Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:128

Onsdagen den 11 maj

Kl. 10.00

§ 1 Justerades protokollet för den 3 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Motion

1976/77:1640 till finansutskottet

§ 3 Föredrogs men bordlades åter skalleutskoltels betänkande 1976/77:46 juslitieutskotlels betänkanden 1976/77:25, 29-31, 33 och 34 kulturutskottets belänkande 1976/77:43 utbildningsutskottets betänkanden 1976/77:21 och 23-27 jordbruksutskottets betänkande 1976/77:23 näringsutskottets belänkande 1976/77:35-37 arbetsmarknadsulskottets betänkanden 1976/77:26 och 27

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1976/77:147,

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

§ 5 Stöd till dagspressen m. m.

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1976/77:42 med anledning av propositionerna 1976/77:100 såviti avser stöd till dagspressen m, m, samt 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter m, m, jämte molioner.

I propositionen 1976/77:99 hade regeringen (budgeidepartemeniei) föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2. godkänna de ändringar i grunderna för samdistributionsrabalt för dagstidningar som regeringen förordal,

3. godkänna de grunder för slöd lill organisationstidskrifter som regeringen förordat,

4. godkänna de grunder för stöd till tidningar på andra språk än svenska som regeringen förordat,

5. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

6. till Stöd lill dagspressen för budgelårel 1977/78 under åttonde huvudtiteln utöver i propositionen 1976/77:100 bil. II föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 18 000 000 kr..

Nr 128 7. till Pressiödsnämnden för budgetåret 1977/78 under åttonde hu-

Onsdaeen den vudtiieln utöver i propositionen 1976/77:100 bil. II föreslaget förslags-

Il mai 1977 anslag anvisa ytteriigare 400 000 kr.,

___________ . 8, lill Stöd till organisalionstidskrifter för budgelårel 1977/78 under

Stöd till dagspres- åttonde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 40 000 000 kr,,

sen m. m. 9. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret

1977/78 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000

kt, 10. till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1977/78 under tolfte

huvudtiteln anvisa ett i förhållande till förslaget i propositionen

1976/77:100 bil, 15 med 600 000 kr, minskal reservationsanslag,

I proposilionen 1976/77:100 bil, II hade regeringen (budgetdepartementet) föreslagil riksdagen

att till Pressiödsnämnden för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 174 000 kr,,

att lill Stöd rill dagspressen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 000 kt samt

att till Pressens lånefond för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr,

I propositionen 1976/77:99 hade föreslagits alt ett statligt slöd skulle införas till organisationstidskrifter. Stödet föreslogs ulgå dels till medlemsblad, dels till tidskrifter som var organ för religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga, försvarsfrämjande organisationer samt organisationer som företrädde handikappade eller arbeis-hindrade. Den avgränsning av krelsen slödberäliigade lidskrifter som föreslogs anslöl i allt väsentligt till den gränsdragning som lidigare gjorts i fråga om befrielse från mervärdeskait.

Vidare föreslogs i propositionen atl ell särskill stöd skulle införas till invandrartidningar. Detta skulle ulgå fr, o, m, år 1977,

I detta sammanhang hade behandlals

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöle väckta motionerna

1976/77:72 av herr Johansson i Trollhättan m, fl, (s), vari hemställts att riksdagen uttalade att regeringens i budgetpropositionen aviserade förslag till presstöd till tidningar pä annat språk än svenska borde ges en sådan utformning, att stöd till sådana tidningar kunde utgå fr, o, m, kalenderåret 1977, enligt de riktlinjer som angavs i KU:s betänkande 1975/76:46,

1976/77:232 av herr Guslavsson i Ängelholm m, fl, (s),

dels de med anledning av proposilionen 1976/77:99 väckta motionerna
4 1976/77:1469 av fru Diesen m, fl, (m).

1976/77:1470 av herr Hernelius (m),

1976/77:1471 av herrar Stensson (fp) och Karl Bengtsson i Varberg (fp),

1976/77:1472 av herr Johansson i Trollhättan m, fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle

1, med anledning av propositionen 1976/77:99 ge regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande en uppräkning av produktionsbidragen till dagstidningarna,

2, med anledning av proposilionen 1976/77:99 p, 3 uttala att stödet till organisalionstidskrifter även borde omfatta

a) de lidskrifter som gavs ut på andra språk än svenska saml i dessa fall såvill gällde medlemsblad utgå enligt samma principer som för invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar,

b) tidskrifter som gavs ul av lokala och regionala organisalioner,

3, med anledning av proposilionen 1976/77:99 p, 4 ultala att stöd till
allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska borde utgå i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1976/77:1473 av herr Fagerlund m, fl, (s), vari hemställts atl riksdagen skulle avslå proposilionen 1976/77:99 såviit avsåg p, 10 samt ge regeringen till känna vad som i motionen 1976/77:1472 anförts rörande dispositionen av viss del av anslaget Åtgärder för invandrare,

1976/77:1492 av fru Gölhberg m, fl, (c),

1976/77:1493 av herrar Lövenborg (-) och Hagel (-), vari hemställts atl riksdagen uttalade sig för

1, atl del i propositionen 1976/77:99 föreslagna fasta årliga bidragel - 2 500 kr. per lidskrift - skulle utgå med 5 000 kr, per tidskrift och att anslaget skulle räknas upp i enlighet därmed,

2, att stödet varie år automatiskt höjdes med en procentsats som motsvarade skillnaden mellan ökningen av kostnaderna för postdistribution av tidskrifter och kostnadsindex,

3, att bedömningen av annonsvolymen baserade sig på ett årsgenomsnitt.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

1976/77:1494 av herr Richardson (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde atl frågan om stöd lill regionala och lokala organisalionstidskrifter utreddes närmare,

1976/77:1495 av herrar Södersiröm (m) och Sjönell (c),

1976/77:1496 av herr Wachlmeisler i Slaffanslorp m.fl. (m).

Nr 128 1976/77:1506 av hen Andersson i Örebro m.fl. (fp, c, m).

Onsdagen den

11 mai 1977 1976/77:1507 av fru Andrén (fp) och herr Stensson (fp).

Stöd till dagspres- 1976/77:1508 av herr Johansson i Skärslad (c) och sen m. m.

1976/77:1509 av herr Werner m.fl, (vpk), vari hemställts

1, atl riksdagen uttalade och gav regeringen lill känna all invandrartidningar och -tidskrifter borde ges stöd enligt samma kriterier som gällde för svenska publikationer,

2, alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en utredning av invandrartidningarnas och tidskrifternas speciella situation,

3, all riksdagen borde uttala att grundavgiften inom samdistributions-systemel borde avskaffas och anhålla hos regeringen om förslag därom,

4, atl riksdagen skulle uttala att en uppräkning av produklionsbidragen till dagstidningar borde ske med hänsyn till koslnadsutvecklingen och anhålla hos regeringen om förslag därom,

5, att riksdagen med ändring i propositionen 1976/77:99 beslulade fastställa grundbidraget till organisalionstidskrifter till 5 000 kr,,

6, alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en ulredning med syfte atl trygga utgivningen av tidskrifter med liten upplaga, med lokal utgivning eller med speciella distribulionsproblem - under beakiande av vad som i övrigt i motionen sagts om de politiska partiernas tid-skriftsuigivning.

Utskotlel hemställde att riksdagen skulle

1, beträffande slöd till dagspressen med bifall till propositionen 1976/77:99 p, 6 samt proposilionen 1976/77:100 bil, II i denna del till Slöd till dagspressen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 207 000 000 kt,

2, beträffande grunderna för samdistributionsrabalt med bifall till propositionen 1976/77:99 p, 2 godkänna de ändringar i grunderna för samdistributionsrabalt för dagstidningar som förordats i propositionen saml avslå motionen 1976/77:1509 p, 3 och ge regeringen till känna vad utskottet anfört rörande villkoren för en tidnings deltagande i sarndistri-bulion,

3, beträffande en uppräkning av produktionsbidragen lill dagstidningarna förklara motionerna 1976/77:1472 p, 1 samt 1976/77:1509 p, 4 besvarade med vad utskotlel anfört i denna del,

4, belräffande Pressens lånefond med bifall till propositionen 1976/77:100 bil, II i denna del lill Pressens lånefond för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr,,

5, beträffande Presstödsnämnden med bifall lill propositionerna 1976/77:99 p, 7 samt 1976/77:100 bilaga 11 i denna del lill Presstöds-

6 nämnden för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 574 000

kr..

6. beträffande stöd till organisationstidskrifter

a) med anledning av propositionen 1976/77:99 p. 3 godkänna de grunder för stöd till organisationstidskrifter som förordats i propositionen med den ändring som föranleddes av utskottets slällningstagande i betänkandet saml ge regeringen till känna vad ulskollel där anföri rörande möjligheterna för presstödsnämnden att bevilja stöd till tidning som drabbades av störningar i konkurrensförhållanden och

b)avslå molionerna

1, 1976/77:1470

2, 1976/77:1471

3, 1976/77:1492

4, 1976/77:1493

5, 1976/77:1495

6, 1976/77:1496

7, 1976/77:1506

8, 1976/77:1507

9, 1976/77:1508

10, 1976/77:1509 p, 5 och 6 saml

c) förklara motionerna 1976/77:1472 p, 2 b) och 1976/77:1494 besva
rade med vad utskottet anfört samt

d) avslå moiionen 1976/77:1472 p, 2 a,

7. beträffande slöd lill organisalionstidskrifter med bifall lill propositionen 1976/77:99 p. 8 lill Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kt,

8. belräffande slöd till tidningar på annat språk än svenska

a) med bifall till propositionen 1976/77:99 p, 4 godkänna de grunder för stöd till tidningar på annat språk än svenska som förordals i propositionen samt avslå motionerna 1976/77:1469 och 1976/77:1472 p, 3, 1976/77:1509 p, I och 2 samt ge regeringen till känna vad utskottet anfört rörande möjligheterna för vissa tidningar på annat språk än svenska att erhålla stöd enligl reglerna för det allmänna presstödet,

b) förklara moiionen 1976/77:72 besvarad samt

9. beträffande stöd till tidningar på annat språk än svenska

a) med bifall lill propositionen 1976/77:99 p, 5 till Slöd lill tidningar på annal språk än svenska på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr,,

b) med bifall lill propositionen 1976/77:99 p, 9 till Stöd till tidningar på annat språk än svenska för budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.,

10. beträffande åtgärder för invandrare med anledning av propositio
nen 1976/77:99 p. 10 och med ändring av riksdagens lidigare beslut vid
innevarande riksmöle till Ålgärder för invandrare för budgetåret 1977/78
under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 725 000 kr.
samt avslå moiionen 1976/77:1473,

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

11. belräffande skatten på annonser och reklam med bifall till propositionen 1976/77:99 p. I anta förslaget i propositionen till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

12. beträffande en utredning om annonsbladen avslå moiionen 1976/77:232.

Reservationer hade avgivits

I. av herrar Johansson i Trollhättan, Svensson i Eskilstuna, Karisson i Malung och Nyquist saml fru Cederqvist, fröken Nilsson och fru Stålberg (samtliga s) som ansett att utskottet under 6 a-c bort .hemställa

att riksdagen skulle såvitt avsåg stöd till organisationstidskrifter

a) med bifall till propositionen 1976/77:99 p. 3 godkänna de grunder för stöd till organisalionstidskrifter som förordats i propositionen samt

b)avslå motionerna

1. 1976/77:1470

2. 1976/77:1471

3. 1976/77:1492

4. 1976/77:1493

5. 1976/77:1495

6. 1976/77:1496

7. 1976/77:1506

8. 1976/77:1507

9. 1976/77:1508

10, 1976/77:1509 p. 5 och 6 saml

c) förklara molionerna 1976/77:1472 p, 2 b och 1976/77:1494 besvarade
.med vad reservanterna, anfört.

2, av herrar Johansson i Trollhättan, Svensson i Eskilstuna, Karlsson i Malung och Nyquist samt fru Cederqvist, fröken Nilsson och fru Slålberg (samtliga s) som ansett alt utskottet under 6d, 8 och 10 bort hemställa

alt riksdagen skulle

6d) med bifall till motionen 1976/77:1472 p, 2 a ge regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande stöd lill organisalionstidskrifter som gavs ul på andra språk än svenska,

8, beträffande slöd till tidningar på annat språk än svenska

a) med anledning av proposilionen 1976/77:99 p, 4 samt med avslag på molionerna 1976/77:1469 och 1976/77:1509 p, I och 2 och med bifall lill motionen 1976/77:1472 p, 3 uttala alt stöd till allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska borde utgå i enlighet med förslaget i motionen 1976/77:1472 samt i övrigt enligl de grunder som föreslagils i propositionen,

b) förklara moiionen 1976/77:72 besvarad samt

10, beträffande anslaget Åtgärder för invandrare med avslag på propositionen 1976/77:99 p, 10 och med bifall till motionen 1976/77:1473 beslula att ej reducera anslaget i förhållande till tidigare beslut under in-

nevarande riksmöte samt ge regeringen till känna vad reservanlerna an- Nr 128
fört rörande anslaget. Onsdagen den

11 maj 1977

Hen SVENSSON i Eskilstuna (s):

Herr talman! Det statliga press- och lidskriftsstöd som vi skall beslula Stöd till dagspres-om i dag och som vi kommer att deballera några limmar skall ses som sen m. m. elt led i våra ansträngningar all värna om en fri och mångfaldig opinionsbildning i en öppen folkstyrelse. Utan fria massmedier är ett demokratiskt system inle värt namnet. Dagstidningarna och organisationspressen har viktiga funktioner för den demokratiska opinionsbildningen,

I pressulredningen var vi överens om att massmedierna har fyra väsentliga demokratiska funktioner. De skall informera, kommentera, granska och främja en kommunikation inom och mellan poliliska, fackliga och andra ideella grupper i samhället.

Del är viktigt att vi har dessa grundläggande förutsättningar akluella för oss, då vi lar slällning lill de förslag som regeringen har lagt fram i propositionen 99, Förslagen innebär vikliga steg vidare i den ulveckling som startade då vi från socialdemokratiskt håll med stöd av centern i börian av 1970-lalel drev igenom ett statligt slöd lill dagspressen, så konstruerat att det i huvudsak har kunnat stoppa den sedan andra världskriget allt snabbare tidningsdöden. Låt mig ge den borgeriiga regeringen del erkännandet att det är bra att detta reformarbele nu fortsatts, så att även organisalionstidskrifterna får bättre möjligheter all leva vidare. Pressutredningen förordade della som ett nödvändigt komplement lill sina förslag om dagspressen, och del är nu viktigt atl lidskrifterna lyfts fram, Organisalionspressen måsle uppmärksammas, därför atl den är betydelsefull som språkrör utåt och för medlemmarnas talan i den breda, fortlöpande debati som är demokralins livsnerv.

Vi har i vår socialdemokraliska molion tagit upp några saker som är vikliga all påpeka och har föreslagil några förändringar som enligl vår mening bör göras i del här förslaget.

Låt mig då försl ta upp frågan om samdistributionsrabatten och produktionsbidragen.

Presstödet har varit framgångsrikl. Tidningsdöden har hejdats, och
della beror framför alll på att vi har satsat pä ett selektivt slöd lill de
tidningar som främsi behöver slöd, dvs. andralidningarna eller, enligt
de nya reglerna, lågtäckningslidningarna. Vi vet ju alla alt marknads
krafterna och tidningarnas stora beroende av annonsintäkter leder till
all de mindre tidningarna på konkurrensorler kommer i ett allt svårare
läge i förhållande lill de slörre tidningarna. Utan de selektiva produk
tionsbidragen skulle vi i dag inte längre ha någon valfrihel för män
niskorna när del gäller den lokala och regionala nyhetsförmedlingen och
opinionsbildningen, ja, presstödet har också slor betydelse för slorslads-
pressen, Produklionsbidragen lill lågtäckningslidningar är den lunga biten
i presstödet och är även i fortsättningen helt avgörande för all de mindre
lidningarna och lågtäckningslidningar över huvud taget skall kunna över- 9

leva.

Nr 128 Det är därför som vi i vår motion tryckt på atl produktionsbidragen

p. , , måste räknas upp. Kostnadsökningarna i tidningsbranschen är minst sagt

,, . ,n-,-, oroande, och den förstärkning som nu görs av samdistributionsrabatten

11 maj 1977

_____________ och de förändringar som sker då del gäller reklamskallen bidrar också

Stöd till dagspres- de till att öka resursgapel mellan de slora och små tidningarna. Vi har

sen m. m. stött förslaget att räkna upp samdistributionsrabatten därför att vi vill

vara med och värna om syslemei med samdistribution. Men - och det

måste betonas - vi vill inte se detta som ett sleg mol ökad satsning

på generella bidrag i presstödet

Höjningen måste kompenseras med en uppräkning av produktionsbidragen, och jag konstaterar med tillfredsställelse all vi uppnått enighet om del i utskottet, Inle ens moderaterna, som förra årel motarbetade höjningen av det selektiva slödel, har gått emot utskottsmajoriteten i den frågan i är.

Låt oss därför hoppas all den långa slriden om det selektiva presstödet härmed är avslutad och all regeringen nästa år beaktar sitt ansvar för den fria opinionsbildningen och dä kompenserar lågtäckningslidningarna för kostnadsökningar och deras mindre andel av den nu föreslagna höjningen av presstödet genom en sådan uppräkning av produktionsbidragen som vi i utskottet uppnått enighet om att begära.

Om jag så, herr talman, får gå över lill organisalionslidningarna, nödgas jag konstatera att stödels syfte hell tycks ha missförståils av Allan Hernelius, som i sin motion raljerar över att folkrörelserna och andra starka organisationer kommer atl få slöd till att ge ut sina tidskrifter. Precis som om stödet vore tänkt till organisationer som sådana. Vår demokrati är ju en folkrörelsedemokrati. Del är genom arbele i stora och landsomfattande organisationer, fackliga, politiska och ideella, som de mänga människorna bygger vidare på vårt samhälle i en riktning som främjar välstånd och meningsfulla levnadsvillkor. Från socialdemokratiskt håll vill vi salsa på att med hjälp av de många människornas arbele lokall, regionall och på riksplanet inom olika folkrörelser ytterligare demokratisera vårt styrelseskick. De mänga människorna måste få vara med och bestämma.

Del är som ett led i dessa strävanden som tidskriftsstödet skall ses. Tidskrifterna är - det vet alla som jobbat med de här frågorna och som har någon anknylning lill organisationslivel-omistliga både som språkrör för organisalionerna och som fora för intern debatt och kommunikation. I ett läge där stora grupper i vårt samhälle saknar dagliga tidningar är organisationslidskrifterna ett andningshål för den fria deballen. Del är alltså omtanken om deballen och vitaliteten inom vår demokrati som motiverar stödet

Vi vel i dag all kostnadsökningarna för lidskriftsulgivning har varit

svåra all klara. Tidskrifterna måste minska sina ambitioner. Ulvecklingen

har gått i riklning mol färre utgivningar per år, mindre format, billigare

papper och sämre tryck. Gränsen är snart nådd då ett stort antal or-

10 ganisalioner skulle behöva helt upphöra med atl utge medlemsblad. Vi

har själva här i riksdagen bidragit lill dessa svårigheter genom all förra året besluta all subventionen i postens lidningslaxa successivt skall upphöra. Vi måste nu la vän ansvar och hjälpa lill med distributionsstöd, och det är bättre atl vi gör det nu än om några år - då kan det vara för sent.

Det är ett bra förslag som den folkparlistiske budgetministern har lagt fram, men så bygger det också i allt väsentligt på ett förslag som den socialdemokratiska regeringen lät arbeta fram i tidskriftsulredningen. Jag skall erkänna att jag blev litet konfunderad dä moderaierna i utskottet föreslog att vi inom utskottet skulle ta god tid på oss och arbeta om det i grunden. Lyckligtvis fick de ställa in sig i ledet och stödja regeringen - motståndet mol uppskovstanken var allt för slarkl inom utskottet i dess helhet,

I ell avseende har de borgerliga partierna i utskottet kört över sin egen regering. Del gäller behandlingen av ICA-Kuriren, Trots att statsrådet Mundebo efler noga övervägande, bl, a, av ICA-förbundets remissyttrande, funnit att det föreslagna presstödet inte kan få några snedvridande effekter på konkurrensen mellan våra organisations- och folk-rörelseägda tidningar och kommersiella veckotidningar har utskoltsmajoritelen fallit undan för påtryckningar och gett presstödsnämnden en pekpinne om att även ICA-Kuriren bör få presstöd. Reglerna är visserligen generellt utfärdade i utskottets skrivning - och del är en förbättring i förhållande till molicnernas förslag - men det framgår klart alt det är en lex ICA-Kuriren som man åsyftat En annan tolkning från presstödsnämndens sida skulle nämligen leda till alt man öppnar alla dörrar och helt spränger ramen för det föreslagna stödel.

Vi har reserverat oss på den här punkten. Vi har inte blivit övertygade om alt inte både tidskriftsulredningen och budgelminislern har felbedöml silualionen. Del är främsi med lidningen Vi som ICA-Kuriren jämförs, men jag kan inte med bästa vilja i väriden se särskill stora likheter mellan dessa tidningar. Tidskriften Vi är en medlemstidning för konsumentkooperationen som får stöd för de exemplar som går lill medlemmar. Tidningen Vi fyller alltså de funktioner som organisalionslidningar har i samhällsdeballen, ICA-Kuriren är däremot en kommersiell veckotidning - t o, m, Sveriges största - och ges ut av ett särskilt förlag, som också ger ul andra tidningar och publikationer. Den samverkan på annonsmarknaden som förekommer mellan de folkrörelseägda tidningarna Vi, Land, Vi Bilägare och Vår Bostad saml tidningen ICA-Kuriren kan inte las lill intäkt för alt de i andra avseenden konkurrerar med varandra och därför måste likabehandlas i della avseende.

Vi har i vår reservalion framhållit all om verkligen tidskriftsslödet i något fall kommer att få konkurrenssnedvridande effekler, så måste regeringen redovisa della för riksdagen och föreslå ändringar i stödels konstruktion, men, som sagt: vi har inte blivit övertygade om att tvä så olika tidningar som t, ex. Vi och ICA-Kuriren skulle befinna sig i en sådan konkurrenssilualion. Vi vill avvakia en mer allmän översyn av stödet, och vi lycker del är förhastat av herr Lindahl och andra bor-

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Nr 128

Onsdagen den II maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

geriiga utskoliskamrater alt nu ge budgetministern underbetyg på denna punkt. Jag yrkar därför bifall till reservalionen 1 lill utskottets betänkande.

Vi är också beredda att avvakia den översyn som utskottet beställt när det gäller stödel till lokala och regionala lidskriftet Vi lycker det är fel atl dessa inte omfattas av stödet, men vi är medveina om alt omfaltningen av behovet, och därmed kostnaderna, kan behöva karlläggas yllerligare innan vi beslular om en sådan ulvidgning.

När del gäller slödels begränsning lill endasl svenskspråkiga tidskrifter kan vi dock inle följa utskottet och proposilionen. Den inskränkningen är både omotiverad och olycklig.

Del har varil ell ledmotiv i den socialdemokraliska invandrarpolitiken att olika invandrargrupper så långt möjligt skall ges samma förulsällningar som svenskspråkiga medborgare all la del i samhällsarbetet och i den poliliska beslutsprocessen. Detta har bl, a, föranlett oss alt arbeta för elt särskilt presstöd till invandrartidningarna, I del här fallel - när del gäller arbelel inom t. ex, fackliga och poliliska organisalioner - kan vi inle finna annal än all del är särskill vikligi all underlätta för invandrarna atl aklivl della. Det är självklart för oss atl en organisation med mänga invandrare bland sina medlemmar skall ha samma möjligheter att kommunicera med dessa som med sina svenskspråkiga medlemmar. Det är närmast ofattbart all moderater och folkpartister - som år efter år anklagat den socialdemokratiska regeringen för att diskriminera dessa grupper - nu i regeringsslällning visar så litet intresse för denna fråga. Jag hade hoppats alt det var ett förbiseende som skulle rättas lill i ulskollel, men där misslog jag mig. Jag yrkar bifall till reservalionen 2 i denna del.

Frågan om slöd till tidningar pä annal språk än svenska kommer en socialdemokralisk talare från arbetsmarknadsutskottet att ytterligare la upp. Jag vill bara avslutningsvis säga några ord om del slöd som nu föreslås till de allmänna nyhetstidningarna,

Stödel lill de svenskspråkiga lidningarna är, som vi framhållil i flera sammanhang, inle ändamålsenligt som modell för elt stöd lill tidningar som ges ut på olika invandrar- och minoritetsspråk. Genom att de arbetar på särskilda, små delmarknader skulle de fä tidningar som är kvalificerade för elt slöd enligt de svenska reglerna få ell resurstillskott, som skulle kunna hjälpa dem atl ytteriigare konkurrera ut andra tidningar. Vi skulle få ett presstöd med monopoliserande i slällel för konkurrensstimulerande verkan. Därför är talet om det önskvärda i att undvika särlösningar så sällsynt missvisande. Bakom talel har dolt sig - förhoppningsvis oavsiktligt - vakthållning kring monopolisering av debati och nyhetsförmedling inom resp, språkområden. Vid förra årels riksmöte begärde en majoritel inom KU - och riksdagen följde denna mening - att ell särskill presstöd skulle skapas för dessa tidningar och konstrueras så att det ger samma effekt som del svenska: all främja en fri och mångfaldig opinionsbildning även inom dessa avgränsade språkområden.

Regeringens förslag svarar ganska bra mot riksdagens beställning. Visserligen har man bakat in en viss stimulans lill flerdagarsulgivning som vi tror kan få konkurrenshämmande verkan. Men det är en begränsad avvikelse som antagligen inte är så allvarlig, även om vi i vår reservalion föreslår en ändring på den punkten som bättre följer riksdagens intentioner från förra året.

Betydligt allvarligare är det tillägg som utskottet har gjort och som innebär alt tidningar som uppfyller kraven enligt de svenska reglerna skall få detla bidrag, medan övriga tidningar får enligl det särskilda slödel, Della lillägg bryter hell mot systemels uppbyggnad och innebär all kapitalstarka grupper - och till dem hör inle invandrarnas riksorganisationer - får elt omfattande statligt slöd i sina strävanden atl skapa och befästa en monopolställning på marknaden. Hela idén med ett särskilt stöd till invandrartidningar går föriorad med denna undantagsbestämmelse. Den redan i dag stora femdagarstidningen Finn Sanomat får på ell bräde närmare 2 milj. kr., medan den konkurrerande veckotidningen Ruolsin Su-omalainen får nöja sig med 650 000 kr. Vi lycker all del är vikligare att stimulera till flera pressröster än till ett fåtal monopollidningar med daglig ulgivning,

Cenierns kovändning i ulskollel på denna punkl är obegriplig. Den linje som vi var överens om förra årel är lika gillig i dag, även om cenlern är tvungen att nu regera ihop med folkpartiet och moderaierna.

Jag yrkar bifall till reservalionen 2 i denna del, dvs, till propositionens förslag med den ändring som föresläs i vår motion 1472,

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Hen BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Den svenska arbetarrörelsen har i otaliga sammanhang upplevt hur yttrande- och tryckfriheten begränsats av kapitalels makl. Samtidigt som mäktiga finansinlressen haft källor atl ösa ur för alt framföra sina uppfattningar och ståndpunkter har arbetarrörelsen endast genom stora uppoffringar kunnat skapa tidningar och sprida sina uppfattningar. Dessa skevheier har varit rådande myckel länge. Monopoliseringen inom pressen och den s. k. lidningsdöden, som medförde alt den ena pressrösten efter den andra tystnade, reste frågan om åtgärder för all pressdeballen inle skulle upphöra. Nu var del inte längre enbart arbetarrörelsen som befann sig i underläge. Även borgerliga tidningar drabbades.

Presstödet tillskapades och är i dag av betydande omfattning. Utan statligt stöd skulle silualionen vara ganska katastrofal för tidningar och tidskrifter. Det vore dock en illusion atl tro alt man genom presstödet skapat likvärdiga betingelser för olika åsiktsriktningar, Forlfarande har de mäktiga kapitalintressena ell klart överlag. Även inom ramen för den målsättning som uppställts för presstödet krävs olika påbyggnader, förändringar och förbättringar. Därom vittnar konstilutionsuiskoilels betänkande nr 42, Om man vill främja en fri deball och opinionsbildning genom att bevara och skapa en mångfald bland pressen, som syflel med

Nr 128 presstödet brukar anges vara, kan man inte borlse från förändringarna

Onsdaeen den ' svenska samhällel. Nya behov framträder,

11 mai 1977 " ' ° trängt fram och blivit alltmer angelägen är invandrarnas

--------------- pressituation. Invandrarna har inte i första hand haft tidningar som drab-

Stöd till dagspres- båts av den lidningsdöd som ledde fram till presstödet. För invandrarna
sen m. m. har det i högre grad gällt alt skapa informations- och kontaktorgan av

blygsam omfattning, men av synnerligen slor betydelse för de människor som ofta under svåra betingelser lever i vårl land.

Del finns i dag mänga invandrartidningar och -tidskrifter i vårt land, enligt Immigrant-Institutet inte mindre än omkring 150, En del av dessa föreiräder små språkgrupper, men är för den skull inle mindre angelägna, I vpk-molionen nr 1509 har vi tagil upp dessa tidningars problem. Vi lycker inte att de i propositionen föreslagna stödåtgärderna är tillfredsställande. Stödet är inle utformat ulifrån någon grundlig utredning eller bedömning av varje språkgrupps behov för sig. Del finns risk att invandrartidningarna fortfarande kommer i en sämre situation än svenska tidningar, I motionen har anförts atl invandrartidningar och -tidskrifter bör ges slöd enligt samma kriterier som gäller för svenska publikationer, I utskottsbehandlingen har detta tolkals sä atl moiionärerna menar atl samma regler skall gälla. Jag medger att motionens formuleringar kan lolkas pä delta sätt, även om del inte varit avsikten.

De regler som gäller för svenska tidningar är inte lillämpliga på de flesta invandrartidningar. Avgörande är alt invandrartidningarna inle kommer i ett sämre läge än svenska tidningar. Det förhållandet all vi i motionen begär en utredning av invandrartidningarnas och -tidskrifternas speciella situation visar att vi inte tror atl presstödets utformning ger lösningen på dessa publikationers problem. Jag skall beträffande invandrartidningarna endasl yrka bifall lill punkten 2 i vpk-motionen om utredning rörande dessa tidningars speciella situation. Vi anser del vara angeläget med en sådan undersökning för att finna de former som bäsl lämpar sig för stöd till invandrarnas olika tidningar och tidskrifter.

Beträffande presstödet i övrigt har vi i motionen bl, a, förordal en
uppräkning av produktionsbidragen till dagstidningar med hänsyn till
kostnadsutvecklingen. Liknande krav har framförls också i en social
demokratisk motion. Det finns skäl alt sätta frågetecken för utskottets
uppfattning att den snabba kostnadsutvecklingen bör mötas med kraft
fulla insatser i kostnadsbesparande syfte. Del är nämligen inte så enkelt
att rnöta stigande papperspriser, posllaxoretc. med besparingar. Viktigare
är emellertid att utskottet fastslår att ytterligare uppräkning av produk
tionsbidragen kommer att bli nödvändig, atl resullalen av samhällets
presstöd endast kan bevaras genom en forlsall kombination av selektiva
och generella stödåtgärder och au merparten av stödet även fortsätt
ningsvis måste gå till lågtäckningslidningar, som på grund av underiäge
på annonsmarknaden är beroende av produklionsbidragen för sin fortsatta
existens. Utskottet anser motionerna besvarade med detta och förutsätter
14 att regeringen har sin uppmärksamhet riklad pä dessa frågor. Vi hade

helst sett aU riksdagen begärt förslag om en sådan uppräkning men kan godta att utskottets uttalande utgör en viljeyttring i linje med vårt motionskrav.

Våra yrkanden om atl fastställa grundbidragel till organisalionstidskrifter lill 5 000 kr,, om en ulredning i syfte alt trygga utgivningen av tidskrifter med liten upplaga, med lokal utgivning eller med speciella distributionsproblem, och om att skapa bättre villkor för de poliliska partiernas tidskriftsulgivning avstyrks av utskottet Detta är beklagligt. Det är nämligen så att olika administrativa svårigheler leder till orimliga konsekvenser för organisationstidskrifterna. Det borde varit möjligl all vidla de mått och steg som vpk-motionen förordat för alt komma till rätta med dessa problem.

Det är säkert inte många som vill bestrida all ell slort anlal tidningar och tidskrifter, där en fri debatt förs, är av betydelse för demokratin. Därför bör också det ekonomiska stödel lill både dagspress och periodisk pres§ ökas. Detta gäller särskilt stödet till de mänga orättvist förbisedda tidningarna och tidskrifterna med liten upplaga och svag ekonomi, vilkas existens är nödvändig om yttrandefriheten skall garanteras. Invandrarnas språkrör är av stor betydelse härvidlag.

Därför är det viktigt all presstödet blir föremål för förbättringar och att prikräckligt kartlagda problem utreds. Delta har varit grundtanken i den motion vpk väckt rörande stödet till tidningar och tidskrifter.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till motionen 1509 punkterna 2, 5 och 6.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Hen NORDIN (c);

Herr talman! Presstödet är ett pålitligt debattämne i denna kammare. Det ligger inte någon negaliv värdering i del konstaterandet Tväriom är vi nog alla överens om att debatten har en myckel viktig och allvarlig kärna. Det gäller ju själva förutsättningen för vår demokrali - att behålla en fri press och en press med många stämmor.

Dagens pressdebatt har haft många föregångare. Jag skall inle redan nu försöka sälla betyg pä dagens debati - man skall ju inle prisa dag förrän sol gått ner - rnen för den som följl riksdagens presslödsdeballer under 1970-lalel, både nära och på dislans, är det tydligt att presstöds- debatterna fäll en alllrner analyserande prägel. Borta är de många härda orden och beskyllningarna. Vi har i stället fält en påtaglig enighet kring presstödet som en nödvändig förutsättning för att kunna behälla en väl nyanserad presskör.

Vi har mer och rner fått gtt sökande efler alll bällre lösningar; och lål mig redan nu s|å fast all dagens beslut innebär ett nyll sleg framåt samtidigt som det ingalunda blir det sista stegel. Var och en som närmare sysslat med presstöd i dess olika former har upptäckt hur svårt det är atl hitta den bästa lösningen. Kraven är många, Försl har vi kraven på själva pressen: Vi vill ha en press som vidmakthåller det svenska folkstyret. Vi vill ha en press som ger goda kommunikationer mellan

Nr 128 väljarna och de förtroendevalda. Vi vill ha en press som ger information

Onsdaeen den °" ' mesta. Vi vill ha en press som ger fortlöpande kännedom om

11 mai 1977 enskildas och organisationers uppfallning. Vi vill ha en kritiskt

_____________ granskande press.

Stöd till dagspres- Sedan kraven på presstödet: Del skall gynna mångsidigheten ulan alt
sen m. m. försämra konkurrensförhållandet Det får inle uppfattas som partipolitiskt

diskriminerande. Det får inle strida mol lag och författning. Det skall hjälpa tidningar som behöver stöd men inte försämra för dem som klarar sig. Det skall ha enkla regler. Och slulligen måsle statens kostnader för presstödet vara rimliga.

Hur finner man den bästa syntesen av dessa skiftande krav? Svarel är att man får pröva sig fram. Man får la en bil i laget. Och på den vägen är vi: 1969 fick vi samdistributionsraballen och presslånefonden, 1971 fick vi produktionsbidragen, 1975 fick vi försöksverksamhet med bidrag lill tidningar på främmande språk och 1976 nya regler för produktionsbidrag, utvecklingsbidrag och bidrag för annonssamverkan.

Det är en nalurlig fortsättning all vi i år lar beslut om en uppjustering av samdistributionsrabatten. Jag vill understryka, särskilt med anledning av Olle Svenssons anförande alldeles nyss, all denna uppjustering inte skall tolkas såsom en markerad övergång lill generella stödåtgärder. Den är endast ell försök atl i viss mån återställa del värde som samdistributionsraballen hade när den infördes - elt värde som har urholkats genom inflationen. Jag vill också påpeka att utskottet inte har gjorl denna uppjustering fullt ut utan trappat av bidragel när det gäller de slörre upplagorna.

Än mer betydelsefullt är atl stödel till tidningar på främmande språk nu får en mer permanent lösning. Här har vi åierigen ett exempel på hur en försiktig start gett erfarenheler som kan läggas lill grund för såväl fastare regler som ell rejält ekonomiskt slöd.

Regeringens förslag om slöd till organisationslidskrifterna aren annan viktig reform, Organisationslidskrifterna spelar en betydelsefull roll i den demokraliska processen i värt samhälle. Den svenska demokralin är en folkrörelsedemokrati. Jag tror alt Olle Svensson använde samma uttryck. Folkrörelserna i sin lur behöver för sin ulveckling egna lidskrifter med god Slandard och hög periodicitet Kostnaderna för denna tidskriftsulgivning måsle hållas på en rimlig nivå. Del kan inte ske utan bidrag från statens sida,

I slora drag molsvarar det föreslagna tidskriftsslödet de remissyttran
den som inkommit på grund av tidskriftsutredningen. De var ganska
entydiga. De gick i en beslämd riktning - atl ell lidskriftsstöd skulle
komma lill stånd. Det presstödspaket som läggs fram i år är ganska om
fattande, Utskollsbelänkandel är delta till trots inte särskilt kontrover
siellt Del redovisas endast tvä reservationer. Herr Svensson i Eskilstuna
har nyss berört dem. Jag vill göra några kommentarer.
Som framgår av ulskottsbelänkandet har en komplettering föreslagits
16 i de av regeringen förordade reglerna för stöd lill organisalionstidskrifter.

I motionerna 1492 av fru Göthberg, centern, 1471 av herrar Stensson och Karl Bengtsson i Varberg, folkpartiet, och 1496 av herr Wachlmeisler i Staffanstorp, moderat, har påpekats all den föreslagna avgränsningen av krelsen tidskrifter kan få konsekvenser för konkurrensförhållandet mellan tidningar av likartad karaklär. Del gäller här ICA-Kuriren, som enligl proposilionen inle skulle bli stödberättigad, möjligen - med en speciell tolkning - stödberättigad i yllersl blygsam omfattning,

ICA-Kuriren räknas enligl officiella bedömningar - jag hänvisar lill nämnden för samhällsinformation - till en enhetlig grupp pä fem tidningar, där man förutom ICA-Kuriren finner tidningarna Vi, Land, Vår Bostad och Vi Bilägare, Dessa fyra tidskrifter blir alla bidragsberättigade. Bidragen blir också omfallande.

Utskottet kan inte utesluta risken av att ett bidrag till de fyra märkbart påverkar konkurrensen med den femte, ICA-Kuriren, Tanken bakom tidskriftsstödet är ju densamma som bakom det allmänna produktions-stödet till tidningar, nämligen atl stödel inle får leda lill att konkurrensförhållanden snedvrids. Av della skäl anser utskottet au ett stöd också lill ICA-Kuriren skall kunna komma i fråga, vilket bör ges regeringen lill känna, som termen lyder på utskottsspråk.

Här bör reservanlerna observera en betydelsefull sak. Utskottet tillstyrker inle de regler som föresläs i motionerna 1471, 1492 och 1496, Det är inte utskottets avsikt att vidga själva kretsen av bidragsberättigade tidskrifter. Del är inte meningen att stödet skall komma all omfalla tidskrifter av annan art och lyp än det är avsett för.

Vad ulskollel gör är atl peka pä det ganska så sällsynta fall då folkrörelseägda tidskrifter blir stödberätligade och befinner sig i upplagekonkurrens med en icke stödberättigad tidskrift Bara den omständigheten atl fallel är sällsynt får inle hindra att man gör en rättvisande jusiering.

Låt mig också visa all reservanlerna själva inte hell utesluter all utskottet har rätt i sina farhågor, I reservalionen på s. 37 i ulskottsbelänkandet säger man: "Skulle trots alll sådana oönskade effekler uppkomma åligger det presstödsnämnden att ta initiativ till de åtgärder som då är nödvändiga." Varför inte i så fall redan nu ge regeringen problemel lill känna.

I reservalion nr 2 lar man upp tre saker - del gäller här tidningar på främmande språk. Försl och främst vill man slopa den föreslagna höjningen av bidragel vid tätare utgivning än ett nummer per vecka.

Av reservanlernas argumentering kan man lätt få den uppfattningen all tidningar med fler än 52 nummer per år skulle bli speciellt gynnade. Så är inle fallet. En tidning med 24 nummer per år får 300 000 kr. Del gör 12 500 kr. per nummer. En tidning med 52 nummer per år får 496 000 kr. Del gör 9 538 kr. per nummer. En femdagarstidning med 260 nummer per år skulle få 912 000 kt enligt systemets konstruktion. Det gör 3 507 kr. per nummer.

Var och en av oss som sysslat något med tidningsekonomi vet att

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

2 Riksdagens prolokoll 1976/77:128

Nr 128 det ingalunda är någon dans på rosor alt ge ut femdagarslidningar i dagens

Onsdagen den hårda annonsklimat, även om man får ett presstöd pä ca 900 000 kr,

11 mai 1977 ' möjligt att reservanlerna nu påslår atl jag rör mig med kon-

--------------- struerade siffror. Men faktum är att vi här i landet har en femdagars-

Stöd till dagspres- tidning, som ges ut i Göteborg, helt med finsk text och spridd över
sen m. m. prakliskl lagel hela Sverige, Den heler Finn Sanomal och sliier om, som

Olle Svensson kanske vel.

Nu är Olle Svensson rädd för all utskottets skrivning skulle innebära alt Finn Sanomat skulle få ytteriigare pengar. Men då skall jag be Olle Svensson observera vad som står på s, 32 i utskollsbelänkandel. Där markeras klarl att presstödsnämnden vid en ökning av bidragel noga skall se lill alt koncentrationstendenserna därmed inte ökas.

Jag är inte särskilt förriust i - jag lycker inle del är rikligl korrekl - att här i kammaren ta upp enskilda förelag till debatt. Jag skall därför nöja mig med atl slå fasl atl de bidragsregler som utskottet tillstyrker för icke svenskspråkiga tidningar torde vara väl avvägda och kan läggas till grund för de erfarenheter som vi skall vinna under åren som kommer, Reservalionen nr 2 tar sedan upp en annan sak, Reservanlerna vill, som yrkas i moiionen 1472, lämna bidrag lill tidskrifter som ges ut av svenska organisalioner men trycks på andra språk än svenska, och anser atl bidragsreglerna skall vara desamma som för invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar.

Här har vi inget åskådningsexempel atl peka på. Motionen har varil på remiss hos arbelsmarknadsutskoltel som säger att man inte har underlag för atl bedöma behovet av bidrag av denna typ.

Konstitutionsutskottet har heller inget underlag för atl kunna tillstyrka ett bidrag. Del är möjligl atl behovet finns, men i så fall bör vi få en karlläggning av hur många organisalioneroch lidskrifter som kan bli aktuella. En viss erfarenhel kan väl vinnas genom del behovsprövade stöd som invandrarverkel kan ge.

Här vill jag gärna påpeka all den anslagsreducering som ulskollel liksom propositionen föreslår helt enkelt hänger ihop med att vi här har konslrueral nya regler för bidrag lill invandrartidningar. Av det enkla skälet måste delta anslag reduceras.

Jag vill än en gång undersiryka att vad vi sysslar med på tidnings-och lidskriftsstödets område är en rullande reform där vi också måste se på vad statskassan tål. Riksdagen binder sig med dagens beslut för ganska slora ålaganden i en ekonomiskt brydsam lid. Även om de nu aktuella presstödsreglerna inle är indexreglerade, ligger det i beslutets nalur att vi längre fram i tiden får göra korrigeringar på grund av både kostnadsutvecklingen och lidningsmarknadens egen utveckling.

Vi har ju alla klart för oss all fjolårels ganska slora uppräkning av
produklionsbidragel lill dagspressen inle räcker långl, Silualionen är re
dan nu bekymmersam för många tidningsföretag och utskottet har upp
märksammat även detla. Del ligger visserligen inle en formell fram-
18 slällning till regeringen i utskottets skrivning, men utskottet vänlar na-

lurliglvis all ell regeringsiniiiaiiv så småningom kommer all las. Vi skall

alllsä ha klarl för oss att behov finns av ytteriigare bidrag pä presstöds-området Av del skälet bör vi kanske nu vara försiktiga med all alllför snabbi fatta beslut om nya bidragsgrupper.

Låt mig sedan helt kort få kommenlera herr Berndlsons anförande. Han modifierade en hel del av vad vpk har framfört i sina motioner. För invandrartidningarna nöjde han sig i slort sell med att kräva en utredning om deras situation. De stödformer som riksdagen nu fastställer, den stödverksamhet som nu inleds, kommer förmodligen atl ge en hel del erfarenheter som borde bli betydelsefullare och mer vägledande än en ulredning på detta stadium, I stort sett vel vi hur många tidskrifter på främmande språk som utkommer. Vi får se i vad mån den krelsen vidgas. Jag upprepar vad jag inledningsvis sade, nämligen all vi får ta ell sleg i sänder i denna synnerligen ömtåliga fråga.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Hen BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nordin säger all jag modifierade mig jämfört med våra motionskrav när jag nöjde mig med kravel på en utredning rörande invandrartidningarna. Just detta lyckerjag är ett mycket väsentligt krav. Nog behövs det en ulredning om invandrartidningarnas och invandrartidskrifternas speciella situation.

Även när det gäller de åtgärder som vi i dag skall fatta beslut om saknas, såvill jag förslår, en fullsländig bild av silualionen för de små språkgrupperna. Del räcker dä inle att säga att vi genom de åtgärder vi nu vidtar kommer atl vinna erfarenheler och sedan får ta upp frågan på nytt. Jag lycker alt det finns skäl att skaffa sig en samlad bild av de olika språkgruppernas situation.

Herr Nordin säger att det finns många invandrartidningar, och det har jag också påpekat. Men det finns en rad språkgrupper som inte får något samhällsstöd för utgivning av sina tidningar. Vi måsle tillä på den speciella situation som de befinner sig i. Del finns även regionala tidningar av myckel hög klass, som också behöver stöd. Nog måsie ni väl ändå medge, herr Nordin, att del behövs en kartläggning av dessa problem för all stödet skall få en riklig uiformning?

Jag tror också all del är viktigt att man observerar atl del inom en och samma språkgrupp kan finnas olika idémässiga och politiska strömningar som bör fä komma till tals. Även här måsle det gälla att främja en fri debatt och opinionsbildning.

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Jag noterar med tillfredsställelse den posiiiva syn som kunde spåras i herr Nordins anförande på den svenska modell för massmediepolitik som nu växer fram. Del är riktigt alt centern och socialdemokraterna gjort gemensamma insatser både för del selektiva presstödet till dagspressen och för del stöd lill organisalionspressen som här tar form. Detta gäller även de speciella regler som nu föreslås för tidningar på utländska språk.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Jag noterar all herr Nordin i sina kommentarer till reservationerna var relativt försiktig. När del gäller konkurrensförhållandena mellan organisationstidskrifter och andra tidskrifter har vi reservanler inle velal uttrycka oss så kategoriskt som utskotlsmajoriteten. Vi har sagt atl press-stödsnämnden bör pröva denna fråga tillsammans med andra problem och atl det är regeringens sak atl återkomma till riksdagen om del visar sig att man behöver göra jämkningar. Vad vi vänder oss emot är atl utskollsmajoriietens skrivning innebär att presstödsnämnden måste anse sig tvingad att här ge ett slöd. Utan atl riksdagen har pröval den frågan skriver utskottsmajoriteten atl det här föreligger ett konkurrensförhållande. Det vill jag inle insiämma i.

En sak vill jag beklaga, och det är den kovändning som cenlern gör när det gäller stödet till tidskrifter pä främmande språk. Genom utskottsskrivningen öppnar man här dessa speciella möjligheter och går därmed ifrån det klara ställningslagande man gjorde när denna fråga senast behandlades.

Låt mig citera vad herr Jonnergärd sade i förra årets debatt:

"Förvånande i sammanhangel är emellertid atl moderaierna och folkpartiet envetet hållit fast vid att de s. k, invandrartidningarna skall gå in under de vanliga presstödsreglerna. Det kan, som utskottet framhåller, leda till att man skapar monopolsituationer på de delmarknader som de olika språkgrupperna utgör. Det är motsatsen till den mångfald i debatt- och opinionsmöjligheter som presstödet bör främja, Della är den enkla sanningen om den 'diskriminering' som t ex, herr Werner i Malmö har talat om,"

Herr Nordin borde ha fullföljt herr Jonnergårds linje i ulskoltei.

Herr NORDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Allra först några ord till herr Berndtson, Man får rätt ofta här i kammaren uppleva ledamöternas otroligt slora uppfinningsrikedom när del gäller alt finna motiv för nya statliga utredningar. När man läser den digra lunta som kommittéberällelsen ulgör får man klart för sig att del är gott om ulredningar här i landel. Det är inle alllid nödvändigt att öka pä den floran i oträngt mål, i varie fall inte när vi har andra metoder än utredningar all tillgripa för att få en kartläggning av förhållandena.

När riksdagen 1975 satte i gång en försöksverksamhet och öppnade möjligheter för tidningar på främmande språk atl få bidrag fick man ganska snabbt bilden klar för sig. Del var ganska många som hörde av sig, av vilka en del var tidningar inom samma språkgrupp. Med ledning därav fick man undan för undan en ännu klarare bild av situationen. Det är mol den bakgrunden som förslaget om mer permanenta regler nu är lagt. Som jag sade i mill huvudanförande ulgår jag frän att de nya reglerna kommer att ge ytteriigare erfarenheter. Om dessa erfarenheter sedan skall sammanfattas och följas upp i form av en ulredning får bli en senare fråga. Jag tror dock det är för tidigt att ställa det yrkandel

i dag. Nr 128

Jag skall gärna kvittera herr Svenssons i Eskilstuna artighet genom Onsdaeen den alt säga alt vi två liksom de båda parlierna, våra uppdragsgivare, har jj : 1977

samarbeiat ganska väl i dessa frågor. Jag vill också vidga kretsen och ---

säga alt alla riksdagspartier har visat iniresse för dessa frågor. Speciellt Stöd till dagspres-de senaste åren har det funnits en klar tendens atl försöka finna samlande sen m. m. lösningar och därmed goda regler liksom en bättre förståelse för de statliga utgifter som det här rör sig om.

Herr Svensson i Eskilstuna gör gällande all vi skulle ha släppt herr Jonnergårds linje från fjolårets debatt. Mot det kan anföras vad som slår på s, 32 första stycket i ulskottsbelänkandet: "Härvid måste dock beaktas att risken för sådana koncenlrationstendenser som utskottet ovan påvisat inte därmed ökas," Det är en uppföljning av vad vi frän centern sade i fjolårels debatt och utskottsbetänkande. Vi står fasl vid den uppfattningen och kommer att föra den vidare.

Hen BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nordin åberopar att del pågår många ulredningar här i landel, och det vet vi väl alla. Många av dem har säkert också tillkommit på centerpartiets initiativ. Men så kan man inte resonera, herr Nordin, Del är viktigare att få klart för sig vad som behöver utredas än att påpeka hur många andra utredningar som redan pågår.

Jag lycker herr Nordin skulle sludera vad exempelvis företrädare för invandrartidningar och tidskrifter formulerade efter ett möte i börian av detta år. Där redogör man för de olika invandrartidningarnas problem, inte bara i ekonomiskt hänseende ulan också på en rad andra områden. Jag tycker att hela den beskrivningen bör säga oss att det är angeläget för riksdagen all kartlägga dessa tidningars och tidskrifters verkliga förhållanden och utifrån det kunna utforma ell presstöd som främjar deballen även i dessa tidningar. Det finns alltså fullgoda skäl, herr Nordin, för en ulredning.

Herr Nordin sade i sitt första anförande att vi har fått ell allt slörre sökande efler de bäsla metoderna när del gäller presstödet. Jag tycker vi skall fortsätta pä den vägen genom atl tillsätta en utredning.

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle: Herr talman! Om herr Nordins syfte är att fullfölja centerns linje från i fjol, molverka koncentraiion på detta område och stimulera till fler pressröster än ell fåtal monopoltidningar med daglig utgivning, bör han nog rösta på reservationen och inte stödja utskoltsmajorilelens skrivning. Utskottet har gjort ett tillägg, som innebär atl de tidningar som uppfyller kraven enligt de svenska reglerna skall få detta bidrag, medan övriga tidningar får del särskilda stödet.

Jag har från invandrarna själva mött en ganska omfattande opinion
på della område. Till riksdagen har kommit en skrivelse, vari sägs föl
jande: 21

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

"Långt viktigare än automatiskt verkande regler är enligt vår mening alt inom varie språkområde valfrihet och pressrösternas mångfald i möjligaste mån bibehålies och säkras. Därför bör den föreslagna verklig-helsfrämmande automatiken och specielll den spärrgräns, som ger totalt endast 150 000 kr, alt dela pä till alla mindre tidningar, slopas,"

Därmed avses förslaget om alt minska anslagel lill invandrarverkel. Vi stöder förslaget att invandrarverkel får behålla sina 600 000 kr. Därigenom kan man bättre verka för valfrihet och pressrösternas mångfald. Jag tror att vi har en slark invandraropinion bakom oss i delta förslag.

Herr NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har naturligtvis tagit del av den skrivelse som herrar Berndtson och Svensson i Eskilstuna refererar till. Jag har också fört resonemang med förelrädare för invandrargrupper som sysslar med tidningsutgivning.

Lägger man ihop de synpunkler som kommer fram måsle man väl ändå till sisl försöka hilla en metod söm sä långt möjligt både är rättvis och tillgodoser olika intressen. Enligt min uppfattning ligger utskottsmajoritelens skrivning närmare en medellinje än herr Svenssons mer hårda linje.

Herr Svensson har tydligen ännu inte, så tidningsman han är, gjorl klart för sig att det ingalunda är möjligl att bedriva tidningsutgivning i delta land med någon större ekonomisk framgång, om man inte förfogar över en mycket stor annonsmarknad. Del gör inte invandrartidningarna. Del gör inte Finn Sanomat, Jag tror därför att den lidningen -jag måste säga det här i deballen - får fortsätta alt dras med stora bekymmet De blir inle mindre av herr Svenssons debattinlägg.

Hen BJÖRCK i Nässjö (m):

Herr talman! Jag skulle fara med osanning inför herr talmannen och kammarens ärade ledamöler, om jag påstod alt jag anser proposilionen 99 om slöd till tidningar och tidskrifter vara en särskill lyckad proposition, Konsiitutionsutskoiiel har emellertid pä ett par väsentliga punkter förbättrat den, och slutresultatet har blivit någorlunda acceptabelt. Jag tänker här uppehålla mig huvudsakligen vid den del som är ny i proposilionen, nämligen slödel till organisationslidskrifterna. Vi har i utskottet uppnått enighei på de övriga punkterna, varför jag här inte skall la upp en allmän presslödsdebalt

Enligl propositionen skall 40 milj, kr, satsas på slöd till organisalionstidskrifterna. Avsikten måste rimligtivs ha varit atl det stödet i första hand skulle komma de små och medelstora tidskrifter till godo som har besvärande ekonomiska problem, där ett slöd skulle kunna ge effekt, där ett slöd skulle kunna tillförsäkra just den lypen av tidskrifter en kontinuerlig utgivning och möjlighel lill ell innehåll av god kvalitet. Dit borde enligl mitt sätt att se, herr talman, lejonparten av del guld som nu utminuteras gå. Så borde ett lidskriftsstöd vara inriktat.

Men dess värre hårde fromma förhoppningarna atl ge hjälp där hjälpen Nr 128 mest behövs icke infriats. Om man räknar om de regler som proposilionen Onsdaeen den föreslår lill konkreta termer, till vilka tidskrifter som kommer i fråga, 11 j n-j-j

flnner man alt av de 40 miljonerna går ungefär hälften till tio tidskrifter, -

Till vissa tidskrifter ger vi ell stöd som är så pass stort som 3 milj. Stöd till dagspres-
kr, Resierande 20 miljoner får alla övriga tidskrifter dela på, sen m. m.

Mest pengar får de organ som representerar vårl lands kanske rikasle och mäktigasle fackförbund, tidningen Metallarbetaren, I övrigt är del tidskrifter som Vi, Vi Bilägare, Vår Bostad och Byggnadsarbetaren som håvar in miljonbeloppen. Inom parantes sagl får tidskriften Järnhandlaren del största stödet räknat per exemplar. Vi fäster naturligtvis stora förhoppningar vid att tidningen Järnhandlaren i alldeles speciellt hög grad skall fullfölja de inlenlioner som ligger bakom slödel lill organisalionstidskrifterna.

Ulskollel har ändral proposilionen på två punker, och dessa har föranlett herr Svensson i Eskilstuna all bli förfärad och upprörd. När vi hade uppe den här saken i utskottet tillät jag mig påpeka all del inte skulle skada med en ordentlig genomarbetning av proposilionen, i den del som avser stödel lill organisationslidskrifterna. Då reagerade herr Svensson och hans partivänner med följande argumentation: Här är en proposilion som kommer frän ett borgerligt statsråd. Hur kan då någon borgerlig utskotlsledamoi våga ifrågasälla den? Det var naturligtvis herr Svenssons gamla vana att marschera med i ledel när någonling kom från kanslihusel - därvidlag har herr Svensson i Eskilsluna alltid haft marschkängorna på.

Men vi som inte har den gamla vanan alt ständigt marschera med och säga ja och amen till alll som kommer från kanslihusel, som herr Svensson i synnerhel och många av hans partivänner har, tyckte ändå att det inte kunde vara så förfäriigt fariigl om vi gjorde några korrigeringar. Jag anser emellertid - tillät mig säga del, herr talman - alt herr Svenssons argumenlalion, alt bara för att del kommer en proposilion från en borgeriig regering så är alla borgerliga ledamöler Ivingade all utan vidare gå med på den till hundra procent, var en andlig striptease av herr Svensson i Eskilstuna som var nog sä avslöjande. Jag har alltid haft för mig att del är ett utskotts uppgifl alt verkligen granska de propositioner som kommer - oavsett varifrån de kommer, politiskt sett - och göra den sakbehandling som utskotten är lill för.

Min personliga uppfallning är att slödel bör och måsle ses över så fort vi har fåll vissa erfarenheter av det. Personligen anser jag att det vore rimligl all höja grundbidraget och sätta någon form av tak, så alt man verkligen får en koncentration lill de grupper av tidningar och tidskrifter som kanske framför allt är i behov av dessa pengar.

Utskottet har biträtt proposilionen men har gjorl två väsenlliga änd
ringar, som jag här någol skall kommentera. Del gäller försl och främsi
den s. k, konsumenlfackpressen. För denna lyp av tidskrifter finns det
en särskild organisation som heler Föreningen Konsumentmarknads- 23

Nr 128 press. Herr Nordin har redan pekal på all de lidskrifler som ingår i den

Onsdaeen den organisationen är ICA-Kuriren, Land, Vi Bilägare, Vår Boslad och Vi,

11 mai 1977 " dessa skulle enligl propositionen få pengar - t, o, m, mycket av-

--------------- sevärda belopp - utom ICA-Kuriren, Detta har dock utskottet sett sig

Stöd till dagspres- föranlåtet all rätta till. Vi har funnit det vara olämpligl atl en tidning
sen m. m. som ICA-Kuriren, som under decennier har drivil en akliv konsumenl-

upplysande journalistik av hög klass, helt skall bli ulan medel, medan miljonbelopp skulle slussas lill andra tidningar i samma grupp. Jag tycker det finns anledning noiera atl socialdemokraterna så bestämt som de gjort har gäll emot detla. De anser uppenbarligen all sådan journalistik bara kan bedrivas i vissa s, k, rörelsetidningar.

Ett annal problem som nu har rätlats lill genom utskottets försorg är stödet lill tidningen Finn Sanomat, Det är den enda storstadstidning vi har på annat språk än svenska, och den uppfyller del krav som uppställs för bidrag enligl allmänna presstödet. Det stöd som föreslås ulgå till invandrartidningarna har naturligtvis vissa förriänsler, men för tidningen Finn Sanomal skulle del ha inneburit ett väsentligt mindre slöd än vad tidningen är berättigad till enligl de principer som gäller för del allmänna presstödet och som denna tidning helt uppfyller. Jag tycker det finns anledning se till, alt man inte mäter med olika mått i sådana här sammanhang.

Del är atl hoppas att Finn Sanomats problem i och med ulskotlels förslag om lillkännagivande i denna fråga nu är avklarade. Och jag lycker alt herr Svenssons i Eskilstuna argumentation också i denna fråga är avslöjande för hans politiska tänkesätt. Han är litel upprörd över all centerpartiet har gått med på denna lösning. Men jag lycker alt del framgick ganska klarl av herr Nordins inlägg att man här har strävat efter nya lösningar på grundval av de erfarenheler man vunnit. Och all cenlern här har tänkt vidare tycker jag snarasl hedrar cenlern. Herr Svensson däremol tycks ha tänkt färdigl en gång för alla när del gäller dessa frågor. Sedan är han inle beredd att rubba på den inställning han har intagit När det gäller stöd till tidningar som delvis utkommer på främmande språk är det ytterligare en sak som jag här vill fästa uppmärksamheten på. Del är propositionens löfte alt se över de problem som gäller för Haparandabladet, en tidning som innehåller material på både finska och svenska och som tidigare har fått produkiionsbidrag, Pä grund av de nya reglerna kommer detta bidrag all försvinna fr, o, m, 1976, F, n, ulgår ett avtrappat produkiionsbidrag och ett utvecklingsbidrag rill Haparan-dabladet Men vi vet alla all de språkliga förhållandena i Tornedalen är alldeles speciella, och vi har all anledning vara tacksamma för alt föredragande statsrådet i proposilionen har utlovat atl la inilialiv lill att pressiödsnämnden får i uppdrag att försöka utarbeta lösningar för denna tidnings mycket speciella problem.

Herr talman! Ulskollsbetänkandet löser, enligl min mening, inte alla

de problem som är förknippade med de presslödsfrågor som behandlas

24 i della sammanhang, Mol bakgrund av vad jag har sagt finns det all

anledning all hoppas all del sker en överarbetning sä fort erfarenheter Nr 128

har vunnits. Denna bör inriklas på all höja grundsiödel och sälla ett Onsdaeen den

tak för bidragets övre gräns. Endast på della säll tror jag man kan nå jj : j-yy

en rimlig rättvisa och uppnå elt effektivt verkande tidskriftsstöd i fram- --

tiden. Stöd till dagspres-

sen m. m.

Hen SVENSSON i Eskilsluna (s) kort genmäle:

Herr lalman! Det är litet egendomligt alt mitt stillsamma inledningsanförande fick herr Björck i Nässjö all visa en sådan arrogans, men detla är ju hans sätt alt debattera. Han försökte polemisera mol vad jag sagl i utskottet, vilkel är ganska ovanligt Vad jag dä vände mig emot var de våldsamma överdrifterna i Anders Björcks angrepp på regeringen. Jag var tvungen all påminna honom om all även Gösta Bohman stött den här propositionen. Det var tydligen något som gjorde verkan. Herr Björck drog pä marschkängorna och slällde in sig i ledet. Som framgick av hans anförande är del ju yllersl små ändringar som han medverkat lill i ulskoltei.

Vi vill naturligtvis inte på något säll diskriminera ICA-Kuriren, men vi tror inle att den av t ex. konsummedlemmarna upplevs som ett likvärdigt allernaliv lill konsumentkooperationens medlemstidning. Som konsummedlem kan jag ju inte genom atl läsa ICA-Kuriren följa vad som sker i min organisalion eller hur den föreiräder mina intressen. Dä måsle jag ju läsa Vi.

ICA-förbundet får ju också del av tidskriftsslödet för sin medlemstidning ICA-Nyheter och debatt, och vi har aldrig ifrågasatt delta.

Jag tror alt man är ule på farliga vägar, om man böriar ge statligt presstöd på grundval av olika tidningars innehåll. Jag har hillills hållit på principen all stödet skall utgå enligt automatiskt verkande regler, detta för au minska godtycket i behandlingen av olika tidningar och tidskrifter. Det är viktigt all vi håller på denna princip, om vi inle skall komma i konfiikl med tryckfrihetslagstiftningen.

Vad jag nu sagl gäller också kriiiken mol all slödel delvis kommer organisalioner till del som man inte alls sympatiserar med. Del är en viklig demokralisk princip all åsiktsfriheten och rätlen all driva opinionsbildning gäller alla oavsett åsikternas innehåll.

Så yllerligare några ord om all en så slor del av slödel kommer alt
gå lill arbetarrörelsens organisationer. Det är alldeles självklart all or
ganisationer som företräder slora grupper av människor har större kosl
nader för atl upprätthålla den nödvändiga kommunikationen. Jag kan
inle se någon anledning lill varför dessa människor bara därför atl de
är många skall behöva ta på sig slörre koslnader för opinionsbildningen
än mindre grupper. På andra områden har vi ju sett atl den nya borgerliga
regeringen lägger slörre bördor på dem som har det sämst i samhällel.
Det vore olyckligt om vi skulle diskriminera de stora grupperna i sam
hället även när det gäller förutsättningarna atl göra sig gällande i opi
nionsbildningen, 25

Nr 128 Hen BJÖRCK i Nässjö (m) kort genmäle;

Onsdaeen den talman! Tillät mig påpeka alt det var herr Svensson i Eskilsluna

11 mai 1977 " ' '° "PP diskussion vi hade i utskottet, och då han valde

_____________ detla sätt att debattera fann jag mig naturligtvis föranlåten atl förklara

Stöd till dagspres- för kammarens ledamöter vad som verkligen hände. Efter herr Svenssons
sen m. m. replik kan jag bara konstatera att han fortfarande finner mitt, som han

kallar del, angrepp på regeringen mycket upphetsande och mycket allvarligt, Varie liten justering uppfattar herr Svensson i Eskilstuna som eu angrepp pä regeringen. Min karakteristik av herr Svenssons sätt all handla i sådana här sammanhang hänförde sig nalurliglvis inte bara till del som har hänt i samband med den här proposilionsbehandlingen utan grundar sig pä en långvarig erfarenhel i konstitutionsulskotlel och i andra sammanhang av herr Svenssons inställning till vad som tidigare kom frän kanslihuset.

Vidare säger herr Svensson atl del bara är fråga om några små förändringar i sammanhangel. Ja, men det är viktiga förändringar, herr Svensson, mycket vikliga t o, m. De är så viktiga att de har föranlett herr Svensson all fatta pennan och förfalla inte mindre än fyra sidor reservationer lill det här betänkandet.

När del sedan gäller stödel lill arbetarrörelsens tidningar har jag inte tagil upp del på del sätl som herr Svensson vill göra gällande. Jag pekade på all när del gällde konsumentfacktidskrifterna så var det fråga om att man där skulle utesluta en av de fem som fanns med i detla sammanhang, nämligen lidningen ICA-Kuriren, och då fann jag mig också föranlåten påpeka att det sannerligen fanns all anledning tro atl en tidning som ICA-Kuriren, som inte tillhör den s, k, rörelsen, ändå kan bedriva en kvalificerad journalistik när del gäller konsumentupplysningen och som del finns anledning all stödja.

Men, herr Svensson, det är inte bara den s, k, arbetarrörelsen som nu får miljonslöd. Den här proposilionen innebär fakliskl alt vi också ger tidningar som t. ex. Arbetsgivareföreningens organ, lidskriften Arbetsgivaren, elt ganska rejält slöd. Och del reagerade jag också, i rättvisans namn, emot i ulskollel. Men det vill herr Svensson naturligtvis inte komma ihåg.

Min inställning har varit att här skall vi inle la ställning till vem som utger olika tidningar eller tidskrifter, ulan det skall vara andra kriterier som är avgörande för om stöd skall utgå eller inte och vilka belopp del skall vara fråga om.

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:
Herr talman! Redan i mill tidigare anförande sade jag atl del är en
viklig demokralisk princip all åsiklsfriheien och rällen alt driva opi
nionsbildning gäller alla oavsett åsikternas innehåll. Den principen står
jag fast vid även när det gäller stödel till Arbetsgivareföreningens lid
skrift,
26 Och slulligen: Den diskussion som vi här har kommit in på berör

en viktig demokralisk princip, nämligen atl slödja opinionsbildningen i det svenska samhällel. Jag antar att Anders Björck här kunde se med litel slörre allvar på vikten av de förslag som här har lagls fram. Jag har elt intryck av alt han sell på dem med en viss nonchalans, och del är det jag reagerar emot, inte att herr Björck vill argumentera för ändringar i förslaget.

Jag tror, sammanfattningsvis, att del skulle vara olyckligt - herr Björck var ju inne pä delta atl slora organisationer fick mest stöd - om vi skulle diskriminera stora grupper i samhället även när det gäller förutsättningarna för att i opinionsbildning göra sig gällande.

Del är i dag när de borgerliga grupperna har maklen både inom näringslivet och i regeringen renl ut sagl oförskämt all argumentera så som Anders Björck och moderaierna gör i den frågan. Nu om någonsin är del viktigt att slå vakt om löntagarnas möjligheter alt göra sig hörda och att värna om ell rättvist samhälle.

Till saken hör också att stödet är sä konstruerat att t, ex, lidningen Järnhandlaren, som herr Björck talade om, får bidrag med 50 öre per exemplar och Metallarbetaren endasl med 18 öre per exemplar.

Jag anser alt den proposition som här har lagts och som även vi socialdemokrater har ändrat på - det framgår vid läsning av våra reservationer - har gett ell gott underiag för ett bra beslut, som ytterligare förbättrar den svenska modellen för massmediepolitik.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Herr BJÖRCK i Nässjö (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Svensson i Eskilsluna talar om alt värna om ell rättvist samhälle, men det vore ynkligt om arbetarrörelsens möjligheter att värna om ett rättvist samhälle skulle vara beroende av proposition 99, I sä fall tycker jag verkligen att del finns anledning fråga sig hur det slår till med möjligheterna alt bedriva polilisk aktivitet i det här landel! Delta har föga all göra med om proposilion 99 bifalles i befintligt skick eller förändras,

Lål mig bara peka på all det som herr Svensson är så upprörd över är alt jag vill ha ett tak-vilket naturligtvis går emol de siora tidskrifterna - men del har ju herr Svensson varit med om alt besluta. Herr Svensson har själv varil med om all minska anslagel lill lidskriften Metallarbetaren jämfört med lidskriftsutredningens förslag med ungefär en halv miljon kronor. Del har herr Svensson låtit passera, men om jag säger all man bör se lill att inte vissa enslaka tidskrifter får orimligt slora bidrag, då reagerar herr Svensson, Var finns logiken i det sammanhanget?

Herr Svensson talar om demokraliprincipen. Ja, jusl det, men låt då demokratiprincipen också innefatta Finn Sanomal och ICA-Kuriren! Där vill tydligen herr Svensson att demokraliprincipen skall göra halt.

Sedan har herr Svensson litet otur, möjligtvis därför att han har ett kort minne eller inte har tankarna rikligt i ordning. För några minuter sedan kriliserade han mig myckel häri för atl jag vill ha en grundlig genomgång av den har propositionen, för atl jag verkligen ville ta ilu

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

med alla delarna av proposilionen så noga som del över huvud tagel är möjligl. Det skulle la lid. Och sedan säger herr Svensson i sin sisla replik, herr lalman, alt jag har gått till verkel med nonchalans och inle tagil frågan på allvar. Men nu får herr Svensson bestämma sig. Vad är del fråga om? Har jag velat vara för grundlig eller har jag varit för nonchalant? Jag accepterar naturligtvis såsom herr Svenssons mening vad han anser i det här avseendel, men atl ha två så hell olika uppfaliningar samiidigl lycker jag nog är en för myckel - även för herr Svensson i Eskilsluna,

Hen LINDAHL i Hamburgsund (fp):

Herr lalman! Om värdel av pressiödel är vi fakliskl eniga. Vi är överens om atl vi skall försöka slödja och uppmuntra en fri och mångsidig debatt. Vad vi blivit oense om - ålminsione i dag - är bara vissa deialjer i del hela, må vara all en del av delaljerna är principielll vikliga. Men jag iror inle au den ena eller andra ulgången skulle just i dag eller för något år framåt på någol allvarligt säll snedvrida den demokratiska debatten i Sverige, Däremot skulle alltså enskilda fall kunna tänkas ha Slor inverkan.

Vad gäller del allmänna presstödet är vi ju eniga i utskottet, och det finns därför ingen anledning för mig alt gå in pä den saken nu.

När del gäller slödel till informalionslidskrifter har det redan förekommit en viss debati. Jag vill för min del säga atl det är viktigt all utfallet följs upp samt au man går igenom malerialei och ser lill alt stödet inte får oönskade konsekvenser.

I ell fall har utskottet gjorl en ändring i förhållande lill propositionen. Låt mig citera vad utskottet skriver: "I de fall då ett omfattande stöd till en eller flera organisationstidskrifter leder till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhällandena bör enligl utskottets mening bidrag efter enahanda regler kunna utgå även lill eljest icke bidragsberättigade tidskrifter,"

Det här lolkar Olle Svensson som att ICA-Kuriren kommer atl få bidrag. Del är myckel möjligt att det kan bli effekten, men del innebär också att Olle Svensson erkänner atl ICA-Kuriren direkl konkurrerar med Vi och all dess situation annars skulle försväras; om Olle Svensson inle hade den inställningen, kunde han ju inle göra tolkningen atl ICA-Kuriren skall få stöd.

Herr lalman! En sak som kanske hör lill de intressantaste och i viss mån viktigaste i proposilionen och debatten är frågan om invandrartidningarna. Vi har här i Sverige många olika invandrargrupper av varierande storlek. Det finns också månjga andra saker som skiljer dem ål. Bl, a, är de geografiskt olika fördelade i landet, och kunnigheten i svenska och om det svenska samhället varierar ofla i ganska stor ulslräckning. En av invandrargrupperna, eller läl oss hellre säga språkgrupperna, är som vi vel myckel slor, nämligen de finsklalande. Andra grupper kan vara ganska små. Men det är viktigt alt samtliga kan få

information och tidningar eller tidskrifter pä sitl eget språk. Nr 128

Tidskrifter och tidningar som vänder sig lill andra språkgrupper än Onsdaeen den den svenska har en ganska besväriig konkurrenssituation. Deras möjliga | j • ,0-1-1

läsare är en liten, begränsad grupp, och de har inle bara konkurrens .-----

om de läsarna från andra tidningar på samma språk, utan de råkar även Stöd till dagspres-ut för konkurrens av svenskspråkiga tidningar. På annonsmarknaden är sen m. m. detta kanske alldeles specielll markant Sä fort en invandrare behärskar svenska någorlunda utgör alltså även svenska tidningar ett alternativ i valet. Del gör atl invandrartidningarna har en ganska svär konkurrenssituation.

Det finns alltså anledning all ge invandrartidningarna ell speciellt stöd, och det har man tagit fasta på i propositionen. Villkoren för all en invandrartidning skall fä stöd är betydligt generösare än om den hade kommit ul på svenska i vad gäller de små tidningarna, Della är mol bakgrund av den situation som jag nyss skisserade helt rimligt. Vi skall så all säga diskriminera invandrartidningarna positivt, så att de får det litet grand lättare, jusl för all vi skall kunna åsladkomma en fri och bred deball bland invandrarna.

Men, herr talman, socialdemokraterna i utskottet har reserveral sig mot en sak, och Olle Svensson har här hårl argumenterat mot den. Han har nämligen vänt sig emot all vi i utskottet även har öppnat möjligheter till atl invandrare skall få ha tillgång till flerdagarstidningar. Socialdemokraterna - åtminstone socialdemokraterna i konstitulionsutskotlel -är helt nöjda med att invandrare har veckotidningar. Vill någon utge en tidning på annat språk än svenska mer än en gång i veckan, då skall man klämma till. En sådan tidning skall inle få något högre bidrag. Om vi tittar på kostnadssidan, finner vi alt del är mycket dyrare att utge en dagstidning än en veckotidning. Del ställs helt andra krav pä irycke-riresurser, I praktiken innebär del i slort sett atl man måste ha eget tryckeri. Man måste ha belydligl fler anslällda i redaktionen. En invandrartidning har dessulom en koslnad som de svenska tidningarna har i mycket liten utsträckning. Man måste nämligen översälla nästan alll inkommet material. Och som jag sade tidigare: Möjligheterna alt konkurrera på annonsmarknaden är betydligt sämre.

Jag tycker all det finns anledning att ta borl denna orättvisa, denna diskriminering. Om tvä tidningar är lika slora och en utges pä svenska och en pä ett annat språk, så skulle det belyda, enligt socialdemokraterna, atl den som utges pä svenska skall kunna fä presstöd enligl allmänna presstödsförordningen - en relalivi hygglig slant - medan den som utges på annat språk än svenska skall diskrimineras och fä kanske hälften. Ändå är grundkostnaderna i princip identiska, ja, snarast något högre för den tidning som utges pä annat språk än svenska. Jag skulle vilja ställa en direkt fråga: Tycker Olle Svensson att del är fel alt invandrare får möjlighel att ha en daglig tidning på sill egel språk? Den frågan bör kunna besvaras med ja eller nej.

Herr lalman! Jag antar atl del framgår av mitt inlägg här all jag anser 29

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

att det är rätt atl invandrarna skall få möjlighet att ha en tidning pä sitl egel språk.

Del talas om hur små delmarknaderna är och att de kanske bara kan bära en tidning. Det är nog endast i ett fall som man har vågal försöka starta en daglig tidning på annat språk än svenska. Man har ju varil diskriminerad hittills, man har behandlals pä annal sätt än andra tidningar i Sverige,

Jag hoppas att denna orättvisa nu kan undanröjas och att i övrigl de generösare villkor som gäller för de mindre invandrartidningarna skall hjälpa till så atl vi verkligen får den mångfald och den deball som behövs även på del här området.

Herr lalman! Jag vill yrka bifall till utskottets hemslällan i alla delar.

Herr SVENSSON i Eskilsluna (s) kort genmäle:

Herr talman! När det gäller avsnillel om organisationspressen vill jag bara erinra herr Lindahl i Hamburgsund om atl efter det avsnitt som han citerade, beträffande risken för en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena m,m,, står det:

"Med vad utskottet ovan anfört är syftet i motionerna 1471, 1492 och 1496 i allt väsentligt tillgodosett"

Kan det tolkas på annat säll än alt pressiödsnämnden här får en beställning att ge elt stöd lill ICA-Kuriren? Jag anser alllsä all den frågan bör närmare prövas. Först därefter får regeringen återkomma med proposition.

Sedan gäller det frågan om presstödet lill olika invandrargrupper. Den kräver litel eftertanke. Om man tänker bara litet, då kan det se ut som en diskriminering att dessa slora tidningar skall få mindre slöd än motsvarande svenskspråkiga. Men om man länker lilel lill och funderar över konsekvenserna för alla de grupper som inle politiskl eller i annat avseende delar de värderingar som präglar den stora tidningen, så upptäcker man att herr Lindahls linje sätler en tvångströja på dessa grupper. De vill naturligtvis ge ut en egen tidning och sprida den lill sina sympatisörer. Men de kan inte konkurrera, om den stora tidningen får miljoner i pressstöd för att skapa en journalistiskt överiägsen produkt. Del är om dessa grupper och om den fria konkurrensen inom opinionsbildning och nyhetsförmedling som vi socialdemokrater värnar. Och det är tragiskt atl folkpartiet, ett liberalt parti, så intensivt skall arbeta för att kväva den fria opinionsbildningen inom dessa minoritetsgrupper. Förklaringen måsle vara en isolering från de invandrargrupper som del gäller. Det kanske inte vore så dumt om folkpartiet kunde fä ell lidskriftsstöd även lill en finskspråkig medlemstidning. Då kanske invandrarna den vägen kunde övertyga herr Lindahl om behovet av sina demokratiska rättigheter.

Så en sak om stödets storlek. Det är klart atl det vore bättre om bidragen kunde ges sådan sloriek alt de även för de största tidningarna blev lika stora som enligt reglerna för det svenska presstödet. Kom ihåg att vi vill också ge presstöd till dessa tidningar! Det är väl bara att vara lacksam för att del här stödel utformades under den klang- och jubelfest som

präglade det borgerliga budgetarbetet i vissa delar. Nu förs åtsiramnings-poktik, och hade förslaget lagts nu kanske del hade varil betydligt blygsammare. Herr Lindahl behöver kanske inle misströsta. Med den konsekvens och målinriktning som präglar den nya regeringens ekonomiska politik kanske det snart skall vara stimulans igen, och då finns möjligheter att knacka på hos budgelminislern och begära en höjning av slödel.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Herr LINDAHL i Hamburgsund (fp) korl genmäle:

Herr lalman! Olle Svensson slulade med all tala om konsekvens. Det tycker jag atl han kan fgrtsälla all göra och även fundera över vad del kan tänkas innebära,

Varför har vi stödet lill svenska tidningar av lål oss säga Finn Sanomats sloriek utformat på det sätl som vi har? Jo, därför all man har funnit att det är ungefär vad de tidningarna behöver för alt kunna överleva, för att täcka sina föriuster. Olle Svensson vill la bort ungefär hälften av detta stöd för en invandrartidning i samma storiek. Det innebär alltså i prakriken all Olle Svensson vill hindra alt denna tidning utges. Det är Olle Svenssons bidrag till den fria debatten och mångfalden i pressrösterna. Del är bara att noiera att del är konsekvensen.

Olle Svensson och jag är helt eniga om att de små lidningarna skall särbehandlas och all de små invandrartidningarna skall ha extra mycket. De skall ha extra läll att kunna få bidrag. Men lål mig när del gäller de stora invandrargrupperna påminna Olle Svensson om att det finns ganska många finsktalande här i landet - det rör sig om några hundratusen. En svensk tidning brukar ofta klara sig med betydligt mindre underlag än så, men hittills har det varil omöjligl för invandrartidningar med molsvarande underiag all komma ut därför all de har diskriminerats. Det har varit socialdemokratins bidrag hittills i denna debatt. Jag hoppas att Olle Svensson vid närmarg eftertanke och med hänsyn lill vad konsekvensen kräver kommer all ändra sig.

Herr SVENSSON i Eskilslupp (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Lindahl i Hamburgsund tycks inle ha förstått kvintessensen i det särskilda stödsystem som han i övrigt biträder, nämligen att på den marknad där de tidskrifter på annal språk förekommer verka för sä mänga röster sorn möjligt Hans förslag kan leda till elt minskat antal tidningar, lill tidningsdöd.

Sedan sade herr Lindahl atl han vill ge lika mycket pengar som vi socialdemokrater lill de små tidningarna. Vissl inle! Han är myckel njugg! Invandrarverket får enligl utskottsmajoritelens förslag behålla 150 000 kr., medan vi förordar 600 000 kr., vilket ger möjligheter att tillgodose de särpräglade intressen sorn dessa mindre tidningar har. Utan ivivel är reservalionen mycket mer generös mol invandrartidningarna - inle håra mol de slora tidningarna, utan framför allt verkar vi för all de små lidningarna skall få en chans så atl man kan få mångfald i debatten och nyhetsförmedlingen även pä det här området.

Nr 128 Hen LINDAHL i Hamburgsund (fp) kort genmäle:

Onsdaeen den talman! Jag bara konstaterar alt Olle Svensson anser all del är

11 mai 1977 rikligl au diskriminera t ex. Finn Sanomal sä att den inle längre kan

--------------- komma all utges. Del är Olle Svenssons bidrag till mångfalden!

Stöd till dagspres
sen m. m. Fru FLODSTRÖM (s):

Herr talman! På förslag av dåvarande inrikesutskollel beslöt riksdagen år 1975 alt från anslaget Ålgärder för invandrare anvisa 400 000 kr, som slöd i form av projektbidrag till tidningar och lidskrifter på minoritetsspråk som ges ul här i landel och riktar sig till invandrar- och minoritetsgrupper i Sverige, För innevarande budgelår höjdes beloppel till 600 000 kt

I den översyn som riksdagen begärde förra året belräffande stöd till tidningar på andra språk än svenska framhölls att stödet borde utformas så all det så långt möjligl skulle få samma effekter som del allmänna presstödet - dvs, främja en fri debatt och opinionsbildning. Men för all främja en fri debatt och mångfald måste stödel till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska få en annan konstruktion än det vanliga pressiödel, någol som understrukits av socialdemokraterna i konstitutionsutskottet och som nu även regeringen och de borgerliga företrädarna i KU förstått

Det nya presstödet till invandrartidningar föreslås i sin helhet utgå över ett särskilt anslag, som skall administreras av slatens invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden. Enligt regeringen är en naturlig följd av detla atl anslagel Ålgärder för invandrare minskas med 600 000 kr. Många har blivit förvånade och upprörda över detta, då budgetpropositionens skrivningar beträffande projektstödet tolkades av alla - invandrare såväl som, efler vad jag har förstått, de borgeriiga ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet - så alt de 600 000 kronorna skulle kunna disponeras för projekl av olika slag, anordnade äv t ex, invandraror-ganisationerna, av fackliga och ideella organisationer saml av kommuner. Den neddragning av anslagel som nu föreslås leder till att även dessa projekt blir lidande, Detla är allvarligt bl, a, med lanke på att sådana projekt visat sig vara värdefulla för atl komma ett steg på vägen mol det tredje av de mål för invandrarpolitiken - nämligen samverkansmålel - som alla här i riksdagen lidigare slälll sig bakom. Samverkansmålet innebär att en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma lill stånd mellan invandrargrupperna och majoritetsbefolkningen. Målet inbegriper ömsesidig tolerans och solidarilel mellan invandrarna och den inhemska befolkningen liksom ökade möjligheter för invandrarna att påverka beslut som rör deras egen situation.

Vid arbetsmarknadsulskottets behandling av proposilionen 1976/77:99
har de socialdemokraliska ledamöterna anföri avvikande mening belräf
fande propositionens förslag om slöd lill s, k, övriga tidningar, som in
nebär atl invandrarverkets möjligheter all bevilja projektbidrag av olika
32 slag kraftigt beskärs, 1 motionen 1473 föreslås bl, a, av detta skäl atl

viss del ur anslaget Ålgärder för invandrare även fortsättningsvis skall Nr 128 kunna utnyujas till projektstöd. Enligt vår uppfattning innebär propo- Onsdagen den sitionens förslag risk för att ett flertal av de tidningar som innevarande \\ maj 1977

budgetår har projektbidrag kommer att få dessa minskade ulan alt de ----

i slället blir kvalificerade för elt slöd i andra formet Det medför också Stöd till dagspres-en utveckling som försvårar för mindre grupper atl skapa egna språkrör sen m. m. eller göra andra insalser för atl förbällra kommunikaiionerna inom den egna språkgruppen. Det är en olycklig utveckling, som kan innebära ett allvarligt sleg lillbaka i strävanden alt så långl möjligt ge olika invandrar-och minoritetsgrupper en i jämförelse med svenska medborgare likvärdig möjlighet atl della i samhällsarbetet och få sina intressen i olika sammanhang bevakade.

Till de tidningar och tidskrifter som inte är att anse som nyhets- eller medlemstidning föreslås att ett behovsprövat bidrag skall kunna utgå, Invandrarverkel föreslås få disponera 150 000 kr, fördel ändamålet, Della njugga anslag kommer under alla omständigheter alt innebära alt sådana tidskrifter inle kan få sin ställning förbättrad. Svårigheterna atl med denna ram få stöd lill nya projekl är också uppenbara. Till del kommer de krav som uppställs i propositionen för slöd vid nyetablering och som ytteriigare försvårar startande av nya tidningar och lidskrifler.

Socialdemokraterna i arbelsmarknadsulskollel föreslår därför all under anslagel Ålgärder för invandrare även fortsättningsvis får disponeras medel för Slöd lill lidskrifler. Medlen bör fä disponeras av invandrarverkel utan bindande föreskrifter, och verket bör också, som jag nämnl lidigare i mitt anförande, ha möjlighet alt använda medlen för andra projekt än lidskrifler.

Herr talman! Mot denna bakgrund vill jag yrka bifall lill den socialdemokratiska reservalionen 2 i konstitutionsutskottels belänkande.

Herr NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Fru Flodsiröm säger all man blivii förvånad över att anslaget för invandrarverkels projektverksamhet bland invandrartidningar har minskat. Hur kan man bli så förvånad över del? Här införs ell hell nytt bidrag, och naturiigtvis måsle då del gamla bidraget minskas i samma utsträckning.

Hur kom projektstödet lill lidningarna lill? Det hände 1975, Det tillkom på grund av en centermotion, Moiionärerna ansåg alt det här var den enda möjlighelen att över huvud lagel ge tidningar på främmande språk ett anslag. Vissa medel anslogs då just för projektstödet

Nu får vi mera permanenta regler. Vi kan då inle i fortsättningen ge pengar till samma ändamål frän två håll - det vore i högsta grad inkonsekvenl.

Jag reagerar besläml mot all man i della sammanhang talar om staten eller riksdagsmajoritelen som njugg. Vi gör en ganska generös saisning - del vill jag understryka - pä invandrargruppernas egna språkrör.

3 Riksdagens prolokoll 1976/77:128

Nr 128 Fru FLODSTRÖM (s) kort genmäle:

Onsdaeen den " talman! Det är givel au vi med lillfredsslällelse noleral alt slödel

II mai 1977 ''" '"vandrarnas lidningar och lidskrifler lyfts upp på en nivå Som är

_____________ någorlunda jämförbar med molsvarande slöd lill publikalioner på sven-

Stöd till dagspres- ska. Vad vi vänder oss emol är slödsyslemeis uiformning, specielll be-
sen m. m. iräffande del s, k, projektstödet Vi är faktiskt rädda för au de lidningar

som under innevarande är fäll projektbidrag kommer atl få dessa minskade.

Vi vill också atl invandrarverkel skall ha möjligheter all använda medel till andra projekl än lidskrifter, projekl av olika slag, anordnade av t ex. invandrarorganisalioner, fackliga organisalioner och ideella organisalioner men också av kommunen. Vi vidhåller därför atl de 600 000 kr. som föreslogs i budgelproposilionen under anslaget Åtgärder för invandrareskall kvarstå.

Hen NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan lugna fru Flodsiröm med all understryka atl del inle är risk för all någon lidning skall få en minskning av ell redan uigående bidrag. - Del är det ena.

Om fru Flodström sedan vill lägga huvudvikten vid den andra punklen, den all ge bidrag även till andra projekt än tidskrifter, är del en fråga som inle alls hänger ihop med det tidnings- och lidskriftsstöd som vi diskuterar här. Då är vi inne på ell område som hell och hållet så att säga är arbetsmarknadsutskottets bord, och den frågan får vi diskutera i ell annal sammanhang.

Hen SÖDERSTRÖM (m):

Herr talman! Del skulle vara mycket intressant all vela hur många arbetstimmar som har lagts ner i kanslihuset, i utredningar, organisalioner och remissorgan saml bland riksdagsmännen - enskilda eller utskotts-representanter - innan vi nu har kommit så långt alt vi är beredda alt fatta beslut om presstödets fortsalla omfallning och villkor. Vi kan säkerligen aldrig faslslälla omfaliningen av detla arbele, endasl konsiatera att del måsle ha varit myckel belydande, Samiidigl kan vi konslalera alt så här brukar det gå lill i Sverige när vi stiftar lagar - vi är alltid grundliga i förarbetet för all resultatet skall bli så bra som möjligt.

Trots denna grundlighel händer del lyvärr alllför ofla att våra ambitioner misslyckas - den prakliska tillämpningen molsvarar inte alllid del leoretiska förarbelet Om alllför många medborgare upplever vår lagstiftning som negaliv kan det medföra vad vi brukar kalla rättsröia, dvs, respekten för lagarna uteblir och det är allvarligt Då krävs nya ålgärder, och vi vel atl del i riksdagsarbelel sker en sländig revision av våra lagar. Men vi vel också atl del är myckel svårl all hålla takt med förändringarna i värt dynamiska samhälle.

De normer för presstöd som föreslås i propositionen 100 har behandlats
34 av konstitutionsutskottet i betänkandet 42, Men innan dess har proble-

maliken varit föremål för omfallande såväl ulredning som remissför- Nr 128

'"■"''"'l- Onsdagen den

Jag har genom atl dels läsa olika remissutlätanden, dels la kontakt 11 • n-jj

med olika organisationer försökt bilda mig en uppfattning om hur jag________

skulle vilja ha pressiödel utformat. Jag har kunnal konsiatera att del Stöd till dagspres-

har blivit en kompromiss mellan olika intressen, där vissa synpunkter sen m. m.

har lillgodoseits medan andra hell har förbigåtts irols alt kanske även

de kunde ha varil värda elt bättre öde,

I ell fall har jag inle kunnat frigöra mig från intrycket att del byråkraliska tänkandet har fått råda medan förnuftet har fått ge vika. Det har föranlett mig atl väcka moiionen 1495, där jag tillsammans med herr Sjönell har försökt belysa hur lagsliftningen på ett delaljomräde kan få effekler som jag är säker på alt förslagsställarna inte avsåg när normerna fastställdes. Det gäller organisationslidskrifterna, som föreslås få stöd om de - förulom all de uppfyller vissa andra kriterier - utges som ulgivarkorsband, 9m de däremot utges som masskorsband skall de inte få något stöd.

Jag har med ett praktiskt exempel visat hur en mindre organisation drabbas av detla - det är framför alll sådana organisalioner som drabbas hårdast vad gäller distributionen. Förslaget är desto märkligare som konstitulionsutskotlel förra året påpekade just den svåra situation som flerlalel organisalionstidskrifter befann sig i, Konslilutionsulskottet ansåg del dä angelägel alt få en skyndsam översyn av möjlighelerna atl slödja lidskrifter som ges ul av ideella och fackliga organisalioner. Även i del belänkande som vi nu behandlar påpekas den positiva roll och den betydelse som dessa tidskrifter har, ävensom de allvarliga följder som en nedläggning av deras verksamhet skulle få, KonslilulionsulskoUel pekar dessulom särskill pä den kraftiga koslnadsökning som har skell under 1970-lalel - en ökning som är specielll markant vad gäller distributionen och som därmed direkt hotar utgivningen av flera tidskrifter.

Del praktiska exempel som jag pekar på gäller Sveriges Bridgeförbund, som har försökt all möta den av konstitulionsutskotlel pålalade kostnadsutvecklingen med alla tänkbara ralionaliseringsålgärder. Men när del gäller distributionen måsle man ju acceplera de av postverket fastställda taxorna. För att även här kunna bringa ned kosinaderna har man valt den billigaste formen för distribution, masskorsband, i stället för den dyrare formen ulgivarkorsband,

Sveriges Bridgeförbund har - liksom säkerligen alla andra organisalioner i samma belägenhet - ansett atl huvudsaken är att förbundets tidskrift kommer medlemmarna lill banda, inle att del sker på ett dyrare sätt än vad som är nödvändigt. När man spar in stora belopp på denna distributionsform, är del självklart atl man vall den. Den har dessulom under årens lopp visat sig fungera hell utan anmärkning.

Jag tycker atl organisationer som handlar på sådant sätt borde få beröm
och uppmuntran, men lagstiftarna har tydligen ingen förståelse för detta
enkla och klara förhållande. De anser i slället all dylika organisalioner 35

Nr 128 skall bestraffas med atl bli uteslutna från möjlighelen atl få presstöd,

Onsdaeen den " "' berörda organisalionerna för atl kunna uppfylla villkoren

11 mai 1977 ° pressiödel ändrar sin dislribulion från masskorsband lill ulgivarkors-

_____________ band, innebär della all dislribulionen blir så fördyrad all merkoslnaden

Stöd lill dagspres- räknad på eu år blir prakliskl lagel lika slor som del slöd organisalionerna
sen m. m. får. Del är med andra ord inie organisalionerna som får eu presslöd

ulan poslverkel som får en subvenlion. Jag iror inle alt det kan ha varit meningen med presstödet

Vad säger nu konsiitutionsutskoiiel sedan del haft även min molion med i behandlingen. Jag får tyvärr inle någon klar bild av vad ulskollel anser. Man skriver många vackra ord om de fria och självsländiga organisationernas värde och deras centrala roll. Men så småningom sammanför utskottet elt flertal motionsyrkanden och konstaterar, "F, n, saknas en tillräckligt god kartläggning av förekomslen av sådana tidskrifter för all det skall vara möjligt att bedöma konsekvensen av en ulvidgning av stödet lill alt omfatta även dessa tidskrifter. Regeringen är också oförhindrad atl i delta sarhmanhang uppmärksamma de problem som påpekas i motionen 1509 för mindre tidskrifter med speciella distribulionsproblem, Molionerna 1472 och 1495 bör anses besvarade med vad utskottet ovan anfört,"

Vad innebär delta i klartext? Kommer det att bli ändring vad gäller distribution som masskorsband? Eller innebär del en ny ulredning, som skall grubbla på det här i elt anlal år?

Konstitutionsutskottet skriver: "I dag hotar den fortsatta kostnadsutvecklingen inte minst på distribulionssidan hela utgivningen av ell stort antal lidskrifler. För alt förhindra en sådan utveckling måste de nya statliga stödåtgärderna komma organisationerna lill del utan ytterligare dröjsmål," Vi brukar försöka vara rällvisa, och jag hoppas därför att andemeningen i del sisl citerade får råda. Annars blir det väl så all medan gräset gror, så dör kon.

Jag avslår från alt ställa någol yrkande, men jag kommer i likhet med många andra all uppmärksaml följa fortsällningen.

Hen NORDIN (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag iror knappasl alt den organisation som herr Söderström lalar för i den här deballen kommer all dö bara därför all vi inför ell bidrag, som del slår vederbörande organisalion frill all la emol eller låla bli all ta emot.

Även när del gäller det reguljära pressiödel - vi kan hålla oss lill samdistribuiionsrabaiien - är del fortfarande en del lidningar som inle kan utnylria slödel. De klagar inie för den skull. De har själva gjort sitl val och funnit all den distributionsform de redan har är atl föredra i ekonomiskt avseende.

Bridgeförbundei kommer ingalunda i fortsällningen i en sämre situa
tion än man tidigare haft. Förbundel har sitl fria val. Jag tror alt vi
36 i riksdagen i övrigt är rätt eniga om atl vi för all skapa ett gott ekonomiskl

underlag också för postverkets rörelse, i så stor utsträckning som möjligl bör styra distributionen den vägen.

Hen SÖDERSTRÖM (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tror inte alls att den här organisationen behöver dö för all resultalel här blivit som det blivit Inle heller iror jag all de många andra organisalioner som befinner sig i samma belägenhet skall behöva möta elt sådant öde. Vad jag velal påvisa är de mystiska konsekvenser som uppslår. Får man ell presslöd genom atl ändra distributionen, blir denna så mycket dyrare alt man inle har någon glädje av presstödet. Jag tycker all det är en orimlig konsekvens, som jag har velal belysa.

Herr Nordin säger all det är elt fritt val för organisationerna, och självklart är del så. I det fall som jag belyste diskuterade organisalionen redan 1969 med postverket vilken distributionsform som var lämpligast I samråd med postverket kom man fram till masskorsband. Jag är medveten om all dagens krilerium inte fanns då.

Del föreslagna presstödets utformning är enligt min mening orimlig. Som jag sade i mitt huvudanförande tror jag inte heller att det var lagstiftarnas mening att det skulle bli sådana här konsekvenser.

Jag har, herr Nordin, inle ställt någol yrkande, men jag har velal påvisa della därför alt jag tror det är värdefulll.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Hen LÖVENBORG (-):

Herr lalman! Det vi nu behandlar är en proposition pä goll och ont - på gott därför all den innehåller förslag om lidskriftsstöd, vilket ju är något som länge har efteriysls, på ont därför alt del föreslagna lid-skriftssiödel lill de små lidskrifierna, enligt värt sätt att se del, kommer att bli otillräckligt

Vi har mol den bakgrunden i vårl huvudyrkande krävt att man i vart fall höjer del föreslagna grundsiödel från 2 500 lill 5 000 kr. Del är också del synneriigen blygsamt tilltaget med hänsyn till de verkliga kostnaderna för utgivning och den kostnadsökning som man kallt kan räkna med enbart under innevarande år,

Tidskriftsulredningen framhöll i sill belänkande all folkrörelseorganisationernas lidskrifter har en central uppgift att fylla både för den interna demokralin i organisalionerna och för den poliliska demokralin i övrigl.

Jag vill instämma i den slutsatsen. Den lidskriflsflora som vi i dag har och som organisalionssverige svarar för, innehåller otroligt myckel vitaliserande stoff för den politiska debatten. Del är en mänga gånger omistlig tillgång all ösa ur. Där finner man material, upplysning och debatter som man icke finner någon annanstans. Det är alltså en form av utgivning som bör stödjas och uppmuntras.

Samtidigt med del här posiiiva omdömet, som delas av de flesla politiskt inlresserade människor, kan man konstalera alt svårigheterna att

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

ge ut tidskrifter har blivit alll slörre, 1 sill remissyttrande till utredningen pekar Svenska Journalistförbundet jusl på della faktum, I fackförbundets yttrande heter del bl, a,:

"Det kan här flnnas skäl att peka på atl flertalet organisaiionsägda lidskrifter inte kunnat läcka de senaste årens kostnadsökningar med ökade inkomster och/eller ökade organisationsbidrag. De har ivingals lill olika former av besparingsåtgärder, i första hand ändral tryckförfarande, lägre papperskvalitet och enklare ulseende, men mänga har också ivingals minska utgivningsfrekvensen och omfattningen och kvaliteten på det redaktionella materialet Om utvecklingen tilläts forlsälla på samma säu som hillills kommer mänga lidskrifler inom en snar framlid passera den gräns där de, främsi av akiualitels- och kvalilelsskäl, inle längre på elt rimligl sätt kan fylla sina uppgifier,

Förulom att delta äventyrar deras framlida ulgivning kommer del också atl skapa allvarliga svårigheter all rekrylera seriöst inriktade medarbetare.

Risken för au kostnadstrycket ökar på ell sådani säll är inle obetydlig. Det visar bl, a, principbeslutet om s, k, särkoslnadstäckning för postverkels tidningsrörelse,

Mol bakgrund av den ekonomiska analysen flnner ulredningen alt utvecklingen ulgör ell hol mol organisalionernas hela verksamhet, liksom atl den är oroande för demokralins villkor i vårt land, och föreslår all ell särskill slalligl tidskriftsslöd inrällas, SJF inslämmer till fullo i ulredningens slällningslagande och vill undersiryka behovet av au ell sådani slöd snarasl införs. Sker inte delta är riskerna betydande alt ulvecklingen snabbi blir den ulredningen befarar i sin ekonomiska analys,"

Nu införs alltså della stöd. Jag vill också understryka riktigheten av det sagda, Mina egna kontakter med organisationer och människor som sysslar med lidskriftsulgivning har bekräftal atl åtskilliga lidskrifler av den lyp man inle skulle vilja mista har det så trångt ekonomiskl att de snart ligger i själatåget om de inte får ett rejält handlag.

Vi är alllsä överens om tidskriflsslödels inrällande, I molionslexlen har vi lagil upp några, som vi tycker, orimligheler i proposilionen, vilka också ulskollel berör. När del gäller frågan om uirymme för annonser har vi påpekal all man inte bör basera den bedömningen pä en mätning av annonsvolymen i varie nummer för alt sedan låta denna mätning ligga till grund för bedömningen av om en tidskrift i något enslaka fall har överskridit gränsen 50 % och inle skall fä slöd. Del är en ganska småsnål konstruktion. Del rikliga måsle vara all målning sker på hela årsulgåvan och au detla resullal måsle gälla.

Vi har i vår molion föreslagit atl stödet fortlöpande skall prövas med hänsyn lagen till den allmänna kostnadsulvecklingen och beslulel alt avveckla underskottet i postens lidningsrörelse. Svenska journalistförbundet säger i sill remissyttrande följande, som vi har hakat fast vid:

"Med hänsyn till att detla beslut kan komma all innebära en snabb ökning av lidskrifternas kostnadsnivå inom de närmasle åren vill SJF

i slällel föreslå atl stödet varie år automatiskt höjs med en procentsats som motsvarar skillnaden mellan ökningen av kosinaderna för postdis-iribuiion av lidskrifler och konsumentprisindex,"

Det tycker vi vore en lanke atl ta fasta på, men del lycker lyvärr inte utskottet

Mot bakgrunden av vår positiva syn på lidskrifterna har vi begärl all det föreslagna grundsiödel fördubblas. Samma krav slälls i moiionen 1509. Jag inslämmer i molionskravel på en uppräkning av produklionsbidragel lill dagstidningar. Del är ju den andra bilen av kakan. Ända sedan jag kom in i riksdagen har jag i skilda sammanhang deltagil i debaiier om presslöd och presspolilik.

1 proposilionen sägs all den snabba koslnadsuivecklingen skapar slor oro. Del är nödvändigl alt tidningarna möter denna ulveckling med kraftfulla insatser i kostnadsbesparande syfte. En yllerligare uppräkning av produklionsbidragel kommer trots sådana åtgärder atl bli nödvändig.

Det är nog en riklig bedömning. Jag vill påstå all del brådskar. Del tycks också vara ulskotlels mening atl del finns ell behov av en sådan här uppräkning. Mol den bakgrunden borde man egentligen ha föreslagit all riksdagen gör en direkl beställning redan i nuläget och inte förlitat sig pä regeringens goda vilja.

För mig som under mänga år har arbetat för vårt lands kanske falligasie dagstidning är yttrandet i proposilionen, all kostnadsökningarna inom dagspressen måsle mötas med kraftfulla insalser i kostnadsbesparande syfte, elt yttrande utan större värde. Kraftfulla insatser i kostnadsbesparande syfte har alllid hört lill ordningen för dagen för de små och falliga lidningarna. Utan sådana insalser och utan en proletär läsekrets stora offervilja hade Norrskensfiamman för länge sedan varil död.

Bristen på resurser är densamma för en läng rad små lidningar. Tid-ningsslödets konslruklion har inle kunnal råda bol pä della. Stödet har inneburit enorma belopp till de slora lidningarna, medan de små också i fortsällningen har befunnil sig i samma pressade siiualion. Där har sparsamhel alllid fäll slå i cenlrum. Möjlighelerna all möta kostnadsökningarna med kraftfulla insatser i kostnadsbesparande syfte, som del heler i proposilionen, finns i allmänhet inle för de små lidningarna. Det bör noteras. De har inga marginaler. Mol den bakgrunden finns det pä sikt anledning all kräva inle bara en kraftig uppräkning av produklionsbidragel ulan också en annan konslruklion.

Nu har lidningsslödet visserligen bromsai upp lidningsdöden i vårl land, som också konslaleras i proposilionen, men del är ju inte mer. Sker del inte någol nyll på områdei, finns del anledning befara all lid-ningsfioran ylleriigare kommer au lunnas ut, atl den privatkapilalistiska dominansen blir än slörre. Del finns som bekant också en rad socialdemokraliska mindre lidningar som trots LO-anslag utöver lidningsslödet har stora ekonomiska bekymmer.

Med det vill jag bara säga att del inom en mycket nära framtid måste ses som ytterst angelägel inle bara att öka lidningsslödeis dimensioner

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Stöd till dagspressen m. m.

ulan också att ställa krav om en annan konslruklion, som i större utsträckning gynnar de mindre och fattigare lidningarna. Till den frågan får jag väl återkomma när det blir dags för nästa motionsomgång. Herr lalman! Jag ber atl få yrka bifall lill moiionen 1493.

Hen GUSTAVSSON i Ängelholm (s):

Herr talman! I motion 232, som behandlas i del nu förevarande betänkandet, har jag på nytt fäst uppmärksamheten vid de s, k, annonsbladen. All jag äter har aklualiseral den frågan beror på all utgivningen av annonsblad på vissa orter har visat en oroväckande ökning, såväl i anlal som i omfång.

Annonsbladens effektivitet som säljkanaler är påtaglig därigenom all de distribueras ul till alla hushåll inom spridningsområdet. Deras redaktionella kostnader är troligen ganska begränsade i förhållande lill dagstidningarnas, och de avslår i regel från all förmedla någol slag av nyheter eller andra meddelanden till allmänheten. Dagstidningarna däremol har tagit till sin uppgifl att förmedla så myckel nyheler och övriga meddelanden som de är mäktiga lill sin läsekrets. Det uppstår således en konkurrens på olika villkor. Den ena parten avstår från alla journalistiska ambitioner, medan den andra lar på sig en hel rad sådana gentemot sin läsekrets.

Det är givet att den här konkurrensen är svår för i synnerhet mindre lidningar. Annonsbladen besöker affär efter affär och lar annonserna, kanske pä fördelaktigare villkor för annonsören än vad dagstidningarna kan erbjuda därigenom att spridningsområdet är så slorl. Men när affärerna annonserar i annonsbladen har de inte råd att däriämte annonsera i tidningen, och pä så sätt blir tidningen lidande och får svårigheter med sin ekonomi. Annonsintäkterna ulgör ju en belydande del av tidningarnas ekonomi, och specielll lokaltidningarna får myckel svårt alt klara ekonomin när annonsintäkterna minskar. De kan inle i längden hävda sig ulan slödålgärder av annat slag.

Samhällel behöver de nyhetsmedia som dagstidningarna utgör, och del vore därför synneriigen olyckligl om någon lidning skulle tvingas upphöra på grund av försämrad ekonomi till följd av annonsbladens verksamhet. Del är därför myckel viktigt atl ulvecklingen hålles under uppsikt. Det håller också utskottet med om när det behandlat motionen, men man anser all del är en uppgift för presstödsnämnden och därför avsiyrker man molionens yrkande om en utredning i här berörda avseenden.

Mot ett enhälligt utskott nytiar det föga att ställa något yrkande, och jag avslår därför frän det, men jag har ändå velat framföra dessa synpunkter.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom, 1-5 Nr 128

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Onsdagen den 11 maj 1977

Mom, 6 a-c

Herr TALMANNEN: Propositioner slälls först särskilt belräffande de frå- Stöd till dagspres-gor, som berörs i reservalionen nr I och de molioner lill vilka yrkals bifall, sen m. m. Därefter företas utskottels hemslällan i övrigt till avgörande i ell .sammanhang.

Stöd ål tidskrifter for konsumentintressen

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemslällan, dels reservalionen nr 1 av herr Johansson i Trollhätlan m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Eskilsluna begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i betänkandet nr 42 mom, 6 a-c såvill avser slöd ål lidskrifter för konsumentintressen rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av herr Johansson i Trollhällan m, fl, i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Svensson i Eskilsluna begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 157

Nej - 148

Avslår - 1

Höjl fäst bidrag

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels molionerna nr 1493 av herrar Lövenborg och Hagel saml nr 1509 av herr Werner m. fl, i molsvarande delar, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärt volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 42 mom, 6 a-c såviti avser höjl fast bidrag röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit molionerna nr 1493 och 15091 motsvarande

delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Berndlson begärde röst- 41

Nr 128 räkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröslning

Onsdagen den av följande resullal:

11 maj 1977 Ja - 291

Nej - 13

Stöd till dagspres
sen m. m. Automatisk höjning av del jästa bidraget, m. m.

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels moiionen nr 1493 av herrar Lövenborg och Hagel i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i

belänkandel nr 42 mom, 6 a-c såvitt avser automatisk höjning av del

fasta bidragel, m, m, rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1493 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Lövenborg begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 294

Nej - 12

Avslår - I

Begäran om ulredning för alt iiygga utgivningen av vissa mindre tidskrifter

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels moiionen

nr 1509 av herr Werner m, fl. i molsvarande del, och förklarades den förra

propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson

begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i

belänkandel nr 42 mom, 6 a-c såvill avser begäran om utredning för all

Irygga ulgivningen av vissa mindre lidskrifter rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1509 i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha rösiai för ja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 294 Nej - 13

Utskottets hemslällan i övrigl Bifölls,

Mom, 6 d Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reserva
lionen nr 2 av herr Johansson i Trollhättan m, fl, i molsvarande del, och
förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Svensson i Eskilsluna begärl volering uppläsies och godkändes följande Stöd till dagspres-
voieringsproposilion: sen m. m.

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i

belänkandel nr 42 mom, 6d rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herr Johansson

i Trollhättan m, fl. i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Svensson i Eskilstuna begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 147

Avslår - 2

Mom. 7

Ulskotlels hemslällan bifölls.

Mom. 8

Herr TALMANNEN: Proposilioner slälls försl belräffande den i motionen nr 1509 behandlade frågan om en utredning av invandrartidningarnas och invandrartidskrifternas situation och därefter i fråga om utskottets hemställan i övrigl.

Ulredning av invandrartidningarnas och invandranidskrijternas situation Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemslällan, dels moiionen nr 1509 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller konslitulionsutskoltels hemställan i

betänkandet nr 42 mom. 8 såvitt avser utredning av invandrartidningarnas

och invandrartidskrifternas situation rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1509 i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösl-

|\Jr 128 räkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning

Onsdagen den 11 maj 1977

gav följande resullal:

Ja - 292 Nej - 13

Stöd till dagspres- Avslår - 1

5/; m. m.

Utskottets hemställan I övrigl

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 2 av herr Johansson i Trollhällan m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Eskilsluna begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i

övrigt i belänkandet nr 42 mom, 8 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Johansson

i Trollhätlan m, fl, i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Svensson i Eskilsluna begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 160

Nej - 145

Avstår - 2

Mom. 9

Ulskolieis hemslällan bifölls.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemställan, dels reservalionen nr 2 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Eskilsluna begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskollels hemslällan i

belänkandel nr 42 mom. 10 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Johansson

i Trollhättan m. fl. i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

ledamöter ha röstat för ja-proposilionén. Då herr Svensson i Eskilsluna be-

44 ' gärde rösiräkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna om-

röstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 147

Avstår - 2

Mom. 11 och 12

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

§ 6 Föredrogs

Finansutskottels belänkanden

1976/77:19 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om

lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvill avser

viss del av budgetdepartemenlets verksamhelsområde 1976/77:20 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvill avser

slatens allmänna faslighelsfond 1976/77:21 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om

lilläggsbudgel III lill slalsbudgelen för budgelårel 1976/77 såvill avser

avskrivning av oreglerade kapilalmedelsförlusler 1976/77:22 med anledning av i propositionen 1976/77:100 framlagda förslag

om anslag för budgelårel 1977/78 lill riksgäldskonlorel och riksdagens

revisorer

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa belänkanden hemsiällt

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

§ 7 Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Föredrogs finansutskottets betänkande 1976/77:23 med anledning av propositionen 1976/77:127 om upphävande av statlig myndighets skyldighet all anliia Posi- och Kredilbanken, PK-banken, jämle molioner.

1 proposilionen 1976/77:127 hade regeringen (ekonomideparlemenlel) föreslagit riksdagen atl godkänna de ändrade riktlinjer som förordals i proposilionen för medelsförvallande slallig myndighels eller annal statligt organs anlitande av bankinstilut

Förslaget innebar all riksdagen skulle godkänna alt medelsförvallande statliga myndigheter inte skulle vara skyldiga att i vissa fall anlita PK-banken.

I della sammanhang hade behandlals molionerna

1976/77:1600 av herr Palme m. fl. (s), vari hemslällls alt riksdagen beslulade avslå proposilionen 1976/77:127, och

1976/77:1601 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemslällls atl riksdagen beslutade avslå proposilionen 1976/77:127.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighels skyldighet att anlita PK-banken

Utskottet hemställde

atl riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:127 och med avslag pä motionerna 1976/77:1600 och 1976/77:1601 godkände de ändrade rikllinjer som förordats i propositionen för medelsförvallande slallig myndighels eller annal slalligl organs anlilande av bankinslilut

Reservalion hade avgivils av herrar Feldl, Knui Johansson i Slockholm, Jansson, Pellersson i Malmö, Nilsson i Visby, Karlsson i Molala och Forslund (samlliga s) som ansell all ulskollel borl hemslälla

au riksdagen med bifall lill motionerna 1976/77:1600 och 1976/77:1601 skulle avslå proposilionen 1976/77:127.

Hen JANSSON (s):

Herr lalman! I proposilionen 1976/77:127 föreslår regeringen riksdagen atl besluta om upphävande av stallig myndighets skyldighet all anlita PK-banken.

Bakgrunden lill regeringens proposilion i della avseende aren skrivelse från Sparbanksföreningen där man krävi ell avskaffande av PK-bankens Slällning i samband med de regler som gäller för statliga myndigheters och organs medelsplacering och banktransaktioner. Ekonomiministern konstaterar i proposilionen alt del råder mycket delade meningar om detta förslag. Från flera håll har också förordats att man borde göra en mera ingående ulredning innan frågan kom upp i riksdagen för avgörande. Det kan även påpekas all flera remissinslanser är myckel kritiska mol förslaget som sådant - del gäller bl. a. riksrevisionsverkei som inle anser atl del flnns någon anledning all ändra på nuvarande beslämmelser.

Ekonomiministern tar emellertid ingen som helst hänsyn lill delta förhållande. Ulan någon föregående ulredning lägger han fram en proposilion i ärendet som enbart är baserad på en skrivelse från en intresseorganisation. Enbarl delta sistnämnda förhållande kan, herr lalman, vara värt alt uppmärksamma, och man frågar sig vad del är för nya principer som den borgeriiga regeringen är på väg all införa då del gäller att ta fram beslutsunderlag för proposilioner som presenteras i riksdagen.

När del gäller sakfrågan är del fyra frågor som diskuleras i proposilionen. För det första behandlas de beslämmelser som allmänt gäller för kassahållning hos statliga myndigheter där del är fråga om hur tillfälliga överskottsmedel m. m. skall placeras, för del andra skyldigheten för slallig myndighet att i sådana fall anlita PK-banken, för del iredje föreskriften om att utbetalning skall ske via postgirot och för del fjärde bestämmelsen om atl riksbanken, postgirot eller PK-banken skall anlitas vid övriga transaktioner, där del behövs förmedling av bank.

Efter att ha diskuleral dessa fyra frågor finner ekonomiminisiern - av prakliska och rationella skäl - atl han inte bör föreslå någon annan ändring i gällande beslämmelser än all skyldigheien för slallig myndighet atl anlita PK-banken skall upphävas.

Man kommer, herr talman, osökl all tänka på historien om den lille

mannen och skräddaren, som handlar om hur del siora tygstycket bara "bidde" en tumme, och sä småningom "bidde" del ingenling. Jag lycker den historien väl beskriver de ansträngningar som regeringen här har gjorl för all skapa en reform.

1 anledning av proposilionen 127 har del väckls ivå molioner, en socialdemokralisk partimolion av herr Palme m. fi. och en vpk-molion av herr Werner m. fl., som båda yrkar avslag pä proposilionen. 1 moiionen 1600 av herr Palme m. fl. påpekas bl. a. all priorileringen av den sialliga affärsbanken har gälll i mer än ett kvarts sekel, dvs. i princip sedan tillkomsten av den statliga affärsbanken. När denna princip infördes väckte det inle någon deball eller några prolesler, ulan man ansåg det vara naturligt all slatliga myndigheler skulle använda .statens egen bank i de här sammanhangen. Det är försl på senare tid som man från borgerligt håll böriat kriiisera denna princip och velat upphäva den.

Man kan vidare konstatera att riksrevisionsverket i sitt remissyllrande påpekal alt del inle mollagii någon krilik frän myndigheler mol PK-bankens sätl atl fullfölja sina åtaganden. Riksrevisionsverkei kommer därför fram lill all del inie flnns någon anledning all i någol avseende upphäva föreskriften i 1974 års kungörelse. Del slår dessulom hell klarl all PK-banken erbjuder de sialliga myndighelerna marknadsmässiga villkor vid genomförda placeringar. Följaklligen kan man inle på sakliga grunder peka på några olägenheier för slalsverkel med den ordning som nu gäller.

Del enda som ekonomiministern från principiell ståndpunkt motiverar sill förslag med är alt del skall råda fri konkurrens mellan olika kre-diiinstilui på marknaden. Beslämmelserna i 1974 års kungörelse skulle enligl ekonomiminisiern gynna PK-banken framför andra bankinstitui, vilkel skulle slrida mol grundsatsen om s. k. fri konkurrens. Herr Bohman menar att del därför är angeläget atl avskaffa statliga myndigheters skyldighet atl anlita PK-banken vid sina olika transaktioner.

Nu är del emellertid pä det sättet som framhålls såväl i vår partimolion som i bankinspektionens remissvar, all man inom del privala näringslivei i slor ulslräckning grupperar sig kring en viss bankförbindelse. För de stora förelagen gäller della exempelvis SE-banken eller Handelsbanksgruppen. Några ålgärder mol konslellalioner av del slaget flnns del uppenbarligen ingen möjlighel alt lagslifta om. Samma förhållande gäller, som vi påpekal i vår reservalion vid ulskolieis belänkande, den myckel slärka bindning som föreligger mellan exempelvis Föreningsbanken och jordbrukets producenlkooperaiion. För vår del har vi inga som helst tankar på all genom lagsliftning försöka förhindra en sådan intressegemenskap.

Därför anser vi socialdemokrater del vara ganska naluriigt att slaten och dess myndigheler, om inie några klara olägenheier därmed kan påvisas, UlnyUjar stålens egen bank för sina iransaklionet

Med del här anförda, herr lalman, yrkar jag bifall lill den reservalion av herr Feldl m. fl. som fogals vid finansutskoilels belänkande 1976/77:23 och som innebär avslag på regeringens proposilion 127.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Regeringsförslaget all upphäva sialliga myndighelers skyldighel alt anlita PK-banken kan bäst karakleriseras med orden: en ovanligl lydlig form av frasliberalism. Är del någon som har ivivlal på all regeringen är en privaibankernas regering, så kan dessa ivivel definilivi fara efter ulskollsmajorilelens uppvisning i poliliski och ekonomiskl hyckleri.

Del lönar sig knappasl all spilla många ord på den principiella moiiveringen - nämligen all skyldigheten att anlita PK-banken skulle strida mol den fria konkurrensen. De som ivrigasl lalar om fri konkurrens är desamma som värst främjat monopoliseringen både av produktionen och kreditväsendet Den fria konkurrensen är i elt samhälle med rådande koncentrationsgrad en omöjlighet, om man med fri konkurrens menar enskilda företags oförmåga alt kraftigt påverka marknadsvillkoren lill sin fördel. Men del är lyvärr inte del enda avseende i vilket den sittande regeringen har en arlonhundralalsmässig idégrundval och praktik. Däremol är del väl mer uppseendeväckande när man påstår sig med skyldighetens upphävande riäna opartiskhet och ekonomisk likställdhet på kredilomrädet

Man vill alltså principielll upphäva statens och statliga myndigheters rätt all välja bankförbindelse och välja den efler en bestämd linje. Men varför lar man inte ens i en bisals upp den andra sidan av frågan: de privala företagens räll all välja bankförbindelse? Varför förbjuder man inte där påtryckningar eller föreskrifter som avser all inrikla förelagen på viss bankförbindelse?

Är del någon som tror, atl ett akiiebolag i Sverige, inom vars akliestock Incentive eller Providenlia är ledande, har någon valfrihel? All del därför föreligger konkurrens mellan olika bankinslilut? Atl ett sådant förelag över huvud skulle tillåtas välja någon annan bank än SE-banken? Del är ju hell klarl all Wallenbergföreiag går lill Wallenbergbanker. Det vet inle bara Wallenbergs direktörer, del vel också socialdemokraten Ingvar Svanberg, som är ledamol i SE-bankens styrelse.

Sanningen är ju, atl ingen har velal ifrågasätta en aktieägande finansgrupps räll all föreskriva vilken bankförbindelse ell förelag skall använda. Men samma rätt vill man nu förmena statens institutioner. Detta är verkligen alt lillämpa två helt olika principer. Det krav man släller på Slaten vägrar man'all slälla på det privata näringslivet. Det är inle likformighet Del är raka motsalsen.

Den andra aspeklen gäller sialliga myndighelers oväld. Uppenbarl är väl ändå, all denna inle kan bli bällre av all en sialsinslilulion blir kund hos en privatbank. Vilka iniresseförbindelser kan uppslå, om t. ex. en länsstyrelse har sin medelsrörelse förlagd lill en privatbank? Vilka situationer kan då uppslå, ifall t ex. den övergripande planmyndighelen i en region har ekonomiska transaktioner förlagda till en bank, som bedriver en omfattande mark-, fastighets- och industrirörelse i regionen? En striktare gränsdragning mellan privat och offentligt intresse uppnås

om statliga myndigheler håller sig till statens bank. Rättssäkerheten sitter visserligen inte särdeles högt i Sverige av i dag - Sverige är ett långl värre myglarsamhälle än man vanliglvis föresläller sig. Men del blir sämre och inle bällre av all prival och offenlligl även på della område yllerligare sammanblandas.

Slulligen finns ell argumenl, som borde vara självklart för var och en som utgår från arbetarrörelsens värderingar men som av någon anledning inte anförs i den socialdemokratiska reservationen. All statsförvaltningens penningrörelse används för alt slärka likviditeten i den statliga banken kan ses som en självklarhet för dem som inser, all det privata näringslivet misslyckats i grund med atl skapa förutsättningarna för en växande sysselsättning.

Det privata näringslivet slår ul människor, del riktar ulan belänkande dråpslag mot enskilda orter, del exporterar kapital, del fasthåller envist vid klassiska produkler, som utvecklingen mer och mer rider förbi, det skapar inte den nödvändiga graden av förnyelse och strukturell förändring av produklionen. Den kan bara skapas genom en akliv slallig industripolitik, en politik som bygger upp nya industrier som inför helt nya momeni och en ny, mer förädlad produklion. En sådan industripolitik från staten ingår givelvis inte i del borgerliga perspekiivet Den förefaller inte heller ingå i del socialdemokratiska. Men för den som inser en sådan politiks nödvändighet är del också en självklarhet, all de kreditmedel den kräver inle kan påräknas frän SE-Banken och SHB. De kan påräknas bara från statliga eller andra offentliga kreditkällor Del gör ställningstagandet i frågan självklart för var och en som vill se en offensiv sysselsättningspolitik.

Med det anförda, herr lalman, yrkar jag bifall lill reservalionen.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Hen RYDÉN (m):

Herr talman! I proposilionen 1976/77:127 om upphävande av slallig myndighets skyldighet alt anlita Post- och Kreditbanken, PK-banken, säger föredragande statsrådet, all den samordning av banklagstiftningen som genomfördes år 1969 bygger på atl fri konkurrens bör råda mellan de olika bankinstiiulen.

Bestämmelserna i 1974 års kungörelse gynnar emellertid PK-banken framför andra bankinslilut och slrider därför mot grundsatsen om fri konkurrens. Om en slallig myndighet finner all en viss bank kan erbjuda myndigheten de riänster som den behöver, på bättre villkor än andra banker, så bör nalurliglvis myndigheten anlita den banken. Därför förordas i propositionen atl de slatliga myndighelernas och organens skyldighel att anlita PK-banken framför andra bankinstitut upphävs.

Den praktiska effekten av ell sådani beslut torde bli ganska begränsad, i varie fall på korl sikl, men del har slor principiell belydelse, efiersom den princip om konkurrensneutralitet mellan bankerna, som fastlades 1969 i banklagstiftningen, upprättas. Konkurrens mellan bankerna bör vara grundad på likvärdiga villkor, och utskottet har därför tillstyrkt

4 Riksdagens prolokoll 1976/77:128

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

propositionens förslag. Och, herr Jansson, det här blev ingen vanltumme, utan del är en myckel väsentlig princip.

I motionen 1600 av herr Palme m. fi. anförs all prioriteringen av den statliga affärsbanken framför andra bankinslilut har gällt i mer än ett kvartssekel och att det inte visats på några olägenheter för statsverket av nu gällande ordning. Man kan fråga sig om enda möjlighelen alt få la upp en sådan principiell fråga som bankinsliluiens lika konkurrensförhållanden skulle ligga i förekomslen av eventuella olägenheier för statsverket 1 den socialdemokraliska reservationen anförs egentligen endasl del argumentet atl inga problem synes ha varit förenade med del nuvarande systemet, men i den bortses hell från konkurrensförhällandena.

1969 års banklagstiftning har i praktiken inle lillämpals. Ända sedan Kreditbanken bildades 1951 har denna och efter 1973 PK-banken haft en speciell förmånsställning vad gäller inlåning och förvallning av slatliga medel. I kungörelsen SFS 1951:453 av den 8 juni 1951 föreskrivs att statliga myndigheter, kommissioner och kommittéer skall använda:

1, Checkräkning i riksbanken, postgiro eller Sveriges Kredilbank (efter prövning) för rörelsemedel,

2, Postgiro för utbetalningar,

3, Riksbanken, postgiro eller Sveriges Kreditbank (därest della kan göras utan väsenilig olägenhet) för övriga banktransaktioner.

Det som propositionen föreslår och ulskollel tillstyrker är att Sveriges Kreditbank eller numera PK-banken i de här nämnda transaktionerna blir jämställda med övriga bankinrällningar,

I motionen 1601 av herr Werner m, fl, sägs all ställningstagandet om konkurrensfrihel är felaktigt och alt elt förstatligande av kreditväsendet enligt motionärerna ger bättre möjligheter lill planering och slyrning.

Båda motionerna accepterar alltså inte principen om lika konkurrens mellan de olika bankerna, Utskotlel har heller inle beaklal molionärernas önskemål ulan följl proposilionen.

Del bör också framhållas atl i den skrivelse från Svenska Sparbanksföreningen som behandlas i propositionen hemställs all postverkels skyldighel atl i PK-banken placera de inlåningsmedel som finns på inle räntebärande postgirokonto omprövas,

Ulskollel anför däremol, i likhel med proposilionen, all någon ändring av postverkels skyldighel all placera poslgiromedel i PK-banken icke bör ske. Om 1974 års kungörelse skulle upphävas i sin helhet, innebär det att frågan om hur statens kassabehållning i slorl bör vara ordnad måsle tas upp, I proposilionen framhålls all denna fråga har såväl budgel-som penningmarknadsaspekler.

Skäl lalar för all affärsverken, med undantag för postverket, efter beslut av regeringen i varie särskill fall, bör kunna medges räii all placera even-tuella likvidiielsöverskoll med ränla i riksgäldskonlorel. Därmed skulle riksgäldskonlorels uppläningsbehov minskas.

Ett upphävande av 1974 års kungörelse i dess helhet skulle verka i

rakt motsatt riktning. Del skulle också innebära all myndigheternas skyldighel all anlita postgirokontot upphör. Riksrevisionsverket påpekar emellertid alt denna grundläggande skyldighel är en förutsättning för att rationella rutiner inom statsförvaltningen skall kunna upprällhållas. Dessa rutiner är anpassade lill det statliga redovisningssystemet

Svenska Bankföreningen anför i sin skrivelse all den inle kan finna några avgörande skäl för delta och anser sig ha funnit slöd i uppgifier i propositionen all skattemyndigheterna i del ulvecklingsarbele som pågår belräffande skatteadministrationen f n, överväger möjlighelerna alt också anlita bankgiro för skattebetalningar. Finansutskottet för sin del vill inte utesluta en sådan förändring.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Herr JANSSON (s):

Herr lalman! Jo, herr Rydén, del här blev en tummatuta! Belräffande uppräkningen i proposilionen av de fyra frågor som jag tog upp lidigare och som egenlligen syfiade till att avskaffa hela 1974 års kungörelse fann ekonomiminisiern dess bättre så småningom att vi av prakliska och andra skäl inte kan göra något mera pä just den här punklen. Sedan gör man pä borgeriigt håll jusl konkurrensneutraliteten till en stor principfråga. Men, herr Rydén, del råder ju ingen konkurrensneulralilel på marknaden i delta avseende. Jag tror att herr Rydén skulle få myckel svårl all leia reda pä en enda lantmannaförening i Sverige som har affärsförbindelser med någon annan bank än just Föreningsbanken, Det kan finnas ett och annal undantag, men i regel är del så,

Samma sak gäller de stora företagen med deras koncentration till storbankerna. Jag hoppas atl herr Rydén känner lill dessa förhållanden. Själv råkar jag sitta i en bankslyrelse och har därför fåll bevis på all del förhåller sig på del sättet. Den saken kan vi inle göra någonting ål, för här väljer man själv. Jag föreställer mig att ni inte länker föreslå alt vi förbjuder förelagen att ha en viss bankförbindelse eller att de måste sprida sina placeringar pä olika banker. För min del har jag sagl all vi inte har någon ambition all försöka upphäva inlressegemenskapen i dessa avseenden mellan jordbrukarnas organisationer och Föreningsbanken,

Herr Svensson i Malmö kallade den nya regeringens förslag för frasliberalism, men jag skulle vilja beteckna förslaget som klåfingrighet och ingenting annal. Det är vad det här slora förslaget innebär.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr lalman! Med ordel frasliberalism menade jag just detta alt man häver fram en princip som man sedan inle lever efler, och del är del som går igen i herr Rydéns anförande.

Jag vill ställa två frågor till utskottstalesmannen Rydén i ärendet

Herr Rydén förespråkar likformighet, som han säger, men del blir ju ingen likformighet. Vad ni åstadkommer är raka motsatsen. Ni upphäver nämligen inte en bankgrupps och en finansgrupps möjligheter att fö-

Nr 128 reskriva att ett företag, som denna grupp kontrollerar, skall anlita viss

, ■ bankförbindelse. Där råder ju ingen likformighet, ulan del ni vill upphäva

,, ■ ,m-T__ är bara statens rätt all utfärda liknande föreskrifter lill de myndigheter
11 maj 1977___
_____________ eller de förelag som den centrala slalsmaklen övar konlroll över. Herr

Upphävande av Rydén går ändå längre. Ni hindrar t o, m, riksdagen all föreskriva -

statlig myndighets vilkel riksdagen i princip skulle ha kunnal göra - all sialliga instanser

skyldighet att anlita skall använda viss slallig bankförbindelse. Det blir ju omöjligl. Ni min-

PK-banken skar ju riksdagens kontroll över den statliga byråkratins göranden och.

låtanden här och lämnar över det åt generaldirektörernas godtycke. Det

lycker jag inte heller är bra. Tycker herr Rydén all del är korrekl och

förenligt med den insyn som bör råda i slatliga myndighelers handlande

på della område?

Den andra frågan gäller neutraliteten. Anlag, herr Rydén, all en viss slallig myndighet använder en viss privatbank för sin medelsrörelse. Anlag all denna myndighet samtidigt handlägger viktiga planärenden och antag att privatbanken har ell beslämt iniresse av att dessa planärenden avgörs i viss riktning. Tycker då herr Rydén atl del är sunt all del finns ekonomiska band mellan denna myndighel och denna privatbank? Del är ett konkret exempel. Tycker ni det är bra eller tycker ni del är felaktigt?

Hen RYDÉN (m):

Herr talman! Till herr Jansson vill jag säga atl del är fakliskl en myckel Slor skillnad. Det gäller en princip av slor belydelse därför all här talar vi om att de olika bankinstiiulen skall ha lika konkurrensmöjlighet medan i nuvarande läge de statliga myndighelerna och verken enligt en förordning är skyldiga all anlita en viss beslämd bank.

Hen JANSSON (s):

Herr lalman! Det blir bara värre när herr Rydén skall försöka försvara sin ståndpunkt frän principiell synvinkel. Vi har en inslilulion i vårt land som kallas för bankinspektionen. Den hoppas jag herr Rydén känner lill. Bankinspektionen har till uppgifl bl. a. alt bevaka all del råder konkurrens på penningmarknaden.

1 sitl remissyllrande över förslagei från den borgerliga regeringen säger bankinspekiionen all den inle vill la någon som helst slällning i denna sakfråga. Detla är en polilisk bedömning, skriver inspektionen i sill remissvar, och därför avslår man frän att ullala sig. Inspektionen redovisar sakligt hur dess verksamhel bedrivs, men avstår från au la slällning i del här fallel.

Om del nu var så som herr Rydén påstår all della var en fråga av
så olroligl slor vikl då del gäller konkurrensneulralileien mellan olika
bankinslilut skulle väl bankinspekiionen, som har uppdraget alt bevaka
detla i egenskap av landels högsia myndighel på områdei, ha sagt ifrån
alt del är angelägel att avskaffa statliga myndighelers skyldighet atl pla
cera pengar i PK-banken. Men del säger inle bankinspektionen. Och
52 del tycker jag belyser hela saken.

Det här är, som jag sade tidigare, herr Rydén, ingenting annal än klåfingrighet som ni upphöjer till en sior princip.

Jag tycker del är ganska fattigt all skriva regeringspropositioner på så dåliga premisser.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Herr Rydén undviker frågan om statliga myndigheters oväld och om den uppenbara risken för sammanblandning mellan statliga myndighelers agerande i beslämda frågor och vissa bankinsiiluls agerande i samma frågot som ju hör till det här ärendet Tycker herr Rydén för del första atl del är sunt för den rättsliga och den politiska moralen alt nu öppna slussarna för den typen av kontakter och den typen av påtryckningar? Är de inte redan starka nog?

För del andra vill jag ha svar även på den andra sidan av frågan, men då skall jag kanske slälla den i en annan form: Är ni på regeringssidan beredda att utfärda föreskrifter som förbjuder storbankerna atl påtvinga enskilda företag viss bankförbindelse eller att påtrycka dem en viss bankförbindelse? Om ni är för konkurrens och ekonomisk likställdhet på kredilomrädet på den privala företagssektorn, varför har ni då inte föreslagit någon molsvarande föreskrift på det området som den ni nu föreslår på det slatliga området? Har ni över huvud tagel haft en lanke ål del hållei? Är inle hela saken bara beroende på alt ni vill, till de privala storbankernas fromma, komma ät Post- och Kreditbanken?

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upphävande av. statlig myndighets skyldighet att anlita PK-banken

Hen RYDÉN (m):

Herr talman! Herr Jansson säger alt bankinspekiionen inle vill svara på den här frågan, efiersom det är en politisk bedömning. Just det, herr Jansson! Delta är en polilisk bedömning. Man kan dra den slutsatsen att socialdemokraternas krampaktiga fasthällande vid PK-bankens monopolställning är elt säll att förstatliga bankväsendet, eller i varie fall elt sätt alt se lill all staten har en slor del av bankväsendet i det här landet Därmed är också det konkurrensförhållande som vi vill uppnå upphävt.

Till herr Svensson i Malmö vill jag säga atl del är helt riktigt atl vi skall falla poliliska beslut här. Jag tror inte alt vi med en stor statlig bank kommer alt kunna uppnå slörre oväld än vi gör i ell syslem med ell konkurrensförhållande.

Hen JANSSON (s):

Herr lalman! Alla beslut vi fattar i riksdagen är grundade på poliliska överväganden. Skulle del inle vara så, vore del väldigt underligl, och man kan fråga sig varför vi då skulle silla här som poliliker.

Den fråga jag ställde till herr Rydén har jag inte fått svar på. Om del nu är så all detta, att statliga myndigheler har skyldighel att anlita PK-banken för sina transaktioner, skulle vara ett så allvariigt avsleg från principen om konkurrensneutralitet, varför har då inte den högsia myn-

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

dighet i landet som har alt se lill sädana saker sagl ifrån att detla förfarande borde avskaffas? Det har bankinspektionen inte gjorl, och därmed faller ju hela herr Rydéns argumentering platt till marken på den här punklen. Det är bara alt konsiatera det.

Hen RYDÉN (m):

Herr lalman! Bankinspektionens uppgift är ju alt kontrollera bankerna, och dess möjligheier all kontrollera elt frill banksystem är lika stora i framtiden som i nuläget. All bankinspektionen inte har lagil slällning i den här speciella frågan beror på all det har funniis en statlig bestämmelse om PK-bankens uppgifter. Bankinspekiionen har därför inte velal la slällning, ulan ansell all del är polilikernas skyldighel all göra detla.

Överläggningen var härmed slutad,

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Feldl m, fi,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Jansson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 23 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservationen av herr Feldt m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Jansson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 155

Nej - 145

Avslår - 2

§ 8 Ändring i valutalagen, m. m.

Föredrogs finansulskoliels betänkande 1976/77:24 med anledning av propositionen 1976/77:131 om fortsall valulareglering m. m. saml fullmäkiiges i riksbanken förslag 1976/77:12 lill ändringar i lagen (RFS 1975:6) med reglemenle för riksbanken (bankoreglemeniel) jämle molioner.

I proposilionen 1976/77:131 hade regeringen (ekonomidepartementet) efter föredragning av herr statsrådet Bohman

dels föreslagil riksdagen all anta inom ekonomideparlemenlel upprällade förslag till

1, lag om ändring i valulalagen (1939:350),

2, lag om tillämpning av valulalagen (1939:350),

dels lämnal riksdagen lillfälle all yttra sig över ell inom ekonomideparlemenlel upprättat förslag till

3, förordning om fortsalt giltighet av valutaförordningen (1959:264),

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I propositionen föreslås att valularegleringen förlängs atl gälla ylleriigare ett är, dvs, för tiden den 1 juli l977-den30juni 1978, För riksdagens yttrande framläggs samtidigt förslag till beslämmelser om forlsall gillighei av valu ta förord ningen under samma tid. Dessutom föreslås i förtydligande syfte några redaktionella ändringar i valutalagen,"

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

I förslag 1976/77:12 hemställde fullmäktige i riksbanken alt riksdagen skulle anla föreslagna ändringar i lagen (RFS 1975:6) med reglemenle för riksbanken (bankoreglemeniel). Dessa förslag innebar bl, a, ändringar belräffande beslulsförfarandei i riksbanken i låneärenden och i valularegle-ringsärenden,

I della sammanhang hade behandlals

dels de under allmänna molionsliden vid 1976/77 års riksmöle vackla molionerna

1976/77:78 av herr Werner m, fl, (vpk), vari föreslagits

1, att riksdagen uttalade sig för au stoppa induslriutnyttningen och kapitalexporten,

2, all riksdagen beslutade anta av moiionärerna framlagt förslag lill lag om ändring i valulalagen (1939:350), innebärande bl, a, förbud för kapitalinvesteringar i områden under kolonialt förtryck, i stater som utövade sådani koloniall förtryck eller hade fascistisk eller rasislisk regim,

1976/77:443 av herr Pellersson i Lund m. fl, (s), vari hemslällts att riksdagen skulle anla av motionärerna framlagt förslag till lag om ändring i valulalagen (1939:350), innebärande all ansökan om tillstånd till direklinvesleringar i förekommande fall skulle vara tillstyrkt av de anställdas representanter i förelagens styrelser och all endasl en enig valutastyrelse skulle kunna la upp elt ärende lill prövning om sådan facklig tillstyrkan saknades,

dels de med anledning av proposilionen väckta motionerna 1976/77:1605 av herr Feldl m, fl, (s), vari hemställts atl riksdagen beslulade anhålla hos regeringen om förslag lill utvidgade möjligheter lill en siickprovsvis konlroll vid gränsstationerna av all resande inle över-trädde meddelade uiförsel- och införselförbud i valutalagen,

1976/77:1606 av herr Werner m, fl, (vpk), vari hemställts all riksdagen beslulade au ullala sig för en skärpl lillämpning av valularegleringen i syfte au sloppa kapitalexport och induslriulflyllning, och

dels den med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12 väckta moiionen

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

1976/77:1447 av herr Sträng m, fl, (s), vari hemställts alt riksdagen skulle besluta atl utvidga rätlen för arbelslagarrepresentanlerna i va-lulaslyrelsen så all de kunde riänslgöra vid behandlingen av styrelsens samtliga ärenden samt anta av motionärerna framlagda förslag till

a) lag om ändring i valulalagen (1939:350),

b) lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemenle för Sveriges riksbank (Bankoreglementet),

Utskottet hemställde

1, beträffande ändring i valulalagen atl riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionerna 1976/77:78 moment 2, 1976/77:443 i denna del och 1976/77:1447 i denna del skulle anta del i propositionen 1976/77:131 framlagda och i bilaga lill betänkandet intagna som regeringens och utskottets förslag belecknade förslagei lill lag om ändring i valulalagen (1939:350),

2, belräffande lillämpning av valulalagen all riksdagen skulle anla del i proposilionen 1976/77:131 framlagda förslaget lill lag om lillämpning av valutalagen (1939:350),

3, belräffande fortsatt giltighet av valutaförordningen all riksdagen lämnade ulan erinran del i proposilionen 1976/77:131 framlagda förslagei lill förordning om forlsall gillighei av valulaförordningen (1959:264),

4, belräffande ändring i bankoreglemeniel all riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12 och med avslag på motionen 1976/77:1447 i denna del skulle anla det av ulskollel framlagda förslagei till lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (bankoreglemeniel),

5, belräffande arbeisiagarinflytande på uilandsinvesteringar all riksdagen med anledning av moiionen 1976/77:443 i denna del som sin mening gav regeringen och fullmäklige i riksbanken lill känna vad ulskotiet anföri,

6, belräffande valulaslyrelsens sammansälining au riksdagen med anledning av moiionen 1976/77:1447 i denna del som sin mening gav regeringen och fullmäklige i riksbanken till känna vad ulskollel anföri,

7, belräffande vidgade möjligheier lill siickprovsvis konlroll vid gränsstationerna av alt valutabesiämmelserna iakllogs all riksdagen med anledning av moiionen 1976/77:1605 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskotlel anfört,

8, belräffande uttalande om all sloppa induslriutflyltningen och kapitalexporten alt riksdagen skulle avslå molionerna 1976/77:78 momeni I och 1976/77:1606,

Följande ivå reservaiioner hade avgivits av herrar Feldt, Knut Johansson i Stockholm, Jansson, Pellersson i Malmö, Nilsson i Visby, Karlsson i Molala och Forslund (samlliga s)

1, beträffande ändring i valulalagen, vari reservanterna ansett att utskottet under 1 bort hemslälla

alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1447 i denna del skulle avslå molionerna 1976/77:78 momeni 2 och 1976/77:443 i denna del och anta del av reservanlerna framlagda förslaget till 6 a S och i övrigl del som regeringens och ulskotlels förslag belecknade förslaget lill lag om ändring i valulalagen (1939:350),

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

2. belräffande ändring i bankoreglemeniel, vari reservanlerna - under förulsätlning av bifall lill reservalionen nr 1 - ansell

dels atl utskotlel under 4 bort hemslälla

alt riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12 och med bifall lill moiionen 1976/77:1447 i denna del skulle anla det av reservanterna framlagda förslaget lill 13 >; och i övrigl det av utskottet framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken (bankoreglementet),

dels atl utskottets hemställan under 6 borl utgå.

Hen SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Det pågår en omfattande kapitalexport från Sverige, Värden som har skapats idet härlandet genom exploatering av våra inhemska naturtillgångar och genom arbetsinsatser av det svenska folket både i dag och under lidigare periodter flytlas i alll snabbare takt ut härifrån. Verkningarna av alt dessa värden försvinner ur landet blir alltmer uppenbara för alla. Del medför minskad sysselsättning, därför all nya arbetstillfällen som skulle ha kunnat ordnas med dessa pengar inte tillskapas här ulan i slället i andra länder. Del medför nedläggningar av företag med svåra verkningar för hela den nalionella ekonomin och katastrofer för de enskilda orler som drabbas. Del medför alt utvecklingen av svensk industri, satsningen på nya produkler, ny leknik och en högre förädlingsgrad för våra inhemska råvaror, stagnerar eller på sikt t. o, m.-minskar. Del kommer att medföra all Sverige halkar efler i den induslriella ulvecklingen och alltmer glider in i rollen som leverantör av råvaror och halvfabrikat lill övriga länder i den västliga, kapitalistiska världen.

Varför är det så? Jo, det är så därför all det är lönsamt. Del gäller inle för Sverige som nation, inte för svenska industriorter och kommuner och inle för de svenska löntagarna, arbetare och riänstemän, som jobbar i de svenska, inhemska företagen. Men del är lönsamt för dem som äger kapitalel atl flytta det till länder och områden där det går alt pressa ul större vinsl, större profit.

Vänsierparliel kommunisterna har i ett par molioner i anslutning till föriängningen av valulalagsiiftningen och den proposilion som framlagts i frågan pekat på de för landet allvarliga konsekvenserna av en fortsatt och så gott som ohämmad kapitalexport Vi har med ett övertygande siffermalierial visat verkningarna av den på sysselsättningsområdel. Vi har nu en minskning av antalet arbetande inom induslrin pä omkring 30 000 per år. Samtidigt ökar svenska företag antalet anställda i sina

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

dotterbolag utomlands. Del finns ännu inga siffror för de senaste årens utveckling på det här områdei, men för de första åren av 1970-talet kan man beräkna ökningen av antalet anställda i svenska företag ulomlands lill omkring 20 000 per åt

Detta är den tekniskl-ekonomiska sidan av saken. Men det finns också en moralisk aspekt som vpk tar upp i sin motion och som tidigare har debatterats i samband med svenska förelags invesleringar utomlands. De svenska kapitalislerna liksom deras bröder i andra väslliga induslri-länder inveslerar inle där de kan riskera ingrepp av den nalionella staten eller där del finns risk all en akliv fackföreningsrörelse skulle kunna kringskära deras handlingsfrihet. Del är ju framför allt därför som de är så måna om all fiytla ul sill kapilal från Sverige, Nej, man inveslerar med förkärlek i slaler där miliiär- och högerdiklalurer garanlerar lugn och ordning på arbetsmarknaden och en behaglig lagsliftning för kapitalel. Del är därför som man söker sig till Sydafrika och diktaturstater i Latinamerika som Brasilien och Chile, för att nämna några exempel.

Vpk har som bekant vid flera tillfällen pekal på dessa förhållanden ulan all få någol gehör. Vi kräver därför än en gång all ingen kapitalexport skall beviljas till slaler som ulövar koloniall förtryck eller har en fascistisk eller rasislisk regim. Vi vill genomföra det kravel genom all i valuta-lagstiftningen införa en paragraf med delta innehåll.

Utskottet har i sin behandling av frågan inte velat godkänna motiveringen i vpk:s molioner, alt kapitalexporten har en förödande effekt för vår betalningsbalans och för sysselsättningsläget i Sverige, Del huvudsakliga argumenl som ulskollel har all komma med är att finansieringen lill största delen sker utomlands, dvs, all något svenskt kapital inte används vid de utländska invesleringarna ulan all det är utländska pengar. Del skulle då vara inlressanl atl få vela pä vilket sätt utskottet anser sig ha full säkerhet för all valulalagstifining och valutakontroll garanterar alt svenska företag inle genom omflyttningar av sill kapilal mellan moder- och dollerbolag lar ul de pengar ur Sverige som de behöver för sina ulrikes invesleringar,

Ulskollel anför vidare alt del även framdeles är önskvärt med svenska invesleringar och elableringar ulomlands för all säkra vår välfärd. Finns del således ingen som helsl anledning lill oro, när vi lydligl kan se verkningarna av den pågående kapitalexporten och också kan belägga den siaiisiiskl, som vpk har gjorl i sina molioner?

Herr lalman! Jag finner del vara en oansvarig allilyd, som enbart gagnar kapitalets intressen men inte Sveriges och del svenska folkets. Därför yrkar jag bifall lill molionerna 1976/77:78 och 1606,

Under della anförande överlog herr förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen PETTERSSON i Malmö (s):

Herr lalman! Del har uppstått en ökande oro bland svenska folkel, och framför alll bland dem som sysslar med och är inlresserade av ekonomi, över de valutaproblem som vi har all dras med. Del finns egentligen tre huvudorsaker lill denna oro, t o. m. rädsla i vissa fall.

Det första problemel är de siändigl växande underskotten i vår handel med utlandet. 1 myckel beror underskotten nalurliglvis pä den slapphet och lålgåpolilik som präglar vår nuvarande regering, men de har nu tagil sådana dimensioner att vi lär få dras med de här problemen längre än vi behöver dras med den nuvarande regeringen.

Del andra problemel som oroar och irrilerar är nalurliglvis den kraftiga ansvällningen av svenska företags invesleringar ulomlands. Nu skall det ulan vidare sägas ifrån all del är rimligl och riktigt all svenska företag ges möjlighet att etablera sig utomlands. I många fall är del en förutsättning för att företagen skall klara sin uppgift att exportera varor och komponenter här hemifrån. Men man kan förstå atl del uppstår en oro bland de anställda, när man noterar kraftiga minskningar av arbetstillfällena i svenska förelag här hemma samiidigl som man konstaterar ell ökal antal sysselsatta i svenska företag utomlands.

Man kan inte låta bli all kosta på sig en liien reflexion vid sidan om. Jag länker pä de av cenlerparliel uilovade 270 000 nya jobben i del privala näringslivet Resulialel av del förslå årel och del beräknade resultalel av näsla år är inget tifskoU ulan ell minus pä ca 70 000, sä alt de 270 000 - för all läcka den restpost som har uppställ - nu är uppe i 330 000-350 000. Jag antar atl vi så småningom får besked hur del här skall klaras.

Del iredje problemel som både oroar och kanske ännu mera retar människor är den ström av pengar som legalt eller illegalt söker sig ut över gränserna lill diverse ibland ganska skumma adresser ulomlands.

Det här är orsaken till att reservanterna i finansutskottet i den diskussion vi förde om behovel av översyn av valulalagsiiftningen framhöll alt vad en sådan översyn bör leda lill är en skärpning av vår lagsliftning och av lagens lillämpning. Vi är i del sammanhangel glada över all vi har fåll ulskolismajoriielen med oss på au hemslälla lill regeringen att skyndsamt se till att skapa möjlighet till en stickprovskontroll för atl komma till rätta med den valulasmuggling som pågår. Alla vel all den pågår, och alla vel atl den ulöver den brottslighet i sig som smuggling av valuta innebär också har sin grund i de skattebrott som begås här i landet. Vi hoppas all regeringen lar utskottet pä allvar på den här punklen och skyndsamt kommer med förslag.

I moiionen 1447 påtalas all del har blivit alll svårare all skilja utlandsinvesteringarna från andra valuiaärenden. Om de arbetstagarrepre-sentanter som följer den delen av verksamhelen skall kunna fullgöra sin uppgift bör de beredas möjlighel alt följa alla valutaärenden. 1 reservalionen I föreslås därför att de båda lönlagarrepresentanterna, som nu bara har mandat lill en del, skall få en fullvärdig plals i valuiaslyrelsen

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valu ta lagen, m. m.

och detla i alla beslut saml alt valutalagen ändras på det sätl som yrkas i moiionen 1447. De ändringar som i konsekvens härmed erfordras i bankoreglemenlet upptas i reservalionen 2.

Med det anförda, herr talman, ber jag all få yrka bifall lill reservationerna 1 och 2.

Hen STRÄNG (s):

Herr talman! Med understrykande av vad herr Pettersson i Malmö nyss sade i sill inlägg vill jag också verifiera all man renl allmänt kan känna en oro inför den snabba uppgången i kostnaderna för invesleringarna ulomlands - eller med andra ord den myckel snabba uppgången av valulaulförseln ur landet. Den har ökal från 1 500 milj. kr., som vi hade som bakgrundsmaterial när vi lalade om dessa frågor senasi är 1974, upp lill 3 476 milj. kr., som är den aktuella siffran för 1976.

När jag begärde ordel var del emellertid inte närmasl för att säga detla ulan för all komplettera med ytterligare några synpunkter i anledning av moiionen 1447, som jag varit med om all underteckna.

Dä vi böriade med atl ge arbetsmarknadens löntagarorganisationer möjlighet alt få säte och stämma i valuiaslyrelsen - 1974 - var silualionen den alt vi levde under jämviktsriksdagens besväriigheiet För alt undvika lottningskomplikationer löste vi den här frågan kompromissvägen. De båda represenlanlerna för löntagarna, för riänstemännen och för arbetarna - dvs. för TCO och för LO - fick följaktligen räll alt sitta med vid behandlingen av sädana ärenden som rörde direkla investeringar i utlandet och ingenling därulöver. Jag belraktade del som en försöksverksamhel, en inlroduktion, för del här inflytandet, men jag sade mig vid det tillfället all man självfallel bör pröva om frågan när man har en viss erfarenhel av hur del hela löper.

De här arbelsmarknadsrepresenlanierna har inte rätt atl silta som ledamöler i valuiaslyrelsen när del är fråga om ulländska invesleringar i Sverige. Utvecklingen i dessa båda avseenden - dels när det gäller våra invesleringar ulomlands, dels när del gäller ullänningarnas invesleringar hos oss - har elt vissl samband. Har man då löntagarrepresentanterna med i det ena fallel men inle i del andra saknar man möjlighel all göra den balanserade avvägning som jag från mina ulgångspunkler anser vara ganska nödvändig. Vidare finns del gränsärenden, där del är svårl all på förhand säga om man skall inkalla löniagarrepresenlanierna eller uraktlåta atl inkalla dem. Det här borde man kunna klara av genom ett bifall lill moiionen eller till reservationerna, och man bör kunna bifalla dem med bortseende från atl det är önskvärt och lämpligl atl göra en Ulredning om dessa frågor i ell litel slörre sammanhang.

Jag skulle, herr talman, vilja avsluta det här korta inlägget med all konstalera hur valutastyrelsen ser ul. Riksbanken har självfallet sin di-reklrepresenlation genom vice riksbankschefen. Denna kammare har sin direktrepresenlaiion genom den värderade ledamoten Allan Hernelius, som sitter i valuiaslyrelsen. Kanslihusel har sin direktrepresenlaiion

genom att ekonomiministern.s statssekreterare siller i valuiaslyrelsen. Således: riksbankens, riksdagens och kanslihusets represenlanler är fullgoda representanter i valuiaslyrelsen. Fullgoda representanter utöver dessa är en direktör i Svenska bankföreningen, en direktör i Svenska cellulosa-och pappersbruksföreningen och en direktör i Telefon AB L M Ericsson. Så har vi då de represenlanler som så alt säga inte är fullvärdiga utan som har inkallals vid vissa speciella tillfällen. Bland dem finner man de båda representanterna för arbetsmarknaden.

Bara della enkla konstaterande av hur valuiaslyrelsen ser ut borde uppfordra till alt göra en rimlig komplellering med bortseende från en kommande utredning. Där riksdagen, riksbanken, kanslihusel och den andra parlen pä arbetsmarknaden, näringslivet, sitter som fullgoda representanter vore del inle orimligt atl också TCO:s och Landsorganisationens representanter fick gå in med ell fullgott mandat

Del var bara detta jag ville säga, herr talman. Jag har inle funnit någon rimlig anledning till den nonchalans finansutskottets majorilel visar genom denna diskvalifikaiion av arbetsmarknadens löntagarrepresentanter.

Jag vill, herr lalman, slula med all yrka bifall lill reservationerna.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

Hen HOLGER BERGQVIST i Göleborg (fp):

Herr talman! Det här ärendet grundar sig dels på proposition 131 som handlar om ändring i valulalagen, tillämpning av valulalagen och fortsatt giltighet av valulaförordningen, dels på förslag från riksbanksfullmäktige om ändringar i bankoreglemenlet.

På prakliskt laget alla punkter av större och mindre betydelse har utskottet en enig uppfattning, och om det behöver inle mer sägas här. Möjligen vill jag, i likhel med herr Pettersson i Malmö, fästa uppmärksamheten på utskottets ullalade mening om stickprovsmässig kontroll av all valutabesiämmelserna iakttas. Självfallet är detla angeläget Utskottet menar all en stickprovsmässig konlroll kan vara av belydelse. I nuläget är det emellertid svårt för utskottet atl ha en beslämd mening om effekten av en sådan. Vi menar dock atl problemel är av del slaget atl det bör få en skyndsam behandling, t ex. i anslutning lill det arbele som pågår vid generallullslyrelsen.

Med avseende på sammansällningen av valuiaslyrelsen och formerna för styrelsens handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar liksom med avseende pä elt stärkt fackligt inflytande i valuiaärenden föreligger två socialdemokratiska reservationer.

Med anledning av moiionen om alt ansökan om tillstånd till direktinvesteringar skulle vara tillstyrkt av de anställdas representanter i företagens styrelser vill ulskollel påminna om alt valulalagsiiftningen så senl som 1974komplellerades med beslämmelser som ger valuiaslyrelsen möjligheier all beakla även industri- och sysselsätlningspoliliska slrä-vanden. Valuiaslyrelsen utvidgades då med tvä fackliga represenlanler.

Del är vidare i delta sammanhang angelägel alt påminna om atl vid

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

behandlingen av ärenden om direklinvesleringar inhämtar valuiaslyrelsen regelmässigl synpunkter från fackligt håll i berörda företag, dä sysselsättningsfrågan bedöms vara av belydelse. Redan nu flnns alltså fackets bedömningar med vid behandlingen av ärenden som gäller direklinvesleringar. Och så skall naturligtvis vara fallel även fortsättningsvis.

När del gäller frågan om valulaslyrelsens sammansättning och beslutsformer menar utskottet vidare att den frågan lämpligen övervägs vid den översyn av valularegleringen som departementschefen aviserar i proposilionen. Han menar med rätta att en valulareglering som har varit i krafl så länge som den svenska måste ses över och anpassas lill dagens samhällskrav.

1 det här sammanhanget vill jag också säga att vpk-kravet om vetorätt för de fackliga organisalionerna, dvs. att en fråga om direktinveslering i vissa fall inte ens skulle kunna komma upp till prövning i valutastyrelsen, knappast står i överensslämmelse med våra internationella åtaganden.

Får jag sedan, herr talman, kommentera de omfaltande ändringar och tillägg som vpk föreslår till valutalagen. Det är förslag som är skrivna så som bara den kan skriva som inte beaktar den omgivande verkligheten och dess prakliska förutsättningar. Där flnns förslag som skulle omöjliggöra varie som helsl svensk investering utomlands. En sådan inriklning av vår ekonomiska polilik har utskotlel nalurliglvis inle kunnal slödja. Vi måste dock vara ärliga och konslalera all svenska invesleringar utomlands, som herr Pettersson i Malmö för en stund sedan påpekade, ofla är en förulsätlning för all etablera nya marknader och stödjepunkter för svensk försäljning ulomlands och därmed också öka förulsältningarna för vår inhemska sysselsällning. Det finns sludier som klart visar alt ett sådani beroendeförhållande existerar. Man kan naturligtvis också säga all vi vid tillståndsgivningen för direkta utländska investeringar bör särskill observera detla förhållande.

I sitt belänkande har utskottet som en replik till vpk också hävdat atl svenska invesleringar ulomlands inte alls ulgör den belaslning på våra ulrikes betalningar som vpk vill göra gällande. Herr Söderqvist räknade upp en mängd effekler - omfaltande kapitalexport, minskad sysselsällning, nedläggning av företag osv. -som i själva verkel i väsentlig mån är styrda av andra förhållanden än de som berörs i detta ärende. En förutsättning för tillstånd är nämligen regelmässigt all finansieringen huvudsakligen sker ulomlands. Och i del här sammanhanget måste jag redovisa en del statistiska uppgifter som i avgörande delar raserar den grund som vpk har byggt sina propåer på,

I riksbankens förvaltningsberättelse för 1976, närmare besläml på s, 121, kan vi bl, a, läsa om svenska direkta investeringar i ullandel och hur myckel därav som ullands- resp, hemmafinansierades. Man gör lämpligen en jämförelse mellan 1976 och 1972 då statistiken böriar. Finansutskottets ordförande. Björn Molin, redovisade här i kammaren för inle sä länge sedan samma slatislik. Jag har därför låtit omräkna sifferserierna.

som redovisas i löpande priser, lill fasl pris, dvs, till 1972 års prisläge. Då visar det sig först au de svenska direkla invesleringarna i utlandet inte alls har ökal så som ofla, och särskilt av vpk, har hävdats. Mellan 1972 och 1976 är den reala ökningen bara omkring 5 %, och då är för 1976 medräknad en betydande specifik post för det årel som här inle närmare behöver förklaras. Om man stannar vid 1975 är det fråga om en klar minskning av investeringarna i utlandet. Detta är alltså sanningen - ulvecklingen är inle den som vpk bygger sina förslag på.

Ännu intressantare är alt se sifferserien för den andel av dessa ulländska invesleringar som finansierades ulomlands resp, med pengar hemifrån. Det är bara att konstatera en dramatisk nedgång i del belopp som hämtades här hemma, 1 reala priser handlar det om en nedgång från 1972 till 1976 frän 1 350 milj, kt lill 890 milj, kt, dvs, med omkring 35 %.

Herr talman! Jag nöjer mig med denna redovisning av hur verkligheten ser ul och finner ingen anledning lill vidare resonemang om förslag som inte bryr sig om den verklighet som i della sammanhang är klart dokumenterad.

Med della, herr lalman, vill jag yrka bifall lill utskottets hemslällan.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

Hen SÖDERQVIST (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill framhålla för herr Holger Bergqvisl i Göleborg all vpk naturligtvis inte sagl all vi är emol alla investeringar utomlands. Vad vi sagt i della sammanhang och även lidigare när vi diskuleral investeringar framför allt i diktaturslaler av typen Sydafrika är all del är en dubbelmoral alt investera där. Del är alltså den moraliska aspekten som vi i del fallet har angripit.

Herr Bergqvist lämnade här en del sifferuppgifter och ville med dem visa all de svenska investeringarna inte alls har ökat. Jag berörde detla redan i mitt första anförande, och den fråga jag då slällde kvarsiår alllså. Del finns alliså inte någon kontroll över hur ell slorl mullinalionellt företag som SKF eller L M Ericsson fiyttar sina pengar. Det kan ske genom bokföringstransaktioner mellan dollerbolag och moderbolag. Man kan sälja dyrt och köpa billigt eller ivärlom och på del sätlel flytta kapilal över gränserna ulan att del kan angripas. Dessa pengar kan företaget sedan använda var man vill. Det är detla som är själva idén med mullinalionella förelag - det gäller svenska lika väl som andra sådana slora förelagsgrupperingar. De flyttar sitt kapilal genom all de köper och säljer mellan moderbolag och dotterbolag. Pä del sättet får samhället ingen kontroll över dessa kapitalöverföringar. Då hjälper del inte med den va-lutalagsliftning vi har och inle heller med de sifferseriersom herr Bergqvisl här redovisade.

Problemet kvarsiår alllsä, och del är del vi måsle försöka komma lill rälta med.

Nr 128 Hen PETTERSSON i Malmö (s) kort genmäle:

Onsdaeen den "" lalman! Jag skall inte ylleriigare beröra frågan om de fackliga

11 mai 1977 representanterna i valuiaslyrelsen, eftersom jag vel au herr Slräng kom-

_____________ mer lillbaka till den saken.

Ändring i valutala- Jag vill bara göra ett litet påpekande till herr Holger Bergqvisl i Gö-
gen, m. m. teborg när det gäller stickprovskontrollerna. Man säger frän utskottets

sida atl man är osäker på effekten. Jag tror inte att man skall behöva vara rädd för effekten, eftersom vi vet alt det pågår en valutasmuggling. Under den lid som säkerhetskontrollen arbetade manuellt vid flygplatserna upptäcktes en rad fall av valutasmuggling, som kanske inte alltid var så roliga. Därför tror jag att det inle är effekten man skall diskuiera ulan den formella grunden. Men jag skulle vilja be herr Bergqvisl, som ju har nära konlakt med den nya regeringen, all försöka skynda på sä att vi får tillbaka kontrollen och får behålla de pengar som annars skulle smugglas ut.

Herr STRÄNG (s) korl genmäle:

Herr talman! Jag skulle vilja säga till herr Holger Bergqvisl i Göleborg alt del icke är tillfredsställande all löntagarrepresentanterna endasl inkallas vid behandlingen av ärenden som rör invesleringar i utlandet Det är här fråga om en tvåvägslraflk, och stora internationella koncerner har ju en etablerad verksamhet även i vårl land där det blir fråga om valulainförsel. Del sistnämnda är inlressanl inle minsl för lönlagarna. På den punklen är de nuvarande reglerna sådana all löntagarrepresentanterna inle kallas.

Jag har i mill första inlägg talat om hur valuiaslyrelsen ser ut. Den har icke den sammansättning som man har anledning all begära mol bakgrunden av de ärenden den har alt behandla.

Nu väcktes den här moiionen, nr 1447, efter en mycket kraftig opinion från både Landsorganisationens och riänslemännens sida. Man ville inle längre nöja sig med att vara bara halva representanter i valuiaslyrelsen; man hade elt absolut intresse av atl bli fullödiga represenlanler. Jag beklagar atl finansutskottets majoritel har ansell att en enhällig lön-tagaruppfatlning i denna fråga icke förriänar något beaktande. Innerst inne är jag väl inle, herr talman, så överraskad över det. Vi har fåll böria lära oss all lönlagaropinionen inte betyder så där särdeles mycket i den politiska makikonsiellaiionen i denna kammare och i kanslihuset.

Hen HOLGER BERGQVIST i Göteborg (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag har inte närmare utvecklat frågan om valulaslyrelsens

sammansättning, eftersom utskottet har gått på linjen alt låta den vara

med i den översyn som skall ske. Jag kan försäkra atl vi är angelägna

om att denna översyn sker med största skyndsamhei, så atl de krav

som i dag slälls kan uppfyllas.

Vi är, herr Pellersson i Malmö, hell överens om all på effektivaste

64 möjliga sätt försöka hindra överträdelser av valutabesiämmelserna. Hur

delta skall gå lill är vi kanske för dagen inle så klara över. Därför är del angelägel all frågan blir föremål för en skyndsam ulredning. Jag är övertygad om all vi i sak är överens om syftet med en sådan översyn.

Herr STRÄNG (s) korl genmäle:

Herr lalman! Sammansättningen av valuiaslyrelsen, mol den bakgrund jag har deklarerat här, är ingel utredningsuppdrag i egenllig mening. Det är inte fråga om några analyser eller någon historieforskning, ulan det är fråga om att korrigera ett förhållande som i dag är oegentligt Om herr Holger Bergqvisl i Göleborg säger alt han i sak delar min uppfattning och hoppas alt ulredningen skall komma fram lill ett ställningslagande som det jag här har lalal för, så är utredningen och väntetiden överflödiga. Herr Bergqvisl kan rösta med reservalionerna om han anser atl deras innehåll svarar mol vad utredningen skall komma fram lill. Del är en riktigare ståndpunkt

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

Hen AF UGGLAS (m):

Herr lalman! Jag begärde ordel när herr Sträng i sitl första inlägg lalade om nonchalans frän ulskollsmajoritetens sida och diskvalifikaiion av lön-lagarrepresenlanler saml hänvisade lill de förändringar vi gjorde 1974.

Herr Sträng-hade rätt i atl vi i enighet då beslöl all lillföra valuia-siyrel.sen represenlanler för lönlagarorganisalionerna, när de fall kom upp lill prövning där valuiaslyrelsen av sysselsäilningsskäl skulle kunna länkas vägra en investering. Det gällde alltså fal! där sysselsäilningsaspeklen fick komma i fråga.

Vad herr Slräng inle påminde om var all vi vid del lillfällel inle var överens om hur dessa kriierier skulle ulformas, och au riksdagen efter lotlning beslöl all valulaslyrelsens uppgifl all ur sysselsättningssynpunkt titta på ullandsinvesleringar skulle komma i fråga i enlighei med våra iniernalionella ålaganden endasl i undantagsfall. I de fall där della är valulaslyrelsens uppgifl är - del har vi alla lyckt vara rikligt - lönlagarorganisalionerna represenlerade. Del är alliså verkligen inie, herr lalman, fråga om någon nonchalans eller diskvalifikaiion av löniagarrepresenlanierna all, som ulskotlels majoritet nu i dag har kommii fram lill, den här frågan skall ses i elt slörre sammanhang. Om valulaslyrelsens kriierier för sin prövning på någol säll skall ändras, kan därav helt naturligt följa atl dess sammansättning skall göra det. Men all isolerat, utan all valulaslyrelsens arbetsregler eller kriterier har ändrats, göra en ändring beträffande sammansättningen, är i och för sig inte sakligt motiverat Därför är del också meningslöst att lala om nonchalans eller dis-kvalifikation, när utskottets mening endasl har varit all dessa frågor skall ses i ell slörre sammanhang och, efler en ulredning, bör besluias i ell sammanhang.

5 Riksdagens protokoll 1976/77:128

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i valutalagen, m. m.

Hen STRÄNG (s):

Herr lalman! Nu försöker herr af Ugglas blanda borl korten. Han lalar om en annan sak än jag talar om. Jag minns myckel väl deballen 1974, För bara ire fyra månader sedan hade jag anledning all gå tillbaka och sludera vad vi då sade.

Jag är väl medveten om liberaliseringsåtagandenas villkor och alt man har att rätta sig efter dem. Men när man prövar de aktuella frågorna - och del är del jag har tagil upp - skall del i denna prövande instans silla representanter för riksbanken, för denna kammare, herr Hernelius, och för kanslihuset, ekonomiministerns statssekreterare, samt tre direktörer i det svenska näringslivet, alla med full prövningsrätt, Dessulom skall delta representanter för de stora lönlagarorganisationerna med - om jag får använda del ultryckel - halv prövningsrätt.

Jag ulgår frän all herr af Ugglas delar min uppfattning att del frän facklig synpunkt är lika intressant och angeläget atl kunna bedöma en utländsk investering här hemma i Sverige som all kunna bedöma en svensk investering ulanför våra gränser. Den möjligheten har vi dock inte f n. Att vi nöjde oss med kompromisser 1974 var en följd av att vi hade att välja mellan della och en serie lotldragningar här vid tal-mansbordel, vilkel inte var någon uppbygglig situation, Dessulom kunde vi säga oss: Lål oss böria med della och se vad erfarenhelen ger för resultat.

Man kan inle böria diskutera liberaliseringsstadgan och behandlingen av de svenska invesleringarna ulomlands, när jag släller krav på alt löntagarorganisationerna bör ha ett fullvärdigt ledamotskap i styrelsen med alll vad del innebär. Ledamöterna har att pröva ärendena efter gällande regler i förfaltning, lag och valulareglering. Ingen bestrider detla, Represenlanlerna för löntagarorganisationerna bör ha rättighet att vara med och pröva över hela fältet, inte bara på ett begränsat avsnitt. För detta behövs inga utredningar, hur vältaligt man än lägger ul texten. Vill man gå lönlagarorganisalionerna lill möles, gör man del i dag. Vill man nonchalera dem, går man på finansutskoilels majoriletsförslag.

Hen AF UGGLAS (m):

Herr lalman! Herr Slräng och jag är alllså överens om alt valutastyrelsen, enligt de regler som gäller för dess arbete, endast i ett vissl begränsal anlal fall skall anlägga den sysselsätlningspoliliska aspeklen och atl i de fallen löntagarorganisationerna är represenlerade, 1 den meningen kan vi helt självklart inte tala om någon halv prövningsrätt

Vidare har valuiaslyrelsen inte till uppgift - del tror jag får anses helt klarl - all göra något slags prioriiering mellan olika ansökningar med utgångspunkt i sysselsättningsaspekten. Den aspekten kommer in i de speciella fall där också lönlagarorganisalionerna är förelrädda. Däremol häller jag med herr Slräng om det som lidigare, framförts i denna mänga gånger förr diskulerade fråga, nämligen alt löntagarorganisationernas prövning kan vara halv, sä lill vida all de inle deltar i den prövning

som gäller ulländska företags elablering här i Sverige. Å andra sidan är det, såviti jag kan förslå, inle heller valulaslyrelsens uppgifl all göra den prövningen av sysselsäilningsskäl. Så del blir ändå inle fråga om någon halv prövningsrätt

Eftersom det är på detta sätt och då ulskotlels majorilel inle har avvisat tanken på en förändring av valutastyrelsens sammansättning ulan vill hänvisa den frågan till en utredning, där den så småningom blir behandlad i hela sitt sammanhang, kan jag inle få del till atl del är så enkell att man genom sitt slällningstagande här visar nonchalans mol löntagarnas representanter eller vilka inlressen man i della sammanhang kan sägas företräda.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i va luta lagen, m. m.

Hen STRÄNG (s):

Herr talman! Jag vill bara göra en liten kommenlar till det senaste inlägget När vi förde in löntagarnas halva representation i valutastyrelsen anfördes det särskill aU del var moliveral av bl, a, de sysselsättnings-konsekvenser ell för starkt utflöde av valutor kunde innebära för oss här hemma. Men om det sker en utlandsetablering här i landel så är förbindelserna med sysselsättningen lika starka. En utländsk koncern kan ju etablera sig här med sådan framgång att den slår ihjäl konkurrerande verksamhel som drivs på svensk botten.

Därför är det orimligt att göra en uppdelning av ärendena - det tarvar inga utredningar alt komma fram lill den slutsatsen,

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom, 1

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN: Proposilioner slälls försl beträf fande den i moiionen nr 78 behandlade frågan om skärpl valulalagsliftning och därefter belräffande ulskolieis hemslällan i övrigl,

Skärpl valulalagsliftning

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 78 av herr Werner m, fl, i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvisi begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemslällan i belänkandel nr 24 mom. 1 såviti avser skärpl valulalagsliftning röstar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 78 i molsvarande del.

Nr 128 Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens

Onsdaeen den ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Söderqvisi begärde röst-

11 mai 1Q77 räkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning

gav följande resultat

Ändring i valutala- Ja - 288

gen, m. m. Nej - 13

Avslår - 2

Utskottets hemslällan i övrigt

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 1 av herr Feldl m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Pellersson i Malmö begärt volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottels hemställan i övrigl

i belänkandel nr 24 mom. I rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av herr Feldl m. fl.

i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Pellersson i Malmö begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 158

Nej - 146

Avslår - 1

Mom. 2-7

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

Mom. 8

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 78 av herr Werner m. fl. i motsvarande del och nr 1606 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderqvisi begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller finansulskoliels hemslällan i belänkandel nr 24 mom. 8 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil motionerna nr 78 i molsvarande del och nr 1606.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då herr Söderqvist begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 293 Nej - 12

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgifislämnande

§ 9 Åtgärder för att underlätta företagens uppgifislämnande

Föredrogs finansulskoliels betänkande 1976/77:25 med anledning av proposilionen 1976/77:115 om åtgärder för att underlätta företagens uppgifislämnande m. m. jämle molioner.

1 proposilionen 1976/77:115 hade regeringen (budgeldeparlemenlet) efler föredragning av herr statsrådet Mundebo föreslagil riksdagen all godkänna de rikllinjer som förordals i proposilionen för hur företagens uppgifislämnande skulle begränsas.

Belräffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I proposilionen redovisas förslag lill ålgärder för all begränsa och underiälla förelagens uppgiftslämnande. En lidsbegränsad delegalion förul-skickas bli lillsail till vilken myndighelerna skall vara skyldiga all anmäla krav på ny eller utökad uppgiftsinsamling. Delegationen ges befogenhet all avgöra om vissa uppgifier får samlas in eller ej, Dessulom föreslås delegationen vid behov få föreskriva villkor för uppgiflsinsamlingen från förelag.

Delegationen skall vidare göra en genomgång av engångsnalur av befintliga uppgiftsrutiner och därvid föreslå konkreta ålgärder för alt reducera och förenkla uppgiflslämnandet Mot bakgrunden av de erfarenheler som efter tre år har vunnils av delegalionens arbete bör slalsmaklerna la slällning lill hur permanenla organisaloriska ålgärder på della område bör ulformas.

De enskilda myndighelernas ansvar all i ökad ulslräckning medverka lill all förelagens uppgifislämnande underlällas underslryks, I della syfte föruiskickas bl, a, all lillägg kommer au göras lill allmänna verkssladgan och förordningen om ralionaliseringsverksamheten i den civila siatslör-vallningen,"

I della sammanhang hade behandlals

dels den under allmänna molionsliden vid 1976/77 års riksmöle vackla moiionen 1976/77:312 av fru Radesjö (s) och herr Wååg (s), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde atl uppgiftslämnande! för företagen till offenllig myndighet sammanfördes lill en beslämd tidsperiod.

dels de med anledning av proposilionen väckta molionerna 1976/77:1549 av fru Ahrland (fp), vari hemslällls all riksdagen beslulade

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförls i moiionen, innebärande alt en återkommande redovisning skulle begäras av uppgifter som myndigheterna ålagts att samla in men som inle nätt sitt egentliga syfte,

1976/77:1561 av herr Sivert Andersson i Slockholm m, fl, (s), vari hemställts

1, att riksdagen gav regeringen till känna

a, alt översynen av företagens uppgiftsinlämnande skulle genomföras
med den klara förutsättningen att kontrollmöjligheter, beslutsunderiag och
statistik inte fick försämras,

b, att den föreslagna delegationen inle fick i uppdrag all ulreda frågan
om ersättning för uppgiflslämnandet,

c, att delegalionens befogenheter begränsades lill vad som i motionen
anförts om samråd,

d, all delegationen fick i uppdrag atl studera också uppgifier avsedda
för universilel, högskolor och dylikt med beaktande av krav från de fackliga
organisationerna om tillträde lill arbelsplalser för forsknings- och under
sökningsverksamhet,

2, att proposilionen 1976/77:115 i övrigl skulle bifallas.

1976/77:1568 av herr Hugosson (s), vari hemslällts

1, att riksdagen skulle avslå proposilionen 1976/77:115,

2, all riksdagen - om yrkandet under 1 icke bifölls - beslutade ullala

a, all delegationen i sin verksamhel borde utgå från att, såsom varil
fallel hillills, uppgiftsplikt skulle lillämpas vid insamling från förelag av
statistiska uppgifter, vilka krävdes för atl lillgodose väsenlliga behov av
samhällsinformation,

b, all delegationen inle borde äga befogenheter all utfärda föreskrifter
som verkade hindrande på datainsamling som skedde efter beslut av riksdag
eller regering,

c, alt myndighet, vars verksamhel berördes av beslui vilkel delegalionen
iräffal, borde ha räll all anföra besvär häröver hos regeringen, saml

■ 1976/77:1587 av herrar Rydén (m) och andre vice lalmannen Magnusson (m), vari hemslällts atl riksdagen beslulade alt hos regeringen begära all delegalionen ålades att årligen till riksdagen rapportera vilka åtgärder som vidtagits och vilka villkor som föreslagils.

Ulskollel hemsiällde

all riksdagen med godkännande av de rikllinjer som förordais i proposilionen 1976/77:115 för hur förelagens uppgiftslämnande skulle begränsas skulle avslå motionerna 1976/77:312, 1561 momeni 1 och 1568 saml med anledning av molionerna 1976/77:1549, 1561 momeni 2 och 1587 som sin mening ge regeringen lill känna vad ulskoiiei anföri.

Reservation hade avgivits av herrar Feldt, Jansson, Pettersson i Malmö, Gadd och Nilsson i Visby, fru Gradin samt herr Karisson i Molala (samlliga s) som ansell alt ulskollel borl hemslälla

all riksdagen med bifall lill moiionen 1976/77:1568 momeni I och med avslag på propositionen 1976/77:115 och molionerna 1976/77:1549, 1561 momenlen I b-d och 2 saml 1587 saml med anledning av molionerna 1976/77:312 och 1561 momeni 1 a som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anföri.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

Herr GADD (s):

Herr lalman! I finansutskottets förevarande belänkande behandlas propositionen 1976/77:115 och fem rnötioner som väckls dels under allmänna motionstiden, dels i samband med propositionen,

I vårt land har det under ganska många år pågåll ett som jag hävdar intensivt arbete på all rationalisera uppgiflslämnandet i samhället. Inrättandet av statistiska centralbyrån i dess nuvarande form, vilkel skedde omkring 1960, var också ett försök atl få en lolalsyn på hur samhällel kräver in uppgifier från förelag och enskilda. Ett annat skäl var alt man vid den tiden fick lekniska möjligheter all med hjälp av elektroniska databehandlingsmaskiner rationellt och centralt klara de här uppgifterna. Nu har de borgerliga parlierna, inle minsl i valrörelsen, till de grupper som normall stöder dem utlovat lättnader i företagens uppgiftslämnande. Jag lycker atl själva ambilionen att se över dessa frågor och att inte samla in mer uppgifter till samhället än vad som behövs är mycket sund. Frågan gäller enbarl hur del hela skall gå lill.

När utskotlel i höslas behandlade motioner om företagens uppgiftslämnande och evenluell finansiering av detta, var finansutskottet i stort sett enigt. Det hänvisade då till del arbete som pågick inom budget-departementet med anledning av en speciell ulredning om förelagens uppgiftspliki. Det arbetet har alltså resulterat i propositionen 115,

När det då gäller företagens uppgiftslämnande skall man ha klarl för sig en sak, nämligen att den slora delen av företagens uppgiftslämnande - 90 "(I - gäller sädana uppgifier som måsle insamlas. På grund av skat-leuppbörd och informalion av socialpolitisk karaklär måsie samhällel i sina direkla koniakler med företagen ha vissa data. Del är endasl 10 % av det lotala uppgiflslämnandet som inte berör frågor av det här slaget, och detla ger väl i någon män en riklig belysning av problemet.

När nu statistiska centralbyrån, som är den stora producenten av samhällets data, får uppslag till nya statistiska serier, kan man inle samla in uppgifterna utan att först hos regeringen äska medel för ändamålet. Det naturiigasle lillvägagångssältel i Sverige är ju att en regering vid budgelbehandlingen lar upp frågan och avgör om del är nödvändigl all slälla resurser lill förfogande eller inle. Kommer man då fram till en uppfallning alt del inte är en nödvändig information del gäller begär man hell enkelt inle medel av riksdagen. Därmed kommer inte heller de onödiga uppgifterna att samlas in. Jag trodde alt regeringens förslag

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för alt underlätta företagens uppgiftslämnande

skulle baseras på den normala parlamentariska lekniken, men så blev alltså inte fallet, I slället slöder man sig i slorl sett pä lanken atl man skall inrälla en speciell delegalion, som skall pröva om nya uppgifier bör samlas in eller inte, I den mån man finner alt uppgifterna inte är nödvändiga har delegationen rätt alt säga nej. Myndigheten kan visserligen vända sig till regeringen för att fä det hela tillrättalagt Enligt min uppfattning gör regeringen i della fall någol slags hukning för atl slippa la i en fråga som den i den partipolitiska deballen har sagl sig vilja lösa. Man tillsälier en delegation, och så lägger man ell rem poliliski ansvar på denna delegalion som står mellan regeringen och myndighelerna. Detta är, enligl min mening, en hell förkastlig leknik. Del naturliga hade varil all regeringen hade tagit sill poliliska ansvar och i del löpande arbelel sell lill all medel beviljas endasl lill del som är nödvändigt,

I den reservalion som de socialdemokraliska ledamöierna i finansulskollel fogal lill ulskollsbetänkandet har vi också poängterat den här saken. Vi har ingenting emol alt man ser över och söker rationalisera uppgifisinsamlandel, tvärtom, men vi vänder oss emot all regeringen faktiskt undandrar sig sitt direkta och naluriiga poliliska ansvar när den inte går in i denna process och säger vad som är nödvändigl och vad som inte är del i sina äskanden lill riksdagen,

I en rad molioner har del visals slort iniresse för denna fråga, I t, ex, moiionen 1561 av Sivert Andersson m, fi, har påtalats faran av alt man i ett oöverlagt sparnil begränsar samhällels möjligheter atl vidta åtgärder, t ex, på sysselsättningspolitikens område, och atl man därigenom försvårar för riksdagen atl falla de beslut som den bör fatta, exempelvis när det gäller just sysselsättning och socialpolitik.

Vi har i vår reservation ställt oss helt bakom den attityd som finns i motionen. Vi har också när del gäller motionen 312 av fru Radesjö och herr Wååg tagit upp deras förslag atl man skulle samla in uppgifterna under mera begränsade lidsperioder för alt genom en sådan rationalisering minska företagens koslnader.

Vi kan inle förstå de förslag som förs fram i några andra molioner, nämligen atl man skulle av myndigheter kräva alt de löpande redovisar nödvändigheten av de uppgifter som de lar in. Detta är ett normalt myn-dighetsåliggandeoch det skall fullgöras, och sker inle det, ärdel regeringens sak alt se lill att det äger rum.

Jag vill allså med della som bakgrund, herr lalman. yrka bifall till reservalionen fogad lill ulskotlels belänkande nr 25.

Jag kan emellertid inte urakllåla all i detla sammanhang göra en liten konstitutionell notering. De företrädare för majorilelen, som i varie fall har föranmält sig lill denna diskussion, kommer - därom är jag hell övertygad - all på elt alldeles utmärkt säll förelräda ulskollsmajoritetens åsikt att riksdagen skall biträda proposilionen. Men det intressanta är atl utskottets ordförande, själv konstitutionell expert, håller sig utanför denna debati och inte ens är närvarande i kammaren. Jag skulle önska all någon gång fä sludera ämnel slalskunskap vid Göleborgs universilel och

fä en förklaring lill atl en i det parlamenlariska spelet sä insatt person som finansulskoliels ordförande inte går in i diskussionen och förklarar varför han är beredd all slödja detta märkliga förslag om en så speciell polisiär byråkratisk aktivitet som en delegation mellan regering och myndigheler skulle innebära. Jag yrkar som sagl bifall till reservationen.

Herr GUSTAFSSON i Stenkyrka (c):

Herr talman! Finansutskoilels belänkande nr 25, som vi nu behandlar, rör ålgärder för all underiälla företagens uppgiftslämnande m, m. Som herr Gadd redan har påpekal är denna fråga ingalunda ny. Den har varil föremål för motioner och olika framslällningar i riksdagen i andra sammanhang under mer än elt årtionde, 1969 tillkallades ulredningen om förelagens uppgiftspliki (UFU) som avlämnade sill slutbetänkande under 1976. Belänkandel har varil föremål för en omfaltande remissbehandling.

I proposilionen redovisar budgelminislern vissa principresonemang i fråga om förelagens uppgiftslämnande och en rad åtgärder som regeringen ämnar vidta för att begränsa och underiälla detta uppgiftslämnande. Proposilionen kan ses som en informalion lill riksdagen, och något slällningslagande i delalj från riksdagens sida är inle erforderiigl. Finansutskottet har därför i det föreliggande betänkandet begränsat sig till en diskussion av vissa huvudprinciper saml några av de ålgärder som aviserals i proposilionen.

Behovel av uppgifier för adminislraliva och slalisliska ändamål har vuxil i lakl med ulvecklingen inom hela den offentliga sektorn och med den höjda ambitionsnivå som har följl med bl. a. höjda krav pä en effekiiv konjunktur- och näringspolitik, pä en rättvisare fördelnings- och regionalpolitik, på ökad rättvisa och likformighet i rättstillämpningen o. d. Behovel av information och uppgifter är ovedersägligt

Å andra sidan slår del klart all de uppgiftslämnande organen, förelag och organisalioner men även statliga och kommunala organ, måsle lägga ner mycken lid och myckel arbete för att tolka regler och anvisningar, registrera olika händelser och företeelser, fylla i blanketter osv. för all kunna lämna och bearbela de infordrade uppgifterna. Della lar lid och kostar myckel pengar. Särskill bland de mindre och medelsiora förelagarna har en alllmer ökande irriialion kommii till uttryck, och en oro för all ansvällningen i uppgiflslämnandet tar alltför myckel lid från andra angelägna arbetsuppgifter,

Finansutskoilels majorilel underslryker slarkl all uppgiftsinhämtan-dets omfattning i hög grad är ell avvägningsproblem, Värdel av den insamlade informationen måsle vägas mol bl, a, kostnaderna för upp-giflslämnarna, Della beirakielsesält säger ulskollel, atl se uppgifisläm-nandel som ell avvägningsproblem, bör i ökad usiräckning prägla de Statliga myndigheternas handlande,

I proposilionen anmäls föredragandens avsikl all begära regeringens bemyndigande all lillkalla en särskild delegalion. som skall aktivt verka

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder fÖr att underlätta företagens uppgiftslämnande

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

för att förenkla och reducera förelagens uppgiftslämnande, Delegalionen skall, enligt vad som anförs i proposilionen, ges den formella ställningen även kommitté med viss myndighetsfunktion. Del varju på den punklen som herr Gadd nyss slällde sin, konstitutionella fråga här, Utskottsmajoriteten tillstyrker atl en delegalion inrällas i enlighet med vad som anförs i proposilionen. Genom en sådan delegalion får man ell organ med elt ullalat ansvar för att beakla både föreliggande informalionsbehov och de därav följande resursanspräken,

1 den socialdemokraliska reservation som herr Gadd här har talat för yrkas avslag på propositionen av bl, a, konstitutionella skäl. Man anser atl delegationens uppgifter och befogenheter skulle göra den till något slags "övermyndighel", som t, o, m, skulle ha att pröva riksdagens och regeringens behov av information, Della är enligl ulskollsmajorilelens mening en felaktig tolkning av proposilionens förslag.

En kommitté som är atl betrakta som ett regeringens organ kan självfallel varken utfärda bindande föreskrifter för en statlig myndighet mot myndighetens vilja eller direkt motverka riksdagens eller regeringens beslut Vad som sägs i propositionen är atl myndigheterna skall vara skyldiga alt låla delegationen granska krav på ny eller ulökad uppgifts-insamling. Delegationen skall härvid kunna föreskriva villkor för uppgiftsinsamlingen eller all viss uppgift inte får samlas in. Detta bör ske i nära kontakt med berörda myndigheter. Dessa måste också normalt antas följa de föreskrifter som lämnas. Om emellertid en myndighet i ett sådani fall inle anser sig kunna eller vilja acceplera delegalionens föreskrifter, skall den inte heller vara bunden av dem. För all undvika alt myndigheter inle lar tillbörlig hänsyn lill delegationens synpunkter bör den ges möjligheter att, i fall av principiell betydelse, hänskjuia frågan lill regeringen för avgörande. Regeringen kan dä, om den finner lämpligt, utfärda för myndigheten bindande föreskrifter,

Delegalionen avses enligt proposilionen fä ganska omfallande arbelsuppgifter. Konkreta ålgärder skall föreslås för atl reducera och förenkla uppgiflslämnandet, och delegalionen skall också lägga grunden för en fortlöpande bevakning av delta. Mot bakgrund av de erfarenheler som vinns av delegalionens arbele bör statsmakterna ta ställning till hur per-maneniaorganisatoriska åtgärder pä detta område bör utformas, Delegalionens arbele bör därför enligl föredraganden tidsbegränsas, lämpligen lill tre år, och avslutas med en utvärdering av verksamhelen.

Bland de frågor som delegalionen skall ulreda nämns ersättning för uppgiftslämnande. Finansutskottet hänvisar här lill sill betänkande 1976/77:3, vari utskottet finner del rimligl all även frågan om ersälining övervägs.

På Ivå punkler släller ulskolismajoriielen förslag angående tillkännagivande för regeringen. Den ena punkten gäller moiionen 1587, vari hemställs all regeringen hos riksdagen begär all delegalionen skall åläggas all årligen lill riksdagen rapportera vilka åtgärder som vidtagits. Utskottet finner det rimligt atl riksdagen erhåller en sådan rapport men anser atl

det är riktigare atl riksdagen i slällel begär att regeringen på lämpligt säu informerar riksdagen om arbelel på della område. Härigenom, säger ulskotiet, kan riksdagen också fä information om myndigheternas åtgärder, Ulskolismajoriielen föreslår all della ges regeringen till känna.

Den andra punklen gäller moiionen 1549, vari framhålls atluppgifls-inhämlande myndigheler bör lämna en åierkommande redovisning av uppgifier som myndighelerna enligl beslämmelser i lagar och förordningar ålagts alt inhämia men som inte fyller sitt egentliga syfte, Ulskoltsmajoritelen finner all en sådan redovisning bör göras men anser atl det bör ankomma på regeringen alt närmare beslula hur myndighelernas rapportering skall ske, Ulskolismajoriielen föreslår all även detta ges regeringen lill känna.

Övriga molioner avstyrks av utskottsmajoriteten.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill ulskotlels hemslällan i belänkandel 1976/77:25,

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

Herr GADD (s) kort genmäle:

Herr talman! Om delegationens arbelsuppgifter enbart är all granska och uivärdera behovel av nytt uppgiftslämnande, som herr Gustafsson i Stenkyrka gjorde gällande, släller man sig frågan: Vad skall dä statistiska centralbyrån göra, som ju redan har dessa uppgifter?

Den nedtoning av delegalionens uppgifier som herr Guslafsson i Stenkyrka gör kan jag acceptera, men jag kan inle dra andra slulsalser av den än all ambilionen all underiälla företagens uppgiftslämnande har lett lill alt man inrättar tvä instanser i samhället för atl göra exakl samma sak, dvs, en meningslös byråkralisering.

Hen GUSTAFSSON i Stenkyrka (c) kort genmäle:

Herr lalman! När jag lyssnade lill herr Gadd fick jag intrycket all den socialdemokraliska reservalionen egentligen är ell uttryck för de obolfärdigas förhinder. Jag iror inte att de som skrivit under reservalionen rikligl har länkl över vilkel problemkomplex vi här behandlar. Vi har ju exempel på omfaltningen av uppgiftslämnandel, efiersom den ulredning som arbelal har angelt vissa siffror från 1971. Av lolall 674 myndigheler som ingick i undersökningen hade 93 eil eller flera uppgiftskrav alt redovisa 1971, Totalt redovisades 707 uppgiftskrav. Antalet uppgifts-lämnare, uppräknat med anlalel gånger som uppgifier lämnades, uppgick år 1971 till ca 8 miljoner, och antalel lämnade deluppgifter beräknades lill drygt 1 miljard. Ca 49 miljoner blanketter e, d, lämnades in till myndighelerna under nämnda år.

Man kanske kan ulgå ifrån all omfattningen ingalunda har minskat sedan 1971, Del är då hell nödvändigl all någonling görs. Herr Gadd åberopar slalisliska ceniralbyrån, men den har ju varil i arbete hela liden.

Om herr Gadd fick uppfaliningen all jag tonade ned delegationens uppgifter var del inle min avsikl. Herr Gadd har ju läsl både propositionen och betänkandet och finner där vilka uppgifier delegationen skall ha.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för-att underlätta företagens uppgiftslämnande

Den skall också granska del uppgiftslämnande som nu förekommer, undersöka möjligheter till samordning osv.

Herr GADD (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag tillbakavisar herr Gustafssons i Stenkyrka påstående all vi skulle ge uttryck för de obolfärdigas förhinder i del här sammanhangel. Vad vi har sagl är all den här allvarliga frågan skall regeringen la i själv och inle skylla på någon mellaninslans.

Jag upprepar vad jag sade i min tidigare replik: Del här sättet alt lösa frågan genom alt inrälla yllerligare en byråkralisk inslåns är atl gå ifrån sill politiska ansvar, och det är alllså ännu elt exempel pä all regeringen inle lar i de frågor som man i valrörelsen har loval atl la i och klara själv.

Här gäller del inle de obolfärdigas förhinder, ulan poliliker som inle tar det poliliska ansvar som de skall la. Det är poängen i vår reservation. Vi uir verkligen inle så \äu på frågan i sig.

Herr GUSTAFSSON i Stenkyrka (c) korl genmäle: Herr talman! Jag kan inle förstå herr Gadds uppfattning all regeringen skulle springa ifrån sitl ansvar. Det är dock regeringen som ligger bakom den proposilion som nu har aktualiserat frågan här i riksdagen.

När det gäller vilka vägar man vill gä för alt uträtta del bäsla på della område, så lyckerjag för min del all det vittnar om praktiskt handlag atl man inrällar en speciell delegalion med människor som kan specialisera sig på ämnet, verkligen tränga in i dessa frågor och i samråd med myndigheterna föreslå sådana åtgärder som kan underlätta uppgiftslämnandel.

Hen WACHTMEISTER i Slaffanslorp (m):

Herr talman! Först och främst ell lack lill herr Gadd för all han utgick ifrån atl mill anförande skulle bli vältaligt - innan jag ens hade lagil lill orda.

Så ett lillrällaläggande. Finansulskoliels värderade ordförande herr Molin var närvarande i kammaren när herr Gadd böriade sitt anförande. Della sagl för all del inle i prolokollei skall stå oemotsagt att herr Molin nonchalerat riksdagen vid behandlingen av finansulskoliels ärenden.

Redan 1965 observerades i en molion lill riksdagen atl förelagen hade problem med det växande uppgiflslämnandet: Om det fanns problem 1965, så är dessa problem med visshet avsevärt slörre nu. Del finns i handlingarna visseriigen ingen färskare slatislik tillgänglig än från 1971, men del årel beräknades, som herr Guslafsson i Slenkyrka nyss nämnde, all drygl 1 miljard deluppgifter lämnades in pä sammanlagl 49 miljoner blanketter. All del är avsevärt myckel mera nu behövs del ingen slörre fantasi för atl föreslälla sig.

Självfallet beror inte det ökade uppgiflslämnandet på en önskan och vilja från myndighelernas sida atl snäria in företagen i ett improduktivt

byråkratiskt krångel, ulan utvecklingen har lell lill ell väseniligl ökal behov av informalion. Som exempel härpå kan nämnas redovisning av moms och reklamskall, ATP-reformen, tandvårdsförsäkringen, förstärkt prisövervakning, väsentligt ökad planeringsverksamhet och myckel annal.

Nu har emellertid kraven på uppgiftslämnande nåll så långl all ell alll slarkare molsiånd visals från företagens sida, inle minsl frän de mindre och medelsiora förelagen, där man upplever förhållandena som särskill svära. Uppgiflskraven belraklas som alllför ofla åierkommande, för de-taljrika och ofta svårbegripliga, och de leder lill oacceplabla besvär och koslnader.

Förelagen har dessulom ofta svårl all förslå vad de själva får för nytta av myckel av den slalisiik som de bidrar lill. En alllför negativ insiällning till dessa problem kan förorsaka alt kvaliteten på de infordrade svaren blir för dålig, vilkel i sin lur nalurliglvis medför alt underlaget inte blir så tillförlitligt som skulle önskas.

Riksdagsmotionen år 1965 ledde, som lidigare sagls, lill all en ulredning lillsalies 1969 för all se över beslämmelserna om förelagens och andra arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet Del är denna ulredning, UFU, som nu framlagl sill belänkande. Ulredningens förslag lill ålgärder kan sammanfallas i åtta punkler:

1. Översyn av författningen i hithörande frågor.

2. Nya metoder för insamling av uppgifter.

3. Omprövning av uppgiftskrav från myndigheter.

4. Att öka molivaiionen för förelagen genom bällre upplysning.

5. Uppgiftspliki så noggrani som möjligl angiven i författningarna.

6. Generella åtgärder för samordning av uppgiftsinhämlandel.

7. Ökad företagsmedverkan i de arbetsgrupper som vid SCB avväger sialistikproduklionen.

8. Tillsättande av en nämnd för begränsning och förenkling av uppgiflslämnandet

Ulredningens förslag har remissbehandlals av mer än 90 organisalioner och myndigheler. Så goll som alla godlar i princip förslagen om förenkling och rationalisering. Ett anlal myndigheler har emellertid slälll sig avvisande till förslaget att tillsätta ett granskningsorgan, som regeringen nu föreslår i sin proposition. Socialdemokraterna har lagil fasla på detta och i sin reservalion yrkal avslag på proposilionen.

Vad man reagerai mol är all det lillskapas någol slags övermyndighel, och man hänger upp del hela pä alt del slår i proposilionen alt gransk-ningsorganel skall ha viss myndighelsfunklion. Den oro som reservanlerna lill ävenlyrs kunde känna inför den passusen i proposilionen måsle tvivelsutan ha skingrats med lanke på vad finansutskottet säger därom pä s. 7 i betänkandet nr 25:

"Delegalionen skall enligl vad som anförs i propositionen ges den formella ställningen av en kommiilé med viss myndighelsfunklion. Del är en självklarhet atl en kommitté varken kan utfärda bindande före-

Nr 128

Onsdagen den II maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgifislämnande

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

skrifter för en slallig myndighel mot myndighetens vilja eller direkt motverka riksdagens eller regeringens beslut. Vad som sägs i proposilionen är all myndighelerna skall vara skyldiga att låta delegalionen granska krav på ny eller ulökad uppgiftsinsamling. Delegalionen skall härvid kunna föreskriva villkor för uppgiflsinsamlingen eller all viss uppgift inle får samlas in. Detta bör ske i nära kontakt med berörda myndigheler. Dessa måste normall också antas följa de föreskrifter som meddelas. Om en myndighet i elt sådani fall inle anser sig kunna eller vilja acceplera delegalionens föreskrifter skall den inle vara bunden av dem,"

I reservalionen är man förvånad över propositionen, eftersom regeringen kunde ha beslutat i detta ärende utan atl höra riksdagen. Jag förstår fuller väl att det för socialdemokraterna måste le sig främmande att om del inle är absolul nödvändigt efterhöra riksdagens uppfattning,

Slulligen, herr lalman, några ord om moiionen 1561 med delkrav all delegalionen inte ges i uppdrag all ulreda frågan om ersälining lill företagen för uppgiftslämnande!,

Enligl min uppfallning finns del vissa fördelar med ersättning för lämnade uppgifter. Den som kräver in uppgifterna i fråga får göra en noggrannare prioritering än vad som nu är fallel. Del kan också förvänlas all företagen blir mer moliverade och villiga all lämna uppgifier. Därmed ökar rimligen lillförlitlighelen i underlaget

Mol en ersättning talar bloii argumentel alt del skulle vara en medborgerlig plikl all lämna svar pä begärda frågor. Man skulle kunna jämföra delta problem med de koslnader och det besvär som förelagen har vid redovisning av moms. När denna skall infördes 1968 ullalade del ansvariga statsrådet alt kostnaderna för momsredovisningen borde kompenseras. Riksdagen beslöl atl kompensationen skulle utgå i form av 35 dagars anstånd med inbetalningen av momsen,

Inle minsl mol bakgrunden härav förefaller del välbetänkt atl närmare utreda frågan om ersättning i enlighet med vad som föreslagils i proposilionen.

När frågan om ersättning senast behandlades i riksdagen - det var så sent som i november i fjol i samband med molioner om ersättning - fann finansutskottet det rimligt att frågan om ersättning övervägdes. Varför reserverade sig inte socialdemokraterna i finansutskottet mot della? Utskottets betänkande var nämligen enhälligt - inle ens ett särskill yttrande kostade man pä sig. Del sena uppvaknandet kan blott lolkas som en önskan alt lill varie pris bedriva konfrontalionspolitik.

Herr Gadd påslår atl proposilionen beror på vallöften under valkampanjen förra året. Så är inte fallel. och jag kan hänvisa lill de alla molioner som från borgerligl håll väcktes i denna fråga under den allmänna motionstiden i januari förra årel. De behandlades så sent som i november förra årel.

Sedan säger herr Gadd all regeringen har hukat sig i slällel för att la ansvar. Nåja, under s-regimen ägnade man sig ständigt åt atl sloppa undan borgeriiga förslag i ulredningen i den män man inle sade nej direkt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till finansulskoliels hemslällan i dess betänkande 1976/77:25,

Hen GADD (s):

Herr talman! Bara en kommentar efiersom herr Wachlmeisler i Slaffanslorp använder ordel konfrontalionspolitik i della sammanhang.

När denna fråga behandlades i höstas var del helt klarl all den socialdemokratiska gruppen ställde sig positiv lill vad ulskollel skrev därför atl den förväntade sig elt vettigt förslag frän regeringen. Så kommer del här förslaget, som vi av de skäl vi redovisal i reservalionen inte kan acceplera.

Jag tycker att herr Wachlmeisler använder ordet konfrontalionspolitik pä ell alldeles nyll sätt. Del är möjligl all man måsle lolka om en del saker som herr Wachlmeisler säger, för han lägger tydligen hell andra betydelser i en del ord än de gängse. Vi irodde alt det skulle bli eti vettigt förslag. Vi har arbelal under årtionden med problemet all rationalisera uppgiflslämnandet. Så kommer detta förslag, som aren dålig lösning på ett allvarligl problem.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

Hen SIVERT ANDERSSON i Slockholm (s):

Herr lalman! Jag har som molionär med iniresse följl deballen kring det här utskottsbetänkandet. Jag tycker att del allvarliga i hela den situation vi nu befinner oss i är den brislande förslåelse för goda beslutsunderiag som propositionen andas och som ju också finns i utskotts-betänkandet, eftersom man inte där tagil avstånd från de myckel märkliga formuleringar som finns i propositionen,

I och för sig kanske jag inle skall uppvisa en alllför stor överraskning inför den här sorglösheten från regeringens sida. Alltsedan regeringsskiftet har vi fått uppleva effekler av beslut som vittgående berör arbetsmarknaden - och där del alldeles uppenbarl är pä del viset atl regering och riksdagsmajoritet inte haft så slora ambitioner all grunda sina förslag pä ell noggrani övervägande innan de lagt fram förslagen och drivil igenom dem i riksdagen.

Riksdagens nya majoritel har enligl min uppfallning visat åtskilliga prov på illavarslande dåligl omdöme och bristande kunskaper om hur samhället fungerar. Vi kan bara peka på grunderna för skatieomlägg-ningen, som direkl raserade varie möjlighet atl i dag träffa ell avtal utan slora slitningar på arbetsmarknaden - där parterna tidigare arbelal under ett förtroende för en regering som man visste fattade väl underbyggda beslut Den här proposilionen om uppgiflslämnandet andas direkt motsall ambition, nämligen all man skall nöja sig med sämre underlag för framtiden.

Del har också citerats en del ur utredningar om hur omfallande och besväriigl det här uppgiflslämnandet är. Man har lalal om alt, tror jag, 45 miljoner uppgifter med en miljard deluppgifter har lämnals in. Jag skulle vilja fråga utskoiismajoriteten: Vad tror ulskoltsmajoritelen att

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

det blir för resullal av kravel pä en regislrering av de kemiska preparal och ämnen som finns ule i arbelslivel, där det rör sig om hundratusentals olika sammanblandningar av kemiska preparal? Hur många miljarder deluppgifter kommer all insamlas ute bland företagen i syfte alt skydda de anställda frän all skada sig i arbelsmiljön? Och hur många miljoner kronor skall sialen belala ul för all få in uppgifterna från de arbelsgivare som i sin produklion använder de här ämnena? Är del rikligl atl vi skall behöva köpa uppgifterna om de hälsovådliga ämnena ute i produklionen för all på del visel kunna få en konlroll över verksamhelen? Del är ju innebörden i ulskollsmajorilelens förslag!

Jag finner del här ulomordeniligl märkligt Jag har läsl mänga proposilioner under den riksdagsperiod som jag har genomlevt men jag har aldrig funnil någon proposition som har varit sä ulomordeniligl eländigl moliverad som det här regeringsförslaget.

Herr WACHTMEISTER i Slaffanslorp (m):

Herr lalman! Herr Siverl Andersson påslår atl del skulle behöva köpas en massa uppgifter för all skydda människor mol miljöfarliga varor, Självfallel är så inte fallel. Vad som föresläs aren ulredning om viss ersälining för uppgiftslämnandel. En sådan ersälining kan konsirueras påskilda säll ulan all man därmed behöver Aö;;a uppgifier som är nödvändiga all samla in.

Så lill herr Gadd, Om socialdemokraierna är sä inlresserade av frågan om uppgiflslämnandet varför var del då bara de icke socialisliska parlierna som molionerade om dei förra årel?

Alt del finns skilda meningar inom socialdemokraiin framgår av de socialdemokraliska motioner som väckls under den allmänna motions-liden i år och nu sedan proposilionen framlades, I en av dessa yrkas avslag på proposilionen, medan del i en annan yrkas bifall, om än med en del reservaiioner.

Herr budgelminislern MUNDEBO:

Herr lalman! Bara några fä ord med anledning av debatten om regeringens ansvar på della område. Självfallel har regeringen ansvar för all verka för all förenkla och hålla nere förelagens uppgiftslämnande och samiidigl få ell så bra underlag som möjligl för samhällsarbelet Regeringen och riksdagen har ell gemensaml ansvar för lagsliftningen pä della område. Vi har ell gemensaml ansvar för alt vi får bra lagar som kan fungera utan alllför myckel av uppgiflsinhämtande och kontroller. Jag vill alllså belöna alt regeringen har ell ansvar, och all regeringen och riksdagen har ell gemensamt ansvar för lagsliftningen.

Om del skulle vara så alt själva poängen i reservalionen är all regeringen skulle la ell slörre ansvar genom atl inie göra någonling eller genom all ullala några allmänna satser, då finns del ingen poäng alls i reservalionen. Dä finns där bara missuppfallningar och oklarheler.

Självfallel sker en prövning av resurser, ambilioner och behov av olika undersökningar och uppgifier i samband med budgeiarbelei. Men också

om det arbelel skulle bli långl effeklivare än hillills är del otillräckligt Del är därför som det i förslaget också ingår att en delegation skall lillsällas med uppgift atl verka för att förenkla och hålla nere företagens uppgiftslämnande.

All man utnylriar elt råd, en delegalion eller vad man nu vill använda för beteckning är vanligt på en rad andra av samhällslivels områden och har ofta visal sig vara en effektiv metod alt nå de syfien man vill uppnå. Del behöver inte medföra något dubbelarbete, och del behöver icke medföra alt regeringens ansvar på något sätl blir mindre. Tväriom - regeringen kommer atl la ett betydande ansvar pä detta område. Regeringen skaffar sig effeklivare instrument för att nå del mål som propositionen syftar lill, nämligen att förenkla och hålla nere företagens uppgiftslämnande.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Åtgärder för att underlätta företagens uppgiftslämnande

Hen GADD (s):

Herr lalman! Det var skönt alt höra, herr statsråd, alt regeringen känner sitt ansvar. Den förklaringen behövdes efter denna proposition. Men jag är ändå litet förvånad över alt den gängse budgetprocessen av landets budgetminister kallas för en otillräcklig väg för aU hålla nere samhällskostnaderna. Dä skall man enligt herr Mundebo inrätta en delegation för att klara det som budgelminislern har som sin poliliska uppgift. Den enkla frågan är då: Hur mänga delegationer behöver landets budgelminister för att klara sitt jobb?

Herr budgelminislern MUNDEBO:

Herr talman! Den gängse budgetprövningen har hittills genom åren, ja, genom årtiondena, visat sig vara en icke tillräcklig väg för alt nå målet atl förenkla och hålla nere företagens uppgiftslämnande. För alt effeklivera det arbetet, för atl driva del hårdare, vill regeringen därför nu utnyuja medverkan av annat organ. Den metoden använder vi på flera av samhällets områden. Vi skall använda dem på de områden där det behövs, varken fler eller färre.

Överiäggningen var härmed slulad.

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Feldl m, fl,, och förklarades den föna proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bengisson i Landskrona begärl volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller finansutskottets hemslällan i betänkandet nr 25 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av herr Feldl m, fl.

6 Riksdagens prolokoll 1976/77:128

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

1/55 försöksverksamhet på kulturområdet

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Gadd begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 155

Nej - 141

Avstår - 2

§ 10 Föredrogs

Skatleutskottels belänkanden

1976/77:44 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III lill statsbudgelen för budgelårel 1976/77 i vad avser garanli lill Syslembolagel AB för pensionsåtaganden

1976/77:47 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1977/78

Utrikesuiskollels betänkanden

1976/77:18 med anledning av propositionen 1976/77:120 om godkännande

av ändring i EFTA-konventionen 1976/77:19 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om

tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgelårel 1976/77, såvitt avser

uirikesdeparlemenlels verksamhelsområde

Socialulskollels belänkanden

1976/77:34 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III lill slalsbudgelen för budgelårel 1976/77 såvitt avser socialdepartementets verksamhelsområde

1976/77:35 med anledning av propositionen 1976/77:133 om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt

§ 11 Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Föredrogs kullurulskollels belänkande 1976/77:41 med anledning av molion om viss försöksverksamhel pä kullurområdel.

I delta belänkande behandlades motionen 1976/77:738 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s), vari yrkats

1. alt riksdagen gav regeringen lill känna vad i moiionen anförts rörande en försöksverksamhel på kullurområdel,

2. all riksdagen hemsiällde atl regeringen ur kommitléanslagel slällde erforderiiga medel lill förfogande för den föreslagna försöksverksamheten.

Utskotlel hemställde all riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:738.

Reservation hade avgivits av herrar Andersson i Lycksele, Leander och Green, fru Johansson i Uddevalla, herrar Sörenson och Bladh samt fru Rönnung (samtliga s) som ansett att utskottet bort hemställa

all riksdagen skulle bifalla motionen 1976/77:738.

Hen ANDERSSON i Lycksele (s):

Herr lalman! Det finns ett klart samband mellan kultur och arbetsliv. Arbetslivet är en del av människors totala kultur. Ja, själva arbetet bör ses som en kukuraktivitet som kan bidra till att utveckla människor allsidigt. Både arbele och fritid måsle ge möjlighel till ulveckling och konlakt med andra människor. Därför är del viktigt all arbelslivet organiseras så att arbetaren kan uppleva värdighet och gemenskap. Lagstiftningen på arbetslivets område kan medverka lill en ulveckling i denna riklning.

Men del räcker inle med lagar och paragrafer om medinflyiande och annat. Det krävs en medvetenhet hos den enskilda, en medvetenhet om hur arbetslivet påverkar arbetarens egen utveckling, en medveienhel om hur arbetslivet skulle kunna förändras för att bällre lillgodose kravet på ett meningsfullt arbele.

Kulluren kan användas som ell medel för alt förändra arbelslivet och dess villkor. Den kan vara ett medel för all bekämpa brister och orällvisot

Dessa tankar har under senare lid i olika sammanhang varit föremål för en inlressanl deball. Göran Palm drog i gång deballen i LO-iidningen med ell par spännande artiklar om kulturpolitik och arbelsliv. En rad debattörer har belyst ämnel. Det har varil välgörande.

I senaste numret av LO-lidningen skriver Elisabet Hermodsson: "Varenda människa är konstnär i det avseendet att hon vill skapa meningsfullhet omkring sig, atl hon vill ha uirymme försin fantasi, vill ta initiativ, vill ulvecklas, vill göra upptäckter, vill känna samhörighet mellan sitt egel personliga liv och elt slörre samhälleligt

Men alllför många människor i vårl kapilalisliska samhälle hr ett arbetsliv där deras initiativkraft, deras skapande fantasi, deras uppfinningsrikedom inle kommer lill tals, deras människovärde inte blir bekräftat."

Ja, del är så sanl. Men vi kan inle stanna vid atl konstalera - så är del. Vi måsle slälla frågan - vad kan göras?

Vi har ställt upp mål för vår kulturpolitik. Sä långl gick allt bra. Vi blev rätt eniga även här i riksdagen. Men del återstår ell viktigt led

- förverkligandet - och det är svårare. Del har visal sig i många sam
manhang.

Ell vikligi mål är alt utforma kulturpolitiken med hänsyn lill eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

År 1974 ställde sig riksdagen bakom bl. a. följande formuleringar belräffande eftersatta grupper: "Erfarenhelerna visar all generella insatser

- t ex. allmänt ökal kullurutbud pä en ort - oftast inte når fram till
de grupper bland befolkningen som man vill nå." "Viktigt är alt verk-

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

samheten förankras i och ulgår från den miljö där människor känner sig hemma och upplever aktiviteten som naturlig."

Dessa båda citat ulgör enligl min mening ell starkt slöd för del förslag om kultur i arbelslivel som vi i dag diskulerar.

Bakgrunden till förslaget i moiionen 738 är den skrivelse som LO och ABF inlämnade till regeringen under hösten 1976. Där begär organisalionerna medel lill en försöksverksamhel i syfte alt stärka folkrörelsernas möjligheter all bland sina medlemmar och i de miljöer där dessa arbetar utveckla ett varierande och aklivl kullurliv. Verksamhelen skulle främsi inriktas på sådana grupper och miljöer som har sämre förulsällningar än andra att få del av samhällels kullurpoliliska insalser.

TCO och TBV har sedan anmält sitt iniresse all della i denna försöksverksamhet

Slatens kulturråd har i samråd med LO/ABF och TCO/TBV utarbetat en ulförlig plan för en sådan försöksverksamhel med kultur i arbetslivet.

Kulturrådet anser all den föreslagna försöksverksamhelen är angelägen. Genom den kan man pröva kullurakliviieler som kan bidra lill individens ulveckling och lill förbättrade kontakter mellan anslällda.

Kulturrådet framhåller vidare att arbelslivet i hög grad påverkar människors möjligheter till utveckling inle bara i arbelel ulan även under fritiden. Många människor har monotona, osjälvständiga eller isolerade arbeten. Det medför ofta sänkl självförtroende och en passiv fritid, skriver kulturrådet. Del är därför ett självklart räilvisekrav atl kulturinsatser utformas så alt de tar hänsyn till dessa missgynnade människors förutsättningar och behov. Genom den föreslagna försöksverksamheten skulle nya former för sådana kulturinsatser kunna prövas, menar kulturrådet.

Redan 1972 framhölls i utredningen En ny kulturpolitik behovet av alt i samråd med arbetsmarknadens organisationer analysera förhällandei mellan kuliurlivei och arbelslivel och föreslå åtgärder för all angripa de problem som föreligger.

Statens kulturråd anser atl kulturinsatser med anknylning lill arbetslivet bör kunna främja uppnåendet av flera kullurpolitiska mål. Man nämner särskilt alt ulnyuja yttrandefriheten, främja egen skapande aktivitet och kontakt mellan människor, molverka kommersialismens negativa verkningar och bidra till kulturell förnyelse. Kulturrådet är i sin kraftfulla lillslyrkan hell enhälligl,

Mol denna bakgrund är del närmasl chockerande all den borgerliga majorilelen i kukurutskotiei avsiyrker förslaget Visserligen håller jag redan efter ell halvår i opposition på alt bli luttrad, Socialdemokraliska motioner skall tydligen avslås till varie pris, hurudana de än är. Men här hade jag faktiskt hoppals på elt undanlag, därför au här gäller del inte i första hand en socialdemokratisk molion. Här gäller det ett förslag, som är framlagl av de tvä största lönlagarorganisalionerna och deras studieförbund. Allt som kommer frän de hållen bör väl inte kastas i papperskorgen.

Förslaget har fäll elt aklivl slöd från ell enigi kullurräd. Därvid är all märka all ledamoten av kulturrådet, herr Sundman, har tillstyrkt förslaget den 17 mars, medan ledamoten av kulturutskottet, herr Sundman, den 26 april samma är avslyrkl samma förslag. Kappan kan ibland vändas snabbt.

Märklig är också den motivering utskottet anger. "Enligt utskottets bedömning kan dock en närmare granskning av förslaget komma att visa att skäl kan anföras mol den föreslagna uppläggningen av försöksverksamhelen som elt medel att nä de av riksdagen lidigare uppställda kulturpoliliska målen."

Jag frågar: Vad menas? Vad är det för fel på uppläggningen? Vilka mål kan inte nås med den föreslagna uppläggningen? På vilka grunder ifrågasätler de borgeriiga den verksamhet på arbetsplatser som arbetarnas och riänslemännens egna förelrädare har bett atl få genomföra?

Det är inle bara jag som med spänning vänlar på svar på dessa frågor. Jag ställer dem närmast lill utskottets talesman, herr Richardson, som har begärl ordel efter mig.

Med vad jag nu sagt ber jag att få yrka bifall till reservationen till kulturulskottets belänkande nr 41.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

I detta anförande inslämde herr Alflin, fm Mårtensson, herrar Andersson i Gävle och Häll, fru Hansson och fru Normark, herrar Karlsson i Malung, Olsson i Timrå, Jonsson i Husum, Johansson i Arvika, Blomkvist, Andréasson, Klöver och Nilsson i Kalmar, fröken Öhrsvik, henar Lindström, Henrikson och Augusisson, fröken Engman saml herr Ulander (samtliga s).

Hen RICHARDSON (fp):

Herr lalman! Kullurulskollels ordförande har i sill anförande nyss leck-nat bakgrunden till del ärende som kulturutskottet behandlar i sitl belänkande nr 41. Jag kan därför nöja mig med några komplellerande uppgifter.

Som herr Andersson i Lycksele nämnde har LO och ABF i en skrivelse lill regeringen i augusli 1976 begärt 1 110 000 kr. till försöksverksamhet med kulturaktiviteter på arbelsplalser. Den största delen - 490 000 kr, - skulle användas lill utbildning av kulturorganisalörer och kullurför-medlare. De skulle enligl skrivelsen få "grundläggande kunskaper om samhällels kullurpoliliska mål och om de resurser och möjligheier som Slår lill förfogande för ell folkrörelseförankral kulturarbete", 200 000 kr, skulle gå lill projektledning och en lika slor summa lill ulvärdering av försöksverksamheten.

Denna skrivelse remitterades lill kulturrådet, som i sin lur log kontakt med TCO och TBV för atl söka åstadkomma ett gemensamt projekl. Del hela mynnade ul i elt förslag om ett femårigt försöksprojekt, kostnadsberäknat till drygl 5 milj, kr. Huvudsyftet är alt främja ett arbets-anknulel kullurliv, vilkel självfallel aren kullurpolitiskt intressant fråga.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Man hänvisar till den nya lagen om medbestämmande i arbetslivet och den väntade arbetsmiljölagen och utgår ifrån atl kullurakliviieler skulle kunna ulnyujas som ell inslrumeni då del gäller au - som del heler - "ulveckla och aklivera de anställda", även det en principielll sell inlressanl fråga.

Riksdagen har nu fått anledning all la slällning lill LO:s och ABF:s framslällning till regeringen genom all kullurulskoltels socialdemokrater väckl en molion med samma yrkanden. Alt kullurrådel senare på grundval av LO-ABF-skrivelsen föreslagit ett nytt och vida slörre projekl ändrar inget i det avseendel, Kuliurutskoltets majoritel har inle funnil det rimligl all riksdagen föregriper regeringens slällningslagande lill framställningen. Del aren konstitutionellt sell hell nalurlig insiällning. Delta är del främsla skälet lill ulskotlels avslagsyrkande, och del vel herr Andersson i Lycksele mycket väl.

Vi är förvånade över all denna framslällning lämnals över lill riksdagen i form av en molion, och vi är ännu mer förvånade över au utskottets socialdemokratiska minoritet nu yrkar bifall till motionen, trols alt kulturrådet föreslagil ell i många avseenden annat projekt än del ursprungliga. För att del inle skall råda någon tvekan om vad som avses med reservalionen vill jag fråga ulskotlels ordförande vad reservanternas yrkande innebär. Innebär del alt riksdagen skall följa LO-ABF-förslagel eller kulturrådels förslag? 1 det förra fallel innebär del såvitt jag förstår ett anslag för nästkommande budgetär pä 1,1 milj, kr,, i del senare ett flerärsprojekt på drygt 5 miljoner med 430 000 för näsla budgelår. Vi måste fä ett klariäggande på den punklen.

Reservanterna föreslår att riksdagen skall bifalla motionens yrkande, och den har ju ingenting med kullurrådels projekl att göra. Del finns än större anledning att få ett klarläggande pä denna punkt med lanke pä de många instämmandena här i kammaren,

Ulskolismajoriielen har som nämnts inte gåll in på någon prövning av sakfrågan men anlyll all del kan finnas skäl lill vissa beiänkligheier. Man kan fråga sig om de stora pengar som della projekl är kostnadsberäknat lill skulle kunna användas på ell ännu bällre säu. Vi vel all del t ex, på barnkullurens område, inle minsl bland invandrarbarnen, finns oändligl myckel att göra. Vi har inle diskuleral frågan närmare i utskottet och jag kan därför inte avgöra, om de yllerligare invändningar som jag tänker peka på delas av alla inom ulskoltsmajoritelen. Men efiersom det föreslagna projektet är inlressanl utifrån rent principiella utgångspunkter vill jag la upp ett par frågeställningar.

Man skulle kunna vänla sig all den kullurpolitiska debatten efter en händelserik reformperiod skulle kunna föras sakligl och nyanserat Så tycks dock inte vara fallet. Jag syftar nu inle på moiionen eller reservalionen eller herr Anderssons yttrande utan mera på den allmänna debatten i tidningar och lidskrifler, Deballen förs alkjäml i hög grad med oklara begrepp och värdeladdade slagord och mol bakgrunden av en slarkl förenklad och polariserad bild av samhällel och dessulom en schablon-

mässig människosyn. Den meningslösa debatien om finkulturen tycks exempelvis aldrig ta slut,

Kullurrådel hänvisar i sill remissyllrande över LO:s och ABF:s skrivelse lill en rapport om kultur och arbelsliv som utarbetats inom ramen för UNESCO-samarbelet Del gör f ö, också reservanlerna. Del kan därför vara skäl all någol beröra den.

Del finns en grundläggande oklarhet i resonemangei i den skriften - det fanns också i herr Anderssons anförande här - då man rör sig med två skilda kulturbegrepp och glider från del ena till del andra allteftersom del passar för argumenteringen. Med kultur avses ibland kultur i betydelsen livsstil eller livsmönster. Del är alllså närmasl fråga om ett antropologiskt kulturbegrepp. Man lalar sålunda om exempelvis arbetarkultur och om diverse delkulturer, t ex, skogsarbetarnas kultur eller anläggningsarbelarnas kultur. De fackligl aktiva arbetarna sägs också bilda en särskild delkullur.

Vad som kallas "den bildade medel- och överklassen" anses ulgöra en annan kultur, "Om någon inom denna kultur undantagsvis tvingas nöja sig med manuellt arbete", heler del i denna skrift, "anser släkt och vänner det tragiskt, näsian vanhedrande". Umgängesvanorna är ofla ganska formella och reglerade, får vi vidare veta.

Detta är, herr talman, en ytterligt schablonartad och stereolypiserad bild av 1970-lalels svenska samhälle, som inle ulgör någon fruktbar ulgångspunkl för konstruktiva grepp på kulturpolitikens område. Del är i slällel en ulmärki grogrund för föriegade fördomar och omoliverade misslänkliggöranden,

Della antropologiska kulturbegrepp ulgör ett slags bakgrund för hela resonemangei. Man använder också ell snävare begrepp, ett begrepp med ungefär samma innebörd som det vi varit vana vid i den svenska kulturpolitiken på 1970-talet,

Ulredningen argumenterar slarkl för kullurakliviieler på arbetsplal-serna. Del framhålls bl. a. all samhällel bör slödja de anslällda i deras krav pä all kulturverksamhet arrangeras i fackels regi pä arbetstid. Samhällets kullurinslilutioner ses med den slörsla missiänksamhet Tealrar, konserter och konstutställningar betraktas av mänga som ell slags "finkullur" som bara angår överklassen. För all ta del av den kulturen måste man dessulom bege sig lill speciella lokaler, där många känner sig främmande, heler det vidare.

Men vad betyder då della? Betyder det inle all man ger upp alla strävanden att söka demokratisera kulturlivet i den betydelsen att människor av alla kalegorier söker sig till och - inle minsl viktigt - känner sig hemma på bibliotek, leairaroch andra kullurinslilutioner? Om man bygger upp stora och välsorterade arbetsplatsbibliotek kan man inte gärna räkna med alt alla de anslällda på den arbetsplatsen söker sig lill biblioteket En del stimuleras lill biblioleksbesök, men andra förblir lika främmande för den miljön. På samma säll kan det gå, om man har ambitionen att tillgodose kullurbehoven på andra områden hell och fullt.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Nr 128

Onsdagen den II maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

För undvikande av varie missförstånd vill jag betona, att jag verkligen inte molsätler mig att vi får fier arbeisplaisbibliolek, men vi måsle ha klart för oss alt vi kan riskera all vi samtidigt motverkar vår strävan alt göra folkbiblioteken till en välbekant och hemtam mötesplats för alla människor. Arbetsplatsbiblioteket får, menar jag, inte bli ett surrogat för folkbiblioteket.

Vi är inte pä väg mot någon enhelskullur, heter del vidare i ulredningen, och den vill uppenbarligen inle heller ha någon enhelskullur. Del måste vara en kulturpolitisk helomvändning efler mer än ett halvt sekels strävan att demokratisera kulturiivet "Muren mellan folket och bildningsmöjlighelerna håller på atl raseras", förklarade en av socialdemokratins främsta kulturpolitiker, Arthur Engberg, redan på 1930-talet. Och han forlsatle: "Det är den demokraliska kulturpolitikens förnämsla uppgift alt helt avlägsna den." Det gällde då att skapa allmän delaktighet i de andliga skaller som bildande konst, musik och skönlitteratur representerade.

Om det vore så att man i första hand ville utnyuja möjlighelen atl på arbetsplatserna väcka iniresse för deltagande i det allmänna kulturlivet - så som t. ex. Skådebanan gör - skulle jag hundraprocentigt uppskatta och välkomna ell inilialiv till en omfallande försöksverksamhel. Men här gäller del något annal, nämligen kulturverksamhet på arbetsplatserna, till yttermera visso utifrån de fackliga organisationernas "grundvärderingar och mål", som del heler. Skall vi alllså ha en LO-kukur och en TCO-kultur? Skall vi bygga upp ett slags korporalionskullur av belydande omfattning vid sidan av den allmänna? På idrollens område har vi ju inom vissa sporter korpidrotl som ett komplement till den verksamhel som arrangeras av vanliga idrottsföreningar, men den verksamhelen omfallar alla som är verksamma inom elt företag eller på en arbetsplats och har ingen facklig eller polilisk syftning eller begränsning.

Del finns, menar jag, anledning all slälla sig tveksam till en kraftig satsning på kullurakliviieler på arbelsplalserna i facklig regi, om dessa i första hand riänar poliliska syflen. Del finns också anledning all lägga märke lill alt del rimliglvis endasl blir anslällda på slora arbelsplalser som kan beröras av dessa kulturaktiviteter, inte de som arbetar i småföretag, t. ex. i affärer och frisersalonger eller som inte har någon fasl arbetsplats alls, t. ex. chaufförer.

Den mera övergripande frågan borde vara denna: Skall vi satsa på en utveckling mol öppenhet, vidsynlhei och en bred gemenskap i del svenska samhället eller på en ulveckling mol ideologisk insnävning och social och kulturell segmentering? Personligen vill jag livligt insiämma i vad en annan av socialdemokralins främsta kulturpolitiker sagl om vad som nu ofta går under beteckningen ideologisk profilering. Ragnar Edenman framhöll beträffande folkbildningsarbetets inriklning i 1963 års folkbildningsproposition bl. a. följande:

"Även om olika folkbildningsorganisationer har skiljaktiga mål och uppgifter finns det vissa gemensamma huvudlinjer och principer för deras

verksamhet. Till dessa hör frihelen och rätlen atl kriiisera och ifrågasätta idéer och värderingar, oavsett varifrån dessa kommer. Den omständigheten all folkrörelsernas idéer och mål betyder mycket som stimulans för studiearbetet betyder alltså inle alt de betraktas som sakrosankta. För våra möjligheter atl bevara och ulveckla demokralin är det yllerst väsentligt att del inom folkrörelser och folkbildningsarbete skapas förutsättningar för ett fritt och förutsättningslöst meningsutbyte med omutlig respekt för fakta och en äriig vilja till allsidig belysning,"

Och jag vill dessutom till sist erinra om det lidigare kulturrådets syn på kulturens möjligheter att föra människor samman till gemenskap. Det var ju ett av de delmål för kulturpolitiken som uppställdes,

"Många former av kulturell verksamhet vidgar vår verklighetsuppfattning och ökar insikten om vår egen och andra människors situation. Kullurlivels olika uttrycksformer fungerar från samhällels synpunkl i vid mening som ett 'rapportsystem' som ger impulser och instrument för en ständig omprövning av värderingar. Genom att föra människan utöver de gränser hennes värderingar och erfarenheter tidigare salt, kan kulluren fungera som instrument för förändring av individers och gruppers åsikter och attityder."

Jag har litet svårt att tro alt man främjar en utveckling i den riktningen, om man bygger ut en omfattande kulturverksamhet på arbelsplalserna ledd och organiserad av snabbutbildade kulturorganisalörer och kultur-förmedlare som har att arbeta på de fackliga organisationernas villkor och med deras grund värderingar som ideologisk riktpunkt

Jag har tidigare bett Georg Andersson om besked beträffande reservationens innebörd. Jag vill också fråga hur han ser på denna principiellt viktiga fråga: Bör vi främja ideologisk och värdemässig öppenhet och kringsyn pä kulluriivets område? Bör vi ha en kulturell verksamhel som leder till en vidare gemenskap än den som den egna arbetsplatsen och den egna fackliga organisationen erbjuder?

Så ber jag, herr lalman, all få yrka bifall lill utskottets hemslällan.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Hen SUNDMAN (c):

Herr lalman! Utskottets ordförande påstod från talarstolen nyss all jag tillstyrkt den aktuella försöksverksamheten i kulturrådet men sedan på något vis vänt om och avstyrkt den i kullurulskollel. Del är ingen korrekl beskrivning av vad som har inlräffat.

Jag har deltagit i ett beslut i kulturrådet som avser en remiss från regeringen. Jag har inte avstyrkt samma förslag i kukurutskotiei. Däremol anser jag all regeringen nu i lugn och ro skall fä handlägga frågan och remissvaret från kulturrådet och senare komma med förslag. Del är av det skälet jag anser all den socialdemokratiska motionen inle bör bifallas.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Hen ANDERSSON i Lycksele (s):

Herr lalman! Herr Richardsons inlägg var delvis skrämmande, lycker jag. Del redovisar en kullursyn som jag inle irodde var hela borger-lighelens. Och jag frågar mig om herr Richardson verkligen lalar å hela den borgerliga gruppens vägnar i kulturutskottet när han i sill inlägg uttrycker en sådan uppenbar kritik emot att förankra kulturaktiviteterna i organisationerna på organisalionernas egna villkor och när han ifrågasätler om man, som LO och TCO har önskal, skall stimulera en kulturverksamhet pä arbetsplatserna.

Jag är närmast chockerad över det här inlägget. Del är en ålerklang av ett inlägg som gjordes i en mindre krets vid en diskussion i går, dä av en SAF-direklör, som precis på samma säll ifrågasatte det lämpliga i att fackel ägnar sig åt kulturfrågor. Vad har vi dä egentligen menal med vår lidigare målsättning om förlroende för folkrörelser och fria organisalioner? Vi har fakliskl här i riksdagen sagl att samhällel inle skall göra vad organisalioner och fria folkrörelser kan göra lika bra och bättre.

Herr Richardson verkar helt okänslig för den strävan som finns hos arbetare och riänstemän atl pä del här säliel få förankra kullurverksam-heien i de egna villkoren, få utnyuja kulturen som medel för att förändra den verklighet vari de befinner sig under större delen av den klarvakna tiden, för alt nu cilera Göran Palm från samma överläggning i går som jag nyss nämnde om.

Herr Richardson talar om öppenhet kontra insnävning, och öppenhet i Richardsons lappning är lydligen bara den verksamhet som bedrivs i samhällels regi. Jag kan inte falla herr Richardsons inlägg påannai säll,och del är därför jag är så överraskad.

Nu försöker herr Richardson göra del här lill en diskussion om kulturbegrepp, och del är ju intressant Del skulle vi kunna ägna oss åt en bra stund. Vi skulle också ha kunnal föra den diskussionen i kul-lurutskoilet Men det var ju så alt de borgeriiga ledamöierna inte hade något iniresse av alt diskutera denna fråga.

Vi väntade med behandlingen av motionen till dess atl kulturrådet hade utarbetat sin plan för denna verksamhet, en plan som är utarbetad lillsammans med LO, ABF, TCO och TBV, Nu försöker herr Richardson skapa en motsättning mellan kulturrådets förslag och LO:s och TCO:s förslag. Men represenlanler för kulturrådet, LO, ABF, TCO och TBV kom ju gemensaml lill kullurulskollel och pläderade samfällt för den plan som kullurrådel har ularbelal.

Då frågar herr Richardson: Vad är det nu reservanterna vill? Ja, motionen går ul på atl vi skall ullala vår anslutning till projektet i fråga. Det framgår klarl av både moiionen och reservationen all del inle är elt ullalande från riksdagen för projektet i varie detalj utan ett principielll uttalande för genomförandet av detla och för alt snabbi komma i gång med del, som det är fråga om.

Och det kan väl inle vara fel all moiionsledes väcka en sådan fråga i riksdagen? Vi blev närmasl anklagade av herr Richardson för all vi

hade motionerat. Är det inle bra om hela riksdagen släller upp och ger Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

sitt slöd för de insalser som regeringen behöver göra för att projektet skall komma i gång?

Jag frågar än en gång: Vad är del för fel pä uppläggningen av della projekl? Jag ställer frågan närmast till herr Sundman, som har varil med i två skepnader i detta sammanhang, Hans försök att göra samma åtskillnad som herr Richardson nyss gjorde mellan de båda förslagen är bara ägnat atl förvilla begreppen. Del är herr Sundman som uppträder i två skepnader.

Herr RICHARDSON (fp):

Herr talman! Allra försl en formalitet Jag har framträtt som utskottets talesman vad gäller avslagsyrkandet och hänvisade då lill de konstitutionella synpunkterna. Vi anser att det är rimligt all riksdagen inle föregriper regeringens ställningslagande, 1 övrigt har jag anföri egna synpunkler.

Del är uppenbarligen så all reservanlerna yrkar bifall lill den motion som väcktes i januari. Då fanns ingel projektförslag frän kullurrådel, och del är alldeles uppenbarl atl det talas om hell skilda projekl. Del kan inle herr Andersson i Lycksele komma ifrån: I moiionen skisseras ett projekl i enlighet med LO:s och ABF:s skrivning medan kulturrådet föreslår ett annat projekl. Vi måsle i klarhetens namn reda ul vad riksdagen evenluelll kan länkas komma all beslula om, för den händelse att majoriteten mot förmodan skulle följa reservanlerna.

Herr Andersson i Lycksele låtsas chockerad över min kullursyn. Han kan inle mena allvar, om han inle uppenbarl och medvelel feltolkar vad jag säger. Min ulgångspunkl har bl. a. varil mina erfarenheter som föreläsningsföresländare på 1950-talet, präglad av en kulturdemokralisk syn innebärande atl alla människor, oberoende av organisatorisk hemvist, kan verka lillsammans. Det var fråga om en livaktig föreläsningsförening, och del fanns unga och gamla som flitigt kom lill sammankomsterna. Del var en miljö som alla kände sig hemma i.

Del är sådant som jag menar atl vi riskerar att förstöra om vi splittrar de begränsade resurser som står till förfogande och salsar slorl på akiiviieler begränsade lill en facklig organisalion på arbetsplatserna. Del är ju det det rör sig om. I kullurrådels projektplan kommer del fram på punkt efler punkt att det är aktiviteter begränsade i första hand lill arbetsplatserna som del gäller. Då uppslår också del dilemma som vi har redovisal: om man mycket kraftfullt salsar på arbeisplaisbibliolek, kan man inle förvänta sig all alla lika mangrant skall samlas till folkbiblioteket Del är della dilemma jag vill peka på.

Herr Anderssons engagerade anförande gör mig en smula missiänksam. Man kan fråga sig om han vill skydda fackels anställda från olämplig påverkan. Är del någon gammal lanke om att de kommunala eller statliga kuliurinslilutionerna forlfarande skulle vara härdar för något slags borgerlig flnkullur? Den synpunkten kommer fram ibland, del har skell

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

i den debatt som förls under vinlern och våren i LO-lidningen,

Del kan väl inte vara de fria gruppernas verksamhet som man känner sig missiänksam mol, kanske den kritik av fackföreningsrörelsen och av det socialdemokratiska parliel som har förls fram exempelvis i del s, k, täkprojeklet Är del av den anledningen man vill ulbilda de egna utvalda förelrädarna i kullurpolitiska frågor, i spörsmål om bidragsgivning och liknande i slället för atl engagera kulturarbetare och orientera dem om arbetslivet?

Jag tycker inte, herr Andersson i Lycksele, atl vi skall dramalisera den här skillnaden. Del kan vara nyansskillnader i fråga om hur man vill prioritera samhällets resurser, som ändå är begränsade. För mig framstår del kulturdemokratiska ideal som Arthur Engberg och ännu senare Ragnar Edenman förde till torgs forlfarande som del mål som vi bör sträva efter.

Hen SUNDMAN (c):

Herr lalman! Jag vill bekräfta alt herr Georg Andersson i Lycksele har gjort en riktig och intelligent iakttagelse. Jag har uppträtt i två skepnader, spelal i tvä roller. Det är också två skilda ärenden som jag har behandlat i de resp, rollerna, I kulturrådet har jag varit med om att behandla en remiss frän regeringen angående en skrivelse till regeringen, och i kulturutskottet har jag varil med om atl behandla en socialdemokralisk molion. Jag har alllså mycket riktigt uppträtt i två skepnader.

Hen ANDERSSON i Lycksele (s):

Herr talman! Jag har tidigare sagt att de borgerliga hade hell ljudisolerande öronskydd, när de fackliga organisalionerna och kullurrådel var hos oss i kullurulskollel och redovisade sina synpunkler. Nu böriar jag Iro atl herr Sundman inle bara hade hörselskydd ulan också ögonskydd. så alt han inle såg all de var där lillsammans.

Herr Sundman försöker göra del här lill två hell skilda projekl. Jag skall emellertid inte förlänga den diskussionen med herr Sundman ulan bara slälla en fråga som är myckel viklig i delta sammanhang och som jag vet all många i kullurrådel, LO och TCO vänlar ell svar på, nämligen denna: Innebär vad herr Sundman sagt atl han, centern och kanske också de tvä andra borgerliga parlierna kommer alt slälla upp bakom kulturrådets förslag, när del las upp vid budgetbehandlingen inför näsla års budget? Del blir visserligen en mindre försening, men chansen finns. Innebär vad ni har sagt i dag alt ni säger ja, när kullurrådels förslag kommer upp lill behandling för budgeten 1978? Del är en viklig fråga.

Herr Richardson gör del här till en konstitutionell och formell procedurfråga och citerar en bil av kullurulskollels yttrande, där kullurulskollel säger atl del inte är rimligl atl riksdagen föregriper regeringens Slällningslagande, Men kutlurutskoilet har ju ett ytteriigare skäl, och det är det som är så allvarligt, Kullurulskollels majorilel säger nämligen att det kan finnas skäl som talar emol projektet som sådant, därför att

det inle är lill gagn när del gäller all uppnå kullurpoliliska mål. Del är ju belräffande det tillägget jag har frågat om innebörden, 1 och för sig har jag fått elt svar av herr Richardson, Han är kriiisk mot atl arbetare och riänstemän pä sina egna villkor och genom sina egna organisationer skall få bedriva en kulturell verksamhel. Han varju mycket lydlig när han lalade om risken alt det här skulle få en politisk betydelse. Är detta anledningen till rädslan? Herr Richardson uttrycker sig i alla fall som om så skulle vara fallet. Men då har han ju frångåtl principen om alt organisationer skall få profilera sin verksamhel och principen om pluralism i samhällel, och det tycker jag är allvarligt.

Herr Richardson gör också del hela till en konkurrens mellan samhällets institutioner och kulturverksamhet i arbetslivet Men har inte herr Richardson och andra upplevt atl det finns höga barriärer som gör att många, många människor aldrig besöker samhällets kulturinstitutioner, människor som upplever alt institutionerna inte är til! för dem? Många går inle till ell bibliotek, därför att de inle vel hur man bär sig åt, därför all de är rädda för all på något sätt göra bort sig eller därför alt de tänker att det inte är lill för dem ulan för de andra grupperna i samhället. De är kullurpolitiskt ulslagna människor som del gäller att fånga upp, och del är del som LO och TCO vill göra med sin försöksverksamhet.

Vore det inte vettigare, herr Richardson, alt försöka få en dialog med dessa människor och inte uppifrån, ifrån samhällets beslutstabureller, lala om alt så här skall det vara, och ni skall inte lägga er i så mycket. Jag tror det är viktigt och riktigt all jobbare och riänstemän lägger sig i och utformar sin verksamhet pä sina egna villkor. Del kan hända atl del kommer alt innebära all kulluren blir elt medel all förändra förhållandena i arbetslivet och i samhällel, all kulturen blir ell medel att bekämpa orättvisor och orättfärdigheter. Men del är enligt min mening bra, och därför stöder jag det här projektet. Jag hoppas att jag får elt positivt svar på min inledande fråga om hur de borgeriiga släller sig inför budgelbehandlingen 1978,

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Hen RICHARDSON (fp):

Herr lalman! Jag noterar lill en börian atl reservanternas talesman ännu inte har gett besked om vad reservationen går ut på, Atl det är en klar skillnad mellan molionens yrkande och kulturrådels projektförslag är alldeles uppenbart.

Vad sedan gäller andra stycket i utskoltsskrivningen, som herr Andersson i Lycksele lar fasta på, så sägs där alt enligl "utskottets bedömning kan dock en närmare granskning av förslaget komma att visa att skäl kan anföras mot den föreslagna uppläggningen av försöksverksamhelen som ett medel atl nå de av riksdagen tidigare uppställda kulturpolitiska målen".

Ja visst! Är del så konstigt all det skulle kunna tänkas finnas sådana skäl, om man gav sig in på en sakprövning? Men vi har ju noleral all detla är en fråga som regeringen skall avgöra, och vi skall inle föregripa regeringen. Därför gör vi ingen sakgranskning. Men vissl finns del saker all diskuiera.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Viss försöksverksamhet på kulturområdet

Vi har hela priorileringsfrågan. Vi har begränsade resurser all satsa på della område, och därför kan man naluriiglvis förulsätlningslösl diskuiera hur dessa begränsade anslag skall fördelas.

Man kan la upp ännu en fråga. Vi vel all båda makarna yrkesarbelar i många familjer, och de har ofta skilda arbelsplalser. Om man alllmer siyr över kullurverksamheten lill arbelsplalserna, blir det svårare för makarna att gä lillsammans pä de här kulturaktiviteterna. Det finns självfallel många sådana invändningar atl göra.

Jag sade i mitt första anförande alt den kullurpoliliska debatten var oklar på många punkter och att den uppvisade många brister. Jag bortsåg då från herr Andersson, men jag tror att jag har anledning att revidera mig pä den punklen. Del som herr Andersson levererade i sitt sista anförande var demagogi och ingenting annal.

Det här är självfallel en prioriieringsfräga, liksom det mesta i anslags-väg.

Herr Andersson tar upp frågan om pluralismen i kulturpolitiken. Javisst, friheten, mångfalden i kulturlivet är ju liberala honnörsord. Det är det jag vill verka för. Likaså tar herr Andersson upp tanken på barriärer mol dellagande i kulturakiiviieier, della alt många exempelvis känner sig främmande i biblioteksmiljön. Ja, herr Andersson, del är del som är själva grundtanken i mina invändningar. Om vi vill att alla människor skall komma till biblioteket, skall man väl göra della möjligl för dem. Om man gör insalser pä arbetsplatserna för att stimulera människorna, få dem i rörelse och locka dem vidare, så ar del utmärkt, vilket jag också sade lidigare. Men om man skaparen alternativ till folkbiblioteket pä arbetsplatsen, så vinner man ju inte della syfte. Del säger den enklaste logik. Del är just grundtanken bakom mina invändningar au jag säg som ett ideal all vi hade kullurinslilutioner som inte bara var besökta av de privilegierade i samhället och att vi inle fick en ulveckling mol vad jag här kallade elt segmenteral samhälle.

Hen SUNDMAN (c):

Herr lalman! Alla vägar och meloder all sprida kulluriivel till eftersatta grupper, som del med elt någol olyckligl ordval heler i kulturdeballen, skall prövas - del är min beslämda uppfattning.

LO och ABF formulerade vissa förslag i en skrivelse till regeringen. Skrivelsen gick pä remiss lill kullurrådel, och där behandlades den. Den förbällrades, och man byggde upp ell nyll förslag. Del skall i del sammanhangel inte förnekas atl det naluriiglvis fanns kritiska röster i debatten. Nu ligger ärendet åter hos regeringen. Vi vel ännu inte hur man ytteriigare kommer alt kunna förbättra och konkretisera den idé som lagls fram, och därför kan jag naluriiglvis inle i dag göra några utfästelser vad gäller den framlida behandlingen av ärendet. Men jag vill gärna upprepa: Alla vägar att sprida kulturlivet bör prövas.

Överläggningen var härmed slulad.

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen av herr Andersson i Lycksele m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Andersson i Lycksele begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller kulturulskoilets hemställan i betänkandet nr 41 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Andersson i Lycksele m.fl.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Andersson i Lycksele begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 154 Nej - 144

§ 12 Föredrogs

Kullurutskoliets betänkande

1976/77:45 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Utbildningsutskottets betänkande

1976/77:22 angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhel och förvallning under år 1976

Kammaren biföll vad ulskollen i dessa belänkanden hemställt

§ 13 Upprustning av Göta kanal, m. m.

Föredrogs irafikulskotlels betänkande 1976/77:22 med anledning av propositionen 1976/77:66 om upprustning av Göta kanal, m. m. jämle motioner.

I propositionen 1976/77:66 hade regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslagit riksdagen all godkänna de rikllinjer för upprustning av Göta kanal, m. m. som i propositionen förordals.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: "I proposilionen förklarar sig regeringen beredd all svara för en snabb och genomgripande upprustning av hela Göta kanal, såväl västgöla- som öslgölaleden, till en beräknad kostnad av 45 milj. kt, under förutsättning alt en godtagbar överenskommelse kan träffas med de nuvarande huvudmännen om den fortsatta driften av kanalen. Frågan om en utbyggnad av väslgölaleden för all kunna ta emol slörre

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av

lastfartyg har behandlats av flera ulredningar, I proposilionen konslaleras atl en utbyggnad i dagens läge har visat sig kräva så slora resursinsatser, alt dessa, vid en jämförelse med andra invesleringat inle slår i rimlig proportion till den samhällsekonomiska nytta som utbyggnaden skulle ge. Genom atl i stället satsa på en upprustning vill regeringen slå vakt om Göta kanal, m. m. de värden som kanalen har som byggnadsminnesmärke och turistled,"

I detla sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta motionerna

1976/77:202 av herr Jansson m, fl, (s), vari föreslagits alt riksdagen hos regeringen hemställde om all staten skulle medverka till att finna andra användningsområden för olönsamma fraktfartyg på Göta kanal och därigenom hälla vederbörande skeppare skadeslösa,

1976/77:799 av fru André m, fl, (c),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1976/77:1451 av hen Signell m, fl, (s),

1976/77:1459 av herr Jansson m, fl, (s), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1, att staten skulle ta på sig ansvaret för den framlida driften av Göta kanal efter genomförandet av den i propositionen föreslagna upprustningen,

2, att ett statligt överlagande av Göta kanalbolags tillgångar skulle gälla samlliga bolagets tillgångat även de skogsegendomar som köpts för lidigare vinstmedel, och

1976/77:1484 av herr Werner m, fl. (vpk), vari föreslagils

1, att riksdagen beslulade om utbyggnad av Göta kanals väslgötadel enligt alternativet I 500 ä I 600 ton lastförmåga,

2, all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna atl en utbyggnad av Göta kanals östgötadel snarast borde komma lill slånd,

3, all riksdagen ullalade sig för slalligl huvudmannaskap för Göta kanal och atl all kanalbolaget lillhörig egendom borde övergå i statlig ägo.

Utskottet hemställde

1, alt riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:66, molionerna 1976/77:1459 och 1976/77:1484, yrkandet 3, samt med avslag på motionerna 1976/77:799 och 1976/77:1484, yrkandena I och 2, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anföri belräffande de i nämnda proposilion förordade riktlinjerna för upprustning av Göta kanal, m, m,,

2, all motionen 1976/77:1451 inte föranledde någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

3, atl riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:202,

Till belänkandet hade fogals ell särskill yttrande beträffande kostnaderna för upprustning av kanalen av herrar Mellqvist, Rosqvist, Zachrisson, Östrand och Johansson i Åmål, fru Sandéhn samt herr Norling (samtliga s).

Hen ÖSTRAND (s):

Herr talman! När vi nu skall behandla irafikulskollels betänkande i anledning av propositionen om en upprustning av Göta kanal kommer man osökl atl länka på ell myckel gammall ordspråk, som lyder: "Sent skall syndaren vakna,"

I och med alt vi nu går alt falla beslui om en upprusining kan man ulan överdrift säga, all en läng lidandets hisioria för Göta kanal, dess trafikanter, de anställda och de boende runt kanalen nu går mot sill slut.

Eftersom förslaget i propositionen och belänkandet till alla delar bygger pä den uppfattning vi socialdemokrater i trafikutskottet och den tidigare regeringen under en följd av år hävdat har vi givelvis inie haft anledning all reservera oss, ulan vi kan i princip ansluta oss lill det framlagda förslaget.

Vi har ändå, herr talman, funnil anledning all avge ell särskilt yttrande, där vi vill slå fast att ett beslut om en upprustning av Göta kanal kunde ha fallats redan 1972, om riksdagen godtagit del förslag som den socialdemokratiska regeringen var beredd att förelägga riksdagen på grundval av då framlagt utredningsmaterial.

Men av rent pariiiakliska skäl lyckades de borgerliga partierna med slöd av vpk få en majorilel i riksdagen för alt ytterligare pröva del alternativ som innebaren utbyggnad av kanalens västgötadel -detta, herr talman, trots atl redan sjöfartsverkets utredning, som redovisades den 26 augusti 1971, klarl kunde slå fasl all en uibyggnad av kanalen inte kunde försvaras från vare sig förelagsekonomiska, trafikpolitiska eller samhällsekonomiska synpunkler.

Om inle pariiiakliska skäl hade fått vara avgörande ulan i stället förnuftet fåll råda och vi tagit beslutet 1972, hade upprustningen, som nu beräknas kosta minst 45 milj, kr,, kunnal ulföras för mindre än halva den summan. Det är alltså mycken dyrbar tid som gåll lill spillo under de senaste årens utredande, som föranletts av motioner frän de borgeriiga parlierna och kommunisterna.

Nu har förnuftet ändå till slut avgått med segern. Därför är jag övertygad om all del beslut som vi i dag skall fatta och som ell enigt trafikutskott står bakom kommer atl hälsas med stor tillfredsställelse av de berörda.

Till sisl, herr lalman, några ord om motion 1459 av Paul Jansson m, fl. De föreslår alt staten skall ta ansvaret för den framlida driflen efter upprustningen och atl staten skall ta över samlliga bolagels tillgångar.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprusining av Göta kanal, m. m.

7 Riksdagens protokoll 1976/77:128

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

även de skogsegendomar som inköpts för lidigare vinstmedel. Jag lycker del är glädjande all ulskollel i princip är överens med moiionärerna. De kommande förhandlingarna med kanalbolagel bör leda lill della resullal, vilkel vi också ger regeringen lill känna.

Herr lalman! Samiidigl som jag yrkar bifall lill ulskolieis hemslällan vill jag uiirycka den förhoppningen all Göla kanal - eller Sveriges blå band, som vi brukar säga när vi skall vara riktigt patetiska - efter upprustningen blir en värdefull tillgäng för alla och inle minsl för del rörliga friluftslivet

Under della anförande överlog herr andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen BERNDTSON (vpk):

Herr lalman! Vid tvä lillfällen har riksdagen uttalat sig för en uibyggnad av Göla kanals väslgötadel. De borgerliga parlierna ställde upp för utbyggnadsalternativet så länge de befann sig i opposilion. Attitydförändringen efter del alt dessa partier kommii i regeringsslällning visades redan i december förra året, Trankutskollet behandlade då motioner från ledamöter tillhörande fyra partier om uibyggnad av kanalen. Del som tidigare ansetts angeläget - nämligen ett uttalande från riksdagen - var hell plötsligt onödigl, enligl de borgeriiga ledamöterna.

Så kom regeringens proposilion om upprustning av Göla kanal. Där stannar man vid vad den socialdemokratiska regeringen tidigare förslog. Man vill inle genomföra någon uibyggnad ulan endast rusta upp kanalen för atl bevara den som byggnadsminnesmärke och lurislled,

I ett särskilt yiirande lill trafikuiskoileis betänkande säger de socialdemokraliska ledamöierna all upprustningen nu blir dyrare än lidigare och atl dyrbar lid gäll till spillo genom utredande som föranletts av molionskrav från riksdagens borgerliga partier och kommunister. Herr Östrand har fört fram samma synpunkler här i dag. Anklaga gärna de borgerliga parlierna som frångått sina lidigare ståndpunkter, herr Östrand, men inte oss! Vi håller fasl vid kravet pä en uibyggnad av kanalen. Därtill har vi hävdat all frågan utretts lillräckligl och all liden länge varil mogen för ett politiskl ställningstagande lill kanalens framlid,

Ulredningarna har i alllför hög grad begränsals lill all sludera kanalens skick och ulifrån nulägel söka framräkna iransporlekonomiska och andra effekler av olika ålgärder. Nedläggning av kanalen har också funniis med som allernaliv, Däremol har det saknats en verklig genomlysning av kanaltrafikens betydelse i samhällsekonomisk, regionalpolilisk, sys-selsällningspolilisk och miljöpolitisk mening.

Regeringens proposilion bortser också från dessa sidor av saken och nöjer sig med vad ulredarna förordal. Alt riksdagen vid tvä tillfällen, 1972 och 1973, som sin mening anföri all allernalivel med uibyggnad av kanalen för trafik med större båtar ingående bör prövas, har man struntat i. Samma partier som står bakom riksdagsultalandena går nu

i regeringsställning tvärt emot dessa uttalanden.

I molion 1484 har vi från vpk förordal en uibyggnad av Göta kanals väslgötadel enligt alternativet 1 500 å 1 600 lons lastförmåga, och vi vidhåller denna ståndpunkt

Vi har också föreslagil att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna all en uibyggnad av kanalens östgötadel snarasl bör komma till stånd. Vi menar att det finns goda skäl atl belrakla kanalen som en helhet vid de vidare bedömningar av kanaltrafiken som vi förespråkar.

I proposilionen anförs att frågan om en evenluell utbyggnad av kanalens väsigöialed liksom förutsättningarna för en uibyggnad även av östgötaleden bör prövas pä regional nivå av berörda landsting och kommuner. Vad är della?

Staten skulle endast gå in belräffande upprustningen. Men vill man bygga ut kanalen får landsting och kommuner svara för den saken. Della kan inle godtas. Del måsie vara en statlig angelägenhet atl bygga ut Göta kanal. Om regeringen och de borgerliga partierna tror att de kan dölja kovändningen rörande kanalens utbyggnad genom denna manöver tar de fel.

När det gäller huvudmannaskapet för kanalen talas också om överväganden i samråd med bl. a. berörda landsting. Det är svårt all befria sig från känslan all slaten söker krypa ur sitl ansvar. Del måste väl ändå stå klarl all ett statligt huvudmannaskap underiättar en samlad bedömning av kanaldriftens belydelse och ger erforderliga resurser för uibyggnad och underhåll. Därför menar vi all riksdagen bör ullala sig för slalligl huvudmannaskap för Göla kanal.

Även om utskottet godlar propositionens förslag om överväganden rörande frågan om huvudmannaskapet uttalas uppfattningen att ett "hell slalligl överlagande av kanalen eller i vari fall del ekonomiska ansvarel för densamma bör därvid vara en riktpunkt", och detta får väl anses svara mot kraven såväl i vpk-molionen som i en socialdemokralisk molion.

I båda dessa molioner har tagils upp frågan om de tillgångar, främsi skogsfasligheler, vilka förvärvals av kanalbolagel för överskotlsmedel och som man förulsall inle skulle ingå i de tillgångar som skulle överlämnas lill sialen ulan ersälining. En sådan uppdelning har vi funnil orimlig.

Del är därför med lillfredsslällelse man nolerar all trafikuiskoUel fasl-slår all de aviserade förhandlingarna med berörda iniressenier bör syfta lill ett övertagande av kanalbolagel i dess helhet inkl. de nämnda skogsområdena. Våra motionskrav har således tillmöiesgåils i detta avseende.

Vi hävdar fortfarande atl en uibyggnad av Göla kanals väslgöiadel bör komma till stånd och atl denna bör följas av en utbyggnad även av kanalens öslgöladel. Jag ber därför, herr lalman, atl fä yrka bifall till motionen 1484 punkterna I och 2.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

100

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Bara några kommenlarer med anledning av herr Östrands och herr Berndlsons anföranden.

Del särskilda yttrandet är enligl mill förmenande ingenling annat än en demonstration, där man vill påstå all om vi hade följl socialdemokralernas förslag skulle kanalen nu varil färdig för användning efler en upprusining lill ell belydligl billigare pris.

För del första har vi aldrig sell någon socialdemokratisk proposition i frågan. Vi har alllså inle fåll vela vad den socialdemokraliska regeringen tyckte och tänkte härvidlag. När herr Östrand säger atl senl skall syndarn vakna, kan jag svara. Den socialdemokratiska regeringen vaknade ju aldrig! Del hade varil bra om man annonseral en proposilion i samband med au vi hade frågan uppe lill behandling i utskottet, men sä gjordes ju inte i det tidigare skedet

För del andra har det efler sjöfartsverkets förslag framlagts många molioner och visats ell slorl iniresse för atl undersöka ett utbyggnadsförslag. Bl. a. hade Chalmers i Göleborg arbetat fram ell transportsystem där kanaldrift ingick som en del. Därför fanns det ett nyll iniresse för en utbyggnad med beakiande av framlida behov, så all man inte missade en ulveckling.

Jag skall erkänna alt vi moderaler i utskottet hela liden var skeptiska med anledning av kostnadssidan när den redovisades - men det var ell starkt tryck från de olika län som kanalen går igenom och de angränsande länen. Jag tycker alt det är rimligl och av demokratiskt intresse all mycket noggrant pröva synpunkterna frän dessa håll.

Den Hjalmarsonska ulredningen tillsattes, men vi kunde konstalera atl direkliven lill den ulredningen var ofullständiga. Enligl majoritetens mening skulle dessa utvidgas, och kommunikationsministern gav också ytterligare direktiv. När man ändå skulle utreda frågan på nytt och gå igenom de nya synpunkler som kom fram skulle man göra del ordentligt. Herr Berndtson säger atl vi ställde oss bakom utbyggnaden sä länge vi var i opposilion. Vi ville alllsä göra del möjligl med en uibyggnad -om del fanns nya synpunkler som kunde ge motiv för en sådan.

Del är klart atl kostnaden för en upprustning är större i dag än 1972, 1972 var den slörre än 1969. dä socialdemokraterna i denna kammare molionerade - trots att kanalutredningen visat atl det inle var lönsamt med en uibyggnad. Hade en socialdemokratisk regering då följl koslnadsutvecklingen ordenlligl - t ex, följl koslnadsutvecklingen här i landel och skön den delen - hade kosinaderna i dag inle varit så slora. Dyrbar lid har gått lill spillo, säger man. Ja visst. Varför lade då inle socialdemokraterna fram en proposilion i del tidigare skede när de var i majoritet och del redan fanns utredningsmaterial som visade hur situationen var?

Del är inle ni socialdemokrater ulan del är den nya regeringen som äntligen har lagt fram ell förslag. Sedan är del fel atl säga atl kanalen inte har underhållils - vilkel har sagts i någol sammanhang i någon

molion. Sjöfartsverket har gjort en genomgäng och sagt atl den har underhållils även under den senasie tiden, Bolagel är alllså inle, som del påståtts i någol sammanhang, utplundrat. Del har skett en kapilakillsals under denna period - med de nämnda donalionsskogarna - om inle mindre än 18 milj, kr. Den utdelning man har fält pä del kapilalel sedan 1810 är 2 %, och ingen människa i världen kan säga alt det är en slor utdelning - mol bakgrund av de tillgångar som fanns.

Men vi är eniga om att bolagels tillgångar, ulöver kanalens fastigheter och skogar, bör följa med vid ett överlagande. Vi är alla överens om - och del lyckerjag är ytterst glädjande - själva yttrandet, där utskottet säger: "Utskottet förutsätter därför atl spörsmålen härom ingående och omsorgsfullt prövas i syfte att uppnå en för del allmänna ur såväl ekonomiska synpunkler som eljest godtagbar uppgörelse i frågan" - alllsä frågan om övertagandet av kanalen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.

Nr 128

Onsdagen den II maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Hen ÖSTRAND (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag trodde inte all jag skulle behöva slå i den här talarstolen och undervisa herr Lothigius om händelseförloppet kring Göla kanal. Det var ju så, herr Lothigius, all sjöfartsverket redovisade sill uppdrag den 26 augusli 1971, Den 26 april 1972 redovisades sjöfartsverkets utredning i en promemoria lill statsrådsprotokollet. Om det inte hade väckts borgerliga molioner i riksdagen i frågan hade man då haft underlag för atl lägga fram en proposilion. Men den 15 mars 1972 behandlade riksdagen - och det har myckel slor betydelse i detta sammanhang, herr Lothigius - motioner frän de borgerliga parlierna och vpk, som krävde att man ytterligare skulle pröva frågan om en uibyggnad av Göta kanal. Med anledning av del beslut riksdagen då fattade tvingades kommunikationsministern att ytterligare komplettera utredningsmaterialet 1973 väcktes det yllerligare borgerliga molioner med krav på all man skulle ulreda ulbyggnadsallernalivet Del ivingade kommunikalionsminisiern, som nalurliglvis måste rätta sig efler riksdagens beslut, all ge ulredningsmannen tilläggsdirektiv om atl han också skulle se över alternativet uibyggnad.

Delta händelseförlopp visar alldeles klarl alt det är de borgerliga parlierna som med slöd av vpk förhalal behandlingen av den här frågan så all vi inle kunnal falla beslut förrän i dag. Påslåendet alt den socialdemokraliska regeringen har förhalal frågans behandling, herr Lothigius, är inte med sanningen överensstämmande. Det visar klart den redogörelse som jag nu har lämnal.

Herr BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Vad nyll ljus bringade den Hjalmarsonska ulredningen över kanalfrågan som lett lill de borgerligas helomvändning, herr Lothigius? Det som sägs i denna utredning har också sagls i de lidigare utredningarna, som man från borgerligt håll underkänt Del är därför

101

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

jag har svårl au befria mig från känslan all frågan om Göla kanal liksom så många andra frågor var mest intressant för de borgerliga partierna när det gällde att tillfoga den socialdemokratiska regeringen nederiag. Intresset tycks ha svalnat sedan de borgerliga själva fick regeringsmaklen. Delta är lika avslöjande som beklagligl - beklagligt för dem som har irolt all det skulle finnas en majorilel i riksdagen för en uibyggnad av Göta kanal. Det är ännu ell svek till många andra sedan de borgerliga kom i regeringsställning.

Hen LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag måste rätta min vän Olov Östrand i denna fråga. Skall vi skriva hisioria, så läl oss då gå lillbaka litet lill!

1969 hade kanalutredningen sitl belänkande färdigt och talade där om all del inie var lönsamt atl bygga ul kanalen utan endasl all göra en upprusining av den. Vid della lillfälle fanns det socialdemokraliska molioner, och del fanns också utrymme och möjligheter för en socialdemokralisk regering - socialdemokraterna var då i majoritet och behövde inte tänka pä oppositionen - atl lägga fram en proposition i frågan. Det hade varil ännu billigare och bättre alt redan då klara av kanalfrågan.

Vi lar hänsyn lill de inlressen som finns i de olika landsdelarna, herr Berndlson - också lill inlressen som framförs av vpk:s ledamot från Östergötland, herr Berndlson, som i många herrans år för Östergötlands del krävt en uibyggnad av kanalen. Vi sade då: Ja, lål oss lilla på detla ännu en gång! Jag lycker herr Berndtson skulle vara inneriigt glad och lacksam över all del finns en borgeriig gruppering som är intresserad av herr Berndlsons mera lokala intressen i delta sammanhang.

102

Hen ÖSTRAND (s) korl genmäle:

Herr talman! Herr Lothigius hänvisar till kanaluiredningen. Del var ju ett samlal regionalt tryck som fick regeringen alt vid del lillfällel komplettera det utredningsmaterial som fanns. Men när den kompletteringen hade gjorls och sjöfarisverkel hade lagt fram sill ulredningsförslag hade vi ell underlag som gjorde del möjligl för oss alt fatta elt beslut. Del var 1972.

Frän 1972 lill i dag har alllså den här frågan försenals på grund av elt parlilakliskl agerande från de borgerliga partierna. Under den allmänna motionstiden 1976 väcktes från samtliga borgerliga partier motioner med krav på en uibyggnad av kanalen. Bakom de molionerna slod fjorton centerpartister, nio folkpartister och tre moderaler. Del var molionskrav som ell enhälligl trafikutskott efter regimskiftet avstyrkte. Men sex månader efter regeringsskiftet segrar förnuftet - dä lägger kommunikationsministern fram ell förslag om en upprusining av Göta kanal. Del är synd atl inle förnuftet har gjort sig gällande i fler frågor, men lyvärr är sä inle fallel.

När vi i dag behandlar den här proposilionen har det väckls endasl en molion från de borgerliga parlierna. Del är fem centerpartister som

står bakom den. Nu har intresset helt plölsligl försvunnit bland både moderaler, folkpartister och de flesla centerpartister. Och det är bra, herr Lothigius, all intresset har svalnat i detta avseende. I och med alt ni nu befinner er i regeringsslällning ivingas ni också att ta det ekonomiska ansvaret för de förslag som läggs fram. Jag är fullständigt övertygad om, herr Lothigius, all del är anledningen lill au inlresset för alt fortsätta att kräva en uibyggnad av kanalen så väsentligt har svalnat

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Hen BERNDTSON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Mjn fråga till herr Lothigius var vad nyll som hade framkommit i den Hjalmarsonska ulredningen. Den frågan har inte herr Lothigius besvaral. Min fråga är alllsä: Har lidigare synpunkler all man skall tillmäta lokaliseringspolitiska och samhällspoliiiska aspekter större belydelse vederiagts i den ulredningen? Enligl min uppfallning har så inle skell.

Herr LOTHIGIUS (m) kort genmäle:'

Herr lalman! Hur kan borgerliga molioner hindra socialdemokraliska proposilioner? Det kan jag inte begripa. De borde inle kunnal hindra en handlingskraftig regering all lägga fram förslag, men en sådan hade vi tydligen inte vid del lillfällel. Del är försl sex månader efter del att vi har fäll en ny regering som vi verkligen får en proposilion i denna fråga. Då händer det alltså någonting, och del är vi alla i denna kammare tacksamma för.

Sedan säger herr Östrand att anledningen till all en yllerligare ulredning begärdes var det regionala trycket Det är precis vad jag säger; demokralin skall göra sig gällande, del regionala trycket från de olika länen kände vi också. Del var det jag svarade herr Berndtson, Mol bakgrund av den lekniska ulveckling och förändring som hade ägl rum var vi angelägna om att få klariagt om det var ekonomiskl möjligl au bygga ul kanalen yllerligare.

Vad kunde den Hjalmarsonska ulredningen ge ulöver den lidigare? frågade herr Berndlson, Vi ansåg all den tekniska utvecklingen och del regionala trycket, till vilket även herr Berndtson bidrog, gav underiag för denna ulredning.

Herr andre vice lalmannen anmälde atl herrar Östrand och Berndlson anhållit atl till protokollet få antecknat atl de inte ägde rätt lill ytteriigare repliker.

Hen JANSSON (s):

Herr lalman! Jag är väl medveten om all kammarens ledamöter vid det här lagel är trötta på debailerna om Göla kanal - del har varil många varv i den här frågan under de senasie åren, och jag hoppas all della är en av de sisla debailerna i frågan.

Del är väl ingen överdrift att påstå all frågan om Göla kanals framlid

103

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

104

kan betecknas som elt långl lidandes hisioria. När Baltzar von Plåten på sin lid byggde kanalen anade han säkerligen inte all hans livsverk i sådan omfattning skulle komma alt ifrågasättas, utredas och diskuleras. När del nu äntligen föreligger ett förslag om en fullsländig upprusining av kanalen avseende såväl dess väslgötadel som dess öslgöladel, sä hälsar vi detta med tillfredsställelse. Jag vill gärna ge uttryck för det nu när kommunikationsministern finns här i kammaren. Men samtidigt måsle jag lyvärr fullständigt verifiera vad herr Östrand här har sagt och vad vi konstaterar i vår motion nr 1459, nämligen atl dyrbar tid här har gåll lill spillo, Kosinaderna har ökal från 19 milj, kr, år 1970 lill en beräknad kostnad på 45 milj. kr. i år. Det är nu bara att konsiatera delta faklum.

Herr Lothigius säger alt det inte fanns någon möjlighet för borgeriiga motionärer atl sloppa en socialdemokralisk proposition. Han måsle då minnas myckel dåligl, eftersom del ju ändå var på del sättet atl en majoritet i kammaren - borgare tillsammans med kommunister - drev igenom i varie fall den sisla ulredningen, den Hjalmarsonska utredningen. Delta har fördröjt och förhalat ärendet-det kommer inle herr Lothigius ifrån.

Vi kan nu konstalera att den upprustning som vi får och som vi hälsar med tillfredsställelse kommer att kosta 45 milj. kr. Samtidigt har vi, såsom lidigare har sagts, förspillt värdefull tid.

Kanalen har under dessa år kommii i ell miserabelt skick. Kanalbolagel har pä grund av della evinnerliga utredande icke haft någol intresse av att hälla kanalen i slånd. Det är bara all konsiatera att dessa utredningar har lell lill del resultatet

För mig personligen ligger del en djup tragedi i detta förhållande. Det finns nämligen en yrkesgrupp som har kommii mycket hårl i kläm under denna tid av utredande. Det är de stackars skeppare med småskutor som har bedrivit fraktfart på Göla kanal. De är inle många. Jag tror inte ens atl herr Lothigius vid något lillfälle berört dessa människors problem. De irodde nämligen all del skulle bli någonling för framtiden, och de blev kvar i sin verksamhet i förhoppningen om alt del skulle bli en utbyggnad, sä alt de skulle kunna sälja sina små båtar och köpa större för alt kunna fortsätta med verksamheten. Så är nu inle förhållandet

Dessa bålar är specialbyggda för alt gå på Göta kanal. De kan inle göras lönsamma i någon annan trafik. Del finns nu några båtar kvar, vars ägare har hamnal i uppenbara ekonomiska svårigheter. Det går inle att sälja fartygen till priser som täcker den skuldsättning som ägarna dragit på sig för båtarna. På grund av dessa turer med ulredningar, som syflal till en uibyggnad av Göta kanal, har de här skepparna kommii i kläm.

Nu lyckerjag för min del all statsmakterna och inle minsl riksdagen haren stort ansvar för dessa människor. De har kommii i kläm genom omständigheter som legal hell utanför deras egna möjligheter atl påverka. Därför menar jag att staten bör la sitt ansvar och medverka till atl hålla dessa människor skadeslösa.

Tyvärr har Irafikulskoltel på denna punkl inle ansell sig kunna lill-mölesgå vår molion, nr 202, i della ärende. Man avsiyrker moiionen med några vänliga ord och hänvisar till marinens remissvar, i vilket man också med några vänliga ord säger sig inle kunna göra någol. Del märkliga är ändå atl marinen har visal ett slorl intresse för dessa fartyg. Man har förklarat sig vara seriös spekulant på dem under förulsällning att särskilda medel beviljas för köp och underhåll.

Herr talman! Jag lycker denna fråga är sä viklig, inle minsl ur rällvisesynpunkt, all jag, irols atl jag har ell enigt trafikulskoll emol mig, ändå kommer att yrka bifall till vår motion nr 202, där vi föreslår atl riksdagen hos regeringen hemställer om atl staten medverkar lill alt finna andra användningsområden för olönsamma fraktfartyg på Göla kanal och därigenom håller vederbörande skeppare skadelösa.

För att återgå till huvudfrågan i irafikulskotlels betänkande nr 22 angående upprusining av Göla kanal, så har vi i motionen 1459 tagit upp två viktiga punkler, som vi anser har fåll en ofullständig behandling i proposition nr 66.

Den ena gäller statens övertagande av Göla kanalbolags tillgångar och den andra huvudmannaskapet och den framlida driflen av Göta kanal. I propositionen konstaterar kommunikationsministern all kanalbolagel har förklaral sig vilja frånlräda ansvaret för kanalens fortsatta drift och till staten överiämna själva kanalanläggningen samt viss del av övriga tillgångar. Men han konstaterar vidare all bolagel i sitt erbjudande inte inkluderar de skogar som köpts med lidigare vinstmedel och vilkas avkastning är avgörande för den nuvarande ekonomin i företaget

När nu kommunikationsministern gör dessa konstateranden, så kunde man förvänta sig atl han kommii lill den slutsatsen all staten borde överta alla bolagets tillgångar inkl. de skogar som köpts för lidigare vinstmedel, eftersom della är enda möjlighelen atl få någon ekonomi i förelagel på sikl.

Vi har sell en fara i dessa försikliga skrivningar på denna punkl i proposilionen och därför väckt motionen 1459, vilken irafikulskoltel har behandlal pä elt mycket positivt sätt Eu enigi irafikulskoll har myckel slarkl sirukil under våra krav i moiionen beträffande slalligl överlagande av kanalbolagets alla tillgångar inkl. de skogsegendomar som köpts för vinstmedel och som nu förvallas av investmentbolaget Göta kanalbolags intressenter AB.

Som vi lidigare har påpekat är de skogar som bolaget inköpt för lidigare vinstmedel en produkt av de ursprungliga statliga förläningarna till kanalbolaget och därmed en produkt av kanaldriften. Det kan därför inte accepteras all dessa egendomar slannar kvar i prival ägo och forlfarande bildar underlag för betydande vinstutdelning till privala aktieägare.

Herr lalman! Nu utgår jag ifrån att regeringen i sin forlsälla handläggning av frågan om Göta kanal verkligen beaktar vad ulskollel och riksdagen här uttalar. På så säll får vi en lösning av frågan som kan accepleras. Upprustningen av Göta kanal bevarar också handlingsfriheten

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

105

Nr 128 för framliden, vilket är ulomordeniligl viktigt i delta sammanhang,

Onsdaeen den '' ulskotlels härda skrivningar på denna punkt anser jag kraven

11 mai 1977 ' " rnolion 1459 i alll väsentligt tillgodosedda. Jag yrkar följaktligen

bifall till irafikulskotlels hemslällan under punkierna 1 och 2, Belräffande

Upprustning av punklen 3 yrkar jag bifall till motionen 202,
Göta kanal, m. m.

I della anförande inslämde herrar Blomkvist (s) och Signell (s).

Herr LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Janssons anförande visar au vi är eniga i utskottet, I stort sett inslämmer vi också i en av hans molioner i delta sammanhang. Del finns då ingen anledning för mig att på nyll la upp del envig jag hade med herr Östrand, Jag vill emellertid beröra ell par frågor.

Herr Jansson säger all underhållel är miserabell skött, Enligl de rapporter vi har fåll från sjöfarisverkel har kanalen under de senaste åren underhållits, Sjöfarisverkel slår för den uppfattningen.

När del gäller sjöfarten och de skeppare som äger dessa fartyg vill jag framhålla atl del är beklagligl all del skall vara på della säll. Men tre ulredningar har sagt sin mening om att kanalen bara skall rustas upp, I den fria företagsamheten ligger alt la risker. Mot den bakgrunden har trafikutskottet inte uttalat någon mening om delta, Stalsmakterna har ort vad de kunnal på detta område för att intressera marinen och andra för dessa fartyg, 1 princip har fartygen inte ansells lämpliga för deras behov. Vi tycker all vi'har gjorl allt som vi har kunnal göra i della sammanhang.

Herr JANSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Lothigius påslår all kanalen har varil väl underhållen. Del har tydligen sjöfarisverkel meddelai honom. Jag har haft konlakl med människor som på myckel närmare håll har kunnal konslalera hur del siäit lill med kanalen under de senasie åren, nämligen de skeppare som jag nyligen lalade om och som forlsällningsvis drivil en viss fraklfarl på Göta kanal. Del har t, o. m, hänl, herr Lolhigius, all grundgående friiidsbålar har fastnat på stenar som rasat ned i kanalen. Man kan givelvis tala om underhåll, men vilkel slags underhåll kanalen varit utsatt för under de senasie åren kan man allt diskutera. Del är en enstämmig uppfattning i bygderna kring kanalen, där man verkligen på nära håll kan sludera hur del hela har fungerat.

Herr Lothigius anför vidare atl dessa skeppare är fria företagare och
atl i fri företagsamhet ingår all ta risker. Javisst, men jag lycker del
finns en väsenilig skillnad i delta sammanhang. Hade dessa skeppare
fått klart besked medan tid var om hur del skulle bli med kanalens
framlid, hade de naluriiglvis inle längre salsal på fortsatt drift ulan försökl
göra sig av med båtarna medan del var möjligt att sälja dem. Nu har
de, som jag sade tidigare, genom riksdagens oförmåga atl beslämma sig
106 pä denna punkl kommii all lida skada. Del tycker jag inte är rättvist.

Sedan får herr Lothigius ha vilken uppfattning som helst om risklagandet inom fri företagsamhet.

Herr LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill bara anmäla atl herr Jansson inle distinkt återgav vad jag verkligen sade. Jag påstod aldrig all kanalen har varit "väl" underhållen, bara alt den varit underhållen, Detla meddelades av sjöfartsverket Jag har alllså ell underiag för mill ullalande i denna kammare.

Det innebär eu risktagande. Jag lalade om de tre ulredningarna som givit besked om hur det egentligen skulle gå. Är man fri företagare kan man inte tro all alll i framliden bara löper lill sin fördel, ulan man måste ta risker. Sådan är situationen.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Herr JANSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Kanalen har varil underhållen, säger herr Lothigius nu. All right, men på vilkel sätt? Det är delta jag ifrågasätter. Tydligen har man salsal underhållet i markerna runl omkring kanalen, men i själva kanalfåran har uppenbarligen underhållel varil hell miserabelt.

Vi har kunnal konsiatera atl samtidigt som Göta kanalbolag har sagl all del inle har pengar för all underhålla kanalen på eu rikligl säll har bolagel delat ut vinstmedel varie är från de skogar som har givit avkastning och som förts över till ell särskill investmentbolag. Jag lycker atl del var synd all man inie var mera vaksam vid den tidpunkt då överföringen skedde. Något sådant borde naturiigtvis aldrig ha fått förekomma.

Sedan tycker jag verkligen all herr Lolhigius för ell myckel cyniskt resonemang när han lalar om den fria förelagsamheien. Han hade säkerl en annan uppfallning om han sall som de här skepparna nu gör med skulder på sina fartyg. Marinen, sjöfarisverkel och andra kommer och lillar pä dem och säger: Del här är intressant Dem skall vi försöka hjälpa lill all placera. Men när del verkligen kommer lill krilan, är del bara några molionärer i riksdagen som har iniresse för atl lösa problemet. Jag lycker alt del är beklagligl.

Fru ANDRÉ (c):

Herr lalman! 1 den allmänna transporideballen samlar landsvägs- och järnvägslransporler del slörsla inlresset. Kustsjöfarien berörs i vissa fall i diskussionen. Mera sällan har inlandssjöfarien behandlats. På den europeiska kontinenten och i USA spelar inlandssjöfarten en stor roll för transporterna. Slora utbyggnader är i gäng för atl utöka vattenlederna och anpassa sjöfarten till den moderna lekniken. Erfarenheterna av en utbyggd inlandssjöfari inkl. kanallransporler har varil myckel posiiiva, och utbyggnaden av de inre vallenvägarna har regelmässigl givii långl större effekt från transport- och lokaliseringssynpunkler än vad som kunnal förutses i bakomliggande prognoser. Omkring en fjärdedel av allt transporterat gods går på inre vattenvägar. Fördelarna är uppenbara.

107

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m

108

Transportmedlet är ell billigt, säkert och miljövänligt transporialiernaliv. Varor kan fraktas med en energiåtgång som är fem gånger mindre på kanal än på landsväg.

I della perspekliv är del yllersl beklagligt all vi här i Sverige inle f n. har råd all bygga ut Göla kanals väsigöialed. Del är beklagligl också . m. ur den synpunklen all Skaraborgs län och Väiiernområdei därmed går miste om den lokaliseringseffekt en kanaluibyggnad skulle ge. Från såväl landsling som länssiyrelser inom regionen har framhållils all en kanaluibyggnad kan vänlas medföra dels en direkt positiv effekt på nuvarande och nya kanalanvändande företag, dels en indirekt positiv effekt på förelag som inte har förulsällning all använda kanalen. I kombinalion med andra stimulansåtgärder kunde en kanaluibyggnad få slor belydelse för en positiv ulveckling av näringslivet

TrafikuiskoUel har i sill betänkande nr 22 inte funnil sig kunna lill-slyrka en uibyggnad av väslgölaleden ulan godlar proposilionens förslag om en upprusining av såväl öslgöla- som väslgölaleden. Av propositionen framgår all ell avgörande skäl för departementschefens ställningstagande är atl en uibyggnad i dagens läge har visal sig kräva så stora resurser. Men varken departementschefen eller ulskollel har siängi alla dörrar för en framlida uibyggnad. 1 propositionen heler del att de närmast berörda landstingen och kommunerna bör ta inilialiv till komplellerande utredningar, om iniresse härför finns. Skulle så ske är föredraganden positiv lill alt förorda atl staten medverkar vid del lekniska och ekonomiska utredningsarbete som kommer atl krävas. Utskottet har hänvisat till detta uttalande och anser att handlingsfriheten därmed bevaras för framtiden. Det anförs vidare alt ulskollel fäster slorl avseende vid all så sker.

Vi som har underlecknal moiionen 799, och alla andra som under årtiondenas lopp har arbelal för en uibyggnad av Göla kanal och iroll på fraklfarten på kanalen, är givelvis besvikna över all ulbyggnadsbeslul inie kan fallas nu. Vi får med beklagande böja oss för den kärva ekonomiska silualionen, som kräver nedprulningar på alla områden. Den upprusining som nu föreslås är ändå ett sleg i räll riklning och hell nödvändig under rådande förhållanden, om inie kanalen hell skall raseras. Upp-rusiningen kommer all medföra välbehövliga sysselsällningslillfällen inom regionen, vilkel är posilivi.

Belräffande huvudmannaskapel vill jag slälla mig bakom ulskolieis Ullalande all eu hell slalligl övertagande - eller i vart fall det ekonomiska ansvarel - bör vara riktpunkten. Jag vill också starkt undersiryka vad ulskollel anför, att de aviserade förhandlingarna med berörda intressenter bör syfta lill ell övertagande av kanalbolagel i dess helhet inkl. de skogsområden som förvärvats med överskottsmedel från kanalrörelsen.

Belräffande de berörda kanalskepparna vill jag i likhel med herr Jansson ultala mitt beklagande av man inte har lyckals lösa frågan all hjälpa lill atl avyttra deras bålar. Del rör sig här om enskilda människor som har trott på fraktfarten pä kanalen och som av omsiändigheler som de

inle kunnal råda över har kommii i en myckel besvärlig situation. Jag tycker alt det finns anledning atl ytterligare undersöka möjligheterna alt hjälpa de skepparna.

För oss som iror all fraklfarl pä kanalen är en samhällsekonomiskl riklig saisning gäller del nu all la inilialiv genom andra inslanser och all se upprustningen som en etapp på vägen.

Herr lalman! Jag har ingel annal yrkande än bifall lill utskottets hemställan.

1 delta anförande inslämde herrar Böriesson i Falköping (c) och Leuchovius (m).

Herr JANSSON (s):

Herr talman! Jag vill gärna insiämma i vad fru André sade om skepparna. Det glädjer mig att del är fler som känner för de människorna, vilka kommer att drabbas hårt om de problem vi nu diskulerar inle kan lösas.

Men sedan kan jag ändå inle uraktlåta att erinra fru André om vissa ling som hände hemma i länet i valrörelsen när del gäller Göla kanal. Del finns en visa om Göta kanal i vilken sägs: där simmar varken haj eller val. Men litel valfläsk fanns del uppenbarligen med i deballen om Göla kanal i valrörelsen. Jag hade nämligen tillfälle att en lördagsförmiddag höra fru André på torget i Mariestad lova åhörarna all får vi bara en borgerlig regering i del här landet, skall Göla kanal byggas ul. Del är, fru André, yllerligare ell av de många svikna vallöftena.

Fru ANDRÉ (c):

Herr lalman! Efter mitt anförande här i dag trodde jag all herr Jansson hade klart för sig att jag kommer att arbeta vidare med den här frågan. Jag sade att vi nu får la inilialiv genom andra inslanser och all vi ser upprustningen som en etapp på vägen. Del är min förhoppning atl vi skall bli fler som arbelar vidare med Göla kanal-frågan.

Hen JANSSON (s):

Herr lalman! Jag ivingas ändå konslalera i den här deballen om Göla kanal atl fru André icke yrkade bifall lill sin molion om utbyggnaden. Där har vi del svikna vallöftet

Fru ANDRÉ (c):

Herr talman! Tydligen lyssnade inte herr Jansson tillräckligt då jag höll mill anförande, efiersom jag mycket väl motiverade varför jag i dagsläget inte ville yrka bifall till motionen. Detta beror helt pä den kärva ekonomiska siiualion som vi beflnner oss i och som gör au vi måsle pruta på olika områden.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

109

Nr 128

Onsdagen den II maj 1977

Upprustning av Göta kanal, m. m.

Hen JANSSON (s):

Herr talman! Då är del väl förmodligen så, att fru André vänlar på all socialdemokratin skall överta regeringsansvaret i del här landel igen, så all vi får ordning på vår ekonomi och kanske får pengar att bygga ut Göla kanal.

Överläggningen var härmed slulad.

110

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall- lill dels ulskolieis hemslällan, dels ulskotlels hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill punkierna I och 2 i moiionen nr 1484 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller iraflkulskotlets hemställan i betänkandet nr 22 mom. I röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil utskottets hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill punkterna I och 2 i moiionen nr 1484.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 288 Nej - 12

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 202 av herr Jansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Jansson begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 22 mom. 3 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 202.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Jansson begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 248

Nej - 34

Avslår - 19

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Ändring i skogsvårdslagen

§ 14 Föredrogs

Traflkuiskotiets betänkande

1976/77:24 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Utskottets hemställan bifölls.

§ 15 Ändring i skogsvårdslagen

Föredrogs jordbruksulskoltels betänkande 1976/77:29 med anledning av proposilionen 1976/77:111 om ändring i skogsvårdslagen (1948:237), m. m.

Hen LORENTZON i Älran (m):

Herr talman! Svensk skogsindustris råvaruförsörining diskuteras mycket livligt i dessa dagar. Alla möjligheter all öka skogsproduktionen måsle tillvaratas, I propositionen anför föredraganden all genom inseklsangrepp minskade tillväxten i våra skogar med 5 96 år 1973, Både skogsindustrin och virkesproducenierna är medvetna om sitl ansvar i del sammanhangel, och remissinstanserna tillstyrker en skärpl lagstifining.

Av förslaget till ändring i skogsvårdslagen framgår alt den skall kompletteras med särskilda föreskrifter. Utkast lill dessa har utarbetats inom jordbruksdepartementet, och i lagförslagets 4 § sägs alt virke som är grövre än 5 cm skall bortforslas eller barkas. Vissa undantag från dessa beslämmelser flnns, men del rör sig här om en enligl min mening mycket hård skrivning.

Herr talman! Jag vill tillstyrka ulskotlels förslag, men jag vill samiidigl ullala en förhoppning om all den slutliga utformningen av skogsskydds-förordningen görs sådan atl denna blir tillämplig i praklisk verksamhel, och all ulformningen sker i nära samförslånd med de människor som i prakliken skall lillämpa och kontrollera förordningen.

Överiäggningen var härmed slulad. Ulskotlels hemslällan bifölls.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

§ 16 Föredrogs

Jordbruksulskoltels belänkande

1976/77:30 med anledning av proposilionen 1976/77:77 om konlrollen av planlskoleväxler jämle molion

Utskottets hemslällan bifölls.

§ 17 Näringspolitiken

Föredrogs näringsulskolleis belänkande 1976/77:30 med anledning av molioner om näringspoliliken.

112

1 della belänkande behandlades molionerna

1975/76:641 av herr Hellslröm m.fl. (s),

1975/76:847 av herr Öslrand m.fl. (s),

1975/76:888 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen skulle anhålla all en ulredning lillsalies med syfte alt undersöka och framlägga förslag ägnade atl bryla de multinationella företagens erövring av den svenska livsmedelsinduslrin och monopol-förelagens behärskande av vikliga områden för jordbrukels försörining med maskiner, konstgödsel, byggnadsmaterial etc,

1975/76:1769 av herr Guslafsson i Slockholm (s),

1975/76:2026 av herr Bohman m.fl. (m), såvill gällde yrkandet 5,

1975/76:2110 av hen Ahlmark m.fl. (fp),

1975/76:2116 av fröken Eliasson m.fl. (c),

1975/76:2126 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls

1. alt riksdagen ullalade sig för skärpl restriklivitet vid beviljande av utlännings räll alt idka näring i Sverige enligt lagen av den 29 november 1968,

2. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om lillägg i lagen om aktiebolag av innebörd all ulländsk medborgare eller ulländsk juridisk person fick förvärva aklier i svenska akiiebolag endasl efler lillsiånd av regeringen eller myndighel som den beslämde,

3. all riksdagen som sin mening ullalade all avsevärl skärpl reslrik-livilel borde visas vid tillståndsgivning för aktieköp av utländska kapitalägare,

1976/77:218 av herr Svanslröm (c),

1976/77:219 av herr Werner m. fl. (vpk), vari föreslagils all riksdagen hos regeringen skulle begära ulredning och förslag om en skärpning av monopollagsii finingen,

1976/77:292 av herr Bergman m, fl, (s), vari hemslällts atl riksdagen skulle anla i moiionen framlagl förslag till ändring i lagen om styrelserepreseniation för samhället i akiiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, innebärande all kommunerna borde få rätt alt utse slyrelserepresenlanler i sådana förelag eller ekonomiska föreningar som ej om-

fållades av lagen i dess nuvarande lydelse men som hade mer än 500 anställda inom kommunen eller där svarade för mer än en tiondel av del totala antalet anställda,

1976/77:293 av hen Lindberg m, fl, (s),

1976/77:294 av herr Nilsson i Visby m, fl, (s),

1976/77:402 av fru Wohlin-Andersson m, fl, (c, s, m, fp, vpk),

1976/77:527 av herr Gustafsson i Säffle (c),

1976/77:530 av fru Karisson (c),

1976/77:531 av herr Knutson m, fl, (m),

1976/77:857 av herr Jan Bergqvisl i Göleborg m, fl, (s),

1976/77:859 av hen Blomkvist m, fl, (s),

1976/77:863 av herr Fridolfsson (m),

1976/77:866 av herr Hovhammar m, fl, (m),

1976/77:868 av herr Johansson i Arvika m, fl, (s),

1976/77:1245 av herr Göransson (s),

1976/77:1252 av herr Nilsson i Kalmar m, fl, (s),

1976/77:1253 av herr Olsson i Järvsö m, fl. (c),

1976/77:1259 av herrar Svensson i Eskilsluna (s) och Johansson i Trollhällan (s) saml

1976/77:1327 av herr Palme m. fl. (s) såviit gällde hemslällan att riksdagen skulle

1. godkänna de riktlinjer för en akliv näringspolitik som angelts i mo
tionen,

2. som sin mening ge regeringen lill känna vad i moiionen anförts
om angelägenheten av att samhället var representerat i styrelsen för vissa
bolag,

5. hos regeringen begära atl förslag skyndsamt lades fram om lagsliftning om konlroll av företagsförvärv i vissa fall.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Utskottet hemställde

1. belräffande allmänna rikllinjer för näringspoliliken att riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1327 yrkandel I såviit här var i fråga,

2. beträffande ulredning om ökai nyförelagande m. m. all riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:866,

3. belräffande konkurrensbegränsningslagsliflningen all riksdagen skulle avslå

a) moiionen 1975/76:2110 yrkandet 1 b och yrkandet 1 c i ifrågavarande del,

b) moiionen 1976/77:219,

4. belräffande konlroll av förelagsfusioner och förelagsförvärv au riks
dagen skulle avslå

a) motionen 1975/76:847,

b) moiionen 1975/76:1769,

c) moiionen 1975/76:2110 yrkandel 1 a och yrkandet 1 c i ifrågavarande del,

d) moiionen 1975/76:2116,

113

8 Riksdagens protokoll 1976/77:128

Nr 128 e) motionen 1976/77:857,

Onsdagen den motionen 1976/77:1327 yrkandel 5,

II j ipyy 5. beträffande begränsning av utlännings rätt atl idka näring och för-

--------------- värva egendom i Sverige atl riksdagen skulle avslå motionen

Näringspolitiken 1975/76:2126,

6. beträffande viss lagstiftning rörande utlandsägda förelag i Sverige all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:641,

7. beträffande multinationella företag inom livsmedelsindustrin all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:888,

8. beträffande inlernalionelll samarbele i fråga om konlroll av multinationella företag all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2026 yrkandet 5,

9. beträffande utvidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag, m.m. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2110 yrkandel 2,

10. belräffande ulredning om konkursmissbruk all riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1252,

11. belräffande styrelserepresentation för kommunerna i vissa företag alt riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:292,

12. beträffande styrelserepreseniation förstalen i vissa företag att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1327 yrkandet 2,

13. beträffande företagsform syftande till fördjupad ekonomisk demokrati att riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1259,

14. beträffande användning av vatlenregleringsmedel lill näringslivsfrämjande ålgärder alt riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:293,

15. beträffande utvecklingsfond för Golland, m. m. all riksdagen skulle

a) avslå moiionen 1976/77:294,

b) som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder för utveckling av del gotländska näringslivet,

16. belräffande åtgärder för underlättande av export frän mindre och medelstora förelag atl riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:527,

17. beträffande viss kredilgivning till importkonkurrerande hemma-marknadsinduslri atl riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:531,

18. belräffande egenföretagares personliga borgensåtaganden att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:863,

19. beträffande industriell expertis vid affärsbankerna all riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1245,

20. belräffande typhus för induslriell verksamhel att riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:868,

21. beträffande inrättande av ytterligare induslriella ulvecklingscenlra all riksdagen skulle avslå

a) moiionen 1976/77:218,

b) motionen 1976/77:402,

c) motionen 1976/77:1253,

22. beträffande stöd till produktulvecklingsservice i Västsverige alt
"" riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:859,

23, beträffande enlreprenörssiipendier att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:530,

Följande tre reservationer hade avgivits av herrar Svanberg, Bengisson i Landskrona, Blomkvist, Högström, Häll och Jonsson i Husum saml fru Radesjö (samtliga s)

1, beträffande allmänna riktlinjer för näringspolitiken, vari reservanterna ansett att utskottet under I bort hemställa

att riksdagen med bifall lill moiionen 1976/77:1327 yrkandel 1 såvitt här var i fråga som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anföri.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

2. beträffande styrelserepresentation för kommunerna i vissa företag,
vari reservanlerna ansell alt utskottet under 11 bort hemslälla

alt riksdagen med anledning av motionen 1976/77:292 hos regeringen begärde förslag till lagstiftning i enlighet med vad reservanterna anfört,

3, beträffande styrelserepreseniation för staten i vissa företag, vari re
servanlerna ansett all utskottet under 12 borl hemslälla

all riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1327 yrkandel 2 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anföri.

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! Del betänkande som vi nu diskuterar behandlar inle mindre än 27 motioner och ell flertal olika ämnen. Del gäller inte bara den allmänna näringspoliliken ulan också frågor om samhällels och de anställdas inflylande vid företagsförvärv, skärpl lagstifining om konkurrensbegränsning, ålgärder mot utländskt inflytande över svenska förelag, kontroll av multinationella förelag, styrelserepresentation för samhällel i vissa aktiebolag, företagsformer syftande lill ekonomisk demokrati, och myckel annal. Motionerna är tämligen jämnt fördelade mellan regeringspartierna och opposilionen,

' Trots della har utskottet blivit enigt i de flesla frågor, varför reservalionerna är få, Della belyder naturligtvis inle alt del hos regeringspartierna och oppositionen finns något slags enheissyn på dessa frågor. Sedan länge pågår elt intensivt utredningsarbete, och många av dessa ulredningar närmar sig nu sitt färdigställande. Del är med hänvisning till dessa utredningar och med krav på all de snarasl färdigställs som enigheten har skapats. När utredningarna väl är färdiga och det gäller alt förverkliga förslagen, då är det nog i slorl sell slul med enigheten, eftersom partiernas syn på dessa frågor är högst olika.

Sedan kan man också av renl kuriosilelsintresse konstalera, att del lycks ha hänt saker efter förra riksmötet som fått de borgerliga partierna all helt ändra åsikter. Under förra riksmötet lade bl, a, den nuvarande arbetsmarknadsminisiern fram en molion som behandlas här och som krävde radikala ingripanden, t, ex, att offentlig kontroll av stöne före-

115

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

116

tagsfusioner skulle införas och att en ny konkurrensbegränsningslag borde ulformas så att del blir möjligt att bryta existerande monopol. Han krävde utvidgad uppgiftsskyldighet för multinationella företag och även att en särskild enhet skulle inrällas vid industriverket med uppgift alt följa de multinationella förelagens verksamhet i Sverige, Nu yrkar hans egna partivänner och koalilionsbröder avslag på alla hans djärva förslag, oftast utan någon egentlig molivering. Kan delta bero pä all han nu vill få tillfälle att lägga fram sina radikala förslag som regeringspropositioner, undrar man. För det kan väl inte bero på alt han fått lämna alla kontroversiella förslag ulanför regeringskansliet för glädjen all få komma in där och medverka lill en mera moderai polilik som passar regerings-koalilionen bällre! Ja, vad vei jag. Men en underlig anordning är det atl hans borgerliga bröder inle alls vill kännas vid hans lidigare förslag,

I några rent principiella punkler har del inle gäll alt skapa enighei på grund av olika grundsyn på de näringspoliiiska frågorna hos de olika parlierna. Vi socialdemokraier i ulskollel har pä ire områden inle kunnal följa majoriteten ulan redovisar i reservaiioner våra slåndpunkler, och jag vill säga några ord om de tre reservalionerna.

Den förslå reservalionen handlar om de allmänna rikllinjerna för näringspoliliken. Grunden för vårl materiella välstånd är ell effeklivl näringsliv; del är en mening som knappasl behöver framhållas, den är ju självklar. Del arbele som uiförs i våra fabriker och på våra andra arbelsplalser ger oss uirymme för vår höga levnadsslandard. Skall det vara möjligl att behälla den höga effekliviiel som vi har i näringslivei, krävs en sländig anpassning till förutsättningarna och förändringarna inom produktionen såväl här hemma som. än mer, i andra länder, där våra kunder och våra konkurrenter finns. Men skall den anpassningen kunna ske måsle de anslällda känna trygghet för sin utkomst, även om de inle alllid känner irygghel för sin arbetsplats. För della krävs ett nära samarbete mellan förelag och anställda, ett medinflyiande och en gemensam planering. Det krävs också ell starkt inflylande för samhällel som garant för alt förändringarna inte leder till oacceptabla sociala svårigheter. Den ulveckling som vårl näringsliv genomgått de senasie årtiondena och som gett oss den kanhända högsta levnadsstandarden i världen har varit möjlig endasl genom all ell sådant samarbele har kunnal skapas och genom samhällets ansvarstagande.

Sambandet mellan näringsliv och samhälle finns emellertid också på ett otal andra områden, Induslrin är yllersl beroende av samhällels ålaganden när del gäller uibildning, bostadsbyggande, kommunikationer, energiproduktion, uibyggnad av barnomsorg osv,

Induslrins kredilförsörining är också ett viktigt samhälleligt problem. Den ytterst förmånliga företagsbeskattningen i värt land, som bl, a, medger uppbyggnaden av skattefria investeringsfonder, ger vår induslri goda konkurrensmöjligheter. Under den socialdemokraliska regeringens lid skapades AP-fonderna, som man väl i dag knappast kan eller vill tänka borl inom industrin. Invesleringsbanken är en annan kreditinsiiiuiion

som betytt myckel för vår induslriella uppbyggnad. Slrukturgarantierna och en mångfald finansinstitut med samhälleligt engagemang har på samma sätt hjälpt industrin.

När det gäller produktutveckling, framtagande av nya produkter och införande av nya arbetsmetoder måsle det finnas elt intimt samarbele mellan samhälle och förelag. Ulan de samhälleliga insalserna genom slyrelsen för leknisk ulveckling, Ulvecklingsfonden, Norrlandsfonden och en hel del andra organ och ulan den frikostiga avdragsräll för forskningsändamål som finns i dag skulle svensk induslri ha svårl att klara sig i den hårda konkurrensen.

Med de starka krav som i varie fall vi i arbetarrörelsen släller pä arbele och trygghet ål alla måste ell yllersl inlimt samarbele lill mellan samhälle och näringsliv. Vi avvisar därför myckel besläml en syn på näringspoliliken som innebär alt man begränsar sina praktiska handlingsmöjligheter av principiella och dogmatiska skäl. Valet av medel för atl skapa ell effeklivl näringsliv måsle ske pragmaliskl och förutsältningslöst Näringslivets uppbyggnad och ulveckling är elt gemensaml iniresse för hela folkel, inte bara ell iniresse för aktieägarna.

Alt staten skall gå in med ägarengagemang där della är velligt blir dä också en självklarhet Hur hade del f ö. gäll all klara den omställning i varven, som nu sket ulan elt statligt ägarengagemang? Hur hade det varit möjligt atl en gång skapa ASSI, att klara sysselsättningen i lekoindustrin, atl klara NJA osv.? De exempel som finns här borde vara tydliga nog för var och en. Men lyvärr är de borgerliga ofla fångade i en dogmatisk fälla, där de siller fasl och inte kan agera förulsätlningslösl.

Den nya regeringens egna ullalanden ger anledning lill fruktan för all man inte kommer att agera kraftfullt, för atl värna utveckling och sysselsällning, om delta kommer i slrid med de borgerligas dogmer och trossatser. Den "Åslingdoktrin" man talarom är ju bara en utveckling av del gamla privatkapilalistiska receptet all samhällel skall hålla fingrarna borta och låta induslrin sköta sig själv. Sedan kan ju samhällel gå in och städa litet då och då efler industrins misslyckanden.

I regeringens budgetproposition sägs bl. a. all del "i förslå hand är förelagens uppgift all enligl tryggheislagsliflning la ansvar för sin verksamhel och sina anslällda. Inom en sociall anpassad marknadsekonomi måste emellertid statsmakterna underiälla näringslivels anpassning lill konjunklur- och siruklurförändringar genom all ange ramar och rikllinjer för näringspoliliken."

Från socialdemokraliski håll vill vi ingalunda besirida företagens ansvar för de anställda. Del har Ivärlom med skärpa undersimkils i den arbeismarknadspolitik som ulformals under senare år. Men i den svåra omsiällningskris som nu finns i flera branscher är det nödvändigl med ett mera handfast agerande. Vi kan tänka på stålbranschen, varvsbranschen, skogsindustrin, för atl ta några exempel, Enligl vårt säll all se måste regeringen här som ombud för samhället gå in och med olika medel leda och styra ulvecklingen, så alt man lar hänsyn lill folkflertalets

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

117

Nr 128 behov och intressen och inte bara lill kapitalägarnas. En näringspolitisk

n rl opn rlen planering måste skapas, som innebär all samhällel, industrin och de an-

11 ma' 1977 ställda lillsammans skapar elt näringsliv, byggl på ekonomisk demokrati,

_____________ Vi kan inte godta den passiva lålgåpolilik som de borgerliga här förordar.

Näringspolitiken Därför yrkar jag bifall lill reservationen 1,

Reservationen 2 gäller slyrelserepresenlationen för kommunerna i vissa företag. Utskottet avstyrkte förra året en molion med elt liknande innehåll under hänvisning till den lagfästa informationsskyldigheten och den möjlighel som då fanns all slula frivilliga överenskommelser om styrelse-representation. Denna möjlighet har dock utnyUjats lilel, och systemets otillräcklighet har visat sig. Till detta kommer att händelser den allra senaste tiden slälll problemet i blixtbelysning.

Som vi alla vet finns det många orler där en induslri är den enda eller den hell dominerande arbetsgivaren. Hela ortens, ja, ibland hela kommunens, framtid eller undergång är beroende av denna enda industris ulveckling eller nedläggning. Att kommunen inte då skulle ha plals i styrelsen och full insyn i vad som planeras i induslrin syns mig orimligt. Pä andra håll, i större kommuner, kan en eller ett par industrier hell. dominera en stor stads hela arbetsliv. Det räcker väl alt erinra om Göteborg, där varven och Volvo på ett markant säll dominerar regionens hela näringsliv. Behovel av kommunal styrelserepresentation också i sädana induslrier borde vara självklart

Detta ter sig sä mycket naturligare för oss som ell förslag i den riktningen framlagts av en inlerdepartemenial arbelsgrupp, som har utvärderat försöksverksamhelen med offenlliga slyrelserepresenlanler. Förslaget har remissbehandlals, och det bör, efler den överarbetning som kan föranledas av remissbehandlingen, kunna läggas lill grund för ell lagförslag lill riksdagen. Detta är del yrkande vi släller i reservalionen 2.

Reservalionen 3 handlar om slyrelserepresenlanler för staten i vissa företag. 1976 års lag om styrelserepreseniation för samhället i akiiebolag m. m. innebar utökade möjligheter i fråga om näringspolitisk planering. Den nya regeringen lycks dock enligt olika ullalanden hysa en motvilja mol alt utse sådana representanter. Stundom framhålls att dessa sty-relserepresenianler skulle kunna leda lill stallig maktutövning ulan demokratisk kontroll - som det sägs.

Det är elt underligt uttalande. Tvärtom bör lagens tillkomst ses som
ell naluriigt led i strävan mol en fördjupad ekonomisk demokrati. Dessa
Slyrelserepresenlanler bör ju fungera som konlakl- och opinionsförmed
lare mellan företag och allmänna samhällsintressen. Offenlliga styrel
serepresentanter i förelagsstyrelserna framstår som en ändamålsenlig
form av samarbele och informationsutbyte. Vi yrkar därför all regeringen
snarast skall utnyuja de erbjudna möjlighelerna till insyn i företagen.
Detla ser vi som särskilt angelägel i en period som den nuvarande med
ell stort antal förelagsnedläggelser, ofta med allvariiga konsekvenser för
samhälle och enskilda, men också en tid med jättelika förelagsfusioner.
118 Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill reservationerna I,

2 och 3 i del föreliggande utskollsbelänkandel.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk): Nr 128

Herr lalman! Väsierpaniet kommunisternas krav i del akluella nä- Onsdaeen den
ringspolitiska ärendet är följande. jl j : g-jj

För del första: Skärpt restriklivitet mot utländska intressens inträng- ___

ande i kapitalägandel på svensk botlen. Näringspolitiken

För del andra: Krav på brytande av de multinationella bolagens starka ställning inom livsmedelsindustrin saml monopolföretagens dominans över vikliga delar av jordbrukels försörining - maskiner, konstgödning, byggmaterial m. m.

För det tredje: En allmänt skärpl monopollagsliftning.

Delta är krav som ställts av vpk i skilda situationer under mänga år. Vi har inga som helst förhoppningar atl den borgerliga riksdagsmajoritelen skall visa något intresse för den sortens krav.

Vi har inga förhoppningar på moderaterna. Deras motionsvägen framförda synpunkler på internationell kartläggning av mullinalionella förelag har blivit en nästan klassisk förhalningslaklik.

Vi har inga förhoppningar pä mittpartierna, som gärna skrudar sig i antimonopolisliska deklaralioner men som stillsamt godtagit alla praktiska former av monopolism och nu för liden inle ens förmår göra motstånd inför Burenslam Linders liberalism mot de multinationella spelföretagen.

Vi har föga av förhoppningar på socialdemokraterna, som i åratal avslog vpk-motioner, ibland under uttryckligt prisande av de multinationella företagens positiva inverkan på svensk ekonomi, som nu försöker slälla motionskrav av den typ som finns t, ex, i herr Hellströms motioner men som under den tid de satt i regeringen själva avstyrkte sådana krav.

Del hindrar inte atl kampen mot monopolen och mot de multinationella förelagens växande makl och hänsynslöshet måste föras med ökad styrka, om del också bara är ett enda parti som för den konsekvent.

Utskottets motiveringar till all inle göra elt skapande grand för att bemästra problemel med de multinationella företagen är vid del här laget välkända och slitna. Man hänvisar lill utredningsverksamhet som inte alls har någon viljeinriktning och som egentligen inte heller styrs av någon önskan att angripa problemen. Det faktum atl någon eller några siller och registrerar de multinationella kontaktnäten är självfallel inget hinder för all formulera politiska attityder eller kräva politiska ålgärder mot multijättar och monopol. Särskilt lömsk är utskottets hänvisning till all de multinationella förelagens problem måsle ses internationellt Det är ju välbekant för alla all detla är en omskrivning för atl de ledande västländernas slappa attityd mot multijättarna skall kunna bli vägledande även för Sverige, Somkänt är muliijältarna infiytelserika både inom EG och inom enskilda länders regeringskretsar.

Det är anmärkningsvärt hur både utskottets borgerliga och dess so
cialdemokratiska ledamöter här är överens om skrivningarna. De har
uppenbarligen i huvudsak samma syn på monopol och multijättar, I skydd
av denna gemensamma syn fortsätter fusionerna, monopoliseringen och 119

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

120

multiföretagens frammarsch.

Intressanta i det här sammanhangel är ivä socialdemokraliska molioner som behandlas i betänkandet, intressanta kanske jusl därför alt de är tvä, I den ena, som är en partimolion, ges vissa allmänna synpunkler på näringspoliliken, I den andra las Ernsi Wigforss idéer om ekonomisk demokrali upp. Del är en händelse som ser ul som en lanke all de socialdemokratiska reservalionerna inle alls berör Wigforss-molionen, Del är också lypiskl all den socialdemokraliska partimotionen inte lycks ha något samband med Wigforss-molionen, ulan all den sislnämnda har fåll väckas hell fristående. Jag bortser här frän del förhållandel atl Wigforss idé om något slags ägariösa företag byggde på den någol orealistiska och omarxistiska föreställningen om elt gemensamt klassintresse och en i förhållande lill klasserna i samhällel neulral stat. En sådan neutral stal existerar ju inte.

Del är inte det som här och nu är det mesl relevanta. Del mest relevanta är den allmänna samhällssyn som skymtar i moiionen av herr Palme m, fl, och som herr Svanberg har kommenterat Enligt den skall de anställda ha en konstruktiv attityd, som det heter, till näringslivels strukturomvandling. Samhällelig politik skall understödja strukturomvandlingen. Hela motionen lalar om dessa ling som om de var politiskl neutrala. Man släller aldrig frågan: Vad för slags strukturomvandling, strukturomvandling för vem, i vilken riktning, för vilka mål?

Man får del intrycket atl del enligt socialdemokratisk syn finns en enda strukturomvandling-den enda nödvändiga, som man absolul måsle anpassa sig till, och att hela frågan bara gäller: Hur skall man organisera denna anpassning så att de arbetande kan fås atl acceplera den? Det är denna strukiuromvandling som de arbeiande skall vara konstruktivt inställda lill, annars gärdet dem illa. Den skall staten understödja, oavsetl om den leder lill hejdlös koncentraiion av företag, rovdrift på malm och slål, massproduklion av lunginduslriprodukier som andra länder nu kan producera billigare, skövling av skog och beroende av halvfabrikat Aldrig lalas del om au kapilaleis slrukluromvandling, sådan som kapilalel vill driva den, är någol kvalilalivl skilt från den strukturomvandling som skulle vara i folkels iniresse. Folkel har ju ingel intresse av kalhuggning, av att mängder av bruksorter läggs ner, alt slälämnena i NJA inte förädlas osv. Folkflertalet har iniresse av en hell annan teknologisk och induslriell ulveckling än vad kapilalel vill se genomförd här i Sverige, Folkflertalet och kapitalet är varandras motståndare pä det avsnittet som på alla andra.

Men den socialdemokratiska parlimolionen ulgår från någol som re-presenlerar raka motsalsen - nämligen atl kapitalels strukturomvandling i princip är den enda möjliga och därför i folkels iniresse. Det är, menar vi, att skapa en bild av falsk enighei mellan arbete och kapilal.

Man frågar sig hur skall arbetarrörelsen med en sådan aningslöshet bli någol annat än ett kapitalels slöd i regeringsslällning och en vanlig kortsiktig missnöjesuppsamlare i opposition?

Del finns nämligen, menar vi - och del lycker vi är någol som borde diskuleras myckel mera i arbetarrörelsen - en annan leknologi, en annan lyp av produktionsutveckling, en annan form av ekonomisk tillväxt liksom en annan form av social ideologi, av kultur och livsstil än den kapitalistiska. Den, nämligen, som riktar sin spjutspels mol den kapilalisliska slrukluromvandlingen, mol monopol och mullijällar - kort sagl mol alll del som den socialdemokratiska motionen och de socialdemokraliska reservalionerna förvånansvärt nog underlåter atl över huvud laget nämna.

Det är tydligare än någonsin, herr lalman, vad del leder till när en arbetarrörelse ger upp sitl socialisliska arv, och vilken betydelse del har all della arv ännu lever åtminstone i vissa av rörelsens delar.

Hen talman! Jag yrkar bifall till vpk.s motioner 1976/77:219,1975/76:2126 och 1975/76:888.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Näringsulskoltels belänkande nr 30 är ell omfaltande aktstycke. Herr Svanberg har redan redovisal all del behandlar 27 motioner och omspänner de fiesta frågor som rör näringspoliliken.

Herr Svanberg målade upp en bild av den nya regeringens arbele som jag inte rikligl känner igen. Verkligheten är och har varit någol hell annal.

Vi har under senare år haft en myckel negativ utveckling inom svenskt näringsliv. Del har synbarligen väckl både förslämning och länkar på all med slatliga stimulansåtgärder söka rätta lill den olyckliga trend som vi råkat in i. Därför har den nya regeringen sett som sin främsta uppgift att klara sysselsättningen under denna lågkonjunktur, den mest långdragna efter krigel.

Regeringen har genom en myckel ambitiös arbetsmarknadspolitik förhindrat en ökning av arbetslösheten, trots de slora svårigheierna i vår ekonomi. De insalser som har gjorls för all hålla förelagen i gång under konjunktursvackan är nalurliglvis inte obekanta för kammaren. Om jag inte minns fel rör del sig om insatser för ca 13 miljarder för all hålla uppe sysselsättningen. När herr Svanberg kallar del för. en lålgåpolilik lycker jag all herr Svanberg överdramatiserar och tar lill ord som det inle finns täckning för i verkligheten.

De sialliga slödåtgärderna har regeringen som sagt sall in för all hälla sysselsällningen på en hög nivå. Och vi har också lyckals med del. Men del är ingen tvekan om all svenskl näringsliv har problem. Den svenska konkurrenskraften har lunnats ul. Del kan på inlel sätt underlätta för oss atl i framtiden upprällhålla full sysselsällning, vilket - del vill jag undersiryka - är vikligi. Del är också regeringens målsäilning.

Den unika kompelens som vi tidigare hade, nämligen alt kunna producera varor av högre kvalitet än andra länder, är numera inte en realitet. Våra konkurrenter producerar nu varor av minst lika god kvalitet som vi.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

122

Inie heller marknadsföringsmässigl har vi några fördelar framför kon-kurreniländerna. Den för svenska förelag negaliva faklorn här är alt samlliga våra slora avnämarländer och samtidigt konkurrentländer slimulerar sina egna industriers exportansträngningar för atl hålla importen lillbaka under rådande internationella lågkonjunktur.

Under sådana förhållanden är del inle lätt för oss att bibehålla våra marknadsandelar, än mindre all öka dem. De flesla odds är emot oss. Men jag vill ändå påstä alt regeringen lyckats hålla sysselsällningen -den har varil ett av de stora problemen - på en utomordentligt hög nivå. Det bör vara målsättningen också i fortsällningen.

Jag inslämmer med herr Svanberg i atl vi måsle salsa på en hög leknologi för alt få fram nya produkler som vi kan gå ul på marknaden med. Vi har här i Sverige fördelen att ha en mycket hög teknologi -man skall inle svartmåla den svenska situationen. Vi är ell av världens främsta industriländer. Vi har tidigare kunnal höja produktiviteten år efter år och därigenom öka vårl välstånd. Även om del ständigt söks ny teknologi och nya produkter kan vi, med en stimulerande uppbackning frän statsmakterna av det svenska näringslivet, se framtiden an med tillförsikt Vi kommer då all ha ell bra svenskl näringsliv som är kon-kurrenskrafligl gentemot utlandet

Jag har som sagt svårl alt förstå herr Svanberg som ser den nya regeringens åtgärder som ullryck för en lålgåpolilik. Del har de sannerligen inle varil. Del visar väl också de proposilioner som framlagls i frågor som rör näringslivet

I näringsulskollets belänkande behandlas 27 molioner rörande näringspolitiken. Jag skall inle räkna upp dem alla utan länker gä över lill all beröra de tre reservationer som är fogade vid belänkandet.

Som herr Svanberg sade visar det faklum alt del bara flnns tre reservationer att vi trots allt har varil överens i de flesla av de frågor som har tagils upp i motionerna.

I reservationen 1 av herr Svanberg m. fl. förs fram synpunkter som det socialdemokratiska parliet har pä speciella åtgärder inom näringspolitikens område - del är fråga om styrmedel av olika slag. Utskottet har ingenting atl invända mot molionärernas bakgrundsteckning. Deras allmänna slutsals om vikten av atl induslrins produktivitet och effektivitet ulvecklas är det myckel lätt all instämma i. Från utskottets sida har vi den uppfattningen alt staten på olika sätt måste kunna inverka styrande på näringslivet och la aktiv del i näringspolitisk planering. Det är uttalanden som ulskollel inte heller riktar någon gensaga mol. Det kan dock noteras alt valet av styrmedel enligt reservanlerna skall ske pragmatiskt. Dessa rikllinjer vill reservanlerna all riksdagen skall uttala sig för, Utskollsmajoritelen hänvisar emellertid till regeringsförklaringen, där en kärnpunkt är att vårl lands ekonomi även i framliden bör bygga på en socialt styrd marknadshushållning. Till della kan sägas att fjolårets utskoltsmajoritetansåg atl rikllinjer för näringspolitiken hellre borde få formen av beslut i speciella frågor än av allmänt hållna principuttalanden.

Jag tycker atl detta uttalande är lika aktuellt i år,

1 reservalionen 2 tas upp frågan om styrelserepreseniation för samhällel i akiiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Herr Svanberg har redogjort för den reservalionen, Ulskollel säger all de förändringar som föreslogs förra årel i informalionssyslemei förelag-samhälle och möjlighelen all slula frivilliga överenskommelser om styrelserepreseniation fortfarande äger sin giltighet Vi anser atl del inle går all borlse från risken för lojalitetskonflikter när del gäller kommunala represenlanler i förelagens siyrelser och avsiyrker därför moiionen.

Reservationen 3 tar upp frågan om styrelserepreseniation för staten i vissa förelag, Moiionärerna och reservanlerna anser alt regeringen inte har varit så inlresserad av all tillvarata möjlighelerna all utse statliga Slyrelserepresenlanler, Från utskottets sida menar vi att det får ankomma pä regeringen att bedöma i vilka fall en statlig representant skall ingå i dessa förelags siyrelser. Vi anser nämligen all del kan bli någon form av gisslan om sialliga represenlanler siller i bolagens siyrelser. Vi anser -- och del har vi hävdat tidigare - atl det är värdefullare all de anställda har representanter i bolagens styrelser och på del sättet får del av informationen. Vidare ger de nuvarande beslämmelserna på samma säll som hillills möjligheier lill koniakler mellan de slörre förelagen och samhällel.

Herr Svensson i Malmö har lalal för de vpk-motioner som behandlas i detta betänkande. Del gäller bl, a, molionerna om de multinationella företagen. Denna fråga har under många år behandlats här i riksdagen, Pås, 16-21 i betänkandet redovisas vilka åtgärder den tidigare och den nuvarande regeringen har vidtagit när det gäller de mullinalionella företagen. Det är redan många utredningar som sysslar med dessa frågot både inlernalionelll inom FN och OECDoch här i Sverige. Vi har bl. a, ulredningen om utländska överlaganden av svenska förelag. Vi har vidare den grupp som skall följa frågor rörande mullinalionella förelag. Den gruppens ordförande är efler regerings-skiftei statsrådet Åsling, Sedan den 2 december 1976 har statens induslriverk i uppdrag atl ulreda de multinationella företagens belydelse för svensk industriell teknisk utveckling. Vidare genomförregeringen genom statens industriverk en utredning föratt kartlägga och analysera livsmedelsbranschens struktur och situation i nuläget, I nom induslri verket pågår också en utredning om ell länkl informationssystem förde multinationella företagen.

Del är alllså myckel som är på gång när del gäller de multinationella företagen, Della är självfallel ell slort problem. Men jag har svårt att länka mig all vi från svensk sida här ensidigi kan gå in med olika beslämmelser, Självfallel bör man - och den linjen har vi drivit i många är - försöka få ökade möjligheter lill insyn i de mullinalionella förelagen. Vi förväntar också atl del snart kommer all läggas fram förslag som gör del möjligl för oss au i samverkan med andra länder skapa ell syslem ,som ger ett bättre grepp om de mullinalionella företagen.

Med detla, herr lalman, vill jag yrka bifall lill ulskolieis hemslällan på samlliga punkler.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

123

Nr 128 Hen SVANBERG (s) kon genmäle:

Onsdaeen den '" talman! Jag skall inle ge mig in på någon längre polemik med

11 mii 1977 '' Andersson i Örebro, men jag kan inte låta bli att bemöta honom

_____________ på ett par punkler.

Näringspolitiken Han säger att jag har målat en alldeles felaktig bild av regeringens

arbete hittills. Han sade all del inom svenskt näringsliv rådde pessimism när den nya regeringen tillträdde men atl regeringen genom en lång rad av åtgärder verkligen har klarat sysselsättningen.

Ja, nog har regeringen vidtagit åtgärder - det skall Gud veta. Den ena veckan får vi bud om atl nu måste vi salsa så och så myckel pengar för atl få lilel större sprätt i näringslivet, och så går man in med slimulansålgärder. Näsla vecka får vi budet att vi nu måste vidla ålstramningsålgärder för all klara sysselsättningen.

Del har alltså inle fatlals ålgärder, men visheien i beslulen om dessa ålgärder kan slarkl ifrägasällas.

Jag använde uttrycket låtgåpolitik i milt resonemang om den allmänna näringspolitiken. I del avseendel vill jag inte belasta regeringen för vad den inle har gjorl. Det är här fråga om en målsäilning - vart man vill komma.

Herr Andersson i Örebro vet från diskussionerna i ulskollel om slålindusirin, skogsindustrin osv. att partiernas och regeringens inställning är atl man inle skall lägga sig i för mycket utan låta industrierna själva avgöra. Del har sagts atl vi förlorar 35 000 jobb inom induslrin i är. En uppgifl från regeringskansliet säger nu all del blir 100 000 jobb som går förlorade 1977 och 1978. Inte är del precis atl klara sysselsättningen. Men slrunt i del, säger man, vi skall la upp andra ling.

Herr Andersson i Örebro lalar om reservalionen 1 och säger sig inle ha någonling emol den bakgrundsleckning vi gör i den, ingenling emol Ulvecklingen, ingenting emot våra ord. Men han är emol ålgärderna. Detla är typiskt för folkpartiet och - jag höll på att säga - borgerligheten. Man lalar gärna vackra ord om vad man vill göra med industrin, men i ålgärderna vill man inte della, dä rusar man tillbaka. Så säger herr Andersson i Örebro all vi i fjol, när vi var i majorilel i utskottet, sade atl det här mer borde visa sig i åtgärder än i deklamationer. Ja, regeringspartierna har ju möjlighel atl i handling visa vad de vill. Vi har eflerlysl ålgärder och inte bara ord om vad som bör göras. Vi kan inle vidla några ålgärder, för vi innehar ju inle regeringsmaklen, herr Andersson.

Del enda herr Andersson har atl säga om kravet på styrelserepreseniation frän kommunerna och samhällel är alt del kan bli lojaliietskon-flikiet en gisslan. Det var beklämmande all höra alt del inle fanns mer iniresse för den frågan än så.

Hen HOVHAMMAR (m):.

Herr lalman! I dessa dagar diskuleras kanske mer än någonsin tidigare
124 vårt lands ekonomiska läge. Elt under de senare åren starkt ökat kost-

nadsläge gentemot utlandet !iar som bekant medfört konkurrenssvärig- Nr 128

heler för främst exportföretagen men även för de företag som konkurrerar Onsdaeen den

på hemmamarknaden. Della har i sin lur resulterat i ett mycket slorl jj ■ ]()jj-

byiesbalansunderskoit, som fåll läckas genom utlandsupplåning. Denna --

polilik kan inle föras under någon längre lid. Därför måste vi successivi Näringspolitiken försöka anpassa värt kostnadsläge lill utlandets, öka invesleringarna och satsa på nya produkler som kan vinna omvärldens gillande.

För all få fram dessa nya produkler krävs emellertid all förelagar-klimalel är sådant att det verkligen lönar sig all salsa och investera. Med andra ord: man måste ha en tro på framliden. Del har också visal sig all innovalionskrafien och uppflnningsförmågan bäsl har gynnats och groll inom marknadshushållningens ram.

Men just nyetableringarna har visal en myckel negaliv ulveckling i vårl land. Från all i slulel av 1960-ialei ha lillkommii som mesl omkring 3 000 förelag per år var nyelableringarna bara 2 000 år 1975. Dessulom bör också noleras all de nya förelagen har en ulpräglad småföretagar-karaklät Del har nämligen konsiaierals atl ännu ell år efter slarien hade 70 % av de nyeiablerade förelagen inle någon ansiälld.

I moiionen 866 med mig själv som första namn pekar vi på flera viktiga fakiorer som enligt vår uppfallning måsle jusieras och rältas lill om folk skall vilja salsa på nyförelagande lill gagn för såväl ekonomi som sysselsällning. Vi omnämner bl. a. sådani som kapilalbeskalining. kredilförsörining och de orällfärdiga arbelsgivaravgifterna, dvs. löneskallerna. Mol den bakgrunden hemsiäller vi också om ulredning och förslag syf-lande lill just ett ökal nyförelagande och sådana näringspolitiska villkor all den hiuillsvarande irenden mol alll fler uppköp av mindre förelag kan brytas.

Herr talman! Jag nolerar nu med lillfredsslällelse ulskolieis syn på livsbelingelserna för de mindre och medelstora förelagen.

Jag noterar också med glädje atl regeringen har tagit en hel del kontakter med näringslivets organisationer, specielll med dem som representerar de mindre företagen, för all lyssna på vad de har all säga i dessa för vårl land väsenlliga frågor. Jag lar del såsom ett sundhetslecken atl man i dag på ell hell annal säll än lidigare vill lyssna pä vad vi från dessa organisalioner har all föra fram.

Även moiionen 863 av herr Fridolfsson och moiionen 531 av herr Knutson m. fl. tar upp för de mindre förelagen väsentliga frågot Med hänsyn lill lidpunklen skall jag nöja mig med alt konstalera all del är posilivi all såväl frågan om förelagarens personliga borgensansvar som frågan om exporlkrediler är föremål för ulredning resp. remissförfarande.

Ulskotlels ordförande, herr Svanberg, har nyss konslaleral all del när
del gäller näringspolilik råder en slor skillnad mellan regeringspariierna
och nuvarande opposilion. Jag vill gärna hålla med om att så är för
hållandet Jag skulle gärna ha velal göra vissa kommenlarer lill de re
servaiioner som här har nämnls, men med hänsyn lill lidpunklen och
då herr Andersson i Örebro lidigare har gjort dessa kommenlarer, skall 125

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

126

jag nöja mig med all yrka bifall lill utskottets hemslällan och därmed avslag pä de tre reservalionerna.

Hen NILSSON i Kalmar (s):

Herr lalman! I näringsutskottels belänkande nr 30 behandlas också motionen 1252, som berör missbruk av konkurser och näringsfriheten. I motionen ges ell exempel pä hur en förelagare anlingen själv eller genom anhörig har medverkal i elva konkurser på lio år. Samhällel -slal och kommun - har därigenom förlorat 1,7 milj. kr. Också anslällda och andra förelag har förioral slora belopp.

Enligl konkurslagen är gäldenären, om firman har bokföringsskyldig-hel, förbjuden all driva rörelse under den lid konkursen pågår. Detla kringgås genom atl man använder bulvan eller anhörigs namn. När konkursen väl är avslutad, är del bara all sälla i gång igen som om ingenling hänl. Man har nyll namn pä företaget De gamla skulderna är borta.

Detta är enligl vår uppfallning hell olillfredssiällande. Del har påtalats i molioner under föregående år och tidigare. Ulskollel säger sig vara medvelen om detla och underslryker del angelägna i all denna typ av missbruk motverkas. Man hänvisar till pågående utredningar, bl. a. den 1971 tillsatta konkurslagskommillén och den 1976 tillsalla föreiagsobe-slåndskommittén. Sedan blir del inte mer.

Jag kan i och för sig förslå detla. Vi har i motionen kanske inle krävt mer. Men vi anser del självfallet nödvändigt all en lösning kommer lill slånd. Konkurslagskommittén, som lillsalies 1971, har nyligen fåll tilläggsdirektiv, som förmodligen innebär all del kommer all la lid innan kommittén kan framlägga något förslag.

Del är i dag alldeles för läll alt starta företag. Del måsle ske en bällre granskning av dem som skall vara ansvariga och leda förelagel. Man måsle undersöka om del finns lillräckliga resurser för all driva förelagel, om del ärberälligal och moliveral all driva jusl det förelagel, om förelagel har den produklionsinriklning som del sagls alt förelagel skall ha och räll lokalisering, om vederbörande förelagsledare är lämplig all anslälla och handha personal samt om ansvarel för de anslällda kan genomföras eller fullföljas.

Vid inträffad konkurs bör granskningen skärpas yllerligare, och vid upprepade konkurser bör del pä ell eller annal säu bli förbud.

Undersökningar visar all antalel konkurser ökar. Enligl en av statens industriverks rapporier förekommer gäldenärsbrotl i inte mindre än 40-50 % av företagskonkurserna. Det är en utomordentligt hög siffra, som det verkligen finns anledning att lilla närmare på.

Mol denna bakgrund är del förvånande au laguiskoiieis borgerliga majoritet vid 1976/77 års riksmöte i betänkande nr 11 avvisat ell förslag från den lidigare regeringen om all vidla ålgärder. Del är också förvånande all regeringen nu förlänger möjlighelen all bilda 5 000-kronors-bolag, när man vet all dessa förelag ofla används för skatiefiffel och liknande och när man vel all vid uppemot 50 % av konkurserna är det

gäldenärsbrotl med i bilden.

Detta gör atl jag måste ställa frågan: Vill de borgerliga verkligen få lill stånd en förbättring och komma lill rätta med missbruket? Jag hoppas sannerligen att de utredningar som är tillsalla arbelar snabbt och alt de kan komma med förslag.

Så skulle jag vilja la upp frågan ur en litel annan aspekt När vi väckie motionen 1252 publicerades den i lokalpressen hemma. Samtidigt fanns där en redogörelse för hur en yngling hade lagt sig till med en falsk tusenlapp, lillhörig den lantbrukare hos vilken han var anställd. Tusenlappen låg på lantbrukarens skrivbord och ynglingen snodde den, som del heter. Han gick ut och handlade och lyckades prångla ut den falska sedeln. Av referatet framgick att ynglingen vid tillfället sall häktad, och så småningom blev han dömd för sitl tilltag.

Men hur gick det för mannen vars transaktioner fanns återgivna i moiionen? Jo, han klarade hem I 700 äkta tusenlappar under lio är -märk väl ulan alt häktas, men den som tog den falska lusenlappen åkte dit! Den här företagaren som vi har anfört som exempel i moiionen log hem 170 000 kr. per år skatiefriii plus del som han lurade av de anslällda och andra förelag.

Jag anser att delta är en sida av saken som också måsie åtgärdas. LO-lidningen har haft några uppmärksammade artiklar om förhållandet. Tidningen uppger all den traditionella brottsligheten koslar samhället högt räknat 350 milj. kr. per år. Mol väldet och riuveriel säiler man in 99 % av landels samlade polisresurser. Genom den ekonomiska brolls-lighel som bedrivs av direktörer, fastighetshajar, ockrare och andra skojare genom skattebrott, skentransaktioner, momsfiffel, valutabrott m. m. svindlas landet årligen på inte mindre än något eller några tiotal miljarder kronor, och mot den lypen av verksamhet säiter polisen in sin enda återstående procent av resurserna.

Herr lalman! Jag menar all det finns anledning alt verkligen angripa de här frågorna. Vem är del som får belala? Del är jag, del är herr talmannen, det är vi alla som får vara med om atl belala. Del finns alllså plats för snabba korrigeringar på fiera håll, och vår motion hade det syftet att vi skulle få lill stånd rättelse i de här avseendena. Jag vill som sagl livligt hoppas atl de pågående ulredningarna arbelar snabbi och all det kommer fram resullal så snarl som möjligl. Det finns anledning att följa frågorna och evenluelll återkomma.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Hen ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror inie all del finns någon som vill eller kan lolerera skällefiffel eller andra förmögenhelsbroll, ulan alla anser au del är samhällels uppgift att på olika säll försöka komma lill rälla med den brollsligheien.

Vi i ulskollel delar den uppfallning som förs fram i moiionen, som lar upp de här frågorna om konkursmissbruk. Jag skulle också kunna anföra en mängd exempel på konkursmissbruk, men jag skall avslå från

127

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

det Men vi känner lill all del på lekosidan har funniis mänga fall där man utnyUjal sin slällning och kunnal tillskansa sig medel för egen vinning. Man har.exempelvis eiableral viss verksamhel i en kommun och olika slödålgärder har satis in frän samhällels sida. Man har t ex. haft lönsömnad vid egen fabrik och man har haft ell par egna affärer och säll i. Sedan har man gjorl en konkurs, som samhällel har fåll slå för.

Herr Nilsson i Kalmar frågar: Vill de borgerliga ha del som del är? Jag vill undersiryka all vi verkligen inle vill det! Del tror jag all ingen i regeringen vill ha heller, ulan vi måste försöka komma lill rälla med de här problemen. Ulskollel har samma uppfattning som herr Nilsson har, men vi har sillande ulredningar och de bör kunna arbela snabbt. Svenskt utredningsväsende arbelar nalurliglvis myckel noggrani och intensivt, men i vissa frågor skulle man kunna arbela snabbare och snabbi lägga fram förslag- materialet för ulredningarna finns ju ofta tillgängligt

Men vi från utskottets sida har samma uppfattning som herr Nilsson i Kalmar - all detta är problem som man måsle komma lill rälta med. Del är orimligt atl människor skall kunna utnyuja konkurser för egen vinning.

128

Hen HOVHAMMAR (m) kort genmäle:

Herr talman! Del är väl uppenbart all del föreligger missbruk i vissa fall i samband med konkurser. Det vill jag på intet sätt försvara. Tvärtom bör man vidta sådana åtgärder all detla missbruk i möjligaste mån elimineras.

Nu säger herr Nilsson i Kalmar atl del är på tok för läll all starta företag. Han lägger fram olika synpunkter på vad det är som gör all del är så läti all slaria förelag. Han säger all del många gånger finns för små resurser när en person vill starla ell förelag. Dä vill jag fråga: Hur mänga företagare som böriar har egenlligen så särskill myckel pengar? Om man går ul och frågar dem som är inlresserade av atl etablera företag finner man atl de i de flesla fall har ganska små resurser, men de brukar fä bällre resurser genom irägel arbele, - Men för små resurser vid slarien har säkerl de allra flesla om man skulle räkna renl före-lagsmässigt

Herr Nilsson säger vidare all del ofta blir fel lokaliseringsort Del är heller inie så läii all avgöra vad som är räll eller fel lokaliseringsort Vi har exempelvis i Småland ell område nere i Gnosjö-Anderslorp, Del är måhända inle så särskilt bra ur lokaliseringssynpunkl. men likafulll blommar förelagsamheien där pä ett utmärkt säll.

Fel produktionsinriktning angav herr Nilsson som en annan anledning. Ja, vem skall kunna avgöra vad som är fel produktionsinriktning då man startåren företag? Skall man tillverka hela maskinereller bara vissa detaljer? Del är mycket svårt alt avgöra detta.

Slutligen: Vem kan avgöra vem som är lämplig att driva ett företag? Jag undrar vilken myndighel som skall kunna avgöra om Andersson eller Svensson är lämplig att bli företagare. Del går hell enkell inle all

göra en sådan bedömning. Det är alltså elt ohållbart resonemang när man säger att del behövs styrmedel eller när man föreslår all någon skall avgöra vem som skall bli förelagare etc. Det går inte i praktiken. När det sedan gäller aktiekapitalet krävs del ju i dag minsl 50 000 kr,, om man vill starta elt nytt aktiebolag, Däremol har man i fråga om 5 000-kronorsbolagen gell dispens fram lill utgången av 1981, då 50 000-kronorsgränsen kommer all gälla även för befintliga förelag. Men redan i dag måste man alllså salsa 50 000 kr, i aktiekapital, om man vill starla ett akiiebolag.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Herr NILSSON i Kalmar (s) kort genmäle:

Herr talman! Både herr Andersson i Örebro och herr Hovhammar säger alt de vill komma lill rälta med de oegentligheler som förekommer i della sammanhang. Men är del då inle rätt underligt all den borgerliga majoriteten vid 1976/77 års riksmöle avvisade ell förslag lill vissa åtgärder för alt komma lill rälla med de här problemen, och är det inle räll underligt att ni vill ha möjligheter alt fortfarande bilda aktiebolag med 5 000 kronor i insats? Man vel ju atl 5 000-kronorsbolagen ofla bildades och användes jusl för skattefiffel. Är man så angelägen all komma lill rälla med problemen, skulle man inle ha gjort som regeringen.

Hen ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr talman! I vad gäller 5 000-kronorsbolagen fanns det ju skäl lill att man lidigare hade den gränsen. Jag tror all herr Nilsson i Kalmar gör sig skyldig lill en överdrift utan like när han påstår att alla 5 000-kronorsbolag bildades för skattefiffel. Naturligtvis har många förelag inom byggbranschen varit 5 000-kronorsbolag, och industriverkets ulredning har ju visat vilka som åsamkats problem genom konkurser. Men de flesta av 5 000-kronorsbolagen har varil små förelag där båda makarna arbetat. På så sätl ordnade man det så för all båda makarna skulle kunna avsälla medel ur förelagel lill pension. Jag lycker all del var bra att man kunde göra della. Man får nog dra en klar gräns mellan 5 000-kronorsbolag renl allmänt och skallefifflare,

Forlfarande har vi emellertid den uppfattningen alt man måsle komma lill rälla med del här problemel, och man kan väl säga alt konkurslagskommittén har arbetat med frågan i så många är att del nu rimligtvis borde kunna framläggas ell förslag.

Hen HOVHAMMAR (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Nilsson i Kalmar är tydligen fel underrättad när del gäller akiiekapilalel. Redan i dag, och jag upprepar vad jag sagt, går del inle alt starta ell nytt akiiebolag med 5 000 kr, i aktiekapital. Man måste i dag satsa minst 50 000 kr, om man vill starta ett nytt företag.

Sedan vill jag än en gång fråga: Vem skall kunna avgöra om en person är kompetent all starla ett företag eller inte?

9 Riksdagens protokoll 1976/77:128

129

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

130

Hen NILSSON i Visby (s):

Herr lalman! I näringsutskottels belänkande nr 30 behandlas moiionen 294, där jag lillsammans med några partikamrater lagil upp Gollands svårigheler atl utveckla sitl näringsliv, så alt de uppställda sysselsäit-ningspoliliska målen kan uppnås.

Del måsle enligt vår uppfallning vara en huvuduppgift för ell aktivt verkande samhälle atl med all kraft medverka till alt även i en sådan region som Golland skapa sysselsällning och öppna arbelsmarknaden för nya grupper.

Under 1950-lalel ägde en slor ulflytlning från ön rum, främsi av yrkesverksamma personer. Detta gav Golland en särpräglad befolkningsstruktur med en förhållandevis stor andel åldringar. Dessutom ökar de äldres anlal kraftigt. Jämfört med är 1950 har Gotland i dag 2 000 fler åldringar över 65 åt Fram lill år 1985 vänlas denna utveckling fortsätta, så alt nära 18 96 av befolkningen dä är pensionärer.

När del gäller befolkningspyramidens nedre del sä framgår del av länsarbetsnämndens redovisning av arbetsmarknadsläget på Gotland under april månad 1977 all man räknar med en stor tillströmning av arbetssökande ungdomar under andra kvartalet, då beredskapsarbetena upphör. Man räknar med atl ca 400 ungdomar på nytt blir arbelslösa. Från gymnasieskolan avgår vid vårterminens slut ca 530 ungdomar, av vilka flertalet kommer att söka arbete. Beträffande grundskolan kan man erfarenhetsmässigt beräkna atl ca 20 % av årskullen inte söker sig lill eller inle kommer in vid gymnasieskolan, Detla innebär all ca 160 ungdomar kommer atl söka sig ut på arbetsmarknaden. Totalt kommer således ca 1 100 ungdomar att vara arbetssökande under våren och sommaren 1977, Om jag sedan nämner all av hela antalet arbetssökande under april 1977 var 60 96 ungdomar under 24 år. Då blir totalsumman närmare 2 000 ungdomar.

Mot den här bakgrunden är del naluriigt all man som gotlänning känner oro för framtiden, då antalel åldringar stiger och våra ungdomar inte kan få någon sysselsällning.

En viss tröst ser jag dock när nu näringsulskottet på säll och vis behandlat vår motion välvilligi då man hänvisar lill den invenlering som Slalsförelag fåll riksdagens uppdrag all verkställa vad del gäller statliga indusiriprojekt som lämpar sig för lokalisering lill Golland och där man också väntar en slutredovisning omkring den I juni 1977, Del är f ö, elt uppdrag som tillkom efter en motion från Goilandsrepresentanierna vid föregående års riksmöle.

Det är möjligl all vad vi åsyftar i vår molion - nämligen alt få fram riskvilligt kapilal som kan slimulera företag all nyskapa och ulveckla verksamheler på Golland lill fromma för den arbelskraft som där finns - kan åsladkommas genom den hänvisning som ulskollel har gjorl, Ulskollel har, och del skall erkännas, säkerl handlal i bäsla avsikl då man avslulningsvis vad gäller vår motion skriver: "Del bör kraftigt understrykas att del är angelägel all regeringen efterslrävar all de förstag som

nu är alt vänta så snarl som möjligl kan utmynna i konkreta ålgärder Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

för utveckling av del gotländska näringslivet,"

Nu återstår bara all regeringen visar samma goda vilja atl förverkliga vad näringsulskottet uttalat lill gagn för en region som för den närmaste framliden har en dyster sysselsällningsprognos.

Hen ANDERSSON i Örebro (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Det är en mörk bild som herr Nilsson i Visby tecknar av sill hemlän. Och den är riktig, som vi gjorl oss underkunniga om i utskottet. Vi har fulll klarl för oss vilka oerhörda problem man har på Golland med att skapa sysselsättning för ungdomen och vilka problem ökningen av antalet åldringar medför. När man i framtiden får ett ökat antal åldringar och ungdomen försvinner från ön, då kommer det att bli betydande svårigheter-om man inte får fram industriell sysselsättning som gör det möjligl all få de yngre att stanna kvar på Golland,

Därför har vi i utskottet gjorl den här skrivningen, där vi underslryker vikten av att Statsföretag försöker placera någon form av industri på Golland, Det behövs konkreta åtgärder.

Jag vill understryka atl vi från utskottets sida är väldigt angelägna om atl någonting händer på Gotland som ger mer av sysselsättning där.

Hen ÖSTRAND (s):

Herr talman! 1 motionen 1975/76:847 som behandlas i betänkandet

- motionen väcktes f ö, i januari månad 1976 och behandlas nu i maj månad 1977, vilket jag tycker är en i och för sig märklig handläggning

- kräver jag och några medmotionärer att samhället, som har och måsle ha ansvarel för sysselsällningen, och de anställda får en bättre insyn i och elt avgörande infiytande över företagsfusioner.

Vi kräver detla mot bakgrund av att fiera uppmärksammade företagsfusioner under senare år har genomförts i vårt land. Dessa har varit av en sådan slorleksordning atl inle enbarl enslaka kommuner berörts, utan hela landsändar. På della vis har sysselsällningen för tusentals anställda påverkats.

Bara för några dagar sedan fick vi uppleva hur några personer - enligt uppgifl sex stycken - beslutade om att Volvo och Saab skulle gå samman, ett beslut som direkt berör 100 000-tals människor och indirekt utvecklingen i hela värt land.

Betecknande för samlliga större fusioner som genomförts är all samhällsorganen och de anställda ställts prakliskt tagel hell utan möjligheter all påverka eller på annat säll kontrollera vilka följder dylika fusioner får för ulvecklingen och sysselsällningen i berörda regioner. Delta är givetvis helt otillfredsställande,

I Gävleborgs län har vi i högsia grad varil berörda av dessa fusioner och verkningarna av dem. Vi kan la exemplet med AB Papyrus, ett företag i Skåne, som köpte upp Kopparfors AB, ell skogsföretag med huvudkontor i Ockelbo strax norr om Gävle, Vid ell sådant samgående

131

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

132

har man en känsla av att det mer är ägarinlressena som styr än ansvarel för regionen och de anställda.

Min egen hemkommun, Söderhamn, är kanske specielll berörd av mycket slora förelagsfusioner som genomförts under senare år. Korsnäs förvärvade för ett antal år sedan Marma-Långrörs AB, som då var ett blomstrande skogsföretag med huvuddelen av sin verksamhet förlagd till Söderhamn, Dä lämnades besked om att några större förändringar inte skulle genomföras. Men vad hände? Efler en korl lid försvann hela administrationen, och brädgården med ca 100 anställda lades ner är 1975, Framtiden för Marmaverkens Sulfalfabrik med ca 300 anslällda är mycket oviss, Marmaverken, ett samhälle med ca I 000 människor, är f ö, hell beroende av fabriken. De produkter som framställdes i distriktet skeppades tidigare över hamnen, Detla har också hell upphört Det är alltså hundratals människor som mist sin utkomst i kommunen på grund av Korsnäs köp av Marma-Långrör, trots de försäkringar som gjordes i samband med köpet.

En annan uppmärksammad fusion var när Slora Kopparberg köple Bergvik och Ala, som också var ett blomstrande skogsföretag, tillika stor elproducent, med ca 3 000 anslällda och med huvudkontor i Söderhamn, Även dä försäkrade ledningen för Stora Kopparberg att några förändringar inte skulle ske annat än marginellt och alt sysselsättningen för de anställda skulle tryggas. Vad har hänl? Prakliskl lagel all skeppning av bolagels skogsprodukter har upphört. Detta drabbar kanske inte de anställda i bolaget, men det drabbar dem som är sysselsatta i hamnen.

Man har också krävt all få skära ner produklionen vid Ljusneindu-slrierna, där man bl. a. tillverkar board och plywood. Här har man krävt en rätt kraftig minskning av arbetsstyrkan. Ljusne är elt samhälle med ca 3 000 människor, som är helt beroende av all bolagel upprätlhåller sin produklion. Del är givel alt människorna i Ljusne är oroliga för sin framlid, när de får sådana besked.

Jag lycker dessulom alt det är myckel märkligt all man vill minska en produklion som går ul pä all vidareförädla skogsråvara. 1 andra sammanhang är vi ju överens om alt vi skulle kunna skapa många nya arbetstillfällen i vårl land om vi i slörre ulslräckning vidareförädlade vår skogsråvara. Vår nye industriminister, herr Åsling, har ju också hell nyligen deklarerat denna uppfattning - samtidigt som det här myckel slora skogsförelagel skär ned en produklion som innebär vidare förädling av jusl skogsråvara.

Herr lalman! I ärlighetens namn skall jag väl erkänna all fusionen också har inneburii elt trettiotal nya jobb genom all träförsäljningen flyttals lill kommunen.

Dessa tvä exempel visar i alla fall med all tydlighet all nuvarande förhållanden är klart otillfredsställande.

Den strukturomvandling som ibland är nödvändig måste ske under sociall acceplabla former, så atl människorna kan garanteras arbete och samhällsservice. Orters och hela regioners framtid får inle beslämmas

i slutna styrelserum ovanför huvudei på de anslällda och samhällel. Man kommer nämligen inle ifrån atl i en marknadsekonomi är det inle omtanken om de anställda som är den främsta drivkraften för förelagen, utan det är den maximala vinsten. Delta finns det många exempel på i vårt land. Därför måste samhället ha del yttersta ansvarel för sysselsättningen.

Med detla följer också att samhället och de anställda skall ha ett avgörande inflytande på bl. a. företagsfusioner.

Herr talman! Nu har utskottet avstyrkt moiionen med hänvisning till konkurrensutredningens arbete. Men jag förutsätter atl utredningen arbelar snabbt. All erfarenhet visar atl samhällel och de anställda måste flytta fram sina positioner även i detla avseende, om vi skall kunna garantera människorna den sociala trygghet som elt arbete innebär.

I detta anförande instämde herr Gillslröm (s) och fru Normark (s).

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Fru WOHLIN-ANDERSSON (c):

Herr lalman! I näringsutskottels betänkande nr 30, som vi nu behandlar, finns bland alla andra avstyrkta molioner en femparlimolion från Östergötland, som går ul på all ett produktutvecklingscenlrum bör inrättas i Linköping.

Motionen bygger pä en ulredning av en arbetsgrupp som lillsatles 1974 för bevakning av sysselsättningsfrågor i Linköping. Den ulredningen är mycket noggrani gjord. Man går igenom bakgrunden till förslaget, vilken också redovisas i vår motion, redogör för behovet, talar om vilka resurser som redan finns i form av utrustning, personal och lokaler. Man redogör för vad det är meningen att produktutvecklingscentrel skall göra, vilken organisation man tänkt sig, hur myckel ny personal som behöver anställas, vilka nya lokalytor som behövs, och lill slul vad det skulle kosta och hur kosinaderna skulle fördelas mellan landsiingel, kommunen och siaien.

I Linköping finns universilel med leknisk fakullel, kontaklsekrelarial, förelagareförening, regionsjukhus som lillika är undervisningssjukhus, väg- och irafikinslilulel, slatens kriminaltekniska laboratorium, statens geolekniska institut. Förenade fabriksverken, underhållsseklorn. Försvarets materielverk, och inte minst en avancerad industri med SAAB-SCANIA och STAL-LAVAL som de främsla exemplen.

Avsiklen skulle vara all ta till vara idéer hos den enskilde uppfinnaren-företagaren och hjälpa till alt föra fram dessa till marknadsmässiga produkler. Del skulle kunna ske ulan att några slörre invesleringar behövde göras. Man skulle i slället kunna utnylria ledig kapacitet i redan befintlig ulruslning. Man kan också se tillskapandet av ell produktutvecklingscenlrum i ett litet längre och vidare perspekliv. Det gäller då alt bygga vidare på den utvecklingskapacitet och det teknologiska kunnande som finns i regionen. På della säll skulle centret kunna bli den spjutspets in i framtidens industrisamhälle som vi talar om i moiionen.

133

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Korl sagt: I Linköping finns alltså behov redovisade och resurser lediga att använda. Vad som behövs är en relativt blygsam administraiion av detla.

Näringsutskottet hänvisar i sitl betänkande lill all industriminister Åsling i december 1976 gett statens induslriverk i uppdrag att utreda frågor om regional produktutvecklingsservice till mindre och medelstora förelag och enskilda uppfinnare. Utredningen skall ske i samarbele med styrelsen för leknisk utveckling,

I direktiven till utredningen säger induslriminislern bl, a,: "Del lorde
stå helt klart att det frän samhällsekonomisk synvinkel är angeläget att
stimulera utvecklingen av nya produkler. En sådan stimulans bör kunna
leda lill atl ett anlal nya sysselsättningstillfällen skapas samtidigt som
förutsättningarna för en mer balanserad och stabil ulveckling inom nä
ringslivet förbättras," Om de utgångspunkter som bör gälla för utred
ningsarbetet säger induslriminislern vidare: "För del förslå bör slöd och
utvecklingsinsatser inom produktutvecklingsområdet specielll beakla de
mindre och medelstora företagens saml enskilda uppfinnares behov. För
det andra bör redan befintliga resurser på regional nivå i möjligaste mån
utgöra basen för fortsall uibyggnad. Därigenom kan en splittring av re
surserna på regional nivå undvikas, För del tredje bör en eventuell

uppbyggnad av specialistkompetens och leknisk utrustning för regional produktulvecklingsservice ske i första hand i sådana regioner som kännelecknas av dels betydande induslritäthet, dels begränsal utbud av extern teknisk ulvecklingsservice,"

Jag lycker att alla dessa utgångspunkter när del gäller atl förlägga elt produktutvecklingscenlrum passar myckel bra in på Linköping som en lämplig plals.

Del är min förhoppning all den ulredning som alltså nu tillsalts för all delvis också ulreda vad som enligt min mening utretts av den grupp som under 1974 tillsattes för all ulreda skall arbela snabbt så all vi får en utredning som förhoppningsvis snart säger ja lill den önskan vi motionärer på östgötabänken framfört i motionen 402.

Herr talman! Efiersom jag inser det meningslösa i atl nu yrka bifall till vår motion har jag i dag inget annal yrkande än näringsulskollets.

134

Hen HELLSTRÖM (s):

Herr lalman! Moiionen 641 om villkoren för ulländska elableringar och köp av svenska företag handlar bl. a. om all ge svenska staten en så slark förhandlingsposilion alt man, såviit möjligt, kan neutralisera eller i vart fall minska del övertag som ell förelag kan ha i krafl av sin multinationella karaklär. Med hänsyn till kammarens lid skall jag inle närmare gå in på motionen i övrigl.

Utskottet hänvisar motionen till den Eckerbergska utredningen. Del råder någon oklarhet kring denna hänvisning, och jag vore lacksam om ulskotlels ordförande korlfallal kunde skingra min osäkerhei på den här punkten.

Jan Bergqvisl i Göteborg slällde en inierpellalion till induslriminislern för en knapp månad sedan om den Eckerbergska utredningen bl, a. Han frågade herr Åsling varför utredningen fördröjts. Statsrådet Åsling svarade sä här: "Jag skall svara pä frågan varför vi skjutit på konlrollen av multinationella förelag. Del är en något överraskande fråga, för herr Bergqvisl måsle rimligen vara underrättad om det internationella arbete som pågår och där Sverige spelar en mycket aktiv roll. Detta motiverar ju i hög grad att vi avvaklar utfallet av de internationella förhandlingar som bedrivs på del här området beträffande koder som skall reglera samhällets och staternas syn och verksamhet visavi de multinationella förelagen,"

Detla var alltså ett uttalande av statsrådet Åsling om den Eckerbergska ulredningen och hanteringen av den. Del här internalionella arbetet befinner sig i börian och kan kanske blir färdigt framemol 1979, Det var del besked som statsrådet Åsling gav för en knapp månad sedan.

Utskottet säger nu i belänkandel: "Ulskollel vill för sin del framhålla att del är angelägel atl de av moiionärerna berörda problemen får en snabb lösning, Ulskollel ulgår från atl det pågående utredningsarbetet" - det gäller den Eckerbergska ulredningen - "bedrivs med all möjlig skyndsamhet. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet förslagen i de nu nämnda molionerna,"

Är innebörden av utskottets uttalande alt utskottet enhälligt har kört över industriministerns uppfattning sådan den redovisades här i kammaren för en knapp månad sedan? Kan jag räkna med all riksdagsbeslutet i dag innebär en uppmaning till den Eckerbergska utredningen all snabbi ta upp och pröva de frågeställningar som redovisas i motionen?

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Herr SVANBERG (s):

Herr lalman! Jag vill gärna svara på herr Hellströms direkta fråga i det här sammanhanget. Utskottet har enhälligt undertecknat skrivningen i belänkandet, efter atl ha tagit kontakter med industriverket, med utredningen osv,, innebärande all vi förutsätter att de mycket angelägna problem som tas upp får en snabb lösning och all del pågående utredningsarbetet skall bedrivas med all möjlig skyndsamhet, Della så myckel mer som belänkandel behandlar en molion, där man lar upp de internalionella problem som skall utredas och som anges i det interpellationssvar herr Hellslröm cilerade, Moiionen är undertecknad av den nuvarande ekonomiministern och avstyrks av utskottet. Därför menar vi nog att frågan skall behandlas i enlighet med vårt förslag och inte på del sätl som herr Åsling angav.

Men om herr Andersson i Örebro har mindre tro på regeringen bör han svara för det. Jag har upplevt utskottets uppfallning i denna fråga som hell enhällig. Vi vill all frågan skall fä en snabb lösning. Jag bygger milt ställningstagande bl. a. på atl del i regeringen finns en arbetsmarknadsminister, som väckl en ännu radikalare molion än herr Hellströms och som vi har behandlal i utskottet Herr Ahlmark kräver där mycket slora åtgärder.

135

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Dessulom har herr Ahlmark gåll ul med ell ullalande i dagens - egentligen morgondagens - nummer av Veckans Affärer och aviserar där all man genom en lex Volvo skall skapa bällre möjligheier att kontrollera företagen. Han säger försl:

"De informationssystem som finns i dag är otillräckliga när del rör sig om ell så slorl förelag som Volvo-Saab-Scania". Han forisälier senare pä följande säll: "Men informationsskyldigheten är här för begränsad

och dessulom släpar den efter.---- Vid beslut i ett så dominerande

företag som Volvo-Saab-Scania fordras en mer långtgående insyn och informalion än vad vi har i dag. Regeringen måste nog finna en lösning skräddarsydd för Volvo-Saab-Scania."

Del är mycket långigående utfästelser som Per Ahlmark här gör. Jag vill fråga herr Andersson i Örebro: Hade det inle varit ganska vettigt all ha haft en slyrelserepresenianl för staten i Volvo i samband med vad som nu sketl i slället för all i efterhand hylla med näven och säga: Nu skall det bli någon ordning och reda.

Betraktar inle herr Andersson på samma säll som jag herr Ahlmark som i viss mån en garant för au vi enhälligl kan svara ja pä herr Hellslröms fråga?

136

Hen ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! När det gäller herr Hellslröms molion står ett enhälligt utskott bakom utskottets skrivning. Det behöver alltså inle råda något tvivel om utskottets uppfattning och del behövs inte några nya underskrifter för all klargöra delta. Vi står bakom skrivningen.

Den andra fråga som herr Svanberg log upp var rätt intressant Han hänvisade till vad Per Ahlmark sagt i Veckans Affärer och slällde lill mig frågan: Hade del nu inle varil bra om ni hade haft en slallig represenlanl i Volvos siyrelse?

Nu finns del för all del en representant där, som slår just herr Svanberg myckel nära. Han är inie tillsatt för att förelräda slaten. Men hur hade del varil, om vi hade haft en stallig representant i della sammanhang? Vad skulle han ha gjort? Han hade ju suttit där som en gisslan, och del är väl rätt skönt alt vi sluppil ha en sådan statlig representant.

Men jag håller med Per Ahlmark om all vi behöver fä en speciell lösning för sådana här stora företagsfusioner, och för all man på ell lidigl sladium skall kunna öka den sialliga insynen i fusionsprojekt av typen Volvo-Saab-Scania anser jag atl regeringen bör ålägga det berörda företagel en primär förhandlingsskyldighet genlemol staten. Del kan också vara moliveral all ha en speciell bestämmelse för den nya biljätten. Man kan länka sig att staten tillsätter en revisor, som om så erfordras fortlöpande följer företagels verksamhel. Del är ell länkbart sätl,

I Holland har man enligl vad som uppgivils för mig en speciallag för Philips verksamhet i Holland, Del är här fråga om ett jätteföretag vars verksamhet berör hela landel.

Men jag delar den uppfallning som Per Ahlmark har fört fram i Veckans

Affärer, Jag har en avskrift av delta i min hand, och jag tyckte att det var lämpligt all herr Svanberg tog upp det. Jag kan bara undersiryka vad som där sägs.

Jag tror inle det hade varit bättre om vi hade haft en statlig representant i slyrelsen som suttit där som gisslan. Det finns andra vägar att lösa informationsproblemet.

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! När jag ställde den här frågan till herr Andersson i Örebro väntade jag mig inte något annat svat Jag konstaterar att jag fick precis det svar jag hade föreställt mig. Allt vad Per Ahlmark gör är bra, säger herr Andersson, Självfallet instämmer jag i hans uttalanden, -Okej, Då vel vi det.

Men det förändrar inte saken. Det är ett lustigt resonemang som herr Andersson för när han säger: Vad hade vi haft för glädje av en stallig representant? Jag såg i tidningen alt alla de statsråd som tillfrågades om fusionen svarade: Vi har inte vetat någonting; det här är en nyhet för oss. Det hade man inte behövt svara om man haft en statlig representant.

Atl sedan herr Andersson betecknade alla partivänner till mig som representanter för staten är en liten fadäs som jag hoppas att han tar tillbaka. Att en person är socialdemokrat säger väl inte att han representerar staten!

Men det geniala skulle vara att tillsätta en revisor! Var snäll och förklara varför det är bättre att ha en revisor som granskar räkenskaperna i ett förelag i efterhand än atl ha en styrelserepresentant som är med och vet vad styrelsen beslutar och kan underrätta staten! Det är ju en logisk kullerbytta som inle liknar någonting!

Men egentligen är den här diskussionen meningslös. Herr Andersson uttryckte sitt hjärtas mening när han sade: Självfallet instämmer jag i allt vad Per Ahlmark har sagl. Del är resultalel av kvällen deball.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! En revisor kan ju arbela på olika sätt. Meningen är väl inte all han skulle komma i efterhand. Del finns ju möjligheter även för en revisor all della i överläggningarna och de beslut som fallas och följa förelagets ulveckling, Självfallel måsle en sådan revisor ha fullmakter som ger honom den rälta insynen i företaget.

Herr Svanberg ironiserar över att jag har den uppfattning som Per Ahlmark framför i Veckans Affärer, Det är inget märkligt i del. Vi har den principiella uppfattningen atl slatliga representanter inte är att rekommendera i de större förelagens styrelser.

Överläggningen var härmed slutad.

137

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Mom. I

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemslällan, dels reservalionen nr 1 av herr Svanberg m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svanberg begärl volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposition:

138

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 30 mom, 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr I av herr Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Svanberg begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 134

Avstår - 11

Mom. 2 och 3 a

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 3 b

Propositoner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 219 av herr Werner m, fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 4

Utskottets hemslällan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen 1975/76:2126 av herr Hermansson m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 6

Ulskotlels hemställan bifölls.

Motn. 7 .

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen 1975/76:888 av herr Hermansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den .som vill att kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i belänkandet nr 30 mom, 7 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen 1975/76:888,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 289 Nej - II

Mom. 8-10

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 11

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 2 av herr Svanberg m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svanberg begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottels hemställan i belänkandet nr 30 mom. 11 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Svanberg m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Svanberg begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 134

Avstår - 11

Mom. 12

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr 3 av herr Svanberg m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svanberg begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Näringspolitiken

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottels hemslällan i belänkandel nr 30 mom, 12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Svanberg m, fl.

139

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Meddelande om frågor

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Svanberg begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 155

Nej - 134

Avstår - II

140

Mom. 13-23

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt

§ 18 Herr andre vice talmannen meddelade atl på föredragningslistan för morgondagens sammanlräde skulle näringsulskotiets betänkanden nr 35 och 36, arbetsmarknadsuiskotieis betänkanden nr 26 och 27, skalteutskottets betänkande nr 46, jordbruksutskottets belänkande nr 23 saml näringsutskottels betänkande nr 37 i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden,

§ 19 Anmäldes och bordlades Socialulskollels betänkande

1976/77:29 med anledning av motioner om uibyggnad av hälso- och sjukvård, m, m.

Arbetsmarknadsutskottels belänkanden

1976/77:23 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såvill gäller Regional ulveckling jämle motioner 1976/77:33 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

§ 20 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 11 maj

1976/77:446 av herr Nilsson i Kristianstad (s) till herr kommunikationsministern om handikappanpassade personvagnar vid SJ:

Statens järnvägar har gjorl en mycket stor beställning av personvagnar, som kommer att vara i drift under minst 40 år. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till herr kommunikationsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för alt de nya vagnarna vid SJ skall fä en sådan utformning som tillgodoser de handikappades behov enligt HAKO-uiredningen?

1976/77:447 av herr Ringaby (m) lill herr budgelminislern om översvämningarna i Bergslagsomrädei:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för atl hjälpa dem som drabbats av översvämningskatastrofen i Bergslagsområdet?

Avser regeringen all tillskapa någon form av katastroffond för framtida behov?

Nr 128

Onsdagen den 11 maj 1977

Meddelande om frågor

1976/77:448 av fru Dahl (s) lill fru utrikesministern om ålgärder mot avvisning av svenska medborgare som önskar besöka Polen:

Enligl vad som blivit bekani har det förekommit alt ett stort anlal personer som önskat besöka Polen avvisats vid gränsen eller på internalionella flygplalser, Avvisningarna har riklal sig mol f d, polska medborgare av judisk börd, vilka utvandrade till Sverige under perioden 1968-1971 och numera har svenskl medborgarskap. Det förefaller uppenbart att avvisningarna slrider mol såväl 1974 års viseringsavtal mellan Sverige och Polen som mot Helsingforsavtalets anda. Mot bakgrund härav vill jag fråga fru utrikesministern:

Har regeringen uppmärksammat de polska myndighelernas handlingssätt?

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att hjälpa dessa svenska medborgare till rälla?

§ 21 Kammaren åtskildes kl, 18,28,

In fldem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert

141

1976/77:128 Förteckning över talare

(Siffrorna avser sida i protokollet)

Onsdagen den 11 maj

Herr Andersson i Lycksele (s) 83, 90, 92

Andersson, Siverl, i Slockholm (s) 79 " Andersson i Örebro (fp) 121, 127, 129, 131, 136, 137 Fru André (c) 107, 109 Herr Bergqvisl, Holger, i Göteborg (fp) 61, 64 " Berndlson (vpk) 13, 19, 21, 98, 101, 103

Björck i Nässjö (m) 22, 26, 27 Fru Flodström (s) 32, 34 Hen Gadd (s) 71, 75, 76, 79, 81

Gustafsson i Stenkyrka (c) 73, 75, 76

Guslavsson i Ängelholm (s) 40 " Hellström (s) 134 " Hovhammar (m) 124, 128, 129 " Jansson (s) 46, 51, 52, 53, 103, 106, 107, 109, 110

Lindahl i Hamburgsund (fp) 28, 31, 32

Lorentzon i Älran (m) 111 " Lolhigius (m) 100, 102, 103, 106, 107

Lövenborg (-) 37

Mundebo, budgetminister 80, 81 " Nilsson i Kalmar (s) 126, 129

Nilsson i Visby (s) 130 " Nordin (c) 15, 20, 22, 33, 34, 36

21, 25, 26, 30, 31 53, 119

Pettersson i Malmö (s) 59, 64 " Richardson (fp) 85, 91, 93 " Rydén (m) 49, 52, 53, 54 " Slräng (s) 60, 64, 65, 66, 67 " Sundman (c) 89, 92, 94 " Svanberg (s) 115, 124, 135, 137

Svensson i Eskilsluna (s) 9, 19,

Svensson i Malmö (vpk) 48, 51,

Söderqvist (vpk) 57, 63

Södersiröm (m) 34, 37 " af Ugglas (m) 65, 66

Wachlmeisler i Slaffanslorp (m) 76, Fru Wohlin-Andersson (c) 133 Hen Öslrand (s) 97, 101, 102, 131

142