Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:91

Tisdagen den 27 maj

Kl, 09,00

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

§ 1 Föredrogs men bordlades åter konstitulionsulskotlels betänkanden nr 18-21, skalleulskollels belänkanden nr 31-33 saml civilutskoltets belänkande nr 31,

§ 2 Energihushållningen, m. m.

Föredrogs

näringsutskoltets belänkande nr 30 med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m, m, jämte motioner,

civilutskottels belänkande nr 28 med anledning av dels proposiiionen 1975:30 om energihushållningen m, m, såviii gäller bosladsdeparlemen-lets verksamhetsområde, dels propositionen 1975:1 såvin gäller anslag till byggnadsforskning saml dels propositionen 1975:78 såvitt gäller punkten 85 med förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), jämte moiioner,

skatteutskottets betänkande nr 30 med anledning av proposiiionen 1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, ni, m, jämte motioner, såvitt avser energibeskattningen m, m,,

försvarsutskottets belänkande nr 15 med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m, m, såvitt gäller ökad beredskapslagring av råofia och oljeprodukter samt

utbildningsutskottets belänkande nr 20 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag under ättonde huvudtiteln till alomforskning jämte motion.

Hen TALMANNEN:

Näringsutskoltets betänkande nr 30, civilutskottets betänkande nr 28, skatleulskottets belänkande nr 30, försvarsutskottets belänkande nr 15 och utbildningsutskottets betänkande nr 20 debatteras i ett sammanhang. Yrkanden beträffande samtliga dessa betänkanden fär framställas under den gemensamma överläggningen.

1 det följande redovisas endast de betänkanden, belräffande vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Näringsutskottets betänkande nr 30

I detta betänkande behandlades proposiiionen 1975:30 om energihushållningen m. m., utom bilagorna 2 och 3, vilka hänvisats lill civilulskottet resp. försvarsutskottet.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-tUngen, m. m.

I propositionens huvuddel hade regeringen föreslagit (s. 26) att riksdagen godkände de allmänna riktlinjer för energihushållningen m. m. som statsministern där förordat.

I bilaga I (industridepartementet) hade föreslagits (s. 466) - efter föredragning av chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson -att riksdagen godkände

1. de riktlinjer för energihushållning m. m. som föredraganden förordat,

2. de riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som föredraganden förordat,

3. de rikllinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet som föredraganden förordat.

I bilaga I framlades vidare förslag om vissa anslag för budgetåret 1975/76 m. m. under nedan angivna punkter, varvid föreslagits:

D 2. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. (s. 467 f) att riksdagen skulle

4. godkänna de av föredraganden förordade grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad föredraganden anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill framtagandet av prototyper och demonstralionsanlägg-ningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknal löpande beslut innebar åtagande om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

6. lill Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.

D 3. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte (s. 468 f) att riksdagen skulle

- godkänna de av föredraganden förordade riktlinjerna för vissa utbildnings- och rädgivningsåtgärder i energibesparande syfte,

- till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 2 750 000 kr.

D 4. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 469 f) all riksdagen skulle

1. medge att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden bevifiades intill elt belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

2. medge att under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berörde landsbygdens elnät bevifiades intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 8 000 000 kr.

D 5. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader (s. 47072)

att riksdagen till Statens kärnkraftsinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D6. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning (s. 472-474) att riksdagen skulle

1. bemyndiga regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter vid statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad föredraganden förordat saml medge all regeringen överiäl ät förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter,

2. lill Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 1 000 kr.

D 7. Koslnader för vissa nämnder (s. 474)

all riksdagen till Koslnader för vissa nämnder för budgelåret 1975/76 under irenonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 43 000 kr.

D 8. Garanti för ofieutvinning m.m. (s. 474 f)

att riksdagen bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret alt i enlighet med vad föredraganden förordat ikläda staten garanti med sammanlagt högst 2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av ofia. naturgas och kol.

E 13. Energiforskning (s. 475 f) att riksdagen skulle

1. bemyndiga regeringen alt under budgelåret 1975/76, i enlighet med vad föredraganden anförl, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebar åtaganden om 75 000 000 kr. för budgetåret 1976/77 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1977/78,

2. till Energiforskning för budgelåret 1975/76 under ireltonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 102 800 000 kr.

E 14. Grundläggande forskning för energiområdet (s. 476)

att riksdagen till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ell reservationsanslag av 5 000 000 kr.

E 15. Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri (s. 487) att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd lill svensk kärnkraftindustri för budgelåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 24 100 000 kr.

E 16. Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhel (s. 487 f)

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhel för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 13 100 000 kr.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

E 20. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Alom (s. 488-490)

att riksdagen till Medelslillskott lill Aktiebolaget Asea-Alom för budgelåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

FI. Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m. (s. 491-526) all riksdagen skulle

1. medge att statens vattenfallsverk fick disponera en från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ett investeringsanslag av 1747 500 000 kr.

V: 12. Lån lill projektering av raffinaderi (s. 527)

att riksdagen till Lån till projektering av raffinaderi för budgelärei 1975/76 under irenonde huvudliteln anvisade ell investeringsanslag av 36 000 000 kr.

V:13. Lån till projektering av Ranstadsverkel (s. 527)

all riksdagen lill Län lill projeklering av Ransladsverket för budgelärei 1975/76 under irenonde huvudliteln anvisade etl invesleringsanslag av 15 000 000 kr.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes föfiande:

"Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för energihushållningen.

Det framihålls att den energipoliliska planeringen måste förbättras och utvidgas till all i princip omfalla hela energiområdet. Energiplaneringen, som bör samordnas med annan samhällsplanering, måste ta sikte på att skapa en bred handlingsram inför framlida beslul. Den bör inriktas på olika tidsperspektiv. År 1985 har valts som riktpunkt för planeringen pä medellång sikl.

Det uttalas i propositionen att energipolitiken, liksom andra delar av politiken, även i forlsätlningen måsle medverka lill välfärd och trygghet för människorna. Energipolitiken skall utformas så att den bäst medverkar till att de sociala mål kan uppnäs som vi vill sätta upp för samhället. Den skall under ett ständigt hänsynstagande till natur och miljö bidra lill en hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling saml social och ekonomisk ufiämning. Den skall underlätta strävan att vidmakthålla vårt nationella oberoende. Den skall främja en internationellt rättvis fördelning av energiråvaror och internationellt planmässig hushållning.

I fräga om energikonsumtionen framhålls att energipolitiken framför allt måste i.nriktas på att hålla tillbaka förbrukningen. Möjligheterna att kornma ned från de senaste femlon årens ökningslakt om ca 4,5 % per år till i genomsnitt 2 % per år t. o. m. år 1985 bör allvarligt prövas liksom ocksä möjligheterna att från 1990-talets börian hälla energikonsumtionen pä en oförändrad nivå. Det framhålls emellertid att energipolitiken måste fullföfias på elt sådant sätt att sysselsättningen och andra viktiga välfärdsmål inte äventyras.

Ett fiertal såväl kortsiktigt som långsiktigt verkande åigärder för alt

begränsa energikonsumtionen föresläs. Förslagen i de delar av propositionen som har hänvisats lill andra utskott förbigås här.

Förslag om en höjd energibeskattning aviseras. Flera olika utredningar förulskickas. En översyn av energibeskattningens utformning skall göras. Förslag lill lagstiftning om kommunal energiplanering förbereds. Ener-gistalistiken skall vidareutvecklas. Industrins energianvändning och möjligheler att la till vara spillvärme kommer att undersökas.

Fortsatt slöd lill energibesparande åigärder i näringslivets byggnader föreslås. Dessutom föresläs att stödmöjligheter införs för energibesparande ätgärder i anslutning till industriella processer samt för prototyper och demonstrationsanläggningar för effektivare energianvändning inom näringslivel och i samband med viss energiproduktion.

Insatser för information, utbildning och rådgivning föreslås med syfte alt främja sparsamhet i energianvändningen och underlätta introduktionen av energisnål teknik.

På produklionssidan skall politiken inriktas på att skapa garantier för en säker och tillräcklig energitillförsel till lägsta möjliga kostnad..

Strävandena att hålla lillbaka beroendet av ofia liksom strävanden att trygga försöriningen för det ofiebehov som ändå kvarstår framhålls vara viktiga inslag i energipolitiken. Mot bakgrund härav föreslås vissa åtgärder pä ofieområdel.

Som ett komplement till de statliga insatserna för prospeklering efter ofia inom ramen för Ofieprospektering AB och Petroswede AB föreslås all en stallig garanti intill 2 000 mifi. kr. införs. Garantin skall användas för lån till finansiering av investeringar! utvinning m. m. av ofia, naturgas och kol med syfte främst alt uppnå långsiktiga leveransavtal.

Vidare föreslås medel till Statsföretag AB för projektering av elt raffinaderi vid Brofiorden. I samband härmed anmäls även alt Statsföretag AB förbereder bildandet av ett bolag med uppgift att driva handel med råofia och ofieprodukter.

För all behovet av elektrisk energi fram till är 1985 skall kunna tillgodoses behöver kraftproduktionssystemet kompletteras med nya anläggningar. För att långsiktiga bindningar skall undvikas föreslås att elenergibehovet skall tillgodoses genom en kombination av vattenkraft, ofie-baserad mottryckskraft och kärnkraft.

Beträffande vattenkraft föreslås en utbyggnad i redan påverkade älvar samt i några smärre vattendrag.

Det bedöms även bli nödvändigt att bygga ut ofiebaserade produktionsanläggningar. Dessa utbyggnader skall i första hand avse s. k. mollrycksanläggningar för kombinerad el- och värmeproduktion.

Kärnkraftsprogrammel föreslås t. o. m. år 1985 bli begränsat till befintliga kärnkraftlägen. Del innebär att sammanlagt tretton aggregat byggs, dvs. ytterligare två aggregat utöverde elva som redan har beslutats.

Beträffande kärnkraftens säkerhetsfrågor lämnas i proposiiionen en redovisning av de utredningar och rapporter som behandlar olika aspekler av frågan. Del föresläs att statens kärnkraftinspektion den 1 juli 1975

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

skall överta programansvaret för forskning och ulveckling på kärnsä-kerhetsområdet.

På kärnbränsleförsöriningens område föreslås medel till Luossavaara-Kirunavaara AB för projektering av elt uranverk i Ranstad.

Det anförs alt en bred satsning pä forskning och utvecklig inom energiområdet är en nödvändig del av en energipolitik som syftar till att på sikt förändra det nuvarande energiförsöriningssystemel i riklning mot återhållen energikonsumtion och mol en tryggare energiförsörining. Forskning och ulveckling har betydelse även på kortare sikt som ett medel att öka energianvändningens och energiproduktionens effektivitet. Mot denna bakgrund föreslås alt elt energiforskningsprogram genomförs under en treårsperiod inom en total ram av 360 mifi. kr.

Den fortsatta energipolitiska planeringen förutsätts bli inriktad så att förslag till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talel kan framläggas år 1978, Härvid kan beaktas uppnådda resullal av bl, a, besparingsåtgärder och FoU-insatser, Vidare kommer ytterligare beslutsunderlag beträffande vattenkraft och kärnkraft, bl, a, kärnkraftens säkerhetsfrågor, att föreligga,"

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen 1975:30 väckta motionerna

1975:1883 av herr Adamsson m, fl, (s, m, fp), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att en av de tvä i kärnkraftprogrammet tillkommande reaktorerna planerades, att förläggas till Barsebäck,

1975:1905 av herr Jadeslig mfi, (s, c, m, fp, vpk), vari hemställts

2. att riksdagen i samband med behandlingen av energihushållnings-frågorna som sin mening gav regeringen till känna vad i motionen anförts om utnytfiande av hästar som dragkraft inom skogsbruket, m, m,,

3. all medel ställdes till förfogande för utprövning av lämpliga redskap och transportmedel för en ökning av den levande dragkraftens användning inom skogsbruket.

1975:2004 av hen Nordgren m, fl. (m).

1975:2009 av herr Hörberg (fp), såvitt gällde hemställan

I, alt riksdagen gjorde ett uttalande om energipolitiken på läng sikt med det principiella innehåll som anförts i kapitel 3 i motionen,

all riksdagen fattade principbeslut om

11,7, att spillvärme från industriell produktion skulle tillvaratas för åter-uppvärmningsändamål eller kraftproduktion senast från år 1985,

11.9, alt fierårsplan skulle upprältas försärskilda kallorlsbidrag till med
borgare och juridiska personer i vissa kallare delar av landet,

11.10. att utredning skulle göras om behovel av en ny kanal mellan
Vänern och Vättern samt mellan Mälaren och Hjälmaren,

II. 11. alt kust- och kanalsjöfart skulle ekonomiskl stödjas och stimuleras,

II. 14. att försök med mera skärpta hastighetsbestämmelser skulle
genomföras,

att flerårsplan skulle upprättas för relativ sänkning av bifiettpriset för persontransport med järnväg och landsvägsbuss fram till år 1980,

att fierårsplan skulle upprättas för särskilda avständsbidrag fill medborgare och juridiska personer i sädana delar av landet som krävde långa regionala transporter, vilka ej kunde ske kollektivt,

att statsförvaltning och statlig företagsamhet skulle för kontorsändamål använda oblekt papper frän är 1980,

att ökad satsning på forskning och produktutveckling skulle ske under åren 1976-1985 för att tillvarata vindenergi,

att försök skulle göras under åren 1976-1985 med tillvaratagande av solvärme såsom komplement vid lokaluppvärmning,

att reslriklivitet borde iakttas vid större energikrävande investeringar för främjande av landsvägstrafik, såsom större brobyggen,

III, all riksdagen beslulade

att för ytteriigare forsknings- och utvecklingsinsatser inom vindenergiområdet anslå ytteriigare 10 mifi, kr, för budgetåret 1975/76 och att för särskild forskning när det gällde lagring av vindenergi anslå 5 mifi, kr, för budgetåret 1975/76,

alt för försök med utnytfiandei av solvärme för lokaluppvärmning anslå ytteriigare 5 mifi, kr, för budgetåret 1975/76,

att inställa byggandet av fissionskraftverket Oskarshamn 3 och att avbryta byggandet av fissionskraftverken Ringhals 4 och Forsmark 2,

att för forskning beträffande fusionsenergi anslå ytteriigare 5 mifi, kr, för budgetåret 1975/76,

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihiishåll-ningen, m. m.

1975:2029 av herr Bohman m, fi, (m), såvitt gällde hemställan

alt riksdagen godkände de allmänna riktlinjer för energipolitiken som angivits i motionen,

att riksdagen uttalade att målet borde vara alt söka begränsa energikonsumtionens ärliga tillväxt till 2 %, men all samtidigt en hög beredskap skulle upprätthällas sä att - om det angivna målet i enlighet med vad i motionen anförts ej kunde uppnås - beslul snabbt kunde fattas om en ylleriigare utbyggnad av den inhemska energiproduktionen,

att riksdagen uttalade all ytterligare två kärnkraftsaggregal utöver de elva redan beslutade borde uppföras samt att projekteringar av ett av de tillkommande aggregaten borde inriktas pä ett kärnkrafisvärmeverk i Barsebäck,

att riksdagen hos regeringen begärde en skyndsam utredning rörande förutsättningarna för bergrumsförläggning i samband med en eventuell försatt utbyggnad av kärnkraften,

8, att riksdagen gav regeringen till känna vad som i molionen anförls om användningen av mifiö- och energiavgifter,

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

9, att riksdagen i vad avsäg bidrag till energibesparande invesieringar
hos regeringen skulle anhålla om en redovisning till 1976 ärs riksmöte
av resultatet av denna verksamhel,

alt riksdagen i skrivelse lill regeringen begärde förslag om inrättandet av en energisparkommission alt ersätta nuvarande energispar-kommittén i enlighet med vad som i niotionen anförts,

alt riksdagen gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts rörande energistatistik och energiprognoser,

att riksdagen till grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 anvisade ett med 3 mifi, kr, förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag, all användas för forskning rörande framtida reaktorlyper,

all riksdagen lill energiforskning för budgelåret 1975/76 anvisade ett med 1 mifi, kr, förhöjt anslag i förhällande till regeringens förslag, att användas för forskning rörande biosyslem,

alt riksdagen beslulade avslå regeringens förslag om elt lån på 36 mifi, kr, för projektering av ell raffinaderi lill Brofiorden,

att riksdagen med avslag pä regeringens förslag att ikläda staten en garanti med sammanlagt högst 2 000 mifi, kr, i samband med åtaganden för utvinning m, m, av ofia, naturgas och kol beslutade att projekl i ifrågavarande hänseende skulle underställas riksdagen för prövning.

1975:2030 av herr Fälldin m, fi, (c), såvitt gällde hemställan att riksdagen vid sin behandling av proposiiionen 1975:30 ang, energihushållning m, m, beslutade

att som sin mening uttala vad som i niotionen anförts beträffande den framtida energipolitikens inriktning,

att uttala all så länge en samfälld forskar- och experikär inte kunnai garantera au de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kunde bemästras pä ell betryggande sätt ytterligare .investeringar i kärnkraflsulbyggnad inte kunde göras,

att Ullala

att om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästrades måste de fem kärnkraftsaggregat som nu var i drift ersättas med andra energikällor och besparingsåtgärder,

alt en beredskapsplan för deras gradvisa avveckling gjordes upp snarast möjligt,

att de sex ytterligare kärnkraftsaggregat som riksdagsmajorileien beslutat om omdisponerades för annan användning,

4, att anta förslag till lag om viss inskränkning i rätten au meddela
tillstånd enligt alomenergilagen (1956:306) i enlighet med vad som i mo
tionen anförts,

6, all som sin mening ullala vad som i motionen anförts om inriktningen av de energibesparande åtgärderna inom sekiorn näringsliv och att till Energibesparande åtgärder inom näringslivel m, m, för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 420 000 000 kr, förhöjt reservationsanslag av 500 000 000 kr,.

7, att beträffande villkor för frisläppande av medel ur investeringsfonder för konjunklurufiämning uttala sig i enlighet med vad som i motionen anförts,

att som sin mening uttala att vid det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna lades pä åigärder som uivecklade al-lernaiiva, förnyelsebara energikällor,

all som sin mening ultala vad som i niotionen anförls om inriktningen av den framtida politiken för energiforskning och alt till Energiforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 6 800 000 kr; förhöjt reservationsanslag av 109 600 000 kr.,

att som sin mening uttala aU energiforskning för energiproduktion borde inriktas på de alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som i motionen anförts,

alt under nytt anslag till försöks-och demonstrationsanläggningar för energiproduktion för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts,

att godkänna de rikllinjer för energiproduktionens inriktning som i molionen anförls,

a) att till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 750 000 kr.,

b) att hos regeringen anhålla om lillsältande av elt fristående sekretariat för energiinformation,

att till Kraftstationer m. m, för budgelåret 1975/76 anvisa ell i förhällande lill regeringens förslag med 855 300 000 kr, (avsäg kärnkraftverk) sänkt investeringsanslag av 892 200 000 kr, i enlighet med vad som i motionen anförls,

att till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 900 000 kr, sänkt reservationsanslag av 11 200 000 kr, i enlighet med vad som i motionen anförls,

all avslä förslaget om nytt anslag Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftsindustri,

att avslå förslaget om nytt anslag Lån till projektering av Ransladsverket,

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1975:2031 av herr Helén m, fi, (fp), såvitt gällde hemställan

A, alt riksdagen godkände de riktlinjer för

energihushållning m, m, som förordats i molionen,

inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som förordats i motionen,

organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet som förordals i molionen,

inriktningen av den svenska oljepoliliken som förordats i motionen,

B, att riksdagen hos regeringen begärde

1, att en utredning tillsattes med uppgift all framlägga förslag till en energisparlag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

I. att energisparkommittén fick i uppdrag att snarast utarbeta en ener-
gisparkatalog med förslag och information om energihushållning,

3, att initiativ togs i syfte all få till stånd elt system för energideklaration av hushållsmaskiner,

att ytteriigare studier genomfördes beträffande möjligheterna att skapa bältre energihushållning inom transportsektorn,

att ytteriigare studier gjordes beträffande möjligheterna alt genom återvinning främja bättre energihushållning,

alt en fyllig redogörelse för energiläget årligen förelades riksdagen,

all energisparkommitténs uppgifter utvidgades i enlighet med vad som anförts i molionen,

att etl sekretariat för energiinformalion och i anslulning till denna en teknisk-vetenskaplig referensgrupp inrättades,

10, att en beredskapsplan utarbetades för eventuell nödvändig längre
lagring av använt kärnbränsle,

II, alt en redovisning lämnades beträffande lagring inom landel av
medelaktivt avfall,

att förslag förelades 1976 ärs riksdag i syfte att öka användningen av kol sorn bränsle,

att förslag om ytteriigare satsningar på utnytfiande av vindkraft och solenergi för uppvärmning förelades riksdagen,

att en utredning tillsattes med uppgift att lägga fram förslag, som syftade till att ge riksdagen ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken,

att en redogörelse lämnades riksdagen belräffande målen för den statliga induslriella verksamheten inom energisektorn,

alt ett program för nedskärning av svavelutsläpp i samband med förbränning av fossila bränslen snarast fastställdes och genomfördes,

att ätgärder vidtogs i syfte att skapa goda förutsättningar för näringslivets försörining med kapital för investeringar som ledde till bättre energihushållning, i enlighet med vad som anförts i motionen,

att den föreslagna delegationen för energiforskning gavs parlamentariskt inslag,

alt ytterligare åtgärder vidtogs för att främja användningen av teknik för utnytfiande av organiska bränslen,

C, att riksdagen uttalade

att bidrag för energisparande ätgärder inom näringslivet borde anvisas under en femårsperiod,

att anslagel Slöd lill svensk kärnkraftinduslri ej borde ulgå sedan nu gällande konsortialavtal löpt ul,

all ansvaret för säkerhelsforskning rörande kärnkraften tills vidare kvarstod hos Kärnsäkforsk,

D, all riksdagen skulle avslå regeringens förslag om utbyggnad av
ytterligare tvä kärnkraftsaggregat utöver de elva beslulade aggregaten,

E, att riksdagen med uttalande att ansvaret för hithörande uppgifter
borde läggas pä STU skulle avslä regeringens förslag om inrättandet av

en särskild nämnd för energiproduktionsforskhing knuten till industriverket,

F, att riksdagen skulle

till Kraftstationer m, m, för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 17 300 000 kr, minskat investeringsanslag av 1 730 200 000 kr,,

avslå regeringens hemställan i vad avsäg Län till projektering av raffinaderi,

till Energiforskning (E 13) för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 14 000 000 kr, förhöjt reservationsanslag av 116 800 000 kr,, varvid dessa extra medel fördelades på forskning rörande energihushållning på lokalkomfortomrädet (10 000 000 kr,), vindkraft (2 000 000 kr,) och torv (2 000 000 kr,),

till Grundläggande forskning för energiområdet (E 14) för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhällande lill regeringens förslag med 5 000 000 kr, förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr,,

bemyndiga fullmäktige i riksgäldkontoret att i enlighet med vad som anförls i motionen ikläda staten garanti med sammanlagt högst 500 000 000 kr, i samband med åtaganden för utvinning m, m, av olja, naturgas och kol,

G, att riksdagen beslulade alt ge regeringen till känna att utredningen
rörande energibeskattningen skulle fä i uppdrag att behandla frågor rö
rande utformningen av el-taxorna.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1975:2034 av herr Hermansson m, fi, (vpk), såvitt gällde hemställan att riksdagen beslutade

alt med avslag på proposiiionen i moisvarande del inga nya kärnreaktorer skulle tas i drift,

att uttala alt Sverige i framliden helt borde frigöras frän beroende av kärnkraft i dess nuvarande form (fissionskraft) och i stället bygga sin energiförsörining på andra kraftkällor,

all uppdra ät regeringen att utarbeta etl alternativt program för tiden fram till 1985, avsett att täcka kärnkraftens bortfall enligt de principer som nämnts i motionen,

att med avslag pä propositionen i moisvarande del ett energiforskningsprogram genomfördes i enlighet med vad som utvecklats i motionen,

1975:2039 av fru Sundberg m, fi, (m),

1975:2040 av herr Wijkman (m), vari hemställts att riksdagen till forskning rörande biologiska energihushällningssyslem anvisade ett anslag om 2 mifi, kr, för budgetåret 1975/76,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1975:60 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fi. (s), såvitt nu var i fråga (punkten 1),

1975:176 av herr Häll m. fl. (s), vari hemställts alt riksdagen begärde att regeringen uppdrog åt statens vattenfallsverk

att bygga ut Vietas kraftstation så att en med övriga Luleälvens kraftstationer likvärdig vattenföring ernåddes,

att anlägga en kraftstation i Jaurekaska i Lule älv.

1975:289 av herr Helén m. fi. (fp), såvitt gällde hemställan att riksdagen som elt led i ett omfattande program för en god hushållning med energitillgångarna, hos regeringen begärde

att en riksomfattande inventering i syfte all kartlägga möjligheterna till UlnyUjande av spillvärme från industrin snarast igångsattes,

att åtgärder snarast vidtogs i syfte att tillämpa energisnål systemlösning vid Slålverk 80,

all åtgärder snarast vidtogs i syfte att främja utbyggnad av industriell mottryckskraft,

1975:389 av herr Böriesson i Falköping (c),

1975:391 av fru Ingvar.-Svensson m. fi. (c),

1975:396 av herrar Svanström (c) och Pettersson i Örebro (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om ulredning och förslag lill statlig premiering av frän mifiö- och energibesparingssynpunkt angelägen ökad användning av ved för bostadsuppvärmning,

1975:621 av herrar Hjorth (s) och Wictorsson (s),

1975:622 av herrar Hörberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp),

1975:632 av herr Westberg i Ljusdal m. fi. (fp), vari hemställts all riksdagen begärde

alt regeringen tog initiativ till omdelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av berörda kraftverk i syfte att bällre tillvarata älvens energilillgängar,

att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del gjordes lill föremål för undersökning så snart ske kunde.

1975:905 av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt gällde hemställan att riksdagen beslulade

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförls i motionen beträffande den grundläggande inriktningen av etl långsiktigt handlingsprogram pä energiförsöriningens område.

alt hos regeringen anhålla om förslag till ett långsiktigt forskningsprogram som gav förutsättningar för ett samhälle huvudsakligen baserat på kontinuerliga energikällor,

alt hos regeringen anhålla om förslag lill en intensiv forsknings-och försöksverksamhet kring alternativa energikällor och nya energisystem av den omfattning och med den inriktning som anförts i motionen,

att hos regeringen anhålla om ett stimulansprogram för energibesparande åtgärder inom industrin med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

att som sin mening'uttala vad som anförts i motionen beträffande utbyggnaden av vattenkraften,

att hos regeringen anhålla om utredning angående förulsätlningarna att i ökad utsträckning använda kol för energiförsöriningen,

att hos regeringen anhålla om förslag till program för all initiera särskilda energianalyser i enlighet med motionens riktlinjer,

■ 13. all hos regeringen anhålla om förslag till ett omfattande program för stöd lill prototyp- och demonstrationsanläggningar pä energiområdet med särskild inriktning på alternativa energikällor och besparingsåtgärder.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1975:910 av herrar Hörberg (fp) och Remgård i Falkenberg (fp),

1975:1598 av herr Andersson i Nybro m.fl. (c), vari hemställts

alt riksdagen uttalade sig för att en bättre hushållning med knappa naturresurser kom till stånd i vårt land,

att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att en parlamenlarisk ulredning tillsattes med uppgift alt ularbela elt system för hushållning med landets naturresurser,

att riksdagen skulle anhålla att regeringen tog initiativ hos Förenta nationerna till en bättre hushållning med jordens begränsade resurser samt

att riksdagen skulle anhålla alt regeringen initierade en tvärvetenskaplig forskning, avseende ett system för hushållning med landels och världens resurser,

1975:1601 av fru André (c) och herr Leuchovius (m),

1975:1606 av fröken Eliasson m. ft. (c),

1975:1612 av herr Fälldin m. fi. (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med de riktlinjer som dragits upp i niotionen,

1975:1617 av herr Gernandt m. fi. (c).

1975:1620 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c), vari hemställts att riksdagen beslutade att Gotland utsågs som särskilt försöksområde vid ut-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

vecklingen av alternativa energikällor.

1975:1621 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fi. (c, s, ni, fp), vari hemställts att riksdagen beslutade att hos regeringen begära skyndsamma åtgärder avsedda att uppnä dels varaktiga tekniska och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsöriningsproblem, dels elpriser motsvarande dem som gällde inom merparten av de mellansvenska områdena,

1975:1624 av fru Hambraeus (c), vari hemställts att riksdagen beslulade

alt utfärda en lag om förbud att driva och tillverka kärnkraftverk samt komponenter lill kärnkraftverk,

att hos regeringen anhålla om förslag till elt program fören successiv nedirappning av ofiekonsumtionen,

att för budgetåret 1975/76 anslå medel till energibesparande system och energiproduktion som utnytfiade "kretsloppsresurserna" samt forskning och utveckling av dessa energikällor i samma storleksordning som förra budgetåret anslagits lill kärnkraften,

1975:1625 av fru Hambraeus m, fi, (c), vari hemställts att riksdagen beslutade att hos regeringen anhålla om ulredning och förslag till organisation av eldistributionen och energiproduktionen, anpassad för energihushållning och ett fiertal energikällor, som uinyujade "kretslopps-resurserna",

1975:1630 av herr Hermansson m, fi, (vpk), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen begärde att frågan om forlsalt utbyggnad av de svenska kärnkraftverken underställdes folkomröstning,

1975:1658 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c),

1975:1660 av herr Olsson i Järvsö m, fi, (c).

1975:1670 av herr Jansson m, fi, (s), 1975:1672 av hen Sjönell m, fi, (c),

1975:1675 av herr Sfiernslröm m, fi, (c, m), vari hemställts

A, att riksdagen begärde att regeringen log initiativ till omedelbara
överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att
få till stånd en snar utbyggnad och modernisering av de i motionen av
sedda kraftverken, i syfte all bättre tillvarata älvens kraftproduktions
kapacitet,

B, att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre
del skyndsamt utreddes,

C, att ätgärder vidtogs för att öka industrialiseringen i inre stödområdet
i syfte att öka sysselsättningen och minska överföringsförlusterna, samt

1975:1677 av herr Svanström (c).

Nr 91

Utskottet hemslällde

1, beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m, m,

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30, såvitt gällde av statsministern förordade rikllinjer, samt motionen 1975:905 punkten 1, molionen 1975:2029 punkten 1, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del godkände de allmänna riktlinjer för energihushållning m, m, som utskottet angivit,

2, beträffande mål för energikonsumtionens utveckling

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del samt motionen 1975:2029 punkten 2, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och molionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

3, beträffande energistatistik och energiprognoser

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 i bilaga 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punklen 11 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anförl,

belräffande årlig redogörelse till riksdagen för energiläget att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2031 punkten B 7,

beträffande energianalyser

all riksdagen skulle avslå motionen 1975:905 punkten 9,

6, belräffande utnytfiande av spillvärme från industrin
att riksdagen skulle avslå

molionen 1975:289 punkten 1,

motionen 1975:2009 punkten 11,7,

7, beträffande energianvändning vid Stålverk 80

all riksdagen skulle avslå molionen 1975:289 'punkten 2,

8, belräffande energisparplan

all riksdagen skulle avslå niotionen 1975:910,

9, beträffande principbeslut om användning av oblekt papper
all riksdagen skulle avslå motionen 1975:2009 punkten 11,17,

10, beträffande energisparlag

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2031 punkten Bl,

beträffande regional och lokal energiplanering alt riksdagen skulle avslä motionen 1975:391,

beträffande kallorlsbidrag

all riksdagen skulle avslå motionen 1975:2009 punklen 11,9,

13, beträffande avständsbidrag

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2009 punkten 11,16,

14, beträffande premiering av användning av ved för bosladsuppvärm
ning

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:396,

15, beträffande mifiö- och energiavgifter

all riksdagen skulle avslä niotionen 1975:2029 punkten 8, 2 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

16, beträffande utredning om eltaxorna

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2031 punklen G som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anförl,

17, beträffande stöd till energibesparande ätgärder inom näringslivet
att riksdagen skulle

med avslag på molionen 1975:2030 punklen 6 i ifrågavarande del godkänna i proposiiionen 1975:30 punklen D 2 moment 1 angivna grunder för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivel,

med bifall lill propositionen 1975:30 punkten D2 moment 2 bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demon-strationsanläggningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtaganden om högst 10 000 000 kr, under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr, under budgetåret 1977/78,

med bifall till propositionen 1975:30 punklen D2 moment 3 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del lill Energibesparande åtgärder inom näringslivet m, m, för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudliteln anvisa elt reservationsanslag av 80 000 000 kr,

d) finna motionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda nägon
riksdagens åtgärd,

18, belräffande bidrag lill försöks- och demonslrationsanläggningar för
energiproduktion

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2030 punkten 13,

19, beträffande tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgär
der inom näringslivet

att riksdagen skulle avslå molionen 1975:2031 punkten C 1,

20, belräffande redovisning lill riksdagen i fråga om energibesparande
åtgärder inom näringslivet

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2029 punklen 9,

21, beträffande ianspråklagande av invesleringsfondsmedel för inves
teringar i energibesparande syfte

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2030 punkten 7,

22, belräffande näringslivets försöfining med kapital för invesieringar
i energibesparande syfte

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2031 punkten B 17,

23, beträffande inrättande av ett sekretariat för energiinformation
all riksdagen skulle avslå

motionen 1975:2030 punklen 15 b,

molionen 1975:2031 punklen B 9,

24, belräffande ombildning av energisparkommittén lill permanenl or
gan att riksdagen skulle avslå

niotionen 1975:2029 punklen 10,

motionen 1975:2031 punklen B 8,

25, beträffande energisparkatalog

alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:2031 punkten B 2,

26, belräffande energideklaration av hushållsmaskiner

att riksdagen skulle avslä molionen 1975:2031 punkten B 3,

27, beträffande rådgivning i energibesparande syfte genom bransch
organisationer

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2004,

28, beträffande riktlinjer för utbildnings- och rädgivningsåtgärder i
energibesparande syfte

att riksdagen godkände i proposiiionen 1975:30 punklen D 3 moment

1 angivna rikllinjer för vissa utbildnings- och rädgivningsåtgärder i ener
gibesparande syfte, såviii de inte omfattades av utskottets hemställan
i övrigt,

29, belräffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m, m, i energibe
sparande syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 punkten D 3 moment

2 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 15 a till Vissa ut
bildningsåtgärder m, m, i energibesparande syfte för budgetåret 1975/76
under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 2 750 000
kr,,

30, beträffande principbeslut om vissa trafikpolitiska åtgärder

all riksdagen skulle avslä motionen 1975:2009 punkterna 11,10, 11,11, 11,14, 11,15 och 11,21,

31, belräffande principuttalande om energipolitiken

all riksdagen skulle avslä motionen 1975:2009 punkten I,

32, beträffande utredning om organisationen för elproduktion och el
distribution

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1625,

33, beträffande folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk
att riksdagen skulle avslå molionen 1975:1630,

34, beträffande framställning om förslag rörande utbyggnad av kärn
kraftverket i Forsmark

att riksdagen skulle finna molionen 1975:621 inle föranleda nägon riksdagens åtgärd,

35, beträffande utnytfiande av kärnkraft

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i frä-gavarande del, molionen 1975:1883 och motionen 1975:2029 punkten

3 samt med avslag på motionen 1975:1624 punkten 1, motionen 1975:2009
punkten 111,3, motionen 1975:2030 punkterna 2-4, motionen 1975:2031
punkten D och motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening gav
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36, beträffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk
all riksdagen skulle avslä molionen 1975:2029 punkten 4,

37, belräffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörining AB
att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrå
gavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad ulskottet
anförl.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

38. beträffande län till projektering av Ransladsverket

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten V:13 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 19 till Län lill projektering av Ranstadsverkel för budgetåret 1975/76 under fonden för läneunderstöd anvisade ett investeringsanslag av 15 000 000 kr,,

39. beträffande lagring av använt kärnbränsle

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2031 punklen B 10,

40. belräffande lagring av medelaktivt avfall

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2031 punklen Bil,

41. belräffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärn
kraftinduslri

alt riksdagen skulle

med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 15 och med avslag pä motionen 1975:2030 punkten 18 till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 24 100 000 kr,,

avslå motionen 1975:2031 punklen C 2,

42. beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhel
all riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punklen

E 16 och med avslag på molionen 1975:2030 punklen 17 lill Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudliteln anvisade ett reservationsanslag av 13 100 000 kr.,

43. belräffande medelslillskott lill AB Asea-Alom

all riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga I punkten E 20 till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Alom för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

44. belräffande förslag lill nedirappning av ofiekonsumtionen

att riksdagen skulle finna molionen 1975:1624 punkten 2 icke föranleda nägon riksdagens åtgärd,

45. beträffande garanti för ofieutvinning m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga I punklen D8 samt rned avslag på motionen 1975:2029 punkten 15 och motionen 1975:2031 punkten F5 bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad chefen för industridepartementet förordat ikläda staten garanti med sammanlagt högst 2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning av ofia, naturgas och kol,

46. beträffande län till projektering av raffinaderi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten V:12 saml med avslag på motionen 1975:2029 punkten 14 och molionen 1975:2031 punklen F2 lill Län till projektering av raffinaderi för budgetåret 1975/76 under fonden för läneunderstöd anvisade ell invesleringsanslag av 36 000 000 kr.,

47. beträffande riktlinjer för ofiepoliliken

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2031 punkten A 4, såvitt den inte omfattades av uiskotteis hemställan i övrigt,

48. beiriiffande program för minskning av svavelutsläpp

att riksdagen skulle avslä molionen 1975:2031 punkten B 16,

49. belräffande ökad användning av kol som bränsle
att riksdagen skulle avslå

motionen 1975:905 punkten 8,

motionen 1975:2031 punklen B 12,

50. beträffande ökad användning av torv som bränsle
att riksdagen skulle avslå molionen 1975:389,

51., belräffande vattenkraftutbyggnad att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, motionen 1975:2030 punkten I i ifrågavarande del och molionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad ulskottet anfört,

avslä motionen 1975:905 punkten 7 såvitt den inle tillgodosells enligl ulskollels hemsiällan under a),

avslä molionen 1975:60 punkten 1,

52. belräffande kraftproduktion i Indalsälven

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:632 och 1975:1675 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. beträffande vissa kraftstationer i Lule älv

all riksdagen med anledning av motionen 1975:176 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. beträffande kraftproduktion i mindre vattendrag
att riksdagen skulle avslä

motionen 1975:1601,

motionen 1975:1617,

molionen 1975:1660,

d) motionen 1975:1677,

55. beträffande utbyggnad av industriell mottryckskraft

all riksdagen skulle finna molionen 1975:289 punkten 3 icke föranleda nägon riksdagens åtgärd,

56. belräffande anslag till kraftstationer m. m.
att riksdage_n skulle

a) med bifall lill propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten l:F. 1 moment

1 medge att statens vattenfallsverk fick disponera en från 400 000 000
kr. lill 420 000 000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontoret,

b) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten LF.l moment

2 samt med avslag pä molionen 1975:2030 punkten 16 och motionen
1975:2031 punkten F I lill Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76
under statens affä:sverksfonder anvisa etl investeringsanslag av
1 747 500 000 kr.,

57. belräffande främjande av landsbygdens elektrifiering

all riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punkten D4 skulle

a) medge att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden bevifiades intill ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr..

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ntngen, tn. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergthushåU-ningen, m. m.

medge alt under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån lill upprustnings- och nyanläggningsätgärder som berörde landsbygdens elnät bevifiades intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

lill Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

58. belräffande Gotlands energiförsörining

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1621 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande utnytfiande av draghästar inom skogsbruket
att riksdagen skulle avslä motionen 1975:1905,

60. beträffande samordning av departementens insalser pä energiom
rådet

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1670,

61. belräffande redogörelse i fråga om stallig industriell verksamhel
på energiområdet

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2031 punkten B 15,

beträffande riksdagens kontroll över de statliga förelagen att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2031 punkten B 14,

beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punklerna D 5 och D 6 skulle

till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa eu förslagsanslag av I 000 kr.,

bemyndiga regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter vid statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad chefen för industridepartementet förordat samt medge all regeringen överlät åt förvaltningsmyndighet att meddela beslämmelser om sädana avgifter,

till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

64. beträffande anslag lill koslnader för vissa nämnder

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga I punklen D 7 till Kostnader för vissa nämnder för budgelåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 43 000 kr.,

beträffande inlernalionellt samarbete pä energiområdet all riksdagen skulle avslä molionen 1975:2030 punklen 10,

beträffande vissa uttalanden om program för energiforskning all riksdagen skulle avslå molionen 1975:905 punklerna 2 och 3,

67. belräffande forskning rörande energianvändning i industriella pro
cesser m. rn.

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punklen 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punklen 4 i ifrågavarande del godkände i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna rikllinjer för inriktningen av forsknings-och utvecklingsverksamheten pä energiområdet i vad avsåg energianvändning för industriella processer m. m..

68. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel

att riksdagen skulle

med avslag pä motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punklen 4 i ifrågavarande del godkänna i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten pä energiområdet i vad avsåg energianvändning för transporter och samfärdsel,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 5,

69. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort
att riksdagen med avslag på motionen 1975:2009 punkten III.2, mo
tionen 1975:2030 punkten II i ifrågavarande del och motionen 1975:2031
punkten F3 i ifrågavarande del godkände i propositionen 1975:30 bilaga
1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklings
verksamheten pä energiområdet i vad avsäg energianvändning för lo
kalkomfort,

70. beträffande principbeslut om försök med tillvaratagande av sol
värme

all riksdagen skulle avslå motionen 1975:2009 punklen 11.20,

71. belräffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m.
all riksdagen skulle

med avslag pä motionen 1975:2030 punkten II i frägavarande del och molionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänna i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna rikllinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten pä energiområdet i vad avsåg återvinning av energi i varor m. m,,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 6,

72. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fis
sionsenergi

att riksdagen med avslag pä motionen 1975:2029 punkten 12, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkände i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna rikllinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avsäg energiproduktion, delprogrammet fissionsenergi,

73. belräffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde ener
gi ur biosystem

att riksdagen skulle avslå

motionen 1975:2029 punkten 13,

niotionen 1975:2040,

74. belräffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde or
ganiska bränslen i övrigt som ersättning för ofia

att riksdagen skulle

a) med avslag på motionen 1975:2030 punklen 11 i ifrågavarande del och molionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del godkänna i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna rikllinjer för inriktningen av forsk-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

nings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avsåg energiproduktion, delprogrammet organiska bränslen som ersättning för ofia,

finna motionen 1975:1658 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 19,

75, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde nya
bränslesystem

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punklen 11 i ifrågavarande del godkände i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiomrikdet i vad avsåg energiproduktion, delprogrammet nya bränslesystem,

76, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fu
sionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer

att riksdagen skulle

med avslag på motionen 1975:2009 punkterna IILl och 111,4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del, motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del och molionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänna i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet i vad avsåg energiproduktion, delprogrammet fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer,

avslå motionen 1975:2009 punkten 11,19 och motionen 1975:2031 punkten B 13,

finna motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens ålgärd,

77, belräffande forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc,
att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågava
rande del,

beträffande program för resursförnyelseforskning att riksdagen skulle avslä motionen 1975:1606,

belräffande energiforskning i övrigl

att riksdagen godkände i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet, såvitt de inte omfattades av utskottets hemställan i det föregående,

80, beträffande anslag till energiforskning, m, m,
all riksdagen skulle

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13 moment

1 bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med
vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med stöd till forskning och ulveckling inom ener
giområdet som innebar åtaganden om 75 000 000 kr, för budgetåret
1976/77 och 50 000 000 kr, för budgelåret 1977/78,

b) med bifall till proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13 moment

2 till Energiforskning för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 102 800 000 kr,,

c) med anledning av molionen 1975:2030 punkten 11 och motionen

1975:2031 punkten F3, båda i vad avsåg anvisande av anslag, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört, d) avslå motionen 1975:1624 punkten 3,

81, beträffande anslag till grundläggande forskning för energiområdet
att riksdagen med bifall till proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punkten

E 14 och med avslag på molionen 1975:2031 punklen F4 till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade etl reservationsanslag av 5 000 000 kr,,

82, beträffande inrättande av en nämnd för energiproduktionsforsk
ning

att riksdagen med avslag pä motionen 1975:2031 punklen E som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

83, beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2031 punklen C 3 som sin mening gav regeringen till känna vad ulskottet anfört,

84, beträffande pariameniariskl inslag i delegationen för energiforsk
ning

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2031 punkten B 18,

85, beträffande parlamentariskt inslag i statens kärnkraflinspektion
att riksdagen skulle avslä motionen 1975:2039,

86, beträffande organisationen i övrigt av forsknings- och utvecklings
verksamheten inom energiområdet

att riksdagen godkände i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet, i den mån de inte omfattades av utskottets hemställan i det föregående,

87, beträffande Gotland som försöksområde vid utvecklingen av al
ternativa energikällor

att riksdagen skulle avslä motionen 1975:1620,

88, beträffande vissa övriga frågor rörande energipolitiken
att riksdagen skulle

godkänna i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna rikllinjer för energihushållning m, m,, i den män de inte omfattades av utskottets hemställan i del föregående,

avslå niotionen 1975:2030 punklerna 1, 12 och 14, såvitt motionen inle i dessa delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan i det föregående,

avslå motionen 1975:2031 punkterna A 1-3, såvitt niotionen inte i dessa delar tillgodosells enligt utskottets hemställan i det föregående,

89, beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m, m,
all riksdagen skulle avslå

motionen 1975:1598,

niotionen 1975:1612,

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Reservationer hade avgivits

1, beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m, m, av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottets yttrande i viss del

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

skulle ha av reservanlen angiven lydelse,

2, beträflande mål för energikonsumtionens utveckling av herrar Börjesson i Glömminge, Sjönell och Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c] som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

beträffande mål för energikonsumtionens utveckling av herr Wirtén (fp) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanten angiven lydelse,

beträffande mål för energikonsumtionens utveckling av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att ulskollels yttrande i viss del skulle ha av reservanten angiven lydelse,

beträffande energianvändning vid Stålverk 80 av herrar Regnéll (m), Böriesson i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) saml herrar Petersson i Ronneby (c), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 7 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975:289 punkten 2 hos regeringen begärde ätgärder för en energisnål systemlösning vid Stålverk 80,

6, beträffande energisparlag av herr Wirtén (fp) som ansett att utskottet
under 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 1 hos regeringen begärde förslag lill en energisparlag i enlighet med vad reservanten anförl,

7, beträffande premiering av användning av ved för bostadsuppvärm
ning av herrar Böfiesson i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus
(c) saml herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anseit alt
utskottet under 14 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till niotionen 1975:396 hos regeringen begärde utredning om premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning,

8, beträffande mifiö- och energiavgifter av herrar Regnéll (m) och Sieg
bahn (m) som ansett att utskottet under 15 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till niotionen 1975:2029 punkten 8 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

9, belräffande stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett alt utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen skulle

a) med anledning av proposiiionen 1975:30 punkten D2 moment 1

och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del godkänna av reservanterna angivna grunder för bidrag och lån till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

med bifall till proposiiionen 1975:30 punkten D 2 moment 2 bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtagande om högst 10 000 000 kr, under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr, under budgetåret 1977/78,

med anledning av propositionen 1975:30 punkten D2 moment 3 och motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m, m, för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 290 000 000 kr,,

d) med anledning av motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande
del till Lån till energibesparande ätgärder inom näringslivet för budgetåret
1975/76 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
210 000 000 kr,,

e) finna molionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

10, beträffande bidrag till försöks- och demonstralionsanläggningar för
energiproduktion av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Ham
braeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett alt utskottet
under 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till niotionen 1975:2030 punkten 13 till Försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 35 000 000 kr,,

11, beträffande tidsram för bidragsgivning lill energibesparande ätgär
der inom näringslivel av herr Wirtén (fp) som ansett all utskottet under
19 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1975:2031 punkten C 1 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

12, beträffande redovisning till riksdagen i fräga om energibesparande
åtgärder inom näringslivet av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som
ansett alt utskollet under 20 bort hemslälla

att riksdagen med bifall lill molionen 1975:2029 punklen 9 hos regeringen begärde en redovisning lill riksmötet 1976/77 av de resullat som uppnåtts genom verksamheten med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet.

13, belräffande ianspråklagande av investeringsfondsmedel för investeringar i energibesparande syfte av herrar Böriesson i Glömminge och

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, tn. m.

Sjönell, fru Hambraeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med anledning av molionen 1975:2030 punkten 7 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

14, beiriiffande inrättande av etl sekretariat för energiinformation av herrar Böriesson i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 23 bon hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:2030 punkten 15 b och 1975:2031 punkten B 9 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anförl.

15, belräffande ombildning av energisparkommittén lill permanent or
gan av herrar Regnéll (m) och Böriesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c) samt herrar Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet
under 24 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2029 punkten 10 och motionen 1975:2031 punkten B 8 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

16, beträffande energisparkatalog av herr Wirtén (fp) som ansett all
utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 2 hos regeringen begärde att energisparkommittén fick i uppdrag att utarbeta en energisparkatalog i enlighet med vad reservanten anfört,

17, beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m, m, i energibe
sparande syfte av herrar Böriesson i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru
Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som
ansett att ulskottet under 29 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 punkten D3 moment 2 och med bifall lill motionen 1975:2030 punkten 15 a till Vissa utbildningsåtgärder m, m, i energibesparande syfte förbudgetäret 1975/76 under trettonde huvudliteln anvisade ett reservationsanslag av 4 750 000 kr,,

18, belräffande utredning om organisationen för elproduktion och el
distribution av herr Böriesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Pe
tersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att ulskottet
under 32 bort hemställa

all riksdagen med bifall till molionen 1975:1625 hos regeringen begärde en utredning rörande elproduktion och eldistribution i enlighet med vad reservanterna anfört.

19, belräffande folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk

av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 33 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1630 hos regeringen begärde förslag rörande folkomröstning i fräga om utbyggnad av kärnkraftverk,

20, beträffande utnytfiande av kärnkraft av herr Böfiesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att utskottet under 35 bort hemställa

an riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall lill molionen 1975:2009 punklen 111,3, motionen 1975:2030 punklerna 2 och 3 och motionen 1975:2031 punkten D samt med avslag pä molionen 1975:1883 och motionen 1975:2029 punkten 3 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

med bifall till motionen 1975:2030 punkten 4 och motionen 1975:1624 punkten 1 i motsvarande del anta av reservanterna framlagt förslag till lag om viss inskränkning i rätten att meddela och ulnyuja tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306),

avslå motionen 1975:2034 punklerna 1-3, i den män den inle i angivna delar tillgodoselts enligl ulskollels hemställan under a,

d) avslå motionen 1975:1624 punkten 1, i den män den inle omfattats
av utskottets hemställan under b.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

21, beträffande utnytfiande av kärnkraft av herr Wirtén (fp) som ansett
att utskollet under 35 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga I i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2031 punklen D samt med avslag på motionen 1975:1624 punkten 1, motionen 1975:1883, motionen 1975:2009 punkten 111,3, molionen 1975:2029 punklen 3, niotionen 1975:2030 punkterna 2-4 och motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlen anfört,

22, beträffande utnytfiande av kärnkraft av herr Svensson i Malmö
(vpk) som ansett all utskottet under 35 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2009 punkten 111,3, motionen 1975:2031 punkten D och motionen 1975:2034 punkterna 1-3 saml med avslag på molionen 1975:1624 punkten 1, niotionen 1975:1883, molionen 1975:2029 punklen 3 och molionen 1975:2030 punklerna 2-4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlen anförl,

23, belräffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som ansett att utskottet under 36 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 4 hos regeringen begärde en skyndsam utredning om förutsältningarna för bergrumsförläggning vid en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraftverk.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

24, beträffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörining AB av herr Böriesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirtén (fp) som ansett att ulskottet under 37 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

25, belräffande lån till projektering av Ranstadsverkel av herr Bör
jesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö
(vpk) och Petersson i Ronneby (c) saml fru Oskarsson (c) som ansett
att utskottet under 38 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2030 punkten 19 skulle avslä propositionen 1975:30 bilaga 1 såvitt den gällde anslag till lån för projektering av Ransladsverket (punklen V: 13),

26, belräffande lagring av använt kärnbränsle av herr Böriesson i
Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och
Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirtén (fp) som
ansett att utskottet under 39 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:2031 punkten B 10 hos regeringen begärde att en beredskapsplan för lagring av använt kärnbränsle utarbetades i enlighet med vad reservanterna anfört,

27, belräffande lagring av medelaktivt avfall av herr Böriesson i Glöm
minge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och Pe
tersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) saml herr Wirtén (fp) som ansett
all utskottet under 40 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1975:2031 punklen Bil hos regeringen begärde en redovisning beträffande lagring i Sverige av medelaktivt avfall,

28, belräffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärn
kraftinduslri av herr Böriesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar
Svensson i Malmö (vpk) och Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson
(c) saml herr Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 41 bort hemställa

all riksdagen skulle

med bifall till proposiiionen 1975:30 bilaga I punklen E 15 lill Aktiebolaget Atomenergi: Stöd lill svensk kärnkraftinduslri för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisa ell reservalionsanslag av 24 100 000 kr,,

med anledning av molionen 1975:2030 punkten 18 och molionen 1975:2031 punklen C 2 som sin mening ge riksdagen lill känna vad reservanlerna anfört.

29, beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhel av herr Böriesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby

samt fru Oskarsson (samtliga c) som anseit att utskottet under 42 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 16 och med bifall lill motionen 1975:2030 punkten 17 till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 11200 000 kr,.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

30, belräffande garanii för ofieulvinning m, m, av herrar Regnéll (m)
och Siegbahn (m) som anseit all utskottet under 45 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975:2029 punklen 15 skulle avslä proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punklen D 8 och motionen 1975:2031 punklen F 5,

31, beträffande garanti för ofieutvinning m, m, av hen Wirtén (fp)
som ansett alt utskottet under 45 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D8, med bifall till motionen 1975:2031 punkten F5 och med avslag på molionen 1975:2029 punkten 15 bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad reservanten anfört ikläda staten garanti med sammanlagt högst 500 000 000 kr, i samband med åtaganden för utvinning m, m, av olja, naturgas och kol,

32, beträffande län till projektering av raffinaderi av herrar Regnéll
(m), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 46
bort hemslälla

att riksdagen med bifall till-motionen 1975:2029 punklen 14 och motionen 1975:2031 punklen F2 skulle avslä propositionen 1975:30 bilaga 1 punklen V:12,

33, beträffande riktlinjer för ofiepoliliken av herr Wirtén (fp) som an
sett att utskottet under 47 bort hemställa

att riksdagen ined bifall till motionen 1975:2031 punkten A 4 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlen anförl,

34, beträffande program för minskning av svavelulsläpp av herr Wirtén
(fp) som ansett att utskottet under 48 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:2031 punklen B 16 hos regeringen begärde att ett program för nedskärning av svavelulsläpp i samband med förbränning av fossila bränslen snarast fastställdes och genomfördes.

35, belräffande ökad användning av kol som bränsle av herrar Börjesson i Glömpijnge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 49 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:905 punkten 8 och motionen 1975:2031 punklen B 12 hos regeringen begärde förslag om ökad använd-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

ning av kol som bränsle,

beträffande vatlenkraflsuibyggnad av herr Wirtén (fp) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanten angiven lydelse,

beträffande anslag till kraftstationer m, m, av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett all utskottet under 56 bort hemställa

all riksdagen skulle

med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten l:F,l moment 1 medge alt statens vatlenfallsverk fick disponera en från 400 000 000 kr, lill 420 000 000 kr, ökad röriig kredit i riksgäldskontoret,

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga I punklen I:F, I moment 2 och niotionen 1975:2031 punklen F 1 samt med bifall till niotionen 1975:2030 punkten 16 till Kraftstationer m, m, för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisa etl invesleringsanslag av 892 200 000 kr,.

38, beträffande anslag lill kraftstationer m, m, av herr Wirtén (fp) som
ansett all utskollet under 56 bort hemslälla

all riksdagen skulle

med bifall lill proposiiionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F,I moment 1 medge att statens vattenfallsverk fick disponera en frän 400 000 000 kr, till 420 000 000 kr, ökad röriig kredit i riksgäldskonloret,

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten l:F, 1 moment 2, med bifall till motionen 1975:2031 punklen F 1 och med avslag på molionen 1975:2030 punkten 16 till Kraftstationer m, ni, för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisa ett investeringsanslag av 1 730 200 000 kr,,

39, beträffande utnytfiande av draghästar inom skogsbruket av herrar
Regnéll (m), Böfiesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och
Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och
Siegbahn (m) som ansett all utskottet under 59 bort hemslälla

all riksdagen med anledning av molionen 1975:1905 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anförl,

40, beträffande redogörelse i fräga om statlig industriell verksamhel
på energiområdet av herr Andersson i Örebro (fp) som ansett att utskottet
under 61 bon hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:2031 punklen B 15 hos regeringen begärde alt en redogörelse lämnades riksdagen beträffande målen för den statliga industriella verksamheten på energiområdet.

41, beträffande riksdagens kontroll över de statliga företagen av herr Andersson i Örebro (fp) som ansett att utskollet under 62 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 14 hos regeringen begärde en utredning i enlighet med vad reservanten anfört,

42, beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer m, m, av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett att utskottet under 67 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten II i ifrågavarande del och med avslag pä motionen 1975:2034 punklen 4 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

43, belräffande forskning rörande energianvändning i induslriella pro
cesser m, m, av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet
under 67 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till molionen 1975:2034 punklen 4 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

44, beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Ham
braeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett alt utskottet
under 68 bort hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till molionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 5,

45, beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet
under 68 bort hemställa

all riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till niotionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanten anfört,

avslä motionen 1975:2031 punkten B 5,

46, belräffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort av herrar Böriesson i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anseit all ut-

3 Riksdagens prolokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

skottet under 69 bort hemslälla

all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall lill molionen 1975:2030 punklen 11 i ifrågavarande del saml med anledning av molionen 1975:2009 punklen 111,2 och motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

47, beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m, m,
av herrar Böfiesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus saml herr
Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett att utskottet under 71 bort
hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 6,

48, beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m, m,
av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 71 bort
hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga I i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanten anfört,

avslå motionen 1975:2031 punkten B 6,

49, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fis
sionsenergi, av herrar Böfiesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus
samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett att utskottet under
72 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till niotionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del samt med avslag pä motionen 1975:2029 punkten 12 och molionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört.

50, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fissionsenergi, av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett att utskottet under 72 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punkten 12 samt med avslag på molionen 1975:2030 punklen 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande dei som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anförl.

51, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fis- Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

sionsenergi, av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 72 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten 12 och motionen 1975:2030 punkten II i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

52, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde ener
gi ur biosystem, av herrar Regnéll (m), Böriesson i Glömminge (c) och
Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c), Sieg
bahn (m) och Wirtén (fp) som ansett alt utskottet under 73 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2040 och med anledning av motionen 1975:2029 punkten 13 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om beräkning av medel för forskning rörande energi ur biosystem,

53, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde or
ganiska bränslen i övrigt som ersättning för ofia, av herrar Böriesson
i Glömminge (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson
i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som ansett all ulskottet under 74 bort
hemställa

all riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

finna molionen 1975:1658 icke föranleda nägon riksdagens åtgärd,

avslå molionen 1975:2031 punkten B 19,

54, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde nya
bränslesystem, av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Ham
braeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som ansett att utskottet
under 75 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975:2030 punkten II i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

55, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, av herrar Böriesson i Glömminge och Sjönell, fru Hambraeus saml herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som anseit att utskottet under 76 bort hemställa

all riksdagen skulle

a) med anledning av proposiiionen 1975:30 bilaga I i ifrågavarande

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del, med anledning av motionen 1975:2009 punklen IILl och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2009 punkten 111,4 och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

avslå motionen 1975:2009 punklen 11,19 och molionen 1975:2031 punkten B 13,

finna molionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda nägon riksdagens åtgärd,

56, beträffande forskning rörande energiproduktion, såviii gällde fu
sionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, av
herr Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 76 bort hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2009 punkterna IILl och 111,4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del samt motionen 1975:2034 punklen 4 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanlen anfört,

avslä molionen 1975:2009 punkten 11,19 och niotionen 1975:2031 punklen B 13,

finna motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

57, beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gällde fu
sionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, av
herr Svensson i Malmö (vpk) som anseit att ulskoltei under 76 bort
hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975:30 bilaga I i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del samt med anledning av motionen 1975:2009 punkterna IILl och 111,4, motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och molionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanten anfört,

avslä motionen 1975:2009 punkten 11,19 och molionen 1975:2031 punklen B 13,

finna motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda nägon riksdagens åtgärd,

58, belräffande forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc,
av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 77 bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlen anfört.

59. beträffande anslag lill grundläggande forskning för energiområdet av herr Böriesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herr Petersson i Ronneby (c) som ansett att utskottet under 81 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 14 och med bifall lill molionen 1975:2031 punkten F4 till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 10 000 000 kr,.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

60, beträffande inrättande av en nämnd för energiproduklionsforsk-
ning av herr Andersson i Örebro (fp) som ansett att utskottet under
82 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten E som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

61, beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk av herrar Regnéll (m),
Böriesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), fru
Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m)
som anseit att utskottet under 83 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till molionen 1975:2031 punklen C 3 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

62, belräffande parlamentariskt inslag i delegationen för energiforsk
ning av herrar Regnéll (m), Böriesson i Glömminge (c), Andersson i Öre
bro (fp) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby
(c) och Siegbahn (m) som ansett att utskottet under 84 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 18 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

63, beträffande Gotland som försöksområde vid utvecklingen av al
ternativa energikällor av herrar Böriesson i Glömminge (c), Andersson
i Örebro (fp) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herr Petersson i
Ronneby (c) som ansett att utskottet under 87 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1620 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anförl.

64, beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m, m, av herrar Böriesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) saml herr Petersson i Ronneby (c) som ansett att utskottet under 89 bort hemställa

att riksdagen skulle

med bifall till motionen 1975:1598 punklen 3 och motionen 1975:1612 hos regeringen begära en parlamentarisk utredning om hushållning med naturresurser,

med anledning av motionen 1975:1598 punkterna 1, 2 och 4 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanlerna anförl.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Till betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande beträffande anslag till kraftstationer m, m, av herr Svensson i Malmö (vpk).

Civilutskottets betänkande nr 28

Regeringen hade i proposiiionen 1975:30 bilaga 2 föreslagit riksdagen dels alt anta förslag till

lag orn ändring i byggnadslagen (1947:385),

lag orn ändring i mifiöskyddslagen (1969:387),

lag orn ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

lag om ändring i lagen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, dels att

godkänna de i regeringsprotokollel förordade ändringarna av grunderna för energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet,

medge att bidrag och län för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet fick, utöver tidigare medgiven ram för är 1975 och vad i annat sammanhang förordats för innevarande budgetär, bevifias intill ett belopp av 300 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

godkänna den i regeringsprotokollel förordade grunden för ener-gisparstöd till allmänna samlingslokaler,

medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler fick bevifias iniill ell belopp av 5 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

medge alt, utöver tidigare medgiven ram för är 1975, medel för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

godkänna de i regeringsprotokollet förordade ändringarna av grunderna för energibesparande ätgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader,

godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för stöd till prototyp- och demonstrationsverksamhet,

medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet fick bevifias intill ett belopp av 6 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

godkänna den i regeringsprotokollet förordade handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnytfiandei av landets vattenkraftstillgångar,

under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 anvisa

a, till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, ni,
ett reservalionsanslag av 326 000 000 kr,,

b, till Byggnadsforskning ytterligare 2 000 000 kr.

I propositionen 1975:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet) hade regeringen under punkten B 8 (s, 32-33) föreslagit riksdagen att på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1975/76 till Byggnadsforskning anvisa ett anslag av 9 000 000 kr.

Vidare hade regeringen i proposiiionen 1975:78 såvitt gällde punklen 85 lagl fram förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),

Redogörelse för det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975:30 hade lämnats i samband med redovisningen av näringsutskoltets betänkande nr 30,

I civilutskottets betänkande nr 28 hade behandlats

dels de under motionstiden väckta motionerna

1975:60 av herr Knut Johansson i Stockholm m, fi, (s), vari såvitt nu var i fråga föreslagits att riksdagen hemställde all regeringen skulle

lägga en total bedömning av samtliga vattendrag till grund för utbyggnadsplanen,

vidta ätgärder som möjliggjorde en sådan samlad totalbedömning av vattenkraftsuibyggnaden att mifiö- och naturvärdskraven kunde vägas mot energibehovet,

1975:289 av herr Helén m, fi, (fp), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 4) hemställts att riksdagen som ett led i ett omfattande program för en god hushållning med energilillgångarna hos regeringen begärde alt normer och lånebesiämmelser rörande byggande snarast omarbetades i syfte alt främja energihushållning,

1975:412 av herr Olsson i Järvsö m, fi, (c), vari hemställts att riksdagen uttalade all utbyggnad av kraftverk i nedre Dalälven vid Gysinge och i Mellanfiusnan i Ljusdals kommun ej borde komma till stånd.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1975:905 av herr Fälldin m, fl, (c), vari såvitt nu var i fråga hemställts alt riksdagen beslutade

att hos regeringen anhålla om elt utvidgat bidrags- och låneprogram för energibesparande åigärder inom sekiorn byggnaders uppvärmning med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

att hos regeringen anhålla om ett informations- och utbildningsprogram för energibesparande åtgärder inom sektorn byggnaders uppvärmning med den inriktning och av den omfattning som anförts i motionen,

att uttala att byggnormer och bygglänebeslämmelser ändrades så att högre krav ställdes på energibesparande åtgärder samt att alternativa metoder för dessa ätgärder gavs förbättrade villkor,

alt ultala all planerade och ännu icke beslulade invesieringar -som förutsatte riklig tillgång pä energi - noggrant övervägdes ur energisynvinkel,

att ultala sig för en övergäng till individuella el- och gasmätare i alla bostadshus.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

1975:1663 av herr Olsson i Sundsvall (c), vari hemställts att.riksdagen hos regeringen skulle anhålla om bestämmelser innebärande obligatorisk installation av lägenhetsmätare för varmvatten och elektricitet vid ny-eller ombyggnad av fierfamifishus,

1975:1678 av fru Söder (c) och herr Åsling (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till åtgärder för ärlig driftkontroll av ofieeldade värmeanläggningar,

1975:1768 av fröken Hörién m, fi, (fp),

1975:1795 av fru Söder m, fl, (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om ett program, där förvaltare av fierfamifis-fastigheter ålades att reglera in värmesystemen, innehållande angivelse om högsta tillåtna temperaturskillnad mellan fastighetens lägenheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

dels de med anledning av propositionen 1975:30 väckta motionerna

1975:1850 av herrar Ångström (fp) och Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställts att riksdagen uttalade alt till den vattenkraft som skulle lämnas fri frän framtida exploatering också lades den mellan Storsjön i Häriedalen och sjön Nedre Grucken med bortledandet av vatten från Ljungan och korttidsreglering i Storsjön, allt inom Bergs kommun, Jämtlands län,

1975:1964 av fru Söder m, fi, (c, m, vpk), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav till känna att sträckan mellan Storsjön i Häriedalen och sjön Nedre Grucken i älven Ljungan ej borde utbyggas för kraft-verksändamäl,

1975:1999 av herr Nilsson i Agnas (m).

1975:2009 av herr Hörberg (fp), vari såvitt nu var i fräga hemslällls II, att riiksdagen fattade principbeslut om

att skärpta isoleringskrav och krav om uppvärmningsanordning för inhemskt bränsle för nybyggen skulle gälla frän är 1978,

att lilläggsisolering och förberedelse för uppvärmning med inhemskt bränsle av äldre byggnader skulle genomföras under åren 1976-1990,

att erforderiiga ominstalialioner m, m, skulle göras så att energi-debitering av olika slag kunde ske per hushåll/motsvarande senast är 1990,

att spjällregulalor vid gas- och ofieeldade värmepannor skulle vara obligatorisk frän år 1990,

att regelbundet återkommande inspektion av värmepannor genom kommunernas försorg skulle ske från är 1978,

att i lokaler med luftväxlingsanläggning med användning av fläktar

o. d, spillvärme skulle tillvaratas för äteruppvärmningsändamål senast år 1985,

1975:2029 av herr Bohman m, fi, (m), vari såvitt nu var i fräga hemställts

all riksdagen i vad gällde den fortsatta vattenkraftsuibyggnaden beslutade dels att bemyndiga regeringen all, i vad avsäg kända projekt i södra Norrland och norra Svealand, i vanlig ordning avgöra inom bevarandeklasserna O och 1, dels att, i vad gällde projekt av högre bevarandevärde, dessa skulle föreläggas riksdagen för slutligt ställningstagande,

att riksdagen i vad gällde en utbyggnad av vattenkraften i norra Norrland beslutade att pågående utredningsverksamhet skulle avvaktas innan bemyndigande om utbyggnad lämnades samt alt riksdagen bekräftade alt nägon utbyggnad av Kalix, Torne och Pite älvar samt Vindelälven inte skulle ske,

att riksdagen skulle avslä regeringens förslag till ändring i 136 a 5 byggnadslagen samt hos regeringen begära en utredning rörande kriterier för lokalisering av energikrävande industri i enlighet med vad som anförts i motionen.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, tn. m.

1975:2030 av herr Fälldin m, ft, (c), vari såviii nu var i fråga hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:30 beslulade

5, att som sin mening uttala vad som anförls om inriktningen av de energibesparande ålgärderna inom sektorn byggnaders uppvärmning och att lill Vissa energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet m, m. för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisa elt i förhållande till regeringens förslag med 396 000 000 kr, förhöjt reservationsanslag av 722 000 000 kr,,

alt belräffande svensk byggnorm ullala vad som i motionen anförts,

alt med avslag på proposilionens hemställan angående bemyndigande till regeringen att handlägga vattenkraftsutbyggnaden besluta avvakta ytterligare beslutsunderlag i enlighet med det i motionen anförda,

1975:2031 av herr Helén m, fi, (fp), vari såvitt nu var i fräga hemställts B, att riksdagen hos regeringen begärde

4, att bestämmelser utfärdades innebärande förbud mot kollektiv mätning och debitering av energiavgifter i nyproduktionen.

1975:2033 av hen Helén m, fi, (fp), vari hemställts

A, all riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande prövning enligt 136 a byggnadslagen saml
om tillsättandet av en nämnd för handläggning av frågor rörande in
dustrilokalisering,

B, alt riksdagen hos regeringen begärde ytteriigare insatser i syfte alt
främja hushållningen med energi, innefattande bl, a.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

uppbyggnad av en organisation för konlinueriig tillsyn av värmeanläggningar,

genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet från energisynpunkt,

genomförande av ett tioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre energiekonomi, under vilken tid praktiskt och ekonomiskt stöd borde ulgå,

snabb komplettering av Svensk byggnorm sä att krav ställdes pä treglasfönster och bättre isolering i nyproducerade bostäder samt pä rumstermostater i nyproducerade småhus,

snabb tillämpning av ny teknik, såsom värmepumpar, ackumulerande värmesystem och solenergifångare inom bostadsproduktionen,

C, alt riksdagen godkände vad som anförts i motionen beträffande
vattenkrafisutbyggnad,

D, alt riksdagen beslutade att i avvaktan pä ytterligare utredningar
endasl de vattenkraftsprojekt som av utredningen rörande vattenkraft
i södra Norrland och norra Svealand redovisats i klasserna O och 1 fick
betraktas som öppna för tillåtlighetsprövning,

1975:2034 av herr Hermansson m, fl, (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 5) yrkats alt riksdagen beslutade att med avslag på propositionen i motsvarande del förbehålla sig prövningsrätten när det gällde fortsatt utbyggnad av vattenkraften,

1975:2035 av hen Jonasson (c),

1975:2036 av herr Magnusson i Kristinehamn m, fi, (vpk), vari föreslagits au riksdagen beslulade alt den föreslagna kraftverksutbyggnaden i Värsjön tillfördes de projekt beträffande vilka beslut om utbyggnad tills vidare inte borde fattas,

1975:2037 av herr Olsson i Järvsö m, fi, (c, fp), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975:30, bilaga 2, uttalade

1, att Mellanfiusnan och Häfiedalsfiusnan hänfördes lill klass 4 i den
klassificering som skulle ligga till grund för det fortsatta vattenkrafts-
uinynjandei,

2. att en utredning verkställdes om de konsekvenser som en vidare
utbyggnad kunde ha frän mifiö-, rekreations-, kulturminnesvårds-, na
turvärds- rn, n, synpunkler innan ytterligare utbyggnader av kraftverk
eller regleringsdammar i Ljusnans dalgång fick komma till stånd, samt

1975:2038 av herr Pettersson i Helsingborg (s).

Av ovannämnda moiioner hade 1975:60, yrkandena 2 och 3, 1975:289, yrkandet 4, 1975:905, yrkandena 5, 6 och 10-12, 1975:1663, 1975:1678, 1975:1850 saml 1975:2031, yrkandet B 4, hänvisats till näringsutskotlet som sedermera överlämnat dem till civilutskottet.

Utskottet hemställde

belräffande förlängning tills vidare av siödet för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m, att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag,

beträffande markvillkoret för bostadslän att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande vidgning av stödet all avse ylleriigare typer av bosläder att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag,

beträffande upphörande av stödet för pannbyten m, m, att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag pä motionen 1975:2038 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande stöd för eldningsautomatik m, m, att riksdagen med avslag på motionen 1975:2009, yrkandet 11,4, skulle bifalla regeringens förslag,

belräffande anslutning till allmänt värmesystem m, m, som förutsättning för bostadslån att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

beträffande stöd för varmvallenmälning m, m, all riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening gav regeringen till känna vad ulskottet anfört,

beträffande kollektiv mätning av energileveranser m, m, att riksdagen med avslag pä motionerna 1975:905, yrkandet 12, 1663, 2009, yrkandet 11,3, och 2031, yrkandet B 4, som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande slöd för vissa åtgärder utanför hus med bostadslägenhet, m, m, att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskottet anfört,

beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet i vad de inte behandlals under 1-9 att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag,

beträffande energisparstöd församlingslokaleratt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1768 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

beträffande ändringar av grunderna för energibesparande åtgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader m, m, att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag,

beträffande riktlinjerna för stöd till prototyp- och demonstrations-verksamhet att riksdagen skulle bifalla regeringens förslag,

belräffande ytteriigare insatser för snabb tillämpning av ny teknik att riksdagen skulle avslä molionen 1975:2033, yrkandet B 5,

beträffande ett lioårsprogram för lilläggsisolering m, m, att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2033, yrkandet B 3,

beträffande ett utvidgat bidrags- och låneprogram att riksdagen skulle avslå motionen 1975:905, yrkandei 5,

beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag pä mo-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

tionen 19''5:2030, yrkandet 5, skulle

a, medge alt bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bo
stadsbeståndet fick, utöver tidigare medgivna ramar, beviljas intill ett
belopp av 300 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

b, medge att bidrag och län för energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler fick bevifias intill ett belopp av 5 000 000 kr. under bud
gelåret 1975/76,

c, medge att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för
energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställdes till byggnads
styrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr, under budgetåret
1975/76,

d, medge att bidrag till prototyp- och demonslrationsverksamhet fick
bevifias intill ett belopp av 6 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

e, till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m,
för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisa etl reservations
anslag av 326 000 000 kr,,

belräffande informations- och utbildningsfrågor samt uppsökande verksamhel m. m, att riksdagen skulle avslå motionen 1975:905, yrkandet 6, 1678, 1795, 2009, yrkandet 11,5, och 2033, yrkandena BI och 2,

beträffande byggnadsforskning m. m, all riksdagen skulle

a, anta vid propositionen 1975:30 fogat förslag till lag om ändring i
lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

b, med bifall lill regeringens förslag i propositionerna 1975:1, bilaga
14, och 1975:30 till Byggnadsforskning för budgetåret 1975/76 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett anslag av 11 000000 kr,,

20, beträffande vidgad tillsiåndsplikt enligt 136 a § byggnadslagen
(1947:385), tystnadsplikt m, m, att riksdagen med bifall till regeringens
förslag, med anledning av motionen 1975:905, yrkandet 11, och med
avslag på motionen 1975:2029, yrkandet 7, skulle

a, anta det framlagda förslaget till lag om ändring i byggnadslagen
(1947:385),

b. anla det vid proposiiionen 1975:30 fogade förslaget till lag om änd
ring i miljöskyddslagen (1969:387),

beträffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligt 136 a i! byggnadslagen att riksdagen skulle avslä molionen 1975:2033, yrkandet A,

beträffande ändring i byggnadsstadgan alt riksdagen skulle anta del vid propositionen 1975:30 fogade lagförslaget,

beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m. m, att riksdagen skulle avslå molionerna 1975:289, yrkandei 4, 905, yrkandet 10, 2009, yrkandena 11,1, 2 och 6, 2030, yrkandet 8, och 2033, yrkandei B 4,

beträffande formen för riksdagens medverkan i beslut om utnyttjande av vattenkraftstillgångar att riksdagen skulle

a, avslå motionerna 1975:2029, yrkandet 5, 2030, yrkandei 9, och 2034, yrkandet 5, allt i motsvarande delar.

känna vad ulskottet anförl om Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

b, som sin mening ge regeringen ti en ytterligare samlad prövning,

beträffande älvsträckor inom det södra utredningsomrädei som tills vidare skulle omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:1850, 1964, 2029, yrkandei 5 i vad del inle behandlats ovan, 2033, yrkandei D, 2034, yrkandet 5 (delvis), och 2036,samt med bifall till motionerna 1975:412,2030, yrkandet 9 (delvis), och 2037, yrkandet 1 (delvis), som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anförl,

beträffande handläggningen av frågorna rörande ytterligare riktlinjer för utnytfiandei av landets vattenkraftstillgångar i vad de inte behandlats ovan att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med anledning av motionerna 1975:60, yrkandena 2 och 3, 2029, yrkandei 6, 2030, yrkandet 9 i vad det inte behandlats ovan, 2033, yrkandei C, 2034, yrkandet 5 i vad det inte behandlats ovan, och 2037 i vad den inle behandlals ovan och med avslag på motionen 1975:2035 godkände vad i regeringsprotokollet förordats och vad utskottet anfört,

belräffande vissa synpunkler pä kraftutbyggnad och eldistribution att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1999,

Reservationer hade avgivits

1, belräffande kollekliv mätning av energileveranser m, m, av fru Ols
son i Hölö (c), herrar Wennerfors (m), Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka
(fp) och Mattsson i Skee (c), fru Ingvar-Svensson (c) samt herr Danell
(m) som ansett att utskottet under 8 bort hemslälla

att riksdagen i anledning av motionerna 1975:905, yrkandet 12, 1663, 2009, yrkandet 11,3, och 2031, yrkandet B 4, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2, beträffande ytteriigare insatser för snabb tillämpning av ny teknik
av herrar Wennerfors (m), Strömberg i Botkyrka (fp) och Danell (m) som
ansett att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 5, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

3, beträffande ett tioårsprogram för tilläggsisolering m, m, av herr
Strömberg i Botkyrka (fp) som ansett att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandet B 3, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

4, beträffande ramar och anslag till vissa energibesparande åtgärder av fru Olsson i Hölö, herrar Åkerfeldt och Mattsson i Skee samt fru Ingvar-Svensson (samtliga c) som ansett att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen i anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:2030, yrkandet 5, skulle

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, tn. m.

a, medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bo
stadsbeståndet fick, utöver lidigare medgivna ramar, bevifias intill ett
belopp av 650 000 000 kr, under budgetåret 1975:76,

b, medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler fick bevifias intill ett belopp av 10 000 000 kr, under bud
getåret 1975/76,

c, medge att, utöver tidigare medgiven ram för år 1975, medel för
energibesparande åtgärder inom slalliga byggnader siälldes lill byggnads-
styrelsens förfogande inom en ram av 50 000 000 kr, under budgelärei
1975/76,

d, medge all bidrag till prototyp- och demonslrationsverksamhet fick
bevifias intill ett belopp av 12 000 000 kr, under budgetåret 1975/76,

e, till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m,
för budgetåret 1975/76 under tolfte huvudtiteln anvisa ell reservalions
anslag av 722 000 000 kr,.

5, belräffande informations- och utbildningsfrågor saml uppsökande
verksamhel m, m, av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anseit all ut
skottet under 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2033, yrkandena B 1-2, och med anledning av regeringens förslag saml motionerna 1975:905, yrkandei 6, 1678, 1795 och 2009, yrkandei 11,5, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

6, beträffande vidgad tillsiåndsplikt enligt 136 a i; byggnadslagen
(1947:385), tystnadsplikt m, m, av herrar Wennerfors (m) och Danell (m)
som anseit att utskottet under 20 bort hemslälla

att riksdagen skulle

a, med bifall lill motionen 1975:2029, yrkandei 7 i motsvarande del,
och med anledning av regeringens förslag saml med avslag pä molionen
1975:905, yrkandet 11, anta det framlagda förslaget till lag om ändring
i byggnadslagen (1947:385) i vad det angelts som reservanternas förslag,

b, med bifall till motionen 1975:2029, yrkandet 7 i vad del inle be
handlats undera,, icke anta det vid propositionen 1975:30 fogade förslaget
till lag om ändring i mifiöskyddslagen (1969:387),

7, belräffande handläggningen av ärenden om tillstånd enligl 136 a 5;
byggnadslagen av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anseit alt utskottet
under 21 bon hemslälla

att riksdagen med bifall till molionen 1975:2033, yrkandet A, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

8, beträffande utformningen av vissa byggnadsnormer m, m, av herr Sirömberg i Botkyrka (fp) som ansett att utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975:2033, yrkandei B 4, och med anledning av motionerna 1975:289, yrkandet 4, 905, yrkandet 10,

2009, yrkandena II, 1, 2 och 6, och 2030, yrkandet 8, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anförl,

9, beträffande älvsträckor m, m, inom det södra utredningsomrädei som till vidare skulle omfattas av särskilda riktlinjer för den fysiska riksplaneringen av herrar Bergman i Göteborg, Lindkvist, Högström, Jadestig, Persson i Karistad, Håkansson i Trelleborg och Andersson i Gamleby (samtliga s) som ansett att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motionerna 1975:412 och 2037, yrkandet 1 (delvis), samt med avslag på motionerna 1975:1850, 1964, 2029, yrkandet 5 i vad del inte behandlats ovan, 2030, yrkandei 9 (delvis), 2033, yrkandet D, 2034, yrkandet 5 (delvis), och 2036 godkände vad i regeringsprotokollet förordats.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Till betänkandet hade fogats etl särskill yttrande beträffande den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften av herr Claeson (vpk).

Skatteutskottets betänkande nr 30

I propositionen 1975:92 hade regeringen -efler föredragning av statsrådet Slräng - i fräga om energibeskattningen m, m, föreslagit riksdagen att anla de vid propositionen fogade förslagen till

lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,

lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskalt, ■*

lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13, lag om ändring i förordningen (l973:1216)om särskild beredskaps-avgift för ofieprodukter samt

att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för ofieprodukter fick fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av ol-jelagringsprogram i enlighet med vad som förordats i propositionen,

1 propositionen lades fram förslag om all energiskallen pä elkraft, som f n, utgjorde 10 % av kraftpriset, lades om till en specifik skatt om 2 öre per kWh saml förslag om vissa i proposiiionen 1975:30 aviserade höjningar av energiskalten på drivmedel och ofiebränslen samt av beredskapsavgiften för ofieprodukter. Förslagen innebar i fråga om energiskatten alt skatten på bensin och gasol höjdes med 7 öre per liter och att nu gällande skattesatser om 16 kr, per m' för fiock eldningsofia och 25 kr, per m' för tunn eldningsofia och motsvarande ersattes med en enhetlig skattesats om 40 kr, per m'. Den nämnda beredskapsavgiften förlängdes tvä år och höjdes med 3 öre per liter för bensin och med 2 kr, per m' för ofia. Dessa ändringar hade föreslagils träda i kraft den 1 juli 1975,

Slutligen hade föreslagits i fräga om energiskatten att industrier med särskill hög förbrukning av bränsle och elkraft fick en generell nedsättning

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

av skatten sä att den inle översteg 3 % av de tillverkade produkternas försäfinings värde. Regeringen kunde om särskilda skäl förelåg genom dispens medge visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten,

1 detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen 1975:92 väckta motionerna 1975:2106 av herr Bohman m, fi, (m), vari under punkterna II och 12 hemställts att riksdagen beslutade

om ändrad elbeskattning i enlighet med vad som i motionen anförts, vilket innebar att elskalten skulle ulgä med 15 96 av eriagda avgifter,

att den i 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning av allmän energiskatt föreslagna procentsatsen om 3 96 skulle bestämmas fill 2 96,

1975:2109 av herr Hermansson m, fi, (vpk), vari under punkterna 4 och 5 hem;;tällis alt riksdagen beslulade

all i förslagei till lagom ändring i förordningen (1957:262)om allmän energiskatt avslå förslagen till ändring av skattebeloppen i 5 S samt avslå förslagen till förändringar i skattesatserna i bilaga till nämnda lag, benämnd "Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall eriäggas",

att i förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt avslå de föreslagna 2 och 3 SS,

1975:2112 av herr Lothigius m, fi, (m), •

1975:2116 av hen Polstam m, fi, (c),

1975:2121 av hen Åkeriind m, fi, (m),

1975:2122 av herr Åsling m, fi, (c),

dels de till utskottet hänvisade med anledningav propositionen 1975:30 väckta motionerna

1975:2009 av herr Hörberg (fp), såvitt nu var i fräga (punkterna 11,8, 11.12, 11,13 och 11,18),

1975:2032 av hen Helén m, ft, (fp),

dels de vid riksmötets börian väckta motionerna

1975:687 av hen Fälldin m, fi, (c) samt

1975:1085 av herrar Söderström (m) och Adolfsson (m).

Utskottet hemslällde

1, beträffande skattesatsen för energiskatt på elkraft att riksdagen med
avslag på molionen 1975:2106 punkten 11 och med bifall till propositionen
1975:92 i här behandlade delar fastställde energiskattesatsen för elkraft
till 2 öre per kWh,

2, beträffande skattesatserna för energiskatt pä bensin och ofia all riks
dagen med avslag pä motionerna 1975:2109 punkten 4 och 1975:2121

och med bifall till proposiiionen fastställde energiskattesatsen för bensin till 34 öre per liter och för ofior till 40 kr, per m',

belräffande reduceringsreglerna för industrin att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2106 punklen 12 och 1975:2109 punklen 5 och med bifall till propositionen fastställde den övre gränsen för energi-skattebelastningen till 3 procent av försäfiningsvärdet samt godkände de möjligheter till ytteriigare nedsättning som förordals i proposiiionen,

beträffande energibeskattningen av mifiövårdande anläggningar alt riksdagen med avslag på niotionen 1975:2112 godkände de i propositionen föreslagna avdragsreglerna för energiskatt,

belräffande skatleläitnaden för den mindre industrin all riksdagen skulle avslå niotionen 1975:1085,

belräffande uppvärmning med s, k, ackumulerande elvärme att riksdagen skulle avslå niotionen 1975:2116,

belräffande skatt på blekt papper att riksdagen skulle avslå motionen 1975:2009 punkten 11:18,

beträffande tidpunkten för införande av enhetlig prisnivå på ofieprodukter att riksdagen med avslag på niotionen 1975:2122 godkände vad som i propositionen uttalats i denna fräga,

beträffande ulredningsyrkanden i fräga om energi- och vägtrafik-beskattningen att riksdagen skulle avslå motionerna 1975:687, 1975:2032 och 1975:2009 punkterna 11:8, 12 och 13,

10, beträffande författningsförslagen och propositionen i övrigt att riks
dagen skulle

dels anta de vid propositionen såsom 5-7 och 13 fogade förslagen till

lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt med de ändringar att ingressen och punklerna 2-4 och 6 i övergångsbestämmelserna skulle erhålla av ulskottet föreslagen lydelse,

lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för ofieprodukter med den ändringen alt 3 S skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande sådan komplettering av avdragsreglerna all avdragsrätt även i fortsättningen skulle föreligga för det bränsle som raffinaderierna använde för sin verksamhet,

dels medge att inkomslerna av beredskapsavgiften för ofieprodukter fick fonderas hos riksgäldskonloret och disponeras för genomförande av ofielagringsprogram i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Reservationer hade avgivits

1, av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anseit alt ulskottet under 1 och 10,5 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen 1975:92 i denna del och med bifall lill motionen 1975:2106 punkten 11 skulle anta förslaget lill lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt med

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

den ändringen att 14 S skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

2, av herr Magnusson i Borås (tii) och fru Troedsson (m), som ansett all utskottet under 3 och 10,6 bort hemställa

att riksdagen med avslag pä propositionen i denna del och med bifall till motionen 1975:2106 punkten 12 skulle anta förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt med den ändringen att 2 S skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

Till belänkandet hade fogats elt särskill yttrande av herrar Andersson i Knäred (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c).

Hen SJÖNELL (c):

Herr talnian! Sökandel efter förklaringen till förborgade ting, efler den enkla sanningen bakom alll det märkvärdiga som formar sig i och utgör det vi kallar naturens ordning haralltid varil tvillingbror med människans Ulveckling. Frän böfian log sig denna drifl uttryck i en allmän mer eller mindre organiserad nyfikenhet pä alll som inte omedelbart kunde konkret förklaras med de fem sinnenas hjälp. I dag och sedan länge är sökandet efter det okändas verkningssätt väl organiserat och uppdelat pä en rad vetenskapliga discipliner och kallas forskning. En betydande del av denna forskning ulgöres av den naturvetenskapliga forskningen och allt fier i denna forskningssektor engagerade människor har i dessa yttersta dagar kommit au inrikta sina ansträngningar på all söka svar pä frägan om människan pä längre sikl över huvud laget har några möjligheter alt överleva såsom art. Självfallet syftar denna forskning till en mål eller slutprodukt, nämligen alt presentera de vägar människan har alt beträda och de ramar hon haratt verka inom föratt fortsatt levnad som medveten och civiliserad varelse skall kunna garanteras arten hoino sapiens.

De forskare som allt intensivare engagerar sig i denna pä sill sätt vidunderliga uppgift återfinns inte bara på del tekniska omrädei utan även medicinsk, samhällsvetenskaplig och beteendeveienskaplig forskning kommer här i förgrunden. Av lätt insedda skäl ligger dock tills vidare tyngdpunkten och primärforskningen pä del tekniska omrädei.

En grundläggande sanning av axiomatisk självklarhet som numera gått upp för alll fier människor är all alla livsyttringar, alltså även människans alla olika aktiviteter, måste ske med striki tillämpning av den lagbundenhet sorn präglar naturens ordning. Det går inte alt agera mol denna. Vi böfiar helt enkelt bli medvetna om lagen om den biologiska verkligheten. Del är med utgångspunkt härifrån uppenbart att vi av jordens resurser i iirincip icke kan ta i anspråk större kvantitet av råvaror, energi etc. än som kan återproduceras resp. återvinnas och heller inle i snabbare takt än att balansen hela tiden bibehålles niellan uttag och återförande.

Delta axiom tillämpat på energin innebär att energiuttaget inle kan bli större eller snabbare än att del nödiga återskapandet sker i "balans-

takt". De energirävaror, som i dag slår för den allt överskuggande delen av värt energiulnylfiande, nämligen de fossila bränslena, olja och kol, behöver ytterst speciella förutsättningar och en lidsrymd av 100-200 miljoner år för sill återskapande, när de inom kort är uttömda och använda. Beträffande uranet, kärnkraftens energirävara finns inte ens leoreliska möjligheter för ett återskapande, när della inom 25-50 år lagil slut.

Sluisatsen av nyssnämnda konstaterande blir alltså att människan om hon vill räkna med forlsalt existens - på vilken kultur- eller civilisa-lionsnivå del än må vara - måste böria anpassa sig efler naturens kontinuerliga cykliska skapelsesystem: produklion-användning-ålerproduk-tion. Denna rytm gäller även i fråga om den mängd energi som vid varie tidpunkt står lill förfogande och betyder etl ovillkorligt krav pä all vi frän och med nu endast har att söka utnyuja den fiödande energin, dvs. de oändliga energikällor som ulgöres av solenergi, vindkraft och jordvärme och några till, vilken i stor skala mäste tas i anspråk. Instrumentet för att möjliggöra detta ianspråklagande efter några årtionden heter forskning och intensiv forskning men också en rätt avvägd såväl ekonomisk politik som energipolitik.

Centerns energipolitik är mot denna bakgrund fotad på en mycket enkel, lättfattlig och konsekvent filosofi: vi och alla andra människor måste såväl i fråga om energiproduktion och -användning som i alla andra sammanhang inrätta oss efler de förutsättningar och lagar som naturen uppställt. Detta betyderatt grunden för vår framlida energipolitik måste vara en strävan all så snart som möjligt skapa förutsättningar för att endasl de förnyelsebara energikällorna - de som sländigl återskapas - UlnyUjas för den erforderliga energiproduktionen och att energianvändningen ställs i kontinuerlig balans med den energiproduktion som framspringer ur dessa energikällor.

Del är dessutom självklart, herr talman, att centern, på samma sätt som regeringen uttrycker saken i energipropositionen, utgår ifrån "att energipolitiken liksom andra delar av politiken även i fortsättningen måste medverka till välfärd och irygghei för människorna". Vi understryker också regeringens uttalande all energipolitiken skall vara ett instrument i vår Slrävan att vidmakthålla vårl nationella oberoende, men i fråga om bägge dessa målsättningar ligger för den socialdemokraliska regeringens del en klar motsättning inbyggd niellan uttalade ambitioner och de medel man anvisar för ambitionernas förverkligande. Ty vilken välfärd, herr talman, och framför allt vilken trygghet erbjuder man detta lands invånare och deras efterföljare, när man genom dagens energibeslut vill etablera Sverige som ett kärnkraftssamhälle men samtidigt inte kan erbjuda någon säker och verklig garanii mot förgiftnings- och strålnings-skador på människorna med svårartade föfider för liv och hälsa'?

Dessa risker - om de är slora eller små är likgiltigt, därför att föfiderna är så fruktansvärda - finns därför all katastrofer kan uppstå vid kärnkraftverk eller upparbelningsanläggningar uppenbarligen av de mest triviala anledningar och därför att ingen kan viifia.sig mol olycksfall t. ex.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

vid transport av kärnbränsle och radioaktivt avfall. När vetenskapen fastslagit alt etl maximalt reaktorhaveri leder till många akuta dödsfall, lill ännu Her livslånga handikapp under svära lidanden och risk för genetiska skador, som drabbar kommande generationer, är del närmast makabert att tala om irygghei och välfärd för landels invånare om man inle samtidigt kan lämna full och slutgiltig garanii för all elt sådant haveri aldrig kan inträffa. Och en sådan garanii lämnar inte regeringen, därför att den lika liiet som nägon annan är mäktig all göra det - det finns nämligen alltid även i den mesl fulländade teknik en svarlalf närvarande, som heter den mänskliga faktorn och som kan utlösa fullständigt oväntade och oförutsedda katastrofförlopp.

Även n.iir del gäller förverligandet av den andra i regeringsförslagel fastlagda huvudmålsättningen för energipolitiken, vidmakthållandet av del nationella oberoendet, blir del en kollision mellan mälsällning och förverkligande. Det kärnkraftssamhälle som regeringen vill göra Sverige lill - 1985 skall enligt propositionen 40 % av all elproduktion ske via kärnkraft - kommer alt i varie fall under överskådlig lid att vara beroende av tvä suparmakters vifia och förmåga all förse vårl land med del bränsle som blir basen för sä slor del av vär energiproduklion, nämligen anrikat uran. Den rikliga lillgång lill nalurligl uran som vi äger bl. a. i Billingen är lill ingen nylia för de svenska lältvaltenreakiorerna, eftersom dessa inåsie laddas med anrikat uran som vi inte kan framställa.

Regeringen framlägger heller inget förslag om uppförandet av nägon svensk anrikningsanläggning, utan induslriminislern säger i sannnan-hangel att "tekniska och ekonomiska förutsiiiiningar för en anläggning i Sverige kan komma alt föreligga under senare delen av 1980-lalet". Eftersom del, sedan de tekniska och ekonomiska förutsältningarna för byggandet av en anrikningsanläggning uppkommit, lar minsl ne lill fem är alt få till stånd en anläggning som fungerar tillfredsställande i full-skaledrifi. skulle del alltså i bästa fall bli någon gång på 1990-talei som Sverige skulle kunna bli självförsöriande med anrikat uran. Iniill dess är vi helt beroende av supermakterna USA och Sovjet eller något längre framöver även av EG-staterna som bygger anrikningsanläggningar och har enais om gemensani energipolitik.

Att under dessa förhållanden påslå all regeringens energipolitik, vars ena huvudkomponent är kraftig kärnkraftulbyggnad med ty åtföljande beroende av utländska anrikningsfiänsier. skulle underlätta slrävan all vidmakthålla vårt nationella oberoende, dvs. vår neutralitet, kan väl mildast betecknas som ell utiryck för barnatro. Eller är regeringen verkligen så bergfast övertygad om att den svenska kärnkraftsulbyggnaden blir en global signal till den eviga fredens äntliga inbrytande och all jorden fram till ålminslone 1990-talet kommer att vara förskonad från internaiionella konflikter av t. ex. Mellersta Östern-typ? En allvariig internationell konflikt i vilken en eller båda supermakterna blir invecklad betyder överhängande risker för etl inställande av exporten av anrikat uran, därför au delta av bl. a. militära skäl måste beredskapslagras av leverantören eller leverantörerna i fräga.

Jag skall nu. herr talman, något mer i deiafi utveckla skälen för att cenlern säger nej tilldel kärnkraftssamhällesom regeringen via proposition nr 30 vill göra Sverige lill genom den i denna proposition framlagda planen på utbyggnad av kärnkraften. Däri föreslås att anlalel kärnreaktorer som riksdagen godkände genom beslul år 1973, nämligen 11. skall utökas lill i första hand 13.

Jag säger i jörsta hand 13, därför att näringsutskoltets majoritet - m och s - uppenbarligen har över hövan biträtt motionerna 1883 och 2029, den första undertecknad av enskilda ledamöter tillhörande s, m och fp och den andra moderaternas partimolion. 1 dessa motioner framhålls att slora fördelar slår att vinna om ell nytillkommande kärnkraftsaggregal lokaliserat till sydväsira Skåne kunde användas för framställning av värmekraft. Utskollsmajorilelen är så förfiusl över delta förslag alt man föreslår ulredning "om det tekniskt, ekonomiskt och med hänsyn till säkerhet etc. finns förutsättningar för utbyggnad av kärnkraftverket i Barsebäck med ylleriigare ett aggregat, avsett för framställning av värmekraft".

Såvitt jag förstår betyder delta all utskottsmajoriteten, dvs. socialdemokraterna och moderaterna, vill ge klarsignal för ell fiorlonde kärnkraftaggregat, i vafie fall bädda för elt sådant. Formuleringarna är emellertid ganska luddiga, varför jag får be herr Svanberg svara på om det rör sig om en principiell klarsignal för etl fiorlonde aggregat. Del vore dessutom värdefullt för riksdagen att få veta om utredningar förbereds från regeringssidan rörande ännu fler aggregat, en femtonde, sextonde etc. som måhända avses föreläggas riksdagen före är 1978, vilkel år ju enligt proposition nr 30 skall bli ett slags kontrollstation i fråga om energipolitiken på 1980-talet.

När vi från centern siiger nej till den föreslagna kärnkraftsatsningen sker delta av både principiella och rent konkreta skäl. Tvä principiella skäl har jag redan redovisat som gäller dels ansvarel för vårt folks framtida trygghet och välfärd, vilka enligl vår mening allvarligt riskeras i ett kärnkraftssamhälle, dels frägan om våra möjligheteratt hävda värt nationella oberoende, vilka som vi ser det ävenledes riskeras därför att en kärnkraftssatsning gör oss helt beroende av två supermakter som skall leverera det anrikade uran som erfordras för en betryggande energiproduktion.

Eu iredje skäl av både principiell och praktisk art vill jag starkt trycka på, och det gäller det absolut nödvändiga kravel pä handlingsfrihet i framtiden belräffande lämpligaste energiproduktionsform och delta kravs uppfyllande.

Statsminister Palme har varil inne pä delta krav och yttrade i del s. k. Sundsvallstalet bl. a. följande: "Vi bör undvika långsiktiga bindningar och eftersiriiva en reell handlingsfrihet så all vi i en senare beslutssituation, då kunskapsunderlaget är säkrare, kan välja mellan alternativa framgångslinjer för all lösa vårt energihushällningsproblem." Samtidigt med detta ullalande, soni återfinns i energipropositionen, franilägger han och hans industriminister nägol senare i denna proposition förslag som

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, tn. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

innebär att kärnkraften redan 1985 skall svara för 40 % av landets elproduktion.

Det torde inte finnas nägon utanför de rena fantasternas led som för ell ögonblick tror att vi i ett sådant läge skulle ha något slags handlingsfrihet eller möjligheter att väfia någol annat än kärnkraft som bas för vår energiproduktion, 1 elt högt industrialiserat samhälle som Sverige gör man inte om en energiproduklionsapparat som enligl vad industriministern i direktiven till en ulredning uttalar kommer att bygga på en extrem storleksekonomi. Han säger härom bl, a, föfiande: "Den utpräglade storleksekonomin vid alomkraftsanläggningar framtvingar en strävan att uppnå största möjliga aggregatsiorlekar och alt samla flera aggregat

inom samma station- , Man kan föfiaklligen förutse en ytterligare

förstärkning av de monopolistiska dragen inom kraftproduktionen," Till detta kommer att denna energiproduklionsapparat kostal landets skattebetalare mellan 20 och 30 mifiarder kronor att konstruera.

Statsministerns deklaration all man eftersträvar en reell handlingsfrihet i framliden i fråga om alternativa framgångslinjer i energisammanhangel blir med den kärnkraftsutbyggnad som regeringen föreslår bara en läpparnas bekännelse, ett slags självbedrägeri. Med de 13 föreslagna aggregaten låses landet fast i den tvivelaktiga rollen som ett kärnkrafts-samhälle och kan inte väfia någol alternativ, hur överlägset detta än skulle komma alt le sig.

Herr talman! Ulöver vad jag har anfört av principiell art finns det en rad rent konkreta skäl som var för sig talar emot den kärnkrafissatsning som regering och moderater vill göra och som tillsanimanslagna enligl vår mening är etl förödande bevismaterial mot denna satsning. Del är försl och ftämst skäl sådana som riskerna för olyckor och sabotage vid transport av kärnbränsle och radioaktivt avfall och tvånget på samhället alt under läng tid lagra och bevaka radioaktivt avfall. Detta tvång kan pä längre sikt innebära att rena polisslatsnietoder måste lillämpas. Den första transporten av utbränt kärnbränsle frän Oskarshamn för en lid sedan, omgärdad med ett jälleuppbåd av poliser, gav en kuslig förnimmelse av vad för slags verklighet vi får uppleva om och när 13 eller fler kärnkraftsaggregal varit i gäng ett tag,

I fråga om lagringen är denna särskill problemfylld när det giiller del högaktiva höggiftiga avfallet, som måste lagras på ett betryggande sätt i många tusen år. Ännu efter 30 är av forskning är detta problem olöst, och flera forskare tvivlar på alt del över huvud laget går all lösa. Och om risken med en lagring i berggrunden så småningom skulle las. blir frägan i vilken kommun de radioaktiva soporna skall lagras och om det kommunala planmonopolet skall hävas för att det skall bli möjligl att tvinga på motsträviga kommuner dessa sopor.

Det finns sålunda i detta stycke flera utomordentligt viktiga frågor som är olösta, och det hade varit skäl för regeringen att söka etl svar på dessa frågor innan man satsar på det svenska kärnkraftssamhället. Ytterligare konkreta skäl mot en svensk kärnkraftssatsning är de säkerhets-

politiska konsekvenserna av plutoniumspridningen. riskerna för ovan jord belägna kärnkraftverk vid krig och sabotage, "plutoniumbergel" och de fruktansvärda riskerna för att s. k. fredligt plutonium kommer på drift och används för framställning av atombomber i slor skala.

Allt detta borde ha väckt till eftertanke i stället för kärnkraftssatsning, men med sä ringa vishet förefaller ändock dessa ödesproblem hanteras av kärnkraftsvännerna inom och utom regeringen. Härtill kommer alt kärnkraftsproduktion, tvärtemot de optimistiska kalkylerna bara för några år sedan, inte kommer alt ekonomiskt bli sä överlägsen all annan kraftproduktion. Redan nu ligger produktionskostnaden för kärnkraftsprodu-cerad elektricitet bara ett tuppfiät efter oljekondensframslälld kraft, och kostnaderna stiger snabbi, främst pä grund av kärnkraftsverkens dåliga tillgänglighet. Detta senare är både här i landet och utomlands det största bekymret i fråga om kärnkraften, eftersom basproduktionen av energi måste vara fullt tillförlitlig i vad det gäller den kontinuerliga tillgängen. De hittillsvarande erfarenheterna främst frän USA ger vid handen, något drastiskt uttryckt, att kärnkraftsproduktion ständigt drabbas av driftstörningar, därför all aggregatens barnsjukdomar lätt lycks övergå i kroniska tillstånd, varefter äldersskröplighelen infinner sig abnormt snabbt.

Herr talman! Cenlern säger alltså av de skäl jag redovisat nej lill den utbyggnad av kärnkraften som föreslås i propositionen 30 och sammanfattar skälen sålunda, att så länge en samfälld forskar- och expertkär inte kunnat garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras på ett betryggande sätt fär ytterligare invesieringar i kärn-kraftsulbyggnad inle göras. Till föfid härav framställs förslag om inskränkning i rätten att meddela och utnyUja tillstånd enligt alomenergilagen. Enligt denna lag medgives drift endast av de fem kärnkraftsaggregat - senast Barsebäck 1 - som redan fått medgivande att laddas med bränsle. Beträffande dessa fem aggregat säger centern vidare i konsekvens med den nyss redovisade principinställningen all om inle säkerhets- och avfallsriskerna bemästras, måste de fem kärnkraftsaggregat som nu är i drifl ersätias med andra energikällor och besparingsåtgärder. Om och när ett sådant läge inträder alt kärnkraftsproduktionen, oavsett vilket omfång den genom riksdagens beslut än kommer att fä, mäste avvecklas - riskerna kan snabbt bli överhängande och ekonomin rent oacceptabel - får det svenska samhället inle las med överraskning, så som skedde när det gällde Marvikenprojektei. Därför mäste en beredskapsplan för kärnkraftens gradvisa avveckling göras upp snarast möjligt, vilken plan skall kunna tas i anspråk med omedelbar verkan.

Herr talman! Vad vill dä cenlern göra i stiillel för att bygga ut kärnkraften här i landet i syfte att garantera en betryggande, säker och riskfri energiförsörining'' Svaret är att vi vill göra kraftfullaste tänkbara satsning pä alternativa energikällor och på åtgärder som leder lill en planmässig och konlinueriig hushållning med energi. Genoin vårt avvisande av regeringens kärnkraftsutbyggnad, vilken torde kosta minst 20 miljarder, får vi åtskilliga mifiarder disponibla för erforderliga investeringar på al-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

ternativa energikällor, på energihushållning och pä effektivisering av den nuvarande energiproduklionsapparaten, I sistnämnda hänseende syftar vi bl, a, till en modernisering och effektivisering av befintliga vattenkraftverk och dessutom lill ianspråklagande av vissa nedlagda äldre fall-sträckor. Vidare vill vi göra en verklig storsatsning pä mottryckskraft såväl via kommunerna och fiärrvärmeverken som inom induslrin. En sådan satsning innebär, som vi visar i vår motion 2030, ett tillvaratagande av väldiga mängder energi som hittills gått lill spillo.

De investeringar i hushållning med energi som vi vill göra giiller av naturliga skäl främst bosläder och lokaler samt industrier. Det är värt alt understryka att bägge dessa sektorer var för sig slår för drygl 40 % av den totala energiförbrukningen och att bl, a, energiprogramkomniitlén visat att redan ganska enkla besparingsmeloder kan medföra ofantliga tillskott av sparad energi. Som exempel på vilka mängder energi det i själva verket rör sig om kan nämnas att Industrins ulredningsinslitui. som har Industriförbundet bakom sig, med utgångspunkt i en beräknad årlig ökning av industriproduktionen om 4 96 - en ganska hög genoin-snitlsökning - via relativt okomplicerade stimulanser till sparåtgärder kommii fram lill ell energibehov år 1985 som ligger 17-18 96 under ener-giprognosulredningens lägsia allernativ. Detta är en skillnad pä mer än 40 TWh, vilket motsvarar åtta till nio kärnkraftsaggregal i full drift,

I konsekvens med insikten om vilka väldiga sparvinsler i fräga om energi som kan göras inom induslrin föreslår vi sålunda 500 milj. kr. i reservationsanslag till energibesparande ätgärder inom näringslivel, vilket skall ställas mot regeringens förslag om 80 milj. kr. för samma ändamål.

Jag vill i delta sammanhang, herr talman, ta upp en annan fråga av slor vikt. Just för näringslivets del är naturligtvis en jämn och säker tillgång till elenergi av vital betydelse. Av den tabell för elproduktion 1973 resp. 1985 som vi redovisar i vär motion 2030, och för vars detafier jag hänvisar lill molionen, framgår att regeringsalternativel, som inkluderar den i propositionen 30 föreslagna kärnkraftsatsningen, medför en årlig ökning av elproduktionen om 6 96, medan centerns alternativ utan kärnkraflsatsning ger 3 % årsökning. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten på alt till vår siffra skall läggas dels del energilillskoll som de av oss medgivna fem kärnkraftaggregaten kan ge, dels vindkrafts-tillskotlet. Enligt bedömningen av STU:s vindkraftsgrupp finns mycket goda förutsättningar för att vindkraften fram till 1985 kan ge ell tillskott av 20 TWh.

Dessutom är del, herr talman, enligl vär uppfattning ingalunda någol axiom alt värt land. med världens näst högsta energiförbrukning, till varie pris även under den kommande tioårsperioden mäste öka sin elförbrukning rned 6 % om årel och fördubbla förbrukningen. Vi nor inte all vare sig det svenska välståndet eller den svenska industrins produktionskraft utsätts för något farligt hot, om vi inte lyckas öka elförbrukningen niellan 1975 och 1985 med över 80 lerawaiiimmar per år eller

drygt 2,5 gånger ökningen under 1960-lalel, detta den svenska ekonomiska historiens klang- och jubelänionde i fräga om rekordbyggande och rekordproduktion.

1 sammanhanget vill jag också mot nyssnämnda bakgrund nägol kommentera den balans över den totala energitillförseln som vi redovisar i vår motion och där vi ställer våra beräkningar mol regeringens. Regeringen räknar med att med dess energiprogram som inkluderar kärnkraften skall den årliga energiproduktionen och -konsumtionen öka med 2 % per år, medan värt energiprogram ger en ärlig ökning om 1 96. Som bakgrund bör erinras om industriministerns uttalande alt en spontan och oslyrd ulveckling borde ge en ärlig ökning om 3 %. Även i detta sammanhang vill jag understryka alt vi visserligen redovisar 56 TWh lägre energilillskoll än regeringens 540 TWh. som innebär en tväprocentig ökning - jag vill dock understryka att de flesta beräkningar har i hög grad endast uppskaltningskaraktär - men att vi inte heller i detta sammanhang har tagit med del energilillskoll som de fem av oss medgivna kärnkraftsaggregaten och vindkraften kan ge.

En viktig sektor inom energianvändningsområdei utgör induslrin, och jag vill ägna dess möjligheter enligt dels regeringens, dels våra förslag några ord. Enligt regeringens förslag skulle ökningen i industrins energianvändning få lov att stanna vid 3 96 per år till 1985, medan värt förslag begränsar ökningen till 2,3 96. Del torde vara utomordentligt svårt att göra gällande, alt skillnaden pä 0,7 96 skulle utgöra valtendelaren niellan möjligheter lill full sysselsättning här i landel och en framtvingad arbetslöshet. F. ö. är det av största vikt att fastslå all någol orsakssammanhang mellan sysselsänning och energiförbrukning inle föreligger. Den välkända Fordsludien i USA bekräftar delta påstående. Jag citerar ur denna studie föfiande rader:

"Medan det är sant att en plötslig och oväntad energibrist kan orsaka och har orsakat väsentlig arbetslöshet, så är vår slutsats au en långsiktig minskning av energiiillväxten signalerad genom klara politiska ätgärder. långsamt stigande priser och lämpligt kompenserande politik i realiteten kan öka sysselsättningen." Praktiska erfarenheter från vårl eget land ger ytterligare bekriiftelse. Under 1974 minskade energiförbrukningen i Sverige med 6 96. Samtidigt ökade sysselsättningen med över 100 000 nya jobb.

1 fräga om stimulansåtgärder för besparingar inom industrier vill jag undersiryka all centern vill satsa på eu låne- och bidragsprogram på 300 mifi. kr., medan regeringen endast vill ge 40 mifioner för sådant ändamäl.

Den sektor inom energianvändningsområdei där de största energibesparingarna kan göras, och där det sålunda är mest meningsfullt att sälla in siimulansälgärder, utgörs av byggnader och lokaler. Enligl vår mening är regeringens slimulanssaisningar inom dessa sektorer alldeles för otillräckliga, och vi höjer sålunda regeringens förslag om 340 mifi. kr. med 550 mifioner till 890 mifi. kr. Del kan i sammanhanget anmärkas att

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushåll-tången, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

bosiadsslyrelsen begär 450 mifi, kr. ulöver de sammanlagt 258.7 milj. kr. som avdelats för ändamålet. Vi understryker både i partimolionen och i reservationerna upprepade gånger vikten av en sä snabb utbyggnad som möjligl av fiärrvärmeanläggningarna. En sådan utbyggnad ger ett mycket eftektivare utnytfiande av bränslet än enskilda värmepannor och innebär väsentligt mindre miljöstörningar. Denna utbyggnad finansieras genom kommunerna, och det är därför enligt vår mening av den allra största vikt att landets kommuner ges möjligheler att ekonomiskt klara' en omfattande fiärrvärmeulbyggnad. Centern anser att största möjliga insalser måste göras för att sä långt det är praktiskt möjligt ulnyuja kraftvärmetekniken. Vi föreslår därför en kraftvärmeulbyggnad av den omfattningen att den ger 10 TWh mer elkraft än regeringens förslag och ett värinetillskott på 20 TWh utöver vad regeringens förslag innebär. Det ytterligare ellillskollel motsvarar 2 kärnkraftaggregai och värme-tillskottet 4-5 kärnkraftaggregat. Den totala ulbyggnaden av kraftvärmen inom landel enligt regeringens förslag motsvarar 3 000-3 500 MW. Som jämförelse bör påpekas alt Svenska värmeverksföreningen efter en inventering inom de större tätorterna i landet kommit fram lill alt en effektutbyggnad om 6 700 MW vore rimlig - alltså det dubbla jämfört med regeringens; uppskattning - en effekt som motsvarar 28 TWh elkraft och 56 TWh värme.

Till sist, herr talman, vill jag undersiryka den utomordentliga vikt som centern lägger vid energiforskningen. Del är nämligen dennas insatser som på ett avgörande sätt kan framskapa effektiva energihushållnings-metoder och som - det viktigaste - kan ge mänskligheten den teknik vilken ger oss möjlighet au i full och tillräcklig utsträckning för vår energiförsörining tillgodogöra oss de eviga, förnyelsebara energikällorna. I sistnämnda hänseende gäller det främst solenergin, vindkraften och den geoterrniska energin, vilka alla enligt uttalanden frän seriösa forskare inom loppet av 15-30 år torde kunna ge den energiproduktion som är nödvändig såväl för människans trygghet soni för välfärdens befästande och fortsatta ulveckling.

I konsekvens med denna principinställning vill centern sålunda ge forskningsanslagen en annan inriktning än regeringen. Beloppen utgör 397,5 mifi. kr. för cenlern och 343 milj. kr. för regeringen på en treårsperiod. När det emellertid gäller delprogrammet energiproduktion vill regeringen satsa 81 milj. kr. för treårsperioden, varur, inkluderat forskningsanslaget till AB Atomenergi. 45 96 skall gå till kärnkraften. Centern motsätter sig detta och vill koncentrera anslagen i fräga om kärnkraftsforskningen till säkerhets- och avfallsfrågorna. I övrigt anser vi del tillräckligt att bevaka den internationella utvecklingen av nya reaktorer, urananrikning och plutomiumålerföring och anslår i här nämnda sammanhang siimmanlagt 41 milj. kr. för treårsperioden. Resten av de 397.5 miljonerna i forskningsanslag vill vi satsa på investeringar i energihushållning, på teknik för uinyttjandet av de förnyelsebara energikällorna och på ätervinningsmetodik.

Herr lalman! Som jag framhöll inledningsvis är vi i centern övertygade om att mänskligheten endast har en kort lidsfrist, när det gäller att övergå från överuttag av ändliga råvaror och energilillgängar till att leva i takt med naturens cykliska system. För energianvändningens del betyder delta konstaterande all såväl uranet som de fossila bränslena endast kan bli en parentes - för uranels del en mycket kort och i fräga om de fossila bränslena en något längre - som bas för energiproduktionen. Hur långvarig denna parentes blir kan i dag inte sägas, men del är helt klart att när centern ersätter regeringens kärnkraftssatsning med besparingar sä måste detta kompletteras med ett utnytfiande av de fossila bränslena under den lid som det dröjer innan de förnyelsebara energikällorna kan tas i anspråk i full utsträckning. Jag vill emellertid mycket starkt understryka att vi i vårt energiförsöfiningsprogram inte föreslår användning av slörre volym fossila bränslen än vad regeringen gör.

Lål mig avsluta della inlägg med uttalandel, alt jag är förvissad om all kolet - som kan räcka i många hundra år och dessulom är lokaliserat på mänga fier häll i världen än ofian - i fortsättningen bör utnytfias i en helt annan omfattning än nu. Moderna tekniska metoder ger redan väsentligt mindre mifiöföroreningar frän kolet än från oljan, och kolet torde ocksä på längre sikl slälla sig billigare. Det borde inle vara omöjligt att utreda möjligheterna all av de elva aggregaten i det kärnkraftsprogram som riksdagen beslutade 1973 driva de sex ännu "icke nedsmittade" aggregaten med kol. Dessa aggregat föreslår centern reservationsvis skall omdisponeras för annat ändamål än kärnkraftsproduktion.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall till reservalionerna 2, 5, 7, 9, 10, 13, 14, 15,. 17, 18, 20, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 35, 37, 39, 42, 44, 46, 47, 49, 52, 53, 54, 55, 59, 61, 62, 63 och 64.

Jag beröm överseende, herr talman, om delta verkar som en uppläsning av poängtipsresultatel - det är faktiskt 64 reservationer i del här ärendet.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

I detta anförande inslämde herrar Fågelsbo och Rämgärd, fru Wiklund, herrar Böfiesson i Falköping, Jonasson, Raneskog och Olsson i Sundsvall, fröken Pehrsson, fru Oskarsson och fru Olsson i Helsingborg samt herrar Johansson i Hållsta, Andersson i Edsbro och Granstedt (samtliga c).

Herr REGNÉLL (m):

Herr talman! Att. som herr Sjönell jusl nämnde, inte mindre ;in 63 reservationer avlämnats under niiringsuiskoliets behandling av energipropositionen kan ge inlryck av att regeringen här står inför etl av de bakslag som den noterat i en rad frågor, både stora och små, under vårriksdagen. Så är det emellertid inte. En klar majoritet inom utskottet har godkänt huvuddragen i regeringsförslaget, och denna majoritet - det är en säker gissning - kommer all kunna noleras också vid den nattliga volering som torde följa efter dagens debatt.

Reservationerna har främst anmälts från centerpartiet och vpk. Vi hörde den långa uppräkning som herr Sjönell gjorde nyss över de reservationer

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Eneigihushåll-ningen, in. m.

där centerpartiet finns med. Dessa båda partier har en annan grundsyn än de övriga partierna. Folkpartiets särmeningar vill man däremot som utomstående beteckna som ganska marginella, men partiel får sjiilvt svara för omdömet på den punkten. Närmast på talarlistan står en representant för folkpariiel i näringsutskotlet.

För min del har jag att kommentera hur vi utskollsmedlemmar från moderata samlingspartiet ställt oss i de olika frågorna. Vi har, och vår parlimotion före oss, menat all del faktaunderlag som kommii fram genom en rad ambiliösa uiredningar är pålitligt, alt regeringen i de flesta fall dragit rikliga sluiivtlser och all de åtgärder i form av organisatorisk uppläggning och medelsiilldelning, som regeringen föreslår, i slort sell är väl avviigda.

Till skillnad från centerpartiet och vpk har vi, moderata samlingspartiets representanter i näringsuiskoltel, inte ansett oss ha skäl all reservera oss på särskill niånga punkter. Räknar jag rätt finner man oss pä tolv reservationer. Beträffande hälften, nämligen 5, 15, 39, 52, 61 och 62, iir vi i sällskap med centern och folkpartiet. För den andra hälften - 8, 12, 23, 30, 32 och 50 -- står vi ensamma.

Vad gäller de sex förslå reservationerna kan del bli fråga om lottning. Lål mig ullala tillfredsställelse över att det inte rör sig om särskill viiseniliga ting som kan komma att avgöras genom det lörfaringssiiltei. Vad jag sagt innebär inte att jag anser den samlade oppositionens motförslag oviktiga.

Reservationen 5, om jag nu skall ta dem i ordning, lar sikte pä vad som egentligen bör vara utgångspunkt för alla resonemang kring energiförsöriningen, nämligen konsumtionssidan. Vi är medvetna om all Slålverk 80 blir myckel energikrävande, därför vill vi undersiryka - vi, del iir cenlern. folkpartiet och inoderata samlingspartiet - hur väsent[igt det iir all man i delta stora projekl inriktar sig på god hushållning med energin. Ett sådant uttalande, menar vi, skulle kunna vara av betydelse ocksä i andra sammanhang, där man planerar nya anläggningar. Au socialdemokralerna inom utskollet inte velat ansluta sig lill det önskemålet ser jag som elt utslag av den märkliga inställning man möter inom regeringspartiei: kriiiska synpunkter på Slålverk 80 lär över huvud laget inle föras fram.

Näsla gemensamma reservation rör också konsumtionssidan. Vi anser att planeringsorganet för energisparandet skall vara fastare organiserat ;in vad regeringen har tänkt sig. De betydelsefulla funktioner som organet kommer att få motiverar enligl vår uppfallning en sådan status.

Reservaiionen 39 iir ett exempel på vad jag sade nyss, att det jusl inte är nägra siirskilt spektakulära meningsmotsättningar som ligger bakom de reservationer där centern, folkpartiet och moderata samlingspartiet har gäll samman, flär iir del nyttan av draghästar i skogsbruket som understryks. Det är, om jag får använda uttrycket på nyll, en marginell fråga. Men den är vardagsnära och diirför inte alls utan betydelse. Med hjiilp av draghästar kan nian lä fram virke från en del arealer där mekaniserade metoder kommer till korta. Beredskapsaspekterna bör man inte heller glömma. Au det finns hiistar och körkunnigt folk är värdefullt i avspiirrningstider.

På tal om skog kan jag kanske göra en ulvikelse. Från moderat håll

är vi inte med pä elt uppslag som har följts upp av cenlern och folkpartiet i reservationen 7. all man med skallepengar skulle premiera vad som kallas fritidshuggning av brännved. Tanken pä alt släppa in diverse friiidshuggare på skogsiigarnas marker ter sig äventyrlig för oss, och den administration som skulle krävas för alt kontrollera utfört arbeie och betala ut premier skulle, menar vi, bli orimligt stor i förhållande lill nyttan av fritidshuggning. Rätta sättet att uppmuntra till användning av brännved är enligt vår uppfattning all låta skogsägarna för eget bruk la ut brännved skattefritt. Vi beklagar all en folkparfirepresenlanl är efter år har hindrat en sådan lösning.

Sä tillbaka till de gemensamma reservalionerna.

Reservationen 52 gäller energi ur biosyslem. Här uttalade den moderata partimolionen undran inför proposilionens myckel negativa syn, och i en enskild moiion av herr Wijkman har ytterligare framförts skäl för ati inie sätta forskning på detta område i strykklass. Vi är från vårl håll glada all centerpartiet och folkpartiet har anslutit sig till önskemålet all anslå 2 milj. kr. för ändamålet.

Reservationerna 61 och 62 rör båda organisationsfrågor. Vi anser att Kärnsäkforsk-en sådan där hemsk förkortning-i vafie fall t. v. inle bör överföras lill kärnkraftinspeklionen, och vi anser all det skall finnas parlamentariker med i delegalionen för energiforskning. All socialdemokralerna motsäller sig detta är ganska uppseendeväckande.

Så går jag över till de sex reservationer som moderalerna är ensamma om.

Reservationen 8 är avgiven för alt skapa garantier mot au energiavgiften - vi acceplerar en sådan i och för sig - blir ett fiskall instrument som används för all tillföra statskassan ylleriigare intäkter. Energiavgifter bör enligl vår mening antingen tas i anspråk för positiva åigärder inom energiförsöriningen eller beaktas när höjden av andra statliga intäkter bedöms.

Reservaiionen 12sikiar till alt tillförsäkra riksdagen informaiion om effekterna av bidrag lill energibesparande åtgärder inom näringslivel. Akiiviielen är ny och del rör sig om slora pengar. Au få en uppfattning om hur den fakiiski verkar måste därför vara viktigt.

Reservaiionen 23 rör bergrumsförläggning av kärnkraftverk. Vi lycker alt utredningsmalerialei är otillräckligt på den punklen. Bl. a. militära myndigheter har haft synpunkter som borde tas till vara.

Reservationerna 30 och 32 gäller anslagsfrågor. AU staten ikläder sig garanti i samband med utvinning av olja, naturgas och kol är vi införstådda med, men vi vill all riksdagen i varie särskill fall skall få lilllalle all la ställning till det Slalliga engagemanget.

En lanke som vi däremot blankt avvisar - det sker i reservaiionen 32 - är all staten ställer lånemedel lill förfogande för Stalsförciags projekl all bygga ell oljeraffinaderi i Brofiorden. Vi har alll skäl all fråga oss om vi inle här i landet är på väg all la oss olja över huvudet genom en sådan anliiggning och andra liknande som projekteras. När del gäller au svara på den frågan måsle nian ocksä bedöma den framlida utbyggnaden eller krympningen av de anläggningar som redan finns. Pä den punkten har

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

inga övertygande besked lämnats.

Reservationen 50 slutligen föfier upp moderata samlingspartiets motion på den punkt där man föreslär att forskning kring framtida reaktorlyper skulle få en påplussning av anslagsmedel med 3 milj, kr. Del skulle möjliggöra en bältre framförhållning i forskningssammanhang, där lidsperspektiven är långa och där vi i vårt land har lillgång lill forskare inställda på nya problemlösningar.

Med della, herr lalman, trorjag all jag redovisat de punkter där moderata samlingspartiets representanter i näringsutskotlet har reserverat sig, antingen tillsammans med center- och folkpartirepresentanlerna eller ensamma. Den siffra jag angav - 12 av 63 avgivna reservationer - är ett besked om vad jag inledningsvis konstaterade, nämligen att vi i moderata samlingspartiet i stort sell finner regeringens bedömningar av denna vikliga fräga rikliga. Att vi på etl antal punkler förekommer som reservanter rubbar inte det omdömet.

Jag ber alltså, herr talman, alt fä yrka bifall till samtliga reservationer där milt namn förekomnier.

Hen WIRTÉN (fp):

Herr talman! Som vi hört innehåller näringsulskollels belänkande väldigt mänga särmeningar. Del är inle mindre än 63 reservationer. Till dessa kommer de 11 som avgivits i civilulskoltet och skalleutskottet. Del är klarl att de många reservalionerna rör både stora och mindre betydelsefulla ting. I en del reservationer redovisas viktiga pariiskiljande huvudprinciper, och andra lar upp energipolitiska detaljfrågor. Sammantagna ger reservalionerna förhoppningsvis en helhetsbild av vad de fem riksdagspartierna slår för i energipolitiken.

Herr Regnéll gav oss i folkpartiet alldeles nyss betyget all våra reservationer var mer marginella. Får jag fråga: Är det marginellt all säga nej till beslut om nya kärnkraftverk, att kräva en hårdare hushållningslinje än vad regeringen gjort'' Är del inle i stället så alt moderala samlingspartiets reservationer framstår som avsevärt mindre betydelsefulla än folkpartiets'' Moderata samlingspartiets reservaiioner är mer förfiänta av beteckningen marginella.

En sak borde det i alla fall råda enighet om över partigränserna, nämligen all det numera går åt mycken mänsklig energi för att bilda sig en genomiänkl syn på energifrågorna. Del är elt mycket omfattande, mängskiftande, tekniskt svårgenomträngligt och med starkt motstridiga värderingar försett material som ligger till grund för dessa belänkanden.

Herr talman! Den som under nägra år försökt följa den energipoliliska debaiten kan liiii konstatera skillnaderna. På 1960-lalet var debatterna fä och förhållandevis lättöverskådliga. Striden gällde bl. a. vilken kärnkraftsteknologi Sverige skulle gå in för. Valet gällde lungvallen- kontra lätlval-lenreakiorer. Kampen slutade i Marvikenfiaskoi. del kraftverk som en riksdagsman nied humor motionerade om och föreslog att del skulle bli ell naiionalmonumeni. därför all del var stort, del var full och del var dvrl.

Men främst gällde ändå striden under 1960-talet att få hejd på den to-lalförsiörelse av de unika svenska älvlandskapen som var på väg att ske. Det var nägol av en berusning i vifian att betvinga del frilt forsande älvvallnei med teknikens vidunderliga fördämningar, tunnlar och kraftstationer. Del gav elektricitetens välsignelser men på bekoslnad av landskapsbild och ekologiska system.

Det finns fortfarande möjlighet all bygga ul litet vattenkraft utan att förstöra de fyra stora orörda Norriandsälvarna Torne, Pite och Kalix älvar saml Vindelälven och utan all förstöra andra omstridda älvsträckor på skilda håll i värt land. Folkpartiets syn på della kommer Ola Ullsten alt redovisa senare i deballen.

Men vallenkraften kan inle lösa vårt energibehov. I dag gäller del all finna alternativ. Kärnkraften har länge framställ såsom elt huvudalternativ. Jag vill dock påpeka all vi frän folkpartiet har föreslagit en satsning ocksä på andra alternativ. Alltför sent har man kommit i gång med utvecklingsarbetet av hur man kan utnytfia vind, sol, jordvärme, energiodlingar och andra sådana mer mifiövänliga energiformer.

Mot bakgrund av de växande svårigheter kärnkraften i dag brottas med och den ensidiga satsning som har skett pä denna framstår vår energiförsörining nu minst sagt problematisk. Del omdömet gäller inte minst med lanke på vårl slora oljeberoende. Över 70 96 av vår energiproduklion är ofiebaserad. Ingen vill, trorjag, rekommendera en större satsning pä oljekraften. Vi har oljekrisen vintern 1973-1974 i friskt minne. Framför alll utgör svavelutsläppen, som föfier med oljebränningen, fruktansvärda långsikliga miljöhot. Våra marker och vallendrag tål inte en fortsatt försurning. Känsliga växter och fiskar är redan livsholade och växtkraften i markerna sjunker.

Vi kan alllsä endasl utvinna ringa vallenkraft ytterligare. Vi är sent ute med ulvecklingen av alternativa energikällor såsom vind. sol, jordvärme och energiodlingar. Vi vill inle öka värt oljeberoende. Vi har inle heller omedelbara förutsättningar all i slörre omfallning ulnylfia andra fossila bränslen såsom kol och lorv. Leder dä della lill slutsatsen att man skall bygga ut mer kärnkraft? Vi frän folkpartiet svarar nej på den frågan. Jag skall strax återkomma lill värt ställningstagande i della sammanhang. Men redan nu vill jag deklarera att de ökande tekniska, sociala, säkerheismässiga och inie minsl ekonomiska problem som mött kärnkraften har gjort alt vi inte i dag är beredda all gä med pä fler än de elva reaktorer som riksdagen lidigare har beslutat au bygga. Vi står således fast vid vårt ställningstagande frän 1973. Men ingen har heller enligl vår uppfattning kunnai peka på ati farorna med del beslutade känikraftsprogrammel är av den arten all vi måsle avbryta det med de problem med energiförsöriningen som skulle följa i spåren pä en så drastisk åtgärd och med den kolossala kapitalförstörelse som del skulle innebära.

Vi anser i folkpartiet all del enda realistiska i delta läge är att stanna upp och ge sig betänketid, innan man bestämmer sig för all antingen i panik springa baklänges och la skydd eller rusa vidare ulan au liinka färdigt

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

om vilket vägval som är del bästa. Vi lycker all della är en logisk slulsals. Men för alt behälla den handlingsfriheien krävs en framgångsrik energihushållning.

Del är väl bekant för alla i den här kammaren all folkpartiet tidigare och mer energiskt än nägra andra har drivii kraven på bällre energihushållning, Riksdagsmajorileien har vid en rad tillfällen avslagit en del av dem. Statsråd har viftat bort dem lill en böfian. men somliga av dem har snabbi dykt upp igen i form av regeringsinilialiv.

Av proposiiionen framgår att regeringen numera inser värdel av energihushållning. Del kommer att kunna sparas en hel del med hjälp av de energisparsiöd som nu förlängs och utvidgas för fastigheter och industri. Vi kan hoppas all del omfallande forsknings- och utvecklingsprogram som nu dras i gång kommer all ge resullat tämligen snabbi. Men vi menar i folkpariiel all mälel för energihushållningen hade kunnai sällas högre, au ambilionen borde vara slörre och all viljan måsle bli starkare, .'\nnars när vi inle de resullat vi menar krävs för att ha bevarad handlingsfrihet under några år.

Jag skall inte äter i delalj redovisa vårl sparprogram. Även det kommer Ola Ullslen all tala om senare. Jag vill bara peka på några av de förslag som ännu inle vunnit bifall. Vi vill ha en energisparlag som ställer krav pä bästa teknik för energihushållning lill rimlig kostnad. Del skulle ge bältre tyngd ät hushållningspoliliken. Vi har tidigare tagit upp kravet på en inventering av spillvärme frän industri som kan ulnylfias för uppvärmning. En sådan kommer nu all göras av industriverket. I del sammanhanget har vi begärt all Stålverk 80 utformas på elt sådant sätt all de oerhört slora energimängder som omvandlas där konimer lill full nytta. Slålverk 80 borde bli elt föredöme.

Vi vill göra om energisparkommittén lill elt permanent organ meil uppgift au i alla lägen driva hushällningskraven. Kommittén bör slälla upp konkreta sparmål ocii följa upp des.sa. Den bör fä ökade befogenheler och vidgade arbetsuppgifter. Del är också ytterst väsentligt all vi snabbi fär fram energibeskattning och ell laxesystem som direkt syftar lill energihushållning och inle lill slöseri. Vi lägger tyngdpunkten i vårl hushällningsprogram på sådana generellt verkande siyrmedel och vill undvika direkt reglering och administrativ toppstyrning.

Frågan om kärnkraftens utbyggnad, herr talman, är ju kontroversiell. I riksdagen finns tre olika handlingslinjer. Folkpariiel anser au del redan beslulade kiirnkraftsprogrammei bör genomföras men all nägra ytterligare kärnkraftsaggregal inie skall byggas. Socialdemokralerna och moderaterna förespråkar fortsatt kärnkraftsuibyggnad. Cenlern och vpk anser, antar jag, au vi snarast möljligi skall avslå från kärnkraften.

Socialdemokrater och moderater har alltså gått i allians för all fortsätta kärnkraftsulbyggnaden. Visserligen innebiir deras förslag att riksdagen nu bor ge klartecken endasl lill ytterligare tvä kärnkraftsaggregat, men det är inte särskill svårt att se vad man syftar lill på längre sikl. Moderalerna har rent allmänt en positiv syn pä kiirnkraften. Socialdemokraliska lalesmän

har inle stuckit under stol med all man gärna ser en fortsall utbyggnad. Ivern är sä slor all vi inle ens hinner igenom utskottsbehandlingen förrän man vill gå vidare. Ulskoitsmajorilelen talar nu för ylleriigare ell aggregat, förlagt lill Barsebäck. Riksdagen skall visserligen fä tillfälle all bedöma den frägan senare, men man kan väl säga alt majorilelslinjen inle längre är 13 utan snarare 13 1/2.

Och planeringen för fortsall kärnkraflsulbyggnad gär lydligen vidare som om ingenling hade hänl. Halmslads kommun har nyligen fäll påpekande frän regeringen om alt man genom den kommunala planeringen skall se till all del finns mark för ett kärnkraftverk i Getinge, dvs. på en plats utanför de nu ianspråktagna kraftverksområdena. Att regeringen i propositionen nu nöjt sig med att föreslå bara två nya aggregat, nr 12 och 13, kan förklaras med all man inte velat sticka ut huvudet längre än man lycker vara nödvändigi. Om nya kärnkraftsaggregat skall las i bruk efter 1985, behöver ju beslulel knappasl fallas nu.

Folkpartiet säger, som jag nämnde inledningsvis, ja lill del redan beslutade kärnkraftsprogrammel men nej lill fortsatt utbyggnad. Vi vill inle lyfta på bommen. Vi vill ha kvar valfriheten. Del finns en rad vägande skäl för en sådan försiktig inställning. Vi har ulföriigt redogjort förden i vår moiion. Det saknas fortfarande tillräcklig erfarenhet av de stora reakloranläggning-arnas drift och säkerhet. Man har inte kunnai garantera nödkylningssys-lemens effektivitet, eftersom de inte prövats i stor skala. Och del finns en rad oklarheter om hur man slutligt skall hantera avfallet. Det är högst osäkert vilka poliliska förutsättningar som finns för ell internationellt samarbete och internationell kontroll av kärnkraften, och här ligger bl. a. problemen med spridning av plutonium.

Alll slörre tvivel redovisas på att kärnkraften verkligen blir ekonomisk. Här finns alllsä en hög grad av osäkerhet, och vi anser all den osäkerheten har ökal sedan riksdagen sist log slällning till frägan om kärnkrafts-utbyggnad. Den debatt som förts sedan dess har visal på nya svagheter hos kärnkraften.

Vi anser det därför vara klokast att stanna upp, avvakta nya erfarenheter, se om problemen kan få bättre lösningar, föfia den internationella ulvecklingen. Del är möjligt all den lyp av kärnkraftverk som vi hittills har satsat pä är elt tekniskt stickspår; andra och kanske säkrare syslem finns eller kan utvecklas. Vi har ingen anledning all nu snabbt gå vidare. Genom all satsa pä hushållning får vi ell andrum. Vi bör ulnylfia del för all med slörre allvar tänka vidare, bli säkrare, låla deballen gå vidare.

Del kan synas som om regeringen också haft tankar ål del håll som jag nu redovisat. Man har skurit ned de lidigare planerna avsevärt. Regeringen bör väl i dag kunna svara på frågan om man nu ärmera medveten om kärnkraftens risker och nackdelar än vad man var 1973, eller om det är främst av taktiska skäl som nian nu är mer återhållsam.

Men energipolitik är inle bara frägan om kärnkraft, herr talman. Del finns en risk föratl andra väsentliga problem och frågeställningar kommer

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

5 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

alllför mycket i skuggan. En sådan viklig del är den del som i regeringspropositionen kallas för "en aktiv ofiepolilik". Folkpartiets uppfallning skifier sig här pä några vikliga punkler frän regeringens. Vi har ingen principiell invändning mot regeringens uppfattning all vi bör eftersträva en ökad nationell kontroll över vär oljeförsöfining. Det är önskvärt. Men den kontrollen kan skötas på olika sätt.

Man skall nog ändå inte ha alllför stora förhoppningar om all ell ökal statligt engagemang i ofiehanteringen verkligen ger en sådan ökad nationell kontroll och trygghet. Del är försl som sisl ändå producentländerna som bestämmer om vi skall fä nägon ofia. Regeringen förordar direkta avtal med ofieproducerande länder och att Sverige engagerar sig i ol-jeletning utomlands. De länder man i första hand tänkt sig är länder i Mellersta Östern, Men om en ny s, k, fredskris skulle uppslå och de oljeproducerande länderna av poliliska skäl bestämmer sig för en ny oljeblockad, är det dä så troligt att vi genom engagemang av del här slaget kommer au ha nägon gynnad ställning? Knappast - för att få en sådan konimer krav sannolikt all ställas på vår utrikespolitik, krav som inte kan accepteras.

För all förbättra vår försöfiningslrygghei krävs i första hand all vi samarbetar bl, a, med ofieklubben lEA och att vi försöker fä överenskommelser med länder som kan förväntas stå utanför ofieembargon. Det naturligaste är då alt försöka konima överens med Norge. Men regeringen lycker all den norska oljan är för dyr. Den norska oljan blir sannolikt dyr. Men del är ett pris, som vi bör vara beredda au betala för all öka vår försöriningslrygghel.

Regeringen vill all Sverige skall engagera sig i oljeletning utomlands och all vi försöker köpa in oss i ofiefyndigheter. Della är ganska äventyrligt. Men försöka duger väl i och för sig. Del är i alla händelser högst tvivelaktigt all riksdagen på ett enda bräde nu skulle ge garaniier på 2 000 milj. kr. för della ändamäl. Här måsie riksdagen få en chans all mera ingående bedöma projekten.

Den nya slalliga ofiepoliliken skisseras pä nägra sidor i proposiiionen men är lydligen redan i gång. Här finns del alla skäl alt reagera. Vi häller tydligen mycket snabbt och ulan all riksdagen får någon rimlig chans till insyn på all få etl stort statligt engagemang i en ny sektor. Tydligen har del gäll sä fort all inle ens regeringen hängt med. Man säger att Statsföretag är ett lämpligt instrument för ofiepoliliken. Det är tänkbart. Men om så skall ske är det nödvändigi all det skapas insynsmöjligheter och alt riksdagen får bedön-ia satsningarna och ge riktlinjer för verksamheten. Nägon redovisning för hur regeringen har tänkt sig - eller är del kanske bara Statsföretag som tänkt - utformningen av del häi- ges inle i propositionen. Del här är vikliga saker. Del är riksdagen och inte loppadministratörer i induslridepartemeniel och Statsföretag som skall styra den svenska oljepoliliken.

Jag vill ocksä kort beröra frågan om nya alternativa energikällor. Man har från många håll försökt avfärda dem. Det går inte. Del blir för dyrt.

säger man. De passar inle in. De ger inga energilillskoll. Del här är en farlig förhandsinställning. Personligen gick jag för nägra är sedan i bräschen för alt vindkraften skulle utredas. Vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar fanns att utnyUja denna frill flödande energikälla? Riksdagen beslöt att en sådan undersökning skulle göras. Del har lett fram lill myckel intressanta och förhoppningsfulla rapporter frän olika häll, så intressanta all även näringslivel nu har engagerat sig för att vidareutveckla idéerna. Utomlands pågår också mycket intressanta försök.

Vi har satsat mifiarder för att utveckla kärnkraften. Vindkraft, ny teknik för att UtnyUja organiska bränslen, nya metoder för all ta lill vara solenergi har fått slrunisuminor. Nägra fä glada entusiaster har slitit med dem. Var hade vi slätt om fördelningen varil någol mer rättvis? Det blir någol bällre nu. Genom de nya satsningarna på forskning och ulveckling kommer en del nya pengar all falla även på projekt av del här slaget. Vi har velat satsa ytterligare ett antal miljoner på vindkraft, på lorv, på bioenergi och på grundforskning. Det är etl första steg.

Kol är ingen ny energikälla. Men för svensk del har den blivit marginell. Kolet slogs ul av den billiga ofian. Men när nu oljan blivit dyrare har kolet böriat bli konkurrenskraftigt igen. Regeringen vill inte salsa på kol. Vi tror all det är fel. Inle minst för all minska värt beroende av olja och vissa producenlområden bör vi kunna öka kolanvändningen.

Herr lalman! Mol bakgrund av del jag nu anfört har vi gjort den bedömningen, all del kan vara lämpligt och möjligt all försöka begränsa ökningstakten när det gäller energikonsumtionen under perioden fram till 1985 till i genomsnitt ca 1,5 96 per år. Efter 1985 bör vi inrikta oss på nolltillväxt i förbrukningen. Del här förutsätler en linje som går in för kraftig hushållning. Vi harocksä lagt fram förslag om en sådan politik, som gär längre än regeringens. Den går att förena med kraven pä forisatt ekonomisk tillväxt och full sysselsättning. Den är dessutom klart inil-jövänlig. Den kan genomföras genom styrning av marknadsekonomin och förulsäller inle en regleringsekonomi.

Herr talman! Folkpartiet har en rad reservaiioner mot den energipolitik som nu regeringen främst med stöd av moderata samlingspartiet svarar för. Jag har tidigare berört några av de punkler där vi har en annan uppfattning. Jag har inte för avsikt all redogöra för och argumentera för alla punkter där vi har reservationer. Jag skall bara kort sammanfalla skillnaderna i stort.

Vi har en annan uppfattning än regeringen när det gäller energiproduktionen. Del har jag redan nämnt. Vi säger ja till del 1973 beslulade kärnkraftsprogrammel men nej lill ylleriigare utbyggnad. Vi vill hålla igen med vattenkraften och inte bygga ul så mycket som regeringen.

Vi har en högre ambitionsnivå än majoriteten när det gäller hushållning med energi. Vi har under del senaste året fåll gehör för hushällningslinjen - mottryckskraften kommer nu alt stimuleras trots att så sent som i fiol riksdagen gick emot våra krav om detta. Vi vill ha bättre lag när

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

det gäller att spara i nya och gamla lägenheter och lokaler. Vi vill ha en energisparlag. Vi vill permanenta energisparkommittén och ge den långl större befogenheter och uppgifter. Vi har en rad andra konkreta förslag i samma riktning.

Vi vill ha in närdemokrali i energipolitiken. Om nu topparna i Vattenfall och de stora ofiebolagen fär dela med sig av makten, skall del inte bara ske lill topparna i Statsföretag och kanslihuset. Vi vill ha slörre öppenhet och möjligheter för riksdag och allmänhet all få inflytande. Vi vill ha alternativa prognoser och teknologier och vi vill ytterligare främja forskning och ulveckling av nya energikällor.

Jag vill sluta, herr talman, med en reflexion i anslulning till den de-mokraliski- aspekten på energipolitiken. För bara några få år sedan var energipolitik nägol som bara en del experter sysslade med. I dag är situationen en hell annan. Tiotusentals människor har med liv och lust gett sig in i den här frägan, i studiecirklar och partiarbete, i miljögrupper och på annal sätt. Della väldiga engagemang har inle varit förgäves. Del har påverkal och förändrat energipolitiken. Men det får inle sluta med delta. Frägan är långt ifrån färdigdiskulerad. Mängder av osäkerheter kvarstår. Många vill veta mer och påverka mer.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill de reservationer vid näringsulskollels belänkande nr 30 där herr Andersson i Örebro och jag själv slår antecknade.

I detta anförande instämde herrar Löfgren, Carlslröm, Åberg, Hylländer, Henmark, Lindahl i Hamburgsund, Jonsson i Alingsås, Sellgren och Ekinge (samtliga fp).

Herr REGNÉLL (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Wirtén var inte införstådd med den formulering som jag använde, nämligen alt folkpartiets motförslag kanske inle avviker sä särskill mycket från den linje som socialdemokrater och moderater hamnat på och att det rör sig om ganska marginella förslag. Mot del anförde herr Wirtén all 11 aggregat som molbud mol 13 aggregat innebär en väsentlig skillnad, och självfallet kan man om man räknar i proceni hävda all så är fallel. Men denna skillnad är inle uitryck för någon helt olikartad princip. Det är fräga om en avvägning på marginalen, och då tyckerjag nästan att del kan vara befogal all tala om marginella skillnader. Men jag sade redan i mitt lidigare anförande all del inte åligger oss vare sig alt formulera etl omdöme eller all välja den term som i deiia sammanhang kan vara den riktiga.

Hen WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag lycker alt del är fel all göra frågan om energipolitiken till en exercis om 11, 13 eller 5 reaktorer. Vad jag, herr Regnéll. menar är all den principiella skillnaden mellan moderala samlingspartiet och folkpartiet i denna fråga är en annan.

Vi säger i dag nej till fortsall utbyggnad av kärnkraft medan herr Regnéll och hans parti är beredda att gå vidare. Vi lycker, som jag sade i mill tidigare anförande, att osäkerhetsfaktorerna har vuxit och alt del därför nu krävs en betänkelid. Del finns inte skäl all gä vidare innan vi är säkra pä alt klara av det kärnkraftsprogram som vi beslutade 1973. Där ligger den viktiga skillnaden oss emellan.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! I dag fattar riksdagen beslul i energifrågan. Så myckel är klart, alt riksdagens majorilel inte stämmer med majoriteten bland folkel. Landels inre maktkretsar trodde länge all energipolitiken kunde styras i tysthet. Del slarka folkliga engagemanget har överraskat och skrämt dem. Därför visar de höga herrarna ofta sill hån och sitt förakt för folkopinionen. Frågan om kärnkraften berör människornas framlid i sådan grad, alt del varil rikligt, om folkel fåll säga sin mening direkt. Vpk är tyvärr det enda parti som krävt all denna ödesfräga skall bli föremål för folkomröstning.

Energifrågan är inte bara en fråga om energi och energislag. Den är inle en fråga om teknik, inte ens om vetenskap i teknokratisk mening. Den är en fräga om makt. Den är en fräga om vilket ekonomiskl syslem som skall råda. Den är en fräga inte bara om energi, utan om hur man skall handha materiella resurser över huvud tagel. Den är en fråga om hur och för vad ändamål man skall producera. Den är en fråga om hur man skall leva pä jorden. Mer politisk och ideologisk kan inte en fråga vara.

Vad står då partierna i denna fråga? Centern vill stabilisera del totala intaget av energi vid dagens nivå och göra del nu omedelbart. Regeringen å sin sida förutser 25 96 ökning av energiintaget fram till 1985 och därefter stabilisering pä den nya högre nivån. Folkpartiet står någonstans mill emellan regeringen och cenlern. Moderalerna seglar omkring som glada förespräkare för den obegränsade tillväxten i kölvattnet pä regeringen - eller också är det regeringen som är i moderaternas kölvatten. Del låler sig inte med full siikerhel faslsUilla vem som svarar för det ideologiska faderskapet i den här alliansen.

Frän vpk ser vi en avgörande brist i andra partiers säll att närma sig frågan, De svarar inle pä den centrala frägan: Vad slags samhälle kriivs för all uppnå de lösningar av energiproblemet som partierna, dä främst regeringen och centern, ställer? Denna fräga är avgörande.

Man måste nämligen allvarligt tvivla på om det totala intaget av energi över huvud kan stabiliseras i ett kapitalistiskt samhälle, som styrs av privat vinst.

Om vinslen styr, tvingar sig ocksä strävan efter slörsla möjliga vinst fram. Hur är då del kapiuilisliska samhället konstruerat? Kapitalel sönderfaller i två delar: konstant kapital, dvs. produktionsmedel, och variabelt kapital dvs. arbetslön. Bara del senare, ger upphov lill vinst. Vinsten är ju skillnaden mellan vad man måste betala för arbetskraften och

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

vad man fär ut av den. Men nu vet vi, att kapitalismen drivs att öka produktionsmedlens värde per arbetare, dvs. arbetaren sätts pä alll dyrare och mer komplicerade maskiner. Produktionsmedlens andel ökar, arbetslönens andel minskar. Eftersom vinst kan utvinnas bara ur den sistnämnda källan, får vi en lendens till minskad vinstprocent i förhållande till totalkapitalet. Detta måsle kapitalismen hela tiden söka kompensera, men hur?

Del finns två sätt. Del ena är all sänka arbetslönen. Del andra är att utvinna en större arbetsprodukt. Men vill man utvinna en slörre arbetsprodukt, då måste man alltså ständigt föra in nya resurser i systemet: maskiner, råvaror, energi. Tillväxten blir mer eller mindre ivängsmässig.

En annan tendens förmärks också hos kapitalismen. Vinst kan skapas inte bara genom produktivt arbeie. Privat vinst skapas ocksä genom alt förbruka sådana rikedomar som inte kostar någol: ren luft, natur, obearbetade tillgångar. I l.ex. den lidigare sä billiga råofian låg delvis etl sådant obetalt värde. Kapitalismen kunde utnytfia det, därför all den internationella storfinansen hade makten över tredje världens resurser, där alllsä de ledande kapitalistiska induslrimaklerna utnytfiade oljeproducenterna. Man ökade inlaget av resurser som man inte betalade lill deras fulla värde men som man likväl kunde läla ingå i arbetsprocessen. En på vinstslrävan byggd ekonomi saknar alllsä vafie naturlig spärr mot resursslöseii och förstöring av naiurtillgängar.

Vi kan alllsä konstatera, både teoretiskt och praktiskt, att kapitalismens tillväxt är mer eller mindre ivängsmässig. Men hur skall man då kunna stoppa intaget av energi vid en viss nivå. som både regeringen och centern föreslär? Del måste vara näst intill omöjligt i elt system, där den rent kvantitativa tillväxten är kopplad till den viktigaste drivkraften, vinslen. Föratl stabilisera energiintaget måste man alltså kunna lösgöra sig från den kvantitativa tillväxten och dess tvång. Och man mäste ocksä lösgöra sig frän vinsten som den drivande faktorn. Man mäste ersätta den blinda, ivängsmässiga tillväxten med en medveten, ansvarig planerad ekonomi. Man kan inle ha kvar kapitalismen. Man måste övergå lill en socialistisk planekonorni, en socialistisk hushållning.

Men hela denna fråga viker exempelvis centern undan. Centern vill ha en stabilisering av energiintaget pä dagens nivå. Plötsligt och ögonblickligt tror man att det gär alt strypa all kapitalistisk tillväxt, och lill råga på allt utan att ens så mycket som andas på det kapitalistiska systemet. En sådan stabilisering i dag skulle givetvis i och för sig vara möjlig. Men den skulle kräva nära nog totala styrmekanismer i ekonomin, och den är helt oförenlig med den anarki som kiinneiecknar den ekonomi som styrts av privat vinst.

Della är alllsä centerns slora illusion. Man vill ha stabilisering, men man vill slippa diskussionen om kapitalismens ekonomiska lagar och maktförhållanden. Centern vill ha resultat, men man vill inle slå till fiänsl med redskapen. Cenlern vill äta filmjölk, men man envisas med all äta den med gaffel.

Regeringen är egenlligen i samma situation, trots all den angriper centern. Regeringen vill också ha stabilisering av energiintaget, men på en 25 96 högre nivå och uppnådd först 1985. Vpk delar i och för sig uppfattningen att della aren ganska realistisk prognos. Men man fårobservera all inte heller regeringen tar slällning lill om detta går all över huvud taget genomföra i en vinstekonomi, där storfinansen har sin frihet att handla soni den vill. Regeringen angriper centern, men själv vill ju regeringen så att säga bli centerpartister år 1985. Regeringen vill ocksä äta filmjölk med gaffel, möjligen med tvä gafflar och först är 1985 -men del är ingen avgörande skillnad.

Vpk delar regeringens bedönining alt en stabilisering av energiinlaget kan nås omkring 1985. Dessförinnan är en viss tillväxt sannolikt oundgänglig. Men för att garantera den föfiande stabiliseringen mäste man övergå lill en planekonomi. Filmjölk måste med andra ord ätas med sked, om man skall fä i sig nägol av den. Övergäng lill en planekonomi med stabilisering av energiinlaget kräver nämligen - och mäste kräva - en omformning av teknik och organisation i ekonomin. Det betyder all den 25-procentiga stegringen av energiintaget fram lill 1985 måsie användas för alt omforma ekonomin, för all förbereda den för ell nytt säll alt fungera, för en ny lyp av hushållning. Gör man inle det, kan man aldrig garantera stabilisering 1985 eller senare. Del är märkligt all pä flera hundra sidor i regeringens proposilion berörs knappt med en enda rad frägan om vilken lyp av ekonomi som krävs för all uppnå målets stabilisering. Det lycker vi är kortsiktigt och illusionsmässigl. Regeringen liksom cenlern viker undan den frägan.

Men om man nu godtar alt det blir 25 96 ökning av energiintaget fram lill 1985 och därefter stabilisering, varför skulle dä kärnkraften vara nödvändig? Nej, nödvändig är kärnkraften bara om man går in för obegränsad och hämningslös tillväxt - dvs. del rena moderalprogrammet. Och jag frågar mig: Vad spelar regeringen för spel' Är det sä all man säger all man vill ha siabilisering 1985 men i hemlighet räknar med forlsatl tillväxt ändå? Är det därför man iir så angeliigen om kiirnkraftens utbyggnad' Misstankar och frågor hopar sig - del är nalurligl när man som utomstående ställs inför en regering som har problemel all inte ens ha sina egna parlisympatisörer med sig i den hiir frågan.

Kärnkraften är, såvitt vi förstår, inle nödvändig om man accepterar en stabilisering på 25 96 högre nivå än nu. Därför bör kärnkraften inle byggas ut. Vpk:s uppfattning är att Sverige sä småningom bör frigöras frän allt kärnkraftsberoende.

Vpk:s motstånd mot kärnkraften grundas på en rad goda skäl. Låt mig bara nämna nägra.

Kärnkraften minskar inle landets oljeberoende. Tvärtom riiknar regeringens egen kalkyl med ail ofieimporten skall bli 12 96 högre lill 1985. Kärnkraften är kopplad lill en lillväxtbelonad ekonomi som siiindigl ökar beroendet även av andra energislag och resurser, däribland olja.

Med kärnkraften ökar Sveriges maktpolitiska beroende både på råva-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

rusidan och pä fiänstesidan. Det blir stormakterna, företrädesvis USA, som kommer all dra upp rikllinjer för de små staternas kraftförsöfining på kärnkraftsområdel.

Går man in för kärnkraft, sä binder man sig i praktiken ocksä för utvecklingen av s. k. bridreaklorer. Det kommer all bli knapphet på uran, och del konimer all framtvinga bridreaklorer, eflersom de har bältre råvaruekonomi än nuvarande reaktorer. Därmed underkastar man sig olycks- och föroreningsrisker, vida större än de nuvarande.

Kärnkraftens anhängare har inte i någol sammanhang kunnai visa på en praktisk lösning av avfallsproblemel. Man borde ha haft ålminslone några ärs praktisk erfarenhet av vad som händer vid avfallsförvaring i halv skala. Del har man inte skaffat sig.

Den civila kärnkraftsutbyggnaden har militära konsekvenser. Samexistensen niellan USA och Sovjetunionen bygger ju bl. a. på all anlalel kärnvapenmakler kan begränsas. Men della löper stor risk att genombrytas ifall man i framtiden fär en rad nya plutoniumägare: Brasilien, Indien, Israel. Sydafrika. Sverige osv. Sverige har, som vi ser del, ingen anledning att medverka i denna typ av utveckling.

Man måste enligl min mening också skarpt reagera mot del dubbelspel som bedrivs jusl i den här delen av kärnkraflsproblematiken. Å ena sidan låter kraflverksinlressena i landet ge ul en broschyr av Tor Ragnar Ger-holm. Där förklaras hell frankt att civilt plutonium knappast duger till militärt bruk. Samtidigt sänder utrikesdepartementet ut pressmeddelanden enligt vilka den svenske delegaten i Förenta nationerna har understrukit faran som ligger i att antalet pluloniummakter växer. Regeringen säger en sak för hemmapubliken och en annan sak inför den internationella opinionen. Sådant inger inte förtroende.

Slutligen är valet för eller mot kärnkraftsekonomin ocksä för Sverige ell val av sida i internationelll sammanhang. Vi vet all de kapitalistiska industriländernas tillväxt ökar klyftan niellan vinstekononiins hunger efler resurser och tillgången på resurser inom de egna ländernas gränser. Av della ftifier frän de kapitalistiska industriländernas sida en siriivan all behärska iredje världens resurser, det må vara Chiles koppar, Zaires uran eller Mellersta Österns olja. USA har slörtai folkfronisregimen i Chile, man har hotat ofieländerna med krig och man intrigerar jusl nu aktivt mot befrielserörelsen i Angola och södra ,frika. Kärnkraften och dess lillväxtinriktade ekonomi, som den är kopplad till, driver fram imperialism och aggression. Frägan gäller dä om Sverige skall binda sig ytterligare lill del väsldominerade system för vilket denna imperialism är ell livsbehov. Ell socialistiskt arbetarparti som vpk vel sin plats i den striden: den är på deras sida som bekämpar imperialismen. Diirför gär vi ocksä mol kärnkraften.

Accepterar man stabilisering av energiintaget 1985 - som ju också regeringen säger sig göra - så behövs inte kärnkraften. Del går alt ersätta dess lillskoli med annat. Av den planerade mängden kärnenergi kan enligl vpk:s alternativa program niellan 35 och 40 96 vinnas genom all

ulnylfia nu förspilld oljevärme. I ell par årlionden har della medvelel försummats av slatsmakterna, trots all kommunerna har varil beredda all salsa på sädana här kombinerade krafl- och värmeanläggningar. Orsaken lill försummelsen har varil dels billiga oljepriser och slöseri, dels all staten har struntat i att göra nägol ät oljeslöseriel eftersom man har varil hell inriktad på och läst vid kärnkraften.

Ca 15 96 av kärnkraften vill vpk ersätta med industriell mottryckskraft och ytterligare 15 96 med industriell spillvärme. En irafiköverföring av begränsad omfattning - som går att åstadkomma även inom ramen för elt kapitalistiskt samhälle - frän privatbilism till kollektiv trafik och sjötrafik ger ytterligare ca 15 96. I vartdera fallet kan ca 7 ä 8 96 tas från torv, avfall resp. solenergi för lokaluppvärmning. Med della mångsidiga allernalivprogram -därdel f ö. finns många andra tänkbara komplement, som vi här inte har nämnt - kan man onödiggöra kärnkraften ulan all för den skull behöva la ytterligare nya vattendrag i anspråk för energiproduktion och ulan att ha sänkt boendeslandarden.

Herr talman! Den i gär publicerade opinionsundersökningen ger etl förkrossande belägg för alt kärnkraftens motståndare har riilt och all vpk har valt en riktig och realistisk linje. Regeringen har i sin mer vulgära propaganda sökt hävda att kärnkraften är nödvändig för standard och sysselsättning. Men människorna har inte låtit lura sig av del päsläendet - och del med skäl, ty det är inte sant. Standard beslår nämligen för vanligt folk inte däri alt en hämningslös vinstekonomi får stapla produkter ovanpå varandra. Standard består däri all man kan tillgodogöra sig produkiion som är socialt nyttig, och den sociala nyttan av produktionen behöver inte alls öka med ökad energiförbrukning. Ofta nog är del tvärtom. Om man exempelvis fär mindre privatbilism och flera daghem, så ökar den sociala nyttan samtidigt som det blir billigare ur energisynpunkl. En starkare satsning på socialt värdefull kollekliv konsumtion kan vid en och samma energiförbrukning öka den sociala nyttan. En omfördelning av resurserna i samhället till arbetarklassens förmån ökar givetvis den sociala nyttan även vid oförändrad energiförbrukning.

På liknande sätt förhåller del sig med sysselsättningen. Den kapitalistiska delen av viirlden har aldrig förbrukat så mycket energi son-i nu. Men arbetslösheten har heller inte varil så hög i den delen av världen på 40 år. Den har i verkligheten ökal parallellt med energiförbrukningen. Denna speciella typ av den kapitalistiska tillväxtekonomin barden egenskapen all den ökar utslagningen - och kärnkraften är bara en av de faktorer som driver på denna ivängsmässiga lillväxlproccss. Vid en stabil energiförbrukning kan man få bättre sysselsättningseffekt, fler arbetstillfällen, om man satsar på en socialt motiverad hushållning och en förfinad produktion av varor och tjänster som är styrd av folkflertalets sociala behov, än om man ensidigt saisar på lunga processindustrier och-allmäni slöseri med resurser,

Karl Marx skrev i första delen av Kapitalel att den kapitalistiska produktionstekniken undergräver all rikedoms urkällor: jorden och arbe-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

tåren. Den ekonomi av resursslöseri, av utslagning, av hårdare utsugning i arbetslivet, av kommersialism och materiell skräpkultur som klassam-arbelspoliliken fört de svenska arbetarna in i -del ärjust den utveckling som Marx en gäng kritiserade. Omsorgen om naturen och miinniskan, avståndstagandet frän kommersialismen och aktsamheien om det mänskliga arbetets produkter ingår sedan gammall i arbetarrörelsens och arbetarklassens kullur och livsstil. Och del iir i överensstämmelse med den livsstilen som vpk säger nej lill kärnkraften.

Herr talman! Vi lever i en tid när niånga gamla gudar faller, när människorna siitier traditionella ekonomiska värden i fräga. Vi skall akta oss för att underskatta arbetarklassens länkande. Den klass som hårdast får bära lillväxtekonomin och dess hänsynslöshet på sina axlar, den klassen sätter nu alltmer denna slöseriels ekonomi i fräga. Den är inle benägen all offra sociala värden bara för prestigekonsumlion. Den är inle likgiltig för vilkel samhälle och vilka värden den lämnar i arv ät de ännu ofödda generationerna. Kampen mot kärnkraften, kampen fören socialistisk planekonomi, där blind profifiakt ersatts av de arbelandes egna demokratiska och ansvariga beslut - den kampen ärell stöd för arbetarklassens ökade medvetenhet om vad som är nödvändigt för landets och viirldens framtid.

Mol den bakgrunden går vpk till omröslning i denna fråga.

Jag yrkar bifall lill vpk:s samtliga reservationer.

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! Del är få frågor som så enormt engagerar miinniskorna i vårt land som energipolitiken. Den debatt som förts i rådslagsgrupper, i organisalioner, på arbetsplatser och i hemmen visar på en vilja alt tränga in i de svåra problemen för att bilda sig en personlig uppfattning. På samma sätt har vi riksdagsledamöter grundat vår uppfallning. Det ut-skoltsförslagom den framlida energiförsöriningen som nu diskuteras bygger på alla de fakta som vi i utskottet själva tagit initiativ till att få fram och pä alla de uppgifter som organisalioner av skilda slag givil oss.

Det är självklart att det ibland i en debatl som sä mänga människor dellar i bl;r onödiga tillspetsningar. Särskilt vi riksdagsmän, som dock till slul har alt ta ansvaret för ett beslut, lär del av opinionsytningar av varierande innehåll. Man har beskyllt oss för att vara okunniga, för alt vara för lata och inte vilja skaffa oss kunskap eller för alt gä i den ena eller andra polentalens ledband.

Vi är inga experter. Så långl har dessa opinionsgrupper riilt. Men jag vill påstå att vi som tillhör näringsuiskoltel och söm behandlat regeringens proposition om energiförsöriningen verkligen har försökt iriinga in i problemen. Vi riksdagsledamöter har en förmån framför andra: vi har möjlighet all be den expertis som finns all meddela oss fakta i det här sammanhanget. Det har vi också gjort. Vi har anklagats för all bara lyssna lill representanter för verk. myndigheter och statliga uiredningar. Del är inle sant. Vi har lyssnat lill många fler: lill fältbiologer, mil-

jögrupper, naturvårdare, älvriiddare. Jordens Vänner osv. Men vi har naturiiglvis också lyssnat till de människor som har speciella kunskaper på detta område, människor som är salta alt sköta vissa uppgifter och därför rimligen bör kunna de här frågorna bällre än vi. Man har dä beskyllt oss för att lyssna lill fel experter. Jag vill påslå alt i den mån experterna hävdar olika uppfattningar har vi sökt fä bägge parterna all tala om sina ståndpunkter.

Jag har velal säga detta bara för att jag känner ell behov av all ge en annan och sannfärdigare bild av hur beslut förbereds i riksdagen än den de människor och grupper av människor ger som inte har så mycket till övers för den representativa demokratin och för vilka överdrifter i ordval och röstläge ger en dramatik som vi inte här i kammaren kan Slå lill fiänst med.

Även om energifrågan är svär kan man förenkla de problem vi slår inför lill följande två huvudpunkter:

Hur myckel energi anser vi oss behöva fram lill är 1985, dvs, den planeringsperiod som vårt beslul skall omfatta?

Hur skall vi producera den mängd energi vi bestämmer oss för att behöva?

Föratt vi skall kunna besvara den första frågan måste energipolitiken sältas in i etl slörre sammanhang, nämligen vilka mäl vi har för samhällsutvecklingen som helhet. Energipolitiken fär inte styra värt politiska handlande. Den skall i stället väsentligen bidra till att förverkliga vad vi i övrigt vill.

Det regeringsförslag som utskollet hiift all ta slällning lill har tre grundläggande mäl. De energipoliliska beslul vi kommer att falla nu skall:

Bidra lill alt förbättra sysselsättningen och skapa trygghet i arbelet så att den sociala ufiiimningen kan fortsätta och välfärden byggas ut.

Värna naluroch miljö så all minsta möjliga skador uppslår på klimat, växtlighet och människor.

Ge oss handlingsfrihet pä lång sikl sä all vi fortlöpande kan la till vara erfarenheterna av energisparande och ulvecklingen av olika energikällor.

Del slår klarl för oss alla all energin måste användas med slörre åier-hällsamhei än som skett hittills. De energitillgångar vi i dag har kunskap om och möjlighet all använda oss av är begränsade. Kostnaderna för alt framställa energi siiger. All frLimsiällning - oavsett vilka former den antar - påverkar miljön. Vi måste ta hiinsyn lill en iniernatioiiell solidaritet. De rika länderna mäste avslå från en del av de begränsade oljeresurserna lill förmån för u-länderna. Allt delta talar för att vi måste hushålla med energin.

Den första hörnpelaren i regeringens förslag iir därför all energiförbrukningen måste dämpas. Denna principiella målsäiining iir alla partier överens om. Vad som skiljer oss ät iir bara bedömningen av hur snabbi vi kan åsiadkomma en dämpning utan alt den lår konsekvenser för andra vitala samhiillsomräden. t. ex. sysselsiiiining och ekonomisk ulveckling.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Vär energiförbrukning har under de senasie decennierna ökat med ca 4,5 % per år. Även med en spontan utveckling utan sparåtgärder beräknas ökningslakten bli liigre i foftsäiiningen, 3-3,5 96 enligl experterna.

Regeringen föreslår i sin proposilion all slrävan skall vara all ökningstakten fram lill 1985 begränsas till 2 96 per år. Därefter bör en ylleriigare nedpressning ske så att man får en konstant förbrukningsnivå senast vid ingången av 1990-talet. Det innebär alllsä att man har en nolltillväxt. För energiförsöriningen därefter får man ta förnyad ställning 1978, bl. a. med hänsyn lill den länga planeringsperioden.

Det här är i internationell jämförelse en mycket ambitiöst program. Med Sverige jämförbara induslriländer som EG-staterna och USA har som riktmiirke en 3-procenlig ökning under del niirmaste decenniet.

Utskottets majoritet ansluler sig lill regeringens bedömning i denna huvudfråga.

Centerpartiet och folkpariiel har i moiioner och reservationer redovisat sina avvikande uppfattningar i fräga om målen för energikonsumtionens ulveckling.

Folkpariiel prutar en halv proceni på vårt förslag och centern prutar en halv proceni pä folkpartiets. Det låter onekligen som om skillnaderna var väldigt små. Men om man försöker översätta dessa halva procenlsiffror till andra termer blir det annorlunda. Värt program innebär en begränsning av tillväxten lill 1985 lill 60 96 av den beräknade spontana tillväxten. Folkpartiets målsättning innebär all vi skall komina ner lill 45 96 och centerns all vi komnier ner till 30 96 av denna fria tillväxt. Del kanske säger litet klarare vad del är fråga om.

Flera olika medel föreslås för all åstadkomma elt energisnålare samhälle, och iag skall bara nämna några av dem:

Ell mångsidigt forskningsprogram som kostar 360 mifi. kr. under tre år föresläs.

80 milj. kr. föreslås i statligl slöd enbart under budgetåret 1975/76 lill energibesparande åigärder inom näringslivel.

Vi talar för en höjd energibeskattning.

Statens industriverk får i uppdrag att studera energianvändningen i de tvä mesl energikrävande industribranscherna, nämligen järn- och stålindustrin samt skogsindustrin, alltså trä och papper.

Vi skall driva en forlsalt sparkampanj.

En särskild utredning har tillsatts för att snabbi utarbeta förslag till kommunal energiplanering.

Elablering och utbyggnad av energikrävande induslrianliiggningar skall i fortsättningen prövas av regeringen.

Län och bidrag skall ges för åtgärder som syftar till all spara energi inom byggnadssektorn.

Della är en uppräkning som är omöjlig att hålla i minnet. Men vi kan väl alla vara överens om all mycket bestämda och väsentliga algiirder bör vidtas för all vi skall kunna få fram aliernaliva energikällor och för alt vi skall kunna spara dem vi har nu.

Somjag tidigare nämnde vill folkpartiet begränsa energikonsumtionens ökning till i genomsnitt 1,5 % per år, och centerpartiet vill begränsa den till 1 96 per år.

För att uppnä denna målsättning har folkpariiel, förutom alt uttala allmänna förhoppningar om en lägre konsumtionsnivå. föreslagit stiftandet av en särskild energisparlag. Utskottet anser inle all en energisparlag skulle medföra några väsentliga fördelar och avstyrker därför yrkandei om utredning av denna fråga.

Centerpartiet har heller inga nya medel all föreslå för att nå sina ener-gimäl. Förutom en allmänl from förhoppning om besparingar sätter centern sin lit lill etl väldigt subventionerande av åtgärder inom näringslivel - till byggnader, till induslriella processer - och inom bosladsseklorn. Dessa subventioner skulle främst påverka oljebehovei för uppvärmning och endast i liten grad elkraftsbehovei, och del är den verkligt svaga punkten i centerns program.

Frågan om hur vi skall producera den energi vi behöver är belydligl svårare än del som jag hillills har lalal om. Vi saknar i vårt land ofia. kol och naturgas, de verkligt betydande energikällorna. Vi har våra älvar och vi har uran. Vi har ocksä vind och sol - åtminstone vissa tider pä året - men del är inle realistiskt all räkna med dessa senare som energikällor inom en nära lidrymd. De kan bli belydelsefulla framöver.

Energibalansen visar alt oljan i dag svarar för mer än 70 96 av hela vår energiförsörining. Andelen oljeprodukter i den totala energiförbrukningen beräknas 1985 ha minskat lill 60 96. Men i absoluta lal konimer ofieförbrukningen ändå alt öka fram lill 1985.

Den stora andelen ofia i vår energiförsörining innebär ell myckel ödesdigert beroende av andra länder. Vanskligheten i delta fick vi en påminnelse 0111 förra vintern under energikrisen. Del finns emellerlid ingen utvecklad och allmänl accepterad energikälla som har tillräcklig kapacilel all ersätta oljan. Under överblickbar frannid måste vi därför på alla säll försöka säkra en trygg ofieförsörining samiidigi som vi försöker begränsa vårl beroende av olja.

Utskottet tillstyrker de förslag som framläggs i proposiiionen lill en integrerad ofiepolilik under samhällets ledning.

1 mälsätiningen an pressa ned höjningen av energiförbrukningen till i genomsnitt 2 96 per år lill 1985 ingår i totalsiffran en endasl obetydlig ökning av ofiebehovet men en ökning av elkraftsbehovet på inemot 6 % per år. Elkraften har varit och är vår mesl populära energiform. Första kvartalet i år ökade elförbrukningen med 15 96 i jämförelse med motsvarande lid förra årel.

Elkraftens popularitet iir kanske vårt allra största problem niir del gäller energiproduktionen. De nya maskinerna i industrin och de moderna hjälpmedlen i hemmen drivs med elkraft. Dessulom används elkraft alltmer till bosladsuppvärmning. 90 96 av alla småhus i nyproduktionen är försedda med elvärme.

För all framsiälla elkraft finns i dag huvudsakligen tre allernativ: vat-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

tenkraftverk. ofiebaserade kraftverk och kärnkraftverk.

Möjligheterna lill en ylleriigare utbyggnad av vallenkraften är emellertid begränsade. Intressena att bevara våra vallendrag har vuxit sig alll starkare efter hand som tillgången pä älvar och vattensystem som är opåverkade av vattenkraftsuibyggnaden har minskat. Regeringens ståndpunkt är all en viss fortsatt utbyggnad är nödvändig. En ylleriigare vallenkraftsutbyggnad med ca 5 TWh bedöms vara möjlig fram lill 1985. Centerns och folkpartiets representanter i utskollet reserverar sig lill förmån för ett vattenkraftsiillskoii på 4 TWh fram lill 1985. Del är här framför alli. fråga om att bygga ul redan utbyggda vallendrag osv. Här föreligger del alltså återigen en skillnad.

Elkraft kan också framställas genom ofiebaserade kraftverk. Det finns dock flera starka skäl som talar emot en sådan inriktning av vår elkraftsproduktion. Jag skall bara nämna nägra.

Etl ökal byggande av ofiekraftverk skulle ge oss elt ökal ullandsberoende. Del är ocksä förödande för vår betalningsbalans all ytterligare öka den myckel dyra oljeimporten. Del allra viirsla anser jag dock vara den inverkan pä mifion som en ytterligare utbyggnad av ofiebaserade kraftverk skulle medföra. Nedfallet av svaveldioxid skulle öka. Alla vet vad del betyder för våra sjöar och i övrigl. Nedfallet av kväveoxid ökar, och del finns en myckel stor fara för all man ökar halten av koldioxid. Vissa forskare pastarätt det skulle kunna medföra en väldig omvälvning av hela vårt klimalsysiem. någol som skulle få förfärande verkningar.

Motsvarande påverkan på miljön uppstår vid förbriinning av kol. Men de strälningsrisker som är förknippade med del briinslel lalar man i debatten myckel liiel om.

Varför har jag nu lagil upp dessa frågor? Socialdemokralerna och de andra partierna har ju i stort sell samma bedönining av i vilken utsträckning vi skall använda olja och kol vid framställning av elkraft. Jag har tagit upp dessa frågor därför all jag vill varna för all cenlerns och i viss mån folkpartiets energipolitik kan innebära ell ökat beroende av fossila bränslen för elkraftsproduktion.

Med en tväprocentig årlig höjning av energikonsumtionen får vi år 1985 en total energiförbrukning av 540 TWh. Del skall jämföras med dagens förbrukning pä ca 450 TWh.

I andra länder saisar man på en forcerad utbyggnad av kiirnkraften. OECD-länderna tiodubblar sill kärnkraftsprogram fram till år 1990. trots all många av dem har egna olje- och koltillgångar. Det skulle även vi kunna göra, eftersom vi har egna urantillgängar och en egen kärnkrafts-teknik men saknar egna resurser av olja och kol.

Den svenska regeringen följer inle utlandets exempel. I propositionen föreslås inga nya kärnkraftstaiioner ulöver de fyra som nu finns. Däremot förordas en forlsatl mycket försiktig utbyggnad vid redan befintliga kärnkraftverk. Del föreslås all riksdagens lidigare enhälliga beslul om elva aggregat utökas med två. Industriministern uttalar alt planeringen för de nya aggregaten i första hand bör inriktas på en utbyggnad i Forsmark.

Utskottet tillstyrker della förslag men förordar en viss modifiering. I tvä moiioner som lämnats till näringsuiskoltel föreslås en projektering av ytterligare ett kärnkraftsaggregal i Barsebäck. Utskottet har funnit av alll som sagts om de fördelar som härmed skulle slå all vinna att detta är ell intressant projekt. Man skulle med hjälp av della aggregat kunna sprida fiärrvärme lill Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg och pä del sättet minska oljeförbrukningen med åtskilliga hundratusenials ton. Ulskottet uttalar därför all regeringen bör undersöka della projekl jämsides med projekteringen i Forsmark. Lägg märke lill all vi säger undersöka, inie projekteral Sedan är del naturligtvis riksdagens sak all la Slällning hur della skall komma all se ul.

Vi kan i dag inte besluta om att bygga i Barsebäck i stället för i Fors-mark. Ingen ansvarig vill bygga detta kraftverk. Det är riksdagsmännens sak all la slällning. Självklart vet vi all Sydvärme i Malmö är berett alt bygga, men vi lycker del är värt all undersöka förulsätlningarna. Därför säger vi: Undersök också della projekl. Sedan konimer ärendet lillbaka lill riksdagen.

Både herr Wirtén och herr Sjönell frågar hell onödigt om vi menar med della all vi har bäddat för ett fiortonde kraftaggregat. Vi har i utskottet upplyst om vad vi menar. Vi säger: Undersök dessa saker och kom tillbaka lill riksdagen. Då har riksdagen flera olika möjligheler all falla beslut. Den kan i. ex. besluta att bygga i Barsebäck och placera bara etl av de nya aggregaten i Forsmark. Den kan besluta all inle bygga nägol i Barsebäck utan behälla de tvä aggregaten i Forsmark.

Man frågar: Kan vi dä inle besluta om elt fiorlonde kärnkraftverk? Jo, teoretiskt finns nalurliglvis den möjligheten, eftersom varie nytt riksmöte är suveränt. Näsla riksmöte kan rent förfaliningsmässigt besluta om 50 kärnkraftsaggregal, om del så vill. Frågan är vilken tilltro man har till partierna. Men ingen riksdagsman i den grupp som jag tillhör har på något säll velal binda sig för etl fiorlonde aggregat. Det har ingen föreslagit.

Efter diskussionerna i ulskotlei föreställer jag mig alt moderalerna är inne pä samma linje. De må dock kunna svara för sig själva. Della skall inle göras lill något berg. när del bara är elt försök au jämföra olika ting.

När del gäller kärnkraftens säkerhet har mycket grundliga undersökningar gjorts i både Sverige och utomlands. De pekar pä alt riskerna för reaktorhaverier är små och all konsekvenserna vid eventuella haverier är mindre än som sagts i diskussionerna. Della konstaterande innebär inte all ulskottet bortser från att del finns risker med kärnkraften. Tvärtom förordar vi en mycket försiktig utbyggnad jusl på grund av riskerna med kärnkraften. Avlallsfrägan l.ex. är inle hell lillfredsslällande löst. Repl tekniskt har man hittat lösningar för långtidsförvaring av högaklivi avfall, men ingen metod har hillills prövats i full skala. Den avfallsprodukt i form av plutonium som alstras i etl kärnkraftverk anser dock ulskoilei inle vara eu oöversiigligi probleni. Del finns nya tekniska möj-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

ligheler att återanvända della plutonium så all del till slul blir fråga om myckel små mängder.

Tiden för milt anförande medger inte att jag närmare gär in på kärnkraftens alla säkerhetsaspekter och ekonomi. Andra talare konimer all beröra de frågorna. Jag lämnar därför dessa delar. Men jag vill konstatera all forskningen visar pä all del gär all lösa alla problem med kärnkraften ulan all man målar upp den mycket dystra bild som har gjorts från visst häll.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar all frågan om utbyggnad av kärnkraftverken skall underställas svenska folkel i en folkomröstning. Utskottet finner med tanke på kärnkraftsfrågans komplicerade karaktär det osannolikt all en folkomröstning skulle kunna utformas så all frågans mänga väsentliga aspekter kunde beaktas. Utskottet avstyrker därför förslaget om folkomröstning.

Samtliga partier acceplerar all kärnkraften används för framställning av elkraft. Jag gördel konstaterandet därföratt det har nämnts i debatten alt centerpartiet säger nej lill all form av kärnkraft. Cenlern accepterar i vafie fall nu de fem kärnkraftsaggregal som är i gäng. Rent principiellt är riskerna och avfallsproblemen desamma oavsell om vi har fem eller irelion aggregal. Skillnaderna är endasl kvantitativa.

Folkpartiet vidhåller riksdagens lidigare beslul om elva aggregat men säger nej lill tretton under åberopande av bl. a. riskerna. Del farliga med kärnkraften uppslår således enligl folkpartiets bedömning vid det tolfte och trettonde aggregatet, inle de första elva. Jag har väldigt svårt all förslå detta resonemang.

Jag måste medge all cenlern naturiiglvis kan ha räll och alla andra partier och människor kapilall fel. De som har hamnat vid den högre nivån, dvs. alla utom cenlern. grundar sina bedömningar pä vad offentliga utredningar, remissinstanser, arbetare, fiiinsiemän och företagare samt aktiva kommunalmän har hävdat. Men jag skall inle förneka all del är möjligt alt de alla har fel medan cenlern har rätt.

Redan en begränsning av energiiillväxten lill 2 % per år aren utmaning mot det levnadssätt som vi har vant oss vid. Det kräver ell nyll ener-gimedveiande hos människorna. Energidebatten har dock fört del goda med sig au människorna i värt land nu verkar vara mera inställda pä alt accepiera en omställning av våra levnadsvanor än tidigare. Det sker nu en omvärdering av begreppet standard. Hög standard innebär inle bara en ständigt ökad tillströmning av nya produkter. Det är orimligt att fortsätta som förut. Del enda partierna är oense om är egentligen hur snabbi en omställning kan genomföras. Vi socialdemokrater anser att den måste genomföras under en längre lidrymd, om del inte skall uppslå oanade svårigheler i landets ekonomi, medan somliga menar all ell beslut kan fallas i dag och verkställas i morgon.

Vi riksdagsledamöter har skilda uppfattningar om hur framlidens samhälle skall formas. Även om vi lagil del av precis samma faktaunderlag i en fräga. kan vi komma lill mycket skilda uppfattningar. Del är ingenling

konstigt med del. Det finns ingen enkel och objektiv lösning pä samhällsproblemen. Våra poliliska bedömningar har sitt ursprung i olika samhällsklassers behov och värderingar, i de idéer och den samhällssyn som de olika partierna representerar. Vi utgår när vi fattar våra beslut visserligen alla frän de uppgifter experter och andra ger oss om verkligheten. När experterna tagit fram sina förslag, har vi förtroendevalda all göra våra bedömningar och avvägningar. Vi har då att ta hänsyn dels till behov och önskningar hos de väfiare som vi representerar, dels till den avvägning mellan olika fakla och sakskäl som är nödvändig för att samhället som helhet skall fungera. Vi kan inte bryta loss en bit och ha en mycket bestämd uppfattning om den ulan hänsynstagande till allting annal i samhället.

Vi representerar ocksä skilda delar av landel och måste fästa vikt vid de problem som finns hemma i våra egna valkretsar. Själv representerar jag Norrbotten, en region där sysselsättningsfrågorna alltid har varit det alll överskuggande problemet. Tusentals norrbottningar saknar i dag ett tryggt och meningsfullt arbete. De kräver sin del av den gemensamma kakan. Men vi vet att om vi skall ta till vara alla de naturrikedomar som finns i länet och ge alll fler del av en ökad välfärd, så måste vi bygga vidare pä förädling av råvarorna skog och malm. De processerna är energikrävande. Ett beslul i riksdagen om ylleriigare nedskärning av ökningstakten när det gäller energin ulöver den regeringen och utskottet förordar skulle lämna människor som saknar sysselsättning, inle minsl i skogslänen, i sticket. Jag kan inle slå lill svars för dem som utsett mig till sin talesman i riksdagen, om jag siöder ett beslut som skulle göra ännu fler människor arbetslösa och allvarligt försämra möjligheterna all bygga ut länets näringsliv. I första hand centerns men i nägon män ocksä folkpartiets förslag medför, som jag ser det, dessa risker.

Herr talman! Uiskotteis hemställan omfattar sammanlagt 89 olika punkler. Jag har bara kunnat beröra ett fåtal av dem i mitt anförande. Inte heller har jag haft möjlighet att kommentera mer än nägra av de 63 reservationerna. Andra talare kommer senare i debaiten att behandla andra frågor, även om kanske inte alla hinns med här i dag.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottels hemställan i punklerna 1 t. o. m. 89.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill försl starkt instämma i vad utskottsordföranden herr Svanberg berättade om handläggningen i näringsutskottet. Vi har verkligen, som herr Svanberg sade, ansträngt oss för att höra alla tänkbara parter. Det har varil kärnkraftsenlusiaster och del har varit kärnkrafts-motståndare, och vi har försöki sä gott det nu kunnat ske att fä ell sä brett underlag som möjligt. Jag vill understryka vad herr Svanberg sade om alt vi ändock lill slul är amatörer, men det är amatörer i politikernas gestalt som efter bästa förstånd skall försöka sammanväga vad fackmän och tekniker har kommit fram till. Det har vi försöki göra var

6 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

och en pä sin ort i våra olika partier.

När herr Svanberg säger att vi i cenlern inle sä myckel konkretiserar bakgrunden lill värt program - som är underlag för de resultat vi vill ha av denna kärnkraflsdebaii, nämligen en krympning av kärnkrafts-satsningen till all bl, a, bara godta fem aggregat och kanske i forlsätlningen avveckla dem också - vill jag bara invända alt centern i dessa avsnitt bygger hela sin partimolion pä vad bl, a, energiprogramkomniitlén har sagt. Den har gjort en utomordentligt ambitiös inventering av de tekniska och övriga fakta som finns i della sammanhang.

Herr Svanberg säger vidare all centerpartiet bara satsar pä all subventionera näringslivet för all uppnä de resullat som vi hävdar all man kan uppnå. Till del vill jag säga all vi subventionerar ju även bostäder och lokaler för all fä bältre isolering m, m. Del är väl inget fel på den subveniioneringen. eftersom den har inletts av regeringen.

Man kan ju slälla frägan: Vilket är effektivast och mest meningsfullt för vårl lands framtid - all subventionera isolering av bostäder för alt spara energi och all subventionera näringslivel för alt del skall spara energi eller att subventionera en slor kärnkraftsuibyggnad? Den frågan kan och bör alllid ställas.

Herr Svanberg säger slutligen all sådana subventioner bara bidrar lill alt öka oljebehovei. Nej. det är inte riktigt sant.

Den slora satsning på framför alll mollrycksanläggningar i kommuner och inom induslrin. som vi vill ha. innebär all man samtidigt sparar en mycket slor kvantitet olja i enskilda villor och i bostadsområden. När fiärrvärmeverken använder mottryckskraften, blir ofieanvändningen mycket effektivare.

När herr Svanberg hävdar att del är en försiktig utbyggnad regeringen är ute efter, måste man undra hur försiktig den är- eftersom man redan 1985 gör Sverige lill 40 % beroende av kärnkraft när del gäller elproduktion, 40 % av vår elkraft skall alltså är 1985 produceras via kärnkraft. Del kallar jag inte en försiktig utbyggnad.

Sedan noterar jag med lillfredsslällelse alt herr Svanberg säger all det är möjligl all cenlern har räll i hela sill energiprogram. Jag är övertygad om att vi har del.

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Del är ju sä som ulskollels ordförande har sagl alt vi har etl mer ambitiöst program för all spara på energi under den period vi nu diskuierar. Man kan naturligtvis finna siyrmedel efter tvä vägar.

Den ena vägen har herr Svensson i Malmö pläderat för, nämligen mera loppstyrning, mera socialistisk planekonomi. Den vägen avvisar vi för Iblkpariieis del. Vi vill i stället gä den andra vägen, som anbefaller och siktar lill all ulnylfia marknadsekonomins dynamik och initiativförmåga. Sådan ramhushällning tror vi kan leda fram till eu bättre samhälle och ett ftän energipoliliska synpunkter mer effeklivl samhälle.

Nu har vi. herr Svanberg, betydligt mer i vår älgärdskatalog än den

energisparlag som här åberopades och som vi i och för sig tycker är ell bra instrument för alt nå de här resultaten.

Får jag bara erinra om alt i vär motion finns ell lioårsprogram för lilläggsisolering m, m, av äldre fastigheter. Där finns normer om 3-glas-fönsler, förslag om rumslermoslaler och en hel del annat jusl på lo-kalkomforlens område, I vår motion föreslås, inte att förglömma, en ökad satsning pä forskning om hur man skall uppnå en effektivare hushållning med energi i byggnader. Vi föreslär vidare permanenining av energisparkommittén, där man sätter upp direkta sparmål på perioder. Det kan ocksä ge etl snabbare resullal.

Min tid tillåter f ö, inte alt jag redovisar vad vi säger om skatter och taxor, som vi också menar är viktiga instrument i detta avseende.

Del går all spara. Del kan anföras mängder av exempel pä det. Lät mig bara erinra om nägra exempel frän näringslivel, Uddeholms stålverk i Hagfors skar pä bara ell år ned sin energiförbrukning med 10 96 och sparade ungefär en och en halv mifion kronor i ofiekoslnader. Stora Kopparberg, Skutskärsverken, näslan fördubblade sin cellulosaproduklion samtidigt som man näst intill halverade förbrukningen av eldningsofia. Med den återanvändning av produkter som vi har pläderat för kan man också fä en bältre energihushållning. För att ta en fram en ny produkt ur gammalt material - dvs, skrot - går det bara ät ungefär en tredjedel av den energi som gär ät för all producera samma vara om man i stället startar med råvaror som malm och trä.

Låt mig så till sist om skillnaden mellan II och 13 kraftverk säga all vi vill stoppa och inte gä vidare, som herr Svanberg vill. Vi vill skaffa erfarenheter. Vi vill avvakta nya forskningsrön och behålla valfriheten. Det är där den vikliga skillnaden ligger.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Vpk är det enda parti som har krävt alt kärnkraflsfrågan skall bli föremål för folkomröstning, Ulskollels socialdemokratiske ordförande polemiserar nu mot del. Det enda skäl han anförde var all frägan var alldeles för komplicerad. Är del sä att den är för komplicerad för all vanligt folk skall kunna ha en uppfattning om den eller är det sä att vanligt folk har en uppfattning som inte passar dem som skulle drabbas av elt folkomröstningsresullal, som säkerligen skulle bli negativt för kärnkraften? Jag tror all det är pä det senare sättet.

Del är ell märkligt resonemang som herr Svanberg för. Han säger att frägan är för komplicerad. Varför har man över huvud taget folk-omröstningsinsiiluiel? Är del bara för all folk skall få ullala sig om små, obetydliga, enkla och okomplicerade frågor. Då är del inle mycket mening att ha det. Man har det väl därför att man jusl i viktiga centrala frågor, som innebär att man väfier utvecklingslinjer för lång tid framöver, skall kunna inhämta råd av folkopinionen. Och det är i viktiga och slora frågor som det skall användas. Del som herr Svanberg säger innebär att man gör precis tvärtom.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Vi har haft en slor och viktig fräga där folkel fick säga ja eller nej, nämligen frågan om allmän fiänsiepension. Det våren komplicerad fråga, men den ställdes: ja eller nej. Sedan fick den politiska debatten före omröstningen ge synpunkler och malerial lill underlag för ell svar. På samma säu är del med kärnkraftsfrägan. Den är inte mer komplicerad. Det skulle naturligtvis bli en mycket omfattande diskussion, som det redan har varit, om de poliliska aspekterna på kärnkraflsproblematiken. Men frägan är inte märkvärdigare än frägan om allmän fiänsiepension i så måtto all man givelvis kan slälla den i en folkomröstning: ja eller nej till kärnkraft?

Herr Svanberg säger vidare i sitt anförande alt riksdagsledamöterna har att ta hänsyn lill sina väfiares behov. Ja, men dä vore del väl bra om vi någon gäng frågade väfiarna vad de anser sig ha för behov, sä att vi inte satt och beslulade över deras huvuden om vad de skulle ha för behov och bestämde: de behöver kärnkraft, alltså skall de ha kärnkraft. Men vi bryr oss inie om att inhämta deras mening. Nu vet alla all del här kanske är en skendebait. Den maktpolitiska realiteten är den au såväl de myckel svävande besked som kom frän de socialdemokratiska rådslagsgrupperna som den senasie opinionsundersökningen visarall med all sannolikhet ca hälften av SAP:s sympatisörer i praktiken stöder vpk:s program. Dä är det klart att del inte är bekvämt att ta folkomröstning.

Hen SVANBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Detta måste bli helt korta bemötanden av var och en.

Herr Sjönell säger all jag har anklagat centern föratt bara subventionera induslrin. Jag sade inte riktigt sä. Jag sade att ni vill ge en myckel kraftig subventionering lill induslrin i tron alt det gär all på det sättet klara de här problemen. Jag har inle sagl au del är fel, men jag tror inle all man den vägen kan vinna något väsentligt - och del finns dock gränser för vad man kan subventionera.

Sedan säger han att vi skall satsa på mottryckskraft. Det vill regeringen och utskottsmajoriteten också göra. Bedömningarna kanske skifier sig när det gäller vad som är möjligt att fä fram den vägen.

Slutligen säger han, som del väsentliga, att är 1985 kommer 40 96 av elenergin att vara baserad pä kärnkraft. Ja, men var snäll och tala om var vi efiest skulle ta den kraften ifrän - denna elkraft, som ändå är myckel begärlig. Del är bara sä här det ser ul nu. Vi har inga fier älvar av särskild betydelse all bygga ul. Herr Sjönell uppskattade alt jag sade: Kanske cenlern har rätt. Del var litet ironiskt menat. Del är självklart att det kan vara sä, lika väl som det enligt talesättet kan finnas sju torsdagar i en vecka. Jag frågar bara: Har cenlern räll och alla andra partier fel? Del kan rimligtvis inte vara pä del sättet - men del gläder mig all herr Sjönell fortfarande tror på del.

Herr Wirtén säger all folkpartiet har annat än en energisparlag alt klara av dessa bekymmer med. Ja, självfallei har man det. Man lalar om mera iforskning. Ja, men forskningen ger ju inget i är och inte heller

nästa är osv. Vi skall ha en betydande forskning under tiden framöver, och den skall ge oss andra möjligheter längre fram, men den klarar inte problemen i dag.

Det är vidare möjligt att spara, och herr Wirtén pekar i det sammanhanget pä Uddeholm, Ja, självfallet är del möjligt att spara, och även regeringspropositionen bygger i slor utsträckning på sparande. Men det gär inte au spara hur mycket som helsl. Svenska folket kan t, ex, under en kristid spara kolossalt mycket, men det är ju nu inte fråga om sparande under en viss beslämd period ulan om ell permanent förhällande framöver. Vi kan spara mycket genom att stoppa slöseriet och vi kan konima fram till en bättre hushållning, men möjligheterna är inte obegränsade.

I vad sedan gäller frågan om vi skall ha II eller 13 kärnkraftverk har jag litet svårt att förslå skillnaden - om man förordar 11 har man slängt alla grindar och upprätthäller valfriheten, men om man förordar 13, öppnar man alla slussar. Man kan inte resonera på det sättet.

Jörn Svensson resonerar en del om folkomröstning i denna fräga. Jag kommenterade egentligen detta bara med att säga, att det är en komplicerad fräga. Det är inte så enkelt all man bara kan säga ja eller nej till frågan: Vill ni ha kärnkraft eller inte? Det måste väl också klaras ut vad vi får om vi inte fär kärnkraft, hur det påverkar samhället osv.

Jörn Svensson säger alt vi inte vill ha en folkomröstning därför att folk då kommer alt väfia etl annat alternativ än värt - vi skulle sitta och bestämma över väfiarnas behov. Jag tror all detta är en sanning med modifikation. Vårl arbete ute bland människorna är minst lika intensivt som Jörn Svenssons. Jag tror inte att denna fräga passar för folkomröstning. Det innebär inte all jag inte vill läla människorna vara med och bestämma i delta sammanhang. Del är bara folkomröstningsförfa-randet som vi inte tror på.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Hen SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag upprepar ytterligare en gång vad jag sade i min inledningsanförande. Om man gör upp ett sådant program som regeringen förespråkar i vad gäller kärnkraftssatsningen, innebärande att vi 1985 skulle ha en elproduktion som lill 40 96 är beroende av kärnkraft, har vi definitivt gått in i det kärnkraftssamhälle som centern säger nej till.

Det hela är inte så enkelt som herr Svanberg lät förslå genom sin vinkling i det sisla inlägget, där han framhöll all det inle finns fler älvar alt bygga ut. Vi har inte anvisat den vägen, ulan vi har sagt all investeringar skall göras för besparingar i både induslrin och näringslivel i övrigl. Vi har sagl att den årliga ökningen av elförbrukningen bör begränsas till 3 96 medan regeringen har anvisat en ökning av 6 96. De 3 procenten får vi fram dels genom en satsning pä kraftvärme, på mottryckskraft och pä fiärrvärmeverk. Dessutom vill vi stoppa slöseriet med energi. Vi har en mycket fasl och stark övertygelse, som jag angav i min inledningsanförande, all det räcker med dessa 3 96 i elproduktionsökning. Det räcker mer än väl, ty det finns ingen rimlig anledning anta

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

att vi under åren framöver måsie göra av med två och en halv gånger mera elkraft än vad vi gjorde under 1960-lalet, dä vi hade det slörsla bostadsbyggandet och den mesl omfattande industriproduktionen i vårt lands historia. Därför hävdar vi att 3 96 räcker och räcker gott.

Hen WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall först la upp vad herr Svanberg sade om våra ätgärder för att nå bättre energihushållning. Jag är tacksam för konstaterandet av utskottets ordförande all fp har betydligt fier förslag med syftet att spara energi än de han nämnde lidigare. Med del konstaterandet har också herr Svanberg givit en bekräftelse pä all man nalurliglvis kan göra mer om vifian är tillräckligt stark för en bällre hushållning med energi.

Det aktuella skedet av svensk energipolitik kräver stor handlingsfrihet. Väldigt mänga känner sig osäkra inför en fortsalt utbyggnad av kärnkraften. Det gäller därför inte, herr Svanberg, om reaktor 12 är farligare än reaktor II - självklart är det inte så. Det handlar om huruvida vi nu skall gå längre än vad vi var eniga om, åtminstone herr Svanberg och jag, är 1973. Då var vi ocksä eniga om att riksdagen skulle få ett allsidigt utredningsmaterial pä bordet innan man gick längre. Men ännu saknas det:ta material. Vi saknar exempelvis den viktiga AKA-uired-ningen,ochden har en av de allra svåraste frågorna att utreda och bedöma, nämligen hur det utbrända kärnbränslet skall tas om hand.

Del är här den väsentliga skillnaden går. Herr Svanberg vill gä vidare. Jag säger att vi måsie ha betänketid ylleriigare nägra år, och för delta måste man ha en bra hushällningspoliiik pä energisidan.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herrlalman! Ingvar Svanberg vidhåller alt kärnkraftsfrågan inle passar för folkomröstning för den är för komplicerad. Dä mäste man fräga sig: Varför passade den allmänna fiänslepensionsfrägan för folkomröstning? Det var ju ingen okomplicerad fråga. Den hade försäkringstekniska, sociala fördelningspolitiska aspekter samt kapitalförsöriningsaspekter-det fanns oerhört många, nästan lika mänga som när det gällde energifrågan. Ändå kunde det bli fräga om att pä valsedeln svara ja eller nej på allmänna fiänstepensioneringen.

På samma sätt kan man slälla frägan ja eller nej till kärnkraften, Alla de mer eller mindre invecklade aspekterna pä frågan får belysas i diskussionen inför folkomröstningen. Man kan av naturliga skäl inte sätta dem pä en valsedel. Man kan inte fräga om folk vill ha mer eller mindre sysselsättning, mer eller mindre prylar osv. Så gör man inte heller. Man skriver ja eller nej, och sä får den allmänna diskussionen ge underlag för huruvida man röstar ja eller nej.

Denna fråga skär uppenbarligen tvärs igenom partierna. Det lär vara så, även om man inte behöver tro pä den senasie opinionsundersökningen i dess alla detaljer, att inte ens moderaterna är säkra pä all deras syin-

patisörer stöder deras linje. Det betyder alltså all det traditionella par-tisysiemet i den här frågan - liksom i en del andra frågor - inte pä etl korrekt sätt speglar de faktiska opinioner som finns. Del är otillfredsställande. Därför hade del varit av betydelse att kunna inhämta folkets råd.

Mer än ell råd blir det ju hur som helsl inte. Folkel kan ju enligt författningen aldrig i en folkomröstning ta över riksdagens beslut. Men man hade fått elt råd som hade kunnat ge värdefull vägledning för hur riksdagen sedan skulle handla. Nog hade det varil vikligl och bra ifall man hade kunnat inhämta del rådet i en så pass ödesdiger fråga med alla de konsekvenser för det kommande samhället och för de ofödda generationerna som trots alll frägan om kärnkraftens utnytfiande är.

Hen SVANBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Det finns kanske inte så myckel all tillägga. Herr Sjönell kommer tillbaka lill delta om en 40-procentig ökning av elenergin. Redan i dag är 16 96 av vår elenergi baserad pä kärnkraft, och del är inte så förfärligt slor skillnad.

Han säger: Vi vill spara. Ja, vem vill inte göra del? Det gör ju regeringen i propositionen och del gör utskottet. Vi skiljer oss bara i fråga om vad vi anser vara möjligt all spara. En kan anse all del gär all spara enormt myckel, en annan att det bara går all spara litet.

Han vill stoppa slöseriet. Men del är ju vad hela regeringens proposilion handlar om. Hela elförbrukningen är ju inte slöseri.

Han säger all det som cenlern föreslär räcker. Varför skall vi göra av med mer än energi? Under del första kvartalet i är har förbrukningen

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

av el ökal med

Del visarall människorna menar någonting annat.

åtminstone när de handlar. 90 % av alla hus görs för eluppvärmning. Men herr Sjönell menar att här kan vi spara ännu nier. Då måste det lill mycket härda åtgärder. I vafie fall måsle man no slarkl på della, och vår tro är olika här.

Herr Wirtén säger all det går att göra mer om viljan finns. Ja.sjiilvfallei, del går all göra ingenting om man vill det. Men här är det ju precis samma historia. Hur mycket gär det att spara ulan att man tillgriper rena polismeloder? Man kan spara kolossalt mycket om man inför en sådan lagstiftning. Men för oss är del väsentligt alt denna nedpressning av energiförbrukningen icke fär leda lill sysselsätiningsbekymmer. lill omöjlighet att klara de oerhört slora sysselsättningsproblem vi har i samhället. Blir del så, vill vi inte vara med om det. Frägan är egentligen bara: Hur mycket är det möjligt alt göra ulan all man skadar andra samhällssektorer? Man måste väga in det i sammanhangei.

Herr Jörn Svensson återkommer lill vad jag har sagl om all den här frägan var för komplicerad för en folkomröstning, och han frågar: Var då inle frågan om ATP komplicerad? Egenlligen var väl inte själva frågan om man skulle gä in för fiänsiepension eller inle så förfärligt komplicerad. Nalurliglvis fanns det bakom detta komplicerade försäkringsiekniska be-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

räkningar - hur man kommer fram lill den och den summan - men det var inle det man röstade om. Del sägs här alt man skall gå ut och fråga: ja eller nej till kärnkraft? - och sä skall diskussionen upplysa om vad som li;gger i delta. För oss är inte kärnkraflsfrågan isolerad i samhället, den är en del av det hela. Jag tror faktiskt att det skulle bli mycket svårt att upplysa allmänheten om denna sak. Hur olika har inte vi i ulskottet hamnat ulifrän det material vi har kunskap om? Hur skall då inte människorna ute i landel uppleva detta'?

Herr talmannen anmälde att herrar Sjönell, Svensson i Malmö och Wirtén anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytteriigare repliker.

Herr indusiriministern JOHANSSON:

Herr talman! Frågan om energihushållningen är ju föremål för livlig debatt i många länder. Både här hemma och utomlands har under senare år insikten växt sig allt starkare om all det är nödvändigt att den fortsatta samhällsplaneringen ulgår frän en myckel restriktivare hushållning med energi och andra naturresurser än förut. Våra ambitioner pä mifiöområdei, värt intresse av att naturresurserna skall räcka för all utveckla ännu flera länder till vår nivå och flera andra skäl talar för delta. Glädjande nog kan det konstateras att en bred politisk enighet råder om detta mäl -att vi skall hushälla med energin sä längt del är tekniskt och ekonomiskt genomförbart,

Samiidigi mäste vi emellertid komma ihåg att behovet av energi fortfarande är starkt och t, o, m, ökar - även i Sverige, som ju ofta betraktas som etl energiintensivt samhälle. För vårt land är energi en oundgänglig förutsättning för välståndet och dess fortsatta utveckling. Vi kan inte förädla våra råvaror utan energi, inte värma skolor, arbetsplatser eller bostäder, inte transportera människor eller varor, inte underlätta arbetet i hushållen, jordbruket eller handeln, mycket annal all förliga. Det finns fortfarande många mål i det svenska samhället som för sin uppfyllelse kräver en ökad energitillförsel.

Önskan om strikt energihushållning och vetskapen om fortsatt ökning av behoven gör att kraven skärps på den samhälleliga planeringen för energiområdet. Samhället måste i ökad utsträckning la en ansvar för området i dess helhet, öka sill inflytande över energiförsöriningen men också mer än tidigare aktivt föfia och påverka konsumtionsutvecklingen. Regeringens energipoliliska program markerar utgångspunkten fören mer planmässig hushållning med energiresurser,

1 centrum för regeringens program står målsättningen att sänka ökningstakten i vär energikonsumtion till i genomsnitt ca 2 % om året de närmaste tio åren och att nå en konstant förbrukning omkring 1990, Vi har kommit fram lill detta genom beräkningar och bedömningar som har utförts av särskilda uiredningar på området, av industrins organisationer och, sektor för sektor, av ansvariga fackmyndigheter.

Det är uppenbart frän della malerial, all regeringens sparmål är satt så lågt som det över huvud taget är möjligt, utan alt utsätta ekonomin för svära kastningar och äventyra vikliga samhällsmål, Särskill gäller detta om man ser på möjligheterna till förändringar pä kort sikt, dvs, upp till tio är. Man måste i en sådan balansräkning ta i beaktande exempelvis att vår befolkning fortfarande växer - 1985 torde vi ha ca 250 000 fier invånare än nu. Med en lika förbrukning per invånare växer energibehovet med nära 1,5 mifiarder kWh per är. Vi bygger ca 70 000 hell nya bostadslägenheter -jag bortser från dem som har ersatts. Del kräver 1,7-1,8 mifiarder kWh. Vi skaffar netto ca 70 000 nya bilar - del kräver ungefär lika mycket energi.

Summerar jag snabbt siffrorna för dessa tre områden - befolkningstillväxten, billillväxlen och nya bostäder- kommer jag fram lill en ökning på ca 5 mifiarder kWh per år.

Omställningar tar tid, både när det gäller energisektorns ofta slora maskinella enheter, som skulle behöva ersättas eller byggas om, och när del gäller konsumenternas värdering. Lät mig bara ta ell exempel.

För någon vecka sedan redovisades en undersökning av svenska folkets banksparande och vad man sparar till. Det framgick där att högst på önskelistan står bättre bostad - helsl eget hus - och därnäst resor, hem-utrustning och fritidshus i nämnd ordning, allt önskningar som kräver energi.

Det iväprocenlsmäl som vi har ställt upp är en genomsnittssiffra och avserenergikonsumtionen som helhet. Del betyder inte att användningen ökar i denna takt för alla de olika energislagen eller att sparmöjligheterna är desamma på alla områden. Likaså bör man räkna med att ökningstakten under tioårsperiodens inledning kommeratt ligga högre än genomsnittssiffran - kanske 3-3,5 96 - för alt vid slulel av perioden uppgå lill omkring 1 96.

Det utredningsmaterial vi har visar klart att sparmöjligheterna är betydligt Slörre när det gäller bränsle än när del gäller el. Della hänger främst samman med - som energisparundersökningen visar - all möjligheterna att spara energi är störst inom uppvärmningssektorn, dvs. när del gäller uppvärmning och ventilation av bostäder och övriga lokaler. Samtidigt är detta en användningsområde där oljeprodukterna är den dominerande energiformen.

Det bedöms av de flesta vara möjligt att redan pä kort sikl och ofta med relativt enkla åtgärder göra betydande energibesparingar här. Jag kan nämna sädana exempel som tätare översyner och kontroller av upp-värmningsanläggningar och kortare driftlider för ventilationsanläggningar.

Ett annat exempel som kan nämnas iir alt om vi kunde vänja oss vid någol lägre inomhustemperalur skulle belydelsefulla minskningar i energiätgången ske. Sänkt inomhustemperalur med 1 C minskar energibehovet för uppvärmning med ca 6 96. vilkel motsvarar ca 3 96 av landets totala energibehov. Här finns utrymme för en gemensam aktion

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

för lägre inomhustemperalur.

På elsidan är det svårare all finna sparmöjligheter som ger slor effekt pä kort sikt. El svarar bara för en liten del av förbrukningen för uppvärmning. Vi har transportsektorn som svarar för 2 å 3 96. Den förbrukningen skulle kunna öka om önskemålen att gå över frän bilar lill järn- och spårvägar förverkligas.

Inom induslrin. som använder slora delar av energin, är enligl de allra flesta bedömare sparmöjligheterna mindre. Jag talar nu om elsidan. Pä uppvärmningssidan har vi tagit ut myckel av de effekter som sparandet kan ge inom industrin.

Centern gör ett stort nummer av de olika bedömningar som presenterats beträffande industrins energianvändning 1985. Centern väljer all gå pä värden från Induslrins ulredningsinslilul och frän den amerikanska Fordsliftelsens siudier. Vi väljer all gå på de värden som vi fåll från industriverket och som är baserade pä material frän Industrins utredningsinstitut men också frän företag och berörda branschorganisationer. Det är visserligen en tilltalande lanke all man skulle se pä vad som teoretiskt skulle kunna vara uppnäeligl, men man måste ta hänsyn lill de prakliska möjligheterna och förutsättningarna.

Om jag bara som elt exempel pä energibehovet inom induslrin framöver lar skogsindustrin, sä har en utredning som vi gjort visal alt om vi skall kunna tillgodose de önskemal som finns om en utbyggnad av förädlingen inom skogsindustrin, sä skulle det kräva ca 9 miljarder kWh ylleriigare av energi. Då har jag fränriiknat den egengenerering som sker inom skogsindustrin. Och när man larsamfärdselseklorn som exempel ärdet orimligt all, som centern gör, försöka tillämpa Fordsliftelsens sparförhoppningar pä ell land som Sverige med avsevärt lägre biliälhei och avsevärt ben-sinsnälare bilpark än den som finns i USA. Del enda hållbara underlaget mäste ändå vara del som härrör från praktisk erfarenhet från industriell och kommunal verksamhet i Sverige.

Jag troralt centern borde lyssna mer på sina egna kommunalråd, skogsägare och jordbrukare och på människor inom de organisationer, som centern brukar känna frändskap med. Se pä jordbruket. Där har man f n..oni vi inräknar förädlingsledet, ca 6.5 96 av Sveriges energiförbrukning. Faktum är att det moderna jordbruket är hell beroende av en fungerande energitillförsel, nägol som jordbrukarna och deras organisalioner är väl medvetna om. Lät mig ta etl citat ur RLF:s årsbok Lanlbruksårei 1974: "Sanningen är den att del inte finns nägon enskild produktionsgren som barett lika stort behov av energi enbart föran hålla själva processen i gäng." Och inom jordbruket, det bör vi väl ändå kunna vara överens om. är del ulomordentligt myckel som iir ogjort ännu för alt rationalisera och effektivisera, för alt underliilla för de människor som är engagerade i jordbruket all bedriva sin arbete.

Regeringen har efter övervägande kommit fram lill all en dämpning av energikonsumtionens ökningstakt till 2 96 per år borde vara möjlig utan att överordnade mål beträffande sysselsättning, social och ekono-

misk ufiämning samt fördjupad välfärd behöver äventyras. Nå, hur skall då detta energibehov täckas? Ja, lät mig lill en böfian slå fasl alt vi för all klara vår energiförsörining under de närmaste 10-15 åren i huvudsak måste förlita oss på sädana energislag för vilka tekniken för framställning av energi är tillgänglig och i praktiskt bruk. Regeringen har inte ansett det förenligt med en ansvarsfull energipolitik att sälla sina förhoppningar till vindenergi, solenergi, geotermisk energi och andra energiformer som pä papperet erbjuder intressanta framtidsmöjligheter men vilkas tillämplighet, mifiörisker och ekonomiska förutsättningar i värt land vi ännu inte kan ha nägon välgrundad uppfallning om. Det betyder inte au vi avfärdar dessa energislag. Vi vill vara med om och se till att vi får en ordentlig forskning om i vilken omfattning vi kan utnytfia dem framöver.

I regeringens energibalans för 1985 svarar bränslena, dvs. ofieprodukter, kol, koks, lutar osv. för 75-76 96 av energiförbrukningen saml vattenkraft och kärnkraft till lika delar för återstoden. Bakom denna energibalans ligger en sä långt möjligt realistisk bedöinning av hur den totala konsumtionen av energi konimer all fördela sig pä ä ena sidan elektrisk energi och ä andra sidan andra bränslen. Det är givetvis omöjligt all utan en långtgående delafireglering exakt bestämma hur den fördelningen skall se ul. eftersom del på väsentliga konsumtionsområden, framför alll inom den energitunga uppvärmningsseklorn, finns möjlighet att väfia mellan den ena eller andra formen av energi. All rimlig bedönining lalar för alt konsumtionen av elektrisk energi kommer alt öka snabbare än konsumtionen av annan energi. Och del beror dels pä all de slörsla möjligheterna all spara finns inom uppvärmningsseklorn, som till helt övervägande del är baserad på bränsle, dels på alt elkraften är bekväm, lätthanterlig och ren och därmed mera allrakliv för användaren ;in andra energislag, dels på att vi måste räkna med och hoppas på, om vi skall kunna tillgodose önskemålen om avkortad arbetstid, bättre industrimiljö m. ni.,ati mekaniseringen och rationaliseringen inom induslrin komnier att fortsätta.

Vi har alltså funnit all det är realistiskt att räkna med en förbrukning 1985 av ungefär 160 miljarder kWh elektrisk energi. Det skall jämföras med den elproduktion vi hade 1974, nämligen ca 78 mifiarder kWh. Det är alllsä en fördubbling av elkonsumtion och -produktion under den tioårsperiod som vi nu närmast ser fram över.

Då det gäller elproduktionens fördelning pä olika kraftslag ger centerns kraftbalans anledning till en intressant jämförelse. Lät mig böfia med vallenkraften!

Det kan vid första påseendet synas som om regeringen och centern här vore fullt överens. Men medan regeringen ocksä visar på vilka utbyggnader som måsle komma till stånd för au vi skall få en vattenkraftsproduktion av 66 mifiarder kWh, pekar centern ut vilka utbyggnader man inte kan tillåta. Det ger inte några energitillskoii. Är det kanske för myckel begärt alt cenlern. om man är beredd att instämma i all

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

det behövs 66 mifiarder kWh vattenkraft, också lalar om hur denna ul-byggnadsnivå skall kunna realiseras?

Sedan kärnkraften! Centern häller handen för det ena ögal, blundar med det andra och lar sedan elt raskt kliv över till nästa kraftslag, moi-irycket.

Regeringen har framhållit att en slor del av det nödvändiga tillskottet av elektrisk energi utöver vad som konimer att produceras i redan beslulade och påböriade anläggningar måste utvinnas i kraftvärmeverk och induslriella mollrycksanläggningar. I det avseendet skifier sig cenlerns uppfattning inte frän regeringens. Däremot skifier vi oss ät när det gäller omfattningen av den produktionsapparat i form av mollrycksanläggningar som det är rimligt all tro att vi skall kunna ta i drift under den tidsperiod som vi här diskuierar.

Regeringen har med stöd av bedömningar som gjorts av berörda branschorganisationer och som framkommit i utredningar och remissyttranden funnit att det bör vara möjligt att fram till 1985 bygga ut kraftvärmeverk och andra mollrycksanläggningar för en kraftproduktion av 23 mifiarder kWh. Centern säger 35 mifiarder. Skillnaden på 12 mifiarder kWh är emellertid inte oväsentlig, med tanke på att det här ofta är fråga om relativt smä anläggningar som var för sig ger blygsamma tillskott till kraftproduktionen.

Jag tror också att del är fel att i likhet med cenlern i del här fallet, liksom när det gäller exempelvis energisparandet i form av ätgärder i byggnader, tro att förverkligandet av etl ulbyggnadsprogram eller elt sparprogram enbart är en fräga om alt ställa tillräckligt myckel kapital lill förfogande. Man kan inie blunda för det faktum all det tar läng tid att planera, projektera, tillslåndspröva och bygga ut en kraftstation. Det gäller också kraftvärmeverk. Med en mer jordnära bedönining hamnar centerns kraflbalans för el - utan kärnkraft - för 1985 snarare under än över 100 mifiarder kWh. Del innebär en ökningstakt för elkraften pä mindre iin 2 96. Del är här som den verkligt stora skillnaden mellan oss och centern i fråga om energiprogrammel framträder.

Vad kommer centerns linje att få för konsekvenser? Det vägrar cenlern konsekveni att upplysa om. Det torde väl ändå bli nödvändigt för kraftindustrin alt bromsa åtskilligt av ny försäfining till energikrävande industrier. Det betyder att utbyggnadsplanerna för skogsindustrin, vilka som jag nyss nämnde är utomordentligt omfattande, för järn- och stålindustrin - ocksä deras utbyggnadsplaner är omfattande - och för den kemiska induslrin och metallindustrin fär prövas ulomordentligt restriktivt. Del blir också nödvändigi all stoppa ytterligare installationer av elvärme. Det skall man se mot bakgrund av att ca 90 96 av alla småhus förses med elvärme, under alla omständigheter planeras för uppvärmning med el.

Det är alltså uppenbart att centern i det här fallet inte ägnat nägon tanke åt det som är det centrala i regeringens energipolitik, nämligen all en omläggning av energipolitiken inte fär ske i sådan takt och sådan

omfattning att det medför sysselsättningssvårigheter, belalningsbalansproblem eller hindrar en fortsall ekonomisk ulveckling.

Låt mig ett ögonblick dröja vid ulvecklingen efter ofiekrisen vintern 1973-1974.

Enligt senast tillgänglig statistik har elkonsumtionen frän 1 maj i fiol t. o. m. den 30 april i år ökat med 5 96. Då skall man ha i minnet all vintern i år varit osedvanligt mild, vilket påverkat elförbrukningen. Gör man korrigeringar pä grund av della ligger ökningen närmare 6 än 5 96. Jämför man i stället elkonsumtionen under årets fyra första månader med moisvarande månader i fiol ligger årels förbrukning hela 13,5 96 över. Det är inte rättvisande, säger någon, all göra denna jämförelse eftersom vi i börian av 1974 befann oss mitt uppe i ofiekrisen och ett intensivt elsparande. Gör vi i stället jämförelsen med de fyra första månaderna 1973 hamnar vi på plus 9 96.

Jag lycker att dessa siffror talar ett klarl och entydigt språk. Med centerns energiprogram kominer vi snart all hamna i en utomordentligt besvärlig krissituation eller också måsie vi snabbi dra i gång en omfattande ransonerings- och förbudsapparal, som kommer all leda till allvarliga rubbningar i samhället. Del är sädana störningar i samhället som regeringen föresatt sig att undvika. Vi har vall linjen att genom successivt verkande åtgärder stegvis leda oss in i ett energisnålare samhälle. Vi har velal söria för att den för hela värt land och vår välfärd så viktiga induslrin skall kunna fortsätta att utvecklas. Del ligger i vårl gemensamma intresse och har i och för sig inte med samhällssystemet att göra. Jag satt och lyssnade på Jörn Svensson, och min fråga var egentligen bara: Hur vill han beteckna del samhällssystem som Sovjetunionen har?

Jag har haft tillfälle alt resa omkring i Sovjetunionen och fåll se pä deras utbyggnad av kärnkraften. Sedan 20 är lillbaka och någol mer har ryssarna tagit den fredliga kärnkraften i anspråk för all bygga upp den effektiva produkiion som skall ge dem möjligheter att klara en stegring av sin välfärd. Jag skulle vifia knyta an lill del exempel herr Jörn Svensson använde sig av, nämligen ätandet av filmjölk - del heter kefir i Sovjetunionen. Med den utveckling man under de här årtiondena haft av sin produkiion har man skapat möjligheter för människorna att fä någorlunda tillräckligt också av kefir, och jag vägar även säga all de äter den nied en sked som framställts i den produkiion där man tagit kärnkraften i anspråk.

Lät mig än en gång, herr talman, fä fastslå att om vi skall kunna förverkliga målet pä andra samhällsområden så måste vi också, trots slörre återhållsamhet och bättre effektivitet i energianvändningen, acceptera all förbrukningen av energi kommer att öka under åtskilliga är framöver även i vårl land. Dä är del ocksä vär skyldighel alt se lill att den energi som behövs står lill förfogande. Det gäller ocksä den elektriska energin.

Om jag nu kommer in pä frågan om kärnkraften så är vi alla medvetna om all del för den produkiionen krävs uran, som vi lills vidare köper utifrån. Vi har dock egna tillgångar som, om vi så finner angelägel, kan

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

brytas. Vad beträffar kärnbränslecykeln måste vi i dag lila lill utlandet för anrikning av del uran som ingår som bränsle i de svenska kärnkraftverken, varvid våra långtidsavtal för anrikningsfiänsier med Förenta staterna och Sovjetunionen särskilt bör framhållas. Emellertid är det angeläget alt vi följer ulvecklingen på della område såväl belräffande teknik som de konventionella förutsätlningarna, vilket ingår i del forsknings-och utvecklingsprogram som riksdagen ocksä skall falla beslul om.

Jag har velal la upp delta med kärnkraften därför all del är det enda slags kraft som kan ge väsentliga tillskoll av elenergi för vårt land om vi inte skall bygga ut ofiekraften ytterligare, och dä måsle vi också resonera om förutsätlningarna. Jag har nämnt uran, som vi nu köper utifrån och för vilkel vi också köper anrikningsfiänsier. Men lät mig erinra om att vi inom värt land har stora tillgångar av uran. Enbart den uranmängd som finns i Billingen uppgår uppskattningsvis lill omkring 1 mifi. ton. varav ätminsione tredjedelen bör kunna utvinnas för försöfining. Det skulle innebära att vi här har försörining av ett kärnkraflsenergiprogram av den omfallning som regeringen har föreslagit under omkring 250 år. utgående frän dagens reaktorteknik. Jag säger om vi skulle vifia la i anspråk dessa tillgångar, det finns inga beslut och heller inget förslag om det. Vi har ansett att vi bör fortsätta utredningsarbetet i della avseende.

Frågan om de sista leden i kärnbränslecykeln, dvs. upparbetning, hantering och förvaring av aktivt avfall, utreds av Aka-ulredningen. Jag vill undersiryka alt ulredningen har i uppdrag att bl. a. undersöka möjligheterna lill en förläggning av verksamhet av delta slag lill Sverige mot bakgrund av alt den svenska kraftindusirin inte har träffat några kontrakt om upparbetning av använt kärnbränsle som sträcker sig längre än till mitten av 1980-talet. 1 likhet med utskottet vill jag framhålla all utredningen i sin lägesrapport 1974 inte har funnii någol som lalar mot all avfallsproblemen tekniskt och säkerheismässigt är möjliga att lösa.

Sverige tillhör de ytterligt få länder i världen som har utvecklat en egen reaktortillverkning och bränsleelementiillverkning ulan hjälp av utländska licenser. Del har varit en utomordentlig lillgång för vårl land. Den tekniska kunskap som Sverige i dag besiiler belräffande reaktor-systemens egenskaper och tillverkningstekniken är i mycket stor utsträckning en fönitsällning för den svenska kraftinduslrins salsning pä kärnkraften.

Jag vill ocksä någol beröra kärnkraftens ekonomi, som det har talats om i de tidigare inläggen. Enligl CDL kunde man hösten 1974 räkna med föfiande kostnader per kWh för de olika kraftslagen: oljekraft 6.5 öre, kolkraft 5,8 öre, kärnkraft 1.3 öre. Med 6 000 timmars ulnylfiningslid per är blir priset per kWh: ofiekraft 10,1 öre, kolkraft 10,4 öre, kärnkraft 6,5 öre. Dessa och andra mera detaljerade beräkningar utgör underlaget till all del i den nu föreliggande proposiiionen framhållits att kärnkraften synes vara ell ekonomiskt allernativ även om tillgängligheten skulle gå ned lill 55 %, om jag dä frånräknar beräknade revisioner.

Amerikanska erfarenheter visaren medeluinyujning för de civila kärnkraftverken 1973 med 56 96 och 1974 med 68,5 %. Europeiska kärnkraftverk hade under 1973 en medelutnytfining av 62 96. motsvarande 5 400 timmars fullt effektiv drift. Vid den anläggning som jag hade tillfälle all besöka i Voronesj i Sovjetunionen angavs utnytfiningen 1974 lill ca 80 96.

Erfarenheterna hittills från Oskarshamnsverket visaratt elproduktionen fram till den 20 maj i år varit 7,88 mifiarder kWh brutto. Medelutnytfi-ningen för Oskarshamn 1 frän starten har varil ca 47 96, för Oskarshamn II ca 74 96 t. o. m. april 1975. Om jag tar medeluinyujningen för månaderna januari-april i är har den för Oskarshamn I legat pä 72 96, för Oskarshamn II så högt som 99 %. Ringhalsstalionen böfiar försl nu komma i drift, och nägra siffror för utnytfiningen där kan därför inle anges. Hittills har ca 2 mifiarder kWh producerats vid de två första aggregaten i Ringhals.

Av erfarenheterna hillills all döma finns del således skäl alt anta att den svenska kärnkraften komnier att uppvisa en fullt tillfredsställande ekonomi. Allt pekar på att el från kärnkraftverk kan produceras lill kanske halva kostnaden mot den el som produceras i fossileldade kraftverk.

Lät mig ett ögonblick återvända lill kärnkraftens säkerhet. Regeringen har i propositionen redovisat ett mycket omlaiiande material för bedömning av dessa frågor. Den slutsats regeringen drar är alt vi redan nu har en tillräckligt läng erfarenhet av reakiordrift frän utlandet och från Sverige för alt kunna fastslå all säkerheten hos de kärnkraftverk som vi hittills tagit i bruk i Sverige är helt betryggande. Del är också regeringens uppfattning att den omfattande granskning som våra säker-hetsmyndigheter gör av reakiorkonstruktioner och den kontroll som våra myndigheter utövar sedan aggregaten väl tagits i drift är en fullgod garanii för att säkerheten hos befintliga och nytillkommande aggregal är tillfredsställande.

Jag vill emellertid undersiryka all när del gäller sä komplicerade anläggningar som kärnkraftsaggregal kommer tid efter annan fel att uppstå som innebär all aggregaten måste slängas av för kortare eller längre perioder. Detta påverkar, som jag tidigare nämnt, anläggningarnas ekonomi i viss utsträckning. Däremot bedömer regeringen pä grundval av befiniligi erfarenhetsunderlag en olycka som fär svårartade konsekvenser för personalen eller omgivningen som myckel osannolik. Den totala erfarenhet man i dag har av kärnkraften är ca 750 reaklorår. Det kan omräknat sägas vara 75 reaktorer som varil i funktion i drygl 10 är. Del finns anläggningar som varil i drift under längre lid. upp lill 20 ä 25 är. Vi komnier emellertid au under de närmasle åren fä en betydligt större egen erfarenhet av kärnkraftverkens säkerhet frän driften av de fem aggregal som tagits i drift i Oskarshamn. Ringhals och Barsebäck.

När det gäller de mera långsiktiga konsekvenserna av kärnkraften, framför alll hanteringen av del radioakliva avfallet, så är del regeringens uppfattning an detta problem kan lösas även förvart lands vidkommande.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. tn.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Vi stöder oss här pä uttalanden frän Aka-ulredningen. Den slutsats regeringen drar rörande kärnkraftens säkerhet är all vi bör avvakta lill år 1978 innan vi fattar beslut om en eventuell ytterligare utbyggnad av kärnkraften utöver den regeringen nu föreslagit, med lanke pä all vi vid den tidpunkten kommer att ha ett betydligt mer omfattande erfa-renheismalerial än det som nu föreligger.

Men lät mig ändå säga ett parordom säkerheten, eftersom man, framför allt från cenlerns sida, förmenar all vi skulle sakna möjligheter att klara de problemen. Aka-ulredningen har sagl att det inte finns någonling som talar emot att vi klarar del här problemet. Detta siöder sig på del erfarenheismaterial som sedan långl tillbaka står lill förfogande. Den prakliska hanteringen av avfallet - uttag ur bränslehärdarna, transporterna till upparbelningsanläggningarna - sker nu enligl de normer som angivits av de inlernationella säkerhelsorganen. Upparbelningen är en mekanisk och kemisk industrihaniering. Under 1940-ialei kom en sådan första anläggning i drift i USA för bränsle från militära reaktorer. Utanför östblocket och Kina finns elt tiotal sådana anläggningar i drifl. De använder den s. k. Hanfordmeloden, modifierad att passa olika slag av kärnbränslen. Denna princip för upparbetning har nu ca 30 ärs erfarenhels-bakgrund. Eien slörsla anläggningen i drift är Windscale i England med en kapacitet pä 2 500 ton per är. För den speciella typ av bränslen frän lättvatienreaktorer som vi har finns just nu ingen anläggning i gäng i Västeuropa eller USA. Tillbyggnader görs emellertid såväl i England som i Frankrike, och man beräknar att dessa kommer all vara klara under 1976. I Windscale konstrueras däriämle en helt ny anläggning som beräknas konima i drift 1983.

Frägan om hanteringen t. o. m. upparbelningen betraktades på nägra håll som ell i huvudsak kommersiellt problem, där tekniken visserligen funnits och där säkerheten bedömts som klar men där man ansåg all de ekonomiska fördelarna var sä ringa att man stoppade verksamheten i Belgien.

Mängden använt bränsle från 13 reaktorer är trots alll inle så stor. När de blir färdiga, fär vi en mängd all hanlera på ca 350 lon per år. En upparbelningsanläggning, som skall vara tekniskt och kommersiellt rimlig, bör ha en produktion av ca 1 500 lon. Därför barett framskjutande av byggandet skell.

Della ger anledning till en fundering. När skall och när behöver vi ta hand om det avfall som vi fär från våra reaktorer? Den slutgiltiga deponeringen av avfallet bör inle ske förrän tidigast 15 år efter uttaget ur reaktorerna. Vid de svenska reaktorer som nu efter hand kommer i gång infaller tidpunkten för den mer slutgiltiga deponeringen försl på 1990-talei. alllsä om ca 15 är.

Eftersom vi inte har anledning alt bygga en egen upparbelningsanläggning ulan anlitar fiänster på annal häll. har det varit hell rimligt all vi då har avtalat med de anläggningar som finns - Windscale - eller de som är under uppbyggnad i England och Frankrike. Vi har också

träffat avtal med del nya förelagd United Reprocessors. etl företag som b.vggs upp av engelska och franska staten lillsammans med tyska intressenter. Dessa förelag erbjuder sig att transportera, upparbeta och förvara avfallet frän de elva hittills beslutade reaktorerna och är öppna för diskussion om ytterligare avfall, i första hand fram till omkring 1990.

Alt göra denna teknisk-ekonomiska fråga lill en politisk-moralisk är en orimlighet. Vår skyldighet är givetvis alt nogsamt och i god lid studera och beslämma oss för den slutgiltiga hanteringen av avfallet. Vi har antagligen 15 år pä oss. Aka-ulredningen är nu sysselsatt med dessa uppgifter och kommer att presentera elt betydande antal alternativa förslag 0111 vilka plalser vi skall välja.

De bedömningar som regeringen har gjort rörande kärnkraftens säkerhet har inte pä nägon enskild punkl bemötts i någon av de motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Låt mig, herr lalman, beröra en av de alternativa energikällor som cenlern fäsler myckel stor vikt vid. Centern säger i sin moiion och i reservaiionen au vindkraften skulle kunna ge oss goda förutsättningar för ell energilillskoll på 20 mifiarder kWh 1985. Man kan konstatera all della exempelvis skulle motsvara produktionen i tre stora kärnkraftverk. Alt producera motsvarande mängd elenergi i kondenskraftverk skulle kräva ungefär 5 mifioner ton ofia eller ca 6 mifioner ton kol. Bränslekostnaden skulle då uppgå till ungefär halvannan mifiard kronor.

Vi tror inle, och kan ab.solul inle sälla vår lit lill, all det ens är genomförbart all bygga ut en så stor vindkraftsproduktion som cenlern anger. Men lät oss i alla fall se vad del skulle kunna innebära i form av antal aggregat, markanspråk, koslnader ni. m.

Om vi lill en böfian bortser från de krav på annan reservkraft och energilagring som antagligen kommer all ställas - del blåser ju inte alllid tillräckligt - skulle 20 mifiarder kWh vindkraft kräva en total vindge-neraioreffekt av minsl 7 000 MW. fördelad på exempelvis 3 500 aggregal om vartdera 2 MW. Ulnytfiandetiden är då beräknad till ca 3 000 timmar, vilkel är myckel. 1 800-2 500 kan möjligen vara lika realistiskt.

Dessa aggregat blir ca 100 meter höga och måste placeras vid kusten. .Markbehovel för dem blir närmare 300 kvadralkilomier, vilket kan la formen av en remsa, 600 meter bred och 50 mil lång - allt utmed vär kust. Del är ungefär lika med avståndet från Strömstad lill Trelleborg. Av bl. a. säkerhetsskäl blir möjligheterna all använda elt sådant markområde även för andra ändamål antagligen inle särskill slora.

Anläggningskostnaden för storskalig vindkraft uppskattas i dag lill upp emot 4 000 kr. per kW. En installerad effeki av 7 000 MW drar i så fall en kostnad av 28 miljarder kronor. Det är heller inte särskilt billigt. Man beräknar alt kostnaden per kWh kommer att bli tre gånger större än vid produktion av kärnenergi.

Regeringen har i sill program varil ytterst försiktig i fråga om den vidare ulbyggnaden av vattenkraften. Vi hade räknat med att angivna utbyggnader av okoniroversiella anläggningar skulle ge oss tillskottet 5

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

7 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

TWh eller 5 mifiarder kWh, dvs, att vi skulle utnyuja en sjundedel av del som bedöms utbyggbart ylleriigare. Utskottets majoritet har velat vara ännu mera restriktiv. Jag skall bara säga all del ställer oss inför myckel besvärliga planerings- och sysselsättningsproblem i vår norra landsdel. De sysselsällningspolitiska frågorna i norr.har diskuterats åtskilliga gånger i riksdagen. Av inlresse i det här sammanhanget är alt så sent som 1970 förelåg moiioner från såväl cenier- som kommunisihäll med hemställan om alt vi skulle bygga ytterligare kärnkraftsanläggningar med lokalisering lill Norrland. De skulle tillkomma utöver de reaktorer som riksdagen med betydande majorilel hade beslulal om, och del var inte minst för all tillgodose sysselsällningskravei. Vänsterpartiet kommunisterna har helt vänt om pä klacken, och cenlern har ännu inle sall ner foten i sin vridning.

Den intensiva energidebattens bakgrund utgörs, kan man säga, av 1972 ärs redovisning av CDL:s prognoser, som innebar all vi skulle behöva elt ökat elenergilillskoll av ca 7 96 oni året fram lill 1990, vilket skulle kräva all vi byggde 24 reaktorer, dvs. 13 ulöver de 11 som vi hittills har beslulal.

Regeringen har i sin bedömning kommit fram till all det bör vara möjligt all väsentligt pressa della program, men jag har velal anföra de siffror som den samlade kraftproduktionens institutioner kom fram till så sent som 1972. Del har för oss gälll all försöka ta hand om della malerial, all pressa ner ökningstakten så långl det går och hävda mål-säilningen en konstant energiförbrukning, som vi förhoppningsvis bör kunna nå 1990. Ofiekrisen, säkerhelsdebalten och del internationella ansvarel, solidariteten med andra folk har ställt oss inför uppgiflen all söka planera vår hushållning med energi. Det beslul riksdagen har alt falla innebär en uppfordran lill oss alla all medverka för all pressa lillbaka ökningslakten och anpassa vårt samhälle lill en ulveckling med konstant energiförbrukning. Det bör vara möjligt.-

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag sall och väntade på all Sovjetunionen skulle komina upp i debatten. Herr Johanssons förkärlek för den ryska filmjölken lycker jag är onödigt slor. Han borde, ägna sig mera ål den svenska och ät vad folk säger här ute i opinionen. Men låt mig ändå ta upp del hela.

Det är en väsentlig skillnad niellan kärnkraftsutbyggnaden i Sovjetunionen och den som sker i västländerna - pä flera olika sätt. För det första sker den i Sovjetunionen belydligl försikiigare. proportionsvis. För del andra är den kopplad lill ett mycket mer långsikiigi och medvelel program som innebär all man så snabbi som möjligt skall gå över frän fissionskraft till andra energislag. Här är del ju tvärtom sä att man över huvud laget inte tänkt på framliden, så här kommer vi att få dras med de uranbaserade kraftverken under myckel längre lid.

Sedan ärdet ju fakiiski så-vilkel hör lill debatien-au i de socialisiiska länderna råder myckel slor tveksamhet om huruvida man skall salsa

på uranbaserad kärnkraft i nägon nämnvärd utsträckning. Vi har haft kontakter med exempelvis del ungerska kommunistpartiet. Man är där ytterligt tveksam till huruvida man över huvud laget skall ha nägra kärnkraftverk. Man anser allmänl all avfallsproblemel icke är löst. Jugoslavien, som vi har beröringspunkter med i många poliliska frågor, har bestämt sagl nej lill kärnkraft.

Kontrollproblemet, exempelvis i fråga om avfall och plutonium, framstår ju på ell annal sätt, eftersom man i Sovjetblocket inle behöver räkna med all risken för okontrollerad spridning av plutonium, som kan användas för kärnvapenframställning, alls föreligger. Man har helt andra kontrollmöjligheter än de som finns i väst, med Brasilien, Indien, Sydafrika m. fl. länder.

Detta är ocksä en myckel viklig säkerhetspolitisk aspekt, som man f ö. i Sovjetunionen fäsler visst avseende vid.

När del gäller vpk:s slällningslagande finns en princip fastslagen för umgänget de kommunistiska partierna emellan, nämligen all varie parti har sin absoluta suveränitet, tar ställning lill sina nationella situationer så som man finner för gott och med sina väfiares intressen förenligt. Den principen föfier vpk. Vi låter inie dirigera oss frän nägol annal land.

Del är riktigt all vpk har ändrat sin uppfallning i denna fräga. Detta är en följd av all del har varil en slor offentlig debatt, där människorna

- när de har fän veta hur del verkligen förhåller sig - har yppat tvivel
på att detta är en riktig väg att gä.

Vi har också sell hur de officiella experterna - det har jag själv upplevt

- vid föredragningar i näringsutskotlet försökt döfia väsentliga fakla,
som jag från annat håll har känt till. Jag har inle fåll någol förtroende
för del. Delta är en situation som är ganska vanlig. Hur vore det om
ni i SAP lyssnade litet mer pä den majoritet som är emol kärnkraft
i ert parti?

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr talman! Jag sade all jag väntade mig ell besked om vilkel samhällssystem som existerar i Sovjetunionen, eflersom herr Svensson i Malmö uteslöt möjligheterna av all i en ekonomisk ulveckling, som man skulle kunna behärska, använda sig av kärnkraft.

Jag delar uppfattningen all man i Sovjetunionen är myckel försiktig med bestämmelser och med frägan om utbyggnadstakt osv. Men man har ändock mycket omfattande ulbyggnadsprogram f n. Man bygger ytterligare sex kärnkraftverk, som skall stå klara senast 1975 eftersom man har behov av dessa.

Jag har också haft lillfälle all studera Sovjetunionens hantering av avfall. Jag har besökt en anläggning för della i Sovjetunionen. Man har angett all man har 30 sädana inom Sovjetunionens gränser.

Då kommer vi fram till den utomordentligt intressanta frågan: Har man dä inte löst del tekniska problemel all klara upparbelningen och omhändertagandel av avfall? Enligl min uppfattning har man det. Jag

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

har fäll bekräftelse pä del.

Varför skulle man då inle kunna klara den uppgiften i Sverige? Jag har klarl redovisat an man kan del och all vi därför är beredda att la vårl ansvar för all bygga ul kärnkraften i vän land, all slälla den lill vårl samhiilles förfogande för all befordra medborgarnas välfärd och vida-reulveckling socialt och ekonomiskl. Vi lar ansvarel ocksä för den ulvecklingen.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Del är klarl all industriministern kan hitta experter från de socialisiiska länderna som anser all man har löst avftillsproblemei. men han kan säkerligen hitta minsl lika många, inte minst från Ungern ulan också från Sovjetunionen, som anser all problemel icke är lösl ulan all del fortfarande är en osäker fråga. Della är alltså inget argument. Jag tycker all vi änlligen skall lämna den ryska filmjölken och ägna oss litet grand ål den svenska.

Del är självklart all man också i elt socialistiskt system, en socialistisk ekonomi, kan vara mer eller mindre lillväxlorienterad. Man kan ha en socialistisk ekonomi som producerar en väldig mängd bilar och som över huvud är inriktad på en tillväxt som päminner om kapitalismens. Men man kan ocksä ha en stram hushållning, som är mer inriktad pä att öka den sociala nyttan snarare än den kvantitativa tillväxten. Den socialistiska planekonomins fördel ärjust all man beroende på de poliliskl ansvarigas beslul kan välja framgångsväg, väfia framtid.

Vad jag försöker få industriministern all förslå ärjust all den friheten inie finns i ell kapitalistiskt samhälle, där tillväxten är ivängsmässig. Den kvanlitativa tillväxten måste lill föratl hindra profitkvotens fallande tendens, hindra all avkastningen pä kapitalet går ner. Del måste man kompensera bl. a. genom att kasta in fler resurser i systemet.

Vpk och regeringen har ju samma mälsällning när del gäller vad som är nödvändigt i fråga om inlag av energi i den svenska ekonomin framöver: en 25-procentig stegring fram lill 1985 och sedan en stabilisering. Dä har jag, tidigare under debatten, ställt frägan om del över huvud taget är möjligl au tänka sig - med de slarka, ivängsmässiga lillväxikrafter som finns i en kapitalistisk ekonomi - all man kan nå en sådan stabilisering som regeringen förulser ulan mycket kraftiga ingripande styr-åtgärder, som maktpolitiskt sell i praktiken måste betyda övergång till en planhushållning. Och om man inle vill göra del. utan vill behälla den kapitalistiska marknadsekonomin väsentligen orörd, hur nor man dä all man skall kunna uppnä del mål som man här sall upp: siabilisering någon gäng efter 1985?

100

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr lalman! Eftersom jag har haft tillfälle all besöka ösisiater - Ungern, Tjeckoslovakien, Polen, Rumänien - under de två senasie åren har jag ocksä där diskuterat energiförsöriningen. De slår i kö hos Sovjet-

unionen för att fä sin kärnkraftsproduktion utbyggd. Också för deras vidkommande är det således ulomordentligt angelägel alt fä bygga upp en energiförsörining som ger dem förutsättningar all skapa en produkiion som förbättrar levnadsvillkoren för människorna.

Beiriiffande styrmöjligheterna har vi sagt - jag har själv ullalal del här frän lalarsiolen - all del mäl som vi nu säiler upp släller oss inför en mera planniässig hushållning. Del betyder all vi får dels vädja till medborgarna, dels i vissa sammanhang ingripa styrande genom - det föreslår vi en utredning om - en kommunal energiplanering och genoin alt ändra 136 S, som ger oss möjligheter alt påverka industrins vidareutveckling. Vi tror att inom ramen för det samhällssystem som vi har - det demokraliska samhället - skall vi kunna klara uppgiften och nå del mål som vi har ställt upp med en bibehållen välfärdsuiveckling för våra medborgare. Del som vi ställer som villkor för vär samhällsutveckling och fören vidareutveckling av vår produkiion är ju all denna ulveckling skall befordra just de tillväxtmöjligheter som medborgarna i allmänhet kommer att fä del av.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr lalmannen anmälde att herr Svensson i Malmö anhållit all lill protokollet få antecknat all han inte ägde räll lill ytterligare replik.

Hen FÄLLDIN (c):

Herr talman! Grunden för vår energipolitik och vär energiförsöfining måste ytterst vara jordens energibalans. Mälel måste vara alt i stort sell endast utnyuja de energiresurser som ständigt återskapas. Med det målet för ögonen kan vi bäsl tillgodose nuvarande och kommande generationers behov av trygghet och säkerhet, av arbete och utkomst.

Den inriktning vi ger energipolitiken genom dagens beslut är därför mycket, myckel betydelsefull.

Regeringen har för sin del vall en fortsatt utbyggnad av kärnkraften. För perioden fram lill 1985 skall drygt hälften av energitillskoliei komma jusl från kärnkraft. Den politiken binder huvuddelen av våra ekonomiska resurser i fräga oni energipolitiken för kärnkraft - binder den både när del gäller direkt utbyggnad och när del gäller forskning och ulveckling. Det är den politiken som slatsministern kallar alt bevara handlingsfriheten. Men hur den handlingsfriheten ser ut och hur den skall kunna utnytfias har inte klarlagts. Och del förvånar mig inte, för ingen lär kunna visa vari jriheten består efler en sä massiv satsning pä kärnkraft. Beroendet av kärnkraft för vär energiförsörjning framstår med all önskvärd tydlighet, om man vel alt 40 % av vår elenergiförsöfining skall konnna frän kärnkraften år 1985, om produkiionen ger vad planerna lovar.

Mol den här politiken sliiller centern etl alternativ som innebär investeringar för hushållning med energi och investeringar för ulnyUjande av alternativa energikällor.

Just föran verkligen bevara handlingsfriheten har centern i kiirnkrafts-frägan tagit föfiande ståndpunkt.

101

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

102

Sä länge en samfälld forskar- och expertkår inle kan garantera all de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduklionen kan bemästras på etl betryggande sätt, sä länge kan vi inte satsa pä kärnkraft.

Om inte säkerhels- och avfallsproblemen bemästras, mäste de fem aggregal som nu är i drift eller i provdrift ersättas med andra energikällor och med besparingsåtgärder. En beredskapsplan för deras gradvisa avveckling mäste därför nu göras upp. Denna plan skall innehålla de praktiska och ekonomiska ätgärder som måste sällas in vid avvecklingen av anläggningarna och för den personal som är knuten till driften av dessa fem aggregat. De övriga sex anläggningar som riksdagsmajorileien beslulal om måste disponeras för annan användning. En utredning måste genomföras om vilka alternativa användningsområden som kan tänkas för vart och ell aggregal där byggnationen har päböfiais.

Delta, herr talman, är ingen ny ståndpunkt. Här i riksdagen har centern varie gång kärnkraften varit uppe lill behandling sedan våren 1973 röstat för alt avbryta utbyggnaden av kärnkraft.

Energipolitiken måsie naturligtvis utformas så, all den nödvändiga energiförsöriningen fram till 1985 tillgodoses; del är ju den tidsperioden vi nu framför alll diskuierar. Hur stort är då behovet av energitillskott under denna period? Och hur kan delta behov påverkas? Det är de frågor vi har att ställa oss.

Skulle vi la avgörande ledning av den takt som förbrukningen har ökat med imder 1960-talel, så skulle behovel vara myckel stort. Dä var ökningen 4,5 96 per år i genomsnitt. Den ökningstakten för vårt land är det inget parti som tror på, och det är väl räll all säga att inget pani heller kan accepiera en sådan ökningstakt.

Regeringen har gjort bedömningen all om inga som helst åtgärder vidtas skall ökningen ändå begränsas till 3 % per är - dvs. ökningstakten komnier all minska med en iredjedel av sig själv. Mol den bakgrunden är del liiel anmärkningsvärt all induslriminislern i slulel av sitt anförande plötsligt upphöjer CDL-beräkningar från 1972 om 7 96 till någonting som regeringen nu genom medvetna åtgärder har kunnat krympa. Nej, regeringen säger ju, all av sig själv, utan varie ålgärd, kominer den spontana ökningen alt begränsas till 3 % per är. Därefter har regeringen sagl all den som ell mål sätter en ökning med 2 96. Cenlerns energibalans medger en total ökning med 1 96. Jag säger på samma säll som industriministern alt det gäller nalurliglvis ell genomsnittstal. Eftersom de åigärder vi föreslår verkar efter hand kan ökningen i börian av perioden vara något högre än i slutet av perioden. Del är som sagl gehoinsnitiliga lal. I cenlerns alternativ finns inget bidrag från kärnkraft. Vi har alltså inte räknat in kärnkraften, eflersom vi är osäkra pä om man kan finna en grund för forlsatl verksamhel med de fem aggregaten. Det är också därför som vi vill ha en avvecklingsplan. Vi har samma ökning av oljeförbrukningen och av vattenkraftsuibyggnaden som regeringen. Tillskouei därutöver kommer enligl värt förslag - till skillnad från regeringens - frän området "lutar, ved och avfall".

Ställda inför detta alternativ har socialdemokraterna - och andra ocksä för den delen - argumenterat efler olika linjer.

Mest möda har man lagl ner på konststycket all försöka visa på oenighel inom cenlern. Den diskussionen finns-det ingen anledning all ödsla tid på. Omröstningen i denna fråga kominer att ge klart besked om den enighet som hela liden rätt inom centerns riksdagsgrupp och partistyrelse. Och när vi tar denna ställning så vel vi alt vi har en myckel massiv medlemsopinion bakom oss. Del är en slulsals som vi kan dra av våra distriktsorganisationers ärssammanlräden. Det ärsamma slutsats man drar när man läser redovisningen från centerrörelsens studiecirklar i energifrågorna. Vill ni verkligen från socialdemokratin slå upp och säga all ni rakt upp och ned har avläst redovisningen från era rådslag och tagit beslutet i överensstämmelse med den redovisningen?

Ett annat kärt tema. senast utvecklat av bostadsminislern i en artikel i Svenska Dagbladet i dag, av industriministern här i talarstolen nyligen och delvis också av utskottets ordförande, har varit att vi genom ökad användning av ofia skulle försämra miljön.

Herr talman! Det är bara cenlern och legeringen som visal fullständiga energibalanser i proposilion och i motion, och av dessa energibalanser framgår att vi på båda häll räknar med samma förbrukning. Ingen är sämre än nägon annan i delta avseende. Alla har vi naturligtvis ell gemensamt intresse av all minska svavelutsläppen och därmed försurningen av mark och vallen. Del är ganska självklart att vi som inte binder huvuddelen av resurserna i kärnkraft har större möjligheter alt vidta ätgärder för t. ex. avsvavling. Får jag passa på alt också säga: Eftersom den norska oljan är särskill lågsvavlig är del ell ytterligare skäl att försöka säkra tillförsel av olja därifrån. Men jag upprepar och slår fast: Förbrukningen av olja enligl cenlerns förslag är icke större än den som regeringen räknar med. Båda räknar vi med en viss ökning.

Länge försökle regeringen och andra kärnkraftsförespråkare att hävda att cenlern genom sill alternativ skulle sätta sysselsättning och framåtskridande i fara. Del är, herr talman, en saklighetens framgång alt man har tonat ner sig därvidlag. Varie ylleriigare eftertanke måste ge till resullal all cenlerns linje är väl förenlig med ökad sysselsättning och produkiion.

Vad del ytterst är fråga om är ju hur vi beslutar alt disponera våra resurser inför framtiden. Del beslutet påverkar också i mycket hög grad del framtida behovet av jusl energi.

Regeringen väljer - uppenbarligen med helhjärtat slöd av moderaterna - all ytterligare öka kärnkraftsulbyggnaden. Att fortsätta del nuvarande och genomföra del föreslagna kärnkraftsprogrammel binder 25 ä 30 miljarder kronor av våra framtida resurser. Det är närmast självklart all det då blir föga utrymme kvar för andra åtgärder pä energipolitikens område.

Centern har valt alt disponera denna resurs för sparfrämjande åigärder samt för all utveckla alternativa energiformer. Del innebär alltså inte

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m.m.

103

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

104

att vi sitter stilla och väntar och hoppas all hittillsvarande utveckling skall vändas av sig .själv. Nej, vi tar i stället vara pä de möjligheler som olika lemissinslan.ser har pekat pä vid genomgång av föreliggande utredningsmaterial. Pä vafie punkl. i vafie delförslag, har vi stöd av olika samh.iillsorgan. De åtgärder vi inriktar politiken på i del korta perspektivet bygger på redan känd teknik. Vad som krävs är au genoin olika åtgärder stimulera och påskynda denna tekniks användning. Och till delta har vi resurser därför att vi inle binder dessa resurser i kärnkraft.

Andra förelrädare för cenlern komnier alt närmare gå igenom de olika delförslagen.-Herr Sjönell har redan berört en del. Alla förslag och alternativ kännetecknas av hushållning med den energi som tillförs - hushållning genom sparande och genom investeringar för effektivare användning av den energi vi redan har och den som vi tillför. Del gäller såväl uppvärmning som isolering av bosläder och andra lokaler. Del gäller energisnålare produktionsprocesser i näringslivel, tillvaratagande av spillvärme. Alla dessa ätgärder ger arbeie runt om i hela landel.

Användningen av elektrisk energi, denna delfråga i energipolitiken, är som industriministern var inne pä en betydelsefull fräga inför framtiden. Där räknar regeringen med en mycket kraflig ökning. Elenergin skall öka med 6 96 per år. Det är en fördubbling på tolv år. Del innebär, som herr Sjönell etl par gånger framhållit, all ökningen under de närmaste tio åren skulle bli mer än dubbelt så stor som den varil under de tio senaste åren. Det är alltså innebörden av regeringens tänkta ulveckling för elenergiproduklionen.

I cenlerns energibalans möjliggörs en genomsnittlig årsökning av elenergin med 3 %. Ulöver tillskottet frän utbyggnad av vattenkraft, där utbyggnaden är densamma som den som regeringen föreslår, saisar centern på kraftvärme och industriellt mollryck. Får jag lill vad industriministern anmärkte om ell beslul i utskottet säga au skillnaden ligger i att vi inle har velat ge regeringen fullniakl i den utsträckning som man begärt när det gäller utbyggnad av vattenkraft. Vi har begärt att riksdagen skall få vara med och pröva de olika utbyggnaderna i slörre utsträckning än vad regeringen föreslagit. - Som en extra möjlighel ( vårt försöriningsallernativ -det finns inte med i energibalansen - ligger del tillskott som vindkraften kan ge. Vi åberopar här de beräkningar som styrelsen för teknisk ulveckling har lämnat, där man lalar om all del borde vara möjligt all åstadkomma 20 TWh är 1985. Styrelsen för teknisk uixeckling hävdar ocksä all del ur lönsamhetssynpunkl skall vara konkurrenskraftigt med annan energiproduklion vid den tiden. Nu ondgör sig industriministern över all om del vore möjligt alt genomföra en sådan utveckling, skulle så och sä myckel mark gå ål och att man skulle la mark i anspråk i synnerhei utefter våra kuster. Ja, visst är det klart att del gär ät en del mark för del. Men fär jag fräga: Om man skall satsa pä den koncentrerade elenergiproduklion som kärnkraftsprogrammel innebär, hur många nya och hur stora kraflledningsgator får man dä hugga upp i del här landel för alt nä konsumenterna med den

elenergi som skall produceras?

Alla beräkningar om del framtida energibehovet har 1973 som basår. När man därför ser pä den ökade elenergianvändningen just nu, lycker jag att man då också rimligen borde hålla fasl vid 1973 som basår. En sådan jämförelse visarall den lolala ökningen från första kvartalet 1973 till första kvartalet 1975 är ca 3 96 per är. Det stämmer alltså med den genomsnittliga ökningstakt som vi vill inrikia politiken på. Då är att notera all vi har hafl den ökningstakten utan siimulansälgärder och utan åigärder på beskattningens område. Vi förde visserligen en sparkampanj under förra vintern, men centerns program innebär längt kraftfullare siimulansälgärder för energihushållande invesieringar än vad regeringen nu föreslår. Om dessa algiirder genomförs, blir del hell tillräckligt med den ärliga ökning med 3 96 för elenergin som cenlern har anvisat.

Nu säger industriministern all centern i den här elenergibalansen har räknat alllför optimistiskl när del gäller kraftvärmeverk och sådana saker, att planeringstiden är lång och alt del ibland inte blir särskilt slora anläggningar. I och för sig skulle det vara mycket intressant att fortsätta den delen av diskussionen med indusiriministern, men eftersom herr Sjönell har framslälll en inlerpellaiion på just det området, vilken lar upp frågan om i vilken utsträckning kommuner som har velal ulnyuja denna möjlighet verkligen har släppts fram, avstår jag just nu från alt föra den diskussionen. Fortsättningen pä den kan föras när indusiriministern besvarar herr Sjönells interpellalion.

Till de intressanta uppgifterna i materialet om elenergiförbrukningens ulveckling, vilka komnier från statistiska centralbyrån, hör redovisningen av induslrins elanvändning. Man kan där konstalera all induslrin har lyckals myckel bra: man ligger på en i del närmaste konstant nivå niellan åren 1973 och 1975. Skillnaden mellan första kvartalet 1973 och första kvartalet 1975 är bara en ökning pä 0,4 96 per är i genomsnitt.

Inle minst mol den bakgrunden vill jag framhålla föfiande: "Cenlern stoppar möjligheterna att bygga ul vår industri", har varit etl tema. Del har del varil här i dag ocksä.

Del argumentet håller emellertid inte. .Allt flera inser att det absoluta sambandet mellan sysselsättning och produktionsökning å ena sidan och energiförbrukning å andra sidan inle iir så absolut som man lidigare har trott. Delta absoluta samband gäller inte i samhällen på den utvecklingsnivå där Sverige befinner sig; det är i vafie fall fullt klart. Praktisk erfarenhet har också gett oss besked om detta. Det har angivits alt energiförbrukningen år 1974 minskade med 5,5 96-6 96, men jag häller mig för säkerhets skull till lalel 5.5 96. Dittills hade. som jag lidigare sade, ökningen varil 4,5 96 om årel. men från 1973-1974 minskade energiförbrukningen alllsä med 5,5 96. Under år 1974 diiremoi Okade produktionen med 4.5 96, och samma år ökade svsselsätiningen med drygl 100 000 anställda. .\v denna ökning kom en avgörande del - jag tror att del var drygl hiilften - inom industri- och tillverkningssektorn. Detui är ('/; praktisk erfarenhet, som belyser all del hiir sambandet inte iir så

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

105

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnerglhushåU-ningen, m. m.

106

absolut,

Induslriminislern oroade sig för jord- och skogsbruket och för ulbyggnaden av skogsindustrin. Nyligen byggdes massafabriken i Vallvik om. Ombyggnaden innebar all produktionen av massa ökade frän 70 000 ton per är lill 170 000 lon per år, alltså långl mer än en fördubbling. Ombyggnaden innebar ocksä all sysselsättningen ökade kraftigi. Men vad hände med behovel av tillförd energi? Jo, den tillförda energin, såväl när del gällde olja som när det gällde el, kunde minskas. Deiia är eu annal praktiskt exempel.

Såväl i Sverige som i USA har undersökningar och beräkningar gjorts på jusl det här förhållandet: å ena sidan ökad produktion/ökad sysselsättning och ä andra sidan minskad energiförbrukning. Här i Sverige är det Industrins utredningsinstitut och i Amerika är det Fordsiiftelsen som har svarat för undersökningarna. I båda fallen kommer man fram till resultatet, att en årlig ökning med 1,8 % för industrins del är väl förenlig med ökad sysselsättning och produkiion. Centerns alternativ ger utrymme för en ökad energiförbrukning per år med drygt 2 96 -närmare bestämt 2,3 %. Regeringen har för sin del alternativ som innebär en ökning med 3 96 per år på denna sektor. Alla inser - jag upprepar: alla inser all denna skillnad på några tiondelar av en procent inte kan i det ena fallet innebära fullsysselsätlningssamhället och i det andra fallet innebära etl samhälle med massarbetslöshet och vikande välfärd.

Men, framför allt, herr statsminister: Läs igenom den egna utfästelsen en gång till! I proposiiionen säger ni - och socialdemokraterna i utskottet har understrukit delta - alt inriktningen för er del fr. o. m. år 1990 skall vara en nolltillväxt, dvs. ingen ökad energiförbrukning alls i det svenska samhället fr. o. ni. år 1990. Del liir emellerlid inte vara.möjligl all påslå, att en ökad energiförbrukning med 1 96 per år fram till är 1985 innebär arbetslöshet och försämrad viilfärd och samtidigt hävda all ingen ökad förbrukning fr. o. m. är 1990 skall ge oss elt samhälle med arbete ät alla och god viilfärd. - För del skall det viil iindå vara'.' Visst är det väl sä värt samhälle bör fungera - att del ger full sysselsiinning och välfärd ät människorna också efter 1990?

Förklaringen kanske ligger i au slatsministern försi vill leva upp lill vad han pä den svenska regeringens vägnar deklarerade vid mifiövårds-konferensens plenarmöte den 6 juni 1972 här i Stockholm, när man diskuterade den framtida energipolitiken. Jag citerar: "Vi behöver en avsevärd ökning av antalet enheter för omvandling av atomenergi lill elektricitet." Det beskedet gavs utan reservationer.

För. vär del är vi övertygade om att del iir nu, vid delta lillfälle, som energipolitiken skall inriktas på hushållning och på alternativa energikällor. Varie år som vi skjuter på detta beslul, desto svårare blir om-siiillningen och desto mer begränsas vår handlingsfrihet, eftersom beroendet av och bundenheten vid kiirnkraften ökar för varje år som går, om vi viiljer au gä denna viig.

Diirför måste inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet på

energipolitikens område läggas om. Jag upprepar all målet måste vara alt i huvudsak ulnyuja de ständigt förnyelsebara energikällorna. Del är, herr talman, när vi har nätt del målet som vi har nått den verkliga hand-lingsjrlheten på energipolitikens område. Uranet är ju ocksä en begränsad tillgång, och det hör liksom kol och olja till jordens upplagrade resurser.

Därför: Överge tanken pä kärnkraften som den energikälla framtiden står och faller med - släpp i stället fram de krafter som vill salsa sin förmåga på att ta till vara sol, vind, jordvärme som huvudsakliga energikällor! Släpp fram dem som arbetar på metoder för etl bättre utnytfiande av den energi som vi redan disponerar! Det är framtidsvägen.

Herr talman! Jag har under de här minuterna redovisat huvuddragen av cenlerns energipolitik och förutsältningarna för dess genomförande.

All verksamhel är förenad med risker - det iir fullt klarl. Men kärnkraftens risker har en särskild karakiär. en särskild dimension. Del iir därför mänga frågor är så briinnande. Även vid s. k. normal drift måsle vi räkna med service och underhäll av sädana delar av anläggningarna som på elt eller annal säu har blivit radioaktiva.

Vi har under senare lid haft en omfattande och angelägen debatl om hur arbetsmiljön skall kunna förbättras. För della nor jag all de allra flesla känner myckel starkt. Men hur är då den arbeismiljö som underhållspersonalen vid kärnkraftverken erbjuds? Vid en kärnkraftsstalion i USA. Indian Point, ledde en sådan reparation är 1970 till att ett arbeie som normall skulle ha klarats av 25 man pä två veckor i stället krävde 700 man under sju månader. När den ordinarie arbetsstyrkan hade fält den stråldos bestämmelserna tillåter måste man rekrytera arbetskraft för denna tillfälliga och farliga uppgift ute i öppna marknaden..

Får jag säga: Vi som skall besluta om utbyggnad av kärnkraft eller inte, kan inte ställa oss vid sidan om detta problem. Det kan inte få vara en fråga som vi överlåter åt arbetsförmedlare och arbetsledare att lösa.

Såvitt jag vel har säkerhetsbestämmelserna för radioaktiv strålning fortlöpande skärpts alltsedan detta problem böriade granskas. Del inlryck man fär när man försöker liira sig del mest grundliiggaiule på det här området är, all osäkerheten fortfarande är stor bland experterna om vilka stråldoser som är förenliga med folkhälsans krav. Direkt oroande, herr talman, finner jag det vara när vi i den inlernationella sirålskyddskom-inissionens publikation nr 9 kan läsa all kommissionen tror att den nivå .som rekommenderas medger skäligt utrymme lör expansion av atomenergi-program inom en överskådlig framtid.

Detta är oroande diirför att man får intrycket au nivån i forsla hand iir lagd så alt kärnkraftsuibyggnad skall vara möjlig. ,'\ndra expertorgan, 1. ex. del amerikanska BEIR, har. som sagl. diirefter ansett att denna nivå bör göras avseviiri mer restriktiv.

En annan sak: hiiromdagen redogjorde såviii TV-.Akiuelli som tidningar för en rapport, som en av socialstyrelsen tillkallad gru|-)p rönigenologer hade lagt fram. Diir manar man till ökad försikliuhei i framliden. Man

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

107

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

108

säger att risken av en serie vanliga röntgenundersökningar är slörre än som tidigare beräknats. Resultatet kan vara ökad frekvens av olika cancerformer och genetiska skador, vilka hittills inle tillräckligt har observerats.

Såvitt ja;j kan förstå - och jag fick det närmast bekriiftai av industriministern - har såväl närförläggningsulredningen som regeringen och ulskottsmajoriteten haft den internationella strålskyddskommissionens uttalanden som grund för sina beräkningar.

Vi har kunnat läsa hur fackföreningsrörelsen i Australien gär emol en kärnkraftsuibyggnad där, Fär jag fråga: Vet ni på regeringsbänken i vilken ui.sträckning del är den arbetsmifiö svetsare och rörmokare erbjuds vid underhållsarbeten som har påverkat fackföreningsrörelsens beslut i del här avseendet i Australien?

Sannolikheten för haverier vid kärnkraftverk har man försökt beräkna. Jag iror all vi kan ena oss om all det är lika svårt att finna en användbar sådan ineiod på detta område som när det gällde metoder alt fastställa sannolikheten för olyckor vid uppskjutning av rymdkapslar. Niir del gäller uppskjutningen kom olyckorna långl snabbare iin beräkningarna hade förutseit. Exemplel med slearinfiuset som höll på att förorsaka en stor olycka vid ell kärnkraftverk borta i Amerika talar sitt tydliga språk.

Och inte vittnar del om förutseende av bästa märke när nian överraskas av all maneter och alger täpper till intagsventilerna för kylvaiien i Ringhals!

Ell vel vi med säkerhei. Ingel mänskligl iir fulländat, och det gäller för vad människan kan göra i kiirnkraftssammanhang också.

Man har också försöki beräkna effekterna om ell stort reaktorhaveri skulle intriiffa. Därvidlag har man kommit lill mycket olika resultat. Uppskaltningen av antalet döda och skadade varierar myckel starkt. Under ogynnsamma omständigheler kan uppenbarligen en reakiorhaveri bli av en omfattning som det inte finns någon fredlig motsvarighet lill. Det iir den uppfattning jag har kommit fram lill.

När del giiller försäkringsskyddets utformning lyder alll pä all man upplever risken för omfattande skador som slor. Var och en som tillar efter i sin villa- eller hemförsiikring skall finna, att skador som är en föfid av aiomolycksfill inte omfattas av försäkringen. Ingel enskilt försäkringsbolag i Sverige har varit berett all la riskerna vid aiomolycksfall. Etl flertal bolag har gått samman men lar ändå bara en liten del av risken. Därför finns elt arrangemang där svenska staten i förening nied ell antal OECD-länder svarar för ersiillningarna. Den loiala ersättnings-summan för vafie skada är salt lill 600 milj. kr. I Amerika har della belopp satts niistan fyra gånger så högl för varie olycka.

En av de skitsaiser man kan dra är all om riskerna för oinfatlande skador vore små. skulle försiikringsbesuimmelscrna över huvud inte vara utformade på detta säu. En annan slutsats iir. att riskerna bedöms iinnu allvarligare i US.A, där ersiittningsbeloiipel för varje skada satts nära nog IVra gånger sä högl som hiir i Sverige.

Problemen med spridningen av reaklorbränsle och med avfallet hör förmodligen till de allra svåraste. Så länge vi skall köpa anrikat briinsle av andra är och blir vårl ullandsberoende lika slarkl som när del giiller olja. Men olja kan vi köpa frän mänga länder - när del gäller anrikat bränsle till kiirnkraftsreaklorer är det bara två länder som är våra leverantörer. Upparbetning och omhändertagande av del högaktiva avfallet .går pä kryckor, om del överhuvud taget fungerar någonstans i västvärlden i dag. Industriministern bestyrkte della. All lila lill all andra länder skall la hand om avfallet äl oss är orealistiskt av ivå skäl.

För del första: mer än 30 ärs forskning om möjligheterna till en acceptabel slutlig förvaring har ännu inle lett lill nägon metod som accepterats sä all den tagits i bruk. AKA-ulredningens konslalerande i lägesrapporten att den inte funnii något.som lalar emot all man hiiiar en lösning iindrar inte detta faktum. Problemen kvarstår. Man har ingen lösning som man är beredd all använda.

All under sådana omständigheter tro all andra skall vara beredda att la hand om vårl avfall är diirför orealisiiskl. En uppgift i en del av .Af-lonbladels upplaga i gär lyder på all del är en kraftig opinion mot ileiia i Windscale när den svenska lasten nu kommit dit. Men det gäller en uppgift frän Aftonbladet, och jag är angelägen alt säga all jag inle kunnai få den bekräftad.

För del andra: spridningen av kärnbränsle lill en rad nya Hinder dis-kuleras jusl nu vid de internaiionella överläggningarna i Geneve. Sverige dellar aktivt i dessa diskussioner. All spridningen av kärnbränsle ger ökade möjligheter till såväl fredliga som militära alomsprängningar erkänns av alla. Hur denna ulveckling skall kunna förenas med slrävanden lill icke-spridning av kärnvapen har ingen hillills kunnai visa.

I etl sådant läge skall vi inle överlåta ät andra all se lill all i. ex. plutonium inle kommer i orätta händer. Enklaste sätiei att klara uppgiften iir att inte producera plutonium.

Herr lalnian! Riskerna med kärnkraften är av en särskild dimension. Riskerna gäller inte bara vår egen generation, utan i ännu högre grad kommande generationer. Del är därför vi mäste slälla oss frågan: Med vilken räll lar vi dessa risker? Med vilken räll liigger vi denna börda pä kommande generaiioner, när del finns en säker väg au trygga den nödvändiga energiförsöriningen''

Den som vill gå kärnkraftens vägar har ytterligare några vikliga frågor all svara på. Hur skall bevakning och säkerhei ordnas vid kiirnkrafis-anläggningar av olika slag för alt förhindra sabotage'.' Kan anställningar ske pä vanligt siill eller krävs nägon form av personkontroll eller personundersökning'' Är nuvarande ordning lillfredsslällande''

Vid val av plals för slutlig förvaring av avfall; Kommer den länkia viirdkoinmunens beslul alt bli avgörande, eller kommer slatsmakiernas beslul all gälla ocksä vid kommunernas nej'' .Au svara, som industriministern gjorde, alt del dröjer minsl femion år innan vi behöver laiia ett sådant beslul är inget svar. Del gäller här en viklig princip, niiinligen

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

109

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

vilken beslutanderätt som skall tillerkännas kommunens invånare i en sä viklig fräga.

Om svaret frän regeringsbänken är att kommunens beslul skall vara avgörande, då frågar jag: Finns det nu nägra kommuner som har förklarat sig intresserade att stå som värd för det slutliga avfallet och, i så fall, vilka är de kommunerna?

Ett annat område som borde mana lill eftertanke när del gäller kärnkraften gäller ekonomin. Dels därför att kostnaden siigil i en takt som man iidigai-e inle förutsett, dels därför all den producerade energimängden per är inle alls visal sig stämma med uppgjorda kalkyler. I varie fall gäller detta för kärnkraftverk i kommersiell drift i Amerika. Resultatet 1974 var siimre än del som uppnåddes 1973. Det anmärkningsvärda är all det är samma mönsier som upprepar sig - del är bara iredje lill sjätte driftsärel som kapaciteten kommer i närheten av kalkylerna. Därefler gär del brant utför. De tre anläggningar som är 11-14 är har katastrofalt dåliga resultat. Därför avbesiäller och bantar man ner kärnkraftsprogram-inei.

Nu vill jag fräga: Vad iir det för ett kunnande vi har hiir i Sverige som man saknar i USA och som skulle göra del möjligt all nå så mycket bättre resultat här'' Kan ni frän regeringsbänken ge besked varför industriministern mot den bakgrunden kunde göra de bedömningar han gjorde'.'

Den första reaklorn i Oskarshamn borde ha kommit igenom inkörningsproblemen, men där är ju resultatet inte särskilt lysande.

Herr talman! Del är knappasl nägon fråga som sä slarkl engagerat allmänheten som den vi nu diskuierar. Kravet på hög och jämn sysselsättning och pä trygghet i tillvaron förs fram av alla också i della sammanhang. För centern har dessa mål alllid varil självklara i det poliliska arbelel och kommeratt så vara. Det är denna grund vårl alternativ bygger på. Dei är därför vi säger:

Stoppa utbyggnaden av kärnkraften!

Salsa i stället omedelbart resurserna på investeringar för hushållning med energi!

Skapa på della siill arbeie i hela landel. . Salsa forskningsresurserna framför alll på de förnyelsebara energikällorna!

Hen BOHMAN (m):

Herr talman! De oljeproducerande siaiernas beslul sirax före jul 1973 all använda oljevapnei för an tvinga västländerna att överge siu slöd till Israel kom hell överraskande. Beslutet utgjorde inledningen till en genomgripande omprövning i land efter land av framiidsperspekiiv som lidigare belrakiats som niisian sjiilvklara. Förut hade den industrialiserade viirklen anseii sig kunna bygga sin välståndsutveckling på en nära nog automatisk tillförsel av billig Mellanösternolja. Nu ställdes man plötsligt inför en siiualion då dessa länders irygga framlid siod på spel.

Den debatt som blossade upp kom emellertid att gä långt ulöver oljekrisens ramar. Den kom all spegla den motsägelsefulla situation som våra utvecklade samhällen i dag befinner sig i.

Aldrig någonsin tidigare har mänsklighetens möjligheter varil slörre. Aldrig tidigare i sin historia har människan i sin hand haft sådana instrument all forma sin mifiö och sin framtid som hon förfogar över i dag. Del paradoxala beslår i alt människan samtidigt lycks ha ha slagils av osäkerhet, oro och tvivel inför framliden. En teknisk ulveckling och elt välstånd som för bara några år sedan ansågs nära nog självklara har kommit alt alltmera sällas i fråga. För många lycks de snabba förändringarna ha gåll alllför snabbt. Mänga tycker sig finna au samhällsutvecklingen löper ifrän dem. att människan förlorat kontrollen över bäde färdriktning och utvecklingstakt. Hon är inle längre herre över sin utveckling. Den teknik som skapat vårl välstånd har lagil kommandot över utvecklingen. Och "ängesten för livets tomhet och meningslöshet" - säger Alf Ahlberg - "smyger sig som etl förlamande gift in. inte minst i unga- sinnen."

I slulel av 1960-lalel och böfian av 1970-lalet har i del ena landel efter del andra fruklan och tvivel brutit igenom. Den ulvecklingsop-timism och den framsiegsiro som kännetecknade del tidiga 1960-lalel är borta. Då föreföll del självklart att man kunde uppställa näslan obegränsade mål för utvecklingen och all man också kunde nå de målen, blott man satsade lillräckliga resurser. Världens slörsla och rikaste nation beslöt landsätta en människa pä månen inom lio år, innan man ens visste 0111 delta över huvud laget var möjligl. Med en jätteinsats av forskning, teknik och pengar gick 1960-ialei mol siu slul med den första människans landning på månen. Det var uivecklingslrons triumf Men del var också börian lill en omsvängning i betraktelsesätt och värderingar.

1 land efter land, i fråga efter fräga har sedan dess växande tvivel kommii all prägla samhällsdebatten. Rymdens och planeifärdernas möjligheter fångar i dag inte fantasin pä samma säll som lidigare. De produkter den tekniska utvecklingen erbjuder ifrågasattes i alll högre grad. det må vara broar lill andra länder, överljudsflygplan eller kärnkraftverk. Oro och skepsis inför tekniken har kommit an prägla vän decennium.

Della är en naturlig och-i vissa hänseenden också välkommen ulveckling. Efler tvä decenniers salsning på lillviixi och framsteg lill näslan varie pris och efter en period under vilken den utvecklade världen åstadkommit en snabbare välståndsutveckling än någonsin lidigare i mänsklighetens historia, känner människan ell behov au stanna upp. alt inle inrikia hela sill inlresse pä au lösa nya problem ulan au ocksä se de mänga problem i nuei som hon inte lyckals lösa och all kriiiski granska det sätt på vilka samhällsutvecklingen förs vidare. Vi har blivit medvetna om all vi behöver lid för eftertanke.

De senasie årens energipoliliska meningsbryiiiingar har varit meni intensiva än flera av de poliliska deballer som lidigare förekommit i vän land. De har inte bara cälli kiirnkraftens vara eller inte vara. inte

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Ill

enbart ell ja eller nej lill kärnkraft. Deballen har om fallat myckel, myckel niera. Kärnenergins utnytfiande har blivit eu slags nyckel lill andra väsentliga frågor - inte om vi skall ha 5. 11 eller 13 kärnkraftsaggregal utan ytterst hur del samhälle skall gestaltas som utgör målet för våra strävanden. Det gäller människans - den enskilda individens - livsbetingelser i ell samhälle där fler och fler kommit all uppleva en komplicerad teknik inle som människans tjänare ulan som människans herre.

Under de är som gäll har jag. herr talman, mänga gånger varil starkt kritisk mot vissa delar av denna debatt. Alllför mänga lycks plötsligt ha glömt bort alll del värdefulla tekniken ästadkommil. .Alllför ofta har deballen präglats av en skrämmande osaklighei. Den har niånga gånger burits upp av en vulgiirpropaganda som borde vara främmande för allvarligt syftande meningsutbyten.

Men nots det har deballen varil angelägen. Den har fungerat som en mätare av enskilda miinniskors känsla av tvivel inför framliden. Del är möjligl all del inte går all undvika överslag när del gäller så djupgående åsikisbrylningar. Del är kanske tvärtom sannolikt att sådana blir ofrånkomliga i ell skede då poliliska och samhiilleliga värdesyslem ifrägasälts pä genomgripande säll.

Jusl den omständigheten att del förhäller sig på det sällel gör del desio nödvändigare alt sträva efter sans och balans, alt försöka ge del mänskliga sunda förnuftet och del goda omdömet större utrynnne och att hejda pendelns slag sä all den tidigare ulvecklingsoplimismen inte förbyis i en passiv pessimism. Fruktan för de problem inför vilka morgondagens teknik skall slälla människan fär inte resultera i ivekan eller underlåtenhet au försöka lösa problem som måste lösas, lill all man drar sig lillbaka från samhällsarbetet eller hänger sig åt drömmar, i vilka det gamla bondesamhällets romantiserade ideal får ersäiia indusirisam-hälleis verklighet. Della slags dagdrömmeri kan bli än farligare för mänskligheten än vad den blinda tron pä tekniken och dess framsteg har varit.

Oroande i de senaste årens debatt är tendensen lill resignation och uppgivcnhel inför våra möjligheter all bygga ell biiltre sanihiille. Om man har den uppfattningen, all svårigheterna så småningom måsle bli sä Slora all vi människor inte kan komma lill rälla nied dem, leder del till overksamhel. Man hänger sig ål verklighetsflykt och försöker skjula undan föfiderna av sin bristande handlingsförmåga. Om det är någol som kan förkväva samhällsarbelei och göra problemen ännu mera svårlösia är det jusl della slags handlingsföriamning. Vi måste tro pä våra möjligheter att forma vår framtid. Alt predika hopplöshetens evangelium är all göra värt samhälle och oss själva den slörsla ofiänsl som kan tänkas.

En slutsats av de nya strömningar som gjort sig gällande under de senasie åren iir all vår syn på själva ulvecklingen måste förändras. Medan lidigare de renl kvantilaliva föriindringarna ofla sattes i förslå rummet måsle vi nu inrikta våra ansiriingningar mera på den kvalitativa sidan. Del var inte sä liinge sedan varje rykande fabriksskorsten betraktades

som ell tecken på välstånd, varie ny bilmodell som en seger för industrisamhället och varie nyll höghusområde som ell sleg i förverkligandet av "vär största sociala reform", som del har hetat. De varnande röster som då höjdes tystades snabbi ner. Den tekniska utvecklingens förespråkare ironiserade över förlegade gamla idéer, över romantik och föråldrad konservatism. I dag är tonen en annan. En ny syn har brutit fram. Det kvantilaliva lillväxlraseriei har modifierats, och värt samhälles många försummade kvaliielsbehov har pä nyll kommii till heders. Den rykande fabriksskorstenen ses nu som en föroreningskälla, de oändliga bilköerna som elt trängselns, stressens och avgasernas problem och de sterila beiongkasernerna som en utmaning mot anständiga och miinskliga miljökrav. Begreppen välfärd och tillväxt har därmed fåll en ny och annorlunda innebörd än förui.

Vi moderaier ser della som något uiomordentligi positivt. För oss var det nalurligl all tala om landskapsvård långl innan begreppet miljöpolitik blev föremål för socialdemokratiska partikongressers uppmärksamhet. Vi varnade för den sterila tillväxtmaterialismens årtionden innan Sveriges slatsminisler talade om omlänkande. Välfärdens och reformpolitikens kvalitet var för oss minsl lika viklig som dess kvantitet.

Vi är i dag ännu mera övertygade om all framliden kräver en politik som är inriktad pä utvecklingens innehåll. Del är inle de snabba, hasiigl lillyxade förändringarna, förändringar lill vafie pris, som skall eftersträvas. Genom etl lålmodigl och melodiskt arbeie måsle vårt samhälle göras niänskligare. Livskvalitet är inle i första hand etl malerielll begrepp. Det innesluter värden av annal slag, mindre mätbara men inle mindre väsentliga.

Herr lalman! Del beslut som vi om några timmar skall falla här i riksdagen giiller yllersl livs- och arbelsbelingelserna för medborgarna i vårt högl industrialiserade samhälle. Vi har alt ta slällning till tekniskt och ekonomiskl komplicerade frågor, problem som i mänga fall är uiomordentligi svårgripbara för de niånga enskilda människor vilkas framlid besluten angår. Våra ställningstaganden måsie grundas på de kunskaper och den tekniska ulvecklingsnivå som vi jusl nu har uppnått. Utvecklingen kommer au gå vidare. Nya erfarenheier och nya rön komnier att Higgas lill dem som redan vunnits. 1 den meningen är våra beslul i dag inte eviga. De är begränsade lill den lid och det utvecklingsförlopp vi i dag kan överblicka.

Del gälleratl irygga vår energiförsörining. alt lägga en grund för vidare utveckling av vårl samhälle, all skapa garantier för välstånd och sysselsättning åt miinniskorna under en relativt kort period i vårl lands långa historia och i avvaktan pä all nya mänskliga iniliaiiv, nyll velande och nya forskningsinsatser skall ge oss ännu bältre möjligheler au ersiiiia sliisaml, mödosamt och alllför ofta nedbrylande mänskligl arbeie med nya tekniska hjälpmedel, alll i syfte all spara människor, all spara hälsa och liv.

När vi moderaier ule i mänga hundratals lokalföreningar, i partiledning

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

113

Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

114

och riksdagsgrupp har analyserat och debatterat energiförsöriningens problem, har så småningom bred enighet vunnits om vissa grundläggande rikllinjer för hur della väldiga problem skall angripas. Mol bakgrunden av de principerna har vår konkreta politik sedan utformats. Del vikligasie i den principiella synen har varil slrävanden

att hejda ökningslakten i energiförbrukningen så långt della är möjligt med hänsyn till andra väsentliga mål för samhällsarbetet.

au iaktla stark älerhällsamhel då del gäller att bygga ut vär vattenkraft,

att åstadkomma ökad vaksamhet belräffande miljöskadorna lill följd av en ohämmad användning av fossila bränslen - av olja och kol samt

att under en övergångsperiod i avvaktan pä nya effektiva energikällor godta en försiktig satsning pä ell svenskt kärnkraftsprogram.

Den politik som vär riksdagsgrupp har gjori lill sin är fast förankrad i partiet. Sjävfallel råder inte enighet pä vae punkl. Del finns hos oss - liksom i de andra partierna - grupper och opinioner som hafl andra bedömningar i fräga om vallenkraft och kärnkraft. Men bakom den linje som vi har redovisat slår trots detta en klar majoritet inom partiet. Den majoriteten stödjer del energiprogram som av alll att döma i slort seu komnier all godtas av den svenska riksdagen här i dag.

Den första grundläggande principen för vår energipoliliska handlingslinje utgår frän vär strävan att förverkliga de kvalilaiiva välllirdsbegrepp som jag nyss talade om. Genoin all satsa mer pä kvalitet och mindre på kvaniilel bör del vara möjligt att begränsa ökningstakten i Sveriges energiförbrukning. Vi har hillills slösal med våra energiresurser. Vi har hanterat dem som om de vore outtömliga. Vi kan hushälla med energin på ell myckel bällre säll än vi hillills gjort. Vi kan fä ut mera av vad som slår till vårl förfogande. Men vi måsle därutöver iaktta större åler-hällsamhei då del gäller den frannida utvecklingen av alll i vän sanihiille som kräver slor energiåtgång.

Vi har mot den bakgrunden bedömt del som möjligl all som riktpunkt för energiförbrukningen uppställa en ärlig tväprocentig ökning. Vi har alltså - genom självständiga insalser och självständiga bedömningar -kommit lill samma slutsats som regeringen. Del är en mycket ambitiös mälsättning internationelll sell. Den innebiir i ston alt vi halverar dagens ökningstakt.

Självfallet har vi ulgäll ifrän au andra angelägna mål för samhiills-verksamhelen inle fär äventyras. Vi får inte sälla den fulla sysselsäii-ningen i fara. Vi måste fortfarande ha och skapa resurser för all säkra den enskilda och den offeniliga välfärden. Även i vårl överflödssamhälle finns beiydande brisier som mäsle boias. Det gäller vår bosladsslandard. Del gäller vär arbetsmiljö. Del gäller all sliilla om vän niiringsliv för energisnålare produklionsmeioder. Det gäller all reparera miljöskador som tidigare oaklsamhels- och underlåtenhelssynder förorsakat. Alll della ökar efterfrågan på energi, i vafie fall under en omsiiillningsperiod.

Del är mol den bakgrunden inle siikerl all vårl mål - en tväprocentig ökning - kommer alt kunna uppnås. Och diirför måste vi hålla hög be-

redskap. Visar sig verkligheten vara mera krävande än i våra förhoppningar, får vi inte stå lamslagna. Alllför mycket slår på spel. Vi måste dä snabbt kunna ompröva våra planer.

Den andra principen för vär energipolitik utgår från alt vårl lands oersättliga mifiö- och naturvärden måste bevaras. Utvecklingens krav kommer som bekant lätt i konflikt med natur- och mifiöintressen. Men del är ingalunda nödvändigi alt del skall vara på del sällel. Många av de problem som följl i urbaniseringens och den induslriella produktionens spär kan förebyggas och bemästras. Samma teknik som skapat svårigheterna ger oss ocksä resurser all upptäcka dem och all lösa dem. Redan själva medvetenheten om de risker som föreligger och om de skador som kan vållas ger oss vapen all förekomma och reparera. Bara nägra är efter del alt vi böfial angripa de negativa föfiderna av den lidigare ohämmade exploateringen kan vi konstatera att del egentligen inle finns nägra problem som pä sikl inie kan lösas om man bara är villig all sätta in de rälla metoderna.

Vad som i dag framstår som del viktigaste i miljöpolitiskt hänseende är att minska Sveriges växande beroende av fossila bränslen. Förbränning av olja och kol leder lill all väldiga mängder svaveldioxid och andra skadliga ämnen sprids ut i atmosfären. Hur omfattande skadeverkningar detta kan medföra vet vi inte med säkerhet. All utsläppen måsie nedbringas, del vel vi. Användningen av fossila bränslen ökar koldioxidhalten i luftlagren och stör pä sikl den klimatologiska balansen. "Del är", framhöll professor Bert'Bolin nyligen i sin sammanställning Energi och klimat, "iroligen de långsiktiga mifiöeffekterna som sätter den yttersta gränsen för användningen av fossila bränslen som energikälla och inle otillräcklig tillgäng pä olja och kol,"

Den moderata energipolitiken utgår ifrän all värt lands beroende av fossila bränslen måste skäras ned, bäde relativt och absolut. Vi har hävdat all ylleriigare ell kärnkraftsaggregal bör förläggas till Barsebäck, Genom all detta aggregat utformas som ell kraftvärmeverk kan en slor del av Malmö-Lundregionens värmebehov tillgodoses ulan förbränning av olja. Del innebär en väsentlig mifiöförbättring för en av värt lands mest tätbefolkade regioner.

Av hänsyn till vär nalurmifiö har vi varil mer återhållsamma än regeringen i fråga om vattenkraftens utbyggnad. Tillgängen på oulbyggda älvar är ovärderlig. Vi är skyldiga kommande generationer all bevara dessa våra nationella tillgångar. Del vore kortsiktigt och kortsynt all söka vinna en tidsfrist genom all bygga ut all vattenkraft. Därför säger vi definitivt nej till en exploatering av de fyra siora orörda Norrlandsälvarna. Fastän vi är medvetna om all modern vallenkraftsutbyggnad ofta kan ske pä ell sådant säll all nya mifiövärden skapas, menar vi att försiktighet bör iakttas också då det gäller all ytterligare ulnylfia andra älvar.

Kärnkraftens säkerhetsproblem sammanhänger med kraven pä livskvalitet och ell människovänligi samhälle. Del är framför alll de förment

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

115

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

olösliga säkerhetsproblemen som förenat kärnkraftens molståndare. Riskerna för olyckor, för radioaklivl avfall och för andra skador har skapat elt Ulomordentligt starkt känsloengagemang och utgjort underlag för de skrämmande domedagsprofetior som ofta präglat debatterna. Tusentals människors liv sätts i fara för kortsiktiga vinsters skull - har man gjort gällande. Avfallsproblem. sabotagerisker och utnytfiandei av plutonium för tillverkning av mer eller mindre hemmagjorda atombomber hör ocksä till skrämselpropagandan. Thorbjörn Fälldin sällade sig i.sitt anförande nyss. lycker jag, lill dem jag argumenterar emot.

Om del verkligen förhöll sig så, herr lalman, all kärnenergins säkerhetsproblem vore olösliga, inie gick att bemästra, dä vore även en försiktig utbyggnad av kärnkraften hell oansvarig. Om del vore på det sättet, då skulle det vara hell ansvarslöst all - som vi gör i dag - deballera om vi skall godta 13. 11 eller 5 aggregal. Vad vi då hade all göra vore an säga kategoriskt nej till varie utbyggnad av kärnenergin och dessutom all omedelbart stoppa de anläggningar som redan är i gäng och som levererar energi till del svenska samhiillel. Men sä är ingalunda fallel. All vi moderater accepterat kärnenergin beror alliså på all vi blivit helt övertygade om alt de risker som är förenade med en ansvarsfull kärnkraftspolitik - med de rigorösa koniroll- och säkerhetsföreskrifter som lillämpas pä della område - är långl mindre än de som sannnanhiinger med näslan all annan mänsklig teknik. Vad vi kunnai inhiimla genom skickliga forskare och vetenskapsmän har överiygal oss om all så iir fallet. Och slriingl laget har inget annal ahsvarsmedvelel parti hiivdai något annav. 1 annat fall skulle nämligen ocksä de fem aggregat som ingår i del mest begränsade kärnkraftsprogrammel utgöra en oacceptabel lösning.

Den iredje princip pä vilken vår energipolitik bygger iir kravel pä handlingsfrihet då det gäller framliden. Som jag redan sagl, är del mäl vi uppställi för energikonsumtionens ökning fram lill år 1985 en lill 2 "6 nedsakiad ökningstakt perår. Skulle del visa sig all del inte finiis några möjligheter all nä del målet och au behovel av energi med hiinsyn lill andra vikliga mål för vårl samhällsarbete ökar snabbare, då får vi inie försälla oss i en situation diir improviserade ransoneringar eller tvångsåtgärder mäsie tillgripas, och vi lar än mindre bli tvingade all ylleriigare öka värt redan förut alllför siora oljeberoende. Vår beredskap måsie diirför vara så hög all vi snabbi kan falla beslul om ökad inhemsk energiproduklion.

Kravel på handlingsfrihel innebiir diifiiimte all vi inte i dag skall binda oss vid en ensidig teknisk lösning av vår energiproduklion. Dagens kärn-kraftsreaklorer representerar den första generationen kiirnkraftverk. Kärnkraftsteknologin konnner att vidareutvecklas. För varie år kommer högre drifis.-ikcrhcl och bältre verkningsgrad all vinnas. Omkring år 2000 kommer bl. a. fusionskraften förhoppningsvis au ge oss nya energial-lernaiiv. Vi får inte heller försumma au söka ulnyuja vindkrafien. För lokaluppvärnniingsiindamål kommer solviirmen all lä alll slörre bei\-

delse.

Alll delta kräver fortsatt forskning och ulveckling. Det släller ocksä krav på hög kvalitet i del svenska utbildningsväsendet. Vi måste kunna hälla jämna sleg med den internationella utvecklingen. Del är nödvändigi i sig. Men del är ocksä nödvändigi om ett fruktbärande erfarenhetsutbyte med omvärlden skall kunna äga rum. Skall vårl land kunna dra nytta av utländska forskningsresultat, måste också vi ge bidrag till det internationella samarbetet för främjande av det globala välståndet.

Ilandlingsfrihelslinjen leder ocksä lill elt bestämt nej lill de strävanden regeringen uppenbarligen gjort till sina, alt försöka utnyuja.energiför-söriningsfrågan som en förevändning för elt vidgat statligt inflytande i näringslivet samt fören längre gående planhushållning, som förutsätter nya styrnings- och regleringsinslrumenl saml en ännu mera utbyggd byråkrati. Den hittillsvarande statliga energipolitiken kan sannerligen inle åberopas som motiv för sådana åigärder. Det iir nu viktigare än någonsin all bibehålla en flexibel marknadsekonomi. De nödvändiga ramarna för energihushållningen måste göras sä vida, all marknadens rörlighet och anpassningsförmåga lill ändrade förhållanden kan bevaras.

Vär fiärde grundsats pä energipolitikens område är all slå vakt om vårl nationella oberoende. OPEC-ländernas oljeblockad bloitade vårl samhälles sårbarhet. Vår utrikespolitiska handlingsfrihel, vär ekonomi och vår välfärd får inie slå och falla med främmande makters vifia att läla oljan flyta. Ju mer vi tillvaralar våra egna energiresurser, desto slörre blir vär rörelsefrihet. En bällre energihushållning bidrar lill della. Sverige har rik lillgång på uran. [)ei ger oss trygghet och utgör etl motiv för vårl beslut om en försiktig utbyggnad av kiirnenergin. Vi har också resurser i form av mänskligt teknologiskt kunnande. Vi har i motsats lill många andra mindre siaier inom landel kunnai skapa induslriella förutsättningar för produktion av egna kiirnkraftsaggregat och vidareutveckling av sådana. Det vore en misshushållning alt inle anviinda alla dessa tillgångar. Alt sälta vär lit till vad som kan åsladkommas i vår omviirld vore ett ullryck för brislande internationell solidariiei.

Jusl denna iniernaiionella samverkan uigör den femte principen i vår energipoliiik. Majoriielen av världens befolkning lever under exislens-minimum. Den snabba befolkningsiillväxlen kommer all förvärra dagens väldiga försöfiningsproblem. Inom lio år kominer miinniskosläkiei all ha vuxit med uppemot en niifiard. ,Ati viirklen därför måsle öka sina samlade tillgångar iir helt ofrånkomligt. 1 dag lar 30 % av jordens befolkning 85 96 av energiprotluktionen i anspråk. Skall levnadsstandarden kunna höjas för den växande kiltiga delen av viirldens befolkning och skall den nå upp lill en nivå som vi betraktar som självklar, fordrar della en slarkl stegrad global energiproduktion.

Denna kan inie komma till stånd med hjiilp av fossila briinslen. Redan den knappa tillgängen pä Kiuåikomliga sädana sätter bestämda gränser. De klimatologiska följderna av förbriinning av olja och kol uigör, som jag nyss framhöll, eu ytterligare hinder. Med en årlig ökning av 2 %

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

117

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, tn. m.

lär koldioxidhallen i atmosfären fördubblas pä mindre iin 100 år. Del är långt ifrån uteslutet att de klimatrubbningar som vi i dag kan iaktta

- Saharaöknens utbredning söderut, förändringarna i monsunklimatei
i södra Asien - har samband med de senasie årtiondenas ökade använd
ning av fossila bränslen.

Mänsklighetens.energiförsörining mäsle alltså på sikl lösas med hjälp av andra energikällor. De högl utvecklade industriländerna har härvidlag etl stort ansvar. Del är med hjälp av deras teknologi som den nya energiproduktionen skall åstadkommas. Det är bara de som har det tekniska kunnandet och de ekonomiska resurserna.

Värt land har, som jag nyss sade, kvalificerade tekniker och forskare samt en egen kärnkraflsindustri. Det är vär plikt mot mänskligheten all lämna vårt bidrag och all ställa våra tillgångar till förfogande. Den internationella solidariteten fordrar all vi gör fortsatta satsningar på energiteknologins område för alt vidareutveckla nya och bättre reaktorlyper och all vi medverkar vid försöken alt lösa fusionsenergins och solenergins problem.

Till del rnesl skrämmande i dagens energipolitiska debatl hör tendenserna alt isolera oss från omvärlden och del romantiska talet om en övergång till ett lågenergisainhälle utan hänsyn till den underutvecklade världens försöfiningsproblem. Jag är optimist. Jag är övertygad om att de problem som människors slrävanden och teknisk ulveckling undan för undan skapar också kommer att kunna lösas med hjälp av samma drivkrafter och samma utveckling. Men en förutsättning hiirför iir all vi inie drömmer oss lillbaka till en förgången lid. Del krävs att vår egen generation - precis som tidigare generationer - visar förmåga och vifia att la itu med alll del nya som mänskligheten undan för undan ställs inför.

Till sist, herr talman. Del ärende soni nu skall avgöras iir utomordentligt betydelsefullt för de närmaste ärliondenas ulveckling i värt land

- för våra medborgares irygghei och livsbetingelser. Frägan har som fä
andra starkt engagerat enskilda och grupper av medborgare. När vi mo
derater kommit fram till den uppfattning som jag här har redovisat, tar
vi ett ansvar inte bara inför framliden ulan också gentemot våra väljare.
Vårt representativa demokratiska syslem bygger på politikernas förmåga
all la ansvar och på deras beredvillighet all inför medborgarna öppei
redovisa siällningslaganden och motiv. Sedan får politikerna ta konse
kvenserna av väfiarnas dom. Del kan kanske ibland synas liiliare ati
försöka komma ifrän ansvaret, att undvika all utmana grupper och opi
nioner genom all skjuta upp avgöranden till morgondagen. Men en sådan
politik skulle stå i strid med allt det som vårl parti företräder och med
vad vi ställ för sedan decennier. Vi kan inte rimligen begära att varie
enskild medborgare, varie enskild väljare skall ha samma möjligheler
och samma förpliktande skyldigheter som de ansvariga valda ombuden
att sätta sig in i komplicerade tekniska problem och analysera uiveck-
lingsalternaiiv och framlidsprognoser. Della gör inte bara vårl ansvar

större ulan också vår plikt mer tvingande all skjuta undan evenluella kortsiktiga partipolitiska hänsynstaganden till förniån för våra skyldigheter inför värt lands framlid.

Del handlingsprograni jag redovisat är varken särskill djiirvi eller siir-skili drasliskl. Del är försikiigi. Del syftar lill all irygga vårl välslånd och all ge irygghelen del kvalileisinnehåll som dagens människor mer än gärdagens släller krav på. Vissa bedömningar, inte minsl om de närmasle årens energiförbrukning och den tekniska utvecklingens möjligheter, kan bara morgondagen betygsälta. Med sådana reservationer tror jag inle all del hade varit möjligt all åstadkomma elt mer realistiskt program. Efter några är kommer bilden all i många hänseenden bli klarare än vad den är i dag. Vikommer all ha bällre och vidgade erfarenheier av vår produktion av kärnenergi. Forskningen om nya energikällor kommer att ha nått liingre och sannolikheten att finna nya vägar för all garaniera vår försöfining kommer all vara större. Vi måste därför vara beredda all ompröva våra beslul vid vafie lillfälle, dä sakliga skäl härför kan framföras. Det är mot den bakgrunden som vi sä hårt resi kravel på handlingsfrihel, en handlingsfrihel som utgör handlingsförlanmingens motsats. Vad vi gör i dag,del äran lägga fast en grund fören energipolitik som smidigt skall kunna anpassas lill morgondagens möjligheter och morgondagens behov.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Under detta anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr HELÉN (fp):

Herr talman! Länge rådde uppfallningen all energiförbrukningen ständigt skulle växa. Det upplevdes näslan som en självklarhet. Energi var inie politik.

Visst knorrades det från kraftbolagen när älvarna och vattenfallen för uppbyggnad bökade ta slul. Och visst klagades det med fog bland de enskilda människorna när svavelröken frän de ofieeldade kraftverken drev in över våra skogar. Men tröstens ord var alltid desamma: kärnkraften skulle la vid och lösa alla problem.

Så slog en kriiikexplosion ul som log tekniker och beslutsfattare i departement och kraftbolag på sängen. "Del självklara" ifrågasattes. Man böriade tala om kommande generaiioner, soni skulle få slå och vakta det slutande 1900-taleis aiomsophögar. Och merparten av kritikerna hade fullt klarl för sig all en följd av deras kritik skulle bli en sämre tillgäng på energi.

Riksdagen log konsekvenserna. Den gjorde 1973 halt för alt försöka utreda följderna av olika handlingslinjer. Det kanske fanns en del i induslridepartemeniel och på andra håll som innersi inne liinkie: Del kosiar oss inget all la en liten paus. Uibyggnadsprogrammel störs inte av det; det ligger frannii i liden. Våra fina uiredningar blir ett alibi och ett tecken på vår oniiänksamhei. Vi viiniar ett år eller sä och kör sedan vidare

119

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

120

igen. Och somliga av dem har hela liden sagl all man mäsle bygga vidare.

Sä lättvindigt har inle vi liberaler tagit på energiproblemen, som inte bara är tekniska ulan i hög grad moraliska. Vi måsle känna oss övertygade av fakla, när de avgörande besluten skall las. Och när sedan tiotusentals människor sall sig ned, kväll efter kväll, i studiecirklar och på möten och sökt tränga cfiupare in i kärnkraftsfrågan - då har det lett till ökad tveksamhet just inför kärnkraften.

Visst finns del fortfarande ganska tvärsäkra lalesmän för en snabb och massiv utbyggnad av kärnkraften. Del tekniskt möjliga är för dem också det socialt önskvärda. Ökal välstånd kräver fortsatt snabb ökning av energiförbrukningen. De som tvekar framstår närmast såsom okunniga fantasier. Så lyder det budskapet.

Å andra sidan finns lika tvärsäkra talesmän för en total skrotning av alla kärnkraftverk. Här finns mänga idealister men ocksä politiska vindflöjlar. Deras ord är förenklade. Grupper inom centern har tillsammans med olika kommunistiska grupper gåll i täten. I lörtlags gick de tillsammans i5å galorna. Ny teknik blir för dem oftast av ondo. Välslånd är inte längre vikligl; i stället bör nian radikalt sänka energiförbrukningen och svenska folkets materiella levnadsnivå. De som tvivlar på detta som kungsvägen till lycka är mest förblindade tillväxlfantasier. Så lyder del budskapet.

Men jag nor ändå all slörre delen av svenska folkel upplever energifrågan och frägan om kärnkraftens roll på elt hell annat säit: som svåra bedömnings- och avvägningsfrågor, där skälen för och einoi bör prövas myckel noga och där eftertanke och besinning är att föredra framför trosvisshet och stora ord.

Många Riijer denna debatt i radio och TV. Också i denna debatt kommer den som är tveksam all fä höra överdrivna argumeni och ytliga slagord. Jag kan bara säga: Lät dig inle imponeras!

Man fär höra all sysselsättningen hotas om det inle byggs minsl 13 kärnkraftverk, vilkel regeringen föreslär. Ändå vel man säkert aii mer långtgående insalser för hushållning är väl förenliga med hög sysselsättning - ja, all i själva verket jusl hushållningsansträngningarna kan ge fler arbeie. En ny, energisnålare leknik kräver invesieringar som skapar nya jobb. Tioårsprogram för all tilläggsisolera och pä annal säll se lill all man slular elda för kråkorna i gamla hus ger jobb. inte minsl åt äldre byggnadsarbetare, som har svårt att hänga med i takten på kranbyggena, samt ål pannmekaniker och niånga andra.

Detta har vi fåll fiata om i flera år. Industriministern sade förut med en vänlig blick på mig att här finns utrymme för gemensamma aktioner. Ja. jag tror inte att industriministern eller någon annan i regeringen kan klaga på all vi inle har kommit med konkreta förslag. En del har ni lagit fasta på - i regel utan alt nämna källan. Del mesta och vikligasie har dock fåll passera.

Jag skrev till staisminislern 1973 och redogjorde för hur man skulle lägga upp ett stort besparingsprogram. Jag fick inget svar. Vi har pekat

på hur man även inom induslrin med nya produkter just på besparings- Nr 91

sidan kan skapa nya varor, hur man kan fä konkreta fördelar när andra Tisdaeen den

länder sä småningom tvingas föfia efter i kampen mot slöseriet och hur j] mnj J975

Energihushållningen, m. m.

man kan stimulera påhittigheten hos småföretagare, tekniker och upp-___ ____

linnare.

För åtskilliga månader sedan skrev jag ett brev, denna gång till industriministern, om hur man skulle kunna ulnyuja spillvärmen från del slora Stålverk 80. Jag har inte fåll annal svar än då jag för någon månad sedan i kön vid cafeterian fick höra att jag skulle få svar sä småningom.

När regeringen reagerar sä här inför konkreta och i sak inriktade förslag lill förbättringar och hushållning, skall den inte efteråt la på sig gråterskornas kläder och fälla krokodiltårar, när del råkar bli en treparli-reservalion och kanske lottning i kammaren. Det är nog en roll som hör hemma på den poliliska sopbacken.

Men vi får också höra från andra sidan hur mifion hotas om jusl de kärnkraftverk som riksdagen tidigare beslutat om tas i bruk. Det fär vi framför allt höra från cenlerpariisler och konnnunisler. Ändå vei man säkert där all del inte bara är kärnkraften som rymmer de slora miljöriskerna. När bulldozers far fram över fiällhedar för all tämja vattenkraften, skövlas oersättliga naturvärden. Vi är inte beredda alt offra dem. När ofia och kol förbränns, vel vi att luften förstörs med långsiktiga verkningar, och att så totalt och så snabbt avhända sig energilillskoll frän kärnkraft all man tvingas drastiskt öka förbränningen av olja måsle vara dälig miljöpolitik.

Det finns klara och slarka skäl för alt stå kist vid de 11 aggregat som riksdagen har beslulal. Sä som energipolitiken har inriktats behövs del energilillskoll som de verken kan ge. .Även med del mera ambitiösa sparprogram som folkpariiel har presenterat sedan någon lid lillbaka lar del lid innan man kan stoppa ökningen av energiförbrukningen utan alt del får oacceptabla följder för människornas dagliga välfärd.

På elsidan skulle följden av att man inle alls använde kärnkraft snabbi kunna bli ransoneringar och kvoteringar, och del skulle vara en väldig misshushållning au först salsa tiotalet miljarder kronor på kärnkraftverk och sedan inte la dem i bruk. En försiktig utbyggnad upp lill det redan beslulade antalet ger oss jusl den typ av erfarenheier som vi kan lära av i Sverige. .Mia erfarenheier utomlands ifrån går inte alt Hytta över hit

Del finns samiidigi klara och slarka skäl för au inle rusa på med ytterligare kärnkraftverk ulöver de 11. Erfarenheterna av stora anläggningar är faktiskt ganska begränsade. Industriminislern hävdar i proposiiionen all erfarenheterna nu omkitiar ca 1 000 reaklorår. 1 debatten här i dag pruiade han liiel och gick ner lill 750. men siora lättvatienreaktorer av den lyp som iir aktuell för svensk del har bara varil i drift, såvitt jag vet. i sammanlagt drygl 50 reaklorår, och det är någonting hell annal.

Vi vel för litet i. ex. om hur nödkylningssysiemen i praktiken kommer

121

/ Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Ill

all fungera. Om man i framtiden gör kärnkraften till vardagsvara genom en massiv utbyggnad, ökar riskerna jusl för mänskliga felgrepp som ingen i förväg helt kan gardera sig mol. De rigorösa säkerhetsbestämmelserna gäller så länge man verkligen har ett begränsat antal aggregat i kraft och strikt kan övervaka all säkerheisbesiämmelserna följs. När kiirnkraften blir vardagsvara kommer man inle all kunna göra det.

Erfarenheterna frän andra komplicerade tekniska syslem säger oss att kalkylerna över sannolikheten för olika slags olyckor aldrig fullt ut kan ta hänsyn lill alll del som i praktiken kan hända jusl i fråga om rent mänskliga misstag. Del är oklokt au bygga upp energiförsöriningen på lorutsällningen att mänskliga misstag inle skulle kunna begås. Jag tror all tekniska system som bygger på den förutsättningen skrämmer mänga människor.

1 ell slörre inlernalionellt sammanhang blir frågan om de sociala förutsättningarna avgörande. Kan vi verkligen räkna med en värld som decennium efter decennium förmår hanlera snabbi växande mängder högaktivt avfall? Kan vi vara säkra på alt plutonium inle kommer på avvägar och ulnylfias för tillverkning av atombomber? Del är frågor som inle helt gär alt besvara. Jag begär inga omöjliga svar, men del hör lill det som man är skyldig all väga in i den samlade bilden.

Om en del år kan det också bli problem med kapaciteten för såväl anrikning som upparbetning av högaktivt avfall. De alll slarkare säkerhetskraven påverkar dessulom kärnkraftens ekonomi. Del blir inle möjligt ens efter några års inkörningstid att fä sä hög kapacilel som man hittills har räknat med.

Del är nu ganska tydligt, sedan näringsutskotlet avgivit sill betänkande, alt socialdemokrater och moderater vill lyfta på bonnnen för en snabb utbyggnad av kärnkraften där de 13 aggregalen bara blireti försia sleg. Den linje som dessa partier har iniagii i utskottet innebär all man ocksä skall pröva ytterligare ell aggregat i Barsebäck. Sannidigt konstaterar en av de socialdemokrater, som har deltagit i behandlingen i ulskottet, i en tidningsinlervju att della skall inte inkriikia på de ivå ytterligare aggregaten i Forsmark. Della kan inte betyda annal än au socialdemokrater och moderaier därmed acceplerar au del kan bli 14 aggregat.

Nu hade vi en debatt om detta på förmiddagen. De som var närvarande kunde höra hur näringsulskollels ordförande svarade: Tja. del iir nog inte så. Vad var del Relling sade? Han iir väl bortglömd vid det här laget. Men vi har alllsä fåll en nytt kärnord i debaiten i dag: Tja. sade näringsutskotlels ordförande, när 13 i praktiken blev 14.

■Vi säger lill alla de allvarligt kiinnande människor som upplever kiirn-kraftsfrägan som mycket svår: Du har rält att få lid all tänka. Vi skall alla ge oss lid au samla mer erfarenhet och se vilka tekniska förbäiiringar som kan komma fram. Låt oss inte rusa pä ulan stanna nu \'id de elva kärnkraftverk som riksdagen har beslutat.

Del är den realistiska linjen i kiirnkraftslVågan. Den slår sig hell de

år vi nu skall överblicka, och den ökar handlingsfriheten för framtiden.

Med den linjen riskerar man inte alt tvingas lill en drastisk omställning som slår pä vanliga människors levnadsvillkor och som kan innebära ransoneringar och kvoteringar.

Med den linjen binder man sig inle heller för någon ensidig satsning på kärnkraften.

Industriministern gjorde i sitt inlägg en genomgång av de olika diskussionspunkterna i kärnkraftsfrågan. Det lät noga genomtänkt, men jag kan inte inse alt det var hela sanningen som kom fram. Induslriminislern talade om de svenska urantillgängarna, men han glömmer au nämna att om vi skall ta dem i bruk för att direkt öka den inhemska bränsleförsöfiningen, mäste vi ocksä bygga en anrikningsanläggning. Det blir inte bara en myckel dyr anläggning utan del blir ocksä en anläggning med nya beiydande säkerhetsproblem.

Sedan kom industriministern in på frågan om avfallet. Där gick han förbi ell av de allra mest centrala problemen: hur den kommande loiala industriella kapaciteten på upparbeiningssidan skall se ut. Vi har inga möjligheler nu i Sverige all upparbeta det använda bränslet. En sådan anläggning blir ocksä den både dyrbar och tämligen riskabel. Det har ju visal sig - del vet industriministern säkert från sina resor - att i de länder där man har erfarenhet av sådana anläggningar finns det siora tekniska problem förenade jusl med drifl i den stora skalan. Sä t. ex. har Windscaleanläggningen slåll stilla långa lider för reparationer och tillbyggnader.

I USA har, efter vad man har berättat för mig. tre försök gjorts av privala konsoriierall bygga sädana här anläggningar. Den förslå, i Buffalo, fick Slängas 1972 därför all den inie längre fungerade och därför au den medförde säkerhelsproblem som man inle behärskade. Den andra, som byggdes nära Chicago, övergavs när den hade koslal 64 mifioner dollar, eftersom den blev vad man kan kalla en leknologisk flop. Del Iredje verkel är nu under uppförande men är inle siorl nog all ta hand om det utbrända bränslet ens från USA.

Inom den Europeiska gemenskapen har man ju klart signalerat att man är bekymrad över läget. I en rappori från kommissionen konstateras all redan om fem är kominer del all råda brist pä upparbeiningskapaciiei. Del får självfallet följder också för Sverige.

Industriminislern var myckel optimistisk belräffande kärnkraftens ekonomi. Jag kan inle finna annal än att han följde cenirala driftledningens bedömningar. Men inle kan man vara så nöjd som industriministern. Erfarenheter jusl i USA visar ju att del finns en tveksamhet jusl om kärnkraftens Ibrisalta ekonomi. Del lar sig uttryck i att de som saisar på lönsamhet inle längre vill vara med om en sådan utbyggnad av kärnkraften som man tidigare har planerat.

Nej, hiir fär man nog vara litet försiktigare i sina beräkningar.

Om jag fattade induslriminislern räll, sade han slutligen och sam-nianfatlningsvis au säkerheten för kiirnkraften är hell benvaaande. Del

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

123

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

124

är väl ändå litet förvånande att induslriminislern gör en så total och villkorslös bekännelse lill den nuvarande reaktorsäkerheien. Den rimmar ju illa nied regeringens egen hållning. Regeringen har trots alll tills vidare prutat ned antalel till 13 i del svenska kärnkraftsprogrammel innan den visste om vad näringsutskotlet skulle göra. Varför har man gjort den här nedprulningen om man inte känner en stigande tveksamhet inför kärnkraftens fördelar och risker? Det är väl mycket ärligare att erkänna alt man är tveksam.

Det finns en annan huvudfråga, där vi från folkpariiel har gjort klart all man måsle driva en beslämd och hård linje. Det gäller jusl kravel pä god hushållning.

Tidigare säg man energiproduktionen bara som en föfid av alla de krav som radade upp sig - just pä behov av energi. Försl skulle man bestämma sig för vad man ville ha för industriproduktion, hur mycket bostäder man ville bygga, hur mycket viigar som behövdes - och sedan var det bara att räkna fram den mängd energi som behövdes för all klara del och så producera den.

Men den liden mäsle definitivt vara förbi. Nu kan ingen - inle industriföretag, inte bosladsproducenler, inle riksdag och regering - undvika alt redan från starten bedöma verkningarna för energiåtgång av den ena eller andra åtgärden. Del är glädjande all man nu gör sädana bedömningar.

Sparlinjcn måste ligga i bollen på varie framsynt energipolitik. Det fick vi länge säga ensamma. Nu har utvecklingen gett oss rält, och de flesta håller med i ord. Men vad man inte hell lär fram är då alt sparlinjen är den enda mifiövänliga linjen, all kärnkraft, vattenkraft, olja. kol. alla påverkar miljön negativt. Bara när vi hushällar slipper vi en del av de miljöverkningarna.

Inte heller kommer det fram att sparlinjen är den mcsl ekonomiska linjen. Sä sent som i denna månad lämnade Vaiienkill en kalkyl lill nnansdepariemeniei för all användas i den nya långiidsulredningen som skall läggas fram i höst. Den visar att Sveriges kraftindusiri måste investera 26.4 mifiarder kr. under sex år mellan 1975 och 1980 för all klara elförsöfiningen efler riktlinjerna i regeringens energiproposition -räknat i 1974 års priser och löner. Sådana viikliga invesieringar måsle ju begränsa utrymmei för andra industriinvesteringar.

Sparlinjen ökar vår handlingsfrihel för framtiden. Det är dess tredje, och kanske allra viktigaste, förfiänst. Man kan la det försiktigt och behöver inie salsa på lika väldiga tekniska system. När förbrukningen ökar i långsam takt blir också marginella lillskoli av nya energikällor, som 1. ex. vindkraft och soluppvärmning av bosiiitler, av ston värde.

Det är därför ökningen av energiförbrukningen måste pressas ned. så all vi så sniåningom kan ligga på oförändrad nivå. Del skall inic lorviixlas med lalel om en nolltillväxt i hela ekonomin. Tviirtom: i ekonomin totalt behöver vi en fortsatt lillväxi. och den är möjlig med en minskad för-brukiiing av energi. Med del sker inte av sig självt, ulan del fordras

Slor och oavbruten uppfinningsrikedom. Del är dåvi måste fä fram de energisnålare processerna, de nya maskinerna och isolera gamla, dragiga hus. Då behövs energiskatter som riktar räll. Ännu har vi inle hittat fram lill den rälla modellen. Del behövs nya taxor och individuell debitering av avgifter, som slår på slösarna och gynnar spararna. Del behövs Slora insalser för all la vara på motnyckskraft och spillvärme inom induslrin. De som röstade nej sä sent som i december här i kammaren lill de förslag som nu enhälligl kommer all las jusl i fråga om ell bällre utnytfiande av motlryckskraften skulle jag vilja se en liten bil in i själen. Jag undrar vad del är som hänt hos dem från december lill maj. Nu vel alla plötsligt all ångan skall in i turbinen och inle gå upp i rök genoin skorstenarna. Men del fanns lika klara och lydliga belägg för detia i december som det finns i maj.

Det har här också förts en debatl, herr lalman. om huruvida de härdare kraven på hushållning måste leda lill en byräkratisering och en ulveckling mot planhushållning. Del är en linje som vi liberaler inte kan accepiera.

I stället för all den goda hushållningen skall leda lill en försielnad planhushållning vill vi all den skall ske inom ramen forell öppet samhälle - en närdemokrali - som ger plals ät de frill arbelande forskarna, de varnande föregångarna och de fristående grupperna. Del är viktigt inte minsl för all vi skall fä elt samhälle som klarar kraven på förändringar. Det är ju inie Vattenfall som gåll i spetsen för all hindra en skövling av våra sisla outbyggda älvar; inte industridepariemeniei som fullt av iver grävt fram alla fakla om kärnkraftens risker; inte Myndigheissverige som visat på de nya viigarna, ulan del är i sjiilva verkel ofta jusl de fristående grupperna.

I del sammanhanget skulle jag vilja vela hur del förhåller sig med statens valienfallsverks beslul all ensidigt siödja upplysningen - för all inle säga propagandan - frän en sida i kärnkraflsfrågan. Industridepartementet sade ju i fiol nej lill en begäran frän Jordens vänner om ett mindre bidrag för au ge ul Amory Lovins skrift Vår energiförsörining, men nu har man enligt uppgifter lill offeniligheien i slällei givit 120 000 kr. för inköp av 50 000 exemplar av en skrift, som pläderar för kärnkraft och som distribueras huvudsakligen med fiänsteposi. Del finnsju svenska verk som har som direkt uppgifl all gå ut och informera aktivt oni sin verksamhet. Del gäller främst SIDA och bisiändspoliiiken. Men jag skulle vilja veta om statens vatlenfallsverk har fän i uppdrag frän regeringen all akiivi verka för den ena sidans uppfallning i kärnkraftsfrågan. Finns del sådana direktiv från regeringen, borde riksdagen också ha räll all få reda pä del.

Del går all skapa etl sparsamhälle inom ramen fören marknadsekonomi. Om de ulnylfias räll klarar marknadsmekanismerna omställningen myckel smidigare än med några plankommissariers hjälp. Ett energisnålt sanihiille behöver på intet säll vara etl stillastående samhälle. Del kan tvärtom innebära en väldig ulmaning och stimulans lill uppfinnare och förelagare. somjag givil exempel på. Jusl när industriväriden måste växla

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

125

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

126

kurs mot framliden behöver den mer än någonsin den påhillighet och initiativkraft som finns i en liberal ekonomi. Marknadskrafterna siktar bara lill lönsamhet, säger en del anklagande. Visst, men vad som är lönsamt kan vi genom politiska beslul påverka. Får vi en räll inriktad skall på energi, verkar marknadskrafterna för den goda hushållningen. Dä böriar ingenjörer, tekniker, småföretagare och uppfinnare au på allvar fundera över vad som kan göras för all hushålla. Det är dä som de många nya patenten, prototyperna och serierna böfiar komma.

I en planhushållning förenas producentintressena och inifiöintressena under en och samma hall. Del leder i praktiken lätt lill all staten blir kommersiell och inle. som i teorin, lill all förelagen blir sociala.

Jag lycker all vi också i Sverige måste vara vaksamma mot tecknen på en sammanblandning mellan de politiska och de kommersiella intressena. När t. ex. regeringens främste energipoliiiske rådgivare samtidigt är styrelseordförande i Norrbottens Järnverk, i LKAB och i Vattenfall är del fråga om en alldeles för stor maktkoncentration. Det är då inie fråga om huruvida det är en duktig och trevlig person ulan om all del är fel i princip.

Öppenhet, insyn och kontroll är nyckelord fören liberal energipolitik. Del är därför som vi vill säga ifrän även när personer som man enskilt kan hysa respekt för får en alllför slor makt och myndighet sig tillagda. Företrädarna för näringsutskotlet, bäde dess ordförande och andra, berättade här om hur utmärkt man hade kunnai belysa denna komplicerade materia i utskottet genoin ingäende utfrågningar av de mest skilda experter. Man var stolt över att det hade skett inom riksdagens ram. Men hur myckel bällre skulle del inle ha varil, om vi alla hade haft möjlighet all föfia delta genom tidningar, press och radio, om inle motståndet mot de offentliga ulskollsulfrågningarna vore sä förbenat och siell bland majoriteten i denna kammare ulan man verkligen hade accepterat au det är rimligi och rikligl att den svenska allmänheten har samma räll lill fakla som vi har som riksdagsmän inför del ögonblick när vi skall trycka på knapparna.

Vi behöver de offentliga utskotlsutfrägningarna. Vi behöver en fristående bedönining av de energipolitiska verkningarna av industrisals-ningar innan regeringen blandar ihop alla bedömningar i en enda kompott. Vi behöver en bältre insyn i den slalliga företagspolitiken pä oljeoinrådet. Vi behöver aktuella och alternativa energiprognoser. Jag vill hylla Vetenskapsakademien, som på egen hand och med knappa medel har kunnai ta första steget lill del frislående energiforskningsinsiilul som del varit omöjligt att få majorilel för här i riksdagen.

Till sisl, herr talman! Om något bör energidebatten ha lärt oss alt del inte är beslutsfattare i departement och verk som gär i täten för den mest aktiva miljödebatten. De är kanske föririiffliga och duktiga människor som kan sill jobb, men de är inle de ivrigaste all driva fram förändringar när kursen har lagts snett. Den slutsats vi drar frän liberalt häll är all. god hushållning i eu miljörikiigi sanihiille inte bör bygga på loppstyrning, ulan pä niirdemokraii.

Herr WERNER i Tyresö (vpk):

Herr talman! Lål mig böria med all ta upp ell påslående som industriminislern fällde här forell par limmar sedan. Han påstod i polemik mot herr Svensson i Malmö all olika socialistiska länder stod i kö hos Sovjetunionen för att få möjligheter all bygga ut sin kärnkraft.

Jag tror inle det kan bli någon särskilt lång kö, eftersom del är en mycket begränsad utbyggnad i dessa länder det handlar om.

Lål mig bara la ett exempel. Vi kan la Polen som ju regeringen och inte minst indusiriininisiern har goda kontakter med. I Polen planerar man att bygga elt kärnkraftverk - i studiesyfte - därför all man anser all så mänga problem fortfarande är olösta. Jag tror all regeringen säkert kan fä de uppgifterna bekräftade nästa vecka i samband med Giereks besök här i Sverige.

Det är ändå så att man även i socialistiska länder böriar tveka inför all salsa på kärnkraft. Ändå har man där bällre förutsättningar alt bemästra olika problem som sammanhänger med della.

Oavsell hur man släller sig till frågan i Sovjetunionen, handlar del nu om svenska folkels inställning lill kärnkraften. Den slarka opinionen i vårt land mot en fortsatt kärnkraflsulbyggnad kan ju regeringen aldrig komma ifrän genom att fly lill ullandel, vare sig del blir västerut eller ösierui.

Fä diskussioner har engagerat det svenska folkel som kärnkraftsde-balien. Majoriteten av svenska folkel iir motslåndare till kiirnkraften -senast bekräftat i opinionsundersökningar som publicerades i gär - och delta efter all press, studieförbund, poliliska partier och andra intensivt har diskuterat denna fråga. Den logiska fortsättningen skulle vara all en folkomröstning genomfördes om den fortsatta utbyggnaden och att svenska folket därigenom än mera skulle fä påverka de beslul som riksdagen nu skall falla. Vårl förslag om folkomröstning har skjutits i bakgrunden trots all del i andra länder, som Österrike, bl. a. ställts av socialdemokraterna.

Varför folkomröstning'' Därför all avgörandet är en polilisk fråga och inie en teknisk. Därför all experterna är oeniga och svårtolkade. Därför au även försiktig forisällning på den inslagna vägen leder till bindningar för framliden. Därför all en stark folkopinion kan tvinga alt lillräckliga ekonomiska och vetenskapliga resurser säiis in för au på ell bällre siill lösa energifrågorna.

Regeringen säger sig vara försiktig men bäddar för kiirnkraftsenergin som lösningen pä kommande energiproblem. De tusentals miljoner som regeringen redan direkt och indirekt satsat på kärnkraftsencrgin iir ylleriigare bindemedel och blir ull argument för au fonsiiua på en viig som kan visa sig vara ödesdiger för svenska förhållanden.

Hela debatten kring energi-., resurs- och miljöfrågor har inicnsificrais sedan millen på 1960-lalel. Tidsmässigt sammankiller del med en period dä kapitalismen i Sverige gått in i en ny fas av sin ulveckling med nya och långsiktiga problem.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Ill

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

128

Energidebaiien i Sverige har tilltagit i samband med all den nu lekniski lillgängliga formen av kärnkraft böriai las i bruk. Den s, k, oljekrisen gav extra näring ål denna debali. All deballen har varil och är nyiiig, så liinge den häller sig pä en saklig grund, erkänns i dag också av klara anhängare i.ill kärnkraft.

Samiliga riksdagspartier har genoinförl breda studie- och diskussions-kampanjer i energifrågan med särskild inriktning pä problemen kring kärnkraften. Ur den kampanj som vänsterpartiet kommunisterna genomförl har det framgäll all en stor majoritet av partiets medlemmar och väljare är kritiker av eller klara motståndare lill vidare utbyggnad av den nu lillgängliga formen av kärnkraft. Vår partikongress, som hölls i maj.åierspeglade denna opinion. Eftersom partiledningen redan tidigare inlagil en kiiiisk hållning lill kärnkraften blev del inle nägon omställning av partiets poliiik utan bara en ytterligare precisering av denna kriiiska hållning.

Vilka sakliga skäl ligger dä bakom medlemmarnas ställningstagande och kongressens beslut i den här frågan? Dessa sakskäl har vi utförligt redovisat i vår motion i anledning av regeringens energipolitiska proposition. Jagskall diirför i delta sammanhang bara ange några huvudskäl.

Vär långsikliga och principiella syn är alt del inle gär all lösa energi-och resursfrågorna inom kapitalismens ram.

Alll flera böfiar ifrågasälla om kapitalistisk tillväxt verkligen är delsamma som höjd levnadsstandard för folkets flertal och ökad social nyiia. Nalurliglvis är inte del här problemel begränsat lill all i första hand giilla mäining av naiionalinkomsl och av andra värden ulan framför alll en fråga om kamp för alt andra värderingar skall bestämma samhällsutvecklingen. Folknerlalel måsle tillkämpa sig förbättrad standard genom au fördjupa kvaliteten på varor och fiänsier. Varor skall inle framsiällas därför all de ger profil ål kapitalistiska förelag ulan därför alt de lillgodoser människornas behov.

Denna vår principiella insiällning hindrar nalurliglvis inte au vi ändå släller förslag inom ramen för del ännu rådande ekonomiska systemet. Del är nämligen nödvändigi all redan nu la de första stegen i riktning mol en planerad hushållning. All dessa första steg inte synes fä plats inom den nuvarande s. k. biandekonomins ram bör i första hand vara en fråga för regeringspartiei all begrunda. Som vi ser del mäste de försia stegen las nu, och den inslagna vägen leder, om stegen las och riktningen hålles, över till en socialistisk planhushållning - den enda hushällnings-forin soni långsikiigi kan lösa energi- och resursfrågorna i folkflerialeis intresse och samiidigi ta solidarisk hänsyn lill de fatliga folkens siiualion pä della område.

Kampen måste redan nu las upp mot den slit- och slängideologi som odlas i vinstens inlresse och som uttrycks av den kapitalistiska pryl-och skräpproduklionen.

1 den pågående energidebaiien är della en viisenilig synpunki. Produktion och dislribulion av energi är lika litet som produkiion och dis-

tribution av andra nylligheler någon företrädesvis teknisk fräga. Del är i stället i grunden en samhällelig, dvs. politisk fräga. Produktionen sker alltid under bestämda sociala förutsättningar, vilka i hög grad är bestämmande ocksä för konsekvenserna av en viss använd vetenskap och teknik.

Vänsterpartiet kommunisterna går emot vidare utbyggnad av kärnkraft i dess nuvarande form. Det gör vi därför all vi anser all vikliga korl-och långsiktiga säkerhetsfrågor måste vara lösta innan man kan accepiera en utbyggnad.

Del gör vi därför alt vi anser att den nu lillgängliga kärnkraften binder Sverige i ett härdare och mera ensidigt beroende, främst av det imperialistiska USA, än vad det nuvarande ofieberoendei gör.

Del gör vi därför att en vidare utbyggnad av kärnkraft i dess nuvarande former är starkt resurs- och energikrävande i sig och är sammanvävd med en form av ekonomisk och materiell tillväxt som vi inle kan stödja.

Vi vill i stället ha en tillväxt i social nytta för folkets slora flertal.

Kombinationen kapitalistisk marknadsekonomi styrd av profit plus kärnkraft i hittillsvarande former ger inte, enligt vär mening, en sådan samhällsutveckling. Därför kräver vi att ytterligare kärnkraftsreaktorer av nuvarande typ inte skall få tas i drift. Därför menar vi all den ökning av energiintaget fram till 1985, som vårl parti ocksä anser nödvändig för omställning lill en hushällande ekonomi, skall tillgodoses utan ianspråklagande av ytterligare kärnkraft. Vi har i vår motion 2034 ulföriigt redovisat hur detta ökade energiintag skall täckas utan kärnkraft.

Vänsterpartiet kommunisterna kräver att energiintaget skall ha stabiliserats pä en kontrollerad nivå inom högst 15 är. Regeringen är här av samma mening. Men regeringen tycks inle, såvitt framgår av propositionen, vara beredd att ta till de styrmedel som oundgängligen behövs härför. Del har sin naturliga förklaring i all sådana siyrmedel inle rimligen får plals inom blandekonomins ram.

Från vpks sida är vi beredda all stödja tillskapandet av de siyrmedel som behövs för att dels under en övergångsperiod fram till 1985 ställa om energi- och resurshushållningen till en hushållande form i folkflertalets inlresse, dels i samma folkflertals intresse stabilisera energiintaget inom en tidsperiod av högst 15 är.

När regeringen nu gär in för en utbyggnad av kärnkraften tillsammans med moderaterna är det ytterligare etl uitryck för politiken all "vad som är bra för storfinansen är bra för Sverige". Kapitalismen är slöseriets och misshushållningens ekonomiska system. Och regeringen underkastar sig delta systems krav på att få fortsätta sin slit- och- släng-verksamhet med både energi och människor.

Ju snabbare kapitalismen kan exploatera naturtillgångar och ju snabbare den kan slita ul de arbetande, desto fördelaktigare är det från profilsynpunkl. Kapitalismen fiänar också på all tillverka produkter med kort livslängd och låg nytfiandegrad. Del leder lill att omsättningen går snabbare och gynnar profilen. Och kapitalisternas profit går före den sociala

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

129

9 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

130

nyttan i det här samhällssystemet. Vi ser regeringens kärnkraftspoliiik som etl uttryck för det.

En bred opinion här i landel har insett alt säkerhetsskäl lalar mot en fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Den har ocksä insett all ulbyggnaden skapar bindningar som kan utvecklas till ell hot mol landets självständighet.

För all undersiryka denna opinion har kärnkraftsanhängarna hemfallit till mycket grov demagogi i fråga om sysselsättningen. Där har förekommit både återgång till att köra häst och vagn och handmjölkning av korna som hotfulla framtidsperspektiv. Det är snart bara fliniyxorna som fattas i den här argumentationen.

Om man i stället hade ägnat sin energi ät att sakligt granska frågan skulle man ha funnii alt utvecklingen i de högindustrialiserade staterna under efterkrigstiden inte alls visar någol aulomaliskl samband niellan tillväxt i energiintaget och ökad sysselsättning. Däremot finns del ell allmänt samband niellan energiförbrukning och sysselsättning. Ökad energiförbrukning inom den nuvarande marknadsekonomin samnian-hängeri regel med ökad investering i fasl kapital,som i sig haren tendens till utslagning av arbetskraft.

Det är självklart alt en högt utvecklad industriell ekonomi kräver etl energiinlag på en relativt hög nivå. Men de senaste decenniernas ulveckling har visal all tillväxten i energiförbrukningen i de industrialiserade kapitalistiska staterna inle har nägol som helst automatiskt samband med tillväxten i den sociala nyttan. Tvärtom har del visal sig all den sociala nyttan har minskat i takt med det ökade energislöseriet på niånga onnåden. Del gäller t, ex, privatbilismens ohämmade expansion på de allmänna kommunikationsmedlens bekoslnad. Del gäller också den hänsynslösa folkomflyllning som skell i den energikrävande ka-pilalisliska koncenlralionsprocessens spår.

Men när människorna kräver hållbarare varor - som skulle minska energiförbrukningen och öka den sociala nyllan - säger sysiemel stopp. Det skulle nämligen inte stämma överens med de kapiialisiiska profilinlressena.

1 Sverige förbrukas nu ungefär dubbelt sä mycket energi som för 20 år sedan. Men arbetslösheten och undersysselsällningen har samtidigt ökat. Det är ett av kännetecknen för det stadium som den kapitalistiska utvecklingen nu befinner sig i att ökad energiförbrukning i försia hand leder till dels ökad utslagning av arbetare, dels ökad regional arbetslöshet.

Lål mig ta ell typiskt exempel, nämligen skogsindustrin. Åren 1956-1972 tredubblade del svenska skogsbruket sin förbrukning av olja och elektricitet. Samtidigt har anlalel sysselsatta minskat från 160 000 till 40 000. Del är en myckel brutal ulslagningsprocess som har genomförts; hundratusentals famifier har drabbats hårt av den ökning i energiförbrukningen som har genomförts i skogsbruket på skogsbolagens villkor. Och denna tredubbling av energiförbrukningen har inle motsvarat någon tredubbling av de nylligheler man kunnat tillgodogöra sig frän

skogen. Uttaget av skog har ökat från ca 50 mifioner skogskubikmeter till uppemot 80 mifioner.

Vad som i stället har ökal i rask takt är rovdriften på skogen. Symbolen för den ökade energiförbrukningen inom skogsbruket har blivit mer eller mindre tvångsförflyttade famifier och enorma kalhyggen. Där kan man se vad den ökade energiförbrukningen pä kapitalels villkor har fört med sig. Och del är den typen av ökad energiförbrukning man nu vill tillfredsställa genom all fortsätta utbyggnaden av kärnkraften.

I mänga fall är det alltså pä del sättet all ökningen av energiförbrukningen leder till minskad sysselsättning, och i andra fall är del tvärtom så att minskad energiförbrukning leder till ökad sysselsättning. En salsning pä bältre kvalitet pä varor och fiänster sparar i niånga fall energi och leder lill ökad sysselsättning. Sanima sak gäller effektivare användning av den energi som tas ul.

Del gär alllsä inte all mekaniskt hävda att ökad sysselsättning kräver sländigl ökal energiuttag. Men ett vet vi. Kapitalistisk tillväxt med profilen, utslagningen och rovdriften pä människor och råvaror som riktmärke kräver ökat energiuttag. Det är den tillväxten kärnkraftsanhängarna talar om, och det böriar också slå klart för en allt större del av del svenska folkel. Därför vänder man sig emot kärnkraftssamhället med profilen som riktmärke.

Vänsterpartiet kommunisterna är en viktig del av denna opinion. Vi menar all en stabilisering av energiuttaget måste ske inom högst 15 år. Men del kräver omfattande styrmekanismer och en ny lyp av hushållning och teknologi. Del kräver att hela ekonomin planeras med människornas sociala nytta som målsättning.

Vi acceplerar ståndpunkten att en viss ökning av del samlade energiuttaget kan vara nödvändig under en övergångsperiod. Den behövs för all garantera de investeringar som skall omvandla teknologi och produktion så all en stabilisering sedan kan ske. Men den ökningen kan ske utan utbyggnad av kärnkraften. Tvärtom kan kärnkraften konima alt försvära möjligheterna all få fram energi till omställningen. Kärnkraften konimer nämligen all kräva så mycket energi under uppbyggnadsskedet, alt den gör det mycket svårt all få någon energi över till de investeringar som behövs för den nya inriktningen pä en resurssparande ekonomi.

Ulbyggnaden av kärnkraften kommer inte alls all minska Sveriges •oljeberoende. Tvärtom konimer det all öka i takt med kärnkraftsulbyggnaden. Del erkänner regeringen ocksä själv i sin proposilion. Enligl den skall oljeimporten öka med 12 96 fram lill 1985. Av den totala ökningen i energitillförseln skall 36 96 tiickas med ofia fram till 1985. Det beror på alt kärnkraften kräver så mycket energi i uppbyggnadsskedet och är kopplad till en så resurskrävande ekonomi att detta oundvikligen leder till ökad förbrukning av andra energikällor.

En utbyggnad av kärnkraften komnier att göra Sverige ännu mer beroende av USA. Kärnkraflsekonomins ullandsberoende i fråga om rå-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

131

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

varuleveranser och anrikningsfiänsier är i myckel hög grad politiskt. Del betyder all man får - eller snarare, all man tvingas - accepiera fördelningsprinciper som avgörs av andra. Del betyder att man fär underkasta sig polilisk kontroll och binda sig vid framtida utvecklingslinjer som i hög grad utformas av USA.

Det blir en väsentligt hårdare politisk bindning än i fråga om ofjan. Där finns möjligheter att utveckla alternativa, direkta linjer till enskilda ofieproducerande länder. Med en kärnkraftsekonomi konimer Sverige att binda sig ännu mer kvalificerat lill del imperialistiska systemet. Kärnkraften och den kapitalistiska ekonomi som baseras på denna skärper behovet all tillförsäkra sig större rävaruuilag från den s. k. iredje världen. Det innebär skärpta imperialistiska motsättningar och ökad risk för aggression. Det är en utveckling som Sverige bör motarbeta, i stället för all binda sin ekonomi fören ulveckling som hör-samman med det viirlds-vida system som kännetecknas av utsugning, exploatering och krig. Det handlar här om vilken långsikiig inlernalionell utveckling Sverige vill ansluta sig lill och göra sig beroende av.

Herr talman! När del gäller forskning och utveckling på energiområdet kräver vi från vpk dels alt själva kostnadsramen för forskning och utveckling pä delta område under en treårsperiod utökas med 90 mifi. kr. till 450 mifi. kr., dels all anslagen omfördelas.

Omfördelningen innebär främst en väsentligt ökad salsning pä nya och alternativa energiformer. Det anser vi helt nödvändigi för all inom relativt kort lid fä svar pä en föfid vikliga frågor som kan påverka vär långsiktiga energipolitik. Vi kräver ocksä forskning om och utredning av mifiöeffekterna frän fossila bränslen. Det räcker inte att, som regeringen gör, bara kritisera de negativa mifiöeffekterna frän fossila bränslen jämfört med kärnkraft, utan man måste också satsa på forskning för att eliminera eller åtminstone motverka dessa negativa effekter.

Till sisl: Det finnss tvä huvudvägar i den internationella energi- och resurspoliiiken som Sverige kan ansluta sig lill. Den ena vägen innebär i verkligheten ökat tryck mol tredje världen, ökad bindning lill väst-maktspoliliken, sönderbrytande av den redan bräckliga barriären mot atomvapenspridning och inriktning pä en ekonomi, präglad av en ensidig kvantitativ tillväxt, styrd av profil utan hänsyn till produktionens sociala nytta.

Den andra vägen - den som leder till bevarande resurser under solidaritet med flitiga folk - innefalUir stabilisering av energiförbrukningen, nedtoning och upphävande av ekonomins imperialistiska karakiär, en fredsbevarande atompolitik och solidaritet med världens fattiga och förtryckta folk. Som den ekonomiska strukturen i dag ser ul i Sverige är en utbyggnad av kärnkraften kopplad.lill den förslnämnda linjen. Del är bl. a. därför som vi går emot den och i stället förordar den andra linjen, som är arbetarklassens och alla progressiva intressens väg.

132

Herr statsministern PALME:

Herr talman! Ingvar Svanberg och Rune Johansson har ulföriigt redovisat regeringens och den socialdemokraiiskaniksdagsgruppens ståndpunkt. Det är myckel av vad de sagl som jag inte behöver gä in pä.

Debatten om energifrågorna är bäde bred och djup. 1 den ryms mycket av våra farhågor och våra förhoppningar inför framtiden, både i vårt eget samhälle och i världen.

Den gäller inlernalionell solidaritet. Kraven på en omläggning framtvingas djupast sett av de fattiga folkens krav pä en rättvisare värld och en jämnare fördelning av jordens tillgångar. Kraven på stabilisering av råvarupriser och på en ny ekonomisk världsordning speglar denna slrävan till rättvisa. Jag har i proposiiionen utförligt redovisat dessa synpunkter på den internationella solidariteten och del internationella samarbetet.

Debaiten gäller ocksä industrisamhällets framtid. En amerikansk ekonom har påpekat att de senaste 300 årens syn på världen, med dess framtidstro, dess salsning på vetenskap och teknik, har varil anmärkningsvärt framgångsrik. Men framgångarna har skapat många av våra största problem, t. ex.: Välslånd och anhopning av varor leder till mifiöförslöring, ökande luftförorening, knapphet pä råvaror och energi och har lett till ett ökat avstånd mellan rika och fattiga länder; teknologiska framsteg inom försvarsindustrin leder till hot om världsvid förstörelse; industriell teknisk effektivitet leder lill ökad press i arbelslivet osv. I korthet sammanfattar han där den avgörande utmaning som vi slår inför.

Del finns många som i denna situation har gripits av stark oro. En del har känt vanmakt och hopplöshet. I desperation har man vänt sig mot hela det moderna samhället.

Svaret pä utmaningen är inte alt vi söker oss tillbaka till någon förindustriell period, alt vi söker återskapa ett förflutet skede i samhällsutvecklingen. Det gäller fastmer att salsa alla krafter på alt värna, utveckla och förnya industrisamhället lill ell samhälle som bjuder människorna en värdig livsmifiö. Del förutsätter alt vi beslutsamt griper oss an med problemen.

När miljproblemen trädde i förgrunden pä 1960-talel, när insikten växte om allvaret i föroreningarna av luften och vattnet och förgiftningarna, blev inte reaktionen "riv bostäderna och industrierna". Vi sade i stället "bygg reningsanläggningar, skärp kontrollen, öka det demokraliska inflytandet".

Pä fä år har vi satsat väldiga resurser. Vi har byggl reningsverk för 2,5 mifiarder kronor, vilket f ö. har fåll lill föfid en slarkl ökad energiproduklion för dessa. Vi böriar kunna se resultaten. Det går all vända de olycksbådande branta kurvorna. Det förutsätter ell praktiskt vardagligt arbeie med slöd av vetenskap och utvecklad leknik och med stora ekonomiska insalser. Därmed har vi inle pä något sätt lösl mifiöproblemet slutligi. Men industrisamhället har visal förmåga all hantera sina problem.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

133

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

134

När fackföreningsrörelsen i slutet av 1960-talet förde fram arbetsplatsernas mifiöproblem i förgrunden för deballen och visade på olyckorna, skaderiskerna, oron för arbelsmifiön bland medlemmarna, dä sade vi inle: "Släng fabrikerna, plombera företagen!" Vi inledde i stället ett långsiktigt praktiskt arbete för all förbättra arbetsmifiöerna, ge de anstiillda inflytande pä sina arbetsplatser, minska olycksriskerna. Nu satsas återigen miljarder på dessa problem. Även om ofantligt myckel återstår böfiar vi se de prakliska resultaten pä de svenska arbetsplatserna.

Pä liknande sätt måsle vi gripa oss an med energiproblemen. Vi mäsle gripa oss an med att bemästra de säkerhetsrisker och mifiöproblem som är förbundna med alla kända energikällor. Men vi fär inle ge upp det industrisamhälle som vi med möda har byggt upp och som har gett arbeie och välfärd ål människorna.

Del finns ingen i denna kammare som inte vet att tillgängen pä energi har varit en avgörande förutsättning för att lyfta detta land ur fattigdomen, massarbetslösheten, del orimliga slitet. Del finns de som klagar på den materiella ulvecklingen och i och för sig med rätta pekar pä överdrifter och avarter. Men vi kan aldrig bortse frän all den framför allt inneburit all väsentliga behov i fräga om bostäder, näringsstandard, arbetsmifiö, frilid, har kunnat tillgodoses för mycket stora befolkningsgrupper och all delta aldrig hade varit möjligt utan god tillgäng på energi.

Samtidigt vet vi att såväl med hänsyn till den internationella solidariteten som med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna och till de risker som är förbundna med olika energislag kan ulvecklingen inle fortsätta som hittills. Vi mäste dra ner takten i energiförbrukningen. Vi måste spara och hushålla, vi mäste stegvis förändra våra levnadsmönster.

Jag delar mänga av de synpunkler som herr Helén framförde om sparlinjen. Jag har redan lidigare flera gånger erkänt alt folkpartiet här var först pä plan med krav, även om min förmåga att besvara brev inte alltid är hundraprocentigt utvecklad. Vad gäller brevet till Rune vel jag att del senare under denna debatt kommer alt ulföriigt redovisas muntligt.

Den avgörande frågan blir hur denna omställning skall gä lill. Svaret pä den frågan förutsätter en helhetssyn, en bedönining av en önskvärd utveckling av värt samhälle.

Det står fullkomligt klart all en drastisk slrypning av ökningen i energiförbrukningen, en plötslig uppbromsning av energiproduktionen skulle leda lill myckel allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och för möjligheten att bevara och fördjupa vär välfärd. Ibland framställs del i debatten som 0111 det vore nägol nära nog skamligt alt peka på alt tillgängen på energi har konsekvenser för jobben och för välfärden. Del har jag svårt alt. förstå. Del är ju människornas vardag del gäller.

De allra flesta människor i vårt land vill se en framtid där de kan fä ha ell arbeie under rimliga villkor, där de kan ha en hygglig försöfining med bostäder, ulbildning och sjukvård och där de kan leva sitt dagliga

liv ulan fattigdomens knapphet och förnedring. Det måste vara en förpliktelse för oss politiker att sträva efler att dessa mycket rimliga vardagliga krav kan tillgodoses.

Herr Werner i Tyresö har försökt att göra energifrågan lill en spännfråga niellan kapitalistisk tillväxt och kommunism. Utifrån denna inställning har han och kommunisterna provocerat sig själva till länga förklaringar om all i de kommunistiskt styrda länderna är del egentligen fräga om någonting helt annat, även om man där bygger ul kärnkraften. Herr Werner sade att del ocksä i Sovjetunionen förekommer en kritik mot kärnkraften. Del är mycket möjligt att det gör det. Jag har inte sett om det förekommit någon offentlig utfrågning eller någon debatt niellan den förträfflige partisekreteraren Leonid llyich Bresjnev och Sovjetunionens fältbiologer - det vore i sä fall intressant att fä vara med.

Men faktum är all jag i alla mina kontakter med östländerna funnit detsamma: de är verksamma på kärnkraftsområdel. Varför? Jo, helt enkelt för att de är intresserade av tillväxt och därför att de vill förbättra människomifionernas levnadsvillkor. Därför mäste de ha en ökning av produkiionen, och för all fä en ökning av produktionen måste de ha energi. Och trols att dessa länder har sina enorma tillgångar av olja och kol saisar de också på kärnkraften. Del här provocerar kommunisterna själva fram genom all göra della till en skifielinje niellan kapitalism och kommunism i stället för att hälla sig till de vanliga sakargumenlen. Det leder också till vissa överdrifter. Om det är så alt ju mindre tillgäng till energi man har desto mera jobb finns det - herr Werner ville näslan antyda det - varför diskuierar han då alternativa energikällor? I så fall är det väl bra som det är.

När vi inom regeringen böfiade forma riktlinjer för energipolitiken var vår utgångspunkt denna och det är såvitt jag förstår den enda rimliga: Hur långl kan ökningen av energiförbrukningen hällas nere genom åter-hällsamhet och besparingar utan att vi allvarligt skadar sysselsättningen och den dagliga välfärden? Nägol tvärstopp kunde del inte bli fråga om. Det visar bäde våra egna undersökningar och hela del inlernationella material som finns tillgängligt. Men om man lar lid på sig så kan man sä småningom komma fram till en oförändrad nivå pä förbrukningen. När herr Fälldin åberopade Fordstudien fär vi hoppas att han tagit del av denna. Kärnan i denna studie är ju att om man har en bromssträcka, som är ganska lång och där man kan anpassa produkiionen och lokal-utformningen och hinner salsa pä forskning, då kan .man konima lill. en stabiliserad nivå. Men om man gör utbyggnaden snabbi och drastiskt fär man mycket allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och för samhällsfunktionerna över huvud tagel.

Detta är Fordsludiens budskap. Dess huvudförfattare har varil här, och jag hade då länga diskussioner med honom. Han konstaterade -som jag också har gjort - att den svenska energipolitiken i myckel hög grad överensstämmer med den grundläggande uppläggningen i Fordstudien.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

135

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

136

I detta betraktelsesätt fann vi stöd hos alla de tiotusentals deltagarna i studiecirklarna. För sysselsättningens skull och för levnadsnivåns skull ställde man sig bakom en ökning av energiförbrukningen även i framliden. Men man rekommenderade en minskning av ökningstakten.

I den allmänna debatten har man stundom förbisett hur djärvt vi faktiskt satsar när det gäller att hålla lillbaka konsumtionsökningen, och det är det som är kärnan i energipropositionen. Det är fråga om en kraftig nedskärning av de planer som tidigare förelegat. Det är en klart lägre ökningstakt än i alla andra länder ule i Europa som liknar värt och med vilka vår industri konkurrerar på väridsmarknaden. Vi sökte medvetet en miniminivå som vi kunde försvara, och vi vet all det kommer att krävas stora insatser och betydande uppoffringar för att den skall kunna hållas. Vi pressade oss medvetet så längt det gick neråt. Det finns inga ytterligare marginaler enligt min uppfattning.

Sedan vi alltså gjort en långsiktig bedöinning av konsumtionsutveck-lingen på olika sektorer sökte vi efter vägar alt tillgodose denna energiförbrukning bland nu kända och utvecklade energikällor. Nalurliglvis hoppas vi alla att alternativa miljövänliga energikällor skall kunna utvecklas. Men man skall inte förespegla människor alt dessa källor kan ge oss energi under den närmaste tiden. Del är all lura folk.

Det är på detta område nödvändigt med långsiktiga beslut. När det gäller frarriför allt elkraften mäste vi i dag la de beslut som skall trygga vär försörining fram till 1985. Det är knuten i det hela. Vi gör del med försiktighet och med en betydande nedskärning av tidigare planer beträffande både vattenkraft och kärnkraft. Just detta krav pä långsiktighet kan innebära en frestelse för somliga att skjuta problemen framför sig. Men den har vi inte fallit för. Besluten måste fattas vid rätt tidpunkt för att man skall ha energin när man behöver den.

Vi eftersträvar givetvis att behålla handlingsfriheten. Om vi skulle föfia centerns rekommendation att skrota hela kärnkraftsindustrin och avskeda de tiotusen personer som i dag arbetar inom denna industri innebär det -jag bortser dä frän sociala problem - att vi också skrotade vär handlingsfrihet lill 1978. Man kan ju inte plötsligt bygga upp igen allt det yrkeskunnande och de arbetslag som flnns på detta område. Vi vill givetvis behälla vår handlingsfrihet fram till nästa beslutstillfälle 1978, då vi kan hoppas veta mycket mer.

Ibland söker man i debatten ge intryck av att politikerna av ondsinlhet vill påtvinga människor energikällor som de inle vill ha. Naturligtvis vore del en fördel om alla våra vattendrag kunde ha förblivit orörda av vattenkraftsutbyggnaden, om vi inle behövde bygga ut kärnkraft med de säkerhetsrisker och de mifiöproblem som är förenade med den och om vi slapp importera ofia, som vid förbränning förorenar luften och skadar miljön. Men vi vill ju alla all fabrikerna skall hållas i gäng och varorna produceras. Vi är alla beroende av elektriciteten för vår dagliga tillvaro. Vi vill inte avstå från transporter och drivas in i isolering frän omvärlden. Vi måste både som enskilda människor och som politiker

göra avvägningen mellan dessa enskilda och samfällda önskemål och de negativa konsekvenser som är förenade med deras förverkligande.

I arbetet med att forma en energipolitik har den intensiva debatten med ett bredare deltagande än kanske någonsin förut haft ett bestämmande inflytande. Bara inom arbetarrörelsens organisationer deltog ca 45 000 människor, som kväll efter kväll diskuterade energiproblemen och tog sin ståndpunkt.

Den deballen är viktig därför att den på deltagarna ställde krav pä en helhetssyn, alt utöver de dagsaktuella problemen ta ett långsiktigt ansvar för en önskvärd samhällsutveckling. Man stod inför uppgiften alt väga kraven på välfärd och sysselsättning pä läng sikt mot kraven att spara energi och minska de mifiörisker som är förenade med alla energikällor.

Den debatten är viktig också därför att den visar att de avgörande samhällsfrågorna är åtkomliga för vanliga människor om dessa fär en grundlig genomlysning av fakta och tid att sätta sig in i problemen. Ty ytterst blir ställningstagandena beroende av en värdering av det samhälle man önskar, och pä den punkten finns inga särskilda experter.

Samtidigt härmed har mycket ingäende utredningar genomförts om olika sidor av energifrågan. Vi har inte fallit för lockelsen att först låta oss drivas in i en ståndpunkt och sedan lägga den till grund för vår analys av behov och möjligheter.

Del har talats mycket om moral i energidebatten. Del är fullt respektabelt. Kanske man ibland glömmer att det också ligger moral i alt borra och äter borra i frågor som rör terawatt och energibalans, fördelningen mellan elkraft och bränslen, olika risker i samband med kärnkraften men ocksä i samband med andra energikällor, konkreta möjligheter lill besparingar osv. för att få ett fullödigt faktaunderlag.

Pä denna väg har vi kommit fram till de förslag till energipolitikens utformning som nu behandlas i riksdagen. I helhetsavgörandet finns inga absoluta sanningar. Det är fräga om bedömningar. Men jag har nyligen blivit uppmärksammad pä från utländskt häll att det inte finns något land som sä ambitiöst som vi satsar pä att forma en sammanhängande och långsiktig energipolitik.

Bakom denna energipolitik slår den socialdemokratiska riksdagsgruppen enig. Vi har lagit vår ståndpunkt, vi tar vårt ansvar. I politiken i en demokrati är del alltid nägon som lill sist mäste vara beredd att fatta besluten, ta ansvarel för helhelén, inte bara i de delar .som ter sig lockande och som kan accepleras av alla ulan ocksä i de delar som ler sig svåra och där ansvarel mäste innebära en påfrestning. Och om demokratin skall kunna bevara sin handlingskraft, då måste vi kunna ställa in de dagliga besluten i ett långsiktigt perspektiv. Det finns tillräckligt niånga demokratier som försvagats av oförmågan hos beslutande församlingar att samla sig kring beslul. De har blivit lekbollar för opinionens kastvindar. Del är någonling helt annat än alt förankra besluten i en bred demokratisk debatt.

Nr 91

Tisdagen den

27 maj 1975

Energihushållningen, tn. tn.

137

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

138

Motståndet mot energipolitiken har framför allt riktat sig mot användningen av kärnkraften. De grupper som företräder detta motstånd har på olika säu kommit till tals. Jag har lyssnat till dem under energirädets sammanträden och i mänga andra sammanhang. Jag respekterar deras uppfallning, och jag vill gärna tillägga att kritiken varit värdefull därför all den riktat uppmärksamheten på kärnkraftens risker, stimulerat skärpta insatser pä delta område och manat lill försiktighet.

Men jag kan inte dela deras helt negativa uppfattning. För det försia: Jag har vid åtskilliga tillfällen redovisat de skäl som manar lill försiktighet vid en utbyggnad av kärnkraften. Men jag har kommit till övertygelsen att de säkerhetsrisker som är förbundna med reakiordrift och förvaring av avfall skall kunna bemästras på etl rimligt sätt. För del andra: De risker som är förbundna med andra tillgängliga energislag, framför allt ofia, är ur långsiktig synpunki förmodligen större. Jag känner oro för vad en forcerad ökning av förbrukningen av ofia och kol skulle kunna leda lill för kommande generationer, t. ex. genom påverkan pä klimatet. För det tredje: De risker för sysselsättningen och för en försämrad levnadsnivå, som skulle föfia med alt nu avstå frän kärnkraften, är svårare att bära för oss alla.

Exakta beräkningar är alllid vanskliga. Men skillnaden mellan centerns och regeringens energibalans på induslrisidan kan enklast uttryckas pä det sättet att centerns förslag skulle innebära 150 000 färre jobb inom industrin 1985. Det är det närmaste man kan komma. Då har jag ändå lagil hänsyn lill all centerns förslag skulle innebära en lägre produktivitetsutveckling, och därmed sämre reallöner. Detta betraktar jag som en mycket stor risk för vanliga människor.

Herr Fälldin har litet vanskligheter med sina siffror. Han anförde som ett huvudnummer i deballen att elförbrukningen inom industrin mellan försia kvartalet 1973 och försia kvartalet 1975 bara hade stigit med 1 96. Det var beviset för att centerns kalkyler kunde hålla.

När man tillar litet närmare på denna uppgift, visar det sig all den väsentliga fiirklaringen till denna förhållandevis låga ökningstakt var att påsken inföll under andra kvartalet 1973 men under första kvartalet 1975. Det finns 60 arbetsdagar på etl kvartal, och tappar man tre av dessa, gör del ett antal procent pä elförbrukningen. Därmed är nästan hela skillnaden förklarad.

Om man i stället lar lolvmänadersperioder, så att man slipper bygga sina kalkyler på påskens förläggning och slipper ta hänsyn till hur Kristi himmelsfärdsdag och pingsten råkar infalla, får man en ökning av elförbrukningen pä 6,5 96.

Om man ser pä elkonsumtionen de fem försia månaderna innevarande år, finner man att ökningen ligger pä 9 96. Våra kalkyler stämmer alltså ungefär. Och delta trots alt man fick en ganska stor besparing initi-almässigt, genom mycket kraftigi höjda priser och stora besparingsin-salser inom induslrin, som inle kan upprepas vafie är.

Det är litet pinligl att bygga sina kalkyler pä påskens förläggning olika

är. Det står emellertid i någon män som en symbol för centerpartiets beräkningsmetoder i vissa avseenden.

Centerpartiet vill gärna framställa sig som motståndare till kärnkraften. Men i själva verket har cenlern sagl ja till vad man i agitationen kallar för kärnkraftssamhället. Man vill framställa sig som kärnkraftsmolstän-dare men representerar i själva verket en kärnkraftsopportunism. Jag skall visa varför delta omdöme måste anses vara korrekt.

För del försia: Så sent som i november i fiol förklarade herr Fälldin, som ändå måste anses vara en auktoritativ talesman för sitt parti, att

"om man--- flnner att vi inte kan la kärnkraft i vår fiänsl här framöver

--- dä bjuder logiken att vi stoppar dem (de kärnkraftaggregat) som

är i gäng också". Och strax efter bejakade herr Fälldin frågan "om inle logiken med detta synsätt krävde all man måste riva alla kärnkraftverk i Sverige".

I mars lanserade centerledaren tanken på alt kärnkraftverken i drift borde plomberas. Något senare blev del fråga om all cenlern ville förbereda en plombering, ylleriigare nägol senare all fem aggregal borde fä förbli i drift lill dess deras fariighel bevisats. Logiken har således varil på drift. Driften har forlsalt. Därtill återkommer jag.

För det andra: Centerpartiet har gjort den långsiktiga förvaringen av del högaktiva avfallet till en huvudfråga i debatten. Vår övertygelse är att denna fräga är möjlig att lösa och vi har därvid stöd av en i ston sett enig expertopinion. Herr Fälldin har för sin del åkt runl till olika av landels kommuner och frågat om man i just den kommunen vill ha avfallet in på knutarna, som del har hetat. Centern har emellertid accepterat fem kärnkraftverk, placerade i Ringhals, Oskarshamn och Barsebäck. De producerar avfall, som sä småningom mäsle förvaras. Skillnaden i avfallshanteringen för fem eller treiion aggregat torde vara relativt begränsad. Det säger han själv. Eftersom centern godtar fem kärnkrafts-aggregat, måste man således anse alt avfallsfrågan är möjlig att lösa, annars vore partiels ståndpunkt fullkomligt orimlig och oansvarig.

Fördel iredje: Cenlern anser alt man börskära ner energiförbrukningen kraftigt utöver regeringens förslag. Man lalar om en hushållningsplan. Dä borde man ocksä tala om vad den skulle innebära.

Under alla förhållanden skulle del - för all minska de 50 terawatten pä elkraflssidan - behövas en härd central styrning av förbrukningen med förbud, kvoteringar, ransoneringar och mycket höga energiskatter. Vi skulle få acceptera en härd regleringsekonomi. Flera av kärnkraftens seriösa kritiker har öppet och ärligl deklarerat all de är beredda all ta den konsekvensen. Därav finns ingenting i cenlerns framställningar. Heller ingenling om konsekvenserna för produktion och sysselsättning, med det undantaget att centerledaren förklarat, att vi får vara beredda all betala priset att tusentals människor blir arbetslösa om vi lägger ner kiirn-kraflsindusirin. Ärdet då förvånande all de personer som intensivt arbetat med dessa problem inle betraktar cenlerns förmenta moisiånd mot kiirnkraften som en allvarligt menad politisk handlingslinje''

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

139

Nr 91

Tisdagen den

27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

140

För det fiärde: (3m centerpartiet menar alt vi kraftigi bör hälla tillbaka energiförbrukningen borde detta rimligen lä konsekvenser för politiken även pä andra områden. Man borde vara återhållsam med förslag som leder till ökad energianvändning. Så är ingalunda fallel, Cenlern förespeglar fler industrijobb, framför alll i glesbygden. Men varie industrijobb kräver i medeltal 200 000 kilowattimmar per är,

I Stockholms läns landsting vill cenlern mot sina vallöften missgynna kollektivtrafiken. Del är att stimulera privatbilism och ökad energiförbrukning. Här i riksdagen framlägger cenlern omfattande listor med stora överbud på de flesla av politikens fält. Man vill vidare ha större andel småhus, och del är ett obestridligt faktum alt det innebär en ökad energiförbrukning. Sammanlaget innebär detta alt centern ställer ut en kraftig nota på ökad energiförbrukning, och del mä sä vara. Men min kritik går ul pä att man ena dagen ställer krav pä ökad energiförbrukning för rader av olika ändamäl, medan man niisia dag släller krav på minskad ökningstakt i energiförbrukningen. Det går omöjligen ihop.

För det femte: För en dryg månad sedan förklarade herr Fälldin i Skånska Dagbladet alt "ceiiterparliet kan inte gä med i någon regering som lägger fram förslag alt la kärnkraften i anspråk". Det var ett i och för sig klarl besked. Därmed ville man lydligen ha sagt alt kärnkraftsfrägan för cenlern var sä viktig att den omöjliggiorde cenlerns deltagande i en regering där icke övriga medverkande föfide centerns linje.

En vecka senare förklarade herr Fälldin i Svenska Dagbladet att centerpartiet inie kan gå med i någon regering som lägger fram förslag om alt la mera kärnkraft i anspråk än som finns i gång i dag. Ståndpunkten hade modifierats.

Nägra veckor senare kom helomvändningen. Dä förklarade herr Fälldin att centern är beredd att sitta i en regering som administrerar etl beslut om en forlsatl utbyggnad av kärnkraften. För dem som trodde pä det första budskapet talade herr Fälldin nu om alt den ståndpunkten var cenlern villig ge upp för att fä vara med i en regering. Det är möjligt alt det är en klok ståndpunkt - del tyckerjag i stort sell. Däremot tror jag inte att det är särskilt klokt alt skapa förväntningar hos människor om en ståndpunkt, som man redan när hanen gal försia gängen är beredd att svika. De som i ärlig övertygelse är motståndare lill kärnkraften måste ju uppleva centerpartiet som sällsynt hällningslösi. De som godtar ett användande av kärnkraft mäste ju ocksä uppfatta centerpartiet som sällsynt hällningslösi.

Vi har således fäll bevittna en process där centern pä några månader har förflyttat sig frän O via 5 till i praktiken 13 kärnkraftsaggregat. Man låtsas vara mol kärnkraft men godtar i själva verkel del man kallar för kärnkraftssamhället. Man överlåter ål oss att la de svåra besluten och ansvaret och hoppas väl kunna plocka röster på sin lätsaslek. Det är detta jag kallar för kärnkraftsopportunism.

Del vi har sagt och del vi har lagt fram inför riksdagen i energifrågan det slår vi för. Inle därför alt vi med nägon osviklig förmäga kan skåda

in i framliden med alla dess osäkerheter. Inte därför att vi anser oss företräda nägon överlägsen moral i bedömningen av dessa svära och ömtåliga frågor. Utan därföratt vi efter bästa förmåga sökt forma en politik som lar ansvar för del här landels framlid, för dess sysselsättning och ulveckling.

Herr FÄLLDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Statsministern är naturligtvis inte glad när regeringens. Vattenfalls och andra kärnkraftsintressenters kampanj för mera kärnkraft inte har fåll slöd hos folkel. Det förstår jag. Men för den skull borde statsministern inle underlåta alt la upp de frågor som jag har ställt fram till granskning. I stället för han nu fram en mängd påståenden.

Det försia påståendet som statsministern gör är all cenlerns alternativ innebär 150 000 färre jobb. Staisminislern försöker inte på nägol sätt visa hur han kommit fram till detta påstående. Jag har pekat på vad som enligt praktisk erfarenhet totalt är möjligt all spara in av industrins energiförbrukning under etl hell är. Jag har pekat pä konkreta exempel, där denna minskade energiförbrukning har visal sig möjlig att förena såväl med ökad produkiion som med ökad sysselsättning.

Dessutom bortser statsministern från vad frägan gäller, nämligen pä vilket sätt 25 a 30 miljarder kronor skall disponeras i framliden. Jag har klarat ut att vi disponerar pengarna för investeringar i hushållning med energi och ulveckling av andra energikällor.

Men framför allt. herr statsminister, om en procents ökning under denna period leder till vad statsministern påstår, vad kommer då en nolltillväxt all leda lill? Hur mänga jobb innebär del alt ni medvetet skulle ta bort 1990? Försök inle med sådana konstnummer.

När det gäller elenergiförbrukningen är del inle jag som har böfial med kvartalsredovisning. Det har ni från regeringsbänken gjort. Påsken ligger på samma ställe i almanackan bäde när ni talar om första kvartalet och när jag gör del. Skillnaden är bara all i stället för all tala om ett år har jag lalal om tvä år. Dä är ökningen för industrin inle 1 96 om året. utan 0,4. och för hela energiutvecklingen litet över 3 96. Del är ingenling som jag står här och hittar på - det konimer frän sammanställningar och uppgifter ifrän stalisliska centralbyrån.

Statsministern ironiserar över att jag ibland använt ordel stoppa, ibland har folk ställt frågor om att riva och jag har bejakat, och ibland har jag talat om avveckla och plombera. Ja, jag har använt alla dessa ord, men vad är del för slörre skillnad i praktiken?

Om vi stoppar kärnkraftverken så har man antingen all bara läla dem stå där, eller att plombera dem för alt hindra all någon komnier dit och gör någol med dem. Om någon kan hitta en metod all riva dem. kommer vi all bli lyckliga. Della gäller inle bara de verk som las ur drift i dag. Vi skulle bli lika lyckliga om nägon kunde tala om för oss hur vi skall riva dem när de har fiiinai ut, sä alt de slipper slå där som monument i all evighet.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EneigihushåU-ningen, m. m.

141

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975 ■

Energihushållningen, m. m.

Vi har inle någonsin tänkt låla de anställda direkt slå inför arbetslöshet. Del är därför vi krävt en avvecklingsplan. Del finns ingen anledning all Slå här och påslå alt vi skulle kasta ut folk i arbetslöshet genom våra åigärder. Avvecklingsplanen finns just för alt de anställda skall få möjlighet lill annat arbeie. Jag har sagl all man får la en sådan omställning, en sådan strukturomvandling, precis som man har fäll göra del i andra fall.

Får jag nu i etl sammanhang tala om för statsministern hur jag ser på regerings frågan. Vi säger nej till att använda kärnkraft, sä länge säkerhetsriskerna inle kan bemiistras. Självklart gäller della bäde när vi tar slällning här i riksdagen och om vi sune i en evenluell regering. Vi kan därför inle vara med i en regering som lägger fram förslag om att bygga ul kärnkraften.

Pä samma sätt som vi här i riksdagen arbelar för att, sä länge kärnkraftens säkerhetsproblem är olösta, vi inte skall irygga energiförsöriningen via kärnkraft, pä samma säll kommer vi all arbeia för della i en eventuell regering som vi dellar i.

Sedan är det närmast en självklarhel alt fram lill dess all vi har fäll igenom etl sådant beslul, måsle gällande beslul eflerievas. Vad är del för skillnad på den här frägan och alla andra? Staisminislern måste väl ändå medge all regeringen fär lov all efterleva de av riksdagen fattade besluten lill dess regeringen fått riksdagen alt falla ell annal beslul. Det är väl självklart.

Men regeringsfrågan plågar naturligtvis statsministern. Skall kärnkraftsfrågan ligga till grund så flnns del bara en möjlig kombinalion: soci-aldemokrater och moderaier.

Varför inle svara på mina frågor i slällei för all försöka krångla sig undan också della med det slutliga avfallet? Här har man tagit ell beslut all bygga ui kärnkraften och nu föreslår man all bygga ut mera. När jag pekar pä problemen med avfallet har sialsminisiern inte någol svar all ge. I stället säger han till oss: Hur skall ni lösa det dä?

Vad är del för en regering vi har! Regeringen vet all vi har röslal mot kärnkraften sedan det fanns bara ell aggregal. Skulle det falla pä vårl ansvarati tala om hurdella problem skulle lösas'' Nej, la del politiska ansvarel, när ni nu har regeringsmakten!

142

Herr BOHMAN (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag måste erkänna all del känns behagligt all representera ett lugnare tonläge för en gängs skull i debatien här i kanimaren.

Vi har lagit ställning själva. Vi har gjort våra bedömningar själva. Del har inle varit fräga om all "föfia John" eller "föfia Olof, ulan vi hargjort våra analyser och mol bakgrund av dem har vi bedömt behovet av energi, tekniken och olika säkerhetsfaktorer.

För del försia har vi således analyserat vilkel energibehov vi bör räkna med under de närmaste årtiondena och våra möjligheler alt spara energi ulan alt eftersätta andra vikliga samhällsmål - vär välfärd, vär irygghei

och vår sysselsättning.

För det andra har vi blivit på det klara med all vi inle kan öka oljeberoendet utan all vi snarare måste minska det. Ekonomiska skäl, utrikespolitiska skäl och ocksä mifiöpoliliska skäl lalar för detta.

För del tredje har vi inriktat oss pä all spara vattenkraft. Vi vill inte bygga ul våra vattendrag stort mer än vad vi gjort.

För det fiärde vill vi satsa pä förnyelsebara resurser. Därvidlag häller jag med herr Fälldin helt och hället. Men vi kan inle åstadkomma de resurser vi behöver under den lid som slår till förfogande. Därför måste vi salsa på forskning för alt om möjligt fä fram solenergi, vindkraft, fusionsenergi. Men vi vet all delta kan vi inle klara förrän nägon gäng omkring år 2000.

Då återstår, för del femte, all under denna övergångstid se lill all vi kan tillgodose det svenska energibehovet. Och dä slår bara kärnkraften lill förfogande.

Jag vill upprepa alt vi har blivit övertygade om att riskerna med kärnenergin icke är slörre utan snarare mindre än med all annan mänsklig teknik som vi använder i vår vardag. Innan vi kommit dithän har vi studerat vad expertisen sagl. Den överväldigande delen av all tillgänglig expertis har hävdat denna uppfattning. Vi har ställt deras uttalanden emot kritikernas uttalanden och kommit fram till övertygelsen alt vi kan acceptera kärnenergin.

Andra har icke blivit lika övertygade. De troralt det föreligger väldigt stora risker för liv och hälsa. Den uppfattningen mä man ju ha - jag skall inte kritisera nägon för del. Men vad jag inte kan förstå är att de som har denna uppfattning - som anser att del är ansvarslöst att la nägra risker, som menar all kärnenergin är förenad med väldiga faror i säkerhelshänseende - ändå kan ta på sill ansvar alt acceptera ett antal kärnaggregat. Vi som är övertygade om all riskerna inle finns - eller är väldigi smä-vi kan göra della. Men de som haren motsatt uppfattning, hur kan de acceptera att etl enda kärnaggregat skall vara i drift? Del har jag myckel svårt att förstå.

Vad dagens debatl gäller - det har klarl bekräftats - är inte elt ja eller nej lill kärnkraft. Alla partier har ju förklarat sig beredda att under de närmaste åren godta kärnkraft. All nägra är förespräkare för 13. andra för II och nägra för 5 aggregat innebären renl kvantitativ bedöinning. Den förändrar ingenting i princip -att alla partier här i dag har accepterat kärnenergin. Det tycker jag alt man skall slå fast.

Thorbjörn Fälldin talade om de väldiga investeringssummor som vi har all räkna med för alt bygga ut vår kärnenergi - 25 ä 30 mifiarder kronor i investeringar trorjag Thorbjörn Fälldin nämnde. Det är myckel pengar. Men beloppen skall ställas i relation lill vär ärliga oljeräkning, som lär ligga pä ungefir 13 miljarder kronor. Varie är iniporierar vi alliså fossila bränslen för omkring 13 miljarder kronor.

Investeringar innebiir ju alt vi avslår en del av vår konsumtion för dagen för all salsa på framliden. Ell kärnkraftverk slår i ungefär 30 år.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

143

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

om jag inte är fel underrättad. Det är på en så lång period investeringskostnaderna skall slås ut. Driftkostnaderna är dessutom låga. Om man har delta i åtanke är jag övertygad om att siffrorna får hell andra proportioner än man annars kan få elt intryck av.

(Med anledning av att åhörare demonstrerade genom att bl. a. uppvisa banderoller yttrade herr förste vice talmannen: Opinionsyttringar från åhörarna är ej tillåtna.)

Herr HELÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Del finns ju olika sorters underhållning!

Statsministern hade tydligen hört talas om att när det spelas upp till dans finns det en del som går dit för att föfia det vackra och njuta av tillställningen och andra som går dit för au fä se ell rejält slagsmål. I statsministerns inlägg fanns det både en vacker inledning och sä i varie fall börian till ett rejält slagsmål med centern.

Jag fäste mig mest vid börian -det våren fin beskrivning av regeringens egen inställning. Men vad som förvånar mig är au statsministern ändå kan gå förbi anledningen till att regeringen nu vill bygga ut kärnkraftsanläggningarna ulöver de elva reaktorer som redan är beslulade. Eflersom jag vet att stalsministern liksom vi andra har ont om lid i repliken skall jag bara ställa tre korta frågor:

Varför överger regeringen riksdagsbeslutet från 1973? Det är den första frågan.

Den andra frägan är: Vad är del som händer niellan 1975 och 1978 med regeringens linje som ökar handlingskraften i fräga om kärnkrafts-utnyujandet?

Den tredje frägan är: Kan regeringen utlova; även efter del som har hänt i näringsutskotlet och efter vad herr Svanberg har sagt här i dag. au om det blir en ny reaktor i Barsebäck sä blir det en mindre i Forsmark?

144

Herr WERNER i Tyresö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Palme använder sysselsättningsargumentet. Nu är ju det hell poänglöst gentemot vårt parti, eftersom vi utgår frän samma ökning av energiproduktionen fram till 1985 som regeringen. Däremot kan vi med skäl kritisera regeringen föratiden inte bedriver en ekonomisk politik som säkrar rätten till ett meningsfullt arbeie för alla. ulan en ekonomisk poliiik som hillills har hafl lill huvudlinje att stödja de stora kapitalistiska företagen, vilka ju har visat att de varit oförmögna att klara sysselsättningsfrågorna.

Var ligger dä ansvarel för sysselsättningsproblemet? Svaret pä den frågan ger sig självt. Energifrågorna kan ju inle ryckas loss från sill allmänna ekonomiska sammanhang. Argumentet all stopp för vidare byggande av kärnkraftverk leder lill omfattande arbetslöshet skulle, om del var rikligl, ändå inle få vara avgörande, ifall det finns välgrundade skäl all stoppa en vidare utbyggnad av kärnkraften.

Nu behöver elt stopp för kärnkraft inie betyda arbetslöshet. Herr Palme försökte vi.s.seriigen göra gällande alt jag hävdat all mindre energi innebär mera jobb, men jag iror all del är en tolkning som herr Palme ensam är mäktig all åstadkomma. Vad jag har sagt, i polemik mot uppfattningen all ökad sysselsänning kräver kärnkraft, är alt del finns inget automatiskt samband mellan tillväxt i energiintaget och ökad sysselsättning. Om del uppkommer arbetslöshet lill föfid av ell kärnkraftsslopp, sä beror del i sä fall pä alt avvecklingen har länmals vind för våg ulan styrande åigärder frän samhällets sida. Men genomförs de alternativa insalser på energiområdet som vi har föreslagit, så torde del bli mera. inle mindre sysselsättning vid en avveckling av kärnkraftsbyggandet.

Vad del gäller byggnadsarbetarna har vi nu ell brislläge i tillgängen pä sådana, och därför torde det inle möta nägra större svårigheler all föra över byggnadsarbelare som nu är sysselsatta med kärnkraftsbyggen lill andra sekiorer på byggområdet.

Belräffande konsekvenserna inom den svenska industri som levererar utrustning lill kärnkraftverk blir situationen för den mera komplicerad, men om en majoritet av svenska folkel inle vill ha en utbyggnad av kärnkraften, så anser jag alt vi är tvungna alt la de strukturella omställningar som blir en föfid av bortfallet. När det gäller leveranser till själva kraflverksdelen är det liten skillnad på olika värmekraftverk, varför leveranser till en ökad utbyggnad av kraftvärmeverk och induslriella mol-Irycksverk kan ge en viss kompensaiion.

Om vi låter kärnkraftsulbyggnaden gå vidare, och om vi vid en senare tidpunkt komnier fram till all vi är inne pä fel väg - någol som vi för vår del anser att vi redan är -ja, då får vi en omställning som kommer all bli mångdubbelt svårare.

Så lill sisl bara några ord om de socialdemokratiska rådslagsgrupperna, eftersom man från socialdemokratiskt håll hänvisar lill diskussionerna i de grupperna och lill deras värderingar. De är viktigare än opinionsundersökningar, har del sagis. Men enligl SAP:s egen redovisning har endasl 15,7 96 av de grupper som ullalal sig givil ell oreserverat stöd för kärnkraften, 21,2 96 av grupperna lar avstånd från kärnkraftverk och 63,1 % karakteriseras som tvekande. Tycker verkligen herr Palme att dessa rådslag är en god grund för all gå lillsammans med moderaterna och satsa pä en utbyggnad av kärnkraften? Och hur gär f ö. induslri-minislerns antydningar om att kärnkraftsulbyggnaden innebär slarkare och hårdare planering ihop med moderaternas linje om en forlsatl marknadshushållning?

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-nIngen, m. m.

Herr staisminislern PALME:

Herr talman! Pä herr Werners sisla fräga till mig vill jag svara ja.

Herr Heléns försia fråga till mig var varför vi gick på 13 aggregat.

Jo, för all fä vär hårt pressade energibalans all gå ihop var alternativen

antingen myckel miljöförstörande och kostsamma ofiekondenskraflverk

eller att ge sig på nägra av de orörda älvarna eller alt bygga tvä aggregal

145

10 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

146

på en redan upparbetad kärnkraftsstalion. Och då fann vi all del iredje alternativet var det bäde ekonomiskl och miljömässigt bästa, Pä den tredje frågan vill jag svara att 13 aggregal för mig är 13, År 1978 ser vi över hela fältet igen. Där är min ståndpunkt hell entydig.

När jag sedan svarar herr Fälldin skall jag väl böfia där han hojtade värst, nämligen när han frågade: Vad är det för en regering som inle tar ansvarel och frågar oss när del gäller avfallet? Ja, bakgrunden är hell enkelt denna: Vi tar ansvarel för hanteringen av avfallet. Del är klart redovisat av alla förelrädare för regeringspartiei. Och del iror vi all vi skall kunna klara pä ett rimligt sätt. Där har vi ocksä en i siorl sett enig expertkär bakom oss. Men herr Fälldin reser land och rike runl och skriimmer människorna med della radioakliva avfall. Han reser lill kommun efter kommun och frågar: Vill ni ha avfallet inpå era knutar'.' Han gör gällande att detta avfall är elt skäl för honom alt gä emol kärnkraften. Men i samma ögonblick godtar han själv - och kommer i dag all rösla för - fem kärnkraftverk, som alla producerar avfall. Då är den enkla frågan: Var skall ni göra av avfallet från alla de kärnkraftverk som ni själva lar ansvarel för? Dä räcker del inie all hojta - då fär man ge ell svar. Eller också får man vara försiktig med all skrämma människor för någonling som man själv lar ansvarel för.

Likadant är del pä den andra punklen. Herr Fälldin säger all del är rikligt all han lalal om all riva kärnkraftverk, plombera kärnkraftverk och sloppa kärnkraftverk - och alll della belyder i siori sell delsamnia. I dag lillade han: Vi säger nej lill all använda kärnkraft. Exakt sä -ord för ord - sade herr Fälldin nyss. Men del är ju del ni inle gör. Ni föreslär inte all kärnkraftverken skall rivas, ni föreslär inte all de skall stoppas, ni föreslär inle att de skall plomberas. Ni lålsas all del är del ni föreslår, men i själva verkel säger ni i dag ja lill fem kärnkraftverk. Del är del som är min kriiik mot cenlerns opportunism: Ni låtsas som om ni vore världens främsta kärnkraftsmoisiändare. men ställda inför voteringen här i kammaren, klämda av era egna. i insikt om hur hopplöst kapsejsade bl. a. era energibalanser är, röstar ni för del ni kallar kärnkraftssamhället, för de fem kärnkraftverken. Ni säger: Får vi vara med i regeringen så skall vi administrera tretton stycken också! Ni har alltså gäll från noll lill fem lill tretton pä nägra månader.

Jag kunde respektera centerns inställning om ni var mol kärnkraften, om del i er praktiska politik fanns någonting som motsvarade alla de farhågor och all den oro ni spritt bland människorna. Men del finns del inle. Ni säger: Visst, vi rösiar för de fem kärnkraftverken, och vi är beredda att accepiera de tretton, om vi fär regera. Därför är del inle betydelselöst om herr Fälldin säger att vi skall riva, plombera och sloppa kärnkraftverken, och det är inte betydelselöst om vi frågar honom vad han menar. Om han finge husera pä della säll ule i kommunerna och sedan agera som han gör i riksdagen vore del litet för enkelt. Del är del vi måste se till all han inte får göra.

Så lill iirbelslöshelen. Om man ser lill alt vi fram lill 1985 fär 50

TWh mindre elektrisk krafl, sä måste man ta den energimängden någonstans. Del innebär all ni lar 12 TWh från induslrin. Enligl de beräkningar man kan göra motsvarar detta ungefär 150 000 jobb. Del är en schablonberäkning. Del kan röra sig om 250 000, och del kan röra sig om 100 000 jobb. Men del är ett rimligt mått på vad förslaget innebär i minskad sysselsättning.

Då kan ni säga: Än sen dä? Efter 1990 vill ju även ni ha oförändrad tillgång. - Javisst, efter en bromssträcka där man anpassar produktionsprocesserna och samhället och driver forskningen vidare blir en sådan utplåning möjlig. Men kom ihåg all den mycket väl kan innefatta att elkraftsproduklionen fortsätter alt öka och att industrins användning av energi fortsätter all öka - del är i stor utsträckning i fråga om lokaluppvärmning och sådant som man kan uppnä de slora besparingarna.

Jag talade inte sä myckel om arbetslösheten bland driftspersonalen vid dessa fem kraftverk - del rör sig i så fall om 1 000 personer. Men de fem kraftverken vill ni ju inte sloppa. Ni är ju för kärnkraften! Vad ni vill stoppa är den fortsatta utbyggnaden av de sex ytterligare kraftverken. Det skulle innebära all man med en gång fick friställa ca 10 000 personer. Men jag har inte främst lagil upp detta av sociala skäl. Jag har bara sagl att om man avskedar dessa 10 000 personer sä har man inle längre handlingsfrihet när del gäller kärnkraften. De stora verkningarna på sysselsättningen kommer genom all vi inte kan tillgodose induslrins behov av energi och elkraft.

Del var väl de frågor herr Fälldin log upp.

Del är bra all vi har den här deballen för den har avslöjat del jag kallat kärnkraftsopporlunismen och som jag kommer all forlsalla all kalla för kärnkraftsopporlunismen därför alt man försöker lysa med lånla fiädrar. Man lålsas att man skulle riva, plombera och sluta använda kärnkraften. Man lålsas säga nej till användningen av kärnkraft när man i stället rösiar för.

Del värsta som egentligen kunde hända centern vore bifall lill dess förslag i dagens debatt. Då skulle den verkliga paniken utbryta. Dä skulle del verkliga avslöjandet komma, man skulle tvingas förverkliga alll della som är ohållbart. Men jag kan lugna närvarande centerpartister, inklusive herr Fälldin, med alt jag tror alt del blir avslag på cenlerns olika förslag. Del betyder all vi tar ansvaret för energipolitiken även i framliden.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, in. m.

Under detta anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr HELÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag fick svar av staisminislern på min försia och min iredje fråga. Jag noterar den goda viljan att svara men kan inte godta svaret.

När riksdagen 1973 beslöt att vänla med kärnkraftens ytterligare utbyggnad skedde det för att få fram mera fakla, öka vissheten om att

147

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

kärnkraften är säker och ekonomisk. Men inget som statsminister Palme eller indusi.riniinisler Johansson har sagl här eller visal i proposiiionen tyder på au vi nu fåll fram denna ökade visshet. Tvärtom del finns flera frågetecken i dag än 1973 och därför vore del rimligt all inle nu gå vidare över del riksdagsbeslutet.

Då säger stalsministern: Vi behöver just del tolfte och det trettonde kärnkraftverket. Del tror inle jag. Jag tror all det är fel. Dä kommer min andra fråga, som statsministerns inle fick lid all svara pä: Vad är det som mellan 1975 och 1978 med regeringens linje ökar handlingsfriheten i fräga om utnytfiande av kärnkraften? Med vanligt språkbruk minskar handlingsfriheten om man redan nu bestämmer sig föratt rösta fram det tolfte och det trettonde kärnkraftverket.

148

Herr FÄLLDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Klämda av era egna, säger stalsministern. Jag tycker all en slatsminisler som kan studera opinionsmätningar - även om man inle skall fästa sig vid de enskilda talen ulan tendensen i slort - skall akta sig för att tala om andra som klämda av sina egna.

Slalminisiern säger all regeringen lar ansvarel för avfallet. Stalsministern säger också: Jag nor all vi skall klara del. Det är del längsta statsministern komnier. Del är det som gör all jag upprepar frägan. Jag skall la det litet lågmäldare den här gängen: Vad är del för regering vi har?

Det framgår av motioner och reservaiioner all vi säger: Om säkerhetsproblemen inle kan lösas tar vi också de fem kraftverken ur drift. Del är därför vi skall ha en avvecklingsplan. Till säkerhetsproblemen hör jusl hur man skall klara avfallsfrågorna. AKA-ulredningen ser ingenling som uigör nägol hinder. Sialsminisiern säger: "Jag /rorall vi klarar del." På den konkrela fråga som jag släller - "skall kommunens beslul gälla eller skall slalsmaklerna tvinga kommunerna?" -svarar inle statsministern. Han beklagar att jag reser omkring och släller den frågan ule bland folk. Är det någol fel alt påminna folk i kommunerna om att vi måste klara den frågeställningen? Jag konstaterar all statsministern vägrar all ge besked om della.

I sysselsättningsfrågan gör staisminislern beiydande relräiier, och del tycker jag är en framgång. Nu säger han att del är en uppbronisnings-sträcka. och 1990 kan man därför klara delta. Jusl del. Vi har fortfarande en ökning av den tillförda energin under denna lid. Det är alltså inle fråga 0111 all minska den spontana ökningen från 3 96 lill O, ulan vårt förslag innebär fortfarande en ökning. Sialsminisiern binder genom siu Ullalande ullryckligen del svenska sanihället vid kärnkraften, när han säger ati vi 1990 kommer all kunna öka elenergilillförseln jusl för induslrin.

Jag har inte fäll svar pä hur ni ser på frågan om arbetsmiljön när del gäller reparationer av sådant som har blivit radioaktivt, inte på hur ni ser på behovet av bevakning och säkerhet vid kärnkraflsanläggning-

arna.

Får jag sedan säga till herr Bohman, och del gäller slaisniinisiern ocksä: Jag anser alt problemen med kärnkraften är av en särskild dimension. Till grund för min bedömning ligger all vi med kärnkraft skapar radioaktiva ämnen ulan alt vi har någon metod all minska denna radioaktivitet. Det är detta som är problemet. Dä säger herr Bohman: "Herr Fälldin sällar sig till domedagsprofeterna."

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

Herr WERNER i Tyresö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Regeringens dilemma är att företrädarna för den etablerade ekonomiska makten kräver kärnkraft - och mer kärnkraft än regeringen vägar föreslå - och regeringen tvingas här all försöka finna en kompromiss niellan en brett förankrad opinion inom det egna partiet och industriföreträdarnas krav på mera kärnkraft. Regeringen tvingas föreslå en vidare utbyggnad av kärnkraften med bibehållen kapitalistisk marknadsekonomi. Man tycks inte vara beredd att nu föreslå sådana siyrmedel som på etl avgörande säll slyr denna marknadsekonomis ram och öppnar vägarna mol en planhushållning med socialistisk färg.

Är det inte en dälig linje, herr Palme? Är del inte en farlig linje? Pä många områden finns del en gräns i utvecklingen, efter vilken ingen återvändo är möjlig. Lät mig ta etl exempel från flygets område.

Om man reser med ett flygplan till Island, som en del av kammarens ledamöter har varil med om. gör bensiniankarnas siorlek alt man inle längre når tillbaka till starlplalsen när man har passerat en viss linje pä Allanlen. Kan man då på grund av vädret inle landa pä Island är man illa ute.

En sådan punkl, efter vilken en återvändo är myckel svär eller praktiskt tagel omöjlig, finns ocksä när det gäller ulbyggnaden av kärnkraften. Det ena stegel för del andra med sig. Snart måste man skaffa anläggningar för rening av avfallet, snart måste man övergå lill de ännu farligare bri-dereaklorerna, snart måste man binda sig ännu slarkare vid stormakterna, snart måste hela övervaknings- och säkerhetssystemet byggas ut med följder för hela samhället.

Regeringens och moderaternas linje innebär att man ger sig ut på en resa ulan säkerhei för all hitta en landningsplats. Del menar vi är en farlig linje, en linje som spelar hasard med svenska folket och dess framtid.

Herr staisminislern PALME:

Herr talman! Både herr Fiilklin och herr Werner i Tyresö talar mycket om moderaterna. Men vi har utformat vär linje alldeles självständigt och inle sneglat pä nägon. Nu har moderaterna lagit sin ståndpunkt, och del här beslulel blir inle sämre därför alt moderaterna rösiar för det. ATP blev inle sämre därför alt kommunislerna röstade för den. Hade herr Fulldin fått hålla på, så hade arbetarna inte fått någon pension.

Skälet lill den här situationen är i och för sig rält intressant. Mitt

149

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

1-50

parti representerar i väldigt stor utsträckning industriarbetarna i del här landel, och de står pä många punkler i stark motsättning till dem som äger och leder industrier, där högern i hög grad har sina fästen. Men båda dessa parter har ett gemensamt intresse av att hålla hjulen i gång, att utveckla den svenska produkiionen, sä alt man kan få arbete och producera varor. Därför är det inte så konstigt om man kommer till ett slags gemensamt ansvarsmedvetande. Det är mycket värre för herr Fälldin, som inle har en egen linje men som har förklarat att bara han får konima in i en regering med herr Bohman så skall han administrera moderaternas kärnkraflslinje. Det var ju del hans förra inlägg gick ul på. Sä det var ett farligt argument.

Vad är del som händer niellan 1975 och 1978, herr Helén? Ja, bl. a. föfiande, har vi skrivit i propositionen: Vallenkraften är bättre utredd över hela fältet, ur mifiösynpunkt och ur andra synpunkler. Vi har slörre erfarenhet av kärnkraften och dess driftegenskaper, vi har mer forskning om säkerhetsfrågorna. Vi vet mer om sparlinjen, som herr Helén med rätta talar om, och vi vel väl också någol mer om alternativa energikällor. Det gör ali: vi bör ha ell bättre beslutsunderlag 1978 än vi har nu -även om jag lycker att beslutsunderlaget i dag innebär en väldig förbällring jämfört med för nägra år sedan.

(Herr Helén (fp): Men handlingsfriheten i fräga om kärnkraften?)

Ja, skulle vi nu gå på linjen att skrota kärnkraften, sä skulle vi totalt ge upp handlingsfriheten när del gäller kärnkraften. Del är ju del jag har sagl, och det är självklart.

När del gäller alt utveckla produktionen kan del i och för sig inte vara någon större skillnad i fråga om handlingsfriheten belräffande kärnkraft, ifall vi fortsätter byggandet av aggregal, om vi har 11, 12 eller 13. Däremol får vi en slörre handlingsfrihet när del gäller vaiienkraft än om vi nu skulle låsa oss - vilket vi kunde ha tvingats lill - för att ge oss pä nägon av de slora orörda älvarna.

Herr Fälldin skall jag gratulera till tonläget - men del är kanske också den enda lyckönskan jag kan utfärda.

Jag forlsäller med avfallsfrågan. Herr Fälldin litar inte på mig. när jag säger att jag tror att den gär att lösa. men jag kan skärpa uttrycket och säga au min övertygelse med stöd av en i stort sett enig expertkår är att den gär alt lösa. Därför tar vi ansvaret. Om vi icke trodde att avfallsfrågan gick au lösa. skulle vi naturligtvis icke la ansvaret för en enda reaktor och absolut inte för de 13.

Herr Fälldin gör ell stort nummer av avfallsfrågan ute i landet och här i kammaren. Hela liden talar han om riskerna. Konsekvensen av hans resonemang, när han gär an i avfallsfrågan, vore ju au man skulle riva och plombera - och vad det nu kan vara man skall göra - existerande kärnkraftverk, när de är någonting så ohyggligt farligt som man icke kan ta ansvar för. Men alls icke så. alls icke så! Centern ställer sig bakom fem kärnkraftverk och kommer au rösta för dem i dae. Cenlern kommer

därmed au rösla föratl ta hand om avfallet från dessa fem kärnkraftverk; det kan herr Fälldin aldrig komma ifrän. Hur i all sin dar kan man ta ell sådant ansvar, om man inle tror all avfallsfrågorna är möjliga att lösa? Det vore en fullkomligt oansvarig politik som ni då skulle bedriva. Då vore det renhårigt och logiskt all ni sade elt konsekvent nej. Men del gör ni inte, och då sitter ni med ansvarel för avfallshanteringen precis som vi andra i denna kammare. Det är en moralfräga.

När det gäller sysselsättningen och sparandel vore del inte korrekt alt säga alt cenlerns linje skulle innebära exakt 150 000 färre jobb 1985. Det kan vara 200 000, del kan vara 100 000, men i den storleksordningen ligger del, om man stryper den energitillförsel som industrin behöver. Varför skulle vi ta på oss alla dessa kostnader, all denna debatt och hela denna väldiga satsning på säkerhetsfrågor när del gäller alt bygga ut älvar, köpa olja och bygga ul kärnkraften, om vi inle behövde det, om vi i stället pä något mirakulöst sätt kunde säga all del där är onödig energi, den behöver vi inte? Sanningen är den att vi har pressat oss så långt som det över huvud taget går när del gäller konsumtionen och lillförselsidan. Då är storleksordningen 150 000 jobb korrekt.

Regeringsfrägan skall jag väl inte närmare tala om nu. Det blir kanske lillfälle alt återkomma lill den. Vi har nu fått reda pä att i sina rådslag företräder cenlern O kärnkraftverk. Här i riksdagen som opposition företräder man 5 kärnkraftsaggregat. I regeringsställning företräder man 13 kärnkraftsaggregal. Och det har gått pä nägra månader. Del brukar stå i rubrikerna: "Ökar mest i svensk dagspress, ökar mest i svensk veckopress." - Cenlern ökar mest i svensk kärnkraft pä kort tid. Det är denna dubbelhet som jag har sett del som en förpliktelse att belysa. Just i de svåra frågorna - och del här är en oerhört svår fräga - kan vi politiker icke dra oss undan ansvaret. Det är inle bara ett ansvar i dag, del är ell ansvar i försia hand för de närmaste 10-15 årens samhällsutveckling. Där har vi trycket på oss att dra oss undan de svåra och ömtåliga besluten, de som kan väcka opposition. Men då sviker vi vär uppgift. Vi måste gä rakt fram. Vi måste gå rakt fram därför att jag är övertygad om del bärande i de ekologiska argumenten, i de inlernationella solidaritetsar-gumenten, i allt detta som är ofantligt viktigt, i möjligheten alt komma ifrän slil-och-släng och nödvändigheten all spara pä onödig konsumtion. Men om vi låler driva oss ul i en helt oansvarig politik slår vi sönder samhällsfunktionerna. Dä fär vi människorna emot oss, och dä skadar vi möjligheterna för en stabil samhällsutveckling i återhållsamhetens, i sparsamheiens tecken. Jusl därför alt denna långsiktiga samhällsutveckling är sä viklig får icke vi politiker förfalla lill dubbelhet och opportunism. Vi måste kunna ta ansvarel.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

Herr andre vice lalmannen anmälde att herrar Helén och Fälldin anhållit alt lill protokollet fä antecknat att de inte ägde rätt lill ytterligare repliker.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

152

Herr BERGMAN i Göteborg (s):

Herr talman! All jag för ovanlighetens skull står först i raden bland talarna för civilulskottet i dess belänkande nr 28 och därmed får fungera som evakueringslalare efter huvudmatchen har sin speciella förklaring i att jag skall plädera för en reservalion som socialdemokraterna slår för lill del här belänkandet. Reservaiionen gäller vallenkraftsfrågan, men bara en be.gränsad del därav, nämligen hur man vidare skall behandla de av den Sehlstedlska utredningen bedömda älvsträckorna i södra Norrland.

Innan ja.g gär in pä denna särskilda fräga är del enligl min mening vikligt all konstalera några saker i den enhälliga delen av belänkandet. Den fråga som utskottet haft att bereda och som riksdagen skall besluta' om är pä vilket sätt vi lills vidare skall precisera riktlinjer för vatten-kraftsulnytfiandet, rikllinjer som ligger inom den fysiska riksplaneringens ra m.

Vad vi har alt ulgä frän är elt accepterat intresse av all la vara på vattenkraften för en nödvändig elproduktion och ell lika accepterat inlresse av alt skydda oulbyggda vattendrag mot den negativa inverkan som kan uppslå vid en utbyggnad. Uppgiften är alltså att väga dessa iniressen mol varandra.

När del gäller utbyggnadsinlressel har vi i civilulskottet hafl alt utgå från näringsutskotlels bedömningar. Del innebär alt vi i tidsperspektivet fram lill 1985 på behovssidan satt som riktpunkt en ökning av årsproduktionen med 5 TWh. På bevarandesidan kan man självfallet inle sätta upp en siffra pä samma sätt - här gäller det ju i stället all projekl för projekl värdera bevarandeinlressena och väga dessa mot del beräknade krafttillskotlet. I den delen får vi i ärlighetens namn göra klarl för oss att riksdagen knappast kan väntas la emot all kunskap som finns och göra motiveringar som ser ut som domskäl.

En annan sak att länka pä i sammanhangei är all vi inte har tillgäng lill ett för riksdagsbruk lämpat underlagsmaterial för andra än de projekt inom det södra utredningsomrädei som undersökts och rangordnats av den Sehlstedlska utredningen. Ulskottet har också enhälligt dragit en slutsats av detta faktum, nämligen att vi inte skall låsa oss ens i perspektivet fram mot år 1985 förrän vi fått ett motsvarande material för norra Norrland. Utskottet har låtit den slutsatsen motivera ett uttalande om all riksdagen förutsätter en ny proposition av den här typen och som omfattar hela området från Klarälven lill Torne älv. Del blir ju först då sorn vi kan åtminstone försöka summera även en rad inbördes olika bevarandeintressen.

Del jag nu sagl leder också in pä frägan om beslulstekniken i de här sammanhangen. När vissa parlimotioner kom blev man minst sagl betänksam. Proposiiionen skulle avslås, sades del. och riksdagen skulle förbehålla sig bedömningar i de enskilda fallen - "från full till fall", som jag tror del viisades lill i moderaternas motion; förmodligen ofrivilligt. Nu visade det sig lyckligtvis att de här formuleringarna inle vid-

hölls, ulan all alla partier godtog den principiella uppläggningen i propositionen. Della innebär att vi skall delu upp projekten i ivä grupper.

För den enu gruppen skall vi kunna säga alt projekten skall vila tills vi får del toialmaierial som jag lidigare talade om. Om del blir i slutet av 1976 eller i börian av 1977 fär vi väl se.

För den andra gruppen skall prövningen ske i vanlig ordning enligt vattenlagen, della vare sig domstolen fattar avgörandet eller om regeringen lar det slutliga ansvaret - då för all kunna föra in litei vidare synpunkler på frågan iin vad domstolen har lov alt använda sig av. Della är vi numera också eniga om i utskollet.

Del är mot den bakgrunden som utskollet handlat när vi haft au ta Slällning lill om projekt skall föras lill den första gruppen och sålunda l. v. inle prövas slutligt eller lill den andra gruppen, där avvägningen i det enskilda fallet skall tas av domstol eller av regeringen efter en bättre belysning av förhållandena i det enskilda fallet.

Det är egenlligen på del här studiet i utskollsprövningen som svårigheterna att nå en full enighet bökade. Vi har frän vårt häll försökt påpeka att om en älvslräcka förs lill den grupp som bedöms av domstol eller regering så innebär detta självfallet inte alt riksdagen har beslulat all den skall byggas Ut. Detta kan inle nog påpekas, och del finns elt särskilt skäl för della. Visserligen är utskottet enigt i fräga om formerna för uppdelningen på ivå grupper projekityper, men samiidigi hur de som utgör majoritet i del här avsnittet diskuterat och urgumenieral som om del gällde att "bevara" eller "uppoftVa" en älvsträcka. Säviit jag förstår finns del ingen annan framkomlig väg än att överlåta gränsfallen lill en prövning av en typ som inte kan göras i riksdagen.

1 den konkrela frägan -den som vi senare skall votera om här i kammaren - står det alltså tvä konkrela förslag lill gruppindelningar mol varandra. Enligt majoriteten undantas från slutlig lillållighetsprövning klasserna 4, 3 och 2, enligt dén klassificering som den Sehlstedlska utredningen gjort, samt Viforsen och Granboforsen. Enligl propositionen och reservaiionen undantas pä samma säll klasserna 4 och 3. Majoritetens ställningsiagunde är - del är mitt intryck - delvis dikierai av missupp-faiiningen all vattenlagens regler och regeringens prövningsbelbgenheier inle skall räcka till inom det ivisiigu skiktet. Del är alllsä della som vi reservanter inte tror på.

1 reservationen har vi ocksä gett exempel pä ull redun vattenlagsregler ansetts räcka loren prioritering av bevarandeinlressena i Sölvbackaslröm-murnu. Mol regeringens hantering hur inie heller hörts den minsta kriiik. Vi vill alltså påslå all det hanteringsmässigt är rikligare ull ta ell beslul enligl proposiiionen och reservaiionen.

Egenlligen trorjag all vi i sakfrågan inte står så längt frän vurundra. Om majoriielen kunde befria sig från ambitionen ull varu valtendonisiol och hålla sig till riktlinjer av vanlig typ inom riksplaneringcn, sä kanske vi skulle kunna ullrycka del så all den fuktiska linjen mellan oliku projekl nu ligger någonstans under grupp 3 i Sehlsiedis rangordning.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, in. m.

153

Nr 91 Vi skulle kanske också ha kunnai närma oss på en unnun väg när

Tisdagen den ' '" '"' " °" " "- bedömning skall ske sä snart som möjligt.

27 maj 1975 ' " sådan väg kan jag för min del inte slå in pä - ens för liden

-------------- fram till våren 1977 - så länge man, med delvis dunkla motiv, gär iinda

Energihushåll- ner i klass 1 med individuella bedömningar från riksdagens sida. Dessu

ningen, m. m. två bedömningar är inte heller, såvin jag vel, grundade pä en lilliäckligt

noggrann genomgäng av fakta. Vi får ocksä komma ihåg att en ny utformning av ett projekt självfallet ändrar föruisätiningarnu. Detta kan riksdagen aldrig föfia ulan att arbeta som en valtendonisiol.

Hur det nu än blir i voteringsfallei sätter jag värde på att vi enhälligl kunnat skriva oss ifrån de flesta av de olyckliga formuleringarna i parlimotionerna från såväl cenlern som vpk och delvis även från moderala samlingspartiet. På del sätlel har vi också gjort del fullt klart all regeringen i propositionen inie ens begärt nägon ny prövningsfullmakt som det påståtts. Tvärtom är det så all regeringen här kommit med ett förslag om att en slor grupp projekl skall tas undan från doinslolarnus och ocksä regeringens beslutsområde.

Herr talman! Det jag försöker stryka under i del här sammanhanget äratl de lunga geografiskt anknutna riktlinjerna för riksplaneringen självfallet har sin praktiska begränsning. Redan 1972 var riksdagen enig om en varning mol att göra riksdagen till etl planeringskonlor. Ocksä riksplaneringen mäste fä sitt preciserade innehåll i löpande, faktiska beslut som fattas med utgångspunkt i riksdagens mera allmänna ullalande. Del ligger rent allmänt sett en fara i all riksdagen skall lill sig centralisera detafiavgöranden ulan att behärska alla detaljer. Man kun mycket väl på del sättet konima all ta över en större del av den bl. a. till kommunerna decentraliserade makten än man från böfian tänkt sig.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill reservationen 9 vid civilutskoltets belänkande nr 28.

Del finns i delta betänkande reservationer som jag truditionellt skulle ha bemött, om jag hade haft en annan placering pä talarlistan. Men det har inte framförts några yrkanden före mig i dug, och diirför kan jag självfallet inte plädera i dessa frågor. Delta hade vi givetvis förutsett. Herr Per Olof Håkansson, som står längre ner pä talarlistan, kommer alt ta upp de övriga frågor där del finns skäl för socialdemokraterna att bemöta reservanlerna.

Herr WENNERFORS (m):

Herr tulinun! Fören tid sedan träffade jag en lunibrukure som frågade: "Är del verkligen så att riksdagen nu har geiiomföri marksocialisering-eii?" Jag svarade honom, och vi diskuterade den pågående utvecklingen. Här skall jag bara tillägga alt jag inte blir överraskad, om framtidens historiker kommer all belecknu liden frän 1968 och fram lill nu såsom den period dä marken i Sverige blev i det närmaste socialiserad.

Den lantbrukare som jag talade med om markpoliliken är sannerligen
154 inie ensam om all vela tämligen litet om vad som har skett i riksdagen

pä del här området. Dess värre är den siora allmänheten lika dåligt informerad. Det blir ett obehagligt uppvaknande den dag då den enskilde uppläcker de avsevärt ökade maktbefogenheter som den ändrade lagstiftningen hargivil såväl politiker som representanter för myndigheterna.

Men, frågar den enskilda människan, varför har då della genomförts? Herr talman! Jag tror att de allra flesta förstår alt det krävs planering i det komplicerade moderna samhället. De flesta insåg nödvändigheten av riksdagens beslul i december 1972 om grunderna för riksplaneringen. Många svenskar har fält uppleva, och mänga upplever jusl i dag dilemmat: Skall vi säga ju eller nej till den nya industrin i kommunen? Den ger visserligen jobb ål mänga, men samtidigt smutsar den ned luft, vuiten och mark.

Vilka områden utmed kuster skull vi sparu för friluftsliv'? Var skall den mifiöslörande induslrin få etableras? Självfallet mäsie vi skaffa oss handlingsberedskap inför framtida beslul om hur vi skall hushålla med våra naturresurser. Självklart siöder vi i moderata samlingsparliei att man gör allt för att bevara värt vackra svenska lundskup.

Del ligger i sukens natur au de riktlinjer för mark- och vattenhushållning som riksplanebeslutei 1972 innebar har kommii eller kan komma i konflikt med andru iniressen. Men vi protesterade 1972 mot alt regeringen utnyttjade denna enighet om riksplaneringen och den regional-och miljöpolitiska mälsätiningen för att flytta fruin de marksocialisliska positionerna. Sambandet niellan aktiv mifiöpolitik och minskad enskild äganderätt eller förlorad rätt lill inarkersällning finns inle.

Inte heller var del nödvändigi all skärpa eiableringskonnollen över slora delar av den lunga induslrin, vilkel riksdagen gjorde i samband med riksplanebesluiei i december 1972. Kommunerna hade före decemberbeslutet stort inflytande. Genom det ändrade generalpluneinsiiiutei fick regeringen ökade befogenheter att påverka generalplaneringen i kommunerna för all tillvarata riksplaneintressena. Som ett led i kontrollen UV eiubleringen kunde byggnadsförbud införas iniill dess generalplanen fuslställdes. Pä sä sätt kunde slalliga myndigheier i varie fall formellt överta kontrollen över byggnadslovgivningen i de områden som vur uv intresse frän riksplanesynpunkt. Till della kom mifiöskyddslugen och den prövning som skedde i koncessionsniimnden för miljöskydd.

Emellertid kunde inle regeringen nöja sig med detta. Den socialistiska målsättningen krävde sill även i den hiir delen uv den omfuitande propositionen. Genom ett tillägg i byggnadslagen, S 136 a, övertog regeringen den direkta kontrollen över vissa indusirieiableringar. 1 dug hur regeringens prövning härigenom en övergripande karakiär i lorhålkinde lill både planlagsiiftiiingen och miljöskyddslugsiiftniiigen. Delta innebär stor frihet för regeringen i dess betlömning. Prövningen sker friimsi pä politiska grunder. Miljöskyddshunsynen minskar i belydelse. 1 stiillel väger t. ex. industripoliliska mäl. sysselsuitningsfrågor och regionulpoliliska önskemål liksom konjunkiurhiinsyn tyngre eller lika luiigi.

Jag förslår dem som lillspeisai säger au regeringen med den hiir lag-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

155

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

156

siiftniiigen förbehållit sig en slugs räll ull runsonera industrins etableringar inom åtråvärda områden. I stället för en ekonomisk konkurrens om utvecklingsmöjligheterna blirdet politisk prövning-1, o. m. i detafier. om slalsrådel har lid och ork. Den ene får, den andre fär inle. Det gäller all ha goda koniukler i kunslihuset. Del gälleratl uppvakta. Planeringen håller pä att bli planhushållning. Marknadsekonomin håller på att bli planekonomi.

I dag vill regeringen utöka befogenheterna. I S 136 a byggnadslagen som alltså bara hur existerat sedan den 1 januari 1973 vill regeringen ändra så alt inle bura vulei av pluls ulan även tillkomsten över huvud av en viss industri skall kunna prövas och all prövningsgrunderna skall vidgas till all uvse också hushållningen med energi. Del giiller järn- och stålverk, sågverk, massa- och pappersindustri, kemisk industri, cementindustri, fabrik för framställning av gödselmedel, osv.

Vi har i vår purtinioiion slarkl understrukit all kunskaperna om sambandet mellan energikonsumtionen och samhällsutvecklingen i stort i dag är myckel begränsade. Vi måste skaffa oss dessa kunskaper. Därigenom kun vi hoppus pä en rationellare energipolilisk planering. Men vi i moderata samlingspurtiel hur genom åren konsekvent vänt oss mot tendenser till planhushållning, detaljreglering och byråkralisering pä den ekonomiska politikens, niiringspolitikens och regionalpolitikens område. Del här gäller också energipolitiken. Del flnns inga skäl för direktstyrning frän kanslihuset, vare sig när del gäller de enskilda hushällen eller nii-ringslivels lokalisering, invesieringar och verksamhet i övrigt. Som lidigare förordar vi i första hand generella styrmedel.

Siiger vi dä nej lill energiplaneringen'.' Vi accepterar den. men dess syfte skall i försia hand vara alt ge ett förbättrat beslutsunderlag för samhälle och näringsliv. Del giiller, menar vi, ull skapa handlingsberedskap och handlingsfrihel.

Således hur vi vid utskoiisbehundlingen frumhällit ull den föreslagna utvidgningen uv lugeii iirulliför långtgående och opreciserud. Lagförslagei unger inga som helsl kriierier efter vilka regeringens prövning skull ske. Vi vänder oss bestämt mot de avsevurdu befogenheler som regeringen här får när del gäller uti pä eu uvgörande siitl styra utvecklingen inom Slora delar uv del svensku näringslivel. Vad är del som säger all elt centrall beläget kanslihus är bättre skickat uti med politiska bedömningar och beslut bestumma om exempelvis cellulosaindustrins strukturrationalisering än de ekonomiskl ansvariga företugsledningurnu ule på filtet?

Del ur inie ulan au man undrur hur cenlerparliei hur kunnai svälja deiiiiu ceiiiialism. Vi hucle ju i civiUitskotlcl förmånen att siudera beslutsprocesserna i nägra ösisiaier förra årel. Dessu lärdomur borde väl ha puverkal elt parti som talar för decenlruliseringslankeii.

;\ven folkpariiel medverkar till della viikliga kliv mol planhushållningens och planekonomins samhälle. Jag är inte buru förvånad. Jug iir bekymrad.

Lugförslagei bör avvisas inte minst pä principiellu grunder. Det kan

ifrågasättas om en lagstiftning av denna fullmaktskaruktär är förenlig med nu gällande lagstiftningsprinciper. Här bör ocksä observeras all förslaget inie har granskals av lagrådet.

Vi anser all frågan om regler för prövning av energikonsumlionen inom induslrin mäsle ulredas. Vi mäsle få en precisering av krilerierna. En lagsliflning i della hänseende bör få en sådan ullbrmning all del är möjligl för ell förelag som överväger en energikrävande elablering all med utgångspunkt i lagtexten bilda sig en uppfallning om sannolikheten för alt en elablering skall medges.

Del bör vidare övervägas om inle den slulliga prövningen bör ske inom koncessionsnämnden för miljöskydd.

Med delta, herr talman, ber jag all la yrka bifall lill reservaiionen 6 vid civlluiskolleis betänkande nr 28.

Jag har i mitt inlägg koncentrerat mig lill frägan om lokaliseringen av vissa industrier. Det är en principfråga av ulomordenlligi slor vikt. Tyvärr kommer den bort i den slora energipoliliska deballen. Nägol liknande upplevde vi i december 1972. Viktiga principiella frågor av samma art kom dä i skymundan.

Nu skall jag emellertid, även om del finns mycket mer all säga om beiänkandel, begränsa mig lill all ullalu vår anslulning lill all man vidlar sä mänga energisparunde ätgärder som möjligl när del gäller vara bosläder.

Vi siöder här i vissa delar majorilelsskrivningen, men i vissa delar siöder vi ett par reservaiioner. nämligen 1 och 2, lill vilka jag ber uti fä yrka bifull.

Frågan om vattenkraften skall min partikollega i civilulskottet, herr Dunelk behandla.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, rn. m.

Hen ULLSTEN (fp):

Herr talman! Framtidsperspektiven när del giiller vår energiförsörining är inle särskill fiusa. Vi vel alla all de lagrade energiråvarornu är be-gränsude, även om ingen kan säga exuki hur sioru de är och i vilken onifuiining de kommer all ulnylfias.

Enligl mänga nationalekonomer skall vi inle lula om när oljan, gasen och kolet och andra fossila bränslen tar slut. De lar inle slul, menar man. Prisel siiger och marknadsmekanisineriia ser lill att uttagen anpassas.

Men hur vi än ser på energiknappheten vel vi en sak. och det är au den skapar niånga svårlösliga problem. Ser vi den i eu globalt fördel-ningsperspektiv - och del har vi förvisso anledning att göra ~ hur vi redan upplevt hur prishöjniiigurna slår hån mot de kiiiiga länder som saknar egna energilillgängar. k/ kunde kluru energikrisen genoin ull tu ul högre priser för våra exportvaror. För u-länderna. som inte har särskilt mycket au säfia lill ullundei och som själva inte i nägon nämnvärd omfattning kan påverka priserna pä de exportvaror de förfogar över, blev oljekrisen en katastrof

Vi har för den skull - därför au vi, som jag tycker aii vi bör göra.

157

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

158

lyfter fram de inlernationella rättvisesynpunkterna - inle anledning all bortse från de problem som vi själva kan drabbas av och redan har drabbats av. Vi kommer under överskådlig lid av allt alt döma - det gäller oavsett vilken linje i energidebatten som lill sisl blir den rådande - all vara beroende av oljeimport för vår energiförsörining. Om vi i det läget inie avslår frän all basera vär energipolitik på en ständig konsumlionsökning kommer både vi och andra induslristaler, som på samma säu som vi är beroende av hög energitillgäng, med all säkerhei alt drabbas av nya kriser med svåröverskådliga ekonomiska problem som följd. Därför är del en tvingande nödvändighet all vi gär in för att hushålla med energi.

Ett annat lika viktigt skäl för att vi skall salsa pä ett energisnålare samhälle är de mifiömässiga konsekvenserna av en ohämmad energikonsumtion. All energikonsumtion leder lill skador på naturen. Man kan säga alt naturen slår lillbaka om vi nonchalerar de ekologiska lagarna. Det har varil känt länge, men ganska få politiker om ens några, och gunska fä tekniker och vetenskapsmän kan skryta med all de särskilt länge har insett au del måste fä konsekvenser för den ekonomiska ulvecklingen med dess ständiga krav pä mer och mer av energi och andni naturtillgångar.

Den här deballen lyder pä alt 'vi - irols delvis gunska häftiga me-ningsmolsiiliningar eller i varie fall ordväxlingar _- är pä väg mot en ganska allmän insikt om de ekologiska och fördelningsmässiga problemen. Och jag tror all delta, herr talman, i vafie fall på litet längre sikl, är viktigare än oenigheten om hur niånga kärnkraftverk Sverige skall bygga under de närmaste årtiondena. Alla lycks ändå vara överens om alt kärnkraften inle är del Columbi ägg som gör att vi kan fortsätta med en ohämmad energikonsumtion.

Alla lycks ocksä vara överens om all omställningen lill ell energisnålare samhälle inle är någon lätt operation. Vi tvingas till en mjuk övergäng; annars hotas väsentliga välfärdsmål, inle minst den fulla sysselsättningen. Därför har heller ingen förordat en politik som i vafie full .sanningsenligt skulle kunna rubriceras som nej till kärnkraften, åtminstone inle i del kortare perspektiv i vilkel riksdagens slällningslagande nu kommer in.

Med den här relativa enigheten som grund gäller del nu alt vi diskuterar oss fram lill hur sparmålen skall näs. vilka styrningar och vilka stimulanser som behövs, vilka praktiska insalser som mäsie lill, hur myckel vi skall salsa på forskning belräffande nya och ofarligare energikällor och energibesparande metoder. I hög grad är del jusl den här typen av frågeställningar inom det energipoliliska komplexet som hamnat i ci-vilutskoilet, vars belänkande vi nu skall diskulera. Till den deballen hör ocksä i vilken grad Ibrlsuli exploatering uv hittills oulnytfiade älvar och sjösystem kan ske utan alt hota de miljöpolitiska målsällning-ar som riksdagen slagit fasl.

Bilden av hur energiförbrukningen ur fördelad är ganska viilkiind och har ganska ofta åberopats i debatten i dag: ungefär 40 96 går till industri. 40 % lill hushåll och lokaluppvärmning och resten i huvudsak lill iraiis-porlsektorn.

I civiluiskotiei har vi väsentligen haft all syssla med bostäderna. Hur mycket av andelen energiförbrukning för lokaluppvärmning som gäller bosläder finns del väl inga exakta uppgifler om. Del lär variera niellan två tredjedelar och kanske hälften.

Som vi så ofta haft anledning konstatera när vi diskuieral bostadspolitik här i kammaren aren av svårigheierna att de flesla hus redun är byggda. De stora besparingarna pä energiområdet är möjliga bara om vi kan ganska kraftigi minska förbrukningen i del befintliga beståndet.

Här är del naturligtvis för den skull inte fråga om nägol antingen-eller. Del är lättare och delvis billigare all åstadkomma energibesparande nykonstruktioner i nya hus. och därvid måste kraven, som jag senare skall återkomma lill, ställas högl. Men del kan kanske finnas skäl alt påpeka bl. a. vad professor Olle Eriksson framhöll vid ett seminarium i dessa frågor för någon lid sedan här i Stockholm. Han sade all även om vi med den leknik som vi fram lill 1980 kan utveckla skulle kunna sänka energiförbrukningen i alla därefter byggda flerfamiljshus med hälften, blir besparingen i hela bostadsbeståndet fram till år 2000 ända bara fulliga 5 %.

Vad kan då på kon och lång sikl göras för all åsiadkomma de nödvändiga energibesparingarna? Vi har i vär motion pekat på ell antal konkreta punkter. Några har vi följl upp i egna reservaiioner, andra i reservationer tillsammans med andra partier.

En sådan punkt är övergången till individuell miiining av energiätgången i våra bostäder. Den grundläggande tanken med individuell mätning är all den skapar elt incitament och ett motiv hos den enskilde all vara sparsam. Del skall hell enkelt löna sig alt spara. Del finns här både svenska och internationella undersökningar som siöder påståendet att en övergång från det nu i flerfamifishusen vanliga kolleklivmälnings-sysiemei till individuell mätning kan ge ganska beiydande resullat.

Några av dessa undersökningar redovisades i Tekniska meddelanden förra årel. Där konstaterade man sammanfailningsvis besparingar när del gäller uppvärmningen pä 20-30 % och när det gäller energiförbrukningen för varmvatlen på hela 50 96. 1 flerfamifishuslägenheier belyder delta en sänkning av boendekostnaden med ca 400 kr. och för småhus pä upp till 600 kr. per år - ganska värdefulla bidrag i en tid då mun frän ulki håll försöker att jaga koslnader för att få ned hyrorna.

Vud mun givelvis skull lägga lill efter att ha redogjort för dessa siffror är alt effekten av sådana besparingsinsalser blir desto betydelsefullare ju mera energipriserna siiger. Vi har dess värre all anledning alt räkna med ull de kommer all stiga, sannolikt i snabbare takt än andra koslnader som påverkar uigifterna för boendel.

Vi var från folkpartiet gunska tidigt ule med kruv på en övergång till individuell miiining. Del var pä den liden - den ligger bura någru år lillbaka - då våra motståndare kunde kosta pä sig ull gycklu med den sparlinje ulla i dag ur rörande överens om all vi mäsle föfia.

Det är för den skull inle bara med skadeglädje vi nu konsiuterLir all

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975 '

Energihushållningen, m. m.

159

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

160

också molständel mot den här reformen mjukats upp. Del går i dag all fä slalliga sparlän för installation av instrument för individuell iniii-niiig. Och jag ur övertygad om att molständel mot all slälla upp kravel på individuell mätning i lägenheter som villkor vid statlig bosladslångivning ocksä kommer all brytas.

Slöd för den förhoppningen tyckerjag man finner i de argument som anförls emoi en sådan här reform. Del argumentet all del skulle vara sä dyrt med insiallalionen slår sig ganska dåligt när man ser vilka driftsbesparingar som kan nås både pä kort och pä läng sikt. De fördelningspoliliska skäl som ibland brukar åberopas verkar inte heller särskill övertygande.

Vi lur också upp frägan om lillämpningen av ny leknik. Del finns redan i dag intressanta metoder för all spara pä primärenergi genom all ulnyuja t. ex. värmepumpar, ackumulerande värmesyslem och solenergi. Med hjälp av en värmepump kan man begränsa elförbrukningen i ell annars eluppvärml småhus lill en iredjedel eller mindre. Tekniken finns. Vad del nu gäller är all se till alt den snabbi konimer ul i praktisk tillämpning i nyproduktionen. Del är della vi har velal markera genom reservaiionen 2.

Vud som bl. a. behövs är en översyn av de normer och regler som slyr byggai'idel. En sådan översyn skull ocksä göras. Men vi anser all nian redan nu bör kunna fastställa krav pä bättre isolering, treglasfönster och rumslermostaler. Sådana insatser är lönsamma, och del finns ingen anledning att läla liden rinna i väg sä all ylleriigare några årgångar bosläder byggs efter föråldrade kruv på isolering och värmeteknik.

Som jug redan nämnt finns de slora hushållningsvinslcrna all huiiilu j en upprustning uv del äldre bostadsbeståndet. Vissa sådana insatser kominer lill sländ med hjälp av energisparlån, men för ull det arbelel skall bli så effeklivl som möjligt, föreslår vi ytterligare insatser. Vi vill hu lioårsprogram för tilläggsisolering och andra liknande åtgärder. Del innebär all alla äldre fastigheter, i princip alla som byggts före 1960. bör omfuiias av programmei. Syftet bör vara att beståndet fram lill 1985 skall ha fått en energistandard som i slort sett. så långl del är lekniski möjligl, svarar mot dagens nyproduktion.

Vissa insalser uv del här slaget .kan bli obligaloriska lill följd av kommande ändringar i byggnormerna, men i övrigl räknar vi med frivillighel. Jaj; nor också all rena ekonomiska självbevarelsedriften hos husägure och hyresgiisier bör vara en garanii för all sådana frivilliga insalser kommer all göras. Men del krävs ocksä all sumhällei ställer upp med bidrug och län och tekniska resurser för alt man skall kunna la lill vara be-sparingsmöjlighelerna. Även om mun inser behovel av dem kun del fin-nus ekonomiska svårigheler au .klara de investeringar som krävs.

För all underlätta en mera systematisk satsning pä ätgärder inom bosladsseklorn som leder lill lägre energikonsumtion, föreslär vi olika ser-viceinsulser från kommunernas sida. En kommunal basorganisalion bör byggas upp för informaiion. service och rådgivning lill självkosinadspris.

Alla faslighelsägare mäsle få möjlighel lill kompelenl bedönining av vad som skulle behöva göras ål deras hus för all dessa skall bli energisnålare. För skötsel och drifl av värmepannor bör större insatser göras. Genom mycket enkla åtgärder, förbättrad service, injustering av systemen, komplettering med olika reglersyslem osv., kan man till myckel låga koslnader dra ned förbrukningen av ofia med tiotals procent.

Del är precis den typen av ganska handgripliga och prakliska åtgärder som vill till, om sparmålen skall kunna uppnäs.

Insatserav detta slag blir lönsamma. De ger ocksä fler jobb. Argumentet all energihushållning skulle innebära risker för sysselsättningen kan nalurliglvis i ett visst läge vara riktigt, dvs. om vi skulle i etl enda slag abrupt ställa om hela energiförbrukningen och därmed myckel av in-dustriproduklionen och del ekonomiska sysiemel här i landet. Men del gäller knappasl i fråga om satsningar av del slag vi nu diskuierar. Här kan man, precis som tidigare talare frän folkpartiet har påpekat, snarare säga att en annan pluseffekl - ulöver den att vi spar energi - med den här typen av satsningar som vi kräver i våra motioner är all de ger sysselsättning, och framför alll att de ger sysselsättning till äldre och svärplacerad arbetskraft inom byggnadssektorn.

Del finns ocksä en annan aspekt pådetla problem som inte får glömmas bort. Förnyelsen av energipolitiken måste ske i former som garanterar insyn och tillvaratagande av enskild initiativkraft. Energifrågorna har länge nog varit en fräga endast för experter, vare sig de suttit i toppen på Vallenfall, CDL - centrala driflledningen - eller i de multinationella oljebolagen eller i induslridepartemeniel. Men vad vi pä sistone bevittnat är att tiotusentals människor med liv och lust engagerat sig i energipolitiken därför att man upptäckt all den inte bara är intressant alt diskutera utan framför allt all den är en betydelsefull samhällsfråga. Vi tycker all del är rikligt alt vi nu genom lagstiftning och andra åtgärder från riksdagens sida kan svara upp mot det intresset. Därför har vi ställt en rad konkrela krav pä ökad öppenhet i energipolitiken, däribland bättre möjligheter för riksdagen alt öva inflytande.

Det är också i del syflet som vi föreslagit en särskild nämnd för all bedöma viktiga lokaliseringsfrägor. Nuvarande handläggningsordning ger inle särskill myckel utrymme för alla som anser sig vara berörda att få göra sig hörda. Den här nämnden - som skulle beslå av frislående experter - bör lämna rekommendationer lill regeringen rörande en del av de frågor som nu avgörs enligt l36aS byggnadslagen. Den skulle arbeia med bl. a. offentliga utfrågningar, där inte bara de etablerade experterna ulan även t. ex. mifiögrupper och frislående forskare och andra experter, som dessa grupper eller andra enskilda vill kalla, får en chans att vara med.

Som byggnadslagen nu fungerar, är del så gott som omöjligt alt konstalera på vilka grunder regeringen egenlligen fattar sina beslut och vilka eftergifter som man tvingas göra i olika sammanhang där miljökrav borde ha fäll väga tyngre. Del finns flera sådana brister i lagstiftningen. Den

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

161

1 1 Riksdagens protokoll 1975. Nr 91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

162

föreslagna nämnden innebär etl försök au rälla till dessa brisier. ull få mera insyn i lillständsprövningen och all se till alt del inte, som jug tidigare nämnde, bara blir ell forum för de redan etablerade beslutsfattarna, forskarna och teknikerna ulan all ocksä andru människor kan få komma med.

Frågan om vatlenkraflsulbyggnaden har länge varit kontroversiell. Vi kan bara erinra oss striderna om Vindelälven. Kalium, Ritsem och Mellanfiusnan. Ännu forsar vattnet frill i Kalixälven och i Vindelälven. Men för hur länge? Det flnns klara riksdagsultalanden om all de fyra slora orörda älvarna skall sparas, liksom källflöden i fiällområdet. Men vi vel all sädana ultalanden inle alltid är särskill mycket värda. Vi är medvetna om all del finns starka krafter som trycker på här. Vi vel ocksä hur del brukar gä lill. Vi har upplevt hur exploateringen skett sleg för sleg - försl med motiveringen all etl ingrepp är sä obetydligt alt det inle gör någon skada att tala om, och någol senare med all man kan ta en bil lill lika gärna, eftersom området redan har exploaterats. Del ur vad som har hänt kring Stora Sjöfallet, och del är ell ganska avskräckande exempel på hur denna kronärlskocksprincip har fungerat. Man har tagit steg för steg, och man har inte sagl sä mycket om de planer som skall komma, fast de kanske redan är utarbetade. Ritsemulbyggnaden, som beslöts med ganska knapp majoritet av kanimaren för inte så särskill länge sedan, är det senaste exemplet på hur den principen har lillämpais.

En arbeie pågår nu med att kartlägga och bedöma länkbara utbyggnadsprojekt frän olika utgångspunkter. Men regeringens hållning verkar ganska osäker. Man räknar med en ytterligare utbyggnad fram till 1985 på 5 TWh. Det är högst osäkert om detta är möjligt ulan all tu även myckel skyddsvärda områden i anspråk. Man drar sig för all ge etl helt klarl besked om de fyra siora älvarna. Man skissar pä all krama fram ylleriigare 5 TWh frän vattenkraften under senare hälften av 1980-lalel. Jag frågar mig: Var skall regeringen fä dem ifrån?

Det finns ocksä ell olustigt inslag i debatien, som gär ut pä alt sälta utbyggnad av kärnkraften mot utbyggnad av vattenkraften. Fär vi inte del ena, sä måste vi ta del andra. Men del borde vid del här laget vara ganska klarl när del gäller vattenkraften all utbyggnad i fortsättningen kan ge ytterst marginella tillskott och att vi därför måste accejilera all vad som älerstär till allra slörsla delen bör lämnas orört - inle bara därför att del skulle ge ett ganska litet tillskott av energi utan också därför att det i de flesla fall rör sig om myckel värdefulla områden.

Vi vill slå vakt om de oulbyggda älvarna. Det gäller självfallet de fyra stora älvarna Torne älv, Kalix älv. Pite älv och Vindelälven. Del gäller självfallet också vattendrag i nationalparker och andra skyddade och hillills oexploalerade områden. Men del gäller dessutom en rad mindre älvar och älvsträckor av stort naturvärde och av slor belydelse för dem som bor i närheten. Därför har vi också föreslagit - och den uppfattningen har även majoriteten i civilulskottet stannat för-alt riksdagen undantar ytterligare elt antal länkbara ulbyggnadsprojekt från tillstånds-

prövning av traditionellt slag. Vi har också i reservalion till näringsulskollels betänkande markerat att vi inte vill räkna med en sä omfattande vallenkraftsutbyggnad som regeringen räknar med i sina energibalanser. Skillnaden 1 TWh kan tyckas vara liten. Det är den ocksä i förhållande lill en total energiförbrukning pä över 500 TWh. Men i det här fallel innebär denna enda lerawaltimme niånga sparade forsar. Vi har också sagt alt om man bygger ul upp lill maximalt 65 TWh fram lill 1985, så bör man därmed ha byggt ut del som rimligen skall stå till förfogande för elexploalering. Vad som därefter kan bli aktuellt måste vara myckel, myckel marginellt.

Del är viktigt, herr talman, all samlade bedömningar om utbyggnaden kommer till stånd. Riksdagen har ocksä inom ramen för den fysiska riksplaneringen möjligheter alt lägga fasl riktlinjer för ulbyggnaden. Vi komnier nu att få göra en sådan bedönining kanske redan före 1978 när även den s. k. Ekströmska utredningen slutförts. Del är min förhoppning all vi dä kan falla beslul som gör del möjligt all ocksä i framtiden få ha kvar levande älvar'och vattenfall i det här landet.

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall lill de reservaiioner vid civilutskottels betänkande nr 28 där herr Strömberg i Botkyrka slår antecknad och i övrigl bifall lill utskottets hemställan.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr andre vice talmannen tillkännagav att anslag utfärdats om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.

Hen CLAESON (vpk):

Herr talman! I civilutskoltets belänkande nr 28 behandlas, som framgått av dagens debatt, inte de mest kontroversiella frågorna om det som kallas energihushållningen m. m. Jag skall i huvudsak uppehålla mig vid en fråga som ändå har varil och är myckel diskuterad, nämligen den forlsalla ulbyggnaden av vattenkraften.

Vpk anser, såsom redovisats i Jörn Svenssons och Lars Werners anföranden, att den nuvarande energisitualionen inle får leda lill förhastade och kortsiktiga beslut, och det gäller då även belräffande ytterligare vallenkraftsutbyggnad. I huvudsak bör under de närmasle åren en koncentration ske lill effektutbyggnad, lill förbättringar av redan existerande kraftverk.

Mifiökraven måsle upprätthållas även i sådana fall där ekonomiska skäl kan anföras för en prutning på mifiöhänsyn. Bevarandevärdena, knappheten på oulbyggda älvsträckor, rörligt friluftsliv, fiske, kulturminnesvård, landsskapsbildning och forskning kräver en stark återhållsamhet med nya utbyggnader.

Vår bestämda ståndpunkt är att alla älvsträckor i den rangordning som i den Sehlstedlska utredningen förts lill bevarandeklasserna 2, 3 och 4 skall undantas frän utbyggnad. En utbyggnad av vattenkraften med nya kraftverk ger, som herr Ullslen sade alldeles nyss, inle nägol större tillskott lill vår energiförsörining. Dessutom är vattenkraflen ytterst olänip-

163

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

164

lig all använda som en kortsiktig lösning, eftersom de negativa konsekvenserna av utbyggnaderna kommer all bestå för all framlid.

Resonemanget all en fortsalt utbyggnad av vattenkraften skulle spara in ofia eller kärnkraft bygger på förutsättningen att vi till vafie pris mäste ha mera olja, kärnkraft eller vattenkraft. Man bortser dä från möjligheterna lill elt energisnålt samhälle och etl effektivare energiutnyttjande. Vi vet alt mänga invånare i värt land anser all man inle bara bör stoppa ökningslakten av vår energiproduktion utan också vara beredd att sänka den materiella standarden.

Vär generation har byggt ul mycket av våra vattendrag och näslan alla huvudälvar. Slora naturvärden har därmed förstörts. Det måste nu vara vår skyldighel alt överlämna del lilla som finns kvar till kommande generaiioner, all bevara de sista resterna av orörda rinnande vallen ål eftervärlden.

Det anförs ofta som skäl för kraftverksulbyggnader all de ger sysselsättning och befränijar befolkningsutvecklingen i avfolkningsområden samt all bevarandevärden och mifiöhänsyn därvid fär lov alt vika. En kraftverksulbyggnad ger som regel bara etl tillfälligt uppsving i de kommuner som berörs dä det gäller befolknings- och sysselsättningsutveckling. En tillfällig positiv utveckling kan medföra ett stopp i befolkningsminskningen och även en tillfällig ökning. Erfarenheterna visar emellertid all man efter utbyggnadsperiodernas slut ofta har fäll en negaliv befolkningsutveckling innebärande en minskning av befolkningen jämfört med liden före kraflverksulbyggnaderna.

Sysselsättningseffekterna har i denna diskussion övervärderats. Erfarenheterna har visat alt då byggena är klara påskyndas avfolkningen, och av alla fagra löften och stora förhoppningar om en uppblomstring för bygden kvarstår lika olösta sysselsättningsproblem och dessutom en förstörd natur. Det är riktigare och viktigare all salsa på projekt som ger tryggad, långvarig sysselsättning. 1 diskussionen om bevarandevärden och kraflverksbyggande har bl. a. sagts all ingen skulle väl la på allvar elt förslag om att riva Visby ringmur för att öka arbetstillfällena för gotlänningarna. Lika illa anser hundratusentals människor i värt lund all del voie all fortsätta alt spränga sönder vackra älvlandskap, som naturen själv har byggt och format under årtusenden.

Man bör nu i försia hand satsa på olika besparingsåtgärder och andru energikällor, sä som vi frän vänsterpartiet kommunisterna föreslagit i vår parlimotion och i deballen om vår energihushållning. Vi menar, för all ta några exempel, att induslrins besparingsmöjligheter är siora, all stora besparingar kan göras på transportsektorn, all överskottsvärme från induslriella anläggningar kan utnyttjas effektivare, all kraftvärmeverk och industriell mottryckskraft kan ge ell slort tillskott lill vär energiförsörining. Bostäderna, deras isolering och uppvärmningssysiem måste förbättras, malerial och varor mäste göras hållbarare och sådana all de kan återanvändas, förpackningsraseriei och engångsartiklarna mäsle begränsas, för att nämna ylleriigare några exempel.

Däremot tror vi inle att en sådan förbudsinriktning som återspeglas i den gemensamma borgerliga reservationen till civilutskottels belänkande nr 28 leder till något större resullat i fråga om energibesparing. En kollektiv mätning av elenergi och värme i flerfamifishus är fördelaktig från ekonomisk synpunkt för bostadskonsumenlerna, och det betyder väldigi litet för besparing av energi om man gär över till enskild mätning. Det är enligt vär uppfattning inte motiverat med tvingande åtgärder och förbud mot kollektiva mätningar. Jag anser all etl sådant beslut vore olyckligt.

Vi har från vpk:s sida ingen reservalion lill civilutskottels belänkande. Det beror pä att de förslag och synpunkter som vi framfört i slor utsträckning har blivit tillgodosedda. Civilutskottels majorilel är i stort sett överens om vad som t. v. bör gälla beträffande den fortsatta ulbyggnaden av vattenkraften. Vpk:s förslag att riksdagen skall förbehålla sig prövningsrätten när det gäller fortsatt utbyggnad av vallenkraften avsåg givetvis inle utbyggnader som inte var kontroversiella och som av Sehlstedlska ulredningen rangordnats i klasserna O och 1, även om del inte klart kommit till uttryck i vär partimolion. Värt förslag har alltså tillgodosetts av utskottsmajoriteten.

Vi noterar ocksä med tillfredsställelse de viktiga undantag som görs beträffande slutlig tillåtlighetsprövning för olika kontroversiella projekt och att yrkanden som framförts i vpk-molionen eller i nerpartimotioner där vpk-ledamöler finns med har tillgodosells av ulskottet. Del gäller Värsjön vid Klarälven och Sölvbacka i Ljungan. Del är också glädjande all ulskoitsmajorilelen ansett all Viforsen i nedre Ljungan och Granboforsen i Indalsälven 1. v. skall undantas frän utbyggnad.

Herrlalman! Jag yrkar bifall lill civilutskottets hemställan i belänkande nr 28 pä samtliga punkter.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Fru OLSSON i Hölö (c):

Herr talman! Vi har nu lyssnat i mänga timmar på energidebatten och här har framförts mänga allmänna synpunkler på energipolitiken och det har även framförts argument för olika konkreta beslut. Debaiten har hell nalurligl täckt bäde konsumtions- och produklionssidan. Jag skall begränsa mig lill att behandla det som finns beskrivet i civilutskottels belänkande nr 28.

Vad angår konsumtionssidan har vi i civilulskoltet haft au ulgå frän det av alla godkända syftet att pröva åigärder som häller lillbaka energiförbrukningen. De direkta ekonomiska insatser som vi bedömt nödvändiga faller till all:-a största delen pä åigärder inom bostadsbeståndet. Del är naturligt med hänsyn till att energiförbrukningen enbart för bostäder utgör närmare 30 96 av den totala energiförbrukningen här i landet.

Energisparundersökningen har därtill visat att det är möjligt att göra stora energibesparingar i del befintliga bostadsbeståndet med relalivl enkla åigärder. I det här sammanhanget, som i flera andra, får vi också anledning au komma ihåg au de befintliga bostäderna hela tiden är de

165

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

166

flesta. Även vid en jämförelsevis hög nyproduktion förnyas bostadsbeståndet relativt långsamt. Det är bl. a. med tanke på detta som riksdagen ställt sig bakom stimulanser för ombyggnad också av renl bostadspolitiska motiv. Detta resonemang gör att vi hela liden fär se på resultatet av olika åigärder både i ett långt och i elt kortare perspektiv. Vi har vid utskottets behandling försöki ha detta i minnet. Vi har också i princip varit ense om att vi ännu inle har ett tillräckligt kunskapsunderlag. Osäkerheten rör både besparingseffekternas storlek och de samlade samhällsekonomiska konsekvenserna. Elt bra exempel, som bostadsminislern nämnde i propositionen, är all investeringskostnader för energisparande ätgärder bör ställas i relation till minskade investeringar i energiprodu-cerande anläggningar. Men - och det vill jag för min del kraftigi understryka - även om vi får mer underlag för bättre bedömningar och prioriteringar först senare får vi inte la det som skäl för all nu bara göra halvhjärtade satsningar. Bestämmer vi oss för besparingsåtgärder inom ett visst överblickbart program måste de också fullföfias med all kraft. 1 allt väsentligt är del ändå fråga om frivilliga åtgärder. Tankegångarna måste slå igenom effeklivl hos myndigheter och enskilda, hos planerare och producenter.

Målsättningarna har behandlats i näringsutskotlet och jag skall inte i det här sammanhanget della i den deballen. Etl par saker kan jag dock inte underlåta alt påpeka. Det ena är att del vid energibesparing inom bostadssektorn inte finns några påstådda eller faktiska konflikter i fråga om sysselsättning, tillväxt, regional balans, trygghet och miljö. Här gäller del i mycket större utsträckning ambitionerna. Det andra är att det inte förs fram nägra direkta invändningar i propositionen eller efiest mot energisparundersökningens lägre alternativ: en genomsnittlig minskning av energiförbrukningen fram till 1985 med 0,9 96 per år för bostadssektorn.

Innan jag gär in på de preciserade förslagen vill jag uppehålla mig vid grunderna för energisparstödel och bosladslångivningen. Vi kan notera att ulskottsbelänkandet i motsvarande del bara gett upphov till en reservalion, nämligen vad som i samband med frågorna om kollekliv eller enskild mätning sagts om nya förutsättningar för bostadslån. Jag tillhör för min del reservanlerna. Deras mening har utvecklats av herr Ullsien och majoritetens synpunkt har framförts av herr Claeson. Ytterligare synpunkter bäde frän majoritet och från reservanter kommer senare lalare att la upp.

När jag nu noterar alt del bara finns en reservation på del här området innebär inle det all propositionen helt godtagils av utskollet. På flera punkter har gjorts tillägg och kompletteringar från utskottets sida. Vi har sålunda enhälligl föreslagit riksdagen alt utöver proposilionens rikllinjer godkänna vissa nya grunder. Delta gäller i fräga om markvillkorel för bostadslän, övergångsreglerna dä stödet för pannbyten upphör, fiärr-värmeanslutning vid ombyggnad, nallackumulering av varmvatten och åigärder i vissa gemensamhetsanläggningar. Vi har ocksä gjort vissa uttalanden om energisparstödel församlingslokaler. Jag skall här korlfatiat

167

kommentera några av dessa ämnen.

Vad först angår stödet för byte av värmepannor och ofiebrännare har ulskottet godtagit propositionens förslag att della slöd skall upphöra. Det kanske kan anses förvånande för dem som kommer ihåg utskottets tidigare initiativ för alt påkalla en vidare tillämpning. Jag vill därför påpeka att utskottet dä inle gjorde annat än vände sig mot en tillämpning som vi ansåg inte stämde med 1974 års rikllinjer. Vi ansåg all del inte var riktigt all undantag skulle göras med hänvisning bara till uppgifler i en informationsbroschyr - uppgifter som inle kunde återföras lill i godtagbar ordning fattade prioriteringsbeslut. Försl i del här sammanhangei lar utskottet ställning lill sakfrågan och nu mot bakgrund av de redovisade erfarenheterna.

När vi sålunda godtar förslaget alt slödel för pannbyten m. m. skall upphöra så' innebär delta ett prioriteringsbeslut. Vi vet emellertid all det redan nu finns en stor mängd ansökningar om län och bidrag som inte behandlals. Med regeringens förslag skulle ylleriigare nya ansökningar samlas för att iroligen avslås i stora grupper under hösten. För de sökande måste del förefalla rejälare att fä ell klart besked sä snart som möjligt. När vi slänger ansökningsmöjligheterna den 30 maj öppnar vi ocksä en praktisk möjlighet för myndigheterna att beta av balansen och inle behöva vänla och se om del mot all förmodan blir några pengar över. För fastighetsägarnas del har det i praktiken inte blivit nägon försämring.

Jug skulle ocksä vilja la upp frågan om fiärrvärmeanslulning vid ombyggnad. Vi har i ulskottet fält la del av vissa erfarenheier av oinbygg-nudsverksamheien. Bland dessa ingår alt ombyggnad ofta görs med installation av elvärme i lägenheterna. Detta är kanske inte särskilt märkligt, men det har förekommil ocksä när fiärrvärmeanslulning finns i galan eller snart blir aktuell. I de fallen bör, enligt utskottet, bostadslän inte lämnas om inle anslutning sker. Argumentet är givetvis i första hand en önskan att främja de kollektiva värmeleveranserna. Del bör dock påpekas att de därmed fördyrade installationskostnaderna inte automatiskt drabbur hyresgästerna. Bruksvärdeshyran - om man nu ser på den som en kallhyra - blir i princip lika stor i båda fallen. Möjligen kan vissa privata fastighetsägare ha invändningar här, eftersom de inte fär tillgodogöra sig avkastning pä en investering de inte gjort, men della har inie för utskottet varit ett vägande skäl emot.

Jag har lidigare sagl ull åtgärderna för all anpassa kosinaderna lill energisparsyftet i mycket väsentliga delar beror på frivilliga initiativ. Detta kräver uppenbarligen all forskningens resullat kan komma i praktisk tillämpning sä snart som möjligt och vidure alt information och rådgivning blir effektiv. Utskoltsmujoriieten har enals kring grundförslugen om stöd för en prototyp- och demonslralionsverksamhel och en information som också innefattar en uppsökande verksamhet. Jag vill gärna än en gång belonu hur vikligt del är ull denna del av aktiviteterna fungerar väl. Ulskoltei har särskilt påverkat informationsansvaret även för sädana

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

168

myndigheter som bosiadsslyrelsen och planverket. Utskottet har också förutsatt att regeringen föfier det konimunala arbelet i den här delen sä att det kan utvecklas under bästa möjliga förutsättningar.

Till detta avsnitt knyter folkpartireservationerna 2, 3 och 5 an. Den första innebär i sak att man argumenterar för att viss ny teknik - värmepumpar, ackumulerande värmesystem och solenergifångare - skall täckas av proiotypprogrammet. Såvitt jag förslår har reservanten här förbisett att insatser av ren forskningskaraktär skall betalas av forskningsmedel - detta ocksä om däri ingår prototyper. Insatserna för nya metoder och konstruktioner ocksä på det här området faller därför inom huvudprogrammet energiforskning. Del måste vidare noteras alt reservaiionen innehåller bara etl allmänt uttalande i denna del och alt reservanlen i fräga om anslag här går pä propositionens linje om 6 milj. kr.

Reservationen 3 innehåller krav på etl lioårsprogram. Dess huvudpunkt är att alla hus byggda före 1960 inom tio år skall ha nätts av åtgärder. Sett som utiryck för en eventuell ökad ambition är ocksä elt sådant här uttalande ganska innehållslöst. Takten i åtgärderna avgörs ju av hur stödet är utformat, hur effektivt information ges och - i sisla slund -av anslag och ramar. Reservanlen från folkpartiet har inte några yrkanden i dessa delar, och utskottet har inte sett nägon vinning i all bara använda nya uitryck.

Reservationen 5 innehåller - utom andra ord för all beskriva vikten av information - endast elt sakpästäende, nämligen all service och kontroll av värmeanläggningar skall drivas genom skorslensfejarorganisa-tionen. Ulskottet tycker inte all riksdagen skall binda sig för delta. Kommunförbundet och planverket har dragit upp riktlinjer för denna verksamhet, och de föfier också utvecklingen. Reservanten har ju heller inte någonling emot att byggnadsnämnden är den instans som har yttersta ansvaret.

Argumenten för reservationen 4 om högre anslag och ramar kommer herr Åkerfeldt senare all utveckla.

I del här sammanhanget skall jag också i korlhel beröra forskningsfrågorna. I den del dessa berör konkreta beslul inom civiluiskotiets beredningsområde har vi kunnat enas. Den enigheten gäller sålunda vad som skall finansieras med byggforskningsmedel. Forskningsprogrammens närmare uppbyggnad och anslagel till energiforskning behandlas i näringsutskotlet. 1 del sammanhanget återfinns ocksä bedömningar beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort med en därtill knuten reservation, nr 46, frän centern och folkpartiet. Dessa bedömningar hör direkt samman med de finansieringsfrågor som behandlals av civilulskottet.

Inom de konsumtionsbegränsande åtgärdernas ram ligger ocksä de föreslagna ändringarna i byggnadsstadgan, ändringar som skall göra det möjligt att få byggnormer som direkt inriktar sig pä energibesparing. Utskottet står enigt bakom detta och är också enigl om ull normernas utformning kräver ytterligare överväganden, främst inom planverket.

Riktningen är given, och utskottet har konstaterat att normerna bör innehålla en betydande skärpning av efiest gällande krav. Också här reserverar sig folkpartiet, reservaiionen 8, där man bl. a. lalar-om treglasfönster, bättre isolering och rumslermoslaler. Det är säkerligen ingen i ulskottet som har några erinringar all göra mot delta; del är alldeles förträffliga åigärder i och för sig. Däremol är del inte klarl hur man skall lägga upp normerna och om vi här i kammaren skall binda oss vid detafikonstruklioner. Jag måste, herr Ullsten, beteckna reservationen närmast som en språklig variant till utskottets skrivning. Herr Ullsten sade också: "Om vi eventuellt får några nya normer." Jag tror att jag kan lugna herr Ullsten på den punkten. Dessa normer är under utarbetande och kommer med bestämdhet.

Om jag härefter tar upp ändringarna i byggnadslagen kan konstateras all endast moderaterna direkt vänder sig mot propositionens förslag. Delta senare förslag, som i myckel är en uppföfining av centerns parlimotion som väcktes i januari, ger en praktiskt hanterbar möjlighet all pröva om en energikrävande industri skall få etableras. Del är ju alldeles uppenbart att vi inte kan sitta och spara hushällsenergi i små poster och samtidigt avsvära oss möjligheten all pröva energikonsumtion i kanske så stora poster alt de svarar mot hela utbyggda vattenfall. Jag kan i och för sig förstå moderaternas dilemma här. De talar å ena sidan om att man naturligtvis måste planera, men å andra sidan vill de inte frånta industrin beslutanderätten. Jag förslår alt det var della dilemma som gjorde all herr Wennerfors var tvungen all la lill sådana brösttoner.

Jag vet inle rikligt varför han kom in på vårt gamla problem, som vi brukar resonera om, nämligen marksocialiseringen. Inle heller begriper jag varför bonden kom in i sammanhanget när del gäller § 136 a, om del inte möjligen var så att denna bonde skulle säfia sin mark till någon mifiöfarlig industri.

Herr Wennerfors frågade: Skall vi ransonera induslrietableringen? Jag trodde fakiiski alt vi var eniga om alt del ingick i planeringen alt man, när sä mänga vill ha samma markbit och del finns sä mänga iniressen och synpunkter alt ta hänsyn till, måste väga ihop ulli della. Ell poliliskl beslul måste fallus. I moderuiernas reservalion nr 6 vänder man sig inte mot lokaliseringsprövningen utan bara mol tillståndsprövningen frän energisynpunkt.

Herr Wennerfors ställde frågan nästan direkt till mig hur mun kan såsom cenierparlisi ha den inställning som vi har utvecklat i vär parlimotion i januari. Jo, det är väldigi enkelt för en centerpartist au ha dessa tankegångar. Vi kan inie uppfatta ägunderullen som någonting man får ovanifrån och som alllid skall tas för given.

.Au pröva detta fall från energisynpunkl är kikliskt all gå elt steg längre. Vem äger egentligen våra framlida energitillgångar? För mig ärdet självklart all del inte är en egendom som kun ockuperas uv den som kom först. Liku självklar är tanken på att hushålla med våra begränsade resurser. Mun kan inte bara se till de mindre saker som vi har diskuterat.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

169

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

170

såsom treglasfönster och rumstermoslater, utan man måste även bedöma de stora energiförbrukarnas anspråk. Sedan man har hört herr Bohman tala här i dag, kanske man tror att man inle behöver hushälla med energin, för kärnkraften skall ju lösa alla problem.

Folkpartiet godtar etableringsprövningen. Man vill emellerlid föra in ytterligare etl beredningsled - en, som man kallar del, "nämnd av fristående experter". Det sägs inte gentemot vilka intressen dessa experter skall vara fristående. Poängen tycks inte vara att fä ett nytt forum för experternas åsikter ulan alt dessa experter skall arrangera hearings med mifiögrupper och andra intresserade.

Del är i och för sig lovvärt all öka besluldemokralin. Nu är det dock inte nödvändigt med nya beredningsinsianser för all nå det målet. Del skulle t, o. m, kunna fä en rent motsatt effekt - jag tänker dä särskill pä det konimunala inflytandet i lokaliseringsfrägorna. Jag tänker också pä etableringsprövningen. Vad den ytterst innebär är att man skall väga i sig lunga och klara iniressen mot varandra. Värderingarna av dessa intressens tyngd är ytterst politiska beslut, som riksdagen fastställer grunderna för. Den inbördes avvägningen är och skall vara en avvägning niellan dessa iniressen - ofta pä läng sikl. Som sagl - syftet är nog gott, men tvivlen pä all förslaget fiänar syftet har övervägt, Utskottsmajoriteten har pekat pä de insynsmöjligheter som finns ocksä nu, och jag hoppas att man ulnytfiar dem, samt att beredningen av ärendena - med både parlamentarisk och kommunal medverkan - sker i godtagbara former. Men naturligtvis kan det finnas önskemål om uirymme för nyheter i hanteringen i framtiden.

För att sedan gå över till produklionssidan vill jag nämna att civilulskottet haft all bereda frägan om utnytfiandei av vattenkraften. Beredningen i utskollet har lett fram lill en kvarstående motsättning när det gäller all bestämma vilka älvsträckor, närmast i södru Norrland, som riksdagen skall föra in under riksplanerikilinjerna, Socialdemokralerna i utskottet har här blivit ensamma på propositionens linje. Majoriteten har följt del förslag som lagts fram i centerns puriimotioii. Del som skiljer förslagen är att projekt inom klass 2 enligt Sehlsiedis rangordning samt Granboforsen och Viforsen ur klass 1 enligl majoriielen t. v. undantas från slutlig ulbyggnadsprövning.

Varför har vi nu hamnai i dessa skilda ståndpunkter? Vi är ju i stort ense om utgångspunkterna, och vi är också ense om konstruktionen av riktlinjerna. Reservanterna försöker argumentera utifrån påståendet att vi, när vi är osäkra på gränsdragningarna, skall begränsa riksdagens riktlinjer och i stället lorlroendefulll lämna avgörandena till regeringen. När majoriteten nu gör tvärtom och vidgar de skyddande riktlinjerna är del, herr Bergman, hur märkligt del än kan låta. inle misstron mot regeringens vilja ull följu riksdugen det gäller. Vi måsle komma ihåg alt vi hillills inle har preciserat andra bedömningsgrunder än vattenlagens. Regeringen har vidare befogenheler även att hindra uibyggnud men hur inie fält några handlingslinjer av riksdagen ulöver dem som vi log 1972, Det

är väl alldeles klart all de inte räcker ens i regeringens syfte. Om så vore, skulle de förslag som nu finns i proposiiionen vara onödiga. Nej, herr Bergman, är det inte så, all den beslulsteknik vi nu har tvingar oss att, så länge vi är ovissa, i stället utvidga de skyddande riktlinjerna? När del gäller vattenkrafisutbyggnad finns del ju i praktiken ingen väg tillbaka.

Sedan skall vi komma ihåg att utskottet gäll ifrån propositionen på en punkt till, Ulskottet har ju begärt att få underlag för en prövning av både de södra och norra utredningsomrädena på en gång och tidigare än 1978, All vi blivit eniga pä den punkten - och sålunda också där föfil uttalanden i motioner-har jag fattat så alt ocksä socialdemokraterna tycker alt vi måste fä bedöma det här i ell sammanhang, sålunda all vi inle nu känner oss mogna för elt beslul ens med sikte pä 1985,

Om vi vänder på del hela, så tycker jag all del är mera förvånande all inte reservanterna kunnai gä på majoritetens linje för all sedan evenluelll diskutera det mer definitiva beslulel hösten 1976 eller kanske våren 1977, Om reservanterna verkar alltför angelägna, kan slutsatsen län bli den alt vi inte ens är ense om utgångspunkterna. Vi skulle kunna tro att det inte finns möjligheler att ens senare bli eniga när det gäller tyngden av bevarandeinlressena, och då är vi naturligtvis inne pä en ännu allvarligare fråga.

Vad beträffar själva beslulstekniken är det en fräga till som vi måste tänka på. När vi tidigare i riksdagen tog undan huvudälvarna i norra Norrland, gjorde vi det utan alt väga dem mot vissa specifika projekt. Del underlag som vi har nu är en rangordning, där en viss lyp av utbyggnad diskuterats, Ell förslag lill en annan utbyggnad ändrar förutsättningarna i flera fall, och del gäller pä bägge sidor om strecket. Vi har tvingats ta ganska oklara jämförelser när del gäller prövningar i övre Norrland, Såvitt jag förslår, måste vi nästa gång försöka ull i flera fall än nu fä fram mer slutgiltiga undantag, Försl dä har vi planeringsriktlinjer som del går att arbeta med. Visserligen är väl redan nu den slörre delen av undantagen definitiva, men i några fall finns alternativa förslag som kan ge nya bedömningsgrunder. Jag har förutsatt alt del i nästa proposition lämnas förslag som går ul ifrån att ge klarare bevarandedirektiv av den typ som gäller de orörda huvudälvarna.

Om vi nu utgår från det jag nyss har sagt sä är voteringen på den socialdemokratiska reservationen inle, som deuhar antytts, en fräga om alt bygga ut eller inle. Det är en fråga om alt begränsa urvalel så all vi inle skall se oss bundna i onödan om något år. Visserligen tror jag för min egen del att vi kommer alt hamna pä ungefär samma nivå i rangordningen ocksä då. Skälet lill det är att bevarandeintressena blir tyngre och tyngre för vafie ingrepp vi tillåter oss och att opinionen forlsäller all växa. Vi får också länka oss möjligheten all den kommunula planeringen under tiden hunnit litet längre och kanske frän sina utgångspunkter muiut in nya bevarandeomräden. Del gär ju all skapa kikiiska och lunga begränsningar ocksågenom bebyggelseplaner som inle omfaitar

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975.

Energihushållningen, m. m.

Ill

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, tn. m.

en hel älvsnäcka. Jag tror också att del vid sidan om typbevarandeintres-sena blir ett särskilt tryck pä att bevara områden som har stort värde ur rekrealionssynpunkt för ett större antal människor i närheten. Sädana synpunkter - dä ofta kommunalt stödda - kan kanske också leda fram till nya prioriteringar i det kommande beslutet.

Med delta ställningstagande har vi - och det vill jag starkt betona - fortfarande kontakt med målet att öka årsproduktionen i vattenkraft med ca 5 TWh. Vi måste självfallet göra klart för oss alt det inte är fråga om exakt bokhälleri utan om riktmärken. Del har också fått konsekvenser i en folkpartireservalion vid näringsulskollels belänkande all propositionen i denna del rör sig med mer eller mindre avrundade tal. Vi måste ocksä ha proportionerna klara för oss. En sak är t. ex. att en viss utbyggnad mycket väl kan komma att ersättas av ett enda vindkraftverk. Den totala produktionsökningen 5 TWh/är är vidare ungefär detsamma som bostadsstyrelsen beräknar kunna sparas genom termo-statstyrda radialorventiler i bostäderna. Samma vinst görs också om man ansluler hälften av de individuellt uppvärmda flerfamifishusen till fiärrvärme. Della är bara nägra exempel, men de kanske är värda att tänka på.

Herr talman! Med det sagda har jag velal översiktligt kommentera nägra av frågeställningarna i civilutskoltets betänkande - sedda frän majoritetens synpunki. Jag har avslält från all kommentera del särskilda yttrandet från vpk-ledamolen. Skälet därtill är all del endasl utgör en omskrivning av vissa allmänt omfattade åsikter.

Herr talman jag slutar med alt yrka bifall lill reservationerna I och 4 vid civilutskoltets belänkande nr 28.

1 övrigl yrkar jag bifall till vad utskottet hemställt.

Herr ULLSTEN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Herr Claesons invändningar mol övergång till individuell mätning av el- och varmvattenförbrukningen i flerfamiljshus framfördes med sådan inlevelse alt man nästan anade att del fanns djupa ideologiska bevekelsegrunder för motståndet mot det individuella. Några sakliga skäl hade man i varie fall ganska svårt alt uppfatta.

Det blir mte billigare och del blir ingen energibesparing, menar herr Clueson. Längre än sä i argumenlulion gick han inte.

(Herr andre vice lalmannen: Repliken gäller fru Olssons i Hölö anförande.)

172

Herr talman! Del är litet svårt all bemöta fru Olsson med summa inlevelse, eftersom hennes anförande var sä försynt framfört. Men det finns väl anledning att granska de ganska deiafibeionade synpunkler som fru Olsson framförde mot våra reservationer, även om jag - lill följd av alt jag inte hunnit vänja mig vid de nya debalireglerna - inle har förberett den repliken.

Fru Olsson förbisåg alt de reservationer som del gäller uttrycker en

annan ambition när det gäller besparingsåtgärder. Vi vill ha normer i byggnadsstadgan som föreskriver sådana installationer i flerfamifishus och småhus som vi vet är energibesparande. De kommer säkert, säger fru Olsson, som själv sitter med i planverket. Det är bra. Vad vi vill åsiadkomma är en påtryckning för all de skall komma litet tidigare.

Fru Olsson gillar inle heller att vi vill ha etl lioårsprogram för isolering och andra insatser i befintliga bostäder. Även här kan man säga all våra krav är tecken på en litet högre ambition än den som centerpartiet och andra har velal ge ullryck för. Om riksdagen bestämmer sig för all elt visst mål skall vara nätt inom angiven tid tror vi nämligen att det kommer alt påverka anslagsgivningen och den lagstiftning som evenluelll behövs för all nä de här olika målen. Det är därför vi vill ha den här hållhaken - någonting all pröva regeringens förslag emot.

Man kan säga all ocksä nämnden med frislående experter som vi har krävt är utiryck för en högre ambition: att inte bara säga all vi vill ha mer insyn ulan också skapa ett instrument för denna insyn.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Herr WENNERFORS (m) kort genmäle:

Herr talman! Tillkomsten av 136 a § i byggnadslagen år 1972 innebar en ökad maktkoncentration, ökad centralisering, ökad centralstyrning frän kanslihuset. Regeringen tog över koncessionsnämndens uppgifter. Det blev också en ökad politisk styrning.

Utvidgningen av 136 a S i byggnadslagen - som är aktuell i dag och som innebär all regeringen hädanefler skall pröva industrielablering även med hänsyn lill energihushållning - medför en ökad centralisering, centralstyrning lill kanslihuset. Enligl vad som anförts i proposiiionen bör

"en prövning frän energihushällningssynpunkt inle vara begränsad

till valet av plals utan kunna avse tillkomsten över huvud av viss industriell verksamhet".

Del är de sista orden i del här citatet, herr talman, som är sä principiellt viktiga. De innebär en ökad centralstyrning, de innebär ökad centralism och de innebär, fru Olsson i Hölö, minskad decentralisering. Jag är förvånad över att centerpartiet, som lalar sä myckel om decentralisering, är med om en sådan här avsevärt ökad centralisering.

Tycker fru Olsson all det är acceptabelt att vi ger kanslihuset en sådan väldig koncentration av makt när del gäller elableringen inom slora delar av industrin? Tycker fru Olsson att det är bra all del blir ett ökat spring i kanslihuset, att man skall uppvakta, ha goda kontakter osv., all det över huvud laget skall bli en politisk styrning? Det är bl. a. della som vi från moderata samlingspartiet vänder oss mot. Jag har lidigare i talarstolen anförl pä vilkel säll delta skulle kunna förändras, i första hand genom ulredning och senare i form av mer preciserade kriierier, så alt ell förelag i förväg skall kunna bedöma sannolikheten för au en industrielablering skall kunna komma lill stånd.

173

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. tn.

Fru OLSSON i Hölö (c) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Ullslen vill jag säga att vi visst vill ha normer, det är utskottet helt enigt om, normer som innebär skärpning och som gör all vi verkligen konimer att spara energi. Vad majoriteten vänder sig mot är all vi här i riksdagen beslutar om och uttalar oss för vad de här normerna skall innehålla. Del är, som jag ser del, bara inriktningen vi skall uttala oss om här. Jag tror inte att dessa normer blir klara fortare för all riksdagen skriver detaljer. De nya normerna kommer alldeles säkert fram emol hösten.

Sedan ser jag inle heller fördelen av alt ha elt lioårsprogram för till-läggsisolering m. m., som del slår i reservationen 3. Här är del viktiga all vi för ut informationen och alt vi anslår pengar. Del gör inle reservanlerna. Men del gör däremol centerpartiet i en annan reservalion, som komnier all beröras senare i debatien. Del krävs pengar för au genomföra sådana här program, men folkpartiet har lyvärr inte velat vara med om att föreslå några ytterligare medel för della viktiga ändamål.

När del gäller vem som skall besluta om var industrier skall förläggas liksom om del över huvud tagel, som herr Wennerfors säger, skall ges tillstånd lill viss industriverksamhet, vill jag säga följande till herr Wennerfors. Del är helt naturiigt all del måste prövas om tillstånd över huvud tagel skall ges lill en industri, som kanske kommer att lära alltför myckel på våra begränsade energilillgängar. Det tycker vi i centerpartiet är hell nödvändigt, vilkel vi också givit ullryck för i en parlimotion väckt i januari della är. Men därvid är del naturligtvis angelägel att olika synpunkter komnier fram och all parlamentariker får della i det arbeie som föregår regeringens beslul. Så sker också f n. i planverket och i naturvårdsverket. Jag utgår även från alt industriverket komnier alt vara remissinstans för regeringen i vad gäller energiätgången.

Kan vi dessutom flnna ylleriigare vägar för all möjliggöra insyn, blir ingen gladare för della än jag. Del måste dock, herr Wennerfors, bli en prövning och också mänga gånger avslag vid en sådan prövning.

174

Herr ULLSTEN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Fru Olsson i Hölö tror inle all vi får normerna snabbare om riksdagen föreskriver hur de skall se ul. Jag lever i den föreställningen att det mesta kan ske snabbare i våra ämbetsverk, om det föreligger klara poliliska riktlinjer och. om man sä vill, påtryckningar. Del må vara all vi inle skall utforma de tekniska detafierna, och det har heller ingen krävt. Del skulle behövas en polilisk påtryckning på planverket och pä andra institutioner som är inblandade i handläggningen av dessa ärenden, sä att den leknik som man redan känner lill och som man vel kan leda lill viiseniliga energibesparingar blir installerad, i försia hund i de nyuppförda husen. För delta krävs det sådana normer som jag efterlyser.

Jag skall dock nöja mig med fru Olssons besked all sådana normer konimer au utfärdas från planverket. Om de föreligger vid nästa mo-tionsiillfiille, skall vi avstå från all motionera - men bara om sä är fallet.

Beträffande del lioårsprogram som fru Olsson fortfarande inte gillar förstår jag inte vad del skulle vara för fel i au på della viktiga område anta en målsättning för hur längt vi skall ha kommit vid en viss lidpunkt. Vi har haft ett enprocentsmål för u-hjälpen. Del har i hög grad medverkat lill all regeringen inle har kunnai springa ifrån sina löften, i vafie fall lill all den inte gjort del i snabbare takt än vad som skell. Och när den gjort del har det skett med en viss skamsenhel - del skall sägas lill dess försvar. Det finns ocksä försvarsraniar mot vilka vi kan pröva aktuella budgetförslag från regeringen.

Vi lycker att del bör finnas ell sådant mäl ocksä pä energisparomrädei, och del är därför vi har krävt det aktuella tioårsprogrammei. Jag lycker all del är synd att jusl centerpartiet, som i sä hög grad skulle behöva visa upp all del i mycket slörre utsträckning än alla andra kan anvisa vägar för energisparande, avstår frän all stödja della krav.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr WENNERFORS (m) kon genmäle:

Herr talman! Den principiella kärnpunkten ligger ju i var den slutliga prövningen skall företas. Visst är det bra att olika instanser fär skriva remissyttrande över ansökningar om induslrietableringar av olika slag liksom all det finns parlamentariker med i exempelvis planverket. Men det kvarstår ändå att centralstyrningen, den politiska styrningen frän kanslihuset, ökar, och det är det vi vänder oss emot. Vi har ocksä sagt, och del lycker jag skulle kunna accepteras av en anhängare av decentralisering och en aktiv medlem av centerpartiet, att man bör pröva all låta den slutliga prövningen ligga hos koncessionsnämnden för mifiöskydd. Sä var ju fallet före 1972, vilket principiellt ligger mera i linje med decentraliseringstanken än med den centralistiska inriktning som det beslul vi sä sniåningom i dag skall falla komnier all medföra.

Fru OLSSON i Hölö (c) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Ullsten vill jag säga alt ulskollels skrivning är en beställning pä strängare normer. Det är vi helt pä del klara med. Därför kan jag inle se all del skulle leda arbetet fortare fram att göra de preciseringar herr Ullslen vill ha.

Tioårsprogrammei skulle gä på frivillig väg. Dä bör man komma lika långl med en god informaiion och därtill pengar.

Till herr Wennerfors vill jag säga att jag kanske uttryckte mig litet oklart. Jag sade all myndigheterna hade del på remiss. Del är väl rikligare att säga all de har det för utredningar. Dessa uiredningar vägs samman av regeringen, och nägon måste ändå fatta del poliliska beslulel. Del lycker jag regeringen skall göra, oavsett vad vi har för en regering.

Hen MAGNUSSON i Borås (m):

Herr talman! Del förslag som nu framläggs för riksdagen om en ny konstruktion för energibeskattningen av ellkraften kommeratt få myckel

175

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

176

genomgripande verkningar på vår energiförsörining. Denna skatt har hitintills ulgäll med 10 96 på den debilerade ersällningen för elkraften. Nu föresläs all skallen skall ullagas som en siyckeskutt med 2 öre/kWh, Delta torde komma all medföra en fördubbling av den vanliga elskatten på daglaxan. När det gäller naitaxan konimer det att betyda en mångdubbling. Detta komnier naturligtvis all påverka vår energiförsöfining. Vi har nämligen en mycket slor oulnylfiad lillgång lill elkraft under nallen. Del gäller därför all skapa intresse för all denna krafllillgång samlas upp under nätterna och ackumuleras lill användning under dagen.

Det krävs mycket måttliga investeringar för au göra sådana anordningar i en villa. Beloppet skall enligl expertisens uppfallning inle röra sig om mera än ca 2 000 kr,

Enligl uppgift frän sakkunnigt häll skulle ell tillgodogörande av överskottet under natten innebära all vi fram lill 1985 skulle kunna spara in elkraft motsvarande ett par reaktorer.

Skall man använda sig av beskatiningsinstrunieniel på energiområdet, bör rimligen beskattningen vara sä konstruerad att man stimulerar lill all energin bällre tillvaratas och icke tvärtom, som nu blir fallet med del förslag som har framlagts.

Vi moderater har därför motionerat om att elskalten skall tas ut med 15 96 på det debiterade kraflpriset i stället för den föreslagna styckeskatten. Därigenom skulle del fortfarande vara lönande att använda nattströmmen, vilket skulle innebära avsevärda energibesparingar och minska behovet av ytterligare utbyggnader av nya kraftverk. Detta yrkande har vi fullföfil i reservationen 1 i skatleutskottets betänkande nr 30,

När det gäller industrins beskattning kommer de nya beskattningsreglerna att lägga nya bördor pä våra produktionskostnader, Vårl förslag om procentuell beskattning med 15 96 pä kraflpriset kommer därför alt bällre tillgodose vär konkurrensförmåga. Delta är angeläget inte minsl med tanke pä vär valutabalans. Del gäller såväl för vår exportindustri som förden utlandskonkurrerande hemmamarknadsinduslrin. De företag som måste använda mycken s, k, processkraft kommer särskill all missgynnas. Vi har i dag hört alt del inte är sä slora möjligheter till besparingar inom själva produktionen. Nej, naturiiglvis inle. Skall en maskin hällas i gång - och del vill vi alla - så drar den en viss kraft. Besparingsmöjligheterna ligger ju, som del sagts, främsl pä värmeomrädet, Trols all värt sysieni blir rällvisare och lindrigare anser vi all man inle kan godkänna regeringsförslagels begränsning lill 3 % av tillverkningsvärdet. Del är därftir som vi har föreslagit en begränsning lill 2 % av tillverkningsvärdet.

Särskill allvarlig blir den nya skallehöjningen för den manuelll arbelande glasindustrin. Enligt de beräkningar som gjorts inom branschen kommer skullehöjningen au bli omkring 1,6-2,0 mifi, kr. Med hänsyn lill att della är en industri som arbelar under mycket hän konkurrenstryck frän ullandel och med hänsyn lill de slora manuella arbetskostnaderna är del verkiligen oförsvarligt all nu lägga en sä hård börda pä denna

del av värt näringsliv. Del kommer all drabba mänga medelstora - och kanske i vissa fall också små - familjeföretag som redan nu pä grund av det härda skatlelrycket på olika områden arbetar under mycket besvärliga förhållanden. På mänga plalser utgör ocksä dessa industrier den enda utkomstmöjligheten för människorna, varför vafie sådan nedläg-gelse kommeratt allvarligt rubba många människors ulkomslmöjligheler. Detta är verkligen en politik som innebär att man genom sina egna inhemska åtgärder skapar arbetslöshet och tragedier helt i onödan. Vårt krav pä den lägre procentuella beskattningen är därför del enda möjliga.

Herr lalman! Jag tycker det är beklagligt att man måste säga alt vi här återigen haren typexempel på hur allvarligt det är när politiska partier hell hastigt gör sina överenskommelser ulan alt närmare granska verkningarna av dem. Detta är ju ell resullat av den s. k. Haga Il-uppgörelsen.

Med det anförda ber jag alt fä yrka bifall till de lyenne reservaiioner som har fogats lill skalleulskottets betänkande nr 30.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

Herr OLSSON i Järvsö (c):

Herr talman! Regeringen lade i propositionen 92 fram förslag om vissa höjningar av skatterna på energi. Skalleutskottet beslöt all dessa frågor skulle behandlas i samband med proposiiionen 30 angående energihushållning m. m. Förslaget innebär att den nuvarande elskatten med 10 96 på kraftpriset ersätts med en specifik skall om 2 öre per kWh, att skallen på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nuvarande skattesatser om 16 kr. per m' för fiock eldningsofia och 25 kr. per m' för tunn sådan ersätts med en enhetlig skall om 40 kr. per m". Vidare höjs beredskapsavgifterna med 3 öre per liter för bensin och med 2 kr. per m' för ofia, och giltighetstiden för dessa bestämmelser förlängs två år.

Det kan förfiäna erinras om att centerpartiet i höstas i samband med de beslul som riksdagen fattade i anledning av den första Hagaöverenskommelsen föreslog en omläggning av beskattningen på energi. Den nuvarande konstruktionen av elbeskaitningen gynnar i hög grad de stora förbrukarna som kunnat få till stånd mycket låga priser per kWh. Omläggningen till en styckeskatl drabbar i relativt liten grad småförbrukare och hushåll men desto mer de energislukande processindustrierna. I ell läge där man måste tillgripa allsidiga ätgärder för att hushälla med energin är omläggningen nödvändig. Den stimulerar lill energibesparande åtgärder pä områden där man kan förvänta stora möjligheter till en bättre hushållning.

En beskatining enligl de linjer som nu prövas kommer givetvis att innebära kraftiga kostnadsökningar för mycket energikrävande verksamhet, vilkel också leder lill prishöjningar. Detta kommer all påverka konsumenternas val och prioriteringar av varor i riktning mot att föredra varor som kräver lägre energikostnad i framställningen. Åtgärden fär ocksä ses som ell sleg på vägen mol en beskattning efter bärkraft -elt förslag som centern ju drivit - eflersom de siora energiförbrukarna tillhör en företagssektor som är en av de lönsammare.

177

12 Riksdagens protokoll 1975. Nr91-92

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, tn. m.

178

Under den allmänna motionstiden i januari hemställde cenlern i en parlimotion, nr 687, all regeringen skulle verkställa en översyn av energibeskattningen. Motiveringen för förslaget återfinns i niotionen 905 och är bl. a. all energibeskattningen bör stimulera industri och övriga förbrukare all utnytfia en energibesparande teknik. De som hushållar med energin och finner nya energibesparande metoder bör stimuleras genom lägre skattepälagor.

En kommande utredning bör alllsä enligl cenlerns mening pröva möjligheterna lill en omfördelning av skatterna på förelagen från skatter på användningen av arbetskraft i form av arbetsgivaravgift till ökad beskattning av bl. a. energi. Beskattningen måsle också la hänsyn lill de samhällsekonomiska konsekvenserna. Det kan innebära en relativt högre beskatining pä toppbelastning av elnätet och uttag av elström, t. ex. för uppvärmning, elström som i sin lur producerats i oljekraftverk med låg verkningsgrad.

I proposiiionen 30 aviseras nu en ulredning för att se över energibeskattningen och del långsiktiga utnyujandei av denna i energipoliiiski syfte. Del får ses som etl tillgodoseende av de förslag som framlagts i centermolionen, och vi hälsar givelvis detta med tillfredsställelse.

Del hade varil nalurligl och önskvärt all de motioner som lagil upp kravel på ulredning och diskuterat energibeskattningens inriktning pä längre sikl överlämnats till den kommande ulredningen. Utskollet menar all della ar en överloppsgärning, eflersom det normalt åligger en utredning all noga föfia deballen och inte minst meningsyttringarna i riksdagen i de frågor utredningen behandlar. Om riksdagen beslutar överlämna vissa moiioner till en arbelande utredning innebär dock detta en markering av au man fäsler särskill stor betydelse vid motionernas innehåll. Del bör ocksä föranleda an ulredningen i sina betänkanden särskill behandlar de överlämnade molionerna med av- eller tillstyrkan uv där lämnade förslag. Detta anser vi hade varil befogat i del här fallet. Vi har dock inte frän centern och folkpariiel anmält reservation mot ulskollels skrivning utan markerat vär uppfattning i ell särskilt yttrande.

I samband med förslaget om ofielagringsavgifterna aviserar finunsmi-nislern ell förslag om att prissättningen pä bensin och olja skall uljunmus mellan olika delar av landet. Denna fråga har länge varit föremål för motioner i riksdagen, särskilt från represenianier för de norra delarna av landel. där man känt de högre bensin- och oljepriserna särskill hän. Avsikten ur nu all införa ell clearingsystem som ger oljebolagen ersättning för distributionskostnaderna när del gäller de längre bort beliignu landsdelarna. I en motion med herr Åsling som försia namn och där jag står bland de övriga undertecknarna har vi redovisat hur denna fråga aktualiserats av cenlern under mer än 15 är. Det har varil i hög grad otillfredsställande att de som bor i inlandet eller i de norra delarna av Sverige haft ett åtskilligt högre bensin- och oljepris samtidigt som de har hafl längre avstånd och kallare klimat med högre förbrukning som följd. Vi noterar därför med slor tillfredsställelse ull en utjämning nu konimer lill sländ.

Enligl proposiiionen 92 skall ufiämningen träda i kraft frän den I januari 1976. I motionen har vi uttalat önskemål om alt man borde söka fä lill stånd den aviserade ufiämningen tidigare, helst frän den I juli i är. Utskottet har emellertid funnii all de nödvändiga utredningarna inle blir färdiga förrän i juni och all del konimer alt krävas lagstiftningsåtgärder för genomförandet. På grund härav kan tyvärr inte motionens önskemål tillgodoses. Vi förutsäller dock all nägra förseningar ej skall uppslå ulan all ufiämningen blir verkställd vid detta års utgång.

När jag nu har ordel vill jag med ett par ord beröra några motioner i energifrågorna som jag väckt och som behandlas i näringsulskollels resp. civilutskottels belänkande. Jag har således föreslagit all frägan om utvinning av metanol ur avfall och andra inhemska råvaror skall ulredas liksom frägan om alt använda metanol som tillsats i bilbränsle och för uppvärmning m. m. Sådana försök gjordes under kriget pä 1940-lalet med gott resullat. Det är anmärkningsvärt alt dessa försök inte fortsatts ålminslone i beredskapssyfle.

Motionen avlämnades i januari. 1 propositionen 30 föreslås nu att en ulredning om utvinning av metanol skall göras, och del föreslås särskilda medel för försöksverksamhet. Jag är alltså nöjd med behandlingen av den molionen. Detsamma kan jag säga om behandlingen av en annan moiion om slöd till iståndsättning och modernisering av mindre s. k. bygdekraftverk. I propositionen ullalar industriministern att del är av intresse all utveckla mindre kraftverk för utnytfiande av energilillgångarna i små vattendrag. Del kan gälla platser där det tidigare har funnits kraftverk, kvarnar, sågverk etc. Industriminislern förklarar all han senare skall återkomma belräffande stödåtgärder i dylika fall.

Såväl vid årels böfian som i samband med proposiiionen 30 har väckts motioner rörande vaiienkrafisuibyggnaden i Ljusnans dalgång, där jag slår bland motionärerna. Bakgrunden till de motionerna är den slarka opinion mot utbyggnad av Mellanfiusnan och Häfiedalsfiusnan som har förefunnits under alla de år frågan har varit aktuell. De höga bevarandevärden som det härar fräga om har verifierats i många utredningar, bl. a. av den s. k. Sehlstedlska utredningen som hade i uppdrag att pröva dessa frågor och som refereras i propositionen. En av anledningarna till motståndet mot utbyggnad är all det är så få outbyggda älvar eller älvdelar kvar och all del är oförsvarligt all totalt bygga ul varie orörd älv eller älvdel. I molionerna har vi pekat på all man nu i stället bör öka möjligheterna all ge en slörre allmänhet tillfälle alt ta del av de naturvärden del här är fråga om sanil stimulera studier och rekreation i dessa områden och därmed också öka sysselsättningen i service- och turistnäringarna i de orter som berörs.

Motionsyrkandena kan pä kort sikl betraktas som tillgodosedda såväl i ulskollels skrivning som i den reservation som socialdemokraterna i-ulskottei har avlämnat i del avsnitt där motionerna behandlas. De älvsträckor del här är fråga om komnier au undantas frän prövning enligl vallenlagens bestämmelser, vilkel torde innebära all riksdagen får tillfiille

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

179

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

att la slällning lill evenluella utbyggnadsplaner längre fram.

Ulskottet har undantagit flera andra vattendrag från vallenlagens prövning än som har föreslagits av regeringen. Detta överensstämmer med syftet i våra motioner. Likaså har utskottet uttalat att riksdagen, så snart som utredningsarbetet för det norra området är klarl, bör få en redovisning av riktlinjer för vattenkraflsulbyggnader som kan komma i fråga fram till år 1985. Man bör alllsä inte vänla till 1978, som har förutsatts i propositionen vara nästa stora tillfälle alt ta upp behandlingen av energihushållningen pä längre sikt.

Enligt utskottets förslag undantas från prövning enligt vattenlagen alltså Mellanfiusnan och vissa projekl vid Gysinge i Dalälven. 1 Häfiedals-Ijusnan undantas regleringarna i Härieän vid Hamreskans samt vid Här-jeäsjön liksom Vemän-Vemämagasinel. Vidare undantas Broforsen och Linsellborren och regleringen av Vikarsjösystemet i Häfiedalen.

I motionen 2037 har vi uttalat all övriga projekt inte bör fä byggas ul utan en allsidig och grundlig ulredning om de konsekvenser som en utbyggnad kan få från olika synpunkter. Della yrkande har inte lagits upp av utskottet, men vi förutsätter att ulredningskraven ändå genomförs i den omfallning vi uttalat innan man går vidare med dessa projekl.

Herr talman! Jag vill till sisl i fråga om den allmänna inriktningen av energipolitiken ultala min anslutning till de synpunkter som här tidigare har framförts av herrar Fälldin och Sjönell saml fru Olsson i Hölö, och jag yrkar bifall till de reservationer som herr Sjönell och fru Olsson här har räknat upp.

180

Herr M/vGNUSSON i Borås (m) kort genmäle: . Herr talman! Jag är ledsen all behöva säga det. men jag tror all herr Olsson i Järvsö har missförsiäll verkningarna av energiskattehöjningarna när det gäller industrin. Dä man säger all beskattningen kommer att träffa företag med god bärkraft trorjag delta är hell felaktigl. Jag nämnde speciellt en industrigren, glasindustrin, som kommer all drabbas mycket hårt, och jag skulle kunna räkna upp mänga fler. Jag kan som exempel ta cementindustrin. En höjning av energiskatten komnier där all få omedelbara verkningar pä produktionskostnaderna när det gäller byggnader.

Jag skulle som sagt kunna räkna upp mänga andra sädana näringsgrenar, men jag skall inle förlänga debaiten med att göra del. Jag tror emellertid all det är ytterligt allvarligt att man pä delta säll kraftigi höjer kostnaderna för dessa branscher. För vissa industrier kommer den nya energiskatten all betyda en 30 gånger sä hög skall som tidigare. Del är klarl alt det inle kan ske omärkligt, ulan del komnier alt få följdverkningar bl. a. i form av företagsnedläggelser. Det finns också risk för att en hel del av de produkter det gäller kommer all importeras frän utlandet i stället för all produceras här i landel.

Därför kan man förvänta ytterligt allvarliga verkningar av den skatteförändring som nu föreslås utan all förslaget föregåtts av någon ordentlig prövning av verkningarna.

Herr OLSSON i Järvsö (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag kan inle lämna någon specifikation på vilka företag i de här branscherna som är lönsamma. Men om vi skulle gä igenom dem trorjag vi skulle finna att flertalet av dé stora förelag som använder mycket energi vid framställningen av sina produkter också är mer lönsamma företag än flertalet mindre och medelstora företag som arbetar med en större personalintensitet.

När del gäller konkurrensen med utlandet fär vi konima ihåg all ulvecklingen i utlandet går i samma riktning som här. Även där komnier man alt fä brist pä energi, och energin kommer att bli dyrare. Föfiaklligen tror jag att vi kommer att hälla jämna steg med företagen i utlandet i detta avseende. Lägel är hell enkelt sådant att vi måsle vidta sädana här åigärder om vi skall kunna styra utvecklingen i riktning mot en mer energibesparande produkiion.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. m.

Herr MAGNUSSON i Borås (m) kort genmäle:

Herr lalman! När vi talar om lönsamheten fär vi komma ihåg att vi föregående är hade en tillfällig, speciellt god konjunktur.

F. ö. trorjag vi skall vara försiktiga med ätt påslå alt det gär att spara energi inom processindustrin. Del finns inte så slora möjligheter till det. Del har nämnts flera gånger frän talarstolen i dag att det är ytteriigt svårt ull göra besparingar i själva industriprocessen. Om vi skall ha den i gång, måste det dra en viss energi. I stället måste besparingarna göras pä hell undra områden. Det är t. ex. när det gäller uppvärmning och liknunde som det är möjligt att spara energi. I själva industriprocessen komnier det alt bli ytterligt svårt.

Herr OLSSON i Järvsö (c) kort genmäle:

Herr talman! Riksdagsledamöterna hade; för nägon lid sedan tillfälle alt besöka nägra industrier, och jag besökte dä Iggesunds bruk i Hälsinglund. Där förklarade man att man pä grund av de låga energipriserna egenlligen har försummat all sälla in krafter på all ulnyuja energin effektivt. Man hade dock intresse av att utveckla t. ex. mottryckskraft och energivänligare metoder, bara man så att säga fick bällre lönsamhet.

Tidigare i dag nämndes del i deballen att massafabriken i Vallvik ökat sin produkiion betydligt och samtidigt sparat pä energin. Etl annal exempel är Skuiskärsverken, som ligger i norra Uppland. Där ökar man nu produkiionen frän jag tror 400 000 till 600 000 ton massa per är utan att öka energikonsumtionen. Delta visar att det här finns slora möjligheter, och det ärjust på dessa områden som del kan bli påtaglig elTekt av besparingsunsirängningarna.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr lalman! När del gäller energiskatten har folkpartiet tidigt krävt en annan uvvugning av beskattningen av de olika produktionsfaktorerna, så all vi fåren övergång frän löneskatt - alllsä beskattning av arbetskraft

181

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

EnergihushåU-ningen, m. tn.

182

- till beskatining av energi. Vi hälsar därför med tillfredsställelse att det nu kommer till stånd en utredning om ell mer långsiktigt utnytfiande av energibeskattningen i energipoliiiski syfte. Vi fick gehör för sådana tankar redan vid överenskommelsen med socialdemokraterna i maj 1974, den s. k. Haga I-överenskommelsen. Vi hade önskat att motionerna 2009 och 2032, som behandlas i skaiteutskollels föreliggande betänkande, skulle överlämnas till utredningen, men vi har inle velat reservera oss för detta lilla krav. Vi är alltså nöjda med utskottets betänkande, och jag ber att få yrka bifall till detsamma.

Jag hade egentligen, herr talman, begärt ordet för alt återgå till den huvudfråga som vi behandlar här i dag. Under de senaste åren har det blivit uppenbart all energihushållning för framliden blir en av de siora sanihällsfrå.?orna. Vi står i dag ulan tvivel vid en vändpunkt, inle bara när det gäller den tekniska inriktningen ulan även ur den synpunkten att vi måste räkna med att minska vär förbrukningsandel av nuvarande, ändliga energilillgängar i världen till förniån för bäde utvecklingsländerna och kommande generationer av mänskligheten.

Tillfället synes därför lämpligt att Sveriges riksdag gör ell principiellt uttalande om den framtida inriktningen av vär energipolitik. I niotionen 2009 finns förslag lill elt sådant uttalande. Näringsuiskoltel anser att riksdagen inte har anledning alt göra etl sådant uttalande om inriktningen för "en lid som ligger bortom den nu aktuella planeringsperioden". Resonemanget synes en aning kortsynt då energihushållningen tveklöst kommer all vara en fråga av slörre belydelse efter 1985 än fram till deiiu är. vilken tioårsperiod är ramen för propositionens kortsiktiga inriktning.

Näringsutskoltets skäl att inte förorda ett principuttalande är vidare att de tankegångar, som motionen ger uttryck för, utgör "en vida spridd uppfattning" som t. o. m. kan "sägas vara allmänt omfattad".

Näringsuiskoltel instämmer således indirekt i motionens förslag lill uttalande bl. a. genom de citerade kommentarerna men avstyrker av oförklarlig anledning elt positivt uttalande.

För all göra näringsulskollels och därmed kummurens principiella inställning klarare för framtidens prolokollsläsare tillåter jag mig att till protokollet inläsa det posiliva uttalande om energipolitikens inriktning på lång sikt, som föresläs i motionen 2009. Där står:

"Energipolitik på lång sikl.

Dagens industriella samhälle lar i ökande utsträckning i anspråk jordens ändliga energikällor, vilkel innebär att nuvarande generationer försämrar livsbetingelserna för mänskligheten i framliden.

Alomklyvning liksom förbränning av olju och kol. med furligi avfall som föfid, utgör en icke försvarlig teknologi, som bör fä tillämpas endusi under en kort utvecklingsfas i mänsklighetens historia.

Världens energiförsörining måste pä lång sikt inriktas på au utnytfia oändligt flödande energikällor, som inle vållar skador för miljö och miinniskor.

Sverige bör bli vägledande i en sådan global strävan!"

Del torde inte vara helt ulan betydelse - vare sig nationellt eller internationellt - att Sveriges riksdag i dagens "vändpunktssiiualion" gör ett principiellt uttalande om energipolitikens inriktning pä läng sikl.

Det förvånar mig au socialdemokraiernus och moderuiernas representanter i kanimaren kan vara sä säkra på att de i dag röstar rält, när de stödjer ökad utbyggnad uv kärnkraften. Tveksamheten inför kärnkraftsulbyggnaden har slarkl ökal pä senare tid inom ansvariga kretsar över hela världen.

Låt mig fä ge några exempel. Enligt tidningen Le Monde i februari har 400 franska forskare, ingenjörer och tekniker sänt ut en appell lill befolkningen alt säga nej till atomkraften så länge den inte fär full klarhet 0111 risker och konsekvenser. Redan i höstas varnade ell fiertal kärnfysiker i Finland för ulomkruften. I upril gjorde 31 atomfysiker i Norge likadant. I Österrike beslutade regeringen i slutet av mars alt t. v. lägga del andra planerade kärnkruftverket pä is, trots all förarbetena redan hunnit långt. Japan har beslutat all näslan halvera sill kärnkraftsprogram. Enligt Carl Thums rappori från USA i mars heter del all "inte mindre än 60 96 av den planerade kärnkraftsutbyggnaden uppskjuiiis eller hell skrinlagts av kraftbolagen". I Australien slutligen är fackföreningsrörelsen-särskilt det Slora nielallarbelurförbundei - emol all uranbrylning och alla kärnkraftverk i landel.

Till del nämnda kommer sä all rädslagen inom del socialdemokratiska parliel, folkpariiel, centern och vpk visar all inte i nägol fall mer än 18 96 av deliugurnu stött utbyggnaden. Resten vill inie ha kärnkraft eller endasl ha den i sista hand. Och ändå föreslår socialdemokrater och moderater ökad utbyggnad!

Statsrådet Johanssons anförande gjorde på mig ett direkt beklämmande inlryck. Hade jag inle velat vem det var som talade, hade jug trott ull del var en verkställande direktör i etl kraftleverantörsbolag. Bl. a. noterade jag, ull han sade ungefär så alt den fråga del här rör sig om är en teknisk fråga och all göra den politisk-moralisk är en orimlighet. Men politisk-moralisk ärjust vad den är! "Del gäller nu ell politiskt val inle elt vetenskapligt", har chefen för del franska alomfysiklaboraioriet sagt lidigare i vår,och han förde fram lunken påen folkomröstning. Slulsrädei Johunsson hur lydligen inte alls insett della!

Dessulom framförde herr Johansson några direkt missvisande uppgifter när del gällde vindkraft. Herr Johansson tror tydligen att ett vindkrafts-torn har ungefiir samma verkningsgrad som en öländsk väderkvarn. Att ett statsråd i riksdagen påstår att västkusten frän Strömstad till Trelleborg skulle behöva fyllas med vindkruftslorn är niirmast en oförskämdhet mot lyssnarna.

Styrelsen för teknisk ulveckling har i en utförlig förstudie vjsai att en mycket utvecklad variant av vindkraftstorn går alt få fram och alt sådana kan placeras ute lill huvs utom synhåll från kusten om man sä vill. Vidare kan de placeras på högu sträckningar av befintliga kraftledningsgator. Vindkraftstorn är mycket mindre mifiöslörande än kärn-

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

183

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Energihushållningen, m. m.

kraflsanläggningar och är föga mera störande än våra moderna vattentorn eller t, ex, Uppsala domkyrkas torn. Enligt styrelsen för teknisk ulveckling skulle en utveckling av vindkraften kunna ge upp till 23 TWh redan 1990, dvs, motsvarande 30 96 av elenergiförbrukningen 1973!

Vindkraft är ett viktigt komplement och skall inle förlöjligas pä del sätt som herr Johansson gjorde.

Personligen känner jag i dag något av vanmakt inför del beslul som kammarens majoritet ser ut alt fatta. En av Sveriges mest kända vetenskapsmän, professor Hannes Alfvén, har riklat en vädjan lill oss riksdagsmän, och jag skall tillåta mig att läsa upp hans vädjan. Som rubrik har Hannes Alfvén sall: "Nej till atomenergin!" Uppropet lyder:

"För tio är sedan var det en nästan allmänt accepterad uppfattning all atomenergi utgjorde en lovande lösning av energiproblemet. Den fortsatta vetenskapliga och tekniska utvecklingen har visat att denna upp-, fattning icke längre är hållbar. Atomenergin ler sig nu som en redan föråldrad energikälla.

En av invändningarna mot atomenergin är att den nödvändigtvis är förbunden med en enorm produktion av plutonium och undra radioaktiva gifter. Det är långtifrån säkert att det är möjligt alt skydda nuvarande och kommande generaiioner för dessa. Atomenergin är icke nödvändig, dä energiproblemet kan lösas pä flera andra sätt. Även atomenergins påstådda prisbillighet ifrågasätts alltmera.

Men den allvarligaste invändningen äratl atomenergin och atombomberna är oupplösligt förenade. Varie slällningslagande till atomenergin innebär därmed ett ställningstagande till utombomberna.

Den största fara som hotar oss alla härrör frän den fortsatta ökningen av atombomberna i världen och deras spridning lill alll fler naiioner och grupper. Härigenom holas vär kullur, ja kanske l. o. m. mänsklighetens överlevnad.

Den viktigaste frågan inom den internationella politiken är hur vi skall kunna befria oss frän det mänsklighetens gissel som komplexet uioni-bomber-alomenergi utgör.

Den.viktigaste frågan inom svensk politik är därför hur vi skall kunna bromsa och stoppa utbyggnaden av atomenergin. Ett svenski slällningslagande mot atomenergi kommeratt påverka den internationella utvecklingen.

Del kommande riksdagsbeslutet är därför ödesdigert. Jag vädjar lill alla riksdagsmän att besinna sitt ansvar inför nuvarande och kommande generationer."

(Med anledning av applåder från åhörariäktaren yttrade herr andre vice lalmannen: Applåder eller andra meningsyttringar från åhörarna är ej till-låtna.)

184

Så långl Hannes Alfvén, och jag instämmer med honom.

Ärade kollegor - lyvärr är inte så många närvarande! Tänk er för innan

ni rösiar för ökad kärnkraftsuibyggnad!

Herr talman! Jag kommer vid omröstningen all stödja de reservationer, huvudsakligen frän centerpartiet, i vilka yrkas bifall till min moiion nr 2009.

På förslag av herr andre vice lalmannen beslöt kammaren att uppskjuta den fortsatta överiäggningen om dessa betänkanden samt behandlingen av återstående ärenden på föredragningslistan till kl. 19.30.

Nr 91

Tisdagen den 27 maj 1975

Meddelande om förhandsanmälan Ull lalariisian

§3 Anmäldes och bordlades

Lagutskottets betänkanden

Nr 25 med anledning av motion om vidgad rätt för markägare att ställa

villkor vid tomträllsupplåtelse Nr 26 med anledning av motioner om vissa former för upplåtelse av

bostadslägenhet Nr 27 med anledning av propositionen 1975:65 med förslag till lag om

ändring i lagen (1916:156)om vissa inskränkningar i rätlen att förvärva

fast egendom m. m. jämte motioner Nr 28 med anledning av motion om möjlighet till inteckning i hus pä

arrenderad mark Nr 29 med anledning av motion om förbud mot koppling i hyresavtal

av hyra av bostad och hyra av bilplats Nr 30 med anledning av proposiiionen 1975:102 med förslag till räntelag

m. m. jämte moiioner Nr 31 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Socialförsäkringsutskoltets betänkande

Nr 15 med anledning av propositionen 1975:97 angående rörlig pensionsålder m. m. jämte motioner

Utbildningsutskottets betänkande

Nr 18 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gälleranslag till framtidsstudier jämte motioner

§ 4 Meddelande om förhandsanmälan till talarlistan

Hen ANDRE VICE TALMANNEN:

Jag fär anmoda dem som önskar yttra sig niir socialförsäkringsulskottets betänkande nr 15 skall avgöras all anmäla tlelta lill kammurkansliei senust onsdagen den 28 inuj kl. 18.00.

185

Nr 91 § 5 Anmäldes och bordlades

.. , , Motion

Tisdagen den v, -,,, >. o- . _, • c ,.. , /, ., , j ■

. Q Nr 2162 av herr Sivert Andersson \ Slockholm m.Jl. med anledning av

. ____________ propositionen 1975:104 med förslag till ny bokföringslag, m, m.

Meddelande om

förhandsanmälan §6 Kammaren åtskildes kl, 18,06,

UU talarlistan

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert