Riksdagens protokoll 1976/77:120 Torsdagen den 28 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:120

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:120

Torsdagen den 28 april

Kl.  19.30

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

§ 1 Hushållning med energi i byggnader m. m. (forts.)

Fortsalles överläggningen om civilulskotlels betänkande 1976/77:32.

Fru DAHL (s):

Herr lalman! Den proposition som vi i dag behandlar sägs utgöra ett led i del sparprogram varigenom centern skulle uppfylla de löften man givit till väljarna om all kunna genomföra ett mer ambitiöst sparprogram och att göra della mer effektivi än någon annan.

Låt mig då böria med atl erinra om vad bosladsministern här säger i propositionen om just den saken. Proposilionen inleds med följande ord: "I propositionen läggs fram förslag som syftar till att förbältra hushållningen med energi i byggnader m. m. Det är angeläget alt kraftfulla åtgärder vidias för all ytterligare höja ambitionsnivån i energisparandet. De förslag som läggs fram ulgör på olika säll åtgärder för att öka energisparandet."

Längre fram fortsätter bosladsministern: "Del av riksdagen år 1975 fattade energipolitiska beslutet innebär atl tillväxten av energikonsumtionen om möjligt skall begränsas lill 2 % per år fram till år 1985. Del är emellertid mycket angeläget atl åsladkomma besparingar utöver vad detta beslut anger. Det krävs både en förstärkning av redan vidtagna åtgärder och en komplettering med nya åtgärder. Vad gäller nya åtgärder för energihushållning i byggnader har undersökningar bedriviis inom planverkel, vars preliminära rapport f n. är föremål för remissbehandling," Sedan hänvisar bosladsministern lill att hon snarast möjligt skall återkomma med förslag på grundval av rapporten.

Det är, herr lalman, mot den här bakgrunden viktigt atl granska om propositionen verkligen molsvarar den pretentiösa beskrivning man ger av den och de förväntningar som sådana uttalanden naturiigtvis väcker bland människorna. Det har andra redan gjorl, och fier kommer också alt göra del liksom jag återkommer till del senare i den här debatien.

Men jag kan inle, herr talman, underlåta all i del här inlägget också sätta in den proposilion som vi nu behandlar i sitl slörre energipoliliska sammanhang, såsom vi har gjort i vår molion och i det särskilda yttrande som är fogat lill utskottets betänkande 1976/77:32,

Energifrågan är med rätta en fråga som dominerar den politiska debatten, både på grund av sitl fakliska sakinnehåll och på grund av den roll som den kommii att spela i svensk polilik. Tillgång lill energi och behovel av energi kan sägas vara det moderna industrisamhällets både

109

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

110

styrka och svaghet. Styrkan ligger ju i att lillgång lill energi är en förutsättning för välfärden, för ulvecklingen, för alt vi skall kunna förbättra människors levnadsvillkor. Den framtidstro som är kopplad lill de möjligheter som energin ger har funnits i vårt samhälle ända sedan industrialismens genombrott, och den finns i dagens u-länder. Och jag tror all del vore djupt orätt om vi skulle karakterisera den framlidstron som bara materialism och prylraseri,

Å andra sidan finns också en svaghet hos del moderna industrisamhället i det att våra möjligheter all i dag få den energi som vi så väl behöver är begränsade. All de system varigenom de fiesta industrisamhällen i dag försöris med den energi de behöver på många sätl har stora svagheter, som innebär stora risker från säkerhetssynpunkt, för de framtida resurstillgångarna i världen och för det nationella oberoendet Del är inle underligt att energifrågan har fungerat som en väckarklocka och fått människor all förstå atl vi behöver en bättre hushållning med väridens resurser.

Det är mol den här bakgrunden alldeles nödvändigt alt varie land skaffar sig en genomtänkt och långsiktig politik på energiområdet, för atl kunna irygga en energiförsörining som klarar sysselsättningen, välfärden och utvecklingen utan att hota människors miljö och den mänskliga naturen - helt enkelt att klara att utnyUja energikällorna på ett ansvarsfullt sätt för att tillgodose grundläggande mänskliga behov och sociala mål för samhällel, Sverige var del första land i världen som lade fast ett sådant program. Del skedde på initiativ av den socialdemokratiska regeringen efler en myckel ingående medborgardebalt, och vi var långl före alla andra industriländer.

Det beslut som vi fattade 1975 var ett mycket viktigt beslut, ett avgörande beslut. Det var naturligtvis å andra sidan inle invändningsfrilt, Ingel energipolitiskl beslut kan - i den situation som världen i dag befinner sig i - omedelbart försälta oss i ett idealtillstånd. Ty så är ju inte situationen! Del var heller inle det enda, del unika eller del slutgiltiga beslut som vi har all fatta. Men del var startpunkten till den serie av beslut som successivi skall ge oss en bällre situation! Det var ell strategiskt program för hur energiförsöriningen, omgärdad av för världen unikt stränga säkerhetskrav, skall kunna klaras, samtidigt som vi medvetet arbetar oss fram lill slörre handlingsfrihet, ökal nationellt oberoende och nya och bällre lösningar på dessa svåra frågor. Del var därför som vi, i samband med det beslulel, satte i gång en rad ulredningar och forskningsprogram för att få ökade kunskaper och säkrare och effeklivare metoder att använda både de nu kända och de s. k. alternativa energikällorna. Del var också därför som sparandet av energi intog en central plats i det programmet.

Vi fastlade då ell mera ambitiöst sparprogram än något annat land. Vi satsade, som jag framhöll i debatten förut i dag, mycket på spar-programmel så länge som vi hade möjligheter att göra del - när vi hade regeringsmakten.

Vi har också fåll en redovisning såväl i propositionen som i ulskottsbelänkandet om vilka betydande insatser del faktiskt har varil fråga om. Det var naturligtvis också mot den bakgrunden vi uppdrog ål planverket att genomföra den undersökning som skulle kunna ge oss en grund att stå på när det gällde att gå vidare i sparprogrammet

Då kan man fråga sig hur centern och den nuvarande regeringen.-efler atl de i valrörelsen framställt oss som energislösare, slarviga kärnkraflsenlusiaster och sig själva som så oerhörl ansvarsfulla - nu har agerat. Jo, man går ut och ulnyUjar människors oro på ell ansvarslösl säll för alt vinna röster, förespeglar dem att man sitter inne med lösningar på svåra problem som man faktiskt i verkligheten inle har. Moderaterna och folkparlislerna, som ju har en helt annan uppfattning i energifrågan än vad centern har, teg då tyst, efiersom de var så angelägna om all med den här frågan vinna valet - för hell andra syften. Och så vinner man valel! Och man sitter vid maklen och har möjlighel all genomföra ett program som skall motsvara de förvänlningar som man har väckl.

Vad händer? Jo, vi får inga konkreta förslag, men däremot en rad "paradnummer" för all utåt hålla masken. Vi får en regering som är splittrad och handlingsförlamad i den här frågan och därför griper till en förhalningslaklik för alt slippa fatta beslut! Man satsar visserligen miljarder på energifrågan, men inle på konstruktiva ålgärder ulan för att man skall få mera tid på sig alt slippa la ställning i dessa besvärliga frågor. Och vad blir effekten av del? Jo, effekierna blir naturligtvis myckel farliga i olika avseenden. Människor föriorar tron på demokratin och pä möjligheten all påverka framtiden. Vi hindras från atl arbeta på elt konstruktivt sätt för alt lösa de svåra problem del här är fråga om, att lägga fram en långsikiig plan. För varie månad och för varie år som går ulan konstruktivt arbele ökar ju riskerna för framliden och vår handlingsfrihet minskar.

1 Svenska Dagbladet för i går finns det en slor artikel på jusl delta tema. Den inleds med orden: "Statsmakternas beslutsföriamning i ener-giförsöriningsfrågan leder lill minskad handlingsfrihet, oljeberoende och årligen åierkommande svåra kriser under 80-lalel." Tiden medger inle all jag går närmare in på den myckel omfallande argumenlalion som finns där, men det är en artikel som jag vill anbefalla till läsning. Del skulle kanske kunna medverka till att statsråden begriper att de nu måsle böria arbela med dessa frågor i stället för all hålla lal.

Den proposilion som vi i dag behandlar är också den ell exempel på hur man bedriver ell politiskt laktikspel irien i själva verket inle arbetar på ett seriösl sätt med energifrågorna. Som Per Bergman redan framhållil innebär propositionen inle någol resurstillskott och ännu mindre innebär den en sådan höjning av ambilionsnivån som statsrådet så slok lalar om i proposilionen. Vidare lanserar den elt mycket krångligt system som gör del svårl för enskilda människor att utnyUja del föreslagna stödet

Arbetarbladet för den 15 april 1977 innehöll en artikel under rubriken: "Regeringen stoppar upp energisparandet." Det är inte någon ledare, och

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

111

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

det ligger ingen partipolitisk propaganda till grund för rubriken. Det är i slället länsbostadsdirektören i Gävleborgs län som talar om all regeringens politik på energisparområdet har lett till all de åtgärder som tidigare var i gång för alt spara energi i bostäderna genom olika förbättrings-och ombyggnadsarbeten nu har stoppats upp. Varför? Jo, därför att i slutet av mars fick länsbostadsnämnden en cirkulärskrivelse från byggnadsstyrelsen där det klargjordes att man skall stoppa denna verksamhel till dess propositionen om nya rikllinjer på området har behandlats i riksdagen. Därtill kommer, säger länsbostadsdirektören, all del nya systemet är så krångligt att ingen kommer all kunna begripa sig på det, 1 varie fall kommer det att leda till stora förseningar. Mot den bakgrunden är det ju inle så konstigt om det uppstår reservaiioner på de anslag som står lill förfogande för i år. Och det förhållandel alt de medlen skall få utnytrias näsla år är minst av alll ett resurstillskott. Snarare är del ett sätl att något minska effekten av de förseningar som har skett på grund av regeringens handlande.

I dag har vi fått veta atl den proposilion om ytteriigare energisparande åtgärder som lidigare utlovats inte kommer alt läggas fram. Och statsrådet har i det sammanhangel sagt någol som har uppfyllt oss med förvåning och gjorl oss mycket upprörda, nämligen all del är inte hennes sak att svara på hur detta påverkar energibalansen. Det är någon annans ansvar. Men för del första är del ju så att ansvarel för energisparandet i bosläder formellt ligger hos bostadsministern. Och för det andra kan jag inle begripa hur någon centerpartist - allra minsl en centerpartist som sitter i regeringen - kan undandra sig del moraliska ansvarel i dessa frågor. Det är för oss fullkomligt obegripligt!

Vi har fört en diskussion om vad ambitionsnivå egentligen belyder i de här sammanhangen och vari skillnaderna i ambitionsnivå mellan oss består. Lål mig dä säga, herr talman, alt en hög ambitionsnivå på detla område självfallet innebär att tillföra de resurser till energisektorn som behövs för ell effektivi sparande. Men del innebär också att dagligen arbela med dessa frågor. Del innebär att lägga fram konkrela förslag. Det innebär att se lill att vi får en långsiktig planering. Del innebär förmåga atl fatta beslut och att skaffa ökade kunskaper för framtiden. Kort sagt, det innebär att regera! Likaså innebär det att man skall fungera som en folkrörelse och föra en bred deball med landets medborgare i dessa frågor. Och del skall vara en deball som inte är underbyggd med allmänna deklarationer och vulgärpropaganda, som gör atl människorna tappar tron på framtiden, utan en debatt som bygger på kunskaper, ärliga besked och tro på att vi kan påverka framliden med egna insalser. Det är på del sättet som vi, herr talman, tänker forlsälla att arbeta med de här frågorna. Hade vi fortfarande frän kanslihuset haft möjlighet att påverka politiken i det här landet, skulle del ha varit möjligl att för riksdagen framlägga betydligt mer långtgående förslag än de som nu föreligger, för då hade vi sluppit föriora månader och år på en meningslös

112

diskussion, som grundar sig på att centern försöker klara sig ifrån sina helt orealistiska vallöften.

Herr GUSTAFSSON i Borås (fp):

Herr lalman! Jag skall vid del här tillfället inte ingå i polernik mot Birgitta Dahl med anledning av hennes brandtal. Del blir väl senare tillfälle för andra talare att göra detta.

Hushållning med energi är någonling som alla i dag bedömer som oerhört viktigt Det har skett en belydande omsvängning sedan folkpartiet och Gunnar Helén sommaren 1973 presenterade en ny energipolitik, byggd på hushållning med energi, effektivare styrning och satsning på alternativa energikällor. Även om alla nu är ense om betydelsen av atl spara energi, är de praktiska resultaten alkjämt ganska begränsade. Del är nödvändigl att med olika åtgärder stimulera lill fortsatta insalser för alt spara energi. Folkpartiet har också i de senaste årens riksdagsmotioner hävdat att jusl hushållning med energi måste bli en huvudpunkt.

Eftersom uppvärmningen av bostäder och lokaler lar i anspråk bortåt hälften av våra energiresurser, är del naluriigt att sparinsatserna i betydande grad inriktas på detta område.

Den proposilion som ligger lill grund för del utskottsbetänkande som vi nu behandlar möjliggör en uibyggnad av det energisparstöd lill bostäder och lokaler som infördes av riksdagen 1974, Men det har skett en höjning av ambitionsnivån. Jag lillåler mig att säga detla, även om det i de föregående debatterna diskuterats huruvida det förhåller sig så, Ostridigl är emellertid att den penningsumma som ställs lill förfogande har höjts. Rimligtvis bör man då också kunna räkna med att det skall gå att åsladkomma fier energisparålgärder. På en del områden har det också blivit utvidgningar, och dessutom företas vissa ändringar av den administrativa handläggningen.

Del är klarl alt det här förslaget inte innebär något särskilt stort steg i fråga om hushållning med energi i bostäder, Bostadsminislern har ju också meddelat all yllerligare en proposilion om åtgärder för energibesparingar i befintlig bebyggelse kan väntas, sedan en aktuell rapport från planverket remissbehandlats.

Skall vi i någon högre grad minska energiålgången i våra bostäder, krävs del förmodligen ell tålmodigt och kontinuerligt arbete för sådana ålgärder på alla plan och oberoende av vilken regering vi har. Jag har därför ingen förståelse förde försök alt bagatellisera propositionens förslag som återfinns i del särskilda yttrandet från de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet

Det finns i del här belänkandel en rad frågor som föranlell socialdemokratiska reservaiioner. Herr Mattsson har som lalesman för utskottsmajoriteten tagil upp en del av dessa invändningar. Jag skall här nöja mig med all göra några kommentarer i anslutning till de åtgärder i förslaget som speciellt berör kommunerna. Del är onekligen så all kommunernas agerande i dessa frågor har en icke oväsentlig belydelse för

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

113

8 Riksdagens prolokoll 1976/77:119-120

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

114

den kommunala ekonomin. Kommunerna kan dessulom som föregångare ha en mönsterbildande effekt och utgöra en god illustration i den information som föruisäiies för alt man skall fä fart på energisparandet. Den höjning av maximigränsen för bidrag lill 300 000 kr. för kommunala lokaler och byggnader som nu genomförs bör innebära att även till beloppet ganska belydande projekl exempelvis inom del kommunala fastighetsbeståndet kan ges en förhållandevis hög prioritet

En utomordentligt viktig uppgifl för kommunerna är alt bedriva en väl utbyggd informalions- och rådgivningsverksamhet lill allmänheten beträffande energisparmöjligheierna. Efiersom denna verksamhel kommer all ställa ökade krav på kommunerna har bostadsminislern föreslagit all 15 milj. kr. skall ställas lill regeringens förfogande för alt användas med del huvudsakliga syflel all kommunernas insalser med rådgivning snabbt skall ökas. Reservanlerna på den socialdemokratiska sidan menar all förslagei är dåligl underbyggl och yrkar avslag på del. ■ För min del vill jag säga, alt jag lycker alt del är rikligt atl man snabbt ökar insatserna belräffande information och rådgivning ule i kommunerna. Om det skall kunna ske redan under innevarande år är del nog nödvändigl med särskilda sialliga bidrag lill kommunerna. Den bud-gel som de flesta kommuner lever efter i år har knappast några extra marginaler för nya insatser på det här områdei. Genom den nu föreslagna medelsanvisningen kan pengar i begränsad omfallning ställas lill kommunernas förfogande. Av utskoltsskrivningen framgår att regeringen vid fördelningen av anslagel har alt beakla både stödets avsedda effekter och rätlvisekravel mellan olika kommuner. På längre sikt bör ell eventuellt fortsatt statligt stöd ges i andra former. Det skall kanske inle ens vara öronmärkla pengar i del här fallel.

En annan fråga som förutsätter kommunal medverkan är utbildningen av kommunala förtroendevalda och vissa anslällda i kommunen. Jag tror atl det råder allmän enighet om atl de som skall förmedla informalion och kunskap till allmänhelen och ge råd lill denna behöver en ingående utbildning i dessa frågor.

Propositionens förslag alt Kommunförbundet skall genomföra en sådan utbildning under medverkan av planverket och SIFU godtas av hela utskotlel när det gäller de anslällda, medan reservanterna vill lägga denna utbildning på de poliliska partierna och studieförbunden när det gäller de förtroendevalda. Den här reservationen har jag verkligen svårl all förstå. Kommunförbundets utbildningsverksamhet för förtroendemän är väl etablerad och uppskattad sedan många år. Under del sisla året har parlierna också kommit överens om att vid förtroendemannakurser avsätta tid för partierna, så all de för de egna medlemmarna kan ge en partiideologisk komplettering av kursinnehållet Så kan del nalurliglvis gå lill även med denna kursverksamhei.

Jag vill slulligen, herr talman, la upp frågan om flnansiering av fjärrvärmeanläggningar. Det finns i dag ell slarkl intresse av atl bygga ut fjärrvärmenälen, både från energisparsynpunkt och för att förbättra mil-

jön. Alt bygga ut fjärrvärmenätet är emellertid dyrt, och kommunerna tvingas ofta avstå, dels därför att mer prioriterade investeringar inom andra områden ges företräde, dels därför att de lån man eventuellt kunnat ta upp skulle få en alldeles för korl löptid - i allmänhet högst 15 år.

De utfästelserom all lösa finansieringsproblemel för Ijärrvärmeanlägg-ningar genom lån med längre löplider - 20-25 år anges som normal lånetid - som nu redovisas innebär en betydande lättnad för många kommuner och kan bidra till atl den önskvärda utbyggnaden av fjärrvärmenätet kan ske i snabbare takt Även om reservanternas förslag om att betrakta hela fjärrvärmeutbyggnaden från lånesynpunkt som en bostadskomplettering är tilltalande, tror jag att det finns anledning att avvakta kapilalmarknadsulredningens förslag innan man vidgar den prioriterade bosladslånesektorn.

Avslutningsvis vill jag, herr talman, yrka bifall till civilulskoiiels hemslällan i belänkandel 1976/77:32 och avslag på de reservationer som är fogade till detsamma.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Fru bostadsministern OLSSON:

Herr talman! Låt mig inleda med att sätta in den här proposilionen i sitt sammanhang med regeringens energipolitik.

I regeringsförklaringen sägs:

"Regeringen avseratt presentera program för effeklivare energianvändning främsi i boslads- och lokaluppvärmning samt i industriprocesser. En plan skall upprättas för utbyggnad av kraflvärmeverk. Särskilda finansiella förutsättningar skall skapas för en snabb uibyggnad av induslrielll mottryck och ulnyUjande av spillvärme.

Energiforskningen skall i ökad ulslräckning inriktas på all ulveckla leknik för användning av förnyelsebara energikällor, såsom solenergi, vindkraft och jordvärme."

Regeringen har lillsati en energikommission. Den har lill uppgifl att mer långsikligl och övergripande överväga frågor angående både energiproduktion och energikonsumtion saml olika alternativa energibalanser. I direkliven sägs emellertid också att det är angelägel atl pågående ul-rednings- och förslagsverksamhet fortgår och att förslag läggs fram successivt i all den utsträckning som är möjligl, ulan att energikommissionens överväganden avvaktas.

Den nu liggande propositionen är ett exempel på hur regeringen följer upp detla uttalande. Industridepartementets förslag lill lag om kommunal energiplanering är ett annal exempel. Den proposition som bostadsdepartementet kommer au lägga fram till höslen är ell iredje exempel.

Beträffande den proposition som jag räknar med all föreslå regeringen alt lägga fram till hösten vill jag här nämna följande:

Planverket lade fram en preliminär rapport angående möjligheter alt spara energi i befintlig bebyggelse i slutet av januari 1977. Den rapporten innehåller ett antal delar:

a) Där ges en genomgång av olika lekniska besparingsmöjligheter be-

115

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

116

träffande ventilations- och uppvärmningsanläggningar, isolering m. m.

b)   Där läggs förslag om ändringar i byggnadsstadgan, som skulle göra det möjligl för byggnadsnämnder att ålägga faslighelsägarna all vidta dels enklare underhållsåtgärder, dels mera genomgripande upprustningsåtgärder.

c)   Där ges också förslag om en för kommunerna och i viss mån också för faslighelsägarna obligatorisk besiklningsverksamhet.

d) Slutligen redovisas ett antal mycket intressanta räkneexempel. Till
vår förvåning i departementet har de tagits till underiag för påslåendet
alt rapporten visar att del är omöjligt all spara energi i stor omfallning.

Den senare reaktionen kommer förmodligen av alt man ryggar för de slora tal som planverkel här nämner - i det mest omfallande exemplet nämns 50 miljarder kronor - utan att förmå väga in de stora samhällsekonomiska värdena av energisparandets resultat, bl. a. med hänsyn till att det finns all anledning att vänta sig kraftigt ökade energipriser i framtiden.

Nu har planverkets rapport remissbehandlats. Jag skall inte gå in på några detaljer, men jag vill ändå passa på att konstatera att planverkets förslag i väsentliga avseenden mottagits positivt av remissinstanserna. Vad vi hittills särskilt har studerat är förslagen om ändringar i byggnadsstadgan och om kommunal besiktningsverksamhet.

Sä när som pä förslagen om mer långtgående upprustningsålägganden och att besiktningsverksamhelen skulle göras direkt obligatorisk vill jag påstå alt planverkets förslag har fått elt mycket starkt slöd.

Som jag tidigare sade är remissmaterialet mycket omfattande. Vi arbetar nu vidare med en grundlig utvärdering av remissinstansernas synpunkler.

Planverket arbetar också vidare med sin definitiva rapport. Den kommer att innehålla dels en fördjupning på de områden som behandlas i den preliminära rapporten, dels en totalredovisning av kostnader och : resursbehov av olika slag i några alternativ. Vi väntar oss myckel av den rapporten och räknar med all den tillsammans med annat malerial om alternativa styrmöjligheter m. m. som nu tas fram skall komma alt ulgöra ett gott underiag för vår proposition, som vi kommer atl avlämna lill hösten.

Jag skall nu övergå till en kort genomgång av den nu liggande proposilionen - del blir närmast en komplettering till vad utskottets ordförande redan har anfört.

Låt mig då först konstatera att förutsättningarna för arbetet med propositionen har varit att vi skulle ta fram de förslag där det fanns tillräckligt underiag redan till den 10 mars. Avgörande har därvid varit atl vi på varie punkt övervägt om frågan är av den art all den nödvändigtvis fordrar fördjupade utredningar eller inle, samt viklen och värdel av omedelbart verkande åtgärder på just det området. Däremol har vi inle velat föregripa de resultat som mera fördjupade studier kan ge på sådana punkter där fördjupningen verkligen är nödvändig.

Den proposition vi behandlar i dag innehåller förslag till utökat energisparstöd, utökade resurser för experimentbyggande, utökade administrativa resurser för bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnder och kommuner, utökade informalions- och utbildningsresurser, resurser för undersökning av byggnadernas kvalitet från energihushållningssynpunkt och redovisning av förbälirade finansieringsmöjligheter för fjärrvärme. Låt mig helt korl ge en orientering om huvudpunkterna i regeringens förslag.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Beträffande energisparslödel föreslår vi

att alla kategorier skall få 100 % belåning på godkända kostnader för energisparande åtgärder,

att bidragen per lägenhet utökas från 2 000 till 3 000 kr. och

atl amorleringsvillkoren på energispariånen förbättras i viss ulslräckning.

Regeringen understryker vikten av att lån verkligen lämnas till alla ålgärder med energisparande effekt och alt ny leknik hela tiden följs upp och även lillämpas. Ell enigt civilulskoll har ytterligare understrukit detta regeringens uttalande.

Del är också viktigt atl gällande schablonbelopp anpassas till den verkliga kostnadsutvecklingen. Regeringen har även understrukit della, samtidigt som behovet av åtgärder för att följa upp kostnadsulvecklingen har framhållits.

Jag vill vidare nämna all stödmöjligheterna har utökats lill vissa lokaler och all stödet för samlingslokaler, kommunala och landstingskommunala byggnader fördubblats från maximalt 150 000 lill 300 000 kr. per projekt.

Belräffande storleken på anslaget för energisparslödel vill jag understryka all detta inte har varit en primär fråga vid regeringens övervägande. Regeringen har ju ställt sig bakom uttalandet, att resurserna för ener-gisparverksamheien skall utökas i den takt som är tekniskt möjlig och motiverad och som ligger inom ramen för de samhällsekonomiska resurser som kan skapas för ändamålet. Vidare är att märka att vi har tagit borl del annars gängse ullrycket att bostadsstyrelsen skall planera så atl befintliga anslag förbrukas jämnt över året. De här sakerna tillsammans menar jag är alldeles tillräckliga som underiag för ett självklart konstaterande, att regeringen kommer all ställa de resurser till förfogande som svarar emol den efterfrågan som kan skapas för del här stödet

Regeringen föreslår en förstärkning av byggforskningsrådets resurser för experimentbyggande. Del är nödvändigt att på alla sätt och på bred front stimulera forskningen kring energisparandets leknik. Della är viktigt Nya installationssystem, nya hustyper och även ny byggnadsteknik måste utvecklas och prövas. Utvecklings- och experimenlarbele när del gäller nya energikällor måsle intensifieras. Detta måsle också ske i full skala under verkliga betingelser, dvs. i byggnader i bruk. Propositionens förslag innebär all vi skapar förutsättningar för byggforskningsrådel alt på ett kraftfullt sätt utvidga sin verksamhet på det här områdei. Och del är bråttom. Med den omfattning som energisparandel kommer att

117

9 Riksdagens protokoll 1976/77:119-120

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

få om några år är det yllerst väsentligt all bäsla möjliga teknik finns tillgänglig.

I propositionen föreslår vi också atl medel avsätts för slöd lill kommunerna. Vi vel alla all intresset i kommunerna för atl medverka i energispararbelet är myckel stort. Vi vet också atl det är nödvändigt med en aktiv och positiv medverkan från kommunerna för atl energispararbetet verkligen skall få avsedd effekt. Det är nödvändigt all kommunerna har sakkunskap, har möjlighel au planera och all ge råd och service lill allmänhelen. Vi vel därtill atl de kommunala resurserna är begränsade. Frågan om hur man skall lösa resursproblemet för kommunerna måste också bedömas i ett mer långsikligl sammanhang. Samtidigt har regeringen understrukit att frågan är av en sådan vikt att man, i avvaktan på mer långsiktiga lösningar, nu omedelbart vill gå in och ge bidrag som slimulerar kommunala insatser inom det här området.

Beträffande utökade informationsinsatser föreslår regeringen ålgärder på elt anlal punkter. Del är mycket viktigt atl informalionen utvecklas. Möjlighelerna att få resultat är myckel beroende av vad myndigheter, yrkesmän och folk i allmänhet vet om lånemöjligheler. teknik och ekonomi. Regeringen föreslår därför ett anlal åtgärder. Studieförbunden får medel för en iniensifierad sludiecirkelverksamhet. Kommunförbundet för att utveckla kursverksamhet för kommunala förtroendemän och riänstemän och industriverket för alt förstärka yrkesutbildningen för de yrkesverksamma.

Regeringen redovisar resultat av överläggningar med kapitalmarknadens parter angående finansiering av fjärrvärme. Förslaget innebär all del på kapitalmarknaden har skapats en ordning som omedelbart ger bällre förutsättningar för fjärrvärmefinansieringen.

Regeringen skriver: "Frågan om finansiering av fjärrvärmeanläggningar kräver emellertid fortsall uppmärksamhet. Om svårigheter skulle möta vid kredilgivningen får åtgärder övervägas i syfte att säkra tillgången på krediter. Inom regeringskansliet bör därför utvecklingen på områdei följas."

I regeringen har vi alltså inte nöjt oss med atl bara redovisa en ordning på kapitalmarknaden som vi tror på. Vi har också markerat all vi, om det blir nödvändigt, skall ta till vidare åtgärder.

Jag vill i sammanhanget också nämna, all den uiökning av fjärrvärmefinansieringen som vi räknar med skall bli följden av den här ordningen inle får gå direkl som en minuspost på övrig kommunal upplåning. Det vore ju inle rimligt Här får man räkna med all resurserna las från kapitalmarknaden i dess helhet på lämpligt sätt.

118

Hen HÅKANSSON i Trelleborg (s):

Herr talman! Bostadsminislern har ägnat mycken möda åt den ul-åtriklade verksamhelen. Del har varit lal, presskonferenser, ullalanden och konferensdellagande av olika slag. Della vill jag nu inle värdera utan bara helt stillsamt konstatera som en inledning lill mitt anförande

alt i delta offentlighetens ljus har tyvärr motstående åsikter klarl framträtt Jag hade därför väntat mig att bostadsministern vid sitt deltagande i debatten i dag skulle ge en aktuell exposé över hur dagsläget är i regeringen i fråga om energin och sparandet. Men lyvärr får jag konsiatera atl lill del av mig uppsatta målet nådde man inte riktigt fram.

Diskussionen om all spara energi ulgjorde både i valrörelsen och i den därefter följande och alltfort pågående politiska debatten mycket viktiga inslag. Det är alltid värdefullt att klara ut var skiljelinjen går, och i denna omfattande diskussion har många lyvärr kunnal konstalera all den oftast går i fältet mellan vad som är prakliskl och realistiskt möjligt att genomföra och de från centerhåll framförda synpunkterna som i sig mest rymmer stora inslag av propaganda och önsketänkande.

Det är svårl alt få en överblick överregeringens vilja på det här området. Jag lycker att bilden dessutom kompliceras av att samtidigt som flera proposilioner med sakinnehåll som langerar eller överlappar varandra behandlas i riksdagen, så arbetar olika verk, myndigheler, kommissioner och forskningsorgan med frågan och producerar förslag nästan på löpande band.

Jag lycker, herr lalman, all del mol denna bakgrund är fullt förslåeligl om byggbranschen - och dä i en myckel vid mening - känner en viss villrådighet i den nuvarande situationen i sitl arbete med all spara energi. Oklarheten om vad som kan komma all gälla på längre sikt stör givetvis den av oss alla omfallade viljan atl spara energi. Propositionens ord lyder "Det är emellertid angeläget atl redan nu vidta kraftfulla förberedel-seåtgärder för atl möjliggöra en anpassning till högre ambitionsnivåer i energispararbelet Vissa förslag som jag presenterar i det följande är att betrakta som sådana förberedande ålgärder." Delta ger emellertid ingen vägledning för framtiden. Man kan fråga sig om det gäller en högre ambitionsnivå i sparandet eller vad det är som avses.

Ell annal exerripel på lolkningsbekymmer: 1 proposilionen flaggar man för att frågan om åtgärder för atl begränsa den fortsatta ökningen av elanvändning för uppvärmning av byggnader skall behandlas senare. Detla kan lolkas på många sätl men med klart skilda effekler för hur bostäder både skall utformas och uppvärmas. Del är bara alt beklaga all en politisk övertro fåll slå igenom på ett sådani sätl att klarheten gått föriorad. För bostadsområdet finns naluriigl två huvudlinjer för energisparandet: dels i del befintliga beståndet, dels i nyproduktionen. För nyproduktionen är experimenlbyggandet givelvis utomordentligt intressant.

Tyvärr ger proposilionen ingen som helsl vägledning, tycker jag, för hur det föreslagna anslaget skall användas. Anslaget har angivits lill 22 milj. kr. - inte lill 20 eller 25, utan exakt lill 22 milj. kr Vi socialdemokrater har noterat della och beskriver vår syn på denna del i reservalionen 7.

Del hade varit helt på sin plats, tycker vi, atl centern som enligl egen utsago har klara åsikler om hur framtidens samhälle från energisynpunkt skall utformas hade givit några anvisningar om till vem och varför bidrag

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

119

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

eller lån skall ges. Delta skulle givetvis ha varit lill fördel för forskningsplaneringen och dess inriktning. Men jag skall inle, herr lalman, närmare ulveckla detta, eftersom både Per Bergman och Kjell Mallsson delvis redan berört del.

Allt är förvisso inte politiskt kontroversiellt Som ell exempel på del vill jag gärna lyfta fram den lilla passus i utskottsbetänkandel som formellt ulgår från några meningar i vår parlimolion.

Utskottet är hell enigt om atl del är väsentligt alt i skilda sammanhang låta den reviderade syn på energihushållningen som vi nu gemensamt har få ell genomslag i den alllför ofta isolerade värld som utbildningsområdet utgör. I grundskolan, i gymnasiet och i de högre utbildnings-anstalterna måste självfallet sådan informalion komma in. Delta bör, lycker jag, ses som en uppmaning eller varför inte en uppfordran till den det vederbör.

Det bör kanske också, herr lalman, glädja förra ordföranden i civilulskoitel all ulskollel forisälier i den lilel respekilösa andan all förbällra proposilioner. Del finns exempel på detla även i del nu föreliggande belänkandel. Ulskollel ger lill känna en förbällring vad gäller förvaltningen av lån till experimenlbyggande. Del är, som vi ser del, helt naturligt all när sakbedömningen skell skall lånen lämnas ul och förvaltas inom bostadsorganisationerna på ell normall säll.

I arbelel med all spara energi i del befiniliga byggnadsbeslåndel -del är den andra huvudlinjen - har kommunerna kanske en nyckelroll. Del har herr Guslafsson i Borås delvis redan berört Bosladsminisiern har i propositionen tacklat den frågan på del säliel alt efter en något motsägelsefull och svårlydd molivering har medelsbehovel hamnat på 15 milj. kr. som stallig del.

Vi har en annan syn på de här lingen än ulskolismajoriielen, och i reservalionen 2 för vi den till torgs. Kortfaltal och komprimerat menar vi att då ingenting sägs om vem och vad som skall stödjas brukar inle riksdagen - sedan må syftet vara hur vällovligt som helst - ge regeringen fullmakter in blanko. Vi lycker atl det inte borde vara svårl au presentera ett klarläggande i något lämpligl sammanhang. Då blir vi ju - får man förmoda - ett problem fattigare, såviti syftet är ädelt och del inle är fråga om all rikta stöd till kommuneroch projekl med ett visst innehåll.

Herr talman! Yrkandena är tidigare framställda, och jag skall därför lill sisl bara be alt få instämma i de yrkanden som innebär bifall lill reservalionerna.

120

Hen ÅKERFELDT (c):

Herr talman! Birgitta Dahl bjöd verkligen till i sitl anförande och ned
värderade regeringens förslag och de effekler som det skulle få. En sam-
manfallning av hennes anförande blir väl ungefär all regeringens förslag
inle ger några som helsl förbälirade effekler på energisparandel - man
kan i stället ana motsatsen.    i

Fru Dahl anför som sanningsvittne en artikel i Arbetarbladet, där del

sägs att på sista liden går del åt så litel pengar att det nog blir ell väldigt stort reservationsanslag vid halvårsskiftet att ta lill för att späda ul den ram som har tagits till intäkt för en låg ambitionsnivå. Det är väl så, fru Dahl, all de som skall söka del här anslagel, i varie fall sedan i mars månad, har velat om atl det kommer mer gynnsamma regler som ger elt bällre slöd och en bättre stimulans. Då är det helt naturligt alt den som slår i begrepp att söka bidrag väntar. Detla har ulskollel också lagil fasta på. Vi har - och där vill jag instämma i vad herr Håkansson i Trelleborg sade - fortsall i civilutskoltels traditionella former atl förbättra saker och ling. På den här punklen har vi sagl all regeringen må efter eget gotifinnande besluta enligt de nya reglerna i ärenden som kommer in efler den 10 mars. Jag tror att del är flera med mig som är övertygade om att när riksdagen fallat del här beslutet och de nya reglerna fulll ul böriar gälla kommer de pengar som var avsedda för ell reservalionsanslag all smälla ihop i vårsolen.

Så här dags i deballen har naturiigtvis mycket sagls, och del man skulle vilja beröra har belysts från olika synpunkler. Men jag skall ändå ta upp en del punkter som jag lycker är vikliga, även om jag med hänsyn till liden får göra del komprimerat

Kommunala insatser för rådgivning och information är en viktig bil i del lotala informationsarbetet. Här krävs det i de flesta kommuner extra personal bl. a. för undersökningar av förutsättningarna för ålgärder som föreslås av sökanden. De medel som nu föreslås i proposilionen är viktiga för att man snabbt skall komma i gång med en sådan verksamhet

Kommunerna kan nu planlägga sina insatser och på grundval av planläggningen ansöka om bidrag ur dessa medel. Ansökningarna behandlas sedan av regeringen så att bidragen ger den största effekten och så att man åstadkommer en rimlig fördelning kommunerna emellan.

Jag tycker alt denna utformning av bidragsgivningen är smidig. Nu får kommunerna redovisa vad man kan mobilisera i fråga om personal och andra resurser, och sedan bedömer regeringen eller det organ som regeringen därtill utser på denna grund var stödet gör bäst verkan.

Vad socialdemokraterna främst tycks vilja åstadkomma med sin krilik på denna punkt är en strikt formaliserad bidragsgivning, vilket jag tror är mindre lämpligt i delta fall. Propositionens och utskottets förslag anpassar på ett smidigare säll stödel lill de resurser och initiativ som kontinuerligt redovisas av kommunerna. Atl medelsåigången är svår alt beräkna när man inför en ny bidragsform kan vi nog vara eniga om. Men del är inte alt begära alt man skulle ödsla lång tid och mycket pengar på all utreda della, när vi nu är eniga om behovel - jag irodde i varie fall atl vi var eniga om det!

Oberoende av storleken på en sådan här insals är del vikligi all den sker snabbi. För della lalar bl. a. de erfarenheter jag själv har av ener-gislödel lill samlingslokaler. Vi har i mer än lvå'år haft ell energisparstöd för sådana, och under samma lid har man gått ul med information. Men

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

121

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

122

inte förrän just nu har verksamheten böriat la fart på allvar, trots atl det rör sig om en relativt begränsad grupp informationsmoltagare och Irols all den har handhafts av tre riksorganisationer på della område. Del finns all anledning all förmoda alt andra mottagare av information inte kommer atl reagera på annat sätl.

Studieförbundens verksamhel på del här områdei är väl lika viklig som den i princip är oomlvislad. Nu föreslås all studiecirklar i energifrågan skall få s. k. prio-stöd, pengar för framtagning av material och dispens från den s. k. 20-limmarsregeln för studiecirklar - allt della för atl i likhel med vad som skett i lidigare kampanjer på della område öka studie- och informationsverksamheten.

Medlen för framtagning av studiematerial bör fördelas mellan förbunden snarast, säger socialdemokraterna i reservationen 3. Utskottet säger, efter att ha inhämiai underhandsinformalion, alt sådana överläggningar pågår, och det är myckel möjligt alt de redan är klara.

Även kommunerna skall få medel till sin informationsverksamhet bland anställda och förtroendevalda. För anställda måsle tyngdpunkten ligga på åtgärder i och skötsel av olika kommunala anläggningar, vilket i viss utsträckning bör vara fallet även i fråga om förtroendevalda -det är ju de som skall besluta om åtgärder i dessa anläggningar. Huvuddelen av de förtroendevaldas utbildning måsle emellertid inriktas på mera övergripande kommunala aspekter av energisparandet och kommunernas roll i slort i energisparandet. Men detla utesluter inle att förtroendevalda även engagerar sig i de studier som arrangeras av partier och studieförbund.

Den socialdemokratiska motionen vill ha all förtroendemannaulbild-ning under partiernas och sludieförbundens hall. Jag lycker all propositionens och motionens olika synpunkter i detla avseende mycket väl kan förenas. Det borde f ö. vara en självklarhet all politikerna deltar även i de av resp. parti anordnade energiaktiviielerna.

Behovel av informalion lill dem som är direkl verksamma i byggprocessen har lagils upp i moiionen 1458. Frågan om informalion lill övriga branschverksamma-exempelvis förvaltare av en bosladsfastighet - las också upp i den socialdemokratiska parlimolionen. Detta behov torde, som departementschefen påpekar, kunna tillgodoses genom atl industriverket redan har etablerat sådan verksamhet. Inom ramen för den verksamhelen skall falla alt man i samråd med andra instanser skall ta erforderliga initiativ i den riklning som den här moiionen pläderar för. Som exempel på andra instanser som här kan vara samarbetspartner nämns organisalionerna på bostadsmarknaden, branschföreningar och även fackföreningar. F. ö. bör här noteras all byggforskningsrådet i sin anslagsframställning för året anfört alt byggplatsinformalion är en mycket angelägen uppgift, som man avser atl prioritera. De 16 milj. kr. som i annal sammanhang anvisats för sådan här verksamhet lorde räcka även lill denna direktinformation.

Många lidigare lalare har sagt att experimenlverksamhei är nödvändig.

Det är bara atl instämma i att experimeniverksamheten behövs om nytänkande skall kunna prövas. I proposilionen tar man konsekvensen av ett sådani synsäll när det föreslås alt 22 milj. kr. skall satsas på försök med ny eller oprövad leknik i fullskala. F. n. är bristen att ingen vill riskera verksamhet i fullskala. Det är heller inte rimligt all kräva av privalpersoner eller andra att de skall gå i bräschen för en experiment-verksamhet i fullskala. Med hänsyn till de många innovationer som nu ser dagens ljus på detta område kommer det säkerligen all bli tillräcklig efterfrågan på dessa pengar. Det är viktigt att vi tillfredsställer den efterfrågan och att resullalen utvärderas kontinueriigt så all de snabbt kan komma hela byggmarknaden till godo.

De resultat som kommer fram på della sätt eller på andra sätt måste också så snabbt som möjligt länkas in i de vanliga lånereglerna. Vikten av att så sker påpekas i en motion. Delta har utskottet med gillande särskilt strukit under.

På socialdemokratiskt håll vill man inte oförändral biträda del föreslagna anslagel lill denna verksamhet. De socialdemokraliska reservanterna säger all della är ett gissningsvis bestämt belopp, och man föreslår ett 5 milj. kr. mindre belopp. Är då del av socialdemokraterna föreslagna beloppel grundal på ett bättre underiag eller är det bara en gissning på lägre nivå? Eller är det, som det heler i socialdemokralernas reservation nr 6, ytterst "en ambitionsfråga och en fråga om vilja all göra informations- och utbildningsinsatserna effektiva"? Om del sistnämnda är fallet måsle jag notera alt den socialdemokratiska ambitionen är sällsynt låg, inte bara när det gäller experimeniverksamheten utan även i fråga om den kommunala rådgivningsverksamheten, lill vilken man f n. inle vill vara med och ge några pengar alls, trots att det torde vara väl dokumenterat all den kommunala vägen här är den lämpligaste. Ingen har heller enbart sagt att detta skulle vara ell lämpligt sätt att arbeta på.

Herr lalman! Med dessa synpunkter ber jag alt få yrka bifall lill ulskolieis hemslällan på alla punkler.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Fru DAHL (s) korl genmäle:

Herr talman! Det är klart, Sven Eric Åkerfeldt, atl jag i mitt anförande bjöd till så goll jag kunde. Det vore väl skräp till opposition som inte gjorde del. Del som gör oss så kritiska mot detta förslag från regeringen är all vi tycker alt regeringen verkligen inte har bjudit lill när det gäller all svara mot de förväntningar som människorna i detta land med rätta har på den nuvarande regeringen om eu ambitiöst energipolitiskl program. Förslaget svarar inte heller mol vad som skulle kunna behöva göras med hänsyn till dessa frågors vikl och vad som kunde göras om inle regeringen vore totalt paralyserad av dels vetskapen om atl man inte kan uppfylla sina löften, eftersom de byggde på felaktiga föreställningar, dels sin splittring.

När del gäller frågan om hur man skall se på effekierna av de åtgärder

123

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

som regeringen nu har föreslagit och som jag refererade till när jag beskrev länsbostadsdirektörens i Gävleborgs län reaklion säger Sven Eric Åkerfeldt att del är naturligt atl människorna väntar tills de nya beslämmelserna kommer, Länsbosladsdirekiören har om della sagl ungefär följande,

Försl och främsi är det för många människor naluriigl alt vilja utföra denna typ av ombyggnad under sommarhalvåret. Det är t. ex. besväriigl all byta fönster, och för många hushåll passar det inle särskill bra all vidta denna typ av ålgärd på vinlern. Genom den fördröjning som nu sker kommer de nya blanketterna inte ul till människorna förrän i slulel av maj, ungefär en månad efter det att riksdagen fattat sill beslut Det belyder atl ansökningarna inle hinner behandlas före semesteruppehållet. Det medför att man riskerar en försening, åtminstone till hösten och kanske på ett helt år. Del blir, fortsätter länsbostadsdirektören, definilivi inle lättare, när hela denna apparat, alltså riksdagsbehandlingen, malt färdigt och de nya rikllinjerna ligger klara. Tvärtom blir det en ökad byråkrati av sällan skådat slag med en mängd olika former av lån. Del talas om atl bekämpa byråkrati och krångel, men i detta avseende har bostadsminislern lyckats krångla lill del mer än vanligl. Del har jag förreslen också talat om för henne, berättar länsbostadsdirektören.

Del vore klokt av bostadsminislern och av dem som bildar regeringsunderlag här i huset att lyssna på de synpunkler vi framför i vår molion belräffande dessa frågor. Då hade man kunnal undanröja bekymren.

124

Hen HÅKANSSON i Trelleborg (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Åkerfeldt talade om stödel till kommunerna och sade att socialdemokraterna önskar en formaliserad och byråkratisk ordning. Herr Åkerfeldts bedömning på denna punkt saknar fullständig grund. I slället vore det rimligt, som alllid när man har med pengar och pengars utdelande atl göra, all ställa sig frågan: Till vem och varför?

Proposilionen ger lyvärr inte myckel på denna punkl. Där sägs alt pengarna inte skall vara till löpande kostnader. Här får man tro alt del skall vara fråga om punktinsatser.

På s. 43 i propositionen sägs: "Bidraget bör fördelas av regeringen mol
bakgrund av redovisningar från kommunerna av deras nuvarande och
planerade insatser beträffande rådgivningen m. m. ." Skall de in
satserna vara planerade nu? Vilka krav skall ställas på det som redan
är planerat för atl man i fortsättningen skall kunna få pengar?

Är det inte litet besvärande, herr Åkerfeldt, atl i dag inie kunna ge något enda litel typexempel som beskriver metodiken för detta? Det är beklagligt att man försöker dölja verkligheten bakom ogrundade påståenden. Jag skulle vilja uppmana herr Åkerfeldt au i stället svara på den mycket enkla frågan: Till vem och varför?

Hen ÅKERFELDT (c) kort genmäle:

Herr talman! Fru Dahl säger all vi inle kunnal svara upp mot behovet. Då anar man i bakgrunden all den som säger så minsann har förslag till ålgärder som svarar mol behoven. Del har vi emellertid inle hört någonting av, vare sig här i dag eller eljest

Jag vill bara peka på vad som tidigare sagts av både mig och andra här i debatten: På punkt efter punkt har vi infört nya bestämmelser med högre maximibelopp och nya stödområden som tillsammans är ägnade all slimulera lill sparsamhet med energin. Det har pratats väldigt myckel om ambitionsnivå, och man har satl likhetstecken mellan del begreppet och pengarna som anslås. Vi har hört del ansvariga statsrådet deklarera här i kväll all i den mån det behövs pengar kommer regeringen inte all tveka att satsa vad som erfordras. Alltså har vi där en klarl redovisad ambitionsnivå även med del sättet att bedöma den.

Det är ingen hejd på hur mycket den förmodade byråkratin skall hindra en meningsfull utveckling av verksamheten, och man säger alt del går inte att komma i gång före semestern, på grund av nya blanketter osv. Jag skulle tro att det uppdämda behov som vi nu skådar i avvaklan på de nya och förbättrade reglerna kommer atl la i anspråk en hel del av de medel som finns, minst så att det finns tillräckligt med sysselsällning för dem som vill spara energi och vidta besparingsåtgärderna under sommaren.

Herr Håkansson i Trelleborg ställde en kort fråga med något längre motivering: Till vem och varför? Vi pratar om bidrag lill kommunerna, och då är väl den första delen av frågan tämligen lätt att besvara. Pengarna skall gå lill kommunerna.

Och varför skall kommunerna få pengar? Jag nämnde en sak: De skall ha dem för all hjälpa de sökande alt bedöma om en åtgärd är rimlig och utförbar. Åtgärderna kan naturiigtvis variera från kommun till kommun, beroende på vilka resurser kommunen har i nuläget och vilka man ytterligare är beredd all mobilisera. På den grunden skallsedan regeringen bedöma vad som är rimligt att satsa på. Det är någol av varför.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Fru DAHL (s) korl genmäle:

Herr talman! Sven Eric Åkerfeldt frågar varför inle vi kommer med några förslag, när vi lalar om atl ni inle har tillräckligt hög ambitionsnivå. Men nu är det ju inte vi som givit oss ut för alt ha färdiga konkreta förslag, som skulle innebära att man kunde spara oerhört,myckel energi. Vi har lagl fram förslag som man vet effekierna av och som man har kunskap om hur de skall genomföras. Effekierna av de förslagen och kosinaderna för dem är belydande.

När del gäller atl ta nästa steg har vi givit planverket i uppdrag atl göra den utredning som nu är presenterad. Vi har föreslagit i en parlimolion till årets riksdag atl det skulle genomföras en försöksverksamhet för alt ge kunskaper och erfarenheter som skulle göra del möjligl för oss alt la nästa sleg.

125

10 Riksdagens protokoll 1976/77:119-120

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Jag talade förut om alt ambitionsnivå det är både alt anslå resurser och att ägna sig ål det mödosamma vardagsarbete varigenom man får kunskaper alt bygga fortsatt reformarbele på. Vi har handlat i enlighet med det, men del har regeringen inte gjort Vi har fåll ytterst vaga utfästelser i dag från den ansvariga ministern om när något ylleriigare steg kommer, hela liden dessutom försedda med reservationen "om samhällsekonomiskt utrymme finns".

Om några dagar kommer riksdagen atl få regeringens förslag till betydande åtstramningar i del svenska samhället. Vi har fått mängder av uttalanden om alt angelägna reformer skall få anstå, därför att nu finns del inte längre pengar, för regeringen har kört ekonomin i bollen. Del skall bli inlressanl all se om regeringen kommer all prioritera del här områdei eller om del också, liksom angelägna sociala reformer, kommer alt få sättas i lägre prioritelsgrad än skallesänkningar till höginkomsttagare, anslag till försvaret och villkorslösa subvenlioner lill företagen.

Det skall bli verkligt intressant att se om regeringen orkar prioritera åtgärder på della viktiga område eller om det som vanligt blir en hell annan prioritering som görs när det kommer lill kritan.

Herr HÅKANSSON i Trelleborg (s) kort genmäle:

Herr talman! Till vem och varför?

Herr Åkerfeldt svarar på frågan vem, atl det är kommunerna, och del var ju bra att vi fick klarlagt alt det är alla kommuner ulan någon form av urskillning eller urplockning.

Beträffande varför tycker jag del var utomordentligt upplysande att vi fick höra att kommunernas resurser på detta område skall vara avgörande. Jag lycker inle del är ett bra kriterium. Jag trodde man skulle stödja dem som kunde få fram de bäsla råden och på så sätl skaffa sig kunskaper om hur det här fungerar.

Därför lycker jag det är förnuftigt att vi får fortsätta diskussionen på den här punklen. Jag slår kvar på min slåndpunkl all bifalla reservationen.

126

Hen ÅKERFELDT (c) kort genmäle:

Herr lalman! När jag säger att del går till kommunerna behöver det inte betyda att det sker utan urplockning, som herr Håkansson säger. Regeringen skall ha möjlighet att pröva ansökningarna, och del kan myckel väl länkas all någon kommun har sådana ansökningar som inte kan bifallas. Bidraget behöver alltså inle nödvändigtvis bli generellt.

Att kommunernas resurser skall vara avgörande är alldeles givet, för i benämningen resurser lägger jag även kvaliteten på de förslag som man kommer att föra fram. Där kan vi således vara överens.

Fru Dahl säger att man ifrån socialdemokratins sida har velat salsa på en försöksverksamhet för all få fram lämpliga ålgärder. I annat sammanhang har flera socialdemokraliska talare här i kväll sagl atl regeringen är drabbad av handlingsförlamning och inte får fram ärenden i god lid, alt si och så många månader har förflutit utan alt några ålgärder vidtagits.

Men skulle vi först bedrivit försöksverksamhet och sedan vidtagit åtgärder kan jag inle se annat än atl del hade lagil ändå längre lid.

Här har regeringen raskt gripit sig an med reformen. Det är om man så vill också en försöksverksamhet, men i dagens situation är det viktigt alt vi kommer i gång snabbi.

Herr lalmannen anmälde att fru Dahl och herr Håkansson i Trelleborg anhållit att lill protokollet få antecknat att de inte ägde rätt lill ytteriigare repliker.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Hen FORSLUND (s):

Herr talman! I den proposilion som ligger till behandling i föreliggande betänkande säger departementschefen, med all rätt vill jag påstä, att del behövs kvalificerade kunskaper bland yrkesverksamma i olika led av byggnadsprocesserna för atl de rätta energisparande åtgärderna skall kunna genomföras. Departementschefen nämner också yrkesgrupper som konsulter, arbetsledare och byggnadsarbetare.

Efiersom det i dag knappast finns erfarenhet av kunskaps- och er-farenhetsåterföring direkl på byggarbetsplatserna till de yrkesgrupper som vi åberopat i vår motion 1458, lycker vi att utskottet avfärdat motionen alllför enkelt i utskottsbetänkandel.

I propositionen föreslås vidare all 5 milj. kr, skall avsättas för viss informalion och fördelas till byggforskningsrådels prototyp- och demonstrationsverksamhet.

Vi motionärer menar att inom ramen av dessa medel borde utskottet ultala en viljeinriktning på elt sådant sätt att del skulle ge möjlighet att intensifiera direktinformationen på byggarbetsplatserna. Med det beslut kammaren snart skall fatta riskerar vi all plottra bort det ändå ringa anslag som anvisas, genom att inte uttala någon inriklning sådan som motionens. Vi tror alt man får den bästa effekten direkt pä arbetsplatserna tillsammans med berörda arbetstagare, som kan informera och dela med sig av de erfarenheter som redan vunnits. Della skulle också begränsa del s. k. byggfuskel, som ju i sin lur förhindrar energibesparing.

Dessulom uppnår man en annan effekt som jag anser vara ytterst betydelsefull. Man får konlakt med alla berörda i det praktiska vardagsarbetet, som där sysslar med byggenskap. Där har man de erfarenheter vi redan fått av direktinformationen på arbetsplatserna genom byggforskningsrådet och den s. k. byggrundan. Nu är del min förhoppning att byggforskningsrådel genom sin medelsanvisning prioriterar informationen på det sätt som angivils i motionen.

Då det är ett enigt utskott som avstyrker motionen finner jag det inte möjligt atl yrka bifall lill densamma, men jag har ändå betonat att informationen i dessa frågor är viktig för att uppnå energibesparande effekter.

127

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Fru bostadsministern OLSSON:

Herr lalman! Efiersom del har uppställ missförstånd rörande min anmälan till lalarlislan för den här deballen, så hann jag inle med all säga de ord lill oppositionen som jag hade tänkt. Det är kanske lika bra all jag gör del nu när jag har hört ytterligare ell par av socialdemokraterna lala.

Vad har då socialdemokraterna haft all säga? Ja, man går på två linjer i en allmänt hållen krilik av regeringens arbete i energisparfrågan i allmänhet Man säger t. ex. atl regeringen gör ingenting, vill ingenling, kan inte enas resp. all del regeringen gör är dåligl underbyggl, ja ibland säger man t. o. m. all det är skadligt. Regeringen funderar alltså för litet på de förslag som läggs fram och samtidigt funderar vi för myckel så all ingenling händer. Ja, det är lite snåriga linjer i den socialdemokraliska propagandan. Om det nu är så, att socialdemokraterna utläser alt ingenting kommer all hända, så är det deras sak. Det är en någol egendomlig slulledningskonst som man använder sig av. Men vad socialdemokraterna själva vill är ju alldeles klarl - de vill i varie fall göra mindre än vad regeringen föreslår.

Jag kanske något får kommenlera den socialdemokraliska reservationen lill det belänkande som vi diskuterar nu.

Vad säger man t. ex. om resurserna för experimentbyggande som vi har diskuterat här i kväll? Man säger egentligen inle att del är vare sig bra eller dåligt. Man talar bara om atl det inte finns lillräckligl med detaljer i underlaget Jag får faktiskt en känsla av all socialdemokraterna menar all för att över huvud taget kunna bevilja medel till forskning måsle man i förväg vela exakl vilka forskningsobjekt man skall bedriva. Men så lycker inle vi. Vi lycker all det är vikligi atl vi nu skapar nya förutsättningar, och vi lycker all det är bråttom.

Jag kan säga atl väldigt många på olika säll låtii höra av sig lill departementet per brev, telefon och genom personliga besök. Del skulle la alldeles för lång tid atl räkna upp alla de olika projekl som har presenlerais för oss. Jag kan la elt exempel som jag själv tycker är myckel intressant Det är ett solvärmeprojekt i Växjö där Växjö kommun i samarbele med en firma har långt framskridna planer på au anlägga eu särskilt solvärmeverk för att uppvärma ett större anlal hus. Det projektet har också presenterats för byggforskningsrådel.

Vad säger socialdemokraterna om stödel till kommunerna? Jo, man vill ha mer detaljer, mer underlag, och det kan ju inte leda till annal än att det blir ytterligare fördröjningar. Man undrar hur regeringen skall fördela de här pengarna och vad man skall ha för grunder för del. Jag kan ge några exempel på vad man kan använda stödet till, och hur man skulle kunna fördela del. Man kan då la med i beräkningen vad som totalt utgår i energisparstöd i den akluella kommunen. Man kan se lill de tolala insalser i energisparverksamheten som görs av byggnadsnämnden, av förmedlingsorganet och av övriga organ. Man kan också se på

128

omfattningen av specialservice när del gäller rådgivnings- och serviceverksamhet

Vad säger nu socialdemokraterna om fjärrvärmefinansieringen? Jo, här skall man ha ylleriigare utredning och här skall man finna andra system. Och under liden skall man vänla och då skall ingenling ske!

Vad säger socialdemokraierna om våra förslag lill utökning av energisparslödel lill nya områden och förbälirade villkor? Här lalar man bara om en annan förfaltningsleknik, ingenling annal. Delta har bemötts i debatten av represenlanler för civilutskoltels majoritet och jag går inte vidare in på den frågan.

Socialdemokraterna säger emellertid också att vi har en låg ambitionsnivå. Jag sade i milt förra inlägg atl om det blir slor efterfrågan skall vi se lill alt pengar ställs lill förfogande. Del kan jag säga därför att jag vet, att hela regeringen anser det nödvändigt att verksamheten blir av stor omfattning.

Men socialdemokraterna har inle dessa ambitioner, man nöjer sig med all vara missnöjd! Man försöker alt förvirra bilden och man försöker förhindra all någonling skall hända. Man presenlerar över huvud taget inte några alternativ. Från regeringens sida är det en klar vilja alt gå vidare och atl avdela de resurser som behövs för energisparandet. Del skall vi klara av, trols atl del nu är en lid då vi har knappa resurser. Men delta område kommer vi atl prioritera.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Hen HÅKANSSON i Trelleborg (s):

Herr talman! Får jag bara till sisl konstatera atl bosladsministern sade all många låter höra av sig. Det är troligt Men då lycker jag all det borde vara enkelt att från den lista, som man snabbi bör kunna få fram, ge en nödvändig precisering i allmänna termer eller i konkreta ordalag av vad del är man vill stödja.

Att i debattens slutskede kontra med alt säga att oppositionen, socialdemokraterna, är lika oklara eller all de inle har någon precisering på den här punklen, del rimmar mycket illa med regeringens uppgifl atl regera! Man kan ju inle ursäkta sin egen oförmåga med all påstå att andra är lika dåliga! Det är regeringens uppgift all regera, det har fru Dahl lidigare påminl om här i kväll.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemställan, dels reservalionen nr I av herr Bergman m, fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Håkansson i Trelleborg begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

129

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller civilulskotlels hemställan i betänkandet nr 32 mom.  I  röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr I av herr Bergman m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Håkansson i Trelleborg begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 135

Mom. 2-7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet nr 32 mom. 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Bergman m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 135

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Bergman m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

130

Den som vill atl kammaren bifaller civilulskotlels hemställan i belänkandet nr 32 mom. 9 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Bergman m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens      Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 135

Mom. 10-13

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservalionen nr 4 av herr Bergman m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilulskotlels hemställan i belänkandel nr 32 mom,  14 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Bergman m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 148 Nej - 135

Mom. 15 och 16

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

Mom. 17

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Bergman m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskoltels hemslällan i betänkandet nr 32 mom,  17 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 6 av herr Bergman m.fl.

131

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Hushållning med energi i byggnader m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 148 Nej - 135

Mom. 18

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemställan, dels reservalionen nr 7 av herr Bergman m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilulskotlels hemslällan i betänkandet nr 32 mom,  18 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 7 av herr Bergman m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 147 Nej - 135

Mom. 19

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 8 av herr Bergman m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bergman begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilulskoiiels hemslällan i belänkandel nr 32 mom.  19 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 8 av herr Bergman m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Bergman begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 148 Nej - 135

132

S 2 Föredrogs Civilulskotlels betänkande

1976/77:33 med anledning av motioner om begränsning av energiförbrukningen genom regler i anslutning lill byggnadslagsliftningen

Ulskotlels hemställan bifölls.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Anslag till byggnadsforskning

§ 3 Anslag till byggnadsforskning

Föredrogs civilulskotlels belänkande 1976/77:34 med anledning av proposilionerna 1976/77:100 och 1976/77:107, båda i vad de avser anslag lill byggnadsforskning, jämle molioner.

Regeringen hade i proposilionen 1976/77:100 bilaga 16 (bosladsdepariemenlei), punklen B 8 (s. 53-57), föreslagil riksdagen all lill Byggnadsforskning för budgelårel 1977/78 anvisa ett anslag av 11 000 000 kr.

Därefter hade regeringen i proposilionen 1976/77:107 (bostadsdepartementet) föreslagil riksdagen alt till nämnda anslag anvisa yllerligare 5 000 000 kr

I detla sammanhang hade behandlals de under allmänna molionsliden vid  1976/77 års riksmöle väckta molionerna

1976/77:923 av fru Karisson (c),

1976/77:931 av herr Werner m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 5) föreslagits

atl riksdagen under B 8 i bilaga 16 anvisade 25 milj. kr. för atl ulveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer, och

1976/77:1290 av fru Karisson (c).

Ulskollel hemsiällde

1.    all riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på moiionen 1976/77:931, yrkandel 5, på drifibudgelen under ireltonde huvudliieln för budgelårel 1977/78 lill Byggnadsforskning anvisade ell anslag av  16 000 000 kr.,

2.    alt riksdagen skulle avslå moiionen  1976/77:923,

3.    alt riksdagen skulle avslå moiionen 1976/77:1290.

Fru LANTZ (vpk):

Herr lalman! I 40 år har deballen om ökad boendeservice pågått. Alva Myrdal påpekade för länge sedan del absurda i atl 20 kvinnor slår bredvid varandra i 20 små kök och lagar sin mat medan 20 små barn sitter och leds i var sill rum.

Varken bostadsbyggandet eller bostadsplaneringen har följt med i samhällsutvecklingen, som inneburit en helt annan livssituation för alla människor. Forlfarande planeras bostadsområden med utgång från ett fa-

133

Nr 120               miljemönster som inle längre existerar. År 1975 förvärvsarbetade inle

Torsdaeen den    mindre än 57 % i genomsnitt för riket av småbarnsmammorna enligl

28 aoril 1977      betänkande från inrikesutskollel. 1 större tätorter torde förvärvsin-

_____________ tensileten för småbarnsmammorna ligga på uppemot 70 %.

Anslag till bygg-     Samtidigt, herr talman, har fortfarande de flesta kvinnorna ansvaret

nadsforskning      för hem och familj. Inle mindre än 42 limmar i veckan använder enligt

en amerikansk undersökning en förvärvsarbetande kvinna till hemarbetet medan mannen bara använder II timmar. I en annan undersökning använder kvinnan 3 limmar varie dag ål hemarbeie. För atl kvinnor och män skall få samma lolala arbetstid, inräknat både hemarbeie och förvärvsarbetet, kan kvinnorna på Astra i Södertälje bara arbeta 25 limmar i veckan. Ansvaret för hemarbeie tillsammans med en bristande barnomsorg förklarar varför inte mindre än två tredjedelar av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar på dellid.

Att kvinnan är diskriminerad på arbetsmarknaden har många orsaker. Bl. a. är ansvaret för hem och familj en orsak lill att kvinnan inte orkar eller kan förvärvsarbeta på samma villkor som mannen. Genom att införa sex limmars arbetsdag för alla, genom att bygga ul barnomsorgen och genom ett kollektivt boende kan man underlätta jämställdheten i del här avseendet All bygga kollektivhus, herr talman, del är atl bygga för jämställdhet Men tvärtemot vad som borde vara rimligt - nämligen att stimulera ell byggande av kollektivhus för jämställdhet - så bygger man för ojämlikhet, inle bara mellan man och kvinna utan också mellan överklass och arbetarklass. Man stimulerar småhusbyggandet. Inte mindre än 70 % av nyproduktionen sker i form av småhus. Jag har inte för avsikt att gå in på en diskussion om alla nackdelar från samhällelig synpunkt, i socialt och ekonomiskt hänseende, som det ökande småhusbyggandet medfört och medför. Jag har bara velal peka på del absurda i atl bygga för ett livsmönster som inte längre finns och på det felaktiga i alt inte ta konsekvenserna av den ökande kvinnliga förvärvsbenägenheten och att inte tillmötesgå familjernas berättigade krav på ökad service i olika former,

Förulom jämslälldhetsargumeniet finns del många andra orsaker lill atl kollektivhusboendel måste uppmuntras.

För barnfamiljerna har barnomsorg i daghem eller fritidshem eller annan fritidsverksamhet stor belydelse. Och sådan verksamhel ingår som elt naluriigt inslag i kollektivhusidén.

En annan mycket slor grupp, som skulle kunna bo bra i kollekiivhus,
är pensionärerna. Pensionärerna är en växande grupp som också har en
självklar räll lill ökad bekvämlighei och stimulerande fritidssysselsätt
ning. Många pensionärer vill ha möjlighel atl bo kvar i sin invanda bo
stadsmiljö och vill inte bo i kategorihus av lyp pensionärshoiell eller
ålderdomshem.
Och alla generationer behövs i eu bosladsområde. För barnen är det
134                   viktigt att få umgås med äldre människor, och pensionärer måste få räll

alt bo i gemenskap med andra generationer.

Begreppet kollektivhus har funnits sedan 1930-ialet, men del är oftast inle kolleklivitet man i första hand tänkt på, utan service. Men i elt hus med restaurang, daghem och andra gemensamma inomhusulrymmen finns del många tillfällen lill konlakt och gemenskap mellan de boende. Framför allt borde restaurangen kunna bidra lill all bryla isoleringen för många människor,

I ell kollekiivhus får man alliså inle bara service utan också en social gemenskap med andra människor. Och den gemenskapen är oerhört viktig. De fiesta av våra nuvarande bostadshus fungerar bara som sovställen. Utrymmen för gemenskap saknas. Och arbetar gör man ju långt bort ifrån sin bostad. Bo,siadsområdena och arbetsområdena är tyvärr klart åtskilda i vårl samhälle.

Inriklningen för bostadsbyggandet måsle därför vara en saisning på mer kollektiva boendeformer i flerfamiljshus, i form av antingen kollektivhus eller servicehus eller också andra, nya typer av boende. Vi får inte vara rädda för alt experimentera när del gäller boendeformer för alt få fram jusl sådana boendeformer som passar olika människor i olika livssituationer. Nu finns det egentligen bara två boendealternativ. Antingen bor man i ett traditionellt småhus eller också bor man i ett traditionellt flerfamiljshus. I stället för att stimulera till ett byggande med småhus, som kan få katastrofala konsekvenser för samhällel och som inte är försvarbara i tätorterna ur sociala eller ekonomiska aspekter och som samhällel hell enkelt inte har råd med, måsle resurserna omfördelas lill mer kollektiva boendeformer.

Det stora bostadsbeståndet, som uppfördes under 1960-ialet, kommer att bestå långt in på 2000-talet. Därför måste slora resurser satsas på att vidareutveckla dessa bostadsområden och bygga in en kollekliv service både i själva husen och i den närmaste omgivningen. I äldre områden måsle bl. a. i samband med saneringen mer service byggas in.

När del gäller all bestämma omfattningen av service och vilken sorls kollektiv service man skall ha är det hyresgäslerna som skall beslula om det. Hyresgästerna måsle också i detla avseende garanteras direkl boinfiytande och boendedemokrali. Boinflylandel skall inte vara förbehållet sådana som bor i villor och småhus.

I vpk-motionen 931 yrkas atl bosladssiyrelsen får ell anslag på 25 milj. kr. för atl utreda formerna för hur samhället skall kunna slimulera lill elt ökal kollektivhusbyggande. Utskottet nobbar denna, som jag lycker mycket hovsamma, begäran med moiiveringen alt ell annal ulskoit avslagit ell annal yrkande i samma molion - en någol krystad avslagsmotivering i mitt tycke.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill motionen 931.

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Anslag till byggnadsforskning

Hen MATTSSON (c):

Herr lalman! Yrkandel nr 4 i vpk:s motion nr 931, "alt riksdagen hos regeringen hemställer att ell program för vidareulveckling av redan

135

Nr 120

Torsdagen den 28 april 1977

Anslag till byggnadsforskning

befiniliga flerfamiljshusområden lill mer kollekliva boendeformer utarbetas", behandlades i civilulskoiiels belänkande nr 18, som riksdagen redan har lagil ställning lill - och avslagit moiionsyrkandet. Uppföljningen med anvisningen av 25 milj. kr. för della redan avslagna förslag lill verksamhel finns del ju inle någon anledning för civilulskollel all nu gå in på någon diskussion om i sak. Jag inskränker därför mill inlägg lill all yrka bifall lill civilulskotlels hemslällan.

136

Fru LANTZ (vpk):

Herr lalman! Jag undrar, herr Maltsson, om man inte måsle böria la hänsyn lill ett ändral livsmönsier - del ändrade livsmönster nämligen som del innebär all kvinnor i allt högre grad väljer alt gå ut i förvärvsarbetet För all de skall kunna klara della tror jag att det krävs förändringar på många områden. Bl. a. vel vi all barnomsorgen måsle byggas ut, men vi behöver också bygga för ell jämlikt boende. Vi måsle för del förslå salsa mera på fierfamiljsboende och för det andra bygga in mera service i våra boendeområden än f n., både i dem som är planerade och i dem som redan finns, och vi måste för del iredje bygga rena kollekiivhus. Della behövs hell enkell för alt kunna klara den svåra situation som många kvinnor i dag befinner sig i. Del är en jämslälldhetsfråga; kvinnor har forlfarande huvudansvaret för barn och familj, men med mera kollekliv service i sill boende kan de rälla lill den snedfördelning som råder i del här avseendel mellan man och kvinna.

Jag iror all vi måste la upp den här diskussionen någon gång, och jag tycker atl del är på liden att vi gör del här i riksdagen och salsar del mycket blygsamma beloppel 25 milj. kr. för alt bostadsstyrelsen skall kunna utreda formerna för en stimulans till ökal kollektivt boende.

Herr MATTSSON (c):

Herr lalman! Slåndpunkien i vpk:s yrkande i sak log vi som sagl upp vid behandlingen av civilutskoltels belänkande nr 18. Del är därför som jag inie finner någon anledning atl nu, 14 dagar eflerål, ta upp frågan igen. Det som nu behandlas är uteslutande anslagsfrågan, och där har jag inle anledning all gå in i någon mer ulförlig deball än vad jag redan har gjorl.

Fru LANTZ (vpk):

Herr lalman! Borde vi inte, herr Mallsson, någon gång här i riksdagen ålminsione diskuiera frågan om eil mera kollekiivi boende och inle bara smila undan den? Herr Mallsson gör det i dag, och man gjorde det för elt par veckor sedan när vi deballerade en annan all-sats i den här motionen. Jag iror atl ell säll all böria fundera på frågan vore all ge bosladssiyrelsen det här anslagel för alt arbeta i den riktning vi föreslår.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I Nr 120

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels ul-      Torsdaeen den skoiieis hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill      28 aoril 1977

moiionen nr 931 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades

den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru      Anslag till bygg-

Laniz begärl volering upplästes och godkändes följande voieringspro-      nadsforskning

posilion:

Den som vill all kammaren bifaller civilulskoiiels hemslällan i belänkandel nr 34 mom.  1 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskolieis hemslällan med den ändring däri som föranleds av bifall lill moiionen nr 931  i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då fru Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 270 Nej -     8

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

§ 4 Kammaren ålskildes kl. 21.25.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert