ännu lägre värden. Jag påstår inte att min tolkning är korrekt, men jag frågar Paul Jansson om den möjligen är del. Är båtar med ett värde av 30 000-40 000 kn lyxbåiar? O.K. - säg då det!

Närdet gällerden ekonomiska politiken ärjag fullt beredd att fortsätta även den debatten med Paul Jansson. Man kan då konstatera atl utlandsupplåningen påbörjades av den socialdemokratiska regeringen och alt politiken från det partiets sida skulle, om den hade fåll fortsätta att utövas i regeringsställning, ha lett dels lill betydligt härdare skattetryck än vad vi har i dag, dels till att utlandsupplåningen sannolikt inte hade varit mindre. Utlandsupplåningen är som bekant det pris som vi fått betala för att hälla hög sysselsättning i vårt land, och tryggheten i jobbet, atl ha ett jobb, är del väsentligaste för den borgerliga regeringens politik.

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Jag kan länka mig vissa gränser - några har ju nämnts härunder vilka man inte skall laborera med båtskatt. Men jag har sagt att det naturligtvis måste utredas var dessa gränser skall gå. Detsamma gäller frågan om huruvida vi skall ha avgift eller skall. Också den saken måsle övervägas, och del är man tydligen på väg all göra inom jordbruksdepartementet, enligt de uppgifter vi har fått. Jag får därför säga lill Göthe Knulson liksom till Torkel Lindahl: Om det är så förfärligt farligt så se för all del till all ta kontakter inom den egna regeringen,och stäm hellre i bäcken än i ån! För här är uppenbariigen saker på gång, som skall leda till registrering av bålarna för en avgiftsbeläggning eller beskattning. Vilket det blir får vi se så småningom.

Jag är övertygad om att när det förslaget föreligger, så kan man också göra en rimlig gränsdragning för vilka båtar som skall betraktas som lyxbetonade bålar eller inle.

Vad sedan ekonomin beträffar är det inle alls så som Göthe Knutson säger.
Det har ju inte blivit bättre här i landet, och det kommer inte heller att bli
bättre, enligt de prognoser som vi nu har sett. Och det var Göthe Knutson
som började denna ekonomiska debatt, inle jag. Han sade att jag har tagit upp
de ekonomiska frågorna för att dra mig ur den besväriiga gränsdragnings- 1

6 Riksdagens prolokoll 1977/78:132-133

Nr 132 frågan när det gäller fritidsbåtar. Det är inte alls på del sättet. Hela den

Torsdagen den debatten drogs i gång av Göthe Knulson själv. Jag gav bara till kammarens

27 aoril 1978 protokoll vissa upplysningar om vår ekonomiska situation. Det var sådant

som Gölhe Knutson mycket väl känner lill, eftersom han själv sitler med i

Skatt på fritids- riksdagens finansutskott.

båtar

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr lalman! Jag är ledsen för att den här debatten drar ut på tiden, men eftersom jag inte har tänkt yrka på vare sig votering eller rösträkning är del ju riskfritt. Jag kan dock inte svara för någon annan talare i sammanhanget.

Vidare behöver vi väl inte, Paul Jansson, skämmas för-eller diskuiera om vems fel det är-att vi har hamnat i en delvis ekonomisk debatt; del är väl hell på sin plats. Men protokollet från denna debatt kommer säkert alt visa vem det var som först gjorde värderingar på denna punkt. Del var händelsevis inle jag.

Sedan kan vi utgå ifrån alt vi kommer atl få en bättre ekonomi här i landet så småningom, men den borgerliga regeringen har ju bara haft halvtannat år på sig, och den första liden gällde del alt städa upp del värsta efter den förra regeringen.

Slutligen konstaterar jag att det fortfarande är fråga om vissa båtar. Det blir med andra ord på del sättet atl några hundra lusen båtägare kommer alt vara osäkra om vilka som skall drabbas av Paul Janssons beskattning. Men atl del rör sig om de 90 000 ägare och familjer som har övernaiiningsbara bålar torde vi kunna utgå ifrån, och det är illa nog.

PAUL JANSSON (s):

Herr talman! Gölhe Knutson konstaterade mycket rikiigiaiiden borgerliga regeringen bara harsultil halva liden, alliså en och en hal vi år. Den bör enligi min och mångas mening inie silta längre än etl och ett halvt år lill.

GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Får jag då avslutningsvis konstatera att den där sista förhoppningen är ell önsketänkande från Paul Janssons sida. Jag är tacksam för atl han inte ställde förtroendefråga i rena hastigheten.

Överläggningen var hiirmed slutad.

Utskoltels hemställan bifölls.

5} 16 Föredrogs

Jordbruksulskotlels betänkande

1977/78:26 med anledning av propo.siiionen 1977/78:125 med förslag om

tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser

jordbruksdepartementets verk.samhetsområde

Näringsulskotteis betänkanden

1977/78:53 med anledning av motion om ändringar i krediiupplysningslagen

och inkassolagen 1977/78:54 med anledning av motion om avgifter för banktjänster 1977/78:56 med anledning av propositionen 1977/78:132 om ändring i lagen

(1971:1081) om bestämning av volym och vikt, m. m.

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

S 17 På förslag av andre vice talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

S 18 Andre vice talmannen meddelade atl på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle ulbildningsutskotteis betänkande nr 21 samt kulturulskollels belänkanden nr 20 och 21 i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden.

S 19 Anmäldes och bordlades Proposition

1977/78:177 om viss ändring i sjukvårdslagen (1962:242) och överenskommelser om karolinska sjukhuset, m. m.

§ 20 Anmäldes och bordlades Motioner

1977/78:1948 av Inger Lindquisl 1977/78:1949 av Ingvar Svanberg m.fl.

med anledning av proposilionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering, m. m.

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Meddelande om frågor

§ 21 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 27 april

1977/78:436 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) till statsministern om anledningen till svenskt deltagande i den s. k. Bilderberggruppen:

Vad har Sveriges statsminister att göra på den slutna konferensen med den storfinansiella s. k. Bilderberggruppen?

1977/78:437 av Olle Aulin (m) till utbildningsministern om intagningen till spärrade linjer vid högskolan:

Varje år erhåller en antal svenska gymnasieelever stipendier till United World Colleges skolor i Wales resp. Canada. Eleverna avlägger internationell

Nr 132

Torsdagen den 27 april 1978

Meddelande om frågor

studentexamen, som ärgodkänd av den tidigare svenska regeringen i ell avtal

i Geneve 1964 för inträde vid universitet och högskolor. Elever som avlagt denna examen har ofta en mycket god sludievana, men

det har visat sig atl de ofta har mött svårigheter vid intagningen lill spärrade

studielinjer. Med anledning av det anförda önskar jag få ställa följande fråga: Vilka kriterier används när man bedömer dessa elevers ansökningar lill

spärrade linjer vid högskolan?

1977/78:438 av Iris Mårtensson (s) lill utbildningsministern om ökat stöd till handikappade folkhögskoleelevers utbildning:

1 1978 års budgetproposition ställs 3 425 000 kn till SÖ:s disposition 1978/ 79 alt användas som extra stöd och extra förslärkningsålgärder för handikappade folkhögskoleelever. SÖ har till dags dato fåll ansökningar för ca 4 200 000 kr. avseende innevarande budgetårs anslag, som endast uppgår till 2 425 000 kr.

Med anledning av de lämnade uppgifterna vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet all vidta för all säkerställa dessa särskilt resurskrävande elevers utbildning på folkhögskolorna?

1977/78:439 av Marianne Karlsson (c) till socialministern om åtgärder för att begränsa minderårigas möjligheter atl köpa alkoholhalliga drycker

Ett av de allvarligaste sociala problemen är ungdomens alkoholvanor. För alt komma till rätta med dessa finns bl. a. en rad restriktioner när det gäller inköp av alkoholhalliga varor. Genom undersökningar, vilka utförts bl. a. på initiativ av Ungdomens nyklerhelsförbund, har det visai sig all även minderåriga kan köpa sprit och vin ulan all legitimation begärs. Även langning till ungdomar har stor omfattning.

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för alt begränsa minderårigas möjligheter att köpa eller konsumera alkoholhalliga drycker?

§ 22 Kammaren åtskildes kl. 17.02.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert