Riksdagens protokoll 1976/77:88 Onsdagen den 16 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:88

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:88

Onsdagen den 16 mars

Kl.  19.30

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förrådsfond

Förhandlingarna leddes till en början av herr andre vice talmannen.

§ 1 Utgifterna på kapitalbudgeten inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde (forts.)

Fortsattes föredragningen av trafikutskottets betänkande 1976/77:12

Punkten 8

Vägverkets förrådsfond

Regeringen hade (s. 286-295) föreslagit riksdagen att

1.    medge att statens vägverk lämnades de beställningsbemyndiganden gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,

2.    till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av  ]07 400 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:384 av herr Hugosson m. fi. (s), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionens förslag angående vägverkets förrådsfond skulle besluta

1.    att tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgängar (grustag m. m. och materielförråd) 1 juli 1977 avfördes från förrådsfonden, varvid anskaffning av hithörande tillgångar fortsättningsvis fick ske med utgångspunkt i tillgängliga medel för väghållning, utan fastställande av särskild utbetalningsram,

2.    att förrådsfonden därvid borde omvandlas till en fastighelsfond där endast driftsanläggningar ingick,

3.    att de under kapitalbudgeien upptagna medlen omfördelades till resp. ändamål i enlighet med det i motionen anförda.

Utskottet hemställde

1.   att riksdagen medgav atl statens vägverk lämnades de beställningsbemyndiganden gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,

2.   att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:384 till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett investeringsanslag av  107 400 000 kr.

135

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förrådsfond

Reservation hade avgivits

2. av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Zachrisson och Östrand (samtliga s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1976/77:384 beslutade att

a. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett inve
steringsanslag av  107 400 000 kr.,

b. tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar (grustag
m. m. och materielförråd) 1 juli 1977 avfördes frän förrådsfonden, varvid
anskaffning av hithörande tillgångar fortsättningsvis fick ske med ut
gångspunkt i tillgängliga medel för väghållning, ulan fastställande av
särskild ulbetalningsram,

c. förrådsfonden därvid borde omvandlas till en fastighelsfond där en
dast driflsanläggningar ingick,

d. de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelades till res
pektive ändamål i enlighet med vad som anförts i motionen.

136

Herr HUGOSSON (s):

Herr talman! När vi nu, inför denna mycket välbesalta kammare, återupptar förhandlingarna efter middagspausen skall vi börja med en diskussion om vägverkets kapitalbudget och anslaget till dess förrådsfond.

Årets budgetförslag upptar i runda tal 3 500 milj. kr. för vårt väg-väsende. Den övervägande delen av dessa medel är upptagna på driftbudgeten. När vi i dag har att ta ställning till medelstilldelningen på kapitalbudgeien återfinner vi emellertid även här ett anslag till vägverket, nämligen 107 400 000 kr. till förrådsfonden.

Denna fond på kapitalbudgeien används för investeringar i driflsanläggningar, för inköp av motorfordon och vägmaskiner, för byggande och köp av färjor samt för inköp av grustag och materielförråd. Bortsett från investeringar i driftsanläggningar; dvs. fastigheter, svarar fonden huvudsakligen för nödvändig utrustning och material till den löpande driften av våra vägar. Det är därför ganska anmärkningsvärt att de för denna del av vägverkets verksamhet erforderiiga medlen skall finnas upptagna på kapitalbudgeten. Jag tycker dessutom att det principiellt strider mot hela tanken med programbudgetering, som vägverket sedan flera år tillbaka tillämpar efter beslut av regering och riksdag. Nuvarande fondkonslruktion begränsar vägverkets möjligheter att anskaffa behövliga hjälpmedel, t. ex. maskiner och materiel. Detta i sin tur leder till att verkets möjligheter alt bedriva en rationell produktion försvåras.

Vägverket har därför under senare år i sina petita krävt att förrådsfonden i nuvarande utformning avskaffas och att endast den del av fonden som svarar mot investeringar i fastigheter skall upptas på kapitalbudgeien. När utskottet förra året behandlade den här frågan förelåg samstämmighet om att del var angelägel att snabbt avskaffa fonden i dess nuvarande form. Utskottet var alltså enigt trots att det inte förelåg några motionskrav

pä ett avskaffande. Utskottet förutsatte i förra årets skrivning att regeringen, med hänsyn till budgelutredningens förslag, snabbt skulle komma med förslag i denna riktning. Så har emellertid inte skett. Vi hade väl alla vänlat oss atl regeringen i det budgetförslag som vi nu behandlar skulle ha följt de av utskottet och riksdagen förra året uttalade intentionerna. Det verkar i stället som om den nya regeringen lagt budgetutredningens förslag i malpåse, varför majoritetens skrivning, som i och för sig är positiv till ell avskaffande av nuvarande fondkonstruktion, inte är förpliktigande.

Det är emellertid inte bara en enig styrelse för vägverket som fört fram kravet på fondens avskaffande - herr talman, jag skall kanske säga den tidigare styrelsen. Bakom kravet på fondens avskaffande har stått centerns tidigare talesman i vägfrågor, nuvarande jordbruksministern Anders Dahlgren, som i egenskap av ledamot i vägverkets styrelse krävt en dylik omläggning. När han ingick i den nya regeringen lämnade han vägverkets styrelse, av naturliga skäl, och kom där att efterträdas av Arne Persson i Heden. Men del verkar som om vägverkets nya styrelseledamot för centern har en annan uppfattning än den vi tidigare har varit överens om i vägverket, eftersom herr Persson i Heden efter mig kommer att föra utskoltsmajoritetens talan.

Efiersom inte regeringen i föreliggande budgetproposition följde förra årets eniga uttalande från och intentioner hos utskottet väckte vi frän socialdemokratisk sida en motion, där vi krävde att vägverkets fond fr. o. m. den 1 juli skall omvandlas till enbart en fastighetsfond samt atl övriga medel upptagna på kapitalbudgeten skall överföras till driftbudgeten och fritt få användas av vägverket. Men vi har, som sagt, inte fått förståelse för de krav som utskottet i stort sett var överens om förra året, och därför har vi från socialdemokratisk sida följt upp vår motion i en reservation, som är fogad till utskottets betänkande.

Men inte bara vägverkets styrelse har alltså hyst och hyser den här uppfattningen. Vägverkets personal och samtliga personalorganisationer har i skrivelser och uppvaktningar krävt att verket utan en detaljreglering pä kapitalbudgeien från sina driftsanslag självt skall få avgöra om man skall inköpa erforderliga fordon och vägmaskiner liksom allt annat material som behövs för verkets löpande arbete.

För några dagar sedan var samtliga avdelningsordförande pä vägsidan inom Statsanställdas förbund samlade till överläggningar. Man uttalade enhälligt sitt stöd till den socialdemokratiska motion, som vi alltså har följt upp med reservationen 2 i det betänkande vi nu behandlar. Det är i och för sig inte särskilt förvånande att de anställda vill ha garantier för att det finns en tillräcklig och bra fordonsutrustning och maskinutrustning inom verket. Det är för mänga en förutsättning för att de skall kunna vara säkra på att behålla sitt jobb och för att, som verket självt säger i sina petita, verket skall kunna bedriva en rationell verksamhet.

För att kunna möta kravet på väghållning fordras en personal med

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förråds-fond

137

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

stor erfarenhet och yrkesskicklighet. Den här personalen måste ha tillgång till de redskap som behövs för att den skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Det är ogörligt att minska personal- och maskinresurserna utö-

---------------    ver vad som angetts - om målsättningen och inriktningen i femårsplanen

Vägverkets förråds- skall kunna realiseras, om servicenivån skall kunna upprätthållas och

fond

i vägarna investerat kapital bevaras. Det är därför nödvändigt att erforderliga medel finns tillgängliga för investeringar i motorfordon och vägmaskiner. Detta aren förutsättning för att en effektiv avvägning mellan egna och lejda resursinsatser skall kunna ske - med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som verket har satts atl utföra.

Till det bör läggas, herr talman, att fondens medel i realiteten kommer från driftsanslagen. Fonden byggs nämligen upp av medel som man avsätter från driftsanslag och byggnadsanslag - som svarar mot kapitalkostnaderna för det arbetande kapital som finns inom vägverket. I realiteten har alltså vägverket inlevererat åtskilliga tiotal miljoner mer till fonden än man på kapitalbudgeten och genom riksdagsbeslut har fått möjlighet att använda. Det är med andra ord vägverkets egna driftmedel som bygger upp fonden. Därför är det litet konstigt, minst sagt, att man har den här konstruktionen med en detaljreglering för vägverkets investeringar i erforderlig materiel.

Vad blir då följden om verket inte får de medel över kapitalbudgeten som behövs för inköp av egna fordon och maskiner? Jämfört med vägverkets petita har kommunikationsministern i årets budgetproposition prutat anslaget med 30 milj. kr. Men de uppgifter som vi ålägger vägverket måste ju utföras. Har man då inte egna maskiner och egna fordon, så tvingas man hyra dessa. Om man hyr maskinerna, skall detta inte betalas via kapitalbudgeten utan via driftbudgeten, och det blir alltså driftbudgeten som belastas. Det är vad som kommer att hända nu, när man har gjort en så kraftig prutning på kapitalbudgeten. Man måste hyra inte bara bilar utan även vägmaskiner av olika slag. Detta är en dålig affär för statskassan i allmänhet och för vägverket i synnerhet. Leasing av fordon och maskiner kostar 4-5 96 mer än om verket fick disponera driftsanslagen för inköp av erforderlig egen fordons- och maskinpark.

Vem tjänar då på del här systemet? Givetvis de enskilda företag som svarar för uthyrningsverksamheten. Det är dessa som den borgerliga majoriteten i år hellre synes stödja än vägverkets styrelse och personal.

Herr talman! Jag ber med det anförda att få yrka bifall till reservationen 2 i trafikutskottets betänkande nr 12.

138

Herr PERSSON i Heden (c):

Herr talman! Herr Hugossons anförande är egentligen en vidräkning med den gamla regeringen, som avgick i oktober förra året. Som herr Hugosson här har framhållit är detta saker som har diskuterats inte en gång utan fiera gånger, och den gamla regeringen med den socialdemokratiske kommunikationsministern i spetsen har inte vidtagit de åtgärder som herr Hugosson förordat.

Egentligen är vi överens i princip i den här frågan. Det är bara en detalj - tidpunkten när en förändring av vägverkets förrådsfond skall genomföras - som vi behöver diskutera i dag. Herr Hugosson och jag har ju i utskottet penetrerat denna fråga.

Då är det litet förvånande att man när den gamla regeringen har avgått och den nya regeringen har suttit knappt fem månader skall hux fiux besluta om tidpunkten för denna förändring av förrådsfonden.

Riksdagen beslöt ju förra året att göra ett uttalande i den här frågan. I budgetpropositionen har detta också angivits. Där sägs bl. a.:

"Riksdagen godtog vid behandlingen av förra årets budgetproposition att frågan om avveckling av förrådsfonden inte borde avgöras innan ställning tagits till budgetutredningens förslag i hithörande delar."

Vi var också överens om detta.

Nu har av naturliga skäl den nya regeringen inte hunnit få denna fråga klar via budgetutredningen. Det är ju inle bara alt säga att den 1 juli 1977 skall dessa medel överföras, utan fonden måste upplösas och vissa utredningar måste göras. Det är det som budgeiutredningen håller på med. Man arbetar också i regeringskansliet med delta.

Jag är därför, herr talman, litet förvånad över den socialdemokratiska motionen, i vilken man hemställt att vägverkets förrådsfond i sin nuvarande utformning skall avvecklas. Detta förslag har av den socialdemokratiska utskottsminoriteten följts upp i en reservation lill utskotts-betänkandet. Det är som sagt bara tidpunkten som socialdemokraternas krav gäller.

Herr Hugosson och hans medreservanter vet lika väl som utskottsmajoriteten att riksdagens trafikutskott vid förra årets behandling av samma fråga, om avveckling av förrådsfonden, sade ifrån - som jag nämnde tidigare - att saken inte kan avgöras innan budgetutredningen tagit ställning till de olika detaljerna i detta frågekomplex. Det gäller ju driftsanläggningar, motorfordon, vägmaskiner, färjor, lagertillgångar av grus och massor etc. Frågan om hur denna avveckling skall ske håller just nu regeringskansliet på att arbeta med. Jag har angivit hur detta om-förmäls i årets budgetproposition. Och utskottet skriver följande:

"Utskottet vidhåller siri tidigare deklarerade uppfattning i frågan och förutsätter att en omläggning enligt de av motionärerna angivna riktlinjerna prövas redan under höstens budgetarbete. Härav föranledda förslag bör vidare om möjligt läggas fram i nästkommande års budgetproposition."

Klarare kan inte detta redovisas, tycker jag. Det är av utskottsmajoriteten klart utsagt att förslag skall föreläggas riksdagen.

Jag sade inledningsvis att vi har bytt regering, och den nya regeringen hade inte när budgetpropositionen behandlades haft mer än tre månader på sig - ja, knappast det - all arbeta. Var och en borde förstå att det är otänkbart att på sä kort tid kunna vidta de här åtgärderna. Därför finns del heller ingen anledning för riksdagen att göra något annat uttalande än det som gjorts i utskottsbelänkandet.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets Jörråds-fönd

139

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förråds-fond

Låt mig också i sammanhanget tillägga att i avvaktan på slutligt ställningstagande har en uppräkning av invesieringsanslagen ägt rum. som innebär all vägverket förfogar över praktiskt taget lika myckel pengar som verket äskade. Det vet herr Hugosson lika bra som jag. Det har också omnämnts i vägverkets styrelse. På grund av vissa andra åtgärder som vidtagits, bl. a. inhyrning av maskiner, har vägverket också fått större handlingsfrihet under den senaste tiden.

Till sist endast några siffror som verifierar detla mitt påstående. Verkels ordinarie investeringsanslag har ökat mycket snabbt - från 56,2 milj. kr. för år 1974/75 till 105 milj. kr. för år 1977/78, dvs. nära en fördubbling under de här åren. Vägverket har genom tidigareläggning erhållit betydande tillskott till förrådsfonden. Genom beslut i oktober och december 1975 fick verket 35,2 milj. kr. och genom beslut i januari 1977, alltså i år för två tre månader sedan, ytterligare 22 milj. kr. för inköp av motorfordon. Inkluderas nämnda 22 miljoner i ökningen i årets budgetproposition blir ökningen 26 -I- 22 milj. kr. = 48 milj. kr., vilket ligger nära den av verket i dess petita begärda ökningen på ca 54 milj. kr. Här'är garantier för en rationell verksamhet. Numera finns också, som här har sagts, möjligheter till inhyrning av motorfordon, och dem utnyttjar verket också.

I budgetpropositionen har del, som jag nämnde, hänvisats till budgetutredningen. Jag kan tillägga att arbetet pågår för fullt inom regeringskansliet med den här frågan. Det är alltså bara en tidsfråga när förslaget framläggs, och till budgetpropositionens behandling nästa år föreligger det med säkerhet. Vi är, herr Hugosson, överens om att dessa förändringar skall genomföras.

Vägverket har som sagt fält mycket större handlingsfrihet under senare år, och smotiven för avveckling av fonden omedelbart har sålunda förändrats. Budgetutredningens förslag bör avvaktas, och vi förväntar också att det föreligger när denna fråga behandlas nästa gäng. Det finns sålunda ingen anledning att i nuläget besluta om lidpunkten för förrådsfondens avveckling eller omorganisation. Det är bara den detaljen det gäller. Vi är överens i princip.

140

Herr HUGOSSON (s):,

Herr talman! Det var en intressant upplysning att budgetutredningen arbetar för fullt. Den avlämnade sitt betänkande för tre år sedan, sä det kan väl inte vara riktigt, herr Persson?

Del här är ingen vidräkning med den gamla regeringen. Första gången vi aktualiserade denna fråga, för tvä år sedan, hade budgetutredningen just framlagt sitt förslag. Dä tyckte vi att vi skulle avvakta remissinstansernas synpunkter. Jag vet att den gamla regeringen hade för avsikt att avveckla förrådsfonden i sitt nuvarande skick. Förra året då den nya regeringen började arbeta sade vi ifrån att det här måste göras snabbt. Men när utskottet behandlade den här frågan i år fick vi veta atl ingenting hände med budgetutredningens förslag i regeringskansliet. Det är alltså

ingen fråga som tagits upp hux fiux, herr Persson. Vi har diskuterat den tidigare. Men ingenting händer ju!

Herr Persson säger att det egentligen bara är i tidsfrågan vi är oense. Men om vi är överens, då skall vi väl skriva lill regeringen - del är ju riksdagens sätt att formellt tillkännage sina synpunkter - att fonden fr. o. m. nästa budgetår skall vara avvecklad. Men när vi socialdemokrater föreslog del ville ni på borgeriigt håll inte vara med om det.

Vad är del ni säger? Jo, ni säger att saken skaJl prövas. Ja, det kan man naturligtvis göra. Ni säger att medlen om möjligt skall läggas över, osv. Del är så ytterligt vagt, herr Persson. Det är därför vi socialdemokrater inte kan acceptera er skrivning. Budgeiutredningen är klar sedan ett par år tillbaka, och ingenting har hänt. Då finns det anledning att företa den här förändringen.

F. ö. hade postverket för ett par år sedan en egen fond för inköp av sina fordon. Det kunde riksdagen snabbi ändra på. Postverket behöver alltså inte ha medel upptagna på kapitalbudgeten för att köpa sina post-bilar. Men vägverket måste fä sina medel till plogar, väghyvlar och bilar från en fond.

Det är bra att man har fyllt pä vägverkels fond, herr Persson. Det gjorde även den gamla regeringen när del behövdes från konjunktursynpunkt. Men vad är det de medlen huvudsakligen används till? Jo, till att förbättra och bygga om våra vägstationer. Och det är bra. Men vägverket klarar sig inte, trots denna påfyllning, utan måste öka antalet inhyrningar av fordon. Och det är det personalen reagerar mot. Det är från vägverkets synpunkt oekonomiskt eftersom det blir 4-5 96 dyrare, enligt vad generaldirektören sade vid en hearing i trafikutskottet.

Den borgeriiga majoriteten vågar inte säga fullt ut hur den vill ha det. Jag tycker att riksdagen borde säga ifrån att vägverket, som har en budget pä 3 500 milj. kr., självt skall kunna avgöra om det skall köpa fordon eller annan materiel för 75, 80 eller 90 milj. kr. Så pass stort ansvar tycker jag att vi kan lägga på våra verk, särskilt när de har en politiskt sammansatt styrelse.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förråds -fond

Herr PERSSON i Heden (c):

Herr talman! Herr Hugosson säger att vi har haft två år på oss sedan budgetutredningens förslag lades fram. Varför framlade då inte den socialdemokratiska regeringen förra året förslag om ändring av vägverkets fond? Vi säger ifrån hur vi vill ha det i utskottsbelänkandet; jag har tidigare citerat det och behöver inte göra det omigen.

Beträffande inköp av maskiner skriver utskottet på s. 20 i betänkandet:

"I anslutning härtill må erinras om regeringens beslut att till

arbetsmarknadsstyrelsen ställa 200 milj. kr. till förfogande för tidiga-reläggningar av industribeställningar. För statens vägverks del innebär beslutet att bl. a. lastbilar, väghyvlar, lastmaskiner och diverse maskiner m. m. för ca 27 miij. kr. kan beställas."

Herr Hugosson vet lika bra som jag all detta också har redovisats

141

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Vägverkets förråds- fond

vid vägverkets styrelsesammanträde.

Frågan i dag är sålunda bara om vi skall följa den socialdemokratiska minoritetens förslag att riksdagen beslutar att vägverkets fond skall avvecklas redan den 1 juli, alltså om endast några månader, eller om vi skall följa det beslut som riksdagen tog förra året om att avvakta budgelutredningens förslag innan vi går till beslut. Del är detta vi har sagt i betänkandet. Vi är sålunda överens i princip, del är bara i en detalj som vi har olika meningar. Och jag kan garantera att ett förslag kommer när nästa års budget behandlas.

Herr talman! Jag finner ingen anledning all fortsätta den här debatten längre. Jag ber bara att få yrka bifall till utskottets hemställan, vilket jag glömde att göra i milt första anförande.

142

Herr HUGOSSON (s):

Herr talman! Det är ett par år sedan budgetutredningen lade fram sitt förslag, del är riktigt. Men sedan skulle förslaget remissbehandlas, och det var under arbete förra året i regeringens kansli. Då sade vi: OK, då får ni lösa den här frågan snabbi. Det har inte skett. Jag vet att den gamla regeringen hade för avsikt att se till att förrådsfonden avvecklades i sin nuvarande utformning. Kan herr Persson i Heden garantera att regeringen i nästa års budgetförslag kommer att göra den förändring av förrådsfonden som herr Persson nu talar så vackert om?

Låt mig också fråga herr Persson: Är det inte, trots denna påfyllnad av fonden, på det sättet att vägverket tvingas hyra fordon och maskiner till en kostnad som till 4 ä 5 96 överstiger de kostnader som man skulle ha haft om man hade kunnat använda sina egna driftanslag och skaffa egna fordon för de chaufförer och den personal som finns på vägverkets personalslat?

Om det hade funnits en reell vilja hos den borgerliga majoriteten hade den sett till att regeringen hade fått etl tillkännagivande i denna fråga. Om herr Persson är överens med mig kan jag inle förstå varför inte majoriteten med oss kunde göra ett uttalande från riksdagen alt ge regeringen till känna att vi är överens på den punkten. Del var ju det ni inte ville, det var därför det blev en socialdemokratisk reservation.

Herr PERSSON i Heden (c):

Herr talman! Jag har tidigare sagt att i fråga om inköp av maskiner har det anslagits 27 milj. kr., och det innebär inte bara att vägverket får nya maskiner alt använda, utan det innebär också för maskintillverkare arbetstillfällen i icke ringa utsträckning.

Det är än en gång så - det tycks inte herr Hugosson fatta - att det bara gällde tidpunkten för beslutels genomförande, två ä tre månader fram till den 1 juli. Det finns inte med, och del finns ingen anledning till de frågor som herr Hugosson har framfört, därför att de är lösta genom ökade anslag och genom den utredning som pågår i budgetbe-

redningen. Därför är också utskottsbetänkandet det enda vettiga och rikliga i den här frågan. Jag ber än en gång att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Herr HUGOSSON (s):

Herr talman! Det hinns inte med på två till tre månader, säger herr Persson. Det tar inte mer än 20 sekunder alt fatta beslutet att överföra medlen från kapitalbudgeten till driftbudgeten, det är det det handlar om. I och med alt vi överför medlen från kapitalbudgeten till driftbudgeten blir det ingen detaljreglering från riksdagens sida, utan verket får självt efter en kostnadsanalys avgöra om man skall köpa egna fordon eller hyra in fordon och maskiner till en kostnad som i dagens läge med 4-5 96 överstiger kostnaderna om man skaffar maskinerna i egen regi.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ett nytt sjömätningsfartyg

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.   1

Utskottets hemställan bifölls.

M o m. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Mellqvist m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hugosson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 12 punkten 8 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Mellqvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 151

Nej - 136

Avstår -     2

Punkten 9

Ett nytt sjömätningsfartyg

Regeringen hade (s. 296-304) föreslagit riksdagen alt

1. medge att sjöfartsverket lämnades det bestäljningsbemyndigande

143

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ett nytt sjömätningsfartyg

gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats, 2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 52 600 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:511 av herrar Rosqvist (s) och Signell (s), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde

1.   atl beställningen av det nya sjömätningsfariyget av sysselsättningsskäl skulle ske vid lämpligt svenskt varv,

2.   att sjömätningsfariyget utrustades för civil bemanning.

Utskottet hemställde

1.   all riksdagen skulle

a. medge att sjöfartsverket lämnades del beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats,

b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett inve
steringsanslag av 52 600 000 kr.,

2.   att riksdagen skulle avslå motionen  1976/77:511.

Reservation hade avgivits

3. beträffande beställningen av ett nytt sjömätningsfartyg m. m. av
herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Zach
risson och Östrand (samtliga s) som ansett atl utskottet under 2 bort
hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:511 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört angående beställningen av det nya sjömätningsfariyget och utrustningen av fartyget.

144

Herr ROSQVIST (s);

Herr talman! Ni; handlar det om beställning av sjöfartsmateriel m. m., närmare bestämt om ell sjömätningsfartyg.

I en socialdemokratisk motion förra året begärdes att det i årets budgetproposition skulle tas upp medel för anskaffande av ett sådant fartyg. Motionen bifölls. Det har föranlett att man från kommunikationsdepartementet nu aktualiserar frågan och begär alt riksdagen ställer sig bakom föreliggande förslag.

Utskottet är enigt om atl ett nytt sjömätningsfartyg skall anskaffas, men vi har olika uppfattningar om hur det skall gå lill.

Länderna runt omkring oss subventionerar fartygsbyggande. Regeringen här i landet har i annat sammanhang sagt att affärsmässigheten skall sättas främst, och därefter skall man i möjligaste mån se till sysselsättningsaspekten.

Varven och deras underleverantörer befinner sig i en mycket besvärlig situation. Del finns minst fem varv, därav tvä statliga, som skulle kunna tänkas bygga det här fartyget. Det har vi från socialdemokratiskt håll tagit fasta på och kort och gott begärt att fartyget skall byggas vid svenskt

varv. Det kommer atl ge sysselsättning, och den vill vi slå vakt om.

Det finns möjlighet för regeringen att ta initiativ i den här frågan. Jag åberopar upphandlingskungörelsen som säger att därest sysselsättningsskäl så kräver kan man gå ifrån den strikta affärsmässigheten -om det nu är så att sjöfartsverket vänder sig till utländska beställare för byggande av detta fartyg.

Eventuella merkostnader vid byggande av fartyget vid svenskt varv bör inte heller drabba sjöfartsverket. Merkostnaden får finansieras pä annat sätt. Man får ta ställning från fall till fall, som del står i propositionen angående offentlig upphandling, som riksdagen ställde sig bakom för några år sedan.

Vi har inte fått de borgerliga representanterna i utskottet med oss på kravet att fartyget skall byggas i Sverige. De vill inte ta ett sådant beslut utan går ifrån frågan och är mer benägna för en vind-för-våg-mentalitet: den som lämnar det lägsta anbudet skall tydligen få bygga fartyget, oavsett om beställningen kommer alt läggas inom eller utom landet.

Vi har tagit fasta på ytterligare en fråga vid den här beställningen. Sjöfartsverket har för sin del förutsatt militär bemanning av fartyget. Sjömätningsfartyg är nu militärt bemannade, men också den frågan har aktualiserats från socialdemokratiskt häll. Det pågår en utredning, som undersöker om man i fortsättningen bör ha militär eller civil bemanning på sådana fartyg. Den väsentliga arbetsuppgift som sjömälningsfartygen utför är av civil natur, och det har i andra sammanhang sagts att sådana uppgifter icke bör utföras av militär personal.

Vi tar nu inte ställning till om bemanningen på fartyget i fråga skall vara civil eller militär. Vi vill avvakta det resultat utredningen kommer fram till. Vi vill inle låsa oss på det sätt som sjöfartsverket här har förutsatt, nämligen atl det skall vara militär bemanning också i framliden. Byggs fartyget för militär bemanning blir personalulrymmen och annat utformade på ett helt annat sätt än som skulle bli fallet om man skall ha civil besättning.

Den borgerliga majoriteten i utskottet förutsätter att det är regeringen som skall ta ställning i denna fråga och vill inte "tycka" någonting. Vi har en uppfattning på socialdemokratiskt håll. Vi kräver i vår reservation att fartyget skall utformas för civil bemanning. Vi vill inte att civila uppgifter skall ulföras billigare av pojkar som gör sin värnplikt. Skulle det visa sig att man behöver ha militär bemanning i vissa fall, bör manskapet ändå få leva under civila förhållanden när civila uppgifter fullgörs.

Med delta, herr talman, ber jag att fä yrka bifall till reservationen 3.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ett nytt sjömätningsfartyg

Herr TORWALD (c):

Herr talman! Herr Rosqvist har ju sä noggrant redogjort för såväl reservationen som utskottsbetänkandet att det inte återstår mycket att till-lägga, och jag tänker inte heller göra det.

Vi har i utskoliet i denna fråga liksom när del gällde molorvagns-

145

10 Riksdagens protokoll 1976/77:87-88

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ett nytt sjömätningsfartyg

beställningen ansett att det är en överloppsgärning att göra tillkännagivanden i frågor som regeringen redan är mycket väl informerad om. Vi har också i vårt betänkande refererat vad som står i budgetpropositionen. Det är alltså uppenbart att de frågor som man nu vill aktualisera i sitt tillkännagivande i reservationen 3 redan är kända av regeringen och följaktligen kommer atl behandlas och bli i vederböriig ordning prövade. Majoriteten är också helt övertygad om att regeringen kommer att tillvarata alla möjligheter att tillföra den hårt trängda svenska varvsnäringen här aktuella beställning på ell sjömätningsfartyg. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

146

Herr ROSQVIST (s):

Herr talman! Jag tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt att en centerpartist, som representerar Göteborg, i en diskussion om sysselsättningsobjekt för varven yrkar avslag på en motion där det föreslås atl ett statligt fartyg skall byggas vid ett svenskt varv. Man borde från borgerligt håll ha uttryckt mera klart och distinkt att beställningen bör ske hos en bransch i vårt land som f. n. har de kanske största problemen av alla.

En enstaka fartygsbeställning löser inga problem, det vet vi allesammans, men här är det fråga om en viljeinriktning. Beställningen kan kanske lösa problemen för ett visst antal människor, och varje steg på vägen, herr Torwald, må väl ändå vara någonting att vara tacksam för.

Herr TORWALD (c);

Herr talman! Vi känner från majoritetens sida inget behov av att ge en sådan uppfattning till känna. Vi tror oss nämligen veta att regeringen är väl underkunnig om de problem som den svenska varvsnäringen har och att regeringen därför med all kraft kommer att verka för att beställningen läggs hos ett svenskt varv.

Herr ROSQVIST (s);

Herr talman! Herr Torwald tror sig veta au fartygel blir beställt i Sverige. Men vi har hört tidigare i dag att det är affärsmässigheten som man först skall titta på, och sedan kommer sysselsättningsaspekten i andra hand. Herr Torwalds inlägg ger inte någon som helst antydan om att man på borgeriigt håll vill vara med och verkligen nagla fast denna fartygsbeställning vid svenskt varv.

Holländarna exempelvis lämnar 20 96 statliga subventioner för alt bygga även utländska fartyg. Del förekommer subventioner i öststaterna, och del förekommer på andra håll. Det är eventuella följder härav vi vill motverka på det här sättet. Vi ville ha en klart uttalad linje från riksdagens sida, och jag beklagar att vi inte har fått centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet med oss.

Herr TORWALD (c);

Herr talman! Majoriteten avvaktar med förtröstan utvecklingen.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.   1

Utskottets hemställan bifölls.

M o m.   2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Mellqvist m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Rosqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 12 punkten 9 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Mellqvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Rosqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 140

Punkten 10

Utskottels hemställan bifölls.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Okade lånemöjligheter för Sveriges Investeringsbank AB

§ 2 Ökade lånemöjligheter för Sveriges Investeringsbank AB

Föredrogs näringsutskotlets belänkande 1976/77:20 med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser ökade lånemöjligheler för Sveriges Investeringsbank AB jämte motion.

I propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) hade regeringen under punkten B 14 (s. 80-82) föreslagit riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att godkänna en ändring i bolagsordningen för Sveriges Investeringsbank AB som chefen för industridepartementet förordat,

2.   uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontorel all ikläda staten garanti för Sveriges Investeringsbank AB:s förpliktelser med ytterligare 2 000 000 000 kr. till sammanlagt högst 4 000 000 000 kr.

147

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Okade låne/nöjlig-he t er för Sveriges Invesleringsbank AB

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:1325 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisade ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 bilaga 17
punkten B 14 skulle

ä) bemyndiga regeringen att godkänna den ändring i bolagsordningen för Sveriges Investeringsbank AB som chefen för industridepartementet hade förordat,

b) uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för Sveriges Invesleringsbank AB;s förpliktelser med ytterligare 2 000 000 000 kr. till sammanlagt högst 4 000 000 000 kr..

2.   att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1325.

Reservation hade avgivits av herrar Svanberg och Bengtsson i Landskrona, fru Hansson, herrar Pettersson i Lund och Jonsson i Husum, fru Radesjö samt herr Sivert Andersson i Stockholm (samtliga s) som ansett atl utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1325 till Teckning av aktier i Sveriges Invesleringsbank AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisade ett invesleringsanslag av 500 000 000 kr.

148

Herr BENGTSSON i Landskrona (s):

Herr talman! Vid behandlingen av förevarande utskottsbetänkande har vi all la ställning till om och i vilken utsträckning Sveriges Investeringsbank AB skall erhålla ökade resurser.

Banken har i skrivelse till regeringen begärt att bankens eget kapital skall ökas med 500 milj. kr., atl statens garanti för bankens förpliktelser skall höjas från 2 000 till 5 000 milj. kr. och även alt bankens upplå-ningsräit höjs från fem till åtta gånger bankens eget kapital.

Framställningen är föranledd av att det utrymme som står till förfogande för ytterligare utlåning är starkt begränsat.

Banken har - som jag förmodar alt kammarens ledamöter känner till - fyllt en myckel betydelsefull uppgifi i värt samhälle under de ungefär tio är som den verkat. Jag är därför inle så litet förvånad överalt statsrådet inte är beredd alt bifalla bankens framställning i dess helhet. Statsrådet föreslår att multipeln höjs från fem till åtta i enlighet med bankens framställning, men beträffande den statliga garantin för Investeringsbankens förpliktelser sträcker sig statsrådet inte längre än till 4 000 milj. kr. Och någon ökning av aktiekapitalet förordas inte i propositionen.

Industriministern framhåller i propositionen alt han inte nu velat la

ställning till hur bankens verksamhet bäst skall säkerställas på längre sikt. Han anser dessutom att den hittillsvarande verksamheten bör utvärderas och alt de nu gällande riktlinjerna samtidigt bör ses över.

Utskoitsmajoriteten följer troget vad statsrådet förordat och framhåller i sin skrivning att med den ökning av upplåningskapaciteten som nu föreslås av regeringen kommer denna ätt vara helt till fyllest. På socialdemokratiskt håll finner vi denna inställning hos de borgerliga partiernas företrädare lindrigt uttryckt egendomlig. Det står enligt vår uppfattning helt klart vilken betydelse det har för banken att vara väl rustad med eget kapital för att kunna ta på sig dé risker som det är fråga om för banken. Enligt vår mening har banken under den tid den verkat vi.sat vilken utomordentligt stor betydelse den har haft och därmed ock.så kommer att ha för framliden då det gäller investeringar och kapacitets-utbyggnad inom näringslivet. Verksamheten har också mötts med ell starkt positivt intresse av större, mindre och medelstora företag samt av banker. Bankens utlåningsmöjligheter kommer därför framdeles atl ha stor betydelse för industriinvesteringarnas utveckling och därmed för sysselsättningen på sikt.

Om man nu rubbar bankens förutsättningar att på ett riktigt sätt kunna fullfölja sitt ursprungliga syfte genom atl inte tillföra banken det egna kapital som behövs, riskerar man alt banken inle kan ta de risker vid finansiering av stora utvecklingsbetonade projekt som det var meningen att den skulle kunna ta. Skall detta stora risktagande vara möjligt krävs att banken har ett eget kapital av betryggande storlek. Vi vet nu atl det pä väldigt mänga områden inom näringslivet pågår en strukiurom-vandlingsprocess, och då måste det vara angelägel alt banken aktivt kan engagera sig i denna utveckling. I annat fall kan sysselsättningen snart komma i farozonen. Vi betraktar del som illavarslande alt utskottsmajoriteten motsätter sig etl välbehövligt kapitaltillskott och i stället hänvisar till atl en översyn av verksamheten skall ske för vilken det dock inte anges något annat skäl än alt banken snart har existerat i tio år.

Vi vill också framhålla att möjligheterna alt på tillfredsställande villkor låna på den internationella marknaden kan komma att försämras. Detta kan komma att drabba de företag som de nuvarande regeringspartierna i sina resonemang alltid sagt sig ömma för, nämligen de små och medelstora företagen. Vi föreslår därför i reservationen atl riksdagen skall komplettera det beslut som regeringen föreslår med ett beslut atl anvisa ' 500 milj. kr. för teckning av ytterligare aktier i Sveriges Investeringsbank AB.

Med det anförda ber jag, herr talman, att få yrka bifall lill reservationen.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ökade Lånemöjlig-he t er för Sveriges Investeringsbank AB

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Herr Bengtsson i Landskrona var, som han uttryckte sig, lindrigt sagt förvånad över att utskottsmajoriteten inte följt den socialdemokratiska motionen, som i huvudsak bygger på Invesieringsban-kens framställning. Men jag skall ge en förklaring till varför den inle har gjort det.

149

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ökade lånemöjligheter för Sveriges Investeringsbank AB

150

Dels begärde Investeringsbanken en uppräkning av aktiekapitalet med 500 milj. kr., dels anhöll banken om att statens garanti för bankens förpliktelser skulle höjas frän 2 000 milj. kr. till 5 000 milj. kr. Enligt bankens förslag skulle man pä så sätt få en utlåningskapacitel på 14 200 milj. kr., dvs. ett belopp som ligger 6 700 miljoner över vad banken själv ansett sig behöva för nästkommande år. Utskottsmajoriteten ifrågasatte då om banken behövde råge på kapitalet för att kunna klara sina åtaganden. Utskottets beslut, som riksdagen nu skall ta ställning till, innebär att banken kommer att ha en summa på 2 200 milj. kr. disponibel utöver vad banken själv anser sig behöva. Jag tycker alt det på intet sätt är illavarslande att vi följer statsrådets förslag i budgetpropositionen och ger banken sä pass mycket stöd.

När de socialdemokratiska motionärerna kopplar samman de problem som vi har i industrivärlden i dag med sin framställning sker det i ett långsiktigt perspektiv. Men vad det här är fråga om är den period som omfattar kommande budgetår, och del framgår också av utskoltsmajoritetens skrivning.

Banken har alltså betydande resurser lill sitt förfogande, men om det ändå skulle bli ett så enormt tryck på bankens utlåningskapacitel, att behov härav skulle uppstå, finns det möjligheter att höja den aktuella multipeln så att man får pengar. Självfallet vill vi i utskottsmajoriteten understryka alt banken fyller en angelägen uppgift av betydelse inte minst för de mindre företagen. Dessa har, som herr Bengtsson i Landskrona redogjorde för, möjligheter att bygga på företagarföreningarnas lån och ge ett extra tillskott. Det finns alltså möjligheter.

Bankens framställning är emellertid ingen nyhet. 1 utskottsmajoriteten har vi den uppfattningen atl banken har mycket goda möjligheter att låna upp kapital på utlandsmarknaden, när den statliga garantin höjs, och del är en uppfattning som vi delar med den förre industriministern. Denne skrev i sin proposition 1975:90 följande i samband med atl Investeringsbanken hade gjort en liknande framställning:

"I likhet med fullmäktige i riksbanken anser jag atl Investeringsbanken här har en viktig funktion alt fylla. Det är emellertid också nödvändigt atl bankens vidareutlåning lill svenska företag kan ske på goda villkor. Invesieringsbanken har som tidigare nämnts hittills kunnat låna utomlands på gynnsamma villkor. En bidragande orsak härtill har varit att staten ställt garanti för bankens förpliktelser. Jag delar bankens uppfattning att den även i fortsättningen bör ges möjlighet all nå gynnsammast länkbara villkor i sin utländska upplåning och alt en lämpligt avvägd statlig garanti för bankens förpliktelser utgör en väsentlig förutsättning härför. Jag förordar således i enlighet med bankens förslag atl den statliga garantin för Investeringsbankens förpliktelser ökas från 900 milj. kr. lill 2 000 milj. kr."

1 det nu aktuella förslaget ökas motsvarande garanti från 2 000 miljoner lill 4 000 milj. kr. Jag har samma bedömning som den förre industriministern, nämligen alt det är viktigt all banken ges dessa resurser, och

vi i utskottsmajoriteten anser att banken med det här förslaget får en      Nr 88
tillfredsställande utlåningskapacitet för del kommande budgetåret.         Onsdagen den

Jag yrkar bifall till näringsutskottets hemställan.                   j mars 1977

Herr BENGTSSON i Landskrona (s);

Herr talman! Om jag uppfattade herr Andersson i Örebro rält sade han att banken nu får mer än vad den egentligen har begärt. Så är ju ingalunda fallet. Multipeln ökas från fem till åtta, och det är precis vad banken har begärt. Men vi har krävt en ökning av aktiekapitalet med 450 milj. kr. och en ökning av reservfonden med 50 milj. kr., alltså sammanlagt 500 milj. kr. De pengarna får man sanneiligen inte enligt utskottsmajoritetens förslag. Hade denna begäran villfarits, hade banken inte behövt komma tillbaka på en tid, men jag räknar med att den nu kommer alt få göra det ganska snart.

Den strukturomvandling vi nu befinner oss i kommer nämligen att ställa mycket stora krav pä banken. Bankens uppgift är att ta - låt mig uttrycka det så - de exlrastora riskerna. Den uppgifien har hela tiden varit med i bilden, och med hänsyn till den omvandling vårt näringsliv befinner sig i är jag övertygad om att mänga sädana risker kommer atl få tas under den närmaste tiden.

Herr Andersson säger att banken nu har stora möjligheter alt gå ut på den internationella marknaden och låna, och det hoppas jag innerligt att den har. Men det kan ju länkas - mot bakgrund av det som uppenbarligen blir riksdagens beslut här i dag, och att statsrådet inle har velat villfara framställningen om ökning av det egna kapitalet - all de utländska långivarna börjar fundera pä vad anledningen kan vara till alt den svenska regeringen inte vill ge banken ökat eget kapital ulan skall se över verksamheten. De ställer sig kanske rätt snart frågan: Är någonting på lok? Och de säger sig möjligen: Vi får kanske vara litet försiktigare i fortsättningen innan vi ger lån. Om vi skall sträcka oss till att ge lån ål den Svenska investeringsbanken så är det kanske ett större risktagande just nu än vad det tidigare varit. Och med hänsyn lill del vill de kanske ha litet bättre betalt för de pengar som de lånar ut. Detta kommer också alt innebära att banken får lov att ta högre ränta av de svenska långivarna. Och det är ingenting som kommer atl påverka det hela gynnsamt.   .

Jag ser faktiskt en rätt stor fara i det beslut som det ser ut att vi skall fatta. Jag hade hoppals alt banken skulle få öka sill eget kapital med 500 miljoner. Det hade varit en lycklig utveckling och lösning på frågan.

Ökade lånemöjligheter for Sveriges Investeringsbank AB

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag sade inte-herr Bengtsson i Landskrona hörde tydligen fel - atl banken fick vad den hade begärt. Jag sade att banken begärt etl belopp som skulle överstiga vad den själv ansåg sig behöva med 6 700 miljoner. Men i det förslag som majoriteten i utskottet nu lägger fram får banken 2 200 milj. kr. mer atl röra sig med än vad den ansåg sig behöva.

151

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ökade lånemöjligheter för Sveriges Investeringsbank AB

När det gäller den utländska upplåningen vill jag säga alt då man har siatsgaranti bakom sig får man bästa länkbara lån till lägsta kostnader. Jag hyser ingen oro i vad gäller Invesleringsbankens möjligheter att gå in och hjälpa företag med riskkrediler. Det kommer att klaras utomordentligt bra med den här rågen som banken nu kommer atl få.

Herr BENGTSSON i Landskrona (s):

Herr talman! Det herr Andersson i Örebro talar om just nu är vad banken har sagt atl den anser sig behöva mer eller mindre omedelbart därför att den håller på atl bryta igenom det tak som gäller f. n. Men det är ju alldeles uppenbart - så som lånebehovet nu är i del svenska näringslivet - atl del väldigt snart kommer atl behövas mycket stora, ytterligare resurser. Och med det beslut vi i dag fattar innebär delta - det är min övertygelse - alt banken myckel snart måste komma tillbaka.

Jag vill bara konstatera del engagemang banken för några är sedan började med, nämligen att gå in och ge exportkrediter. Den verksamheten har kommit att få mycket stor betydelse för många svenska exportföretag. Det kan tänkas, om det börjar kärva lill sig på den här kanten, atl banken inte kan ge de exportkrediter som är nödvändiga framöver, och det kommer att bli etl väldigt bekymmer såväl för företagen som naturligtvis för sysselsättningen.

Man skulle önska att vi inte kom att kasta grus i det här maskineriet, som har utvecklat sig så gynnsamt under de ungefär tio år som banken verkat. Men jag är rädd för alt man gör detla genom det sätt att handskas med den här frågan som majoriteten i dag förordar.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag tror alt herr Bengtsson i Landskrona hyser oro helt i onödan. Med den näringspolitik och finanspolitik som bedrivits har regeringen visat atl man har biträtt de företag och grupper inom olika branscher som har haft problem. När del gäller Invesieringsbanken kan vi ändå inte komma ifrån alt om det skulle bli så besvärligt som herr Bengtsson tror alt det kan bli, så har den ju trots allt -jag vill understryka del ännu en gäng - en råge pä 2 200 miljoner atl ta lill. Skulle delta, som jag tidigare sade, mot förmodan ta slut, kan man ändra på multipeln sä atl man får ytterligare möjligheter till upplåning.

152

Herr BENGTSSON i Landskrona (s);

Herr talman! I så fall får banken komma tillbaka med en framställning ganska snart. Herr Andersson i Örebro har ju själv suttit med i företagarföreningsutredningen och sysslat med dessa frågor, och han vet att banken är hårt engagerad i företagarföreningarna och stöttar dem med lån upp lill 0,5 milj. kr. i varje enskilt fall. Om jag minns rält fattade riksdagen under fjolåret beslul om att även andra grupper skulle beredas tillfälle att låna av företagarföreningarna. Detla kan komma atl expandera mycket kraftigt, samtidigt som det ställs krav frän näringslivet pä alla

möjliga andra områden. I ett sådant läge tror jag att det är bra att ha en sådan råge att ta till som vårt förslag innebär.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp);

Herr talman! Vi skall kanske inte diskutera förelagarföreningsulred-ningen här, men jag förutsätter att stora delar av del förslag som vi där har lagt fram kommer alt gä igenom. Del kommer att innebära att Investeringsbankens åtaganden i vissa avseenden kan minskas, eftersom vi föreslår en höjning av maxgränserna när det gäller företagarföreningarnas och hantverks- och indusirilånefondens möjligheter till utlåning.

De nya grupper som vi föreslår skall komma in inom företagarföreningarnas verksamhet blir myckel begränsade. Vi har nämligen ansett att vi inte kan plussa på föreningarnas verksamhet i detta avseende, och det gäller dä kanske framför allt hela iransporlsidan.

Men jag tycker alt vi bör vänta med debatten om företagarförenings-utredningen tills denna kommer upp till behandling. Jag tror, som sagt, atl herr Bengtsson i Landskrona hyser en överdriven oro för Investeringsbankens möjligheter alt klara av delta och för regeringens vilja att stötta upp Investeringsbanken.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Ökade lånemöjligheter för Sveriges Investeringsbank AB

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.  I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bengtsson i Landskrona begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 20 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Bengtsson i Landskrona begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150 Nej - 140

153

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

§ 3 Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

Föredrogs näringsutskottets belänkande 1976/77:21 med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner.

I propositionen 1976/77:57 (industridepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen att

1.    medge alt statens lån till Norrbottens Järnverk AB, f n. uppgående till 488 000 000 kr., fick efterges tillika med vid dagen för eftergivandet upplupna räntor,

2.    till Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid Norrbottens Järnverk AB pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 710 000 000 kr.,

3.    för Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tillägsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa etl investeringsanslag om 600 000 000 kr.

154

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1976/77:1339 av herrar Carlshamre (m) och Petersson i Gäddvik (m) samt

1976/77:1340 av herr Werner m.fl. (vpk), vari hemställts

1.    att riksdagen beviljade de föreslagna anslagen på 1 800 milj. kr. till Norrbottens Järnverk AB (NJA),

2.    att riksdagen uttalade sig för ytterligare stöd, inriktat på att bygga upp en statlig stål- och verkstadsindustri som grundades på ökad förädling och innefattade ett förnyat NJA.

Utskottet hemställde

1.   att riksdagen med bifall till propositionen  1976/77:57 skulle

a)   medge att statens lån till Norrbottens Järnverk AB. f n. uppgående lill 488 000 000 kr., fick efterges tillika med vid dagen för eftergivandet upplupna räntor,

b)   lill Bidrag till Statsföretag AB för täckande av förluster vid Norrbottens Järnverk AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 710 000 000 kr.,

c)   till Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag om 600 000 000 kr..

2.    att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1339,

3.    att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1340 i den mån den inte hade tillgodosetts enligt utskottets hemställan under 1.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av herrar Svanberg,

Bengtsson i Landskrona, Blomkvist och Carlsson i Tyresö, fru Hansson, herr Jonsson i Husum samt fru Radesjö (samtliga s).

Herr SVANBERG (s);

Herr talman! Vad vi just nu diskuterar är ett enhälligt utskottsbetänkande, varför det kan synas ganska förvånande med den långa talarlistan. Ärendet gäller NJA:s finansiella rekonstruktion genom ett anslag via riksdagen pä  1 800 milj. kr.

Denna finansiella rekonstruktion har blivit behövlig dels pä grund av NJA;s stora förluster de senaste åren, dels på grund av att NJA:s utbyggnad under 1970-talel till stor del har fått ske genom korta lån, vilket gett bolaget enorma räntekostnader. De uppgår f n. till ca 130 milj. kr. per år. Förlusterna under 1976 har blivit mycket stora och svarar tillsammans med väntade förluster under 1977 för över 1 000 milj. kr. av anslaget. De samlade förlusterna under åren 1971-1975 har uppgått till 315 milj. kr. Resten av anslagsbeloppel hänför sig till avskrivningar på lager och anläggningar, vilka föranleds av bolagets stora lager och bristande möjligheter att företa avskrivningar på sina anläggningstillgångar.

Samtliga stålverk i Sverige torde uppvisa stora förluster under de senaste åren - NJA är inle ensamt. Vad som gör NJA:s situation särskilt svår är atl bolaget inte haft några tidigare uppbyggda reserver att ta av under nedgången. NJA har haft atl kämpa mot ständig kapitalknapphet och därför blivit särskilt hårt drabbat. Man bör också hålla i minnet att NJA under åren 1971-1976 investerat 1 750 milj. kr. i utbyggnader och moderniseringar av hyttor och stålugnar. Omsättningstillgångarna har under samma tid ökat med 1 150 milj. kr. varför den sammanlagda kapitalbindningen ökat med 2 900 milj. kr. Denna ökade kapitalbindning har främst finansierats genom kon- och långfristig upplåning. Särskilt den kortfristiga upplåningen har varit stor och inneburit en mycket svår belastning. Riksdagen har bidragit till finansieringen av investeringarna genom län på samma villkor som lokaliseringslån och genom aktieteckning med 700 miljoner. Då är anslaget till Stålverk 80 inte medräknat.

NJA;s svårigheter hänför sig i inte ringa män lill följderna av den varvskris vi upplever sedan något år. En stor del av investeringarna i början av 1970-talet föranleddes av efterfrågan från varvens sida, och NJA kom att bli en myckel stor leverantör lill inte bara de svenska utan också de utländska varven. Produktionen för varven har tidvis varit uppe i 70 % av NJA;s produktion. Den marknaden är i dag väsentligt mindre och NJA har liksom andra stålverk i samma situation sökt skaffa sig en marknad på andra produktområden. Särskilt har NJA under senare är gjort värdefulla inbrytningar på marknaden när det gäller stålbyggnader och byggplåt. Också på andra produktområden gör NJA stora ansträngningar för att finna marknad för sina produkter.

För NJA, som är verksamt inom ett område med stor arbetslöshet och ringa industriell expansion, har kraven på alt upprällhälla sysselsättningen trots krisen på världsmarknaden naturligtvis känts särskilt

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

155

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

156

starka. Därför har bolaget kommit att bygga upp ell myckel stort lager, vilket blivit en ytterligare finansiell belastning. Del statliga lagerslödet har Varit av stort värde, men då världskrisen kommit atl vara längre än man kunnat förutse har belastningen ändå blivit betydande.

Utskottet har enhälligt tillstyrkt propositionen och avstyrkt de två motioner som föranleits av propositionen. Vi socialdemokrater har fogat ett särskilt yttrande lill uiskottsbetänkandei, etl yttrande som dock icke går emot propositionens förslag utan har att göra med vissa principiella yrkanden.

Av de tvä motionerna tar den ena, med herr Carlshamre och herr Petersson i Gäddvik som undertecknare, upp frågan om hur de stora förlusterna i NJA uppkommit. Nu har konstilulionsulskotlet beslutat företa en granskning av just förhållandena omkring detta, varför utskottet inle ansett sig ha anledning att direkt behandla dessa motionsyrkanden. Jag tänker heller inte ge mig in på det nu. Jag vill endast göra Ivå be-märkningar om påståenden i motionen.

Den ena saken som jag fäst mig vid är att motionen med sådan indignation vänder sig emot alt NJA:s styrelse inte har satt bolaget i likvidation utan i stället sökt hålla produktionen i gång med garantier från Statsföretag, när aktiekapitalet minskade under gällande belopp. Menar verkligen motionärerna, särskilt herr Petersson, att styrelsen bort stoppa NJA under 1976 och kasta ut ytterligare 5 000 arbetslösa i Norrbotten? Jag trodde verkligen inte;att detta kunde vara ett allmänt önskemål från det hållet - men mycket skall man höra innan öronen faller av, sägs det.

Det andra problemet som motionärerna brottas med är varför de inte upptäckt NJA:s ekonomiska ställning tidigare. Regeringen måste ha sökt dölja förhållandet till efier valet, sägs del. Jag har ingen anledning atl här ta upp regeringens ansvar - det sysslar KU med - men jag kan inte undgå atl förvåna mig över troskyldigheien hos motionärerna. Har verkligen någon i riksdagen kunnat undgå atl upptäcka NJA:s bekymmer tidigare? Verksamhetsberättelserna för NJA har varje år varit offentliga och, förutsätter jag, studerats av intresserade riksdagsmän. Ingen har då kunnat undgå att se förlusterna under 1970-lalel liksom den enorma räntebelaslningen genom den korta upplåningen. Att förlusterna under år 1976 skulle bli betydande kunde man erfara redan underförstå halvåret, men att de under 1976 och 1977 skulle komma atl överstiga en miljard har ingen kunnat förutse, eller dölja, som det sägs i motionen. Situationen i del avseendet är dock inte märklig, om man ser på vissa andra industrigrenar i dag.

I vpk-motionen yrkas att riksdagen nu skall uttala sig för ytterligare anslag och utbyggnad vid NJA. Om delta är endast att säga att riksdagen ju tidigare har beslutat att projektera en utbyggnad vid NJA av ett Stålverk 80 om 2,5 miljoner ton. Denna projektering är klar och skall redovisas till regering och riksdag. Den förskjutning av planerna för den metallurgiska utbyggnaden som omnämns i den nu aktuella, propositionen

måste följaktligen komma att behandlas av riksdagen. Industriministern säger också att han återkommer till riksdagen senare beträffande Stålverk 80. Det finns därför i dag ingen anledning alt diskutera denna utbyggnad.

Vi socialdemokrater har i ett särskilt yttrande redovisat vår syn på Stålverk 80, en syn som är positiv, men vi framhåller alt vi inväntar industriministerns proposition i ärendet. Även fast vi har den bestämda uppfattningen alt en betydande metallurgisk utbyggnad i Luleå är nödvändig och riktig, avstår vi i dag från vidare argumentation i väntan på proposition i ärendet, och detta är att märka när vi behandlar den kommunistiska motionen.

Herr talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kaphaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

Herr HAGBERG i Boriänge (vpk):

Herr talman! 1 800 milj. kr. i stöd till NJA - det är vad vi i dag skall besluta om. Orsaken är, som vpk många gånger har sagt, att NJA har fått hälla till godo med en produktion som de stora privata stälbolagen kunnat undvara. Marknadsuppdelningarna har missgynnat NJA. Detta har skett i brist på en planmässig siålpolitik, och det är också ett uttryck för kapitalismens planlöshet med kortsiktiga åtgärder och beslut.

Kortsiktigheten i svensk stålpolitik får nu arbetarna vid NJA och de andra stålverken betala. Branschen skall krympas med tusentals arbetstillfällen enligt de utredare som i dag - eller inom en månad - lägger fram sitt förslag.

Investeringarna och därmed inriktningen av hela den svenska stålindustrin har byggt på att dels utnyttja våra råvaror så länge det går utan nämnvärd förädling, dels leva på gamla framgångar i vad gäller främst specialstål. Någon nydaning har inle svensk stålindustri strävat efter för att trygga framtiden.

I detla sammanhang har NJA sin plats som ett komplement till den stålindustri som styrs av de privata stålintressena. Statsföretag har inle genom NJA spelat någon ledande roll, inte ens en pådrivande roll. NJA har i stället hela tiden fått vara strykpojken i svensk stålindustri och har i praktiken blivit ett gigantiskt AMS-projekl. I och med denna roll har NJA inte kunnat utvecklas lill den motor för den norrbottniska sysselsättningen som det skulle ha kunnat bli. I stället kan vi i dag konstatera en kraftig neddragning av arbetstillfällen vid NJA, samtidigt som det inte tillkommer några nya. Sysselsätlningssituationen för Norrbottens del är som tidigare allvarlig.

Den finansiella rekonstruktionen av NJA har svagheten att den inte innehåller några klara framtidsperspektiv. Det talas fortfarande bara om ökade satsningar pä den metallurgiska kapaciteten och om valsade produkter. Vilka valsade produkter är det fråga om? Man kan befara att det blir de gamla halvfabrikaten.

Det är därför som vi från vpk har ställt kravet på en bestämd framtidsutveckling av NJA. Lappverket kan inte fortgå hur länge som helst.

157

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

158

Eller är det så, att de stora privata stålbolagen först skall ta för sig av framtidsutvecklingen och atl NJA sedan skall få ta det som blir över? Här vilar egentligen ett stort ansvar på Statsföretag - atl styra utvecklingen på ett mer kraftfullt sätt.

NJA bör därför inte endast räddas ur ell svårt trångmål utan bör ges garantier för en fruktbar nyorientering. Denna bör ha följande moment: Vidareförädling förbi valsningsstadiet. Komplettering med statlig verkstadsindustri. Ökad valsningskapacilet. Modernisering av produktions-leden före valsning. Framtida utbyggnad av ämneskapacilelen, om så krävs för hela nationens behov.

NJA bör knytas samman med ett större program för statlig sysselsättnings- och industripolitik. Nya statliga verkstads- och förädlingsindustrier, upprustning av de kollektiva kommunikationerna, utbyggnad av sociala bristsektorer, större andel flerfamiljshus i byggandet, om-orientering av varvsindustrin m. m. - allt detla kan utgöra basen för en nyorientering av NJA. De olika leden i en sådan nationell politik har utvecklats av vpk i motioner till årets riksdag. Dessa led breddar marknaden för en statlig stål- och verkstadsindustri. De bidrar också lill alt förskjuta dess tyngdpunkt från produkter med sämre lönsamhet lill produkter med bättre lönsamhet.

NJA kan inte längre vara buffert ål del privata stålkapitalet. Dess arbetare skall inte längre vara schackpjäser, som flyttas allteftersom rå-stålskonjunkturen på den kapitalistiska marknaden svänger.

Någon ny industripolitik, där NJA;s framtid kan ingå, har inle signalerats från regeringen; något sådant går inle atl utläsa vare sig av propositionen eller av utskottsbelänkandet. I stället andas de industriminister Åslings filosofi, den s. k. Åslingdoktrinen, att del är företagen som är ansvariga för sysselsättningen och därmed också för industripolitikens inriktning. Detta är, som jag ser del, kortsiktigt och helt huvudlöst i det längre perspektivet.

Forskare och tekniker som i dag ger,sig in i debatten betonar behovet av kvalitet i stället för kvantitet som en del av den framtida utvecklingen av stålindustrin. Forsknings- och utvecklingsinsatserna är höga redan i dagens Sverige. Men om vi skall nå det nya målet högre förädling och kvalitet måste vi öka våra forsknings- och utvecklingsinsatser mänga gånger om och från grunden tänka igenom hur processer, fabriker och produkter skall byggas upp för att vi skall fä ett godtagbart resultat.

Den forskning vi har i dag, centralt och ute på stålindustrierna, sysslar lill 95 % med att reda ut felen i de processer och produkter som redan finns och att lösa problemen hur man skall kunna leva vidare med dessa produkter och processer. 5 % ägnas åt verkligt nyskapande. Och är del inle just därför alt vi bara använder 5 "> av forskningen till all förutsättningslöst skapa något nytt som vi i dag använder 95 % för atl reparera de skador som uppstått?

Sverige har under sekler varit etl metallurgiskt föregångsland. Vi har utvecklat processer för att framställa järn och stål, byggt valsverk för

att bearbeta stålet, och vi har fått fram en rad nya stålsorter. Vi måste fortsätta på den vägen. Vi kanske inte bara behöver följa vår kunskap när det gäller stål, vi kan ju även exportera vår teknologi. Del är egentligen märkligt att vi inte har kapacitet atl tillverka vår egen stålverksutrustning - förutom några elektriska ugnar och valsverk - utan måste köpa allt från utlandet. Den nya teknik vi bör ha borde vi kunna tillverka själva och även exportera.

Ingenjörskunskapen i Sverige borde kunna fä fram nya produkter. Vi måste fortsätta att ta fram en egen svensk teknologi. Vi måste förbli unika, som man säger. En ny teknik och nya produkter - där ligger svensk stålindustris framtid. Men var finns den inriktningen någonstans? Den framtidsinriklningen saknas.

Därför talar NJA-chefen, bl. a. i Veckans Affärer, om samordningsvinster med Domnarvets Jernverk. Samordningen skall ske inom nuvarande produktionsram och inriktning. Dä förstår man också dragkampen i dag mellan NJA och Oxelösund om vilket av företagen som skall överta - det blir alltså samordningen - den metallurgiska enheten från Domnarvets Jernverk. Sådana samordningar är alltid lill förfång för arbetarna. Samordningen sker på bekostnad av att de anställda minskar i antal.

Dagens rapport från specialslälsutredningen bekräfiar detta mönster. Hela orter föreslås rasa samman. Utbyte av tillverkning skall ske. Men någon anvisning om att nya arbetstillfällen skall skapas finns inte. Det skall ske genom politiska beslut, sägs det från utredaren. Men man skall komma ihåg att denne utredare har varit i intim kontakt med berörda företag - samma företag som leder forskning och utvecklingsarbete. Så blir det när de privata företagen har ansvaret för sysselsättningen, framtidsperspektivet och utvecklingen.

Specialstålsutredningen visar bara att det är helt nödvändigt med en total samordning av den svenska stålindustrin. Detta kan bara ske genom ett förstatligande, som innebär att man satsar pä en vidare förädling av stålprodukter vilken sedan samordnas inom manufakturering och verkstadsindustri.

Den borgerliga regeringens ambitioner vad beträffar NJA och statliga satsningar och planeringar är mycket begränsade och har, som jag ser det, endast haft till utgångspunkt att tillfredsställa del privata kapitalets behov av stöd. Men jag blir också förbryllad när jag läser socialdemokraternas särskilda yttrande, främst för bristen på framtidssyn och för den ensidiga satsningen på den metallurgiska delen och att tyngdpunkten när det gäller idéerna bakom Stålverk 80 är en mycket ringa förädlingsgrad.

Det är klart att vi skall ha en råstålstillverkning i värt land, men frågan är hur den skall knytas samman med vidareförädlingen, och en vidareförädling i hela Norrbotten. Att så godtroget som socialdemokraterna skriva att samordningen av förädlingen i NJA så långt som möjligt bör ske i samordning med övriga privata handelsstålverk i landet! Det är

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

159

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

ju detta som har försalt NJA i det läge det befinner sig i i dag. Borde inte socialdemokraterna nu kunna vara ense med vpk om att en samordning och planering av den svenska stålindustrin - pä arbetarnas villkor - endast kan åstadkommas i statens regi?

I det särskilda yttrandet saknas helt den viktiga frågan om satsningen på forskning och utvecklingsarbete för en ny teknik. Man ser bara att det har varit brist på investeringar i handelsstålsektorn under de senaste 15 åren. Men frågan är ju också vad man investerar i. Hoppet att han-delsstålsutredningen skall tillfredsställa t. ex. NJA-arbeiarnas önskemål måste skrinläggas. Jag vel alt klubbstyrelsen vid NJA redan nu har död-förklarat utredningens förslag.

Vad som behövs för NJA:s framtid är nyinvesteringar i valsverk och vidareförädling, baserad på en nyteknik med en ny produktionsinriktning. Först då kan NJA vidareutvecklas och bli den motor i hela Norrbottens näringsliv som det borde vara. Dessa beslut är politiska och måste förverkligas omedelbart. Det går inte atl överlåta svensk stålindustris inriktning till de privata bolagsherrarnas godtycke.

Vi har många gånger hört talas om sveket mot Norrbotten i och med atl Stålverk 80 lagts på is. Men det verkliga sveket i detta sammanhang ligger i filosofin att man enbart skall göra råstålsämnen. Detta tillsammans med de privata slålbolagsintressena har lagt Stålverk 80 på is. Men Stålverk 80 kan och bör bli den verkliga injektionen i Norrbotten, som gör att sysselsättningen ökar i hela Norrbotten, om utgångspunkten är alt man räknar i kvalitet och antal sysselsättningstillfällen och slutar atl räkna i kvantitet och antal ton.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motion 1340, där det hemställs att 1,8 miljarder beviljas NJA och atl riksdagen uttalar sig för ytterligare stöd inriktat på att bygga upp en statlig stål- och verkstadsindustri som grundas pä ökad förädling och innefattar ett förnyat NJA.

160

Herr SJÖNELL (c):

Herr talman! Som herr Svanberg tidigare påpekade är det ett enhälligt näringsulskott som förordar bifall till propositionen om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk.

Jag har i något sammanhang i det förflutna pä Norrbottens Järnverk travesterat Voltaires ord att om Gud inte fanns så måste Gud uppfinnas. För Sveriges del är det på det sättet att om inte Norrbottens Järnverk hade funnits i dag, så hade vi fått lov alt uppfinna del. Av sä vital betydelse är detta järnverk såväl för Norrbottens och övre Norrlands näringsliv och sysselsättning som för landet i övrigt.

Det är mot den bakgrunden naturligt all alla ansträngningar måste inriktas på att göra detta stålverk lönsamt och stabilt och till en trygg garanti för sysselsättningen. Det förefaller emellertid som om vår Herre inte precis hållit sin välsignande hand över detta företag. Det har nästan oavbrutet från starten befunnit sig ute i kylan. Den nya regeringen gör nu utomordentliga ansträngningar för att nådens sol äntligen skall komma

all lysa över detta järnverk. Men det gör den inle av sig själv - del kräver stora insatser. Del är begynnelsen av dessa stora insatser som vi nu ser i den proposition som vi har anledning atl något debattera och kommentera.

Jag skall inle försöka analysera varför det har varit så besvärligt för NJA och varför det har gått så bedrövligt illa, speciellt under åren 1975-1977. Jag bara konstaterar att förlusterna har varit utomordentligt stora under den tiden och att detta måste rättas lill och en stabil grund läggas för en gynnsam utveckling i fortsättningen. Detla sker nu genom det kapitaltillskott som regeringen föreslär.

Kostnaderna för dessa insatser är av tre slag. Man räknar med dels en eftergift av statens lån till NJA, vilka jämte ränta uppgår till 500 milj. kr., dels bidrag på 710 milj. kr. till Statsföretag som aktieägartillskott lill NJA, dels ock slutligen etl kapitaltillskott på 600 milj. kr. som skall göra det möjligt för Statsföretag att förbättra NJA:s soliditet. Det är som bekant a och o för ett företag, antingen det är stort eller litet, att det kan arbeta med en betryggande soliditet. Så har inte varit fallet med NJA, i varje fall inte under de senare åren. Det är helt nödvändigt att en betryggande soliditet skapas, annars finns det över huvud taget inga möjligheter för förelaget alt leva vidare.

Som bekant var det i juni 1976 som riksdagen senaste gången beslutade om anslag lill Norrbottens Järnverk. Då anvisades 175 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag och 275 milj. kr. för lån lill NJA. Dessa belopp avsågs vara medel för finansiering av en modifierad utformning av projektet Stålverk 80, som riksdagen hade beslutat om efter att ha tagit del första beslutet 1974. Dessa anslagsbelopp har inle utbetalats, vilket jag tror att herr Svanberg också påpekade. Anledningen är, som anges i propositionen, att NJA;s styrelse med instämmande - och det är mycket betydelsefullt - av de fackliga organisationerna inom företaget har be- • slutat rekommendera att projektet Stålverk 80 skjuts på framtiden. Det framhålles i propositionen alt industriministern avser att i annat sammanhang återkomma beträffande Stålverk 80.

Jag sade nyss att den ekonomiska situationen var bedrövlig för detta företag. Ja, herr talman, den var så bedrövlig att aktiekapitalet helt hade förbrukats. Det var alltså enligt aktiebolagslagens regler dags för en omgående likvidation. Detta kunde samhället självfallet inle la ansvaret för, och allra minst hade den nya regeringen någon tanke på att göra något sådant. Mot den bakgrund som jag tidigare har tecknat måste alla tänkbara insatser göras och alla krafter sättas in på att försöka få stålverket på fötter och leda utvecklingen i en gynnsam riktning för framliden.

Delta skall enligt industriministerns proposition ske i tre steg: man måste göra underhålls- och invesleringsinsatser i begränsad omfattning, man måste öka valsverkskapaciteten och man siktar på alt bygga ut den metallurgiska kapaciteten - den vidareförädling av varorna som del så många gånger har talats om i debatten och som enligt min uppfattning är en helt nödvändig förutsättning för en stabil utredning i del längre

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

161

Riksdagens protokoll 1976/77:87-88

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

perspektivet. Besluten i dessa frågor måste emellertid grundas på en totalbedömning av förulsättningarna framför allt för handelsstålsbranschen, och vi får snart underlag för att kunna göra den bedömningen.

Med hänsyn lill de finansieringskrav som Statsföreiagsgruppen i övrigt ställer bedömdes naturligtvis moderbolaget inte ha några resurser för att ge det behövliga stödet till NJA. Därför får staten svara för hela kapitaltillskottet, 1 800 milj. kr. Det är etl enhälligt utskott som förordar detla.

Jag skall bara säga några ord om de två motionerna. Motionen 1339 som vill ha en särskild redogörelse för vad som har skett med stålverket, speciellt med Stålverk 80-planerna som bakgrund, har utskottet inte ansett sig kunna biträda. Huvudanledningen är ju att de frågor som ställs i motionen i första hand siktar till åtgärder som den tidigare regeringen har vidtagit. Det ligger, som utskottet säger, under konstitutionsutskottets granskning. Del finns också anledning all i den här debatten erinra om alt det här ärendet också har anmälts till konstitutionsutskottet och kommer att behandlas där. Del finns alltså inte någon anledning, menar utskottet, att tillstyrka bifall till motionen i det här avseendet.

När det sedan gäller motionen 1340 av herr Werner m. fi. är det, som jag har sagt, pä det sättet all regeringen, och över huvud taget en bred majoritet av de partier som är företrädda här i riksdagen, fastslär NJA:s betydelse i väsentliga hänseenden och förklarar atl man måste lägga en säkrare ekonomisk grund för den framtida utvecklingen av företaget. Man anger också riktlinjer, som jag varit inne på och som redovisas närmare i propositionen, och räknar med att bl. a. en ökad andel av stålproduktionen skall kunna avsättas i form av valsade produkter. Man räknar också med, som jag nyss har sagt, alt den metallurgiska kapaciteten skall kunna byggas ut. Man har också enligt de långsiktiga övervägandena utgått frän atl verksamheten steg för steg skall komma att bestå av en vidareförädling av produkterna, även inom verkstadssektorn. Detta kom-, mer riksdagen alltså successivt att få ta del av i olika sammanhang.

Riksdagsbeslutet som utskottsmajoriteten nu vill att riksdagen skall ta är ett klart principiellt ställningstagande lill förmån för den gynnsamma, positiva utveckling av NJA som vi alla är överens om.

Jag vill alltså, herr talman, förorda bifall till del enhälliga närings-utskottets hemställan.

162

Herr HAGBERG i Borlänge (vpk) kort genmäle:

Herr talman! När herr Sjönell säger att man i NJA:s styrelse har talat om utvecklingsplaner ställer man sig frågan om han hoppas atl han-delsstålutredningen skall ge en grund för NJA:s fortsatta verksamhet. Men jag skulle vilja att herr Sjönell redogjorde litet för när den grunden kommer. Man kastar in 1,8 miljarder i NJA och de har gjort stora förluster varje år. När får vi den nyorientering i NJA som man kan förvänta? Skall vi kasta in flera miljarder igen nästa år? Var finns de planerna?

När vi nu vet att fackklubben på NJA i kontakterna med handels-

stålsutredningen bestämt har salt sig emot handelsslålutredarens förslag kan vi inte se särskilt ljust på den saken, eftersom fackklubben har ställt sig negativ. Vilka utvecklingsplaner finns nu som gör att NJA kan utvecklas till vidareförädling? När kommer de planerna att tas i bruk? Vad finns det för perspektiv? Skall vi satsa miljarder år efter år i NJA som ell stort AMS-projekl?

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag trodde förstås att herr Hagberg i Boriänge hade läst propositionen ordentligt och även noggrant tagit del av utskottets betänkande och kanske möjligen också lyssnat litet på vad jag sade. Här är det klart och tydligt redovisat ell helt nytt grepp om hela projektet. Nya riktlinjer har angetts som bl. a. innebär att man skall öka vidareförädlingsgraden, att man längre fram som ett andra steg ser inrättandet av ett metallurgiskt centrum - över huvud tagel fasta och ordentliga grepp om hela komplexet. Jag kan dessutom, herr talman, självfallet inle - det tycker jag är en orimlig begäran av herr Hagberg - stå här i riksdagen och tala om vad företagsstyrelsen där uppe har för planer rent konkret i detalj. Det får herr Hagberg vända sig till styrelsen och ta reda på.

Jag vill erinra om att den nye NJA-chefen i programmet Rapport i dag lade fram planer på de ytterligare grepp som herr Hagberg efterlyser och som jag tror är av betydelse för att företaget skall få en positiv utveckling.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

Herr HAGBERG i Borlänge (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Man bygger ut valsverkskapaciteten i Luleå litet grand, eftersom den är ganska nedsliten. Men då kommer man in pä de klassiska marknaderna av valsade produkter. Kommer man atl kunna inrikta sig på några nya produkter? Frågan är om stålprodukter av samma kvalitet och tillverkade med samma teknik som i andra länder kommer all ha någon framgång pä exportmarknaden. Vad skall vi specialisera oss på? Hur kommer framtidsutvecklingen att bli inom svensk stålindustri?

Ett metellurgiski centrum innebär vad jag förstår ingen direkt vidareförädling.av produkterna, utan där blir det råstål. Och att konkurrera med råstål pä världsmarknaden i dag är väl inte särskilt gynnsamt.

Vad NJA-chefen i dag sade i Rapport var att man skulle flytta utanför Luleå. Var någonstans? Jo, han talade om andra platser i vårt land. Vad händer då med Norrbotten? Det var ju inle i Luleå man skulle expandera. Kan det möjligen vara någon annanstans i Norrbotten? Det vore i så fall positivt, men det var inte vad NJA-chefen avsåg.

Den stora samordning som det talas om i sammanhanget går ut på att man skall fördela produktionen mellan de tre stora handelsstålverken i Oxelösund, Domnarvet och Luleå med samma kvantitet sinsemellan. Avsikten med det är alt effektivisera verksamheten. Skall man göra på samma sätt som den framlagda specialstålsutredningen föreslår och som

163

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

får konsekvenser för 5 000 arbetare? Är det den utvecklingen vi kan förvänta att NJA får vara med om?

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! För alt något klara ut begreppen för herr Hagberg i Borlänge skall jag be att få föredra vad som slår i utskoltsbelänkandel. Där står: "Som ovan nämnts anges riktlinjer för denna utveckling, i första hand att en ökad andel av stålproduktionen skall avsättas i form av valsade produkter och i andra hand att den metallurgiska kapaciteten skall byggas ut. Långsiktiga överväganden inom NJA går ut på att verksamheten i högre grad skall bestå av vidareförädling, också inom verkstadssektorn." Det är med andra ord en breddning av programmet, en breddning som bl. a. syftar till en betydligt högre grad av vidareförädling. Jag tycker herr Hagberg borde kunna erkänna atl detta är ett positivt grepp.

Jag uppfattade inte NJA-chefens uttalanden på samma sätt som herr Hagberg. Jag uppfattade dem som alt man vill inleda etl samarbete med olika företag inom branschen på andra håll här i landei, ell samarbete som är helt nödvändigt för att kapaciteten skall kunna byggas ut uppe i Luleå och för atl man skall kunna garantera sysselsättning åt människorna i Norrbollen och även öka den. Man skall nämligen inte tro att det i framtiden går att driva ett storföretag i den här branschen i något slags lufttomt rum uppe i Luleå eller kanske ännu längre norrut. Man måste ha etl brett samarbete även med andra delar av landet.

164

Herr SIEGBAHN (m):

Herr talman! Jag har begärt ordet med anledning av en moderat motion, 1976/77; 1339, som rören specialfråga. Den allmänna debatten beträffande stålindustrins framlid får vi tillfälle atl diskutera i annat sammanhang, varför jag tycker det är onödigt att vi nu ger oss in på en fördjupad debatt om den frågan.

Det sägs ibland all man i riksdagen och helt allmänt inom politiken normalt inte skall gräva ner sig i del förgångna och de misslag som kan ha begåtts ulan hellre se mot framliden. Det är mänga gånger en sund princip. Men hur mänga gånger har vi inle under den tidigare regeringens lid fått höra yttranden från statsråd och andra framstående socialdemokratiska politiker som slutat med frasen "Jag - resp. del socialdemokratiska partiet - lar ansvaret för dessa förslag och åtgärder". Man kan filosofera över vad som menas med sådana uttalanden. Är det bara tomma ord, eller hur utkräver man ansvar i politiken? Det centrala svaret är väl atl ett parti som misslyckas med sin politik komnicr, eller riskerar, alt lida allvarliga förluster i ett kommande val. Så skedde också i del senaste valet. Men de lärde tvistar fortfarande om vilka orsakerna till det var. Det är väl troligt att handhavandet av frågan om Norrbottens Järnverk och Stålverk 80 har spelat en viss roll i det sammanhanget. Misslagen blev ju så uppenbara alt den socialdemokratiska

regeringens egna representanter i NJA:s styrelse och de fackliga representanterna röstade för atl ställa projektet om Stålverk 80 på framtiden. Härom hade man inom de borgerliga partierna misstankar. Det var däremot mera av en överraskning när del blev klart hur man kört NJA i botten pä etl sätt som närmade sig straffbart förfarande.

Redan av denna anledning har vi i moderata samlingspartiet funnit del motiverat alt närmare utreda vad som verkligen hänt bakom kulisserna under de gångna åren och var ansvaret skall läggas. Detta behov har förstärkts genom uttalanden som gjorts av vissa socialdemokratiska politiker långt efter valet.

Vi kommer inte att acceptera socialdemokratiska försök att springa ifrån del ansvar man har för den tidigare utvecklingen och den bristande information som övriga politiska partier fått. Vi kommer heller inte att acceptera en propaganda som går ut på atl socialdemokraterna tidigare mer eller mindre ensamma varit anhängare av stora satsningar i Norrbotten och atl man vid en eventuell valseger 1979 kommer att bevisa det, under det all de borgerliga partierna skulle motarbeta en utveckling av Norrbottens näringsliv. Detta är skälen till att vi framlagt en motion med syfte alt få ett klarläggande av de gångna årens beslut och ansvarsfördelning. Härigenom skulle man också få värdefulla synpunkter för det framtida handlandet och för alt undvika de misslag som har begåtts i del förgångna.

Det har nu meddelats atl denna fråga är föremål för undersökningar inom konstitutionsutskottet. Med hänsyn härtill skall jag avslå från alt yrka bifall lill vår motion nr 1339.

Jag vill bara tillägga ett par synpunkter.

Herr Svanberg ställde nyss ett par frågor till motionärerna: Skulle man ha stoppat tillverkningen med hänsyn lill den likvidiletsbrist som uppstått? frågade han. Han undrade också hur man på oppositionens sida kunnat undgå att upptäcka läget. Del tycker jag nog är ett oerhört demagogiskt sätt atl närma sig problemet! Vare sig man önskar eller inte önskar - och självfallet önskade ingen i den här riksdagen att man skulle ha stoppat produktionen i Norrbottens Järnverk - finns del dock vissa lagliga bestämmelser om när etl förelag måste träda i likvidation. Det hade alltså varit naturligt och rimligt för regeringen att när en sådan situation närmade sig vidta de åtgärder som krävs i en sådan situation. Det har alltså ingenting au göra med någon önskan att stoppa tillverkningen.

Vad sedan beträffar den andra frågan om atl oppositionen skulle ha haft möjlighet att upptäcka läget är det klart atl man som herr Svanberg nämnde kunde konstatera att det fanns risker för att både 1976 års produktion och, framför allt, 1977 års produktion skulle ge betydande underskott. Delta kom efter hand fram. Däremot var del myckel svårt för oppositionspartierna alt med hjälp av tillgängliga fakta se/;«/'allvarligt läget var. Det hade man definitivt ingen klarhet om och definitivt inte tillräckliga upplysningar för att kunna få klarhet om förrän efter valet 1976.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

165

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott lill Norrbottens Järnverk AB

166

Herr LÖVENBORG (-):

Herr talman! Den proposition och det förslag frän näringsutskottei som vi nu behandlar innebär ju ingenting annat än all NJA får ett tillskott för atl kunna hålla näsan över vattnet. Det handlar om ca 1,8 miljarder kronor, men summan bör ses mot bakgrund av atl NJA:s styrelse räknar med en föriust för det här året av minst 1 miljard kronor enligt vad man har meddelat till offentligheten.

Enbart avvecklingen av Stålverk 80 har enligt samma källa - NJA;s styrelse - kostat 540 milj. kr. Det är alltså 540 milj. kr. som man inte har fått någonting annat för än Sveriges största sandlåda och dessutom en enorm besvikelse bland människorna i Norrbotten.

Större delen av de pengar som nu anslås skall användas för alt sanera gamla skulder. Mycket längre sträcker sig inte ambitionerna i dag. I övrigt ligger NJA:s framtid höljd i en dimma som är tätare än den vid LUtzen. Del gäller också frågan om valsverk. Stålverk 80 har som bekant mer eller mindre förts från dagordningen.

Att NJA måste fä del kapitaltillskott som nu föreslås är helt klart. Läget är sådant. Orsakerna kan vi söka decennier tillbaka. Man lät NJA förfalla till etl omodernt, oräntabell järnverk. Man underlät att göra de stora satsningar som hade kunnat göra NJA lill ett starkt och konkur-rensdugligt företag. Man vek sig ständigt inför storfinansens och borgerlighetens sabotagepolitik.

Nu tyder också den här propositionen och åtskilligt annat därutöver på att man ämnar trava vidare med NJA i samma lunk som tidigare. De friska, de djärva, de framiidsbetonade satsningarna skönjer vi inte i bilden. Nu handlar del om atl klara dagens kriser. Den framtidstro som knöts till Stålverk 80 är man i realiteten på väg atl mörda.

Jag måste fråga, när vi tangerar frågan om Stålverk 80: Behövs det inte stål i väriden nu, och kommer det inte atl behövas i framtiden? Jo, självfallet. Låt gå för att det föreligger en s. k. konjunktursvacka Men den fråga jag ställer är ju den om det i herrans namn inte vore rikligare all vända på resonemanget, atl säga att vi bygger stålverket nu, så att del slår klart till den väntade konjunkturuppgången.

Vi som har studerat Marx och Lenin är klara över atl kapitalismens kriser återkommer med jämna mellanrum och alt endast socialismen kan garantera en krisfri värld. Den kapitalistiska kris som vi nu bevittnar är med all sannolikhet inte den sista, men en sak är jag ändå säker på, och del är alt stål alllid kommer atl behövas. Stålet är grundvalen för all industriell utveckling, och nog vore det en sällsam ironi om man tänker sig att stål kan framställas överallt i väriden bara inte i Norrbotten, där vi har väridens bästa järnmalm, en järnmalm som dessutom nu säljs till underpris på världsmarknaden.

Vi kunde för ett par månader sedan se ett TV-program som producerats av Christian Hedlund vid Sveriges Radio. Där framkom atl världens slålbehov är så stort att del egentligen skulle behövas ett nytt Stålverk 80 varannan månad för att klara behoven. I samma program fick vi se

en intervju med Internationella stålinstitutets generalsekreterare Charles B. Baker, som framhöll alt den prognos som låg lill grund för Stålverk 80 häller trots den nuvarande lågkonjunkturen.

1974 producerades det drygt 700 milj. ton stål. För 1980 räknar man med ett behov av 940 milj. lon. Och 1985, dä Stålverk 80 skulle ha varit klart, behöver världen 1 150 milj. ton stål, enligt satrima expertis. Japanska stålexperter har vidare räknat fram att det behövs 100 Stålverk 80 fram till 1985, att världens behov av stål i en framtid är enormt och atl Stålverk 80 bara hade varit en smula i den ökade stälframslällning ■ som måste komma.

Etl av de framträdande kraven vid den stora demonstrationen i Norr- , botten för ett par månader sedan var "Bygg Stålverk 80!", men man begränsade sig inte till den parollen, utan man ställde krav om valsverk och om en långtgående vidareförädling. Man såg det som alternativet till den fortsatta utplundringen av del nordligaste länet.

Spelet kring Stålverk 80 är groteskt, och vi kan inle gä förbi det i det här sammanhanget. Man har råd att kosta på en halv miljard för alt spola projektet. Man har råd atl kasta bort pengar, men man har inte råd alt salsa djärvt för framtiden. Del är någonting förunderligt.

Som jag ser det ligger Sveriges och Norrbottens stora chans i en massförädling av den norrbottniska malmen. Då kan vi få ut en rimlig betalning för vår viktigaste råvara, och då kan vi skapa jobb åt många tusen människor.

Del är omöjligt att godkänna den politik som nu förs när det gäller malmtillgångarna - atl 90 % skall exporteras och säljas lill realisationspriser. Och till vad säljs den? Jo, den säljs för atl förvandlas lill stål i andra länder.

Vi ser tyvärr ingen förändring av den politiken,'och det är det som är det oroande. Nu handlar del om en återgång, om alt i stort sett täcka NJA:s förluster och att fortsätta med den ohämmade malmexporten som i dagens läge inle ens går med vinst.

Huvudkravet vid den stora demonstrationen i Luleå för några månader sedan var; Norrbotten får inle läggas ner. Jag har velal använda detta tillfälle för atl uttrycka det jag känner - känslor som delas av de flesta norrbottningar. Den oro vi hyser skingras inle av det anslag som nu skall ges för att hindra NJA;s likvidation. Det utgör inga garantier för framtiden.

Jag har emellertid inget särskilt yrkande -jag kommer atl stödja motionen 1340, där del pekas på nödvändiga steg som måste tas för alt trygga NJA:s framtid och utveckling.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.  1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

167

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Översyn av skattesystemet, m. m.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 1340 av herr Werner m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagberg i Borlänge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1340.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagberg i Borlänge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 276 Nej -    15

168

§ 4 Översyn av skattesystemet, m. m.

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1976/77:26 med anledning av motioner om översyn av skattesystemet, m. m.

I detta betänkande behandlades motionerna

1976/77:86 av herr Werner m. fl. (vpk), vari under punkterna 1-3 hemställts

1.    att riksdagen skulle uttala sin anslutning till det i motionen framlagda programmet för en genomgripande skattereform och hos regeringen anhålla om tilläggsdirektiv till skatteutredningarna i enlighet med programmet,

2.    att riksdagen skulle uttala sig för slopande av hela momseffekten på maten och hos regeringen begära att förslag härom snarast förelades riksdagen,

3.    atl riksdagen skulle uttala sig för en höjning av arbetsgivaravgifterna med 1,5 96 för att finansiera denna åtgärd och hos regeringen begära att förslag härom snarast förelades riksdagen,

1976/77:448 av herr Danell m. fi. (m),

1976/77:451  av herr Petersson i Ronneby (c),

1976/77:606 av fru Frasnkel (fp),

1976/77:607 av fru Fraenkel (fp) och fru Håkansson (fp),

1976/77:610 av herrar Hellström (s) och Gadd (s),

1976/77:618 av herr Knutson m. fi. (m),

1976/77:620 av fru Lundblad m. fl. (s).

1976/77:1016 av herrar Andersson i Nybro (c) och Olsson i Sösdala      Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

(c),

1976/77:1022 av herr Carishamre m.fl. (m) och 1976/77:1028 av herr Larsson i Öskevik m.fl. (c).

Översyn av
Utskottet hemställde skattesystemet,

1. beträffande översyn av skattesystemet m. m. atl riksdagen skulle     m. m.
avslå

a.   motionen 1976/77:86 punkten 1,

b.   motionen 1976/77:606,

c.   motionen  1976/77:610,

d.   motionen 1976/77:1016,

2.    beträffande beskattningen av folkpension att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1022,

3.    beträffande avdrag för fackföreningsavgifter att riksdagen skulle avslå motionen  1976/77:451,

4.    beträffande försäkringsavdraget att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:618,

5.    beträffande avdrag för underhållsbidrag till barn att riksdagen skulle avslå

a.   motionen 1976/77:448,

b.   motionen 1976/77:607,

c.   motionen  1976/77:1028,

6.    beträffande avdrag för underskott att riksdagen skulle avslå motionen  1976/77:620,

7.    beträffande mervärdeskatt på livsmedel m. m. atl riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:86 punkterna 2 och 3.

Herr HERMANSSON (vpk):

Herr talman! I dag har 1972 års skatteutrednings borgerliga majoritet som tillkom efter regeringsskiftet trumfat igenom beslut om indexreglering av skatteskalorna, vilket bl. a. innebär att de som taxeras för 150 000-200 000 kr. om året tjänar ett par tusenlappar, medan vanliga löntagare får en skattelättnad som uppgår till bara ett par hundralappar. Del är ett nytt inslag i den skattepolitik som de borgerliga konsekvent drivit efter regeringsskiftet. De har voterat igenom den ena fördelen efter den andra till grupper som de speciellt företräder. Det här är emellertid bara fortsättningen pä en trend som funnits under rält många år och som i verkligheten har inneburit att en ökad del av skattebördan har lagts på lönarbetarna och på alla de vanliga inkomsttagarna. Bolag och stora förmögenhetsägare har kommit atl svara för en allt mindre del av de samlade skatterna. I kombination med direkta och indirekta subventioner på miljardbelopp till bolagen har detla gjort att fördelningen av skattebördan är klart orättfärdig.

Det behövs alltså en grundläggande skattereform, och huvudlinjerna i denna måste enligt vpk:s mening vara alt man minskar skattebördorna

169

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Översyn av skattesystemet, m. m.

170

för lönarbetarna, barnfamiljerna och pensionärerna och i stället lägger ökad skatt på stora förmögenheter, bolagsvinster och spekulalionsvinsler. Självfallet måste stat, landsting och kommuner tillförsäkras de inkomster som är nödvändiga för en aktiv social reformpolitik, en utbyggnad av kulturverksamheten, en planerad regionalpolitik och en intensiv miljövård.

Vpk har i den motion som nu behandlas i några punkter visat hur en sådan grundläggande skattereform skall genomföras. Vi menar att man måste försöka minska de höga indirekta skatterna och särskilt mervärdeskatten, som fördyrar alla varor. I första hand måste momsen på maten bort. Utvecklingen efter regeringsskiftet har i stället medfört att de indirekta skatterna höjts, och del är ju bara någon vecka sedan riksdagen mot vpk;s röster genomförde nya höjningar av de indirekta skatterna.

Vidare anser vi det nödvändigt all staten övertar kostnaderna för viktiga delar av kommunernas och landstingens verksamhet. Omedelbart bör detta gälla enhetligt bostadstillägg lill pensionärerna samt kostnaderna för skolor, barnstugor och huvuddelen av sjukvården. Det är också nödvändigt alt få en snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel frän statskassan. Kommuner och landsting bör befrias från allmän arbetsgivaravgift.

Detta är några omedelbara reformer som måste genomföras. Men på längre sikt anser vi alt man inle kommer ifrån att gä över lill ett nytt skattesystem, som innebär att man inför en progressiv statskommunal enhelsskatt. Kostnaderna för den grundläggande sociala, medicinska och kulturella omvårdnaden bör täckas inom del samlade statliga skattesystemet. Det möjliggör en utjämning av läget och servicen inom olika kommuner där, som vi vet, skillnaderna nu är myckel stora. Även om staten garanterar den grundläggande omvårdnaden bör en fri beskattningsrätt finnas kvar inom vissa gränser för kommuner och landsting.

Vpk anser atl progressionen i skattesystemet inte får försvagas utan tvärtom i vissa avseenden måste skärpas genom åtgärder som innebär alt höga inkomster, kapitalvinster och stora förmögenheler till fullo underkastas beskattning. Del nödvändiggör all hela det nuvarande avdragssystemet, som är djupt orättfärdigt och gynnar de stora inkomstlagarna, läggs om och alt de fiesta avdrag helt slopas. Ränteavdragen och rätten till underskoitsavdrag måste begränsas. De avdrag som också i fortsättningen är befogade bör ske från skatten i stället för som nu frän inkomsten. Då blir de lika mycket värda för alla inkomsttagare, oavsett var dessa ligger på inkomsiskalan.

Beskattningen av kapital och kapitalvinster måste vidare kraftigt skärpas. Skattepolitiken bör användas som ett medvetet instrument för alt utjämna förmögenhetsfördelningen i samhället. Vpk anser också att den direkta beskattningen av bolagens vinster måste skärpas. Bolagsskatten bör göras progressiv och nuvarande avskrivningsregler förändras. Men här krävs en mera grundläggande reform genom införande av ett system

av produktionsskatter som beräknas i förhållande till företagens omsättning och förbrukning av råvaror och energi inte som nuvarande arbetsgivaravgifter bara i förhållande till löneutgifterna.

Skatlefiykt och skattefusk måste givetvis hårt bekämpas. Skatteflykten stoppas bäst genom ett rättvisare skattesystem, vilket inte som nu gynnar höginkomsttagarna redan i själva sin konstruktion. Vi anser del slutligen också viktigt, som jag redan framhållit, alt stat, landsting och kommuner säkras tillräckliga inkomster för en utbyggnad av den sociala och kulturella omvårdnaden. Det förutsätter, tror vi, också att man öppnar nya inkomstkällor förstat och kommun, t. ex. genom nationaliseringoch kom-munalisering av vinstgivande förelag.

Det är huvudlinjerna i den skattereform som vänsterpartiet kommunisterna vill genomföra. Vi är medvetna om att detta inte kan ske pä en dag. Vi hoppas atl en sådan skallereform skall komma fram som resultat av de sittande utredningarnas arbete. 1 väntan pä det bör vissa särskilt trängande åtgärder omedelbart genomföras. Dit hör avskaffande av hela den prishöjande effekten på livsmedel genom mervärdeskatten, lättnader i beskattningen av kommuner och landsting genom slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften och en omläggning av arbetsgivaravgifterna så att de las ut i förhållande till företagens omsättning samt rävaru- och energiförbrukning. Inkomstbortfallet för statskassan genom slopande av momsen på livsmedel vill vi täcka genom en höjning av arbetsgivaravgifterna med 1 1/2%.

Den prisutveckling som har ägt rum under de senaste månaderna och som ju har inneburit alt priserna på dagligvaror enbart under januari och februari har ökat med inle mindre än 4,7 % understryker del berättigade och nödvändiga i kravet på slopande av momsen på mal.

Det beslut - jag anknyter här lill vad jag började med - som den borgerliga majoriteten i 1972 års skalleutredning i dag genomdrivit om indexreglering av skattesystemet understryker ytterligare nödvändigheten av en förstärkt kamp för ett mer rättvist skattesystem.

Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall lill motion 86 i de delar som i dag står under debatt.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Översyn av skattesystemet, m. m.

Herr WÄRNBERG (s);

Herr talman! Utskottet har inte i sak tagit upp de förslag som återfinns i motionen av herr Werner m. fl. och som herr Hermansson nu pläderat för, då vi anser alt förslagen ligger inom ramen för de arbetsuppgifter som de tre utredningarna har.

Vad som egentligen yrkas i motionen gäller tilläggsdirektiv till de här utredningarna för en sådan skattepolitik som herr Hermansson nu pläderat för.

Vi har alltså inte i sak tagit ställning till om de förslag som herr Hermansson presenterat är de riktiga eller om de är felaktiga, och det vill jag inte göra nu heller. Jag anser atl vi får återkomma till den saken senare när vi inom, som jag hoppas, en mycket snar framtid har atl

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Öve/syn av skattesystemet, m. m.

ta ställning till de tre skalteutredningarnas förslag.

Med del ber jag, herr talman, alt få yrka bifall lill skatleutskotleis hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 86 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 26 mom.  1 a röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 86 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 270

Nej -    15

Avslår -      1

Mom.  I b - 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom.  7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 86 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 26 mom. 7 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 86 i motsvarande del.

172

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264

Nej -    14

Avstår -      1

§ 5 Uppfinnares rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1916/71:11 med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.

Fru KARLSSON (c);

Herr talman! I motion 1976/77:617 har tagits upp frågan om uppfinnarnas situation vad gäller skattesidan.

Om en normalinkomsttagare väljer att köpa ett hus kan han efter något är sälja det för anskaffningskostnaden och en viss värdestegring, ulan att behöva betala skatt på försäljningssumman. I detla avseende är vår skattelagstiftning generös.

Men om samma person väljer att investera pengarna på alt skapa en uppfinning som vårt näringsliv och vår handelsbalans är mycket beroende av, då är vår skattelagstiftning allt annat än generös. Om vår normalinkomsttagare investerar t. ex. 10 000 kr. i verktyg, material och tjänster för att förverkliga en uppfinning, kan han inte räkna med att kunna sälja denna och få tillbaka pengarna. Detta beror inte på att det endast är ca 5 96 av de uppfinningar som går till patent som blir lönsamma - alla de uppfinningar som aldrig når till patent icke att förglömma -utan på att skattesystemet diskriminerar uppfinnarna så all de inte får göra avdrag för kostnader och utgifter som faller utanför det aktuella inkomståret. Uppfinnarna måste betala skatt efter kontantprincipen och får därför inte dra av alla sina kostnader.

Om vår uppfinnare i stället hade glömt allt om uppfinnande och det samhällsnyttiga detta för med sig och i stället använt sina hårt förvärvade slantar till spel, tips o. d. är situationen en helt annan. Vi ser i dag fler lyckliga lotterivinnare än vi ser uppfinnare som lyckats med det lotteri det är att vara uppfinnare.

Det är uppfinnarna som med sina idéer och arbeten kan skapa nya arbetstillfällen så att industrins hjul åter börjar rulla och vi ännu en gång kan öka vår export. Det är riksdagens sak att se till att detla blir möjligt genom att uppfinnarna ges sådan inkomst och arbetsmöjlighet att nya produkter tillförs vårt näringsliv. Det är deras framgångsrika arbete som bildar grund för vårt välstånd.

När utskottet åberopar alt någon åtgärd från riksdagens sida f n. inte är påkallad utan hänvisar till att utredningarna även bör ta upp sådana detaljfrågor som berörs i de nu aktuella motionerna, är detta bevis på underskattning av uppfinnarna.

Man kan även fråga sig hur många uppfinnare som kommer att tvingas upphöra med sitt arbete eller flytta utomlands under det att frågan år efter år behandlas i utredningsmaskineriei.

Under tiden ropar industrin efter nya produkter som kan bli vinst-' bärande för vår industri, och samhället investerar miljardbelopp för att leta upp nya fruktgivande idéer. Men vi har strypt tillväxten genom vårt skattesystem och del är endast en mycket liten del av samhällsstödet

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Uppfinnares rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen

173

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Uppfinnares rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen

som går till enskilda uppfinnare - det rör sig om någon enstaka procent av de stora anslag som riksdagen beviljar till forskning och utveckling. Ekonomiskt risklagande och institutionell byråkrati tar den övervägande delen.

Kan ni tänka er in i uppfinnarnas och deras finansiärers svära situation till följd av att uppfinnarnas avdragsmöjligheter är otillräckliga? Antag att en privat uppfinnare av en god vän lånar 100 000 kr. för att förverkliga en uppfinnartanke. Antag också att han under ett år arbetar fram sin uppfinning och gör slut pä pengarna, men att han året därpå säljer uppfinningen för 200 000 kr. Innan han skattar för försäljningssumman betalar han långivaren ränta med 10 000 kr. och får ta upp 190 000 kr. till beskattning. Det han får över efter skatt räcker således inte till för att betala tillbaka lånet eftersom uppfinnaren måste skatta efter kontantprincipen. Ännu mindre lämnas utrymme för att ge uppfinnaren lön för hans'möda. Alt lyckas med en uppfinning är något unikt. En uppfinning kommer lill efter många prov, många misslyckanden och förluster vilket snarare tillhör regeln än undantagen.

Under sitt arbete med uppfinningen saknar uppfinnaren ofta inkomst och bestraffas därför genom alt gå miste om en del av den samhälleliga omsorgen då han får lägre sjukpenning, ATP etc. Uppfinnaren får inte göra de avdrag som näringsidkare kan göra. Pa-tentkoslnader är inte avdragsgilla, inte heller kostnader för paientpro-cesser eller ritningsunderlag.

De orimliga skalleförhållanden våra uppfinnare måste arbeta under är en av de primära orsakerna till att vår industri inte får nya vinstbärare som t. ex. AGA-fyren eller SKF kullager.

Uppfinnare tvingas lämna landet, ivrigt påhejade av dem som gjort "misstaget" alt låna ut pengar till någon uppfinnare och som vid en utfiyttning ser en möjlighet att uppfinnaren kan betala tillbaka vad han lånat.

Herr talman! I utskottets betänkande anförs att den fråga som vi har berört i motionen ingår som en viktig del såväl i företagsskatteberedningens som i 1972 års skatleutrednings arbete. Min förhoppning är att dessa utredningar kan slutföras inom en inte alltför avlägsen framtid. Kunde vi lösa problemen för de enskilda uppfinnarna skulle vi få en blomstrande teknologi och få behålla den inom landet till samhällets bästa.

Herr talman! Jag har i dag inget yrkande utöver utskottets.

Under detta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

174

Herr WÄRNBERG (s);

Herr talman! Som fru Karlsson sade kommer företagsskatteberedningen och 1972 års skatteulredning att behandla de här frågorna. Det finns alltså ingen anledning för utskottet att ta upp dem i dag. Men det kunde

vara intressant atl fråga fru Karlsson om hon har reda på hur stora skatteavdrag vi skulle fä här i landet om alla som kallar sig uppfinnare skulle kunna göra avdrag för sin hobbyverksamhet. Det är nämligen inte sä rasande lätt atl skilja pä vad som är uppfinnande och kommersiell verksamhet och vad som är ren hobbyverksamhet. Jag tror alt företagsskatteberedningen får nog så besvärligt atl göra den gränsdragningen.

Om fru Karisson hade kunnat prestera någon lösning tror jag atl vi skulle ha kunnat få en mycket givande debatt i dag. Det finns nämligen förfärligt mänga människor som bedriver en hobbyverksamhet som de med fog kan kalla uppfinnande och alltså yrka avdrag för. Vi skulle få våldsamma underskottsavdrag från andra inkomster om vi skulle gå med på en ohämmad avdragsrätt. Dessutom är jag inte ens säker på att fru Karlsson har gjort en riktig tolkning när hon säger att uppfinnaren inte får göra avdrag för tidigare omkostnader om han lyckas sälja en uppfinning.

Herr talman! Jag ber atl få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Omläggning av fastighetsskatten till eneigiskatt

Fru KARLSSON (c):

Herr talman! Jag kan naturligtvis inte svara herr Wärnberg, och det tror jag nästan att herr Wärnberg förstod innan han ställde frågan. Jag är tacksam för att herr Wärnberg dragit fram problemen, och jag skall tänka på dem. Men jag tycker att det är beklagligt alt herr Wärnberg vill kalla dessa våra uppfinnare för hobbyarbetare, eller någonting sådant. Vi behöver ta hand om våra uppfinnare i vårt eget land. I dag måste många av våra uppfinnare fiytta utomlands för att över huvud taget kunna klara sin ekonomi.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 6 Omläggning av fastighetsskatten till energiskatt

Föredrogs skalleutskottets betänkande 1976/77:28 med anledning av motion om att ersätta fastighetsskatten med allmän energiskatt.

Fru KARLSSON (c):

Herr talman! Med nuvarande utformning av fastighetsbeskattningen belastas nya och nyupprustade byggnader och anläggningar av merkostnader genom att energibesparande investeringar beskattas i stället för belönas. Detla får som konsekvens att de, som har eftersatta och ener-gislukande byggnader och anläggningar genom uraktlåtenhet att uppfylla statsmakternas uttalade målsättning att minska energikonsumtionen, får låg skatt. Att genomföra investeringar för att uppnå en lägre energi-

175

Nr 88                 konsumtion medför i dag ökade räntekostnader, och dessutom blir man

Onsdagen den     skattskyldig.

16 mars 1977         ''' fastighetsbeskattningen nu är mogen för en genomgripande översyn

---------------    motiveras även av att fastighetsbeskattningen är mycket svåradministre-

Omläggning av     rad och godtycklig. Det är därför angeläget att riksdagen hos regeringen

fastighetsskatten till   anhåller om utarbetande av riktlinjer för omläggning av fastighetsbe-
energiskatt         skattningen till energiskatt, som är tänkt alt vara en konsumtionsskatt

i energisparande syfte.

Ulan att gå alltför djupt in på ämnet anser jag det vara nödvändigt atl göra alla medvetna om för samhällsutvecklingen avgörande principer i fastighetsbeskattningen.

Fastighet består dels av mark, dels av byggnad, anläggning och därmed jämförbart. Fastigheten utgör skatteobjekt och är som sådan skatteunderlag när det gäller inkomst, förmögenhet och konsumtion.

Riksdagen har i skatteplikt ett verkningsfullt instrument att stödja en önskad samhällsutveckling. Om detta instrument använts fel, resulterar det lätt i en utveckling som står i strid mot uttalade samhällsmål. Detta framtvingar i sin tur andra ingrepp, som inte bara leder lill ökad byråkrati och ineffektivitet ulan även till krav på omfattande samhälls-ingrepp och stöd. Delar av vår fastighetsbeskattning har visat sig leda till svårigheter av den typen.

I det skatterättsliga begreppet utgör fast egendom jord som indelas i fastigheter. Till fastighet hör bl. a. byggnad och annan anläggning som anbragts i eller ovan jord för stadigvarande bruk samt träd och växter.

Byggnader och anläggningar är till skillnad mot mark en konsum-tionsproduki vars livslängd - till följd av industrialisering, full sysselsättning och ökat välstånd - kräver en allt kortare avskrivningstid. Denna värdeminskning har främst åstadkommits genom en fortlöpande hög inflation. Rationellt byggande och marknadsmättnad ökar behovet av högre inflationslakt för att inte givna krediter skall äventyras men skapar samtidigt svära samhällsproblem.

Inflation samt begränsad tillgång till exploaterbar mark leder till kraftigt ökade markvärden, krav på hög exploateringsgrad, fördyrad nyproduktion och därav framkallad brist på byggnader och anläggningar med åtföljande spekulation och stigande priser.

På toppen av allt detla lägger man sedan fastighetsskatt, som försvårar en önskad förnyelse av det byggda. Därmed hindrar man en utveckling som har till mål att uppnå goda bostadsmiljöer och god energihushållning.

En kort beskrivning av de värderingar som reglerar fastighetsskattens utformning visar att en reform är befogad.

Till byggnad hör fast inredning, byggnadstilibehör, industritillbehör samt vad till stadigvarande bruk för byggnaden blivit anskaffat. Anläggningar såsom flottledsränna, vattenverk, och järnväg på annans mark utgör fastighet under förutsättning att deras storlek ej äf alltför ringa.

Anläggningar som kan avskrivas eller avviker alltför mycket från vad
176                   som i allmänt språkbruk förstås med byggnad räknas ej som byggnad.

exempelvis brunnar, källare, vägar, stängsel, i marken nedlagda ledningar, kraftledningsstolpar och avloppstunnlar.

Maskiner som utgör industritillbehör har sedan 1973 undantagits från fastighetsskatt. Däremot är maskiner som utgör byggnadstillbehör fortfarande skattepliktiga. Maskiner i "skräddarsydda" industribyggnader vilka blotl kan användas för etl slag av maskiner är skattepliktiga. Exempel på sådana byggnader är tegelbruk, glasbruk och kraftverk.

Undantagna från skatteplikt är exempelvis nykterhetsföreningars byggnader, sjukvårdsinrättningar som drivs utan vinstsyfte, byggnader avsedda för postverkets och televerkets omedelbara drift.

Det är ofrånkomligt att denna mångfald av skatteregler som nu gäller vid fastighetsbeskattning fåren styrande effekt påbyggnaders utformning och därmed även på konsumtionen av energi.

Om man tar fasta på skatteutskottets förslag till begränsning av motionens yrkanden så alt endast beskattningen av byggnads- och anläggningsvärden och därmed jämförbart ersätts med energiskatt, öppnas stora möjligheter att förenkla nuvarande fastighetsbeskattning.

Skatteulskotteis syn bygger på att man gör en klar åtskillnad mellan markvärde och det byggdas värde, en åtskillnad som man redan i dag gör vid fastighetstaxeringen.

Eftersom alla byggnader och anläggningar har begränsad praktisk funktionstid och genom förslitning minskal värde, möter del inga större praktiska hinder att avveckla fastighetsskatten på dessa och ersätta den med energiskalt för att stimulera energisparande. Genom att ålägga energileverantörerna att inleverera skatten till statskassan skapar man resurser för samhällets insatser med energibesparande syfte.

I och med samhällets ökade krav på socialt och säkerhetsmässigt underhåll av byggnader och anläggningar har det blivit en ökad belastning att äga dem. Detta jämte den fortlöpande värdeminskningen motiverar inle längre en förmögenhetsskatt på dessa. Såväl avkastning som eventuell vinst vid avyttring, överlåtelse eller arv är dessutom föremål för annan beskattning. Denna syn kan även gälla förmögenhetsskatt på mark, då skattesynen på senare år inriktats på inkomst- och konsumtionsbe-skatlning samt markanvändningsskatt.

Genom omläggning av fastighetsskatten till energiskatt och markan-vändningsskatl kan grunden för fördelning av kommunalskatten mellan skattskyldiga inom storkommunernas skilda regioner, fastigheter och verksamheter lättare anpassas lill aktuell skalleförmåga.

En kommunal markanvändningsskall kan regleras pä i kommunalskattelag angivna grunder, beräknade på nettoinkomsten från ifrågavarande förvärvskällor, som blir bestämmande för skattens storlek. Om mark nyttjas för viss förvärvskälla kan nuvarande "garantibeskalining" utgöras av konsumtionsskattedel i markanvändningsskalt. Fastställande av nämnda värde kan ske genom bruksvärdetaxering av mark. Omläggning till markanvändningsskatt och frigörande av byggnader och anläggningar från fastighetsbegreppet medför atl belåning knyts hårdare till

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Omläggning av fastighetsskatten till energiskatt

\11

12 Riksdagens protokoll 1976/77:87-88

Nr 88                 det byggda och dess verkliga avskrivningsbehov än f n.

Onsdagen den       Grundprincipen är alt eftersträva belåning som bygger på byggnaders

16 mars 1977      °''' anläggningars verkliga värde och inte på markens förväntningsvärde.

---------------    Skatten på markvärdet baseras sålunda på taxerat bruksvärde och fas-

Omläggning av     tighetens nettoavkastning i vad som kan kallas markanvändningsskatt.

fastighetsskatten till   Detta ger kommunerna ett mer selektivt skatieinstrument baserat pä
energiskatt         verklig skatteförmåga. Härigenom kan en stor del av dagens schablon-

mässiga fastighetstaxering korrigeras.

Detta innebär att markvärde, jordbruksvärde, skogsbruksvärde, värde av övrig mark, övervärde, s. k. förväntningsvärde och värde av särskilda tillgångar, dvs. värde av servitut, jakt eller grusfyndighet, skall beskattas efter bruksvärdet.

Herr talman! Med 17 rader avfärdar utskottet motionen 1976/77:616 och börjar med att säga att förslaget att ersätta fastighetsskatten med energiskatt utgör ett helt nytt inslag i skaltedebatten. Man säger också att energibeskattningen skulle leda till betydande olikheter i beskattningen beroende på skillnader i klimatiska förhållanden mellan olika delar av landet. Detta kan inte vara någon avgörande orsak till alt avstyrka förslaget. Gjorda erfarenheter har visat alt Kiruna tätort i sina fastigheter kunnat minska energiförbrukningen så atl den i dag är lägre än i fastigheter som är belägna i sydliga delar av landet.

Som motionär anser jag det beklagligt att inte utskottet tillstyrkt motionens ulredningsyrkande, inte minst med tanke på atl förslaget till skatteomläggning inte tidigare behandlats alls av riksdagen och att skatteutskottet mig veterligt icke informerat sig om förslagets möjligheter genom alt sända ut det på remiss.

Herr talman! Jag tänker inte kämpa mot ett enigt utskott, varför jag för dagen inte har något särskilt yrkande.

Herr WÄRNBERG (s);

Herr talman! Jag sade nyss att det var svårt att skilja på hobbyverksamhet och verkliga uppfinningar. Fru Karisson har lyckats framställa en uppfinning hur man skall klara en omläggning av fastighetsskatten till en allmän energiskatt. Men jag vidhåller att det är väldigt svårt att skilja mellan uppfinningar och hobbyverksamhet. Jag tror nämligen att fru Karisson har blandat ihop korten. Dessutom har hon gjort det pä ett sådant sätt att utskottet egentligen inte har vetat vad fru Karlsson vill. Man har helt enkelt inte kunnat beskriva motionen, och därför har man återgivit den - det var enklast så. Man kunde inte få ihop mer än 17 rader, för man visste som sagt egentligen inte riktigt vad fru Karlsson ville.

Fru Karlssons sätt alt se på den här frågan - om man nu skall kalla
det hobbyverksamhet eller uppfinning - framgår bäst av vad som står
i motionen, nämligen atl "markriadsmättnad nu uppnåtts med fastig
heter". Det var en nyhet för alla dém som tror att fastigheter går upp
178                   i pris. Det blir alltså enligt fru Karlsson en värdeminskning på faslig-

hetsbeständel. Det hade jag inte heller trott förut.

Vidare står det i motionen; "Fastigheter är en konsumtionsvara   ."

Fru Karlsson har underbara definitioner på de olika varorna. Är alla hennes definitioner på skatter sådana - och jag har en känsla av del efter alt ha lyssnat på fru Karlssons anförande - går det inte att skriva mer än 17 rader för alt besvara motionen.

Herr talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Fru KARLSSON (c);

Herr talman! Jag ber atl få lacka herr Wärnberg för alla de vänliga orden. Jag skall återkomma en annan gäng och då ha litet mer kött på benen på motionen också.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 7 Föredrogs

Försvarsutskottets belänkande

1976/77:8 med anledning av propositionen 1976/77:49 om nya förmåner ät frivilligpersonal m. fi. jämte motioner

Utskottets he.mställan bifölls.

§ 8 Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs försvarsutskottets betänkande 1976/77:9 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser anslag mm. för budgetåret 1977/78 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Herr TALMANNEN:

I fråga om detla betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

1 det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 5 (Vissa nämnder m. m.)

Regeringen hade i propositionen 1976/77:100 bilaga 7 (försvarsdepartementet) under punkten A 2 (s. 23-26) föreslagit riksdagen all till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 10 340 000 kr.

179

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

I detla sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:344 av fru Sundström (s) och herr Svartberg (s), vari yrkats att riksdagen i syfte att ge Centralförbundet folk och försvar ökade medel till information till Vissa nämnder m, m. (försvarsdepartementet) för budgetåret 1977/78 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 10 540 000 kr.

Utskottet hemställde

att riksdagen med bifall till regeringens fprslag och med avslag på motionen 1976/77:344 lill Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 10 340 000 kr.

180

Reservation hade avgivits av herrar Gustavsson i Eskilstuna och Holm-qvist, fru Sundström samt herrar Brännström, Gustavsson i Nässjö, Hedberg och Svartberg (samtliga s) som ansett all utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av" propositionen och med bifall till motionen 1976/77:344 till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 10 540 000 kr.

Punkten 10 (Försvarets sjukvårdsstyrelse)

Regeringen hade i propositionen under punkten F 2 (s. 66-79)

1. berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande statsrådet
hade anfört om alt föra över försvarets fredstandvård till folktandvården,

2. föreslagit riksdagen alt lill Försvarets sjukvårdsstyrelse för budget
året  1977/78 anvisa ett förslagsanslag av  17 700 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1976/77:247 av herrar Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustavsson i Nässjö (s), vari yrkats

1.    att riksdagen beslutade alt försvarets fredstandvård skulle överföras till folktandvården senast den 1 juli 1980,

2.    all riksdagen beslutade ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om möjligheten till tidigare övergång till folktandvården, samt

1976/77:459 av herrar Söderqvist (vpk) och Måbrink (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 2) yrkats att riksdagen hos regeringen hemställde att den militära fredstandvården i sin helhet och före 1980 överfördes till folktandvården.

Utskottet hemställde

1.    att riksdagen skulle avslå motionen  1976/77:459, yrkandet 2,

2.    all riksdagen med anledning av propositionen och motionen 1976/77:247 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet hade anfört om att föra över försvarets fredstandvård till folktandvården,

3.    att riksdagen lill Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 17 700 000 kr.

Punkten 17 (Insalsberedskap m. m.)

Regeringen hade i propositionen under punkten F 20 (s. 147-148) föreslagit riksdagen att till Insalsberedskap m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 49 630 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:460 av herr Werner m. fi. (vpk), vari yrkats

1.   att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om omorganisation av underrättelsetjänsten som ett civilt organ direkt under försvarsministern i enlighet med motionens riktlinjer,

2.   att riksdagen beslutade inrätta en konlrollnämnd med representanter för samtliga riksdagspartier, vilken hade att följa underrättelsetjänstens allmänna verksamhet,

3.   all riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 icke skulle vinna riksdagens bifall, skulle avslå yrkandet om anslag till IB:s verksamhet med 49 630 000 kr.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdeparte -men tets verksamhetsområde

Utskottet hemställde

1.    atl riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:460, yrkandet  I,

2.    alt riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:460, yrkandet 2,

3.    att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1976/77:460, yrkandet 3, lill Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 49 630 000 kr.

Herr SVARTBERG (s):

Herr talman! I motionen 344 har fru Sundström och jag hemställt att anslaget till Centralförbundet Folk och försvar räknas upp med 200 000 kr.

Avsikten frän vår sida var alt ge Centralförbundet möjlighet att fortsätta att stödja politiska, fackliga och andra organisationers verksamhet när del gäller säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Utskottets borgerliga majoritet har avstyrkt motionen.

För budgetåret 1975/76 fick Centralförbundet Folk och försvar på förslag av den socialdemokratiska regeringen etl anslag på 100 000 kr. för information i anslutning till 1974 års försvarsuiredning. För innevarande år är anslaget 200 000 kr. Centralförbundet bygger sin anslagsframställning för nästa budgetår på atl det här anslaget för särskild information skall upphöra. Vi socialdemokrater menar emellertid att del är av stort värde atl debatten om de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna dels förs vidare, dels vidgas lill nya grupper. Därför bör man utnyttja möjligheten att genom Centralförbundet ytterligare utveckla debatten.

Den borgerliga majoritetens ställningslagande ger inte Centralförbundet reella möjligheter atl gå ut till folkrörelserna och genom dem stimulera debatten. Vårt förslag om 200 000 kr. kan däremot öppna möjligheter både till en stimulans och till en utveckling av den säkerhets- och försvarspolitiska debatten ute i organisationerna.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

182

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen.

Herr SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag vill ta upp tvä frågor som behandlats i försvarsutskottets betänkande nr 9.

Den första rör den militära fredstandvården. Vänsterpartiet kommunisterna har länge hävdat alt den militära sjuk- och tandvården bör frigöras frän de militära myndigheternas huvudmannaskap och överföras till resp. område inom den civila samhällssektorn. Därigenom skulle större hänsyn till den enskildes behov och mindre inblandning från militära chefers sida åstadkommas.

Tandvården har, som också påpekas av utskottet, utretts och undersökts i mer än tio år. Nu vill man ytterligare skjuta på den välbehövliga reformen att folktandvården lar över ansvaret för de värnpliktigas tandvård.

Den militära tandvården har alltid varit dålig. Det är egentligen fel att beteckna den som vård. Vad del har gällt har inte varit sä mycket förebyggande åtgärder till nytta för den enskilde soldaten som att se till att han har varit tjänsteduglig, dvs. att avhjälpa akuta besvär. Så sent som i mitten på 1960-lalet, när jag tjänstgjorde vid förband i Boden, hände det atl värnpliktiga under första tjänstgöringen fick "hjälp" med att bli av med sina egna dåliga länder och få proteser insatta i stället. Det var den "vård" som man bestod 20-åriga grabbar.

Del talas myckel, bäde i propositionen och i uiskottsbetänkandei, om bortfallet av utbildningstid. Det är det som anses viktigt och del är typiskt. Del är också en bekräftelse på vad jag sagt tidigare, att del inte är den enskildes behov utan tjänstens krav som går först. Det är gott och väl alt utskottet anser det angeläget alt den militära landvården förs över till folktandvården och alt man bör eftersträva detta redan före 1980. Då borde man också kunna ta steget fullt ut och ansluta sig till vpk:s motion.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionen 1976/77:459.

Så över till den andra fråga som jag vill ta upp och som rör ell helt annat område. Del gäller anslaget under punkten F 20, Insatsberedskap m. m. Under den rubriken döljer sig den militära underrättelseverksamheten, eller den mera bekanta Informalionsbyråns verksamhet. Jag skall inte trötta kammarens ledamöter med en upprepning av händelserna kring den s. k. IB-affären. Det kan vara nog med atl säga all den militära underrättelsetjänsten fram till dessa sorglustiga händelser 1973 bedrevs utan den insyn och kontroll som måste anses nödvändig för sådan verksamhet. Många av riksdagens ledamöter kände inte lill IB;s existens och t.o. m. försvarsutskottet, som närmast skulle övervaka det hela, var mycket dåligt insatt i vad det hela rörde sig om. Det var ett sakernas tillstånd som vid avslöjandet var mycket pinsamt för den dåvarande regeringen, och den skyndade sig att tillsätta en utredning om saken. Re-

sultatet av den låg lill grund för del beslut som fattades här i riksdagen för ungefär ett år sedan. Del innebar en uppsiramning och en välbehövlig skärpning av kontrollen, det skall villigt erkännas. IB knöts organisatoriskt till försvarsstaben under en särskild chef, och en nämnd, försvarets underrättelsenämnd, inrättades för att utöva kontroll över verksamheten.

Vänsterpartiet kommunisterna anser det vara riktigt och viktigt alt det finns organ som samlar in och systematiserar underrättelser om militära förhållanden och annat som kan vara av betydelse för vår säkerhets-och försvarspolitik. Men vi är skeptiska mot alt detta görs till en uteslutande militär verksamhet. Det finns alltför många exempel på att militär underrättelseverksamhet spårat ur och skaffat sig en ställning i staten långt utanför vad som ursprungligen var tänkt. IB var bara ett, visserligen blygsamt, exempel på detta. Det finns många andra också i vår egen närliggande historia. Politiskt har militärapparaten i kapitalistiska samhällen, dit också Sverige måste räknas, alltid lierat sig med högerkrafterna och därmed med den i varje tidsperiod ledande reaktionära staten.

Vpk anser atl underrättelseorganen skall ställas under civil ledning och kontroll. Det går alldeles utmärkt att ordna. Det är bara en vanföreställning att underrättelsetjänsten måste skötas av militärer. Vi föreslår atl den knyts direkt till försvarsdepartementet. Vi anser vidare att kontrollen bör utövas av en parlamentariskt vald nämnd, inte som nu en nämnd som utsetts av regeringen. Nämnden bör vara ansvarig inför konstilulionsulskotlet. Dessa båda krav är konstitutionellt rimliga och garanterar en insyn och kontroll som utesluter förlöpningar av det slag som lB;s verksamhet tidigare var etl exempel pä.

Om dessa krav inte kan tillgodoses är vpk heller inle villigt atl bifalla del anslagsyrkande på närmare 50 milj. kr. som yrkas i propositionen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionen  1976/77:460.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksam-hetsområde

Herr PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr talman! Herr Svanberg och jag, liksom hela utskottet, är helt ense om alt Centralförbundet Folk och försvar gör värdefulla insatser för att öka kunskapen om Sveriges säkerhetspolitik och totalförsvar och för alt stimulera lill debatter i dessa för folk och land väsentliga frågor.

Folk och försvars statsanslag uppgår för kommande år lill 1 140 000 kr., dvs. något mindre än de I 211 000 kr. som organisationen har begän. Herr Svarlberg och övriga reservanter föreslår atl Folk och försvar skall fä ett anslag som är ca 130 000 kr. högre än vad organisationen har begärt. Jag tror alt man måste vara i opposition för alt yrka pä ett väsentligt högre statsbidrag än vad en organisation som begär bidrag själv har yrkat på. För atl visa att vi i utskoitsmajoriteten menar allvar med vår uppskattning av den nyttiga verksamhet Folk och försvar bedriver har vi i betänkandet sagt att organisationen vid behov kan kompenseras genom tilldelning av prisregleringsmedel som lilläggsbidrag.

Herr Söderqvist tog upp tvä frågor. Den första var frågan om folktandvården. Utskottet hade där alt behandla tvä motioner. När del gäller

183

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

just den militära fredslandvården har utskottet sagt atl vi tycker alt det är angelägel att man kan föra över den till folktandvården. Men vi har också tagit hänsyn till om det är praktiskt möjligt. Vi säger alt man skall eftersträva att överföra fredstandvården redan 1980 och att det i vissa fall kan vara möjligt genom lokala överenskommelser. Även utskottet är angeläget om att få den militära fredstandvården överförd till folktandvården så forl del är praktiskt möjligt.

Herr Söderqvist har också i debatten tagit upp frågan om den militära underrättelsetjänsten. Del är ju något av en följetong från vpk, och innehållet i den här motionen som herr Söderqvist åberopar är ju inte nytt. Vi har många gånger i kammaren debatterat de här frågorna. Ett enhälligt försvarsutskott påminner om atl vi ingående har behandlat detla vid etl fiertal tillfällen, senast under förra riksmötet. Som herr Söderqvist påpekar har man också nu inrättat en särskild underrättelsenämnd från den  1 juli förra året.

Herr talman! Med det här anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.

Herr SVARTBERG (s):

Herr talman! Herr Petersson i Gäddvik säger alt vi är ense i utskottet om atl Centralförbundet Folk och försvar gör värdefulla insatser. Javisst, det är vi. Men sedan kommer hans påstående atl man måste vara i opposition för att önska mer till en organisation än den själv har begärt. Ja, det förhåller sig på det sättet att Centralförbundet har räknat med atl den särskilda informationsinsatsen skall upphöra, den som alltså går ut till organisationer - fackliga, politiska och övriga organisationer. Vi socialdemokrater vill däremot atl de insatserna skall fortsätta. Del är här vi skiljer oss ål.

Pä förslag av den socialdemokratiska regeringen startade Centralförbundet den här informationen i organisationerna. Vi vill alt den skall fortsätta, vi anser alt den är värdefull, och vi menar all de pengar som vi ger till folkrörelserna är väl använda för atl sprida den här informationen vidare. Det är alltså inget märkligt med all vi har begärt dessa 200 000 kr., det är bara en uppmaning till Centralförbundet att fortsätta verksamheten, en verksamhet som det räknade med att avveckla.

184

Herr SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag vill något kommentera herr Peterssons i Gäddvik yttrande över p. 2 beträffande insatsberedskapen, dvs. underrättelseverksamheten.

Herr Petersson säger att del är en följetong som har bedrivits från vpk;s sida, och det kan vara riktigt. Den följetongen kommer atl fortsätta så länge det uppträder avarter som den som inträffade 1973. När den s. k. IB-affären dök upp genom några journalisters grävande, visade del sig att bl. a. försvarsutskottet hade mycket liten och dålig kontroll över vad som pågick. Ännu mindre visste riksdagen och svenska folket i all-

mänhet. Del finns alliså all anledning atl fortfarande och fortlöpande ta upp sådana här frågor så alt de kommer under debatt, hålls levande och inle skyffias undan, vilket alltför ofta och lätt händer när det gäller förhållanden inom det militära systemet.

Det finns en tendens alt alllid och i alla sammanhang försöka undanhålla sä mycket som möjligt för offentligheten. Det är här fråga om en kontroll som vi gärna åtar oss och vill försöka driva även i fortsättningen.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr talman! Hela riksdagen utom vpk, herr Söderqvist, anser att vi skall behålla den nuvarande satsningen på den militära underrällelse-ijänsien och atl de kontrollorgan som nu finns är fullgoda.

Vad gäller anslag lill Centralförbundet Folk och försvar, herr Svartberg, är vi helt överens om värdet av försvarsupplysning. Det är bara del att vi inom utskottsmajoriteten i det här fallet har gått på vad Centralförbundet Folk och försvar självt önskar, under det att ni har yrkat alt förbundet skall få mer pengar än det självt har begärt. Vårt förslag ligger ungefär 70 000 kr. lägre, men vi har sagt atl om det behövs mer pengar så är vi också beredda alt sätta lill dem.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

Överiäggningen var härmed slutad.

Punkterna 1-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svartberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Svartberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 126

Avstår -    13

185

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag inom försvarsdeparte -mentets verksamhetsområde

Punkterna 6-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 10

Mom.   1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 459 av herrar Söderqvist och Måbrink i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 9 punkten 10 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 459 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 274 Nej -    15

Mom.   2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Punkterna 11-16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 17

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 460 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i.betänkandet nr 9 punkten  17 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 460.

186

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 269

Nej -    16 Avstår -      1

Punkterna 18-24

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 9 Föredrogs

Försvarsutskottets betänkande

1976/77:10 med anledning av propositionen 1976/77:56 om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) jämte motion

Utskottels hemställan bifölls.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

§ 10 Anslag till studiesociala åtgärder

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1976/77:18 med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag för budgetåret 1977/78 lill studiesociala åtgärder jämte motioner.

Regeringen hade i propositionen 1976/77:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under litt. G. Studiesociala åtgärder punkterna G 1-G 7 och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV;5 föreslagit riksdagen att

(G 1) lill Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i sludieslödslagen (1973:349),

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift,

(G 2) godkänna att 229 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudieslöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.

(G 2) godkänna vad departementschefen förordat om fördelningen av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften m. m. på olika ändamål för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80,

(G 2) lill Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 000 kr.,

(G 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 200 000 kr.,

(G 4) godkänna att 4 800 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudieslöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras

187

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

handläggning av studiesocialt stöd,

(G 4) till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 601 000 kr.,

(G 5) lill Bidrag lill avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

(G 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av  1 880 000 kr.,

(G 7) godkänna att 11 917 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen och de influtna skallemedlen från de beskattade vuxenstudieslöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

(G 7) till Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

(IV:5) godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Studiemedelsfonden,

(IV:5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa ett invesleringsanslag av 806 000 000 kr.

Del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i sludieslödslagen innebar bl. a. att del föriängda barnbidraget höjdes från 150 till 175 kr. i månaden, att studiebidraget höjdes från 150 till 175 kr. i månaden, att inackorderingstillägget höjdes från  190 till 230 kr. i månaden, att det behovsprövade tillägget höjdes från 130 lill 150 kr. i månaden, alt timsludieslödel höjdes från 20 lill 22 kr. för studietimme samt att inkomstbidraget höjdes från 90 till 110 kr. för varje dygn och in-ternatbidragel från 80 till  100 kr. för varje dygn.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna 1976/77:183 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen uttalade sig för och hos regeringen begärde förslag om

1.    att införa studielön till alla studerande över 16 år,

2.    att höja studiemedlen till 160 % av gällande basbelopp under 1977 och successivt till 180 96 av gällande basbelopp senast 1980,

3.    att bidragsdelen under 1977 höjdes till 25 96 av studiemedlen och indexreglerades och - i syfte alt införa studielön - successivt höjdes till 50 96 av studiemedlen senast 1980,

4.    att äktamakeprövningen avskaffades såväl vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel,

5.    att barntillägget gjordes icke återbetalningspliktigl,

6.    att inackorderingstillägget skulle utgå med 275 kr. per månad,

7.    att det inkomslprövade liksom det behovsprövade tillägget skulle

utgå med maximalt 165 kr.,

8.    alt inkomstgränsen höjdes lill 38 000 kr. för det inkomslprövade tillägget och till 46 000 kr. för det behovsprövade,

9.    atl åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skulle vara 16 år,

10.   att vuxenstudiestödet i sin helhet skulle utgå som bidrag,

11.   att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudieslöd höjdes till 60 år,

12.   att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljades tio fria hemresor per läsår och att dessa fick företagas med fiyg.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

1976/77:199 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen skulle uttala sig för alt hos regeringen anhålla om förslag om att häl-sovärdscentraler upprättades vid varje högskola och att dagens stude-randehälsovårdssystem avvecklades,

1976/77:250 av herr Aspling m. fl. (s), vari hemställts

1.   atl riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts rörande en utbyggnadsplan rörande vuxenstudiestödet,

2.   all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag vid 1977/78 års riksmöte, i enlighet med vad som anförts i motionen, lill förbättrat studiestöd för gymnasiskolans elever m. m.,

3.   att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utredning om möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd till andra än löntagare,

4.   atl riksdagen beslutade atl beloppet för timstudiestöd enligt sludieslödslagen skulle utgå med 26 kr./lim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 22 kr./tim.,

5.   att riksdagen beslutade atl limstudiestöd enligt sludieslödslagen skulle utgå för studietimme under vilken den studerande var närvarande och därav föriorade arbetsinkomst,

6.   alt riksdagen beslutade att timersättningen vid grundläggande utbildning för vuxna skulle utgöra 20 kr./tim. då arbetsinkomst föriorades och eljest 9 kr./tim.,

7.   att riksdagen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 1 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 676 200 000 kr.,

8.   att riksdagen beslutade godkänna vad i motionen anförts om statsbidrag till studerandehälsovården,

9.   att riksdagen till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 210 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 2 090 000 kr.,

1976/77:353 av fru Wohlin-Andersson m. fl. (c).

1976/77:464 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen gav

189

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

regeringen till känna vad som anförts i motionen 1976/77:496 angående studiesociala åtgärder för elever som genomgick korta, yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan,

1976/77:685 av fru Landberg m.fl. (s),

1976/77:1083 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen beslutade

1.    all avslå propositionen 1976/77:1001 vad avsäg förslag all regeringen skulle ge centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att utreda bestämmelserna för att erhålla dag- respektive timstudiestöd,

2.    att timsludieslödel höjdes från 20 kr. till 26 kr.,

3.    att timstudiestöd fick utgå för varje timme under vilken studerande föriorade arbetsinkomst pä grund av deltagande i studiecirkel,

4.    alt tim- och dagstudieslöd skulle kunna utgå då den studerande måste ta ledigt från arbetet för att resa till eller från undervisningslokalen och pä grund härav förlorade inkomst,

5.    att inkomst- och inlernatbidrag fick utgå om inkomstbortfall respektive internatkoslnader uppstod för en dag,

6.    att särskilt vuxenstudieslöd skulle beräknas per dag, dvs. nuvarande 15-dagars respektive 30-dagarsregler slopades,

1976/77:1090 av herr Tarschys m. fi. (fp, c, m), vari hemställts atl riksdagen till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,

1976/77:1093 av herrar Wiklund (s) och Nilsson i Norrköping (s), vari hemställts att riksdagen beslutade om sådan ändring av 8 kap. 3, 8, 23 och 26 §§ sludieslödslagen (1973:349) att minimiavgiften vid återbetalning av studiemedel blev 500 kr. och att skuld som understeg detta belopp skulle betalas i sin helhet under ett år, samt

1976/77:1094 av herrar Wiklund (s) och Nilsson i Norrköping (s).

190

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.    beträffande inkomstprövat tillägg avslå motionen 1976/77:183, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar och yrkandet 9, samt motionen 1976/77:353,

2.    beträffande behovsprövat tillägg, inackorderingstillägg och hemresor för inackorderade elever avslå motionen 1976/77:183, yrkandet 6, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar samt yrkandet  12,

3.    beträffande provisoriska regler om studiestöd vid kortare gymnasieutbildningar avslå motionen  1976/77:464 i motsvarande del,

4.    beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans elever   avslå   motionen    1976/77:250,   yrkandet   2,   och    motionen

1976/77:464 i motsvarande del,

5.    beträffande studielön, höjning av studiemedlen och dess bidragsdel, barntillägg och äktamakeprövning inom studiemedelssystemet avslå motionen 1976/77:183, yrkandena 1-5,

6.    beträffande ålerbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet avslå motionen 1976/77:1093,

7.    beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna avslå motionen 1976/77:250, yrkandet 6,

8.    beträffande åldergränsen för särskilt vuxenstudieslöd och stödets bidragsdel avslå motionen  1976/77:183, yrkandena 10 och  11,

9.    beträffande behovet av en utredning av tim- och dagstudiestöd avslå motionen 1976/77:1083, yrkandet 1,

10.   beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslå motionen 1976/77:1083, yrkandet 6,

11.   beträffande timstudiestödets storlek med avslag på motionen 1976/77:250, yrkandet 4, och motionen 1976/77:1083, yrkandet 2, anta det i propositionen 1976/77:100 framlagda förslaget till ändring av 5 kap. 4 § studiestödslagen,

12.   beträffande tim- och dagstudiestöd under restid och minimitid för stöden avslå motionen 1976/77:250, yrkandet 5, och motionen 1976/77:1083, yrkandena 3-5,

13.   beträffande utredning om finansieringen av tim- och dagstudieslöd till andra än arbetstagare avslå motionen 1976/77:250, yrkandet 3,

14.   beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödel avslå motionen 1976/77:250, yrkandet 1,

15.   till Centrala studiesiödsnämnden m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

16.   anta inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till

a)   lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i de delar som inte behandlats under punkten  11 ovan,

b)   lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift,

17.   godkänna att 229 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.,

18.   godkänna vad som förordats i propositionen om fördelningen av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften m. m. på olika ändamål för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80,

19.   med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:250, yrkandet 7, till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 000 kr.,

20.   till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

21.   godkänna atl 4 800 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen frän de

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977.

Anslag till studiesociala åtgärder

191

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag lill studiesociala åtgärder

beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd,

22.    till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 601000 kr.,

23.    till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

24.    med bifall till motionen 1976/77:1090 och med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:250, yrkandena 8 och 9, till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,

25.    beträffande etl nytt syslem för hälso- och sjukvård för studerande avslå motionen 1976/77:199,

26.    godkänna att II 917 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxenstudieslöd m. m.,

27.    till Administration av och information om vuxenstudieslöd m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

28.    godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillfördes anslaget Studiemedelsfonden,

29.    till Studiemedelsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 806 000 000 kr.,

30.    beträffande sjukpenningskyddet vid utbildning avslå motionerna 1976/77:685 och 1976/77:1094.

192

Reservationer hade avgivils

1. beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans elever av herrar Aspling och Karlsson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka ansett att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandet 2, och motionen 1976/77:464 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. beträffande återbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet av
herrar Aspling och Karisson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson,
Nilsson i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga
s) vilka ansett att utskottet under 6 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1093 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna av herrar
Aspling och Karisson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson, Nils-

son i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka ansett att utskottet bort hemställa

under 7

att riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:250, yrkandet 6, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

under 19

under förutsättning av bifall lill reservanternas hemställan under 7 ovan

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandet 7, och med anledning av regeringens förslag till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 676 200 000 kr.,

4. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudieslöd av herrar Asp
ling och Karlsson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson, Nilsson
i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka
ansett att utskottet under 10 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1083, yrkandet 6, gav regeringen 'till känna vad reservanterna anfört,

5. beträffande timstudestödels storiek, lim- och dagstudiestöd under
restid och minimitid för stöden av herrar Aspling och Karlsson i Ronneby,
fru Håvik samt herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och
Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka ansett alt utskottet bon hemställa

under 11

alt riksdagen beträffande timstudiestödets storlek med bifall till motionen 1976/77:250,'yrkandet 4; och motionen 1976/77:1083, yrkandet 2, samt med anledning av regeringens förslag skulle anta den lydelse av 5 kap. 4 ij sludieslödslagen reservanterna föreslagit,

under 12

att riksdagen beträffande lim- och dagstudiestöd under restid och minimitid för stöden med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandet 5, och motionen 1976/77:1083, yrkandena 3-5, skulle anta av reservanterna framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

6. beträffande utredning om finansiering av tim- och dagstudiestöd
till andra än arbetstagare av herrar Aspling och Karlsson i Ronneby,
fru Håvik samt herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och
Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka ansett att utskottet under 13 bon
hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandet 3, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

7. beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet av herrar
Aspling och Karlsson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson, Nils
son i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka
ansett att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandet 1, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

193

13 Riksdagens protokoll 1976/77:87-88

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

8. beträffande bidrag till siuderandehälsovården av herrar Aspling och Karlsson i Ronneby, fru Håvik samt herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (samtliga s) vilka ansett att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:250, yrkandena 8 och 9,och med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77:1090 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslaganslag av 2 090 000 kr.

194

Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Studiesocialt stöd är ett av de medel samhället förfogar över för att påverka val av och genomförande av studier. En fortlöpande reformering av det studiesociala systemet framstår därför som en angelägen åtgärd.

Ett viktigt krav just nu är ett avsevärt förstärkt studiestöd för elever i gymnasieskolan och då särskilt för elever med svag föräldraekonomi. Detla krav tas upp i en motion från den socialdemokratiska gruppen. Vi anser atl de inkomst- och behovsprövade tilläggen grundligt bör omkonstrueras så att de återfår sin avsedda uppgift att aktivt påverka rekryteringen till gymnasiala studier. Del är viktigt alt man nu beaktar den situation som framför allt de ungdomar som inte längre bor hemma befinner sig i. Dessa ungdomar har ett särskilt behov av studiestöd. Vi beklagar att regeringen inle, i samband med atl den gett studiestöds-utredningen i uppdrag atl med förtur lägga fram förslag om avveckling av äktamakeprövningen, bedömt det lika angeläget atl snabbt åstadkomma förbättringar i studiestödet för elever i gymnasieskolan som kommer från familjer med svag ekonomi. Inom den socialdemokratiska gruppen har vi bedömt den här frågan som mycket viktig.

1 en annan reservation berörs vissa problem avseende återbetalning av studiemedel vilka har samband med de senaste årens snabba förändring av basbeloppet. För alt förhindra atl återbetalningen av småskulder sprids ut under alltför läng tid har bestämmelserna om återbetalning försetts med vissa undantagsregler. Dessa undantagsregler leder- med nuvarande höga basbelopp - till utfall som, i synnerhet för korllidssluderande, inte är önskvärda och som strider mot intentionerna med de återbetalnings-regler som infördes 1974, nämligen atl återbetalningarna inte skulle vara oskäligt betungande. Även centrala sludiemedelsnämnden har uppmärksammat det här problemet. Vi föreslär i reservationen atl regeringen till nästa års riksmöte skall återkomma med förslag i frågan. Detta krav avvisas dock helt av utskottsmajoriteten, vilket är märkligt. Detta är ett akut problem som måste lösas nu.

Den socialdemokratiska regeringen föreslog till 1975 års riksdag en betydande satsning på siudiefinansieringen för vuxna. Förslaget, som också godkändes av riksdagen, innebar atl särskilda stödformer infördes. En fortsatt utbyggnad av insatserna inom vuxenutbildningen är enligt vår uppfattning mycket angelägen. Del gäller att möta behoven inom

studie- och utbildningsorganisationen i fråga om insatser för uppsökande verksamhet samt studiestöd. Syftet måste vara att med utgångspunkt i erfarenheterna från arbetslivet anpassa studiestöden sä all de grupper som har kort utbildning och svåra arbetsförhållanden, exempelvis de med oregelbundna arbetstider, i större utsträckning skall få del av samhällets stöd till vuxenutbildningen. Mot bakgrund av erfarenheter av efterfrågan på de olika studiestöden som numera vunnits bör tiden vara mogen för en mera långsiktig planering av den fortsatta utbyggnaden av vuxenstudiestödel. Detta är inle minst viktigt för atl nå den avsedda effekten med den nya högskolereformen. Stora grupper av nya studerande söker sig till högskolan. Skall de nya rekryleringsreglerna fä en varaktig effekt kräver detla också studiesociala åtgärder. De särskilda vuxenstudieslöden spelar här en betydelsefull roll.

Förslagen från SVUX och FÖVUX bör kunna ge vägledning för en sådan plan, som bör innefatta en bedömning av reformbehov och finansiering. Därvid bör man överväga såväl en höjning av avgiften som en utvidgning av dess underlag. Planen bör föreläggas nästa års riksmöte.

Särskilt mot bakgrund av de ökade resurser som successivt kommer alt kunna användas för vuxenstudieslöd är det angeläget alt man gör upp en plan för utbyggnaden. Vi finner det helt logiskt att det nu sker en ytterligare precisering av utbyggnadstakten för stöden. Även detta krav avvisas av majoriteten, vilket är beklagligt. Det är farligt med den lät-gå-politik som borgerligheten därmed ger sig in på.

Även när det gäller vuxenutbildningsavgiflen har vi en reservation. Denna avgift betalas enbart på löntagarnas medel, medan egenföretagarna ej betalar någon avgift. Likväl föreslär nu den borgerliga regeringen alt medel för uppsökande verksamhet, som hett finansieras med vuxenutbildningsavgiflen, skall kunna utgå även lill företagarorganisationer. Detta förslag vore logiskt endast om egenföretagarna hade alt erlägga vuxenuibildningsavgift. Den av regeringen föreslagna ordningen innebär alt lönlagarnas medel kommer atl förbrukas för företagarnas ändamål.

Den borgerliga regeringen har vidare annonserat etl uppdrag till centrala studiesiödsnämnden om möjligheterna atl ge tim- och dagstudieslöd lill andra grupper än löntagarna. Samma brist på logik präglar detta förslag. Uppdraget bör därför även innefatta atl lägga fram förslag om erforderlig finansiering, för egen företagare via vuxenutbildningsavgift och för övriga via statsmedel.

Regeringens budgetförslag innebär att man accepterat CSN:s förslag om utökning av antalet lim- och dagstudiestöd. Däremot har man föreslagit endast en blygsam höjning av timstudiestödets belopp, från 20 till 22 kr. per timme.

Som redovisas i CSN;s anslagsframställning kommer det föreslagna beloppet för timstudiestöd alt ligga under 1976 års genomsnittliga limförtjänst. Erfarenheterna pekar på att man med den av regeringen föreslagna bidragsnivån inle får den avsedda rekryteringseffekten bland t. ex. skiftarbetare och andra anställda med oregelbundna arbetstider.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag lill siudieso-ciala åtgärder

195

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

196

CSN har därför föreslagit en höjning av timsludieslödel till 30 kr. per timme, alliså i stort .sett en anpassning lill det genomsnittliga löneläget för de grupper som stödet i första handhar avsett för. Starka skäl talar för en sådan åtgärd.

Konsekvensen skulle emellertid dä för nästa budgetär bli en mer begränsad utvidgning av antalet limstudiestöd. Vi förordar därför att man genomför anpassningen i två etapper. För 1977/78 bör timsludieslödel utgå med 26 kr. per timme. Vidare bör tim- och dagstudiestöd kunna utgå även under tid för resa lill och från sludielokalen i de fall resan föranlett inkomstbortfall.

Det finns skäl alt också göra andra ändringar i regelsystemet, om stöden skall kunna stimulera till studier i den utsträckning som förutsatts vid stödens tillkomst. Sålunda bör tiotimmarsbegränsningen slopas.

Erfarenheterna visar atl stora grupper inle kan erhålla timstudiestöd på grund av den s. k. liotimmarsregeln. Det kan i en del fall bero på att arbetsgivaren förändrar arbetstiderna eller på all frånvaron på grund av sjukdom gör att den studerande inte kommer upp till tio timmar. Exempelvis kan en studerande ha planerat in att 13 timmar av studietiden skall ge rätt lill timstudiestöd, men på grund av förhållanden som här angetts får han 9 timmar i förlorad arbetsförtjänst. Han förlorar därmed hela studiestödet till följd av liotimmarsregeln.

De nuvarande reglerna innebär alt fackföreningarnas studieorganisatörer, uppsökare och cirkelledare försätts i en ohållbar situation när det gäller både information och administration men också i förhållande lill studiecirkeldeltagarna. För många studerande innebär tiotimmarsgränsen en betydande ekonomisk förlust, och för fackföreningen medför den en onödig administrativ belastning.

Med hänsyn till att timsludieslödel i första hand är avsett för anställda med skiftarbete och oregelbunden arbetstid och i övrigt besvärliga arbetsförhållanden är det angeläget atl tiotimmarsgränsen slopas. Detta är också vad CSN föreslog i sin anslagsframställning. Förslaget grundade sig på skrivelser från flera vuxenutbildningsnämnder samt hemställan från LO om ändring av tiotimmarsgränsen. Den borgerliga regeringen har emellertid gått emot dessa förslag, och därmed har den också motsatt sig ett angeläget krav från LO.

Liksom CSN anser vi det rimligt alt en uppräkning sker även av timersättningen vid grundutbildning för vuxna. Det är angelägel att detta stöd följer utvecklingen beträffande vuxenstudiestödet. Timersättningen för vuxna bör därmed höjas till 20 kr. resp. 9 kr. per timme.

Beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudieslöd har erfarenheterna redan visat atl beräkningen i 15- resp. 30-dagarsperioder medför att vissa vuxenstuderande inte får täckning för hela sitt inkomstbortfall under studieperioden. Därför har CSN föreslagit en övergång lill dagberäkning. Regeringen har i budgetpropositionen avvisat CSN:s förslag.

Vi föreslår för vår del atl studiestödslagen ändras så, att särskilt vuxenstudieslöd skall beräknas per dag och utgå för hela studietiden. Det

är en rättvisefråga atl samma ulbildningsform skall berättiga till ett enhetligt studiestöd, oberoende av hur kurstiden läggs ut.

Beträffande den sista reservationen, om studerandehälsovården, har den borgerliga regeringen helt avvisat en höjning av statsbidraget, trots att socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för verksamheten, föreslagit en höjning till 19 kr. resp. 13 kr. per studerande. Nu har del här misstaget något rättats till i utskottet, men höjningen är inte tillräcklig. Eftersom de kostnader de studerande själva måste bära för sin hälso- och sjukvård fortlöpande ökat, anser vi atl bidraget bör räknas upp med belopp som i stort motsvarar löne- och prisökningar för verksamheten. Detta är ett viktigt krav, om studerandehälsovården skall kunna fungera på ell riktigt sätt.

Herr talman! Med det sagda yrkar jag bifall lill reservationerna 1-8 av herr Aspling m. fi. vid socialförsäkringsuiskotiets betänkande nr 18.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Det statliga studiehjälpssystemet har sedan det initierades 1918 haft två uttalade mål: atl underiätla tillträdet till studier för studerande från mindre bemedlade familjer och att allmänt förbättra de studerandes ekonomiska villkor. Del hystes också förhoppningar om att studiemedelssystemet skulle bryta den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen.

Trots att allt fler människor, framför allt då unga människor, nu har formell rätt till ökad utbildning är den sociala snedrekryteringen till den högre och särskilt till den längre, sammanhållna utbildningen stor. Detta visar flera undersökningar, t. ex. den av statistiska centralbyrån under 1976 publicerade där man bl. a. konstaterar:

"Av samtliga akademikerbarn födda under andra hälften av 1940-talet påbörjade uppskattningsvis ca 80 % studier vid universitet och högskolor. Motsvarande andel för arbetarbarn är ca  10 ">."

1 samma undersökning visar man social rekrytering till olika typer av utbildning. Man konstaterar: "Olika studieinriktningar har olika social rekrytering. Den största förändringen av den sociala rekryteringen har skett vid de filosofiska fakulteterna, medan rekryteringen till många spärrade utbildningar har varit relativt oförändrad. Utbildning med stor andel av akademiker- och högre tjänstemannabarn är bl. a. medicinsk, odon-tologisk och teknisk utbildning samt civilekonomulbildning. Andelen arbetarbarn är högst vid socialhögskola och ämneslärarutbildning."

1 viss utsträckning torde denna snedrekrytering bero dels på utslag-ningseffeklerna i den grundläggande utbildningen, dels pä atl barn med akademiskt utbildade föräldrar i sin hemmiljö stimuleras till studier på annat sätt än arbetarbarn.

Allt detta visar att den sociala snedrekryteringen fortfarande är kraftig och alt målsättningen med det nuvarande studiemedelssystemet inte alls har uppfyllts. Dagens lånesystem innebär inte bara alt den studerande drar på sig stora skulder. Under studietiden måste den studerande leva på en standard långt under genomsnittet. Dagens maximala studielån

197

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

198

inkl. bidragsdelen motsvarar en månadslön pä mindre än 2 500 kr.

Studiemedel utgår f n. med maximalt 140 % av basbeloppet. För alt i någon mån höja de studerandes standard föreslår vänsterpartiet kommunisterna en omedelbar höjning av studiemedlen till 160 % av basbeloppet och en vidare successiv höjning till 180 %. Ursprungligen var bidragsdelen 25 % av totalbeloppet. Eftersom denna del inle var index-reglerad, har den successivt sjunkit och är f n. omkring 14 'Vi. Vi menar att bidragsdelen omedelbart bör höjas till 25 % av studiemedelsbeloppet och indexregleras.

Nuvarande lånesystem måste förändras till etl sludielönesystem. Del har vänsterpartiet kommunisterna många gånger tidigare anfört. Vi menar ocksåatt studielön bör införas för alla studerande över 16 år. Om studielön infördes, skulle förmodligen problemet med den sociala snedrekryteringen lösas och andelen arbetarbarn bland både de vuxenstuderande och ungdomsstuderande vid skolor och högskolor öka.

Sludielönesystemet skulle kunna införas genom successiva höjningar av studiemedlens bidragsdelsandel i totalbeloppet.

Dagens lånesystem har andra gravt diskriminerande effekter. Den s. k. äktamakeprövningen, som regeringen i budgetpropositionen föreslår symboliskt mildrad, hindrar särskilt kvinnorna att påbörja studier. Vänsterpartiet kommunisterna menar att rätten att studera inte skall vara av-hängig av makes eller makas benägenhet atl ekonomiskt medverka till dessa studier. Därför måste äktamakeprövningen avskaffas, och det behöver man inte göra i etapper. En annan stor orättvisa i det nuvarande systemet är att barntilläggen är återbetalningspliktiga och behovsprövade. Den allmänna synen att staten skall ta ell växande ansvar för kostnaden för barnens uppehälle bör förstås också gälla här, och därför skall inte heller denna del vara ett lån. Barntilläggen bör utgå i form av icke åler-betalningspliktiga studiemedel.

Trots att, som jag sagt tidigare, de studerandes ekonomiska nivå är låg måste de genom obligatoriska avgifter själva betala merparten av sin hälsovård. Det är fel att en viss grupp, i detta fall de studerande, själv skall bekosta sin sociala service. Del är en uppgifi för samhället som helhet och inte en uppgift för enskilda individer eller grupper. Vänsterpartiet kommunisterna menar att det skall finnas en företagshälsovård vid varje högskola och atl den skall vara öppen för alla som är verksamma där.

De krav som förts fram i motion 183 är inga nymodigheter för kammaren, men kraven är fortfarande livsviktiga för de studerande om man har ambitionen att ge alla ungdomar ekonomisk möjlighet alt studera. Och dessa krav måste tillgodoses om man skall kunna komma till rätta med den sociala snedrekryteringen och om jämlikhet skall kunna uppnås mellan ungdomar från skilda sociala miljöer.

Det är på sitt sätt fascinerande att studera socialförsäkringsutskottets betänkande nr 18.

Förra året var del socialdemokraterna, ofta med hjälp från moderaterna, som sade nej till förbättringar som föreslogs från vpk och i vissa fall

också centern och folkpartiet. Jag tänker bl. a. på förslaget atl vuxenstudiestödet skulle byggas ut enligt SVUX och FÖVUX förslag. Det kravet reste förra året vpk, centern och folkpartiet. Och det bromsades av socialdemokraterna. Nu reser socialdemokraterna del här kravet, och nu bromsas förslaget av centern och folkpartiet, som förra året tillsammans med vpk kämpade för del. Del är ofta liklydiga argument som framförs både i motionerna och i avslagen - det är bara del alt rollerna är ombytta. Det man krävde förra året avslår man nu. De som får sitta emellan i del här ojusta spelet, som jag upplever del, är förstås de studerande, och det är beklagligt.

Förra året var del socialdemokraterna som hänvisade lill sittande utredningar, och nu är del de borgerliga partierna som undviker att lä ställning till bra förslag.

För något är sedan kunde folkpartiet -jag hoppas att del finns någon folkpartist närvarande här i kammaren - förena sig med vpk i kravet .på alt bidragsdelen av studiemedlen skulle uppgå till de ursprungliga 25 procenten och att man skulle åstadkomma en värdesäkring av studiestödet. Även centern tyckte alt bidragsdelen skulle höjas en bit upp - jag tror det var till 18 %. Nu är vpk ensamt om att yrka på en 25-procenlig bidragsdel och en indexreglering. Vilka skäl är det som har gjort atl centern och folkpartiet i dag kan acceptera en bidragsdel på bara 14 96? Vilka förändringar har skett som gör atl de kan backa så otroligt långt?

I år plussar socialdemokraterna på med eri krona här och en krona där för alt åstadkomma marginella förbättringar, men inget parti förutom vpk kräver grundläggande och nödvändiga förbättringar inom studie-finansieringssystemet. För alt bryta den sociala snedrekryteringen och för alt garantera de studerande en rimlig standard måste de krav som vpk rest tillgodoses.

Utskottet, nu med borgerlig majoritet, avstyrker vpk-kraven på bl. a. studielön, uppräkning av bidragsdelen till 25 96, avskaffande av äktamakeprövningen samt en höjning av studiemedlen till 160 %. Vi kräver också alt vuxenstudiestödet skall utgå i sin helhet som bidrag. Detta nödvändiga krav avslås med hänvisning till alt utredning pågår. Det var socialdemokraterna som förra året avslog vpk-kraven med i stort sett samma argument men ofta med hjälp av de borgerliga partierna, förstås. Nu är det de borgerliga partierna med i stort sett samma hänvisning som avslår kraven.

Och jag upprepar: Det är de studerande, ofta barn från arbetarklassen och vuxenstuderande, som får sitta emellan och lida av den saktfärdighet i insikt som bäde borgerliga och socialdemokratiska politiker har när det gäller nödvändigheten av att helt förändra studiefinansieringssys-temel så alt syftet med bl. a. 1964 års sociala reform, nämligen att ge alla ungdomar ekonomisk möjlighet atl studera, kan bli verklighet.

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till motionerna 183 och 199.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

199

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

200

Fröken ROGESTAM (c):

Herr talman! Det är med tillfredsställelse som utskottet i är kan konstatera en kraftig satsning på det studiesociala området. Regeringens förslag innebär en uppräkning med inte mindre än 413 miljoner. I sina förslag har regeringen framför allt prioriterat två områden, nämligen studiehjälpen till gymnasieeleverna och stödet lill de vuxenstuderande.

På studiehjälpens område föreslås nu en höjning av studiebidraget från 150 till 175 kr. per månad, av det behovsprövade tillägget från 130 till 150 kr. per månad, av inackorderingstillägget från 190 till 230 kr. per månad och av resetillägget till högst 255 kr. för avstånd om 45 km. Samtidigt föreslås höjning av den inkomstgräns, vid vilken det inkomst-prövade tillägget utgår med maximalt belopp eller med 75 kr. per månad, från 32 000 till 35 000 kr. och av den inkomslgräns som inte får överstigas för att behovsprövat tillägg skall kunna utgå från 31 000 till 35 000 kr. Vidare skall enligt propositionen mildare regler gälla för reduktion av studiehjälp under den tid då den studerande uppbär praktiklön o. d. Slutligen föreslås att återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå med 4 500 kr. per läsår i stället för som f n. 4 200 kr. och att generösare regler där skall kunna tillämpas vid behovsprövningen.

Det är klara förbättringar som görs över hela området. Dessutom har studiestödsutredningen, som senare i år kommer med ett principiellt betänkande, bl. a. till uppgift att se över dessa frågor. Utskottet har därför inte nu ansett det möjligt att föreslå mer långtgående förbättringar som krävts bl. a. i motion  183 av herr Werner m.fl.

Låt mig bara i det här sammanhanget göra det tillägget att utskottet har förståelse för de lättnader i bestämmelserna som krävs i motion 353 av fru Wohlin-Andersson. Men utskottet vill samtidigt understryka att det står kvar vid den tidigare redovisade uppfattningen, att sambandet mellan detta tillägg och det statliga bostadsbidraget till barnfamiljer bör finnas kvar. Om en ändring skall göras, bör den alltså göras pä båda dessa tillägg och då rimligen först när det gäller bostadstillägget.

I motion 250 av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet krävs att studiestödsutredningen skall föreslå förbättringar för gymnasieeleverna vid en sådan tidpunkt att proposition i frågan kan föreläggas riksdagen vid nästkommande riksmöte. Låt mig här påminna om att när riksdagen våren 1974 enhälligt beslöt att begära en utredning av de studiesociala frågorna dröjde det 16 månader innan det dåvarande socialdemokratiska statsrådet fann för gott att tillsätta den begärda utredningen. Det är alltså ett senkommet intresse som socialdemokraterna här visar för atl få till stånd förbättringar för gymnasieeleverna. Men det är ändå glädjande all det nu har redovisats.

Jag delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av studiestödet för gymnasieeleverna tillhör studiestödsutredningens viktigaste uppgifter, och jag anser liksom de att man här måste göra en radikal förbättring för att kunna leva upp till tidigare beslut och löften. Från centerns sida har vi länge och ihärdigt hävdat att det, oavsett ekonomisk och social

bakgrund och geografisk bostadsort, måste vara möjligt att få studera.

Nu är del viktigt att studiestödsutredningen får fram sitt principiella betänkande, så att man sedan kan ta itu med det konkreta arbetet på olika delfrågor. Jag utgår ifrån att utredningen så snabbt som möjligt kommer alt lägga fram sina konkreta förslag. Men, som sagt, om det socialdemokratiska intresset funnits på ett tidigare stadium hade utredningen sannolikt redan i dag kunnat presentera ett förslag.

Regeringen beslöt den 3 februari 1977 alt även ungdomar under 20 år, som senast den 31 december 1977 inom gymnasieskolan påbörjar kurs om högst 10 veckor, skall kunna få utbildningsbidrag. Del bidraget är i sig betydligt förmånligare för eleverna än del provisoriska bidrag som krävs i motion 464 av herr Palme m. fi. Socialdemokraterna i utskottet har också helt konsekvent lämnat det kravet i motionen och anslutit sig till regeringens förslag. Bidraget är i nuläget tidsbegränsat t. o. m. utgången av år 1977, men del finns all anledning atl förutsätta att denna typ av korta kurser kommer att fortsätta inom gymnasieskolans ram. I vilka former det skall ske kommer emellertid regeringen att ta ställning till med ledning av de erfarenheter man får under den här perioden. I det sammanhanget kommer man naturligtvis även att ta ställning lill de studiesociala villkorens utformning i fortsättningen.

De områden som berörs i motionerna under avsnittet studiemedel ligger alla inom det avsnitt som behandlas av studiestödsutredningen. Utredningen kommer, som jag tidigare sagt, att presentera ett principiellt betänkande senare i år. Bl. a. mänga av de krav som tas upp i vpk-motionen är av den principiella räckvidden att de bör övervägas, och enligt utredningens direktiv övervägs, inom utredningen. Del finns i avvaktan på utredningens kommande betänkande ingen anledning att ta upp en sakdiskussion i de frågorna nu.

Några yrkanden, t. ex. det i reservationen 2 angående en justering i återbetalningsreglerna, är av den arten att de ingår i den typ av prioriteringar som regeringen regelmässigt gör i samband med budgetarbetet. Socialdemokraterna vill nu göra en beställning inför nästa års budget. Majoriteten räknar med att regeringen överväger detta liksom andra angelägna krav från CSN och presenterar sin prioritering i nästa års budget. Någon skillnad det kommande budgetåret blir det inte för låntagarna - vare sig riksdagen går pä utskottets eller på reservanternas förslag.

När det gäller studiestödet till grundutbildning för vuxna har departementschefen förordat att man skulle förstärka stödet genom att timersättning skulle kunna utgå för högst 28 timmar i veckan och, om särskilda skäl finns, för ett högre antal timmar än som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning. Även annan vuxen hemarbetande skall ha rätt till den timersättningen. Kostnaderna för de av departementschefen föreslagna förbättringarna beräknas till 1,9 milj. kr. Utskottet har stannat för att det här är en riklig prioritering och att man inte har möjlighet att, såsom begärs i reservationen 3, göra någon ytterligare uppräkning i form av höjd timersättning.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag lill siudieso-ciala åtgärder

201

14 Riksdagens protokoll 1976/77:87-88

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag lill studiesociala åtgärder   ■

202

Vuxenstudiestödel hälsades när det infördes för några år sedan med stor tillfredsställelse av samtliga partier. Del var ett steg i rätt riktning, ett försök att i praktiken ge vuxna en möjlighet att studera. Det markerade en viljeinriktning att inte bara formellt öppna möjligheterna för vuxna att studera på högskolor och i studieförbundens regi. utan även ställa ekonomiska resurser till förfogande för att göra detta praktiskt möjligt. Till årets riksmöte finns ett antal motioner väckta om ändring i reglerna för tilldelning av studiestöd. Samtidigt måste man konstatera att vi hittills bara har en kort periods erfarenhet av hur vuxenstudiestödel har fungerat. Det finns aJltså, enligt majoritetens uppfattning, anledning alt avvakta ytterligare något innan man vidtar förändringar. Vissa regler hänger dessutom samman med de regler som f n. gäller för studiemedel, och där bör man alltså avvakta sludiestödsutredningens kommande förslag. Detta gäller bl. a. en övergäng till dagberäkning vid tilldelning av vuxenstudieslöd.

1 propositionen föreslås vissa uppräkningar när det gäller timstudie-stödet, inkomstbidraget och internatbidraget. Samtidigt har departementschefen meddelat all han avser föreslå regeringen atl CSN får i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd till andra grupper än löntagare och att han i samband därmed tänker förorda att CSN, mot bakgrund av hitttillsvarande erfarenheter, gör en översyn av reglerna för tim- och dagstudiestöd.

Den beställning som statsrådet avser göra är glädjande. Den nuvarande majoriteten har, ända sedan tim- och dagstudiestöden infördes, krävt att även andra grupper än löntagare skall kunna fä del av dem. Stöden är avsedda att ge människor med kort utbildning en möjlighet att studera och att utnyttja de möjligheter som i dag står till buds men som tidigare inte har funnits. 1 grupperna hemarbetande, lantbrukare, fiskare och småföretagare finns det många som har kort utbildning och behöver den här formen av studiestöd för att kunna utnyttja de erbjudanden som samhället i dag ger. Det är alltså med stor tillfredsställelse vi noterar den här beställningen. Utskottet förutsätter att regeringen lägger fram förslag om finansiering av stöden samtidigt som man presenterar en konstruktion för hur lim- och dagstudieslöden skall kunna utgå till andra än löntagare. Det finns alltså ingen anledning att till CSN överlämna etl utredningskrav på hur finansieringen skall ske. Den avvägningen måste regeringen göra.

1 samma motion krävs en plan för utbyggnaden av vuxenstudiestödet. Låt mig i det sammanhanget erinra om, liksom fru Lantz gjorde tidigare, att från center- och folkpartihåll har vi under två år krävt en plan för utbyggnaden. Hela tiden har vi fått beskedet från den socialdeniokratiska sidan alt det inle finns något behov av en plan. Regeringen kommer att föreslå en utbyggnad varje år, i budgetarbetet, har man sagt. Nyheten i år är alt det faktiskt finns en plan, nämligen en plan för finansieringen av vuxenstudiestödet i fortsättningen. Departementschefen redogör i budgetpropositionen för hur han räknar med att under de kommande

tre åren finansiera en utbyggnad av vuxenstudiestöden. 1 år finns alltså, för första gången, det som socialdemokraterna hittills har yrkat avslag på, nämligen en plan för hur den här utbyggnaden av vuxenstudiestöden skall finansieras de närmaste åren. Däremot finns, som vi ser det, inte någon anledning att nu binda sig för hur myckel av de här pengarna som skall utnyttjas för de långa vuxenstudiestöden och hur mycket som skall utnyttjas för tim- och dagstudiestöd. Där finns del bl. a. anledning att avvakta erfarenheterna från den nya högskolan.

När det gäller studerandehälsovården föreslår utskottet ett jämfört med departementschefens förslag med 170 000 kr. förhöjt anslag. Det gör vi med hänsyn till atl den välbehövliga reformeringen av studerandehälsovården inte som man tidigare beräknat kunde ske i samband med högskolepropositionen ulan kommer först under nästa budgetår. Utskottet har då funnit det rimligt att göra en uppräkning som motsvarar vad som skett tidigare år; detta för alt inle kostnadsökningen för de studerandes organisationer skall bli alltför stor. Vi anser från utskottsma-joritetens sida atl det är viktigt att ett förslag lill ny organisation av studerandehälsovården kan läggas fram för riksdagen snarast möjligt och att man i det tar hänsyn till den kostnadsövervältring som har skett och gör en annoriunda bidragskonstruktion. De studerande skall självfallet ha samma service som andra medborgare i samhället.

Lät mig, herr talman, avslutningsvis säga några ord om vissa sjuk-penningfrägor vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning. De problem som tas upp i motionerna kommer att behandlas vid den översyn av bestämmelserna beträffande stödet vid sjukdom för dellagande i arbetsmarknadsutbildning som regeringen gett riksförsäkringsverket i uppdrag att genomföra. Verket kommer enligt uppgift att lägga fram vissa förslag redan under våren 1977. Utskottet anser därför att det nu inte finns skäl alt vidta någon åtgärd med anledning av de här motionerna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till socialförsäkringsutskottets hemställan i dess helhet i betänkandet nr 18.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Fröken Rogestam vill ge sken av atl det sker en rad förbättringar pä det studiesociala området i år, men så är inte fallet. Jag förstår att det är en svår uppgift för fröken Rogestam att försvara regeringens proposition om studiesociala åtgärder. Den borgeriiga utskottsmajoriteten har inle heller i något viktigare avseende förbättrat situationen för de studerande. Del är endast när del gäller studerandehälsovården som utskottsmajoriteten har tillstyrkt ett något högre bidrag än departementschefen, men det räcker inte för all man skall hålla nuvarande standard inom den verksamheten.

Jag tror att fröken Rogestam är medveten om vad som stod i SFS tidning för en tid sedan; Sjuk- och hälsovården förde högskolestuderande blir i budgetpropositionen föremål för en skandalös behandling.

Nu har utskottsmajoriteten delvis rättat lill del här. Det är naturligtvis

203

Nr 88                bra, men det är inte tillräckligt. Man skulle ha tagit ytterligare ett steg.

Onsdaeen den       ' övrigt visar de borgerliga en negativ inställning till vissa andra frågor.

16 mars 1977      Fröken Rogestam och utskottsmajoriteten säger fonfarande nej till en

_____________    plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet som vi föreslår. Vi menar atl

Anslag till studieso-   mycket talar för alt man just nu gör en långsiktig planering av verk-
ciala åtgärder     samheten. Det är riktigt att sådana här krav har avslagits tidigare år,

men vuxenutbildningen har pågätt under ett antal år och vi har nu fått erfarenheter att bygga på för den framlida verksamheten. Därför är det nu rätt tillfälle att upprätta en plan för vuxenutbildningen. Särskilt mot bakgrund av de ökade resurser som skall tillföras vuxenutbildningen finns det starka skäl för en bestämd inriktning'av denna utbildning.

När det gäller vuxenutbildningsavgiften försvarar fröken Rogestam den ordningen att löntagarnas medel skall förbrukas för företagarnas ändamål. Det riktiga måste ju vara att även företagarna betalar till en reform som de begagnar sig av. I dag deltar man alltså på löntagarnas bekostnad. Detla visar ju på vilken sida fröken Rogestam står. Hon säger att regeringen skall bedöma den här frågan. Men det riktiga hade varit att CSN hade fått detta uppdrag, när man nu skall utreda själva studiestöden. Även när det gäller de övriga krav som vi har i reservationerna -om timstudiestödens belopp, tiotimmarsregelns upphävande, timersättning för vuxna, dagberäkningen av särskilt vuxenstudieslöd, återbetalningsbeloppen inom studiemedelssystemet - intar de borgerliga en avvisande hållning. Det är naturligtvis bra att utreda ibland, men det får inte innebära stagnation i reformerna. Uppstår det akuta problem - orättvisor som delvis har skapats av utvecklingen - måste man helt naturligt ingripa för att rätta till dessa misstag. Dessutom bör man höja de olika bidragen så att de följer en tidigare bestämd nivå. Det tycker jag är riktigt. Förstärkt studiestöd lill elever i gymnasieskolan med svag föräldraekonomi tycker vi nog är minst lika angeläget som en avveckling av makeprövningen. Vi menar därför att båda frågorna borde utredas med förtur av utredningen.

Jag ser t. o. m. en skillnad i de båda förslagen. Vårt förslag om studiestöd gäller elever med svag föräldraekonomi, medan avveckling av makeprövningen framför allt gynnar välbärgade personer. Jag tycker nog att stödet lill eleverna i gymnasieskolan är något viktigare.

Fru Lantz säger att vi plussar på en krona här och en krona där. Men jag menar att våra förslag är väl motiverade, och jag tycker nog att fru Lantz har läst litet slarvigt. Vi har följt CSN:s anslagsframställning, och jag tror att CSN har träffat ganska rätt i sina krav.

204

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Fröken Rogestam säger att det har skett klara förbättringar av de studerandes ekonomiska situation. Om det har skett förbättringar, så är de ytterst marginella. Jag vill påstå att förbättringarna inte ens täcker de kostnadsfördyringar som de studerande har haft och som inträffat sedan förra året.

Vidare säger fröken Rogestam att del inte finns någon anledning att ta upp till diskussion västerpartiet kommunisternas krav pä bl. a. studielön därför att en utredning arbetar med denna fråga. Men riksdagen kan ju inte rimligen avhålla sig från att fatta nödvändiga beslut i syfte att uppfylla tidigare reformers intentioner. Det finns belagt i många utredningar att den sociala snedrekryteringen är oerhört stor. Vi vet att del bara är 10 96 av barnen från arbetarklassen som påböriar studier vid universitet och högskolor, medan det är 80 96 av akademikerbarnen. Vill man komma till rätta med denna sociala snedrekrytering, så måste man också vidta åtgärder. Då får det, menar jag, inle sitta utredningar i vägen för detta.

Det finns alltså all anledning att ta upp en sakdiskussion i t. ex. studielönsfrågan - om man vill förändra studiefinansieringen från all vara ett lånesystem lill alt vara ett lönesystem.

Vad är det som gör att centern och folkpartiet nu kan acceptera att bidragsdelen ligger på 14 96, när man så sent som för något år sedan var med och slogs - i diskussioner i utskott och i reservationer - för en 25-procentig bidragsdel, som dessutom skulle värdesäkras? De förbättringar som vi kan läsa om i det här betänkandet motsvarar inte alls det krav som vi hade tillsammans för något år sedan.

Är det riktigt att man som studerande skall leva på en sådan nivå att man klarar studier och familj pä 2 500 kr. i månaden? Det är vad man får, om man räknar samman de olika stöd som finns.

Sedan säger fröken Rogestam att det finns en plan för finansieringen av vuxenstudiestödet. Det är väl i och för sig bra att del finns en plan för finansieringen, men varför kräver man inte i år det som man tillsammans med vpk krävde förra året, nämligen att antalet vuxenstudiestöd skall vara detsamma som föresläs i SVUX och FÖVUX? Det finns liksom ingen konsekvens i del här agerandet.

Konsekvens finns inte heller hos herr Nilsson i Kristianstad, eftersom han i dag kräver det som han förra året var med och avslog. Herr Nilsson anklagar de borgerliga partierna för att de intar en avvisande hållning. Det är riktigt all de borgerliga partierna i mycket har en avvisande hållning, men herr Nilsson glömmer bort sig själv i den kritiken. Han glömmer bort att han själv avvisade samma krav förra året med samma motivering. Vad är det egentligen som föranleder socialdemokraterna att i år motionera om det som man tidigare avslagit? Jag tänker då närmast på planen för utbyggnad av vuxenstudiestödet.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Fröken ROGE.STAM (c);

Herr talman! Det är en kostnadsövervältring, säger herr Nilsson i Kristianstad, när det gäller studerandehälsovården. Det är riktigt - den har pågått i tio år. minst! Det hoppas jag skall kunna rättas till när ett förslag om reformering av studerandehälsovården föreläggs riksdagen under nästa budgetår. I är har vi gjort en uppräkning i utskottet som motsvarar kostnadsfördyringen; jag medger att den uppräkningen inte fanns

205

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

med i budgetpropositionen.

Sedan tycker jag atl herr Nilsson skall erkänna att det i propositionen finns en plan för finansieringen av vuxenstudiebidraget framöver och alt det är ell steg längre än vad socialdemokraterna tidigare var beredda att gå. Det häri år gjorts en ordentlig satsning på tim-och dagstudieslöden som gör alt man nu är uppe i FÖVUX och SVUX planeringstal. Därför finns det, som jag ser det, anledning att göra en motsvarande statsning på det långa studiestödet nästa år. Sedan bör man mot bakgrund av de erfarenheter man fått bättre kunna avgöra inriktningen av den fortsatta utbyggnaden.

När det gäller makeprövningen har hittills alla partier, såvitt jag vet, principiellt uttalat sig för alt den prövningen skall slopas. Vad regeringen nu har föreslagit är en stegvis avveckling. Det var ett angreppssätt på den här problematiken som i varje fall förra året socialdemokrater och centerpartister var helt överens om. Är det någon som ändrat sig i år är del alltså inte centerpartisterna.

De krav som vpk har fört fram i fråga om studiemedlen - det gäller studielön, successiv höjning av studiemedlen i förhållande till basbeloppet, höjning av bidragsdelen m. m. - ingår alltihop som delar i den utredning om det studiesociala stödet som en enig riksdag begärde 1974. Sedan tog del visserligen 16 månader innan det dåvarande statsrådet tillsatte den, men när vi nu befinner oss i en situation där den här utredningen bara om några månader skall lägga fram sitt förslag tycker jag atl del är rimligt att man avvakiar det förslaget, innan riksdagen går in och gör några uttalanden i de här frågorna.

Var finns logiken när det gäller att använda löntagarnas pengar till arbetsgivarorganisationer och andra än löntagare? frågade herr Nilsson. Den logiken finns i varje fall inte hos socialdemokraterna. Vi använder i årets budget 115 milj. kr. av löntagarnas pengar till andra åtgärder än direkta löntagaråtgärder, och den ordningen införde den socialdemokratiska regeringen. Men jag har inte i dagens anförande förordat - och det står heller inte någonting om det i utskottsmajoritetens betänkande - att man skall använda de här pengarna till icke arbetstagare. Vad vi har sagt är att när regeringen lägger förslag om hur konstruktionen av tim- och dagstudiestöd för dessa grupper skall se ut, bör man också tala om hur det skall finansieras.

206

Herr NILSSON i Kristianstad (s);

Herr talman! Vi har inte heller ändrat oss när det gäller makeprövningen, men del finns andra lika angelägna frågor som man bör plocka fram, t. ex. studiestöd för elever i gymnasieskolan med svag föräldraekonomi. Vi menar att del är en lika viktig fråga för utredningen att behandla med förtur.

Till fru Lantz vill jag säga att det är riktigt att vi tidigare har avslagit ett krav om en plan. Men situationen är ju ändå annorlunda i dag. Nu har vuxenulbildningsverksamhelen pågått i ett antal är, och vi har nu

fått erfarenheter av den. Vi tycker att det är rikligt all nu göra en utvärdering och fastlägga en planering för framtiden. Dessutom anvisas det ökade resurser till vuxenutbildningen, och då är det viktigt att man utifrån dessa ökade resurser lägger fast en bestämd inriktning av verksamheten.

Fru LANTZ (vpk);

Herr talman! Jag vill fråga fröken Rogestam om vi är överens eller om vi inte är överens när det gäller frågan om de studerandes ekonomiska situation. Är den så bra att man kan nöja sig med en bidragsdel på 14 96? Jag skulle gärna vilja ha ett klart besked på den punkten. Det är nämligen där vi står nu. I dag är bidragsdelen 14 96. När den infördes var den 25 96. Den har alltså successivt minskal.

I tidigare debatter har man från centerpartiet och folkpartiet klart deklarerat att det inle är bra som del är. Vänsterpartiet kommunisterna har som skäl för en höjning anfört den sociala snedrekryteringen och de ekonomiska hinder som föreligger för arbetarklassens barn all studera. Det verkar av den här debatten som om folkpartiet och centerpartiet vore nöjda med den situation vi har i dag.

Jag tycker inle att det räcker med att hänvisa till-utredningen. Del är alldeles för ofta som utredningar stoppar förslag om åtgärder som är nödvändiga. Om man skall få någon ändring lill stånd av den sociala snedrekryteringen måste vi dels totalt höja studiemedlen, dels höja bidragsdelen till 25 96 och värdesäkra den, dels genom successiva höjningar av bidragsdelen införa studielön.

Det är bra att herr Nilsson i Kristianstad nu fått ett år till av erfarenhet på nacken och begriper att man måste bygga ut vuxenstudiestödel på det sätt som vänsterpartiet kommunisterna föreslog förra året.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studieso-dala åtgärder

Fröken ROGESTAM (c);

Herr talman! Jag tror alt fru Lantz har glömt bort vad vi har debatterat de senaste åren. Centern har faktiskt inte krävt en uppräkning av bidragsdelen lill 25 96. Vi har sagt att det är en alldeles för dyr reform. Vi har accepterat en bidragsdel som ligger någonstans kring 16 96. Vi har sagt att bidragsdelen stegvis skall räknas upp så alt den följer penningvärdesutvecklingen, och det var bl. a. mot den bakgrunden som vi förra året krävde en uppräkning och också fick riksdagsmajoriteien med på den.

Jag kan hålla med om atl den ekonomiska situationen för många studerande inte är bra, att den t. o. m. i många fall kan vara besvärlig. Därför är det viktigt hur det studiesociala stödet utformas i framtiden. Det är bl. a. därför som det studiesociala stödets utformning kommer att bli avgörande för möjligheterna att omsätta högskolereformen i praktiken. Del hjälper föga att säga att man öppnar högskolan för nya grupper om man inte samtidigt ger dem de ekonomiska förutsättningarna för studier. Därför tycker jag att det är viktigt atl studiestödsuiredningen

207

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till siudieso-ciala åtgärder

om några månader kommer med ett principiellt betänkande. Men det räcker självfallet inte långt. Det måste också till konkreta förslag till förändringar och förbättringar. Jag delar herr Nilssons uppfattning atl stödet till elever i gymnasieskolan måste förbättras kraftigt. Det är där man kan göra den första insatsen mot social snedrekrytering, så att sociala, ekonomiska eller geografiska förhållanden inte lägger hinder i vägen för studier.

Lät mig sedan återvända till vuxenstudiestödel. Det har i ett antal av de socialdemokratiska motionerna krävts -förbättringar, framför allt höjningar av timbeloppei. Men varken i motion 250 eller i motion 1083 föreslås någon finansiering av denna höjning. Konsekvensen måste då rimligtvis bli ett mindre antal stöd. Utskoitsmajoriteten har ansett del väsentligare att kunna följa SVUX och FÖVUX plan och räkna upp antalet stöd än att höja beloppet. Vi har gjon vår prioritering, socialdemokraterna har gjort sin. Ett både-och går inte. I så fall måste man också satsa mer pengar på detta.

208

Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Nu tycker fröken Rogestam atl vårt förslag om förstärkt studiestöd för elever i gymnasieskolan är viktigt. Då borde också den borgerliga utskottsmajoriteten ha hanterat förslaget litet annorlunda i utskottet och tillstyrkt vår motion, men det har man inte gjort.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.  1 och 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 183 av herr Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i belänkandet nr 18 mom.  1 och 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring

däri som föranleds av bifall till motionen nr 183 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 270 Nej -    15

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.  4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Aspling m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskotiets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Aspling

m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 137 Avstår -      1 Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 183 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskotiets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 183 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 271 Nej -    15

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

209

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 6 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Aspling

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 137 Avstår -      1 Mom.  7 och 19

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 7 och  19 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Aspling

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 148 Nej - 136 Avstår -      1 Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 183 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, öch förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 183 i motsvarande del.

210

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 9

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.  10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskotiets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Aspling

m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Sundström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144 Nej - 137 Avstår -      1 Mom.  11 och 12

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Aspling m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 18 mom.  11  och  12 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Aspling

m. n.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 137 Avstår -      1 Mom.  13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kris-

211

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Anslag till studiesociala åtgärder

tianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 18 mom.  13 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Aspling

m. fl. .

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 148 Nej - 135 Avstår -     2 Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herr Aspiing m. fl., och förklarades den förra propositionen vara m.ed övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 14 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Aspling

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 136 Avstår -     2 Mom. 15-18 samt 20-23 Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av herr Aspling m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kristianstad begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i belänkandet nr 18 mom. 24 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Aspling

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kristianstad begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 136 Avstår -     2 Mom. 25

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 199 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 18 mom. 25 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 199.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 269 Nej -    16 Mom. 26-30 Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren atl uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till ett senare sammanträde.

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Meddelande om fråga

§ 11 Meddelande om fråga

Meddelades alt följande fråga framställts den 16 mars

1916/11:316 av herr Nilsson i Tvärålund (c) till herr industriministern om genomförande av åtgärdsprogram för Vindelälvsområdet:

213

Nr 88

Onsdagen den 16 mars 1977

Meddelande om fråga

Hösten 1976 uttalade riksdagen att arbetet med att realisera det år 1975 framlagda åtgärdsprogrammet för Vindelälvsområdet måste bedrivas med kraft av berörda departement och myndigheter. Viss villrådighet har rått bland berörda kommuner om uppläggningen av och förfarandet beträffande ärendets behandling såväl på departements- som annan myndighetsnivå. Den frågan bör kunna redas ut genom den interdeparle-menlala arbetsgrupp som enligt uppgift skall utses inom regeringen. En viktig fråga-är därvid dels det tidsperspektiv denna grupp skall ha för sitt arbete, dels vilka direktiv och bemyndiganden den kommer att erhålla.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till herr industriministern:

Vilket tidsperspektiv kommer den kommande interdepartementala arbetsgruppen för Vindelådalen att få och vilka direktiv och bemyndiganden kommer den att erhålla?

214

§12 Kammaren åtskildes kl. 00.01.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemen