Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:60

Måndagen den 31 januari

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollen för den 18,19, 20 och 21 innevarande månad.

§ 2 Upplästes följande lill kammaren inkomna skrivelse: Till riksdagens kammare

Jag får härmed anhålla om entledigande från uppdraget som ledamot i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond från och med den 1 april 1977.

Stockholm den 21 januari 1977 Krister Wickman

Denna anhållan godkändes av kammaren.

S 3 Föredrogs och hänvisades Motioner

1976/77:564-593 till konstilutionsutskottet 1976/77:594-600 lill finansutskottet 1976/77:601-630 till skatleulskottet 1976/77:631 till finansutskottet 1976/77:632-647 till justitieulskoltet 1976/77:648-668 till lagutskottet 1976/77:669-676 lill ulrikesutskotlel 1976/77:677-699 till socialförsäkringsuiskotlel 1976/77:700-734 till socialutskottet 1976/77:735-759 till kulturutskottet 1976/77:760-796 till utbildningsutskottet 1976/77:797-817 till trafikutskollet 1976/77:818 till civilutskottet 1976/77:819-834 till trafikutskottet 1976/77:835-840 lill jordbruksutskottet 1976/77:841 till trafikutskottet 1976/77:842-854 till jordbruksutskottet 1976/77:855-885 till näringsutskoUet 1976/77:886-893 lill arbetsmarknadsutskottet 1976/77:894 lill utbildningsutskottet 1976/77:895 och 896 till arbetsmarknadsutskottet 1976/77:897 till lagutskottet 1976/77:898-911 lill arbetsmarknadsutskottet 1976/77:912-926 till civilutskoitet

1976/77:927 yrkande I till utbildningsutskottet, yrkande 2 lill civilut
skoitet '

Nr 60 1976/77:928-934 till civilutskottet

Måndagen den 31 januari 1977

1976/77:935 till konstitutionsutskottet

1976/77:936 lill skatleutskoltel

1976/77:937 lill konstitutionsutskottet

1976/77:938 till näringsutskoUet

1976/77:939 till utbildningsutskottet

1976/77:940 lill näringsutskotlel

1976/77:941 till arbetsmarknadsutskottet

1976/77:942 till justitieulskoltet

1976/77:943 till försvarsutskottet

1976/77:944 betr. ändring i föräldrabalken lill lagutskottet samt i övrigt till socialutskottet

1976/77:945 lill försvarsutskottet

1976/77:946 lill juslitieulskottet

1976/77:947 till socialförsäkringsutskottet

1976/77:948 lill arbetsmarknadsutskottet

1976/77:949 till socialförsäkringsutskottet

1976/77:950 till socialutskottet

1976/77:951 till utbildningsutskottet

1976/77:952 till socialförsäkringsuiskotlel

1976/77:953 lill socialutskottet

1976/77:954 till juslitieulskottet

1976/77:955 lill socialutskottet

1976/77:956 lill trafikutskottet

1976/77:957 till civilutskoitet

1976/77:958 lill socialutskottet

1976/77:959 till socialförsäkringsutskottel

1976/77:960 lill utbildningsutskottet

1976/77:961 lill näringsutskoUet

1976/77:962 till kulturutskottet

1976/77:963 lill socialutskottet

1976/77:964 till utbildningsutskottet

1976/77:965 till kulturutskottet

1976/77:966 till näringsutskoUet

1976/77:967 till utbildningsutskottet

1976/77:968 lill näringsutskottet

1976/77:969 till trafikutskottet

1976/77:970-972 lill skatteutskottet

1976/77:973 lill näringsutskoUet

1976/77:974 lill jordbruksutskottet

1976/77:975 lill lagulskottel

1976/77:976 till arbetsmarknadsutskottet

1976/77:977 och 978 till utbildningsutskottet

1976/77:979 lill socialutskottet

1976/77:980 rill arbetsmarknadsutskottet

46 1976/77:981 lill konstitutionsutskottet

1976/77:982 lill finansutskottet Nr 60

1976/77:983 till utbildningsutskotiet Måndagen den

1976/77:984 och 985 till arbetsmarknadsutskottet 3j jgnuari 1977

1976/77:986 till socialutskotlel --------------

1976/77:987 lill kullurutskottet

1976/77:988 till utbildningsutskotlet

1976/77:989 till arbetsmarknadsutskottet

1976/77:990 till utbildningsutskottet

1976/77:991 till civilutskottet

1976/77:992 till skaiteulskotiet

1976/77:993 till finansutskottet

1976/77:994 till civilutskottet

1976/77:995-1005 till konstitutionsutskottet

1976/77:1006-1014 lill finansutskottet

1976/77:1015-1022 till skatteutskottet

1976/77:1023 lill finansutskottet

1976/77:1024-1042 till skatteutskottet

1976/77:1043-1048 till justitieulskoltet

1976/77:1049-1051 till lagutskottet

1976/77:1052-10631111 ulrikesutskotlel

1976/77:1064-1070 till försvarsutskottet

1976/77:1071 lill socialförsäkringsutskottel

1976/77:1072 till socialutskottet

1976/77:1073-1088 till socialförsäkringsutskottet

1976/77:1089 till utbildningsutskottet

1976/77:1090-1094 till socialförsäkringsutskottel

1976/77:1095-1105 lill socialutskottet

1976/77:1106 till utbildningsutskotlet

1976/77:1107-1121 lill socialutskottet

1976/77:1122-1142 till kulturutskottet

1976/77:1143-1166 till utbildningsutskottet

1976/77:1167 lill arbetsmarknadsutskotlet

1976/77:1168-1177 ull utbildningsutskottet

1976/77:1178-1212 till trafikutskottet

1976/77:1213-1238 till jordbruksutskottet

1976/77:1239-1245 till näringsutskoUet

1976/77:1246 till skatteutskottet

1976/77:1247-1260 till näringsutskoUet

1976/77:1261-1281 lill arbetsmarknadsutskottet

1976/77:1282-1293 till civilutskotlel

1976/77:1294 lill finansutskottet

1976/77:1295 och 1296 till skatleulskottet

1976/77:1297 och 1298 till socialförsäkringsutskottet

1976/77:1299 till socialutskottet

1976/77:1300 till utbildningsutskottet

1976/77:1301 till arbetsmarknadsutskottet 47

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

1976/77:1302 1976/77:1303 1976/77:1304 1976/77:1305 1976/77:1306 1976/77:1307 1976/77:1308 1976/77:1309 1976/77:1310 1976/77:1311 1976/77:1312 1976/77:1313 1976/77:1314 1976/77:1315 1976/77:1316 1976/77:1317 1976/77:1319 1976/77:1320 1976/77:1321 1976/77:1322 1976/77:1323 1976/77:1324 1976/77:1325 1976/77:1326 1976/77:1327 1976/77:1328 1976/77:1329 1976/77:1331 1976/77:1332 1976/77:1333 1976/77:1334

11 civilutskoitet

11 socialutskottet

11 utbildningsutskottet

11 socialutskottet

11 utbildningsutskottet

II socialutskottet

11 civilutskoitet

11 socialutskottet

II jordbruksulskollel

11 socialutskottet

11 utbildningsutskottet

II civilutskoitet

11 utbildningsutskottei

11 socialulskouei

11 utbildningsutskottet
och 1318 lill irafikulskoltet

II näringsutskotlel

il trafikutskottet

II jordbruksutskottet

11 näringsutskotlel

II jordbruksulskollel

11 arbetsmarknadsutskotlet

II näringsutskotlel

11 civilutskoitet

11 näringsutskotlel

II skatteutskottet
och 1330 till arbetsmarknadsutskottet

II utbildningsutskottet

11 arbetsmarknadsutskottet

11 konstitutionsuiskottet

11 utbildningsutskottet

§ 4 Föredrogs och bifölls interpePationsframställningarna

1976/77:84-87.

§ 5 Om Bromma flygplats

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet för atl i ett sammanhang besvara dels fru Andréns (fp), dels herr Claesons (vpk) den 18 januari anmälda frågor, 1976/77:196 resp. 203, och anförde:

Herr talmani Fru Andrén har frågat mig om ulredningen om Bromma flygplats framtid även kommer att beakta säkerheten förde kringboende i Bromma.

Herr Claeson har - med anledning av den inträffade katastrofen vid inflygning till Bromma flygplats och mot bakgrund av den debatt som

nyligen fördes och det beslut om förnyad utredning som logs av riksdagen

- frågat mig, om jag är beredd atl lägga ned utredningen om Bromma
flygplats framlid.

Jag besvarar frågorna i ell sammanhang.

Lördagen den 15 januari inträffade en mycket svår flygolycka i närheten av Bromma flygplats. Jag vill här inledningsvis på regeringens vägnar framföra vårt djupa dellagande i den stora sorg som drabbat anhöriga till de omkomna.

Frågorna föranleder mig atl ge en kort redogörelse för den Bromma-utredning som regeringen tillsatte i höstas.

Luftfartsverket och Linjeflyg AB anmälde i oktober i fjol - alltså i direkt anslutning lill alt regeringen tillträdde-att en eventuell överföring av Linjeflygs verksamhet från Bromma till Arlanda flygplats av praktiska och tekniska skäl inte kan ske enligt ursprunglig tidsplan - dvs. under år 1977 - ulan tidigast vid utgången av år 1978.

Tidigare utredningar rörande flygplalsfrågan i Stockholmsregionen har enligt sina direktiv inte kunnat belysa förutsättningarna för Brommas eventuella roll i en framlida flygplalsorganisation. Mot bakgrund härav och med hänvisning till den frist som erhölls genom en förskjutning av lidpunkten för en eventuell överföring av Linjeflygs verksamhet från Bromma till Arlanda tillkallade jag i november i fjol en särskild utredare med uppgift alt överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma som flygplats. Utredare är justitiekansler Ingvar Gullnäs.

Utredningen skall med utgångspunkt i en bedömning av främst irafik-och flygplansmaterielulvecklingen och möjligheterna till bullerdämpande ålgärder överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av forisali flygverksamhet på Bromma. Utredningen skall vidare med beaktande av kapacitetsförhållanden och säkerhetskrav samt övriga förutsättningar bedöma behovet av investeringar på flygplatsen. Genom utredningen erhålls

- inför förestående ställningstagande till frågan om verksamheten på
Bromma och Arlanda flygplatser - en komplettering av föreliggande be
slutsunderlag i de delar som hittills inte har belysts.

Genom tilläggsdirektiv har Stockholmsregionens allmänflygutredning fått i uppdrag all överväga också Bromma som ett alternativ för en framlida lokalisering av allmänflyget i Stockholmsregionen. De båda utredningarna skall samråda i denna fråga. För att behålla handlingsfriheten har regeringen dessutom uppdragit åt luftfartsverket att utarbeta de förslag till ändringar i nuvarande disposilionsplan för Arianda flygplats som behövs för en eventuell överföring på kort resp. längre sikt lill Arlanda av den inrikes linjelrafiken på Bromma. Resultaten av samtliga överväganden skall redovisas för chefen för kommunikationsdepartemenlet senasl den 1 juni i år. Jag avser att efter sedvanlig remissbehandling föreslå regeringen att proposition om verksamheten på Bromma och Arlanda flygplatser skall föreläggas riksdagen i höst. Om Linjeflygs verksamhet skall överföras från Bromma lill Arlanda, så kan del alltså -utan någon försening genom utredningen - ske vid utgången av år 1978.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

4 Riksdagens protokoll 1976/77:59-61

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

Eftersom Brommaulredningen inte försenar en eventuell överföring av Linjeflygs verksamhet från Bromma till Arianda flygplats, finns det enligt min mening - vilket är mitt svar på herr Claesons fråga - ingen anledning alt nu lägga ned utredningen. En nedläggning av ulredningen skulle dessutom innebära en avvikelse från riksdagens ställningslagande i december i fjol angående Bromma.

Den nyligen inträffade flygolyckan ger särskild anledning till en noggrann bedömning av säkerhetsaspekterna. Som svar på fru Andréns fråga vill jag understryka att utredningen skall beakta säkerhetsaspekterna i vid bemärkelse. Detta innebär att säkerheten för de kringboende kommer att beaktas, varvid haverikommissionens bedömningar kommer alt vägas in i utredningens slutsatser om möjligheterna att för framliden behålla Bromma som flygplats.

Fru ANDRÉN (fp):

Herr talman! Jag ber först att få tacka kommunikationsminister Turesson för svaret på min fråga, som rör säkerhetsriskerna för de kringboende vid Bromma flygfält. Den frågan har ju aktualiserats alldeles speciellt efter den tragiska flygolyckan i Kälvesla. Men redan i den Brom-madebatl som vi hade här i kammaren i december tog jag upp säkerhetsriskerna för de kringboende vid Brommafältet, bl. a. på grund av redan då inträffade olyckor och tillbud.

I de direktiv som den nya utredningen om Brommafältet nu fåll har jag inte klart kunnat utläsa atl säkerhetsriskerna för dem som bor runl Bromma skulle komma att beaktas. Därför ville jag med den här frågan till kommunikationsministern få en bekräftelse på delta.

I direktiven sägs visserligen att utredaren skall beakta kapacitetsförhållanden och säkerhetskrav och med utgång från detta bedöma behovet av investeringar på flygplatsen. Men det verkar som om ulredningen mest skall koncentrera sig på själva flygplatsen.

Den utsedde utredaren har sagt att haverikommissionens resultat vid undersökningen av vad som har orsakat olyckan i Kälvesla i förslå hand får avgöra om olyckan kan ha något samband med diskussionerna om Brommas vara eller icke vara som flygplats.

Från både enmansutredaren och en del andra har framförts att alla som bor under en flygled löper risk att komma i vägen för elt störtande flygplan vid ett haveri. Och visst är det sant att denna risk finns, men den är ju mycket större om folk bor eller vistas i tätbebyggda områden i direkt anslutning lill landnings- och startbanor. 85 % av alla haverier sker nämligen i dessa banor eller deras föriängningar. Start och landning är alltså de mest kritiska momenten.

Enligt piloterna är del inte svårare rent tekniskt all flyga på Bromma än på andra flygplatser, men problem uppslår om man plötsligt måsle nödlanda med sitt plan. Då finns bara Ulvsundasjön och ell gärde intill flygfältet att ta till. För hur man än flyger in lill Brommafältet måste man på mycket låg höjd flyga över lät bebyggelse, eftersom alla inflyg-

ningslederna har sådana sträckningar.

Bara Umeå, Karistad och möjligen Norrköping har i Sverige liknande svåra lägen för sina flygfält, och del är illa nog. Men då måste man jämföra del oerhört mycket siörre antal flygrörelser per dygn som Bromma har. Vi skall vara lacksamma för att Brommafältet varit förskonat från många svåra olyckor. Men vi får inte nonchalera de säkerhetsrisker som uppenbarligen finns för befolkningen runl Bromma flygplats.

Herr talman! Jag tar nu fasta på kommunikationsminister Turessons löfte all säkerheten för de runl Bromma boende skall väga tungt i den nu pågående utredningens bedömning om linjeflyglrafikens placering.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

Hen CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag ber alt få lacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.

Den tragiska flygolyckan för ell par veckor sedan vid inflygning lill Bromma flygplats har återigen aktualiserat frågan om flygfältels vara eller inte vara. Även om motståndet mot Bromma flygplats hittills gällt nästan enbart buller- och miljöfrågor så har denna olycka på ell kusligt sätt ställt även riskerna med alt bo nära en flygplats i centrum för debatten.

Man måsle också vara klar över atl dessa risker ökar. Det är inte lämpligt att behålla en flygplats, som hör lill de mest trafikerade i Europa, mitt inne i så lällbefolkade områden som de kring Bromma. Hälsovårdsnämnden i Stockholm har beräknat all antalet människor i västra Stockholm som bor i ett stråk där inrikesplanen lill Bromma flygplats går ner för landning uppgår till omkring 140 000.

I den debatt som förts sedan slutet av 1950-talet har säkerhetsfrågorna inte varit de som främst diskuterats, även om den sidan av problemen alltid har funnits med. Bromma flygplats byggdes ju långt innan nuvarande säkerhetsbestämmelser fastställdes och har under senare år inte moderniserats i samma takt som övriga flygplatser ingående i linjeflygs-nätet. Linjeflygs piloter har ju också framfört all de endast med tveksamhet kunnat anse all flygsäkerheten var till fyllest.

För mig och alla andra som under mänga år har krävt en avveckling av flygplatsen framstod det som märkligt då den borgeriiga regeringen inte stod fast vid det tidigare nedläggningsbeslutet utan tillsatte en ny utredning om Bromma flygplats framtid. Frågan är enligt min och många andras mening tillräckligt utredd, och det som återstår är främst att sälta till alla resurser för all fullfölja lidgare beslut och ställningstaganden om inrikesflygets flyttning till Arlanda. Del är synneriigen allvarligl all överflyltningen av Linjeflygs verksamhel genom den nya ulredningen ytleriigare kan fördröjas, även om kommunikationsministern här nyss har sagt atl man inte behöver befara det.

Flygsäkerheten, säkerheten för flygpersonal och passagerare, måsle naturligtvis sättas främst vid en samlad bedömning av framlida inrikesflyg, och en flygplats som används för linjefart måste uppfylla slora krav i säkerhetshänseende. Riskerna måste enligt min mening bedömas redan

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

nu vara så stora att de tillsammans med alla tidigare utredningar om flyget, dess kapacitet, buller, avgaser m, m. mycket väl motiverar atl utflyttningen från Bromma nu förbereds och fullföljs.

Jag vill till sist fråga kommunikationsministern om han anser atl man kan behålla Bromma som centrum för det reguljära inrikesflyget med den irafikintensilet och det antal stora flygplan som man nu har.

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr lalman! Herr Claesons anförande föranleder mig all göra några kommentarer.

De 140 000 människor - om siffran är exakt riktig kan jag inte svara på - som herr Claeson nämnde bor ingalunda under några inflygningsstråk. Det är del antal som anses vara berörda av bullret.

Herr Claeson talar vidare om tidigare nedläggningsbeslut. Jag skulle i min tur vilja fråga herr Claeson: Vad är det för beslut? Mig veterligt finns det inget beslut om alt Bromma skall läggas ned.

Jag vidhåller min uppfattning att den av mig tillsatta ulredningen icke kommer att försena en eventuell utflyttning av inrikesflyget från Bromma lill Arianda - del var förutsättningen för utredningen. Och den bedömningen är korrekt.

Herr Claeson frågar slutligen direkl om jag anser att Bromma kan behållas som centrum för inrikesflygel i Stockholmsregionen. Det är självklart atl jag inte kan svara på den frågan förrän ulredningen är klar och har blivit föremål för remissbehandling.

Fru ANDRÉN (fp):

Herr talman! Låt mig i anslutning till den senaste debatten bara säga att Bromma ju kom till under den tid då flyget inte hade några slora krav på utrymme. Man visste vid den tiden väldigt litet om de framlida behoven. Flygplansrörelserna per dygn är redan nu mycket omfattande, och skulle man komma till det enligt min och mängas mening olyckliga resultatet alt Linjeflyg skulle vara kvar på Bromma skulle antalet flygrörelser öka ylleriigare och därmed risken för olyckor.

Herr talman! Del går aldrig alt åstadkomma fullsländig säkerhet i flygverksamheten, men en flyttning av flyget från Bromma till Arianda skulle innebära en väsentlig förbättring av säkerheten och tryggheten för de boende i såväl Stockholm som Solna och Sundbyberg ulan atl några andra människors säkerhet äventyrades.

Hen CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag vill först säga atl de 140 000 människor som Stockholms hälsovårdsnämnd säger skulle vara berörda av bullerproblemet enligt min uppfattning måste vara i storl sell samma människor som de som utsatts för säkerhetsriskerna. Del är ju samma stråk som det rör sig om i bägge fallen, även om man alltid kan diskutera huruvida säkerhetsriskerna är lika stora i ett så brett stråk som där det uppstår

problem med buller. I storl sell rör det sig alltså om samma antal människor.

Sedan sade kommunikationsministern alt det inte finns något tidigare nedläggningsbeslut. Del är fråga om något av ett hårklyveri. Del finns i vart fall, som kommunikationsministern känner väl till, tidigare ställningstagande från riksdagens sida i den här frågan, liksom beslut från den tidigare regeringen.

Kommunikationsministern säger i sitt interpellationssvar: "En nedläggning av ulredningen skulle dessutom innebära en avvikelse från riksdagens ställningstagande i december i fjol angående Bromma." Då kan man fråga sig om den avvikelsen skulle vara allvarligare än de avvikelser som det innebär att frångå tidigare ställningstaganden som riksdagen har gjort i den här frågan, även om del kanske inte gäller regelrätta beslut.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om Bromma flygplats

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! När fru Andrén säger alt Bromma korn till vid en lidpunkt då man inte hade så stora krav på utrymme vid en flygplats så är del riktigt. Men då kan man inte underlåta alt med etl beklagande säga att vad som skett därefter, ända in i sen lid, i fråga om samhällsplanering i vid bemärkelse och bebyggelse kring Bromma har varit väldigt litel framsynt.

Bebyggelse har ju tillkommit i nu förment farliga områden ända in på 1970-talet och naggat möjligheterna alt använda Bromma som flygplats i kanten. Det är verkligen att beklaga att de möjlighelerna har försämrals på detta sätt.

Fru ANDRÉN (fp):

Herr lalman! Del är riktigt som statsrådet säger, alt man låtit bebyggelsen krypa alltför nära Bromma flygplats, l. o. m. under landnings- och starlbanornas förlängningar. Skillnaden mellan Bromma och Arlanda är ju att Arianda byggts på ett sådant sätt att bostadsbebyggelsen inte tillåtits komma för nära flygplatsen. Skulle ell plan störta i Arlandas närhet -vilket vi också har exempel på - får della inte samma katastrofala konsekvenser runt omkring det förolyckade planet som om det sker i Brommas närhel. Därför anser jag det väldigt angeläget att man fortast möjligt kan flytta linjelrafiken till Arianda. Jag är tacksam för atl den nu pågående utredningen inte skall fördröja det beslutet.

Hen CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag vill faktiskt beklaga att kommunikationsministern inte här, med utgångspunkt i tidigare debatter och ställningstaganden och det som senast har inträffat, har ansett sig kunna låta udda vara jämnt genom all gå med på alt man lägger ned utredningen.

Jag säger detta än en gång, eftersom jag menar att det redan nu finns tillräckliga motiv. De stora säkerhetsriskerna för personal, passagerare

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

och boende innanför del man kallar den kritiska gränsen tillsammans med de miljöproblem som tidigare har påtalats så mänga gånger är nog för alt man nu skall lägga ned pågående utredning och satsa på snabbaste möjliga utflyttning till Arlanda. Jag tror att del är den väg man ändock

Om hanteringen av förr eller senare måste beträda - ju förr, desto bättre.

miljöfarligt gods

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om hanteringen av miljöfarligt gods

Herr industriministern ÅSLING erhöll ordet för att besvara herr Hallgrens (vpk) den \2 november anmälda interpellation, 1976/77:44, till herr kommunikationsministern och anförde:

Herr talman! Herr Hallgren har frågat chefen för kommunikationsdepartementet om han avser all vidta ålgärder som

1. syftar lill en säkrare och tryggare hantering av fariigt gods i de
svenska hamnarna,

2. leder till säkrare transporter av farligt gods på våra vägar.
Frågan har överlämnats lill mig för atl jag skall besvara den.
Säkerhetsfrågorna i samband med transporter och annan hantering av

fariigt gods - dvs. hälso- och miljöfarliga varor, radioaktiva, explosiva, brandfarliga samt andra varor och ämnen med inneboende skadebring-ande egenskaper - är av vital betydelse inte bara för dem som utför transporter och lastnings- och lossningsarbeten utan även för andra människor och för vår yttre miljö. Olyckshändelser eller slarv med hanteringen utsätter människor och miljö för allvarliga skaderisker.

I syfte all göra hanteringen av fariigt gods tryggare och så långt möjligt begränsa olika typer av olycksrisker har - som herr Hallgren väl känner till - utfärdats omfattande och detaljerade bestämmelser och anvisningar för samtliga transportområden. Della gäller på både det internationella och det nationella planet. Sverige är sålunda anslutet till de mellanstailiga överenskommelser m. m. som reglerar internationella järnvägs-, sjö-, luft- och vägtransporter av fariigt gods.

Beträffande nationella järnvägs-, sjö- och lufttransporter av farligt gods finns sedan flera år tillbaka en reglering som i princip motsvarar internationella bestämmelser. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder vid transport av farligt gods till sjöss har ett rigoröst säkerhetssystem kommit lill stånd för den typen av transporter.

I fråga om vägtransporterna sker en anpassning och utbyggnad av befintliga regler. Även i andra avseenden pågår arbete med kompletterande bestämmelser för en säkrare hantering av farligt gods inom vårl land. Detta gäller bl. a. lastning och lossning av sådant gods i de svenska hamnarna.

Svenska hamnförbundet har år 1972 i samråd med bl. a. sjöfartsverket utfärdat generella anvisningar för hanteringen av farligt gods i hamn.

En särskild arbetsgrupp med företrädare för berörda myndigheter - sjöfartsverket, statens industriverk, naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, statens brandnämnd m. fl.-och för övriga intressenter-bl. a. Hamnförbundet, ombordanställda, redare, stuveriarbetare och spedilörer - har till uppgift alt ta fram förslag till detaljerade tillämpningsföreskrifter för en säkrare hantering och förvaring av fariigt gods i hamn. Parallellt härmed har inom arbelarskyddsstyrelsen skett en översyn av gällande anvisningar för stuveripersonalens befattning med fariigt gods. Detaljerade regler för arbetet med fariigt gods i hamn träder i kraft den 1 juli 1977.

Vad gäller regleringen av vägtransporterna har produktkonlrollnämn-den nyligen slutfört arbetet med att ta fram säkerhetsföreskrifter för transport av giftiga och frätande ämnen i tank eller som bulklast. Bestämmelserna träder i kraft den 1 april detta år. Likartade bestämmelser om styckegodstransport av giftiga och frätande ämnen samt vissa farliga gaser antogs av produktkontrollnämnden i december 1976 och väntas träda i kraft nästa år.

Vidare trädde vid årsskiftet i kraft ändrade bestämmelser i vägtra-flkkungörelsen (1972:603), enligt vilka länsstyrelserna tar över trafiknämndernas tidigare befogenhet att meddela lokal trafikföreskrift som avser transport av fariigt gods. Härigenom har skapats möjlighet lill regleringar med hänsynstagande till förhållandena inom större områden. Det ankommer på statens industriverk som samordnande myndighet i fråga om transporter av farligt gods att fortlöpande sammanställa och publicera sådana trafikföreskrifter.

Jag kan i della sammanhang också nämna atl regeringen i årets budgetproposition har föreslagit en förstärkning av industriverkets sektion för explosiva och brandfarliga varor, där bl. a. de olika Iransporlfrågorna handläggs.

Slutligen bör också erinras om att regeringen senare i år lägger fram förslag till arbetsmiljölag. I denna proposition kommer bl. a. skydds- och tillsynsfrågorna i anslutning till arbetstagares befattning med farliga ämnen all uppmärksammas.

En rad ålgärder har sålunda vidtagits eller planeras för atl öka säkerheten vid hanteringen av fariigt gods. Man måste emellerlid ha klart för sig alt det lar en viss tid både att utarbeta bestämmelser och atl föra ut dem i praktiken. Svårigheterna atl kontrollera efterievnaden är vidare avsevärda. Regeringen följer utvecklingen med uppmärksamhet och är beredd att vid behov initiera ylleriigare åtgärder.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Herr HALLGREN (vpk):

Herr talman! Jag tackar industriministern för svaret.

Vid tidigare tillfällen har jag ställt liknande frågor till den förra regeringen och fåll svaret att man tänkt vidta åtgärder. Ett faktum är all hantering av farligt gods i de svenska hamnarna fortfarande är etl miljöproblem, förknippat med stora förgiftnings- och miljörisker. Det är samma förhållande med transporter av dessa ämnen på våra landsvägar.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Industriministern hänvisar till olika bestämmelser som finns för alt trygga hantering och transport av giftiga och vådliga ämnen. Statsrådet hänvisar också till ålgärder som kommer alt vidtas och som är aviserade - och del är ju gott och väl. Del är nödvändigl med lagar, förordningar och föreskrifterom hur man skall hantera dessa giftiga och vådliga ämnen. Det är av stor vikt hur man beter sig - vilken skyddsutrustning man skall ha och vilka övriga åtgärder man måste vidta i en sådan hantering.

Men det avgörande är ändå - och det framhåller också statsrådet i sitt svar - hur dessa bestämmelser eflerievs och övervakas. Här brister det betänkligt i många fall. Det finns inte tillräcklig beredskap med sakkunnig personal som kan ingripa vid eventuella olyckstillbud, exernpelvis i en hamn. Jag skall något belysa det problemet med ett par exempel.

I Stockholms frihamn inträffade etl läckage på etl fat, innehållande kloracetylklorid. Siuveriarbetarna som utförde lossningen hade bara enkla munskydd vid arbetet - ett skydd som måsle anses hell otillräckligt. Lossningen skedde den 29 oktober, men giftfaten stod kvar den 4 november 1976, då läckaget uppstod. Siuveriarbetarna upptäckte att det ur etl av de 15 faten pyste ut gul rök. Brandkåren tillkallades och böriade bespruta fatet med vatten. Det visade sig vara elt hell felaktigt bekämpningsmedel. Sedan yrkesinspektionen tillkallats konstaterades atl giftet i fråga skall neutraliseras med natriumkarbonat, något som brandbefälei i delta fall inte hade en aning om. Kloracetylklorid reagerar häftigt med vatten. Utveckling av högloxiska ångor sker omedelbart, vilket innebär slora risker för förgiftning av alla som befinner sig i närheten.

Man frågar sig vad del beror på att etl sådant katastroftillbud inträffar. Del finns ju bestämmelser om hur man skall hantera dessa varor. Det skall klart deklareras vad det är för slags gift som ifrågavarande kolli innehåller. Däremot saknas det strikta bestämmelser om hur man får lagra giftiga och vådliga ämnen. I det här fallet kunde inte brandkårens personal klart utläsa vilket gift det var fråga om. Fatet var bara märkt "Giftigt" och "Frätande". Här var det således fråga om ett brott mot gällande bestämmelser, dvs. i fråga om deklarationen. Men sådana brott sker dagligen vid hantering av giftigt gods.

Var det nödvändigt atl placera giftfaten bland annat gods och där människor måste vistas? Naluriiglvis inte. Men här saknas också bestämmelser. Hur länge skall gods, som innehåller giftiga ämnen, få slå kvar ulan att det avhämtas av mottagaren? Här finns det heller inga bestämmelser som föreskriver skyldighet att avhämia godset inom viss lid. Det finns heller inga föreskrifter som klart säger hur det skall gå till vid lagring av giftiga och vådliga ämnen. Och här har det faktiskt inträtt en försämring jämfört med tidigare, då giftnämnden var övervakningsorgan. Då föreskrevs att vid lagring av gift skulle det finnas lokaler som godkänts av giftnämnden, och dessutom skulle det finnas en giftföre-slåndare på sådana ställen där gift lagrades. Della föreskrevs i den tidigare gällande giftförordningen. Men inga sådana krav kan resas i dag vid lagring av gift. Det är en brist och ett oacceptabelt förhållande.

Elt annat exempel som belyser della ytleriigare vill jag också ge.

I Västerås hamn ligger sedan ett år tillbaka ell parli på 50 lon am-moniumnitral, elt ämne som är både giftigt och explosivt. Del är förpackal i plaslsäckar, och del är dåligl söqi för läckningen - endasl några presenningar skyddar mot väder och vind. Dessa säckar håller nu pä all vittra sönder. Lagringen av giftet utgör en stor miljöfara för hela Västerås. Hälsovårdsnämnden har begärt att partiet skall tas bort, men ingenting har hänt. Mottagaren, som är Arosbygdens Lantmän - ell förelag inom den jordbrukskooperaliva föreningsrörelsen - föredrar att belala kajhyra i slällel för att göra något åt giftpariiet.

Ammoniumnitral är elt ämne som, om det exempelvis blandas med olja av något slag, kan förorsaka kraftiga explosioner. Della ämne användes förr som sprängämne i gruvorna. För atl något beskriva dess sprängverkan vill jag nämna atl det så tidigt som 1919 i Tyskland -närmare bestämt i Ludwigshafen, där Tysklands mest betydande kemiska industri då fanns - inträffade en explosionsolycka som krävde 500 människoliv och orsakade slora materiella skador. I del här fallet handlade del också om 50 ton av nämnda ämne. Man förstår då vilken risk man löper genom all ha detla parti av gift kvar. Det kan inte få vara så alt ett enskilt företag självt skall kunna avgöra vilket som är mest ekonomiskt - att låta etl parti gift ligga kvar mot betalning av kajhyra eller all frakta bort partiet. Det måste vara så att myndigheterna skall kunna ålägga förelagel atl ta bort skräpet. Men på det här området råder det fortfarande anarki.

Etl annal exempel: Så sent som i torsdags - alltså den 28 januari i år- inträffade på nytt ett tillbud vid lossning av gift i Stockholms frihamn. Vid lossningen lappades elt fal innehållande nairiumcyanid. Innehållet rann ul på kajen. Brandkåren lillkallades även vid detta tillfälle och fick sanera. Under saneringsarbetel hade brandmännen s. k. kemskyddsdräk-ter - en skydd.sutrustning som i stort sett täcker hela kroppen och skyddar mot eventuell gasutveckling. Vid del här tillfället var det ganska fuktigt på marken och stor risk förelåg för all det skulle bildas cyanväle, elt gift som är nära nog omedelbart dödande. Siuveriarbetarna som lossade giftet hade även i det fallet en torftig utrustning bestående av ell enkelt munskydd.

Många fier exempel på inträffade olycksfall och tillbud skulle kunna anföras. Men jag skall nöja mig med dem som jag nu har nämnt.

Hur skall man då lämpligast komma åt de här riskmomenten och få ordning på del hela? Ja, enligt min mening måsle det först och främst bli en bättre kontroll av transporterna av giftiga och vådliga ämnen. Fartyg och lastbilar som kommer lill Sverige måste kontrolleras effektivare. När del gäller fartygslransporler vore det bäst att dessa gick till ett fåtal hamnar i Sverige och att de hamnarna utrustades så atl det i första hand fanns etl skjul avsell för upplaslning och lagring av giftiga och vådliga ämnen. Vidare borde del i varie sådan hamn finnas välulbildad ansvarig föreståndare för dessa s. k. giftskjul, så all lagringen kunde ske på be-

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

tryggande sätt, och stuveriarbetare och annan personal som kommer i beröring med dessa ämnen när de hämtar eller avlämnar gods borde utrustas på ett betryggande sätt och få en riklig skyddsutrustning vid sådana arbeten. Del innebär naluriiglvis ett ekonomiskt åtagande att utrusta vissa hamnar med giflskjul och en giftföreståndare, men enligt min mening är det nödvändigt. Kostnaderna härför skulle kunna betalas med medel ur arbetsmiljöfonden. Man tar ju till mycket annat ur den - man skaffar biljardbord, bordtennisbord och andra mindre vikliga saker. Jag förnekar inte alt också det är nödvändigt - för trivselns skull - men de skyddsåtgärder jag har föreslagit är absolut nödvändiga. Jag vill nu fråga industriministern om det inte är både realistiskt och klokt att införa ett system liknande det jag här har skisserat.

Statsrådet nämner också atl det snart kommer nya anvisningar för stuverifacket, dvs. nya stuverianvisningar, och det är riktigt. Men dessa kommer inte atl nämnvärt ändra förhållandena. Nya anvisningar kan visserligen innebära viss skärpning av en del tidigare bestämmelser, men de kan tyvärr också föra med sig en uppmjukning av tidigare strikta bestämmelser. Man kan inte ha förstora förhoppningar på nya anvisningar och tro att de skall vara allena saliggörande och lösa alla problem. Jag tror inte att industriministern har den illusionen heller.

När man 1965 gav ut nya anvisningar för stuverifacket innehöll dessa allvarliga uppmjukningar av de tidigare klara och strikta bestämmelserna i 1941 års anvisningar. Det återstår att se vad de nya anvisningarna, som kommer ut i mitten av detta år, innehåller. Vi kanske då får anledning att återkomma till saken.

Transporter av farligt gods är förknippade med samma problem som den övriga hanteringen av sådant gods. Del är nära nog omöjligt au kolla alla transporter av fariigt gods, eftersom så många sysslar med sådana. Först och främst borde endast seriösa transportförelag, som har föruisätlningar alt utföra transporterna på ett betryggande sätt, komma i fråga för arbeten av detta slag. Det kan inte vara vettigt alt vilken småskutiare som helsl kan åla sig sådana transporter. Vi vet alt det alltför ofta inträffar olyckor och haverier, som i sämsta fall kan betyda rena miljökatastrofer.

Man skulle också få en bättre kontroll av transporter av giftiga ämnen om det fanns någon som besiktigade ekipagen innan de gav sig ut på vägarna. Dessutom borde inriktningen vara att så långt det är möjligt överföra sådana transporter lill järnväg, vilket måsle betraktas som väsentligt säkrare än lastbilstransporter. Det är något att ha som målinriktning. Men då fordras det striktare bestämmelser än hittills. Nu kan, som sagt, nära nog vem som helst åta sig sådana transporter. Del är först när det händer en olycka som ansvarsfrågan kommer upp lill diskussion. Men dä kan det redan vara för senl - då kan redan ett helt samhälle ha förgiftats, om exempelvis grundvattnet blivit förgiftat vid ett lasbilshaveri.

Kontroller skulle lämpligen kunna ske vid de hamnar som - om mina

propåer sätts i verket - har giftföreståndare. De skulle också kunna kontrollera s. k. tank-trailers, som lossas från fartygen och i regel kopplas direkt till dragfordon och ulan någon som helsl kontroll skickas ut på våra vägar. Inte sällan förekommer det att dessa tank-trailers kommer till skada under sjötransporten om det är dåligl väder, och det är inte alltid sådana skador upptäcks och åtgärdas innan transporten på-börias.

Herr talman! Det här var några synpunkler som jag har på dessa problem och som jag anser är värda atl beaktas vid kommande arbete för att komma till rätta med de problem som otvivelaktigt är förknippade med hantering och transport av giftiga och vådliga ämnen, både på våra vägar och i våra hamnar.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Mot bakgrund av de exempel som herr Hallgren åberopar skulle man kunna tro att det inte har hänt någonting när det gäller kontroll av och regler för hantering av farligt gods. Den 1 juli i år träder det emellertid i kraft etl regelsystem för arbetet med farligt gods i hamn, och för styckegodstransporten kommer nästa år motsvarande förändringar av bestämmelserna. Därigenom blir del, har jag låtit mig .berättas, en väsentlig upptrappning av ambitionerna i syfte alt förebygga olyckor och händelser av den art som herr Hallgren exemplifierade. Jag tror att vi skall vänta med att värdera det arbete som har lagts ned på detla område - det är de facto elt ganska omfattande arbele - tills vi har sett det nya regelsystemet och kan bedöma dess värde i praktiken.

Som jag nämner i mitt svar föreslås också i den budgetproposition som nu ligger på riksdagens bord att industriverket, som i hög grad svarar för tillsynen och samordningen av regelsystemet när del gäller transporterna av farligt gods, får väsentligt förstärkta resurser. Via industriverkets aktiviteter höjer samhället ambitionen väsentligt när det gäller alt hålla transporten av fariigt gods under uppsikt och förebygga olyckliga händelser, som självfallet kan få myckel beklagliga konsekvenser för den engagerade arbetskraften.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om - och jag tror alt det är en mycket väsentlig del av frågan - att vi under detta år i riksdagen kommer att få ta ställning till förslaget om en ny arbetsmiljölag. För frågan om hur man praktiskt skall tillämpa det regelsystem som finns trorjag aU de möjligheter som den nya arbelsmiljölagen erbjuder kommer atl bli av avgörande betydelse. Jag ber att herr Hallgren också noterar arbetsmiljölagens slora betydelse i sammanhanget. När det gäller utformningen av reglerna för hantering av godset i hamnarna har arbetarskydds-styrelsen utifrån sina allsidiga erfarenheter haft ett avgörande ord med i laget. Därmed kan vi räkna med atl den arbelsmiljölag som kommer också får en avgörande betydelse för kontrollen av detta stora område.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Hen HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Jag vill inte pä något säll förringa betydelsen av de åtgärder som är vidtagna och de åtgärder som är planerade atl vidtas. Visst är del riktigt att det kommer nya bestämmelser, men del är svårt att få ett kontrollsystem som fångar upp de slora riskerna vid transporter utifrån.

Det viktigaste tycker jag är att det fastställs alt några hamnar skall vara de enda i Sverige som får ta emot giftiga ämnen och att man i dessa hamnar har kontrollstationer för dels fanygen, dels det emballage som giftet är förpackat i. Dessutom måste siuveriarbetarna få en riktig utrustning - där brister det kolossalt i dag. Det är alltså dessa frågor som jag tycker är de viktigaste.

Den nya arbetarskyddslagen kommer naturligtvis att innebära en ytterligare förstärkning. Men det kommer fortfarande att vara så att det slutligen är yrkesinspektionen som avgör om etl arbele skall få utföras eller inte. Om de anvisningar som yrkesinspektionen då har alt hänvisa till är svaga, blir det heller inga kraftåtgärder. Det är det som är det allvarliga.

Jag anser att man borde ha en striktare kontroll av hanteringen när det gäller hamnarna och transporterna från hamnarna.

Den ordning som tidigare rådde men som tyvärr inte var effektiv eflersom bestämmelserna inte efterlevdes innebar att giftet skulle förvaras i skjul, som var godkända av giftnämnden enligt bestämmelser i giftförordningen. Man skulle mycket väl kunna tänka sig att ha en sådan bestämmelse och atl skjulet godkänns av arbetarskyddsstyrelsen. Vidare skulle man kunna ha en föreståndare för hanteringen av dessa giftiga ämnen och han skulle också ansvara för att den personal som arbetar i dessa skjul får en riktig utrustning. Han skulle ocksä kontrollera att alla transporter från skjulen sker med godtagbara fordon.

Det är sådana ålgärder jag skulle vilja ha industriministerns syn på. Vore inte det en framkomlig väg för alt få en skärpning av kontrollen? Sådana åtgärder har inte nämnts i skyddsanvisningarna - de har varit ute på remiss och jag har fått ta del av ett korrektur. Någon åtgärd av delta slag föreslås inte heller i arbetsmiljöutredningens förslag till arbelsmiljölag. Hur de andra förordningarna som skall träda i kraft senare är utformade vet jag faktiskt inte, eftersom jag inte tagit del av dem.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Herr Hallgren och jag är överens om att man här måste vidta alla länkbara ålgärder för alt förebygga olyckor. Jag föreställer mig att de ålgärder som herr Hallgren här skisserade har övervägts eller kommer att övervägas av arbetarskyddsstyrelsen. Det är inte möjligt för mig att här i dag värdera de olika slagen. Det får göras i annan ordning av de ansvariga myndigheterna.

Eftersom del är arbelarskyddsstyrelsen som har utarbetat de nya regler för hantering i hamnarna av farligt gods, som träder i kraft den 1 juli i år, tycker jag att det är att dra litet förhastade slutsatser när man säger

atl det är dåliga regler. Arbelarskyddsstyrelsen måsle rimligen vara den myndighet här i landet som har den största erfarenheten av de risker som uppkommer vid hanteringen av farligt gods. Jag har allt förtroende för arbetarskyddsstyrelsen i delta avseende. Därför trorjag ocksä att del finns en värdefull koordinering mellan de regler som gäller och den blivande arbelsmiljölagen, som kommer all erbjuda slora möjligheter att ur arbetstagarnas synpunkt kontrollera efterievnaden av regelsystemet.

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Om hanteringen av miljöfarligt gods

Hen HALLGREN (vpk):

Herr talman! Jag vill bara påpeka att jag inte har sagt att de anvisningar för stuverifacket som skall träda i kraft den 1 juli i år är dåliga. Jag har bara sagt att de inte innehåller några bestämmelser av det slag som jag har efteriyst, och det är en väsentlig skillnad.

Jag har tittat på dessa anvisningar. Naluriiglvis har de brister såsom jag som stuveriarbetare ser det. Dessa anvisningar är dock på många punkter bättre än de som nu gäller. De fyller emellenid inte de behov som jag här har påtalat. Därmed har jag inte sagt all de är dåliga. När etl enskilt företag kan bestämma att av ekonomiska skäl låla etl parli gift på 50 ton ligga kvar och inga myndigheter kan göra någonting ål det, då saknas det bestämmelser. Nu hoppas jag att de bestämmelser som träder i kraft i april kan ändra på detta, men jag är inte säker på det, eftersom jag inte har tagit del av dem. Men del faktum all ett privat förelag av ekonomiska skäl kan utsätta en hel stad för förgiftningsrisk är allvariigt och då är del stora brister.

Överläggningen var härmed slutad.

S 7 Propositionen 1976/77:100med förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 hänvisades till utskott enligt följande:

Statsbudget för budgetåret 1977/78 Finansutskottet

Bilaga 1 Finansplanen................ Finansutskottet

Bilaga 2 Budgetförslaget............ Finansutskottet

Bilaga 3 För flera huvudtitlar gemensamma

frågor........................................ Arbetsmarknadsutskottet

Bilaga 4 Kungl. hov- och slottsstaierna .. Finansutskottet

Bilaga 5 Justitiedepartementet.... Justitieutskottet

med undanlag för punkterna

A 9 Datainspektionen............ Konstitutionsutskottet

D 6 Centralnämnden för fas
tighetsdata ..................... . Civilutskoitet

G 5-6 Stöd till politiska partier
- Vissa kostnader i anled
ning av allmänna val.. Konstitutionsuiskoitel

G 7 Bokföringsnämnden .... Lagutskottet

Bilaga 6 Utrikesdepartementet.... . Utrikesutskottet

Bilaga 7 Försvarsdepartementet.. . Försvarsutskottet

Nr 60 Bilaga 8 Socialdepartementet..... Socialutskottet

Måndagen den " undamag för punkterna

31 januari 1977 1-7 Allmän försäkring

m.m.................... Söcialförsäkringsutskoltet

C 3 Bidrag till sjukförsäkring
en för föräldraförsäk
ringen ................................................... Söcialförsäkringsutskoltet

J 8-9 Upplysning i alkoholfrågor m. m. - Bidrag till Föreningen Fruktdrycker Skatteutskottet

V:3         Lån för inrättande av al
koholfria restauranger..   Skatteutskottet
Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet..   Trafikutskottet
Bilaga 10 Ekonomidepartmentet.............................    Finansutskottet

med undantag för punkterna

B 8-14   Avsättning till banktill
synens   fond - Statens
krigsförsäkringsnämnd
m. m......................................................    NäringsutskoUet

C 3 Nordiska investerings
banken .................................................. NäringsutskoUet

Bilaga 11 Budgetdepartementet............................ Finansutskottet

med undantag för punkterna

B 10 Presslödsnämnden.................................. Konstitutionsutskottet

B 13-18 Statens avtalsverk - Statens förhandlingsråd ... Arbetsmarknadsutskottet

C 1-7 Skatte- och kontrollväsen Skatteutskottet

E 3 Bidrag till vissa handi
kappade ägare av motor
fordon.................................................... Skatteutskottet

E 5 Stöd till dagspressen ... Konstitutionsuiskottet

E 7 Bidrag till vissa investe
ringar .................................................... Skatteutskottet

E 8-16 Avlöningar till personal
på indragningsstat m. m.
- Statlig personaladmini-
strativ informationsbe
handling ................................................. Arbetsmarknadsutskottet

11:13 Vissa byggnadsarbeten

vid tullverket...................................................... Skatteutskottet

V:6 Pressens lånefond. Konstitutionsutskottet

Bilaga 12 Utbildningsdepartementet........................ Utbildningsutskottet

med undanlag för

Lill. B Kulturändamål.......................................... Kulturutskottet

Lill. C Kyrkliga ändamål...................................... Kulturutskottet

62 Lill. G Studiesociala åtgärder .. Sociairörsäkringsulskotiel

Lill. H Internationellt-kulturellt Nr 60

samarbete.................................. Kulturutskottet Måndagen den

samt punkterna 31 januari 1977

I:B 2 Televisions- och Ijudra- .-------------

dioanläggningar........................... Kulturutskottet

11:14 Vissa byggnadsarbeten

för Sveriges Radio........................ Kulturutskottet

IV:5 Studiemedelsfonden.... Socialförsäkringsutskottet
Bilaga 13 Jordbruksdepartementet.. Jordbruksutskottet

med undantag för

Litt. I Idrott.......................... Kulturutskottet

Bilaga 14 Handelsdepartementet..... NäringsutskoUet

med undantag för punkten

A 6 Nordiska ministerrådets

allmänna budget.......................... Utrikesutskottet

Litt. F Ekonomiskt försvar.... Försvarsutskottet

V. Fonden för låneunder-

stöd

V:7 Lån till teko-, sko- och

garveriindustrier.......................... Försvarsutskottet

VIII. Fonden för beredskaps
lagring Försvarsutskottet

IX. Diverse kapitalfonder .. Försvarsutskottet
Bilaga 15 Arbetsmarknadsdepartementet... Arbetsmarknadsutskottet

med undantag för punkterna C 1-4 Arbetarskyddsstyrelsen -

Statens arbetsklinik .... Socialutskottet

Bilaga 16 Bostadsdepartementet.... Civilutskottet

Bilaga 17 Industridepartementet..... Näringsutskotlel

med undantag för punkterna
C 1-2 Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet - Sär
skilda stödåtgärder i gles
bygder...................................... Arbetsmarknadsulskoitel

V:10 Regionalpolitiskt stöd:

Lokaliseringslån........................... Arbetsmarknadsutskottet

Bilaga 18 Kommundepartementet.... Civilutskottet

Bilaga 19 Oförutsedda utgifter....... Finansutskottet

Bilaga 20 Riksdagen och dess verk m.m.. Konstitutionsuiskottet med undantag för punkterna

D 1-4 Riksgäldskontoret............. Finansutskottet

D 6 Riksdagens revisorer och

deras kansli................................ Finansutskottet

Bilaga 21 Riksgäldsfonden............ Finansutskottet

Bilaga 22 Avskrivning av nya kapitalinve
steringar ...................... Finansutskottet -

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Bilaga 23 Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförlusler............................ Finansutskottet

Bilaga 24 Slalens allmänna fastighetsfond . Finansutskottet

Bilaga 25 Försvarets fastighelsfond Försvarsutskottet

Bilaga 26 Beredskapsbudget för totalförsva
ret ............................... Försvarsutskottet

Propositionen 1976/77:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 hänvisades lill utskott enligt följande:

Bilaga 1 Jusliliedeparlementei .... Justitieutskottet

Bilaga 2 Försvarsdepartementet.. Försvarsutskottet

Bilaga 3 Socialdepartementet..... Socialulskouei

Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet.. Trafikutskottet

Bilaga 5 Budgetdepartementet.... Finansutskottet

med undantag för punkten

2 Viss utbildningsverksamhet .. Arbetsmarknadsutskottet

Bilaga 6 Utbildningsdepartementet Kulturutskottet

med undantag för punkterna
4-5 Teknisk samt viss medi
cinsk och matematisk-
naturvetenskaplig ulbild
ning och forskning m. m.
i Göteborg och Linköping
- Inredning och utrust
ning av lokaler vid uni
versiteten m.m........................... Utbildningsutskottet

Bilaga 7 Jordbruksdepartementet. Jordbruksutskottet

Bilaga 8 Arbetsmarknadsdepartementet... NäringsutskoUet
Bilaga 9 Industridepartementet... Näringsutskottet

S 8 Anmäldes och bordlades Proposition

1976/77:62 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om fiske

S 9 Anmäldes och bordlades Redogörelser

1976/77:2 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1976 1976/77:7 Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1976 1976/77:8 Fullmäktiges i riksgäldskoniorei förvaltningsberättelse för år 1976

§ 10 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 26 januari

1976/77:88 av fru Dahl (s) till herr socialministern om utbyggnaden av barnomsorgen:

En fortsatt snabb utbyggnad av barnomsorgen är nödvändig av flera skäl, främst för all ge alla barn stimulerande och trygga uppväxivillkor och för atl främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Under våren 1976 godkände riksdagen med bred majoritet den socialdemokratiska regeringens förslag om en plan för utbyggnad av barnomsorgen syftande lill full behovstäckning senasl inom tio är. Folkpartiet och centerpartiet ställde sig bakom regeringens beslut. Endast moderaterna demonstrerade sin fientliga inställning till barnomsorgen genom atl gå mot både ul-byggnadsplanen och dess finansiering.

Riksdagsbeslutet, grundat på en uppgörelse med Svenska kommunförbundet, avsåg bl. a. atl i en första etapp fram lill 1981 skulle 100 000 nya platser tillkomma i daghem och 50 000 i fritidshem. I samband med beslutet underströk den dåvarande socialministern all regeringen noga skulle följa ulvecklingen och vid behov vidia de ytleriigare åtgärder som kunde erfordras för att den uppställda målsättningen skulle uppfyllas. 1 årets budgetproposition saknas emellerlid en redovisning för situationen i kommunerna. Socialministern ger endasl upplysningen all kommunernas ulbyggnadsplaner lyder på all programmet kommer atl fullföljas.

Under senare tid har del emellerlid kommit fram en rad oroande uppgifter som tyder på all man med gällande planer och utbyggnadstakt inte skulle nä del avsedda målel. Bl. a. material som TCO redovisat pekar i denna riktning.

Jag vill mot denna bakgrund be all få framsiälla följande inierpellalion lill herr socialministern:

1. Vilket är del aktuella planeringslägel beträffande barnomsorgens utbyggnad?

2. Kan man med utgångspunkt i gällande kommunala planer och utbyggnadstakt räkna med atl 1976 års riksdagsbeslut om barnomsorgens utbyggnad kommer atl näs?

3. Om så ej är fallet, avser slalsrådel att la några initiativ i syfte att riksdagsbeslutet skall fullföljas?

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Anmälan av interpellation

5 Riksdagens protokoll 1976/77:59-61

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Meddelande om .frågor

§ 11 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 26 januari

\916/11:21av herr Hagberg i Borlänge (vpk) lill herr arbetsmarknadsministern om ålgärder för alt stoppa sysselsättningsminskningen inom stålindustrin:

Domnarvels Jernverk varslar om permitteringar för 3 500 anställda. Samtidigt genomför förelagel ell s. k. besparingsprogram, som skall minska antalet sysselsatta med ca 800. Detla är bara elt exempel på utvecklingen inom järn- och stålindustrin.

Regeringen har hittills hänvisat till att åtgärder inte kommer att vidtas förrän de aktuella utredningarna inom stålbranschen, bl. a. handelsstålsutredningen, är klara. Under tiden minskar antalet sysselsättningstillfällen, och permitteringar vidtas.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga lill herr arbetsmarknadsministern:

Är regeringen beredd alt vidta åtgärder och använda sitt inflytande för att stoppa minskningen av antalet sysselsatta och eventuella permitteringar vid Domnarvels Jernverk och stålindustrin i övrigt i avvaktan på etl samlat program för hela stålindustrin?

1976/77:222 av herr Bengtsson i Hamneda (c) lill herr justitieministern om ett nytt polishus i Ljungby:

Under mer än tolv år har frågan om uppförande av etl nytt polishus i Ljungby varit aktuell. Frågan har varit föremål för riksdagsmotioner, såväl motion 1975:1123 som 1975/76:1079 har i princip vunnit riksdagens gillande. Följande citat ur jusiilieulskotlets betänkande 1975/76:26 åberopas:

"Ulskollel, som ansluter sig till motionärernas uppfattning om behovet av nya lokaler för polisen i Ljungby, anser sig liksom förra året inte kunna prioritera Ljungby framför andra oner. I anledning av motionen vill utskottet dock understryka vikten av atl byggnadsverksamheten sätts igång så snart detla bedöms lämpligt. Med dessa uttalanden avstyrker ulskollel bifall lill motionen."

Trots delta och trots rikspolisstyrelsens tidigare förslag atl en kostnadsram för polishuset i Ljungby skall uppföras i investeringsplanen för budgetåret 1977/78 synes några initiativ för projektets förverkligande inte ha lagils av regeringen. Projekteringsarbetet för polishus i Ljungby beräknas vara klan under nästa månad.

Vid genomgång av bl. a. protokoll från en skyddsrond i Ljungby polishus 1976-12-07 och etl senare besök i lokalerna bedömer jag atl bris-

terna är av sådan art och omfattning all en ytterligare försening av lokalfrågans lösning genom nybyggnation leder lill myckel stora svårigheter för polisdistriktet atl uppfylla allmänhetens berättigade servicekrav. Men vad värre är: Möjligheterna att uppfylla personalens berättigade krav, grundade på bl. a. arbetarskyddsföreskrifter, synes vara obeflnlliga i nuvarande lokaler.

Riksdagens yttersta ansvar för en dräglig arbetsmiljö för polisen i Ljungby måste snarast leda fram lill all lokalmässiga förutsättningar härför skapas.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga lill herr justitieministern:

När kan det länge planerade polishusbyggel i Ljungby komma all förverkligas?

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Meddelande om frågor

1976/77:223 av herr Tarschys (fp) lill herr kommunikationsministern om postgirots konlobesked:

Finner kommunikationsministern det tillfredsställande all postgirots konlobesked lill innehavare av personkonton numera inte innehåller uppgifter om saldo?

den 27 januari

\916/11:114 av herr Wirmark (fp) till herr kommunikationsministern om förbällrad säkerhel för lågresenärer inom Siorslockholmsområdel:

Den senasie lågolyckan inom SL-områdel, där elt pendeltåg spårade ur efter infart på etl stickspår vid Kalhälls station, aktualiserar frågan om säkerheten för tågresenärer.

Inom SL-områdel finns s. k. skyddsväxlar, vilka automatiskt växlar in tåg på elt stickspår vid möte på samma spär. Delta vore kanske tillräckligt om stickspåren vore så långa att föraren hann stanna innan spåret tar slut. Den här relaterade olyckan visar att så inte är fallet.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga herr kommunikationsministern:

Vad avser kommunikationsministern all göra för alt förbättra säkerheten för lågresenärerna inom Siorslockholmsområdel, framför allt vad avser trafik i båda riktningarna på enkelspår?

1976/77:225 av herr Häll (s) lill herr kommunikationsministern om persontrafiken på järnvägssträckan Boden-Narvik:

SJ har aviserat all man genom lidtabellsändringar och andra ålgärder vill förändra och avsevärt försämra resemöjligheterna på sträckan Boden-Gällivare-Narvik. Lokalgodslåg ändras till normalgodståg, vilket innebär att personvagn inte längre medföljer tåget. Tåg som tidigare fram-

Nr 60

Måndagen den 31 januari 1977

Meddelande om frågor

förts på lördagar indrages och även under övriga veckodagar minskas antalet tåg. Uppehåll vid stationer- även sädana med bofast befolkning - slopas och slopp vid dessa stationer beläggs med avgift (135 kr. eller mera). Kraftiga protester har framförts från berörda kommuner, då de föreslagna ändringarna innebär försämrad service för såväl bofast befolkning som renskötande samer, jägare och stugägare i berörda områden.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till herr kommunikationsministern:

Avser statsrådet ta initiativ som syftar till alt den av SJ aviserade försämringen av resemöjligheierna Boden-Gällivare-Narvik förhindras?

1976/77:226 av fru Lantz (vpk) lill herr utbildningsministern om viss ersättning åt vuxenstuderande vid sjukdom:

Särskill vuxensludiestöd vid längre studier utgår inte under ferieperioder. Många studerande blir för att klara sin ekonomi tvingade alt ta arbete under jul- och sommarferierna. Får de då inkomstbortfall pä grund av egen eller barns sjukdom utgår i allmänhet ingen kompensation för inkomstbortfallet. Endast de som förvärvsarbetade före studierna och fått ha kvar sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst har möjlighet att få en sjukpenning som kompenserar inkomstbortfallet. För övriga kan sjukdom under feriearbele innebära etl kännbart ekonomiskt avbräck.

Är utbildningsministern beredd att vidta åtgärder som gör det möjligt för vuxenstuderande som på grund av sjukdom förlorar inkomst under feriearbele all få kompensalion härför?

den 31 januari

1916/11:121 av herr Kotnstedt (m) lill herr budgeiminisiern om skyl-dighelen all erlägga arlistskall:

Enligt den praxis som tillämpas begär utländska ambassader skattebefrielse för vissa arlisler som uppiräder i Sverige. Detla sker efter det att berörd ambassad prövat om artisten kan anses vara kulturarbetare. Det är sålunda inte den svenska regeringen som avgör om artisten kan anses som kulturarbetare. Gällande arlistskall är 42,85 96 och borde rimligen betalas av alla som uppträder i Sverige oavsett från vilket land artisten kommer.

Med stöd av del anförda vill jag lill herr budgetministern ställa följande fråga:

Tänker regeringen se över rådande bestämmelser så alt arlistskall er-läggs av alla artister som framträder i Sverige, oavsett nationalitet?

S 12 Kammaren åtskildes kl. 15.57.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert