Riksdagens protokoll 1976/77:108 Torsdagen den 14 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1976/77:108

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1976/77:108

Torsdagen den 14 april

Kl.  19.30

§ 1 Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

(forts)

Fortsattes överiäggningen om näringsutskotlets belänkanden 1976/77:23 och 24.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Säiskilt tillstånd att lillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m.

Hen REJDNELL (fp);

Herr lalman! Birger Rosqvisl har i sitt anförande före middagsuppehållet berört vissa ur kommunens synvinkel sett befarade påföljder vid en fördröjning av byggnationen av O 3. Del är också rikligt att vi i kommunen år 1974 var eniga, så när som på vpk, om byggandet av 0 3, som då hade ordningsnummer 11. Jag tänker inte, herr talman, uppehålla mig vid villkorspropositionen i stort, utan endast beröra avsnittet om ersättningsfrågorna.

I proposition 1976/77:53 har del klarl uttalals vikten av all ersättningsfrågorna inle lämnas öppna på samma sätt som i atomenergilagen. Del sägs pä s. 19: "Det är viktigt atl en eventuell avveckling av pågående projekt kan ske på ett sätt som tar all rimlig hänsyn till arbetstagarnas och de berörda kommunernas intressen."

Det är just kommunernas situation som vi tagit upp i motion 1976/77:1337. Hur påverkar då ett senareläggande eller inställande av etl kärnkraflsbygge den kommun som berörs? Ja, här har vi ännu inget fullödigt svar. Om O 3 inte kommer atl byggas sä vel vi från kommunal sida all vi måste länka om när det gäller bäde vårt bostadbyggnadsprogram och övrig samhällsservice. Men hur det i detalj kommer all drabba kommunen i direkta och indirekta kostnader vet vi givetvis inte. En sak vel vi emellertid, och det är att genom att kommunen tvingats skära ner sitt bostadsbyggnadsprogram kommer vi alt få sysselsättningssvä-righeler inom byggsektorn. Kommunen har redan vidtagit ålgärder genom att vi - inte minst genom medverkan frän del parti jag representerar- hell strukit 1977 års byggnation av fierfamiljslägenheier. Endast 168 grupp- och styckebyggda småhus kommer att byggas i år. Skall vi behöva stryka hela kvoten för år 1978 också - och vad får detta för följder? För år 1978 har vi planerat byggnation av totalt 336 lägenheter, inkl. småhus.

Regeringen har de senaste månaderna på olika områden tvingats sätta in åtgärder för att trygga sysselsättningen. Här har vi en situation som vi på etl tidigt stadium kan överblicka och även till viss del förutsäga följderna av. Redan nu har Oskarshamns kommun stort inkomstbortfall på grund av outhyrda lägenheter. De kommunala bostadslägenheterna

107

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977 ..

Särskilt tillstånd all tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

skulle vid 100-procentig uthyrning inbringa drygt 18,7 milj. kr. brutto. Under förra året fick vi en kraftig ökning av outhyrda lägenheter, som betydde drygt 1,1 milj. kr. i hyresimäkisbortfall. Kommunens ökade kostnader föranledda av ändrade kärnkraftsplaner kommer atl få återverkningar i den kommunala verksamheten. Daghemsutbyggnaden kan komma i fara liksom serviceutbyggnaden för åldringsvården. Det kan inte vara rimligt all kommunen ensam skall stå för de smällar som kan uppstå vid etl eventuellt avbrytande eller i varie fall senareläggande av O 3-bygget.

Utskottet har - enkelt uttryckt - spelat över bollen till energikommissionen. Man förutsätter att energikommissionen kommer atl tillgodose de önskemål som framförts i vår motion, vilken berör ersättningsfrågorna. Jag kan inte förstå annat än att man bara skjuter problemen framför sig. En snabb behandling av ersättningsfrågorna hade underlättat kommunens fortsatta planering och möjliggjort en jämnare sysselsättning.

Herr talman! Jag har inget yrkande, men jag anser det värdefullt alt till riksdagsprotokollet få noterat det konstaterandet atl utskottet inte tagit avstånd frän ersättningsfrågan vad gäller kommunernas möjligheter atl fä ersättning från staten. Det är min förhoppning att energikommissionen lar fasta på della och snarast presenterar godtagbara lösningar.

108

Hen LIDBOM (s):

Herr lalman! För alt ytterligare understryka vad vi alla vet, att det' inte finns någon borgerlig energipolitik, låter regeringen tydligen stats-rädsbänkarna stå tomma här i kväll under den fortsatta behandlingen av villkorslagen. Inte ens det närmast ansvariga statsrådet, energiministern Olof Johansson, är närvarande när riksdagen skall fatta beslul om det som bäde han själv och statsministern har betecknat som regeringens viktigaste förslag hittills. Ja, Olof Johansson gjorde förslås etl gästspel här i kammaren strax före middagspausen. Han äntrade talarstolen och läste upp några byråkratiska synpunkter från en lapp, och sedan sade han sä här: Jag hoppas att vi också i fortsällningen skall få en livlig energipolitisk debatt. Ja, vi hoppas det. Den hälsningen bör Olof Johansson ta med sig till statsministern Fälldin, som inte bevärdigat den här debatten med ens en minuts närvaro under hela dagen. Man förstår emellertid att debatten är plågsam för regeringen, framför allt för dess centerpartistiska ledamöter.

För litet mer än en vecka sedan skrev en politisk kommentator i Dagens Nyheter om det vettlösa i att "kasta in miljarder i kärnkraftverk som bara skall stå som monument över överord i valdebalien". Kommentatorn kopplade energifrågan med det trängda ekonomiska läget och fortsaiie: "Att höja momsen och slänga bort pengarna i kärnkraftverk som inte skall användas vore ett hän mot löntagarna." I dagens debatt har flera talare varit inne pä liknande tankegångar, och ingen förnuftig människa kan väl bestrida del logiska i DN-ariikeln. Slutsatsen borde vara given.

Regeringens oenighet i energifrågan har skapat oro och osäkerhet hos mänga. Den kan komma att åsamka både samhället och enskilda avbräck och förluster, men förr eller senare mäste rimligen de reaktorer som nu är under byggnad komma atl producera elektricitet.

Ingvar Carisson har tidigare i dag visat hur centern i regeringsställning redan har brutit praktiskt taget vartenda löfte som herr Fälldin gav i energifrågan under valrörelsen. Det omtalade sveket med Barsebäck 2 blev bara det första och egentligen det minst betydelsefulla i en lång rad av brutna löfien. Utöver de sex reaktorer vi nu har i drift pågår arbetena för fullt på ytterligare sex reaktorer. I stället för atl säga upp kontrakt och plocka ned ritbord som herr Fälldin lovade i valrörelsen anslår han och hans regeringskolleger pengar lill fortsatt kärnkraftsbyggande.

Jag är alltså för min del inte rädd för alt de reaktorer som byggs för dyra pengar skall komma att stå som monument över överord i valdebatten. Däremot är jag övertygad om att den s. k. villkorslag om kärnkraften, som den borgeriiga majoriteten kommer att trumfa igenom här i riksdagen om en liten stund, kommer att fä en unik plats i den svenska rättshistorien. Det kommer med all sannolikhet att bli den enda lag om vilken man kommer att kunna säga att den kom till, inte för atl påverka samhällsutvecklingen eller för att skapa klarhel i ett oklart rättsläge, utan för all slå blå dunster i ögonen på lurade väljare. Den ändrade ingenting i sak, men den fick under en kort tid göra tjänst som dimridå.

Den juridiska expertisen i lagrådet-en institution som ju den borgeriiga regeringen ofta och gärna betygar sin vördnad och sin respekt - har gett villkorslagen ett kyligt mottagande.

Lagrådet sätter till en början ett frågetecken för om det över huvud tagel är förenligt med våra grundlagar alt skriva en särskild lag som är tillämplig bara pä sju lätt identifierbara reaktorer. Lagen skall ju inte gälla för de fem reaktorer som var i drift när den borgerliga regeringen trädde till och inte heller för reaktorer som kan komma att omfattas av framlida tillstånd enligt atomenergilagen.

Bakom den invändningen från lagrådet ligger naturiigtvis bl. a. tanken att en mycket egendomlig och otillfredsställande situation skulle uppstå om regeringen någon gäng i höst, samtidigt som den i ett villkorsärende konstaterar alt kärnkraftens problem inle kan klaras med nu känd teknik och därför säger nej till ytterligare reaktorer, ändå låter driften fortsätta ostörd och nya avfallsmängder produceras vid de sex reaktorer som redan är i gäng.

Nästa invändning från lagrådet måste ha svidit ännu värre i skinnet på energiministern: Lagen är totalt överflödig, i varje fall i den s. k. villkorsdelen. Atomenergilagen ger redan regeringen alla befogenheter den kan önska sig, om den vill ställa nya villkor eller rent av dra in beviljade tillstånd.

Näringsutskottets svar på juristernas kritik är obetalbart. Den intresserade som vill kontrollera det hänvisas till s. 14 i betänkandet. Utskottet

Nr 108

Torsdagen den , 14 april 1977

Säiskilt tillstånd att lillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m.

109

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskili tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

110

resonerar sä här: De nya villkor som kan komma all ställas i framtiden för kärnkraftens utnyttjande skapar problem av förvaltningsrättslig natur. Efiersom olika villkor kan komma all gälla för olika reaktorer, kan det bli en konflikt med rättssäkerhetsprincipen au lika fall skall behandlas lika. Just därför, säger utskottet, behövs en särskild lag.

Alltså: rättssäkerheten kräver enligl utskottet atl brott mot rältssä-kerhetsprinciper skrivs in i lag. Man undrar vad lagrådet skulle ha sagt om den argumenteringen, om det hade haft någon replikrätt.

Liksom Ingvar Carlsson tänker jag avslå frän all ställa frågor till företrädare för regeringen eller för den borgerliga ulskottsmajoriteten om motsägelser, oklarheter och konsiigheter i propositionen och i utskottsbetänkandet. Det skulle bli en lika pinsam som fruktlös övning.

Möjligen vill jag dock göra etl undantag på en alldeles speciell punkt. När jag lyssnat på deballen i dag harjag funnit motsägande besked mellan å ena sidan herr Sjönell och ä andra sidan herr energiministern Olof Johansson om hur man skall tolka den avgörande paragrafen om förvaringen av avfall från kärnreaktorer. I lagen sägs det att en hell säker förvaring måste vara klar. Det uttrycks på del sättet all det skall vara klarl "hur och var" en hell säker förvaring kan ske.

Då frågar man sig hur myckel som måste vara klarl när regeringen beviljar sitt tillstånd. Betyder detta "var" vad det betyder enligl vanligt språkbruk, nämligen att man måste känna till platsen i förväg, dvs. i vilken kommun avfallshanteringen skall äga rum? I så fall måste man ha klarl för sig om kommunen gär med på att ta emot delta avfall från kärnreaklorn. Enligt byggnadslagstiftningen kan man nämligen inle tvinga pä kommunen någon förvaring av kärnkraftsavfall, om den själv inle vill åta sig det.

På den punkten harjag här kunnat lyssna till två skäligen motsägande besked, och del vore kanske lyckat om vi under debatten kunde fä klarhet i vad som menas. Det borde vara elementa, men då är det sä mycket mera angeläget att klara ut det.

Det i sak intressanla med villkorslagen kan annars sammanfattas i en enda fråga, som var och en av oss utan svårighet kan besvara på egen hand: Finns det någonting i villkorslagen som gör det mindre sannolikt än lidigare alt vi kommer att ha kärnkraft i Sverige? Vi vel alla att svaret är nej. Trots alla försäkringar från statsministern, energiministern och andra ledande centerpartister om att marschen ut ur kärnkraftssamhällel böriar den dag riksdagen antar villkorslagen, så vet vi atl denna lag inte förändrar verkligheten etl dugg.

Den borgerliga oenigheten i energifrågan beslår. I sak har de tre koa-lilionsparlierna inle kommil en millimeter närmare varandra än den dag regeringen trädde till. Och meningen är alldeles uppenbart att regeringen skall ha samma handlingsfrihet efter villkorslagens ikraftträdande som före. Däremot är lagen skriven sä, atl den skall ge läsaren intrycket all den innebär något nytt och betydelsefullt. Läsaren skall bibringas uppfattningen alt nu hänger kärnkraftens framlid i vårt land hell och hållet

pä om man kan lösa avfallshanleringsproblemen, och numera är kraven på den punkten 100-procentig säkerhet. Men detla är slarkl vilseledande.

Jag skall inle upprepa vad andra redan har påpekat om att lagtexten luckras upp genom motivskrivningar. Lagtextens krav pä helt säker förvaring av avfallet blir i motiven bara en "utgångspunkt" för bedömningen, och lagstiftaren avråder ivrigt från en "drakonisk" tillämpning av lagen.

Vilseledandet av läsaren av denna lag är betydligt mer utstuderat och mer konsekvent genomfört än sä. Det gäller hela uppläggningen av lagen. Lagen är skriven som om frågan om vi skall få någon ytieriigare reaktor i drift i det här landei blir beroende uteslutande pä en saklig juridisk och teknisk prövning av säkerhetsfrågorna belräffande avfallshanteringen.

Men om man hade menat allvar med den uppläggningen, om man hade åsyftat della, dä skulle man naturligtvis ha lagt prövningen - som också har skett i vissa andra länders lagstiftning - hos domstolarna. Domstolarna skulle ha varil tvungna att hålla sig till lagen sådan den är skriven. Men det har man visligen aktat sig för. Prövningen har i stället lagts hos regeringen. Klokt nog, skulle jag vilja tillägga.

Vi vet alla att säkerhetsaspekterna på avfallshanteringen vid kärnkrafts-produktion inte kan isoleras frän andra aspekter pä energiproblemen på del sätt som lagen vill ge sken av. Vi vel alt regeringen den dag dä laddningen av ett sjunde aggregat blir aktuell kommer atl bli tvungen alt ta hänsyn lill landets energibehov och möjligheterna atl spara energi. Man blir tvungen att ta hänsyn till möjligheterna till en alternativ energiförsörining, till konsekvenserna för sysselsällningen, till vilka risker som kan uppstå med andra tillgängliga energikällor än kärnkraften, osv. Beslutet blir etl politiskt ställningstagande av stor räckvidd och inte en exercis i juridik eller en tolknings- och bevisprocedur inom ramen för en enda lagparagraf Utgången blir beroende på en dragkamp inom en oenig regering - en dragkamp där centern lycks ha alla odds emot sig.

Herr talman! Del är möjligt att någon kan tycka att all denna kritik mol villkorslagen som vi framför från socialdemokratiskt håll är myckel väsen för ingenting. I sak görju villkorslagen inle myckel till eller från. Det den kan åstadkomma är pä sin höjd ett uppskov med laddningen av ett eller annal aggregat. Men även det beror f ö. i så fall mer på oenigheten inom regeringen än på själva lagen.

För min del har jag emellertid känt behov av att ge ullryck ål en känsla av beklämning. Det är inte ofarligt all missbruka lagstiftningsmakten, alt använda lagen inte för alt skapa rätt utan för alt lura människor. Det kan slå tillbaka pä oss alla. Det kan skada inle bara de politiker som har det närmaste ansvaret, ulan också andra. Del kan rubba tilltron lill demokratin och räiissamhällei.

Centern borde ha särskild anledning alt fundera över hur ärliga och övertygade motståndare till kärnkraften - och del finns ju mänga sädana - kommer att reagera den dag de upptäcker alt de har blivit lurade.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskih tillstånd all tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Ill

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd atl tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m.

Men den självprövningen fär vi väl överlåta åt centerpartisterna att klara på egen hand.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag tror inte alt herr Lidbom är rätte marinen atl här i kammaren stå och kräva större klarhet i lagstiftningen och siörre konsekvens i författningar som man presenterar riksdagen för antagande. Spåren förskräcker när man har sett herr Lidboms tidigare verksamhet i lagstiflningssammanhang.

Men en sak vill jag slå fast: nog har vi hört myckel av överord i dag och nog har man pä socialdemokratiskt håll gjort sitt bästa för atl-med hjälp av, inte fakta och inte vederhäftiga argument, utan mer eller mindre med skällsord - tala om att den här lagen inle är bara onödig utan t. o. m. farlig. Och nu står herr Lidbom här och säger, om jag fattar honom rätt, att lagen är elt hot mol rättssamhället över huvud taget! Det finns ingen anledning att bemöta en argumentation på den nivån,' och jag avstår därför från det, herr talman.

Jag vill bara än en gäng för herr Lidbom läsa upp vad lagrådet och dess ledamöter, som sannolikt befinner sig på samma juridiska nivå kom-peiensmässigi som herr Lidbom, har uttalat. Lagrådet säger sä här: "Med de lösningar i sak som remissen innebär skulle del bli nödvändigt att förse vissa av alomenergilagens regler med komplicerade undantagsbestämmelser. Det skulle vidare svårligen låta sig göra atl arbeta in de föreslagna ersättningsreglerna i alomenergilagen. Och om man under alla omständigheter måste placera ersättningsbestämmelserna i en särskild lag, kan detta sägas vara ett starkt skäl för atl dit hänföra även villkorsreglerna. Lagrådet anser därför, att tekniken att meddela de nya reglerna i en särskild lag bör godtas." - Jag förmodar alt herr Lidbom kan läsa innantill lika väl som jag, och jag förmodar atl herr Lidbom också har respekt för lagrådets kompelens.

Jag upprepar vad jag sade tidigare i dag, i debatten på förmiddagen: Den här lagen är både lämplig, nödvändig och ändamålsenlig, och därför måste den genomföras som elt remediiim mot de svåra försyndelser och försummelser som den gamla regeringen låtit komma sig till last genom alt inte, som man påstår var möjligt att göra, tillämpa atomenergilagen och sätta upp motsvarande villkor. Där hade herr Lidbom haft möjligheter alt spela ut hela sin rättslidelse och sin juridiska kompetens, men därav såg vi intet.

Herr LIDBOM (s) kort genmäle:

Herr talman! Lät oss bespara oss mödan, herr Sjönell, att recensera varandras förfiutna, karaktärer och liknande! Låt oss i stället försöka hålla oss till den deball det är fråga om i dag!

Jag ställde en enda fråga lill herr Sjönell, som är ganska avgörande och väsentlig. Såsom den främste företrädaren för borgerligheten i utskottet borde herr Sjönell försöka svara. Jag sade all del i paragrafen

om avfallshanteringen i den lag som vi nu skall anla slår att det måste vara klarlagt var och hur en hell säker förvaring av avfallet skall kunna ske innan tillstånd ges att la en reaktor i drift. Och så frågade jag herr Sjönell; Betyder detla "var" att man mäste känna platsen pä förhand, au man skall veta i vilken kommun förvaringen skall ske, att denna kommun måste ha lämnat sill samtycke lill förvaringen - därför alt den enligt byggnadslagstiftningen inte kan tvingas - betyder della att det alltså inte gär alt lämna något tillstånd förrän kommunen har accepterat att la emot avfallet inom sitt område?

Delta är en viktig punkt, och jag vädjar därför än en gång till herr Sjönell alt försöka svara.

Sedan belräffande lagrådscitatet - vilket är rikligt, herr Sjönell, jag kan också läsa innantill - har lagrådet sagt all man i och för sig inte behöver villkorslagen för att ställa upp vilka nya villkor man har lust med. Man behöver inle ens den nya lagen för alt dra in de tillstånd som redan har givits. Men om man nu ändå skall ge sig in och lagstifta och ge regler om ersättning och liknande kanske det är praktiskt att också ta in villkorsreglerna i en särskild lagstiftning. I varje fall skulle del vara besvärligt att infoga dem i atomenergilagen. Det är riktigt. Det är alltså ett tekniskt resonemang som lagrådet för och som man kan ha respekt för. Men det är inte det striden mellan oss och er har gällt. Ni har gäll ut och gjort elt slorl politiskt nummer av denna lag. Ni har sagl att hela utvecklingen på energiområdet förändras med villkorslagen. Ni har sagt att villkorslagen är ett dråpslag mot kärnkraften, att villkorslagen är böan pä marschen ul ur kärnkraftssamhället. Det är det som ni skulle försöka au i någon mån bevisa.

Villkorslagen förändrar icke läget ell dugg. Den innebär ingen som helst förändring i regeringens handlingsmöjligheter. Den innebär inget uttryck för att regeringen vill någonting annat än innan villkorslagen antogs. Kan herr Sjönell med några slags argument bestrida att jag har rätt på den punkten?

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle;

Herr talman! Fakta i målet och de sakliga argumenten bevisar alt herr Lidbom har fel. Jag skall svara pä hans fråga. Jag lade mycket omsorgsfullt ut texten omkring begreppet "hur och var" tidigare här i debatten. Det är ju beklagligt om herr Lidbom dä inte hade tillfälle alt lyssna, och därför skall jag la om den argumentationen.

Det som är nyckelordet, sade jag då - och jag säger det ännu en gång ~ i detta sammanhang är begreppet hur. Belräffande hur man skall förvara avfallet fastställs i lagen, och särskilt i specialmotiveringen, en rad kriterier, säkeriigen mycket besvärliga för kärnkraftsföretagen atl klara, men ändå inte någonting som är fullständigt omöjligt om man är ambitiös och har den rätta tekniken.

Jag sade bl. a. att kärnbränslet mäste hållas avskilt från allt liv, att det inte räcker med översiktliga planer, att det måste konkrel anges i

113

8 Riksdagens protokoll 1976/77:107-108

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

vilken form avfallet skall förvaras, hur förvaringsplats och transporter skall ordnas, hur kraven som ställs lill skydd mot sirälningsskador skall uppfyllas, hur förvaringsplatsen skall isoleras för att bl. a. del använda kärnbränslet inte skall spridas i biosfären genom naturliga processer, olyckshändelser, sabotage, krigshandlingar etc.

Nyckelordet är alltså hur. En reaktorinnehavare måsle först visa hur en hell säker slutlig förvaring skall ske innan en närmare bestämning av villkoret var kan ske. Men när han har visat allt detta och presenterar ett förhoppningsvis fullödigt material dä följer nästa led och bedömningen av var avfallet skall deponeras kan påbörias.

Jag kan säga till herr Lidbom alt jag är på del klara med att om denna förvaringsplats blir inom det här landets gränser, så kommer 136 a S att behöva tillämpas. Men jag framhöll också alt det ännu inte gär att fastställa var, bl. a. eftersom det förekommer mycken forskning på området. Professor Jan Rydbergs metod atl neutralisera avfallet kanske kan få praktisk tillämpning. Asea-Aloms krislalliseringsleknik kanske kan medföra att man förvarar det pä havsbotten utanför landels gränser. Slutligen sade jag all del kan bli en internationell lösning.

Alla dessa saker måsle vi ha klarhel i innan man kan bedöma var förvaringsplatsen skall bli. Det är utomordentligt enkelt att fatta gången i detta.

När del gäller villkorslagen upprepar jag vad jag sade lidigare. Villkorslagen har i varie fall inte från vår sida framställts som det verkligt tunga, avgörande instrumentet som plötsligt stoppar all kärnkraft i del här landei. Det finns ingen lag som kan göra del. Jag har sagl atl det tar tid att få en ny energipolitik genomförd. Villkorslagen är ett förhoppningsvis verksamt instrument bland andra på vägen mol att stoppa marschen in i kärnkraftssamhällel.

114

Herr LIDBOM (s) kort genmäle;

Herr lalman! Jag tror alt herr Sjönell borde försöka följa med i den poliliska debatten litet bättre, i varie fall vad hans egen partiledare, statsministern, säger. Om han hade gjort del hade han upptäckt under hösten hur statsministern i intervju efter intervju medgav: Hittills har det inte blivil mycket av med centerns energipolitik, men vänla tills villkorspropositionen kommer, det blir den stora och avgörande förändringen. När villkorspropositionen kommer skall människorna upptäcka att vi gäll in för någonting helt nytt. Dä kommer de att upptäcka att vi böriar marschen ut ur kärnkraftssamhället.

Det har alltså varil en enorm politisk betydelse som statsministern har velal tillmäta denna villkorsproposition. I 100-dagarsiniervjun i TV efter tillträdet betecknade statsministern det som del viktigaste som den nya regeringen hade gjort alt utarbeta förslaget till villkorsproposition. Vi kan ha olika meningar om vad "del viktigaste" var värt. Men atl statsministern fäste slor vikt vid den kan det inte råda mer än en mening om.

När del gäller tolkningsfrågan var det visserligen en väldig gallimatias som herr Sjönell pratade, men jag var rätt nöjd i sak med beskedet. Han sade ungefär atl när det skrivs i lagen alt man skall ha klarl för sig hur och var en helt säker förvaring skall ske, är det hur som är huvudsaken. Del där med var skall vi inte bry oss så mycket om, del blir elt senare led. Senare led eller inte, min enkla fråga var egenlligen om regeringen kan ge tillstånd till alt la en reaktor i drift innan regeringen har klarl för sig, icke bara hur förvaringen skall ske, ulan också var den skall ske. Och om den nu skall ske inom någon befintlig kommun i Sverige, kan regeringen då ge tillstånd innan den kommunen har sagl ja till all ta emot avfallet? Jag har fattat herr Sjönells svammel som atl man nog kan det i alla fall, för man har inte menat sä myckel mer än hur, och resten av lagtexten fär man mer eller mindre blunda för. Jag tror atl det är en klok, om också defensiv ståndpunkt, sä i sak är jag nöjd på den här punkten.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Herr talmannen anmälde atl herr Sjönell anhållit alt lill protokollel få antecknat all han inle ägde rätt till ytterligare replik.

Hen HJORTH (s);

Herr talman! Under den allmänna motionstiden väckte jag tillsammans med herrar Gadd och Alsén en motion, nr 124, där vi berörde förhållandena vid kärnkraflslalionen i Forsmark och där vi uttalade vår oro för de konsekvenser som ett eventuellt stopp i utbyggnaden skulle få för bäde de anslällda och Östhammars kommun. Därför begärde vi att sysselsättnings- och ersättningsfrågorna vid en eventuell avveckling av kärnkraften särskilt skulle beaktas vid energikommissionens arbeie. Vår motion har nu behandlats i samband med den s. k. villkorspropositionen.

De många turerna i energifrågorna som den nya regeringen har hunnit prestera och de skilda uttalandena av bl. a. energiminister Johansson har skapat stor oro för alla berörda parter. Många har frågat sig om endast de tvä första aggregaten fär byggas färdiga eller om renl av hela kärnkraflsbygget i Forsmark skulle stoppas. Jag har förgäves vid två tillfällen, nu senast i tisdagens frågestund, försökt få svar av regeringen på dessa frågor. Jag hyste en stilla förhoppning om alt energiminister Johansson i dag skulle ge något besked, men det blev ingenting. Vi fär väl se när detla kommer, del dröjer tydligen.

Som vi säger i vår motion skulle ett avbrytande av kärnkraftsutbyggnaden i Forsmark få väldiga konsekvenser för byggnadsarbetarna och övriga anställda vid kraftverket. Det skulle också hårt drabba alla entreprenörer och leverantörer samt deras anställda. Förutom att de kanske i mänga fall ställs ulan jobb riskerar de slora ekonomiska förluster, vid eventuell försäljning av egnahem och i föriorade pensionsförmåner.

Östhammars kommun blir också lidande om kraftverksutbyggnadeh hell eller delvis stoppas. Under full politisk enighel - centerpartiet har ju inte heller haft någon annan uppfattning - har man planerat och byggt

115

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillsiånd all tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

116

ut den kommunala servicen med nya bostadsområden, daghem, skolor m. m. med tanke på att 1975 års energipolitiska beslut skulle fullföljas.

För kraftförelagel Forsmarks Kraflgrupp AB är det olyckligt, som en tidning skrev i en huvudledare för några veckor sedan, att inte statsminister Fälldin kan samla sin egen regering kring en klar, redig och ansvarsfullenergipolitik. Man vel inle hur man skall planera byggenskapen pä elt rationellt sätt när ledamöter i regeringen gäng efter annan säger alt säkerhetsfrågorna inle kan lösas, alt inga fierreaktorerskall laddas, all Forsmark 3 och Oskarshamn 3 skall stoppas osv. Andra statsråd tror alt säkerhetsfrågorna kan lösas och au det elfte eller tolfte aggregatet skall byggas. Dessa motstridiga, dimmiga och oklara uttalanden gör situationen synnerligen olustig och har redan åstadkommit förseningar och fördyringar för kärnkraftsbolagen alldeles i onödan.

öm det är regeringens avsikt alt stanna vid sex eller tio reaktorer: Säg det då, fortare än kvickt! Men då måste också såväl företag och anslällda som kommuner hållas skadeslösa. Flera hundra av de Fors-marksanställda har byggt villor inom kommunen, och de har räknat med läng anställningstid. Om kraftverksbygget skulle stoppas förlorar villorna snabbt i värde och kan bli svåra att avyttra. Jag undrar vilket råd statsrådet Johansson vill ge Forsmarksarbetarna i dag. Skall de se sig om efter annal arbete om sådant erbjuds eller kan de lugnt arbeta vidare?

Om vi skall tro massmedias uppgifter - och något korn av sanning torde väl finnas i dem - är man inom regeringen enig om atl tio reaktorer får byggas färdiga. Om del är sant måste regeringen väl också i all rimlighets namn förutsätta och tro på att kraftbolagen kan lösa säkerhetsfrågorna. Annars är det etl otroligt slöseri med pengar i vår bistra ekonomiska siluaiion att bara bygga och inle ha för avsikt atl utnyttja kraftverken när de står färdiga! Det kan inle vara någon mening atl uppställa villkor och sedan, om kraftbolagen uppfyller dessa villkor, ändå säga stopp.

Frågan om kärnkraften är alltså inte längre en principfråga för regeringen, inte ens en samvetsfråga för centerpartiet, utan det är en fråga om hur mänga aggregat vi behöver för vår energiförsörjning på 1980-och 1990-talen. Det är, om jag har faltal saken rätt, en fråga som energikommissionen skall försöka ge svar på. Enligt dess direktiv, som regeringen har fastlagt, skall energipolitiken utformas så att den på etl effektivt sätt medverkar till att uppnå det övergripande mål som vi har för samhällets utveckling. Den skall - fortfarande enligt regeringens direktiv - bidra lill hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling samt social och ekonomisk utjämning.

Detta är enligl min mening en bra målsättning, men vi klarar den inle utan energi och inte bara med atl säga alt kärnkraften skall avvecklas. I så fall mäste någonting annat till i stället, och del är det jag tvivlar pä alt vi kan klara under det närmaste tiotalet år. Etl ökal sparande och en ökad hushållning kan ge en del men till väldigt stora kostnader

- jag tänker då främst på isolering av gamla hus o. d.

Andra energikällor då? Ingen vill väl ha etl ökat beroende av oljan med den osäkerhet som det innebär jämte de oanade säkerhets- och miljökonsekvenser den kan föra med sig. Alll fier experter säger också att oljan kanske tar slut 1985 eller något senare. Kol finns det mer gott om, men användningen av det är också förenad med miljöeffekter. De säger vidare all utnyttjandet av helt nya energikällor är mer avlägset än man lidigare räknat med.

Kärnkraftsindustrin satsar 30 milj. kr. på all klara regeringens villkor för den fortsatta utbyggnaden och är övertygad om att klara dem. Om, trots alla dessa anslrängningar, regeringen inte kan eller vill godkänna dess förslag, då mäste det också vara samhällels sak alt klara ersättningsanspråket och stå för förlusterna.

Nu finner utskottet att våra krav i motionen 124 om ekonomisk golt-görelse för de anställda samt kommuner vid avbrytande eller begränsning av kärnkraftsutbyggnaden kommer alt beaktas i energikommissionens arbete. Det lar vi fasta på och noterar med tillfredsställelse.

I reservationen 2 anför reservanterna atl vårt krav på sysselsättning för anläggningspersonalen i Forsmark när kraftstationen där är färdigbyggd bör beaktas i energikommissionens arbete. Man skall, säger reservanterna, redovisa olika samhälleliga konsekvenser, bl. a. ekonomiska och sysselsättningspoliliska. Jag vill emellertid understryka att delta måste gälla oavsett när bygget avslutas, alltså även om alla planerade reaktorer får byggas färdiga.

Problemen för sysselsättningen blir lika stora när de än uppslår. Det behövs därför en noggrann planering för att bereda de fiera lusen arbetslösa, som del här kan bli fråga om, arbeie när den dagen kommer. Under alla förhållanden bör staten gå in med extra stöd till kommun och myndigheter för alt klara den uppgiften. Frågan om nylokalisering av industriell eller annan verksamhet till Norduppland måste då aktualiseras. En långsiktig planering bör komma till slånd. Men först mäste den borgerliga regeringen försöka samla sig till enat uppträdande i dessa för vårt lands framtid så viktiga frågor.

Herr talman! Andra talare har före mig utföriigt talat om de socialdemokratiska reservationerna. Jag instämmer helt i deras yttranden och yrkar också bifall till samlliga socialdemokratiska reservationer.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillsiånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Hen GAHRTON (fp):

Herr talman! Strukturomvandlingen har gäll fram över Sveriges land under de senaste årtiondena som en slåttermaskin på människofäll. Vågar man hoppas alt tiden nu är mogen för att dra två vikliga lärdomar? Del skulle i så fall vara följande;

1.    Strukturomvandling får inte ske oplaneral, kaotiskt, slaviskt i släptåg pä en "utveckling" som styrs av ogripbara eller dolda krafter - dä vållar den omätliga mänskliga lidanden.

2.    Strukturomvandling är likafullt nödvändig och önskvärd i socialt

117

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillsiånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

118

planerade former, under handfast styrning av de demokratiskt valda beslutsorganen.

Med dessa två lärdomar - så nonchalerade när landsbygden utarmades, när Norrland höll pä att bli en glesbygd, när hantverk, småindustri och närservice näslan utrolades - som ulgångspunkt blir de energipolitiska problemen betydligt gripbarare än del kan förefalla i den just nu något kaotiska och ryktesomspunna debatten. Vad som slår för dörren är ju en gigantisk strukturomvandling - frän energislöserisamhällel till det energisnåla samhället.

I det läget framträder tvä ylterlighetsriktningar som båda nonchalerar viktiga delar av lidigare strukturomvandlingars lärdomar.

Den ena vill tvärbromsa utbyggnaden av kärnkraften. Men nog är det uppenbart att en begränsning av antalet kärnkraftsaggregat till nuvarande sex, för att inte tala om etl tvärstopp för all kärnkraflsenergi, skulle medföra oöverskådliga konsekvenser i form av kapitalförstöring, skadestånd, arbetslöshet och energibrist. Ett energisystem kan helt enkelt inte radikalt förändras i ett slag utan ödesdigra sociala och mänskliga kostnader.

I en rapport frän Sekretariatet för framtidsstudier, "Energi och handlingsfrihet", påminner författarna om att "tidsperspektivet när del gäller att införa nya energitekniker är långt". Dagens energipolitik log reellt form redan i början av 1960-talet. Och dagens beslut kan inte verka fullt ul förrän pä 1990-lalel.

Den andra ytterlighetsriktningen tar fasta pä strukturomvandlingens svårigheter- men drar långsiktigt verkande slutsatser av kortsiktiga problem. Man kräver där t. ex. nu ofta i debatten fortsatt utbyggnad av de planerade kärnreaktorerna nr 11 och 12. Argumenten kan låta som t. ex. i ett av de senaste numren av tidningen Byggnadsarbetaren, som presenterade en lista över följderna av eventuellt stopp för dessa båda reaktorer. Man skrev;

"40 000 manår förlorade.

Sista byggnadsarbetaren lämnar Vallenfall om fem år.

Industrin drabbas av energibrist som hotar sysselsättningen.

Verkstadsindustrin i Karlskrona, Linköping, Finspång och Västerås drabbas särskilt hårt.

Ett stoppat aggregat ökar oljekonsumtionen med 8 miljoner ton per år.

Kraftverksägarna kräver staten pä miljardbelopp för brutna kontrakt."

Visst är det en alarmerande lista. Men i princip speglar den ju ingenting nytt i svensk samhällsutveckling. Jämför t. ex. vad som hänt och händer inom stål-, teko-, varvs-, gummi- och glasindustrierna och inom många andra industrigrenar, för att inte tala om vad som hände med jordbruk, hantverk och detaljhandel under 1950- och 1960-lalen. En betydande del av - men inte hela - hotet mot sysselsättningen vid en nedirappning av kärnkraftsuibyggnaden gäller ju dessutom bara en tidigareläggning av något som ändå kommer att ske senare, vilket tidningen Byggnads-

arbetaren själv erkänner genom att påpeka att etl stopp för Forsmark 3 gör 900 man överfiödiga om ell par är, men om utbyggnaden får fortsätta blir nedgången ändå 400 man. Ja, sä är del. Alla stora byggarbetsplatser är temporära, det är inget unikt för kärnkraftsbyggen.

Men den allvariigasle betänkligheten mot dem som målar katastrofen pä väggen vid en begränsning av kärnkraftsutbyggnaden ligger pä ett annal plan.

Hur kan man hävda atl energibrist kommer atl uppslå i framtiden om vi inte bygger ut kärnkraften mycket mer än som är aktuellt i dag? Jo, man gör prognoser om energiutvecklingen mot bakgrund av lidigare utveckling och håller praktiskt taget alla andra faktorer konstanta - t. ex. kraftfulla politiska styrningsingrepp i konsumtionen av energi. Då är det inle sä konstigt att behovet förutsätts stiga. Men spelar några reaktorer mer eller mindre någon grundläggande roll? Det beror pä. Om redan sex reaktorer är i drift innebär ytterligare några ur t. ex. säkerhetssynvinkel ingenting principiellt nytt, del är ganska uppenbart. Men om ett visst anlal reaktorer betyder all energilillgängen t. ex. 1985 kommer au bli otillräcklig enligt prognoserna men alt i del läget ytteriigare en reaktor betyder atl tillgången når upp jusl till de gjorda prognoserna, då får denna enda reaktor slor principiell betydelse. Dä blir det intressant att räkna reaktorer. Det skulle nämligen innebära en anpassning till prognoserna - de prognoser som är uppgjorda mot bakgrunden all man håller alla andra politiska faktorer konstanta - och en anpassning till den utveckling som har styrt oss lidigare men som vi skulle styra och därmed också en anpassning till att genom ytteriigare kärnkraftverk i framtiden försöka galoppera i fall de prognoser som med den prognostekniken alltid kommer att peka uppåt. Mycket tyder på alt det är jusl en sådan anpassning som nu dikterar den ytlerlighetsriktning i energipolitiken som med yttersta skärpa försöker plädera för en fortsall utbyggnad.

I rapporten Energi och handlingsfrihet varnar författarna för omedveten låsning i energipolitiken. De skriver också: "Vi tror nämligen atl vi redan är på väg. Det finns en automatik i beslutsfattandet som gör att vi gradvis låser upp oss." Det sker, menar de, främst genom energianvändningens nivå och inriktning, ulbyggnad av slora och komplicerade tekniska system och organisatorisk tröghet. Visst är det delta som har pågätt alltför länge, en nivå på energikonsumtionen och en inriktning pä elkraft - t. ex. i småhusuppvärmningen -, en utbyggnad av enorma, komplicerade syslem och en skriande organisatorisk tröghet som tillsammans har tenderat all fjättra oss vid kärnkraftssamhället och, om eller när uranet tar slut, vid en framtid med kol och/eller bridreaktorer, dvs. en framlid utan en fair chans för de förnyelsebara energikällorna.

För egen del tar jag avstånd frän båda de skisserade ytterlighelsrikl-ningarna. Del är inte rimligt att tvärbromsa i dag och på kort sikt skapa de orimliga strukturella problem som vi lidit så mycket av under andra strukturomvandlingar. Men det är inte heller rimligt för politiker med ansvar för styrningen av samhället alt låla prognoser som bara är ui-

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

119

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskih tillstånd att tillföra kärnreaklor kärnbränsle, m. m.

120

dragningar av tidigare trender styra oss, styra den utveckling som vi är satta atl styra. Jag tror i stället atl den linje som folkpartiet drog upp redan i god lid före valet i höstas skulle kunna utgöra grunden för en sakligt stark energipolitik - kalla den gärna en kompromiss, men inte en kompromiss för kompromissens skull utan för att den sakligt starka medellinjen ligger där. Lät mig kort påminna om det programmet. Vi sade;

"1. En ny regerings främsta uppgift mäste bli att satsa härdare pä hushållning med energi.

2.    Forskning om alternativa energikällor t. ex. vind- och solenergi måste intensifieras.

3.    Besluten om att bygga kärnkraftsaggregaten nr 12 och 13 skall rivas upp.

4.    En plan för avveckling av de aggregat som är i drift upprättas som ett av alternativen för den framtida energipolitiken.

5.    Resultatet av en kraftfull hushållning med energi under de närmaste åren får avgöra om reaktorer som nu är under byggnad skall tas i drift.

6.    En folkomröstning bör inte uteslutas om betydande osäkerhet och oenighet kvarstår när vi vet mer om kärnkraftens risker och möjligheterna att spara energi."

Detta är folkpartiets program, och som herr Ångström tidigare i debatten så eftertryckligt betonat står vi kvar vid det programmet.

I samband med den föreliggande propositionen har jag tillsammans med min partikollega Nils Hörberg väckt motionen 1336, som bygger pä folkpartiprogrammel men som är, kan man säga, en av oss gjord aklualisering av det programmet. I motionen kräver vi följande:

1.    Riksdagen bör slå fast att tillstånd icke bör meddelas att uppföra kärnkraftsaggregat nr 13.

2.    Riksdagen bör begära att regeringen återkallar tillståndet att uppföra kärnreaktor nr 12.

3.    Riksdagen bör begära en snabbutredning av möjligheten att avbryta uppförandet eller omplanera användandet av kärnreaktor nr 11 samt av möjligheterna att omplanera kärnreaklor nr 10 för annan energiproduktion.

Vi menar alt det redan inom den närmaste tiden borde vara möjligt alt ge klara besked i denna riktning. Vi instämmer i en del av den kritik som framförts just när del gäller punkten "klarare besked". Det är rimligt att svenska folket inom ganska kort tid fär klarare besked när del gäller energipolitiken och framför alll atl de som är mycket nära berörda av kärnkraftsutbyggnaden får klarare besked. Vi har alltså instämt i den uppfattningen.

Definitiva beslut om kärnkraften på läng sikt skall naturligtvis inle fattas nu - det ligger i handlingsfrihetens natur. Men samtidigt är del viktigt att det kortsiktiga agerandet inte urholkar handlingsfriheten. Därför har Nils Hörberg och jag gjort den bedömningen att de tre energipolitiska dokument som energiministern med rätta ofta åberopar - re-

geringsdeklarationen, villkorspropositionen och direktiven till energikommissionen - visserligen är nödvändiga dokument som vi lill fullo stöder men all de trots alll är otillräckliga dokument, inle minst därför att de ger upphov till motstridiga tolkningar. Jag tänker då inte på de partipolitiskt och taktiskt dikterade motstridiga tolkningar som här gjorts av exempelvis Ingvar Carlsson och Carl Lidbom, utan jag tänker på de motstridiga tolkningar som kan göras av människorna ute i samhället och på arbetsplatserna. Det är dessa människor som har rätt till klarare besked redan nu.

Del behöver och kommer uppenbarligen inte alt ske genom ett formellt bifall till vår motion - det är som bekant inte ens meningsfullt alt yrka bifall till en motion mol ett utskotts enhälliga avstyrkande, och jag skall heller inle göra del. Det viktiga är inle heller i vilken form dessa besked kommer till svenska folket. Men det är vår uppfattning atl det bör ske pä annat lämpligt sätt inom en inte alltför avlägsen tid.

Om regeringen enar sig om ett kärnkraftsprogram som ger oss mellan nio och elva reaktorer på 1980-talei kan det naturligtvis se ut som en sorls numerisk kompromiss mellan centerns tidigare ja lill fem - och gärna färre - och moderaternas ja lill tretton - och gärna fler. Det kan se ut som en sådan rent numerisk kompromiss, men del är vår övertygelse att det i själva verket skulle vara en saklig, stabil kompromiss, tillkommen icke för regeringens utan för Sveriges framlids skull. Del skulle vara en kompromiss ej heller tillkommen för folkpartiets skull, utan en kompromiss som skulle nära ansluta till det program vi lade fram redan i valrörelsen och fortfarande står fast vid.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Hen LÖVENBORG (-):

Herr talman! Vi befinner oss i slutskedet av en debalt, som har kretsat kring frågorna om kärnkraften och den framtida energipolitiken. Jag skall inte onödigtvis förlänga deballen, eftersom del senare kommer tillfällen att diskutera energipolitiken i hela dess vidd, men jag vill ändå lägga några principiella synpunkter till allt del övriga som har sagts.

Det finns skarpt delade meningar när del gäller kärnkraften. En riktning säger atl all användning av kärnkraft skall upphöra, och en annan anser all kärnenergin är en resurs som mäste användas tillsammans med övriga kraftkällor. Till ärligheten i politiken hör ju atl man deklarerar sina åsikter, och därför är det naturligt alt så sker också i del här fallet. Jag tillhör alltså dem som anser alt kärnkraften är en resurs all ta lill vara.

Det är inget nytt ställningstagande. Jag har ända sedan ungdomsåren gått i kommunistiska demonstrationståg under paroller, som har manat lill kamp mol atombombsupprustningen men för kärnkraftens fredliga utnyttjande. Jag har alllid sett kärnkraftens fredliga användning som något positivt i motsats lill del destruktiva och fasansfulla i alt kärnkraften används vid tillverkning av bomber.

Däri, herr lalman, ser jag den verkliga faran för mänskligheten, inle i atl man vill använda kärnenergin för atl skapa kraft för atl hälla in-

121

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

122

dusirins hjul i gång och för atl ge oss ljus och värme. I olika delar av världen finns nu kärnvapenlager av sådana dimensioner och med en sådan inneboende ondskefull kraft att allt levande pä vårt klot kan förintas.

I augusti 1945 dödades över 300 000 människor och skadades lika många i Hiroshima och Nagasaki. Delta var sä fasansfullt atl mänskligheten aldrig fär tillåtas att glömma det som skedde den gången. Men låt oss också vara medvetna om all de bomber som dödade och skadade 600 000 människor var småpotatis i jämförelse med var och en av de tiotusentals bomber och robotstridsspetsar som nu finns på lager redo all skickas iväg. Atombomben över Hiroshima motsvarade 12 000 lon trotyl i sprängkraft. De inlerkontinentala robotar som nu finns är utrustade med tre kärnvapenladdningar, som var och en motsvarar sprängkraften hos 200 000 lon trotyl.

Stora kärnvapenlager finns nära Sveriges gränser, exempelvis i Västtyskland men självfallet också på andra håll. Det är en uppladdning som gör all man med skäl kan betona risken för att elt kärnvapenkrig kan bryta ul genom olyckshändelse, felberäkning eller rena vanvettet.

Delta fasansfulla faktum borde vara en larmsignal, som väckte alla människor lill kamp mol den icke fredliga användningen av kärnkrafien. Det byggs inga kärnkraftverk för atl förgöra människor, men det yttersta syftet när man tillverkar kärnvapen är död och förgörelse. Borde inte detta faktum utlysa aktivitet, möten, demonstrationer och petitioner för all avväria del verkligt dödsbringande hotet mot mänskligheten?

Jag tillhör inle dem som i lidigare motioner har krävt byggande av ell pärlband kärnkraftverk runt om i Sverie, men jag anser alt en måttlig utbyggnad av kärnkrafien är försvarsbar och måsle ingå som en av fiera komponenter för att trygga vårt lands energiförsörining. Del finns dock ingen anledning atl bagatellisera riskerna. Självfallet finns sådana liksom vid all annan energiframställning. Men vi slutar inie atl använda olja, trots atl vi vel alt natur och människor tar skada av föroreningarna.

Användningen av vattenkraft är heller inle ulan risker. Gör bara tankeexperimentet - det är lätt för mig som norrbottning - alt Suorvadam-men brister lill följd av en jordbävning eller ell attentat. Bebyggelsen i hela Lule älvs dalgäng skulle spolas ut i Bottenviken. Hundraprocentigt kan det inte garanteras alt något sådant inle kommer atl hända, men nog ämnar vi fortsätta med användningen av vallenkraft.

Vad vi människor har rätt att kräva är alt riskerna elimineras så långt det är möjligl, alt spekulations- och profitintressen undanröjs inom sä vikliga branscher samt alt hela energisektorn förs över i samhällets ägo.

Jag har i andra sammanhang sagt att det mäste finnas konsekvens i politiken. Jag kommer med liv och blod att motsätta mig utbyggnaden av återstående outbyggda älvar i vårt land. Del vore en förbrytelse, en vandalisering, om vi också tog de sista av våra älvar, när de ändå inte kan ge mer än etl marginellt kraftlillskott. Men för mig går det inle ihop, om vi kommunister kräver uppbyggnaden av Stålverk 80, eu ener-

gislukande aluminiumverk i Jokkmokk, för all la etl par exempel, och över huvud lägel uppbyggnad av en rad slalliga industrier, och vi samtidigt skulle säga nej till bäde utbyggnad av vattenkraften och till kärnkraft.

Jag respekterar människor som har tagil ställning mol kärnkrafien av ärlig övertygelse och inte av opportunistiska skäl, men jag kan av de skäl som jag här har redovisat inle dela deras inställning. Jag tror på kärnkraftens fredliga användning, jag tror på vetenskapens fortsatta landvinningar, och jag vet atl det nu och i framtiden behövs energi. Kärnkraften har sin plats i del sammanhanget.

Herr lalman! Mol bakgrund av del jag här har sagl kommer jag att. rösta med de socialdemokratiska reservationer som är fogade till de belänkanden vi nu behandlar. Avslutningsvis och ulan någon vidlyftigare argumentation vill jag dessutom yrka bifall lill motionen 873, som också handlar om en energifråga. I motionen begärs atl riksdagen hos regeringen skall beställa effektulbyggnader vid kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede. Vattenfall är motsträvigt, och vi lycker alt det behövs en klar beställning.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillsiånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 23

Mom. 1

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 1 av herr Svanberg m. fl. samt 3:o) molionen nr 1338 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Carisson i Tyresö begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 1 antar reservalionen nr 1  av herr Svanberg m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit molionen nr 1338 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösl-

123

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

räkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 137

Nej -    10

Avstår - 140

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 23 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr I av herr Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Carlsson i Tyresö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omrö.sining gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 128

Avstår -    10

Mom. 2 a

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 881 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 2 b röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 881 i motsvarande del.

124

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 277

Nej -    10

Avslår -     1

Mom. 2 c

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Svanberg m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Carlsson i Tyresö begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 2 c röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Svanberg m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Carlsson i Tyresö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 152

Nej - 126

Avstår -    10

Mom. 3

Utskoliets hemställan bifölls.

Mom. 4 a

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels molionen nr 881 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 4 a röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 881 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 278 Nej -    10

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Säiskdt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Mom. 4 b och c

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

125

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd alt tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 881 av herr Werner m. fi. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsuiskoiteis hemställan i belänkandet nr 23 mom. 5 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 881 i motsvarande del.

126

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277 Nej -    11

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 3 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 6 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Svanberg m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 128

Avstår -    10

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 7 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 4 av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 150

Nej - 129

Avslår -     8

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Säiskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Svanberg m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Dä herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 129

Avstår -     9

Mom. 9

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Svanberg m. f\.

127

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Säiskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 149

Nej - 130

Avstår -     9

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom.  10 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 128

Avstår -    10

Mom. Il

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 8 av herr Svanberg m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 23 mom.  11 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Svanberg m.fl.

128

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 128

Avstår -    10

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wååg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom.  12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Svanberg m. fl.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd atl tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Wååg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 150

Nej - 128

Avstår -    10

Mom. 13

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 14

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 400 av herr Söderqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom.  14 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 400.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 277 Nej -    11

Näringsutskottets betänkande nr 24

Punkterna 1-9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

9 Riksdagens protokoll 1976/77:107-108

129

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillsiånd alt

Punkten 10

Mom.    1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2

lillföra kärnreaklor        Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva-kärnbränsle, rn. m.     tionen av herr Svanberg m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Pettersson i Lund begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsuiskoiteis hemställan i betänkandet nr 24 punkten 10 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Pettersson i Lund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 152

Nej - 126

Avslår -    10

Mom.   3 a   och   b

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom.   3   c

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen nr 881 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 24 punkten 10 mom. 3c röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 881  i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 276 Nej -   II

130

Mom.   4   a

Propositioner gavs på bifall till dels utskoliets hemställan, dels molionen

nr 881 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 24 punkten 10 mom. 4 a röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 881 i motsvarande del.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277 Nej -    11

Mom.   4b

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 11-14

Kammaren biföll vad ulskottel i dessa punkter hemställt.

Punkten 15 Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom.    2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 873 av herr Lövenborg m. fl., och förklarades den föna propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 24 punkten 15 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 873.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 272

Nej -   12

Avslår -     2

Punkten 16

Utskottets hemställan bifölls.

131

Nr 108

§ 2 Mineralförsörjning m. m.

Torsdagen den

14 anrii 1977         Föredrogs näringsuiskoiteis belänkande 1976/77:25 med anledning av

---------- ■--    propositionen 1976/77:100 i vad avser mineralförsörining m. m. jämte mo-

Mineralförsörjning     tioner. m. m.

Hen TALMANNEN;

I fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samlliga punkler. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden framställas belräffande samlliga punkter i betänkandet.

I del följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 6 (Statens gruvegendom)

Regeringen hade i propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) under punkten D6 (s. 131-144) föreslagit riksdagen aU

1.   godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för en utvidgning av nämndens för statens gruvegendom kompetensområde,

2.   till Statens gruvegendom för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 62 336 000 kr.

132

I della sammanhang hade behandlats molionen 1976/77:397 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk), vari hemställts alt riksdagen skulle

1.   uttala alt gruvbrytningen i Kaunisvaara borde inledas och anhålla hos regeringen om att förslag till finansiering snarast förelades riksdagen,

2.   uttala att järnvägsförbindelse Överlorneå-Pajala-Kaunisvaara borde projekteras och byggas.

Ulskottel hemställde

1.   alt riksdagen med bifall till regeringens förslag skulle

a)   godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för en utvidgning av nämndens för statens gruvegendom kompetensområde,

b)  till Statens gruvegendom för budgetåret 1977/78 anvisa eu förslagsanslag av 62 336 000 kr.,

2.   alt riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:397.

Reservation hade avgivits

1. av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Carisson i Tyresö, Pettersson i Lund, Häll och Jonsson i Husum (samlliga s) som ansett alt ulskottel under 1 bort hemställa

alt riksdagen skulle

a)   med bifall lill regeringens förslag godkänna av föredragande statsrådet förordade riktlinjer för en utvidgning av nämndens för statens gruvegendom kompetensområde,

b)   med bifall lill regeringens förslag lill Statens gruvegendom för bud-

getåret 1977/78 anvisa eu förslagsanslag av 62 336 000 kr.,

c) som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om prospekteringsverksamhet i Arieplog-Arvidsjaur-Sorseleområdel.

Punkten 7 (Lån till processutveckling i Ranstad)

Regeringen hade under punkten V: 11 (s. 356-360) föreslagit riksdagen att till Lån till processulveckling i Ranstad för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av  13 600000 kr.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. rn.

\ detta sammanhang hade behandlats motionen 1976/77:876 av herr Signell m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen som sin mening uttalade att medel beviljades för fortsatt ulredning och forskning i Ranstad för hela budgetåret 1977/78.

Utskottet hemställde

1.   alt riksdagen med bifall lill regeringens förslag lill Län till processutveckling i Ranstad för budgetåret 1977/78 anvisade elt investeringsanslag av 13 600 000 kr.,

2.   att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:876.

Reservation hade avgivits

2. av herrar Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Carlsson i Tyresö, Pettersson i Lund, Häll och Jonsson i Husum (samlliga s) som ansett alt utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1976/77:876 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! Under punkten 6 i betänkandet 25 behandlar närings-utskottet flera frågor rörande statens gruvegendomar. Ulskottel godtar sålunda de riktlinjer industriministern föreslår för utvidgning av nämndens för statens gruvegendomar kompetensområde, liksom också anslaget pä 62 336 000 kr. som försöksanslag för budgetåret 1977/78. Däremot är utskottet delat när det gäller fördelningen av projekteringsanslaget.

Ett område beläget i en triangel mellan orterna Arvidsjaur, Arieplog och Sorsele i Norrbottens och Västerbottens län är enligt STU:s uppfattning mycket intressant när det gäller prospektering efter uranmalm men också flera andra malmer och mineraler. I närheten av Arieplog har LKAB inom ell område benämnt Pleutajokk bedrivit arbeten .sedan våren 1976 som var avsedda att ligga till grund för ett beslut om gruvbrytning. LKAB har lagt ner 7 milj. kr. pä dessa arbeten och beräknades satsa ytterligare 1 milj. kr. under år 1977. Under hösten 1976 upphörde dock bolaget med dessa undersökningar - väl beroende på den nya regeringens inställning till uranbryining. Detta är atl beklaga, eftersom man i Arjeplog räknade med ca 100 sysselsättningstillfällen i en kommande brytning.

133

10 Riksdagens protokoll 1976/77:107-108

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

134

Industriministern föreslår i propositionen alt anslaget lill uranprospek-tering genom STU minskas frän 16,9 milj. i årets budgel lill 10,9 milj. kr. i kommande budget. Däremol föreslås en ökning av anslaget för annan prospektering, främst då efter induslrimalmer.

Vi reservanter kan inte finna någon anledning till alt arbetena i Pleutajokk skall upphöra och Arjeplog därigenom gå miste om de 100 nya arbetstillfällena. Inle heller kan vi medverka till alt begränsa prospekteringen inom det nämnda området lill all inte omfatta uran, som i detta sammanhang enligt fackmännen är en mycket viktig del av de prospek-teringsvärda mineralerna. Del torde ställa sig svårt att pä sätt som man föreslär undvika uranet och endast prospektera efter andra mineraler.

Jag vill betona atl frågan om brytning av uran i Arjeplog inte behöver sammankopplas med frågan huruvida vi skall bygga fier eller färre ytterligare kärnkraftsaggregat. Är det inle dags alt upphöra med hyckleriet omkring uranbryiningen och i stället ta hänsyn lill de arbetslösa människorna i Arjeplog?

Vi socialdemokrater föreslär därför i reservationen 1 atl man inom området Arjeplog-Arvidsjaur-Sorsele skall ulföra en s. k. fullprospek-lering efter malmer och mineraler, inkl. uran, samt atl regeringen skall ställa resurser till förfogande för fortsatta förberedelser för uranbryining vid Pleutajokk i Arieplog. Sysselsätlningssitualionen i dessa inlandskommuner som berörs är sådan att den motiverar att alla länkbara åtgärder vidtas för att skapa nya jobb.

I samband med denna punkt har utskottet också behandlat en motion frän vpk, som begär atl gruvbrytning i Kaunisvaara skall startas nu och att riksdagen skall begära förslag till finansiering från regeringen. Vidare föresläs alt en järnvägsförbindelse skall projekteras pä sträckan Överlorneå-Pajala-Kaunisvaara.

Utskottet är väl medvetet om de synnerligen besvärliga förhållandena pä sysselsällningsomrädel i Pajala kommun och vill för sin del pä alll sätt medverka till all söka avhjälpa dem. Alt i dagens läge besluta om ett omedelbart startande av gruvbrytning kan utskottet dock inte medverka till. Om en gruvbrytning skall komma till slånd torde det bli LKAB som åtar sig den. I dag har LKAB svårigheter att klara sin verksamhet vid redan öppnade gruvor. Verksamheten vid gruvan i Svappavaara är t. v. nedlagd, och verksamheten i övrigt går pä sparlåga. Bolaget har i dag ett lager av osåld malm i olika upplag på 12-13 milj. ton, alltså ungefär en halv årsproduktion. Konjunklurulsikterna för de närmaste åren ter sig mörka. Därför kan det inte vara rimligt all begära att LKAB nu går in pch öppnar ytterligare en gruva. Naturligtvis kan invändas all någon malm från en gruva i Kaunisvaara inle kommer ut på marknaden förrän efter flera år, men LKAB torde ha nog av bekymmer utan att nu ge sig in i ytterligare en gruva.

Dagens siluaiion på malmmarknaden torde dock inte bli bestående för all framtid. Därför poängterar utskottet myckel starkt alt den utredning som gjorts om Kaunisvaara inte fär begravas i någon skrivbords-

låda utan att den skall hållas aktuell, och därest en annan malmkonjunktur ger anledning därtill skall förslag om en brytning omedelbart kunna framläggas. Vidare bör främst den samhällsekonomiska utredning som gjorts kompletteras och fördjupas, efiersom den utredningen ingalunda kan anses svara mol de krav man kan ställa på en sådan utredning vad gäller tillföriitlighet och säkerhet. En sådan komplettering bör ske snarast.

Jag vill också pas.sa pä tillfället alt la upp en annan aspekt pä gruvbrytning i Kaunisvaara, som dä och dä skymlat i den allmänna deballen och i utredningarna. Man säger atl en förutsättning för en brytning i Kaunisvaara är ju Stålverk 80, och dä della inte kommer till slånd blir heller ingen brytning i Kaunisvaara möjlig. Della är tvä felslut. Mig veterligt har aldrig någon ansvarig person sagt atl någon större del av malmen i Kaunisvaara skulle gä lill Stålverk 80. Elt sådani hugskott är tillyxat av någon utredare eller någon enskild deltagare i debatten. Man vill tydligen ha en nära hopkoppling av Kaunisvaara och Stålverk 80 därför alt man tror sig kunna slå ihjäl det ena projektet med det andra.

Det andra påståendet, alt del inle blir någon brytning i Kaunisvaara därför att Stålverk 80 är avfört från dagordningen, är lika olillförlitligl. Stålverk 80 är visst inle avfört från dagordningen, det skall byggas. I varje fall är det den samlade arbetarrörelsens uppfattning.

Motionärernas andra förslag, del om etl järnvägsbygge från Kaunisvaara lill Överlorneä, finns del väl inle slor anledning att diskulera i dag. Jag hoppas att det skall bli möjligl atl senare öppna brytning i Kaunisvaara, men jag är mycket mindre hoppfull om etl järnvägsbygge. Del skulle bli en mycket dyrbar affär, och dessutom kommer man i Överiorneå bara fram till en järnväg som ingalunda är byggd för malm-transporter. En krafiig ombyggnad av hela den banan finge då ske, och det skulle bli en enorm ekonomisk satsning. Etl myckel aktuellare projekt är dä en ombyggnad och förstärkning av banan Luleå-Narvik på vissa sträckor för att göra den till en fullgod malmbana. Men frågan om hur malmen skall transporteras från Kaunisvaara får väl ingå i det paket som gäller hela frågan om Kaunisvaara. Jag vill poänglera alt vi frän utskottets sida är helt ense om att denna fråga bör noga följas, men vi är inte beredda atl i dag föreslå en omedelbar start.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall till reservationen 1 vid punkten 6 i utskottets betänkande.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

Under detta anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen BLOMKVIST (s):

Herr lalman! I motion nr 876 har herr Signell och hans partivänner på Skaraborgsbänken hemställt om all anslaget till LKAB för Ranslads-projektet skall utgå för hela budgetåret 1977/78.

135

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

136

Motionen är behandlad i näringsutskotlets betänkande nr 25 och där tyvärr avstyrkt av utskottets borgerliga majoritet. Reservation har avlämnats av utskotlels socialdemokrater, som tillstyrker molionen.

Med hänsyn till att riksdagen troligen i slulel av detta år kommer att få ta slutlig ställning till Ransladsprojektet vill jag här påminna något om verksamheten under de gångna åren.

I slutet av 1950-talet beslöt riksdagen att bygga Ranstadsverket. Del togs i drift 1965. På grund av mycket god tillgång och lågt pris på uran drevs anläggningen endast med halv kapacitet fram till sommaren 1969. Sammanlagt ulvanns under denna period omkring 200 ton uran. Under 1968 genomfördes en teknisk-ekonomisk ulredning om utvinning av uran i större skala. Utredningen visade pä sä goda möjligheter till förbättringar av tekniken all man fick pengar för ytterligare en treårsperiod. Perioden 1969-1972 utnyttjades för utvecklingsverksamhet. Våren 1972 fastställde riksdagen ett nytt ireårsprogram för perioden fram till den 31 december 1974. I januari 1975 övertog LKAB huvudansvaret för projekteringen av en ny anläggning för produktion av 1 275 ton uran om året. Under sommaren samma år överlämnades en lokaliseringsansökan till industridepartementet.

LKAB;s ansökan drogs emellertid tillbaka när framför alll naturvårdsverket krävt att vissa villkor på miljö- och uinyttjandesidan skulle uppfyllas, för att man skulle kunna tillstyrka ansökan, och projektledningen inte såg en möjlighet atl uppfylla de av verket ställda villkoren. Under 1975 och 1976 har därför verksamheten främsl varit inriktad på all ändra processerna så att villkoren kunde uppfyllas.

Mot denna kortfattade historiska bakgrund vill jag citera några funderingar av Gruvs ordförande Sven Hjert vid Ranstadsverket i tidningn Gruvarbetaren nr 12/1976.

Ur personalens synpunkt har del varit lugna är under 1960-talet och i börian av 1970-talet. Verket gick med halv fart och det föreföll länge som att alla var eniga om kärnkraften. Inte heller var arbetsmiljön något problem eftersom man dä bara talade om dagbrott. Debatten kom egentligen inte i gång förrän 1974. Förutom del allmänt ökade intresset för problemen med kärnkraften så fanns det två huvudorsaker till det, menar Sven Hjert. Dels bildades Miljöforum i Skövde det året, och de bökade genast måla upp perspektiv på atl hela Västergötland skulle vändas upp och ner och bli ett radioaktivt månlandskap inom några årtionden om LKAB fick sätta i gång med brytning i full skala. Dels lämnade LKAB in sin lokaliseringsprövning för en urangruva i full skala. Del hjälpte inle så myckel alt LKAB informerade arbetarna om de nya processerna osv., när kärnkraftens och uranbryiningens problem är så komplicerade och när besluten så ofta las pä en för de fiesta oåtkomlig nivå. Därför menar Hjert, trots sitt agg mol Miljöforum, att debatten som kommit i gång är bra. Utan debalt händer det lätt alt företagen struntar i atl lösa allvarliga problem, därför atl del är kostsamt. Delta enligl Hjert.

Projektet Ranstad 1975 har väl vid denna tidpunkt i det närmaste

avslutats och en slutrapport kommer all inlämnas lill regeringen under våren. Förmodligen kommer den att visa all del är fullt möjligt atl producera uran för det tidigare beslutade kärnkraftsprogrammel, all miljöpåverkan blir av måttlig omfattning och atl produktionen torde vara acceptabel i förhållande till dagens uranpriser.

Pä s. 359 i bil. 17 till budgetpropositionen skriver industriminister Åsling bl. a. följande;

"I Ranstad pågår sedan 1975 undersökningar för att söka utvinna alun-skiffrarnas innehåll av såväl kolhalliga bränslen som metaller och uran. Arbetet har hittills väsentligen inriktats på utvinning av uran. Denna teknik är nu färdigutvecklad. Arbetena för all utveckla meloder för alt tillvarata skifferns övriga beståndsdelar är ännu på ett förberedande stadium. Försöksanläggningen i Ranstad är dock av sädana dimensioner atl realistiska försök kan genomföras. Till anläggningen är knuten en utvecklingsgrupp som är väl förtrogen med de tekniska problem som gör sig gällande vid en utvinning av skifferns värdefulla beståndsdelar."

Här har statsrådet gjort ett verkligt positivt uttalande om verksamheten vid Ranstad. Jag kan försäkra att såväl motionärerna som reservanterna delar den uppfattningen atl del finns ell enormt kunnande och en enorm erfarenhet i Ranstad när det gäller att arbeta fram en process där skifferns alla värdefulla ämnen utvinns och där även energiinnehållet kommer till användning.

Det har i olika sammanhang betonats alt i jämförelse med andra länder ligger Ranstads utvecklingsgrupp långt framme i sitt utvecklingsarbete. Jag har också vid ett personligt besök för någon vecka sedan kunnat konstalera att representanter för de anställdas organisationer och LKAB:s projektgrupp verkligen präglas av optimism och tilltro till det s. k. mineralprojektet Ranstad, som nu håller på all utformas vid anläggningen. Den viktiga ansökningshandlingen i anslutning till della arbete kommer LKAB att lämna in i mitten av nästa månad.

Det är klart all det är med en viss förvåning som vi noterar all industriministern i budgetpropositionen endast föreslår pengar för ett halvt års drift. Medelsbehovet för återstoden av budgetåret blir beroende av den inriktning av projektet som blir resultatet av pågående utredningsarbete. Liksom motionärerna anser reservanterna atl den föreslagna begränsningen kan få mycket negativa följder för projektet.

För det första kommer den nu anställda personalen, sammanlagt omkring 80 personer, självfallet att känna en betydande osäkerhet inför framliden.

För det andra finns risker för att den väl kvalificerade forskningspersonal som ingår i projektet kan splittras.

För det tredje behöver det arbete som bedrivs i Ranstad planeras med längre tidsperspektiv än vad som föreslagits.

För det fjärde gör förslaget inte förprojekteringen av den föreslagna produktions- och forskningsanläggningen meningsfull.

För det femte kan försökshallen som behövs för ytterligare utveck-

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörining m. m.

137

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

lingsarbete inte projekteras och byggas.

Utskottet avstyrker motionen och menar att "det säu varpå medlen ställs lill bolagets förfogande inte väsentligt kommer att påverka LKAB:s tidsplan för nödvändigt utredningsarbete. Den personal som f n. är knuten till Ranstadsverket bör del därför vara möjligl atl behålla." - Detla kan knappast vara någon riktig tolkning av industriministerns förslag. Frågan om vad som skall hända efter den I januari 1978 skall ju prövas av regeringen och riksdagen till hösten.

Nej, liksom motionärerna ifrågasätter reservanterna om del svenska samhället verkligen har råd att avbryta denna forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi delar vidare motionärernas uppfattning alt bolaget behöver en längre planeringsperiod än del halvår som industriministern har föreslagit. Till detla kommer alt en av förutsätlningarna för alt vi skall få fram ett väl underbyggt beslut i denna för värt land sä viktiga fråga - som sanneriigen har siktet inställt rätt in i framtiden - måste vara alt remissinstanserna, och det gäller inte minst kommunerna, får möjlighet att utan tidspress utarbeta sina remissvar.

Enligt vår mening borde del vara nationalekonomiskt riktigt att tillvarata de produkter som Ranstadsverket har att erbjuda. Trots den förkortade planeringstiden räknar vi med att det kommande underlagsmaterialet skall resultera i ett beslut som kommer atl ge LKAB möjlighet att förverkliga sill förordade upprustningsprogram, mineral projektet Ranstad, vilket innebär att befintliga anläggningar rustas upp och moderniseras enligt nu gällande miljöplan. Man räknar med att i driften kommer omkring 200 kollektivanställda och 50 tjänslemän att få sysselsättning. På forsknings- och utvecklingssidan krävs ett trettiotal kvalificerade tekniker.

I samband med svåra struktur- och sysselsättningsproblem inom våra viktigaste basnäringar behövs det mer än någonsin nya arbetstillfällen.

Även i bygden kring Ranstadsverket - och kanske främsl i kommunerna Skövde och Falköping - har antalet sysselsättningstillfällen inom tillverkningsindustrin minskat, och de nya arbetstillfällen som ett genomförande av mineralprojeklei Ranstad skulle medföra skulle vara synnerligen värdefulla för denna region.

Herr talman! Ranstadsverket måste ändå sättas in i ett siörre sammanhang. I dag kan vi köpa de aktuella råvarorna från andra länder. Allt fiera länder sätter dock in alla lillgängliga resurser för atl om möjligt bli självförsörjande. I en mycket nära framtid kan del bli besvärligt att köpa de för vårt land och näringsliv så vikliga råvarorna.

Herr talman! Jag ber med det anförda all få yrka bifall till reservationen 2 vid punkten 7 i näringsutskottets betänkande nr 25.

138

Hen PETERSSON i Ronneby (c);

Herr lalman! Näringsutskotlets betänkande nr 25 som behandlar mineralförsörjningen för vårt land är förvisso ett viktigt ärende för riksdagen. Mineralförsöriningsfrägorna är viktiga över hela världen, och Sverige är

inget undantag härvidlag. Tvärtom har rävaru- och naturresursfrägorna fått ökad betydelse de senaste åren. Mot bakgrund av den internationella ulvecklingen på råvaruområdet är det angeläget att industripolitiken utformas så, att råvarorna i värt land tillgodoser samhällets långsiktiga behov.

Här pågår i vårt land fiera utredningar och andra insatser för atl trygga Sveriges försörjning med olika metaller och mineraler. Vi hoppas att konjunkturbilden för stålprodukter och liknande skall ändra sig så snart som möjligl.

I slora drag är utskottet dess bättre överens med industriministern om de satsningar som görs på detla område. Näringsutskotlets socialdemokratiska minoritet har emellertid till betänkandet fogat två reservationer, som herrar Svanberg och Blomkvist talat för.

Den ena reservationen innebär krav pä att prospekteringsverksamhelen i Arieplog-Arvidsjaur-Sorseleomrädei skall fullföljas enligl lidigare uppdragna riktlinjer.

Den gamla regeringen beviljade LKAB koncession för undersökning av möjligheterna alt utvinna uran i elt område i trakten av Arjeplog. Industriministern har i elt frågesvar här i riksdagen hösten 1976 poängterat att det nu är LKAB självt som har att bedöma om man vill gä vidare och begära bearbetningskoncession.

Nu är ju förhållandet det att vi fått en ny regering, och denna nya regering har redan i sin regeringsförklaring givit till känna en ny inriktning av energipolitiken i vårt land. Vi har också nyss i kammaren antagit en villkorslag som skall reglera fortsatt ikraftträdande av kärnreaktorer. Det gör att man kommer i elt annat läge.

LKAB härefter kontakt med industriministern förklarat sig intresserat att söka efter andra mineral än uran inom Arjeplogsområdet och avser enligt uppgifier som har lämnats alt begära medel härför. Induslriminislern har också ställt sig positiv till detta. Det betyder att en verksamhet kan fortsätta i detla område även om man utesluter prospekieringen av uran.

I propositionen föreslås bl. a. att befogenheterna för nämnden för statens gruvegendomar skall vidgas, så att den ges möjlighet alt prospektera även andra än inmulningsbara mineral. Vidare föreslås att nämnden -utöver del belopp som behövs för oförändrad verksamhet - under kommande budgetär skall fä disponera ytterligare 8 milj. kr. för prospek-teringsuppdrag. Denna ökning sammanhänger med atl SGU:s anslag för uranprojeklering har minskats från ca 16,9 milj. kr. till ca 10,3 milj. kr. Reservanterna har heller inte begärt att mera medel skall ställas lill förfogande. Vad de speciellt önskar är således att uran skall brytas och att ingen ny inriktning av energipolitiken får ske.

Den andra reservationen bygger pä en socialdemokratisk motion med krav på alt anslag för att fortsätta forsknings- och utvecklingsarbetet i Ranstad skall ställas till förfogande i full utsträckning. Denna motion och reservation har herr Blomkvist lalal sig varm för. Också här anser

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

139

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

tydligen socialdemokraterna atl vi skall fortsätta att utvinna uran även om det spolierar oersättliga natur- och miljövärden. Särskilt har problemen med grundvattenförhållandena poängterats - de anses vara myckel svåriösta vid brytning i slora dagbrott.

Nu arbetar ju sedan 1976 den s. k. Billingenutredningen för att söka klariägga konsekvenserna av planerade slora ingrepp i Falbygden och Billingen. Utredningen skall redovisa och analysera olika alternativ för den ekonomiska utvecklingen i området kring södra Billingen, och det skall ske i samråd med de berörda kommunerna i området - Skövde, Falköping, Skara och Tidaholm. Resultaten av utredningen bör enligl direktiven föreligga senast den  15 augusti  1977.

1 avvaktan på utredningens förslag föreslås i propositionen alt medel beviljas endast för andra halvåret 1977. Medelsbehovel för återstoden av budgetåret blir ju beroende av resultatet av utredningsarbetet. Medel för första halvåret 1978 kommer enligl propositionen att anvisas på lill-läggsbudget.

Det förefaller mig egendomligt att socialdemokraterna inle vill avvakta resultatet av pågående utredning ulan redan nu är beredda alt satsa pä exploatering av Falbygden och Billingen. Vi har sagt från utskottets majoritet: Låt oss först ta del av vad utredningen kommer fram till och lyssna på vad berörda kommuner anser. Vi har alltså följt propositionens förslag.

Frågan om igångsättning av gruvbrytning i Kaunisvaara, som tas upp i den kommunistiska motionen, har utförligt behandlats av industriministern i propositionen, och herr Svanberg har också tagil upp den frågan i sitt anförande. Jag vill understryka alt det vore synnerligen önskvärt att denna verksamhet kunde sällas i gång. Pajala kommun behöver väl dessa sysselsättningstillfällen. LKAB har emellertid gjort ingående utredningar om del här projektets företagsekonomiska förutsättningar och med negativt resultat. Vidare har statens industriverk pä uppdrag av nämnden för statens gruvegendom gjort en utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av delta projekt. Enligt industriverket ler sig en investering i Kaunisvaaragruvan f n. utomordentligt riskfylld från såväl samhällsekonomisk som företagsekonomisk synpunkt. Nämnden fortsätter emellertid utredningen och slår fasi atl ställningstagandet kan ske först när alla utredningsarbeten har avslutats.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill vad utskottet hemställt.

140

Hen BLOMKVIST (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Petersson i Ronneby säger sig vara förvånad över all socialdemokraterna nu vill, som han uttrycker det, exploatera detta område. Man fick närmast intrycket atl detta var ell uttalande i stil med dem som vissa miljögrupper brukar göra. Vad vi nu diskuterar är inte den stora exploatering som LKAB-gruppen ursprungligen fick i uppdrag att genomföra, utan vad det nu är fråga om är dels produkiion, men dels framför alll ett forskningsarbete, som betecknas mineralpro-

jektel Ranstad. Om herr Petersson lar del av della projekt kan jag försäkra honom att han skall finna att del sannerligen inle blir ell sådani ingrepp i miljön som han här vill göra gällande.

Detta projekt är oerhört betydelsefullt för vårt land och även för länet. Då anser vi det vara rikligt att kommunerna fär ge sin mening lill känna under rimliga förhållanden och inte behöver arbeta under den tidspress som de nu fär göra. Det är mycket beklagligt alt kommunerna inte fär den remisstid till sill förfogande som vi anser vara nödvändig.

Av de uttalanden som herr Petersson här gjorde fick man närmast del intrycket att herr Petersson, oavsett vilkel underlagsmaterial som kommer att presenteras, redan nu har bundit sig för ell slutgiltigt ställningstagande. Jag vill då fråga herr Petersson om han delar den mening som bostadsministern gav ullryck för när hon var nere i Skaraborgs län och meddelade att hon var negativt inställd lill en ulbyggnad av Ranstad. Kommunerna runt Billingen bör utnyttja sin vetorätt för atl säga nej, ansåg Elvy Olsson. Hon har tydligen innan underiagsmalerialet kommit fram bundit sig för au säga nej till Ransladsprojektet. Är det fallet också med herr Petersson?

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsörjning m. m.

Herr PETERSSON i Ronneby (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan inle förslå av vilken formulering herr Blomkvist kunde dra slutsatsen att vi i centern bundit oss innan utredningsförslaget föreligger. Tvärtom harjag i milt inlägg slagit fast all man bör ta hänsyn lill de synpunkter som kommer fram från utredningen. Dessutom bör man ge kommunerna möjlighet att framföra sina synpunkter.

Nu säger herr Blomkvist atl kommunerna hamnar i tidsnöd, om förslaget skall läggas fram redan under andra halvåret 1977. Jag tror emellertid alt herr Blomkvist liksom jag är medveten om att det förekommer eu samarbete mellan utredningen och kommunerna. Vi ser det från vårt håll som oerhört viktigt atl kommunerna fär komma till tals i det här sammanhanget.

Lät mig med hänvisning till herr Blomkvists första inlägg, då han sade att man inle kommer alt bygga försökshallar och liknande, fråga: Om kommunerna skulle säga nej, var skall man dä bygga försökshallarna?

Jag tror alt industrideparlemenlet har intagit en klok ståndpunkt, när det har anvisat medel för första hälften av nästa budgetår och sagl all man räknar med all anvisa återstoden pä tilläggsbudget. Personalen behöver inte känna någon osäkerhet när det gäller anställningarna. Vi riskerar inte heller att splittra våra värdefulla forskarkrafter i Ranstad.

Hen BLOMKVIST (s) kon genmäle:

Herr talman! Jag noterar de synpunkter som herr Petersson i Ronneby anförde i sitt senaste inlägg, då han underströk att man verkligen ämnar pröva del underlagsmaterial som kommer all finnas, när regeringen och sedan riksdagen skall ta ställning till denna fråga.

Personligen harjag varit litet orolig för alt centerpartiet skulle ha bundit

141

11 Riksdagens protokoll 1976/77:107-108

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

upp sig redan i nuläget, som exempelvis bostadsminisiern gjorde, när hon besökte Skaraborgs län. Jag citerade ur Skaraborgs Läns Tidning för den 4 april. Jag har kontrollerat citatet, och enligt de uppgifter jag har fåll lär bostadsminisiern ha uttryckt sig pä detta sätt. De synpunkler som herr Petersson här anförde innebär ju att man verkligen kommer atl pröva underiagsmalerialet. Jag hoppas - jag vet alt jag också har reservanterna med mig - att det underlagsmaterialet skall vara sådant att man kan fatta ett positivt beslul i ärendet.

Till sist en kommentar när det gäller personalen i Ranstad. Om man, herr Petersson, skulle utgå frän att det på förslag av regeringen skulle fattas beslut om att sätta stopp för Ransladsprojektet, finns det åier-slällningsarbeten att göra. 80 personer är anställda i Ranstad. Såvitt jag kan förstå kan knappast mer än etl tjugotal delta i ett sådant äierställ-ningsarbete.

Betydande problem skulle alltså återstå att lösa i samband med Ransladsprojektet. Men jag vill än en gång uttrycka den förhoppningen att underlagsmaterialet skall vara sådant atl ett positivt beslul kan fattas beträffande Ranstad.

142

Hen SIGNELL (s);

Herr talman! Jag vill i likhel med reservanternas talesman herr Blomkvist uttala mitt beklagande över att utskottsmajoriteten inte har tillstyrkt vår motion 876. Molionen utmynnar ju i sådana självklarheter som alt medel skall beviljas för etl helt budgetär för den fortsalla utredningen och forskningen i Ranstad. Det borde inte behövas någon längre argumentation för att klariägga det orimliga i att man inte får medel som gör det möjligt atl fortsätta utredningsarbetet även under första halvåret 1978.

Skall det vara möjligt att utnyttja skifferns totalinnehåll sä krävs det -enligl vad LKAB uttalat som sin uppfattning-ett långvarigt utrednings-och forskningsarbete för att utarbeta tekniska processer som är ekonomiskl och miljömässigt acceptabla. Vi har i vår motion ställt frågan, och jag vill återigen upprepa den: Vilken industrination i världen har råd atl avbryta en liknande forsknings- och utvecklingsverksamhet som den som f n. pågår i Ranstad?

Utredningsarbetet kan resultera i stora möjligheter att i framliden skapa en ökad försöriningssäkerhei inom väsentliga sektorer av det svenska samhället: energi i form av elkraft, metanol och/eller fjärrvärme, råvaror för gödselmedelstillverkning såsom kaliumsulfal, fosforsyra, magnesiumsulfat och eventuellt ammoniak, vidare aluminiumråvara och stållege-ringsmelaller för specialslåltillverkning samt uran.

När jag lyssnade till herr Petersson i Ronneby fick jag en känsla av alt han måste ha missuppfattat motionen, eller också är han hell okunnig om vad Billingenskiffern innehåller. Låt mig ta upp bara elt av de ämnen jag nyss nämnde, nämligen metanol. Utvinningen av detta skulle innebära atl vi kunde ersätta 40 96 av bensinförbrukningen i vårt land.

Vi skulle pä det sättet också kunna få etl blyfrilt motorbränsle.

Med andra ord: uranutvinningen är i dag inte längre det stora och intressanta i Ransladsprojektet, utan det är alla de andra mineralerna som går att fä ut av Billingenskiffern.

Herr Petersson i Ronneby säger nu inte definitivt nej till projektet, om jag har tolkat honom rätt, men jag vill ändå påminna herr Petersson om att hans partivänner i Skaraborgs län gick till val 1976 på ett nej till Ranstad.

Herr lalman! Det är mol denna bakgrund som vi motionärer släller frågan, om det verkligen kan vara rimligt att inle låta delta förnämliga utrednings- och forskningsarbete fortsätta under samma normala former som tidigare varit rådande när det gällt forsknings- och utredningsarbete i vårt land. Det är verkligen allvarligt, och jag beklagar det, att vi har fått en regering som ser så kortsiktigt på forskningsarbete av det slag vi nu behandlar.

Herr Blomkvist har tidigare talat om den osäkerhet inför framtiden som personalstyrkan på ett 80-lal personer känner med anledning av det sätt på vilket den nuvarande regeringen handlägger frågan om Ranstads framlid.

Det har allmänt vitsordats att den nuvarande personalen besitter stor erfarenhet och ett högt tekniskt kunnande inom detta unika område. Jag har tidigare här i kammaren framhållit alt personalen vid Ranstadsverket under praktiskl laget hela projekttiden levt i stor ovisshet om verkets fortsatta verksamhet, men på grund av en beundransvärd lojalitet och framtidstro har den trots alll stannat kvar och känt sitt ansvar. Personalen är verkligen värd en bäitre behandling än den ovisshet som regeringen och utskottsmajoriteten bjuder den.

Med detla korta inlägg, herr talman, vill jag yrka bifall lill den socialdemokraliska reservationen av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. vid punkten 7 i näringsuiskoiteis betänkande nr 25.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

Herr PETERSSON i Ronneby (c) kort genmäle;

Herr talman! Herr Signell tror att jag har missuppfattat motionen. Jag kan försäkra honom att jag har läst motionen, och jag tror att jag har kunnat tillgodogöra mig innehållet i den. Han tror att min ståndpunkt i annat fall beror på okunnighet om förhållandena när det gäller Ranstad. Jag kan lugna honom även i det avseendet. Jag har varit i Ranstad och haft fördelen atl få se vad man kan utvinna där.

Herr Signelf säger att uran inte är del intressanla i dag utan alla andra värdefulla råvaror som kan utvinnas ur Billingenskiffern. Jag skall inte bestrida det på något sätt, utan bara säga till herr Signell att det pågår en utredning som skall vara klar före den 15 augusti. När vi får ta del av den utredningen och hör vad kommunerna som är berörda har att säga, kommer vi också att kunna la ställning från riksdagens sida.

143

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

Herr SIGNELL (s) kort genmäle:

Herr lalman! När jag lyssnade på herr Peterssons i Ronneby anförande lidigare hade jag i alla fall en slark tro på all han icke hade den kännedom om Ranstad som han nu deklarerat i sitt senaste anförande. Han säger att jag sagt alt uranet inte längre är intressant. Jo visst är det intressant, men inle del mest intressanta när del gäller skifferbrytningen i Ranstad.

Jag vill bara till sist ställa en fråga lill herr Petersson, eftersom han säger atl en ulredning pågår; Hur ställer sig herr Petersson till partivännerna i Skaraborg som säger nej till Ransladsprojektet? Tar herr Petersson avstånd från detta och väntar på alt utredningen kommer innan han säger nej?

Herr PETERSSON i Ronneby (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror säkert att mina partivänner i Skaraborg har full täckning för sina ställningstaganden. Jag tror också att vi får elt utslag för befolkningens intresse när vi får det besked från de berörda kommunerna i området som vi väntar pä.

144

Herr SIGNELL (s) kort genmäle;

Herr talman! Herr Petersson i Ronneby säger att han tror alt hans partivänner i Skaraborg har täckning för sina påståenden. Del intressantaste är atl höra vad herr Petersson har för uppfattning. Vi vel vad skaraborgska centern sagt. Nu vill jag ha reda pä vad herr Petersson säger om deras ställningslagande.

Herr andre vice talmannen anmälde alt herr Petersson i Ronneby anhållit all till protokollet fä antecknat att han inte ägde rätt lill ytteriigare replik.

Herr LÖVENBORG (-):

Herr talman! Jag vill böria med att yrka bifall lill motionen 397. Jag gör det därför att det är min övertygelse att malm, stål och järn alltid kommer att behövas, atl de utgör grundvalen för all industriell utveckling, både här hemma och i världen i stort. Den nuvarande lågkonjunkturen, som i en del inlägg tagits upp, är en sak. Men att sätta i gång med Kaunisvaara nu innebär att man står redo när konjunkturen vänder, och det uppges det ju alt den skall göra.

Jag yrkar också bifall till molionen av del skälet all vi anser del nödvändigt att bredda gruvbrytningen i Norrbotlen och komma bort frän den nuvarande rovdriften i malmfälten.

Herr Svanberg polemiserade i någon män mot en formulering i vår motion om att Stålverk 80 nu är lagd i malpåse, eller någonting i den stilen. Men detta är uppenbarligen den borgeriiga regeringens ställningstagande. Jag är övertygad om att vi bör kämpa för Stålverk 80 och alt vi skall vinna, för det är elt projekt som är fotat pä sunda förnuftet och bärs upp av en stark folkopinion. Den dagen projektet genomförs behöver man också malmen frän Kaunisvaara.

Men del finns också ett annat skäl som man inte kommer ifrån. Jag tittade på Länsprogram 74, Del är ingen uppmuntrande läsning för Pajala kommun. Bl. a. kan följande siffror noteras i statistiken:

År 1950 hade Pajala kommun 15 198 invånare. 1960 hade befolkningstalet minskat till 14 165 för atl 1970 ha rasat ner till 10 748. Så där har del sjunkit år efter är för att vid det senaste årsskiftet var nere i 9 435.

Länsstyrelsens fiitiga utredare har också blickat in i framliden. Enligt den prognos man har räknat fram kommer Pajala kommun 1980 att ha 7 749 invånare. Men man har inte nöjt sig med att stanna vid 1980. Man har också gjort en prognos fram lill 1990, och då skulle den här kommunen vara nere 16 811 invånare-dvs. om det inle las några radikala grepp. Med den takten i ulvecklingen slår det ju klart atl pajalabor, boende i Pajala kommun, kommer atl bli något synnerligen sällsynt - något nästa lika sällsynt och ensamt vandrande som renarna pä Skansen.

Det som redan har skett innebär en mycket allvarlig och skrämmande utveckling. Kommunen har mist halva sin befolkning pä drygt 20 år. De siffror man har räknat fram till 1980 och 1990 visar vad som ytteriigare kommer att hända, om ingenting radikalt görs.

Det finns också siffror som visar åldersfördelningen, och den blir inte bättre. År 1970 hade åldersgruppen upp lill 14 en procentuell andel av kommunens befolkning på 23 96. 1980 är procenisiffran 15.

Men del finns en procentsiffra som höjs, och det är procenten invånare från 65 år och uppåt: 1970 var denna procentsiffra 12, 1980 kommer den atl vara 23 - alltså dubbelt upp.

Alla de där siffrorna kan man finna i våra länsprogram, och del lycker jag är ytteriigare skäl för att det måste ske någonting när det gäller Pajala kommun. Det som nu händer är ju att man långsamt bit för bil stjäl framliden från människorna som bor i den här kommunen, för om delta fortsätter har man snart kommit till den punkt då det är dags all konstatera att nu är det inte längre någon idé atl resonera om nya industrier eller om gruvbrytning i Kaunisvaara. Det finns inget underlag, därför att det viktigaste - arbetskraften - är borta. Den gränsen är man redan nu snubblande nära.

Det finns inte längre någon marginal för ytterligare utfiyttning, utan Pajala kommun är som en svårt sjuk patient. Den kan räddas med en kraftig medicin. Den krafiiga medicin man ser inom räckhåll är gruvbrytningen i Kaunisvaara, Dröjer man med den, så dör kommunen -det säger i vart fall ansvariga kommunalmän där uppe. Det är klarl att del kan vara svårt för en läkare all ställa rätt diagnos och alt komma fram lill den rätta och livgivande behandlingen. Men när det gäller Pajala kommun är diagnosen klar; man vel vilken medicin som snabbt kan förbättra hälsotillståndet. Om en läkare i etl sådant läge inte skulle använda sig av medicinen skulle socialstyrelsens ansvarsnämnd föranstalta om åtal för grovt tjänstefel. Jag lycker det är lika oansvarigt om man nu inte sätter in den medicin som finns aktuell och som man vel ger åtskilliga hundratal nänniskor arbeie i Pajala kommun - alltså gruv-

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

145

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralförsöijning m. m.

brytning. Det är skälet till atl jag även i detta läge yrkar bifall till den motion som vi har väckt.

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! Egentligen har jag inte anledning att på något sätt polemisera mol herr Lövenborg i vad det gäller beskrivningen av situationen i Pajala. De siffror som herr Lövenborg redovisat är hell riktiga, och det är också riktigt att om ingenting händer i Pajala inom en relativt snar framtid, så blir det ett enda stort ålderdomshem - ungdomen fiyttar ut, det blir bara gamla människor kvar.

Men sedan är frågan: Vad skall man göra i Pajala? Det har givits väldigt mänga goda råd - man skall göra det och det. Och bilvis delar jag herr Lövenborgs uppfattning att det enda radikala slora projekt som finns där är Kaunisvaara. Men likafullt tror jag all det i dag vore psykologiskt omöjligt att föra fram den tanken i den situation som nu råder beträffande gruvbrytningen i hela landet. Jag hoppas att del skall komma i etl annat läge.

Atl jag i dag inte kan vara med om atl föreslå alt man nu, innan man fått en bättre samhällsekonomisk utredning, öppnar en brytning i Kaunisvaara innebär inte att jag säger att ingenting skall göras i Pajala. Det är svårt att hitta på någonting alt göra där. Jordbruket på de breddgraderna kan naturligtvis inte försöka en hel befolkning. Skogsbruket får färre och färre anställda. Men jag anser att samhället har ett ansvar för Pajala. Och kan man inte öppna gruvbrytningen, som i dag enligt lillgängliga siffror skulle kosta enorma summor, kan man ju använda de pengarna för att på annat sätt skaffa industriell sysselsättning dit -även om den inte på långt när går ihop. Det blir ändå mycket billigare än alt just nu starta gruvbrytningen i Kaunisvaara.

Men jag tror alt vi kommer att få ett annat läge på malmmarknaden, vi kommer att få andra priser ute på världsmarknaden osv., och dä kan man ju ta upp det här igen. Men samhället, regeringen och riksdagen, kan inte komma ifrån ansvaret för Pajala. Och det finns andra mediciner än just Kaunisvaara - en medicin man kanske måsle dröja några år med att rekommendera, som det nu ser ut pä malmmarknaden i världen, men man behöver för den skull inle dröja med alla andra mediciner. Det måste hända någonting, herr Lövenborg! I det avseendet är vi överens, och beskrivningen av arbetssituationen i Pajala är riktig.

146

Hen LÖVENBORG (-):

Herr talman! Herr Svanberg frågar vad man skall göra. Det är bara sä att det inle har kommit fram några andra egentliga alternativ. Samhället kan inte komma undan sitt ansvar, säger herr Svanberg. Men nu har ju samhället under åtskilliga decennier smitit undan sill ansvar när del gäller Pajala kommun.

Jag tycker fortfarande att det är kortsynt alt ta dagens speciella problem när det gäller malmmarknaden som motiv för att avstå från att satsa

på framtiden. Vi vet att en gruvbrytning i Kaunisvaara skulle ge 300-800 arbetstillfällen per år beroende på vilket brytningsalternativ som man använder. Del är i vilket fall som helst en stor sak för kommunen. Jag menar att sell på längre sikt, och också med den förhoppningen alt konjunkturen vänder, är del här en investering som ger någonting igen. På plussidan måsle man ju alllid sälla det räntabla i all folk har arbeie i stället för atl man skall gä in med arbetslöshetsunderstöd och socialhjälp. Och för kommunen betyder det skatteinkomster i ökad omfattning. Dessutom finns det mycket annat som aldrig kan värderas i pengar: lyckan och glädjen hos människor som kan slanna kvar i den bygd som har sett dem födas och där de trivs. Man kan inte värdera harmoni och tillfredsställelse - del går bara inle. Men jag tror att det är komponenter som skall tas med i en riklig samhällskalkyl. Ser man längre än näsan räcker och har tro på framliden och de möjligheter vi har när det gäller Norrbottens råvarutillgångar, där malmen utgör en del - då tror man pä det här projektet.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Mineralföl sörjning m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkterna 1-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 6

Mom.    1

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Svanberg m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svanberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 25 punkten 6 mom.  I  röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av herr Svanberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Svanberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 159

Nej - 126

Avslår -      1

Mom.    2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels molionen nr 397 av fru Marklund och herr Lövenborg, och förklarades den förra

147

Nr 108               propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg

j      ,       ,       begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

14 april 1977                                                                       „     ....

,____________ Den som vill att kammaren bifaller nänngsutskoltets hemställan i belan-

Om öppethållandet kandet nr 25 punkten 6 mom. 2 röstar ja,

av vänthallarna på   den det ej vill röstar nej.

järnvägsstationer      Vinner nej har kammaren bifallit molionen nr 397.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 275 Nej -    11

Punkten 7 Mom. 1 Utskotlels hemställan bifölls.

Mom.   2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 2 av herr Bengtsson i Landskrona m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Blomkvist begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 25 punkten 7 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Bengtsson i Landskrona m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Blomkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157 Nej - 128

På förslag av herr andre vice talmannen beslöt kammaren atl uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående utskottsbetänkanden till morgondagens sammanträde.

§ 3 Om öppethållandet av vänthallarna på järnvägsstationer

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet för att i elt sam-
148                    manhang besvara dels herr Karl Bengtssons i Varberg (fp) den 29 mars an-

malda fråga, 1976/77:351, dels herr Börjessons i Falköping (c) den 30 mars anmälda fråga, 1976/77:355, och anförde:

Herr talman! Herr Karl Bengtsson i Varberg har frågat mig om jag vill medverka lill atl äter öppna vänthallar pä järnvägsstationer som -trots all trafik pågår - har stängts, exempelvis på grund av personalbrist.

Herr Böriesson i Falköping har frågat mig om jag vill medverka till alt SJ håller vänisalar öppna även vid obemannade järnvägsstationer före tågs avgång eller, om detla inte kan ske, medverka till alt SJ i stället ordnar en skyddad uppehållsplats på ett tillfredsställande sätt och lämnar meddelande om tågförseningar via angränsande bemannade järnvägsstationer.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

SJ har gjort upprepade försök att hålla vänisalar öppna även då personal inte har varil i tjänst. I flera fall har tidur installerats, vilka har ställts in så, alt vänlsalarna har öppnats och varit tillgängliga under vissa bestämda tider i anslutning lill tågens avgång. Tyvärr har i de flesta fall vänlsalarna utsatts för sä myckel skadegörelse och nedskräpning att försöken har måst avbrytas.

SJ ordnar det ofta så på obemannade stationer att väntande resenärer kan skydda sig mot regn, snö och vind även då vänthallarna är stängda.

SJ fortsätter också atl bygga ut systemet med fjärrblockering. Härigenom kommer SJ att kunna informera resenärerna vid elt större anlal stationer, även då stationerna är obemannade.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Om öppethållandet av vänthallarna på järnvägsstationer

Hen KARL BENGTSSON i Varberg (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret pä de båda frågorna. Jag lackar också ä herr Börjessons i Falköping vägnar, då denne på grund av sjukdom är förhindrad att vara här jusl nu.

Atl denna frågeställning tagits upp här kan betraktas som elt slags protest mot alt järnvägsstationer eller vänthallar slängs trots atl persontrafik pågår. Så är förhållandel bl. a. i Kungsbacka och Falkenberg. Resande får i väntan på låg vistas ute i regn och rusk. Många kan få påböria en resa ordentligt genomblöta eller genomfrusna. Jag vill påstå att en resa kan påbörias på ett bättre sätt.

Väntsalen är väl uppvärmd men dörrarna är låsta och personalen har gått hem. Den resande får stå där ute och vänla. Ibland kan man fä vänta länge. Tåg är som bekant ibland försenade, men där finns ingen personal som kan tala om hur mycket tåget är försenat. Den har gått hem.

SJ är ju till för folket, för de resande, inle tvärtom. Vi hemställer till kommunikationsministern att han ville försöka förmå SJ att låta vänthallarna vara öppna för de resande så länge persontrafik pågår.

Jag är medveten om atl SJ vid försök att hålla vänthallarna öppna har mött svårigheter i form av - som kommunikationsministern säger i sitt svar - nedskräpning och förstörelse. Men man får samtidigt konstatera alt SJ har givit upp. Del obehag som uppstår i samband med alt

149

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Om öppethållandet av vänthallarna på järnvägsstationer

vänthallarna är stängda får resenärerna ta i slällel för att SJ tar de kostnader som skulle krävas för att ha personal som kan hälla ordning i vänthallarna.

Del sägs också i svaret att SJ ofta sätter upp regnskydd o. d., dä vänthallarna är stängda. Så har inie varit fallet pä de platser där jag har observerat olägenheterna som råder för de resande. Dessa olägenheter har förelegal länge exempelvis i Kungsbacka och Falkenberg.

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! Jag beklagar atl del är på del här sättet, och det gör naturligtvis också SJ;s ledning. Men detla sammanhänger med att erfarenheten har visat alt om man har vänlsalarna öppna utan att det finns personal som bevakar ordningen där, så blir del en fullkomligt oefterrättlig nedskräpning och förstörelse. Jag tror inte atl herr Karl Bengtsson i Varberg kan föreställa sig hur del kan se ut under sådana förhållanden. Det är hell omöjligl att acceptera del, och då är alternativet atl ha personal i vänlsalarna. Det har man ju haft lidigare, men då kostnadsläget är sådant au man på alla sätt måsle försöka att rationalisera går detla tyvärr ut över den resande allmänheten. Och del är naturiigtvis inte den som skräpar ner i vänlsalarna, utan det är andra SJ hell ovidkommande personer som uppehåller sig där när del inte finns någon personal.

Jag vet inte om del är rält att säga att SJ har givit upp. SJ mäste anpassa sina kostnader efter de krav som statsmakterna ställer på alt man skall ha intäkter som täcker kostnaderna, och man för därvid en hård kamp mot ett ständigt stigande kostnadsläge.

Vad sedan beträffar Kungsbacka har jag inhämtat alt där finns elt plaitformslak och elt överhängande tak vid stationshuset. Jag vet inle hur slorl skydd delta kan utgöra, men enligt de uppgifter jag har fått ger det de resande skydd mol regn och snö.

Hen KARL BENGTSSON i Varberg (fp);

Herr talman! Det är pä del sättet på västkusten alt när det är ruskigt och dåligt väder så blir man genomblöt trots dessa tak och detta enkla skydd som finns exempelvis i Kungsbacka. Förhållandena, är precis likadana i Falkenberg. Man blir blöt om del uppstår tågförsening. Det kan icke vara rimligt att SJ på grund av besvär med människor som skräpar ner slänger vänlsalarna och låter de resande ta obehaget. De resande får la de obehag som SJ inte vill ta pä sig koslnaderna för alt undanröja. Det är som sagl orimligt, och jag vädjar lill kommunikationsministern all försöka medverka till atl en ändring kommer till stånd.

Jag tror inte alt det är rikligt alt bara konstatera att folk bär sig illa åt och sedan - som jag ser del - ge upp. Man måste på något sätt försöka bemästra delta.

150

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! Det bästa sättet alt bemästra detla vore naturiigtvis att

uppfostra folket. Men alt uppfostra folk som bär sig ät så här innebär en uppgift som jag inie tror att SJ går i land med. Jag medger all det är ytterst otillfredsställande att det skall behöva vara på det sättet - jag håller gärna med herr Bengtsson i Varberg om det - och jag skall gärna lova herr Bengtsson att jag skall tala med SJ-ledningen. Självfallet kan jag inte utlova vilka åtgärder som kommer all vidtas, efiersom del ligger i SJ:s egen hand all bestämma den saken, men jag skall som sagl tala med SJ-ledningen.

Nr 108

Torsdagen den 14 april 1977

Om lidpunkten för påbörjande av Stallbackabron norr om Trollhättan

Herr KARL BENGTSSON i Varberg (fp):

Herr talman! Jag är tacksam om kommunikationsministern vill göra det. Jag lovar atl återkomma och berätta huruvida det har blivit någon ändring på exempelvis dessa båda platser, sä atl kommunikationsministern blir underrättad om det. Jag tror nämligen att del skall vara möjligt au fä rätsida på detla problem.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om tidpunkten för påbörjande av Stallbackabron norr om Trollhättan

Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet för atl besvara herr Johanssons i Trollhällan (s) den 31 mars anmälda fråga, 1976/77:366, och anförde:

Herr talman! Herr Johansson i Trollhättan har frågat mig om jag kan bekräfta all Stallbackabron norrom Trollhättan kommer atl påbörias inom en myckel snar framtid och om jag eventuellt närmare kan ange lidpunkten.

I nu gällande fierärsplaner för vägbyggandet har medel avsatts för påböriande är 1980 av bron över Göta älv vid Stallbacka norrom Trollhättan. Bron ingår dessutom bland de stålbroar som enligl vägverket kan lidigareläggas för atl öka sysselsättningen vid varven och därmed underlätta den kommande anpassningen av landels varvskapaciiei.

Inom regeringen prövas f n. förslaget om utförande av stålbroar som ett alternativ till varvens lagerproduktion av fartyg. Vid denna prövning tas hänsyn lill dels varvens sysselsätlningssiiuation, dels sysselsällnings-situationen i byggnads- och anläggningsbranschen, inom vilken drygt hälften av kostnaderna ligger för de föreslagna broprojekten.

Då frågan om tidigareläggning av stålbroarna f n. prövas inom regeringen, är jag inte beredd atl ange någon tidpunkt för ett påbörjande av Stallbackabron.

Hen JOHANSSON i Trollhättan (s):

Herr (alman! Jag fär tacka statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet för svaret på min fråga.

151

Nr 108                  Bakgrunden till den är det uiomordenlligi stora behovet för en be-

Torsdagen den     tydande region av att denna bro byggs inom en snar framlid. Behovel

14 anrii 1977       '' dokumenterats i en motion som jag burit fram tillsammans med

---------------    de övriga socialdemokraterna från Älvsborgs läns norra valkrets. Detla

Om tidpunkten för    stora behov är säkert också bekant för herr statsrådet genom länsstyrelsen
påböljande av      i Älvsborgs län och genom vägverket.

Stallbackabron       I bakgrunden ingår också etl uttalande som utskoliets talesman gjorde

norr om Trollhättan vid debatten om vägfrågorna här den 23 mars, då han förklarade au Stallbackabron kommer alt påbörias inom en myckel snar framtid. Efter den deklarationen var det naturligt atl undra vad som skulle avses med uttrycket "en mycket snar framlid". Många inom det berörda området väntar sig ett svar på den frågan, så myckel mera som vi vel atl i fier-årsplanen  1980 har angetts som påböriandeär.

Nu vel vi all möjligheterna all ulföra broar som slälbroar undersöks. Jag är glad över delta initiativ och hoppas att det snart skall kunna genomföras. Pä den punkten tror jag att herr statsrådet och jag har samma mening.

Låt mig därför utnyttja det här tillfället till all vädja lill regeringen och till kommunikationsministern all Stallbackabron får ingå bland de broar som skall komma till utförande som slälbroar inom en snar framtid. Kan vi, herr statsråd, ulgå frän all tidpunkten blir någon gång under 1978?

Herr kommunikationsministern TURESSON:

Herr talman! Låt mig försl instämma i herr Johanssons i Trollhättan påpekande alt det föreligger stort behov av en bro vid Siallbacka. Jag är personligen myckel intresserad av alt kunna medverka till att den kommer till stånd så fort som möjligl, helst naturligtvis före den programmerade lidpunkten  1980.

Jag har tidigare från den här platsen sagl all det förslag som chefen för vägverket kom till mig med i höstas - om att man skulle tidigarelägga en del slorbroprojekt genom alt utföra broarna i stål i stället för i sträng-belong - var myckel bra. Vi tog genast upp del till behandling i departementet och förde del också vidare lill industridepartementet.

Det föreligger nu en varvsproposiiion, i vilken detta projekt med stålbroar är involverat, och den kommer alt offentliggöras på måndag, den 18 april. Då kommer vi atl kunna tala om hur vi bedömer tidpunkten. Av respekt för riksdagen vill jag inie föregripadel tillfälle dä propositionen läggs på riksdagens bord, och därför har jag svarat som jag har gjort i dag.

Hen JOHANSSON i Trollhättan (s):

Herr talman! Jag har självfallet stor respekt för riksdagen, och jag har

också respekt för atl man inom regeringen arbetar som en enhet, så atl

inle etl statsråd föregriper regeringens prövning genom ett uttalande från

152                   denna talarstol. Men samtidigt är det naturligt för mig alt vädja lill re-

geringen och till statsrådet att låta detta projekt ingå i den grupp som  Nr 108

kommer alt kunna lidigareläggas genom alt de utförs som stålbroar.       Torsdaeen den

Jag är glad över det intresse som statsrådet har uttalat i denna fråga.  14 anrii 1977

Skulle det inte gä atl genomföra detta projekt under 1978, så skulle det____ _

utlösa stor besvikelse inom de stora områden för vilka denna bro är Om tidpunkten for

elt livsintresse. påbörjande av

Stallbackabron

Överläggningen var härmed slutad.                                   norr om Trollhät
tan
§ 5 Herr andre vice talmannen meddelade alt på föredragningslistan för
morgondagens sammanträde skulle trafikutskottets betänkande nr 18 och
civilutskottets belänkanden nr 21-26 uppföras främsl bland två gånger
bordlagda ärenden.

§ 6 Kammaren åtskildes kl. 22.28.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen