Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:142

Fredagen den 27 maj

Kl. 09.00

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

§ 1 Juslerades protokollet för den 18 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1976/77:154 lill skaueutskotlei

1976/77:157 lill försvarsutskottet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Motion

1976/77:1672 till socialutskottet

§ 4 Föredrogs men bordlades åter lagutskottets beiänkanden 1976/77:27 och 28 jordbruksutskottets betänkande 1976/77:34 näringsutskottets betänkande 1976/77:40 arbetsmarknadsulskotlels beiänkanden 1976/77:31 och 32

§ 5 Säkerhetspolitiken och totalförsvaret (forts.)

Fortsattes överläggningen om försvarsutskottets belänkande 1976/77:13,

Fröken ÖHRSVIK (s):

Herr lalman! Del mesta är naturligtvis sagt i debatten vid del här laget av de s, k, lunga försvarspolitikerna, men jag tillåter mig ändå att ha vissa synpunkter.

Först vill jag bara upplysa försvarsutskottets ordförande om atl jag existerar. Utskottets ordförande påstod nämligen i går atl fru Theorin saknar stöd i denna kammare. Jag vill därför bara poängtera atl jag stöder fru Theorins uppfattningar.

När jag har försökt sätta mig in i frågan om säkerhetspolitik har jag upplevt alt det finns en myckel stor klyfta mellan vackra deklarationer i internationella sammanhang och konsekventa konkrela handlingar på hemmaplan. Varför denna brist pä konsekvens? Varför vill man inte tänka om?

Innehållet i den svenska säkerhetspolitiken som det beskrivits i försvarsutredningens första belänkande accepterar jag. Där anger man alt säkerhetspolitiken bör

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

bidra till en fredlig ulveckling i världen genom atl bl. a. söka undanröja konfliktorsaker;

bidra lill utjämning av motsättningar och till större förslåelse mellan folken;

bidra till att skapa en värld, där även små stater kan hävda sina intressen.

Säkerhetspolitiken formas alltså genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Utredningen anförde vidare alt Sverige i ökad utsträckning bör medverka lill alt påverka den internationella utvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhet.

Jag ciierar utredningen:

"Sveriges säkerhet kan främjas om riskerna för konflikier minskas och rustningarna internationellt kontrolleras och begränsas pä elt balanserat sätt."

"Om kapprustningen kan stoppas och nedrustningen inledas skulle de resurser som därvid frigörs kunna utnyttjas för framsteg på vägen mol större ekonomisk och social rättvisa."

En viktig åtgärd för atl främja freden i världen är därför enligt utredningens mening att åstadkomma minskningar i de militära utgifterna.

Jag ciierar åter utredningen:

"Internationell säkerhet borde kunna upprätthållas på väsentligt lägre militära utgiftsnivåer inte minst inom båda stormaktsblocken. I första hand bör därför de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet liksom andra stater med jämförbara utgifter för militära ändamål gå före och genomföra minskningar."

Försvarsulredningen erinrade också om atl Sverige har utlovat stöd för en ny ekonomisk världsordning.

Utredningen har varit helt enig i denna beskrivning av säkerhetspolitikens mål och medel och Sveriges aktiva dellagande. Även försvarsministern ansluter sig i allt väsentligt till utredningens förslag till inriktning av säkerhetspolitiken. Men tyvärr har varken utredningens majoritet eller försvarspropositionen tagit konsekvenserna av sin säkerhetspolitiska analys och låtit den fä genomslag på de avvägningar och inriktningar som framförs. I stället har man i den praktiska lillämpningen begränsat de säkerhetspolitiska mål man själv formulerat.

I motionen 1521 av fru Theorin och mig har vi anfört alt "denna säkerhelspolitiska analys med tonvikt pä orsaksrna lill konflikier, kriser och krig skall läggas lill grund för satsningen pä olika säkerhetspolitiska instrument. Della bör leda till en begynnande omfördelning av resurserna från totalförsvaret till övriga säkerhetspolitiska instrument. Säkerhetspolitikens yttersta mål måste enligt vår mening vara att ersätta spänningar, konflikter och orättvisor med politisk avspänning, militär nedrustning och internationellt samarbete."

Mol denna bakgrund kräver vi i motionen 1522 en säkerhetspolitisk utredning.

Avsikten är att försöka åstadkomma en jämbördig avvägning mellan olika säkerhetspolitiska instrument - utrikes-, handels-, bistånds-, nedrustnings-, freds- och försvarspolitiken - samt att integrera dessa och ge politikerna en reell styrning över säkerhetspolitikens inkl. totalförsvarets utformning.

Elt av de avgörande motiven för en säkerhetspolitisk utredning utanför försvarsdepartementet är atl del krävs en förändrad studiemetodik och annat planeringsunderlag, där även icke-konventionella synsätt kan ingå. En utredning med dessa vidare uppgifter skulle också kunna granska konsekvenserna av olika grader av minskning av den svenska militärbudgeten. Förslaget skall enligl vår mening sändas på remiss lill myndigheter och organisationer, och underlaget - exempelvis analys av olika hot - bör i slörre omfattning vara offentligt, så att vi får en mera öppen debatt.

Genom den samordning som förhoppningsvis skulle följa av en säkerhetspolitisk utredning får man en bättre överensstämmelse mellan de vackra orden i olika deklarationer och det praktiska handlandet. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till motionen 1522.

Med utgångspunkt i atl vi för framtiden önskar en omfördelning av resurserna, från totalförsvaret till andra delar av det säkerhetspolitiska området, är det naturligt atl vi säger nej lill den upprustning som föreslagits av den borgerliga regeringen.

Vi kan t. ex. inte acceptera utvecklingen av nya avancerade vapen som binder upp åtskilliga miljarder kronor av värt i övrigt begränsade ekonomiska utrymme under läng tid. Våra resurser är begränsade, och de resurser som finns är mycket ojämnt fördelade i världen.

En upprustning ulgör vidare en konfliktorsak i sig, eftersom den minskar möjligheterna lill ekonomisk och social utjämning. Med tanke på den behandling som våra motioner fått i utskottet samt den debatt som fördes här i går är det ganska tydligt atl man inle vill ha en diskussion om de grundläggande förutsättningarna för försvarspolitiken.

Debatten gäller enbart antalet miljarder. Varför kan vi inte ha en öppen debatt om vilka hot som finns i vår omvärld? Delta är ju grunden för hela försvarsplaneringen och även grunden för avvägningar inom totalförsvaret och mellan totalförsvar och andra säkerhetspolitiska instrument? Vem bestämmer vilka slags hot man skall ha som utgångspunkt?

Vi kräver slörre offentlighet och tillfälle till debatt. I våra molioner finns konkreta förslag om hur man skulle kunna nå bättre överensstämmelse mellan teori och praktik samt få en öppen och fördomsfri debatt.

För del första kräver vi en förlängning av nuvarande försvarsbesut under ett år för att möjliggöra remiss av försvarsutredningens båda beiänkanden. Vi får då också möjlighet atl i elt sammanhang bedöma för-svarsuivecklingen inkl. flygplansutvecklingen. Om detta ej bifalles har

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

vi en rad andrahandsyrkanden, som fru Theorin redogjorde för närmare i går.

För det andra kräver vi för framtiden en annorlunda utredningsmetod, nämligen en säkerhetspolitisk utredning som skall gå ut på remiss och i allt väsentligt vara offentlig.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motionerna 1521 och 1522.

Hen SIEGBAHN (m):

Herr talman! Diskussionen i går och i dag har rört grunderna för vår säkerhetspolitik, men del kan knappast sägas att den under de gångna åren har varit vare sig omfattande eller grundlig. Den lidigare regeringen har fastslagit vissa teser och uppfattningar. Den som kritiskt sökt analysera dem har vanligen utsatts för krilik och beskyllts för alt äventyra landels säkerhet eller all åtminstone försvåra genomförandet av politikens målsättningar. Och enligt politikens logik har del ofta ansetts all bedömningen hos dem som siller vid maklen och har tillgång till alla fakta eller flertalet fakta måste vara den riktiga.

Mot den bakgrunden är del inle ägnat alt förvåna atl den socialdemokraliska oppositionen på ett nästan krampaktigt sätt dels vidhåller gamla teser, dels skapar några nya sädana, dels - och detta är kanske i del här sammanhanget det icke minst viktiga - söker misstänkliggöra både motiv och innehåll i den nuvarande regeringens försvarsproposition. Signifikativt för denna attityd är all varje tankegång eller uttalande från den tidigare socialdemokratiskt dominerade försvarsutredningen som inle återfinns i propositionen tas som bevis för atl regeringen syftar till alt skapa en ny och mindre godtagbar säkerhetspolitik. Man tvingas t. o. m. erkänna all knappast något av de angivna exemplen i sig har något större bevisvärde.

Två av de gamla socialdemokratiska älsklingsteserna har återkommit i samband med behandlingen av det nu aktuella försvarspolitiska beslutet. Del har alltid sagts - och den tesen återfinns i den avvikande meningen från de socialdemokraliska ledamöterna i utrikesutskottel - atl " vi själva formar vår utrikespolitik". Det har också sagts atl en väsentlig förutsättning för att neutralitetspolitiken skall lyckas, dvs. alt vi inle skall komma i krig, är all omvärlden har förtroende för vär vilja och förmåga alt orubbligt hålla fasl vid den valda linjen. Redan mellan dessa båda teser föreligger en viss brist på kongruens. Om man tillmäter stormakts-blockens eller andra gruppers "förtroende" en väsentlig vikt är del oundgängligt att man i viss utsträckning tvingas handla så atl detta förtroende uppslår eller bibehålls. Del är ingalunda säkert att de handlingar som hos olika länder skapar detta förtroende överensstämmer med vad vi skulle vilja göra och vad vi själva tycker borde inge förtroende.

Allvarligare i delta sammanhang är kanske ändå alt tesen om förtroendet i princip reducerar våra krigsrisker till frågan om krigförande makters förtroende eller brist på förtroende för vår vilja och förmåga atl genomföra en sådan politik. Med andra ord - risken för alt siormaklen

A skulle vilja dra in oss i krig beror endasl på om A fruklar att vi spontant, eller troligare under tryck från B, skulle ge den sistnämnda makten eller maktkonsiellationen ekonomiska eller militära förmåner. I elt sådant läge skulle han bestämma sig för etl preventivt anfall mol Sverige.

Härmed har man emellertid i realiteten bortsett frän den betydligt troligare krigsrisken, nämligen all någon makt i samband med krig eller en krigssituation önskar uppnå vissa fördelar i vad rör Sverige och därför överväger atl använda del tvång som kan skänka honom vad han önskar. Del förefaller mig naturligt atl våra väsentliga krigsrisker skulle vara av del senare slaget.

Vådan av delta "förlroenderesonemang" är sålunda att del svenska folkels uppmärksamhet riktas ät fel häll eller får fel fokus. Inle minst från psykförsvarels synpunkt är det viktigt alt förhindra en sådan si-lualion. Man måste vara realist och inse atl del är de miliiära kraven i en krigssituation som är av utslagsgivande betydelse. Vad vi under fredstid har gjort eller inte har gjort kommer i ell sådanl läge atl te sig förhållandevis mindre väsentligt.

Mol denna bakgrund är del exempelvis mycket tvivelaktigt om det var en riklig polilik som inte minst den förutvarande statsministern förde, där det i olika sammanhang hävdades alt om Sverige inle med kraft reagerar mol västs åtgöranden i en viss fråga men däremot reagerar mot östs åtgöranden i en fråga av liknande innehåll, kommer del atl tolkas som alt vår neutralitetspolitik är ensidig, och förtroendet för grunderna för vår neutralitetspolitik kommer all minska. Man ålägger sig alltså i sin polilik bindningar som kanske är fullständigt främmande för de makter som berörs.

I nuvarande försvarsdeball har socialdemokraterna fört in ett helt nytt moment av den typ som i realiteten i onödan binder vår handlingsfrihet. Man hävdar atl den av alla partier omfattade önskan att medverka lill nedrustning i världen och i samband därmed överflyttning av produktionsresurser till förmån för u-länderna inte skulle te sig trovärdig om den föreliggande försvarsproposilionen antogs. Denna sägs nämligen -lidigare talare har också varit inne pä det - innebära en viss upprustning. Det socialdemokratiska förslaget påstås däremot innebära en oförändrad försvarsnivå och därför vara förlroendeskapande frän denna speciella synpunkt.

Som flera talare i denna debatt påpekat är den sakliga utgångspunkten för resonemangei hell felaktig. Anslagsnivån skulle endast räcka för atl i någon mån behålla nuvarande försvarsslyrka och ingalunda den som vi hade t. ex. 1972.

Minst lika allvarligt är att denna nya filosofi står i klar motsats lill både tesen om att vi själva bestämmer vår säkerhetspolitik och om alt vårt försvar måsie ha en sådan styrka all en eventuell angripare skall anse ett anfall på Sverige vara för dyrt i förhållande lill vad han önskar uppnå. Man menar ju i realiteten all vi med hänsyn just till vilka intryck

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totaljörsvaret

vår politik gör är skyldiga att hälla ett billigare försvar än det som regeringen ansett rimligt med tanke på försvarels syfte.

De senare tankegångarna, som omfattas av alla de demokratiska partiernas majoritet, innebär ju atl det svenska försvarels styrka måste slå i en rimlig proportion lill omgivande länders rustningsnivå. Detta innebär självfallet att om i första hand stormakterna minskar sina rustningar, med eller utan svensk verksamhet på nedrustningsområdet, har vi möjlighet atl minska även det svenska försvarels styrka. Om däremot, som i dag är fallet, den internationella rustningsnivån vidhålls i vår omgivning eller t. o. m. höjs, fyller inte det svenska försvaret sin funktion, om en isolerad svensk nedrustning vidtas. Den centrala uppgiften för svensk polilik på della område måste därför vara att vid internationella förhandlingar naturligtvis driva nedrustningsfrågan framåt samtidigt som vi i avvaktan på resultaten av denna strävan bibehåller elt försvar, som kan minska riskerna för alt vi skall bli indragna i ett krig.

Jag vill sluta med atl säga några ord med anledning av den motion som fröken Öhrsvik just försvarade. Jag kan inte förstå logiken i de tankegångar hon framförde i motionen och i sitt anförande. Hon säger nämligen alt ett krig säkerligen blir ett kärnvapenkrig, och med hänsyn till det kräver hon en fortsatt debatt och en omfördelning av våra försvarsresurser samtidigt som hon är medveten om eller hävdar att etl försvar av en viss, ganska betydande styrka skulle vara värdefullt. Hur går det ihop? Kommer del att röra sig om etl kärnvapenkrig, blir det ju meningslöst med elt försvar som inle har en militär inriktning över huvud taget. Jag har därför mycket svårt att förstå atl det finns några bärande tankegångar i det föreliggande socialdemokratiska minoritets-yttrandet lill försvarsulredningen.

Herr talman! Jag har inga egna yrkanden utan instämmer helt i utskoltels majorilelsförslag.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten I

M o m. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1452 av herrar Hagel och Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagel begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskotlets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 1 mom. 1 röslar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1452 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat-Ja - 303

Nej - 2

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Guslavsson i Eskilstuna begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskotlets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 1 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Guslavsson i Nässjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 133

Avstår - 14

Punkten 2

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 1452 av herrar Hagel och Lövenborg i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagel begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill atl kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 2 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1452 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagel begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat-Ja - 294 Nej - 14

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

M o m. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemsiällan, dels molionen nr 1522 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskouets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 2 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1522 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287

Nej - 18

Avstår - 4

Mom. 3

Herr TALMANNEN: Propositioner ställs först belräffande del i molionen nr 1521 framställda yrkandet om avslag pä propositionen nr 74. Om della yrkande avslås ställs därefter proposilioner i fråga om utskottets hemställan i övrigl vid detta moment.

Det i molionen nr 1521 framställda yrkandet om avslag på proposition nr 74

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i be-länkandel nr 13 punkten 2 mom. 3 såvitt avser det i molionen nr 1521 framställda yrkandet om avslag på proposition nr 74 röstar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resullai:

Ja - 289

Nej - 17

Avslår - 3

Mom. 3 i övrigt

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i övrigt

i betänkandet nr 13 punkten 2 mom. 3 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1521 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 288

Nej - 17

Avstår - 3

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Guslavsson i Eskilstuna begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 2 mom. 4 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Guslavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 160

Nej - 133

Avstår - 16

Punkten 3 Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 2 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 145

Avstår - 4

Mom. 3-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

M o m. 7

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1523 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärl volering uppläsles och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskotlels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 7 röstar ja, den det ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1523 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 292

Nej - 14

Avslår - 2

M o m. 8

Propositioner gavs på bifall lill l:o) ulskottels hemställan, 2:o) reservationen nr 3 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

3:o) motionen nr 249 av herr Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) molionen nr 1453 av herrar Lövenborg och Hagel i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan herr Söderqvist begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Lövenborg begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskotlels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 8 antar motionen nr 249 i motsvarande del röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda volering antagit motionen nr 1453 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 13

Nej - 2

Avstår - 293

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 8 antar reservationen nr 3 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 249 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Söderqvist begärde röst
räkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omrösl
ning gav följande resultat: I

Ja - 135

Nej - 16

Avstår - 157

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totaljörsvaret

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskotlels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 8 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 133

Avstår - 17

Mom. 9

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1522 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 3 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1522 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resullai:

Ja - 288

Nej - 17

Avstår - 3

Punkten 4 Mom. 1 Utskotlets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskotlets hemställan, dels motionerna nr 249 av herr Werner m. fl. samt nr 1453 av herrar Lövenborg och Hagel i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller försvarsulskolteis hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 249 och 1453 i motsvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295

Nej - 15

Avslår - 1

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 249 av herr Werner m. fl., nr 1453 av herrar Lövenborg och Hagel samt nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 249, 1453 och 1521 i motsvarande delar.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerialei av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291

Nej - 19

Avslår - 1

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Guslavsson i Eskilstuna begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Den som vill atl kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 4 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159 Nej - 151

Mom. 5

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Guslavsson i Eskilstuna begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 5 röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 150

Avstår - 1

Mom. 6a och b

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 4 mom. 6 a och b röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolhiken och totaljörsvaret

ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 160

Nej - 149

Avslår - 2

Mom. 6c

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Theorin begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 6 c röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1521 i motsvarande del.

Ja - 290

Nej - 5

Avslår - 15

Mom. 7

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Guslavsson i Eskilstuna begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 7 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Nässjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat-Ja - 157 Nej - 148 Avstår - 2

2 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totaljörsvaret

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 459 av herrar Söderqvist och Måbrink i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskotlels hemställan i belänkandet nr 13 punkten 4 mom. 8 röslar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 459 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej - 15

Mom. 9

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottels hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 9 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Guslavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 150

Avstår - 1

Mom. 10

Proposilioner gavs på bifall till l:o) utskotlets hemställan, 2:o) reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del samt 3:o) motionen nr 1453 av herrar Lövenborg och Hagel i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde votering

upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Lövenborg begärt votering beträf fande kontrapropositionen, uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 10 antar reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 1453 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 141

Nej - 15

Avstår - 151

I enlighel härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 10 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161

Nej - 134

Avslår - 15

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Mom. 11 och 12 Kammaren biföll vad utskottet

dessa moment hemställt.

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 60 av herr Werner m.fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärl votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkeijietspolitiken och totalförsvaret

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 13 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 60.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 294

Nej - 15

Avstår - 1

Mom. 14

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskottels hemställan, dels motionerna nr 59 av herr Petersson i Röstånga och nr 1064 av herr Fransson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvist begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 14 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 59 och 1064.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 16

Avstår - 2

[Cl o m. 15

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 16

Proposilioner gavs pä bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, 3:o) molionen nr 1523 av herr Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) molionen nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Guslavsson i Eskilstuna begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Söderqvist begärt volering upptogs

för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition Nr 142

i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka r- j j

* Fredagen den

den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Fru Theorin be- -y-, ■ ,(.-,-,

gärde emellertid volering, varför följande voteringsproposilion uppläsles___ ____

och godkändes: Säkerhetspolitiken

och totalförsvaret Den som vill att kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskotlets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 16 antar molionen nr 1523 i motsvarande del röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit motionen nr 1521 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Theorin begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 16

Nej - 5

Avstår - 283

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 16 antar reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del röstar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagit motionen nr 1523 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 139

Nej - 15

Avstår - 154

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolhiken och totalförsvaret

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Guslavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 136

Avstår - 14

Mom. 17-20a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 20 b, d och f

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 20 b, d och f röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 147

Avstår - 2

Mom. 20c och e

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 2 1a

Proposilioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, 3:o) molionen nr 249 av herr Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) molionen nr 1521 av fru Theorin och fröken Öhrsvik i molsvarande

del, och förklarades den förslnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde volering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Söderqvist begärl votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Fru Theorin begärde emellertid volering, varför följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 4 mom. 21 a antar molionen nr 249 i motsvarande del röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förslnämnda volering antagit motionen nr 1521 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fru Theorin begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 16

Nej - 6

Avstår - 284

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 21 a antar reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit motionen nr 249 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen.

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 21 a röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 134

Avstår - 15

Mom. 21b och c

Kammaren biföll vad utskollel i dessa momeni hemsiällt.

Mom. 2 1 d

Propositioner gavs på bifall till dels ulskottels hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 4 mom. 21 d röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Guslavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 145

Avstår - 4

Mom. 21 e och f

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

Mom. 2 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 4 mom. 22 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. i molsvarande del.

Ja - 159

Nej - 147

Avstår - 2

Punkten 5

Mom. 1-18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 19a

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 5 mom. 19a röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 145

Avslår - 4

Mom. 1 9 b och 20-23

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Punkterna 6-8

Kammaren biföll vad utskollel i dessa punkter hemställt

Nr 142

Fredagen deri 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Säkerhetspolitiken och totalförsvaret

Punkten 9 Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall lill dels ulskottels hemställan, dels reservationen nr 7 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson i Eskilstuna begärl votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsulskolteis hemställan i betänkandet nr 13 punkten 9 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustavsson i Eskilstuna begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 147

Avstår - 2

Mom. 3 och 4 Kammaren biföll vad utskottet

dessa moment hemställt

Punkterna 10-14

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt

S 6 Föredrogs

Försvarsutskotlets beiänkanden

1976/77:14 med anledning av propositionen 1976/77:106 med förslag ti

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1977/78 1976/77:15 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Finansutskottets beiänkanden

1976/77:29 med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag 1976/77:18 lill kostnader för inredning och utrustning m. m. i kvarteret Loen 4 och 5

1976/77:31 med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontorel förslag 1976/77:19 angående ändring av 30 S lagen (RFS 1975:8) med reglemente för riksgäldskontorel

Kammaren biföll vad utskotten i dessa beiänkanden hemställt

§ 7 Semesterlag, m. m.

Föredrogs socialutskottets belänkande 1976/77:32 med anledning av proposilionen 1976/77:90 om semeslerlag, m. m. jämle molioner.

I propositionen 1976/77:90 hade regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit riksdagen dels atl anta i propositionen framlagda förslag lill

1. semesterlag,

2. lag om ändring i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete,

3. lag om ändring i förmånsrätlslagen (1970:979),

dels alt godkänna internationella arbetsorganisationens konvention (nr 132) om semester (reviderad 1970).

I proposilionen lades fram förslag till en ny semesterlag, som skulle ersätta nuvarande semesterlag från år 1962. Den nya semeslerlagen innefattade förbättrade semesierförmåner i bl. a. följande hänseenden.

Semesterledigheten förlängdes från fyra till fem veckor. Arbetstagaren fick rätt lill semesterledighet redan underdel första anställningsåret Rätten till ledighet förutsatte inle atl arbete hade utförts under ell tidigare år. Semesterlön utgick däremot som hittills endast i den mån sådan lön hade tjänats in.

Semesterlönen utgjorde för alla arbetstagare 12 % av arbetslagarens inkomst i anställningen under del s. k. inljänandeårel, dvs. den tolv-mänadersperiod som föregick semesteråret. Semesterlön beräknades på all under inljänandeårel erhållen lön, oavsett anställningens varaktighet Inljänandeårel för semesterlönen flyttades i förslaget närmare sommarsemestern och omfattade tiden den 1 april-31 mars. Genom att alla arbetstagare fick rätt till ledighet utan krav på intjänande och genom all semesterlön beräknades på all inkomst under inljänandeårel förbättrades semesterrältighelerna i betydande grad för deltidsanställda. Semes-lerförmånernas omfattning blev för sådana arbetstagare inle längre beroende av arbetstidens förläggning. Arbetstagarnas inflytande pä semes-lerförläggningen förstärktes. Förslaget byggde i denna del på de principer som hade lagts fasl i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Rätten atl tjäna in .semesterlön vid sjukdom och annan s. k. semesler-lönegrundande frånvaro ökades avsevärt. Semesterlönen tjänades in -inom vissa gränser- under främsl sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet, ledighet för utbildning i vissa fall och ledighet vid kortare militärtjänst m. m.

Arbetstagaren fick rätt all spara semesterledighet Av den betalda semesterledigheten enligl lagen kunde en arbetstagare spara en vecka varje år. Han kunde då efter fem år la ut tio semesterveckor i följd. Ingel hindrade atl han log ut sparade semesterdagar lidigare eller i övrigl disponerade den sparade ledigheten på annat sätt

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

Den nya semeslerlagen hade föreslagils träda i kraft den 1 januari 1978.

I della sammanhang hade behandlats

dels den under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta molionen 1976/77:707 av herrar Hjorth (s) och Häll (s), vari yrkats alt riksdagen i skrivelse till regeringen hemställde om förslag om sex veckors lagsladgad semester för gruvarbetare under jord.

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna 1976/77:1541 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c, m, fp), 1976/77:1542 av fru Hedvall (m),

1976/77:1543 av herr Lorentzon i Ätran m.fl. (m, c, fp), 1976/77:1544 av herr Palme m.fl. (s), vari hemställts

1. att riksdagen skulle anta det i propositionen 1976/77:90 framlagda förslaget lill semesterlag med de i molionen föreslagna förändringarna,

2. att riksdagen beträffande det fortsatta utredningsarbetet som sin mening gav regeringen till känna vad som anförts i motionen,

1976/77:1545 av hen Ringaby m.fl. (m), 1976/77:1546 av herr Svensson i Skara (m) och 1976/77:1547 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts

1. all riksdagen beslutade

A. att skiftarbetare och jämförbara grupper skulle ha rätt till semes
terledighet i båda de veckoslut som omgav semestern, varvid 9 S se
mesterlagen skulle erhålla av motionärerna angiven lydelse,

B. all semesterledigheten skulle omfatta en period av fyra veckor under
juni-augusti och atl endast särskilda skäl kunde utgöra underlag för avtal
om annan lid samt atl den lokala fackföreningen hade vetorätt om se
mesterns förläggning i de fall inte förhandlingar hade lett lill överens
kommelse, varvid 12 >; semesterlagen skulle erhålla av motionärerna an
given lydelse,

C. all koritidsanslällda skulle ges samma rätt till semesterledighet och
ersättning som övriga anställda, varvid 5 jj semesterlagen skulle erhålla
av motionärerna angiven lydelse,

2. alt riksdagen uttalade alt semesterlagen borde utgöra en skyddslagstiftning och att därvid semestern - lika väl som arbetstiden i övrigt - ej kunde konjunkturanpassas,

3. att riksdagen hos regeringen enligl vad i motionen anförts begärde ell förslag till semeslerlönefond till det riksmöte som tog sin början hösten 1977,

4. atl riksdagen gav regeringen till känna alt arbete underjord, bl. a. gruvarbete, borde berättiga till sex veckors semester enligt lagen (1963:115) om föriängd semester.

Utskottet hemställde

1. belräffande fortsatt reformarbete all riksdagen skulle avslå molionen

1976/77:1544 i denna del (yrkandet 2)och motionen 1976/77:1547 idenna Nr 142

del (yrkandet 3), Fredagen den

2. beträffande ökad avtalsfrihet angående semesterförmåner atl riks- jl mai 1977 dagen skulle avslå molionen 1976/77:1545 och molionen 1976/77:1546,-----------------------

3. beträffande konjunkluranpassning av semestern all riksdagen skulle Semesterlag, avslå molionen 1976/77:1547 i denna del (yrkandet 2), m. m.

4. beträffande semesterräll för nyanställda och koritidsanslällda all riksdagen med anledning av proposilionen 1976/77:90saml molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) och molionen 1976/77:1547 i denna del (yrkandet 1 C) skulle anla 2 och 5 S förslaget lill semesterlag med den ändringen alt paragraferna skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande bl. a.

att arbetstagare under det semesterår han anställdes skulle ha räll lill fem semesterdagar om anställningen började efter den 31 augusti samt

att arbetstagare som anställdes för visst arbete saknade rätt lill semesterledighet om arbetet avsetts skola pågå högst tre månader och omfatta högst 60 limmar och inle varat längre lid,

5. beträffande avslående från räll till obetald semesterledighet, m. m. atl riksdagen med avslag på molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) skulle anta 8, 11 och 13 i;; förslaget lill semeslerlag,

6. beträffande beräkning av semesterledigheten för lördags-söndags-arbeiande att riksdagen med anledning av propositionen samt motionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) och molionen 1976/77:1547 i denna del (yrkandet 1 A) skulle anla 9 >; förslaget till semeslerlag med den ändringen alt paragrafen skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande att arbetstagare med veckoslutsarbele - om semeslerperio-den omfattade minst 19 semesterdagar-skulle ha räll till ledighet veckosluten före och efler längre lids semester,

7. belräffande beräkning av semesterledigheten för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning att riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis),

8. belräffande arbeistagarinflyiande vid semesierförläggning alt riksdagen med anledning av propositionen och molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) skulle anta 10 S förslaget till semeslerlag med den ändringen att paragrafen skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,

9. beträffande semesterns förläggning atl riksdagen 'med avslag på molionen 1976/77:1543 samt molionen 1976/77:1547 i denna del (yrkandet 1 B) skulle anla 12 i; förslaget lill semesterlag,

10. belräffande semesterräll vid uppsägning atl riksdagen skulle
dels med anledning av molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet

1 delvis) som sin mening ge regeringen lill känna vad utskollel anfört om utredning angående förbud mot semesierförläggning under uppsägningstid,

dels med avslag på molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) anla 14 i; förslaget lill semesteriag,

11. belräffande beräkning av semesterlön atl riksdagen med avslag 29

Nr 142 pä molionen 1976/77:1541 och med anledning av proposilionen skulle

Fredaeen den '"'' ' '' förslaget lill semesterlag med den ändringen atl pa-

27 mai 1977 ragraferna skulle erhålla av utskollel föreslagen lydelse,

____________ - 12. belräffande omfattningen av semesterlönegrundande föräldraledig-

SemesteiJag, hel att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1542 och molionen

m. m. 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis),

13. belräffande permitteringsiid som semeslergrundande frånvaro alt
riksdagen skulle

dels med anledning av propositionen och motionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) anta 7 J; förslaget lill semesterlag med den ändringen all paragrafen skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,

dels avslå molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) såvilt däri yrkats ändring av 17 S förslaget lill semesterlag,

14. att riksdagen skulle anla 17 ;? förslaget lill semeslerlag,

15. beträffande underrättelse om uttag av sparad semester alt riksdagen med anledning av proposilionen och motionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) skulle anta 19 ij förslaget till semeslerlag med den ändringen all paragrafen skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,

16. belräffande okontrollerade arbetslagare alt riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis) skulle anta 27 förslaget till semeslerlag,

17. belräffande redaktionella ändringar av förslaget lill semesterlag all riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1544 i denna del (yrkandet 1 delvis),

18. atl riksdagen skulle anla förslaget till semeslerlag i den män del inle omfattades av ulskottels hemställan under punkterna 4-6, 8-11 och 13-17,

19. beträffande den särskilda semeslerlagen all riksdagen skulle
dels med anledning av proposilionen sami molionen 1976/77:707 och

molionen 1976/77:1547 i denna del (yrkandet 4) som sin mening ge regeringen lill känna vad utskollel anfört angående forlsalt utredningsarbete belräffande behovei av förlängd semester för vissa arbetslagare, dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete,

20. alt riksdagen skulle anta förslaget lill lag om ändring i förmåns-rättslägen (1970:979),

21. all riksdagen godkände internationella arbetsorganisationens konvention (nr 132) om semester (reviderad 1970).

Herr arbetsmarknadsministern AHLMARK:

Herr lalman! Vi står mitt uppe i en genomgripande omdaning av det svenska arbetslivet Huvudlinjen är alt stärka de anställdas trygghet, inflytande och ansvar. Vi har under de senasle åren - huvudsakligen i stor enighet - beslutat att ge de anställda rätt alt vara med i förelagens styrelser, atl skydda deras anställningstrygghet och atl stärka de fackliga 30

förtroendemännens ställning. Ytteriigare elt viktiglsteg togs genom lagen om medbestämmande i arbetslivet

När regeringen nu lägger fram förslag om en ny semesterlag, är syftet att genom en förlängning av den lagstadgade semestern till fem veckor ge de anställda större möjlighet till vila och avkoppling och att kunna ägna sig ål sådana intressen som inte har omedelbar anknytning lill deras yrke. Men avsikien är också atl ge de anställda ett slörre inflytande över semesterns förläggning, både genom medbestämmandelagens regler och genom beslut av den anställde själv.

Då vi i regeringsdeklarationen gav besked om att den femte semesterveckan skall införas under 1978, hoppades vi självfallet atl även denna viktiga sociala reform skulle kunna beslutas i stor enighet. Jag är glad all kunna konstatera atl della nu blir möjligt Ell enhälligi socialulskoit har i allt väsentligt godtagit regeringens förslag.

Del som har kommit i förgrunden är alt den lagstadgade semestern förlängs från fyra till fem veckor. Det är säkert den förändring som först kommer alt upplevas som mesl påtaglig för de flesta människor som är ute i arbetslivet. Men reformen innehåller många andra viktiga förbättringar.

Den största principiella nyheten - den som jag själv kanske är mest glad över atl få vara med och genomföra - är alt del nu skall bli möjligt alt spara ihop lill en längre sammanhängande ledighet. Den femte semesterveckan skall kunna sparas högst fem är och då tas ut tillsammans med den ordinarie semestern, så atl det tillsammans blir tio veckors ledighet Men även andra kombinationer blir möjliga genom en hög grad av individuell valfrihet

Tanken på sparad semester framfördes av Meiallindustriarbetareför-bundei inför den senasle semesterutredningen. Sädana möjligheter förekommer pä flera håll ute i väriden. Men i Sverige är del framför allt två personer som tidigare och mer konsekvent än andra argumenterat för elt syslem med rätt till längre sammanhängande ledighet. Det är här i riksdagen Cecilia Nettelbrandt och ute i den allmänna debatten Gösta Rehn. De har pekat på många olika länkbara behov, som kan motivera att en människa någon gäng eller etl par gånger under sill yrkesliv vill ha en längre ledighet Del kan vara önskan alt vila ut i skarven mellan två jobb, att bedriva studier som inle direkt har samband med yrket, extra lid ät familjen eller andra anhöriga, ulan atl della faller in under de nuvarande familjepolitiska förmånerna.

Cecilia Nettelbrandt har talat om "sabbatsperioder" och Gösta Rehn om att ge den enskilde ell slags social dragningsrätt på etl "ledighets-konto". Båda har länkl sig en anknylning till socialförsäkringen. Det steg som vi nu skall ta är kanske inte riktigt så storslaget, men del är elt genombrott för principen om längre sammanhängande ledighet. Del är också möjligt atl vi genom det fortsatta arbetet med någon form av semesterfond kommer alt närma oss dessa större perspektiv.

Dagens beslul visar hur viktigt det är att det ständigt förs en fram-

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesteriag, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag. m. m.

åtsyftande debatt, som pekar förbi det dagspolitiskt möjliga. Många har genom åren avfärdat tankarna pä sabbalsperioder eller längre sammanhängande ledighet, eller vad man kallat det, som ointressanta för vanliga löntagare, som någonting av betydelse enbart för t ex. skådespelare och professorer. Nu vel vi alltså alt del om fem år kommer alt vara möjligt för de flesta svenska arbetare eller tjänstemän att la ul en sammanhängande ledighet på tio veckor, om de så önskar. Därmed tas ell viktigt steg för all anpassa arbetslivet till människornas skiftande behov.

En annan viktig förändring är alt vi nu skiljer på rätlen lill semesterledighet och rätten lill semesterlön. Tidigare har många som bytt arbete under året, eller som börjat en ny anställning, riskerat atl gå miste om sommarsemestern därför atl man inle hade tjänat in full semester på sin nya arbetsplats. Nu bör var och en som är ute i yrkeslivet kunna räkna med atl få fyra veckors semester under sommarmånaderna juni-augusti, oavsett om man har bytt arbetsgivare eller börjat elt nytt jobb. Del är av särskild betydelse i en tid när allt fler kvinnor träder ul på arbeismarknaden. Genom den nya lagen bör del bli goda förutsättningar för familjer med mer än en yrkesarbetande atl få ledighet tillsammans.

För jämställdheten mellan kvinnor och män är del också väsentligt atl den hittillsvarande diskrimineringen av vissa deltidsarbetande i se-mesleriagstiftningen försvinner. Del har varit omöjligt alt förklara varför en del arbetsinsatser inte skulle berättiga till en semesterersättning, medan andra berättigar till det, trots atl de inte omfattar fler arbetstimmar men där dessa är förlagda pä elt annat sätt i tiden. För den som mänga gånger varit med och motionerat om en förstärkt ställning för deltidsarbetande känns del utomordentligt glädjande atl det nu råder enighet om atl vi får rättvisa på den här punkten i semesterlagen.

-Andra förbättringar som nu genomförs är alt vi fåren förlängd varsellid. Arbetsgivaren skall nu ge besked om semesterns förläggning tvä månader i förväg i stället för som hittills en månad. Som socialulskotjel påpekar är tvämånadersgränsen en minimitid. Normall sett bör den anställde betydligt längre tid i förväg få veta när han eller hon kan räkna med alt vara ledig.

Vi får en kraftig utvidgning av rätten lill semesterlön vid frånvaro. Rätten lill semesterlön vid sjukdom, föräldraledighet, studier och militärtjänstgöring byggs ul myckel starkt, t. ex. från 90 lill 180 dagar vid sjukdom.

Vi får en förskjutning av inljänandeårel så att det slutar den 31 mars i stället för den 31 december. Det innebär all man inle behöver ha varit anställd lika länge som lidigare för atl fä full semesterlön under sommarsemestern. Del betyder också alt löneförhöjningar under våren påverkar semesterlönen.

Mänga av de krav pä förbättringar av semesterlagen som framförts i den allmänna debatten tillgodoses alltså genom del nu framlagda förslaget Men många frågor återstår också att lösa. Framför alll gäller det de problem som hänger samman med etl fondsystem för att fördela kost-

naderna för semesteriön då människor är sjuka, arbetslösa, föräldralediga osv. Som jag framhåller i propositionen är det angelägel att vi kan gå vidare och ge semesterlön för sådan frånvaro i ännu slörre utsträckning än vad som blir fallet genom dagens beslut.

Men då är sannolikt en förutsättning alt man skapar någol slags fond som kan jämna ut kostnaderna mellan olika arbetsgivare. Remissbehandlingen av semesterkommitléns förslag visade alt fondfrågan inle var så klarlagd att det var möjligt all nu lägga fram förslag för riksdagen. Det har accepterats av alla - både av partierna och av arbetsmarknadens parter.

Min avsikt är, som framgår av proposilionen, att tillsätta en ny se-mesterulredning. Vi har inom arbetsmarknadsdepartementet redan satt i gång arbetet med direktiv för utredningen. Den kommer att tillsättas inom en nära framlid.

Utöver fondfrågan bör utredningen studera hur den nya lagen fungerar och föreslå de ändringar som kan motiveras av utvecklingen. I socialutskottets betänkande framhålls på flera punkter att erfarenheterna av lagen får avgöra om ytterligare preciseringar eller ändringar behövs. Jag delar den uppfattningen.

Även om enigheten om huvudprinciperna är betydande har det framförts en viss kritik mol propositionen, som också har avspeglats i molioner i riksdagen. Från arbetsgivarhåll har hävdals att den nya lagen har blivit alltför krånglig och svår all tillämpa. Det gäller framför allt reglerna för beräkning av semesterlönen. Jag vill inte bestrida atl semeslerlagstifl-ningen är komplicerad. Det gäller både den nuvarande och den kommande lagen. Det avgörande för oss har varit atl skapa rättvisa mellan olika grupper och alt-garantera att också de som byter anställning eller börjar elt nytt jobb får ut sin sommarsemester. Därför har vi gått in för atl skilja mellan rätten till semesterledighet och rätlen till semesterlön. Jag tycker del är en riktig lösning, men det går ändå inte atl undvika vissa rätt komplicerade bestämmelser.

När del gäller meloden för beräkning av semeslerlönen föreslog utredningen all man skulle bibehålla två beräkningsmetoder, dels procentmetoden, dels den s. k. sammalöneprincipen, dvs. att man får normal veckolön eller månadslön under semestern. Av rättviseskäl ansåg man dock att sammalöneprincipen måste kompletteras med en extra beräkning av övertidsersättning och liknande.

Den krilik som mötte utredningens förslag under remissbehandlingen övertygade oss om alt det enklaste och rejälaste och mest rättvisa ändå är att i lagen bara ha en metod för beräkning av semesterlönen - lika för alla - och det är procenlmeioden. Regeringen föreslår alltså au se-mesleriönen skall utgöra 12 9o av den lön som man har haft från arbetsgivaren under inljänandeårel. Del innebär en viss förstärkning av lönen under semestern - något som bl. a. LO har pekat pä som önskvärt. Del gäller ju inte bara alt ha ledigt pä sommaren. Vi vet alla, att om ledigheten skall kunna utnyttjas måste man ofta ta på sig vissa extra

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

3 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

kostnader, antingen man nu vill tillbringa semestern i sommarstuga eller göra en resa.

Kravet på rättvisa mellan olika grupper måste här väga tyngre än önskan om administrativa förenklingar. Jag menar ändå atl regeringens förslag är enklare och klarare än kommitléförslaget Men för alt underlätta till-lämpningen av procentregeln har vi också fört in bestämmelser som gör det möjligt för arbetsgivaren atl i samband med semestern betala ut den vanliga veckolönen eller månadslönen. Sedan har han eller hon lid pä sig lill semesterårets utgång all räkna ul hur myckel ytterligare som den anställde har rätt alt fordra. Den ordningen gör tillämpningen enklare utan atl rättvisan eftersatts.

Trots detta förstår jag att man på sina häll känner en viss oro, med tanke på all förhållanden och praxis är så olika i olika branscher. För den som känner sä, vill jag peka på att det här är fråga om en ramlag. Man kan räkna med alt många av de frågor, som regleras i lagen, i praktiken kommer alt lösas genom avtal, som tar hänsyn lill skiftande förhållanden pä arbetsmarknaden. I själva verket blir möjligheterna att träffa avtal långt slörre i den nya semeslerlagen än i den nuvarande. Jag pekar i proposilionen på möjligheten att träffa avtal just i samband med frågan om beräkning av semesterlönens storlek.

Men varför då anta en lagstiftning som inle kommer atl tillämpas över hela fältet, frågar kanske någon. Mitt svar är enkelt. Genom procentregeln, som är lika för alla, läggs grunden för en rättvis semesterlön. Principen om 12 96 semesterlön är den grund från vilken man sedan kan förhandla om olika praktiska lösningar.

Dessutom: den utredning som nu skall tillsättas kommer självfallet alt ha som en av sina viktiga uppgifter atl följa den nya lagens tillämpning. Visar det sig atl lagstiftningen trots den enighet som nu råder har brister, slår del utredningen fritt alt komma med förslag till andra konstruktioner. Vi är öppna för nya tankar. Men av de lösningar som hittills har presenterats, är förslagen i propositionen de som bäst förenar rättvisa, klarhet och möjlighet atl tillämpa. Del har jag blivit övertygad om.

Frän socialdemokratin har framförts förslag till ändringar i propositionen. Jag anser atl förslag från oppositionen i riksdagen bör tas på allvar och inle automatiskt skall avvisas. Det tyckte jag när mitt parti var i opposition, och den uppfattningen har jag fortfarande.

Flertalet av yrkandena i den socialdemokraliska partimoiionen tog upp sådana förslag som framfördes av semesterkommitlén men som regeringen, med hänsyn till vad som hade framförts under remissbehandlingen, inte kunde helt ansluta sig till. Det rörde sig här om i och för sig befogade önskemål, där de praktiska invändningarna dock vägde så tungt att vi inle kunde tillmötesgå dem helt.

Jag ser del som mycket positivt atl man här inom utskottet - från olika håll - har fortsatt diskussionen för atl undersöka, om man kunde komma vidare och finna lösningar, som både tillgodoser önskemål om utvidgad semesterräll och tar hänsyn till de praktiska synpunkter som

har framförts under remissbehandlingen.

Del gläder mig att man inom utskottet har kunnal enas pä samtliga punkter. Jag har ingen svårighet atl ansluta mig till utskottets förslag.

Lål mig peka på två punkter i den socialdemokratiska motionen som exempel på vad jag nu har sagt Jag tänker på de båda frågor som motionärerna själva har fäst störst avseende vid, nämligen semeslerrätien för kortlidsanställda och rätten lill ledighet för dem som normalt arbetar lördag-söndag.

I propositionen föreslår vi alt den som anställs för kortare lid än tre månader inte skall ha rätt lill semesteriedighet Däremot skall han eller hon självfallet ha semesterersättning för sitt arbete. Anledning lill den här begränsningen är det som har påpekats av bl. a. Landstingsförbundet och Kommunförbundet, att det skulle verka egendomligt om den som har anställts för ett kortare vikariat skulle kunna göra anspråk pä semesterledighet under detta vikariat.

1 den socialdemokraliska molionen pekar man på en annan grupp, nämligen de som arbetar inom branscher där kortare objektsanslällningar är en normal anställningsform. Det gäller t. ex. byggnadsarbetare. Motionärerna befarar att byggnadsarbetare skulle riskera atl inte kunna ta ul normal sommarsemester, eller atl de inte skulle väga åla sig erbjudet arbete under sommaren, av rädsla för att gä miste om semesterledighet.

Del finns anledning att förmoda att man även i framtiden liksom hittills kommer atl reglera semesterfrågorna inom byggnadsbranschen genom avtal och semesterkassa. Inte desto mindre kan det vara etl rimligt önskemål från byggnadsarbetarna att få stöd i lagen för sina anspråk på semesterräll.

Den lösning som utskottet har funnit är en kompromiss mellan proposilionen och molionen. Den ger semesterräll åt alla som arbetar mer än 60 timmar för samma arbetsgivare. Men del blir möjligt att träffa avtal om alt t. ex. elt tidsbegränsat vikariat på mindre än tre månader inte skall ge rätt lill semesterledighet utan bara till semesterersällning. Därigenom bör man klara både byggnadsarbelernas semester och sjukvårdens behov av sommarvikarier.

På liknande sätt har man klarat problemet med dem som arbetar lördagar och söndagar. För anslällda med normal arbetsvecka från måndag till fredag brukar semestern börja på en måndag och sluta pä en fredag. Genom all lördag-söndag både före och efler semestern är lediga, kommer en fyra veckors sommarsemester vanligtvis atl omfatta 30 dagar.

De som arbetar lördagar och söndagar riskerar däremot att få kortare ledighet I propositionen föreslog vi atl de lördag-söndagsarbelande skulle få rätt all vara lediga ett veckoslut, omedelbart före eller efter semestern. Vi ansåg oss dock inle kunna föreslå rätt till ledighet i båda ändarna av semestern. Vissa remissinstanser - bl. a. de offentliga arbetsgivarna statens järnvägar och Kommunförbundet - pekade nämligen på risken för svårigheter att hålla viktig verksamhel i gång under de veckoslut när både de som återvänder från semestern och de som börjar sin semester är lediga.

Nr 142

Fredagen iden 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semeslerlag, m. m.

Den kompromiss som utskottet har utarbetat innebär all de lördag-söndagsarbelande får räll till ledighet både veckoslutet före och veckoslutet efler sommarsemestern, så länge inte särskilda skäl lägger hinder i vägen. Sådana särskilda skäl kan vara just svårigheter all klara sam-hällsnödvändig verksamhet som sjukvård eller transporter. Jag ansluter mig lill utskottels förslag och hoppas att man med det kan tillgodose båda de rimliga krav som kan ställas på den här bestämmelsen.

Utskottet har alltså utfört ett konstruktivt arbete som gör att den nya semeslerlagen nu kan antas i stor enighet.

Förslaget om en femte semeslervecka, som regeringen nu lägger fram i enlighel med regeringsförklaringen, hälsas av många som en viktig rätt visereform. Jag har med delta anförande försökt visa alt den nya semeslerlagen också rymmer flera andra väsentliga värden. De anslällda får ökad möjlighet atl påverka semesterns förläggning och andra semesterfrågor. Semeslerlönen förstärks för den som är frånvarande pä grund av sjukdom, föräldraledighet, utbildning eller militärtjänst Och diskrimineringen av de deltidsarbetande tas bort.

Allt det här är viktigt Och jag är glad alt del har gått atl nå en bred enighet om dessa betydelsefulla förbättringar. Men framför alll ser jag dagens beslul som genombrottet för en ny princip - rätten för den anställde all genom sparad semester skaffa sig en längre sammanhängande ledighet. Den innebär ett nytänkande som kan göra arbetslivet bättre anpassat efler den enskildes och familjens behov, en i bästa mening liberal reform.

Hen KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr talman! Jag befinner mig i dag i en ovanlig situation. Hittills är det bara i absoluta undantagsfall som den borgerliga majoriteten bifallit socialdemokraliska förslag. Men i fråga om semesterlagen har det faktiskt gått att nå en uppgörelse i utskottet, som i stort sett har tillgodosett våra krav och önskemål, och jag vill gärna ge den borgerliga utskotts-halvan elt erkännande för att den velal medverka lill all åsladkomma elt bättre förslag än det arbetsmarknadsministern framlagt. Herr Ahlmark sade här någonting om atl utskottet i stort sett har anslutit sig till proposilionen. Det är riktigt men del är också lika rikligt atl man anslutit sig i stort sell lill den socialdemokratiska motionen, och det tycker jag är elt gott erkännande frän båda hållen av det arbete som utförts i utskottet

När vi började ulskoltsarbelei säg del inle så län ut atl nå en uppgörelse. Den uppvaktning som arbetsgivarna gjorde för utskottet stärkte oss inte i tron pä att det fanns möjligheter att komma överens. De menade att propositionen var både krånglig och hade påtagliga brister. De har för övrigl upprepat sina synpunkter i det senaste numret av Arbetsgivaren.

Löntagarorganisationerna redovisade inför utskottet en annan uppfattning. De ansåg all propositionen innebar förbättringar när det gäller se-meslerförmånerna, men de var också kritiskt inställda lill delar av pro-

positionen och förordade förbättringar i denna, baserade på den socialdemokratiska motionen.

Sådant var alltså utgångsläget när behandlingen av propositionen -som byggde på de tankegångar som den socialdemokraliska arbetsmarknadsministern tidigare redovisat - och motionerna påbörjades.

Vad har då resultatet blivit av utskottets arbete? I vissa fall rör det sig om lagändringar i förhällande till propositionen. I andra fall av tillkännagivande lill regeringen med begäran om utredning, och i ell tredje fall har vi klarat det genom skrivningar i utskotlsbelänkandet Jag tycker att man kan konstatera att det här rör sig om en väl avvägd kompromiss, som i vissa avseenden ger bättre semestervillkor för de anslällda än vad propositionen innehåller.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att semestern nästa år förlängs från fyra till fem veckor. Arbetslagaren får rätt lill semesterledighet redan under det första anställningsåret Semeslerlönen skall för alla arbetstagare utgöra 12 96 av arbetstagarens inkomst från arbetsgivaren.

Genom atl alla arbetstagare får räll lill ledighet ulan krav på intjänade och genom att semesterlön beräknas på all inkomst förbättras semesterrältighelerna i betydande grad för deltidsanställda.

Rätlen all tjäna in semesterlön vid sjukdom och annan s. k. semes-terlönegrundande frånvaro har också ökat avsevärt. Arbetstagaren får möjlighet atl spara en betald semeslervecka varje år. Han kan då efter 5 år få ta ut 10 semesterveckor i följd; inget hindrar naturligtvis att han tar ut de sparade semesterdagarna tidigare.

Utskollel har bifallit den socialdemokratiska motionen om vissa förbättringar av ledighelsrälien för koritidsanslällda. Enligl utskottets förslag skall rätlen till semesterledighet även gälla arbetstagare som arbetar kortare tid än tre månader hos en arbetsgivare. Förslaget har tillkommit för all byggnadsarbetare och andra som regelmässigt endast har kortvariga anställningar skall bli jämställda i semeslerhänseende med övriga arbetslagare. Samtidigl har det slätt klart för utskottet atl det finns behov att begränsa ledighelsrälien vid vikariat o. d. Avtal skall därför fä träffas om begränsning av ledighetsrätten.

Med anledning av den socialdemokratiska motionen föreslär utskottet att de arbetstagare som regelbundet arbetar lördag-söndag får en lagfäst räll lill ledighet både under veckoslutet omedelbart före och under veckoslutet omedelbart efter en fyraveckorssemesler, om ej särskilda skäl lägger hinder i vägen, såsom t. ex. svårigheler all klara sjukvård eller annan samhällsnödvändig verksamhet.

Genom den reform som utskottet nu tillstyrker förstärks arbetstagarnas inflytande på semesterförläggningen. Förslaget bygger i denna del på de principer som har lagts fasl i lagen om medbestämmande i arbetslivet Utskottet föreslär att en uttrycklig regel tas in i semesterlagen om att kollektivavtal bör träffas om medbestämmande i frågor om semesterförläggning när arbelslagarparten begär det.

Utskottet understryker att en särskild semesterlönefond bör inrättas.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

En sådan fond är den bästa förutsättningen för alt vidga rätten till semesterlön vid sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet, militärtjänstgöring, arbetsmarknadsutbildning m. m. Frågan skall las upp i del fortsatta utredningsarbete som utskottet är överens om skall ske. Fonden har hög angelägenhetsgrad, säger utskottet. Fonden är sannolikt en förutsättning för atl man skall kunna klara dessa förbättringar. Utredningsarbetet skall även syfta till all lösa frågan om förstärkt semesterlön för de lågavlönade.

I proposilionen föreslås alt den särskilda semesterlagen skall vara kvar i vissa yrkesgrupper med radiologiskt arbete. Delta har annars varken strålskyddsinslilutet eller arbetarskyddsstyrelsen anselt. De har uttalat all en förlängd semester egentligen inle medför några minskade risker.

Denna fråga bör emellertid utredas vidare i samband med utredningar om semesterrätten i övrigt.

Men skall lagen vara kvar - då skall också andra grupper än dem för vilka lagen nu gäller kunna åberopa samma skäl för att också de skall las med i den. Del gäller bl. a. underjordsarbelare som utsätts för joniserande strålning.

Herr lalman! Genom det förslag som utskottet nu framlägger ger vi Sveriges arbetare och tjänstemän ökade möjligheter lill semesteriedighet och till förbättringar i semesterlagstiftningen.

Det ligger ell stort utredningsarbete bakom som vägledande för förslaget Det är klart alt det i delta stora komplex av lagfrågor kan uppstå något gnissel. Men jag är övertygad om atl vi härmed har löst oss hyggligt från den uppgift som utskottet haft att ulföra.

Färdig blir naturligtvis semesterlagsliltningen inte med detta förslag. Fler utredningar måsle lill. Men detta att vi nu ger möjlighel till en femte semeslervecka, möjligheter att inbespara en semestervecka om året och förbättringar i övrigl gör att förslaget framstår som något som man har anledning all vara tillfredsställd med.

Herr talman! Jag har försökt alt koncentrera min framställning till de här frågorna, och jag nöjer mig med alt i övrigl yrka bifall till utskottets hemställan.

Hen HAGBERG i Boriänge (vpk):

Herr talman! Förslaget om den femte semesierveckan måsle hälsas med tillfredsställelse. Krav därom har ställts i olika omgångar under ell tiotal år på arbetsplatserna. Lokala fackföreningar och kongresser har ställt krav och här i riksdagen har vpk slällt kravet sedan 1972. Den föreslagna reformen om den femte semesierveckan är alltså efterlängtad och berättigad från flera utgångspunkter.

Utvecklingen inom arbetslivet - ackordsjäki, preslalionssyslem, löpande band och ökade effektivitetskrav - innebär en allt hårdare press på och snabbare förslitning av människorna. Alll delta medför hårda och skoningslösa arbetsvillkor. En längre semester kan motverka förslitningarna. Vinsten av de tekniska framstegen och utvecklingen i pro-duklionslivel skall tillfalla arbetarna i form-av förbättringar av arbets-

villkoren, och däri ingår bl. a. semestern.

Redan i dag har flera grupper en längre semester än de lagstadgade fyra veckorna. Den femte semesterveckan är alltså också en rättvisefråga.

Semeslerlagen måsle ses som en skyddslagstiftning mol arbetsköparnas rovdrift när del gäller arbetskraften. Den skall vara ett hinder mot överansträngning och förlida förslitning och ge möjlighel lill lämplig vila och rekreation. Arbetsköparna har under lidigare år ständigt försökt tumma på lagens andemening. Sålunda har man i flera branscher tvingats ta semester på helt olämpliga lider och också varit tvungen att baka in semestern i samband med krångliga skiflscheman.

Arbetsgivarnas organisation. Svenska arbetsgivareföreningen, har i avtalsförhandlingarna föreslagit en konjunkturanpassad arbetstid och semester. Det är ett nytt försök all urholka semestern. Arbetsköparna sätter lönsamheten före arbetarnas möjligheter till en meningsfylld vila och rekreation. Riksdagen bör därför, menar jag, göra ett bestämt uttalande att semestern liksom arbetstiden i övrigl inle skall kunna konjunktur-anpassas såsom Svenska arbetsgivareföreningen har föreslagit i avtalsförhandlingarna.

Utskottet erinrar, med anledning av förslaget, om att det inle behövs någol uttalande, eftersom lagens stadgande om semesterns längd och rätten all spara semesler är ivingande lill arbetarnas förmån. Ja, så långt är alll gott och väl. Nu kan yrkandet också tolkas litet mer långsiktigt och avse vad som skall gälla i framtiden. Här gäller del då också principer. Hur skall beslut här i riksdagen följas upp? Skall framställningar från arbetsmarknadens parter kunna vinna gehör hos riksdag och- regering?

Trots att avtalsuppgörelsen nu är klar återstår ett kommittéarbete mellan arbetsmarknadens parter. Frågan inställer sig om riksdagen i en framlid kan försämra en lag därför all arbelarparten tvingas gå med på försämringar och på så sätt köpa sig till löneförbättringar. Frågan är viktig. Om riksdagen anser sig kunna gå med på sådana försämringar i framliden, kommer det all bli ell Irumfess för arbetsköparna. Nu vill inle jag tro all riksdagen vill spela med i den rollen och hjälpa arbetsköparna till utpressning. Jag tolkar därför utskottets skrivning när del gäller de här två grundläggande delarna av lagen sä, atl man i framtiden inte kommer atl konjunkluranpassa semestern. Jag uppfattar del också så, atl utskottet instämmer i andemeningen i värt yrkande.

Däremot finns det inom ramen för semeslerlagens 18 § möjlighel all spara semesler. Den enskilde arbetaren avgör om han skall spara semestern över en femårsperiod. Det vore intressant atl få veta om lokala avtal genom denna paragraf kan fogas in i konjunkluranpassningen. Finns det alltså här möjlighel all i avtalsform konjunkluranpassa semestern genom all man sparar semestern till lider som passar arbetsköparna och industrin?

1974 års semesterkommitté föreslog alt fem veckors semester skulle införas 1977. Den socialdemokratiska regeringen kompromissade föregående år med de borgerliga och arbetsköparna och sköt upp den femte

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semestertag, m. m.

Nr 142 semesierveckan. Del skedde under starka protester från dem som befann

Fredaeen den ' ' framför allt tunga och hälsofarliga arbeten, bl. a. skifiarbetarna.

27 mai 1977 Trots alt utskollel har tagit initiativ till en del avgörande förbättringar

_____________ vill jag påslå all kompromissen har försämrat semeslerlagen. En av efier-

Semesterlag, gifterna är alltså atl den blivit etl år försenad. Arbetsköparna kan alltså

m. m. se tillbaka på 1977 som etl guldår dä de fick den femte semesierveckan

uppskjuten och nu lyckats trumfa igenom ett reallönesänkningsavtal. Del fanns flera brisler i del lagförslag som arbelsmarknadsminisier Ahlmark lade fram. Del var häpnadsväckande försämringar han föreslog. Han ville all skiftarbetarnas semesler skulle försämras i jämförelse med semesterkommitléns förslag så, all endasl elt av de veckoslut som infaller omedelbart före eller efter semesterledigheten skulle vara ledigt. Därmed skulle alltså skiftarbetarna ha fält en kortare sammanhängande ledighet Denna orättvisa skulle alltså drabba den grupp som har de hårdaste villkoren på arbetsmarknaden.

Utskottet har nu ändrat detta och föreslår atl båda veckosluten skall vara lediga, och del är bra. Tyvärr blev inle vpk-kravel tillgodosett. Utskottet har tillstyrkt det socialdemokraliska förslaget atl ledigheien skall omfalla 19 dagar för att skifiarbetarna skall fä båda veckosluten lediga. Det är grovt orättvist mot dem som jobbar skift. Om semestern skall förläggas till en period av tre veckor och en period av två veckor på grund av olika omständigheter, får den som inte jobbar lördag-söndag veckosluten lediga. Men den som jobbar skift får då en försämring i båda perioderna. Därför yrkar jag bifall lill vpk-molionens förslag avseende 9 S.

Arbetsköparna har också ulnyttjal semeslerlagens luckor till atl tvinga fram semesler på sämre tider. Semesterlagens 12 >; bör därför förstärkas, så atl endasl särskilda skäl kan föranleda avtal om annan lid än juni-augusti. Vi anser att den lokala fackföreningen skall ha vetorätt närdet gäller semesterns förläggning i de fall där förhandlingar om semeslerförlägg-ningen inle lett lill en överenskommelse. Utskottet har inte biträtt förslaget, men litar tydligen hell på de medbestämmandeavtal som skall träffas. Erfarenheterna från avtalsuppgörelsen är all del blir mycket dåliga kompromisser och all arbetsköparna på ell eller annat sätt tvingar fram undanlag som gör atl semesterns föriäggning ändå kan bli olämplig. Det gäller framför alll när parterna inte är överens om semesterns förläggning. Därför yrkar jag bifall lill vpk-förslaget när del gäller 12 S.

Vpk har vid flera riksdagar motionerat om att räntan pä semester-pengarna skall tillfalla arbetarna. Arbetsköparna gör vinster pä semeslerlönen, som uppgår lill ca 15-20 miljarder. Dessa räntevinsier skulle kunna användas på annat sätt för all förbättra semestervillkoren, förbättra för låglönegrupperna, de värnpliktiga, de som är i arbetsmarknadsutbildning, arbetslösa m. fl.

Detta kan ske genom en semeslerlönefond. Därför bör regeringen

snabbutreda frågan om en semeslerlönefond i syfte att förbättra semes-

40 lervillkoren och atl räntevinsterna skall utgöra grunden för fonden. Den-

na fråga är gammal och så klar, atl det inte behövs långa utredningar, ulan del är möjligt för regeringen, om den goda viljan finns, all lägga fram ett förslag till höstens riksdag. Jag yrkar bifall till yrkandet 3 i molionen 1547.

Jag instämmer i övrigt i utskotlets förslag i vad gäller de koritidsanslällda, eftersom delta väl överensslämmer med vpk:s motionsyrkande.

När del gäller gruvarbetarna har vi yrkat all de SKall inräknas under den särskilda semeslerlagen. Anledningen är radongasen och den joniserande strålning som finns underjord. Kravet har ställts från gruvarbetarna själva och därför har vi föreslagit alt riksdagen bör uttala all underjordsarbetarna skall falla under denna lag. Utskottet har behandlat motionsyrkandel välvilligt och har uttalat att om lagen skall vara kvar bör dessa få möjlighet lill sex veckors semester. Det är egentligen inte någonting som skall utredas - faran är ju all en utredning förskjuter en angelägen reform för underjordsarbetarna. Utskottet diskuterar om lagen skall vara kvar eller ej, och det borde stå klart all den särskilda risk som föreligger med joniserande strålning finns kvar. Därför bör lagen vara kvar och därför förstårjag inle utskottets reservationer. Jag tolkar ändå ulskottels skrivning som ell bifall och en klar beställning lill utredningen alt komma fram med etl förslag där underjordsarbelarna räknas in under den särskilda lagen.

Herr lalman! När man har varit med om all driva kravet om en femte semeslervecka, såväl i riksdagen som pä del fackliga planet, är det tillfredsställande att förslaget äntligen genomförs. Vpk godtar förslaget i propositionen i väsentliga delar. Men vi godkänner inte motiveringarna till många av förslagen, framför allt inte den i rosenröll skildrade medbestämmandelagens betydelse. Jag vill bara göra utskollel uppmärksamt på den passus de har skrivit som innebär all semesieriagens upphängning på medbestämmandelagen gör den ihålig. Utskottet skriver: "Avgörandet i vilken takt möjligheterna till medbestämmande skall utnyttjas ankommer ytterst på arbetsmarknadens parter."

Jag vill bara påpeka den sammankoppling mellan löneförhandlingar och förhandlingar om medbestämmandeavtal som förekommer- au arbetsköparna kan hell vägra all skriva in verkliga förbättringar. Erfarenheterna av den nu avslutade centrala avtalsrörelsen öppnar skrämmande perspektiv. Eftersom avtalsförhandlingarna numer också gäller lagstiftningen, måsle en fara noteras som är anmärkningsvärd.

LO och PTK har varit återhållsamma och från början godtagit en reallöneförsämring. Utrymmet medger inget mer, säger de. LO har genom åren varit positiv lill produktivitetsökning. Man har medverkat till atl betala varje reform genom all lill viss del garantera en produktivitetsökning.

Nu börjar produktivitetsökningen närma sig ell tak. Det är svårt all få ut mer i form av ökade arbetsprestationer. Vad händer dä? Enligl den lidigare filosofin skulle löneökningar och reformer betalas av det s. k. utrymmet som till stor del skapats genom ökade arbetsprestationer

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesteriag, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, in. m.

och andra produkliviielsbefrämjande åtgärder, t ex. minskad sysselsättning. Kommer nu framtiden all innebära antingen löneökningar och försämrade sociala villkor eller likartade sociala villkor och ingen löneökning? Så ställer LO och PTK frågan, och om man inte går in och tummar på kapitalets lönsamhet och profilen, dä slår vi vid en skiljeväg. Då kommer man från riksdagens sida att kunna tumma på de sociala förmånerna.

Det är alltså en stor fara för semesterförmånerna om denna filosofi får fortsätta och kapitalet skall sitta i orubbat bo. För att slå vakt om semestern och andra reformer måsle del verkligen lill en offensiv mol arbetsköparnas utmanande politik, som gör det politiskt omöjligt för arbetsmarknadsminister Ahlmark all försämra sociala framsteg, som han gjorde med semesterförslaget Utskoitsarbeiet har varit en härd dom över arbetsmarknadsminister Ahlmark. Fortsätt med det!

Herr talman! Jag yrkar bifall till molionen 1547, yrkandena 1 A, 1 B och 3.

42'

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! Lars-Ove Hagberg slutade med att säga, att utskoitsarbeiet hade varit en hård dom över proposilionen. Förutsättningen för det yttrandet är naturiiglvis att Lars-Ove Hagberg inte längre deltar i utskottsarbetet. Annars hade han inte kunnal säga något sådant.

Del har framgått av vad utskottels ordförande och Per Ahlmark har sagt, all utskottet i alll väsentligt har godtagit regeringsförslaget. Det står också mycket tydligt att läsa i betänkandet.

Göran Karisson ansåg all vi i utskottet även hade i allt väsentligt godtagit den socialdemokratiska parlimotionen. Delta står däremot inte i-betänkandet Man får väl tolka uttalandet sä, att det är en beskrivning från Göran Karlsson av motionens innebörd, dvs. all motionen också i alll väsentligt ansluter sig lill propositionen. Det framgår om man läser den socialdemokraliska molionen, atl del ligger till på det sättet

På de två punkter som motionärerna ansett viktigast, har vi träffat kompromisser som enligl min uppfattning tillgodoser önskemålen både i proposilionen och i molionen. Vi har fört arbetet elt sieg vidare och hiliai lösningar som vi hoppas skall kunna fungera.

Molionens yrkanden i övrigl rör ju delaljer, som inte är oviktiga för dem som är berörda, men som naturligtvis inle rubbar del väsentliga. Man kan väl sammanfatta behandlingen så här: när det gäller sex av de 15 förslag som motionen lar upp, föreslår vi lagändringar - inle de lagändringar som motionärerna velat ha, men i alla fall lagändringar. I tvä fall föreslår utskottet atl riksdagen skall ge till känna hur det fortsalla utredningsarbetet skall bedrivas - del är inle några kontroversiella saker - och i övriga fall avstyrks molionen med motiveringar som ger ytteriigare klarhet i hur lagen skall tillämpas. Jag har därför inte behov av någon ytterligare polemik med socialdemokralerna i det här stycket

Del är klart att vänsterpartiet kommunislerna inte gillar atl det har

träffats en kompromiss, men del är ändå atl gå litet väl långt om man säger atl delta är en försämring av semeslerlagen. Var och en, som jämför del förslag som nu föreligger och proposilionen å ena sidan med den nuvarande semesterlagen å andra sidan, måsie ju finna all del är oerhörda förbättringar, även sett från vpk:s synpunkt Det framgick av andra delar av Lars-Ove Hagbergs anförande, så det där var väl mera för retorikens skull.

Kommunisternas förslag här präglas ju liksom i övrigl när del gäller arbetstidsfrägor av en allmän överbudsanda. De anser sig inle behöva la hänsyn till alt del kostar alt korta ner arbetstiden, och all della måste vägas mol andra önskemål. Därför kan vpk på olika områden lägga fram en rad förslag som del naturligtvis inle finns några ekonomiska möjligheter att genomföra.

Del som har förvånat mig i den kommunistiska molionen är all man vill begränsa avtalsfriheten när det gäller lidpunkten för förläggningen av semestern. Del kan ju finnas skäl för både arbetstagare och arbetsgivare att inte la ut fyra veckor under sommarmånaderna ulan i stället avtala om att la ul en längre del under resten av året Det behöver väl i så fall inte underställas arbetsdomstolen, utan på den punkten skall man kunna träffa avtal, om man är överens. Del kan ju vara elt klart lön-lagarintresse all göra det.

När det gäller förslaget om de underjordsarbetande var jag inte riktigt säker på om kommunislerna accepterar vad utskollel har sagt Jag vill betona att här är del fråga om atl saken skall utredas vidare, men utskottet har inte ställt sig bakom det som slår i vpk-motionen om att alll underjordsarbete skulle berättiga lill sex veckors semester. Det har för övrigt inte Landsorganisationen gjort heller. För de anställda kan del ju vara mera angelägel all ta ut del här utrymmet på ett annat säll än jusl som en sjätte semeslervecka, och dä bör de ha möjlighel lill det. Allt un-derjordsarbele innebär inle heller speciella sirålningsrisker.

Slutligen ställde Lars-Ove Hagberg en fråga om reglerna för den sparade semestern. Frågans innebörd är: Kan man genom avtal tvinga arbetstagare all spara den femte semesterveckan och pä del sättet tvinga fram en konjunkturanpassning? Jag tycker att lagen i del fallet är fullständigt klar. Varken 4 ij eller 18 S är dispositiva. Utskottet påpekar i betänkandet pä s. 10 att della är en skyddslagstiftning. Det behövs inget särskilt uttalande. Semestern kan inte konjunkturanpassas. Alt spara den femte semesierveckan är en personlig rättighet som den enskilde själv förfogar över.

Herr talman! Med della ber jag att fä yrka bifall lill utskoltels förslag.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

Herr HAGBERG i Borlänge (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Del sista i herr Romanus anförande är intressant, för enligl lagen skall det vara arbetaren som har avgörandet Men frågan är: Om man träffar avtal, kommer det all förhindras? Jag tycker all skrivningarna inle har på elt rikligt säll täckt upp den delen av möj-

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

lighelerna lill konjunkluranpassning.

Del svar herr Romanus lämnade ger ingen säkerhet för vad ett sådant avtal skulle kunna innebära. Skall arbetsköparna kunna tvinga fram elt avtal eller har arbelarparten lagen som stöd i ryggen, sä atl man inle kollektivt kan träffa ell sådant här avtal? Jag tycker atl det är väldigt viktigt att principen klart fastslås, så all arbelarparten bestämt kan avvisa varje sådan form av skrivning, lokalt lika väl som i centrala avtal.

Det är, som jag har påpekat, försämringar i förhållande lill semesterkommitléns förslag som arbetsmarknadsministern har lagt fram. Och jag tycker del är utmanande försämringar! Den mesl utmanande försämringen är just den som jag har framhållit lidigare, nämligen hänsynstagandet lill indusirins och arbetsköparnas krav rörande semestern, där man bara har tagit med elt veckoslut för skifiarbetarna. Motivet härför har varit arbetsköparnas tal om produklionssvårigheler. Jag tycker fortfarande att lagförslagel i den delen är otillräckligt, därför all just skifiarbetarna är den grupp som drabbas hårdast i nästan alla fall. Om de skulle ha kortare semesler än fyra veckor, så tycker jag del inle vore mer än rätt all de får båda veckosluten lediga. Herr Ahlmarks förslag är hell utmanande och visar på en vilja all gå arbetsköparnas ärenden. Det är också etl avsteg frän semesterkommitléns förslag, som låg i linje med utvecklingen pä arbetsplatserna, bl. a. i processindustrin där jag har myckel stor erfarenhet av dessa problem.

Vad sedan angår semesterlagens 12 S om rätt att ha sammanhängande semesler sommartid har den paragrafen byggts upp på medbestämmandeavtalets grund. Där vill vi ha en vetorätt för arbelarparten att förlägga sin semester så, om förhandlingar inte ger önskat resultat.

När underjordsarbetarnas reservationer förs fram av herr Romanus men inle i ulskottels betänkande, blir man litet fundersam huruvida inle vpk-kravet ändå är det riktiga, alltså all del inle behövs någon utredning. Jag vill därför yrka bifall till vpk-motionen även när del gäller punkterna 2 och 4.

Hen ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Vad jag säger här är naturligtvis ingenting som kan åberopas vid domstol, men jag tycker all lagen är hell klar. Och vad utskottet har skrivit är också klart i vad gäller möjligheter alt spara semesler.

1 4 S står:

"Arbetslagare har rätt lill ljugofem semesterdagar varje semesterår utom i fall som avses i 5 och 27 §i." Denna paragraf är icke disposiliv. Den kan inte tas bort avtalsvägen. Del är bara den enskilde själv som kan förfoga över sparandel av semester.

Lars-Ove Hagberg frågade sedan: Kan Arbetsgivareföreningen tvinga fram ett avtal som begränsar semeslerförmänerna? Jag vill svara, atl jag kanske har något slörre tilltro lill fackföreningsrörelsens styrka än vad herr Hagberg tydligen har, och jag tror inle all arbetsgivarna över huvud taget kan tvinga fram sådana medgivanden i avtal, även om del

skulle vara lagligt tillåtet - men del är del alltså inte.

Sedan log herr Hagberg åter upp frågan om veckosluten och sade all det var en eftergift för arbetsköparnas krav när man i proposilionen föreslog, all de som arbetar på lördag och söndag skall få ledigt under del ena veckoslutet i anslutning lill semestern. Men om man läser propositionen finner man att där hänvisas till yttranden från offentliga arbetsgivare som t. ex. statens järnvägar och Kommunförbundet Del påpekas att del kan bli svårt all bedriva sjukvård om ell semeslerlag skall gä av på fredag före en helg och det andra laget börjar sin tjänstgöring först på måndagen. Då får man etl veckoslut där båda semesleriagen har ledigt, och då kan del bli svårt atl klara sjukvärden.

Detta kallar nu Lars-Ove Hagberg för arbelsköparkrav. Jag vet inle om hans partivänner ute i landslingen anser sig företräda arbetsköparna, när de vill se lill atl sjukvården fungerar. Och det är motiveringen i della fall. Det framgår av propositionen. Men det kanske är sä, att del fina poliliska språket om arbetsköpare, som kommunislerna tycker om all köra med, halkar ur munnen litet för hastigt ulan all talaren riktigt tänker på ordens innebörd.

När del sedan gäller underjordsarbelarna har jag inte sagt någonting utöver vad som slår i utskoltsbeiänkandel. Jag har bara påpekat all man i utskollsbelänkandet talar om sådana underjordsarbetare som utsätts för joniserande strålning och att det, om man har kvar den särskilda semeslerlagen, finns skäl som talar för all även de som utsätts för joniserande strålning skall omfattas av lagen. I vpk-motionen sägs atl allt underjordsarbele automatiskt skall ge sex veckors semester. Då pekar jag på all de som har underjordsarbele, som inle innebär sädana här risker, kanske hellre vill disponera della ulrymme pä annai säll än genom att ta ut en sjätte semestervecka. Del finns ingen anledning för riksdagen att omöjliggöra det.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semeslerlag, m. m.

Herr HAGBERG i Borlänge (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Lagen, anser jag, skall utgöra ett stöd för den fackliga verksamheten. Jag har ingen bristande tilltro lill fackföreningsrörelsens kollekliv men kanske viss krilik all rikta mot dess ledning. Jag tror säkert atl man kan mobilisera en väldig kamp, men frågan gäller vad man har för stöd i lagen - det är det vi diskuterar.

Jag anser alt man har etl dåligt stöd i lagen i vad gäller konjunkturanpassningen. Enligt 18 >; skall man inom den givna ramen fem år kunna spara en vecka varje år. Frågan är om man kan teckna avtal om detta. Jag är inte säker pä det, men jag är myckel skeptisk. Det står visserligen i lagen atl arbetaren skall avgöra om han vill spara semesterdagar, men vad kommer alt hända om man lokalt tvingar fram en annan överenskommelse? Vi har sett hur den gamla semesterlagen urholkades och uttunnades av arbetsköparnas framstötar och hur de fackliga organisationerna på grund av lagens dåliga formuleringar tvingades lill eftergifter för alt kunna förbättra på andra områden. Man fick då göra avvägningar

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

i negativ riktning. Del tycker jag är en felaktig väg. Dessutom har arbetsmarknadsministern förutskickat alt en utredning skall tillsättas för all titta pä den här lagen och följa utvecklingen. Vilken utveckling? När han tillade på semesterkommitléns förslag och utvecklingen sedan dess passade det atl la bort elt veckoslut för skifiarbetarna. Är det i den andan som också den fortsatta utredningen skall arbeta?

När det gäller veckosluten vill jag fråga herr Romanus: Blir det bättre inom sjukvården om man har fyra veckors sammanhängande semester? Uppstår del inga problem när man har fyra veckors semester och därmed fäll till ledighet under båda veckosluten? Då är del tydligen inga problem, men när enskilda arbetstagare tvingas lill semesler i tre veckor eller två veckor, då uppslår helt plötsligt väldiga problem. Jag tycker all herr Romanus talar emol sig själv på den punkten.

I fråga om underjordsarbelarna framgår det av vår motion alt vi har kopplat sex veckors semester just till joniserande strålning.

Hen ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tycker atl Lars Ove Hagbergs argumentation visar alt del inle finns mycket kvar av vänsterpartiet kommunisternas krilik - man måsle uppehålla sig vid den konjunkturanpassade arbetstiden, eftersom det är ett förslag som har framförts i dagsdeballen.

Lars-Ove Hagberg sade ju själv atl del står i lagen all del aren rättighet för arbetstagaren all spara semesterdagar. Vad kan man mer begära?

Del står i lagen att arbetstagaren har denna räll. Lars-Ove Hagberg frågar vad som händer om man tecknar avtal som inte respekterar denna rätt. Ja, del vet väl Lars-Ove Hagberg! Då gäller ju inie avtalet i den delen - det slår också i lagen. Utskottet har dessutom talat om atl det inte går atl konjunkluranpassa arbetstiden pä ell sätt som tar ifrån arbetstagarna de rättigheter som de har enligt lagen. Jag har läst upp del flera gånger. Jag förslår inte vad man mer begär.

Del måsle vara sä, alt man vill ställa yrkanden i del här avseendet bara för atl det är dagsaktuellt, och för att man skall få en poäng att flagga med. Klarare besked än vi har lämnat kan väl inle begäras.

Jag skulle vilja ställa en molfråga: Vad är del för ytterligare paragrafer ni vill ha? Det står i lagen atl arbetslagarna har rätt lill fem veckors semester. Del står atl del är arbetstagaren själv som har rätt att spara semesler. Hur skall man tydligare kunna skriva detta sä att ni blir nöjda?

Hen INGEMUND BENGTSSON i Varberg (s):

Herr talman! Vi har framför oss elt enhälligt utskottsbetänkande. Normall brukar det inle föranleda några diskussioner, och jag skall begränsa mig lill ell par mycket korta bemärkningar.

Vid regeringsskiftet hade vi inom den socialdemokratiska regeringen kommit en bra bit på vägen med elt förslag till ny semeslerlag. All jag tar till orda nu beror på att jag personligen var djupt engagerad i del arbetet Jag hade bl. a. ansvaret för de direktiv som semesterulred-

ningen arbetade efter. Därför var del rätt förståeligt atl jag med stort     Nr 142
intresse emotsåg den proposition som arbetsmarknadsministern skulle     Fredaeen den
framlägga för riksdagen.                                                  27 maj 1977

Redan förra våren omtalade vi från den socialdemokratiska regeringen ----

hur vi avsäg all i slorl utforma en semesterreform. Vi redovisade ett Semeslerlag, antal ställningstaganden till utredningens förslag i vikliga frågor. Jag var m. m. självfallet nyflken pä hur min efterlrädare skulle förhålla sig lill våra ställningstaganden.

Det förslag vi fick till riksdagen är i sina huvuddrag tillfredsställande, och vi har i vår parlimolion gett lill känna vär uppskattning av arbetsmarknadsministerns förslag i de här delarna. Del är elt oreserverat erkännande. Del betyder alt jag kan passa på alt tillbakavisa det yttrande som arbetsmarknadsministern enligt pressen har fällt, att oppositionen skjuter på alll som rör sig. Man kan säga alt oppositionen skjuter på för all få saker atl röra sig i rätt riktning.

Vi hann, herr talman, emellertid inle med atl arbeta fram detaljlösningar i alla frågor. Vi redovisade där inga definitiva ställningstaganden, och flera sådana frågor har arbetsmarknadsministern velat lösa pä ett säll som vi inle gillar. Därför tog vi upp dem i en parlimolion och föreslog andra och, som vi menar, bättre lösningar. Nu har utskollel enats pä dessa punkter på ett helt acceptabelt sätt Det är ju för della riksmöte en unik händelse, som jag anser alt vi bör vara myckel glada för. Den semesterreform som kommer ut av dagens beslut är allas vår egendom.

Den omständigheten alt jag har lyft på hatlen för arbetsmarknadsministern och för utskottet innebär inte atl jag anser all semesterreformen, som den blir genom dagens beslut, är färdig. Det fattas fortfarande viktiga bitar, men del skall inte uppfattas som kritik mot arbetsmarknadsministern. Vi hade själva i regeringsansvar måst låta utreda en del frågor ytterligare innan vi hade kunnat föreslå goda lösningar. Jag tänker pä frågan om en särskild semeslerform, som i sin lur är en föruisäiining för en ulvidgning av rällen lill semesterlön vid sjukdom och annan ofrivillig frånvaro.

En annan fråga som verkligen pockar på sin lösning är en förstärkt semesterlön åt de lågavlönade. Jag vill passa på atl utnyttja det här tillfället alt framhålla för arbetsmarknadsministern hur viktigt det är all denna utredning omedelbart kommer lill stånd. Så hade skelt om vi hade haft regeringsansvaret

Med delta, herr lalman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Hen SVENSSON i Skara (m):

Herr talman! Förslaget om all förlänga semesterledigheten från fyra
lill fem veckor motsvarar det krav som moderata samlingspartiets par
tistämma uttalade sig för redan 1975. Detta krav följdes upp genom mo
tionen 1301 till föregående riksmöte av herrar Åkerlind och Wennerfors.
Vad gäller själva principfrågan och de nya förmåner som föreslagits i
anslutning lill reformen har vi därför anledning all i dessa hänseenden 47

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

hälsa proposilionen med stor tillfredsställelse.

Emellertid innehåller lagförslagel elt regelsystem, som kan bli svårt atl administrera. Den naturliga utvecklingen av semesterrätten hade enligl min mening varit alt bygga vidare pä den hittillsvarande semesterlagstiftningen, eftersom denna är relativt väl inarbetad. Pä arbetsplatserna är befintliga redovisningssystem även anpassade lill gällande lagstiftning. Förslaget till ny semesterlag kan vid en jämförelse med nuvarande förhållanden - vad gäller dess tillämpningsregler - välla nya problem på såväl offentliga som enskilda arbetsplatser.

Lagtexten har blivit mycket omfattande, vilkel ställer stora krav på personalredovisningsrulinerna. Förutom den omslällning som de nya bestämmelserna ger upphov lill är del enligt min åsikt risk för all del svårtolkade regelsystemet kan innebära en otillfredsställande arbetssituation för de anslällda på personalavdelningar eller molsvarande, som praktiskt skall räkna ut de olika ersättningarna.

Jag har i motionen 1546 givit några exempel på regelsystem som kan leda lill sådana svårigheter som jag nu har givit uttryck för. Jag skall inle här, herr lalman, la upp tiden med all upprepa dessa exempel, ulan jag ber endasl att få hänvisa till vad jag har anfört i motionen. Jag vill dessutom hänvisa lill motionen 1545 av herr Ringaby (m) m. fl. och motionen 1541 av herr Börjesson i Glömminge (c) m. fl., vilken är en treparlimotion med flera undertecknare från centerpartiet, moderaterna och folkpartiet.

De exempel som jag har pekat på visar atl del vore av värde om reglerna kunde förenklas. Del skulle i hög grad underlätta reformens genomförande och vara hell i linje med den eftersträvade avbyråkraiisering som den nya regeringen på elt förtjänstfullt sätt i olika sammanhang har givit ullryck för. Därför borde riksdagen kunna överlåta ål arbetsmarknadens parter att flnna former för den praktiska tillämpningen. Jag tycker att della är en bra princip, som borde tillämpas sä långt del är möjligt när det gäller arbelsrältsfrågor och molsvarande. En sådan strävan är dessutom i linje med den företagsekonomiska utveckling som f n. pågår.

Jag menar alltså atl kollektivavtalet liksom hittills är del främsta instrumentet för en sådan reglering. I molionen har jag därför yrkat en sådan ändring av semesterlagens regelsystem alt det - ulom såvitt avser rällen lill 25 semesterdagar - kan förenklas med stöd av kollektivavtal.

När jag tar del av det enhälliga utskoltsbetänkandet, finner jag atl man i viss utsträckning ändå har instämt i mina synpunkter eller reagerat för mina varningar. Utskottet anser del angelägel att semeslerlagen ges en sådan utformning atl den i tillämpningen inte medför praktiska olägenheter. Man erkänner atl regelsystemet är komplicerat och säger att detta beror på atl systemet kräver lösningar av invecklad natur.

Därefter gör utskollel uttalandet all det enligl utskottets mening får anses som betydelsefullt "atl förenklingar kommer lill stånd avtalsvägen". Det är etl värdefullt uttalande i linje med vad jag anfört i motionen.

Men utskottet borde då ha tagit steget fullt ut och anslutit sig lill milt Nr 142 förslag om atl denna princip borde gälla alla övriga regler utom den Fredaeen den som gäller rätten till 25 dagars semester, som alltså måste vara lagfäst. jl mai 1977

Eftersom lagen innehåller en rad tidsfrister som är ganska snäva, hänger -

etl hol om skadestånd över de företag som inle kan uppfylla de ställda Semesterlag,
kraven under den angivna tidsfristen. m. m.

Eftersom det dock anges atl ett fortsatt utredningsarbete skall komma till stånd, skall jag nu avstå från atl ställa några yrkanden. Jag förutsätter emellertid, herr lalman, atl man i del fortsatta utredningsarbetet uppmärksammar mina synpunkter, och jag vill tillkännage min avsikt att återkomma i frågan när resultatet från utredningsarbetet redovisas eller i annat sammanhang.

Hen HJORTH (s):

Herr talman! Under den allmänna motionstiden i år väckte Karl-Erik Häll och jag en motion om sex veckors lagsladgad semester för gruvarbetare under jord. Del är elt gammalt krav från gruvarbetarna. Det har förts fram på många avtalskonferenser och kongresser och har även varit föremål för motioner i denna riksdag. Själv väckte jag en motion i frågan 1973 tillsammans med några partikamrater.

Visserligen kan del vara svårt atl plocka ut en speciell yrkesgrupp och säga alt dess förhållanden är värre än andras, men jag tror inte att det finns några delade meningar om atl gruvarbete under jord är etl av de tyngsta och mest pressande arbeten som finns i vårt arbetsliv. Denna yrkesgrupp är särskilt utsatt med sill tunga och hälsofarliga arbete i avgaser, damm, buller, fukt och mörker.

I vär motion nämnde vi också att mänga gruvarbetare utnyttjat möjligheten lill tidigare pension, vilkel är elt bevis för att gruvarbetet är svårt att klara i högre åldrar. Arbetarna orkar ofta inte gå kvar i gruvan till normal pensionsålder.

Vi gick i vår motion inle närmare in pä de nya faror för gruvarbetarnas hälsa som radongasen ulgör. Hell klart är alt elt nytt riskmoment lagts till de tidigare, elt riskmoment vars följder man ännu inle vet så mycket om.

Semesterkommittén ansåg att den särskilda semesterlagen borde upphävas i samband med att den femte semesterveckan infördes. Vi trodde all regeringen skulle följa kommitténs förslag, och därför byggde vår argumentering för en längre semesler åt gruvarbetarna på deras arbetssituation och förhållanden i stort Sammantagna är dessa skäl så starka all de skulle motivera en allmän förlängning av semestern för gruvarbetarna.

Nu anser departementschefen i sin proposition om ny semesteriag att
det inle finns tillräckliga skäl för att avskaffa den särskilda semester-
lagstiftningen. Därmed följer han så tunga remissinstanser som social
styrelsen, LO, TCO och SACO/SR. Det är bra. Jag vill understryka
vad socialstyrelsen säger, nämligen all frågan bör ytterligare utredas och 49

4 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Semesterlag, m. m.

uppmärksamhet ägnas även åt arbete som är exponerat för radon och radondöttrar. Del viktigaste är givetvis att försöka undanröja orsakerna och eliminera riskerna. Men del är en strävan på lång sikt, såvida man inte hell vill förbjuda sådant arbete.

Av stor betydelse är den riskminskning som en semesterföriängning kan innebära. Särskilt värdefull bör en längre semesterperiod vara för dem som tvingas utföra tungt arbete i mörker under jord. När nu den särskilda semesterlagen blir kvar för de radiologiskt arbetande, borde den logiska följden bli att gruvarbetarna innefattas i denna lag. Strål-skyddsinstitutel är inne på dessa tankegångar. Det har konstaterat oväntat höga koncentrationer av den radioaktiva ädelgasen i många svenska malmgruvor.

Arbelarskyddsslyrelsen fäster liksom strålskyddsinslilutet uppmärksamheten på frågan om underjordsarbele i gruvor och anser att den radioaktiva strålningen utgör en miljöfaktor i varierande utsträckning, oberoende av vilket slags arbete som utförs. Styrelsen pekar också på den möjlighet till samverkan och riskökning som vid underjordsarbete kan föreligga mellan exposition för radioaktivt material och samtidig exposition för andra miljöfaktorer, t. ex. dieselgaser. Om en förlängd semesler för radiologiskt arbete bibehålls, framstår det för arbelarskyddsslyrelsen riktigt att även gruvarbetare som utsätts för joniserande strålning får förlängd semesler. Tydligare än så kan knappast behovet av längre gruv-arbetarsemester uttryckas. TCO har samma klara uppfattning i denna fråga.

Nu hade jag vid genomläsningen av propositionen väntat alt statsrådet efter alt ha refererat de omnämnda positiva uttalandena och efter att ha föreslagit ett bibehållande av den särskilda semeslerlagen skulle ha innefattat även gruvarbetarna i särbestämmelserna. Först säger nämligen statsrådet atl vissa personalgrupper utsätts för slrålningsdoser som svårligen kan minskas genom skyddsåtgärder och atl man inte kan bortse från atl en förlängd ledighet kan ha visst värde från hälsosynpunkt för dessa arbetstagare. Mot denna bakgrund kommer statsrådet fram till att inga nya grupper skall föras in under särbestämmelserna. Det tycker jag är en mycket överraskande slutsats.

Som tur är har socialutskottet dragit en mera logisk slutsats av det refererade remissyttrandet om farorna för underjordsarbele än vad föredragande statsrådet presterat Utskottet framhåller nämligen all underjordsarbetare som utsätts för joniserande strålning bör jämställas med arbetstagare med radiologiskt arbete. Om den särskilda semeslerlagen bibehålls, finner utskottet skäl för atl även andra arbetstagare som utsätts för joniserande strålning av viss omfattning ges rätt till förlängd semester.

Jag är glad och tacksam över detta utskottets ställningstagande, även om jag i likhet med herr Hagberg i Borlänge tycker att det kanske inte är sä mycket alt utreda längre. Behovet är ju så klart dokumenterat. Men i varje fall bör utredningsarbetet ske med stor skyndsamhet.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottels hemställan under denna punkt.

Herr BENGTSSON i Göteborg (c): Nr 142

Herr talman! Den nya semesterlagen är en viktig reform för alt förbättra Fredaeen den villkoren för landets löntagare. Den innebär flera positiva förändringar, 27 mai 1977

bland vilka den femte semesterveckan kan sättas främsl. Genom möj- ___

lighelen alt spara semesterledighet ges lönlagarna valfrihet all disponera Semesteriag, ledigheten på sätt som bäst passar deras situation. Efler fem år kan lön- m. m. lagarna ta ul lio veckors semester i en följd.

Den nya semesterlagen innebär även förbättrade ekonomiska ersättningsregler för löntagarna. Genom atl låta den s. k. lolvprocenlsregeln bli tillämplig på hela arbetsmarknaden skapar man rättvisa villkor för olika grupper där semeslerersättningen lidigare utvecklats på olika sätt Tolvprocentsregeln innebär en viss överkompensation jämfört med tidigare, men man har från regeringens sida ansett del önskvärt atl semeslerlönen skall ges en hög nivå med tanke pä de koslnader de flesta människor har under sin semester.

De deltidsarbelandes villkor blir också förbättrade, vilkel är viktigt ur jämställdhetssynpunkt, då kvinnorna i stor utsträckning arbetar på dellid. Enligl propositionen får även nyanställda bättre förmåner.

I den regeringsförklaring som den nya regeringen avgav den 8 oktober 1976 framhölls att den avsåg att föra en kraftfull politik för att reformera arbetslivet och fördjupa arbetsdemokratin. Vi har genom flera förslag kunnat se atl så blivit fallel. Semesleriagen är ett konkret exempel. Den arbeismiljölag som nyligen lagts på riksdagens bord är elt annat.

Med tanke på de försök som gjorts från skilda håll alt skapa misstro mol den nya regeringens inställning i arbelslivsfrågor är semesterlagen viktig. Den utgör en dementi när det gäller sådan misstro. Jag vill också framhålla värdet av atl etl enigt socialutskott står bakom betänkandet nr 32 och vill därför yrka bifall lill utskoltels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1547 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels mo
tionen nr 1547 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades
den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr
Hagberg i Borlänge begärl volering uppläsles och godkändes följande
voteringsproposilion: 51

Nr 142 Den som vill att kammaren bifaller socialulskoliels hemsiällan i betän-

Fredagen den """ """ om. 3 röslar ja,

27 maj 1977 ''" j '" °' "-'

--------------- Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1547 i motsvarande del.

Semesterlag,

m. m. Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagberg i Borlänge begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej - 14

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskollel i dessa moment hemställt

Mom. 6

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels molionen nr 1547 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagberg i Borlänge begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 32 mom. 6 röslar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1547 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagberg i Borlänge begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej - 14

Mom. 7 och 8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 9

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 1547 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagberg i Borlänge begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill au kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betan- Nr 142

kandet nr 32 mom. 9 röstar ja. Fredagen den

den det ej vill röslar nej. 27 mai 1977

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1547 i molsvarande del._____ ___

Arbetstidsfrågor Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Hagberg i Borlänge begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej - 14

Mom. 10-18

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 19

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskoltels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till molionen nr 1547 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 20 och 21

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

§ 8 Arbetstidsfrågor

Föredrogs socialutskottets betänkande 1976/77:30 med anledning av molioner om arbetstidsfrågor.

I della belänkande behandlades motionerna

1976/77:141 av herr Werner m.fl. (vpk), vari hemställts

1. att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om lagförslag innebärande all sju timmars arbetsdag skulle genomföras under år 1977 och all sex timmars arbetsdag skulle genomföras senast år 1980,

2. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en skyndsamt utarbetad plan för en snabbare nedtrappning av arbetstiden lill sex timmars arbetsdag eller 30 limmars arbetsvecka för skiftarbelare och jämställda grupper,

1976/77:470 av herr Hagberg i Borlänge m. fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen beslutade

1. att 7 a och 8 SS i allmänna arbetstidslagen skulle erhålla av mo
tionärerna föreslagen lydelse, innebärande att de övertidsuttag som med
gavs i arbetstidslagen skulle begränsas lill all avse endasl överlid för
nödfallsarbete, varvid godkännande av lokal facklig organisation skulle
inhämtas innan övertid fick tas ut 53

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

2. all 9 S om övertid för förberedelse- och avslutningsarbeie samt 10 S om allmän och extra övertid skulle ulgå ur arbetstidslagen,

3. atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om skyndsamt framläggande av förslag om skärpt straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen i enlighet med vad som anförts i molionen, och

1976/77:472 av fröken Mallson m. fl. (s).

Utskottet hemställde

1. belräffande den ordinarie arbetstidens längd och belräffande sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:141,

2. beträffande tilläggsdirektiv för delegationen för arbetstidsfrägor alt riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:472,

3. belräffande begränsning av möjligheterna alt la ul övertid, m. m. att riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:470.

Hen FRANZÉN (vpk):

Herr talman! I detta betänkande behandlas två molioner från vpk. De berör frågor som dels arbetstidsförkortning, dels begränsning av övertiden.

Vänsterpartiet kommunislerna ställer nu för fjärde året i rad kravet om en arbetstidsförkortning. Skälen för detta är många. Hetsen och jäktet på våra arbetsplatser ökar ständigt. Fler arbetare och tjänstemän slås ut ur arbetslivet, eftersom de inte stoppar loppet ut, dvs. de förtidspensioneras eller sjukskrivs därför att kravet och hetsen på arbelet i förtid har tagit ut den ork som skulle räcka lill elt meningsfulll liv efter fullgjort yrkesarbete. Den ökade arbetshelsen är det tunga skälet till en arbetstidsförkortning.

Allteftersom delta rättmätiga krav har fått större och vidare gehör och kommit atl omfattas av allt fler människor, har de borgerliga och socialdemokratiska partierna försökt kringgå detsamma genom atl ta fram andra förslag, som är halvmesyrer och diskriminerande.

Pä socialdemokratiskt håll log man först upp frågan om sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. Till slut har socialdemokrater och borgare enats om alt skapa förutsättningar för kortare arbetstid på något sätt för en del av människorna i samhället, en reformering som hell bygger pä att det skall finnas småbarn för alt den skall kunna komma till användning. Jag skall inte gä in på denna familjepolitiska fråga i någon större ulslräckning nu, men jag kan inte låta bli alt konstalera all det beslut som fattades för en lid sedan uppfattas som diskriminerande på arbeismarknaden. Man kommer i många fall inte alt våga eller av ekonomiska skäl all kunna utnyttja reformen.

Vad som däremot är beklagligt är alt socialdemokratin har fallit för den reaktionära synen, att en förkortning av arbetsdagen skulle vara en fråga om familjepolilik och icke en arbetslidsfråga samt att arbetstids-

förkortningen är beroende av huruvida det finns små barn och inte beror på att arbelare slits ut i förtid.

Erfarenheterna talar för att del inle går alt vänta pä beslul i den riktning som utskottet förordar. Utskottet hänvisar till utredningar och delbetänkanden från utredningar där det sägs alt 30 timmars arbetsvecka, uppdelad på sex limmars arbetsdag, kommer atl bli en fråga som bara kan lösas på myckel lång sikt. Ja, erfarenheten av hur beslutet om åtta limmars arbetsdag genomfördes är verkligen avskräckande! Det är arbetsköparna som otvivelaktigt har mest att säga till om när det gäller att bestämma huruvida det genom avtal skall bli någon förkortning av arbetstiden eller inte.

Della visade också den i går avslutade avtalsrörelsen klart. SAF öppnade förhandlingarna i höstas med krav om bl. a. konjunkturanpassad arbetstid. Delta kunde arbetsgivarna göra i vetskap om att det politiska klimatet genom valutslaget låg i deras intresse. Det kravet kunde de hålla kvar in i det sista och få medlingskommissionen att i en något annorlunda tappning lägga in del i medlarbudet, som också blev avtal.

Vad var det då för konstruktion som SAF hade tänkt sig när det gäller konjunkturanpassad tid? Jo, i lågkonjunkturer när det bara var litet jobb, när del var dålig rullning på hjulen, då skulle arbetarna avstå från att jobba utan alt få någon kompensation. 40-limmarsveckan skulle i det konjunkturläget kunna minskas till 35 timmar. Helst skulle naturiiglvis arbelsköparkompaniet på Blasieholmen ha sett att även kravet på 30 timmar skulle ha varit möjligt att genomföra. Likadant, fastän på motsatt sätt, skulle förhållandet vara vid högkonjunkturer. Då skulle arbetet kunna fortgå i 45 timmar i veckan ulan någon kompensation för övertid. Helst skulle man här naturligtvis också vilja ha möjlighet till ännu mer arbete. I praktiken har man utsikt till mer genom de generösa övertidsbestämmelserna, men detta kommer jag till litet längre fram.

Vad blev nu resultatet av detta reaktionära krav, som inte har någon annan avsikt än att skapa än större profiter? Jo, del antogs i så måtto all det skall utredas. Där kommer givetvis SAF att också driva frågan om försämring av sju k förmånerna och konjunkturanpassning av semestern.

Per Ahlmark sade i TV i går kväll i en intervju med anledning av alt avtalen blivit färdiga att regeringen hade klargjort att den inte skulle ha godkänt någon försämring av de sociala förmånerna. Han sade det litet självsäkert, men när frågan debatterades, eller rättare sagt när den skulle ha debatterats här i kammaren för några veckor sedan, var självsäkerheten inle lika stor - den var så låg alt Per Ahlmark inte ens gav etl vettigt svar på min då ställda fråga. Del skall bli intressant att höra vad arbetsmarknadsministern kommer att säga när parterna har utrett färdigt och blivit överens. Kommer han då atl säga lika självsäkert all regeringen inte tänker gå dem till mötes genom en försämring av de sociala förmånerna? Jag ställer mig mycket tveksam.

Arbetstiden, som i dag normalt uppgår till åtta timmar per dag, är

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsjrågor

egentligen avsevärt längre. Till de åtta arbetstimmarna får läggas i normalfallen en limme lill rast och på många håll, framför alll i storstadsregionerna, ett par limmar för resa till och från jobbet Dessutom tillkommer tid för omklädning och tvättning. Sammanlagt innebär del atl frånvaron från hemmet, den lid som alltså är nödvändig för arbetet, inle stannar vid älta timmar utan snarare hamnar på mellan elva och tolv timmar per dag. För skiftarbelare kan den pä grund av dåliga kommunikationer kvälls- och nattetid bli ännu längre.

Det finns ell gammalt krav som långt ifrån är uppfyllt, elt krav som ställdes i början av detta sekel, nämligen uppdelningen av dygnet Den uppdelningen bestod i åtta timmar arbete, älta timmar fritid och älta timmar vila. När arbetet egentligen lar en lid av uppemot lolv timmar och sömnen kräver älta timmar blir det bara fyra timmar kvar för fritiden. Fyra timmar för rekreation och återhämtning. Och i della ligger då också normalt kvällsmåltiden. Del blir ingen tid över lill kultur eller annat nödvändigt aktivt verkande för en meningsfull fritid.

Behöver dessa klara fakta utredas mer? Behöver ulslagningen och dess verkningar utredas mer? Vårt svar är nej. Vad som behövs är, oavsett vad profitörerna på Blasieholmen tycker, en förkortad arbetstid och det snabbi. Det är av den anledningen som vi ställer kravet. Del är med den vetskapen som vi ser nödvändigheten av en kortare arbetstid. Del avgörande är inte om del finns barn eller ej. Därmed inle sagt all en kortare arbetstid är ointressant för barnfamiljerna.

Herr talman! Frågan om arbetstiden har också att göra med övertiden. Riksdagen förbättrade genom lagstiftning våren 1976 i viss mån arbetstidslagens överlidsbestämmelser.

Övertiden utnyttjas av arbetsköparna i många fall i den ordinarie planeringen. Därigenom kan de på ett relativt billigt sätt få mer arbete utfört Att övertiden inräknas i den ordinarie arbetsprocessen visar ju effekterna av den övertidsblockad som vi just har haft Inom processindustrin har övertiden systematiskt använls, och när övertidsblockaden var elt faklum bröt en stor del av denna industris planering ihop. Hade övertidsblockaden fortsatt hade stora omläggningar krävts för all klara produktionen. Det om någol bevisar all övertiden är inberäknad i arbetsprocessen. Detta möjliggör också övertidslagstiftningen. Del här bevisar att den allmänna övertiden i hög grad används för att förlänga den ordinarie arbetstiden.

Även övertidsreglerna medger en viss konjunkturanpassning av arbetstiden. Hade motionen från vänslerpartiel kommunislerna förra året bifallits, hade inte SAF:s reaktionära utspel och utmaning mol arbetarrörelsen i höstas kunnat sällas i verket

Lagen innehåller fyra överlidsbegrepp: allmän överlid, extra övertid, överlid för nödfallsarbele och övertid för förberedelse- och avslutningsarbete.

48 limmar i veckan kan alltså genom allmän överlid tas ut per vecka. 150 timmar per år är maximum, men med den nuvarande produktionsstrukturen möjliggörs trots detta en avsevärt längre arbetsvecka än 40-

timmarsveckan. Del är riktigt att reglera i avtal, men enligl vär åsikt Nr 142 måsle lagen vara så utformad atl den blir etl reellt stöd för fackför- Fredagen den eningarna, så att de kan säga nej till övertid när arbetsköparna trycker 27 maj 1977

på. Lagen skall vara så utformad att den enskilde inle behöver utsättas

för tryck och utpressning för all göra övertidsarbete. Arbetstidsfrågor

Låt mig ta etl annat exempel: den som sysselsätter sig med förberedelse-och avslutningsarbeie. Sex limmar i veckan, molsvarande en limme och 12 minuter varje dag, är möjligt enligl gällande lag. En arbetare får i del här fallel ännu kortare frilid än fyra timmar. I många fall inskränks fritiden lill mindre än tre limmar per dag under elt halvår.

Beträffande vårt krav på begränsning av övertiden anser utskottet att i arbetstidslagen inte bör införas undantagsregler för tillgodoseende av skyddssynpunkter. Dessa skall i stället beaktas inom ramen för arbetarskyddslagen. Men inte heller i den lagen uppfylls kravet pä en maximal arbetstid på 40 timmar. Tvärtom ger Per Ahlmark i proposilionen möjligheter till ännu mindre reglering. Det skall inle vara dygnsmaximering, och viljeinriktningen går emol arbetarnas intressen till förmån för arbetsköparnas. Men det är arbetarnas intressen som vi vill slå vakt om, och vi beklagar att vi härvidlag står ensamma i riksdagen. Allt vackert tal om någonting annat från de andra partiernas sida följs inie av konkret handling.

Det enda och säkraste sättet all hindra en "kontinuerlig föriängning av arbetstiden" är att begränsa arbetstiden i lagen, all i lagtexten endasl införa det av alla accepterade övertidsbegreppet, nämligen "överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom".

För ytterligare kontroll på del här området skall kraven på övertid underställas den fackliga organisationen för godkännande. Det blir då facket som avgör berättigandet av övertiden. Vi vill också i likhet med vad flera fackliga organisationer framhållit i remissvar framhålla vikten av att arbetstidslagen får en sådan utformning all den avskräcker frän brott mot densamma. Den nuvarande 15 S, som endast medger bötesstraff för brott mot lagen, har egentligen ingen avskräckande effekt Därför föreslår vpk all regeringen skyndsamt framlägger förslag om skärpning av straffpåföljden för brott mol arbetstidslagen, all en skärpning av straffpåföljden genomförs, så atl fängelsestraff kan ådömas arbetsköpare som bryter mol lagen.

När vänsterpartiet kommunislerna kräver arbetstidsförkortning, lill sju timmar 1977 och sex timmar 1980, finns del grupper för vilka denna förkortning är särskill angelägen. Där behöver vi gä fram ännu snabbare. Det gäller dels skiftarbelande, dels dem som har särskill pressande och hälsofarliga arbeten. När del gäller de skiftarbelande och arbetare med myckel oregelbundna arbetstider, finns del i dag åtskilligt material som entydigt talar för nödvändigheten av ell snart införande av en arbetstidsförkortning. På vilket sätt och i vilka former arbetstidsförkortningen för dessa grupper skall genomföras måste avgöras av de anslällda och

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

deras fackliga organisationer, eftersom förhållandena är myckel skiftande inom de här olika yrkesområdena.

Herr lalman! Jag yrkar härmed bifall lill molionerna 141 och 470. Vad beträffar punkten 1 i molionen 470 yrkas all ikraftträdandet av lagen skall ske den 1 juli 1977.

Under della anförande övertog herr förste vice talniannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! De yrkanden som vänsterpartiet kommunisterna i olika sammanhang brukar ställa, om all man snabbare skall införa förkortad arbetstid och förlängd semesler, kan givetvis framstå som sympatiska. Vänsterpartiet kommunisterna gör emellertid den här gången samma fel som lidigare: de bortser från den grundläggande sanningen atl kostnaderna för en kortare arbetstid liksom för en förlängd semester las ur samma ekonomiska utrymme som man har för en höjning av den kontanta lönen.

Alla partier är nu överens om atl målet när det gäller arbetstidsförkortningen är 30 limmars arbetsvecka eller sex limmars arbetsdag. Del borde inte vara svårt all också bli överens om all förverkligandet av detta mål måste anpassas lill de tillgängliga ekonomiska resurserna. Kostnaderna för en förkortad arbetstid med en limme om dagen motsvarar en reallönehöjning på ungefär 15 96. Vpk vill all riksdagen skall besluta att genomföra en sådan förkortning redan i år. Del skulle alltså kosta detsamma som att genomföra en reallönehöjning på 15 96, således betydligt mer än vad det avtal som parterna enades om i går har givit.

Ett förverkligande av kravet i vpk-motionen skulle, med del ekonomiska utrymme som parterna i går blev överens om, innebära att vi får inte bara en reallönesänkning i år, utan också en konlanllönesänkning. Del är väl alldeles klart atl ingen på arbetsmarknaden är beredd alt la ett sådant beslut i dag. Ingen grupp på arbetsmarknaden är i dag inne på alt acceptera några konlanllönesänkningar på grund av en förkortad, lagsladgad arbetstid. Sedan är det en hell annan sak atl enskilda personer kan finna att de vill minska sin arbetstid och därmed ta en lönesänkning. Men att man skulle lagstadga om detta är så verklighetsfrämmande alt del egentligen inte finns anledning all förspilla många minuter på att diskulera del.

För var och en som har tagit del av vad långtidsutredningen har sagt, och som har följt den ekonomiska debatten, står det alltså klart atl del inte blir möjligt atl uppnå sex timmars arbetsdag för alla på åtskilliga är. Vi har då sagt att del är angelägel all gä snabbare fram för vissa grupper. Vi vill ge dem en möjlighet atl förkorta sin arbetstid, och vi vill också ge dem en ersättning. Till dessa grupper hör bl. a. barnfamiljerna. När del gäller dem har vi nu lagil ett första steg, genom en ulvidgning av föräldraförsäkringen som möjliggör jusl en kortare arbets-

tid under upp till etl år för varje barn. Tommy Franzén kallar våra tankegångar i del avseendet för reaktionära. Han tycker att det är fel att kalla dessa reformer för familjepolilik. Vi anser all det är en viktig familjepolitisk reform atl gä snabbare fram i fråga om barnfamiljerna, när nu alla inle kan få en förkortad arbelslid. Barnfamiljerna är sannerligen mer hjälpla av de reformer vi har fallal beslut om än av löften som uppenbariigen inle går att förverkliga.

Den andra kommunislmotionens förslag, som gäller överlidsreglerna, behandlades mycket utföriigt förra året och avslogs dä av riksdagen. Jag skall inte fördjupa mig i detta utan hänvisar lill den behandling som då ägde rum. Lät mig bara nämna ell exempel som visar atl förslaget inle är särskill genomtänkt.

I molionen föreslås all man skall ändra 8 § i arbetslidslagen sä, att man när del gäller sådan övertid som förorsakas av naturkatastrof, olyckshändelse eller liknande inle skall få la ut någon övertid innan man har fåtl godkännande av den lokala fackliga organisationen. Man undrar hur motionärerna tänkt sig all detta skall gå till i praktiken. Antag all tvä lelearbeiare är ute och arbetar strax före klockan fem och all den ene råkar ut för en olycka och blir fastklämd av en stolpe! Skall då den andre inte kunna fä arbeta över och försöka hjälpa honom atl komma loss utan att först behöva la kontakt med någon företrädare förden lokala fackliga organisationen? En lagstiftning som får sådana konsekvenser kan inte fungera i praktiken, utan det är självklart all man omedelbart skall få sälta in de åtgärder som behövs och all delta får ske pä övertid.

I arbetstidslagen finns en regel som säger att anmälan skall göras till arbelarskyddsslyrelsen inom två dygn. Kravet all, som det heter i den kommunistiska motionen, arbetet inle skulle fä fortsättas på övertid "utan tillstånd frän lokal facklig organisation" har inte någon särskilt god kontakt med verkligheten.

Med del anförda, herr lalman, ber jag all få yrka bifall lill utskottets förslag.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsjrågor

Herr FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Herr Romanus konstruerar fall som naturiiglvis kan låta drastiska. Men jag föreställer mig alt, i elt sådant fall som det som herr Romanus nämner, den icke fastklämde telearbetaren skulle ha fackföreningens stöd för sitt handlande när han hjälper sin kamrat. Jag tycker inte all man bör föra en debatt på del planet i detta sammanhang.

Givetvis rör det sig om övertid när arbetet i fråga är beordrat av arbetsköparen. Som jag nämnde i mitt inledningsanförande har användandet av övertiden som en föriängning av den ordinarie arbetstiden satts i syslem, och del är detta som i första hand skall förhindras. Men del gäller även den utpressning som utövas av arbetsköparna mot den enskilde arbetstagaren på arbetsplatserna i fall där det till följd av en dåligt planerad arbetsprocess ställs krav på atl denne skall fullgöra övertid.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

Ell annat slag av argumentering som herr Romanus anfört är också ganska typisk. Herr Romanus säger atl värt krav på förkortning av arbetstiden i och för sig kan verka sympatiskt men atl vi från vpk inle bryr oss om vad del kostar. Herr Romanus och övriga ledamöter i utskottet sätter ell tänkt ekonomiskt utrymme som en förutsättning för en arbetstidsförkortning, som kan möjliggöra en återhämtning för arbetarna för atl förhindra en allt lidigare utslagning. Folkpartisterna och de övriga ledamöterna av utskottet har därmed klart utsagt atl bolagens vinster är viktigare än arbetarnas hälsa. Det är bolagens profiler som sätts i förgrunden. Helsen och jäktet på arbetsplatserna försöker man ifrån arbelsköparhåll ständigt förringa betydelsen av. Och del görs även av utskottet, lika väl som del tillbakavisar påståendena om ökade krav på arbetsmarknaden.

Men ulslagningen talar sitt tydliga språk, och sjukskrivningarna gör del också. Vi hade år 1961 ungefär 160 000 människor i skyddat arbete, beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning eller i förtidspension. År 1970 var siffran ungefär 255 000, och f n. ligger den någonstans runt halva miljonen, med de sjukskrivna inräknade.

Den utslagningsprocessen tycker jag talar sitt tydliga språk om all de ekonomiska intressen som herr Romanus värnar om inte får vara vägledande när del gäller en arbetstidsförkortning. Hälsan och ulslagningen måsle vara det vägledande, och en arbetstidsförkortning är därför nödvändig.

Hen ROMANUS (fp):

Herr lalman! Nu säger Tommy Franzén all de här bestämmelserna om övertid används för att förlänga den ordinarie arbetstiden. Men i den paragraf som vi talar om står del ju:

"Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnal förutses, vållal avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får överlid lagas ul i den ulsträckning som förhållandena kräver."

Det är bl. a. den bestämmelsen ni vill ändra på. Men den kan ju inle användas för alt förlänga den ordinarie arbetstiden. Man framkallar väl inle natur- eller olyckshändelser för atl förlänga den normala arbetstiden? Här gäller del i stället om del har inträffat elt nödläge. Då vill ni alt innan man får ta ul överlid skall man tala med den lokala fackliga organisationen. Det förslaget kan väl inle vara genomtänkt?

I det exempel som jag tog med telearbetaren förutsätler jag att han hjälper sin kamrat, men han kan ju inle räkna del som överlid, ulan enligt vpk:s förslag får han göra del på frilid. Del är del som jag har vänt mig emol. Del visar all förslaget inte är genomtänkt

Sedan säger Tommy Franzén: Vi bryr oss visst om vad del kostar alt förkorta arbetstiden - den kostnaden skall las ut av vinsterna i bolagen. Men ni har ju föreslagil någonting som motsvarar 15 96 reallönehöjning under 1977. Jag antar atl del är del mesl gigantiska valfläsk som någon

gäng delats ut i svensk politik. Del spelar inie någon roll om man inför ell nyll ekonomiskt system och slaktar vartenda Viggenplan i det svenska försvarei, som vpk brukar la till - del räcker ändå inte för alt klara 15 96 reallönehöjning för alla under 1977.

De ekonomiska intressen som jag värnar om är alla Sveriges invånares ekonomiska intressen. Det går inle atl la ut en sådan reallönehöjning under 1977, inte ens om man hell och hållet avslår frän att ta ut någon kontant lönehöjning. Alla människor vet ju all della inte är möjligt

Den enda slutsats jag kan dra av Tommy Franzéns inlägg är alt ni tänker er all man skall kombinera arbetstidsförkortningen med en reallönesänkning. Då frågar jag: Tror ni verkligen atl de svenska lönlagarna vill ha del? Ni har ju föreslagil all arbetstidsförkortningen skall införas i lag.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

Hen FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Herr Romanus borde ha lyssnat bättre pä vad jag sade när jag talade om atl man i arbetsprocessen lägger in övertidsarbete och därmed föriänger 40-limmarsveckan. Jag sade nämligen att man använder sig av arbetstidslagens bestämmelse om allmän överlid, som får uppgå lill 150 limmar per år. 1 den här allmänna övertiden kan läggas förberedelse- och avslutningsarbeten, vilket kan förlänga arbetsdagen för dem som har sådana arbeten med 1 limme och 12 minuter under elt halvår. 1 andra fall kan det bli fråga om en förlängning från 40 lill 48 timmar per vecka. Arbetsköparna kan med åberopande av olika skäl kräva övertidsarbete. Som jag också inledningsvis nämnde har det visat sig alt den övertidsblockad som LO haft gentemot en del industrier inneburit problem för dessa, i myckel hög grad för processindustrin. Della talar sill klara språk. Begreppet den allmänna övertiden, som det talas om i lagtexten, är inle tillfredsställande för all förhindra en föriängning av arbetsveckan från 40 till 48 timmar.

Herr Romanus log upp den ekonomiska delen av frågan. Jag är överens med herr Romanus om att det kostar en del, men det blir också dyrare för varje är vi väntar. Är herr Romanus helt motståndare till en arbetstidsförkortning? Del förefaller vara så. Men om del nu är orealistiskt i herr Romanus ögon att förkorta arbetstiden så all arbetarna kan återhämta sig och man därigenom kan minska ulslagningen och sjukfrånvaron, då är della naturligtvis en fråga av betydligt slörre vikt än vad det kostar enligt del räkneexempel herr Romanus gjorde. Om herr Romanus använder litet plus och minus bör han nog komma fram lill alt del också har positiva effekter med en kortare arbetstid. Han får nog revidera sina siffror när han skall söka fastställa vad våra krav skulle komma att kosta.

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! Jag sade redan i mitt första inlägg all vi är anhängare av en allmän arbetstidsförkortning med målet 6 timmar per dag. Men

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Arbetstidsfrågor

vi anser all detta naturiiglvis måsie nås steg för steg, och atl det måste bli sädana steg som ligger inom det ekonomiska utrymmet

Det var inle något räkneexempel som jag angav. Kommunislerna föreslår i sin parlimolion alt man skall korta ned arbetstiden till 7 timmar om dagen under 1977. Del innebär en reallönehöjning pä ungefär 15 %. Det kanske blir en del positiva effekter på längre sikt, men för 1977 blir det en ändring av reallönen med 15 %. Antag att det är högt räknat. Det kan hävdas all sista timmen på dagen har man inte rikligl samma produktivitet Men om man bara tar två tredjedelar, så innebär det ändå 10 % reallönehöjning. Delta måste leda till au man får sänka den kontanta lönen. Är det detta kommunisterna vill? Eftersom jag inte har fått något svar på den frågan, får jag ulgå från all det är delta kommunislerna anser alt man skall lagstifta om. Men det har ni inte de svenska löntagarnas stöd för.

Hen FRANZÉN (vpk):

Herr lalman! Med del resonemang som herr Romanus för kan man konstatera att det aldrig skulle ha gått all genomföra 8-timmarsdagen i della land. Men nu är den införd i arbelstidslagstiftningen.

I fråga om övertiden vill vi ha en skärpning. Vad har den senaste avtalsrörelsen visat? Jo, atl SAF fått igenom sitt krav på en konjunkturanpassning av arbetstiden. Det finns i medlingskommissionens bud en passus under rubriken Övriga frågor i en bilaga, där det heter att produkliviielsbefrämjande åtgärder ytterligare skall utredas, att en arbetsgrupp skall tillsättas i syfte atl söka minska frånvaron. Det är- som vi också tidigare i dag har diskuterat - ett tillgodoseende av SAF:s krav att kunna konjunkluranpassa arbetstiden och också all få möjlighel all försämra en del av de sociala förmånerna, nämligen sjukförmänerna.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 141 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Franzén begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 30 mom. 1 röslar ja, den det ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 141.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Franzén begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja -

Nej -

296

Mom. 2

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskottels hemställan, dels motionen nr 470 av herr Hagberg i Borlänge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Franzén begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 30 mom. 3 röslar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 470.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Franzén begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 299 Nej - 16

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

§ 9 Ändring i läkemedelsförordningen

Föredrogs socialutskottets belänkande 1976/77:36 med anledning av propositionen 1976/77:134 om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701) jämle motioner.

I propositionen 1976/77:134 hade regeringen (socialdepartementet) -efter föredragning av fru statsrådet Troedsson - föreslagit riksdagen att anla vid proposilionen fogat förslag till lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I proposilionen läggs fram förslag om att s. k. naturmedel som inle är avsedda för injektion skall undantas från läkemedelskonlroll. Förslaget innebär atl naturmedel utan registrering som läkemedel bör kunna få marknadsföras med den medicinska argumentering som kan anses sakligt berättigad. Socialstyrelsen skall dock kunna besluta alt läkemedelsförordningen skall tillämpas på sådanl medel."

Nr 142 ] (jetia sammanhang hade behandlats

Fredagen den ' under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta

27 maj 1977 motionerna

--- ■---------- 1976/77:360 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c).

Ändring i läkeme- 1976/77:469 av fru Fredrikson m.fl. (c),
delsförordningen 1976/77:721 av fröken Littmarck m.fl. (m, fp),

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna 1976/77:1607 av herr Lindahl i Hamburgsund m.fl. (fp, c, m) och 1976/77:1608 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade att avslå propositionen 1976/77:134.

Utskollel hemställde

1. beträffande avslag på proposilionen 1976/77:134 alt riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1608,

2. belräffande reglerna i läkemedelsförordningen (1962:701) om injek-tionspreparal all riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:721 i molsvarande del (yrkandet 1 delvis),

3. all riksdagen med anledning av propositionen skulle anta del vid proposilionen fogade förslaget lill lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701) med den ändringen, atl 20 S 2 mom. skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande jämkning av redaktionell art,

4. belräffande läkares räll alt förskriva injeklionspreparal atl riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:721 i molsvarande del (yrkandet 1 delvis) och molionen 1976/77:1607 i motsvarande del (yrkandet 1),

5. beträffande tillhandahållandet av läkemedel, som förskrivits av läkare, all riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1607 i motsvarande del (yrkandet 2),

6. beträffande THX-preparatet all riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:360, motionen 1976/77:469 och molionen 1976/77:721 i molsvarande del (yrkandet 2).

Fru statsrådet TROEDSSON:

Herr lalman! Jag konstaterar med stor glädje alt ett enigt socialutskott har Slällt sig bakom proposilionen om de s. k. naturmedlen. Samtidigt är jag medveten om alt förslaget i propositionen har fått kritik från två häll, både inom och utom riksdagen.

En del hävdar alt proposilionen inte i tillräcklig omfattning tillmötesgår
den opinion som anser alt också injeklionspreparal, t. ex. THX eller Is-
cador, borde undantas från läkemedelsförordningen. Den andra kritiken
kommer från dem som menar alt proposilionen innebär en uppmjukning
I av den strikta läkemedelskonlroll som är rådande i Sverige och som

kräver en noggrann dokumentation av ell läkemedels effekter - både
fördelar och nackdelar - innan registrering kan beviljas.
64 Låt mig, herr talman, först la upp frågan om injeklionspreparal.

I proposilionen skiljs klart mellan naturmedel och homeopaiika, eftersom de senare kan vara syntetiskt framställda. Rättsläget i fråga om homeopaliska medel, avsedda all injiceras, är i dag oklart, genom alt Svea hovrätt underkänt den av socialstyrelsen utfärdade s. k. ampull-kungörelsen. Domen har överklagats och är f n. under prövning hos högsta domstolen. Homeopaliska mediciner berörs i sak inte heller av proposilionen.

Naturiäkemedelsutredningen liksom praktiskt taget alla remissinstanser är ense om all del är sädana särskilda risker förknippade med injektioner all injeklionspreparal inle bör undantas från läkemedelsförordningen. Också jag finner det såväl av säkerhetsskäl som av praktiska skäl naturligt alt gränsen nu sätts vid injeklionspreparal. Jag vill ännu en gång understryka alt belräffande preparat som är avsedda alt injiceras - del må gälla THX eller homeopaliska medel - innebär propositionen ingen förändring, alltså ingen förbättring men inte heller någon form av skärpning, jämfört med vad som gäller i dag.

Den andra frågan är om proposilionen innebär all man gör avsteg från den traditionellt strikta läkemedelsprövning vi har i Sverige. All vi i vårt land har en myckel noggrann läkemedelskontroll är utomordentligt angelägel av säkerhetsskäl. Begränsningen får dock inle drivas sä långt alt onödiga hinder uppställs för människor som av något skäl önskar använda elt visst preparat.

Propositionen innebär en liberalisering genom att man erkänner all naturmedel finns och har elt berättigande. Däremot innebär förslaget inle att vi skulle få betydligt fler naturmedel på marknaden eller preparat av lägre kvalitet Många, sannolikt de flesta, av de naturmedel som propositionen avser, säljs i praktiken redan i dag. Den enda inskränkningen är all man inle får utge dem för atl vara läkemedel och sälja dem med medicinsk argumentering. Marknadsföringen sker ändå ganska effektivt, bl. a. genom artiklar i vissa tidskrifter.

Nalurläkemedelspropositionen kommer alltså inte i första hand alt leda lill all nya preparat kommer in på marknaden - de finns där sannolikt redan nu. Men vad som troligen kommer alt ske är atl de naturmedel som tillverkas och försäljs av seriösa företag kommer alt anmälas lill socialstyrelsens läkemedelsavdelning. På del viset får läkemedelsavdelningen uppgifter om medlets sammansättning och de skäl som ligger till grund för bedömningen atl medlet inte medför hälsorisker.

Härigenom vinner man tvä saker. För det första får den som köper naturmedel bättre garanii för varan än för övriga s. k. hälsovårdsmedel. För det andra får socialstyrelsens läkemedelsavdelning bättre möjlighet att följa vilka preparat som finns på marknaden och, om man bedömer del nödvändigt, all ingripa för t ex. noggrannare undersökningar.

Sammanfattningsvis vill jag i stort sett instämma i den bedömning som har gjorts i en ledare i Svensk Farmaceutisk Tidskrift som just gäller nalurmedelspropositionen. Man säger där:

"Åtskilliga av de medel, som propositionen avser, försäljs redan i dag.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

5 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

men ulan medicinsk argumentering i den skriftliga marknadsföringen. Muntlig marknadsföring, i praktiken oåtkomlig både för socialstyrelsen och KO, förekommer i avsevärd omfattning i hälsokoslaffiirerna. Dessutom sköter viss veckopress marknadsföringen genom artiklar, som ofta utlovar mirakulösa förbättringar. På grund av tryckfrihetsförordningens bestämmelser betraktas dessa artiklar ej som sådan marknadsföring som KO och socialstyrelsen kan ingripa mot.

Del är alltså möjligt atl den omedelbara effeklen av propositionen om naturmedlen blir förhållandevis måttlig. Naturmedelsbranschen är inle alls så idyllisk och ideell som veckopressen har beskrivit den. I mänga fall har företagen inte ens sådana kunskaper om de produkter som de säljer atl de kan anmäla ingående beståndsdelar till socialstyrelsen. Dessutom riskerar de att bli tvungna atl avslöja att en del naturmedel inte har fullt så fantastiskt och sägenomspunnel ursprung som man hittills gjort gällande."

Jag har i propositionen uttryckt en förhoppning om atl Apoteksbolaget skall överväga möjligheterna all pä apoteken, särskill i glesbygder, hålla visst sortiment av naturmedel. Svensk Farmaceutisk Tidskrift kommenterar det så här:

"Del sortiment del är fråga om härav tradition hört hemma på apoteken och utgjorde tills de moderna läkemedlen började växa fram en väsentlig del av apoteksverksamhelen. I Norge är drogerna och drogberedningarna fortfarande förbehållna apoteken, vilket säkerligen bidragit till både all skydda allmänheten mot kommersiell exploatering och atl avdramalisera naturmedelsdebaiien. Samma artiklar som i Sverige har förekommit i den norska veckopressen men de har haft en kortvarig effekt, inte minst på grund av den sakkunniga information som apoteken kunnal lämna."

Slutligen, herr lalman, några ord om THX-frägan. Vi är väl alla medvetna om all det är en myckel svår fråga. Många människor, sannolikt tiotusentals patienter, har blivit behandlade med preparatet. Många upplever alt de har blivit botade eller bättre genom behandlingen och skulle bli förtvivlade om de inte fick tillgång lill THX. Å andra sidan har THX prövats i vetenskapliga sammanhang, senast av den s. k. Waldenströmsgruppen, som bestod av myckel framstående medicinska forskare. Ingen av dessa undersökningar har gett lill resultat någon påvisbar effekt av THX mot de undersökta sjukdomarna.

Högsta domstolen uttalade 1971 -vilket återges i utskottets betänkande

- att om Sandbergs idé är elt misslag och hans till synes goda resultat beror på tillfälligheter, självläkning eller inverkan av psykiska faktorer bör detta klargöras, samt atl om återigen någol är atl vinna med preparatet

- även om det skulle vara mycket mindre än vad Sandberg anser sig ha funnit - är detta självfallet utomordentligt viktigt

Samtidigt anser bl. a. riksåklagaren all den av högsta domstolen avsedda utredningen inle har kommit till stånd.

Frågan om THX är f n. föremål för överväganden inom socialdepartementet Vad som kommer ut av dessa överväganden är i dag omöjligt

all säga. Jag hoppas dock att del skall vara möjligt atl lägga fram något      Nr 142
förslag som medför alt denna medicinskt, juridiskt och humanitärt ut-      Fredaeen den
omordentligt svåra fråga blir ytterligare belyst                      27 mai 1977

Fröken HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Vpk har yrkat avslag på propositionen om en ändring av läkemedelsförordningen.

Läkemedelsförordningen skall ju, som också framhölls av statsrådet Troedsson, garantera att skadliga varor inte kommer in på marknaden. Den skall också kunna bestyrka alt läkemedel verkligen har den effekt som uppges. Jag är av den bestämda uppfattningen all skall någon ändring ske av förordningen, så skall del vara i förstärkande syfte och inte, som proposilionen anger, en uppmjukning. Atl undanta s. k. naturmedel betraktar jag som mindre välbetänkt, eftersom det öppnar slussarna för elt omfattande geschäft i hälsokostbranschen som kan drabba enskilda personer.

Proposilionen är dessutom något av ett haslverk, eftersom den fortfarande är oklar på en rad punkter. I proposilionen föreslås alt en försäljare av naturmedel endast skall behöva anmäla preparatet till socialstyrelsen. Någon särskilt utförlig dokumentation kommer inle att krävas, och so-■ cialslyrelsens möjligheter atl utöva sin tillsyn blir synnerligen begränsade, vilket också är avsikten - del fick vi höra i förra inlägget. Konsumentombudsmannen skall i sin lur övervaka om tillverkarens reklam för produkten är medicinskt korrekt, och livsmedelsverket skall följa upp om livsmedelslagens bestämmelser för naturmedlen följs. Samspelet och samarbetet mellan dessa myndigheter är pä intel sätt klarlagda i proposition. KO:s uppgifter kommer sannerligen att bli besvärliga, för alt inle säga omöjliga, eftersom naturmedlen fortsättningsvis kommer att få saluföras med medicinsk argumentering. Vilka resurser har KO för detta ändamål?

Jag skall här bara la upp ett exempel på vad vi har att vänta oss, ell exempel som också tagits upp av professorn i farmakologi Sune Rosell i Läkartidningen.

Aftonbladet avslöjade för några veckor sedan alt en firma börjat importera och sälja L-tryplofan som kosttillskott. Firman hade fått livsmedelsverkets tillstånd alt sälja medlet fritt.

Nu hör det till historien alt ett läkemedelsföretag sedan flera år hade en ansökan inlämnad till socialstyrelsen om registrering av medlet som läkemedel mol depression. Men del kostar tid och pengar alt registrera etl preparat. Kontrollen av atl medlet inle har några biverkningar är och skall vara omfattande och dess effekter måsle klart dokumenieras. Firman som började importera och sälja L-lryplofan som kosttillskott hade naturiiglvis räknat ut atl man skulle kunna göra snabba och stora vinster pä all sälja preparatet som kosttillskott i stället Någon dokumentation om medlets ofarlighet eller dess effekter skulle inle behövas. Efler Aftonbladets larmariiklar ryckte emellertid socialstyrelsen ut och

Ändring i läkemedelsförordningen

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

förbjöd försäljningen, en försäljning som dessutom skulle innebära atl man i hälsokostaffärerna, trots avsaknaden av krav på dokumentation och dylikt, log ul elt mer än dubbelt sä högt pris som var tänkt vid den senare försäljningen som läkemedel.

Della är vad vi kommer alt drabbas av i framliden, om propositionen i dag antas av riksdagen - elt omfattande geschäft i människors rädsla för sjukdom.

Sune Rosell avslutar sin artikel med en uppmaning lill riksdagens ledamöter att studera della och andra fall och säger att hälsokostbranschen kanske inle alla gånger utövar den ideella verksamhet som vissa riksdagsledamöter tycks tro. Jag vill instämma i den uppfattningen och med detta yrka bifall till vår motion 1608 om avslag på proposilionen.

Hen KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr lalman! Socialutskottet har många gånger framhållit betydelsen av atl vi i värt land har en noggrann läkemedelskonlroll och en skärpt läkemedelslagslifining. Värdet av delta kan inte nog understrykas. Jag gör del också nu, när vi går alt behandla frågan om en uppmjukning av bestämmelserna rörande de s. k. naturmedlen. Den uppmjukning som del rör sig om gäller inte principerna för läkemedelslagstiftningen. De är fortfarande desamma som förut

Sedan länge har emellertid en opinion i landel krävt en lättnad i kon-trollbeslämmelserna, och efler en noggrann och ordentlig utredning inom socialstyrelsen har regeringen tillmötesgått de krav som ställts om atl naturmedel skall få säljas fritt Ell enigt utskott har tillstyrkt regeringens förslag i della avseende.

Jag har inle för avsikt alt närmare gå in på vad lagförslagel innehåller. Jag konstaterar bara i korthet alt man härigenom skapar regler som ger möjlighet för människorna i vårt land all få tillgång lill de s. k. naturmedlen. Det är tillfredsställande att så sker, men samtidigt får man kanske uttala en varning för övertro pä dessa medel.

De farhågor som uttalats i en motion av herr Lindahl i Hamburgsund att lagstiftningen skulle begränsa rätlen för läkare att ordinera icke inregistrerade injeklionspreparal tycker vi däremot är ogrundade. Läkares rätt atl ordinera läkemedel är enbart beroende av om förskrivningen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. I fråga om injicering innebär lagförslagel om naturmedel ingen ändring. Preparat som injiceras blir behandlade lika strängt som lidigare. Det är också nödvändigt att så sker. Preparat som tas genom munnen blir däremot underkastade livsmedelslagslift ningen.

Det finns i remissyttrandena etl utomordentligt starkt stöd för all man inle skall göra någon ändring när det gäller injiceringsmedel. Dessa kan, som socialstyrelsen understryker, aldrig betraktas som ofarliga. Delta framhålls också av bl. a. Läkaresällskapet, som med sin auktoritet på området delar socialstyrelsens mening. Del har också Sveriges allmänna patientförening och Sveriges farmaceulförbund gjort

Utskottet delar den uppfattningen och föreslår bifall till socialstyrelsens förslag som regeringen antagit. Därav följer atl utskottet även denna gången enhälligt avstyrkt motioner i THX-frågan. Så sent som i höstas tog riksdagen ställning lill molioner om att THX skulle få användas inom sjukvården utan alt preparatet registreras enligl jäkemedelsförord-ningen, och utskottet anser inte alt något inträffat sedan dess som föranleder ändring i ställningstagandet. Motionerna i THX-frägan har med olika utgångspunkter ungefär samma innehåll som dä, och utskollel avstyrker därför motionerna. Utskottet redovisar samma uppfattning som tidigare. Vi är väl medvetna om de psykologiska faktorer som finns inrymda i denna fråga, men fortfarande gäller alt de undersökningar som hittills gjorts om egenskaperna hos THX har givit negativt resultat Detta innebär emellertid inte atl utskottet ställer sig kallsinnigt till de människor som behöver hjälp. Vi är angelägna om atl understryka vad vi sade i höstas, nämligen atl sjukvårdens huvudmän måste ta ansvarel för sjuka människor.

Jag vill i sammanhanget citera vad Läkaresällskapet säger i denna fråga, och jag läser då från s. 12 i utskottets betänkande: "Läkaresällskapet påpekar alt utvecklingen inom sjukvården i stor utsträckning har inriktats efler vetenskapligt grundade överväganden, där precision och effektivitet varit honnörsord men där psykologiska och allmänmänskliga faklorer stundom på elt olyckligt säll kommit i skuggan. I nuvarande sjukvårdsorganisation finns det inte alllid förutsättningar för alt bygga ul förtroendefulla relationer mellan patient och läkare i önskvärd omfattning. Del främlingskap och den oro en vårdsökande därför kan uppleva i en

i och för sig vederhäftig, välorganiserad sjukvårdsorganisation kan

olyckligtvis leda till all den vårdsökande söker sig lill andra vård- och omhänderlagandeformer, där exempelvis det personliga engagemanget frän värdgivarens sida upplevs mera påtagligt och där den vårdsökande kan uppleva att han själv kan inverka på behandlingens utformning."

Om man tolkar delta litet fritt, så innebär del ungefär atl inte ens en aldrig sä väl utbyggd samhällelig sjukvård kan lösa alla problem på detta område. Människor är olika. En del tror på läkare. Det gör väl de flesta, som väl är. Andra tror på undergörare av olika slag. Men kvar står det faklum atl personligt omhändertagande och engagemang från vårdgivarnas sida är ett av de verksammaste medlen när det gäller vården av människor. Förtroende och tillgivenhet betyder myckel när det gäller omvårdnaden av människor. Därom torde vi väl kunna vara överens.

Herr lalman! Jag inskränker mig till det anförda. Vi har haft många och länga debatter i THX-frägan här i riksdagen, och argumenten är nu i Slorl sett uttömda. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Karlsson i Huskvarna säger alt i framliden kommer alla all få tillgång till naturmedlen. Men som fru statsrådet Troedsson framhöll i sitt inledningsanförande finns del redan i dag elt flertal preparat

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

ute på marknaden, och problemet är- vilket herr Karlsson i Huskvarna inle tog upp - alt man fortsättningsvis och i framtiden kan gå ul och påstå att ett medel har effekt mot depressioner, magsår, cancer osv., ulan alt del finns några som helst vetenskapliga bevis för det.

Vi ser della som mycket allvarligt och menar att det innebär en kraftig uppmjukning av läkemedelsförordningen som kan medföra atl enskilda personer drabbas.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s) kort genmäle: Herr lalman! Det innebär inte någon uppmjukning av läkemedelsför-ordningen, fröken Hjelmström.

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! På vilket sätt skulle det inle innebära en uppmjukning av läkemedelsförordningen? Också statsrådet Troedsson framhöll ju inledningsvis att det de facto skulle innebära en uppmjukning av läkemedelsförordningen, som jag menar kan öppna vägen för ett geschäft i den här branschen som är allvarligt.

Fru statsrådet TROEDSSON:

Herr lalman! Fröken Hjelmslröm log som exempel L-tryptofan, och jag tycker dä all del är angeläget att understryka all just det exemplet visar fördelarna med proposilionen. Om L-tryplofan hade anmälts som naturmedel till socialstyrelsen, så hade man där direkt kunnat sioppa försäljningen av medlet.

Det är alltså naturmedel som vid normall bruk och enligt betryggande erfarenhet är ofarliga som kan släppas fria. Men del innebär inle att man kan gå ul med en marknadsföring som inte är medicinskt motiverad. Naturligtvis gäller i del fallel, som i alla övriga fall, all den marknadsföring som får ske för naturmedel - som alltså har anmälts till socialstyrelsen och där socialstyrelsen inte har motsatt sig anmälan - faller inom konsumentombudsmannens område.

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Hur kan vi veta alt etl preparat är ofarligt?

Vi förutsätter att etl företag går ul och saluför elt naturmedel som är utmärkt mot magsår. Då skall konsumentombudsmannen övervaka all reklamen är riklig. Om nu konsumentombudsmannen är skeptisk lill reklamen, måste man på något sätt kontakta socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Men, sägs det i propositionen,, socialstyrelsens läkemedelsavdelning har inte prövat preparatet, ulan granskningen har inskränkt sig till all pä elt överskådligt säll pröva de lämnade uppgifternas vederhäftighet

Hur skall det gå till? Och vilka ullryck - del frågade jag i mitt första inlägg - skall samarbetet mellan KO, socialstyrelsens läkemedelsavdelning och livsmedelsverket ta sig i framliden?

Fru statsrådet TROEDSSON:

Herr talman! Om socialstyrelsen har anledning anla att elt naturmedel inte är ofarligt kan styrelsen inte heller godkänna del som naturmedel. Denna första prövning faller sålunda på socialstyrelsen enligt det förslag som har lagts fram i proposilionen.

Somjag framhöll i milt inledningsanförande tror jag atl proposilionen kan innebära en önskvärd uppsiramning av branschen, nämligen så att seriösa tillverkare av s. k. naturmedel anmäler dessa preparat till socialstyrelsen. Dels får socialstyrelsen på det viset en bättre kontroll över marknaden, dels har konsumenten ett bättre skydd än vad han har i dag när det gäller övriga s. k. hälsomedel.

Det har också i fråga om L-lryplofan talats om atl priserna vid sa-luhällandel var dubbelt så höga som vad preparatet skulle ha betingat som läkemedel. Det är en av anledningarna lill atl jag anser det önskvärt alt apoteken saluhåller ett rimligt antal naturmedel.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Det bästa skyddet är naturiiglvis atl etl medel prövas enligt den läkemedelsförordning som vi har i dag och som innebär en myckel omfattande kontroll av alt medlen inte har några biverkningar.

Skulle det vara så atl socialstyrelsens läkemedelsavdelning skall pröva preparaten, vilket alltså inte är förutsatt i propositionen, måsle rimligen läkemedelsavdelningen fä kraftigt förstärkta resurser för alt kunna göra en sådan prövning. Det har avdelningen inle fåll. Man har över huvud taget inle förutsatt alt vare sig livsmedelsverket, konsumentombudsmannen eller socialstyrelsens läkemedelsavdelning skall fä några ökade resurser för all kunna pröva dessa medel.

Fröken LITTMARCK (m):

Herr talman! Inte heller jag skall uppehålla mig längre vid betydelsen av all THX-frågan löses. Vi har ju använt limmar av riksdagens tid lill det. Hur angeläget det än är att frågan kommer till en lösning skall jag avslå från all motivera det ytterligare.

Jag hade tillsammans med några medmolionärer väckt en motion, där vi ville alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en undersökning av THX-preparatet Vi ansåg all den utredningen skulle göras med etl bredare underlag och under längre tid än man hade använt vid den lidigare undersökningen. Vi ville också alt den medicinska undersökningsgrupp som skulle göra undersökningen skulle kompletteras med en parlamentarisk referensgrupp.

Med hänsyn lill vad statsrådet Troedsson sagt i sill anförande i dag anser jag mig emellertid kunna hysa gott hopp om all frågan inom en nära framtid skall kunna komma till en lösning, och jag yrkar därför bifall till utskoltels hemställan.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr lalman! Inte heller jag skall hålla något långt anförande. Jag vill bara konstatera atl det har blivit litet högre i tak, så atl vettiga och mänskliga synpunkter börjat göra sig gällande och alt del visar sig att detta går atl förena med en vettig och riklig läkemedelslagsiiftning.

Några kommentarer måste jag kanske ändå göra. På s. 8 i betänkandet

står det, vilkel är alldeles rikligl: " skall med naturmedel förstås

sådanl medel som enligt betryggande erfarenhet vid normall bruk ej med
för hälsorisker för människa eller djur ".

Längre ner pä samma sida skrivs: "Det kan sålunda inte vara lämpligt alt lill de traditionella medlen hänföra bearbetade produkter med egenskaper som till art och styrka väsentligt avviker från utgångsmaterialets. Föredragande statsrådet syftar då i första hand pä beredningar i vilka utgångsmaterialet har starkt koncentrerats."

Herr lalman! Jag hoppas atl orden "starkt koncentrerats" inle av socialstyrelsen kommer alt las som iniäki för all varje möjlighel alt använda dessa produkter i praktiken skall försvinna. En viss koncentration kan vara möjlig och även riklig, men är vissa ämnen i preparaten starkt koncentrerade får inle enbart detta faklum utgöra etl underlag för atl medlen över huvud laget inte skall fä användas. Jag vore lacksam om socialdepartementet ville följa upp denna fråga.

Beträffande de synpunkter som har förts fram om injicering av icke receplbelagda preparat, t ex. Iscador, hävdar jag alt det inte heller får vara så, atl en läkare, som har både rätt och vilja au använda etl sådant medel, inte får ha möjlighel alt skaffa fram det från etl apotek. Det måste finnas en naturlig samordning mellan å ena sidan läkarens vilja och möjlighel alt använda preparatet och å andra sidan tillgängen på medlet som sådant.

Så några ord om THX! Jag ser med glädje atl den mera militanta syn på denna fråga som utskottels ordförande tidigare har haft nu har minskat. Fortfarande är dock utskottels belänkande en upprepning och påminner kanske något om en gröt, som man emellertid så småningom har sockrat och från den synpunkten sett successivt förbättrat något för varje år som gått.

Tillfredsställande är givelvis det uttalande som statsrådet har gjort och vilket innebär att man i socialdepartementet är beredd all noggrant undersöka frågan och överväga de möjligheter som kan finnas. Tiotusentals människors användande av ett visst preparat måste väl i alla fall innebära en viss erfarenhet och åtminstone bevisa alt preparatet är beprövat. Del kan man inte komma ifrån; det måste vara en logisk slutsats. Ell hänsynstagande till erfarenheterna på det hållet bör då ske från socialdepartementets sida.

Jag är utomordentligt glad över den deklaration som här har gjorts från fru statsrådels sida.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag bestrider alt jag har haft någon militant uppfattning i denna fråga. Jag har hela liden hävdat alt riksdagen inte kan lagstifta om THX. Den uppfattningen vidhåller'jag.

Jag tycker atl herr Lolhigius med hänsyn till del ställningstagande som utskottet har gjort borde ha hållit sig för god alt göra detta mera personliga angrepp. Utskoltels ordförande har inle ändrat inställning i THX-frågan. Han har hela liden haft en balanserad inställning.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Ändring i läkemedelsförordningen

Hen LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tar tillbaka uttrycket militant Jag kan då säga atl herr Karlsson i Huskvarna numera är vänligt inställd lill frågan.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s) kort genmäle: Herr talman! Jag har alltid varit vänligt inställd.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Med lidigare ingående debatter i THX-frågan som bakgrund vill jag bara göra en liten kommentar.

I motionen 469 har jag i punkten 2 ell krav som jag hoppades skulle kunna uppfyllas- del torde vara möjligt all förverkliga del också i nuläget En genomgående strävan i vår sjukvård är alt ge sjuka människor all den hjälp, både fysisk och psykisk, som är möjlig atl ge. Därför borde del ha varit en självklarhet alt man hade lillmölesgåll mitt krav i molionen "alt THX skall få användas av läkare och sjukvårdspersonal på frivilliga och av läkare utsedda patienter, där läkemedelsvalet talar för att prov med THX inle skulle vara skadligt".

När ingenling annat hjälper, när sjukdomen är en definitiv väntan på döden, är del oförsvarligt grymt att de människor som drabbas inte kan få della medel när det inte kan göra dem någon skada. Jag känner mig därför besviken över alt utskottet inle har kunnal tillmötesgå kravet

Dagens proposition behandlar inte THX särskill ingående och beslutet i dag är, som statsrådet Troedsson sade, varken någon skärpning eller någon mildring av vad som lidigare har sagts om detta preparat. Den föregående debatten ledde till atl del logs elt steg framåt i denna fråga. Med hänsyn lill vad slaisrådel Troedsson nyss sade lycker jag mig se en ljusning för framliden. Del är jag lacksam för, och jag hoppas all den här frågan snart kommer all lösas på ell lillfredssiällande sätt

Jag har, herr lalman, i dag inget yrkande.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels motionen nr 1608 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmslröm begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Den som vill all kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 36 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 1608.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Hjelmslröm begärde rösträkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 288

Nej - 11

Avstår - 2

Mom. 2-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

§ 10 De homosexuellas situation

Föredrogs

socialutskottets belänkande 1976/77:37 med anledning av motioner om de homosexuellas situation och

justilieulskottets belänkande 1976/77:37 med anledning av motioner angående del straffrättsliga ansvaret för homosexuella handlingar m. m.

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Socialulskoliels belänkande nr 37 och justilieutskoltets betänkande nr 37 debatteras i elt sammanhang, och yrkanden beträffande båda dessa beiänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.

Fru NILSSON i Sunne (s):

Herr lalman! Varför man är homosexuell är hell ointressant. Vad som är intressant är atl man får vara del." Så säger en av de ganska många brevskrivare som vänt sig till mig med anledning av de problem som de har haft och fortfarande har på grund av att de är homosexuella. Men man betygar också den positiva förändring som trots alll pågår i vårt samhälle: "För 20 år sedan fick man torka bort 'spottloskorna" på rocken eller springa sin väg när del blev 'bögjakt' eller klappjakt på oss", säger samme brevskrivare.

Men atl det ännu återstår myckel, innan vi lever upp lill del uttalande som gjordes i samband med behandlingen av den nya giflermålsbalken, LU 1973:20, där man slog fasl all "en samlevnad mellan tvä parter av samma kön är från samhällets synpunkt en fullt acceptabel samlevnadsform", finns det många vittnesbörd om.

1 vår motion 1976/77:725 har vi exemplifierat några av de områden inom vilka det fortfarande råder diskriminering och där homosexuella

fortfarande särbehandlas. Vi kräver där initiativ från bl. a. statliga myndigheter för att förbättra de homosexuellas sitaution. Bl. a. begär vi atl begreppet homosexualitet skall utmönstras ur socialstyrelsens klassifi-kationsbok, där det i dag finns upptaget under rubriken Mentala rubbningar och alltså därmed klassas som en sjukdom. En sådan åtgärd tror vi skulle kunna bidra till en attitydförändring när det gäller dessa grupper.

Vi är glada för den positiva behandling som vår motion har fåtl i socialutskottet Jag hoppas att den undersökning om de homosexuellas situation i samhället som utskottet förordar i betänkandet kommer all belysa på vilka områden del kan behövas en konkret lagstiftning och att regeringen därefter också vidtar de åtgärder som kan visa sig erforderliga.

Jag är dock medveten om atl enbart en lagstiftning inle löser de homosexuellas problem om del inte samtidigt blir en attitydförändring i samhället Bästa sättet atl få en sådan lill stånd är atl öppet tala cm problemen, all erkänna atl de finns och att ta dem som elt naturligt inslag i samhällsbilden. Detta förhållande är också, herr talman, den främsta anledningen lill alt jag tagit till orda här i dag.

Jag har inget annat yrkande än utskottets.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr lalman! I della ärende ingår egentligen tre olika frågor.

Den första är frågan om de homosexuellas situation i samhället i allmänhet, som fru Nilsson i Sunne nyss har berört Under en följd av år har vänslerpartiel kommunislerna här krävt en bred och statlig utredning av denna fråga. En sådan utredning skulle komma fram till förslag om hur man skall bekämpa den diskriminering och de fördomar som de homosexuella är utsatta för i vårt samhälle. Som parti har vi varit ensamma om alt driva den här frågan, men vi har haft stöd från etl fiertal ledamöter av denna kammare ur andra partier. Fru Nilsson i Sunne aren av dem, men jag vill också nämna Lilly Hansson, Sven Hammarberg, Gabriel Romanus och Alf Wennerfors - alla representerande skilda partier.

Den utredning vi krävt skulle, som sagt, syfta lill alt klargöra roten till de fördomar och den diskriminering som råder, och den skulle lämna sådana förslag alt den enligl vär mening mol grundlagen stridande diskrimineringen av de homosexuella pä många områden skulle kunna avskaffas. Alt socialutskottet nu enhälligt har beslutat föreslå att en sådan utredning skall komma lill stånd ser vi som en viktig delframgäng för de homosexuellas kamp i samhället Vi noterar delta med tillfredsställelse, och vi hoppas nu all utredningen får en verkligt genomgripande och progressiv inriktning. Atl så blir fallet är väl tyvärr inte hundraprocentigt självklart, men det återstår all se. Intet tvivel råder emellertid om alt detta är etl steg framåt.

Att vpk så konsekvent har drivit denna fråga om de homosexuella har sin grund i en gammal tradition i frågan, en tradition som har levat

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

i den kommunistiska rörelsen inom olika länder liksom f ö. även i den socialdemokraliska. De tyska socialdemokraterna och kommunisterna utmärkte sig t. ex. före andra väridskrigel mycket påtagligt jusl i kampen för de homosexuellas rättigheter. För vpk har del varit något av en hjär-lesak atl markera denna klassiska kommunistiska tradition med tanke pä alt den under den stalinistiska eran blev ersatt med en auktoritär och omänsklig syn på homosexualitet Desto viktigare för oss är den markering vi här vill göra.

En ledamot av vär grupp, Barbro Backberger, har under etl annat avsnitt av den problematik som diskuteras i dessa tvä beiänkanden, i den slraff-lagsmässiga delen, yrkat att den nytillsalla statliga utredningen 1977 års sexualbroliskommitté, som har alt ta upp bl. a. prostitutionen och lagstiftningen om den, skall undersöka prostitutionens samband med den ekonomiska och sociala struktur som råder och det kvinnoförtryck som framgår ur denna ekonomiska och sociala struktur. Jag skall med anledning av della inle ställa något yrkande. Jag vill bara säga atl vi från vpk-gruppen förutsätter all denna litet djupare syn skall göra sig gällande i 1977 års sexualbrotlskommillés fortsalla arbete med bakgrunden och rötterna lill prostitutionen.

Jag går så, herr lalman, över lill den specifika fråga som behandlas i justitieutskottets belänkande nr 37, nämligen strafflagens existerande särbestämmelser mot de homosexuella.

Ända lill 1944 var det straffbart här i Sverige för en människa med homosexuell läggning atl över huvud ha ell fungrande sexuellt liv och all söka sexuell kontakt Det skulle alltså ta 33 år innan man kunde se slutet eller början lill slutet på de diskriminerande särbestämmelser som även efler 1944 kvarstod i lagstiftningen. Dessa särbestämmelser var rotade i den falska föreställningen, all man kunde förföra någon till homosexualitet

Del verkar som om della ovärdiga slraffstadgande nu äntligen börjar gå mol sitt fall. Det kan inle hjälpas all man i det läget känner en viss trötthet Varför skulle del la sådan lid? Varför skall det alltjämt kunna föras slraffprocesser mol homosexuella för handlingar, som är siraffria när de begås av heterosexuella?

Och varför - frågar vi oss också frän vpk - skall nu frågan förhalas in i del sista? Den förra sexualbrolisutredningen hade utrett saken och hade etl färdigt förslag. Varför skulle della helt oomstridda förslag skjutas undan, bara därför all hell andra delar av utredningen, som inle alls berörde della, föranlett kritik? Varför måsle saken överlämnas lill en ny utredning när den var utredd, nämligen till 1977 års sexualbroliskommitté? Hade denna förhalning inle skett, skulle diskrimineringen i strafflagen ha kunnal vara avskaffad i dag.

Nu har emellertid - och det är väl del positiva i saken - sexualbrotts-kommittén på förhand avlåtil en promemoria i saken, som lär skola bli offentlig på tisdag och som är omnämnd i utskoltsbetänkandet 1 denna promemoria föresläs all det särskilda siraffsladgandel skall las

bort. Vad utredningen har gjort är egentligen atl den i praktiken skrivit en regeringsproposition.

Nu kommer i bästa fall en regeringsproposlion lill hösten. Det sägs ingenling om della i utskoltsbetänkandet Men man ställer sig frågan: Varför skall vi egentligen vänta? Vi har en promemoria, saken är två gånger utredd, vi har en lagtext och vi har en enhällig kommitté bakom ett färdigt förslag.

Vore del inte långt mer hedrande om kammaren redan i dag avskaffade dessa särbestämmelser och fattade beslul i enlighel med sexualbrottskom-miiténs nyss färdigställda förslag, som sammanfaller med lagtexten i två av de molioner som avlämnats och som f ö. sammanfaller med synsätten i alla de molioner som väckts från olika häll i ärendel. Vore det inte en bra sak all kunna visa upp all denna ovärdiga diskriminering i strafflagen redan i dag gick till historien för all lid?

Jag skall tillåta mig, herr talman, all yrka bifall lill vpk-motionen 134, som har en lagtext likalydande med den folkparlisliska och också i sak överensslämmer med den socialdemokraliska.

Jag skiäll göra detta yrkande villkoriigt och beroende av del svar som kan ges från regeringssidan på en direkl fråga: Kan del ges ett någorlunda säkert löfte om all en regeringsproposition kommer att avlåias i höst som innehåller ell förslag som stämmer överens med sexualbrotlskom-milléns avgivna promemoria och som innebär atl de särskilda slraff-stadgandena mol de homosexuella avskaffas? Jag vill ställa denna fråga till utskotlets talesmän och reserverar mig för alt komma igen i debatten och antingen vidhålla eller dra tillbaka del yrkande jag framfört

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Herr NILSSON i Agnas (m):

Herr lalman! Socialutskottets betänkande nr 37 kan enligl min mening inte passera kammaren utan att vissa anmärkningar måste göras. Den syn pä homosexualiteten som där redovisas strider mot den kristna livssynen, mot den bibliska lärosynen om människans integrilet och värde och mol kristenhetens i årtusenden hävdade uppfattning om vad som är naturligt och vad som är abnormt

Jag beklagar alt jag tydligen av förbiseende vid lidigare behandling av samma ämne försummat all della i debatten.

Etl par bibelställen må här anföras.

I Romarbrevet, som är ell av den kristna kyrkans viktigaste dokument i trosfrågor och därmed även i livsåskådningsfrågor, talas del i första kapiilel om Gud som alla människors skapare och herre och om avfallei från honom - det avfall som medfört förnedring, sjukdom, olyckor och dårskap. Med dårskap menar Den heliga skrift allt det som flyter från otron och gudsförnekelsen, som leder till skada, elände och fördärv och som ofta utges för atl vara visdom och klokhet

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Kardinalslällel i Bibeln om detta finns i Psallaren:

"Dårarna säga i sina hjärtan:

'Det finnes ingen Gud.' Fördärv och styggelse är deras verk;

ingen finnes, som gör vad gott är."

Det är Oortonde psalmen, vers 1.

Del är med denna Bibelns syn som bakgrund som Romarbrevet lar upp ämnet:

"De hade ju bytt bort Guds sanning mol lögn och tagit sig för atl dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen.

Fördenskull gav Gud dem lill pris ät skamliga lusiar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mol ett onaturligt;

sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man."

I fortsättningen i delta Romarbrev kallas det som bedrivs på detta sätt "otillbörliga ting", i 1917 års översättning.

Här är den kristna uppfattningen sammanfattad - den som grundar sig på den gudomliga sanningen.

Elt sexuellt förhållande av della slag - man med man, kvinna med kvinna - är onaturligt

Del är mol naluren.

Det är abnormt.

Del är mot skapelsen och därmed mol livels heligaste principer.

Det är därför också mol människans integritet.

Det är förnedring.

Det kan aldrig av oss kallas naturligt.

Men lål mig genast säga atl vi inte därmed skall gå in och vara domare över dem som förts in i denna abnormitet

Kristi kyrka betraktar alla människor som ofullkomliga, i sig själva syndiga och brislfulla. Här är ingen åtskillnad - alla har syndal! Men genom Kristus, genom Guds ord och genom tron som detta ord skapar hos dem som hör och lar emol ordet, är läkedom och bot för handen.

Kristendomen är människosläktets upprättelse. Och dess läkedom erbjuds alla människor.

En kristen människa och en kristen kyrka dömer icke. Hon har själv mottagit frälsningen av nåd, den räddning som en gång för alla givits och den räddning som hon dagligen upplever.

Och den räddningen vill hon atl alla skall möta och välsignas av. Däremot kan den kristne och Kristi församling aldrig -jag understryker aldrig - upphäva den skrift som är kyrkans fundament och samhällets grundval. Hon kan aldrig frångå sin urkund. Det finns ingen annan sanning ingen annan sanning som upphöjer och helår människan. Kyrkan kan icke kalla del naturligt som Bibeln och hela den kristna traditionen kallar onaturligt Del är icke alt hjälpa den olycklige atl hävda alt det abnorma är rätt

Skriften och livets erfarenhet visar klart alt man och kvinna är skapade just till man och kvinna, av samma skaparhand och med samma värde. De är skapade för varandra. De har alllid uppnått och uppleval livets mening i del som Bibeln och också all sann mänsklig vetenskap kallar del naturliga umgänget mellan man och kvinna. Det är den rikaste fullbordan och fullhet som uttryckts i atl det finns två kön, man och kvinna.

All förklara etl annat förhållande rikligl eller jämlikt är orimligt Del är dårskap. Vem vågar nämligen hävda atl "samlevnad mellan två personer av samma kön" - som utskollel kallar del - i sexuelll avseende kan förenas med själslig hälsa, med lillfredsställelse i ordets djupaste mening utan alt hemliga hämningar och skuldkänslor eller andra störningar förgiftar tillvaron till slut? I alla lider har det som är abnormt och perverst förekommit. Men det har aldrig kallals riktigt eller "en från samhällets synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform", som det står pä s. 1 i utskollsbelänkandet

Man har ofta dömt och klandrat i stället Kr atl vilja hjälpa och bota, del är sant Attityden mot den som irrat sig har varit oriktig ibland, men attityden mot del abnorma kunde och kan bara vara en. Det förhällande vi resonerar om i dag fanns i Sodom. Den heliga skrift säger all del var synd och därmed skadligt för Sodom. Vid den liden dä Romarbrevet skrevs fiorerade det i den kultur som började märkas av undergångens krafter. Kristus och hans folk såg del som en skada, en olycka. Kyrkan kommer alltid att ha samma syn.

Och nu frågar man sig om vårt folk, vårt samhälle hell kastat loss från de kristna sanningarna, de bibliska värderingarna. Vi vill all alla medborgare, alla människor, skall få vara just människor, få förverkliga människolivet i dess högsta substans och fullhet - i del som i verklig mening är naturligt, alltså i överensstämmelse med livets och tillvarons principer och lagar. Då kan vi inte legalisera eller normalisera ett förhällande som icke är normalt, som strider mot mänsklig naturlighet, mot kärleken, mot livet Vi är inte positiva och hjälpsamma genom all kalla det rätt som är orätt och som aldrig kan bli harmoni och rättfärdighet

Om del är sant som motionärer hävdat atl det numera är en mycket stor grupp som hör till de homosexuella, så är detta ell tecken på förfall, på en samhällsfarlig utveckling. Skulle utvecklingen fortsätta, skulle våra barn få lära sig alt samhället numera accepterar "äktenskap" mellan personer av samma kön och bygger upp den sociala apparaten med hänsyn lill della, så skymtar ju utplåningen av ett folk.

Vi har brutit med hela den västerländska kulturiradilionen - och f ö. också med många andra kulturer. Vi har inte bara brutit med kristendomen och mol Bibeln! Vi har gett oss in i del som ändå är bestialiskt Jag säger inle djuriskt - ty djuren är naturliga på detta område.

Och etl samhällets accepterande av denna ulveckling ger ju även perspektivet av barnlöshet. Man med man, kvinna med kvinna - del är

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

ofruktsamhet Visar inte detta del bisarra, det ohyggliga, det förvända i utvecklingen?

Jag hävdar all de allra flesta människor kan uppleva frestelser lill vilken perversilet som helst - även denna. Om man ger sig hän ät frestelsen, ål avvikelsen frän det naluriiga, sä är del inle sjukdom i ordels egentliga betydelse ulan etl frivilligt ja ät någol som betyder utarmning och förlust. Giv barnen, giv ungdomen hälsan i stället Lär dem vad människor alllid velat om livets värde och värden, om kärleken mellan man och kvinna, om denna kärleks frukt och höghet.

Och här finns det bara en väg. Nu talar jag som kristen och som ansvarig politiker. Vi måste tillbaka lill livets källflöden. Tillbaka lill hälsans åder. Tillbaka till Bibeln.

I valrörelsen talade man frän alla partier om de kristna värdena. Orn deras omisllighet Jag är djupt besviken i dag pä dem som har övertagit ansvarel för Sverige. Jag är bedrövad över att de klara signalerna låter vänta på sig. Även kyrkan är skrämmande lyst

Herr talman! Jag lar avstånd från den uppfattning som detta utskottsbetänkande utstrålar, frän dess anda, dess uttryck alt det skulle vara "diskriminering" atl hävda den heterosexuella samlevnadens riktighet Den undersökning som utskottet ber regeringen om bör bli ell studium i Bibeln, i vår svenska kristenhets urkunder och en återgång till samhällets fundament

Någon har i milt fack i dag lagt en skrivelse från RFSL, Riksförbundet för sexuelll likaberättigande, där man pä s. 2 anför: "Del är ingen skillnad mellan heterosexuella och homosexuella förhållanden när det gäller deras innehåll av kroppslig attraktion, ömhet, omtanke och mänsklig värme." - Är det inte rena vansinnet? Kan del ha gått så långt i Sverige alt man säger att del inte är någon skillnad? Dra ul perspektivet! Låt del fullbordas! Vart kommer vi då?

Vi går lill s. 3, där del beklagas all samhället är inriktat på hetero-sexualiiel och familjebildning. Skall man verkligen beklaga det?

När man sedan anknyter till biskopsmötets utredning, som jag tyvärr inle har läst, blir jag hell förfärad. Om det som sägs där är sant har kyrkan och biskopsmötet helt kastat loss från Bibeln och då är biskopsmötet egentligen överflödigt Dä fungerar alltså inte vår kristna kyrka.

Della är alltså en djupt personlig förklaring. Jag lalar inie här som partiman ulan jag lalar så som mill samvele bjuder mig och av kärlek lill de människor som jag anser all man inle skall döma ulan försöka rädda. Jag strävar efler all om möjligt våra barn och vår ungdom skall förslå all den heterosexuella samlevnaden är den riktiga.

I detta anförande instämde herr Raneskog (c).

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle: Herr talman! Sakinnehållet i herr Nilssons anförande må vara mig obe-laget atl icke kommentera. Jag tror all det är bäst atl del får så snart

som möjligt förflyktigas ur kammarens atmosfär. Man kan erinra om Wolf Biermanns uttalande: Se upp med dem som påstår alt de älskar mänskligheten. - Jag skall bara göra en formell kommentar såsom varande icke kristen, icke troende, men med all respekt för den kämpande kristendom som strävar efter att frigöra människan från fördomar.

Vad herr Nilsson i Agnas citerade är uteslutande uttalanden gjorda för 2 000 år sedan av en skröplig och ofullkomlig människa, Paulus av Tarsus. Del kan knappast vara rimligt alt lägga dessa tvåtusenäriga fördomar lill grund för den samhälleliga och statliga synen i dag på de problem vi här diskuterar. De kristnas Gud har mig veteriigen aldrig uttalat sig i denna fråga. Han har inte avgelt något remissyttrande eller någon promemoria. Låt oss därför se lill att han slipper dras in i den här diskussionen.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Herr NILSSON i Agnas (m) kort genmäle:

Herr talman! Man skall se upp med dem som säger sig älska människorna. Jag ber alt få vända det citatet tillbaka till herr Svensson i Malmö och dem som står bakom honom.

När del gäller del förhållandet att Paulus är en skröplig och ofullkomlig människa har han själv sagt atl han är främst bland syndare. Men i den kristna kyrkan har vi lärt och lär fortfarande som Bibelns egen lära all genom aposteln Paulus och andra skröpliga människor har just den Gud talat som enligt herr Svensson i Malmö aldrig har uttalat sig. Har man herr Svenssons syn på kristendomen och synen alt människan bara är en tillfällig företeelse och alt inget gudomligt kan spela in, dä kan jag förstå den här uppfattningen. Men jag vill ändå fråga herr Svensson om han tror atl del här förordade samlevnadssättet, som är emot kris-lendomens lära och Romarbrevet, innebär människans lycka. Jag är helt övertygad om att inle bara kristna utan även humanistiska tänkare, forskare och vetenskapsmän vet atl kristendomen djupast sett har hävdat del som är bäst för människan och att det verkligen är Gud som har talat i del som Paulus har sagt.

Hen ROMANUS (fp):

Herr lalman! Med ulgångspunkl i socialutskottets och justilieulskottets beiänkanden har jag haft föreställningen att dagens behandling av de homosexuellas problem skulle bli en framgång för ökad vidsyn och tolerans. Jag hoppas fortfarande alt de beslul vi nu kommer att fatta skall gå i den riktningen.

Socialutskottet har enhälligt föreslagit atl riksdagen skall begära en utredning om de homosexuellas situation och om de förslag som kan behövas för atl få bort diskrimineringen av homosexuella. Jag vill tillägga lill vad utskottet säger, att det är självklart av. utredningen också bör redovisa vetenskapens syn på homosexualitet. En sådan redovisning kan göra nytta när det gäller alt påverka människors attityder och minska utrymmet för fördomar mol homosexuella. Jag är glad över att del inte

6 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

är någon här som vänder sig mot alt en sådan utredning kommer till stånd.

Den nya sexualbrolisutredningen har lämnat ett delbetänkande om åldersgränserna. Den frågan behandlas i justitieutskottets betänkande här i dag. Personligen har jag länge haft uppfattningen all åldersgränser som är diskriminerande mol homosexuella bör tas bort. Nu ifrågasätter Jörn Svensson om man inle kunde fatta beslut om det redan i dag. Jag anser, all när det finns etl utredningsförslag är del rimligt att det publiceras och alt riksdagens ledamöter får ta del av det, innan vi fattar beslul.

Jörn Svensson frågar: Är det säkert att en proposition kommer atl avlämnas i höst? Uppenbariigen har inle regeringen fattat något beslul om förslaget, eftersom del ännu inte är framlagt av utredningen. Men lål mig säga vad jag personligen anser. Det läge vi befinner oss i är, alt en tidigare utredning har föreslagit att diskrimineringen när del gäller åldersgränserna skall las bort, all en i slorl sett enhällig remissopinion har stött det förslaget och att förslag från en ny utredning med företrädare för samtliga riksdagspartier såvitt vi vet följer samma linje. Därför förutsätter jag, atl en proposition som tar bort diskrimineringen av homosexuella kommer att läggas fram i höst. Men jag tycker alt del vore fel alt riksdagen nu fattade beslul i frågan, när det finns ett utredningsmaterial som vi inle har haft tillgäng lill.

Herr lalman! Jag tycker alt det är nödvändigt att säga alt jag - och det tror jag gäller många andra också - är ledsen över del anförande som Tore Nilsson här höll. Jag förslär att Tore Nilsson inle vill vara någon domare över andra människor, men det är svårt att undvika att elt sådant anförande uppfattas på del sättet av många tusen svenskar. Det räcker inle med alt varna för alt människor som har en homosexuell läggning kan få skuldkänslor, om man samtidigt jusl lämnar elt kraftfullt bidrag lill alt sådana skuldkänslor uppkommer.

Jag skall inle ge mig in i någon teologisk debatt vare sig med Tore Nilsson eller med Jörn Svensson. Jag kan bara konstatera att det redan av Tore Nilssons eget anförande framgick, alt det finns många inom de svenska kyrkorna som inle delar hans uppfattning om homosexualitet Riksdagen kan under inga förhållanden grunda sina beslul på en sådan argumentering. Riksdagen har enhälligt uttalat, alt samlevnad mellan två personer av samma kön från samhällets synpunkt är en fullt acceptabel samlevnadsform. Det är grunden för socialutskottets förslag och naturligtvis också för justilieutskoltets betänkande.

Jag ber all få yrka bifall till utskottens förslag.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr lalman! Med all uppskattning av de insalser för de homosexuella som Gabriel Romanus i skilda sammanhang har gjort må det inte förlänkas mig om jag tycker all det är otillfredsställande om vi här i dag - när del föreligger möjlighet atl ställa yrkande, när del föreligger möjlighet atl få ett beslul om atl redan den 1 juli avskaffa dessa bestämmelser

som har varit föremål för utredning, som har varit föremål för remissbehandling i en omgång - skulle släppa möjligheten ifrån oss ulan att ha en klar garanii för alt etl progressivt förslag kommer i proposition från regeringen till hösten och att dröjsmålet bara är betingat av de formella regler som gäller för läggandet av proposilioner så här sent på våren. Jag ber nog alt fä vidhålla mill yrkande lill dess herr Romanus har kunnal bekräfta någol så när klart all han inte bara förutsätter, utan att han också åtminstone inofficiellt kan säga atl en proposition verkligen kommer.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

Herr NILSSON i Agnas (m):

Herr talman! Jag är medveten om att del inle lönar sig med replikväxling och debatt, och jag har inte tänkt ägna mig ät det, men del finns några saker jag vill framföra.

Först till detta med dom. Den heliga skrift är domen över mig och Över alla människor som ofullkomliga - det anförde jag och jag drar mig inle undan. Men denna dom är inte negativ, den är sanningen som visar ställningen i mitt förhållande, precis som när en drunknande vel alt han inte kan räddas, atl han inle kan rädda sig själv. Men Bibeln är inle bara dom, den är också vittnesbördet om det stora frikännandet hos Gud, som jag har fält benådad tro atl uppleva med miljoner före mig. Detta har varit och är en bot för min själ. Denna bot skall vi erbjuda människorna i dag. Vi skall sä långt möjligt se till atl de får gå in i del som är livets riktiga mening och följa dess principer. Och dä kan vi aldrig gå ifrån Den heliga skrift och godkänna homosexualiteten. Skuldkänslorna kommer att finnas därför att det är onaturiigt, inte bara för all del står i Bibeln. Även den naturliga människan ulan Guds ord upplever della som orikligt, och det med all räll. Det är en reminiscens av del som hon fick i skapelsen.

Pä vad skall då riksdagen grunda sina beslut om man inte längre grundar sig på Romarbrevet eller på Bibeln? Jag går med på att man kan grunda sig på någonting annat, men så länge vi anses ha etl kristet samhälle måsle vi ha urkunden som grund. Skall vi frångå den, kan jag inle förändra del, men jag anser alt vi går in i etl samhälle som är sämre än det vi har. Om del nya normsystemet vi då får skulle innebära atl del är lika om man lever gift kvinna med man, man med man eller kvinna med kvinna så innebär det samhällets upplösning i djupaste mening. Jag skulle vilja se den som vill bygga på etl sådanl normsystem.

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! Jag skulle än en gång vilja påminna Jörn Svensson om att regeringen har tillsalt en utredning och att det finns ell förslag som uppenbarligen alla partiers representanter i den utredningen stöder. Förutsättningarna är alltså goda alt få elt beslul, sådant som Jörn Svensson och jag vill ha. Jag förutsätter atl förslag i den riktningen kommer att läggas fram. Men självklart har jag inte fullmakt atl uttala mig ä re-

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

De homosexuellas situation

geringens vägnar, i synnerhet som regeringen naturligtvis inte har fållat beslut om en utredning som ännu inle är framlagd. Jag kan alltså inle säga mer än vad jag har gjort nu.

Jörn Svensson och jag vill arbeta för samma syfte, nämligen alt få bort diskrimineringen. Jag tror vi kan konstatera, atl med tanke på de goda förutsättningar som nu finns, så är det bäst atl i dag enhälligt bifalla utskottets förslag. Om man vill ha ett förslag så snart som möjligt, tror jag inle delta befrämjas av att i dag rösta om motionerna. På grund av de formella skälen blir det med all sannolikhet ett magert röstutfall, och jag kan inle se atl del skulle gagna saken.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr lalman! Jag hade väl önskat atl del frän någon representant för statsrådsbänken hade kunnat göras elt politiskt uttalande som hade givit vägledning. Del är ju märkligt alt en ulskottsordförande frän regeringsblocket är så okunnig om och så passiv inför vad som försiggår i regeringskretsen. Han måsle väl ändå vela sä pass myckel om attityden till problemet alt han kan säga om vi skall förvänta oss en proposition och om dröjsmålet är uteslutande formellt.

Men jag skall väl ta den risken all ta herr Romanus på orden och dra tillbaka mill yrkande. Då vill jag dock säga all vi från vpk kommer att betrakta det som etl grovt löftesbrott mot de homosexuella, ifall en proposition med förslag om det särskilda straffstadgandeis avskaffande icke kommer under hösten.

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! Jag anser del inte vara uttryck för någon okunnighet eller passivitet, om man konstaterar att regeringen inle har faltal beslul, eftersom utredningen ännu inte är framlagd. Därför kan jag, som jag sade tidigare, inte ge något löfte å regeringens vägnar - vilket f ö. inte ankommer pä mig, om det nu var mig Jörn Svensson syftade pä när han talade om en utskottsordförande, vilkel jag inle är.

Men jag är ändå tacksam all Jörn Svensson har dragit slutsatsen all yrkandet inte behöver ställas i dag. Jag kan för min del lova att jag kommer att fortsäita att arbeta för den uppfattning i sakfrågan som Jörn Svensson och jag har gemensam.

Överläggningen var härmed slutad.

Socialulskoliels betänkande nr 37 Utskottets hemställan bifölls.

Justilieutskoltets betänkande nr 37 Utskottets hemställan bifölls.

§ 11 Insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m. Nr 142

Föredrogs socialutskottets betänkande 1976/77:38 med anledning av motioner om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvärden, m. m.

Fru HÅKANSSON (fp):

Omsorgen om människors fysiska och psykiska välbefinnande är en primär uppgift för etl välutvecklat samhälle. Vi har i Sverige inom vissa vårdsektorer en internationellt sett hög standard. Men ännu finns brister. Utbyggnaden av människovård i vid mening bromsas genom brist på resurser, otillräcklig samordning och planering. Ännu får grupper av vård-behövande inte tillräckligt av den hjälp de behöver.

Värd och rehabilitering kräver samverkan mellan värdare och vårdade. En alltför längl driven rationalisering innebär psykologiska nackdelar för den värdbehövande. Vid få tillfällen i livet har en människa slörre behov av mänsklig kontakt än dä hon befinner sig under vård.

Den alllmer utvecklade tekniken på sjukhusen medför risker för att den lid personalen kan ägna åt samtal och kontakt med patienterna minskar. Följden kan lätt bli alt patienten grubblar på och oroar sig för saker som han lätt kunnat fä svar på bara någon hade hunnit all svara.

I molionerna som behandlas i belänkandet och som samtliga välvilligt avstyrkts med motivering all utredningar pågår i frågorna harolika förslag förts fram i syfte att förbättra patienters insyn, integritet och rättssäkerhet inorn hälso- och sjukvården.

Molionen 722 av herr Molin m. fl. lar upp frågan om en palienlräl-lighetslag. Frågorna om information belyses också, och motionärerna påtalar viklen av all patienten informeras om sin sjukdom och om behandlingen.

Patienterna måste givetvis också upplysas om all del är de som ytterst har rätten att bestämma vilka undersökningar eller behandlingar som skall utföras på dem. Rätten alt få la del av sin egen patientjournal är viktig, men då måste den skrivas på ett språk som människor har möjlighet att förslå. Jag hade för någon vecka sedan nöjet att här i kammaren få svar på en fråga som jag slällt till statsrådet Troedsson angående vårt svårbegripliga medicinska språk. Dä gällde det dödsattester och intyg lill försäkringskassan. En förbättring har statsrådet Troedsson utlovat genom alt socialstyrelsen inom kort kommer alt utfärda anvisningar om all dödsorsaken skall anges på både svenska och latin.

När del gäller intygen till försäkringskassan fick jag inget bestämt besked, men jag redovisade dä att del kostar omkring 2 milj. kr. ärligen all utbilda försäkringskassornas personal i all tolka de intyg som kommer från läkare. Del är pengar som kunde användas till betydligt slörre nytta, om intygen skrevs på både svenska och latin.

En arbetsgrupp håller också på med att göra en översyn av del medicinska språket, talade statsrådet Troedsson om dä, och troligen kommer förslag att läggas fram under hösten.

Fredagen den 27 maj 1977

Insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m.

Ett annat problem som motionärerna tar upp är patienternas rättsliga situation och skadeslåndsfrägorna vid felaktig behandling.

Medicinalväsendels ansvarsnämnd kan i dag utnyttjas som högsta instans dä det gäller felaktig behandling där t ex. läkare eller sjuksköterska kan ställas lill ansvar. Men denna nämnd fyller inte ensam del behov som finns. Många av de klagomål över värden som patienterna framställer är inle av den karaktären atl någon enskild person kan lastas för misstag.

Den år 1975 införda palienlförsäkringen innehåller många positiva inslag men också påtagliga brisler. För atl garantera alla patienter samma försäkringsskydd vid inträffat skadefall inom hälso- och sjukvård bör patientförsäkringen inordnas i en palienträttighetslag. I denna lag bör finnas ell stadgande om alla sjukvårdsinsiilutioners skyldighet atl teckna och vidmakthålla en allomtallande patientförsäkring.

Patientförsäkringen bör vidare av rättviseskäl utvidgas till alt gälla också skada som inträffat före är 1975, då lagen trädde i kraft. I detta sammanhang är det viktigt atl skadeståndsansvar skall gälla även där fel eller försummelse ej har konstaterats, t. ex. för de personer som drabbas av sjukhussjukan. Här kan ju inte någon enskild person ställas lill ansvar.

Motionären framhåller också vikten av all vårdpersonalen får en bättre arbetsmiljö för alt på del sättet göra vården mer tillfredsställande, och i molionen citeras en sjuksköterska från Stockholm som uttalat sig i TCO-Tidningen Tjänstemannarörelsen nr 17 är 1975 - det finns säkert mänga liknande uttalanden av sjukvårdspersonalen från senare tid. Hon säger:

"Arbetsmiljön skrämmer bort sjuksköterskorna. När avdelningar kopplas på grund av personalbrist får en enda sjuksköterska ansvara för kanske fyra avdelningar. Har man inte tillräcklig utbildning eller är ovan - kanske också myckel ung - utsätts man för en fruktansvärd press. Personal som behöver handledning av en sjuksköterska får sköta sig själv, kontakten med anhöriga hinner man inle med, patienlkontaklen blir lidande."

Herr lalman! Jag har inget särskill yrkande, men jag hoppas och tror atl medicinalansvarighetskommitién lar upp alla de rättssäkerhets- och integrileisfrågor som faller inom ramen för utredningens uppdrag och då inte ser för mycket pä sjukvårdshuvudmännens koslnader, även om det är mycket viktigt all se efler vad man har råd med, ulan också pä den enskilda människans rättigheter i vårdsituationen.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 12 Serafimerlasarettel

Nr 142

Föredrogs socialutskottets belänkande 1976/77:39 med anledning av motion om den fortsatta verksamheten vid Serafimerlasarettel.

I delta belänkande behandlades molionen 1976/77:702 av herr Biörck i Värmdö m. fl. (m, s, c, fp, vpk), vari hemställts all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i molionen anförts om alt staten t. v. borde åta sig ansvaret för Serafimerlasarettets fortsatta bestånd och verksamhel.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:702.

Herr BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Tillsamman med 14 aktade och redliga ledamöter av denna kammare har jag väckt en motion, där vi vädjar till riksdag och regering atl besinna sitt ansvar för Serafimerlasarettets framtid. Det är denna motion socialutskottets betänkande 1976/77:39 behandlar.

I betänkandet skildras de öden detta lasarett - vårt lands äldsta ännu i drift varande sjukhus och del modersjukhus, ur vilkel Karolinska institutets övriga kliniska institutioner utvecklat sig - de öden, således, som lasarettet mött alltsedan dess porlar slogs upp år 1752 och intill dess au dess existens nu brutalt sätts i fråga av den huvudman som haft ansvaret för dess förvaltning allenast de senasle sju av lasarettets inalles 225 verksamhetsår.

Det föreligger etl enhälligt utskottsbetänkande, som anger de villkor som bör vägleda statens företrädare i de förhandlingar, vilka landstinget av allt att döma snart kommer alt begära för atl få genomföra den nedläggning av lasarettet som sjukvårdsförvaltningen så hell eftertraktar.

Under de snart 20 är som jag haft förmånen alt få arbeta på della lasarett har jag vid - om jag minns rätt - sex tillfällen tvingats alt föra dess talan mot krafter, av skilda slag, som velal komma lasarettet till livs. Före mig har andra fåll göra detsamma, alltifrån år 1774 - knappt 20 år efter Serafimeriasareltets tillkomst Del är inte all undra på atl lasarettets styresmän under årens lopp fäst staden Paris valspråk: Flucluat nec mergitur - hon gungar men hon sjunker icke - också vid Sera-fimerlasaretlet.

Hur kan det då komma sig all ell sjukhus i huvudstadens hjärta utsatts för det ena angreppet efler det andra? Motiven har varit mångahanda: ekonomiska - verkliga eller förmenta -, en eftertraktad tomt, kanske också den mänskliga avunden, Men hur kan det komma sig att lasarettet i över 200 år så framgångsrikt motställ alla dessa angrepp? Skälet är ett: Lasarettet har tillvunnit sig medborgarnas förtroende - oavsett om dess upptagningsområde har varit, som vid 1700-lalets milt, Sverige och Finland, eller som i dag, innersladsförsamlingar i Siockholm, däribland Gamla stan och vårt egel Klara, men också landsbygd som Sorunda och Ekerö.

Fredagen den 27 maj 1977

Serafimerlasarettel

Nr 142 När lasarettet i dag åter är hotat sluter på nytt inte bara all dess personal

Fredagen den "" också tio tusen nuvarande och tidigare patienter och deras anhöriga

27 maj 1977 "PP kring parollen Bevara Serafen! I dessa tider, då medbestämman-

--------------- delagen är på allas läppar, skulle man kunna tycka all della vore argument

Serajimeiiasareitet nog. Sådana tankar har emellertid hittills inte vunnil gehör bland dem som i ett annat, förnämligt gammall sjukhus längre upp utefter Hant-verkargatan. Garnisonssjukhuset, i stället valt att låta sig ledas av en central förvaltning, som funnit Serafimeriasaretiel obekvämt.

Socialutskottet har avstått från all diskulera rimligheten av all - i det trängda ekonomiska läge som hela vårt land, både stat och kommuner, nu och för överskådlig framtid befinner sig i - avhända sig väl fungerande, lätt tillgängliga och billiga vårdplatser för att ersätta dem med ovissa men med säkerhet dyrare sådana på andra håll.

De skäl som anförts för en nedläggning av Serafimerlasarettel är sakligt ogrundade. För varje år har intagningssiffrorna och antalet besök pä poliklinikerna och akutmottagningen ökat. En väsentlig del av ökningen utgörs av jourfall: hjärtinfarkter och andra bjärt- och kärisjukdomar, förgiftningar och andra katastrofsituationer, där ell snabbi omhändertagande är av nöden. Dessa patienter och den personal som behövs för deras vård kan man ju inte göra sig av med. Någon ekonomisk vinst står därför inle att hämta ur en nedläggning. Man har då försökt tala om arbetsmiljön - elt nyväckt intresse frän deras sida, som lidigare eftersatt normall underhåll, och inle särskill relevant för ett sjukhus som inte haft några personalproblem förrän massmedia nu - kanske litet för tidigt - utfärdat dödsdomen över lasarettet

Den situation som nu drivits fram ger förvisso skäl till begrundan.

Bevara eller ej bevara - det är frågan.

Kanske skulle man kunna formulera svaret så:

All hellre vårda våra gamla sjukhus

än bygga nya för en högre kostnad.

Mer skall jag inte säga om detta, här och nu. Utskottet har helt naturligt koncentrerat sig på statens intressen i saken. Del är en unik situation, denna. Under de senaste 30 åren har läget varit del atl staten fåtl be sjukhushuvudmännen på olika ställen i landet, Malmö, Göteborg, Umeå, Linköping och även Siockholm, alt ställa sina sjukhus lill förfogande för en ökad läkarutbildning och medicinsk forskning, och så har ju också skett Mestadels har huvudmännen varit mycket intresserade och villiga all hjälpa lill med detta.

I Stockholmsområdet har det emellertid också förekommit atl man
lagt ned vissa små undervisningssjukhus. Men delta har skett därigenom
alt man i god ordning flyttat undervisning och forskning till nyuppförda
och bättre kliniker. Sä skedde när barnklinikerna på Norrtulls sjukhus
och Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus flyttades lill nya kliniker på
Karolinska sjukhuset och S:t Görans sjukhus, eller när kvinnokliniken
pä Allmänna BB flyttades lill Sabbalsbergs sjukhus.
88 Molsvarande har också gällt de tidigare avtalen rörande Serafimer-

lasarettet: Sabbatsbergsavtalel av är 1947 och S:t Göransavtalet av är Nr 142

1967.1 båda fallen har det förutsatts alt en flyttning i organiserade former Fredaeen den

av hela verksamheten skulle ske. I ingetdera fallet har emellertid hu- 27 mai 1977

vudmannen, som vid avtalens ingående var Stockholms stad, levt upp __

till avtalet Däremot har statsmakterna - till följd därav - i mitten av Serajimeiiasareitet 1960-talet gjort aktningsvärda investeringar i Seraflmerlasaretiet för att säkra den fortsatta undervisnings- och forskningsverKsamheten vid Karolinska institutets kliniska institutioner på lasarettet.

Vad som skiljer dagens läge från de tidigare situationerna är emellertid också all vederbörande kommunala förvaltningsorgan satt sig i statsmakternas ställe och - f ö. hell i motsättning lill den nya högskolelagens avsikter och ordalydelse - planerat att skilja undervisning och forskning från varandra. Det är därför särskill betydelsefullt alt utskottet slagit vakt kring uttalandet att en förutsättning föratt statsmakterna över huvud taget skall kunna acceptera en förändring av de nuvarande förhållandena är alt "likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning" kan beredas på annat håll inom sjukvårdsområdet. Del är därför också naturligt all utskottet härvid hänvisar lill alternativet S:l Görans sjukhus, där tre undervisningskliniker, nämligen barnkliniken, en psykiatrisk och en barnpsykiatrisk klinik, redan uppförts i avbidan på all Serafimerlasarettets medicin- och kirurgkliniker senare skulle fiyltas dit. Del är nu aktuellt att på detta sjukhus bygga en ny kirurgklinik och, efter vad jag förstår, därefter en ny medicinklinik. Del borde därför finnas goda möjligheter all här uppnå del samförstånd om vilkel utskotlsbelänkandet talar, om sjukvårdshuvudmannen nu till varje pris vidhåller sin avsikt att lägga ned Serafimerlasarettel och gör detta trots att studenterna slår vakt om den undervisning som där bedrivs och trots att forskningen pågår med oförminskad kraft, någol som kanske kan belysas av uppgiften atl della lilla lasarett enbart under 1970-talet bidragit med nio professorer till andra undervisningssjukhus och forskningsinstitutioner i vårt land. Det är denna tradition och denna forskningspotenlial som icke får spolieras, och för detta bär statsmakterna ansvaret.

Herr lalman! Jag vill gärna avsluta detta anförande med att rikta ett tacksamhetens ord till den lidigare utbildningsministern, herr Zachrisson, som i den närmast föregående Serafenstriden stod på den kristna sidan. Del är min förhoppning all även hans efterträdare, herr Wikström, som ju också är hemmastadd i Skriften, skall erinra sig atl seraferna enligl Jesaja är de väsen som står vär Herre närmast och därför måhända är förtjänta av särskild välvilja.

Mot denna bakgrund ber jag, herr talman, atl få yrka bifall lill utskottets hemställan.

I detta anförande instämde herrar Hernelius (m), Persson i Heden (c), Andersson i Örebro (fp) och Mellqvist (s), fru Jonäng (c) samt herr Wachi-meisier i Staffanstorp (m).

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serafimerlasarettel

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Vänsterpartiet kommunislerna har i mänga parlamentariska sammanhang förespråkat Serafimerlasarettets bevarande. Vänsterpartiet kommunislerna har sedan 1973 drivit kravet på lasarettets bevarande så starkt atl även folkpartiet nu förenat sig med vänsterpartiet kommunislerna i strävandena att bevara sjukhuset. Del har man gjort i landstinget

Motivet för vänsterpartiet kommunisternas agerande i denna fråga är givetvis att sjukhuset behövs och därför måste bevaras. Serafimerlasarettel har haft och har den största betydelsen för landets sjukvård, om man tänker både pä den forskning och utbildning som bedrivits och bedrivs där och på den direkta vård som de vårdsökande får. Inte minst akutvården på Serafimerlasarettel har spelal en stor roll för människorna i Stockholmsområdet

Nu har del beslutats alt sjukhuset skall läggas ned inom en nära framlid. Det vore myckel olyckligt från tvä aspekter.

För del första klarar inle sjukvården i Stockholm en nedläggning -framför allt inle akutsjukvården. Det är orimligt all lägga ned en fungerande akutmottagning, när behovet av akutvård är så stort. Vi vet dessutom att del ökar. Ofta talas det från sjukvårdspersonalen om hur stor efterfrågan är jusl på akutsjukvård och hur länga köerna är pä akutavdelningarna.

Del sägs all omkringliggande sjukhus skall ta över Serafimeriasareltets platser, vilkel är orimligt alt begära. Hur skall t ex. Sabbatsbergs sjukhus kunna ta över några platser, när personalen där redan i dag går på knäna genom överbelastning och överbeläggning. Konsekvensen av della resonemang blir alt redan överbelastade och överbelagda sjukhus får la över Serafimerlasarettets vårdplatser. Situationen i Siockholm i dag är sådan att akutsjukvården inte klarar en nedläggning av Serafimerlasarettel. En nedläggning skulle i praktiken innebära en kraftig nedrustning av sjukvården för stockholmarna.

För del andra sammanfaller i liden den planerade nedläggningen med en ombyggnad av Karolinska sjukhuset Del får lill följd all utbildningen, den medicinska undervisningen och sjukvården kommer att försvåras.

Herr lalman! Del finns många människor som tycker att Serafimerlasarettel skall bevaras, och inle minst lycker personalen pä Serafimerlasarettel det. All personalen är djupt engagerad i denna fråga råder del inget tvivel om. Del kan var och en som besöker sjukhuset få bevisat för sig. En omfattande namninsamling har också gjorts bland personalen för all sjukhuset skall bevaras.

Herr lalman! Jag finner del myckel märkligt att en av förespråkarna - som åtminstone säger sig vara en av förespråkarna - för sjukhusets bevarande, nämligen herr Biörck i Värmdö, som också är huvudmoiionär i denna fråga, inte drivit kravet pä sjukhusels bevarande, inle ställt upp bakom personalens paroll "Bevara Serafen". Han har inte ställt upp bakom de, som han sade, tiotusentals gamla och nuvarande patienter

som också ställer kravet all Serafimeriasaretiel skall bevaras. Jag lycker att det också är märkligt atl herr Biörck, som ju är ledamot av social-utskottel, inte tagit lill vara möjligheten all agera i utskottet för denna fråga och inte reserverat sig till förmån för atl man skall bevara sjukhuset därför atl del behövs. Varför har herr Biörck inte gjort della? Och hur skall del uppfattas av herr Biörcks egen personal, när nu herr Biörck går emol personalens krav - och med all sannolikhet också allmänhetens önskemål om att Serafimerlasarettel skall vara kvar?

Det är av stor vikt atl Serafimeriasaretiel bevaras därför all sjukhuset behövs i dag. Och förmodligen kommer detta sjukhus alt behövas en lång tid framöver, för behovei av sjukhus - och framför alll akutsjukvård - är stort i den här regionen precis som i andra regioner i landel.

Herr talman! Jag yrkar därför atl riksdagen med anledning av molionen 1976/77:702 uttalar att Serafimeriasaretiel är av största vikt för landets sjukvård och att möjligheter bör skapas för sjukhusels bevarande.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serajimeiiasareitet

Herr BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill börja med alt säga atl jag är mycket lacksam för atl fru Lantz på ett så verkningsfullt säll har anslutit sig lill dem som vill bevara Serafen. Det kan inte råda någon som helst tvekan om var jag slår i den frågan.

Men fru Lantz har den stora fördelen i förhällande till mig i dagens debatt att hon inte behöver anpassa sin rena och oförfalskade uppfattning i frågan efler vad man inom socialutskottet ansett sig ha möjlighel alt på formella grunder uttala sig om.

Det är ju så, som det står i socialutskottets belänkande, all den här frågan kommer alt bli föremål för förhandlingar. Jag kunde mycket väl ha reserverat mig, och jag övervägde naturligtvis del. Men jag fann det mera rimligt att försöka få socialutskottet att ange de principer som från statsmakternas sida skall tillämpas när landstingets förvaltningsulskolt så småningom begär förhandlingar.

De uttalanden som här föreligger skulle jag vilja betrakta som elt slags villkorsproposilion i Serafenfrägan. Socialutskottets betänkande innebär atl man slår vakt om vissa bestämda principer. Men socialutskottet anser inte - och jag tror atl delta formellt är oklanderiigt - all del kan föreskriva för Stockholms läns landsting vilka sjukhus detta skall driva.

Del är min förhoppning atl del uttalande som finns i socialutskottets betänkande 39 om en samförslåndslösning mellan stat och kommun i varje fall skall prövas i första hand. Den sista raden i betänkandet - atl det f n. inle erfordras någon åtgärd av riksdagen - bygger på atl någon framställning om förhandlingar ännu icke har inkommit

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Man blir litet fundersam när man hör om herr Biörcks i Värmdö agerande. Först pläderar herr Biörck mycket gripande om Se-rafens bevarande, men han gör ingenling för all man skall bevara sjuk-

Nr 142 huset, inle här i kammaren och inte i ulskoltsarbelei heller. Jag lycker

Fredaeen den ' '' ynkligt handlande av herr Biörck. Jag skulle vilja pressa honom

27 mai 1977 ''''' " Biörck i frågan? Skall man bevara Serafimeriasaretiel

_____________ eller skall man inte göra det?

Serafimerlasarettel Om man tycker atl sjukhuset skall bevaras måsle man förslås la konsekvenserna av det. Först och främst borde herr Biörck förstås ha agerat kraftigare i utskottet och lagt en reservation i riktningen all man skall bevara sjukhuset. Men det finns ju möjlighet i dag här i kammaren atl rösta för det yrkande som vpk ställer.

Det finns möjlighet för riksdagen atl ullala att det föreligger behov av all bevara Serafimeriasaretiel och det lycker jag riksdagen skall göra, mol bakgrund av den situation på sjukvårdsområdet som vi har i Stockholm.

Hen ROMANUS (fp):

Herr lalman! När socialutskottel har behandlat denna motion har vi utgått från den arbetsfördelning som gäller mellan staten och landstingen. Del är landslingen som sköter sjukvården, har ansvaret för den och bestämmer vilka sjukvårdsinrättningar som behövs för all klara sjukvården inom sill område.

Del finns två undanlag. Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är statliga.

Del formella yrkandet i molionen är att staten också skall ta ansvarel för Serafimeriasareltel. Vi anser inte atl del finns skäl alt utöka antalet statliga sjukhus. Det säll på vilkel staten har skött t ex. Karolinska sjukhuset har inte inspirerat oss till all föreslå atl staten skulle la över ytterligare etl kroppssjukhus.

När det gäller utbildning och forskning har staten ett ansvar. Den uppgiften har man -bortsett från de tvä statliga undervisningssjukhusen - löst genom att träffa avtal med landslingen om hur utbildningen och forskningen skall bedrivas. Där kan staten ställa krav. Man måste alltså komma överens om vilka sjukvårdsinrättningar som skall användas för läkarutbildning och forskning.

På den punkten säger utskottet också i sill yttrande över motionen myckel bestämt, att en förutsättning föratt Serafimeriasaretiel skall kunna läggas ned är atl likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan beredas på annat håll inom sjukvårdsområdet

Vi har uttalat oss om det som staten har ansvar för, och där ställer
vi krav på Stockholms läns landsting. Däremot har vi inle velat gå in
för någon ändrad ansvarsfördelning mellan staten och landstingen när
det gäller sjukvårdens bedrivande. Som har framgått av diskussionen
arbetar folkpartiet i landstinget för att bevara Serafimerlasarettel. Del
är landstingsrådet Gunnar Hjerne som har ansvar för sjukvärden. Han
har betonat all del beslul som majoriteten har fattal atl sjukhuset skall
läggas ned i november 1979 inle kan accepteras, om man skall klara
92 sjukvården i länet, framför allt med tanke på utvecklingen på Karolinska

sjukhuset. Det är bara alt beklaga alt folkpartiet inle har fått stöd från något annat håll, utom från vpk i landstinget.

Jag lycker alt Inga Lantz var en smula för obarmhärtig mol Gunnar Biörck när hon påstod all han inle har gjort någonting vare sig här i kammaren eller i utskottet Vad han har gjort i utskottet vel ju inte Inga Lantz någonting om. Här i kammaren har han väckt en motion - det är ju inle vpk som har tagit initiativet lill den molionen! Och om inle Gunnar Biörck hade tagit del initiativet, hade Inga Lantz över huvud laget inte haft någon möjlighet all framställa sill yrkande i kammaren. Ingen tror väl alt vpk annars hade väckt någon motion - hade man haft någon tanke åt del hållet hade man säkert väckt en motion, oavsett Gunnar Biörcks insalser - ulan man fick skriva på hans motion. Inga Lantz säger nu all Gunnar Biörck inte har gjort någonting. Del lycker jag faktiskt inte är rikligt juste!

Nu har Inga Lantz framställt etl yrkande där hon föreslår alt riksdagen skall uttala sig om vilka sjukhus som skall drivas i Stockholms län -från sjukvårdens utgångspunkt - och all riksdagen skall uttala atl "Serafimeriasaretiel är av största vikt för landets sjukvård och alt möjligheter bör skapas för sjukhusets bevarande". Det framgår inte om meningen är att staten skall skapa sädana möjligheter, eller om vad vpk önskar är en pekpinne lill landstinget för alt det skall skapa sädana möjligheter.

Detta framgår inte av yrkandet, men den fråga som man ställer sig är naturiiglvis, om della yrkande är ell uttryck för atl vpk inte anser alt landstinget skall besluta om sjukvården i fortsättningen. Är ullalandet ett första steg på den vägen? Om yrkandet hade motiverats av en önskan om utbildning och forskning hade del varit en annan sak: där kan staten ställa krav, och där har utskottet också ställt krav. Men del är inle della som ni har framhållit ulan alt del är sjukvärden vid Serafimerlasarettel som enligl er uppfattning gör atl sjukhuset måste bevaras. Jag delar visserligen den uppfattningen, men jag anser inle att riksdagen skall uiiala sig om detta; ulan jag lycker alt det, liksom hittills, är landstinget som skall avgöra den saken.

Sedan kan jag inte låta bli atl påpeka alt ni överdriver en aning. Hur trevligt det än är atl få ha kvar Serafimerlasarettel kan man ändå inte påstå alt de 330 platser som finns där, är "av största vikt för landets sjukvård" - såvida inte möjligen Inga Lantz tänker på alt hon och andra riksdagsledamöter har blivit behandlade där, och alt del skulle vara av så stort värde för landel. Del kan jag möjligen tro alt hon anser.

Om del gäller landels sjukvård som helhet har dessa 330 platser naturligtvis sin betydelse, men inte kan man väl säga att de är "av största vikt". Däremot är de av den siörsta vikt för Stockholms läns och Stockholms sjukvård - men della föreslär ni inle atl man skall uttala, och det är inle heller en fråga som riksdagen bör uttala sig om. Uttalandet bär onekligen improvisationens prägel. Därför anser jag inte att riksdagen bör anta del.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serafimerlasarettel

Nr 142 Hen BIÖRCK i Värmdö (m) kort genmäle:

Fredagen den " talman! Jag tycker del var litet orättvist av Inga Lantz att säga

27 mai 1977 '°" ' ' '' anförande.

--------------- Jag har slagils upprepade gånger - senast 1973 och 1974, och då med

Serajimeiiasarettet framgång - mol landstinget, eller i varje fall mot dess hälso- och sjukvårdsnämnd. Då bevarades Serafen.

Jag har fortsatt atl efter bästa förmåga slåss för Serafen gentemot hälso-och sjukvårdsnämnden och kanske framför allt mot den centrala sjukvårdsförvaltningen även nu, men det finns gränser för vad man kan uppnå. Jag har inte lyckats uppnå alt i utskottet få gehör för tanken på ett ändrat huvudmannaskap för sjukhuset av de skäl som är anförda i utskottets betänkande. Jag har tvingats uppfatta detta som en realitet men uppfattar också som en realitet de villkor som i stället har skrivits in i betänkandet för de förhandlingar som landstinget kan komma alt påkalla.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Romanus fick gå upp och försvara herr Biörck i Värmdö. Men jag lycker nog alt väcker man en motion i en fråga skall den vara allvarligt menad. När vi från vänslerpartiel kommunislerna skriver på en motion följer vi också upp den, även om herr Biörck släpper sin motion. Jag vill sälta elt frågetecken för herr Biörcks agerande.

Jag skall för herr Romanus citera litet ur folkpartiets förslag till beslut i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd för en kort tid sedan. Där anges exakt samma skäl som jag lidigare anförde i mitt inlägg:

"Med hänsyn till läkarutbildningen är del vidare olämpligt att avveckla akutsjukvården vid sjukhuset den 1 november 1979.

Sammantaget lalar delta för att Serafimerlasarettel inle bör avvecklas 1979. Enligl nämndens mening är det inle tillrådligt alt vid denna tidpunkt avslå från de fungerande akutvårdresurserna sjukhuset erbjuder. Det kan dessutom bli svårigheter atl upprätthålla sjukvårdsdriften vid sjukhuset i full omfattning ända fram till den 1 november 1979 genom all personal successivt kommer atl söka sig från sjukhuset tidigare. Nedläggningen bör anstå lill dess del kan konstateras atl belastningen på innerstadens sjukhus kommer att minska. Den nuvarande situationen kännetecknas fortfarande av hög beläggning och växande tryck pä akutmottagningarna."

Vi föreslår inle alt landstinget skall fråntas sin beslutanderätt Vi föreslår att riksdagen gör elt uttalande av innebörden alt möjligheter bör skapas för Serafimersjukhusets bevarande. Det innebär inte en förändring av ansvarsfördelningen mellan staten och landstinget

Herr ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr lalman! De skäl för atl bevara Serafimeriasaretiel som folkpartiet

har lagt fram i hälso- och sjukvårdsnämnden lycker jag är utmärkta.

94 De motiverar elt annat beslut i landstinget än det som majoriteten har

fattat Men de är inte motiv för alt riksdagen skall uttala sig, och del är del saken gäller i dag.

Inga Lantz har i sitt yrkande i kammaren inte anfört läkarutbildning och forskning som skäl för Serafimeriasareltets bevarande. Där talas det om sjukvården i landel. Det är det som är felet med detta improviserade yrkande.

Sedan säger Inga Lantz med skärpa alt om man väcker en motion skall den vara allvariigt menad, då skall man följa upp den och yrka bifall till den. Men ni gör ju inte del - ni yrkar inte bifall till den motion som ledamöter från vänsterpartiet kommunisterna har skrivit på. Ni har etl helt annat yrkande som är ganska hastigt hopsvängi, som jag har visat när jag har skärskådat dess innebörd.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serajimeiiasarettet

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Det är inle sä, herr Romanus, atl forskning och utbildning är en sak och sjukvård en annan sak. De delarna hör ihop, och landets sjukvård påverkas också av den forskning och utbildning som bedrivs pä della område.

Det är självklart atl riksdagen kan uttala önskemål. Om den tycker all elt sjukhus bör bevaras därför all behovet av sjukvård är så stort som det är bl. a. i denna region kan riksdagen bifalla det yrkande som vänsterpartiet kommunisterna reser här i kammaren i dag.

Hen ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! När del gäller arbetsfördelningen mellan landslingen och staten, är sjukvården en sak - och den har landslingen ansvar för - och utbildning och forskning en annan sak, och den har staten ett medansvar för. Det är därför som socialutskottet har uttalat sig om utbildning och forskning men inte om vad som är betydelsefullt för Stockholms läns sjukvård. Del är orsaken till alt vi inte vill vara med pä del uttalande som vänsterpartiet kommunislerna har lagt fram, även om folkpartiet i landstinget har den uppfattningen att det för sjukvården är viktigt att Serafimerlasarettel inte läggs ned.

Om vänsterpartiet kommunisterna anser att riksdagen skall uttala sig om vilka sjukhus som behövs i olika län - för sjukvårdens skull, inte för utbildning och forskning - frågar man sig: Är det inledningen till en ny politik? Kommer ni också all säga atl i Skaraborgs län behöver man Skövde sjukhus men inte Lidköpings lasarett? Kommer ni atl säga att i Göteborg skall man bygga ut Östra sjukhuset men man kan minska sjukvården på Sahlgrenska? Är det vänsterpartiet kommunisternas linje atl vi skall ceniraldirigera landstingen? Det kanske stämmer med kommunistisk ideologi, men det är inte den uppfattning som vi frän folkpartiet företräder.

Herr förste vice talmannen anmälde att fru Lantz anhållit atl till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt lill ytterligare replik.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serajimeiiasarettet

Fru ANDERSSON i Täby (c):

Herr talman! Herr Biörcks i Värmdö stora och rent av fantastiska intresse för Serafimerlasarettets bevarande har ju bevisats genom skrifter och uttalanden och nu senast i motionen 1976/77:702. Jag tillåter mig bemöta herr Biörcks anförande, trots atl jag är en av dem som lillhör Stockholms läns landstingsområde.

Herr Biörck sade om Serafimerlasarettel: Hon gungar, men hon sjunker inle. Dä vill jag säga atl vi bör lägga ner Serafimerlasarettel, innan hon sjunker.

Herr Biörck nämnde också att vi låter oss ledas av en central förvaltning inom landstinget, men jag vill replikera alt våra förtroendemän inom landstinget också har ett eget omdöme.

Jag vill gärna framhålla ytterligare några skäl lill varför Serafimerlasarettel inte bör finnas kvar och redogöra för varför majoriteten inom Stockholms läns landsting diskuterat och beslutat om en nedläggning i slutet av 1979.

1. Vi satsar pä en kraftig utbyggnad av långvården inom Stockholms län. För perioden 1979-1981 planeras 1 650 platser. I dag har vi ungefär 30 96 rena långvårdsfall som ligger pä medicin och kirurgi, vilkel icke är tillfredsställande.

2. Primärvärden byggs ut kraftigt, under perioden 1977-1979 med ca 65 allmänläkare. Här har vi tagit upp 12 milj. kr. i budgeten.

3. I akutvården tillkommer i november 1979 ca 200 platser i Huddinge.

4. Ersättningsplatser för allmänmedicin och kirurgi finns att tillgå vid Serafimerlasarettets nedläggning.

I delta sammanhang vill jag nämna atl fackföreningen enligt uppgift stöder en nedläggning. Fackföreningen säger bl. a. att skall Serafimerlasarettel bevaras, kommer den all kräva en lotalslängning och totalrenovering, som tar ungefär fyra år.

5. Majoriteten av de sjukvårdsbehövande får närmare till sjukhus efler
Serafimerlasarettets nedläggning. Jag skall inle gå in pä de olika om
rådena, eftersom jag inte tror att liden tillåter det. Men det är inte många
pä Kungsholmen i dag som nyttjar Serafimerlasarettel, eftersom de hör
till antingen S:t Göran eller S:t Erik.

Herr Biörck nämnde bl. a. Nynäshamn och Sorunda, men personer på dessa orler har i dag närmare till exempelvis Södersjukhuset.

6. Vi gör en neltobesparing på ca 45 milj. kr.

7. Serafimerlasarettel har 9 rum med 10 vårdplatser och 2 rum med 12 vårdplatser, vilkel vi inte anser vara tillfredsställande.

8. Personalutrymmena på Serafimerlasarettel får anses ha en låg kvalitet i jämförelse med motsvarande utrymmen på andra sjukhus.

9. Den regionala blansen i fråga om den slutna sjukvärden visar dessutom att det föreligger en snedvridning till norra delen av länet.

10. Skall vi ha kvar Serafimerlasarettel, kan vi i Stockholms län inte
satsa på några medel till psykiatrin, öppenvården och personalförslärk-
ningar.

Sedan nämndes de låga kostnaderna för Serafimerlasarettel. Jag vill bara peka på vårddagkoslnaderna.

När det gäller kirurgin kommer Serafimeriasaretiel på tredje plats efler Huddinge och Danderyd. Huddinge har en vårddagkostnad på 806 kr., Danderyd pä 760 och Serafimerlasarettel på 742. Då kan jag jämföra med S:l Erik som har 575 och exempelvis med Löwenströmska som har 487. Inom medicinen toppar Huddinge listan över vårddagkoslnaderna med 611 kr. tillsammans med Serafen, som har 560. S:t Erik har 468, och Löwenströmska - för att även här nämna detta sjukhus - har 337.

Frågan om forskning och utbildning har berörts. Vi har f n. en arbetsgrupp som arbetar för att komma fram till en lösning på problemet var forskningen och utbildningen skall föriäggas. Jag tycker att vi i del avseendet bör avvakta del resultat som denna arbetsgrupp kommer fram till innan vi går in i någon närmare diskussion.

Herr talman! Jag vill yrka bifall lill socialulskoliels hemställan i betänkandet.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Serafimerlasarettel

Herr BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! Det är inle möjligt för mig atl vid denna tidpunkt, då kammarens ledamöter väntar på ett annat - och ur i varje fall de flesta kammarledarmöternas synvinkel viktigare-ärende, gå in i någon polemik mol den promemoria från sjukvårdsförvaltningen i Stockholm som fru Andersson i Täby här har föredragit. Herr Romanus har upprepade gånger framhållit all de sjukvärdsmässiga aspekterna främst hör lill landstingets område, och debatten härom får föras i ett annat forum.

Fru ANDERSSON i Täby (c):

Herr talman! Jag vill bara säga lill herr Biörck i Värmdö att jag inle kan hjälpa alt ärendet kom upp vid denna lidpunkt.

Överläggningen var härmed slutad.

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemsiällan, dels del av fru Lantz under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 39 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit det av fru Lantz under överläggningen framställda yrkandet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning

7 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 290 Nej - 12

På förslag av herr förste vice lalmannen beslöt kammaren atl uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående utskollsbetänkanden till ett senare sammanträde.

§ 13 Om energipolitiken

Herr statsministern FÄLLDIN erhöll ordet för alt besvara herr Palmes (s) den 10 maj anmälda interpellation, 1976/77:147, och anförde:

Herr talman! Herr Palme har slällt tio frågor till mig om energipolitiken. Det rör sig i stor utsträckning om en upprepning av frågor som socialdemokraliska riksdagsledamöter lidigare ställt till regeringen och som då blivit besvarade av del direkl berörda statsrådet Andra frågeställningar har blivit utföriigt belysta i samband med all riksdagen behandlade villkorslagen och regeringens förslag lill åtgärder för att främja energisparande i industri och bostäder. Jag tillåter mig därför att i viss ulslräckning hänvisa till de svar som regeringen tidigare har lämnat.

Jag vill också påminna om att energipolitiken - inkl. kärnkraftens framtid - är föremål för allsidig prövning i den av regeringen tillsatta energikommissionen. I denna är samtliga partier representerade. Kommissionen har bl. a. alt bedöma flera av de frågor som herr Palme har tagit upp, t. ex. vad gäller energikonsumtionens ulveckling, besparingsmöjligheter och möjligheterna atl ersätta kärnkraft med andra kraftkällor.

Den första frågan gäller om jag själv står fasl vid att kärnkraften kan vara avvecklad år 1985.

Herr Palme har tidigare tagit upp delta spörsmål i en fråga, som jag besvarade här i kammaren den 20 januari. Jag sade då atl en tioårsperiod bör vara fullt tillräckligt för all övergå lill energiförsörjning ulan kärnkraft. Min bedömning är i dag precis densamma som när jag besvarade herr Palmes fråga förra gången.

Fråga nummer två gäller varför den planerade propositionen på grundval av planverkets rapport angående möjligheterna alt spara energi i den befintliga bebyggelsen har blivit försenad.

Samma ämne har lidigare lagils upp i frågor av herr Carlsson i Tyresö och fru Dahl. Som bostadsministern då anförde i sill svar - den 28 april - var remissmaterialet över planverkets preliminära rapport mycket omfattande och kvalificerat. Det utvärderas f n. inom bostadsdepartementet. Detta är främsta skälet till atl regeringen valt att senarelägga den aviserade propositionen. Till detta kommer att planverket självt inom kort kommer atl överiämna en ytterligare slutlig rapport till regeringen.

Självklart är regeringen angelägen om atl propositionen skall bli klar

så fort som möjligt. Arbetet bedrivs därför med största möjliga skyndsamhel så alt proposilionen skall kunna behandlas av riksdagen i höst.

Den tredje delfrågan gäller hur många kärnkraflsreaktorer som motsvarar det sparande som skulle följa med planverkets förslag.

Även denna fråga har berörts i lidgare frågesvar - den 15 februari - samt i riksdagsdebatten om propositionen 107 om hushållning med energi i byggnader - den 28 april. Del går dock inle alt ange något slutgiltigt svar innan utvärderingen av planverkets rapport är slutförd. Planverket anför självt ett exempel som skulle ge en energibesparing på 40 TWh per år genom vissa angivna förbättringsarbeten i bostäder och lokaler. Denna energimängd överstiger det energitillskott som kan utvinnas frän de kärnkraflsreaktorer som är i drift. Betydande delar av besparingen rör dock andra energislag än elkraft. Skall man å andra sidan göra en bedömning av möjligheterna alt spara elenergi, måste också besparingsmöjligheterna inom andra sektorer än bostads- och lokalbeståndei beaktas.

Även om del nu alltså inte är möjligt alt exakt ange den besparing som kan åstadkommas med planverkets sparplan, ger den enligl min uppfattning en klar indikation på atl del är både tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart all sikta till besparingsåtgärder av en slorieks-ordning som motsvarar den nuvarande kärnkraftsproduktionen.

I den fjärde delfrågan ställer herr Palme frågan om regeringen är beredd atl acceptera tvångsåtgärder av del slag som finns med i planverkets förslag.

Som jag nämnde är planverkets förslag nu föremål för regeringens bedömning. Självklart bör inte tvångsåtgärder komma till användning annat än i undantagsfall. Del bör enligl min mening också vara möjligt atl genomföra del eftersträvade sparprogrammei genom alt i huvudsak använda sig av generella stimulansåtgärder av del slag, som både den nuvarande och den tidigare regeringen redan i viss utsträckning prövat, samt genom användning av skatteinstrumenlel. Möjligheterna lill ber sparingar vid uppvärmningen av bostäder är dessutom i hög grad avhängiga av en god planering. Del är mot den bakgrunden som kommunerna i en särskild proposition föreslagits få ett ökat ansvar när det gäller energiplaneringen. Som tidigare förulskickats avser regeringen också all inom kort tillkalla en särskild utredningsman för att kartlägga möjligheterna alt begränsa användningen av elvärme i nybyggda bostadsområden.

Frågan nummer fem har herr Palme formulerat på följande sätt Är det försvarbart att lägga ned'8-13 miljarder kronor i kärnkraftverk som inte skall användas?

Vilka kostnader som en neddragning eller ell slopande av del svenska kärnkraflsprogrammet kommer atl dra med sig är i dag omöjligt att avgöra. De blir bl. a. beroende av i vilken ulsträckning en alternativ användning av anläggningarna kan komma i fråga. Lika litet finns del i dag underlag för alt göra någon mera noggrann beräkning av kostnaderna

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Nr 142 föratt färdigställa det år 1975 antagna kärnkraflsprogrammet. Resultatet

Fredagen den 27 maj 1977

av energikommissionens arbete bör emellertid kunna ge bättre underlag för sådana jämförelser.

Obestridligt är dock atl en omställning av detta slag medför kostnader. Om energipolitiken En del kapitalinsatser kan inle utnyttjas. Det krävs också, precis som vid andra omställningar, insalser för atl ge dem som nu har sin försörjning av kärnkraften annan sysselsättning. Som jag tidigare framhållit, bl. a. i den allmänpolitiska debatlen här i riksdagen den 2 februari, kan delta pris dock aldrig bli så högt som det pris som vi alla kan komma alt få betala om vi blint rusar vidare på kärnkraftens väg utan alt säkerhetsfrågorna är lösta.

Herr Palme frågar vidare i sin sjätte delfråga vad innebörden är av att vissa utbyggnader av kärnkraftverk skall ske i långsammare takt

Jag utgår från atl herr Palme syflar på frågan om kreditgarantier och andra ekonomiska garantier lill del tredje kärnkraftsblockel i Oskarshamn samt uppdraget ål statens vattenfallsverk alt förhandla om och karllägga konsekvenserna av en ändrad planering för kärnkraftsblockel Forsmark 3.

Ägarna lill Oskarshamnsverkei har i en skrivelse lill regeringen för-klaral sig inle ha möjligheter atl bygga elt tredje aggregat ulan statliga kreditgarantier och garantier för kostnader nedlagda efler villkorslagens tillkomst Som herr Palme vet har regeringen inte beviljat några sådana garantier.

I förhandlingsuppdragei lill vattenfallsverket beträffande Forsmark 3 framhålls bl. a. atl den verksamhet på byggarbetsplatsen i Forsmark som avser delta block skall upphöra. Nya kontrakt med underleverantörer bör inte tecknas. När del gäller ekonomiska garantier från slalen kommer de privata minorilelsdelägarna i Forsmark 3 atl likabehandlas med ägarna till Oskarshamnsverkei.

Med della behåller man handlingsfriheten på kärnkraftsområdet i avvaktan pä 1978 års energipolitiska beslut och några ytterligare resurser binds inle i Forsmark 3.

Herr Palme frågar vidare i sin sjunde delfråga vad som avses med uttrycket alt villkorslagen inte skall tillämpas drakoniskt.

Uttrycket i fråga är hämtat från näringsutskottets belänkande rörande regeringens proposition angående villkorslagen. Det för mig avgörande är atl riksdagen har antagit regeringens förslag lill villkorslag utan några som helst ändringar i lagtexten.

I delfråga älta frågar herr Palme om regeringen kommer att tillåta laddning av ytterligare aggregat under den innevarande valperioden.

Mitt svar är här all laddning av nya kärnkraflsaggregat inle kan tillåtas, om kraven i villkorslagen inle är uppfyllda.

Fråga nummer nio gäller huruvida jag är beredd alt godta ett utnyttjande av kärnkraften, om förvaring av det högaktiva avfallet enligl regeringens mening kan lösas på etl tillfredsställande sätt

Även i delta fall vill jag hänvisa lill de krav som ställs i villkorslagen.
100 Kraven i denna lag är utformade med ulgångspunkl i all kärnkraftens

risker är mesl uppenbara när det gäller upparbelningen och förvaringen av det utbrända bränslet. För min egen inställning till kärnkraften har det avgörande varit och är alt säkerhetsfrågorna kan bemästras.

Del kan givelvis inte heller uteslutas att andra risker med kärnkraften kan uppenbara sig. Sambandet mellan kärnkraft och spridning av atomvapen blir t. ex. alltmer uppenbart och inger nu allt fler oro överallt i väriden. Jag föreställer mig att inte heller herr Palme kan bortse från detta samband.

I sin tionde och sista delfråga bygger herr Palme på antagandet alt det bortfall av elektrisk ström, som uppstår vid en neddragning av det år 1975 beslutade kärnkraflsprogrammet, måste läckas med en ökad förbrukning av olja. Mot den bakgrunden frågar herr Palme hur oljeförbrukningen, valutaförhållandena och olika miljöfaktorer påverkas av en fördröjning av etl kärnkraftverk etl år.

Sakläget här är atl både elförbrukningen och energiförbrukningen som helhet har ökat väsentligt långsammare än vad den dåvarande socialdemokratiska regeringen utgick från vid det energipolitiska beslutet 1975 och långsammare än vad socialdemokraterna uppenbarligen fortfarande räknar med. Del finns heller ingenting som f n. lalar för atl ökningstakten på nytt skulle öka. Bl. a. bör resultaten nu bli mer påtagliga av de insalta sparåtgärderna.

I konsekvens härmed har också prognoserna för den framtida elenergiförbrukningen fortlöpande justerats ner. Enligt den prognos som centrala driflledningen gjorde 1970 skulle den totala elenergiförbrukningen 1985 uppgå lill 200 TWh. Enligt energipropositionen 1975 skulle förbrukningen 1985 uppgå till 159 TWh.

Statens industriverk har i en prognos i år beräknat den totala elenergiförbrukningen i Sverige 1985 till 138 TWh per är. Kompletterande beräkningar lyder pä att även denna siffra är för hög. Bl. a. har planerade besparingsåtgärder och väntade prishöjningar på energi inte beaktats. Det finns därför ingen anledning atl räkna med en högre oljeförbrukning som ett resultat av en omprövning av kärnkraftsprogrammet än vad riksdagsmajoritelen fann acceptabelt 1975.

Till sist: Inierpellaiionen och den motion om energipolitiken som socialdemokraterna har väckt i anslutning lill kömpletteringsproposilionen visar all de sakliga motsättningarna mellan regeringen och oppositionen kvarstår ungefär oförändrade. De visar tyvärr också att socialdemokraterna även ämnar fortsätta den krilik mot regeringen som inte grundar -Sig på sakskäl. Självklart måste såväl en regering som partier och enskilda politiker acceptera kritik i sakfrågorna. Men del klingar falskt, när herr Palme fortsätter all beskylla regeringen för vilseledande information och för atl motverka förbättrad kunskap. Jag vill påminna om att herr Palme själv en gång gått i god för att kärnkraftens säkerhetsfrågor skulle vara lösta men att alla nu vel atl så inle är fallet. Del klingar också falskt när socialdemokraterna anklagar regeringen och enskilda regeringspartier för löftesbrott och svek, då socialdemokratin själv inte har någol att

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

101

Nr 142 erbjuda dem som de anser vara svikna.

Fredaeen den Nyvunnen insikt om kärnkraftens säkerhetsfrågor och ekonomi samt

27 mai 1977 " kärnkraftens betydelse för den mililärpolitiska utvecklingen föran-

_____________ leder nu omprövningar av kärnkraftsprogrammen nästan överalll i den

Om energipolitiken demokratiska världen. Jag har svårt atl förslå alt det socialdemokraliska partiet i Sverige med sin traditionella öppenhet hör till det fåtal partier som inte har låtit påverka sig av denna utveckling ulan alltjämt ser kärnkraftssamhällel som del framtidssamhälle man bör eftersträva.

Dess bättre har dock regeringsskiftet skapat möjligheter för en omläggning av energipolitiken också i vårt land. Viktiga steg i denna omläggning har hittills bl. a. varit tillkomsten av villkorslagen, tillsättningen av energikommissionen och de olika beslul om energibesparande åtgärder som har fatlats av regering och riksdag. Det är en polilik för irygga energikällor och hushållning med naturresurserna. Det är därmed en i djupaste mening ansvarsfull politik. Regeringens fortsatta handläggning av energifrågorna kommer atl ha samma inriklning.

Under detta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

102

Hen PALME (s):

Herr lalman! Jag vill tacka statsministern för svaret. Det gav inte mycket besked i sak, och jag skall senare i della anförande närmare granska svaren på de lio frågor jag slällt. Jag ber om lillgift! Eftersom del här är vikliga frågor, eftersom del är svårt alt fä slatsminislern i debatt och eftersom hans svar har så allvarliga brisler kommer mitt anförande här atl ta rundlig lid.

Jag vill först, herr lalman, redogöra för bakgrunden till min interpellation.

Våren 1975 fattade Sveriges riksdag ett viktigt energipolitiskt beslul. En myckel stor majoritet av riksdagens ledamöter anslöt sig till de riktlinjer som den socialdemokraliska proposilionen angav. Beslutet, som innefattade en ny prövning av energipolitiken 1978, hade i korthet följande inriktning.

För det första innebar beslutet en kraftsamling pä energihushållning och sparande. Målet var alt bringa ned ökningstakten i vår energiförbrukning så långt della var möjligt. Gränsen för denna strävan sattes endasl av omsorgen om välfärd och sysselsättning. Härigenom kunde vi dra ned den planerade ökningstaken i energiförbrukningen från 4,5 lill 2 96. Vi kunde efler en bromsslräcka skapa möjlighel lill nolltillväxt frän omkring 1990.

Jag tvekar inle atl säga att vi genom vårt beslul 1975 blev internationella föregångare. Ingel annat land mötte oljekrisens energipolitiska insikter så snabbi och kraftfullt som Sverige. Vi satsade betydligt mer än andra länder på energisparande och forskning om alternativa energikällor. Två år efter vårt beslut lägger president Carter fram ett spar-

program, som enligl många bedömare har stora likheter med 1975 års svenska program. Den omprövning som herr Fälldin här efterlyser gjorde vi före andra.

För del andra innebar 1975 års energipoliliska beslut en aktivare oljepolitik.

Delta var nödvändigt av miljö- och säkerhetsskäl. Förbränningen och hanteringen av olja är den i dag utan jämförelse siörsta miljöfaran. Vi började aktivt möta dessa problem i början av 1960-talet och har undan för undan skärpt åtgärderna med goda resultat Samtidigt har insikten om de stora risker som är förknippade med oljan ökat bl. a. lill följd av händelser av samma slag som den kalastrof som för några månader sedan härjade Nordsjön. Vi har även fått ökad insikt om de hälsorisker som är förknippade med oljan, bl. a. när det gäller sambandel mellan oljeförbränning och cancer.

Del var också nödvändigl av ekonomiska skäl, av beredskapsskäl och för att vi skulle ta vår del av ansvaret för solidariteten med de fattiga länderna, som för sin ulveckling har behov av olja för de ändamål där oljan är överlägsen alla andra energikällor och råvaror.

För det tredje innebar 1975 års energibeslut en tryggad försörjning av elektrisk kraft. I en situation där vattenkraften inte kunde ge några slörre tillskott och där det enda alternativet på kort sikt var oljeeldade kraftverk, fann en stor majoritet av riksdagens ledamöter att en begränsad och i förhållande till planerna starkt nedskuren utbyggnad av kärnkraften var nödvändig. Samtidigl beslutade riksdagen om kraftfulla åtgärder för atl bemästra kärnkraftens säkerhetsproblem.

1975 års energipolitik innebar också en betydligt större planmässighel. Det var nödvändigl dels därför all vi tog på oss stora och svåra uppgifter, dels därför atl frågorna om energipolitiken till sin natur är långsiktiga. Det blir dä av stor betydelse atl energipolitiken präglas av fasthet och klarhet, av en vilja alt ge så raka och bestämda besked som möjligt.

Men en planmässig energipolitik kan aldrig undanröja det behov av handlingsfrihet som en ofrånkomlig osäkerhet om framtidens energiförsörjning skapar. Desto viktigare blir det att vi skapar klarhet om de ting i energipolitiken, som vi själva rår över. Detta är ett ansvar vi som politiker aldrig kommer ifrån. Det ansvarel tog en bred riksdagsmajoritet 1975 och 1976, även om beskeden pä kort sikt kunde vara politiskt obekväma.

Denna situation utnyttjades, som alla vel, mycket hårt av centerpartiet. Dess taktik - och det har sedermera med all tydlighet visat sig vara i huvudsak taklik - gick för det första ut på atl ställa en rad preciserade löften vad det gäller energipolitiken: kärnkraften skulle vara avvecklad 1985, inga nya reaktorer skulle laddas, påbörjade byggen skulle stoppas sä fort kontrakten avlösts och de reaktorer som fanns på ritbordet skulle stanna där. Därtill presenterade centern en sparplan som skulle möjliggöra avvecklingen utan några besvärande konsekvenser för vår energiförsörjning i sin helhet. För det andra gick centerns taklik ut på alt ställa

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

103

Nr 142 absoluta, nioraliskl bindande krav på att dess förslag skulle genomföras

Fredagen den 27 maj 1977

som en förutsättning för centerns medverkan i en borgerlig regering. Därmed ville centern uppställa sig som absoluta garanter för alt en borgerlig regering med centern som deltagare skulle avskaffa kärnkraften. Om energipolitiken Vi vet vad som hände. Barsebäck 2 laddades. Statsministern förklarade att detta var ett svårt beslut, all han inle hade nått ända fram, men alt centerns energipolitik skulle förverkligas lill 98 %.

Nu vel vi också alt detta bara var början. Kärnkraftsuibyggnaden fortsätter. Inga kontrakt har sagts upp för påbörjade byggen. Reaktorerna 11 och 12 har för länge sedan lämnat ritbordet. Sparplanen finns inte.

Centern har fortsatt atl bryta sina löften. Del har man försökt skyla över genom atl söka skjuta upp beslut, genom diverse låtsaslekar, genom ett taktiskt spel i del fördolda, genom klart vilseledande information lill medborgarna.

Delta enligl min mening mycket cyniska spel har redan fått två mycket allvarliga konsekvenser.

För det första skadar del demokratins trovärdighet Slatsminislern sviker de människor som trodde på hans ord. Det är allvarligt nog. På sitt sätt ännu allvarligare är atl han, med undanlag av Barsebäck 2, på allt säll söker undvika alt erkänna löftesbrotten, i en förhoppning om alt problemen på något sätt skall kunna sopas under mattan. Men det går inte. Fakta kommer fram, genom energiska journalister och intresserade politiker. Beslulsitualioner uppstår ständigt, som på något sätt måste hanteras. Jag tror många människor känner en stor leda vid det borgerliga spelet kring energipolitiken. Det skadar demokratin och politikens trovärdighet.

För del andra har man berövat alla landets medborgare en fast och konsekvent energipolitik.

Vi har redan lidit mycket stora ekonomiska föriusler genom regeringens energipolitik, eller brist på energipolitik. Dessutom har den skapat en ovisshet och en osäkerhet hos många människor som också kan vara förödande för vår samhällsutveckling.

Min interpellation var etl försök att ställa frågor lill statsministern som kunde besvaras på elt enkelt och konkret sätt De skulle bereda honom möjlighet alt ge allmänheten besked och informalion. Kravet på information gäller alldeles oavsett om man är motståndare eller anhängare lill kärnkraft - man har samma anspråk alt ställa. Min förhoppning var atl svaren skulle skingra osäkerheten och lägga en grund för den energipolitiska debatt i saklighetens tecken som är så viktig för alt vi skall kunna möta dagens och framlidens stora energipoliliska påfrestningar.

Jag måste tyvärr förklara alt denna min förhoppning har grusats. I denna inledning skall jag utförligt kommentera svaren på de tio frågorna för att sedan i replikerna ta upp ytterligare några aspekter.

Min första fråga gällde om statsministern står fast vid sitt löfte från
104 valrörelsen all kärnkraften skall vara avskaffad 1985. Statsministern an-

vänder här samma metod som vid vår debatt i januari, nämligen alt söka omformulera löftena för atl göra dem något mindre bindande. Det är naturligt med hänsyn lill den utbyggnad av kärnkraften som dag för dag pågår i vårt land. Det är naturligt också med hänsyn lill alt en avveckling av kärnkraften till 1985 endasl är elt av de alternativ som energikommissionen skall studera. Men han hänvisar direkt till debatten den 20 januari, där han stannade för 1985. Jag måste tolka svaret sä att statsministern slår fasl vid sitt löfte att kärnkraften skall vara avvecklad till 1985.

Del är mol denna bakgrund man måste bedöma de åtgärder som regeringen i praktiken vidtar,pä energiområdet och herr Fälldins fortsatta uttalanden i interpellationssvaret.

I min andra fråga efterlyste jag regeringens sparplan.

I valrörelsen gjorde centern sin s. k. sparplan till nyckeln för atl avskaffa kärnkraften. Herr Fälldin lät meddela pressen alt han funderat ul sparplanen när han satt på traktorn, förmodligen för alt ge en jordromantisk prägel ål planen. Innebörden var att energibehovet i lägenheter och lokaler kunde reduceras till hälften. Beviset för dess genomförbarhet var några meningar i en broschyr frän bostadsdepariementet, som herr Fälldin feltolkade. I stora annonser förklarade centern att man bevisat atl kärnkraften var överflödig. Pengar som satsades på kärnkraft skulle i stället satsas på sparande. Man ingav allmänheten föreställningen alt centern hade etl klart utforr.iat program som omedelbart och med kraft skulle sällas i verket vid etl regeringsskifte.

Vad har hänt?

Sedan regeringsskiftet härden cenierledda regeringen satsat 1 500 milj. kr. på all bygga kärnkraftverk.

På sparandesidan har föga nytt inträffat De åtgärder som vidtas för att spara energi är elt resultat av den förra regeringens initiativ. Den proposition om hushållning av energi i bostäder och lokaler som riksdagen antog i april innebär inga väsentliga förändringar. De medel som anslås till energisparande är i reala termer i slorl sett oförändrade jämfört med föregående år. Bidragen lill industrin höjs, men med kvantitativt rätt små belopp. Del socialdemokraliska förslaget att göra Norrbotten till elt försökslän för energibesparingar röstades ner av regeringspartierna.

Det är inte långt lill 1985. Ändå låter regeringen den första vintern gå ulan alt vi ser skymlen av någon sparplan. Nu sägs alt förslag skall komma i höst. Men det innebär ju atl också nästa vinter hinner gå utan att något händer.

Centerns s. k. sparplan har helt försvunnit - den nämns aldrig. Del som återstår är en rapport av en myndighet, som för övrigt beställdes av den förra regeringen.

Den inlressanla frågan blir då hur regeringen bedömer denna rapport. Herr Fälldin anför i sitt svar att planverket anser det möjligt alt uppnå en lolal energibesparing av 40 TWh per år genom förbättringsarbeten i bostäder och lokaler. Denna siffra använder han som belägg för att

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

105

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

106

kärnkraften skall kunna vara avskaffad 1985. Det är hell enkelt nödvändigt för honom atl klamra sig fast vid den siffran. Annars faller ju löftet om alt avskaffa kärnkraften lill 1985. Genom sitt svar vill landets statsminister bibringa allmänheten föreställningen att en så stor spareffekl pä bostadsområdet är möjlig och realistisk. Det är det besked han ger.

Hur förhäller del sig då i verkligheten?

Siffran 40 TWh anför planverket som ell räkneexempel. Dess förverkligande skulle kräva myckel stora ingripanden och kostnader i storleksordningen 40 miljarder kronor. Detta förtiger herr Fälldin.

Del alternativ som planverket betraktar som mera rimligt innebär en besparing på 25 TWh. Även denna besparing skulle kräva betydande tvångsåtgärder, kosta 20-25 miljarder kronor och la upp lill 20 år att genomföra. Detta förtiger herr Fälldin.

Herr Fälldin nämner remissinstansernas synpunkter som motiv för atl proposilionen blivit försenad. De lunga remissinstanserna anser att planverkels förslag lill åtgärder för all spara 25 TWh innebär stora ingrepp i den personliga friheten. Även detta förtiger herr Fälldin.

Herr Fälldins uttalande om en energibesparing pä 40 TWh till 1985 ter sig därmed som en grovt missledande uppgifi. Varken arbetsmarknad eller kapitalmarknad ger någon som helst möjlighet all till 1985 uppnå vad herr Fälldin i sitt svar förespeglar allmänheten.

Bostadsstyrelsen har gjort en beräkning av vad de bidrag och lån som hittills utgått betytt i sparad energi. Enligt dessa beräkningar krävs en krona i investering för all få en spareffekl på en kWh per år, dvs. en miljard kronor per sparad TWh.

Delta innebär atl planverkels kostnadsberäkningar på 40 miljarder kronor förmodligen är beräknade i underkant. Del är ju de mesl lättåtkomliga och lönande sparåtgärderna som först vidtas. Om vi vill vidta långtgående sparåtgärder blir ingreppen större och dyrbarare.

Detta är intressanta och värdefulla fakta, som slatsminislern kunde ha meddelat i sitt svar. Tyvärr valde han atl utelämna dem.

Min tredje delfråga gäller hur många kärnkraftsreaktorer som motsvarar del sparande som skulle följa av planverkets förslag.

Statsministern undviker att besvara denna fråga. Del är inte svårt alt förstå.

För del första omfattar planverkels sparförslag endast i begränsad omfattning elektrisk ström. Till 80-90 96 är det olja man kan spara, vilkel i och för sig är utomordentligt värdefullt Men i denna del påverkar det inte kärnkraflsprogrammet.

För del andra är en stor del av de sparåtgärder som planverket föreslår redan intäckta i 1975 års energibeslut. Man kan inle räkna samma sparande två gånger. Det framhöll jag för övrigl ofantligt många gånger redan under valrörelsen.

Del är naturligtvis svårt alt göra exakta beräkningar. Vi har kommit fram till atl man genom att förverkliga planverkets förslag skulle kunna spara in elkraft molsvarande en reaktor utöver vad som förutsatts i 1975

års sparprogram. Det är ett hederligt svar på frågan sä långt vi kan komma.

Min fjärde fråga gällde om statsministern kan acceptera tvångsåtgärder för atl spara energi i bostäder och lokaler. Svaret blir atl tvångsåtgärder inle bör komma lill användning annat än i undantagsfall. Det är cen-leropporlunism i sin blomning, ty planverkets besparingsförslag, som ligger betydligt lägre än den besparing herr Fälldin förespeglar allmänheten, förutsätter betydande ingripanden av ivångsmässig karaktär.

Sammanfattningsvis beträffande dessa fyra frågor: Herr Fälldin vidhåller sitt löfte att avveckla kärnkraften till 1985. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av kärnkraften. Någon sparplan har icke framlagts. Den kommer tidigast till hösten.

Herr Fälldin förespeglar allmänheten atl det går atl spara 40 TWh på bättre isolering av hus. Han förtiger emellertid att inga myndigheter eller remissinstanser anselt delta sparmål realistiskt. Han förtiger vidare de koslnader ett sparande av denna eller en betydligt lägre omfattning skulle innebära. Han avvisar de tvångsåtgärder som även det lägre sparalternativet förutsätter.

Jag anser atl herr Fälldin därmed direkl vilseleder Sveriges medborgare.

Min femte fråga gällde om det är försvarbart atl lägga ner 8-13 miljarder kronor i kärnkraftverk som inle skulle användas. Svaret är undvikande, men här finns det ju vissa klara fakta.

Vi har hittills lagt ner 9-10 miljarder kronor på alt bygga kärnkraftverk. De återstående kostnaderna för det framtida programmet kan uppskattas till minst 15 miljarder kronor i fast penningvärde. Därtill kommer de extra kostnader som blir resullalel av regeringens olika manövrer.

Slatsminislern nämner möjligheten till alternativ användning av anläggningarna. De möjligheterna är i det närmaste obefintliga. Gör man om ett kärnkraftverk lill ett kolbaserai kraftverk vinner man kanske 10 96 i investeringskostnader jämfört med en helt ny anläggning, men samtidigt blir kraftverket mindre effektivt än om det byggts för kol från böan. Därför blir det dyrare alt hålla i drift.

Lål oss tala klarspråk! Regeringen har väldiga underskott i sin budget Den har stora underskott i bytesbalansen. Vi tvingas låna väldiga belopp utomlands. Priserna stiger. Kronans värde skrivs ner. Skatterna höjs. Lönlagarna får för första gången på årtionden vidkännas en sänkning av reallönerna. Ekonomiministern talar om atl del måste svida i skinnet pä medborgarna. Regeringens framlidsprognos ser dyster ut för flera år framöver.

Menar verkligen statsministern all regeringen i delta läge överväger att kasla 9-13 miljarder kronor i sjön, genomdriva en kapitalförstöring av gigantiska mått? Var skall ni i sä fall la pengarna till det?

Jag hade kunnal respektera er inställning om ni verkligen stoppat kärnkraftsbyggena, även om jag haft en annan åsikt Men när nu byggandet av kärnkraftverk går vidare, måsle väl syftet vara atl kärnkraftverken också skall producera elektrisk ström. Inte ens detta enkla besked kan statsministern ge.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

107

Nr 142 Det är inte ni som skall betala den väldiga kapitalförstöring del skulle

Fredagen den 27 maj 1977

bli fråga om. Det är barnfamiljerna och pensionärerna, som kommer alt få betala ännu högre matpriser och ännu högre hyror. Det är löntagarna, som kommer atl fä en större åtstramning av sin köpkraft. Det är skat-Om energipolitiken tebetalarna, som kommer atl få ännu högre skatter på grund av delta, om del skulle inträffa.

Fråga sex gällde den konkreta innebörden av atl vissa utbyggnader av kärnkraftverk skall ske i långsammare takt. På en punkt var svarel upplysande. Regeringen avser tydligen atl färdigställandet av reaktor 11 och reaktor 12 skall fortsätta. Om ni stoppade dem, skulle ni drabbas av skadestånd i slorieksordningen 1 500 miljoner kronor. De pengarna har regeringen förmodligen inte. Därför vill ni alt byggena skall fortsätta, även om ni inte vågar säga del rent ut.

I sitt svar upprepar herr Fälldin de lomma fraserna om atl socialdemokraterna vill skapa ell kärnkraftssamhälle. Socialdemokraterna vill bygga tolv reaktorer. Det kallar herr Fälldin för etl kärnkraflssamhälle. Ceniern färdigställer samma lolv reaktorer. Då heter det atl man stoppar kärnkraften. Vilken vidunderlig logik!

Däremot ges inget konkret besked om hur en långsammare utbyggnad skall gä till. Regeringen har fortfarande inle lämnat några direktiv till Vattenfall för del förhandlingsuppdrag som aviserats. Men uppdraget måste ju i sak vara en order att inte stoppa utan fortsätta, om än i långsam takl. En långsammare utbyggnadstakt har dock klara nackdelar: kostnaderna stiger, förelagens planerade organisation rubbas, den planerade sysselsättningen kan inte hållas och det är inle säkert atl den höga tekniska kvaliteten kan vidmakthållas, vilket är allvarligt från säkerhetssynpunkt Alll detta är klara nackdelar med atl skjuta upp elt bygge som i praktiken är i gång. Planeringen av reaktorerna har ju för länge sedan lämnat ritbordssladiet

Sedan är det inte så att riskerna med kärnkraften minskar, om man bygger verken långsammare. Syftet med åtgärden kan inle vara någon annan än alt dölja centerns fortsatta reträtter och vidmakthålla föreställningen all dessa reaktorer skall stoppas hell. Nej, säg som sanningen är. Det är den poliliska taktiken som är avgörande. Ni vill så långt möjligt rädda ert egel skinn. De som drabbas är de anslällda i Forsmark. i Finspång, i Karlskrona, i Göteborg och på många andra ställen. Det är förelagen och myndigheterna som arbetar på området, del är skattebetalarna genom de ofrånkomliga fördyringarna. De får betala ett för dem högt pris för herr Fälldins ansikte och centerns skinn.

Min sjunde fråga gällde uttrycket drakonisk. Statsministern ger där inget svar. Har statsministern någon annan uppfattning än den borgerliga majoriteten i riksdagen, som uttalade att villkorslagen inle borde till-lämpas för drakoniskt, dvs. alltför strängt? 1 så fall vilken uppfattning?

Syftet med villkorslagen är ju bl. a. alt lägga över ett ekonomiskl ansvar

pä förelagen. Nu säger den borgerliga riksdagsmajoritelen alt ersättning

108 skall utgå om det inle var "uppenbart" för företagen alt de inle borde

bygga färdigt kärnkraftverken. Därmed blir det enligl min mening hell Nr 142 riskfritt för förelagen alt fortsäita byggandet Det kan ju inle vara uppen- Fredaeen den bart för någon vad regeringen vill, allra minst för regeringen själv, efter- 27 mai 1977

som ni är så oense. Ni kan inte begära all enskilda företagare skall kunna .

skåda in i del dunklet Om energipolhiken

På den åttonde frågan, om regeringen kommer alt tillåla laddningen av ytterligare aggregat under den innevarande valperioden, hänvisar herr Fälldin till villkorslagen. Men när skall prövningen ske? Vattenfall har i skrivelse lill regeringen anmält atl Ringhals 3 blir klart för laddning i augusti i är. Om laddningen och provdriflen försenas ett halvt år medför detta extra koslnader på ca 500 milj. kr. Blir förseningen längre rör det sig snabbt om miljardbelopp.

I september kommer Vattenfall atl inge sin ansökan om laddning av Ringhals 3. Kan slatsminislern ulfästa att regeringen i varje fall före den 1 november 1977 kommer atl ge Vattenfall etl besked om huruvida laddningen får ske eller inte?

Den nionde frågan gällde om statsministern är beredd atl godta ell utnylljande av kärnkraften, om förvaringen av del högaktiva avfallet kan lösas på etl tillfredsställande sätt I höstas sade statsministern om jag förstod honom rätt, vilket jag inle vet, dels atl han inle trodde alt här berörda säkerhetsproblem kunde lösas, dels atl han var emot kärnkraft även om säkerhetsproblemen kunde lösas. Pä den senare punkten har han möjligen ändrat uppfattning.

I sitt svar på denna fråga lalar statsministern också om sambandel mellan kärnkraften och kärnvapen och de risker som speciellt upparbelningen för med sig. Men herr Fälldin undviker all dra slutsatserna av sitt resonemang. Del leder nämligen till att upparbelningen bör ifrågasättas. Så har emellertid inle skett, vare sig i regeringsdeklarationen eller i villkorslagen. President Carter har ju mot bakgrund av de risker pluioniumhanleringen medför beslutat att avslå från upparbetning. 1 stort setl samma linje finns i den socialdemokraliska parlimotionen från januari 1977.

Den sista frågan gällde konsekvenserna av all ersätta ett kärnkraflsaggregat med etl oljebaserat kraftverk.

Det är en precis fråga som går atl besvara med enkla och klara sifferuppgifter. Men statsministern föredrar att tala om prognoser. Han hän-vi.sar lill en prognos från industriverket som tyder på att elenergibehovet 1985 blir 14 % lägre än vad som tidigare förutseiis. Återigen förtiger statsministern en väsentlig uppgifi. Titlar man närmare pä den här prognosen upptäcker man nämligen alt den bedömning som görs av det totala energibehovet 1985 ligger myckel nära, eller 2 % över, det behov som förutsågs i 1975 års energibeslut Samtidigl som elkraftsbehovei bedöms minska, ökar nämligen behovei av olja med 12 %.

Del är djupt oroande mot bakgrund av de rapporter vi fått den senaste tiden om en hotande oljeknapphet, som tycks rycka allt närmare i liden.

Hur man än vrider och vänder på energiprognoser och energibalanser 109

Nr 142 är det självfallet möjligt att redovisa hur myckel olja som måste för-

Fredagen den brännas för att ersätta ett kärnkraftsaggregat Och eftersom statsministern

27 maj 1977 '"' ''' ® ' konkreta uppgifter jag begärt skall jag göra det själv.

_____________ Om ell kärnkraftsaggregat pä 1 000 MW fördröjs elt år och molsvarande

Om energipolitiken elkraft skall täckas genom oljeförbränning krävs ca 1,4 miljoner ton olja per år.

Kostnaden härför uppgår lill ca 600 milj. kr. Nettoskillnaden jämfört med kärnkraftsaggregatet blir 400-500 milj. kr.

Utsläppen av skadliga förbränningsprodukter blir: 180-480 lon stoft, 10 000 ton svaveldioxid, 21 000 ton kväveoxider, som ger upphov till cancerframkallande ni t rosaminer.

5-6 lon tungmetaller, varav fiertalet cancerframkallande eller på annat sätt giftiga, t ex. arsenik, kadmium, kvicksilver.

Dessutom bildas 4,8 miljoner ton koldioxid, som kan påverka klimatet på lång sikt

Vidare bildas benspyren, som också är cancerframkallande.

Slulligen uppgår slam från rökgasavsvavling lill 300 000 lon.

Dessa uppgifter har tagits fram av utredningen om energi och miljö och baserar sig pä nu tillgänglig teknik för rening med både rökgasrening och sioftavskiljning med elekirofilter.

Sammanfattningsvis om de sex senare frågorna:

Regeringen fortsätter utbyggnaden av kärnkraften med sikle på alt färdigställa lolv reaktorer.

Samtidigt försöker man upprätthålla illusionen alt de byggen som nu pågår aldrig skall komma lill användning. Den väldiga kapitalförstöring som delta skulle innebära vågar man inte förorda.

Resullalel av della taktiska spel blir fördyringar, förseningar, ovisshet och förlorad arbetsglädje för tiotusentals arbelare och tjänstemän, minskad investeringsvilja och framtidstro inom industrin.

Det är etl högt pris som Sveriges medborgare får betala för atl rädda ansiktet på ceniern, för den borgerliga regeringens vanskötsel av vår energipolitik.

Del interpellationssvar som vi nyss fått höra är ju på sitt sätt skrämmande. Dess syfte är icke atl ge svar på ställda frågor utan alt så långt som möjligt undvika alt ge svar. Problemen skjuter man framför sig med detta kompromissande där inte ens regeringen själv vet vad man skall besluta påföljande månad. Om några dagar kommer riksdagen atl åtskiljas ulan atl riksdagsledamöterna och allmänheten fäll de besked som måste kunna krävas av en regering i etl demokratiskt samhälle, i nationens ödesfråga, som herr Fälldin brukar säga.

Del här kan få konsekvenser av ett djupare och allvarligare slag. Del gäller människornas tilltro till demokratin och demokratins möjligheter att verka i etl utvecklat och komplicerat samhälle. Del gäller den moral som demokratin kräver och det ansvar som vi politiker har.

Det blir därför min skyldighet spm oppositionsledare alt rikla allvarliga
110 anklagelser mol regeringens och framför alll slalsminislerns handlägg-

ning av energipolitiken.

För det första: 1975 års energipolitik förbereddes genom ett demokratiskt förfarande, som väckte stort internationellt uppseende därför att del aldrig i något land förekommit tidigare. Tiotusentals människor deltog i ambitiösa studiecirklar för att lära sig denna svåra fråga och för atl genom denna kunskap kunna påverka poliliken. I hela landet anordnades kurser och konferenser om energipolitiken. I energirädet diskuterades olika aspekter pä energipolitiken pä etl uttömmande och utförligt sätt med dellagande av all den expertis vi hade tillgång till och företrädare för alla olika uppfattningar i energifrågorna.

De som deltog i denna breda demokratiska verksamhel hade självfallet olika värderingar. Men det viktiga var atl denna omfattande process smälte samman kunskap och fakta med öppen diskussion och debatt

Så sökte vi så gott vi någonsin kunde lägga en grund för 1975 års energipolitiska beslut. Och från alla håll runt om i världen kom delegationer för atl studera hur vi bar oss ål.

Nu finner människorna - de som arbetade i studiecirklarna och deltog i kurserna lika väl som de som inte själva dellog men uppskattade all denna viktiga fråga blev föremål för en så intensiv debatt - alt det som då var öppenhet nu har blivit slängda dörrar, all det som då var strävan efter saklighet nu har blivit dimridåer, atl del som då var en bred debatt nu har blivit kohandel mellan några samordningskanslier i kanslihuset, alt det som då var en strävan efter all diskutera vilket samhälle vi skulle ha och hur energifrågorna skulle mölas på bred front nu har blivit en inskränkt debatt om huruvida vi skall ha lio, elva eller tolv kärnkraftsaggregat.

För del andra: Vi har i dag en regeringschef, som är ansvarig för laddningen av etl kärnkraflsaggregat och del fortsatta byggandet av åtminstone sex ytterligare aggregat. Denne regeringschef fick sin post efter en valrörelse, i vilken han gång på gång förklarade all han inle under några förhållanden skulle sälta sig i en regering, som fortsatte utbyggnaden av kärnkraften. Jag skall nöja mig med atl återge elt av mänga citat. Den 29 augusti sade den nuvarande statsministern i TV inför kanske några miljoner tittare: "Du försöker väl inte säga atl jag ska ändra uppfattning i den här frågan? Du försöker väl inle säga atl del vore anständigt av mig all ändra uppfattning i den här frågan bara för att få chansen att bilda regering. Nej, ser du, så behandlar vi inte politiken inom centern. Ha del på minnet för framtiden."

Jag tror inle atl herr Fälldin i dag är särskill glad över atl vi har lagt hans ord pä minnet. Men det är inte för herr Fälldins skull vi har tagit fasta på hans uppmaning alt minnas; det är av omsorg om demokratin och människornas krav på alt ha politiker som de kan ta pä orden.

Försök inte blanda bort korten genom all framställa denna diskussion som en fråga om kärnkraft eller inte kärnkraft! Det aren fråga om grundläggande demokratiska krav. Skall politiker ha rätt atl i en valrörelse göra bestämda utfästelser som de sedan tvärt bryler mol när syftel med

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolhiken

111

Nr 142 utfästelserna - en valseger eller en undanröjd kraftig valförlust - är upp-

F f> I pn dpn nådd? Vi menar atl detta är etl tillvägagångssätt som strider mot grund-

27 1 ■ 1077 läggande politisk moral i en demokrati.

_____________ Och vidare: Skall politiker ha räll all söka dölja sina löftesbrott genom

Om energipolitiken direkt vilseledande uppgifter till allmänheten? Jag har redan utförligt belyst hur statsministern förvanskat innehållet i rapporten från planverket. Vi kan inle begära att alla människor skall skaffa sig denna rapport och ägna den ett noggrant studium. Men vi har som politiker en oavvislig skyldighet all söka ge människorna en korrekt bild av innehållet, ty det rör människornas rätt all i en demokrati få korrekt information av politikerna som grund för sina politiska ställningstaganden. Jag menar inle atl vi som politiker måste vara ofelbara, atl vi aldrig gör oss skyldiga till missuppfattningar, till felbedömningar och överdriven optimism; det förstår nog människorna och förlåter oss för det. Men enstaka misstag, som alla politiker måsie få göra, får aldrig vara en ursäkt för det konsekventa och medvetna vilseförande av det svenska folkel som vi upplevt under det senaste året

Sveket i fråga om Barsebäck 2 var inle slutet. Det var som jag förut framhöll början lill en serie nya löftesbrott, kompromisser och kursförändringar. Del finns i historien och i den nära samtiden många exempel på politiker som, när de har försatt sig i en omöjlig situation, söker sopa problemen under mattan i förhoppning om atl människorna skall glömma, atl något skall dyka upp som förändrar situationen. De bygger upp försvarsbastioner som snart nog undermineras och brister. Det misslyckas nästan alltid. I processen riskerar de att allvarligt skada sig själva men framför alll demokratin. Det är denna röta som ceniern nu riskerar all räka ut för i energipolitiken.

Ceniern har i stort sett övergivit alla de löften den gav i valrörelsen. Om herr Fälldin ärligt och öppet hade erkänt detta faktum hade vi givetvis kriliseral ceniern hårt för all den drivit en orealistisk linje i valrörelsen med vars hjälp den värvade röster. Men luften hade ändå rensats och / energidebatten kunde ha startat från en ny och saklig utgångspunkt Men centern fortsätter låtsasleken, låtsas som om man fortfarande företräder vissa ståndpunkter, samtidigt som man i kanslihusel handlar på ett hell annat sätt. Det är del beskedet som statsministern har givit i dag i sitt svar.

För del tredje: Den energipoliliska debatten gäller i hög grad hur framtidens samhälle skall se ut, vilka möjligheter vi ger framtidens generationer.

Herr Fälldin har ofta försökt göra sig lill tolk för ell sådanl ansvar
för framliden. Han har emellertid gjort del pä eli väldigl ensidigl sätt
genom alt ulmåla en begränsad utbyggnad av kärnkraften under en över
gångsperiod som det helt avgörande hotet mol framtida generationers
säkerhet och trygghet Jag har många gånger givit ullryck för en viss
respekt för herr Fälldin i della avseende. Men nu sviker ju herr Fälldin
112 inle bara de människor som har förlitat sig på alt han skulle låta den

moraliska övertygelsen leda till en konsekvent praktisk politik. Han sviker också, enligt sin egen definition, sitt ansvar för kommande generationer genom atl låta sex aggregat fortsätta att producera avfall.

Della får emellertid inle leda till atl vi avlägsnar oss från etl moraliskt förhållningssätt till poliliska frågor. Låt oss i stället bekänna oss till en något mer anspråkslös och mindre snäv moral.

För energipolitiken skulle del kunna betyda följande.

Låt oss la väldigt allvariigt pä de säkerhetsproblem som finns vid all energiproduktion. Men därför får vi inte ägna allt intresse åt vissa säkerhetsproblem i samband med etl enda energislag.

Lål oss vidare la vara på alla möjligheter att lösa dessa säkerhetsproblem. Vi vet alla alt utan kunskap och forskning kan vi inte klara problemen. Därför måsle vi möta vetenskapsmän och forskare med den respekt de som vetenskapsmän förtjänar.

Lät oss också möta människorna i vårt land med den respekt som demokratin kräver. De har rätt till klara besked och saklig informalion. Del är enda förutsättningen för alt de skall kunna påverka framlidens energipolitik. Och låt oss inte medverka till att skapa illusioner om att en svär politisk fråga har enkla lösningar.

Låt oss slutligen skapa möjligheter så långt vi kan för kommande generationer att forma sina liv med en rimlig välfärd och en rimlig säkerhet. En engelsk vetenskapsman sade härom dagen att med den kunskap vi i dag har om kärnkraftens säkerhetsproblem framstår inle kärnkraften som något hot mol framliden på tillnärmelsevis samma sätt som andra företeelser i dagens samhälle. Vi riskerar, sade han, att sätta våra barnbarn i en situation där de med sinande oljelillgångar, förorenad miljö och kanske förändrat klimat och utan användbara alternativa energikällor kommer au förbanna oss för alt vi eldade upp oljan och satte stopp för en begränsad och strängt kontrollerad användning av kärnkraften.

Della perspektiv kräver att vi på allvar ger oss i kast med framtidens problem med de alternativa energikällorna och att vi lyfter blicken ovanför en kortsiktig och snäv debatt om 10, 11, 12 eller 13 kärnkraftsaggregat. Della handlar också om moral och ansvar för kommande generationer. Men del är en lågmäld moral utan enkla lösningar.

Den bygger på insikten om de begränsningar som de fakliska förhållandena ställer oss inför, på insikten om att vi alltid slår inför olika typer av risker i vår samhällsutveckling, som vi får väga mot varandra och så långt möjligt bemästra med kunskapens och förnuftels hjälp.

Del är från dessa utgångspunkter som vi inom socialdemokratin med största allvar kommer atl diskulera den framtida energipolitikens utformning.

Herr Fälldin säger i sitt svar anklagande att det klingar falskt när socialdemokralerna anklagar ett regeringsparti för svek och löftesbrott, när socialdemokraterna själva inle har något att erbjuda de svikna. Jo, herr talman, jag tror atl vi i all ödmjukhet har något väldigt viktigt

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolhiken

8 Riksdagens protokoll 1976/77:142

113

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

114

att erbjuda de svikna, ett ansvar som vi skall försöka motsvara, som kan sammanfattas i elt för människorna väldigt viktigt ord: hederiighet

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr talman! Herr Palme är inte nöjd med det svar jag har gett Som herr Palme har fört diskussionen i dag och lidigare är jag hell på det klara med atl herr Palme skulle ha varit nöjd endasl om svaret hade inneburit ett reservationslösl ja lill kärnkraft.

Herr Palme sade alt man gjorde omprövningen 1975 och dä bestämde sig för den energipolitik som regeringen föreslog. Den omprövningen innebar atl den socialdemokratiska regeringen föreslog all Sverige skulle använda sig av kärnkraft i större utsträckning, uttryckt per innevånare, än någol annat land. Herr Palme ägnar sig med entusiasm ål atl stapla upp hinder när det gäller att spara energi. Han tar, såvitt jag förslår, ingen hänsyn lill alt man ändrat inställning i andra länder i fråga om kärnkraften. Jag har gjort en sammanfattning belräffande de flesta OECD-länderna. Jämför man prognoserna i mars 1975 med dem i mars 1977, flnner man atl det i induslrivärlden i stort setl är fråga om en halvering av kärnkraflsprogrammet Och del är samma ulveckling i USA.

Herr Palme log upp oljan, jag vet inle för vilken gång i ordningen. Vi är ense om alt oljan innebär en miljörisk. Här sätter vi in alla resurser för atl minska de skadliga effekterna, och vi är lacksamma för varje konkret uppslag.

Men del som herr Palme stod här och sade rimmar illa med den socialdemokratiska energipolitiken 1975. Beslutet då innebar ändå atl vi skulle öka förbrukningen av olja fram till 1985. Vi var ense om delta. Anklaga inle oss för att oljeförbrukningen ökar, eftersom ni själva förutsatte det i ert beslut. Om herr Palme och socialdemokratin säg pä oljan som man gör nu, varför tog man dä inga initiativ för att introducera naturgas i Sverige? Får miljöaspekterna inle kosta någonting? Det mest anmärkningsvärda, jag återkommer till det, i 1975 års energipoliliska beslul var att man var beredd atl på lio år fördubbla elenergiförbrukningen - detta trots de nackdelar som herr Palme talar om, med olja, kärnkraft och bara marginella möjligheter på vattenkraftsområdet

Sedan skulle jag enligt herr Palme ha givit falska besked när del gällde möjligheterna att spara. Jag upprepade i dag vad jag tidigare sagt, nämligen all del bör vara möjligt alt spara. När socialdemokralerna år 1975 sade att man behövde 13 reaktorer förutsatte man en förbrukning år 1985 av i runt tal 160 TWh. I det sammanhanget vill jag framhålla alt vi trots all våra sparåtgärder inte har kunnat verka fullt ul - de är delvis igångsatta och ytterligare förberedelser pågår-och innan priset pä elenergi har slagit igenom - vi vet alt vi måste höja det, och vi vel vad del kostar all producera energin i kärnkraft - har kunnat reducera åtgångs-talen lill 138 TWh. Åtgångsialen har alltså reducerats från 159 lill 138. Lägg till detta, herr Palme, de sparmöjligheier som är utvecklade av planverket!

Vad är det dä för fel i milt påslående att möjligheterna alt spara fort- Nr 142 farande står lill förfogande! Vad är det som gör alt herr Palme sätter Fredaeen den in all sin kraft på att motverka tron på möjligheterna att spara hos män- jj mai 1977

niskorna? Del är nämligen viktigt all vi också får strävandena alt spara ___

lill atl bli något av en folkrörelse. Herr Palme blandar i det här sam- Om energipolitiken manhanget in frågan om bytesbalansen. Men peka dä på någonting som i sä fall är effektivare när det gäller atl påverka bytesbalansen än att vi investerar och vidtar åtgärder för atl hälla tillbaka importen av bränsle! Sädana åtgärder ger ju de effekter vi strävar efter. Skall vi fä en utjämning av bytesbalansen måste vi antingen hälla tillbaka importen eller också öka exporten. Och åtgärder som minskar vår bränsleimport verkar naturligtvis i riktning mot en utjämning av bytesbalansen.

Herr Palme slår här och berömmer sig av alt han vid delta års början var inne pä samma tankegångar som president Carter har givit ullryck åt. Men under valrörelsen fanns ju Aka-ulredningens rapport, och den byggde på just upparbetning. Trots detta sade herr Palme då i diskussion med mig och med andra atl del enligt utredningen fanns en metod för bearbetning av avfallet som gjorde atl herr Palme inle längre kände sig sä orolig som han gjort tidigare - problemen i del avseendet var lösta. Herr Palme ansåg alltså att Aka-ulredningens rapport gav besked om alt säkerhetsriskerna var undanröjda. Men, herr Palme, var det då inte etl svek mot väljarna alt i valrörelsen försöka övertyga dem om all del inte fanns några risker?

Jag vill sedan gå över lill alt något beröra centerns energiprogram.
De sex reaktorer som är i drift fortsätter all producera avfall. Del är
rikligl. I valrörelsen sade jag gång efler annan att för de reaktorer som
är i drift - det var då fem, men jag har redan medgivit atl vi var tvungna
all göra avkall när det gällde Barsebäck, så det är alltså nu sex - kommer
vi atl få elt avfall, men vi såg ingen annan möjlighet än att upprätta
en avvecklingsplan. Vi sade också att del kunde ta en hel valperiod
att upprätta en sådan plan, och vi pekade på att detta måste ske successivt.
I det avseendet är det ingen som helst skillnad mellan vad jag sade
före valet och vad jag säger nu. För de reaktorer som är under byggnad
har jag givit etl kategoriskt besked: de laddas icke så länge säkerhets
frågorna icke är uppfyllda. Vad beträffar Oskarshamn 3 har vi inom re
geringen sagt ifrån, atl vi inte lämnar några kreditgarantier, trols all
ägarna har sagt alt de ulan statliga kreditgarantier inte har möjlighet
all arbeta vidare. Vad beträffar Forsmark 3 har vi sagt atl verksamheten
för del tredje blocket i Forsmark skall avbrytas. Vad är det för skillnad
mellan dessa uttalanden och de uttalanden jag gjorde före valet? Re
aktorerna får inte laddas så länge säkerhetsriskerna inte är undanröjda,
sade jag. Ideligen framhöll jag säkerhetsfrågorna som det för mig av
görande. Är del inte så, herr Palme, atl jag i min nya uppgift genom
atl medverka till atl sälta säkerheten främsl och införa en villkorslag,
som kräver alt ytterligare aggregat får laddas endast under förutsättning
att säkerhetsfrågorna kan lösas, handlar i enlighet med del som jag hela 115

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

tiden har gett ullryck ål? Beskyll mig inte för atl ha ändrat uppfattning i denna fråga!

Här går ju ändå den avgörande skiljelinjen, Olof Palme. Den nya regeringen lade fram etl förslag som har lill syfte all ändra inriktningen av energipolitiken och som ställer dessa säkerhetskrav. Vad är del dä vi får erfara? 1 den socialdemokraliska motion som då lämnas kan vi läsa: "En självklar ulgångspunkl bör vara att om meddelad koncession dras in av säkerhetsskäl, ägare lill kärnkraftverk skall hållas skadeslösa genom ersättning från slalen." Detta är så viktigt all man i motionens kläm kräver au riksdagen skall rikta detta uttalande till regeringen.

Vad är del man säger med della? Ja, då går herr Palme och de andra som slår antecknade för den socialdemokratiska parlimotionen inte bara emol villkorslagen ulan är också beredda atl med etl penndrag sopa bort alomenergilagen också. Om man av säkerhetsskäl drar in en koncession, skulle de som byggt eller bygger i detta fall vara tillförsäkrade ersättning.

Del är motionärernas inställning, och här har vi vatlendelaren - jag och den nya regeringen sätter säkerheten främst. Endast under förutsättning atl säkerhetsfrågorna kan lösas får ytterligare kärnkraft tas i anspråk. Kan de inte lösas, skall verksamheten vid de reaktorer som nu är i drift avbrytas. Delta ingår i kommissionens direktiv. Men socialdemokratin framhärdar fortfarande i sin inställning i den energipoliliska motionen, som ligger på gränsen till kärnkraft till varje pris. Här går vatlendelaren.

116

Herr PALME (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det som nyss sades var inte precis kristallklart, och därför är del litet svårt att bringa reda i det. Jag skall ta upp några aspekter.

Vad gäller det internationella läget sade jag 1975 alt många kommer att fä ompröva sina energiprogram, eftersom dessa är för ambitiösa. Med anledning av alt herr Fälldin här försökte suggerera oss atl tro alt man håller på all sioppa utbyggnaden av kärnkraft vill jag bara läsa upp vad som uttalades i en kommuniké frän mötet i London mellan regeringscheferna från USA, Storbritannien, Västtyskland, Frankrike, Japan, Italien och Canada för ett par veckor sedan. Det helte där bl. a.:

"Vi måste i ökande utsträckning förlila oss till kärnenergi för alt tillgodose de ökande energibehoven och för atl sprida beroendet på flera olika energikällor."

Jag menar all vi i sak lade härdare säkerhetskrav på myndigheterna. Dessa krav kom lill klart uttryck i remissbehandlingen av Aka-utred-ningen, där vi förordade atl man skulle avstå från upparbetning, och det är också den linje som den amerikanske presidenten följer. 1 båda fallen skall avfallet deponeras, men man låter i del ena fallel bli alt upparbeta del och deponerar det direkl, utan atl särskilja del högakliva avfallet

Nu säger herr Fälldin alt vatlendelaren är den s. k. villkorslagen, som i regeringens hand lägger avgörandet i frågan om ell kärnkraftverk får

laddas eller inle.

Om tvä månader står han i den beslutssituationen. Och den fråga jag ställde lill honom i dag var hell enkelt Kan ni ulfästa er att ge Vattenfall besked före den 1 november i är om laddning av Ringhals 3? Annars slösar ni snabbi bort 500 miljoner om ni försöker skjuta pä del här genom några taktiska manövrer. Kan ni ge besked före den 1 november?

Det finns en grundläggande motsättning i det som herr Fälldin säger. Å ena sidan skall kärnkraften vara avvecklad till 1985. Å andra sidan skall kärnkraftverk få laddas och användas om villkorslagens krav kan uppfyllas. Det första svarel gav han på fråga 1. Del andra svarel gav han på fråga 8. Men del går inte atl hur länge som helst rida på denna fullkomligt fundamentala motsättning. Vilket besked är det som gäller? Är del så alt kärnkraften skall avskaffas till 1985 eller är det så atl kärnkraftverk skall få byggas och laddas om villkorslagen kan uppfyllas?

Om det är så atl ni skall stoppa byggena - och del säger herr Fälldin atl del vill han, för han har inte ändrat uppfattning etl dugg och del spelar ingen roll alt man satsar 1,5 miljarder på atl bygga kärnkraftverk, utan kärnkraften skall vara avvecklad senast 1985 - hur skall ni betala? Det blir inle bara fråga om 9-13 miljarder. Till delta kommer ersält-ningskraft och skadestånd, och sedan kommer allt del andra. Var skall ni ta de pengarna ifrån - när er bedömning nu är atl kärnkraften inte skall användas? Det tror jag all varenda skattebetalare vill veta.

Sedan gäller del Forsmark 3. Ännu vid årsskiftet sade Fälldin: Ja, Forsmark 3 och Oskarshamn 3 ligger på ritbordet. Men del jobbar ju hundratals i Finspång och hundratals i Uddcomb med dem. Reaktor-tanken är väl färdig till en tredjedel eller hälften. Och det ni säger i ert uppdrag till Vallenfall är alt arbetet med reaktorn F 3 skall fortsätta. Ni försöker maskera detta genom att avskeda byggnadsarbetare i Forsmark. Men verkstadsarbetena skall uppenbarligen fortsätta. Ni stoppar inte bygget - del vågar ni inte. Det finns en order till Vattenfall, er egen myndighet, om atl fortsätta. Då är min fråga till herr Fälldin: Kan han förneka att så är fallet?

För det första: Var skall ni ta pengarna ifrån om den avveckling ni talar om skall genomföras?

För del andra: Kommer ni alt ge besked till Vattenfall före den 1 november i år om laddning av Ringhals 3?

För del tredje: Erkänner ni alt ert beslul om Forsmark 3 i sak innebär forlsalt bygge även om ni försöker göra det i långsam takt med stora kostnader och besvärande arbetslöshet som följd? Det är ju inte fråga om atl sioppa en reaktor som ligger på ritbordet. Det är fråga om att fortsätta elt påbörjat färdigställande av en reaktor. Erkänner ni del?

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr lalman! På ritbordet, herr Palme. Ja, före regeringsskiftet hade den gamla regeringen setl lill alt åtgärder var vidtagna när det gäller beställningar osv. Men det går inte all komma ifrån alt uppdraget till

117

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolhiken

118

Vattenfall innebär atl någon verksamhel vid Forsmark för det tredje blocket inte skall äga rum. Vad vi sagt i regeringsdeklarationen är atl man inte skall vidla sådana åtgärder att man raserar handlingsfriheten i det energipoliliska beslutet 1978. Jag säger ju här också att del inle skall bli några nya beställningar för della verk.

I den avgörande frågan vill herr Palme inte diskulera utan säger bara att sä är del ju inle. Får jag upprepa del än en gång.

Ni har alltså gett uttryck ät atl endasl under förutsättning av alt kärnkraftsutbyggnaden fortsätter såsom den socialdemokraliska regeringen tänkte sig den 1975, endasl under dessa omständigheter, skulle vi ha en säker energipolitik. Detta var ju vad Palme efter mitt interpellationssvar försökte göra gällande; del skulle vara felaktig informalion, vi skulle inle befrämja en öppen debatt osv. Del är här inle fråga om kalkyler som jag har gjort, utan det är industriverket som kommer ner till 138 TWh. I andra utredningar där man försöker att ta hänsyn lill vad sparåtgärder kan komma alt innebära, där man försöker ta hänsyn lill vad det nya elenergipriset kommer att innebära - den s. k. priselaslicilelen - konslaleras atl delta också är för högt. Del talas om atl man kommer ner mol 120 TWh. Då blir frågan lill Olof Palme: Litade ni på tekniker och experter till den grad alt ni log denna siffra och sade - del här måsle vi nå, och att della gällde 1975. Vi för vär del gjorde den bedömningen att det var orimligt alt länka sig atl elförbrukningen skulle fördubblas på lio år i della land. En sådan efterfrågan på elektrisk energi kan det över huvud taget inte bli. Vi gjorde då vår bedömning och kom fram till 110, men del är en sak för sig. Ni hade utgångspunkten 159. Mol den bakgrunden och med del behovei dokumenterade ni de 13 reaktorerna därför atl det skulle gå ål så mycket. Men om man nu kommer ned mol 120. Vad är det då som har kommit till som gör alt ni fortfarande anser all det skulle behövas 13 reaktorer? Det här är ju en fråga som vi kan diskutera helt vid sidan av grundläggande värderingar i säkerhetsfrågorna. Vad är del som gör alt ni fortfarande anser att vi till varje pris skall bygga 13 reaktorer? Hävdar ni fortfarande detta - trots att den fakliska utvecklingen visat att del inte blir en efterfrågeökning i den ulsträckning som ni trodde? Vad är del för motiv som driver er, trols alt åtgångsialen kommer alt bli så myckel lägre, lill atl anse alt vi i alla fall skall ha 13 reaktorer?

När jag då pekar pä den här utvecklingen, pekar på vad man därutöver kan göra genom att ytterligare stimulera sparandel, dä radar herr Palme och andra socialdemokrater upp en mängd skäl som skulle göra delta sparande omöjligt. Vad har ni egentligen för intresse av detta? Jag kan inle förslå det. Nog måste del väl av samhällsekonomiska skäl, från miljösynpunkter, av bytesbalansskäl vara något som talar emot alt vi gör detta.

Vi kan diskulera hur mänga TWh vi vinner i ytterligare sänkning, men förutsättningarna är ju helt ändrade. Varför står del socialdemokratiska partiels ordförande och lalar om alt vi trots del skulle ha detta

behov? Han säger: Var skall ni ta pengarna? Jag har redan sagt: Visst kan del komma att innebära kapitalförstöring, om inte möjligheter lill allernativanvändning öppnar sig. Men vi vet alt alternativ studeras i andra länder. Varför skulle vi inte göra det i Sverige - kol- eller gaseldning? Svaret är ju all omslällningar på den här sektorn kommer all kosta pengar liksom omställningar på alla andra sektorer. Vi får naturligtvis la pengarna på samma ställe. De ekonomiska resurserna är knappa, del vet vi.

Dä är nästa fråga: Är herr Palme och andra socialdemokrater så säkra på alt man kan lösa säkerhetsproblemen all ni - även om det inte finns elt behov - vill bygga så många reaktorer som ni tyckte atl det fanns behov av 1975? Är ni verkligen så säkra på alt säkerhetsfrågorna är lösta? Herr Palme pekade på Aka-utredningen - den utredning som skulle klarlägga möjligheterna lill slutlig förvaring av utbränt bränsle - och hänvisade till att man hade kommit till motsvarande uppfattningar som den utredningen i hela världen. I dag har man världen över övergett den tekniken.

Nu säger ni all villkorslagen har det felet att vi går för fort fram, att vi tvingar fram dåliga lösningar - för om 15 år kommer man att ha den här frågan löst Ja, men del var vad man sade hela liden när del gällde den andra tekniken, den som skulle ha plägat herr Palme och andra socialdemokrater. Man sade i många år: Visst kommer man atl kunna klara avfallshanteringen. Nu har man övergett den ståndpunkten. Vågar vi vara helt säkra på alt man klarar den här metoden? Det är återigen fråga om att klara den slutliga förvaringen, att deponera bränslet, hålla det avskilt osv.

Den fråga som jag tycker att del finns alla skäl att svara på är följande: Var det behovei av elkraft, såsom del framstod för er 1975, som dikterade ert beslut om 13 reaktorer, som - såvitt vi vel - inle hade något särskilt stöd i den socialdemokratiska opinionen såsom den kom till uttryck i svaren på frågorna som ställdes till arbetsgrupperna? Om det var det behovet som dikterade ert beslul, varför hänger ni fast vid beslutet i dag, när behovet bevisligen inle är så stort? Låt mig få veta del!

Sedan några ord om påståendet att den här regeringen inte skulle arbeta konsekvent när det gäller energipolitiken. Jag hänvisar lill vad jag sade i mill svar om den uppläggning vi har gett arbetet, som betyder att vi skall fatta de stora besluten 1978 men alt ingenling ytteriigare händer på kärnkraftssidan dessförinnan. Ingenling tas i drift förrän man är säker på atl klara säkerhelsfrågorna. Ingenting lyder i dag på atl del är möjligt Därför är svarel återigen, herr Palme, när det gäller Ringhals 3: Ingen har pekat på någonting i dag som gör det möjligt att ge tillstånd att ladda Ringhals 3. Ingen har tagit fram sådana uppgifter.

Men när del gäller de andra områdena - sparandesidan, möjligheterna all ytterligare utveckla de alternativa energikällorna etc. -villjag påminna om all bidragen till energibesparande åtgärder i bostäder har höjts från 2 000 lill 3 000 kr. per lägenhet Taket för energisparlänen har tagits bort.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

119

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Därutöver kan man vid högre lånebelopp också erhålla räntebidrag. Vi har utvidgat de här bidrags- och lånemöjlighelerna till atl också omfalla lokaler, och i anslutning härtill villjag gärna framhålla att såväl regering som riksdag har betonat vikten av all ny teknik snabbt kan bli stöd-Om energipolitiken och låneberättigad. Nya lösningar kan på det viset - genom sådan stimulans - snabbt komma till praktisk användning. Maximibeloppet för statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader har höjts från 150 000 till 300 000 kr. per projekt. 15 milj. kr. ställs lill kommunernas förfogande för rådgivning lill fastighetsägarna. För den verksamheten är det viktigt atl vi inte slår här och talar emol besparingarna. Pä induslrisidan har anslaget till energibesparande åtgärder lill näringslivet fördubblats. Vi är stramare när det gäller dispenserna. Vi ställer medel till förfogande för prototyper och demonstralionsanläggningar. Solhusgruppen i Växjö är ell exempel, möjligheter alt la till vara spillvärme, installera industriellt mottryck och tidigareläggning av energibesparande åtgärder i näringslivet är andra.

Om herr Palme vill ha en effekt också pä miljösidan skall herr Palme ställa upp och bejaka åtgärder av den här typen.

120

Herr PALME (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Fälldin tycks ha missuppfattat vad interpellaiions-deballerna är till för. Syftet är atl regeringen skall besvara frågor från riksdagens ledamöter, i detta fall mig. Herr Fälldin försöker undvika att svara på alla mina frågor och ställer en massa frågor själv. Eftersom jag bara har tvä korta repliker och jag anade detta har jag anmält mig sist på talarlistan, sä herr Fälldin kommer inle undan sä lätt

När det gäller prognoser villjag barasäga au herr Fälldins hela länkande tycks gå ut på att han hoppas atl efterkrigstidens värsta depression skall fortgå oförminskad i lio är.

När det gäller sparandet vill jag säga all vi satsade på elt ambitiöst sparprogram. De åtgärder herr Fälldin redogjorde för är i stort sell samma åtgärder som vi föreslog med små påplussningar. Men del är alt direkl vilseleda allmänheten när herr Fälldin i sitt svar säger: Javisst, del går alt spara 40 TWh och då kan vi bli av med kärnkraften - utan att tala om atl del skulle kosta minst 40 miljarder, all del skulle kräva stora ivångsingripanden och atl alla myndigheter säger all det inle är realistiskt Försöker man lura folk skadar man sparandel. Är man realistisk kan man få entusiasm för det. Del är vatlendelaren.

Någon verksamhel i Forsmark får icke äga rum, säger herr Fälldin, med stolthet över att han skall göra en massa byggnadsarbetare arbetslösa. Sanningen är den all del bara är 30 96 av verksamheten som sker i Forsmark. 70 96 sker i verksläder i Finspång, hos Uddcomb i Karlskrona, osv. De arbetena vill väl inte herr Fälldin sioppa? Del kan han inte, det vägar han inle. Delta är återigen ett säll alt maskera verkligheten. Ni stoppar inte alls F 3 - ni skapar en eländes massa fördyringar och osäkerhet, men projektet fortgår.

Vad blir del egentligen av centerns energipolitik? Ni lovade alt fem aggregat skulle avvecklas senast 1985. Sanningen är all avvecklingsplanen bara är elt av alternativen.

Barsebäck 2 skulle enligt Fälldin icke besrriiltas. Det laddades.

Centerns löfte var alt kontrakten för de fyra aggregaten 7-10 skulle brytas och färdigställandel skulle stoppas. Del har under åtta månader såvitt jag vet icke gjorts ett enda försök all bryta kontrakten. Byggandet fortgår precis som förut till en kostnad av 1,5 miljarder kronor.

Aggregaten 11 och 12 skulle icke lämna ritbordet I själva verket pågår arbelet i verkstäderna, och del kommer all fortsätta, med fördyringar och förseningar.

Vill herr Fälldin mol denna bakgrund precisera vad han menar med all han till 98 96 fåtl gehör för sin uppfattning i kärnkraftsfrågan?

Sedan till mina frågor. Blir del besked om laddningen av Ringhals 3 före den 1 november? Medger ni alt ni i realiteten tillåter ell fortsättande av F 3, 0 3, del elfte och tolfte aggregatet?

Om herr Fälldin håller sina löften all sioppa kärnkraften fram till 1985 med den väldiga kapitalförstöring som därav följer- han påslår att villkorslagen är sä härd alt den inle medger några nya starter - varifrån skall ni då la de pengar detta kostar? Vilka uppoffringar tänker ni egentligen utsätta Sveriges medborgare för för alt rädda ert ansikte och centerns skinn?

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr lalman! Herr Palme är besvärad av att jag ställer motfrågor i denna debatt Jag tror atl många här i kammaren häller med mig om alt del inle har varit så ovanligt i lidigare interpellalionsdebalter med ett meningsutbyte av denna typ.

När jag frågar varför ni ovillkorligen skall ha 13 reaktorer nu fastän behovet inte ter sig på samma sätt som tidigare, får jag svaret atl herr Fälldin uppenbarligen räknar med en depression, som skall fortgå oförminskad under läng tid framåt. Men detta var inte någonting som jag hade gjort några egna kalkyler på. Jag vill påminna herr Palme och kammaren om all vad jag hänvisade lill var industriverkets prognos. Dessutom räknade andra utredningar, experter och förståsigpåare på vad prismekanismen skulle resultera i och kom dä ner lill ca 120 TWh lill skillnad frän 159 TWh. Detta har alltså ingenting med min bedömning av själva konjunkturutvecklingen all göra.

Jag vet inte hur många gånger jag belräffande Ringhals 3 skall behöva upprepa atl kommer Vattenfall med en framställning sä får verket besked. Beskedel är all om man inle kan uppfylla de krav som är resta i villkorspropositionen får man inte tillstånd. Jag tror inte - det är en bedömning, men del är bara fråga om månader så jag torde stå pä ganska säker mark - au det kommer att vara möjligt att lämna något sådant, eftersom kraven då inte kan vara uppfyllda. Vilka besked därutöver vill herr Palme ha belräffande Ringhals 3?

121

Vad gäller kostnaderna för reaktorerna 7, 8, 9 och 10 är fakta ändå alt alla dessa reaktorer var långt komna i bygghänseende när regeringsskiftet inträffade. Reaktorerna 7 och 8 var nästan klara och 9 och 10 färdiga till tre fjärdedelar. Etl avbrytande vid det tillfället hade inneburit

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken kostnader i form av skadestånd, som totalt hade motsvarat ungefär vad elt färdigställande skulle kosta. Beställningarna var redan gjorda. Delta är fakta. Och här finns ändå möjlighet till konvertering, dvs. en alternativ användning.

Det finns en uttalad oro också inom det socialdemokratiska partiet för att partiet är pä fel spår i denna fråga. Del framgår t ex. av en artikel i den socialdemokratiska idétidskriften Tiden, nr 3 i år, där det heter att vi måsle se lill alt kärnkraften inle ännu en gång blir en central fråga i en valrörelse.

Får jag lill sist säga all del var två saker som skilde oss äl 1975. Den ena var bedömningen av vilkel behov av elenergi vi kommer att ha 1985. Den andra var frågan om del är rimligt alt salsa på en produktionsutveckling, där vi inle är säkra på all skyddet för människor och organiskt liv är så bra som krävs.

När del gäller den första frågan tyder ju undersökningar som nu är gjorda på att det var hell fel av regeringen alt utgå ifrån atl man skulle fördubbla elförbrukningen.

Den andra frågan har jag länge funderat över. Den förra regeringen - och vi gav er lovord för della - drev frågan om skydd på arbetsplatser osv., all man skulle ha ell skydd för människorna när del gällde farlig produktion. Men när det gällde alt producera elektricitet i kärnkraftverk reste socialdemokralerna aldrig delta krav. När vi nu reser det, går socialdemokralerna emot det. De går emol säkerhetskravet också när man vel all del råder internationell oro pä della område av flera skäl - både när det gäller verksamheten som sådan i hela kärnbränslecykeln och för den enskilda individ som handskas med della.

Men det har också blivit en tilltagande internationell oro som har alt göra med sambandel kärnkraft-atomvapen. Och därvidlag - jag återkommer lill della - har jag öppet medgelt atl jag inte lyckades när del gällde Barsebäck 2; del blev smittat Men beskyll mig icke för atl ha ändrat min inställning lill kärnkraften! Min inställning har varit atl endasl under förutsättning all säkerhelsfrågorna kan lösas skall kärnkraften till-låtas. Den lagstiftning som jag, som ledare för del arbetslag som regeringen ulgör, har erbjudit riksdagen all anta, är en lagstiftning som reser della krav. Det kravet går socialdemokralerna emot. Jag beklagar detta. Men beskyll mig icke för alt ha ändrat inställning i denna fråga! Säkerheten främst - del gäller nu liksom del gällde i valrörelsen.

122

Herr SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr lalman! Vi kan från vpk:s sida i långa stycken inslämma i Olof Palmes beskrivning av regeringens energipolitik. Regeringen beflnner sig i en omöjlig situation. Antingen måsle någon av de tre stridande parterna

i denna fråga underkasta sig en annan part och då sprängs regeringen. Eller också undviker man del och skjuter hela frågan framåt, med påföljd all de ekonomiska utvecklings- och lillväxlmekanismer som arbetar i marknadsekonomin framtvingar ett ökat beroende av kärnkraft i framtiden.

Men om man försöker se i ell litet längre perspektiv än bara några år framöver, måste man samtidigt konstatera atl detta är en debatt av lätt ironiskt slag. På den ena sidan står ledaren för storkapitalets regering. Han förordar en energipolitik som förutsätter ell småborgeriigt samhälle. På den andra sidan slår ledaren för del slörsla arbelarparliet Han driver slorkapilalels filosofi i energifrågan.

En borgeriig regeringschef vägrar se den kapitalistiska ekonomins egen inre natur. En arbelariedare har hell slutat reflektera pä varje socialistiskt alternativ.

För Olof Palme tycks energifrågan, liksom för de borgeriiga, ha blivit enbart teknokratisk.

Det är, menar jag, ell bekymmer för den progressiva oppositionen att de för en socialist och för en kämpande samhällsklass grundläggande frågeställningarna saknas i socialdemokratins säll atl närma sig energiproblemet Vart leder kärnkraft, när dess ohämmade användning blir en del i en ekonomi byggd pä privat profil? Vad blir följden när profiten tilllvingar sig företrädet framför säkerheten? Tillväxt skall man ha, men vad slags tillväxt, för vem och organiserad hur? Välstånd skall man ha, men i vilken form och för hur många generationer?

Om man nu har lagt fram det största kärnkraftsprogrammei i väriden relativt setl, i förhällande till befolkningen, vilkel den förra regeringen gjorde 1975, vad ser man dä i förlängningen av en så omfattande utbyggnad? När uranbrislen sätter in, lar man då med samma teknokratiska aulomaiik ansvarel för den fortsäita marschen in också i bridreakio-rernas och pluloniumålderns samhälle? Gör man som i Västtyskland, vars regering bedriver en hell profitinriklad export av kärnkraflsiekno-logi? Västtyskland trotsar också USA:s president och hans tvekan inför de säkerhetspolitiska konsekvenserna av alt avancerad kärnteknologi ställs till förfogande för länder som Brasilien, Israel eller Iran.

Skall Helmul Schmidts polilik vara föredömet för den svenska arbetaroppositionen? Var kärnkraftssamarbelel som på sin lid förbereddes med del fascistiska Spanien etl symptom på de framtida cyniska kon--sekvenserna av all ge sig den politiskt eldfängda kärnkraften i våld så länge man lever i ell profilsamhälle? Och är del den svenska socialdemokratins avsikt att Billingens urantillgångar skall ställas lill det stora kapitalistiska kärnkraftselablissemangels förfogande ute i världen?

Vi måste ha kärnkraft för tillväxtens skull, heter det. Vilka vi? Vilken tillväxt? Råderdet någon sorls ljuv harmoni mellan arbetarna och kapitalet jusl på della område, när del uppenbarligen inle gör det på andra? Betyder tillväxt detsamma för folk i Nicolins inkomstklass som för folk i 40 000-kronorsklassen och därunder? För en socialist är del självklart att genast

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

123

Nr 142 ställa sådana frågor, men den socialdemokraliska oppositionen bortser

Fredagen den 27 maj 1977

helt och hållet frän dem - man ställer dem aldrig.

För kapitalismen och därmed för regeringen Fälldin är privat profil ell iväng. Del leder i sin lur lill en slark och av alll all döma oemolsiåndlig Om energipolitiken lendens, nämligen att söka öka den loiala profilmassan för all undvika sänkningar av profiten i förhållande till det loiala kapitalet Man kan då öka profilmassan genom atl pressa de arbetande hårdare. Man kan också öka den genom all föröda nalurlillgängar, genom all kasla in ständigt större mängder materia i produktionsprocessen. Det är ell speciellt säll all bedriva industrialisering. Och della sätt - som alltså är en funktion av profitlvånget - leder givelvis lill ell ständigt ökat beroende av energi. Det gör kärnkraften alll begärligare för profitekonomin.

Herr Fälldin ser i sin idylliska och idealistiska filosofi inte alls del problemet. Herr Palme ser det givetvis, men han tänker inle i politiska alternativ. Han accepterar den tvångsvisa följden av profilekonomin, och hans slutsats ar: Driv på kärnkraftsutbyggnaden!

Är kärnkraften nödvändig, sell i det långa perspektivet, för tillväxten? Nej, bara för en viss typ av lillväxl, den typ av tillväxt som inle frågar efter om den beslår av ökad bilism eller av barndaghemsplalser, av motorvägar eller av hållbarare barnkläder, av guldinlagda grogglas eller av litteratur, den typ av lillväxl som inte skiljer på slöseri och social nytta.

Frän del andra, lilla arbelarparliet ser vi med beklagande atl man i socialdemokratins ledning inle tycks inse att denna frågeställning över huvud tagel existerar. För de socialdemokratiska ledarna finns del bara en sorts tillväxt, som försiggår i den av storfinansen dominerade produktionen, och detta storfinansens lillväxtiniresse identifieras automatiskt med folkflertalets.

Och från sådana utgångspunkter existerar då inte heller den andra frågan, nämligen om industrialiseringen i framliden kan la olika vägar. Kan man välja väg? Som vi ser del kan det högt industrialiserade samhället på sikt fortsätta efler tvä hell olika linjer. Den ena är en förlängning av det senasle århundradets ulveckling. Den kommer all innebära starkt ökade mängder råvaror och material, tung roll för processindustrin, ökad rovdrift på naturresurser och över huvud tagel en inriklning av tekniken på rent kvantitativa mål. Profithushållningen gynnaren sådan utveckling.

Den andra linjen innebär en slark återhållsamhet med uttag av råvaror och materia. Den innebär ell uppdrivande av tekniken och del mänskliga kunnandet till längl högre nivå än i det första fallel. Den har sin tyngdpunkt på del kvalitativa planet, i förfiningen, kvaliteten, den sociala nyttan av varor och tjänster. Den förutsätter atl profilmomenlel avskaffas. Och den förutsätter en form av planekonomi inom vars ram man kan välja politiskt vilken utvecklingsväg man skall gä.

Den första utvecklingslinjen, den kvantitativa tillväxten, betyder stora

och ständigt ökande mängder energi per arbetande. Den andra däremot

betyder en dämpning eller på sikt renl av en minskning av mängden

124 energi och råvara per sysselsatt, lill förmån för en stark höjning av varans

och tjänstens kvalitativa innehåll och användbarhet för väsentliga mänskliga behov. Dessa båda linjer ger till resultat hell olika typer av energihushållning.

För de borgeriiga är della naturiiglvis inte någol problem, eftersom de över huvud taget inle kan tänka sig en planekonomi. Men hos socialdemokratin leder den här begränsningen lill all de ser den första linjen som den enda och ödesbestämda. De är fastlåsta vid den svenska ekonomin som den ser ut i dag med en oproportionerlig mängd tung industri producerande halvfabrikat och råvaror, en industri som kräver kalhyggen och överexploatering av landels naturresurser och som för denna kortsiktiga drift kräver enorma mängder energi. Därför måste en sådan typ av lillväxl alllid sälla sin lit till kärnkraften.

Fångad i en romantisk föreställning om den svenska malmen och skogen tycks socialdemokratins ledning tro alt däri ligger framliden för landels ekonomi. Och det leder dem sedan in i kärnkraftsiänkandet Men i verkligheten är del tvärtom. För en sådan tung produktion, om den drivs längre och längre, leder inte bara till överexploatering. Den leder lill bundenhet vid produkter som ger mindre ulrymme på sikt, den expanderar långsammare och drabbas oftare av slruklurkriser än de högt förädlade och avancerade produkterna. Det finns av detta skäl en koppling mellan denna tunga produktion och del oundvikliga behovet av kärnkraft, om man fortsätter pä den vägen. Kärnkraften låser alltså på säll och vis ekonomin i en fålla där den verkliga tillväxten faktiskt blir svagare än den behöver bli.

Genom alt aldrig analysera frågan om produktionens inriklning lappar herr Palme och de andra socialdemokratiska ledarna bort också den andra frågan, nämligen kärnkraften och sysselsättningen. Vi måste ha kärnkraft för all rädda sysselsättningen, heter del. Ja, men om kärnkraften går lill den mest energikrävande delen av produktionen, så går den ju faktiskt lill produktionsgrenar där sysselsättningen minskar i stället för ökar. För i spåren på del ökade råvaruuttaget och det ökade intaget av energi i rävaruulvinning och processindustri följer obönhörligen nedläggningar och koncentration, skärpt utslagning och minskad sysselsällningsbas. Den lätta förädlingsindustrin och tjänstesektorn däremot, där sysselsättningen i framtiden kan tillväxa, kräver långt mindre energi per sysselsatt Som ett illustrerande exempel kan jag nämna att åtgången elkraft per arbelare i den elektrotekniska industrin bara är omkring en tjugondel, grovt räknat, av vad den är i massa- och pappersindustri.

Socialdemokratin harenligivpk:s mening aldrig haft någon självständig strukturpolitik. Med strukturpolitik menar socialdemokratins ledare all man skall följa med den kapilalisiiska slrukturomvandlingen, som de uppfattar som mer eller mindre ödesbestämd. Därför har man i dessa strukturfrågor inget som helst självständigt politiskt länkande. Med en sådan syn blir givetvis även kärnkraftssamhället en sorls ödesbesiämdhet

Genom att missa sambandet struktur-energi-sysselsättning, genom all tro alt del bara handlar om all mer av del ena ger mer av del andra.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

125

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

mer energi ger mer sysselsättning och tvärtom, lappar man också bort sambandel mellan olja och kärnkraft I sin tionde fråga lill herr Fälldin avslöjar herr Palme delta. Han frågar hur stora mängder olja som skall ersätta kärnkraften. Del menar vi är en felaktig frågeställning. Kärnkraften ersätter inte oljan, i varje fall inie i en ekonomi med den svenska strukturen, ty om man ger mer kärnkraft ål den tunga energikrävande produktionen måsle man samtidigt ge den mer olja. Möjliggör man mer av starkt energikrävande produktion genom atl tillföra el från kärnkraftverk, då måste man ge samma produktion ännu större mängder förbränningsenergi. Olja och kärnkraft följs ät med den kopplingen. Produktion som kräver mer av del ena kräver också mer av det andra. Därför är del oegenlligl all ställa frågan pä del sättet, atl kärnkraften skulle ersätta oljan.

Del som vi inom vpk menar är del mesl ödesdigra med socialdemokratins synsätt i den här frågan och som vi också menar allvarligt hämmar arbetarrörelsens möjligheter att i del långa perspektivet träda in för en alternativ energipolitik av progressivt slag är all man sprider en ofta grov och vulgär propaganda i saken bland arbetarrörelsens folk. Man säger ungefär som så: Acceptera rovdriften - annars blir del arbetslöshet. Ta ut mer på kort sikt av naturresurserna - annars hotas jobben. Kalhugg mer, vräk ner mer energi i processindustrin - annars vacklar sysselsättningen. Med den typen av skrämselpropaganda uppmuntrar man kortsiktigheten. Man främjar prylsamhället Man vänjer de arbetande vid tanken att kapitalismens slöseri är en förutsättning för sysselsättning och välstånd för arbetarklassen. Man infekterar ideologiskt deras själar med en amerikansk form av ekonomism. Jag har ofta sagt mig: Man kan naturligtvis valpolitiskl vinna tillfälliga framgångar bland de arbetande genom all mol centerns orealistiska gröna idyller sälla upp del amerikaniserade lillväxllänkandel. Men vilken blir domen över denna typ av filosofi i nästa generation, som ju kommer atl ställas inför re-surshushällningsproblemel i hela dess vidd - den generation som skall kämpa med de då alltmer åldrade och förfallande kärnkraftsreaklorerna, som skall stå där med anläggningar inpyrda av radioaktivitet, som skall betrakta de sinande schakten i gruvdistrikten, som skall slå pä de ero-derade månlandskap som en gäng var skog, som skall söka sig tillbaka till arbetarrörelsens ideologiska rötter och mödosamt söka göra klart för sig att det inte längre går alt leva på det amerikanska sättet?

Del finns, herr lalman, etl kärnkraftsfritt alternativ, ell alternativ som möjliggör en annan, modernare och mer avancerad form av industrialisering, etl alternativ som kan förena hög sysselsättning med måttlig energiåtgång. Vi skall ge herr Palme rätt på en punkt, nämligen alt etl sådanl samhälle icke kan skapas med centerns polilik. Del kräver en planekonomi och en kollektiv politisk vilja. Del kräver en betydande omslällningsperiod i den svenska ekonomin. Det är oförenligt med storkapitalets maktställning och med profilen som ledande faktor i ekonomin.

126

Det är kort sagt oförenligt med det mesla som den nuvarande regeringen håller heligt

Under detta anförande överlog herr andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen LINDSTRÖM (s):

Herr lalman! Lät mig från lokalt Karlskronahåll någol beröra de problem som uppstått i samband med den oklara energipolitiken.

Karlskrona har, som del lidigare sagts fiera gånger frän den här talarstolen under della riksmöte, satsat mycket hårt på att kompensera den tidigare starkt dominerande militära sysselsättningen med industri-sysselsättning. Genom atl kommunen under 1960- och 1970-ialen haft förmånen av atl ha erkänt myckel dukliga socialdemokratiska kommunalpolitiker har de indusirivärvningar och induslrisatsningar som där gjorts vänt en myckel negativ trend till en positiv och optimistisk ulveckling, där t o. m. förljänstutvecklingen i bygden relativt sett gick äl räll häll. En oplimislisk anda och förtröstan började sprida sig i en tidigare på många arbetstillfällen beskattad bygd. Delvis beroende på konjunkturerna men framför allt beroende på statsmakternas på senare lid vankelmodiga energi- och näringspolitik har denna optimism nu dramatiskt vänts i en osäkerhet och misströstan av stora mätt.

Jag skall nu endast beröra den osäkerhet som beror pä den nuvarande energipolitiken - eller brislen på energipolitik.

I måndags hade jag förmånen att vid ett besök vid Uddcomb i Karlskrona - det förelag som tillverkar tryckkärl och andra lunga komponenler till kärnkraftverk - samtala med etl flertal representanter för de fackliga organisationerna vid förelaget. Jag fick hälsningar till statsministern - hälsningar som jag dock inte skall framföra ordagrant; sä oförskämd vill jag inte vara. Däremot kan jag inlyga att oron och osäkerheten är allmän inom alla kategorier i förelaget. Stämningen pä verkstaden kunde betecknas som dov och allmänt betryckt Alla väntar på klara besked om hur det egentligen skall bli med sysselsättningen vid förelaget i fortsättningen - om man kan vänta sig forlsalt arbete. Man väntar på besked från landets högsta ansvarige, statsministern. Får vi fullfölja arbetena pä komponenterna lill Forsmark 3 och Oskarshamn 3, kärnkraftsaggregaten 11 och 12 i del av riksdagen antagna programmet? Frågan har något berörts i dagens debatt, men jag har inle kunnat utläsa något besked i den.

Elt positivt besked i den här frågan är mycket viktigt för den fortsatta verksamheten vid Uddcomb. Det gäller sysselsättningen och utkomsten för ett flertal arbelare och tjänstemän där, men jag vågar påstå alt beskedel är viktigt även för stora delar av svensk metallindustri.

Målsättningen vid bildandet och uppbyggnaden av Uddcomb var att bygga upp en svensk industri som i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island skulle kunna projektera, utveckla och producera samt i hela

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

127

Nr 142 världen marknadsföra reaklortankar och andra tunga komponenler för

Fredagen den kärnkraftverk och annan industri.

27 mai 1977 '-*' ' '" enligt min mening en riktig och bra satsning, just en

_____________ sådan salsning som varit kännetecknande för svensk industri och som

Om energipolitiken gjort svensk metallindustri berömd och erkänd. Det är, vill jag påstå, lill stor del pä grund av sådana satsningar som Sverige utvecklats till världens rikaste nation.

Nu riskerar vi att Uddcombsatsningen får en nådaslöt i och med att de svenska beställningarna fördröjs. Kanske de redan långt komna arbetena på kärien lill Oskarshamn 3 och Forsmark 3 läggs ål sidan eller rent av skrotas. Ingen tror sedan alt utlandsmarknaden behäller förtroendet för en industri varifrån statsmakterna i del egna landel lar bort sina beställningar.

Det har redan visat sig alt de högst kvaliflcerade teknikerna och yr-kesarbelarna börjar söka sig från Uddcomb. Låter vi den trenden fortsätta blir situationen verkligen allvarlig.

Får jag lill slut, i samband med de tidigare framförda hälsningarna från lönlagarna vid Uddcomb, ställa en enda fråga - jag vädjar om ett rakt svar: Kommer arbetena med kärnkrafisaggregaien Forsmark 3 och Oskarshamn 3 all få färdigställas i normal takt?

Om svarel är nej, vilka planer har regeringen då för den fortsatta verksamheten vid Uddcomb?

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr talman! Herr Lindström behöver inte ålägga sig några hänsyn när del gäller att framföra hälsningar från människor lill mig. Del går bra alt göra det.

För arbetena pä reaktortankarna vid Uddcomb är situationen enligt min mening direkl jämförbar med arbetena på aggregaten 7-10, dvs. verksamheten är så långt framskriden alt från ekonomisk synpunkt blir det ingen skillnad om man avbryter arbetena och betalar vad del kostar eller om man gör dem färdiga. På denna grund får alltså arbetena vid Uddcomb fortsätta på de tryckkärl som nu håller på all byggas.

Kvar slår emellertid del problem som herr Lindström log upp, atl del inte har visat sig möjligt att ute i världen sälja sådana här anläggningar. Såvitt jag vel har Asea-Alom kunnat sälja två anläggningar till Finland, men det är också allt. Och det hänger naturligtvis samman med att man runt om i världen drar ned kärnkraftsbyggandei, och del finns också andra som kan delta i sådana här sammanhang.

Jag upprepar: Pä della område som på andra områden kommer den nuvarande regeringen alt vara mycket aktiv när del gäller att se till atl man får ersättningsarbeten. Men arbetena på de tryckkärl som är långt framskridna får fortsätta.

128

Hen LINDSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! De hälsningar jag fick var i de flesta fall av sådan art att jag inle vill framföra dem. Men man hade myckel atl fråga om.

och man har också skrivit brev som man efler vad jag vet inle har fält svar på från regeringen.

Aggregaten 7 och 10 är väl ur världen nu, men aggregaten 11 och 12 jobbar man på. Vad jag vel är man varken i Uddcomb eller i Asea-Alom på del klara med om man verkligen kan fortsätta med det arbetet, om man får pengar till det och om regeringen ger kreditgarantier. Osäkerheten är tvivelsulan myckel stor.

Det finns fortfarande möjligheter alt få jobba för utlandsmarknaden - det finns ell samarbete med tyska företag - men det har blivit mycket trögare efter den konstiga debatt som har förts i Sverige. Man vet inte riktigt hur vi vill ha det här i landet.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Hen HENRIKSON (s):

Herr talman! Av de svar som statsministern har lämnat på de frågor som herr Palme har ställt kan man dra flera slutsatser. Jag skall här begränsa mig lill två.

För det första förefaller de ekonomiska följderna av regeringens handlande inte väcka något större intresse. De är mycket litet berörda i det svar som har lämnats.

För det andra hyser tydligen statsministern och hans parti ett mycket svalt intresse för deras situation som arbetar inom de industrier som är berörda av de här frågorna. Jag måste tillslå all den hållningen är anmärkningsvärd, och den bedöms också mycket hårt från deras sida som för sin utkomst är beroende av aktuella beställningar.

Anledningen lill alt jag har begärt ordet i denna debatt är alt åtskilliga hundratal, ja, kanske lusentals personer i Östergötland arbetar inom industrier som tillverkar utrustning lill bl. a. kärnkraftverk. I Finspång och Linköping har STAL-LAVAL Turbin AB stora verkstäder som, om man får tro centern, numera kan betraktas som ritbord. Som bekant består en stor del av de här företagens produkter av utrustning till kraftindustrin och då också lill kärnkraftverk. Statsministern och regeringen i övrigl skall naturligtvis inte vara förvånade över om de anställda vid de här förelagen åser det spel som pågår frän regeringens sida i energifrågan med stigande olust - för alt nu använda ell mill ord.

De anställda har genom sina fackliga företrädare uppvaktat bl. a. energiministern och därvid krävt besked om sin framtid och om regeringens åtgärder i dessa sammanhang och huruvida regeringen avser all trygga sysselsättningen för framliden. Besked och svar på dessa frågor har emellertid helt uteblivit För några veckor sedan medverkade energiministern vid ell energisymposium vid Linköpings universitet Vid det tillfället hade han den goda smaken alt lämna svar på en skrivelse från Oskarshamns Kraftgrupp, där man från OKG:s sida hade begärt statliga kreditgarantier. Skrivelsen från OKG omnämns i slalsminislerns interpellationssvar. Jag skall inle diskulera det kloka eller mindre kloka i regeringens ställningslagande i sammanhanget Det som det finns anledning all brännmärka är alt regeringen väljer att låta företagsledning

129

9 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

130

och anslällda få del av svar på skrivelser på säll som skedde i detta sammanhang, alltså inte genom etl direkl brevsvar utan via massmedia. Jag måste passa på tillfället atl ställa en fråga till statsministern som har att göra med jusl den här saken: Anser herr Fälldin att handläggingen är godtagbar?

I samma avsnitt av interpellationssvaret las Forsmark 3 upp. Där sägs: "Nya kontrakt med underleverantörer bör inle tecknas." Underleverantörer, del är jusl företag som STAL-LAVAL. Metoden med den s. k. långsamma utbyggnadstakten får naturligtvis myckel besvärande verkningar inom de berörda förelagen och för de anslällda - för både arbelare och tjänstemän. Att som här sker äventyra de värdefulla tillgångar av erfarenhet och tekniskt kunnande som de anställda representerar framstår som hell obegripligt och närmast oansvarigt, särskilt i en situation där landels behov av sysselsättning, och också av exportinkomster, lillhör våra angelägnaste frågor.

Jag vill nu myckel konkret fråga statsministern: Vad är den praktiska innebörden av beskedel: "Nya kontrakt med underleverantörer bör i-it; tecknas"? Var blir resullalel i antalet arbetstillfällen vid det förelag som jag här särskill har uppehållit mig vid?

Jag hoppas atl statsministern och regeringen är pä del klara med alt de anställda kräver besked. Jag hoppas också att man är lika myckel på del klara med all den lid är förbi då de anslällda stillatigande finner sig i åtgärder, som är direkl ägnade att äventyra arbete och trygghet Jag har en känsla av att regeringen har tillräckligt med bekymmer utan all med beråll mod skapa nya sådana vid förelag som för dagen fungerar bra.

1 Finspång och Linköping kräver man atl regeringen slutar all spela med de anställdas irygghet Ni har, såviti jag förstår, att i huvudsak följa det energipoliliska beslul som riksdagen fattade 1975 tills elt nytt beslut fattas, vilket som bekanl skall ske 1978. Jag bortser då från mellanspelet rörande villkorsproposiiionen. Om regeringen handlar på det sättet tryggas arbetet för de anställda inom kraflindustrin.

Jag hoppas nu atl statsministern ger sådana svar på dessa, som jag ser det, myckel raka frågor all det inte uppstår några missförstånd.

Som svar på vår fråga om vad som kommer atl ske med sysselsättningen vid de företag och arbetsplatser som är engagerade inom energiområdet om centern får råda har vi ofta fält höra, alt man får övergå lill andra produkter. Del har också herr Fälldin sagt här i dag. Inte minst energiministern har excellerat i sädana uttalanden. För alla som har någon kännedom om de faktiska förhållandena och om de reella möjligheterna atl pä kort sikt verkställa sådana omslällningar slår del fullständigt klart, att vi här har att göra med en närmast generande okunnighet Den samstämmiga krilik som kommit såväl från anställda och förelagsledningar som från fackliga företrädare borde ha gjort klart för centern, och därmed också för statsministern, all del saknas täckning för dessa luftiga uttalanden. Vid kontakter jag haft med de fackliga organisationerna i Fin-

Fredagen den 27 maj 1977

spång och Linköping vid STAL-LAVAL har framkommit att ungefär hälf Nr 142 len av de anställda arbetar med kärnkraftsutrustning. Det betyder i konkreta siffror 1 200 personer av sammanlagt ca 2 500 anställda.

Jag upprepar min fråga till statsministern: Hur många av dessa människor kommer atl mista sina arbeten genom beskedel att "nya kontrakt Om energipolitiken med underleverantörer bör inle tecknas"? Jag vill i sammanhanget ställa ytterligare en fråga: Hur många hundra miljoner är regeringen beredd att ge ut i skadestånd på grund av brutna kontrakt?

Herr HJORTH (s):

Herr talman! Alltsedan regeringsskiftet i höstas har det rått stor osäkerhet i Forsmark om hur det skall bli med den fortsatta kärnkrafts-utbyggnaden där.

Man har ju ofta från såväl statsministerns som energiministerns sida sagt all nu var marschen in i kärnkraftssamhället stoppad, men samtidigl har man - visserligen lill synes motvilligt och med svårlydda motiveringar - lämnat pengar för fortsalt byggande. Del har förts någon sorts vecka-för-vecka-polilik som säkert givit kärnkraftsbolagels och Vattenfalls ledningar många gråa hår. Del har skapat stor förvirring och osäkerhet såväl bland de anställda och entreprenörerna som hos kommunen.

Genom att regeringen på della sätt ständigt skjutit problemen framför sig har varken förelag, enskilda eller kommunala myndigheter vetat hur man skulle planera för framtiden. Jag har vid fiera tillfällen förgäves försökt få svar av regeringen om hur man tänkt sig utvecklingen i Forsmark. Del log under våren fyra veckor för energiministern all som svar på min fråga om aggregat 3 omtala alt ärendet var föremål för beredning inom regeringen. Besvärliga förseningar, svåra omställningar samt onödiga och väldigl stora fördyringar har blivit följden av den borgerliga regeringens energipolitik. Med andra ord har regeringsskiftet enbart i denna fråga redan kostat landet och skattebetalarna väldiga belopp.

Statsrådet Johansson har i ell föredrag för några veckor sedan sagt all del skulle bli en lindrad planering, atl Forsmark 3 skulle köras pä sparläga. Man fråga sig då, om det kanske är sä, att,regeringen Fälldin anser att kärnkraften är mindre farlig om man bygger ul den i långsammare takt.

I sitt svar till herr Palme säger nu statsministern att det i förhandlingsuppdraget till vattenfallsverkel framhålls, att byggnadsverksamheten för Forsmark 3 skall upphöra. Jag kommer jusl därifrån efter all ha sammanträtt med byggnadsarbetarna och företagsledningen. De kände inte i går lill all arbetena med Forsmark 3 skulle stoppas, och hos Vattenfall hade man i varje fall i går morse inle fått några direktiv för en eventuell nedtrappning av verksamheten.

Däremot kan jag försäkra landets statsminister atl osäkerheten och
oron nu är om möjligt ännu slörre än lidigare, och dagens besked gör
inte lägel klarare. De anställda ber herr Fälldin tala om hur del kommer
au bli med deras jobb och hur del går med deras egnahem, om de tvingas 131

Nr 142 flytta. De kräver alt regeringen skall svara för deras ekonomiska föriusler.

Fredaeen den Kommunen vill ha besked om efler vilken kärnkraflsutbyggnad som

27 mai 1977 vågar göra sina investeringar, och den begär också ersättningar av

_____________ staten, om inte del beslutade kraflprogrammet får fullföljas.

Om energipolitiken Vad avser nu slatsminislern egentligen med det tredje aggregatet i Forsmark? Är det ell tillfälligt stopp till 1978, eller syftar man till ell definitivt avbrytande för all framtid?

Vi har nyss fåtl höra atl arbetena skall fortsätta med reaktordelen och lurbindelen i berörda förelag. Vad är det för konsekvens i alt då sälta stopp för byggnadsarbetena? Man måsle väl kunna placera dessa anläggningar någonstans när de är färdiga.

De anställda ber Thorbjörn Fälldin, gärna i sällskap med Olof Johansson, atl åka upp lill Forsmark för all titta pä anläggningen och tala med dem som där har sitt arbete och med dem som bosatt sig i trakten. Passa dä även på atlTesonera med förelagsledningen om hur man skall kunna ordna en vellig och förelagsekonomiskl riklig byggnadsplanering med den ryckiga borgerliga energipolitiken!

Jag vill även rekommendera ett besök pä kommunkontoret i Östhammar. Säg dä lill kommunalmännen hur de skall göra med de lomma villorna, de halvtomma skolorna och barndaghemmen och det minskade underlaget för andra gjorda investeringar som blir följden, om kraftverksbygget stoppas eller inskränkes! Ge även kommunen elt råd om hur den skall arbeta med den fortsatta planeringen!

Svara nu, herr statsminister, på dessa frågor: Hur blir del med Forsmark 3? Får de friställda andra jobb? Får de enskilda och kommunen ersättningar om utbyggnaden inskränkes? Är statsministern beredd atl åka lill Forsmark och ge klara besked?

Hen WIJKMAN (m):

Herr talman! Det finns ingen anledning atl dölja atl del finns motsättningar i synen på energipolitiken mellan de tre regeringspartierna. Det gäller därvid, som vi så många gånger konstaterat, bedömningen av kärnkraftens säkerhetsproblem. Jag har där, som jag också tidigare har deklarerat, en i grunden positiv bedömning. Jag tror atl del skall vara möjligt att klara avfallshanteringen under betryggande former. Exakt vilken lösning vi skall välja är det dock för tidigt atl ullala sig om i dag. Del är bl. a. mot den bakgrunden som vi har salt lill energikommissionen för att följa utvecklingsarbetet och förhoppningsvis komma fram till en väl underbyggd rekommendation.

Det har under de gångna månaderna, inte minst här i dag, ödats mycken
tid från olika grupperingar för atl kritisera den nuvarande regeringens
polilik. Socialdemokraterna har varit de främsta kritikerna, men även
industrin och framför alll kraftförelagen har varit negativa. Man måsle,
herr lalman, ha förståelse för den negativa attityd som inle minst de
som har det direkta ansvarel för kraftförsörjningen har intagit Samma
132 sak gäller för alla dem som arbetar i kraftindustrin eller pä olika kraft-

verksbyggen. De upplever en period av osäkerhet för framtiden, och man har rätt atl känna sympati för deras oro.

Men, herr talman, den situation som vi befinner oss i är, även om den är speciell, inle unik. Vad som i själva verket äger rum är elt förnyal studium av hela energipolitiken, en omprövning av tidigare s. k. sanningar och en omsorgsfull analys av de långsiktiga problem vi slår inför. Hade vi inle åsiktsskillnader inom regeringen - alternativt om socialdemokraterna hade suttit kvar i regeringsställning - dä hade såvilt jag förstår heller aldrig denna grundliga och förnyade prövning av energipolitiken ägt rum. Det är - tror jag - nödvändigl i etl samhälle i vår tid att då och då ompröva etablerade sanningar - all genomgripande analysera den etablerade poliliken. Det är en smärtsam process, men ibland är en sådan nödvändig. Del ligger sålunda - det måste jag konstatera, herr Palme- i själva verket en hel del positivt i en sådan omprövning även om det också finns någonting negativi i den. Energipolitiken måste alltså ses i både etl långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv, och vi måste alla vara angelägna om alt få fram del sakligt bästa underlaget fram lill nästa år.

Pä della område har incitamenten att söka alternativa lösningar under i stort sell hela efterkrigstiden lyst med sin frånvaro. Vi har varit vana vid rikliga mängder billig energi, och väldigt få har funderat över vad en knapphelssituation skulle kunna innebära. Inle minst gäller della oss politiker. Vi har aldrig ifrågasatt den lidigare planeringen, och vi har framför allt inte haft kunskap om den materia det här är fråga om.

Kännetecknande för energiområdet är atl frågorna är utomordentligt komplexa. För oss politiker som sysslar med dem innebär det alt man kontinuerligt tvingas revidera sina ståndpunkter. Det beror pä ny informalion, på ökad insikt om de vetenskapliga sammanhangen samt pä det faktum atl forsknings- och utvecklingsprogrammen successivt börjar ge mer resultat inte bara i vårt land.

Jag har kvar min grundinställning, nämligen atl oljeproblemet är inte bara vårt ulan världens dominerande problem på det här området Alla tecken lyder pä atl såväl olje- som gasproduktionen i världen når en toppnivå inom kort för alt därefter stagnera. Samtidigt måste vi räkna med att efterfrågan på energi, bl. a. lill följd av folkökningen, väsentligt mer än fördubblas under tiden fram lill år 2000. Frågan om hur denna ökade efterfrågan skall klaras utgör elt stort och svårt problem. Där framstår för mig i dag främsl fyra handlingsparametrar:

1. En ökad satsning på sparande och hushållning.

2. En ökad satsning på förnyelsebara resurser.

3. En ökad salsning, ofrånkomligen, på kol.

4. Användning åtminstone under en övergångsperiod av uran som råvara.

Men, herr talman, det är inte bara viktigt att studera själva tillförselsidan. Lika viktigt är att försöka göra klart för sig hur vi använder energin. Del räcker inte med atl mäta en viss förbrukning ett visst år.

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolhiken

133

10 Riksdagens protokoll 1976/77:142

Nr 142 för ett sådanl tal säger egentligen väldigl litet Här kommer frågan om

Fredaeen den verkningsgrad in, och här kommer framför allt frågan om hur stor andel

27 mai 1977 konsumtionen som i realiteten utgörs av lågvärdig energi in.

_____________ Jag vill erkänna all vid liden för det förra riksdagsbeslutet hade jag

Om energipolitiken inte den insikt om dessa problem som jag i dag besitter. Och jag tror att detsamma gäller mänga andra.

Jag var t ex. inle medveten om att mellan 50 och 60 96 av vär ener-gieflerfrägan är just efterfrågan på låglemperalurvärme. Detta i sin tur leder lill konstaterandet atl för denna typ av efterfrågan måste det vara onödigt pä sikt atl gå vägen över dyrbara och avancerade energiformer. Här bör förnyelsebara resurser - i första hand solenergi - till stor del kunna lösa våra problem. Men vi har ett lidsperspektiv att la hänsyn till, och det är mycket viktigt atl konstatera.

Jag tror alltså, herr lalman, att perioden av förnyad analys under tiden fram lill hösten 1978 är både nyttig och nödvändig. Den innebär problem för många inom kraftindustrin, och detta måsle uppriktigt beklagas. Men den öppnar också möjligheter att på läng sikt fatta beslul som i betydligt högre grad än 1975 års beslut bygger på vetenskapliga fakta.

Jag är därför något förvånad över den TT-kommuniké som gått ul i dag och pä någol säll skulle bygga på del herr Fälldin har sagt Bl. a. gäller det Forsmark 3. Där är del entydigt och klart fastslaget att arbetena skall reduceras. Ingenting skall ske i Forsmark, men projektet skall vara kvar.

Herr lalman! Delta med handlingsfrihet har kommit att bli något av ett honnörsord i debatten. Jag vill därvid framhålla del väsentliga i alt vi verkligen analyserar vad olika försörjningsalternativ innebär och atl vi är starkt medvetna om såväl de kortsiktiga perspektivens bindningar som de långsikliga perspektivens öppningar.

Tyvärr är ojämlikheten total när del gäller tidsåtgång i den här debatten. Jag måste be atl få återkomma.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr talman! En debatt som denna ger egentligen inte medborgarna någon information om våra verkliga energiproblem. Debatten har fåll en läsning kring delproblemet olja kontra kärnkraft Det vore väl lika bra att direkl säga ifrån atl vi för framtiden skall ha varken kärnkraft eller olja som energikällor på del vis som de nu utnyttjas.

Helt klart är ju atl oljan inle räcker lill för dagens slösande användningssätt längre än fram lill sekelskiftet och problemet med uranet är ungefär delsamma. Vad dagens problem egentligen gäller är dels alt planera utnyttjandet av fissionskrafi och olja, sä alt en successiv avveckling av dessa energikällor kan ske fram lill sekelskiftet, dels alt göra mång-miljonsalsningar pä de energikällor som efler sekelskiftet skall ta över huvuddelen av vär energiproduktion.

Att regeringen är angelägen om all begränsa investeringarna i kärnkraft
134 är fullt rikligl med hänsyn lill att delta system för energiproduktion

redan nu så au säga i sill startskede är avsett atl bli en 25-30-årig parentes i energiproduktionens historia. Det gäller att inte bygga flera fissions-kraftverk än att de klarar övergångsproblemen fram lill sekelskiftet.

Beträffande satsningen på de energiproduktionssyslem, som vi skall lila lill efler sekelskiftet, skulle jag bara hell kort vilja beröra två frågor, vilka enligl min uppfattning är av väsentligt större betydelse än övergångsproblemen för oljan och fissionskraften, nämligen frågan om solvärmens direkta tillvaratagande och biosystemels utnyttjande.

1 dagarna ger professorerna Weilermark och Petersson vid KTH ut en "solenergibok". De konstaterar bl. a. all Sverige har en rätt hög sol-energiinslrälning - räknat i förhållande till befolkningstal betydligt högre än t. ex. Indiens. Den nuvarande tämligen primitiva solfångarlekniken bör kunna utvecklas. I Sovjetunionen har man bl. a. funnit atl solfångare, fasl monterade på hustak o. d. ger betydligt sämre effekt än sädana som är monterade rörligt, sä atl de frän morgon lill kväll följer bästa instrålningsvinkeln från solen.

Belräffande lagringen av solvärmen nämner författarna olika lösningar men anser all just nu förefaller energilagringen i kemisk form ge de bästa utsikterna. Svensk forskning och industri bör ha goda utsikter all hålla sig väl framme i denna utveckling om man övergår till elt lön-samhelslänkande på lång sikt. Som en stimulans i den riktningen krävs kraftiga statliga satsningar, men satsningar som bör göras snarast när forskare och tekniker ännu har tid på sig och möjlighel atl välja räll väg. När oljan börjar tryta framåt år 2000 måste man redan ha hunnit en god bit på väg, menar författarna.

För egen del vill jag här framkasta tanken att del vore helt realistiskt all redan nu lagstifta om all all byggnation av bosläder, kontor, fabriker osv. från senast 1985 skall baseras på den s. k. nollenergilanken när del gäller uppvärmning av lokaler och vallen, varvid den direkta solvärmen torde bli den vanligaste värmekällan.

Den andra stora energikällan från sekelskiftet måsle bli utnyttjandet av biosystemels energiproduktion. Nämnden för energiproduktionsforskning lämnade i februari i år en rapport om planeringen av den fortsatta forskningen och utvecklingen. Bland oändliga energikällor berörde nämnden biosysiemet. Della beskrivs som alla de möjligheter som är förknippade med biomassans omvandling lill el, värme eller andra bränslen. För Sverige kan del därvid vara av intresse med odling av s. k. energiskogar, av tång och alger i havsvikar och dammar samt omvandling av skogs-, lantbruks- och hushållsavfall.

Även om, säger nämnden för energiforskning, gödsling, skörd, transport och omvandling av energiskogarnas virke i sig är energikrävande, kan nettot av denna energikälla redan 1985 börja lämna etl inte försumbart bidrag till vår energiförsörjning. På myckel lång sikt skulle, skriver nämnden, utnyttjandet av samordnade biosystem i princip kunna svara för landels hela energiförsörjning.

Sammanfattningsvis vill jag säga, atl en målmedveten styrning från

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

135

Nr 142 regeringens och riksdagens sida av forskningsinsatser och utvecklings-

Fredagen den arbete måst» till för den omslällning av vär energiproduktion som är

27 mai 1977 nödvändig fram till sekelskiftet Enda förnuftiga lösningen måsle vara

_____________ all vi nu snarast och successivt inriktar oss på alt skära ned satsningen

Om energipolitiken på uranbaserad fissionskrafi till minsta möjliga antal kärnkraftverk och alt genom förnuftig hushållning med energi begränsa den fortsatta användningen av oljan, båda sakerna i syfte atl klara övergängsproblemen fram lill sekelskiftet, och vidare att målmedvetet gå in för forsknings-och utvecklingsinsatser för de oändliga energikällornas utnyttjande, varvid den direkta solvärmen och biosysiemet efter alll all döma bör få lillhöra de prioriterade energikällorna.

Men del brådskar med en omslällning av inriktningen! Det är om sädana långsikliga problem vi behöver informera medborgarna i vårt land för all väcka deras intresse för energihushållningens verkliga problem.

Under della anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr lalman! Jag vill svara herrar Henrikson och Hjorth alt på s. 5 i interpellationssvaret, som jag hoppas all ni har tillgäng till, säger jag:

"I förhandlingsuppdraget till Vattenfallsverkel belräffande Forsmark 3 framhålls bl. a., att den verksamhet på byggarbetsplatsen i Forsmark som avser delta block skall upphöra. Nya kontrakt med underleverantörer bör inte tecknas. När del gäller ekonomiska garantier från staten, kommer de privata minorilelsdelägarna i Forsmark 3 alt likabehandlas med ägarna till Oskarshamnsverkei."

Detta förhandlingsuppdrag är nu överlämnat till Vattenfall och enligl den gällande ordningen skall MBL-förhandlingar las upp innan regeringen faltar ett definitivt beslul. Här har vi alltså gett den viljeyttring som är grunden för dessa överläggningar med de anslällda.

Det är svarel till er båda.

Hen HENRIKSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Del som slår i inlerpellalionssvarei har jag själv haft möjlighet att läsa. Nu är del som står där inte något under av klarhet, och del förefaller mig som om statsministern har vissa svårigheter all själv redogöra för vad det innebär.

Del var därför jag ställde frågan: Vad betyder detta atl inga ytterligare
beställningar skall läggas ul, när det gäller påverkan pä sysselsättningen
i Linköping och i Finspång? Ell sådanl besked är något hell annat än
elt referal av del svar som jag redan har kunnal läsa. Denna fråga, herr
Fälldin, är en sådan fråga som inle kan förbigås. Del som sägs om energi
och kärnkraft får inle bara bli exallerade parlilakliska deklaralioner ulan
del måste föras ned pä det praktiska planet, där varje individ befinner
136 sig - pä det s. k. verkstadsgolvet Där känner människorna vad del här

betyder och vad regeringens handlande kan fä för konsekvenser.

Jag ber faktiskt statsministern atl bevärdiga mig med elt svar pä denna, som jag ser det, i denna debatt hell avgörande fråga. Del kan väl inle vara så att centerpartiet och herr Fälldin är hell ulan möjlighet att bedöma della. Frågan har inle uppstått sedan herr Fälldin blev statsminister. Den var aktuell i hela valrörelsen, och då saknades det inle besked från centerpartiets sida i den här frågan. Därför menar jag alt del har funnits rådrum för all länka igenom det hela ytterligare och ge besked pä sädana här frågor. Dessa frågor har f ö. riktals lill regeringen inkl. dess statsminister vid flera lidigare tillfällen. Del rör sig inte om något originellt, så all det av den anledningen för dagen skulle finnas svårigheler alt svara pä de här frågorna.

Får jag, herr talman, säga några ord till herr Wijkman, även om jag inle skall diskulera med honom. Jag lycker all hans försök all pä någol säll ange ambilionsgraden när del gäller säkerhetsfrågorna knappast lillhör del mer realistiska. Jag tror alt han själv inser det omöjliga i en sådan argumentation. Vad det här handlar om är väl en moderat balansgång och någonting av ell offer på det s. k. regeringsaliaret

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Hen HJORTH (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har noterat beskedel om all förhandlingsuppdragei har överlämnats lill Vattenfall och all MBL-förhandlingar skall äga rum.

Min fråga gällde om del var ett tillfälligt eller definitivt stopp för aggregat 3 i Forsmark. Där lämnade herr Wijkman ell klarare besked. Han sade nämligen all projektet skall vara kvar, och jag har uppfattat del sä all del får ligga i malpåse lill hösten 1978 och all del då finns möj-ligheler all åleruppla arbelel med aggregal 3 i Forsmark.

Del är sä, herr siatsminister, all förseningen beträffande F 3 redan nu innebär permitteringar av betydande omfattning. Om det nu blir så alt utbyggnaden stoppas är del fråga om en permiltering av 400-500 byggnadsarbetare. Därtill kommer tjänstemännen och de anslällda hos olika entreprenadföretag. Om man hade fåll fortsätta arbetena som man hade planerat, hade man kunnat flylla över folk från aggregal 1 och 2 lill del tredje aggregatet och pä det sättet fåll en smidig och bra bygg-planering.

Man har också haft planer på en utbyggnad av den sociala och kommersiella servicen för atl göra livet drägligare för Forsmarkarbetarna. Flera av dessa investeringar är nu i farozonen, om endasl tvä aggregal får byggas.

Sedan en fråga av stor betydelse för folk uppe i Forsmark som jag gärna vill ställa lill statsministern: Hur blir del med laddningen av den första reaktorn i Forsmark? Får den laddas när den omkring årsskiftet blir färdig? Skjuter regeringen även pä delta, är det högst osäkert hur del går med den anslällda driftspersonalen. Risk föreligger då att dessa välutbildade tjänstemän söker sig därifrån. Det kan ju inle vara någon glädje med all jobba kvar om man inle kan räkna med all få användning

137

Nr 142 för sina kunskaper. Det vore tacknämligt om statsministern ville svara

r-. , , pä frågan: Får man ladda aggregat 1, om tillräcklig säkerhet kan presteras

freoagen cen

27 maj 1977 naturiiglvis?

Om energipolitiken

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr lalman! Till herr Henrikson vill jag säga alt när vi skriver atl
nya kontrakt med underleverantörer inte bör tecknas, så anger vi därmed
viljeinriktningen. Om denna viljeinriktning efterlevs skapar man natur
ligtvis inte de arbetstillfällen som skulle ha blivit resultatet om sådana
kontrakt hade tecknats. Jämfört med situationen all arbelel hade forlsalt
' som om ingenting hade hänt blir det naturligtvis ett bortfall i syssel-

sättningen. Jag har aldrig förnekat det. Jag har i svaret lill herr Palme sagt all en sådan omläggning kan innebära kapitalförluster och påfrestningar på sysselsättningen. Men som vid alla andra omslällningar får man då vidta åtgärder för atl mildra dem och medverka till alt människor får annan sysselsättning.

Till herr Hjorth vill jag säga all svaret är detsamma när del gäller Forsmark 1 som del var pä herr Palmes fråga när det gällde Ringhals 3. Villkoren skall vara uppfyllda. Jag kan inle i dag se alt det finns några förutsättningar för att kunna uppfylla dessa villkor.

Om vi inle får ladda aggregatet är del risk atl personalen söker sig därifrån, säger herr Hjorth. Då ger ju herr Hjorth uttryck för något som i grunden förvånar mig, nämligen alt man inle delar uppfattningen atl säkerhetsfrågorna skall vara lösta innan man sätter i gäng ytterligare verksamhet. Det är inställningen i många lagar vi har: Om del finns risk för de anställda eller för tredje man skall verksamheten inte tillåtas.

Svaret är alltså: Också för Forsmark 1 måste villkoren i villkorslagen vara uppfyllda. Jag kan för dagen inle se all del finns förutsättningar för alt de villkoren skall kunna uppfyllas.

Herr HJORTH (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är självklart atl vi anser all säkerhetsvillkoren skall uppfyllas, herr siatsminister. Del olyckliga med den nya regeringen är att statsministern inle ser någon möjlighel för kraftbolagen all uppfylla villkoren, medan andra regeringsmedlemmar anser all del går myckel bra. Herr Wijkman har alldeles nyss givit uttryck för samma uppfattning. Det skapar oro och osäkerhet

Snart orkar man inte längre med det här uppe i Forsmark. Man är förtvivlad över att man inle vet hur man skall planera. Man måsle fä ordentliga besked. När nu enskilda regeringsmedlemmar, andra borgerliga politiker och kraftbolagen är övertygade om all kraftbolagen kan klara säkerhelsvillkoren, skall inle herr statsministern säga alt del inte går atl uppfylla dem!

Hen PALME (s):

Herr lalman! Herr Fälldin avslutade sitt förra anförande dä jag inte
138 hade någon replik kvar, med att patetiskt säga: "Jag har inle ändrat

inställning." Han får väl citera sin berömde partivän Erik von Heland, som i molsvarande situation sade: "Jag har icke, herr talman, ändrat min inställning. Jag har bara ändrat min röstning." För del är i praktiken vad som har skett

Sedan har vi varit vittne till etl fascinerande skådespel. Jag ställde samma fråga tre gånger: Erkänner herr Fälldin all innebörden i regeringsbeslutet är att ni fortsätter färdigställandet av Forsmark? Han svarade inte på den frågan. Han lalade bara om att byggnadsarbetarna i Forsmark skulle slula, atl inga kontrakt skulle tecknas och atl inga garantier kunde ges.

TT log della ad notam och skickade ul en kommuniké. Sedan kom avslöjandet Då måsle herr Wijkman upp och förklara atl projektet fortsätter om än i reducerad takl. Sä avslöjades obarmhärtigt herr Fälldin, som av sina taktiska skäl vill ge de lokala centeravdelningarna ell intryck av alt del är slui på byggandel av reaklorerna II och 12. Hur djupt kan man falla såsom människa för all värna om sin lilla poliliska makt?

Herr Fälldin nästan skryter med alt det blir arbetslöshet i Forsmark. Bygget upphör. Däremot fortsätter verkstadsarbetena i Uddcomb. Det har han själv bekräftat. Förhållandena i Finspång har han så dåligt reda på all han inte kan svara. Jag skulle tro, herr Henrikson, att kontrakt är tecknat när det gäller turbinen, där 300 människor arbetar, och atl del på något sätt kan fortsätta. Jag vet inte exakt. Det borde herr Fälldin ta reda på, eftersom del är regeringen som fattar beslutet Även i Finspång finns naturligtvis risk för en betydande arbetslöshet.

Detta besked kom först i dag. MBL-förhandlingar skall förestå. Del är ell politiskt beslul. Men vi som känner moralen bakom della beslul har föga alt invända mot all de fackliga representanterna är stenhårda i dessa MBL-förhandlingar. De har räll all värna om sin heder och sin moral mol denna regering.

Jag har gång på gång slällt frågan: Hur blir det med laddningen av Ringhals 3? Som herr Hjorth påpekade har moderalerna den uppfattningen att villkoren går all uppfylla, medan regeringschefen säger all han inte ser något tecken på alt villkorslagens bestämmelser kan uppfyllas. Det råder alliså en lolal motsättning inom regeringen.

Jag har inle frågat vilket beslut ni kommer till. Jag har bara ställt den enkla frågan: När faltar ni beslutet? Ni har lagt avgörandet om att ladda kärnkraftverk i regeringens hand. Det är ni som bestämmer. Det är elt renl politiskt beslul på de grunder som ni kan skaffa.

Varje halvårs fördröjning kostar 500 milj. kr. Dä har jag frågat - och nu har jag ell obegränsat antal repliker pä mig, sä jag komnier all fortsätta all fråga tills herr Fälldin svarar: Kan herr Fälldin lova all före den 1 november i är ge besked om huruvida Ringhals 3 får laddas eller icke?

På den minut som jag nu har: Herr Fälldin oroar sig över socialdemokratin; han har hillal någon skribent. Della har alltid varit centerns dröm. Vi har haft våra distriktskongresser, och med överväldigande majoritet har de ställt sig bakom vår energipolitik. De enstaka som varit

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

139

Nr 142 emot har sagt all med ceniern vill vi i alla fall ingenting ha alt skaffa.

F 1 en flpn ' tonrsr atl noggrant arbeta med energipolitiken, precis som vi

27 ma' 1977 planerat från början, inför 1978 års revidering och ha en bred debatt

_____________ bland våra medlemmar. Men del är litet konstigt om herr Fälldin oroar

Om energipolitiken sig så oerhört för socialdemokratin. Tänk om han skulle lyssna litet grand lill - eller veta - vad näringslivets representanter säger om honom och hans parti, vad fackföreningarna säger om honom och hans parti, vad centerpartister som man möter säger om honom och centerns energipolitik.

Jag tror all vid en rent krass, knaslerlorr, saklig bedömning framstår denna borgerliga regering, med dess regeringschef, när del gäller energipolitiken som Europas ulan konkurrens mesl inkompetenta regering.

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr talman! Jag är litet förvånad över herr Palmes försök alt utveckla något slags finkänslighet genom att inte underrätta mig om vad näringslivet, fackföreningsrörelsen, centerpartister osv. skulle tycka. Det är en sä ny sida hos herr Palme all jag inle rikligt känner igen den. Vad jag har erfarit i den vägen lidigare har varit alt herr Palme mer eller mindre har ansträngt sig ål del andra hållet.

Erkänn att ni fortsätter arbelet på Forsmark 3! säger herr Palme och tillägger att del skulle ha gått ut någonting om det genom TT. Vad är del för en förfalskning som jag nu blir beskylld för? Vad som har gått ul via TT vel jag verkligen inte - det har jag inte sell.

Jag säger i svaret: "I förhandlingsuppdragei lill vattenfallsverkel belräffande Forsmark 3 framhålls bl. a., att den verksamhel på byggarbetsplatsen i Forsmark som avser della block skall upphöra." Om herr Palme nu i hastigheten och upphetsningen har läst della så all de arbeten som är ullagda på en eller annan komponent där ute skulle upphöra, och blir överraskad överalt jag påminnerom detta-och all herr Wijkman påminner om samma sak - så är det ju ingenling som jag kan la ansvarel för. Jag har här lämnat den korrekta uppgiften - del är inle fråga om annat Detta är alltså innehållet i det förhandlingsuppdrag som vattenfallsverkel har fått.

Nästa fråga: "När kommer beslutet? Kan herr Fälldin lova alt före den 1 november ge besked?" Jag har ju redan sagt att vi skall ge besked när Vattenfall kommer med en framställning om laddningen, om idrift-lagningen. Sedan säger jag också all endast om villkorslagen kan uppfyllas kommer tillstånd till detta atl ges.

Jag tillåter mig atl ha den uppfattningen när del gäller kravet på hur och var en hell slutlig förvaring kan ske, atl del är ingen som kan tala om hur man i dag kan uppfylla del. Det är heller ingen som kan anvisa en hell säker metod, vare sig man väljer upparbetning eller inte.

Det är på den grunden jag säger att för dagen finns ingenling som

lyder på att del är möjligt att uppfylla lagens krav. Om sedan andra

140 står upp och säger all de är optimistiska och tror alt del skall vara möjligt.

sä ändrar det inte villkorslagens krav. Del är ju som lagrådet sade, atl med villkorslagen binds regeringen all se lill alt kraven är uppfyllda.

Herr Palme talar om svek och om alt falla som människa. Jag har sagt all min inställning till kärnkraften är densamma nu som lidigare, nämligen all jag sätter säkerheten främsl. Enligl herr Palme skulle jag ha fallit djupt när jag tillåter mig påstå detta.

Hur har herr Palme del själv, herr Palme som i valrörelsen talade om atl säkerhetsproblemen var lösta? Herr Palme sade ju då all meloden för slutlig förvaring som rekommenderades av AKA-utredningen var hell säker. Hur ser herr Palme, efler all ha gjort de här omdömena om mig, på sin egen roll i della sammanhang?

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om eneigi[)olitiken

Hen PALME (s):

Herr talman! Först vill jag se pä min roll. Varenda gång jag fick frågan om avfallet sade jag all det här är det svåraste. Jag är inle tekniker, men jag-har talat med väldigt mänga forskare, och de har sagt all redan med nuvarande teknik kan avfallsproblemet lösas på ett tillfredsställande sätt Del sade en enig AKA-ulredning - även en centerpartist var med där - och nu står det så här i Fordsliftelsens studie, som Jimmy Carter bygger sill program på:

"Vi är övertygade om alt kärnkraflavfall och plutonium kan las om hand på ell säkert sätt. Om det förvaras pä rätt sätt djupt underjorden i geologiskt stabila formationer, är del lilen risk för alt det skall komma ul i omgivningen i farliga kvantiteter. Även om del på något säll skulle komma ul efter lång lid i större mängder än som verkar möjligt, skulle del inle innebära en omfattande katastrof eller ens en omfattande hälsorisk för framlida civilisationer.

Utöver de direkta effekterna på människors hälsa har både kärnkraft och kolbaserad kraft effekter på luft, mark och vallen och på läng sikt dessutom pä det globala klimatet Jämförelsevis har emellertid kärnkraft betydligt mindre negativa miljöeffekter än kol."

Del är ovetenskapligt att säga att man löser problem definitivt Man arbetar ständigt med dem. Min bedömning har hela tiden varit oförändrad, och den är densamma i dag som förut.

Vad som gjorde all jag lalade om alt falla var skildringen av vad som sker i Forsmark. I interpellationssvaret finns ingenling som säger atl projektet fortsätter. Där finns bara negativa faktorer uppräknade: Man skall sioppa bygget i Forsmark och göra byggnadsarbetare arbetslösa. Man skall inte teckna nya kontrakt Därför frågade jag tre gånger: Är det inte så att projektet fortsätter? Jag fick inget svar.

Svarel kom först i det ögonblick som herr Wijkman, med hänsyn till sitt partis intressen, nödvändigtvis måste slå upp och tala om atl visst försätter projektet Det är delta jag lycker är så ohyggligt svagt. Atl inle kunna ge allmänheten besked, utan beskeden får dras ut. Herr Lindström fick dra ut beskedet alt eftersom tankarna redan är halvfärdiga för Oskarshamn 3 och Forsmark 3 måste de byggas färdiga, annars kastar

141

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

man ut en massa människor i arbetslöshet. Förmodligen kan man klara en del i Finspång också, men i Forsmark jagas byggnadsarbetarna på elt sakligt helt orimligt sätt ul i arbetslöshet.

Sedan frågade jag om Barsebäck. Där är det först och främst tidsfaktorn det gäller. Regeringen skall pröva frågan enligt villkorslagen, och det skall inle vara en drakonisk prövning, ehligt vad den borgerliga majoriteten har sagt. Om prövningen fördröjs kostar del mycket pengar. Redan en fördröjning på sex månader kostar ca 500 milj. kr., och sedan blir del snabbi miljardbelopp. Och vad jag nu vill undanröja risken för är all regeringen försöker dra delta i långbänk och skjuta ärendet framför sig, lill ytterligare kostnader utöver vad de borgerliga redan har åsamkat landets skattebetalare samt arbetare och tjänstemän pä detta område. Därför säger jag så här: Ta gärna ganska lång tid på er, säg en dryg månad! Kan ni ulfästa er att sedan, oavsett vad ni kommer lill för resultat, ge etl besked före den 1 november till Vattenfall, om verket kommer in med sin ansökan i augusti eller september? Ge oss det lidsbeskedet!

Del är klart att centern har den moraliska kapaciteten att vända på klacken och plötsligt upptäcka att här är alla säkerhetsproblem lösta, men i sak kan ju i och för sig ingenting på detta område hända från i dag lill den 1 november. Det program som har uppgjorts pä 30 milj. kr. är bra, men naturligtvis är det bara marginellt i den stora världsvida satsningen på dessa problem. Och man skall heller inte jaga fram lösningar. Man skall la god tid på sig, eftersom deponeringen skall ske ca 1990. Man har tid på sig att hitta den absolut bästa tekniska meloden.

Herr Fälldin säger ettiellertid atl det inte finns någonting som lyder på alt man kan lösa dessa problem, och då är det ju ganska svårt att tro att det pä etl halvår eller etl år plötsligt skall kunna inträffa något som fundamentalt ändrar på förhållandena. Samtidigt säger herr Fälldin all om säkerhetsproblemen kan lösas, så visst skall vi bygga kärnkraftverk, men jag ser ingen anledning tro alt problemen kommer atl lösas. Och sedan fortsätter han alt lova att kärnkraften skall vara avskaffad 1985.

Enligt herr Fälldins egen bedömning blir del här en gigantisk kapitalförstöring som ni själva har varit med om alt skapa. Ni satsar ju dag för dag pengar på byggandet av upp lill 12 reaktorer. Och då återkommer jag lill min fråga: Med vilka pengar skall ni betala dessa 10, 15 eller 20 miljarder? Ingen vet hur mycket det blir. Men om ni har den bedömningen all kärnkraftverken aldrig kommer atl användas, så måste ni ju ge svenska folket besked om hur kostnaderna skall betalas. Ni kan inte förespegla svenska folket all det sker gratis. Hur skall ni betala den väldiga kapitalförstöring i det svenska samhället som den energipolitik kommer atl innebäfa som herr Fälldin fortsätter att förespegla allmänheten atl han vill föra? Det vill människorna här i landet ha besked om!

142

Herr statsministern FÄLLDIN:

Herr talman! Herr Palme för inle precis debatlen framåt genom alt ställa frågor som han redan har fått svar på. Han återkommer nu till frågan: Kommer Vallenfall atl få besked före den 1 november? Jag vill svara all Vallenfall kommer all få besked sä snart verket har lämnat in sin ansökan. Om herr Palme talar om för mig vilket datum Vattenfall lämnar in sin ansökan, så skall vi meddela när verKet får del önskade beskedet

Vidare frågade herr Palme återigen om de pengar som del kostar atl bygga kärnkraftverken färdiga. Jag har redan sagt all kostnaderna i stort sell är desamma, eftersom verksamheten vid de reaktorer som är under byggnad var så långt pä väg vid tiden för regeringsskiftet. Det är i slorl sett samma koslnader om kärnkraftverken byggs färdiga som om man avbryter byggandet och betalar skadestånd. Men del är en fördel med all bygga dem färdiga, och del är all det går all använda dem alternativt Det är också det man är inne på.

Herr Palme säger atl vi skulle leka med de anslällda, alt vår energipolitik skulle vara osäker osv. Men titta pä det samband som finns, herr Palme! Det faktum all vi ökar anslagen för alt stimulera till energihushållning ute i näringslivet innebär atl ett antal företag lagt ut beställningar hos STAL pä elt stort antal objekt. Vi har fält uppgifter om att STAL har svårigheter all klara av de beställningar som alltså ersätter det bortfall man skulle kunna räkna fram som ett resultat av atl nya avtal inte skulle tecknas.

Herr Palme har använt citat så många gånger atl jag också skall tillåta mig atl göra del.

Inför valet i höstas fick herr Palme den 15 september följande fråga av redaktör Holmström i TV 2:

"Du anser tydligen atl avfallsproblemen i samband med kärnkraften är lösta, har jag läst. Kan du garantera atl du verkligen vet vad som händer med avfallet som ligger nersloppat?"

Olof Palme svarade: "Ja, om man ser det rent - rent samvetsmässigl, så har för mig personligen det här avfallsproblemel varit del svåraste. Jag är inle tekniker. Men jag har talat med väldigl många forskare."

Litet längre fram i intervjun sade herr Palme: "Men så långt man kan hitta en enighet bland expertisen så finns det en enighet på den här punkten. Och det jag kan förmedla till människorna är ju detta konstaterande atl så långt det står i mänsklig makt så har vi kunnat finna atl del här problemet går atl bemästra."

Herr Palme skall inte driva beskyllningen om andras svek så långt, eftersom han var beredd atl gå i god för detta. Vi vel att nu resonerar man inte på det viset

Herr lalman! Jag upprepar vad jag sagt lidigare, alt tyvärr måste man konstatera atl de sakliga meningsskiljaktigheterna består. Det går inte alt komma så myckel längre. Herr Palme upprepar sina frågor, jag svarar på dem. Jag ser inte att vare sig kammaren eller allmänheten tjänar

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om eneigipolitiken

143

Nr 142 på atl vi håller liv i den typen av debatt. Jag vill återigen konstatera

Fredagen den '' ' ' upplever som valiendelare i den här frågan är inställningen

27 mai 1977 ''" säkerhetsproblemen.

Om eneigijwlitiken Herr WIJKMAN (m):

Herr talman! Jag skall inte förlänga den här debatten särskilt myckel. Debatlreglerna gjorde alt jag - ulan all jag visste om del i förväg -blev direkt avklippt.

Till herr Henrikson vill jag säga alt jag har inle gjort några graderingar av olika säkerhetsnivåer. Jag diskuterade inte säkerhelsfrågorna i milt första inlägg på annat säll än atl jag konstaterade atl jag - nu som lidigare - har en positiv bedömning av avfallshanteringen. Jag har också med intresse tagit del av Ford Foundation-rapporten.

Vad jag diskuterade var det faktum atl just den motsättning som funnits har lett till en organisation i form av energikommission och annat, där vi verkligen försöker atl ompröva och förnyal studera den här frågan. Del är något positivt atl denna omprövning sker - det skall man inle bortse ifrån. Del har kommit fram en stor mängd myckel värdefull informalion, som vi sannolikt inle tagit fram på detta grundliga sätt, om vi inle hade fåll elt regeringsskifte. Det anser jag vara ställt utom allt tvivel.

Sedan sade herr Palme att jag tvangs att la upp frågan om Forsmark 3. Jag hade efler statsministerns inlägg ingen anledning all göra del. Det var först när jag kom ul i korridoren för all dricka litet vatten som jag kunde konstatera alt radion och TT hade gått ul med någol ganska spektakulärt meddelande. Jag har här i dag hört herr Fälldin tala om en ändrad planering av projektet Forsmark 3, och jag vet - vilket jag även har läst - all Vattenfall kommer all få della uppdrag som del nu skall MBL-förhandlas om. Där står just detta om en ändrad planering och all Vattenfall skall återkomma skyndsamt till regeringen med en bedömning av vad som krävs för alt bibehålla handlingsfrihet, dvs. resursen Asea-Alom i första hand.

Del var alltså TT-kommunikén som gjorde att jag sade några ord om detta, men jag hade annars inte haft någon anledning atl göra det efter vad herr Fälldin har sagt i sitt anförande.

Herr Palme och jag har i många sammanhang haft elt likadant synsätt på oljeberoende, uranels betydelse osv., men herr Palme får ursäkta om jag, när jag hör honom tala om den mesl inkompetenta regeringen i Europa osv., tvivlar på alt del är själva sakfrågan som herr Palme vill komma ål. Jag tycker han försöker göra den här diskussionen till något slags kärnkraftsfest Vi skall väl snart avsluta debatten här, sä all vi senare i kväll kan se filmen Firmafesten i TV. Jag kommer inte ihåg den särskilt väl, men jag minns i alla fall all den var ganska underhållande.

Jag menar all hela den här uppläggningen, i varje fall i dag, lyder

inte på all del är själva sakfrågan som herr Palme är intresserad av vid

144 del här tillfället Det var faktiskt det som jag för det första hade tänkt

säga under mina få minuter i talarstolen, och jag hade då tänkt peka på några av de nya tendenser som gör sig gällande. Genom energikva-litelsstudier har man exempelvis kunnal visa atl vi, åtminstone principiellt på lång sikt, kan klara en stor del av värt energibehov med hjälp av förnyelsebara resurser. Delta tycker jag är intressant, och del har åtminstone givit mig någonting nytt sedan 1975 års energibeslut.

Om del nu är sä, måsle man i nästa led fundera över hur vär apparat är institutionaliserad. Institutionen Vattenfall står för både distribution och produktion. Inbjuder detta till atl se till att de förnyelsebara resurserna får en rättvis chans? Jag tror inte det, utan jag tror atl vi måste börja fundera över en kanske delvis ny organisation.

Vad jag slulligen försökte säga, herr lalman, var all man måste ha klart för sig vilka bindningar som finns på kort sikt: en hög efterfrågan på energiiillgångar och en hög ökningslakt. Tillgångarna på olja minskar. Vi har en stor apparat Det tar lång tid alt ställa om sig och även atl få klart för sig vilka öppningar som kan finnas i det länga perspektivet

Nr 142

Fredagen den 27 maj 1977

Om energipolitiken

Hen PALME (s):

Herr talman! Huvudtemat i filmen Firmafesten är snedsteg, herr Wijkman. Eftersom de nuvarande borgerliga partierna måste vara något av experter pä de poliliska aspekterna på detta fenomen förslår jag väl alt ni vill komma hem för atl avnjuta filmen.

Sedan ville herr Wijkman säga atl del är bra med en omprövning. Men en sådan hade del blivit ändå, eftersom hela energipolitiken skulle omprövas 1978.

När jag sade alt jag menar att det rör sig om en ganska knaslerlorr bedömning av Europas mesl inkompetenta regering pä energipolitikens område menade jag detta djupt allvariigt, herr Wijkman. Del finns inget annat land där man har ett sådanl spektakel i gång, att tre hell splittrade partier sitter tillsammans i regeringsställning och med ständiga kompromisser i del fördolda åsamkar landet stora ekonomiska förluster och åsamkar människor otrygghet och osäkerhet. Det finns inget annat europeiskt land där man bär sig ät sä. Del var inte alls något festligt i della uttalande, utan det var bara ell sakligt och egentligen ganska modest konstaterande i förhällande till de omdömen ni egentligen skulle förtjäna.

Herr Fälldin undrade varför vi skall hålla på atl ställa frågor. Ja, visst är del trist, men jag tvingades ju att sex gånger ställa samma fråga om laddningen av Ringhals 3 innan jag fick svar. Till slut kröp det äntligen fram: "Bara Vattenfall kommer in med en ansökan skall vi omedelbart behandla den." Tänk om herr Fälldin hade sagt det första gängen i stället för att ödsla min, sin egen och kammarens tid på detta säll! Men nu har jag fåtl svar. Jag får ta det som en utfästelse atl om Vattenfall följer den linje man har all vara klar för provdrift i augusti och lämna in en ansökan i september, så får man svar före den 1 november. Del är ett värdefullt besked. Äntligen!

På frågan om hur vi skall finansiera kapitalförstöringen har jag däremot

145

Nr 142 inte fått någol som helst besked.

Fredagen den Sedan säger herr Fälldin atl vatlendelaren är säkerhetsfrågorna. Och

27 mai 1977 '''' ' '' '■'' något som jag sade i TV 2 som skulle vara så

--------------- förgripligt Jag sade vad jag tyckte då, och jag lycker delsamma i dag.

Om eneigipolitiken Det rör sig om svära frågor, men den bedömning som jag har kommit fram till är att man kan lösa dem; annars skulle jag inte vara beredd all acceptera ett enda aggregal. Och så finner jag att herr Wijkman har precis samma bedömning - det gav han nyss uttryck för.

När herr Fälldin då säger atl den stora vatlendelaren vid bedömningen är säkerhelsfrågorna gör del ell lätt parodiskt intryck. I sak har alltså vi och moderalerna och i stort sett folkpartiet samma bedömning. För atl rädda ansiktet pä centern har man totat ihop den här lagen, som jag tror från säkerhetssynpunkt är en rent negativ faktor - det har jag sagt många gånger förut - men som ger er möjlighet all bibehålla illusionen. Formellt sett har ni möjlighel alt den 1 november med villkorslagens hjälp stoppa kärnkraften. Vi får väl se var vatlendelaren går då.

Sammanfattningsvis vill jag säga alt debatten har varit väldigt intressant Vi socialdemokrater står ju trygga i vår polilik. Den samlades vi omkring 1975 och den håller vi fast vid. Vi får naturligtvis hela liden vara beredda atl pröva nya fakta, som vi har gjort när del gällt upp-arbetningsfrägan.

När man frågar regeringen vad den vill läser den upp mödosamt hop-snickrade kompromisser. Det var ell tidens tecken alt jag fick del här interpellationssvaret längl senare än utlovat därför att del var så myckel förhandlingar på gång - man skulle klippa och klistra ihop alla synpunkter. Men när debatten sedan skulle äga rum var del politiskt intressanta: Skulle herr Fälldin försöka fylla sin funktion som regeringschef och leda landets energipolitik eller skulle han agera som centerledare och så längl del nu var möjligt efter alla löftesbrott ändå slå vakt om centerns grundläggande position? Del var en stor chans för honom. Han missade den. Det var inte fråga om alt landets statsminister skulle leda energipolitiken pä ett sätt som kunde samla nationen så som vi lyckades samla breda majoriteter här i riksdagen kring 1975 års energipolitik. Här var del i stället ledaren för etl parti som ville slå vakt om sin position och som för varje inlägg drevs alll längre ul i påståenden om atl han inga skäl såg alt starta nya kärnkraftverk över huvud laget. Han rörde sig ut mot en allt smalare bas med alll mindre förmåga atl samla nationen. Att landets siatsminister intar en sådan ylterlighelsposilion är också ett intressant besked i dagens debatt

Överläggningen var härmed slutad.

ij 14 Herr lalmannen meddelade alt pä föredragningslistan för nästa sam
manträde skulle utbildningsutskottets betänkande nr 30 samt arbetsmark-
nadsulskollets beiänkanden nr 32 och 31 i nu angiven ordning uppföras
'" främsl bland två gånger bordlagda ärenden.

§ 15 Anmäldes och bordlades Nr 142

Skatteutskottets beiänkanden Fredagen den

1976/77:49 med anledning av propositionen 1976/77:138 om genomfö- 27 mai 1977

randel av den nya laxeringsorganisationen, m. m. jämte molioner__ ______ ,

1976/77:51 med anledning av motion om vidgad skattebefrielse för handikappade ägare av motorfordon 1976/77:52 med anledning av proposilionen 1976/77:145 om ändrade tider för allmän fastighetstaxering jämte motioner

Lagutskottels beiänkanden

1976/77:30 med anledning av propositionen 1976/77:128 med förslag till lag om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

1976/77:31 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Socialutskottets belänkande

1976/77:31 med anledning av motioner om omlokalisering lill Umeå av statens bakteriologiska laboratoriums produktionsavdelning

Näringsutskottets beiänkanden

1976/77:44 med anledning av proposilionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte molioner

1976/77:47 med anledning av proposilionen 1976/77:83 om exporlfrämjande åtgärder avseende u-länder jämte molioner

§ 16 Kammaren åtskildes kl. 18.10.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert

147

1976/77:142 Förteckning över talare

(Sinrorna avser sida i protokollet)

Fredagen den 27 maj

Herr förste vice lalmannen 74

Ahlmark, arbetsmarknadsminister 30 Fru Andersson i Täby (c) 96, 97 Herr Benglsson i Göteborg (c) 51

Benglsson, Ingemund, i Varberg (s) 46

" Biörck i Värmdö (m) 87, 91, 94, 97

" Franzén (vpk) 54, 59, 61,62 Fru Fredrikson (c) 73

Hen Fälldin, statsminister 98, 114, 117, 121, 128, 136, 138, 140, 143 Hagberg i Borlänge (vpk) 38, 43, 45

" Henrikson (s) 129, 136 Fröken Hjelmslröm (vpk) 67, 69, 70, 71 Hen Hjorth (s) 49, 131, 137, 138 Fru Håkansson (fp) 85 Hen Hörberg (fp) 134

Karisson i Huskvarna (s) 36, 68, 70, 73 Fru Lantz (vpk) 90, 91, 94, 95 Herr Lindström (s) 127, 128 Fröken Littmarck (m) 71 Herr Lolhigius (m) 72, 73

" Nilsson i Agnas (m) 77, 81, 83 Fru Nilsson i Sunne (s) 74 Hen Palme (s) 102, 116, 120, 138, 141, 145

" Romanus (fp) 42, 44, 46, 58, 60, 61, 81, 83, 84, 92, 94, 95 Siegbahn (m) 6

" Svensson i Malmö (vpk) 75, 80, 82, 84, 122

" Svensson i Skara (m) 47 Fru Troedsson, statsråd 64, 70, 71 Hen Wijkman (m) 132, 144 Fröken Öhrsvik (s)3

148

GOTAB. Stockholm 1977