Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:26

Fredagen den 12 november

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av herr andre vice talmannen.

§ 1 Herr andre vice talmannen meddelade att fru Fredgardh denna dag återtagit sin plats i riksdagen, varigenom fru Ingvar-Svenssons uppdrag som ersättare för henne upphört.

§ 2 Om kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång

Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för atl besvara herr Komstedls (m) den 27 oktober anmälda fråga, 1976/77:37, och anförde:

Herr talman! Herr Komstedl har frågat mig om jag inför riksdagen vill redovisa anledningarna till alt kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång så kraftigt överstigit vad som ursprungligen anmäldes för riksdagen.

När Bai Bång år 1974 anmäldes för riksdagen hette del i budgetpropositionen: "Kalkylerna över investeringskostnaderna är fortfarande osäkra men sannolikt kommer de att överstiga 500 milj. kr." Uttalandet byggde på de preliminära uppgifter regeringen hade till sill förfogande hösten 1973.

När avtalet om skogsinduslriinsalsen slöts år 1974 angavs totalkostnaden lill 770 milj. kr. Däri ingick en grundkostnad om 620 milj. kr. i 1973 års priser, en reserv för indexmässiga prisstegringar på 120 milj. kr. och en reserv för oförutsedda utgifter på 30 milj. kr.

Den 22 oktober i år lämnade SIDA en utförlig redogörelse för utvecklingen av Bai Bang-projekiel. Därvid redovisades atl totalkostnaden nu beräknas till 1 055 milj. kr. Kostnadsökningarna beror främst på följande faktorer.

Det har visat sig atl reserven för prisstegringarom 120 milj. kr. i avtalet från 1974 baserats på en underskattning av de internationella prisstegringarna. Dessa har i realiteten kommit att ligga på omkring 12 !% i stället för de 5 % som man från början hade räknat med. Detta förklarar huvuddelen av kostnadsökningen. Kostnadsökningen beror emellertid också på att arbetet har försenats och all det visat sig nödvändigt atl utvidga insatsen för atl genomföra projektet.

Jag kan konstatera att de av SIDA nu redovisade ökade kostnaderna för projektet inle behöver medföra någon ökning av de anslag och planeringsramar som statsmakterna har fastställt för utvecklingssamarbete med Vietnam. Regeringen kommer givelvis all mycket noga följa den vidare kostnadsutvecklingen för skogsindustriinsatsen.

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång

Hert KOMSTEDT (m):

Herr talman! Jag ber alt få tacka herr statsrådet för svaret på min fråga.

Vi är i den svenska riksdagen ganska överens om all vi skall ge hjälp till människorna i den del av världen, där man lever under svårare betingelser än vad vi gör. Vi är också ganska överens om att den hjälpen skall ökas i den omfattning som tillväxten i vårt land ökar.

Däremot har vi inte varit lika överens när det gällt länderval och projektval. Det fanns de som var kritiska när pappersbruksprojektet i Nordvietnam anmäldes för riksdagen första gången. Den kritiken grundade sig på de många osäkerhetsfaktorer som finns med vid projekt av delta slag.

Efter det besök som en svensk delegation gjorde i dåvarande Nordvietnam i oktober 1970 omnämns projektet mycket knapphändigt i stals-verkspropositionerna 1971, 1972 och 1973. Den första indikeringen beträffande kostnaderna för massa- och pappersfabriken gavs 1974 i stats-verkspropostionen, alltså för två år sedan. Där beskrivs investeringskostnaderna, vilket också framgår av statsrådets svar, såsom mycket osäkra men sannolikt uppgående till 500 milj. kr.

1 1975 års slatsverksproposilion omtalas att man har tecknat det här avtalet, men man säger också alt kostnaderna sannolikt kommer alt uppgå till 770 milj. kr., dvs. en ökning med 50 % på ett år. Av propositionen framgår också alt man nu har valt Bai Bång som lokaliseringsort.

I 1976 års budgetproposition lämnas inga nya uppgifter från regeringen om kostnadsökningarna, men under våren 1976 redovisar SIDA nya beräkningar rörande skogsindustriprojeklet. Kostnaderna beräknas nu lill 920 milj. kr. Ett halvår senare - i okotober 1976, dvs. förra månaden

- redovisar SIDA på nytt kostnadsökningar, och nu är miljarden passerad.
1 055 milj. kr. är det senaste budet när del gäller projektet. Från den
första anmälan för riksdagen i 1974 års slatsverksproposilion fram lill
hösten 1976 har vi alltså en ökning på över lOO %. Detta är, skulle man
kunna säga, ett Stålverk 80 utlokaliserat till Vietnam. Så får det enligt
min och andras uppfattning inte gå till i den svenska biståndspolitiken.

- Det här är självfallet ingen kritik mot den nuvarande regeringen -
ärendet har skötts av den gamla - men del finns anledning för den nya
regeringen att verkligen se allvarligt på de här problemen.

Jag har i min hand artiklar av journalister som har varit på ort och ställe och intervjuer med svenskar som har varit eller är verksamma i projektet. De är i många fall kritiska mot det sätt på vilket man har handlagt projektet från svensk sida. Därför vill jag fråga statsrådet: Vilka nya åtgärder kommer alt vidtas för all man skall kunna hejda kostnadsökningar i projekt av den här arten? Vidare: Kommer statsrådet alt göra fördjupade utredningar för atl man skall få kontakt med de svenskar som är verksamma i projektet och därmed kanske skapa ett bättre underlag för framlida objekt?

Herr statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Herr Komsiedi undrar vilka nya åtgärder som skall vidtas för att man skall kunna dämpa eventuella framlida kostnadsslegringar och vilka kontakter som skall tas med svenskar på platsen för att vi skall få klarhet i hur projektet fortskrider.

Kontakter på platsen finns givelvis. Projektet engagerar ju åtskilliga svenska experter. Några mer preciserade åtgärder för att förhindra framlida kostnadsslegringar kan jag inte annonsera. Däremot kan jag upprepa del jag sade i svaret, nämligen all vi självfallet följer kostnadsutvecklingen med stor uppmärksamhet. Jag vill gärna tillägga att det, med tanke på alt det rör sig om ett mycket stort projekt, i dag är för tidigt att säga om vi har sett sluträkningen för Bai Bång. Det bör också tilläggas igen - med hänsyn till atl det här handlar om ett stort projekt - alt kostnadsfördyringar av del slag som har inträffat visseriigen är mycket beklagliga, men vad gäller det som hittills redovisats ändå är ganska förklariiga. Man gjorde uppenbariigen en felbedömning av den internationella kostnadsutvecklingen när man räknade med att den skulle bli 5 96 och den i själva verket kom att bli mer än dubbelt så hög.

De övriga orsaker som finns till fördyringarna har alt göra med projektels genomförande, och inte heller där kan man säga att del i och för sig rör sig om några speciellt anmärkningsvärda fördyringar.

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

öm kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång

Herr KOMSTEDT (m):

Herr talman! Det finns många människor i Sverige - vanliga skattebetalare - vilkas syn på vår u-landsinsals inte är densamma som jag sade all vi i stort sett har här i Sveriges riksdag. Sådana felsalsningar som nu redovisats beträffande skogsprojektel i Vietnam gör inte dessa människor positivare till vår insats i tredje världen, utan tvärtom riktar man mer negativ kritik mot våra satsningar. För den fortsatta utvecklingen av våra hjälpinsatser är det, menar jag, inte bra när sådana här uppgifter kommer fram och när den kritik som framställts tydligen inte föranlett några mer omfattande åtgärder från regeringens sida lidigare. Därför väntar jag mig självfallet större insatser av biståndsministern för att vi skall komma ål de här problemen.

Kostnadsökningarna är förklarliga, säger statsrådet. Jag tycker inte alt man kan försvara kostnadsökningar som inom en period på två och ett halvt år ligger på över 100 96. Det har i massmedia framkommit uppgifter - vilkas riktighet jag inte vill bekräfta - om all det är mycket svårl för biståndsarbetarna, atl den inhemska befolkningen stjäl av det material som finns att tillgå o. d. Därför är det naturligtvis av vikt atl få vela om statsrådet verkligen kommer alt intressera sig för de här frågorna, så atl vi i fortsättningen inle får projekt av den här arten och så atl man kan lösa problemen med Bai Bang-projektei i Vietnam på ett anständigt sätt. Jag tror att det för de gemensamma hjälpinsatserna i framtiden är myckel viktigt alt vi kommer ifrån detta projekt på ell riktigt sätt.

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om kostnaderna för massa- och pappersfabriken i Bai Bång

Har slalsrådel i dag någon uppfattning om vilken kostnadsram vi kommer att få innan projektet är fullföljt?

Herr statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Hur allmänheten reagerar på den här sorlens uppgifter beror i någon mån på hur de kommenteras av dem som har inblick i vad del handlar om. Jag har understrukit att del är allvarligt all projektet fördyras. Det kommer att gå ut över andra insatser som hade kunnat göras i Vietnam. Därmed har jag också sagt alt fördyringar som sker kommer alt finansieras inom anslag och planeringsramar som redan är beslutade. Fördyringarna innebär alltså inga ökade kostnader för del svenska biståndet.

Herr KOMSTEDT (m):

Herr talman! Vad jag efterlyste var statsrådels svar på frågan vilka kostnadsökningar som man kan räkna med framöver. Nu säger statsrådet alt de redan ligger inom planeringsramen. Men den ökningstakt som kännetecknat projektet, med en ökning från 500 till hittills 1 005 milj. kr., måste samtidigt vara ell observandum för alt man inte kan fortsätta i denna takt.

Vad jag önskar är ell besked om huruvida statsrådet har någon uppfattning om hur långt man kan gå och hur myckel kostnadsramarna kommer atl ha ökat när projektet är slutfört. Vi vet att det ingalunda är slut utan alt vi tvärtom befinner oss i början av delta stora projekt. Därför tycker jag all det är angeläget att vi inför riksdagen redovisar varifrån man skall ta de eventuella extra medel som inle läcks av de kostnadsramar statsrådet här beskriver.

Herr statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Ulan atl förringa del beklagliga i alt projektet blir dyrare än vad vi räknat med skall vi ändå hålla oss till de faktiska uppgifterna. Det handlar inle om en fördyring från 500 miljoner till 1 miljard kronor utan möjligen om en fördyring från 770 milj. kr. - dvs. den summa som anmäldes när de mer definitiva projektplanerna lades fram - lill den kostnad på ungefär en miljard som man i dag räknar med.

Vad som kommer att hända i framtiden vel vi inle. De beräkningar som man nu har lagt fram hoppas vi givelvis skall hålla, men de bygger på vissa förutsältningar: t. ex. atl insatserna av personal både på svenskt och på vietnamesiskt håll kan bli de planerade och all vi inle drabbas av ytterligare kraftiga prisstegringar eller av andra mellankommande problem. Vi gör givetvis både från SIDA och från regeringen vad som är möjligl för all hålla kostnadsstegringarna i schack.

Herr KOMSTEDT (m):

Herr talman! Det var inte riktigt rätt, herr statsråd. 500 miljoner var faktiskt den kostnad som anmäldes för riksdagen när projektet första

gången omnämndes i 1974 års statsverksproposition. Det var 1975 som de 770 miljonerna första gången kom in i stalsverkspropositionen. Trots allt är del således under de två och ett halvt år som jag beskrivit en ökning motsvarande en fördubbling av det belopp som ursprungligen nämndes.

Men det vore intressant alt veta om statsrådet är beredd alt gå hur långt som helst innan projektet slutförs. Någonslans måste det finnas en gräns. Mari kan inle bara hänvisa lill kostnadsslegringar av internationell karaktär. För Sverige som biståndsnalion tror jag atl det är myckel viktigt alt veta var regeringen står och atl man inte tänker ha projekt som får rinna i väg hur som helst.

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om hjälpinsatser till förmån för vissa flyktingar från västra Sahara

Hert statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Vi utgår givelvis från all projektet kan genomföras inom ramen för del avtal som ingåtls mellan Sverige och de vietnamesiska myndigheterna och som innebär atl Sverige står för denna typ av kostnadsslegringar. Det är vår utgångspunkt, och det finns, som jag redan sagt flera gånger, f n. ingen anledning att tro all ens ytterligare kostnadsökningar - som jag hoppas inte skall inträffa - skulle betyda att vi går utöver de anslag som redan finns för utvecklingssamarbetet med Vietnam. Det kan väl ändå vara ganska lugnande för herr Komstedl att höra.

Beträffande de siffror som nämnts redovisades det i 1974 års statsverksproposition - då planerna ännu var preliminära - att uppgifterna var osäkra men att kostnaderna väntades överstiga de 500 miljonerna.

Får jag sedan, herr talman, orn iden medger det, bara på tal om de stölder som diskuterats så livligt på sistone säga alt enligt de uppgifter jag fått har man levererat material för 96 milj. kr. till projektet. SIDA har fått bekräftelse på att material i en omfattning som kosinadsmässigt motsvarar 91 milj. kr. har kommit fram. Uppgiften om att materiel för 50 miljoner skulle ha försvunnit genom svinn och stölder verkar alltså rätt orimlig. Det skulle ju betyda alt halva Bai Bang-projeklet skulle ha blivit stulet. Så illa är det inle.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om hjälpinsatser till förmån för vissa flyktingar från västra Sahara

Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för att besvara fröken Rogestams (c) den 28 oktober anmälda fråga, 1976/77:45, och anförde:

Herr talman! Fröken Rogestam har ben mig lämna en redogörelse för vilka insatser som hittills gjorts från svensk sida och vilka ytterligare insatser som planeras ti// förmån för flyktingar från västra Sahara.

Under våren 1976 fick Svenska röda korset statligt stöd på drygt 5

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om hjälpinsatser till förmån för vissa flyktingar från västra Sahara

milj. kr. att användas för all hjälpa de flyktingar från västra Sahara som finns i Algeriet. Röda korsets bidrag med tält, läkemedel och andra förnödenheter, 2 000 ton vete och 600 ton kataslrofkost gick genom Internationella röda korset och Algeriska röda halvmånen. Dessutom utnyttjades I milj. kr, av Sveriges årliga bidrag lill FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) för Röda korsets program. Vid sidan av Algeriet är Sverige den största bidragsgivaren lill verksamhet för flyktingar från västra Sahara.

FN:s flyktingkommissarie har nyligen vädjat om fortsatt stöd till hjälp-programmet för flyktingarna. Regeringen kommer all positivt pröva denna framställning inom de närniaste dagarna.

Fröken ROGESTAM (c):

Herr talman! Jag ber alt få tacka statsrådet Ullslen för svaret på min fråga. Bakgrunden till den är följande:

I 19 läger i och omkring Tindouf i västra Algeriet finns 45 000-50 000 flyktingar från västra Sahara. Lägel för dessa flyktingar är prekärt. Någon politisk lösning har hittills inte kunnat åstadkommas. Människorna i lägren börjar alltmer inrikta sig på att deras vistelse kan bli långvarig.

Men problemen är många. Lägren ligger ule i öknen. Vattentillgången är dålig. En del läger ligger vid vattenhål, andra måste förses med vatten via tankbilar. Det flnns inga regelrätta sanitära anordningar. Trots detta förekommer det, enligt Röda korsets senaste rapport, f n. inga epidemier, men den mässling som grasserade i april-maj skördade ungefär hälften av alla barn under tre år. Ca 25 % av de nyfödda dör fortfarande innan de uppnått tre månaders ålder.

Ell stort problem är ved, som måste hämtas med lastbil åtskilliga mil bort. Man undersöker nu olika andra möjligheter all lösa matlagnings-problemet. Matdistributionen fungerar annars bra, och man har upprättat speciella barnbespisningar, där förskolebarn och speciellt behövande barn får specialkost två gånger per dag.

Tillgången på livsmedel har emellertid periodvis varit dålig. Basbehovel av livsmedel distribueras till varje familj för två veckor i taget. Tilldelningen är baserad på en beräkning av ett kaloriinlag av 1 700 kcal/dag. Men beroende på bristande resurser fick man under en sexveckorsperiod i april-maj gå ner lill en ranson av 800 kcal/dag.

Milt intryck efter ell besök i somras, det bestyrks också av Röda korsets senaste rapport, är atl lägerorganisalionen och livsmedelsdislributionen fungerar bra - inte minst beroende på att kvinnorna gör en fantastisk insats. Men man lever i en situation ulan trygghet, utan säkerhetsmarginal. Hjälp i form av livsmedelssändningar t. ex. från Sverige har utlovats lill årets slut. Men även i nuläget behöver man göra inköp för ungefär 1 milj. kr. per månad för all människorna skall få ett rimligt kaloriintag. Internationella röda korset har svårt att få fram tillräckligt med resurser för detta.

1 ell läge där hjälpen uteblir är del fråga om katastrof på nolltid. Också

de här människorna har rätt lill en säkerhetsmarginal, en trygghet i form av all livsmedelslillgången garanteras för en längre tidsperiod, mitt i den otrygghet som nyklingtillvaron innebär.

Inför nästa år har FN:s flyktingkommissarie gått ut med en vädjan till regeringarna om ca 10 000 ton livsmedel samt 5-6 milj. dollar lill medicin, tält, filtar, bilar m. m.

Statsrådet utlovade en positiv prövning av flyktingkommissariens vädjan, och det är i och för sig bra. Men jag skulle gärna vilja ha ett litet mera konkret besked om vilka nya svenska insatser som kan komma i fråga. Jag vill därför fråga statsrådet om det inte är möjligl all i någon mån precisera vad den här positiva prövningen skulle kunna innebära och vilka ytteriigare svenska insatser som kan bli aktuella.

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Om hjälpinsatser till förmån för vissa flyktingar från västra Sahara

Herr statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Jag kan vitsorda den beskrivning av situationen i del här området som Christina Rogestam gav. Jag har haft tillfälle all lala med människor som har varil på platsen och sett hur del är, och även haft tillfälle atl tala med FN:s flyktingkommissarie vid ett besök i New York nyligen. På Christina Rogestams fråga vill jag nämna alt regeringen sedan del svar utarbetats som jag nyss läste upp har haft tillfälle atl pröva framställningen från FN:s flyktingkommissarie. Efter samråd med SIDA och Röda korset avser regeringen att nästa vecka besluta om ett bidrag på 3 milj. kr. och 2 000 ton vete lill det hjälpprogram som flyktingkommissarien har vädjat om pengar för. Del totala värdet av den svenska insatsen blir 5 milj. kr.

Fröken ROGESTAM (c):

Herr talman! Jag ber att få lacka statsrådet för denna precisering av svaret, som innebär ett klart positvi besked om nya svenska insatser och därmed en förbättring av flyktingarnas situation. Jag förutsätter också atl om del visar sig atl situationen i dessa läger förvärras under nästa år kommer del att finnas möjligheter för ytteriigare svenska insatser, men jag ber all få lacka för det positiva besked som statsrådet nu har lämnat mig.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Proposition

1976/77:25 till utskott enligt följande:

Bilaga 1 .......................... till justitieutskottel

Bilaga 2 .......................... till utrikesutskottet

Bilaga 3 .......................... till försvarsutskottet

Bilaga 4........................... till socialutskottet

Bilaga 5 .......................... till trafikutskottet

Bilaga 6, punkterna 1 och 4 .... till skatleulskotlel

6 Riksdagens protokoll 1976/77:25-27

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

punkterna 2 och 6 .. . punkterna 3 och 5 ...

Bilaga 7, punkterna 1-5 samt 15

punkterna 6-13 ............

punkten 14 ..................

Bilaga 8 ........................

Bilaga 9 ........................

Bilaga 10.......................

Bilaga 11 ......................

ill finansutskottet ill arbetsmarknadsutskottet

ill kulturutskottet ill utbildningsutskottet ill socialförsäkringsut-ikollet

ill jordbruksutskottet ill arbetsmarknadsutskqttel ill näringsutskottel ill civilutskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades Proposition och skrivelse 1976/77:33 till justitieutskollet 1976/77:34 till arbetsmarknadsutskottet

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Förslag

1976/77:4 till konstitutionsutskottet

§ 7 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1976/77:39-43.

§ 8 Anmäldes och bordlades

Propositioner

1976/77:23 med förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom utbildningsdepariementets verksamhetsområde 1976/77:40 om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift 1976/77:42 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. 1976/77:44 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Konstilutionsutskottels betänkanden

1976/77:4 med anledning av motion om riksdagens revision av statsförvaltningen

1976/77:5 med anledning av motionerom det statliga utredningsväsendet

1976/77:6 angående motioner rörande en utvärdering av kommunindel-ningsreformens konsekvenser m. m.

1976/77:7 med anledning av motion om begränsning av det kommunala serviceansvaret inom områden för fritidsbebyggelse

Skatteutskottels betänkanden

1976/77:3 med anledning av propositionen 1976/77:2 med förslag till godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

samt ett lill avtalet fogat protokoll, jämte motion Nr 26

1976/77:4 med anledning av motioner angående bostadsbeskattningens Fredaeen den
"t'"°™"'"g 12 november 1976

Jusiitieutskottets betänkanden

1976/77:6 med anledning av motion om utredning rörande parts pro-cesshabilitet

1976/77:7 med anledning av motion angående den straffrättsliga regleringen av bombhot m. m.

Lagutskottels betänkanden

1976/77:1 med anledning av motioner om lagstiftning rörande ideella föreningar

1976/77:3 med anledning av motionerom vissa skadeslåndsräilsliga frågor

1976/77:5 med anledning av motion om ersättning vid kollisioner mellan motorfordon och vilt m. m.

1976/77:8 med anledning av motion om utvidgad trafikförsäkring

Kulturutskottets betänkanden

1976/77:1 med anledning av motionerom kostnaderna för undersökning m. m. av fast fornlämning

1976/77:2 med anledning av motion om begränsning av kyrkliga markförvärv

1976/77:3 med anledning av motion om granskningen av sliftsnämnds förvaltning av kyrklig jord

1976/77:4 med anledning av motion om översyn av almanackans namnlängd

1976/77:5 med anledning av motion om underhållet av byggnadsminnesmärken inom försvaret

1976/77:6 med anledning av motion om alkoholfritt vin som alternativ vid nattvardsgång

1976/77:7 med anledning av motioner i vissa lokalradiofrågor

1976/77:8 med anledning av motion om inlösen av vissa fornfynd

1976/77:9 med anledning av motion om förvaringen av kyrkoarkivalier

1976/77:10 med anledning av motion om fraktstöd vid distribution av viss biograffilm

1976/77:11 med anledning av motion om en statlig lånefond för biografer

1976/77:12 med anledning av motion om cirkuskonstens villkor

Utbildningsutskottet betänkanden

1976/77:1 med anledning av motion om tillgodoräknande i Sverige av akademiskt prov i Danmark, Finland, Island eller Norge

1976/77:2 med anledning av motion om möjlighet för utländsk studerande att avlägga masters-examen i Sverige

1976/77:3 med anledning av motion om ämnet geografi i lärartjänst i

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Anmälan av interpellationer

grundskolan

1976/77:4 med anledning av motioner om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet

1976/77:5 med anledning av motion om lärares fortbildning

1976/77:6 med anledning av motion om statsbidrag till lokaler för skolornas simundervisning

1976/77:7 med anledning av motion om nordisk samordning av samernas vuxenutbildning

Arbetsmarknadsutskottels belänkande

1976/77:9 med anledning av propositionen 1976/77:7 om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, m. m.

Civilutskottets betänkanden

1976/77:1 med anledning av propositionen 1975/76:149 med förslag till

lag om allmänna Ijärrvärmeanläggningar, m. m., jämte motion 1976/77:2 med anledning av motioner rörande naturvårdslagen 1976/77:3 om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden

vid olovligt byggande m. m.

§ 10 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet

den 11 november

1976/77:44 av herr Hallgren (vpk) till herr kommunikationsministern om hanteringen av miljöfariigt gods:

Hantering och lagring av giftiga och vådliga ämnen i de svenska hamnarna har inte fått en acceptabel lösning. För all skydda hamnarnas arbetare och andra, som direkt eller indirekt är berörda av transporter och övrig hantering, måste snabba åtgärder vidtagas i syfte atl åstadkomma en bättre samordning inom transportledet och en effektivare kontroll vid upplagring av giftiga och vådliga ämnen.

Kontrollen vid upplagring av farligt gods i svenska hamnar är många gånger bristfällig. I de allra fiesta hamnar saknas särskilda skjulutrymmen för sådan lagring. Del fallas ofta sakkunnig personal för sådan hantering.

Del förekommer också all farligt gods skeppas i s. k. trailertanker, som lossas direkt utan kontroll och kopplas lill dragfordon för transporter över hela landet.

Det har förekommit att dessa trailertanker skadats under sjötransporten men ändå transporterats från fartyget ulan översyn. I några fall har skador upptäckts, och åtgärder har då vidtagits för alt förhindra olyckor genom

förgiftning.

Enligt min mening borde transporter och hantering av farligt gods uppmärksammas mera för att förhindra olyckor.

När del gäller lagring av farligt gods är förhållandena ytterst otillfredsställande. Det finns inga speciella giftskjul i de flesta av de svenska hamnarna. Visst gods placeras i skjul bland övriga godsslag där hamnarbetare och andra arbetargrupper är sysselsatta. I andra fall är del fråga om fariigt gods som inte får placeras i skjul. Det kan då lagras utomhus i hamnarna där del är åtkomligt för utomstående. När det gäller transporter av nämnda godsslag förekommer det att olämpliga transportmedel används för landsvägstransporter och utsätter allmänheten för stora risker.

Jag vill med hänvisning lill det anförda ställa följande frågor till herr kommunikationsministern:

1. Avser statsrådet att vidta åtgärder som syftar till en säkrare och tryggare hantering av farligt gods i de svenska hamnarna?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder som leder lill säkrare transporter av fariigt gods på våra landsvägar?

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Anmälan av interpellationer

1976/77:45 av herr Claeson (vpk) till fru bosladsministern om åtgärder mot spekulation på bostadsmarknaden:

Den privata fastighetsmarknaden i storstadsområdena präglas till stora delar av en ohöljd spekulation. Hyresfastigheter köps och säljs som handelsvara med kraftiga prisstegringar som följd. Samtidigt, och som en följd av sådana transaktioner, har problemen för hyresgästerna ökat. Det finns gamla fastigheter som bytt ägare fem sex gånger på en fyraårsperiod ulan att någon ordentlig upprustning kommit lill stånd.

Problemen för hyresgästerna gäller bl. a. värmetillförsel, lägenhets- och faslighetsreparationer samt beräkning och debitering av bränsle och VA-avgifter. Det gäller även svårigheter med aiV över huvud laget komma i kontakt med ägare eller förvaltare som ibland har hemligt telefonnummer och ofta byter adress.

I ett betydande antal fall har hyresgästerna erhållit krav på hyresbe-lalningar som varit helt omotiverade, kombinerade med hot om vräkning osv. Hyresgäster som lyckats få kontakt med representant för ägaren och då begärt rättelse på felaktigheter eller reparationer har blivit hotade, utsatta för repressalier och uppmanals att flytta.

Olika exempel i press, radio och TV under innevarande höst har visat alt spekulation och handel med fastigheter och bostadslägenheter är av betydande omfattning och att tusentals människor på olika sätt drabbats som en följd av detta. Svarta lägenhetsaffärer synes tämligen regelmässigt följa i spåren på hushajarnas illegala affärer, där massor av pengar genom olika manipulationer undandras beskattning.

Även om problemet med spekulanter och profitörer på fastighetsmarknaden är mest markant i Stockholm och blivit mest uppmärksammat

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Anmälan av interpellationer

där har det vidare utbredning. Införandet av den nya lagen, kallad Lex Backström efter några uppmärksammade spekulationsaffärer med hyresfastigheter i Stockholm, har säkerligen haft viss avskräckande effekt. Men genom att dess tillämpningsområde begränsas lill de tre storstadsområdena har det blivit mera intressant för fastighelshajarna atl söka nya jaktmarker. De har nu flyttat över en del av sin verksamhet lill orter utanför lagens tillämpningsområde och kan då ulan hinder av regeln om tillståndsprövning vid faslighelsförvärv ogeneral fortsätta sin verksamhet. Det förslag som civilutskottet i slutet av 1975 lade fram beträffande lagstiftning och lagändringar för atl motverka spekulation med hyresfastigheter avvek från regeringspropositionen på en punkt, nämligen i fråga om tillämpningen av lagen om förvärv av hyresfastighet. Där tog ulskoltet och riksdagens majoritet mot vpk:s röster ställning för en försämring av propositionsförslaget genom ett beslut om alt dess till-lämpning skulle gälla endast storstadsområdena.

De lagar som finns i syfte att stävja spekulationen och handeln med fastigheter och bostäder är otillräckliga och måste skärpas. Trots delta har det från borgerligt håll gjorts uttalanden om att Lex Backström -lagen som är avsedd all stoppa olämpliga fastighetsägare - skall tillämpas i mindre utsträckning än hittills och att det skall bli lättare för privata att köpa och äga flerfamiljshus.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl lill fru bostadsministern få ställa följande frågor:

1. Delar bosladsministern uppfattningen alt man bl. a. bör ändra Lex Backström till att gälla hela landet?

2. Vilka åtgärder är bosladsministern i övrigt eller eljest beredd all föreslå för att komma lill rätta med de för flera lusen hyresgäster oacceptabla förhållanden som spekulation och handel med fastigheter och bostäder medför?

3. Tar bostadsministern avstånd från uttalanden om all man bör till-lämpa gällande lagstiftning i mindre omfattning än vad som nu har skett i Stockholm?

den 12 november

1976/77:46 av fru Lantz (vpk) lill herr utbildningsministern om skolans betygssystem, m. m.:

Betygssystemets negativa verkningar är väl kända. På alla nivåer inom utbildningen bidrar betygen lill att bevara och förslärka en auktoritär skola, som bygger på individuell konkurrens i stället för solidaritet, samarbete och kolleklivitel. Skolan arbetar efter två oförenliga principer. Skolan har en övergripande målsättning, som syftar lill att befrämja elevens sociala utveckling och samarbetet mellan eleverna. Denna målsättning motarbetas av betygssystemet, som bygger på tävlan mellan eleverna och där de individuella prestationerna betonas och premieras, I stället

för all utgå från varje enskild individs möjlighet och bedöma hans färdighet utifrån hans egna förutsättningar, så mäts varje elevs prestationer mot alla andra elevers.

Det är svårt i dagens skola att utveckla varje elevs inneboende resurser eftersom kunskaperna mäts i betyg. Betygen tar bara hänsyn till den stoffmängd som eleverna lyckats inhämta, dvs. sådanl som är kvantitativt mätbart. Däremot säger de ingenting om eleverna i övrigt - egenskaper som samarbetsförmåga och solidaritet med kamraterna. Initiativkraft och kreativitet kan inte mätas kvantitativt och kommer därför alt trängas undan i skolan.

Nyligen presenterade SÖ en undersökning som visade all elevens betygsnivå har ett starkt samband med elevens sociala bakgrund. Arbetssättet i skolan, undervisningens innehåll och de prestationer som värderas gynnar elever från överklassen. Denna sociala utslagning börjar redan på lågstadiet. Enligt SÖ:s undersökning påverkar barnens hemmiljö betygen. De ungdomar som går i grundskolans 9:e årskurs med lågt genomsnittsbetyg skiljer sig i många avseenden från sina kamrater med höga betyg. De har lågutbildade föräldrar. De har t. ex. läst lättare kurser i matematik och engelska. De fortsätter i mindre omfattning lill gymnasieskolan och de blir oftare arbetslösa. Föräldrarnas ekonomiska, sociala och miljömässiga förutsättningar påverkar således i hög grad barnens utveckling, och delta mäts genom betygen. Betygens negativa effekter är uppenbara. Främst missgynnas barn som kommer från arbetarklassen.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt lill herr utbildningsministern få ställa följande frågor:

1. Anser statsrådet att betygsätining är förenlig med skolans sociala målsättning?

2. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att i skolarbetet hjälpa de elever som i dag på grund av sin ekonomiska och sociala miljö misslyckas i skolan och får dåliga betyg?

Nr 26

Fredagen den 12 november 1976

Meddelande om fråga

§ 11 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den 12 november

1976/77:75 av herr Häll (s) till herr industriministern om planerna på gruvbrytning i Kaunisvaara:

Det har på senare tid förekommit uppgifter om att alla planer på en gruvbrytning i Kaunisvaara nu har skrinlagts. Dessa uppgifter har skapat en förståelig oro bland befolkningen i berörda bygder och även hos de kommunala myndigheterna i Pajala. Industriverket erhöll den tidigare regeringens uppdrag att utreda de samhällsekonomiska aspekterna på

Nr 26 gruvbrytningen. Någon sådan redovisning har ännu inle offentliggjorts.
Fredagen den anledning av det anförda ber jag all lill herr industriministern

12 november 1976 älla följande fråga:

--------------- Är uppgifterna rikliga och varför har i så fall inle industriverkels ut-

Meddelande om redning avvaktats?
fråga

§ 12 Kammaren åtskildes kl. 15.23.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert