Riksdagens protokoll 1976/77:130 Torsdagen den 12 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:130

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:130

Torsdagen den 12 maj

Kl.  19.30

Förhandlingarna leddes till en börian av herr tredje vice lalmannen.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

§ 1 Åtgärder för den manuella glasindustrin (forts.)

Fortsattes     överläggningen     om     näringsulskoltels     belänkande 1976/77:37.

Hen FAGERLUND (s):

Herr talman! Vi diskulerar åter den manuella glasindustrins problem här i riksdagen. För vilken gång i ordningen kan jag inte säga, men det har bra nära varil en hel följetong. I dag sker debatten och fallas besluten på grund av den proposition som lagls av regeringen saml näringsutskottels belänkande nr 37. Debatten och besluten äger rum i skuggan av den konkurs som drabbat Kronagruppen och som berör fyra arbetsplatser och samhällen.

Varsel om uppsägningar har redan skett. Vannan i Målerås är släckt för alltid - eller kan den komma i gång någon gång i framliden? Det är frågan. Man kan diskuiera varför jusl glasinduslrin varil föremål för riksdagens iniresse. Del finns ju andra krisdrabbade industrier. Jag tror att det beror på att den svenska glasiillverkningen är specifik. Den sker forlfarande hantverksmässigt, den är koncentrerad lill fyra kommuner i Kalmar och Kronobergs län och dessulom har svenskl glas ett gott rykte såväl kvaliletsmässigl som i fråga om design inte bara i Sverige ulan över hela världen.

Det är tre kommuner som nu drabbas av den konkurs som är aktuell. Osäkerheten inför framtiden är slor bland de anslällda och hela befolkningen i dessa kommuner. Något direkl besked om regeringens planer fick inle fröken Öhrsvik av induslriminislern.

Frågorna kvarsiår: Kan jobben räddas vid berörda bruk? Har regeringen några planer på au eventuellt skaffa ersättningsindustri för berörda orter? Industriministern sade i den föregående debatten här i kammaren att den nya decentraliserade regionalpolitiken skulle ge ökade möjligheter. Jag vill fråga industriministern: Vilka och pä vilket sätt?

Induslriminislern sade också alt man skulle kunna fördela den industriella tillväxt som trots alll sker inom vissa förelag. Kommer delta att ske när det gäller glasbrukssamhällena, så all vi kan få en mer allsidig industrisysselsättning, eller menar industriministern att det skall byggas upp nya industriorter?

Fröken Öhrsvik har redan nämnt de orler där glasbruket är den do-

105

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

106

minerande eller den enda induslrin. Kommer den nuvarande regeringen all göra på samma säll som den förra gjorde när den räddade Måleräs och Björkshull vid den förra krisen inom Kronagruppen eller skall de fria marknadskrafterna få råda?

Herr Hovhammar är också orolig på grund av konkursen. Han är rädd att det stora lagret - värderat till 12 milj. kr. - skall realiseras ul på den svenska marknaden och flylla problemen till andra glasbruk. Jag kan förslå oron, och jag vill fråga: Har regeringen någon plan för hur avvecklingen skall äga rum?

Lål mig efler dessa allmänna frågor gä in på näringsulskolleis belänkande nr 37.

Det är redan omnämnt i debatten atl vi socialdemokratiska riksdagsmän från Kalmar och Kronobergs län har lämnat en molion med fyra krav, som vi anser måsle uppfyllas för all Irygga glasinduslrin och samhällenas framtid. Del första kravet är all man som målsättning skall ha att behålla den volym och lokalisering som vi har i dag. Jag hade tolkat utskottets skrivning som atl utskottet var ense med oss. Men efler industriministerns svar lill fröken Öhrsvik all hon skall bli glasförsäljare och garantera att del svenska glaset kan säljas, är jag lilel rädd alt han ställer samma krav även på oss andra molionärer och begär all vi skall bli glasförsäljare. Jag inslämmer helt med fröken Öhrsvik om atl del måsle vara regeringen, riksdagen och förelagen som har ansvarel för all föra en sådan polilik och planera sä atl svensk glasinduslri kan få avsällning för sina produkler.

Jag nolerar att även industriministern anser atl del brustit i marknadsföringen, ly efter en uppräkning där bl. a. marknadsföringen berörs säger han i svarel till fröken Öhrsvik: "På dessa områden måste de svenska glasbruken bli bättre för atl långsiktigt kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och för att kunna trygga sysselsättningen för de anslällda." Värt förslag om ett exporibolag med starkt slalligl inflylande för all marknadsföra svenska kvalitelsvaror - lägg märke lill all del gäller även andra ling - är ell försök all klara denna uppgift. Men herr Hovhammar avfärdar hela denna fråga med all säga: "Hur många tror att ett exportföretag med statligt inflytande bättre skulle kunna marknadsföra produkter i utlandet?"

Herr Hovhammar, detla förslag härstammar från LO, och jag tror alt de flesta som är anslällda inom glasindustrin anser att det skulle bli bättre än nuvarande ordning. Lägg märke till, herr Hovhammar, all industriministern inle heller lycker all ni har klaral av marknadsföringen. Och lål mig hänvisa lill samgåendel mellan Volvo och SAAB. Även dessa förelag har ulländsk konkurrens. Och de som är slora, myckel slörre än vad svensk glasindustri är sammanlagl, anser all de behöver ha en gemensam marknadsföring för all klara konkurrensen. Även den svenska slålindusirin är inne på della. Men herr Hovhammar säger: Del vill vi klara själva!

När skall ni göra delta? 2 500 anställda har inte tid att vänta på atl

ni skall bli överens. Sedan exporlstödei infördes har ni icke lyckals med en samordning som jag, och många fler än jag, anser är nödvändig för all klara glasinduslrin. Ty det är på exportmarknaden vi måsle öka försäljningen för all klara de 2 500 jobben.

För all få till stånd en sådan samordning anser vi alt den rådgivande nämnden bör ha löntagarmajoritet Del säger den borgeriiga ulskolismajoriielen nej lill, och även herr Hovhammar slällde frågan: Varför? Och han lycker all del är underligl all vi kräver della.

Jag skall cilera några rader från en artikel i lidningen Företagaren, författad av herr Hovhammar: "Vi måste visa på alternativen till ett pampstyrl näringsliv och därmed också lill ell hårt styrt och kontrollerat samhälle."

Det är just ett sådant alternativ vi anvisar i motionen och reservalionen. Glasbruksarbelarna har varil styrda av pampar i alla tider. Genom medbestämmandelagen och andra ålgärder vill vi ha slul på delta. De anslällda skall få möjligheter all påverka utvecklingen och irygga sin sysselsällning. Men då säger herr Hovhammar och de borgerliga nej.

Herr induslriminislern sade alt del var en rejäl satsning på glasinduslrin och hänvisade lill del besvärliga budgetläget Vi motionärer föreslår inte någon ökning av del direkl riktade stödet ulan hänvisar lill den strukturfond pä 750 milj. kr. som socialdemokraterna hade föreslagil i en partimolion. Nu har delta fallit Lål mig då direkt säga att de belopp som nu anvisas är alldeles för små. De räcker icke mer än lill de följd-investeringar som behövs för alt kunna ta emot pellelsen från den gemensamma mängdanläggningen. Men i denna fråga får vi återkomma. Jag anser alt del inle är en lillräcklig saisning för all irygga svensk glasindustri.

Herr Hovhammar hade förhoppningar om atl en borgerlig regering skulle föra en polilik som gör all glasbruken klarar sig själva. Om herr Hovhammar litar pä detta, så gör inle Sveriges glasarbeiare del! Krisen i dag är ingenling mol den som vi upplevde när vi senasi hade en borgerlig regering. Och efler sju månader av borgerligl slyre säger jag: Forisälier ni som ni böriat, dä blir det en verklig kalaslrof inle bara för svenskt glas och svenska glasarbetare utan för hela industrin.

Men del är inle alla glasbruk som del har gåll dåligl för. Del flnns undanlag. Men dem behöver jag inle räkna upp här, dem känner även herr Hovhammar lill.

Herr lafman! Med della ber jag all få yrka bifall lill de reservaiioner som är fogade till ulskotlels belänkande.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Hen HOVHAMMAR (m):

Herr lalman! Om jobben skall kunna räddas och om vi skall kunna ha kvar en del samhällen, del beror - som också induslriminislern sade - på möjlighelen alt sälja vårt glas, att marknadsföra det effektivt, inle minsl i ullandel. Del är ju della vi håller på med inom den manuella

107

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

108

glashanteringen. Regeringen visar oss en betydligt större uppmärksamhet än den gamla, herr Fagerlund.

Det är egentligen ganska fantastiskt all höra herr Fagerlund stå och säga att regeringen gör ingenting, det handlar om alllför litet pengar osv. Vad skedde tidigare? Jag vill erinra om att det inte är så länge sedan som jag hade en molion här i riksdagen om att den manuella glasindustrin skulle fä 700 000 kr. i exportstöd. Vad gjorde herr Fagerlund den gången? Jo, han röslade mot förslaget Delsamma gjorde hans partivänner och kommunislerna. Vi flck dessa pengar den gången lack vare atl vi vann lottningen.

Under sådana förhållanden, när man själv medverkal så dåligt, skall man nog, herr Fagerlund, vara litel mildare i sina omdömen.

Jag vill alltså erinra om att regeringen nu har ökat exportstödet lill 6 miljoner på tre är. 1 slällel för 700 000 kr., som herr Fagerlund röslade ned, får vi 2 miljoner om årel. Vi får vidare ell invesieringsslöd. Förslå årel får vi 9 miljoner, andra året 3 och tredje årel 3 miljoner. Det fanns inte tidigare. En del av de pengarna skall vi placera i en pellelerings-anläggning i Emmaboda, om vilken vi nu beslulal, och det kommer atl innebära belydligl bättre miljöförhållanden för bruken och de där anställda.

Vi får elt strukturstöd på 3 miljoner, fördelade med I miljon om året. Det skall ge möjligheter lill omstruktureringar i branschen. Vi arbelar på alt få slagkraftiga enheter. Det har skett en fantastisk ulveckling under senare år. Jag nämnde i mitt lidigare anförande att del på 1950-lalel fanns 60 glasbruk, i dag finns knappasl hälften. Detta visar lydligl alt det har skett en hel del i denna bransch.

Forskning och ulveckling får vi också slöd till. Det behövs om vi skall hänga med i den hårdnande ulländska konkurrensen.

Jag vill med della ha sagl all den nuvarande regeringen har gjorl belydligl mera än den socialdemokraliska när del gäller all slå vakl om den här lilla hanleringen, som trots alll är myckel betydelsefull för många kommuner och samhällen specielll i Sydosisverige,

Vi har gått emot reservationens förslag om löntagarmajoritet i den rådgivande nämnden. Jag upprepar all herr Fagerlund nog har fäll detla om bakfoten. Delta är inte en beslutande nämnd, utan en rådgivande. Del flnns ingen anledning varför en viss grupp skall ha majorilel.

Exporten har vi inle klaral, säger herr Fagerlund, Men vi exporterade förra årel drygl 40 96 av vad vi tillverkade i Sverige, Vi har målsäiiningen all kunna nå hälften, alllså 50 96, Del tror jag vi kan nå, inte minsl med hänsyn lill de akiiviieler som nu förekommer, bl, a, på mässor runl om i världen. Dessa akiiviieler bekosias lill hälften av glasbruken. Del är inle sä all vi får slödel ulan all själva göra en molprestalion. Vi får som regel salsa minsl hälften för all genomföra en akliviiel, Tvärlemoi vad herr Fagerlund anför är glasbruken synneriigen akiiva på exporisidan. Det är förunderligt all herr Fagerlund inle är bällre orienterad när han ju bor i ett glasbrukssamhälle. Han borde faktiskt lyssna till vad både

anställda och förelagare har alt säga i de här frågorna,

Trols alll är vi optimister. Jag har sagt lidigare, och jag upprepar del, att vi har del högsia kostnadsläget i världen men jag tror i alla fall all vi rned vårt skickliga yrkesfolk, vår idérikedom, våra goda formgivare och en förbättrad marknadsföring-produktutveckling skall kunna upprätthålla en manuell glaslillverkning i Sverige,

Den ulredning som arbeiade med atl undersöka förulsätiningarna för glasbruksindustrin redovisade sitt resultat för något år sedan. Man ansåg alt glasinduslrin var överdimensionerad i Sverige, det handlade om 600 anställda. Jag anser all della var ell alllför kategoriskt konsiaierande. Med rätt organisalion bör vi kunna sysselsätla de anslällda vi har i dag, knappa 2 500,

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Hen FAGERLUND (s):

Herr lalman! Lål mig försl konslalera all herr Hovhammar har en ganska konslig debatleknik. Han vill varie gång vi diskulerar della göra gällande all jag inle har någon kontakt med glasinduslrin och all jag inte skulle kunna följa vad som sker där. Men, herr Hovhammar, jag har konlakt med glasinduslrin. Del är bara sä att vi har kontakter med olika grupper av dem som är anställda inom denna induslri.

Herr Hovhammar säger: "Vi klarar exporten," Men del gör ni ju inle! På den punkten cilerade jag tidigare industriministern, så del var inte jag som slod för del påståendet. Jag citerar ur svaret ännu en gång: "Del gäller i fråga om bl, a, marknadsföringsinsatser, produktutveckling, produktionsteknisk utveckling och arbetsmiljö. På dessa områden måsle de svenska glasbruken bli bättre för alt långsiktigt kunna hävda sig i den internalionella konkurrensen och för att kunna trygga sysselsättningen för de anslällda,"

Ni har alllså inle klarat det här, herr Hovhammari Del anser också industriministern, och då hjälper del inte vad herr Hovhammar säger här om hur bra han och andra är. Ni har inle klaral detta under den lid ni har haft på er.

Herr Hovhammar påstår att det nu är fråga om en satsning som är bällre än tidigare, och han hänvisar till en diskussion som vi har haft. Jag skall inte vara sä ofin atl jag läser upp vad herr Hovhammar sade när vi molionerade första gången om svensk glasinduslri, men dä hävdade han i en artikel i Smålandsposten all del var fullständigt onödigt med någol statligt slöd till den svenska glasinduslrin. Herr Hovhammar har fått lära om, och del är jag tacksam för.

Vad gäller frågan om den rejäla satsningen hade vi ell förslag om en slruklurfond på 750 milj. kr. som skulle gå också lill glasinduslrin. Den fonden har herr Hovhammar sagl nej lill. Men jag vågar hävda all de 9 milj. kr. glasinduslrin får i år inle kommer all räcka lill mer än de följdinvesteringar som blir nödvändiga och för all klara pellete-ringsanläggningen i Emmaboda, som ni nu efter många om och men har kunnat enas om all bygga - det har ju varit strider också om detta.

109

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Också med lanke pä Krona-brukens konkurs är jag forlfarande inte övertygad om all ni kommer all klara del.

Vi måste ha ell samgående inom svensk glasinduslri. Herr Hovhammar har framfört en annan äsikl här, men han är en av dem som siändigl och jämt har varil motsträvig när del gäller elt verkligt samgående så alt man kan klara de här problemen, och han har alllför myckel sell till sill egel glasbruk i de här sammanhangen.

110

Hen HOVHAMMAR (m):

Herr lalman! Vad angår slruklurfonden har ju riksdagsmajorilelen i dag förkastat denna. Majorilelen trodde inte atl del var någol bra allernaliv. Del var väl bara en liten ballong som sändes upp efter det alt förslaget om Meidnerfonderna förkastats. Del finns, enligl vår mening, andra möjligheter all slärka svenskl näringsliv och svensk induslri. Al-lernaliven är marknadshushållning eller planhushållning. Här har vi olika uppfaliningar, lål oss bara konsiatera del, herr Fagerlund. Men den debatten får vi ta en annan gång.

När det gäller glasexporten vill jag erinra om att del ju inle är så många branscher här i landet som kan exportera 40 96 av tillverkningen. Del måsle i alla fall, herr talman, innebära atl de svenska glasbruken, trots atl de är förhållandevis små och inte särskilt kapitalstarka, har haft både vilja och krafl all sälja en hel del varor till ganska svåra och avlägsna marknader. Vi är som jag förut konstaterat faktiskt föregångare när det gäller exportakliviteter. Och med den satsning som regeringen nu gör tror jag alt det skall kunna bli ännu bättre.

Regeringen har atl iaktta sparsamhel. Visst hade del varil bra, om del anslagils 30, 40 eller 50 milj. kr. Den arbetsgrupp som arbetade under industriverket hade räknal med 30 miljoner. Regeringen föreslår nu 25 miljoner. Skillnaden är inte sä stor. Vi förstår det svåra ekonomiska lägel. Många branscher har det besväriigl. Framför alll rör del sig om belydligl Slörre salsningar, t. ex. inom slålindusirin, varven, leko- och skoinduslrin, för all bara nämnda några områden. De pengar vi nu får visar därför en god vilja frän regeringens sida all försöka hjälpa lill i den svåra siiualion som både vi och många andra befinner oss i.

Till sisl vill jag konslalera all näringslivet aldrig skall bygga sin framlid på subvenlioner. Man måsie sikla pä all kunna slå på egna ben. Vi i glasbranschen hoppas att vi så småningom - när konjunkiuren vänder, för del skall den väl ändå göra - skall få möjligheier au driva våra förelag ulan slöd från del allmänna. Förulsällningen är emellertid atl det förs en ekonomisk politik och en näringspolilik som gör det möjligt att driva enskilda förelag i Sverige, inle minst små och medelstora. Regeringens näringspolitik och ekonomiska polilik saml satsningarna på enskild fri företagsamhet gör atl vi i dag kan vara mer optimistiska än förut

Hen FAGERLUND (s):

Herr talman! Vi skall inle ha någon följetong här. Jag länker bara säga tre saker.

För del förslå är jag på grund av del svenska glasels kvalilel övertygad om all en effekiiv marknadsföring skulle göra det möjligt all garantera alla de 2 500 som i dag är anställda inom svensk glasinduslri anställningstrygghet för framtiden.

För det andra vet jag atl min bänkkamrat som lidigare hade hand om näringspolitiken skulle - om vi hade haft en socialdemokratisk regering - ha lagl fram en proposilion där del föreslagils ell belydligl slörre belopp för svensk glasinduslri, ell minsl dubbell så stort belopp. Själv har jag sagl all det skulle behövas 100 milj. kr.

För det tredje vill jag med anledning av alt herr Hovhammar lalar om den borgerliga regeringens verkligt fina näringspolilik fråga honom: Är en näringspolitik som medför en standardsänkning för del svenska folkel någonting all slå och skryta över?

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Hen HOVHAMMAR (m):

Herr lalman! Efter att i sju månader ha haft en regering, som övertagit ansvaret under svåra betingelser efter en regering, vilken sannerligen inte hade rosal marknaden när del gäller näringsliv och statliga förelag, kan man inle räkna med att ett ekonomiskt tillfrisknande skall ske så snabbi. Allt lar sin tid. Dessutom har vi drabbats av en internationell lågkonjunktur.

Belräffande marknadsföringen är herr Fagerlund och jag överens. Vi skall bedriva en effekiiv marknadsföring. Vi försöker göra del i dag, men den kan självfallet förbäliras. Ingenting är ju så bra all del inle kan bli bättre. Men vi vill inte ha någol statligt exporibolag.

Den gamla regeringen skulle ha lagl fram en bättre proposilion, säger herr Fagerlund. Ja, del vel vi inle. Ulredningen föreslog 30 milj. kr., och vi fick 25 milj. kr. Det är inte sä dåligt. Herr Fagerlund menade för något är sedan alt man inie ens hade råd all ge oss 700 000 kr. Del var ännu sämre. Den nuvarande regeringen har i alla fall gjort anslrängningar för all tillmötesgå oss.

Til syvende og sidst vill jag slå fasl all svensk manuell glashaniering skall försöka slå på egna ben. Den näringspolilik och den ekonomiska polilik som skall bedrivas i vän land under de närmasle åren måsle innebära atl företag i skilda branscher kan få en bällre slällning och därmed också fä möjligheier all klara sig ulan alllför mycket av inblandning från staten.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad ulskotiet i dessa momeni hemställt.

111

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Hansson begärt volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskolleis hemslällan i betänkandet nr 37 mom. 4 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Svanberg m. fl.

112

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då fru Hansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 154 Nej - 140

Mom. 5

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 2 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Hansson begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i betänkandet nr 37 mom, 6 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Svanberg m,fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Dä fru Hansson begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 154 Nej - 140

Mom.  7 och 8

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

§ 2 Jourdomstolar, m. m.

Föredrogs juslitieulskollels belänkande 1976/77:25 med anledning av molioner om översyn i skilda hänseenden av rättegångsbalken m, m,

I delta belänkande behandlades motionerna

1975/76:298 av fru Lindquist (m),

1975/76:714 av fru Jacobsson (m),

1975/76:715 av fru Jonäng (c),

1975/76:1077 av hen Nyquisi (fp),

1975/76:1998 av herr Bohman m, fl. (m), vari såviti nu var i fråga hemslällls all riksdagen begärde atl regeringen lade fram förslag om försöksverksamhet med jourdomslolar i enlighet med vad i motionen 1979 anförls (yrkande 9), och

1976/77:332 av herr Winberg m. fl. (m), vari såvill nu var i fråga hemslällls atl riksdagen hos regeringen begärde alt förslag framlades om försöksverksamhet med jourdomstolar i vissa tingsrätter (yrkande 4).

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Jourdomstolar, m. m.

Utskotlel hemställde

1,    all riksdagen belräffande översyn av rättegångsbalken skulle avslå motionen 1975/76:714;

2,    atl riksdagen belräffande medtilllalads hörande i rättegång skulle avslå moiionen  1975/76:298;

3,    atl riksdagen belräffande beslag av skriftlig handling skulle avslå motionen 1975/76:715;

4,    alt riksdagen beträffande mellandom i brottmål skulle avslå motionen  1975/76:1077;

5,    atl riksdagen beträffande jourdomslolar med anledning av moiionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 9) och motionen 1976/77:332 i denna del (yrkande 4) gav regeringen lill känna vad ulskotiet anföri i della hänseende.

Reservation hade avgivits belräffande jourdomslolar av fröken Mattson, herrar Jönsson i Malmö och Nygren, fru Bergander och fru Andersson i Kumla samt herrar Lidbom och Segersiedt (samtliga s) som ansell att utskottet under 5 borl hemställa

atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 9) och moiionen 1976/77:332 i denna del (yrkande 4),

Fru BERGANDER (s):

Herr lalman! Vi har under ell anlal är behandlat molioner från moderaler, där man krävt ell inrättande av jourdomstolar för dömande av ungdomar. Utskottet har varie år med stor majoritet avslyrkl del kravel, I år har moiionärerna visserligen vidgat kravet på en försöksverksamhet av detta rättsförfarande till atl även gälla vuxna personer, men i övrigt är del samma molionskrav.

8 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

113

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Jourdomstolar, m. m.

Jag kan inle underlåta atl uiirycka min förvåning över all cenlern och folkpartiet nu har slälll upp pä den moderalmotion som vi lidigare under flera är gemensaml har avslagit

Del är kulym i ulskollen all när en ulredning arbelar, vars direkliv ger den möjlighel all pröva frågan, inle ge regeringen någon mening till känna med anledning av en molion. Gängen brukar då vara all motionen avslås. Vi reservanler kan inte flnna någon rimlig anledning till all frångå denna ordning i della ärende.

Jag vill med detta yrka bifall lill reservalionen som finns fogad lill justitieutskoltets betänkande nr 25.

114

Hen WINBERG (m):

Herr talman! Jag tror det är en allmän uppfallning - och del ligger väl också i sakens natur - atl del är önskvärt alt lagföringen av lagöverträdare i liden ligger så nära brotlslillfällel som möjligl. Alla kan vara överens om all del är olämpligt all en misslänkl person skall behöva vänla länge pä rällegång; del är också en uppfallning som riksdagen har uttalat vid lidigare tillfällen.

Vi har i rättegångsbalken flera regler som innebär att man skall försöka få elt snabbi förfarande. Förundersökning skall t. ex. bedrivas så skyndsaml som omständigheterna medger.

När del gäller unga lagöverträdare markeras önskvärdheten av en snabb lagföring specielll genom reglerna i lagen med särskilda beslämmelser om unga lagöverträdare, där del t ex. sägs all mål moi den som ej fylli 21 år alllid skall behandlas skyndsaml. '\

Nu är frågan, herr lalman, om nuvarande beslämmelser är lillräckliga eller om man kan gå vidare i något avseende för atl få lill stånd en snabbare lagföring. En tanke som vid flera tillfällen har förls fram från moderat håll är den om införande av jourdomstolar i vissa fall. Även brollskommissionen som arbetade för några är sedan, hade samma tankegång och ansåg all den här frågan borde prövas i ell lämpligl sammanhang.

Kravel har. som fru Bergander nämnde,, resls i riksdagen vid flera lillfällen. Senast behandlades ärendet 1975, då justilieulskoiiei avslyrkie kravel under åberopande av au frågan kunde bli aktuell vid den översyn av räiiegångsbalken som då förbereddes i jusliliedepariementet.

Nu har den översynen påbörials genom lillsältandel av en kommiilé för översyn av rällegängsförfarandel vid allmän domslol. Jusiilieulskollel flnner dä lämpligl all kommillén under sill arbeie med all söka nå ell snabbare, enklare och mer flexibell brollmålsförfarande även överväger lanken på jourdomslolar. Juslilieutskollel lar inie slällning lill om della är en lämplig väg all uppnå den yllerligare snabbhel som kan önskas, men ulskollel vill ha della pröval. Därför bör kommillén överväga frågan förutsäiiningslöst Del är deua som ulskollel nu vill all kammaren skall ge regeringen lill känna.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill ulskolieis hemslällan.

Fru BERGANDER (s) kort genmäle:

Herr lalman! Skyndsamheiskravei finns del inga delade meningar om i ulskollel, ulan där har vi samma insiällning.

Den ulredning som herr Winberg själv berörde har fått i uppdrag all se över möjligheterna lill ell skyndsamt ställningstagande på dessa områden. Av den anledningen lycker vi all i och med all sådana möjligheter ges i direktiven bör man kunna vänta lills utredningen blivit färdig. Majorilelen i utskottet har vidare klart uttalat att den inte är säker på att jourdomstolar är lämpliga ur rättssäkerhetssynpunkt.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Jourdomstolar, m. m.

I Hen WINBERG (m) kort genmäle:

I Herr talman! I mill förra anförande sade jag inte att jag tyckte alt den socialdemokraliska reservalionen går på skruvar, men efler fru Berganders replik kan jag väl säga del.

Eftersom utskottet inte tar ställning i sakfrågan ulan bara begär ett lillkännagivande atl kommittén skall behandla frågan - vilkel inte står i kommitténs direktiv - lycker jag nämligen alt det hade varil rimligl alt man hade kunnal ena sig om delta, så myckel mera som den socialdemokratiska reservationen inle innebär någol ställningstagande i sakfrågan eller all man där tar ställning mol jourdomslolar.

Sedan vill jag också säga all del kan finnas en gräns för del pågående förfarandet, där man lämnar över alll fler frågor lill handläggning av polis och åklagare - och alllså tar frågorna ifrån domstolarna - eftersom åtskilliga ärenden är av den arten all de bör behandlas av domstol. Men kravel på snabbhel i den domstolsbehandlingen ökar vid bedömningen av vilka frågor som skall avgöras hos åklagaren och vilka frågor som skall ligga kvar hos domstolen.

Fru BERGANDER (s) kort genmäle:

Herr talman! Del verkar underligl när man i ulskolieis skrivning också kan läsa in att ulvecklingen under senare år har gåll i sådan riklning alt del nu finns mindre anledning alt kräva jourdomslolar, efiersom man har avkriminaliseral en hel del av de frågor som man kanske hade tänkt sig att en jourdomstol kunde la upp.

All vi inle har lagil ställning belyder inte all vi är beredda alt säga atl det är riktigt, om en ulredning skulle komma fram lill all jourdomstolar skulle vara någonting all pröva. Del är inle så säkert all vi i den socialdemokraliska gruppen kommer all biiräda ell förslag i den rikiningen; i varie fall har jag en känsla av all del med hänsyn lill rälls-säkerhetskravei är väldigt viktigt att vi är varsamma med atl inrälla särdomsiolar, oavsell om del gäller ungdomar eller äldre.

I den diskussion vi hade om alkohollesler slog man från moderai håll verkligen fasl alt säkerhetskravet var oerhörl viktigt Jag tycker atl dei är minsl lika väseniligl all ungdomar får känna all de inle behandlas annorlunda än andra.

115

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Jourdomstolar, m. m.

Hen WINBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Självfallel skall del inte göras något som helst avsleg från kravel på rättssäkerhet i handläggningen vid jourdomslolarna. Del är f ö. inle avsett all del skall bli speciella domstolar, ulan det är fråga om allmänna domstolar som i vissa avseenden och på vissa plaiser evenluelll skall ha jourverksamhet

Jag tycker all det här mer och mer blir en tvist om påvens skägg. Vore del inte, fru Bergander, anledning all be regeringen ge kommillén i uppdrag all göra denna översyn, sä all vi får se vilka för- och nackdelar det finns med en sådan här veijksamhel?

116

Herr tredje vice lalmannen anmälde all fru Bergander anhållil alt lill protokollet få antecknat att hon inle ägde rätt till ytteriigare repkk.

'i

Hen PETERSSON i Röslånga (fp):

Herr lalman! Jag vill inledningsvis insiämma i utskottets skrivning, att det är av största vikl all liden mellan en brottslig handling och samhällets reaktion blir sä korl som det över huvud laget är möjligt. Det är en grundläggande synpunkl inom kriminalpolitiken. Del är också fråga om mänsklighet, även om den brottsliga gärningen som sådan naturligtvis måste fördömas. Därför måsle olika myndighelers slällningstagande i de enskilda fallen komma snarast möjligl. Del är mot denna bakgrund lätt all ansluta sig till förhoppningen alt den särskilda kommitté som utskotlel hänvisar lill skall ta nya grepp för att snabba upp förfarandet vid allmän domstol.

Från moderat häll har man - det har framgåll av debatten här i kammaren - sedan länge hävdat all jourdomstolar skulle bidra till att påskynda rällegängsförfarandel, och detla kan naturligtvis vara rikligt. Från folkpartiet har vi emellertid gått emol lanken på jourdomstolar, eftersom vi betvivlat att de går all förena med räiissäkerheien. Vår tveksamhet på denna punkt består alkjämt, även om vi släller oss bakom ulskolieis betänkande. Delta har ju en synnerligen balanserad skrivning och innehåller inget som helsl slällningslagande. Vi lycker därför all del kan vara rätt och riktigt alt en gång för alla få förutsättningslöst prövat, om del över huvud lagel går atl ha jourdomslolar ulan all räiissäkerheien försvagas. Vi anser atl del kan vara lämpligl atl den sillande kommillén får i uppgifl atl, som del heler i utskottets belänkande, överväga lanken på jourdomslolar.

Fru BERGANDER (s):

Herr talman! Skillnaden på denna punkl är ändå all vi är fulll säkra på all man vid den översyn av rättegångsbalken som man nu håller på med kommer atl pröva den här frågan ulan att riksdagen med anledning av en molion ger regeringen della lill känna.

Hen PETERSSON i Röslånga (fp):

Herr lalman! Lål mig än en gång slå fast att det aren uiskoltsskrivning som är synnerligen balanserad och att utskottet där inte tar slällning.

Jag vill också slå fasl fyra punkler i della betänkande. För del första vill man att kommittén skall överväga tanken på jourdomslolar. För det andra vill ulskotiet att kommitténs övervägande skall vara förutsättningslöst För del iredje sägs atl behovel av en verksamhet med jourdomslolar kan ha minskal sedan man första gängen log upp tanken pä en sådan verksamhel. För del fjärde lalas det i klartext om vikten av att upprätthålla de grundläggande kraven på rällssäkerhel. I della inslämmer naturiigtvis samtliga partiet

Med anledning av denna skrivning och detla förslag kan jag myckel väl biiräda utskottets hemställan.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1-4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

Mom. 5

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen av fröken Mallson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Bergander begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller Justilieutskoltets hemslällan i betänkandet nr 25 mom. 5 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av fröken Mattson m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då fru Bergander begärde rösiräkning verkställdes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 151 Nej - 140

§ 3 Anslag till kriminalvården

Föredrogs juslilieulskottets betänkande 1976/77:29 med anledning av propositionen 1976/77:100 såviti gäller anslag lill kriminalvården Jämle molioner.

117

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

HenTREDJE VICE TALMANNEN:

I fråga om della belänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punkler. Underden gemensammaöverläggningen fåryrkanden framslällas belräffande samlliga punkler i belänkandet.

I del följande redovisas endasl den punkl, vid vilken under överläggningen framslällls särskilda yrkanden.

Punkten 2 (Kriminalvårdsansiallerna)

Regeringen hade i proposilionen 1976/77:100 bilaga 5 Ousliliedepar-lemenlel) under punkten F 2(s. 77-81) föreslagit riksdagen all bemyndiga regeringen all inrälla ivå riänsler som kriminalvårdsdireklör i Fe 23/24 samt atl till Kriminalvårdsansiallerna för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 548 480 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlals molionerna

1976/77:88 av herr Nilsson i Öslersund m. fl. (s), vari hemslällls all riksdagen begärde all regeringen omprövade beslulel att nedlägga all-- manna häklel i Öslersund,

1976/77:633 av fru Bernslröm (fp), vari yrkals all riksdagen hos regeringen begärde utredning om kvinnliga interners sociala situation och om möjlighelerna alt placera män och kvinnor pä samma anslall,

1976/77:634 av herr Gahrion (fp), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde förslag till lagändring som fastställde fångars fackliga rättigheter,

1976/77:640 av herr Slrömberg i Botkyrka m. fl. (fp), vari hemslällls alt riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen anförls i fråga om kriminalvårdsansialien i Lärbro,

1976/77:1047 av herr Måbrink m. fl. (vpk), vari hemslällts all riksdagen Ullalade au Förenade fångars cenlralorganisalion(FFCO) erkändes som en förhandlingspart, saml

1976/77:1048 av herrar Sundman (c) och Eriksson i  Ulfsbyn (c).

118

Ulskollel hemställde

1.    att riksdagen belräffande allmänna häktet i Östersund med anledning av moiionen 1976/77:88 gav regeringen lill känna vad ulskollel anföri om bibehållande av häklel och evenluell reducering av plalsanialei,

2.    atl riksdagen belräffande kriminalvårdsansialien Lärbro med anledning av moiionen 1976/77:640 gav regeringen lill känna vad ulskollel anföri om senareläggning av lidpunklen för anstaltens nedläggning,

3.    alt riksdagen belräffande kriminalvårdsansialien Ulriksfors gav regeringen lill känna vad ulskoltei anföri om senareläggning av tidpunkten för anstaltens nedläggning,

4.    atl riksdagen beträffande intagnas fackliga verksamhet skulle avslå morionerna 1976/77:634 och  1976/77:1047,

5.    all riksdagen beträffande kvinnliga intagna skulle avslå motionen 1976/77:633,

1.    alt riksdagen beträffande biblioteksverksamheten vid kriminalvårdens anstalter skulle avslå motionen  1976/77:1048,

2.    atl-riksdagen bemyndigade regeringen alt inrälla Ivå riänsler som kriminalvårdsdireklör i Fe 23/24,

3.    all riksdagen belräffande medelsberäkningen till Kriminalvårdsansiallerna för budgetåret 1977/78 anvisade elt förslagsanslag av 549 020 000 kt

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Följande ivä reservaiioner hade avgiviis av fröken Mallson, herrar Jönsson i Malmö och Nygren, fru Bergander och fru Andersson i Kumla saml herrar Lidbom och Segersledl (samlliga s)

1. belräffande allmänna häklel i Öslersund, vari reservanterna ansell
alt utskottet under 1  borl hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1976/77:88 gav regeringen till känna vad reservanlerna anföri om bibehållande av häktet,

2. beträffande kriminalvårdsansiallerna Lärbro och Ulriksfors, vari re
servanterna ansell

dels all ulskotlels yttrande i viss del skulle ha av reservanlerna angiven lydelse,

dels atl ulskollel under 3 borl hemslälla

all riksdagen belräffande kriminalvårdsansialien i Ulriksfors gav regeringen till känna vad reservanterna anföri om bibehållande av anstalten med reducerat plalsanlal.

Fröken MATTSON (s):

Herr lalman! Till justilieutskoltets betänkande nr 29 flnns fogade två reservaiioner somjag sä småningom skall ålerkomma till. Inledningsvis vill jag emellertid betona au det inom ulskollel råder delade meningar endasl på en punkl.

Belänkandel om anslag lill kriminalvärden skiljer sig delvis från de betänkanden som vi i ulskollel lagl fram en del tidigare år. Dä har vi haft en moderalreservalion som krävt en ulvärdering av 1974 års kri-minalvärdsreform. I är är denna reservation ersatt av ell särskill yttrande som väldigt balanserat - enligt min åsikt - lägger fram anledningarna till att kriminalvårdsreformen som det heler endasl delvis har kunnat genomföras.

Det är alldeles rikligl. Den har endast delvis kunnal genomföras -och jag har från den här talarstolen lidigare sagt att pä vissa slällen i Sverige har den över huvud lagel icke kunnal genomföras eller kunnal fungera alls. Della gäller framför alll i Slorslockholmsomrädel, och den frågan har verkligen ordenlligl belysis i den ulredning om frivård i sior-stad som är åberopad i bil. 5 lill budgelproposilionen.

Man lalar där framför alll om-brislen pä lämpligt belägna lokalanslaller, främsi då i Stockholmsområdet Del bör observeras all vi nu i ulskotlsbelänkandet kan konstatera atl lokalfrågan för Stockholmsområdet så

119

Nr 130               småningom kommer all lösas. Men vi har icke kunnal göra det med

Torsdaeen den    ledning av budgetpropositionen. Vi är tvungna alt åberopa en enkel fråga

12 mai 1977        ° j tidigare i kammaren slällde lill justitieministern därför atl vi

---------------    - fullt medvetna om alt vissa markfrågor tidigare har varit besvärliga

Anslag till kriminal-   - lycker att del har dröjt väldigt länge. Ingenling hindrade justiliemi-
vården               nistern att redan vid detla riksmötes börian ge kriminalvårdsstyrelsen

i uppdrag all böria ulreda frågan, såsom han sade att han hade för avsikl. Justitieministern har nu svaral atl kriminalvårdsstyrelsen ungefär en månad efter det atl beslut fattats här i kammaren och slyrelsen fått sitt uppdrag kommer atl lämna förslag på lokalanstalt i Storslockholmsom-rådet Det är glädjande alt kunna konsiatera att man i kriminalvårdsstyrelsen inle har suttit med händerna i kors utan redan böriat ulreda frågan. Vi väntar oss därför all denna nyckelfråga när det gäller kriminalvården och frivården i Slorslockholmsomrädel kommer alt lösas i detla avseende.

1 budgetpropositionen lalar man om svårigheterna. Kommunernas socialvårdspersonal kan inte på ort och ställe delta i behandlingsplaneringen på det säll som avsågs med kriminalvärdsreformen. Frigivningarna blir verkligt illa planerade.

1 Storstockholmsregionen är del något över 50 96 som släpps ut direkl från riksanslalter, ulan den ulslussning, de förberedande åtgärder, som vi förutsatte när vi 1974 fattade beslut om kriminalvårdsreformen. Resultatet blir illa planerade frigivningar, försummade arbetstillfällen, mindre goda bostadslösningar, störda familjerelationer, återfall i kriminalitet, alkohol- och narkotikamissbruk och kostnadskrävande socialvård och sjukvård. Del är en mycket kortfattad men målande beskrivning av de verkliga förhållandena.

I budgetpropositionen och i belänkandel kommenteras ganska utförligt de svårigheler vi haft i Slorslockholmsomrädel och även på andra ställen i landel att genomföra kriminalvårdsreformen. Men det bör understrykas att riksdagen i och med detta beslut också kommer atl ta åtminstone ett steg närmare förverkligandet av tankegångarna bakom reformen. Vi kommer nämligen nu alt få en ändrad dislriktsindelning för skyddskon-sulenlorganisalionerna i Stockholm, Göleborg och Malmö. Del kommer att betyda oerhörl myckel mer än man kanske föresläller sig.

När man skärskådar problemen märker man alt de olika sociala in
stanserna - frivårdens personal - hindras från att samarbeta med varandra
genom en dålig distriktsindelning rent geografiskt och kommunikalions-
mässigt. Man hoppas all det genom nyindelningen skall skapas helt andra
möjligheter till del. Frivårdens personal, skyddskonsulenier och andra
som är berörda, vänlar sig myckel av den nya organisationen. Nu kan
man kanske äntligen - det har vi uppehållit oss myckel utföriigl vid
i belänkandel - få lill slånd del samarbele mellan samhällels olika organ
som var länkl alt underiälla ulslussningen av dem som siller på anslall
och hjälpa dem som är ule i frivård eller har skyddslillsyn.
120                      Vi säger i belänkandel alt de intagna och de som slår under krimi-

nalvårdens överinseende i en eller annan form skall ha samma räll all få slöd och hjälp från samhällels sida som andra medborgare. Vi konslaierar också all så verkligen inle är fallel. Vi har från ulskolieis sida år efler år tryckt på delta.

Del kan väl också i delta sammanhang vara värt alt notera all en viss förståelse har ulskotlels anslrängningar rönt under årens lopp. Om man tittar på 34 ij-frigivningarna, dvs. medgivande för en inlagen all långt före strafftidens slul vistas ulanför anstalt för att förbereda sig inför frigivningen - del kan röra sig om psykiatrisk vård, det är väldigl ofta fråga om vård mot alkohol- eller narkolikabesvär - finner man all ungefär 50 96 av kommunerna i landel nu ställer upp och svarar för kosinaderna. Vi hoppas all de med liden kommer all bli allt fler och all kriminal-vårdssiyrelsen så småningom skall slippa all på sina budgeläskanden la upp miljonbelopp för alt svara för de omkostnader som kommunerna inte vill ta på sig. Vi konstaterar också med stor glädje och tillfredsställelse den väldigl posiiiva syn på dessa frågor som Kommunförbundel har. Vi hoppas all Kommunförbundel någon gång i en framlid renl av kommer alt utfärda en rekommendation lill de kommuner som ännu inle riktigt har faltal principerna bakom dessa vårdformer.

Del är alllså en del ganska genomgripande frågor som las upp i belänkandel, även om inle alla problem kan lösas på en gång - de får lösas stegvis. Inte minst tror jag alt en lokalanstalt i Storstockhoims-omrädel kommer au göra silualionen lällare för de kvinnliga inierner som nu finns pä Hinseberg och på andra slällen. Ulskollel har alliid ägnal slor uppmärksamhel ål kvinnliga inlagna, och vi belönar också nu alt det är viktigt atl de inte på grund av all de är sä få blir diskriminerade inom svensk kriminalvård.

Allt detta, herr lalma, är vi hell öVerens om. Våra åsikter har däremol skilt sig när del gäller de föreslagna nedläggningarna av vissa krimi-nalvårdsanstaller.

Vi har accepierai alt man på grund av låg beläggning lar borl den iredje avdelningen i Skenas och all Ljusladalen läggs ned. Vi har - och det vill jag säga å allas vägnar - med en viss vånda gåll med på all Sjöboda ulanför Katrineholm skall upphöra frän den 30 juni 1978. Vi lycker alt det är en bra anslall. Vi vel all den fyller sin uppgifl. Vi vet att den är en av de få anstalter som genom sin verkstad blir vinsl-givande. Vi har resoneral om vad man skulle kunna föreslå alt Sjöboda skall användas lill i en framlid. Men vi har tvingats böja oss för det faktum alt den s. k. administraiionslokalen, som egentligen aren gammal flygel där man har både bastubad, förråd och arbetsrum för personalen, är i ett sådani skick att det behövs en ombyggnad för ungefär 550 000 kr. Vi uttrycker alla den förhoppningen all Sjöboda skall kunna forlsälla i en eller annan form,

Däremol har våra åsikler skilt sig när det gäller häklel i Öslersund, Lärbro och Ulriksfors, Herr Nygren kommer längre fram au mer ingående ta upp dessa frågor. Jag vill bara rent allmänt säga att vi läste regeringens

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

121

Nr 130                moiiveringar till nedläggningarna med en viss förvåning,

Torsdaeen den       '" °' regeringen lade fram förslag till en häkteslag som i framliden

12 mai 1977        kommer all göra det oändligl myckel lättare för häktade och anhållna

_____________    all få gemenskap, all i varie fall kunna läsa tidningar, höra pä radio

Anslag till kriminal-   och molla besök i en annan ulslräckning än lidigare,
vården                  Den förra regeringen lillsalie en ulredning om häkle och allernaliv

lill häkle, som myckel klarl betonade den grundläggande principen, nämligen atl ell anhållande eller en häktning är ell myckel allvarligl ingrepp i en människas inlegrilet och atl del rör sig om människor, som inle är bevisade skyldiga av domstol och som alllså skall belraklas såsom oskyldiga.

Vi lycker därför atl det är ganska säreget alt man i budgelproposilionen hell korl talar om all man på grund av den dåliga beläggningen skall lägga ned häktet i Öslersund, Man nämner ingenling om all del är 25 mil lill Härnösand och atl en häktad eller anhållen har samma rätt som vi andra att vara i nära konlakl med anhöriga saml med advokat och försvarare. De grundläggande principerna har över huvud tagel inte berörts.

Vi har emellertid i utskottet blivit överens om att häklel i Östersund skall finnas kvar. Vi skiljer oss ät därigenom all utskottsmajoriteten accepterar en viss evenluell minskning av personalen i framliden, medan vi lycker all del finns anledning alt behälla häklel i Öslersund ulan inskränkningar.

Jag ber, herr talman, med detla atl få yrka bifall lill vår reservalion pä denna, punkl,

Anslakerna Lärbro och Ulriksfors kommer herr Nygren all närmare beröra. Jag vill bara säga atl vi och - vill jag tillfoga - den personal som är anställd på Lärbro och pä Ulriksfors liksom på Sjöboda - har läsl beskrivningen av anstalternas tillstånd med en viss indignation och förvåning. Det förefaller oss, som har haft lillfälle atl besöka i varie fall några av dessa anstalter, som om man inle hade sell dem när man skrev förslaget. Det är verkligen en överdrift alt belräffande Sjöboda hell generellt påstå all anstalten byggnadsmässigt är i särskill dåligt skick. Jag iror all man med några undanlag kan säga delsamma om Ulriksfors och Lärbro, Självfallel har inle bara dessa synpunkler gjorl all vi i vår reservation \ nr 2 har stannat för all föreslå all dessa anstalter skall bestå. Hänsyn har också tagits lill arbelsmarknadslägel i de bygder där anslakerna är belägna. Därför har vi föreslagil all Ulriksfors skall finnas kvar i någol nedbantat skick och all regeringen och arbelsmarknadsmyndighelerna gemensaml skall överväga om Lärbro skall läggas ned när andra arbelslillfällen kan erbjudas. Vi tycker atl del är en rimlig bedömning.

Därför ber Jag, herr lalman, all få yrka bifall lill juslilieutskollels hemslällan pä alla punkter ulom dem som berörs i reservalionerna I och 2, 122

Hen KÖRLOF (m):

Herr lalman! Frågan om anslallsnedläggningarna, som fröken Matlson har tagit upp, kommer herr Polslam senare atl ulveckla ulskollsmajorilelens syn på. Jag går därför inie närmare in pä den.

Justitieutskoltet har i betänkandet nr 29 behandlat kriminalvården och kriminalvårdsreformen relativt utförligt, bl. a. mot bakgrund av den delvis livliga debatt som förs om problemen inom kriminalvården. 1 ell särskilt yttrande lill utskottets betänkande har herr Winberg och jag, med anledning av en moderai molion om ulvärdering av 1973 års kriminalvårdsreform, konslaleral all ulskotiet gått relativt långt i sin skrivning om de brister som råder inom kriminalvärden. På några punkler är skrivningarna så pass skarpa alt de utan att ha fäll formen av lillkännagivanden näsian kan uppfällas som sådana. Mol bakgrund av detla, men också med hänsyn lill den pågående undersöknings- och utredningsverksamhet inom kriminalvårdsomrädet som ulskollel uiförligi redovisar, har vi avstått från atl yrka bifall lill kravel på en fullsländig utvärdering av reformen.

Låt mig ändå, herr talman, något kommenlera vissa förhållanden som utskotlel funnit särskilt anmärkningsvärda. Del gäller främsi den skrämmande stora förekomsten av narkolika på anstalterna, som delvis omöjliggör en vettig kriminalvård.

Många inierner som aldrig pröval på narkotika blir narkomaner under sin fängelsevistelse. En undersökning visar all ungefär 8 96 av Sveriges inierner har fåll sin första kontakt med narkolika under fängelsetiden. Kriminalvårdsstyrelsens informationsavdelning uppger all 90 96 av samlliga som under 1975 och 1976 häktats i Stockholm vid Kronobergshäkiet är hemfallna ål narkotikamissbruk. Den officiella sialisliken - Kriminalvärden 1975 - anger alt andelen missbrukare pä alla våra anstalter de senasie åren legal på ca 25 96.

År 1975 var någol över 9 000 personer intagna på anstalt för längre eller koriare lid. Om siffran 25 96 är riktig, skulle del innebära att över 2 200 interner 1975 var narkotikamissbrukare. Ofla anförs dock all dessa senare siffror förmodligen är lagna i underkant och alt procenttalet sannolikt ligger närmare 50, vilkel skulle innebära alt ca 4 500 av de inlagna år 1975 skulle vara narkotikamissbrukare. Förhållandena har under 1976 sannolikt förvärrats.

Herr talman! De äckligt utstuderade och raffinerade metoder för insmuggling av narkotika på anstalterna som förekommer är sädana all man med vämjelse vänder sig mot att införa ett kontrollsystem som skulle helt omöjliggöra sådan insmuggling. Ändå är förhållandena sådana, vad gäller uppgörelser mellan de intagna med stundom otäcka inslag av våld, vad gäller risken för alt interner med eller mol sin vilja görs lill narkomaner, vad gäller personalens arbeissiluaiion och säkerhei och naturligtvis allmänt ur behandlings- och brottbekämpningssynpunkt, alt man allvarligl måsle fråga sig om inie direkla och kraftiga ålgärder nu hade varil fulll moliverade.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

123

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Utskottet skriver också atl silualionen självfallel är oacceplabel och vidare alt silualionen måsle bedömas som allvarlig och att ytterligare åtgärder erfordras. Jag uppfattar denna skrivning så att den av regeringen nyligen lillsälla arbetsgruppen för samordning av samhällels insalser mol Anslag till kriminal-    narkolikamissbrukel relalivi omgående bör framlägga förslag, som kan

vården

leda till snabba förbättringar.

Ett sådant förslag, som redan diskuterats, kan vara alt genom ökad differentiering av de intagna söka skapa s. k. narkolikafria anslaller för dem som vill borl frän narkotikan och är beredda att underkasta sig den provtagning som erfordras för att man fortlöpande skall kunna försäkra sig om att anstalten hålles fri frän narkolika. Härigenom kan de starkt begränsade resurser som kriminalvården förfogar över i Jakten på narkotikan, bl. a. de s. k. visitationspalrullerna, riktas med kraft mol de anstalter där narkotikasiluationen ter sig svårkontrollerad. För mig ler del sig också ofrånkomligl all vad gäller dessa senare anslaller allvarligl pröva om besöksregler och permissioner är rikligt utformade med hänsyn till kravel all förhindra insmuggling av narkolika.

Vi har som sagl avstått frän all reservera oss på denna punkl men har ändå velal markera hur yliertigi oroande vi uppfattar situationen. Del är och förblir helt orimligt och djupt stötande för rällssamhällel all vi inle kan garanlera de inlagna skydd mol grovt våld saml all en intagen inle kan vara säker på alt inle mol sin vilja göras till narkoman under sin anslaltsvislelse. Om inle förhållandena snarasl förändras lill del bällre kommer vi självfallel all aklualisera frågan pä nyll.

Herr lalman! Jag ber alt med del anförda få yrka bifall lill ulskolieis hemslällan på samtliga punkler.

I detta anförande inslämde herr Winberg (m).

Fröken MATTSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag har ingel all erinra mol vad herr Körlof har sagl. Jag vill bara påpeka alt enligt de uppföljningar som man har gjorl med jusl del klienlel som är sä gravi narkolikaskadal, har del nya inlräffal all Ivå tredjedelar har förklaral alt de vill ha hjälp för all komma ifrån sitt missbruk. Därför tror jag inle au man bara skall tala om repressiva ålgärder. Jag tror alt man, som kriminalvårdsstyrelsen gjorde pä en presskonferens i Kalmar i går, också får tala om en behandlingskedja, om möjligheter all differentiera behandlingen med mänga åtgärder i små team för att hjälpa delta klienlel. Del är också elt förslag som jag tror kommer au läggas fram för samarbetsgruppen för samhällels bekämpande av narkolikamissbrukel. Både positiva behandlingsinsatser och repressiva åtgärder sida vid sida är nödvändiga.

124

Hen KÖRLOF (m) kort genmäle:

Jag tror all vi är hell överens om all man inle enbarl kan gå fram med vad fröken Mallson kallar för repressiva åtgärder. Del blir självfallet

nödvändigl med eu brell regisler av ålgärder. De intagna som förklarar sig villiga all på olika säll medverka i en sådan här behandling, genom all slälla upp på provlagningar elc, bidrar nalurliglvis i slor ulslräckning till alt vi bättre kan utnyUja våra resurser för all förhindra insmuggling av narkotika och hjälpa dem som har stora svårigheter med atl komma ifrån sill narkotikamissbruk. Jag tror inte att vi har några delade meningar pä den här punkten. Jag ville bara betona hur allvarlig situationen just nu är när del gäller narkolikamissbrukel på våra anslaller.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! "Om man iränger ihop däggdjur på små ylor böriar de snarl bilas, angriper omgivningen och varandra. De mesiadels enkönade fängelserna präglas av en maskulin luffhelskuliut bruialisering, råhet och igelkotlmentalilet Miljön aren eländig grå lorflighel, slerililei, numrering, avpersonifiering, underslimulering, uniformering av både fångar och vårdpersonal.

I de sterila, TV- eller snarl radarbevakade kulverterna lunkar en håglös grå skara på väg lill och från ivängsarbelsfabrikerna. Här finns föga av värme, ömhet, livsglädje. I kriminalvårdens beslulsmaskineri finns inle kärlek, dröm och poesi ulan televisionens vaktande isöga, slål och belong. Här finns förnedring och makllöshel, infanlilisering och förmyndarmen-lalilet, sexuell snedvridning, enformighet underslimulering och meningslöshet. Förlorade år utan livskvaliteter.

Här växer en trols- och halkullur, de ulslöilas gemenskap mol dem som fängslar dem, fånghållarna, samhällel. Man anpassar inle människorna lill samhällel genom atl isolera dem från del. 1 kriminalvården är man bara rädd för, inle rädd om människor - och vi lenderar alla all bli sådana som man Iror all vi är.

Korl sagl, man överkompenserar inle den yttre och inre fattigdomen, man förslärker och konserverar den."

Herr lalman! Del här var ell cilal frän docenl Karl Erik Törnkvist en icke obekanl man i kriminalvärdssammanhang. Del är visserligen några år sedan han sade della, men jag iror all del är lika akluelll i dag.

Jag har cileral della därför all man försöker göra gällande all svensk kriminalvård mer och mer humaniseras. Jag delar inle del resonemangei. Som bekani delas del inle heller av seriösa experter på svensk kriminalvård, och bland dem inräknar jag naturligtvis fångarna på våra fängelser.

Humaniseringen skall ju också hänga intimt samman med atl svensk kriminalvård skall syfta lill "återanpassning" av fångar lill samhället och gemenskapen.

Jag vill påstå all denna återanpassning i prakliken innebär att man anpassar människor, som på ett eller annal säll kommit in pä brottslig verksamhet, till all också i fortsättningen sysselsätta sig med sådan verksamhet - fasl kanske i grövre och mera avancerade former. Detta bekräftas

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

125

Nr 130                också av den undersökning som nyligen gjorts av Ulla Bondesson. Den

Torsdaeen den     '' ''  "'' tvång som utövas i kriminalvården, desto större blir

12 mai 1977        antalel återfall i brottslighet Och ivärlom, ju mindre iväng, deslo lägre

_____________    blir antalet återfall.

Anslag till kriminal-       Den omskrutna kriminalvärdsreformen från 1974 har vad jag kan förslå

vården               inte på något sätt förändrat situationen.

Frivården, som skulle få större chans, står på samma fiäck och siampat Molivering: brist pä resurser. Lokalanstalterna kan inte byggas i den takt som är nödvändig. Molivering: brisl på resurser. Vårdplalserna för narkomaner kan inte byggas ul så au de någorlunda täcker behovel. I slället slussas många av dessa människor in på fängelserna.

Resultatet blir all skattebetalarna tvingas belala svindlande summor lill ell fängelsesyslem i vilkel man förvarar människor och så småningom släpper ul dem - än mer försiörda och hatiska mol samhällel än när man spärrade in dem. Narkomaner kommer ut mer söndertrasade än när de tvingades in i fängelserna. Detla kallas för humanisering - och av de värsta demagogerna för dall!

Ja, herr lalman, del är en brulal humanisering och ell brutalt daltande! Del är inle sä atl de människor som är rädda för överfall, misshandel och stölder kan känna sig lugnade av de locktoner som främsi borgerliga poliliker slänger ur sig om all de skall komma lill rälla med brollsligheien. Tväriom bidrar de i slällel lill au förvärra problemen genom den kri-minalvårdspoliiik som dessa borgerliga poliliker lyckals trumfa igenom. Man förändrar inle en människa socialt, mänskligt och ömhelsmässigt genom alt yllerligare späda pä detta med elt auktoritärt kriminalvårds-syslem. Man förbättrar inle vårdpersonalens attityder och arbetsförhållanden genom all ivinga dem atl della i denna s. k. vård.

Jag vill, herr lalman, sammanfalla vad jag nu sagt med atl cilera en intervju i pocketiidningen R med en person som heler Egon:

"Den s. k. vården ger en inle en chans alt utvecklas som människa. Inte en chans atl mogna och själv ta ansvar för nånting. Alll är räknal och uppmätt. Andra styr och ställer och bestämmer och fixar. .

När institutionerna bara ger mat och husrum och sen låter de inlagna lurva omkring ulan all få lära sig alt bearbeta problemen, ja, då besriäl man de inlagna. Man besriäl i dag fångarna på oerhört mycket mera än de nånsin kommer all besriäla samhällel. Man besriäl fångarna pä glädjen över au nån gång få göra nål. Man besriäl dom t. o. m. pä rätlen all misslyckas efter all ha gjorl ett rejält försök själva."

Nu kan naturligtvis utskotisledamölerna - som vanligl - säga atl ambilionen är atl förbällra fångarnas situation. Jag ifrågasätter den ambitionen. Jag gör det därför alt utskotlel har avslagit tvä molioner med yllerst blygsamma krav, nämligen moiionen 1047 av mig själv med yrkande om alt fångarnas egen organisalion FFCO - fångarnas fackliga centralorganisation - skall erkännas som förhandlingsorganisation genlemol kriminalvårdsstyrelsen, saml Per Gahrtons molion 634 mol yr-

126

kände om en lagändring som fastställer fångarnas fackliga rättigheter. Inte ens dessa krav kan utskotlel gä med pä.

Alt aktivera fångarna, alt ställa krav på fångarna, låta fångarna la ansvar, är väl vad jag kan förslå vikliga inslag i den sä omtalade återanpassningen. All legalisera den organisalion som fångarna nu byggt upp borde vara en självklarhet Jag yrkar alllså bifall lill molionerna 1047 och 634.

I moiionen 633 av Bonnie Bernslröm yrkas om en utredning rörande kvinnliga interners sociala situation och möjligheten all placera män och kvinnor på samma anstalt.

Det finns starka moiiveringar i denna molion. Utskottet avsiyrker motionen med all hänvisa lill alt vissa lokalanslaller skall kunna ta emol kvinnliga fångar. Delta är väl i och för sig bra. Men forlfarande kvarstår del faklum all del också i fortsältningen kommer atl finnas bara en riksanstalt för kvinnor. Jag tror också, som utskottet, att del inte finns behov alt bygga ytterligare riksanslalter för enbarl kvinnor. Jag är överens med utskottet på den punkten. Däremol kan jag inle förslå varför man inle redan i dag kan placera män och kvinnor på samma anslall.

Jag skulle vilja be ulskolieis lalesman all lämna en molivering lill varför man inle i dagslägel kan placera män och kvinnor lillsammans. Är del någon sorls 1800-talsmoralism som präglar ulskolieis negaliva inställning lill all låta män och kvinnor vistas pä samma anstalt?

Jag vill, herr talman, yrka bifall till moiionen 633.

Till sist herr talman, vill jag kort beröra de tvä reservationerna. Vi kommer all rösla för reservalionen 1, eftersom vi anser argumentationen i denna reservation vara riklig. Vi kommer också all slödja reservalionen 2 angående Lärbro och Ulriksfors. När det gäller motiveringarna i reservationen 2 är vi emellertid inte riktigt överens. Man kan nämligen av dem fä uppfattningen atl det enbarl av sysselsätiningsskäl är nödvändigl att behålla anstallen. Sä får del nalurliglvis inte vara. Vad jag kan förstå är det ell annat argument som bör föras fram, och det är all om exempelvis Ulriksfors läggs ned, så innebär della all den enda riksanslalien i övre Norrland försvinner. Della i sin lur får som konsekvens all man skickar människor frän de övre delarna av Norrland lill Kumla, Ösieråker och Hall.

Jag yrkar, herr lalman, bifall också lill reservalionerna 1 och 2.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Herr POLSTAM (c):

Herr lalman! Jag vill böria med all yrka bifall lill juslilieulskoilels belänkande nr 29 i dess helhet Jag skall sedan i huvudsak uppehålla mig vid den sjunkande beläggningen vid kriminalvårdsansiallerna, vilket gör del nödvändigl all yllerligare reducera anslallsbesiåndet

Bakgrunden lill all beläggningen på anslakerna sjunker är bl. a. lidigare ändringar i brollsbalken med övergång lill mera allmänt utmätta skyddstillsyns- och villkorliga domar, men nalurliglvis också kriminalvårdsreformen, som innebär en övergäng lill mera vård i frihet än tidigare.

127

Nr 130               Ifall reformen fungerar får vi hell naluriigt en sjunkande beläggning,

Torsdaeen den    vilket i sin tur leder lill nedläggning av vissa anstalter eller reducering

12 mai 1977        platsanialet på andra.

_____________        Regeringens förslag nu gäller, som vi hört, nedläggning av kriminal-

Anslag till kriminal-    vårdsansiakerna Ljusladalen och Sjöboda, allmänna häktet i Öslersund
vården               saml 24 plaiser på kriminalvårdsansialien Skenas så snarl som möjligl,

dock senasi den 30 juni 1978. Anledningen är all i varie fall de här anstalterna en längre lid haft låg beläggning. Vidare föreslås all kriminalvårdsansiallerna Ulriksfors och Lärbro skall läggas ned efler en viss övergångslid, dock senast den 30 juni 1979. Dessa två anslaller är, enligl proposilionen, från kriminalvårdssynpunki olämpligl belägna i landet. Frän arbeismarknadssynpunkt däremol är silualionen en annan, och därför kan inle de här båda anslakerna läggas ned ulan samråd med arbelsmarknadsmyndighelerna. Dessa anslaller behöver kanske därför en längre övergångslid innan nedläggning kan ske. Nedläggning och reducering berör nu såväl lokal- som riksanslaliet

Riksrevisionsverkei har gjorl en undersökning, som lyder pä atl ytterligare nedläggningar kan bli aktuella. Del är därför nödvändigl all la fram en mer långsikiig plan för framlida nedläggningar eller reduceringar. På del visel kan också personalen i eu lidigare skede bli informerad om vad som är på gäng. Nu har dessutom en särskild arbetsgrupp tillsatts för all mer övergripande bedöma frågan om kriminalvårdens platsbehov och behovet av ytterligare anstallsnedläggningar, vilket utskottet hälsar med tillfredsställelse. Efler hand skall gruppen också kompletteras med förelrädare för personalorganisationerna, vilkel inle är minst viktigt

När det gäller häktet i Östersund har della haft låg beläggning, men i del fallel är del speciella omsiändigheler som gör all häklel inle bör läggas ned. En nedläggning skulle nämligen medföra au personer häktade vid tingsrätterna i Öslersund och Sveg måste transporteras till och förvaras i Härnösand, som ligger drygl 24 mil från Öslersund och drygl 35 mil frän Sveg. För polis, åklagare och advokaler skulle nedläggningen också avsevärl försvåra och fördyra konlaklerna med de häkiade. För dem innebär en nedläggning dessulom minskade möjligheier lill konlakl med försvarare och anhöriga, och del slrider mol de principer som låg lill grund för reformen om behandlingen av anhållna och häkiade personer som lillkom förra årel. Även fröken Mallson har berört della.

Del egendomliga är all de socialdemokraliska ledamöierna i ulskollel
har reserveral sig, trols all ulskollel var enigi belräffande behållandel
av häklel i Öslersund. Belräffande moliven säger man i reservationen
alt en nedläggning av allmänna häklel inle lorde medföra några kosl-
nadsbesparingar för slalsverkel. Till samma bedömning kommer även
ulskolismajoriielen, som bl. a. pekar på lidsödande och kosisamma resor
mellan häkiei i Härnösand och polismyndigheten resp. tingsrällerna i
Jämtland och Häriedalen. En väsentlig skillnad mellan utskottsmajo
ritelen och reservanlerna är dock all ulskollel förulsälier en viss re-
128                   ducering av anlalel platser vid häktet med hänsyn till den låga belägg-

ningen. Härom säger man i reservalionen ingenling. Är det möjligen en lalande tystnad som betyder all någon reducering inle skall ske oavsetl hur låg beläggningen är?

När det gäller Ljusladalen är det bara att konsiatera alt anstalten planerades innan kriminalvårdsreformen genomfördes. Tyvärr togs anstalten i bruk så senl som den I april 1975 och skall redan nu läggas ned. Den skulle lydligen aldrig ha byggis. Tur i oluren är ändå all ell AMU-cenler finns i närheien och kan överta lokalerna.

När del gäller Sjöboda föreligger elt kostsamt ombyggnadsbehov på drygt en halv miljon kronor, varför utskottet i slällel tillstyrker nedläggning av anstalten. Men anstaltens centrala läge, nära Norrköping och relativt nära Stockholm, bör ge goda förutsättningar att använda anstalten för annat ändamål. Del är också angelägel all personalen erbjuds eller bereds anställning på näraliggande anslaller sä långl della är möjligl. Del är vi angelägna om alt framhålla.

Belräffande Skenas, som är riksanstalt, föreslår man all en av anstaltens tre paviljonger om 24 platser slängs, vilket verkligen är att beklaga, eftersom vårdarbetet och yrkesutbildningen varil och är myckel framgångsrika. Men med hänsyn lill den låga beläggningen vill ulskollel inle motsätta sig den här plalsreduceringen. Del har emellertid från personalhåll framhållils önskvärdheten av att få behålla även den iredje paviljongen och på så säll sprida de intagna på mindre grupper. Frän vårdsynpunkl är del en önskvärd ulveckling. Paviljongen ligger kvar och är enligt uppgift i goll skick. Skulle ell adekvat utnyujande av paviljongen kunna ske ulan ökad personaltäthet, finns nalurliglvis den möjlighelen. Del får i så fall ankomma på den ansvariga myndighelen all göra erforderliga bedömningar. I det nuvarande ekonomiska läget kan emellertid utskottet inle tillstyrka en lösning som innebär avsevärt slörre personaltäthet än den som finns pä andra anstalter.

Så slutligen Lärbro och Ulriksfors. Båda dessa anstalter är riksanslalter och har varit föremål för reduceringar tidigare. Genom ingripande frän riksdagen har båda anstalterna kunnal behållas. Vid del förra tillfället slogs fasl all arbeismarknadsmässiga och regionalpolitiska synpunkler inte kan tillmätas någon egentlig betydelse när del gäller kriminalvårdens organisalion. Trots detla kunde man inle borlse från att den dä akluella minskningen av platsanialet slod i slrid med de regionalpoliliska strävandena att genom sysselsättningsskapande åtgärder stödja arbetsmarknaden inom de här områdena. Departementschefen säger också nu atl situationen på arbelsmarknaden, såvitt gäller nedläggningen av Lärbro och Ulriksfors, kan ställa speciella krav och alt nedläggningarna av dessa anstalter bör ske i samråd med arbelsmarknadsslyrelsen. Delta är mycket väsentligt, eftersom nedläggningen av anstalterna ändå måsle ske. Regeringen har också redan uppdragil ål arbelsmarknadsslyrelsen all i samråd med kriminalvårdsstyrelsen och slatens personalnämnd medverka till genomförandel av nedläggningen av Lärbro och Ulriksfors, I första hand skall anslällda som berörs av nedläggningarna beredas annan an-

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

A nslag till kriminalvården

129

9 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

Nr 130               slällning. Men del är minsl lika viktigt all arbelsmarknadsslyrelsen verkar

Torsdaeen den    ' ''' yllerligare arbetstillfällen tillförs de berörda kommunerna. Därom

12 mai 1977        arbelsmarknadsslyrelsen fåll särskilda direkliv,

-------------- Silualionen på arbelsmarknaden i de berörda kommunerna är emel-

Anslag till kriminal-   lertid sådan all del ändå kan visa sig svårl all inom angiven nedlägg-
vården               ningslid klara av uppdragel all skaffa annan sysselsällning, Ulskolis-

majoriielen vill därför göra ell lillägg lill proposilionen och föreslår, för all så långl som möjligl lillmölesgå alla parler, all man dröjer med nedläggningarna av Lärbro och Ulriksfors ulöver den frisl som regeringen bestämt Parallellt med della bör det också undersökas om del kan vara möjligl all ulnyuja anstalterna eller delar av dem för annan sysselsällning eller verksamhel. Som framgår av belänkandel finns del också en motion, som behandlas av arbetsmarknadsulskotiet, med yrkande om all regeringen snarasl skapar allernaliv sysselsällning i den eller de kommuner i Jämllands län som drabbas av nedläggningen i Ulriksfors,

Herr Måbrink gav i sill anförande en inlressanl beskrivning av lägel och framförde en del beklagliga sanningar. Men vi hoppas nalurliglvis pä en förbällring. Även om vi nu saknar resurser för en sådan, räknar vi med all den skall komma lill slånd inom en inte alltför avlägsen framlid, Kriminalvärdsreformen var vi såvill jag vel eniga om, och del gällde även vpk. Del var bara belräffande isoleringssiraffei som vi skilde oss ål.

Vad gäller frågan om Förenade fångars cenlralorganisalion måsle jag lillslå, alt jag inte är särskilt insatt i denna organisations förhållanden, men vi har ändå studerat frågan litel grand och lagit in en del uppgifier om den på s, 11  i ulskollsbetänkandet, där vi bl, a, säger:

"Enligt 36 5; KL har de inlagna med de begränsningar som följer av gällande bestämmelser och avtal för verksamhelen inom kriminalvården räll all i lämplig ordning överlägga med anslallsledningen, dvs, med slyresmannen eller molsvarande riänsleman, i frågor som är av gemensaml iniresse för de inlagna. De har också räll all i lämplig ordning

sammanträda med varandra för överläggning i sådana frågor.------------

Vid bedömandet av molionsspörsmålen måste enligl utskottets mening hällas i minnet atl förhållandet mellan inlagna och kriminalvårdsslyrelsen - som juslilieminislern anföri i ell frågesvar i kammaren den 2 december

1976------------------- inle är ell parlsförhållande i arbeisrällslig mening. Lagen om

medbestämmande i arbetslivet, som är tillämplig på förhållandet mellan
arbelsgivare och arbelsiagare, kan därför inle åberopas lill slöd för de
inlagnas förenings- eller förhandlingsräll, och en organisalion av intagna
kan ej tillerkännas sådan förenings- och förhandlingsräll som lillerkänns
arbetstagarorganisation enligl medbeslämmandelagen. Del beskrivna
rättsläget är en nalurlig konsekvens av de grundläggande tvångsmomen-
len i kriminalvärden. Någon ändring härvidlag kan enligl utskottets me
ning inte komma i fråga. Det sagda hindrar inle atl de intagna inom
ramen för reglerna i 36 i; KL bör tillerkännas möjlighel att påverka sin
situation så långt förhållandena del medger."
130                     Jag har varit angelägen om atl läsa in della lill protokollet, eftersom

vi inle har ägnal denna fråga endasl en ytlig behandling ulan en mycket ingående sådan. Vi tror inle all man i nuvarande läge kan komma myckel längre.

Herr lalman! Med del anförda ber jag all än en gäng få yrka bifall lill juslilieulskoilels hemställan.

Herr MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag slällde några frågor, herr Polstam, om de kvinnliga fångarna. Jag vet inte om herr Polstam är utskottets talesman, men jag förmodar del, och jag lycker alt det skulle vara nyttigt atl få svar på de frågor Jag slällde. Vad är anledningen till atl man inte redan i dag kan placera män och kvinnor pä samma anstalt?

Herr Polslam och jag är såvill jag förslår överens om alt de kvinnliga fångarnas situation i dag är oerhörl dålig. Vi vel all den är dålig för de manliga fångarna men atl den för de kvinnliga är ännu sämre. Den enda riksanslall som finns för dessa är ju Hinseberg.

Vad sedan gäller ett erkännande av FFCO som en förhandlingsorganisation är jag medveten om alt man inle kan göra en jämförelse med förhållandena utanför fängelserna. Kriminalvårdsstyrelsen och de byråkrater som siller där avgör om man över huvud tagel skall förhandla med fångarna och deras organisation FFCO eller inle. Detta är otillfredsställande. Om man legaliserade fångarnas organisation skulle förhållandena bli bättre. Då skulle inle kriminalvårdsstyrelsen frän fall till fall kunna avgöra om den vill förhandla eller inte.

Som jag sade i miu huvudanförande är detla ett oerhört viktigt led i den s. k. återanpassningen. Jag tycker att man skall se det som någonting oerhörl positivt atl fångarna har blivit medvetna om samhället och sitt samhällsansvar. Vi politiker borde stimulera delta. Det kan vi göra, som herr Gahrton och jag krävt i var sin molion, genom alt erkänna den här organisationen och ge den en legal status.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

A nslag till kriminalvården

Herr POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vet mig aldrig ha varil med om atl motsätta mig att kvinnliga intagna skulle kunna finnas pä samma anslaller som manliga intagna. Vi har vid två tillfällen behandlal detla i utskottet och förordat all placera kvinnor på lokalanslaller med män, även om man inle har sagt atl de skall bo lillsammans, ulan åtskilda.

Herr Måbrink säger att situationen är dålig för de kvinnliga fångarna. Del är klarl atl den är dålig för alla kvinnor som siller i fängelse. Det är ju likadant för männen. Men man kan inte bortse ifrån att samhället ändå successivi har arbelal för all förhållandena för kvinnorna skall bli bällre.

När del gäller fångarnas cenlralorganisations förhandlingar kan jag fakliskl inle mer än åberopa vad ulskollel kommii fram till. Den tvångssituation fångarna befinner sig i är inte främmande vare sig för herr Måbrink eller för mig. Att driva frågan på ett sådant sätl all de ansvariga

131

Nr 130               inom kriminalvården inle skulle kunna ulföra sill arbele är inle heller

Torsdagen den        '''■

12 maj 1977

_____________        Herr MÅBRINK (vpk) kort genmäle:

Anslag till kriminal-       Herr lalman! Jag sade, herr Polslam, all inie heller för de manliga

vården               fångarna är förhållandena bra. Men för de kvinnliga är förhållandena

ännu sämre.

Jag noterade också i milt huvudanförande alt utskotlel lalade om att man skulle kunna placera kvinnor och män på lokalanslallerna. Om jag inte har alldeles fel är det korttidsfångar som placeras där. Men hur är del på riksansialterna?

Det finns bara en riksanslall för kvinnor i del här landet, nämligen Hinseberg. Det gör alt de kvinnliga fångarna har mycket svårl all fä besök av sina anhöriga. Om en kvinna frän övre delen av Norrbollen döms lill ett mer långvarigt straff så skickas hon ner till Hinseberg. Vem av hennes anhöriga kan ofta fara ner och hälsa pä henne? Delta är ett exempel på när de kvinnliga fångarna är diskriminerade i förhållande till de manliga.

Jag frågade vad det är som gör del så svårt atl placera män och kvinnor lillsammans på riksanslaliet Jag har inle sagl all de skall bo i samma cell. Del är inle det saken gäller. Della kan inte vara något problem.

Vad är del andra? Ni talar om byggnadslekniska problem i utskottsbetänkandel, om jag inle tar fel. Vilka byggnadstekniska problem? Vad är del som skall kompletteras ytterligare?

Vidare förstår jag inle varför ett erkännande av FFCO skulle kunna försvåra kriminalvårdsstyrelsens arbele. Jag tycker Ivärlom alt del skulle underlätta arbelel för kriminalvårdsstyrelsen om man erkände FFCO som en förhandlingsorganisation för fångarna.

Herr POLSTAM (c) korl genmäle:

Herr lalman! Men Förenade fångars centralorganisation kan ju slälla sådana krav, herr Måbrink, alt dessa hell enkell inle går all uppfylla. Del måsle man länka pä också.

När del gäller all placera kvinnor på riksanslalter kan jag inte se alt det skulle vara någol fel. Men del finns ell vissl problem med delta, och del är atl vi har sä få kvinnliga intagna att del i dag inle är läll att lägga om hela verksamhelen. Vi har nu Hinseberg och yllerligare någol ställe för kvinnliga intagna. Förulsällningen för alt man skall kunna placera kvinnliga fångar på manUga riksanstalter är ju att man även kan placera män på Hinseberg. Den möjligheten är ju inle utesluten, och den har vi aldrig satt oss emol - men vi har såviit jag vel över huvud laget inte diskuleral den.

Jag påminner mig nu, herr Måbrink, atl det inte finns någon motion

från vpk:s sida i de här frågorna. Del är egentligen bara synpunkler som

herr Måbrink har lagil upp frän lalarsiolen under deballen i dag. Del

132                   finns således ingen vpk-molion avgiven om delta till den här riksdagen.

Herr tredje vice talmannen anmälde atl herr Måbrink anhållit att till protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till ytterligare replik.

Hen NYGREN (s):

Herr talman! I justitieutskoltel råder enighei om all fängvårdsanslaller kan behöva läggas ner och all plalsanialei på anslakerna kan behöva begränsas som en följd av de senasie årens minskade platsbehov.

Men utskottet har inte kunnal acceplera del beslui som regeringen fållade den 22 december i fjol om nedläggningar. Ell enigi ulskoll går emol regeringens beslui all lägga ned allmänna häklel i Öslersund, även om de borgerliga ledamöierna acceplerar ell minskal plalsanlal vid häklel.

Ell enigi ulskoll vill också göra regeringen uppmärksam på önskemålel om ell senare dalum för nedläggning av anslalten Lärbro pä Golland. Socialdemokraterna i utskottet vill göra nedläggningstiden för Lärbro avhängig av den tid del kan la för regeringen och arbetsmarknadsmyndigheterna att skaffa regionen annan sysselsättning. De borgerliga har en mera allmän motivering för sin önskan om senareläggning.

Utskottet motsätter sig också regeringens nedläggningsplaner för Ulriksfors, där dock de borgerliga accepterar en nedläggning, medan socialdemokraterna vill bevara anstalten med ett till 40 reducerat plalsanlal. Ulskollel har också tagit intryck av den krilik som frän de anställdas sida har riktats mol regeringens agerande vid nedläggningsbeslutet. Ett enigt utskott har skrivii in i belänkandet alt vi anser det viktigt att personalen blir informerad på ett tidigt sladium.

Jag skall nu redovisa de moliv som socialdemokraterna i juslilieut-skottet har haft för de reservationer som har fogats lill ulskotlels betänkande.

Starkaste reaktionen mot del nu redovisade beslutet av regeringen har gälll förslaget om au lägga ned häktei i Öslersund. I regeringsorganei Ösiersunds-Poslen, som hör cenlern lill, undrade häklets personal i elt ullalande dagen efter regeringens beslui om inle vederbörande i kanslihusel hade lagit fel på häkte. Man menade alt en nedläggning av häktei i Öslersund var lolall orealistisk, och man sade också att fyra dagar före regeringens beslut hade man haft centralt företagsnämndsmöte utan atl det med ell ord hade nämnls någonling om nedläggningsplanerna.

Juslilieutskollel har också haft svårt all finna något skäl för den centralisering lill häktei i Härnösand - 25 mil från Öslersund - som regeringen har önskat göra. Häktet i Östersund logs i bruk så sent som 1970. Det är inrymt i det nya polishuset, och lokalerna är i gott skick. Där förvaras såväl häkiade och anhållna som personer som gripits för brott eller avvikit från andra anstalter eller institutioner. Häklel beriänar hela Jämllands län. Personalen vid häklel svarar också för en omfallande iransporiverksamhet I fjol ulfördes 441 iransporler, och lidsålgången för den verksamhelen var 2 818 limmar.

Regeringens moliv för nedläggningsbeslulel är korl och goll låg beläggning. Även om man tycker atl 431 inlagna 1976 kan belecknas som

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

133

Nr 130

Torsdagen deij 12 maj 1977

A nslag till kriminalvården

134

låg beläggning har variationerna varil slora. Som mesl har på dagtid noterats 22 intagna i de 19 lillgängliga rummen. Vid fiera tillfällen nattetid har samlliga platser varil utnytriade. Della är, herr Polstam, anledningen till atl socialdemokraterna i utskottet inte har kunnat göra gemensam sak med de borgerliga i fråga om planerna på alt reducera platsanialet i Öslersund.

Hade nu inte avståndet till närmaste häkle varit av norrländskt mått, hade vi kanske haft någon liten förståelse för beslutet. Men om regeringens beslut om nedläggning verkslälls, skulle della innebära all personer som häkias av lingsrällerna i Öslersund eller Sveg fick iransporleras 25 mil lill häklel i Härnösand. Den iransporlen skulle följas av en omfallande reseverksamhet för polis, åklagare och advokaler. Della skulle innebära inte bara enorma resor utan också - som elt femlontal advokater i Jämtland har påpekat i skrivelse lill regering och ulskoll - en myckel stor tidsspillan. För de häktade skulle del innebära små möjligheter till kontakt med anhöriga och med försvarare, och möjligheten för frivården i Östersund atl fullgöra sina arbetsuppgifter skulle närmast omintetgöras. Ulöver detla skulle anhållna och gripna i fortsättningen få förvaras hos polisen i Östersund, som därmed skulle få nya och resurs-krävande arbelsuppgifter och iroligen också skulle få ta de nuvarande häkleslokalerna i anspråk för denna verksamhet.

I den socialdemokratiska reservationen har vi påpekat atl en nedläggning av allmänna häktet i Östersund mot denna bakgrund inle lorde innebära några koslnadsbesparingar för slalsverkel. Hell nyss uppträdde herr Polslam här i talarstolen och sade att han delade vår uppfattning i detla fall.

Det skulle ha varit myckel inlressanl atl här få veta vad regeringen egentligen har haft för moliv till sitt beslut om nedläggning och hur man avfärdar de argument mot nedläggningen som jag här har anföri. Nu finns dess värre inte juslilieminislern här och kan ge besked på den punklen, men jag får väl i slället rikla frågan till utskottets lalesman, herr Polstam: Är det någonling annat än önskan att centralisera häk-lesverksamhelen i Norrland som har varil ledmotiv för detta, som inle - också enligl herr Polslam - innebär någon besparing för slalsverkel?

För beslulel all lägga ned riksanslalien Ulriksfors, den enda i övre Norrland, och riksanslalien Lärbro på Golland har regeringens moliv varit alt de anstalterna, som del heter, från kriminalvårdssynpunkt är olämpligt belägna och att de byggnadsmässigt är i särskilt dåligt skick.

Dessa uppgifter har bestridils av kommunala talesmän och representanter för personalen på de två anstalterna. Jag har personligen också haft möjlighet alt besöka Ulriksfors, och jag har kunnal konstalera alt den anstalten har många fördelar som en stor del av våra övriga anstalter i dag saknar.

Gemensamt för Ulriksfors och Lärbro är all de är belägna i delar av vårt land där, enligl vad riksdagen har sagl, speciella regionalpoliliska och arbelsmarknadspolitiska synpunkter bör vägas in i samhällels ålgärder.

När riksdagen för två år sedan behandlade ell förslag från juslitie-utskollet med tillstyrkan av nedläggning av 40 platser pä Lärbroanstalten, instämde riksdagen i utskottets krav på att arbetsmarknadsskäl skulle beaktas vid denna förändring. Samma skäl har utskottet nu anfört för såväl Ulriksfors som Lärbro. Men utskottets borgerliga majoritel och den socialdemokratiska minoriieien har delai sig i fråga om såväl moliv som yrkande.

När det gäller förslaget alt lägga ned Lärbroanstalten har socialdemokraterna, med åberopande av utskottels ställningstagande 1975, föreslagit all nedläggningen skall anpassas till arbetsmarknadsmyndigheternas och regeringens möjligheter'att skaffa regionen annan sysselsättning. Detta, anser vi, kan motivera en senareläggning. De borgerliga har inle önskat gå så långt. De har nöjl sig med ell lillkännagivande i en lill inlel för-pliklande skrivning om atl dröja utöver den frist som regeringen har beslämt.

Jag skulle vilja fråga utskottets talesman herr Polstam vad nu detla innebär. Innebär del en senare tidpunkt än regeringens föreslagna "så snarl som möjligl", alltså inte i morgon men väl i övermorgon? Eller innebär del, såsom regeringsorganei Östersunds-Poslen refererade den borgerliga slåndpunkien om Lärbro och Ulriksfors efler ulskotlels preliminära beslut all borgarna önskar flylla nedläggningen in på 1980-lalel? Del skulle vara myckel värdefulll all få ell klarläggande om della från herr Polslam.

Nedläggningen av anslalten i Ulriksfors berör en kommun inom det inre stödområdet som under många är har drabbats hårt av samhällsförändringen. Sedan 1960-ialets börian har kommunens befolkningsunderlag minskal med ca 6 000 personer. Trols detta är arbetslösheten forlfarande myckel hög. Vid senasie årsskiftet var antalel arbetslösa 506, och anlalel arbetssökande var samtidigt 813.

Möjligheterna för de anslällda i Ulriksfors alt få annan sysselsättning, om de vill bo kvar i regionen, måste betecknas som myckel, mycket små. Även om man inte direkl skall la regionalpoliliska hänsyn vid an-slallsindragningarna, anser vi inle atl man helt kan bortse från de konsekvenser en indragning kan få för de anställda och för berörda kommuner. Nu hade naturligtvis dessa hänsyn inte vägt lika tungt om vi inle samtidigt hade kunnat finna atl skälen för nedläggningsbeslutet är långl ifrån övertygande.

Regeringen påslår all anstalten i Ulriksfors är olämpligl belägen från kriminalvårdssynpunki. Del olämpliga skulle då beslå i att avstånden lill anstalten är avskräckande. Som vi påpekat i den socialdemokraliska reservationen är Ulriksfors den enda riksanstalten i övre Norriand. De inlagna är också lill övervägande delen norrlänningar. Avsländen för norrlänningar är som regel långa, vari man än skall åka. Men en anslall i landsdelen måsle ändå ligga närmare lill för norrlänningar än en anslall längre söderut

Ulriksfors har också ett eget besökshotell - del lär ha varit det första

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

135

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

i landet - med elva rum, där anhöriga kan bo med inlagna från fredag kväll till måndag morgon för en koslnad av 5 kr. per nalt

Ulriksfors har sior valfrihel när del gäller inlagnas arbete eller utbildning. Vill en intagen jobba utomhus, kan han göra del i anslallens skogsenhet, ell samarrangemang med Norrskog. Vill man arbela inomhus, kan man göra det i den produktion som anstallen har konlrakierad med Nyckelhus. Nyligen har kontrakt tecknats om produktion av ytterligare 50 hus, elt arbele som räcker för ungefär tre kvarts år. Vill man sludera pä Ulriksfors eller yrkesulbilda sig inom de mekaniska yrkena, så finns del en ny AMU-verkstad i anslutning till anstalten.

För fritidsverksamheten är det också hyggligt sörit Anstallen har badplats, golföana, fotbollsplan, ishockeybana, ja, t. o. m. ett biljardrum.

I propositionen motiverade regeringen en nedläggning också med au anstalten byggnadsmässigt är i särskilt dåligt skick. Mot detta kan anföras att anstallen under de senasie åren rustats upp för drygl 2 milj. kr. Helt nyligen har nya fina personalutrymmen blivit klara. 1 dessa återstod endasl möblering när regeringen fattade sitl beslut om atl lägga ned anslalten. En personalbaslu lär ha lagils i bruk i dagarna. Ny malhiss och en köksombyggnad blev klara kort lid före regeringens nedläggningsbeslut Den del av anstalten som är i behov av upprusining är bostadsdelen, men problemen där är mesl orsakade av att man tvingades tränga samman alla intagna i en avdelning efter den platsinskränkning som gjordes 1975.

Mol denna bakgrund har vi socialdemokrater i justilieulskoiiei funnit - särskill med beaktande av de regionalpolitiska effekter en nedläggning skulle få och med beaktande av att Ulriksfors är den enda riksanstalten i övre Norrland - atl anstalten bör få bestå, men med ett till 40 reducerat plalsanlal. Minskningen av platsanialet bör kunna genomföras ungefär vid den tidpunkt - om nu denna är menad litet framåt i liden - då de borgerliga har för avsikt alt göra en nedläggning. Före den lidpunkten bör en upprusining av bostadsutrymmena utan slörre koslnader också kunna ske.

Herr talman! Med denna molivering vill jag insiämma i fröken Mattsons yrkande om bifall till reservationerna I och 2 som är fogade till ulskottsbelänkandet och som innebär ett oreserverat bibehållande av allmänna häktei i Östersund, vissa villkor för nedläggningsdalum i Lärbro saml ett bevarande av anslalten Ulriksfors med ett reducerat plalsanlal.

I della anförande, under vilkel herr lalmannen överlog ledningen av kammarens förhandlingar, inslämde herr Segersledl, fru Slålberg samt herr Nilsson i Visby (samtliga s).

136

Hen POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr lalman! När del gäller häktei i Öslersund kan jag inte gå i svaromål om motivet lill det här förslaget. Som herr Nygren säger bör departementschefen själv svara på det. En sak är dock definilivi klar och det

är atl häktet i Öslersund inte skall läggas ned. Del är säkert inle vilja     Nr 130

alt centralisera häktesverksamheien som har varit moiivet för delta.       Torsdagen den

Det är mycket, herr Nygren, som lalar för all Ulriksfors skall behållas      it r\ 1977

som öppen riksanslall. Jag vill inle alls besirida del. Om del fanns un-      -----

derlag för all ha anslakerna kvar skulle jag inle vilja lägga ned en enda Anslag till kriminal-av dem, men nu finns del inle underlag för hur många kriminalvårds- vården platser och hur många kriminalvårdsanslalter som helst. Ell antal måste bort nu och ytterligare ell antal kommer säkerl att läggas ned då arbetsgruppen har slutfört sitt arbete. Del är klarl att man kan finna argumenl för all jusl Ulriksfors skall behällas men när man sedan kommer lill näsla anslall så är situationen likadan där. Ingenslans är en sådan här operalion populär efiersom de anslällda drabbas. Men alll kommer atl göras för au de skall få annal arbete. Regeringen har här visal sitl stora ansvar för de anslällda genom atl uppdra ål arbelsmarknadsslyrelsen all klara av den här frågan på bäsla säll, och därtill vill ulskollel ge en längre respil än den som regeringen ger för all över huvud lagel möjliggöra del här arbelel. Om det skall bli 1979, 1980, 1981 eller 1982 som den här operationen verkställs kan man i nuläget inte förutsäga.

Det har upplysts från departementet och kriminalvårdsstyrelsen all det inle alls är så lätt alt dirigera dömda personer lill Ulriksfors. Jag fick den upplysningen i dag. Många hittar på alla möjliga knep för all slippa komma dit, därför all del är sä långl hemifrån. Del är av den anledningen som det i proposilionen sägs all anslallen från kriminalvårdssynpunki inle är bra belägen.

Sedan kan anslallen hell säkerl användas för annal ändamål och därigenom ge sysselsällning ål de flesla av de anslällda, men del blir som sagl regeringens och arbetsmarknadsslyrelsens sak all klara av della.

När jag nu i alla fall har ordel måsle jag fråga om herr Nygren menar all vi skall ha flera kriminalvårdsplalser än vad som behövs. Den frågan är inte oväsentlig i detla sammanhang.

Hen NYGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Polslam hade egenlligen bara ell besked all ge. Han vissle vad som inte var orsaken lill atl häktei i Öslersund enligt regeringens beslut skall läggas ned: del var/rt/pcenlraliseringsslrävanden. Då får man alllså välja bland övriga moliv.

Hela ulskotiet har klarl och lydligl ullalal all del är nödvändigl all göra inskränkningar i platsanialet och säkert också i antalet anslaller. Men vi har samtidigt sagt - och om del var vi i stort sell eniga innan herr Polstams parti kom in i regeringen - atl vi skulle försöka la alla hänsyn när det gällde sådana här operationer inom det inre stödområdet Men nu har cenlern gått samman med övriga borgerliga partier och tydligen glöml vad cenlern uttalade om dessa hänsyn innan man kom i regeringsställning.

Det flnns en anslall i den övre halvan av Sverige, herr Polslam. Det
är den vi socialdemokrater menar all övre Norrland bör få ha kvar. Så       137

Nr 130               enkelt är del med del moiivet! Jag vill också påminna om all vi i vårl

Torsdagen den    slällningslagande tagit slor hänsyn lill regionalpoliliska skäl. Det borde

12 mai 1977        ' '"' centern hell ha glöml borl!

---------------       Herr Polslam säger nu atl enligl de borgerligas åsikt också regeringen

Anslag till kriminal-   skulle vara ansvarig. Men i utskoltsmajorilelens skrivning finns inte re-
vården               geringen noterad som ansvarig. Där talas del om arbetsmarknadsmyn-

digheterna, den personalnämnd som skall omplacera de anslällda, osv. Vi har uttalat alt den här frågan måsle vara av sådan dignitet att regeringen lillsammans med arbelsmarknadsmyndighelerna skall ha ansvarel för den. Också på den punklen skiljer sig våra uppfattningar. Herr Polslam vissle bara all de borgerliga ville ha längre respittid, som det helte-om anslallen skulle läggas ned 1978, 1979, 1980 och 1981 kunde han inte säga. Låg mit av detta åtminstone dra den positiva slutsatsen all Ulriksfors inle skall läggas ned 1977, alt man från borgerligt håll åtminstone vill ha den kvar ell halvt är. Det är den enda slutsals jag kan dra av herr Polslams ullalande.

Herr POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! För alt la den sisla frågan försl, kan anslallen inie gärna läggas ned förrän vid den lidpunkl som anges i proposilionen, nämligen senasi den 30 juni 1979. Del är väl ingen som har trott att man kommer all göra några försök alt lägga ned anslallen före den liden. Men jag har redovisat vad jag iror att en sådan respittid kan gå ut på.

Även regeringen är beredd all ta ansvaret för de anställda i Ulriksfors, herr Nygren. Del står i utskottsbetänkandel, del har jag också sagt i debatten och det vidhåller jag.

Sedan sade herr Nygren atl Ulriksfors skulle vara den enda anstallen i övre Norrland. Jag vel fakliskl inte var gränsen går mellan övre och nedre Norrland, men del finns en sluten kriminalvårdsanslall i Härnösand och en öppen kriminalvårdsanslall i Viskan, och de platserna räknar jag i varie fall lill Norrland. Den öppna anstalten i Viskan har en väldigt låg beläggning och är kanske därför också i farozonen för indragning, del får vi inle glömma borl.

Den gamla regeringen ville ofta dra in platser på kriminalvårdsansiallerna. Jag minns myckel väl att herr Nygren då var en av förespråkarna för regeringsförslagen. Men det är han inte nu längre.

Hen NYGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Nu måsle jag, herr Polstam, läsa innantill ur budgelproposilionen. Där slår nämligen all regeringen har beslulal all lägga ned anstalten i Ulriksfors "så snart som möjligl, dock senasi den 30 juni 1979". Del kan belyda alt så fort riksdagens beslut har fatlats kan nedläggningen påbörias. Jag trodde alt herr Polslam hade läsl della och förstått atl så nära låg hotet mot Ulriksfors.

För all förenkla delta med geografin sade jag i mill förra inlägg alt
138                   Ulriksfors värden enda anslallen i den övre halvan av Sverige. Jag hoppas

atl herr Polstam dä förslår hur slorl upplagningsområdei är för den anslallen och all anslallen lill huvudsaklig del beläggs med norrlänningar. Även av del skälet menar vi all Ulriksfors måsle finnas kvar, förulom della att den är en anställ som erbjuder myckel av vad vi önskar alt andra anstalter kunde erbjuda i fråga om möjligheter lill arbele, lill uibildning, lill frilidssysselsällning, lill atl la emot anhöriga och låla dem bo över osv. Del är de moliven vi har haft för vårl ställningstagande.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Herr lalmannen anmälde alt herr Polstam anhållit all lill protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytteriigare replik.

Herr NILSSON i Östersund (s):

Herr talman! Den 22 december i fjol beslöt regeringen atl allmänna häktet i Öslersund och fängvårdsanslallen i Ulriksfors skulle läggas ned.

Beslulel kom som en chock för mill hemlän. Ingen vissle någonting i förväg. De anslällda fick via massmedia beskedel atl de skulle mista sitl arbele och sin försörining. Regeringsbeslutet fattades en vecka innan medbestämmandelagen skulle träda i kraft, ulan samråd med eller informalion lill de anslällda. Undra på alt stämningen var och fortfarande är både förbittrad och förvirrad. Jämtlands län skulle bli hell ulan kri-minalvärdsinrältningar och de inlagna skulle hänvisas lill allmänna häktet i Härnösand, beläget 25 mil från Öslersund.

Strömsunds kommun, där Ulriksfors ligger, har mycket svåra sysselsällningsproblem, och nedläggningsholel är ell myckel hårl slag mol kommunen. Ulriksfors är en riksanslall. Vissa enheier är nyrenoverade, andra i någol sämre skick men fulll jäinförliga med många andra anstalter. Bara för något år sedan rustades anstallen upp för 2,5 milj. kr. Läggs anslalten ned är delta bortkastade pengar. Om riksdagen röstar med den socialdemokratiska reservalionen kan anslallen räddas. Den borgerliga ulskolismajoriielen vill lägga ned den.

När del gäller häklel i Öslersund, som är nyll och i ulmärki skick, har de borgerliga ledamöierna av ulskollel gåll oss molionärer ganska långt lill möles. Men de föreslär lyvärr en viss reducering av anlalel platser, vilken de socialdemokraliska reservanlerna och vi motionärer anser obefogad.

Personalorganisationerna och förelrädare för de båda kommunerna Strömsund och Östersund har bearbetat både regeringen och utskottet för atl få della olyckliga beslut omprövat. Jag och mina medmotionärer har krävt samma sak i vår riksdagsmotion. Vi känner tillfredsställelse över atl de socialdemokratiska ledamöierna av juslilieutskoltel ställer upp bakom våra krav. Visserligen föreslår man all platsanialet vid Ulriksfors skall reduceras något, men detta får vi acceptera med hänsyn till omständighelerna.

Vi skall sirax voiera i della för oss så vikliga ärende. Jag hoppas i förslå hand au våra tvä cenierparlisler på Jämllandsbänken släller upp för all Ulriksforsanslallen skall vara kvar och för all häklel i Öslersund

139

Nr 130                bevaras i befinlligl skick genom all rösla för de socialdemokratiska re-

Torsdaeen den     servalionerna. Dessulom hoppas jag att yllerligare några fler borgerliga

12 mai 1977        ledamöler slöder dessa reservaiioner och därmed också personalens krav

--------------- på forlsall irygg sysselsällning.

Anslag till kriminal-       Herr lalman! Jag yrkar bifall lill de båda reservalionerna. vården

Herr STJERNSTRÖM (c):

Herr talman! 1 det belänkande från juslitieulskollel som nu behandlas skriver ulskollel belräffande kriminalvårdsansialien i Ulriksfors alt del med hänsyn lill situationen på arbelsmarknaden i kommunen kan visa sig svårl atl bereda de sysselsatta annan anslällning inom den utsålla tiden. Därför bör del vara möjligl att dröja med nedläggningen ytterligare för alt pä sä sätt la slörsla möjliga hänsyn lill personalen.

Jag förulsälier därvid atl del måsle gälla ell par tre år, med hänsyn lill den älderssilualion som råder på anstalten. Ett uppskjutande av nedläggningen fram lill 1982 måste anses vara det rimliga beskedet i detta avseende. I avvaklan pä nedläggningen bör del också undersökas om del kan vara möjligl atl utnylria anslallen för annan verksamhel.

Jag vill gärna säga all ulskotiet har visal sig förstå de stora problem som uppstår i Strömsunds kommun. En ytterligare fördröjning gör na-■ turiigtvis nedläggningen mjukare. Men med tanke på de mycket stora sysselsätlningssvårigheler som råder i Strömsunds kommun, vilka också påpekas i reservationen 2, och med hänsyn till den besvärliga ekonomiska situation som kommunen har hamnat i borde det vara rimligt all behålla Ulriksforsanslallen, i varie fall i den krympta volym som förordas i reservationen.

När den socialdemokraliska regeringen beslöl sig för all lägga ned denna anslall, framförde cenlerpariislerna på Jämllandsbänken ungefär de argument som nu ålerflnns i reservalionen. Jag har inte för avsikt att upprepa dem. Jag anser dock atl dessa argumenl äger precis samma giltighet nu som för ell och ell halvi år sedan.

Med hänsyn lill della vill jag meddela kammaren all jag avser alt rösta på reservationen 2.

I della anförande inslämde fru Eliasson (c).

Hen BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! I juslitieulskollels belänkande nr 29 behandlas en fråga
som har en vidare belydelse än vad som framgår av belänkandel. Jag
syftar på ulskolieis behandling av kriminalvårdsansialien Skenas, där
24 plaiser föreslås bli nedlagda. Ulskollel refererar till en uppvaktning
från anslallen, varvid framförls önskemålel all man även om 24 plaiser
dras in bör få behålla samlliga Ire paviljonger och hela personalen. Vård-
arbelel och den mycket framgångsrika yrkesutbildningen skulle då kun
na bedrivas i mindre grupper. Delta vill dock inie utskotlel tillstyrka
140                    i nuvarande ekonomiska läge, enär en sådan lösning anses innebära av-

sevärt slörre personallälhel än på andra anslaller.

Vad som däremol inle framgår av Justilieulskollets belänkande är den positiva roll som Skenäsanstallen har ur kriminalpolilisk synpunkl - ingenling om de inlagnas posiiiva erfarenheler, ingenling om arbelsmark-nadsmyndighelers och fackliga organisalioners synpunkler, ingenling som beskriver den framgångsrika utbildningens innehåll, nämligen all de som varil inlagna vid Skenas kan gä vidare när del gäller utbildning.

Om man bortser från allt detla kan man givetvis åberopa del ekonomiska läget och säga att del skulle bli större personallälhel än på andra anslaller. Men man kan nalurliglvis inle se denna fråga enbart utifrån hur slor beläggning anslallen har. Man måste se den i förhållande till vad man vill uppnå inom kriminalvården.

Jag vill citera elt avsnitt ur anslaltsledningens informalionsskrivelse: "Skenas är den enda öppna riksanslall i Sverige för unga och den enda öppna riksanslall som kan erbjuda uibildning. Skenas är av tradiiion en ulbildningsanslall, och anslallen har varil en föregångare dä del gälll all integrera utbildningen med samhällels ulbildningsresurser i övrigl. Yllerligare ett sleg i denna riktning är all AMS/SÖ fom 1977-07-01 överlar huvudmannaskapel för ulbildningen."

Här pågår alllså en verksamhel som har posiiiva effekler när del gäller all hjälpa de inlagna alt komma ul i utbildning och arbetsliv. För all kunna fullfölja ell påböriai arbele måsle viss personalslyrka behållas. Det är allvarligt om man bara genom all åberopa "del nuvarande ekonomiska lägel" raserar ell påböriai posilivi arbele på della område.

Del finns f ö. också skäl alt påtala brister i handläggningen av delta ärende, brister i kommunikaiionerna mellan regeringen och kriminalvårdsstyrelsen men framför alll i fråga om kontakterna med de berörda vid anstallen.

Herr Polstams beklaganden av nedläggningen av en avdelning vid Skenas må vara hur ärligt menade som helst men är ändå inte myckel värda, när utskottet går emot kravet från anstallen. Del är beklagligl all ulskollel inle tagit fasta på de synpunkler som framfördes vid uppvaklningen från Skenäsanstallen.

Vänsierparliel kommunislerna har av kända skäl inle kunnal få sina synpunkler fogade lill ulskolieis betänkande. Jag ber därför, herr lalman, all få framslälla elt yrkande som har utdelats till kammarens ledamöter. Jag yrkar alltså att den del av ulskotlels yttrande på s. 10 som böriar med "Ulskollel anser" och slutar med "än den som finns pä andra anställer" borl ha följande lydelse:

Ulskollel delar uppfattningen att, även om indragning av 24 platser vid kriminalvärdsanslaken Skenas sker, bör anstalten få behålla samlliga tre paviljonger och hela personalen för all kunna fullfölja vårdarbetet och yrkesutbildningen.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Hen POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Berndtson säger atl utskotlel inte har någon positiv

141

Nr 130               inställning till eller positiv beskrivning av situationen pä Skenas. Jag

Torsdaeen den    '" lsP " uiskoiiei skriver på s. 10 i siu belänkande: "Vårdarbeiel

12 mai 1977        °'''  myckel framgångsrika yrkesutbildningen skulle då kunna be-

--------------    drivas i mindre grupper." Del är en myckel posiliv beskrivning av verk-

Anslag till kriminal-   samhelen på Skenas.

vården                 Jag framförde också i milt anförande atl man ser myckel posilivi på

den verksamhet som bedrivs på Skenas. Sedan kan man naturligtvis med ett beklagande säga atl man måste lägga ned och atl andra uttalanden inle är myckel värda. Men vi har lyvärr inle någol val. Beläggningen är inle tillräcklig för all man skall kunna hålla paviljongen öppen. Därför måsle man ta del sorgliga steget Om man ändå skulle kunna hålla paviljongen öppen kan man där arbela i mindre grupper, och då har man ändå fåll en posiliv effekl av nedläggningen.

Hen BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Den exemplifiering som jag gjorde av del posiiiva i den utbildning som bedrivs saknas i utskottets uppräkning. Om man tar med den uppräkningen talar den emot del slällningstagande som ulskollel gör. Jusl den verksamhel som bedrivs på Skenäsanstallen och som jag har försökt beskriva visar atl vi har en positiv linje i kriminalvården som man bör slå vakl om. Det räcker inle atl bara tala om det samhällsekonomiska läget eller del anlal platser som är belagda, efiersom del därmed finns risk- alt man raserar en mycket posiliv strävan i del kriminalpoliliska sammanhangel. Del lycker jag all utskottet borde ha tagil fasla på.

Hen POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara tillägga all den paviljong som skall läggas ned står kvar även efter elt nedläggningsbeslut. Verksamhelen kan åter-upplas vilken dag som helsl. Det krävs bara atl del blir lillräckligl underlag för alt belägga den.

Herr BERNDTSON (vpk) korl genmäle:

Herr lalman! Om denna utbildningsverksamhet har raserats under liden lorde del vara svårl au äleruppta den igen. Del är där faran ligger.

Herr lalmannen anmälde alt herr Polstam anhållit atl till protokollel få antecknat all han inle ägde räll lill yllerligare replik.

Fru BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag har för avsikt att fortsätta deballen om de kvinnliga internerna.

Hinseberg är som nämnts den enda riksanslalien för kvinnor. Dil kom
mer kvinnor från alla delar av landel oavsell brott och ålder. Möjlig
helerna alt bli placerad på lokalanstall är mycket små av den enda an-
142                    ledningen alt de kvinnliga inlerna är för få, eller korl och gott alt de

är kvinnor. Atl kvinnor inte har lika rätt till kriminalvård som män betyder också alt kvinnor inte har likhel inför lagen. Jag har lagit upp detta problem i min molion nr 633. Ulskollel har beskrivii de planer som nu finns på atl öka kvinnors likhel inför lagen. Men med den nuvarande utbyggnadstakten av platser på lokalanslaller kommer del all dröja länge innan kvinnor har likhet inför lagen. Del är därför angelägel med en starkare påtryckning från riksdagens sida.

Jag har också i moiionen krävt en utredning om de kvinnliga internernas sociala situation. Det finns all anledning alt befara atl den är långl sämre än de flesla manligas. Därför kanske det behövs särskilda ålgärder. Kvinnor ulgör sällan toppen i den kriminella världen och utnyujas därför hänsynslösl av de slarkare. Del finns också anledning befara all del förekommer sexuella övergrepp mol de brolisligl belasiade kvinnorna, och del är övergrepp som sällan kommer i sialisliken.

De kvinnliga internernas män sitter i de fiesta fall också inne. Det belyder all del inle finns någon som kan la hand om hem och barn under fängelsetiden. När kvinnorna sedan kommer ul får de ofla böria från börian, och del kan vara nog så svårl. Del är inle heller ovanligl att de kvinnliga internerna har mist vårdnaden om sina barn. Jag tillhör nu inle dem som brukar hylla mylen om den goda modern, men för många av de här riejerna är modersrollen den enda socialt accepterade roll de har. Deras barn kan också vara de enda som de någonsin får en mänsklig kontakt med. I dessa fall är en förlust av vårdnaden om barnen hårdare än i andra.

Atl del bara finns ett enda kvinnofängelse betyder också att de inierner som kommer långväga ifrån har få besök och har svårl all hålla konlaklen med hemorten. Det blir därmed också svårare all förbereda frigivningen. Del är också svårare atl ordna ett varierat utbud av arbetsmarknadsutbildning. Det finns nu ingen sådan på Hinseberg.

Kvinnliga inierner har också tidigare haft det mycket svårl att få sina villkor uppmärksammade. För ungefär fem år sedan hungersirejkade de i sympati med internerna på Hall. Den hungerslrejken kommenterades i en del tidningar som en bantningsaklion. Detla säger en del om de attityder de kvinnliga internerna har haft att arbeta mol. Det är också av den anledningen värdefulll med en ulredning om deras siiualion.

Herr lalman! Jag yrkar med denna molivering bifall lill min molion 633.

Nr 130

Torsdagen den . 12 maj 1977

A nslag lill kriminalvården

Hen NYGREN (s):

Herr lalman! Jag önskar bara till protokollel få en rättelse av herr Sriernströms uppgifl om atl en socialdemokralisk regering skulle ha lagl förslag om nedläggning av Ulriksfors. Del har den inie gjorl. Jag vill däremol med slor lillfredsslällelse noiera all herr Sriernslröm kommer au slödja reservationen. Jag hoppas all han får sällskap med tillräckligt många för atl vi skall kunna rädda Ulriksforsanslallen, den enda i övre halvan av Sverige.

143

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till kriminalvården

Herr STJERNSTRÖM (c):

Herr talman! Tyvärr är det på del sättet all herr Nygren inte alltid lyssnar sä noggrani. Jag sade inte all man hade lagl förslag om au lägga ner anslalten, men man hade den avsikten. Del framslår myckel klarl för oss jämtar, som den gången för ell och ett halvt år sedan slogs för den här anslallen. Då hade vi ingen hjälp av herr Nygren, som i dag försöker framslälla sig som en hjälie. Han är dess värre inte del.

144

Överläggningen var härmed slulad.

Punkten I

Ulskolieis hemslällan bifölls,

Punklen 2

Mom,    1

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 1 av fröken Mallson m, fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Mallson begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller juslilieulskoilels hemslällan i belänkandel nr 29 punklen 2 mom, 1 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr I av fröken Matlson m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då fröken Mallson begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 153

Nej - 139

Avslår -      1

Mom .    2

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan med godkännande av ulskolieis molivering, dels ulskotlels hemslällan med godkännande av den i reservalionen nr 2 av fröken Mallson m. fl. i molsvarande del anförda moiiveringen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Mallson begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller juslilieulskoilels hemslällan i belänkandel nr 29 punklen 2 mom. 2 med godkännande av ulskolieis motivering rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 2 av fröken Maltson m. fl. i molsyarande del anförda moiiveringen.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

A nslag till kriminalvården

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Matlson begärde rösträkning verkställdes volering med orriröslningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 149

Nej - 141

Avstår -     2

Mom,   3

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels reservalionen nr 2 av fröken Maltson m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Mattson begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller juslilieulskoilels hemställan i betänkandet nr 29 punklen 2 mom, 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej,

, Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av fröken Mattson m, fl, i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades Hertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Mattson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat-Ja - 149 Nej - 142 Avslår -     2

Mom ,   4

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottels hemställan, dels motionerna nr 634 av herr Gahrton och nr 1047 av herr Måbrink m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Måbrink begärl volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

10 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

145

Nr 130                    Den som vill alt kammaren bifaller juslilieulskoilels hemslällan i belän-

Torsdaeen den       kandei nr 29 punkten 2 mom, 4 röstar ja,

12 maj 1977          ' *' j ''" '"'' "J-

_____________     Vinner nej har kammaren bifallit motionerna nr 634 och 1047,

A nslag till kriminal
vården                      Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens
ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Måbrink begärde rösi
räkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning
gav följande resullal:

Ja - 278

Nej -    Il

Avslår -     3

Mom ,   5

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels moiionen nr 633 av fru Bernslröm och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom,   6   och   7

Kammaren biföll vad ulskoltei i dessa momeni hemställt

Mom.   8

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan med godkännande av utskottels motivering, dels ulskotlels hemslällan med den ändring i moiiveringen som föreslagils i del av herr Berndlson under överläggningen framslällda yrkandet, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärl votering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller juslitieutskotiets hemställan i betänkandet nr 29 punklen 2 mom. 8 med godkännande av ulskolieis molivering rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskotlels hemställan med den ändring i motiveringen som föreslagils i del av herr Berndtson under överiäggningen framslällda yrkandel.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 279 Nej -    14

Punkterna 3 och 4
146                           Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt

§ 4 Föredrogs

Justilieutskoltets betänkanden

1976/77:30 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såviu gäller anslag till vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

1976/77:31 med anledning av proposilionen 1976/77:88 om ändring i brollsbalken (övervakningsnämnds verksamhelsområde)

1976/77:33 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såviu avser justitiedepartementets verksamhelsområde

1976/77:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Kammaren biföll vad utskottet i dessa belänkanden hemställt.

§ 5 Insatser för samerna

Föredrogs kulturutskottets belänkande 1976/77:43 med anledning av propositionen 1976/77:80 om insatser för samerna jämte motioner.

Regeringen hade i proposilionen 1976/77:80 föreslagit riksdagen atl

1.   godkänna de allmänna rikllinjer för insalser för samerna som förordals i proposilionen,

2.   godkänna de rikllinjer för slöd lill samiska näringar och sysselsällning inom sameområdena som förordals i propositionen,

3.   godkänna de rikllinjer som angelts i propositionen för slöd till samisk kulturell verksamhet och slöd lill samernas organisalioner,

4.   godkänna de riktlinjer för insatser för samisk utbildning som förordals i propositionen,

5.   till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1 050 000 kr.

Belräffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås efter förslag av sameutredningen en rad insalser för samerna och deras kultur. Samernas särskilda slällning som ursprunglig befolkning och etnisk minoriiei i Sverige redovisas. Rikllinjer föresläs för den fortsalla utvecklingen av samhällels slöd för samekulturen. För samordning av de statliga insatserna tillsätts en arbelsgrupp inom regeringskansliet.

Rikllinjer anges för stödet till de samiska näringarna och sysselsättningen inom sameområdena. Frågan om det långsiktiga ansvarel för samernas sysselsättning behandlas. En tjänst som konsulent för sysselsättningsfrågor tillkommer vid lantbruksslyrelsen.

Frågan om samebyn som forum för samisk gemenskap behandlas i propositionen. Förslaget om stödjande medlemskap i samebyar genomförs inle.

Olika vägar anvisas för att lillförsäkra de s. k. fiskesamerna rätt lill fiske för sin försörining.

147

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Frågor om social service i vid mening behandlas. Bl. a. redovisas försöksverksamhelen med ålgärder för vård och service i glesbygder och förskolans möjligheter att tillgodose samernas behov.

Riktlinjer föreslås för samernas ulnyUjande av allmänna statsbidrag och stödformer för allmänkulturell verksamhel. Ell särskill anslag införs för bidrag till samisk kultur. Anslagel disponeras av samefonden och fördelas, efler priorileringar som görs av samerna, av fondens kullurdelegation. Genom det nya anslaget kan stöd ges lill samernas organisationer, bl. a. de lokala sameföreningarna, och den fortsatta utgivningen av lidningen Samefolkel garanleras.

Vissa särskilda kullurfrågor behandlas, såsom insalser för del samiska språkel, frågan om sameradions sändningar och slöd för dokumentation och forskning kring den traditionella samekulturen. Ålgärder till slöd för sameslöjden och samekonsihaniverkel redovisas. Föreningen Same-Äinam får medel för yllerligare en sameslöjdskonsulent

I proposilionen föreslås en rad ålgärder för all lillgodose samernas önskemål om en samisk ulbildningsväg. De samiska frågorna får en slarkare slällning inom hela utbildningssystemet Nomadskolan/sameskolan beslår som ett alternativ till grundskolan för de samer som önskar det. En riänst som universitetslektor i samiska inrättas vid universitetet i Umeå. Särskilt stöd föreslås även i fortsättningen ulgå lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk. En rad ålgärder föreslås för alt förslärka lärarutbildningen för samerna. Fortsatt stöd föreslås ulgå lill ulveckling och produklion av samiska läromedel.

De föreslagna statliga insalserna koslar för nästa budgelår ca 2 milj. kt, varav 1 milj. kr. föreslås för del nya anslaget Bidrag lill samisk kultur."

1 delta sammanhang hade behandlals

dels den under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta motionen 1975/76:1501 av herr Takman m. fi. (vpk), vilken molion remilterals lill ulbildningsulskollel och sedermera överlämnats till kullurulskollel.

148

dels de med anledning av proposilionen väckta molionerna 1976/77:1445 av herrar Lövenborg (-) och Hagel (-) saml 1976/77:1448 av herr Werner m.fl. (vpk), vari yrkals alt riksdagen beslutade

1.   atl hos regeringen hemslälla om alt sameskolstyrelsen inom skolöverstyrelsen gavs i uppdrag att tillse alt samiskan skulle bli undervisningsspråket i sameskolorna under de tre första läsåren,

2.   all hos regeringen hemslälla om förslag till industricenleranläggningar, i enlighet med vad som anförls i moiionen,

3.   alt hos regeringen hemslälla om förslag lill garantier för Sameslöjd och Material AB:s verksamhet saml särskilt slöd lill delta förelag,

4.   atl hos regeringen hemslälla om atl denna vidtog nödvändiga ålgärder för atl få till stånd samrådsgrupper i enlighet med vad i motionen anförts.

Ulskotiet hemställde

1.    att riksdagen godkände de allmänna rikllinjer för insalser för samerna som förordals i proposilionen  1976/77:80,

2.    alt riksdagen godkände de rikllinjer för slöd till samiska näringar och sysselsällning inom sameomrädena som förordats i propositionen 1976/77:80,

3.    all riksdagen skulle avslå molionerna 1976/77:1445, yrkande 2, och 1976/77:1448, yrkande 2, om industricenleranläggningar,

4.    alt riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1445, yrkande 3, om en ulredning angående skogssamernas problem,

5.    alt riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1448, yrkande 3, om garantier och slöd lill Sameslöjd och Malerial AB,

6.    att riksdagen godkände de i propositionen 1976/77:80 angivna riktlinjerna för Slöd lill samisk kullurell verksamhel och slöd lill samernas organisalioner,

7.    alt riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:1501 om olika ålgärder med syfte att förbältra möjligheterna lill undervisning på samiska språket,

8.    atl riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1445, yrkande 1, om en försöksverksamhel med samiska som undervisningsspråk i förskolan och grundskolan,

9.    all riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1448, yrkande I, om samiska som undervisningsspråk i sameskolorna,

10.   all riksdagen godkände de rikllinjer för insalser för samisk uibildning som förordats i propositionen  1976/77:80,

11.   alt riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1448, yrkande 4, om samrådsgrupper i samefrågor,

12.   all riksdagen lill Bidrag lill samisk kultur för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisade elt anslag av  1 050 000 kr.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Herr ulbildningsminislern WIKSTRÖM:

Herr lalman! När man från statens sida har tagil upp frågor om slöd till samerna och deras kultur, har de enskilda frågorna inle alllid behandlals i ell slörre sammanhang. De insalser som gjorls har sällan satis i relalion lill den samiska folkgruppens samlade önskemål och behov. Man har med andra ord saknat en statlig samepolilik, som lar hänsyn till den samiska minoritetens livsvillkor inom alla samhällsområden. Med det samlade program av insatser för samerna som riksdagen nu skall fatta beslut om förändras denna bild. Vi får en stallig samepolitik, som kommer till klarl ullryck i regeringens proposition, i kullurulskoltets betänkande och i yttranden frän konstitutions-, social-, utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsutskotten,

Samerna utgör i Sverige en etnisk minoritet, som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitl egel land intar en särskild ställning. Målen lör samhällets insalser för den samiska minoriteten skall ha sin utgångspunkt i de mål som slagils fasl för landels minoritetspolilik i stort, nämligen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Samtidigt innebär den grund-

149

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

150

läggande uppfattningen om samernas särskilda slällning alt man vid utbyggnaden av samhällets slöd lill samekulluren måsle ge uirymme även ål andra bedömningar än dem som kan göras belräffande övriga mi-noritelsgrupper i det svenska samhällel.

Delta är den principiella utgångspunkten för regeringens samlade insatser för samerna och deras kultur. De åtgärder som sätts in, både pä korl och på läng sikt skall bidra till en beslående kulturell och ekonomisk trygghet för den samiska folkgruppen. Detta förutsätter i sin tur ett nära samarbete med samerna själva och med deras organisalioner, Samernas önskemål och krav skall riäna som riktmärke för de framlida statliga insalserna.

Redan kommande budgelår vidias en rad åtgärder inom områden som sysselsättning, allmänkulturell verksamhel, uibildning och organisationsliv. Förslagen är kända, men jag vill ändå nämna några av dem. En riänsl som konsulenl för sysselsällningsfrägor inrältas. Genom ett särskill anslag tillförs de samiska organisalionerna, och då även de lokala sameföreningarna, direkl ekonomiskl stöd för sin verksamhet, Ulgivningen av tidningen Samefolkel garanleras. Tvä riänster inrättas med inriktning på samiskt språk och kultur. Medel tillkommer för ytterligare en sameslöjdskonsulent. De samiska frågorna får en starkare ställning inom hela utbildningssystemet. Dessa och andra åtgärder vidias alltså omedelbart.

Men regeringens förslag lill samepoliliskt program innehåller också annal som kanske får ännu slörre betydelse. Sedan riksdagen i dag fattat beslut i dessa frågor, finns klart angivna rikllinjer för slöd lill samiska näringar och sysselsättning inom sameområdena, för stöd lill samisk kullurell verksamhel och stöd lill samernas organisationer saml för insalser för samisk utbildning. Dessa riktlinjer anger ramarna för hur de samiska intressena skall tillgodoses inom olika samhällsområden. Sedan gäller del att samordna de slatliga insalserna och följa ulvecklingen så all de åtgärder som vidias verkligen förbättrar de samiska minoriteternas livsvillkor. Regeringen kommer därför atl tillsätta en permanent arbetsgrupp för samefrågor. Gruppen skall inrikta sig på atl söka lösa frågor som berör skilda samhällsområden, t, ex, frågor om samiska näringar och sysselsättning inom sameområdena och fortsatt utveckling av en ulbildningsväg för samerna. De samefrågor som griper över depariemenls- och myndighetsgränserna kan härigenom få en effektivare beredning. Arbetsgruppen kommer all knytas till utbildningsdepartementet Den skall regelbundet överlägga med samerna och samernas organisationer i de frågor som las upp.

Jag iror atl inrättandet av arbetsgruppen kommer all få myckel slor belydelse. Gruppen får möjlighel au skaffa sig en överblick över samefrågorna på elt säu som måsie gagna samerna, Samernas organisalioner har ju också uttryckt sin tillfredsställelse över all man får ett organ som närmare kan konkretisera statens samepolitik. Vad vi nu ser framför oss är ett fruktbärande samarbete och samspel mellan regeringens arbelsgrupp och represenlanler för samerna och deras organisationer. Del

gemensamma målet måste vara att skapa garantier för den samiska minoritetens fortsatta existens och livskraft,

Samerna är i Sverige en liten folkgrupp, enligl sameulredningens sludier mellan 15 000 och 17 000 personer. Man måste därför ställa särskill slora krav på samhällsinsatser, både slatliga och kommunala, för atl samerna'skall kunna uppleva en verklig jämlikhet och valfrihet i sin egenskap av etnisk minoritet i det svenska samhället, I det redovisade regeringsprogrammet har sådana insalser prioriterats som syftar till all slödja samernas egna organisationer och institutioner och lill alt förslärka samernas egel kuliurarbeie i vidasle bemärkelse. En viklig hörnslen i den sialliga samepoliliken är således all på olika säll verka för all samerna själva kan hävda sina inlressen och rälimäiiga krav inom skilda områden.

Del är också viktigt atl framhålla belydelsen av en ständig samverkan mellan samerna och majoritetsbefolkningen. Denna samverkan måste bygga på ömsesidig respekl för kullurarv och kullurell ideniilet Inom alla delar av samhällslivel måsle vi finna del hell naluriigl all slödja samernas sirävanden. Delta krav är en nödvändig konsekvens av samebefolkningens ställning som ursprunglig befolkning och etnisk minoritet i Sverige,

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Fru MARKLUND (vpk):

Herr talman! Propositionen 1976/77:80 om insalser för samerna innebär liksom del betänkande vi nu behandlar i stora slycken viktiga markeringar av etniska minoriteters rälligheler och möjligheter all hävda sin egen kultur, 1 den molion som från vpk-håll har väckts i samband med propositionen har därför bara elt antal detaljfrågor tagits upp, men det är enligt vår uppfallning detaljer där del är viktigt all del görs priorileringar.

Vad det försl och främst gäller är samernas räll lill sill språk. Om också kommande generalioner skall kunna hävda den rällen, är del nödvändigl all samebarnen nu får sin förslå undervisning på sill modersmål, så alt de kan både läsa och skriva samiska innan de får undervisning i svenska, samebarnens andra språk.

Ulskolieis skrivijing med anledning av vårl yrkande i del här slyckel uiirycker liksom proposilionen en allmäni välvillig insiällning. Man säger på båda siällena all "man i princip bör eflersiräva inslag av samiskl Språk och kullur pä alla ulbildningssladier" och man vill åsladkomma "reella möjligheter för de samiska eleverna all la del av och ulveckla del samiska språket och andra samiska kulturinslag".

Men i ulskotlels skrivning, liksom i propositionen, saknas ett ställningslagande för samiskan som första undervisningsspråk. Det måste enligt vår mening finnas möjlighet för samebarn all under de tre första läsåren - eller kanske i förskolan och under de tvä första skolåren -undervisas pä samiska, all med andra ord bli tvåspråkiga i slället för halvspråkiga.

Av undersökningar som gjorls, nu senast av sameuiredningen, framgår au del på många platser i Sverige finns underiag för klasser med samiska

151

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

152

som undervisningsspråk och svenska som andra språk. Därtill krävs givetvis lärare som kan undervisa på samiska. I motionen 1975/76:1501, som också behandlas i detta betänkande, framhålls slarkl behovel av all del utbildas lärare med samiska som modersmål för olika nivåer i utbildningen. De synpunkter som där framförs är beaktansvärda. Jag nöjer mig av formella skäl med atl yrka bifall till yrkandet 1 i det här avseendet i motionen 1448.

Belräffande yrkandel 3 i motionen 1448 säger utskottet att del är för tidigt alt nu bilda sig en uppfallning om behovel av del slags garantier som vi motionärer vill ha för Sameslöjd och Malerial AB:s verksamhel.

Del är rikligt all förelagel kommit lill slånd tack vare bidrag frän anslaget Särskilda slödålgärder i glesbygder. Vad det nu enligt vår mening handlar om är all genom statliga garantier och särskill stöd ge det här förelaget en fasl grund och en trygghet för den fortsatta verksamheten och en möjlighel all salsa på kvalitet, inte minsl. Ulan verklig irygghel för verksamhetens framtid kan del bli så all man ivingas satsa på lällsålda produkter i slället för på sameslöjdens traditioner och på nyskapande. Detla med garantier för den här verksamhelen är f ö. ingenting specielll när del gäller salsningen på samernas inlressen. Samernas folkhögskola får - och del är hell rikligl - sill driflunderskolt läcki, och del borde inte vara märkligare att instifta garantier av samma slag för den verksamhel det här är fråga om. Jag yrkar därför, herr talman, bifall lill moiionen 1448 yrkande 3.

I vpk-molionen yrkas vidare all riksdagen hos regeringen hemställer om nödvändiga ålgärder för alt få till stånd samrådsgrupper mellan samerna och kommuner. Konstilutionsutskottel har i yttrande till kullur-ulskollei endast anföri att något hinder inle föreligger för de kommuner som önskar lillsälla samrådsgrupper eller andra rådgivande organ för all tillvarata samernas intressen.

Vi framhåller i motionen alt frågan om samernas infiytande och möjligheter till påverkan av ulvecklingen i de kommuner där samerna bor är en myckel viklig fråga. Konstilutionsuiskoilels yiirande, som kulturutskottet ansluter sig lill, uttrycker en myckel avvaktande inställning i stället för del positiva yttrande som vi begär i vår motion.

Samerna har själva i yttrandet över sameutredningens belänkande och i en särskild skrivelse från Svenska samernas riksförbund redovisal följande:

"En yllersl angelägen fråga som inte uttryckligen behandlas i proposilionen är samernas inflylande på för samerna betydelsefulla frågor regionalt och lokalt inom kommunerna. Även om samerna ulgör en betydelsefull del numerärt inom kommunerna inom defe samiska bosättningsområdet har del visal sig vara myckel svårl för samer all få inflylande inom de traditionella parlierna. I några kommuner har särskilda samelistor lanserats i kommunalvalen men endasl i Jokkmokks kommun har samerna represenlalion i kommunfullmäktige genom partiet Samernas Väl.

1 proposilionen förutsätls all arbetsgruppen skall ha kontakter bl a på lokal nivå. SSR utläser av delta all sådana kontakter skall las med kommuner. SSR vill här peka pä nödvändigheten av all olika förslag och lösningar prövas för atl säkerslälla ell inslilulionaliseral samiskl inflylande pä kommunal nivå. Olika lösningar kan här länkas och SSR vill undersiryka all nyskapade former för koniakler mellan kommun och den samiska befolkningen inom kommunen bör kunna prövas."

Del måste, herr talman, sägas vara elt rimligl krav frän samernas sida atl för dem vikliga frågor blir behandlade i samråd mellan dem och kommunerna. Den fysiska riksplaneringen och skolfrågorna är exempel på sådana frågor.

Jag vill också betona all ell bifall lill moiionsyrkandet inle på någol säll träder den kommunala självstyrelsen för när.

I min hemkommun Kiruna finns sedan sex år ett samrådsorgan av del slag vi föreslår. Arbelsformerna för del här organel häller pä all ses över, och nyligen har kommunen och samerna kommii överens om all en arbelsgrupp skall bildas för all föra frågorna vidare mellan samråds-organels sammaniräden.

Del har i Kiruna visal sig all samrådsgruppen har slor belydelse. Vi finner anledning undersiryka all riksdagen nu inle bara beaktar vikliga kontaklfrågor pä central nivå, ulan all man också ser lill au del som diskuleras cenlrall kan föras ul pä del lokala planel i kommunerna. Annars finns del en uppenbar risk för atl del uppslår ett glapp mellan vad som beslutas centralt och den nivå där beslulen skall komma lill prakliskl genomförande.

Jag vill alllså, herr lalman, även yrka bifall lill yrkandel 4 i motionen 1448.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Hen ANDERSSON i Lycksele (s):

Herr lalman! Kullurulskollel är i sill belänkande om insatser för samerna enigt Ulskollel ansluler sig på alla punkler lill förslagen i proposilionen 1976/77:80, som ulbildningsminislern har korlfallal redogjort föt

Ulskollel har pä några punkler gjorl vissa markeringar, som jag skall rikta kammarens uppmärksamhel pä, men försl vill jag belöna all de åtgärder som vi nu beslutar om inte innebär garantier för den samiska kullurens bestånd. I del avseendel är jag kanske litel mera pessimislisk än vad ulbildningsminislern verkade vara i sill inlägg.

Den traditionella samiska kulluren är nämligen på många sätt allvarligl hotad. Det sägs i sameutredningen atl en avgörande förulsätlning för den samiska kulturens fortbestånd är atl rennäringen kan fortleva som samisk näring och atl ell rimligl antal samer i framtiden kan få sin utkomst av rennäringen eller pä annal säll inom samernas Iradilionella bosättningsområde.

Propositionen och utskottets betänkande ger sin anslutning till denna uppfattning, men det är då värt atl erinra om att antalet renskötande

153

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

154

samer har minskat och nu utgör en räll liten minoritet av den samiska befolkningen. Vidare bör man vara medvelen om all rennäringen under senare är förändral karaklär och atl de renskötande samernas livsmönster är ganska radikalt förändrat. Ackjan har ersatts med snöskotern. En stor del av renarna fraktas på lastbilar vid flyttningar. Kommunikationsradion har blivit ell värdefulll hjälpmedel. Plasten ersätter delvis traditionella materiel i lasson och andra genuina sameredskap.

De flesla av dessa förändringar har förbällrai arbelsvillkoren i del synnerligen sirävsamma arbele som renskölseln innebär. Av del skälet har vi all anledning alt hälsa förändringarna med lillfredsslällelse. Samerna har räll lill en bällre arbelsmiljö på samma säll som andra yrkesgrupper. Men del ärsjälvklarl alt sådana drastiska förändringar av arbelslivel slarkl påverkar den samiska kulluren. Del måsle vi vara medveina om. Delta förhållande stärker också behovet av slöd för den samiska kulluren.

Ulskollel har funnit del angeläget att framhålla att rennäringen inle är den enda grunden för den samiska kulturen. Som moliv för elt slöd lill samiskl språk och samisk kultur kan anföras att della är av belydelse även för samer som inle får sin utkomst inom rennäringen och som inte bor inom samernas bosättningsområde. De insalser som riksdagen nu beslular om berör en rad områden, och del viitnar också kullurulskollels belänkande om; som ulbildningsminislern sade har lill detla fogats yttranden av en rad andra ulskoll.

Syflel med de föreslagna insalserna är all ge slöd ål samernas egna strävanden all bevara och ulveckla den samiska kulluren. Del belönas såväl i proposilionen som i ulskolieis belänkande au insalserna bör göras i nära samarbete med samerna och deras organisationer, så all slödel anpassas lill den övriga samhällsutvecklingen och lill samernas egna önskemål.

Som jag nyss har sagt ansluler sig ulskollel lill förslagen i propositionen men gör några markeringar. Ulöver vad jag redan har nämnl belräffande viklen av au beakla de icke renägande samernas inlressen och behov vill jag peka på ulskolieis skrivning angående evenluell nedläggning av sameskolorna. Ulbildningsulskollel har funnil skäl all i sill yttrande ange som en förutsättning för sin anslutning lill proposilionens ullalande i della hänseende all samernas förelrädare kommer all vara öppna för all man som allernaliv lill nedläggning av en sameskola prövar nya organisatoriska lösningar på lokalplanet. Kullurulskollel inslämmer i della. Vidare har kullurulskollel belräffande sameslöjden anföri att del är belydelsefulli all samarbetet på slöjdområdel, främst då med den organiserade hemslöjdsrörelsen, kan vidareutvecklas.

Jag vill så göra några kommenlarer lill fru Marklunds inlägg. Hon sade att motionerna - del är bara ire som har väckts i det här sammanhangel - rör detaljfrågor, och del är väl rikligt.

Fru Marklund talade om samernas räll lill sill språk. Hon lyckle all ulskollel var allmänt välvilligt men inie sade så myckel konkrel. Kullurulskollel ansluler sig på den här punklen hell lill ulbildningsutskollels

yttrande, som jag lycker är ganska utförligt Där hänvisas lill lärarbrislen som ell motiv för att man inle fullt ul kan tillmötesgå de krav som ställs i molionerna. Ulbildningsulskollel hänvisar också till riksdagens nyligen fållade beslut belräffande hemspräksundervisningen. Jag vill anslula mig lill vad ulbildningsulskollel har sagl på de punkierna; jag Iror alt det är ett räll bra svar på de molioner som berör det ämnel.

Frågan om garantier för Sameslöjd och Malerial AB har arbetsmarknadsulskoltel behandlal och sagl alt del är för lidigl all nu la ställning till behovel av insatser för det här nystartade företaget Men utskottet säger vidare atl frågan om yllerligare slöd till förelagel får prövas efler initiativ som tas av samerna själva. Del är också helt i linje med den allmänna samepolitik som vi nu lalar om, nämligen all samerna själva skall ha ell slorl inflylande pä de åtgärder som vidtas.

När det gäller förslaget om kommunala samrådsgrupper har kultur-utskoltei anslutit sig lill konsiiiuiionsuiskotiets yttrande. Fru Marklund lycker all det är för avvaktande när man säger alt det inte föreligger några hinder för all i kommunerna bilda sädana samrådsgrupper.

Men fru Marklund hänvisar till ett utmärkt exempel, såvitt jag förstår, när hon talar om sin hemkommun Kiruna, där man tydligen, för all bredda den kommunala demokralin, har funnil del motiverat all bilda en sådan har samrådsgrupp. Del ligger ju i vårl iniresse allmänt sell alt bredda den kommunala demokratin och låta alla grupper få komma lill tals. Då är väl delta en väg som många kommuner kan ha anledning all välja. Men del vore fel om riksdag och regering skulle föreskriva kommunerna jusl den lösningen. Del är ju del konslitulionsutskottet säger när man hänvisar lill den kommunala självstyrelsen i detta sammanhang.

Med dessa korta kommentarer lill motionsyrkandena vill jag yrka bifall till ulskotlels hemställan.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Herr SELLGREN (fp):

Herr lalman! I såväl proposilionen som kulturutskotlets belänkande fastslås att en avgörande förutsättning för den samiska kulturens fortbestånd är au rennäringen kan fortleva som samisk näring och alt ell rimligl anlal samer i framliden kan få sin ulkomsi inom rennäringen eller på annal säll inom del geografiska bosättningsområde som av ålder har varil samernas.

Detta är ett klart och riktigt konstaterande. Grundtanken bakom proposilionen är också all behandla närings- och kullurfrågor samt sysselsättningsfrågor i ell sammanhang, vilket är ulomordeniligl värdefulll. Del har även samerna själva redovisal som sill omdöme om proposilionen.

När det gäller del forlsälla stödet till rennäringen har man anledning atl säga några ord om samebyn som cenlrum inle bara för de samiska näringarna ulan också för samhörighet samer emellan, innebärande även sysselsättningsfrågor och därmed också kullurfrågor i vid mening.

155

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

156

1 skrivelse lill de ulskoll som berörts av proposilionen har Svenska samernas riksförbund lämligen uiförligi behandlat de sammanhang som jag har nämnt. Jag skall be att få cilera litet frän den skrivelsen.

"Från samisk ulgångspunkl är del naluriigl all sälla samebyn i cenlrum då det gäller all finna även nyskapade lösningar för närings- och sys-selsäliningsfrågorna. Härmed anmäler sig även reformkrav i fråga om samebyns konslruklion i den mening den regleras i rennäringslagen (SFS 1971:437)."

Vidare säger man i skrivelsen:

"Från samisk ulgångspunkl är samebyn den mesl samiska av alla organisalioner och institutioner. Samebyn ger dessulom medlemmarna viss rättslig anknytning lill sameområdel och ger därmed medlemmarna ett vissl posilivi minorilelsskydd. Det är härför naluriigl all se samebyn som en sammanslutning, där samer kan vara medlemmar, men då också ha olika verksamheler, för sig eller i kombinalion: renskötsel, jakl, fiske, slöjd, lurism m fl näringar. Denna fråga måsle också sällas i sammanhang med sysselsällnings- och befolkningsutvecklingen. Med nuvarande utveckling, som redovisas i befolkningsstudien, utförd av sameutredningen, kan för många samebyar avsevärda problem uppslå då del gäller den sociala och ekonomiska silualionen. Följaklligen måste utvidgandet av medlemskretsen sättas in i ett större samiskl sammanhang, där det gäller atl Slärka basen för samebyn som samisk institution. I det sammanhangel är en vidgning av medlemskretsen nalurlig, dä det gäller alt engagera fler samer såväl näringsmässigl som ifråga om samhörigheten och del ömsevisa stödet."

Förulom de reformkrav beträffande samebyn som samerna alltså själva släller i detta sammanhang och som nu inte blir föremål för behandling i egentlig mening, har också en näraliggande och härmed sammanhängande fråga tagits upp. Del gäller samefonden och fondens möjligheter atl besirida anslag för olika samiska ändamål, och jag har anledning alt återigen citera den skrivelse jag nämnde:

"Yllerligare elt reformkrav finns på sä sätt atl samerna av jämställd-helsskäl kan göra anspråk på att fä lika behandling med jordbruket vad gäller kosinaderna för näringarnas ralionalisering. I nuvarande läge får samerna själva belala del 40 96-iga bidrag som för jordbrukels del ulgår av budgetmedel. Denna senare fråga skall även sättas i samband med hela frågan om samefondens möjlighel atl tillgodose nuvarande ändamål - dvs. förutom de särskill specialdesiinerade medlen genom den nu föreslagna proposilionen - och hur fonden skall klara den belaslning som samebyarnas överlagande av huvudmannaskapet för renskötselanläggningar kommer atl ulgöra."

När kammaren efter denna deball går alt falla beslut så kommer della förhoppningsvis all ske i enighei. Del finns dock anledning alt noiera att samhället med detta riksdagsbeslul inte kan skilja sig från samefrågorna. I propositionen konstaleras mycket rikligl all samhällels stöd lill samisk kulturverksamhel i vidasle mening aldrig kan bli "eil avslulal

verk". Jag inslämmer hell i detta. De reformkrav som samerna själva fört fram i anledning av proposilionen och som alllså inle nu är föremål för riksdagens behandling finns del därför anledning all senare få återkomma lill.

Den arbelsgrupp i regeringens kansli, som slalsrådel Wikström aviserade och som fortlöpande skall bereda samefrågor, har här redan i starten lämpliga och angelägna objekt all bearbela.

Herr lalman! Jag ber härmed all få insiämma i vad ulskollel har sagt

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

Herr CARLSSON i Vikmanshyltan (c):

Herr talman! Som redan sagts innebär del förslag som nu ligger på kammarens bord en rad av insalser för att stärka det samiska kulturiivet. Jag avser all här stanna för ett avsnitt i ulskoitsutlåiandel, nämligen stärkandet av det nordiska samarbetet.

Ulskoltei säger därom atl språkligt och kulturellt förenas samerna i Sverige, Norge och Finland av slärka band och betonar vikten av samordning av insalser som görs för samerna och av samarbete mellan de ansvariga myndighelerna.

Samefrågor är utpräglat nordiska frågor och del måsle finnas organ - statliga och samiska - för samarbele i dessa frågor. I propositionen redovisas också att Nordiska ministerrådet sedan 1975 anvisat medel till elt permanent sekretariat för Nordiska samerådet. Förhållandet är emellertid det atl de medel ministerrådet anvisat icke räcker lill för ell permanent sekretariat för samerådet Det är viktigt atl ministerrådet anvisar lillräckliga medel för alt samerådet skall kunna upprätta del avsedda permanenla sekretariaiet Svenska samernas riksförbund har också pälalal detta i sitt remissvar lill sameuiredningen.

Enligl informationer jag i dagarna fåll är samerådels ekonomi sä dålig all samerådels sekrelarial inle kommer all ha medel för sin verksamhel under den resierande delen av våren. Della är utomordentligt allvarligl och alarmerande. De myckel framålsyftande rekommendaiioner som Nordiska rådet anlagil i fråga om samiskl samarbele och slöd lill Nordiska samerådel har inle följls upp på ell sådani säll som del finns anledning all önska sig. För del fall all Nordiska minislerrådet inte nu kan anvisa erforderliga medel till samerådels verksamhel måsle del bli en uppgifl för de nalionella regeringarna all gå in med direkl slöd. Från samisk sida har slöd lill samerådel ullalats och i sitt remissyllrande över sameulredningens betänkande anför Svenska samernas riksförbund bl. a.: "Det för samerna själva vikligaste samarbeisorganel är samekonferensen

och samerådet. Det måste här vara en uppgifl för regeringarna i

Sverige, Norge och Finland alt lämna ekonomiskl slöd lill samerådels verksamhet så att i första hand ell kansli kan inrättas i enlighet med Nordiska rådets rekommendation till regeringarna."

Vid Nordiska rådels session i Helsingfors i är hade herr utbildningsministern att svara på en fråga av mig om åtgärder för alt stärka det samiska kulturiivet. Frågan ställdes mol bakgrund av en rekommendalion

157

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Insatser för samerna

som antogs vid  1976 års session. Statsrådet anförde bl. a.:

"Här liksom inom många andra nordiska samarbetsområden ligger den egenlliga lyngdpunkien på de nalionella insalserna. Del nordiska samarbetel är och bör vara av samordnande och kompletterande karaklär."

Det är värdefullt atl della blivit uttalat Och del är med hänvisning till della viktigt all samerådet kan fungera på avsett sätl. Del måsle anses alarmerande all det av samerna själva utpekade för dem vikligasle gemensamma organet i dag saknar medel att bedriva den verksamhel man siktar lill. De medel som avses utgå till Nordiska samerådel ur anslagel Bidrag lill samisk kullur gäller inie samerådels gemensamma adminislration ulan enbarl i della fall samerådels svenska sekiion.

När vi nu beslutar om elt väsentligt ökat stöd till det samiska kullurlivet är del också utomordentligt viktigt all Nordiska samerådet får erforderliga medel för sin verksamhet. Som jag inledningsvis sade är del starka band som förenar samerna i Sverige, Norge och Finland. Det är en liten folkgrupp det gäller, en liten minoritetsgrupp.

Nordiska rådet har ägnat samefrågorna slor uppmärksamhel. Med hänsyn lill vad jag här anfört anser jag det viktigt atl regeringarna i de tre länderna gemensamt ger Nordiska samerådet erforderliga resurser för dess verksamhet. Den svenska regeringen, som i sin proposilion 1976/77:80 lagt en viktig grund för den samiska kulturens ulveckling och framtid, har här en viktig samordnande uppgift för atl slärka och slå vakl om samerådels framtid.

Med dessa ord, herr talman, ber jag all få ge min ansluining lill ulskolieis hemslällan.

158

Med delta anförande, i vilkel fru Eliasson (c) inslämde, var överläggningen slulad.

Mom. 1-4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels motionen nr 1448 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Marklund begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller kullurulskollels hemslällan i belänkandel nr 43 mom. 5 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1448 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då fru Marklund begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 279 Nej -    11

Mom. 6-8

Kammaren biföll vad utskotlel i dessa momeni hemsiällt

Mom. 9

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels moiionen nr 1448 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 10

Ulskolieis hemslällan bifölls.

Mom. 11

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels moiionen nr 1448 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 12

Ulskolieis hemslällan bifölls.

§ 6 Föredrogs

Ulbildningsulskollels belänkanden

1976/77:21 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såvill gäller anslag till sameskolor

1976/77:23 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III lill slalsbudgelen för budgelårel 1976/77 såviu gäller ulbildningsdeparlemenlels verksamhelsområde

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa belänkanden hemsiällt

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

§ 7 Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

Föredrogs ulbildningsulskollels belänkande 1976/77:24 med anledning av proposilionerna 1976/77:59 och 1976/77:108 såviu gäller anslag lill forskning och ulvecklingsarbele för högskoleuibildningen, m. m. jämte molioner.

159

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

I proposilionen 1976/77:59 (ulbildningsdepartemenlel) hade regeringen - efler föredragning av herr ulbildningsminislern Wiksiröm - såvitt nu var i fråga (s. 355-357 saml 359-361) föreslagit riksdagen all

1. lill Forskning och ulvecklingsarbele för högskoleuibildningen m. m.
under nionde huvudliieln för budgelårel 1977/78 anvisa ell reservalions
anslag av 20 605 000 kt,

2. lill Exlra ulgifier vid universilelen m. m. under nionde huvudtiteln
för budgelårel  1977/78 anvisa ell reservalionsanslag av 3 975 000 kr.

Sedermera hade regeringen i proposilionen 1976/77:108 (socialdepartemenlel) - efler föredragningar av herr statsrådet Wiksiröm och fru statsrådet Mogård - såvitt nu var i fråga (bilaga 3 och 4, s. 169-170 saml 177-179) föreslagil riksdagen au

1.    ulöver vad som lidigare (prop. 1976/77:59) föreslagils lill Exlra ui-gifter vid universilelen m. m. under nionde huvudliieln för budgelårel 1977/78 anvisa ell reservalionsanslag av 750 000 kt,

2.    lill Uppdragsforskning i alkoholfrågan under femie huvudliieln för budgelårel  1977/78 anvisa ell reservalionsanslag av  125 000 kr.,

3.    ulöver vad som lidigare (prop. 1976/77:100) föreslagils lill Länsskolnämnderna under nionde huvudliieln för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kr.,

4.    ulöver vad som lidigare (prop. 1976/77:59) föreslagits lill Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. under nionde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisa ell reservalionsanslag av 30 000 k t

I delta sammanhang hade behandlals molionerna 1976/77:374 av herr Jönsson i Arlöv m. fl. (s), 1976/77:1516 av fru Karisson m.fl. (c),

1976/77:1519 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gällde yrkandena all riksdagen skulle

1.    som sin mening ge regeringen lill känna vad i moiionen anförts om skolans verksamhel på alkoholområdel (yrkandet 5),

2.    som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförls i moiionen om alkoholforskningen (yrkandel 6), och

1976/77:1530 av herr Carlshamre (m) såvill nu var i fråga (yrkandel 2 a).

160

Ulskollel hemställde

1.    all riksdagen belräffande alkoholforskning skulle avslå moiionen 1976/77:1519 yrkandet 6 och motionen  1976/77:1530 yrkandet 2 a,

2.    atl riksdagen lill Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgelårel 1977/78 under femte huvudtiteln anvisade eu reservationsanslag av 125 000 kr.,

3.    alt riksdagen till Extra utgifter vid universiteten m. m. för bud-

getåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisade ell reservationsanslag av 4 725 000 kt,

4.    alt riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 635 000 kr.,

5.    all riksdagen med bifall till proposilionen 1976/77:108 och med avslag pä moiionen 1976/77:374 till Länsskolnämnderna för budgetåret 1977/78 under nionde huvudliieln ulöver lidigare anvisal förslagsanslag anvisade ylleriigare 240 000 kr.,

6.    att riksdagen belräffande särskilda informationsinsatser på alkoholområdet m.m. skulle avslå moiionen 1976/77:1519 yrkandel 5,

7.    all riksdagen belräffande Lyckebyskolan skulle avslå moiionen 1976/77:1516.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdel

Reservalion hade avgivits belräffande medel till Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén saml herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samlliga s) som ansell all ulskoltei under 6 borl hemslälla

all riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1519 yrkandel 5 lill Särskilda informationsinsatser pä alkoholområdet under nionde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservalionsanslag av I 000 000 kr.

Hen HAGBERG i Örebro (s):

Herr lalman! Frågan om den framtida alkoholpolitiken har lidigare avgjorts här i kammaren. Motiven för och betydelsen av en ökad satsning från i del här fallel skolans sida blev så genomdiskuierade vid den dagslånga debatien alt jag nu inle går närmare in på den frågan. Del gäller således elt viktigt område, och skolan kan spela en positiv förebyggande roll mot de nedbrytande krafter som alkohol, narkotika och tobak ulgöt

Ulbitdningsutskollel har vad beträffar undervisning, forskning och utvecklingsarbete valt att i särskild ordning komma till kammaren med sitt belänkande. Redan alkoholpolitiska utredningen samt flera remissinslanser, uppföljda av den särskilda beredningsgrupp som i socialdepartementet gjorde förarbetena för den alkoholpolitiska propositionen, föreslog all undervisning om alkohol och andra beroendeframkallande medel bör vara obligalorisk även i gymnasieskolan. Så är redan fallet inom grundskolan.

Föredraganden - slalsrådel Mogård - har slälll sig posiliv till det här relaterade förslaget. Men tyvärr följer statsrådet inle upp sin positiva syn med förslag i annal avseende än atl SÖ skall få i uppdrag all utarbeta och pröva skilda former av informalion i gymnasieskolan. Sedan SÖ fullgjort detla utredningsuppdrag, skulle statsrådet ålerkomma i frågan till regeringen.

Socialdemokralernas partimolion lar upp det framlagda förslaget. Där

161

Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

yrkas all SÖ skall tilldelas 6 milj. kr. under en treårsperiod. Redan nästkommande år skulle 1  milj. kr. utgå lill informalionsålgärder.

I utskottet följer majoriteten upp föredragandens förslag och yrkar sålunda avslag på den socialdemokraliska parlimolionen i denna del. Del socialdemokraliska förslagei framförs därför som minorilelsförslag re-servalionsvägen.

Vi reservanler föreslär all SÖ bör fä i uppdrag alt utarbeta ett särskilt program för skolans informationsverksamhet beträffande alkohol- och narkoiikafrågor med ledning av de riktlinjer som förordats. För ändamålet bör redan under näsla budgetår anvisas särskilda medel. Ett nytt anslag, benämnt särskilda informationsinsatser på alkoholområdel, bör las upp på riksslaten under ulbildningshuvudliteln och för budgelårel 1977/78 ulgå med  1  milj, kr, SÖ bör få disponera medlen.

Herr lalman! Jag hemställer om bifall lill della reservalionsyrkande och hoppas det skall vinna kammarens majoritel.

Låt mig även lill ett annal avsnitt av detta utskottsbetänkande anföra några synpunkler. Redan under den allmänna molionsliden följde några socialdemokraliska molionärer med herr Jönsson i Arlöv som förslå namn upp ell förslag från budgelproposilionen, I bilaga 9 lill proposilionen 100 har föredraganden anvisal 240 000 kr, för särskilda narkolikainsatser. Förstärkningen skulle gå lill länsskolnämnderna. Förslaget är positivt och biträddes också av ulskollel. Del den åberopade motionen ville rikta uppmärksamheten på och fä beaklal var all medlen borde bli slörre till länsskolnämnden i Malmöhus län, Narkoiikaproblemel är svårare i denna södra landsända genom närheien lill kontinenten.

Utskottet har inte funnit anledning alt gå närmare in på den fördelning av medlen som statsrådet föreslåt Inte heller jag har sådana avsikter. Det är mera påståendet au problemet kanske är större på vissa håll, som jag vill rikta uppmärksamheten på. Jag hoppas att SÖ härvidlag följer problemel och i händelse av ökade behov på särskilda orter kräver alt regeringen gör ökade insalser.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill ulskotlels hemslällan ulom i den del där vår reservalion lar över och där jag ju yrkar bifall till densamma.

162

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr lalman! Som redan antytts har riksdagen nyligen lagil ställning till den del av regeringens proposition om alkoholpolitiken som faller under socialminislerns handläggning, I dag behandlar vi den del av samma proposition som berör utbildning och undervisning.

Del råder ingel tvivel om atl kraftfulla ålgärder måsle lill för all vi skall komma lill rätta med de för vårt samhälle så allvarliga problem som alkoholmissbruket medför. Vi måste ulnyuja alla vägar för alt minska den totala konsumtionen av alkohol, Proposilionen gav också förslag i den rikiningen som gäller såväl upplysningsverksamhet som lagstifining och beskallning.

När det gäller informalionen om alkoholfrågorna är det viktigt all den

blir sä vederhäftig som möjligl. En förutsättning för delta är att forskningen om alkohol hälls på en hög nivå, Proposilionen erinrar om att såväl alkoholpoliliska utredningen som samtliga remissinslanser framhållil atl forskningen kring alkoholproblemen är otillräcklig, särskilt i vad gäller de samhällsvetenskapliga områdena. En rejäl satsning på forskning blir därför nödvändig.

Utskottet är också ense med departementschefen om att alkoholforskningen behöver en ordentlig förslärkning, Ell enigt utskott föreslår därför riksdagen att följa proposilionens förslag om all inrälla tre nya forskarriänster som ett led i en vidare uibyggnad, som bör ske sä snart delta organisatoriskt låter sig göra.

Utskottet har i enighei lillslyrkt även övriga förslag i proposilionen, och jag finner därför ingen anledning all närmare gå in på dem.

Utskottet har också haft atl behandla några molioner som väckts i anslutning lill propositionen, däribland den som jusl berörts av herr Hagberg i Örebro,

Herr Hagberg log upp den socialdemokratiska parlimolionen, som också lett till en reservation, fogad till utskottets betänkande. Man vill från socialdemokratiskt häll införa ell nytt anslag, benämnt Särskilda informationsinsatser på alkoholområdel, som för budgelårel 1977/78 skulle föras upp med 1 milj, kr. Pengarna skulle slå lill skolöverstyrelsens disposition och användas till att utarbeta ett särskilt program för skolans informationsinsatser på alkoholområdel.

Regeringen har i sin proposilion så långt jag förstår föreslagil väsentliga åtgärder för alt tillgodose behovet av informalion på skolans område. Skall undervisningen om alkoholens skadliga verkningar bli effektiv, måste den ske i första hand genom den ordinarie undervisningen. Den informalionen skall ske inle bara vid sJDoradiska tillfällen eller i ell enslaka ämne. Alkoholproblemaliken knyter an till många sidor av människans förhållanden, som speglas i skilda ämnen på skolans schema. Därför är del nödvändigl, som jag ser del, all all personal i skolan som har med eleverna atl göra får, som proposilionen säger, "en god grundutbildning på området och att nya rön och erfarenheter beaktas genom fortbildning".

Skall vi få en beslående förbättring av silualionen i fråga om ungdomens alkoholvanor, måsle vi få en ansvarsmedveten hållning bland samlliga personalgrupper i skolan när del gäller norm- och allilydbildning pä della område. Goda insalser kan naturligtvis också göras från de ungdomsorganisationer som i SIA-skolan kommer att få ökade möjligheter all engagera sig i skolan. Ökade resurser har ju också ställts till deras förfogande för all de skall få bällre möjlighel lill konlakl med skolans elever och hjälpa dem lill meningsfulla akiiviieler pä fritiden,

Elt ideellt engagemang är säkerligen i och för sig bra skydd mot alkoholmissbruk. Har man elt intresse som leder lill sociala kontakter utsätts man inte för samma frestelse all söka sin tröst i alkohol och andra bedövningsmedel. Men skall alkoholproposilionens målsättningar för skolans del förverkligas, måste del lill kraftigare insatser. Undervisning

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdel

163

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

om alkohol, narkotika och tobak är redan nu obligalorisk på samlliga stadier i grundskolan, Rikllinjerna för undervisningen är atl eleverna rekommenderas atl hell avstå från bruket av bl, a, alkohol under uppväxtåren, Proposilionen föreslår all undervisningen även i fortsältningen skall ha samma inriktning och vill dessulom utvidga den obligatoriska undervisningen lill att omfalla även gymnasieskolan, Slalsrådel ullovar också all skolöverstyrelsen skall få i uppdrag alt utarbeta och pröva olika former av informalion i alkoholfrågan i gymnasieskolan. En sådan undervisning får då också ses som ell led i strävandena alt nå det övergripande mål för alkoholpolitiken som riksdagen för ell par veckor sedan beslöt om, nämligen att söka minska den totala konsumlionen av alkohol.

Den socialdemokraliska motionen har, om jag förstått den rätt, inle prioriterat en sådan målsättning, 1 fråga om allmänna rikllinjer för information i alkoholfrågan lalar den om alt sälla in alkohol- och narkotikaproblemen i deras sociala sammanhang, om atl vidga medvetenheten om atl människors sociala svårigheler måste mötas med öppenhet och vilja lill solidariska insalser och om att medverka lill en sådan förändring i synen pä alkohol- och narkotikaskadade atl deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas. Dessa rikllinjer är bra i och för sig och de har ju också backals upp av riksdagen på ett tidigare stadium. Men elt särskilt program för skolans informalionsverksamhel beträffande alkohol- och narkotikafrågor, med ledning endasl av de riktlinjer som förordas i den socialdemokraliska moiionen, anser jag inle lillfredsslällande,

Ulskotlels majorilel har inle heller kunnat bifalla moiionen och jag bér härmed, herr lalman, att få yrka bifall lill utskottets betänkande pä samtliga punkter.

164

Fru KARLSSON (c):

Herr lalman! Anledningen lill atl jag har begärl ordel är ulbildningsutskollels behandling av moiionen 1516, 1 denna molion har föreslagits all statsbidrag skall ulgå till verksamhelen vid Lyckeboskolan i Alvastra, Ödeshög i Östergötlands län. Denna skola lar emol unga narkotika- och alkoholmissbrukare. Undervisningen bygger på informalion och självverksamhet. Elevvård och icke lektionstid ägnas stort utrymme.

Del är inle möjligt för Lyckeboskolan atl gå in under de allmänna villkor som gäller för t, ex, folkhögskolor och på den vägen fä anslag, Enligl folkhögskolestadgan äger en skola inte rätt all beslämma över mer än en vanlig skoldag för sina elever, medan eleven själv äger räll att förfoga över sin frilid.

För en rehabilileringsverksamhel ärdel oundgängligen nödvändigl au inle bara övervaka ulan också med fast hand gripa in i programmeringen av fritiden, ända tills den unga människan fåll en någorlunda fast förankring med egna uppbyggande relalioner i sitt liv, F, n. kan en sådan rehabiliteringsverksamhet på frivillig grund inle förenas med gällande principer för officiell bidragsgivning.

Ulskollel säger ait socialslyrelsen beviljai Riksföreningen Den öppna dörren sialsbidrag med 10 000 kr. under budgelårel 1975/76 och med 15 000 kr. under budgelårel 1976/77 för försök med nya värd- och be-handlingsmelodet Della bidrag kan dock inte utgå mer än högsl ett år ytteriigare. Bidragel måste ändå belecknas som försvinnande lilel i förhällande till de koslnader föreningen har.

Riksföreningen Den öppna dörren driver en rådgivningsbyrå i Slockholm, den driver Lyckeboskolans vårdhem och föreningsverksamhel på olika häll i landel. Kontaklpersoner finns pä elt 30-lal platser i landel. Inkomsterna ulgörs av insamlade medel, gåvor och kollekler från enskilda bidragsgivare och från ideella föreningar och arbetskrafter av olika slag.

1 dagarna har man beslutat all bygga ell nytt elevhem. Kostnaden för detla kommer all överstiga 500 000 kr.

I den svåra situation vi har i dag i vårt land på narkotikafronien måsle samhället pä allt sätt stödja de olika verksamheler som bedrivs i förebyggande syfte.

Ulskollel hemställer om avslag på motionen, och jag förslår all ingenling tyvärr är all göra ål del. Men jag hyser ändå en liien förhoppning om all kunna ålerkomma. Ulskollel har nämligen skrivii i belänkandel all frågan om eventuellt statsbidrag till Lyckeboskolan i enlighet med molionärernas förslag får prövas i annat sammanhang.

Nu skulle jag till sist vilja ställa en fråga lill utskottels talesman: I vilket sammanhang har då ulskollel tänkt sig all denna fråga kan behandlas?

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Särskilda informationsinsatser på alkoholområdet

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Vad Lyckeboskolan beiräffar har vi i utskottet försökl all informera oss om hur den skolan arbelar. I slorl sell har vi inlagil en positiv slällning lill den typ av verksamhet som skolan bedriver.

Men som fru Karlsson sade har utskottet ända inte ansett det vara rikligl all tillstyrka anslagen. Del beror på alt den verksamhel som skolan bedriver inte på ell naturligt sätl faller under ulbildningsmyndigheternas omsorg. Skolan kallar sig själv för vårdhem. Del är fråga om en kombinalion av undervisning och vård men med tonviklen pä vård. Delta gör all vi anser all anslagel bör komma från annal håll.

Skolan har lidigare beviljals anslag genom socialstyrelsens försorg. Del pekar pä att den väg för anslagsbeviljande som vi kan tänka oss ligger ål det hållet. Del är mol den bakgrunden som vi har sagl alt eventuellt statsbidrag till Lyckeboskolan får prövas i annal sammanhang.

Fru KARLSSON (c):

Herr talman! Lyckeboskolan kan inle inordnas under sådana bidragsformer som gäller för enskilda vårdhem här i landet med de regler som nu är uppställda.

Det bidrag som socialstyrelsen har beviljat Lyckeboskolan har gällt försöksverksamhet, och bidragel kommer enligt socialstyrelsen inle atl

165

12 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

Nr 130                utgå längre än yllerligare ett år. Sedan är del slul. Men Jag hoppas att

Torsdaeen den     socialstyrelsen då hittar någon annan form för bidrag än den hiiiillsva-

12 maj 1977        "■

--------------- Alla vel att det råder en väldig byråkrati i vårt land. Under januari

Anslag till fortbild-     månad inlämnade jag en motion under den allmänna motionsriden i
ning m. m.           samma syfte som med den nu aktuella. Den gick till riksdagens so-

cialutskott, där man inle kunde hitta någon form för all behandla den. Den gick sedan lill riksdagens ulbildningsulskott Därifrån meddelades jag alt man inle kunde hitta något sätt atl behandla motionen. Jag ombads därför att dra in motionen och återkomma när alkoholproposilionen skulle behandlas. Det är alltså med anledning därav som jag nu gjort della.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1-5

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

Mom. 6

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagberg i Örebro begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskollels hemslällan i

belänkandel nr 24 mom. 6 rösiar ja,

den det ej  vill  rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Alemyr m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Hagberg i Örebro begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat

Ja - 151

Nej - 138

Avstår -      I

Mom. 7

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 8 Anslag till fortbildning m. m.

Föredrogs ulbildningsutskollels belänkande 1976/77:25 med anledning
av proposilionerna 1976/77:100 och 1976/77:108 såvill gäller anslag lill
166                   fortbildning m. m. jämle molioner.

Hen WIKLUND (s):                                                          Nr 130

Herr talman! Herr Jönsson i .Ariöv och jag har i anslutning till be-     TorSdaeen den
tänkandet om fortbildningsverksamheien avgeil ell särskill yiirande, där      it jy,p.i 1977
vi berör vissa principer som föredragande slalsrådel anföri i proposilionen,      _

Vi delar slaisrådels uttalade uppfattning alt ell närmande av Anslag lill fortbild-länsskolnämndernas och forlbildningsavdelningarnas resurser lill varand- ning m. m. ra är nödvändigl, Däremol släller vi oss tveksamma till den uppdelning som är tänkt i proposilionen i en formell och en saklig del under skolöverstyrelsens ansvar. Det hade varit naturiigare att ge skolöverstyrelsen del övergripande ansvarel för den totala planeringen och länsskolnämnderna ansvaret på regional nivå,

Länsskolnämnderna har nämligen inom andra områden kunnat nå goda resultat genom en sådan uppbyggd verksamhel, Närheien till de grupper som skall genomgå ulbildningen är särskill viktig. De flesta kommuner är i dag också av den storleken alt de kan klara fortbildningen ensamma eller i samarbele med näraliggande kommun. Del underslröks också när fjolårets riksdag behandlade lärarutbildningens dimensionering. Då belönades viklen av ell samarbete med lärarhögskolorna för all uppnå ell effektivt utnyujande av kunniga handledare för exempelvis fortbildningen.

Ett ytterligare exempel på nödvandigheien av ell regionalt ansvartagande är alt behovel av en utökad fortbildningsverksamhel inte enbart avser lärare och skolledare. Jag har i moiionen 500 pekal pä all behovet i framtidens skola kommer att bli starkare också när del gäller övriga personalgrupper inom skolan. Om man tar med SlA-arbetet i bedömningen tror jag att man också måste räkna in elever och föräldrar i en framtida målgrupp, även om frågan i dag gäller enbart lärarnas fortbildning.

Skolöverstyrelsen har den erfarenhelen atl länsskolnämnderna i samarbele med forlbildningsavdelningarna skall kunna förverkliga arbelel på regional nivå, Della skulle vara lill gagn för fortbildningen och möjliggöra ell effeklivl arbele. När del gäller della hyser vi som avgivii del särskilda yilrandel ingen annan mening än statsrådets. Även om vi, med hänvisning lill atl vi vill avvakia lärarutbildningsulredningens synpunkler på fortbildningen och få ett klargörande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, inte har reserveral oss för ett annal förslag än statsrådets i propositionen, sä har vi med det särskilda yttrandet markerat vår tveksamhet inför risken för den dualism som ligger inbyggd i den föreslagna modellen lill en uppdelning av fortbildningen.

Vår förhoppning är alt skolöverstyrelsen som central myndighel samt länsskolnämnd och fortbildningsavdelningar som regionala myndigheler löser frågorna prakliskl också i fortsällningen. De allmänna sirävanden som råder pä arbetsrättens område måsle ju också beaktas i en framlida verksamhel. Del är mycket viktigt all la hänsyn lill detla.

Herr lalman! Med de anförda synpunkterna avslular jag mill anförande
med att yrka bifall till ulskotlels hemslällan.                                          167

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Anslag till fortbildning m. m.

Fröken ROGESTAM (c):

Herr talman! Fortbildning är en viklig och nödvändig uppföljning av lärarnas grundutbildning. Förändringar som sker inom skolväsendet liksom den genomsnittligt unga lärarkåren är faktorer som påverkar fortbildningens uppläggning och omfallning. Grundulbildning och fortbildning måste också hela liden samspela.

I direkliven till lärarulbildningsuiredningen sägs bl. a. alt frågan om en förändring av grundulbildningen inle kan ses isolerad från frågan om fortbildningens organisalion och innehåll. Utredningen skall därför bl. a. pröva möjlighelerna atl använda lärarhögskolornas befintliga resurser för fortbildning. Enligl ulredningens egen lidsplan kommer ell förslag i dessa frågor inom ungefär ell och ell halvt är.

För mig har del varil svårl all förstå vilka skäl som nu lalar för en organisatorisk förändring av forlbildningsavdelningarnas slällning. Del enda skäl som anges i budgetpropositionen är en önskan att närma forlbildningsavdelningarnas och länsskolnämndernas resurser lill varandra. Men ur den synpunkten är förslaget en halvmesyr. Fortbildningsavdelningarna får en formell anknytning till länsskolnämnderna, men SÖ får del sakliga ansvarel. Enligt min uppfattning borde man i väntan på lärarutbildningsulredningens förslag ha låtit fortbildningsavdelningarna ha kvar sin anknylning lill lärarhögskolorna, medan SÖ som hittills borde ha haft del sakliga ansvarel för resurser och innehåll. Del borde ha varil möjligt alt finna en leknisk lösning som markerade forlbildningsavdelningarnas fria slällning inom högskolan och samtidigt deras speciella relation lill SÖ. Det är enligl min uppfattning angelägel all även i fortsällningen ha en nära koppling mellan fortbildningen och högskolan. Jag har närmare utvecklat dessa synpunkler i ett särskill yttrande till belänkandel.

Den nya högskoleorganisationen innebär bl. a. alt del finns belydligl större möjligheter jämfört med nuläget lill en organisatorisk samordning av grundulbildning och fortbildning. Genom syslemet med poänggivande kurser kan fortbildning läll sammanbyggas med grundulbildning. På del säliel får man ell välkommet inslag av återkommande utbildning för de pä skolans område verksamma.

Om viss fortbildning organiseras som en lill grundutbildningen inom högskolan knuten verksamhel, underlällas också enligl min uppfallning möjlighelerna atl flexibell ulnyuja den grundläggande högskoleutbildningens resurser. Även relativt små grupper i lärarkollektivet kan dä få sina fortbildningsbehov tillgodosedda. Man kan också få en spridning av fortbildningen lill olika orler inom en högskoleregion.

Herr lalman! Jag har i nulägel ansell mig kunna acceplera regeringens förslag lill organisatorisk anknytning lill forlbildningsavdelningarna i vänlan pä ell förslag från lärarulbildningsuiredningen. Utskottet har också markerat atl del betraktar delta som en interimistisk lösning, och jag har därför nu inget annat yrkande än utskottets.

168

Med delta anförande, i vilkel fru Göthberg (c) inslämde, var över-      Nr 130

läggningen slulad.                                                          Torsdagen den

12 maj 1977
Ulskotlels hemställan bifölls.                                             ------------

Om en ny handels-stålsutredning

§ 9 Föredrogs

Utbildningsutskottets betänkanden

1976/77:26 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvill gälleran-slag lill framtidsstudier 1976/77:27 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 10 Om en ny handelsslålsutredning

Herr industriministern ÅSLING erhöll ordet för att besvara herr Ja-desiigs (s) den 26 april anmälda fråga, 1976/77:401, och anförde:

Herr talman! Herr Jadeslig har frågat mig om jag är villig alt medverka till atl en ny handelsstålsutredning snarasl tillsätts.

Bakgrunden lill frågan är all båda de alternativ som ulredningsmannen, professor Nabselh, skisserar i sin ulredning skulle drabba Hallslahammars AB mycket hårt.

Handelsslålsutredningen har varil en enmansutredning, och de förslag som presenieras är utredningsmannens. I utredningsarbetet har dock deltagil en särskild expertgrupp, där också de mindre handelssiålsverken haft en gemensam represenlanl. Utredningen har såväl vid besök i Hallslahammar som i andra former haft diskussioner med förelagsledningen, de fackliga organisationerna och kommunen.

Den ulredning som genomförts har i enlighet med sina direktiv varil en förelagsorienterad analys och bedömning av tänkbara utvecklingslinjer i slrukluromvandlingen av den svenska handelsslålsindustrin. Delta har bl. a. inneburit alt sysselsättningsaspekterna endasl behandlals i så mållo atl konsekvenserna av olika utvecklingsalternativ beräknats. För övergripande närings- och regionalpoliliska överväganden är ulredningen genom denna begränsning självfallel inle lillräcklig.

Som jag för en dryg vecka sedan redovisade här i kammaren har redan initiativ tagits för all göra erforderliga komplelieringar av beslulsunder-laget Den särskilda arbelsgrupp som lillkallals har lill uppgifl all medverka i arbetet med atl ulforma erforderliga ålgärder från samhällels sida för att åstadkomma önskvärda förändringar i vad avser bl. a. produktionsinriktning. Gruppen skall vidare överväga vilka särskilda ålgärder som krävs för all säkra sysselsättningen på berörda orler. I arbelsgruppen, som kommer au hålla löpande konlakt med berörda kommuner och länsstyrelser, ingår bl. a. representanter för de fackliga organisalionerna.

Jag har lidigare flera gånger framhållil all stålindustrins ulveckling

169

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Om en ny handelsstålsutredning

170

måsle formas i nära samråd med alla berörda parler. Det arbete som nu inleds bör enligt min mening ge goda förutsättningar för della. Jag ser därför ingen anledning atl nu starta en ny branschutredning.

Hen JADESTIG (s):

Herr lalman! Jag tackar statsrådet för svarel.

Jag formulerade min fråga dagen före offentliggörandet av enmansutredaren Lars Nabseths betänkande. Jag var nämligen kommunens representant, när Nabselh sammankallat representanterna förde kommuner som hårdast skulle drabbas av hans alster, och vi fick ta del av utredningen dagen före. Där samlades alltså på departementet representanterna för de fyra kommuner som efter utredarens dom hade atl invänta sitl öde.

Säkerl hade utredaren lidigare informerat företagen, och via sina branschorganisationer var de i lid väl informerade, del hade jag förstått Kommunerna kom så att säga i sista hand. Jag kände därför atl jag måste reagera och ställa en fråga till industriministern.

Professor Nabselh har lagt fram sina synpunkler på hur han anser att svensk järnhantering borde se ul 1985. Men vad händer därefter? Det är ingen långsikiig plan som det gäller. I sin ulredning konstaterar han själv all del som händer om några år rimligen bör las upp lill vidare utredning.

Enligl vad jag har kunnat finna när jag läst materialet i denna fråga finns del i dag inle förankring i några inslanser för ulredningens lan-kegångar. Jag har iräffal företagsledare som sagt att denna utredning inte är gjord med någon branschkunnighet Ja, det finns förelagsledare som kallar den rent nonsens. Berörda fackliga organisationer har inle välvilligt godtagit synpunkterna, och kommunerna har inle ens haft en chans till rådslag.

Professor Nabselh hade t ex. inte varil i konlakt med förelrädare för min hemort. Däremot har delar av expertgruppen, nämligen de fackliga företrädarna, haft vissa informella sådana kontakter.

Statsrådet har säkerligen stått i talarstolar med devisen "Vi kan inle tänka oss denna bygd utan jordbruk". Låt mig säga alt vi i Bergslagsområdet inte kan tänka oss vår bygd utan en järnhantering.

En utredning som endast gör företagsekonomiska lönsamhetsbedömningar - ulan hänsyn till samhällsekonomiska och sysselsällnings- och regionalpoliliska konsekvenser- är inle något bra utgångsläge och sålunda inle en lämplig plattform för ålgärder - möjligen duger den som de-battmaierial. Men utredningen har väl andra syflen, herr statsråd?

Jag lyssnade på statsrådets medverkan i TV i söndags. Den argumentation som då anfördes av statsrådet som motargument mot uppbyggnaden av Stålverk 80 var att de kapitalresurser som skulle bindas i della företag i stället borde nyirias för alt "rädda Bergslagens bruksorter".

Nu lycks dock t. ex. bruksledningen i Hallslahammar bygga upp sin framtidstro för överlevnad bl. a. på atl fä ämnen via siålverksutbyggnaden i Luleå.

Ell annal krav är ell förstalligande av näringen, och denna lanke ger nu även professor Ulf af Trolle sitl helhjärtade slöd.

Låt mig lill sisl få slälla en fråga lill industriministern: Delar statsrådet uppfattningen alt inga direkta åtgärder bör vidias förrän den framlida ägarslrukluren inom handelsslålsområdet närmare klarlagls? Det tycker jag är del väsentliga i denna debati.

Herr induslriminislern ÅSLING:

Herr lalman! Jag vill för herr Jadeslig belöna all den föreliggande ulredningen är en ulgångspunkl för del förhandlingsarbele som nu lagil sin börian. En naturlig och väsenilig slutsals av detta är ju att en förulsällning för statens medverkan i en strukturförändring och strukturomvandling i stålindustrin är att man gör allsidiga avvägningar av alla de aspekter som har belydelse för sysselsällning och regional utveckling och naturligtvis också för företagens möjligheter all överleva och utvecklas.

Hen JADESTIG (s):

Herr lalman! Atl vi behöver en strukturrationalisering och en pro-duklionsuppdelning slår klarl för mig. Jag. iror också all del är myckel vikligi atl vi pä handelsslålsområdet gör stora nyinvesteringar. Vi behöver såvitt jag förstår samla nationens resurser för alt bevara de iradilionella och framgångsrika verksamhetsområdenas slagkraft i den internationella konkurrensen. För att vi skall lyckas med det krävs atl sialen spelar den ledande rollen på områdei. Jag iror inle på de självläkande krafterna i delta spel. Det är bara staten som har resurserna för att trygga den sysselsättning det gäller, och del är på de grundläggande förutsättningarna som jag menar all en ny utredning borde komma till stånd. Den bör inte ha en sådan ensidig uppläggning som professor Nabseths utredning uppvisar.

Herr induslriminislern ÅSLING:

Herr lalman! Del är elt rimligl ulgångsläge i det skede som förhandlingarna nu befinner sig i alt de ska drivas förutsältningslöst Del är en illusion all tro att en ny utredning skulle kunna tillföra förhandlingarna någonling nytt. Det sakmaterial man behöver för förhandlingarna föreligger redan.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Om en ny handelsstålsutredning

Hen JADESTIG (s):

Herr lalman! Slalsrådel hänvisar lill referensgrupperna som har arbetat vid sidan om professor Nabselh. Låt mig få hänvisa till del uttalande som de berörda parterna gjorde den 20 april och som ger ultryck för en positiv vilja atl lösa frågorna. Det uttalandet är säkert elt för herr statsrådet känt dokument.

Lål mig lill sist bara säga alt om statsrådet är beredd alt angripa den

171

Nr 130               här problematiken med en öppen vilja att lösa frågorna tror jag han finner

Torsdagen den    " "' över samhällets stöd,

12 maj 1977

---------------        Herr industriministern ÅSLING:

Om åtgärder mot    Herr lalman! Som framgått av mitt svar och mina övriga inlägg går

flyttning av industri i jag som ansvarigt slalsråd lill verkel utan förutfattade meningar. Vi har

vissa fall            att söka lösningar som skall säkra sysselsällningen och bidra lill au bran
schen och dess företag kan leva vidare och ulvecklas.

Överläggningen var härmed slulad.

172

§ 11 Om åtgärder mot flyttning av industri i vissa fall

Herr industriministern ÅSLING erhöll ordel för all besvara herr Olssons i Edane (s) den 27 april anmälda fråga, 1976/77:403, och anförde:

Herr lalman! Herr Olsson i Edane har frågai vilka inilialiv jag avser atl ta för all förhindra atl företag, som kommit till en ort som ersättningsindustri och där samhället satsat stora pengar, skall kunna fatta beslut på egen hand om atl flytta delar av produktionen. Herr Olsson synes med sin fråga närmast mena alt nuvarande regler för lokaliseringsstöd bör komplelieras om dessa inle är lillräckliga för all lillse alt företagen uppfyller de motprestationer som utlovades när stödet beviljades.

Bakgrunden lill herr Olssons fråga är utvecklingen vid E, A, Resengrens AB:s fabrik i Nykroppa, Jag vill därför först kommentera utvecklingen vid detta företag för atl sedan någol redogöra för hur staten sökt gardera sig för atl beviljat lokaliseringsstöd inte missbrukas.

År 1971 bildade Statsföretag och Coronaverken ett gemensamt dotterbolag, Staros AB, för att i Nykroppa tillverka brand- och hissdörrar lill främsi flerfamiljshus. Fabriken skulle vid full kapacitet sysselsätta ca 220 personer. Som grund för sysselsättnings- och produklionspro-gnoserna låg ett antagande om fortsatt hög produklion av flerfamiljshus, Deua antagande visade sig vara felaktigt, och antalel anslällda vid förelaget kom alt bli lägre än beräknal. Vid elableringen utgick regionalpolitiskt stöd, I lokaliseringsbidrag fick bolagel 3 189 000 kr.

År 1973 avvecklade slaten sill ägarengagemang i Staros och Coronaverken blev därmed ensamägare. Dittills hade Staros gjort slora förlusler, Coronaverken såldes lill AGA och sedan I januari 1974 drivs verksamheten av E, A, Rosengrens AB, Rosengrens är ett helägl dotterbolag till AGA,

I samband med atl Rosengrens log över verksamheten i Nykroppa flyttades viss tillverkning av brandisolerade skåp från fabriken i Malung lill fabriken i Nykroppa, Bolagel planerar nu alt återföra delar av denna produktion till Malung, Därigenom minskar behovel av arbetskraft i Nykroppa, Företagsledningen har emellertid garanterat au inga varsel eller

permitleringar kommer att äga rum under innevarande år. Samtidigt pågår en fortsalt analys och utredning om verksamheten i Nykroppa, Om så skulle visa sig erforderiigl, kommer AGA-koncernen all försöka finna andra produkler som komplement till den nuvarande lillverkningen i Nykroppa, Jag har därför goda förhoppningar all de anslällda vid Rosengrens i Nykroppa även på sikl skall kunna få varaktiga och trygga anställningar.

När det gäller den principiella fråga som herr Olsson slälll vill jag poänglera att syftet med lokaliseringsstödet är alt få till slånd utbyggnader eller nyetableringar som ger nya arbelslillfällen. Staten har på skilda sätl sökl gardera sig för all slödet inle används för annat ändamål än vad del är avsell för. De regler som gäller finns i kunförelsen om slalligl regionalpolitiskt slöd. Om man ser lill lokaliseringsbidragei kan della enbart utgå lill byggnadsinvesleringar, Förelagel får inle ul bidragel förrän byggnaden slår färdig och slutbesikligad och alla fakturor har redovisats lill AMS. Jag anser alt del är väl sörit för all pengarna inle stoppas i "egen ficka" ulan går lill byggnationen. När bidraget är utbetalt kan detla hell eller delvis krävas åter i vissa fall, bl. a. om bidragstagaren lägger ner väsenilig del av rörelsen, om väsenilig ändring sker i äganderällen lill rörelsen, om bidragslagaren ulan lillsiånd använder bidragel för annat ändamål än som var avsett och om bidragstagaren i övrigt bryter mol de villkor som föreskrevs när bidragel beviljades. Liknande regler gäller för lokaliseringslånen.

När del gäller initiativ för att komplettera de nuvarande reglerna vill jag nämna all sysselsällningsulredningen fåll i uppdrag alt lägga fram förslag om den framlida utformningen av det regionalpoliliska stödet. I direktiven sägs bl. a. att utredningen bör överväga om en större del av lokaliseringsstödet vid investeringar kan lämnas i form av lån och om de nuvarande bidragen helt eller delvis kan ersättas av någon form av avskrivningslån som skrivs av med vissl belopp för varie person som nyanställs i verksamheten. Del är möjligt atl en sådan ordning ytterligare skulle kunna irygga att huvudsyftet med bidraget, dvs. att skapa nya arbelslillfällen, uppfylls. Frågan om en omläggning av bidragsgivningen efter dessa riktlinjer bör lämpligen prövas efter alt utredningen lämnat sitl förslag.

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Om åtgärder mot flyttning av industri i vissa fall

Herr OLSSON i Edane (s):

Herr talman! Först vill jag tacka industriminister Åsling för svaret, som var grundligt och väl genomarbetat

När jag lagil upp frågan huruvida ell företag som fåll la emol statligt stöd i form av lån och bidrag på egeli hand skall kunna falla beslut om all flytta produklionen eller delar därav har jag såsom framgår av motiveringen tagil fram elt konkrel exempel från Värmland, nämligen Rosengrens i Nykroppa.

Herr talman! Egenlligen vill jag diskuiera principerna i de fall företag som i fallet Rosengrens inte uppfyller den sysselsättningseffekt som ställs

173

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Om åtgärder mot flyttning av industri i vissa fall

i utsikt vid ansökan om lokaliseringsstöd. Jag menar alt man av förelag som kommii i åtnjutande av lokaliseringsbidrag, lån, avskrivningslän, lånegaranti in. m. måsle ha räll att kräva vissa motprestationer och all det här kan vara moliveral alt beslämmelserna om motprestationer pä någol säll kompletteras och skärps.

I mänga fall har den statliga satsningen varil av avgörande betydelse för atl elableringen skulle kunna ske. Så var fallet för fem år sedan, då del hårl drabbade Nykroppa skulle få sin ersättningsindustri.

I detta aktuella fall rör det sig om en total saisning på omkring II milj. kr. i samband med byggandet av den fabrik som uppfördes för alt kunna ge plats åt mellan 225 och 250 anställda.

I dag arbelar 150 personer i fabriken, och uppenbar risk föreligger för att denna slyrka kommer alt skäras ner belydligl genom all delar av produklionen skall flyllas frän Nykroppa. Detla har skapat stor oro i den redan lidigare hårt drabbade bygden.

Vi kan säkerl la fram liknande exempel från andra håll i landel, och min fråga lill industriministern är närmasl, om en sådan utveckling inom ett företag överensslämmer med elt företags samhälleliga ansvar.

Jag har haft flera skäl alt fundera över om vi inte borde ha en lagsliftning som gör del möjligt atl kräva bättre redovisning av lokaliseringsmedel och i vissa fall återbetalning- med andra ord en skärpt kontroll av lokaliseringsmedlens användning. En sådan samhällskontroll borde vara en avgjord tillgång också för en regering och synnerligasl för dess ekonomiminister.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Jag vill hänvisa till vad jag sade i mitt svar, atl frågan nu är föremål för sysselsätlningsutredningens överväganden. Jag vill belöna för herr Olsson alt vi självfallel, om del visar sig all sysselsäii-ningsulredningens analys av frågan viisordar behovel av särskilda åtgärder, är beredda all lägga fram förslag lill regler som skulle kunna reglera detla förhällande.

Hen OLSSON i Edane (s):

Herr lalman! Jag är lacksam för detia besked, och det är klarl alt jag med verkligt slorl intresse skall följa vad sysselsällningsulredningen kommer fram lill. Del här är nämligen ell fall som - del vågar jag påslå - har upprört hela vårt län.

Jag lycker inte atl del får gå till pä del här sättet, all ett förelag som prakliskl lagel sitter i fabror statens knä självi har att beslula om när del skall företa personalneddragningar på orler där sysselsättningen lill slor del är beroende av jusl del förelagel. Därför tror jag atl del blir nödvändigl med en skärpl lagsliftning, och jag skall med slorl iniresse avvakia vad utredningen resulterar i.

174

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 12 Herr lalmannen meddelade att socialulskollels betänkande nr 29 skulle sättas sist pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde.

§ 13 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framslällls

den 12 maj

1976/77:455 av herr Lindblad (fp) lill fru utrikesministern om åtgärder för befrielse från dubbell medborgarskap för svenska medborgare av baltiskt ursprung:

Den sovjetryska ockupationen av de baltiska staterna innebär ell hårt förtryck mol folk nära vårl land. Tiotusentals balter flydde lill Sverige. Dessa människor är numera svenska medborgare. Det framstår som stötande att Sovjet betraktar dem som sovjet medborgare. Della dubbla medborgarskap innebär risker vid utlandsresor och är samtidigt djupt kränkande för den enskilde. De som flydde lill Sverige när Sovjet ockuperade deras hemländer har aldrig begärl all få räknas som sovjetryska medborgare, och deras i Sverige födda barn kan självfallet inte anses vara sovjelmedborgare. Men den ryska regimen framhärdar i atl bokföra dessa svenskar som sovjetryska medborgare. Däremot har Canada fått en överenskommelse med Sovjet om all balterna i Canada inte längre skall räknas som sovjetiska medborgare.

Jag vill fråga fru ulrikesminislern om regeringen ämnar vidta någon ålgärd för all övertyga Sovjet om det orimliga i att svenska medborgare av baltiskt ursprung också räknas som medborgare i den stal som ockuperat de baltiska länderna,

§ 14 Kammaren åtskildes kl, 23,56,

Nr 130

Torsdagen den 12 maj 1977

Meddelande om fråga

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert