Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:129

Torsdagen den 12 maj

Kl, 12,00

§ 1 Justerades protokollen för den 4 innevarande månad.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om ett mera förståeligt medicinskt språk

§ 2 Om ett mera förståeligt medicinskt språk

Fru statsrådet TROEDSSON erhöll ordet för att besvara fru Håkanssons (fp) den 27 april anmälda fråga, 1976/77:407, och anförde:

Herr lalman! Fru Håkansson har frågat mig om jag är beredd att föreslå en ändring av det medicinska språket för alt göra det förståeligt för alla människor.

Med anledning av riksdagens skrivelse den 5 november 1975 om inrättande av en medicinsk nomenklaturcentral uppdrog regeringen den 27 november 1975 åt socialstyrelsen att i samråd med bl. a. Svenska språknämnden och Svenska läkaresällskapet utreda frågan om lämplig organisalion av den medicinska språkvården. Socialstyrelsen har därefter tillsatt en särskild arbetsgrupp för att utreda denna fråga. Enligt vad jag har inhämlat kan förslag i ämnet väntas under hösten 1977.

Jag kan här också nämna atl socialstyrelsen inom kort kommer atl ge ut nya anvisningar om utfärdande av dödsbevis. Därvid kommer styrelsen att föreskriva en skyldighet för läkare som utfärdar dödsbevis att ange dödsorsaken både på svenska och på latin. Det latinska språket kan inte helt undvikas inom medicinen, eftersom bl, a, den internationella sjukdomsstalistiken och den internationella sjukdomsklassifikatio-nen använder latinska benämningar.

Fru HÅKANSSON (fp):

Herr talman! Jag vill först tacka statsrådet Troedsson för svaret på min fråga.

Del är onekligen en myckel stor olägenhet för många människor att från läkare inte få ett intyg till försäkringskassan eller en dödsattest för anhörig utskriven på ett språk som man kan förstå. Därför är det tillfredsställande att socialslyrelsen inom kon kommer ut med anvisningar, men jag skulle vilja fråga statsrådet Troedsson: Vad betyder "inom kort", när kan man vänta dessa anvisningar?

Jag har talat med bl, a, personal vid Karlskrona stadsförsamlings expedition. Där finns människor med mycket lång erfarenhet av arbetet. De säger att de mycket ofla får försöka hjälpa människor att översätta latin till svenska med hjälp av en handbok. Tolkningsarbetet bedöms som svårt, eftersom dödsattesterna ofla innehåller dels en huvudorsak till dödsfallet, dels också ett stort antal bidragande orsaker. Så gott som

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om ett mera förståeligt medicinskt språk

samlliga dödsattester är skrivna på latin, och någon ändring lill del bättre har inte personal som varit anställd i över 25 år kunnat förmärka.

På Karlskrona försäkringskassa har man anordnat kurser, benämnda Vårl medicinska språk, fr, o, m, år 1975 för alt personal på olika nivåer skall kunna klara sina arbetsuppgifter.

År 1975 deltog 48 riänstemän i denna utbildning vid Karlskrona försäkringskassa under 4 dagar. Det motsvarar 1 536 timmar. År 1976 var antalet 95 personer, men då hade utbildningen avkortats till 2 dagar, vilket sammanlagt blev 1 792 timmar. Under innevarande år har hittills 28 personer fått tvådagarsutbildning, och man räknar med att ytterligare ett 50-tal skall få denna utbildning.

Utgår man från en dagsmedelinkomst på 140 kr, och räknar med atl det i vårl land finns ca 12 000 anställda vid försäkringskassorna, finner man atl del onekligen behövs avsevärda summor för denna form av utbildning. Om vi räknar med alt bara ca 7 500 av dessa anställda behöver tvådagars utbildning i vårt medicinska språk, blir kostnaden 15 000 gånger 140 kr, eller 2,1 milj, kr. Man kan verkligen fråga sig om detta översättningsförfarande skall belasta försäkringskassan och församlingsexpeditionerna.

Under den katolska tiden i vårt land predikade prästerna på latin, och del var inle meningen atl människorna skulle förstå det som sades. Men det kan väl inte vara så alt den medicinska vetenskapen är beriänt av att tala och skriva ett språk, som de fiesta människor inte förstår och som dessutom är lill uppenbar nackdel både för enskilda människor och för dem som är verksamma vid försäkringskassor och församlingsexpeditioner.

Jag hoppas att statsrådet Troedsson vill svara på mina frågor, också på den som var av ekonomisk nalur.

Fru statsrådet TROEDSSON:

Herr talman! Jag delar hell fru Håkanssons uppfattning att elt begripligt medicinskt språk är en utomordentligt angelägen fråga både mänskligt och ekonomiskl. Som jag nämnde i milt svar kan vi vänla ett förslag frän socialslyrelsen om den medicinska språkvården. Också de nya anvisningarna om utfärdande av dödsbevis vänlas komma till höslen.

Jag kan också nämna atl medicinalansvarskommiltén har i uppdrag att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för atl förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna, I direkliven för kommittén har också underslrukils alt del är av stor belydelse alt patienterna får tillräckligt med information från den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och om den behandling som pågår eller planeras. Denna kommitté kommer av allt att döma atl lämna sill betänkande i det här avsnittet till sommaren.

Jag vill slutligen också erinra om alt det har väckls en motion till årets riksmöte av fru Håkansson m. fl. om lättbegriplig information lill sjukhuspatient angående dennes sjukdomsbild. Denna motion kommer

all behandlas här i kammaren senare under denna månad. Jag kan självfallel inle föregripa en evenluell deball här i riksdagen, men jag vill försäkra fru Håkansson all jag kommer all följa dessa frågor med den allra slörsla uppmärksamhel och ta de initiativ som ankommer på mig för att få till stånd ett mer lättförståeligt medicinskt språk.

Fru HÅKANSSON (fp):

Herr talman! Jag lackar statsrådet Troedsson för dessa upplysningar, Slalsrådel kommer säkerligen all göra alll vad som är möjligt för alt lösa denna viktiga fråga. Det är dessutom i ett trängl ekonomiskt läge av mycket slor betydelse atl man sätter in utbildningsinsatser där de behövs och inte för en så stor summa som det här gäller utbildar folk lill all översälta intyg på försäkringskassan.

Jag kan också tala om att försäkringskassans förvaltningskostnader under 1970-talel har fyrdubblals. De har stigit från 300 miljoner lill I 300 milj. kr. Det är alltså mycket viktigt alt man försöker atl spara där så är möjligt. Om läkarna kommer att få anvisningar om utfärdande av dödsbevis både på svenska språket och på latin, kan man ha samma förfarande för intyg till försäkringskassan. Dessa kan skrivas på båda språken, om de latinska benämningarna behövs för klassifikalionen.

Avslutningsvis skulle jag vilja cilera vår store skald Karlfeldt, som i Fridolins visor bl. a. säger så här:

Han lalar med bönder på böndernas säll

Men med lärde män på latin.

Det är något som vi noga måste beakta i vårl språkbruk - atl vi använder ett språk som alla människor förslår.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om vidareutbildning av åklagare

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om vidareutbildning av åklagare

Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet föratt besvara herr L/rf-gards (m) den 5 maj anmälda fråga, 1976/77:429, och anförde:

Herr talman! Herr Lidgard har frågat mig om jag är villig föranstalta om sådan vidareutbildning av åklagare all de med slörre säkerhei och trygghet kan fullgöra sina uppgifter även i skatiemål.

Inom åklagarväsendet ägnas utbildningsfrågorna fortlöpande slort intresse. Betydande insatser har också gjorts för alt åklagarna skall bli alll bättre skickade att klara av sina uppgifter. I utbildningsverksamheten har på senare lid den kvalificerade ekonomiska brottsligheten, vid sidan om narkotikabrotten, stått särskilt i blickpunkten. Inför skatlebrottslagens tillkomst år 1972 ordnade sålunda riksåklagaren en serie kurser för bl, a, 63 åklagare. Ett 90-tal åklagare har deltagit i kurser som har anordnats av riksskalleverket omedelbart före och efter skattebrottslagens ikraftträdande. Riksåklagaren har också under de senaste åren arrangerat en

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om systemet med avgiftsfinansierade broar

serie kurser rörande förmögenhetsbrotlen, I dessa kurser har tillsammans 60 åklagare deltagit.

Som ett led i verksamheten för att effektivare bekämpa den kvalificerade ekonomiska brottsligheten har inom loppet av några år inrättats tre nya riänster för länsåklagare för speciella mål. Dessa åklagare tar sig an de särskilt svåra målen, som ofta är mycket tidskrävande. De hinner därför bara med att handlägga ett begränsat anlal mål. De fiesta mål inom området kommer därför även i fortsättningen att handläggas av åklagare på de regionala och lokala åklagarmyndigheterna. Det är därför väsentligt att utbildningsinsatserna på området ägnas fortsatt uppmärksamhet så alt dessa åklagare erhåller erforderiig utbildning.

Enligt vad riksåklagaren har upplyst planeras f n, en omläggning av utbildningen. Del är avsett alt ell 80-tal åklagare skall genomgå en veckolång kurs som huvudsakligen är inriklad på skattebrotten. Tanken är atl det i varie region skall komma att finnas några åklagare som kan avlasta regionala och andra särskilt kvalificerade åklagare det stora antalet enklare skattemål.

Riksåklagaren har vidare upplyst att man undersöker förutsättningarna för en mer omfattande utbildning för ett 25-tal åklagare, Syflet är att dessa åklagare skall bli särskilt lämpade att hantera den verkligt kvalificerade ekonomiska brottsligheten. Tyngdpunkten i utbildningen avses ligga på företagsekonomi men den skall också inbegripa civil-, finans-, straff- och processrätt. Sedan planeringsarbetet har slutförts, avser riksåklagaren att underställa justiliedepartemenlet ett detaljerat förslag i ämnet. Jag räknar således med atl inom en snar framtid få ta ställning till frågan om en sådan vidareutbildning som herr Lidgard efterlyser. Mot den bakgrunden finns det inte för dagen anledning för mig att ta något eget initiativ i frågan.

Hen LIDGARD (m):

Herr talman! Mitt anförande skall bli mycket kort. Jag ber alt få tacka justitieministern för det utomordentligt posiiiva svar som jag har fått på min fråga. Jag kan bara ge uttryck ål den förhoppningen att utbildningen skall, som justitieministern säger, komma i gäng förhållandevis snart,

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om systemet med avgiftsfinansierade broar

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordel för att besvara herr Lindbergs (s) den 3 maj anmälda fråga, 1976/77:418, och anförde:

Herr lalman! Herr Lindberg har frågat mig om regeringen avser föreslå atl ett system med avgiftsfinansierade broar införs i Sverige,

Det har i olika sammanhang hävdals att ett system med avgiftsfinansierade broar skulle göra del möjligl atl utföra angelägna brobyggen betydligt tidigare än om enbarl de ordinarie väganslagen används. Trafikanterna skulle därigenom inte behöva göra slora omvägar eller behöva använda färieleder med de väntetider som sädana alltid är förknippade med, Avgiftsfinansierade broar skulle därmed minska rese- och transportkostnaderna. Systemet med avgiftsfinansierade broar förekommer också relativt ofta utomlands, bl, a, i Norge,

Detta är bakgrunden lill atl jag vid flera tillfällen försökt fä en diskussion till slånd om de för- och nackdelar som ett system med avgiftsfinansierade broar skulle medföra om det införs här i Sverige,

Någon närmare diskussion i frågan har inle förts i regeringen. Jag vill dock erinra om att jag tidigare i kammaren har aviserat atl en trafikpolitisk proposition kommer att läggas fram till höstriksdagen.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om systemet med avgiftsfinansierade broar

Hen LINDBERG (s):

Herr talman! Jag ber atl få tacka kommunikationsministern för svarel på min fråga. Avsikten med frågan har inte varit att i dag föra en debati med kommunikationsministern om fördelar och nackdelar med avgiftsfinansierade broar och vägar, ulan anledningen lill frågan är det uttalande som kommunikationsministern har gjort i den här frågan, vilket har oroat mänga i mitt hemlän.

Vi har ett stort behov av byggande av broar och vägar, men jag vågar nog påslå att det bara är ett fålal människor som accepterar ell system med avgiftsfinansiering, efiersom ett sådant skulle hårt drabba de boende i glesbygderna och det lilla näringsliv som finns där.

Jag konstaterar nu alt delta är ett hugskott av kommunikationsministern, vilket tydligen än så länge inle har någon förankring i regeringen. Vi har på senare lid vant oss vid att statsråd gör enskilda uttalanden, som ofta dagen efteråt dementeras av någon annan regeringsledamot - i det här fallel har kommunikationsministern själv gjort del, och detla är ju i och för sig tillfredsställande.

Men vad som är intressant i svarel är vidare alt kommunikalionsminisiern, efter det att han konstaterat alt han inte har förankrat förslaget i regeringen, meddelar alt han skall framlägga en trafikpolitisk proposition till höstriksdagen. Dä måste min följdfråga bli: Hur skall jag tolka det svaret? Har statsrådet för avsikt att i samband med den trafikpolitiska propositionen framlägga förslag om avgiftsfinansierade broar, därest den övriga delen av regeringen går med på elt sådani förslag?

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr lalman! Jag beklagar atl herr Lindberg av naturliga skäl inte kan få något svar på den frågan i dag - det vore ju atl föregripa del ställningstagande som skall ligga till grund för den irafikpoliliska propositionen i höst.

Jag sad° i mitt svar att regeringen ännu inte haft anledning all närmare

Nr 129 diskutera frågan, men jag har initierat en debatt om denna sak vid några

Torsdaeen den tillfällen på grund av att jag anser det angeläget att olika berörda grupper

12 mai 1977 ' tillfälle att framföra sina synpunkter i den allmänna debatt som jag

--------------- tycker är viklig.

Om åtgärder för att Jag skulle dock ännu en gång vilja framhålla att jag aldrig har sagl
främja kollektivtra- och heller aldrig avsett atl vi skulle ha avgiftsbelagda beflntliga vägar
fiken eller broat Vad jag har talat om är de fall där elt godtagbart alternativ

finns men där en ny förbindelse i form av en bro skulle medföra betydande lidsvinster och därmed betydligt minskade reskosinader för trafikanterna. Jag kan inle se alt en sådan lösning skulle vara någonting att oroa sig för, som herr Lindberg uttrycker det.

I vissa speciella fall har jag således ifrågasatt om inte en avgiftsfinansiering från samhällets synpunkt skulle vara fördelaktig och medföra fördelar även för trafikanterna, eftersom den skulle möjliggöra en väsentlig tidigareläggning av en angelägen investering.

Herr LINDBERG (s):

Herr talman! Atl moderala samlingspartiel har de synpunkler som kommunikationsministern har fört fram känner vi till sedan lidigare debatter. Millenpartierna har tagit avstånd från den filosofin, och jag hoppas atl de slår fast vid ställningstagandet.

Kommunikationsministern tog Vallsundsbron i Jämtland som exempel när han framförde sitt förslag nere i Kalmar. Jag kan ändå inte länka mig atl jusl det exemplet skulle vara någonting att bygga på. Här gäller det ju glesbygdsområden, och de människor som bor där skulle hårt drabbas av en avgiftsfinansiering. Det skulle vara förödande för den jämlikheispolilik vi har velal föra också i det här sammanhanget.

Jag förslår myckel väl alt kommunikationsministern inte kan ge ett besked om frågan kommer med i propositionen i höst eller inle när man inte har diskuterat den i regeringen, men min fråga var om kommunikationsministern avser atl försöka få fram ett sådant här förslag, därest han får den övriga regeringen med sig pä den linjen.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 5 Om åtgärder för att främja kollektivtrafiken

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordel för alt besvara herr Sellgrens (fp) den 27 april anmälda fråga, 1976/77:408, och anförde:

Herr talman! Herr Sellgren har frågai mig dels vilka ålgärder jag avser

alt vidta för att stimulera användningen av kollekliva transportmedel

och vilken roll kolleklivirafikforskningen väntas fä i fortsältningen, dels

om jag anser all kollektivtrafiken kan främjas ulan restriktioner för bi-

10 lismen.

Det finns - som herr Sellgren påpekar - mycket som lalar för atl den kollektiva persontrafiken måste ges en ökad tyngd i trafikförsöriningen.

Vi har atl räkna med alt stora grupper av medborgare är och kommer atl förbli beroende av kollektivtrafiken för t, ex, sina arbetsresor och för alt kunna nå olika former av offentlig och privat service.

Samhället har att garantera en tillfredsställande trafikförsörining. En sådan målsäilning måste i hög grad uppnås genom en utbyggd och förbättrad kollektiv trafik.

Den övergång från individuellt lill kollektivt resande som kan bli följden av en mera konkurrenskraftig kollektivtrafik utgör i sig ett medel i kampen mot de miljö- och trafiksäkerhetsmässiga problem som en ökande personbilism kan föra med sig i större eller mindre utsträckning. Även den nya energisituationen med en förutsedd oljebrist och höjning av drivmedelspriserna medför behov all via kollektivtrafiken kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till privatbilismen,

Kravel pä effeklivl resursutnyUjande i fråga om trafikanläggningar och trafikmedel leder till samma slutsats.

Min avsikl är atl i den kommande trafikpolitiska propositionen lägga fram olika förslag som är ägnade att göra den kollektiva trafiken attraktivare. Del gäller hur kollektivtrafiken allmänt skall byggas ut och dess framkomlighet i tätorterna skall kunna förbättras. Det gäller vidare hur kollektivtrafiken skall kunna anpassas till de handikappades behov. Jag kommer också att ta upp prisfrågorna i kollektivtrafiken. De åtgärder jag ämnar föreslå kommer också att inverka på yrkestrafiklagstiftningens utformning.

En förutsättning för alt den kollektiva trafikens attraktiviiel skall kunna förbättras är också enligl min mening atl del kommer till stånd en högre grad av samverkan mellan irafikföretagen och en ökad anpassning till konsumenternas behov.

Utgångspunkten för mina ställningstaganden är således alt kollektivtrafiken kan göras mer konkurrenskraftig och på så sätt attrahera fier resenärer utan atl direkla restriktioner mol bilismen skall behöva tillgripas. När däremot billrafiken - som i en del tätorter - tar sig en sådan omfattning att framkomligheten för kollektivtrafiken försväras och människors hälsa äventyras, får olika lyper av begränsningar övervägas.

Sådana åtgärder har som bekani vidtagits på en del håll. Bilfria galor har införts och hela stadsdelar har blivit föremål för relativt omfattande regleringar.

Kommunerna har med andra ord redan nu möjligheter att tillgripa olika former av åtgärder. Frågan om atl genom olika typer av avgiftssystem ge kollektivtrafiken företräde har under senare år diskuterals.

När det så gäller kollektivtrafikforskningens roll tror jag vi alla kan vara överens om alt den liksom all forskning ulgör en viktig förutsättning för en fortsatt ulveckling av samhället. Redan nu satsas genom bl, a, transportforskningsdelegationen och STU belydande rnedel i syfte alt utveckla kollektivtrafiksyslem m, m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om åtgärder för att främja kollektivtraflken

Nr 129 Hen SELLGREN (fp):

Torsdaeen den talman! Jag ber all få tacka för det myckel ulföriiga, intressanta

12 mai 1977 '"'' '"Sa stycken positiva svar som jag fått av statsrådet. Det är positivt

_____________ för kollektivtrafiken, Självfallel måsle del vara svårt att här gä in mera

Om åtgärder för att   på detaljer när en proposition väntas myckel snart,
främja kollektivtra-      Trots att jag visste detta har jag velal slälla frågan av tvä anledningar,
fiken                  Den ena är alt, som framgick också av svaret, den allmänna inslällningen

till kollektivtrafik blir alllmer positiv. Den präglas närmasl av förväntan att denna trafik skall anpassas bällre lill resandebehovet. Samtidigt ökar också förståelsen för att bilismen måste hållas tillbaka i tätorter genom restriktioner av olika slag.

Den andra anledningen till frågan är att kommunikationsministern i fiera intervjuer den senaste tiden har ullalat sitl iniresse för att öka kollektivtrafiken. Del är positivt och har bekräftats här i dag. Men samtidigt har statsrådet beionai all han inle har några som helsl avsikter att vidta åtgärder som kan verka styrande på bilismens utveckling. Det förefaller mig som om det ligger en molsägelse i detla. Del oroar givetvis alla som är intresserade av all få bättre balans mellan olika transportmedel. Jag vill la upp den punklen särskilt, efiersom den gäller en av mina vikligaste frågor i dag.

Statsrådet säger alt han vill göra kollektivtranken sådan att den attraherar allt fier resenärer, men han tillägger: "utan att direkta restriktioner mot bilismen skall behöva tillgripas". Först när biltrafiken blir kraftig i tätorter och vållar bekymmer skall han böria Överväga begränsningar.

Herr statsråd! Se ut över exempelvis Stockholm! Del är i så fall dags nu att börja överväga. Jag tror all det är en utopi när del gäller lätortern,. att det räcker att förbättra möjlighelerna för kollektivtrafiken och samtidigt inle göra någonting när det gäller bilismen. Därför vill jag fråga om inte statsrådet vill ompröva sin principiella inställning och redan nu överväga vilka ålgärder man samtidigt kan vidta i tätorter där bilismen medför slora problem. Statsrådet har själv i sitl svar talat om trängsel, olyckor osv. Här i Slockholm, för atl ta det svåraste problemet, närmar sig trafiken i vissa fall vad som kan betecknas som skräckexempel på dålig trafikmiljö. Fotgängarna, särskilt gamla och handikappade, kan inte längre känna sig säkra när de passerar övergångsställena. Roll ljus nonchaleras av alll fier bilister. Vad man än gör, tror jag inte man kan åsladkomma några förändringar ulan att man också inför restriktioner för bilismen.

När del gäller långväga resor är jag självfallet också myckel intresserad av att förstärka kollektivtrafiken. Jag tror alt ett atlraktivt laxesystem för järnvägsresandel skall vara den mesl framkomliga vägen för alt nä målel. Här behövs i synnerhel stimulans så att familjer väljer järnvägen och lämnar den trafikfarligare bilen hemma,

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr lalman! Inle heller herr Sellgren behöver känna någon oro -jag upprepar vad jag sade till herr Lindberg nyss.

När jag säger att jag inte f n, anser att man behöver överväga några ålgärder för begränsningar, så menar jag från den statliga sidan. Kommunerna har ju redan, som herr Sellgren väl känner till, möjligheter att vidla ålgärder. Del finns del exempel på i många kommuner, inte minsl i huvudstaden.

Vad sedan gäller efterlevnaden av trafikreglerna, ingripanden mot kör-ning mol rött ljus osv,, så är del ordningsmaklens sak all sköta detla. Därvidlag behövs inte heller några ingripanden av den art som jag föresläller mig att herr Sellgren menar.

Jag tror atl om kommunerna sköler trafikregleringen på ell rikligl säll och om efterlevnaden av trafikreglerna övervakas så alt förarna blir laglydiga, så kommer många av de problem som herr Sellgren pekar pä atl försvinna.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om åtgärder för att utveckla kommunikationerna mellan Jämtland och Tröndelagen i Norge

Herr SELLGREN (fp):

Herr talman! Jag är också medveten om alt det redan nu finns en hel del instrument som kommunerna kan begagna sig av för all göra ett centrum i en tätort eller en stad mera bilfritt. Men det är inte tillräckligt, efiersom trafiken i dag blir allt svårare i tätorterna. Därför vill jag fråga statsrådet: Varför inte i samverkan med kommunerna ta upp frågan om särskilda åtgärder - trängselavgifter eller andra liknande restriktioner? Varför inte undersöka möjligheterna för kommunerna att ta ut en kommunal bilskatt?

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om åtgärder för att utveckla kommunikationerna mellan Jämtland och Tröndelagen i Norge

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordel för atl besvara herr Sijernsiröms (c) den 28 april anmälda fråga, 1976/77:410, och anförde:

Herr lalman! Herr Sriernström har frågai mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för alt utveckla kommunikationerna mellan Jämtland och Tröndelagen i Norge.

Genom årens lopp har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra kommunikationerna mellan Jämtland och Tröndelagen, Jag kan som exempel nämna byggandet av mellanriksvägen över Storlien ner lill Sriördal -nuvarande väg E 75 - samt olika taxesänkningar på järnvägen.

En särskild norsk-svensk expertgrupp under nordiska ämbelsmanna-kommittén för transportfrågor, NÄT, arbelar f n. med frågan om eventuella ytterligare åtgärder för att förbättra betingelserna för kommuni-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om åtgärder för att utveckla kommunikationerna mellan Jämtland och Tröndelagen i Norge

kalionerna pä Trondheimsleden, Expertgruppen kommer enligl vad jag inhämlat att redovisa sina förslag i sommar. Jag vill först studera expertgruppens förslag innan jag överväger några ålgärder i fråga om järnvägs- och landsvägstrafiken.

Herr Sriernström lar också upp frågan om en flyglinje mellan Östersund och Trondheim,

Frågan om flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland har nyligen utretts av en annan expertgrupp under NÄT, Härvid har i princip två linjesträckningar diskuterats, nämligen en nordlig förbindelse mellan Bodö, Luleå och Uleåborg och en sydlig förbindelse mellan Trondheim och Östersund, I expertgruppens betänkande priorileras den nordliga linjesträckningen framför den sydliga.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling i Norden, Frågan bereds nu i samarbele mellan regeringarna i Norge, Finland och Sverige, Jag vill avvakta resultatet av denna beredning innan jag tar slällning i denna fråga.

Hen STJERNSTRÖM (c):

Herr talman! Jag ber alt få tacka statsrådet för svaret på min fråga.

Det är helt uppenbart att ett ökat handelsutbyte och ökade transporter mellan Mitinorrland och Tröndelagen skulle få mycket positiva effekter pä industriulvecklingen där. Norrlands inland har genom närheten lill de isfria hamnarna i Norge liksom till den expansiva norska marknaden goda geografiska förulsällningar att utvecklas. Men lyvärr utgör riks-gränsen ett betydande hinder på grund av de konstlade svårigheter som byggs upp på båda sidor. Detla har påtalats många gånger här i riksdagen för den socialdemokraliska regeringen, men några kraftfulla åtgärder atl riva dessa hinder åstadkom aldrig regeringen Palme. Nu förväntar vi oss att den nya regeringen kan åstadkomma något påtagligt därvidlag.

Vi vänlar oss alt kommunikationsministern åstadkommer en ändring av järnvägstaxorna så alt de överensslämmer med taxorna för transporter inom landet. Gällande taxor innebär nämligen ca 30 % högre koslnader för iransitotrafiken.

Vi väntar oss också att kommunikationsministern får till stånd likformighet när det gäller fordonslängder och belastning. Jag menar då atl de norska bestämmelserna bör anpassas till de svenska.

Vi väntar oss också atl statsrådet vidtar åtgärder som är nödvändiga för att få till stånd en flygförbindelse mellan Östersund och Trondheim för alt därmed sammanbinda det norska och svenska inrikesflyget.

I regeringsdeklarationen slås fast:

"Regeringen skall föra en politik för sysselsättning och boende i alla delar av landet.

--- Regionalpolitiken skall förslärkas så all människor i olika lands
delar ges allsidig sysselsättning och service samt en god miljö." - De
åtgärder på det trafikpolitiska planet som jag här har föreslagit är viktiga
bidrag till atl förverkliga regeringsförklaringen i del stycket.

Nu säger statsrådet i svarel all han vill avvakta pågående överiäggningar. Del har jag full förslåelse för. Men jag vill ställa en följdfråga: Är statsrådet beredd att vidta några åtgärder sedan de överläggningarna är klara? - Vi från de här områdena är helt på det klara med att del finns påtagliga hinder i dag. Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för all riva ned de hindren och således verka för en förbättrad trafiksituation och utveckling av kommunikationerna i det här området?

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om informationen rörande televerkets trygghetslarm

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! Lät mig till att böria med enkelt deklarera att jag och regeringen i övrigt självfallet är fast beslutna alt förverkliga regeringsdeklarationens målsättning i fråga om trafikpolitikens olika avsnitt Jag är också beredd atl vidta de åtgärder man kan komma överens om vid de förhandlingar som påbörials och kommer att pågå mellan de nordiska länderna i de här frågorna.

Hen STJERNSTRÖM (c):

Herr lalman! Jag ber att få lacka för det myckel posiiiva tillägget lill svarel. Jag förutsätter alt statsrådet - när de slutliga förhandlingarna skall ske - kommer atl ta med sig de synpunkler och önskemål som har framförts frän Mittnorrland i det här stycket.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om informationen rörande televerkets trygghetslarm

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet för att besvara herr Leuchovius (m) den 29 april anmälda fråga, 1976/77:413, och anförde:

Herr talman! Heri Leuchovius har frågat mig om jag avser bidra till sädana ålgärder all informalionen om televerkets trygghetslarm på ett effektivt sätt når ut till de primär-och sekundärkommunala huvudmännen och anhöriga till de människor som har särskilda behov av Irygghelsomsorger.

Inledningsvis kan jag nämna att utvecklingen av del s. k. passiva trygghetslarmet påböriades i slutet av 1960-talet som ett led i ansträngningarna att skapa ökad trygghet för det snabbt växande antalet äldre. Utvecklingsarbetet bedrevs under de första åren av ett svenskt forskarteam i samarbete med ett Norriandsföretag.

År 1974 överlog Allmänna Bevaknings AB tillverknings- och marknadsföringsrättigheterna för trygghetslarmet, det s, k, AWA-systemet Syslemet övertogs år 1975 av televerket och har därefter vidareutvecklats inom verket.

Efter projektets start i oktober 1975 har televerket bl, a, sänt ut elt stort antal informationsbroschyrer till samlliga kommuneroch landsling.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om informationen rörande televerkets trygghetslarm

sociala centralnämnder, landstingsman m, fl.

Trygghetslarmet har vidare demonstrerats på ett flertal olika mässor och kongresser och vid personliga besök hos ett stort antal av landets kommuner. Jag kan också nämna all televerket tecknat elt samarbelsavial med ett norskt förelag om marknadsföring ulomlands av trygghetslarmet

Föratt få en effekiiv och konkurrenskraftig organisalion förbi, a, marknadsföringen av televerkets larmverksamhet, där trygghetslarmet ingår som en viktig del, inrättades under förra årel en särskild larmdivision i verkel.

Man kan alllså noiera en rad ålgärder frän verkels sida för att informera om trygghetslarmet hos alla dem som direkt har att överväga anskaffning av produkten. Televerket har funnil att sjukvårdshuvudmännen m, fl, har visat stort intresse för systemet. Av olika skäl har det tyvärr ännu inle fått den spridning som leleverket antagit i sina prognoser, Ell skäl lill detta kan vara att del ännu gåll ganska korl tid sedan televerket lanserade produkten på marknaden. Jag förutsätter emellertid att verket fortsätter sina ansträngningar för att effektivt marknadsföra trygghetslarmet.

Avslutningsvis vill jag säga att jag,delar herr Leuchovius uppfattning, alt AWA-systemet är ett bra exempel på hur tekniken kan bidra till en bättre omsorg om äldre, sjuka och handikappade. Trygghetslarmet kan ulgöra elt led i en förbäitrad omsorg, som gör det möjligl för äldre människor all bo kvar i sin hemmiljö, Detla medför ökad Irygghel och trivsel för den enskilde och även fördelar ur samhällets synpunkl. Del är min förhoppning att produkten skall vinna ökad spridning, och televerkets landsomfattande marknadsföring spelar härvid en viktig roll.

Herr LEUCHOVIUS (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsminister Turesson för svaret på min fråga. Jag tyckte det var både innehållsrikt och positivt.

Ensamhet och isolering är en inle ovanlig företeelse i vårt moderna samhälle med otrygghet i boendet, Alllför ofta har vi fäll påminnelser om ensamstående, äldre människors oförmåga atl tillkalla hjälp vid hastigt påkommen sjukdom eller vid andra oväntade händelser. Del har ibland fäll tragiska följder, I dag flnns det förnämliga trygghetslarmet, men det är enligl min bedömning alllför okänt, trots de åtgärder som televerket vidtagit och som vi här har fåll redovisade. Resultatet hittills visar att man inte nåll ul,

Moiivet för min fråga är en ambition atl få lill slånd ålgärder som gör trygghetslarmet tillgängligt för allt fler av de hundratusentals ensamboende människor som är i behov därav. Trygghetslarmet bör göra del möjligt för dessa personer alt bo kvar i sina hem längre än vad som nu är fallet - vi vel ju att de allra flesta vill ha del på det sättet.

Enligt min mening bör, för att man skall uppnå resultat, en samverkan ske mellan de olika beslutsfattarna, mellan kommunikalionsdepariemenlei och det departement som handlägger hälso- och socialvårdsfrågor men

också mellan dessa och huvudmännen. Landstingsförbundet och Kommunförbundet, En sådan samverkan är helt enkelt nödvändig. Jag skulle vilja fråga statsrådet om han är villig att ta upp sådana förhandlingar och diskussioner med berörda myndigheter.

Lät mig bara lill sisl, herr talman, ställa ytteriigare en liten följdfråga.

Larmsystemet har en konstruktion som är både tekniskt och vetenskapligt mycket avancerad. Men det är kanske en aning kostsamt för de människor som behöver det; ca 5 000 kr, koslar en installation. Kan statsrådet medverka lill att en billigare tillverkning kommer lill stånd, kanske genom serietillverkning eller genom atl man förenklar syslemet? Eller kan statsrådet medverka lill alt kostnaderna får spridas ut pä flera år och inle som nu måste betalas i ett enda sammanhang? - Det är två frågor som jag tycker det skulle vara värdefullt atl få besvarade.

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! Som svar på de frigör som herr Leuchovius framställde vill jag säga all vi självfallet är angelägna att på olika sätt medverka lill yllerligare utveckling av sådana här larmsystem.

Vad kostnaderna beiräffar har vi goda förhoppningar om alt de skall kunna nedbringas. Serieproduktion startar i höst vid televerkets fabri-kalionsföretag Teli.

Jag skulle också vilja nämna att man genom medverkan av framstående eleklroleknisk sakkunskap på uppfinnarplanet lyckals förbällra det ursprungliga AWA-systemet i väsenilig mån. En förfinad teknik för registrering även av obetydliga aktiviteter hos en ensamboende äldre har möjliggjorts genom all man utnylriar modern elektronisk utrustning, I det sammanhanget har det visal sig att den s, k, mikrodatorn - en mycket enkel men utomordentligt användbar elektronisk utrustningsdetalj - kan vara lill stor nytta. Och den är billig; dess pris rör sig om några få hundratal kronor. Den kan få en betydelsefull funktion i detta system.

Hen LEUCHOVIUS (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka för det tillägg som kommunikationsministern gjorde till det tidigare svaret. Jag tror att det är värdefulll alt man gör vad som göras kan för alt ge ensamma människor den trygghet som de så väl behöver. Jag anser att det är viktigt all del kommer lill slånd en samverkan mellan olika beslutsfattare för att ge informalioner om de möjligheter som finns i detta avseende.

Jag har själv under många år arbetat som förtroendeman både inom den kommunala sektorn och inom landslingen, och jag har länge saknat ett sådant här trygghetssystem. Del skulle också vara av stort värde för både anhöriga och vårdnadshavare.

Nu har alltså en rad åtgärder vidtagits, och det finns säkerl ännu mer att göra. Vi får hoppas alt informationen går fram, så all trygghetslarmet blir tillgängligt för allt fler människor.

Överläggningen var härmed slutad, 2 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Om informationen rörande televerkets trygghetslarm

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

§ 8 Föredrogs men bordlades åter socialutskottets betänkande 1976/77:29 arbetsmarknadsulskottets belänkanden 1976/77:23 och 33

§ 9 Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Föredrogs

näringsutskottels betänkanden

1976/77:35 med anledning av propositionen 1976/77:95 i vad avser vissa industristimulerande åtgärder jämte motioner,

1976/77:36 med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag till företags- och branschfrämjande åtgärder, m, m, jämte motioner,

arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1976/77:26 med anledning av propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, såvitt propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, jämte motioner,

1976/77:27 med anledning av motion om införande av en arbetstrygghelsavgift,

skatteutskoilels betänkande

1976/77:46 med anledning av motion om begränsning av rällen till avdrag för kommunalskatt för vissa juridiska personer samt

jordbruksutskottets betänkande

1976/77:23 med anledning av propositionen 1976/77:95 med förslag om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder såvill avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Hen TALMANNEN:

Näringsutskottels betänkanden nr 35 och 36, arbetsmarknadsutskottets betänkanden nr 26 och 27, skalleutskottets betänkande nr 46 samt jordbruksutskottets betänkande nr 23 debatteras i ett sammanhang och yrkanden beträffande samtliga dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen,

I det följande redovisas endast de belänkanden, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Näringsutskottets betänkande nr 35

I propositionen 1976/77:95 hade föreslagits beträffande investeringsfrämjande åtgärder (bilaga 3 -tementet - punkten I, s, 19-24) att riksdagen skulle

industridepar-

1, medge att slallig garanti enligt vad föredragande statsrådet hade förordal beviljades för lån till investeringar med 1000 000 000 kr,,

2, lill Täckande av föriuster vid investeringsgarantier till vissa förelag för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,,

beträffande utvecklings- och etableringsfrämjande åtgärder (bilaga 3 punkten 3, s, 26-28) att riksdagen godkände de riktlinjer för utvecklings-och etableringsfrämjande ålgärder m, m, som föredragande statsrådet hade förordat.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I proposilionen läggs fram förslag om industri- och sysselsättnings-stimulerande ålgärder. Förslagen koncentreras framför allt på åtgärder för atl öka den ekonomiska aktiviteten i näringslivet och att möta de ökade arbetslöshetsriskerna i vissa i dag specielll utsatta orler. Härvid föreslås dels åtgärder inom energisparområdet för atl ytterligare stimulera tidigareläggning av angelägna indusiriprojekt, dels särskilda statliga garantier i vissa fall för lån upptagna för angelägna investeringsprojekt, dels en höjning av ramen för slatliga garantier för lån till hantverks- och industriföretag. Förslag framläggs också om bidrag lill mottagningsanordningar för olja från fartyg. Vidare föreslås ett tillfälligt sysselsättningsbidrag för företag på vissa särskilt utsatta branscher och orter. En särskild ordning föreslås också för att öka möjlighelerna att lämna lokaliseringsstöd på orter utanför stödområdet med särskilt svåriösta sysselsättningsproblem. Särskilda insatser i utvecklings- och etableringsfrämjande syfte på dessa orter föreslås också. Insatserna bör ses som komplement lill det av regeringen tidigare i år beslutade sysselsättningspolitiska åtgärdspaketet.

För atl läcka statens direkta utgiftsbehov föreslås på tilläggsstat III för innevarande budgetår 350 milj. kr, bli anvisade,"

I delta sammanhang hade behandlats dels de med anledning av proposilionen väckta motionerna 1976/77:1524 av herr Palme m, fl, (s), vari såvitt här var i fråga (yrkandet 1) hemställts att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:95 bilaga 3 punkten I uttalade att de rikllinjer för slallig garanti för lån lill investeringar som förordats i motionen borde gälla,

1976/77:1526 av herr Werner m, fl, (vpk), vari såviit här var i fråga hemställts att riksdagen skulle dels avslå propositionen 1976/77:95 i ifrågavarande delar, dels beslula alt i propositionen avsatta 350 milj, kr, fördelades enligt följande (yrkandet 3):

a) 50 milj. kr, avsattes för planering och förberedelse av nya fram-tidsinriktade statliga industriprojekt, särskilt inriktade på strukturdrab-bade orter,

b) 200 milj, kr, avsattes för alt stimulera sociala investeringar företrädesvis inom daghems-, förskole- och vårdsektorn.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

c) 100 milj, kr, avsattes för utbildningsåtgärder inom de nämnda ul-byggnadssektorerna,

dels den under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta motionen 1976/77:1327 av herr Palme m, fl, (s), vari såvitt här var i fråga hemställts att riksdagen skulle

6, beslula inrätta en strukturfond fr, o, m, den 1 april 1977 i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

7, besluta ställa en röriig kredit på 750 000 000 kr, i riksgäldskontoret lill strukturfondens förfogande fr, o, m. den 1 juli 1977,

8, hos regeringen anhålla om utfärdande av de närmare föreskrifter som erfordrades för inrättandet av strukturfonden.

Utskottet hemställde

1, beträffande investeringsgarantier att riksdagen med bifall lill pro
positionen 1976/77:95 bilaga 3 punklen 1 och med avslag på motionen
1976/77:1526 i ifrågavarande del skulle

a) medge atl statlig garanti med 1 000 000 000 kt beviljades för lån till investeringar enligl vad ulskotiet hade förordal och avslå motionen 1976/77:1524 yrkandet 1 i den mån det inle tillgodosetts genom detta beslut,

b) till Täckande av föriuster vid investeringsgarantier lill vissa företag för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,,

2, beträffande strukturfond att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1327 yrkandena 6-8,

3, beträffande utvecklings- och etableringsfrämjande åtgärder m, m, att riksdagen med bifall lill propositionen 1976/77:95 bilaga 3 punkten 3 och med avslag på moiionen 1976/77:1526 i ifrågavarande del godkände de riktlinjer som föredragande statsrådet hade förordal,

4, beträffande alternativt förslag till stimulansåtgärder att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1526 yrkandel 3.

Följande tvä reservationer hade avgivits av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist och Wååg, fru Hansson samt herrar Högström och Pettersson i Lund (samtliga s)

1, belräffande invesleringsgarantier, vari reservanterna ansett atl utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:95 bilaga 3 punklen 1, med bifall till motionen 1976/77:1524 yrkandet 1 och med avslag på motionen 1976/77:1526 i ifrågavarande del skulle

a) medge att statlig garanti med 1 000 000 000 kr, beviljades för lån till invesleringar enligt vad reservanlerna hade förordat,

b) till Täckande av förlusler vid investeringsgarantier till vissa förelag för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr,.

2, beträffande strukturfond, vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1327 yrkandena 6-8 skulle

a) besluta att en strukturfond enligl av reservanterna angivna riktlinjer skulle inrättas den 1 juli 1977 och bemyndiga regeringen att utfärda närmare föreskrifter rör fonden,

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr, o, m, den 1 juli 1977 ställa en röriig kredit på 750 000 000 kt till förfogande för strukturfonden.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Näringsutskottets betänkande nr 36

I det följande redovisas endast de punkler, vid vilka under överiäggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 6 (Medelstillskott till Norriandsfonden)

Regeringen hade i proposilionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) under punklen B 13 (s, 79 f) föreslagit riksdagen att lill Me-delslillskott till Norriandsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr,

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1976/77:126 av herr Nyquist m, fl, (s) och

1976/77:1243 av herr Gillslröm m, fl, (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en utredning om möjligheterna att skapa en fond för de s, k, södra skogslänen Gävleborg, Kopparberg och Värmland i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet hemställde

1, att riksdagen med bifall till regeringens förslag lill Medelstillskott till Norriandsfonden för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 10 000 000 kt,

2, att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:126,

3, atl riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1243,

Punkten 7 (Bidrag till företagareföreningar m, fl,: Administrationskostnader)

Regeringen hade under punkten C 3 (s, 92-94) föreslagit riksdagen all till Bidrag till företagareföreningar m. fl,:-Administrationskostnader för budgetåret 1977/78.anvisa elt reservationsanslag av 25 700 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carislein (s) såvill nu var i fråga (yrkandel 2) samt

1976/77:885 av hen Wååg m, fl, (s) såvill gällde hemslällan aU riksdagen beslutade att anslaget C 3 Bidrag till företagareföreningarnas administration skulle vara 29 000 000 kt (yrkandet 2),

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Utskottet hemställde

1, att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:885 yrkandel 2 lill Bidrag lill företagareföreningar m, fl,: Administrationskostnader för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 25 700 000 kr,,

2, att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:159 yrkandet 2,

Reservation hade avgivits av herrar Svanberg, Bengisson i Landskrona och Carisson i Tyresö, fru Hansson samt herrar Pettersson i Lund, Häll och Sivert Andersson i Stockholm (samtliga s) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:885 yrkandel 2 till Bidrag till företagareföreningar m, fl,: Administrationskostnader för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 29 000 000 kr.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 26

I proposilionen 1976/77:95 (bilaga 2) hade regeringen under punkten 1 (s, 11-16) efler föredragning av herr statsrådet Ahlmark föreslagit att riksdagen skulle

1, godkänna vad som förordats rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten,

2, till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.

Under punkten 2 (s. 17-18) bereddes riksdagen ta del av vad herr statsrådet Åsling anfört om viss ordning för att lämna lokaliseringsstöd ulanför det allmänna stödområdet,

(Propositionens huvudsakliga innehåll har redovisats under näringsutskottels belänkande nr 35,)

I detta sammanhang hade behandlats

dels den under allmänna molionsliden vid 1976/77 års riksmöle väckta motionen 1976/77:220 av hen Alftin m, fl, (s), dels de.med anledning av proposilionen väckta motionerna 1976/77:1525 av herr Palme m, fl, (s), vari yrkats

1, att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:95 bilaga 2 p, 1 uttalade atl de rikllinjer för tillfälligt sysselsättningsbidrag lill vissa företag som förordats i motionen borde gälla,

2, att riksdagen hos regeringen begärde alt förslag skyndsaml lades fram om samhällskontroll vid nedläggning av företag m. m.,

3, att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för regionalpolitiken m, m,, och

1976/77:1526 av herr Werner m, fl, (vpk), såvitt nu vari fråga (yrkandet 1).

Utskottet hemställde

1, beträffande avslag på förslaget om tillfälligt sysselsättningsbidrag och införande av en lag med förbud mot avskedanden m, m, att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1526, yrkandet 1,

2, beträffande grunder för tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten

A, att riksdagen godkände vad som förordats i propositionen
1976/77:95, bilaga 2, punkt I,

B, att moiionen 1976/77:1525, yrkandel 1, inte föranledde någon riks
dagens ålgärd,

3, att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III rill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 200 000 000 kr,,

4, beträffande lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag atl riksdagen skulle avslå molionerna 1976/77:220 och 1976/77:1525, yrkandet 2,

5, belräffande ordningen för att lämna regionalpolitiskt stöd i vissa kommuner utanför stödområdena

A, att motionen 1976/77:1525, yrkandet 3, inle föranledde någon riks
dagens åtgärd,

B, att riksdagen lämnade utan erinran vad föredraganden anfört under
punkten 2 i bilaga 2 till propositionen.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

Följande tvä reservationer hade avgivits av herrar Fageriund och Nilsson i Östersund, fru Hörnlund, herr Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson, herr Nilsson i Kalmar samt fru Leijon (samtliga s)

1, belräffande grunder för tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa fö
retag med dominerande ställning på orten, vari reservanlerna ansett att
utskottet under 2 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av vad som förordats i propositionen 1976/77:95, bilaga 2, punkten I, saml med bifall till motionen 1976/77:1525, yrkandel 1, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anföri,

2, beträffande lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggning av fö
retag, vari reservanterna ansett att utskottet under 4 bort hemställa

A, atl riksdagen med bifall till moiionen 1976/77:1525, yrkandet 2,
som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anföri,

B, att moiionen 1976/77:220 inte föranledde någon riksdagens ålgärd.

Till belänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av herrar Fageriund och Nilsson i Östersund, fru Hörnlund, herr Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson, herr Nilsson i Kalmar samt fru Leijon (samtliga s) beträffande ordningen för att lämna regionalpolitiskt stöd i vissa kommuner utanför stödområdena (mom, 5),

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningssti-. mulerande åtgärder, m. m.

Skatteutskottets betänkande nr 46

I detta belänkande behandlades motionen 1976/77:1328 av herr Palme m, fl, (s), vari hemställts atl riksdagen skulle anla av moiionärerna framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, innebärande atl nuvarande kommunalskatteavdrag fr, o, m, 1978 års laxering skulle begränsas till två tredjedelar av den kommunalskalt som debiterats den skattskyldige året före taxeringsåret.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1328,

Reservation hade avgivits av herrar Wärnberg, Krislenson, Johansson i Jönköping, Carislein och Westberg i Hofors, fru Normark samt herr Forslund (samtliga s) som ansett atl utskottet bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:1328 skulle anla av reservanterna framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Jordbruksutskottets betänkande nr 23

I propositionen 1976/77:95, bil, 1, hade regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att

1, godkänna vad i propositionen förordats rörande tillfälliga bidrag till anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m, m,,

2, till Stöd till avfallsbehandling m, m, på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr,

(Propositionens huvudsakliga innehåll har redovisals under näringsutskottets belänkande nr 35,)

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1, godkänna vad i propositionen förordats rörande tillfälliga bidrag till anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m, m,,

2, till Stöd lill avfallsbehandling m, m, på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kt

Herr BENGTSSON i Landskrona (s):

Herr lalman! I näringsutskottels betänkande nr 35, som jag kommer att uppehålla mig vid, behandlas i propositionen 95 framlagda förslag om industri- och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Propositionens förslag är formade mot bakgrund av den låga aktivitetsnivå på investeringssidan som kännetecknar vissa delar av den svenska industrin - allt

enligt statsministern. Som ell medel alt molverka svårigheterna föreslås statliga invesleringsgarantier, garantier som inom en lolal ram av en miljard kronor skall gälla främsi större invesleringar,

I reservationen I genomlyser vi från socialdemokratiskt håll förslaget, vilket vi också har gjort i vår motion 1524,

Vi menar alt det i första hand behövs en aktiv näringspolitik och struk-lurpoliliska insalser i ell antal branscher. De i proposilionen föreslagna åtgärderna är till största delen inriktade pä stöd lill storföretagen. Regeringsförslagen i propositionen är dessulom huvudsakligen koncentrerade på de relativt kortsiktiga problemen, Enligl vår uppfattning borde de medel som nu föresläs ha inriktats pä och använts till en slruklur-rationalisering inom ramen för en samlad plan, som vi skulle ha fastställt.

De föreslagna strukturgarantierna kan näppeligen få någon investe-ringsstimulerande effekt Vad som enligl vår uppfattning är återhållande pä industriinvesteringarna är inle brist på likviditet inom företagen utan i första hand det låga kapaciletsutnyUjandet inom industrin. När vi nu räknar med atl garantierna i stor utsträckning kommer atl utnyujas, kommer de ändå atl få en styrande effekt på strukturulvecklingen. Och just mot den här bakgrunden menar vi att också de samhällsekonomiska bedömningarna måste in i bilden. Detta gäller alldeles särskilt att varie enskilt projekt måste sättas in i ett övergripande planeringssammanhang, där vederböriig hänsyn måste tas till såväl samhällets som företagens och de anställdas berättigade intressen.

Mot denna bakgrund hyser vi stor tveksamhet om det föreslagna garantisystemets lämplighet. Investeringsbesluten framställs i såväl propositionen som utskottsbetänkandel som en renl företagsekonomisk angelägenhet. Som jag nyss framhöll måste också del enskilda investeringsprojektet bedömas i sitt samhällsekonomiska sammanhang. Garantier av den här arten kan alltså, som jag framhållit, få en styrande effekt på strukturulvecklingen.

Vi menar därför att det är helt nödvändigt all aktuella investeringar sätts in i ett övergripande planeringssammanhang. Mot denna bakgrund vill vi att investeringsprojekt av struklurpåverkande karaktär skall prövas av den styrelse som vi föreslår för den strukturfond som vi önskar tillskapa och som jag strax skall komma in på och redogöra för.

Enligt propositionens och utskottsmajoritelens förslag skall de företag som önskar ulnytria den föreslagna stalsgaranlin söka lån hos sina ordinarie bankförbindelser. Men avlyflen av de här länen för vilka statsgaranti har lämnats lägger man på Investeringsbanken, Det innebär att denna bank i stor utsträckning kommer att bli ett refinansieringsinstitut. Och della överensstämmer knappast med de grunder som vi en gäng har beslutat här i riksdagen för hur banken skall fungera. Det är naturligtvis ytterst angeläget alt Invesleringsbanken även i framliden kan spela den betydelsefulla roll som vi gett den och all vi inte genom nya beslut ändrar bankens karaklär.

Vi har i reservation 1 sagt att endast under de förutsättningar som

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

jag här har anfört är vi beredda alt inte motsätta oss del föreslagna ga-raniisysiemet,

I vår motion 1327 lar vi upp frågan om tillskapandet av ytterligare resurser för atl täcka företagens kapitalbehov. Vi menar alt del som nu Slår lill buds inte är tillräckligt när det gäller att lösa de problem som hänger samman med den nödvändiga strukturomvandlingen inom näringslivet. Vi hävdar alltså att ytterligare resurser behövs, och det måste vara resurser som kan ge möjligheter lill ett stort risklagande från statens sida och samtidigt gynnsamma ränte- och amorteringsvillkor för företagen.

För att skapa dessa möjligheter har vi föreslagit inrättandet av en strukturfond. För att fonden redan första året skall kunna göra en belydande insats bör den enligt vårt förslag tillföras 750 milj, kr, i en röriig kredit Pengarna skall i övrigt skaffas fram genom atl en arbetsgivaravgift på 0,25 % tas ut och genom atl en begränsning av juridiska personers rätt till avdrag för debiterad kommunalskatt vid inkomsttaxering görs.

Olika former för fondens medverkan är givetvis länkbara. Aktieteckning i samband med nyemission bör enligt vår uppfallning komma all spela en framirädande roll. Men fondens insatser skall också kunna kombineras med kapitallillskoit från Investeringsbanken, Genom tillskapande av denna strukturfond skulle samhällets förutsättningar att på ett positivt säll kunna påverka strukturulvecklingen inom industrin förbättras.

Herr talman! De av oss i reservalionerna I och 2 föreslagna åtgärderna skulle på ett avgörande sätt medverka till att lösa en rad närings- och strukturpoliliska problem, som i dag finns i vårl näringsliv och som vi önskar skall få sin lösning. Jag ber därför alt få yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i näringsulskollets belänkande nr 35,

Herr talman! Under förutsättning av bifall till reservalionen 2 i näringsulskollets betänkande nr 35 ber jag för att spara tid för kammaren alt redan nu få yrka bifall till den reservation i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 27 som innehåller förslag till lag för den av oss föreslagna strukturfonden.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Deballen gäller i huvudsak regeringens kortsiktiga åtgärdsprogram för stimulans av industri och sysselsättning. Vi från vänsterpartiet kommunisterna förkastar i slorl sett hela delta åtgärdsprogram. Vi anser dess utformning stötande. Vi anser det vara ell grovt gynnande av slorföreiagen. Vi anser del dessutom osannolikt all det kan stimulera sysselsättningen.

Först och sist speglar programmet emellertid en grundläggande svaghet hos regeringen. Programmet är ett uppkok av tvivelaktiga improvisationer. Del ingår inte i någon som helst långsiktig aktion för all komma till rätta med arbetslöshets- och strukturproblemen.

Sanningen är nämligen den atl regeringen inte har någon strukturpolitik. Och lill sanningen hör lyvärr också all arbelarrörelsen inle har

något verkligt att sälta upp mol denna tomhet, eftersom inte heller socialdemokraterna har någon strukturpolitik.

I regeringens åtgärdsprogram finns fyra inslag. Företag på vissa orter skall få 75 96 av lönekostnaden betald, om de behåller arbetare som de har varslat om avsked. Investeringsgarantier skall ges lill vissa s, k, utvecklingsfrämjande investeringar i företagen. Bidrag skall ges lill vissa invesleringar, som enligt lag skall genomföras för atl göra oljehanteringen i hamnar och liknande arbeten säkrare. Ett litet, litet bidrag skall ges till serviceåtgärder för småförelag med chans all öka lokal sysselsällning.

Del första inslaget - bidraget till löner för varslade arbetare - är ganska häpnadsväckande. Del visar med vilken hämningslös öppenhet regeringen går företagens ärenden. Det räcker alllså med atl varsla om en minskning av arbetsstyrkan för att få pengar atl behålla de anställda med. Detta är rättsligt sett en djupt slötande metod all handskas med offentliga medel. Hur skall man vela om varslet är en bluff? Hur skall man kontrollera alt inle företagen ändå skulle ha behållit dem som de varslat? Utsikten att fä lätt förriänta pengar kan ju slimulera till varsel som annars inle skulle ha kommii. Pengarna kan då betalas ut, och något verkligt förhindrande av sysselsätlningsminskning äger alltså inte rum. Det är faktiskt rent skoj. Det är en fräckhet av en regering att i ett allvariigt sysselsättningsläge bjuda ut sådani på den politiska marknaden.

Den andra punklen gäller investeringsgarantier. Här är regeringens tanke minst sagt oklar. Om dessa garantier skall utnyujas förutsätter del att det finns företag som vill göra vissa lyper av invesleringar. Men problemel är ju att investeringsklimatet allmänt är dåligl, i synnerhel för långsiktigt syftande industriinvesteringar. All ställa lånepengar lill förfogande går kanske bra i högkonjunktur men får ringa effekt i en svag konjunktur.

Au bara ställa garantier till förfogande visar dessutom att regeringen överlämnar hela utvecklingen ål företagen - om de nu kommer att ta någol inilialiv. Regeringen har själv ingen uppfattning om vilken struktur som skall främjas. Avsaknaden av slruklurpolilik framträder med all skärpa.

Den tredje punkten gäller bidrag till vissa oljehanteringsinvesteringar. Vi har från vpk svårt att se alt de som skall företa sådana lillhör samhällets bidragsbehövande delar. Är del lag pä att oljehantering skall fylla vissa säkerhetskrav, så skall de kunna fyllas ulan särskilda bidrag.

Vpk godtar däremot del lilla bidraget på 5 miljoner för konsultservice åt vissa småföretag. Typiskt är att småföretagen får den mesl blygsamma delen i regeringens åtgärdsprogram. Regeringen ståtar annars gärna som småföretagens vän, men i propositionen är det storbolagen som förutsätts ta ut de stora pengarna, 200 miljoner kan storföretagen få för bluffvarsel, 5 miljoner får småföretag som lokalt kan öka sin sysselsättning. Så myckel sagl om regeringens småföretagarvänlighel.

Vpk ställer i motsats till regeringen följande förslag.

Vi vill ha en lag som förbjuder permitleringar och avskedanden på

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

de särskilt drabbade orter som avses i propositionen. En sådan lag kan inle förelagen bluffa med. Ett förbud skall gälla ell år i laget. Det skall avse all hindra avskedanden innan alternativ sysselsällning hunnit ordnas.

Vpk vill ha bort blufföidragen och de lätlförriänta pengarna. Vi vill i stället lägga de 200 miljonerna på invesleringar i sociala bristområden, företrädesvis barntillsynen. Della skulle ge verklig sysselsällningseffekt Det skulle dessutom ge en bättre social fördelning i samhället. Vpk vill därulöver ge 100 miljoner för utbildning av dem som kommer atl efterfrågas inom denna nya del av den sociala sektorn.

Vpk vill ge 50 miljoner till utredning och projektering av ett statligt induslriprogram, som kan ge säker framtida sysselsättning på de orter som främst drabbas av strukturkrisen. Vad de orterna behöver är ett handfast framlidshopp, inte socialbidrag ät de företag som hotar alt inskränka,

I motsats till regeringens program ger vpk:s förslag en omedelbar och bestående sysselsättningseffekt. I motsats lill regeringens program har vpk:s program en långsikiig inriklning.

Som jag nämnde, saknar regeringen en strukturpolitik. Den släpper uppenbarligen alla tyglar ät storföretagen och multijättarna. Deras visdom skall vi alla underkasta oss, oavsetl om det leder till arbetslöshet, kapitalexport, osund inriktning av produktionen och dålig social fördelning.

Typiskt är hur regeringen motiverar sina kortsiktiga åtgärder. Man säger all de långsiktiga åtgärderna får vänta tills vederbörande branschutredningar är klara. Men det är ju helt fel synsätt. Sedan propositionen lades har två stålutredningar och en varvsutredning kommit, och de har bekräftat vad man redan visste. Dessa branscher kan inte växa. De kan aldrig bli basen för en ny strukturpolitik. Där kan inle sysselsättningen öka. Del borde man ha insett långt tidigare, för det har varil ganska klart och tydligt, och gjorl upp ett program för ny industri och en medveten slyrning av dess utveckling. Nu står man där utan program.

Också socialdemokratin slår tomhänt när det gäller strukturpolitiken. Man föreslår en strukturfond med lönlagarmajoritet. Det är i och för sig ingen dålig idé. Men fonden blir ju skäligen maktlös ifall storföretagen inte vill investera pä krisorterna, eller om de vill driva sin egen linje för industrins utveckling. Och ingen strukturfond i världen kan ju hindra storföretagen att kalhugga, tömma gruvorna eller föra ut kapital.

Vad är egentligen strukturpolitik? Vilken strukturpolitik skulle behövas? Vari beslår Sveriges problem?

Sverige har drabbais av den kapitalistiska ulvecklingen på ett speciellt sätt, Landel har relativt mycket tung industri, koncentrerad lill vissa regioner, som är starkt beroende av den. Denna tunga industri har fält leda utvecklingen i Sverige under lång lid alltför mycket. Den har inriktat sig pä råvaror och halvfabrikat. Den har kortsiktigt riänat på rovdriften med malm och skog. Den har haft en hård utslagningstakl.

När den nu drabbas av den allmänna kapitalistiska krisen, blir följderna

särskilt svära. Den måste då skära ner, den måste koncenlrera. Myckel stora enheier är dess livsvillkor. Dessa branscher måste också slå ul tusentals människor, eftersom andra kan göra halvfabrikaten lika bra och dessulom billigare.

Av detta måste man ju dra en beslämd slutsals, Sverige måste borl, så småningom och gradvis, från denna tunga, kapilal- och energikrävande struktur, som leder till rovdrift på naturresurserna och svår miljöförstöring. Man måste göra upp med de gamla nalionalromantiska föreställningarna all skogen och malmen är Sveriges ekonomiska framtidsbas. Visserligen kommer skogs- och stålindustrierna all finnas där i framliden. Men de kommer aldrig atl växa sysselsällningsmässigl, snarare ivärlom. Energikrisen och miljökrisen gör alt de heller inle kan få fara fram med resurserna som tidigare,

Ulvecklingen av del induslriella samhällel sker i stadier, Sverige är ett högt utvecklat land, Sverige har sedan länge lämnal del sladium, när framgångar kunde vinnas genom exploatering av stora mängder materia och naturresurser.

Industrialiseringens nya stadium, det framlida stadiet, ger försteg ål den myckel högl förädlade och förfinade produktionen, den som spar material, inle använder de stora mängderna, utan har kvalitet som sitt riktmärke. En tung struktur med mycket råvaror och halvfabrikat hindrar en sådan progressiv ulveckling. Kapitalet biter sig fasl vid halvfabri-katulvinningen, I slället för atl förnya produklionen, kanske man exporterar kapilal. Och slora resurser binds med sådan struktur i försök att koncenlrera och spara in och slå ut arbetskraft

Under den långa socialdemokraliska regeringsperioden klargjorde man aldrig riktigt dessa sammanhang. Man uppfattade strukturpolitik som något mycket iradilionelll. Man skulle i s, k, sociall acceptabla former och med statens slöd genomföra den strukturomvandling som privat-kapilalismen råkade in i. Det var aldrig lal om all införa nya, aktiva moment, aldrig tal om atl egentligen ifrågasätta själva grunden i utvecklingen. Följden blev också att mellan 1965 och 1976 anlalel personer i arbele i Sverige minskade med motsvarande 30 000 heltidsarbetslillfällen samtidigt som befolkningen i arbelsför ålder ökade med 300 000, Under samma period steg den genomsnittliga årliga arbetslöshelsnivån med 50 96 - allt en tacksam utgångspunkt för kapitalets offensiv i dagens avtalskamp.

Men vad innebär då en verklig strukturpolitik i de arbetandes iniresse? Vilka är dess utgångspunkter?

För det första måste den ulgå från att hela industristrukturen stegvis och på sikl förändras. För det andra måste den medföra en förnyelse och en modernisering i social riklning också av den s, k, infrastrukturen, dvs, den större samhälleliga ramen. För det tredje måsle den innebära en social och ekonomisk omfördelning av omfattande natur. Dessa olika sidor av en framlida strukturpolitik hänger nära samman med varandra.

Industristrukturen måste förskjutas bort frän de tunga sektorerna, borl

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

frän den ohållbara rovdriften och från överuttagen, borl från de seklorer som inle behöver mer arbelskraft, I stället måste den högt drivna förädlingen byggas ul. Denna måste omfatta inte bara avancerade maskiner och apparater av förfinad konstruktion utan hela systemlösningar, exempelvis styrsystem, nya kommunikationssystem och liknande. Det är denna lyp av produklion som har framtiden för sig. Med en sådan skulle Sverige kunna göra snabba framsteg och bli ledande på ell nytt och mer progressivt sätt. Det är den typen av produktion som kan bidra till en förnuftigare form av industrialism, som kan skapa nya jobb och - inte minst - som är den för ett relativt högkostnadsland som Sverige med en teknologiskt kompetent arbetarslyrka verkligt naluriiga vägen all hävda sig.

Denna strukturella ulveckling kan sedan stödjas på olika sätl. Genom att t, ex, förnya hela det kollektiva transportnätet och modernisera det upp till högsta lekniska kapacitet understödjer man en mindre slösaktig transportekonomi. Man skapar också på den nalionella marknaden ett underlag för försäljning av avancerad apparatur och nya lyper av transportmedel som hjälper de högl drivna förädlingsindustrierna framåt.

Genom en social omfördelning prioriterar man upp sociala bristsektorer, Della stärker redan i sig självi de arbetandes levnadssiluation, och det skapar ny sysselsättning. Det ger indirekt också arbete åt de industri-och byggnadsarbetare som svarar för byggnader och utrustning åt den sociala sektorn.

Ett slrukturprogram av del slag som jag här kort skisserat kan inte genomföras av privatkapitalet. Det förutsätter i stället elt aktivt och offensivt statligt program. Del förutsätter statlig industrialisering. Det förutsätter en ny inriktning på forskning och utbildning, så att vi inte som nu fåren forskning som är styrd av näringslivets inlressen. Det förutsätter för att lyckas också ledning och makt åt de arbetande, efiersom del är på deras kompelens och politiska medvetande som genomförandet av programmet i hög grad beror,

Della är i myckel korta drag vpk:s huvudlankegångar när del gäller struklurpoliliken. Vi menar alt det hade varil lill fördel i denna för de arbeiande så irängda situation, om man inom arbetarrörelsen hade diskuterat sådana ting mer och från en principiellt ny utgångspunkt Arbetarrörelsens politik kan ju inte bara bestå i alt genomföra privatka-pilalismens strukturförändringar i hjälpligl acceptabla former. Vi måsle få en ny typ av strukturomvandling, en ny och annorlunda uppfattning om industrialism och induslriell ulveckling.

Som vi ser det har arbetarrörelsen två vägar att välja mellan: att underkasta sig kapitalismens krav och i gengäld söka skydda sig mot dess värsta avigsidor, eller atl angripa kapitalismen själv och därmed på sikt göra sig kvitt själva roten till arbetslösheten, ulslagningen och den sociala underiägsenheten för folkfiertalet Hittills har man följt den förstnämnda linjen. Del har gjorl storkapitalet ännu mäktigare än det förut var. Och när den borgerliga regeringen kom, kunde denna ökade makt användas

för att gå till molangrepp mot arbelarklassens hela sociala slällning, såsom nu sker i avtalskampen och på annat sätt. Av detta bör en slutsats vara given: det är hög lid för den andra linjen.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till vpk-motionen 1526 och avslag på utskottens hemställan i de betänkanden som är under behandling på denna punkt, även jordbruksutskottets betänkande 23,

Herr SIEGBAHN (m):

Herr talman! Den här debatten omfattar dels propositionen 95 om vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder och de förslag som där framläggs, dels vissa motioner som väckls antingen under den allmänna motionstiden eller med anledning av propositionen. Då frågorna spänner över ganska olika områden har de behandlals av olika utskott.

Jag skall för min del begränsa mig till de två frågor som närmare berörs i näringsulskoltels betänkande nr 35 och som där blivit föremål för två socialdemokratiska reservationer, den ena beträffande invesleringsgarantier och den andra angående upprättandel av en strukturfond. Jag kommer således inte att ge mig in i den mycket allmänna debatt om den industriella strukturen som herr Jörn Svensson dragit upp -f ö, inte för första gången och kanske inle i termer som nämnvärt avviker från de tankegångar han lidigare framfört - utan länker hålla mig till proposilionen och de yttranden som den gett anledning lill,

Inle heller tänker jag la upp en diskussion om storföretag och småföretag. Den här propositionen avser ju vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder. Det är klart att det rör sig om åtgärder av begränsad varaktighet som syftar till all slimulera näringslivet just i dagens situation. Man kan naturligtvis säga atl åtgärderna i första hand gäller de större företagen, men det är ju en känd sak att storföretagen i sin lur anlitar de mindre företagen vid vidarebeställningar. Om de här ålgärderna i och för sig är riktiga kommer de därför att ha en värdefull inverkan också på småföretagen. Men vi kommer senare under årel all få en proposition om småföretagens problem. Det finns ännu inte tillräckligt material färdigt i regeringskansliet, varför man velal spara frågan tills man fått en lolal bild av småföretagens problem både i vad gäller skatter och annat. Det finns alltså tillfälle att senare ålerkomma lill dessa frågor.

Socialdemokraterna har inte reserveral sig mot utskottets tillstyrkande av ett system med invesleringsgarantier och beviljande av ett anslag på 1 000 milj, kr, för detta ändamål. De har endast uttryckt tvivel om huruvida dessa garantier skulle komma till någon slörre användning. Man säger i motionen 1524 alt "de föreslagna garantierna knappast kan få någon investeringsstimulerande effekt". Samtidigt är man emellertid, märkligt nog, rädd för atl garantierna skulle kunna få "negativa konsekvenser", bl. a, genom atl ha "en styrande effekt på ulvecklingen".

Med hänsyn härtill kräver man atl investeringsgarantier skall lämnas av regeringen i vad avser järn- och stålomrädel och i övrigt av ett särskilt

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, 'm. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

lillsati organ. Regeringens förslag är all garanlierna normall skall beviljas av induslriverkei och, vad beiräffar myckel slora och principiellt viktiga belopp, av regeringen.

Härmed är vi inne pä innehållet i den andra socialdemokraliska reservalionen och en av huvudtankarna i de socialdemokraliska molionerna 1327 och 1524,

Dessa molioner innehåller en panegyrik över den tidigare socialdemokratiska politiken. Helt i linje härmed hävdar man att de svenska företagen inte alls "befinner sig i någon allmän krissituation". Detta sägs eftertryckligt bestyrkas av en sammanställning av de slörre företagens bokslut i Veckans Affärer nr 11, Endasl några förelag redovisade en föriusl 1976 och näsian hälften av de hittills redovisade företagen hade en ökning av sitl rörelseresultat under 1976 jämfört med 1975, framhåller man.

Gör man sig nu mödan att gå till källan för ifrågavarande artikel, vilket väl socialdemokraterna hoppats att inte någon skulle ha lid med, får man emellertid en helt annan bild. Artikeln har fått den sammanfallande rubriken "Vinstras för industrin, Resullalen försämrades med 17 96", I artikeln sägs sedan bl, a, atl berörda företags sammanlagda omsättning visserligen steg med drygl 12 96, men att vinstmarginalen sjönk från 5,3 96 till 3,9 96, en försämring med 25 %.

Det kan väl ändå inte vara motionärerna obekant att vi har haft en betydande prisstegring de senaste åren och inte minst det föregående årel. Om denna uppgår till exempelvis 10 96 och omsättningsökningen i företagen till samma siffra, så har dessas reella inkomsler inle ökats med elt öre, Varie omsällningsökning under 10 % innebär då i realiteten en försämring av rörelseresultatet. Del är ju detta som har inträffat. Sällan har uttrycket atl återge fakla som en viss potentat citerar bibeln varil så tillämpligt som i detta fall. Jag anser att det är viktigt att påpeka dessa förhållanden, efiersom de socialdemokratiska påståendena ulgör en del av den skönmålningspropaganda om det dukade bordel som man efler valnederlaget så intensivt ägnat sig ål.

Men lål oss återgå till motionens förslag om handläggning av inves-teringsgaranlierna! Dessa skulle sålunda omhänderhas av ett särskilt organ, nämligen slyrelsen för en strukturfond. Ty del märkliga är alt samtidigt som man utbreder sig över"n gynnsamma ekonomiska ulvecklingen, så erkänner man att investeringarna ligger på en hell otillfredsställande nivå, en nivå som på något längre sikt inle kommer atl tillåta de reallönehöjningar som man vid löneförhandlingar kräver. Och detta är naturligtvis hell riktigt. Därför vill man skapa en särskild s, k, strukturfond. Denna skulle till en bönan uppgå till 750 milj, kr. Medlen skulle inledningsvis ställas lill förfogande av riksgäldskontoret men längre fram erhållas genom en höjning av arbetsgivaravgiften med till en börian av 0,4 96 och en höjd företagsbeskattning genom försämrade avdragsregler för företagen.

Härefter följer ell intressant resonemang. Man säger atl arbetsgivar-

avgiften i realiteten betalas av de anställda, eftersom dessa vid löneförhandlingarna håller nere sina lönekrav i proportion lill höjningen av arbetsgivaravgiften och sålunda därigenom avstår från en annars möjlig lönehöjning. Därför, sägs del, är det naluriigt att de fackliga organisationerna skall fä majoritet i strukturfondens styrelse. Därmed har man i realiteten gjorl rent hus med påståendena om all löntagarna enligt del socialdemokraliska förslaget före valet skulle få en skaltelindring, som skulle betalas genom en höjning av arbetsgivaravgiften med 3 %. Det är lydligen samma personer som betalar både det ena och det andra i olika former.

Men tankegången öppnar även andra intressanta perspektiv. Med i viss mån samma rätt skulle man kunna hävda atl inkomslskattehöjning för elt visst syfte också väsenlligen drabbar det stora löntagarkollektivet och att de fackliga organisationerna därför skall ha rätt att bestämma över den konkreta användningen av dessa skallepengar.

Med sitt resonemang som grund föreslår socialdemokraterna helt följdriktigt att strukturfondens styrelse skall ha en majoritet av fackliga representanter. Av styrelsens tio ledamöter skall sex vara fackliga representanter, två från näringslivet och två utses av samhällel eller staten. Detta förslag är intressant ur två huvudsynpunkter. Det påminner för det första mycket om det förslag om investeringsfond som i mitten av 1960-talet utarbetades inom Krister Wickmans industridepartement och som jag med anledning av de socialdemokraliska motionerna roat mig med att friska upp i mitt minne. När detta förslag sedan kom i propositionsform hade del dock i stället blivit en investeringsbank. Dess syfte sades vara att lämna garantier till stora industriprojekt som i sig ansågs lönande men var så osäkra och kapitalkrävande, att den vanliga kapitalmarknaden kanske inte skulle stå till förfogande. Banken skulle skötas efter affärsmässiga, principer och stå under ledning av en styrelse med mer eller mindre traditionell sammansättning.

Det intressania och helt nya med dagens motion är alt strukturfondens styrelse vid sin bedömning såväl av invesleringsgarantier som av bidrag från fonden inte skall ledas av sådana synpunkler ulan av - som del numera så modernt heter - övergripande ekonomiska tankegångar. Man förulsälier sålunda i realilelen att fonden skall vara ell slags lotalpla-neringsinstans för de svenska näringarna. Det är inte utan atl man med en viss nostalgi ser tillbaka på de förhållandevis oskyldiga tankegångar som del socialdemokraliska parliet hyste ännu för ell tiotal år sedan. Då utgick man ifrån atl näringslivet självi i väsenilig utsträckning kunde bedöma den allmänna färdriktningen för den ekonomiska ulvecklingen. Det gällde bara för en statlig investeringsbank att fylla på medel där sådana inle på annal sätt så lätt kunde anskaffas. Nu är man emellertid inne i elt rent planhushållningslänkande.

Intressant i detla sammanhang är all personer som innehar sina positioner pä grund av sina kunskaper om löneförhandlingar och liknande ting anses vara den verkliga expertisen på dessa s, k, övergripande eko-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

3 Riksdagens protokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

nomiska planeringsfrågor. Det är inle staten, och det är inte folkets valda representanter i riksdagen som skall anförtros dessa ulomordeniligl komplicerade och allvarliga planhushållningsuppgifler, ulan del är fackliga represenlanler som skall silla i majorilel i sirukturfonden.

För det andra kan man konslalera all detta förslag ingår som en del i en allmän allack mot det biandekonomiska samhället och dess livsförutsättningar i syfte all skapa ell planhushållningssamhälle, vars färdriktning och innehåll styrs av fackliga organisalioner. Vi kommer någol senare i dag atl behandla elt utlåtande om den manuella glasindustrin. Med anledning av proposilionen i det ämnet har socialdemokrater med bl, a, förre induslriminislern Rune Johansson som undertecknare väckt en motion, enligl vilken den rådgivande nämnd som finns inom industriverket för glasindustrin, i likhet med nämnder för andra industribranscher där, dels skulle få en facklig majoritel, dels skulle övergå från alt vara rådgivande lill att vara beslutande. Delta skulle innebära att staten skulle frånhända sig beslutanderätten över statliga anslag lill glasindustrin och att det skulle ankomma på glasbrukens styrelser etc, atl söka få stöd för sina ekonomiska behov inte hos de statliga myndighelerna utan hos fackliga representanter runl om i landel.

Ett ännu viktigare område, som har aktualiserats i dessa dagar, är lönefonderna. Del står nu klart, i motsats till situationen under valrörelsen, att del socialdemokratiska parliet ställer sig bakom LO:s kollektiva lönefonder, vilket på sikt medför att svenskt näringsliv skall ägas och skötas av en majorilel av fackföreningsrepresentanter.

Exemplen kan mångfaldigas. Det socialdemokratiska parliet, pådrivet av sin vänsterflygel, beflnner sig på marsch frän del nuvarande marknadsekonomiska samhället mot en viss typ av socialistiskt samhälle. Detta är naturiigtvis partiets ensak, och del ankommer på medborgarna att i val sä småningom ta slällning lill en sådan ulveckling. Hederligheten kräver dock att man erkänner atl dessa målsättningar inle går atl förena med ett marknadsekonomiskt samhälle av den lyp som vi har i dag.

Med dessa ord, herr talman, ber jag att fä yrka bifall till näringsutskottels betänkande nr 35 och sålunda avslag på de därvid fogade reservationerna, vilka syftar till ett samhälle av en helt annan lyp än det vi har i dag.

Herr BENGTSSON i Landskrona (s) korl genmäle: Herr talman! Herr Siegbahn kan inte föriika sig med den av oss från socialdemokratiskt håll framförda tanken alt tillskapa en strukturfond, och han kan definilivi inte - det har han framhållit - förlika sig med lanken att den styrelse som vi föreslår för denna strukturfond skulle ha en majoritel av löntagare.

Vi menar för vår del atl de anslälldas representanter i en mängd olika sammanhang, både enskill och genom sina organisalioner, har visat ett verkligt iniresse för den slora omvandling som pågår i vårl näringsliv, hela strukturomvandlingen. Vi anser därför att de är väl vuxna atl också

i ett sådani här sammanhang gå in och la sitt ansvar för utvecklingen. Jag är Övertygad om atl om riksdagen vill bifalla vårl förslag, så kommer löntagarrepresentanterna också all visa att de verkligen kan göra en betydande insats på della område.

Herr Siegbahn är också mycket iveksam för att inle säga alldeles avvisande till tanken att man skulle finansiera den här strukturfonden genom att ta ut några tiondels procent i en arbetsgivaravgift Nu är det emellertid på del sättet, herr Siegbahn, alt det resonemanget inle stämmer riktigt Vi är vät alla medvetna om atl det är ur det samlade produktionsresultatet som vi har att ta ut såväl arbetsgivaravgifter som löner och annal. Del är alllså ur del samlade produklionsresultalet som dessa saker måsle las. Jag menar all de anslällda.och deras organisationer i alla möjliga andra sammanhang har visat elt stort samhällsekonomiskt ansvar. De är klart medveina om att de pengar som en arbelsgivare för deras räkning betalar för sådana ändamål inte också kan tas ul i avlöningspåsen. Jag tror inte så illa om de anställda och deras organisationer atl jag skulle våga säga som herr Siegbahn, all de vid löneförhandlingarna inte kommer att ta någon hänsyn till om vissa delar av det samlade resultat som stod till förfogande överfördes till en sådan fond.

Också en annan sak tror jag skulle fått rätt stor betydelse i detta sammanhang. Om kammaren, när vi här för någon månad sedan diskuterade Investeringsbanken, hade gått med på alt tillföra banken ytteriigare 500 milj, kr, av eget kapital, så hade detta fäll stor belydelse även i del här sammanhangel. Strukturutvecklingen går snabbt fram, och det är stora summor som kommer att behövas. Där skulle denna bank kunna göra en verkligt betydelsefull insals.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Siegbahn är litet generad över all regeringen i proposilionen inte framslår som smäföretagarvänlig utan som storförela-garvänlig, och han försöker rädda sig ur förlägenheten genom atl säga att det föreslagna gynnandet av storföretagen skulle indirekt leda till beställningar också hos småföretag.

Bortsett frän detta - som jag strax skall ta upp igen - måste det väl ändå sägas, herr Siegbahn, alt när man i alla sammanhang gör ett stort nummer av alt man är för en levande smäföretagsamhet ser det väl litet illa ut att man i en proposilion ger 200 milj, kr, i gåvor och 1 000 milj, kr, i garantier lill storföretagen - och så ger man 5 milj, kr, till småföretagen! Det är de proportionerna som jag har fäst mig vid.

Dessutom är herr Siegbahns resonemang i sak fullständigt felaktigt. Vartill syftar t, ex, det särskilda sysselsättningsslödet, de 200 miljonerna i bidrag? Jo, det syftar till all undvika sådana avskedanden som annars skulle bli aktuella. Men hur kan undvikande av avskedande hjälpa småföretagen att öka sin sysselsällning? På sin höjd kan del slödel hjälpa dem au upprätthålla samma beställningar och den sysselsällning som

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. ni.

de redan förut hade, men det kan inte hjälpa dem att öka sysselsättningen. Sedan vill jag fråga herr Siegbahn om en sak med utgångspunkt i vad jag lidigare sade. Herr Siegbahn är jurist och representerar elt parti som i alla sammanhang, åtminstone i ord, är för rättssäkerhet. Är det räll och sunt för den offenlliga moralen i delta land atl bjuda ul 200 milj, kr, på del enda villkoret, atl om man i ett storföretag bara har givit ett varsel av viss storlek, så kan man få kvittera ut de pengarna? Ingen vel ju vad varslet i verkligheten skulle ha lett till - del är ju oerhörda möjligheter att få ul lätlförriänta pengar för ingenting! Tycker herr Siegbahn atl del är en tillfredsställande kontrollmekanism för så stora belopp av offentliga medel? Del skulle vara inlressanl att få vela del.

Herr Siegbahns yttranden-om de arbetandes kompetens för atl bedöma strukturomvandlingen och hur den skall gä lill vittnar om ett myckel slort förakl för del slora fiertalet av Sveriges befolkning, inte minsl för dem som är aktiva inom fackföreningsrörelsen. Delta förakt är verkligen omotiverat. Många gånger har de människorna i mycket högre grad en övergripande syn än de mera trångt tänkande förelagsledarna, som bara ser till de strikt förelagsekonomiska kriterierna.

Vidare lycker jag alt herr Siegbahn gärna kan lägga av sin hysteriska planhushållningsskräck. Jag kan lala om all del superkapilalistiska Japan har mycket mer långtgående statliga ingripanden i f9nder och planeringsinstrument än vad det kapitalistiska Sverige har, utan atl del för den skull är fråga om någon planhushållning i Japan, Man kan säga att vad som skiljer socialdemokraterna och de borgerliga åt är all socialdemokraterna är föten något bättre, någol mer medvelen, organiserad och något mindre slapp form av kapitalism än det låtgåsyslem som moderaterna föreiräder.

Hen SIEGBAHN (m) kort genmäle: .

Herr talman! För atl böna med vad herr Svensson i Malmö sade senasi är jag väl medveten om atl Japan erbjuder myckel slora problem ur strikt marknadsekonomisk synpunkl med sina förstuckna subventioner, I vissa avseenden kan del sägas att man i Japan lill del yttersta utnyujar såväl ett kapitalistiskt syslems möjligheter som ett socialistiskt systems, men del skall vi inte gå in på närmare.

Både herr Bengisson i Landskrona och herr Svensson i Malmö fann i milt yttrande ett ifrågasättande av de fackliga representanternas kapacitet. Del var inte alls min mening, och jag tror inte atl jag sade så heller. Vad jag vände mig emot var att man underkänner andra gruppers kapacitet Man säger att i strukturfonden skall - enligl ett resonemang som jag tycker är något halsbrytande - nu de fackliga representanterna få majoritet. Del är alltså de som skall bestämma. Dessa fackliga representanter har gjort sin karriär på i första hand sina insikter om löneförhandlingar och därtill hörande ting. Men man får inte underkänna dem som hela sitt liv har sysslat med ekonomisk planering osv. Jag är hell överens om atl det i en övergripande ekonomisk planering finns

ett viktigt rum för förelagens fackliga representanter, men vad jag vänder mig emot är alt de nu skall få majoritel. Om Meidners lönefonder genomförs kommer de att få majoritet efter ett varierande antal år, beroende pä företagens konstruktion och vinstsitualion. De skulle också få majoritet i sirukturfonden, som till atl börja med skulle omfatta 750 milj, kt men som naturiigtvis så'småningom skulle öka.

Jag är alltså lika övertygad som herr Bengtsson om att de fackliga ledarna är mycket kompetenta och erfarna på många områden och att de också är beredda att ta sitt ansvar - men därifrån till att de skulle få hela ansvarel är steget långt, och det är del jag har invänt mol. Jag vänder mig också mot att statens medel i form av de arbetsgivaravgifter som har influtit skulle disponeras av represenlanler för arbetstagarna på grundval av det, som jag sade, halsbrytande resonemangei all de har avstått från sin lön. Det är klart all sådana tankegångar kan förekomma, men jag tror inte att de anställda i elt modernt samhälle med löne-förhandlingat sådana som vi har sett dem under de gångna åren, hundraprocentigt skulle ta hänsyn till arbetsgivaravgifter och deras höjning. Hur skulle man då kunna räkna med det faktiska löneutrymme som finns? Alla, även LO-ledningen, var t, ex, på del klara med all den senaste löneförhandlingen icke höll sig inom ramen för det egentliga löneutrymmet. Därför får vi nog ta det litet försiktigt när man påstår att de anställda hundraprocentigt respekterar arbetsgivaravgifternas höjning genom att kräva en mindre lön.

Beträffande Invesleringsbanken har socialdemokraterna krav på en höjning. Vi har ju diskuterat detta förut, och vi vet all Investeringsbanken fick en större höjning av sina ullåningsmöjligheter än den hade begärt. Del finns säkeriigen mycket stora möjligheter alt tillmötesgå önskemål på den punklen.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Försl vill jag upprepa den kanske mest centrala av de två frågor jag slällde lill herr Siegbahn, nämligen om han tycker all konlrollen är tillfredsställande när det skall räcka med alt meddela att man tänker varsla för all man skall kunna kvittera ul pengar av offenlliga medel. Jag får be om ett svar på den frågan.

Sedan vecklar herr Siegbahn verkligen in sig när han skall böria lala om Japan och dess mänga förstuckna och öppna subvenlioner. Har inle de borgeriiga här i landet vid alla möjliga tillfällen röstat för både öppna och förstuckna subvenlioner åt storföretagen? Vad är de 200 milj. kr, som regeringen nu bjuder ut i sin proposition, och som herr Siegbahn pläderar för, annat än en subvention? Och den är inte ens förstucken, den är fullständigt öppen. Vill herr Siegbahn svara mig på följande ideologiskt intressanta fråga: När herr Siegbahn rösiar för dessa 200 milj, kr, i subvenlioner, rösiar han då för mer socialism i det svenska samhället?

Vad jag med denna fråga avser all få honom alt förstå är atl statens subventioner till storföretagen inte har någonting med socialism alt göra.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

Ett omfattande slalligt plansystem av den typ man har i Japan gör ju inle Japan mindre kapitalistiskt Tväriom kan man säga atl det medför en kapitalism som är ännu mer koncentrerad än den som bygger på en mer klassisk form av konkurrenskapilalism - en sådan form som ju knappasl existerar någonslans i den industriella världen nu för tiden.

Sedan retirerar herr Siegbahn i vild oordning från förebråelsen mot fackföreningsrörelsens folk, atl de inte skulle förstå vad strukturproblemen handlar om. Nu säger han att han bara vänder sig mol all de skall ha majorilel i slruklurfonden. Men, herr Siegbahn, i en beslutande församling måste ju någon ha majoritel. Då är frågan: Skall det lilla fätal som ser till sill kapitals intressen förutsättas vara förståndigare, mera ägnade atl lillgodose folkflertalets bäsla, än de som ändå representerar den överväldigande majoriteten av den samhällsklass som i sin lur utgör flertalet inom det svenska folket? Är del inte mera i överensstämmelse med den poliliska demokratins principer atl en strukturomvandling styrs eller beslutas av representanter för en folkmajoritet, eller för en mycket stor grupp, än att den beslutas och styrs av en myckel liten grupp kapitalägare? Jag tvekar inte om vad herr Siegbahn egenlligen anser vara det bäsla, men det kunde vara roligt att höra vad han säger när han får frågan på det säliel,

Slulligen vill jag lilel grand förebrå socialdemokraterna när de för fram sin tes om strukturfonden. De talar nämligen hela tiden om all strukturomvandlingen går snabbi. Ja, men vilken strukturomvandling? Man måste ju också ha ett program för vad sorts omvandling av det induslriella samhället man syftar till.

Herr BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle:

Herr talman! Vår skepsis mot de föreslagna garanlierna beror framför alll på au de får en styrande effekt på strukturomvandlingen. Del är mol den bakgrunden, menar vi, nödvändigt att ha de samhällsekonomiska bedömningarna med i bilden. Investeringarna måste alltså sättas in i elt övergripande planeringssammanhang för alt deskall faen ordentlig effekt. Annars blir det någon form av luvhoppande - man säiter in ålgärder här och åtgärder där utan all se till atl man löser de stora och mera långsikliga problemen.

Så kommer jag tillbaka lill den av oss föreslagna sirukturfonden, som herr Siegbahn inte har så myckel till övers för. Han förfasar sig nära nog över att löntagarna enligt vårt förslag skulle få majoritet i den här fonden. Sedan försöker han i näsla omgång bagatellisera detta och menar att han inte uttryckte sig jusl på det sättet Men jag kan läsa innantill ur utskottsbetänkandel vad majorilelen där har sagl. Efter att ha redogjort för att de anställda skulle fä sex företrädare, staten två och näringslivet två, säger man: "Fonden skulle alltså i realiteten bli ett instrument inte för samhällels ulan för löntagarorganisationernas strukturpolitik,"

Jag har mycket svårt alt föreställa mig, herr Siegbahn, att löntagarna skulle föra någon annan form av strukturpolitik än den som skulle gagna samhällel i slort men givetvis också löntagarna.

Herr SIEGBAHN (m) kort genmäle:

Herr lalman! Än en gång några ord om Japan, Del är inle de öppna subventionerna som är betänkliga. De är inte betänkliga i vare sig Sverige, Japan eller något annat land när de sätts in i elt ordentligt sammanhang för att lösa olika kortsiktiga - eller kanske ibland långsiktiga - problem.

Vad jag är bekymrad över är att det, som vi i näringsulskottet t, ex, flera gånger har konstaterat, här förekommer en statlig styrning som inte behöver ta hänsyn lill avkastning och produktivitet utan kan riktas åt olika håll. Ena gången är det bilindustrin, andra gången är det varven, tredje gången är det elekironikinduslrin osv.

Genom subventioner som man inle har någon aning om utifrån sätler man där in väldiga kapilal och kan konkurrera ut företag i västvärlden och sedan eventuellt höja priserna. Men låt oss inte gå in på det. Det var inte möjligl all svara pä alla frågor på en gång.

Herr Svensson i Malmö säger att jag retirerar i oordning. Jag har inte retirerat ell dugg -jag anser fortfarande att de anställda och de fackliga organisationerna har ett myckel värdefullt ord atl ge i alla sådana här sammanhang. Vad jag reagerar mot är all de skulle bestämma över utvecklingen. Nu säger herr Bengtsson i Landskrona atl det inte finns någon anledning att tro att de skulle ha en annan inriktning än som gagnar samhällets intressen i allmänhet. Om det är på det viset kan man ju vända på resonemangei och fråga: Varför skall de då ha majoritet? Varför skall de inle få ha en viss procent av antalet röster i en strukturfond eller vad del kan vara? Varför skall de inte fä lägga sin röst i olika planeringsorgan och i den rådgivande nämnden, som finns pä olika områden inom industriverket?

Det naluriiga är väl att makten inte ligger hos de anställda och inte heller hos några företagare, vilket herr Svensson i Malmö trodde var mitt alternativ. Makten skall väl ändå ligga hos samhällel när det gäller att besluta om skattemedel och liknande ting. Del är väl där det slutliga ansvaret skall ligga. Vi har väl ett politiskt system med val osv, därför att samhället har del övergripande ansvaret och den övergripande rätten all fatta beslut om hur den ekonomiska poliliken skall skötas.

Sedan säger herr Svensson i Malmö att jag kan slula att vara orolig för socialisering och planhushållning. Om jag bara skulle lyssna till herr Svensson och tro atl hans parti skulle gå framåt, skulle jag ha all anledning all vara orolig. Nu ser vi att socialdemokratin böriar föra en sä radikal polilik alt vpk enligl de senasie SIFO-siffrorna har sjunkit ner till hälften av sin lidigare valsiffra, om man skall fästa sig vid det, så nog finns del viss anledning till oro.

Jag är ledsen att liden inte tillåter atl jag svarar på den stora principfråga som ju herr Svensson i Malmö också nämnde.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Fru RADESJÖ (s):

Herr talman! Jag vill ta upp punklen 7 i näringsutskottels betänkande nr 36, Den punkten behandlar anslaget till företagareföreningarnas ad-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

minislrationskostnader. Detta ärende ligger myckel nära de frågor som vi behandlade här i kammren den 28 april i år. Därför, herr lalman, skall jag fatta mig mycket korl.

Vi har ju alllid haft slor förståelse i näringsulskottet för de problem som uppkommer när det fattas pengar i en sådan viklig verksamhel som den företagareföreningarna bedriver för all bistå de mindre och medelstora företagen bl, a, med service. Vi har tidigare vid flera tillfällen i ell enigt utskott ökat på det av regeringen föreslagna anslaget, I år däremot, när företagareföreningarna fått en slörre arbetsbörda, menar utskottsmajoriteten att vi skall gå på propositionens förslag om en neddragning av industriverkets äskande på den här punkten, Detla lycker inte jag är logiskl. Det finns också en molion, nr 885 med herr Wååg som första namn, som yrkar all riksdagen beslular att anslaget under C 3 i proposilionen 1976/77:100 bil, 17 "Bidrag lill företagareföreningarnas administration" skall vara 29 milj, kr, Detla yrkande finns också i reservationen från socialdemokraterna i utskottet som är fogad till betänkandet nr 36,

Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till reservationen.

Hen ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Jag skall beröra den reservation som fru Radesjö har talat för. Den reservationen bygger på ett missförstånd, 1 moiionen heter det att riksdagen år 1976 beslöl om en utvidgning av företagareföreningarnas verksamhetsområde till att omfatta även serviceförelag. Del är alldeles rikligt alt riksdagen år 1976 beslöt alt de frågorna skulle prövas, och den då sittande företagareföreningsutredningen fick tilläggsdirektiv alt jämväl ta upp hithörande frågor och se i vilken omfattning man kunde ta in serviceföretagen inom företagareföreningarnas arbetsområde,

Förelagareföreningsutredningen, som jag själv satt med i, lade fram sitt betänkande i januari i år. Utredningsbetänkandet är nu på remiss, och man kan förvänta att propositionen kommer att läggas till hösten.

Det påstås i motionen och även i reservationen alt företagareföreningarna har fått betydligt ökade arbetsuppgifter, Detla är fel, därför alt förslaget beträffande de aktiviteter som riksdagen har beslutat att förelagareföreningsutredningen skall se över är under remissbehandling. Företagareföreningarna har inte behövt ta på sig någon ny aktivitet under della kalenderår. Därför saknas grund för påslåendet i motionen.

Däremot vill jag i likhet med fru Radesjö understryka vikten av företagareföreningarna. De barett utomordentligt slort värde förde mindre och medelstora förelagen. Eftersom dessa förelag har myckel stor betydelse för sysselsättningen i olika delar av vårt land på små orter, där del kanske inte skulle vara möjligl att utan dem hålla någon sysselsättning i gång, är det viktigt att vi har starka företagareföreningar, som kan ge dessa företag service och hjälpa till på lånesidan,

I företagareföreningsutredningen, som alllså lagt fram förslag, har vi varit eniga. Vi har föreslagit betydligt ökade resurser lill föreningarna.

Om remissvaren är positiva och om propositionen går i riktning med vad vi föreslagit får man räkna med all ökade resurser måste tillföras föreningarna. Men det är klart atl föreningarna inle har fått några nya arbetsuppgifter under detla och nästkommande kalenderår. Därför menar jag alt reservationen bygger på felaktiga anlaganden.

Föreningarnas anslag räknas upp. Enligt föreningarnas sammanlagda driftbudgetar för 1977 beräknade man behovel av slalligl adminislra-tionsbidrag till 24,7 milj, kr,, men föreningarna får 25,7 milj, - alltså 1 milj, kr, mer än de har angelt i sina budgetar och 5 milj, kr, mer än 1976, Staten bidrar med denna summa. Landslingen beräknas bidra med 18,5 milj, kr, och övriga inläkier från serviceverksamhet och konsultverksamhet beräknas lill 22,8 milj, kr, - alltså sammanlagt 66 milj, kr. Kvar slår faklum att företagareföreningarna har fått vad de har begärt - även om industriverket och moiionärerna har velal ge dem någol mer. Vidare kvarsiår del faklum att föreningarna inte har fått ökade arbetsuppgifter, men de har fält 1 milj, kr, mer än de begärl i sina anslagsäskanden. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan i näringsutskottets betänkande nr 36 på samtliga punkter.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Fru RADESJÖ (s) kort genmäle:

Herr talman! Industriverket har i sitl äskande bl, a, skrivit att den ökade satsningen på företagsservice m, m. medför ökad efterfrågan på såväl föreningarnas riänster som del slatliga kreditslödet och all nya ruliner har införts för uppföljning och bevakning av statliga stödinsatser, Verkel anser att medel bör beräknas för vidareulbildning av de anslällda vid företagareföreningarna.

Föredragande statsrådet har betonat att det faklum att föreningarnas verksamhet och organisation f n, utreds inte får medföra atl den pågående upprustningen av föreningarnas administrativa resurser avbryts. Då tycker jag inte man skall prula på industriverkets äskande.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Del är ju inte alltid man får så myckel som man vill ha. Många år har Företagareföreningarnas förbund begärl belydligl mer än den lidigare regeringen föreslagil i anslag, I del här fallet har departementschefen ullalal all del inle skall bli någon nedruslning, irols all en utredning håller på med en översyn. Tidigare har man alllid sagl att anslagel får ligga stilla på den gamla nivån när det har tillsalls en utredning. Men vi kan alla vara överens om all företagareföreningarna är av avgörande belydelse för svenskl näringsliv. Vi skall därför se lill att de får resurser. Jag anser att de i årets slal fått väsentligt ökade resurser, och det bör räcka till för den verksamhel som de har.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr lalman! Utan att kommentera den debatt mellan utskottsrepre-sentanterna som vi här lyssnar till vill jag rent allmänt göra några

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

kommentarer till proposition 95 och dess behandling, eftersom de frågor som där tas upp har en alldeles speciell aktualitet i del konjunkturläge som f n, präglar svensk ekonomi.

Industriinvesteringarna har under 1975 och 1976 stigit med bara 1 % per år. Företagens planer för 1977 pekar, som vi i dag kan se, på en mycket svag investeringsvilja för delta år. Den uppjustering av planerna som skett från hösten 1976 till februari i år är avsevärt lägre än vad som normalt är fallet mellan dessa båda enkättillfällen.

Denna försiktighet är enligt konjunkturinstitutet unik. Man behöver inte blicka långt tillbaka i tiden för att förstå att det är en mycket illavarslande tendens som vi här har bevittnat. Inte vid något lillfälle tidigare sedan investeringsenkäten för ett tiotal år sedan fick sin nuvarande uiformning har förelagen värk så försikriga i sina investeringsbedömningar. Även om man erfarenhetsmässigt vet att det psykologiska momentet är stort i sådana enkäter, kan ingen förneka all de är en barometer för investeringsbenägenheten och att de alltså i hög grad speglar verkligheten i det svenska näringslivet.

I nuläget har konjunkturinstitutet bedömt att industriinvesteringarna skall komma att minska med 6,5 96 i volym mellan 1976 och 1977, Del är en ytterligare försämring jämfört med den redan i januari i år pessimistiska prognosen.

Även om vi den senaste tiden kunnal notera ljusningar i vissa branscher och för vissa företag med specialprodukter är denna tendens ändå så generell att den är ägnad att inge allvarlig oro.

Den extremt utdragna lågkonjunkturen har kommit atl innebära starkt försämrade avsättningsmöjligheter för många företag, och det är framför allt då våra exportföretag som drabbas. Det har också medfört en Starkt försämrad likviditet i företagen, framför allt fr. o. m. tredje kvartalet i fjol. Vi har i industridepartementet gång efter annan denna vinter och vår konfronterats med de akuta problem som detta medfört för många företag. Till detta har naturligtvis medverkat - trots det slatliga stödet - den myckel betydande lageruppbyggnad som har skett i medvetandet om att man så långt som möjligt i förelagen bör hälla produktionspotentialen intakt och alt man också har ett ansvar för att hålla sysselsättningen uppe.

Den utdragna lågkonjunkturen och det låga kapacitetsutnyUjandet har naturligtvis också slagit igenom på företagens lönsamhetsutveckling. Industriföretagens soliditet har under en lång rad år successivt blivit allt lägre. På tio år märker man atl soliditeten har försämrats från 45 % till 30 96. Även om della till en del avspeglar en ny situation på kreditmarknaden är det ändå ett mått på den motståndskraft som företagen har i ett konjunkturläge som del vi nu befinner oss i. Detta inverkar naturligtvis menligt på många företags vilja eller förmåga att låna upp kapital på marknaden.

Allt fler sektorer av industrin har kommit alt slällas inför behov av strukturella förändringar, också som en följd av den utflackade konjunk-

turen. För alt kunna fortleva i den hårdnande internationella konkurrensen blir det nödvändigt för många svenska företag att vidta förändringar i produktionsapparaten, att bli mer offensiva på marknadssidan, att ägna större intresse åt innovationer och produktutveckling. Men alll detta kräver också betydande insalser av kapitalresurser. Indirekt förutsätter en offensivare marknadsanpassning och en utveckling mot nya produkter naturligtvis också investeringar i produktionsutrustningen.

Man kan alltså sammanfattningsvis säga om situationen att del i dag framstår som myckel angeläget alt induslrins investeringar ökar-dels då för all aktiviteten i näringslivet skall la fart, dels också för att den svenska industrins internationella konkurrenskraft skall kunna bibehållas på en hög nivå och helsl också utvecklas för atl kompensera det handikapp som ligger i vårt höga kostnadsläge.

Det är också angeläget att uppmärksamma att vissa förelag i dag inte själva kan eller vill göra dessa nödvändiga investeringar. En slutsats som det leder lill är ju att det är angeläget att samhället med olika medel underiättar och driver fram investeringar som ligger som latenta planer men inte har kunnat realiseras därför att resurser saknas.

Den i proposilionen 95 föreslagna investeringsslimulansen syftar då i första hand till att överbrygga vissa av de näraliggande problem som jag har berört, Syflet är att denna åtgärd tillsammans med andra stimulansåtgärder - t, ex, investeringsfondernas frisläppande för hela 1977, de extra investeringsavdragen och bidragen, lokaliseringslånens ökade användning etc, - skall kunna medverka till ett stärkande av investeringsaktiviteten i näringslivet. Syftet med detta ärdå framför allt att få en bättre konjunkturanpassning i industrins invesleringar.

Jag har i det sammanhanget noterat den märkliga formulering som förekommer i en avvikande mening lill finansutskottets yttrande. Man säger alt investeringsgarantier inte kan tillstyrkas på konjunkturpolitiska grunder. Den fråga jag ställer mig inför denna märkliga slutsats är: Hur skall då konjunkturpolitik bedrivas om man inle skall göra det genom att styra investeringarna? Dess bättre har inte partivännerna i näringsulskottet fallit för denna något grumliga argumentering.

Bakom tillkomsten av systemet med invesleringsgarantier ligger i första hand nödvändigheten att komma till rätta med problem som vi har nära i tiden, atl stimulera till investeringar som redan är ganska långt framme i planeringsstadiet. Samtidigt är det dock en medveten strävan atl, närmasl genom medverkan av statens industriverk, se till all det föreslagna investeringsgarantisystemet administreras på ett sätt som är förenligt med samhällets övriga insatser för att åstadkomma en livskraftig struklur inom de branscher som har speciella strukturproblem i dag. Och det bör kanske noleras i sammanhanget att det ju därför är väldigt angeläget att den här kreditformen, som är en vidareutveckling av industrigarantisystemet, får en nödvändig prioritering på kreditmarknaden, och det bekräftas f ö, av vad ekonomiministern har anfört i

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

ärendet i den reviderade finansplanen.

Invändningar har framförts bl, a, i den socialdemokratiska motionen. Man säger att flertalet företag i fjol visade förhållandevis goda resultat och höjde sina utdelningar. Man skall då ha klart för sig all en närmare analys av detta som vi har gjort i industridepartementet visar att det nästan uteslutande beror på att svensk industri hade ett bra första halvår 1976, Men sedan försämrades situationen radikalt.

Man har också sagt att syslemet är storförelagsinriklat. Ja, det är sant sä till vida som det här är ett skräddarsytt kreditsystem för företag som har dessa aktuella problem och som därför dragit sig för att göra nödvändiga investeringar - och det är i slor utsträckning större företag som kommit in i den situationen.

Men jag vill samtidigt påpeka - och det är ell viktigt påpekande - att ramen för industrigarantilånen, som är mer specialinrikiade på de mindre företagen, mer än fördubblats, nämligen från 125 milj. kr, till 275 milj, kr, och att ytterligare insatser för utvecklings- och etableringsfrämjande åtgärder föreslås, liksom alt vi över huvud taget i den allmänna näringspolitiken ägnat de mindre företagen en ny och mycket betydande uppmärksamhet - och det är en aktivitet som mot hösten går in i ett avgörande skede med det då aviserade småföretagarprogrammet.

Man har vidare sagt att de särskilda garantierna inte får bli ett hinder för samhällets strukturpolitik. Nej, självklart inte, I propositionen säger vi också att det skall vara en medveten strävan att få de kortsiktiga satsningarna förenliga med mer långsikliga mål. Och det är mot den bakgrunden vi utformar instruktionerna lill industriverket för att administrera detta kreditsystem.

I det sammanhanget har man hänvisat till förslaget om en strukturfond, och jag har fått intrycket att man betraktar strukturfonden som något allena saliggörande universalmedel, någonting av en hokuspokus-medicin för de problem som vi nu har i näringslivet, I själva verket är sirukturfonden, som den har skisserats i motionen, av inget som helst värde i den situation som svenskt näringsliv nu befinner sig i. Den skulle snarast vara en fördröjande, för att inte säga komplicerande, faktor när samhället nu utan onödig lidsutdräki nödgas gå in och söka bidra till lösningar av strukturproblemen. Strukturfonden skulle inte ens vara någon bra väg för de anställdas inflytande i den här processen. Det inflytandet måste tillförsäkras dem inom ramen för medbestämmandelagen och på det sätt som vi t, ex, gör när vi griper oss an med handelsstålsproblemen, då vi låter också fackets centrala organisationer ha all möjlig insyn i de översiktliga branschplaner som utarbetas. Därigenom kan man nå en omedelbar effekt av detta samråd.

Får jag till sist, herr talman, någol kommentera arbetsmarknadsutskottets skrivning i betänkandet nr 26 beträffande vissa regionalpolitiska inslag i detta industripolitiska paket. När del gäller den temporära utvidgningen av den s. k. grå zonen lill vissa kommuner i södra Sverige finns redan ett anlal ansökningar inne i departementet från länstyrel-

serna. Vi har ännu inle gjort något val bland de kommuner som föreslås. Jag vill emellertid påpeka att det i södra Sverige finns elt antal kommuner med problem, kommuner som ligger väl i nivå med en del kommuner inom stödområdet och inom den grå zonen. Deras problem måste lösas, om de skall kunna bestå som självständiga kommuner och få den utveckling av sysselsättningen som är nödvändig för att kompensera bortfallet i branscher med vikande sysselsättning. Det måste med andra ord vara ett viktigt mål för den decentralisliska regionalpolitik vi nu är på väg mot.

Vad vi vill uppnå med en temporär ulvidgning av den grå zonen till vissa kommuner är en viss ändrad fördelning mellan kommunerna i södra Sverige av den industritillväxl som sker på vissa håll även i delta konjunkturläge. Enligt min mening får det här dock inte innebära konkurrens med stödområdet. Det finns trots allt fall där en lokalisering till stödområdet för ett företag i södra Sverige inte är elt allernaliv vid en induslriulbyggnad, men där en av problemkommunerna i södra Sverige kan vara det eftersökta och tänkbara alternativet. Dessa fall vill vi åt genom en temporär utvidgning av den grå zonen. Självfallet skall denna möjlighet ulnyujas restriktivt, som jag påpekade redan i propositionen 1976/77:95 och som även utskottet har understrukit i sitt belänkande,

I ulskottsbelänkandet påpekas att en temporär och restriktivt tillämpad utvidgning av den grå zonen inte föregriper sysselsällningsul-redningens arbete. Samtidigt vill jag understryka atl en uppstramning av hittillsvarande praxis nu motiveras också av att sysselsällningsulredningen har blivit försenad i sitl regionalpolitiska utredningsarbete. Den kommer alltså inte att kunna lägga fram sina förslag så att en proposition kan läggas våren 1978, vilket utskottet har utgått från enligt del betänkande som skall behandlas här i kammaren i morgon. Jag beklagar detta. Jag måste konstatera alt det därför inte blir möjligt att lägga fram en regionalpolilisk proposilion förrän våren 1979, Jag förutsätter emellertid all några ytterligare förseningar inte skall drabba detta mycket vikliga utredningsarbete.

Under tiden fram till dess riksdagen får ell förslag om en ny regionalpolitik skall vi utveckla en offensiv regionalpolitik. Det är en förutsättning för atl vi skall lyckas också med de näringspolitiska åtgärderna. Del är därför regeringen i dag har beslutat tillsätta ett särskilt regionalpolitiskt råd såsom ett inslag i denna aktivering av regionalpolitiken i avvaktan på sysselsätlningsutredningens förslag.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Det var mycket intressant atl lyssna till industriministerns beskrivning av det ekonomiska läget, därför alt den i sak var ett fullständigt instämmande i vpk:s krilik av de åtgärder som har föreslagils i proposilionen. Vi säger jusl det att investeringsgaraniierna i slor utsträckning måste bli ett slag i luften, så länge investeringsviljan är svag. De förutsätter ju, för att de skall få någon effekt, atl någon vill

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

utnylria dem. Och är viljan att utnyuja dem allmänt sell dålig - sämre än på många herrans år - så kan jag inte förstå varför man då föreslår denna lyp av ålgärder, vars effekt måste vara synnerligen ringa och osäker,

Samma förebråelse kan med viss räll riktas mot idén om en strukturfond, ifall denna förutsätts inbakad i en allmän kapilalislisk företagsstruktur. Då kan också den bli skäligen verkningslös, även om fondidén som sådan är en enligt vår mening god idé.

Men jag måste också ställa frågan till herr Åsling: Varför vill inte det privata kapitalet satsa i Sverige? Om det nu inte vill satsa så kan man ju inte bara nöja sig, som industriministern gör, med atl konstatera detla och försöka locka och muta företagen till all investera litel litet mera eller åtminstone låta bli att avskeda så många som de annars skulle avskeda. Skall man acceptera hela denna situation?

Det kapitalistiska systemet i Sverige befinner sig i stagnation. Är det i industriministerns perspektiv någonting ödesbestämt som man bara skall finna sig i? Är marknadshushållningen i sig själv så dyrbar för herr Åsling, även när den inte förmår lösa landets uppgifter, att man skall bevara den för dess egen skull och framför alll akta sig för att ingripa i den? Är det så att herr Åsling hellre väljer arbetslöshet och strukturkris än en polilik som skulle kunna angripa dessa båda ling och som samtidigt skulle rikla sig mot storfinansens makt? Är den sistnämnda makten så dyrbar för herr Åsling att han tolererar arbetslöshet och avskedanden?

Återigen vill jag slälla några frågor till industriministern somjag ställt många gånger förr ulan att få svar. Industriministern rynkar pannan -alla statsmän rynkar pannan - och talar om strukturpolitik och nödvändigheten av strukturella förändringar, nödvändigheten av produktutveckling, osv. Jag frågar: Vilken strukturpolitik? Vilken sorts produktutveckling? Vilken sorts strukturella förändringar? Skall vi satsa pä tung eller lätt industri? Skall vi salsa på mer energikrävande eller mindre energikrävande industri? Skall vi satsa på en industri som förutsätter en egen rävarubas eller skall vi salsa på någon annan typ av industri? Om vi satsar på förädlingsindustri, vilken typ av förädlingsindustri?

Det är ju della det handlar om, därför all strukturpolitiken är icke en gång för alla given. Den är icke något ödesbestämt. Den beror på vilken strukturulveckling man bestämmer sig för.

Herr BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle:

Herr lalman! Bara några ord med anledning av industriministerns anförande. Han sade att del är angelägel all industrins investeringar ökar, och på den punkten delar jag hans uppfattning. Men herr Åsling sade också att vi har framställt den av oss föreslagna strukturfonden som det allena saliggörande. Enligt herr Åsling skulle den i stället vara en komplicerande faktor.

Jag har svårl att se att fonden skulle vara en komplicerande faktor. Vi har sagl i reservation nr 2 lill näringsulskollets betänkande nr 35 att fonden skulle vara ett instrument för förelagens kapitalförsörjning som

nu alltså inte står till buds, och den skulle medverka till att lösa en rad strukturomvandlingsproblem i näringslivet Det är väl ingen som helst tvekan om - på den punkten föreställer jag mig all vi skulle kunna vara överens - att ytterligare resurser behövs både i dagsläget och framöver. Mot den bakgrunden menar vi att det är ytterst angeläget med ytteriigare kapilaltillskotl till företagen, vilket den här fonden skulle kunna stå till riänst med. Om man på en del områden skulle kunna öka förelagens aktiekapital, fick företagen också helt andra möjligheter att gå ut på den reguljära lånemarknaden och mot bakgrund av ett större eget kapilal tillföras ytteriigare medel. Jag tror alltså alt del som industriministern föreslår inte kommer atl vara tillräckligt. Den av oss föreslagna strukturfonden skulle komma att fylla en mycket stor uppgift.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Jag vill till herr Svensson i Malmö säga alt han måtte ha förbisett vad som är det karakteristiska i uppbyggnaden av systemet med invesleringsgarantier, I det systemet finns ett avgörande incitament till tidigarelagda investeringar. Den reaktion som vi möter ute i näringslivet på detta system ger vid handen att man har skäl förmoda att del kommer att medverka till en tidigareläggning av investeringar. Det är för att vi vill hålla vår höga sysselsättning även i detta besvärliga konjunkturläge som insatser av den här karaktären skall till.

Herr Svensson i Malmö svävar på vanligt sätt ut i ideologiska betraktelser och vill också ha svar på mera långsiktiga frågor. Han vill veta vilken typ av industri man skall satsa på. Vi har klart angivit färdriktningen från den nya regeringens sida genom att acceptera den gamla NJA-styrelsens förslag att skjuta på Stålverk 80 och genom alt styra över industrialiseringsinsatserna i den delen av landet till verkstadsindustri och till nyetablering av vidareförädlingsinduslri och annan lällare induslri. Del är där vårt tekniska kunnande kommer bättre till sin rätt, och det är där vi i dag måste satsa.

Till herr Bengtsson i Landskrona vill jag säga, atl när jag påstår att strukturfonden skulle komplicera strukturanpassningsprocessen är det därför att man från vissl håll knutit så stora förväntningar till denna strukturfond. Skulle man vänta på den, skulle man ju inte ha någon kraft att gripa in med omgående insatser, som vi nu har varil tvungna atl göra. Strukturfonden skulle inte lösa problemen med varven, med handelsstålet eller med tekoindustrin. Resurserna för de nödvändiga strukturella insatserna måste samhället ställa till förfogande under alla förhållanden i omsorgen om sysselsättningen,

Sirukturfonden är mera någonting som man har lanserat för debattens skull, en hokuspokusmedicin som kan vara intressant atl ha i debatten. Men substansen i det förslaget är liten, ja, närmast obefintlig.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsätlhingssli-mulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Det måste ju vara i sak fel som herr Åsling säger att invesleringsgarantier skulle ge några avgörande incitament till investeringar, om den allmänna investeringsviljan är svag och investeringsklimatet dåligl. Dä hjälper det inte atl ge litet gynnsammare villkor. Det hänger på om investeringarna på sikt är lönsamma och bedöms som lönsamma. Återigen kommer alllså framlidsbedömningen in som det avgörande, och den påverkas inte genom den här typen av marginella åtgärder. Del har ju industriministern själv sagt i sitt inledningsanförande. Det lönar sig inte alt nu försöka ta lillbaka att detta är en ovanligt osäker och ineffektiv metod.

Vad jag menar är att det finns långt bättre metoder. Men dem vill herr Åsling icke diskutera, därför att han är fixerad vid att storkapitalets inflytande över svensk induslri och den svenska strukturomvandlingen på intet sätt får beskäras. Han väljer hellre arbetslöshet och struklurkris på drabbade orler än han väljer några som helst lösningar som skulle ens antyda en akliv statlig industripolitik, som skulle vara framtidsinriktad på nya typer av produkter, inriklad pä att åstadkomma högre förädlingsgrad allmänt i ekonomin.

Jag vill också säga till herr Åsling atl han skall sluta upprepa det ständiga talel han har i debatter med mig atl jag svävar ul i ideologiska resonemang. Överallt bland industripolitiker i utlandet, i de stora industriländerna-det må vara i Sovjetunionen, USA eller Japan-bland teknologer och bland dem som av politiska skäl är intresserade av dessa ting diskuleras jusl delta: Vilken typ av industrialism blir det i framtiden? Vilken typ av strukturomvandling är det som så att säga har framliden för sig? Och då går del inle alt bara lala om strukturomvandling i största allmänhet och hålla fast vid en befintlig struktur, utan man måste diskutera dessa problem. Man svävar sannerligen inle ut om man diskuterar dem, utan det är de som kommer au avgöra den svenska sysselsättningsfrågan på 20-30 års sikl.

Herr BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle:

Herr talman! Industriministern säger att om man skulle vänla på effekterna av strukturfonden, då skulle man inte kunna göra någonting i dagsläget. Han pekar dä på vad som behöver göras inom varven, på järnbruken och på vissa andra områden.

Vi har aldrig gått ut och sagt alt denna strukturfond skulle vara något allena saliggörande, men vi tror att den skulle komma att fylla en myckel stor uppgift i det svenska samhället. Vi har föreslagit att den redan det första året skulle tillföras 750 miljoner. Detta skulle inte vara en engångsföreteelse, utan fonden skulle år efter år tillföras nya medel av ungefär samma storleksordning. Industriministern menar väl ändå inle att 750 miljoner i en sådan här fond skulle vara betydelselöst ule i det svenska näringslivet? I invesleringssammanhang skulle ju dessa pengar komma att mångdubblas, och de skulle bli myckel betydelsefulla i samband- med bl. a, strukturrationaliseringarna inom näringslivet.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr lalman! Herr Svensson i Malmö lycks vara helt främmande för den situation i vilken många svenska företag befinner sig i dag, där man till följd av den utflackade lågkonjunkturen, växande lager och en försämrad soliditet haren begränsad kreditkapacitet Investeringsgarantierna tar fasta på just detta fenomen, som är ganska allmänt förekommande i svenska företag. Om man i della läge med samhällets medverkan kan hjälpa till och öka ett företags kreditvärdighet, så blir det ofta ett avgörande incitament för atl redan planerade invesleringar skall komma lill utförande.

Herr Svensson i Malmö menar atl jag lalade förklenande om honom när jag sade alt han svävade ul i ideologier. Del var inte min mening, och jag ber om överseende för att jag uttryckte mig så att det kunde uppfattas på det sättet. Jag har all respekt för herr Svensson i Malmö som ideolog, även om jag inte delar hans åsikter. Vad jag menade var att det i den här diskussionen kanske inte är så mycket fråga om ideologi, efiersom samma problem finns inom de statliga företagen. Herr Svensson gör aldrig ens ell försök att föreslå konkreta lösningar på problemen, utan han hänvisar alltid till statligt överlagande av des, k, privatkapitalistiska företagen. Löser detta problemen? Nej, här är del fråga om all skapa en sådan konjunktur att vi får en marknad för produkler och riänster, så aU företagen kan leva vidare och ulvecklas. Ägandet spelar från den synpunkten en underordnad roll.

Herr Svenssons i Malmö inlägg var emellertid intressant så till vida att jag måste uppfatta det som ett senkommet tillnyktrande när det gäller synen på tung resp, lätt industri. Jag måste uppfatta hans yttrande som att han nu tar avstånd ifrån Stålverk 80-planerna och accepterar den omorienlering mot lättare induslri och vidareförädling som vi har inlett.

Till herr Bengtsson i Landskrona vill jag säga att jag förstår hans synpunkter beträffande strukturfonden. Men jag lar mig friheten att tro att den största belydelsen av fonden finns i den socialdemokratiska agitationen och inte så myckel i konkreta möjligheter att uträtta någonting inom svenskt näringsliv. De här insatserna måste vi nämligen under alla förhållanden mobilisera i omsorgen om sysselsättningen och utvecklingen inom svenskt näringsliv, och våra åtgärder måsle vidtas inom ramen för de befintliga resurserna på kapitalmarknad och i slalsbudget

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Hen NILSSON i Kalmar (s):

Herr talman! Regeringen lägger i propositionen 95 fram förslag lill vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder. Vad är det då som har hänt sedan vi fick den borgeriiga regeringen?

Bakgrunden är all antalet sysselsatta inom industrin har gåll ned med 30 000 på ett år. Anlalel varsel om driftinskränkningar är betydande och underslryker allvaret i situationen. Regeringen föreslär därför vissa åtgärder som berör industri- och arbetsmarknadsdepartementen.

4 Riksdagens proiokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Arbelsmarknadsminislern anför härvid bl. a. följande: "Målsäiiningen bör vara all under den innevarande lågkonjunkiuren uppskjuia nödvändiga personalnedskärningar ulöver dem som klaras genom nalurlig avgång från förelagen i fråga." Jag skulle vilja fråga arbelsmarknadsminislern - nu är han lyvärr inle här och inle heller induslriminislern - vad del är man har klarat genom naturlig avgång. Naturligtvis har antalel sysselsällningslillfällen minskal lolall. De åtgärder som vidtas innebär också all företagen får hjälp av stålen med all klara del sociala ansvarel vid neddragningen av antalet anslällda. Jag skulle vilja påstå all del är ulomordeniligl fariigl all "klara" situationen för länge med "naturlig avgång". Var kommer då jobben alt finnas för de nylilllrädande på arbetsmarknaden? Det kan snabbt försvinna ytterligare 30 000 arbetstillfällen inom industrin genom naturlig avgång. Det här är som sagl utomordentligt allvariigt.

Av denna anledning skulle jag också vilja ställa en fråga till i första hand industriministern, som lyvärr gick ut just nu. I valrörelsen lovade man i det parti som han representerar 400 000 nya jobb, varav inte mindre än 280 000 inom industrin, bara man fick en borgeriig regering. Detta skulle t, o, m, klaras utan energi. Jag måste säga alt det har böriat utomordentligt dåligt för den här regeringen, 1 stället för de 280 000 nya jobben inom industrin har vi fått en minskning med 30 000, och det hotar atl bli en ännu slörre minskning.

Därför kan det finnas anledning all fråga om de nu föreslagna ålgärderna kommer alt skapa dessa nya jobb. Hur skall man annars göra föratt lyckas med detla? Folket ute i bygderna som berörs av den naluriiga avgången och av nedläggningar frågar om sådani. Väljarna vill ha besked av regeringen om hur den länker klara sina vallöften. Jag för min del vill påstå atl de förslag som regeringen nu framlagl inle kommer au lösa de här problemen,

Induslriminislern slod här nyss och anklagade socialdemokraterna och menade alt vår strukturfond är ell hokuspokus. Del rör sig om pengar som lönlagarna är beredda all salsa på näringslivet men del kallas alllså hokuspokus. De vallöften och de ålgärder som regeringen nu vidlar är av minsl lika dålig karaklär.

Industriministern sade alt invesleringsbenägenhelen inom induslrin är låg f n, Della sägs dels bero på den uidragna lågkonjunkiuren, och del må vara hänl, dels pekas del på den ogynnsamma koslnadsuivecklingen, och då underförslås au lönelägel i förelagen förslöri del hela, dels beror del på all vinsler och likviditet har försämrats.

Ja, bägge dessa påsiåenden kan väl belecknas som en sanning med modifikation. Gjorda undersökningar visar nämligen att kostnadsutvecklingen i varie fall inle på längre sikl beror på lönelägel inom induslrin. eftersom vi där ligger pä en i förhällande till den övriga västvärlden normal nivå. Möjligen kan det vara så, enligt de undersökningar som gjorls pä LO-håll, all de höga vinsimarginalerna har drivil upp kosl-nadsläget Detta vill man emellertid skylla pä löneläget.

Men det kanske också kan bero på att man inle heller på den sidan Iror på den sillande regeringen. Del förefaller ju som om regeringen hell skulle ha lappal greppel över de ekonomiska frågorna och prisulvecklingen. Vi fick i dagarna vela all prisökningen för dagligvarorna för de fyra första månaderna i år har varit inle mindre än 7,7 96, Redan innan halva året gått är alllså regeringens siffror i den delen i budgetpropositionen överkörda av verkligheten.

Vad gäller vinsterna i företagen presenterades i Veckans Affärer nyligen uppgifter om 55 förelags bokslut för 1976, Det var endasl fyra som redovisade förlust, medan inle mindre än 26 hade redovisal ökning av rörelseresullalet Därför vill jag påslå att del inte är sä dåligl ställt i företagen som man från deras håll vill göra gällande. Industriministern säger visserligen nu all företagsamheten hade elt bra första halvår men atl det sedan gick uselt. Ja, det är den gamla vanliga visan när man diskuterar företagens ekonomi. När man sedan får se slulresullatel visar det sig ändå att vinslen har varit förhållandevis god.

Nej, del är de privatkapilalistiska intressena som i dag uppträder på vanligl säll. De ser bara lill sin egen profit på korl sikt. Vår uppfallning är all man skall inveslera i lågkonjunklur för atl sedan kunna producera för fullt i högkonjunktur. Man skall alltså använda arbetskraft och kapital i lågkonjunkturen för all kunna ha en bra och väl rustad produktionsapparat till förfogande när högkonjunkturen sätter in.

För alt nä dit är det enligl vår uppfattning nödvändigt att vi får elt annat system, byggt på löntagarfonder och ekonomisk demokrati. Vi måste få ell system där samhället och de anställda ges möjligheter att påverka dessa vikliga frågor. Det gäller för del första föreiagselableringarna och fördel andra företagsnedläggningarna inkl. den naturliga avgången. Samhälle, förelag och anställda är sä beroende av varandra all vi inle kan tillåta de privatkapilalistiska värderingarna att avgöra om ett förelag skall beslå eller inle.

1 de socialdemokraliska motionerna 220, med herr Alflin som första namn, och 1524 tas dessa frågor upp. I molionerna förordas all del vid nedläggningsholade företag skall ske en prövning med utgång från en lolal samhällsekonomisk analys, där de förelagsekonomiska skälen vägs mol samhällels och de anslälldas inlressen. Där framhålls nödvandigheien av all lillräckligl rådrum skapas för alt vi skall kunna arbeta med mera planmässiga strukturåtgärder. Där anges också vissa rikllinjer för en lagstiftning i frågan.

Socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet har i reservalionen 2 vid utskottets belänkande nr 26 följl upp dessa motioner, I reservationen framhåller vi alt utvecklingen på senare lid har visat att det finns ell behov av möjligheter till lagsanktionerade ingripanden. Jag tänker bl, a, på Olofström, Vi finner det därför angelägel att den av oss förordade lagstiftningen om en samhällskontroll vid företagsnedläggningar och personalminskningar snarast kommer till stånd.

Jag yrkar därför bifall till reservalionerna 1 och 2 i arbetsmarknads-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

ulskotlels belänkande nr 26 samt till reservalionen i arbelsmarknadsutskotlets betänkande nr 27,

Till sist, herr talman, vill jag säga atl vi i övrigl med vissa invändningar har godkäni delar av propositionen. Del är alt hoppas atl åtgärderna kan medverka till atl åtminstone i en del orter öka sysselsättningen. Men man blir förstås konfunderad, minsl sagl, när regeringen senare har kommii med andra proposilioner som hell går på tvärs med den som vi nu behandlar. Jag länker bl. a. på den föreslagna höjningen av momsen, investeringsavgiften på vissa byggnadsprojekt, devalveringen osv.

Det är inle ulan all man funderar så här: Har paniken gripit regeringen, eller vad är del fråga om? Är del kanske detta som gör att industrin upplever situationen på samma säll och därför inte heller vågar tro på regeringen?

Del finns kanske anledning alt återkomma till dessa frågor i samband med att de skall behandlas i riksdagen.

Hen WIRTÉN (fp):

Herr talman! Att hålla i gång sysselsällningen i en osedvanligt bister tid för del svenska näringslivet har varil ell huvudmål för regeringen allt sedan den tillträdde hösten 1976. Del målel har präglat de budgetförslag som presenterats riksdagen, och del har salt sin prägel pä fiertalet av de propositoner som vi har behandlal i såväl arbetsmarknads- som näringsulskollet Får jag erinra exempelvis om arbetsmarknadsminisler Ahlmarks sysselsättningspaket, vars betydelse vi nu sedan de olika åtgärderna tillämpats en lid kan avläsa. Effekten måste sägas vara myckel god. Från industriminister Åslings bord har riksdagen fåll flera förslag rikiade mot olika krisbranscher. Specialinsatser har föreslagils för teko, för den manuella glasindustrin, för varven och några branscher till.

Tyvärr kan vi inle blåsa faran över. Den bistra situationen kommer att beslå än ett lag, även om vi kan noiera vissa ljusningar i konjunkiuren. Men det går sakta uppåt.

I väntan på en konjunkturförbättring föreslår nu arbetsmarknadsminister Ahlmark i proposilionen 95 ett tillfälligt sysselsättningsbidrag. I första hand är det avsett för större förelag med dominerande slällning på de orler där de är belägna. Om ell sådani förelag står inför tvånget alt göra en större personalinskränkning kan del - under förutsättning att varsel inle ges eller au varsel las tillbaka - under 1977 få 75 96 av den lolala lönekostnaden, med viss begränsning för högre inkomster, täckta genom del föreslagna bidragel. Den berörda personalen skall sysselsättas i verksamhel skild från den reguljära produklionen.

Syflet med bidraget är att dels ge rådrum för all hinna göra andra mera varaktiga insalser av regional och indusiripolilisk karaktär, dels ge arbetsförmedlingarna i orler med ensidigt sammansatt näringsliv lillräcklig tid att komma till rälta med problemen. För del nya bidragel föreslås, som här har nämnls tidigare i dag, en ram pä 200 milj, kr.

Del kommer all ge uirymme för alt omkring 7 000 personer får behälla sina jobb. Vi har också hört under den tidigare deballen all såväl socialdemokraierna som vänsierparliel kommunisterna gjort invändningar mol bidragel och dess konstruktion.

Vänsterpartiet kommunisterna vill över huvud taget inle sträcka ut sin hand till hjälp i de här orterna. Det är i allmänhet fråga om bruksorter av den typ vi har mänga av i Mellansverige; järnbruket eller stålverket dominerar arbelsmarknaden hell. När personalinskränkningar slår lill på en sådan ort är del inle lätt alt hitla allernaliv sysselsättning. Men nej! Kommunisterna yrkar avslag pä proposilionen. De vill i stället att riksdagen skall anta en lag om förbud mot avskedanden och permitleringar vid alla förelag med fler än 50 anslällda, Alla i utskottet har avvisat den lanken som verklighetsfrämmande. Vad hjälper en sådan lag om det inte flnns elt ekonomiskt underlag för atl hålla i gång sysselsättningen? Jag yrkar därför, herr talman, avslag på den motionen.

Socialdemokraterna tillstyrker däremol del föreslagna sysselsättningsbidraget, men de gör en del invändningar mol villkoren, som här har redovisats lidigare.

Det är självklart att företagen själva skall ta del sociala ansvaret för sina anställda, och därför skall inle heller del här bidraget ulgå lill företag som går hyggligt. Men det skall i stället - som utskottet understryker - gälla förelag med låg orderingång och i allmänhet myckel stora överlager. Om man i sädana förelag ivingas notera en betydande övertalig arbetsstyrka, som inte heller på lång sikt kan sysselsättas, då kan det här bidraget komma till hjälp för alt man skall få rådrum och kunna ordna upp situationen.

Det finns inle heller anledning all oroa sig för all det bidraget skall utgå till förelag som redan åtnjuter lillräckligl stöd genom andra bidragsformer, exempelvis utbildningsstöd. Avsikten med utbildningsstödet är ju att utnyttja konjunktursvackan lill utbildning av den personal man räknar med all på sikt behöva. Det är en form av investering i förbättrad produktionskapacitet. Den bidragsform vi nu diskuterar är elt led i arbetet på atl underiälla nödvändiga omstruktureringar i näringslivet och är av samma art som exempelvis fiytlningsbidraget

Socialdemokraterna föreslår också i sin motion lagsliftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag, I motionen anges vissa riktlinjer för en sådan lagstiftning.

Nu är det inle så atl stat och kommun saknar informationskanaler om vad som håller på att hända inom näringslivet, Tväriom har under senare år en rad ålgärder vidtagits för ömsesidigt utbyie av viklig information. Vi har i ulskottsbelänkandet pekat på några av de viktigare,

1 lagen om vissa anställningsfrämjande ålgärder åläggs företagen atl sex månader i förväg ge varsel lill arbetsmarknadsmyndigheterna om förestående nedläggningar, driftsinskränkningar och permitleringar.

Vi har vidare det förra årel permanentade s, k, DIS-systemel, som uttyds informationssystemet företag-samhälle. Det innebär skyldighet

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

för näringsidkare all till samhällels organ lämna upplysningar om bl, a, sysselsättning och väntad ekonomisk utveckling av verksamhelen.

Vi skall, herr lalman, inle heller glömma branschråden, som finns i en del branscher, I dem förmedlas också mycken viktig informalion mellan statsmakt och den berörda sektorn inom näringslivet.

Det senasie tillskottet är den särskilda delegationen för elablerings-frägor som inrättades av regeringen den 1 juli förra året. Just nu är ca 150 förelag med minst 500 anslällda med i den här verksamheten. De företagen har förbundit sig att för delegalionen presentera sina investeringsplaner och en del annan viktig informalion.

Herr talman! Den här korta redovisningen visar alt del finns ett nät av olika informationskanaler mellan näringsliv och samhälle. Jag tror inte vi behöver ny lagstiftning på området. Vad som kan diskuleras är snarare frågan om hur man, allteftersom erfarenheler vinns, skall samordna informalionen, förbällra den och snabbast möjligl utnyuja den på rätt sätt

Jag vill gärna göra del tillägget, herr lalman, att vi genom medbestämmandelagen har fält utomordentligt fina nya möjligheter för de anslällda själva alt hålla sig underrätlade om vad som håller på att hända i ett företag.

Med delta, herr lalman, yrkar jag bifall lill arbelsmarknadsulskollels hemslällan i betänkandet nr 26,

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Wirlén talade om alt stat och kommun f n,, som han uttryckte det, inte saknar informationskanaler när det gäller nedläggningar, konkurser och kanske framför allt neddragning genom nalurlig avgång. Jag är inle övertygad om att herr Wirlén känner till de verkliga förhållandena.

För atl la ell exempel har vi nyligen sett att Kronagruppen har gått i konkurs. Inte ens kl, 23 kvällen före visste man hos stat och kommuner någonling om all konkursen skulle komma. Informationen var alllså ulomordeniligl dålig.

Man hemlighåller ofla sådana här åtgärder. Vi vet hur man på sin tid spelade med Emmaboda Glasverk, där de anställda långl eflerål fick reda på hur det skulle bli. Här pågår forlfarande elt sådani spel, och det kan verkligen ifrågasättas om de åtgärder som har vidtagits beträffande Emmaboda Glasverk var rikliga. De anslällda hävdar i varie fall att Emmaboda tillverkar glas lika billigt som Pilkington,

I sådana här sammanhang måste man också väga in vad samhället har investerat kring industrierna i vägar, vatten och avlopp, skolor, bostäder och myckel annal, Alla åtgärder är så intimt förknippade med varandra att det är nödvändigt atl samhällel och de anställda får ett annat inflylande, sä atl man åtminstone temporärt kan driva ett företag vidare, eventuellt med offertsyslem och olika andra åtgärder. Detta gäller inte minst den naturliga avgången, som arbelsmarknadsminislern med viss

stolthet talar om atl företagen klarar situationen med. Vi från facklig sida är utomordentligt inlresserade av att få ell besked om den här naturliga avgången, men del får vi inle. Det är ju nödvändigt atl vi ser till att skaffa de jobb som har försvunnit med dens. k. naturliga avgången, och det är i sädana frågor som vi måsle få rådrum för diskussion.

Hen WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! De två exempel som herr Nilsson i Kalmar tog på att informalionen brister i fråga om friställning av personal är säkert riktiga. Jag är fullt medveten om att del alltfort händer missar i informationen mellan företagsledning och anslällda. Men det innebär ju inte att man skall dra den slutsatsen att de system vi nu håller på alt arbela fram för atl förbättra dessa informationskanaler är felaktiga, utan det innebär att de ännu inte har funnil sina rätta former och är tillräckligt effekliva. Det Jag säger är all vi inle skall lägga lill nya syslem innan vi har fått dem vi redan har bestämt oss för atl fungera på bästa säll. Del är bättre att vi samarbetar, herr Nilsson och jag, om atl göra de förbällringar som jag talade om i milt första anförande. Då tror jag atl vi kommer alt undvika sådana här missar som - del tror jag är riktigt atl påstå - alltfort kan hända i näringslivet.

Sedan tog herr Nilsson i Kalmar upp frågan om de samhällsinvesteringar som är gjorda pä mindre orter och som det är viktigt att väga in när det är fråga om en permittering eller en nedläggning av ett förelag. Ja, på den punkten häller jag hell med herr Nilsson. Det är därför man också skall ha dessa samråd mellan kommun och företag - för atl i lid kunna samordna sina investeringsplaner, så all man inle gör en kapitalinsats som senare visar sig vara felaktig och inte kan utnytrias på rätt säll. Målel är ju delsamma, herr Nilsson i Kalmar. Vi vill undvika sådana här felinvesteringar.

Del är naturiigtvis rikligt att man med den naturliga avgången får ell minskal anlal sysselsällningslillfällen på en ort Men å andra sidan, herr Nilsson i Kalmar, är det ju skillnad mellan nalurlig avgång och friställningar så till vida alt den naturliga avgången sociall slår betydligt mindre hårt.

Det är självklart att vi tillsammans har all anledning alt försöka skaffa fram de här nya jobben. Därvidlag tror jag inte alt vi skiljer oss på någol säll, herr Nilsson i Kalmar och jag. Men här är det ändå fråga om en mycket djupgående lågkonjunklur, som hela induslrivärlden lider av. Vi har i Sverige faktiskt klarat oss bättre än de länder vi brukar jämföra oss med. Vår förhoppning är naturiigtvis all del skall bli ett nytt sug ute på världsmarknaden och att vår exportindustri återigen kan komma i gång och sälja sina produkler. Då skall det bli ell naluriigl lillskoll i våra förelag i slällel för naluriig avgång.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Hen NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Wirtén säger nu att vi har samma mål, och det är ju roligt all höra att del är sä i alla fall. Men om vi har samma mål, sä hade vi effektivast nätt det genom all lillslyrka de socialdemokraliska motionerna i den här frågan, där vi har direkta förslag om hur vi skall organisera det samarbete som i varie fall hittills inle har fungerai. Gång på gäng slälls de anslällda inför att ett förelag har bytt ägare, att man skall lägga ned, alt man skall göra ändringar, atl man har naturiig avgång osv. Det är della som vi måste komma lill rälla med så atl vi får den naluriiga sammanvägningen mellan de företagsekonomiska och de samhällsekonomiska frågorna.

Sedan säger herr Wirtén alt förändringar genom den naturliga avgången slår mindre hårt. Ja, de slår mindre hårt för företaget nalurliglvis, därför att man slipper ifrån de sociala bekymren. Men de slår ju inte mindre hårt för den unga grabben eller flickan som hade tänkt all få ett jobb efler den som har slutat genom naturlig avgång. Och situationen i dag visar detla. Det har försvunnil 30 000 arbetstillfällen inom induslrin, de flesla förmodligen genom s, k, nalurlig avgång, Centerpartiel gick ut före valel och lovade alt man skulle skaffa 280 000 jobb inom induslrin. Även herr Wirtén måste ha ett vissl ansvar för alt dessa jobb kommer fram. Var flnns de i dag?

Med viss stolthet säger ni bara: Ja, vi har klarat det här genom naturlig avgång. Del har ni visst inte gjort. Tvärtom har situationen förvärrats myckel mer. Del tycker jag ni skall försöka rätta lill.

Hen WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan inte se atl herr Nilsson i Kalmar har anföri ett enda argumenl för atl vi behöver nya system när del gäller all hålla stal och kommun informerade om vad som håller pä atl hända ule i näringslivet Jag har samma uppfattning som lidigare all de syslem vi har är lillräckliga. De kan i och för sig förbäliras, och låt oss göra del i stället för att skapa ylleriigare tillskott i fråga om informalionskanalet

Del som egenlligen föranledde mig alt begära ordet, herr talman, var atl herr Nilsson i Kalmar kom lillbaka lill minskningen av anlalel in-dustrisysselsatta. Det är en ulveckling som vi har haft sedan ganska många är tillbaka. Även under socialdemokraternas regeringstid skedde en viss tillbakagång i antalet induslrisysselsatta. Men vad herr Nilsson i Kalmar borde säga är att den offentliga sektorn har erbjudit tiotusentals nya arbelslillfällen.

Herr Nilsson i Kalmar borde också vara vänlig och påpeka, när han lar upp ungdomarnas problem pä arbelsmarknaden, att där har regeringen gjort flera insatser just för att irygga sysselsällningen, Ålgärderna har varil skiftande. Man har ökat antalet praktikplatser, man har erbjudit utbildningsplatser, man har över huvud lagel sett lill atl de unga på arbetsmarknaden inle har lämnals sysslolösa ulan kommii in i utbildning eller produktion. Där är del lätt att peka pä de förslag som framför alll

fanns med i arbeismarknadsminisierns sysselsättningspaket för atl visa hur den nuvarande regeringen känt sitt ansvar för de unga på arbelsmarknaden.

Hen CARLSTEIN (s):

Herr lalman! Tidigare hade vi en bestämmelse som medgav avdrag vid laxeringen för erlagd kommunalskatt. Ursprungligen motiverades del här avdraget med atl det förelåg slora olikheter i den kommunala beskattningen och all man genom avdragsrällen uppnådde en viss uriämning.

Genom införandet av de statliga bidragen för kommunal skatleuriäm-ning lill kommunerna har det skett en viss uriämning, varför moiivet för avdragsrätten förlorat i styrka. Numera är avdragsrällen för kommunalskatten avskaffad för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Under en övergångslid förelåg räll lill schablonavdrag, men genom 1970 års skattereform slopades kommunalskalleavdragel hell med verkan fr. o, m, 1972 års laxering.

När del gäller juridiska personer, med undantag för dödsbon och familjestiftelser, gäller fortfarande räll till avdrag vid laxeringen lill statlig inkomstskatt för vad man erlagt i kommunal inkomstskatt

I moiionen 1976/77:1328 har vi socialdemokrater ansett all nuvarande kommunalskatteavdrag för juridiska personer skall begränsas till två tredjedelar av den erlagda kommunalskatien fr. o. m. 1978 års laxering. Vi har kopplat del här moiionsförslagel till inrättandet av en strukturfond. Skälet till den här speciella finansieringen, atl inskränka avdragsrällen för juridiska personer, är atl söka i den rådande ekonomiska silualionen, som kräver återhållsamhet av alla grupper i samhället.

Kraven på återhållsamhet återkommer ofta i den ekonomiska debatten. Men de har en viss ensidighet, i vari fall när del gäller den borgerliga regeringens handlande. De går i första hand ut över löntagarna. Vi socialdemokraier hävdar alt även andra grupper måste visa älerhållsamhel och ta sin del av utgiftsfinansieringen.

Detta gäller i hög grad insatserna för alt klara strukturproblemen. En viss skärpning av bolagsbeskallningen är därför inle ur vägen. Minskar man avdragsrällen för juridiska personer på del sätt som föreslagits i motionen 1328 medför del en inkomstförstärkning på 350 milj. kr. för helt budgetär.

Vårt moliv har främsi varil inrällandel av en strukturfond och den nämnda summan utgör i stort sett hälften av det belopp som vi ansett all fonden bör ha lillgång lill under startåret Herr Bengtsson i Landskrona har tidigare redovisal moliven för fonden och dess funktion och jag har därför ingen anledning atl gå in på den argumentationen,

Skalteutskottets borgerliga majoritet har avstyrkt moiionsförslagel, främsi av två skäl. Man hänvisar lill all näringsulskollet avslyrkl förslaget om inrällandel av en struklurfond och man påpekar all frågan om slopandet av avdragsrällen på kommunalskatten f n, är under övervägande

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

inom förelagsskalteberedningen.

Argumentationen för avslagsyrkandet är inle särskill övertygande. När man avvisar strukturfonden i näringsutskottets betänkande nr 35 sker det med hänvisning till atl regeringen presenterat en rad s, k, slruk-lurpaket med stora ekonomiska ålaganden från statens sida. Där nämns bl, a, insalserna för varvsindustrin, textil- och konfektionsindustrin, skoinduslrin och glasinduslrin. Vidare är att förvänta förslag lill insatser vad det gäller stålindustrin och skogsnäringen. Det är myckel slora pengar det är fråga om och det vore inte ur vägen om även företagsamheten fick vara med och dra lasset. Jag är medveten om att 350 milj, kr, är litet pengar i det här sammanhanget, men bättre till än från och framför allt: I den ekonomiska situation vi befinner oss i vore det motiverat atl alla grupper i samhället fick medverka till finansieringen. Även om motionskravet om strukturfonden faller, kvarstår lika fullt behovel av inkomstförstärkningar.

Det andra moiivet för avslagsyrkandet, alt frågan om avdragsrätten övervägs av förelagsskalteberedningen, är också ett enkell sätt att komma ifrån motionskravet.

Företagsskalieberedningen sägs vara färdig all avsluta sitl arbele höslen 1977 - om 4-5 månader med andra ord. Vad ulredningen kommer med i del sammanhangel är en väl förborgad hemlighet men logiken bjuder väl alt när man avvecklat kommunalskatteavdraget för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser så har man anledning att gå vidare och också avveckla avdraget för övriga juridiska personer.

Kommer elt sådant förslag från företagsskatteberedningen hösten 1977 skall del ul pä remiss, del skall passera kanslihuset och riksdagen och effekterna av förslaget kommer först 1979 eller möjligen 1980. Del är nu vi behöver inkomstförstärkningar, bl. a. på grund av kostsamma strukturpaket. Därför bör man anta socialdemokralernas förslag och därför, herr lalman, ber jag all få yrka bifall till reservalionen i skatieulskoilels belänkande nr 46 av herr Wärnberg m. fl.

I näringsulskoltels belänkande nr 36 behandlas en av fru Hörnlund och mig väckt motion, som tar upp företagareföreningarnas personalsituation - speciellt vid koniorei i Borås. Jag vill passa pä alt säga några ord också i den frågan. Vi molionärer anser all del behövs en förstärkning i Borås, inle minsl med hänsyn lill den nu rådande sysselsältningssituationen i Boråsregionen. Ulskotiet har hänvisai lill att det föreligger ett ulredningsförslag, som innebär en kraftig förslärkning av föreningarnas administrativa resurser. Utskottet utgår från alt frågan kommer att tas upp vid den fortsatta behandlingen av ulredningens förslag. Jag vill understryka all det behövs en förslärkning av personalresurserna. I avvaktan på att så sker ber jag atl få ansluta mig lill det av fru Radesjö lidigare framförda yrkandet om bifall till reservalionen vid punklen 7 i näringsulskolleis belänkande nr 36.

Under della anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr JOSEFSON (c):

Herr lalman! Som framgår av skalteulskollels belänkande 1976/77:46 har skalieulskottet endast behandlal den del av molion nr 1323 som berör ändring i lagen om stallig inkomstskatt. Förslaget om införande av en särskild strukturfond, som också framförs i nämnda molion, har som framgått av den lidigare debatten här i kammaren behandlats i näringsulskollet.

Näringsulskottet har avstyrkt förslaget om inrättande av en särskild struklurfond, och med hänvisning bl, a, till delta avstyrker skatteutskottet bifall till moiionen 1328,

Därtill kommer alt frågan om beskattning av juridiska personer och därmed också slopande av avdragsrällen för kommunalskall f n, är under övervägande i det nu pågående arbetet i skatleutredningarna, Detla utredningsarbete skall vara avslutat före den 1 december i år, således inom elt halvår. Inte minst av denna anledning har skatteutskottet ansett att skäl nu inle föreligger för ell beslut om ändrade regler, en ståndpunkt som socialdemokraterna lidigare i liknande fall med stor bestämdhet hävdat

Även när det gäller den motivering som socialdemokraterna i reservationen anför för ändrade avdragsregler vill jag hänvisa lill det utredningsarbete som nu pågår i skatteutredningarna och lill den argumentering jag tidigare anföri.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill skalteulskollels hemställan i betänkande nr 46.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

Fru LUDVIGSSON (s):

Herr lalman! Från socialdemokralisk sida har alllid hävdals vikten av att genom en aktiv näringspolitik vidareutveckla det svenska näringslivels produktion och konkurrenskraft. En slor del av vår kritik mot den borgerliga regeringen har haft sin grund jusl i alt vi menar att den inte lillräckligl kraftfullt gell sig i kast med dessa frågor.

Attityden från regeringen varju också länge all det är induslrin själv som skall lösa induslrins problem. Verkligheien har lydligen fåll även borgerliga statsråd att tänka om och ändra sina uppfattningar på vissa punkler. Den föreliggande proposilionen är lill viss del ett bevis härför, även om vi anser att förslagen i den är behäftade med betydande svagheter och på intet säll är utiryck för atl regeringen är beredd all la ett samlande grepp om bransch- och strukturproblem.

I proposition nr 95, den del som behandlals av arbelsmarknadsulskollel, föreslås införande av ett nytt sysselsättningsbidrag, som skulle riäna som ett slags stöidämpare när ett förelag pä grund av slrukluromvandling inom branschen måste skära ned antalet anslällda. Förulsätiningarna för alt slödel skall ulgå skulle, som Rolf Wirtén lidigare redogjort för, vara atl del rör sig om ell slort företag med dominerande slällning på orten, all den arbelsslyrka för vilken bidrag skall ulgå sysselsälls i en verksamhel som är skild från den reguljära produktionen samt atl förelaget i fråga

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

måste minska sin personalstyrka med minst 5 96 och lägsl 100 personer. Om alla dessa kriterier är uppfyllda skall enligl föreliggande förslag bidrag utgå med 75 96 av lönekostnaderna. Det föresläs alt bidragel skall utgå under kalenderåret 1977.

I anslutning till propositionen har del väckls en socialdemokratisk motion, nr 1525, i vilken arbetsmarknadsutskottets socialdemokratiska ledamöter lill alla delar inslämmer genom de vid betänkandet fogade reservalionerna. Därav följer atl vi delar den uppfattning som förs fram i propositionen så långt alt det kan finnas behov av ett särskilt ekonomiskt slöd som hjälper lill att skapa rådrum både för krishotade orler och för enskilda människor som holas av uppsägning. Vi är dock inle beredda all lill fullo acceplera den uppläggning som regeringen föreslår.

Vi vill dä försl noiera beträffande detta förslag såväl som förslaget om investeringsgarantier atl det endast kommer all beröra elt litet antal mycket siora företag. De stöd som erbjuds de mindre och medelstora företagen framslår som betydligt mindre attraktiva. Del kanske inte rikligl är vad man hade väntal sig av en regering sammansatt av borgerliga partier som så ohämmat har kritiserat socialdemokratin för atl endast stödja de stora förelagen. Men så kan det bli när man konfronteras med verkligheten.

Vi har från socialdemokratisk sida självfallet inga principiella invändningar mol samhälleliga insatser för atl främja en utveckling mot full sysselsällning. Men vi har alllid vänt oss mot förslag som generellt ger lättnader lill företagen, även sådana förelag som inte är i behov därav och där bidragen endast leder lill alt öka företagens vinsl. De socialdemokratiska förslagen har genomgående varit av sådan karaklär alt de har riktats direkt till utsatta förelag, branscher eller orler. Vi menar alt man därigenom får ul bäsla effeklen från bl. a. sysselsättningssynpunkt

En grundläggande princip i den socialdemokraliska arbelsmarknadspoliliken har också varil all samhällels insalser skall sällas in i elt sådant sammanhang all de lillsammans medverkar lill atl underlätta den nödvändiga strukturomvandlingen. Ulbyggd arbetsförmedling, bällre arbetsmarknadsutbildning, slöd lill vissa branscher, investeringsstimulerande insatser är exempel på sådana åtgärdet De insatser som har varit direkt riktade mot företagen har alltid varit förenade med vissa villkor, framför allt beträffande sysselsällningen.

Socialdemokraterna i arbetsmarknadsulskoltel anser atl en hel del invändningar kan riktas mot regeringens förslag lill särskill sysselsättningsbidrag. Del skulle som det nu är utformat kunna leda lill all t, ex, stora, väl konsoliderade och lönsamma förelag blir berättigade till stödet Risken för missbruk kan med de föreslagna reglerna inte uteslutas,

I reservationen 1 vid arbetsmarknadsutskottets belänkande nolerar vi försl all del kommer att handla om relativt stora pengar - det kommer atl röra sig om miljonbelopp lill större företag. Vi menar att delta i sig motiverar all kriierierna för all få bidragen är, som del ullrycks i reservalionen, väl genomarbetade. Den arbetsstyrka för vilken detta bidrag

skall utgå skulle alltså bestå av sådana anställda som representerar vad man på arbetsgivarspråk ibland kallar den personella överkapaciteten. Det är alltså sådana som har uppsägning att vänta. Ett villkor för bidragel skulle vara atl dessa människor sysselsätts med sådani arbele som normalt inte ingår i förelagets arbetsuppgifter, I proposilionen nämns som exempel härpå reparationer, underhäll och investeringsarbeien i den mån sådan verksamhel inte ingår i berörd arbetstagares ordinarie arbetsuppgifter.

Vi menar att detta är en skrivning som kan ges en ganska vid tolkning. Dessutom kan ju tillgången pä sådana arbelsuppgifter vara högst varierande i olika företag beroende på t. ex. hur företagen lidigare skött underhåll och reparationer. Klara och entydiga regler är därför ett krav som måste slällas.

Den Slörsla svagheten i förslaget är dock, som del påpekas i motionen 1525, att man inte har sagt någol om de mottagande företagens ekonomiska situation. De socialdemokratiska reservanterna ansluter sig hell till moiionärerna, som anser att det inle kan accepleras atl bidrag skulle kunna ges lill företag som själva har ekonomiska förulsällningar atl la sill ansvar för sysselsättning och produklion.

Nu skriver visseriigen ulskoUets majoritet, och Rolf Wirtén har här nyss upprepai det, atl det inle är någon skillnad på dess och molionärernas uppfallning och atl bidragen självfallel inle är avsedda för framgångsrika företag utan gäller företag med låg orderingång och slora övertager. Men detla säger ju i och för sig ingenting om förelagens ekonomiska slällning i Slort. Del finns ingenslans utsagt all förelagens ekonomiska situation skall vägas in i bedömningen av om bidrag skall utgå eller ej - varken i propositionen eller i ulskollsmajorilelens skrivning.

Vi anser alt bidrag skall ulgå endasl till företag som inle har reala möjligheter atl ta sitt sociala ansvar och klara ut situationen. Vi anser vidare att bidrag inte skall utgå till förelag som inte låtit sina aktieägare ta sin del av ansvaret genom att hälla igen på vinstutdelningen. Och med lanke på de olika prövningar som vi menar måsie lill och med hänvisning lill de stora belopp del kan komma alt röra sig om hävdar vi alt beslut om bidrag skall fattas av regeringen.

Herr talman! Efiersom vi kommit fram till atl del kan finnas behov av slöd är vi beredda all anslula oss lill förslagei med de förändringar av delsamma som föreslås i reservalionen 1 till arbetsmarknadsutskottets betänkande 26, och jag yrkar bifall till de socialdemokraliska reservaiioner som är fogade lill delta belänkande.

Jag vill också, herr talman, under förulsätlning av bifall till reservationen 2 vid näringsutskottels belänkande 35 yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen vid arbelsmarknadsulskollels betänkande 27, som innehåller förslag till lag om arbetsgivaravgift för arbeislrygg-heten.

Sedan vill jag, herr talman, säga något om del som Rolf Wirlén var inne på i meningsutbytet med Bernt Nilsson om den naluriiga avgången. Jag tycker nog att Rolf Wirlén nonchalerar de sociala följderna av den

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

s, k, naturliga avgången. Han vill t, o, m, i sill senaste inlägg nästan göra gällande atl man lyckats klara väldigl myckel av de sociala följderna av den naturliga avgången. Här drabbas framför allt de nylilllrädande pä arbelsmarknaden. Ungdomen och kvinnorna.

Om han nu lycker att man lyckats klara de här problemen sä måsle jag nog konstalera atl folkpartiet betydligt har sänkt sina anspråk i del här avseendet sedan partiet fick någonling all säga lill om i regeringen. Före valel hörde vi näsian alllid lalas om all folkpartiet ville skapa sys-selsäliningsgaranii för ungdomen, dvs, all alla ungdomar skulle beredas arbele, praklik eller uibildning. Del har varit märkvärdigl lysl om den saken efler valel och maktlilllrädet

Och hur går del för den ena slora gruppen nylilllrädande pä arbelsmarknaden - jag tänker naturligtvis på kvinnorna - när nu regeringen t, o, m, lycks acceplera att industrisysselsällningen sjunkit och fortsätter atl sjunka? Hur skall de många kvinnor som nu vänlar på att få ell jobb kunna komma ut på arbetsmarknaden under de här förhållandena? Detta är verkligen också en fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män, och del är ju en fråga som inte minst folkpartiet har gjort anspråk på att den skulle vara deras.

Hen FRANSSON (c):

Herr talman! I arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 26 behandlas propositionen 95 i vad den gäller tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med en dominerande ställning på orten, och möjligheterna att lämna regionalpolitiskt stöd i vissa kommuner utanför allmänna stödområdet och gränsområdet. Utskottsmajoritelen har pä alla punkler slälll sig bakom regeringens förslag.

För samhället är det nödvändigl atl på olika sätt medverka lill alt skapa sådana förutsättningar att man ule i företagen kan bibehålla sin personalstyrka även under den långa lågkonjunklur som vi fortfarande befinner oss i. Värnet om sysselsättningen är den avgörande faktorn för införande av detta tillfälliga sysselsättningsbidrag, som kommer att bli ell värdefulll medel när del gäller alt kunna möta de ökade arbetslöshetsriskerna i en del särskilt utsatta orter och i vissa branscher. Det bör möjliggöra för företagen att bibehålla sin personalstyrka intakt och inte Ivingas vidta någon personalreduktion.

För att bidraget skall ulgå krävs all man kan sysselsätta en särskild avgränsad del av arbetsstyrkan i verksamhel skild frän den vanliga produktionen och alt företaget måste minska sin arbetsstyrka med minst 5 96, dock i absoluta tal lägst 100 personer. Närspeciella skäl föreligger på en ort, kan emellertid bidrag ulgå även om antalet personer inte når upp till 100. Della stimulansbidrag skall naturligtvis ses som ett komplement till övriga bidrag, bl. a. utbildningsbidraget, som Rolf Wirlén tidigare har omnämnt.

I den socialdemokraliska parlimolionen, som man sedan följl upp genom reservalionen 1, är man kritisk mol förslaget bl. a. på det sättet att

man anser att bidrag kan lämnas också till slora och vinstrika företag. Vidare är man kritisk mot alt länsarbetsnämnderna skall få rätt att bevilja dessa bidrag.

Utskottsmajoriteten anser emellertid det vara riktigt att man inför elt mer decentralistiskt beslutsfallande, och därmed är det ju också lämpligt att länsarbetsnämnderna får denna beslutanderätt. Länsarbetsnämnderna känner myckel väl till de förhållanden som råder på orten, och risken för felbedömningar torde vara liten. I tveksamma fall kan och bör nämnden självfallet överiämna ärendet lill arbetsmarknadsstyrelsen för ställningstagande, och i betydelsefulla frågor kan arbetsmarknadsstyrelsen överiämna ärendet till regeringen för beslut.

Att göra den förändring som socialdemokraterna har föreslagil, nämligen att samlliga ärenden skall beslutas av regeringen, anser vi inom utskottsmajoriteten vara mindre lämpligt. Förutsättningarna är med vårt förslag större för all beslut kan fattas snabbt, och delta kan vara nödvändigt i vissa fall, eftersom företagen kan befinna sig i ett besvärande likviditetsläge. Då kommer möjligheten att bevilja förskott att finnas.

Med anledning av de kritiska synpunkter som framförs i den socialdemokraliska reservationen nr I mot förslaget att även vinstrika förelag kan erhålla bidrag finns det anledning all påpeka följande.

Utskottet har i sitl yttrande understrukit - och det har bl, a, Rolf Wirtén sagt tidigare i debatten - att bidragel självfallet inle är avsett för framgångsrika företag, utan det skall ges till förelag med låg orderingång och till företag som ligger med slora lager. Det förhållandet att ansökan om detta tillfälliga sysselsättningsbidrag skall godkännas av arbetstagarorganisationerna ulgör en garanti för alt inga medel beviljas lill företag som rätteligen inle borde fä bidrag.

Min bestämda uppfattning är atl man skall föriila sig till den lokala fackliga organisationens bedömning och ställningstagande. Jag blev litel förvånad när jag lyssnade till fru Ludvigsson. Det går ju inte atl tolka hennes inlägg på något annal säll än att man på socialdemokratiskt håll inte sätter sin tilltro lill den bedömning som görs av de lokala arbetstagarorganisationerna,

I betänkandet behandlas också yrkandet 2 i den socialdemokraliska parlimolionen, där det krävs lagsliftning om samhällskontroll vid nedläggning av företag, Ulskoltsmajoritelen betonar behovet av all i god tid erhålla utförlig information om väntade förändringar som rör företagen. Detta är som vi ser det en självklarhet. År 1976 fattade riksdagen beslut om att permanenta det s. k. DIS-systemel, vilket Rolf Wirlén redan varil inne på, Detla innebär en skyldighel för näringsidkare alt till samhällets organ lämna upplysningar av olika slag. Ytterligare informationskanaler finns i och med all regeringen under föregående år inrättade en särskild delegation för etableringsfrågor. Den överenskommelse som iräffades mellan regeringen och Sveriges industriförbund innebär atl f n, ca 150 företag med vart och ell mer än 500 anställda har

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

förbundit sig all presentera sina investeringsplaner för regeringen, Arbelel i delegationen pågår intensivt, och man får utgå ifrån att detta kommer atl leda lill önskvärda resultat

Lagen om medbestämmande i arbetslivet och de kollektivavtal på områdei som kommer alt tecknas framöver bör också leda till all de anställda i ett tidigt skede får möjlighel att ta del av de planer som är på gång och påverka utvecklingen i en för de anställda positiv riktning.

Av vad jag här har sagt framgår atl det finns ett flertal olika kanaler för den lyp av information som är aktuell. Därför är det ingen anledning alt i dagens läge vidla några yllerligare lagsliflningsålgärder på detta område. Jag vill emellertid betona vikten av att man med mycket stor uppmärksamhet följer ulvecklingen på området. Detta har också utskottet understrukit i sitt ställningstagande, där man förutsätter att regeringen vid behov vidlar erforderliga åtgärder.

Så, herr talman, några ord om del regionalpolitiska stödet. Det förslag som framlagls av regeringen innebär ju att tidsbegränsat regionalpolitiskt stöd kan beviljas lill kommuner som ligger utanför det allmänna stödområdet och gränsområdet. Del ankommer på länsstyrelserna att göra sådana framslällningar till regeringen. Det flnns anledning all undersiryka att den angivna ordningen skall lillämpas med restriklivitet. Annars kan det naturligtvis föreligga risk för att man inte kan göra de regionalpoliliska insatser som är nödvändiga inom stödområdena.

Herr Nilsson i Kalmar talade i sill inledningsanförande någol ironiskt om vår målsättning alt skapa 400 000 nya arbetstillfällen till i bönan på 1980-talet, För alt kunna förverkliga den målsättningen arbete åt alla, som jag tror vi är överens om, krävs del enligl sysselsätlningsutredningens delbetänkande ungefär detta anlal om man vill skapa en regional balansi vårt land. All ulvecklingen under den senasie tiden varit negaliv inom induslriseklorn på grund av den internalionella lågkonjunkturen får ju inte leda till atl man mattas i ambitionerna att genom olika näringspolitiska åtgärder söka förverkliga målsättningen arbete åt alla.

Del är klarl alt man för atl nå denna målsättning behöver näringspolitiska insatser som kan skapa ytterligare arbetstillfällen inom industrisektorn. Men självklart måste det också skapas en mängd arbelslillfällen inom den offentliga sektorn. Jag tänker då på vårdsektorn, barnomsorgen m, m.

Fru Ludvigsson sade också att ambitionen ifrån regeringens sida i fråga om kraftålgärder för att skapa arbetstillfällen ål ungdom inle skulle varit så hög. Herr Rolf Wirtén tog ju upp delta tidigare. De förslag som presenterats ifrån arbetsmarknadsdepartementet om utökning av antalet praktikaniplatser m. m. vittnar ju om alt man från regeringens sida har en hög ambitionsnivå i fråga om alt skapa arbetsmöjligheter inte minst åt ungdomen.

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till arbetsmarknadsuiskotieis betänkande nr 26.

Fru LUDVIGSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Fransson uttalade slor förvåning över atl vi socialdemokrater inte skulle lita på de fackliga företrädarna. Jo, herr Fransson, vi har stort förlroende för de fackliga förelrädarna. Men även dessa har ju all rälta sig efter de regler vi slår fast här i riksdagen.

Och som jag lidigare sade: Det finns ingenstans utsagt, vare sig i propositionen eller i utskottsbetänkandet, att företagets totala ekonomiska situation skall las med i bedömningen. Det kan, som vi säger i reservationen, vara fråga om en enhet som ingår i ett större företag, där det större företagel mycket väl kan ha ekonomiska möjligheter att klara ut den aktuella enhetens sociala ansvar. Vi har många exempel på att man inte alllid känner det ansvaret. Skall bidrag då utgå? Vi lycker det är orimligt, och det är della vi vill ha fastslaget i vår begäran lill regeringen.

Herr Fransson slulade med att vi hade angripit den ambitionsnivå med vilken regeringen gått till verket för att skapa arbete åt ungdomarna. Ja, del gjorde jag på sätt och vis, men vad jag framförallt tryckte pä värdet myckna talet vi hört i flera år ifrån folkpartiets sida. Inte minst vi som sitter i arbetsmarknadsutskottet har hört det krävas att man skulle skriva fasl att det skall vara en garanti för alt alla ungdomar skall ha ett arbete när de slutar skolan. Jag sade att det är märkvärdigt lyst om kravet på den garantin i dag.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Fransson tog upp frågan om de 400 000 nya jobben. Han säger i dag atl det är fråga om en målsättning, OK, Men i valrörelsen gick centern ut och sade alt man skulle ordna de här 400 000 nya jobben, varav 280 000 inom industrin. För att klara det skulle man självfallet vidta vissa näringspolitiska ålgärder. Antingen del nu är en målsättning eller ett löfte, så låt mig, herr Fransson, slälla frågan: Med vilka medel skall ni uppnå del här? Vilka näringspolitiska ålgärder avser ni att vidta för att uppnå de 280 000 nya jobben inom induslrin? För del är väl ändå inte så att det ni föreslår här i dag skall täcka upp det?

Sedan sade herr Fransson också att den offenlliga sektorn skulle komma att öka. Det är klart att det kommer att bli en viss ökning där, men jag vill i det sammanhanget påminna om att vissa av herr Franssons partikolleger lidigare varit ute och talat om de s, k, onödiga jobben inom den seklorn.

Jag vill emellertid återkomma till vad det här ytterst gäller, och jag upprepar min fråga: Med vilka medel och med vilken målsättning skall ni klara av att uppnå de här 280 000 nya jobben inom industrin? I det sammanhanget skulle jag vilja slälla ännu en fråga: Hur skall ni lösa energiproblemen i samband med detta?

Herr FRANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Fru Ludvigsson sade alt man från socialdemokratiskt håll har ett väldigt stort förlroende förde fackliga organisalionerna. Men

5 Riksdagens prolokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa Industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

den slutsatsen kan inle dras av del socialdemokratiska ställningstagandet i det här ärendet - där sätter man inle sin lilllro till de fackliga organisationernas uppfattning.

Del är ju, såsom också framgår av regeringens proposilion på s, 16, på del saltet atl ansökan om det särskilda sysselsättningsbidraget skall godkännas av arbetstagarorganisationerna, och den prövning som de lokala arbetstagarorganisationerna gör ligger helt och hållet till grund för om det skall utgå någol sysselsättningsbidrag eller inle. Jag utgår ifrån atl man inom de lokala fackliga organisalionerna har sådana kontaktvägar uppåt att man har helt klart för sig all del även inom en koncern med många olika enheier skall finnas en klar och entydig information när det gäller frågan om huruvida bidrag skall utgå eller inle i del här speciella fallel. För min del kan jag inle komma fram till någon annan slutsats av propositionen än all arbetstagarorganisationerna har just den här möjligheten att la ställning innan man ansöker om sysselsättningsbidrag, och det finns anledning all understryka betydelsen av detta.

Jag berörde tidigare frågan om insatserna för ungdomen. All bereda ungdomen arbele är naturligtvis en myckel viktig del av insatserna på det arbetsmarknadspolitiska området. De insalser som har gjorls genom anordnande av flera praktikplalser och ökade personalresurser på våra arbetsförmedlingar bör rimligtvis leda till del resultat som vi alla hoppas på, nämligen atl alla ungdomar bereds anlingen arbele eller utbildning.

Så några ord till herr Nilsson i Kalmar, Av hans inlägg m.åsie man dra den slutsatsen att han icke är beredd att ställa upp bakom målsättningen arbete åt alla. Jag trodde atl vi här hade en gemensam uppgifl framför oss atl se till alt denna målsättning förverkligas. Vad vi i det sammanhanget ser som väsenUigt är att del skapas en näringspolitik i del här landel som ger inle minsl de mindre och medelstora företagen möjligheter atl medverka lill alt denna målsättning uppnäs, och vi vet alt regeringen under hösten kommer att avlämna en proposilion i den rikiningen.

Slutligen några ord om den offentliga seklorn: Del är självklart all också den måste byggas ut.

Fru LUDVIGSSON (s) korl genmäle:

Herr talman! Det är ju, herr Fransson, inte de fackliga företrädarna som skall silta och konstruera regler för hur del här bidraget skall ulgå, utan det skall vara klart fastslaget av riksdagen. Vi vill ha en skrivning som klargör under vilka ekonomiska förhållanden bidragel skall kunna utgå. Om nu de borgeriiga ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet är på det klara med pä vilka premisser bidragel skall utgå, kan man fråga sig varför de inte i arbelsmarknadsutskoltel velat gå med på all förtydliga skrivningen. Då hade det inle behövt råda några delade meningar. Man skall väl inte behöva läsa mellan raderna i en proposilion och i ett utskottsbetänkande vilka regler som skall komma atl gälla.

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vel inte varifrån herr Fransson fick uppgiften att jag inte skulle vara med på alt det ordnas 400 000 nya jobb, varav 280 000 inom induslrin. Det har jag aldrig sagt. Del är bara det att herr Franssons parti har gått ut i valrörelsen och lovat att förverkliga detla, även om man nu säger all det bara var en målsättning, Oavsetl om det är ett vallöfte eller en målsättning frågar jag herr Fransson: Med vilka näringspolitiska ålgärder avser ni att skapa dessa arbetstillfällen, och hur tänker ni skaffa energin lill alla de nya jobben inom industrin? Vi vet ju all det går åt ca 200 000 kilowattimmar för varie nytt sysselsättningstillfälle inom industrin. Som sagt, vilka medel skall ni använda?

Herr Fransson sade att visst vill cenlerparliel och regeringen ge ungdomen jobb osv. Men jag har ju lidigare i deballen framhållil att arbetsmarknadsminisiern nästan med glädje talat om alt man klarar en mängd jobb genom naturiig avgång. Del är emellertid de jobben som ungdomarna skall ha, I stället för en ökning av antalel arbetstillfällen har vi fåll en minskning med 30 000 på ell år. Jag lycker att ni skall sluta med talel om atl ni ger ungdomen jobb, för såvitt jag förstår avskaffar ni i stället arbelen och kan inte uppfylla de löften som ni gav i valrörelsen.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Hen FRANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Fru Ludvigsson är förvånad över att majoriteten inte ville ta med de regler som socialdemokraterna påstår sig ha angivit i sin reservation. Man kan emellertid inte komma ifrån att vad utskotlel skriver på s, 4, atl det inle skall utgå några ersättningar för framgångsrika företag, naturiigtvis är en klar och entydig viljeinriklning från utskottets sida i denna fråga. Det skall alllsä kunna utgå ersättning till förelag som har låg orderingång och lill sådana som har slora lager och som på grund av dålig likviditet inte kan klara en ytteriigare orderingång. Jag tror ändå att socialdemokraterna inte uppmärksammal den här passusen i proposilionen, all just ansökan om bidrag skall godkännas av arbetstagarorganisationerna.

Slutligen några ord till herr Nilsson i Kalmar, Det kan väl inle vara främmande för herr Nilsson att vi fortfarande befinner oss i lågkonjunkturen. Trots detla har vi lyckats atl under denna tid skapa 40 000 nya arbetstillfällen inom den offentliga sektorn. En stor del av della tillskoll har kommii ungdomar och kvinnor till godo. Detta vittnar ju om att ett av de primära målen i den nya regeringens arbele är atl skapa sysselsättning för ungdomen.

Herr Nilsson sade i sitl första anförande atl vi tänkte skapa dessa arbetstillfällen ulan energi. Så är emellertid inte fallet, 1 den inriktning av den framtida energipolitiken som vi har skisserat i ett lidigare skede finns det en klar anvisning om alt vi har möjligheter atl både spara energi och använda de alternativa energikällorna på ett helt annat sätt än vad som sker i dagens läge.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Hen FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Del är inte så många år sedan socialdemokraterna lanserade den s, k, selektiva arbetsmarknadspolitiken. Enligt dess regler skulle "låglöneföretagen" slås ul. Arbetskraften skulle flyttas till andra företag som ekonomiskl gick bra och som kunde betala goda löner.

Del var då vi fick en storsatsning på olika bidrag. Del var starthjälp av olika former, flytlningsbidrag, omskolningsbidrag m. m, Alla resurser sattes in för alt flytta människor till nya, välbetalda jobb, Främsi innebar detta en avfolkning av Norrland - som i sin tur har lett lill att vi fått en ökad satsning på regionalpolitiska ålgärder.

Jag skall inle närmare gå in på detla men vill dock konstalera en sak: socialdemokraterna accepterade den gången atl strukturomvandlingen skulle ha sin gång. Ja, man t, o, m, uppmuntrade den. Det var bra - sade man offentligt - atl olönsamma förelag slog igen. De förelag som inle klarade av atl betala hyggliga löner hade icke någol existensberättigande. Man uppmuntrade de anställda alt flytta till orter och företag, där de kunde få bällre betalt, även om de nya arbelsplalserna låg långt från deras hemort Och bättre betalda jobb fanns och finns som bekani i företag som går med vinst, och sådana ger också trygghet för de anslällda.

Men hur är det i dag? Jo, nu vill socialdemokraterna knappast höra talas om det förflutna. Strukturomvandlingen skall mer eller mindre förbjudas. Det är innebörden i motioner från socialdemokratiskt håll som arbetsmarknadsutskottet har behandlal i sitt betänkande nr 26. Om elt företag planerar att varsla om nedläggning eller personalminskning, skall förelaget vara skyldigt att anmäla sina planer lill regeringen, som därefter skall ingripa med tvångsåtgärder. Och dessa kan resultera i atl man förbjuds omlägga driften eller nedlägga densamma.

Hur skall regeringen kunna ålägga ett företag att, trots ekonomiska underskott, forlsälla driflen? Och hur skall delta förelags fortsatta drift finansieras?

Ingen som helsl lagstiftning kunde ha fåll exempelvis Kalmar Verkstad all fortsätta tillverkningen av den förlustbringande Tjorven. Någon lag var del inte heller lal om från socialdemokraterna, som då satl i regeringsställning, när del statliga företaget Durox bröt samman.

I den socialdemokratiska moiionen med herr Alflin som första namn sägs visserligen att man inte vill konservera nuvarande företagsstruktur, men det förutsätts atl driftsinskränkningar och företagsnedläggningar skall kunna vägras. Del är nästan som vpk:s motion.

Vad är det då som har inlräffat som gör alt man nu tänker sig att kunna lagslifta mot vissa driftsinskränkningar och t, o, m, nedläggningar av företag? Vad är det som gör att man nu skall kunna få ett förelag att ekonomiskt komma i balans utan en naturligt strukturell omvandling? Ibland undrar jag, herr talman, om inte motioner väcks för att skapa innehåll i begreppet "slå näven i bordel". Del varju det enda man hade att komma med i debatten öm Olofslröm, Under tiden handlade den nya regeringen, sä att situationen klarades upp utan lagstiftningsåtgärder.

Det behövs ingen lag, herr talman. Den nya regeringen bedriver en annan politik än den centralstyrningens politik som alltid kännetecknar socialistiska ambitioner.

Man talar också ofta på socialdemokratiskt håll om att ge de anställda mer insyn och inflytande. Det är bra. Del vill vi också. Men då skall de också ha det ansvar och förtroende som följer av medbestämmandel. När det gäller den fråga vi nu diskuterar sviktar socialdemokraterna i sin bedömning av de anslälldas förmåga att medverka till goda beslut i företagen. Samtidigt som medbestämmandelagen nu successivt vinner ökad lillämpning anser socialdemokraterna del angeläget alt stärka samhällets kontroll över företagen. Även på den punkten är den inkonsekvenia socialdemokratiska politiken avslöjande.

Vi måste nalurliglvis sälta oss in i hur företagsamheten fungerar. Det går inte att tackla den här frågan så som socialdemokraterna gör. Företagen är i ell pressat läge och därför är del nödvändigt atl genom rationaliseringar och produktskapande försöka få företagen lönsamma. Men trots dessa ambitioner - som jag är övertygad om finns i de allra flesta företag, både hos ledning och anställda - finns del och kommer det atl finnas företag som icke fortsättningsvis har möjlighet att bedriva sin verksamhet. Den enda utvägen - efter det att man på alla tänkbara sätt försökt lösa företagets problem - är då att lägga ned driften. Att då lagstiftningsvägen säga nej lill en sådan nödvändig nedläggelse är naturligtvis hell orimligt Jag kan över huvud tagel inte förstå att man på socialdemokratiskt håll kan umgås med sådana här tankar. Går inte företagen ihop trots rationalisering av driflen, finns del tyvärr ingen möjlighet att fortsätta verksamheten. När alla likvida tillgångar är uttömda, när reserver av olika slag tagit slut, när lånemöjligheter inte längre föreligger - vad finns då att göra? Jo, socialdemokraterna menar att då skall man komma med lagboken och visa på en paragraf som hindrar förelagen från att lägga ned.

Jag är helt övertygad om att både de anställda i näringslivet och ledningarna i företagen ser på den här situationen och de här frågorna på ett annat sätt än de socialdemokratiska riksdagsmännen gör. Jag tycker alt de visar okunnighet om företagsamhetens villkor.

Till sist, herr talman, vill jag understryka att jag finner det både viktigt, naturligt och nödvändigt med information till anställda och lill myndigheler vid väntade förändringar i ett företag. Det gäller permitleringar, driftsinskränkningar eller nedläggningar. Men på det områdei har vi redan lagar och regler att följa. Sker samråd och information enligt dessa lagar, fungerar även den här sidan av näringslivet fullt tillfredsställande.

Jag yrkar, herr talman, med detta bifall lill utskottets hemställan i arbetsmarknadsulskottets betänkande nr 26,

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Fridolfsson gör mig inte så litet förvånad. Jag kan nästan få den uppfattningen att herr Fridolfsson läser riksdagstrycket

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

som en viss potentat läser Bibeln - även om jag kanske inte har någon rätt alt tycka sä, i betraktande av den åskådning herr Fridolfsson har.

Del var gamla ärkereaklionära uppfattningar kring frågan som herr Fridolfsson här gav till känna. Det behövs ingen lagstiftning, sade han; det är bra som del är. För vem är det bra, herr Fridolfsson? Jo, det är bra för företagaren, men det är sannerligen inte bra för samhällel - och del är sannerligen inte heller bra förde anställda. Det enda vi kunde göra, ansåg herr Fridolfsson, var atl slå näven i bordel. Men det dög ju inte den här regeringen till förrän den fått reda på hur del skulle gå till. Vad gjorde man dessförinnan? Jo, herr Ahlmark reste bara ner till Olofström och önskade människorna där lycka till, och sedan åkte han hem igen. Så var det ända tills han fick receptet av oss.

Del går inle, säger herr Fridolfsson, atl genom lagstiftning ge samhället och de anslällda inflylande i de här frågorna. Jo då, det går! Däremol går del inte i dag, eftersom den borgeriiga regeringen är emot en lösning av de här problemen. Men vi - socialdemokraterna och de anställda - anser del absolut nödvändigt att vi får gå in och lägger de samhällsekonomiska värderingarna till de förelagsekonomiska.

När pengarna är slul i ell företag går del inte att driva det förelaget längre, säger herr Fridolfsson, Jodå, del gör det visst; del har vi flera exempel på, som herr Fridolfsson kan finna om han vill se efler. Och så säger herr Fridolfsson vidare atl det är okunnigheten om förelagarnas villkor som gör atl vi ställer sådana krav. Nej, sannerligen inte, ulan det är i stället vetskapen om hur företagarna bär sig åt och uppträder i många sammanhang som gör all vi måste ställa de här kraven, alt vi måste se lill att skydda de anställda och samhället, därför att vi alla är så beroende av varandra.

Men jag tror inte all herr Fridolfsson någonsin kan förstå de här frågorna, hur länge han än skulle försöka.

Hen FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Är del ärkereaktionärt atl framföra synpunklen all tryggheten för de anställda i elt företag är vetskapen om att företagel går med vinsl? Är det ärkereaktionärt?

Herr Nilsson i Kalmar säger att jag vill rycka undan de anställdas inflytande i en situation där företagel har svårigheler. Tvärtom, jag menar alt de anställda diskulerar de här frågorna med sin företagsledning på ett helt annat sätt än vad de socialdemokratiska politikerna gör. De anslällda och företagsledarna förstår nämligen atl det är absolul nödvändigl alt förelaget går bra. Herr Nilsson i Kalmar vill föra över bestämmanderätten från de anställda i förelaget lill politikerna. Regeringen skall stipulera villkoren för företagels fortsatta drift även när företagel går käpprätt åt skogen.

Jag förslår att herr Nilsson i Kalmar har besvärligheter med att försvara den slåndpunkl han har intagit. All man skulle införa en lagstifining mot nedläggning av förelag som icke har ekonomiska

möjligheter alt fortleva är ju en slåndpunkl som är hell omöjlig alt försvara.

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tror inte att del lönar sig mycket atl fortsätta debatien med herr Fridolfsson. Han säger bara all jag har svårt alt förslå del här, och del är möjligt.

Det är väl med herr Fridolfsson ungefär som med mannen som hade varit ute och festat om natten och försökte förklara sig när han kom hem. Då sade gumman: "Försök inte att förklara dig, August, Del blir bara värre,"

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Hen FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan garantera herr Nilsson i Kalmar och samtliga här närvarande åhörare atl jag är spik nykter.

Herr försie vice talmannen tillkännagav atl anslag utfärdats om sammanträdets fortsättande kl, 19,30,

Hen PERSSON i Karistad (s):

Herr lalman! 1 näringsutskottels belänkande nr 36 behandlas moiionen 1243 av herr Gillslröm m, fl, socialdemokrater, I denna kräver vi en utredning rörande möjlighelerna att inrälla en speciell fond för Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län med liknande uppbyggnad som Norrlandsfonden,

Varför kräver vi motionärer all del i dessa södra skogslän skall inrältas en sådan fond?

Det är, herr lalman, hell enkelt av del skälet all skogslänen har likartade problem, och vi kan inte se någon slörre skillnad mellan de norra och de södra skogslänen. De har under årens lopp fäll vidkännas en slark åderlåtning av sin befolkning, och t ex. mill hemlän, Värmlands län, har en befolkningspyramid som är skrämmande. De yngre har lämnat länet och sökl sig lill andra regioner och orter med atlrakliva arbetstillfällen.

En strukturfond, som skulle kunna användas exempelvis för en ökad vidareförädling av råvaran, skulle, som vi ser del, skapa en möjlighet för våra södra skogslän all hejda en forlsall minskning av anialet arbetstillfällen. Inle minsl nu kan vi dagligdags följa den starka slruk-lurralionalisering som sker inom järn-, slål-, pappers-, massa- och skogsindustrin. Sedan moiionen skrevs har lägel förvärrats, och inle minsl i Värmlands län - särskill i den norra länsdelen - upplever vi en känsla av vanmakt och förtvivlan över all vi inle kan bemästra situationen. Spånplatlefabriken i Norra Ny och dess problem är dagsaktuella och välkända.

Vi tror all en strukturfond för de södra skogslänen skulle innebära en styrka. På så sätl skulle man kunna gå in med speciella stödåtgärder

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

inom branscher eller orter och bygder som holas.

Vad säger då ulskollel? Jo, del menar atl vår bedömning - dvs, den bild jag här skissat - i slort sett är riktig och all lägel är bekymmersamt. Men ulskollel är inie berell all lillmölesgå molionskraven och anser alt även en ulredning är onödig och inle kan gagna berörda skogslän.

Herr lalman! Vår begäran om en ulredning är räll blygsam, och jag har myckel svårl alt förstå rädslan för all ens utreda frågeställningen. Utskottet säger att Norrlandsfonden har en speciell bakgrund och inte synes lämpad för de nu aktuella regionerna, inbegripet Golland och de tre nämnda länen, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. En närmare precisering på den punklen från utskottets företrädare här i kammaren vore önskvärd.

Motionärernas bedömning delas av länsstyrelsen i Värmlands län och dess förtroendevalda styrelse, och vår länsstyrelse har enhälligt avgivit yttranden som innebär ett förverkligande av en struklurfond, typ Norrlandsfond.

Vi motionärer har myckel svårl alt se ens någon nyansskillnad om vi skall jämföra de aktuella regionerna i norr och syd, och därför är värt krav förankrat bland länets invånare och politiker i skilda organ.

Herr lalman! Vi kan med fog säga att vår situation har den speciella bakgrund som fordras för motsvarande bedömning som tydligen fanns och flnns när det gäller Norriandsfonden. Vi är medveina om atl Norrlandsfonden betytt oerhört mycket för de regioner som berörs, och inte minst därför har vi väl dokumenterade fakta för all en liknande fond i Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län skulle betyda ett välkommet tillskott för dessa regioner.

Jag hoppas all de som bor och verkar i dessa regioner ställer upp bakom våra krav och all våra borgerliga kolleger med Bertil Jonasson i spetsen konsekvent följer tidigare hemställan frän exempelvis länsstyrelsen i Värmlands län.

Herr talman! Jag yrkar bifall till motion 1243,

Till sist, herr lalman, vill jag säga att när man hörde herr Fridolfsson i talarstolen, kunde man fråga sig: Vad är nödvändig företagsnedläggning? Jag tror i motsats till herr Fridolfsson att många arbetare och riänstemän känner den vanmakt och förtvivlan som flera lalare har gjorl sig lill tolk för här i dag. Jag delar herr Nilssons i Kalmar uppfattning, och jag kan säga all våra värmländska arbelare och riänstemän har en helt annan uppfallning än herr Fridolfsson, Det finns ingel glapp mellan poliliker, arbetare och riänstemän. Vi behöver en lagstiftning när det gäller alt förhindra, eller under alla förhållanden fördröja, vissa lyper av aktuella företagsnedläggningar i vårt land.

Hen FRANZÉN (vpk):

Herr talman! När arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion 1526 av herr Werner m. fi, gör man del med orden: "Den av moiionärerna föreslagna lagen är inte en realistisk metod atl lösa de akuta sysselsätt-

ningsproblem strukturomvandlingen för med sig,"

Man kan ju ställa frågan vad som egentligen är realisliskl. Är del realistiskt alt smöria de privata kapitalintressena så all deras profiler inte hotas, och all göra della med skallemedel som lönarbetarna skrapat ihop till slaiskassan? Är det realistiskt all garantera sysselsättning med ell syslem som enbarl bygger på ell fåials räu och möjlighel att suga ut andra - arbetarklassen - för delta fåtals egna ekonomiska iniresse? Är del realistiskt all tro att detta smöriande av den privata profiriagande industrin bara skall vara tillfälligt? Är del realistiskt atl tro atl strukturomvandlingen bara är en akut fråga?

Om man lillhör ulskollel - och alllså är socialdemokrat eller borgare

- tror man alt staten med tillfälliga bidrag löser strukturomvandlings-
kriser. Om man tillhör denna grupp, tror man att de bidrag som nu
föreslås löser dessa kriser och all, efler det att struklurkrisen för elt
visst enskilt företag undanröjts, alll skulle vara frid och fröjd. Del är
nämligen del receptet som regeringen och socialdemokraterna tror skall
få den sjuke frisk. Att det sedan är arbetarna som själva skall belala
sin räll till sysselsättning och all det privala kapitalet även i detla läge
garanteras profil bekymrar lydligen inle heller ulskollel.

Del är belänkligl all socialdemokraterna år efler år fortsätter med denna form av gåvopolitik i förhållande till privatkapitalet, i stället för att i grunden föreslå och verka för en förändring. Del är beklagligl att socialdemokraterna inle pä allvar verkar för atl makten över produklionen

- ägandei av produktionsmedlen - överförs till dem som skapar mer
värdet, till arbetarklassen, Försl då kan sysselsättningen garanteras. Först
då riänar produktionen folkfierlalels iniresse, Försl då finns förutsätt
ningarna för en krisfri ekonomi.

För att komma tillbaka till utskoltsskrivningen och dess påstående att vårt förslag inle är realistiskt kan en lång rad exempel framhållas för att påvisa detla systems oförmåga att lösa de uppkomna kriserna. De som drabbas av kriserna är inle kapiialislerna, del är arbeiarna. Ka-pilalislerna har ingel all förlora. Del som de säger sig förlora är inte deras, det har de stulit från arbetarna.

Vinstutvecklingen i delta land är inte dålig. Under 1970-lalet har det kapital som verkar inom landels gränser gjort enorma profiter. Dessa profiter har även kallats för "övervinster". Dessa s. k. övervinster lill Irols undandrar sig kapitalel beskattning. Den skatt som bolagen betalar in till statskassan utgör en liten del av hela det gåvopaket som går lillbaka till förelagen.

Ta t ex. den provisoriska 25-kronan, alltså den borgerliga regeringens bidrag lill de förelag som hotar med permittering eller avsked. Dessa företag får fram till den 1 juli i år 25 kr. per anställd som i slällel för att permitteras eller avskedas får genomgå s. k. förelagsulbildning. Jag har inget emot att arbeiarna får möjlighel till utbildning, men jag har den uppfattningen att det är företagen som själva skall belala denna utbildning och inte arbeiarna via statskassan.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Dessa utbildningsbidrag riänstgör inle enbart som en stimulans för Sludier inom förelagen, ulan samiidigl - det har verkligheten påvisat - tas profiler ul ur även dessa 25-kronorsbidrag. Hela summan av dessa bidrag som de arbetande får belala tillfaller alltså inte de anslällda utan går också i arbelsköparnas fickor. Likadant fungerar det över hela linjen när det gäller gåvopoliliken. Den riänar syflet all garantera del privala kapitalets yllerligare vinsler.

Ell ytterligare exempel kan L M Ericsson i Olofslröm riäna som. 1975 hade detta slora multinationella företag en bruttovinsl i Sverige pä I 023 milj. kr. och 1976 på 907 milj. kr. Det rör sig alltså i bägge fallen runl en miljard kronor. Della medför att under dessa två år tillförs L M Ericssons kapilalintressen ungefär 30 000 kt per ansiälld och år. För några månader sedan varslade LM Ericsson om nedläggning av sina fabriker i Olofslröm och Örebro. Tidigare hade beslui fattals all delta förelags fabriker i Älvsjö och Gröndal skulle läggas ner under 1977. I botten på dessa ålgärder ligger s. k, lönsamhetsskäl - lönsamhet för kapitalet, arbetslöshet för arbeiarna. Del är sådana rörelser som proposilionen understödjer.

När L M Ericsson varslade om nedläggning av Olofströmsfabriken hotade man därigenom också en hel bygd. Man skapade stor oro inle bara hos de direkl berörda arbeiarna och riänstemännen utan även hos de övriga invånarna i Olofström, Någol ansvar för vad som händer med Olofslröm som ort har inte L M Ericsson, Staten har efter della sell sig som skyldig, för all rädda sysselsättningen, att lidigarelägga produktion av en ny typ av telefonväxlar. Inget ont i och för sig om nya telefonväxlar, men dessa skall ersälla växlar som fortfarande har många år kvar att riäna. Delta kallar jag för undfallenhet mol kapitalstarka företag, en undfallenhel som i namn av sysselsätlningsfrämjande ålgärder yllerligare förstärker detla koncentrerade kapital. När den nu ullagda beslällningen är färdig slår samma problem på nyll för Olofsiröms kommun och dess arbelare. För L M Ericsson är del bara några yllerligare miljoner lill dess ägare.

Del är med utgångspunkt i de här erfarenheterna av hur dessa kapitalrörelser fungerar, med utgångspunkt i det här ekonomiska systemets oförmåga atl garantera arbete som vi kräver en lagsliftning mol permitleringar och avskedanden vid förelag med mer än 50 anslällda, en lag all prövas för ell år i lagel.

Delta yrkande har sin like i del krav som fördes fram på den senaste LO-kongressen och som också blev dess beslut Där ställdes krav om förbud mol permitleringar om inle full lön utbetalas. Den nuvarande lagstiftningen medger för arbetsköparna all permillera i 14 dagar i ell sträck eller i sammanlagt 30 dagar i etapper ulan all lön behöver utbeialas. LO har också uppvaklal den borgerliga regeringen om en lagsliftning syftande lill förbud mol permitleringar. Till della kan sägas all denna fråga kommer all få sin behandling vid elt senare lillfälle, då vpk-motioner med exakl samma yrkande kommer all behandlas. Frågan kommer alllså

all behandlas i riksdagen innevarande år oavsett om regeringen vill gä LO till möles eller inle.

Men varför ställs då dessa krav om förbud mot permitleringar eller mot avskedanden? Jo, enbarl av den anledningen alt gåvopoliliken inle läcker arbetarnas behov av anställningstrygghet

Jag vill, herr talman, härmed yrka bifall lill moiionen 1526 från vpk.

Vänsterpartiet kommunisterna har också i parlimolionen 1976/77:907 klargjort maktförhållandena på arbelsmarknaden och därför även ställt kraven om fackföreningarnas vetorätt mol arbelsköparnas beslut i frågor som rör köp och försäljning saml förflyttning och nedläggning av förelag och produktionsenheter. Vi föreslår della därför all del måsie vara de anslälldas fackliga organisalion som skall ha laglig rätt atl neka åtgärder där nedläggning av sysselsällningen eller omflyttningar hotar arbetarnas utkomst Det egoistiska profiriagandet måsle kunna förhindras - förhindras av dem som utsätts för dessa ålgärder, förhindras av arbeiarna.

Del här är naturligtvis frågor som omfattar ell slort spektrum, men de olika frågorna måsle ändå tas in i ett enda sammanhang.

Slutligen kan inte heller jag låta bli all kommenlera något av vad moderalen herr Fridolfsson sade. Han sade alt del yrkande i vår motion som behandlas i arbelsmarknadsutskotlets belänkande förbjuder strukturomvandling. Vad vi säger i vår motion är atl vi skall förbjuda avskedanden och permitleringar till skydd för de anslällda. Herr Fridolfsson! Man kan säkeriigen inle i lagstiftning förbjuda en slrukluromvandling. Den får vi dras med vare sig vi vill eller inte.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

Herr GILLSTRÖM (s):

Herr lalman! Frän Gävleborgsbänken har vi under senare år försökl beveka riksdagen besluta att också reellt låla Norrlandsfondens medel användas för hela Norrland - inle bara för fyra av de fem länen, Gävleborg har alltid hamnat ulanför trots att både utskottet och riksdagen i övrigl vid olika tillfällen sirukil under all Gävleborg verkligen har sysselsättningsbekymmer. Även i det näringsulskollsbetänkande som behandlas i dag görs följande påpekande: "1 de s, k, södra skogslänen finns del olvivelakligi, som moiionärerna påpekar, behov av särskilda regionalpoliliska insalser. Befolknings- och sysselsäliningssiluaiionen moliverar ell forlsall stöd från samhällets sida,"

De s, k, södra skogslänen är Gävleborg, Kopparberg och Värmland, Men längre än lill ell erkännande av atl det behövs särskilda insatser i dessa län vill utskottet inte sträcka sig. Del är förslåeligl efter alla års negativa beslut gällande hela Gävleborg atl utskottet inte har någol iniresse av all låla elt par av Kopparbergs kommuner få del av Norrlandsfonden, eftersom de ligger i Svealand, Det är också förståeligt om norrbottningarna vid föregående riksmöle motionerade om att inte andra län än de fyra nordligaste skulle få del av fonden. Risken för splittring av fondens resurser pekade ulskotiet på vid della tillfälle, och det är

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

ett godtagbart skäl,

Gävleborgsmotionerna har behandlals 1971, 1974, 1975 och 1976, Vid alla tillfällen har molionerna avslagils ulan volering ulom 1974, dä 128 av kammarens ledamöler röslade för Gävleborgsmolionen, För reservalionen slod då bl, a, herr Andersson i Örebro, herr Hovhammar och herr Svensson i Malmö saml herr Haglund i Gävle, som då lydligen förmådde påverka sina utskoltskamraler positivt Tyvärr har vi nu ingen ledamot från Gävleborg med i utskottet, vilket däremot t, ex. Norrbotten har, nämligen utskottsordföranden herr Svanberg. De borgerliga ledamöterna herrar Andersson och Hovhammar har inle velal slödja oss denna gång och herr Svensson finns inle kvar i ulskollel. Del var den gången ell fall framål för Gävleborg som lyvärr inle har upprepats.

Vi har sä alt säga stångat pannan blodig för den här" sakens skull. Eftersom bekymren kvarstår och vi i varie fall hittills inte fåll några avdeFälldinska400 000 nya jobben till Gävleborg och dessutom betvivlar att del blir några den vägen, sä måste vi finna nya vägar. Mol den bakgrunden skall molion 1976/77:1243 med de socialdemokratiska riksdagsledamöterna i Gävleborg, Kopparberg och Värmland ses. Vi redovisar i moiionen svårigheierna i värt län som exempel, och vi har nyss hört av herr Persson i Karlslad att molsvarande svårigheler finns i Värmland. Moiionen 1976/77:126 om de två Kopparbergskommunerna, somjag nyss nämnde, vitinar om all Kopparberg är del tredje av de tre s. k. södra skogslänen, som har uppenbara svårigheler av Norrlandsnalut

Del behövs en komplettering när del gäller stödformerna för dessa tre län.

Nuvarande regionalpoliliska stödformer är i stort anpassade lill de stödbehov som föreligger i de tre länen. I ökad omfallning aktualiseras emellertid projekl eller projektidéer där del slöd som nu finns inte kan utnyujas pä grund av formella begränsningar i stödbestämmelserna. Det kan t ex. gälla svårigheter atl finansiera den sisla tredjedelen av ell lovande projekt i de fall företagaren inle har egna medel eller säkerheter som underlag för lån i bank. Det kan också gälla intressania men halvfärdiga projektidéer, där det krävs ett belydande uirednings-, forsknings-eller ulvecklingsarbele som företagaren för egen del inte kan finansiera. Det kan slulligen gälla för elt företags ulveckling väsenlliga marknadsinvesteringar.

De nuvarande stödformerna har en uiformning som gör all det är relalivi lätt att få stöd till byggnads- och maskininvesteringar för väl genomarbetade produktionsidéer, medan de långsiktigt viktigare investeringarna i utveckling och marknader i allmänhet faller ulanför ramen. Vi molionärer är medveina om svårigheterna bl. a, från säkerhetssynpunkt atl skapa stödformer som täcker in utvecklings- och marknadsföringskostnader. Med hänsyn till dessa funktioners belydelse för förelagens framlida ulveckling är det emellertid angeläget atl de stödformer som nu finns kompletteras med åtgärder som kan ulnyujas utanför de relativt strikta ramar som gäller för t, ex, lokaliseringsstödet. Del är också

angeläget alt denna typ av kompletterande slöd direkl kan anknytas lill verksamhelen på den regionala nivån där kunskaperna om företagens speciella problem och utvecklingsmöjligheter är störst

Vi anser all del för de s, k, södra skogslänen är myckel angelägel all del traditionella lokaliseringspoliliska slödel kompletteras med stödformer av den typ som Norrlandsfonden representerar.

En sådan fond kan naturiigtvis länkas utformad på olika sätt. För att inte behöva skapa en ny och kostsam administrativ apparat är det kanske praktiskt att anknyta fondmedlen till Norrlandsfonden för förvallning. Inom denna kan en sektionsstyrelse väljas med ledamöter frän de tre berörda länen. Dessa läns företagareföreningar bör givetvis tilldelas en viktig funktion i fördelningen av medlen. Som startkapital kan kanske 5 miljoner per län anslås, dvs, 15 miljonet Utbyggnaden får givetvis del framtida behovet avgöra, Ell alternativ är naluriiglvis all bygga upp en hell frisläende fond, vilkel förmodligen släller sig dyrare.

Vi kan inle acceptera all man i utskollsbelänkandel bara hänvisar lill sysselsällningsulredningen. Den del som del här gäller bör i så fall komma in som lilläggsdirekiiv lill denna ulredning, I annal fall lär väl inte dessa tre skogsläns svårigheler och eventuella anknytning till Norrlandsfondens administration komma med i bedömningen. Jag ber alltså, herr lalman, all trots ett enigt utskottsbetänkande få yrka bifall till motionen 1976/77:1243,

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande ålgärder, m. m.

I detta anförande instämde herr Öslrand (s) och fru Mårtensson (s).

Hen ALFTIN (s):

Herr talman! Arbetet är grunden för vårt välstånd. Genom arbetet tillfredsställs en rad fundamentala mänskliga behov. Socialdemokraterna sätter allas rätt till arbete främsi i sin politik. Folkets vilja till arbete är nationens viktigaste lillgång, heler det i vårl partiprogram. Därför är kapitalismens arbetslöshet ell socialt ont och elt slöseri med både mänskliga och materiella resurser.

Under den allmänna molionsliden aktualiserade vi i motionen 220 kraven på lagstiftning om tillsländstvång och samhällskontroll vid nedläggningar av företag och varaktiga personalreduceringar.

När elt förelag eiableras på en ny ort vidtar samhället en rad planerings-och kontrollåtgärder. Byggnadstillstånd, prövning av miljöfrågor, regionalpoliliska frågor, frågor om finansiellt slöd, subventioner m, m, behandlas. Samhället har alltså skaffat sig en kontrollapparal vad gäller själva elableringen för all skydda vikliga inlressen för samhällel och för de människor som berörs.

Lika självklart borde det enligl vår mening vara all samhällel har ell effektivt skydd mot omotiverade och oväntade nedläggningar och personalminskningar vid företag, Alllför många nedläggningar har nämligen skett även av vinstgivande företag som ett medel atl frigöra kapilal, vilkel sedan använls i invesleringar i andra förelag här hemma eller

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, m. m.

utomlands, där förvänlningarna om en högre kapitalavkastning har varit slörre. Det finns tyvärr många exempel på alt samhället slår handfallet inför sådana här kriser och strukturproblem inom olika områden och branscher i värt land.

Sysselsättningen och produktionen är emellertid en hela folkets angelägenhet. Vår uppfattning är att det sker alltför många nedläggningar och personalminskningar enbart pä kapitalets villkor och utan tillräcklig hänsyn lill de människor som berörs. De sociala följderna och de ekonomiska konsekvenserna för samhället och för orler och bygder som drabbas måste tillmätas en större belydelse än de gör i dag. Prövningen av nedläggningar och personalreduceringar bör ske inie enbarl ur företagsekonomisk synpunkl, utan en lolal samhällsekonomisk bedömning måsle göras som ell viktigt komplement lill den renl förelagsekonomiska.

De fackliga organisationerna måsle alltid ha full insyn och förfoga över nödvändigt malerial och underlag som möjliggör egna bedömningar av den verkliga situationen och förutsättningarna för akluella förelag.

Vi anser att i samband med tillstånd för nedläggningar eller varaktiga personalminskningar bör företagen redovisa de företagsekonomiska moliven för sina beslut, vilka åtgärder som planerals för atl skaffa ersättningsindustrier och en social plan som utvisar bedömningen av de anställdas möjligheter att få nytt arbete, med eller ulan företagets medverkan. Del är bl, a, mot den här bakgrunden som vi anser att en lagstiftning om samhällskontroll vid nedläggningar av förelag och personalminskningar bör komma lill stånd.

Personligen är jag medveten om att det finns en gräns för vad man kan nå genom en sådan här lagsliftning, så länge vi inle har lyckats att genomföra den ekonomiska demokratin i näringslivet. Målsättningen måste vara atl ge löntagarna del i kapilalbildningen i förelagen och äganderällen genom löniagarfonder och därmed möjlighel alt sälla arbelel i cenlrum i företagens hela beslutsfattande. Del mänskliga kapitalel och arbetet måste tillmätas en avgörande betydelse.

Lönlagarna skall vara med och beslämma om planering och produktion, om forskning och om inriktning av den induslriella ulvecklingen. Dä får även samhället och inle minsl kommunerna insyn och möjlighet till en planering för medborgarna som svarar mol verkligheten.

Vi delar synpunkterna i den socialdemokraliska reservalionen, där del står att del tillfälliga sysselsättningsbidraget och liknande stödinsatser är otillräckliga och alt man därför genom lagstiftning bör lillförsäkra samhället befogenheter all inskrida vid driftnedläggningar och personalminskningar.

Lagsliftningen bör ge regeringen möjlighel atl ingripa och samtidigt stärka de fackliga organisationernas förhandlingsposilioner.

En informationsplikt för företagen gentemot regeringen bör tillskapas och den skall omfatta hela näringslivet

Ulformningen av lagstiftningen bör följa de rikllinjer som dragits upp i de socialdemokraliska partimoiionerna 1524 och 1525.

Därmed, herr talman, ber jag alt få yrka bifall till de socialdemokraliska ■reservationerna i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr26.

Hen LARSSON i Borrby (c):

Herr lalman! Under överläggningen har ifrån vpk yrkals avslag på hemställan i jordbruksulskoltels belänkande nr 23. I detta behandlas den del av proposition 95 som rör jordbruksdepartementets ansvarsområde och avser bidrag lill anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m. m. Sådana anordningar skall till följd av bestämmelserna i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö och därpå grundad svensk lagstiftning finnas bl, a, i hamnar saml vid raffinaderier och varv,

I delta enhälliga utskottsbetänkande hemställs alt riksdagen godkänner vad i proposilionen förordas rörande tillfälliga bidrag till anordningar som jag nämnl saml till Stöd till avfallsbehandling m, m, anvisar ett reservationsanslag av 50 milj. kr.

Jag ber, herr talman, atl få yrka bifall till hemställan i della enhälliga betänkande.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Hen lalman! Jag skall be att få göra ett beriktigande med anledning av ett påslående från induslriminislern i elt tidigare skede av debatten, då jag saknade replikrätt.

Industriministern ville göra gällande alt vpk:s ställningslagande i fråga om Stålverk 80 i Luleå skulle stå i motsats lill vårt allmänna förespråkande av en höjd förädlingsgrad i ekonomin eftersom vi med vårt ställningstagande i Stålverk 80-frågan enligt herr Åsling skulle ha understött utbyggnaden av en tung industri.

Detla är i sak felaktigt. Om herr Åsling hade läst vår molion hade han funnil att vi har en helt annan version av stålverksprojeklet än den som herr Åslings parti tidigare understött Vi har nämligen varnat just för att alltför ensidigt lägga stora resurser på atl producera stålämnen, dvs. halvfabrikat, som man kan få svårigheler atl avsätta. Och vi har menat all man, i synnerhet vid den nödtvungna nedskärning av planerna för slälämnesproduklionen som sedan vidtogs, borde ersälla della glapp med högre förädling. En ensidig satsning på slålämnen kan dra pengar från en önskvärd förädling. Och del är denna förädling som i framtiden är den som bäsl kan ge jobb. Det är jusl della som är innebörden i vpk:s motion.

Herr Åsling ville göra gällande att del på något sätl skulle representera en lillnyktringsprocess när vi nu talar om ökad förädling. Vi har i vpk varit nyktra hela liden, och vi har dessutom undgått att drabbas av den borgertiga baksmälla som tagit sig utiryck i all man bekämpat Stålverk 80-projektet och försökl gynna den privata stålindustrin på det statliga NJA:s bekostnad.

Överläggningen var härmed slulad.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Näringsutskottets betänkande nr 35

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottels hemslällan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Svanberg m, fl, samt 3:o) motionen nr 1526 av herr Werner m, fl, i motsvarande del, och förklarades den försinämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Bengisson i Landskrona begärde volering upplogs för besiämmande av koniraproposiiionen ånyo de båda ålerslående proposilionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flerlalels mening för sig. Sedan herr Svensson i Malmö begärl volering belräffande koniraproposiiionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskottels hemslällan i belänkandel nr 35 mom, I antar reservalionen nr 1 av herr Svanberg m, fl, röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering anlagil motionen nr 1526 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösiräkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 131

Nej - 13

Avstår - 151

I enlighet härmed blev följande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i belänkandel nr 35 mom, 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Svanberg m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Bengtsson i Landskrona begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 128

Avstår - 12

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 2 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bengisson i Landskrona begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 35 mom. 2 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Svanberg m.fl.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Bengtsson i Landskrona begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 129

Avslår - 12

Mom. 3 och 4

Propositioner gavs pä bifall till dels ulskotlels hemställan, dels motionen nr 1526 av herr Werner m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskollets hemslällan i belänkandet nr 35 mom, 3 och 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1526 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 285 Nej - 12

Näringsutskottets betänkande nr 36

Punkterna 1-5

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkler hemställt.

Punkten 6

Mom, 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt,

6 Riksdagens proiokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

M o m, 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1243 av herr Gillslröm m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gillslröm begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i betänkandet nr 36 punkten 6 mom, 3 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1243,

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Gillslröm begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 253

Nej - 34

Avstår - 9

Punklen 7

M o m, 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen av herr Svanberg m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Radesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskolleis hemslällan i belänkandel nr 36 punklen 7 mom, 1 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av herr Svanberg m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Radesjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 129

Avstår - 12

M o m, 2

Ulskotlels hemslällan bifölls.

Punkterna 8-11

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 26

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Fagerlund m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Ludvigsson begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, m. m.

Den som vill all kammaren bifaller arbelsmarknadsutskotlets hemställan

i betänkandet nr 26 mom, 2 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Fagerlund

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Ludvigsson begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 156

Nej - 129

Avstår - 12

Mom. 3

Ulskotlels hemslällan bifölls.

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 2 av herr Fagerlund m, fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Kalmar begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller arbelsmarknadsutskotlets hemställan

i belänkandet nr 26 mom. 4 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Fagerlund

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Kalmar begärde rösiräkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 156 Nej - 141

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Vissa industri- och sysselsättningsstimulerande ålgärder, m. m.

Mom. 5

Utskottels hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 27

Utskottets hemslällan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 46

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen av herr Wärnberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Carislein begärt volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskoilels hemställan i betänkandet nr 46 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Wärnberg m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Carislein begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 156 Nej - 140

Jordbruksutskottets betänkande nr 23

Propositioner gavs på dels bifall lill, dels avslag på utskottets hemställan, och förklarades den förra proposilionen.vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i belänkandet nr 23 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren avslagit utskottets hemslällan.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 286 Nej - 11

§ 10 Åtgärder för den manuella glasindustrin

Föredrogs näringsulskoltels belänkande 1976/77:37 med anledning av propositionen 1976/77:61 om åtgärder för den manuella glasinduslrin jämte motioner,

I propositionen 1976/77:61 (industridepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen att

1, godkänna av chefen för industridepartementet förordade rikllinjer för åtgärder för den manuella glasinduslrin,

2, till Företags- och branschfrämjande ålgärder för budgetåret 1977/78 anvisa ett med 3 000 000 kr, höjt reservationsanslag av 48 610 000 kr,,

3, till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kr.

Förslaget under 2 behandlades i ett senare betänkande (NU 1976/77:41),

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Beträffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I proposilionen föreslås fortsatta och ökade industripolitiska insalser för den manuella glasinduslrin.

Det program med exporlfrämjande åtgärder och strukturstöd för branschen som enligl nu gällande riksdagsbeslul löper t, o, m, ulgången av innevarande budgetår föresläs bli förlängt med ylleriigare tre budgetär inom en väsentligt ökad anslagsram.

Vidare föreslås ell särskill investeringsstöd under tre är med avskrivningslän för invesleringar i effeklivilelshöjande produktionsutrustning och bällre arbetsmiljö.

Det totala medelsbehovel för de föreslagna ålgärderna beräknas lill 25 milj, kr,, varav 15 milj, kr, till investeringsstöd. För budgelårel 1977/78 föreslås sammanlagt 12 milj, kr, bli anvisade,"

I delta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1976/77:1342 av herr Andersson i Ljung m.fl, (m, c, fp) och 1976/77:1343 av herr Fageriund m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. ullala alt målsäiiningen för del samhälleliga slödel lill den manuella
glasinduslrin borde vara alt denna för vårt land så vikliga bransch be
varades med nuvarande omfattning och lokalisering,

2. begära att en nämnd med majoritel för löntagarinlressena lillsalies inom industriverket med uppgift atl beslula om stödet till den manuella glasinduslrin,

3. ullala all exportstöd lill glasinduslrin borde utgå även efler den ireårsperiod som föreslagits i propositionen,

4. hos regeringen anhålla om ulredning av frågan om ell särskill exportbolag i enlighet med vad som framförts i motionen.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Utskottet hemställde

1. beträffande mål för samhällets slöd till den manuella glasindustrin att riksdagen med bifall lill propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande del skulle avslå motionen 1976/77:1343 yrkandel I,

2. belräffande stöd till fristående glasbruk alt riksdagen med bifall lill proposilionen 1976/77:61 i ifrågavarande del skulle avslå motionen 1976/77:1342 yrkandet 1,

3. beträffande förlängt exportstöd all riksdagen med bifall till proposilionen 1976/77:61 i ifrågavarande del skulle avslå moiionen 1976/77:1343 yrkandel 3,

4. belräffande inrättande av en rådgivande nämnd för manuell glasindustri att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande del skulle avslå motionen 1976/77:1343 yrkandel 2,

5. belräffande rikllinjer för åtgärder för den manuella glasindustrin att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande del godkände de av chefen för industridepartementet förordade rikllinjerna för ålgärder för den manuella glasinduslrin i den mån dessa inte omfattades av utskottets hemställan under 1-4,

6. beträffande utredning om inrällande av elt exportbolag att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1343 yrkandet 4,

7. beträffande transportstöd atl riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1342 yrkandel 2,

8. beträffande investeringsstöd för manuell glasindustri att riksdagen med bifall lill proposilionen 1976/77:61 i ifrågavarande del lill Lån lill invesleringar inom manuell glasinduslri för budgelårel 1977/78 anvisade ett invesleringsanslag av 9 000 000 kr.

Följande tvä reservaiioner hade avgivits av herrar Svanberg, Blomkvist och Wååg, fru Hansson, herrar Pettersson i Lund och Häll samt fru Radesjö (samlliga s)

1. belräffande inrättande av en rådgivande nämnd för manuell glas
induslri, vari reservanterna ansett atl ulskollel under 4 borl hemslälla

all riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:1343 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. beträffande utredning om inrällande av ell exporibolag, vari re
servanlerna ansett att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:61 i ifrågavarande del och moiionen 1976/77:1343 yrkandel 4 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anfört.

Fru HANSSON (s):

Herr talman! I näringsutskottels betänkande 1976/77:37 om ålgärder för den manuella glasindustrin behandlas motionen 1343 av herr Fagerlund m. fl. Med anledning av denna motion har vi socialdemokrater i utskottet reserveral oss på två punkter, och jag vill till atl böria med yrka bifall till dessa två reservationer.

Jag kommer inte alt närmare gå in på moiionen i dess helhet - det kommer herr Fagerlund all göra senare - ulan jag skall enbart kommenlera de tvä reservationerna.

Den svenska glasinduslrins framtid är i stor utsträckning beroende av om man kan göra sig gällande pä exportmarknaden. Svenskt kvalitetsglas bör emellertid ha stora möjligheter att konkurrera på världsmarknaden om man genomför en bättre marknadsföring. Detta kostar naturligtvis pengar, och det är därför nödvändigt att fortsatt statligt stöd ges och att detta stöd i största utsträckning sker i kollektiva former. Det behövs också en samverkan mellan förelagen. En sådan har påbörials, men den behöver intensifieras. Jag delar här industriministerns uppfattning som kommer till uttryck i propositionen, nämligen att en ökad samverkan inom branschen blir avgörande för glasbrukens lönsamhet och långsiktiga konkurrenskraft,

Moiionärerna har föreslagit att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att utreda frågan om inrättandet av ett exportbolag som för att ytteriigare stödja exporten skall inrikta sig på branscher med exklusiva kvalitetsprodukter som t, ex, glas, hemtextilier och möbler. Man inslämmer där i LO:s remissyttrande. Utskottsmajoriteten har dock inle velat tillmötesgå denna begäran utan avslår yrkandet. Vi reservanter anser att det är angeläget alt alla möjligheter att stödja branschen tas till vara, och ell exporibolag med den inriktning jag tidigare nämnl skulle enligt vår bedömning kunna vara värdefullt för att få en samlad marknadsföring på exportsidan av de kvalitetsprodukter som det här är fråga om. Vi slöder alllså molionärernas krav på en utredning.

Den andra reservationen gäller sammansättningen av den rådgivande nämnd som föreslagits i propositionen. Vi reservanter anser det vara väsentligt att arbetstagarna får ett avgörande infiytande på nämndens arbete och föreslår all arbetstagarorganisationerna får majoritel i nämnden. Del här är en speciell bransch där yrkesskicklighet och kunnande är myckel viktigt, för att inle säga det allra viktigaste. Vi anser atl detta kunnande i allra högsta grad finns jusl hos arbetstagarna. Därför har vi ansell det värdefullt atl de blir väl företrädda i den här nämnden. Vi menar all det måsle vara väsentligt att människor med bred kunskap om branschen får göra sig gällande. Detta måste också vara av belydelse för nämndens ställningstaganden. Jag yrkar bifall också till denna reservation.

F. ö. vill jag bara uttrycka min tillfredsställelse över att propositionen i så hög grad innehåller så myckel av den socialdemokratiska regeringens intentioner. Det är också därför som ulskotiet i alll väsentligt kommit fram lill en gemensam skrivning. Jag kan bara beklaga att utskottets borgerliga majoritet inte velat tillmötesgå oss pä de två punkler där vi nu avgivit reservationer.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Hen HOVHAMMAR (m):

Herr talman! Vi har Ju tidigare i denna kammare diskuterat den ma-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

nuella glasinduslrins problem och nu har vi kommit tillbaka till denna fråga med anledning av en proposition från vår nya regering.

Den här hanleringen har varil föremål för ganska stor uppmärksamhet under rätt läng tid, inle blott från dem som arbelar i branschen utan även från konsumenierna, massmedia och, som sagt, också från statsmakternas sida. Under årens lopp har vi gjor en hel del utredningar och kartläggningar beträffande svensk manuell glashantering, f ö. flera under den senasie tioårsperioden. Därför kan man utan tvekan säga all branschens problem är synnerligen väl dokumenterade. Förslag lill åtgärder för att förbättra branschsiluationen har inte heller saknats.

När riksdagen i dag har att la ställning till propositionen 1976/77:61 om utvidgning av stödet till vår manuella glashaniering samt lill de i ärendet väckta motionerna, som jag senare skall be all få kommenlera, finns det alltså elt mycket omfattande underlag till vårt förfogande.

Jag vill då först knyta an lill den ulredning som statens industriverk lade fram i börian av 1976, där man i klartext redovisade de problem som den här branschen har att möta, vilka krav som kommer all ställas såväl av företagen som av stat och kommuner samt, och det är inte minst viktigt, hur den sannolika ulvecklingen av branschen kan komma att bli.

Nu har det gått ett år sedan rapporten lades fram. Den bild som man där tecknade av branschen har när det gäller de negativa inslagen tyvärr visat sig vara tämligen riktig. De problem som sedan lidigare förelegat har genom den fortsatta konjunkturförsvagningen blivt än mer påtagliga. Det är ganska naturligt om man ställer sig frågan: Vad är det då som gjort alt den manuella glashanteringen har de svårigheler som den de facto har i dag? Vi kunde ju för bara någon vecka sedan konstalera all fyra enheter i en företagsgrupp gick i konkurs.

Jag vill då först konstatera alt kostnadsläget för denna så hantverks-betonade induslri, med låg mekaniseringsgrad, i elt höglöneland naturligtvis är mycket svårbemästrat. Det är måhända det största problemel. Vi har också svårigheter att omstrukturera en bransch, där varie pro-duktionsslälles betydelse för om orten kan fortleva eller ej är betydande. Glasbruken ligger ofta lokaliserade till typiska bruksorter, där man saknar kompletterande industrier.

Ett ökal antal handelshinder av typen depositionskrav, importavgifter, valutaavgifter, licensförfarande osv,, som alll fler länder i dag skyddar sig med och som kommit i slället för avtrappade tullar, är också mycket betungande för den exportinriktade svenska glashanteringen,.

Ett annat förhållande som oroar oss en hel del är att det upphovsrättsliga skyddet för svensk glasformgivning mot plagiatörer i låglöneländer är myckel svagt. Vi möter ofta fall där man kopierar våra produkter och säljer plagiaten till betydligt lägre priser.

Det är också alt notera atl vi har ett konsumtionsmönster i snabb förändring, som ställer krav på en alll dyrbarare produktutveckling.

Jag tycker som branschman att det egentligen är fantastiskt atl vi med

världens högsia arbetskraftskostnader över huvud taget kan upprätthålla en produktion - och därtill en exporlinriklad sådan - med en hell oskyddad hemmamarknad på ett område, där arbetslöner och lönebi-kostnader tillhopa utgör nära 60 % av del slutliga produktpriset Jag tror all denna andel tillhör de allra högsia i svensk tillverkningsindustri.

Men vi har inle bara negativa faktorer att redovisa. Del flnns också en hel del på plussidan, och jag vill peka på några sådana faktorer. Vi har myckel skickligt yrkesfolk i våra hyttor och sliperier. Vi har goda designers - formgivare - som gjorl svenskl glas välkänt runl om i världen, "Swedish chryslal" har blivit ett begrepp, särskilt i Amerikas förenta -Stater,

Allleflersom levnadsstandarden ökar i ett flertal länder får människorna också slörre möjligheter att köpa bättre varor. Alla tycker inte om massproducerade artiklar, och därför kan denna utveckling på sikt ge en ökad marknad också för vårt svenska kvaliielsglas.

Den manuella glashanteringen har förhållandevis små enheier. Det gör att vi är mycket flexibla. Vi har möjligheter all snabbi slälla om oss och anpassa oss lill de växande marknadskraven, något som de större förelagen i andra länder har belydligl slörre svårigheler atl göra.

Vår bransch kan i dag också erbjuda ett flertal arbetsuppgifter. Denna typ av verksamhet ger måhända en bättre arbetstillfredsställelse än arbete vid ell löpande band, efiersom det är fråga om ett skapande arbete. Men jag vill samtidigt inte sticka under stol med atl det också flnns miljöproblem, som vi nu försöker alt klara.

Vi har en myckel öppen attityd lill människor som kommer för att besöka glasbruken. Vi har fält ett starkt gensvar från både inhemska turister och människor från andra länder.

Jag vill också nämna att denna bransch under de senaste 25 åren har gått igenom en väldig omvandling, Pä 1950-lalet hade vi i runt lal 60 glasbruk i drift i vårl land och över 4 000 anställda, I dag har anlalel förelag reducerats till 22 med sammanlagl 32 tillverkningsställen, Anlalel anslällda är knappt 2 500, Produktionsvärdet av det som vi framställde i vårt land 1976 uppgick till ca 230 milj, kr,, varav produkter för 90 miljoner gick på export, dvs, ca 40 96. Vår målsättning är att komma upp lill 50 96.

Herr lalman! Även om del här är fråga om en ganska liten bransch har den rätt stor betydelse för Sverige, speciellt för de regioner och kommuner som är beroende av den här hanteringen. Branschen är starkt koncentrerad lill ett antal smärre orter i sydöstra Småland. Skulle det hända att glasbruk läggs ned, så slår det oerhört hårl på dessa kommuner och orter.

Branschens akilleshäl har sedan länge varil och är forlfarande den brislande lönsamheten och brist på investeringskapilal. Vi tillhör fakliskl de branscher som enligt officiella utredningar har den allra sämsta lönsamheten. Del har gjort att vi inte har haft särskilt mycket au falla tillbaka på när det har blivit besvärliga tider. Under t970-talel har det

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

beslutats om särskilda åtgärder för den manuella glasinduslrin. Det har tidigare gälll utbildningsslöd och exportstöd, senare har det kompletterats med bidrag för vissa konsultinsatser och omställningsålgärder samt strukturgarantier.

Jag tror atl man utan tvekan kan säga att de här stödåtgärderna totalt sett varil av betydande värde för vår bransch och för de enskilda företagen. Men med den näringspolitik som förls under de gångna åren har de här åtgärderna inte kunnat på ett effektivt sätt förbättra branschens totala situation. Det är bara att konslalera detta.

Den hela tiden ökande ekonomiska belastningen på löneintensiva branschomräden, t. ex. i form av avgifter modell arbetsgivaravgifter och löneskatter, betyder mycket. Dessa har ryckt undan möjlighelerna att med hjälp av hittills insalta statliga stödåtgärder få branschen lönsam.

Den proposition som vi i dag har att la ställning till bygger i stort sett på industriverkets utredning, somjag tidigare hävisat till. Vi tycker all den har tagit upp branschproblemen på ett seriöst sätt, och en hel del konstruktiva förslag har också lagls fram.

Vi är inom branschen naturligtvis medveina om att varie form av stalligl slöd måsle vara temporärt Branschförelagen måste, om vi skall kunna bereda varaktig sysselsättning i de bygder som bärs upp av glasbruken, kunna fortleva av egen kraft. Det statliga stödet måsle därför vara tidsbegränsat Jag är angelägen om att säga detta därför att vi anser att vi på sikt inte skall behöva del här stödel. Vi hoppas atl det skall vara temporärt och all det skall föras en näringspolitik i detta land som skall göra det möjligt för oss att klara driften av egen kraft. Konjunkturerna spelar naturligtvis också en stor roll.

Herr talman! Jag vet att företagen inom svensk glashaniering liksom företag inom andra arbetskraftsinlensiva branscher, särskilt smärre och medelstora företag, förväntar sig en sådan omläggning av näringspolitiken i vårl land under de närmaste åren all det skall bli möjligt att driva förelag som är arbetskraftsintensiva utan statliga stödinsatser. Del är alltså den målsättningen vi bör ha. Jag vill gärna här i dag slå fast delta.

Näringsulskottet har mol bakgrund av del akluella läget för sin del hemställt om bifall lill de av regeringen framlagda förslagen.

Sä vill jag också kommentera de motioner som har väckts i anslutning lill proposilionen. Herr Andersson i Ljung m, fl, har lagil upp frågan om stöd till fristående glasbruksförelag ulanför del traditionella glas-bruksdistriktet. Det är bara ett fålal företag som ligger ulanför Kronobergs och Kalmar län,

I samma motion hemställs också all transportstöd skall ulgå för glasbruk med länga transportavstånd till den planerade råvaruanläggningen i Emmaboda,

Här har utskottet i båda dessa frågor gjorl sådana ullalanden all molionens syften synes bli hell lillgodosedda.

Vidare har herr Fagerlund m, fl, i en motion, som fru Hansson här tidigare har kommenterat, tagit upp fyra yrkanden, Ulskollel har dock

av olika skäl inte funnil anledning alt tillstyrka framlagda förslag eller all i dessa frågor göra några särskilda uttalanden.

På tvä punkter har reservationer förts fram i utskottet Jag skall något kommenlera dessa,

I moiionen har hemslällts atl riksdagen begär atl en nämnd med majoritel för löntagarinlressena tillsätts inom industriverket med uppgifl all beslula om stöd lill den manuella glasinduslrin, Reservanlerna anser här alt del är väsentligt alt arbetstagarna får elt avgörande inflytande på nämndens arbete och att nämnden därför bör ges en sådan sammansättning att arbetstagarorganisationerna får majoritet. Nämndens befogenheter skulle emellertid vara desamma som för övriga rådgivande nämnder som inrällas för de olika branschprogrammen.

Det är rikligt atl de som arbelar inom svensk glashantering är mycket skickliga yrkesmän - för atl återknyta till vad fru Hansson sade - men all därför påstå att della skulle vara tillräckligt för att man skall få majoritet i en rådgivande nämnd, det måste vara en direkl missuppfallning, Ulskollel har i den frågan klarl för sig all bästa resultatet av såväl denna nämnds som övriga rådgivande nämnders verksamhel -det finns ju flera branscher som håller sig med rådgivande nämnder, exempelvis textil och konfektion - är att alla i nämnden förelrädda inlressen är någorlunda lika representerade. Del lycker jag också är demokraliskl och rikligl; med all respekl för kunnandet på olika håll brukar del gå bäsl om man fördelar ansvarel så all ingen part blir överrepresenterad.

Här är det också en annan viktig fråga som jag lycker atl motionärerna har bortsett från. Den rådgivande nämnden - delta ligger f ö, i ordels betydelse - skall ge råd och synpunkter men inle falla beslut. Men det kan enligt vår uppfattning inte främja elt positivt nämndarbele alt ge majorilel ål någol vissl iniresse. Jag vill gärna säga detta eftersom jag sitter med i den rådgivande nämnden för manuell glashaniering. Del arbele vi där bedriver sker under goll samarbele. Några slörre divergenser i uppfallningarna mellan dem som representerar företagen och dem som representerar LO, SIF och SALF föreligger hillills inle,

I motionen har vidare hemställts att riksdagen skall besluta all hos regeringen anhålla om utredning av frågan om ett särskill exporibolag. Här anser reservanlerna det angeläget atl alla möjligheter all stödja branschens exportansträngningar skall tas lill vara. En möjlighet sägs vara all, såsom LO har föreslagil, bilda ett särskill exporibolag för svenska kvalilelsprodukler.

Del är alldeles riktigt att svensk glashantering är utomordentligt beroende av exporten. Jag sade nyss all vi sikiar lill all exportera hälften av de produkler vi får fram och all vi nåll upp lill 40 96 i dag. Därför inslämmer jag helt i alt alla möjligheter atl slödja branschens export-ansträngningar bör las lill vara, dock med tillägget alt det måsle ske med sådana medel all alla berörda inlressen själva tror pä all dessa satsningar skall ge positiva resultat.

Handen pä hjärlal: Hur många iror egenlligen all ell svenskl expori-

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

bolag med, som man här uttrycker del, starkt statligt inflylande skulle kunna marknadsföra svenskl kvaliielsglas i USA, Canada, Australien och andra länder bättre än företagen eller etablerade företagsgrupper själva? Vi vill däremol - och del har vi också sagl - ha effekliva, välplanerade, både kollekliva och individuella, exporlinsalser. Den vägen har vi med goll stöd av Sveriges exportråd redan beiräll sedan flera år lillbaka. Men dessa salsningar skall inte styras eller påverkas av statliga inlressen och synpunkler - del vill jag ha sagt oavsett sillande regerings politiska hemvist. Vi tror nämligen att vi inom branschen har sådan kraft och erfarenhel alt vi utan ett statligt exporbolag skall kunna ulföra ell effeklivl exporiarbeie.

Del kanske inte har kommit fram i debatten all den här lilla branschen faktiskt böriade exportera redan i slutel av 1800-talel, Nu böriar man lala om all småinduslrin skall exportera varor, och slora anslrängningar görs i den rikiningen. Men svenska glasbruk exporterade redan för 70-80 år sedan, och exporten har sedan dess successivt utvecklats. Därför har svenskt glas trots små resurser en ganska bra ställning på ulländska marknader. Vi är nu angelägna om alt den exporlaktivileten yllerligare skall förbätiras och intensifieras.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag nu har anfört ber jag atl få yrka bifall lill utskottets hemslällan, vilkel innebär avslag på de reservationer som har fogats till betänkandet

Under delta anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru HANSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Vi anser all lönlagarorganisalionerna skall ha majorilel i den rådgivande nämnden, och del ser vi som positivt för nämnden. Precis som herr Hovhammar sade för en stund sedan är del här en specifik bransch med väldigl skickligt folk, vars branschkunnande är väsentligt Om löntagarorganisationerna får majoritel, har de ju möjlighet all påverka nämndens ställningstaganden, även om nämnden bara är rådgivande och inte beslutande.

När del gäller kravel på en utredning om ett exporibolag vill jag understryka all vi reservanler inle har sagt all vi skall ha ell exportbolag, Däremol anser vi all man bör kunna ulreda om del inte vore bra att ha ell sådant, för exportbolagel skulle ju inle bara syssla med export av glas, utan vi skulle här kunna få en samlad marknadsföring och export av just sådana exklusiva varor som textilier, möbler och glas. Därigenom borde marknadsföringen fä en bällre verkan, Nalurliglvis skulle jag också kunna tänka mig all det skulle bli billigare med en samlad marknadsföring av de här kvalitelsvarorna.

Som sagt var har vi inle begärl atl fä ett exporibolag, men vi vill gärna se all en utredning kommer till stånd för alt undersöka om det kunde vara värdefullt. Som det låter på herr Hovhammar skulle man

kunna tro all bara slaten pumpar in lillräckligl med pengar, så kan branschen klara del här själv. Staten skall alltså inle vara med och få någon insyn, 1 och för sig kan jag förstå atl herr Hovhammar har den synen, men del har fakliskl inle jag.

Hen HOVHAMMAR (m) kort genmäle:

Herr talman! Det framgick väl ganska tydligt av vad jag nyss sade atl vi hoppas all regeringen skall föra en sådan ekonomisk polilik och framför allt en sådan näringspolitik all vi kan stå på egna ben så småningom och slippa slöd från staten. Det är alllså målsättningen för våra aktiviteter.

Jag konstaterade i mill tidigare inlägg atl del finns en hel del branscher som har rådgivande nämnder. De är knutna till slatens induslriverk, och i ingel fall har lönlagarna majorilel. Man har försökt fördela nämndernas ledamöter med ungefär 50 96 på vardera sidan, och del har fungerai väl. Därför finns del ingen anledning atl i det här fallel göra ell undanlag, Dessulom handlar del ju om en rådgivande nämnd och inle om en be-slutande.

Del är riktigt all vi måste förstärka våra exportakliviteter. Där har Sveriges exportråd varil mycket posilivi och gett oss god service. Vi gör nu också flera gemensamma framträdanden, t, ex, i Västtyskland, Frankrike och USA, Om della råder slor enighei glasbruken emellan.

Men vad vi reagerar mol är att moiionärerna säger atl del skall vara ell mer eller mindre statligt engagemang. Vi tror atl vi av egen kraft och med egen erfarenhet skall kunna göra della arbele. Det är del som är skillnaden.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödel till den manuella glasindustrin

Fru HANSSON (s) korl genmäle:

Herr lalman! Herr Hovhammar sade senasi all han tror alt man av egen krafl skall kunna klara av delta. Men del är ju precis del som herr Hovhammarför en stund sedan sade atl man inle kan - bara man fick resurser skulle man klara av del.

Hen HOVHAMMAR (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag har sagl att i nuvarande härda konjunktur, då tyvärr allt fler företag har det besväriigl, måste det anses fulll motiverat atl även vår hårl ulsatla bransch får viss uppmuntran. Men jag har aldrig gått så långl alt jag sagt atl enbart detta på sikl kan rädda den manuella glasindustrin. Jag tror f ö, heller inle atl det kan rädda någon bransch. Det måste i varie förelag vara en sådan utveckling alt förelagel i fråga lämnar vinst. Då kan man investera och därmed trygga sysselsällningen, Della är alltså målsättningen med den nuvarande näringspoliliken, som vi från förelagarhåll vänlar oss myckel av.

Herr induslriminislern ÅSLING, som meddelai alt han i samband med behandlingen av della ärende ämnade besvara fröken Öhrsviks (s) den

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

29 april anmälda inierpellalion, 1976/77:144, om målsäiiningen för slödel lill den manuella glasindustrin, erhöll ordel och anförde:

Herr lalman! Fröken Öhrsvik har frågat mig dels vilken målsäilning regeringen har när det gäller stödel till den manuella glasindustrin, dels om regeringen ämnar vidta särskilda åtgärder med anledning av den siiualion som uppslån inom Krona-Bruken,

Innan jag går in på de Ivå frågor som inierpellanien har slälll vill jag något beröra utvecklingen inom branschen under senare år.

Sysselsättningen inom glasindustrin har minskat endasl obetydligt under 1970-talel, Inte heller har någon drastisk förändring sketl under de senasie åren vad gäller antalet produktionsenheter. Endast ett par av verksamhetsslällena inom branschen har måst läggas ned under de senaste åren. Även produktionen har upprätthållits på en hygglig nivå trols den bekymmersamma konjunkturen. Dess värre har flera glasbruk tvingats till en omfaltande lagerproduktion på grund av den vikande efterfrågan. Vad gäller exporten har dock för år 1976 noierals en viss värdemässig ökning efter den minskning som skedde år 1975.

Den skiss av utvecklingen under de senasie åren som jag nu har tecknat är lyvärr inle lika ljus om man ser till annat än sysselsällning, produklion och export. Del slår helt klarl att flertalet glasbruk under lång tid haft del bekymmersamt. Lönsamhelsmässigl har ulvecklingen varil klarl olillfredssiällande. Della gäller särskill de senaste två åren, men även under den tidigare delen av 1970-talel har förluslerna i branschen varil belydande. Lönsamhetsutvecklingen har för flera företag varit så svag all deras forisatta existens allvariigt kommii alt hotas. Vi har nyligen fått belägg för della genom Krona-Brukens konkurs. Genom bl. a. den otillfredsställande lönsamhetsutvecklingen har investeringsaktiviteten i branschen hämmats. Della har bl. a. medfört atl angelägna åtgärder för all förbällra arbelsmiljön släpat efter.

De problem som finns i branschen inger nalurliglvis oro inför framliden, inte minst mol bakgrund av den dominerande slällning som glasbruken har för sysselsättningen inom flera lokala arbetsmarknader. Om man blickar något framål kan på goda grunder antas atl successivt skärpta krav i fiera avseenden kommer alt slällas på glasbruken. Del gäller i fråga om bl. a. marknadsföringsinsatser, produktutveckling, produktionsteknisk ulveckling och arbelsmiljö. På dessa områden måste de svenska glasbruken bli bättre för all långsiktigt kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och för att kunna trygga sysselsättningen för de anställda. Regeringen är beredd all aktivt medverka i en sådan strävan. Delta kommer lill klarl uttryck i den proposilion om åtgärder för den manuella glasindustrin som riksdagen nu har all ta ställning lill.

Vad gäller fröken Öhrsviks fråga om vilken målsättning regeringen har när det gäller stödet till den manuella glasinduslrin torde svaret framgå av vad som sägs i propositionen på s. 13. Jag citerar: "Syftet med del ålgärdsprogram som jag kommer atl förorda är au på bästa säll medverka lill all den långsikliga konkurrenskraften i branschen siärks vä-

senlligt för att de anställda skall kunna ges en tryggad sysselsällning. Jag kommer att förorda även särskilda åtgärder för all snabbi komma lill rälla med de mesl akuta arbetsmiljöproblemen."

Della är en komprimerad sammanfattning av intentionerna med regeringens åtgärdspaket Rent konkret innebär del att regeringen föreslår fortsatta och väsentligt ökade induslripoliliska insatser för glasinduslrin i fråga om exportfrämjande och omslällningsfrämjande åtgärder. Vidare föreslås elt särskill investeringsstöd i form av avskrivningslån för investeringar i effeklivilelshöjande produktionsutrustning och bättre arbetsmiljö.

Del är en rejäl saisning regeringen föreslår. 25 milj. kr. avses ulgå i stöd under en ireårsperiod. Anslagel för export- och omställningsfrämjande åtgärder föreslås höjl från 1,1 milj. kr. under innevarande budgetår till 3 milj. kr. under nästa budgetår. Villkoren för investeringsstödet innebär alt det föreslagna beloppet ger ett invesieringsuirymme på minst 18 milj. kr. under nästa budgelår och minsl 30 milj. kr. under en treårsperiod.

Vad gäller situationen inom Krona-Bruken har jag erfaril all det finns iniresse från olika håll att diskutera överlagande av olika delar av företaget. Hur den slutgiltiga lösningen kommer all se ul är jag f n. inle beredd att spekulera över. Jag kan dock försäkra att jag fortlöpande följer ulvecklingen. För dagen är det inle aktuellt med några extraordinära åtgärder från regeringens sida.

Herr talman! Jag har härmed besvarat fröken Öhrsviks interpellation och övergår så till att något kommentera propositionen i övrigt.

I anslutning till proposilionen har väckts en motion om åtgärder för glasindustrin där man framfört uppfattningen atl del investeringsstöd som regeringen nu föreslår beloppsmässigl är för litet. När vi diskulerar statliga satsningar som direkl belaslar budgeten måsle vi dock ha i åtanke den renl allmäni besvärliga budgelsiluaiion som vi har i dagslägel och all det finns stora anspråk på näringspolitiska insalser också inom andra branscher. Del gäller alllså all hilla en rimlig avvägning med hänsyn till de aktuella dokumenterade anspråken och behoven. Dessulom förhåller del sig så all inle alla de invesleringar som nu snabbt måste lill inom glasindustrin förutsätter slatliga avskrivningslän. Del är värt all noiera all branschen har en egen kredilkapacilel och en egen invesle-ringsvilja. Del är ju dess bällre sä all del också inom denna bransch finns investeringsprojekt som är tillräckligt lönsamma för atl företagen skall klara dessa med upplåning på de villkor kreditmarknaden normall kan erbjuda.

När del gäller lidsaspeklen på de ålgärder som nu föreslås vill jag för min del understryka - vilkel också f ö. sägs i proposilionen - alt insatserna är att se som elt tidsbegränsat stöd och som ett komplement lill förelagens egna ansträngningar och dispositioner. I det uttalandet ligger självfallet en stark tilltro lill atl glasbruken på sikl skall kunna klara sig själva när de nu får en ordentlig hjälp till självhjälp.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

Jag tolkade herr Hovhammar så alt han var av samma uppfattning som jag utifrån den erfarenhel han har av branschens situation och framtidsmöjligheter. Jag vill i del sammanhanget försäkra all självfallet skall man i de näringspolitiska överväganden som den nya regeringen har atl träffa ta hänsyn lill de speciella anspråk som förelag av denna karaklär kan komma atl slälla också i framtiden.

Jag vill även korl beröra frågan om samverkan mellan glasbruksfö-relagen - en fråga som har tillmätts stort intresse i den allmänpolitiska debatten. Jag iror alla inblandade parler är överens om alt mycket talar för att en ökad samverkan i olika avseenden väsentligt skulle bidra lill en ökad slagkraft för branschen och ökad möjlighet lill överlevnad och pä längre sikl också ulveckling.

Del kan gälla exempelvis gemensamma anslrängningar i fråga om pro-dukiionslekniskl ulvecklingsarbele och internationell marknadsföring. Ell annal område där myckel kan vinnas genom samverkan är i fråga om arbetsmiljön i glasbruken. Jag länker dä närmast på den anläggning för råvarublandning som nu projekteras och som avses bli gemensam för hela branschen. Jag tror atl del är elt sleg i rätt riktning.

Regeringen har uttalat sig mycket positivt om denna saisning, och del är främsi av tvä skäl.

För det första måsle arbelsmiljöproblemen inom råvaruhanteringen snabbi lösas. Flera glasbruk har i dagslägel klarl begränsade möjligheter all av egen krafl genomföra för ändamålei nödvändiga investeringar.

För det andra ser regeringen del som mycket positivt all glasbruken lillsammans med de fackliga organisalionerna kunnal enas kring en gemensam satsning för all lösa elt för branschen mycket besväriigl problem, som också i hög grad berör de enskilda människornas arbetssituation.

Avslulningsvis vill jag framhålla alt del trots de olika problem av varierande slyrka som i dag föreligger inom glasindustrin finns även klara positiva inslag i bilden. Till dessa hör försl och främsi del svenska glasels goda renommé och nalurliglvis också den gedigna yrkesskick-lighei som finns i branschen och som är en omisllig tillgång när man nu vidtar ålgärder för atl slärka branschens konkurrenskraft på längre sikl. De ålgärder regeringen nu har föreslagit bör på ett påtagligt sätt kunna bidra till atl branschen i del längre perspekiivet stärker sina positioner såväl inom landet som på exportmarknaderna.

Fröken ÖHRSVIK (s):

Herr lalman! Jag vill försl tacka induslriminislern för svaret på min inierpellalion. Även om del var relalivi mångordigl så lycker jag inle all jag fåll några klara besked beträffande regeringens målsättning med stödet till den manuella glasindustrin. Därför formulerar jag i stället frågan litel annorlunda, så all det räcker med ja eller nej som svar: Är målsättningen atl glasinduslrin skall bevaras med nuvarande omfallning och lokalisering?

Jag har myckel svårt all acceplera en yllerligare krympning av denna

bransch, vilkel ju arbelsgruppen var inne på. Del är både kullurhisloriski och samhällsekonomiskt förkastligt. Om vi över huvud laget vill ha kvar hantverket och yrkesskickligheten, så får vi inte vika undan för del tryck som det utländska, maskinlillverkade glaset innebär. Vi måste i stället genom olika stödformer uttrycka en vilja i en viss riktning.

Ökad samverkan är önskvärd, säger industriministern i proposilionen. Jag vill i stället säga all den är nödvändig. En gemensam försäljningsorganisation är en absolut förutsättning för atl man skall kunna utvidga exporten. Det finns ju ingen anledning att ytteriigare öka konkurrensen mellan glasbruken. Därför vill vi atl frågan om ett exportbolag för svenska kvalilelsprodukler skall ulredas.

Flera remissinslanser, däribland länsstyrelsen i Kalmar län och Svenska fabriksarbeiareförbundel, har sagt ifrån atl man inte accepterar en fortsatt sysselsättningsmässig krympning av branschen. Jag hoppas nu få besked av industriministern att han delar denna grundsyn.

Den aktuella situation som föranlell min interpellation är att Krona-Bruken försatts i konkurs och att 265 anslällda varslats om uppsägning. Detta är 10 96 av samtliga anställda inom den manuella glasindustrin, Krona-Bruken består av glasbruken i Målerås, Gullaskruv, Skruv och Åseda, och glasbruket är på flertalet av dessa orter den enda induslrin.

Konkursen är föranledd av brist på kapital, men ändå säger industriministern atl del inte är aktuellt med några extraordinära åtgärder från regeringens sida. Då frågar jag: Varför? Tiden bara går och man har redan slängi den nya vannan vid brukel i Målerås, En nedläggning måsle motarbelas med alla medel.

Jag tar mig friheten alt här förmedla några synpunkler från en kollega som deltog i en interpellationsdebatt den 30 mars 1976 som gällde jusl den manuella glasinduslrin. Del var den gången också Målerås som var nedläggningsholal saml Björkshults glasbruk. Synpunkterna ligger hell i linje med syftet i den motion som jag har undertecknat och som också behandlas här i dag. Jag citerar ur protokollel:

"Jag tycker del är bra all industriministern är positiv till tanken att ge andrum för att försöka finna lösningar på problemen för de båda kris-drabbade samhällen som del här gäller. Men enligl min uppfattning hade del varil ännu bättre om industriministern hade ullalat en klar målsättning för alt säkra en fortsatt drift vid båda glasbruken,

Induslriminislern är säkerl medvelen om atl samhällena Målerås och Björkshull kommer att drabbas mycket hårl, om dessa båda glasbruk läggs ned, Alla som är bosatia i de samhällena är nästan helt beroende av att glasbruken kan fortsätta sin verksamhet. Små möjligheter att få arbele inom rimligt pendelavslånd gör dessutom samhällena särskilt sårbara.

Det är också en enig bedömning inom länet att de områden som de båda glasbrukssamhällena representerar lillhör de svagare frän sysselsättningssynpunkt Därför har också länsmyndigheterna bl. a. i arbelel med länsplaneringen ansett del självklart atl denna del av länet måste

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

7 Riksdagens prolokoll 1976/77:129-130

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

prioriteras när det gäller all stärka sysselsällningen. Länet har tagit fasta pä uttalanden från regering och riksdag om del angelägna i all planera för regional balans. Del har människorna nalurliglvis också gjorl i dessa samhällen och bygder. En nedläggning av glasbruken skulle de anslällda, bygden och kommunerna uppleva som all slalsmaklerna hade lappal borl sina målsättningar. Vid en nedläggning av glasbruken skulle riksdagens och regeringens uttalanden om regional jämlikhet upplevas som lomma ord utan värde för dem som drabbats av nedläggningen. Enligt min uppfattning är del alllsä i hög grad en förtroendefråga för slalsmaklerna alt med konkreta åtgärder försöka rädda sysselsättningen i de båda glasbrukssamhällena.

Alt analysera förulsätiningarna för all öka och slärka sysselsällningen i de förelag som länet och bygden redan har är säkerl en klok politik. Del är också den linjen slalsmaklerna bör följa när del gäller samhällena Målerås och Björkshult, och det är heller ingen ny linje från statsmakternas sida. Vid åtskilliga tillfällen har regeringen med all rätt gått in med punktinsatser för att rädda sysselsättningen vid olika såväl statliga som privala krisdrabbade företag. Det har då vid åtskilliga tillfällen gälll ganska betydande belopp. Lål mig här endasl peka pä varvskriserna och driftsförluslerna vid vissa sialliga förelag.

Moliven för insalserna har varil både starka och många. Främsi har del gälll tryggheten för dem som holas av arbelslöshel. Men sannolikt är det ofta även samhällsekonomiskl väl motiverat all rädda sysselsättningen på den ort där människorna redan finns.

En nedläggning av verksamheten vid de båda glasbruken Björkshull

och Målerås skulle- innebära stora samhällsekonomiska förluster.

En kapitalförstöring är oundviklig när en slor del av bostäderna inle kan ulnyujas. Lokala serviceanläggningar i form av samlingslokaler, idrolisplalser och skolor skulle heller inle bli utnyttjade. Även underlaget för prival service skulle ryckas undan. Befolkningsunderlaget blir inte lillräckligl för all man skall kunna upprällhålla en lillfredsslällande lokal service.

Dei är överflödigi au här dessulom peka på de stora koslnader som skulle följa av en omskolning och omflylining av människorna. Dessa koslnader känner vi alllför väl.

Allt delta är nalurliglvis människorna i dessa samhällen väl medveina om. Därför har de svårt att förstå slalsmaklerna om dessa inte är beredda all helhjärial slölla en forlsall drift vid glasbruken. Glasarbelarna kommer då all fråga sig om inie deras Irygghel är lika angelägen som varvs-arbelarnas i Göleborg. De båda kommunerna i Nybro och Högsby frågar sig nalurliglvis om inle deras samhällens exisiens är lika angelägen som exislensen av andra samhällen i andra delar av landel.

Del är sam all dessa samhälle inle bärs upp av några slärka ekonomiska inlressen. Här finns inle heller de slora väljarskarorna. Men del

får inle vara någol skäl för slalsmaklerna alt inle handla snabbi och konstruktivt"

Herr talman! Del är inle alls sä all jag saknar egna moliv, men jag länkle att industriministern kanske lyssnade litel exlra noga och tog mera intryck av denna kollegas synpunkler, efiersom det var en partivän till herr Åsling som sade della. Synpunkterna kan läll omsättas på dagens situation, som dock är myckel värre, efiersom det gäller fyra samhällen. Denna kollega har en framskjuten ställning inom centerpartiet i Kalmar län. 1 valrörelsen pratade han ganska mycket om glasindustrin och lovade alt den skulle räddas för framtiden bara del blev växling vid maklen. Nu väntar vi alllså med spänning på resultaten.

Till sisl, herr lalman, skall jag upprepa mina frågor till industriministern: Är det regeringens målsättning atl glasindustrin skall bevaras med nuvarande omfattning och lokalisering? Varför behövs inga extraordinära åtgärder på de nu drabbade orterna?

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Jag vill försl noiera att del när del gäller de substantiella frågorna i näringsutskottels betänkande råder en ganska bred enighet. Belräffande satsningens omfattning och allmänna inriktning är även fröken Öhrsviks partivänner i näringsulskollet överens med regeringen. Jag konstaterar all en del av den krilik som fröken Öhrsvik ger ullryck för alltså måsle gälla även de socialdemokraliska ledamöierna av näringsulskottet vilka i allt väsentligt har accepterat proposilionen.

Problemet för glasindustrin liksom för annan induslriell produklion är atl man måste finna avsättning för produktionen. Vad vi nu gör är alt vi understöder branschens egna strävanden atl stärka sin konkurrenskraft för all finna avsättning för sin produklion. Det är en själv-klarthet alt regeringen vill rädda sä myckel av denna bransch och dess produktionspotential som möjligt. Men del avgörande är alt branschen måsle finna avsällning för sin produklion.

Man måsie i della sammanhang noiera alt denna bransch liksom andra delar av svenskl näringsliv är föremål för en fortlöpande utveckling och all man inte kan se branschen som ell slaliskl inslag i näringslivet Det gäller alltså att slå vakl om sysselsättningen på de orler del här är fråga om. Men man måste acceptera vissa strukturella förändringar i branschen. Del är f ö. de fackliga organisalionerna överens med oss om. De strukturella förändringarna får inte gå ul över de enskilda orternas möjlighel all leva vidare och erbjuda människorna både sysselsättning och fortsatt boende.

Den omständigheten att regeringen i dag inte är beredd att offentliggöra någon form av extraordinära ålgärder i fallet Krona-Bruken beror på au vi - f ö. tillsammans med facket och industriverket - fortlöpande är involverade i en diskussion om hur problemet med Krona-Brukens framlid skall lösas. För dagen finns inga möjligheter all föregripa dessa överläggningar genom all göra någon fullödig redovisning av länkbara utvecklingsvägar.

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasindustrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Åtgärder för den manuella glasinduslrin

Om målsättningen för stödet till den manuella glasindustrin

Fröken ÖHRSVIK (s) kort genmäle:

Herr lalman! Industriministern säger all del råder enighei om satsningens inriktning och omfattning. Det är möjligt all sä är fallel, men jag har inte rikligt fått klarl för mig vad satsningen innebär. Det är faktiskt regeringen som har ansvaret, och då får den finna sig i all klargöra innebörden. Del skulle kännas ganska iryggl både för de anslällda och för oss övriga kommuninvånare, om man fick ell klarl besked från regeringen om att en nedläggning av de nu aktuella bruken inte får ske. Del är inte fråga om alt föregripa några förhandlingar, ulan del gäller en klarl uttalad målsäilning.

Herr induslriminislern ÅSLING:

Herr lalman! Om fröken Öhrsvik kan garantera all de befintliga bruken skall finna avsällning för sin produklion, så skulle jag ä min sida kunna åta mig atl garantera dessa bruks fortsatta exisiens.

100

Fröken ÖHRSVIK (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag irodde inte att del ingick i riksdagsledamöternas uppdrag atl gå ul och sälja glas. Däremol trodde jag fakliskl all del ingick i regeringens uppdrag alt planera stödet på det sätlel alt det fungerade.

Herr industriministern ÅSLING:

Herr talman! Del är min övertygelse att del stöd vi har konstruerat och med riksdagens hjälp offererar branschen skall ha den avsedda ef fekten. Jag har ju noterat alt utskottet - i slort sett, kan jag säga - är enigt i den värderingen av propositionen. Del skulle vara märkligt, om inle dä della skulle fä den effekl vi alla eftersträvar.

På förslag av herr andre vice lalmannen beslöts all kammarens förhandlingar skulle uppskjulas lill kl, 19,30,

§ 11 Anmäldes och bordlades

Molioner

1976/77:1641 av herr Adamsson m.fl.

1976/77:1642 av hen Norrby m.fl.

med anledning av proposilionen 1976/77:150 med förslag lill sluilig reglering av Slalsbudgelen för budgetåret 1977/78, m, m, (kompletterings-proposition)

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställls

den 12 maj

1976/77:449 av fru Anér (fp) lill herr jordbruksministern om snabbare omhändertagande av vanvårdade djur:

Det har på senare år förekommit en rad fall då vanvårdade djur fåll stanna kvar alltför länge hos sina ägare, trots atl dessa uppenbarligen inte velal eller kunnat sköta dem pä lagenligt sätt, Trols alt hälsovårdsnämnderna ingripit och trots att länsstyrelsen fattal beslut om all förbjuda djurhållningen, har det ibland lagil orimligt lång lid innan djuren faktiskt skilts frän ägaren och fåll bättre förhållanden. Med anledning härav frågar jag herr jordbruksminislern: Vilka åtgärder ämnar statsrådet företa för atl djurskyddslagens anda och mening skall uppfyllas snarasl möjligl när del gäller att la hand om vanvårdade djur?

1976/77:450 av fru Bernström (fp) till herr socialministern om tillsynen av småbarn:

Enligt SOMI - socialstyrelsens levnads- och miljöstudie- i Slockholms län Ivingas 14 000 föräldrar lämna sina barn helt eller delvis ulan tillsyn under normal arbetslid,

Mol bakgrund härav vill jag fråga herr socialminisiern:

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att ändra på missförhållandet att så många föräldrar i Slockholms län tvingas lämna sina barn utan tillsyn?

Avser socialministern att låla undersöka barns tillsynsformer också i andra län?

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Meddelande om frågor

1976/77:451 av herr Svanberg (s) lill herr statsrådet Johansson om planerna på ell slalligl raffinaderi i Lysekil:

Planerna på ell slalligt raffinaderi i Lysekil har lagls på is med hänvisning lill möjlighelerna lill oljeavial med Norge, Myckel lyder nu pä all det nyligen inlräffade oljeläckagel i Ekofiskfältet kommer all medföra en försiktigare norsk oljepolitik med en lägre utvinningslakt som följd. Med anledning härav vill Jag fråga herr statsrådet Johansson: Kommer eventuella förändringar i den norska oljepoliiiken all påverka planerna på Slatsraff i Lysekil?

1976/77:452 av herr Holmqvisl (s) till herr budgelminislern om utlokaliseringen av FOA:

101

Nr 129

Torsdagen den 12 maj 1977

Meddelande om frågor

I samband med utlokalisering av vissa delar av verksamheten vid Försvarets forskningsanslall har i juni 1975 beslulais all anstalten vad gäller Stockholmsregionen skall vara lokaliserad lill Ursvik och Grindsjön,

Enligt uppgifter bl, a, i dagspressen har regeringen den 21 april i år fattal ett preliminärt beslut om au verksamhelen skall förläggas lill Bol-kyrka kommun i slällel för lill Ursvik,

Chefen för FOA har liksom personalen först i efterhand genom artiklar i lidningar blivit underrättade om beslutet, och de har senare med kort varsel blivit anmodade att inkomma med eventuella synpunkler i ärendet.

Från personalens sida har del inlräffade uppfatlats som ett grovt åsidosättande av bestämmelser i medbestämmandelagen i likhel med vad som förekommii vid några uppmärksammade fall inom del enskilda näringslivet

Med hänvisning till det anförda vill jag slälla följande fråga:

Anser budgelminislern att förfaringssättet vid beslulel om ny lokalisering av FOA står i överensstämmelse med vad i medbestämmandelagen anges om informalion och förhandling vid organisationsförändringar?

1976/77:453 av fröken Andersson (c) lill herr justitieministern om utredningen inom Europarådet om barns medborgarskap:

Frågan om barns medborgarskap i de fall där föräldrarna har olika medborgarskap har flera gånger varit uppe lill behandling i riksdagen.

När frågan senasi behandlades ullalade riksdagen med ulgångspunkl från inrikesulskollets belänkande 1975/76:44 alt del finns slärka skäl för att medborgarskapslagen bör vara utformad med ulgångspunkl i principen all barn får svenskl medborgarskap om någon av föräldrarna är medborgare här i landet. Eftersom frågan var föremål för utredning inom Europarådet beslöts ej någon ändring.

Jag hemställer atl lill justitieministern få ställa följande fråga:

Har frågans behandling inom Europarådet kommii så långl atl man inom den närmasle liden kan vänta sig en ändring av den svenska medborgarskapslagen?

102

1976/77:454 av herr Klöver (s) lill herr justitieministern om återanpassningen av straffade:

Enligt intentionerna i modern svensk kriminalpolitik skall den som varit straffad bl. a. beredas elt meningsfullt arbete i syfte att möjliggöra en anpassning till ell normall liv.

Arbetsförmedlare, som har till uppgift alt hjälpa dessa människor atl få arbete, uppger au statliga förelag ofla har sä byråkraliska och krångliga anställningsförfaranden alt det är betydligt svårare att placera personer med socialt handikapp i dessa företag än i företag inom den enskilda seklorn.

Del borde vara en självklarhet atl samhällel som arbelsgivare var fö- Nr 129

regångare när det gäller all ge personer med sociala problem lämpliga Torsdaeen den

ansiällningat J2 aj 1977

Mol bakgrund av della vill jag fråga herr justitieministern:

Vilka ålgärder anser juslilieminislern lämpliga all vidlaga, som ell Meddelande om

led i åleranpassningen av slraffade, för all sialen som arbetsgivare skall frågor
la sill ansvar vid sådana anställningar?

§ 13 Kammaren åtskildes kl. 17.52.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemen