Riksdagens protokoll 1976/77:124 Onsdagen den 4 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:124

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:124

Onsdagen den 4 maj

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes lill en börian av herr förste vice lalmannen.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kyrka m. m.

§ 1 Förhållandet mellan stat och kyrka (foris.)

Fortsalles överiäggningen om konslitulionsulskoilels belänkande nr 39.

Hen SVENSSON i Kungälv (s):

Herr lalman! Under punkl 2 i konslilulionsulskotlels belänkande nr 39 las en fråga upp som inle har varit en huvudfråga i den här debatten, men som jag ändå vill nämna: kvinnopräslfrågan.

Jag skulle från den här talarstolen vilja uttrycka en tacksamhet för vad ärkebiskop Olof Sundby nyligen sagt i kvinnopräslfrågan och bara knyta ett par enkla refiexioner lill det

Jag tycker all det av evangelierna framgår atl Krislus lyfter fram kvinnorna, som i dåtidens samhälle var undanträngda, och gör dem likvärdiga. Som i sä många andra stycken var han här en radikal person, slällde många av dålidens regler på huvudei och hade andra åsikler. Men del är ju sä med religion all läriungar ofta med tiden blir tämligen konservativa.

Många manliga präster vill ännu i denna dag inte ge kvinnan räll till prästämbetet, och unga präster vägrar alt låla viga sig lillsammans med kvinnliga kolleger. För en lekman är della obegripligt Man frågar sig hur dessa präsler läser sin bibel och hur de praktiserar sin kristendom. Är del någon som tror alt Kristus skulle bry sig om vilkel kön den har som skall föra ui hans lära och budskap? Jag lycker lanken är heli orimlig.

Så till dagens egentliga ärende. Jag vill gärna understryka vad herr Gustafsson i Ronneby lidigare har sagl. Vi vel alt folkpartiet och centern har olika meningar i den här frågan. Jag lycker inle atl del är någol au slicka under stol med. Nuvarande utbildningsministern, Jan-Erik Wikström, dellog bl. a. i den här debatten för ett lag sedan, dvs. innan del fanns en borgeriig regering, och han slöl då upp bakom de huvudlinjer vi från socialdemokratiskt häll hade presenterat. Till yttermera visso sade han all han lalade å partiets vägnar.

Jag har noterat att folkpartiels gruppledare, herr Wirlén, kommer att lala efter mig och jag skulle vilja slälla ell par frågor direkl lill honom.

Delar herr Wirlén de huvudlinjer som vi nu har angivit i motionen och i så fall: när vill herr Wirlén -jag förmodar att del gäller hela folkpartiet - ha frågan avgjord? Är del under del närmaste årel eller är det

131

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kvrka m.m.

bortom denna mandatperiod? Jag menar att röstningen kommer atl avgöra den frågan, och det är röstningen som är väsentlig.

I det siycke i belänkandel som socialdemokraterna i konslilulionsulskoUel reserverat sig emot står del på s. 20 alt man förutsätter all "om de pågående överläggningarna leder till positivt resultat del fortsatta reformarbelel sker under medverkan av bl. a. de politiska partierna"-. Om man med detta menar all vi bara skall rösla är frågan enkel, men menar man en ny ulredning med parlamentariskt inslag eller med parlamentariker, får vi alltså en ny omgång i den här frågan av ganska belydande art

Det sägs vidare alt man skall ha en bred remissbehandling. Förra remissbehandlingen var verkligen bred, kanske den bredaste vi har haft efter någon utredning. Om jag inte missminner mig var ungefär 800 remissinstanser involverade. Om man skall ha en sådan remissbehandling igen måste det ta ganska lång lid. Dä rullas hela frågan upp igen.

Del är klart att man inle kan ha någonling emol att den lekniska lösning som arbetsgrupperna kommer fram lill granskas i en remissomgång. Del är säkert något som måsle göras. Men atl rulla upp hela den principiella frågan kommer atl la lid. Om riksdagen i dag fattar ell beslui i enlighei med majorilelens förslag, har vi skjulil frågan bortom den här mandatperioden och kanske ännu längre, och del är med säkerhei också syftet

Jag vill påminna om att utredningsarbetet har pågåll sedan 1958 och alt det föreligger en ganska bred majoritet för de riktlinjer som folkpartiet, vi socialdemokrater och säkerl en hel del andra ledamöter från de övriga parlierna är överens om.

Jag kan förslå folkpartiets svårigheter genom dess regeringssamarbete med cenlern och moderaierna. Men jag vill än en gäng säga all vår inställning har manifesterats lydligl lidigare och atl vårl förslag egentligen inle innebär något nytt Tongångarna är ganska mjuka, och utan att yrka bifall till motionerna säger vi i reservalionen alt frågan bör klaras av efler vår motions huvudlinjer.

1 mänga frågor som behandlas här i riksdagen har ledamöierna inle helt följl parlilinjerna. Senasi förra veckan behandlades alkoholpolitiken, där uppfallningarna skar genom partigränserna. Även abortfrågan var en sådan fråga. Jag lycker alt den fråga som vi nu behandlar tillhör dem där riksdagen med bred majorilel kunde manifestera och säga lill regeringen au del är lid au handla. Vi är inle ule efter eii definitivt beslut på hur alll skall ordnas i detalj, utan vi är ule efter en viljeinriktning med det förslag som stai-kyrka-beredningen en gång lade som bas.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservationen av Hilding Johansson, och jag skall med intresse la del av vad folkpartiets gruppledare herr Wirlén har atl säga.

132

Hen WIRTÉN (fp):

Herr lalman! Folkpartiet har genom landsmötesbeslui 1974 och 1975 klargjort vår principiella inställning i fråga om hur de framlida relalionerna mellan stal och kyrka skall utformas.

När riksdagen vid lidigare tillfällen under de senaste åren behandlat frågor rörande dessa relationer har våra represenlanler i ulskoll och kam-mardebalier hänvisai lill dessa slällningsiaganden.

I form av ell särskill yttrande har detta skell även vid konslilulions-ulskoilets behandling av till della riksmöte framförda molioner angående slal och kyrka. Ingen oklarhel behöver alltså råda om folkpartiels principiella uppfallning.

Vi har vid landsmöte sagt: "De nuvarande banden mellan staten och svenska kyrkan måsle upplösas. Reformarbelel bör ålerupptas. Enligl parliprogrammel bör folkpariiei verka för kyrkans frihel, jämslälldhei mellan trossamfunden i förhällande lill staten och den enskildes räll att själv avgöra medlemskap och ekonomiskt engagemang i trossamfund. Svenska kyrkan garanteras goda möjligheter atl också i fortsällningen verka som öppen folkkyrka och all bedriva sitt arbele över hela landel."

För förverkligandet av den målsättningen fäster vi frän folkpartiets sida avgörande vikl vid de pågående överläggningarna mellan sialen och förelrädare för svenska kyrkan. Del är vår beslämda uppfallning au dessa överläggningar skall fullföljas enligl de rikllinjer om vilka parterna enades när arbelsgrupperna lillsalies, dvs. atl överiäggningarna skall ulgå från de grundläggande principer som 1968 års beredning har föreslagit samt beakla de synpunkter som förls fram i remissyttrandena. Denna uppfattning har f ö. bekräftats av den nuvarande regeringen.

Del är angeläget att, så snarl sådana förslag till praktiska lösningar kommer fram som de berörda parterna kan enas om, dessa görs lill föremål för remissbehandling för att sedan tillsammans med remissinstansernas synpunkter läggas till grund för en proposition lill riksdagen om ändrade relalioner mellan stal och kyrka. Vi kommer inle alt medverka till all avgörandel i de här vikliga frågorna skjuls på framliden genom yllerligare utredningsarbete utöver vad som innefaltas i de pågående överläggningarna, som ju beräknas vara slulförda under innevarande år.

Herr talman! Med hänsyn till den tidsplan som arbetet bedrivs efter anser vi i folkpartiet del inle nödvändigt au riksdagen nu lar något inilialiv i sakfrågan.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kyrka m. m.

I della anförande inslämde herrar Lindblad, Sellgren, Dahlén, Guslafsson i Borås, Hörberg, Gahrton, Hägelmark, Åberg och Jonsson i Alingsås, fru Freenkel, herr Kari Bengtsson i Varberg, fröken Bergström, herr Rejdnell, fru Håkansson och fröken Hörién, herr Stensson, fru Swarlz, fru Ahrland och fru Andrén, herr Wäslberg i Slockholm, fru Bernslröm, herrar Romanus och Ullenhag, fru Lundqvisl saml herr Ekinge (samlliga fp).

133

Nr 124

Onsdagen den

4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kyrka m. m.

134

Herr GUSTAFSSON i Ronneby (s):

Herr lalman! Herr Wirlén sade alt folkpartiet genom ålminsione tvä landsmötesbeslui har klargjort sin inställning i slal-kyrka-frågan. Jag vill gärna vilsorda del, och jag lycker dessulom att folkpartiet har gjort del på ett ovanligt klart, enkell och redigt sätl i den här i och för sig utomordentligt svåra frågan. Men mot den bakgrunden tränger sig ändå frågan fram, om del inle då hade varil angeläget för folkpartiet att försöka medverka till att den målsättning som landsmölel har fastslagit också förverkligas.

Herr Wirlén säger alt det är folkpartiets mening all samlalen skall fullföljas. Jag tror också all del är folkpartiets mening all samlalen skall fullföljas med de ursprungliga avsikter som lidigare är redovisade.

Den enda punkt där herr Wirlén enligl milt sätl alt se egenlligen är oklar är när han säger all denna uppfallning har den nuvarande regeringen givit uttryck åt. Jag har inle kunnal finna all den nuvarande regeringen har givit ullryck åt uppfattningen atl man skall eftersträva den lösning som herr Wirtén beskrev här. Regeringsdeklaralionen innehåller ingenting annat än att det är bra om samlalen fortsätter. All regeringsdeklaralionen inle ger någon anvisning om hur frågan skall lösas förslår naluriiglvis både herr Wirlén och jag. Det finns ingen regeringspolitik i stal-kyrka-frågan, del finns bara partiernas politik.

Det är möjligl att herr Wirlén tänker på den interpellationsdebatt som jag hade med den nuvarande kyrkominisiern här i kammaren. Jag fick på sedvanligl säll elt skriftligt svar från honom, som innehöll uppgiften all man skulle eftersträva all fullfölja samlalen enligl de rikllinjer som hade gälll från börian. Jag sade i min replik alt jag var myckel lacksam för del och hoppades att svarel skulle stå sig deballen ul. Emellertid tvingades jag innan debatten var över konslalera alt del gjorde del inle. Det går nämligen inte - vilkel herr Wirtén vet lika bra som jag - all åsladkomma likslällighel och rällvisa mellan Irossamfunden genom atl bibehålla kyrkans beskattningsrätt, församlingssiyrelselagen och ell självskrivet medlemskap. Kyrkominisiern visade ingen tendens till atl ge avkall på den uppfattningen, som ju cenlerparliel lillsammans med moderaierna dessulom har ansell del nödvändigl atl åberopa i det ulskollsbelänkande som vi nu behandlar.

Jag kan bara beklaga all folkpartiet som har haft en utomordentligt klar och redig inställning i den här frågan, inte har velal låla den komma lill uttryck i ens en så blygsam begäran som atl de grunder som motionen har angivit skulle kunna utgöra arbetsmaterial för de pågående samlalen.

Om del nu är så, all den nya regeringen har de avsikter som herr Wirlén beskriver här, då förslär jag ännu mindre varför man inie kan insiämma i vår reservalion. Våra förslag går ju inte utöver den ståndpunkt som herr Wirlén har beskrivit Snarare är de myckel försiktigare än det som herr Wirlén åberopade som folkpariiels landsmöles uppfallning. Om vi är överens i sak - och del är vi lydligen - kan jag inie inse all del skulle behöva innebära en sä slor självövervinnelse alt ge ullryck för

det i enlighet med reservationens anda.                             Nr 124

1 del här sammanhanget vill jag också la upp frågans fortsatta hand-      Onsdaeen den läggning, som bl. a. Karl Boo berörde när han sade all cenlern inie vill            ■ ,q-j-j

fördröja frågans handläggning. Jag har inle ulgåll frän del, men det yll-      __

rande som ulskoltsmajoritelen lämnar innebär de faclo della. Först skall      Förhållandet samtalen avslulas, sedan skall det inom de poliliska parlierna bli en ny      mellan stat och beredning, sedan skall remissinslanserna komma lill tals och sedan skall      kyrka m. m. det möjligen bli en proposilion. Var och en som har litel erfarenhel av det här problemkomplexet ser ju att vi skjuter frågan in i en oviss framtid. Herr Schött sade i sill anförande atl han lyckle del var anmärkningsvärt au jag, som själv hade varil med om all dra upp rikllinjerna för behandlingsordningen, nu ville all riksdagen skulle ingripa i denna. Herr Schölt! När behandlingsordningen faslslälldes vissle vi vad samlalen syfiade lill. Del vel vi inie nu. Del är del som är den avgörande skillnaden. Hade vi velal all samlalen syfiade lill all åsladkomma den likslällighel mellan irossamfunden och den rällvisa som var ulgångspunkien frän börian, så kunde också jag lycka all moiionen varit onödig.

Får jag till sist återupprepa min fråga till herr Boo om vad avsikten med de pågående samlalen är.

Hen SVENSSON i Kungälv (s):

Herr lalman! Del inlägg som herr Wirtén gjorde var utomordentligt klarl. Jag gläder mig åt all folkpariiei på den här punklen inte har ändral insiällning. Del har lidigare varil lilel osäkert, men hans inlägg var alllsä klarl. Jag fattade det så atl del hade adress åt tvä håll. Det hade adress ät socialdemokratiskt håll - ål oss som har lalal här. Men dess huvudsakliga adress varju den regering som sitter f n. Jag förmodar atl syftet var att man genom instämmandena skulle ge tyngd ål folkpartiets inställning i den här frågan.

Jag vill då gratulera folkpartiet om man klarar detla. Här har det ju varil inlägg i en deball. Men det som går lill regeringen är vad som slår i majorilelsbelänkandet, och del är del som kommer au bli avgörande för hur regeringen skall handla. Del vore väl mol all den erfarenhet som vi har, om folkpartiet med det här inlägget i dag skulle kunna beslämma hur den borgerliga regeringen skall handha denna fråga. Vi vel nog från börian hur slutel blir pä den matchen. Om folkpartiet skulle få beslämma skulle del nämligen belyda, all slora delar av både moderala samlingspartiel och cenlerparliel, som herr Guslafsson i Ronneby uilryckle del, hell fick ändra sin inställning, och del är svårl au länka sig all det kan ske.

Herr LARSSON i Slaffanslorp (c):

Herr talman! Jag vill bara kort deklarera att centern givetvis också
har en åstundan atl denna fråga handläggs utan dröjsmål. Jag kan gärna
bekräfta atl frågan så snart som möjligl bör las upp till behandling och
all man därvid söker nå bredaste möjliga lösning i bäsia samförslånd          135

med kyrkan och trossamfunden.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Fölhållandet mellan stat och kyrka m. m.

Hen BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Herr Wirlén säger all del inle bör råda någon oklarhel om folkpartiets principiella ståndpunkter. Men, herr Wirlén, bör man inte också dra konsekvenser av principuttalanden? Annars blir de ju av föga värde.

Herr Wirlén säger också alt del är angeläget all frågan löses sä snarl förslag kommer fram som berörda parter kan enas om. Men om nu inle berörda parter enas, vad sker då, herr Wirlén?

Jag har i lidigare debatter i stal-kyrka-frågan hänvisai till de hätska angrepp som gjorls frän vissa kretsar mol lanken på kyrkans skiljande från staten. Jag skall inte la upp de frågorna i dag, men jag vill ändå slå fast atl med de kretsarna kan del vara svårl all uppnå en lugn och avspänd aimosfär, som man brukar lala om. Vi får kanske ta även uppslitande politiska diskussioner för all nå lösningar som överensstämmer med demokratins och religionsfrihetens principer.

Jag tycker all man finner av herr Wirténs anförande atl folkpartiet pendlar mellan sina principer och regeringssamverkan med moderaierna och centerpartiet. Det är inte ägnat att medverka lill en snar lösning av stal-kyrka-frågan.

136

Hen WIRTÉN (fp):

Herr lalman! Jag harinte anledning alt bemöta myckel i herr Gustafssons i Ronneby och herr Svenssons i Kungälv anföranden. Herr Gustafsson ansåg alt en punkt inle var riktigt klarl framställd i mill första inlägg; Den gällde var regeringen slår i fråga om rikllinjerna för del fortsatta arbelel i den här besväriiga frågan. Jag syfiade naturligtvis just på den interpellationsdebatt som herr Gustafsson så rikligt anlog. I den debatten har del nu ansvariga statsrådet klart utsagt atl man skall fullfölja arbetet efter de lidigare rikllinjerna. Vidare meddelade slalsrådel Anlonsson atl hela regeringen slod bakom den ulfäsielsen. Del är alllsä hell klarl all regeringen vill all man skall arbela efler de lidigare utfärdade rikllinjerna.

F. ö. lyckerjag, herr lalman, att man skall akta sig för alt blåsa upp deballen i dag till ett ställningstagande i själva sakfrågan, dvs. de framlida relalionerna mellan staten och kyrkan. Varför skall vi behöva krångla till deballen på del sättet? Del är i själva verkel räll enkelt. Ett inträngande arbete har salts i gång med att klara ut de många och besväriiga frågorna. Det arbetet bedrivs inom kyrkan och i samråd med statsmakterna. Låt då i all sin dar del arbelel fullföljas efler de rikllinjer som vi har varil eniga om! När resultalel föreligger kommer vi i folkpartiet att pröva del med utgångspunkt i de principiella ställningstaganden som vi har gjorl. Vi har redovisal dem tidigare år, och vi har gjorl del i dag. Ingel avsleg har gjorls från de ställningsiagandena. Så var lugn, herr Gustafsson, när sakdebatten kommer är vi i folkpartiet beredda att la den. Men den stunden är inte inne ännu.

Hen JOHANSSON i Trollhättan (s):

Herr talman! Hans Gustafsson och Evert Svensson har på ell utmärkt sätt klarlagt den socialdemokraliska ståndpunkten i denna fråga. Av hell naluriiga skäl har de inte kunnal gå in på den historiska delen, som åberopats av vissa lalare. Men man måsle se den reservalion som socialdemokraierna i konslilulionsulskoUel avgivii mol bakgrund av de lidigare slällningstagandena inom ulskollel.

Låt mig erinra om att vi har debatterat den här frågan två gånger tidigare- 1975 och 1976. Vid bådalillfällena har vi alla lalal om belydelsen av enighei precis som vi här nu gör. Men vi har inle nåll fram lill enhälliga utskottsbetänkanden vid något tillfälle. Vid båda tillfällena har det förelegal parlimoiioner, irols de pågående överläggningarna, frän moderaler och cenierpartister. År 1975 på höslen fanns del en reservalion av centerpartiet De minnesgoda erinrar sig atl moderaten Mårten Werner som Slod bakom ulskollsbetänkandet, sleg upp i denna lalarstol och uppmanade sina partivänner all inte biträda ulskollsmajorilelens ståndpunkt Det utspann sig en hård deball om della här i kammaren. Pä våren i fjol fanns re-servaiioner både från cenierparlihåll och från moderalhåll inom ulskotiet Det är ganska intressant atl konslalera atl centerpartiel i dessa reservaiioner hävdade atl man skulle finna lösningar på grundval av församlingssiyrelselagen och kyrkans beskaiiningsrält

Låt mig få cilera ur reservalionen från hösten 1975: "Väsentliga praktiska förulsällningar för den öppna folkkyrkans bevarande är all del även i framtiden finns en grundläggande lagstiftning om kyrkan av samma slag som församlingssiyrelselagen och all kyrkans beskallningsräli bibehålls."

Mot denna bakgrund ärdel väl naluriigl atl vi från socialdemokratiskt håll vill markera en inställning, vilket nu sker på ett myckel försynt och milt säll i reservalionen till ulskotlsbelänkandet Får jag uppfatta vad nu cenierparlisler anföri på del sätlel au man har fallit ifrån de slåndpunkler man ulvecklade i reservationerna 1975 och 1976 och atl man sålunda även på cenlerhåll har närmat sig vår ståndpunkt? Då skulle vi kanske ändå vid någon senare lidpunkl kunna finna en lösning pä grundval av den socialdemokraliska moiionen. Får jag lolka inläggen pä del sätlel? I så fall kan vi känna stor lillfredsslällelse även om vi skulle förlora i voleringen därför all man från folkparlihåll inle velal ge till känna någon mening vid röstningen utan nöjer sig med - liksom de tvä föregående åren - au i särskill yiirande anföra vad landsmölel har sagl?

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kyrka m. m.

Hen GUSTAFSSON i Ronneby (s):

Herr lalman! Herr Wirtén säger all del är hell klart var regeringen står i den här frågan och vad som är avsikten med samlalen. I vikliga frågor brukar man kunna hänvisa lill regeringsdeklarationen. Anser den borgeriiga regeringen au stal-kyrka-frågan inte är någon viktig fråga, där man inie behöver lämna någon anvisning i regeringsdeklaralionen

137

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Förhållandet mellan stat och kyrka m. m.

om den politik man skall föra? Det finns inle någonling angivel i regeringsdeklarationen om regeringens politik i den här frågan. När herr Wirtén nu skall beskriva regeringens politik gör han del med en hänvisning lill en interpellationsdebatt mellan mig och den nuvarande kyrkominisiern. Vi kan inle lolka resultatet av den interpellationsdebatten pä samma sätt som herr Wirtén gör. Vi kan inie anse alt vi där har fåll klarlagt all den nya regeringen vill fullfölja den målsättning som frän börian låg lill grund för samlalen.

Om vi nu är tveksamma på den punklen, men herr Wirlén inte är det ulan har fulll klart för sig hur del ligger till, har jag mycket svårt atl förslå all inte folkpartiet ålminsione kan manifeslera sill landsmöles beslui så långl all man genom eu stöd till vår reservalion ger ullryck för den klarhet pä den punklen som herr Wirtén anser föreligger. Del vore ell blygsamt sätl all manifeslera en så klar inställning i frågan som herr Wirlén här har beskrivii all folkpartiet har - och del har jag aldrig betvivlat Men om nu den nya regeringen har samma inställning kan man visa del genom atl lämna sitl stöd till reservationen.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN: Proposilioner ställs försl belräffande utskottets hemslällan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels hemställan i motionen nr 48 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller konstilulionsuiskoUels hemslällan

i belänkandet nr 39 mom.  I  röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil hemslällan i motionen nr 48.

138

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 307

Nej -    10

Avslår -      I

Motiveringen

Proposilioner gavs på godkännande av dels ulskotlels motivering, dels utskottets molivering med den ändring däri som föreslagits i reservalionen av herr Johansson i Trollhällan m. fl., och förklarades den förra

proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Johansson      Nr 124

i Trollhättan begärl votering upplästes och godkändes följande voterings-      Onsdaeen den

proposkion:                                                                   4 maj 1977

Den som vill alt kammaren godkänner konstiiuiionsulskotieis moiive-      Förhållandet
ring i betänkandet nr 39 belräffande mom.  1 rösiar ja, mellan stat och

den del ej vill rösiar nej. kyrka m. m.

Vinner nej har kammaren godkäni ulskolieis molivering med den ändring däri som föreslagits i reservalionen av herr Johansson i Trollhättan m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Johansson i Trollhättan begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 166

Nej - 152

Avstår -      I

Mom. 2-4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt

§ 2 Föredrogs

Konsiilulionsulskoliels belänkande

1976/77:43 med anledning av motioner om en översyn av vallagen m. m.

Skalieulskotlels belänkande

1976/77:43 med anledning av molion om faslighelsbildningen m. m.

Försvarsulskollels belänkande

1976/77:12 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om

lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvill avser

försvarsdeparlementeis verksamhelsområde

Kullurulskollels belänkande

1976/77:42 med anledning av propositionen 1976/77:84 om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

Trafikutskottets betänkande

1976/77:23 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslagom

tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser

kommunikaiionsdepariemenieis verksamhelsområde

Jordbruksulskollels betänkande

1976/77:25 med anledning av molion om slärkelseindusirins fruklvallen och mejeriernas vassle

Kammaren biföll vad ulskollen i dessa belänkanden hemsiällt

139

Nr 124

§ 3 Vatten- och luftvård, m. m.

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Föredrogs jordbruksulskollels belänkande 1976/77:26 med anledning av motioner om vallen-   och luftvård, m. m.

I della belänkande behandlades motionerna

1976/77:121 av herr Persson i Karlslad m. fi. (s), vari hemslällts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla au en ulredning lillsalies angående förulsätiningarna för ändrad reglering av vallenavrinningen ur Vänern,

1976/77:391 av herr Johnsson i Mölndal (c) och fru Fredrikson (c),

1976/77:519 av fru Lundblad (s) och herr Silfverstrand (s), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen begärde all snabba ålgärder vidtogs mot vattenföroreningar i enlighet med vad som i motionen anförts,

1976/77:521 av herr Palme m. fi. (s), vari såvill nu var i fråga (yrkandena  I, 2, 3, 4 och 7) hemställts atl riksdagen beslulade

1.    all hos regeringen begära alt ett ålgärdsprogram för begränsning av luftföroreningar från motorfordon i enlighet med vad som anförls i moiionen skyndsaml ularbelades,

2.    att hos regeringen begära en kartläggning av de utsläpp som kunde påverka ozonskiktet och klimatet samt anhålla atl regeringen i olika internationella sammanhang aktualiserade en begränsning av dessa utsläpp,

3.    all hos regeringen begära fortsatta ålgärder på det internalionella planet för överenskommelser om begränsning av svaveluisläpp,

4.    all, mot bakgrund av i moiionen redovisade fakla, hos regeringen begära all en ulredning lillsalies med uppgifl all framlägga förslag om meloder alt begränsa användningen av handelsgödsel inom jord- och skogsbruket

7. all ge regeringen lill känna vad som i moiionen anförls angående ålgärder i sjön Åsnen,

1976/77:838 av fröken Eliasson m.fl. (c) och

1976/77:849 av herr Sandberg m. fl. ic), vari hemslällls all riksdagen hos regeringen skulle anhålla atl olika åtgärder prövades i syfte all erhålla en blyfri bensin.

140

Ulskollel hemställde

all riksdagen skulle

belräffande skyddei av havsmiljön m. m.

1.    lämna moiionen  1976/77:391  ulan ålgärd,

2.    lämna moiionen  1976/77:838 utan ålgärd, belräffande skyddei av vissa insjöar

3.    anse motionen 1976/77:121 besvarad med vad ulskollel anföri.

4. med anledning av moiionen 1976/77:521, yrkandel 7. som sin me
ning ge regeringen till känna vad ulskotiet anföri i fråga om prövningen
i ärende rörande sjön Åsnens reglering.

belräffande användningen av handelsgödsel inom jordbrukel

5. lämna molionerna 1976/77:519 och 1976/77:521, yrkandel 4, ulan åt
gärd,

beträffande vissa luftföroreningsfrågor

6.    anse moiionen 1976/77:521, yrkandet 1, besvarad med vad utskottet anfört.

7.    anse motionen 1976/77:849 besvarad med vad utskoiiet anföri,

8.    anse moiionen 1976/77:521, yrkandel 2, besvarad med vad ulskollel anfört,

9.    med anledning av motionen 1976/77:521, yrkandel 3, som sin mening ge regeringen lill känna vad ulskotiet anföri om behovel av fortsatta insalser i internationella sammanhang i syfte all åsladkomma överenskommelser om begränsning av svaveluisläpp.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Reservaiioner hade avgivits

1. belräffande användningen av handelsgödsel inom jordbrukel av herr
Lundkvist fru Theorin, herrar Lindberg, Olsson i Edane, Slrömberg
i Vrelslorp och Alftin saml fru Radesjö (samlliga s) som ansell all ul
skollel under 5 borl hemslälla

att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen till känna vad reservanlerna anföri med anledning av moiionen 1976/77:519 och motionen 1976/77:521, yrkandel 4.

2. belräffande luftföroreningarna från fordonslrafiken av herr Lund
kvist, fru Theorin och fru Lundblad saml herrar Lindberg, Wictorsson,
Olsson i Edane och Slrömberg i Vrelslorp (samtliga s) som ansell att
utskottet under 6 och 7 bort hemiälla

att riksdagen skulle

6.    som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanlerna anföri med anledning av moiionen  1976/77:521, yrkandel  I,

7.    som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört med anledning av moiionen  1976/77:849,

3. belräffande ozonskiklel i jordalmosfären av herr Lundkvist fru
Theorin och fru Lundblad saml herrar Lindberg, Wiciorsson, Olsson i
Edane och Slrömberg i Vrelslorp (samtliga s) som ansell atl ulskollel
under 8 bort hemslälla

all riksdagen skulle som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanlerna anföri med anledning av moiionen 1976/77:521, yrkandel 2.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av fru Anér (fp).

Herr LUNDKVIST (s):

Herr lalman! Socialdemokratin har i regeringsställning drivil miljöfrågorna som en av våra slora samhällsfrågor. Inlernalionelll anses också

141

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

142

Sverige vara ell föregängsland pä miljövårdens område. Del är naluriigl för oss all i opposilionsslällning fortsätta atl driva en aktiv miljöpolitik för all irygga alla människors räll lill en god livsmiljö. Del är ett övergripande mål för socialdemokratisk politik. Del är naluriigt för oss atl i motioner föreslå riksdagen de åtgärder som vi förberedde men på grund av valutgången inie hann fullfölja i regeringsställning.

Del föreliggande utskottsbetänkandel behandlar bl.,a. de avsnitt i den socialdemokratiska partimotionen 521 som berör vallen- och luftvård.

Sverige är ju mol bakgrund av silualionen ule i världen ett ovanligt lyckligt lottat land när det gäller vaiienförsöriningen. Genom den omfaltande utbyggnaden av reningsanordningar i induslrier och kommuner har föroreningen av vattendragen minskats påtagligt. Tidigare slarkl nedsmutsade vattendrag kan åter användas för bad och fiske. Del förhållandel alt vi numera kan bada i Slockholms innerstad kan få riäna som eii män på ambilionerna i det sammanhangel.

Även om del ålerslår en hel del all göra i dessa slycken, inle minst när del gäller föroreningar från industrin, har vi både en lagstiftning och lillgång till tekniska lösningar som gör del möjligl för oss alt fullfölja en aktiv polilik för renare vatten när det gäller denna typ av föroreningar.

Men våra vallen hotas av andra föroreningar som måste angripas med annorlunda åtgärder. Vi har hotet från luften. Jag länker då i första hand på svavelnedfallel som genom försurningen dödar livet i våra sjöar och vattendrag. I den proposilion som den socialdemokraliska regeringen förelade riksdagen i Ool kunde vi redovisa hur 5 000 sjöar redan var döda och ytterligare 5 000 allvarligt skadade. Årels snösmältning har förvärrat silualionen. Den upplagrade svavelmängden i snömassorna har i vissa delar av landel svårl skadal lidigare icke angripna sjöar.

Alla de åtgärder som föreslogs i den socialdemokratiska regeringens proposition och som riksdagen godkände innebär nalurliglvis ett vikligi bidrag i uppgifterna all komma åt riskerna med svavelutsläppen. Det blir en nalurlig uppgifl för oss atl väga in också dessa risker för natur och miljö när vi framöver går all ta ställning till hur vi skall lösa vår energiförsörining. Del allvarliga med svavelutsläppen är emellertid all en så slor del kommer utifrån, från andra länder. Den socialdemokratiska regeringen log en rad inilialiv för all fä dessa frågor belysta och diskuterade pä del internationella planet. Sedan vi insett svårighelen i alt komma fram till prakliska lösningar den vanliga vägen genom internationella konventioner inledde vi elt samarbele med den norska regeringen om att vi mera direkt på bilateral basis skulle angripa problemel med de länder som i forsla hand förorsakar våra problem. Del var den socialdemokratiska regeringens avsikl att med dessa länder söka träffa avtal av samma innebörd som det Sverige träffade med DDR.

Enligl delta avtal förpliktar sig de båda länderna all söka begränsa sina luftföroreningar och alt årligen i rapporier lill varandra redovisa resullalen av sina anslrängningar. Avtalet förpliklar också de båda länderna alt i internalionella sammanhang aklivi arbela för en begränsning

av luftföroreningarna. Den socialdemokraliska regeringen hade en plan för hur denna bilaierala förhandlingsrunda skulle genomföras. Jag ser det som både angeläget och brådskande att den nya regeringen fullföljer dessa planer. Det är därför tillfredsställande atl utskottet med anledning av vårl yrkande i moiionen 521 kunnal enas om all föreslå riksdagen atl ge regeringen lill känna som sin uppfallning viklen av all de bilaterala överläggningarna fullföljs med all kraft.

En annan allvarlig föroreningskälla när del gäller våra vallen är risken med den myckel starkt ökade användningen av konstgödsel inom jord-och skogsbruk.

Lät mig frän börian få slå fast, för all inga missförstånd skall råda på den punklen, all vi reservanler naluriiglvis inser belydelsen av användningen av handelsgödsel för atl öka avkastningen i jordbruk och skogsbruk. Vi inser naturligtvis sambandet mellan avkastningen per hektar och de priser konsumenierna får belala för maten. Socialdemokratin har eftersträvat elt jordbruk som skulle kunna ge en hygglig bärgning åt sina utövare och rimliga priser ål konsumenterna. Men vi är slarkl medvetna om alt ambitionen alt höja avkastningen med konsllade medel kan drivas över den gräns där samhällsnyllan förbyls i sådana skador på människa och miljö all de över huvud tagel inte kan tolereras.

Det är visserligen sant all en lång rad ålgärder lidigare har vidlagils på forsknings- och försökssidan för all klarlägga problemen med konsl-gödsling. Del är också rikligl all vi har en lagsliftning som möjliggör för myndighelerna all följa ulvecklingen på della område med stor uppmärksamhel. Del är också sanl all del bedrivs upplysningsverksamhet för all informera lantbrukarna om fördelar och nackdelar med konstgödsling. Alll della känner vi väl lill, efiersom del i mångl och myckel är elt resullal av anslrängningar från den lidigare socialdemokraliska regeringens sida.

Men vad vi nu upplever är atl vi med hänsyn lagen lill brislen på virkesråvara i skogen kan se ell slarkl ökal iniresse ur skogsproduk-lionssynpunkl all få ulnytria mera kvävegödselmedel i skogsvården. Vi har den fortlöpande, kraftiga ökningen av konstgödselanvändningen inom jordbrukel. Sedan 1940 har kvävemängden ökal nio gånger, fosformängden tre gånger och kaliummängden fyra gånger. Vi har de snabbt ökade skadeeffekter som uppmärksammats pä grundvattnet i vissa delar av landel, framför alll i Skåne, och som redovisats i en särskild molion av Greihe Lundblad och Bengt Silfverstrand. De kommer senare i debatten all belysa dessa problem.

Om vi riskerar alt fördärva vårl dricksvatten, öka igenväxningen av våra sjöar och få andra skador på miljön genom ett för hårt utnyiriande av konsigödsling, då förbyls ju de vinsler vi ville göra genom ökade skördar i förluster som vi aldrig kan ersälla. Del är därför som vi från reservanlernas sida inte kan acceptera den läilsinniga inställning som jag lycker au ulskolismajoriielen intar i dessa frågor. Man vill visserligen inle bestrida att fall av övergödsling kan förekomma, men man nöjer

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

143

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

144

sig med all konslalera all man inle anser atl det föreligger någol slöd för antagandet all man inom del svenska jordbrukel allmänt använder för höga gödselgivor. och därför avsiyrker man den socialdemokraliska moiionen.

Vad vi anser vara nödvändigl är alt man sammanställer alll material som har redovisals och del som kan framkomma ur undersökningar som pågår vid bl, a, naturvårdsverket socialslyrelsen, lanlbrukshögskolan och skogshögskolan. Vi anser vidare att man skall ge en utredning i uppdrag alt pä grundval av detla material bedöma de hälso- och miljömässiga konsekvenser som en ökad användning av handelsgödsel får. Även de produktionsmässiga och ekonomiska följderna för jord- och skogsbruket av en minskad användning skall naturligtvis redovisas.

Vi måsle fä möjligheter all efter en samlad bedömning överväga vad del är vi häller på all ge oss in på. Ulredningen bör också framlägga förslag om lämpliga meloder för all minska konsigödselanvändningen och förslag om ell regislreringsiväng för konslgödselmedel. Vi menar all della är en angelägen ulredning som bör bedrivas skyndsaml. Den bör kunna ge oss underlag för aklivare ålgärder än hittills. Det räcker uppenbarligen inte bara med att vi känner till farorna och tar fram lämpliga metoder, som vi informerar landets jordbrukare och skogsbrukare om. Vi måste komma fram till ett samlal handlingsprogram i dessa frågor, där ansvarel för hälsa och miljö måste få väga tyngst, när vi gör de samhällsekonomiska bedömningarna.

Var finns konsekvensen i de borgeriiga partiernas handlande när del gäller vår miljövård? Den ena veckan är man med om au under hänvisning lill människors oro förorda totalförbud mot ulnyUjande av vissa kemiska bekämpningsmedel, medel som vår vetenskapliga expertis inle anser vara farliga alt använda med den hanlering som föreskrivs av pro-dukikonirollnämnden. Några veckor senare vill man inle ens medverka lill effeklivare ålgärder för en varsammare hanlering med konslgödselmedel, där ett överdrivet ulnyUjande bevisligen kan förorsaka svåra skador, bl. a. på dricksvatten, med velenskapligl belagda risker för människors hälsa.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den socialdemokraliska reservationen.

Lågt vattenstånd har skapal problem i sjöarna Vänern och Åsnen. Problemen i samband härmed har aktualiserats i socialdemokraliska molioner. För sjön Åsnens vidkommande gäller alt snara åtgärder är av nöden, om beslående skador på sjöns ekosystem skall kunna undvikas. Den socialdemokratiska regeringen hade den uppfattningen all en omprövning snarasl möjligl av vattendomen för sjön var nödvändig. Förberedande åtgärder vidtogs också för all få en sådan omprövning lill stånd.

Jag konstaterar med lillfredsslällelse all den nya regeringen är beredd all fullfölja den socialdemokraliska regeringens intentioner i detla sammanhang. Del är också värdefulll alt utskottet med anledning av yrkande nr 7 i den socialdemokraliska parlimolionen enhälligl föreslår riksdagen

ge regeringen till känna alt regeringen bör förbehålla sig den slutliga prövningen av ärendet Del är angeläget därför atl en sammanvägning måsle ske av olika intressen inom ramen för en samhällsplanering för vilken regeringen ytterst måsle ta det poliliska ansvarel. Målsättningen måste vara au rädda sjön Åsnen från den förstörelse som hotar, om del nuvarande tillståndet vid sjön får fortsätta.

När det gäller Vänern är utskottets påpekande, alt också där en omprövning av vatlendomen kan visa sig nödvändig, eu uttryck för den betydelsefulla roll ur allmän samhällsplaneringssynpunkt som miljö- och rekreaiionsfrågor bör tillmätas.

En annan fråga som vi aktualiserat i den socialdemokratiska parti-motionen är kravet på ell åtgärdsprogram för begränsning av luftföroreningar från motorfordon. Del är enorma mängder föroreningar som trafiken i dag alstrar. Man beräknade sålunda 1973 att utsläppen av koloxid från bensindrivna bilar uppgick till över 1 miljon lon, utsläppen av kolväten till ca 160 003 lon och utsläppen av kväveoxider till ca 75 000 lon. Till detla skall läggas all i bilavgasulsläppen finns därulöver tusentals kemiska föroreningar.

Realisliskl bedömt får vi räkna med all föroreningarna frän motorfordon kommer att vara ell växande miljöproblem särskilt i tätorterna. Hälso- och miljöeffekterna av föroreningarna från motorfordonen är pålagliga. Även om kunskaperna om bilavgasulsläppens hälsoeffekter forlfarande är ofullständiga, därför att tätorlsbilismen ännu är av ganska ungt datum, så kan man på goda grunder misstänka all biltrafikens utsläpp av cancerframkallande ämnen svarar för en stor del av de mil-jöbetingade cancerfallen. Det finns alltså anledning att känna oro inför framtiden med tanke på att vi ännu inte kan säga så mycket om de mera långsiktiga effekterna av bilavgasernas inverkan på människors hälsa. Forlfarande är vi ju irols alll den första generationen människor som dagligen utsätts för bilavgaser.

Visserligen är del så all en rad åtgärder vidlagils av den tidigare regeringen för atl begränsa avgasutsläppen från bilar. Jag behöver inte räkna upp dem alla. 1 utskottets belänkande redovisas också åtgärder, som nu såväl kommunikationsministern som jordbruksministern är beredda atl vidtaga på sina respektive avsnitt av föroreningsproblemen när det gäller trafiken. Men vad vi saknar och vad vi slod i begrepp all genomföra var ett försök att få ett mera samlal grepp pä alla de åtgärder som måste till för att möta de här problemen effektivare inför framtiden.

Jag vill alltså understryka alt del kommer inle all räcka med förbällringar i typbesiktningssystemet m. m., som kommunikationsministern föreslår. Del kommer inte alt räcka med ätt man, som jordbruksministern är i färd med all göra, ulformar direktiv till en ulredning angående de luftvårdsproblem i allmänhet som sammanhänger med den ökande fordonslrafiken.

Vad vi behöver är en aktivare samhällsplanering, inriklad på att genom samordning av en rad olika ålgärder skapa garantier för att de riktvärden

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

145

10 Riksdagens prolokoll 1976/77:123-124

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

146

för luftkvalitet som statens naturvårdsverk fastställt eller kommer atl fastställa också kan hällas. Del kan behövas lagstiftning för all påskynda trafikplanerings- och saneringsåtgärder i ulsatla områden. Man behöver vidare försöka komma ifrån den splittring på flera myndigheter när del gäller ansvaret för tillämpningen av bilavgasbestämmelserna som gäller i dag.

Det finns sålunda, herr talman, goda skäl för atl tillsätta den ulredning som vi begärl i den socialdemokratiska parlimotionen nr 521, yrkande 1. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 2, som också beaktar de synpunkter som framförts i motion 849 av herr Sandberg m. fi.

När del gäller den reservalion vi har frän socialdemokratiskt håll med anledning av den punkt i vår parlimolion som lar upp hotel mol ozonskiktet kommer fru Theorin att redovisa skälen för vår ståndpunkt i den frågan. Jag vill bara, eftersom den socialdemokratiska regeringen log upp hotel mot ozonskiktet i FN:s miljösiyrelse, fästa uppmärksamheten på all del är sannerligen inle bara fluorkolen i sprayflaskorna som motiverar vår uppmärksamhel pä denna fara. Del är på sill säll betecknande för hur man från centerpartiets sida har drivit diskussionen om miljöriskerna i samband med vår energiförsörining alt man molionerai om de risker för ozonskiktet som är förknippade med sprayflaskorna men i debatten inle haft så mänga ord atl säga om de stora risker för ozonskiktet som är förknippade med en ökad förbränning av kol och olja. Koldioxiden som vi den vägen släpper upp i atmosfären har vi hell föriorat kontrollen över. Den är det svåraste hotel mol ozonskiktet, ett faklum som vi måsle ta slor hänsyn lill när vi diskulerar framtidens energikällor.

Låt mig få sluta med alt säga all jag, med hänsyn tagen till den iver med vilken i varie fall centerpartiet sökl framställa sig som förelrädare för miljöintressena, är förvånad över oviljan när det gäller alt ta vara på och föra vidare de uppslag till ytterligare ålgärder i dessa sammanhang som vi fört fram från socialdemokratiskt håll. Som jag inledningsvis nämnde, grundar sig våra framstötar bl. a. på erfarenheler som vi gjorl i regeringsarbetet Om intresset för miljöfrågorna verkligen är sä starkt som i varie fall centerpartiel ville göra gällande i opposilionsslällning, borde man rimligen vara angelägen om atl la vara pä de uppslag som socialdemokraterna nu kan bidra med när del gäller att göra miljövårdsarbetet effektivare.

Del lar onekligen lid alt skaffa sig erfarenhel av regeringsarbeie. Vi ser del från socialdemokralins sida som en angelägen uppgifl för oss att på områden där vi i regeringsansvar kunnat påräkna en positiv inställning från i varie fall folkpartiets och centerpartiets sida medverka lill atl del arbele vi i den andan utförde skall kunna fullföljas på elt så framgångsrikl säll som möjligt även av den nya regeringen. Men uppenbariigen får den goda saken - i det här fallel miljövården - sitta emellan för all man inle vill ge avkall på den poliliska prestigen. Med andra ord: Hellre en avslagen socialdemokralisk motion än ett framsleg

för miljövärden lycks vara ledsriärnan för den borgeriiga politiken. Jag kan, herr talman, bara beklaga en sådan inställning.

Fru LUNDBLAD (s):

Herr talman! Kvaliteten pä den luft vi andas och del vallen vi dricker är av livsavgörande betydelse för oss. Ändock väcker inte diskussionen kring föroreningen - kanske man renlav kan säga förgiftningen - av luft och vatten samma debatt och samma upprördhet som t. ex. kärnkraftens risker, specielll inle hos centerpartiets företrädare. Ärdel kanske därför atl den risk mänskligheten utsätts för genom förorening av luft och vallen kommer smygande och att skadorna inte så läll kan härledas till luft och vatten? Eller betraktar vi ren luft och rent vatten som något så självklart i Sverige all vi inte har fantasi nog atl föreställa oss riskerna?

Luftföroreningarna har på vissa orter på grund av koncentration av avgasutsläpp och rökgasulsläpp nu nåll en sådan omfallning all forskarna slagit larm. Även allmänhelen har böriat känna av problemen påtagligt Det är därför hög tid atl program för effektiva motåtgärder görs upp såsom skissas i motionen 521 och i reservalionen 2.

Jag vill nu i mill anförande koncentrera mig på vattenvården, specielll belräffande färskvaiinei som används lill dricksvatten.

Den vatlenvårdskonferens som hölls i FN:s regi i mars 1977 med deltagande av över 150 stater medförde inte så uppseendeväckande rubriker i massmedia som en del andra FN-konferenser. Troligen är orsaken den all del på vallenförsyningens och vattenvärdens område inle finns så hårda motsättningar mellan u-land och i-land och atl alla länder har någon form av vallenproblem. Del är kanske tveksamt om det går alt föra i hamn konferensens beslut all man före 1990 skulle ge alla världens människor nära lillgång lill färskvallen av lillräcklig mängd även för del saniiära behovel - och vallen av god kvalilel. För detla behövs många tekniska och vetenskapliga insalser i samarbele på regional och internationell nivå. Sverige har god tillgång pä dricksvatten. Av slorl intresse har det också internationellt varil au Sverige som enda industriland förmått atl minska sin vattenförbrukning, bl. a. genom en effekiiv åler-användning av vatten i industrin. Inom jordbruket har dock vallenförbrukningen ökal kraftigt på grund av ökad bevattning.

Men det är ändå en del av besluten vid FN:s vattenvårdskonferens som berör Sverige, specielll de resolulioner som gäller vattenkvaliteten och vattenföroreningarna. Del är t ex. fråga om en resolution med följande innehåll: Gemensamma och planerade aktioner är nödvändiga för atl undvika och bekämpa effekierna av miljöförsiörelse och där del är nödvändigl för att skydda och förbättra kvaliteten på vattenresurserna. Del gäller också resolutionen om vattenförbrukning i jordbrukel, som bl, a, stadgar alt man måsle ta med även hälsoaspekler när man planerar för vallenanvändning i jordbrukel.

Herr talman! Från dessa resolutioner på det internalionella planet är del en rak väg lill ett av de problem som vi diskulerar i kväll, nämligen

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

147

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

148

den fara för vallenföroreningar som överdriven gödsling kan utgöra. För en lid sedan blev jordbruksministern intervjuad i tidningen Land, Även om jordbruksministern inte helt avvisar att överdrifter i användningen av handelsgödsel kan ge hälsorisker, så tror han inte att det behövs centrala initiativ eller restriktioner i användningen. Men nu är det otvetydigt så, alt i vissa kombinationer läll jord, bevattning och kvävegödsling uppstår föroreningar av grundvattnet. Och då måste nalurliglvis de mödrar, vilkas spädbarn förbjuds dricka vatten från familjens brunn, fråga sig om del inie går all ändra på mängderna av kvävegödsel och bevattning, så atl vattenförorening kan undvikas. Men del har varil svårl all få gehör för sådana synpunkler.

Utan all påslå all handelsgödsel kan undvaras - som fru Anér anlyll i sill särskilda yttrande-vill jag dock inle i likhet med jordbruksutskollels majorilel förminska problemel till alt man inom några delar av landel bör visa särskild försiktighet med användning av handelsgödsel, Läll genomsläppliga jordar finns inom många landskap, bevallningen inom jordbrukel är i sländig ulveckling och mängden handelsgödsel ökar slarkl. Del kan bara leda lill en kaiaslrofal urlakning i vårl grundvallen - om inga begränsningar görs. Det har visals i flera forskningsrapporter och undersökningar, som herr Silfverstrand sedan kan redovisa. Den 10 april 1975, när jag första gången tog upp problemet i riksdagen, försökle man från framstående jordbrukarhåll göra mina påståenden om handelsgödsels inverkan på grundvattnet lill åilöje. Nu är man beredd all diskuiera dem, även från cenierparlihåll, men jag tycker all man tar i problemet med silkesvantar. De ekonomiska intressena slår här mol miljöintressena. Beträffande bevattning och gödsling av potatis vill jag säga atl det ju är ell intressant faklum, som framhålls i lantbrukshögskolans rapport, att denna behandling av potalisåkern ger en tyngre och därmed bättre betald skörd, men del blir mera vallen i polarisen. Del är alltså konsumenten av potatis som förlorar på odlingsmetoden och på den slora användningen av handelsgödsel och bevattning.

Jag och många andra inom socialdemokratin anser all man snarasl möjligt måsle utreda de hälso- och miljöeffekter som handelsgödseln under vissa förhållanden ger. Vi är också några som anser atl en ulredning bör ske jämsides med en försöksverksamhel inom någol hotat område, t, ex, Skåne. Genom markanalyser, informationskampanjer, mängduppgifter saml en skärpning när del gäller riskvärdena för nitralhaken i vatten borde man kunna mäta effekterna i förhållande lill värdena forell oberört kontrollområde. Först då synes man kunna bevisa eller motbevisa klagomålen om övergödsling.

Kontrollen av vattenkvaliteten är starkt splittrad på de centrala instanserna i Sverige. Grund- och yivatinet kontrollerar naturvårdsverket när del gäller vailnei i kranen har socialslyrelsen hand om hälsokontrollen, men när vallnel är på väg in i munnen eller livsmedlet är del livsmedelsverkel som är ansvarigt Hur vore del egenlligen med ell samordningsorgan på della område för ämbetsverken?

Herr talman! Människors oro för sin och sina barns hälsa manar oss all göra någol på detta område. Forskarnas rapporier bevisar all vi måsle göra någol. Vad vänlar vi på? Kanske fallas del elt klarl ålgärdsprogram med en prioriiering. Därför, herr lalman, yrkar jag bifall till reservalionen 1 vid jordbruksulskollels belänkande i vilken krävs en skyndsam ulredning, evenluelll med försöksverksamhel.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen LARSSON i Borrby (c):

Herr lalman! Vad vänlar vi på, frågade fru Lundblad. Jag skulle kunna svara med atl säga all vi har väniai på ell regimskifte i vårt land: Det lycks som om alll del som man inle hunnit med pä över 40 år nu plölsligl skall hända pä någon månad, medan den nya regeringen alkjämt arbetar med den gamla regeringens budget

Jag skulle, herr lalman, gärna önska alt vi kunde komma bort från den här altilyden i vår så vikliga miljödebatt. Del förvånar mig alt både herr Lundkvist och fru Lundblad trots ett synnerligen ambitiöst och enhälligt utskottsbetänkande av någon underlig anledning vill provocera en deball, där de tunga sakfrågorna inte är huvudsaken. I varie fall lycker jag att herr Lundkvist använde sig av en myckel förvånande parlifanatisk agitaiionsstil. Han sade all del tar tid all skaffa sig erfarenheler av regeringsarbetet Ja, det log över 40 år all väcka lill liv alla de mycket förnämliga ambitioner som behandlas i della utskottsbetänkande, Herr lalman! Jag vill hänvisa lill ulskottsbelänkandet, där vi haren synnerligen omfaltande och vetenskapligt styrkt redovisning av de här för vår miljöpolitik myckel väsenlliga frågorna. Än en gång vill jag betona alt det har varit myckel obetydliga meningsskiljakiigheter mellan de olika parlierna i utskotlel.

Jag beklagar därför all man av någon helt annan anledning än miljöpolitisk ambition försöker skapa en klyfta. Jag hoppas alt vi snarl skall kunna vinna så mycket erfarenhel och rutin på bägge håll att vi skall komma ifrån den debattnivån. Då tror jag också all vi har den största chansen att göra en gagnrik insals för miljöpolitiken i vårt land.

Här försöker man i anledning av tre reservationer all dra i gång en deball och skapa klyftor. Jag vill göra kammaren uppmärksam pä all den socialdemokraliska minoriieien i dessa reservaiioner inle har kunnal preseniera några exakla och konkrela aliernaliva förslag. Framför alll har man inie velal visa någon vilja all salsa ekonomiska resurser på all genomföra någol på delta område, 1 slället uttrycker man sig i mycket allmänna ordalag ulan all ha någol stöd av velenskapen. Reservanlerna använder formuleringar av lypen: "man har anledning atl Iro" och "i vårt land tycks del och del bli följden". Reservalionerna utmynnar i all riksdagen skall ge regeringen lill känna atl del inte räcker med det som hittills gjorls inom miljövården. Atl del som gjorts hittills inte är lillräckligl vill jag gärna hälla med om.

Svante Lundkvist säger att vi inte har ett samlat grepp om miljövården. Fru Lundblad säger all nu är del lid all skaffa sig ell samlal grepp om

149

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

150

och en överblick över de här svåra frågorna. Del har varil på liden myckel länge. Del är lika angelägel nu som det har varit under en mycket lång period. Jag häller med de båda lalarna all del renl av är hög lid. Vi skall hjälpas åt att skaffa de resurser och skapa det underlag som behövs för att kunna falla dessa vikliga beslut

Jag vill här la ett enda lilel exempel. Det gäller deballen om man skall tillföra näringsämnen. Det har plölsligl blivii en modesak all del är fult att lillföra växterna näringsämnen. Jag vill med en gång väldigt hårt slå fasl all all överdosering, all överanvändning av näringsämnen är förkastlig.

Men, fru Lundblad, del flnns inle någonstans i den mycket förnämliga undersökning som lantbrukshögskolan har gjort klara belägg för samband mellan användningen av näringsämnen till växter och föroreningarna i vallen.

Sedan behagar del fru Lundblad all med urskillning cilera ur ulredningen som det passar henne. Hon har i utredningen kunnat konstatera atl potatisen blir slörre och får en större vallenhall om man vattnar den mycket och ger den mycket kväve. Del behövs inle några nya undersökningar för all bevisa delta - det vel vi redan tidigare. Men detla är elt säll alt läsa en ulredning som ulskolismajoriielen inle gärna kan godkänna, ulan vi måsle försöka driva våra linjer med hjälp av mera velenskapligl underlag.

Jag blev väldigl förvånad när Svante Lundkvist plötsligt drog in hor-moslyrfrägan i den här debatten. Del är hell klarl atl vi som politiker har att la hänsyn lill människornas oro. Vi måste la ansvar för människornas situation i miljön, människornas hälsa osv. Jag vill därför fråga om Svante Lundkvist redan har ångrat alt ulskollel lillslyrkle en cen-termotion om hormoslyrförbudel, elt beslut som fattades efler del_ nu akluella beslulel. Den debatten kommer vi till i ett senare sammanhang. Jag vill bara kommenlera den nu, efiersom herr Lundkvist tog upp den saken.

Lål mig säga: försök inle driva fram en deball med syfte all visa atl vi skulle ha lägre ambitioner när del gäller all lösa de myckel väsenlliga sakfrågorna om användningen av handelsgödsel i jordbrukel, om ozonskiklel i jordalmosfären och om luftföroreningarna! Men hur kan det komma sig atl man nu i så hårda ordalag framför krilik samtidigt som man på flera punkter försökl genomföra prutningar pä förslagen i budgetpropositionen som innebär en vidareulveckling av våra miljöpolitiska ambitioner?

Del behövs t ex. i frågan om användningen av handelsgödsel i jordbruket elt myckel ambitiöst försöks- och forskningsprogram, men ingen av socialdemokraterna har här lalal om atl man är villig all salsa pengar pä detla. I slället har man lidigare skrutit över all man gjorl prutningar i budgeten. Det krävs omfallande resurser för atl få en klar bild av ef fekterna av olika givor av näringsämnen lill växterna i form av skördeutfall, vattenföroreningar och annal. Vi behöver myckel av forskning

och insalser på delta område.

Jag behöver bara hänvisa till alt vi nyligen fått på våra bänkar- kanske rent av i dag - en alldeles ny utredning, där man lar slällning till vår framtida produklionsmålsällning och till rader av vikliga problem som hör samman med denna. Samtidigt pågår ell mycket omfattande utredningsarbete inom vatlenlagsakkunniga i dessa frågor.

Del är mycket förvånande att man mol denna bakgrund nu hell plötsligt försöker antyda atl slora försummelser har skett under de gångna vintermånaderna. Det rimmar inle väl, herr Lundkvist, all ni räknar upp denna rad av krav samtidigt som ni i en budgetekonomisk deball vill minska resurserna för både miljöpolitiken och jordbrukel.

Reservationerna är som jag sade så pass allmänt hållna att ett beslut i enlighet med dessa eller i enlighet med utskoltsmajorilelens förslag egentligen inte innebär någon skillnad i sak. Jag vill dock med kraft framhålla alt vi i formuleringarna i utskollsbelänkandel i de Ire frågor, där man avgivii en allmäni hållen reservation, gjorl hänvisningar lill vad som händer runt om i väriden och lill naturvårdsverkets arbete. Vi har också givit ullryck för långt gående förväntningar och ställt ambitiösa krav, som vi räknar med att vi efter hand skall få möjlighet att effektuera i mån av resurser, såvida inte oppositionen lyckas med all inskränka dessa.

Vad gäller bly hallen i luften är en lång rad akluella ålgärder uppräknade i utskollsbelänkandel medan andra är på väg au föreslås. Vi har varil sä pass generösa all vi irodde all vi skulle kunna göra herr Lundkvist på gott humör, vilket dock inle lyckades. Vi har sagt att vi är beredda att vandra vidare med rader av ålgärder pä vägar som man redan slagit in på. Jag tycker att dessa åtgärder är så pass ambitiösa och angelägna för sakfrågan, nämligen vår omvärld och vår miljö, alt del skulle vara orätt om vi nu skulle bila oss fasl vid ett litel småaktigt gräl av parlifanatisk karaktär.

Jag ber med det anförda, herr talman, alt få yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet i jordbruksutskollels betänkande nr 26.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luff vård, m. m.

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Nej, herr Larsson i Borrby, det här var väl ändå att göra det litet väl enkelt. Herr Larsson säger att man gått och väntat på ell regimskifte och att den nya regeringen nu siller på den gamla regeringens budget Därför skulle den inte kunna forlsälla med de uppgifier som vi såg framför oss som angelägna och nödvändiga för att fullfölja ett aktivt miljövårdsarbete.

Nu väcker del herr Larssons i Borrby förvåning atl vi när vi flck vårt arbete avbrutet ger den nya regeringen de här förslagen. Förslag som skulle kunna leda fram lill en kontinuitet i miljövårdsarbetet som naturiigtvis är utomordentligt angelägen.

Herr Larsson i Borrby säger alt den nya regeringen kanske inte kan klara de här uppgifterna därför atl opposilionen prutar pä anslagen lill

151

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

miljövårdsforskning. Men det är ju ivärlom, herr Larsson i Borrby! Trols att vi lyckades komma med en i pengar räknal någol billigare budget än vad regeringen kunde åsladkomma inom jordbrukshuvudtileln så hade vi berett utrymme för ell ökat anslag lill miljövårdsforskning.

Och så frågar herr Larsson i Borrby: Ångrar herr Lundkvist sig för del här beslulel som vi log när det gällde hormoslyr och som vi grundade på den oro som vi vissle atl människor kände. Nej, jag har inle ångrat mig alls. Men jag har konslaleral alt den borgerliga delen av ulskollel var beredd alt ta delta beslut på grund av den oro som människor kände i ett sammanhang där vetenskapsmännen - de som skall råda oss - var beredda alt säga all med den hanlering som sker enligl produklkon-irollnämndens rikllinjer flnns det i och för sig inte några risker för människors hälsa och miljö alt utnyUja medlet.

Men här - där vi påtagligt kan påvisa att vi har bekymmer bl. a. för nitratutfällning - skulle vi inle ens våga oss pä all försöka åstadkomma ett mer samlat program för ökad varsamhet Och det som då oroar mig är det ullalande av jordbruksministern som lidigare åberopats och som jag skall citera ur tidningen Land. Jordbruksministern säger:

"Ålgärder för all begränsa användningen av handelsgödsel är inte på minsta sätt akluella, vare sig av miljöhänsyn eller för att dämpa produktionen av spannmål."

Vi diskuterar inle i dag produklionen av spannmål. Vi diskuterar miljöhänsyn. Och då vill jag ställa frågan direkl lill jordbruksministern: Är inle ålgärder för all begränsa användningen av handelsgödsel på minsta säll aktuella?

152

Fru LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr talman! Till jordbruksutskottets ordförande vill jag säga all del faktiskt aren olålig vänlan på ålgärder. Redan 1975 tog jag upp problemet i en debatt i riksdagen, men då var det ingen som irodde mig. Sedan har jag vänial på bevis, och de kom i seplember 1976, när nalurvårds-verkels rapport låg på bordel. En vecka senare slällde jag min fråga till jordbruksministern om vad man kunde länka sig alt göra ät del här problemet.

Nu har del alltså gäll åtta månader sedan naturvårdsverkels rapport kom med myckel klara bevis för all gödsling i jordbruket i för slora kvantiteter kan, tillsammans med ökad bevattning, medverka till förorening av dricksvaltnel. Jag lyckle della var allvarligl, och jag tycker del fortfarande. Vi borde snarast göra någol ål problemel, specielll när så vikliga organ som både nalurvårdsverket och lanlbrukshögskolan har kommit med slora ulredningar på området som klarl visal detta samband.

Det är alltså inga slagord i debatten, herr Larsson i Borrby, del är fakliskl så alt människor man möter kräver all det skall ske någonling pä del här områdei. Och atl del även inom jordbrukarkrelsar flnns en viss oro kan vi höra av att man ofla i radions jordbruksprogram lar upp dessa frågor men lyvärr inle kommer med några lösningar på problemen.

Belräffande talet om all vi själva inle skulle vilja medverka lill någon forskning kan jag bara hänvisa lill vad Svanie Lundkvist nyss sade om de ökade anslag som vi har anvisat lill miljöforskning i del socialdemokraliska budgetförslaget

Till slul: Vi vill ha en ulredning på det här områdei myckel snabbi. - Del finns egenlligen inga frågor, del finns bara människor, sade en filosof Politik är ju människornas vardag. När jag går omkring i nordvästra Skåne möter jag ofta denna vardag hos de mödrar vilkas spädbarn inle får dricka vallen. De bär inom sig en oro: Vad händer med våra barn, vad händer med oss? Jag tycker all vi som poliliker måsle följa upp de frågorna, och del är därför, herr Larsson i Borrby, socialdemokratin har krävt en ulredning på della område och del är därför herr Silfversirand och jag har velal medverka lill all man t ex. i Skåne log upp elt åtgärdsprogram snarasl möjligl.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Herr LARSSON i Borrby (c) korl genmäle:

Herr lalman! Lål mig försl välkomna del lilel mera sansade lonläge och den lilel mera sakligl betingade deball som vi plötsligt har fäll. Har jag kunnal medverka lill det är jag väldigl glad. Del riänar vår mil-jödebalt

Jag vill fråga herr Lundkvist Vilken planeringsverksamhet är del som vi inle vill forlsälla? Vad har herr Lundkvist för stöd för ett sådant påslående som alt vi inle vill forlsälla planeringsverksamheten? Vad har herr Lundkvist för stöd för au påstå all majoriteten till varie pris vill avstyrka framställningar när del gäller miljöpolitiken? Vilken konsekvens är del han efterlyser?

Här har vi som exempel lagil frågan om hormoslyr. Den berörde i hög grad människorna och väckie deras oro, sägs del, och del är riktigt Men del är väldigl viktigt i sammanhanget atl vi hade ell ulomordeniligl slöd av en enhällig forskarkår. som beslämt sade ifrån alt vissa kemikalier - i del här fallet dioxinerna - har en hög loxicitet Det var därför vi sade atl de bör uimönslras, och dessulom fann vi ju all del var ett slarkl krav från människorna. Del var alliså inle bara en slump all vi ingrep, ulan del var med goll slöd av forskningen och, hoppas jag, också med god förslåelse frän nalurvårdsverket - som utskotlel alkjämt har myckel slort förlroende för och som alkjämt må vara del ansvariga organ som har all ta hand om många av de detaljer som. förståeligt nog, ambitiösa molionärer för in i sina framställningar.

Fru Lundblad säger åierigen alt hon har varil olålig länge, och del har jag inget atl invända emot. Det må hon ha varit, och det må ha varit myckel befogat Jag hoppas atl hon efter hand skall fä uppleva all man tillmötesgår hennes önskemål i en mera ambitiös takt än den hon har tyckt sig kunna iaktta under sin här flera gånger beskrivna långvariga oro.

153

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Nyss sade herr Larsson i Borrby att vi plötsligt hade fäll in en lugnare lon i debatien. Jag förde den här diskussionen i milt förslå inlägg från ulgångspunkien all vi, när vi sall i regeringsställning, upplevde atl del fanns förslåelse för vissa miljöfrågor hos såväl centerpartiet som folkpartiet. Jag ansåg därför atl det var vår plikt atl försöka medverka - genom förslag lill ålgärder som vi nu reser molionsvägen - lill all sådana miljövärdsfrågor också kan hanleras konlinuerligl under den nya regeringens ledning. Skulle del vara någol fel pä den lonen?

Jag tycker fortfarande all del är anmärkningsvärt all herr Larsson i Borrby med - lål mig gärna säga - ganska snorkiga formuleringar i sill första inlägg gjorde gällande all det här var någonling som man inle behövde befalla sig med, för det fanns ingel konkrel innehåll i de yrkanden som socialdemokraterna här har ställt

Nu säger herr Lars.son i Borrby: Vad är del för någonling som vi inie har lillmölesgåll i utskotlel? Läs de här reservalionerna, så får herr Larsson i Borrby se vad vi är ule efter och syftar lill. Och delta är allvarliga ting. Del är fråga om alt åsladkomma ell handlingsprogram för hur vi skall begränsa användningen av handelsgödselmedel.

Vi går inle ul och säger atl man skall lala om ell förbud. Vi var överens om elt förbud när det gällde hormoslyr på grund av oron. Här vill ni inle ens vara med om alt försöka åsladkomma en samordning av forskning och andra ålgärder för all vi skall kunna fä ell handlingsprogram sä all vi vel vad vi gör framöver. Del gäller en siiualion där vi upplever all användningen av kvävegödselmedel både i skogen och i jordbruket ökar, och där vi upplever konsekvenser av den karaklär som påvisas i den här moiionen belräffande Skåne. Har inle de människor som får sitl dricksvatten förstört anledning atl känna oro för vad del är som pågår?

Nej, herr Larsson i Borrby, del här är för angelägna ling för alt man skall försöka vifta borl dem på delta sätt. Jag väntar med spänning på ell svar från jordbruksministern om hur han ser på den här frågan, om han är beredd alt la avslånd från det uttalande i tidningen Land där han säger all det är icke på minsta sätl akluelll all eftersträva en sådan begränsning av konslgödselmedel som del här är fråga om. Jag lycker att det är elt mycket hårt uttalande, som strider mot vad även många jordbrukare har sagl lill mig all de finner angelägel i delta sammanhang.

154

Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr lalman! Lål mig bara få göra en kommenlar lill frågan om föroreningarna i vårl grundvallen.

Jag vill gärna välkomna de citat som fru Lundblad gjorde om den svenska regeringens myckel uppmärksammade insals i FN:s vallenkonferens för några veckor sedan. Del är en myckel viklig fråga, och.del var ock'så en myckel stor glädje för Sverige alt få spela en sä pass belydande roll i dessa sammanhang, inte minst genom all vi hade förmånen

att kunna nominera en så värdefull expert att hon, dvs. fru Malin Falkenmark, av FN-konferensen valdes lill generalrapporlör.

Till herr Lundkvist vill jag säga all här är ingen som vill vifta bort problemel med förorening av grundvatten. Men det märkliga är all ingen kan peka på det klara sambandet - det är det jag har väntal på. Men i de undersökningar som har gjorls, t ex, på Ulluna, kan man inte visa på någol samband mellan användning av näringsämnen till växter och förorening av grundvatten. Del är hell klart, som fru Lundblad säget all använder man en förfärlig massa av dessa ämnen och bevallnar dessulom, så blir del lokigt Del förslår var och en.

Men lål mig bara säga, herr Lundkvist all della är en myckel vikligare fråga på sikt: Det kan hända alt åtta miljoner människor i ell land inte utan vidare kan använda friskvalten som transportmedel för föroreningen från sina vallenklosetter. Av de debatter som fördes på FN:s vatten-konferens framgår all del är möjligl all vi får lära oss en annan leknik. Del kan hända alt det vattnet, som är berikat med näringsämnen, bör gå tillbaka i vissa sammanhang med fillrering från jordens yla i stället för all som nu pumpas ned i grundvallnet Det är fråga om en stor och inlressanl deball, och den kan man inte vifta borl så enkell som herr Lundkvist här försöker göra, med att säga alt det skulle vara några bönders fula ekonomiska inlressen - som också fru Lundblad här anlyder - som är orsaken lill alll della.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Herr försie vice lalmannen anmälde all herr Lundk visl och fru Lundblad an-hållil all lill protokollet få antecknat atl de inle ägde räll lill yllerligare repliket

Herr jordbruksministern DAHLGREN:

Herr lalman! Efter all ha lyssnat på herr Lundkvists argumentation för de två reservationerna måsle jag nog, även om del är senl på kvällen, säga god morgon herr Lundkvist - god morgon därför alt herr Lundkvists argumenlalion lyder på en viss yrvakenhei. De problem som lagits upp nu har varit kända under lång lid. Den förra regeringen ansåg sig inte ha anledning atl aktualisera dem. Del är försl sedan socialdemokraterna har kommit i opposition som herr Lundkvist blivit pä del klara med vad han borde ha gjort som jordbruksminister. Del är naturligtvis ell framsleg som jag hälsar med lillfredsslällelse.

Jag känner lill fru Lundblads engagemang i miljöfrågorna och hennes äkta oro för riskerna med handelsgödsel. Men vi måsle ju också vara medveina om au om vi skall få goda skördar och långsikligl kunna upprällhålla markens avkasiningsförmåga måsle vi tillföra växtnäring. Slall-gödseln räcker inie på långa vägar, ulan vi måsle uinyUja handelsgödsel. Del förefaller som om inie alla skulle ha klart för sig aii det är samma slag av växtnäring i bägge fallen. Vi kan inle heller lillgodose växternas näringsbehov med någol slags hokuspokus.

De miljöproblem som är förenade med intensiv gödsling hänger, som

155

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

156

utskottet skriver, samman med den urlakning av näringsämnen som sker. Den urlakningen drabbar inle bara handelsgödsel ulan också - och i högre grad - biologiskl malerial i marken. Miljöproblemei är alltså inte, som somliga tycks mena, enbarl knuiei lill handelsgödselmedel.

Del är en självklar uppgift för berörda myndigheter alt följa vad som sker pä del här områdei. Del är också en uppgift för forskningen på bl. a. lanlbrukshögskolan all noga analysera effekierna från miljösyn-punkl av den leknik som används inom jordbrukel. Däri ingår effekierna av iniensiv gödsling. De erfarenheler som man får fram skall sedan ligga lill grund för rådgivningen pä områdei. Jag finner del därför inle nu direkl meningsfullt atl tillsätta en särskild ulredning för all ställa samman kända fakta på del här delområdet Vi följer frågan med slor uppmärksamhel, och del kan bli anledning atl senare la upp den i ett slörre sammanhang.

Jag har visserligen uppfattat atl fru Theorin skall argumentera för reservationen 2 till utskollsbelänkandel, men jag vilt redan nu säga alt frågan om miljöeffekter av de s. k. freongaserna i sprayförpackningar under de senaste åren har väckl ökad uppmärksamhel. Diskussionen har främst gälll huruvida del s. k. ozonlagrel, som finns runt jorden och som skyddar oss mol alllför slora doser ultraviolell slrålning, påverkas av freonulsläppen vid jordylan.

Problem av den globala karaklär del här är fråga om är komplicerade och svåra all velenskapligl kartlägga, sä svära all del har ansells omöjligl för elt enskill land av Sveriges sloriek att ensamt lösa dem. Från svensk sida har därför hävdals all här krävs ell inlernalionelll samarbele. Pä initiativ av bl. a. Sverige har studier påbörials inom OECD och inom FN:s miljöprogram. Slora forskningsinsatser har gjorls också i USA. Under våren har freonproblemen diskulerais vid ivå slora internationella konferenser i USA, där Sverige har varil represenierat Av meddelandel frän den senasie av dessa konferenser, som avslulades så senl som i fredags, framgår all man i USA avser all lägga fram förslag om ell successivt införande av förbud mol tillverkning av freoner och användning av dem i sprayförpackningar.

I Sverige är produkikontrollnämnden den myndighet som har all behandla problemen med freoner i sprayförpackningar. Nämnden har noga följl den här frågan men har velal avvakia redovisningen av de akluella forskningsresullaien vid konferenserna och de amerikanska ställningsiagandena innan man beslular om svenska åtgärder. Jag tycker atl det är rimligl, eftersom vi inle har någol egel material all bygga på. De amerikanska beslulen lycks nu vara nära föreslående, och del är enligl min mening angelägel all vi snarast följer efter med motsvarande reslriklioner i Sverige. Enligl vad jag har inhämiai från produklkoniroll-nämnden kommer den all inom den allra närmaste liden la upp den här frågan lill behandling.

När del gäller reservalionen 2 skulle jag slulligen vilja säga all del är hell klarl au föroreningarna frän trafiken har blivit del allvarligasie

luftvårdsproblemei i våra lälortet Regeringen har därför bedömt del som angelägel alt snabbt försöka vidla åtgärder av olika slag för att angripa det här problemel. Kommunikalionsminisiern har lillsail en ulredning med uppdrag att föreslå förbättringar i typbesiktningssystemet Utredningen skall också överväga vilka åtgärder som kan vidias för all man skall få till Slånd en effektivare kontroll av all gällande bilavgasregler efterlevs.

Härutöver kommer nu inom kort ylleriigare en ulredning all lillsällas. Direkliven är klara. Jag vänlar på namnförslag från partikanslierna. Den ulredningen får i uppdrag all överväga vilka andra ålgärder som kan vidias för all minska luftföroreningarna från billrafiken. Avsiklen är all denna ulredning skall göra en genomgång av lillgängligl malerial när del gäller hälso- och miljöeffekterna av bilavgasulsläppen. Moi bl. a. den bakgrunden skall ulredningen överväga vilka skärpningar av avgasreningskraven som bör genomföras, Ulredningen skall också pröva vilka möjligheier som finns all genom en förbäitrad irafikplanering och liknande ålgärder minska föroreningshakerna i framför alll de slörre lät-orlerna.

De här direkliven överensslämmer såviii jag kan förslå med vad man vill åsladkomma med den socialdemokraliska reservalionen. Jag vill slulligen bara påpeka all vi genom beslutet om den här utredningen lillgodosetl de krav pä ulredning av bilavgasfrågorna som riksdagen efter en borgerlig reservalion i jordbruksuiskoiiei ullalade redan 1974, Del speglar väl lydligl del iniresse - eller kanske den brisl på iniresse -som den förra regeringen visade de här frågorna under sin regeringstid. Nu kommer utredningen att verkställas, och jag hoppas nalurliglvis alt utredningsarbetet skall leda fram lill ell för miljövården bra resultat. Del är vad vi egenlligen alla arbetar för.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Herr LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är en något underiig situation som vi befinner oss i. Jordbruksministern är så nöjd med del säll på vilkel vi lidigare sköli del här fögderiei all han inle finner någon anledning all ta nya initiativ. Jag för min del konslaierar all vi befann oss mill inne i eu arbete. Också jordbruksminislern kommmer au uppleva au det är så med regerings-arbetel - all det inle är någonling som man avslular eller delar in i vissa perioder, ulan det pågår kontinueriigt Jag har redovisal att vi nu molionsvägen vill föra fram förslag till åtgärder som vi annars skulle ha lagil inilialiv lill om vi hade sullit kvar i regeringsslällning. Men jordbruksministern är nöjd och säger lill mig: "God morgon, nu är herr Lundkvist yrvaken," Jag skulle i slällel vilja säga all det uppenbariigen är så atl jordbruksminislern i della sammanhang har besläml sig för all sova goll. Han lalar om all han kanske senare skall vidla ålgärder.

Jag lycker nog au del kunde finnas anledning för jordbruksminislern all fundera över var vi kan hamna ur miljösynpunki om den utveckling som vi har sell hillills när del gäller ulnyujandel av kvävegödselmedel

157

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

i jord- och skogsbruk forisälier. Och del kunde finnas skäl all acceplera den lankegäng som vi har fört fram, all vi behöver ell samlal program för all veta vad vi ger oss in på. Det är nästan litet genant all man redan efler denna korta lid i regeringsslällning anser sig ha hunnit göra alla de erfarenheter som behövs, så all man utan vidare kan avvisa de tankegångar som förs fram från del parti som lidigare har haft regeringsansvaret. Vi försöker på detta som jag lycker myckel försiktiga sätl föra fram synpunkter som ni kunde ha nylta av i regeringsställning.

Ni borde försöka vara litel mer öppna för vad oppositionen kan bidra med. Syftet måste ju ändå vara atl riäna saken - en bällre miljövård. Syftet kan inle vara att till varje pris slå vakt om den politiska prestigen.

Och sä, herr jordbruksminister, kanske jag kan fä svar pä den fråga jag ställde: Är det inte på minsta sätt aktuellt med någol försök all av miljöhänsyn begränsa användningen av handelsgödsel?

158

Fru LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag finner anledning atl åierigen påpeka atl naturvårdsverkets rapport, som första gången lade fram bevisningen om förorening på grund av handelsgödsel, kom efler regeringsskiftet. Det var orsaken lill alt jag Slällde en fråga lill jordbruksminislern, vilken jag också fick svar på. Del fanns alltså ingen klar bevisning under den socialdemokratiska regeringens lid, även om vi hade misslankar om alt del fanns risk för vallenföroreningar.

Nu säger jordbruksminislern all man måsle ha handelsgödsel för au få goda skördar. Jag har också sagl au jag absolul tror alt handelsgödsel måsle användas. Vad jag vänder mig mot är den överdosering och den stora bevaiining som sker på många håll på grund av bristfälliga kunskaper och som orsakar dessa föroreningar i vallnel. Jag lycker inle om all man försöker hola med atl det skulle bli mindre livsmedel om handelsgödsel används på ett försiktigare sätt

Jag är tacksam för att jordbruksminislern lovade atl vi skall få en utredning om luftföroreningen i stadsmiljön; jag tror verkligen all det är hög lid atl man lar ilu med del problemel. Men när del gäller jusl frågan om handelsgödsel i jordbrukel skulle jag också önska alt jordbruksminislern ville la inilialiv till atl vi fick ett försöksområde, ett kon-trollomräde, så au vi verkligen fick bevis för vilken inverkan gödsel-givorna, bevattningen och kvalilelen på jord kan ha när del gäller vallenföroreningarna. Innan vi får en sådan försöksverksamhel och i samband med den en ulredning iror jag inle del är möjligl all få så klara bevis all vi kan få de berörda jordbrukarna all ändra på sina odlingsmetoder. Jag tror också atl del är angelägel alt del las eu rejäli lag i fråga om valienkonlrollen i Sverige så all vi får en bällre samordning - det får inle vara så som jag nämnde i milt första anförande.

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

- Herr lalman! Del vikliga är all riäna saken, säger herr Lundkvist, och det kan vi vara överens om. Del är naturligtvis det viktiga i all diskussion som vi för i den här kammaren. Men där slutar nog enigheien.

Vad jag har gjort nu är dels alt jag har föreslagit regeringen - och regeringen har accepierai förslaget - ell förbud mol viss typ av fenoxi-syror. Regeringen tillsätter också en utredning om avgasproblemaliken, vilkel uppfyller de önskemål som socialdemokraterna för fram i reservationen. Regeringen har sin uppmärksamhel riklad på dessa frågor och förväntar ell förslag från produkikontrollnämnden.

Vad som återslår av de önskemål som framförls från socialdemokralernas sida skulle möjligivis vara frågan om handelsgödselanvändningen. Jag är lilel förvånad över socialdemokraternas nyvaknade iniresse för miljöfarorna på del här området, eftersom jag myckel väl minns hur förelrädare för del parliel på 1960-lalel talade om vilka enorma samhällsekonomiska vinster som skulle uppnås om bönderna lärde sig till-lämpa vad man då kallade känd leknik. Känd leknik innebar bl. a, all kraftigt öka gödslingen och all införa en ökad användning av kraftfoder. Bönder som inle gödslade fram optimala skördar var inle myckel värda i den lidens jordbrukspolitik, I dag är del populärt au tala om restriktioner.

Herr Lundkvist har ställt en direkl fråga i del här sammanhangel -låt mig svara på den. Jag har många gånger sagl atl en alltför kraftig gödsling både är miljöfarlig och oekonomisk. Del finns all anledning att i informalionen lill jordbrukarna framhålla all rekordskördar, framlockade genom rekordgödsling, inle är någonling alt skryta med. Goda och jämna skördar är däremol någol som såväl miljön och marken som den enskilde jordbrukaren mår bäst av. Del belyder atl det i dag är fråga om information, fortsatt forskning och uppföljning.

Jag vill gärna efler fru Lundblads senasie inlägg säga alt jag skall la fasta på hennes förslag. Vi skall ta upp en diskussion med lanlbrukshögskolan och se om vi någonslans kan lägga ul ell försöksområde som vi sedan kan följa upp. En sådan åtgärd ingår nalurliglvis också i deparlemenleis uppgifl när del gäller atl bevaka den här frågan.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Som jag framhöll i milt första anförande har jag aldrig ifrågasall den lyp av gödsling vi diskulerar i samband med frågan hur vi skall driva en effekiiv produklion, utan den har vi varil överens om. Men jag irodde också all vi var överens om - och del framgick ju av jordbruksministerns senare inlägg - atl en överdrift icke är önskvärd, ulan t o. m, farlig, ur miljösynpunki,

Jordbruksminislern säger i del sammanhangel: Det här skall vi klara med hjälp av ökad forskning och ökad informalion. Ja, vi måsle ha en ökad forskning. Men jag iror inte all del räcker med bara informalion, eftersom vi ju konstaterat all vi sedan ganska lång lid redan har en god information om dessa problem. Vi behöver nu skaffa oss mera ve-

159

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

lande och kanske också möjligheter all på ett annal säu angripa problemen för all förhindra all den situation som har uppställ i vissa delar av landel skall komma all uppslå i andra delar. Jag tänker då bl, a, på frågan om skogsgödslingen och de diskussioner vi där har framför oss.

Vi kan således inte bara sätta i gäng med mera gödsling, ulan vi måsle veta någol om varthän del bär. Då går del inte all göra som jordbruksminislern säger: vänla och se hur del går; lilel senare kanske jag kommer med förslag lill ett samlat grepp. Vore del inte vettigare, herr jordbruksminister, när vi nu kommer med vårt förslag, baserat på erfarenheler som vi har gjort under den tid vi hade regeringsansvaret att la fasta på detla förslag? Varför skall det, pä grund av all förslaget kommer från socialdemokraliski håll, behöva bli så all vi inle uppnår del som är det vikliga i sammanhangel, nämligen all vi snabbi kommer i gång med insalserna för alt få det mera samlade grepp som jag föresläller mig atl jordbruksminislern måsle medge all vi behöver?

Jag lycker det kunde vara dags för den nya regeringen all slänga någol av den nyböriaroro - om jag så får säga - som man känner inför all över huvud lagei behöva ge med sig en lum till förmän för vad oppositionen kan ha för uppfallning. Här är del fråga om alt åstadkomma bäsla möjliga insatser, och det är ell gemensamt iniresse. Del är därför som vi har drivil frågan på säll som vi har gjorl i jordbruksuiskoiiei, och del är därför som vi i dag hoppas pä riksdagens bifall lill den reservalion som vi har avgivii.

160

Herr jordbruksminislern DAHLGREN:

Herr lalman! Nej, del är nalurliglvis inle för all jag vill herr Lundkvisi och socialdemokraierna någol illa som jag för den här argumentationen. Jag har själv varil i opposilionsslällning i denna kammare under sä många år att jag vel hur smärlsaml del kan vara alt inte få sina, som man lycker, kloka förslag igenom. Sä ur den synpunklen kunde jag nalurliglvis vara myckel lillmölesgående mol herr Lundkvisi,

Problemel med herr Lundkvisis förslag är emellertid all han bara presenterar en punkllösning för en enda sak. Jag tror all liden nu är inne all göra en hell övergripande analys av den miljöpolitik som har förls och formulera den i en långsiktig målsäilning. Del gäller atl formulera en miljöpoliiik för framtiden som är mera generellt tillämplig, och där vi kanske också kan få fram en mer enhetlig lagsliftning.

Vad jord- och skogsbruket beiräffar är del viktigt all få en anpassning lill ekologins krav och en samordning med den fysiska planeringen kring våra mark- och vattentillgångar. Del är ett stort projekl som kräver omfattande förberedelser. Vi kommer i departementet vid sidan av det löpande arbetet att försöka få fram riktlinjer för en sådan totalöversyn av den långsiktiga miljöpolitiken och hushållningen med naturresurserna. Då kommer den här frågan in i sitl naturliga sammanhang.

Herr försie vice lalmannen anmälde atl herr Lundkvisi anhållit all till protokollet få antecknat au han inle ägde rätt lill yllerligare replik.

Fru THEORIN (s):

Herr lalman! Jag har för avsikl att lala om reservalionen 3 men försl bara några ord om reservationen 2, Jag skall sedan ålerkomma lill vad både herr Larsson i Borrby och jordbruksminislern har sagl.

Reservationen 2 gäller luftföroreningarna från fordonstrafiken. Vi socialdemokrater åberopar bl, a, de alarmerande uppgifterna om den ökande luftföroreningen i Slockholms innerstad, som lalar för atl kraftfullare ålgärder än hittills måste sällas in. Jag ber därför herr Larsson i Borrby all noga sludera de tabeller som jag nu skall visa på TV-skärmen, Där kan han få de fakla som han anser sig sakna i reservalionen. Del är någol förunderligt eftersom fakla är ordentligt redovisade i miljövårds-motionen, nr 521,

Miljö- och hälsovårdsförvaltningen i Stockholm redovisar i ell nyligen uikommet material de beräknade utsläppen av luftföroreningar frän biltrafiken i Slockholm räknal i lon och år frän personbilar, lastbilar och bussar. Bilden visar utsläpp av luftföroreningar i ton och år som personbilarna åstadkommer i Slockholm, Del är 125 000 lon kolmonoxid, 18 000 lon kolväten, 7 000 lon nitrösa gaser, 200 lon svaveldioxid, 150 ton blyföroreningar, 600 ton slofl och 5 lon av någol som kallas CPAH, som är en sammanfallande engelsk beieckning för cancerframkallande polyaromaliska kol valen. Sammanlaget får vi sådana utsläpp med 13 ton per år i Stockholm,

Till denna bild kommer de stoftuisiäpp som biltrafiken åstadkommet och de uppgår lill ca 15 000 lon per år, varav 5-10 lon kan uppskattas vara asbest frän bromsband. De undersökningar som har gjorts i Stockholm visar all del finns ell myckel starkt samband mellan irafiktäthel och höga haller av kolmonoxid.

Den andra bilden visar klarl all billrafiken är den slörsla källan till luftföroreningar i Stockholm, I eil stapeldiagram redovisas bilirafikens andel av de tolala utsläppen. Den mörkare delen av staplarna markerar de utsläpp som billrafiken står för. Den ljusare delen betecknar "övrigt" vari ingår utsläpp frän induslri, värme- och kraftproduktion samt avfallsbränning. Kunskapen om industrins utsläpp är bristfällig, men de osäkraste värdena står stoft och tungmetaller för.

Del som här kallas för CPAH, polyaromaliska kolväten, har visal sig vara cancerframkallande. De bildas bl, a, i förbränningsmotorerna, Al-kylbly, som lillsälls i bensinen i syfte all höja oklanialel och minska knackningarna i motorn, har vid djurförsök givit skador på arvsanlagen, Hitiillsvarande målningar av föroreningarna från bilar är tillräckliga, herr jordbruksminister, för atl visa all föroreningarna är ell myckel allvarligl problem. De behöver inie ulredas mer. Del finns lillräckligl med malerial. På sina håll i Slockholm har uppmäils haller av koloxid som överstiger de riktvärden som rekommenderas av Väridshälsoorganisalionen och USA,

Del ålgärdsprogram som krävs i den socialdemokraliska miljövärds-molionen måsle omgående planeras och påbörias inom elt är. Den bor-

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, in. m.

161

11  Riksdagens prolokoll 1976/77:123-124

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

162

gerliga majorileisskrivningen innehåller visserligen en redogörelse för hur oroväckande de höga luftföroreningshaller är som finns bl, a, i Slockholms innersiad, men sluisaisen är ändå - och här ber jag er läsa vad som slår på s, 22 i ulskollsmajorilelens skrivning - all man inle vill förorda några yllerligare ålgärder på förevarande område.

Den socialdemokraliska moiionen har visal på all del inom det här området är nödvändigl med en helhetssyn och med en serie av ålgärder. Det räcker inle med alt ställa samman de uppgifier man redan har på luftföroreningsområdet Det krävs gränsvärden för luftföroreningar, skärpt avgaskontroll och blyfri bensin. Trafiksanering är en viklig del, som dock inle allena löser problemen, Trols alt vi i Slockholm har en medvelen trafiksanering, har vi ändå under de senasie ivä åren fåll in 30 000 fler bilar per dygn i Slockholms innersiad. Vi måste få ell slopp för denna utveckling och del snarl. Vi kan hell enkell inle acceplera atl staden körs sönder av bilismen. Alt vi har fåll sä många fler bilar i innerstaden beror pä all kollektivtrafiken har blivit dyrare och sämre.

På ell år körs del i Stockholms kommun upp bensin för en kostnad, som molsvarar kostnaden för hela kommunens skolväsen: en halv miljard kronor. Hur långt är en borgerlig regering beredd att gä i begränsande ålgärder för atl uppnå en nolltillväxt i energiförbrukningen? Vill man bara fortsätta all utreda? Del kan visserligen vara ell bekvämt sätt för de medborgare som har det bäst ställt all med bilen ta sig in lill jobbet, men del belyder i verkligheten att 5-10 gånger så mycket energi används som med kollektiva färdmedel. Kollektivtrafiken måsle rustas upp avsevärt, om man skall kunna begränsa den privata bilismen.

Herr lalman! Del finns alltså alla skäl all slödja det socialdemokratiska kravet på ell samlal ålgärdsprogram, och jag yrkar därför bifall också lill reservalionen 2,

Så till reservationen 3, I den socialdemokraliska miljömoiionen 521 har vi lagil upp också frågan om hotet mol ozonskiklel och redovisar där all kväveoxider och klorgaser är ämnen, som påskyndar de ozonförstörande reaktionerna och bidrar lill all minska ozonhallen. Tidigare i dag har riksdagen diskuterat en del av riskerna som finns för ozonskiktet, framför alll de s, k, freongaserna, som frigör klor. En inverkan på ozonskiktet har också kväveoxider, som kommer ut i luften från överljuds-planens avgaser, från atombombsexplosioner och frän förbränningen av olja och kol men också i samband med användning av handelsgödsel.

Majoriteten i utskottet använder många ord till atl tala om freongasernas effekler på ozonskiktet, och del är med beklagande jag måste konstatera all också jordbruksminislern har fastnat för all lösningen på problemen med ozonskiktet ligger i en begränsning av freongasernas användning. Utskottet har lidigare behandlat freongaserna och gjort myckel skarpa uttalanden, men trots riksdagens uttalanden 1976 fann produkikontrollnämnden för gott att inte vidta några begränsande åtgärder. Den ville försl avvakia en internationell konferens i USA.

Nu säger jordbruksministern atl de amerikanska myndigheterna över-

väger att successivi förbjuda freongasernas användning. Enligl uppgifter som jag har fäll via massmedia har man redan beslutat att förbjuda användningen av dessa gaser. Det skall bli intressant att se om produkikontrollnämnden och den borgeriiga regeringen är beredda att i detta läge följa efler de amerikanska beslulen.

I den omfallande redogörelsen för freongaserna i ulskolieis majoriieisskrivning saknas emellertid de andra delarna, nämligen kväveoxidei-nas effekler på ozonhalten. Delta har över huvud taget inte berörts i majoritetens skrivning. Därför finns det anledning alt fullständiga den redogörelse som uppenbarligen ulskotlels herr ordförande har behov av. Den finns atl hämta i den socialdemokraliska miljövärdsmolionen.

Vid förbränning av olja och kol förorenas luften med koldioxid och olika kväveföroreningar utöver de belydande utsläppen av svaveldioxid. Med en övergång lill högre förbränningslemperalurer ökar utsläppen av kväveoxid. Valel av energikällor är därför av slor belydelse när del gäller påverkan av ozonskiklel. Av det skälet bör förbränningen av olja och kol minskas.

Bikväveoxid i atmosfären är den faktor som framför alll påverkar ozonhallen, och den uppkommer i samband med den s. k. denilrifikations-processen. Denna process är en följd av bl. a. användningen av handelsgödsel, som har diskuterats så intensivt i kväll. Även när det gäller ozonskiklel finner vi atl den borgerliga majoriteten är ointresserad av atl begränsa använd.iingen av handelsgödsel, trots de risker som föreligger.

Om inga begränsningar införs, kommer användningen av handelsgödsel inom jord- och skogsbruket alt öka mycket kraftigt Enligl gjorda prognoser skulle med en forisatt tillförsel av handelsgödsel -och därmed tillförseln av kväveoxid - ozonmängden minska med några procent lill sekelskiftet, vilket är myckel allvarligl, och med 15 96 lill slulel av näsla århundrade. Delta i sin lur skulle medföra en 30-proceniig ökning av den ullraviolella slrålningsinlensilelen. Därtill kommer utsläppen av kväveoxid från flyget, särskilt då överljudsplanen.

Vart log omlanken om den kommande generaiionen vägen, som i andra sammanhang alllid åberopas?

Det är mol bakgrund av dessa fakla och således inie allenasl användningen av freongaserna som kraven i den socialdemokraliska miljövärdsmolionen och reservalionen nr 3 skall ses. Där begärs en samlad redovisning av olika ulsläpp. En särskild ulredning bör lillsällas, som kan redovisa deua och därtill redovisa vilka ålgärder som bör vidias för all begränsa ulsläppen. Med detla malerial som grund skulle Sverige därefier kunna aklualisera frågan om en iniernalionell konvenlion till skydd för ozonskiklel. Del är alllsä inle lill fyllest herr jordbruksminisier, alt avvakta internationella sammanslutningars aktivitet när vi har kunskaper om de enorma risker som finns och när vi i vårt land, som är eu föregångsland inom miljövårdsområdet borde kunna visa upp hur begränsningar skall ske.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

163

Nr 124                  Herr lalman! Del är med förundran jag konslaierar all sä fort man

Onsdagen den     "" '' känsliga områden och egna säriniressen är den borgerliga ma-

4 maj 1977         jorilelen hell nöjd och obenägen till yllerligare ingripanden, förulom atl

-------------- man vill lillsälla en ulredning. När slora ekonomiska inlressen slår på

Vatten- och        spel får miljövården vänta,

luftvård, m. m.       Med detta vill jag, herr talman, yrka bifall till reservalionen 3,

Herr Larsson i Borrby har i sina första inlägg - del finns anledning atl säga någonting om del också - räll onyanserat kriliseral de socialdemokraliska reservalionerna för att inte ha varil lillräckligl veien-skapliga. Jag vill på nyll hänvisa herr Larsson till molionerna. Där finns alll sakmaterial.

Del inlräffade kan möjligen lära oss all vi nästa gång skall skriva av molionerna i våra reservaiioner, men del är kanske liiel onödigl all använda riksdagens tid på det viset. Vi har i våra reservaiioner åberopat de argumenl som finns i molionerna. Vi har i sak här i kammaren redogjort för vad som ligger bakom våra molionskrav. Jag kan inle komma fram lill all del finns mer velenskapligl malerial i utskottets majoritetsskrivning än i reservationerna. Jag vill t, o, m, påstå alt del saknas betydande delar, inte minsl när del gäller ozonskiktet.

Jag finner atl den uppläggning av diskussionen, som herr Larsson i Borrby gjort sig skyldig lill, bara har valls i akl och mening au dra slöjor över några vanskliga uttalanden som bl, a, jordbruksminislern har gjorl. Jag skulle kunna ställa samma fråga till jordbruksministern som tidigare lalare har slälll, Jordbruksminislern har ännu inie dementerat sill ullalande i tidningen Land, där han klart säger ifrån all "åtgärder för all begränsa användningen av handelsgödsel är inte på minsta sätt akluella, vare sig av miljöhänsyn eller för atl dämpa produklionen av spannmål". Del är kanske pä liden atl jordbruksminislern får lära sig au han inle bara är jordbruksminister ulan också miljövårdsminisier. Och del vore kanske även på liden all han demenierade ell sådant här farligt uttalande. Begränsningar av användning av handelsgödsel är uppenbarligen nödvändiga - det har fakta visat oss.

Under delta anförande överlog herr lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

164

Herr LARSSON i Borrby (c) korl genmäle:

Herr lalman! Det var en inlressanl redovisning fru Theorin gjorde, och del är naturligtvis skrämmande all iaklta vilka mängder av föroreningar som man uisäiis för. Jag har bara en liien försiktig fråga att slälla till fru Theorin: Har fru Theorin multiplicerat de här mängderna med siffrorna för vad som händer pä några år? Har fru Theorin kanske renl av försökl multiplicera med 44 år för all se hur myckel man då uppnår?

Jag är lilel Irölt på all behöva forlsälla all la avstånd från debatiekniken. Jag väljer därför min egen debatleknik och bryr mig inie mer om försöken lill misslänkliggörande, för del är inle detla del handlar om i vår mil-

jöpolilik,

Lål mig bara säga: Del som riksdagen har all la slällning lill i den reservalion som fru Theorin lalar om kan jag hålla med om. Fru Theorin säger atl kraftfullare åtgärder än hillills måsle sällas in, och det lycker jag är alldeles riktigt. Del måsle vi på alll säll se lill.

Men när fru Theorin sedan gör gällande att hon citerar utskottsma-jorileten, som skulle ha sagl atl inga ytterligare åtgärder behöver vidtagas när del gäller luftföroreningarna, sä lycker jag all del sätlel all citera är signifikativt för hela fru Theorins ambition i den här debatten. Jag vill gärna informera litet yllerligare om alt efter del all vi inom ulskolismajoriielen gjorl en lång uppräkning av alla de ålgärder som är på väg - däribland ulredningar, försök till samlad bild och ålgärdsprogram ~ säger vi all med vad utskottet därmed anföri anser vi atl del inte behövs några ytterligare åtgärder. Det är en väldig skillnad mellan det, fru Theorin, och atl säga alt ulskotiet har päslätl alt inga ytteriigare ålgärder behövs. Det har vi inte gjorl.

Jag vill bara än en gång, herr talman, säga all ulskotlels majoritet har med nöje kunnal konslalera alt väldigl många nya saker är på väg. Vi har förlroende för del, och vi är medveina om atl det som man inte hunnit med pä de senasie 44 åren går del inle alt klara på något halvår. Det tror inle fru Theorin heller i grund och bollen, men jag har full förståelse för hennes säll alt agera av andra skäl.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Fru THEORIN (s) kort genmäle:

Herr talman! Lät mig säga till utskottets värderade herr ordförande: Vi har inte några som helst förväntningar på den borgerliga regeringen vad gäller miljövårdsfrågorna. Vi har inle haft några förvänlningar atl ni skulle göra särskill myckel under den korta tid som ni har suttit i regeringsslällning, och vi förväntar oss inle all ni skall göra sä myckel under den korta lid yllerligare som ni regerar. Vi känner ert agerande. Vi har haft diskussioner så många gånger här i kammaren och vel atl så fort del är fråga om särskill starka ekonomiska säriniressen viker sig både cenlerparliel och moderaierna. Den här diskussionen förde vi också när lagen om hälso- och miljöfarliga ämnen aniogs. Då var man från cenlern och moderaierna inte med längre. Då var det kemiinduslrins inlressen som de tvä partierna företrädde i den här kammaren.

Nu säger visserligen jordbruksminislern all man skall böria i slor slil med en övergripande analys, med långsikliga mål och med generella lillämpningat Jo minsann, vad man har lärt sig på de här månaderna! Del är inle små projekl som skall genomföras, och är del någonling som är allmänna ordalag, så är- del jusl detla.

Nej, de ulsläpp som vi har kunnal konslalera i de senasie ulredningarna lär oss dag för dag, vare sig vi siller i regeringsslällning eller befinner oss i opposilion, att kunskaperna måsle leda lill politiska åtgärder för all man skall kunna komma lill rälta med problemen. Vi kan gärna erkänna, herr Larsson i Borrby, all bilarna har fått elt alldeles för slort

165

Nr 124               inflylande  i  svenskarnas  liv  och  att  de även  medfört  enorma  miljö-

     .      „  „        effekter. De slutsatser vi dragit av del är att man måsle la ett samlat

Onsdagen den                                   "

■       • ,q-,-,      grepp om såväl trafiksanering, kollektivtrafik, begränsningar, lagstiftning,

_____________    skärpning av åtgärderna, såsom ett borttagande av blyei i bensinen. Vi

Vatten- och        har i vår molion redovisal ett förslag lill ell ålgärdsprogram som den

luftvård, m. m.    borgerliga majoriteten avvisat. Del finns i ulskotlels belänkande en re-

dogörelse för de få ulredningar som man säger sig ha i gång: om typ-besiktningssystem, som jordbruksminislern åberopade, om luftvårdsproblem i allmänhet, som man håller på aU utforma direktiv lill, och om ökningen av fordonstrafiken. Där står också ordagrant: "Utskottet anser sig mol angiven bakgrund inte ha anledning atl nu förorda några ytterligare ålgärder på förevarande område."

När vi känner till effekterna är del inle lill fyllest atl säga atl det skall ulredas mer. Vi vill ha konkrela ålgärder. Ni har fått ell förslag från socialdemokraterna. Ta fasta på den planen och del programmet och sätt i gäng med åtgärderna! Då kan vi se effekler inom en relativt snar framlid.

Hen ANDERSSON i Ljung (m):

Herr lalman! Jag vill tillåla mig all i all stillhet göra några kommenlarer, framför alll med anledning av den del av utskottets betänkande som berör bruket av handelsgödsel.

I reservationen I i delta utskottsbetänkande har socialdemokraterna i jordbruksuiskoiiei följt upp en del av en parlimolion. Den oro som moiionärerna och reservanterna ger ultryck för gäller generellt bruket av handelsgödsel och de risker detla kan medföra såväl från miljö- som från hälsosynpunkt Självfallel kan målen forell förnufligl bruk av gödningsämnen formuleras på olika säll. Ell mål som rimligen borde ha hög priorilel är au vi lillför jorden vad växlen behöver. Del är en regel för såväl lillräckligl som måttligt bruk av handelsgödsel i växtodlingen.

Jag har fäsl mig vid atl det i reservalionen endasl las upp de risker som användningen av handelsgödsel kan medföra. Hell oomnämnda i den socialdemokraliska moiionen är de värdefulla effekler som bruket av handelsgödsel också ger. Tillförseln av växtnäringsämnen till jorden avser atl ge jorden de näringsämnen som växten behöver för atl kunna utvecklas på ell tillfredsställande sätl och ge en god skörd.

Sveriges jordbruksareal har i elt längre perspekliv varit i minskande. Under en läng lid har också anlalel yrkesverksamma människor i lantbruket minskat starkt. De yrkesverksamma i jordbrukel, ca 4-5 96 av befolkningen, har nu följaktligen ell slort ansvar för landets livsmedels-försörining.

I avlalel mellan jordbrukel och sialen finns en övergripande målsätt
ning fastlagd som innebär att vår jordbruksproduktion skall bedrivas så
att konsumenierna får lillgång till bra livsmedel till rimliga priser. I jord-
bruksavialel finns dessulom ulialai all en del av ersällningen till jord-
166                   brukel skall uitas i form av rationaliseringsvinst Detla innebär i praktiken

att jordbrukel måste känna trycket av all för del första alltid använda absolul bäsla odlingsleknik, för del andra välja de för regionen förnämsla sorterna och för del iredje atl i fråga om växtnäring ge jorden vad växten behöver eller vad den kan omsätta.

All såsom socialdemokraterna här gör bara peka på skaderiskerna med användande av handelsgödsel ger enligt min mening en alldeles felaktig bild av förhållandena. Man frestas läll tro atl ett överbruk av handelsgödsel är en allmänt eller mycket vanligl förekommande föreleelse. Sä är emellertid inte fallel. Lika fel skulle del säkerligen vara all påslå all del aldrig förekommer. Den ökande, men ändå säkert välmotiverade, användningen av handelsgödsel är en produkt av fiera orsaker. Lål mig bara peka på några.

Den starkast bidragande orsaken torde otvivelaktigt vara samhällets hela tiden ökade effektivitetskrav på jordbruket. Hårda ekonomiska villkor för jordbrukaren och hans familj har också säkert bidragit lill ökad användning av handelsgödsel. Till della kan läggas växlförädlarnas insalser på området Härvidlag har jordbrukel kunnal erbjuda sorter med god stråslyvhet som har medfört möjligheter lill betydligt högre bruk av handelsgödsel. Alltför hög användning av handelsgödsel är klart olönsam och lorde för den skull inle för någon vara inlressanl. Då överanvändningen dessutom kan medföra miljörisker, kan del knappasl råda några delade meningar om värdel av ett måttfulll bruk pä della område. För att sprida ökad kunskap om medlens risker liksom om deras olönsamhet vid överanvändning är del i del här avseendel bara atl hoppas all den informalion som på olika säll förekommer skall nå fram till dem del gäller.

Herr talman! Då den socialdemokratiska reservationen så helt har kommit att präglas av oron för bruket av handelsgödsel, har jag funnit del angelägel all på det här sättet erinra om den slora betydelse som handelsgödseln har för vårt jordbruk, en användning som vi fakliskl inle nu är beredda all uleslula. För Sveriges jordbrukare är del hell klarl all handelsgödseln ulgör en väsenilig förulsällning för ekonomisk växtodling. Vi kan möjligen vara överens om att vi kan klara oss ulan handelsgödsel, men till vilket pris för såväl folkhushållet som för näringens utövare!

Herr talman! Jag vill göra ell par ytterligare kommentarer med anledning av den debatt som har förevarit,

I den socialdemokratiska reservationen kan vi läsa alt lämpliga meloder för all minska användningen av handelsgödsel skulle kunna vara lagstiftning, rådgivning och avgifler. Jag tror alt det kan vara klargörande atl kläda della förslag i någol andra ord. Del är alldeles givet atl man myckel enkelt kan lagstifta om begränsning av bruket av handelsgödsel. Är man inle beredd au gå särskill långt på den vägen, kan man komplettera en sådan lagstifining med åtgärder mol användning av handelsgödsel, dvs, göra" dess användning betydligt mindre inlressanl. De ivå ålgärderna kan förlräffligi komplettera varandra.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

167

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Var kommer då rådgivningen in i det sammanhanget? Ja, den bör rimligen sättas in för att förklara för Sveriges bönder atl vad man genom lagstiftning och avgifler åstadkommit är lill folkhushållels bäsla och att de bönder som skall leva med detta får göra del bäsla möjliga av silualionen. Det är vad socialdemokraterna i dag har atl erbjuda Sveriges bönder.

Jag tycker att reservationen skulle ha kunnal innehålla en enda rad om all handelsgödseln också fört svenskl jordbruk framåt. Den har tryggat del svenska folkhushållel, gell oss livsmedel av en god kvalilel, eftersom vi inle har haft någol överbruk, och lillräckliga mängder livsmedel. En något mera nyanserad syn på del här områdei hade gagnat debatten.

Jag skall också med några ord beröra den "nyböriaroro" som Svante Lundkvisi lalade om för en stund sedan och som skulle karakterisera den nya regeringens sätt all agera i de jordbrukspoliliska frågorna. Vad är del för "nyböriaroro"? Ja, Svanie Lundkvisi talar om en avsaknad av beredvillighet till samarbele, som enligt hans uppfallning skulle vara elt tecken på nyböriaroro och pä presligelänkande. Låt mig påminna om den beredvillighet till samarbete som den socialdemokratiska gamla regeringen visade. Den var i den mån den förekom dikterad av hell andra skäl än de sakliga. Det var helt enkell så all man under de tvä sista mandatperioderna inte hade egen majoritel i riksdagen. Då ökade av någon underlig anledning beredvilligheten lill samarbele. Under den sisla treårsperioden hade man inte ens med kommunisternas hjälp majoritel här i kammaren. Då ökade beredvilligheten till samarbele ytterligare.

Sanningen är den all man då gjorde den bedömningen atl önskemålet att silla kvar i kanslihusel vägde lilel tyngre än det politiska innehållet i sakfrågorna. Därför ökade beredvilligheten till samarbele. Man var då beredd att diskuiera vissa sakfrågor för att få sitta kvar och regera under en mandatperiod dä man inte hade egel underlag i parlamentet. Jag lycker all del inle var någon särskilt bra bild som Svante Lundkvist gav. Jag lycker rent av atl debatten kunde ha varit den förutan.

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag undrar hur man skall uppfatta herr Anderssons i Ljung resonemang när det gäller all förklara varför man inle lycker all det flnns skäl atl la någon hänsyn lill de synpunkler som vi för fram på frågor, som vi lidigare handlagt under regeringsansvar. Vi tycker all vi har ell ansvar renl sakligl för alt försöka se till att del blir en kontinuitet i behandlingen. Är anledningen till all hänsyn till våra synpunkter inle las den all de borgeriiga befinner sig i en sådan klar majorileissiällning här i riksdagen all man därför bara kan vifta borl dem?

168

Hen ANDERSSON i Ljung (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara säga att del var inle jag som tog upp den debatten utan jag replikerade gamle jordbruksministern därför att han tog upp den. Jag erinrade om det sakförhållande som rådde under den

tid då han var en av regeringsledamöterna i kanslihuset. Och han vel     Nr 124
säkerl utmärkt bra vilka motiveringar som gällde under den lid då han     Onsdagen den
var med och regerade.                                                    4 jaj 1977

Hen LUNDKVIST (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jo, del var herr Andersson i Ljung som tog upp den här debatten. Jag har hela tiden under deballen här i kväll försökl göra klar den inställning principiellt jag har lill hur vi kanske måste arbeta även sedan del har skett en växling vid regeringsmakten, med hänsyn till all vi skall främja lösningen av vissa frågor som vi upplever att man liksom inle kan ta fatt i på nytt bara därför all man har fått en ny regering. Jag har tyckt all del finns anledning att säga all det är värdefullt all vi bidrar med erfarenheler som vi gjorl under de gångna åren och alt vi kan lägga fram förslag som kan bli till nytta för den nya regeringen, som den kan la vara på om vi skall kunna fullfölja ell aktivt miljövårdsarbete.

Fortfarande konstaterar jag all det uppenbarligen irriterar opposilionen all jag har den här inslällningen. Man söker alltså konfrontation i stället för samarbele även i sammanhang där ett samarbete borde te sig naluriigt

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen ANDERSSON i Ljung (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Lundkvist är en mera djärv och oförvägen herre än jag hade tänkt mig. Han är rent av litet dumdristig. Han påstår att jag öppnade den debatt som han tog upp med jordbruksminister Dahlgren för en stund sedan. Jag fanns inte i debatten vid tidpunkten, och del är ganska duml alt forlsälla den.

Del allvar som vi känner i de här frågorna behöver inle sällas i fråga, men jag lycker nog all del än en gång finns anledning all påminna om jordbruksminisier Dahlgrens ullryck God morgon, herr jordbruksminisier - f d.

Ni har fakliskl haft en viss lid på er all komma de här problemen in pä livet, och det var väl därför ullrycket präglades av herr Dahlgren för en stund sedan. Del är inle utan att jag till alla delar inslämmer i hans uppfallning på den punklen.

Men, som sagl, när den debatten böriade var det en dialog mellan den förre och den nuvarande jordbruksminislern, så jag har fakliskl bara kopplat på den deballen.

Herr lalmannen anmälde atl herr Lundkvist anhållit all lill protokollet fä aniecknat au han inle ägde rätt lill ytteriigare replik.

Hen SILFVERSTRAND (s):

Herr talman! Herr Andersson i Ljung hänvisade lill den socialdemokraliska reservalionen nr 1 i jordbruksulskollels belänkande och sade att lagstiftning, rådgivning och avgifter, del är del som socialdemokraterna har alt erbjuda Sveriges bönder. Och jag tyckte mig skönja alt

12 Riksdagens protokoll 1976/77:123-124

169

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

170

herr Andersson i Ljung framförde detta med en suck i hjärtat

Läl mig dä bara lill herr Andersson säga all del är precis den typen av ålgärder som jordbrukets egna forskare; bl, a, redovisade i utredningen Vattenförorening från jordbrukel i december förra året, kan länka sig för alt komma till rätta med de här problemen.

Jag skall genom alt anknyta lill ell par undersökningar och med exempel från vardagslivet komplettera de synpunkter som lidigare redovisals av herr Lundkvisi och fru Lundblad vad gäller kvävegödselmedels inverkan på vattenkvaliteten.

Trots vad som sagts här lidigare av både jordbruksminislern och jordbruksutskottets ordförande vågar jag med beslämdhel hävda alt sambandel mellan en alll intensivare användning av kvävegödselmedel i jordbruket och alll högre nilralhalier i grundvatten och vattendrag har slagits fast i ell flertal vetenskapliga undersökningar. Flera av dessa undersökningar har genomförts av jordbruksintressena närslående forskningsinstitut Som exempel på undersökningar av det här slaget vill jag nämna den rapport som utgavs av lantbrukshögskolan i december i fjol under titeln Vattenförorening från jordbruket. Rapporten fastslår inte bara nämnda samband och de olägenheter för människor och miljö som alllför iniensiv kvävegödsling innebär. Den innehåller också synnerligen intressanta slutsatser om förhållandet mellan insatt gödselgiva och skördeutfall från både ekonomisk och kvalitativ synpunkt Den uppfattning som i miljö- och jordbruksdebatlen ibland förs lill torgs främst från cenlerhåll, alt skördeutfallet skulle stå i direkt eller oinskränkt proportion lill den kvantitet gödselmedel som tillförs jorden, finner ingel slöd i utredningen. Förvisso kan man upp lill en viss gräns förbältra skördeutfallet genom ökning av gödselgivan, men passerar man denna gräns - och det har visal sig all man alllför ofta gör del - innebär del inie bara att vattendragen och grundvallnet får ta emot en stor del av gödseln, utan följden blir också all varie yllerligare skördal kilo kostar alltmer. Övergödning är alltså inle bara en miljöolägenhel ulan också ekonomiskl slöseri.

I jordbruksulskollels belänkande nr 26 omnämns denna viktiga rapporl bara i förbigående. Inle en enda rad ägnas ål rapportens slutsatser. Däremol ges i belänkandel upplysningen alt man i en undersökning av 111 enskilda vattentäkter i Kristianstads län 1975-1976 bara i elt enda av sex undersökta områden inom länet kunnal påvisa ell klarl samband mellan niiralhali och åtgärder inom jordbruket. Samtidigt framhålls att en studie av cancerfrekvensen i länet, utförd i socialstyrelsens regi, inte påvisat något klarl samband mellan dricksvattnets beskaffenhet och de undersökta sjukdomsfallen. Detla är enligt min mening en mycket lättvindig behandling av ell allvarligl problem.

Lål mig böria med nämnda undersökning av niiralförekomsterna i enskilda vattentäkter inom Kristianstads län. Först och främsi kan del konstateras alt undersökningen är koncentrerad just lill enskilda vattentäkter. Hur är förhållandena i kommunala vaiientäkler, belägna inom

odlingsområden? Därom vel vi ingenling. Vi har inga uppgifier, vi har inga undersökningar som lar upp sädana frågor.

Sedan vill jag med ett par noteringar från undersökningen understryka atl den ingalunda ger stöd för uppfattningen all det inte skulle finnas samband mellan niiralhali och åtgärder inom jordbrukel, vilken uppfattning gjorts gällande främst från centerhåll. Undersökningen slår sålunda fast, atl del kan påvisas en klarl högre niiralhali i ell intensivt odlat moränmarksområde, där kvävetillförseln till åkermarken genom handelsgödsel är 75-80 kilogram kväve per hektar och där omfaltande fastgödsel- och flytgödselspridning samt bevattning förekommer. Det finns också en klar lendens atl lätta jordar, dvs. jordar med god genom-släpplighet, uppvisar de högre halterna. Extrem kvävebelastning i ell av de undersökta områdena synes enligt undersökningen ge en allmän förhöjning av niirathalierna i brunnsvatten. Nederbörd och konstbevattning i kombination med stark kvävegödsling anses ge högre nitrathallet 1 sammanfattningen i nämnda utredning konstateras till sisl alt analysresultatens representativitet och relalion till gränsvärdet, 50 mg per liter, kan vara beroende av analysmetod och anlitat laboratorium. Della kan således vara anledningen till att slora skillnader i analysresultaten förekommii mellan olika brunnar belägna inom områden med likartade markförhållanden.

I molion 519 har jag lillsammans med Grethe Lundblad föreslagit alt åtgärder skall säuas in i syfte all komma till rälla med nitratproblemel, till all böria med i särskilt utsatta områden. Som exempel på sådana områden kan vi nämna Kristianstadsslällen och nordvästra Skåne, båda områden som karakteriseras av jordar med god genomsläpplighel, intensiv odling av framför alll potatis och en omfattande konstbevattning.

Nordvästra Skåne, och då kanske framför alll Höganäs kommun, skulle vara ell myckel inlressanl undersökningsområde i ett sådani här sammanhang. De fiesta undersökningar som gjorls av nitralförekomsler gäller ju enskilda brunnar, men i Höganäs kommun har flera kommunala vattentäkter under en lång följd av år uppvisat nitraihalter omkring och myckel ofla överstigande gränsen 50 mg per liter. Flera lusen hushåll förses med dricksvatten från dessa vattentäkter. Barnfamiljer, bosatta inom berörda områden, har fäll åka lill andra kommundelar för att hämta dricksvatten - eller använda mineralvatten för matlagning till barn under ell är. Jag vill fråga: Anser jordbruksutskottels ordförande dessa förhållanden vara tillfredsställande? Flera års uppvaktningar hos de kommunall ansvariga frän allmänhetens sida och motioner från socialdemokratiskt håll har lett fram lill all vallenreningsfiller nu kommer all installeras, lill all böria med, i en av de berörda vallenläkterna. Men detta är ju egentligen att angripa symtomen och inte sjukdomens orsaker. Dessutom får invesleringarna i vallenreningsfiller lill följd all konsumenlpriserna på vallen stiger. Det är kostnader som ju inle kan tas ut av alla hushåll, efiersom en slor grupp har egna brunnar.

Det är velenskapligl bevisat au nitrat under vissa omständigheter re-

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

171

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

duceras lill nitrit i mag-tarmkanalen. Medicinsk expertis har också konslaleral all nitrit kan förorsaka ökad methemoglobinhall i biodel, vilkel i sin lur kan förorsaka sjukdomar hos framför allt spädbarn, Fler-faldiga djurförsök visar även atl nitrit kan medverka lill att cancerframkallande niirosaminer bildas.

Även om det ännu inte finns några klart bevisbara samband mellan nitrat och t, ex, cancer hos människor - undersökningsmaterialet är ännu inte lillräckligl omfallande på denna punkt - så borde ju blotta misstanken om att ett sådant samband kan finnas vara tillräcklig för att ulredningar och ålgärder av del slag som socialdemokraterna i tvä molioner föreslagil skulle komma lill stånd.

Men efler all ha lyssnai lill den lidigare debatten finner jag all del är tydligt all man från borgerligl häll lar läll på hälsoriskerna. Så är förhållandet också ule i många borgerligl styrda kommuner. Det är ju ändå sä all kommunerna bl, a, genom hälsovårdsstadgan har möjlighel att ingripa mol niiraiförekomsler i valienläkierna, 1 della sammanhang vill jag erinra om all länsläkaren i Malmöhus län reagerai skarpl mol påstående från kommunall håll alt vatten med nitraihalter på 50 mg per liter ulan vidare kan begagnas som dricksvatten,

Jordbruksulskollels borgeriiga majorilel sätler uppenbariigen, atl döma av skrivningen i utskollsbelänkandel, slor tilltro till upplysnings- och rådgivningsverksamhet som botemedel mol överdriven kvävegödning. Jag vill fråga om jordbruksutskottets ordförande har någon uppfattning om i vilken ulslräckning hälsovårdsnämnderna sänder ul t, ex, broschyren Gödsla grödan - inle vattendragen, vilken utgivits av statens lantbruksinformation, lill jordbrukarna, Mina erfarenheter i delta sammanhang är rätt nedslående. Jag vet exempel på kommuner med dominerande cenlerinslag som uttryckligen beslulal att inle sända ut denna broschyr lill lantbrukarna, trots all naturvårdsverket rekommenderar detla. Det skulle vara intressant atl vela om jordbruksutskottets ordförande har någon statistik eller annan dokumentation som pekar i motsatt riklning, dvs. om den här informalionen verkligen når ut lill berörda jordbrukare.

Herr lalman! Jag har med denna redovisning velat nyansera den ofta starkt förenklade bild som främsi centerpartiet brukar måla upp genom alt förringa betydelsen av de verkningar som övergödning inom jordbruket har på vattentäkterna. Centern vill ju gärna i olika sammanhang framställa sig som föregångare på miljöområdet. Mot bakgrunden av centerns negaliva inställning lill att åtgärder vidtages mot miljöolägenheler inom jordbruksområdet vågar jag påstå all vi här har fått ylleriigare ell exempel på att cenierns prakliska polilik inte nått ända fram lill partiets ibland något yviga och till intet förpliktande programförklaringar.

Jag vill med delta också yrka bifall till reservationen 1 i jordbruksutskottets belänkande nr 26.

172

Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr lalman! Om herr Silfverstrand vill behålla sina många här uttalade

förutfattade meningar om vad andra tycker och tror, och särskilt vad cenlerparliel vill, så kan jag inie hindra honom frän del. Jag vill ändå varna honom lilel grand, för han är illa informerad om vad som är på gång.

För del första är del ell par tre yrkanden i herr Silfverslrands molion som redan är lillgodosedda då de gäller åtgärder som är allmänt praktiserade. Det kan vara lilel bristande insikter - och det kan man föriåla - som gör all man klämmer fasl sådana yrkanden.

För del andra är del efter jordbruksministerns uttalande här i kammaren i kväll inte mycket kvar av reservationen, eftersom man där har uttalat sig för nödvändigheten av all skaffa sig en helhetsbild av vad användningen av handelsgödsel innebär på sikt. Jag har myckel noggrani följt undersökningarna och de undersökningsresultat som herr Silfverstrand så mångordigt beskrivit. Jag instämmer helt och hållet med herr Silfversirand i långa slycken - han slår alllsä in öppna dörrar. Sedan glider han plölsligl över i en litel försåtlig formulering som om alla bevis låg klara i undersökningarna. Det är tyvärr inte så, herr Silfverstrand, Det är klarl velenskapligl bevisat all vi har en niiraiförekomsl. Det är också klarl velenskapligl bevisat vilka obehagliga verkningar denna kan ha. Men del är inte rikligl så självklart som herr Silfversirand anlyder all del här finns ell samband med gödsling. Jag vill än en gång - jag vet inte för vilken gång i ordningen i kväll - säga all jag är beslämd motståndare till överdosering. Del finns ingen molivering för överdosering i någol sammanhang, men jag vill också varna för glidande påsiåenden om samband - de finns inle.

Om herr Silfversirand i likhel med mig någon gäng hade sluderai jorden under 1975 och 1976 när dessa undersökningar gjordes hade han velal bällre. Jordlagrel i del län som herr Silfversirand talar om beslår av en halv meter svart jord. Under del lagret finns två meter gul lera och därunder kalkstensskiffer. Den andra metern gul lera har under 1975 och 1976 varit torr som fnöske - det ryker när man gräver i den. Jag har naturiigtvis väldigl inlresserat eflerlysl uppgifier om sambandel med den kväveförgiftning som det skulle röra sig om i dessa torra lager. Jag vill inle tillbakavisa uppgifterna om ell samband, men jag nämner än en gäng alt i stället för att det lidigare var ell naluriigl kretslopp när det gäller föroreningar finns del nu en förfärlig mängd ulsläpp frän vallenklosetter som i många fall går direkl ul i grundvattnet

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen SILFVERSTRAND (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Larsson i Borrby har ell någol halsbrytande säll att argumentera. Å ena sidan medger han atl del kan finnas ell samband mellan användning av handelsgödsel och niiraiförekomsler i vattnet Å andra sidan säger han nej lill försöksätgärder i vissa särskill utsatta områden som vi föreslår. Jag tycker all del är inkonsekvenl.

Del är tydligen väldigt svårl atl med argument från jordbrukels egna forskare övertyga herr Larsson om de här problemen. Jag skall i alla

173

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

fall väga mig på ytterligare ell försök, Exemplel härrör från ell symposium i Båslad i augusli förra året Symposiei hade anordnals av Nordiska jordbruksforskares förening, som bör vara en för herr Larsson välkänd organisalion. Man framförde i sammanhangel varningen: "Jordbrukels miljöskadliga kvävegödslande kan inom en inle alllför läng lid ivinga fram hårda reslriklioner," Som arbelsunderlag hade de församlade forskarna och represenlanlerna för flera olika miljöorgan den undersökning som gjorls i Stensån, vilken rinner ut i Laholmsbukten, Undersökningen visar ell skrämmande resultat. Ett hundratal jordbruk inom Stensäns s, k, nederbördsområde släpper ut slora mängder kväve i ån. Det sker dels genom stallgödsel som förvaras så slarvigt atl den rinner rakt ut i ån, dels genom spridning av för höga mängder handelsgödsel på åkrarna. Delta har också bidragit lill den svåra anhopning av alger som ingen badande i Laholmsbukten runt Stensäns mynning kunnal undgå alt se. Denna algkoncen-tralion bedömdes vid seminariet som ett av de värsta miljöproblemen över huvud laget i Sverige, Undersökningen ledde lill resultatet att över 160 lantbruk i Stensäns närhet fick föreläggande från länsstyrelsen om ålgärder.

Tyvärr kan man konslalera all del inle är alllid som sådana ålgärder vidias - och herr Larsson är inie heller beredd all vidla några ålgärder med anledning av vår motion.

174

Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jo, herr Silfversirand, låt mig än en gång hänvisa till del uttalande som jordbruksminislern gjorl här i kväll och som jag in-stänimer i, där han säger alt han är beredd atl ta fasta på idén om vissa försöksområden. Del skall inte lyckas för herr Silfverstrand all försöka skapa en vrångbild av vad jag lycker, tänker eller avser i de här sammanhangen. Jag hävdar beslämt all jag kan bedöma del bäsl själv.

Herr Silfversirand hänvisar till fall där anordningar för gödselhanlering inle har skell lagenligt; men herr Silfversirand, som lidigare här har åberopat kommunal erfarenhet, bör kunna medverka till alt s-ådanl beivras! Del kan knappasl vara ell argument för ny lagsliftning atl han Iror sig kunna visa på fall där del sker lagöverträdelser,

Läl mig än en gång avrunda deballen med atl säga att det här är ell mycket vikligi område, som skall observeras. Del är välgörande all lyssna till del jordbruksminislern säger i kväll - all vi på sikl måsle få elt grepo. i slörre sammanhang, om alla dessa verkningar sammantagna,

Dessulom, herr lalman, skulle jag vilja erinra om alt jag har lalal om sambandet mellan användning av handelsgödsel och vattenföroreningar. Jag vill varna för antydningar om alt sambandel är bevisat. Det är det inle! Det är möjligl atl del finns eti samband. Jag har respekl för all del kan vara så, och del har jag sagl tidigare.

Hen SILFVERSTRAND (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Larsson i Borrby åberopade i sill senasie inlägg ett uttalande från jordbruksministern, som skulle gä ut på att vissa åtgärder som föreslås i vår motion skulle kunna övervägas. Då skall väl herr Larsson samiidigl erinra sig jordbruksminislerns ullalande i tidningen Land, där det framgick - och det är inte dementerat i kväll, del vill jag understryka - att han ansåg alt det inle fanns några problem av del här slaget och atl lagstifining eller andra åtgärder med syfte atl inskränka användningen av handelsgödselmedel var obehövliga. Del föreligger alltså en molsägelse här, och vi vel inle rikligl vilkel av de här två uttalandena som vi skall hälla fast vid.

Sedan tycker jag all det är ganska märkvärdigl alt herr Larsson lalar om antydningar om ett samband och anspelningar. Han tycks anse all del skulle vara någon form av debatleknik atl försöka påslå att del finns problem inom jordbrukel som inte existerar i verkligheten. Jag vill bara understryka atl jag hela liden här har åberopat undersökningar gjorda inom jordbruksområdet av jordbruket närstående intressen och forskningsinstitut Herr Larsson har inle med ett enda ord dementerat - och heller inte bekräftat - de här undersökningarna. Jag vill avslutningsvis fråga om han lar avstånd frän undersökningarna eller om han anser att del ligger någonting i dem.

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Herr lalmannen anmälde all herr Larsson i Borrby anhållit all lill pro-lokollei få antecknat att han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

Hen FAGERLUND (s):

Herr talman! Anledningen till all jag begärl ordet är au jag vill göra några kommenlarer lill det betänkande som nu föreligger och vad som där skrivs pä s, 17-19 i en miljöfråga som har tilldragit sig stort intresse i Kronobergs län. Jag avser frågan om sjön Åsnens reglering och de skador som den s, k, F66 har medfört för sjön.

Som ansvarig för regleringen och för den framslällning som låg bakom beslutet stod Södra Skogsägarnas AB, Redan första året konstaterades atl man fick en sänkt vattennivå i sjön. Det har fortsatt även under de följande åren för atl i somras kulminera i en vattennivå som var nästan en meter under den nivå som sjön hade före domen.

Det är naturligt atl den miljöförstöring som blev följden av vattendomen skapade en opinionsrörelse bland befolkningen vid Åsnen men även bland andra som ser sjön Åsnen som en möjlighet lill rörligt friluftsliv och rekreation. Områdets värde framgår av atl del har blivit klassat som elt riksintresse.

De som ville slå vakt om miljön i detta område bildade en förening för atl samordna en aktion för all fä lill slånd en omprövning av vat-tendomsiolens dom, I börian mölles de av hårl motstånd. De ansvariga hänvisade till au det regnade för litet, alt förhållandena var onaturliga, m, m: I dag kan man konslalera au del är Åsnenföreningen som slår

175

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

176

som segrare i kampen för atl fä en ny vattendom. De flesla är i dag överens om alt nu rådande förhållanden inle kan forlsälla, och jordbruksutskottet säger enhälligt i anledning av den socialdemokraliska moiionen:

"När del gäller sjön Åsnen vill ulskollel för sin del framhålla det nödvändiga i att ålgärder snarasl möjligl vidtas för att motverka beslående skador på sjöns ekosystem,"

Man skulle kunna vara nöjd med della, men jag beklagar all utskotlel inte också säger att vallennivån skall höjas till förutvarande medelvai-lenslånd. Det är nödvändigl om ekosystemet skall kunna räddas, Me-delvattenslåndet har sedan lappningsplanen, F 66, trädde i kraft varil en halv meler lägre. Domen innebar därför en sjösänkning, men del sades del ingenling om i domen. I dag är vallensländel över 1,39 m, dvs. en och en halv meter högre än det var när del var som lägst Mänga som bor omkring sjön tycker att vattenståndet nu är vad det bör vara.

Det första parti som tog klar ställning och ansåg atl någol måsle göras i detta område var socialdemokraterna i Kronobergs län. Vi ordnade ett besök av förutvarande jordbruksministern Lundkvisi. Han delade vår mening att någol måste göras och tillsatte en arbetsgrupp med uppgifl atl utreda frågan och göra de nödvändiga undersökningarna. Socialdemokraternas inställning är ganska nalurlig i elt sådant här fall, eftersom vi från vårt håll aldrig kan acceplera all enskilda vinsliniressen får fördärva den miljö som är allas vår egendom.

Vi socialdemokraier är också nöjda med all ell enhälligl utskott anser alt det slutgiltiga beslutet skall förbehållas regeringen. På så sätl kan ett politiskt ansvar utkrävas, vilket är nödvändigt. Den nya vatlendomen måste bygga på sådant material att samma felslut och samma fördärvande av sjön undviks när man nu går i förfaltning om all ompröva den lidigare domen.

Men del finns forlfarande en liten grupp strandägare som anser att man skall ha en sjösänkning i Åsnen. En förtroendeman inom centerpartiet och Lantbrukarnas riksförbund har skrivit lill LRF:s juridiska avdelning och krävt vissa skärpningar i den nuvarande domen. Han går emol arbetsgruppens redovisade förslag och vill all sjön skall sänkas.

Arbelsgruppen föreslär au högsia lillålna vatlenslånd blir 139,10 m. Härom skriver den nämnde föreiroendemannen: "Della är för högl, får icke vid någol lillfälle översliga 138,80." Det skulle innebära all vattenståndet blev 26 cm lägre än i dag.

Arbelsgruppen anser all medelvaitensiändet skall vara 138,50 m. Det bör enligt den klagande icke översliga 138,30 m. Han molsäller sig också alt man genom all höja skiborden skall försöka hålla kvar vallnel i Åsnen så atl man inte får det extremt låga vattenstånd som vi nu har haft

Jag har tagit upp detta därför all jag förväntar mig atl den nuvarande jordbruksminislern, trots sin anknylning lill såväl Södra skogsägarnas förbund som lill LRF, inte lyssnar på dem som anser all man här förvärvar elt oerhört värdefullt område och tar deras uppfattning för god, ulan

att han tar hänsyn till den uppfallning som majorilelen av människorna har, nämligen all Åsnen skall återställas. Jag förutsätter också att arbetsgruppens förslag kommer fram snarl, så all vi icke behöver uppleva ytterligare en sommar med ett sådant tillstånd när det gäller Åsnen som vi lidigare haft.

Hen ENLUND (fp):

Herr talman! Jag ämnar kommentera ett par punkler i jordbruksutskottets belänkande, där utskottet inte nått enighet och där del föreligger reservaiioner från de socialdemokratiska ledamöierna.

Den första frågan gäller handelsgödsel. Där omfattar debatten bl, a, frågan huruvida jordbrukel använder för myckel handelsgödsel, och delta har en expertgrupp inom jordbruksutredningen, den s, k, produktionsmålsgruppen, närmare belyst med utgångspunkt i lanibrukshögskolans s, k, bördighelssludier.

Försöksresultaten tyder på atl om all användning av handelsgödsel skulle upphöra, så skulle heklarskördarna vid den odlingsinriktning vi har i dag sjunka till omkring hälften av dagens avkastning, dvs, till 1800-talets nivå. En sådan sänkning av hektarskördarna skulle sannolikt omöjliggöra den kreaturslösa drift som i dagens jordbruk är ganska vantig. Konsekvenserna i övrigl är så pass svära atl bedöma all utredningsgruppen inle funnit del meningsfullt atl göra närmare kalkyler med denna Ulgångspunkl, Produkiionsmälsgruppen har i slällel nöjt sig med att undersöka konsekvenserna år 1985 av en långvarig reducering av handels-gödselgivorna med en fjärdedel resp, hälften jämfört med dagens givor, som antagits gälla som normgivor även  1985,

En långvarig minskning av gödslingen med 25 96 skulle leda lill sänkningar av hektarskördarna med ca 10 96 och lill ett inkomstbortfall för jordbrukel, även med hänsyn lill minskade gödselkosinader, om ca 200 milj, kr, i  1974 års pris- och kostnadsläge.

En halvering av gödslingen skulle leda lill ytterligare skördeminskningar. För fiertalet grödor skulle hektaravkasiningen sänkas med 20-25 96, Inkomstbortfallet för jordbruket - eller för samhället, om man vill uttrycka del så - skulle bli uppemol 500 milj, kr, räknal i 1974 års priser.

Expertgruppens redovisning av konsekvenserna av minskad handelsgödselanvändning har inte givit jordbruksulredningen anledning all ultala någon mening om huruvida den nuvarande handelsgödselanvändningen är för hög eller för låg. Några sådana ullalanden görs inle heller i utskottets belänkande, framför allt av det skälet au det inte finns någol underlag för sädana generella omdömen.

Vad reservanterna närmasl syftar till synes vara all del material som redan finns tillsammans med de undersökningsresultat som kommer all redovisas av bl, a, nalurvårdsverket, socialslyrelsen, lanlbrukshögskolan och skogshögskolan skulle las om hand och bearbetas av en särskild utredning. Jag finner det knappasl rimligl all en och samma utredning

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

177

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

skall kunna hantera ett så omfallande malerial som del dä skulle bli fråga om. Del skulle komma alt gälla vattenlagen, miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt beslämmelserna i hälsovårdsstadgan. Den prioritering vi här bör göra är nog inle all lillsälla en ny utredning, Vikligare är att de forskningsresultat som redan finns och de resullal som kommer fram ur pågående undersökningar förs ul till de människor som berörs, och all de blir kända och beaktade. Den uppgiften tror jag inte underlällas i nämnvärd grad av en maslodonl-ulredning som del måsle bli fråga om ifall den skulle läcka så slora områden.

Även när del gäller luftföroreningar frän motorfordon vill reservanlerna lillsälla en särskild ulredning, I den molion som reservalionen bygger pä nämns avgaskontroll, gränsvärden för avgasföroreningar, trafikplanering, kollektivtrafik och sänkt blyhall i bensin. Det handlar alltså om ganska många områden. Jag vill här, herr talman, gärna instämma i motionens syfte. Fru Theorin har ganska nyss redovisat allvaret i problemen med luftföroreningar. Men vill man nå resultat inom någorlunda rimlig lid, tror jag inte del är lill fördel med en ulredning som skall läcka sä slora områden. Vad skulle det exempelvis riäna lill all låla en ulredning syssla med blyhalten i bensin, när produkikontrollnämnden för fem veckor sedan har fastställt en tidsplan för att ytterligare minska blyhalten och med klart sikte på atl helt ta bort blyhallen i bensin?

Delsamma kan sägas om avgaskonirollen på bilar. Regeringen har nyligen lillsati en utredning, som redan nämnls i debatten, vilken skall föreslå bättre typbesiklning för bilar. Del måste rimligtvis även gälla bilarnas avgassystem. Nu vill reservanterna tillsälta en utredning som skall syssla med samma sak. Jag tror för min del inte alt det skulle främja saken sä all man snabbare åstadkom förbättringar.

Därtill kommer att ulskollel så sent som den 1 december förra årel behandlade ell stort anlal molioner, där även frågan om bilavgaserna fanns med. Då hänvisade ulskollel i full enighei bl, a, till de redan skärpta kraven på avgasrening och till naturvårdsverkets riktvärden för luftföroreningar. Sedan dess har regeringen, som jag redan har nämnl, tagit initiativ lill bättre bilbesiktning, och produkikontrollnämnden har tagil inilialiv lill all så småningom hell få borl blyel ur bensinen. Dessa ålgärder kan rimliglvis inle ha förslärkl behovel av nya ulredningar på delta område.

Herr talman! Med det sagda ber jag all få yrka bifall till samtliga punkler i jordbruksutskottets hemslällan i belänkandet nr 26,

178

Hen JOHANSSON i Växjö (c):

Herr lalman! Del är med anledning av herr Fagerlunds inlägg i deballen som jag nu lar lill orda.

Herr Fagerlund liksom övriga socialdemokraier i framskjuten ställning i Kronobergs län för den ensidiga argumenteringen alt deras parti är del enda som har agerat i frågan om sjön Åsnen, Jag tycker del är en

orätivis behandling mol de övriga partier som är represenlerade i Åsnenföreningen, De har varil goda förelrädare när del gälll all försöka åstadkomma en högre vallennivå i sjön.

Själv har jag uppvaktat den nuvarande jordbruksministern och bell om en omprövning av vallendomen,

I den socialdemokraliska propagandan liksom i herr Fagerlunds inlägg här sägs all del är de som har all handha regleringen av sjön som har handlat illa, atl det är de som har begäu ogärningat Men de handlar ju hell och hållet efter vattendomen, Alla länsbot oavsell polilisk tillhörighet, hoppas på en omprövning av domen och att det skall bli mer vallen i sjön Åsnen, Själv har vår Herre sett till alt del är väldigl myckel vatten i Åsnen för tillfället I förra veckan, när jag åkte utmed sjön, var det faktiskt översvämning i den. Slora områden av jordbruksjord låg under vallen. Mänga sommarstugeägare har tydligen trott all sjön aldrig skulle kunna höja sin vattennivå. Man har byggt ut bryggorna, och dessa ser man nu långt ute i sjön, herr Fageriund. Så har del blivit genom vårfloden, och vattnet kommer givelvis i sinom tid att sjunka.

Jag själv önskar inget hellre än att del blir en ny vatiendom, som ser till att sjön Åsnens vattennivå blir sådan att Åsnen blir den tilltalande sjö som den tidigare har varit. Men kom inte och säg, herr Fagerlund, att det enbart är socialdemokraterna som har drivit den här frågan. Det har alla partier gjort. Tillä exempelvis i cenierns länsprogram inför 1976 års val, där vi tog upp Åsnenfrågan!

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. in.

Hen FAGERLUND (s):

Herr lalman! Jag sade alt socialdemokraterna i Kronobergs län var del första länsparti som tog klar ställning i frågan om sjön Åsnen, Jag vel mycket väl att herr Bertil Johansson i Växjö vaknade 1976 i den här frågan. Till dess hade han varit en av dem som tyckte alt del var bra och hävdade atl det föll för lilel regn.

Del framgår också av hans anförande här. Han säger all del i dag är väldigl myckel vatten i Åsnen, Nivån ligger nu på 139,06 m. Annars brukar den vara 139,30 m, dvs. ca 25 cm högre. Men Bertil Johansson säger atl i dag är det väldigt myckel vallen i Åsnen, Del är hans uppfallning om del hela.

Hen JOHANSSON i Växjö (c):

Herr talman! Herr Fageriund känner lill alt jag är myckel naturvärds-intresserad. Jag är ornitolog och går ofta längs Åsnens stränder och skådar fåglar. De senaste åren har jag med bedrövelse noterat sjöns vattennivå. Kom inte och säg att uppvaknandet skedde 1976 i och med all jag uppvaktade jordbruksminisier Dahlgren. Del vissle jag långt tidigare. Jag har verkat för atl en annan lingens ordning skulle komma till slånd.

179

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

Hen FAGERLUND (s):

Herr lalman! Lål mig bara konslalera alt herr Johansson i Växjö inle någon gäng har tagit upp denna fråga i Sveriges riksdag.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1-4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemställt

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskolieis hemslällan, dels reservalionen nr I av herr Lundkvisi m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvist begärt volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksulskollels hemslällan i betänkandet nr 26 mom. 5 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av herr Lundkvist m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Lundkvist begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 164 Nej - 147

Mom. 6 och 7

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskolieis henislällan, dels re servalionen nr 2 av herr Lundkvisi m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvisi begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksulskollels hemslällan i belänkandel nr 26 mom. 6 och 7 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Lundkvisi m.fl.

180

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då herr Lundkvisi begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 164 Nej - 147

Mom. 8

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskolieis hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Lundkvist m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lundkvisi begärl volering uppläsies och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksulskoltels hemslällan i belänkandel nr 26 mom. 8 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av herr Lundkvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Lundkvisi begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 163 Nej - 148

Mom. 9

Ulskotlels hemställan bifölls.

§ 4 Föredrogs

Jordbruksutskottets belänkanden

1976/77:27 med anledning av propositionen 1976/77:91 om stödåtgärder

på fiskels område jämle molioner 1976/77:28 med anledning av proposilionen 1976/77:94 om reglering av

priserna pä jordbruksprodukler, m, m, jämle molion

Näringsulskollets belänkande

1976/77:34 med anledning av regeringens skrivelse 1976/77:78 med överlämnande av allmänna pensionsfondens Oärde fondslyrelses årsredovisning

Arbelsmarknadsulskollels belänkande

1976/77:25 med anledning av proposilionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77, såviii proposilionen hänvisats lill arbelsmarknadsulskollel

Kammaren biföll vad ulskollen i dessa belänkanden hemsiällt

§ 5 Kammaren ålskildes kl, 22,50,

Nr 124

Onsdagen den 4 maj 1977

Vatten- och luftvård, m. m.

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemen