Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:125

Torsdagen den 5 maj

Kl, 12,00

§ 1 Justerades protokollen för den 27 april,

§ 2 Meddelande om interpellationssvar

1976/77:130 om hänsyn lill det lokala sysselsättningsläget vid prövning av upphandlingsfrågor

Herr budgelminislern MUNDEBO:

Herr talman! Jag vill meddela alt interpellationen nr 130 av herr Jonasson om hänsyn till del lokala sysselsättningsläget vid prövning av upphandlingsfrågor, vilken överlämnats till mig för besvarande, inle kommer alt kunna besvaras inom den föreskrivna liden. Jag avser atl samråda med herr Jonasson om tidpunkten för besvarandet av interpellationen.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Meddelande om interpellationssvar

Om anpassning av enkronorsmynten till automathandeln

§ 3 Om anpassning av enkronorsmynten till automathandeln

Herr ekonomiministern BOHMAN erhöll ordet för atl besvara herr Johanssons i Skärstad (c) den 16 mars anmälda fråga, 1976/77:324, till herr budgelminislern, och anförde:

Herr lalman! Herr Johansson i Skärstad har frågat budgelminislern om vilka inilialiv han ämnar ta för att komma lill rälta med de orimliga effekterna för aulomalhandeln i anledning av de nya enkronorna. Enligt fastställd ärendefördelning är det jag som har all besvara frågan,

Enligl herr Johansson passar inle de nya enkronorna för handel i automater, Auiomaiägarna skulle därför planera att bygga om automaterna, vilket måste vara en myckel oralionell följd av all mynlen enligt herr Johansson har tillverkats pä ett mindre tillfredsställande sätt.

Myntens metallinnehåll, vikt, diameter och prägel bestäms av regeringen, medan riockleken bestäms av myntverket. Fr, o. m. slutet av år 1976 präglas nya enkronor med konung Carl XVI Gustafs bild. För de nya enkronorna gäller samma krav i fråga om melallinnehåll, vikl och dimensioner som för de äldre enkronorna. De skall sålunda liksom hittills ha en diameter om 25 mm och en riocklek av 1,88 mm, I båda hänseendena gäller en toleransgräns uppåt eller nedåt av 0,08 mm,

Enligl uppgifl frän myntverket tillverkades de äldre enkronemynten med en riocklek som i regel låg i del undre toleransområdet, medan de nya enkronorna särskill i börian av lillverkningen låg inom det övre loleransomrädet Myntverket siktar givetvis på all inom toleransgrän-

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om anpassning av enkronorsmynten till automathandeln

serna komma så nära del nominella måltet för riockleken som möjligt och har nu undan för undan kunnat närma sig detta.

Om en mynlautomat har ställts in efter mynt som råkat vara slitna, kan del inträffa atl nya mynt inie går alt använda i apparaten. Försäljningsautomater, växelgivare och liknande ulruslning bör givetvis anpassas både till den övre och till den nedre toleransgränsen för myntens dimensioner.

Myntverket följer givetvis ulvecklingen för att i samförslånd med automatägarna komma lill rätta med eventuella problem. Det är emellertid endasl några få automalförelag som har anmäll lill verkel att nya enkronor inle passar i vissa automater. Några erinringar har icke framförts från vare sig postverket eller televerket Inom elt av aulomatföretagen var man medveten om att mekanismerna i automaterna var alltför snålt inställda, I de allra flesta fall lorde sådana automater kunna justeras ulan större besvär eller kostnad.

Vad jag nu har sagt visai alt de nya enkronorna inle skall behöva leda lill all auiomaiägarna måste bygga om sina automater eller vidla andra ingripande åtgärder. Det finns därför enligl min mening inle anledning lill något ingripande frän regeringens sida.

Hen JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr lalman! Jag ber all få lacka för svarel på min fråga.

Vi har alltså fåll nya mynt, försedda med den nuvarande kungens bild, och det har jag noleral med intresse. Men del väckte inte så lilel förvåning när man märkte, alt riockleken på de nya mynten inle var densamma som på de gamla. Del har förekommit flera tidningsartiklar, bl. a. från Jönköping, med uppgifter om att parkeringsautomaterna inle tagit emot de nya kronorna, och del har också redovisals siffror på vad det skulle kosta atl göra om automaterna, så att de skulle passa för de nya mynten, och det var ingen liten summa.

Jag kan också nämna att jag häromdagen blev tillfrågad uppe på klubb-rumshyllan om jag hade några av de gamla kronorna, eftersom de nya inte gick all använda i automaterna där. Det är förvånansvärt att myntverket med den teknik som man har lill förfogande inte kan göra nya enkronorsmynt med rätt riocklek. Jag kan inte minnas att vi har haft några motsvarande problem tidigare. Jag tycker att det inte borde vara svårl för myntverket atl göra enkronorsmynt med en riocklek som ligger mellan det undre och det övre loleransomrädet Vi vel att det alltid är risk för fusk och atl man därför måste vara noga med automaterna, och jag tycker att myntverket skulle ha tagit hänsyn till detta. . Jag vill ställa en ytterligare fråga. Myntverket har präglat en upplaga av de nya enkronorsmynten med årtalet 1976. Man måste redan när man hade släppt ut den upplagan ha blivit medvelen om atl de här svårigheierna fanns. Nu har del kommii en upplaga med årtalet 1977. Del skulle vara intressant alt vela om man vid framställningen av denna har tagit hänsyn till de besvärligheler som förekommit. Det är ju inte

bara auiomaiägarna som får problem. Del är även besvärligt för den enskilde individen när han finner, atl de enkronorsmynt han har inle är gångbara. Jag lycker inte atl vi skulle behöva uppleva sådant i vår tid.

Överläggningen var härmed slulad.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om polisens samarbete med allmänheten

§ 4 Om polisens samarbete med allmänheten

Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet för alt besvara fröken Hjelmströms (vpk) den 19 april anmälda fråga, 1976/77:388, och anförde:

Herr talman! Fröken Hjelmström har - med hänvisning lill en händelse som inträffat i Umeå - frågat mig om jag anser atl det som hänt där är förenligt med de demokratiska traditioner som anses gälla i Sverige och om det är i överensstämmelse med den uttalade målsättningen all polisen skall främja elt goll samarbele med allmänheten.

Enligl 2 S i polisinstruktionen skall polisen upprätthälla allmän ordning och säkerhei. Del åligger härvid polisen alt bl. a. vidla de åtgärder som behövs när den allmänna ordningen och säkerheten har kränkts.

Jag har låtit inhämta uppgifter från polisstyrelsen i Umeå polisdistrikt om den händelse som åsyftas med fröken Hjelmslröms fråga. Enligt de upplysningar som erhållits ingrep polisledningen efter framställning från företrädare för bl. a, kommunens centrala byggnadskommitté och vederbörande entreprenör. Man begärde att polisen skulle lämna skydd för att arbetet med markplanering, framför allt skogsröjning, skulle kunna utföras.

Det inträffade är nu föremål för justitieombudsmannens prövning. Man kan räkna med att händelseförloppet härigenom blir allsidigt belyst, Mol denna bakgrund anser jag att jag inte i dag bör uttala mig vidare i saken.

Fröken HJELMSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag tackar juslilieminislern för svaret på min fråga. Det är emellertid synnerligen undanglidande.

Händelserna i Ålidhem innebären bankruttförklaring av demokratiska principer. Kommunalpolitikerna vägrar atl ta hänsyn lill den lokala opinionen, Alla partier i fullmäktige - utom vpk - satte sig över vad en majorilel av befolkningen i Ålidhem ansåg. Redan detta är en oerhörd nonchalans mot folkviljan. Ovanpå detla kommer så polisaktionen. Poliser från tre län kommenderas ut, 189 poliser med batonger, pistoler och kravallstaket går lill angrepp mot en fredlig demonstration med många barn. Polismästaren i Umeå anklagar de demonstrerande för upplopp och uppvigling. Demonstranterna av fotograferas av en polisman som sedan offentligl förklarar all skälet till detla är all fotona kan vara "bra att ha för framlida bruk". Barn omhändertas enligl LTO-lagen ulan att föräldrarna underrättas.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om vissa åtgärder för att bistå föräldrar till utvecklingsstörda barn

Och nu utbryter panik bland fullmäktigeledamöterna, Försl vill ingen la på sig ansvaret för aktionen, utan polismästaren förklarar all han ensam slår för den. Är det möjligt, så innebär det de facto alt vi redan har en stat i slaten. Det innebär alt poliliska beslui aldrig kan omprövas utan att vi riskerar att polisen dessförinnan ryckt ut och med våld drivit igenom ett kanske felaktigt beslut. Det framkom senare och framgår av justitieministerns svar all cenlrala byggnadsnämnden varil i konlakl med polisen. Men fortfarande hävdas på sin höjd att aktionen är olycklig. Den är, herr talman, inte bara olycklig, den är ell brott mot alla de demokratiska principer man säger sig vilja hävda i detla land. Den är ell brott mot skolans målsättning alt uppfostra eleverna till självständiga kritiskt länkande människor med intresse för omvärlden.

Justitieministern hänvisar till en kommande JO-prövning. Men justitieministern måste väl ändå kunna principielll ultala sig i rättssäker-hetsfrågor av vitalt intresse för invånarna i landel. Jag vill därför slälla följdfrågor till justitieministern:

Har polisen sådana befogenheter alt den med våld kan föregripa en omprövning av politiskl fattade beslut?

Anser justitieministern det förenligt med åsiktsfriheten att demonstranter av fotograferas?

Anser justitieministern att händelserna är förenliga med grundskolans målsättning?

Anser justitieministern atl de åtal för uppvigling och upplopp som nu föreligger är förenliga med svensk rättspraxis?

Bör verkligen LTO-lagen användas för all omhänderta demonstranter på det sätt som här skett?

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Om vissa åtgärder för att bistå föräldrar till utvecklingsstörda barn

Herr socialministern GUSTAVSSON erhöll ordel för alt besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 16 mars anmälda interpellation, 1976/77:117, till fru statsrådet Troedsson, och anförde:

Herr talman! Herr Böriesson i Falköping har frågai statsrådet Troedsson om hon är villig medverka till att man inom landslingen allmänt anordnar arbelsteam som kan bistå föräldrar lill utvecklingsstörda barn och genom kontinueriig kontakt bidra till en så harmonisk och positiv utveckling som möjligt för dessa föräldrar och barn.

Enligl fastställd ärendefördelning är det jag som har att besvara interpellationen.

Psykiskt utvecklingsstörda och andra handikappade barns möjligheter att under uppväxttiden och senare i livet integreras i samhällel och få samma villkor som andra barn är beroende av att deras föräldrar får

samhällets stöd i skilda former. Föräldrarna behöver t ex. information om barnels skada och dess följder. De behöver också utbildning, som anpassas efler barnels förhållanden, för atl kunna främja dess personlighetsulveckling.

Den första informalionen lill föräldrar som har fäll ell psykiskt utvecklingsstört barn har en grundläggande betydelse. Innehållet i och formerna för sådan information behandlas i den av .socialstyrelsen hell nyligen utgivna skriften Barnet ni fält Den ingår i serien Socialslyrelsen anser.

Den fortlöpande informalionen lill föräldrarna har lill främsla uppgifl all hjälpa dem alt planera och genomföra träningen och övriga insatser för sill barn. Sådan information och därmed sammanhängande verksamhel är en del av hemmavården inom omsorgerna. Socialstyrelsen har i november 1974 utfärdat råd och anvisningar om hemmavård för psykiskt utvecklingsstörda. Däri framhålls angelägenheten av atl personalinsatserna inom denna vårdform ges en rationell och ändamålsenlig organisalion. Den personal som behövs för vården bör därför bilda elt hemma-vårdslag med uppgift alt planera och följa vårdinsatserna. Laget bör bestå av kurator, arbetsterapeut, lekotekarie, logoped, lärare, psykolog och sjukgymnast. 1 laget kan även ingå t ex. distriktssköterska eller sjuksköterska vid barnavårdscentral. Eftersom föräldrarna i praktiken svarar för den vardagliga träningen av barnen, särskill de mindre barnen, är det angeläget all lagel har fortlöpande samarbele med dem.

Hemmavårdens andel av omsorgerna har hillills haft förhållandevis ringa omfattning. Insalserna i hemmen har framför alll gjorls inom ramen för undervisning. Det är svårl all förutsäga behovel av hemmavård inom de framtida omsorgerna. Socialslyrelsen räknar dock med all del behövs en ökning av verksamheten för barn under sju års ålder.

Frågor om föräldrautbildning behandlas i barnomsorgsgruppens pågående arbele. Gruppen ägnar därvid särskild uppmärksamhel åt utbildning för föräldrar till handikappade barn. För föräldrar till bl. a. utvecklingsstörda ordnade gruppen nyligen en speciell konferens.

Jag vill i sammanhangel nämna all jag avser all inhämta regeringens medgivande all tillkalla en särskild parlamenlarisk kommitté för utredning av omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda m. m. Direktiv för kommittén avses bli fastställda i maj 1977.

För atl vi skall fä synpunkler på direktivens uiformning har en promemoria i ärendet, som sammanställts inom socialdepartementet, lillslällls en rad iniressenier, bland dem samlliga omsorgsstyrelser och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB), Jag anser del naturligt alt frågan om behovet av en ulveckling av biståndet till föräldrarna inom ramen för hemmavården eller på annat sätt beaktas vid en sådan ulredning på omsorgsområdet

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om vissa åtgärder Jör att bistå föräldrar till utvecklingsstörda barn

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om vissa åtgärder för att bistå föräldrar till utvecklingsstörda barn

Hen BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag ber all få lacka socialministern för svarel pä min interpellation.

Dä jag anser att föräldrarnas roll när det gäller psykiskt handikappade barn kommii alt bli åsidosatt är jag tacksam för atl socialministern betraktar frågan som myckel viktig. De utvecklingsstörda skall kunna integreras i samhället och få samma villkor som andra barn. Föräldrarnas stöd i dessa sammanhang måste vara ovärderligt. Då måste de också få den nödvändiga hjälpen från samhällets sida för atl klara sin uppgift. Jag är uppriktigt glad över socialministerns posiiiva inställning härvidlag.

Jag nolerar det också som mycket positivt all socialministern i sill svar sä uiförligi uppehåller sig vid informationen lill föräldrarna. Del är där som del enligt min mening har brustit Della har försvårat många föräldrars möjligheter atl ge sina handikappade barn den hjälp som dessa behöver.

Socialstyrelsens anvisningar angående hemmavården i dessa avseenden har enligl min mening inle nätt ut i den utsträckning som hade varit önskvärt. Vad socialministern nämner om hemmavårdslag, som skall planera och följa värdinsatserna, låter mycket bra - förhoppningsvis kan dessa lag också bildas vid t, ex, våra sjukvårdsinrättningar. De har haft ringa omfallning hittills, vilket är beklagligl, då eftersläpningen på områdei är myckel slor. På många håll finns över huvud lagel ingen hjälp alls all få för föräldrar lill psykiski handikappade barns utbildning. Jag skulle önska all de insalser på områdei som socialministern nämner skulle få en slörre spridning. Från ekonomisk synpunkl torde dessa insalser inte bli alltför betungande, och såviit jag vet finns hos många vårdin-iresserade personer en ulpräglad strävan atl få göra mer för föräldrar som har utvecklingsstörda barn. Och det är inte bara för föräldrarnas egen skull som delta intresse finns - vårdpersonalen är också synnerligen mån om aii se lill barnens bästa.

I sill svar säger socialministern atl hemmavårdens andel av omsorgerna hittills framför alll bestätt av undervisning. Vidare nämns i svaret alt föräldrautbildning ägnas särskilt iniresse i barnomsorgens pågående arbele, speciellt när det gäller handikappade barn. Jag noterar della med allra största tillfredsställelse.

Herr talman! Jag skulle i delta sammanhang vilja la upp en skrivelse från Sveriges dövas riksförbund liksom från Riksförbundet för döva och hörselskadade barns målsmän. Även om jag inte har berört denna skrivelse i min interpellation, tycker jag att den hör hemma i del här sammanhangel. Bl, a, krävs all särskilda resurser skall slällas lill förfogande av samhällel för all underlätta det döva eller gravt hörselskadade barnets kommunikationshandikapp. Nämnda förbund anhåller om stöd för sina krav hos socialdepartementet. Man anser bl, a, atl speciella föräldrakurser på 14 dagar behöver anordnas årligen från del år hörselhandikappet upptäcks tills barnet avslular sin obligaloriska skolgång.

Jag skulle vilja vädja lill herr socialminisiern all han hörsammar dessa

önskemål, inle minst när det gäller att ge föräldrarna det nödvändiga stödet för atl hjälpa sina hörselskadade eller döva barn. Många föräldrar ställs inför ulomordeniligl svåra situationer när det upptäcks atl deras barn är hörselskadat En omedelbar hjälp kan vara av ovärderlig belydelse även i dessa sammanhang.

Från nämnda förbunds sida har man vädjat om bidrag lill kurser i föräldrautbildning när det gäller de döva och hörselskadade. Jag vill fråga socialministern: Är inle dessa pengar väl använda? Kan man inte länka sig att slälla dylika medel lill förfogande? Jag vore lacksam, om socialministern kunde ge sin syn även på denna, som jag ser del, myckel angelägna fråga.

Jag tror över huvud lagel, herr lalman, all föräldrarnas roll när del gäller handikappade barn borde mer än vad som nu sker diskuleras och åtgärdas. Av socialminislerns svar framgår visserligen atl man böriat uppmärksamma de här problemen, men samtidigt ger han lill känna all verkliga kraftålgärder ännu inle kunnal vidias. Min uppfattning är att föräldrarna spelar en avgörande roll i dessa sammanhang och atl de också måsle få all länkbar hjälp frän samhällels sida för att klara den myckel svåra uppgift som de ställs infot

Jag vill, herr talman, trols alt jag är myckel nöjd med det svar som jag har erhållit pä min interpellation, ännu en gång fråga socialministern, om han är villig medverka till att större insatser görs på detta område.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om vissa åtgärder för att bistå föräldrar lill utvecklingsstörda barn

Herr socialministern GUSTAVSSON:

Herr talman! Det är väsentliga frågeställningar som herr Böriesson i Falköping lar upp i slutet av sitt anförande.

När del gäller gruppen utvecklingsstörda har det under den tid omsorgslagen har verkat - alltså från den 1 juli 1968 fram lill nu - hänt ganska mycket, tack vare den lagens tillkomst Därmed vill jag inte ha sagt all vi är färdiga, Jusl del som vi här har diskuleral, nämligen en ökad saisning på föräldrautbildning och föräldrasiöd, är nödvändigl för au vi skall kunna klara en bättre hemmavård. Det är föräldrarna som behöver dessa stödfunktioner under hela liden. Jag hoppas all vi skall kunna utöka denna verksamhel. Del skall bli intressant all se, när vi får in svaren från omsorgsslyrelserna och FUB, vilka synpunkter man har på utformningen av direkliven. Det finns ell slorl engagemang för della, och jag är personligen myckel inlresserad av del.

Den andra frågan som herr Böriesson i Falköping log upp gällde den skrivelse som vi har fåll frän Sveriges dövas riksförbund. Den har helt nyligen kommii lill departementet. Jag är angelägen atl säga att det som herr Böriesson här lar upp är myckel kraftigt understruket i den proposilion som har lämnals den här våren och som grundar sig pä betänkandet Kultur ät alla. Ulifrån den proposilionen och barnomsorgsgruppens arbele tror jag all vi skall nå ell resultat som ligger nära del som herr Böriesson här har eflerlysl.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om vissa åtgärder för att bistå föräldrar till utvecklingsstörda barn

Att i dag ta ställning i den konkrela frågan, som herr Böriesson vill, har jag ingen möjlighet all göra.

Hen BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Allra försl vill jag lacka för del kompletterande svar jag har erhållit Jag begär inie alt socialministern skall la slällning till det konkrela förslag som här har framförts från Sveriges dövas riksförbund och Riksförbundet för döva och hörselskadade barns målsmän. Jag log upp frågan därför alt jag vid de konlakterjag har haft med föräldrar som har inte bara utvecklingsstörda barn ulan också barn som är döva eller mycket gravt hörselskadade har fåll det intrycket att de är i stort behov av undervisning och information.

All få ell utvecklingsstört barn eller eu barn som är dövt eller gravt hörselskadat måste vara en oerhört svär upplevelse för föräldrarna. De flesla av föräldrarna bör så snabbi som möjligl få hjälp atl bearbeta sin situation. Tyvärr - och det är väl ingenting att sticka under stol med - har de flesta sjukhus ännu inle möjlighel atl erbjuda den hjälp som del här kan bli fråga om. Utbildning i hur föräldrarna skall bete sig när del gäller vården av dessa barn är nödvändig. Utbildningen måsle naturligtvis också paras med informalion. En föräldrautbildning för dessa föräldrar är absolut nödvändig om man skall kunna tillvarata barnens bäsla och göra deras livssilualion bättre.

Det har hänt mycket, säger socialministern, under de senaste åren, sedan vi fick vår omsorgslag. Del är riktigt, men det ålerslår ganska myckel, herr socialminisler. Det gäller naturligtvis för oss alt påverka utvecklingen ur olika aspekter.

Jag har också tagit del av den kuliurproposition, grundad på betänkandet Kultur åt alla, som vi inom kort kommer atl behandla här i riksdagen. Också den innebär ett framsleg för de grupper i samhällel som vi måste se till att hjälpa - de handikappade. Vår målsättning måste ju vara all skapa ell handikappinriklal samhälle, elt samhälle inriktat för alla medborgare. Den målsättningen är vi överens om.

Herr socialministern GUSTAVSSON:

Herr lalman! Jag är hell överens med herr Böriesson om den målsättningen, och den uppnår vi delvis genom ekonomiska insatser på olika områden - utbildning, informalion osv. En annan viklig del som inte har med ekonomi au göra men som är oerhörl viklig är våra aitityder till de handikappade. Under en lioårsperiod har del skett en väsenilig förbättring i det fallel, men väldigl myckel återstår att göra även där.

Hen BÖRJESSON i Falköping (c):

Herrtalman! Jag vill kraftigt understryka att det härskenen förändring, men det återstår, herr socialminisler, en bil på vägen lill den attitydförändring som vi är överens om måsle till för all dessa människor inle skall känna sig diskriminerade. Jag är myckel lacksam alt vi kommit

in på del här problemel. En attitydförändring kan vi medverka till både i detta hus och utanför detsamma.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 6 Meddelande om interpellationssvar

1976/77:131 om /ordbruksutbildningen i gymnasieskolan

Fru statsrådet MOGÅRD:

Herr lalman! Jag har atl meddela atl jag inte är i lillfälle att besvara en interpellation om jordbruksutbildningen i gymnasieskolan av herr Olsson i Sösdala inom föreskriven lid. Jag avser att besvara interpellationen den 23 maj.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Meddelande om interpellationssvar

Om hemteknisk utbildning som behörighetsgrund för barnskötarut-bildning

§ 7 Om hemteknisk utbildning som behörighetsgrund för barn-skötarutbildning

Fru statsrådet MOGÅRD erhöll ordel för all besvara fröken Pehrssons (c)den 22 april anmälda fråga, 1976/77:399, lill herr utbildningsministern, och anförde:

Herr talman! Fröken Pehrsson har frågat chefen för utbildningsdepartementet om han är beredd all medverka till all ändra reglerna så alt hemieknisk utbildning ger behörighet lill barnsköiarulbildning också fortsättningsvis. Enligl fastställd ärendefördelning är det jag som har all besvara frågan.

De barnskötarulbildningar om en eller tvä terminer som del här är fråga om är i första hand avsedda och därmed upplagda för vuxna sökande med praklisk erfarenhet av arbete med barn. För tillträde krävs därför all den sökande har fyllt 20 år.

Övergångsvis t o. m. höstterminen 1977 gäller alt sökande med hem-teknisk kurs kan antas del är den sökande fyller 18 år. Fröken Pehrssons fråga gäller om jag är beredd att låta denna övergångsbestämmelse gälla även fortsättningsvis.

Med hänsyn till del säll på vilkel barnsköiarkurserna är upplagda är jag inle beredd atl föreslå någon förlängning av bestämmelsens giltighet. Hemtekniska kurser tillmäts dock meritvärde vid bedömning av de sökande. Detta förhållande kommer självfallet att bestå.

Jag delar fröken Pehrssons syn pä värdet av hemteknisk utbildning och jag vill i sammanhanget peka på alt hemteknisk kurs är ett krav för tillträde lill t. ex. vissa ulbildningar framför allt inom storhushålls-området och då ofla som ell någol högre värderat alternativ till praktik inom områdei.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om hem teknisk utbildning som behörighetsgrund för barnskötarut-bildning

Fröken PEHRSSON (c):

Herr lalman! Jag vill lacka slalsrådel Mogård för svarel på min fråga.

Anledningen till frågan var den osäkerhei som många ungdomar känner efler regeringsbeslutet 1975 om alt hemteknisk kurs inte vidare kan ge behörighet till barnsköiarulbildning efter vårterminen 1977, Fru Mogård har sedan meddelat att regeringen beslutat atl sökande efter avslutad vårtermin 1977 också skall få behörighel för denna utbildning. Jag beklagar atl statsrådet Mogård inte är villig att förlänga dessa övergångsbestämmelser. Del hade varit värdefulll om de hade gälll t v.

Del finns väldigt många anledningar lill all dagens ungdomar söker sig till den konsumlionsulbildning eller hemtekniska kurs som exempelvis lanlhushällsskolorna bedriver. Del kan vara atl ungdomarna är osäkra i fråga om sill yrkesval och vill ha en betänkelid innan de söker in lill gymnasieskolans linjer. Del kan också vara atl kurserna gér grundläggande kunskaper för arbetsuppgifter i såväl hem och hushåll som i service- och produktionsyrken. Den här utbildningen ger kunskaper som alla har behov och nytta av i framliden. Del kan vara all ungdomarna är skol- och läströtta. De behöver kanske byta hemmiljö och lära sig jobba med händerna.

Internatet som skolform är också ett första sleg ul i samhällel - ett samhälle som ställer härda krav pä dagens ungdomar - och det är viktigt att det här första stegel inte blir alllför svårl.

Det är viktigt alt man kan behålla den här utbildningen därför atl del är sä många ungdomar som har behov av den och som mol den bakgrund som jag här har skisserat önskar ulbildningen. Del är också ytterligt angelägel att ungdomarna genom dessa kurser får behörighel lill vidareulbildning. Det är därför jag har ställt min fråga, och jag noterar att statsrådet har samma posiiiva syn som jag på värdel av hemteknisk utbildning.

Fru statsrådet MOGÅRD:

Herr talman! Ja, fröken Pehrsson, jag anser som jag har sagl all hemteknisk utbildning är värdefull och atl flera borde få del av de kunskaper som där förmedlas. Som fröken Pehrsson säkert förslår är jag inte obekanl med den oro som man på många häll känner för den hemlekniska ulbildningen.

Vad jag i mitt svar ville påpeka var all den lendens mol vikande intresse för det slaget av utbildning, som jag naturiigtvis också känner lill, torde vara föranledd av en missuppfattning, och den missuppfattningen kan vi väl hjälpas ät att ta död på, fröken Pehrsson,

Fröken PEHRSSON (c):

Herr lalman! Jag tackar för del senasie svarel. Del var ännu mer posilivi än del lidigare, och jag är glad om jag kan hjälpa lill att föra vidare den positiva uppfattning som statsrådet har i den här frågan.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 8 Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen Nr 125

Fru statsrådet MOGÅRD erhöll ordet för all besvara herr Richardsons (fp) den 11 mars anmälda interpellation, 1976/77:116, och anförde:

Herr lalman! Herr Richardson har frågat mig dels vilka åtgärder som har vidtagits för att bland grundskolans elever skapa intresse för naturvetenskapliga studier och för att göra eleverna väl förberedda för sådana studier i gymnasieskolan, dels vilka åtgärder som har vidlagils för all befrämja gymnasieskoleelevernas sludier i naturvetenskapliga ämnen och vilket resultatet av dessa ålgärder blivit, dels också vilken effekt på rekryleringen till naturvetenskapliga sludier i gymnasieskolan som ett permanentande av del s, k, naturvetenskapliga basåret kan tänkas få.

Låt mig inledningsvis få lämna några bakgrundsfakta.

Antalel elever på den naturvetenskapliga linjen (N-linjen) har under perioden 1971-1976 sjunkit med ca 2 900 eller 28 96, En uppbromsning av nedgången har dock skett Elevantalet på fyraårig leknisk linje (T-linjen) har under samma period ökat. Det sammanlagda antalet elever i årskurs 1 på N- och T-linjerna har därför varil sä gott som oförändral, ca 14 500, under de senaste tre åren.

Elevintresset för linjerna inom den naturvetenskapliga-tekniska sektorn (inkl, yrkesinriktade linjer) i gymnasieskolan har varit tämligen konstant och ca 45 96 av eleverna har gäll till dessa linjer under hela 1970-talet, Dessulom har vårdlinjen, som redovisas inom den humanis-lisk-samhällsvetenskapliga sektorn men vars innehåll har en starkt naturvetenskaplig prägel, ökat till 9 96, ca 7 000 elever, läsårel 1976/77,

Den största förändringen av elevintresset under perioden 1971-1976 har varit en förskjutning frän teoretiska till yrkesinriktade linjer. Eleverna har således valt andra studievägar inom den naturvetenskapliga-tekniska sektorn, N- och T-linjerna, de linjer som ger särskild behörighel till högre leknisk och naturvetenskaplig utbildning, har sammanlagl minskal sin andel av sektorn från 21 96 till 18 96 under perioden. På N-linjen har antalet pojkar minskat, medan andelen flickor har ökal och nu uppgår rill 43 96 i årskurs 1,

För pojkarnas del innebär förändringarna framför allt en ökning på de Verkstadstekniska och el-leletekniska linjerna. Elevantalet har dock ökat pä samlliga yrkestekniska linjer.

Överströmningen frän teoretiska lill yrkesinriktade linjer inom seklorn innebär att antalet pojkar som direkt efter gymnasieskolan kan fortsätta till högre tekniska och naturvetenskapliga sludier har minskat Rekryteringen av studerande har därmed minskat lill vissa högre ulbildningar som t ex, lekniska högskolor och universilelens grundulbildning i fysik och malemalik.

Regeringen anser del oroväckande all elevtillslrömningen till naturvetenskaplig utbildning på olika nivåer är sä låg. På sikl kan nämligen tillgodoseendet av vårt behov av naturvetare och tekniker av olika slag

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

äventyras, Ulifrån lidigare diskussioner i frågan är jag övertygad om alt det råder enighet i riksdagen om au rekryleringen lill dessa ulbildningar behöver förbäliras,

Lål mig nu övergå lill herr Richardsons första fråga, som avser vidtagna åtgärder inom grundskolan.

För alt slimulera och utveckla elevernas naluriiga intresse för naturvetenskapliga ämnen är såväl innehåll som arbetsformer i undervisningen väsenlliga. Vid införandel av Läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) ökade limialel i naturkunskap för mellanstadiet. Härigenom ökade utrymmet för en experimentell undervisning. För låg- och mellanstadiets naturvetenskapliga undervisning har SÖ jusl avslutat ell forsknings- och utvecklingsprojekt. Inom SÖ pågår arbele bl, a, med försöksverksamhel för all stimulera spridningen av detta och andra utvecklingsprojekt för låg- och mellanstadiet.

Undervisningstiden i naturorienterande ämnen på högstadiet minskade vid införandet av Lgr 69, Man hade hoppats all vinna i effektivitet genom en mer integrerad undervisning i dessa ämnen. Undersökningar visar dock alt en integrerad undervisning inle har kunnal genomföras i det slora flertalet skolor. Forskningsarbete pågår i syfte all förbättra situationen. En fortbildning av klasslärare och ämneslärare i berörda ämnen planeras.

Minskningen av tiden för de naturorienterande ämnena hade samband med atl man skulle bereda uirymme för fritt vall arbete med två veckolimmar i varie årskurs pä högstadiet Många elever väljer dock nu inom fritt valt arbele aktiviteter med anknylning lill naturvetenskap och teknik,

I den pågående läroplansöversynen för grundskolan beakias särskill problem som gäller undervisningen i naturorienterande ämnen och teknik. På sikl tror jag att rekryteringen lill de nalurveienskapliga linjerna skulle stimuleras om de praktiska inslagen i undervisningen ökades. Del är väsentligt alt eleverna ges möjlighet alt på del sättet lillämpa de teoretiska kunskaperna i prakliken, Ell sådani undervisningssätt bör också öka intresset för de mer teoreliska delarna av undervisningen. Det är min förhoppning alt det pågående arbelel med översynen av grundskolans läroplan bl. a. skall leda till della.

Beträffande ålgärder som har vidlagils för att befrämja elevernas sludier i naturvetenskapliga ämnen i gymnasieskolan vill jag anföra följande.

SÖ har i sitl läroplansarbele i malemalik och naturvetenskapliga ämnen strävat efter atl genomföra en stoffbegränsning och underlätta begreppsinlärning genom atl öka del experimentella inslaget och anknytningen lill arbetslivet och alt förbällra anknytningen av undervisningen i gymnasieskolan lill grundskolan.

Elt nyll supplement i matematik för N- och T-linjerna fastställdes år 1974. Ell alternativt supplement i biologi för N-linjen faslslälldes år 1976. I fysik och kemi används reviderade supplement på försök fr, o, m, läsårel 1976/77,

Inom SÖ har således bedriviis elt arbele för atl successivt förbättra

silualionen och delta arbele fortsätter. Bl, a, har SÖ helt nyligen inkommit till regeringen med förslag om försöksverksamhel med varianter pä N-linjen. Förslag har utarbetats lill varianter i årskurserna 2 och 3 med inriktning mol dalateknik, miljövårdsteknik och kommunikation (information). Eleverna föreslås få välja ett av de variantämnen i ulbyle mot icke naturvetenskapliga ämnen under några veckolimmar. Förslaget bereds f n, inom regeringskansliet.

Viss försöksverksamhel har förekommii med samordning av N- och T-linjerna, Vid Högbergsskolan i Ludvika har samordning prövats i årskurs 1 sedan läsårel 1970/71, Enligl en ulvärdering 1974 ansåg eleverna all det uppskjutna valet gav dem bättre möjligheter till elt säkrare val. Denna synpunkt har också framförls vid ulvärderingen av särskild samordnad gymnasieskola (SSG) med samordnad undervisning för N- och T-linjerna i årskurs 1,

Ulvärderingen av SSG visar att en majorilel, 84 96 av N-eleverna i årskurs 1, hade en positiv inställning lill leknologi. En effekt av SSG har varit att fler flickor valt T-linjen efter atl ha gäll i en NT-klass och prövat på teknologi och skolpraktik i årskurs 1, Man har därvid jämfört med samma flickors preliminära val lill gymnasieskolan,

Försöksverksamhel med två års samordning av N- och T-linjerna pågår sedan läsåret 1974/75 även vid Norra Reals gymnasium i Slockholm,

Till regeringen har inkommit ell förslag från SÖ att få pröva en sammanhållen NT-linje i Västerås, Förslaget bereds f n, inom regeringskansliet.

En justering av betygsnivån från 3,0 lill 3,3 i matematik, fysik, kemi och biologi på N- och T-linjerna och i biologi på N-linjen genomfördes ft. o. m. läsåret 1975/76.

Ell informationsmaterial om naturvetenskaplig och teknisk utbildning och arbetsmarknad utarbetades i samverkan mellan SÖ och UHÄ och tillställdes bl. a. syo-funktionärerna i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 1975/76. Informalion om den naturvetenskapliga-tekniska sektorn kommer all förslärkas i del ordinarie syo-malerialet

N-linjen har under flera år utmärkts av markant fler linjebylare än övriga linjer. Den minskning av antalet linjebylare från N-linjen som kunde iakttas läsåret 1975/76 är sannolikt ell resultat av de vidtagna ålgärderna.

Till slul någol om del s, k, naturvetenskapliga basåret som ges vid Uppsala universitet läsåret 1976/77, Målgruppen för utbildningen i fråga är de som inle har några tidigare kunskaper i naturvetenskapliga ämnen men som har allmän behörighel lill högskolestudier, t, ex, de som är 25 är och som har varit yrkesverksamma i 4 år. Under denna förutsättning bör effekten pä rekryteringen lill naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan inle bli märkbar. Blir del naturvetenskapliga basåret permanent inom högskolan finns dock sannolikt en risk att ungdomarna anser det förmånligt atl först gå en tvåårig linje i gymnasieskolan och därefier det naturvetenskapliga basåret Delta kan då länkas drabba rekryleringen

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

2 Riksdagens prolokoll 1976/77:125-127

Nr 125

Torsdagen den, 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

lill N-linjen i första hand.

Det får anses mer naluriigt alt den gymnasiala ulbildningen i ämnen som krävs för tillträde till högskoleutbildningar ges inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen, Arbele pågår inom SÖ och UHÄ för atl underiälla för olika kategorier av sluderande all skaffa sig den särskilda behörigheten i naturvetenskapliga ämnen och matematik.

Hen RICHARDSON (fp):

Herr talman! Jag ber att få lacka slalsrådel Mogård för del fylliga och innehållsrika svaret på min interpellation.

Jag noterar med tillfredsställelse att man inom både regeringen och skolöverstyrelsen tillmäter frågor om den naturvetenskapliga ulbildningen slor betydelse och att man följer utvecklingen uppmärksamt Frågan gäller ytterst inle bara rekryleringen till naturvetenskapliga och lekniska linjer i gymnasieskolan och utbildningen av naturvetare och tekniker på högskolenivå - och därmed också rekryteringen till forskarutbildning - utan också en någorlunda bred och inte alltför ytlig orientering i naturvetenskap och teknik bland alla ungdomar, Problemel har emellertid på senare år koncentrerats lill frågan om rekrylering inom gymnasieskolan, och del är också utifrån den utgångspunkten som jag har ställt mina frågor. Men lösningen av del problemel måste sökas inom en vidare ram än gymnasieskolans egen,

I det försök som har gjorls för all främja rekryteringen till dessa ulbildningar kan man skönja tre skilda strategier. Den enklaste har beställ i alt man har sökl manipulera vissa styrmekanismer inom skolsystemet. Ett exempel på detla är den höjning av betygsnivån i malemalik, fysik, kemi och biologi som har genomförts. Delta är enligl min mening en mindre lyckad metod, även om den kanske någon gång kan vara nödvändig. Det är alllid vanskligt all gripa in med sådana manipulationer. Man kan aldrig i förväg vela vilka konsekvenser de kan få.

Del finns emellertid andra vikliga styrmekanismer som borde ha förändrats för länge sedan. Jag syftar på bestämmelserna om aniagning av studerande lill högskolestudier. Eller rättare sagt: De beslämmelserna borde aldrig ha kommii lill. Att betyg i ämnen med ell mycket lågt timtal tillmäts lika slor vikl som ämnen med mänga limmar leder ofelbart till alt eleven satsar relativt sett mera och ofta oproportionerligt mycket på dessa små ämnen, Ell exempel: betyget i ämnet psykologi med en veckotimme har vägt lika lungl som betyget i matematik, som har 15 veckolimmar, vid intagning lill leknisk högskola. Genom de nya behörighets- och anlagningsbeslämmelserna kommer den här olyckliga styrmekanismen all förlora en del av sin belydelse, och del är välkommet Del kommer självfallet atl reducera lockelsen lill de belygstakiiska beräkningar som snedvrider studierna.

Den andra strategin består i atl man söker göra organisaloriska förändringar inom skolsystemet, t, ex, samordna naturvetenskaplig och leknisk linje eller införa varianter.

Det finns också uppenbariigen tankar på att lösa problemen - inte minsl den tidvis besvärande fiyklen från naturvetenskaplig linje - genom all ge de naturvetenskapliga ämnena en ännu starkare ställning på timplanen. Det är enligt min mening en utifrån både skolpolitiska och kulturpolitiska synpunkter betänklig väg. Jag tror dessutom all del är en ineffektiv metod. Om många skyggar för den naturvetenskapliga linjen av respekt eller fruktan för den linjens kärnämnen, blir inte tvekan mindre ifall man Ökar det blocket Om mänga väljer samhällsvetenskaplig linje därför all de är inlresserade av hisioria och samhällskunskap, lockas de inte lill den naturvetenskapliga linjen eller den tekniska linjen genom att timantalet i dessa ämnen minskas pä dessa linjer,

Ell ovanligt misslyckal försök all bereda vägen för sådan lösning har nyligen gjorls. En gymnasieinspeklör och en skolkonsulent har tagil sig före all låla eti antal elever på den naturvetenskapliga linjen svara på vissa frågor. Sedan har de gjorl en statistisk sammanställning av svaren. Undersökningen är diletlantmässigt gjord och dessutom omöjlig atl tolka. Slutsatsen blir därför hell godtycklig. Saken blir inte bättre av alt undersökningen presenterats starkt vinklad och uppenbart tendentiöst

Detla kan emellertid lämnas därhän i del här sammanhangel. Del intressanta är att konsiatera själva inriktningen. Man har frågat de elever som redan går på den naturvetenskapliga linjen och inle dem som skulle kunna tänkas gå där men som valt andra linjer. Det hade ju varit intressantare all få de senares synpunkler. Man har vidare inriktat sig pä frågor om vilka ämnen som eleverna tycker är viktigast och intressantast och vilka ämnen de skulle vilja läsa mer eller mindre av. Det hade emellertid varit angelägnare att skolöverstyrelsens ämnesföreträdare i första hand intresserat sig för hur undervisningen i dessa ämnen upplevs av eleverna, hur den kan utvecklas och förbättras, bli intressantare och me-ningsfullare. Man konstaterar alt de fiesta eleverna räknar de naturvetenskapliga ämnena till de vikligasle - någol annat var ju heller inte all vänta. Men man ställer inle den väsentliga frågan varför inte fler elever än vad som nu är fallel lycker all de ämnena lillhör de roligaste eller intressantaste. Det skulle vara den verkligt fruktbara frågeställningen.

Det har också gjorls en undersökning om hemarbetets omfattning, som det kan vara skäl atl beröra. Den visar all hemarbetet faktiskt inte är särskilt betungande. En elev i årskurs 3 har lydligen inte tillnärmelsevis så lång effekiiv arbetstid som en heltidsarbetande inom del vanliga arbelslivet. Teorin om den enorma arbetsbördan lycks vara en myt Den viktigaste slutsats som borde dras av denna undersökning är all man bör sluta med dessa försök au misstänkliggöra andra skolämnen. Man främjar inte heller de naturvetenskapliga studierna genom all öka timantalet på andra ämnens bekostnad. Det skulle dessutom leda lill alt den för varie medborgare - och inte minst för naturvetare och tekniker - nödvändiga orienteringen i samhällskunskap, historia, litteratur och andra humanistiska ämnen äventyrades. Det är inte tekniska fackidioter

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

vi behöver i delta teknikberoende samhälle. Vi behöver människor med bred orientering och ett historiskt perspekliv på utvecklingen. Eller för atl cilera en amerikansk framtidsforskare: "Att kunna förstå och förklara hur man kommit in i dagens situation är en förulsällning för alt trovärdigt kunna arbela med framtiden."

Jag har redan antytt vilken strategi som enligl min mening är den riktigaste, nämligen den atl vidareutveckla metodik och pedagogik. Jag har med lillfredsslällelse noterat statsrådet Mogårds redogörelse för det utvecklingsarbete som försiggår inom grundskolan, både i form av forskning och utvecklingsprojekt och genom den pågående läroplansöversynen. Ett ökat iniresse för naturvetenskapliga studier inom gymnasieskolan måste rimligtvis grundläggas redan inom grundskolan. Del ärockså viktigt all elever efler nio är i grundskolan nått en hygglig färdighelsnivå, t ex. i matematik - i annat fall blir gymnasiekurserna alllför svära och tunga. Av de diagnostiska prov i matematik som förekommer i årskurs I i gymnasieskolan kan man noiera atl del tycks vara mindre väl beställt med färdighelsnivån efter grundskolan. Om det var något jag saknade i interpellationssvaret, så var det en redogörelse på jusl denna punkt.

Jag har här tecknat tre olika vägar, tre strategier, när det gäller att främja de naturvetenskapliga studierna, och jag har förordal dem som innebär att man medvelel och energiskt satsar på ulveckling av själva undervisningsprocessen, på förnyelse av metodik och pedagogik så att man gör undervisningen intressant Jag tror mig av interpellationssvaret kunna dra den slutsatsen, atl statsrådet Mogård delar denna uppfallning. Del vore emellertid värdefullt all få den saken bekräftad och gärna ytterligare markerad.

Jag vill till sisl någol beröra frågan om del s, k, naturvetenskapliga basåret Efiersom den frågan inle ligger inom skolminislerns ansvarsområde har jag nöjl mig med all peka på risken för atl denna innovation, om den permanentades, skulle kunna få en olyckligt styrande effekt inom gymnasieskolan. Jag är glad att höra alt fru Mogård delar den uppfaliningen. Man kan läll föreslälla sig hur smart beräknande elever, som vill in på t ex, medicinsk utbildning, väljer tvåårig social linje och på detta del naturvetenskapliga basåret, som ju förutom behörighel i de naturvetenskapliga ämnena ger en tredjedels fil. kand.-examen.

En annan aspekt gäller del egenartade, och för vanlig rättskänsla stötande, förhållandet all en kurs i vissa av gymnasieskolans ämnen ger 40 poäng i en akademisk examen om den arrangeras inom universiteten. Personligen vill jag uppfatta denna anordning som ett olycksfall i arbetet Om del till äventyrs är så, all ell av moliven bakom della försök varil all lösa sysselsällningsproblem inom universilelen, lorde man kunna finna andra och bällre lösningar.

Jag har vidare noleral all man inom skolöverstyrelsen planerar fortbildning av klasslärare och ämneslärare i malemalik och nalurveienskapliga ämnen inom grundskolan, och del lyckerjag är utomordentligt bra. Det skulle emellertid behövas ämnesmässig fortbildning även av gym-

nasielärare. Det har sagls mig att det pä vissa gymnasieskolor finns modern experimentell utrustning som inte kan utnytrias, då en del lärare saknar erforderlig fortbildning. Del skulle vara ulmärki om lomma platser vid t. ex. universitetens fysikinslilutioner kunde ulnyujas lill lärarfortbildning. Det skulle otvivelaktigt vara ett värdefullt led i strävan att främja den naturvetenskapliga ulbildningen inom skolan.

Hen BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr lalman! Den omständigheten all vi i dag lycks ha mindre ont om tid än vi annars brukar ha i kammaren plus det förhällandet alt det på åhörarläklaren finns en hel del ungdomar som man kanske kan hoppas någonting av för framtiden gör all jag velal gå in i denna diskussion. Jag gör del så myckel mer som fru Sundberg och jag i en gemensam molion och jag själv i en annan har langeral precis del område som herr Richardsons inierpellalion avser.

Det är uppenbart all tillståndet på della område inte är särskilt bra, och del har inle heller utvecklat sig i någon särskilt gynnsam riktning under 1970-lalet. Statsrådet Mogård har visserligen tagit fram en del siffror som i någon mån inger förhoppningar, men på del hela laget står man och stampar på samma ställe i fråga om N-linjen i den mån utvecklingen inte går bakåt. Av den utmärkta redogörelse vi har fått verkar del som om den lekniska linjen vinner pä N-linjens bekostnad och som om det lolala antalet gymnasieelever pä båda linjerna tillsammans är ungefär konstant.

Om man vill försöka finna vägar lill en förbättring, vänder man sig kanske inte minst lill den begåvningsreserv som finns hos filekorna. Här föreligger någol moistridiga uppgifier: Statsrådet Mogård säger alt filekorna har ökat på naturvetenskapliga linjen, men en annan uppgift som jag fick lidigare i år säger alt om man slår ihop N- och T-seklorn så har flickorna minskal från 16 lill 14,8 96, Del är väl alldeles uppenbarl alt specielll flickorna skulle kunna värvas för en naturvetenskaplig utbildning, en utbildning som jag tror all del här landet är i hög grad i behov av, när nu stora delar av den svenska industrin upplever vad man skulle kunna beteckna som en Facitkris och när samtidigt energipolitiken kräver stora ansträngningar för att utveckla nya energikällor och minska behovel av energi, Alll della kräver naturvetenskap och leknik i bollen.

Jag vill gärna anknyla lill vad herr Richardson sade om atl det här är inle bara en gymnasiefråga. Del är en fråga om atl på ett tidigt stadium i skolan fånga upp unga människors intresse för leknik framför alll, men naturligtvis också för naturvetenskap. I dag innehåller grundskolans låg-och mellanstadium inga eller mycket få lekniska och naturvetenskapliga momeni, och undervisningen är utpräglat abstrakt och verbal. Läroplanen rekommenderar visserligen elt laborativt arbetssätt, men på grund av all lärarna i slor ulslräckning saknar sådan utbildning stannar rekommendationen på papperet

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om rekryteringen till utbildning i naturvetenskapliga ämnen

Såviti jag förslår måsle man la lag i det här. Herr Richardson nämnde jusl klasslärarutbildningen. Det skulle säkert vara önskvärt atl öka antalel av dem som antas till klasslärarutbildning från naturvetenskaplig linje i gymnasiet och att i all klasslärarutbildning införa ett belydande teoretiskt naturvetenskapligt ämnesinnehåll.

Det finns elt område som ligger mig nära och som jag i detta sammanhang vill anknyla till, och del är intagningen lill de medicinska fakulteterna. Den intagningen kommer nu i samband med högskolereformen att mycket väsentligt förändras.

Herr Richardson nämnde alt "smarta" elever kunde gå på tvåårig social linje och därefter ta ett naturvetenskapligt basår. Ja, många elever får den rekommendationen av skolans syo-konsulenter. Eleverna behöver alltså inte själva vara så smarta, utan det räcker med alt yrkesvägledarna i skolan har uppfattat alt det kan vara myckel praktiskt för en elev, som inte är säker på att få femmor i alla ämnen, all fiylta ner till den tvååriga sociala linjen, där konkurrensen är mindre och där vederbörande kan tänkas få höga betyg, och sedan komplettera upp sig ett år efteråt. Om belyg från ell treårigt gymnasium är likställt med betyg frän ett Ivåårigi och om belyg frän nalurvelenskaplig linje skall vara likställt med betyg från tvåårig social linje, kan man naturligtvis inle vänta sig något annat än en flykt från den svårare linjen till den lätta.

Jag skulle gärna vilja anbefalla regeringen, när den nu - som statsrådet Mogård sade - anser situationen oroväckande, all omedelbart i höst följa utvecklingen och styreffekterna av de nya bestämmelserna för intagningen till medicinsk fakultet. Till sist vill jag säga atl jag själv under mina skolär nog var en utpräglat humanistiskt intresserad person, men jag är väldigt glad nu atl jag inte förföll till alt följa minsta motståndels lag och bara göra del som man tyckte var roligt. Då krävde intagnings-bestämmelserna till medicinska studier att man hade gåll på reallinjen. Man tvingades skärpa sig litel, och del har jag haft nylta av senare i livet.

Fru statsrådet MOGÅRD:

Herr lalman! Som framgår av mitt svar uppmärksammas det här problemet på många olika häll. Också internationellt fäster man stort avseende vid en trend som har varil och kanske forlfarande är gemensam över hela den industrialiserade världen. Bl. a, diskuterades problemen vid ett av Europarådet organiserat seminarium i Kiel i oktober förra året.

Åtgärder måsle - som herr Richardson och jag och herr Biörck i Värmdö är eniga om - vidias på mänga olika håll och på mänga olika nivåer. Inte minst måsle, lycker jag, på nytt insikten om behovet av goda naturvetenskapliga och tekniska kunskaper omfattas av alla i vårt samhälle, alltifrån de små barnen - och jag undrar om det inle är där vi skulle böria.

Jag delar herr Richardsons mening all metodisk ulveckling är en viktig ålgärd. Jag vill dock hävda atl sådan metodisk utveckling redan pågår

- den kan säkert uiökas och utvecklas - och all del faktiskt nämndes i mill svar.

Jag delar också herr Biörcks uppfattning om viklen av alt fä ökad rekrylering av flickor lill nalurvelenskaplig och leknisk utbildning.

Del lär väl knappast leda lill någonling om vi står här och dividerar om vem som har rätt i sina siffror. Jag tror all del är jag,

Avslulningsvis vill jag framhålla all del som jag tycker - och herr Richardson tyckte del tydligen också - fylliga och innehållsrika svar som jag gett här i dag självfallet inte är slutpunkten i del arbete som pågår för all bällra del som brister i del här avseendet.

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om ökad offentlig insyn i administrativa åtgärder mot terrorism

Herr RICHARDSON (fp):

Herr lalman! Jag ber atl få lacka statsrådet Mogård för de ytteriigare synpunkterna. Och jag konstaterar all vi i del stora hela är fullt ense.

För undvikande av varie missförstånd vill jag dock tillägga att jag självfallet inie är motståndare till organisatoriska förändringar av skolan även om jag inte såg della som den första och mesl omedelbara åtgärden i just det här sammanhanget.

Jag tror alt den rälta vägen i det fallel bör vara all inom parlamenlariska ulredningar ta upp problemen i ett vidare sammanhang, såsom t, ex, nu sker inom 1976 års gymnasieskolutredning.

Om jag skulle vilja peka-på en enda punkt så skulle det vara möjligheten att införa en variant av den naturvetenskapliga linjen av den lyp som fanns i det gamla realgymnasiet, nämligen en biologisk gren. Jag tror att den skulle väcka särskill intresse inle minst bland flickorna.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om ökad offentlig insyn i administrativa åtgärder mot terrorism

Herr slalsrådel ULLSTEN erhöll ordel för all besvara herr Måbrinks (vpk) den 15 april anmälda fråga, 1976/77:383, lill herr sialsminislern, och anförde:

Herr lalman! Herr Måbrink har med anledning av den s, k, lerro-rislaffären frågai sialsminislern om verkslällande av adminislraliva ålgärder mot enskilda, utan möjlighet till offentlig insyn, är förenligt med rättssäkerhetens principer. Frågan har överlämnats till mig för att jag skall besvara den.

Sedan gammall råder i princip fri insyn i statlig och kommunal verksamhel. Denna princip är en betydelsefull garanli för rättssäkerheten.

Vissa allmänna och enskilda inlressen har emellertid sådan tyngd att de i vissa fall måste la över offentlighetsprincipen. I iryckfriheisförord-ningen finns en uttömmande uppräkning av de inlressen som kan medföra undanlag från denna princip. Ell viktigt skydd för offentlighels-

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om ökad offentlig insyn i administrativa åtgärder mot terrorism

principen ligger i att regler om sekretess i allt väsentligt får göras bara av riksdagen i en särskild lag, den s. k. sekretesslagen.

Den bestämmelse i sekretesslagen som är tillämplig i del här akluella fallet är 10 S- Den paragrafen avser handlingar som rör bl. a. polismyndighets och åklagares verksamhel till förekommande eller beivrande av brott

I de aktuella ärendena pågår brottsutredning fortfarande. Elt offentliggörande av alla sekretessbelagda handlingar skulle allvariigt kunna skada utredningen.

Beslut i sådana ärenden som nu har varit aktuella fattas av regeringen efter framställning från rikspolisstyrelsen. Handläggningen av ärendena sker inte ulan insyn. Rikspolisslyrelsen har pariamentarisk sammansättning. Handläggningen av regeringsärenden granskas av konstitutionsutskottet, Dessulom redovisar regeringen ärligen till riksdagen hur ler-roristbestämmelserna har tillämpats.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Jag tackar för svarat,

I Europa finns elt antal lerrorisliska grupper verksamma: Baader-Meinhof Uslasja och japanska Röda armén. För dessa grupper är terrorn huvudinstrumentet. De poliliska motiven i deras verksamhet spelar ringa eller ingen roll i jämförelse med de rent kriminella aktivitelerna. Därför skiljer sig dessa grupper från alla i egenllig mening politiska rörelser. Terrorgruppernas verksamhel måste självfallel bekämpas. Men delta får inle leda lill andra för rättsslallig praxis fariiga eller betänkliga konsekvenser,

I den nu aktuella lerrorislaffären finns mänga oroväckande inslag. Dels kan klart konstateras att lerrorisilagens suddiga paragrafer slår vilt omkring och uppenbarligen drabbar oskyldiga människor, dels kan man konstatera all lerrorisllagen inte är elt effektivt vapen mot terrorism. Jag bortser dä frän de två västtyskar mot vilka dokumenterade bevis fanns genom deras aktiva verksamhet i Västtyskland, Men på vilket säu har man dokumenterat att de fyra utvisade verkligen var terrorister? Var finns bevisen på att de tillhörde någon terrorgrupp? Det är ju del som enligl de preciseringar till det bällre som gjorls av lerrorisllagen skall vara kriteriet, men som man lydligen i denna affär helt har slrunial

Säpo och slalsrådel Ullsten kan påslå vad som helsl, eftersom det inle finns någon möjlighel alt pröva beskyllningarna i vanlig demokralisk ordning. Materialet är hemligstämplat Det är Säpos påståenden som är bevismaterialet. De utvisade och deras advokater har inte givits tillfälle att bemöla anklagelserna.

Låt mig som ett exempel ta den utvisade engelsmannen. Bevismaterialet mol honom var tydligen så uselt alt han i England inte har blivit föremål för åtgärder. Men länk om han nu ändå skulle vara en terrorist! I så fall har lagen mot terrorister gynnat terrorismen. Och om han inle

är någon terrorist har lerrorisllagen visal sin oerhörda fariighel för en rättsstat.

Våra invandrares rädsla är myckel befogad, och vad än herr Ullslen försäkrar kan del inle lugna våra invandrare.

Jag har lyvärr ingen förhoppning om atl få borl terroristlagen, men jag vill här sluta med atl slälla två frågor till herr Ullsten. Den förra regeringen preciserade vilka terrorgrupper som skulle bevakas, och jag har en känsla av atl man nu har breddal omfånget på dessa grupper. Därför vill jag som sagl ställa tvä frågor:

1. Vill slalsrådel Ullslen precisera vilka grupper som skall belraklas som lerrorister?

2. Är statsrådet Ullslen beredd att la initiativ till all lerrorisllagen omarbeias så, all de regler som gäller för svenska medborgare rällsmässigi också skall gälla för ulländska, exempelvis poliliska flyktingar?

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om ökad offentlig insyn i administrativa åtgärder mot terrorism

Herr slalsrådel ULLSTEN:

Herr lalman! Herr Måbrink har frågai om insynsmöjligheterna i samband med verkslällande av åtgärder mol enskilda människor, och denna diskussion måste då rimligtvis begränsas lill den sidan av saken. Men jag vill ändå svara på de frågor som herr Måbrink nu har framställt

Del är inle så, herr Måbrink, att den nya regeringen har breddal begreppel och på någol säll gjorl terrorislbeslämmelserna i ullämningslagen lillämpliga på andra personer och grupper än vad som tidigare gällde.

Vad den andra frågan beiräffar, alllsä den om en omarbelning av lerrorisllagen, har jag sagl åiskilliga gånger all jag lycker au del är rikligl med en deball om alla lagars vara eller inie vara och lillämpning, och den deballen bör givetvis föras även i del här fallel. Eftersom denna diskussion främsi gäller insynsmöjligheterna vill jag klart tillbakavisa herr Måbrinks påslående. De som i detta fall har blivit misstänkta för atl ha deltagit i terrorislhandlingar har alla möjligheter att försvara sig via ombud, som kan ta del av de uppgifter som regeringen har lillgång lill. Den begränsning av offentliggörandet av handlingar, som vi tvingas till, har dessutom atl göra med dels all man inte vill skada ulredningen, dels - och inte minst - alt man vill undvika alt skada personer som direkt eller indirekt berörs av den pågående ulredningen. •

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Del är den s. k. lerrorisllagen som del handlar om i delta fall, herr Ullslen. Del är den som jag har berört både i min fråga och i mitt senasie anförande. Det gäller också rättssäkerheten för invandrarna och de politiska flyktingarna. Den har man inle lagil hänsyn lill i del här fallel. Man har hemligstämplat materialet och sagl all sekretessen är nödvändig med lanke pä ulredningen osv. Men är det inle dags alt släppa efler pä sekretessen nu? Vad är de fem utvisade anklagade för? Man bör väl ändå kunna lägga fram konkrela bevis, eller skall man forlsälla all hävda all man hittat fingeravtryck osv,? Vad är del för be-

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Om ökad offentlig insyn i administrativa åtgärder mot terrorism

visföring rältsmässigl sett? Det kan väl ändå inle hälla, herr Ullsten. Sedan sade herr Ullsten att man inte alls har vidgat begreppet terrorism. Men jag befarar all man i själva verkel har gjorl della, herr Ullslen. Om man ser på den konvenlion som nu finns i en proposition och som snart skall behandlas i den här riksdagen, europeiska konvenlionen för bekämpande av terrorism, finner man ju att del rör sig om oerhörl diffusa begrepp och skrivningar. Det lalas inle konkret om vissa terroristgrupper. Man kan få den uppfattningen atl de som bekämpar schahens lerrorregim kan belraklas som lerrorister enligl den konvenlionen. Jag vill än en gång fråga: Kan sä vara fallel, herr Ullslen? Kan exempelvis en fredlig ockupation av den iranska ambassaden i Stockholm i fortsällningen betraktas som terrorism och behandlas därefier?

Hen Slalsrådel ULLSTEN:

Herr lalman! Herr Måbrink gjorde själv en distinktion mellan politiska grupper och terrorgrupper, och den distinktionen gör också jag och lagen. Ingen människa kan behandlas enligl utlänningslagens ulvisningspara-grafer, därför alt han eller hon tillhör den ena eller den andra poliliska rörelsen.

Sedan vill jag, herr talman, säga att del är just för atl invandrare och politiska flyklingar skall kunna känna irygghel i Sverige som vi har anledning all visa den hårdhei mot terrorgrupper och terrorister som vi gör. Den lag som vi lillämpal i della fall har ingen som helsl akiualiiel för invandrare som kommer till Sverige i syfte all bosälla sig här.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Om invandrarna i della land skall kunna känna irygghel i fortsättningen, tror jag all det är nödvändigl att man omarbetar och preciserar lerrorisllagen, så all sådana här beskyllningar för terrorism eller för samröre med terrorister eller terrorgrupper får prövas i en vanlig domstol, precis som om det gällde svenskar. Först då tror jag att invandrarna kan känna irygghel, fördel är jusl hemlighetsmakeriet i den här affären som har skrämt invandrarna.

Jag kommer inle ifrån atl konventionen är oerhört fariigl och luddigt skriven, herr Ullsten. Man klassar faktiskt i denna konvenlion som terrorism praktiskt tagel alll användande av vapen. Del finns ändå befrielserörelser och grupper i bl. a. vissa brutala latinamerikanska diktaturer som inte har någon annan möjlighel än all med vapen försvara sig.

Hen statsrådet ULLSTEN:

Herr talman! Om herr Måbrink lever i den föreställningen atl terrorism i utlänningslagens mening kan jämställas med användandet av vapen skulle jag fakliskl vilja rekommendera herr Måbrink all sludera denna lag innan vi forisälier diskussionen, som f ö. just nu inte gäller lagens vara eller inte vara ulan dess lillämpning.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Föredrogs och hänvisades Proposilion

1976/77:150 bilaga 2 punkten 6 till skatteutskottet i övrigl lill finansutskottet

§ 11 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1976/77:1622 och 1623 till skatteutskottet

1976/77:1624-1636 till arbetsmarknadsutskottet

1976/77:1637 till arbelsmarknadsulskollel

1976/77:1638 och 1639 lill trafikutskoitet

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Meddelande om frågor

§ 12 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 4 maj

1976/77:424 av herr Jonasson (c) lill herr industriministern om åtgärder för fortsatt drift vid spånplatlefabrik i Värmland:

Norra Ny Induslri AB i Värmland har enligt uppgift inställt sina betalningar. Om fabriken måsle slå igen kommer närmare hundratalet anslällda all föriora sina arbeten. Mot denna bakgrund vill jag fråga herr industriministern: Vad länker regeringen göra för all säkra fortsatt drift vid Norra Ny Induslri AB:s spånplatlefabrik?

den 5 maj

1976/77:425 av herr Andersson i Lycksele (s) lill herr arbetsmarknadsministern om genomförande av ålgärdsprogram för Vindelälvsområdet:

Riksdagen uttalade i december 1976 all snara ålgärder för förverkligande av del s, k, Vindelälvsprogrammet borde vidtagas. Arbetsmarknadsministern omtalade i bönan av mars 1977 att en arbetsgrupp skulle tillsättas för atl samordna insatserna i Vindelälvsområdet.

Mol denna bakgrund vill jag lill herr arbelsmarknadsminislern ställa följande frågor:

1. När kommer den aviserade arbetsgruppen för Vindelälvsområdet atl tillsättas?

2. Är arbetsmarknadsminisiern beredd alt redovisa några konkrela ålgärder som inom den närmaste tiden kan komma lill utförande för all förverkliga Vindelälvsprogrammet?

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Meddelande om frågor

1976/77:426 av fru Lantz (vpk) till fru statsrådet Mogård om en belygsfri skola:

Statssekreteraren Anders Arfwedson i ulbildningsdepartemenlel deklarerade för någon lid sedan följande:

"Försl skall vi nu ha en bred remiss under väl tilltagen tid. Så

myckel kan jag ändå våga säga, som att-elevorganisationernas krav på en helt belygsfri skola saknar aktualitet"

Med anledning av detla uttalande vill jag fråga fru statsrådet Mogård:

Har regeringen redan innan betygsulredningen remissbehandlats lagil Slällning mot en belygsfri skola?

1976/77:427 av fru Andersson i Hultsfred (m) till herr kommunikationsministern om en bro vid Bjursund i Kalmar län:

Alltsedan 1930-ialet har del funniis ell lokalt behov av och lokala önskemål om all genom brobyggnad fä lill slånd en fasl förbindelse vid Bjursund, väg 870, i Loftahammar, Kalmar län, som ersättning för nuvarande färiförbindelse. Under senare år har såväl behovet av fast förbindelse som önskemålen härom vuxit sig starkare. Likaså kan värdel av ett genomförande av ifrågavarande projekl i pengar och lid för lokalbefolkningen numera väl dokumenteras.

Avser kommunikationsministern vidla sådana ålgärder all en brobyggnad vid Bjursund, Loftahammar, Kalmar län, kan förverkligas inom överskådlig lid?

1976/77:428 av herr Svarlberg (s) lill herr försvarsminislern om åtgärder för all försvåra åtkomsten av rökhandgranaier:

På valborgsmässoafton ullöstes en miliiär rökhandgranal i en fullsatt spårvagn i Göleborg, varvid 19 personer skadades och fick föras lill sjukhus. Vid ell liknande atleniat på ell holell i Växjö skadades också flera personer.

De mililära rökhandgranaier del här är fråga om utvecklar en utomordentligt giftig och direkt livshotande gas. Del kan därför ifrågasättas om de över huvud lagel bör användas. Skall de användas bör man under alla förhållanden skärpa konlrollen över hur de förvaras.

Avser försvarsminislern all vidla några ålgärder för au förbjuda, evenluelll försvåra, ålkomslen av mililära rökhandgranaier av anförd typ?

1976/77:429 av herr Lidgard (m) lill herr juslilieminislern om vidareutbildning av åklagare:

Den kvalificerade skallebroltsligheten synes vara mycket svår all komma lill rälla med. Den misstänkte i sådana mål är ofta själv väl förtrogen med ekonomiska frågor eller har möjligheter all anlita den juridiska och ekonomiska expertis han önskar.

Åklagaren - däremol - tilldelas skaiiemäl oavsetl om han utöver sina juridiska kunskaper besitter den omfallande och ingående kännedom på de övriga områden som aktualiseras i dessa mål. Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga: Är justitieministern villig föranstalta om sådan vidareulbildning av åklagare att de med slörre säkerhei och trygghet kan fullgöra sina uppgifter även i skallemål?

Nr 125

Torsdagen den 5 maj 1977

Meddelande om frågor

1976/77:430 av herr Söderqvist (vpk) lill herr slalsrådel Johansson om användningen av statliga medel för vissa broschyrer m. m.:

I debatien i kärnkrafisfrågan utges en hel mängd informalionsmaierial, speciellt av dem som är förespråkare för kärnkraft i Sverige. Del har sedan deballen kom i gång på allvar för ell par år sedan kommii ui ett stort antal påkostade broschyrer och andra trycksaker som predikar kärnkraftens välsignelser.

Nu senasi har cenlrala driftledningen, kraftbolagen och induslrin gemensaml gått ut lill skolor och studieförbund med en propagandakampanj i miljon k lassen.

Det märkliga i allt delta är den roll som ställiga Vallenfall och de kommunala kraftbolagen spelar. När har riksdagen beslulal au sialliga medel skall användas för kärnkraflspropaganda? Ulan riksdagens sanktion använder statens vallenfallsverk miljoner av våra elavgifter och/eller skattepengar för all propagera för mera kärnkraft.

Jag vill därför fråga herr statsrådet Johansson:

Är det räll all statliga pengar får användas till propaganda i en fråga där del råder stora åsiktsskillnader bland svenska folket och där någol definitivt beslut ännu inte fattals av riksdagen?

1976/77:431 av herr Pellersson i Lund (s) till herr statsministern om tids-frislen för besvarande av frågor lill statsråd:

Enligt riksdagsordningen bör fråga till statsråd besvaras inom en vecka efter det att frågan inlämnats lill kammarkansliet, Såviti jag har kunnat konslalera var detla också en huvudregel som den socialdemokraliska regeringen följde.

När del gäller den borgeriiga regeringen synes det vara så, atl det är undanlag snarare än regel att den i riksdagsordningen föreskrivna svars-liden hälls av slalsråden. Gjorda undersökningar styrker ell sådani konsiaierande, Della vitinar enligl min mening om en brislande respekl för riksdagen och riksdagsordningen som inte rimligen kan accepteras,

Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga lill herr sialsminislern:

Vilka ålgärder avser ni all vidla för all säkerslälla all riksdagsordningens regler om svarsiiden för fråga i fortsällningen bällre följs av regeringens ledamöler?

Nr 125 § 13 Kammaren åtskildes kl, 13,21.

Torsdagen den

5 maj 1977 In fidem

--------------- BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert