Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:105

Torsdagen den 30 mars

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag all vägväsendet, m. ni.

§ 1 Anslag till vägväsendet, m. m. (forts.) Fortsattes överläggningen om trafikutskoltets betänkande 1977/78:11.

MARGOT HÅKANSSON (fp):

Herr talman! FN:s Europakommissions landtransportkommitté antog år 1975 ett förslag lill nytt avtal om internationella huvudtrafikleder. Detta var avsett att ersätta den nu gällande deklarationen från 1950. Sverige reserverade sig då mot kommitténs beslut. Kommitténs förslag har för undertecknande överiämnats lill medlemsländerna. Sverige har dock ännu inte anslutit sig till överenskommelsen.

Enligt vad länsstyrelserna i K-, M-, L- och H-län erfarit skulle riksväg 15 i enlighet med förslaget inte ingå i det framtida nätet av Europavägar. Då Sverige ansluter sig till överenskommelsen är del lämpligt all samtidigt också pröva vilka vägar som bör klassificeras som Europavägar. En förändring av riksväg 15 till Europaväg skulle vara av stor betydelse för samhällsutvecklingen i de södra och sydöstra delarna av landet. Från sysselsättnings- och regionalpolilisk synpunkt är del av stort värde att en ort ligger vid en Europaväg - speciellt när det gäller export till och kundbesök från andra länder.

Det är lätt att nere i Sydeuropa följa samma vägnummer och på Sverigekartan hitta fram till sin bestämmelseort. Den sydöstra delen av Sverige med Blekinge, Öland och Gotland innefattar ett område som från turistisk synpunkt genomgående är myckel sevärt. Den internationella medvetenheten om detta, vilken i hög grad förstärkts genom Ölandsbrons tillkomst, har bidragit till att utländska turister i allt större omfattning sökt sig till denna landsända.

1 trafikutskottels betänkande, som vi nu behandlar, har min och min medmotionär Eric Rejdnells motion 1977/78:579 tillstyrkts. Det är mycket glädjande, och förhoppningsvis kommer kommunikationsministern och regeringen att också tillstyrka hemställan alt riksväg 15 på sträckan Malmö-Kristianslad-Karlskrona-Kalmar-Oskarshamn-Visby klassificeras som Europaväg. Länsstyrelserna i de fyra berörda länen harsedan 1967 verkat fördetia, men härav den socialdemokratiska regeringen åren 1970,1973 och 1975 fån avslag pä sina framställningar.

Med den positiva behandling vår motion fått i trafikutskottet är del säkert, herr talman, goda utsikter för atl inte hela sydöstra Sverige hamnar utanför

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag till vägväsendet, m. m.

det internationella huvudtrafiknätet. För delta vill jag framföra min och min medmotionärs tillfredsställelse med ett förde berörda länen värdefullt beslul av trafikutskoltet.

I detta anförande instämde Eric Rejdnell (fp).

ARNE BLOMKVIST (s):

Herr talman! Jag hade för några dagar sedan i en debatt med kommunikationsministern möjlighet att diskutera en för bl. a. Vänerkommunerna i Skaraborgs län väsentlig trafikpolitisk fråga. Det gällde de av SJ beslutade tågindragningarna på bandelen Gårdsjö-Vara. Enligt min mening fanns det då mycket goda skäl för att kritisera kommunikationsministern för hans inställning till dessa tågindragningar. Men, herr talman, när riksdagen i dag behandlar trafikutskottels betänkande nr 11, och därmed också motionen 461,harjag och mina medmolionärer all anledning atl uttala vår tillfredsställelse över kommunikationsministerns uttalande under dagens debatt i en annan för bl. a. denna del av vårt land viktig trafikpolitisk fråga.

I motionen har nämligen jag och mina medmolionärer föreslagit alt kanal-och insjöfarten inte skall belastas med högre kostnader än trafiken pä kusthamnarna. Mot denna bakgrund är vi självfallet myckel tillfredsställda med kommunikationsministerns meddelande atl regeringen under innevarande år kommer att föreslå riksdagen atl slopa de särskilda passageavgiflerna för godstransporterna till Vänern och Mälaren. Jag vill gärna säga all delta självfallet också gäller regeringens beslul alt avsätta resurser lill särskilda rabatter till dess avgifterna vid Trollhälte kanal helt kommer atl slopas.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag här har sagt ber jag atl fä yrka bifall till reservationen 4.

ÅKE GILLSTRÖM (s):

Herr talman! I motionen 1977/78:577 har jag äter pekat pä behovet av upprustning av vägnätet i norra Gävleborgs län, speciellt i den del som gäller Nordanstigs kommun, förutvarande Hassela kommun.

Under hösten besökte trafikutskottet den här delen av länet och fick dä tillfälle att tala med representanter för de områden som behandlas i motionen. Jag skall den här gången inte trötta kammarens ledamöter med atl räkna upp alla uppvaktningar, skrivelser och andra åtgärder sedan 1950, då man började tycka atl vägen mellan Hassela och Sundsvall var erbarmligt dålig.

Tyvärr harju under alla de år som gått sedan dess, dvs. ungefär ell kvarts sekel, inte särskilt mycket annal skett än ett lappande av den här vägen. Det är naturiigtvis en väg som i de stora sammanhangen inte har sä slor betydelse, men del kan för befolkningen i den här delen av Gävleborgs län, och kanske framför allt med tanke på de få sysselsättningstillfällen man har, vara av utomordentlig vikt att ett gott vägnät upprätthålls.

Det har ibland ifrågasatts om den här vägen har lämnats utanför enbart av det skälet att den sträcker sig inte bara inom Gälveborgs län utan också inom Västernorrlands län. Det har också sagts alt den skulle vara av mindre

betydelse för Väslernorriands län än för Gävleborgs län, vilket då skulle vara elt skäl till atl länsstyrelserna prioriterat olika i sina vägplaner. Länsstyrelsen i Gävleborgs län utelämnade därför helt drastiskt den här vägen i sin senaste fierärsplan med motiveringen att man rent principiellt måste lösa frågan om hur man bör förfara när vägar sträcker sig över två eller flera län.

Med anledning härav ställde jag för en kort tid sedan en fråga till kommunikationsminislern och fick svärden 7 mars. I svaret sade statsrådet bl. a. följande:

"För att bl. a. tillgodose kravet på samordning över länsgränserna skall emellertid vägverket yttra sig över länsstyrelsens plan innan denna fastställs. 1 det fall länsstyrelsen och vägverket inte är överens om planen prövas denna av regeringen. Mot bakgrund av detta anser jag inte atl några särskilda åtgärder krävs för att samordna länens flerärsplaner."

Svaret tyder kort och gott på atl den här typen av väg i fortsättningen inte bör ställas utanför vägplaneringen enbart av del skälet atl del finns två länsstyrelser inblandade. Däremot var ju statsrådet, som sagt, inte benägen att vidta några särskilda ålgärder för alt samordna de här två länens flerärsplaner. Även om jag inte fäll motionen bifallen tyckerjag därför alt del är glädjande atl utskottel den här gängen - förmodligen efter sitt besök i den norra delen av vårt län - är mera positivt till de i motionen anförda skälen än vid de tidigare tillfällen då motsvarande motion lämnats. Jag fäster alldeles särskild vikt vid vad utskottet skriver: "Med anledning av påpekande i motionen 1977/78:577 förutsätter utskottet också att del existerande samarbetet över länsgränserna beträffande sådana vägföretag som berör flera län intensifieras."

Jag hyser alltså denna gång större förhoppning om att den här vägen nu snabbt skall åtgärdas efter ett kvartssekels miserabel skötsel, och jag vill med detta tacka trafikutskottet för att man äntligen tagit allvariigt på frågan. Jag räknar också med att vad utskottet anfört skall vara tillräckligt för länstyrelserna i Gävleborgs och Västernorrlands län att komma överens om all snabbt åtgärda vägen mellan Hassela och Sundsvall.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag till vägväsendet, m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan,dels motionen nr 887 av Lars Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 887 av Lars Werner m, fl. i

motsvarande del.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag till vägväsendet, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Eva Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 260

Nej - 11

Avstår - 4

Punkten 2 '•

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 3

Mom, la

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr I av Sven Mellqvist m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill allt kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandet nr 11 punkten 3 mom, 1 a röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Sven Mellqvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143

Nej - 132

Avstår - 1

Mom, lboch2-8a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt,

Mo m. 8 b

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Sven Mellqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 3 mom. 8 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Sven Mellqvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag till vägväsendet, m. ni.

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144

Nej - 125

Avstår - 5

Mom. 9- 12 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 12 b

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1240 av Gunnar Oskarson m. fl.,ochförklaradesden förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Gunnar Oskarson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 3 mom. 12 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1240 av Gunnar Oskarson

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Gunnar Oskarson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 251

Nej - 17

Avstår - 8

Mom. 12 c

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels det av Eva Hjelmström under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Eva Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 11 punkten 3 mom. 12 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit det av Eva Hjelmström under överläggningen framställda yrkandet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Eva Hjelmslröm begärde

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Anslag till vägväsendet, m. IV.

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej - 10

Avslår - 8

Mom, 12d-13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 463 av Anton Fågelsbo m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anton Fågelsbo begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 3 mom. 14 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionen nr 463 av Anton Fågelsbo m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Anton Fågelsbo begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 237

Nej - 32

Avstår - 6

Mom. 15

Ulskollets hemställan bifölls.

Punkten 4

M o m. I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av Sven Mellqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringspropositon:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottels hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 4 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Sven Mellqvist

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens NrlOS

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Hugosson begärde Torsdagen den

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst- iq ry,3rs 1978

ning gav följande resultat:

~ Anslag till vägvä-

'•i " '-- sendet, m. m.

Avstår - 1

Mo m, 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 5-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 9

Mom, 1-4

Kammaren biföll vad utskoitel i dessa moment hemställt.

Mom, 5a

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av Sven Mellqvist m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet

nr 11 punkten 9 mom, 5 a röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Sven Mellqvist

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 140 Nej - 137

Mom. 5bochc

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt,

Punktei-na 10-30

Kammaren biföll vad utskotiei i dessa punkter hemställt.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Transportstöd for Gotland

§ 2 Föredrogs

Traflkutskoitels betänkande

1977/78:16 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslaget till Transportstöd för Norriand m, m. jämte vissa motioner

Utskottets hemställan bifölls.

§ 3 Transportstöd för Gotland

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1977/78:17 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslaget till Transportstöd för Gotland jämte motion.

TORSTEN GUSTAFSSON (c):

Herr talman! I trafikutskottets betänkande 1977/78:17 angående transportstöd för Gotland behandlas bl. a motionen 1209, vari hemställs att riksdagen hos regeringen begären skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna till en prissättning på inrikesflygels Gotlandslinjer som motsvarar SJ:s förstaklasstaxa på tåg.

Trafikutskoltet meddelar i betänkandet atl frågor angående flygpris m. m. på Goilandslinjerna f n. bereds inom kommunikationsdepartementet med anledning av besvär, och att några åtgärder från riksdagens sida därför inte nu kan tillstyrkas.

Herr talman! Jag avstår från att ställa någol yrkande med anledning av motionen 1209.

1 betänkandet behandlas emellertid transportstödet även i övrigt för Gotlands vidkommande. Delta transportstöd beslutades av 1974 års riksdag och omfattar såväl person- som godsbefordran i fäoetrafiken. Beslutet gäller en fyraårsperiod med börian den 1 februari 1975, och denna period utgår alltså i början av nästkommande år. Det bör alltså vara lid att börja tänka på en utvärdering av hur det nuvarande transportstödet fungerar och atl överväga om förbättringar kan ske. Jag vill anföra några synpunkter på olika frågor som vid en kommande översyn av transportstödet kan komma att aktualiseras.

Från gotländsk sida har hävdats att färjetrafiken i princip är att betrakta som Gotlands landsväg eller bro och att vägpriser över vattnet bör vara riktmärket ut kostnadssynpunkt. Det bör noteras att denna princip har godtagils av riksdagen i dess beslut 1974. Men endast vad det gäller godstransporterna. När det gäller persontrafiken är i stället ett järnvägsalternativ antaget, vilket sägs innebära atl priset för en enkel resa med färja inte bör vara högre än priset fören enkel andraklassbiljett på tåg för motsvarande fördsträcka. Systemet har medfört sänkta kostnader särskilt för på Gotland mantalsskrivna, dock mest genom atl en särskild nedsättning sker av ordinarie pris med 50 %. Nackdelen med alternativet är att personbilen inte med detta system får samma användbarhet i Goilandstrafiken som vid färd

på allmän väg i övriga delar av landet. Bilförare har att lösa såväl "järnvägsbiljett" som "personbilsbiljelt". För fastlänningar som besöker Golland utgår inte den speciella Gollandsrabatten, varför deras resor blir dubbelt så dyra. Detta kan antas hämma besöksfrekvensen vid såväl turism som vid andra besök på Gotland.

1 trafikutskottels betänkande nr 27 år 1974 anfördes bl. a. an ytteriigare överväganden bör komma till stånd rörande en prissättning för persontransporterna enligt den s. k. vägprincipen. Man ansåg också atl ett framfört yrkande angående genomgående taxor om möjligt borde beaktas.

En fråga som har aktualiserats under senare år är behovet av en utbyggnad och förbättring av Visby hamn. Därvid har diskuterats huruvida statligt stöd kan utgå i likhet med del statsstöd på 90 96 av kostnaderna som beviljades för dessa ändamål i början av 1960-talet. Det kan vidare artföras att vissa kapacitetsproblem här noterats i förjelrafiken, och enligt uppgift är frågan om utökat tonnage för godstransporter under övervägande av trafikföretaget.

1 samband med kommande översyn av Gotlandstrafiken bör sålunda enligt min mening bl. a. följande frågor tas upp:

1. Förnyade överväganden bör ske angående en prissättning för personbefordran i färietrafiken enligt den s. k. vägprincipen.

2. Det bör övervägas om den prissättning som följer av vägprincipens tillämpning kan komma alla Gotlandsresenärer lill del, således även fastlänningar som besöker Gotland.

3. Genomgående taxa bör om möjligt införas vid resa längre än lill vederbörande hamn.

4. Frågan om statsbidrag lill utbyggnad och förbättring av Visby hamn bör tas upp till övervägande.

5. Kapacitetsfrägorna vid en utökad trafik bör beaktas.

6. Taxorna i flygtrafiken på Gotlandslinjerna överses och fastställs med hänsyn till regionalpolitiska och sociala bedömningar.

Herr talman! Jag har här velat anföra några synpunkter pä Gotlandstrafiken. Jag har i övrigt inget yrkande.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar fÖr drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

Överläggningen var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.

§ 4 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

Föredrogs trafikutskottets betänkande 1977/78:19 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser anslaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. jämte motioner.

1 propositionen 1977/78:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) hade regeringen under punkten F I (s. 160-166) föreslagit riksdagen att till

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägs-linjer m. m.

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgeförel 1978/79 anvisa ett anslag av 715 000 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlals motionerna

1977/78:246 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari föreslagils atl riksdagen under Ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. beslutade anvisa ytteriigare 166 milj. kr.,

1977/78:266 av Kerstin Andersson i Hjärlum (c) och Kerstin Göthberg (c),

1977/78:268 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställts alt riksdagen uttalade sig för försöksverksamhet med kraftigt nedsatta taxor och förbättrad service på de i motionen nämnda bandelarna och atl medel för verksamheten borde las ur anslaget Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.,

1977/78:340 av Gunnar Olsson m. fl. (s),

1977/78:464 av Sven Johansson m. fl. (c),

1977/78:580 av Margot Håkansson (fp) och Rolf Sellgren (fp), såvitt nu var i fråga (yrkandet 3),

1977/78:1228 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga hemslällts att riksdagen lill Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. beviljade ett förhöjt anslag med 135 milj. kr. lill 850 milj. kr.,

1977/78:1570 av Märta Fredrikson m. fl. (c),

1977/78:1571 av Per Gahrton (fp) och Elver Jonsson (fp) samt

1977/78:1605 av Lars-Ingvar Sörenson (s) och Olle Göransson (s).

Utskottet hemställde

1. alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1977/78:246, 1977/78:268, 1977/78:1228, såvitt nu var i fråga, och 1977/78:1605 till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m, för budgetåret 1978/79 anvisade ell anslag av 715 000 000 kr.,

2. atl riksdagen skulle

a. avslå motionen 1977/78:340,

b. avslå motionen 1977/78:1570,

c. avslå motionerna 1977/78:266 och 1977/78:580, yrkandet 3,

d. avslå motionen 1977/78:1571,

3. att riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:464.

Reservation hade avgivits beträffande motiveringen för utskottets yrkande under 1 av Sven Mellqvist, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvisl, Bertil Zachrisson och Olle Östrand (samtliga s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

BERTIL ZACHRISSON (s):

Herr talman! Del avsnitt av regeringens budgetproposition som vi skall behandla nu utgör en intressant illustration lill en improvisationspolitik som den borgerliga regeringen ägnar sig åt på flera områden. Industripolitiken är kanske det mest beryktade, men vi har tidigare i dag fått ell nytt exempel, när kommunikationsministern har uppfört ett nytt trapetsnummer. Inför hotet om elt nederlag desavuerar han sin egen utskottsmajoritet och korrigerar sin egen budgetproposition. Miljoner som inte fanns i januari finns plötsligt i mars. Del är en ganska egendomlig metod.

Just nu gäller del anslaget till statensjärnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer och en del övrig verksamhet vid SJ som inte hör till den direkta affärsverksamheten.

Regeringens budgetproposition, som ju avser verksamheten under nästa budgetär, är grunden för riksdagsarbetel. De förslag som framläggs förmodas vara grundade på en ganska noggrann genomgäng av verkens framställningar lill regeringen och överväganden i regeringens kansli. Nu inträffade det märkliga alt budgeten inte var mer än fjorton dagar gammal i riksdagen förrän regeringen - påpassligl nog dagen efter motionstidens utgång - på detla avsnitt med besked underkände sin egen budgetproposition.

Först begär alltså SJ i petita 991,8 miljoner för att kunna upprätthålla den icke lönsamma verksamheten. Sedan prutar regeringen SJ:s förslag till 715 milj. kr. SJ bereder sig pä nya inskränkningar, eftersom del fattas 175 miljoner enligt dess budgetplanering. Så plötsligt förändrar regeringen drastiskt förutsättningarna igen genom beslut om att SJ skall visa återhållsamhet när det gäller alt minska antalet personförande låg och företa ändringar i tidtabellerna. Det är svårt för att inte säga i det närmaste omöjligt, i varie fall på nuvarande stadium, att uppskatta kostnaderna härför, men regeringen säger sig sedermera avse förelägga riksdagen förslag om driftsersättning till SJ föranledd av det här beslutet. Det skall dä observeras att det gäller den verksamhet SJ skall bedriva för det nya tidtabelläret, som börjar den 28 maj 1978.

Frågan är om improvisationen kan drivas mycket längre. Det har som bekant också föranlett generaldirektören att lämna sin befattning. Sett från SJ:s synpunkt innebär det att hela planeringsarbetet trasas sönder. För riksdagens del innebär det alt vi, när vi i dag skall falla beslut om verksamheten vid SJ för nästa år, faktiskt inte vet någol om vare sig de Irafiktekniska eller de ekonomiska förutsättningarna för den verksamheten. Riksdagen fattar i själva verket beslut i blindo.

Vi vill från oppositionen starkt kritisera detta tillvägagångssätt, inte bara för alt det skapar ryckighet i SJ:s verksamhet utan främst för atl det omöjliggör ett normall riksdagsarbete. Det är klandervärt alt dagen efter motionstidens utgång på väsentliga punkter ändra förutsättningarna för riksdagsarbetet. Riksdagen vel inte än i dag, när den nu skall fatta beslul om budgetpropositionens förslag, på vilket sätt SJ:s arbete kan komma alt påverkas, därför atl regeringen ändrat förutsättningarna utan att redovisa konsekvenserna för riksdagen. Det är en dålig demokratisk ordning.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer IV. m.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

Men den här ryckighelen har, herr talman, sin grund i förhalningen av det trafikpolitiska reformarbetet i dess helhet.

1 avsaknad av ett övergripande trafikbeslut tvingas regeringen till den ena tillfällighelslösningen efter den andra, och det är klart att detla väcker irritation, hos både kommuner och myndigheter.

Bristen på helhetssyn försvårar viktigt investeringsarbete men den skapar framför allt svära störningar för SJ, som år efter år tvingas lill hårda inskränkningar av sin verksamhet för att klara sin ekonomi och de krav som samhället - riksdagen och regeringen - har ställt på SJ.

Vi har, herr talman, mot den här bakgrunden reserverat oss mot motiven och det bristande underlaget för de beslut som utskoitel nu föreslär riksdagen att fatta.

Med ett normall reformarbete pä trafikpolitikens område, som den borgeriiga regeringen ju också utlovade vid sitt tillträde, hade vi i dag haft en annan förutsättning att bedöma vilka krav som skall ställas pä järnvägstrafiken. Den nuvarande uppdelningen i affärsnät och icke lönsamt nät är inte längre rationell. Det räcker med atl erinra om att pä det ersätlningsberältigade nätet utförs endast 8 96 av del totala trafikarbetet men att nätet har 56 % av den totala banlängden.

Vi behöver få en klar ansvarsuppdelning mellan landsomfattande resp. lokal och regional trafik på järnvägstrafikens område. Och vi behöver också få en sammanhållen syn mellan landsvägs- och järnvägstrafik. En förändrad syn på järnvägsnätet efter sädana riktlinjer skulle skapa bättre förutsättningar att tillvarata järnvägens möjligheter, och järnväg och landsväg skulle fö mer likartade förutsättningar genom en sammanhållen syn på investeringar, underhåll och kostnader för övriga anordningar.

Avsaknaden av en samlad trafikpolitisk reform tvingar nu fram improvisationer. Både myndigheter och riksdag saknar möjlighet att bedöma de långsiktiga följderna av sina beslut. Risken är stor att vi genom att bara lappa och laga ett urvuxet trafiksystem förvärrar svårigheterna framöver, särskilt för järnvägen. Regeringen för därför ta på sig ett tungt ansvar för sin förhalning av den övergripande irafikreformen.

Vi kräver från socialdemokratiskt håll att regeringen gör allvar av sina ständigt uppskjutna löften om en trafikpolitisk reform. Jag tror inte längre på löftena förrän jag ser en proposition ligga på mitt bord. Men om det kommer en reform, måste SJ ges en framträdande plats. Förutsättningarna för dess arbete behöver förändras sä att SJ inte tvingas bära kostnader som andra trafikföretag är befriade från. En radikalt förändrad järnvägspolitik är en förutsättning för ett mer samhällspolitiskl motiverat trafikarbete. Men den är också en förutsättning för att SJ:s bekymmer med driftekonomin på del icke lönsamma nätet äntligen kommer ur världen.

Herr talman! Jag ber med detta att fä yrka bifall till den socialdemokratiska reservation som är fogad vid utskottsbetänkandel.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Bertil Zachrisson radar upp en mängd påståenden och beskyllningar av olika slag ulan att göra sig besvär med någon form av bevisning. Sådana allmänna ordalag och svepande formuleringar kan man använda sig av i vilka sammanhang som helst, men inte gör de någol särskilt vederhäftigt intryck.

Bertil Zachrisson talar om improvisationspolitik. Det är ingen nyhet att SJ inte har fåll de anslag som SJ anser sig behöva för alt täcka driftunderskotten. Så har det varil år efter år efter år. I samma ordning har SJ företagit inskränkningar i driften för atl minska sina kostnader och få debet och kredit all gå ihop. Det är först i år som en regering har bedömt graden av inskränkningar, minskningen av den volym av service som SJ tillhandahäller, mot bakgrund av det behov som allmänheten kan bedömas ha och funnit att sä här mycket inskränkningar tål inte samhället - samhället behöver mer service. Därför fattade regeringen den 26 januari beslutet alt ålägga SJ återhållsamhet i fråga om inskränkningar i trafiken.

Det är självklart all gör man den bedömningen all här får vi ha en större trafikvolym än den som blir följden av de aviserade inskränkningarna i den nya tidtabellen, måste man också ställa medel till förfogande för all täcka eventuella underskott. Jag kan inte se att det är särskilt märkvärdigt. Jag kan inte medge att det är någon improvisationspolitik. Det är tvärtom realpolitik. När man ser effekterna, vilket vi inte hade någon som helst möjlighet att göra vid budgeiarbetei, drar man den rätta slutsatsen och vågar stå för den. Del är realpolitik och ingenting annat, Bertil Zachrisson.

Sedan säger Bertil Zachrisson, och det står också i reservationen vid betänkandet, atl SJ får dras med en del övrig verksamhet som inte hör till den direkta järnvägsdriften. Ja, det är jag väl medveten om. Men tala om arv från den gamla regimen! Del aren belastning på SJ:s verksamhet som man i åratal har försökt få bort, och jag är den förste som skulle vilja ha bort den. Men det har inte varit möjligt atl ta bort den just i det ekonomiska läge som vi i dag befinner oss. Men man skall inte kasta sten när man sitter i glashus. Precis den formen av övrig verksamhet som inte har något med den direkta järnvägsdriften att göra har SJ haft att dras med i många är. Men när Bertil Zachrisson tillhörde regeringen hade han inte ett ord att invända mot detla.

Herr talman! Jag vill säga elt par ord om en formulering i reservationen, där man talar om behovet av att ha ett av staten garanterat järnvägsnät för riksomfattande trafik. Jag har läst detta med tillfredsställelse. Även om formuleringen inte är densamma, så är det precis samma tankegång som jag gav uttryck ät i årets allmänpolitiska debatt här i kammaren, där jag talade om ett av staten för läng tid framåt garanterat riksnät, huvudsakligen av järnvägar. Om jag för tillfälle att framlägga den samlade trafikpolitiska proposition, som vi sä många gånger talat om och som jag så många gånger fött kritik för eftersom den inte kommit tidigare, kommer detta att ingå som en väsentlig ingrediens i det trafikpolitiska system som jag i så fall kommeratl föreslå riksdagen.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer ni. m.

7 Riksdagens protokoll 1977/78:104-105

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer IV. m.

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Kommunikationsminislern säger atl del inte är någonting nytt att SJ för vidkännas pmtningar pä sina petita och därav föranledda inskränkningar i sin verksamhet. Det är riktigt, och det är egentligen inte det jag anmärkt på. Om budgeten kan man naturligtvis ha olika meningar, men jag vill gärna medge att vi i det rådande ekonomiska läget inte yrkat på några ändringar. Men det sensationella är att regeringen efter bara några veckor vill ändra på de förutsättningar som fastställts genom budgeten.

Jag har uppfattat kommunikationsministern som en man vilken - i god mening - är en vän av ordning och reda, och jag undrar om han verkligen tycker att villkoren för riksdagens behandling av della ärende innebär en bra ordning. Budgetpropositionens villkor är satta ur spel. SJ:s arbete med planering och tidtabeller på gmndval av budgetpropositionen förändras helt, och ingen av oss vet egentligen vilken järnvägstrafik vi drar upp ramarna för genom det beslut vi fattar i dag. Inte heller SJ kan ge oss besked. Ingen vel -troligen inte heller kommunikationsministern - vad del regeringsingripande som påpassligl kom dagen efter motionstidens utgång kommer alt leda till och vad det kommer alt kosta. Inget vet heller om det är ett ingripande som ger oss bättre trafik. Det lovar kommunikationsministern, men det vel vi ingenting om.

Jag har svårt att tänka mig någonting mer utpräglat improvisatoriskt och något mer störande för ett seriöst riksdagsarbete. I själva verket uppmanar kommunikationsminislern riksdagens ledamöter alt blunda och trycka när vi nu skall fatta beslut. Ingen vet vad detta beslut leder till.

Detta visar övertydligt hur nödvändigt det är med den genomgripande trafikpolitiska reform som nu har utlovats månad efter månad.

Jag hörde att kommunikationsministern även i dag utlovade en sådan reform. Men jag gjorde en iakttagelse, och den var anmärkningsvärd. Kommunikationsministern säger icke längre vad denna reform skall innehålla, och han ville inte svara på frågor om del. Men för något över elt år sedan gavs ganska yviga löften om vad reformen skulle innehålla. Gäller inte längre de tidigare löftena om vad propositionen skulle innehålla?

Sedan noterar jag med tacksamhet att vi är överens om synen på den framtida järnvägspolitiken. Det bådar gott för SJ, om nu den utlovade propositionen verkligen kommer.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Bertil Zachrisson säger an SJ:s tidtabellsarbete på grundval av budgetpropositionen sattes ur spel genom regeringsbeslut den 26 januari i år. Men jag undrar om Bertil Zachrisson har klart för sig an den budgetproposition, som föranledde SJ att avisera de myckel stora indragningarna i tågservicen, inte var detta års budgetproposilioii. Del rör sig alltså inte om den som vi framlagt vid denna riksdag, utan om resultatet av den budget som gäller för innevarande budgetår och som 1977 års riksdag fattade beslut om.

Detla ställer denna situation i en helt annan dager även pariamentariskt än

den som Bertil Zachrisson med viss fasa här försöker måla upp. Jag håller gärna med Bertil Zachrisson om att det är angeläget att vi sä snart som möjligt kan fatta beslut om ett övergripande trafikpolitiskt reformförslag. Däremot ställer jag mig litet mera tveksam lill kravet på atljag här skall tala om vad detta skall innehålla. Om jag några månader innan förutvarande utbildningsministern skulle avlämna en proposition hade frågat honom om vad den skulle komma atl innehålla, föreställer jag mig att han sannolikt hade reagerat ungefär på samma sätt som jag nu gör och sagt an det inte var klart än, det kan jag inte svara på, ni för lugna er lill dess att propositionen är fördig.

Det är klart att jag skulle kunna tänka mig att lämna en innehållsförteckning och nämna en del avsnitt av det som förslaget skall innehålla, men det vore ganska ointressant. Det intressanta är naturligtvis vilka konkreta förslag i de olika avsnitten som regeringen ämnar förelägga riksdagen, men det är inte klart ännu.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det påstående kommunikationsministern gör om hur budgetarbetena påverkar varandra är i och för sig ganska häpnadsväckande. Det är alldeles självklart alt de beslut vi nu fattar här om det budgetår som böriar 1 juli och som är det år då den nya tidtabellen skall gälla måste samordnas med arbetet underdel budgetär som nu pågår. Om man ändrar de ekonomiska förutsättningarna fördel framtida tågarbetet i SJ sä radikalt som regeringen har gjort, är det alldeles klart alt det innebär ett väsentligt intrång i SJ:s arbete, och det är naturligtvis inte utan skäl generaldireklören ansett att det här är ett ingripande av sådan art alt han inte kunnat vara kvar.

Sedan tillbaka till den trafikpolitiska propositionen. Jag håller med om att det inte är normalt att statsråd i förväg talar om vad propositionerna skall innehålla. Jag tycker att det är en god ordning alt inte göra det. Men kommunikationsministern har varit ganska frikostig med att tidigare tala om vad de skall innehålla. Jag hade vid ett tillfälle i fiol en interpellationsdebatt med kommunikationsministern. I min interpellation påvisade jag alla de löften som faktiskt ställts ut med bara en månads mellanrum under 1977. Om nu kommunikationsministern inte är beredd att bekräfta dessa löften, är det klart att detta hos oss skapar en mycket slor oro. Betyder detta att de löften som utställts om HAKO-utredningen och KOLT-ulredningen och mycket annat inte kommeratl verifieras i propositionen? Blirdet bara en mycket tunn principiell proposition som vi kommer att få utan något egentligt konkret innehåll? Efter kommunikationsministerns senaste yttrande känner jag ännu större oro för att det inte bara är risk för att det blir en förhalning av själva propositionsarbetet, som vi redan beklagat, utan att det dessutom blir en ganska innehållslös proposition när den kommer.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Jag har anledning att uppmana även Bertil Zachrisson atl vara lugn. Det ligger verkligen inte inom ramen för mina ambitioner att presentera riksdagen en tunn och innehållslös proposition på detta område.'Jag vel vad

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning lill statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

100

både riksdagen och väldigt många människor i detta land väntar sig. Min ambition är självklart alt göra milt bästa för atl uppfylla de förväntningarna.

De avsnitt som Bertil Zachrisson nämnde var typiska rubriker i en sådan innehållsförteckning som jag talade om. Visst kan man nämna dem och visst kommer de med i propositionen. Men del är inte lika intressant som att sedermera se propositionens reella innehåll. Del kan jag för dagen inte lämna en redovisning för, och det har Bertil Zachrisson i sin senaste replik sagt sig förstå. Del är glädjande att vi är överens på den punkten.

BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! I motionen 1228 hemställs att riksdagen till Ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. beviljar ett med 135 milj. kr. förhöjt anslag, alltså frän av utskottel föreslagna 715 milj. kr. till 850 milj. kr. Utskottet liksom departementschefen säger nej med olika krystade motiveringar. Sänkning av arbetsgivaravgiften, höjning av taxorna med 7 96 och nedläggning av trafiken på vissa bandelar är argumenten mot den begärda höjningen. Jag accepterar inte någon av de föreslagna åtgärderna, varför jag yrkar bifall till motionen 1228.

Värt att notera är att inte heller Statsanställdas förbund har accepterat departementschefens och utskottets motiveringar. Vid de MBL-förhand-lingar som ägde rum i samband med budgetpropositionen krävde förbundet att anslaget till det icke lönsamma bannälet skulle höjas till 850 milj. kr. Denna summa ligger ungefär mitt emellan del av SJ begärda beloppet samt det av departementschefen nu föreslagna. Som bekant fungerade den revolutionerande medbestämmandelagen så, att förbundets krav inte ledde till någon som helst ändring av de här nämnda beloppen. Det var som atl tala lill en vägg, säger förbundels tidning Statsanställd. Det är möjligt att sänkning av arbetsgivaravgiften och höjning av taxorna kan ge ett visst tillskott. Men vi vet ju inte ett dugg om vilka effekter de dåliga konjunkturerna och taxehöjningen får på resandefrekvensen. Dessutom finns en rad krav som utskoitel och departementschefen helt och hållet förbigår eller i vissa fall prutar på. Det gäller studeranderabatter, pensionärsrabatter, järnvägsmuseet i Gävle m. m. Vad jag kan förstå så innebär den kraftiga prutningen och det förhållandet alt det beräknade resandeunderlaget kan bli mindre att man då ytterligare måste lägga ner vissa s. k. icke lönsamma bandelar. Det finnsju som bekant ett visst antal sådana, som man kan överväga att lägga ner om det visar sig att pengarna inte räcker lill.

Herr talman! Man måste ställa sig frågande till den njugghet som visas mot SJ över huvud taget. Det stämmer inte med vad ansvariga politiker säger när de får framträda i massmedia. Då heter del som bekant att man måste satsa på den kollektiva trafiken i större utsträckning.

Jag tror att Fred Marklunds artikel i senaste SJ-nylt är helt riktig.

Artikeln har rubriken "Räkna med halvering av järnvägsnätet". Artikelns inledning handlar om propositionen om decentralisering av den kollekliva personvägtrafiken pch som enligt kommunikationsdepartementet bara ärett

första steg mot en decentraliserad trafikpolitik. Nästa steg är atl låta kommunerna överta ansvaret fören del av del järnvägsnät som ligger utanför stambanorna.

Fred Marklund skriver vidare: "Av SJ:s hela bannät som i dag omfattar drygt II 000 kilometer, är 56 96, alltså merän hälften, olönsamt. Det är en del av denna olönsamma part som faltiga 'kommungubbar' för det ekonomiska ansvaret för när nu gällande trafikpolitik revideras efter 16 är. Samma kommunalpolitiker som under 1963 års trafikpolitiska era har rest upp till Stockholm och ner till Stockholm och uppvaktat kommunikationsministern för atl fö behålla sin bygds nedläggningshotade bana, tvingas nu själva lägga ner den. Del är ett raffinerat sätt att bli av med det olönsamma järnvägsnätet utan att någon kan beskylla varken kommunikationsministern eller SJ-chefen för nedläggningarna. Vill inte kommunen ha sin järnväg sä kan man väl inte tvinga den. Och kommunerna kommer sannolikt att upptäcka att de inte vill ha sin järnväg eller, rättare sagt, att de inte orkar med atl behålla sin järnväg av ekonomiska skäl."

Utslagningen kommeratl följa naturiagarna,som Fred Marklund skriver. De ekonomiskt svagaste kommunerna blir först med nedläggningen av den trafik som visar det största underskottet. Den decentraliserade trafikpolitik som nu förebådas kan i stället innebära nådastöten för en stor del av det järnvägsnät som i dag räknas som olönsamt. Marklund slutar sin artikel så här: "1963 års trafikpolitiska beslut har fått utstå mycken kritik genom åren men som det nu ser ut så är vi pä väg ur askan in i elden."

Vpk har konsekvent tagit ställning för en samlad trafikpolitik, en trafikpolitik som i grunden har samhällsekonomiska beräkningar, en trafikpolitik som utgör en väsentlig del av samhällets planering och i stora delar är en förutsättning för regional- och näringspolitisk utveckling. Vi vänder oss mot en ständigt ökad privatisering av persontransporterna genom bilismen. Vi anseratt tunga godstransporterskall ligga på järnväg och sjöfart och inte pä landsväg. Vi vill ha ett sammanhållet trafiksystem under statligt ansvar.

Vi vägrar att delta i den fortgående utarmning av den kollektiva trafiken som regeringen bedriver och som den tagit i arv från sina föregångare. Vi vägrar medverka lill varje nedläggning av järnväg, tills ett samlat trafikpolitiskt förslag föreligger som tillgodoser varje landsändas behov av transporter och kommunikationer.

Herr talman! Jag vill därför än en gång yrka bifall till motionen 1228.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer in. ni.

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Låt mig börja med att uttrycka min förvåning över vad jag tycker är en egendomlig melodi som har spelals upp här i dag i riksdagen, nu senast av herr Zachrisson. Man uttalar ä ena sidan indignation över departementets sätt att arbeta, medan man å andra sidan uttrycker förnöjsamhet över de åtgärder som departementet och departementschefen har fört fram och som ligger i linje, åtminstone delvis, med den socialdemokratiska uppfattningen. Man kunde i stället vara glad och lacksam över att en icke socialistisk departementschef verkställer en del av de önskemål som en

101

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning lill statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. ni.

102

socialistisk regering - i vilken herr Zachrisson själv ingått som statsråd - icke kunnat förverkliga.

Herr talman! 1 betänkandet behandlas några motioner som rör de handikappade och därmed behandlar en speciell och svär fråga. Övriga motioner skulle man nästan kunna avförda med atl säga att de av naturliga skäl i allmänhet bör prövas i samband med den trafikpolitiska propositionen i slutet av detta år eller i början av nästa. Vi ligger alltså, herr talman, i ett skede när vi just justerat den trafikpolitiska utredningen. Den skall snart offentliggöras efter att ha överiämnats lill kommunikationsminislern. Därför kan jag inte för mitt liv begripa varför oppositionen känner ett behov av att reservera sig i detta betänkande med motiveringar som faktiskt rinner ut i sanden. Man säger: "1 avvaktan härpå har utskottet funnit sig kunna godta regeringens förslag under förevarande punkt." Sä har man tagit upp en del av bakgrunden till detta. Men varför skriva denna motivering? Vi kunde mycket väl i betänkandet ha tagit med en del av vad som står i reservationen. Man opponerar för opponerandets skull.

Om man nu känner della behov - och det kan ju vara politiskt och mänskligt att göra det - varför då polemisera med en kommande utredning, som visserligen reservanterna känner till bakvägen, men som kammaren inte känner till? Är herr Zachrisson medveten om att det finns delar i reservationen som går emot den trafikpolitiska utredningen, som utan reservationer justerats av framstående ledamöter i denna kammare?

Så ni har redan bestämt er för alt opponera mot en utredning som ej är framlagd, och mot era egna? Detta, herr Zachrisson, avslöjar obarmhärtigt inför väljarna hur man bedriver socialdemokratisk oppositionspolitik.

En substans i reservationen hade ju varit att åtminstone föreslå direkta anslag. Det har t. ex. vpk gjort här. Det gör däremot inte socialdemokraterna, utan man har mumlat så där litet i kanten.

Jag vill peka på regeringens beslul den 26 januari 1978, där man uppmanar SJ att vara återhållsam med personiågsindragningar och inte företa ändringar i tidtabellerna som motverkar de regionalpoliliska strävandena och ger en viss trafikförsämring i landet. Det är ju en linje som vi många gånger talat om i denna kammare och som också socialdemokraterna har deltagit i. Då tycker jag det är litet märkvärdigt att herr Zachrisson tar upp de här tidtabellsfrågorna och motiverar det med att säga att mot den bakgrunden har den tidigare SJ-generalen lämnat sin post.

Ja, vad hade resultatet blivit om delta inte hade skett? Jo, naturligtvis att en rad av tågindragningar hade genomförts i vårt land. I stället har nu departementet förklarat att sådana inte får ske i större omfattning under den tid som vi väntar på den trafikpolitiska propositionen. Departementschefen är också beredd att ställa en del pengar till förfogande för att klara denna målsättning.

En departementschef har såvitt jag förstår aldrig gjort så stora ingrepp i elt statligt verk som vad som här har skett för att tillmötesgå riksdagens uttalade målsättning. Det har också aviserats att man för alt fullfölja denna är beredd att stå för ett visst antal miljoner i kostnader. Självfallet kommer tågindrag-

ningarna mot denna bakgrund alt begränsas.

Jag hänvisar till propositionen 92, som ligger på riksdagens bord. Den har ännu inte behandlats, men den kommeratl tas upp inom kort. Där framläggs ett omfattande förslag beträffande den regionala kollektiva trafiken, innebärande alt kommuner och landsting skall få ett större ansvar för trafik inom sina områden, vilken också berör SJ. Därmed är jag inne på herr Mäbrinks synpunkter. Han säger med oro alt detta är ett fint sätt för regeringen alt lämna över sitt ansvar till kommuner och landsting, sä att de för betala hela kalaset. Men det står ju inte så. Herr Måbrink vet ju ingenting om vad regeringen kommer att sätta in för medel för att att underiätta för kommuner och landsting att ta della ansvar - och sådana ålgärder kommer naturligtvis regeringen att vidta i samband med att den försöker genomföra dessa förslag.

Jag vill till sist, herr talman, när det gäller motionerna om handikappåtgärder göra klart att utskottet har tagit allvariigt på dessa, något som också ligger i linje med departementets synpunkter. Vissa åtgärder har där också redan vidtagits. Man löser inte t. ex. frågorna för vissa handikappade genom att i stället för andraklassvagnar utnyttja vanliga förstaklassvagnar. Det erfordras särskilda åtgärder för alt skapa den säkerhet som krävs när vissa handikappade skall använda järn vägen, och det är de frågorna som nu håller på att studeras mycket allvariigt.

Herr talman! Jag ber alt fö yrka bifall lill trafikutskottets hemställan i dess betänkande nr 19.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. IV.

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Nej, herr Lothigius, det är inte något större problem att, när det gäller ett förslag som i väsentliga delar ansluter sig till en socialdemokratisk reservation, samtidigt vara förnöjsam men också kritisk till det sätt på vilket det läggs fram. Tycker herr Lothigius verkligen att det sätt på vilket utskottet har tvingats arbeta med denna fråga är tillfredsställande?

Först för vi ett förslag, som vi sedan behandlar mycket seriöst i utskottet. Ni lar ställning på er sida och vi intar en annan ståndpunkt på vår sida. När vi sedan kommer till kammaren för alt behandla frågan där är förutsättningarna helt plötsligt totalt ändrade. Kommunikationsminislern ställer upp på reservanternas sida och kör över sin egen utskottsmajoritet.

Förstår inte herr Lothigius att delta kommer att uppfattas som att utskottet bedriver ren terapiverksamhet i sitt arbete med budgetpropositionen? Att resultatet i detta enstaka fall råkar vara bra ur oppositionens synpunkt förändrar inte kritiken mot själva tillvägagångssättet, dvs. att kommunikationsministern när han står inför hotet av ett nederlag helt förändrar förutsättningarna. Hade utskottet vetat det när den fråga som vi tidigare i dag diskuterat behandlades, så hade detla självfallet lett till andra ställningstaganden än de vi nu fick.

Jag är litet förvånad över herr Lothigius sätt att läsa och se på reservationen. Kommunikationsministern visade alldeles nyss en som jag tyckte ganska förstående inställning till den. Jag tror att det finns en ganska bred enighet när

103

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer ni. m.

det gäller frågan om vilken form av järnvägspolitik vi i del här landet så småningom skall ha. Jag tolkar också kommunikationsministerns inlägg på det sättet. Jag fattade inte rikligt vad herr Lothigius egentligen ansåg. Han sade all han kanske skulle ha kunnat ansluta sig till reservationen om han hade velat vad del skulle stå i den. Om det nu är så att herr Lothigius tycker alt del som står i reservationen i huvudsak är bra, varför kan herr Lothigius då inte ställa upp på kravet alt den trafikpolitiska proposition som vi förhoppningsvis för framöver som en väsentligt inslag skall innehålla nya riktlinjer för en järnvägspolilik som gör slut på den konstiga ordning vi i dag har? Denna har vi ett gemensamt ansvar för, och det ansvaret skall jag gärna medge.

Herr Lothigius säger att vi inte föreslår några nya pengar, men det är ju i stort sett meningslöst i nuvarande läge, för varken herr Lothigius eller jag vet egentligen vad några nya miljoner skulle betyda. Det är en ny trafikpolitik vi behöver, herr Lothigius, en helt ny trafikpolitik! Först då kan det bli intressant att börja diskutera hur många miljoner man skall lägga ner.

104

BERTIL MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan inte låta bli att säga några ord lill Bertil Zachrisson. Del är helt fascinerande att höra honom tala om en ny trafikpolitik, när han suttit med och försvarat en regering som bedrivit en trafikpolitik som nära nog har lett till rena katastrofen. Det skulle vara intressant att höra av Bertil Zachrisson hur den nya trafikpolitiken skall se ut som han talat så myckel om.

Men det var inte del jag skulle argumentera mot, utan det gällde herr Lothigius, som säger att jag hyser vissa farhågor för att man i den här trafikpolitiska propositionen kommer alt lasta över ansvaret för en del av järnvägstrafiken - persontransporterna - på kommuner och landsting.

Ja, herr Lothigius, del är inte bara jag som hyser dessa farhågor. Jag citerade bl. a. ur Fred Marklunds artikel i senaste SJ-nytt. Han uttrycker väldigt starka farhågor för alt det kommer att bli på del sättet. Sedan har vi ett konkret exempel. Jag nämnde propositionen om den kollektiva persontrafiken på våra vägar, där man lagt över ansvaret på kommuner och landsting. Man har gett kommunerna och landstingen ett visst antal miljoner och sagt atl de för lösa dessa frågor, och man har sagt att man har decentraliserat och varit demokratisk. Men ett faktum är alt det är helt otillräckliga medel som tilldelats kommuner och landsting. Det rör sig om någon dubbeltur mera per dag som de fött ersättning för.

Egentligen skall vi inte diskutera den propositionen nu, för den kommer senare, men jag vill ta den som ett exempel på varför jag hyser farhågor också för atl man, när man kommer med den här trafikpolitiska propositionen, kommer alt göra likadant. Jag reagerar mycket starkt mot att trafikpolitiken börjar styckas upp på det här sättet. Först kommer man med biten om landsvägstrafik- kollektivtrafiken på landsväg. Sedan skall man komma med trafikpolitiken i stort. Delta skapar väldigt stor oro för att det inte kommer att följa någon förbättring av trafikpolitiken, utan att man skyfflar över också

denna på kommuner och landsting. Man säger att kommunerna och landstingen för några miljoner och att de får ta ansvaret för de och de bandelarna osv. Vill ni ha dem eller vill ni inte ha dem? Det är upp till er.

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Zachrisson vill jag bara säga att jag väljer det här arbetssättet framför det som vi under så många år tidigare vant oss vid i den här riksdagen under socialdemokratisk domvärio. Man får ju någonting gjort under den här tiden. Vi får kanske i utskottet i efterhand synpunkter och förslag från departementet, men då de överensstämmer med utskottets önskemål och kommer snabbt för vi ju verkligen någonting gjort. Under den tidigare regeringen väntade vi år efter år. För mig spelar det ingen roll om det i sammanhanget, som herr Zachrisson säger, ser något egendomligt ut, därför alt förslagen kommer i efterhand. Jag tycker att detta bevisar att det är en snabb och lyhörd regering som är på bettet och känner önskemålen hos svenska folket, vars ombud vi är.

Beträffande reservationen finns det faktiskt inslag, herr Zachrisson, som inte rimmar med diskussionerna och underiaget i den trafikpolitiska utredning som vi i dagarna skall lägga fram. Detta är anmärkningsvärt eftersom ni ju borde kollationera hur ni har det på den här fronten. Framstående ledamöter av denna kammare har dock deltagit i det här sammanhanget.

Till sist något om den trafikpolitiska propositionen. Som vi framhållit var direktiven redan från början felaktiga. För vår del ville vi böna på ett annat sätt. Vi ville ta upp kostnadsansvarsfrågan först, innan vi behandlade de andra frågorna av teknisk och annan natur. Det hade varit riktigt att göra detta. Arbetet har nu på många sätt försenats. Departementschefen har velat ha en samlad proposition på delta område för att veta vad det blir lill slut. Ni har medverkat lill de nuvarande förhållandena,och jag tyckeratt ni skall sluta med att tjata om den trafikpolitiska propositionen, som kommer att offentliggöras om några dagar.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar jör drift av icke lönsamma järnvägslinjer IV. in.

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Lothigius har ödmjuka anspråk, och del är ju i och för sig klädsamt. Han säger att man för någonting gjort, men vi har faktiskt suttit och väntal i flera år. Nu kommer små improvisationsnummer som ersättning för den reform som vi egentligen har väntat på, och då är herr Lothigius ganska till freds. Det är i och för sig gripande, men jag måstesäga att jag känner mig föga uppbyggd, eftersom jag tror att vi gör trafikarbetet i det här landet ganska stor skada genom att vi icke har låtit det övergripande beslutet komma först och sedan se till alt de övriga praktiska dellösningar som behövs blir anpassade till helhetslösningen. Della hade varit en bättre ordning.

Jag är ledsen, herr Lothigius, men jag måste fortfarande känna mig ganska osäker när det gäller löftena om den här trafikproposilionen. Herr Lothigius har under flera år betygat an den skall komma. I utskottet har vi praktiskt

105

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

taget varje månad fött veta att den skall komma. Löften har också utställts från diverse andra häll, men de ständiga uppskoven gör alt det finns anledning att säga att man inte kan tro på löftena förrän inan ser propositionen här i kammaren.

Sedan log herr Lothigius upp vad som kommer att stå i den trafikpolitiska utredningen. Av naturliga skäl kan jag inte diskutera den saken här,eftersom jag inte har läst den. I och för sig harjag haft diskussioner med ledamöter i utredningen, och jag tror jag kan tala för dem när jag säger atl vi i allt väsentligt är överens. Men det finns väl anledning att komma lill en sådan diskussion. Det är emellertid fantastiskt att höra herr Lothigius i hans egenskap av representant för den borgeriiga majoriteten stå här och icke uttrycka en enda förväntan inför den trafikpolitiska proposition som vi önskar skall komma.

Jag har inbjudit herr Lothigius, som ju ändå har uttryckt en viss reverens för det vi har sagt i reservationen, att gemensamt med mig nu uttrycka elt önskemål om att den trafikpolitiska propositionen skall innehålla en radikalt ny järnvägspolilik. Det vore väl lämpligt att herr Lothigius instämde åtminstone i detta krav. Men nu är tystnaden enorm från borgerligt håll när del gäller förväntningarna inför den nya trafikpolitiken, trots att vi har suttit här och väntat i fiera år.

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag tyckerait herr Zachrisson haren byråkratisk syn på de här frågorna. Om byråkrater tyckerjag inte.

Sedan till frågan om förväntan på den trafikpolitiska propositionen. Jag sitter själv i den trafikpolitiska utredningen. Den kommer att tala sitt eget språk och skall ligga som underlag för departementets beslut i frågan. Jag vet alltså vad vi själva kommer med. Skall jag då stå upp i talarstolen och tala om vad den trafikpolitiska utredningen tycker och tänker i detta sammanhang innan den ligger på riksdagens bord? Nej, det tänker jag inte göra. Vänta 14 dagar, herr Zachrisson, sä för ni också besked om vad jag tycker.

Tredje vice talmannen anmälde alt Bertil Zachrisson anhållit alt till protokollet fö antecknat alt han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

106

Kommunikationsminislern BO TURESSON:

Herr talman! Låt mig för ett ögonblick återföra debatten till det ämne som trafikutskottets betänkande nr 19 har att behandla, nämligen anslaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. Debatten harju svävat ut över väldiga områden och har rört inte bara det här ämnet utan även kommande propositioner, lagda propositioner som ännu inte är behandlade och en mängd andra frågor.

När jag nyss försökte få Bertil Zachrisson att inse att de inskränkningar i trafiken som SJ aviserade fr. o. m. den 28 maj i år var en följd av att SJ för innevarande budgetår inte hade fött det anslag som man ansåg behövligt, så verkade det som om han inte förstod det. Det gav mig anledning att ta fram

trafikutskottels betänkande från förra vårriksdagen. Det har nr 20 och avser anslaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. Av ingressen framgår att i propositionen föreslås ett anslag på 650 milj. kr. I redovisningen av de motioner som väcktes med anledning av propositionen registrerar man att motionen 1208 av herr Werner m. fl. yrkade att riksdagen i stället för 650 milj. kr. skulle ge SJ 710 milj. kr. Det var det enda yrkandet om ändring av anslagets storlek som förelåg i fjol. Utskottel behandlade denna moiion och föreslog riksdagen att den skulle avslås, alltså att riksdagen skulle ge SJ precis de 650 milj. kr. som regeringen hade föreslagit. Det är i och för sig inte så märkvärdigt. Men när man läser vidare letar man förgäves efter någon reservation. Och när man tittar på deltagarförteckningen för beslutet finner man att bland de riksdagsmän som deltog i detta trafikutskoltets enhälliga beslut befinner sig herr Zachrisson.

Det är som en följd av det beslutet, Bertil Zachrisson, som de här aviserade indragningarna kommer. De är precis en direkt följd av det. Det är bara att fråga SJ:s generaldirektör, vi hade långa samtal om detta.

Pä grund av atl man i SJ för innevarande budgetär av 1976/77 års riksdag inte fick vad man hade äskat och pä grund av att utskottet, i vilket herr Zachrisson ingick, avslog ett förslag om höjning måste SJ inskränka trafiken. När det blev uppenbart för regeringen - för mig i första hand - i mitten på januari i år vad det skulle innebära, föreslog jag regeringen atl fatta beslut den 26 januari att man ändå fick göra indragningen. Det har inte ett dugg med årets budgetpropositions anslagsförslag att göra, ulan det är en följd av fjolårets riksdagsbeslut, som i sin tur var föranlett av ett enhälligt, av bl. a. Bertil Zachrisson lämnat förslag frän riksdagens trafikutskott.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. IV.

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag förstår alt kommunikationsministern är störd av de påpekanden som vi har gjort om del sätt på vilket frågan har blivit handlagd -för det (7/-anmärkningsvärt att riksdagen på det här viset i sitt arbete ryckvis för än det ena och än det andra beskedet.

Herr Lothigius talade alldeles nyss om byråkrati. Herr Turesson gör nu ett ganska förtvivlat försök atl hänvisa till ett tidigare budgetår. Det är alldeles riktigt all riksdagen fattade ett beslut i fiol utifrån de ekonomiska förutsättningar som då gällde. Om regeringen sedan hade funnit att det beslutet var felaktigt, hade den i och för sig haft utomordentliga möjligheter att korrigera det iden budgetproposition som lades pä riksdagens bord i början av januari, eftersom riksdagen där får nya förutsättningar att behandla ärendet, och på den grundvalen företas sedan motions- och utskottsarbete. Men dagen efter det att motionstiden hade utgått lade kommunikationsministern fram ett nytt förslag -ja, det var egentligen inget förslag ulan som vanligt ett ganska yvigt löfte - där man talade om vissa saker, men där det också sades alt man sä småningom skulle komma till riksdagen och meddela vad della skulle komma alt kosta. Det rör ju en verksamhet som skall börja den 28 maj och alltså sträcka sig in på nästa budgetår, och del är klart alt de beslul som vi

107

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer ni. m.

successivt fattar påverkar SJ:s sätt alt vara, vilka tåg som skall gå, vilka tider de skall gå på, osv.

Jag förstår att del här känns besvärande. SJ befinner sig nu i ett läge där man inte vet vilken sorts tidtabell man skall ha den 28 maj och vilken typ av tågordning man skall ha framöver. Det är naturiigtvis mycket besvärande. Kommunikationsdepartementet har verkligen med det här ställt lill det både för sig och för SJ! Vad det leder till vet vi inte. Herr Turesson tror att det kommeratl bli bra, men det finns del ingen som vet någonting om. Ingen vet vad det kommer alt kosla, och ingen vet heller hur bra det kommer alt bli. Ett och annat tåg kommer att gå även i fortsättningen, och ett och annat tåg kommer inte att gä. Men det är själva ryckigheten och nonchalansen gentemot riksdagen och förutsättningarna för utskottets arbete som jag har velat ta upp i detta sammanhang.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Nu skall jag stå här i bänken och tala lugnt och sansat för atl inte hetsa upp Bertil Zachrisson ytterligare! Jag tror inte det är nyttigt för honom all bli så där hetsig.

Jag förstår så väl att Bertil Zachrisson tycker atl del är besvärande, men vem är det besvärande för? Jo, självfallet för Bertil Zachrisson, som är medansvarig till att SJ fick ett anslag som föranleder företaget att göra inskränkningar i trafiken. Jag är precis lika medansvarig för det som han, eftersom det var jag som föreslog riksdagen del anslaget, men Bertil Zachrisson försummade att föreslå riksdagen atl höja anslaget. Därför är vi lika medansvariga båda tvä. Men jag tog konsekvensen av detta när jag i januari månad fick se följderna - de följder som enligt min och regeringens mening innebär att irafikutbudei blir för litet - och det var därför vi fattade beslutet.

Det är inte alls så, Bertil Zachrisson, att SJ inte vet vilken tidtabell man ska ha från den 28 maj eller att det, som Bertil Zachrisson försöker påstå, blir så att del går ell tåg då och ett låg då litet så där hipp som happ. SJ:s lidtabell fr. o. m. den 28 maj detta år är redan fastställd och klar, och vi vet alla precis vad den kommeratl innehålla-det harjag fött en noggrann redovisning av. Och den innebär i stort sett att SJ kommer alt erbjuda trafikanterna elt serviceutbud som tillgodoser de behov som vi den 26 januari i år anser erforderligt.

108

BERTIL ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Turesson har - när han själv är i litet oro - elt vänligt sätt att uppmana andra all vara lugna. Del gör han ofta i kammaren.

Vi är självfallet medansvariga för beslutet i fjol. Jag står för det. Jag står också för det ekonomiska beslut som vi rekommenderar riksdagen att fatta i dag.

Men det är inte detta frågan gäller, utan den gäller förutsättningarna för riksdagen och utskottet atl bedöma konsekvenserna av det beslut som skall fallas. Och där menar jag alt vi genom det sätt på vilket kommunikationsdepartementet handlagt de här frågorna hamnat i ett läge där vi praktiskt tagel

från den ena månaden till den andra inte vet vilka förutsättningar som gäller.

Nu säger herr Turesson atl han vet vilka låg som skall gå efter den 28 maj. Det är en intressant upplysning - delta tror jag inte någon annan har klart för sig. Det betyder alltså att det är bestämt vilka indragningar som skall göras och vilka som inte skall göras.

Vet herr Turesson också vilka kostnader det blir? Herr Turesson harju lovat att vi i riksdagen skall få reda på kostnaderna åtminstone så småningom. Men hur påverkar de det beslut vi fattar i dag?

Jag sade förut att herr Turesson nu uppmanar riksdagens ledamöter alt blunda och trycka. Men det finnsju en chans att ge oss litet klarsyn i dag. Tala om vilka konsekvenserna blir för SJ på grundval av det beslut som kommunikationsministern fattat och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir! Det vore rimligt atl riksdagen hade klart för sig detta i dag när vi skall fatta beslut som avser SJ:s ekonomi för framliden.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning lill statens järnvägar jör drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. IV.

Kommunikationsministern BO TURESSON:

Herr talman! Del beslut riksdagen nu skall fatta har inte något samband med de åtgärder som blir en följd av regeringsbeslutet den 26 januari. Den frågan återkommer jag till riksdagen med när SJ redovisat vilka kostnader beslutet föranleder. Och detla kommer atl föreläggas riksdagen i en tilläggsproposition.

ALF LÖVENBORG (apk):

Herr talman! Det finns två skäl till atl jag kan falla mig tämligen kort. Dels är liden långt framskriden, dels har del varit en lång trafikpolitisk debatt i dag. Och jag skall inte försöka provocera fram någon repris på den även om det kunde ligga nära till hands.

Bertil Zachrisson sade bl. a. atl han hoppades att det fanns en bred enighet om vilken trafikpolitik vi skall föra i framtiden. Jag måste säga atljag inte är lika förhoppningsfull. Jag tror att det även i fortsättningen kommeratl finnas krafter som vill låta marknadskrafternas fria spel styra, och krafter som vill ha en totalplanerad, samhällsinriktad trafikpolitik, där profilen inte styr utan i stället samhällsnyttan och människors bästa. Och där kommer del all skära sig även i fortsättningen.

Det betänkande som nu behandlas avser anslag för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Då kan man lämpligen ställa frågan: Lönsamma eller olönsamma för vem? En järnvägslinje som varit olönsam för SJ kan naturiigtvis vara lönsam för samhället, om man tar med alla de kända faktorerna i kalkylen, dvs. säkrare trafik, mindre olyckor, minskal vägslitage och en hel del annat.

Hittills har det strikta lönsamhetstänkandet inneburit att SJ kapat bort de minst lönsamma delarna, att SJ höjt taxor och priser och därigenom gjort ännu fler bandelar olönsamma och fån motivation förnya nedläggningar och nedskärningar. Nu går ju en onaturiigt stor del av såväl gods- som personbefordran på landsväg. De flesta påstår sig vara motståndare lill den

109

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer in. IV.

utvecklingen, men det tycks vara ofattbart svårt att vända den till det bättre. När vi säger i vår motion atl en bred folkmajoritet torde vara överens om att 1963 års trafikpolitiska beslut var något av en riksolycka är det knappast några överord.

Man har nu framhållit här att en ny trafikpolitik förbereds. Den skall se dagens ljus inom en tämligen snar framtid. Men i avvaktan på att den blir verklighet kräver vi att några ytteriigare indragningar, nedskärningar eller nedläggningar inte får ske. Det är bakgrunden lill alt vi föreslår atl SJ får ytteriigare 166 milj. kr. för s. k. icke lönsam trafik. Det är också vad SJ har begärt. SJ skall alltså inte med hänvisning till bristande resurser kunna genomföra försämringar eller avvecklingar.

Vår motion avvisas liksom SJ:s anslagsäskanden. Man hänvisar lill redan genomförda järnvägsnedläggningar, reduktion av allmänna arbetsgivaravgiften och genomförda taxehöjningar, dvs. man säger nej genom att hänvisa till ålgärder, bl. a. taxehöjningarna, som ytteriigare försämrar järnvägens attraktionskraft. Vi i arbetarpartiet kommunisterna är övertygade om alt de ytteriigare medel som vi föreslår för att förhindra försämringar och för atl göra järnvägstrafiken attraktiv även på de bandelar som nu betecknas som olönsamma kommer att behövas.

Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till motionen 246.

Därmed kan jag raskt övergå till att plädera för motionen 268, som möjligen kan förefalla litet udda i sammanhanget. Jag har i den motionen påpekat att det i Norrbotten finnsett antal s. k. olönsamma bandelar. Dit hör exempelvis linjerna Övertorneå-Karungi och Gällivare-Arvidsjaur. Del är elt par exempel bland fiera.

SJ har som argument för avveckling av persontrafiken presenterat material som visar att resandefrekvensen är läg på de här bitarna av SJ:s järnvägsnät. Mellan Gällivare och Arvidsjaur är antalet resande sommarlid i genomsnitt 35 per dag - under vinterhalvåret ännu lägre. På sträckan Karungi-Över-torneå har del genomsnittliga antalet resande varit 63 per dag. Det är inte särskilt imponerande, det kan man hålla med om. Jag tror att SJ:s siffermaterial är helt korrekt. Passagerarantalet har minskal, men orsakerna är lätta atl förstå: försämrad service, glest mellan turerna så atl folk tvingas till dyrbara övernattningar, ständigt stigande biljettpriser. Däri ligger orsaken till att man avstått från att resa med SJ och att passagerarfrekvensen alltså successivt minskat. Nu är passagerarantalet så lågt att SJ vid flera tillfällen låtit förslå att man inte vill behålla persontrafiken.

Jag skulle, vilket framgår av motionen, vilja vända på det här resonemanget och fråga: Vilka åtgärder kan vidtas för att popularisera järnvägen på de här utsatta bitarna? Vilka ålgärder kan vidtas för all få nya och fiera passagerare och varför inte också mera gods? Ge dessa bandelar en chans - del är substansen i motionen. Låt oss se vad kraftigt sänkta taxor, förbättrad service och tätare turer skulle kunna åstadkomma! Gå ut med en systematisk kampanj för att popularisera tågresandet i stället för att långsamt strypa trafiken på bandelarna! Slå ner taxorna pä de här järnvägssträckorna med

110

50 96 och pröva under ett år vad det skulle ge! Det är mitt förslag i motionen 268, som jag sålunda också yrkar bifall till.

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr talman! Bland andra motioner som utskottsmajoriteten avstyrker i det betänkande vi behandlar nu finns också motionen 1605. I den begär vi att riksdagen ger regeringen i uppdrag att omdisponera kostnadsansvaret för ell preciserat antal uppgifter, som statsmakten ålagt SJ utan att de kan anses förenliga med de principer och målsättningar som samma statsmakt angett som normgivande för statens järnvägar genom 1963 års trafikpolitiska beslut.

De uppgifter vi berör i motionen sammanfaller med SJ:s egen anslagsframställning för budgetåret 1978/79, och jag kommer här att närmare gå in pä dem fall för fall. Jag tar upp nio konkreta punkter.

Först har vi tagit upp den svensk-polska färietrafiken, som genom regeringens beslut den 30 mars 1973 - och mot SJ:s egen uttalade vilja -dirigerades över Ystad i stället för över den företagsekonomiskt riktigare färjestationen Trelleborg. Härigenom uppstår såväl högre tågkostnader som andra merkostnader, vilket statsmakten var väl medveten om när beslutet fattades. Vi bestrider inte i motionen de andra skäl, främst i dåläget de arbetsmarknadspolitiska avvägningarna, som motiverade regeringens beslut. Vad vi ifrågasätter är om dessa skäl också för ta över principen om affärsmässighet, som det samtidigt åligger SJ att följa. SJ:s merkostnader, mätta enligt den företagsekonomiska kalkylen, är i denna del 1,8 miljoner för del aktuella budgetåret.

På samma sätt förhåller det sig med busstrafiken över Övertorneå-Pajala. Här diskuterades en gång framdragning av järnväg. Någon järnväg drogs inte fram. I stället sattes busstrafik in, varvid kostnadsansvaret för SJ närmare preciserades till samma trafikantintäkter som om järnväg trafikerat sträckan. Det betyder lägre taxesättning och inkomstbortfall, som nu av SJ framruknats lill 1,7 miljoner. Del här beslutet togs av regeringen den 7 maj 1971 och på nytt av regeringen den 15 december 1976 för trafikåret 1977/78, innebärande all antalet turer i regionen minst skall motsvara irafikutbudei för 1976/77. Merkostnaden har då framräknais av SJ lill ett ersättningsbelopp om 1,7 miljoner - också detla baserat på en rent affärsmässig kalkyl. 1 en ny och utvidgad kalkyl upptas dessutom totalkostnaden därutöver för den regionala icke lönsamma busstrafiken lill 36,7 milj. kr. Inte heller för detla får SJ någol vederlag.

Trols atl 1965 års musei- och ulslällningssakkunniga i betänkandet SOU 1973:5 framhöll det otillfredsställande i atl SJ skall svara för finansieringen av Järnvägsmuseet och mot SJ:s uttalade vilja har ändå riksdagen ålagt statens järnvägar att svara för och bära kostnaderna för museet. Ingen annan verksamhet än den rent museala förekommer, och del är.svårt atl se sambandet mellan dessa kostnader och den slrikia afförsmässighet som riksdagen samtidigt ålägger SJ. SJ:s merkostnad har beräknats i denna del till 3,1 milj. kr.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning lill statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer IV. IV.

Ill

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

På samma sätt beslutade regeringen den 22 februari 1974 om en utvidgad pensionärsrabatt, innebärande 50 96 nedsättning på ordinarie biljettpriser. Rabatten skulle gälla vid helger och veckoslut i samma utsträckning som den tidigare 67-kortsrabatten. Vid sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år justerades rabaltförmånen med hänsyn härtill liksom den utvidgades till dem som enligt allmän försäkringslag åtnjuter förtidspension, sjukbidrag, handikappersättning, hustrutillägg eller ålderspension före 65 års ålder. SJ:s merkostnad för dessa delar har framräknais till 34,7 milj. kr. liksom merkostnaden för beslutade studeranderabatter upptagits lill 30,5 milj. kr.

För att erhålla en riktig avvägning av kostnaderna mellan järnvägs- och bussresor i kombination införde SJ s. k. snitttaxa den 22 mars 1972. Genom beslut föreskrev regeringen att SJ skulle slopa denna kostnadsiäckande taxa senasiden 1 januari 1976. Inkomstbortfallet blev 4,6 milj. kr., också beräknat affärsmässigt.

Av försvarspolitiska skäl har SJ ålagts atl utbilda vapenfria tjänslepliktiga. Om den utbildningen skall stå kvar för budgetåret 1978/79 kommer kostnaderom 1,6 milj. kr. att drabba SJ. Päsammasätl skall SJ svara fören ur totalförsvarssynpunkl fastlagd uppgift att bibehålla ett driftvärn. Kostnaden härför blir för det beräknade året 3,6 milj. kr. För deltagandet i programplaneringen för det ekonomiska försvaret beräknar också SJ förluster om 0,1 milj. kr. Totalt blir försvarsberedskapskostnaderna 5,3 milj. kr.

Enligt den säkerhetskungörelse som gäller (SFS 1959:50) skall järnvägsinnehavare anordna säkerhetsanläggningar vid korsningar järnväg-landsväg. Sedan 1941 erhåller SJ statsbidrag omfattande 90 96 av anläggningskostnaderna. Efter ändring genom regeringens beslul 1964 utgår 45 % av kostnaden för automatisering av sådana skyddsanläggningar. Totalt föriorarSJ 27,5 milj. kr. på detta.

Herr talman! I samtliga fall som jag räknat upp gäller det kostnader som upptagits för andra projekt än sådana som kan anses motiverade av den strikta affärsmässighet riksdagen genom sitt trafikpolitiska beslul föreskrivit för statens järnvägar. I inget fall skulle det förefalla riksdagen rimligt atl ålägga andra trafikföretag som SJ har alt konkurrera med sådana uppgifter ulan vederiag.

Herr talman! Med stöd av det anförda yrkar jag bifall till reservationen beträffande motiveringen för utskottets yrkande under 1 med Sven Mellqvist som första namn. Jag gör det med särskild markering av vad som däri sägs i andra och tredje styckena.

I detta anförande instämde Helge Klöver (s).

[12

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag skulle bara för herr Sörenson vilja ange ett par skäl till utskottets ställningstagande.

För det första skulle det ha varit renare om herr Sörenson i denna fråga begärt ett ytterligare anslag; då hade vi bättre förstått vad han menat.

För det andra är det väl naturiigt att departementschefen och departe-

menlel när man granskar SJ:s budget också går in och tittar på varie enskilt område och där gör de justeringar som anses nödvändiga.

För det tredje är trafikpolitiska utredningen klar med dessa frågor. De behandlas i trafikpolitiska utredningens betänkande. Mot den bakgrunden har vi i irafikutskoiiets belänkande inte tillstyrkt motionen.

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr talman! Jag skulle då vilja ställa en fråga till Carl-Wilhelm Lothigius.

Om jag nu hade gjort såsom Carl-Wilhelm Lothigius säger, alltså yrkat på ell anslag på 145 milj. kr. till täckande av de kostnader som SJ av statsverket ålagts att läcka ur sin egen budget, hade Carl-Wilhelm Lothigius dä tillstyrkt detta yrkande?

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar fÖr drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

CARL-WILHELM LOTHGIUS (m):

Herr talman! Naturiigtvis hade jag avstyrkt det.

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr talman! Där ser ni själv, Cari-Wilhelm Lothigius! Det hade inte gjort någon skillnad om jag hade ställt det yrkandet. Nu knöl jag i stället an till vad som stod i reservationen, särskilt i andra och tredje styckena. Jag gör del naturiigtvis med den markeringen atljag litar på att den regering från SAP som kommer att avlösa den nuvarande borgerliga regeringen kommer all uppfylla det löfte som reservationen innebär.

CARL-WILHELM LOTHIGIUS (m):

Herr talman! I sak hade det varit riktigare att göra som jag sade; dä hade vi fält klart för oss bakgrunden och vilket önskemål Lars-Ingvar Sörenson hade. Dä hade man klart angivit målsättningen att ge SJ dessa pengar, även om vi i trafikutskottet inte hade gått med på det.

LARS-INGVAR SÖRENSON (s):

Herr talman! I sak gör del ingen skillnad, eftersom yrkandet finns här och kommer att upprepas när förhållandena har förändrats och då del blir möjligt för oss all uppfylla kravet i motionen.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. i

TREDJE VICE TALMANNEN: Propositioner sfölls först belräffönde utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

TREDJE VICE TALMANNEN: Utskottets hemställan företas till avgörande på sådant sätt atl propositioner först ställs särskilt beträffande de frågor

i Riksdagens protokoll 1977/78:104-105 ■

113

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

som berörs i motionen nr 268 av Alf Lövenborg. Därefter företas utskottets hemställan i övrigt lill avgörande i ett sammanhang.

Motionen nr 268 av Alf Lövenborg

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels hemställan i motionen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Alf Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 19 mom. I såvitt avser motionen nr 268 av Alf Lövenborg röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen.

114

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 12

Avstår - 1

Utskottets hemställan i övrigt

Proposilionergavs på bifall till I:o) utskottels hemställan, 2:o)hemställan i motionen nr 1228 av Bertil Måbrink m. fi. i motsvarande del samt 3:o) hemställan i motionen nr 246 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Bertil Måbrink begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Alf Lövenborg begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående trafikutskottets hemställan i övrigt i betänkandet nr 19 mom. 1

antar hemställan i motionen nr 1228 av Bertil Måbrink m. fl. i motsvarande

del röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

hemställan i motionen nr 246 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Alf Lövenborg begärde rösträk-

ning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 20

Nej - 11

Avstår - 245

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i övrigt i

betänkandet nr 19 mom. I röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i motionen nr 1228 av Bertil

Måbrink m. fl. i motsvarande del.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Ersättning till statens järnvägar fÖr drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 266 Nej - 13

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels utskottets motivering, dels den i reservationen av Sven Mellqvist m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Bertil Zachrisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren godkänner trafikulskolteis motivering i betän-

kandel nr 19 beträffande mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen av Sven Mellqvist

m. fl. anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då.Bertil Zachrisson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 126

Avstår - 10

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

115

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd iv. m.

116

§ 5 Studiestöd m. m.

Föredrogs socialförsäkringsutskottels betänkande 1977/78:18 med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag för budgetåret 1978/79 till studiestöd m. m. jämte motioner.

Regeringen hade i propositionen 1977/78:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under lin. F Studiestöd m. m. punkterna F 1-F 9 och IV. Statens utlåningsfonder punkten 1V:5 föreslagit riksdagen att

(FI) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,

(F 2) anta inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i sludiestödslagen (1973: 349),

(F 2) godkänna att 351 300 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxensludiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.,

(F 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 809 000 000 kr.,

(F 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielän med statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

(F 4) godkänna an 5 800 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Ersättning lill postverket och riksförsäkringsverket förderas handläggning av studiesocialt stöd,

(F 4) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.,

(F 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa en förslagsanslag av 600 000 kr.,

(F 6) lill Bidrag till hälso-och sjukvård för studerande för budgetåret 1978/ 79 anvisa ell förslagsanslag av 2 255 000 kr.,

(F 7) lill Ersättning lill vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,

(F 8)godkänna att 14 097 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

(F 8) till Administration av och information om vuxensludieslöd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag om I 000 kr.,

(F 9) godkänna alt 25 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxensludiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Bidrag till

uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.

(F 9) lill informationsverksamhet bland invandrare för budgetåret 1978/79 anvisa ett belopp av 500 000 kr.,

(F 9) lill Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 501 000 kr.,

(IV: 5) godkänna atl 30 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Studiemedelsfonden,

(IV: 5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 020 000 000 kr.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

1 propositionen hade bl. a. föreslagits

att det inkomstprövade tillägget, som f n. utgick med högst 75 kr. i månaden, skulle räknas upp till högst 105 kr. i månaden,

en höjning av det behovsprövade tillägget från 150 kr. till 175 kr. och av inackorderingstillägget från 230 kr. lill 260 kr. per månad räknat,

en justering av avståndsintervallerna och en uppräkning av beloppen i fråga om resetillägget från f. n. 105,140,190, 220 och 255 kr. för avstånd om resp. 6,15,25,35 och 45 km till 115,150,190,220,265 och 300 kr. för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km.,

en höjning av inkomstgränsen för de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen från 35 000 kr. till 38 000 kr.,

atl återbetalningspliktiga studiemedel skulle kunna utgå med 5 000 kr. per läsår i stället för som f n. med 4 500 kr. och att generösare regler skulle kunna tillämpas vid behovsprövningen.

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna 1977/78:367 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställts I. all riksdagen skulle uttala sig för och hos regeringen anhålla om förslag till en ändring av det studiesociala stödet i enlighet med följande:

a. att det studiesociala stödet gjordes enhetligt och att det skulle omfatta
alla över 16 år,

b. att totalbeloppet höjdes lill 200 % av basbeloppet,

c. atl bidragsdelen höjdes till 25 % av totalbeloppet,

d. att fribeloppel höjdes till 200 96 av basbeloppet,

e. alt barniillägget höjdes lill 50 % av basbeloppet och alt del gjordes
återbetalningsfritt,

f. att äktamakeprövningen omedelbart slopades,

g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomfördes
på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande gjordes
återbetalningsfritt och atl återbeialningsbeloppet därefter ökade med
stigande inkomst,

h. att hela det återstående skuldbeloppet avskrevs vid pensionering,

i. att inackorderingstillägget utgick med 350 kr. per månad,

j. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgick med

117

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. ni.

maximalt 200 kr,,

k, atl inkomslgränsen höjdes till 42 000 kr. för det inkomstprövade tillägget och till 50 000 kr. för del behovsprövade,

1. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skulle vara 16
år,

m. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgick som bidrag,

n. att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxensludieslöd höjdes till

60 år, o. alt ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljades tio fria

hemresor per år och att dessa fick företas med flyg,

2. att riksdagen uttalade sig för att det nuvarande sludiesociala stödet
borde ersättas av studielön för alla studerande över 16 år.

118

1977/78:435 av Sture Korpås (c) och Sven Eric Åkerfeldt (c),

1977/78:437 av Margit Sandéhn (s) och Maj-Lis Landberg (s),

1977/78:439 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s), såvitt avsåg yrkandet I,

1977/78:540 av Sven Aspling m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen skulle

1. besluta atl beloppet för timstudiestöd enligt sludiestödslagen skulle utgå med 30 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 25 kr./ tim.,

2. besluta att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödei skulle utgå med 150 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 125 kr./ dag,

3. besluta atl vuxensludieslöd även skulle utgå under julferier,

4. avslå regeringens förslag under anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. (F 8, utbildningsdepartementet) om att medel för information om vuxensludieslöd skulle utgå till företagarorganisationer,

5. avslå regeringens förslag under anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. (F 9, utbildningsdepartementet) att medel för uppsökande verksamhet skulle utgå till företagarorganisationer,

6. hos regeringen begära förslag till nästa riksmöte om stöd vid sjukdom för deltagare i vuxenutbildning m. m.,

7. besluta att inkomstgränsen för inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg inom studiehjälpen höjdes lill 41 000 kr.,

8. besluta alt den övre reduktionsgränsen för inkomstprövat tillägg fastställdes till 60 000 kr.,

9. till Studiebidrag m. m. (F 2, utbildningsdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 812 000 000 kr..

1977/78:545 av Kerstin Nilsson m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. in.

beslutade sådan ändring av sludiestödsbestämmelserna all anvisningarna om fria hemresor förelever vid gymnasieskolor fick sådan utformning alt med fri hemresa avsågs verkliga kostnader för resa gymnasieorten-bostadsorlen,

1977/78:546 av Marianne Stålberg m. fl. (s),

1977/78:547 av Marianne Stålberg m. fl. (s),

1977/78:1055 av Karin Flodström m. fl. (s),

1977/78:1056 av Karin Flodslröm m. fl. (s),

1977/78:1060 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla all centrala studies-lödsnämndens (CSN) anvisningar ändrades så att gotländska elever vid gymnasiestudier på fastlandet alternativt kunde erhålla ersättning för resa med flyg i stället för båt vid förd från och till Gotland,

1977/78:1073 av Christina Rogestam (c) och Kerstin Göthberg (c), vari hemställts att riksdagen uttalade att en reformering av studiestödet för 18-19-åringar borde prioriteras framför andra studiesociala åtgärder, samt

1977/78:1076 av Olle Weslberg i Hofors (s) och Wivi-Anne Cederqvist

(s).

Utskottel hemställde att riksdagen skulle

1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg med bifall till propositionen 1977/78:100 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1977/78:367,yrkandena lj-l,och l977/78:540,yrkandena7och8,anta 3 kap. 10 och 11 §§ förslaget lill lag om änäring i sludiestödslagen (1973:349),

2. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1977/78:367, yrkandet I i, anta 3 kap. 7 § förslaget lill lag om ändring i sludiestödslagen (1973:349),

3. beträffande enhetligt studiesiödssystem och studielön avslå motionen 1977/78:367, yrkandena 1 a och 2,

4. beträffande reseiillägg avslå motionerna 1977/78:1055 och 1977/ 78:1076,

5. beträffande hemresor för inackorderade elever med anledning av motionerna 1977/78:367, yrkandet I o, 1977/78:545 och 1977/78:1060 ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande studiestöd till myndiga elever med bifall till motionen 1977/ 78:1073 ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande utbetalning av studiehjälp avslå motionen 1977/78:1056,

119

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m.m.

120

8. beträffande rätten till studiemedel avslå motionen 1977/78:367, yrkandena 1 b-e samt yrkandet 1 f i motsvarande del,

9. beträffande återbetalning av studiemedel avslå motionerna 1977/ 78:367, yrkandet I f i motsvarande del och yrkandena 1 g och h, samt 1977/ 78:437,

10. beträffande tilldelning och återbetalning av särskilt vuxenstudiestöd avslå motionen 1977/78:367, yrkandena 1 m och n,

11. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier avslå motionen 1977/78:540, yrkandet 3,

12. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslå motionen 1977/78:439, yrkandet I,

13. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd, med bifall till propositionen i motsvarande delar och med avslag på motionen 1977/78:540, yrkandena 1 och 2, anta 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

14. anta det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad det inte behandlats i punkterna 1, 2 och 13 ovan,

15. beträffande vuxensludieslöd under sjukdom avslå motionen 1977/ 78:540, yrkandet 6.

16. beträffande rätt för vuxenutbildningsnämnd all fördela vuxenstudiestöd avslå motionen 1977/78:547,

17. till Centrala studieslödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,

18. godkänna att 351 300 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskanade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.,

19. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1977/78:540, yrkandet 9, till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 809 000 000 kr.,

20. till Kostnader för avskrivning av vissa studielän med statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

21. godkänna att 5 00 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket förderas handläggning av studiesocialt stöd,

22. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.,

23. lill Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

24. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr..

10. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,

11. beträffande medel till företagarorganisationer för information om vuxenstudiestöd avslå motionen 1977/78:540, yrkandet 4,

12. godkänna atl 14 097 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxensludieslöd m. m.,

13. till Administration av och information om vuxensludieslöd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

14. beträffande suppleanter i vuxenutbildningsnämnd avslå motionen 1977/78:546,

15. beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. avslå motionerna 1977/78:435 och 1977/ 78:540, yrkandet 5,

16. godkänna atl 25 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxensludiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

17. med anledning av propositionens förslag såvitt avsåg mom. 2 och 3 under F9 till Bidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa en anslag av 500 000 kr.,

18. godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna skallemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillfördes anslaget Studiemedelsfonden,

19. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av I 020 000 000 kr.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

Följande sex reservationer hade avgivits av Sven Aspling, Gillis Augustsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (samtliga s):

1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg, vari reservanterna ansett att utskoitel under I och 19 bort hemställa

I. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandena 7 och 8, och med anledning av propositionen 1977/78:100 i motsvarande delar samt motionen 1977/78:367, yrkandena 1 j-1, skulle dels anta 3 kap. 10 och 11 §§ förslaget till lagom ändring i sludiestödslagen (1973:349),dels ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om höjning av ekonomiskt underlag och övre reduktionsgräns,

19. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandet 9, och med anledning av propositionen lill Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisade elt förslagsanslag av 812 000 000 kr..

121

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

2. beträffande särskilt vuxensludieslöd under julferier, vari reservanterna
ansett all utskottet under 11 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandet 3. gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande timstudiestöd och dagsludiestöd, vari reservanterna ansett
att utskottet under 13 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandena 1 och 2, och med anledning av propositionen i motsvarande delar skulle anta 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 § förslaget lill lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den lydelse reservanterna föreslagit,

4. beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom, vari reservanterna ansett
att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandet 6, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

5. beträffande medel till företagarorganisationer för information om
vuxensludieslöd, vari reservanterna ansett alt utskotiei under 26 bort
hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1977/78:540, yrkandet 4, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

6. beträffande medel lill företagarorganisationer för uppsökande verk
samhet på arbetsplatser m. m., vari reservanterna ansett all utskottet under
30 bort hemställa

atl riksdagen med avslag på motionen 1977/78:435 och med bifall lill motionen 1977/78:540, yrkandet 5. gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

122

CHRISTER NILSSON (s):

Herr talman! 1 sex reservationer vid socialförsäkringsutskottets betänkande 18 föreslår den socialdemokratiska utskottsgruppen förbättringar utöver regeringens proposition.

Reservationen 3 lar upp timstudiestöd och dagsludiestöd. Vår utgångspunkt är, för atl citera den socialdemokratiska partimotionen, "att det är viktigt att de stöd som tilldelas sökande är av sådan storleksordning atl inte stora grupper av ekonomiska skäl utestängs från atl utnyttja stödformerna". Mot den bakgrunden föreslår vi alt limstudiestödet höjs lill 35 kr. i limmen och inkomslbidragel inom dagstudiestödei lill 150 kr. per dygn. Vårt förslag pä den här punkten ligger helt i linje med LO:s och TCO:s krav och önskemål.

Regeringen föreslår en uppräkning av limsiudieslödel från 22 kr. till 25 kr., medan CSN har förordat en höjning lill 35 kr. En anpassning av limsiudieslödel lill CSN:s krav bör ske i två etapper, som vi framhåller i den socialdemokratiska partimotionen.

Reservationen 2 behandlar särskilt vuxenstudiestöd under julferier. Studerande som beviljas vuxenstudiestöd har små möjligheleralt återgå till arbetet under julledigheten. Eftersom vuxenstudiestödet är avsett att ersätta inkomstbortfall,är del rimligt alt denna stödform framdeles utgåräven under julferier.

När det gäller vuxenutbildningsavgiften las den frågan upp i reservationerna 5 och 6. Denna avgift betalas enbart pä lönlagarnas medel, medan egenförelagarna inte betalar någon avgift. Vi kan därför inte acceptera att förelagareorganisationer skall få medel via vuxenutbildningsavgiften för information om vuxensludieslöd och för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Den borgerliga irepartiregeringens linje innebär atl löntagarnas medel förbrukas för förelagarnas ändamål.

Jag vill i det här sammanhanget nämna att LO och TCO har i ett brev till regeringen tagit upp frågan om vuxenutbildningsavgiftens konstruktion. Där säger löntagarorganisationerna bl. a. "atl finansieringen av vuxenulbild-ningsinsatser för andra grupper än löntagare ordnas så att den inte endast drabbar löntagare".

1 reservationen 2 pekar den socialdemokratiska utskottsgruppen på att frågan om utformningen av stödet vid sjukdom för dem som erhåller vuxenstudiestöd ännu inte lösts. Riksförsäkringsverket har på uppdrag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen utrett frågan och kommit med förslag i ärendet. Förslaget, som har utarbetats i samråd med AMS och CSN och tillstyrkts av LO och TCO, innebär alt deltagare i vuxensludier för behålla sitt stöd också under sjukdom under utbildningstiden. Det är beklagligt att när nu ett utarbetat förslag som tillstyrkts vid remissbehandlingen finns framme, vill inte den borgerliga regeringen medverka till en lösning av frågan. I vår resen'alion föreslås att riksförsäkringsverkets förslag läggs till grund för elt förslag från regeringen, som kan föreläggas nästa riksmöte.

Den uppräkning som regeringen föreslår av inkomstgränserna för inkomstprövat och behovsprövat tillägg är alltför begränsad mot bakgrund av den faktiska inkomstutvecklingen. 1 enlighet med vad socialdemokraterna föreslagit i en motion om del statliga bostadsstödet bör inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjas till 41 000 kr. Samtidigl föreslår vi alt den övre reduktionsgränsen fördel inkomstprövade tillägget flyttas 6 000 kr. till 60 000 kr. Därigenom förhindrar vi att studerande stöts ut ur systemet med inkomstprövat tillägg.

Ett enhälligt utskott har tillstyrkt molionen 1073, som begär ett riksdagsuttalande om alt en reformering av studiestödet till 18-l9-åringar bör prioriteras framför andra studiesociala frågor. Den motionen överensstämmer i allt väsentligt med en socialdemokratisk motion till förra årets riksmöte, ett förhållande som framgår av utskottets betänkande.

Den borgeriiga regeringen har nu lagt två propositioner på det studiesociala området utan alt moderaterna och folkpartiet har lyckats infria sina vallöften. Jag tänker bl. a. pä makeprövningen och höjningen av bidragsdelen. Ambitionerna tonades ner när partierna log plats i kanslihuset.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

123

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. in.

124

Herr talman! Jag ber all lä yrka bifall till reservationerna I - 6 av herr Aspling m. fl. vid socialförsäkringsutskottels betänkande nr 18.

INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Den borgerliga regeringens budget är en dyster läsning för de studerande. Det svenska samhället befinner sig i en djup permanent kris, och detla drabbar såväl själva utbildningen som del sludiesociala stödet åt de studerande. Trots att den nya högskolereformen, "århundradets utbildningsreform", genomförs med bl. a. högskoleutbildning på en rad nya orter i landet och trols atl tillströmningen av studerande till högskolorna har ökat under hela 1970-lalel, har utbildningsdepartementets del av den totala budgeten sjunkit från 17 till 14 % på elt par år.

Årets budget innebär också en klar social nedrustning vad beträffar det Sludiesociala stödet. De studerande har i landsomfattande aktioner och uttalanden ställt krav på förbättringar, och i viss mån har också centrala studieslödsnämnden stött en del av de krav som de studerande fört fram. Regeringen har i avvaktan på studiestödsutredningen, som beräknas bli färdig i början av 1980-talet, och till följd av det statsfinansiella läget inte varil beredd atl tillmötesgå något av de krav som från olika håll förts fram. Äktamakeprövningen är, trots att riksdagen redan 1976 fattade beslul om avveckling inom tre år, skjuten pä framtiden. Några höjningarav studiemedlens totalbelopp eller bidragsdel kommer inte all ske. Barntillägget, fribeloppel och bidragsdelen kommer inte heller att förbättras osv.

Denna sociala nedrustning av studiestödet sker i ett läge, då tillströmningen av studerande lill högskolorna ökar och då sammansättningen av de studerande ändras till att omfatta allt fler vuxenstuderande med familj och barn. För dessa grupper är det oerhört svårt att klara sig med nuvarande studiemedel. De knappa ekonomiska anslagen lill utbildning och den sociala nedrustningen på studiestödets område är inte bara elt hot mot hela högskoleutbildningen utan även ett allvariigt hinder för alla människors möjlighet alt skaffa sig en högre utbildning. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning kommer inte att kunna brytas, och det blir arbetarklassens barn som kommer alt förlora mest på att nedskärningar görs på högskoleutbildningens och det studiesociala stödets område.

Det nuvarande statliga studiestödet består av tre delar, nämligen studiehjälp, vuxenstudiestöd samt studiemedel. Hela systemet karakteriseras av att det är krångligt, oöverskådligt och näst intill obegripligt såväl när det gäller utnyttjandet som beträffande konsekvenserna. Ett enhelligi utformat studiestöd som är lätt att överblicka och som gäller för alla över 16 år är nödvändigt. Ett sådant system skulle också gynna dem som genomgår s. k. trappslegsulbildning, dvs. en komplettering på grundskolenivå, följd av gymnasium för att därför avslutas med högskoleutbildning.

För den enskilde har kraven på utbildning ökat. Längre utbildning, återkommande utbildning och omskolning blir allt vanligare. Utbildningen kan i dag ses inte enbart som en rättighet utan också som en skyldighet, som någol av elt tvång för atl över huvud taget få möjlighet till arbete.

Del statliga sludiehjälpssystemet har sedan det initierades 1918 haft två uttalade målsättningar, atl underiätta tillträdet lill studier för studerande från mindre bemedlade familjer och alt allmänt förbättra de studerandes ekonomiska villkor. När det nuvarande studiemedelssystemet infördes, sade man att målet genomgående skulle vara att bryta den sociala snedrekryteringen lill universitet och högskolor.

Trots all allt fler människor, framför allt unga människor, nu har formell rätt lill ökad utbildning, är den sociala snedrekryteringen lill den högre utbildningen och särskilt den längre sammanhållna utbildningen stor. Detta visar flera undersökningar, t. ex. den som statistiska centralbyrån publicerade 1976 och där det konstateras: "Av samtliga akademikerbarn födda under andra hälften av 1940-lalet påbörjade uppskattningsvis ca 80 96 studier vid universitet och högskolor (av traditionell typ). Motsvarande siffra för

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

1 samma undersökning påvisas den sociala snedrekryteringen till olika typer av utbildning: "Olika studieinriktningar har olika social rekrytering. Den största förändringen av den sociala rekryteringen har skett vid de filosofiska fakulteterna, medan rekryteringen till många spärrade utbildningar har varit relativt oförändrad. Utbildning med slor andel av akademiker- och högre tjänstemannabarn är bl. a. medicinsk, odonlologisk och teknisk utbildning samt civilekonomulbildning. Andelen arbetarbarn är störst vid socialhögskola och ämneslärarutbildning."

Till viss del beror snedrekryteringen på ulslagningseffeklerna i den grundläggande utbildningen - i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan - och till en del beror den på all barn med akademiskt utbildade föräldrar i sin hemmiljö stimuleras lill studier på ett annat sätt än arbetarbarn.

För all ge biirnen från arbetark hissen en "andra chans" lill universitets- och högskoleutbildning har bestämmelserna om vidgat tillträde tillkommit. Men också denna möjlighet lill högre studier har framför allt utnyttjats av andra skikt än arbetarklassen; endast 10 96 av dem som fått sådan behörighet till högre studier kommer från arbetarklassen, och bland samtliga vuxenstuderande är endast 2 96 arbetare. Allt detta visar med besvärande tydlighet att den sociala snedrekryteringen fortfarande är kraftig och att målsättningarna med det nuvarande studiemedelssystemet inte alls har uppfyllts.

Man kan förmoda att ett lånesystem är en avskräckande faktor för de studerande som har dålig sludievana och därmed riskerar atl få både ett studiemisslyckande och en sludieskuld. En undersökning gjord av Abraham Kamiensky 1975 bekräftar delta. Del heter i den att kvinnliga studerande är mer oroade än manliga för studieskuldbördan och att studerande från socialgrupp 3 är mer oroade än de från socialgrupp 1.

Dagens lånesystem innebär inte enbart alt den studerande drar på sig stora skulder. Under studietiden måste den studerande leva på en standard långt under genomsnittet. Dagens maximala studielån, inkl. bidragsdelen, motsvarar en lön på mindre än 2 500 kr. Studiemedelsbeloppet utgör i dag 140 96 av basbeloppet. Del skulle i dagens läge krävas en höjning av

125

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd ni. m.

126

studiemedlen till 200 % av basbeloppet för alt de studerande skall få del av samma slandardökning som låginkomsttagare fått under det årtionde som studiestödet varit i funktion.

Studiemedlen måste också konstrueras på ett sådant sätt att de bätlre än vad som nu är fallet följer slandardutvecklingen. Bidragsdelen, som aldrig varil fixerad i förhållande till totalbeloppet, har gradvis, trots en del uppjusteringar, minskat från 25 % lill 14 96 av lotalbeloppet. En omedelbar höjning till 25 96 av totalbeloppet skulle återställa standarden till den nivå som var meningen från början.

Rädslan för skuldsättning utgör för många människor elt stort och kanske ibland avgörande hinder för att skaffa sig högre utbildning.

Ett sätt att minska skuldbördan är förstås att höja bidragsdelen till 25 % av totalbeloppet. Detta skulle då bli en generell förmån som tillkommer alla.

Ett annat säll atl minska skuldbördan är atl kraftigt förbättra återbetalningsreglerna. Återbetalningsskyldighet inträder i dag vid ett avgiftsunderlag på 37 500 kr. En förbättring av återbetalningsreglerna bör göras så att en "normalinkomst" för en heltidsarbetande fastställs och att återbetalnings-skyldighet inträder först sedan denna inkomstgräns överskridits. Återbeial-ningsskyldigheten ökar sedan i takt med ökande inkomst.

Förändring av återbetalningsreglerna på detta sätt skulle därmed bli en selektiv förmån som gynnar betalningssvaga och man skulle också kunna uppnå en fördelningspolitisk effekt. Systemet innebär i praktiken att inkomstsvaga grupper ges studielön, medan betalningsstarka bibehåller studielånet i modifierad form. Del skulle medföra ökad trygghet för såväl ungdoms- som vuxenstuderande och speciellt gynna dem som genomgår trappslegsulbildning. Inom den gruppen är rädslan för skuldsättning ett verkligt hinder för att skaffa sig en högre utbildning.

Studiemedlen har varit föremål för en i stort sett obruten utredningsverksamhet sedan de infördes och vissa förändringar har också genomförts. En av de viktigaste förändringarna var all riksdagen 1976 beslutade om atl successivt avskaffa den s. k. äktamakeprövningen. Avvecklingen skulle ske under en treårsperiod. 1 årets budgetproposition har avvecklingen lagts på is fören okänd framtid. Det kan inte accepteras. Äktamakeprövningen hindrar särskilt kvinnorna att påbörja studier som ett första steg på väg till yrkesverksamhet. Vi menar från vpk:s sida att rätten till att studera skall inte vara avhängig makes eller makas benägenhet all ekonomiskt medverka till den andres studier. Vpk kräver atl äktamakeprövningen omedelbart avskaffas.

Fribeloppet har sedan studiestödet infördes och fram till den I juli 1976 varit 80 % av basbeloppet per läsår. 1976 beslutade riksdagen all höja fribeloppel till 110 96 av basbeloppet per läsår. Denna gräns är dock fortfarande för snävt tilltagen och utgör elt hinder för många vuxenstuderande. En höjning av gränsen till 200 96 av basbeloppet är här nödvändig.

En annan slor orättvisa i del nuvarande syslemet är all barntilläggen är äterbelalningspliktiga och behovsprövade. Enligt den allmänna synen alt staten bör ta ell växande ansvar för kostnaden för barnens uppehälle bör

givetvis inte denna del vara ett lån. Vi föreslåratl barntilläggen utgår i form av Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

icke återbetalningspliktiga studiemedel och att de också höjs till 50 96 av basbeloppet.

För atl överbrygga de utbildningsklyftor som i dag finns är det viktigt atl vuxenstudiestödet får en mer central roll inom del utbildningspolitiska området. För att ge reella möjligheter till studier för arbetarklassen spelar de studiefinansiella frågorna en myckel stor roll.

Samtliga former av studiehjälp måsle åriigen justeras för att kompensera kostnadsökningar orsakade av inflationen. Vpk föreslår alt inackorderingstillägget skall utgå med minst 350 kr. per månad och all hänsyn skall tas till faktiska kostnader för inackordering. Vpk anser också att inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget bör höjas till 42 000 kr. och för det behovsprövade till 50 000 kr. Båda tilläggen bör höjas till maximalt 200 kr.

Jämfört med situationen vid 1960-lalets mitt har de studerandes ekonomi försämrats kraftigt. Även om ingen utvärdering gjorts av studiemedelssystemets effekter, pekar tillgängliga uppgifter ändå mot all nuvarande system långt ifrån skapar någon jämnare social rekrytering till högre studier. Tvärtom hindrar förmodligen studiemedelssystemets utformning en sådan utveckling. Efter en viss uppgång i mitten och slutet av 1960-talet har andelen ungdomar från arbetarhem som går från gymnasieskolan till fortsatta studier successivt minskat. Med andra ord har den sociala snedrekryteringen bland yngre studerande på högskolenivå under 1970-talet ökat i takt med atl det sludiesociala systemet har försämrats.

Vpk-motionen 367 avstyrks med motiveringen all en utredning arbelar med denna fråga. Siudiestödsulredningen har till uppgift all göra en "övergripande" översyn av del sludiesociala stödet. Men dagens studerande har ingen glädje av en utredning vars förslag kan bli verklighet först långt in på 1980-lalel.

1 väntan på an utredningens förslag blir verklighet - om del nu är bra förslag som kommer fram - måsle de studerande få sådana förbättringar av studiestödet alt de åtminstone kommer upp till den standard som det var tänkt att de skulle få då systemet infördes för elva år sedan.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vpk-motionen 367.

Vad beträffar de reservationer som socialdemokraterna har avgelt kommer vi atl stödja reservationerna 4,5 och 6, men kommer att avstå från atl alt rösta i voteringar om reservationerna I, 2 och 3. Visserligen förslås vissa förbättringar i reservationen I, men reservanterna motsätter sig uttalanden om all hela studiestödet måste få en annan utformning i framtiden, och del är något som vänsterpartiet kommunisterna anser vara helt nödvändigt. Vad gäller reservationerna 2 och 3 vill man finansiera visserligen nödvändiga och bra förbättringar inom vuxenstudiestödel med direkt nedskärning av antalet stöd. Del kan vpk inte acceptera, och det är anledningen lill atl vi kommeratl avslå från att rösta i voteringar om delta.

Herr talman! Jag yrkar ånyo bifall till vpk-motionen 367.

127

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. ni.

128

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

CHRISTINA ROGESTAM (c):

Herr talman! Det nuvarande sludiestödssyslemet tillkom i mitten av 1960-talet. Under den tid som stödet har fungerat har betydande förändringar skett i samhället. Utbildningsväsendet har pä samtliga nivåer varit föremål för genomgripande förändringar. På familjepolilikens område har omfattande reformer genomförts. För atl anpassa studiestödssystemen till ändrade förutsättningar har en rad delreformer genomförts. Detla har lett till att det studiesociala regelsystemet har blivit mycket svåröverskådligt.

Betydande förändringar har också skett på arbetsmarknaden, och den situation som möter de studerande efter avslutade studier har i många avseenden förändrats.

Ett av de viktigaste syftena med studiemedelssystemet när del infördes var att göra det möjligt för studerande från familjer med svag ekonomi alt bedriva högskolestudier. Studiemedelssystemet skulle på det sättet främja en jämnare rekrytering till högre utbildning frän olika socialgrupper. En viss utjämning skedde också under slutet av 1960-talet och början av 1970-talel. Men det råder ingen tvekan om att del fortfarande finns en social snedrekrytering, och atl den när det gäller vissa hårt spärrade utbildningar är ganska slor. Detta märks redan i gymnasieskolan. Det här var en av de faktorer som drev fram siudiestödsulredningen. Atl arbeta med denna problematik har också ingått som en mycket viktig del i utredningens arbete.

Studiestödsutredningen överlämnade i juni 1977 elt betänkande. Studiestöd -alternativa utvecklingslinjer. Belänkandet har remissbehandlats under hösten 1977, och något senare i vår kommer utbildningsministern alt genom tilläggsdirektiv ge utredningen fortsatt uppdrag att arbeta fram konkreta förslag till förändringar av det studiesociala stödet. Med det arbete som redan nedlagts bör del inte la alltför lång lid all fö fram elt förslag till ett nytt studiesocialt stöd.

1 väntan på utredningens arbete är regeringen f. n. inte beredd atl föreslå några mera omfattande förändringar i det nuvarande systemet. 1 årets budgetproposition föreslogs därför endast förändringar som är motiverade med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

När det gäller studiehjälpen föreslås i budgetpropositionen att det inkomstprövade tillägget skall höjas från högst 75 kr. lill högst 105 kr. i månaden. Vidare föreslås en höjning av del behovsprövade tillägget liksom av inackorderingstillägget. I fråga om resetilläggel föreslås såväl en justering av avståndsintervallerna som en uppräkning av beloppen. Samtidigt föreslås en höjning av inkomslgränsen för de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen från 35 000 till 38 000 kr.

Utskottel anser att de förbättringar som föreslås i propositionen på studiehjälpens område och som är motiverade av kostnadsutvecklingen i del nuvarande stalsfinansiella läget får anses vara skäliga. Utskottet kan därför

inte biträda de yrkanden på ytteriigare förbättringar som framförts av socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna.

Frågan om fria hemresor har tagits upp i ett antal motioner. Kommunalekonomiska utredningen har i sitt slutbetänkande. Kommunerna - utbyggnad, utjämning, finansiering, anslutit sig lill studiestödsutredningens uppfattning alt kommunerna bör ta över ansvaret för gymnasieelevernas inackordering och resor. Med hänsyn till detta räknade utskottet med atl frågan snabbt kommer alt fö en lösning under studiestödsutredningens fortsatta arbete. Dessutom kommer centrala studiestödsnämnden att under våren 1978 göra en utvärdering av systemet med de fria hemresorna för inackorderade elever.

I detta sammanhang skall man särskilt uppmärksamma problemen för de elever som studerar långt från hemmet och vilkas möjligheter an resa hem väsentligt skulle förbättras om de fick ersättning för flygresor. Man kommer dessutom att se på problemen för de elever som inte har möjlighet alt fö täckning för sina kostnader därför atl allmänna kommunikationsmedel saknas. Utskottet säger klart ifrån att det är angeläget atl den här utvärderingen sker pä ett sådant sätt att syftet med de fria hemresorna kan uppnås även för de eleverna. Utskottet begär också elt förslag till nästa års riksmöte.

Den viktigaste frågan på studiehjälpens område är att klara situationen för 18-19-åringarna. Här har studiestödsutredningen lagt fram ett förslag som har varit ute på remiss. Regeringen har dock ännu inte lagt något förslag. Som bl. a. Christer Nilsson betonade har socialförsäkringsutskottet understrukit som sin uppfattning att delta är ett område där förbättringar är angelägna atl genomföra. Med anledning av en centermotion föreslår nu ett enhälligt utskott att riksdagen uttalaratten reformering av studiestödet till 18-och 19-åringarna bör prioriteras framför andra studiesociala åtgärder. Del är ett viktigt ställningstagande, och det är glädjande att det är elt enigl ulskolt som gör det.

Några ändringar av studiemedelssystemet föreslås inte i propositionen. Regeringen föredrar att avvakta ett mera slutgiltigt förslag från studiestöds-utredningen. I motionen 367 av Lars Werner m. fl. tas det upp ett antal långtgående krav på förändringar i studiemedelssystemet. Utskottel avstyrker motionen med hänvisning till del arbete som pågår i studiestödsutredningen och med hänvisning till del statsfinansiella lägel. Att genomföra alla de förbättringar som föreslås i vpk-motionen skulle kosta åtskilliga hundra miljoner.

Jag skall bara kommentera en av punkterna i vpk-motionen, nämligen äktamakeprövningen. Härvidlag föreslog föredragande statsrådet förra året, och riksdagen godkände det, att man skulle ta bort äktamakeprövningen under en treårsperiod. Del första stegel togs också förra året. 1 år har man på grund av det statsfinansiella läget inte ansett det vara möjligt att ta steg nr 2. Programmet har alltså förskjutits ett år, men målet att den skall bort står kvar.

Vuxenstudiestödel hälsades, när det infördes för några år sedan, med stor

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. iv.

129

9 Riksdagens prolokoll 1977178:104-105

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

130

tillfredsställelse av samtliga partier. Det var ett steg i rätt riktning. Med det markerades en viljeinriktning att inte bara formellt öppna möjligheter för vuxna att studera på högskolor, i kommunal vuxenutbildning eller i studieförbundens regi utan att även ställa ekonomiska resurser lill förfogande för att göra det praktiskt möjligt.

Till årets riksdag har det väckts ett antal motioner med förslag om ändringar i reglerna för tilldelning av studiestöd och om storleken av stödet. 1 moiion 540 föreslås all vuxenstudiestödet skall utgå även under julferierna och att det skall finansieras genom ett mindre antal årsstudiestöd. 1 andra motioner föreslås att åldersgränsen skall höjas till 60 år. Regeringen har prövat de här frågorna vid beredningen av budgeten men inte ansett sig kunna prioritera dem i år. Utskottet följer här regeringens förslag.

I samma moiion föreslär också socialdemokraterna att beloppet för tim-och dagstudiestöden skall höjas. Delta skall finansieras genom att antalet stöd minskas. Regeringen hargjori den bedömningen att man bör föreslå en höjning av tim-och dagstudiestöden till 25 kr. resp. 125 kr., och redan det är en avsevärd förbättring för de studerande. I stället har regeringen gjort den avvägningen alt det är viktigare att inom ramen för de resurser som finns öka antalet tim- och dagstudiestöd än att ytterligare öka beloppen. Utskottet delar också här regeringens uppfattning.

Förslaget om vuxensludieslöd under sjukdom behandlas f. n. inom regeringskansliet, och det finns därför ingen anledning atl nu göra något speciellt uttalande i frågan. Vi förutsätter alt förslaget kommeratl föreläggas riksdagen när beredningen är avslutad. Hur bestämmelserna utformas får vi också anledning att diskutera när propositionen har lagts fram.

Föregående år beslöt riksdagen alt bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall utgå också till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation. Bidraget skulle utgå enligt samma grunder som för andra fackliga organisationer som hittills har fått del av bidraget. 1 år föreslår också departementschefen atl de här organisationerna skall fö bidrag för administration och information om vuxenstudiestödet.

Avsikten med bidraget lill uppsökande verksamhet på arbetsplatserna var alt öka möjligheterna att den vägen nå människor med kort, bristfällig utbildning och att stimulera dem till studier. Det finns bland lantbrukare, fiskare, hantverkare och hemarbetande många som har en kort utbildning och som behöver en puffföratt komma i gång med studier, precis som närdet gäller rhånga andra grupper. I reservationerna argumenteras inte heller emot del rikliga och rimliga i all även dessa grupper omfattas av den uppsökande verksamheten.

1 reservationerna 5 och 6 tar man avstånd från förslaget tills finansiering sker i en annan form än genom arbetsgivaravgifter. Anslaget består nu dels av vuxenutbildningsavgifier, dels av skattepengar som har kommit in via de beskattade vuxensludiestöden. Under dessa bägge anslag rör del sig kanske om några miljoner, som skulle kunna komma de här tre organisationerna och deras medlemmar till del. Under andra anslag inom utbildningsdeparte-

menlel anslås ungefär 120 milj. kr. av dessa pengar till andra ändamål, t. ex. bidrag till studieförbunden, sludiecirkelverksamhet m. m.

Den här ordningen är ingenting som den nuvarande regeringen har infört. Del skedde redan under den socialdemokratiska regeringen i samband med all vuxenulbildningsavgiften infördes. Jag kan därför inte betrakta socialdemokraternas resonemang som annal än bristfälligt, logiskt sett. Man accepterar att 120 milj. kr. används till allmän studiecirkelverksamhet oberoende av vilka som deltar, men man accepterar inte att några fö miljoner kommer dessa organisationers medlemmar till del under del här anslaget.

Föregående år beslöt riksdagen om en plan för hur man på några års sikt skulle kunna utnyttja hela vuxenutbildningsavgiften plus de beskattade medlen enbart till sludiesociala åtgärder. En sådan överföring beräknas ske nästa är. Och jag förutsätter att man i samband med den orhiäggningen av finansieringen också löser frågan om hur bidraget till uppsökande verksamhet till de här organisationerna skall finansieras i framtiden.

Herr talman! Jag ber att fö yrka bifall till socialförsäkringsutskottets föreliggande betänkande i dess helhet.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Christina Rogestam började med att säga atl del viktigaste syftet med studiestödssystemei när det infördes var alt förbättra för ungdomar som kommer från familjer med svag ekonomi. Det är riktigt. Men om vi tittar på den situation vi har nu finner vi att det här studiestödssystemet harkapitalt misslyckats. Alla undersökningar som gjorts pekar på den sociala snedrekryteringen, att den kvarstår och att den t. o. m. ökar. Del om någol borde tas till intäkt för att vidta omedelbara åtgärder. Del förhållandet alt 80 96 av de högskolesiuderande kommer från socialgrupp 1 och bara 10 96 från socialgrupp 3 - trots att övervägande antalet ungdomar kommer från socialgrupp 3 - borde föranleda riksdagen att fatta beslut om en förbättring av studiestödet.

De förbättringar man har gjort, alt pytsa pä litet här och där, är väldigt marginella. 1 praktiken är det fråga om social nedrustning på det sludiesociala området. Det behövs ett helt nytt system. Och det skall bygga, menar vpk, på en allmän studielön. Vi har i vår moiion krävt att man höjer bidragsdelen till 25 96. Om jag inte tar alldeles fel var centerpartiet, och framförallt Christina Rogestam, för bara något år sedan överens med oss om att det måste ske en uppjustering av bidragsdelen. Vi har också i vår motion krävt andra konkreta förbättringar.

Jag tycker att man åtminstone skulle kunna se till att stödet återställs till samma nivå som närdet infördes förelva år sedan, men inte ens det härsken. Del är en direkt nedrustning på det studiesociala området som man föreslår från regeringens sida.

Sedan säger Christina Rogestam atl det statsfinansiella läget inte medger att man ger de studerande från framför allt arbetarklassen möjligheter till en högre utbildning. Men det finnsju faktiskt resurser i det svenska samhället. Jag skall bara nämna alt man utan alt blinka tillåter en kapitalexport på nära

131

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd iv. in.

4,7 miljarder kronor. Det är litet att ta av nar man skall förbättra på det här området! Eller försvarskoslnaderna, som lär uppgå till 500 kr. per sekund eller 35 miljoner per dag. Det finns alltså resurser på bl. a. de här områdena att ta av för alt tillförsäkra de studerande en rimlig ekonomisk standard, och det finns också möjligheteratt bryta den sociala snedrekryteringen -om man bara hade den politiska viljan att genomföra det.

CHRISTER NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Utskottsmajoritetens företrädare i debatten har inte lyckats förklara varför löntagarnas medel förbrukas för företagarnas ändamål. Den borgerliga regeringens linje vore logisk om egenförelagarna hade atl erlägga vuxenutbildningsavgift.

Att delta är ett problem och inte bara en budgetteknisk fråga visar LO:s och TCO:s brev till regeringen. Vi ser här ett mönster, en linje i regeringen Fälldins politik. På sludiestödsområdel som pä mänga andra områden i politiken gynnar regeringen Fälldin de egna grupperna pä löntagarnas bekostnad.

När det gäller vuxensludieslöd under sjukdom konstaterar jag bara atl ulskottsmajoriteten inte vill ha en snabb lösning av frågan. Elt förslag finns framtaget, men ulskottsmajoriteten vill avvakia.

Även när de gäller särskilt vuxenstudiestöd under julferier intar utskottsmajoriteten en passiv hållning och följer i utskottshandlingen departementschefen ulan att tala om varför.

När vi vill finansiera förbättringen av tim- och dagstudiestödet genom att begränsa det antal stöd som kan utgå har vi löntagarorganisationerna bakom oss. Den socialdemokratiska linjen innebär att vi fören reform som fungerar och som kan utnyttjas.

Våra förslag till förbättringar av inkomstprövat och behovsprövat tillägg avvisas med hänvisning till statsfinanserna. Om delta villjag bara säga atl del socialdemokratiska budgetalternativet är ekonomiskt starkare än regeringens förslag till statsbudget - vi harju ett mindre budgetunderskott.

Inga Lantz har nog missuppfattat den socialdemokratiska reservationen 1. Vi motsätter oss inte på något sätt en reformering av studiestödssystemet, men en sådan reform förutsätter att studiestödsutredningen presenterar sitt betänkande. Ett system med studielön måste såvitt jag kan förslå kombineras med någon form av statligt eller samhälleligt reglerad inkomstpolitik, annars riskerar vi att inkomstklyftorna ökar i samhället. Det är nog klokt, Inga Lantz, och den frågan utreds av den statliga utredningen.

132

CHRISTINA ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är ett stort och allvarligt problem, men siudiestödsulredningen har redan enligt sina nuvarande direktiv i uppdrag att hitta vägar för att motverka det. Jag utgår från att man kommer att trycka på detta även i tilläggsdirektiven. Att det är ett viktigt problem som man måste komma till rätta med håller jag med Inga Lantz om, men vi måsle ge oss lill tåls till dess utredningen har arbetat fram

en bättre system än det vi har i dag.

Det är möjligt alt det enklaste sättet är atl införa studielön. Det skulle dock kosla pengar i en utsträckning som i varie fall utskottet inte har ansett sig kunna föreslå.

Vpk kräver förbättringar på en rad punkter, men utredningen arbetar och utskottet tycker i enlighet med vad som är riksdagens vanliga sätt att arbeta, att utredningen måste få bli färdig först innan man går in och ändrar i syslemet.

Sedan är del riktigt, Inga Lantz, att centern anser att man med jämna mellanrum skall se över bidragsdelens storlek och justera den. Pä den punkten har vi inte ändrat oss. Däremot tillhör inte vi dem som har hävdat 25-procentslinjen.

Så sent som i går kväll, Christer Nilsson, beslutade vi här i riksdagen att 106 milj. kr. av vad Christer Nilsson kallar för lönlagarnas pengar skall användas som bidrag till studiecirkelverksamheten. De pengarna kan gå till ABF lika väl som lill Folkuniversitetet eller till något annal av studieförbunden. Ingen av Christer Nilssons partikamrater som deltog i den debatten protesterade mot delta. 1 kväll handlar det om några fö miljoner, men då säger Christer Nilsson att vi tar av löntagarnas pengar för alt ge till förelagarna. Jag tycker fortfarande inte att det är någon logik i del resonemanget.

Jag räknar med alt man skall kunna finna en annan form för finansiering av stödet under nästa år. Enligt en anmälan från föredragande statsrådet förra året beräknade han att hela vuxenutbildningsavgiften från och med nästa är skall användas till studiesociala åtgärder och alltså inte till åtgärder på bl. a. studiecirkelområdet.

När det gäller tim- och dagstudiestödei vill alltså socialdemokraterna finansierade höjningar som de föreslår genom att sänka antalet, medan vi har menat atl det är viktigare att lämna stöd till ett större antal studerande. Vi vet att delar många sökande till bägge typerna av stöd, och det är viktigt, anser vi, att fler får möjlighet att studera.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. ni.

INGA LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Christina Rogestam är övertygad om atl studiestödsutredningen klarar av den sociala snedrekryteringen och anseratt vi skall ge oss till tåls. Men jag menar att det är bråttom all förändra situationen. Vi har pratat om den sociala snedrekryteringen under elt stort antal är, och den har bara förstärkts. Det är verkligen på tiden att vidta konkreta åtgärder som förändrar situationen. Och det kan man göra genom att, som vi föreslår, bl. a. höja bidragsdelen till 25 96. Del är sådana ålgärder som kan vidtas utan att man förbigår utredningen.

Åtminstone borde den ekonomiska standarden för de studerande återställas till den nivå som var tänkt från början, alltså för elva år sedan. Men för att på sikt förändra hela det sludiesociala systemet måste man införa en studielön för alla från 16 år.

Det är märkligt att socialdemokraterna springer ifrån elt gammalt krav som de haft sedan 20 år tillbaka om studielön. Jag är mycket förvånad överalt man

133

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

inte lar den sociala snedrekryteringen på allvar. I reservationen 1 från socialdemokraterna går man direkt emot att vi förändrar studiestödet på ett konkret och annoriunda sätt. Den uppfattningen måste man komma fram till om man läser innantill. Och del är anledningen till att vi inte kan stödja reservationen. Vi anseratt det behövs ett helt nytt studiesocialt system för atl klara den sociala snedrekryteringen.

CHRISTER NILSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Om studerande som i framliden blir höginkomsttagare slipper siudieskulder och i stället för studielön, då kommer inkomstklyftorna i samhället att öka. Därför tycker jag det är klokt atl fundera vidare på den frågan i utredningen.

Närdet gäller den socialdemokratiska reservationen I konstaterar jag att vi där säger att vi inte skall uttala oss i dag om en mer omfattande reformering av del studiesociala systemet. Det skall vi göra först när utredningen finns på riksdagens bord.

CHRISTINA ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag räknar med att studiestödsutredningen kommer att göra ett bra arbete och försöka fö fram ett studiesocialt system som är enhetligt och enkelt-såenkelt det går att göra det-och som också försöker rätta till en hel del av de problem som vi i dag vet finns och där den sociala snedrekryteringen utan tvivel är elt av de stora problemen. Men det här är svårt, och därför tror jag det är' viktigt att utredningen för tänka igenom detta ordentligt och komma med ett väl genomarbetat förslag.

Beträffande bidragsdelens storlek vill jag säga att det rör sig om ganska stora pengar för vae procentenhet man höjer den. Detta är alltså en fråga som man för överväga i vae budgetbehandling. I varje fall i år har regeringen inte ansett att det fanns möjlighet att göra någon ytterligare justering uppåt.

Christer Nilsson tog i sin tidigare replik upp vuxenstudiestödel vid sjukdom. Men där är det faktiskt inte någon större skillnad mellan reservanternas åsikt och utskottsmajorilelens. Vi vill på båda håll ha fram elt förslag till riksdagen. I reservationen begär man all förslaget skall komma nästa år. Vi förutsätter at; del föreläggs riksdagen när beredningen är avslutad. Det hade varit skillnad om socialdemokraterna begärt en omedelbar förändring. Nu är skillnaden minimal.

Förste vice talmannen anmälde atl Inga Lantz anhållit att till protokollet fö antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

134

KARIN FLODSTRÖM (s):

Herr talman! 1 socialförsäkringsutskottels betänkande nr 18 behandlas två av mig väckta motioner inom centrala studieslödsnämndens verksamhetsområde.

Den ena gäller gymnasieelever som saknar svenskt medborgarskap. De

måste göra en särskild ansökan om studiehjälp som prövas av delegationen för utländska studerande. Där är väntetiderna en till två månader längre än för svenska elever. Utskottet har här påpekat att centrala studieslödsnämnden framlagt ett förslag som innebär en förändring av positivt slag för eleverna. Detta gör att jag gläder mig på dessa elevers vägnar.

Den andra molionen har däremot inte rönt samma positiva behandling. Den gäller resetilläggens konstruktion. Enligt CSN:s bestämmelser utgår resetillägg för gymnasieelever som har längre färdväg än 6 km lill skolan med f. n. lägst 95 kr. per månad och högst 235 kr. per månad beroende pä avståndet.

I exempelvis Örebro län har Regionaltrafikakliebolaget infört elt enhetligt månadspris för resor inom länet, ett s. k. 50-kort. Enligt gällande bestämmelser får eleverna ersättning för denna kostnad enbart under fyra månader på höstterminen och fem månader på vårterminen. Augusti och juni månader är således undantagna.

Enligi utskottsbetänkandel hardelta problem under ell flertal är uppmärksammats av CSN och Svenska kommunförbundet och i flertalet fall lösts så att kommunerna har gått in och betalat reskoslnaderna för juni och augusti, så att eleverna inte åsamkats några extra kostnader. Man pekar också på att siudiestödsulredningen i sitt principbetänkande föreslagit all man skulle ge kommunerna, som i dag haren samlat ansvar för grundskoleelevernas resor, ett liknande ansvar för de sludiehjälpsberälligade eleverna. Den kommunalekonomiska utredningen har också anslutit sig till siudiestödsutredningens uppfattning.

Detta utredningsförslag om hur man framdeles tänker lösa denna fråga vänder jag mig inte emot, men i dag kvarstår problemen. Enbart i Örebro län gör CSN en årlig besparing av ca I milj. kr. genom införandet av 50-kortet, och kostnaderna för juni och augusti månader rör sig om ca 200 000 kr. Del borde därför vara rimligt alt CSN ändrade sina beslämmelser, så all kostnadsersättningen i områden med periodkori omfattar hela kalendermånaderna såväl under höst- som vårterminen.

Denna kostnadsöverföring från stal lill kommun motverkar ju dels kommuners och landstings ambitioner att göra kollektivtrafiken attraktiv och tillgänglig för allmänheten, dels benägenheten till taxesänkningar ute i länen. Med nuvarande ordning får den lokala huvudmannen ta på sig trafikens ökade underskott, samtidigl som staten kan minska reselilläggen. Della finner jag oförenligt med den av statsmakterna uttalade ambitionen att söka åstadkomma en förbättrad och utbyggd kollektivtrafik.

Med beklagande konstaterar jag därför all socialförsäkringsulskottei inte tillstyrkt molionen, och min förhoppning är alt man inom siudiestödsutredningens fortsatta arbete kommer alt lägga förslag som skyndsamt löser de här problemen. Jag förutsätter också atl man i den trafikpolitiska proposition som aviserats åtgärdar den påtalade kostnadsöverföringen och förbehåller mig därför ratten all återkomma i frågan.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

135

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

CHRISTINA ROGESTAM (c):

Herr talman! Det finns ett par praktiska sätt att lösa problemet med de överskjutande dagarna i augusti och juni. Det ena sättet är all införa terminskorl. En annal sätt är atl komma överens med trafikbolagei atl månadskorten för september och maj skall täcka även de överskjutande dagarna. Den senare vägen har bl. a. rekommenderats av Kommunförbundet.

I kommunalekonomiska utredningen liksom i siudiestödsulredningen är man överens om att kommunerna skall la ett ökat ansvar för elevernas resor och inackorderingar. Del bör därför inte la alltför lång tid innan delta problem är urvärlden. Del kan knappast vara rimligt all nu göra en ändring som enbart skulle gälla för en begränsad tid och där dessutom del stora flertalet kommuner redan har löst problemet på ett enkelt och praktiskt sätt.

KARIN FLODSTRÖM (s):

Herr talman! Det är ändå så att i de län där man har infört den här typen av periodkori har man redan i dag påtagit sig ett stort ekonomiskt ansvar för den kollekliva trafiken. Att därutöver lägga ytterligare sten på börda genom all säga all man kan lösa problemet genom förhandlingar tyckerjag är felaktigt. Det är en klaröverväliringav kostnader från staten till kommunerna, och den fortsätter.

Jag har inte yrkat bifall till motionen, för jag förslår atljag kämpar ganska fåfängt mot ell enigl utskott, men jag har ändå uttryckt ganska starka förhoppningar. Jag tyckte al! jag i Christina Rogesiams svar fick belägg för min uppfattning atl de här problemen skyndsamt kommer all lösas.

CHRISTINA ROGESTAM (c):

Herr talman! Jag tycker inte heller, Karin Flodslröm, alt man skall flytta över mer kostnader på kommunerna. Men idet här fallet är man överens, och Kommunförbundet har rekommenderat kommunerna atl vid förhandlingar och kontakter med irafikföreiagen la upp den här frågan och då försöka utverka all månadsbiljetterna får giltighet även under den aktuella termins-liden i augusti och juni. När man nu har gjort så här i många kommuner, när man har hiiiat praktiska lösningar som fungerar och dessutom verkar vara överens om i vilken riktning den långsikliga lösningen skall gå, finns i varje fall i dag ingen anledning all ändra några regler.

Överiäggningen var härmed slutad.

136

Mom. I

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr I av Sven Aspling m. fl. i motsvarande del samt 3:o) molionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Christer Nilsson begärde votering upptogs för besläriimande av koniraproposilionen ånyo de båda åierstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna

förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan Inga Lantz begärt votering     Nr 105
beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande vole-     Torsdagen den
ringsproposilion:                                                             3O mars 1978

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående socialförsäkringsutskottets hemställan i betänkandet nr 18 mom. 1

antar reservationen nr 1 av Sven Aspling m. fl. i motsvarande del röstar

ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 131

Nej - 12

Avsför - 136

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Sven Aspling m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144

Nej - 126

Avstår - 10

Mom. 2

Proposilionergavs pä bifall till dels utskottets hemställan,dels motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Studiestöd m. m.

10 Riksdagens protokoll 1977/78:104-105

137

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan i

belänkandet nr 18 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264

Nej - 12

Avstår - 3

Mom. 3

Proposilionergavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskotlels hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar ja.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 268 Nej - 12

Mom. 4

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

138

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall lill motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m.m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 268 Nej - 12

Mom, 6 och 7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom, 8

Proposilionergavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan i

belänkandet nr 18 mom. 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 268 Nej - 11

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 367 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

139

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiesiöd m. m.

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

belänkandet nr 18 mom, 9 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri

som föranleds av bifall till motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

140

Ja - 262 Nej - 14

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Inga Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 367 av Lars Werner m. fl. i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inga Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 268 Nej - 11

Mom. II

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 11 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 105

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Åke Gustavsson begärde Torsdagen den

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröst- jO rnars 1978

ning gav följande resultat:

' ~ '' Studiestöd m. m.
Nej - 125

Avstår - 11

Mom. 12

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 13 I

Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 3 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskotlets hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 13 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144

'Nej - 126

Avstår - 10

Mom. 14

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 15

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 4 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 15 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av Sven Aspling

m.fl.

141

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Studiestöd m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 144 Nej - 136

Mom. 16-25

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 26

Propositioner gavs på bifall lill dels utsktotels hemställan, dels reservationen nr 5 av Sven Aspling m. fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad, sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 18 mom, 26 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av Sven Aspling

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Christer Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144 Nej - 136

Mom. 27-29

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 30

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av Sven Aspling m. fl., och förklarades den förrå propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Christer Nilsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

142

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan i

betänkandet nr 18 mom. 30 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av Sven Aspling

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Christer Nilsson begärde

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143 Nej - 136

Mom. 31-34

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Arbe tsgivara vgift för bilförmån

§ 6 Arbetsgivaravgift för bilförmån

Föredrogs socialförsäkringsutskottels betänkande 1977/78:19 med anledning av motion om underiaget för uttag av arbetsgivaravgifter.

1 detta betänkande behandlades motionen 1977/78:1495 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl förmän i form av fri bil fr. o. m. den I juli 1978 skulle inräknas i underiaget för uttag av arbetsgivaravgifter.

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1495.

Reservation hade avgivits av Sven Aspling, Gillis Augustsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (samtliga s) som ansett alt utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1495 beslutade atl värdet av förmån av bil fr. o. m. den 1 juli 1978 skulle inräknas i avgifisunderiaget för arbetsgivares avgifter och att riksdagen därför skulle anta av reservanterna framlagda förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m. m. och

2. lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

HELGE KARLSSON (s):

Herr talman! Under den allmänna motionstiden väckte socialdemokraterna en partimotion, där vi log upp frågan om eriäggande av arbetsgivaravgifter för innehavet av fri bil i tjänsten och även utom tjänsten. Arbetsgivaravgifter erlägges f n. på konlantlöneroch på naturaförmåner i form av bostad och i form av kost. Däremot erläggs ingen arbetsgivaravgift för förmånen av fti bil.

Vi menar nu atl del flnns anledning alt ta upp denna fråga lill behandling i riksdagen. Det har nämligen under de senare åren visat sig att det blir alltmer populärt att man i stallet för att ta ut kontantlön gör upp med arbetsgivaren, som ställer bil gratis till förfogande. På detta utgår ingen arbetsgivaravgift, vare sig den vanliga arbetsgivaravgiften med 2 % eller de s, k, socialförsäkringsavgifterna. Vi finner alt det är skäligt att ta upp denna fråga och fö den bedömd samt fä arbetsgivaravgifter fastställda på dessa fria fordon.

143

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

A rbetsgivaravgift för bilförmån

Enligt de bedömningar som gjorts skulle det innebära en inkomstförstärkning för statsverket med ungefär2(X)milj. kr. per år, dvs. för 1978 pä 100 milj. kr., eftersom vi föreslagit atl reformen skulle införas fr. o. m. 1 juli 1978. Det är inte bara fråga om de bilar som arbetsgivaren ställer till förfogande utan även den s. k. leasingmarknaden har svällt ut myckel. Det är numera ganska populärt både bland kommuner och landsting samt i privata företag att ställa leasingbilar till förfogande för de anställda. Vi menar att det självfallet skall erläggas arbetsgivaravgift även för dessa förmåner.

Företagsskatleberedningen hade denna fråga uppe till behandling och föreslog att ett syslem skulle införas med avgifter på dessa bilar. Men ulskottsmajoriteten säger att den avvaktar en proposition från regeringen i denna fråga. Det är vi självfallet medvetna om, men vi anser att den propositionen borde komma så snabbt som möjligt, så att denna reform skulle kunna genomföras fr. o. m. den 1 juli i år. 100 milj. kr. är ändå en del slantar som behövs i statskassan.

Jag ber med detla, hert talman, att få yrka bifall till den reservation som är fogad till socialförsäkringsutskottets betänkande nr 19.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag kan konstatera atl här inte föreligger några skillnader i uppfattning mellan utskottsmajoritelen och reservanterna. Det kan förefalla rimligt atl förmånen av fri bil inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifterna. Det skulle då innebära alt den förmånen behandlas på samma sän som naturaförmånerna i form av kost och logi. Det skulle också innebära att företagare och anställda behandlas lika i detla avseende.

Helge Karlsson nämnde alt företagsskatleberedningen i november 1977 avlämnade förslag i denna riktning. Helge Karlsson nämnde också an denna fråga är föremål för beredning inom regeringen i anknytning till andra frågor som gäller socialförsäkringsavgifterna, där pensionskommittén har avlämnat en del förslag. Del kan vara lämpligt alt bereda dessa frågor i ett sammanhang. Det finns dä inte någon möjlighet alt slutföra arbetet så fort att ändringen kan träda i kraft den 1 juli i år, vilket föreslås i den socialdemokratiska molionen. Vi har därför ansett att man måsle avvakta den proposition som regeringen har aviserat till våren.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

144

HELGE KARLSSON (s):

Herr talman! Britta Bergström säger all propositionen skall komma i höst. Det är vi medvetna om. Men vi anser ändå att det finns anledning atl driva pä den, sä alt man kan få en ändring från den I juli i år. Företagsskatleberedningen har sagt atl reformen skall genomföras. Det är emellertid klart att det inte är beredningen som kan bestämma detta utan riksdagen.

Vi är inte ensamma om den uppfattningen att reformen bör genomföras så snart som möjligt. I februari månad i år diskuterade vi här i kammaren budgeten och finanserna för 1978/79. Jag kan citera vad finansutskottet i sitt betänkande nr 15 säger om denna fråga:

"Som utskottet diskuterat i det föregående kan behovet att stärka budgeten inte primärt tillgodoses genom inkomstförstärkningar, särskilt inte på kort sikt. Delta utesluter inte att vissa inkomstförstärkningar kan vara befogade redan nu. I motionen 654 föreslås ett antal sädana åtgärder. Det gäller utvidgning av avgifisunderiaget lill all- omfatta förmån i form av bil, höjd stämpelskatt, avgiftsfinansiering av tillståndsgivning och kontroll som följer av miljölagens beslämmelser samt höjning av radpriset på tipset."

Finansuiskollei menar att det är nödvändigt och önskvärt att genomföra dessa åtgärder så snabbt som möjigt. Vi håller med finansutskottet om detta. Del är mycket lätt alt genomföra åtgärderna. Vi har fogat ett lagförslag till vår reservation. Det är bara att klubbfästa beslutet i dag, sä är saken klar och 100 miljoner flyter in i statskassan under andra halvåret 1978.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

A rbe tsgivara vgift för bilförmån

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag kunde inte uppfatta av Helge Karissons inlägg att finansutskottet skulle ha sagt att åtgärderna borde genomföras den 1 juli i år. Man har tydligen uttryckt sig på det sättet att det bör ske snarast, och del kan jag givetvis hålla med om.

Emellertid tror jag inte alt det är så enkelt att vidta en sådan här åtgärd alt det räcker med att det finns ett lagförslag, utan först måste sannolikt en hel del administrativa frågor lösas. Utskottet anser att det inte finns någon möjlighet att genomföra en ändring till den 1 juli i år.

HELGE KARLSSON (s):

Herr talman! Finansutskottet har inte sagt alt förslaget bör genomföras från den 1 juli, ulan jag tolkar finansutskottet sä att det bör göras sä snabbt som möjligt. Utskottet säger att en del åtgärder kan vidtas omedelbart, och sä räknar man upp dem.

Britta Bergström sade i sill förra anförande all också pensionskommittén har yttrat sig. Ja, det härden gjort, men det berör inte denna fråga i och försig. Vad pensionskommittén har yttrat sig om är önskemålet att få likställighet i fråga om avgiftsbedömningen vid de olika försäkringarna. När det gäller ATP har v i ett basbelopp i botten som inte räknas,och sågar man upp till ell tak vid 7,5 gånger basbeloppet. Andra försäkringsavgifter betalas pä hela inkomsten. Det är den samordningen som pensionskommittén har föreslagit att man skall genomföra, och del medför självfallet också alt del blir lägre avgiftsuttag i vissa fall.

Men detta har ingen beröring med den fråga vi nu diskuterar, utan det följer i ett svep även om riksdagen godtar vårt förslag i dag.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Helge Karisson har antagligen missuppfattat mig- kanske har jag uttryckt mig otydligt. Jag har inte sagt alt pensionskommittén har yttrat sig över förslaget iden här molionen, utan jag har sagt atl den beredning som pågår inom regeringen sker med anknytning till förslag som har kommit frän pensionskommittén. Som Helge Karlsson mycket riktigt säger, rör kommit-

145

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Delpensionsförsäkringen

lens förslag andra saker, men det kan vara angeläget atl lösa avgiftsfrågorna i ell sammanhang och atl alltså inte ta upp den fråga vi nu diskuterar i ell tidigare skede. Man räknar med att det skall kunna ske samtidigl.

Överiäggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till delsutskottets hemställan, dels reservationen av Sven Aspling m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Helge Karisson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

146

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 19 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Sven Aspling m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Helge Karlsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 143 Nej - 131

§ 7 Delpensionsförsäkringen

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1977/78:20 med anledning av motion om delpensionsförsäkringen.

I detta betänkande behandlades molionen 1977/78:1052 av Sven Aspling m. fl. (s), vari hemslällts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i molionen om delpensionsförsäkringen.

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle avslå motionen 1977/78:1052.

Reservation hade avgivits av Sven Aspling, Gillis Augustsson, Helge Karisson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1052 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Reservanterna hade förordat att riksdagen hos regeringen begärde förslag snarast om erforderlig uppräkning av socialförsäkringsavgiften till delpensioneringen.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Den 1 juli 1976 infördes på den socialdemokratiska regeringens initiativ möjligheter för arbetstagare atl trappa ned arbetsinsatsen mellan 60 och 65 års ålder. Delpensionsförsäkringen är en populär reform. Den svarar mot enskilda människors behov, och vi har blivit klara över att allt fler människor föredrar atl trappa ned sin arbetsinsats några år före ålderspensioneringen.

Reformen finansieras helt genom särskild arbetsgivaravgift på 0,25 96 av löneunderiagei.

Kostnaderna har blivit större än vad man antog när reformen genomfördes, och under innevarande budgetår beräknas kostnaderna lill 550 milj, kr.

Vi hälsar med tillfredsställelse atl kostnaderna har blivit större därför att del visar att här fanns ett behov bland människorna alt fä möjligheter till en mjukare övergäng från fulltidsarbete till pensionen.

Delpensionsförsäkringen är ur internationell synpunkt unik. Och just därförgav den socialdemokratiska regeringen riksförsäkringsverket i uppdrag att följa upp hur reformen slog ut. Så har nu skett och riksförsäkringsverkets utvärdering har också redovisats till regeringen.

Vi är klara över att det finns elt underskott i finansieringen och det underskottet uppstår redan i år. Vid ett oförändrat avgiftsuttag kommer underskottet under nästa år atl uppgå lill ca 300 milj, kr. Därför föreslär riksförsäkringsverket att man skall höja avgiften frän 0,25 96 lill 0,45 96, Vi bör vara yttersta angelägna om att slå vakt om delpensionsförsäkringen, som är en viktig del i sociala trygghetssystemet, en rättighet som utnyttjas av allt fler människor. Vi socialdemokrater är oroade över alt regeringen ännu inte reagerat över riksförsäkringsverkets oroande slutsatser. Delpensionsfonden måste tillföras erforderiiga medel. Vi hyser oro, och denna har vi redovisat i vår moiion 1977/78:1052 med Sven Aspling som första namn. Utskottsmajoritelen framhåller att riksförsäkringsverkets förslag är föremål för beredning inom regeringen och atl en proposition upptagande bl. a. vissa delpensionsfrågor kommer att föreläggas riksdagen under maj månad.- Detta anser majoriteten tydligen vara betryggande och yrkar avslag på den socialdemokratiska motionen.

Men, herr talman, vår oro kvarstår, vilket tydligt framgår av den reservation som vi fogat vid socialförsäkringsutskotlels betänkande nr 20. Jag yrkar bifall till reservationen.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Delpensionsförsäk -ringen

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Del framgår av utskottsbetänkandel att riksförsäkringsverket i december förra året föreslagit alt avgiftsuttaget för delpensionsförsäkringen skall höjas till 0,45 96 fr. o. m. 1979. Riksförsäkringsverket ansåg då att höjningen inte kunde genomföras förrän från den 1 januari 1979. Som Doris Hävik har sagt bereds detta förslag inom regeringens kansli, och man räknar med att proposition skall kunna läggas fram i maj månad. Utskottsmajoriteten menar att det därför inte finns anledning att ta ställning till frågan, utan

147

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Delpensionsförsäk -ringen

att propositionen bör avvaktas. Jag yrkar avslag på reservationen och bifall till utskottets hemställan.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Britta Bergström har här pekat på att riksförsäkringsverkets förslag är föremål för beredning inom regeringens kansli. Men, Britta Bergström, detta måsle betyda att ulskottsmajoriteten var helt klar över att den proposition som kommer att framläggas i maj innehåller förslag om höjningar. I betänkandet står det dock bara att vissa delpensionsfrågor kommer atl las upp i propositionen.

Hur kan man, om man inte vet att pengar kommer att garanteras till denna utomordentligt viktiga reform, vara så säker alt man avstyrker en motion, där en mycket berättigad oro på den punkten förs fram? Det skulle vara av myckel stort intresse inte bara för mig utan också för kammarens ledamöter i övrigt, om Britta Bergström ville tala om vad som gjort er så säkra på alt denna reform är tryggt i hamn och atl det kommer ett förslag, som innebär att vi inte får en förlust på över 300 milj. kr.

Det finns ytteriigare anledning att hysa oro. Britta Bergström pekar på vad riksförsäkringsverket sade. Ja, men uttalandet var inte enhälligt. Det förelåg likalydande reservationer från Svenska arbetsgivareföreningens representant inte bara när det gäller finansieringen av delpensionsreformen utan också när det gäller tillförsel till AP-fonderna av erforderiiga medel och när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Del är brist på medel i dessa fonder, som behöver tillföras ytteriigare pengar. Reservationerna från Svenska arbetsgivareföreningen är när det gäller samtliga dessa tre stora viktiga områden i vårt trygghetssystem alltså helt identiska.

Jag hoppas att Britta Bergström kan svara mig på min fråga och ge mig och kammarens ledamöter besked om jag har anledning till den orn som jag ännu anser mig berättigad att hysa.

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! När del gäller innehållet i den proposition som har förulskickals komma i maj har vi alla skäl att förutsätta alt även den här aktuella höjningen kommer med i bilden. Del är den information jag kan ge. Vi har inte anledning att förvänta någonting annat.

När det sedan gäller vad som oroar Doris Håvik ytterligare med anledning av reservationen från SAF i riksförsäkringsverket och i andra sammanhang, så är del väl knappast något som vi har anledning att diskutera här i kammaren. Jag står inte på något sätt bakom en sådan reservation, och det antar jag att Doris Hävik förstår.

148

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Inledningsvis vill jag konstatera alt man inte är speciellt rädd om de försäkringar som den socialdemokratiska regeringen tillskapat för betydande grupper i vårt land. Man har alla skäl alt förutsätta att denna proposition kommer att ta upp finansieringsfrågorna. Det finns ingen

anledning atl förvänta någol annat, säger Britta Bergström. Detla är ju tro dvs. brist på vetande. Mot den bakgrunden avslår man en motion som verkligen rör många människor.

Britta Bergström menar alt vad Svenska arbetsgivareföreningen säger behöver inte vi här i kammaren diskutera. Pä många områden - vi talade i går om föräldraförsäkringen, och jag skall inte trötta kammaren med atl räkna upp andra områden - har man från regeringens sida vägrat atl lyssna på löntagarorganisationerna. Man hör dem helt enkelt inte i vissa frågor. Dä finns det all anledning att tro alt Svenska arbetsgivareföreningen har blivit det nya språkröret.

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Delpensionsförsäkringen

BRITTA BERGSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag sade i går att man kan tolka vad som sägs pä väldigt många olika sätt, och Doris Håvik begagnar vaoe tillfälle till atl beskylla den nuvarande regeringen för alt vilja försämra åtgärder som vidtagits för att på olika sätt skapa trygghet för människorna i vårt samhälle. Detta sätt att debattera har inte speciellt mycket underiag att bygga på.

När det gäller den väntade propositionen har man frän regeringskansliet sagt att man håller på och förbereder detta arbete och altman kommer med en proposition som rör delpensionsfrågor över huvud tagel. Man räknar också med atl den frågan skall komma med. Det vore väl oriktigt av mig all slå här i talarstolen och säga att detla hundraprocentigt kommer. Jag kan inte säga atl jag har absoluta garantier för del, men enligt de informationer vi fält kommer den här frågan samtidigt med de andra. Det är så pass mycket som jag kan säga i det här sammanhanget.

När jag sedan sade all jag inie ansåg all vi här hade anledning all debatiera SAF:s reservalion, så gällde del alltså SAF:s reservation i riksförsäkringsverket. Kommer den fram här i ell sammanhang då del verkligen finns anledning all la upp den, så kan ju frågan komma i ett annal läge. Här finns väl ingen anledning lill del, men om Doris Håvik vill ha en deklaration kan jag givetvis understryka all jag inte ställer mig bakom den.

DORIS HÅVIK (s):

Herr talman! Jag skall inte kommentera Britta Bergströms belygsäilning av min säll alt debattera här, och jag lovar kammaren atljag inte skall betygsätta hennes debaiikonsi.

Jag tolkar frågorna på många olika sätt. Vad vi vill med vår moiion äran få frågan tolkad på så sätt alt människorna som önskar denna försäkring kan ha anledning alt känna trygghet för framtiden. Här "förmodar" Britta Bergström, "har alla skäl all förutsätta", "vel all del skall komma en proposition i maj månad". Del är i siort sett allt vad Britta Bergström vet, men del känner vi alla lill, eftersom proposiiionen är upplagen på förteckningen.

Där skall det behandlas vissa delpensionsfrågor. Vi kan förmoda att det bl. a. också gäller delpension ål egna företagare. Men när del gäller finansieringsfrågorna finns del ingenting annal än Britta Bergströms tro och förmodan, trots att det ju är dessa frågor som är ytterst angelägna just nu.

149

Nr 105

Torsdagen den 30 mars 1978

Delpensionsförsäk-ringen

Jag noterar med tillfredsställelse, alt om regeringen skulle lyssna på SAF:s representanter i riksförsäkringsverkets styrelse och utforma en proposition som helt eller delvis överensstämmer med reservationen så kommer inte Britta Bergström atl ställa sig bakom den.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av Sven Aspling m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna-Greta Skantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Sven Aspling m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då Doris Håvik begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 129

På förslag av förste vice talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

§ 8 Förste vice talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammansträde skulle socialutskottets betänkande nr 25 uppföras främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

§9 Kammaren åtskildes kl. 23.27.

150

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert