Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens protokoll 1976/77:96 Fredagen den 25 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:96

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:96

Fredagen den 25 mars


Kl. 09.00                                                                     

 

§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.

 

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1976/77:84 till kulluruiskoltet

1976/77:120 lill ulrikesulskotlet

§ 3 Efter föredragning lades

Redogörelse

1976/77:16 lill handlingarna

§ 4 Föredrogs och hänvisades Motioner

1976/77:1476               t

1976/77:1477               t

1976/77:1478               t

1976/77:1479            l

1976/77:1459 till trafikutskottet 1976/77:1460 lill försvarsutskottet 1976/77:1461 till utbildningsutskottet 1976/77:1462 lill kulturutskotiet 1976/77:1463 lill näringsutskottei 1976/77:1464 till kulturutskotiet 1976/77:1465 till civilutskottet 1976/77:1466 och 1467 lill kulturutskotiet 1976/77:1468 lill skalleutskottel 1976/77:1469-1473 till konstitutionsutskottet 1976/77:1474 och 1475 lill näringsulskoltel

11                arbetsmarknadsutskottet

Il                  näringsutskottei

11                arbetsmarknadsutskottet

11                näringsutskotiet

1976/77:1480-1483 till skatteulskollel

§ 5 Föredrogs och bifölls interpellationsframslällningarna 1976/77:121-125.

§ 6 Anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs jordbruksutskottels betänkande 1976/77:13 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1977/78 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte mo­tioner.


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Hen TALMANNEN:

I fråga om della belänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punkler. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden fram­ställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överlägg­ningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 3 (Lantbruksnämnderna)

Regeringen hade i propositionen 1976/77:100 bilaga 13 (jordbruksde­partementet) under punkten B 2 (s. 23-24) föreslagit riksdagen alt till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av  135 580 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna 1976/77:392 av herr Wachtmeisier i Johannishus (m), 1976/77:522 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmsiedt (c), 1976/77:1225 av hen Knutson (m) och

1976/77:1231 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade alt full kostnadstäckning fr. o. m. budgetåret 1977/78 skulle tas ut för de tjänster lantbruksnämnderna tillhandahöll på beställning och som rörde jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.    lämna motionen 1976/77:392 utan åtgärd,

2.    lämna motionen  1976/77:522 utan åtgärd,

3.    avslå motionen  1976/77:1225,

4.    avslå motionen 1976/77:1231,

5.    till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1977/78 anvisa elt förslags­anslag av  135 580 000 kr.

Reservation hade avgivits

1. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

atl riksdagen skulle med anledning av motionen 1976/77:1231 som sin mening ge regeringen till känna atl full kostnadstäckning fr. o. m. budgetåret 1977/78 borde tas ut förde tjänster lantbruksnämnderna till­handahöll på beställning och som rörde jordbrukels och trädgårdsnäring­ens rationalisering.


Punkten 5 (Befrämjande av husdjursaveln m. m.)

Regeringen hade under punkten B 9 (s. 35-36) föreslagit riksdagen att lill Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av  1440 000 kr.


 


I detla sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 1) hemställts att riksdagen lill Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 100 000 kr. minskat reservationsanslag av  1 340 000 kr.

Utskottet hemställde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandet 1, till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 1 440 000 kr.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Reservation hade avgivits

2. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1976/77:1323, yrkandet 1, till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 1 340 000 kr.

Punkten 7 (Stöd till skärgårdsförelag)

Regeringen hade under punkten B 17 (s. 43-44) föreslagit riksdagen alt

1.   godkänna vad i propositionen förordats om stöd till skärgärdsförelag,

2.    medge att under budgetåret 1977/78 statlig kreditgaranti beviljades för lån till skärgärdsförelag med sammanlagt högst 4 000 000 kr.,

3.    medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljades med sammanlagt högst 3 000 000 kr.,

4.    till Stöd till skärgärdsförelag för budgetåret 1977/78 anvisa ett för­slagsanslag av 3 000 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 2) hemställts all riksdagen skulle a. till Stöd lill skärgårdsföretag medge att under bud­getåret 1977/78 en i förhållande lill regeringens förslag med 1 milj. kr. höjd statlig kreditgaranti beviljades för lån till skärgärdsförelag med sam­manlagt högst 5 milj. kr. samt b. medge atl under budgetåret 1977/78 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljades med ett i förhållande lill re­geringens förslag med 500 000 kr. höjt belopp av 3 500 000 kr.

Ulskottel hemställde att riksdagen skulle

1.   godkänna vad i propositionen förordats om stöd till skärgårdsföretag,

2. med bifall lill regeringens förslag och  med avslag på motionen
1976/77:1323, yrkandet 2 a, medge all under budgetåret 1977/78 statlig


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


kreditgaranti beviljades för lån till skärgårdsföretag med sammanlagt högst 4 000 000 kr.,

3.    med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandet 2 b, medge att under budgetåret 1977/78 stats­bidrag lill skärgårdsföretag beviljades med sammanlagt högst 3 000 000 kr.,

4.    till Stöd till skärgårdsföretag för budgetåret 1977/78 anvisa ell för­slagsanslag av 3 000 000 kr.


Reservation hade avgivils

3. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samlliga s) som ansett att utskottet under 2 och 3 bort hemställa

alt riksdagen skulle

2.    med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1323, yrkandet 2 a, medge att under budgetåret 1977/78 statlig kredit­garanti beviljades för lån till skärgärdsförelag med sammanlagt högst 5 000 000 kr.,

3.    med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1323, yrkandet 2 b, medge alt under budgetåret 1977/78 statsbidrag till skärgärdsförelag beviljades med sammanlagt högst 3 500 000 kr.

Punkten 9 (Lanibruksekonomiska samarbetsnämnden) Regeringen hade under punkten C 2 (s. 46-47) föreslagit riksdagen att till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1977/78 an­visa ett förslagsanslag av 1 711 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 3) hemställts att riksdagen till Lanibruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisade etl i förhällande till regeringens förslag med 250 000 kr. minskat förslagsanslag av  1 461 000 kr.

Utskottet hemställde

att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä motionen 1976/77:1323, yrkandet 3, till Lantbruksekonomiska samar­betsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 1 711 000 kr.

Reservation hade avgivits

4. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett all utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1323, yrkandet 3, till Lantbruksekonomiska samar­betsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisade ell förslagsanslag av 1 461 000 kr.


 


punkten 12 (Bidrag till skogsvårdsstyrelserna)

Regeringen hade under punkten D 2 (s. 55-58) föreslagit riksdagen att till Bidrag til) skogsvårdsslyrelserna för budgetåret 1977/78 anvisa etl förslagsanslag av 72 187 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 4) hemställts att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1977/78 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 1 038 000 kr. mins­kal förslagsanslag av 71 149 000 kr.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Utskottet hemställde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1976/77:1323, yrkandet 4, till Bidrag lill skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1977/78 anvisade etl förslagsanslag av 72 187 000 kr.

Reservation hade avgivits

5. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1323, yrkandet 4, till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret  1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 71 149 000 kr.

Punkten 14 (Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.) Regeringen hade under punkten D5 (s. 63-64) föreslagit riksdagen att

1.    medge att under budgetåret 1977/78 statsbidrag beviljades med sam­manlagt högst 49 000 000 kr. lill intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2.    till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret  1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats molionen 1976/77:846 av herr Lövenborg m. fi. (vpk), vari hemställts att riksdagen skulle 1. till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. anvisa ett i förhållande till budgetpropositionen med 7 000 000 kr. till 56 000 000 kr. förhöjt an­slag, 2. hos regeringen anhålla om förslag avseende en totalplan för in­tensifierad skogsvård som omfattade samtliga skogslän.

Utskottet hemställde

att riksdagen skulle

1, med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:846, yrkandet 1, medge att under budgetåret 1977/78 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 49 000 000 kr. till intensifierad skogs­vård i norra Sverige,


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


1. lill Ålgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret  1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 45 000 000 kr., 3. lämna molionen 1976/77:846, yrkandet 2, utan åtgärd.

Punkten 16 (Fiskeristyrelsen)

Regeringen hade under punkten E 1 (s. 67-68) föreslagit riksdagen att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 12 779 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fi. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 5 och 6) hem­ställts att riksdagen skulle 5. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 169 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 12 948 000 kr., 6. medge atl en tjänst som byråchef för internationella ärenden vid fiskeristyrelsen inrättades fr. o. m. 1977-07-01.

Utskottet hemställde

atl riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandena 5 och 6, till Fiskeristyrelsen för bud­getåret  1977/78 anvisade ett förslagsanslag av  12 779 000 kr.

Reservation hade avgivits

6. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samlliga s) som ansett all utskottet bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1323, yrkandet 5, och med anledning av yrkandet 6 i samma motion till Fiskeristyrelsen för budgetåret  1977/78 anvisade ett förslagsanslag av  12 948 000 kr.

Punkten 23 (Veterinärinrällningen i Skara; Djursjukhuset) Regeringen hade under punkten F 7 (s. 87-89) föreslagit riksdagen att

lill Veterinärinrällningen i Skara; Djursjukhuset för budgetåret 1977/78

anvisa elt förslagsanslag av 652 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats molionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fi. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 7) hemställts att riksdagen till Veterinärinrällningen i Skara: Djursjukhuset för bud­getåret 1977/78 anvisade etl i förhållande till regeringens förslag med 280 000 kr. minskal förslagsanslag av 372 000 kr.


 


10


Utskottet hemställde

att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandet 7, till Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset för budgetåret 1977/78 anvisade etl förslagsanslag av 652 000 kr.


 


Reservation hade avgivits

7. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1976/77:1323, yrkandet 7, till Veterinärinrättningen i Skara: Djursjukhuset för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 372 000 kr.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Punkten 2S (Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska an­stalt: Central förvaltning)

Regeringen hade under punkten G 1 (s. 101-102) föreslagit riksdagen att till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 22 005 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fi. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 8) hemställts att riksdagen till Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1977/78 anvisade elt i förhällande till regeringens förslag med 250 000 kr. minskat anslag.

Ulskottel hemställde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionen 1976/77:1323, yrkandet 8, till Jordbrukets högskolor och sta­tens veterinärmedicinska anstalt: Central förvaltning för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 21005 000 kr.

Reservation hade avgivits

8. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och molionen 1976/77:1323, yrkandet 8, till Jordbrukets högskolor och statens vete­rinärmedicinska anstalt: Central förvaltning för budgetåret 1977/78 an­visade ett förslagsanslag av 21 755 000 kr.

Punkten 30 (Lanibrukshögskolan; Förvaltningskostnader) Regeringen hade under punkten G 3 (s. 103-105) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen alt vid lantbrukshögskolan inrätta en pro­fessur i trädgårdsodlingens företagsekonomi i enlighet med vad som för­ordats i propositionen,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en professur i en­lighet med vad som förordats i propositionen.


 


Nr 96

Fredagen den 25 rnars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


3. lill Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 80 239 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 9) hemställts att riksdagen lill Lantbrukshögskolan; Förvaltningskostnader för bud­getåret 1977/78 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 105 000 kr. minskat förslagsanslag av 80 134 000 kr.


Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1.    bemyndiga regeringen att vid lanibrukshögskolan inrätta en pro­fessur i trädgårdsodlingens företagsekonomi i enlighet med vad som för­ordals i propositionen,

2.    bemyndiga regeringen alt ändra benämningen av en professur i en­lighet med vad som förordats i propositionen,

3.    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1976/77:1323, yrkandet 9, till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostna­der för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 80 239 000 kr.

Reservation hade avgivits

9. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett au utskottet under 3 bort hemställa

atl riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1976/77:1323, yrkandet 9, till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 80 134 000 kr.

Punkten 36 (Miljövårdsforskning)

Regeringen hade under punkten H 7 (s. 141-143) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen all vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för byråchef i Fe 23/24,

2.    till Miljövårdsforskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reserva­tionsanslag av 32 900 000 kr.


12


I della sammanhang hade behandlats motionerna

1976/77:521 av herr Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 9) hemställts all riksdagen beslutade att lill Miljövårdsforskning (H 7), mol bakgrund av vad som anförts i molionen, för budgetåret 1977/78 anvisa ell med 6 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 36 460 000 kr., och

1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 10) hemställts att riksdagen lill Miljövårdsforskning för bud­getåret 1977/78 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 3 560 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 36 460 000 kr.


 


Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1.    bemyndiga regeringen all vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för byråchef i Fe 23/24,

2.    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77:521, yrkandet 9, och 1976/77:1323, yrkandet 10, till Miljövårds­forskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 32 900 000 kr.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Reservation hade avgivits

10. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionerna 1976/77:521, yrkandet 9,och 1976/77:1323, yrkandet 10, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reserva­tionsanslag av 36 460 000 kr.

Punkten 38 (Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor) Regeringen hade under punkten H 10 (s. 144-145) föreslagit riksdagen att till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 2 000 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1976/77:521 av herr Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 10) hemställts atl riksdagen beslutade att till Undersökningar av hälso-och miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1977/78 anvisa ett i förhål­lande till regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 500 000 kr., och

1976/77:1323 av herr Lundkvist m.fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 11) hemställts alt riksdagen till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1977/78 anvisade etl i förhällande lill regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Utskottet hemställde

atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77:521, yrkandet 10, och 1976/77:1323, yrkandet 11, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.


Reservation hade avgivits

11. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samlliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill


13


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentels verksam­hetsområde


motionerna 1976/77:521, yrkandet 10, och 1976/77:1323, yrkandet 11, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Punkten 40 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.) Regeringen hade under punkten H 12 (s. 148-149) föreslagit riksdagen att

1.    medge att för budgetåret 1977/78 statsbidrag till kommunala av­loppsreningsverk fick beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

2.    till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av  140 000 000 kr.


I detta sammanhang hade behandlats molionen 1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 12) hemställts alt riksdagen till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk för budgetåret 1977/78 anvisade elt i förhållande lill regeringens förslag med 15 milj. kr. minskal förslagsanslag av  125 milj. kr.

Ulskollet hemställde all riksdagen skulle

1.    medge att för budgetåret 1977/78 statsbidrag lill kommunala av­loppsreningsverk fick beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

2.    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandet 12, lill Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

Reservation hade avgivits

12. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1323, yrkandet 12, till Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa etl förslagsan­slag'av 125 000 000 kr.

Punkten 45 (Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.) Regeringen hade under punkten 11:16 (s. 162-166) föreslagit riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen alt besluia om byggnadsarbelen vid jordbru­kets högskolor m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propo­sitionen,

2.    till Byggnadsarbelen vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 60 000 000 kr.


14


I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1323 av herr


 


Lundkvist m. fi. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 13) hemställts alt riksdagen till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade elt i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. minskat invesleringsanslag av 50 milj. kr.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.   bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten vid jordbru­kels högskolor m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propo­sitionen,

2.   med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionen 1976/77:1323, yrkandet 13, till Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög­skolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 60 000 000 kr.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Reservation hade avgivils

13. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett atl utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1323, yrkandet 13, till Byggnadsarbelen vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa etl inves­teringsanslag av 50 000 000 kr.

Punkten 47 (Lån till trädgårdsnäringen)

Regeringen hade under punkten V:A (s. 168-171) föreslagit riksdagen all

1.   godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för lån till vissa trädgårdsförelag,

2.   medge atl för låneverksamheten fick disponeras del på tilläggsstal III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade invesleringsanslaget Lån lill trädgårdsnäringen.


I detla sammanhang hade behandlats motionerna

1976/77:211 av herr Eliasson m. fi. (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde atl trädgårdsnäringsutredningen, genom tilläggs­direktiv, gavs i uppdrag att särskilt studera trädgårdsnäringens villkor och utvecklingsmöjligheter i norra Sverige, och

1976/77:1323 av herr Lundkvist m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 14 och 15) hemställts att riksdagen skulle 14. till Län till trädgårdsnäringen medge att för låneverksamheten fick disponeras 10 milj. kr. av del på tilläggsstal III till riksslaten för budgetåret 1974/75 anvisade investeringsanslaget Lån till trädgårdsnäringen, 15. till Bud-geiutjämningsfonden överföra 6 milj. kr. av det på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade invesleringsanslaget Lån till trädgårdsnäringen.


15


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandet 14 i förevarande del, godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för län till vissa irädgårdsföretag,

2.    med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1323, yrkandena 14 i återstående del och 15, medge alt för lå­neverksamheten fick disponeras det på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade invesleringsanslaget Lån lill trädgårdsnä­ringen,

3.    anse motionen 1976/77:211 besvarad med vad utskottet underpunk­ten anfört.


Reservation hade avgivits

14. av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lind­berg, Wictorsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samtliga s) som ansett att ulskottel under 1 och 2 bort hemställa

att riksdagen skulle

1.    med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:1323, yrkandet 14 i förevarande del, godkänna de av reservanterna förordade riktlinjerna för lån till trädgårdsförelag,

2.    med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:1323, yrkandena 14 i återstående del och 15, dels medge att för låneverksam­heten fick disponeras 10 000 000 kr. av det på tilläggsstal III lill riksslaten för budgetåret 1974/75 anvisade investeringsanslaget Län till trädgårds­näringen, dels besluta all odisponerade medel under anslaget om ca 6 000 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1977/78 fördes över till budgetutjäm­ningsfonden.

Till betänkandet hade dessutom fogats ett särskilt yttrande av herr Lundkvist, fru Theorin och fru Lundblad samt herrar Lindberg, Wic­torsson, Olsson i Edane och Strömberg i Vretstorp (samlliga s).


16


Hen LUNDKVIST (s);

Herr talman! Del tycks numera råda allmän enighet om att del stora underskott som regeringen redovisar i nästa års budget och den upplåning utomlands som regeringen räknar med för all läcka detta underskott är en fara för den ekonomiska stabiliteten i vårt land. Socialdemokratin har hela tiden varnat för denna lättsinniga polilik och tagit konsekven­serna av sin inställning genom att föreslå såväl inkomstförstärkningar som ulgiftsbegränsningar i budgeten. Det är naturligtvis alltid angeläget att varje utgiftspost granskas noga i budgelbehandlingen. Vill vi verkligen kunna sätta in skattebetalarnas pengar där de gör den största nyttan, måste ständigt en noggrann prioritering ske mellan de olika krav som reses på statskassan.

I nuvarande budgetläge är en stram budgetbehandling särskilt ange-


 


lägen, eftersom det gäller att med varie krona begränsa elt stort och bekymmersamt underskott i statens budget. När det gäller jordbruks­departementets huvudtitel har den socialdemokratiska utskottsgruppen mot den bakgrunden ingående granskat anslag för anslag. Denna gransk­ning har gett oss anledning alt föreslå en rad utgiftsbegränsningar och besparingar under huvudtiteln. Våra förslag till utgiftsminskningar upp­går sammanlagt till drygt 33 milj. kr.

På några punkter har vi å andra sidan ansett det nödvändigt att föreslå vissa utgiftsökningar på tillhopa drygt 4,2 milj. kr. Våra förslag innebär sålunda sammantaget att vi kan minska de totala utgifterna över jord­bruksdepartementets huvudtitel med drygt 29,5 milj. kr.

Nu kommer möjligen utskottets ordförande herr Larsson i Borrby alt säga att det på vissa punkter inte är reella besparingar vi föreslär. Han antydde den inställningen när vi snuddade vid dessa frågor i remiss­debatten. Han menade då att de medel som anvisas men inle behöver tas i anspråk för exempelvis utbyggnaden av reningsverken kan stå över till ett kommande år. Med bantningen av byggnadsanslagen menade han att vi bara skjuter utgifterna framför oss.

Men när man befinner sig i ett budgetläge som det vi f n. har är det ju i allra högsta grad fråga om att verkligen bedöma vad som kan vara absolut nödvändigt atl göra under del kommande budgetåret, vilka utgifter man måste ta och vad som kan anstå till följande budgetår.

Jag vill sålunda redan nu säga att del är en orimlig budgethantering att gå ul och låna pengar utomlands lill utgifter som man inle nöd­vändigtvis behöver göra - trösta sig med atl man kan ha de här pengarna kvar till ell kommande är - och samtidigt säga nej till anslagsförstärk­ningar som är utomordentligt angelägna och som det alltså vore naturiigt att man tog upp pengar till i den här budgeten.

En del minst sagt underliga prioriteringar har gjorts inom budgetens ram. Det är exempelvis anmärkningsvärt all jordbruksministern utan alt låta lanlbruksstyrelsen pröva ärendet och ulan motivering i budgeten tar upp elt anslag pä 100 000 kr. lill Wångens hingstuppfödningsanstalt men samtidigt vägrar fiskeristyrelsen varie förstärkning i form av tjänster i fiskerinäringens nu utsatta läge.

När del gäller hur vi skall få inkomster för att klara viktiga samhälls­uppgifter har budgetministern gjort klart för svenska folket alt vi får räkna med högre avgifter från den enskilde för au täcka kostnaderna för bl. a. sjukvärden.

Jordbruksministern föreslår väsentligt höjda anslag till ålgärder för en bättre skogsvärd. Vi tycker atl åtgärderna mol bakgrund av den brist på skogsråvara som hotar och med hänsyn till den sysselsättningsbe-främjande effekten är myckel angelägna. Men när det gäller finansie­ringen av den vårdinsatsen har uppenbarligen varken jordbruksministern eller budgetministern kommit på tanken atl genom en något högre skogs-värdsavgifi låta skogsägarna bidra. Med hänsyn till den utveckling som vi haft på virkespriserna borde ju en sådan åtgärd ha tett sig bäde rättvis


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

17


2 Riksdagens protokoll 1976/77:96-98


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


och naturlig i detta budgetläge. I en situation där regeringens ekonomiska politik i stort sett har sin udd riktad mot de stora löntagargrupperna i samhället underiäter regeringen här som i andra sammanhang att till­varata de möjligheter som rimligen borde utnyttjas för atl också låta ägarkaiegorierna vara med och bära sin del av bördan för en bättre balans i vår ekonomi.

En mera ingående granskning av budgelbehandlingen under jordbruks­departementets huvudtitel leder oss fram till att det borde ha varit möjligl att begränsa underskottet i statens budget ytterligare genom en mera skärpt budgetbehandling. Visseriigen kan den summa med vilken vi i våra förslag under jordbruksdepartementels huvudtitel kunnat begränsa utgifterna té sig mindre betydelsefull i den stora konkursen. Men med motsvarande begränsningar på de andra departementens verksamhets­områden hade underskottet säkerligen kunnat krympas med ell icke ovä­sentligt belopp. Vi har ju ingen anledning atl anta att de andra depar­tementen i detla avseende skött sig bättre än jordbruksdepartementet.

Jag skall utöver dessa mera allmänna reflexioner kring vår granskning av jordbruksdepartementets huvudtitel bara ta upp till diskussion de tre reservationerna om miljövården. Andra talare från vår uiskoitsgrupp kommer att argumentera för våra övriga reservationer.

När det gäller anslagen till miljövårdsforskning yrkar vi socialdemo­krater i utskottet i reservationen 10 med anledning av vår partimotion på en höjning utöver vad regeringen har föreslagit med 3 560 000 kr. Regeringen framhåller i översikten till jordbrukshuvudliteln att insat­serna för miljövård skall intensifieras. Men detta uttalande har dålig täck­ning i de förslag som man ställer i budgeten, framför allt när det gäller forskning. Beträffande forskningsanslaget går den åttaprocenliga höjning som regeringen föreslår åt till att nätt och jämnt täcka ökade priser och ■ lönekostnader.

Genom att göra de ulgiftsbegränsningar som vi socialdemokrater fö­reslagit under andra punkten i budgeten kan vi trots en lägre utgifts­summa totalt för huvudtiteln fä utrymme för en som vi betraktar del utomordentligt angelägen förstärkning av anslaget till miljövårdsforsk­ning.

Vi vill frän socialdemokratiskt håll särskilt peka på nödvändigheten av ytterligare forskningsinsatser för att klarlägga frågorna kring bl. a. för­surningen av mark och vatten, buller och miljögifter. Snösmältningen i år och effekten av den i vissa sjöar och vattendrag ger oss en allvarlig erinran om försurningsproblemen. Vi behöver ökade kunskaper om mo­torfordonens föroreningar, vi behöver klarlägga handelsgödselns miljö­problem och vi behöver vela mer om de föroreningsuisläpp som kan hota det skyddande ozonskiktet runt jorden. Menar vi allvar med att vi skall föra en aktiv miljöpolitik mäste forskningen ges ekonomiska möjligheter till ökade insatser; det är vår prioritering.

Likaså vill vi öka anslaget till undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Där har jordbruksministern prutat ned myndighetens äskande med


 


500 000 kr. Vi vill erinra om att ett flertal angelägna undersökningar bedrivs inom produktkonlrollområdel. Inle minst gäller det fenoxisyrorna och deras egenskaper.

Ingen torde kunna ifrågasätta vikten av att tillräckliga resurser står till dessa undersökningars förfogande. Arbetarskyddsmyndigheier och fackliga organisationer påpekar ständigt riskerna med vissa kemiska äm­nen och behovet av att veta mer om deras verkningar för att kunna skingra osäkerheten vid bedömningen av deras hälsofarlighel. Allmän­heten känner oro på grund av återkommande larmrapporter om giftiga ämnen i vår närmiljö. Vi menar alt detta viktiga arbete med atl kartlägga olika ämnens skadeverkningar icke får hindras eller försinkas av brist på pengar. Därför yrkar vi i reservationen 11 bifall till den socialdemo­kratiska partimotionens krav att myndigheten bör få de begärda medlen.

Till sist vill jag yrka bifall lill reservationen 12, som gäller bidragen till kommunala avloppsreningsverk. Vi vill gärna understryka angelä­genheten av alt utbyggnaden av de kommunala reningsverken kan fort­sätta. Vi delar därför naturvårdsverkets av jordbruksministern accepte­rade bedömning att statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk under nästa budgetär skall beviljas med etl belopp av upp till 130 milj. kr.

Däremot kan vi inte förslå varför jordbruksministern funnit anledning atl beträffande utbetalningen av medel till redan genomförda renings­verksutbyggnader frångå naturvårdsverkets beräkningar och föreslå riks­dagen ett 15 milj. kr. högre belopp än vad naturvårdsverket begärt. Jag yrkar alltså bifall också till reservationen 12 under punkten 40 i betän­kandet.

Sammanfattningsvis, herr talman! En närmare granskning av jord­bruksdepartementets huvudtitel har visat att vi med en stramare bud­getbehandling än den regeringen gjort borde kunnat bidra till all begränsa budgetunderskottet och få ut mera pengar till angelägna uppgifter på miljövårdens område.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Herr LARSSON i Borrby (c):

Herr talman! Alla regeringens värderingar och principiella bedömningar i årets budgetproposition har accepterats av oppositionen, och avvikande meningar har anmälts endast i fråga om vissa anslagsjusteringar. Del är med tillfredsställelse jag kan konstatera detla.

1 sill inledande yttrande till reservationerna säger herr Lundkvist i spetsen för sju reservanter att man genomfört en "ingående granskning" av jordbruksdepartementets huvudtitel. Även om reservationernas antal är sä pass stort som 14 skall man dock vid en "ingående granskning" av dessa finna att ändringsförslagen är av helt marginell natur-ja, ibland skulle man frestas säga all de befinner sig utanför marginalen, eftersom förslagen lill stor del bygger på en helt utopisk budgeiteknik, som strider mot normal praxis vid beräkning av förslagsanslag och angivande av förslagsramar.

Sålunda talas det om besparingar uppgående till 33 milj. kr., vilka


19


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentels verksam­hetsområde

20


vid en närmare granskning visar sig vara av rent fiktiv natur i fråga om etl belopp som uppgår till inte mindre än 31,25 milj. kr. Kvar slår alltså som verklig besparing endast 1,73 milj. kr. De i.reservationerna föreslagna förändringarna uppåt uppgår lill sammanlagt 4,7 milj. kr.; alltså är den verkliga förändringen vid en summering av reservationerna en påspädning av budgetförslaget med avrundat 3 milj. kr. eller vad man brukar benämna som elt överbud. Det är alltså ganska förvånande alt herr Lundkvist här försöker göra gällande att dessa förslag skulle innebära en minskning av medelsanvisningen, när man i själva verket späder pä budgeten och ökar lånebehovet med 3 milj. kr. - i och för sig även della hell marginellt Del verkliga lånebehovet avgörs ju först sedan budget­utfallet är helt klart.

Jag ber, herr talman, att nu få kommentera reservationerna punkt för punkt.

Reservationen 1 gäller lantbruksnämndsiaxan. Reservanterna vill höja självkostnaden till 100 96. Med hänsyn till den takt i vilken lantbruks­nämndens taxa har höjts - den senaste höjningen skedde så sent som den 1 mars i år, alltså för bara några veckor sedan - har vi ansett atl ytterligare höjning inle nu bör göras. Reservationen är omotiverad och bör avslås av riksdagen.

Reservationen 2 gäller poslen Befrämjande av husdjursaveln m. m. Under föregående riksmöte var frågan om stöd till hingstuppfödnings-ansialien Wången med anledning av motioner i ämnet vid några tillfällen föremål för riksdagens behandling. Ulskottel framhöll då bl. a. att an­stalten enligt dess mening hade en angelägen uppgift att fylla och för­utsatte atl regeringen och berörda myndigheter vidtog erforderliga åt­gärder för all bereda anstalten tillfredsställande möjligheter au fortsätta sin verksamhet. Regeringens nu framlagda förslag till anslagshöjning slår i samklang med della uttalande, som antogs av riksdagen, och ulskottel vill nu biträda delsamma. Det är alltså här fråga om en uppföljning av riksdagens beslul förra året.

1 reservationen 3 vill reservanterna öka anslagen till skärgårdsföretagen med 1 resp. 0,5 milj. kr. De framställningar från lantbruksstyrelsen som åberopas i reservationen och delvis också redovisas i propositionen avser förhållandena under innevarande budgetär. För nästkommande budgetär har styrelsen inte framfört några krav på anslagsökningar. Om det befinns erforderligt att förstärka resurserna för stödet till skärgårdsföretagen under innevarande är, torde regeringen återkomma till riksdagen med äskanden om medel på tilläggsbudget för ändamålet.

Reservationen 4 gäller anslaget lill lanibruksekonomiska samarbets­nämnden, som reservanterna vill pruta med 0,25 milj. kr. Prutningen avser medlen för tidiga och tillförlitliga skördeprognoser, som behövs som etl led i prisregleringen för jordbruksprodukter. För regleringsför­handlingarna och handeln har det stor ekonomisk betydelse alt redan på etl tidigt stadium kunna planera exporten och/eller importen av olika produkter. Särskilt vid extrema skördeutfall är det av största vikt att


 


tillförlitliga prognoser finns - se exempelvis rekordskörden av spannmål 1974 och matpotatiskrisen  1975!

Vid remiss av SCB:s förslag framhölls behovel av samordning av den verksamheten med andra myndigheter, t. ex. jordbruksnämnden, och or­gan som sysslar med likartad prognosverksamhet. Det föll sig dä naturligt att lägga projektet på lanibruksekonomiska samarbetsnämnden, som genom sina olika grupper sysslar med övergripande projekt. Prutningen med 250 000 kr. innebär alltså alt endast en av de två föreslagna me­toderna skulle kunna utredas.

Reservationen 5 kommer att kommenteras av bl. a. herr Jonasson.

Reservationen 6 gäller fiskeristyrelsens internationella uppgifier. Ut­skottet har pä den punkten inle funnit tillräckliga skäl att tillstyrka mo­tionen 1975/76:1323, där man framfört etl yrkande om inrättande av en byråchefstjänst. Ulskottel vill framhålla att fiskeristyrelsen i sin an­slagsframställning gett önskemål om andra personalförstärkningar av högre angelägenheisgrad.

I sammanhanget kan dock nämnas alt fiskeristyrelsen haft regeringens uppdrag all i samverkan med statskontoret se över den närmare arbets­fördelningen mellan styrelsens enheter samt personalfrågor och hand-läggningsruliner i anslutning därtill. Översynen har utmynnat i en rapport frän fiskeristyrelsen den 23 november 1976 som med samrädsytlrande av statskontoret den 20 december 1976 nyligen överlämnats till jord­bruksdepartementet. I rapporten behandlas även behovet av personal för handläggning av internationella ärenden. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom departementet överväganden i syfte alt åstadkomma en lösning av frågan hur bevakningen av den internationella utvecklingen på fiskets område lämpligast bör ske i fortsättningen. Regeringen har ju redan genomfört förhandlingar med Norge som resulterat i en konvention, vil­ken antagits enhälligt av riksdagen.

Reservationen 7, om veterinärinrällningen i Skara, kommer här att kommenteras av bl. a. herr Hallenius.

Reservationen 8 gäller pedagogiskt utvecklingsarbete inom jordbrukets högskolor och internationalisering av della arbete. Reservanterna vill pru­ta 250 000 kr.

Ulskottel nämner här att medel för pedagogiskt utvecklingsarbete inom högskoleområdet tidigare anvisats under utbildningsdepartementels hu­vudtitel. Utbildningen har dock enligt uppgifi inte i nämnvärd grad kun­nat tillrättaläggas efter t. ex. lantbrukshögskolans behov. Del är enligt utskottels uppfattning angeläget att behovet av pedagogiskt utvecklings­arbete m. m. vid jordbrukets högskolor tillgodoses. I anslutning till den pågående reformeringen av högskoleutbildningen har regeringen före­slagit atl jordbrukets högskolor sammanförs till en högskoleenhet, be­nämnd Sveriges lantbruksuniversitet. Utskottet anser att ett mera än­damålsenligt anslag för den åsyftade verksamheten står i samklang med reformeringen av utbildningsväsendet och tillstyrker att medel i före­slagen omfattning anvisas direkt under här behandlat anslag.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentels verksam­hetsområde

21


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

11


Reservationen 9 handlar också om lanibrukshögskolan. Reservanterna vill pruta bort en tjänst som universitetsadjunkt, som skulle kosta 105 000 kr.

Styrelsen för JHS - och före den styrelsen för lanibrukshögskolan -har i fiera år begärt en ökning av utbildningsresurserna vid lantbruks-högskolan i form av assisteniiimmar. Styrelsen har därvid konstaterat att vid nuvarande siuderandeantal skulle lantbrukshögskolan tillföras ytterligare 32 650 assisteniiimmar utöver de ca 55 000 den disponerar i dag, om samma normer för assistenttilldelning skulle tillämpas som inom utbildningsdepartements område. Vidare har genomströmningen av de studerande vid lanibrukshögskolan sjunkit ytterst drastiskt på agronomlinjen. För de studerande på hortonom- och landskapsarkitekt-linjerna har man inte riktigt samma statistik ännu, men mycket talar för att man skulle fä liknande förhållanden för dessa utbildningar. Mot den bakgrunden synes det vara välbefogai att inrätta en tjänst söm uni­versitetsadjunkt, motsvarande 1 250 assisteniiimmar, när antagningen till horlonomlinjen ökas. Därför har utskottet avstyrkt s-motionen på denna punkt.

I reservationen 10, som rör miljövärdsforskning, har reservanterna ett överbud på 3 560 000 kr., trots atl man inte, somjag redan tidigare påvisat, föreslår några faktiska besparingar.

En ökad satsning pä miljövärdsforskning är självfallet mycket ange­lägen. När man bedömer statens insatser inom delta område bör man emellertid inte se bara lill detla anslag. Som miljöforskningsutredningen visade utgår betydande statliga anslag till miljövårdsforskning också på andra vägar än genom naturvårdsverkets anslag. Av de ca 60 milj. kr. som enligt utredningens beräkningar totalt satsades på miljövårdsforsk­ning 1973/74 gick endast en tredjedel eller ca 20 milj kr. genom fö­revarande anslag. En ändamålsenlig planering och samordning av forsk­ningen är därför väl så viktig som en mindre ökning av naturvårdsverkets anslag just nu. Miljöforskningsulredningens förslag om formerna för en sådan samordning bereds f n. inom jordbruksdepartementet.

I rådande budgetläge har regeringen alltså utgått från all en 8-procentig höjning av alla forskningsanslag skulle tillämpas. Utskottet har inte fun­nit skäl att bryta ut anslaget lill jusl denna forskning.

Reservationen 11 gäller särskilda undersökningar. Till produktkontroll-nämnden vill reservanterna ge en halv miljon mera. Den anslagshöjning som regeringen har föreslagit och som innebär en uppräkning av anslaget med 33 96 i förhållande till nuläget synes mot angiven bakgrund väl avvägd. Utskottet kan därför biträda förslaget, säger vi i utskottsbelän­kandet.

Produktkontrollnämnden berör flera myndigheters verksamhetsområ­den. I nämnden ingår bl. a. representanter för naturvärdsverket, arbe-tarskyddssiyrelsen, livsmedelsverket och socialstyrelsen. Basresurser för under-ökningsverksamhet som berör produklkontrollfrågorna finns hos dessa myndigheter. Inom dessa myndigheters verksamhetsområden finns


 


också forsknings- eller undersökningsanslag som kan användas för pro­jekt inom produktkonlrollområdel. Förevarande anslag, som står direkt till produkikontrollnämndens disposition, bör ses som etl komplement till de resurser som finns pä annat håll. Nämnden har därigenom möjlighet att snabbt sätta i gång undersökningar som nämnden behöver för sitt arbete och som är brådskande eller berör fiera myndigheters verksam­hetsområden. Däremot bör produktkontrollnämnden inte själv planera och finansiera undersökningsverksamhet av större omfattning. Därför har förslaget i den motionen inte kunnat tillstyrkas av utskottet. Re­servationen bör avslås.

Reservationen 12 gäller frågan om kommunala avloppsreningsverk. Där prutar'reservanterna 15 milj. kr.

Den reella omfattningen av bidragsgivningen till kommunala avlopps­reningsverk styrs av en bidragsram. Denna föreslås i årets budgetpro­position uppgå till ett oförändrat belopp av 130 milj. kr. för nästa budgetär, vilket överensstämmer med naturvårdsverkels förslag. Utbetalningarna av bidrag sker från delta förslagsanslag. Bidragen betalas ut dels med en mindre del som förskott, dels i efterskott sedan slutredovisning skett. Det belopp som förs upp pä anslaget bör därför ses i första hand som en beräkning av storleken av utbetalningarna under kommande år. Sådana beräkningar har erfarenhetsmässigt visat sig svåra alt göra.

Här har, som vi ser det från utskottsmajoritetens sida, reservanterna förväxlat en rent kassateknisk bedömning av ett budgetulfall med vad man kallar en besparing. Saldot i slutet av året, resultatet av budget­utfallet, är sålunda detsamma för regeringen som för oppositionen, oavsett dagens försök att göra en beräkning.

Reservationen 13 avser byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor. Här har vi en parallell till reservationen 12, budgettekniskt en "besparing" som är rent fiktiv, och det är därför ganska förvånande att den på allvar åberopas som en utgiftsminskning med  10 milj. kr.

Regeringens förslag till anvisning av medel till uppförande av växl-skyddscenlrum i Ultuna och Alnarp grundar sig på byggnadsstyrelsens beräkningar. Förutsättningarna för detla förslag var därvid att byggnads­arbetena skulle vara avslutade, sä att infiyIlningen kunde ske hösten 1979 enligt riksdagens tidigare beslut. En minskning av anvisningen enligt reservationens förslag skulle enligt uppgift från byggnadsstyrelsen leda till att inflyttningen försenades med minst ett halvår.

I reservationen 14 prutar man 6 milj. kr., som enligt reservanterna skulle las frän trädgårdsnäringen. Denna reservation och motsvarande motionsförslag bygger på en missuppfattning.

De lån som lämnats t. o. m. 1976 avsåg även förelag med sniitblom-sterproduktion. 1 budgetpropositionen föreslås att lånen skall utgå till nämnda förelag under budgetåren 1977/78 och  1978/79.

Regeringen har här följt lantbruksstyrelsens uppfattning alt stödet även bör utgå vid sortimentsbyle eller annan omläggning av produktionen. Lönsamheten är i det närmaste katastrofalt dålig inom sniltblomster-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

23


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


produktionen. Om inte stöd lämnas även för övergång lill andra pro-dukiionsgrenar kommer förelagen inle all kunna fortleva. Nedläggningar skulle få svåra konsekvenser, då flera företag av jusl den här typen är mycket stora. Vissa har uppåt femtiotalet anställda. En övergång inom redan befintliga växthusförelag till annan produktion fär inle större men­lig inverkan än den normala produktionsökning som kontinuerligt äger rum. Enligt Trädgårdsnäringens riksförbund har vi t. o. m. elt stort pro-duklionsunderskoit pä tomater. Den reservationen bör avslås.

Jag ber med delta, herr talman, att fä yrka bifall till utskoliets hem­ställan, vilket innebär avslag pä samtliga lill utskoitsbetänkandet fogade reservationer.


 


24


Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle;

Herr talman! Herr Larsson i Borrby försökte på samma sätt som i den allmänpolitiska debatten atl komma ifrån det förhållandet au man i en budgelbehandling av den karaktär som vi har i år måste försöka se efier vilka utgifter man kan skjuta pä framtiden och all del är orimligt atl i årets budget försöka läcka utgifter som man ser alt man kan göra senare budgetår och t. o. m. låna pengar i utlandet för att klara dom. Självfallet fär man här som i andra sammanhang, genom att skjuta upp och spara, begränsa sina utgifter. Gör man det kan man också fä eko­nomiskt utrymme för angelägna insatser på vissa områden, som i varie fall vi funnit att man bör prioritera.

Jag har i dag inte möjlighet att få svar om jag ställer en fråga lill jordbruksministern. Han har meddelat mig - och det har jag naturligtvis full förståelse för - atl han är så fördärvad i halsen att han är ordinerad av läkare atl inte tala. Jag får då ställa mina frågor direkt lill jordbruks-utskollets ordförande. Jag vill passa pä alt på nytt fråga honom; Är del rimligt att vi i år, när vi ändå ser alt vi med vissa åtgärder kan åstadkomma besparingar, skall hålla oss med den lägsta ökning som någonsin skett av anslagen till miljövårdsforskning? År efter är - när vi har suttit i regeringsansvar - har man från borgerligt håll markerat angelägenheten av alt försöka lyfta de anslagen. Man anför i budgetpropositionen att vi nu skall intensifiera arbetet pä miljövärdens område, men samtidigt åstadkommer man den lägsta ökning vi någonsin haft av anslaget till miljövårdsforskning - en ökning som i stort sett bara täcker de kost­nadsökningar som vi fåll under året.

Del här innebär alt man får avslå från att göra sådana värdefulla insatser som vi trodde alt vi alla var överens om var angelägna, nämligen att öka stödet till forskning när det gäller konsekvenserna för vatten och luft av de föroreningar som finns. Även den begränsning som sker av del s. k. produktkontrollanslaget - den halva miljonen - innebär alt vi fär avstå från en del av de viktiga arbetsinsatser som bör göras för alt vi bättre skall kunna möta de risker vi har att kämpa mol när det gäller fariiga ämnen.


 


Jag ställer alltså frågan: Är det rimligt alt behandla miljövårdsforsk­ningen   så   snäll   som   man   gjort   i   den   här   budgethanteringen?

Hen LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr talman! Min redovisning var en objektiv beskrivning av gällande praxis vid bedömningen av budgetulfall.

Beträffande den fråga som herr Lundkvist ställt lill mig vill jag svara att jag skulle vara den förste att välkomna möjligheter att öka resurserna lill miljövärdsforskning och miljövårdsarbete i allmänhet. Nu är vi emel­lertid i den situationen - som herr Lundkvist starkl betonat i sitt första anförande - att regeringen har övertagit en ekonomi som innebär atl man måste vara mycket strikt i sin bedömning av anslagshöjningar. Hur angeläget det än kan vara att öka anslaget lill miljövärdsforskning, har vi ändå även en hel del annan forskning i vårt land som anses mycket väsentlig. Regeringen har därför valt linjen att inte bryta ut någon del av verksamheten utan ge samma procentuella höjning lill all forskning i vårt land. Det skulle vara mycket svårt alt avgöra vilket slags forskning som skall plockas ut och ges en specialsiiuation.

Jag beklagar som sagt att landets ekonomiska situation inte givit ut­rymme för en större procentuell ökning över hela linjen. Anledningen har jag försökt redovisa.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Om herr Larsson i Borrby verkligen är så angelägen om miljövårdsforskningen som han här ger uttryck för har han och andra borgeriiga ledamöter här i kammaren som har samma inställning möj­ligheten att rösta förde reservationer som avgivits från socialdemokratiskt håll och därmed skapa del ekonomiska utrymme som vi behöver för atl kunna satsa dessa ytteriigare miljoner på denna myckel angelägna uppgift.

Inte minst från centerns sida har det under alla år sagts atl man vill främja miljön; man vill framstå som de som är mest angelägna om insatser pä miljövårdens område. Men när det verkligen gäller, när man befinner sig i ansvarig ställning, då blir resultatet av deras bemödanden av den här karaktären.

Jag slår alltså fast att det inte finns någon överensstämmelse mellan å ena sidan talet om att intensifiera miljövården och å andra sidan be­redvilligheten att satsa de medel som krävs och som man kan la fram om man vill, om man prutar pä andra områden.


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag trodde all vi nu hade lämnai del slags debatt där vi försöker misstänkliggöra varandra i fråga om ambitionsnivån när del gäller miljövården i vårt land. Jag tror inte all det här försöket går hem.

Den möjlighet som herr Lundkvist antyder alt man skulle ha genom att anta reservationerna föreligger inte. Det är en chimär, och det har


25


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksatn-hetsområde


jag redan utförligt bevisat, vid elt par tillfällen faktiskt, här i kammaren. Därför vill jag ännu en gång bara säga alt vi beklagar alt den ekonomiska situation som regeringen har fält ta ansvar för inle är sådan att vi har de resurser som man skulle önska, inte ens till det mycket angelägna område som miljövärdsforskningen utgör.

Herr talmannen anmälde atl herr Lundkvist anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rält lill ytterligare replik.


 


26


Hen WICTORSSON (s):

Herr talman! Jordbruksutredningens betänkande presenterades i går. I det betänkandet läggs det fram förslag till riktlinjer för den jordbruks-' politik som skall gälla fram till  1985.

Utredningen redovisaren framgångsrik utveckling för svenskt jordbruk sedan jordbruket senast var föremål för en bred genomlysning, i mitten av 1960-talel. Skördarna har ökat, rationaliseringen har fortgått och jord­brukarna har fält stigande inkomster samtidigt som det varit möjligl att hälla livsmedelsprisernas ökning inom ramen för prisutvecklingen i övrigt och inom samma siegringstaki som hos jämförbara länder. Till den här utvecklingen har de statliga livsmedelssubvenlionerna medver­kat, vilka givit särskilda fördelar åt låginkomsttagare och barnfamiljer.

Utredningens förslag, som är enhälligt, är elt effektivt vapen mot dem som, särskilt ute i buskarna, så gärna påstått och påstår, att det skulle ha varit och är skottpengar på bönder. De grunder för jordbrukspolitiken som lades av Eric Holmqvist och den socialdemokratiska riksdagsgruppen på 1960-talet har visat sin styrka. Utredningens förslag för den framtida jordbrukspolitikens utformning innebären vidareutveckling av dessa rikt­linjer med en successiv anpassning till de ändrade förhållanden som ut­vecklingen aktualiserar.

Den anpassning av jordbrukspolitiken som utredningen föreslår sam­manhänger främst med utvecklingen inom jordbruket. Genom den av jordbrukarna själva med samhällets stöd bedrivna raiionaliseringsverk-samheten har skördarna ökat men antalet sysselsatta minskat i jordbruket lill 5 96 av de yrkesverksamma. Utvecklingen har varit möjlig inte minst genom en ökad användning av importerade produktionsmedel - han­delsgödsel och fodermedel.

Mot den här bakgrunden går det inte längre att använda det tidigare begreppet "självförsöriningsgrad". Vid en avspärrning är vi beroende av vissa produktionsresurser och lager. Utredningen har därför i stället som ett produktionsmål uppställt vår försöriningsförmåga under en treårig avspärrning med utgångspunkt i vissa vikliga produktionsresurser, såsom åkerareal och mjölkproduktion.

Utredningen är ense om att det inte finns anledning atl aktivt verka för vare sig en minskning eller en ökning av den nuvarande åkerarealen. Den räcker till både för att upprätthålla vår livsmedelsberedskap och för alt tillgodose regionalpoliliska synpunkter och natursynpunkter, sam-


 


tidigt som mindre delar kommer atl ianspråklagas för oundgängligt väg-och samhällsbyggande. Allt det här kan ske till rimliga samhällseko­nomiska resurser.

Den nuvarande mjölkproduktionen skall upprätthållas. Ratiönalise-ringsverksamheten skall fortsätta efter samma grundprinciper som ti­digare. Med hänsyn till anlalel sysselsatta i jordbruket, den minskning som skett och efterfrågan från andra näringsgrenar finns det i dag inte samhällsekonomiska skäl för att särskilt stimulera en övergång av ar­betskraft från jordbruket lill andra näringsgrenar, även om en sådan själv­fallet kommer atl ske.

I det här sammanhanget kan jag inte underlåta att något kommentera etl TT-meddelande som distribuerades från jordbruksminisiermöte i Hel­singfors den 3 mars. Enligt detla meddelande planerade man i regeringen en omfattande nyodling i Norrbotten för atl producera ett större överskott av vete för export.

Jag förutsätter, även om jag är medveten om all jag på grund av jord­bruksministerns halsinfektion i dag inte kan fä något besked, atl detta är en anka. Vi kommer inte alt kunna räkna med atl klara vår livs-medelsförsörining genom import, lika litet som vi kan sälja våra överskott till priser som medger täckning av våra inhemska kostnader. Därför måste vi även i fortsättningen ha ett gränsskydd mol utlandet i kombination med livsmedelssubventioner, den s. k. mellanprislinjen. Detta gräns­skydd måste av praktiska skäl även omfatta vissa förädlingsföretag -mejerier, slakterier, sockerbruk m. m.

Gränsskyddet betalas av konsumenter och skattebetalare. Garantier måste därför finnas för att prisstödet verkligen når fram lill producen­terna-jordbrukarna och inte stannar i förädlingsleden, för att effektivi­teten upprätthålls och för att en fortsatt rationalisering sker. Därför måsle samhället och konsumenternas insyn- och infiytandemöjligheler utveck­las. Samhället mäste skärpa sina möjligheter till prisövervakning och pris-kontroll. Vi kan under den närmaste framtiden förutse en snabb ökning av priserna på livsmedel liksom pä andra varor. Detta beror pä den bor­geriiga regeringens slappa budgetpolitik och på passiviteten när det gäller samhällets prispolitik. Den borgerliga regeringen har som bekant hittills varit mera intresserad av att ge stöd ät olika företagargrupper än av atl hälla priserna för konsumenterna nere. Ett exempel pä del är handels­ministerns uttalande i dagens tidningar, där han avvisar löntagarnas krav pä åtgärder mot prisökningarna. Han säger att regeringen inle pla­nerar några nya prisregleringsingrepp. Han säger samtidigt alt SPK har i uppgift att sköta prisövervakningen. Den fråga man ställer i anslutning till handelsministerns uttalande är; Vad blir del av denna övervakning från SPK om inte den borgeriiga regeringen är beredd alt vid behov gä in och vidta ålgärder för atl hålla priserna nere?

Den socialdemokratiska regeringen visade hur en kombination av jord­brukspolitik, livsmedelssubventioner, prisreglering och prisstopp kunde hålla prisutvecklingen på livsmedel inom rimliga gränser. Nu kommer


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

11


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

28


konsumenter och löntagare uppenbariigen att genom plånboken få upp­leva vad en borgerlig regering med en moderat syn på prisutveckling och prisreglering innebär.

1 allt större utsträckning vinner monopoltendenser inträde inom jord­brukssektorn när del gäller bäde förädling och tillhandahållande av pro­duktionsmedel. I mänga avseenden är detta en nödvändig process, och den har förvisso - särskilt när det gäller jordbrukskooperationen - varit av stort värde både för svenskt jordbruk och för samhället i övrigt. Med hänsyn lill att konsumenterna i slutskedet har all betala priset är del nödvändigt att deras intressen hävdas med kraft. Detta kan bara ske genom att konsumenternas insyn och infiytande ökas och genom att konsumentintressena kan få en med jordbrukarintressena likaberättigad ställning i den förhandlingsprocess som slutgiltigt kommer alt bestämma priserna och prisregleringens utformning på jordbrukets område. Därför bör, som vi socialdemokrater hävdar, allmänintresset i statens jordbruks­nämnd ökas och konsumentdelegationens ställning förstärkas genom att delegationen görs mer självständig i förhållande till jordbruksnämnden. Insynen och inflytandet i förädlingsföreiagen bör också kunna förstärkas. Här kommer del att flnnas stora och angelägna uppgifter för en aktiv och medveten konsumentopinion i löntagarorganisationer, i konsument­kooperation och i andra organisationer som tar upp konsumenternas in­tressen.

Vi får, herr talman, anledning att på allvar diskutera utformningen av den framtida jordbrukspolitiken i höst. Därför finns del inte anledning alt i nuläget ytterligare fördjupa diskussionen på det här området. Låt mig därför övergå lill atl kommentera några av de socialdemokratiska reservationerna.

Reservationen 3 avser stödet till skärgårdsföretagen. De pengar som finns i årets budget för stöd till skärgårdsföretagen är nu slut. Några tecken på atl ökningar kommer atl ske via tilläggsbudget har inle synts. Därför finns det i dag ansökningar som inte kan bifallas på grund av bristen på pengar. Herr Larsson i Borrby säger visserligen att om del visar sig erforderligt så har regeringen möjlighet att återkomma. Del är helt riktigt, men än så länge har regeringen inte visat någon vilje­inriktning som tyder på au den har för avsikt att återkomma.

Det är angelägel alt den av den socialdemokratiska regeringen startade stödverksamheten till skärgårdarna kan fortsätta. Vi behöver en aktiv befolkning i våra skärgårdar, såväl ur regionalpolitiska synpunkter som ur miljövårds-, försvars- och rekreationssynpunkter. Nu har optimismen ute i skärgårdarna vaknat. Vi får inte göra människorna besvikna. Det är för mig obegripligt alt den borgerliga majoriteten inle har kunnat gå med pä våra förslag till ökning av ramarna för kreditgarantier. Vart tog de borgerliga partiernas proklamerade skärgärdsvänlighet vägen? För­svann den när dörrarna slängdes bakom dem i kanslihuset?

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall lill reservationen 3.

I reservationen 5 förordar vi etl oförändrat antal förrättningsdagar i


 


skogsvårdsstyrelsernas förrätiningsverksamhet - detta i avvaktan på för­slag frän skogsutredningen och skogsadministraliva utredningen. Jag vill gärna slå fast att det är angeläget att skogsvården intensifieras. Men ingenting har visat att della inle skulle vara möjligt och att del inle skuih finnas tillräckligt utrymme atl prioritera den fysiska riksplane­ringen inom del anlal förrättningsdagar som man nu har. Enligt vår me­ning, i samband med den särskilda budgetmangling som har genomförts, är det här ett typiskt exempel på hur borgarna hanterar budgetbehand­lingen. Del understryks också av det historiska faktum, som man kan notera när man i kammarens protokoll återvänder till föregående års de­batter i denna fråga, där centerpartiets företrädare regelbundet ställt sig upp och yrkat på sänkningar av det här anslaget.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 5.

I reservation nr 6 tar vi upp frågan om personalförslärkning i fiske­ristyrelsen. Det gäller en tjänst för handläggning av internationella ären­den. Herr Larsson i Borrby sade felaktigt att fiskeristyrelsen har gett den tjänsten lägre prioritet. Den här tjänsten har tillsammans med ett antal andra tjänster hänförts till prioritetsgrad 1 i fiskeristyrelsens an­slagsäskanden. Få saker är i dag viktigare för svenskt fiske än att man fär en internationell reglering av förutsättningarna för fiske i framtiden. Här blir den internationella förhandlingsverksamheten av utomordentligt stor betydelse. Vi har på mänga olika sätt ökat del statliga stödet lill fisket, men vad tjänar detta till om vi inte har vatten alt fiska i? Därför behöver resurserna ökas för den internationella förhandlingsverksamhe­ten. I del här fallet skulle det kosta 169 000 kr., vilket i och för sig kan jämföras med de övriga stödåtgärderna på fiskets område. Del kan också visa på en märklig avvägning i den borgerliga regeringen. Ännu märkligare blir det om man tittar på, som har anförts tidigare i debatten, hingstuppfödningsanstalten Wången som fär 100 000 kr., utan att något statligt ämbetsverk har föreslagit delta. Men Bohuslän har kanske inget statsråd au skicka telegram till. Kunde inle de fiskerepresenianter som finns i jordbruksutskottet ha upplyst sina partivännerom behoven? Kan­ske de kan göra det här i kammaren. I avvaktan på all de framträder yrkar jag bifall lill reservationen 6.

Reservation nr 7 har också tillkommit som ett resultat av vår bud­getbehandling. Där finner vi det motiverat att åtgärder vidtas för att minska det statliga budgetunderskottei. Därför tycker vi att när det gäller veterinärinrällningen i Skara skall man ta ut ökade avgifter föratt betala den sänkning av del statliga stödet som vi förordar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 7.

I reservation nr 14 slutligen behandlas frågan om lån till trädgårds­näringen. Enligt reservanternas uppfattning bör det här stödet i avvaktan på trädgärdsnäringsuiredningens arbete inte få användas till sortiments-byte eller annan omläggning av produktionen utan att del finns tungt vägande skäl. Man bör begränsa lånestödet till företag där starka sys­selsättnings- eller andra angelägna sociala skäl motiverar en omläggning


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

29


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


och där etl sådant länestöd inle får menlig inverkan på andra delar av trädgårdsnäringen. Med den här argumenteringen faller herr Larssons i Borrby påstående atl vår reservation skulle resultera i allvarliga problem på sysselsättningsområdet. Är del på detta sätt, har man också enligt vår reservation möjlighet atl medge delta sortimentsbyle. Som en logisk följd av det föreslär vi också att man skall minska 6 miljoner på anslaget för lån på det här området. Vi tror att de 10 miljoner som vi förordar räcker för verksamheten. Mellanskillnaden bör därför överföras till bud­getutjämningsfonden.

Herr talman! Jag ber att fä yrka bifall lill reservation nr 14.


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Wictorsson startar här med en, som jag skulle vilja säga, mycket glädjande attityd av samförslåndsvilja och i vissa stycken förnuftiga bedömningar av en framtida jordbrukspolitik. Jag kände glädje inför det. Men plötsligt av någon anledning fär han behov av en onödig aggressivitet, och det ger mig anledning, herr talman, att göra några kommentarer.

Beträffande skärgårdsstödet har jag fäll en uppgift frän regeringen alt det kommer att pä tilläggsbudget anslås 2 milj. kr. till kreditgarantier och 1 milj. kr. till bidrag. Totalt blir beloppen desamma som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen, 4 milj. kr. i kreditgarantier och 3 milj. kr. i statsbidrag. Där är herr Wictorssons oro alltså obefogad.

Beträffande den fråga om Norrbotten som herr Wictorsson lar upp vill jag säga all det är helt klart atl där kommer att företas en viss nyodling av mark. Det är mark som övergavs under 1960-talets jordbrukspolitik och som nu häller pä att buskas igen. För att åtgärda della och för att sätta in jordbruket i ett regionalpolitiskl sammanhang blir en sådan ny­odling nödvändig.

Herr Wictorsson säger atl en vidareutveckling av 1967 års beslul bör ske. Han passar också på atl ge förre jordbruksministern Holmqvist en eloge, och det tycker jag all herr Wictorsson från sin utgångspunkt har rätt atl göra. Men jag vill tillägga att det i huvudsak är de svenska bön­dernas förtjänst att  1967 års riktlinjer inte blev verklighet.

Del är vidare ganska märkligt, kanske rent av betecknande, att de 100 000 kronorna till Wången utgör ett så viktigt inslag i reservanternas diskussion i dag. Låt mig än en gäng säga atl dessa 100 000 kr. utgör en uppföljning av utskottets beslut förra året, som herr Wictorsson då inte hade någon invändning emot.


30


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Det är glädjande att regeringen nu är beredd att öka bidragen och krediigarantiramarna beträffande skärgärdsslödet. 1 jord­bruksutskottet visade man verkligen inle någon enorm uppslutning kring vårt förslag. Om man på ett tidigare stadium, dvs. redan under utskottets behandling av detta ärende, gått oss till mötes hade vi inte behövt ta


 


upp denna debatt nu.

När det gäller nyodling i Norrbotten tycker jag all herr Larssons i Borrby förklaring innnehåller något helt annal än det som framgick av TT-meddelandel. Jag har fortfarande inle fått någon effektiv dementi av påslåendet som ingick i del meddelandet, alt man skulle nyodla i Norrbotten för all producera vete till försäljning på export. Jag betraktade meddelandet som en anka, och jag hade blivit glad om herr Larsson hade bekräftat det.

De 100 000 kronorna till Wången är inte så viktiga, herr Larsson i Borrby. Däremot är det enormt viktigt all vi får tjänsten vid fiskeri­styrelsen för att kunna sköta de internationella förhandlingarna på fiskets område. Det tror jag att alla som sysslar med fiske är överens om, och jag har svårt atl förslå varför man inle kan tillmötesgå oss i delta krav.

I vad sedan gäller diskussionen om vidareutveckling av 1967 års jord-brukspoliliska beslul är ju del faktiska förhållandet trots allt, alt en enig jordbruksutredning bestående av representanter för fem politiska partier i förslaget om jordbrukspolitikens utformning fram till 1985 i stort sett har fört vidare de grunder och riktlinjer som antogs år 1967.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag beklagar all jag måsle la kammarens lid i anspråk för att återkomma i dessa frågor. Men jag skulle vilja säga till herr Wic­torsson att jag naturligtvis inte kan stå här och försöka redogöra för huruvida TT-meddelanden exakt motsvarar uttalanden som har gjorts. Ibland kan saker vara riktiga fastän de slår i tidningen eller sägs i radio, men jag vet inte hur det förhåller sig i just delta fall.

Det är helt klart alt det vetetillskoit vi talat om kanske skulle kunna bli en följd av en nyodling. En nyodling skulle ju ge ett totalt tillskott, och del kanske skulle medföra ett veteöverskolt i andra delar av landet. Herr Wictorsson är så väl insatt i dessa frågor au jag lycker atl det var onödigt alt ställa den här frågan till mig.

Vad beträffar frågan om fiskeristyrelsen har jag redan redogjort för atl den diskuterade tjänsten är på väg. Om herr Wictorsson här och i övriga sammanhang läste de motiveringar som finns i utskottets skriv­ningar litet mera noggrant skulle vi spara kammarens tid då del gäller sådana förklaringar.


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Den senaste anmärkningen från herr Larsson i Borrby återfaller pä honom själv. Vi skulle onekligen avsevärt kunnat förkorta debatten i kammaren om den borgerliga majoriteten inte varit så slaviskt bunden vid del regeringsförslag vi hade alt behandla i jordbruksutskotiei, utan redan i utskottet kunnat gå med på de modifikationer som man under debatten här i kammaren är beredd att göra.

När det sedan gäller veteöverskottet är jag ledsen att behöva ta upp kammarens tid, men argumenteringen från herr Larssons sida vittnar


31


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

31


om all han inle har klart för sig vad verksamheten och det praktiska jordbruket i Norrbotten handlar om. Tror verkligen herr Larsson i Borrby att det är möjligt att i Tornedalen och Norrbottens inland bedriva pro­duktion av ell veleöverskoii?

Hen WACHTMEISTER i Johannishus (m):

Herr talman! Del senaste ifrån herr Wictorssons sida är verkligen gan­ska uppseendeväckande. Vet inte herr Wictorsson alt del i Tornedalen bedrivs en ganska omfattande veteodling? Del förvånar mig all han kom­mer med etl sådani påstående här.

Men, herr talman, jag skall inle ägna mig ål herr Wictorsson, utan i stället behandla ett par motioner som jordbruksutskottet omnämnt i börian av sitt betänkande. Den första aren gammal bekant centermotion av herrar Elmsiedt och Petersson i Ronneby, som vill, alt Skåne skall dela med sig av sitt överfiöd på irädgårdsassistenler, elva i Malmöhus län och tre i Kristianstads, så att åtminstone en placeras i Blekinge. Det är nu tredje året som molionen väckts, och för varie gång den återkommit har utskottet skrivit litet starkare. Men fortfarande har ingenting hänt, trots att behovel är klart dokumenterat.

Vi blekingar känner oss naturligtvis djupt smickrade av att lantbruks-styrelsen tycks anse, att vi i Sveriges trädgård kan klara oss utan träd-gärdsassistent, under det att Skåne med dess i förhållande till den totala odlade arealen betydligt mindre trädgårdsodling fär fjorton assistenter. Men vi skulle faktiskt vara gladare, om styrelsens höga tankar om våra trädgårdsmästares duglighet log sig mera materiella uttryck.

Även i år har jordbruksutskotiei skrivit mycket positivt - men vad hjälper del om lantbruksstyrelsen, som det förefaller, inte läser riksdags­protokoll? Tredje gången gillt heter del emellertid, och i förhoppning all utskottets skrivning del här året äntligen skall bringa lantbrukssty­relsen på bättre tankar nöjer jag mig för egen del med atl yrka bifall till utskottets förslag.

Den andra molionen, även den av blekingskt ursprung, gäller päls­djursnäringen. Det är en för våra exportinkomster långt ifrån betydelselös verksamhet, som förra året inbragte i det närmaste 100 milj. kr. i utländsk valuta. Genom sill beroende av fiskavfall är den huvudsakligen loka­liserad till kusten, främst i Blekinge, Skåne och Halland, som tillsammans svarar för omkring 31 % av hela anlalel avelshonor av mink i landet.

År 1970 räknade man i vårt land 1 037 aktiva minkuppfödare, om vi skall vara exakta. Förra året var det 531, alltså en minskning med nära hälften på sex år. Den statistiken borde väl säga oss, att något är på tok. Ett mindre skinnutbud drar med sig etl minskat intresse från köparnas sida, som i sin tur ökar näringens bekymmer, och vi hamnar i en ond spiral. Kan vi inte bryta den utvecklingen, är risken överhäng­ande att vi blir helt utslagna frän exportmarknaden.

Statsmakterna i våra nordiska grannländer har varit betydligt generö­sare mot pälsdjursuppfödarna, och i Danmark finns t. ex. ell ganska slorl


 


antal lokall arbetande konsulenter pä agronomnivå. Hos oss finns del en stalsveterinär vid statens veterinärmedicinska anstalt. Vid lantbruks­högskolans institutioner för husdjurens utfodring och vård samt för hus­djursförädling bedrivs forsknings- och försöksverksamhet rörande päls­djur. Dessutom utövas viss rådgivningsverksamhet, men den är enligt vad högskolan själv anför att se som ett första steg att föra ut resultat från egen och utländsk forsknings- och försöksverksamhet, och den räcker inte att följa upp tillämpningen i praktiken i någon större omfattning.

Det är bl. a. för den sakens skull och för att bevaka fodersituationen som konsulenten behövs. Han behöver vara heltidsanställd, om vi inle skall fortsätta att komma på efterkälken. Som både motionär och utskott anfört kan redan nu en viss hjälp erhållas från länens företagarföreningar med stöd av kungörelsen 372 år 1960, men det är trots allt en viss skillnad mellan hemslöjd, som den kungörelsen handlar om, och mink och blåräv. Och en orsak lill motionen är ju alt jusl den hjälpen visat sig inte räcka till för att hejda tillbakagängen, långt mindre vända denna lill fram­åtskridande.

Jag var tyvärr inle närvarande vid betänkandets justering och kunde därför inle påverka utformningen. Annars hade jag opponerat mig mol utskottels motiv för att avvisa molionen: pälsdjursuppfödning finns inte med på blanketten över'jordbruksproduktion. Jag erkänner atl motio­nären gjort ett fel när han föreslagit att konsulenten skulle placeras hos lantbruksnämnden i Blekinge, men någonstans mäste ju konsulenten höra hemma. Att en näring, så fast förankrad i lantbrukshögskolan, skulle hänvisas till fiskeristyrelsen, inom vars intressesfär ju fiskerikommittén arbetar, föreföll honom en aning långsökt. För man man ett sådant re­sonemang vidare på andra områden kan det leda lill de mest halsbrytande slutsatser.

Det är möjligt att den här motionen hamnat i fel utskott och närmast hör hemma i näringsutskottei. Pälsdjursuppfödarna menar nämligen att om vi utnyttjade näringens goda konjunkturer skulle produktionen -utan att ta till i överkant - kunna ökas med 20-25 %. Om vi för all vara på den säkra sidan nöjer oss med hälften skulle del innebära en ökning av våra exportinkomster med 10-12 milj. kr., motsvarande unge­fär 5 milj. kr. i ökade skatteinkomster för det allmänna. Även om kon­sulentkostnaderna räknades sä högt som till 200 000 kr. vore del väl en god affär, också i dessa miljardrullningens dagar. Men ulan konsu­lenten, menar man från pälsdjursuppfödarhäll, har man inga möjligheter att göra den affären.

Nu kan det befaras att motionens syfte kommer bort i riksdagens for­mella irrgångar, men vi får hoppas att avbyråkratiseringsutredningen tar sig en liten till pä våra arbetsformer i della hus, där gränsdragnings­problem av just det här slaget inte är något ovanligt.-

Flera lycker säkert att del här var bra många ord ödda på en struntsak. Visserligen är vi luttrade av Olofström, Uddcomb och Gränges Offshore nere i Blekinge, men minkuppfödningen är för oss där nere och i Österlen


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

33


3 Riksdagens protokoll 1976/77:96-98


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentels verksam­hetsområde


sannerligen inte någon struntsak. Det vore ytterligt olyckligt om mink­farmarna blev en ny bricka i det här dominospelet, för den brickan betyder 600 sysselsatta bara i Sölvesborgs kommun.

Utskottet förutsätter att fiskerikommittén kommer att beröra hithö­rande frågor. Min kommentar härtill är närmast ett instämmande med Rellingen, men jag skall inte mot ett i övrigt enhälligt utskott driva saken längre utan har - i förhoppning att ulskottel inte måtte svikas i sina ljusblå förväntningar - för den här gången inget annat yrkande än om bifall lill utskottets förslag.


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle;

Herr talman! Det är självklart att jag inte kan ha en bild över all odling som bedrivs i Tornedalen, men i tillgänglig jordbruksstatistik, herr Wachtmeisier i Johannishus, finns ingenting som pekar på all del bedrivs veieodling i de irakierna. Och jag kan lill herr Wachtmeisier anföra ell personligt vittnesbörd från en tidigare ledamot av jordbruks­utskottet, nämligen herr Uno Hedström, som förklarade atl hans far en gäng prövade pä alt odla vete där uppe. Den gängen fick de vetet till mogning, de tröskade och körde det lill kvarn - men när de kom hem med vetet visade del sig att bullarna som bakades av det var sämre än det sämsta rågbröd.

Del må vara hur del vill med detla - om det finns något undanlag. Men vad som är viktigt alt notera till kammarens protokoll är trots allt del faktum, att avsikten är inle all man i Norrbotlen skall slarla ve­teodling för leverans av överskott till andra länder, utan det man avser i Norrbotten är framför allt att fä i gäng en jordbruksproduktion som är anpassad till länets förutsättningar, inte minst i vad gäller mjölkpro­duktion, produktion av bär o. d.


34


Hen ENLUND (fp);

Herr talman! Vid behandlingen av de olika huvudtitlarna i statsbud­geten är del vanligt och naturligt med en allmän belysning av det verk­samhetsområde som det aktuella avsnittet gäller. Under de senaste åren har jordbruksdepartementets verksamhetsområde utgjort ett undantag frän den regeln i de delar som gäller jord och skog. Öch när vi i dag behandlar jordbrukshuvudliteln finner jag del för min del minst av allt naturligt alt ta upp en allmän diskussion om jord- och skogsbruk och de politiska synpunkler och värderingar vi har i fråga om jordbruks­politiken.

Som herr Wictorsson redan nämnt, avslutade 1972 års jordbruksut­redning sill arbete i går genom att överlämna sill huvudbetänkande till jordbruksministern. Framför oss ligger nu remissbehandlingen och re­geringens arbete-med en proposition om den framtida jordbrukspolitiken.

I della läge är det helt naturligt atl en allmän jordbrukspotitisk debatt får anslå. Men jag vill ändå här i kammaren uttrycka min glädje över att utredningen blivit enig i sina bedömningar. 1960-talets ganska pes-


 


simistiska syn pä jordbrukets betydelse och framlidsmöjligheter, som också återspeglas i majoritetsbeslutet 1967, kan nu enligt en enig ut­redning ersättas med en mera positiv syn pä jordbrukets roll i samhälls­ekonomin.

Jag vill inle här i kammaren ta upp en strid om historieskrivningen. Vi har inte heller i utredningen funnit det meningsfullt att göra detla, men det är möjligl att vi kan återkomma lill även den detaljen när vi längre fram får en större och mera allmän jordbrukspolitisk debatt.

Jag har, herr talman, velat peka pä samstämmigheten i utredningen framför allt därför att de 14 reservationerna i jordbruksutskottets be­tänkande om jordbrukshuvudliteln möjligen skulle kunna lyda på en stor oenighet i de allmänna jordbrukspolitiska frågorna. Så är det alltså inle.

Vad det gäller i betänkandet är olika prioriteringar av de enskilda an­slagsposterna. De socialdemokratiska ledamöterna vill pruta på en del poster<'och göra påslag på andra. Det har här redan påpekats alt summan av dessa förändringar i vart fall inte kan sägas utgöra en förstärkning av budgeten. Som del alllid brukar vara är det ganska lätt att känna sympatier för de förslag som skulle innebära, atl angelägna ändamål får ökade resurser. Svårare är det alt förorda eller gä med på prutningar pä andra anslag, som man kanske tycker är lika angelägna.

När det gäller de anslagsökningar som föreslås i de socialdemokratiska reservationerna om stod lill skärgärdsförelag, till fiskeristyrelsen, till mil­jövärdsforskningen och till undersökning av hälso- och miljöfarliga varor, sammanlagt 4,2 milj. kr., vill jag gärna erkänna atl jag finner alla dessa önskemål mycket viktiga. Att vi från folkpartiet ändå inte kunnat till­styrka dessa önskemål vill jag motivera genom att ordagrant citera föl­jande två rader ur de socialdemokratiska utskottsledamöternas särskilda yttrande vid belänkandet: "Vi är medvetna om att i ett annal budgetläge kunde skäl ha funnits alt tillgodose mer av myndigheternas anslagskrav än som nu kan bli fallet."

Med det citatet hoppas jag på en viss respekt från reservanterna när jag yrkar bifall lill utskottets hemställan pä samtliga punkter i jordbruks­utskottets betänkande nr 13.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle;

Herr talman! Herr Enlund försökte liksom herr Larsson i Borrby komma förbi del faktum att vi pä socialdemokratiskt håll vill skapa ett utrymme i budgeten för att exempelvis medge att mera pengar kan läggas på mil­jövårdsforskning. Se bara, även om de pengarna nu redovisas i annat sammanhang, på förslaget att höja skogsvårdsavgifterna! Vi har där­igenom mer än tre gånger om täckning i den totala budgeten för den anslagshöjning som vi föreslår på forskningsområdet.

Del går inte atl komma förbi det förhållandet att vi i en budgelbe­handling har att pä alla punkter pröva hur vi skall få fram medel för de uppgifter det gäller. Därvid mäste vi också utnyttja sådana möjligheter


35


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte -menteis verksam­hetsområde


som vi har anvisat.

Jag står naturligtvis för att den budgeluppläggning som vi har gjort avjordbruksdepanemenleis anslag är tillräcklig för all ge utrymme för våra anslagsökningar. Även där finns ju, som jag nu har redovisat, ytter­ligare pengar som också den borgerliga regeringen hade kunnat ta fram, om den hade önskat bidra till atl skapa större möjligheter för en så an­gelägen uppgift som miljövårdsforskningen.

Hen ENLUND (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill lill del som herr Lundkvist säger bara lägga att de ombytta rollerna uppenbarligen framgår av vår syn på denna fråga.

När det gäller det största päslagsyrkandet frän de socialdemokratiska ledamöterna i jordbruksutskottet, nämligen till miljövärdsforskningen, vill jag nämna att i utskottsbetänkandet frän i fjol nämns den här summan på 60 miljoner lill den totala satsningen på miljövärdsforskningen. Ul­skottsmajoriteten påpekade också att miljövårdsforskningens betänkande "är f n. föremål för övervägande inom jordbruksdepartementet". 1 årets majoritetsskrivning görs samma påpekande. Det betyder atl när vi har sagt att vi inle anser oss kunna tillstyrka det här påslaget, har vi använt i huvudsak samma motivering som den socialdemokratiska majoriteten i fjol använde för all då gå emot ell anslagspåslag.

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Skillnaden är bara den att i år - efter det att man frän den borgerliga regeringens sida har sagt att man skall intensifiera arbetet pä miljövårdsområdet - föreslår de borgerliga en ökning av anslaget som är lägre procentuellt sett än vad vi någonsin har haft alt ta ställning till i detta sammanhang.

Det är skillnaden mellan hur den socialdemokratiska regeringen såg på angelägenheten av miljövårdsforskning och hur den borgerliga re­geringen ser på den angelägenheten när man flyttar över från opposi­tionens mera bekväma tillvaro till ansvaret i regeringsställning.

Herr ENLUND (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror atl vi kan vara ganska överens om atl vi frän båda sidor anser att miljövårdsforskningen är en myckel angelägen upp­gift som bör bedrivas med den största intensitet. Del betyder alltså atl om del här funnits budgeiekonomiskt utrymme, skulle vi i full enighet kunna biträda de här päslagsyrkandena.


 


36


Herr STRÖMBERG i Vretstorp (s);

Herr talman! Anledningen till alt vi socialdemokrater i utskottet vid det betänkande som nu behandlas fogat elt antal reservationer är den nya situation som vi beflnner oss i, nämligen att även om man vill försöka pressa ned utgifterna så har delta inte kommit till uttryck i utskolts­majoritetens skrivning. Därför får vi från socialdemokraterna försöka ge


 


uttryck åt denna vilja i reservationer.

Dessutom finns det en principiell skillnad i uppfattning mellan oss socialdemokrater och övriga ulskottsledamöter om vilka satsningar som skall göras för att nå bästa möjliga effekt.

Beträffande punkten 3 i betänkandet, som gäller anslaget till lantbruks­nämnden, har i den socialdemokratiska partimotionen 1231 framlagts förslag om att full kostnadstäckning skall uttas för de tjänster som lant­bruksnämnderna tillhandahäller på beställning och som rör jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

De borgerliga ledamöterna i utskottet har inte velat följa molionen utan föreslår alt en del av koslnaderna även nästa år skall täckas av skattemedel.

Statsmakterna har som regel utformat finansiella mål för avgifisbelagd verksamhet vid olika myndigheter. Det innebär i allmänhet att full kost­nadstäckning skall utgå. Det kan nämnas att riksdagen redan 1967 gjorde ett uttalande om atl tjänster som lantbruksnämnd tillhandahäller pä be­ställning i princip betalas så att ersättningen ger full kostnadstäckning. Men riksdagen beslutade är 1967 all under en övergångstid full kost­nadsläckning inte skulle krävas. För innevarande budgetår täcker av­gifterna 90 96 av faktiska kostnader. Det kan också finnas skäl att nämna, eftersom det i diskussionen har förekommit uppgifter om atl full kost­nadstäckning för den här verksamheten hårdast skulle drabba brukare av mindre enheter, atl lantbruksnämnderna förutom denna avgiftsbe­lagda service bedriver en mycket'omfattande och kvalificerad rådgiv­ningsverksamhet, som är helt kostnadsfri. För brukare av mindre enheter, där rationaliseringsmöjligheterna är mycket begränsade, räcker det i de allra fiesta fall med att utnyttja denna rådgivning för att uppnå bästa möjliga avkastning. Därför anser vi socialdemokrater i utskottet att av-giflslaxorna fr. o. m. nästa budgetär bör utarbetas sä att full kostnads­täckning kan erhållas. Det blir då en verksamhet som är jämställd med den likartade verksamheten vid skogsstyrelsen, där redan nu full kost­nadsläckning tas ut. Därför, herr talman, yrkar jag bifall lill reservationen I.

Punkten 5 i betänkandet, som rör anslaget för befrämjande av hus­djursaveln, är en fråga som har diskuterats tidigare i kammaren. Även där har utskottets borgerliga ledamöter tillstyrkt regeringens framställ­ning i budgetpropositionen om att 100 000 kr. skall utgå i förhöjt bidrag lill Wångens hingstuppfödningsanstalt. Jag mäste säga - som jag också har gjort tidigare - att det var med mycket stor förvåning som vi so­cialdemokrater i utskottet konstaterade all föredragande departements­chef utan någon motivering höjt bidraget med 100 000 kr., della trots all lanlbruksstyrelsen inte äskat något förhöjt anslag i sin budgelfram-ställning lill departementet. Om riksdagen bifaller utskottsmajoritetens framställning får lanlbruksstyrelsen det med 100 000 kr. förhöjda anslaget alt fördela till Wången vare sig den vill det eller inle.

I vår motion nr 1323 har vi föreslagit att det av föredragande de-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

37


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


pariementschefen förhöjda anslaget till hingstuppfödningsanstalten i Wången inte skall föras upp, utan att anslaget till befrämjande av hus-djursavel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisas ett förslagsanslag av 1 340 000 kr. Delta tar vi upp i vår andra reservation, och jag ber därför atl få yrka bifall lill reservationen 2.

I budgetpropositionens bilaga 13 har föredragande departementschefen under punkten C 2. Lanibruksekonomiska samarbetsnämnden föreslagit atl anslaget till särskilda utredningar skall ökas med 318 000 kr. De bor­geriiga ledamöterna i utskottet har tillstyrkt propositionen trots att lant­bruksekonomiska samarbetsnämnden själv äskat en anslagsökning lill särskilda utredningar med 100 000 kr.

Den av departementschefen föreslagna anslagsökningen avser atl läcka ett av statistiska centralbyrån begärt projekt om objektiva skördepro­gnoser som grundas på väderleksdata. Som framgår av reservationen 4 har socialdemokraterna i utskottet inget att invända mot att den här undersökningen kommer till stånd, men frågan om kostnaderna till pro­jektet bör lämpligen lösas i samband med den prioritering som statistiska centralbyrån gör i sin fördelning av anslag till olika ulgiftsändamål. Pä sä sätt skulle en uppräkning av anslaget med 250 000 kr. inte vara nöd­vändig. I molionen 1323 föreslår vi i stället alt lantbruksekonomiska samarbelsnämndens anslag räknas upp med 68 000 kr. till 915 000 kr. Delta lar vi upp i vår reservation nr 4, som jag även vill yrka bifall till.


 


38


Hen JONASSON (c):

Herr talman! Utskottels ordförande Einar Larsson har gäll igenom bud­geten i stort. Jag skall säga några ord om reservationen 5 av utskottets socialdemokratiska ledamöter. Den gäller anslaget lill skogsvårdsstyrel­serna.

Här har regeringen föreslagit ett anslag på 72 187 000 kr. Herr Lundkvist m. fl. socialdemokrater har i molionen 1323 föreslagit ell anslag på 71 149 000 kr. eller en prutning med 1 038 000 kr. Detla har de följt upp i reservationen 5.

De socialdemokratiska reservanterna vill avvakta skogsulredningens förslag, och därför vill de inle vara med om någon höjning av antalet förrättningsdagar. Som framgår av trycket har jordbruksministern fö­reslagit en höjning av antalet förrätiningsdagar för att tillgodose ett krav på skogsvärdssiyrelsernas engagemang i samhällsplaneringen. Det gäller speciellt arbetet med den fysiska riksplaneringen, som den tidigare re­geringen ålade skogsvårdsslyrelserna; del skedde 1975, då riksdagen antog riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Enligt min mening är del anmärkningsvärt alt socialdemokraterna under sådana förhållanden inte vill vara med och betala notan. Här kan man vänta, menar reservanterna, men sä kan man inte resonera. Arbetet måste ju sättas i gång.

Nä" det gäller den här uppräkningen med 1 200 dagar kan man alltså vänta tills skogsuiredningen är klar, anser socialdemokraterna. När det


 


däremot gäller skogsvårdsavgifternas höjande kan man inte vänta, enligt samma meningsriktning. Var finns konsekvensen i sådana resonemang? De uttalanden som har gjorts här i dag stämmer mycket illa med det resonemang som bl. a. förutvarande jordbruksministern Lundkvist förde i debatten pä det här området i fjol. Det är förvånansvärt hur snabbi en förändring kan inträda.

Vi vet alla all landet behöver mera skogsråvara. Här har skogsvårds­styrelserna ett stort arbete med tillsyn av lagarnas efterlevnad när del gäller planering, röjning, gallring m. m. Arbete ute på fältet behövs för atl stimulera fram högsta möjliga skogsproduktion, som är absolut nöd­vändig för värt land.

Vi har fåll en ny proposition, nr 111, om ändring i skogsvärdslagen; den skall vi naturiigtvis inte behandla nu. Den gäller skyldighet för skogs­ägare atl vidta förebyggande åtgärder för atl motverka häriningar av bark­borrar. Det är väldigt bra all den propositionen kom, men del är väldigt synd all den inle kom tidigare. I propositionen påvisas hur skogsbruket gjort förluster på ca 400 milj. kr. om året pä grund av dessa skadeinsekter. Här måsle skogsvårdsstyrelserna få mera arbete med rådgivning, kontroll m. m., och del kräver också ökade insatser.

Med hänsyn lill allt detla säger jag än en gång att jag tycker att re­servanternas ställningslagande är anmärkningsvärt. Jag yrkar således bi­fall till utskottets hemställan på denna punkt, vilket innebär avslag på reservationen 5.

Till sist, herr talman, vill jag säga några ord i anledning av de senare inläggen. Herr Wictorsson nämnde den nya jordbruksutredningen och sade att de grunder för jordbrukspolitiken som förutvarande jordbruks­ministern Holmqvisi lade fast har visat sin styrka. Del var den hårda socialdemokratiska inställningen som herr Holmqvist vid det tillfället helt enkelt mäste föra fram. Nej, herr Wictorsson, det är jordbrukarnas ansvar för folkförsöriningen, det är deras ansvar for att under sin lid som förvaltare av etl stycke svensk jord vårda det, så alt de kan överlämna det till kommande generationer i gott skick, som har varit styrkan. Trots uppmaningar om all lägga igen en tredjedel av Sveriges åkeriord gjorde de inte detla. De höll fast vid näringen, och del är här styrkan ligger. Socialdemokraterna har backat ur sina positioner undan för undan sedan 1967, och därför har det, såvitt jag kan se, varit möjligt för den nya jordbruksutredningen att föra fram eniga synpunkter.

Herr Strömberg i Vretstorp var inne pä kostnadstäckningen för lant­bruksnämndernas verksamhet beträffande rådgivningen och ville ha en förändring pä den punkten. För den som har följt utvecklingen slår det klart, alt de som bäst behöver råd är de jordbrukare som har en dålig ekonomi. Menar vi någonting med talet om att vi vill hjälpa dem till en bättre situation, dä skall vi väl inte klämma åt dem. Jag förslär inte konsekvensen i ett sådant resonemang.

Jag skall inte gå in på anslaget till Wången. Men jag vill bara till herr Strömberg i Vretstorp säga att jag hoppas att herr Strömberg minns


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

39


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


de svårigheter som påpekades av denna anstalts ledning vid ett tillfälle när vi från jordbruksutskottet var där.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall lill utskotlels hemställan på alla punkter.

I delta anförande instämde herr Persson i Heden (c).

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Jonasson åberopade mig i samband med en dis­kussion om skogsvårdsslyrelserna och betydelsen av deras verksamhet. Han gjorde gällande att det var dåligt med konsekvensen på den so­cialdemokratiska sidan när det gällde inställningen till skogsvärdssiy­relsernas betydelse.

Del kan kanske vara rimligt alt erinra herr Jonasson om atl i fjol ville man från centerpartiets sida medverka till en nedrustning pä skogs-vårdsstyrelseområdet, vilket tvingade generaldirektören i skogsstyrelsen att gä ut och säga ifrån på allvar. Han sade all skall den nedprutning av anslagen ske som centerpartiet föreslär, så fär vi avskeda ett betydande antal tjänstemän som jobbar med dessa viktiga frågor.

Vi har, herr Jonasson, haft en konsekvent inställning till skogsvårds-styrelsernas arbete. Vi slogs för dem då, och i år fortsätter vi att säga att skogsvårdsslyrelserna har denna stora betydelse. När nu skogsuired­ningen och skogsadministrativa utredningen kommer med sina förslag, skall man definitivt avgöra omfattningen av verksamheten. Vi upprätt­häller samma höga nivå på den verksamheten som vi förordade i fjol. I vårt särskilda yttrande markerar vi att del är speciellt angeläget alt man också ägnar sig ål de uppgifter som herr Jonasson nämnde, bl. a. den fysiska riksplaneringen.

Men märk väl atl när skogsvårdsslyrelserna hade det tunga jobbet med uppgifterna i samband med den fysiska riksplaneringen, då ville centern nedrusta skogsvärdssiyrelsernas personella resurser.


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara ge en kort replik till herr Jonasson.

Vi har aldrig från socialdemokratiskt håll underskattat intresset hos jordbrukarna för alt bedriva en fortsatt rationaliseringsverksamhet, herr Jonasson. Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken och den jordbruks­politik som vi nu i utredningen är eniga om bygger ju på förutsättningen

-   och det har den socialdemokratiska jordbrukspolitiken gjort i alla lider

-   all man kan räkna med jordbrukarnas egen kraft i rationaliserings-verksamheten. Del skulle vara föga bevänt med en statlig jordbrukspolitik om den bara diskuterades i riksdagens kammare och inte omfattades av dem som är verksamma i näringen.


40


Hen JONASSON (c) kon genmäle;

Herr talman! Herr Lundkvist sade atl i fjol hade centern en annan


 


inställning. Ja, det är riktigt, herr Lundkvist. Vi reagerade mot den ökade byråkrati som den dåvarande regeringen tillämpade när det gällde an­mälningsskyldighet osv. Detta ville vi markera genom vår motion. Vi hade diskussioner i den här frågan. Men sedan backade vi ut från den positionen efter alla de resonemang som fördes. Jag hade hoppals att socialdemokraterna i delta sammanhang skulle ha kunnat gå samma väg. Men det gör inte socialdemokraterna, och dä säger herr Lundkvist att de är konsekventa. Det är väl det som är inkonsekvensen.

Herr Wictorsson säger alt socialdemokraterna inte har underskattat jordbrukarnas intresse och arbete med rationalisering. Men vi som känner till förhållandena beträffande 1967 års jordbruksbeslut vet väl all den dåvarande socialdemokratiska regeringen ville lägga ner en tredjedel av åkerjorden. Ni ville ha en prispress på de svenska jordbrukarna så all de skulle försvinna i större utsträckning. Del var inte fråga om likstäl­lighet med andra inkomstgrupper, utan det ville man pruta på. Mänga jordbrukare lockades kanske av detta att ge sig över, som man uttrycker det, men de flesta gjorde det inte. Det var deras inneboende kraft som var den springande punkten och som är styrkan i den situation vi f n. har på jordbruksområdet. Del var kampen mot den socialdemokratiska regeringens jordbrukspolitik!


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! När den socialdemokratiska regeringen slog vakt om skogsvårdsstyrelserna hette del att det var all slå vakt om en ökad by­råkrati. Herr Jonasson försöker att motivera sitt resonemang med att hänvisa lill den anmälningsplikt som införts och som alla i dag är beredda att acceptera som en nödvändighet, om vi skall kunna bedriva skogsvärd och även annal samhällsarbete på det sätt som vi alla ytterst önskar.

När den borgerliga regeringen nu tillträtt och föreslår en höjning av antalet limmar vid skogsvårdsstyrelserna, är det inte längre fråga om ökad byråkrati utan om att ge större effektivitet ät arbetet. Det är ganska be­lysande för den poliliska debalt som fördes i valrörelsen och för den förändring som har inlräll sedan de borgerliga partierna satte sig ner och verkligen fick la ansvar för det de sysslar med. Det var tidigare alltid så. att de funktioner som vi skapade för att tillgodose de många människornas intressen och för att kunna driva en aktiv samhällspla­nering från borgerligt håll betecknades som byråkrati. Nu har man i an-svarsslällning fått lära sig all de här tjänsterna är nödvändiga, om vi skall få den utveckling som vi eftersträvar på olika områden.


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Jonasson befinner sig fortfarande i myternas land. Han säger att man från socialdemokratiskt hål) med prispress drev bort jordbrukarna frän det svenska jordbruket. De skulle inte ha likställighet med andra inkomstgrupper.

Herr Jonasson! Tyvärr föreligger inte i dag vårt tryckta betänkande


41


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


från jordbruksutredningen, men när det kommer om ett par veckor stu­dera då de kapitel som handlar om jordbrukarnas inkomstutveckling och standardulveckling! Det är rätt intressanta kapitel i del här samman­hanget, och de gendriver klart och koncist herr Jonassons mytiska på­ståenden alt de svenska jordbrukarna inte har fått del av standard­utvecklingen och inte haft en med andra jämförbara grupper likartad utveckling.

När nu herr Jonasson så envist återkommer i den här frågan, varför finns det inte från herr Jonasson, från de centerpartistiska riksdagsmän­nen eller från den centerpartistiske ledamoten i jordbruksutredningen något konkret exempel på åtgärder som enligt centerns uppfattning skulle förändra den bedrivna jordbrukspolitiken, så att den blev bättre för jord­brukarna?


Hen JONASSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Lundkvist går in på våra ställningstaganden när vi väckte molionen i fjol. Det var på det sättet, som jag tidigare sagt, att vi under diskussionernas gäng accepterade ifrågavarande verksamhet och därför kom vi överens vid det tillfället. Vi ändrade oss alltså, och vi har sedan inle fört något väsen om della.

Det har uppställ ett allt större behov av skogsråvara. Därför slår det mer och mer klarl att fier insatser behövs. Den nya regeringen har tagit itu med frågan om bekämpning av barkborrar o. d. på etl helt annat sätt än den socialdemokratiska regeringen, som ju hade möjligheter under lång tid men ändå inte gjorde någonting.

Herr Lundkvist säger att det är vi som ändrat oss sedan vi fått ansvaret. Då hade vi inget ansvar. Då fick vi bara gä på enligt herr Lundkvist. Vi har varit konsekventa. Men om ni, sedan ni kommit från ansvaret, har börjat föra en ansvarslös politik får det stå för er räkning. Del är sä det ligger till!

Sedan, herr Wictorsson, några ord om prispressen. Då det tidigare jord­bruksbeslutet fattades lade socialdemokraterna fram förslaget om pris­press m. m., och det drevs igenom - trots våra motattacker. Vi hade en reservation. Det är glädjande atl utvecklingen sedan helt enkelt tvingat socialdemokraterna till en annan inställning. Ni tycks alldeles ha glömt eller liksom inte ha möjligheter att fatta att detta har hänt och att det är orsaken till atl den nya jordbruksulredningen haft möjligheter att bli enig. Jag vill säga: Det är bara att konstatera att det är pä det viset. Vi skall kanske inte gräla om det längre. Det är bra att ni ändrat er - för del har ni gjort.

Herr talmannen anmälde att herrar Wictorsson och Lundkvist anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt lill ytterligare repliker.


42


Herr OLSSON i Edane (s):

Herr talman! Som herr Lundkvist refererade till när han öppnade den


 


här debatten tidigare i dag har vi från socialdemokratiskt håll i fråga om jordbruksdepartementets huvudtitel genomfört en ingående gransk­ning anslag för anslag. Denna granskning har föranlett oss alt föreslå en rad besparingar. Alla de här föreslagna besparingarna skall ses mot bakgrund av vårt partis strävan alt i del budgetläge som råder söka be­gränsa stalsutgifterna så långt del över huvud taget är möjligl utan att därför äventyra de verksamheter som berörs av besparingsförslagen.

Jag vill med delta, herr talman, ange bakgrunden till de tre reser­vationerna frän socialdemokratiskt häll nr 8, 9 och 13.

Får jag börja med reservationen 8, som avser Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt. På den punkten föreslås i pro­positionen att 250 000 kr. skall användas till pedagogiskt utvecklings­arbete samt till åtgärder som underlättar en internationalisering av ut­bildningen. Vi reservanter delar föredragandens uppfattning om värdet av ett sådant utvecklingsarbete och av all del fär bedrivas också vid jordbrukets högskolor. Här har vi ingen annan mening än den utskottets ordförande gav uttryck för tidigare under debatten i dag. Vi menar alltså inle på något sätt att denna form av utvecklingsarbete, som berör samlliga högskolor, skall ställas ät sidan i vad avser jordbrukets högskolor. Vi anser däremot alt del i propositionen begärda särskilda anslaget bör kunna las ur den gemensamma potten, dvs. det större anslag som slår till uni­versitets- och högskoleämbetets gemensamma förfogande. Detta anslag föreslås uppgå lill inte mindre än 20 605 000 kr., och det bör - som vi ser det - således finnas utrymme för atl ur totalanslagei även ta de 250 000 som äskas till det utvecklingsarbete som beskrivs i betänkandet.

Får jag sedan gå över till reservationen 9 vid punkten Lantbrukshög­skolan. Under denna punkt föresläs att en tjänst som universitetsadjunkt skall inrättas fr. o. m. höstterminen 1977. Tjänsten har motiverats med den utökade hortonomuibildningen. Det är visserligen sant att del blir fråga om en viss ökning, men då den är sä pass begränsad som till fem elever anser vi reservanter att denna ringa ökning bör kunna genomföras utan att nya tjänster tillförs undervisningen.

Vad del rör sig om är hell enkelt en ökning av antalet studerande från 10 till 15. Vi anser att den ökningen på fem elevplatser skall kunna ske utan att en ny riänst inrättas. Genom att inte inrätta tjänsten gör vi en beräknad besparing pä 105 000 kr. Skulle det senare visa sig att en ökning med fem studerande motiverar en ny tjänst, blir det väl tillfälle att återkomma. Men vi är från socialdemokratiskt håll inte beredda att nu tillstyrka tjänsten - därtill anser vi utökningen vara alltför ringa.

Slutligen till reservation 13 avseende Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

I den del av kapitalbudgeien som avser byggnadsarbeten vid jordbru­kels högskolor m. m. anvisas för budgetåret 1977/78 ell inveslerings­anslag på 60 milj. kr. Därvid har medel lill växlskyddscentra i Ultuna och Alnarp beräknats till 30 milj. kr.

Regeringen gav i december 1976 byggnadsstyrelsen i uppdrag att pro-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

43


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


jektera de aktuella nybyggnaderna sä, all forsknings- och försöksverk­samheten på växtskyddsomrädet i enlighet med riksdagens beslut år 1974 kan omorganiseras och lokaliseras till Ultuna och Alnarp. Byggnadsar­betena skall enligt beräkningarna slutföras under är 1979, och totalkost­naden beräknas lill 73 milj. kr.

Våra meningar skiljer sig i fråga om de 30 milj. kr. som är upptagna för nästa budgetär för växlskyddscentra. Vi reservanter anser att de kost­naderna är för högt beräknade. Vi har gjort bedömningen att det om projektet växer fram i normal takt - som vi räknar med - inle kan vara befogat att pumpa in så stort belopp redan nästa budgetär. För budgetåret 1977/78 borde det vara tillräckligt med 20 milj. kr. Återstoden kan bud­geteras för 1978/79.

Här står uppfattning mot uppfattning. Pä grundval av våra erfarenheter har vi gjort bedömningen att den belastning av anslaget som beräknas för budgetåret 1977/78 för de här nämnda projekten är högt tilltagen. Regeringen har alltså räknat med 30 milj. kr. Ett belopp av 20 milj. kr. får anses som tillräckligt.

Herr lalman! Jag vill nied det här anförda yrka bifall till reservationerna 8, 9 och 13, som är fogade till betänkandet.


 


44


Hen JOHANSSON i Vrängebäck (m):

Herr talman! I proposition 1976/77:100 har departementschefen under rubriken Befrämjande av husdjursaveln m. m. föreslagit ett reservations­anslag på 1 440 000 kr, vilket betyder en uppräkning med 100 000 kr. jämfört med innevarande år. Beloppet skall tillföras det bidrag pä 125 000 kr. som hingstuppfödningsanstalten Wången har. Märkligt nog har so­cialdemokraterna i jordbruksutskottet reserverat sig mot höjningen.

Wången har betytt och betyder ganska mycket för den nordsvenska hästrasen. I den utmärkta miljö för hästuppfödning som Wången onek­ligen utgör har det uppfötls mänga kvalitativt framstående hingstar, vil­kas goda arvsanlag avsevärt förbättrat avelsmalerialel i vårt land. Den nordsvenska rasen, som är landels äldsta hästras inom den kallblodiga sektorn, hade tidigare sin utbredning huvudsakligen i de mellersta och nordligaste delarna av landet. I dag finns det nordsvenska hästar praktiskt tagel över hela vårt land.

Man frågar sig då: Vad är orsaken till alt rasen fått en sådan utbredning? Det är givetvis den nordsvenska hästens användbarhet, framför allt i skogsbruket, dess goda och sunda konstitution och länga livslängd. Del är värdefulla egenskaper.

Dessa egenskaper är närmast resultatet av ell ordnat och målmedvetet avelsarbete, där Wången och de många enskilda uppfödarna i landet haft den största betydelse. Dessa kan ta åt sig äran och förtjänsten av denna utveckling.

Av de många faktorer som ger grunden för ett gott avelsmaterial torde hingsten ha den största betydelsen - det är ju han som är rasförbäitraren. Jusl därför är det ytterst angeläget atl våra hingsluppfödare får sädana


 


ekonomiska villkor att de kan fortsätta sin verksamhet.

Tyvärr lever rätt många människor i värt land kvar i 1950- och 1960-talens avhästningsperiod. Riksdagsbeslutet 1966 blev också ell verksamt medel för avhästningen. Dess bättre har utvecklingen gått emot alla de avhästningsspådomar som då gjordes.

Vi har i dag ett mycket stort intresse för hästuppfödning och avel. Antalet stambokförda ston har under de senaste åren ökat avsevärt. Som premieringsförrättare i mitt hemlän, Göteborgs och Bohus län, hade jag vid förra årets sommarpremiering till bedömning upp lill 20 ungston i en årsring av nordsvensk ras enbart pä en plats.

Efterfrågan pä inkörda hästar har också ökat. Särskilt under och efter energikrisen var efterfrågan mycket stor. För särskilt skogskörslor är an­vändningen av häst om inte stor så dock betydligt större nu än för några år sedan.

Att i della läge, som socialdemokraterna i jordbruksutskottet vill, spara in 100 000 kr. är inte försvarbart och står inte i linje med utvecklingen på detla område.

Jag vill erinra kammarens ärade ledamöter om molionen vid 1975 års riksmöte av herr Åsling, i vilken framhölls betydelsen av hästens an­vändande i skogen inle minst ur energisynpunkt. Vid samma riksmöte hade vi en fempartimolion som lill vissa delar också vann kammarens gillande.

Enligt uppgift har Wången för avsikt all med dessa 100 000 kr. anställa en eller en och en halv man, vars arbetsuppgifter närmast skall bli alt köra in hästarna. Hästarna måste numera vara väl inkörda. Dä är de i dag lättsålda. Den nyligen bildade civila ackordshästorganisationen ford­rar också detla för all finna värdar ute i landei som lar emot en ac­kordshäst.

Vid bedömning av Wångens behov av anslag fär vi inte bortse frän del förhällandet att Wången nu sköts mycket billigt och att verksamheten bedrivs med bara tvä man plus föreståndare. Wången har också 50 hektar åker, 60 hektar-betesmark och 60 hektar skog. Djurbesättningen beslår av 70 hingstar och  100 får.

Dessa fakta ger regeringen och utskottsmajoriteten ett fullgott underlag för bedömningen atl Wången bör få det föreslagna tillskottet pä 100 000 kr.

I reservationen 7 har socialdemokraterna föreslagit en kraftig prutning, inte mindre än 280 000 kr., pä det föreslagna anslaget om 652 000 kr. lill djursjukhuset i Skara. Pä grund av de ständigt ökande kostnaderna och inrättningens mycket stora betydelse och värde för djursjukvården bör del föreslagna beloppet 652 000 kr. bifallas av kammaren.

Herr talman! Jag yrkar bifall till jordbruksutskottets hemställan på alla punkler.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Herr JOHANSSON i Holmgården (c):

Herr talman! Egentligen har jag begärt ordet för att kommentera etl


45


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

46


förslag som jag förslår kommer under dagens lopp men som ännu inte har framförts. Jag får alltså återkomma till den saken.

Jag är nu angelägen om att ta upp några av de resonemang som förts här i debatten. Jag kan inte gå förbi f d. jordbruksministerns utomor­dentligt stora oro över att departementet nu har fått för mycket pengar och över atl man inte skall hinna förbruka dem under det verksamhetsår som denna budget avser. Lät oss som exempel ta anslaget Byggnads­arbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Jag skulle mer än väl ha förstält socialdemokraternas reservation på den punkten, om de motiverat den med en minskning av byggandet. Men någonting sådant har ju inte varit deras avsikt. Jag träffade i förra veckan en person som har ansvaret för delta byggande, och han kunde inte begripa all man med 10 milj. kr. ville minska anslaget till ett byggande, som planlades redan under herr Lundkvists lid som jordbruksminister. Detta byggande är i dag ut­omordentligt angeläget, inte minst därför att det bereder sysselsättning åt människor som är arbetslösa. Atl man då skulle minska anslaget när del ändå inte är fråga om någon reell minskning av insatserna är verkligen litet svårt alt begripa.

Sedan bara ell par ord om den miljövårdsforskning, som del ordats om så otroligt mycket och som herr Lundkvist nu anser vara alldeles för liten. Jag kan inle undgå all göra en enkel reflexion. Herr Lundkvist vill i dag göra gällande all den budget som han föreslog i Ijol var mycket starkare än årets. Men varför föreslog han inte då mer pengar för den här åtgärden? Han gör ändå gällande att budgeten i år är svag, medan socialdemokraterna år efter år tidigare lagt fram starka budgetar. Han hade ju då haft lämpliga tillfällen att höja det här anslaget.

Vad jag främst vill säga några ord om är herr Wictorssons resonemang i anslutning till den jordbruksutredning som presenterades i går. Jag är utomordentligt glad över att den utredningen i praktiskt taget alla detaljer är enhällig. Jag är glad över delta därför all jag nu inle behöver känna den otroliga oro som jag och alla mina yrkesbröder kände under 1960-talet med den utveckling söm den jordbrukspolitiska målsättningen då medförde.

När herr Wictorsson nu säger alt utredningsförslaget innebär en fort­sättning på den tidigare jordbrukspolitiken vill jag bara kort och gott konstatera att det nu framlagda utredningsförslaget är en fortsättning på en jordbrukspolitik som formats under årens lopp när socialdemo­kraterna steg för steg gjort avkall på den målsättning som antogs 1967.

Vi skulle inle ha behövt känna denna enorma oro och vi skulle inte ha behövt vara med om denna katastrofala utveckling av vårt jordbruk om 1967 års jordbrukspolitiska målsättning varit av den art som man nu äntligen komm.it fram till. Det gick inte fullt två år efter det all denna målsättning hade antagits förrän vi var tvungna att resa ned frän övre Norriand och säga, att om man fortsätter all arbeta efter denna målsättning sä finns dei över huvud taget inget jordbruk kvar om några år. Det ledde lill att jordbruksminister Ingeumnd Bengtsson tillsatte en


 


utredning angående det norrländska jordbruket. Den utredningen gav sedan resultat.

Det gick sedan ytterligare bara etl och ett halvt år innan man var tvungen att göra avkall på den prispress som man hade lagt fast 1967. Det skedde i samband med överiäggningarna inför avtalet den 1 juli 1971. Dä var man tvungen att gå med på en höjning av mjölkpriset av en storlek som vi aldrig tidigare hade kunnat notera. Det hade fö­rekommit en utveckling som medfört att man från mejerihäll klart sade ifrån alt om denna utveckling fortsatte ytterligare något, så kunde man inte la ansvaret för alt klara färskvaruproduktionen av mjölk. Följaktligen har man steg för steg lämnat den målsättningen, och del är jag utom­ordentligt glad över, och att man nu gör det i en utredning som lägger ett enhälligt förslag är välgörande. Men det har skapat en sådan situation hos oss att vi har en produktion som är alltför låg för att kunna tillvaratas pä ett ekonomiskt sätt.

Jag vill till herr Wictorsson, som är f d. norrbottning, säga att nog var del onödigt att ägna så mycket tid åt att prata om veteproduktion i Norrbotten. Det vet han eftersom han har tjänstgjort i Norrbotten under några är. Det är inte fråga om en veteproduktion, men det är fråga om att höja en produktion så att vi möjligen kan tillgodose komjölksbehovet inom länet. Det är vad det är frågan om. Att sedan detta innebär en spannmålsproduktion inom länet är också klart, men inle produktion av vete. Men det kan innebära atl del på andra håll i länet blir en liten ökning av veteöverskottet, därför att vi inte köper de fodermedel som vi möjligen kan producera om vi odlar upp en del av de jordar som blev nedlagda på grund av att människor i vild förtvivlan rusade från jordbruket. De ansåg sig inte ha någon chans över huvud laget, de kände inle att de hade någon värdighet som jordbrukare och som yrkesmän pä det området. Vi är glada över att vi har fält litet av den känslan återställd. Jag tycker att vi kan vara överens om att det är angeläget.

Jag skall bara ta upp en enda detalj lill; det som herr Strömberg i Vretstorp nämnde om täckning av lantbruksnämndernas kostnader för de tjänster de ger. Jag är glad över att han i dag har slagit fast atl råd­givning till de mindre jordbruken skall vara avgiftsfri. Jag hoppas att vi i fortsättningen kan vara överens om delta. Det har kommil förslag från andra håll som innebär att nämnderna skall avgiftsbelägga och la ul full täckning även för sådana tjänster. Men jag förslår all jag inte behöver känna oro ens pä den punkten, eftersom herr Strömberg kommer alt vara med om att slå vakt om den nuvarande ordningen.

När det sedan gäller de övriga tjänster som lantbruksnämnderna lämnar är det ingen som kan komma ifrån att de i huvudsak ges när det är fråga om en rationaliseringsinsats eller en planläggning, som t. ex. en ung jordbrukare gör för att komma i gång med sin verksamhet. Den avgift som redan betalas för tjänsterna är rätt betungande och kan ifrå­gasättas. Detla är en kostnad som jordbruket rimligen måste fä täckning för. Då är bara frågan den om det är bättre att ta ut den i form av


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

47


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

A rtslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


höjda priser på produkterna, dvs. av konsumenterna, än all avstå från att ta ut full täckning för dessa kostnader.

Hen LUNDKVIST (s) kon genmäle;

Herr talman! Herr Johansson i Holmgården frågade mig varför inte jag som jordbruksminister i fjolårets budgelbehandling hade föreslagit en ökad satsning på miljöforskning, när jag nu finner den vara så an­gelägen.

Jag vill dä bara säga till herr Johansson alt vi i fjolårets budget föreslog en ökning med 14 % av satsningen på miljövårdsforskningen. Det gav möjligheter lill nya objekt och nya insatser. 1 år har den nuvarande re­geringen sagt atl man skall intensifiera satsningen på miljövården men stannar vid en ökning på 8 96, som nätt och jämnt täcker de ökade kost­naderna för löner och andra utgifter.


 


48


Hen WICTORSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Om herr Johansson i Holmgården före debatten hade spritt upplysningen till sin partikollega och ordföranden i jordbruksut­skottet och till herr Wachtmeisier i Johannishus om möjligheterna till veteproduklion i Tornedalen så hade inte jag behövt förlänga debatten här i kammaren.

Sedan, herr Johansson, är jag medveten om att det är angeläget att man i Norrbollen lar till vara alla möjligheter till utökade sysselsäli-ningstillfällen och atl det kan finnas skäl för att man gör den satsning som Norrbottensdelegationen har föreslagit när det gäller utvidgning av jordbruksverksamhelen i Norrbotten. Det aren metod. Men det felaktiga i att påslå att sysselsättningsproblemen i Norrbotten skulle vara lösta genom en ökad satsning på jordbruket har säkert norrbottningarna själva framfört till herr Johansson i Holmgården, sä detta behöver jag inte för­länga debatten med nu.

Så till frågan om de övergripande målen för jordbrukspolitiken. För 1972 års jordbruksutredning utfärdades direktiv som förutsatte alt de nuvarande allmänna målen för jordbrukspolitiken skulle gälla även i fort­sättningen, nämligen att jordbruket skall åstadkomma en produktion av önskvärd storlek till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och att de som är sysselsatta i jordbruket samtidigt skall få del av standard­stegringen. Från konsumentsynpunkt innebär detta att kostnaderna för jordbruksproduktionen bör vara så låga som möjligt.

Delta, herr Johansson i Holmgården, var de övergripande målen för 1967 års jordbrukspolitiska beslut. De har också varit de övergripande målen för 1972 års jordbruksulrednings verksamhet. Om detta råder i dag allmän enighet. Jag konstaterar därmed att vi kan låta diskussionen om de mytiska förhållanden i jordbrukspolitiken som centerpartiet och herr Johansson i Holmgärden här ägnat sig ål gå till historien. Grunderna för jordbrukspolitiken såsom den formades under den socialdemokratiska


 


regeringen och av den socialdemokratiska majoriteten i riksdagen ligger fasta - om detta råder enighet, och det är tillfredsställande.

Hen STRÖMBERG i Vretstorp (s) kort genmäle;

Herr lalman! Herr Johansson i Holmgården tog upp frågan om råd­givnings- och serviceverksamhet. Lät mig då säga att lantbruksnämn­derna förutom sin ordinarie verksamhet också bedriver en omfattande rådgivnings- och serviceverksamhet. Man skiljer mellan dessa verksam­heter på sä sätt att rådgivningen är kostnadsfri, medan man för servicen, som man utför på beställning, lar ut en avgift. Rådgivning kan ske dels genom konferenser och studiecirklar, dels genom personlig rådgivning i viss form. All som herr Johansson påstå all det skulle vara något nytt med kostnadsfri rådgivning är hell felaktigt; det har alltid varit på det här sättet. Rådgivningen är dessutom myckel omfattande, och eftersom de mindre brukarna, som jag sade tidigare, har mycket små rationa­liserings- och utvecklingsmöjligheter räcker del oftast med enbart denna rådgivningsverksamhet för atl de skall få största möjliga effektivitet på sill företag.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Hen JOHANSSON i Holmgården (c) kort genmäle;

Herr lalman! Jag vill säga elt par ord med anledning av vad herr Ström­berg i Vretstorp nu yttrade. Jag känner väl till hur rådgivnings- och serviceverksamheten inom lantbruksnämnderna går till. Vad jag sade var, alt jag hoppades alt vi fr. o. m. i dag skulle kunna vara överens om all ta avstånd från de förslag som skisserats pä utredningsplanet och som eventuellt kommer, innebärande att avgiftsbelägga även den form av rådgivning som nu är kostnadsfri.

Herr Wictorsson sade atl om jag tidigare hade informerat beträffande veleproduktionen i Norrbotten, så hade vi inte behövt ägna någon tid ät den frågan här. Jag kan i och för sig hålla med om det, för jag vet ju all herr Wictorsson besitter massor med sunt omdöme. Han har tjänst­gjort i Norrbollen under rätt många år, så han känner ju till vilka produk-tionsförutsältningar vi har där.

Herr Wictorsson slår vidare fast atl samma målsättning som tidigare gäller i den nu avlämnade jordbruksutredningen. Jag har inle läst alla detaljer i den nya utredningens förslag, men låt mig ställa en fråga: In­nebär del all lantbruksnämnderna i hela Norrlands inland inte kommer att ägna något som helst intresse åt rådgivning eller annan verksamhet för att få jordbruket atl bestå i dessa bygder?

Gäng efter annan har lantbruksdirektören i vårt län sagt: Vi har inga resurser för inlandet. Vi kan inte göra någonting för inlandet. Delta har sagts under innevarande period. Vi fick visserligen någonting som kal­lades för B-stödel och som skulle ge oss en viss förbättring. Men det var inte fråga om annat än att de gamla jordbrukarna skulle få elt visst Slöd föratt kunna fortsätta. Innebär detla följaktligen all en ung människa inle kommer att få möjlighet att salsa pä ett jordbruk i inlandet?


49


4 Riksdagens protokoll 1976/77:96-98


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Ar den målsättningen fastlagd i denna utredning, då kommer det att finnas anledning lill oro. Jag tror inle att det förhåller sig så, men sä har det varit under de här åren. Framför allt i börian av 1970-talet fanns det ingen anledning att förutsätta alt lantbruksnämnden skulle ha möj­lighet att göra inlandets jordbrukare någon enda tjänst. Kvarstår denna situation ännu?

Hen WICTORSSON (s) kort genmäle;

Herr lalman! I dag finns det möjligheter till slöd för Norrbottens inland. De möjligheterna fullföljs om man tar det förslag som jordbruksutred­ningen lagt fram om regionalpolitiskl jordbruksstöd. Alt man satsar på detta innebär ingen förändring i den övergripande målsättningen för jord­brukspolitiken. Pä den punkten har herr Johansson i Holmgården upp­fattat innehållet i jordbrukspolitiken felaktigt.


Herr JOHANSSON i Holmgården (c) kort genmäle;

Herr lalman! Jag är glad över att dessa förutsättningar kommer atl finnas, men jag noterar all herr Wictorsson inte känner till de förut­sättningar som förelåg tidigare. Dä fanns nämligen inte dessa möjligheter. Nu har de tillkommit i viss, liten grad, men de ger inte chans för någon ungdom atl få hjälp.

Detta känner herr Wictorsson inte till, och det kan jag förlåta honom, men jag känner lill situationen.


50


Hen NISSER (m):

Herr talman! I jordbruksutskottets digra betänkande nr 13, som nu behandlas, återfinns under rubriken "Bidrag lill kalkning av sjöar och vattendrag" motionen nr 848 av herr Andersson i Ljung och mig. Atl molionen i fråga kommit alt hamna under nyss nämnda rubrik kan må­hända verka förbryllande för den som till äventyrs ägnat den etl ögonkast. Den säger nämligen inte någonting om jordförbättringsmedlet kalk i och för sig utan talar bara i tre rader avslutningsvis om möjligheten att höja vissa sjöars pH-värde och på så vis förbättra livsbetingelserna för djuriivel, bl. a. den svenska flodkräftan, potamobius astacus. Indirekt kommer sålunda kalken med här pä ett hörn, men det är också allt. Motionen handlar, vågar jag påslå, till 98 % om den svenska flodkräftan och dess värsta fiende, den ytterst smittsamma s. k. kräftpesten, och om ålgärder i syfte att motverka denna sjukdom och bevara kräftan såsom art.

All del ibland måste bereda betydligt huvudbry att placera en del kan­hända mer eller mindre kufiska motionsuppkast, bildligt talat, inom ul-skotlsbetänkandenas ram, är fullt förståeligt. Men det har nu en un­derordnad betydelse, i synnerhet när denna motion ju behandlats av ut­skottet pä ett mycket välvilligt sätt, vilket naturligtvis gläder motio­närerna myckel.

Den svenska fiodkräflan, potamobius astacus, torde vara del skaldjur


 


som här i landet blivit mest omhuldat "i var mans mun". Delta djurs popularitet är numera oomtvisiad, och det är förståeligt med tanke pä dess läckerhet. Ingredienserna i och kring förtäringen av detta liofolade kräftdjur har närapå blivit sakrala i värt land - till utlänningars ohöljda förvåning och kanske också avund. Ty var annars kan man beskåda något liknande etl svenskt kräftkalas i augustimånens sken med dignande bord, kulörta lyktor, eventuellt spetsiga glas och elt till oigenkännlighet sörp­lande bordssällskap? Detta djurs popularitet hos svenska folket är ingen gammal företeelse. För drygt en mansålder sedan ansågs detta djur av allmänheten som etl "ogräs". De som då för tiden avnjöt dessa djur under samma ceremonier som nu betraktades som något underliga va­relser i vår Herres hage. Priset var också satt därefter. Vid sekelskiftet kostade ell riog prima Mälarkräftor en tolvskilling eller i dagens mynt ca 25 öre - detta lill begrundande och eftertanke över inflationens härj­ningar pä sikt sett. Trots att dagens pris pä elt kilogram svenska kräftor varierar mellan 60 och 70 kr. konsumeras allt vad man kan fä fram här i landei - ca 200 ton - och därtill bör läggas ca 2 000 ton importerade djur till priser mellan 25 och 30 kr. per kilogram. Svenska folkets kräft-hunger tycks vara lika omättlig som hungern hos kräftans värsta fiende - kräftpesten.

Om atmosfären kring vår flodkräfta är lysande och festlig är dess fram­lid som biologisk varelse allt annal än lysande. Dråpslaget kom en som­mardag 1907, dä enligt sägnen en finländsk skuta fullastad med, som man tyckte, "sjuka kräftor" kom till Stockholm, där man helt sonika lämpade allt över bord i Mälaren. Därefter böriade kräftpeslens "segertåg" över landei.

Alltnog - nu får vi bevittna hur denna art går sin undergång till mötes om inte kraftiga och drastiska ålgärder sätts in mot den förödande kräft­pesten. Redan på ett tidigt stadium försökte man komma till rätta med denna farsot, men de allra flesta åtgärderna har visat sig mer eller mindre misslyckade. Man har för en tid fått bort pesten i vissa vatten, varefter man planterat in nya flodkräflor, för alt efter några år återigen kunna konstatera atl kräflpest brutit ut.

Inplanlering av s. k. signalkräftor blir kanske nästa stora förhoppning om en bättre utveckling på della område. Nu böriar man även här betvivla denna kräftas immunitet mot kräftpesten. Trots lagstiftning om rigorös desinfektion av fångstmedel etc. tycks pesten sprida sig nästan obehind­rat. Det räcker ju med att endast några få slarvar med sina redskap, sä är smittan framme. Att sedan förhindra att måsar, minkar, ålar och andra djur kanske också sprider sjukdomen till förut friska vatten torde vara nästan ogöriigl.

Kampen för att utrota kräftpesten och bevara den svenska flodkräftan torde sålunda få föras ständigt och utan uppehåll. F. n. används i prak­tiken mest tvä preventiva metoder. Den ena är ympning av pesten i sjöar, som angripits, för att snabbt och totalt få bort sjukdomens "värd­djur", dvs. kräftor som ännu ej angripits men som med liden med hun-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

51


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

52


draproceniig säkerhet kommer alt angripas, och sedan inplantera nytt friskt material. Den andra metoden innebär utläggande av s. k. elspärrar, varvid man hindrar eventuellt smittade kräftor all komma in i friska vatten. Man isolerar sålunda vissa lokaler.

Båda dessa åtgärder kräver dock förberedelser och tillstånd. För att sålunda ympa pesten - sprida den på artificiellt sätt - lill ell visst vatten krävs dispens från myndigheter. Epizootilagen sätter här spärrar och grän­ser. Att erhålla dispens brukar gå, men del tar lid och är ibland förenat med visst s. k. krångel. När elspärrar skall läggas ul kommer man in på områden som regleras i lagen om fiskerätt. Här kan alltså vissa ska­deståndskrav resas av strandägare m. fl., och f n. mäste dylika krav på ett eller annal sätt tillfredsställas innan ålgärder kan vidtagas. Allt detta kan ta sin rundliga tid - och under den tiden sprids pesten vidare. Man borde sålunda kunna fä snabbare dispens, elt förenklat skadeståndsreg­lemente borde kunna införas, och bäst vore om medgivande att utlägga elspärrar kunde ges i efterhand, bara för alt vinna tid.

Materiel för alt utföra nämnda aktiviteter krävs förvisso. Nu fär mate­riel anskaffas än här och än där, vilket tar tid och kostar pengar. Fisk-erikonsulenterna borde härvidlag ges möjligheter att lägga upp etl "cen­tralförråd", var och en inom sitt område, för all därigenom snabbt kunna få fram nödig materiel. Fiskerikonsulenlerna borde ävenledes ges möj­ligheter att genom avtal anställa "entreprenörer", vilka snabbi skulle kunna gripa sig an vissa bekämpningsaktioner. Fiskerikonsulenlerna har själva myckel annat att göra och har dessutom ont om medhjälpare.

Själva elmalerielen bör genom avtal med statens elinspektion vara god­känd. I annat fall kan det hända atl hela arbetet måsle "rivas upp" vid en eventuell inspektion. Allt detta kostar i och för sig inte särdeles myck­el, enär det blott blir de akuta fallen, som man har stora möjligheter au klara, som blir föremål för åtgärder. För atl snabbt kunna ingripa borde således en katastroffond läggas upp så au det hela inte skall stranda på att respektive fiskerikonsulenter ej hinner spåra upp därtill behövliga medel.

För atl kunna få en kontinuerlig, effektiv bekämpning av kräftpesten, och sålunda söka bevara den svenska flodkräftan, bör en generell, lång­siktig plan göras upp. Fiskeristyrelsen torde vara den härför lämpligaste instansen.

Enligt utskottets skrivning uppmärksammas vissa av de här problemen av de ansvariga myndigheterna, enkannerligen då fiskeristyrelsen. Man kan nu blott inneriigl hoppas att snara och effektiva åtgärder vidtas. Det talas ibland om atl medan gräset gror dör kon. Del får inte bli sä härvidlag, all medan vissa beslutsätgärder i sakta mak gror fram hos berörda myndigheter, går den svenska flodkräftan sin undergäng lill mö­tes.

Då, som nämnts, molionen fått en mycket välvillig behandling, har jag, herr talman, inget särskilt yrkande. Jag ber blott alt fä yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet.


 


Hen LORENTZON i Ätran (m):

Herr talman! Lantbruksstyrelsen har under anslaget till velerinärstaten bl. a. föreslagit tio nya fasta förfogandetjänsler för en kostnad av 573 000 kr. Vidare har man föreslagit 220 000 kr. för automatisk databehandling av distriktsveterinärernas praktikverksamhel. Föredragande statsrådet har utan motivering avslagit det första äskandet men föreslagit 323 000 kr. för databehandlingen. Utskottet har här hell följt föredragandens för­slag med hänvisning lill bl. a. försöksverksamhet med kommunikations­radio för veterinärerna och till undersökningar av distriktsveterinärernas arbetsbelastning. I väntan pä undersökningsresultat vill utskottet inte tillstyrka vår motion 835, vari vi föreslagit en omdisponering av anslagen på veterinärstaten.

Herr talman! Jag är medveten om det kärva budgetläget som medfört en stark prioritering av anslagen, men jag är också medveten om under vilka hårda villkor många av våra distriktsveterinärer arbetar. I många delar av landet är brislen på veterinärer för husdjursnäringens behov ganska besvärande. De veterinärer som tjänstgör inom sådana områden, det gäller dä främst glesbygdsområdena, gör en verkligt förnämlig insats. Många gör ell verkligt uppoffrande arbete, där både fritid och familj oftast kommer i andra hand. Lika svårt och lika oroande är del för de djurägare som arbetar i. de områden där distriktsveterinärsproblemen finns.

Vi har i vår motion föreslagit en omfördelning av anslagen till ve­terinärstaten på så sätt att vi skjuter på databehandlingen av praktik-verksamheten, så att distriktsveterinärsorganisationen i stället kan till­föras fem fasta förfogandetjänsler. Vi förslår mycket väl det värdefulla i all genom databehandling snabbi få fram trender inom djursjukvården, men vi ifrågasätter om inle vården, djurägarna och inte minst veteri-niirerna vore mera betjänta av en ökning av antalet veterinärriänsler.

Herr lalman! Jag har inget yrkande utan ansluter mig lill ulskouels skrivning, men gör det med en förhoppning om att de av utskottet nämn­da utredningarna snarast leder lill de förbättringar för husdjurssjukvården och distriktsveterinärsorganisalionen som motionen åsyftar.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Herr KNUTSON (m):

Herr talman! Jag kan glädja mig åt en mycket positiv skrivning i detta jordbruksutskottets belänkande nr 13 beträffande min motion 1225. I motionen föreslår jag en ökning av det folkvalda inslaget i lantbruks­nämnderna. Pä s. 5 i utskoliets betänkande föreslås visserligen atl riks­dagen avslår motionen, men var och en som på s. 4 i samma betänkande läser vad utskottet skriver om min motion kan lätt finna att utskottet uppenbarligen hyser starka sympatier för motionen och kanske rent av instämmer i vad jag anför i motionen.

Jag är inle ensam om all tolka utskottet så positivt. Hade del inle förelegat en färsk jordbruksulredning och en del andra utredningsak-tiviteter som direkt berör lantbruksnämnderna, hade jordbruksutskottet


53


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

54


av allt all döma -jag vågar tro det - även formellt tillstyrkt molionen. Utskottet skriver också rakt pä sak atl det är med hänsyn till det om-fallande utredningsarbetet som man inte gör del.

Jag hoppas emellertid att regeringen vill uppfatta jordbruksutskoltets skrivning som en beställning på förändringar av lantbruksnämndernas sammansättning, såall det folkvalda inslaget i nämnderna förstärks. Det är innebörden av min motion. I motionen erinrar jag om den nya re­geringens anslrängningar att öka den folkvalda representationen inom länsförvaltningen. När det gäller lantbruksnämnderna anser jag alt det finns ett behov. Särskilt bör den folkvalda representation som finns i landstinget fä ett större infiytande vid beslutsfallandet.

Enligt gällande instruktion utgörs nämnden av en lanibruksdireklör och åtta andra ledamöter av vilka fyra utses särskilt av regeringen och fyra av landstinget. Tillsammans med lantbruksdirektören utgör de av regeringen utsedda ledamöterna således en majoritet i nämnden.

I nämndens strukturdelegation, där de i allmänhet mest känsliga och lokalt mest betydelsefulla frågorna behandlas, skall det finnas sex le­damöter. Lantbruksdirektören är självskriven, likaså överlantmätaren och länsjägmästaren. Tre av nämndens ledamöter inväljs i strukturdelega-lionen.

Del visar sig alltså all tjänstemännen är lika många som de övriga ledamöterna i slrukturdelegationen. Vill det sig illa är ingen av de tre övriga vald av landstinget! Den folkvalda representationen har i varie fall ingen självklar plats i denna viktiga delegation.

I § 37 i lantbruksnämndernas instruktion anges vilka ärenden som av­görs i plenum, i strukturdelegationen och produktionsdelegationen. Ären­den som faller under delegationens kompetensområde och inte av spe­ciella skäl förs upp i plenum i nämnden blir således inle föremål för något ställningstagande i nämnden i dess helhet. Högst tre av nämndens valda ledamöter har således haft möjlighet att påverka besluten.

Det bör, herr talman, i enlighet med regeringsdeklarationens mål om utvidgad länsdemokraii nu vara angelägel all instruktionen för lantbruks­nämnderna ändras så, atl den folkvalda representationen i delegationerna förstärks. Della gäller i synnerhet för slrukturdelegationen, där bl. a. jord­förvärvsärendena behandlas.

Det synes mig rimligt alt åtminstone två av landstinget valda ledamöter alltid skall ingå i slrukturdelegationen samt alt antalet ledamöter i nämn­den utökas till sju, varav högst tre skall vara tjänstemän inom lant­bruksnämnden eller pä annat sätt adjungerade tjänstemän från annan statlig myndighet.

Instruktionen bör också klarl ange, att om en ledamot i en delegation begär alt ett ärende skall tas upp till beslut i plenum, skall detta ovill­korligen ske. Likaså bör vae ledamot av nämnden ha rätt att begära att ärende som behandlas i delegation även skall föredras och behandlas i plenum.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.


 


Hen HALLENIUS (c);

Herr talman! I jordbruksutskottets belänkande nr 13 behandlas också anslaget lill djursjukhuset vid veterinärinrällningen i Skara. Anslaget är 652 000 kr. vilket utgör ca 20 % av kostnaderna för den beräknade verksamheten.

Djursjukhuset är en sjukvärdsanslall för djur från jordbrukets anima-lieproduklion, för hästar och sällskapsdjur. En viktig del av djursjuk­husets verksamhet är forskning och högskoleutbildning. Riksdagen har ju beslutat atl våra blivande veterinärer skall ha delar av sin utbildning föriagda till djursjukhuset i Skara. Koslnaderna för denna utbildning och forskning bör täckas av anslaget från staten, sä att den inle belastar den övriga verksamheten.

I reservation nr 7 yrkar utskottets socialdemokratiska ledamöter atl anslaget skall minskas med 280 000 och att della inkomstbortfall skall täckas med ett ökat avgiftsuttag. Man frågar sig var logiken finns i denna reservation, som föreslär atl kraftigt minska anslaget samtidigt som un­dervisningsverksamheten medför ökade kostnader.

Reservanterna hänvisar till ett ökat avgiftsuttag från djurägarna för att täcka inkomstbpnfallet. Taxorna har höjts, men det kan väl inte vara rättvist att djurägarna också skall betala lill koslnaderna för forskning och undervisning.

Undervisningen kommer att ställa ökade krav på djursjukhuset, och del är viktigt atl det väl kan fylla sin uppgifi. En förutsättning för detla är att det finns tillräckliga ekonomiska resurser, så att inle taxorna för behandling blir orimligt höga. Del gäller särskilt behandlingsavgifterna för nötkreatur och svin. Överstiger behandlingsavgifierna plus slaktvärdet djurels livvärde, får man etl för liiel antal fall att behandla. Del blir då endast djur med högt avelsvärde som kommer att behandlas. Det kommer dä att bli ett för litet antal fall för att undervisningen skall kunna bedrivas pä etl tillfredsställande sätt.

Undervisningsmaterialets lämplighet, en god tillgång lill djur från såväl jordbrukels animalieproduklion som övriga djurslag, var en av anled­ningarna lill all förlägga undervisning av velerinärsluderande till djur­sjukhuset i Skara.

De genomförda laxehöjningarna har gett en viss negativ effekt redan nu och en höjning av dessa, som skulle behövas enligt den socialde­mokratiska reservalionen, är hell orealistisk om man vill bevara under­laget för undervisningen.

I Skara kan man omsätta de teoretiska studierna i praktiken. Där finns problem frän läroböckerna i levande livet, sade en av de studerande i en intervju om verksamheten. Det är viktigt alt vi i velerinärutbildningen slår vakt om den möjligheten.

Inte minst mot denna bakgrund är del viktigt all anslaget läcker kosl­naderna för forskning och utbildningsinsatsen och för att bevara det un­dervisningsmaterial som krävs för att undervisningen skall kunna be­drivas pä ett tillfredsställande sätt. Utskottet erinrar också om att fi-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

55


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde

56


nansieringen av djursjukvården behandlats tidigare under detla riksmöte och alt den kommer atl bli föremål för utredning. Herr talman, jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

1 detla anförande instämde herrar Svensson i Skara (m) och Leuchovius (m).

Herr LÖVENBORG (-);

Herr lalman! Jag skall i all korthet plädera för molionen 846 som gäller ökat anslag till skogsvård i norra Sverige. Jag gör del därför alt bud­getpropositionen på den här punkten, bilaga 13 p. 5 inte är så särskilt generös.

Flera av talarna före mig har tackat för den välvilliga behandling deras motioner fåll i utskottets betänkande. Jag tycker dock inle all vår motion fält någon särskilt välvillig behandling. Det berörda stödet går i huvudsak till skogslänen, dvs. lill Norriand utom Gästrikland samt till delar av Kopparbergs och Värmlands län, och det har utnyttjats i hundraprocentig utsträckning. Del innebär självfallet också eU väsentligt tillskott till sys­selsättningen, och den betydelse del har och skulle kunna få har även vitsordats.

Jag vill plädera för molionen inle minst med hänsyn till del uppenbara krisläge som mitt eget län befinner sig i och som gör atl varje tillfälle till sysselsättning måste tillvaratas. Enligt de som handlägger dessa frågor på skogsvårdsslyrelsenivå har alltså stödet hittills utnyttjats till 100 %. Den samlade sysselsättningseffekten har beräknats till sammanlagt 83 000 dagsverken. Men vi har i vår motion vidgat resonemanget och sagt att det även handlar om åtgärder på längre sikt för atl trygga bäde sys­selsättning och råvarutillgång.

Efiersom det är långt mellan åtgärd och effekt i skogsbruket är all skoglig expertis överens om att del måste sättas in ålgärder redan nu. De medel som är tillgängliga i delta sammanhang är skogsförädling, skogsodling, röjning, gallring och dikning. Vi har i motionen anfört etl par exempel från våra grannländer som vi haft tillfälle all studera. I Finland har man sitt Mera-program, vars syfte är att fördubbla skogs­produktionen, och i Norge arbetar man med Skogsreisingsprogrammel, vars mål är att öka skogsproduktionen med inte mindre än 120 96.

Vi anser alt man på längre sikt måste ha elt samlat åtgärdsprogram och att detta måsle komma fram mycket snart. Därför har vi i motionen krävt en total plan, som omfattar samlliga skogslän, och alt denna plan skall läggas fram nu.

Jag vill härefter återvända till frågan om anslaget. Skogsstyrelsen har med ledning av inkomna ansökningar om bidrag, det långsiktiga behovet av åtgärder och de praktiska möjligheterna atl utföra arbetena samt efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen bedömt att anslagsposten bör ökas med 19 milj. kr. till 56 milj. kr. I budgetpropositionen vitsordar de­partementschefen behovet av intensifierad skogsvård men prutar ner an-


 


slagsökningen lill 12 milj. kr. Vi anser del sä angeläget med en inten­sifierad skogsvård att det av skogsstyrelsen föreslagna beloppet bör anslås. Jag hävdar del också med särskild tyngd med tanke på den kännedom jag har om det uppenbara krisläget i Norrbotlen. Jag ber alt få yrka bifall till motionen 846.

Hen JOHANSSON i Holmgården (c):

Herr talman! Jag kan erkänna att herr Lövenborg har sagt många sanna ord när han talat om behovel av en satsning på skogsvård i Norriand. Det var en av de första frågor som jag ägnade mycket tid ät när jag kom lill detta hus, och vi har sedan läng lid tillbaka också på länsplanet och bl. a. i länsstyrelsen satsat myckel arbete på att få igenom detta skogsvärdsprogram. Till slut fick vi äntligen en börian till ett sådant. Del har sedan inte utvecklats med någon större fart men ändå gått framåt år för år.

I fjolårels motsvarande proposition var del faktiskt meningen atl man reellt skulle sänka beloppet en del. Men efter myckel förhandlande med socialdemokrater och vpk lyckades vi äntligen komma fram till ett förslag, i enlighet med en motion somjag själv hade väckt, innebärande ytterligare 7 milj. kr. utöver det äskande som då förelåg.

1 är har utskottet föreslagit detta anslag höjt med ytterligare 12 milj. kr. Även om det finns utrymme för fler insatser av denna typ - det är jag helt medveten om - tycker jag i alla fall alt vi får en utveckling här som gör att vi är efter år kan tro att vi kan komma fram till del resultat som vi förebådade i de första förslagen om detta skogsvårds­program, som vi lade fram för åtta nio är sedan.

Mol bakgrund härav ber jag, herr lalman, atl få yrka bifall till utskottets hemställan.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Herr LÖVENBORG (-);

Herr talman! Jag vill bara säga alt om herr Johansson i Holmgården nu håller med om att behovel är betydligt större än vad som täcks in av detta anslag, borde han också ta konsekvenserna av resonemanget och stödja vänsterpartiet kommunisternas motion i omröstningen.

Det har ju hänt saker och ting framför allt när det gäller Norrbotten - kraschen med Stålverk 80 och mycket annal - som gör att varie tillfälle all skapa möjligheter till ökad sysselsättning mäste tas till vara. Jag har fåll det beskedel från dem på skogsvårdssiyrelsen som sysslar med dessa frågor att det inte är något som helst tvivel om att det finns etl betydligt större behov. Man skulle kunna sätta in mer pengar, och det finns män­niskor som är beredda att ta emot dem och se till att de kommer i rotation. Därför bör man med hänsyn till del extraordinära läget längst i norr också, som etl minimum, gä med pä den anslagsbegäran som skogsvårdssiyrelsen har framställt.


57


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Hen JOHANSSON i Holmgärden (c):

Herr talman! Under de år som jag har suttit på denna bänk har jag gång efter annan fått nöja mig med ell mindre anslag, en mindre er­sättning för saker och ting som jag tyckt varit utomordentligt önskvärda. Detla gäller även nu. Men jag är medveten om angelägenheten och kom­mer följaktligen att arbeta för en successiv ökning av delta anslag.

Mot denna bakgrund vidhåller jag mitt yrkande.

Överläggningen var härmed slutad.


 


58


Punkterna 1 och 2

Kammaren biföll vad utskoliet i dessa punkter hemställt.

Punkten 3

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 1 av herr Lundkvist m. fi., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Strömberg i Vretstorp begärt votering upplästes och godkändes följande volerings­proposition:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­länkandet nr 13 punkten 3 mom. 4 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Strömberg i Vretstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Den­na omröstning gav följande resultat:

Ja - 153

Nej - 119

Avstår -      1

Mom. 5

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 4

Utskottets hemställan bifölls.


 


Punkten 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 2 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Strömberg i Vretstorp begärt votering upplästes och godkändes följande volerings­proposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Lundkvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Strömberg i Vretstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Den­na omröstning gav följande resultat:

Ja - 142

Nej - 131

Avstår -      1

Punkten 6

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 7

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 och 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 3 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wictorsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 7 mom. 2 och 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Lundkvist m. fl.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna om­röstning gav följande resultat;

Ja - 141

Nej - 131

Avslår -      1


59


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Mom. 4

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 8

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 4 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Strömberg i Vretstorp begärt votering upplästes och godkändes följande voterings­proposition;

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Strömberg i Vretstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Den­na omröstning gav följande resultat:

Ja - 142

Nej - 131

Avstår -      1

Punkterna 10 och 11

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Punkten 12

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 5 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wictorsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 5 av herr Lundkvist m. fl.


60


 


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 141

Nej - 129

Avstår -      1

Punkten 13

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels ut­skottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 846 av herr Lövenborg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 14 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 846.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 255

Nej -    15

Avstår -      1

Punkten 15

Utskottels hemställan bifölls.

Punkten 16

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 6 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wictorsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Lundkvist m.fl.


61


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977,

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 131

Punkterna 17-22

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.


 


62


Punkten 23

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 7 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wictorsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottels hemställan i be­länkandet nr 13 punkten 23 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Lundkvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 153 Nej - 118

Punkterna 24-27

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 28

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 8 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Olsson i Edane begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskoltets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 28 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Lundkvist m. fl.


 


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä herr Olsson i Edane begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 130

Punkten 29

Utskotlels hemställan bifölls.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Punkten 30

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad ulskottel i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 9 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Olsson i Edane begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 30 mom. 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Lundkvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Olsson i Edane begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna om­röstning gav följande resultat;

Ja - 153 Nej - 118

Punkterna 31-35

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 36

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 10 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


63


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom Jordbruksdepane-mentets verksam­hetsområde


Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskoltets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 36 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Lundkvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Dä herr Lundkvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 140

Nej - 130

Avslår -      1


Punkten 37

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 38

Propositioner gavs pä bifall till dels utskotlels hemställan, dels re­servalionen nr 11 av herr Lundkvist m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 38 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Lundkvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 142 Nej - 130

Punkten 39

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 40

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.


64


Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 12 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra


 


propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­länkandet nr 13 punkten 40 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av herr Lundkvist m. fl.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom jordbruksdeparte­mentets verksam­hetsområde


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Lundkvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 156 Nej - 116

Punkterna 41-44

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Punkten 45

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 13 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Olsson i Edane begärt votering upplästes och godkändes följande voteringspro­position;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 45 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Olsson i Edane begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 152 Nej - 118


Punkten 46

Utskottets hemställan bifölls.

5 Riksdagens protokoll 1976/77:96-98


65


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Bojkottåigärder mot Chile


Punkten 47

Mom. 1 och 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 14 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wictorsson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 13 punkten 47 mom.  1 och 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 14 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wictorsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 155 Nej - 116

Mom. 3

Utskoliets hemställan bifölls.

Punkterna 48 och 49

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.


§ 7 Bojkottåtgärder mot Chile

Föredrogs utrikesutskoitets betänkande 1976/77:14 med anledning av motion om bojkottåigärder mol Chile.


66


I detta betänkande behandlades motionen 1976/77:57 av herr Werner m. fl. (vpk), vari föreslagits att riksdagen hemställde hos regeringen

1.    alt ta initiativ lill bojkott av Chilejunlan på alla plan,

2.    alt i internationella sammanhang aktivt verka för atl inga krediter, lån eller några former av bistånd kom Chilejuntan till godo,

3.    att inom den s. k. Parisklubben verka för att Chile inte beviljades några skuldlältnader,

4.    all framlägga förslag som stoppade svenska företags kapitalexport till Chile,

5.    atl i alla internationella sammanhang verka för en total bojkott av fascistjuntan i Chile enligt de rekommendationer som fanns utarbetade i den chilenska landsorganisationen CUT:s solidaritelsplaitform.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:57.


 


Hen SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Del borde inle vara nödvändigt all återigen dra upp frågan om förhållandena i Chile under den fascistiska militärjuntans förtryck. Vi känner alla lill dem. Vi läser från och till om dem i våra tidningar, gör en förströdd notering inför en rubrik som meddelar om nya övergrepp, ny terror. Vi ser fortfarande, även om del numera inte är förstahands-nyheter, någon kort rapport i våra TV-sändningar. Vi har på många orter chilenska flyktingar mitt ibland oss, som personligen kan informera oss.

Ändå är del nödvändigt, också här i den svenska riksdagen, att ständigt aktualisera frågan. Och del kommer atl vara nödvändigt så länge som förtrycket består och vi inte gör allt vad vi förmår för all bekämpa det. Och det gör vi inle!

Del är della som är anledningen lill att vpk på nytt har väckt motionen om bojkottåigärder mot Chilejunlan. Utrikesutskottet påpekar mycket rikligt alt en motion med "praktiskt taget likalydande yrkande som de nu aktuella framfördes förra året". Man konstaterar också alt den avslogs, vilket är den behandling man föreslår även för den här motionen.

Men förtrycket i Chile avslås inle! Det avslås inte av storföretagen, varken svenska eller andra. De tjänar pengar pä del! Det avslås inte av USA-imperialismen och de politiska intressen som den tjänar. Den utnyttjar förtrycket för alt stärka sitt grepp över Chile och hela den syd­amerikanska kontinenten.

Förtrycket avslås inte heller av några parlamentariska församlingar i den västliga väriden, följaktligen inte heller av Sveriges riksdag. Motioner är det lätt att avslå, det klarar man av på ell A 5-ark, men förtryck på olika platser i väriden avskaffas inle lika lätt.

Till det behövs konkreta åtgärder av det slag som föreslås i den här molionen. Och det är inga orimliga förslag! Om vilja fanns skulle vi som enskild nation kunna göra en stor insats i den här och andra liknande frågor. Jag erkänner gärna all de åtgärder och ställningstaganden som utskottet talar om att Sverige har gjort i FN sedan vi senast diskuterade bojkottåigärder mot Chile är riktiga. Men del är för litet! Vi skulle kunna stoppa svenska företags investeringar i Chile. Vi skulle kunna bojkotta den chilienska kopparn. Vi skulle kunna stoppa export lill Chile av viktiga varor. Del skulle inle skada våra nationella intressen. Tvärtom! Det ringa ekonomiska avbräck som del skulle vålla oss skulle vi reparera många gånger om i framtiden.

Inne i Chile genomförs i mars månad en öppen kampanj för de många försvunna fångarna. Bakgrunden är att under är 1976 började allt fler människor som hade fängslats av juntan försvinna. De försvann för all juntan för världen skulle kunna bevisa att några poliliska fångar inle längre fanns i Chile. Antalet försvunna fångar beräknas av Amnesty International lill över 2 000. Den kampanj som nu förs inne i Chile och som bedrivs av bl. a. kyrkliga organisationer är självklart inle riskfri under del nuvarande förtrycket. Den behöver därför allt stöd utifrån. Här i Sverige har Hamnarbetarförbundel som vanligt gått i spetsen och genom-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Bojkottåtgärder mot Chile


67


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Bojkottåtgärder mot Chile


för bojkott mol chilenska varor i vad gäller både export och import, under de tre månaderna mars, april och maj. Del vore hedrande och glädjande om de svenska folkvalda på samma sätt ville visa sin solidaritet inte bara i ord utan också i handling. Herr lalman! Jag yrkar bifall till molionen 1976/77:57.

Under detla anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.


 


68


Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! Herr Söderqvist påpekade att det inte är länge sedan kammaren debatterade ett betänkande från ulrikesulskotlet som var av­givet med anledning av ett par motioner från vänsterpartiet kommu­nisterna med krav på olika ålgärder mol regimen i Chile. Del belänkande som nu föreligger behandlar likartade krav som del förra betänkandet. Ulskottel har inle ändrat uppfattning. Jag vill gärna hänvisa lill vad jag i kammaren sade i frågan den 9 december förra året. Ändå vill jag på intet sätt kritisera vpk för att det ånyo tar upp förhållanden som av hela svenska folkel uppfattas som angelägna. Det ger nämligen ut­skottet möjlighet alt redogöra för nya ingripanden från regeringens sida i den riktning som vpk har krävt och som hela svenska folket kräver, nämligen att värt land i olika internationella sammanhang klart skall ge uttryck för den avsky som vi känner inför övergrepp och brott mol mänskliga rättigheter.

Det vore nämligen inte riktigt om vpk skulle uppleva sig ha någon sorts ensamrätt i vårt land till att försvara de mänskliga rättigheterna. Sedan ulskottel i höstas behandlade de förra motionerna har Sverige i Väridsbanken motsatt sig att Chile skulle fä ta upp ett nytt lån, och redan tidigare när frågan först aktualiserades hade Sverige aktivt verkat för att förhandlingar om ett sådant lån inte skulle komma till stånd. Som framgår av betänkandet framförde den svenske ambassadören på samlliga nordiska länders vägnar vid UNDP:s styrelsemöte i år all man inte kunde stödja förslaget om etl nytt landprogram för Chile för den kommande femårsperioden.

Vår ambassadör använde inga milda ord. Han hänvisade till den totala frånvaron av socialt medvetande såväl i den chilenska ekonomiska po­litiken som när del gällde del aktuella landprogrammets innehåll.

Vpk är alltså inte ensamt om alt beskriva den politiska situationen i Chile med starka ord. Det vore kanske önskvärt om vpk:s ledamöter kunde inse att vårt land faktiskt är aktivt engagerat för atl skapa en bred och allmän opinion runt om i världen mot den chilenska regimens agerande.

Låt mig erinra om ambassadör Rydbecks tal i Chilefrägan i FN:s tredje utskott i november förra året, då man behandlade rapporten från sociala och ekonomiska rådet. En särskild arbetsgrupp hade lagt fram en rapport om Chile. Vår ambassadör citerade rapporten och framhöll bl. a. atl


 


undantagstillståndet alltjämt brukas för att kränka mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Bruket av tortyr fortsätter i oförminskad om­fattning, människor försvinner alltjämt av politiska skäl. Rydbeck gra­tulerade också arbetsgruppen till att ha lagt fram en rapport som var opartisk och objektiv, och han förklarade alt de chilenska myndigheterna, trots att de försökt smutskasta rapporten, inle hade lyckals framställa den i tvivelaktig dager.

Ulskottel har, som herr Söderqvist sade, yrkat avslag på årets motion från vänsterpartiet kommunisterna när det gäller en bojkott mot Chile. Bakgrunden därtill är att ulskollet inte delar vpk:s uppfattning om vilka metoder som skall användas för alt skapa den opinion vi alla finner önskvärd.

Sverige har tidigare tagit en princip för ekonomiska sanktioner mot enskilt land, och den principen utgår från vår tradition atl endast godta sådana sanktioner som godkänts av FN:s säkerhetsråd. Jag är av samma skäl som jag angav i december övertygad om att sådana sanktioner är de enda som kan ge resultat. Nu sade herr Söderqvist att ett enskilt svenskt agerande inte skulle skada våra nationella intressen. Det kan kanske vara rikligt, men jag är övertygad om att det skulle skada Förenta nationernas intressen, sä lill vida som vi därmed skulle försvaga FN;s möjligheter att agera på det sätt som vi finner önskvärt.

I övrigt vill jag säga, herr lalman, att Sverige med all säkerhet även i fortsättningen kommer atl kritisera inte bara situationen i Chile utan regimer i alla länder, där medborgarna lever under förtryck och där mänskliga rättigheter förkvävs.

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall lill utrikesutskottets hemställan i dess betänkande nr 14.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Bojkottåtgärder mot Chile


 


Herr SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Utskoliets representant säger, alt utskottet inle ändrat uppfattning. Det är därför vi ansett oss nödsakade all återupprepa vår motion.

Vi i vpk har aldrig påställ alt vi skulle ha ensamrätt att visa indignation över förtrycket i Chile eller på andra håll. Såsom framhållits här ligger det en bred folklig opinion bakom fördömandet av förhållandena i Chile. Vpk är en del av den opinionen.

Att vi gång på gång framträder i denna fråga beror på att vi anser alt det inte räcker med ord utan att man måste ta till mer konkreta åtgärder.

Jag erkänner gärna - och del gjorde jag redan i mitt första inlägg - alt Sverige gjort bra insatser i internationella församlingar pä del verbala planet. Man har gjort uttalanden. Ministrar och andra representanter för oss i internationella församlingar har stigit upp och hållit fina tal med vackra uttalanden. Det är bra, men det räcker inte med det.

Vi har olika uppfattning om hur aktionerna skall drivas, säger utskottets representant. Ja, det är just vad vi har. Vi möter här samma problem


69


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Bojkottåtgärder mot Chile


som vi åtskilliga gånger tidigare har debatterat, senast i höstas när det gällde Chilefrågan och Sydafrikafrågan. Vänsterpartiet kommunisterna är självfallet inte mol aktioner via FN eller andra internationella organ, men vi anser all Sverige som enskild nalion också skulle kunna göra en egen, konkret insats av del slag som vi föreslagit i vår motion.

Jag vill ännu en gäng hänvisa till den chilenska landsorganisationens upprop lill alla väridens folk med vädjan om hjälp och stöd. Man begär där jusl sädana här bojkottaktioner av olika slag - mot den chilenska kopparförsäljningen m. m. Del är delta saken gäller. Del är inte fråga om all vi inte skulle ställa upp och kräva sanktioner via FN och andra organ. Men vi måste komplettera della med konkreta åtgärder på del nationella planet, där vi själva tar initiativ. Det skulle inle skada våra nationella intressen, detla har jag fått medhåll i, och det skulle inte heller skada FN:s intressen.

Del är ell hell orimligt påstående att FN;s intressen på något sätt skulle skadas av att Sverige tog enskilda bojkottiniiialiv här eller i andra lik­nande fall. Det skulle tvärtom vara till stöd för opinionen i Chile och bra för Sverige. Jag tror också atl del skulle vara bra för FN som or­ganisation.


Fru SUNDBERG (m);

Herr lalman! Jag slår fast vid min uppfattning all ett enskilt agerande frän vilket land det än må vara bidrar lill att försvaga Förenta nationernas insatser när det gäller sanktioner av ekonomisk eller annan art mol elt visst land. Del är genom enighet som väridens olika länder kan utöva en effektiv påtryckning. Om olika länder, Sverige eller andra, skulle börja agera fritt, skulle det i övriga länder minska önskan om, möjligheten av och först och främst tilltron lill effekten av gemensamma sanktioner inom FN:s ram. Därför står jag vid den uppfattningen att del frän alla synpunkter är mest effektivt om vi agerar sä som vi har gjort av tradition och så som de flesta av FN:s medlemsländer gör i sådana här frågor.


70


Hen SÖDERQVIST (vpk);

Herr lalman! Jag vidhåller atl del är helt orimligt som påstås här, all del på något sätt skulle skada eller splittra den internationella insatsen i FN eller andra organ om Sverige tog enskilda initiativ. Del finns inte något som helst bevis för att så skulle vara fallet. Vi skall fortsätta att agera på del diplomatiska planet, i FN och andra internationella organ, av typ Världsbanken och andra, självfallet. Men det kan ju inte vara till skada för de nationerna när vi sluter upp med väriden i övrigt, som del sägs här, om vi dessutom vidtar egna ålgärder. Det är ett påstående som hänger hell och hållet i luften. Hur skulle del kunna skada FN eller den samlade världsopinionen? Del finns inga som helst belägg för elt sådani påstående.

Vi behöver arbeta på båda planen; dels på det diplomatiska planet, dels med egna initiativ i den riktning som den chilenska landsorgani-


 


sationen tydligt öch klart har begärt, och som Allendes f. d. regeringsparti, Unidad Populär, också har begärt alt väridens nationer skall ställa upp på. Det är självklart. Båda sakerna skall göras och den ena utesluter inte den andra.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels mo­tionen nr 57 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.


 


Den som vill all kammaren bifaller ulrikesutskottets hemställan

tänkandet nr 14 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 57.


be-


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 252 Nej -    16

§ 8 Erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.

Föredrogs utrikesulskottets betänkande 1976/77:15 med anledning av motion om erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.

I delta belänkande behandlades molionen 1976/77:1062 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts

1.    alt riksdagen i skrivelse till regeringen skulle anhålla om atl di­plomatiska förbindelser upprättades med regeringen i Demokratiska re­publiken Östra Timor,

2.    att riksdagen beslutade anvisa 5 000 000 kr. till humanitärt bistånd ät Demokratiska republiken Östra Timor och FRETILIN, den revolutio­nära fronten för Östra Timors oberoende.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1062.


Hen MÅBRINK (vpk):

Herr talman! I november förra året diskuterades den nu aktuella frågan i kammaren, alltså frågan om erkännande av och bistånd till demokratiska republiken Östtimor. Det finns därför ingen anledning för mig att upprepa


71


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.

11


beskrivningen av de förhållanden som resulterat i det nuvarande till­ståndet på Östtimor. Jag hänvisar alltså till tidigare protokoll.

Jag vill i stället kommentera utrikesutskottets motiveringar för av­slagsyrkandet pä våra två krav i motionen. Ulskollet anför mol elt svenskt erkännande av Östtimor att de folkrättsliga förutsättningarna som angivits vid tidigare behandling av frågan alltjämt saknas. Jag accepterar inte denna argumentation. Det finns en laglig regering under Fretilins ledning på Östtimor. Denna regering har haft full kontroll över sitt territorium. Den har huvudstaden Dili och nära nog hela Östtimors befolkning bakom sig. Sedan december 1975 har fascistjuntan i Indo­nesien ockuperat vissa delar av landet, bl. a. huvudstaden Dili. Det har gjort atl den lagliga regeringen temporärt tvingats flytta från huvud­staden. Denna regering befinner sig inne i Östtimor och leder framgångs­rikt kampen mol Indonesiens övergrepp.

Jag har i tidigare debalt sagt alt uttalanden om vad som strider mol internationell rätt i fallet Östtimor inte innebär etl erkännande av landets självständighet och ett erkännande av Fretilin som dess rättmätiga regering. Vad som däremot strider mot internationell rätt är Indonesiens överfall på Östtimor. Östtimor är alltså en delvis ockuperad stal, men det kan inte vara skäl lill atl denna stat inte erkänns. Med samma moti­vering skulle vi inte ha kunnat erkänna staten Norge eller staten Danmark under andra väridskriget.

Ett erkännande av Östtimors självständighet skulle vara elt slag mol de indonesiska fascisternas brott. Det skulle vara ett slöd för Östtimors folk och för alla folk som kämpar för nationellt oberoende mot koloniall förtryck.

Herr lalman! Östtimor är en liten nation i den ostindiska övärlden, ca 500 km nordväst om Australien. Att Östtimor med sina omkring 650 000 invånare är ell litet land gör inte den indonesiska fascisljunians brott mot Östtimors självständighet mindre.

I vpk:s motion finns också etl yrkande om humanitärt bistånd med 5 milj. kr. till Demokratiska republiken Östtimor. Utskottet avvisar detta yrkande med motivering att det nu liksom tidigare inle finns praktiska möjligheter att kanalisera ett sådant bistånd.

Låt mig först säga att det finns elt enormt behov av insatser för be­folkningen på Östtimor. Genom århundraden av portugisiskt koloniall förtryck har landets utveckling förhindrats. Befolkningen har hållils nere i fattigdom, nöd och analfabetism. Barnadödligheten är skrämmande -40 % av barnen når aldrig fem års ålder. Malaria och tbc skördar ständigt talrika offer.

Den indonesiska ockupationen har resulterat i ytteriigare svårigheter. Ockupanterna utövar en systematisk terror mot befolkningen.

Självklart uppstår svårigheter, bl. a. iransporlmässiga, i ett ockuperat land. Men det finns ingen anledning för utrikesutskottet all ta della som argument för alt inte ge humanitärt bistånd lill den lagliga regeringen under Fretilins ledning. Det finns kanaler för en biståndsinsats lill de


 


drabbade människorna pä Östtimor. Jag vill, herr talman, i della sam­manhang citera vad demokratiska republiken Östtimors utrikesminister anförde vid sitt besök i Sverige i december förra året:

Jag har hört att det här i Sverige uppges som en ursäkt för att man inte stöder Fretilin att man inte vel vart stödet skall sändas. Det är en dålig ursäkt. Den första frågan är: Bör eller bör inte den svenska regeringen ge stöd till Östtimors folk? Om den svenska regeringen svarar ja, så är det Fretilins sak att organisera mottagandet av stödet. Del går bra att sända en representant för den svenska regeringen för att se hur vi använder stödet, men det är vår egen sak all bestämma hur det skall användas. Vi accepterar inga villkor för den hjälp som ges oss. Vi får hjälp nu från våra vänner, men av säkerhetsskäl kan vi inle göra något stort nummer av hur den hjälpen kommer lill Öst­timor.

Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till motionen  1062.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.


 


Hen KORPÅS (c);

Herr talman! Jag delar herr Måbrinks uppfattning om det tragiska i att ett folk hindras av främmande ockupanter från att avgöra sin egen framlid. Jag är också helt pä det klara med att det är en situation för befolkningen som är mycket svår. Det är uppenbart att här är det män­niskor som lider nöd och som därför borde få hjälp.

Liksom herr Måbrink avslår jag frän atl teckna bakgrunden till all del har blivit pä detta sätt. Vi har ju, som herr Måbrink sade, nyligen i riksdagen haft en debalt om saken.

Vi har inte olika uppfattningar om behovet av hjälp, om det angelägna i att stödja Östra Timors folk. Men det sätter inte heller ulrikesulskotlet i fråga, utan man konstaterar ju all förhållandena inte är sådana att det går att biträda motionens två yrkanden. Det finns inte folkrättsliga för­utsättningar för ett erkännande av regeringen i Demokratiska republiken Östra Timor enligt de regler som tillämpas i umgänget stater emellan.

Nu avvisar herr Måbrink detta och säger att den här regeringen hade kontroll över Östra Timor före den indonesiska ockupationen. Men det avgörande är ju all den i dag uppenbariigen inte har det. Den finns - jag tror att del är riktigt - i delar av Östra Timor, men den har inle full kontroll Över det område som den menar sig representera.

Indonesiens ockupation är det som strider mot internationell rätt, säger herr Måbrink. Ja, självklart - men för oss är den ändå i dag etl faktum. Den regering som finns och som herr Måbrink åberopar har fått finna sig i atl vika för en indonesisk ockupation. Vi accepterar inte den in­donesiska ockupationen från svensk sida - del har vi visat genom att uppträda i Förenta nationerna för Östra Timors folk. Senast hösten 1976 antog ju FN:s generalförsamling med svenskt stöd en resolution, där Indonesien uppfordrades att dra bort sina trupper. Indonesien har inte gjort det. Vi har inte i dag en regering för Östra Timor som vi vill, som vi kan erkänna.


73


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Erkännande av och bistånd till Östra Timor m. m.


Så till det andra yrkandet - 5 miljoner till humanitärt bistånd. Jag vill först säga all vi inte behöver anslå medel i och,för sig lill det här biståndet, om vi kommer fram med det, för del finns i sä fall möjligheter all la av katastrofmedlen under biståndsanslaget. Vi vel alt före Indo­nesiens ockupation gick det svenskt bidrag lill Svenska röda korset och därifrån vidare till Internationella röda korsets hjälparbete på Östra Timor. Nu kommer Internationella röda korset inle åt atl arbeta på Östra Timor, och enligt de uppgifter vi har i utrikesutskottet finns det inte heller andra vägar att komma in.

Behovel är alldeles uppenbart enormt, och jag förutsätter atl sä snart del är möjligt att komma in här med etl humanitärt bistånd i linje med svenska traditioner då skall också den frågan tas upp ordentligt. Men för det behövs - jag säger del än en gäng - i dag inte något beslul om särskilt anslag, eftersom sådana pengar redan finns.

Sverige erkänner alltså inte Indonesiens ockupation av Östra Timor. Jag utgår ifrån att vi i FN och på annat sätt fortsätter atl arbeta för alt Östra Timors folk skall fä bestämma över sin egen framtid.

Med del anförda, herr talman, yrkar jag bifall lill utskottels hemställan.


Hen MÅBRINK (vpk);

Herr talman! I den första frågan, om erkännandet, skall jag inte ar­gumentera ytterligare, eftersom jag vet alt vi där har olika uppfattningar. Jag vill bara säga att de principer som utrikesutskottet nu trycker så hårt pä inle alllid har tillämpats. Jag vill påminna om frågan om erkännandet av Tyska demokratiska republiken. Denna blev, trots alt alla de nu ak­tuella förutsätlningarna var uppfyllda, ändå inte erkänd.

När del sedan gäller biståndet är det riktigt, som Sture Korpås säger, all detla under alla förhållanden kan utbetalas. Jag menar dock att ell uttalande från riksdagen för elt humanitärt bistånd skulle vara en so-lidariietshandling av oerhörd betydelse för dem som nu slåss mot de indonesiska inkräktarna.

Om jag fattat Sture Korpås och ulrikesulskotlet rält finns det inte förulsätlningar för direkt bistånd till Östtimor, men kan då anlita någon rödakorsorganisation där eller Internationella röda korset. Man kan även tänka sig andra vägar. Jag citerade utrikesministern Hortas uttalande förra året när denne besökte Sverige. Man kan ju utnyttja ka­naler via ett annal land, herr Korpås, där det exempelvis finns repre­sentanter för FRETILIN, som i sin tur kan föra in biståndet lill Östtimor. Så har ju Sverige gjort i andra sammanhang när det gällt att stödja be­frielserörelser. I exempelvis södra Afrika har vi inte alla gånger kunnat gå direkt till befrielserörelserna utan fått gå via ett annat land för all få in biståndet. Sådana kanaler finns alltså klara, och jag förstår inle varför inte utrikesutskottet kan ta upp den frågan till seriös behandling.


74


Hen KORPÅS (c):

Herr talman! Herr Måbrink drog paralleller med södra Afrika. Där har


 


vi Slött befrielserörelserna på grundval av beslul i den riktningen i Förenta nationerna. Det har alltså varit vår folkrättsliga bas för att stödja be­frielserörelserna. Vi har inte gjort delta i några andra sådana fall. Men jag vill än en gång säga att när del blir möjligheter att gå in - och vi har i utskottet uppfattat det så all sådana inte föreligger i dag - förutsätter jag atl man kommer all göra det. Har herr Måbrink idéer om hur delta skall ske, hoppas jag att han verkligen för fram dem till regeringen. Ytterst är del ju regeringens uppgifi all fatta beslut om användningen av katastrofbiståndet.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepariemen -tets verksamhets­område


Hen MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag vill bara helt kort säga atl det är riktigt alt Sverige som huvudprincip har alt ge bistånd lill de befrielserörelser som godkänts av FN. Men jag vill påminna om att ulrikesulskotlet har uttalat alt det inte utesluter att man också kan stödja enskilda människor och rörelser där man lider av inbördeskrig och hungersnöd, även om FN inte har erkänt rörelsen i fråga.

Herr KORPÅS (c):

Herr talman! Ja, det är rikligt. Låt mig dra den parallell som jag skulle tro ligger oss bägge närmast, nämligen befrielserörelserna i Erilrea som vi ju också ofta diskuterar. Där har vi gått in med hjälp så sent som i december, men då har vi anlitat Rödakorsliknande hjälporganisationer som kommer ät all arbeta i de områden som behärskas av de två stora befrielserörelserna där.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels mo­lionen nr 1062 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad.

§ 9 Anslag inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs ulrikesutskottets betänkande 1976/77:16 med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag m. m. för budgetåret 1977/78 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde jämte motio­ner.

Hen ANDRE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta belänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden fram­ställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.


I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överlägg­ningen framställts särskilda yrkanden.


75


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område


Punkten 4 (Övriga internationella organisationer m. m.) Regeringen hade i propositionen 1976/77:100 bilaga 6 (utrikesdepar­tementet) vid punkten B 5 föreslagit riksdagen att lill Övriga interna­tionella organisationer m. m. anvisa ell förslagsanslag av 590 000 kr.

Utskottet hemställde

att riksdagen till Övriga internationella organisationer m. m. för bud­getåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 590 000 kr.


Reservation hade avgivits

1. av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson och Ericson i Örebro, fru Sigurdsen samt herr Jan Bergqvist i Göteborg (samt­liga s) som ansett att utskottels yttrande i viss del skulle ha av reser­vanterna angiven lydelse.

Punkten 9 (Information om mellanfolkligl samarbete och utrikespo­litiska frågor)

Regeringen hade (punkten E 3) föreslagit riksdagen att till Information om mellanfolkligl samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1977/78 anvisa elt anslag av 3 122 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlats molionen 1976/77:1061 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s), vari föreslagits

1.    att riksdagen beslutade att Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet beviljades 50 000 kr. vardera samt Svenska världsfredsmissionen 25 000 kr.,

2.    alt riksdagen beslutade alt i övrigt ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts.

Utskottet hemställde

1.   att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 och med avslag på motionen 1976/77:1061, såvitt avsåg bidrag till vissa freds­rörelser, lill Information om mellanfolkligl samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1977/78 anvisade etl anslag av 3 122 000 kr.,

2.   att riksdagen ansåg motionen 1976/77:1061, såvitt avsåg översyn av den utrikespolitiska informationsverksamheten, besvarad med vad utskottet under punkten anfört.


76


Reservation hade avgivits

2. av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson och Ericson i Örebro, fru Sigurdsen samt herr Jan Bergqvist i Göteborg (saml­liga s) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och med bifall till motionen 1976/77:1061, såvitt avsåg bidrag lill Svenska freds-och' skiljedomsföreningen samt Svenska sektionen av Internationella


 


kvinnoförbundet för fred och frihet, lill Information om mellanfolkligl      Nr 96
samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1977/78 anvisade      Fredagen den
etl anslag av 3 157 000 kr.                                              25 mars 1977

Punkten 10 (Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsin-      Anslaginom

stiiut SIPRI)                                                                  utrikesdepartemen-

Regeringen hade (punkten E4) föreslagit riksdagen atl lill Bidrag till        tetsverksamhets-

Slockholms internationella fredsforskningsinstilut (SIPRI) för budgetåret  område
1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 5 397 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1055 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s), vari hemställts

1.   atl riksdagen till Bidrag lill Stockholms internationella fredsforsk­ningsinstilut (E4, utrikesdepartementet) anvisade ell i förhällande lill regeringens förslag med 160 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 557 000 kr.,

2.   atl riksdagen till 1977/78 års riksmöte skulle anhålla hos regeringen om förslag om en väsentlig förstärkning av SIPRLs resurser för forskning och upplysning om nedrustningsfrågorna.

Utskottet hemställde

1.    atl riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 och med avslag på molionen 1976/77:1055, såvitt avsåg medelsanvisning, till Bi­drag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret 1977/78 anvisade ell reservationsanslag av 5 397 000 kr.,

2.    all riksdagen ansåg motionen 1976/77:1055, såvitt avsåg framtida förstärkning av SIPRLs resurser, besvarad med vad utskottet under punk­ten anfört.

Reservation hade avgivits

3. av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson och
Ericson i Örebro, fru Sigurdsen samt herr Jan Bergqvist i Göteborg (samt­
liga s) som ansett att ulskollet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och med bifall till molionen 1976/77:1055, säviu avsåg medelsanvisning, till Bi­drag till Stockholms internationella fredsforskningsinstilut för budgetåret 1977/78 anvisade ell reservationsanslag av 5 557 000 kr.

Punkten 11 (Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll m. m.) m. m.)

Regeringen hade (punkten E 5) föreslagit riksdagen atl till Vissa åt­gärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1977/78 an­visa ett förslagsanslag av 4 196 000 kr.


I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1976/77:672 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts


77


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag Inom utrikesdepartemen­tels verksamhets­område


1.  att riksdagen som sin mening uttalade att den internationella kapp­rustningen med alla medel borde hejdas,

2.  att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om åtgärder och initiativ i FN och andra internationella organ för alt stoppa kapprustningen, sär­skilt på kärnvapenområdet,

1976/77:1056 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s), vari hemställts

1.    atl riksdagen lill Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kon­troll (E 5, ulrikesdepartemenlel) anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 260 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 456 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.    att riksdagen hos regeringen begärde förslag om en sådan långsiktig förstärkning av nedruslningsdelegationens utredningsresurser att Sverige även i fortsättningen kunde spela en framträdande roll vid de interna­tionella förhandlingarna, samt


1976/77:1060 av herr Svensson i Kungälv m.fl. (s), vari hemställts

1.    atl riksdagen beslutade att anhålla hos regeringen om utredning och förslag i syfte att förslärka folkrörelsernas kontakter med de ansvariga för de svenska insatserna i nedrustningsförhandlingarna,

2.    att riksdagen beslutade alt som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en förstärkning av de ad­ministrativa resurserna för beredningen av de svenska insatserna i ned­rustningsförhandlingarna,

3.    att riksdagen beslutade atl som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om behovet av vidgade möjligheter för de ansvariga för de svenska insatserna i nedruslningsförhandlingarna att lägga ut forskningsuppdrag hos fria forskare.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen ansåg motionen 1976/77:672 besvarad med vad ut­skottet under punkten anfört,

2.'all riksdagen ansåg motionerna 1976/77:1056 och 1976/77:1060, båda såvitt avsåg långsiktig förstärkning av nedrustningsdelegationens administrativa samt forsknings- och utredningsresurser, besvarade med vad utskottet under punkten anfört,

3.    att riksdagen ansåg motionen 1976/77:1060, såvitt avsäg folkrörel­sernas kontakter med nedrustningsförhandlingarna, besvarad med vad utskottet under punkten anfört,

4.    att riksdagen med bifall lill propositionen 1976/77:100 samt med avslag på molionen 1976/77:1056, såvitt avsåg medelsanvisning, till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 4 196 000 kr.


78


Reservation hade avgivits

4. av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson och


 


Ericson i Örebro, fru Sigurdsen samt herr Jan Bergqvist i Göteborg (samt­liga s) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och med bifall till motionen 1976/77:1056, såvitt avsäg medelsanvisning, till Vissa ålgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1977/78 anvisade ell förslagsanslag av 4 456 000 kr.

Hen PALM (s);

Herr lalman! Trots alt den lysta våren i så hög grad har drabbat kan­slihuset uppenbarar sig då och då fenomen som tycks vara besläktade med den underbara bofinken med det odefinierbara utseendet. Ett kärl tillhåll för denna bofink tycks vara den borgeriiga regeringens propo­sitioner. Vi har nu mött fenomenet insprängt i regeringens budgetpro­position som behandlar utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Låt mig redan från början slå fast alt vi socialdemokrater i vår re­servation inte har vänt oss mot själva anslagskravel under punkten 4 i utskottsbelänkandet. Denna punkt har fått rubriken "Övriga interna­tionella organisationer m. m.".

När det gäller själva anslagsfrågan är vi överens inom utskottet. So­cialdemokraternas invändningar ligger på det administrativa planet. Vi vänder oss - och det med skärpa - mot den föreslagna metoden. Re-geringsförslagel innebär all en ambassadör efter föredragning inför elt statsråd på ett - enligt vår mening - otillräckligt beslutsunderlag skall kunna strö ut svenska statsmedel till olika projekt som aktualiserats av vad som myckel diffust i propositionen kallats "internationella folkrö-' relser".

Regeringens motivering för delta nya anslagskrav är myckel knapp­händig. Propositionen vimlar av oklarheter, och vi har i ulskollet tvingats att ställa många frågor till regeringens företrädare. Många frågor förblev otillräckligt belysta, och vi tvingades därför alt begära ytterligare före­dragningar. En del oklarheter skingrades, men dess värre ligger alUjäml åtskilligt kvar i ell djupt dunkel.

Beträffande yrkandena i anslutning lill u-landsforskningen har vi genom den föredragning som hölls av forskningschefen för denna verk­samhet (SAREK) fått vela atl man redan nu har möjligheter att stödja denna typ av forskning, som gör det möjligt för u-länderna atl bättre bygga under sina krav med faktiska uppgifier vid internationella för­handlingar. Det är alltså en av SAREK:s uppgifter.

En del faller utanför SAREK:s mandat. Det gäller stöd till allmänna forskningsförberedelser, till enskilda organisationer som inle sysslar med forskning. Det gäller också sådan säkerhetspolitisk forskning eller sådana studier av mänskliga rältighelsfrågor som har svag u-landsanknytning, alltså mer konturlösa uppgifter än de som SAREK svarar för.

I den socialdemokratiska reservalionen framhåller vi alt det stöd som avser internationel-la forsknings- och studiegrupper, med anknytning lill u-länderna och deras problem, bör utgå först efter samråd med u-lands-


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

79


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

80


forskningsberedningen (SAREK). På detla sätt slipper vi svårkontrolle­rade dubbleringar, och riksdagen garanteras att de fastlagda riktlinjerna fullföljs.

Beträffande anslag lill internationella forsknings- och studiegrupper med i huvudsak säkerhetspolitisk inriktning bör dessa utgå efter samråd med nedruslningsdelegationen.

På dessa två områden finner vi alltså en likartad syn inom utskottet, men med den skillnaden all den socialdemokratiska reservationens text är klarare i sitt språk och mera distinkt i sina krav.

När det gäller propositionens yrkande beträffande anslag för de in­ternationella icke-statliga organisationer, som bedriver verksamhet i an­slutning till FN-mölena, är oenigheten mellan den socialdemokratiska oppositionen och de borgerliga ledamöterna i ulskottel klart uttalad. En­ligt min mening borde den emellertid vara onödig om inle de borgerliga drivits av en oförklariig prestige i sin motvilja att förbättra propositionens innehåll på denna punkt.

Vi socialdemokrater har vid behandlingen i utskottet och i anslutning lill den specialföredragning som anordnades på vår begäran - en före­dragning som f ö. inte nämnvärt ökade klarheten i detla avsnitt - ställt frågan: Vad menas med internationella folkrörelser? I första omgången fick vi veta alt del var "en brokig blandning organisationer", och senare fick vi veta att dessa organisationer indelas i tre kategorier.

Kategori I skulle alltså omfatta de stora organisationerna av speciell karaktär, sades det, såsom Röda korset och internationella jurislkom-missionen, som fär göra speciella framställningar för anslag.

Kategori II består av organisationer av mindre internationell karaktär.

Kategori III - som kallas "roster" pä fackspråket - består av de grupper som bara genom kalegori I och II har möjlighei all ge sin mening lill känna.

Enligt föredragningen lär de här organisationerna uppgå till åtskilliga hundra, som alltså skulle gä in under begreppet internationella folkrö­relser.

Vi har frågat hur regeringen skall kungöra att det finns anslag att söka för intresserade organisationer. Ingel svar.

Vi har frågat hur riksdagens ledamöter skall få insyn i denna anslags-verksamhet, som tycks bli en affär mellan vederbörande ambassadör och regeringen. Ingel svar.

Tystnaden tycks nu ha spritt sig från kanslihuset lill utrikesutskottet.

Vad vi däremot fått veta är att bidragsmottagarna skall redovisa till ulrikesdepartemenlel för de bidrag som beviljats för olika projekt.

Vi socialdemokrater finner det i högsta grad otillfredsställande att riks­dagens ledamöter långt i efterhand skall ges möjligheter alt få vela vad som skett. Det kan tydligen först ske genom konstitutionsutskotlels granskningsarbele, enligt vad jag förstår.

Vi finner det ytterst otillfredsställande atl en anslagsgivning för projekt som bedrivs av vissa internationella folkrörelser skall kunna samman-


 


blandas med de bedömningar som bär upp svensk utrikespolitik. Del kan vi inte acceptera. Som exempel pä hur man tidigare undgått likartade problem kan nämnas tillkomsten av Utrikespolitiska institutet. Detta institut tillkom bl. a. för att ägna sig åt upplysningsverksamhet i in­ternationella frågor - ett institut som stod fritt och obundet från de po­litiska bedömningar som måste ske inom utrikesdepartementet. De svarar för sill eget material.

Jag vill nu upprepa frågan som ställts under utskottsbehandlingen flera gånger; Hur tänker sig regeringspartiernas företrädare alt den svenska offentligheten och de svenska folkrörelserna skall få insyn i denna an­slagsverksamhet - som nu skall beviljas i form av rund summa?

Under utskottsbehandlingen har del inte givits något svar, och därför yrkar vi i vår reservalion atl anslag till internationella icke-statliga or­ganisationer enbart bör beviljas över svenska medlemsorganisationer som har anknytning till dessa internationella organisationer. På det sättet be­frias vi frän risken alt i den allmänna debatten utanför vårt lands gränser räka ut för en sammanblandning av stödet till sådana opinionsbildande gruppers verksamheter med våra utrikespolitiska bedömningar. Vi har utgått från att ingen i det här huset vill medverka lill denna samman­blandning, och vi är övertygade om att de svenska folkrörelserna med intresse och entusiasm skulle medverka i arbetet att fördela dessa anslag. Vi finner del helt obegripligt att den borgeriiga majoriteten varit så tyst­låten och ointresserad av att mera ingående diskutera denna fråga i ut­skottet och vägrat alt ansluta sig till vårt ändringsförslag. Om man hade följt vår linje skulle det ha befriat oss frän en sådan olycklig samman­blandning som nu på detta sätt möjliggörs genom propositionens förslag.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill den socialdemo­kratiska reservalionen på denna punkt.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område


 


Hen JAN BERGQVIST i Göteborg (s);

Herr talman! Den svenska fredsrörelsen har stora uppgifier, men dess­värre små resurser.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen fär i år ett statsanslag på 28 000 kr. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet får 27 000 kr.

Atl vi måsle stärka intresset för de internationella frågorna har riks­dagen sagt många gånger. Del har också växt fram en rikare flora av studier, information och debatt. Det internationella medvetandet är i dag större, kanske t. o. m. betydligt större än vad det var för bara några år sedan. Ändå är det bara ett frö till vad det kunde vara.

För att fä detta intresse atl växa och ulvecklas ordentligt måste vi la rejäla tag om informationsfrågorna, förutom all vi får ge oss in på hela samhällsutvecklingen. Jag skall inle ta upp en diskussion om allt delta, utan häller mig lill frågan om information om mellanfolkligl sam­arbete och utrikespolitiska frågor, som vi har alt la ställning till i dag.


81


6 Rlksdagensprolokoll 1976/77:96-98


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

82


Vad skall vi ha för stöd lill de organisationer som förmedlar sådan in­formation? Redan förra året begärde riksdagen en utredning om delta, och den borgerliga regeringen vill nu alt en särskild utredningsman skall kartlägga inriktning, omfattning och spridningseffekt av organisationer­nas information.

Vi tycker inte att det är nog med den här uppläggningen. Kartlägg­ningen måsle ju mynna ut i en politisk slutsats: Hur skall vi bäst forma det fortsatta stödet? Vi vill att man skall starta snarast och hålla en nära kontakt med organisationerna, men dessutom bör representanter för olika politiska partier vara med i arbetet redan från börian.

Varför anser vi det? Ja, inle därför atl vi är låsta vid atl utredningar alltid skall ha en bred sammansättning; det får man avgöra från fall till fall. Men i det här fallet står en del all vinna, om partierna kommer tidigt in i arbetet, fär vara med i kontakterna med organisationerna, får en chans all påverka karlläggningen osv.

Några nackdelar med partirepresentanter i den här utredningen kan vi inte se. Ibland kan en utredning la längre lid om den har flera le­damöter, men i del här fallet skulle man tvärtom kunna vinna lid, för det gäller ju också alt korta ned övergången från kartläggande lill dis­kussion om vad man skall göra.

Vi hoppas nu alt regeringen utan prestigehänsyn skall pröva hur ut­redningen skall sättas samman. Vi har utformat vår reservalion sä, att även om den avslås är regeringen fri all öppna dörren för representanter för olika partier.

Medan vi väntar på utredningens resultat vill socialdemokraterna för­bättra stödet lill fredsrörelsen. Av de organisationer som får bidrag under den punkt som vi nu diskuterar är fredsrörelsen den som får del minsta påslaget - del är den minsta ökningen i kronor, det är den minsta ök­ningen i procent.

Vi har sett på det program som Svenska freds- och skiljedomsför­eningen och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet planerar för nästa budgetår, och vi tycker alt det är ett spännande och angeläget program. Svenska freds- och skiljedomsföreningen har redan genomfört seminarier om skolan och freden och om olika försvarsalternativ. Nu vill man följa upp de seminarierna och dessutom ordna ett annal om fredsarbetet. Man förbereder vidare tillsammans med Rädda barnen en stor utställning om barn och våld. Även när det gäller kursverksamhet, studier och skolverksamhet finns här åtskilligt av intresse i planerna.

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet vill arbeta vidare kring nedrustning och utveckling. Man vill också ta upp frågor om den internalionaliserade undervisningen, kvinnorna och freden samt utveck­lingen i Sydafrika, och man vill gärna fortsätta med att upplysa om freds­forskning.

Socialdemokraterna har tagit intryck av dessa planer. Därför föreslår vi att anslagen höjs till 50 000 kr. för var och en av dessa organisationer. Det gör vi trots att vi i vår budget är närmast asketiska i jämförelse


 


med de borgerliga. Trots de krafiiga prutningar som  krävs för att åstadkomma vårt strama budgetförslag är jag glad att konstatera att so­cialdemokraterna står eniga om all när del gäller fredsrörelsen skall vi inle pruta, utan då skall vi tvärtom höja regeringens anslag. Jag .yrkar bifall till reservalionen 2.

Hen HERNELIUS (m);

Herr lalman! Frågan om anslagen lill utrikesdepartementet, eller ka­binettet för ulrikesbrevväxlingen, som det hette förr i väriden, brukar icke väcka några stormar i kammaren. Känslorna brukar icke svalla sär­skilt högt. Denna behandling brukar karakteriseras av en betydande enig­het. Del är ju en enighet som sammanhänger med överensstämmelsen rörande de allmänna målen för vår utrikespolitik. Om inte en sådan över­ensstämmelse rådde, skulle det ligga nära till hands för dem inom riks­dagen som hade annan mening i fråga om FN-arbetel, Europarådsarbeiet och OECD-arbetei etc, atl i samband med dessa anslagsäskanden anföra sina meningar. Det är ju inte ovanligt i svenska budgetdebatter alt man passar på också med en sakbehandling - och det är i och för sig alldeles rikligt all så göra.

Det brukar alltså inle vara många reservationer och långa debatter i dessa frågor. I år är det några reservationer. Jag skall inte la upp den första, som herr Palm i ganska kraftiga ordalag talade för här; den kommer senare all behandlas av annan företrädare för utskottet. Men jag skall gå in på de övriga reservationerna med några få ord.

Innan jag gör det vill jag emellertid framhålla att utskottet i sitt be­tänkande erinrar om organisationen av utrikesdepartementet, som riks­dagen behandlade i fjol. Ulskollet konstaterar där med tillfredsställelse att vissa förbällringar, som utskottet hemställde om, har genomförts. Del gäller vissa socialförsäkringsåtaganden för personalen utomlands, det gäller hemresor från stalioneringsorler, och det gäller framför allt ell vidgat personalutbildningsprogram.

Jag skall därutöver bara ge kammaren en upplysning som utskottet har fått. Del gäller värt FN-anslag och kostnaderna för Sveriges del­lagande i fredsbevarande aktioner. Därvidlag har uppstått en viss skuld­börda för FN. Avbetalningarna pågår, men dagens läge är all Sveriges fordran utgör ungefär 110 milj. kr. Det är inte något anmärkningsvärt; jag nämner del bara upplysningsvis.

Så skall jag nu gä in på reservationerna. Reservationen 2, som herr Jan Bergqvist i Göteborg talade om, gäller en höjning av anslaget lill Svenska freds- och skiljedomsföreningen och till svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. I ena fallet föreslås 18 000 kr. och i andra fallet 17 000 kr.

Anslagen till dessa organisationer diskuteras ofta i utskottet. Man får väl säga att debatten ibland försvåras av alt en viss löslighet kan konstate­ras inom vissa organisationer i vad gäller de ekonomiska förhållandena. Detta gäller dock icke de två organisationer som nu är på tal - där finns


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

83


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

84


inte någon sådan anmärkning. Men varie anslagsprövning i dessa fall blir så all säga tilltagen pä måfå. Det var därför som utskottet i fjol. vilket ju herr Bergqvist också erinrade om, begärde en översyn och en utredning av dessa anslag.

Nu har utskottet fått meddelande om att denna utredning är nära fö­restående. En utredningsman skall tillsältas, och han kommer att mycket nära samarbeta med berörda organisationer. 1 avvaktan på utredningens resultat, som väl i sinom tid kommer att ge regering och riksdag ett bättre underlag för prövning av anslagen till olika organisationer, föreslår utskottet det anslag som begärts i propositionen. Utskottet vill under­stryka att det rör sig om höjningar på ca 18 96 från föregående år, vilket är ganska mycket i närvarande budgetläge. Jag vill också säga att det har förekommit perioder under den tidigare regeringen då dessa anslag stått hell stilla. Sä är alltså inle förhållandel nu.

Reservationen 3 rör anslaget lill SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstilut. Där har regeringen föreslagit en höjning från 4 850 000 lill ca 5 400 000 kr. Del är etl större belopp än vad som tidigare har ifrågakommit i höjning. Nu yrkar reservanterna på ytterligare 160 000 kr.

SIPRLs verksamhet är allmänt erkänd i världen. Institutet åtnjuter utomordentligt stor prestige. Dess arbete åberopas ofta i internationella sammanhang, och dess objektivitet och opartiskhet har veterligen inle ifrågasatts.

När utskottet nu i likhet med regeringen låter anslagshöjningen stanna vid 11,3 96 och därmed prutar på del av SIPRI begärda beloppet med 3,6 % är della av fiera skäl. Ett skäl är att SIPRLs höjda kostnader delvis betingas av starkl slegrade iryckningskoslnader. Där förefaller lösningen ligga i enkla arrangemang i fråga om tryckning. Och sädana är på väg, har ulskollet erfarit. Ett annat skäl är atl del väntas en tilläggsbudget. Den lär ha föredagits i regeringen i går. I della sammanhang har för löpande budgetår-alltså inle det kommande budgetåret, för vilket pengar begärs i den nu föreliggande propositionen - såvitt jag är rätt underrättad ett tillräckligt stort anslag kommil SIPRI till godo för att täcka vissa balanser i fråga om arbetsgivaravgifter och annat. Delta nya anslag kom­mer för löpande budgetär atl uppgå till högre belopp än vad reservanterna föreslagit i dagens ärende.

Ytterligare en annan sak: SIPRI kommer all flytta till nya lokaler. De kostnader som uppslår i samband därmed hade också kunnat bli föremål för anslag i den nämnda tilläggspropositionen, om det inle hade varit sä, alt arbetet fördröjts bl. a. till följd av de överläggningar som mäste äga rum enligt medbestämmandelagen. Även på den punkten kom­mer alltså SIPRI att få del av nya pengar, dock inte för det ändamål som reservanterna åberopar.

I reservationen 4 yrkas med bifall lill motionen 1056 en höjning med 260 000 kr. utöver regeringens förslag om 193 000 kr. Det gäller elt anslag till utredningar om vissa rusiningsbegränsande åtgärder och nedrustning.


 


och det bör betonas att regeringen höjer anslaget i förhållande till nuläget med nära 56 96.

Vad resevanterna åberopar är bl. a. att man kan ställa krav pä ökade svenska insatser i samband med FN:s extra generalförsamling för ned­rustningsfrågor under år 1978. Det är säkerligen riktigt alt del dä kommer alt ställas högre anspråk på Sverige. Detla är naturiigtvis ett av motiven för den exceptionellt stora anslagshöjning som regeringen och utskottet föreslår.

Det kan tilläggas alt utskottet utgår från atl regeringen i förberedel­searbetet för nästa års budgetproposition noga prövar och beaktar even­luella ytteriigare förstärkningsbehov som dä kan göras gällande. Utskottet uttalar, vilket är viktigt i sammanhanget; "Självfallet bör Sverige inle släppa av pä ambitionerna att också i fortsättningen spela en aktiv och ledande roll i det internationella nedrustningsarbetet. Beredningsresur­serna torde få anpassas därefter." - Det finns ingen anledning alt ifrå­gasätta regeringens villighet därtill. Nedrusiningsarbelel har i Sverige sedan decennier lillbaka bedrivits under i stort sett enighet partierna emellan, men utskottet uttalar för säkerhets skull att det skall hälla ett vakande öga på regeringens aktivitet i delta sammanhang.

Till sist, herr talman, några ord om motionen 1060 om folkrörelsernas kontakt med nedruslningsförhandlingarna. Den har föranlett utskottet att närmare redogöra för de kontakter som förekommer och som visar atl folkrörelsernas förbindelser med nedrusiningsarbelel har blivit allt viktigare under årens lopp. Utskottet konstaterar all detta är en naturiig och glädjande utveckling. Jag kan tillägga att den samverkan som i detta avseende förekommer mellan regering och riksdag och folkrörelser i Sve­rige torde vara unik i väriden. Jag hänvisar till utskottets redogörelse i delta sammanhang.

Så finns del också en motion från vpk om att riksdagen skulle hemställa om åtgärder och initiativ för att stoppa kapprustningen. Yrkandena i molionen är allmänt hållna, och som var och en i denna kammare vet har dessa frågor i högsta grad uppmärksammals från svensk sida. Emel­lertid har utskottet funnit anledning alt i della sammanhang, där ökade anslag lill nedrusiningsarbelel har begärts och folkrörelsernas roll i det sammanhanget diskuterats, velat ge en utförlig redogörelse för den sven­ska aktiviteten i nedrustningsfrågorna. Del har blivit en redogörelse som jag tror är värdefull alt ha som en sammanfattning i framtiden, och jag hänvisar lill den.

Nedrusiningsarbelel slöler, som vi alla vet, pä stora svårigheter. Det kan knappast effektivt och skickligt bedrivas ulan att del råder förtroende framför allt supermakterna emellan. Det förtroendet saknas i betydande män. Del skulle vara frestande atl här närmare utveckla vad Sverige gjort i dessa sammanhang, hur Sverige som en liten alliansfri stat har sökt verka pådrivande på de stora - i stort sett med mättliga framgångar men dock med stor aktivitet och stor intensitet.

Jag vill sluta med alt säga att även om vägen är törnbeslrödd och


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

85


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

86


lång fram till lyckosamma resultat av nedrustningsförhandlingarna får man aldrig tveka om atl gä vidare. Man fär inte släppa av på uppmärk­samheten. Man måste ta nya krafttag när de gamla inte räcker lill. Det mottot har verkligen gällt för de svenska nedruslningsdelegalionerna allt­ifrån 1920-lalet, då Branting och Trygger var aktiva i Geneve, till dagens nedruslningsdelegation där Alva Myrdal har gjort och Inga Thorsson gör stora och internationellt uppmärksammade insatser.

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr talman! I detla betänkande nr 16 från utrikesutskottet behandlas anslagen till utrikesförvaltningen och till vissa särskilda organ som arbetar med utrikespolitiska frågor och däriämte de särskilda anslag som ställs till förfogande för information om Sverige i utlandet och om vår ut­rikespolitik här hemma. Del har inte gjorts några särskilda förändringar i den här budgeten i förhållande lill tidigare budgetar.

Vissa utredningar har salts i gäng av regeringen enligt intentionerna i tidigare beslul som fattats av riksdagen på ulrikesutskottets förslag. Det hälsar vi med tillfredsställelse. Formerna för dessa utredningar kan emellertid ifrågasättas på det sätt som herr Jan Bergqvist i Göteborg nyss har gjort i vad gäller en av utredningarna. På några punkler har man emellertid vidtagit mätt och steg som inte är förenliga med god ordning, t. ex. i den fråga som Sture Palm nyss talade om. På andra punkler har vi ifrågasatt anpassningen av anslagen lill olika ändamål i förhållande till de aktuella behoven.

Herr talman! Jag skall ta upp anslagen till Stockholms internationella fredsforskningsinstilut, SIPRI.

Ansträngningarna atl få till stånd en nedrustning har haft föga fram­gång. Det är uppenbart för envar som följt utvecklingen av militärut­gifterna i väriden och kan konstatera hur dessa varje är ökar och nu ligger på en myckel hög nivå. Åtskilliga diskussioner om rustningskon­troll och nedrustning förekommer, men några mera betydelsefulla ned-ruslningsålgärder är inle i sikte.

En ofantlig del av lillgängliga resurser i väriden används för atl fram­ställa vapen och utveckla nya vapensystem. Detta förhållande har en mängd olyckliga effekter. En är att man exploaterar en mycket stor del av väridens mest kvalificerade vetenskapsmän och tekniker för della ändamål, vilket naturiigtvis inkräktar på andra angelägna forsknings- och utvecklingsuppgifter.

Del här är för riksdagen kända förhållanden, men jag tror ändå att vi behöver påminnas om dem och själva påminna andra om dem.

Vi har också att rikta uppmärksamheten på att vapenhandeln över gränserna fäll en mycket stor omfattning. I ökad grad går strömmen av vapen till länder i tredje världen. Det verkliga värdet av den globala distributionen av vapen, utrustning och tjänster som hör till känner ingen. SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstilut, anser i en av sina skrifter frän 1976 atl en rimlig uppskattning är ett värde omkring


 


9 miljarder dollar per är och att beställningar föreligger som snabbi leder till ännu myckel högre tal för denna transferering av vapen.

Jag finner del angeläget all vid behandlingen av svenska statens bidrag till SIPRI just exemplifiera verksamheten med institutets strävanden all klarlägga fakta om den globala vapenhandeln. På della område har SIPRI, förankrat som det är i ell neutralt land, kunnat genomföra etl myckel framgångsrikt arbete. Man har samlat in och sammanställt etl omfattande faktamaterial som ställs lill förfogande för information väriden över. Del framlagda materialet har också väckt berättigad uppmärksamhet. Del gäller f ö. också annan dokumentation som SIPRI lagt fram pä olika områden.

Institutets årsbok är en uppskattad informationskälla som ofta citeras i mycket kvalificerade sammanhang. Institutet har emellertid haft pro­blem att finansiera de olika projekten och tvingats ti!l inskränkningar. Årsboken har fåll krympas, man har fått dra in vissa publikationer. Så t. ex. har man fält avslå frän all utge mera lättlästa småskrifter pä olika språk, som man hade böriat med - en idé som annars visat sig vara myckel god och resulterat i en information genom bl. a. pressen i olika länder som i sin tur har initierat en debatt som tidigare inte förekommit.

Som vi socialdemokrater i utskottet framhåller i reservalion 3 är det också olyckligt att SIPRI pä grund av brist på medel inle i rimlig grad kan delta i internationella möten av olika slag. Inle heller är det än­damålsenligt alt institutet håller tjänster vakanisatta av brist på medel.

Allt del här tillsammans anser vi reservanter leder till slutsatsen att SIPRI bör få de anslag institutet äskar för sin verksamhet.

Herr Hernelius talade nyss om all institutet dels skall fä tilläggsanslag för innevarande år, dels kan förutsättas fä visst stöd för en fiylining som har ifrågasatts. Jag kan inle finna all dessa uppgifier på något sätt förändrar situationen. Som lägel är, med behovel av det arbete som SIPRI bedriver och med SIPRLs egen finansiella ställning, vidhåller jag yrkandet i reservationen, nämligen att SIPRI får del anslag som institutet har äskat.

Jag ber alltså att få yrka bifall till reservationen 3.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Hen HERNELIUS (m) kon genmäle:

Herr lalman! Vi behöver inte försöka övertyga varandra om SIPRLs förträfflighet - på den punkten är vi överens. Vad det rör sig om är ell konkret anslagsbelopp. Jag är övertygad om all vad som föreslås till­sammans med vad som kommer via tilläggsanslagen kommer all ge en god grundval för en fortsatt lyckosam utveckling av SIPRLs verksamhet.

Del kan f ö. inte skada med en besparingspåminnelse ibland. Här är det fråga om en prutning med 3,6 % av del begärda anslaget. SIPRI har givit ut en samling böcker, myckel vackra band. Jag kan försäkra kammaren alt dessa böcker skulle kunna ges ut på ett betydligt enklare sätt och ändå göra samma nytta. Del är en detalj i sammanhanget, men del är dock ett exempel på besparingsåtgärder som kan ifrågakomma


87


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde


och som, enligt vad institutets talesman har upplyst utskottet om, redan är igångsatta.

Jag vill tillägga att på svenskt initiativ har FN inrättat en särskild informationscentral rörande nedruslningsätgärder. Den har fått inle stora men heller inte obetydliga belopp lill sill förfogande. Därigenom kan SIPRLs verksamhet visserligen ingalunda ersättas, men dess informativa verksamhet kan möjligen lill någon del avlastas, framför allt en del av del material som vice ordföranden i utskottet nyss talade om, nämligen lätthanterligare och enklare skrifter för en internationell opinion.

Jag vill passa på tillfället, herr lalman, alt yrka bifall lill utskottets hemställan pä samtliga punkler.


Fru LEWÉN-ELIASSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är tillfredsställande att herr Hernelius menar att de ålgärder som nu vidtas i FN inte gör det mindre angelägel att SIPRI skall få ulvecklas. Vi skall lägga märke till all den nya avdelning som nu upprättas i FN på svenskt initiativ har en budget på 10 milj. kr. När vi vet alt SIPRLs verksamhet f n. kostar närmare 6 milj. kr. kan vi förslå all 10 milj. kr. ändå är en droppe i havet i förhällande till världens informationsbehov. Jag tror därför verkligen att SIPRI behöver uppehålla sin verksamhet.

Del är naturligtvis bra om man sparar. Jag tycker all herr Hernelius någon gång skulle demonstrera de där vackra banden. Vad som sker är nu att man begränsar innehållet i dessa skrifter. Del kanske också är bra, och jag har heller inle talat för atl allt skall vara vid del gamla.. Men man skall ha möjlighet all i fortsättningen skaffa material och fakta för atl ge ul skrifterna. Del är detta som man inte kan göra om man inle har tillräckligt med forskare, om man inte har tillräckliga möjligheter all följa utvecklingen. Dessutom är naturligtvis publikationsverksam­heten ytterst angelägen. Jag tror inte atl FN kommer all överta ansvaret för dessa småskrifter på elt sätt som gör det onödigt för SIPRI att vida­reutveckla den idén.

Hen HERNELIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! 3,6 % kan inle rubba forskningsarbetet eller utrednings­arbetet i SIPRI.

Hen GÖRANSSON (s):

Herr talman! Vid ulrikesutskottets betänkande nr 16 har vi social­demokrater i utskottet avgivit reservalionen 4, och jag skulle gärna vilja kommentera den.

I samband med den allmänna motionstiden väckte vi, ett antal so­cialdemokrater, molionen 1056 där vi föreslog atl anslaget till nedrusl­ningsdelegationen skulle uppräknas med 260 000 kr., allt i enlighet med nedruslningsdelegationens eget förslag.

Vi har två motiv för värt förslag till anslagshöjning. Det första motivet


 


är alt antalet ärenden som handläggs av nedruslningsdelegationen på senare år har ökal myckel snabbi. Dels har förhandlingarna vid ned­rustningskonferensen i Geneve kommil att beröra mänga nya frågor, dels har nya förhandlingsfora tillkommit litet överallt. Det är diplomatkon­ferenser om krigels lagar, översynskonferenser osv. Lägg därtill Förenta nationernas extra generalförsamling 1978 om nedrustningen. Vi social­demokrater är övertygade om all delta kommer all kräva extra stora svenska insatser, om vi även framöver skall kunna spela en framträdande roll i de här sammanhangen.

Del andra motivet för denna anslagsökning pekar Bengt Gustavsson och jag på i en reservalion i utredningen om totalförsvaret 1977-1982, där vi slår fast alt såväl den borgerliga majoriteten som den socialde­mokratiska minoriteten blir tvungna all lägga fram förslag som medför reduceringar personellt och innehållsmässigt på olika centrala områden. Detta kommer atl drabba även försvarets forskningsanstalt.

Nedruslningsdelegationen hämtar mycket av sin experthjälp just från FOA, och därför ansåg vi reservanter i försvarsutredningen alt de ned­dragningar som framöver kan komma lill stånd inom FOA icke får drabba nedrustningsdelegationens möjligheter all få kvalificerad militärleknisk hjälp.

Vi socialdemokrater har hävdat och kommer alltid att hävda all spän­ningar, konfiikier och orättvisor måsle lösas i internationella samman­hang. Vi måsle sträva efter militär nedrustning och inlernationelll sam­arbete. Del är därför vi lägger så stor vikt vid alt Sverige kan och skall spela en aktiv roll vid de nedruslningsförhandlingar som förekommer i vår värld. Vi anser det därför vara av ytterst stor betydelse all tillräckliga forskningsresurser kan ställas lill den svenska delegationens förfogande. Vi är övertygade om atl del är viktigt att Sverige som ett litet, alliansfritt land har tillräcklig forskningskapacitet, så att vi vid förhandlingar och andra tillfällen kan föra fram våra nedrusiningsförslag med all den sak­lighet som krävs i internationella sammanhang.

Vi beklagar därför att den borgerliga regeringen inte har lagt större vikt vid frågan om vilka möjligheter som skall ställas till nedruslnings­delegationens förfogande.

Ärendena är ofta av komplicerad teknisk natur. Av de alliansfria sta­terna har Sverige hittills haft den största mililärtekniska kompetensen och den bredaste forskningspolenlialen. De forskare som varit knutna lill nedrustningsdelegationen har på senare år tyvärr tvingats arbeta pä ad hoc-basis för atl nödtorftigt klara den svällande mängden av löpande ärenden. Det har begränsat delegationens möjligheter atl la seriösa sven­ska initiativ i de olika delfrågorna.

När man bedömer anslagsbehovet bör man hålla i minnet atl 100 000 kr. knappast räcker ens till lönekostnaderna för en enda forskare. Lägg därtill all även den löpande verksamheten kostar stora pengar.

Behovel av alt förslärka utredningsresurserna för delegationen under de närmaste åren är därför uppenbart, och det bör leda till initiativ från


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde

89


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde


regeringens sida. Men när nu regeringen inte har förstått della, hoppas jag att riksdagen följer den socialdemokratiska reservalionen pä den här punkten.

Vi anser atl på kort sikt bör anslaget för lekniski-velenskapliga ut­redningar höjas lill den nivå som nedruslningsdelegationen själv har äskat inför årets budgetbehandling. I såväl reservationen som motionen ser man alltså frågan i både ett kortare och elt längre perspektiv. Vi föreslär nu atl riksdagen anvisar elt anslag som är 260 000 kr. högre än vad den borgerliga regeringen har föreslagit och alt förslagsanslaget sålunda uppsattes till 4 456 000 kr. Vidare föreslär vi att en mer långsiktig för­stärkning av nedruslningsdelegationens utredningsresurser kommer lill stånd, efiersom vi anser atl Sverige även i fortsättningen skall spela en framträdande roll i de internationella nedruslningsförhandlingarna.

Herr lalman! Med hänvisning lill vad jag nu har sagt ber jag alt få yrka bifall lill reservationen 4 i ulrikesutskottets betänkande nr 16.


 


90


Hen WIRMARK (fp):

Herr talman! Jag vill böria med alt yrka bifall lill utrikesutskottets betänkande nr 16, som vi nu diskuterar, på alla punkler. Jag avser att i mitt inlägg behandla punkten 4 om övriga internationella organisationer, som också berörs i reservalion nr 1.

Låt mig konstalera alt vi i anslagsfrågan är ense, både frän regerings­sidan och oppositionen. Vi stöder samlliga förslaget om att anslå en halv miljon kronor lill olika internationella frivilliga organisationer och till internationella forsknings- och studiegrupper. Det kan gälla verksamhet i anslutning till FN-möten, det kan gälla konferenser och symposier med medverkan av forskare, politiker och infiylelserika företrädare för olika ämnesområden. Vi tror all en aktivitet av delta slag är angelägen all stimulera och främja. Det gäller ofta alt skapa en internationell med­vetenhet, en förståelse av invecklade sammanhang. Del gäller också all skapa förutsättningar för en i vid mening fri och demokratisk diskussion inom för internationell samlevnad avgörande frågor; nedrustnings- och miljöfrågor, resursfrågor, befolkningsfrågor, den nya ekonomiska världs­ordningen och dess konsekvenser etc. Det gäller, som också har klar­gjorts i betänkandet, verksamhet av klart avgränsad karaktär, deltagande i vissa möten, genomförande av enskilda studieprojekt och konferenser av olika slag.

Herr Palm, som berörde den här frågan, uttryckte sig i utomordentligt kritiska ord om behandlingen i utskottet och över huvud taget om in­formationen i sakfrågan. Jag vill säga atl det var inle precis någon fin bofink han gav intryck av. Efter atl ha varit med i utskottet och utskottets behandling är min slutsats den, att om del fortfarande är dunkelt för herr Palm tror jag inte atl del beror på den information som lämnades i ulskottel.

Han befarade också att del skulle vara ell otillräckligt beslutsunderlag när bidragsfrägor   kommer all avgöras. Del har framgått av den infor-


 


mation vi har fält atl det blir fiera tjänstemän inom ulrikesdepartemenlel som berörs av de här frågorna. UD-tjänsiemännen behandlar ofta frågor som rör lika vikliga ämnen, och ibland också mycket större belopp. Jag förstår inle varför man jusl pä den här punkten skall misstänkliggöra den framtida behandlingen och utgå frän atl det kommer atl vara ell otillräckligt beslutsunderlag. Varför skulle de som handlägger del här ärendet inte handla med den objektivitet och det ansvar som är utmär­kande för förvaltningen?

Jag vill slå fast alt det klart sägs i utskottets betänkande alt beslut om anslag bör fattas så, atl dubbleringar undviks. Vi har också skrivit in att samråd bör ske när anslag övervägs lill ämnesområden som berörs av SIDA:s eller SAREC:s stödverksamhet för liknande ändamål. Att alllid gå över svenska medlemsorganisationer finner vi emellertid vara onödigt krångligt och byråkratiskt. Däremot skulle det förvåna mig om inle de internationella organisationer som har svenska avdelningar skulle hålla sina svenska medlemsgrupper informerade om sina planer på att söka bidrag från den svenska regeringen.

När man i den socialdemokratiska reservalionen - och nu också herr Palm här i kammaren - talar om icke önskvärda bindningar lill den svenska regeringens polilik, dä är man med förlov sagt ute pä djupt vallen. Vad är det för bindningar som skulle kunna uppstå? Bäde Holland och Canada har ju varit föregängsnationer i fråga om stöd till interna­tionella frivilliga organisationer, och något sådant beroendeförhållande som här befaras har inte uppställ där heller.

Jag tycker, herr lalman, atl man inte skall göra delta krångligare än det är. Del är på liden att Sverige - som ju bl. a. på u-landsområdet och i fråga om nedrustningen har haft ambitioner att vara ett föregångs­land - nu böriar stödja den här verksamheten. Om det sker ökar källorna till finansiering, och detta bidrar i sin tur till att öka handlingsfriheten hos berörda organisationer och studiegrupper. Au då tala om beroen­deförhållanden är missvisande.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde


 


Herr PALM (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill deklarera alt vi vid utskottsbehandlingen blev en smula oroade när man talade om "en brokig samling s. k. interna­tionella folkrörelser" och om alt långt över hundratalet organisationer kan bli aktuella. Del är väl alldeles självklart atl det måsle bli ganska stora svårigheter alt välja bland dem som hör av sig.

Jag vill erinra herr Wirmark om hur del var när vi i september 1971 var i Lusaka. Dä kom, utöver Frelimo, en rad representanter för olika befrielseorganisaiioner med skiftande ambitioner och ville på ett eller annat sätt bli uppmärksammade av den svenska delegationen.

Del är ju mänskligt att ta fel när man skall stödja olika grupperingar, sä jag vill inle rikta någon anmärkning i del avseendet. Men vad vi bedömer som farligt är atl en hög tjänsteman med ambassadörs rang skall kunna sitta och klassificera och bedöma dessa frågor, med de risker


91


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdeparte­mentets verksam­hetsområde


det innebär för atl man inte kan hålla isär alla dessa organisationer. Hur vi bedömer dessa organisationers verksamhet kopplas sä lätt samman med vårt sätt atl se pä de utrikespolitiska spörsmålen.

Jag vill också erinra herr Wirmark om hur del uppstod diskussioner om vilka befrielserörelser som skulle stödjas under Angolas befrielsekrig. Del skulle vara ganska intressant atl gå tillbaka till den långa lista på organisationer som man frän olika håll då i första hand var intresserad av atl stödja. Jag är säker på att herr Wirmark minns hur svårt del då var alt göra bedömningar och hur lätt del är alt komma fel. Liknande exempel finns i det här aktuella sammanhanget, och del är som sagt lätt att göra felaktiga bedömningar.

Herr Wirmark säger vidare: För herr Palm står dunklet kvar även efter alla föredragningar. Ja, vad som skulle komma all slå alldeles klarl efter alla dessa föredragningar, det är atl della läge är oerhört oklart. Del är del intryck som är kvar. Jag skall inte citera alla promemorior vi har fått, men så särskilt distinkta i olika avseenden är de faktiskt inle.

Sedan säger herr Wirmark alt samråd bör ske innan man beviljar pengar lill organisationerna. Ja, del är inskrivet i betänkandet. Men hur skall della samråd ske? Del har vi inte fått besked om. Med vem skall della samråd ske? Det har vi ännu inle heller fäll klarhet i.

När herr Wirmark tycker alt jag rör mig på lösan sand vill jag påslå att utskottets majoritet denna gång kommit fel. Del vore beklagligt om riksdagen slöt upp bakom utskoitsmajoriteten på den här punkten.

Jag yrkar alltså bifall till reservationen  1.


 


92


Herr WIRMARK (fp) kon genmäle:

Herr talman! Om herr Palm tycker all det som sagts i propositionen och vid behandlingen i utskottet på denna punkt är så dunkelt, har jag svårt att förstå logiken. Ni går ju ändå med på elt anslag av en halv miljon kronor till delta ändamål.

Det sägs direkt ul i utskotlsbetänkandet för den som vill läsa atl man i frågor där SAREC och SIDA ger anslag av likartad natur skall Samråda med dessa båda organisationer. Jag vet inte när del har blivit regel här i riksdagen all i utskottsbetänkanden ange exakt med vem i olika organisationer man skall samräda.

Till slut vill jag upprepa alt de ärenden della berör kommer alt hand­läggas av fiera tjänstemän pä utrikesdepartementet, och det finns ingen anledning alt förmoda atl den objektivitet och del ansvar som brukar tillämpas i förvaltningen kommer all eftersättas här.

Det är heller inle en naturlig jämförelse som herr Palm gör med be­frielserörelser. Här gäller det internationella organisationer. Au bedöma befrielserörelser är ofta betydligt svårare. Om internationella organisa­tioner är dock information tillgänglig på ell helt annat sätt, och man vet av erfarenhet vilka organisationer som är betydelsefulla och vilka som har för vana all göra goda och bra projekt.


 


Herr PALM (s) kort genmäle;

Herr lalman! Jag skall inte förlänga debatten, men jag vill bara erinra om all detta avsnitt i propositionen har väckt uppseende bland sakkun­niga på del revisionella området, som funnit det myckel märkligt att här bevilja en rund summa ulan att närmare definiera hur den skall portioneras ut. Jag skulle kunna dra både författningssamlingar och andra handlingar för atl visa all vi ger oss in pä ell område där riksdagen ställs vid sidan och inte får vela vad del handlar om för anslag förrän långt i efterhand vid granskningen i konstitutionsutskottet. Vi ställs helt vid sidan. Det blir en affär mellan vederbörande ambassadör och ut­rikesministern eller kanske regeringen som kollektiv. Det vill vi soci­aldemokrater inte acceptera.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område


Hen WIRMARK (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag finner del inte konstigare att man ur delta anslag fördelar olika bidrag än att man gör det ur många andra anslag som riksdagen beslutat och där olika delar av förvaltningen har den slutliga fördelningsrälten. Där gäller det också ofta betydligt högre belopp.


Hen SÖDERQVIST (vpk):

Herr lalman! Jag instämmer gärna i utrikesulskottets konstaterande och i vad herr Hernelius sagt tidigare i debatten om atl Sverige länge haft en framträdande och pådrivande roll i nedrustningsförhandlingar och nedrustningsdebatt. Det har vpk också påpekat i sin motion, där vi just framhåller den svenska traditionen på detla område. Men vi ser inte den traditionen som något hinder för riksdagen alt göra ell uttalande om alt den internationella kapprustningen mäste hejdas.

Att denna åsikt har ett starkl stöd i Sveriges riksdag, som utskottet ju självt säger, borde rimligtvis göra ett sådani uttalande ännu mer na­turligt. Låt vara att det är etl allmänt hållet yrkande som framförs i vår motion och atl vi vet atl den här uppfattningen redan delas av en överväldigande majoritet - del vore ändå en manifestation som skulle ytterligare understryka Sveriges inställning i den här frågan.

Det finns emellertid en liten hake här, och det är vår egen roll i den internationella rustningskarusellen. Vi framhåller ofta alt Sverige som liten stat inte kan gå först och vara något föredöme när del gäller ned­rustning. Den uppfatlningen har framförts senast av statsministern i för­ordet i propositionen om inriktningen av vår egen säkerhets- och för­svarspolitik. Herr Göransson har också i debatten här tidigare talat varmt för anslag lill nedruslningsätgärder, när han pläderade för den reservation i ärendet som vi gärna vill stödja.

Nu är det ett faktum all vi håller fjärdeplalsen i väriden när det gäller försvarsutgifier räknat per invånare, atl vi har en i jämförelse med många andra länder högt utvecklad försvarsindustri och all vårt flygvapen fort­farande är störst i Europa. Då blir det politisk dubbelmoral atl gå ul och kräva nedrustning av andra, små eller stora stater.


93


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepariemen -tets verksamhets­område


Jag vill här citera Alva Myrdal, samma citat som återfinns i vår motion. Hon säger: "Alla nationer syndar genom alt hälla så lyst om kapprust­ningens vanvett och genom alt della i världens militarisering, om ock i blygsammare skala." Del är klart all vi i absoluta tal intar en blygsam position, men relativt häller vi oss väl framme i de här sammanhangen, som jag nämnde förut.

Del är en dålig ursäkt och en svag tröst atl andra nationer är värre än vi. Den ständigt ökande dokumentationen om vilka höjder rustningen har nått och vilka mängder av resurser, både mänskliga och materiella, som förslösas kan inle annat än förskräcka.

Den tekniska utvecklingen på vapenområdel går också mycket snabbt. Detla gäller både vad vi brukar beteckna som konventionella vapen och inom kärnvapenområdel. Det har nu en lid talats mindre om kärnvapen än man gjorde för 10 eller 20 år sedan. Vi har pä något sätt invaggat oss i en uppfattning om att de inte kommer alt användas. Samtidigt pågår en utveckling mol alltmer differentierade kärnladdningar, både mindre och större typer. Även vapenbärarna ulvecklas och får allt större precision. En annan faktor i sammanhanget är den internationella va­penhandeln. Dess roll i de här sammanhangen måste vi verkligen upp­märksamma. Den levererar inte enbart handeldvapen, kulsprutor och andra gängse artiklar i branschen. Nej, nu kan man köpa allt som behövs i en modern armé, inom en snar framlid också ganska säkert kärnvapen.

Jag kunde fortsätta på del här sättet och stapla skrämmande fakta; det finns övernog av dokumentation, såsom jag nämnde tidigare, som ständigt las fram av fredsforskningen, inle minst i det här landei.

Jag vill till slut helt kort beröra det andra yrkandet i vår motion. Vi menar au regeringen bör ta initiativ i nedrustningsfrågor, framför allt i FN. Utskottet nämner en hel rad av initiativ som redan har tagits. Det är bra. Men del är också ett faktum, som utskottet direkt erkänner i sin skrivning, alt FN inte spelat den roll inom nedrustningsområdet som varit önskvärd. Del framgår av att arbetet i FN:s nedrustnings-kommitté legat nere fram lill februari i år. Alltså finns del utrymme för nya initiativ från den svenska regeringen, och det är vad vi har uttryckt i vår motion.

Herr lalman! Med detta yrkar jag bifall till molionen 672.


 


94


Hen SVENSSON i Kungälv (s);

Herr talman! Några kamrater och jag har i etl par motioner - 1060 och 1061 - försökt alt få riksdagen alt förslärka del svenska fredsarbetet. Utrikesutskottets socialdemokratiska ledamöter är inne på samma linje i sina motioner 1055 och 1056. Även om del i båda fallen rör sig om relativt obetydliga belopp, har motionerna gäll samma öde till mötes - avstyrkan av majoriteten.

Hur resurser i det internationella perspektivet skall kunna omfördelas från kapprustningen lill insatser för internationell rättvisa och utveckling är väl vår tids ödesfråg'a. Men trots att nedruslningsförhandlingar förts


 


i åtskilliga är har endast partiella framsteg gjorts, vilka långt ifrån hejdat kapprustningen. En intensifiering av nedrusiningsarbelel på alla plan är därför trängande nödvändig.

Alva Myrdal har i sin nyligen utgivna bok Spelet om nedrustningen framhållit viklen av en medveten, långsiktigt planerad påverkan pä den allmänna opinionen lill förmån för nedrustning. Detla gäller även värt land. De omfattande insatser som Sverige gjort och gör på nedrustnings­området borde självfallet i långt större utsträckning än som nu är fallet även i sina enskildheter vara uppburna av en stark och levande opinion. Svårigheterna atl nä dithän är dock, som har framhållits här tidigare, uppenbara, inte minst med hänsyn till alt frågorna är mycket svåra alt överblicka och tränga in i. Men detta bör, som herr Jan Bergqvist i Gö­teborg framhöll, inte utesluta atl nya försök i denna riktning görs.

Särskilt viktigt i detla hänseende är enligt Alva Myrdal ett aktivare engagemang av de breda folkrörelserna i nedrusiningsarbelel. I vårt land har på denna punkt positiva initiativ tagils, bl. a. genom tillsättandet av en särskild ambassadör för folkrörelserna. Jag hälsar det med till­fredsställelse. Men ytterligare insatser är nödvändiga.

I motionen 1060 för vi fram tanken alt en lämplig form för sädana kontakter kunde vara skapandet av ett nedrustningsråd med uppgift bl. a. all utgöra en referensgrupp ät den svenska nedruslningsdelega­tionen. Till elt sådant råd skulle folkrörelserna kunna inbjudas att no­minera representanter, varjämte de för nedruslningsinsaiserna ansvariga självfallet borde ingå. Rådets sekretariat borde förläggas till UD. Det kan också vara värt atl pröva om inte ell sådani råd på sikt skulle kunna leda till ett ökal intresse för nedrusiningsarbelel.

Ulskottel redogör för de vidgade folkrörelsekontakler som tagits under senare år, och jag ser dessa - tillsammans med utskottels uttalande alt vid behov dessa frågor kunde tas upp lill prövning inom nedrustnings-delegationen - som ett löfte för framtiden i den här frågan.

Behovet av vidgade folkrörelsekontakler är ett motiv, men ingalunda det enda, för en förstärkning av nedrustningsarbelets administrativa re­surser. För initierade personer är del en källa till förvåning atl så om­fattande och kvalificerade insatser kunnat arbetas fram med så knappa resurser som del ändå är fråga om. I längden framstår emellertid detta som en ohållbar situation. Förhandlingarna spänner över allt fler frågor och blir allt svårare, och diskussionen förs i allt flera fora. Etl färskt exempel på detta är beslutet alt inkalla FN;s generalförsamling till en extra session sommaren 1978 kring nedrustningsfrågorna. I ljuset av allt detla förefaller en förstärkning av nedrustningsarbelets administrativa resurser nödvändig.

För en kvalificerad beredning av nedrustningsfrågorna är självfallet också forskningsinsatser av stor betydelse. F. n. utförs forskning av be­tydelse för de svenska nedrustningsinsatserna främst inom FOA;s ram. Däriämte står något hundratusental kronor lill förfogande från UD:s kom-mitléanslag.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område

95


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anslag inom utrikesdepartemen­tets verksamhets­område


Nedrusiningsarbelel drar självfallet också i hög grad nytta av det arbete som utförs vid SIPRI här i Stockholm, och del är viktigt atl vi förstärker dess möjligheter att fungera, som bl. a. fru Lewén-Eliasson framhållit.

Med tanke på SIPRLs klarl internationella karaktär är del dock svårt all tänka sig att institutet skall kunna åta sig speciella projekt jusl för svensk räkning.

I motionen 1055 begärs etl med 160 000 kr. förhöjt anslag till SIPRI. Det verkar väl motiverat.

Jag yrkar, herr talman, bifall till dels reservationen 3, som rör SIPRI, dels reservalionen 4, som rör nedrustningsåtgärderna och det förhöjda anslaget till dessa.

I motionen 1061 har vi begärt förhöjning av anslaget till fredsorga-nisalionerna. I reservalionen 2 yrkas också en höjning med 35 000 kr., i avvaktan på den översyn som är aviserad och som snarast bör komma lill stånd. Jag vill gärna understryka vad Jan Bergqvist i Göteborg sade, nämligen atl den översynen bör göras av en parlamentariskt sammansatt grupp. Jag hoppas mot bakgrund av utskoltsmajoritetens skrivning och reservalionen alt ifrågavarande utredning kommer till stånd och att den blir så bred som möjligt. Jag yrkar alltså bifall lill reservalionen 2.

I den historik som Per Anders Fogelström har gjort om fredsrörelserna i Sverige påpekas atl lollorna i Sverige under en månad får lika mycket pengar som fredsrörelserna i Sverige har fått under 90 år. Där har vi litet grand av proportionerna i det som vi nu diskuterar.

Jag ber alltså alt få yrka bifall till reservationerna 2, 3 och 4.


Hen HERNELIUS (m):

Herr talman! Vad som har yttrats i debatten nu föranleder egentligen inga ytterligare kommentarer från min sida. Jag vill lill herr Göransson bara säga atl om nedruslningsdelegationen har önskemål så har dele­gationen i sig sådan tyngd, genom sin sammansättning, sin ordförande och ledamöterna från olika partier, att den säkert förmår ge uttryck ål sina önskemål pä ell effektfullt säii.

Till herr Svensson i Kungälv vill jag bara säga att del förstärknings­arbete som herr Svensson efterlyser pågår. De medel som har ställts till förfogande för detta är i varje fall icke knappare, snarare rikligare än vad den föregående regeringen har åstadkommit.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkterna 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.


96


Punkten 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan med god­kännande av utskottets motivering, dels utskottets hemställan med god­kännande av den i reservationen nr 1 av fru Lewén-Eliasson m. fl. anförda


 


motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med över-    Nr 96

vägande ja besvarad. Sedan fru Lewén-Eliasson begärt votering upplästes       Fredagen den

och godkändes följande voleringsproposition:                     25 mars 1977

utrikesdepartem en-tets verksamhets­område

Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i be-     Anslag inom

länkandet nr 16 punkten 4 med godkännade av utskottets motivering röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med godkän­nande av den i reservationen nr 1 av fru Lewén-Eliasson m. fl. anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då fru Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat;

Ja - 140 Nej - 122

Punkterna 5-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Punkten 9

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 2 av fru Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lewén-Elias­son begärt votering upplästes och godkändes följande voleringspro­position:

Den som vill atl kammaren bifaller ulrikesutskottets hemställan i be­tänkandet nr 16 punkten 9 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av fru Lewén-Elias­son m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då fru Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna om­röstning gav följande resultat:   .

Ja - 139 Nej - 123


Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

7 Riksdagens protokoll 1976/ 77:96-98


97


 


98


Punkten 10

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 3 av fru Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lewén-Elias­son begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utrikesulskottets hemställan i be­länkandet nr 16 punkten 10 mom. I röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av fru Lewén-Elias­son m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då fru Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 138

Nej - 123

Avstår -      1

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 11

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels mo­tionen nr 672 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propo­sitionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i be­länkandet nr 16 punkten 11 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 672.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet'av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 246

Nej -    12

Avstår -     4


 


Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 4 av fru Lewén-Eliasson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lewén-Elias­son begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Om utbildning av personaiför synträning m. m.


Den som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i be­länkandet nr 16 punkten II mom. 4 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av fru Lewén-Elias­son m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då fru Lewén-Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 136

Nej - 122

Avstår -     2

Punkterna 12 och 13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.


§ 10 Om utbildning av personal för synträning m. m.

Fru statsrådet MOGÅRD erhöll ordet för att besvara fröken Pehrssons (c) den 16 mars anmälda fråga, 1976/77:320, till herr socialministern, och anförde;

Herr talman! Fröken Pehrsson har frågat socialministern om han är beredd att verka för all utbildning av personal för synträning och service lill synhandikappade snarast påbörjas. Enligt fastställd ärendefördelning är det jag som har att besvara frågan.

På en synhjälpscentral erfordras främst följande yrkeskategorier: ögon­läkare, legitimerad optiker och synpedagog. Av dessa är det synpeda­gogerna som har det största utbildningsbehovet.

Inom ramen för utbildningen av lärare för undervisning av synskadade elever på gren 2 av specialläradinjen har enligt uppgift två platser in­nevarande budgetår tagits i anspråk för försöksutbildning av synpeda­goger. Dessa utbildas i enlighet med ett förslag till utbildningsplan, som har utarbetats inom en arbetsgrupp, gemensam för socialstyrelsen och Landstingsförbundet.


99


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Om utbildning av personaiför synträning m. m.


Det ankommer på universitets- och högskoleämbetet alt fortlöpande beakta behovet av pedagogisk personal för undervisning och träning av synsvaga. Dimensioneringen av utbildningsplatserna på speciallärariinjen behandlas i del åriiga budgetarbetet.

Fröken PEHRSSON (c):

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min fråga.

Frågan om inrättande av synhjälpscentraler har aktualiserats mycket pä senare år. Några landsting har inrättat sådana centraler, och fler pla­neras. Man kan se en klar parallell mellan synhjälpscentraler och hör­centraler för hörselskadade. Båda slagen behövs i en aktiv rehabilitering.

Huvuduppgifterna för synhjälpscentralen är två, nämligen den peda­gogiska synlräningen och den Adl-tränande verksamheten. Dessutom hör uppträning av läs- och skrivförmågan till de viktigaste uppgifterna för synhjälpscentralerna.

För alt dessa centraler skall fungera behövs personal. Landstingsför­bundet har låtit sammanställa en rapport om synhjälpscentraler och be­hoven av personal för dessa centraler. Enligt denna rapport behövs det, som statsrådet nämnde i sitt svar, ögonläkare, optiker och synpedagoger. Vi vet att det i dag råder brist på ögonläkare och optiker, men det finns ändå en del. För synpedagoger har vi emellertid ingen reguljär utbildning. Det är verkligen att beklaga.

I den rapport som jag nämnde framhålls atl det för de närmaste fem åren behövs 20-30 synpedagoger för atl de synhjälpscentraler som pla­neras och som är inrättade skall kunna fungera och hjälpa de synskadade. Man räknar med att det vid slutet av denna femårsperiod vid varie lands­ting skall finnas en synhjälpscentral med en utbildad synpedagog. Fullt utbyggd kommer verksamheten vid synhjälpscentraler i elt normallands-ling att kräva omkring tre synpedagoger.

Jag vet all utbildning planeras och sä småningom kommer i gång. Men denna utbildning är otillräcklig och måste byggas ut. Det är angeläget alt staten stimulerar och driver på utbildningen, så att den snabbt kommer i gång. De synskadade behöver den hjälp som synpedagogerna kan ge, och de har också rält att kräva alt samhället medverkar med nödvändiga utbildningsresurser.


 


100


Fru statsrådet MOGÅRD;

Herr lalman! Självfallet delar jag fröken Pehrssons uppfattning alt det är en oerhört viktig verksamhet som skall bedrivas i de synhjälpscentraler som nu är under uppbyggnad. Jag vill i alla fall säga att vi nog har böriat avhjälpa de behov som finns.

Pä gren 2 inom speciallärarutbildningen utbildas f n. 60 lärare för hör­selskadade och 15 lärare för synskadade. I petita för 1977/78 konstaterar skolöverstyrelsen att behovet av hörsellärare är något mindre än tidigare, medan behovet av anpassningslärare och synpedagoger är större än det antal som nu utbildas. Under anslaget Utbildning för undervisningsyrken


 


i högskoleproposilionen har därför regeringen föreslagit att UHÄ skall bemyndigas alt inom ramen för oförändrad medelstilldelning vid behov göra en omfördelning mellan utbildningsplatserna.

Enligt uppgifi från UHÄ har man nu, som jag sade, på försök tagit in två studerande inom ramen för de 15 platserna för lärare för syn­skadade. De utbildas efter det förslag till utbildningsplan som jag tidigare har nämnt. UHÄ kommer enligt uppgift troligen i sin anslagsframställ­ning för nästa budgetår att föreslå att utbildning av synpedagoger får anordnas i huvudsak efter den utbildningsplanen. Det är UHÄ som fast­ställer utbildningsplanen, och kontakt hålls fortlöpande mellan UHÄ och Landstingsförbundet i den här frågan.


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Om utbildning av personaiför synträning m. m.


 


Fröken PEHRSSON (c);

Herr talman! Jag vill säga lack till statsrådet för det uttömmande svar som jag fått angående utbildningen. Jag vet att det pågår en hel del. Och det är ytteriigt väsentligt att man kan planera så att den här ut­bildningen kommer till stånd.

Vi vet att det finns ungefär 1 000 personer på en miljon människor i vårt samhälle som enligt den rapport jag tidigare nämnde är klarl kva­lificerade för synrehabililerande åtgärder. En del av dessa behöver både långvarig träning och ibland återkommande träning.

Vi vet också alt framstegen inom svagsynstekniken i kombination med omsorgsfull träning har ökat möjligheterna all utnyttja synrester. Detta har medfört en ökad efterfrågan på den typ av vård som synhjälpscen­tralerna kan erbjuda. Jag tycker att samhällets strävan måsle vara att nå ut med god vård lill de grupper som behöver den.

Tack än en gång för svaret!

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 11 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1976/77:76 om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m.

1976/77:104 om avskaffande av förvandlingsslraffet för böter m. m.

§ 12 Anmäldes och bordlades Förslag

1976/77:17 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till arkivsladga för riksdagen

§ 13 Anmäldes och bordlades

Konslitulionsutskottels belänkanden

1976/77:31 med anledning av propositionen 1976/77:75 om ändring i vallagen (1972:620) avseende utlandssvenskarnas rösträtt jämte mo­tioner


101


 


Nr 96                 1976/77:32 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller an-

Fredaeen den         ' ''" Partistöd jämte motioner om statligt och kommunalt partistöd

25 mars 1977       1976/77:33 med anledning av motion om rält för kyrkofullmäktige atl

---------------         besluta om partistöd

1976/77:34 med anledning av motion om statligt slöd lill miljögrupper 1976/77:35 med anledning av i propositionen 1976/77:100 framlagda för­slag om vissa anslag för budgetåret 1977/78 under huvudtiteln Riks­dagen och dess verk m. m. 1976/77:36 med anledning av motioner angående riksdagens arbetsformer m. m.

Skatteutskottets betänkandeh

1976/77:34 med anledning av motioner rörande vägtrafikbeskatiningen m. m.

1976/77:35 med anledning av motioner angående avdrag för ökade lev­nadskostnader i vissa fall

Socialförsäkringsutskottets belänkanden

1976/77:19 med anledning av propositionen 1976/77:1001 vad avser vissa anslag för budgetåret 1977/78 till allmän försäkring m. m. jämte mo­tioner

1976/77:20 med anledning av propositionen 1976/77:71 om viss ersätt­ning lill handikappad

Socialutskottets belänkande

1976/77:22 med anledning av i budgetpropositionen 1976/77:100 gjorda

framställningar beträffande arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen

och statens arbetsklinik jämte motion

Trafikutskottets belänkanden

1976/77:17 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser an­slaget till Transportstöd för Norrland m. m. jämte motioner

1976/77:19 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser an­slaget till Transportstöd för Gotland jämte motioner

1976/77:20 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser an­slaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. jämte motioner

Jordbruksutskottets belänkanden

1976/77:15 med anledning av motion om representation för den enskilda

detaljhandeln i livsmedelsverkets styrelse 1976/77:16 med anledning av motion om översyn av terrängkörningslagen

102


 


§ 14 Anmäldes och bordlades Motioner

1976/77:1484 av herr Werner m.fl. med anledning av propositionen 1976/77:66 om upprustning av Göta kanal, m. m.

1976/77:1485 av hen Aulin m.fl. 1976/77:1486 av hen Oskarson m.fl.

med anledning av propositionen 1976/77:74 om inriktningen av säker­hetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling

1976/77:1487 av herr Schött m.fl. med anledning av propositionen 1976/77:79 om anslag för budgetåret 1977/78 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1976/77:1488 av herrar Hagel och Lövenborg 1976/77:1489 av hen Palme m.fl. 1976/77:1490 av herr Werner m.fl.

med anledning av propositionen 1976/77:83 om exportfrämjande ålgärder avseende u-länder

1976/77:1491 av herr Werner m.fl. med anledning av propositionen 1976/77:89 om anslag lill Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

1976/77:1492 av fru Göthberg m.fl. 1976/77:1493 av herrar Lövenborg och Hagel 1976/77:1494 av hen Richardson 1976/77:1495 av herrar Söderström och Sjönell 1976/77:1496 av herr Wachtmeisier i Staffanstorp m.fl. med anledning av propositionen 1976/77:99 om slöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m.

1976/77:1497 av hen Björk i Gävle m.fl.

1976/77:1498 av ftu Hedvall

1976/77:1499 av herrar Hörberg och Stensson

1976/77:1500 av hen Lindkvist m.fl.

1976/77:1501 av herr Magnusson i Nennesholm m.fl.

1976/77:1502 av herr Pettersson i Helsingborg m.fl.

1976/77:1503 av hen Westberg i Hofors m.fl.

med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken


103


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Anmälan av interpellation


§ 15 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kam­markansliet

den 24 mars


 


104


1976/77:126 av fru Wohlin-Andersson (c) till herr industriministern om samordningen mellan de affärsdrivande verkens planering och den re­gionala utvecklingsplaneringen:

Genom omorganisationen av den statliga länsförvaltningen fick länsstyrelserna 1971 det övergripande ansvaret för den regionala sam­hällsplaneringen. Etl omfattande arbete har också lagts ner och läggs kontinuerligt ner av länsstyrelsernas tjänstemän och förtroendevalda för att utföra denna uppgift så noga och samvetsgrant som möjligt. Genom intervjuer med och remissförfarande till kommuner, landsting och företag försöker man få en så klar bild sorn möjligt av nuläget och framlids­prognoserna vad beträffar sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor, det regionala serviceutbudet, miljöfrågor och folkmängdens utveckling och lokalisering. Med ledning av detta lar sedan lekmannastyrelserna ställ­ning till vilken utveckling inom dessa områden de anser önskvärd för "sitt" län.

Under delta arbete har det dock vid flera tillfällen visat sig att det uppstått konflikter mellan den regionala planeringen och den verksam­hetsplanering som sker av de centrala ämbetsverken, t. ex. statens väg­verk och tullverket samt de affärsdrivande verken: postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket, vattenfallsverket, domänverket och för­enade fabriksverken. Det framgår att dessa verk har etl tungt inflytande pä utvecklingen i län och kommuner. De svarar för vikliga delar av samhällets service, och de är genom sin verksamhet i mänga fall också aktningsvärda inslag på arbetsmarknaden. Därför hotar bristen på sam­ordning mellan de statliga verken och de länsplanerande regionala myn­digheterna gång på gång att kullkasta de planer som de sistnämnda ut­arbetat och fastställt.

Några allmänna regler om atl affärsverken skulle vara skyldiga atl kontakta kommunerna och länsstyrelserna vid en förändring av verk­samheten finns inte i verkens instruktioner, inte heller i t. ex. tullverkets. Vidare finns i instruktionerna inte några regler om att verken särskilt skall beakta regionalpolitiska aspekter i sin verksamhet.

Då jag finner de här påtalade förhållandena klart otillfredsställande vill jag lill herr industriministern ställa följande fråga;

Är statsrådet beredd redovisa sin syn på hur de affärsdrivande verkens planering och beslut skall samordnas med intentionerna i den regionala ulvecklingsplaneringen?


 


§ 16 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 24 mars

1976/77:347 av fru Nilsson i Sunne (s) till herr arbetsmarknadsministern om förslag till riksdagen beträffande huvudmannaskapet för den skyd­dade verksamheten:

I debatten om arbetsmarknadspolitiken i riksdagen riktades vid ett fiertal tillfällen frågan lill arbetsmarknadsministern om man kan förvänta någon proposition angående huvudmannaskapet för den skyddade verk­samheten. Något svar lämnades dock inle av arbetsmarknadsministern.

Eftersom detta är en myckel angelägen fråga ute i kommunerna, vill jag fråga arbetsmarknadsministern;

Är arbetet i departementet angående proposition om huvudmanna­skapet för skyddad verksamhet så långt framskridet all man kan förvänta en proposition i maj som tidigare har aviserats?

den 25 mars

1976/77:348 av fru Hansson (s) till herr industriministern om statlig re­presentation i Algots Nords och Algots styrelser, m. m.;

Onsdagen den 2 mars 1977 fattade riksdagen beslul om regionalpolitiskl stöd till Algots Nord och AB Eiser. Till Algots Nord beslöt riksdagen ett statligt avskrivningslån på 15,2 milj. kr. Några krav pä statlig re­presentation i Algots Nords styrelse följde inle med della beslul.

Efter riksdagens beslut har Algots fackklubbar genom Beklädnadsar­betarnas förbund skrivit till industriminister Åsling och bl. a. krävt att regeringen som ell motkrav till de beslutade ytterligare 15 milj. kr. till Algots Nord redan nu kräver statlig representation i både Algots Nords och Algots styrelser. Man kräver också att extraordinära åtgärder skall vidtas för att bereda dem som varslats i Skellefteå och Borås nya ar­betstillfällen.

Med hänvisning lill det anförda vill jag ställa följande fråga:

Är industriministern beredd all tillmötesgå Beklädnadsarbelarnas för­bunds krav på statlig representation i Algots Nords och Algots styrelser och att extraordinära åtgärder vidtas för att de varslade i Skellefteå och Borås bereds nya arbetstillfällen?


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Meddelande om frågor


 


1976/77:349 av herr Håkansson i Trelleborg (s) till herr industriministern om strukturomvandlingen inom gummiindustrin;

I en diskussion i kammaren den 25 november 1976 angående struk-


105


 


Nr 96

Fredagen den 25 mars 1977

Meddelande om frågor


turomvandlingen inom gummiinduslrin uttalade industriministern bl. a.; "Den nya regeringens inriktning pä en decentraliserad näringspolitik -som framgår av regeringsdeklarationen - gör det självklart att kommu­nerna deltar i della samrådsarbete." Jag vill med hänvisning till detla fråga herr industriministern: På vilket sätt deltar kommunerna i utredningsarbetet rörande struk­turomvandlingen inom gummiindustrin?


 


106


§ 17 Kammaren åtskildes kl. 14.22.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen

Tillbaka till dokumentetTill toppen