Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:83

Tisdagen den 20 maj

Kl. 13,00

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Återkallande av motionsyrkande

§ 1 Upplästes och lades till handlingarna föfiande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverkel inkommit bevis om att metallarbetare Stig Alftin, Bollnäs, utsetts till ledamot av riksdagen samt all kontorist Wivi-Anne Cederqvisl, Sandviken, lektor Åke Ham-marstedt, Hudiksvall, studieombudsman Iris Mårtensson, Färila, ingenjör Jan-Eric Back, Gävle, byggnadsarbetare Lennart Svensson, Harmånger, och bruksfiänsleman Sören Olsson, Sandviken, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter.

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat beviset och därvid funnit, att del blivit utfärdat i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Bengt Hult

/Peder Törnvall

Det skulle antecknas att herr Alftin (s) utsetts att inträda som ledamot av kammaren i stället för herr Löföerg (s) som avsagt sig riksdagsmannauppdraget.

§ 2 Återkallande av motionsyrkande

Hen TALMANNEN:

I en till kammarkansliet denna dag inkommen skrivelse har herr Börjesson i Falköping ålerkallal yrkande nr 3 i den av honom väckta motionen nr 104 är 1975 angående skadeståndsansvaret för barn, m. m.

Jag har därför avskrivit delta motionsyrkande.

Skrivelsen lades till handlingarna.

§3 Föredrogs men bordlades äter finansutskottets betänkanden nr 17, 21 och 23, skalleulskottets betänkanden nr 26 och 29, lagutskoUets belänkande nr 17, socialutskottets betänkanden nr 12-16, utbildningsutskottets betänkande nr [7, näringsutskotlels belänkanden nr 28, 29 och 31 saml civilutskoltets belänkanden nr 25 och 26.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 66.

§ 5 Vuxenutbildningen, m. m.

Föredrogs socialförsäkringsulskottets belänkande nr 14 med anledning av dels proposiiionen 1975:1 såvitt gäller anslag lill sludiesociala åigärder m. m., dels proposiiionen 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för vuxna m. m. såvitt propositionen hänvisats lill utskottet, dels i dessa ämnen väckta motioner.

Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under litt. H (s. 451-457) föreslagit riksdagen all för budgetåret 1975/76

1. lill Centrala studieslödsnämnden m.m. anvisa ell förslagsanslag av 13 454 000 kr.,

2. lill Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti anvisa elt förslagsanslag av 300 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesociall stöd anvisa etl förslagsanslag av 2 077 000 kr.,

4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. anvisa etl förslagsanslag av 505 000 kr.,

5. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.,

6. till Ersättning lill vissa lärarkandidater anvisa elt förslagsanslag av 21 600 000 kr.

Regeringen hade vidare i propositionen 1975:23 föreslagit riksdagen dels att anta vid proposiiionen fogade förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om vuxenulbildningsavgifl,

3. lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975, dels alt

1. godkänna de riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenutbildning m. m. som angelts i proposiiionen,

2. godkänna inrättande av särskilda vuxenulbildningsnämnder med de uppgifter som angelts i propositionen,

3. godkänna vad som föreslagits i proposiiionen i fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgifterna på olika ändamål för vuxenutbildning,

4. godkänna vad som föreslagits i proposiiionen i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975,

dels att under punklerna G 6, G 7, G 15, H 2, H 8 och IV;5 (s. 231-240)

1. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till studiecirkelverksamhel som angelts i propositionen,

2. till Bidrag till studiecirkelverksamhel för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 302 000 000 kr..

1, godkänna de riktlinjer som förordats i propositionen belräffande fördelningen av den del av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet som avsåg pedagogisk verksamhel i glesbygd,

2, till Bidrag för studieförbund för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 16 300 000 kr.,

3, lill Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m, för budgetåret 1975/76 anvisa elt anslag av 1 000 kr,,

4, lill Studiebidrag m, m, för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 557 000 000 kr,,

5, till Bidrag lill administration av och informaiion om vuxenslu-dieslöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

6, till Sludiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 pä kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisa elt investeringsanslag av 510 000 000 kr.

Av förslagen i proposiiionen 1975:23 behandlades punkterna 1-3, 5-7 samt 13-15 av socialförsäkringsutskotlel och punklerna 4 samt 8-12 av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1975:16.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Beträffande del huvudsakliga innehållet i propositionen 1975:23 anfördes föfiande:

"I propositionen föreslås på grundval av bl. a. betänkanden från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och kommittén för studiestöd ät vuxna (SVUX) åtgärder inom vuxenutbildningens område. Den fortsatta reformeringen av vuxenutbildningen skall vara ell led i utveckling av återkommande ulbildning. För att främja en sådan ulveckling föreslås väsentligt förbättrat studiestöd för vuxna. Särskilda insatser föreslås för att nå dem som har kort och bristfällig utbildning.

I proposiiionen betonas den vikliga roll folkbildningsarbetet spelar inom vuxenutbildningen. Bidragen till sludiecirkelverksamheten beräknas öka med ca 70 mifi. kr. I propositionen föreslås också att bidragen till studieförbundens organisationskoslnader och pedagogiska verksamhet höjs med 5,2 mifi. kr. Särskilda bidrag föresläs utgå till studiecirkelverksamhet i glesbygd. De prioriterade studiecirklarna föreslås omfalla förutom nuvarande ämnen ocksä hemspräksundervisning för vuxna invandrare och facklig utbildning som bedrivs i studiecirkelform. Studie-orientering skall ocksä kunna ingå i en studiecirkels arbete. I propositionen föresläs särskilda åtgärder för alt underlätta för handikappade att della i studiecirklar, bl. a. all bidrag skall utgå lill medverkan av teckenspråkslolk i studiecirklar samt lill tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade.

Vidare föresläs att statliga bidrag skall utgå till uppsökande verksamhel pä arbetsplatser m. m. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för ulbildning av studieorganisatörer, ersättning lill studieorganisatörer, administration m. m. Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall enligt förslaget kunna tilldelas endast facklig organisalion. Vidare föreslås fortsalla och utvidgade försök med uppsökande verksamhet riktade till

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

korttidsutbildade grupper som inle kan nås på arbetsplatserna, t. ex. hemarbelande, handikappade och vissa invandrare. I den uppsökande verksamheten i bostadsområden skall studieförbunden medverka.

För att nå nya grupper av vuxna behövs nya former av studiestöd. I propositionen föreslås därför dels ell limsludieslöd på f n. 18 kr. per studietimme, som ersättning för inkomstbortfall när den studerande behöver ta ledigt från arbetet för att kunna delta i en studiecirkel, dels ett dagstudiestöd beslående av ett inkomstbidrag och elt inlernatbidrag avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskola. Inkomstbidraget föresläs uppgå lill 90 kr. per kursdag. Internatbidraget, som skall ersätta deltagarnas utgifter för internatvistelse eller resor i samband med kursen, föreslås uppgå till 70 kr. per kursdag. Timsludieslödel och inkomstbidraget föresläs beskattade.

För längre studier pä grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå föreslås ett särskilt vuxenstudiestöd bli infört den 1 januari 1976. Stödet bör i huvudsak vara en ersältning för inkomstbortfall. Det särskilda vux-enstudiestödet bör bestå av ett beskattat bidrag och återbetalningsplikliga studiemedel. Bidraget utgör 65 96 av del belopp som den sökande skulle ha bevifials i utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Efter skall skall det särskilda vuxenstudiestödel och utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen vara lika slora. Under första halvåret 1976 bör det finnas resurser motsvarande ca 7 000 halvårsplatser. Huvuddelen bör avse grundskole- och gymnasieskolestudier. För högskoleutbildning bör flnnas resurser som gör det möjligl för alla som påböriar yrkesleknisk högskoleutbildning hösten 1975 att fä det särskilda vuxenstudiestödet.

I proposiiionen föresläs alt en särskild vuxenulbildningsnämnd inrättas i varie län. Den skall fördela medel för uppsökande verksamhet pä arbetsplalserna och besluia i ärenden om särskill vuxenstudieslöd för ulbildning på grundskolans och gymnasieskolans nivåer saml om lim-studie- och dagsludiestöd.

Reformerna inom vuxenutbildningen föreslås finansierade genom en ny särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 96, Den bör utgå med börian den 1 januari 1976 och beräknas under första halvåret uppgå lill ca 112 mifi, kr.

För studiemedelssystemet föreslås alt reglerna om hänsynstagande fill makes inkomst ändras så att fribeloppet för makes inkomst höjs frän 200 96 av basbeloppet per termin till 250 96 per termin, Della förslag innebär att makes inkomst kan uppgå till 45 000 kr, per år utan all reducering av studiemedel sker.

Inom sludiehjälpssystemei föreslås höjning av reseiilläggel fr. o. m. den 1 juli 1975. Inackorderingstillägget föreslås höjt från 150 kr. till 170 kr. i månaden. För inackorderade elever i gymnasial ulbildning föreslås en särskild hemreseersättning. I huvudsak innebär förslaget alt de studerande får tvä fria hemresor per månad.

Förslagen om höjda bidrag till sludiecirkelverksamheten och studieförbundens verksamhet, om utbildning av studieorganisatörer, om för-

ändringar inom studiemedels- och studiehjälpssystemen, om särskilt vux- Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

enstudieslöd lill studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning och om inrättande av vuxenulbildningsnämnder samt om administration av reformerna bör genomföras den 1 juli 1975. Förslagen om uppsökande verksamhel pä arbetsplatserna, om försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden samt om särskilt studiestöd för vuxna och om limstudie-och dagsludiestöd bör genomföras med börian den I januari 1976."'

I della sammanhang hade behandlals

dels de vid riksmötets börian väckta motionerna

1975:123 av hen Norrby m.fl. (c),

1975:1201 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen beslutade att hos regeringen begära utredning och förslag

1, rörande införande av studielön, varvid särskilt skulle beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre ulbildning,

7. all höja studiemedlen lill 150 96 av gällande basbelopp,

8. att Didragsdelen av studiemedlen höjdes till 25 96 av studiemedlen,

9. att bidragsdelen av studiemedlen skulle vara knuten till basbeloppet,

2, att en plan utarbetades om en ytterligare höjning av bidragsdelens andel av studiemedlen,

10. att barntilläggel gjordes icke återbetalningspliktigt,

3, alt bidragsdelen utgick till samtliga studerande inom studiemedelssystemet oavsett studieform.

1975:1214 av herrar Molin (fp) och Nyquist (fp), vari hemställts att riksdagen skulle A. besluta att

10. 25 96 av studiemedelsbeloppel skulle utgå som bidrag,

11. tidigare studiemedelslagare som inte erhållit studiebidrag motsvarande 25 96 av studiemedelsbeloppel bevifiades en avskrivning pä slu-dieskulden, sä att uppburet bidrag jämte avskrivet belopp utgick med 25 96 av uppburna studiemedel,

12. totala studiemedelsbeloppel höjdes lill 75 96 av basbeloppet per termin,

13. 10 96 av basbeloppet per termin skulle utgå som studiemedel oavsett makes inkomst och förmögenhet,

14. fribeloppet vid makeprövningen höjdes lill 230 96 av basbeloppet per termin,

15. makeprövningen vid återbetalning av studiemedel utformades i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. fribeloppet för egen inkomst för heltidsstuderande höjdes till 55 96 av basbeloppet per termin,

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

B. uttala att den kommande utredningen om siudiemedelssyslemet borde ges i uppdrag alt lägga fram förslag om ett totalt slopande av makeprövningen i studiemedelssystemet,

1975:1217 av herr Nyhage (m), vari hemställts att riksdagen gav regeringen till känna vad som i motionen anförls belräffande bidrag lill ifälso- och sjukvård för studerande,

dels de med anledning av proposiiionen 1975:23 väckta motionerna

1975:1937 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemslällls all riksdagen beslutade att

20. avslä propositionen i vad avsåg förslaget om särskill studiestöd för vuxna för längre studier,

21. avslä det till proposiiionen fogade förslaget lill lag om vuxenulbildningsavgifl,

22. i avvaktan pä den aviserade översynen av del sludiesociala systemet hos regeringen begära förslag till höstens riksmöte om ändring i gällande studiemedelssystem fr, o, m, 1976, innebärande

a, alt bidragsdelen räknades upp till 25 96 av totalbeloppet och bi
behölls vid denna nivå,

b, att fribeloppet vid prövningen mot egen inkomst höjdes till 55 96,

c, att reduktionsfaktorn vid samma prövning sänktes frän 2/3 till 1/2,

d, all uppburna studiemedel vid denna prövning betraktades som
skuld,

e, all vid bedömningen av rätlen till studiemedel hänsyn icke logs
till makes inkomst och förmögenhet,

f att vid fastställande av avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel hänsyn icke logs till makes inkomst och förmögenhet,

g, att förälder som under viss tid avstått frän förvärvsverksamhet för värd av barn som fyllt högst tio är eller av åldrig, sjuk eller handikappad anhörig fick rätt till föriängning av ålerbetalningstiden med samma tid, dock längst lill 60 års ålder,

4, hos regeringen anhålla all förevarande moiion beaktades vid ut
färdande av direktiven till den aviserade ulredningen med uppgift all
göra en översyn av det sludiesociala syslemet,

1975:1938 av herr Fälldin m, fl, (c), vari såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskotlel hemställts all riksdagen beslutade

1. att landstingen utsåg vuxenutbildningsnämnd med uppgift att fördela medel för uppsökande verksamhel och för ulbildning av studieorganisatörer samt bevifia dels sådana särskilda vuxenstudieslöd som inle avsäg högskoleutbildning, dels timsludie- och dagsludiestöd, pä sätt som angivits i molionen,

3, att till resp, anslag för vuxenutbildning anvisa medel för läckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen.

7, att hos regeringen begära att den studiemedelsutredning som skulle
tillsättas under våren gavs i uppdrag att framlägga förslag om ell enkelt
och enhetligt studieslödssystem, avpassat för såväl ungdoms- som vux
enstuderande, saml att utredningen med förtur skulle presentera förslag
om avskaffande av make/maka-prövningen inom studiemedelssystemet,

8. att anta de förändringar i studiemedelssystemet i vad avsäg be
räkning av fribeloppet och sänkning av åldern för rätt lill studiemeoel
till 18 är som förordats i motionen,

9, att, med avslag på propositionens förslag i denna del, anta de rikt
linjer för vuxenstudiestödels utformning som angivits i motionen,

1. att limsludieslöd och dagstudiestöd skulle indexregleras och utgå även till andra grupper av korttidsutbildade än arbetstagare,

2. att inackorderingstillägget höjdes till 195 kr. per månad,

3. alt inackorderad elev inom egen gymnasieregion gavs räll till en fri hemresa per vecka,

4. att inackorderad elev, som studerade utanför den egna gymnasieregionen, gavs rätt till tvä fria hemresor per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader,

5. alt hos regeringen begära alt en plan för utbyggnad av vuxen-utbildningsslödet, timsludieslödel och dagsludiestödel redovisades i budgetpropositionen för budgetåret 1976/77,

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

1975:1939 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt motionen hänvisats lill socialförsäkringsutskotlel hemställts att riksdagen skulle

1. besluta att

2. antalet limstudiestöd skulle uppgå till 20 000,

3. antalet dagsludiestöd skulle uppgå till 7 500,

4. antalet särskilda vuxenstudiestöd skulle uppgå till 14 000, varav 1 000 skulle utgå till högskolesluderande, under budgetåret 1975/76,

1. besluta att lim- och dagstudiestöden skulle vara indexreglerade genom alt knytas till basbeloppet,

2. besluta all lim- och dagsludiestöd saml det särskilda vuxenstudiestödel skulle kunna utgå också till hemarbelande saml lantbrukare, fiskare och småföretagare,

3. begära all regeringen för nästkommande riksmöte lade fram en plan för fortsall utbyggnad av vuxenstudiestöden,

4. begära all den kommande utredningen om översyn av studiemedelssystemet gavs i uppdrag all lägga fram förslag'om

1. ell studieslödssystem som tillgodosåg behoven hos både ungdoms-och vuxenstuderande,

2. förenklade beräkningsregler för del särskilda vuxenstudiestödel,

6. besluta alt prövningen mol makes/makas inkomst och förmögenhet
inom studiemedelssystemet slopades,

8. besluta att vuxenutbildningsnämnderna skulle utses av landstingen enligt riktlinjerna i motionen,

12. besluta att vuxenutbildningsavgiften enbart skulle användas för att finansiera vuxenstudieslöden enligl riktlinjerna i molionen.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

1975:1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet hemställts all riksdagen beslutade

I. all hos regeringen begära tillsättande av en ulredning om införande
av studielön,

6. all tim- och dagsludiestöd skulle anslås i den omfattning och enligl de principer som framgick av niotionen,

'7. att kvotering av kollektivt och enskilt sökande av tim- och dagsludiestöd ej genomfördes,

1. att en kraftig höjning gjordes av såväl antalet bidrag som storleken på den icke återbetalningsplikliga delen i fråga om särskill utbildningsbidrag för vuxenstuderande,

2. alt i enlighet med SVUX förslag åldersgränsen för erhållande av särskill studiestöd för vuxna höjdes lill sextio år,

10. att i enlighet med vad som framhållits i motionen make/maka
prövningen i studiemedelssystemet avskaffades,

II. att i enlighet med vad som sagts i molionen barnlillägg och extra
studiemedel förorsakade av dubbel bosättning i fortsättningen ej skulle
vara älerbelalningspliktiga,

3. all inackorderingstillägget, del behovsprövade tillägget och del inkomslprövade tillägget i sludiehjälpssystemei uppjusterades i enlighet med det förslag som framförts i molionen saml alt föräldrarnas inkomstgräns höjdes till 35 000 kr.,

4. all åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg sänktes till sexton år,

5. all ungdomsstuderande med resväg över åttio mil bevifiades tio fria hemresor per läsår och all dessa fick företagas med flyg samt

6. all flnansieringen för täckande av anslag enligl förslag i denna moiion skulle ske genom höjning av arbetsgivaravgiften.

1975:1944 av fröken Rogesiam (c) och herr Andersson i Edsbro (c), vari hemslällls all riksdagen beslutade

6. att rätten till studiemedel maximerades lill en sammanlagd återbetalningsskyldighel av 10 basbelopp,

7. att det statliga bostadstillägget lill barnfamifier ej räknades som inkomst vid beslul om tilldelning av studiemedel,

8. att förmögenhet definierades som skattepliktig förmögenhet enligl förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

9. att hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser alt vid prövning för inkomstprövat tillägg inom sludiehjälpssystemei till den fastställda beskattningsbara inkomsten endasl skulle läggas 10 96 av den behållna förmögenheten som översteg 50 000 kr..

1975:1945 av fröken Sandell m.fl. (s),

1975:1946 av fru Sundberg (m), vari hemställts alt riksdagen hos re-

geringen skulle anhålla om bestämmelser avseende utökning av antalet utbelalningstillfällen för studiemedel, samt

1975:1947 av fru Thunvall (s) och fröken Sandell (s), vari hemställts all riksdagen för beaktande beslutade överiämna molionen till den aviserade Ulredningen om det studiesociala systemet.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

10. beträffande behovet av särskilt vuxenstudieslöd vid längre studier avslå motionen 1975:1937 i motsvarande del,

11. beträffande storieken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödel vid längre studier avslä motionerna 1975:1938 och 1975:1940, båda i moisvarande del,

12. belräffande behörighet för vissa grupper att erhålla särskill vuxenstudiestöd vid längre studier avslå molionen 1975:1939 i moisvarande del,

13. beträffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudieslöd vid längre studier avslå motionen 1975:1940 i motsvarande del,

14. beträffande storiek och värdesäkring av timsludie- och dagsludiestöd avslå motionerna l'975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del,

15. beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timsludie- och dagsludiestöd avslä molionerna 1975:1938 och 1975:1939, båda i motsvarande del,

16. beträffande kvotering av sökandena lill limstudie- och dagsludiestöd avslå motionen 1975:1940 i moisvarande del,

17. beträffande studiemedlens storiek avslå motionerna 1975:1201 och 1975:1214, båda i motsvarande del,

18. beträffande uppräkning och värdesäkring m, m, av studiebidraget inom studiemedelssystemet avslä molionerna 1975:1201, 1975:1214 och 1975:1937, samtliga i motsvarande del,

10. beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet avslå molionen 1975:1201 i moisvarande del,

11. belräffande återbetalningsskyldighel i fråga om barntillägg och extra studiemedel avslä molionerna 1975:1201 och 1975:1940, båda i motsvarande del,

12. beträffande utbetalning av studiemedel avslä molionen 1975:1946,

13. belräffande nedre åldersgräns för rätt till studiemedel avslä motionen 1975:1938 i moisvarande del,

14. belräffande sättet för begränsning av del totala studiemedelsbeloppet avslå motionen 1975:1944 i motsvarande del,

15. beträffande behovsprövning mol egen inkomst vid studiemedels-tilldelningen avslå motionerna 1975:1214, 1975:1937 och 1975:1938, samtliga i moisvarande del,

16. belräffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögen-

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

hel vid sludiemedelsiilldelningen avslå motionerna 1975:1214,1975:1937, 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del, samt molionen 1975:1947,

25. belräffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen avslå motionen 1975:1944 i motsvarande del,

26. belräffande förmögenhelsbegreppel vid sludiemedelsiilldelningen avslå motionerna 1975:1937 och 1975:1944, båda i moisvarande del,

27. beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel avslä motionerna 1975:1214 och 1975:1937, båda i motsvarande del,

28. beträffande förlängning av liden för återbetalning av studiemedel avslå motionen 1975:1937 i motsvarande del,

29. beträffande storleken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat tillägg avslä motionen 1975:1940 i moisvarande del,

30. belräffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg avslä molionen 1975:1944 i motsvarande del,

31. beträffande liden för studiehjälp avslä motionen 1975:1945,

32. belräffande inackorderingstilläggets storlek avslä motionerna 1975:1938 och 1975:1940, båda i motsvarande del,

33. beträffande hemreseersättning lill inackorderade elever med anledning av molionerna 1975:1938 och 1975:1940, båda i moisvarande del, ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

34. med bifall lill propositionen 1975:23 och med avslag på molionerna 1975:1938 och 1975:1940, båda i moisvarande del, anta den i proposiiionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studieslödslagen (1973:349),

35. beträffande förslaget till lag om ändring i studieslödslagen med bifall till proposiiionen 1975:23 och molionen 1975:1201, såvitt avsåg räll lill studiebidrag inom studiemedelssystemet vid studier på gymnasial nivå, saml med anledning av motionen 1975:1214, såviii avsåg fribeloppel vid behovsprövning mot makes inkomst vid sludiemedelsiilldelningen, anta vid proposiiionen 1975:23 fogat förslag lill lag om ändring i studieslödslagen (1973:349), i den del det inle behandlals under punklen 26 ovan,

36. anta vid propositionen 1975:23 fogat förslag lill lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975,

37. belräffande direktiv till den nya sludiesociala utredningen avslå motionerna 1975:1937, 1975:1938 och 1975:1939, samtliga i motsvarande del,

38. belräffande ulredning om studielön avslå molionerna 1975:1201 och 1975:1940, båda i moisvarande del,

39. belräffande utredning om sludiesociala förmåner lill elitidrottsman avslä motionen 1975:123,

40. belräffande särskilda vuxenulbildningsnämnder

a. med avslag på molionerna 1975:1938 och 1975:1939, båda i motsvarande del, godkänna vad i proposiiionen 1975:23 anförts om inrättande

av särskilda vuxenutbildningsnämnder,

b. med avslag pä molionen 1975:1938 i moisvarande del godkänna vad i propositionen anförls om nämndernas uppgifter,

33. belräffande lag om vuxenutbildningsavgifl och fördelning av av
gifterna på olika ändamål med anledning av regeringens förslag i pro
positionen 1975:23 och med avslag pä motionerna 1975:1937, 1975:1938,
1975:1939 och 1975:1940, samtliga i moisvarande del,

dels anta vid propositionen 1975:23 fogat förslag lill lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse, innebärande all i propositionen föreslagen begränsning av avgiftsunderiagel för vuxenutbildningsavgiften skulle slopas i enlighet med vad som numera gällde i fråga om bl. a. socialförsäkringsavgiflerna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen,

dels godkänna vad som föreslagils i proposiiionen 1975:23 i fråga om fördelning av vuxenulbildningsavgiflerna på olika ändamål för vuxenutbildning,

beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödel avslå motionerna 1975:1938 och 1975:1939 i moisvarande delar,

godkänna vad som föreslagits i proposiiionen 1975:23 i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975,

till Centrala studieslödsnämnden m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 13 454 000 kr.,

till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 557 000 000 kr.,

lill Koslnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 300 000 kr.,

till Ersättning lill postverket och riksbanken förderas bestyr med studiesociall stöd för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 077 000 kr.,

till Bidrag lill avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgelåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

med bifall lill proposiiionen 1975:1 och med avslag pä motionen 1975:1217 lill Bidrag lill hälso- och .sjukvård för studerande för budgelåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 1 750 000 kr.,

lill Ersättning lill vissa lärarkandidater för budgetåret 1975:76 anvisa ett förslagsanslag av 21600 000 kr.,

till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl anslag av 1 000 kr.,

lill Sludiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 pä kapilalbudgeten under statens ullåningsfonder anvisa ett invesleringsanslag av 510 000 000 kr.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Reservationer hade avgivits

belräffande behovel av särskilt vuxenstudieslöd vid längre studier

Nr 83 1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att utskottet

Tisdagen den "" ""'' ""

20 mai 1975 riksdagen med anledning av molionen 1975:1937 i moisvarande

_____________ del hos regeringen begärde nytt förslag till höstens riksmöte om särskill

Vuxenutbildningen, vuxenstudieslöd vid längre studier, inordnat i studiemedelssystemet, m. m.

beträffande storieken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödel vid längre studier

2. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Magnusson i Nennesholm
samt fröken Pehrsson och fröken Rogesiam (samtliga c) vilka ansett alt
ulskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionen 1975:1938 och med avslag pä motionen 1975:1940, båda i moisvarande del, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

3. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som ansett all utskottet under
2 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1975:1940 och med avslag på molionen 1975:1938, båda i moisvarande del, gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

belräffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudieslöd vid längre studier

4. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som ansett all ulskottet under

4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av molionen 1975:1940 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

beträffande storlek och värdesäkring av timsludie- och dagsludiestöd

5. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogesiam (c) samt herr Jons
son i Mora (fp) vilka belräffande värdesäkring av stöden ansett all ut
skollet under 5 bort hemställa

a. att riksdagen belräffande storleken av timsludie- och dagsludiestöd
skulle avslå motionen 1975:1940 i moisvarande del,

b. all riksdagen belräffande värdesäkring av timsludie- och dagslu
diestöd med anledning av molionerna 1975:1938, 1975:1939 och
1975:1940, samtliga i moisvarande del, gav regeringen lill känna vad
reservanterna anfört,

6. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anseit alt utskottet under

5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del, gav regeringen lill känna vad reservanten anfört, 14

belräffande behörighet för vissa grupper alt erhålla timsludie- och dagsludiestöd

7. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogesiam (c) saml herr Jonsson i Mora (fp) vilka ansett all utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1938 och 1975:1939, båda i moisvarande del, gav regeringen lill känna vad reservanlerna anfört.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

belräffande kvotering av sökandena lill timsludie- och dagsludieslöden

8. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som ansett alt utskottet under
7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:1940 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

belräffande studiemedlens storiek

9. av herrar Jonsson i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk) vilka
ansett all ulskottet under 8 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionerna 1975:1201 och 1975:1214, båda i motsvarande del, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

belräffande uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet

10. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m), Jonsson i Mora (fp) och
Hagberg i Boriänge (vpk) vilka ansett aU ulskottet under 9 bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionerna 1975:1201, 1975:1214 och 1975:1937, samtliga i moisvarande del, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet

11. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som ansett att utskottet under

10 bort hemställa

att riksdagen med anledning av molionen 1975:1201 i moisvarande del gav regeringen lill känna vad reservanten anfört,

belräffande återbetalningsskyldighel i fråga om barntillägg och extra studiemedel

12. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som ansett alt utskottet under

11 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionerna 1975:1201 och 1975:1940, båda i moisvarande del, gav regeringen lill känna vad reservanten anfört.

belräffande utbetalning av studiemedel

13. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett all utskottet under 12 bort hemställa

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

alt riksdagen med bifall till motionen 1975:1946 gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

beträffande sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppel 14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Magnusson i Nennesholm

samt fröken Pehrsson och fröken Rogesiam (samtliga c) vilka ansett att

utskottet under 14 bort hemställa all riksdagen med anledning av molionen 1975:1944 i motsvarande

del gav regeringen lill känna vad reservanlerna anfört.

belräffande behovsprövningen mot egen inkomst vid sludiemedelsiilldelningen

15. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m) och Mag
nusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken
Rogesiam (c) saml herr Jonsson i Mora (fp) vilka ansett att utskottet
under 15 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till molionen 1975:1937 i moisvarande del och med anledning av molionerna 1975:1214 och 1975:1938, båda i motsvarande del, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande behovsprövningen mol makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen

16. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m) och Jonsson i Mora (fp)
vilka ansen au utskottet under 16 bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionerna 1975:1214, 1975:1937, 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del, och molionen 1975:1947 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

17. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som beträffande behovspröv
ningen mol makes inkornsl ansett att utskottet under 16 bort hemslälla

a. all riksdagen belräffande behovsprövningen mol makes inkomst
med anledning av molionerna 1975:1214, 1975:1937, 1975:1938,
1975:1939 och 1975:1940, samtliga i moisvarande del, och molionen
1975:1947 gav regeringen lill känna vad reservanten anfört,

b. att riksdagen beträffande behovsprövningen mol makes förmögen
het skulle avslå motionerna 1975:1214, 1975:1937, 1975:1938 och
1975:1939, samtliga i moisvarande del,

beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen

18. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Magnusson i Nennesholm
saml fröken Pehrsson och fröken Rogesiam (samtliga c) vilka ansett att
ulskottet under 17 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1944 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört.

belräffande förmögenhelsbegreppel vid sludiemedelsiilldelningen

19. av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m) och Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken Rogesiam (c) samt herr Jonsson i Mora (fp) vilka ansett att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1937 och 1975:1944, båda i motsvarande del, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

belräffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel och förlängning av tiden härför

20. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att utskottet
bort hemställa

under 19

all riksdagen beträffande avgiftsunderiagel vid återbetalning av studiemedel med anledning av motionerna 1975:1214 och 1975:1937, båda i moisvarande del, gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört,

under 20

alt riksdagen beträffande föriängning av tiden för återbetalning av studiemedel med anledning av motionen 1975:1937 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande storieken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat tillägg

21. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som ansett att utskottet under
21 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1975:1940 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat tillägg

22. av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogesiam (c) saml herr Jons
son i Mora (fp) vilka ansett att utskottet under 22 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1944 i motsvarande del gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande inackorderingstilläggels storlek

23. av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogesiam (c) saml herr Jons
son i Mora (fp) vilka ansett alt utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1938 i motsvarande del samt med anledning av motionen 1975:1940 i motsvarande del godkände vad reservanterna anfört.

24. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som ansett att utskottet under 24 bort hemställa

2 Riksdagens protokoll 1975. Nr 83-84

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

all riksdagen med bifall lill molionen 1975:1940 i motsvarande del och med anledning av molionen 1975:1938 i motsvarande del godkände vad reservanten anfört,

beträffande hemreseersältning till inackorderade elever

25, av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson

i Nennesholm (c) och Fridolfsson (m), fröken Pehrsson (c) och fröken

Rogestam (c) samt herr Jonsson i Mora (fp) vilka ansett att utskottet

under 25 bort hemslälla att riksdagen med bifall till molionen 1975:1938 och med anledning

av motionen 1975:1940, båda i motsvarande del, gav regeringen till känna

vad reservanterna anfört.

26. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) samt herr Jons
son i Mora (fp) vilka - under förutsättning av bifall till reservationerna
nr 23 och 25 - ansett att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1938 i motsvarande del och med anledning av propositionen 1975:23 och motionen 1975:1940 i motsvarande del skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 3 kap, 7§ lagen om ändring i studieslödslagen (1973:349),

27. av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som - under förutsättning av
bifall till reservaiionen nr 24 - ansett alt utskollet under 26 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1975:1940 i motsvarande del och med anledning av propositionen 1975:23 och motionen 1975:1938 i motsvarande del skulle anta av reservanten föreslagen lydelse av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studieslödslagen (1973:349),

28. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka - under förut
sättning av bifall lill reservaiionen nr 25 - ansett att utskottet under
26 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:23 och motionerna 1975:1938 och 1975:1940, båda i moisvarande del, skulle anta av reservanlerna föreslagen lydelse av 3 kap. 7 S lagen om ändring i studieslödslagen (1973:349), innebärande alt inackorderingstillägg, vilket också omfattade rätt till fria hemresor, skulle utgå med 170 kr. i månaden lill studerande som behövde inackordering.

belräffande utredning om studielön

29. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som ansett att utskottet under 30 bort hemslälla

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:1201 och 1975:1940, båda i motsvarande del, hos regeringen begärde ulredning och förslag rörande införande av studielön, varvid särskill borde beaktas studielönens betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre ulbildning.

belräffande särskilda vuxenutbildningsnämnder

30. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m) och Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken Rogestam (c) saml herr Jonsson i Mora (fp) vilka ansett att utskottet under 32 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande inrättande av särskilda vuxenutbildnings
nämnder med bifall till motionerna 1975:1938 och 1975:1939, båda i mot
svarande del, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

b. all riksdagen beträffande dessa nämnders uppgifter med bifall till
motionen 1975:1938 i motsvarande del gav regeringen lill känna vad
reservanterna anfört.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål

31. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka - under förut
sättning av bifall till reservationen nr 1 - ansett att utskottet bort hem
ställa

under 33

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1937 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del, skulle

dels avslå vid propositionen 1975:23 fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgifl,

dels förklara att vad som föreslagits i propositionen i fråga om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna inte påkallade något riksdagens yttrande,

under 37

att riksdagen till Studiebidrag m. m, för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag om 566 000 000 kr,,

under 43

att riksdagen till Bidrag till administration av och information om vuxenstudieslöd m, m, för budgetåret 1975/76 anvisade etl anslag av 4 800 000 kr,,

32, av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogesiam (c) samt herr Jons
son i Mora (fp) vilka ansett att utskollet bort hemställa

under 33

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975:23 och molionerna 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samfiiga i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975:1937 i motsvarande del skulle

dels anta vid propositionen fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 och 4 §§ skulle erhålla av reservanterna föreslagen lydelse, innebärande bl. a. att vuxenutbildningsavgiften inte skulle få användas för annat ändamål än bidrag inom de olika vuxen-studiestödsformerna,

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

dels ge regeringen till känna vad reservanterna anfört i fråga om fördelning av vuxenulbildningsavgiflerna på olika ändamål,

under 43

alt riksdagen till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgelärei 1975/76 anvisade eil anslag av 4 800 000 kr„

under 44

all riksdagen lill Sludiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisade elt investeringsanslag av 525 000 000 kr,,

33, av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som ansett att utskottet under
33 bort hemställa

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna på olika ändamål med anledning av regeringens förslag i propositionen 1975:23 och motionerna 1975:1938, 1975:1939 och 1975:1940, samtliga i motsvarande del, samt med avslag på motionen 1975:1937 i motsvarande del skulle

dels anta vid propositionen 1975:23 fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § skulle erhålla av reservanten föreslagen lydelse,

dels ge regeringen lill känna vad utskottet anfört i fråga om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna på olika ändamål,

dels hos regeringen begära förslag under innevarande år om en höjning av vuxenutbildningsavgiften i enlighet med vad reservanten anfört,

beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

34, av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nen
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) samt herr Jons
son i Mora (fp) vilka ansett alt utskollet under 34 bort hemslälla

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:1938 och 1975:1939, båda motionerna i motsvarande del, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

35, av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att utskottet
under 41 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till niotionen 1975:1217 och med anledning av propositionen 1975:1 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgelåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 1 750 000 kr.

Till betänkandet hade fogals elt särskill yttrande av herrar Carisson i Vikmanshyttan (c) och Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) samt herr Jonsson i Mora (fp).

Hen TALMANNEN:

Överläggningen rörande socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14

får omfatta även utbildningsutskottels belänkande nr 16, men yrkanden Nr 83

beträffande sistnämnda betänkande framslälles först sedan detsamma fö- t- . „ .

Tisdagen den

"■■eits. 20 maj 1975

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c): Vuxenutbildningen,

Herrlalman! Socialförsäkringsuiskollels belänkande nr 14 är 1975 berör m. m. en rad frågor på ulbildningens område, alltifrån vidgad vuxenutbildning till förbättrat studiesociall stöd. Därmed bör rimligen ytteriigare några av de gamla utbildningshindren-ekonomi och bostadsorl - raseras. Fortfarande är det dock en snedrekrytering till högre studier. Barn till föräldrar med goda inkomster och hög utbildning har helt andra möjligheter till högre studier och utbildning än övriga barn. Studielraditionen i hemmen spelar fortfarande en dominerande roll när det gäller högre ulbildning. Dock skall här sägas att möjligheterna till studier vidgats väsentligt som en föfid av den utbyggnad av värt skolväsende som skett i sen lid.

Några siffror frän Kopparbergs län ger en god bild av de förändringar som skett, av det föränderlighelens samhälle vi lever i. Siffrorna ger också en bild av den brist pä utbildningsmöjligheter som 1920-lalets och 1930-lalels barn och ungdomar ställdes inför. Vid det enda gymnasium som dä fanns i Kopparbergs län intogs ännu i mitten av 1930-talet 60 ä 70 barn till gymnasiestudier per år. När i slutet av 1960-talet intagning skedde till det "gamla" gymnasiet hade antalet gymnasier ökat lill sju. Antalet elever som fick tillträde till gymnasiestudier var över 1 200,

För dem som upplevt den gamla tiden med brist på utbildningsmöjligheter är detta en källa till stilla glädje. Vad som för oss bara var en dröm - att fä läsa och lära - blev för våra barn verklighet och är i dag verklighet. Del bör vid detta tillfälle också få sägas att mänga av oss med bitterhet vandrade ut genom skolgrinden när examen i sjätte klass var över. Det kändes svårt att det inle gavs möjligheter att läsa vidare.

Att få inhämta vetande och kunskaper i ungdomen ger självfallet goda möjligheler både till yrkesval och goda inkomster i framtiden. Alt kunskaper och velande ocksä har ett egenvärde genom att göra livel rikare finns del anledning att understryka.

Del kan läggas många aspekler pä den lågutbildades situation. Jag har många gånger påpekat här i riksdagen alt det är de som har den kortaste skolutbildningen som fått de tyngsta och sämsta jobben, som haft den sämsta betalningen och den längsta arbetstiden och som slutligen haft och har den högsta pensionsåldern. Att vara lågulbildad är i mänga stycken elt handikapp, som bättre utbildade ofta varken känner till eller har känsla för. Frän dessa utgångspunkter, med vad jag här anfört, är det angelägel att möjligheler skapas för en vidgad vuxenutbildning.

Erfarenheterna visar att välutbildade efterfrågar fortbildning och vidareutbildning i högre grad än andra. Förändringar i arbelslivet, siudievana och studieambition spelar här en slor roll.

All den vidgade vuxenutbildningen är elt stort arbetsfält framgår av
det siffermaterial som redovisas i propositionen 23. Därav framgår att 21

Nr 83 år 1970 hade i åldersgruppen 60-64 är 86 96 endasl folkskola plus eventuell

Tisdagen den yrkesutbildning som formell utbildningsnivå. I åldersgruppen 25-29 år

20 mai 1975 ' ' " hade folkskola och yrkesutbildning som formell ut-

--------------- bildning medan däremot i åldersgruppen 20-24 år moisvarande antal var

Vuxenutbildningen, 34 %. Försl där syns nu den nya skolans genombrott. Mest markant
m. m. är skillnaden mellan äldre och yngre dä del gäller språkundervisningen.

Alla yngre har i skolan lärt sig ett främmande språk medan endast en liten begränsad grupp av de äldre haft möjlighel lill delta. Ocksä där finns en nog så slor klyfta som den som inte fått möjlighel lill språkutbildning upplever såsom det handikapp som det verkligen är.

Men, säger någon, med dagens skola kommer gruppen lägutbildade att minska snabbt. Ja, om det vore sä väl. Sanningen är emellertid, all ännu är 2000 kommer närmare 50 96 av den arbetsföra befolkningen att tillhöra gruppen lägutbildade med alla de konsekvenser såväl för den enskilda människan som för samhället som del innebär.

När man har dessa perspektiv i blickfånget framstår del som en slor och angelägen fråga att finna vägar till en vidgad vuxenutbildning. Alt särskilda insatser mäste till för att öka möjligheterna och intresset för en vidgad vuxenutbildning för alla lägutbildade - observera att jag vill betona-ordel "alla" - borde det inte råda några delade meningar om. Proposiiionen 23 bygger pä de utredningar som kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning, FÖVUX, samt kommittén för studiestöd ät vuxna, SVUX, framlagt. Socialförsäkringsutskottet har utöver propositionen 23 i berörda delar också behandlat en rad motioner. Del skall här sägas alt utskottet i viss omfattnijig arbetat urtider tidspress. Tyvärr måste jag också konstatera att propositionen 23 i vissa delar inte förfiänar något högt betyg. Bristen pä objektivitet liksom felaktigheterna i detafier borde inte vara förenliga med ett förslag från utbildningsdepartementet.

Propositionen är i långa stycken en partsinlaga som för tankarna till alt vi är på väg mot etl korporativl samhälle. Den som fått sin fostran i Folkrörelsesverige har anledning alt sälla mänga frågetecken i marginalen när han läser propositionen. Utskottsbehandlingen och reservationernas mångfald - 35 stycken - jämte ett särskilt yilrande bör vara en tankeställare för utbildningsministern, detta även om han med partidisciplinens och lottens hjälp kan få riksdagen att godkänna hans förslag. I slora och viktiga frågor är det angeläget att del finns elt brett beslutsunderlag i folkmeningen och i riksdagen. Vi brukar i socialförsäkringsutskotlel kunna finna samförståndslösningar i saklighetens namn. Tyvärr måsle jag konstatera alt det inte varit möjligt här. Proposiiionen skulle bifallas. Uirymme för befogade förbättringar enligt motionerna har inle givils.

Vuxenutbildningen har under senare är blivit en alltmer belydelsefull

del av utbildningssektorn. Del är naturligt, när fortfarande huvuddelen

av den vuxna befolkningen endast har sex eller sju års skolgång. Försök

22 har gjorts all finna vägar för all nä de korttidsutbildade och erbjuda

dem studiemöjligheter i syfte alt därigenom överbrygga utbildningsklyftan mellan yngre och äldre. En sådan inriktning har varit både önskvärd och nödvändig mol bakgrunden av den omfattande reformverksamhet och expansion som präglat ungdomsutbildningen. Centerpartiet har varit starkt pådrivande när det gällt en sådan utveckling av vuxenutbildningen. För ett parti som lever nära verkligheten har del varit naturligt att engagera sig för de lågutbildades situation.

Antalet människor som tar del av vuxenutbildning i olika former har under senare är ökat väsentligt. Della är en positiv utveckling. Trots betydande insatser har inte det breda utbildningsflödet nått ut till de grupper som har de största behoven, nämligen de korttidsutbildade. Mol den bakgrunden är del naturiigt att en reformering av vuxenutbildningen nu inriktas på intensifierade insalser för att nå de korttidsutbildade.

Med en vidgad vuxenutbildning föfier också frågan om målsättningen för studierna, om vad man syftar lill. Jag skulle vifia peka på några områden som jag betecknar som väsentliga.

I propositionen påpekas att med den förändring vi fäll i arbelslivet, med den demokratiseringsprocess som där pågår när det gäller möjligheten att påverka sin situation, är det angeläget att man får och kan bedriva fackliga studier. Jag delar den meningen. Sådana studier har ur många synpunkter väsentliga uppgifter att fylla.

Jag menar att också yrkessludier är väsentliga och angelägna. Det samhälle som vi upplever, med en enorm teknisk utveckling, ställer ökade krav över huvud taget på medborgarna, inte minst ute pä arbetsplatserna. En lärare sade till mig en gäng: "Det räcker inte med att bara lära sig hur man gör en sak. Det är också viktigt att veta varför man gör så eller sä." Jag har funderat pä den problematiken, och jag tror att del är rätt som han säger. Goda yrkeskunskaper är viktiga för ell meningsfullt arbeie, och elt meningsfullt arbeie är underlaget för arbetsglädje.

Jag tror alt det finns anledning att slryka under de gamla folkbildningsidealen, som nu lycks vara på avskrivning pä många håll. Den pensionerade Brunnsviksreklorn och idealisten Alf Ahlberg har ullalal sin oro över detta att folkbildningsidealen alltmera lappats bort i bild-ningsarbetel. Fär jag säga att del är angeläget att humaniora ges elt ökat utrymme och att man beaktar kunskapens och kulturens egenvärde för den enskilda människan - men ocksä för samhället!

Vi barett ökat behov av samhällskunskaper, inle minst för all kunna värna demokratin och den folkliga självstyrelsen men också för alt man skall kunna bevaka och försvara sin räll och rättssäkerhet i samhället, som lyvärr ibland trampas på tårna. Lål mig bara här erinra om all låginkomslutredningen redovisade att 25 96 av människorna kände sig definitivt utlämnade gentemot myndigheterna. Det visar att behovel av goda samhällskunskaper är vikligl.

För det femte vill jag peka pä behovel av ökade språkkunskaper. Vi har i vårt land åtskilliga hundra lusen invandrare som vill försöka inpassa sig här. För dessa är det angeläget alt fä lära sig det svenska

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

språket. Men för många här i Sverige är det ocksä angeläget alt skaffa sig kunskaper i ett främmande språk för att på del sättet fä vidgade kommunikationsmöjligheter.

När man går ut och vill verka för en vidgad vuxenutbildning, tror jag det är angeläget att man har klart för sig vilken målsättningen är - vad man vill ge med denna utbildning. På det sättet har man större möjligheter att få underlag för anslutning till vidgad vuxenutbildning. Som jag ser det behövs här, om man skall kunna aktivera den verksamheten, en rad åtgärder:

En aktiv uppsökande verksamhet måste bedrivas av alla som erbjuder utbildning. Del innebär all studieförbunden självfallet ocksä måste vara med i bilden,

De studerande mäste garanteras ekonomisk trygghet under utbildningen,

Ulbildningen måste organiseras i former som är attraktiva för alla grupper, dvs. det måste finnas elt rikt differentierat utbud.

Utbildningen måste pedagogiskt anpassas efter vuxenstuderandes krav och behov.

Elt utvecklingsarbete efter dessa riktlinjer är nödvändigt för att den numera allmänt omfattade principen om återkommande ulbildning skall kunna förverkligas, detta utan att vissa grupper släpar efter. Vuxenutbildningen är en naturlig och viklig del av värt utbildningsväsende som ständigt måste utvecklas så att den passar de vuxnas utbildningsbehov.

Elt rikt och allsidigt utbildningsutbud, som jag nyss talade om, är viktigt för all tillgodose en bred efterfrågan, för att öka intresset för utbildning. Det är med andra ord nödvändigt alt en väl avvägd och för vuxna anpassad utbildning står till förfogande. Delta är särskill angelägel för ambitionen alt nå de korttidsutbildade. Denna grundläggande princip ställer stora krav pä utbildningsanordnare, i detta fall främst studieförbund och kommunal vuxenutbildning. Det är därför väsentligt alt ökade resurser ställs till deras förfogande.

Särskilt studieförbundens verksamhet är rikt differentierad. Studiecirkelformen har visat sig vara en bra form för studier för mänga korttidsutbildade. Den anpassning i studietakl och studietider som cirkelverksamheten erbjuder gör det möjligt alt forma undervisningen efter skilda önskemål. Vi i cenlern finner detta vara värdefullt och vill därför slå vakt om studieförbundens karakiär av fria och frivilliga folkbildare.

Kommunal vuxenundervisning lillgodoser väsentliga behov för mänga när det gäller all erhålla formell kompelens för all vinna inträde till högre studier eller fä kompetens för ett visst yrke. Efter är 1970 har antalet elever i kommunal vuxenundervisning minskat. Vårterminen 1974 var elevantalet 131 000. Pä grund av detta har vissa rekryteringsfrämjande åigärder vidtagits. Resultatet därav har bl. a. blivit alt gränsen mellan studieförbunden och kommunal vuxenundervisning pä en del häll upplevs som oklar både för anordnare och för deltagare.

Det är angeläget alt understryka värdet av dels ell frilt och frivilligt

folkbildningsarbete, dels den utbildning som bedrivs genom kommunal vuxenundervisning. Båda dessa utbildningsformer kompletterar varandra. Men för att man skall kunna säkerställa en ändamålsenlig utveckling anser vi att frågan om arbetsfördelningen mellan studieförbunden och kommunal vuxenundervisning med det snaraste måste utredas. Del måsle här bli klarare rågångar.

Vuxenulbildningen måste ses i ett perspektiv där insatserna över hela utbildningsfältet i ökad utsträckning inriktas pä återkommande studier. Ett rikt och allsidigt utbud måste därför prioriieras. Skilda utbildningsanordnare måste ges likvärdiga möjligheter att arbeta.

Efter dessa allmänna reflexioner övergår jag till att tala om den uppsökande verksamheten.

En ökad satsning på uppsökande verksamhel inom vuxenulbildningen framstår alltmera som den främsta möjligheten alt nå ut med information om olika studiemöjligheter. Det är genom en aktiv insats frän studieförbunden och den kommunala vuxenulbildningen som alla kan nås och motiveras för studier. Det är viktigt att möjligheterna lill insatser på detta område kraftigt förbättras.

Studieförbunden har genom sin breda förankring i olika folkrörelser goda förutsättningar för ökade insatser med uppsökande verksamhet. Dessutom har förbunden mänga års erfarenhet av uppsökande verksamhel inom folkrörelser, pä arbetsplatser och i bostadsområden. Dessa erfarenheter har visat att personer med olika åskådningar och värderingar myckel väl kan samverka då det är fråga om studie- och bildningsverksamhet. Den grundläggande principen för ell frill och frivilligt studiearbete är dels alt olika idéiriktningar skall ges möjlighel alt fritt arbeta, dels att personer med olika idéinriktningar kan samarbeta. Enligt centerns uppfattning bör således den uppsökande verksamheten i princip byggas ut genom studieförbunden och med utnytfiande av deras medlemsorganisationer.

Funktionärer och medlemmar inom organisationerna är en viktig grupp ur vilken studieorganisatörer kan rekryteras. Härigenom kan den förankring inom olika verksamhetsområden, som folkrörelserna har, tas till vara. De fackliga organisationernas studieorganisatörer kommer all ha en viktig uppgift för att nå gruppen korttidsutbildade på de slörre arbetsplalserna. Där kan dock, liksom i bostadsområden och pä mindre arbetsplatser, även studieorganisatörer med annan förankring göra en god insats.

För centern är del således naturligt all studieförbunden bedriver uppsökande verksamhel såväl självständigt som i nära samarbete med sina medlemsorganisationer.

Enligt centerns mening bör studieförbundens centrala roll i den uppsökande verksamheten poängteras vid valet av stödform. Studieförbunden bör således själva vara huvudmän för den uppsökande verksamheten. Därigenom får olika studieförbund en likvärdig slällning, vilkel skapar bättre förutsättningar för ett brett och allsidigt kursutbud. En sådan ord-

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

ning innebär alt studieförbund självständigt eller i samarbete med medlemsorganisation ges möjlighel att söka bidrag för uppsökande verksamhel.

Mot bakgrund av studieförbundens erfarenheter av uppsökande verksamhet och den roll vi vill ge studieförbunden i detta sammanhang är den avgränsning till och fördelning av medlen mellan arbetsplatser och bostadsområden som. föreslås i proposiiionen omotiverad. Del centrala är all verksamheten vänder sig till alla korttidsutbildade. Studieorganisatörerna bör utbildas för all la till vara alla tillfällen där korttidsutbildade kan nås med information.

Vi vill särskilt erinra om de svårigheler som finns utanför arbetsplatserna, t. ex. när det gäller att nä vissa invandrargrupper. Det är viktigt att studieförbunden sländigl är öppna för nya idéer och initiativ inom den uppsökande verksamheten, enär uppgiften är mycket omfattande. Det är nämligen sä att antalet personer i åldern 20-64 år - alltså i de arbetsföra åldrarna - är 4,7 mifioner, I de fackliga organisationerna finns del, såsom redovisas i propositionen, 2,6 mifioner medlemmar. Mänga av dessa är engagerade i studieverksamheten inom de olika studieförbunden. Utanför fackliga organisationer finns dessutom 2,1 mifioner personer i åldern 20-64 år. Del är angeläget att dessa grupper ocksä engageras och ges möjlighel lill en vidgad vuxenutbildning. Där har studieförbunden med sin erfarenhet och sill allsidiga utbud av ulbildningsaktiviteter en stor uppgift all fylla. Alla måsle få del av vuxenutbildningen.

Enligt vår uppfallning bör således de i proposiiionen föreslagna bidragen för uppsökande verksamhel pä arbetsplatser och i bostadsområden saml medlen för utbildning av studieorganisatörer- tillsammans 6 mifi. kr. - kanaliseras via vuxenulbildningsnämnderna till studieförbunden. Medlen skall ulnyUjas för genomförande av projekt inom den uppsökande verksamheten med inriktning på korttidsutbildade och för utbildning av studieorganisatörer. Den uppsökande verksamhet som nu initieras bör vara av slort värde för utredningen Studiestöd ät vuxna (SVUX).

Frän dessa principiella synpunkler går jag nu över till alt anföra några synpunkler på reservalionerna.

Enligl propositionen skall särskild vuxenulbildningsnämnd utses i varje län. Dessa nämnder bör i administrativt hänseende liksom studiemedelsnämnderna vara knutna lill centrala siudiemedelsnämnden (CSN). Vuxenulbildningsnämnderna bör enligl proposiiionen besluta om fördelningen av medel lill uppsökande verksamhel samt bevifia dels sädana särskilda vuxenstudieslöd som inle avser högskoleutbildning, dels timsludie- och dagsludiestöd. Statsrådet föreslår alt denna särskilda vuxenulbildningsnämnd skall bestå av nio ledamöier varav tre skall företräda facklig organisalion med LO som huvudorganisation samt tvä facklig organisalion med TCO som huvudorganisation. Fyra ledamöier bör vara politiskt valda förtroendemän inom primärkommun eller landstingskommun. Av dem fordras att de är väl förtrogna med utbildningsväsendet inom kommun och län. Företrädare förde fackliga organisationerna skall

domineras av berörda FCO-dislrikl och regionala TCO-kommilléer i den ordning huvudorganisationerna bestämmer och sedan förordnas av regeringen enligl utbildningsministerns förslag.

Propositionens förslag ler sig märkligt, därför all det underkänner landsting och kommuner som via sina nämnder ansvarar för ulbildnings-verksarhheten. Del underkänner ocksä den poliliska demokratin och leder in mol etl korporativsamhälle. Enligt centerns uppfallning är det väsentligt att vuxenulbildningsnämnden ges en sådan sammansättning all den speglar regionens befolkningssammansällning och utbildningsbehov. Därför bör landstinget utse vuxenutbildningsnämnden i dess helhet. Det finns anledning utgå frän att denna dä får en sammansättning som väl tillgodoser de skifiande intressen som finns inom resp. fackliga organisalioner, folkrörelser, näringsliv etc. Del bör stå de landsting som sä önskar fritt all lägga de uppgifter som ankommer pä den särskilda vuxenulbildningsnämnden pä någon av de redan befintliga nämnderna inom landstinget, t. ex. utbildnings- eller kulturnämnden. Därigenom vinner man fördelen av att utnyUja en redan befintlig administration och undviker all bygga upp ylleriigare ell nyll administrativt organ.

För den som är uppväxt i Folkrörelsesverige ler sig det föreliggande förslaget som märkligt. Jag har sagl del förut. Denna fråga om en vidgad vuxenutbildning berör hela svenska folket och är alldeles för slor för all man inte skall låta den folkliga självstyrelsen fungera inom den poliliska demokratins ram.

Herr lalman! Jag ber med detta all få yrka bifall lill reservaiionen 30 under punkterna 32 a och 32 b.

Vidare föresläs i propositionen en vidgning av de ämnen som hillills varit prioriterade. Man föreslår att facklig verksamhel också skall tas med och all fackliga studier skall kunna betraktas som elt prioriterat ämne lika väl som undervisning av invandrare i deras hemspråk. Vidare sägs all all facklig utbildning skall las med. Som vi serdet ärdet emellertid svårt att avgränsa de fackliga studierna, och vi frågar oss varför inle också fackliga studier inom lantbrukarnas och småförelagarnas intresseorganisationer blir prioriterade pä moisvarande sätt. Detsamma bör gälla funktionärs- och ledarutbildningen inom organisalioner och folkrörelser. För all trygga jämställdheten mellan olika studieförbund bör riksdagen slå fast all studier i samma ämne och på samma nivå i bidragshänseende måste behandlas lika från samhällets sida oavsett studieförbund. 1 proposiiionen föresläs ocksä olika typer av stöd till kortare ulbildning. Enligl vår bedömning är storleken pä dessa bidrag rimlig och bör kunna bidra till att ge korttidsutbildade ökade möjligheter all utnytfia erbjudna utbildningstillfällen. Bidragen bör i enlighet med SVUX förslag indexregleras. Däremot kan vi inte acceptera en begränsning till enbart arbetstagare. Del finns enligt vår uppfattning slora grupper av korttidsutbildade även inom andra kategorier. Exempel pä delta är hemarbelande, alltså en slor grupp kvinnor, småföretagare, lantbrukare och fiskare. Det är lika väsentligt alt dessa grupper ges ökade möjligheler att ta del av

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

samhällets utbildningssatsningar. Mänga av dessa människor mäste för all kunna della i studier betala en ersättare och bekosta barntillsyn. Även för dem kan ett ekonomiskt bidrag i form av ett limsludieslöd eller dagsludiestöd vara nödvändigt för alt de skall ha möjlighel att delta i studieverksamhet. Jag ber därför att få yrka bifall lill reservaiionen 7.

När det gäller studiehjälpen föreslår statsrådet vidare i propositionen alt inackorderingsbidraget skall höjas från 150 lill 170 kr. per månad. Denna höjning är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. Starka skäl lalar för all inackorderingstillägget bör vara av samma storiek som det högsta resebidraget. Vi föreslår därför att inackorderingstillägget höjs till 195 kr, per månad. Därmed ges frihet att väfia mellan att resa lill skolorten, där sä är möjligl, och alt acceptera inackordering. Från denna utgångspunkt yrkar jag bifall lill reservaiionen 23,

Frågan om fria hemresor för de elever i gymnasieskolan som måste inackorderas har upprepade gånger behandlats i riksdagen. Detta är främst etl problem för värt lands glesbygdsområden, där avståndet lill närmaste gymnasieorl är stort. Jag har tidigare nämnt den snedrekrytering vi har till högre studier. Det mäste åtgärder lill för att ge ökade möjligheter till gymnasiestudier, som är grunden för fortsatt utbildning. Läginkomst-uiredningen redovisade elt klart samband mellan glesbygd och låg-inkomsler å ena sidan och kortlidsutbildning å den andra. Frekvensen, dvs. antalet studerande som går frän grundskola till gymnasium, är lägre än frekvensen studerande som går från gymnasium till högre utbildning. Det bör vara en tankeställare.

Med dessa uppgifter i blickfånget måste man fråga sig: Vad erfordras för att glesbygdens ungdomar i högre grad skall söka sig lill gymnasiestudier? Att det måste lill särskilda insalser borde vara klart.

Ett av hindren är avståndet till gymnasieorlen, alltså att man mäste inackorderas och vara borta frän hemmet längre eller kortare lid. Det är självfallet inte bara ett fysiskt ulan ocksä ett psykiskt handikapp. Det är etl psykiskt motstånd som dyker upp här. Av den anledningen mäste åtgärder lill som gör det möjligl för eleverna att behälla kontakten med sill hem. Del var av den anledningen som riksdagen biföll en cenlerreservation till socialförsäkringsulskottets betänkande nr 17 är 1973. Därmed sade riksdagen ifrån att inackorderade elever bör "ges räll till fri hemresa varie vecka, delta i de fall de går i den egna g-regionens skola." Det hette vidare: "Förslag därom bör snarast föreläggas riksdagen." Denna reservalion bifölls av riksdagen med 155 röster mot 136.

Vad skedde då? Jo, 1974 konstaterade centrala studiehjälpsnämnden i sin anslagsframställning att man måste lösa frågan om hemreseersäti-ning för yngre sluderande i gymnasieskolan m. fl. skolformer fr. o. m. 1975/76. Departemenlschefen stannade för att del måste till en ulredning angående dessa hemresor. Med anledning därav skrev utskottet:

"Utskottet finner del beklagligt att riksdagens beslul frän 1973 inle kunnat effektueras snabbare men anser sig med hänsyn lill vad som

anförls i årels statsverksproposilion böra godta att hemreseersättning skall utgå försl fr. o. m. budgetåret 1975/76."

Vad föreslår dä departementschefen i årets proposition? Jo, han hänvisar till att centrala sludiehjälpsnämnden lämnat förslag till utformning av hemreseersältning för inackorderade elever i gymnasial utbildning. Det förslaget innebär att eleverna får rätt lill fri hemresa tvä gånger per månad eller högst 18 hemresor per läsår om nio månader. I departementschefens skrivning finns icke ett ord om riksdagens beslut av år 1973, ej heller någonling om riksdagens beslut av år 1974. Del är i högsta grad anmärkningsvärt. Nog bör väl en utbildningsminister kunna läsa vad riksdagen uttalat år 1973 och 1974 och på något sätt kommentera det i 1975 års staisverksproposition. Menar verkligen utbildningsminislern att riksdagens beställningar, som uttryckts i sä klara ordalag, inle behöver föfias? Det var ett enigt socialförsäkringsulskotl som år 1974 skrev all det var beklagligt att man inte fält något förslag. Nog måste det vara genant för ulskollels medlemmar, inte minst för dess herr ordförande, all utbildningsministern nu ändå inte framlägger något förslag i den här frågan, utan hell enkelt struntar i riksdagens klara beslul om att gymnasieelever inom egen gymnasieregion skall erhålla en fri hemresa per vecka.

Handläggningen av denna fråga har emellertid ocksä en allvariig innebörd, som regeringspartiet bör tänka pä, nämligen trovärdigheten bakom framlagda förslag och fattade beslut i utskott och riksdag. Denna fråga om fria hemresor var en del i etl helt paket av frågor. - Jag hoppas verkligen alt delta inte skall upprepas. Vad som här skett är till skada för vårl parlamentariska arbeie, och jag tror också att del bidrar lill all tilltron till politiker inle är alllför hög. De fel som har begåtts här -att utbildningsministern inte framlägger förslag om en fri hemresa per vecka i egen gymnasieregion - kan rättas till genom bifall till reservationen 25, vilken jag yrkar bifall till.

När det gäller flnansieringen av vuxenutbildningen har vi accepterat all man skall ta ul en särskild avgift för delta. Vi har gjort det frän den utgångspunkten att dessa medel skall komma alla korttidsutbildade till del, all vi inle fär lämna någon eller några grupper utanför och att avgiften i sin helhet bör användas just för sludiesociala insatser för de korttidsutbildade på säll som vi förordat i motionen 1937. När vi godtar denna särskilda vuxenutbildningsavgift ulgår vi alltså från all alla medborgare som är korttidsutbildade skall beredas erforderligt studiesociall stöd. Vi kan inte-vilket jag lidigare starkt betonat-godta begränsningen, att denna reform skulle gälla endasl anställda. Vi anser vidare all ocksä utbildningsverksamheten i övrigl bör finansieras i vanlig ordning över budgeten.

Med del anförda yrkar jag bifall till reservationen 32.

Övriga reservationer från centern kommer fröken Rogesiam senare att motivera här.

Herr talman! Jag konstaterade inledningsvis all meningarna varil starkt

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

delade i utskollet vid behandlingen av delta ärende. Det gäller främst principerna för hur den uppsökande verksamheten skall ordnas. Vi hävdar bestämt att erfarenheterna från studieförbunden och deras förankring i medlemsorganisationerna måsle ulnylfias. Vi hävdar också bestämt all det vidgade utbudet av vuxenutbildning måsle komma alla medborgare till del. Vi kan således inte godta den avgränsning som de facto propositionens förslag innebär.

Av denna principiella uppfattning följer logiskt att vuxenutbildningsnämnd skall utses av landstingen och vederbörande kommuner. Därmed kommer vuxenutbildningsnämnden att bäst spegla regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov. Har man respekt för den folkliga självstyrelsens idé sä måsle valet av utbildningsnämnd enligl propositionens modell avvisas och detta val läggas hos landstingen.

Med del anförda, herr lalman, yrkar jag bifall lill reservationerna 2, 5, 7, 14, 15, 18, 19, 22, 23 och 25 saml föfidreservationen 26 i berörda delar, vidare reservalionerna 30 samt 32 och 34.

Hen RINGABY (m);

Herr lalman! De 35 reservationer som finns fogade vid socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14 visar väl ganska tydligt att många anser att del f n. flnns en hel del fel i vår sludiestödspolitik. Utan tvekan kan man ocksä säga all studieslödsbestämmelserna är så delafierade och sä krångliga alt en delvis positiv helhet går föriorad i en alldeles onödig byråkrati. För vafie år blir man faktiskt mer och mer övertygad om del riktiga i all skapa ell hell nyll sludiesystem, ell vanligt annuilelslån i bank med slalsgaranti. Alll fler sluderande går också frivilligt över till att finansiera studierna på så sätt att de placerar om sina studielån efter studiernas avslutande. Det sociala trygghetssystem som finns inbakat i del sludiesystem som vi har går fakiiski att applicera även på ett vanligt banklånesystem.

Enligt proposiiionen 23 som vi nu behandlar som utskollsbetänkandet är grundat på skall vi nu ocksä begåvas med ell nytt studiestöd för vuxna. Del är bra, herr statsråd, alt vuxna fär ökade möjligheler att studera, särskill sådana som lidigare inle har fått göra del och som kanske har gåll lågavlönade i mänga år. Men det är definitivt inle bra alt lösa frågan på det sätt som statsrådet här har gjort. Han har gåll ifrån seriösa utredningsförslag som är genomtänkta och remissbehandlade och lagt elt provisorium som verkligen lämnar mycket övrigl att önska.

Socialdemokraterna lalar ganska ofta om jämlikhet, men del här nya vuxenulbildningsstödel är kanske del mest ojämlika som man kan länka sig. Här skapar man verkligen privilegier för elt fåtal - ell sä litet fätal att siödet framstår som ganska meningslöst. Del är så bra privilegier att det här systemet blir utomordentligt dyrt, och därför går del bara att ge privilegierna till myckel få. En promille av befolkningen kommer i åtnjutande av delta stöd, och del är verkligen inle myckel. Fru Sundberg kommer senare att ge exempel på hur della slår i pengar. Jag skall, herr

lalman, i fortsättningen bara redogöra för de reservationer som moderata samlingspartiet har fogat vid socialförsäkringsulskottets betänkande, och jag skall la dem i den ordning de redovisas i betänkandet.

Reservaiionen 1 avser del här särskilda vuxenstudiestödel. De som skall genomgå ulbildning pågrundskole-och gymnasienivå eller som kanske skall ge sig in pä yrkesleknisk högskoleutbildning - det fär de göra redan hösten 1975 - komnier att få mellan fem och tio gånger bällre förmåner än vad andra studerande har. Del tycker vi inte kan vara rimligt. Vi säger däremot ja till timsludieslödel, som är avsett för deltagare i studiecirklar, och till dagstudiestödet, som skall utgå för kortare ämneskurser vid folkhögskolor. Men vi säger nej till den nya arbetsgivaravgift pä 0,15 96 som skall flnansiera det särskilda vuxenstudiestödel.

Del är, herr lalman, ibland förknippat med mod att säga nej lill nägol. Moderala samlingspartiet har några gånger sagl nej, när vi har ansett alt etl förslag inle har varit bra utformat. Och liden har faktiskt i de flesta fallen visat att vi har gjort rätt när vi har sagt nej. Vi får se hur det går med del här nya slödel, men del är inle otänkbart all det kommer att framstå som ganska omöjligt att hanlera i framtiden. Skall man verkligen försöka nå en bredd pä denna möjlighel att studera, får man nog konstruera slödel på elt annat sätt. Vi har ansett all man t. v. bör koppla detta till det vanliga studiemedelssystemet för vuxna och låta den utredning som skall tillsättas fundera vidare på saken.

Bakom reservationen 10 står förutom moderaterna även folkpartiets och vpk:s ledamöier i utskottet. Reservaiionen gäller uppräkning och värdesäkring av bidraget inom studiemedelssystemet. Jag behöver inte orda så myckel om den saken, men del kanske kan vara värdefullt att komma ihåg att det gamla studiemedelssystemet - det vanliga banklå-nesyslemel - faktiskt innebar att man inte var ålerbetalningsskyldig för 25 96 i bollen. Det fungerade bättre pä del sättet; man hade 25 % studiebidrag som inte behövde återbetalas. Del hade man frän börian även i det nya systemet, men på grund av att penningvärdet sjunkit är studiebidragsdelen nu bara 16 96. Det gör alt skuldbelastningen på de sluderande har ökal myckel kraftigt under senare år. Vi anser alllsä att studiebidragsdelen skall räknas upp till 25 96 och värdesäkras på denna nivå.

Fru Sundberg kommer senare alt redogöra för reservationen 13. Den har med utbetalningen av studiemedlen all göra. Utbetalning sker nu bara en gång per termin. Del är fråga om ganska mycket pengar - 6 652 kr. - som på etl lättvindigt säll kan fäs pä en gång. Jag tror all del skulle vara lill nytta för alla parter om utbetalningen kunde delas upp på fler terminer.

Reservaiionen 15, som herr Carlsson i Vikmanshyttan var inne på, gäller behovsprövning mot egen inkomst vid siudiemedelslilldelning. Nu får man ha 40 96 av basbeloppet i hal vårsinkomsl, t. ex. en sommarinkomsi på 3 600 kr. ulan all man förlorar någol av studiemedlen. Men sä fort man kommer över dessa 3 600 kr. reduceras studiemedlen med

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

två tredjedelar av överskjutande belopp. Reservanterna anser, i likhet med centrala studiemedelsnämnden, att studiemedlen skall reduceras endast med hälften av överskjutande belopp och att reduktion skall ske först då inkomsten överstiger 55 % av basbeloppet.

Jag yrkar bifall till reservaiionen 15.

Reservationen 16, som undertecknats av moderata samlingspartiets och folkpartiels ledamöter i ulskottet, gäller behovsprövning mot makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen. Detta inslag i vårt studiemedelssystem har kritiserats kraftigt under läng tid. Tanken att rätten till studiemedel skall vara oberoende av makes inkomst- och förmögenhetsförhållanden bygger på principen att alla, oavsell kön, samlevnadsform och ekonomisk standard, skall betraktas som ekonomiskt självständiga individer.

Jag yrkar bifall lill reservaiionen 16.

Näsla reservalion som moderalerna i likhel med folkpartiet och centerpartiet är med på gäller förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen. Förmögenhet är ju, herr talman, vad som återstår av kapital eller annan förmögenhet när skulderna dragits av. När man söker studiemedel får inte gamla studieskulder dras av från förmögenheten vid bedömning av dennas storlek, vilkel påverkar möjligheterna all få studiemedel. Däremot beräknas underiaget vid återbetalning av studiemedel sä att hänsyn tas till gamla studieskulder. Del bör vara analogi i båda fallen. Jag yrkar bifall till reservationen 19.

Reservationen 20 är en moderatreservalion. Den gäller avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel och förlängning av tiden härför. Del är också en egendomlighet i värt studiemedelssystem att makars älerbelalningsavgifl beräknas inle bara på den egna inkomsten utan även på makens. Herr statsråd, del måste väl ändå vara tokigt att om jag och min hustru har studieskulder skall jag betala en avgift grundad inte bara på min egen inkomst ulan också på en del av min makas. Min maka skall inle belala avgift beräknad pä sin inkomst utan också på en del av min. Jag kan inle förslå logiken i della. Del fär lill föfid all tvä makar med t. ex. 40 000 kr. var i inkomst måste belala avgift inle på ell underlag av 80 000 kr., som man tycker skulle vara normalt, utan på över 100 000 kr., ja, ända upp lill 120 000 kr. Det mäste vara en orimlighet. Jag yrkar således bifall till reservationen 20.

Reservaiionen 25 är också en gemensam borgerlig reservalion. Här skulle jag kunna instämma i vad herr Carlsson i Vikmanshyttan sade i den myckel kritiska formulering han använde gentemot statsrådet när det gäller hemreseersältning till inackorderade elever. Det är faktiskt märkligt all man när riksdagen 1973 har fattat beslul inte effektuerar detta beslul och går in för en fri hemresa i veckan inom den egna gymnasieorten och för dem som bor utanför den egna gymnasieorlen tvä hemresor i månaden. Jag hoppas all detta verkligen kommer all åtgärdas med det snaraste.

Reservationen 28 hänger samman med reservationen 25, är bara en föfidreservalion till den.

När vi kommer till vuxenulbildningsnämnderna, som finns omnämnda i reservaiionen 30, är del också verkligen en egendomlighet. Jag har roat mig med all räkna ul, herr statsråd, att om det bara finns fem socialdemokrater i ett län med 275 000 eller 300 000 människor så får socialdemokraterna ändå majoritet i vuxenulbildningsnämnderna om tre av de fem råkar sitta hos LO och två hos TCO. Del behöver inte vara fler socialdemokrater. Är det demokrati, herr slalsråd? Är del demokrati är 1975 att fem socialdemokrater i etl län skall kunna skapa majorilel i de här mycket vikliga nämnderna, som skall ha en myckel grannlaga uppgift? Jag kan sväriigen tänka mig det. Vuxenutbildningsnämnderna måsle i sin helhet väfias av landstingen. Då får man den parlamentariska sammansättning som svarar mol det parlamentariska läget i resp. län. Jag tror ocksä all man skulle kunna fiäna litet organisatoriskt pä om man lät landstingets utbildningsnämnd, kulturnämnd eller någon annan nämnd handha denna verksamhet i samarbete med de studieorganisationer som finns och som faktiskt har mycket stor erfarenhet av sådant här arbete. Jag vill alltså yrka bifall till reservaiionen 30.

Reservationen 31, herr talman, hänger ihop med vårl avslagsyrkande pä vuxenulbildningsavgiften 0,15 96 av samma avgiftsunderlag som används för beräkning av sjukförsäkringsavgiften. Vi behöver inle ha nägon fördelning av den avgiften. Del enda som enligl värt förslag behövs är ylleriigare 9 mifi. kr. för att finansiera timsludie- och dagsludiestödel och 4,8 mifi. kr. för aU klara information och administration.

Herr talman! Om jag har bläddrat rält i denna djungel av reservationer, tror jag all jag nu kommit fram lill den sista reservaiionen vid della betänkande från moderata samlingspartiet, nämligen nr 35 angående statsbidrag lill sluderandehälsovärden. Detta bidrag utgår med 15 kr. per sluderande om det finns under 10 000 studenter pä kårorten och med 9 kr. för varie sluderande om det flnns över 10 000 studenter på kårorlen. Vi anser att man skall räkna upp bidraget till 16 resp. 11 kr. Det är nämligen så att de slora kårorlerna -jag tror att det är fyra kårorter i Sverige som har över 10 000 studerande - får ganska dålig uldelning av statsbidraget. Del är ocksä de stora kärorterna som har de största problemen med hälso- och sjukvärden. Del är därför enligt min mening angelägel att höja detta anslag.

Med della, herr talman, ser jag att jag har en och en halv minut lill godo av taletiden, somjag överlämnar lill någon motståndare som kanske bättre än jag kan behöva den tiden. Jag yrkar bifall till samtliga reservationer som är avlämnade av moderata samlingspartiet.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr JONSSON i Mora (fp);

Herr lalman! Vikliga insalser har hillills gjorts för att demokratisera ulbildningen och göra den tillgänglig för alla. Men vi har bara kommit en bit på väg. Myckel återstår ännu att göra. Många människor möter fortfarande slora sociala, ekonomiska, geografiska eller andra hinder för att skaffa sig den utbildning som de vill ha. Det gäller inte minst de

3 Riksdagens protokoll 1975. Nr 83-84

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. rn.

vuxna. Del är pä all avskaffa dessa hinder som våra ansträngningar måsle inriktas.

En kraftig utbyggnad av vuxenulbildningen är den utbildningsreform som från mänga synpunkler är mest angelägen i dag. Det är en central rättvisefråga all de många vuxna som inte tidigare fått chansen lill fortsatta studier nu ges den möjligheten. Dessutom gäller det att överbrygga klyftan mellan generationerna i fråga om grundutbildning. Insatserna inom vuxenulbildningen måste därför i första hand ta sikte på dem som har den kortaste utbildningen. Dessa har ofta de största svårigheterna på arbetsmarknaden och tillhör i allmänhet de lägst avlönade grupperna.

En central fråga i reformarbetet inom vuxenulbildningen gäller ekonomiskl stöd lill vuxna som gör det möjligl för dem all bedriva studier. Del studiestöd som slår lill de ungas förfogande är ju inte avpassat efter den försöriningsplikt och det krav på inkomsttrygghet som många vuxna har. Därför har del länge funnits starka krav på ett särskill studiestöd för vuxna. Utan ell sådant riskerar de utbildningsorganisaloriska reformerna all bli ell slag i luften. Del här kravet har med slor kraft förts fram av löntagarorganisationerna, och i riksdagen har bl. a. från folkpartihäll väckts moiioner om ell vuxenstudieslöd.

Del är därför bra all det förslag om ekonomiskt stöd lill vuxenstuderande, som presenterats i proposiiionen 23 och socialförsäkringsulskottets belänkande 14, nu ligger på riksdagens bord. Men med den rätta vifian borde ell sådant förslag - och kanske ell bällre än del vi nu behandlar - kunnai presenteras för riksdagen långt tidigare. Del rör .sig ju om ell synnerligen utdraget utredningsarbete som inte lill fullo motiverats av problemets svårighetsgrad.

Vad beträffar vuxenstudiestödel för heltidsstudier har utbildningsministern valt en något annorlunda teknisk lösning än vad SVUX föreslagit. I proposiiionen föreslås alt det särskilda vuxenstudiestödel skall knyta an till utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning och utgöra 65 % av detta. Dessutom skall återbetalningsplikliga studiemedel kunna utgå så alt del totala studiestödet efter skall blir detsamma som nettot av utbildningsbidraget.

Del finns nalurliglvis en läng rad olika modeller efter vilka ell vuxenstudieslöd kan utformas. Men del vikliga är att totalbeloppet är tillräckligt för en tryggad försörining under studietiden och alt en sä slor del av beloppet som möjligt utgår i form av bidrag. Del senare är väsentligt eftersom motvifian mot skuldsättning oftast är störst hos de grupper som i första hand bör komma i fråga för studiestödet. Dessa båda krav tillgodoses med förslaget i propositionen. Dessutom är del enligt min mening principiellt riktigt all se vuxenstudiestödel och utbildningsbidraget som nära förbundna. På sikt är del en naturlig ulveckling att ocksä del särskilda vuxenstudiestödel utgår i form av utbildningsbidrag.

Till svagheterna med den modell som föreslås i proposiiionen hör dels att vuxenstudiestödel - i motsats till vad SVUX föreslagit - inte blir indexregleral, dels alt del är svårt för den enskilde all pä egen hand

beräkna hur stort det faktiska siödet blir och hur del fördelar sig mellan bidrag och återbetalningsplikliga medel. Genom en indexreglering av utbildningsbidraget, som folkpariiel föreslagit, kan storleken av vuxenstudiestödel automatiskt anpassas till förändringar i prisnivån. Vad gäller reglerna för beräkning av studiestöd bör den aviserade ulredningen om översyn av del sludiesociala stödet få i uppdrag all la fram en enklare beräkningsmetod.

Den slora svagheten med förslaget om särskill vuxenstudieslöd är slödels ringa omfattning. För första halvåret 1976 föresläs all totalt 7 000 heltidssludiestöd skall flnnas tillgängliga, och några utfästelser för framliden görs inte. Sett i relation lill antalet personer som nu dellar i vuxenutbildning på hellid eller som väntar på all få möjlighel härtill är del naturligtvis ell oerhört litet antal. Det är därför viktigt, all riksdagen beslutar om åtminstone en fördubbling av antalet slöd. Med en sådan fördubbling bör del ocksä vara möjligt all reservera ett visst antal slöd för även annan högskoleutbildning än YTH.

Men även med en fördubbling komnier antalet studiestöd för vuxna alt vara starkt begränsat. Del är därför nödvändigt med en snabb utbyggnad under de närmasle åren. SVUX t. ex. föreslog att man under en första femårsperiod skulle nä upp lill totalt 50 000 studiestöd. En sådan utbyggnad är förutsättningen för all fler vuxna skall få chansen att studera under ekonomiskl trygga förhållanden. Regeringen bör därför till näsla är presentera en plan för den fortsatta utbyggnaden.

För koritidssludier föresläs i propositionen både ell timsludie- och ett dagsludiestöd. Timsludieslödel skall bl. a. möjliggöra studier pä arbetstid ulan någol slörre inkomstbortfall. Erfarenheterna från bl. a. FÖVUX arbete visar all del i niånga fall är förutsättningen för all få med de mest angelägna grupperna i utbildningen. Dagsludiestödel är etl utmärkt komplement lill timsludieslödel och bör göra del möjligl att pä ett hell annat sätt än hillills integrera studier i cirkelform med kortare inlernatkurser.

I de gemensamma utbyggnadsplaner som SVUX och FÖVUX lagt fram ulgår man från alt del under del första årel skall finnas 29 000 limsludieslöd och 9 500 dagsludiestöd. I propositionen har antalet limstu-dieslöd reducerats lill 10 000 och antalet dagstöd till 3 750. För vafie insiktsfull bedömare torde del vara uppenbart att de faktiska behoven snarare ligger i nivå med vad utredningarna föreslagit än vad utbildningsministern är beredd att gå med på. För att i högre grad tillgodose behoven och ge en bältre utgångspunkt för forlsalt utbyggnad bör riksdagen besluta om en fördubbling även av lim- och dagsludieslöden i förhällande till propositionen.

Erfarenheterna från studiemedelssystemet visar hur lätt del faktiska värdet av studiebidrag urholkas av inflationen. Del leder lill all stimulanseffekten av ett bidrag minskar. För all undvika detta bör både lim-och dagsludieslöden indexregleras genom att knytas till basbeloppet.

De båda stöden för koritidssludier skall bara utgå lill arbetstagare, om utbildningsministern får sin vifia igenom. Men några skäl för en

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

sådan begränsning flnns enligt min mening inte. Inslaget av korttidsutbildade är slort också inom många andra grupper som t. ex. småföretagare, hemarbelande, lantbrukare och fiskare. Även för dessa är särskilda insalser för all möjliggöra dellagande i vuxenutbildning motiverade. Genom egenavgifien bidrar de dessutom till finansieringen av studiestöden.

För all finansiera del ekonomiska stödet lill vuxenstuderande och en rad andra reformer som föreslås i propositionen skall en särskild avgift tas ul av förelagen pä samma sätt som i fråga om t. ex. sjukförsäkringen. Ett studiesociall slöd lill vuxenstuderande är en social reform, som innebär beslående krav på del allmänna. För della slöd bör därför en permanent finansieringsväg väfias. I proposiiionen har föreslagils en social avgift beräknad pä företagens lönesumma. Detta är dä - under vissa förutsättningar - en rimlig lösning.

Men en vuxenulbildningsavgift kan endasl konima i fråga för all finansiera vuxenstudieslöden. Den bör inle användas för att finansiera en rad andra förbättringar som är av mer allmän karaktär och som i dag finansieras via statsbudgeten. Anslag till uppsökande verksamhet, förbättring av studiecirkelstödel, uppräkning av anslagen lill studieförbunden etc. är mycket angelägna insatser. Tillsammans innebär de en väsentlig utbyggnad av utbildningsmöjligheterna för vuxna i allmänhet och inte enbart för vissa grupper. Sådana reformer har hillills finansierats solidariskt över budgeten och det bör vara fallet ocksä i framtiden. Genom att vuxenutbildningsavgiften endasl las i anspråk för vuxenstudiestöden blir det möjligl att fördubbla antalet vuxenstudiestöd utan motsvarande höjning av avgiften.

För att administrera studiestöden till vuxna skall enligl proposiiionen särskilda vuxenutbildningsnämnder inrättas. Herr Jonsson i Alingsås kommer senare i denna debatl att la upp frågan om dessa nämnders sammansättning och uppgifter.

Även med etl särskilt vuxenstudieslöd av den omfallning som vi föreslagit - och i än högre grad med vad regeringen föreslagit - komnier flertalet vuxna alt vara hänvisade lill all finansiera sina studier med hjälp av studiemedel. Del är emellertid uppenbart, att detta system frän flera synpunkler inle är särskilt väl anpassat till de vuxenstuderandes behov. Totalbeloppet är förhållandevis litet, och relationen mellan bidrag och älerbelalningspliktiga medel är ogynnsam. På dessa och andra punkler finns del dock möjlighet lill omedelbara och konkreta förbättringar, t. ex. genom en uppräkning och värdesäkring av bidragsdelen i studiemedelssystemet, en fråga som vi inom folkpariiel länge har yrkat på en lösning av. Flera års utredningsarbete i 1968 års studiemedelsulredning har gett underlag för det. Riksdagen bör säga nej till en ylleriigare förhalning av en välbehövlig reformering av studiemedelssystemet. Herr Molin kommer senare att närmare beröra folkpartiets krav och synpunkler i della avseende.

Avslutningsvis vill jag bara beröra frågan om fria hemresor för in-

ackorderade elever. Det är en fråga av särskilt intresse för människor Nr 83

i glesbygd och med länga avstånd till gymnasieorter. 1973 fattade riks- y- ■ .

dagen etl principbeslut om all inackorderade elever inom den egna gym- . ,„.,<-

na.sieregionen skulle ha räll lill fri hemresa en gäng i veckan. Det har ____

Vidigare framhållits i den här debatien av herr Carisson i Vikmanshyttan Vuxenutbildningen, och herr Ringaby. Detta beslut uppfylls inte med vad som föresläs i m. m. proposiiionen. Och enligt vår uppfallning bör riksdagen slå fast vid del lidigare fattade beslutet. Del yrkandet föfis upp i reservationen 25, som är fogad vid ulskollels belänkande.

Herr lalman! Med det sagda ber jag alt få yrka bifall lill alla de reservationer som folkpariiel biträtt i utskottet och där mitt namn förekommer.

Fru LANTZ (vpk);

Herr talman! En kraftig utbyggnad av vuxenulbildningen är en nödvändig fortsättning pä den expansion av ungdomsutbildningen som har skett under de senasie decennierna. Majoriteten av de vuxna i Sverige har bara gåll i skolan sex eller sju år. En ökad satsning på all nå dessa i utbildningshänseende eftersatta människor är nödvändig.

Det finns stora hinder att överbrygga förden vuxne som önskar studera. De är både ekonomiska och praktiska. Del största hindret är kanske del ekonomiska. Dels är studiestödet som kan utgå inte tillräckligt stort, dels är ålerbeialningspliklen alllför betungande för den vuxenstuderande. Den som under en längre tid haft förvärvsarbele har anpassat sin levnadsnivå till sin inkomst. Ofta har den vuxne skaffat sig fasta utgifter som man inte kan frigöra sig från. Det gäller särskilt om han eller hon har försöriningsbörda. För de allra flesta finns del ingen möjlighet att ekonomiskl frigöra sig förstudier. Med en måttlig inkomst kan han eller hon inle heller lägga undan pengar för all använda senare vid studietillfället.

Del är alldeles nödvändigt alt studiestödet höjs väsentligt om del skall vara möjligl alt öka rekryteringen till vuxenutbildningen, särskill om man vill nä ocksä de grupper av korttidsutbildade med svag studiemotivation som är klart underrepresenterade inom vuxenutbildningen.

Studiestödet mäste utformas så att det läcker ell inkomstbortfall för de vuxenstuderande. Återbetalningen av studieskulder blir mer betungande för den vuxenstuderande än för den som bedriver moisvarande studier i ungdomen. Della beror på all den vuxenstuderande har kortare lid efter studierna för all klara återbetalningen.

Till della kommer att den vuxenstuderande ofta måste skuldsätta sig för studier även på lägre nivåer. De flesta ungdomar försöfis av sina föräldrar medan de läser i grundskolan och i gymnasiet. De flesta vuxna måste klara sin försöfining både för sig själva och oftast också för en famifi. Återbetalningen av studiestödet är bevisligen ofta ell större problem för de vuxna än för dem som bedriver studierna i ungdomsåren.

De åigärder som föreslagits i proposiiionen 23 och som nu föreslås 37

Nr 83 av utskottet är hell otillräckliga om målsättningen och avsikten, som

T" rl pn Hp både proposiiionen och utskottet säger, skall vara att främja en ulveckling

2f) ma' 1975 vuxenulbildningen genom alt avsevärt förbättra studiestödet för de

_____________ vuxna.

Vuxenutbildningen, Det nuvarande studiemedelssystemet är pä många punkter både för-
m. m. åldrat och otillräckligt. Systemet föreslås emellertid få fortsätta i sin gamla

form jämsides med vuxenstudiestödel. Del hade varil på sin plats alt skapa ett helt nytt system för studiefinansiering, som skulle kunna omfatta alla kategorier av studerande oavsett ålder och yrkeserfarenhet. Tiden borde vara inne all nu frångå ell utbildningssystem, där utbildning fortfarande ses som en förmån för etl av statsmakterna fastställt litet fåtal vuxenstuderande, och i stället göra ulbildningen till en rättighet för alla.

Därför måste den studiesociala politiken helt läggas om. Del enda sättet att radikall komma lill rätta med sludiefinansieringsproblemet är all införa studielön för alla som studerar, både för vuxna och för ungdomar. Införande av studielön skulle på ett aktivt sätt bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildningen och dessutom verka stimulerande på rekryteringen till vuxenulbildningen. Genom att införa studielön skulle man nå de grupper av ungdomar och av vuxna som man säger sig helst vilja nå, nämligen de i ulbildningshänseende mest eftersatta grupperna.

De senasie kända undersökningarna ulvisar att bara en av tio ungdomar frän socialgrupp 3 går lill högskoleutbildning mot åtta av tio från socialgrupp 1. Trols all utbildningssektorn på senare år expanderat slarkl förefaller utbildning utöver grundskola och gymnasium inte vara tillgänglig i praktiken för ekonomiskl och i sludiehänseende eftersatta grupper. Det väsenlligasle syftet med 1964 års sludiesociala reform, nämligen att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning, har alltså ännu inle tillgodosells. Frågan om och i vad mån en sludiefinansie-ringsreform med studielön skulle kunna positivt påverka ekonomiskt eftersatta gruppers vifia att studera eller vilken effeki en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen i elt system med återkommande utbildning har ännu aldrig utretts. Det är alltså högst motiverat att riksdagen nu uttalar sig för att en förutsättningslös utredning görs om införande av studielön.

Eftersom ell studielönesyslem inte omedelbart går att införa, vilkel är betingat av regeringens politik, finns del vissa åigärder som omedelbart kan och bör vidtas inom det nuvarande och nu föreslagna studiefinan-sieringssyslemel.

För längre studier på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå föresläs
ell särskill vuxenstudieslöd som i huvudsak sägs skall vara en ersättning
för inkomstbortfall. Det särskilda vuxenstudiestödel skall bestå av etl
beskattat bidrag och en ålerbetalningspliktig sludiemedelsdel. Vänster
partiet kommunisterna kan instämma i att ett särskilt vuxenstudiestöd
38 behövs, i avvaktan pä studielön, men vi anser att både utbildningsde-

parlemeniel och utskottet övervärderal betydelsen av det föreslagna stödet. Jag har redan tidigare påtalat svårigheterna för vuxenstuderande att återbetala studieskulder, och den form som stödet nu föreslås få kommer inle alt bredda och öka rekryteringen till vuxenulbildningen pä del sätt som förutsätts i propositionen.

För det första är del nödvändigt att avsevärt höja bidragets storlek. Den genomsnittliga inkomsten för heltidsarbetande ligger f n. på omkring 35 000 kr. per år, vilkel motsvarar en månadsinkomst av ca 3 000 kr. Vuxenstudiestödel bör enligl vpk;s mening beräknas efter principen om ersättning av inkomst och alltså utgå med utgångspunkt i en årslön pä 35 000 kr., eller med 3 000 kr. per månad.

För del andra anser vpk all slödel i sin helhet skall utgå som bidrag och samtidigt beskattas som vanlig inkomst.

För det iredje måste antalet personer som berörs av del föreslagna slödel väsentligt utökas.

Det är märkligt alt varken departementet eller utskottet lagil fasta på uiredningens förslag alt åldersgränsen för erhållande av del särskilda studiestödet för vuxna skall höjas lill 60 år. Del måsle anses oerhört vikligt att även människor över 45 år fårsamma möjligheler lill ulbildning och vidareutbildning. 1980 kommer nämligen bara 5 96 av åldersgruppen 45-64 år all ha mer än en nioårig ulbildning. Nästan samtliga över 45 år kommer alltså all vara i behov av ulbildning, principiellt sett. Vänsterpartiet kommunisterna har i motionen 1940 föreslagit att åldersgränsen höjs lill 60 är.

Vänsterpartiet kommunisterna är positivt till den form av lim- och dagsludiestöd som föreslås utgå i samband med vissa cirkelstudier. Men vi kan inle ansluta oss lill propositionens eller utskottets förslag vad gäller storleken på stödet och i fråga om det antal stöd som skall utgå.

Vad beträffar stödets storlek anser vi alt del som ett minimum bör föfia industriarbelarindex. Regeringens prutning av uiredningens förslag om 29 000 hela timstudiestöd till 10 000 sådana är helt oacceptabel. Redan uiredningens förslag ligger lågt, och del antal studiestöd som nu föreslås utgå kommer att ge ytterst marginella effekter.

Även när del gäller dagstudiestödet har det gjorts kraftiga prutningar.

För båda formerna av bidrag gäller all om man i någon män skall lyckas förverkliga en bit av målsättningen enligt uiredningens intentioner, måste minimikravet vara att bevifia lägst del antal bidrag som krävs i uiredningens belänkande.

Dessutom måste bidragen göras värdebeständiga för all skapa en viss ekonomisk garanti för de studerande. Den bärande principen när det gäller storleken på internatbidraget och resebidragel bör vara att ge full kostnadstäckning.

Att kvolera de lim- och dagsludiestöd som skall sökas kollektivt och de som skall sökas enskilt är olyckligt eftersom en sådan kvotering lätt kan leda lill all vissa grupper kommer alt bli diskriminerade, t. ex. hemarbelande kvinnor, handikappade och personer som är bosatta i glesbygd.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Vad beträffar studiemedlens storlek inom studiemedelssystemet har maximibeloppet utgjort samma andel av basbeloppet alltsedan den studiesociala reformen genomfördes 1964, nämligen 140 % av basbeloppet. De studerande har, trots indexregleringen, fåll vidkännas slandardför-sämringar framför allt under senare år. Matpriserna och boendekostnaderna har ökal i betydligt snabbare takt än studiemedlen. Detta är olillfredsställande, och i molionen har vpk krävt en höjning av studiemedlen lill 150 96 av basbeloppet per studieår. En sådan höjning skulle bättre tillförsäkra de studerande en rimlig levnadsnivå.

Vad gäller studiebidragets storlek inom sludiemedelsramen så utgjorde ursprungligen bidragsdelen 25 96 av totalbeloppet. Men denna del är inle som totalbeloppet indexreglerad, och detta har medfört all bidragsdelen sländigl har minskal. F. n. uppgår bidragsdelen lill 18-19 96 av studiemedelsbeloppet. Alt bidragsdelen successivt minskal har fått till föfid en i motsvarande män ökad återbetalningsskyldighel för de studerande. Man kan förmoda att den ökade ålerbelalningsskyldigheten har förstärkt den sociala snedrekryteringen lill den högre ulbildningen. Bidragsdelen bör enligt vad vpk anser höjas lill i första hand 25 % saml indexregleras. Förutom en uppräkning och en värdesäkring av studiebidraget måste en plan för en fortsatt etappvis höjning av studiebidraget utarbetas. I avvaktan på ett studielönesyslem bör denna plan lillämpas.

Del är med beklagande man kan konstatera att både departementet och ulskollels majoritet ämnar vidmakthålla systemet med make/maka-prövning. Det är i högsta grad otidsenligt all behälla elt studiemedelssystem som berövar vuxna människor rätten att själva och oberoende av makes eller makas benägenhet att ekonomiskl medverka fatta beslut om sin egen framtid. Bedömningen av möjligheten all erhålla studiemedel måste utgå från den enskilde individens önskan att bedriva studier och bör vara helt oberoende av makes eller makas inkomst eller förmögenhet. Alla individer måsle tillerkännas rätten all bli betraktade som ekonomiskl självständiga människor. Principen all låta makens inkomst, som ju är del oftast förekommande, bestämma den andras studiemedel grundar sig i bollen pä djup könsrollskonservalism, där äktenskapet betraktas som ell försöriningsinslilul för kvinnan.

Säkert har makeprövningen i mänga fall förhindrat och framför allt i många fall försvårat för kvinnor att skaffa sig utbildning. Kvinnors möjlighet all konkurrera med män ute på arbetsmarknaden minskas med della ylleriigare. Frågan om make/maka-prövning är i myckel en könsrollsfråga.

Ell slort hinder för den vuxenstuderande som hunnit bilda famifi och som fåll underhållsskyldighet mot barn är försöriningen. En av de slora orättvisorna i del nuvarande studiemedelssystemet är all barntilläggen är älerbelalningspliktiga och behovsprövade. Studieskulderna stiger mycket kraftigt för denna grupp sluderande, vilkel försvårar ulbildning. Som exempel kan nämnas alt en famifieförsöfiare med fyra barn och dubbel bosättning får per termin mer än dubbelt så slora studieskulder

som den som inte betungas av försöriningsplikt.

Det är nödvändigt ur både studiesocial synpunki och jämlikhelssynpunkl alt staten omgående lar pä sig en del av försöriningsbördan genom att göra barnlilläggen icke älerbelalningspliktiga.

Ulskottet anför i sin motivering för avslag alt della skulle innebära en favorisering i förhällande till andra grupper i samhället. Denna uppfattning är hell irrelevant så länge som studiemedlen utgår med så låga belopp som f n. Förhållandet hade givetvis varit elt annal om studielön utgått. 1 sådant fall hade inle hänsyn behövt tas lill hur många barn den sluderande har eller inle har, lika litet som andra löner utbetalas efter antalet barn. Principen bör vara all samhället svarar för merparten av barnomkostnaderna. Det är orimligt att studerande med barn skall åsamkas en högre sludieskuld än sluderande utan barn.

Den ökning som föreslås i sludiehjälpssystemei i regeringens proposition är med förlov sagl blygsam. En av de viktigaste åtgärderna för att komma ifrån den nuvarande sociala snedrekryteringen till högre studier är att samhällets slöd till sluderande på gymnasial nivå får en sådan omfattning all förmånerna är rekryleringsbefrämjande. Såväl inkomstprövat som behovsprövat tillägg bör därför räknas upp väsentligt samtidigt med alt inkomsigränserna höjs. Det inkomslprövade tillägget bör uppjusleras lill minst 150 kr. per månad och del behovsprövade höjas lill 220 kr. i månaden. Inkomsigränserna bör höjas lill 35 000 kr. för au vara mera realistiska. Del finns ingen anledning lill all gränsen för alt erhålla ett inkomstprövat tillägg skall ligga vid 17 år i stället för vid 16 år. Del är inkonsekvenl att göra åldersskillnader mellan behovsprövat tillägg och inkomstprövat.

Del finns all anledning all höja inackorderingstillägget. Hur skall man kunna inackordera t. ex. en gymnasieelev för 170 kr. i månaden? Del minsta tänkbara beloppet för inackordering är 250 kr. Genom denna höjning kan del bli möjligl för inackorderade elever all få täckning för merkostnaderna vid inackordering i betydligt större utsträckning än lidigare.

Kostnaderna förde förslag som vänsterpartiet kommunisterna fört fram anser vi skall bestridas av arbetsgivaravgifter. Detta förulsätter att den s. k. vuxenulbildningsavgifiens procentsats måste höjas väsentligt för all läcka den utvidgning av sludiefinansieringssyslemet som vänsterpartiet kommunisterna förespråkar.

Med della, herr lalman, vill jag yrka bifall till reservalionerna 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 17, 21, 24, 27, 29 och 33 som är fogade lill socialförsäkringsulskottets belänkande nr 14.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Det nuvarande sludiesociala siödet är främst avsett som elt ungdomsslöd, som i förening med den successiva utbyggnad av utbildningsväsendet som skett de senaste decennierna skall ge så många som möjligl tillfälle att få den utbildning de har intresse av och fallenhet för ulan sociala, ekonomiska eller geografiska hinder. Studiestödet för

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

högskolesluderande och gymnasiestuderande över 20 år utgår huvudsakligen som en studiekredil i form av älerbelalningspliktiga studiemedel. Endasl en mindre del utgår som studiebidrag. Studiemedlen ulgår vidare efter en inkomst- och förmögenhelsprövning. Studiemedlens storlek har avvägts utifrån föfiande faklorer: att studiemedlen skall vara tillräckliga för finansiering av studierna och att ålerbelalningsskyldigheten inle skall vara mer betungande än som kan anses skäligt. Förmånerna är förbundna med vissa krav på sludielämplighel.

Utformningen av det särskilda studiestödet för vuxna, som vi nu behandlar efter förslag från regeringen, har skett från delvis andra utgångspunkter än dem som ligger till grund för nuvarande studiestöd. Avsikten med vuxenulbildningsreformen är i första hand alt försöka ufiämna skillnaderna i utbildning såväl mellan de vuxna inbördes som mellan generationerna. Framför alll skall genom reformen de äldre korlutbildade ges möjlighel att förbättra sin ungdomsutbildning. Avsikten är därvid i första hand all prioritera resurserna till studerande som genomgår ulbildning pä grundskole- och gymnasienivå, med slor frihet såväl vid slu-dieval som när del gäller möjligheten all varva studier med arbeie.

Genom all reformen i första hand är inriktad på de korlutbildade, som i mänga fall - jusl till föfid av bristfällig ulbildning - återfinns i låglöneyrken med små möjligheler att förändra sin sociala situation utan ekonomisk hjälp, är en av de bärande principerna för reformen all studiestödet i betydande utsträckning skall ersätta inkomstbortfallet vid studier. Med den här givna utgångspunkten är slödel utformat i anslutning till del utbildningsbidrag som lämnas lill dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning. För all slödel till vuxna skall stimulera lill studier föresläs att slörre delen av siödet ulgår som bidrag och en mindre del som älerbelalningspliktiga studiemedel.

Utskollet kan i allt väsentligt ansluta sig lill de allmänna överväganden som ligger lill grund för propositionens förslag om särskill vuxenstudieslöd. Vi hälsar ocksä reformen med största tillfredsställelse och tror att många människor ute i landet instämmer i detta.

Till förslaget har fogals ett stort antal borgerliga reservationer. De borgerliga går emol förslaget pä en rad centrala punkler. Man vill skapa del intrycket all reformen är tillkommen i all hast och all den är ell provisorium, vilkel är djupt felakligt. Herr Carlsson i Vikmanshyttan uttryckte obehag över ell stort antal av reservationerna, och jag förslär honom. Man anklagar departementet för att propositionen inle har skrivits i borgerlighetens anda, men det skulle ha varit ell svek mol fackföreningsrörelsen pä viktiga punkter. Vi anser all reformen är bra och det är förvånande all borgeriighelen har reserverat sig i en rad frågor, som man är överens om skall gä till en ny studiesocial ulredning.

Frågan om vuxenstudiestödel har utretts i flera är, dels av komn-iillén för försöksverksamhet med vuxenutbildning, dels av kommittén för studiestöd åt vuxna. Såväl LO som TCO har engagerat sig hårt för den här vuxenulbildningsreformen. De anser reformen vara en myckel an-

gelägen sak. Jag kan därför notera att borgerligheten pä en rad punkter går emot mycket vikliga krav som fackföreningsrörelsen ställer.

Moderala samlingspartiet yrkar t. ex. i reservationen 1 avslag pä propositionen när del gäller särskill studiestöd för vuxna vid längre studier. Herr Ringaby hoppades ocksä all del skulle vara svårt all hanlera reformen. Moderaterna säger i reservationen all man anser det olämpligt att nu införa etl nyll sludiesystem för vuxna som bedriver längre studier. Moderalerna vill tydligen slå vakt om de orättvisor som finns pä utbildningsområdet.

Centerpartiet föreslär ell lägre vuxensludiebidrag än vad proposiiionen innehåller. Enligt centerpartiet skulle bidraget utgå vid nuvarande basbelopp 900 kr. med 1 260 kr. per månad. Enligt det syslem med anknytning lill utbildningsbidraget som föreslagils i proposiiionen kommer bidraget att utgå med elt belopp mellan 1 287 kr. och 1 859 kr. per månad. Del är alllsä en väsentlig skillnad mellan centerpartiets förslag och regeringens. Enligl utskottets mening är det angeläget - inte minst frän utgångspunkten att studiebidraget skall utgöra en stimulans till studier framför alll för personer med bristfällig ulbildning - att man undviker alllför hög skuldsättning, vilkel annars skulle bli fallet. Men utskottet kan inle förorda att slödel på samma säll som vid arbetsmarknadsutbildning i sin helhet ulgår som bidrag med hänsyn till de olika syften som de båda ulbildningsstöden har.

Den i proposiiionen föreslagna övre åldersgränsen för all erhålla vuxenstudieslöd, alllsä 45 är, kritiseras av vpk, som anser att nämnda gräns bör vara 60 är. Med beaktande av att del särskill i inledningsskedet kommer all finnas en betydande konkurrens om del särskilda vuxenstudiestödel och dä den i propositionen föreslagna bestämmelsen ger uirymme för elt relalivl generöst undanlag från regeln om övre åldersgräns, delar utskollet departementschefens uppfallning att en generell höjning av åldersgränsen bör anslå t. v. Den frågan skall som bekant behandlas av den aviserade sludiesociala ulredningen.

Centerpartiet yrkar ocksä när del gäller de kortare studierna att lim-studiestöden och dagsludieslöden skall indexregleras och kunna utgå till andra än arbetstagare, nämligen lill hemarbelande, lantbrukare, småföretagare. Vpk yrkar å sin sida all stödets storlek skall föfia induslri-arbelarlöneindex och all internatbidraget och resekostnadsersättningen skall ge full kostnadstäckning.

Enligl utskottets mening är beloppen för lim- och dagsludiestöd avvägda sä, att de ger skälig kompensation för inkomstbortfall och omkostnader i samband med studierna. Inte minst administrativa skäl talar för att internatbidraget bör utgå med etl generellt belopp lika för alla. Utskollet anser sig kunna förutsätta alt stödbeloppen fortlöpande blir föremål för omprövning, liksom f n. sker med andra bidrag.

I enlighet med vad som föreslagils av FÖVUX och förordals i propositionen bör vid bevifiande av korttidsstudiestöden företräde ges ät sluderande med särskill svåra arbetsförhållanden. Med hänsyn härtill och

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenulbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

med beaktande av alt i inledningsskedet efterfrågan pä studiestödet torde komma att väsentligt översliga resurserna på området kan utskottet inte förorda en utvidgning av gruppen bidragsberättigade. Man bör ändå beakta att internatbidraget skall utgå till vissa grupper som ej är arbetstagare men som bedöms ha särskilda svårigheter all efiest erhålla ulbildning. Hil hör personer som bor i glesbygd, arbelar i hemmet eller är handikappade. Omkring en tredjedel av inlernalbidragen avses utgå till sådana personer ulan anställning.

När det gäller kvoteringsfrågan, som vpk lagit upp, vill jag säga att en förutsättning för all den uppsökande verksamheten skall kunna bedrivas på ell ändamålsenligt sätt är alt de fackliga organisationerna, som har en viklig uppgift i sammanhangei, har möjlighel att erbjuda studiestöd. En kvotering innebär ocksä en garanti för att även andra grupper än de som de fackliga organisationerna vänder sig lill får del av siödet.

Den mest brännande punklen i hela betänkandet är ändå vuxenutbildningsnämndernas sammansättning. Samtliga borgerliga partier går emol regeringsförslagel om fackliga representanter i nämnderna. Det är naturligtvis ell intressant agerande frän borgerligheten, värt alt notera för framliden, vilkel jag ocksä tror att man gör inom LO och TCO.

Regeringsförslagel innebär att nämnderna skall bestå av nio ledamöter, varav fyra politiskt valda förtroendemän, som bör vara förtrogna med utbildningsväsendet inom länet, och fem företrädare för fackliga organisationer. Bakgrunden till regeringens förslag om en facklig representation är all del skall ankomma pä de fackliga organisationerna all bedriva den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Del är naturligt, som vi ser det, att de fackliga organisationerna får etl stort inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel för uppsökande verksamhel, eftersom de fackliga organisationerna i betydande utsträckning representerar de grupper för vilka den föreslagna ulbildningen främst är avsedd. Det synes från organisationernas synpunkt vara väsentligt all de ges möjlighet att samordna den uppsökande verksamheten med fördelningen av studiestöden och all de därför ges inflytande även vid denna fördelning.

I delta sammanhang kan jag ocksä peka pä den avgörande roll de fackliga organisationerna tilldelals när del gäller arbetstagarnas rätt till ledighel för studier.

Från nämndernas synpunkt torde del ocksä vara värdefullt alt nämnderna kan tillgodogöra sig den sakkunskap som den fackliga rörelsen har om arbetssituation och utbildningsbehov för dem som skall komma i fråga för vuxenstudieslöden. Genom nämndernas sammansättning, enligt förslaget, har del skapats garantier för all alla befolkningsgrupper inom regionen kan få sina önskemål beaktade.

De borgerligas förslag är sakligt felaktiga och dessutom elt slag mol löntagarna och deras organisalioner. De pengar som skall satsas pä vuxenutbildningen betraktar man som löntagarnas egna. Lönlagarna i LO

och TCO har avstålt 0,15 96 av lönesumman för alt änlligen få en start pä vuxenutbildningen. Trots all det är lönlagarnas egna pengar vill de borgerliga partierna inte läla lönlagarna själva bestämma över fördelningen av dem. 1 stället vill man all della skall göras av politiker, varav många - framför alll borgerliga - inle har nägon som helst kontakt med löntagarna eller deras organisationer.

De borgerligas motstånd mot att den uppsökande verksamheten pä arbetsplatserna skall skötas av de fackliga studieorganisatörerna och kravel pä att den i stället skall skötas av studieförbunden är lika felaktigt. Man har nu under fem år prövat hur den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna skall bedrivas. Del har visat sig all det fungerar bra. När fackliga studieorganisatörer sköter den uppsökande verksamheten når man del bästa resultatet. Om de fackliga studieorganisatörerna får sköta della, blir del arbetskamrater som föreslår andra arbetskamrater att studera. All erfarenhet visar alt detta är del bästa sättet. De fackliga studieorganisatörerna känner arbetsplatserna och de problem som man måsle komma runt för att kunna övertyga människor om all de bör studera.

Såväl LO som TCO har länge kämpat för den här uppläggningen. LO och TCO ser del som mycket vikligt all de fär direkt inflytande i nämnderna och att den uppsökande verksamheten skall bedrivas av de fackliga organisationernas studieorganisatörer. Detta har också framförts till utskottet vid en uppvaktning frän LO och TCO, men della bortser borgeriighelen från. Bakom de borgeriigas försök att sabotera den vuxen-utbildningsreform som de fackliga organisationerna krävt slår också centerpartiet, som för en kort lid sedan basunerade ul alt centerpartisterna minsann skulle ut på arbetsplatserna och verka fackligt. Nu visar centerpartiet sin rätta färg: man sviker fackföreningsrörelsen när del verkligen gäller!

Jag skall också beröra Övriga reservationer på vuxenutbildningssidan och dä allra försl vuxenstudiestödels omfallning. Mitlenparlierna menar alt stödet fält en alltför ringa omfallning. Vid jämförelse mellan förslagen från regeringen och förslagen från SVUX och FÖVUX bör man dock beakta att den andel av vuxenstudiestödel vid längre studier som skall utgå i form av bidrag beräknats avsevärt generösare i proposiiionen än i SVUX förslag. Vafie bidrag enligl propositionens förslag blir därmed ocksä mer kostnadskrävande. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag när det gäller såväl stödets utformning som det antal stöd som under reformens första år skall kunna utgå inom de olika stödformerna. Med hänsyn lill syftet med vuxenulbildningsreformen är del enligt utskottets mening motiverat all den satsning pä särskilda stödformer som nu inleds successivt byggs ut. Del kan inle nu bedömas hur slor efterfrågan kommer att bli. Man kan därför inle nu la slällning till den ytteriigare satsning som bör göras på området under kommande budgetär.

Finansieringen av reformen genom en arbetsgivaravgift kritiseras framför alll av moderata samlingspartiet men också av centerpartiet och Iblk-

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83 partiet. De menar att finansiellt utrymme bör skapas pä annat sätt. Ut-

Tisdagen den 20 maj 1975

bildningsutskottet, som har yttrat sig i frågan, finner det väl motiverat alt finansieringen sker via en vuxenulbildningsavgift. Mol bakgrund av . att reformen främst är avsedd för personer som tillhör löntagarkollektivet

Vuxenutbildningen, har inle heller socialförsäkringsutskotlel något all erinra mol proposi-

m. m. tionens förslag på den här punklen.

Moderalerna har också en reservalion belräffande statsbidraget lill de studerandes hälso- och sjukvård, som de vill räkna upp. Ulskotlei erinrar här om del förslag som nyligen har framlagts om den framtida sluderandehälsovärden. I avvaktan på behandlingen av detta förslag ansluter sig utskottet till propositionens bedömning.

Jag har i milt anförande enbart hållit mig lill vuxenulbildningsreformen och därmed besvarat reservalionerna 1-8 och 30-35. Herr Nilsson i Norrköping företräder utskottet när del gäller den övriga delen av betänkandet. Jag vill ändå yrka bifall till vad socialförsäkringsutskottet har hemställt på samtliga punkler.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle;

Herr talman! Jag redovisade i milt inledningsanförande hur vi inom centerpartiet ser pä behovet av en aktiverad vuxenutbildningsverksamhet i detta land. Jag redovisade också vilken stor grupp människor det verkligen rör sig om och framhöll alt det är angeläget att alla korttidsutbildade får del av denna vidgade vuxenulbildningsverksamhel. Från dessa utgångspunkter accepterade jag den avgift som skall las ut som socialförsäkringsavgift och som alla, också egna företagare, fär betala. Alla bör sålunda ha möjlighet alt komma i åtnjutande av della slöd för en vidgad vuxenutbildning.

Jag tror det finns anledning all poängtera att vi inle skall skapa klyftor mellan olika grupper. Herr Nilsson i Kristianstad sade att man ville åstadkomma en ufiämning mellan vuxna inbördes och mellan de olika generationerna. Innebörden av del anförande som. herr Nilsson höll är all han vill skapa klyftor mellan olika grupper, mellan dem som tillhör den ena organisationen och dem som tillhör den andra organisationen eller ingen organisalion alls - lill vilken senare grupp mänga kvinnor hör. Jag frågar mig dä, herr talman; Var finns jämlikheten mellan olika människor i fråga om möjligheler lill vuxenutbildning, som så många människor i detta land behöver, om man skall utforma reformen enligl herr Nilssons förslag?

För mig är del angelägel all betona alt en'vuxenulbildningsreform inte skall riktas speciellt till den ena eller den andra gruppen utan till alla människor i delta land som behöver bältre ulbildning. Den skall riktas både till de 2,6 miljoner som flnns i fackföreningsrörelsen, av vilka många har sin verksamhel inom olika studieförbund, och till de 2,1 miljonerna utanför fackföreningsrörelsen, av vilka mänga är kvinnor som vill och måsle få del av en vidgad vuxenutbildning. Vi hävdar all oavsell vem man är och var man bor skall man ha samma möjligheter som

alla andra. Det ingår både i de medborgarrätligheler vi har och i den jämlikhet vi strävar efter.

Vi är de sista, herr Nilsson, som vill sabotera utbildningsverksamheten för några människor över huvud taget i della land. Inle heller sviker vi fackföreningsrörelsen. Vi har sagl: Lät oss se lill all man får möjlighel att arbeia också där. Om herr Nilsson hade lyssnat skulle han ha hört all jag i mitt inledningsanförande nämnde, alt en viktig del är utvidgade utbildningsinsatser pä del fackliga området.

Får jag till slut bara ställa frågan: Av vilken anledning har hen Nilsson föriorat förtroendet för de politiskt valda nämnderna inom landstingen?

Hen RINGABY (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag uppmärksammade all herr Nilsson i Kristianstad gled åtskilligt i formuleringen när han sade att moderalerna - främst dä jag - hade hoppats att reformen skulle bli svår att genomföra. Nej, herr Nilsson, jag har verkligen inte hoppals det, men jag har fruktat all reformen skulle bli svär att genomföra. Del är en väsentlig skillnad.

Herr Nilsson i Kristianstad var förvånad överalt vi borgerliga reserverat oss pä så mänga punkler. De många reservationerna speglar det förhållandet att vi anser att det finns många brister i del här systemet. Men del kan väl inte vara särskill förvånande att vi fortsätter att slåss för att bidragsdelen skall vara 25 96. Vi har hela siudievärlden och många andra partier bakom oss i del kravet. Det kan väl heller inte vara förvånande att vi fortsätter all driva kravel all behovsprövningen mol egen inkomst skall ändras. Sludiemedelsutredningen och centrala studieslödsnämnden har samma uppfallning. Del kan inle vara förvånande att vi vill förlänga ålerbetalningstiden när den ena maken värdar en sjuk anhörig eller etl barn under tio år. Det har faktiskt även SVUX föreslagit. Jag är förvånad över att herr Nilsson är förvånad.

Det mest egendomliga anser herr Nilsson i Kristianstad vara att vi går emot förslaget när del gäller sättet att utse vuxenutbildningsnämnderna. Vi har ingen erfarenhet av fackföreningsrörelsen och arbetet där, säger herr Nilsson. Han säger vidare att della är löntagarnas pengar. Nej, det är inle lönlagarnas pengar; del finns inga öronmärkla pengar i Sverige. Vi vill hindra löntagarna från att fä plals i nämnderna, säger herr Nilsson ocksä. Även det uttalandet är myckel förvånande. Del är landstingen som skall väfia dessa nämnder. Avser dä inle socialdemokratiska ledamöter i landstingen alt väfia folk frän LO och TCO?

Herr JONSSON i Mora (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nilsson i Kristianstad sade att del i dagens läge inte kunde bedömas hur stort behovel av studiestöd skulle bli och att man därför stannat vid det låga tal som föreslagits i proposiiionen. Vi är emellertid alla överens om all delta är en myckel angelägen reform, och vi förmenar all del här finns etl myckel slort behov som säkerligen kommer all visa sig när vi faltal beslul i frågan. Vi tror alltså alt efterfrågan på studiestöd kommer bli större än vad man här antagit. Därför

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

anser vi i folkpartiet alt del borde ha tagits lill ett slörre antal studiestöd. I fråga om värt reservalionsförslag beträffande värdesäkring av studiestöden sade herr Nilsson i Kristianstad att man blev tvungen att tid efter annan se över bidragens storlek och låta dem föfia med i den allmänna prisutvecklingen. Men detta skulle lösas på mycket enklare sätt om riksdagen föfide värt reservationsförslag om indexreglering. Då blir det automatiskt en anpassning till det aktuella kostnadsläget.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Man kan konstatera att reformeringen av vuxenulbildningen kännetecknas av niånga vackra ord men av litet pengar. Vuxna löntagare måsle ges verkliga ekonomiska möjligheter all utnytfia det utbildningsutbud som flnns tillgängligt. Elt studiestöd som lar hänsyn till de förvärvsarbetandes inkomst och dess bortfall måste vara en riktig reform. För alt kunna genomföra en reformering av vuxenutbildningen måsle både stödets storlek och antalet stöd väsentligt utvidgas.

Herr Nilsson i Kristianstad säger alt individen skall slippa skuldsälta sig alltför myckel. Hur myckel är alltför myckel, skulle jag vifia fråga herr Nilsson. Det är en illusion alt tro alt vuxna förvärvsarbetande kommer all studera om de inte ges en verklig ekonomisk garanti. Vänsterpartiet kommunisterna tror inte att de ätgärder som nu föreslås är tillräckliga.

Utskottet, via herr Nilsson, har inga argument, konstaterar jag, för avstyrkandet av de förslag söm vpk har lagl fram annat än att man skall ulreda frågorna vidare. Ingen argumentering i själva sakfrågan förekommer. Som exempel kan nämnas vårt förslag när del gäller att höja åldersgränsen från 45 år till 60 år. Jag redovisade lidigare all 95 96 av befolkningen är 1980 kommer alt ha en nioårig grundutbildning och alltså vara i behov av vidareutbildning eller utbildning över huvud taget. Det argumentet är ganska klart, och den punklen i vpk:s förslag borde kunna bifallas, men också den frågan skall utredas vidare. Detsamma gäller resebidragel och inackorderingsbidraget. Det finns inget sakargument för avstyrkandet, bara ett påpekande att man skall utreda. Jag tycker det är väldigt magert.

Herr NILSSON i Kristianstad (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Carlsson i Vikmanshyttan säger att borgeriighelen visst inte sviker fackföreningsrörelsen, men det är just vad man gör. Man visar upp en negativ inställning till fackföreningsrörelsen i della förslag.

För LO och TCO är det en mycket viklig fråga att komma med i nämnderna. Man har kämpat länge för reformens tillkomst, och man har uppvaktat utskottet om delta. Det finns här en stor erfarenhet inom fackföreningsrörelsen som man bör ta vara på, genom att den här reformen vänder sig i första hand lill fackföreningsrörelsens medlemmar.

Herr Carlsson säger alt del inle är demokratiskt alt släppa in fackföreningsrörelsen i nämnder och styrelser, men jag anser att det är i

hög.sta grad demokratiskt att här släppa in representanter för över 2 miljoner fackföreningsmedlemmar.

Jag tycker det är obegripligt att man vill att landslingen skall la hela ansvaret för reformen. Landstingen har inte myckel med vuxenutbildningen att göra. Landstinget har inget övergripande ansvar inom vuxenutbildningen och ingen naturlig funktion pä detta område. Den här reformen betalas inte heller av landstingen. Jag menar alt borgerligheten genom sitt agerande här visar upp sin verkliga inställning till fackföreningsrörelsen.

När det gäller vidgningen av studerandegruppen vill jag säga att det naturligtvis blir en stor efterfrågan på detta studieslöd. Man mäste då prioritera och ge företräde ål studerande med särskill svära arbetsförhållanden. Efter hand får vi naturligtvis vidga reformen på det sätt som alltid brukar ske.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle: Herr talman! När jag lyssnade på herr Nilsson i Kristianstad flck jag en känsla av att vi borde ägna någon tid i kammaren ål att diskutera demokrati och vad demokrati innebär. Herr Nilsson vill göra gällande att vi - som accepterar den folkliga självstyrelsen - har kämpat för alt inle fä med representanter frän fackföreningsrörelsen i vuxenutbildningsnämnderna. Låt mig säga till herr Nilsson all självfallet bör organisationer med 2,6 mifioner medlemmar vara företrädda i landslingens vuxenutbildningsnämnder; därom råder väl ingen tvekan. Vi vel all del finns påtryckningsgrupper, och nog vore det märkligt om man skulle vara mindre lyhörd inom landstingen för fackföreningsrörelsen än vad utbildningsminislern är. Demokrati innebär, herr Nilsson, att man låter representationen avspegla de politiska meningar som flnns inom vederbörande län.

Vidare får jag påminna herr Nilsson om att jag har den uppfattningen att demokrati också innebär att man ger utrymme för alla de intressen, som behöver medverka lill och är beredda alt medverka till en vidgad vuxenutbildning. Vi har drygl 4 mifioner människor i arbetsför ålder varav många är korlutbildade. Det är självfallet all alla goda krafter behöver hjälpas åt för en vidgad vuxenutbildning. Vi inom centern anser alt det behövs ell nära samarbete mellan fackföreningsrörelsen och studieförbundens medlemsorganisationer för alt verkligen kunna föra ut den här reformen så all den får betydelse och blir en verklighet som gagnar de korttidsutbildade i detta land. Jag utgår frän att vi är överens om att det ändock är deras utbildning det gäller.

Hen RINGABY (m) kon genmäle;

Herr talman! Jag konstaterar bara att herr Nilsson i Kristianstad anser att man visar upp en negativ attityd mot fackföreningsrörelsen, när man vill låta en parlamentariskt utsedd valkorporation väfia ledamöter i en nämnd. Det är verkligen värt all noiera etl sådant ullalande.

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 83-84

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Herr NILSSON i Kristianstad (s) kort genmäle:
Herr talman! Den här reformen är ju i första hand riktad till fack
föreningsrörelsens medlemmar, och då lycker jag inle alt del är något
fel all de fär sitta med i nämnderna och ta ett ansvar. Som jag sagt
Vuxenutbildningen, tidigare finns del inom fackföreningsrörelsen ett stort kunnande pä detta
m. m. område, och jag anser det oriktigt att utestänga den. Det är inget fel

att la med representanter för organisalioner och folkrörelser i skilda organ. Del har skett lidigare. Folkrörelserna har en viktig uppgift i det svenska samhället. LO och TCO ser del som myckel angelägel att de blir representerade i dessa nämnder. Delta förslag vill vi backa upp och in-slämma i.

När del gäller bidragens siorlek, som fru Lantz var inne på tidigare, är det lätt all plussa på, föreslå högre bidrag och fter bidragsformer, men nu är bidragen avvägda på ett sådant sätt att de ger skälig kompensaiion. Efter hand fär man naturligtvis räkna upp vuxensludiebidraget på sanima sätt som sker med andra bidrag.

Herr talmannen anmälde alt herr Carlsson i Vikmanshyttan anhållit alt till protokollet få antecknat att han inte ägde rält till ytteriigare replik.

Hen ALEMYR (s):

Herr talman! Det flnns betydande risker för upprepningar i den här debaiten. Som kammarens ledamöter kanske känner lill har propositionen om vidgad vuxenutbildning m. m. delals på två utskott, vilket har skapat rält besvärliga komplikationer i arbetet. Den som ger sig i kast med att läsa utbildningsutskottets betänkande kan bli litet förvånad och undra vad vi egentligen häller pä med. Betänkandet är nämligen i hög grad avhängigt av riksdagens ställningstaganden till socialförsäkringsutskol-lels belänkande.

Del har fåll den konsekvensen all utbildningsutskottet t. ex. när del gäller ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplalserna förordar alt riksdagen beträffande utbildningsulskollels betänkande tar samma ställning som riksdagen dessförinnan kommer att ta när det gäller socialförsäkringsulskottets betänkande; della för alt undvika att möjligen fatta tvä olika beslul i samma ärende. Annars skulle ju riksdagen hamna i en myckel besynnerlig situation. Vi rekommenderar alltså kammaren att vid voteringen om uibildningsutskottets betänkande föfia den ställning som riksdagen tagit till socialförsäkringsulskottets förslag. Vi har markerat respektive gruppers inställning till den här problematiken genom särskilda yttranden. Jag vill rekommendera kammarens ledamöier att lilla på dem.

Pä samma säll är frågan om medelsanvisningen avhängig av kammarens ställningstagande till vuxenulbildningsavgiften. Om kammaren föfier reservationen pä denna punkt i socialförsäkringsulskottets betänkande komnier jag sedermera inte alt yrka bifall till uibildningsutskottets förslag ulan lill ell särskilt förslag som utdelats lill alla ledamöter. Detta

förslag är en direkt föfid av den ställning som kammaren i del fallet dessförinnan tagit till frågan om vuxenutbildningsavgiften.

Jag hoppas, herr talman, att della inle skall bli alllför komplicerat. Men omständigheterna har tvingat oss lill alt skriva utskottsbetänkandena pä detta sätt.

Jag skulle sedan bara helt kort vifia säga några ord om utbildningsutskottets belänkande. Det gäller etl par punkler där utskottels förslag avviker något från propositionens.

Utskollet säger alt skillnaden mellan de prioriterade och de oprioriterade studiecirklarna småningom bör avskaffas så att cirkelsludier i framliden kommer att bli kostnadsfria. Inför en sådan framtida ulveckling är del, herr lalman, viktigt att se över gränsdragningsproblem och ocksä mera noggrant definiera vad som skall menas med en studiecirkel. Om kostnaderna stiger kraftigt för den här verksamheten är det angeläget alt vi drar effektiva gränser mellan det som avses med studier och det som närmast kan rubriceras som hobbyarbete. Av del skälet hemställer utbildningsutskottet att den utredning som aviserats om gränsdragning mellan olika slag av vuxenutbildning ocksä får ta upp frågan om vad som skall menas med cirkelstudier.

Ulskottet har i förhållande lill propositionens förslag höjt bidragen lill studiecirklarna med två kronor per studietimme för att i någon mån kompensera kostnadsutvecklingen.

Utbildningsutskottet har avgett etl yttrande till socialförsäkringsutskotlel, där vi uttalat vad vi anser om sammansättningen av vuxenulbildningsnämnderna. Utskottets majorilel anser såväl när del gäller sammansättningen av vuxenulbildningsnämnderna som när del gäller ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna, att riksdagen bör tillgodose del önskemål som den samlade fackliga rörelsen och arbetsgivarsidan har fört fram.

Jag skall inte upprepa den diskussion som fördes för en stund sedan, och jag är i och för sig inte överraskad över att centerpartiet inte är berett alt föfia de fackliga organisationernas önskemål. Centerpartiet har ingen kontakt med fackföreningsrörelsen, känner den inle och har ingen ställning i den. Delta visade klart fiaskot på Volvo i vintras.

Men jag är mera överraskad över folkpartiels ställningstagande, därför att folkpartiet ju ibland säger att man har god kontaki med fiänsiemännen och förklarar sig vara beredd att tillgodose de önskemål som TCO framför.

Här har vi den unika silualionen all den samlade fackliga rörelsen är överens och vill ha ansvaret för den uppsökande verksamheten pä arbetsplatserna. I del avseendet går den samlade borgerliga oppositionen emot dessa krav som med slor kraft framförts frän den fackliga rörelsen.

Del finns anledning, herr lalman, att notera detta inför den debatt om dessa frågor som sedermera kommer att föras ute i del svenska samhället. Genomförandet av arbetslivets demokratisering förutsätter förbättrade möjligheter lill studier för de anställda. Alt dessa studier om möjligt blir kostnadsfria är självklart. Det är lika självklart alt ansvaret

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

för verksamheten skall läggas pä de anställdas organisationer. Beträffande yrkanden återkommer jag senare, herr talman.

Herr talmannen tillkännagav att anslag utfärdats om sammanträdets fortsäuande kl. 19.30.

Hen NORDSTRANDH (m):

Herr talman! I proposiiionen betonas bl. a. den vikliga roll folkbildningsarbetet spelar inom vuxenutbildningen. Bidragen lill studieverksamheten skall öka. De prioriterade studiecirklarna föreslås omfatta fler ämnen än tidigare. Vidare förordas att särskilda statliga bidrag skall utgå till s. k. uppsökande verksamhet pä arbetsplatser och i bostadsområden.

Till huvudparten av de framlagda förslagen rörande folkbildningsarbetet, såvitt de faller inom utbildningsutskottets kompetensområde, kan vi moderater ansluta oss. Några förslag ser vi dock kritiskt på och yrkar ändringar i desamma.

De senaste årtiondenas snabba utbyggnad av den obligatoriska skolan och den ökade satsningen på gymnasial utbildning har skapat vissa utbildningsklyftor mellan olika generationer. I ett samhälle som kräver alltmer välutbildad arbetskraft är del angeläget att i första hand ge de korttidsutbildade möjlighet lill vidareutbildning och fortbildning.

En huvuduppgift för vuxenutbildningen, inom vilken folkbildningsarbetet spelar en mycket betydande roll, är således alt överbrygga de bildnings- och utbildningsklyftor av olika slag som finns i samhället i dag. Vuxenulbildningen bör ge medborgarna bällre förutsättningar att möta förändringarna i arbetslivet och därmed större trygghet. Ytterligare en uppgift är att medverka till att etl ökat antal människor kan delta i samhällsarbetet och på sä sätt påverka samhällsutvecklingen.

I framliden kommer behovet av att senare i livel kunna komplettera sina kunskaper efter längre eller kortare perioder i arbetslivet att slarkl öka. Del är inte minst mot den bakgrunden synnerligen viktigt - del vill jag understryka - all åstadkomma en samordning och samplanering av utbildningsutbudet inom vuxenutbildningsområdet.

Det utredningsarbete rörande vuxenutbildningen som nu pågår täcker enligt utbildningsministerns mening inte i önskvärd omfattning de centrala frågorna om dels gränserna mellan folkbildningsarbetet och övrig vuxenutbildning, dels behovet av alt se över formerna för stödet till studiecirkelverksamheten. Därför mäste det, menar utbildningsministern, vara ändamålsenligt alt gränserna mellan folkbildningsarbetei och övrig vuxenuibildning och formerna för det statliga siödet lill sludiecirkelverksamheten ses över i särskild ordning. Utbildningsministern lovar alt i en nära framtid återkomma lill regeringen med förslag om lämpliga former för arbetet.

Detta initiativ lill en översyn av vuxenutbildningsfältet och bidragsgivningen mäste betecknas som välkommet. Ingen kan förneka behovet av en översyn. Frågan om gränsdragningen och samordningen mellan

det offentliga utbildningsväsendet och studieförbundens verksamhet är förvisso rik på komplikationer.

Om formerna för denna översyn kan man ha olika meningar. Starka skäl kan anföras för alt den kommande utredningen skall vara parlamentarisk, bl. a. med hänsyn till de mänga utbildningspolitiska och samhällsekonomiska aspekterna. Viktigt är ocksä att i utredningen ingår en något så när allsidig representation för studieförbunden. Förbunden har olika huvudmän, olika intresseinriktningar, olika erfarenhet och olika uppfattningarom hur kompetensfördelningen bör utformas. För att uppnä etl gott resultat av utredningen är en allsidig belysning av problematiken nödvändig.

Molionsledes har vi moderater framfört synpunkler av denna art pä den kommande ulredningen. Utskollet säger sig i så måtto dela motionärernas uppfattning att representation för båda intressena är angelägen och förutsätter alt såväl riksdag som studieförbund kommer att få en tillfredsställande representation i översynsarbelet, utan att riksdagen gör något särskilt uttalande härom. Med det har vi låtit oss nöja, även om begreppet "tillfredsställande" kan ge anledning till olika tolkningar och avvägningar. Särskill vill jag för utbildningsministern undersiryka all det finns mer än ett studieförbund som har krav på alt få vara med. Av de fyra största studieförbunden är det åtminstone elt, det iredje i storleksordning i landet, som sällan eller aldrig syns existera för utbildningsdepartementet i representalionshänseende. Utbildningsministern torde inte vara okunnig om vilket studieförbund jag avser.

De människor som har en mycket kort utbildning saknar inte sällan kännedom om de utbildningsmöjligheter som numera står till buds. En förutsättning för att de korlutbildade verkligen skall kunna engageras i studieverksamhet pä ett meningsfullt sätt är att de ges en fullödig information om olika studiemöjligheter. Utbildning organiserad i studiecirklar har visat sig vara en mycket lämplig studieform för människor med begränsad eller ingen siudievana. Vi moderater anser det därför välmotiverat alt stimulera till studiecirklar. Om sättet och om formerna för denna stimulans har vi dock i vissa stycken en annan mening än den utbildningsministern framför i propositionen. Informationen om studier inom folkbildningen och rekryteringen av deltagare i sädana studier sker huvudsakligen - det är välbekant - genom broschyrer, foldrar, affischer och annonser. De här informations- och rekryleringsmeloderna har i stort sett visat sig effektiva. Att utöver vad som i rekryteringshänseende redan sker i form av s. k. uppsökande verksamhel - denna är inle någon helt ny företeelse ulan har sedan länge förekommit inom folkbildningen

- salsa ytterligare pä sådan verksamhel, dvs. information och rekrytering
genom etl mer systematiserat övertygande i form av besök hos och per
sonliga samtal med människor pä deras arbetsplatser och i deras bostäder

- komnier troligen tyvärr icke all ge elt resultat som svarar mot de
ökade rekryleringskostnaderna. Dessutom måste man, om man vill se
saken litet mer allmänt, fråga sig hur långt man fär och bör gå i att

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

dels formligen tränga sig på människor med propaganda, reklam och informaiion, dels - och det är kanske det allvarligaste - skapa kanske falska föreställningar om vad det innebär att bedriva framgångsrika och meningsfulla studier och om vad sådana studier kan leda lill.

Man får inle blunda för all många människor kan komma att uppleva en alllför inlensiv uppsökande verksamhet som direkt påträngande, Etl sådant - jag vill gärna använda det ordel - sludielryck kan leda till planlösa och misslyckade studier med negativa återverkningar, som sedan knappast går all reparera.

Metoderna för alt motivera korttidsutbildade, som känner sig tveksamma eller avvisande inför studier, att dellaga i vuxenutbildningen måste därför vara något sä när - jag finner inget bättre ord - varsamma för att inle få oönskad effekt. Hittillsvarande försök med en mera systematiserad uppsökande verksamhet t, ex, i bostadsområden har icke uppvisat alllför posiliva resullal - några dock.

Å andra sidan vill vi givetvis inte på moderat håll avvisa den uppsökande verksamheten såsom sådan. En dylik kan ha sitt beräiiigande, och den kan också leda till resultat, ibland kanske t. o. m. goda resultat. Den bör emellertid, tills utvärdering skett, inle vidgas utöver vad propositionen föreslär för budgetåret 1975/76.

Att de lokala fackliga organisationerna, som föresläs i propositionen, ytterst skall ha ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna kan på ett sätt hävdas som mest ändamålsenligt. De fackliga organisationerna har otvivelaktigt den bästa och närmaste anknytningen lill och kunskaperna om de grupper som skall uppsökas, framför alll på de slörre arbetsplalserna. Men - och det är elt viktigt men - det måste samtidigt inskärpas att alla studieförbund som är villiga alt ställa sina krafter lill förfogande för en sådan verksamhel skall inbjudas lill och beredas möjlighet att della i den samverkan med de fackliga organisationerna som - det vill jag betona - proposiiionen förutsätter skall etableras.

De fackliga organisationernas ansvar för verksamheten får inte la sig del uttrycket att endasl ett eller möjligen tvä studieförbund tilläts delta. Har man anspråk på allmänna medel för verksamhetens bedrivande -och del är sådana medel man begär-måste det innebära att verksamheten skall vara fri och öppen. Utbudet i fråga om t. ex. studiecirklar, som även i fortsättningen torde komma all vara den lämpligaste studieformen för vuxna som har liten eller ringa siudievana, blir därigenom också rikare.

Slora krav måste vidare ställas på studieorganisatörernas inle bara formella och allsidiga ulbildning utan också objektivitet och vidsyn. Deras ulbildning, som skall bekostas med särskilda allmänna medel, bör ske i skolöverstyrelsens regi eller under dennas överinseende.

Nu visade det sig under ulskotlsarbelels gång omöjligt all uppnå enighet kring ett uppfyllande av de förutsättningar för bedrivande av den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna som jag här skisserat. Frän

socialdemokratiskt häll hävdades envetet alt verksamheten huvudsakligen skulle vara en helt intern angelägenhet för de lokala fackliga organisationerna. Studieförbunden - observera flertalsformen - sköts helt i bakgrunden.

De olika uppfattningarna ledde lill all utskottet delade sig i fråga om vem som skall ha ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplalserna; de lokala fackliga organisationerna ensamma eller studieförbunden och andra anordnare av vuxenutbildning i samverkan med organisationerna. Vi som företräder den senare uppfattningen menar all studieförbunden med sin breda förankring i alla folklager har de bästa förutsältningarna att ta ansvaret för den uppsökande verksamheten.

Studieförbunden har redan åtskilliga års erfarenhet, som jag nyss an-lydde, av sådan verksamhet. Det har därvid otvivelaktigt visat sig att människor med olika åskådningar och värderingar på ett tillfredsställande sätt kan samverka i fråga om studie- och bildningsverksamhel, trogna den grundläggande principen för del fria och frivilliga bildningsarbetet att alla idériklningar skall ges möjlighel att frill arbeia. Då nås de bästa resultaten. Föfiaklligen bör, som vi ser del, all uppsökande verksamhet byggas ul genom i första hand studieförbundens försorg, givetvis i samverkan med de fackliga och andra organisationer som de som skall uppsökas tillhör.

Vad beträffar den uppsökande verksamheten i bostadsområden delar vi moderater utbildningsministerns mening att beslul nu inte bör fattas om sådan verksamhet i större skala eller för längre period än tre år. Erfarenheterna har hitintills, som jag tidigare antydde, inte varit speciellt uppmuntrande eller löftesrika, men del kan vara berättigat med ytterligare några försöksår innan slutlig ställning tas till denna form av rekrytering till bildningsverksamhet.

Enligl proposiiionen bör under försöksperioden prövas olika former av samspel mellan studieförbunden, som enligt vår uppfattning skall ha ansvaret för verksamheten, och olika typer av organisalioner. Om delta kan sägas en del. Del är klart alt man skall pröva sädana olika former, men jag när den kätterska uppfattningen att mycket dock icke torde vara att vinna på samspel med så allmänna och heterogena gruppbildningar som - de nämns i propositionen - hyresgäst- och bostadsrättsföreningar, vars medlemmar knappast har det gemensamt att alla vara korttidsutbildade eller vara svära att nå genom de sedvanliga rekryleringsmeloderna. Däremot torde en uppsökande verksamhet i bostadsområden bli mer meningsfull och resullalgivande, om den i första hand riktar sig exempelvis till - de nämns också - handikappade och hemarbelande invandrare eller till liknande angelägna grupper, som kan vara svåra att nå på annat sätt och som vanligen också har starka kontaktbehov.

Liksom i den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna bör i motsvarigheten i bostadsområdena alla studieförbund som känner sig kallade till en insats ges möjlighet att delta - givetvis under sädana sampla-neringsformer att inte flera studieförbund uppsöker samma människor.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Här lika litet som i annat folkbildningsarbete får verksamhet, lill slor del finansierad med allmänna medel, förbehållas någol eller några studieförbund.

En övervägande opinion inom folkbildningsväriden -jag trorjag vägar säga det - menar alt etl ökal statligt slöd till sludiecirkelverksamheten i första hand skall syfta till att ufiämna skillnaderna i bidragsavseende mellan s. k. prioriterade och icke prioriterade cirklar. De prioriterade cirklarna, för vilka f n, utgår ett schabloniserat tilläggsbidrag med 15 kr, per studietimme, omfattar nu - förutom ulveckling av handikappades färdigheler att meddela sig - ämnena engelska, svenska, matematik och samhällskunskap pä en nivå som svarar mot högst grundskolans årskurs 9. Utbildningsministern förordar i propositionen en utvidgning av de prioriterade cirklarnas ämnen - t, ex, att all facklig utbildning skall vara prioriterad, dvs, även sådan specialiserad och intern utbildning som inle, vilket varit kriteriet lidigare, kan inräknas under grundskoleämnel samhällskunskap. Vidare förordas för prioritering invandrarnas hemspråk på bekostnad av exempelvis tyska och franska - de är språk, de också, och har tidigare förts fram som lämpliga prioriteringsspräk med samma relevans som de fyra tidigare prioriterade ämnena på grundskolenivå.

Utskottet går för sin del längre än propositionen och utvidgar prioriteringsområdet ytterligare. Som fackliga studier skall enligt utskottet anses inle bara sådana cirklar som anordnas för arbetstagarorganisationernas medlemmar ulan även sådana för medlemmar i ytterligare två yrkesförbund.

Vi förmenar att det i grunden inte finns några bärande skäl för att göra skillnad mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar. Några hållbara kriterier pä vilka sludiecirkelämnen som skall klassificeras på del ena eller det andra sättet finns inle. Propositionens och utskottets förslag lill utvidgning av prioriteringen är ell gott exempel pä den bristande konsekvens i klassificeringen som blir mer uppenbar för varie ämne som prioriteras. Ansträngningarna bör enligt vår mening i stället inriktas pä att successivt ufiämna bidragsskillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar upp till likställdhet med de förra.

När nu utskottet överraskande nog, ulan bekymmer för statsbudgeten som det annars ömmar väldeliga för, utöver propositionens höjning av bidraget till studiecirklarna med 4 kr. per studietimme lägger på ytteriigare 2 kr, per studietimme-della gäller såväl prioriterade som icke prioriterade cirklar - motverkas direkt inriktningen på en ufiämning av bidragsskillnaderna mellan de tvä typerna av cirklar. Skillnaden består oförändrad.

Herr Alemyr sade alt utskottet hade lagt på dessa 2 kr, för all i någon mån kompensera kostnadsfördyringen. Del är väl någonting som även utbildningsministern tänkte på när han föreslog 4 kr, per studietimme. Jag skulle vifia fråga herr Alemyr om det har försiggått en extra snabb inflation sedan propositionen skrevs för några månader sedan. Inflationen är snabb, men att den skulle vara så extra snabb har inle jag lyckats upptäcka.

Enligt vär mening borde insatsen, om statsbudgeten tilläte en sådan

och det kan man alltid fundera Över - ha gjorts uteslutande för de icke prioriterade cirklarna i ufiämningssyfte. Vi kan alltså inte förena oss med utskottet i uppfattningen att man redan i år har råd med en ytterligare höjning av bidraget till de allmänna studiecirklarna med 2 kr, per studietimme - det skulle givetvis i och för sig vara önskvärt

utan förslaget om höjning måsle anstå till nästa budgetproposition och dä, det är också viktigt, ta sikte på framför allt en ufiämning av bidragsskillnaden mellan prioriterade och inte prioriterade cirklar.

Sammanfattningsvis förmenar vi, herr talman, att den aviserade utredningen angående studiecirkelverksamheten bör få en så allsidig representation som möjligt från studieförbundens sida, att dessa bör ha del yttersta ansvaret för den uppsökande verksamheten pä arbetsplatser och i bostadsområden, att denna verksamhel bör organiseras och genomföras pä ett sådant sätt att den inte får negativa effekter och att slutligen en utvidgning av de prioriterade cirklarnas ämnen icke bör ske utan att inriktningen i stället bör vara att successivt ufiämna skillnaderna i bidragsavseende mellan de icke prioriterade och de nuvarande prioriterade cirklarna.

Mot bakgrund av dessa ständpunkler avser jag, herr lalman, all yrka bifall lill reservationerna 2 och 4 vid utbildningsutskottets betänkande nr 16 och i övrigt lill utskottets hemställan.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag kommer inte att ta upp de reservationer som herr Nordstrandh har talat om; det kommer herr Wiklund alt göra för ulskoitsmajorilelen senare. Det är bara på en enda punkl jag skall svara herr Nordstrandh, och den gäller om del harvarilen sådan häftig inflation att ytterligare 2 kr. var motiverade per cirkel.

Det har inte varit en sådan inflation. Men vi har alltid alt försöka göra ekonomiska avvägningar, herr Nordstrandh, och vid de bedömningarna har utskottsmajoriteten, som herr Nordstrandh väl kommer ihåg frän de diskussioner vi har haft i utskottet, kommii fram lill att det borde vara möjligl all öka statens bidragsgivning någol, och della framför allt för alt underlätta för de fackliga organisationerna all genomföra sin betydelsefulla studiecirkelverksamhel, om vilken jag talade i mitt inledningsanförande.

Jag skulle gärna se, herr Nordstrandh, att vi hade möjligheter att lägga på ytterligare pengar, och jag är övertygad om att även utbildningsministern har samma uppfattning. Men vi har haft all göra avvägningar, och i den avvägningssilualion där vi befunnit oss har majoriteten i utbildningsutskottet hamnai på den här förstärkningen, som totalt innebär 14 ä 15 tnilj. kr.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag nödgas då konstalera att de avvägningar som herr

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

utbildningsministern och möjligen andra i regeringen har bidragit till alt göra har varit felaktiga och att utbildningsutskottet har gått mera rält.

Men del är ändå inle riktigt som herr Alemyr säger, att det är fråga om att göra del möjligl att bidra med litet mer pengar lill den fackliga utbildningen och liknande, för då är ju beloppet felplacerat. Det ges ju generellt över hela linjen, alltså även till de allmänna cirklar som icke är prioriterade.

Herr Alemyrs argument tycker jag inte häller. Jag har svårt all förstå varför man sä plötsligt i utskottet lägger pä 2 kr., om man inte helt enkelt bedömer det som sä, att här har utbildningsministern varit för snål.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle;

Herr laltnan! För att uppnä det mål jag talat om tidigare borde man nalurliglvis, som herr Nordstrandh säger, ha lagl höjningen på de prioriterade cirklarna. Men dä skulle utskollet ha talat emot sig självt, eftersom vi har målsättningen att skillnaden mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar så småningom skall helt avvecklas. Av, det skälet var det nödvändigt all placera ul den här lilla höjningen över hela fältet.

Det som har tillkommit, herr lalman, är att del väcktes motioner frän den fackliga sidan som kom lill utbildningsutskottet och där man önskade mera pengar. Jag såg för min del kalkyler från fackliga avdelningar som visade all det var sä pass dyrt att driva verksamheten alt en ytteriigare höjning av anslaget var motiverad, och det är skälet lill all del blev den här tvåkronan extra per cirkel.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Del var alltså inle utbildningsministern och inte heller utbildningsutskottet som gjorde den riktiga bedömningen, ulan det var de fackliga organisationerna. Och det må vara hänt, men dä skall den äras som äras bör i sammanhanget.

Den här utläggningen av ylleriigare 2 kr. per studietimme på alla allmänna studiecirklar motverkar dock, herr Alemyr, på sitt sätt det som vi alla - det kan man läsa sig till i remissvaren över FÖVUX och SVUX - är överens om, nämligen att vi skall krympa bidragsskillnaden. Vi krymper ingen skillnad nu; vi bibehåller den exakt som den är.

Herr KARLSSON i Mariefred (c):

Herr lalman! Del råder allmän enighet om vuxenutbildningens uppgift att överbrygga klyftor mellan generationer och grupper - en uppslutning kring idén om de vidgade möjligheterna lill vuxenutbildning. Del behöver alltså inte ordas mer om målet all ge de kortutbildade och de eftersatta grupperna möjlighet alt ulnylfia samhällets resurser för att få förutsättningar för ett rikare liv och inle heller om nödvändigheten för samhället självt att fä en bättre insats från de grupper som haft svårigheter alt

göra en sådan insats i en samhällsutveckling som blir allt besväriigare både alt komma underfund med och - i än högre grad - att påverka.

Mol denna bakgrund är det, som herr Carisson i Vikmanshyttan redan har påpekat, nödvändigt med ett sä rikt och differentierat utbud av utbildning som möjligl. Ibland kan del kanske synas som om s. k. anordnare av vuxenutbildning sprang i vägen för varandra. Men som jag ser det är della snarare en styrka. Bristande siudievana, bristande motivation hos dem man vill nå fordrar olika former och vägar för att få människor all kliva över en ibland nog sä besväriig tröskel och alt hitta rätt.

Del är också därför som utbildningsanordnarna - jag ber om ursäkt för att jag använder detta ohyggliga ord - mäste ha lika möjligheter all nå fram med utbudet, budskapet. Vad som passar den ena passar kanske inle den andra: cirkelsludier, folkhögskolekurser, kommunal vuxenutbildning. Olika ämnen och olika uppläggningar måste förekomma i en rik mångfald.

Dessutom är det viktigt med samhörigheten med andra. Jag erinrar om definitionen pä en studiecirkel: en kamratkrets för gemensamma studier, där själva arbelel och samvaron med andra ger motivation. Ibland kan gemenskapen sökas bland dem som man arbetar tillsammans med, ibland hos andra. De flesta av oss är också eniga om nödvändigheten av en aktiv uppsökande verksamhet, liksom att den måste söka människorna där de flnns och i den egenskap de har och den roll de spelar - på arbetsplatsen, i hemmen, på fritiden och i andra sammanhang.

Den vidgade vuxenulbildningen skall gälla inle bara utbildning i ett jobb eller för en roll utan för människan i dess helhet. Därför är det oroande att proposiiionen enligl den uppfattning som jag företräder lar alllför lätt pä uppgiften au nä människor utanför arbetsplatsen. Visst är del förståeligt att arbetslagar- och arbetsgivarorganisationer lägger huvudvikten på förhållandena pä arbetsplatserna. Det är deras uppgift. Men samhället måste ha ansvaret för helheten.

Som det redan har erinrats om betyder det att ansvaret för den uppsökande verksamheten måste ligga på ett annat ställe än där proposiiionen och utskotlsmajorilelen vill lägga det,

' Visst har löntagarorganisalionerna fält förutsättningar att bedriva även verksamhet av den här typen genom förändringarna i fråga om facklig förtroendemans ställning. Det är vikligt. Men det betyder inle att den fackliga organisationen som sådan skall ha prerogativel att hjälpa den enskilde till de studier som han behöver. Och della vårt ställningstagande betyder heller inle, herr Alemyr, att centern saknar kontakter med arbetstagarorganisationerna, även om de kontakterna inte är lika intima som mellan socialdemokratin och LO. Vi har på den sida som jag representerar inte nätt fram till någon kollektivanslutning.

Nej, som del har erinrats om bör ansvaret ligga hos studieförbunden. Styrkan i det svenska folkbildningsarbetet, i vuxensludiearbelel, består i hög grad i förekomsten av de frivilliga studieorganisationerna, framvuxna i och med folkrörelserna. Som här sagts har studieförbunden

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

mångårig erfarenhet av den uppsökande verksamheten i olika former och erfarenhet av ulbildning av organisatörer - och, inte minst viktigt, en betydande erfarenhet av samarbete mellan olika utbildningsorganisationer och -institutioner, samarbete i bildningsförbund, i vuxenutbild-ningsräd med folkhögskolor. De har också sin organisatoriska uppbyggnad med en rad medlemsorganisationer. Ett sådant samarbete med givande och tagande, med utförande av uppgifter och ianspråklagande av fiänster, borgar för alt verksamheten kommer alt ge resultat.

Sedan är det självklart att studieorganisationerna tar i anspråk fiänster frän medlemsorganisationernas studieorganisatörer, precis som de alltid har gjort. De fackliga organisatörernas uppgifter blir inte mindre betydelsefulla för det. Men det av utskoltsmajoriteten föreslagna systemet för den uppsökande verksamheten ökar riskerna för en separation, inte bara mellan olika yrken och organisaiionsgrupper utan ocksä mellan vad jag vill kalla arbeie och fritid, mellan det som hänger ihop med arbetet

visserligen av mänga betraktat som en parentes i en rikare tillvaro

och allt det andra som fyller livet.

Däri ligger en fara, en fara som såvitt jag förstår blir större med ökad opersonlighet i arbetet. Studier i anslutning till arbetet - både fackstudier för arbetet och studier av mer allmän karaktär - kan och skall bidra lill ati minska riskerna för olust med tillvaron och med arbetet. Men det kan inte ske om studier av olika slag och molivalionen för dem separeras genom en gränsdragning pä det sätt som föreslås med de risker delta medför. Studier måste sikta till en helhet, inle lill ett betonande av olika sidor i värt liv.

Detta är huvudinvändningen mot förslaget att separera resurserna för uppsökande verksamhet på arbetsplats från resurserna för annan uppsökande verksamhet.

Därtill kommer den brist som det är att motsvarande verksamhel på mindre arbetsplatser - hos småföretagare, egenföretagare - och i hemmen inte får sanima stöd och uppmärksamhet. Bland småföretagare och egenföretagare och bland hemarbelande finns minst lika slora grupper med ■samma behov av överbryggande ulbildning som pä större arbetsplatser. Det är elt rältvisekrav att samma omsorg ägnas deras behov. Kostnaderna får också bäras solidariskt - direkt eller indirekt.

Självfallet skall den studieorganisatör som får arbeia på av arbelsgivåren betald arbeisiid också göra del. Men ansvaret bör ligga hos det studieförbund som hans fackorganisation tillhör. Det är lika självklart alt en studieorganisatör måsle ha kunskap om olika former av vuxenutbildning och om föreliggande utbud. Han mäste också, vill jag tillägga, ha konkreta kursförslag alt komma med. Garantin mot vad som på nägol håll har kallats för att näsa ut kurser ligger i all etl studieförbund slår bakom, med samhällets auktorisation och med samhälleliga medel. Del är därför som medel för den uppsökande verksamheten bör kanaliseras till studieförbunden via vuxenutbildningsnämnderna.

Så ett par ord om begreppet prioriterade ämnen. Självfallet är det svå-

righeter alt bestämma vad som är mer angeläget än annat att studera för den enskilde - och för samhället ocksä. Men för all överbrygga klyftorna mellan olika grupper, inte minst mellan generationer - vilkel tycks alltmer nödvändigt med del ökade kategoritänkandet i samhället - börden lättaste vägen att vandra vara all ge särskill slöd ål de ämnen där skillnaderna i utbildning tydligast framträder. Vi är ense om all ufiämna skillnaderna mellan prio-ämnen och andra på sikl. För min del vill jag betona att jag också önskar att man på sikt kunde fä bort begreppet nivå när det gäller vuxensiudier, att man kunde hitta någol mera adekvat uitryck för vad man menar när det gäller vuxna människors studier. Att fastställa nivå är inte lätt - och det bör inle heller vara del.

I utskottets betänkande har det fastslagits att begreppet fackliga studier inte endasl omfattar vad som i dagligt tal betecknas som fackligt arbete, utan att prioriteringsbegreppet i detta sammanhang har en vidare mening. Svårigheten med att definiera begreppet fackliga studier bör inte få hindra en vidsynt tolkning av innebörden. Ocksä fortsättningsvis bör utgångspunkten enligt min mening vara ämnesområdet som sådant. Jag förulsätter, herr talman, att jag inle är ensam om den tolkningen.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall lill de reservationer i socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14, bakom vilka bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan står. Jag avseratt evenluelll återkomma med elt ytterligare yrkande efter föredragningen av utbildningsutskottets betänkande nr 16.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Hen JONSSON i Alingsås (fp);

Herr lalman! Den utbyggnad och reformering av ungdomsskolan som skedde under 1950- och 1960-talen har gett den unga generationen goda utbildningsmöjligheter. En effekt av dessa reformer har emellertid blivit all man i vissa avseenden skärpt skillnader i utbildning mellan olika individer. Till de lidigare skillnaderna inom generationerna har lagts skillnader mellan generationerna.

Särskilda svårigheter att fä vuxenutbildning möter dem som har oregelbundna arbetstider, t. ex. skiftarbelare och anställda inom servicenäringarna. Svårigheten all få ledigt för studier., otillräckligt eller dåligt anpassat studiestöd och bristen på barntillsynsplalser visar pä de sociala och ekonomiska förhållanden som på många håll lägger hinder i vägen för dellagande i vuxenulbildningen.

För alt undanröja dessa och andra sludiehinder fordras förändringar på det studiesociala området och inom famifiepolitiken. Men även åtgärder som påverkar tillgängen på olika former av vuxenutbildning är betydelsefulla.

Synen alt ulbildning och undervisning främst hör barna- och 'ungdomsåren till, har lidigare präglat utbildningsväsendet. Under sina unga är skulle individen bibringas alla de kunskaper och färdigheler som är nödvändiga för all klara vuxenlivets krav. Därefter upphör samhällets ansvar för den enskildes utbildning, och därmed är ocksä den ulbild-

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

ningsakliva perioden för mängas del mer eller mindre avslutad.

Detta synsätt har visserligen modifierats efter hand. Strukturella förändringar på arbeismarknaden och skillnader inom och mellan genera-•lionerna i utbildningsavseende har gjort det möjligl att ägna ökad uppmärksamhet ät de vuxnas möjligheler till ulbildning. Men de senasie årens expansion av utbildningen har inle tillräckligt kunnai ändra på förhällandet att ungdomsutbildningen utgör det tunga och dominerande inslaget i utbildningsväsendet. Möjligheterna för vuxna alt komplettera eller fördjupa en tidigare ulbildning är fortfarande ell önskemål som inle är en verklighet för alla.

För att kunna bemästra denna nya situation och för all kunna lösa de arbetsmarknadsmässiga och mänskliga problem som föfier i förändringens spär kommer i många fall de kunskaper som inhämtats under ungdomsåren att vara otillräckliga. Kraven pä den enskilde alt komplettera och fördjupa sin tidigare ulbildning kommer därmed alt växa. Därför hade mänga slor förväntan belräffande proposiiionen om vidgad vuxenutbildning saml studieslöd för vuxna. Den bygger ju i alll väsentligt på flera utredningar inom vuxenutbildningen, främst FÖVUX-utredning-en, men även på molionsframstölar under gångna år i riksdagen.

Från folkpartiets sida har vi sell en vidgad vuxenutbildning som en rättvisefråga för dem som i sin ungdom av olika skäl inle fick en ulbildning av den kvalitet som dagens ungdom får. Anledningen därtill kan ha varil att nägol reellt vuxenulbildningsulbud då inle existerade. Men det finns också andra orsaker som hindrat mänga människor att i sin ungdom få önskad ulbildning. Många har kanske haft både geografiska och sociala hinder, andra - och kanske ännu fler - har inte haft råd all studera.

De förslag som riksdagen nu har all la ställning lill i socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14 och utbildningsutskottets belänkande nr 16 har i allt väsentligt en stor enighet bakom sig. Ser man lill antalet reservationer, kanske man lätt fär intrycket att splittringen skulle vara stor, men jag vill ändå påslå all den gemensamma rörelseriktningen dock komnier lill klart ullryck i de bägge utskottsbetänkandena. Del är framför allt ambitionen att gå längre än regeringsförslaget som föranleder mänga av reservationerna. Del är särskill den kraftiga prutningen i regeringspropositionen om den ekonomiska satsningen som vi har kritiska invändningar mot. Där föreslår vi förstärkningar.

Jag skall begränsa mig tiil att anföra några synpunkter vad avser punklen 32 i socialförsäkringsutskottets belänkande nr 14, som behandlar vuxenutbildningsnämnderna.

Från folkpartiet och centerpartiet har vi framfört förslaget alt studie-förbijnden bör vara huvudmän för den uppsökande verksamheten. De har genopi sin breda förankring i olika folkrörelser goda förutsättningar för intensifierade insalser med uppsökande verksamhel. Dessutom har förbunden niånga års erfarenhet av sådan verksamhet inom folkrörelser, på arbetsplatser och i bostadsområden. Enligt vår mening bör den upp-

sökande verksamheten byggas ul genom studieförbunden i samverkan med deras medlemsorganisationer.

Vid fördelning av bidragen lill uppsökande verksamhet bör samråd äga rum med t. ex. studieförbunden via länsbildningsförbundet eller med andra berörda organisationer. Detta kan ske exempelvis genom att länsbildningsförbundel väfier elt antal representanter som utgör del organ med vilket vuxenulbildningsnämnden skall samräda vid behandling av anslagen till uppsökande verksamhet. Därigenom har studieförbunden och deras medlemsorganisationer möjlighel all påverka prioriteringen mellan olika typer av projekt.

Vi har ocksä den uppfattningen att det folkvalda landstinget är den rätta valkorporationen att utse vuxenutbildningsnämnderna. Det torde inte vara någon svårighet att tillgodose de olika iniressen som - med all rätt - de fackliga organisationerna och olika folkrörelser har. Vi pekar pä den fördel man vinner genom au använda en befintlig administration - man undviker t. ex. all bygga-parallella organ.

Jag yrkar bifall lill reservaiionen 30 vid socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14.

I utbildningsutskottets belänkande nr 16 behandlas propositionens avsnitt om den uppsökande verksamheten för vuxenutbildning saml föfid-molionerna. Från vårt håll har vi hävdat alt del är angelägel all studieutbudet vänder sig till de korttidsutbildade, oavsell var dessa befinner sig - det må vara på arbetsplatser, i bostadsområden eller efiest där del flnns mifiö för all presentera etl samlat och brett kursutbud.

Studieförbunden har genom sin breda förankring i olika folkrörelser och goda kontakter med andra vuxenulbildningsanordnare goda förutsättningar för insalser med uppsökande verksamhel. Dessutom har förbunden, som lidigare framhållits, niånga års erfarenhet av uppsökande verksamhet. Den grundläggande principen för ett frill och frivilligt studiearbete är dels att olika idériklningar skall ges möjlighel all fritt arbeia, dels att personer med olika idéinrikiningar samarbetar.

Herr Nilsson i Kristianstad sade att det är vikligt att de fackliga organisationerna fär ell stort inflytande och alt man skall la lill vara den informaiion som finns inom fackföreningsrörelsen. Jag lycker all det är självfallet - det är lätt att instämma i del påpekandet. De önskemålen tillgodoses ocksä i förslag som vi har framfört i moiioner och föfit upp i reservationer. Värt förslag har dessutom den fördelen alt den organisationsmodell som vi förordar har lösningen för såväl arbelsplatsin-formälionen om studierna som studieinformationen till andra grupper, t. ex. hemarbelande, arbetslösa, lantbrukare, fiskare och anställda på små arbetsplatser.

Uibildningsulskollels ordförande uttryckte sin förvåning över folkpartiets ställningslagande i denna fråga. Jag kunde kanske ha lämnat del därhän, men jag vill ändå säga alt jag är närmast förvånad över herr Alemyrs argument - eller skall vi säga argumentnöd. Herr Alemyr blandar ihop arbetslivets demokratisering med frågan hur statsmakterna skall

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

ordna vuxenutbildning för alla. Jag har sagt tidigare att en samverkan med de fackliga organisationerna är viklig. Vi säger i värt förslag att fackföreningsorgånisationernas funktionärer och medlemmar är en viktig grupp ur vilken studieorganisatörer kan rekryteras. Härigenom kan den förankring inom de olika verksamhetsområden som folkrörelserna har las lill vara. De fackliga organisationernas studieorganisatörer kommer här att ha den största betydelsen för all vi skall kunna nä gruppen korttidsutbildade pä de slörre arbetsplatserna. Och vi tillägger att där kan även, liksom i bostadsområden och på mindre arbetsplatser, studieorganisatörer med annan förankring göra en god insats. Vi flnner det således naturligt att studieförbunden bedriver den uppsökande verksamheten såväl självständigt som i nära samarbete med sina medlemsorganisationer. Däremot kan jag instämma med utbildningsutskottets ordförande när han beklagade alt inte hela proposiiionen hade kunnai behandlas i ett utskott och i etl sammanhang, eftersom frågorna griper så slarkl in i varandra. Vi skulle alllsä kunna räka ul för att riksdagen fattar motstridiga beslul.

När det gäller vuxenulbildningsnämndernas uppgifter och frågan om vem som skall ha ansvaret för den uppsökande verksamheten har utbildningsutskottet enat sig om att utslaget av omrösiningen beträffande punkten 32 i socialförsäkringsutskottets betänkande nr 14 skall vara vägledande för riksdagens ställningstagande beträffande ansvaret för den uppsökande verksamheten. Det innebär alt de särskilda yttrandena 1 och 2 i utbildningsutskottets betänkande nr 16 kommer att bli normgivande för utformningen av den uppsökande verksamheten.

Pä ett par punkter gör ulskottet förändringar i förhällande till propositionens förslag.

Den ena gäller bidragen lill de allmänna studiecirklarna, där utskottet enhälligl föreslär en ytterligare uppräkning med 2 kr. lill 38 kr. per studietimme. Herr Nordstrandh menade att del motverkar en ufiämning. Del måste väl ändå vara ell felaktigt påstående, för relalivl sett blir del ju här en ufiämning - lät vara att den är liten. Jag tycker att det är någol omotiverat att bromsa en motiverad förstärkning för studieförbundens del. Kring den synpunkten trorjag att det finns en rätt allmän uppslutning.

Den andra punkten där utskottet avviker frän propositionens förslag gäller de prioriterade studiecirklarna. 1 propositionen har man utöver de fyra ämnesgrupper som i dag är prioriterade tagit med fackliga studier. Utskottet plussar här på genom att ocksä la med LRF och Sveriges fiskares riksförbund i den gruppen. Vi hör annars till dem som påtalat det principiellt felaktiga i att ha olika ekonomiska stöd inom sludiecirkelverksamheten. Jag lycker att det finns anledning att notera att utskottet här ändå slår fasl;

"Målsättningen bör enligl utskottets mening vara att på sikt utjämna skillnaden mellan bidragen till de prioriterade och de icke prioriterade cirklarna och att så småningom kunna erbjuda kostnadsfria cirkelstudier.

Del är därvid av slor vikt all den kommande ulredningen om gränsdragningen mellan olika sorlers vuxenutbildning och om formerna för studiecirkelstödel noggrant definierar vad som skall anses vara cirkelstudier."

Prio-begreppet vidgas för all på sikt försvinna, och det är bra. Jag vill ocksä understryka att det är viktigt all gränsdragningen blir klariagd. Della är etl viktigt uttalande frän uibildningsutskottets sida.

I en uppföfining av ställningstagandet i socialförsäkrlngsutskottet har miltenparlirepresenlanterna i utbildningsutskottet belräffande anslagsberäkningar avgivit reservationen 3, som jag härmed vill yrka bifall till. I övrigl avser jag att senare yrka bifall till vad utbildningsulskollet hemställt i sitt belänkande nr 16.

Herr talman! Vi kan ha olika uppfattningar om framkomstvägarna för att fä en fungerande vuxenutbildning, men jag tror ändå del är riktigt att säga att dagens beslut kommer att utgöra etl bra steg ät rält häll i detta avseende.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Under delta anförande övertog herr förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har ullryckl min överraskning över att folkpartiet inle velal medverka till den lösning som TCO begärt. Jag tror inte all herr Jonsson i Alingsås förslär poängen i den här diskussionen. Om inle ansvaret för den uppsökande verksamheten pä arbetsplatserna komnier all ligga hos de fackliga organisationerna finns del påtagligt risker för att det blir ett fiasko av alllihopa. Inom ramen för nu gällande lagstiftning kommer studieförbunden inle in på arbetsplatserna. Del är de fackliga organisationernas förirädare som gör det, och om man icke accepterar deras önskemål all få ansvaret för den uppsökande verksamheten sviker den borgerliga oppositionen den samlade fackföreningsrörelsen. Del finns anledning att slarkl understryka del i riksdagens debatt i denna fråga.

Herr NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Jonsson i Alingsås vill jag säga all nog skjuls ufiämningen i bidragshänseende mellan prioriterade och inle prioriterade cirklar ytterligare på framliden om del i dag beslutas om - vilkel med all sannolikhet sker - ytterligare 2 kr. per studietimme till alla allmänna cirklar. Funnes ett belopp på ungefär 14 mifi. kr. tillgängligt ur stals-budgelsynpunkt - därom är vi litet oeniga - borde de pengarna enligl min uppfattning i första hand ha lagts på de icke prioriterade cirklarna.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr talman! Del är riktigt som herr Nordstrandh säger att ufiämningen skjuls på framliden. Men utbildningsulskollet har ändå sagl att del inle fär dröja hur länge som helsl. Hade vi haft medel att klara del i dag

5 Riksdagens protokoll 1975. Nr 83-84

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

hade nog ingen i ulskottet velal hindra ett sådant ställningstagande redan i dag. Men nu tror jag vi får nöja oss med att vi inle har medel alt föreslå.

Herr Alemyr refererar till TCO;s uppfattning när det gäller vem som skall ha ansvaret för den uppsökande verksamheten. Del är riktigt all TCO sagl sä här, det har ocksä LO sagt liksom Svenska arbetsgivareföreningen. Men vi måsle se de uttalandena som uttalanden av en in-iresseparl, visserligen den största i sammanhangei. Mittenförslagel har den fördelen all del också täcker in andra grupper än dem som finns inom TCO-, LO- och SAF-området. Vi har, som jag sade, alla de hem-arbetande, de arbetslösa och alla som finns på de myckel små arbetsplatserna. Det är både angelägel och ell rältvisekrav att vi når ut lill dem. Del finns en rad områden med lämplig mifiö för studieinformation. Skall della kunna läggas på en hand så måste uppdraget ges lill studieförbunden. Jag är inte lika pessimistisk som herr Alemyr att det här skulle bli någon form av fiasko, för jag barett betydligt slörre förtroende för studieförbunden - även för del studieförbund som kanske slår herr Alemyr närmast. Jag skulle icke väga stå för etl sådant uttalande som herr Alemyr här gjort.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag noterar all herr Jonsson i Alingsås icke invänder mot mitt påstående all inom ramen för nu gällande lagstiftning på arbetsplatserna kommer studieförbunden inle in. Del är del som lett mig all konstatera all det finns risk, som jag formulerade mig, för all den borgerliga oppositionen medverkar lill all den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna - för del är det vi nu diskuterar - kan bli etl fiasko.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag slog speciellt fasl att studieförbundens arbete sker i mycket nära samverkan med deras medlemsorganisationer. Pä den punklen är jag inte alls orolig för all de inle skulle kunna klara del här problemet.

Fru NORDLANDER (vpk);

Herr talman! När den obligatoriska skolan och ungdomsutbildningen i stort ansetts utbyggd kände samhället sig skyldigt till en översyn ocksä av de vuxnas möjlighel lill kompletterande utbildning, då slora delar av svenska folket hade bristfällig grundutbildning.

Hittills var del bara folkhögskolorna och sludiecirkelverksamheten som ställ lill förfogande för de vuxna som ville förkovra sina kunskaper. Klyftan mellan de ungas kunskaper och de bristulbildade vuxnas blev alltmer märkbar. 1967 års reform medförde en kraftig expansion av den kommunala vuxenulbildningen. Läsåret 1967/68 fanns kvällsgymnasier i ca 30 kommuner, medan läsåret 1970/71 ca 300 kommuner anordnade vuxenutbildning.

Men trots expansionen och trols all den kommunala vuxenulbildningen formellt stod öppen för alla, visade det sig ganska snart alt del inte var de medborgare som hade den mest bristfälliga utbildningen man nådde med utbudet. De som utnytfiade gymnasie- eller fackskoleutbild-ning var i största utsträckning de unga, som redan hade en god grundutbildning. Skiftande förkunskaper, olika behov av förbättrad utbildning gjorde del nödvändigt med flera alternativa studiemöjligheter. Arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning i radio och TV, statlig och kommunal vuxenutbildning startades.

Men fortfarande - trots stora satsningar inom del utbildningspolitiska området - når man inle de slora grupper som bara har en 6-ärig eller 7-ärig grundutbildning. Många av dessa beflnner sig ute på arbetsmarknaden, och för dem finns del fortfarande oöverstigliga hinder, i första hand ekonomiska hinder för de vuxna som vill skaffa sig en ulbildning.

Del är inte heller särskilt lätt all plötsligt sälla sig på skolbänken igen efter ell uppehåll i ulbildningen på 30 år eller mera. Många tror sig inte klara den härda studietakl med stora grupper som den regufiära vuxenulbildningen innebär, där övervägande delen av eleverna är ungdomar med relalivl gott kunskapsunderiag. Mänga vuxna vägar därför inte anmäla sig lill vuxenutbildning pä de villkor som bjuds; de är hell enkelt rädda för att göra bort sig. Del finns i dag etl psykiskt motstånd som ocksä måste brytas.

Del är frågor i samband med detta som vänsterpartiet kommunisterna tagit upp i molionen 1940 med anledning av propositionen 1975:23 om vidgad vuxenutbildning saml studiestöd lill vuxna m. m.

De ekonomiska förutsältningarna har fru Lantz behandlal. Vissa förbättringar har föreslagils i proposiiionen, men en fullständig lösning av de ekonomiska problemen blirdet försl när en studielön som vpk skisserat genomförs. Försl då kan man komma till rätta med sludiefinansieringsproblemet. Den ekonomiska delen lämnar jag därför i mitt inlägg. Men för all nä de eftersatta grupperna av vuxna är del nödvändigt med olika satsningar, eftersom de försök som hittills gjorts inte lett till önskat resultat. Den fråga som vänsterpartiet kommunisterna då anser som en av de viktigaste är upplysningsverksamhet och uppsökande verksamhet inkl. en kraftig satsning pä studie- och yrkesorientering.

De fackliga organisationerna bedriver redan i dag en del uppsökande verksanihei pä arbetsplalserna för dellagande i första band i den studiecirkelverksamhel som förekommer inom den fackliga rörelsen men ocksä i andra studiecirklar. Hillills har det varil svårt om inte omöjligt för de fackligt valda studieorganisatörerna all pä betald arbetslid få utöva sin uppsökande verksamhet. När förhandlingar inle lett till resultat har den fackliga organisationen själv fåll svara för den ekonomiska kostnaden för den uppsökande verksamheten. Därför anser vi att propositionens förslag om alt under vad man kallar inledningsskedet slälla ett så begränsat belopp som 3 mifioner till förfogande för uppsökande verksamhel pä arbetsplatserna och 1 mifion till samma ändamål i bostadsområdena

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

rimmar dåligt med intentionerna om en kraftigt ökad studiecirkelverksamhel. Vänsterpartiet kommunisterna har i sin moiion angett att de anvisade medlen borde omfalla vad FÖVUX föreslagit, 100 mifioner under en femårsperiod. Vpk har i en reservation lill betänkandet sagt att den uppsökande verksamheten bör fä en så bred omfattning som möjligt och bör starta redan den 1 juli 1975 i enlighet med FÖVUX förslag och all sammanlagt 12 mifi. kr. skall gå till uppsökande verksamhet redan för budgetåret 1975/76. All vi vill höja bidraget redan för budgelåret 1975/76 beror på vad jag lalal om att de fackliga organisationerna redan har en ganska bred uppsökande verksamhet, som lätt kan utökas om medel ställs till förfogande.

När det gäller den uppsökande verksamheten pä arbetsplatserna, där de slora grupperna bristulbildade finns, så har det visat sig all det är den studieorganisatör som de anställda känner och har förtroende för som bäst kan påverka studieintressel och som får det bästa resultatet när del gäller deltagandet. Vidare finns det dokumenterat i varie fall i Stockholm all den studiecirkelverksamhel som förläggs i direkt anslutning till arbetsdagens slut och där cirkeldeltagarna kan studera tillsammans med sina arbetskamrater som befinner sig på samma kunskaps-plan är de populäraste cirklarna men också de effektivaste.

Utbildning på betald arbetstid är ell gammalt fackligt krav och den enda reella möjligheten för tungt arbetande, skiftarbelare och alla med obekväm arbetstid att bedriva studier. Della är vi hell posiliva lill.

Del skulle vara etl olyckligt beslul om de borgerligas förslag att studieförbunden skall svara för den uppsökande verksamheten också på arbetsplalserna skulle vinna riksdagens bifall. Del skulle säkert innebära Slora praktiska svårigheler både alt besöka arbetsplalserna och all verka på dessa. Del är ju faktiskt först genom förtroendemannalagen som de fackligt valda ombuden kan röra sig relalivl frill på sin arbetsplats. Del skulle vara svårt för andra än de fackligt förtroendevalda att få den respons hos de uppsökta som är nödvändig. Många av dem vi vill nå genom uppsökande verksanihei skulle enligl min mening gå förlorade för vida-restudier. Studiecirkeln är i dag en av de viktigaste formerna av studier för de bristulbildade. Den kan väcka intresse och motivation för forlsalla studier. Den kan också komplettera vissa kunskaper som behövs för tillgodogörandet av forlsatl ulbildning. Sludiecirkelverksamheten hade under åren 1972-1973 ca 2 mifioner deltagare.

Det är naturligtvis viktigt alt studieorganisatörerna fär utbildning och grundläggande kunskap om alla de olika former av vuxenutbildning som erbjuds. De utbildade syo-konsulenter som redan finns och som ofta har en myckel bred bakgrund när det gäller både studier och arbelslivs-och föreningserfarenhel borde kunna ulnylfias för rådgivning.

Vänsterpartiet kommunisterna anser i princip att studiecirkelverksamhel inle skall graderas i prioriterade och icke prioriterade cirklar. Ulskottet har inle nu ansett del möjligl all utöver den utvidgning som proposiiionen föreslagit gå motionärerna till mötes. Men ulskottet uttalar samma me-

ning som vär moiion, nämligen all målsättningen bör vara att pä sikl ufiämna skillnaden för alt så småningom kunna erbjuda helt kostnadsfria cirkelsludier.

Utskottet vill också avvakta ulredningen om gränsdragningen mellan olika sorlers vuxenutbildning och om formerna för studiecirkelstödel samt deflnitionen av vad som skall anses vara cirkelstudier. Vpk har inte nu någol särskilt yrkande men avvaktar utvecklingen, och om ingenling händer fär vi återkomma lill den här frågan.

Utöver de grupper på arbetsplatserna som har bristfällig ulbildning finns det ocksä andra grupper, för vilka en extra satsning är nödvändig i fråga om både uppsökande verksamhet och studievägledning, men även i fråga om ekonomiskl slöd. Några grupper har berörts i vänsterpartiet kommunisternas moiion. En grupp är de handikappade som ofta genom sin isolering har en bristfällig ungdomsutbildning. Del är först under senare år som man i slörre utsträckning försöki integrera vissa handikappade i den reguljära skolundervisningen och med speciella stödåtgärder försöki underlätta deras möjligheler lill ulbildning. Men det återstår många som kommii över grundskoleåldern. För att de fysiskt handikappade skall kunna få sill behov av utbildning tillgodosett är det bl. a. vikligt att resor lill och frän sludielokalerna bekostas av samhället ulan att delta inkräktar pä övriga kontakter med samhällslivet.

De hemarbelande kvinnorna är en annan grupp som bör ges hög prioritering. De är också mer eller mindre isolerade och ofta lägutbildade. Barntillsynen, som kanske är det största hindret för deltagande i studier, mäste lösas både ekonomiskl och praktiskt under studietiden.

För dem som bor i glesbygd är inte bara utbudet och möjligheten till fortsatta studier begränsade. Genom långa resavstånd kan det dessutom vara svårt all uppfylla de krav och de bestämmelser som gäller för studiecirkelverksamhet, exempelvis i fråga om minimiantalet deltagare för att man skall erhålla statliga bidrag.

Utskottet säger här alt frågor om grunden för glesbygdsstöd - bl. a. glesbygdsbegreppels avgränsning - hör lill det som bör tas upp vid den aviserade översynen av stödet lill studieverksamheten. Även när del gäller de övriga nämnda gruppernas problem anser utskottet att del är nödvändigt med en viss ulredning innan beslul kan fattas om åigärder. Vär förhoppning är dä all del inte blir en utredning, vars förslag är överspelade när de kommer. Den utredningen bör kunna göras sä snabbt all den nu aviserade utökningen av vuxenutbildningen inle ytterligare fördröjs för dessa grupper.

Här har vi, herr lalman, i dag nöjt oss med elt särskill yttrande.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr WIKLUND (s);

Herr talman! Jag lycker alt de borgerliga partiernas - centerns, moderaternas och folkpartiets - agerande är ganska förvånande när del gäller att praktiskt föra ul och realisera de tankegångar om målen för vuxenulbildningen som har diskuterats elt antal är. Herr Karlsson i Mariefred

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

tyckte visseriigen alt vi var ganska eniga om målsättningarna, men innerst inne tror jag inte att vi är det. I varie fall fick jag inte det intrycket när jag satt och lyssnade pä de borgeriiga partiernas företrädare i denna fråga.

Jag skall därför, herr talman, kort formulera några av målen för vuxenutbildningen:

De korlutbildade vuxna skall genom en överbryggande utbildning kompenseras för de kunskaper som ungdomarna i dagens grundskola får.

I framliden skall man varva perioder av förvärvsarbete med perioder av utbildning i stället för att koncentera ulbildningen lill ungdomsåren och därefter inle ge de vuxna nägon ulbildning av belydelse - det står väl ganska klart för oss all en sådan inriktning medför en gradvis ul-suddning av gränsen mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning.

Det spektrum av erfarenheter som finns bl. a. inom folkbildningsarbetet och folkbildningsseklorn skall ulnylfias.

Med sädana mål för vuxenutbildningen menar vi all man siärker individens slällning i arbetslivet, och del är en ganska viklig uppgift. Den framtida vuxenutbildningen måste av den anledningen vara inriktad mol yrkeslivel, och den mäste tillgodose den anställdes individuella och kollektiva behov. Det måste också ske en fortlöpande utvärdering och förändring av vuxenutbildningen genom åren.

Jag tvekar inte all påstå att det främst mäste ha varit "en läpparnas bekännelse" av de borgerliga partiernas företrädare som framkommit i reservationerna i utbildningsulskollels belänkande nr 16 och socialförsäkringsulskottets belänkande nr 14. Jag skall styrka detta påstående med några exempel.

Del har hillills inle rätt nägon oenighel om all huvudparten av de kortulbildade finns pä verksladsgolven och bland de hemarbelande. Inga allvarliga invändningar har gjorts dä vi menat all de korlutbildade på de slörre och de mindre arbetsplatserna skall ges företräde när vi har att fördela knappa ekonomiska resurser för att nu böria med att erbjuda en överbryggande utbildning som ger dessa för vär produktion och vårl lands välstånd sä viktiga grupper en chans all komplettera sin utbildning.

En annan viktig faktor som bör nämnas i det sammanhanget är all de anställda själva känt behovet av ulbildning sä starkt, all de avstått från en del av sin löneavialsandel i och med att vuxensludiebidraget avgiftsfinansieras genom en procenlavgift på lönesumman i företagen.

FÖVUX har vid utvärderingen av sin verksamhet kommit till samma slutsats och redovisat det i föfiande punkter.

Den uppsökande verksamheten skall gälla korttidsutbildade, och organisationen bör redovisa hur den avser all nä personerna i målgrupperna. Företräde skall ges sådan organisalion som bedöms ha största förutsältningarna alt nä målgrupperna. Som herr Alemyr i sitt inledningsanförande och i ett flertal repliker har sagt, menar vi alt del är enbart de fackliga organisationerna som kan nä dessa grupper, om vi skall ge företräde åt folkel pä arbetsplatsen.

Bidrag lill uppsökande verksamhet pä arbetsplatser skall endasl kunna tilldelas facklig organisation, sade FÖVUX.

Utbildningsministern har i sin proposilion vidgat möjligheterna lill att i viss utsträckning också kunna gälla individuella ansökningar. Det tycker vi i utskottet är bra.

FÖVUX sade ocksä i sin utvärdering att bidrag till uppsökande verksamhel i bostadsområden endast skall kunna tilldelas studieförbund -och det är vi eniga om. Företräde skall ges studieförbund som planerar sådan verksamhet i samarbete med handikapporganisation, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organisalion med förankring inom området.

Enligl FÖVUX uppfattning har studiecirkeln också visat sig vara en lämplig studieform för korttidsutbildade vuxna. I studiecirkeln kan studietakt och studiematerial avpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. De folkbildningsorganisationer, som aktivt strävar efter all fä med de utbildningsmässigl och kulturellt eftersatta grupperna i studiecirkelverksamhel, måsle därför enligl FÖVUX fä ökat slöd av samhället. Om man till detta lägger vad som har omtalats lidigare men som jag vill understryka, nämligen lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, sä är del viktiga delar i den helhet som ligger i förslaget att nu

- äntligen, skulle jag vifia tillägga - målmedvetet skapa praktiska möj
ligheter all erbjuda äldre, korttidsutbildade kompletterande utbildning

- i första hand jämförbar med dagens grundskola och gymnasieskola.
Del gäller alllsä att föfia både hittills prövade och nya vägar för att

nå ut till vuxna som har kort och bristfällig ulbildning med information om deras rätt och möjlighel lill studier.

Utskottet ansluter sig därför ocksä lill vad departementschefen säger i propositionen: "De reformer som har genomförts och kommer att genomföras inom den närmasle framtiden för att öka arbetstagarnas inflytande i företagen kommer all ställa ökade krav på kunskaper bl. a. i ekonomi. Det är angeläget att förbättra arbetstagarnas möjligheter alt fä sådana kunskaper. Dessa är samiidigi elt vikligl inslag i den fackliga utbildningen."

Sä här långl synes det råda enighet, av den lidigare förda debaiten alt döma.

Men vad har dä hänt som gör alt de borgerliga partierna vill underkänna

- jag skulle nästan vifia säga omyndigförklara - de fackliga organisa
tionerna när det gäller den uppsökande verksamheten på arbetsplatsen?
Vi har ju stiftat lagar som ger de fackliga förtroendemännen möjligheler
all arbeia bland sina medlemmar och som ger de korttidsutbildade möj
lighet till ledighel för studier. Det enda man är enig om just nu är all
med lottens hjälp försöka frånhända arbetsplatsernas eget folk möjlighet
all bedriva den uppsökande verksamheten bland sina egna medlemmar.
1 stället skall studieförbunden ges den uppgiften, om de borgerliga vinner
lottningen. Var ligger konsekvensen i della?

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

De tre stora löntagarorganisationerna har alla understrukit att de själva vill ta ansvaret för och bedriva den uppsökande verksamheten. Här var det glädjande att höra herr Nordstrandh, som nu tydligen böfiar förslå den viktiga roll som löntagarorganisalionerna både vill och kan spela i det här sammanhanget. Varför har herr Nordstrandh inle lidigare lyssnat exempelvis pä vad SACO har sagl i den här frågan? Löntagarorganisationerna - LO, TCO och SACO - och Arbetsgivareföreningen har i den här frågan haft ganska enstämmig uppfattning. Del gäller också vuxenulbildningsnämnderna. Men i båda dessa fall vägrar de borgerliga partierna enstämmigt att böja sig för praktiska fakta och driver frågans avgörande till lottning.

Här har ocksä cenlern och folkpartiet i sin reservation nr 3 i utbildningsutskottets betänkande räknat in de fem mifionerna - tre mifioner till uppsökande verksamhel på arbetsplalserna och tvä mifioner för utbildning av dessa uppsökare. I sanning en ganska märklig åtgärd. Man vill i strävandel alt hell underkänna löntagarorganisationernas fullt naturliga roll i sammanhanget överföra de här fem mifionerna lill studieförbunden.

Här vill jag hänvisa till vad som anförts i det särskilda yttrandet i utbildningsutskottets betänkande nr 16 pä s. 21, som avgivits av socialdemokraterna och vpk-ledamolen i utbildningsutskottet.

De studieförbund som närmast berörs av den här verksamheten - herr Nordstrandh får säga vad han vill, men del är ABF och TBV som närmast berörs av den här verksamheten med löntagarorganisationerna ute pä arbetsplatsen-har inte ställt några krav pä att få "gå in" pä arbetsplatserna i sammanhangei. De anser i likhet med utskottsmajoriteten att den bästa formen av uppsökande verksamhet bedrivs av dem som finns på arbetsplatsen - är på samma våglängd, om man vill uttrycka del så.

Vi kan inle, varken teoretiskt eller praktiskt, finna alt någon annan eller andra än de fackliga företrädarna själva är mest och bäst skickade att bedriva en uppsökande verksamhet bland sina egna arbetskamrater.

Herr talman! Behandlingsordningen i utskotten - både utbildnings-ulskottet och socialförsäkringsutskollel - har gjort att, som herr Alemyr sagl lidigare, utbildningsutskottets s- och vpk-ledamöler och utskottets c-, fp- och m-ledamöter har fält skriva särskilda yttranden i stället för etl majoriteisullätande och reservalion om den uppsökande verksamheten. Del slutligen avgörande kommer att bli hur lotten faller i socialförsäkringsuiskollels betänkande under punklen 32 b. Vi återkommer till frågan om vi skall yrka bifall till punklerna 19, 20 och 21 i utbildningsutskottets betänkande nr 16 sedan avgörandet fallit om punkten 33 i socialförsäkringsulskottets betänkande nr 14.

Vinner reservationen 32 i socialförsäkringsulskottets belänkande avser vi att lägga fram elt särskill förslag i punklerna 19-21, som har delals ut till kammarens ledamöier, såsom herr Alemyr sade för en stund sedan.

Vi skall inte nu yrka bifall lill våra förslag i utbildningsutskottets belänkande, men jag vill ändå gärna säga några ord om reservationerna

till del betänkandet. Reservaiionen I frän vpk rörande omfattningen av den uppsökande verksamheten kan vid första anblicken verka både förnuftig och riktig. Men de ytterligare sju mifioner som vpk enligt sin reservalion vill lägga lill för den verksamheten har inte prutats bort i den samlade anslagsposten. De miljonerna har använts för andra områden inom vuxenulbildningen, exempelvis - som del bar sagts tidigare - lill all höja beloppet för bidragsdelen i slödel lill de vuxna i ulbildning; etl annat exempel är alt del föreslagna schabloniserade tillägget pä tvä kronor utgår för studiecirklarna i glesbygd. Därför har utskoltsmajorilelen av enbart ekonomiska skäl inte kunnat biträda det här vpk-förslaget.

I reservaiionen 2 framför moderalerna sin uppfattning beträffande de prioriterade studiecirkelämnena och bidragen till allmänna studiecirklar. Efter all ha lyssnat lill utbytet av tankar mellan herrar Jonsson i Alingsås och Nordstrandh skall jag inte utveckla del ämnet ytterligare. Jag har samma uppfattning som herr Jonsson, nämligen all vi i detta sammanhang fortfarande måste ha prioriterade ämnen. Men vi har också, som lidigare anförls, sagt att framtidsmålet måste vara all när vi fär ekonomiska resurser skall skillnaderna i bidrag till de prioriterade och de icke prioriterade cirklarna ufiämnas. Men i motsats till herr Nordstrandh har vi anslutit oss till en utvidgning som innebär all facklig utbildning i studiecirkelform liksom ocksä invandrarnas hemspråk bör föras lill kretsen av prioriterade ämnen, som utbildningsministern också föreslår i propositionen. Vi anser det vara en riktig utvidgning av de prioriterade studiecirkelämnena. Båda dessa ämnesområden stärker nämligen möjligheterna lill en efterlängtad utbildning för korlutbildade vuxna, vare sig del gäller medborgare med svenska som modersmål eller invandrare.

När det gäller bidragen lill studiecirklarna har utskottet utöver vad som anvisas i proposiiionen föreslagit ytterligare 2 kr. per studietimme för alla studiecirklar, och jag hoppas att kammaren skall bifalla detta när vi kommer fram till votering någon gång i kväll. Moderalerna har här blivit ensamma om ståndpunkten att inle vifia ge studiecirklarna den förbättring av det ekonomiska slödel som vi tycker att tvåkronors-höjningen innebär. Studiecirklarna fär ju därigenom 14 mifi. kr. mer lill sin verksamhel. All vi sedan har diskuterat skillnaderna i bidrag mellan de icke prioriterade och de prioriterade cirklarna utan nägol ställningstagande i den frågan är ganska naturligt, eftersom utbildningsministern ju redovisar att den kommande ulredningen om gränsdragningen mellan olika former av vuxenutbildning skall pröva denna fråga.

Herr talman! Vad gäller reservationen 3 beträffande anslagsberäkningar, avgiven av centerns och folkpartiets ledamöier, har jag här lidigare nämnt den brist på konsekvens som jag lycker alt dessa partier ger uitryck för. De går med på alt höja bidragen till studiecirklarna med 14 mifi. kr., men när det gäller all betala räkningen, pä vilkel sätt det nu skall ske, svävar man på målet. Jag vill i likhel med herr Alemyr fråga folkpartiets företrädare, om de exempelvis inte har lyssnat pä TCO, som har framfört ganska bestämda och samfällda krav på denna punkt. TCO

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

är ju en av de stora löntagarorganisationer som bl. a. mycket slarkl har betonal avgiftsfinansieringen.

Herr talman! Med del anförda skall jag låta mig nöja i denna omgång. Vi fär ju anledning att återkomma med yrkanden pä de olika punkterna i utbildningsulskollels betänkande nr 16, och jag skall då yrka bifall till utskottets hemställan under dessa vilket innebär avslag på de vid detta betänkande fogade reservalionerna.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr lalman! Som jag uppfattade del försökte herr Wiklund i begynnelsen av sitt anförande nägol misstänkliggöra vår målsättning pä borgerligt håll i vad gäller vuxenutbildningens uppgifter. Jag vill med. anledning härav för herr Wiklund anföra några citat ur moderalmotionen och ur mitt eget tidigare anförande, som visar alt detta misstänkliggörande är obefogat. Vi säger föfiande.

Fördel första: "En huvuduppgift för vuxenulbildningen-------------- är således

all överbrygga de bildnings- och utbildningsklyftor av olika slag som finns i samhället i dag."

För det andra: Det är angelägel för vuxenulbildningen "att i första hand ge de korttidsutbildade möjlighet till vidareutbildning och fortbildning".

För det iredje: "Vuxenulbildningen bör ge medborgarna bältre förutsättningar alt möta förändringarna i arbetslivet och därmed inge dem en större trygghet."

Jag skulle kunna la ell par citat lill, men jag avstår från del. Detta är vär målsättning, och den målsättningen förmodar jag är densamma som den herr Wiklund företräder. Jag vill bara ha detta konstaterat.

Vi är alllsä ense om målen på båda sidor, men om medlen och vägarna är vi oense, åtminstone till slor del. Vi moderater ä vär sida - del framgick väl ganska tydligt av mitt lidigare anförande - underkänner ingalunda de fackliga organisationernas roll i uibildningsavseende när del gäller den uppsökande verksamheten och vad den kan leda till. De fackliga organisationerna - vad de än kallas och vilka de än är - skall spela sin roll i den samverkan som är nödvändig, men enligt vår uppfattning bör det yttersta ansvaret för utförandet ligga hos studieförbunden, som sedan gammalt kan de här sakerna bäst av alla.

Utvidgningen av kretsen prioriterade cirkelämnen skall jag inle uppehålla mig mer vid. Men om man nu vill ha prioriterade cirkelämnen och skall utvidga det området, menar jag alt del i så fall finns andra ämnen som ligger närmare lill hands att väfia med hänsyn till de ämnen vi tidigare haft i relation till grundskolans ämnesuppsättning.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle: Herr lalman! Del var herr Wiklunds något märkliga sätt all uppfatta dagens debatt som föranledde mig alt begära ordet.

Herr Wiklund säger att det närmast är en läpparnas bekännelse när vi lalar om behovel av en vidgad vuxenutbildning, och så riktar han blicken mot mig. Jag tror alt om herr Wiklund hade lyssnat pä mitl inledningsanförande i den här debaiten, hade han kunnat märka all jag klart slog fast behovet av en vidgad vuxenutbildning med hänsyn till de mänga människor här i landet som har en alltför svag ulbildning och som fått lida för det hela sill liv. Del är angeläget att se till, att inle minst de yngre generationerna i dag fär en vidgad vuxenutbildning, så att de kan få det bättre än den äldre generationen har haft, som har fått slita med sin dåliga grundutbildning.

De punkter som herr Wiklund räknade upp som väsentliga för en vidgad vuxenutbildning återfanns praktiskt tagel samtliga i mitt inledningsanförande - men det kanske herr Wiklund har glömt, för det hölls för drygt tre timmar sedan.

Jag nämnde också fem områden som är väsentliga och böriade då med all tala om den fackliga ulbildningens betydelse med hänsyn till förändringarna i arbetslivet. Jag redovisade yrkesutbildningens belydelse, jag talade om folkbildningsidealen, om samhällskunskapen och om språkutbildningen. Jag tror all det kan vara belägg nog för hur vi ser på behovet och angelägenheten av en vidgad vuxenutbildning med etl brett utbud, sådant som folkbildningsorganisalionerna kan slå till fiänsl med tillsammans med sina medlemsorganisationer.

Vidare säger herr Wiklund all vi inle vill vidga begreppet vuxenutbildning. För oss, herr Wiklund, gäller det begreppet inte bara facket, utan det skall gälla alla som är i behov av vuxenutbildning, och de är mänga i della land. Alla måsle de få en möjlighel. Det innebär all vi tydligen går elt sleg längre än vad herr Wiklund gör, som vill begränsa del hela. Men om vi går ell steg längre, betyder det absolut inle all vi vill omyndigförklara de fackliga organisationerna och underkänna deras insatser på arbetsplatserna. Tvärtom har vi betonat hur väsentlig den uppsökande verksamhel är som de fackliga organisationerna kan bedriva pä arbetsplalserna. Men vi har ocksä hävdat att det finns stora områden utanför, som del gäller att nä med insalser som innebär alt man kan engagera människor för den vuxenutbildning som de så väl behöver och som de också vill ha, bara de kan fä möjlighet - och ocksä tillräcklig motivation. Det finns ingen anledning, herr Wiklund, all pä del här sättet söka skapa motsättningar i en fråga som är väsentlig för många människor i delta land.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Wiklund talade om läpparnas bekännelse, och frågan är väl om det inle slår tillbaka ocksä på sagesmannen. När del talas om alla dem pä verkstadsgolvet som behöver en förbättrad vuxenutbildning, så är det oerhört angelägel all man säger ut - och det har vi gjort så mänga gånger här i dag att vi knappt behöver upprepa del - att det finns andra grupper som också behöver vuxenutbildning men

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

som herr Wiklund glömmer, nämligen de arbetslösa, de hemarbelande, de som inle näs via de större arbetsplatserna; vi har nämnt bl. a. lantbrukarna och fiskarna.

När del gäller att avslå frän 0,15 96 av lönesumman sä måste ankla-
Vuxenutbildningen, gelsen riktas mot annat håll än mol folkpartiet, eftersom vi har sagt
m. m. att vi genom all väfia en annan konslruklion lösgör mer medel för slu-

diesociala insalser. Vi har den uppfattningen all del är principiellt felaktigt att med arbetsgivaravgifter flnansiera en allmän undervisning.

Insinuationen om all våra förslag skulle hindra en förbättrad vuxenutbildning vill jag bestämt bestrida. Moiioner, reservationer och medverkan i utskollsarbelel frän folkpartiets sida lalar ell annal språk.

Herr Wiklund lalar om nya och beprövade vägar. Ja, varför då låsa fast ulvecklingen enbart lill de beprövade? De nya vägarna-har vi pekat alldeles speciellt på, och jag har nämnt de grupper som skulle kunna komma i fråga i del sammanhanget.

Påsiåendei om omyndigförklarande av en facklig intresseorganisation upplever jag också som hell ogrundat. Studieförbunden skall med sina medlemsorganisationer - i detta fall de fackliga organisationerna - samverka i fråga om att föra ut informaiionen om en förbättrad vuxenutbildning.

Jag tror inle all man kan köra fram argumeni som all vi skulle vägra att böja oss för fakta. Jag vill hävda att vi mera rationellt har sett på uppgiften all nå ul till nya grupper och ge möjlighel för alla att få del av elt breddat kursutbud. Oppositionens förslag lillgodoser detta önskemål pä ell bättre sätt.

Herr KARLSSON i Mariefred (c) kort genmäle:

Herr lalman! Även om jag kanske löper risken all på nytt bli anklagad av herr Wiklund för alt komma med en läpparnas bekännelse, vill jag ta den risken och precis som herr Nordstrandh gjorde påpeka all också vi har samma n-iäl i fråga om vuxenulbildningen som herr Wiklund förordar. Jag lar inle lalel om läpparnas bekännelse i min mun när det gäller herr Wiklund i det sammanhanget.

Sedan anförde herr Wiklund en katalog över företeelser där vär bedömning skulle skifia sig frän hans. Han talade om överbryggande ulbildning och återkommande ulbildning, om behovel av att utsudda gränserna mellan ungdoms- och vuxenutbildning. Lål mig erinra om all del därvidlag inle finns någon skillnad mellan herr Wiklunds åsikt och den åsikt som centern har gjort sig lill tolk för. Den enda skillnad som finns i delta sammanhang gäller var ansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna skall ligga. Vi säger: All lägga delta ansvar uteslutande hos de fackliga organisationerna är all skapa elt prerogativ för dessa organisationer, vilkel medför all man inte ger samma uirymme för satsning pä andra håll. Dessutom lar man inte lill vara den erfarenhet som herr Wiklund förut framhöll att man skulle ta vara på, den erfarenhet från många års arbeie som finns hos studieförbunden.

Låt mig erinra om alt del står studieförbunden frill all använda fackliga studieorganisatörer för denna uppsökande verksamhel. Del var visserligen inte herr Wiklund som gjorde del ullalande som kunde fä en alt tro alt om inte ansvaret för denna uppsökande verksamhel skulle ligga på de fackliga organisationerna, så skulle del kunna medföra risk för alt man på vissa arbetsplatser från - som jag fattar det - fackliga organisationers sida skulle stänga tillträdet för dem som bedrev en sådan här verksamhet. Jag har mycket svårt att tro att de förbindelser som finns mellan de fackliga organisationerna och studieförbunden - vilket studieförbund det sedan än är fråga om - skulle kunna ta sig det uttrycket.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr WIKLUND (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag framhärdar att herr Nordstrandh i varie fall försökte misstänkliggöra FÖVUX i inledningen. Herr Nordstrandh sade -jag återger det så gott som ordagrant - alt den uppsökande verksamhel både på arbetsplatserna och i bostadsområdena som redovisats av FÖVUX inle hade gett sä myckel. Del var en av orsakerna.

Sedan sade herr Karlsson i Mariefred alt man "nasade ut" kurser. Jag har jobbat ganska myckel inom studieförbunden, men jag har aldrig varil med om att "näsa ut" kurser. Del är möjligl att herr Karlsson menade någonting annal. Alt näsa är emellertid, som jag ser det och enligt knallebegrepp i varie fall, att man går omkring och prackar på folk saker som de egentligen inle vill ha, men man gör del hela färggrant och lockande och så betalar folk litet för mycket för att fä det.

Vi är ense om målen, herr Nordstrandh. Men hur skall vi nä de målen enligt herr Nordslrandhs resonemang? Jag hävdar all de fackliga organisationerna - och där ansluter jag mig lill vad utskottets ordförande har sagt - bäst kan bedriva den uppsökande verksamheten på arbetsplalserna.

Jag ber om ursäkt för att jag tittade pä herr Carlsson i Vikmanshyttan i något sammanhang. Del var inle meningen, herr Carlsson. Jag tyckte att herr Carlsson hade en bra inledning men kom liiren dålig slutsats när han yrkade bifall till reservationerna. Jag har emellertid inle speciellt riktat mig lill herr Carlsson med nägon form av kriiik.

Vi har ju varit överens om all vi skall ge företräde för de korlutbildade pä arbetsplatserna. Varför inle böria med del nu då? Vi har sagl att vi skall ha en försöksverksamhet i bostadsområdena och satsa ell mindre belopp på del. Jag erkänner alt del är litet pengar. Men vi hoppas att det skall kunna utvecklas allteftersom ekonomin tillåter delta. Låt oss emellertid böria på arbetsplatserna, när vi har varil ense om all där flnns de stora grupperna med de verkligt stora behoven.

Herr Jonsson i Alingsås blandade in de arbetslösa. Vi kommer ju lill den saken senare i afton, då vi skall diskutera arbetsmarknadsutbildningen och de kriterier som gäller för den. Men nu skall vi inte blanda in denna grupp, för det förslag till en förbättrad arbetsmarknadsutbildning

Nr 83 som föreligger ger de arbetslösa helt andra förmåner än vad de övriga

-p, , , korlutbildade vuxna har.

Tisdagen den

20 maj 1975

_____________ Herr KARLSSON i Mariefred (c) kort genmäle:

Vuxenutbildningen, Herr talman! Herr Wiklund säger att "näsa ul" skulle vara ell knal-

f}j_ f_ lebegrepp. Visserligen hade jag förbindelser med knallebygden, innan

jag kom till Mellansverige, men jag har en känsla av all begreppet "näsa"

hör hemma på helt andra håll.

Vad jag gjorde var alt jag i milt anförande nämnde att man på vissa håll har använt uttrycket "näsa ut" kurser. Jag skall förtydliga del med all läsa upp föfiande citat ur ett urklipp som jag har här med rubriken "Vuxenskolan gnäller". Del slår; "Vuxenskolan lycker alllsä inle om all del är de anställda själva och deras egna studieförbund, som skall få ansvaret för verksamheten. I sann liberal anda vill man släppa loss kursnasare av olika slag lill en fri tävlan på arbetsplatserna."

Della var alltså citat ur etl urklipp som jag har här, och varifrån det härstammar kanske man kan faen viss uppfattning om, ifall jag fortsätter att citera: "Fackföreningsrörelsens ansträngningar all ge de hittills missgynnade en möjlighet till bällre utbildning får inle förfuskas."

Jag behöver inle direkt kommentera ordvalet. Jag tror att frågan om frihelsbegreppel i det här sammanhanget, när del gäller att-väfia ämnen och form för de studier man bedriver, är väsentligare än ordvalet.

Jag ber, herr talman, om ursäkt för att jag tvingades läsa upp detta citat.

Herr NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Vad har målen för vuxenutbildningen att göra med att FÖVUX - som jag skulle ha sagt - inle har givit sä mycket? Målen är väl desamma för del, herr Wiklund!

Men del är dock så, herr Wiklund, all den uppsökande verksamheten

om man skall vara ärlig, och efter vad man har läst sig till i rapporterna

generellt sett inle har lett lill de myckel goda resultat som de flesta hoppats på; också jag, det vill jag gärna deklarera. Och del är väl därför som vi nu sä ivrigt diskuterar vägarna och medlen för den uppsökande verksamheten för att förhoppningsvis nå bättre resultat än som nåtts tidigare.

Slutligen vägar jag än en gäng hävda, herr Wiklund, att jag inte tror all de fackliga organisationerna ensamma skall kunna göra etl bällre arbeie inom den uppsökande verksamheten än de kan göra i samverkan med studieförbunden.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Wiklund sade alt de fackliga företrädarna kan in
formera bäst pä arbetsplatserna, och jag häller med om del. Jag tror att
de inle bara fysiskt ulan även utifrån andra grunder informerar allra
78 bäst. Men della fär ju inle hindra att vi också tar ansvar för den andra

bil som jag här nämnde, och där det gäller att informera om det totala Nr 83 utbudet. Och där menar jag alt ocksä gruppen arbetslösa självfallet måste T' d p d kunna komma i fråga. Ty vad vi skall informera om är ju inte endast or» mai 1975

traditionella studiecirkelverksamheter utan vi skall ocksä informera om ___

den kommunala vuxenulbildningen, om utbildningen vid kurser på folk- Vuxenutbildningen, högskolor, om arbetsmarknadsutbildning och om vad som över huvud m. m. taget kan erbjudas i den vägen.

Jag misstror inle vare sig herr Wiklund eller någon annan i utskotlsmajorilelen när del gäller vifian alt göra sill bästa i denna sak. Men omvänt tycker jag ändå del är litet trist att man ifrågasätter motiven hos oss, som förordar en annan och - som jag ser del - en bättre lösning.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle: Herr talman! Låt oss böria på arbetsplatserna med den uppsökande verksamheten, säger herr Wiklund. Fär jag dä säga: Lät oss ocksä ulnylfia de resurser och erfarenheter som studieförbunden och deras medlemsorganisationer har! Därmed kan vi nå längre än bara till arbetsplatserna. Vi kan dä nä ul till många fler i det här landet, till de många korttidsutbildade som vi möter överallt och som behöver och efterfrågar vidgad vuxenutbildning. Med herr Wiklunds ambitioner borde vi väl också kunna vara överens på den punkten, all det är angelägel att alla får del av denna vidgade vuxenutbildning och att vi ulnytfiar alla de resurser och möjligheler som står till buds i vårt samhälle i dag.

Hen WIKLUND (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Karlsson i Mariefred citerade med känsla och gillande uttrycket om all näsa, och jag trodde all han så småningom skulle komma fram lill att del var något som förekom i Amerika. Del gjorde han emellertid inle. Jag skall nu inte orda mer om del. Kursnasare pä arbetsplalserna kommer vi knappasl att uppleva, i vafie fall inle efter vad jag tror.

Sedan får herr Nordstrandh säga vad han vill, men jag tror inle att han känner arbetsplatsernas problem, om han menar att del som FÖVUX redovisar frän sin uppsökande verksamhet är ett misslyckande. I varie fall försökte herr Nordstrandh ge sken av del och sade än en gäng alt det inte har blivit som de flesta hoppats. Jag tror, herr Nordstrandh, att de flesta är ganska nöjda med del malerial som FÖVUX redovisar. Det visar att del här är den väg man måsle gä när del gäller den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna för all fä dessa människor att övervinna inle bara elt hinder ulan kanske de har all övervinna 10-15 sociala hinder, innan de bestämmer sig för all della i någon form av vuxenutbildning. Den uppsökande verksamheten har inle ens i del sammanhanget karaktären av någon ulbildningslerror. Del är bara alt konstalera hur del ser ut pä arbetsplatserna.

Jag förstod herr Jonsson i Alingsås fel första gången om han nu i
sitt senaste inlägg sade räll när han förklarade att del gällde informaiion 79

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

om alla former av ulbildning på arbetsplatserna. Jag kunde inle tänka mig all han över huvud taget skulle nämna den saken, för på den punkten råder del full enighet. Vi har flerfaldiga gånger uttryckt meningen att uppsökarna inle skall springa om varandra i trapporna i bostadshusen. De skall inte heller springa om varandra på arbetsplatserna - del är vi helt överens om.

Studieförbundens resurser är bra, herr Carlsson i Vikmanshyttan, och det skall vi ulnyuja. Del sade jag i mitl inledande anförande, och det tycker jag vi skall försöka vara överens om i fortsättningen. Men studieförbunden har, om vi ser rent praktiskt och kallt pä della, inle möjligheter all komma in pä arbetsplatserna. Det är arbetsplatsernas folk som skall ges företräde i detta sammanhang - det har vi varil överens om, och det hoppas jag att vi skall vara överens om även i fortsättningen. Att vi böriar en försöksverksamhet, där studieförbunden undan för undan får bygga upp sina resurser, med en uppsökande verksamhel i bostadsområden som omfallar också andra grupper av korlutbildade vilka har behov av vuxenutbildning - del är ocksä något som vi är överens om - förändrar inle lägel på arbetsplatserna, och det är där vi skall salsa våra resurser i dag.

Herr förste vice talmannen anmälde att herrar Karlsson i Mariefred och Nordstrandh anhållit all lill protokollet fä antecknat alt de inte ägde rält till ylleriigare repliker.

Herr utbildningsministern ZACHRISSON:

Herr talman! I elt internationellt perspektiv är Sverige en gynnad nation. Det är en iakttagelse som vi ofta har anledning att göra här i huset. Det gäller också pä det område som vi skall diskutera i dag och i morgon - utbildningssektorn. Värt ulgångsläge är gott, vi har förhållandevis goda resurser och pä grund av en serie kontinuerliga reformer är värt undervisningsväsende mycket väl utbyggt. Del betyder emellertid inte alt vi kan slå oss lill ro i tron att reformarbetet är slutfört. De lidigare utbildningsreformerna liksom andra ulvecklingsfaklorer skapar ständigt nya levnadsvillkor för människorna och ställer samtidigt nya krav på insalser frän samhällets sida även på utbildningsområdet. Inle minst gäller del att bevaka all eftersatta grupper fär sina krav tillgodosedda och att orättvisor i fördelningen av resurserna motarbetas.

När förändringar sker i samhället - del gäller både önskvärda och icke önskvärda förändringar - finns del alltid risk alt del uppstår icke önskvärda och icke förutsedda effekter, all de redan tidigare sämst lottade kommer i kläm och alt de tidigare välförsedda ytterligare stärker sina positioner. Vi vel av undersökningar och försöksverksamhet alt della gäller särskilt pä vuxenutbildningens område.

Efter de senasie decenniernas skolreformer stiger nu utbildningsnivån mycket snabbt i ungdomsgenerationen. Men ännu har - som flera lalare redan påpekat i debatien - över hälften av alla vuxna i förvärvsaktiv

ålder i slort sett bara folkskola som grundutbildning. Allteftersom antalet personer med 11-12 års grundutbildning ökar växer risken att de kort-utbildade får alll svårare alt hävda sig i samhället.

I della läge är del en fråga om rättvisa och solidaritet all bekämpa tendenser lill nya klasskillnader och risker för nya generationsmotsättningar. Därför måste en breddad och differentierad vuxenutbildning vara en mycket central utbildningspolitisk fråga under de närmasle åren, och inom vuxenulbildningen måste vi satsa mer på de sämst ställda grupperna. Jag tar för givet alt riksdagen under del närmaste decenniet ett flertal gånger kommer att få ta ställning till en utvidgning av reformer jusl på vuxenutbildningens område, eftersom det i vårl land lika väl som internationelll i dag är del utbildningsområde som på etl alldeles särskilt sätt står i centrum.

Men en rättvis fördelning, herr Ringaby, är inle detsamma som lika ät alla, ulan del är mer ät dem som tidigare fält minst. Herr Ringabys uppfattning om jämlikhet är en utslätad jämlikhet. Det väsentliga när man skall tillgodose behovel hos de grupperna som är eftersatta i samhället är ju all de fär mer än de andra, de som lidigare har fält mest. Fördetia talar i all synnerhei de myckel vikliga erfarenheter som FÖVUX har gjort -jag vill gärna säga della, herr Nordstrandh - i sin föredömliga försöksverksamhet. Jag kan visserligen hälla med om att resultaten inle pä alla punkler har blivit vad vi hade väntal oss, men det väsentliga är all vi genom försöksverksamheten har skaffat oss erfarenheter av på vilka säll och med vilka metoder vi skall bedriva en vuxenutbildning i framtiden för all verkligen reellt skapa ökad jämlikhet i ulbildningshänseende.

Detta har ocksä, såsom LO;s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor påpekar, en moralisk sida - och, gärna för mig, även en moralisk-politisk sida. Det är från denna övertygelse som regeringen har framlagt sin proposilion om vuxenstudieslöd och vidgad vuxenutbildning. Den kompensatoriska överbryggande vuxenulbildningen måsle prioriieras. De som har den kortaste ulbildningen måste i första hand få chansen lill en vidgad ulbildning. Den tanken har f ö. fält ell överväldigande och omfattande slöd av remissinstanserna. Därför behandlar vi i dag den principiellt och på kort sikt viktigaste jämlikhetsreformen pä utbildningssektorn. - På kort sikl betyder nalurliglvis inte, som jag nyss har sagt, att satsningen på vuxenulbildningen är en snabb affär av kortsiktig natur, men det innebär all den enskilde som fär vuxenutbildning får uppleva en reform med relativt snabb verkan.

Redan i dag pågår en omfattande vuxenutbildning. 130 000 människor dellar i den kommunala vuxenutbildningen, 2 mifioner människor brutto redovisas som deltagare i studiecirklar. Arbetsmarknadsutbildningen -som vi senare skall diskutera här i kammaren - i offentlig regi engagerar ungefär lika mänga som den kommunala vuxenulbildningen. Folkhögskolorna engagerar ca 50 000 studerande per är. Privata företag och branschorganisationer' bedriver en betydande utbildningsverksamhet.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

6 Riksdagens protokoll 1975. Nr 83-84

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

som dock alllför myckel inriktas pä dem som redan har god utbildning. Den fackliga rörelsens utbildningsprogram expanderar ocksä kraftigt i takt med att arbetslivets förnyelse ställer nya krav.

Totalt sell är det alltså en ganska ansenlig mängd vuxna som redan nu förbättrar sin allmänbildning - fortbildar sig eller vidareutbildar sig eller vad rnan vill kalla det. Ibland, men oftast inle, leder de nya kunskaperna till formella meriter. För den enskilde kan del ibland vara en fördel-ekonomiskl eller på annal sätt-om kurserna ger formella meriter, eftersom del kan öka möjligheterna att väfia jobb, klättra i karriären osv. Däremot är del långl ifrån säkert all de formella meriterna väger tyngst, om man ser vuxenulbildningen som instrument för ökad jämlikhet och önskvärda förändringar i samhället.

Låt mig la ell exempel. För all arbetarna skall kunna göra sig gällande och få en bättre arbetsmifiö och ett slörre inflytande i företagel behöver de kunskaper - ekonomiska, tekniska, administrativa osv. Dessa kunskaper kan de skaffa sig både genom praktiska erfarenheter och teoretiska studier. Det viktiga är därvid inte de eventuella formaliserade meriterna, utan del vikliga är de faktiska kunskaperna, och det kan ofta vara lättare för arbetarna att skaffa sig dem pä ell meningsfullt sätt, om kunskaperna inte måste redovisas genom betyg.

Ocksä delta perspektiv hör lill bilden när man diskuterar den uppsökande verksamhetens roll, vem eller vilka som skall ansvara för den, dess former, mål osv. Vifian, luslen, modet all studera hänger intimt samman med de sociala villkor man lever i och den arbetssituation som man befinner sig i.

Vi vel från FÖVUX-rapporierna liksom frän LO:s LOVUX-rapporler att många kortulbildade bär med sig negativa erfarenheter från skoltiden och känner olust inför tanken på vidare studier och att en del är socialt handikappade och vifiemässigt förtryckta. Somliga saknar självförtroende och har berövats delar av sitt människovärde. Vem skulle bättre än deras arbetskamrater och fackliga organisalioner kunna hjälpa dem alt fordra sitt människovärde lillbaka? Vem skulle bättre kunna hjälpa en arbetare till en ny medvetenhet än hans medarbetare? Vem kan ge en korlutbildad ny motivation för studier om inle de som själva har delat hans villkor?

Utifrån den här grundsynen har FÖVUX bedrivit en sä framgångsrik försöksverksamhet på arbetsplatserna att vi nu efter samma riktlinjer bör kunna fastställa en mer bestämd form för den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Omkring två tredjedelar av de uppsökta på arbetsplalserna visar etl klart intresse för studier om de får bedriva dem delvis på arbetslid. Sambandet mellan tillämpningen av lagen om ledighel för ulbildning och den uppsökande verksamheten framstår således klart för att få med de kortutbildade i studierna.

Till min oförställda förvåning flnner jag dock att de borgerliga inte vill vara med om den här ordningen. På en avgörande punkl hotar de alt urholka hela reformen. Det flnns två alternativa förklaringar till den borgerliga ovifian.

Det första alternativet innebär att de borgeriiga utskotlsreservanlerna inle har insett det självklara sambandet mellan den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna och de övriga reformerna på arbetslivsom-rådel. De har sagl sig vara posiliva lill att öka löntagarnas inflytande och medbestämmanderätt, men de har inle insett alt della ökade ansvar för fackets medlemmar, förtroendemän och organisationer ocksä ställer nya krav på kunskaper och medvetenhet. Det är en vänlig tolkning.

Det andra alternativet innebär att de borgeriiga mycket väl har insett det här sambandet men att deras positiva ultalanden om de anställdas inflytande bara är en läpparnas bekännelse och av föga värde när del kommer till kritan. Välvifian sträcker sig bara lill de allmänna målformuleringarna och lill de yttre formella reglerna, men när det gäller all ge löntagarna verkliga instrument och kunskaper för att den formella rätlen lill inflytande också skall faen reell innebörd,ja, dä sviker välvifian. Dä är de fackliga organisationerna inle längre betrodda. Då väfier man att lägga ansvaret för den uppsökande verksamheten på organisalioner som, vilkel herr Alemyr alldeles rikligt har päpekal, inle har tillträde till arbetsplatserna.

Vilket alternativ de borgerliga än väfier som förklaring kvarstår dock att del inle kan vara omsorgen om de kortutbildade som är drivkraften bakom förslaget, för de kommer inte all näs med ert förslag. Och inle är del omtanken om de fackliga organisationernas medlemmar - en del av de borgerliga motionerna insinuerar ju att fackliga representanter skulle företräda godtycket om de blev ledamöier i elt statligt organ. Och inte är del av omsorg om löntagarna som de borgerliga partierna säger nej till att ge deras organisalioner insyn i och ett direkt inflytande över fördelningen av resurserna för den uppsökande verksamheten pä arbetsplatserna.

Någon sade - jag tror att det var herr Carisson i Vikmanshyttan -att detta att låta de fackliga organisationerna delta i fördelningen av resurserna för den uppsökande verksamheten och av studiestöden visar förakt för landstingsdemokratin, eller hur han uttryckte det. I själva verket visar det förslag som ligger just respekt för kommunallagarna. Det är helt enkelt så alt landslingen under nuvarande förhållanden inle kan tillgodose önskemålet att fackliga företrädare väfis in i vuxenutbildnings-nämnderrfa. Hade det varil möjligl skulle jag med förfiusning ha vall en sådan väg. Men man måsle här hitta en annan lösning, därför all del enligl nuvarande kommunallagar inte är möjligt att sälta in fackliga företrädare direkt i vuxenulbildningsnämnderna. De kan inte annat än indirekt vara företrädda i landslingens utbildningsnämnder.

Herr Ringaby hade en i och för sig förfiusande kommentar, där han dagdrömde om ett landsting med bara fem socialdemokrater. Det gläder mig naturiiglvis i och för sig att herr Ringaby tror alt även om del bara flnns fem socialdemokrater i ell län sä är dessa de bästa företrädarna för LO- och TCO-kollekiiven och därför ändå skulle komma in i vuxenutbildningsnämnderna. Men skall vi dra nytta av den erfarenhet vi

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

skaffat oss i försöksverksamheten och skall vi ge en reell chans för de kortutbildade alt få sådana kontakter att de verkligen blir stimulerade till och motiverade för ulbildning, då måste de fackliga organisationerna ha denna möjlighel. Alt hävda någonting annal är ulan tvivel all försöka tala vackert om vuxenutbildning men att - trots en övertygande dokumentation och ell tungt remissiöd, inte minst från löntagarnas egna organisationer - förorda en väg som i själva verket innebär en urholkning av hela reformen. All moderalerna går på den linjen är fullt konsekvent, och ingen har väntat sig någonling annal. Men jag vill med flera andra säga all det förvånar mig alt miltenpartiernas företrädare också har sällat sig till moderaterna. Det är inget tvivel om all de genom alt på denna punkt göra gemensam sak med moderaterna öppet salt sin trovärdighet i fara.

Jag vill ta elt enda exempel. När ulbildningschefen i Induslrifiänste-mannaförbundel framträdde i Göteborg häromdagen, påtalade han i myckel skarpa ordalag att om riksdagen föfier de borgeriiga partiernas förslag om hur den uppsökande verksamheten skall bedrivas och om hur vuxenutbildningsnämnderna skall sammansättas, innebär det i själva verket etl hot mol hela reformen. Är man inte medveten om, säger han, all del endasl är de fackliga företrädarna som har tillträde lill arbetsplatserna och därför kan bedriva den uppsökande verksamheten.

Herr talman! För arbetarrörelsen är utbildning en jämlikhetsskapande och samhällsförändrande faktor. Vi ser utbildningspolitiken som ell instrument bland andra för social förändring. Det är emellertid klart alt målen för den här politiken har visat sig vara svårare all förverkliga än vad vi förutsåg på 1960-talel. Då trodde vi all de enkelt och rättframt skulle kunna näs genom expansion, men vi har fått uppleva en del besvikelser därvidlag. Effeklerna har inle helt blivit de åsyftade. Den sneda fördelningen av utbildning mellan olika grupper har attackerats, men tendensen är densamma och nya problem har uppställ. När ungdomsutbildningen förlängts har, som jag tidigare varil innepå,utbildningsgapel lill äldre generationer blivit slörre. Samtidigt avskärmar den länga sammanhängande ulbildningen ungdomarna frän värderingar och förhållanden lill arbelslivet. Deras utbildningstid har blivit informalionsrik men erfarenhelsfaltig, för att cilera Torslen Husen. Dessutom minskar våra möjligheler lill kraftfulla åigärder för andra grupper genom alt så slora resurser binds till ungdomsutbildningen.

I detta läge är del naturligt alt söka efter en ny, alternativ strategi för vårl ulbildningspoliliska tänkande och handlande. Vad vi söker är en strategi för långtidsplanering och inle för en omedelbar drastisk förändring, samtidigt som den givelvis måste påverka också vårl kortsiktiga arbeie.

Jag tror all denna alternativa utbildningsstrategi kan rymmas i begreppet återkommande ulbildning och all en möjlighel för den enskilde alt växla mellan ulbildning och arbeie kan lösa en del av de problem jag pekat på. I morgondagens högskoledeball räknar jag med att utveckla

den här diskussionen ytterligare, men redan i dag vill jag la upp en aspekt som viktig för den återkommande utbildningen, nämligen slu-diefinansieringen.

Del är givet alt studiefinansieringen ocksä för den ungdomsstuderande är en viktig och central fråga, men del är samtidigt klart att den som är ung ännu inte vuxit in i det nät av sociala relalioner och förpliktelser som de äldre befinner sig i. Del är ansvaret för barn och för hus eller andra ekonomiska åtaganden, del är en minskad rörlighet och behovet av dubbelbosältning i samband med studierna, vilket leder lill högre kostnader, osv.

När riksdagen i dag fattar beslut om elt nytt vuxenstudieslöd är del därför fråga om en principiellt myckel viklig reform, som är börian lill en ny utbildningspolitisk fas och som ingår i ett vidare politiskt sammanhang. Likaväl som det är nödvändigt alt reformera vuxenulbildningen med beaktande av effekterna härav pä ungdomsutbildningen, måste reformerna pä det studiesociala området ses i det här perspektivet. När riksdagen nu beslutar om nya stödformer för vuxna, så mäste dessa därför föfias av en översyn av studiestödet lill ungdomen. Jag avser, som jag redan sagt och som ulskottet också framhållit, att inom den allra närmasle liden tillkalla den utredning som jag tidigare anmält för alt se över både studiehjälps- och studiemedelssystemen i syfte alt anpassa dessa lill de förändrade förhållanden som en återkommande ulbildning ger.

Därmed är jag lillbaka vid en av mina utgångspunkter: om vi sätter sociala mål för utbildning är det nödvändigt att också använda socialpolitiska instrument i vid mening. Återkommande ulbildning gör delta uppenbart för oss bättre än de strategier vi hittills använt.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

VuxenutbUdningen, m. m.

Hen RINGABY (m) kort genmäle:

Herr lalman! Vårl utbildningsförhållande till andra länders utbildning är gott, sade statsrådet. Det kanske det är, men det är många som anser att jämförelsen blir till vår nackdel med åren.

Statsrådet sade ocksä all eftersatta gruppers utbildningsbehov skall tillgodoses. De tidigare eftersatta skall nu ha mest, del är jämlikhet, menade statsrådet Zachrisson. Pä s. 43 i socialförsäkringsulskottets belänkande står del all; "den andel av vuxenstudiestödel vid längre studier som skall utgå i form av bidrag beräknats avsevärt generösare i propositionen än i SVUX förslag. Varie bidrag enligl propositionens förslag blir därmed ocksä mer kostnadskrävande." Del var della jag främst kritiserade i mitt anförande. SVUX föreslår, om jag inte missminner mig, 15 000 plalser med studiestöd och proposiiionen föreslår 7 000. Det är alllsä en väsentlig nedprulning pä del här området.

Dä frågar man sig om det här är rätta sättet all lösa problemet med de lidigare eftersatta gruppernas siudiebehov. Varför skall man skapa konstlade skillnader mellan dem som slutat sin utbildning före gymnasiet och förvärvsarbetat några år och dem som läser mer kontinuerligt? Vad är del för skillnader, herr statsråd, mellan en gymnasist med försöri-

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

ningsbörda och en fyra är äldre ensamstående, som slutat i grundskolans nionde klass och fiänat ihop elt litet sparkapital? Vad är det för skillnad mellan de tvä? Varför skall den sistnämnde generellt ha flera gånger så stora studiebidrag som den förstnämnde?

Hur många kommer all få det här förmånliga vuxenstudiestödel, herr statsråd? Vad händer om sluderande med vanliga studiemedel kräver samma förmåner i framliden? Jämlikhet betyder ju inte att de som haft del sämst tidigare nu skall fä del så bra att inga andra kan få samma förmåner i forlsätlningen för att det hell enkelt blir för dyrt alt utvidga della lill att omfalla väldigt mänga, vilket vi hoppades alt man skulle kunna göra.

Jag dagdrömde inle heller, herr statsråd, om de fem socialdemokraterna i ett län. Del var bara fråga om ell exempel på orimligheten i förslaget att av nio ledamöter låta fem stycken socialdemokrater, alltså majoriteten, vara predestinerade som ledamöier i vuxenutbildningsnämnderna. Detta har med demokrati och parlamentarism all göra och är inte etl ställningstagande mot fackföreningsfolkels lämplighet att delta i sädana nämnder.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr utbildningsministern går ul mycket hårt och säger alt del finns ledamöier i kammaren som hotar att urholka hela reformen, sådana som inte ser sambandet, att nya situationer ställer nya krav etc. Genom att tala svepande om hur "de borgerliga" agerar försöker han t. ex. blanda ihop någon motion med antydan om all folkpariiel skulle ställt sig bakom delta i utskollet. Del lycker jag är att göra del för enkelt för sig. Sedan går han över lill att tala om de anställdas inflytande i stället för all ge besked om pä vilkel sätt den här reformen skulle komma att raseras,

Demokralifrägorna skall vi ju inle diskutera i dag, men de har berörts sä många gånger att del skulle vara intressant att vela vad utbildningsministern och andra avser. Är del de krav som vi lidigare fört fram när del gäller skyddet mol obefogade uppsägningar man länker pä, eller är del styrelserepresentationen som man inom socialdemokratin tidigare bekämpade som man nu erinrar sig? Är del de reformeringar inom företagsnämnderna som vi krävt man länker på, eller syftar man möjligen på de anställdas inflytande över såväl den egna arbetsplatsen som över hur den framlida kapitaltillväxten skall komma löntagarna lill godo? Jag är inle säker på att utbildningsministern menade delta, men det är litet tvetydigt att tala som om del skulle vara fråga om en attack åt just del hållet.

Jag lycker del är oriktigt alt beskylla företrädare för andra menings-riktningar här i riksdagen alt vifia rasera och omintetgöra en reform som den snälla regeringen äntligen föreslagit. Det förhåller sig ändå sä, herr lalman, all vi inom folkpariiel vill gå längre. Det gäller bl. a. pä det sludiesociala området och del gäller på en rad områden som vi här i

riksdagen tidigare i vår och även under tidigare riksdagar agerat för. Nr 83

Nej, herr utbildningsminister, jag tror all den regel som man kan ställa Tisdaeen den

upp, att förändringar i propositionen nästan undantagslöst innebär för- 90 mai 1975

bättringar, den gäller ocksä här.

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag hade vissa förhoppningar pä herr utbildningsministerns anförande. Jag trodde vi skulle fä en konkretisering av de erinringar, som under dagens diskussion har rests pä en rad punkter i den föreliggande proposiiionen. I stället fick vi uppleva ett svepande misstänkliggörande av oss som vill utsträcka möjligheterna till vidgad vuxenutbildning. Herr utbildningsminislern sade alt vi inle har uppfattat ar-belsplalsreformerna, att vi vill vägra de fackliga organisationerna att verka på arbetsplalserna osv. Det är märkliga ultalanden. Jag är förvånad över att landels utbildningsminister pä det sättet söker stämma in i en kör av misslänkliggöranden. Här har herr utbildningsministern suttit i sin bänk och lyssnat pä debaiten utan alt ha uppfatlat, att vad vi har sagl är, att de fackliga organisationerna är de mest lämpliga all verka pä arbetsplatserna. Därutöver har jag sagl, att vi bör ulnyuja de erfarenheter, det kunnande och de resurser som bildningsförbunden, studieorganisationerna och deras medlemmar har för all med den uppsökande verksamheten nä även övriga korttidsutbildade så att de kan förbättra sin situation. Herr utbildningsminislern talade ju myckel vältaligt om att vi skulle se lill att bekämpa klassgränserna. Jusl del. Jag har hela tiden hävdat att del är fråga om att vidga den uppsökande verksamheten så all den kommer alla till del. Jag hoppas verkligen att del har framgått av vad jag sagl både tidigare och nu.

Lät mig tillägga, herr utbildningsminister, all när det gäller respekten för kommunallagarna kan man ju se på vad remissinstanserna på kommunsidan sagl om del föreliggande förslaget beträffande vuxenulbildningsnämnderna. Men får jag ställa frågan pä ell annat sätt? De reformer som vi har beslutat här i riksdagen pä en rad områden har förverkligats och förts ut på fältet i snabb takt och pä etl myckel bra sätt genom de arbetsinsatser, som de förtroendevalda representanterna i kommuner och landsting har gjort. Del är deras insalser som fört ul reformerna på fältet. Vi behöver självfallet inte tvivla pä all de i vanlig politisk ordning valda ledamöterna i landslingen komnier att se lill, all riksdagens beslul om en vidgad vuxenutbildning kommer att föras ul pä fälten på ell riktigt sätt och al', man därvid beaktar behoven och insatserna både på arbetsplatserna och pä andra håll i samhället.

Jag ställde en fråga i mitt inledningsanförande. Av vilken anledning föfide inle utbildningsministern upp riksdagens beslut från 1973 och 1974 angående fria hemresor för gymnasiestuderande inom den egna gymnasieregionen? Det hade varit värdefullt om vi hade kunnat fä ett besked på den punkten frän herr utbildningsministern.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Herr NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! För det första säger utbildningsministern all FÖVUX bedrivit en bra försöksverksamhet och banal nya vägar som man kan fortsätta på. Det har jag aldrig bestritt. Det är ju därför att hyggliga resullal ändå har uppnåtts som vi godtar en fortsatt verksamhel med del här uppsökande instrumentet. Jag är tacksam att utbildningsministern medger all vi inle alltid uppnått de resultat som vi velal med försöksverksamheten. Där håller sig utbildningsministern litet närmare sanningen än herr Wiklund.

För del andra säger utbildningsministern all många korttidsutbildade saknar det självförtroende och den studielust som de föriorade under en skolgång som ligger ganska längt lillbaka i tiden. Del bestrider jag inle heller. Det är nog många som känner det så. Men jag lycker all utbildningsministern förenklar saken någol när han säger att de kan fä lillbaka della självförtroende och denna studielust bara genom sina arbetskamrater-och naturiiglvis inle genom studieförbundens företrädare. På den här punklen har jag en annan mening.

För det tredje, herr utbildningsminister, vem är det som hindrar studieförbunden all komma in på arbetsplatserna? Del är väl inte de fackliga organisationerna? När kördes ABF senast ul från en arbetsplats? Studieförbunden går lill de arbetsplatser där de är välkomna och där man vill samverka med dem. Det är delta som vi menar verkligen skall ske - en samverkan mellan de fackliga organisationerna och studieförbunden. Studieförbunden kan f ö., herr utbildningsminister, representeras av fackliga förtroendemän. Då kommer de under alla förhållanden in pä arbetsplatserna - där de alltså redan är.

Fru NORDLANDER (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Viklen av alt den uppsökande verksamheten görs av rätt person visar den annonskampanj om vuxenutbildningen som UKÄ gick ul med i alla fackliga tidningar, som har en sammanlagd upplaga på ca 2 mifioner. Den gav nämligen etl magert resultat. Annonsen i Kommunalarbetaren gav exempelvis inle ell enda svar.

Den kommunala vuxenutbildningen har kritiserats för alt dess utbud huvudsakligen har riktats till de redan välutbildade, studiemotiverade och siudievana. En slor del av dem som deltagit i den pågående försöksverksamheten hade redan studentexamen. Den speciella sociala målsättningen för vuxenulbildningen har inle uppfyllts. De korttidsutbildade är fortfarande de som fått stanna utanför skolporten, eller ocksä har de snabbi slagits ut, bl. a. på grund av den höga studielaklen i slora grupper.

Om en satsning på vuxenutbildning skall ge önskvärt resultat krävs slora förändringar inom många av arbetslivets och samhällets områden. Genom lagen om arbetstagarens rätt lill ledighel för ulbildning har elt vikligt sleg tagits, men för att nå ett resullal måsie del först flnnas ell utbildningsutbud som passar. Lika viktigt är all vuxna löntagare ges ekonomiska möjligheler att utnyUja vuxenulbildningen. En bällre an-

passning behövs också av såväl läroplaner som läromedel. De vuxenstuderandes behov kan inle tillfredsställas med .ett kursinnehåll som i stort är en direktöverföring frän ungdomsskolans läroböcker. Skall vuxenulbildningen lyckas för de yrkesverksamma måste ulbildningen anpassas tidsmässigt, lokalmässigl och inte minst ekonomiskt. Skolorna måsle anpassas lill yrkesverksamheten. Alla behörighetskrav måsle avskaffas, och den enskilde måsle själv avgöra huruvida han anser sig klara en utbildning. Bättre möjligheler till kompletterande utbildning är också nödvändiga. Kännetecknande för de vuxenstuderande är deras ambition och sludiedisciplin, trots all de måste anstränga sig och läsa myckel mer än de unga studerande.

I radions program "Jobbet" häromdagen behandlades just frågan om vuxenulbildningen, och LO:s representant flck frågan vad han ansåg vara en jämlik universiletsskola. Hans svar blev att det var önskvärt alt var och en fick läsa vad han ville, och att kompletterande ulbildning måste finnas. Men han tillade att så länge värt samhälle inle är jämlikt kan vi inle heller få en jämlik skola, och i del sisla vill jag ocksä instämma.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. m.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Som framgått av den lidigare debatten anser vi inom vpk all det mesta som föreslås i proposiiionen och i utskottets skrivning innebär hell otillräckliga åtgärder. Där föreslås för låga bidrag och för få studiestöd. Vi tror inle heller alt med den skrivning som föreligger de vuxna som önskar studera ges reella möjligheter all bedriva studier.

Utbildningsministern har pratat om långtidsplanering och om att vi behöver en utbildningsstrategi. Det kan jag hålla med om.. Det är på tiden all vi tar ell nytt grepp i hela studiefinansieringsfrägan, och där har vpk föreslagit ett studielönesystem. Vi tror att man med elt sådant syslem skulle kunna komma lill rätta både med del krångliga studie-finansieringssystem vi har i dag och med den orättvisa detta system medför.

Herr Zachrisson utstrålar en förnöjsamhet när det gäller denna fråga. Jag skulle därför vifia fråga honom kort och konkret: Tror herr Zachrisson att det som föresläs i propositionen och i utskottets skrivning ger de vuxna reella möjligheler att bedriva studier, och kommer det att räcka för alt få den rekrytering som man vill ha lill vuxenutbildningen?

Herr utbildningsminislern ZACHRISSON:

Herr talman! Fru Lantz gör del lätt för sig - det går ju alt göra hur långa önskelistor som helst. Del här är en viktig böfian. 224 mifioner kostar den reform vi lägger fram. Självfallet går det alt göra önskelistan betydligt längre, del skulle jag ocksä kunna medverka till. Vi har emellertid räknat ut att det skulle kosta ytteriigare 300 mifi. kr. om man skulle föfia de reservationer som kommunister och borgerliga har unnat sig i utskottsbetänkandet. Jag skall erkänna alt fru Lantz var hygglig nog att tala om all hon tycker all della skall tas ul genom en ökad

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, m. tn.

arbetsgivaravgift - del är ju sympatiskt att tala om varifrån man lycker pengarna skall tas; det brukar de borgerliga i allmänhet inle kosta pä sig. Det här är en väsentlig börian. Jag tror all denna reform under år framöver kommer all visa sig vara av väsentlig betydelse för all nä eftersatta grupper. Jag anser, precis som utskottet, all vi måsle planmässigt föfia upp reformen och successivt förslärka den allteftersom behoven visar sig.

Men sedan måste jag, herr lalman, återkomma till frågan om den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. När jag hörde borgeriiga ledamöterna tala får jag en känsla av all de inle rikligt fattat vad det handlar om. Jag skulle kunna göra del enkelt för mig och säga att det är möjligl all ni bara är ulvar i fårakläder och lalar vackert för någonling som ni är medvetna om att ni i själva verket inle vill ha. Ni vel att del som föreslagils innebär en förstärkning av de fackliga organisationerna på ell säll som kanske pä avgörande punkter förstärker deras möjligheter i en facklig-politisk kamp. Jag lycker alt många av de anföranden som hållils vittnar om en aningslös tro pä att man bara genom all sälla studieförbunden i stället för de fackliga organisationerna skall kunna nå det mål som man bekänner sig lill. Vi vet ju alt studieförbunden icke har tillträde lill arbetsplalserna. Ingen av er inbillar sig väl att anslag på en anslagstavla eller informationer i aldrig så glättade broschyrer kan ersätta den direkta kontaki som en uppsökande verksamhet av några av medarbetarna innebär. Låt mig bara som ell enda exempel anföra vad LO skriver i sin LOVUX-rapport, där LO lägger fasl själva grundmotivet, nämligen att erfarenheten visar att om man skall nä en effeki med den uppsökande verksamheten är den direkta personliga kontakten viklig. Själva det faktum all man blir uppsökt på platsen utgör i sig den nödvändiga puffen för all komma med. Uppsökandet genom någon som man känner och har förtroende för, nägon som inle är olik och främmande, är avgörande. Informationen måste vara konkret, de erbjudanden man ger enkla. De måsle ocksä vara direkt anpassade lill behov och praktiska möjligheler för den grupp del gäller. - Jag skulle kunna referera mängder av liknande uttalanden.

Delta kan man inte uppnå pä någol annat säll än genom att låta de fackliga organisationerna sköta verksamheten.

Sedan säger herr Carlsson i Vikmanshyttan litet aningslöst att del gäller ju att se till all ocksä alla andra människor omfattas av uppsökande verksamhel. Det har jag ingen annan mening om. Belräffande den uppsökande verksamhel som vi föreslår all skolöverstyrelsen skall gå ut med i försöksverksamhet, i bostadsområden m. m. håller jag helt med om att studieförbunden - i samarbete med organisationer som är verksamma i dessa områden - är del vettigaste alternalivet. Där är insatser genom studieförbunden en naturlig form, för där flnns en naturlig kontaktyta. Men på arbetsplalserna, där vi vet att de verkligt eftersatta grupperna flnns, är del de fackliga organisationerna som kan stå för den väsenlligasle möjligheten att förverkliga syftet med reformverksamheten, sä all del

inle bara blir vackra ord utan en realitet att vi skall nä de eftersatta.

En annan fråga, som herr Carlsson i Vikmanshyttan var inne och stötte på igen, gäller hemreseersättningen. Jag skulle vifia be herr Carlsson alt länka över det förslaget en gång till. Del visar sig nämligen vid litet närmare beaktande att det inte är så lätt som man tror att åstadkomma ett rättvist förslag. Centerns förslag till hemreseersältning för gymnasieelever innebär i själva verket alt man förstärker den geografiska orättvisa som finns i dag. Vi har t. ex. på mänga håll elever som har behov av en yrkesutbildning som de inle kan få pä hemorten. Del gäller inte minst elever som vill ha utbildning i intressesfärer som är herr Carlsson ganska närstående, nämligen skogsbruk och jordbruk. De som inte kan få sådan ulbildning i sin hemkommun, måste fara lill en annan kommun. Med del förslag som cenlern lägger ökas i själva verket orättvisan för dessa elever.

Om man vill att de sludiesociala insatserna verkligen skall öka jämlikheten är del väsentligt att man ser lill alt man inle lägger förslag som i själva verket skapar slörre orällvisa än den som finns i dag.

Nr 83

Tisdagen den 20 maj 1975

Vuxenutbildningen, tn. m.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Utbildningsministern säger all den här reformen stärker de fackliga organisationerna. Från folkpartiets sida säger vi att del är bra. När det gäller framgångsrik uppsökande verksamhel delar vi också uppfattningen all del förutsätter en sådan närkontakl som studieförbunden via sina medlemsorganisationer har med de grupper man vill nä. Studieförbunden läcker ju mer eller mindre in hela Folkrörelsesverige.

Vad vi har sagt är all vi på en del punkler vill gå längre och all vi vill ha en annan lösning än den som proposiiionen och utskottsmajoriteten har föreslagit. Jag vill erinra om vad vi säger i vårl särskilda yttrande på s. 22 i utbildningsutskottets betänkande:

"Medlemsorganisationernas funktionärer och medlemmar är en viktig
grupp ur vilken studieorganisatörer kan rekryteras. De fackliga or
ganisationernas studieorganisatörer kommer här att ha den största be
tydelsen för all nå gruppen korttidsutbildade pä de slörre arbetsplatserna."

Detta slår alllsä i del särskilda yttrandet, som kommer att bli vägledande för regeringens handlande om värt förslag vinner kammarens bifall. I så fall, herr utbildningsminister, glöm inle den avsiktliga formulering som vi där har satt in och som tillförsäkrar de fackliga organisationerna goda arbetsmöjligheter men som dessutom ger en chans all nä de många kortutbildade som finns också utanför de stora arbetsplatserna.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle;

Herr lalman! Som svar på min fråga sade ulbildningsminislern alt det här var en intressant och väsentlig börian. Jag vill kanske inle hälla med om all det är en väsentlig börian, men man kan kanske säga alt del kan vara en intressant börian.

Det är bra att utbildningsministern varken nått mitten eller slutet när

Nr 83 det gäller reformeringen av vuxenulbildningen. Jag kan alltså konstatera

Tisdagen den vuxenstuderande kan förvänta sig bättre och mer långtgående för-

20 mai 1975 ' '""" en framtid - inte alllför längt borta, hoppas jag - och förslag

____________ - som på etl helt annat sätt än nuvarande bestämmelser skulle kunna lill-

Vuxenutbildnlngen, godose de berättigade krav som de vuxenstuderande i dag ställer. tn. m.

Herr CARLSSON i Vikmanshyttan (c) kort genmäle; Herr talman! Den här debatien har nu pågått i snart fem timmar; Del klarnar ändå till sisl, mot aftonen, sägs del. Ulbildningsminislern säger att fackföreningarnas folk självfallet skall klara den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna. Vem har haft något att erinra mol del? Inte jag i varie fall. Jag bor vid ett järnbruk och umgås med vardagens folk, som har sin sysselsättning pä verkstadsgolvet. Jag vet vad problemel gäller. Det skulle inte falla mig in att gå emot den delen. Vad jag har sagt är att studieförbunden måste få komma in belräffande de stora gruppersom finns utanför arbetsplatserna. Nu säger utbildningsministern också alt del är självklart att även studieförbunden skall vara med. Det var ett värdefullt erkännande, som jag ber att fä notera.

Vad sedan gäller hemreseersältning säger utbildningsministern all jag behöver länka över den frågan en gång lill. Jag har tänkt över den inånga gånger. Riksdagsmajoriteten sade 1973 alt man inom den egna gymnasieregionen skulle fä en hemresa per vecka. Det var en reservation som bifölls av riksdagen den gången. 1974 uttalade ett enhälligl utskott sitt beklagande över all utbildningsministern inte lade fram ett förslag i den riktningen. 1975 säger utbildningsministern ingenting om detta. Men det läggs fram etl förslag som vi alla är överens om, nämligen att de sluderande skall få två hemresor per månad. Det finns ingen invändning mol det.

Men vi har sagt att för de elever som har stora avstånd till gymnasiet - om jag håller mig lill gymnasiet i Mora i mitt eget län gäller det elever frän exempelvis Älvdalen, Särna, Idre och Malung - och som är tveksamma om de skall söka inackordering på gymnasieorten är en fri hemresa per vecka nödvändig. Jag vidhåller alt del är nödvändigt att eleverna - utöver de två hemresor per månad som vi är överens om här i riksdagen - får en hemresa per vecka frän gymnasiet i den egna gymnasieregionen. Det hal- riksdagen sagl tvä gånger, och jag anser alt del är angelägel att utbildningsminislern också tar sig en funderare på del här. Jag efterlyser en uppföfining av riksdagens propåer på det här området.

Jag har sagl förut i dag alt jag ulgår frän alt förslag som riksdagen lägger fram skall föfias upp av regeringen. Utbildningsminislern bör med de ambitioner han har sätta sig ner och tänka över della. En sådan här reform är angelägen för en ökad elevrekrytering jusl från de utpräglade glesbygdsområdena. Del är eleverna som skulle ha nytta av den.

Herr utbildningsminislern ZACHRISSON: Nr 83

Herr lalman! Del återstår ju, herr Carisson i Vikmanshyttan, alt försöka Tisdaeen den förklara fört. ex. en skogsskoleelev eller en jordbruksskoleelev som måsle 20 ma' 1975

resa lill en grannkommun varför han eller hon skall ha mindre möjligheter_____

att resa hem än vanliga gymnasister i en gymnasieregion. Men del kanske Vuxenutbildningen,
vi kan återkomma lill vid ell annal lillfälle. m. m.

När jag nu hör argumenteringen pä nytt blir jag-alltmera konfunderad. Herr Carlsson säger au fackföreningarna självfallet skall svara för den uppsökande verksamheten på arbetsplatsen. Nej, del är ju del ni lycker att de inte skall. Ni slår ju undan instrumentet för dem. Ni talar i vackra ord om fackföreningarna, men ni vill beröva dem del som möjliggör deras verksamhet. Vi är när det gäller uppsökande verksamhet i bostadsområden och i andra sammanhang helt överens om all studieförbunden i samverkan med rader av organisalioner kan försöka konima till tals med folk. Även jag tycker att det är tacknämligt all utskottet har förståll alt det inte får vara hur stort kackalorum i trappuppgångarna som helsl. Del är ändå självklart all man på det området har en betydligt större möjlighet lill ett brett utbud. Men på arbetsplatserna är del de fackliga organisationerna som har möjlighel alt komma lill tals.

När jag hör herr Jonssons i Alingsås resonemang blir jag helt bestört. Han säger nämligen alt det är studieförbunden och alla deras medlemsorganisationer som skall bedriva uppsökande verksamhel på arbetsplatserna. Del är rader av i och för sig förträffliga organisalioner, såsom t. ex. Sveriges schackförbund. Alliansmissionen, Sveriges scoutförbund, moderala samlingspartiet och Sveriges lollakårer, som är medlemsorganisationer i studieförbunden. Innebörden av det som herr Jonsson säger - även om jag inte tror all han i själva verket menar det - och innebörden delvis av del som slår i era reservationer är, all arbetsplalserna skulle bli elt fritt fält för uppsökande verksamhet från alla dessa sorters organisalioner, som är anslutna lill studieförbund.

Det är ju elt djupsinne som är hell orimligt. Detta, herr lalman, är elt slag i ansiktet pä fackföreningsrörelsen, och del är dessutom i praktiken inle genomförbart.

Jag ber om ursäkt för alt jag till min sista replik har låtit vänla med att ta upp en reservalion, som jag ändå har en känsla av att jag bör kommentera. Denna reservation stöds visserligen bara av moderater, men jag vill ändå säga några ord med anledning av den. Den går ännu längre i fackföreningsförakt än vad de borgerliga reservationerna i övrigl gör. Det är den reservaiionen där man avstyrker förslaget alt ocksä cirklar i fackliga ämnen skall få tillhöra de prioriterade cirklarna. Herr Nordstrandh kan ju räkna sig till godo alt han öppet erkänner att han inle lycker alt fackliga studier är viktiga. De andra partiernas företrädare hymlar en smula och låtsas som om de lycker all fackföreningar och fackliga studier är bra, men i praktiken försöker de slå sönder en väsentlig reform, som skulle komma de kortutbildade och de eftersatta grupperna till godo.

Nr 83 Herr förste vice tal mannen anmälde att herrar Carisson i Vikmanshyttan,

Tisdaeen den Jonsson i Alingsås och Nordstrandh anhållit alt till protokollet få antecknat

20 mai 1975 '' '"' ' ''" ytterligare repliker.

Vuxenutbildningen, På förslag av herr förste vice talmannen beslöt kammaren att uppskjuta
m. m. den fortsatta överiäggningen om socialförsäkringsulskottets betänkande

nr 14 och utbildningsutskottets betänkande nr 16 samt behandlingen av pä föredragningslistan återstående ärenden till kl. 19.30.

§ 6 Anmäldes och bordlades

Skatteutskottets betänkande

Nr 28 med anledning av propositionen 1975:86 om viss avdragsrätl vid inkomsttaxeringen för kostnader för arbetskläder jämte moiioner

Utrikesutskottets betänkanden

Nr 7 med anledning av propositionen 1975:93 om medel för del nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo

Nr 8 med anledning av motioner om åtgärder mot diskriminering av kvinnor, m. m.

Nr 10 med anledning av motioner om upprättande av diplomaliska förbindelser med Republiken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering (PRR)

Försvarsutskottets belänkanden

Nr 18 med anledning av propositionen 1975:37 med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. och ändringar i famifiebidragsförordningen (1946:99) m. m. jämte motioner

Nr 19 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Traflkuiskotiets belänkanden

Nr 14 med anledning av propositionen 1975:67om lagom ändring i lagen

(1945:119) om slängselskyldighel för järnväg m. m. jämte moiioner Nr 16 med anledning av propositionen 1975:81 om ny organisalion för

luftfartsverket, m. m. jämte motioner Nr 17 om uppskov med behandlingen av ytterligare vissa ärenden

Jordbruksutskottets betänkanden

Nr 13 med anledning av proposiiionen 1975:25 angående riktlinjer för älgvården jämte moiioner

Nr 14 med anledning av moiion om anslag ur jaktvärdsfonden lill Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare

Näringsutskottets betänkande

Nr 20 med anledning av propositionen 1975:49 om godkännande av konsortialavlal mellan staten samt Ångpanneföreningen och Tekniska

Röntgencentralen AB om samarbete för bedrivande av officiell prov- Nr 83

ning av tryckkärl och stationära lyftanordningar, m. m. jämte motioner Tisdaeen den

20 maj 1975

§ 7 Meddelande om frågor Meddelande om

.frågor Meddelades att föfiande frågor framställts

den 20 maj

Nr 205 av herr Gustavsson i Nässjö (s) till herr arbetsmarknadsministern om sysselsättningssituationen i Nässjö;

Vilka ätgärder är statsrådet beredd att vidtaga i anledning av den försämrade sysselsällningssituationen i Nässjö på grund av bl, a. STAB:s aviserade nedläggning av sin Nässjöfabrik?

Nr 206 av herr Böriesson i Falköping (c) till herr socialministern om tandvårdssituationen i Karlsborg:

Har slalsrådel observerat den orimliga och prekära tandvårdssituationen i Karisborg, och vilka ätgärder har statsrådet för avsikt att vidtaga för att komma till rätta med tandläkarbristen där?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 17.59.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen