Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:127

Tisdagen den 10 maj

Kl. 15.00

§ 1 Justerades protokollet för den 29 april.

§ 2 Meddelande om ändring i den preliminära tidsplanen

Hen TALMANNEN:

Bordläggningsplena måndagen den 16 och måndagen den 23 maj, som enligl den preliminära tidsplanen skulle böria kl. 15.00, lar sin början kl. 11.00. Därvid besvaras ett slort anlal interpellationer och frågor.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Meddelande om ändring i den preliminära tidsplanen

Om devalveringen

§ 3 Om devalveringen

Herr ekonomiminisiern BOHMAN erhöll ordel för att besvara herr Svenssons i Malmö (vpk) den 12 april anmälda fråga, 1976/77:373, till herr statsministern, och anförde:

Herr talman! Herr Svensson i Malmö har frågai statsministern om skälen för och verkningarna av devalveringen av kronan. Denna fråga har överlämnats lill mig för besvarande.

Skälen för de i börian av april i år vidtagna ålgärderna har utförligt redovisals i den reviderade finansplanen. En beskrivning gavs också i samband med ålgärdspaketels offentliggörande. Men jag vill ändå för herr Svensson upprepa både moliven lill åtgärderna och de åsyftade verkningarna.

Redan i den nya regeringens första finansplan i januari i år markerade vi all de stora underskotlen i vår bytesbalans kunde göra det nödvändigt med en åtstramning av den inhemska förbrukningen främsi efter 1977, Under de månader som gåll sedan dess har utsikterna för en internationell konjunklurålerhämining ökal samtidigt som den brislande balansen i våra egna affärer har blivit alltmer uppenbar. Under det första kvartalet i år uppgick underskottet i vårt varuutbyte med utlandet, dvs, handelsbalansen, lill över 1,5 miljarder kronor.

Regeringens bedömning atl en successivi ökande andel av våra samlade resurser måsle användas för atl rälta till balansbristen i ekonomin har således alltmer bekräftats. Med hänsyn till att ekonomisk-politiska åtgärder kräver en viss lidsrymd från beslut tills verkningarna av dem kommer i dagen bedömde regeringen det nödvändigl all i börian av april introducera en åtstramning av den ekonomiska poliliken.

Regeringen påvisade i finansplanen i januari att vårt kostnadsläge försämrats kraftigt de senasie åren jämfört med de viktigaste konkurrent-

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om devalveringen

ländernas. Samtidigt har vi förlorat marknadsandelar på både export-och hemmamarknaden. De olika siffror och mätningar av värt kostnadsläge som gjorls sedan dess har bekräftal den bild vi där gav. Enligl OECD-sekreiariatets siffror skulle vårt kostnadsläge ha försämrats med ca 20 96 sedan 1974. För att råda bot på en del av denna snedvridning justerades den svenska kronkursen gentemot de s. k. ormvalutorna med verkan frän den 4 april i är. Denna korrigering gör de svenska varorna konkurrenskraftigare. Importvarorna blir ca 4 96 dyrare och exportvarorna kan bli ungefär lika myckel billigare i förhällande lill utländska produkter. Jag anser del som utomordentligt angeläget att exportföretagen utnyujar möjlighelen atl sänka sina relativa priser för atl uppnå slörre volymökningar och återvinna förlorade marknadsandelar. Regeringen kommer all med största uppmärksamhet följa ulvecklingen pä detla område och tvekar inte all ingripa, om företagen skulle uppträda så, att de åsyftade samhällsekonomiska resultaten äventyras.

En växelkursförändring av det slag som nu genomförts leder dock inte omedelbart till en förbällring av den yttre balansen. Visserligen ökar exportintäkterna, men importleveranserna är på många håll bundna av kontrakt som inte kan annulleras, ulan leveranserna måste ske i avtalad ordning. Eftersom importen samtidigt blir dyrare ökar imporiutgifterna. Det är på sikl som den vidtagna justeringen får en positiv effekt på vår handels- och bytesbalans.

Samtidigt med växelkursjusteringen har ålgärder vidlagils i syfte atl hålla tillbaka den inhemska efterfrågan. Mervärdeskatten föreslås höjd från den 1 juni med ungefär 3 procentenheter, räknat på varans pris exkl, skatt, besparingar på den statliga budgeten om ca 700 milj, kr, genomförs, mindre angelägel byggande hålls lillbaka för all dämpa kosl-nadssiegringarna och ge utrymme för del byggande vi vill prioritera. Regeringen har vidare med Kommun- och Landstingsförbunden tagit upp frågan om hur den kommunala uigifisexpansionen kan hållas tillbaka och inriklas på all i främsla rummel lillgodose behoven i vad gäller barnomsorg och åldringsvård.

Regeringen har i den reviderade finansplanen redovisal hur de vidlagna ålgärderna ingår i en långsikiig bedömning av hur den exierna balansen successivi kan förbättras och den svenska ekonomins slyrka återställas. Del samlade ålgärdspakeiel medför iroligen atl vår bytesbalans redan i år blir något bättre än vad den annars skulle ha blivit. De största effekterna kommer dock alt falla på perioden efter 1977,

Åtslramningsålgärderna medför all ökningen av hushållens disponibla inkomsler reduceras med ca 1,5 procenienheier vid en lönekoslnads-ökning på ca 10 %. Hushållens konsumlion har av konjunklurinslilutel uppskallals tillväxa med mellan 1,5 och 2 96,

Kursjusleringen och mervärdeskailehöjningen medför all prisnivån jusieras upp med drygl 1,5 96, mätt mellan årsgenomsnilien för 1976 och 1977, Tillsammans med en snabbare iniernalionell prisslegring och ell anlagande om högre lönekoslnadsökningar än vad vi lidigare räknal med

innebär detta att prisstegringarna inle kan reduceras jämfört med fjolåret, ulan lorde hamna på ungefär samma lal, ca 10 96, Della är i och för sig yllersl beklagligl, men man måsle hälla i minnet atl delta är det pris vi på kort sikl måste belala för all på lilel längre sikl kunna få balans i ekonomin och reducera inflalionslaklen. De mesl utsatta grupperna i samhället drabbas inie heller. Pensionärerna får kompensation genom alt pensionerna räknas upp i lakl med prissiegringarna och för barnfamiljerna ulgår den utlovade höjningen av barnbidragen redan från den I juli i år,

Ålslramningspakelel vänlas inle få några avgörande effekler på sysselsällningen pä kort sikt. På längre sikt innebär det atl sysselsättningsminskningen inom industrin lorde upphöra. Därmed lättar också kravel på arbetsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt som möjlighelerna att rädda jobben ute i de mindre industriorterna blir större. Skulle temporära problem böria visa sig, vårt land är ju så beroende av vad som sker med den iniernalionella konjunkiuren, kommer regeringen inle alt iveka all lillgripa alla de medel som slår oss lill buds rör att rädda sysselsättningen.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om devalveringen

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Jag lackar för svaret på min fråga.

Jag slällde inte frågan för att få höra herr Bohman upprepa det som mänga gånger tidigare har sagts utan för all få också de problem som han väsenlligen inte tar upp belysta.

Herr Bohrhan lalar om exportindustrins behov. Man kan fråga varför han inle talar om folkets behov - dvs, del folk som skall betala den prishöjning som devalveringen åstadkommer på importvaror? Följdfrågan blir: Vad vill regeringen göra för all kompensera det flertal inom folket som nu förutsätts betala med sänkt levnadsstandard? Eller är det regeringens medveina avsikt att framtvinga en omfördelning i ekonomin från folkflertalet lill exporlkapilalel?

Och i så fall: Finns del ingen bällre väg? Varför inte i slällel t ex, införa reslriklioner i importen av diverse lyxvaror som flödar in i Sverige? Vore del inte bällre än devalvering, som går direkl ul över dem som redan har det besväriigl?

Och varför måsle exporlkapilalel kompenseras? Mellan 1960 och 1975 hade Sverige tillika med USA den klarl fördelakligasie lönekoslnads-uivecklingen per enhet, Della måsle ha gynnai kapilalbildningen under denna långa period. Åren 1972-1976 höjde den svenska exporiindusirin sina priser geniemot världsmarknaden väseniligl mer än lönekoslnader-na. Varför skall vi dä med devalveringen belala för exportföretagens hög-prispolilik?

Exportkapitalet har gjort stora vinster under en lång högkonjunktur. Del har också fåll slora subvenlioner av slaten. Del har fördelaktiga skattevillkor. Varför skall då jusl löntagarna betala yllerligare?

Och vari har slulligen del kapital som förelagen ackumulerat under

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om den föreslagna höjningen av mervärdeskatten

denna period tagil vägen? Varför har del fritt fåll exporteras? Varför gör regeringen inget för att tvinga fram en förnyad sammansättning av industristruktur och produkter? Elt avgörande problem är ju när man skyller pä lönerna atl man vill dölja ett obehagligt faktum, nämligen att storindustrin alltför mycket kört med sina klassiska produkter-sådant som andra länder många gånger kunnal göra allt bällre. Hur skall man åstadkomma högre förädlingsgrad och kvalilalivl nya produkter? Tror herr Bohman au del går om man låter kapitalel flöda ul ur landel, om man devalverar och för en lönepolilik som leder lill sänkl levnadsslan-dard?

Jag skulle uppskaila om herr Bohman svarade på dessa frågor. Herr Bohman har ju för vana alt i riksdagens frågeslunder inle gå in i replikskiften. Kan han inle göra elt undanlag i dag?

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 4 Om den föreslagna höjningen av mervärdeskatten

Herr ekonomiminisiern BOHMAN erhöll ordel för all besvara herr Hermanssons (vpk) den 12 april anmälda fråga, 1976/77:374, och anförde:

Herr lalman! Herr Hermansson har frågai om regeringen anser att en höjning av mervärdeskallen slår i god överensstämmelse med givna ulfäslelser om skattesänkningar,

I regeringsförklaringen anges de riktlinjer på vilka regeringspolitiken skall grundas under mandatperioden. På skatlepolilikens område anges där i korlhel följande:

En skalleomläggning genomförs för 1977,

Skallesysiemet måste reformeras. En varaktig skattereform skall innehålla bl, a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlagen, inflations-skydd i skattesystemet samt ålgärder för att hålla lillbaka de kommunala skattehöjningarna,

Avdragsräll vid beskallning införs för gåvor lill ideella och humanilära ändamål.

Del arbete som pågår för att bekämpa skattefusk och skatteflykt fullföljs.

Förslag kommer att läggas fram om vissa lälinader i fråga om arbetsgivaravgifter samt om ändrade skatteregler för familjeföretag. Avvecklingen av den fakliska sambeskaltningen fullföljs.

Skalleomläggningen för innevarande år har genomförts. Arbetet inom 1972 års skaiieulredning forisälier. Utredningen presenterade nyligen ett belänkande om indexreglerade skaller, som nu går ul på remiss. Den 27 april inledde regeringen överläggningar med kommunerna i syfte bl. a. atl uppnå samförslånd om behovel av återhållsamhet i fråga om kommunala utgiftsökningar-vilket givetvis också har belydelse för den kommunala skatieutvecklingen. Ulredning pågårom avdragsrätt vid beskatt-

ning för gåvor lill ideella och humanilära ändamål. En proposilion har lagls om skallefrihel i vissl hänseende för ideella m. fl. organisalioner. En proposilion har vidare lagls om vissa ändringar vid laxering i förslå inslåns, vilken bl. a. lorde innebära ökade möjligheier lill ingripande mol skallefusk och skalleflykt Riksdagen har på regeringens förslag beslulal om förlängd reduklion av arbelsgivaravgifien i del inre siödomrädet Översyn pågår om skallereglerna för familjeförelag. Reglerna för all fa-miljeföreiagare skall komma i ålnjulande av särbeskattning har lättats.

De ålgärder på skattepolitikens område som regeringen sålunda hillills vidtagit och det arbele som pågår i detta hänseende står helt i överensslämmelse med i regeringsdeklaralionen gjorda utfästelser, vilka i sin tur byggde pä den skallepolilik som förordals av de ire regeringspariierna.

Motiven för den mervärdeskallehöjning som regeringen föreslagil i riksdagen är slabiliseringspoliiiska. Det samhällsekonomiska läge, som nödvändiggjort bl. a. mervärdeskattehöjningen i del av regeringen presenterade slabiliseringspoliiiska pakelel, redovisas närmare i den reviderade finansplanen. Jag vill också på denna punkl anknyla till regeringsförklaringen, vari myckel slarkl underslröks, all den svenska ekonomin står inför svåra problem och all del framstår som en avgörande uppgift alt skapa balans i världsekonomin och stärka den internationella konkurrenskraften. Della är - helle del - en grundläggande förulsällning för att förverkliga en målmedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsleg.

De nuvarande regeringspariierna har ofta hävdat alt variationer i mervärdeskatten bör ulnyujas konjunklurpoliliskt De har också lidigare förordal och medverkat lill att mervärdeskatten använts som konjunktur-politiskt instrument Lika väl som skatten, då så erfordras, bör kunna sänkas - vilkel skedde 1974 - bör den kunna höjas då konjunklurlägel så kräver.

Svaret på herr Hermanssons fråga är alltså ja.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om den föreslagna höjningen av meiyärdeskatten

Hen HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Herr Bohman hävdar i sill svar - för vilkel jag lackar - all del Slår i god överensslämmelse med givna löften om skallesänkningar all höja mervärdeskallen. Jag skulle knappasl iro all skallebe-lalarna ser del på del säliel. Höjningen av mervärdeskallen innebär en kraftig skjuts uppåt på priserna, som redan stigil kraftigt under årel bl. a. genom regeringens ålgärd all devalvera kronan. Denna prishöjning drabbar allra hårdast de lägre inkomstlagarna. Mervärdeskatten vänder liksom andra indirekta skaller sin lunga del nedåt Den lar relalivi mera av den lägre inkomstlagaren än av höginkomsllagaren. Del är nalurliglvis därför den borgerliga regeringen höjl mervärdeskallen och del är därför herr Bohman inie begriper au del handlar om en skallehöjning.

I sitt svar biter herr Bohman faktiskt huvudet av skammen när han söker bortförklara atl höjningen av mervärdeskallen slrider mot löftena om en skattesänkning. Det knep han använder är alt säga au motiven

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om åtgärder för atl lösa sysselsättningsproblemen i Filipstad

till denna skallehöjning är slabiliseringspoliiiska. Hur vi skall bedriva en riklig och effekiiv slabiliseringspolilik får vi lillfälle all diskuiera när regeringens förslag snarl kommer upp lill diskussion här i kammaren. Korlfallal vill jag nu bara framhålla all vad den borgerliga regeringen kallar slabiliseringspolilik i själva verket är åtgärder rikiade mol de breda folkgruppernas konsumlion och levnadsslandard. Del är den man är ute för atl sänka. Däremol ingriper man inle mol spekulanterna, mol de stora förmögenhetsägarna, mot de höga inkomsttagarna, inte mot kapitalet

Oavsetl vilka motiven är för all höja mervärdeskallen så är del ju helt klart - i varie fall för människor med vanliga inkomster - all höjningen av mervärdeskallen innebär en skattehöjning. Men allmänhelen har ulan tvivel fattat herr Bohmans och moderaternas agitation i skattefrågan som ell krav på skattesänkning eller i varie fall slopp för skattehöjningar. Därför är förslaget om höjning av mervärdeskallen inle bara riklal mol de breda lagren; det är också ett flagrant löftesbrott Men, herr lalman, sådana förvånar ju inle längre från den regering som lovade all bromsa prissiegringarna, sloppa marschen in i kärnkraflssamhället och skapa 400 000 nya jobb!

Överläggningen var härmed slulad.

§ 5 Om åtgärder för att lösa sysselsättningsproblemen i Filipstad

Herr arbelsmarknadsminislern AHLMARK erhöll ordel för all besvara herr Jonassons (c) den 23 mars anmälda fråga, 1976/77:340, och anförde:

Herr lalman! Herr Jonasson har frågai mig på vilkel sätl jag är beredd all medverka till atl lösa den besvärliga sysselsäliningssiluaiionen i Fi-lipsiad.

När regeringen sommaren 1976 fick kännedom om rationaliserings-planerna vid Wasabröd AB, tillsattes en arbelsgrupp med uppgifl all undersöka möjlighelerna atl öka anlalel arbetstillfällen i Filipsiad, under ledning av landshövding Edberg i Karlstad. Arbelsgruppen har hållii flera sammaniräden, bl. a. har den förfrågai sig hos ell 15-ial förelag i kommunen om möjligheterna att lidigarelägga invesleringar. I några fall har ansökningar om lokaliseringsstöd kommit in, och i ett fall, Lesjöfors AB, har en sådan ansökan bifallils av regeringen.

Kommunen har i samarbele med länets företagareförening begärt att få statligt stöd för all uppföra kommunala industrilokaler. Det är enligl gällande beslämmelser inle möjligl att bevilja lokaliseringsstöd för att uppföra sådana lokaler. Möjlighelerna atl uppföra lokalerna som beredskapsarbete får prövas i sedvanlig ordning.

Herr JONASSON (c):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka arbelsmarknadsminislern för svarel på min fråga.

Sysselsäliningslägel i Filipsiad är oerhörl besväriigl, och delsamma gäller ju också för hela östra Värmland och även andra delar av Värmland, Situationen har inle förbällrats under den senasie liden, ulan del är nödvändigl all kraftfulla insalser liksom ell slarkl agerande av myndighelerna företas snarast möjligl.

Nu hänvisar arbetsmarknadsministern i svarel lill en arbelsgrupp som har arbelal under landshövding Edbergs ledning. Arbetsmarknadsministern säger atl arbetsgruppen bl. a. har "förfrågai sig hos elt l5-ial förelag i kommunen om möjlighelerna all lidigarelägga invesleringar. I några fall har ansökningar om lokaliseringssiöd kommii in, och i eu fall, Lesjöfors AB, har en sådan ansökan bifallils av regeringen."

Del är klart att dessa åtgärder är bra, och jag vill gärna lacka för dem.

Men sedan kommer arbelsmarknadsminislern in på den fråga som har akiualiserals. Del är de s. k. induslrihotellen. "Del är enligl gällande beslämmelser inle möjligl all bevilja lokaliseringssiöd för au uppföra sådana lokaler. Möjlighelerna all uppföra lokalerna som beredskapsarbete får prövas i sedvanlig ordning", säger arbetsmarknadsministern.

Del är den sisla meningen som jag gärna skulle vilja ha arbelsmark-nadsminislerns lilel klarare uliolkning av. Vilka möjligheier föreligger egenlligen? Del är ändå så pass vikligi all den akluella frågan om in-duslriholell får sin lösning snarasl möjligl, au del skulle vara inlressanl om arbetsmarknadsministern något vidare ville klarlägga vad som kan vara möjligl all göra mera konkret.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om åtgärder för att lösa sysselsättningsproblemen i Filipstad

Herr arbelsmarknadsminislern AHLMARK:

Herr lalman! Det är alldeles rikligl som herr Jonasson säger, all arbetsmarknadsläget är besvärligt i Filipsiad. Därför är regeringen också beredd atl kraftfullt stödja alla seriösa indusiriprojekt i Filipsiad.

Vi har från regeringens sida - det var induslriminislern - redan i januari meddelai Filipsladsgruppen all induslriinvesieringar i Filipsladsområdei i enskilda fall borde kunna få lokaliseringsbidrag med upp lill 50 "6. Regeringen kommer dessutom att i enskilda fall försöka ge generösa villkor när del gäller amorterings- och räniebefrielse för lokaliseringslån och utbildningsslöd. Dessulom bör del vara möjligl au ge sysselsäti-ningssiöd i Lesjöforsdelen av kommunen.

För knappl ire veckor sedan beviljade ju regeringen Lesjöfors AB eu lokaliseringsstöd för en investering på 5,2 milj. kr. i en tillverkningshall och nya maskiner. Stödet ulgick med 422 000 kr. i bidrag och 2,8 milj. kr. i lån.

Vi har alliså .samma grundläggande värdering av dei vikliga i ail slödja sysselsättningsprojekl i Filipsiad.

När del gäller de kommunala induslrilokalerna, som herr Jonasson tog upp, förhåller del sig så, all anslagel på 17 milj. kr. som induslri-

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om en enhetlig prissättning på petroleumprodukter

depariemeniei förfogar över är avsell enbarl för mindre orler i del inre stödområdet Dit hör inle Filipslads kommun.

Men jag känner lill all kommunen har övervägl en ansökan om alt få uppföra lokalerna som kommunalt beredskapsarbete. Om en sådan ansökan kommer in, färden prövas i sedvanlig ordning. Länsarbetsnämnden och arbelsmarknadsslyrelsen kommer försl alt få lägga fram sina synpunkter, bl. a. mot bakgrund av den rådande silualionen på byggarbelsmarknaden.

Hen JONASSON (c):

Herr lalman! Jag nolerar med lacksamhel all arbelsmarknadsminislern säger all regeringen är villig all slödja alla seriösa framslällningar som görs i del här avseendel och ämnar vara generös i sina bedömningar.

Arbelsmarknadsminislern säger all del inle är möjligl all la av de här 17 milj. kr., eftersom Filipstad inie ligger inom del inre siödomrädet I själva verkel ligger Filipsiad så all säga pä gränsen. Förhållandena där är ganska besvärande och inte bällre än på många häll inom del inre siödomrädet.

Har man nu möjligheier all få hjälp pä annal säll är del nalurliglvis inte mig emot; del är väl bara bra. Jag hoppas då alt kommunen kan få regeringens medverkan lill konkrela och posiiiva ålgärder för all klara ul den siiualion som råder.

Jag vill beieckna arbeismarknadsminisierns senaste inlägg som positivt och lackar än en gång för svarel.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Om en enhetlig prissättning på petroleumprodukter

Hen handelsministern BURENSTAM LINDER erhöll ordel för all besvara herr Sijernsiröms (c) den 19 april anmälda fråga, 1976/77:386, och anförde:

Herr talman! Herr Sriernström har frågai mig, om regeringen avser all genomföra en enhetlig prissättning för petroleumprodukter i landet.

Frågan om uriämning av prisei på petroleumprodukter har behandlals i riksdagen vid flera tillfällen. Jag inskränker mig därför lill all nämna all sialens pris- och karlellnämnd (SPK) på uppdrag av regeringen år 1974 ulredde förulsätiningarna för ell slopande av gällande orls- och zontillägg. Syflel var att nå en enhetlig prissättning i landet,

SPK:s utredning har remissbehandlats. Det framkom därvid all del föreslagna uriämningssyslemel ansågs ha allvarliga nackdelar, Förslagei innebar visserligen au förbrukarna av eldningsoljor i inre Norrland skulle få avsevärda prissänkningar, men priset på olja skulle stiga inle bara i södra Sverige och mellersta Sveriges kustland ulan även i Norriands kustland, I elt flertal remissvar påtalades de negativa regionalpolitiska

effekler förslaget kunde medföra. Man ansåg bl, a, all risker fanns för all del lolala iransporlarbelel i landel skulle växa ulan molsvarande ef fekli vitelshöjning i produktionen, Syslemei skulle dessulom medföra läm-ligen slora adminislralionskoslnader.

Jag har förslåelse för all del uppfällas som orältvist all de konsumenler i vårl land som på grund av slrängare klimal och länga reseavsländ konsumerar mer olja och bensin än andra får betala ett högre pris. Samtidigt måsle jag dock lyvärr konstalera atl någon godtagbar modell för uriämning av prisei pä peiroleumprodukier hillills inle kunnal konsirueras. Regeringen kommer därför atl lillsälla en särskild beredningsgrupp med uppgift atl förutsättningslöst undersöka vilka möjligheter del finns all åsladkomma en uriämning av prisskillnaderna pä oljeprodukter i olika delar av landet utan att man samtidigt måste bygga upp en tyngande och kostsam administration. Beredningsgruppen skall arbela skyndsaml.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om en enhetlig prissättning på petroleumprodiik -ter

Hen STJERNSTRÖM (c):

Herr lalman! Jag ber alt få tacka för svaret, som jag uppfattar som myckel positivt

Jag vill undersiryka, som sägs i svaret, all det uppfattas som orättvist all de konsumenler i vän land som pä grund av slrängare klimal och långa reseavstånd konsumerar mer olja och bensin än andra dessulom får belala ett högre pris för dessa produkler, beroende pä au de drabbas av högre transportkostnader.

När det gäller de flesta varor som produceras i Norrlands inland och i Norrland över huvud lagel har vi elt transportstöd. Det är ell slöd som har myckel slor belydelse och uppfattas som myckel positivt för ulvecklingen av näringslivet i norra Sverige, Men jag vill undersiryka all della transportstöd ändå i kronor räknat har belydligl mindre värde än de merkostnader vi har för petroleumprodukterna. För invånarna i Jämtlands län uppgår de exlra fraktkostnaderna lill avsevärt fler miljoner än för människor i bygder inom den s, k, nollzonen.

Den här frågan har jag ställt tidigare, och då till den socialdemokratiska regeringen. Man lovade nämligen frän den socialdemokratiska regeringen atl man skulle fullfölja en uriämning, och det skulle ske frän den I januari förra året Men del blev ingenling av med delta. Man höll inle löftet. Nu hoppas jag verkligen att den nya regeringen fullföljer det som jag uppfattar som ett löfte i det här svarel - och gör del inle minsl mot bakgrund av vad som anförs i regeringsdeklaralionen, där det understryks atl man skall vidta ålgärder som underlättar förutsättningarna för boende och sysselsättning i alla delar av vårt land. Jag tror all detla då kan vara en bidragande faktor, och jag ber åierigen all få lacka för svarel, som jag uppfattar som mycket positivt

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

§ 7 Om beredskapen mot oljekatastrofer

Herr kommunminislern ANTONSSON erhöll ordel för all i ell sammanhang besvara dels fru Fredriksons (c) den 28 april anmälda inierpellalion, 1976/77:141, dels herr Åbergs (fp) den 27 april anmälda fråga, 1976/77:405. och anförde:

Herr lalman! Fru Fredrikson har frågai mig om jag är beredd all för riksdagen redovisa vilka ålgärder som har vidlagils eller evenluelll planeras för all i all möjlig män reducera de negaliva miljöeffekter som kommer atl bli följden av det katastrofala oljeulsläppel i Ekofiskfältet

Herr Åberg har frågai mig vilken beredskap som f n, finns uppbyggd av de oljeexploaterande länderna - inkl, Danmark och Norge - för atl möta oljekalastrofer inom Nordsjöområdel, vilka resurser som den svenska beredskapen förfogar över och hur dessa ingår i del nordiska samarbetel pä områdei saml om jag anser all den nuvarande nordiska ka-laslroföeredskapen mol oljeskador är lillräcklig.

Jag besvarar inlerpellalionen och frågan i ell sammanhang.

Del okontrollerade oljeulfiödel vid borrplallformen Bravo på Ekofiskfältet har som bekani stoppats. Hur myckel olja som har fiödat ul i Nordsjön under de sju och eii halvi dygn som uiflödel varade har inie kunnal anges mera exakl men kan uppskallningsvis beräknas lill 15 000, möjligen 20 000 lon.

Av denna kvanlilel kan 35 ä 40 96 beräknas ha avdunsiat Enligl föreliggande rapporier har ca 10 96 lagils upp pä mekanisk väg,

Dispergeringsmedel - dvs, medel för all lösa upp oljan i vattnet -har använts i myckel begränsad ulslräckning och då endasl iniill ol-jeborrlornet för all minska brand- och explosionsrisken. Om någon del av oljan har sjunkil är ovissi, men del kan inte uleslulas all så har skell eller kommer alt ske. Reslen, dvs. ungefär hälften av den ulflödade oljan, har spriit sig över ell myckel slort område där de yllre delarna av oljebällel har bildal en yllersl lunn oljefilm på någon eller några lusendels millimeier. Denna film visar lydliga upplösningsiendenser,

Oljebällel, som relalivi snabbi fick den nyssnämnda utsträckningen, har inle visal några tendenser all driva borl från områdei ulan har hela tiden hållit sig pä ungefär samma plats inom Ekofiskfältet, Observationer som har gjorls sedan ulfiödei stoppades den 30 april lyder på att slörre delen av den alkjämt kvarvarande oljan successivt kommer att själv-dispergera, dvs, lösas upp i vattnet genom inverkan av vind och sjö. Vilken lid den biologiska och kemiska nedbrytningen av oljan kommer att ta kan f n, inte anges.

Del är inle heller möjligt alt nu ange vilka skador på fisk och del marina livet i övrigl som har orsakals eller kan komma all orsakas av oljeulsläppel. Först sedan pågående hydrologiska och biologiska fällob-servaiioner har genomförts och analyserats kan någol mera bestämt sägas härom. Risk för att Sveriges kustvatten kommer att beröras av den ul-fiödade oljan föreligger inte längre och detsamma torde kunna sägas även

om Nordsjöstaternas kuster.

Samtliga länder som omger Nordsjön och Skagerack träffade år 1969 en överenskommelse om bl, a, ömsesidigt bistånd vid åtgärder mol slörre oljeutsläpp. Förhandlingar om viss modernisering av denna överenskommelse har nyligen påbörials,

F, n, bedrivs olje- eller gasutvinning i Nordsjön av Storbritannien, Nederländerna, Västtyskland, Danmark och Norge, Av dessa länder har bara Storbritannien och Norge en mera omfallande oljeproduktion,

Såviti är känt förfogar inte Nederländerna och Västtyskland över nämnvärda resurser för mekanisk upptagning av olja lill havs, Slorbrilannien har hillills byggl upp sin oljeskyddsberedskap pä användning av dis-pergeringsmeloden. Man förfogar över ell iretliolal iransporlabla disper-geringsutrustningar, som kan sättas ombord pä bogserbåiar och andra lämpliga fartyg. Viss försöksverksamhet pågår med ulruslning för mekanisk upptagning lill sjöss,

Danmark har under de senaste åren anskaffat ett anlal kompletta system för mekanisk upptagning, Ell syslem för mekanisk upptagning av olja beslår i regel av tre komponenter, nämligen länsor för inringning av oljan, anordning för alt ta upp oljan ur vattnet samt anordning för att la emot den olja som har tagits upp ur vattnet De danska systemen är i första hand avsedda för insatser i Stora och Lilla Bäli samt Öresund, I dagarna har erhållits viss utrustning för användning i bl, a, Nordsjön, .Man förfogar över tre mindre specialfartyg för oljebekämpning, ca 10 000 m kusllänsor av varierande storlek och ell tiotal mindre oljeupplagare. Utredning pågår om en avsevärd utbyggnad av den danska oljeskydds-beredskapen med materiel anpassad för Nordsjöförhållanden,

Norge förfogar i dag över två kompletta system för mekanisk oljeupptagning till havs. Härutöver disponeras ca 3 500 m slörre kusllänsor och ell liolal mindre oljeupplagare. Inom den närmaste framtiden skall upphandling ske av stora kvaniiteler oljeskyddsmateriel. Häri ingår bl, a, 25 000 m länsor, varav 10 000 m avsedda för användning till havs, 10 oljeupplagare och fyra specialfartyg för oljebekämpning. Denna materiel skall levereras före den 1 april 1978, Efler denna uppbyggnad disponeras 12 komplella upplagningssysiem avsedda för ulsjöbruk. Till dessa resurser, som ägs av siaien, kommer maleriel som på anmodan av norska sialen har anskaffats av de förelag som bedriver oljeulvinning på den norska konlinenlalsockeln.

Mellan de nordiska länderna gäller sedan år 1971 en överenskommelse om samarbete i fråga om åtgärder mol slörre oljeföroreninjg av havet Denna överenskommelse har vid ett flertal tillfällen kommit till praktisk tillämpning vid oljebekämpning i Öresundsregionen och Bottenhavet

I Sverige har tullverkets kustbevakning ansvaret för åtgärder till havs och i kuslvallnen, Mälaren och Vänern för all avvärja eller begränsa skada pä grund av ulflöde av olja.

För della ändamål förfogar kuslbevakningen över 30 komplella syslem för upptagning av olja pä mekanisk väg, varav fyra är särskilt utformade

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

för ulsjöbruk.

Sammantaget disponerar kustbevakningen ca 2 500 m högsjölänsor, 20 000 m kusllänsor av varierande slorlek, 50 oljeupplagare av olika slag, 15 oljeskyddsfartyg, 25 arbelsbålar, ire pråmar och 14 conlainers för mollagning av upplagen olja, Malerielen är fördelad ulmed kuslen och för-

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen

mot oljekatastrofer varas dels ombord på oljeskyddsfariygen, dels i strategiskt belägna förråd. Den kan vid behov snabbt förflyttas från en del av landel lill en annan,

I samband med olyckan i Ekofiskområdel ställde kuslbevakningen på framslällning frän Norge två specialfartyg med tillhörande högsjölänsor och oljeupplagare lill norrmännens förfogande.

Formerna för samverkan mellan de nordiska länderna vid en slörre oljebekämpningsoperation är väl förberedda och har såvill gäller svensk-danskt och svensk-finskt samarbele vid flera tillfällen även prövats i prakliken. Del i dagarna tillämpade norsk-svensk-danska samarbetel i Nordsjön är den förslå kombinerade operalionen på fältei mellan dessa länder.

De år 1971 inledda och sedan dess pågående förberedelserna för samarbele på oljebekämpningsområdel beslår främsi i årligen åierkommande sammankomsier mellan de ledande riänslemännen hos de myndigheler som i resp, land har ansvarel för oljebekämpning lill havs m, m. Vid det senaste nordiska mötet som ägde rum i Finland hösten 1976 genomfördes elt s, k, operativt spel under den antagna förulsällningen all en "blow oul" inträffat i ell borrtorn på Ekofiskfältet, Del stabsmässiga samarbetet mellan de nordiska länderna var sålunda väl förberett när Ekofiskolyckan inträffade den 22 april.

Ännu har inte några gemensamma nordiska övningar i oljebekämpning ägt rum. Emellertid planeras en gemensam dansk-svensk oljebekämp-ningsövning äga rum under höslen 1977,

På frågan om jag anser all den nuvarande nordiska kalaslrofbered-skapen mol oljeskador är lillräcklig vill jag svara att inget nordiskt land har sin planerade oljeskyddsorganisalion helt klar men alt det i samlliga nordiska länder pågår en målmedveten uppbyggnad för alt kunna möta de situationer som kan uppslå. Även om man i dag kan peka på vissa brister i den samlade nordiska oljeskyddsberedskapen kommer alltså lägel bara inom något eller några är alt vara väsentligt förbättrat.

Till sisl vill jag nämna att jag avser all inom korl ta initiativ lill en utvärdering av erfarenhelerna frän kalaslroftillbudel på Ekofiskfällei och en undersökning i vad män dessa erfarenheler bör föranleda någon ändring av de rikllinjer som nu gäller för den svenska beredskapen på detla område. Jag anser även atl frågan om de samlade nordiska resurserna på områdei bör övervägas i nordiskt sammanhang.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! Jag lackar herr statsrådet för svarel. Del är värdefullt atl få denna omfallande redovisning av vilka resurser som finns all tillgå och vilka man var beredd atl sälla in vid ell så

omfallande oljeutsläpp som del i Ekofiskfällei, Nu informeras vi om all slora delar av oljan i della fall förgasals eller sjunkil lill bollen och all utsläppet inle får den omfallande skadeverkan som befarades. Vilka skadorna i realilelen blir vel vi emellertid ännu inte med säkerhei. Jordbruksutskottet har bl, a, besökt forskningsfartyget Argus, Della kommer denna vecka alt gå ut och göra vissa mätningar i vattnen.

Aktiviteten omkring utsläppet har fullt ut visal på behovel av en större beredskap, dels i anslutning lill borriornen, dels för all hämla upp den olja som flyler ul i vallnel. Del har, enligl vad jag förslår, framgåll all ingel land f n. har ens en tillnärmelsevis tillfredsställande beredskap och all inle heller de som ansvarar för borrtornen har del.

Vid elt flertal tillfällen har det här i kammaren påtalats atl materiel för mekanisk upphämtning av olja inte är lillräckligl vid oljeutsläpp. Därför är del glädjande all man nu inriktar sig på en målmedveten utökning av beredskapen. Denna bör bli sä slark att skydd finns som kan sältas in snabbt vid de olika kalastrofer som lyvärr inträffar alllför ofla. Sammanlagt är det stora mängder olja som kommer loss.

Som påpekats i herr statsrådets svar har samlliga länder som omger Östersjön och Skagerack en överenskommelse om ömsesidigt bistånd vid åtgärder mot slörre oljeutsläpp. Samlliga dessa länder liksom de förelag som är ansvariga för oljeuivinningen till havs, är för svagt rustade. Det är därför angeläget alt Sverige arbetar starkt internationellt för all de samfällda beredskapsresurserna skall stärkas. Del är verkligt glädjande alt av statsrådets svar kunna utläsa att så kommer att ske. Jag vill uttala förhoppningen all det kommer att ske mycket snabbt och att de befintliga resurserna byggs ul till en verkligt slark beredskap för jusl mekanisk upptagning.

I slulel av 1960-lalet talade jag med forskare som ifrågasatte meningen med att söka öka livsmedelslillgångarna i väriden samtidigt som det tilläts att havet och dess möjligheter lill liv och lill alt ge föda utsattes för så stora påfresiningar som skedde. Sedan dess har oljeföro.-eningarna bara ökat.

Havet är ingen resurs som är osårbar och outtömlig. Vi hanterar del dock som om det på naturlig väg skulle kunna läka alla skador vi oförsvarligt förorsakar.

Nu har vi skrämts av della slora ulsläpp. Jag hoppas på verkliga krafilag och på verklig eftertanke om vad som krävs av oss för all åsladkomma det skydd som är nödvändigt. Havets miljö- och säkerhetsfrågor har eftersatts - de har skjutits åt sidan, kanske som dåligt räntabla och föga intressanta, kanske därför atl problemen lill dels har kunnal döljas under havsytan. Ändå kostar detla åsidosättande oss alllför myckel - i mil-jöföriuster och i restaureringar - för att det skall få forlsälla. Enligl en uppgift som jag nyligen såg kostade det 3,5 milj. kr. all ta hand om 19 oljeutsläpp i Brofjorden 1976. Vad de därutöver kostade i föriusl av havsmiljö sades del ingel om.

Del har tidigare sagts atl oljeutsläpp inte kommer atl inträffa så ofta

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekalastrofer

4 Riksdagens protokoll 1976/77:125-127

Nr 127_______ - de är olyckshändelser. I årsberättelsen från Havsfiskelaboratoriet i Ly-
Tisdaeen den__ ''' '"'"" ' uppsats om havsföroreningar. Där berättas att ärligen bortåt
10 mai 1977___ miljoner ton olja släpps i havet genom exempelvis fartygstrafiken,
_____________ olyckor, avloppsvatten, spill från oljeindustrierna och från oljeutvinning-
Om beredskapen en. Vi gjordes uppmärksamma på den nu aktuella katastrofen i Eko-
mot oljekalastrofer fiskfältet - den hotade snabbi slora områden. Men spill förekommer stän
digt och är omfattande.

Vad som pågår är egenlligen en katastrofal ständig nedsmutsning av haven. Vi kan inte behandla denna vår vikliga lillgång hur som helsl utan att det får skador som följd. Vi måste, del vill jag gärna upprepa, i alla länder ha tillgång lill en sådan beredskap atl vi kan göra en långl Slarkare insats än i dag.

Havel är en näringskälla av belydelse för oss. En förutsättning för all den skall forlsälla alt vara det är all dess biologiska liv skyddas för slörningar. Norska fiskare rapporterade i seplember 1976 atl 85 96 av vissa fiskebankar i Nordsjön numera är omöjliga atl tråla på lill följd av oljeuispill på havsbotten - spill som läckt ut frän oljeuivinningen i Nordsjön. Detta var således före det stora utsläppet i Ekofiskfältet Au katastrofen nu inte anses bli så omfattande och alt den iroligen i ringa omfattning når Västkusten och andra kuster förminskar inte behovel av beredskap. Del är angelägel all den beredskapen inriktas på att oljan skall hämtas upp i de fall där den inle av sig själv sjunker lill bollen.

All med dispergeringsmedel medvelel sänka oljan lill havels bollen anser jag vara en skadlig form av sanering. Atl oljan flyttas dit och där skadar växt- och djurlivet, flsktillväxt och fiske är inle försvarbart Än en gång ber jag atl få tacka för del omfallande och positiva svarel belräffande en uibyggnad av de nödvändiga resurserna för skydd mol oljeskador. Jag har tillåtit mig atl dra den slutsatsen att de från bered-skapssynpunkl bäsla medlen kommer atl användas. Jag hoppas all Sverige på delta område vidtar effektiva ålgärder inom landel och med krafl verkar inlernalionelll.

Hen ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag ber all få lacka kommunminislern för svaren på mina frågor. Svaren har varit klargörande på en hel del punkter men tyvärr inte på det sätt som jag hade väntat I slället gör svarens innehåll mig i långa stycken djupt besviken.

Belräffande den inledande, mera refererande delen av svarel har jag ingenting all invända. Del är exempelvis bra att dispergeringsmedel vid olyckan på Ekofiskfältet har använts i så liten utsträckning som möjligt, della inle minsl med lanke på att det finns värdefulla lekområden för en del fiskslag - särskill sill - öster om del område där oljekataslrofen inträffade. Au oljan vid upplösandel har klumpal sig och all sådana klumpar kan sjunka till botten kan man nog la för givel. Men dess bällre 50

släller väl sädana klumpar inte till samma skada som dispergeringsmedel skulle ha gjorl.

Kommunminislern konstaterar i svarel: "Risk för all Sveriges kustvatten kommer all beröras av den ulflödade oljan föreligger inie längre och delsamma lorde kunna sägas även om Nordsjöslaternas kuslet" Ja, den här gängen hade vi lur lack vare all olyckan inlräffade inom ett område av Nordsjön där lidvallnels spel gör alt strömmarna vänder varie dag. Del är ett för alla Nordsjöflskare känt faklum som vi alltid har haft atl la hänsyn lill under flske i denna del av Nordsjön. Jag har själv i yngre dagar lillbringal åtskilliga månader av mill liv på just della fäll. Men det finns ju oljeborrtorn på så mänga andra ställen i Nordsjön där strömsällningen inle är densamma. Och vi vet inle var en olycka, en "blow oul" inträffar näsla gäng.

Därmed är jag inne på oljeskyddsberedskapen eller rättare sagt den alltfort rådande bristen på beredskap. Jag ställde tre frågor lill statsrådet. Den första frågan löd: "Vilken beredskap finns f n. uppbyggd av de oljeexploaterande länderna - inkl. Danmark och Norge - för all möta oljekalastrofer inom Nordsjöområdel?"

Den andra frågan löd:

"Vilka resurser förfogar den svenska beredskapen över och hur ingår dessa i del nordiska samarbelel på området?"

Den Iredje frågan löd:

"Anser statsrådet all den nuvarande nordiska katastrofberedskapen mol oljeskador är lillräcklig?"

Svarel pä den första frågan är nedslående. Västtyskland och Holland har, säger statsrådet Anlonsson, såviit känt ingen egentlig beredskap. Storbritannien har byggl upp någol, och - för all cilera svarel: "Viss försöksverksamhel pågår med utrustning för mekanisk upptagning till sjöss." Försöksverksamhel nu efler alla dessa är!

Så har vi Danmark och Norge, som jag särskill nämnde i min första fråga. Där får vi i svaret veta: "De danska systemen är i första hand avsedda för insalser i Slora och Lilla Balt samt Öresund." Jaså! Dä har man i första hand tänkt all silla i lä om danska landel och vänla lills alll är nersölal och oljan har lelal sig lill innanhaven innan något skulle göras. En förvånansvärd nonchalans!

Men något har ju ändå hänl. Del upplyses i svarel: "I dagarna har erhållils viss ulruslning för användning i bl. a. Nordsjön." Sä nämns tre mindre specialfartyg, ca 10 000 meter kusllänsor- märk väl kusllänsor, inle högsjölänsor - och fyra specialfartyg för oljebekämpning. Inle elt ord sägs om dessa fartygs eller båtars storlek, lonial, kapacilet sjödug-lighel o. d. Om jag aldrig hade haft mill arbete på havel kanske jag skulle ha kunnal känna mig nöjd med dessa formuleringar, men nu känner jag verkligen slor olust inför ell sådani svar.

Sä kommer en mening som väl skall vara lugnande: "Ulredning pågår om en avsevärd uibyggnad av den danska oljeskyddsberedskapen med maleriel anpassad för Nordsjöförhållanden," Men lyvärr blev del för mig

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekalastrofer

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

en dålig tröst, I en interpellation år 1972, alltså för fem är sedan, uilryckle jag samma oro som jag hyser i dag för vad som kan hända om oljan kommer lös vid borrningarna i Nordsjön, Den som då svarade mig var dåvarande civilminislern Svanie Lundkvist, Hans svar var i stort sell hållei i samma svepande form och innehöll, liksom svaret i dag. lugnande besked. Men då del gällde beredskapen i grannländerna framhöll han: "Slorbrilannien, Danmark och Norge är sedan några år i färd med all bygga upp en organisalion för della ändamål, innefailande operaliva ledningsorgan, ulruslning lill bekämpningsfartyg, depåer med oljebekämp-ningsmateriel m, m," Så långt den dåvarande civilministern Lundkvisi,

Alllsä har del lydligen inle hänl ell dugg på fem år. Mig förefaller det som om man inle bara legat stilla utan t o, m, backat om jag får använda en sjölerm. Då svarades del all man varil i färd med alt bygga upp. Nu svaras del all man utreder i Danmark,

Om Norge sägs i svaret all man i dag förfogar "över två kompletta system för mekanisk oljeupptagning lill havs", Inle heller här ett ord om vad dessa syslem egenlligen innehåller och omfallar, Däremol följer en mera detaljerad beskrivning av vad man inom den närmaste tiden skall upphandla. Där får vi vela hur mänga länsor, oljeupplagare och specialfartyg som skall -jag poängterar skall - upphandlas inom elt år. Därefter skall Norge, sägs del, disponera över tolv komplella upplagningssysiem avsedda för ulsjöbruk. Nu har man alltså bara två! Jag kan förslå de norska myndigheterna som under sädana här förhållanden inte vill tillåla borrningar norr om 62 breddgraden. Det kan vara nog all silla och hoppas på au ingen ny olycka liknande den på Ekofiskfällei skall inlräffa under del närmasle årel.

Vidare sägs all lill dessa resurser, som ägs av norska sialen, kommer maleriel som anskaffals av de förelag som bedriver oljeutvinning på den norska konlinenlalsockeln. Vad är del för slags maleriel? Har någon av de nordiska regeringarna gjorl sig besvär med all ta reda pä vilka resurser oljeexploalörerna själva släller upp med? Har della maleriel en omfattning som svarar mol de slora ekonomiska inlressena i sammanhangel? Del är frågor som man har rätt atl få svar på.

Som svar pä min andra fråga lämnades en värdefull beskrivning -del erkänner jag - av den svenska oljeskyddsberedskapen. Av beskrivningen erfar man bl, a, all vi har 20 000 meler kusllänsor, men endast 2 500 meler högsjölänsor. Sverige gränsar visserligen inte lill Nordsjön, men jag vill framhålla all redan del faklum all fartygsolyckor kan inträffa i exempelvis Östersjön, där vi har en lång kust, borde vara orsak till all dessa proportioner ändrades radikalt. Med andra ord: Fler högsjölänsor behövs. I det sammanhanget vill jag gärna säga atl del hade varil värdefullt atl få veta vilken typ av länsor som mesl kommer lill användning inom den svenska och även den iniernalionella beredskapen. Inga länsor som hillills konstruerats är hundraprocentigt effektiva i en storm på ell hav som Nordsjön. Detta gäller f ö. i stor ulslräckning även för Östersjön. Pä det här områdei måsle snara åtgärder vidias och belydligl ökade re-

surser sällas in för en forskning som gör förbättringar möjliga. Nr 127

Då del gäller frågan om del nordiska samarbetet beträffande olje- Tisdaeen den skyddsberedskapen hänvisar kommunministern i svarel lill del avial mel- jq jgj g-j-j

lan de nordiska länderna som gäller sedan år 1971 och som resulterat ---

i all man övat oljebekämpning i Öresundsregionen och i BoUenhavet Om beredskapen Under sex år har man alltså enbarl koncentrerat sig på de oljeutsläpp mot oljekatastrofer som kan komma från fartyg - de kan för all del vara allvarliga nog

- och man har tydligen helt nonchalerat risken i samband med olje
borrningar i Nordsjön. Jag förmodar all del är dessa övningar i Öresund
och Bollenhavel som kommunminislern har i tankarna då han litet längre
fram i svaret säger: "Formerna för samverkan mellan de nordiska län
derna vid en slörre oljebekämpningsoperation är väl förberedda och har
vid fiera tillfällen även prövats i praktiken."

Yllerligare ell cilal ur svarel: "Del i dagarna lillämpade norsk-svensk-danska samarbelel i Nordsjön är den förslå kombinerade operalionen på fältet mellan dessa länder." Man har alltså vänlat tills den första svåra olyckan inlräffade! Del är verkligen anmärkningsvärt! Det påminner om en brandkär som inte bryr sig om att samöva förrän den får sin första verkligt slora eldsvåda.

Fortsättningsvis lämnas i svarel den uppgiften all alltsedan år 1971

- alltså under sex år - har förberedelserna för samarbete pä oljebekämp
ningsområdel främsi beställ i årligen åierkommande sammankomsier
mellan ledande riänstemän. Della är en viklig detalj, men långt ifrån
lill fyllest Och må olusten och oron förlåtas den som en gång har haft
sitt arbele på den i hög grad oroliga Nordsjön och som får läsa följande:
"Vid det senasie nordiska mötet som ägde rum i Finland hösten 1976
genomfördes ell s. k. operativt spel under den anlagna förulsällningen
att en 'blow oul' inträffat i elt borrtorn pä Ekofiskfältet Del stabsmässiga
samarbetel mellan de nordiska länderna var sålunda väl förberett när
Ekofiskolyckan inträffade den 22 april 1977 ." Del slabsmässiga sam
arbelel var alliså förberelt Men hur var del ule på fältet? Det är ju
där ule slabsfunderingarna skall omsättas i prakliken! All döma av vissa
uppgifier i massmedia gnisslade del räll belänkligl på den punklen. Om
man skulle resonera lika naivt på andra områden borde vi t ex. kunna
slopa inkallelserna lill mililärriänsigöring - i del fallet skulle del kanske
kunna räcka med alt staben utförde sina operativa spel. och atl man
böriade öva soldaterna först när fienden slod vid gränsen.

I min tredje fråga, som var av mer personlig karaktär, uppmanade jag kommunminislern atl nämna sin egen uppfallning om huruvida den nordiska katastroföeredskapen mol oljeskador är lillräcklig. Svarel på den frågan tolkar jag som elt ärligt nej, att den inle är lillräcklig. Men svaret rymmer samtidigt en slor tilltro lill vad som kommer alt hända inom bara något eller några år. Jag vill innerligt hoppas all kommunministern får rätt, men för egen del hyser jag starka ivivel - jag måsle erkänna det

De oerhört nedslående fakla som lidigare presenterats i svaret i sin 53

Nr 127 helhet har gjorl mig myckel skeptisk. När man låtit så mänga år förflyta

Tisdaeen den "'" ' egentligen vidla några vettiga åtgärder som svarar mot riskerna

10 mai 1977 ' oljeborrningarna på Nordsjön - dä kan man som vanlig medborgare

_____________ inle vara annal än orolig. Del är elt slort ansvar som vilar på de olika

Om beredskapen regeringarna i länderna runl Nordsjön för den påtagliga underiålenhel mot oljekatastrofer belräffande oljeskadeberedskapen som nu blottats. Men även de svenska regeringarna - både den förra och den nuvarande - har här sitt stora ansvar. De undanglidande formuleringarna i dagens svar ger ingen indikation på atl den nuvarande regeringen ämnar rätta till bristerna i den förra regeringens oansvariga handlande.

Slutligen, herr talman: Bör inte oljeskadeberedskapen och problemen i samband därmed vara en fråga av absolul högsia priorilel för Nordiska rådet?

Hen TORWALD (c):

Herr lalman! Mill engagemang i de här frågorna ända sedan 1971 gör all jag finner det naturligt atl säga några ord även i den här debatien. Lål mig emellertid först rikla elt tack lill kommunminislern för alt han agerade så kraftfullt och såg till atl man samordnade alla de resurser som landet kan förfoga över när del gällde atl möta eventuella konsekvenser av den här olyckan i Nordsjön. Det gällde ju atl samordna inle bara resurserna inom kuslbevakningen ulan också inom marinen -jag tänker på fiskarna, som har slort iniresse och också stora möjligheter att göra insalser - länsstyrelsen osv.

Del sägs i svaret alt faran nu skulle vara över. Lål mig direkl säga alt jag nog är ganska skeptisk mol den uppfattningen. Och del vidimeras väl f ö. av ett uttalande i dagens Göteborgs-Posten där Valter Fryksmark i tullverket säger:

"- Om några veckor är del inte uteslutet att vi kan drabbas av oljan."

Jag tror också det, och jag vill bara använda delta som ell underlag för all säga: Lål inle beredskapen slappna. Använd den nådalid vi har lill att träna upp exempelvis ell par ire fiskelag all använda lämpliga hjälpmedel för au genom irålning eller på annal säll la upp de olika klumpar och annal som säkerligen kommer in mot kusterna inom en nära framtid.

Läl mig säga att jag helt kan instämma i del mesta av vad herr Åberg har sagl, så jag tänker inte upprepa del. Varken av lidsskäl eller annat finns det anledning lill det, ulan jag vill insiämma i den krilik som herr Åberg har framfört. Men jag vill också säga all den nuvarande kommunminislern naturligtvis inte i någon större mån kan lastas för detla, ulan del är gamla försyndelser som vi nu ser effekierna av.

Men jag saknade ändå på en punkl lilel detaljer. Den I april 1978

räknar Norge med atl ha lillgång till 10 000 meter högsjölänsor, fördelade

på tolv komplella upplagningssysiem för högsjöbruk. Nu - står del -

förfogar Sverige över knappl 2 500 högsjölänsor som kan fördelas på fyra

54 upptagningssystem för högsjöbruk. Men vad tänker sig Sverige alt ha

vid ulgången av budgetåret 1977/78? Det vore intressant atl få vela, men det slår ingenling om del. Tänker man forlfarande ligga kvar på de ca 2 000 meter högsjölänsor man påslår sig haft under många herrans är och där det ingenling hänt?

Del är ju också så atl Sverige dess värre satsat väldigt mycket pä specialfartyg av olika slag. Låt mig i detla sammanhang säga som ell unikum all del naluriiglvis var bra alt man gav sig i väg till Norge. Man gav sig i väg med bålar som i och för sig är slabila så länge de går fort i sjö men som inte alls passar för att arbela på därför all de är så ranka all man när de ligger slilla i slorl sett har fulll att göra med alt hålla sig kvar ombord om det blåser 7-8 sekundmeter. Däremot är ju fiskebåtar och liknande fartyg lämpade att arbela från, och fiskarna är också vana all arbeta till sjöss. Därför borde man, som jag sagl tidigare, i slörre omfattning bygga upp det svenska oljeskyddel på alt använda de resurser som de svenska fiskarna förfogar över i form av lämpliga båtar och kunnig personal.

Lål mig till sist säga några ord om vilken typ av länsor vi har. Det är alltså så all vi har 2 500 meler högsjölänsor, eller knappt det. Om jag är riktigt underrättad består de flesla av dessa länsor av s. k. free floating booms, den s. k. BP-länsan. Det kan då vara intressant all vela alt vid prov som förelogs i Nordsjön i oklober av Warren Spring La-boratories konstaterade man, enligt vad som inledningsvis uttalas i den rapport som avgivits, atl free floating booms har visat sig inle fungera i högsjösammanhang när del gäller alt slänga in olja. Däremot har en svensktillverkad länsa visal sig fungera väl, men denna har såviit jag vel den svenska tullbevakningen ännu inle funnit anledning atl anskaffa.

Herr lalman! Jag skall inle gå närmare in på delta. Jag vill bara understryka att jag värderar kommunminisierns uttalande all han avser att "inom kort ta initiativ till en utvärdering av erfarenheterna från kalaslroftillbudel på Ekofiskfällei och en undersökning i vad mån dessa erfarenheter bör föranleda någon ändring av de riktlinjer som nu gäller för den svenska beredskapen på detla område". Jag hoppas atl så kommer atl ske, all man därvid utnyujar de erfarenheter som Warren Spring Laboratories undersökningar från i höslas har redovisal och atl vi på det viset skall få ell belydligl bällre oljeskydd än del vi f n. har.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Herr kommunminislern ANTONSSON:

Herr lalman! Lål mig försl säga alt jag lill fullo delar fru Fredriksons miljöpoliliska bedömningar när det gäller havens värde och belydelse och värdel av del biologiska livel i haven.

Sedan vill jag göra en refiexion när man - särskill från herr Åbergs sida - framför ganska hård kritik. Den svenska beredskapen har naturligtvis hitintills i första hand varit uppbyggd och dimensionerad för våra egna vatten. Detta måste vi ha klarl för oss. Del är naturligt all man lägger en annorlunda aspekt på en långsiktigare uppbyggnad pä nordisk bas, men vi har som sagl i förslå hand länkl på våra inhemska vallen.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekalastrofer

När en slörre oljeulvinning i Nordsjön nu är en beslående realilel -för del måste vi räkna med - konstaterar vi alltså alt del förslå slora oljekalaslroftillbudel har inlräffat Då menar jag all della måsle föranleda en mycket allvarlig bedömning av hur man bör lägga upp dels den svenska, dels den allmänna nordiska beredskapen, dvs. del som ingår i den nordiska konvenlionen på delta område.

Man kan naturligtvis ställa frågan: Vad hade hänt om tillkallad expertis inte lyckats täta läckan - alltså den expertis som kom från USA, närmare bestämt Texas? Jag tror som lekman all del enda allernalivel hade varil alt göra ell avlastningsborrhål. Man har sagl all det skulle ta mellan 40 och 60 dygn. Det skulle ha inneburit alt det läckt ut mellan 150 000 och 400 000 lon olja under den tiden. Självfallet hade vi då ställ inför världens största oljekalaslrof hillills. Personligen är jag givelvis benägen all la in sådana olycksrisker i den framlida bilden.

Herr Åberg var kritisk och besviken. Ja, jag tycker alt herr Åberg bör komma ihåg två saker. Herr Åberg kriliserade Danmark, Norge och Slorbrilannien. Jag lycker alt herr Åberg bör lägga på minnet alt det troligen finns en stor gemensam strävan, men atl jag, utan att vilja säga någonling politiskt tillspetsat, inie har haft ansvarel för denna beredskap längre än sedan den 8 oklober. Vidare är det inle lämpligl att jag slår i denna talarstol och gör poliliska värderingar av andra länders uppbyggnad av sin beredskap på della område. Trots detta är jag naturligtvis som nordisk samarbetsminister hell beredd all ta upp en seriös överläggning med mina nordiska kolleger och de ministrar som i övrigl har ansvarel i våra nordiska länder.

Herr Åberg frågade om exploatörernas beredskap är lillräcklig, Detla aren fråga mellan vederbörande land och exploatörerna, i delta fall bolaget Phillips och den norska staten, och jag vill därför ogärna göra några kommentarer.

Både herr Åberg och herr Torwald frågade om länsornas fördelning på slörre och mindre länsor. Den lolala tillgängen i dag på länsor av olika lyper uppgår till 27 000 m, fördelat pä 2 280 m högsjölänsor, 1 200 m större kusllänsor, I 885 m mindre kusllänsor och 6 000 m absorberande länsor.

Jag erkänner all man sedan oljeuivinningen i Nordsjön börial kan diskuiera, om vi inie måsle öka framför alll andelen högsjölänsor myckel mer än vad som planerals. Jag vill då alt ni lägger på minnet att det enligt kustbevakningens plan skall bli en fördubbling av andelen högsjölänsor, och delta bevakas av kommundepartemeniel.

Del är klarl alt det alltid är fråga om en avvägning av resurserna, I Sverige har vi emellertid anvisat omkring 33 milj, kr, för anskaffning av just länsor, oljeupplagare, fartyg och annan maleriel för bekämpning av olja och även av andra miljöfariiga ulsläpp ute till havs och vid kustvattnen. Jag vill också poängtera atl för det budgetår som den nya regeringen tar ansvarel för den I juli har anslaget för della ändamål höjls med 2 485 000 kr, och anslagel lill beredskap för oljebekämpning till

havs m, m, i sin helhet med 3 milj, kr. Så vi har inle ställ handfallna utan insell lägets allvar, men vi hade naturligtvis ingen aning om alt den här katastrofen skulle inträffa.

Min slutsals blir att vi kommer all göra alll för att stärka den svenska beredskapen och utvärdera de erfarenheter som vunnits. Jag tycker inte all del är lillfredsslällande all bara lila på all del finns fem experter i USA, som lydligen är näsian de enda som kan klara sådana här siora lekniska problem. Man bör även inrikla sig på avancerad utbildning av personal på det här området Vi skall göra alll vad vi kan för att använda den inköpta malerielen på bäsla säll och göra en bedömning av vad som är viktigast med hänsyn lill den nya situation som inträtt sedan Norge blivit ett oljeutvinnande land. Samtidigt skall frågan tas upp i ett nordiskt sammanhang.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

Herr ÅBERG (fp):

Herr talman! Jag är helt på del klara med all kommunminister Anlonsson inle har haft ansvarel under längre lid än han varil med i regeringen, men eftersom frågan ställdes lill honom och svaret också lämnades av honom, är det ju rill honom jag måsle rikla mina ord. Av vad jag sade framgår ju all en slor del av min kritik gäller en lidpunkl för fem sex år sedan, då vi som sagl hade en annan regering, även om jag, inom parentes sagl, än en gång vill undersiryka att jag hade hoppats på litet tuffare tag med en gång från den nuvarande regeringen för atl rälla lill de underlålenhelssynder som begåtts under lidigare år. Men i herr Anlonssons senasie anförande gavs vissl hopp om att man mera allvarligt skall la ilu med dessa frågor.

När det gäller länsorna vill jag klarl och tydligt säga ifrån, all man måsie länka fel någonslans när inle ens 10 % av lillgängliga medel går lill högsjölänsor i ett land som Sverige. Det är räll, som herr Anlonsson nämnde, au Nordsjön ligger en bit från oss, och alt man inle vet så mycket om länsornas egenskaper osv. Men längs den svenska Östersjökusten kan olyckor med tankers när som helst inträffa, och dä kan högsjölänsor vara behövliga och komma lill användning. Högsjölänsor kan vidare användas invid kuslen medan däremol kusllänsor inle kan användas ule på sjön. Därför bör högsjölänsorna enligl min uppfallning priorileras.

Jag kan förslå herr Anlonssons någol svåra situation när del gäller att kommenlera beredskapen i de andra nordiska länderna, men jag anser alt man som vanlig svensk medborgare och även som ledamol av riksdagen har både rättighet och skyldighet all kriiisera den dåliga beredskap som vi verkligen konslaleral i de nordiska sammanhangen. Lägel pä den fronlen har såviit jag vel aldrig tidigare så klart presenterats i kammaren. Nu vel vi hur del ligger lill, och därför vädjar jag lill herr Antonsson atl inle minsl i Nordiska rådet göra allt vad som göras kan för att rätta till vad som bristet

Något måste vara fel när år efter år kan få gå ulan alt man bereder

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekatastrofer

sig pä au en olycka kan hända. Vi vel all sådana olyckor har inlräffal pä många andra håll i världen, och i min inierpellalion 1972 varnade jag just för en sådan olycka som den som nu har hänl. Detta säger jag inle bara för all peka på vad jag sade då. Jag är kustbo, född pä ell av de yttersta skären i havsbandet, och har en slor del av milt liv varit verksam på sjön, och jag känner därför till dessa frågor. Jag har hela tiden varit djupt oroad för vad som händer om det inträffar en blow oul på Nordsjön, som dock är elt av världens oroligaste hav.

Hen TORWALD (c):

Herr talman! Del är ju alltid vanskligt all förlila sig på pressuppgifter. Jag skall återge en uppgifl som har gåll genom pressen och som visar hur fariigl del kan vara.

Del slod t ex. i en artikel all de svenska bålar som gick lill Norge hade 2 500 m högsjölänsor ombord. De skulle alllsä ha haft slörre lasl av högsjölänsor ombord än vad som molsvarar hela det svenska förrådel av sädana länsor. Del kunde inle vara en riklig uppgift.

Del har också i pressen uppgivils alt en av dessa högsjölänsor sjönk. Huruvida den pressuppgiften är riktig eller inte har jag inte kunnal få konlrollerat Jag vel dock all samma lyp av länsor har sjunkil vid ell par andra lillfällen, bl. a. vid Köpenhamn och vid Uddevalla.

Anledningen lill all jag gick in i denna deball var närmasl all kommunministern talade om alt ungefär 33 milj. kr. hade avsatts lill del akluella ändamålei. Men av dem har såviit jag kunnal räkna fram -även om jag ulgår från ell så högl pris som 200 kr. per längdmeter och räknar med all kanske 50 96 har försvunnil under liden - inle mer än ca 3 milj. kr. använls lill länsor. Inle mer än 10 96 har alllsä använts lill inköp av länsor. Del är enligl mill sätl all se en felaklig användning av pengarna au man i så slor omfallning har förbrukal dem på spe-cialfartyg och annan ulruslning. Man kunde bällre ha utnyUjal lillgängliga båtar av olika typer. Jag tänker på marinens båtar, på loisbåtar och naturligtvis i förslå hand på fiskebåtar.

Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Vad jag lycker är hoppingivande och som jag lar fasta på är, alt kommunminislern ullovar en ulvärdering. Jag hoppas all man i samband med denna också tar hänsyn lill bl, a, de erfarenheter från i höslas som Warren Spring Laboratories redovisar i sin ulredning. Jag har lämnal denna ulredning lill depariemeniei och hoppas alt cien kan beakias när man skall la slällning lill vilka ålgärder som skall vidias under del närmasle budgetåret.

Herr kommunminislern ANTONSSON:

Herr lalman! Jag kan i långa slycken dela herr Åbergs uppfallning när del gäller dimensioneringen av högsjölänsorna. Jag kan göra det därför all del ju har uppslån en radikalt annorlunda situation specielll sedan den norska utvinningen påböriades i Nordsjön. Men jag poängterar all stora delar av den svenska beredskapen - det är inte så länge sedan

vi böriade med detla - är uppbyggd för svenska förhållanden.

Jag vill även undersiryka alt den beredskapsplan som vi har för jusl högsjölänsorna innefattar en fördubbling. Jag kan här inle säga vilkel årtal vi kommer alt nå dit, men så snarl regeringen bedömer alt vi har ekonomiska resurser kommer vi all i meler räknal fördubbla förrådet av högsjölänsor.

Jag vill lill herr Torwald säga alt såvitt jag förslår föreligger del inga divergerande meningar mellan honom och mig. Jag lycker all man bör pröva alla de lyper av länsor som kan arbetas fram. Del finns ju, soin herr Torwald har påpekat, svensktillverkade länsor, och jag har inie hos kuslbevakningen mött någol molständ mot att pröva även dessa. Jag tror också alt del finns inköpt ell anlal svensktillverkade länsor.

Men vi skall ju inle stirra oss blinda på atl del är kuslbevakningen och dess fartyg plus det övriga malerial som jag har talat om som har ansvarel här, ulan del är rikligt all vi vid svårare olyckor kan engagera myckel större resurser, som herr Torwald antydde, från marinen, sjöfartsverket, bogser- och bärgningsbolag, Sjöräddningssällskapei, fiskarbefolkningen - utöver sådana organ som har författningsenlig skyldighet all medverka vid oljebekämpning.

Vi gjorde allt vad vi kunde. Det anordnades i Göleborg mycket snabbi ell sammanlräde, där man inventerade beredskapen. Del framkom atl ulöver kuslbevakningens specialiserade resurser kunde man inom någol eller några dygn fä betydande resurser i fråga om fartyg, helikoptrar m. m. lill väsikuslen. Näsian alll, utom del som vi måste ha kvar vid de fyra orter, som är dislriktsorler för beredskapen i Bottenhavet Östersjön elc, kunde vi inom tvä dygn destinera till västkusten.

Jag vill slulligen säga all vi är säkerl alla besjälade av samma iniresse, samma vilja all undvika miljökaiaslrofer. Men man kommer ändå inle ifrån den lanken all måhända kämpar vi på della område liksom på många andra områden mol naturkrafter som är så starka all varken jag eller någon annan vågar säga sig att tekniken någonsin i framtiden hell kan skydda oss mol sådana här olyckor. Men vi skall naturligtvis göra allt vad vi kan.

Jag har lovat all på nordisk bas la upp denna fråga med mina nordiska kolleger såsom samarbelsministrar och de minislrar i övrigt som har del direkta ansvarel. Jag tror att vi efler vad som har hänl kommer all ha ganska läll all resonera oss samman, eftersom della är en mycket allvariig framtidsfråga.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om beredskapen mot oljekalastrofer

Herr ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag vill gärna med anledning av herr Anlonssons senasie inlägg säga alt också jag anser all regeringen gjorde vad som kunde göras i den situation som uppstått och med de, bristfälliga, resurser som slår lill förfogande. 1 del avseendel vilar alltså ingen skugga över regeringen. Den handlade också snabbi. Det erkännandet vill jag gärna ge.

Nr 127 Men del är resurserna bakåt som jag kritiserar. Där finns det under-

Tisdieen den lålenhelssyndet som vi kommer att få dras med ytteriigare en tid fram-

10 mai 1977 över. Jag log emellertid inie heller upp de miljömässiga aspekierna pä

_____________ della, eftersom mina frågor rörde sig enbart om beredskapsålgärderna

Om beredskapen - jag ansåg ali del var lillräckligl all hålla mig till dem. Men jag blir mot oljekalastrofer ändå litet oroad när herr Anlonsson nu igen säger alt vår beredskap efter svenska förhållanden ändå inle är sä tokig. Jag vågar påstå all den inte är ens tillnärmelsevis till fyllest efter svenska förhållanden. Visserligen ligger vi inte alldeles nära oljefält och visserligen borrar vi inle efter olja - i vae fall har vi ju inle fåll någon olja i Östersjön, när vi har borrat där - men det kan ju inträffa andra olyckor längs den länga Östersjökusten, och även pä Kaiiegati- och Skagerackkusten, vilka gör alt den beredskap vi har i Sverige är olillräcklig. Därför är del värdefulll all del skall göras en ulvärdering av vad som nu har inlräffal. Jag hoppas verkligen all man gör sitt yttersta föratt rälla lill förhållandena pä della område. Jag tror all del när del gäller de olika typerna av länsor finns ell område

- kanske för STU eller någon annan institution - där man skulle kunna starta undersökningar. Det är elt faklum alt ingen högsjölänsa av något slag av dem som finns i hela världen i dag håller i en storm i Nordsjön; det vel vi bara.. När Nordsjön bryter - och jag vet vad del vill säga

- då hjälper ingenling sådani. men de högsjölänsor som nu finns kan nalurliglvis förbättras. Jag anser all forskningen på del områdei bör priorileras, och det har jag därför gärna velat säga.

Vidare är det väl i del nordiska samarbetet inte ovanligt atl Sverige spelar en viss framirädande roll. Jag litar pä herr Anlonssons ord när han säger all han skall göra vad han kan för alt få fart på del här. Med delta får han väl hjälp, inle minsl genom den slärka krilik som har framförls, särskill i Norge, genlemol regeringen där pä grund av all beredskapen anses lolall undermålig i jämförelse med de slora risker som man löper.

Herr kommunminislern ANTONSSON:

Herr talman! Jag vill bara korlfallal säga all del är möjligt atl del i en väsenilig detalj föreligger eti missförstånd mellan herr Åberg och mig.

Herr Åberg påstår nu all jag säger att vi efler svenska förhållanden har en mycket bra beredskap. Jag sade, och syftade på, all den svenska beredskapen i huvudsak är uppbyggd för våra egna förhållanden. Del är väseniligl all påpeka della. In i bilden har alliså kommii del slora nya momentet som vi måsle la hänsyn lill, nämligen all oljeuivinningen i Nordsjön är ell faklum sedan några år.

Jag lycker dock forlfarande alt den svenska beredskapen i jämförelse med andra länders är ganska hygglig. Jag har inte velal göra någon politisk värdering, men vill herr Åberg, som har kritiserat de andra ländernas 60

beredskap, för mig påpeka vilket land som har bällre beredskap än Sverige, är jag beredd all lyssna, del vill jag försäkra.

Hen ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag har inle kunnal uivärdera vilka länder som har bällre eller sämre beredskap än Sverige, ulan vad jag kunnal konslalera är atl alla har myckel dålig beredskap i dessa sammanhang.

Om man skall värdera Sveriges beredskap med hänsyn lagen lill närbelägna oijekällor ligger vi kanske bättre till än vad man, enligl de uppgifter som har framkommit, gör i Norge och Danmark. Sä långl kan jag nog hålla med, men del är inle bra som del är nu.

En sak som herr Anlonsson glider undan är problemel med den långa kuslen längs Öslersjön, som jag har nämnl vid flera lillfällen. Vid even-luella fariygskalasirofer är den beredskap vi har i dag icke lillräcklig.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekatastrofen i Nordsjön

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekatastrofen i Nordsjön

Herr jordbruksminislern DAHLGREN erhöll ordel för all i ell sammanhang besvara dels herr Lorenizons i Kramfors (vpk) den 26 april anmälda fråga, 1976/77:400, lill herr arbelsmarknadsminislern, dels herr Åbergs (fp) den 27 april anmälda fråga, 1976/77:404, lill herr juslilieminislern, och anförde:

Herr lalman! Herr Lorenlzon i Kramfors har frågai arbetsmarknadsminisiern vilka ålgärder man från regeringen kommer all vidla för atl förmå de ansvariga för oljekaiaslrofen i Nordsjön all ekonomiskl gollgöra de förlusler som de svenska fiskarna kan komma alt åsamkas.

Herr Åberg har frågat juslilieminislern om vem som enligl iniernalionell juridisk uppfallning är au belrakla som närmasl ansvarig för händelser som kan inlräffa vid oljeborrning och vilka möjligheier regeringen har all för de svenska fiskarnas räkning begära skadesiånd om så skulle bli akluelll.

Frågorna har överlämnats lill mig för besvarande.

Kommunministern har tidigare redogjort för omständighelerna kring olyckan på Ekofiskfällei och beredskapen mot oljeutsläpp i samband med oljeborrning i Nordsjön.

De skador som kan uppslå för fiskei genom slora oljeulsläpp är huvudsakligen av ire slag. Försl och främsi förorenas fiskredskapen av oljan. Ell slorl oljeulsläpp kan därför göra del omöjligl all fiska. Vidare kan fiskbeslånden på sikl påverkas om oljan skadar ägg och fiskyngel i vikliga lek- och uppväxlområden. Slulligen kan olja som sjunker lill bollen minska lillgången på näringsämnen och härigenom på siki skada fiskbeslånden.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekataslrofen i Nordsjön

Flera av Nordsjöns fiskbesländ är redan holade genom överfiskning. Del är därför bl. a. från denna ulgångspunkl vikligi alt allt som är lekniski och prakliskl möjligl görs för att förebygga nya oljeulsläpp.

Del förefaller f n. inle sannoliki all del svenska fisket kommer all lida några omedelbara föriuster av del nu akluella oljeulsläppel.

Enligl 1974 års nordiska miljöskyddskonvenlion finns möjlighel för bl. a. svenska fiskare all vid norsk domslol föra lalan om ersälining för sådan skada på grund av miljöskadlig verksamhel som uppkommer i annal nordiskt land än del där verksamhelen bedrivs. Konvenlionen innebär därvid all svenska fiskare som lidit skada genom oljeutsläpp i samband med oljeulvinning på norska kontinentalsockeln inte får ges en oförmånligare behandling från ersätlningssynpunkl än t ex. norska fiskare för molsvarande skada. Vem som i del akluella fallel är ansvarig får prövas av domslol.

Arbelel med en iniernalionell reglering av ersällningsskyldighelen för akiuell lyp av oljeskada har pågåll under flera år. I december 1976 antogs i London en konvenlion mellan staterna i Nordsjöområdel om skadeståndsansvar för dylika skador. Enligl konvenlionen blir innehavaren av borranläggning ansvarig för de skador som kan förorsakas av oljeutsläpp från anläggningen.

Avsiklen är all Sverige och vissa andra stater i dessa dagar skall underteckna den nya konvenlionen. Jag hoppas all konvenlionen skall kunna iräda i kraft under år 1978.

Hen LORENTZON i Kramfors (vpk):

Herr talman! Jag lackar jordbruksminislern för svarel på min fråga.

Del har varil inlressanl atl la del av den inlerpellalionsdeball som har ägl rum här för en kort stund sedan. Typiskt är också atl den huvudagerande i dramat, Phillips Petroleum Company - ett typiskt multinationellt förelag av USA-modell - inle har nämnls i sammanhangel. Del är ell världsomspännande förelag, som enligl sina egna reklamskrifier genom dollerbolag och partner har olje- och gasinlressen i 22 länder på sex koniinenier och inlressen i olje- och gasreserver i 14 nalioner.

Del är della mullinalionella förelag som borrar efler olja ulanför den norska kuslen i del s. k. Ekofiskfällei, och del var dess experter som förklarade au riskerna för en kalaslrof var näsl iniill obeflniliga.

Så kom kataslrofen, och med massmedias hjälp sökte man göra del hela lill en fars. Människorna skulle fås all glömma kaiaslrofen. Saken skall snarl vara avhjälpt sade man, för vi kallar dil våra verkliga experter, och de klarar den i en handvändning. Experterna fanns givetvis alt söka i USA.

Dessa män, som framställdes som amerikanska Väslernhjällar, skulle utföra jobbet för fantasilöner. De fotograferades både fram och bak, och deras bilder kablades ul över världen, där pressen - även den svenska - villigt Slod lill förfogande med publiciielen. Alll var hur välregisserai som helst

Men all den olja som sprutade ul i Nordsjön talades del alll mindre om, och del gjordes ännu mindre för all samla upp den. Det visade sig all del knappasl fanns någon beredskap. Slulligen förklarade man all oljan i stor ulslräckning hade dunslal borl. Del gällde miljardvinsler för della mullinalionella företag, och om fiskarnas försörining lillspil-logavs, så hade del ju ingen slörre belydelse för della förelag.

Min fråga, som jag slällde den 26 april, gällde ekonomisk gottgörelse för de förlusler som de svenska fiskarna kan komma au åsamkas med anledning av oljekataslrofen i Nordsjön. Den besvaras egenlligen inle av jordbruksminislern. Statsrådet svarar i enlighei med pressmeddelandet från jusliliedepariemenlel den 5 maj. Här heler del bl. a. all den svenska regeringen beslulal all underteckna en konvenlion, som ålägger den som har anläggning för oljeulvinning från havsboltnen skyldighel all ersälla skador som oljan från anläggningen kan välla. Del framgår inle huruvida oljebolagen är undertecknare eller ej. Denna konvenlion kan ju inte gälla den akluella oljekaiaslrofen i Nordsjön. Alliså är min fråga obesvarad, herr jordbruksminisier, och jag hemsiäller om ell förtydligande.

Herr ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag ber atl få lacka herr jordbruksminislern för svarel på mina frågor. Jag är medvelen om all del inle är så läll au svara på dem, för svaren blir kanske hypoleliska.

Men jag är lilel förvånad när jordbruksminislern säger all del f n. inte förefaller sannolikt alt det svenska fisket kommer all lida några omedelbara förlusler av del nu akluella ulsläppet Del vel man ju ingenling om i dag. Att del inte blir nedsölade redskap, som omnämnes, tror jag alt vi kan vara överens om. Men vad som kan komma all hända med ägg och larver pä de lekplalser som finns inle så långl ifrån olycks-plalsen vel vi ju ännu ingenling om. Del är en sak som biologerna så småningom får lala om för oss. Då kan del visa sig au svenska fiskare blir lidande. Jag är på del klara med all del kommer all bli myckel svårl all uivärdera sådana skadeverkningar och all kunna peka på all man har lidil den och den föriuslen genom vad som inträffade.

Jag hade frågai vilka möjligheter den svenska regeringen har all hjälpa lill i delta sammanhang. Det får jag ingel svar pä, ulan del hänvisas lill att blir det ersättningsanspråk, så får de tas upp i vanlig ordning vid domslol. Skall då de enskilda fiskelagen eller evenluelll organisalionerna behöva vända sig lill ell annal land för all inför domslol försöka få rätt, så lär det inte bli så enkelt för dem.

Den konvenlion som är omnämnd kan. kanske klargöra en del, men del dröjer ju ännu en lid innan den kommer. Under tiden får vi väl hoppas att det skall klarna. Alla hoppas vi innerligt all det som har hänt inle skall skada fiskei den här gängen. Men del kan inträffa liknande händelser framöver.

Jag ber ännu en gång att få lacka.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekataslrofen i Nordsjön

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekatastrofen i Nordsjön

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

Herr lalman! Till herr Lorenlzon i Kramfors vill jag säga all del är slalen/sialerna, inie oljebolagen, som skall skriva under den här konventionen.

Herr Lorenlzon är litet'ledsen över all jag inle har svaral på hans fråga. Jag menar atl jag har gjorl del. Jag har hänvisai lill den konvenlion som finns och till den konvention som skall skrivas undet Enligt den konvention som finns har svenska fiskare räll all vid norsk domslol få ersällningsanspråken prövade, och del är den norska domsiolen som avgör vem som är ansvarig.

Till herr Åberg vill jag säga all vad jag har anföri i mill svar är all f n. iror vi inle all del blir några skador för fiskei. Del är också vad herr Åberg har sagl - inle ens han vel om del blir några skador. I den silualionen befinner vi oss nu. Vi får vänla och se och skall nalurliglvis hoppas på del bäsla.

När del gäller frågan vem som skall föra en evenluell lalan vid noisk domslol ulgår jag ifrån all fiskarnas riksorganisalion släller upp och hjälper den enskilde fiskaren. Vi skall nalurliglvis också från stålens och regeringens sida hjälpa lill i den mån vi kan och i den mån som det behövs hjälp.

Herr LORENTZON i Kramfors (vpk):

Herr lalman! Jag är helt klar över atl den konvenlion mellan staterna kring Nordsjön som vi lalar om skall skrivas under av staterna, men min fråga gällde oljebolagen - om dem står det ingenting i svaret. Om konvenlionen mellan de nordiska länderna slår del: "Vem som i del aktuella fallel är ansvarig får prövas av domslol."

Om del räckie behövde man inle någon ny konvenlion - del är självklart. Enligt den nya konvenlionen blir "innehavaren av borranläggning ansvarig för de skador som kan förorsakas av oljeulsläpp från anläggningen". Här siämplar man hell bolagel, del mullinalionella förelagel, som den ansvarige, vilkel man inie gör i konvenlionen mellan de nordiska länderna.

Del sägs i svarel all förluslerna för de svenska fiskarna inie är omedelbara. Men hur blir del på sikl? Inierpellalionsdebalien rörde myckel den frågan. Vi har heller inle fåll någol svar på den punklen.

Sedan är del en annan sak i della sammanhang som jag vill ta upp. Gamla fiskevatten i väster tas ifrån de bohuslänska fiskarna. Länder lägger beslag pä dessa fiskevatten i krafl av 200-milsgränsen. I nåder får de svenska fiskarna använda dessa vatten några är framöver. Hur del blir i fortsällningen vel man inie. I Öslersjön har en siormakl vissa anspråk, där måsle milienlinjen bli resulialel av förhandlingarna.

Under är som gäll har framför alll väsikuslfiskarna blivii slyvmoderligt behandlade av regeringen, riksdagen och jordbruksdeparlemenlet Förmåner som exempelvis norska fiskare har haft har aldrig kommii de svenska fiskarna lill del.

Typiskl för hur väsikuslfiskarna belrakiar jordbruksdepartementet och dess inställning lill fiskarkåren och fiskei är det svar som en fiskare en gång gav på frågan om hans mening om en lidigare jordbruksminisier - inie den nuvarande - när denna jusl hade tillsatis: "Ja, han klarar nog av alt förslå sig på hav och fiske, han har ju vågor i håret."

Herr ÅBERG (fp):

Herr lalman! Jag hade inle länkl all komma igen, men jag vill slälla en fråga. Jag hade ursprungligen riklat frågan lill juslilieminislern, för jag hoppades all möjligen få vela någol om den iniernalionella juridiska uppfaliningen när del gäller ansvarsfördelningen vid sådana här lillfällen. Nu begär jag inle alt jordbruksministern skall svara på frågan - del är väl omöjligl, ingen av oss har ju någon juridisk utbildning pä det här områdei. Men del hade varil inlressanl all fä vela någol litel om detla, för inte minst inom havsrällskonferensen i FN har frågan om ansvarel bollals fram och lillbaka på olika säll. Del hade varil inlressanl all få höra hur man på svensk sida ser pä sådana här saker, men eftersom juslilieminislern inle ville svara kanske del inle finns någon klar och deciderad uppfallning i Sverige.

Om man hamnar i den silualionen alt svenska fiskare blir helt hänvisade lill norsk domslol och det blir en dom som friar Phillips, för att använda det exempel som herr Lorentzon i Kramfors varit inne på, och som går emot de svenska fiskarna, men den svenska regeringen har en hell annan uppfallning - hur förfar man då? Är del lillräckligl all en norsk domslol har sagl sill, eller kan man gä vidare lill en iniernalionell domslol i en sådan här i allra högsia grad iniernalionell fråga?

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om ekonomisk gottgörelse åt svenska fiskare med anledning av oljekatastrofen i Nordsjön

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

Herr talman! Får jag bara säga lill herr Lorenlzon i Kramfors all han blandar ihop de här konveniionerna. Den förslå konvenlionen, som är den som gäller, är den nordiska miljöskyddskonveniionen, och den omfattar de nordiska länderna.

Den andra konvenlionen, som vi hoppas skall bli underiecknad, är en konvenlion mellan siaierna i Nordsjöområdel. Den pekar klarl ul vem som är den ansvarige, nämligen innehavaren av borranläggningen. Det måsle väl ändå, herr Lorenlzon. belraklas som ell framsteg i en fråga där det har rått stor oklarhel.

Herr LORENTZON i Kramfors (vpk):

Herr lalman! Jag blandar inte ihop det hela. Jag argumenterade på det här säiiet Den gamla konvenlionen mellan de nordiska siaierna var inte tillräcklig. Det är därför man har fått en ny. Men bolagen måste vara med och underteckna och själva godkänna beslämmelserna. Del slår ingenling i konvenlionen om della. Den kan inle gälla del akluella fallet i Nordsjön. Det är ju della fall vi diskulerar i dag, inte vad som

5 Riksdnge/f. proiokoll 1976/77:125-127

Nr 127 händer om femtio år. På den punklen har jordbruksminislern ännu inte

Tisdagen den "'■'"•

10 maj 1977

_____________ Överläggningen var härmed slulad.

Om åtgärder mot

översvämningar i

Emån § 9 Om åtgärder mot översvämningar i Emån

Herr jordbruksminislern DAHLGREN erhöll ordel för all besvara herr Rejdnells (fp) den 15 april anmälda fråga. 1976/77:384, och anförde:

Herr lalman! Herr Rejdnell har frågat mig om jag har för avsikl atl vidtaga åtgärder för all minska riskerna för översvämningar inom Emåns genomrinningsområde.

År 1974 tillkallade dåvarande jordbruksministern en sakkunnig, som skulle utreda möjligheterna au minska riskerna för översvämningar i Emån, Utredningsarbetet är i det närmasle klarl. Belänkande med förslag lill åtgärder kommer alt offentliggöras inom kort

Belänkandet kommer i vanlig ordning atl remitteras lill de myndigheler, organisalioner och andra som har inlressen all bevaka i sammanhangel. Sedan remissyllrandena har kommii in kommer regeringen all la slällning lill förslagen.

Hen REJDNELL (fp):

Herr talman! Till atl böria med vill jag lacka jordbruksminislern för svarel på min fråga. Genom de svåra översvämningar som jusl nu förekommer i Bergslagen har måhända intresset för Emån avtagit i viss ulslräckning. Men problemen kvarsiår.

När jag för snart fyra veckor sedan aktualiserade min fråga var översvämningarna som svårast i Emådalen, Några bilder, som jag visar på TV-skärmen, kan kanske visa hur ortsbefolkningen i Möriundairakien kämpade sin kamp mol vattenmassorna och försökle bygga fördämningar och vallar. Framgångarna blev av skiftande karaklär - många fick slora skador pä sina fasligheier när vallnel bröi igenom fördämningarna. Somliga fick evakuera och söka sig lill säkrare plaiser.

På många håll fick man la till båtar för all la sig till och från sina bosläder. Tyvärr var della inle alltid det säkraste sättet - i Mörlunda har översvämningarna krävt eu dödsoffer genom drunkning.

De som såg programmet Månadens väder, som visades i TV på valborgsmässoafton, fick en god bild av de slora problem årels översvämningar i Emån orsakal. Det är inte bara fastighetsägare som drabbats - som vanligt får framför allt jordbrukel slora problem i och med dessa översvämningar. Åkermarken läcks av slam och försuras, vilkel i sin tur försenar brukel av jorden. I vissa fall kan jordbrukarna få gottgörelse i form av skördeskadeersätining, medan vanliga faslighelsägare fårsvara för alla koslnader själva. Försäkringarna gäller inle!

Jag vill slälla frågan: Kan jordbruksminislern mera konkrel svara på

om han har för avsikl all verkligen följa upp den ulredning, som vi nu tydligen äntligen får, och inle som sina förelrädare bildligi lalal låla del hela rinna ul i sanden? All regeringen kommer atl la slällning lolkar jag så, all ålgärder också kommer all vidias.

Befolkningen i Emådalen är minsl sagl missbelåten med de sk. utredningar som tidigare påbörials men som av skilda anledningar lagts ned. I börian av 1930-lalel gjordes vissa ulredningar för all om möjligl begränsa Översvämningarna. Några konkrela förslag resullerade inle della i. 30 år senare - i börian av 1960-lalel - påböriades en ny ulredning, som av olika skäl aldrig fullföljdes. Den ulredning som nu arbelar sedan den 5 april 1974 skall enligt jordbruksministerns svar här i dag inom kort avge sill belänkande.

Jag irodde all utredningar lillsalies för all klarlägga problemaliken och för all framlägga konkrela förstag pä ålgärder. Tänk om herr slalsrådel här i dag kunde tända ett nytt hopp hos alla de människor som slutat tro på statliga utredare och som med jämna mellanrum ensamma måsle föra sin kamp mol naiuren! Besvikelsen över den handlingsförlamning som i sä många årtionden räll hos de makthavande är så stor, all man nu måsle få uppleva något positivt.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om åtgärder mot översvämningar i Emån

Herr jordbruksministern DAHLGREN:

Herr lalman! Ulredningen framlägger ell konkrel förslag. Den redovisar att de sammanlagda kostnaderna för de ålgärder som behövs uppgår lill drygt 20 milj. kr. i 1975 års penningvärde. I summan ingår årensningar för 9 milj. kr. och invallningar för 11 milj. kr. Utredningen har också kommit fram till alt jordbrukel kan bära 9 milj. kr. eller knappl hälften av dessa kostnader. Utredningen anser också att det finns ett stort allmänt intresse av all begränsa dessa översvämningar. Därför anser man all stöd bör lämnas när de.ssa åtgärder skall genomföras.

Del är rimligl alt invänla remissinslansernas yttranden innan jag lar slällning till utredningens förslag. Sedan skall vi naturiigtvis behandla det i vanlig ordning i deparlemenlet och i regeringen.

Hen REJDNELL (fp):

Herr lalman! Det är glädjande att man kommit sä långl i utredningsarbetet Jag tolkar jordbruksministerns svar så, atl de som nu drabbas och personligen får stå för höga koslnader får möjligheier all disponera de medel som kammarkollegiel har för all läcka förlusler på grund av nalurkalaslrofer.

Del finns många exempel pä all privalpersoner, framför allldålani-brukare, fåll slora problem. Jag kan nämna ell som gick genom pressen för en lid sedan. En åker formligen klövs miu ilu, och del koslar tio-lusenlals kronor all ålerslälla den, någol som jordägaren i fråga själv får svara för.

Vi hoppas all vi i fortsällningen skall slippa dessa svära problem och

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om blyfri bensin

alt de åtgärder som har förespeglats o.ss verkligen kommer all vidias. Jag tackar ännu en gång för svarel.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 10 Om blyfri bensin

Herr jordbruksministern DAHLGREN erhöll ordel för all besvara herr Sandbergs (c) den 24 mars anmälda interpellation, 1976/77:124, och anförde:

Herr talman! Herr Sandberg har frågai mig om jag är beredd alt medverka till all skyndsamma ålgärder vidias i syfte atl erhålla blyfri bensin.

Det är enligl min uppfallning myckel angeläget all kraftfulla åtgärder vidias för all minska föroreningarna från biltrafiken. Gjorda undersökningar har visat alt föroreningshalterna i våra tätorter i många fall ligger på en nivå som vi inte kan acceptera. Andra undersökningar har visat att avgasutsläppen från bilar i betydande utsträckning överskrider gällande beslämmelser om avgasrening. Regeringen har därför lillsati en utredning med uppgifl alt föreslå förbätlringar i lypbesiklningssystemet Ulredningen skall bl. a. behandla frågor om förbällring av konlrollen av att nya bilar uppfyller gällande avgasbeslämmelset Härutöver har ännu en ulredning lillsälls vars uppgift skall vara all allsidigi belysa hälso- och miljöeffekterna av ulsläpp av bilavgaser och att föreslå de ytterligare ålgärder som behövs för all minska de luftvårdsproblem som orsakas av bilavgaser.

Frågor om bly och andra tillsatser lill motorbränslen regleras enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Den högsia tillålna halten bly i bensin är sedan den 1 januari 1973 0,4 g/1. Enligl vad jag erfaril överväger produklkonirollnämnden f n. frågan om viss skärpning av gällande föreskrifter om blyhalten i bensin. En övergång lill hell blyfri bensin är emellertid ell lekniski komplicerat problem som kräver ett relativt omfallande ulredningsarbele innan beslui kan fallas. Sädana långigående reslriklioner när del gäller tillsalsämnen lill bensin kan bl. a. påverka motorernas tekniska utformning. Frågan om samordning av dessa bestämmelser och framlida beslämmelser om avgasrening behöver därför prövas. Jag räknar med atl detta är en av de frågor som den nya ulredning jag just nämnl kommer au fä behandla.

Föroreningarna från billrafiken är som jag inledningsvis berörde eu miljöproblem som kräver kraftfulla insalser. Frågan om bly och andra lillsalser lill bensin är en av de vikligasle frågorna i sammanhangel. Jag räknar med alt de ulredningar som redan pågår och som planeras kommer att ge underlag för slällningslagande i fråga om yllerligare minskningar av blyhallen i bensin.

Hen SANDBERG (c):

Herr lalman! Jag ber all få lacka jordbruksminislern för svarel på min inierpellalion.

Luftföroreningarna oroar i dag väldigl många människor. Inle minsl de föroreningar som härrör frän bilismen utgör i dag ell hol mol människor och miljö. Den successiva upplagringen av bly i naturen kan under

lång tid framåt fä effekler pä hälsan hos människor. Riskerna gäller således inle bara dagens generation.

I min interpellation har jag särskill berört blyet i bensinen. En anledning till del är all denna har en negaliv effekt på ansträngningarna all komma ål bilismens andra föroreningar. Kalalysisk förbränning av resierande gaser, som nu förekommer i Amerika, är ej möjlig så länge blyel finns kvar i bensinen. Det är därför angelägel all som en tidig åtgärd minska och helsl eliminera blyföroreningarna.

All döma av svarel och av ell uttalande i jordbruksulskoltels belänkande 1976/77:26 kommer produkikontrollnämnden au ganska snarl föreskriva minskad blyhall i bensin. Självfallel är jag myckel nöjd med del beskedet liksom med jordbruksminislerns positiva inställning till frågan i övrigt. Jag förulsälier all sänkningen sker från nuvarande 0,4 g/I lill 0,15 g/1 - en sänkning som alllsä är möjlig all göra ulan alllför omfallande koslnader och svårigheter. Gränsen 0,15 g/1 gäller nu i Västtyskland, och det finns ingen anledning att vi i Sverige skulle tolerera högre blyhaller.

Vidare förutsätter jag all beslutet om sänkning kommer snart. Skulle produkikontrollnämnden tveka eller dröja alllför lång lid anser jag del vara en självklar åtgärd för den nya regeringen att ingripa. Efler de ullalanden som har gjorls har jag i dag ingen anledning att iro någol annal än all man kommer atl ingripa.

Den fråga som skall ulredas är väl närmasl en sänkning av blyhalten från omkring 0,15 g/1 lill 0. Enligl uppgifter som jag har fått lorde det i dag finnas ersältningsämnen för blyet Jag tänker då närmast på ämnet metanol, som lill en mängd av omkring 15 96 i bensin kan ersätta bl. a. blyalkyler. Om detta är möjligt undviker vi de mera besvärliga omkon-struklioner av biimolorerna som del lalas om i interpellationssvaret Jag vill därför fråga jordbruksministern om han är beredd att även pröva ersältningsämnen lill blyalkyler som ell allernaliv lill ändrade motor-konsirukiionet

Förulom de uppgifier om blyel i bensinen som jag lämnat i interpellationen vill jag här nämna yllerligare följande.

På lång sikl är sannoliki inle de akuta förgiftningarna allvarligasl ulan den upplagring som sker hos främsi mödrar och barn. Enligt ell Sem-persymposium 1975 om barn i det moderna samhällel anges naturlig blyhalt i blodei hos nyfödda lill 0.25 mikrogram/100 ml blod. Hos nyfödda i olika delar av Sverige har medelvärdel uppmäils lill 4.4-8 mikrogram/ml. alllsä en 30-faldig ökning huvudsakligen beroende på ira-fikbelastningen. Som jämförelse anges gränsvärdei för yrkesmässig blyförgiftning till mindre än 25 mikrogram/100 ml för vuxna och gränsen för akul blyförgiftning till 80 mikrogram/100 ml.

Barn som lillfrisknal frän akul blyförgiftning visar senare, ibland efler

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om blyfri bensin

6 Riksdagens proiokoll 1976/77:125-127

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om blyfri bensin

decennier, hög överdödlighei i njurskador saml nervskador och bele-enderubbningar.

Inlernalionelll ledande forskare från olika fäll har nyligen enals om all luftföroreningar bidrar till atl öka lungcancerrisken. Världshälsoorganisationen slöder f n. på basis av vissa undersökningar tesen atl ej mindre än 60-90 96 av cancer orsakas av miljöfaktorer. Även om man inle vel hur orsakerna i delalj är fördelade finns del stor anledning all anla att luftföroreningarna och förbränningen av bensin ger såväl cancer som genetiska verkningar.

En annan omständighet som hittills inte synts så myckel i debatien är blyet som bristråvara.

Blyförbrukningen i världen uppgår lill ca 3 500 miljoner lon per år. Förbrukningen fördelar sig på en rad olika material och produkter. En slor del av blyet återfinns dock i kemiska föreningar av olika slag. De två vanligaste användningsområdena har anknytning till bilismen, nämligen användningen av alkylbly i motorbränslen och användningen av bly för framslällning av batteriet Ca 60 % av blyprodukiionen går till dessa två användningsområden.

På uppdrag av Romklubben haren forskningsgrupp vid Massachusetts Institule of Technology sammanställt en rapporl om vissa globala resursfrågor. Av denna rapporl. Tillväxtens gränser, framgår atl världens tillgångar på bly skulle räcka 26 år vid dagens världsförbrukning. Om förbrukningen ökade exponeniielll skulle de kända reserverna räcka i 21 år. Åieranvändningen av bly omöjliggörs fö. genom utspridningen i naiuren. Jag frågar mig om vi inle också av resurshushållningsskäl borde använda blyel på ell annai sätl än i bensinen.

Jag skulle vara tacksam om jordbruksminislern ville belysa särskill frågan om all även ersällningsämnen lill bly blev föremål för bedömning, så atl måhända även en hell blyfri bensin kan erhållas ulan alllför lång lidsutdräki.

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

Herr lalman! Hur stor sänkningen av blyhallen skall bli är en fråga för i förslå hand produklkonirollnämnden och ulredningen. Jag ser ingel hinder för all man får pröva om del är möjligl all använda ersällningsämnen.

Hen SANDBERG (c):

Herr lalman! Jordbruksminislerns sisla svar inger också förhoppningar. Jag är medvelen om all de ersällningsämnen för blyel i bensinen som nu diskuleras måste prövas i större skala. Jag iror all delta är vitala frågor av den anledningen alt det befintliga bilbeslåndel är svårare all komma ål än nya molorer. De senare kan man lällare anpassa lill en blvfri bensin.

Överläggningen var härmed slutad.

§11 Om åtgärder mot stordrift av svinproduktion Nr 127

Tisdagen den Herr jordbruksministern DAHLGREN erhöll ordel för all besvara herr iq • Q-|-|

Olssons i Sösdala (c) den I april anmälda interpellation, 1976/77:132, och .

anförde: Om åtgärder mot

Herr lalman! Herr Olsson i Sösdala har frågai vilka åtgärder jag avser stordrift av atl vidtaga för all molverka en forlsall ulveckling mol specialiserad slor- svinproduktion drift i svinproduktionen utanför familjejordbruket

Utvecklingen inom fläskproduklionen har inneburii all huvuddelen av produklionen har flyttals från mindre jordbruk med blandad djurhållning till dels medelstora jordbruk med specialiserad produklion, dels ett relalivi lilel anlal mycket stora företag. Frän senare delen av 1960-talel lill i dag har de förelag som producerar mer än 3 000 slaklsvin om årel fördubblal sin andel av produklionen. Dessa förelag svarar f n. för omkring en fjärdedel av denna.

1972 års jordbruksutredning har behandlat struklurulvecklingen inom vissa grenar av animalieproduktionen. I fråga om slaktsvinsproduklionen bedömer ulredningen det nödvändigl atl i olika avseenden styra utbyggnaden. Bl. a. anser man att den lillgängliga produktionsvolymen bör styras till vad man kallar utvecklingsbara företag. Utredningen föreslår därför all slaktdjursavgifterna skall kunna differentieras under perioder med besvärande överskott De slörre förelagen får därigenom slå för en större andel av exporikoslnaden. Ulredningens belänkande remissbehandlas f n.

Regeringen avser alt i höst förelägga riksdagen proposilion om jordbrukspolitiken. Därvid kommer frågan om slyrning av svinproduklionen att las upp.

Herr OLSSON i Sösdala (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka jordbruksministern för svaret, som jag finner vara i huvudsak positivt vad gäller de synpunkler jag framfört i min interpellation.

Svinproduklionen utgör nog den del av jordbruksproduktionen som lällasl går all omvandla för drift i slora enheier. Samiidigl kan inom denna del av produklionen en raiionell hantering åsladkommas ganska lidigl, och de vinsler man uppnår vid en slörre drift blir därför väldigt små.

I svarel lar jordbruksminislern egentligen bara upp volymproblemali-
ken, dvs. att det i ell läge med överskott är angeläget att begränsa della
och atl de slora producenlerna därvid skall bära kosinaderna. Den lill
gängliga produklionsvolymen bör enligl svaret slyras över lill ulveck-
lingsbara förelag. Jag skulle i del sammanhangel vilja fråga vad jord
bruksminislern lägger i begreppel utvecklingsbara förelag. Del vore li
kaledes intressant atl något klarare få utrett vad "ett besvärande över
skott" är. Del är ju försl vid elt besvärande överskott som jordbruks
ministern menar all de här åtgärderna skulle sällas in. 71

Nr 127 I inlerpellalionen har jag tagit upp några andra synpunkter pä fläsk-

Tisdasen den produktionen. Om man, som det sägs i regeringsdeklarationen, skall salsa

10 mai 1977 familjejordbruket är det angeläget all se till alt man bevarar denna

------------- .— produktion som en del av familjejordbruket och all man inle bil för

Om åtgärder mot bil släller della ulanför. Del är vikligi också ur regionalpolilisk synpunkl,
stordrift av eftersom i många av våra glesbygder familjejordbruket ulgör slommen

svinproduklion i själva näringslivet

Vad slulligen gäller sjukdomsfrekvensen i de slörre svinbesällningarna har del gjorls erfarenheter som man inle kan bortse ifrån. Del har visat sig vara besväriigl all hålla samma hälsolillslånd i de mycket slora besättningarna som i de mindre. Della kan vara betänkligt då man kanske måste öka insatserna av antibiotika och dä skadorna på slaklkropparna kan komma atl öka. Jag skulle vilja fråga om jordbruksministern delar även dessa synpunkter och om han också vill ta in dem i en bedömning som kan leda lill all man yllerligare underslryker behovel av all bevara en slor del av fläskproduktionen inom familjejordbruket

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

Herr talman! Jag trodde nog atl det framgick av del svar som jag har lämnal, men jag kan väl även här säga all jag i olika sammanhang aklualiseral de problem som siruklurförändringen inom svin- och fjä-derfäproduklion onekligen ulgör. Jag har sagl all del givetvis är önskvärt all lekniken ulnyujas för all förbilliga produklionen. Men den koncentraiion lill ell fålal myckel stora enheier som är pä gång inom dessa produktionsgrenar har avigsidor som det inte går atl blunda för - den rycker undan elt viktigt produktionsunderlag för familjelantbrukel och har medverkat till att skapa ett överskottsproblem, vars koslnader får bäras av hela jordbrukskolleklivet Man måste också komma ihåg atl ingen annan induslriell produktion har motsvarande pris- och avsättningsgaranti.

Jag erinrar också om atl det i regeringsdeklaralionen har framhållils atl jordbrukspolitiken skall "inriktas på all familjelantbruket skall vara den dominerande förelagsformen". Och som jag ser saken innebär del bl. a. atl om vi skall kunna slå vakl om familjelantbrukels inlressen och ge del en möjlighel all rationalisera så måsle vi se lill all marknads-ulrymmel pä animaliesidan inte tas om hand av storproducenterna.

Hen OLSSON i Sösdala (c):

Herr lalman! Jag vill tacka jordbruksminislern för de här förtydligandena. Jag iror alt det är väldigt viktigt för oss all få höra delta från jordbruksministern. Och jag förväntar mig all dessa synpunkler också kommer fram i den proposilion som kommer all läggas till hösten vad gäller jordbrukspolitiken.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 12 Om förslag till skydd mot trafikbuller Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Herr kommunikalionsminisiern TURESSON erhöll ordel för all be
svara fru Anderssons i Täby (c) den 20 april anmälda inierpellalion,
1976/77:135, och anförde: Om förslag till

Herr lalman! Fru Andersson i Täby har i en inierpellalion frågai mig skydd mot trafik-om och i så fall när jag avser atl förelägga riksdagen proposition med buller anledning av trafikbullerutredningens betänkande.

Trafikbullerutredningen har i delbetänkandet (SOU 1974:60) Vägtrafikbuller föreslagil dels normer för fordons bulleravgivning, dels normer för högsta bullernivåer inom bostäder, arbetslokaler, undervisningslokaler, rekreationsområden och andra utrymmen där människor normalt vistas.

Som fru Andersson har framhållil i inlerpellalionen har belänkandel varit föremål för en omfattande remissbehandling. Remissinslanserna är genomgående posiiiva lill ålgärder som minskar irafikbullerslörning-arna.

I fråga om ulredningens förslag lill normer för fordons bulleravgivning har emellertid från flera håll framhållils belydelsen av all normerna inle utformas på sådant sätt att de kan komma att uppfattas som tekniska handelshinder.

Vidare har ett slorl anlal remissinslanser framhållil all frågan om kosl-nadsansvarei för bullerbegränsande ålgärder i irafikmiljön måsle lösas innan beslui om åtgärder fallas. Jag vill i sammanhangel nämna all jag har erfaril alt trafikpolitiska ulredningen (K 1972:07) i sill arbete rörande kostnadsansvaret även beaktar koslnader för bullerbegränsande ålgärder.

Den snabba ulvecklingen av vägtrafiken har på vissa håll och då särskilt i storstadsområdena kommii all medföra inle oväsentliga problem. Jag är självfallel angelägen all medverka lill alt olägenheterna av trafikbuller sä långt möjligt begränsas. Som jag redan har antytt kvarsiår emellertid vissa frågor som först närmare måsle övervägas. Innan resultatet av dessa överväganden föreligger är jag inle beredd all ullala mig om vilka ålgärder som kan föranledas av ulredningens förslag.

Fru ANDERSSON i Täby (c):

Herr lalman! Jag ber all fä tacka för svarel på min inierpellalion, vilkel lyvärr knappasl kan ses som ell posilivi svar.

Som herr kommunikalionsminisiern framhåller i svarel har den snabba ulvecklingen i slorsiadsomrädena kommii all medföra inle oväseniliga problem. Det finns olika slag av buller. Ur omgivningshygienisk synpunkt definieras buller som "icke önskal ljud". Del påverkar oss människor på olika sätt Vid höga ljudnivåer under läng tid kan hörselskador inträffa. Buller kan vara samtalsslörande, förorsaka sömnstörningar och framkalla stressreaklioner bl: a. Del kan vara fråga om vägtrafikbuller, tågbuller, flygbuller, industribuller, buller från byggarbetsplatser, buller frän arbeis-

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om förslag till skydd mot trafikbuller

fordon, utryckningsfordon, bussar m. m., buller frän fritidsbålar och buller från skjulbanoi.

Jag har inle för avsikt alt gä in på hur dessa olika slag av buller alstras och konsekvenserna härav. Men jag vill uppehålla mig en aning vid väg-traflkbullret, som är oroande och besvärande i all synnerhel för storstadsområdena.

Det buller som kommer från en trafikled är beroende av de enskilda fordonens konstruktion, trafikmängden, fordonens hastighet, andelen lunga fordon och trafikledens utformningar vad gäller exempelvis lutningar och korsningspunkter. Vi vet all den tunga trafiken ger upphov lill höga bullerloppar, som i sin lur påverkar ekvivalenlnivån. Vi har bullerspridningen, där ljudets utbredning bl. a. är beroende av förekommande avskärmning och markytans beskaffenhet samt vind- och lem-peralurförhållanden.

När den statliga irafikbullerutredningen 1974 avlämnade sill belänkande avseende vägtrafiken ställdes stora förväntningar pä förslagen, i all synnerhet i förortskommunerna lill Stockholm. En del av dessa kommuner har också ambitiöst upprättat egna miljövårdsplaner. Del gäller exempelvis Täby kommun, vars plan har fyra avsnitt Planen behandlar I) vallen, 2) buller, 3) luft och 4) avfall och hälso- och miljöfarliga varor. Bulleravsniiiel intar en framskjuten plats.

Hur skall man dä kunna förverkliga de bullersanerande åtgärder som är nödvändiga? Del är en fråga som många kommuner släller sig. Här måsle kommunerna fä besked om kostnadsansvaret För Täbys del -och med hänvisning lill den plan som upprättats där - är de buller-sanerande ålgärder som föreslås, förulom vissa trafikreglerande åtgärder, även uppförande av vallar och skärmar saml förbättring av fasadisole-ringar genom lätningoch fönsterbyten. Dessa ålgärder har beräknals kosta 4,7 milj, kr. Trots de här - som det kan synas - relativt omfallande ålgärderna är del inie möjligl att tillgodose den föreslagna långsiktiga kommunala målsättningen, ungefär 30 decibel inomhus, men ett evenluelll genomförande lorde trots detta innebära avsevärda förbättringar i jämförelse med nuläget.

Det kan inle vara rimligl all kommunen, med den genomfarlsirafik som vi har på Norrläljevägen, själv skall slå för dessa koslnader. Som jag ser del borde vägverkel ha ansvarel för kosinaderna särskill på de vägslräckningar som redan är byggda och där genomfarislrafiken är slor. Del är ju inle bara fråga om den lunga lasibilstrafiken och bullertrafiken utan också om de bilburna boende norr om Täby kommun. Jag kan även i detta sammanhang, för att ta yllerligare elt exempel, nämna Sollentuna kommun, där vi har E 4 med genomfarlsirafik som beriänar den regionala trafiken och även godstrafik från slora delar av landet och där vi har bullermatlor över så gott som halva kommunen,

1 sill svar sade kommunikationsministern all han är "angelägen all medverka lill all olägenheterna av trafikbuller sä långl möjligt begränsas". Jag vill dä fråga: I vilka avseenden? Förvänlas planverket framkomma

med synpunkler eller rekommendaiioner belräffande väglrafikbuller? Nr 127

Så har vi kosinaderna. Är kommunikalionsminisiern också beredd all      Tisdaeen den
medverka lill atl staten, hell eller delvis, slår för kosinaderna för bul-       in mai 1977
lersanerande ålgärder?

Slutligen den fråga som jag slällde i min interpellation: När kan en Om förslag till
proposition förvänlas föreligga i ärendet? skydd mot trafik-

buller

Herr MELLQVIST (s):

Herr talman! De problem som lagits upp i inlerpellalionen är myckel omfallande, och därför har jag begärl ordel för all framföra några synpunkler ulöver dem som redan lämnals. Jag skulle också vilja hänvisa lill Irafikbullerutredningen och dess betänkande om vägtrafikbullret

Mänga kommuner har kartlagl bullersilualionen, och därvid har del visal sig atl i många av våra lälorter överskrids de högsia värden som irafikbulleruiredningen föreslagil för befinilig miljö. Jag skall inle närmare gå in pä lidanden som de bullerslörda människorna ulsälts för. Vi kan ju dagligen läsa om psykiska besvär, sömnlöshet allmän ned-sältning av trivseln, störningar m. m.

Svaret på inlerpellalionen var kanske inte sä positivt som inierpellanien tänkt sig, och jag skulle för min del också vilja ställa en direkl fråga till kommunikationsministern:

Är statsrådet beredd all i avvaklan på ell riksdagsbeslul ge kommunerna besked om atl slatliga medel till bullerskyddande åtgärder skall kunna ulgå lill projekl som kommunerna finner sä angelägna all vidla alt man inte kan vänta på en proposilion i frågan? Dessa försök skulle då prövas i efterhand tillsammans med de aktuella projekten, Beslämmelserna skulle kunna gälla åtgärder som påbörias t ex, efter den 1 juli innevarande är.

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr lalman! Jag har inte myckel all lillägga lill mill svar, men efiersom del har ställts några direkla frågor skall jag försöka all besvara dem.

Fru Andersson i Täby frågade i vilka avseenden jag ville medverka lill all olägenhelerna sä långl möjligl begränsas. Som jag sade i svarel gäller del en fråga som kommer all behandlas av den irafikpoliliska ulredningen. Sedan utredningens belänkande framlagts kommer frågan atl i första hand övervägas inom depariemeniei, varefter regeringen kommer all la slällning.

Fru Andersson i Täby frågade mig, om jag var beredd alt medverka
till all slaten betalar kosinaderna eller en del av dem. Jag vill emellertid
erinra om atl det rör sig om ulomordeniligl slora koslnader, I fråga om
Täby kommun gäller del 4,7 milj, kr. Använder man sig av irafikbul-
leruiredningens beräkningar och utgår från all de av utredningen upp-
slällda immissionskraven sannoliki inte kan uppfyllas på länge, finner
man atl del är fråga om en lolal kostnad på 1,5 miljarder kronor per
är under en tioårsperiod. Med hänsyn lill del ekonomiska läge som detta 75

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om förslag till skydd mot trafikbuller

land befinner sig i sedan något år lillbaka lorde del slå ganska klarl för var och en all man inle ulan noggranna överväganden kan beslula sig för så slora ålaganden frän samhällels sida,

Slulligen frågade fru Andersson i Täby när vi kan förvänla ell principielll slällningslagande från regeringen, och då hänvisar jag, som jag gjorl så många gånger förut från denna talarstol, till atl det kommer en trafikpolitisk proposilion lill höslen, förhoppningsvis i oklober, och där kommer naturligtvis även denna fråga att behandlas.

Av della mitt senaste ullalande framgår väl atl mill svar lill herr Mellqvist måste bli att vi f n, inte kan göra några ulfäslelser eller ullalanden i avvaktan på ett slutligt avgörande och en begäran om anslag från riksdagen utan måsie ge oss lill låls - och del får också kommunerna göra - lill dess all riksdagen i höst lar slällning till delta.

Fru ANDERSSON i Täby (c):

Herr lalman! Del är, herr kommunikaiionsminisler, inle bara vår kommun ulan flera andra kommuner runt Stockholm som har planer på della område. De vet vad som skall göras, och det behövs inte fler ulredningar för detla, men vi klarar inle av del ekonomiskl. Det är lill oss ule i kommunerna som människorna kommer med sina klagomål, och del gäller också i bullerfrågor,

I förslå hand bör sialen ersälla kosinaderna för bullersaneringsålgärder i äldre befinilig bebyggelse, där bullrel kommii lill efter del atl bebyggelsen uppförts. Del gäller inle nyexploaleringsområden. där vi i dag som regel planerar in uigifterna för bullervallar osv, i de gemensamma kosinaderna på ell annal sätl än lidigare.

Jag vet atl vi har elt svårt ekonomiskt läge och att del här gäller räll slora pengar. Men del gäller ju stora pengar också för kommunerna, och jag har en känsla av all dessa har myckel svårl all vänla på all någonting skall ske. De bullerstörningar som förekommer i våra för-oriskommuner är slora och väcker oro hos dem som planerar och ansvarar för miljöfrågorna.

Herr kommunikalionsminisiern nämnde all frågan om olägenheier frän irafikbuller skall övervägas. Jag hoppas alt dessa överväganden leder lill posiiiva resullal. I övrigl får vi lydligen avvakia vad irafikuiredningen kommer all säga i sitl belänkande lill höslen. Jag hoppas att irafikbullret där kommer all sällas in i ell slörre sammanhang och all man kommer all ta upp fördelningen av kostnadsansvaret mellan siaien och kommunerna i della avseende.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 13 Om import av gas från Sovjetunionen

Herr statsrådet JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr Lövenborgs (-) den 20 april anmälda interpellation, 1976/77:136, och anförde:

Herr lalman! Herr Lövenborg har frågat mig om del pågår några kommersiella förhandlingar om import av gas frän Sovjelunionen och, om så inte är fallel, om jag är beredd att ta initiativ lill atl sådana förhandlingar skall komma lill slånd.

Del halvslatliga naturgasbolagel Swedegas AB har löpande koniakler med den sovjeiiska organisalion som handhar frågor om export av nalurgas. 1 seplember 1976 besökte represenlanler för Swedegas Moskva. Man fick då beskedel all den kvantitet naturgas på ca 1 miljard m om året som tidigare hade ställts i utsikt från sovjetisk sida inle kunde levereras. Enligt vad jag har erfaril planerar bolagel ell nyll besök i Moskva i näsla vecka. Del finns alkjämt ett positivt svenskt iniresse för att inleda förhandlingar om köp a.' naturgas från Sovjelunionen.

Uttalanden från sovjetiskt håll tyder på all man på grund av bristande överföringskapacitet harsvårigheleratt öka sina leveranser till Västeuropa under 1970-talel. Därefier kan utsikterna komma alt förbäliras. Sovjetunionen har en myckel stor del av de tolala nalurgasreserverna i världen inom sitt område och ett inlensivi arbete pågår för all kunna nyttiggöra dessa tillgångar. Sovjelunionen framslår som en av de vikligasle po-lentiella leveranlörerna av nalurgas lill Sverige. Svenska regeringen kommer mol denna bakgrund all arbela för all frågan om imporl av sovjeiisk naturgas kan få en snar lösning.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om import av gas från Sovjetunionen

Hen LOVENBORG (-):

Herr lalman! Jag ber all få lacka slalsrådel för svarel pä den ställda inlerpellalionen. Jag uppfattar det som positivt

I min interpellation antydde jag atl vårt land "missade tåget" när del tidigare fanns betydande möjligheter och ell slort sovjetiskt iniresse för export av gas lill Sverige. Den slutsatsen dras på goda grunder och pä basis av information från säkra källor.

Vid ministerpresident Kosygins besök i Sverige meddelades alt man då var beredd alt diskuiera leveranser av nalurgas fr. o. m. 1978. men ännu tidigare fanns erbjudanden om gasleveranser frän Sovjelunionen. Ett svagt svenskt iniresse samtidigt som Sovjetunionen träffade avtal med andra länder om belydande gasleveranser innebar all Sverige mer eller mindre kom i bakgrunden i den här frågan från sovjetisk synpunkl sett

Della är nu någol som jag inte rimligtvis kan lasta energiminister Olof Johansson för, men energiminislern är som bekani anhängare av tanken pä att utnyttja nya energikällor, och då finns del ju anledning att med kraft och allvar aktualisera frågan om imporl av gas även från Sovjelunionen. Som energiministern säger har Sovjetunionen en myckel slor del av de tolala nalurgasreserverna inom sitl område, och då måsle del

7 Riksdagens prolokoll 1976/77:125-127

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om import av gas från Sovjetunionen

ju också vara viktigt all vi i vårl sökande efler alternativa energikällor riktar våra blickar åt det hållet Delta bör vi göra av fiera skäl. Naturgasen är en mycket ren produkt, som inte inverkar negalivi på miljön. Den är frän den synpunklen en mycket bällre produkt än oljan.

I slutbeiänkandel frän 1968 års utredning om rörtransport av olja och gas hetle det bl. a. så här:

"De slora vinslerna från luftvårdssynpunkl vid övergång från olja lill nalurgas uppslår emellertid i fråga om utsläppen av svaveldioxid. Förbättringen kan där bli av storieksordningen lusen gånger. År 1970 uppgick det tolala svaveldioxidutsläppei i landel lill ca 865 000 ton och därav svarade de riocka eldningsoljorna för 623 000 ton. År 1980 beräknas förbränningen av oljor - exkl. ulsläppen från induslriella processer - med en antagen oförändrad svavelhalt ge upphov lill ett svaveldioxidutsläpp på ca 1 093 000 lon, varav frän riocka oljor ca 930 000 lon. Utgår man ifrån all svavelhallen i oljorna irappals ned till maximalt 1 96 blir motsvarande siffror ca 509 000 ton respektive 431 000 ton. Om man antar atl nalurgas introduceras i Sverige och all förbrukningen når ca 8 miljarder m-* per år 1980, innebärande all gasen lar över ca en tredjedel av marknaden för riocka eldningsoljor, skulle de angivna värdena för svaveldioxidutsläppei från sådana oljor minska i molsvarande mån." - Del är ju väldigt belysande och intressanta siffror.

Gas kan användas till mycket. De största avsättningsmöjligheterna finns inom storstadsregionerna genom direkl distribution i siadsgasnälen, för industriellt bruk och för att ersätta bensin i bilar. Det sistnämnda har ju lika mycket som del andra en miljömässig aspekt efiersom gasen är en ren produkt som inte vid förbränning släpper ifrån sig några nämnvärda föroreningar.

Jag skall inte lägga ul lexien om gasens fördelar och möjligheier, eftersom energiminislern med all säkerhei är väl insatl i de frågorna. Del finns dock yllerligare en synpunkl som jag skulle vilja anföra i frågan.

Jag vel all förberedelser och undersökningar om import av gas även från annat häll pågår. Del lyckerjag också är bra. men från svensk synpunkl bör del finnas ell ekonomiskt iniresse av atl även förbereda import från Sovjetunionen. Jag ser del som elt viktigt iniresse, som ett iniresse för arbetarklassen, atl vi tar till vara varie möjlighet atl öka handeln med de socialistiska länderna. Ökad handel med de länderna skapar fiera arbetstillfällen och bättre ekonomisk stabilitet

Den kapitalistiska världen vrider sig nu i krisernas konvulsioner, och all öka handelsutbyiei med de krisfria marknaderna inom den socialisliska gemenskapens länder måsie mol den bakgrunden framslå som en högsl angelägen och viklig svensk målsäilning. Imporl av gas måsie betalas med svenska varor, och del belyder sysselsällning för svenska arbetare. Del har exempelvis nämnls möjligheier alt delvis belala importen genom atl tillhandahålla rör till röriedningar. 1 vilken omfallning del ligger inom möjligheternas ramar undandrar sig min bedömning, men vissl ärianken intressant, inte minst mol bakgrunden av den rådande

krisen inom järn- och stålindustrin.

Jag skall stanna här, eftersom del inte finns någon anledning för mig atl polemisera mot energiministerns svar, även om det inle innehöll någon särskill ulförlig redogörelse för målsäiiningen på områdei. Del halvslatliga bolagel Swedegas AB, som enligt svaret nu i Moskva skall fortsätta atl förhandla om gasimpori, bör väl rimliglvis ha med sig någol konkret all förhandla om, någol svenskl bud som den andra parten kan sludera.

Jag vill slutligen bara hoppas all energiministern i fortsättningen gör vad som är möjligl för atl import av gas också från Sovjelunionen skall kunna förverkligas så snabbi som möjligt.

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om import av gas från Sovjetunionen

Hen statsrådet JOHANSSON:

Herr lalman! Bara några korta kommenlarer.

Det är viktigt att vi inte missar tåg på del här områdei - det har jag sagt i tidigare debatter om naturgasen. Tyvärr har ju intresset för naturgas hillills varil relalivi ljumt pä en del håll i Sverige. Det enda skälet lill att så har varit fallet som jag kan se som acceptabelt är att vi inte hittills har haft något naiurgasledningsnäl som medgett en introduktion i Slor skala. I ett ögonblick då vi är medvetna om att de traditionella energikällorna sinar eller är oacceptabla av andra skäl och då vi står inför en period som vi måste överbrygga innan vi kan komma fram till större kvantiteter av förnyelsebara energikällor är del emellertid alldeles klart all nalurgas är ett intressant alternativ.

Mol denna bakgrund har regeringen målsättningen atl försöka få fram tillräckligt underiag för ett ställningstagande angående introduktion av naturgas i slörre skala i Sverige. Gör vi inte ell sådani slällningslagande under de närmaste åren, så har vi missal tåget igen, för all använda Alf Lövenborgs ord. Naturiigtvis gäller det här vad vi kan uppnå för-söriningsmässigl och miljömässigt och om vi kan få ekonomiskl rimliga villkor.

De tänkbara alternativa gasleveranlörerna kan givetvis komplettera varandra, så atl man får en flexibilitet i det försörjningssystem som man bygger upp och inle blir,ensidigl beroende ål någol håll. Därmed uppnår man en förstärkning av den svenska försöriningstryggheien. Byter man sarnlidigl ul en del av oljan mol naturgas, skulle också della verka i den rikiningen att försöriningstryggheien skulle öka.

Det nya som har kommit in i bilden efter det att diskussionerna med Sovjelunionen fördes förra gången är att vi nu, som herr Lövenborg säkert känner lill, har böriat samlal om rörledningar och introduktion i första hand i södra Sverige. 1 tilläggsbudget 3, som nu ligger på riksdagens bord, begär regeringen alt 10 milj. kr. skall anvisas för förprojektering av ledningar i Danmark. Alternativen är anlingen direkl förbindelse med kontinenten eller en slickledning lill den av Norge planerade samlings-röriedningen.

Detta är alltså del nya i silualionen. Jag kan försäkra all jag kommer atl hålla mig löpande informerad om de diskussioner som under den

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Om import av gas från Sovjetunionen

närmasle liden skall föras med Sovjelunionen, och jag avser att i ell senare skede personligen ha direktkontakt med de sovjeiiska myndigheterna.

Hen LÖVENBORG (-):

Herr talman! Energiministern och jag är tydligen helt överens om bedömningen all det har rått ett alltför svagt iniresse tidigare. Jag vill tolka svarel och repliken så alt man i fortsältningen kommer all visa slörre iniresse och slörre ambitioner.

Jag är hell övertygad om all möjlighelerna var långl slörre lidigare och alt vi, som jag förut sade, missade lägel när man verkligen hade kunnal fä avial om stora gasleveranser. Men man kan ju åka i fatt och kliva på tåget igen, och del är del jag lycker all vi skall göra. Jag lolkar också energiminislern sä atl han har samma ambition.

Med i bilden finns nu självfallel saker som inte ligger på energiministerns bord, exempelvis frågan om långfristiga krediter. Del är ell faklum all flera väsleuropeiska länder i della sammanhang har slräckl sig myckel långl. Erbjudanden i den rikiningen kan möjligen också i dagens läge spela en roll för den nya förhandlingsomgång som nu skall inledas.

Jag är säker på all energiminister Johansson har ambilionen all undersöka möjlighelerna all få tillgång lill denna alternativa energikälla även från del här hållet Jag har ju inte samma rädsla för kärnkraften som energiminislern, men statsrådets inställning i den frågan bör väl riäna som en särskild drivfjäder för satsning på miljövänlig gas. Oljan är verkligen ingel alternativ för miljövänner.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 14 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

1976/77:147 lill utrikesutskottet

§ 15 Föredrogs och hänvisades

Förslag

1976/77:19 till finansulskollel

§ 16 Föredrogs men bordlades åier konstilulionsuiskoUels betänkande 1976/77:42 finansutskottets betänkanden 1976/77:19-25 skatteutskottets belänkanden 1976/77:44 och 47 ulrikesutskollets belänkanden 1976/77:18 och 19 socialulskollels belänkanden 1976/77:34 och 35 kullurutskotlels belänkanden 1976/77:41 och 45 ulbildningsutskollels betänkande 1976/77:22 irafikulskollels belänkanden 1976/77:22 och 24 jordbruksulskoltels belänkanden 1976/77:29 och 30 näringsulskolleis belänkande 1976/77:30

§ 17 Föredrogs och bifölls inierpellaiionsframställningen 1976/77:146. Nr 127

Tisdagen den
§ 18 Anmäldes och bordlades 10 mai 1977

Skaileulskoilels betänkande -----------

1976/77:46 med anledning av motion om begränsning av rällen lill avdrag för kommunalskalt för vissa juridiska personer

Juslilieutskollels belänkanden

1976/77:25 med anledning av molioner om översyn i skilda hänseenden av räiiegångsbalken m. m.

1976/77:29 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såvill gäller anslag lill kriminalvården jämle molioner

1976/77:30 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såvitt gälleran-slag lill vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

1976/77:31 med anledning av proposilionen 1976/77:88 om ändring i brottsbalken (övervakningsnämnds verksamhetsområde)

1976/77:33 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III lill slalsbudgelen för budgelårel 1976/77 såviit avser justitiedepartementets verksamhelsområde

1976/77:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Kullurulskollels betänkande

1976/77:43 med anledning av proposilionen 1976/77:80 om insalser för samerna jämte molioner

Utbildningsutskottets belänkanden

1976/77:21 med anledning av propositionen 1976/77:100 såvill gäller anslag lill sameskolor

1976/77:23 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgelårel 1976/77 såviit gäller utbildningsdeparlemenlels verksamhelsområde

1976/77:24 med anledning av proposilionerna 1976/77:59 och 1976/77:108 såvill gäller anslag lill forskning och ulvecklingsarbele för högskoleutbildningen, m. m. jämle motioner

1976/77:25 med anledning av proposilionerna 1976/77:100 och 1976/77:108 såviii gäller anslag lill fortbildning m. m. jämle molioner

1976/77:26 med anledning av proposilionen 1976/77:100 såviit gälleran-slag lill framtidsstudier

1976/77:27 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Jordbruksulskollels belänkande

1976/77:23 med anledning av proposilionen 1976/77:95 med förslag om

vissa induslri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder såvill avser

anslag inom jordbruksdepariemente.s verksamhetsområde

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Anmälan av interpellation

Näringsulskolleis belänkanden

1976/77:35 med anledning av proposilionen 1976/77:95 i vad avser vissa induslrislimulerande ålgärder jämle molioner

1976/77:36 med anledning av proposilionen 1976/77:100 i vad avser anslag lill förelags- och branschfrämjande ålgärder, m. m. jämle molioner

1976/77:37 med anledning av proposilionen 1976/77:61 om ålgärder för den manuella glasinduslrin jämle motioner

Arbetsmarknadsutskottets belänkanden

1976/77:26 med anledning av propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsältningsstimulerande åtgärder, såvitt propositionen hänvisats lill arbelsmarknadsulskollel, jämle molioner

1976/77:27 med anledning av molion om införande av en arbelslrygg-helsavgifi

§ 19 Anmäldes och bordlades

Molion

1976/77:1640 av herr Palm med anledning av proposilionen 1976/77:150

med förslag lill sluilig reglering av statsbudgelen för budgelårel

1977/78, m. m. (komplelleringsproposilion)

§ 20 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande inierpellalion som ingivits lill kam-markansliei

den 9 maj

1976/77:147 av herr Palme (s) lill herr sialsminislern om energipolitiken:

I valrörelsen gjorde centerpartiet långt gående utfästelser i två mycket viktiga avsnitt av energipolitiken. När det gäller kärnkraften innebar dessa ulfäslelser följande:

1. En avvecklingsplan upprättas för aggregaten 1-5.

2. Aggregat 6 (Barsebäck 2) laddas inte.

3. Byggandet av aggregaten 7-10 avbryts så snart kontrakten kan brytas.

4. Aggregaten 11 och 12 skall stanna på ritborden.

Genom dessa åtgärder skulle, enligl ett besläml löfte från nuvarande sialsminislern, kärnkraften vara helt avvecklad 1985.

Den på så sätt uppkomna bristen i elförsöriningen skulle enligt centern mer än väl kunna läckas genom en sparplan, som cenlern böriade lala om under sommaren 1976, för omkring ett år sedan. Denna sparplan omtalades ofla under valrörelsen. Den lades emellertid aldrig fram för väljarna.

I valrörelsens slutskede sammanfattade nuvarande statsminister Fälldin centerns energipolitik på följande sätt:

"Vi säger att kärnkraften behövs inle. Genom ell tioårsprogram sparar vi in mer energi än vad alla 13 kärnkraftsaggregalen ger."

Sedan valet har nu närmare åtla månader förflutit Det första riksmötet sedan del borgerliga regeringsöverlagandet är snarl slul.

Centern har således haft god tid på sig att genomföra vikliga delar av sina vallöften. Den borgerliga regeringen har haft alla möjligheter alt skapa en energipolitik präglad av klarhet och fasthet

För cenierns del borde följande ålgärder ha vidlagils, om dess löften i valrörelsen varit allvarligl menade och sakligt grundade:

a. En avvecklingsplan skulle ha varit utarbetad.

b. Laddningen av aggregat 6 skulle ha stoppals.

c. Byggandet av aggregaten 7-10 skulle ha stoppats,

d. liksom arbelena pä aggregaten II och 12.
Vidare borde man

e. ha lagl fram den sparplan som skulle ha gjorl kärnkraften onödig.
Vi kan nu konslalera all centern pä ingen punkt har levt upp till de

moraliskt uppblåsta löftena och utfästelserna i valrörelsen. Det som hänt är i stället följande:

I, Frän energikommissionen har beställts en avvecklingsplan men en
dasl som elt av flera allernaliv för framtiden,

II, Aggregat 6 har laddats,

III, Byggandet av aggregaten 7-10 har fortsatt,

IV, Aggregat II byggs vidare om än i långsammare takt

V, Aggregat 12 byggs sannolikt vidare utan stalsgaranlier men med
de garantier som villkorslagen och del fortsatta byggandet av aggregat
11 innebär.

När del gäller sparplanen har vidare bosladsministern nu förklaral att inte heller löftet om en proposition till vårriksdagen kommer atl infrias.

Energipolitiken är en central och myckel viktig polilisk fråga. Den är viklig för våra möjligheier att uppnå ell ökal välstånd, en vidgad jämlikhet, en forlsall slark ekonomi och ell konkurrenskraftigt näringsliv.

Energipolitiken släller vidare slora krav på planering. Beslut måsie fattas i god lid. Besked och direkliv måste vara klara och entydiga.

Detta är viktigt inte minsl för alt vi skall kunna bemästra de risker som är förknippade med all energiproduktion och om vi skall nå goda resultat i energisparandet.

Den belydelse energiproduktionen har släller dessulom siora krav på atl allmänhelen får en bred och korrekt information om regeringens ener-gipolitik, om dess ålgärder och motiven för dem.

Vi kan nu konstatera all cenierns löften från valrörelsen inle har infriats. Del har i sak varil bra. ly ell genomförande av dessa löften skulle ha beiyii ett allvarligl hot mol vår energiförsörining och därmed också mol vår ekonomiska ulveckling.

All cenierns vallöften övergivils har emellertid inle leii lill atl re-

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Anmälan av interpellation

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Anmälan av interpellation

geringen lagt fasl en saklig och långsiktig energipolitik. Genom atl regeringen pä alla säll sökt dölja cenierns reträtter i energipolitiken har ovisshet inför framtiden blivit ett hot mol energiförsörining och ekonomi. Denna onödiga ovisshet om framliden har redan lett lill stora ekonomiska förluster, till otrygghet och förlorad arbetsglädje för många arbetare och riänstemän, till osäkerhei i näringslivet om den framtida energiförsöriningen.

Del är därför hög tid för regeringen att skapa klarhet om dess intentioner. Del måsle göras innan riksmötet avslutas i juni.

Jag skall i denna interpellation inle ta upp den från demokralisk utgångspunkt så viktiga frågan om cenierns löftesbrott i energipolitiken. Cenierns agerande har varit föremål för en omfaltande deball, som har klarlagl den fulla omfaltningen av detla svek och även av dess konsekvenser för lilllron lill demokralin i vårl land.

Men en annan för demokralin viklig fråga är hur regeringen medvetet sökt skapa oklarhet i energifrågan och gång på gång undandragit sig det självklara demokraliska ansvaret att ge besked till allmänhelen och lill riksdagen.

I januari slällde jag en fråga lill sialsminislern om hans löfte alt kärnkraften skulle vara avvecklad 1985. För all undvika en diskussion om vikliga frågor i detla sammanhang hänvisade han mig lill riksdagsdebatten om villkorsproposilionen: "Den här diskussionen lar vi i anslutning till villkorsproposilionen." När denna debatt kom visade del sig atl herr Fälldin inte ens var närvarande i riksdagshuset, långl mindre antecknad på lalarlislan.

När Ingvar Carisson och Birgilla Dahl i riksdagen diskulerade energisparande med den regeringsledamot som har ansvarel för energisparandel och därmed för en viklig del av energibalansen, dvs. förhållandet mellan behov av och tillgång på energi, fick de höra atl "frågorna om energibalansen är inle mill bord".

På ell möie med medlemmar i cenierns ungdomsförbund, som refererades i TV, förklarade energiministern att det är stopp för byggandet av kärnkraftsreaklorer. Någon tid senare förklarar han all del elfte aggregatet skall få anslag av regeringen för atl byggas vidare.

Enligt samma ullalande av energiminister Olof Johansson tisdagen den 3 maj 1977 kommer statliga garantier inte all lämnas för byggande av reaktorn Oskarshamn 3, Vidare meddelade energiministern all vat-lenfallsverkel fåll i uppdrag alt inleda förhandlingar med övriga delägare i Forsmarks Kraflgrupp AB angående ändrad planering av Forsmark 3-projeklet Enligl meddelanden i pressen den 4 maj kommer laddningen av aggregalen Ringhals 3 och Forsmark 1 au uppskjulas.

Denna vilseledande informalion och ovilja all besvara frågor och diskuiera energipolilik är allvarlig ur demokralisk synvinkel, ty den försvårar en fri deball och den motverkar atl kunskap sprids i denna viktiga fråga.

Det vore beklagligt om en bred allmänhet inle kan få klarhei i cenlrala energipoliliska frågor innan riksmötet åtskiljs.

Jag vill därför slälla följande frågor lill herr statsministern. Frågorna är utformade så, all de ger möjlighet till konkreta besked i sak,

1, Står statsministern fast vid löftet att kärnkraften skall vara avvecklad 1985?

2, Varför har inte regeringen redovisat någon sparplan trots att proposition utlovades lill vårriksdagen?

3, Hur många kärnkraftsreaklorer motsvarar del sparande av elkraft som skulle bli följden av planverkets förslag?

4, Kommer regeringen att acceptera tvångsåtgärder av det slag som finns med i planverkels förslag?

5, Ärdel försvarbart alt lägga ned 8-13 miljarder kronor i kärnkraftverk som inte skall användas?

6, Vad är den konkreta innebörden av att vissa utbyggnader av kärnkraftverk skall ske i långsammare takt? Hur påverkas sysselsättningen, företagens organisation, den lekniska säkerheten vid ifrågavarande reaktorer, saml kostnaderna?

7, Vad avses med ullrycket att villkorslagen inte skall tillämpas dra-koniskt?

8, Kommer regeringen att tillåta laddning av ytteriigare aggregat under innevarande valperiod?

9, Om förvaring av det högaktiva avfallet enligt regeringens mening kan lösas på ell lillfredsslällande sätl, är statsministern då beredd atl godta ett utnyujande av kärnkraften?

10, Det bortfall av elektrisk ström som orsakas av ett försenat igång
sättande av kärnkraftsaggregai måste läckas av en ökad förbränning av
olja. Hur många lon olja måste vi ytterligare förbränna om ett kärn
kraftsaggregai fördröjs ell år, hur slora blir kosinaderna i ulländsk valuta
och hur slora blir utsläppen av svavel, tungmetaller och andra miljögifter?

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Meddelande om frågor

§ 21 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 9 maj

1976/77:436 av herr Hermansson (vpk) lill herr statsministern om de anslälldas inflytande vid beslutet om sammanslagning av Volvo och SAAB-SCANIA:

Anser regeringen atl de anslällda betetts möjlighet all reelll påverka frågan om sammanslagning eller inie av Volvo och SAAB-SCANIA?

1976/77:437 av herr Hermansson (vpk) lill herr statsministern om maktkoncentrationen genom sammanslagning av storföretag:

Nr 127 Anser regeringen att sammanslagningen av Volvo och SAAB-SCANIA

Tisdaeen den ' ° överensstämmelse med vad som sades i regeringsförklaringen

10 mai 1977 '' oktober 1976 om att molverka enskild maktkoncentration?

Meddelande öm frågor

1976/77:438 av herr Hermansson (vpk) till herr statsministern om beslutanderätten inom storföretag:

Anser regeringen alt del finns några som helst skäl för att det avgörande inflytandet över ett förelag av AB Volvo-SAAB-SCANIA:s storiek bör ligga hos enskilda finansintressen?

den 10 maj

1976/77:439 av fru Lantz (vpk) till herr socialministern om tillsynen av småbarn:

Var tionde småbarnsmamma i Storstockholm lämnar sina barn under sex år delvis utan tillsyn pä dagen. Nästan var femte kvinna med barn i skolåldern under tolv år lämnar barnen ulan tillsyn efler skolans slut. Dessa uppgifter är hämtade ur socialstyrelsens levnadsnivå- och miljöstudie (SOMI) i Stockholms län och visar en skrämmande bild av förhållandena för många barn och föräldrar.

Vad ämnar socialministern göra för att ändra denna situation?

1976/77:440 av fru Leijon (s) lill herr arbetsmarknadsministern om ändring av jämställdhelsbidraget:

Jämslälldhetskommiltén föreslog i mars månad vissa förändringar av det s, k, jämställdhelsbidraget, bl, a, en höjning lill 14 kr, I riksdagsdebatten den 24 mars sade statsrådet Ahlmark: "Regeringen är beredd all nu snabbi vidla förändringar av del slag som jämställdheiskommittén har föreslagil,"

Jag vill fråga herr arbetsmarknadsministern:

Vad är anledning lill alt regeringen ännu inte genomfört de förändringar av jämställdhelsbidraget som utlovades redan i mars månad?

1976/77:441 av fru Leijon (s) lill herr arbetsmarknadsministern om ålgärder mot arbetslösheten bland ungdom och invandrarkvinnor:

Statistiska centralbyråns undersökningar visar atl arbetslösheten bland ungdomar med utländskt medborgarskap är skrämmande hög. Situationen på arbetsmarknaden för invandrarkvinnor inger också oro.

Jag vill fråga herr arbelsmarknadsminislern:

Vilka ålgärder har regeringen vidtagit och vad planeras för atl komma
till rälta med den höga arbelslöshelen:bland ungdomar och kvinnor med
86 utländskt medborgarskap?

1976/77:442 av fru Leijon (s) lill herr statsrådet Ullsten om ulredningen inom Europarådel om barns medborgarskap:

Enligt nuvarande lag får barn utländskt medborgarskap vid födelsen om föräldrarna är gifta och fadern är utländsk medborgare. Denna bestämmelse har kriliserals från skilda håll. När frågan behandlades i riksdagen våren 1976 framhöll utskottet att starka skäl lalar för all barn skall få svenskt medborgarskap om någon av föräldrarna är medborgare här i landet, Utskotlel ansåg emellertid i likhel med föredragande statsrådet atl del pågående arbetet inom Europarådet skulle avvaktas innan en ändring av den svenska medborgarskapslagen närmare övervägdes.

Europarådets expertkommitté för medborgarskapsfrågor har avslutat sitt arbete. Dess rapporl har behandlats av kommillén för juridiskt samarbete (CCJ) som i sin lur överlämnat rapporten till ministerkommittén.

Mot bakgrund av del anförda vill jag fråga herr statsrådet Ullslen:

När kan det pågående arbetet inom Europarådel i fråga om barns medborgarskap beräknas vara avslutat?

Nr 127

Tisdagen den 10 maj 1977

Meddelande om frågor

1976/77:443 av herr Larsson i Öskevik (c) lill herr budgelminislern om översvämningarna i Örebro län:

Vårfioden har medfört svåra översvämningar och vattenskador i vissa delar av Örebro län. Egnahemsägare, Industrier, jordbrukare och kommuner drabbas av skadeverkningar på grund av vattenmassorna. Situationen måste betecknas som en kalaslrof för berörda områden, I de fiesta fall täcker inga försäkringar uppkomna skador ulan dessa får bäras av de enskilda eller av samhället. Del är nödvändigl au staten tar pä sig en betydande del av de ekonomiska konsekvenserna för all inle mera bestående problem skall uppstå för enskilda människor, förelag och kommuner.

Med slöd av det anförda vill jag till herr budgelminislern slälla följande fråga:

Vilka initiativ ämnar budgelminislern ta för all förhindra långsiktiga ekonomiska problem lill följd av översvämningskaiasirofen i Örebro län?

1976/77:444 av fru Flodsiröm (s) till herr budgelminislern om översvämningarna i Örebro län:

Vårfloden har förorsakat omfallande översvämningar i norra Örebro län. Såväl enskilda som förelag och kommuner har drabbais. De hotas av slora ekonomiska förluster, som ej läcks genom normala försäkringar, Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga till herr budgelminislern:

Avser regeringen alt snabbi ingripa med kalaslrofhjälp för au bisiå de översvämningsdrabbade?

Nr 127 1976/77:445 av herr Hermansson (vpk) lill herr sialsminislern om frä-

Tisdagen den geinsiituten i riksdagen:

10 maj 1977 \ proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riks-

,, , . , ' dagsordning m, m, heler det i bilaga 1 om grundlagberedningens moliv

Meddelande om ,„ .„ , ,„ ., .

frågor

ull forslag ull riksdagsordning:

"Frågeinslilutens betydelse kan för närvarande sägas ligga i de möjligheter de ger riksdagen, särskilt oppositionen, lill informalion, lill deball, till framförande av skilda intressen, till initiativ och till krilik av regeringen, Samma syfte bör instituten riäna i framliden,"

Frågeinstiiuten kan givelvis inte riäna della syfte om slalsråden t ex, vid besvarande av ställda frågor begränsar sig till alt läsa upp i förväg skrivna deklarationer och vägrar atl gå in i sakdebatt med frågeställaren, Ell sådani förfarande gör institutet med frågor rätt meningslöst och är dessutom nonchalant mol riksdagen.

Med hänvisning härtill släller jag följande fråga lill herr statsministern:

Hur ser regeringen på frågeinstiiuten i riksdagen, särskilt då insiiluiei med frågor?

§ 22 Kammaren ålskildes kl, 17,43,

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemert