Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:99

Tisdagen den 6 april

Kl. 14.00

§ 1 Föredrogs-och hänvisades

Motioner

1975/76:2376 lill ulbildnirigsutskotlel

1975/76:2377-2379 lill konsiiiulionsutskotlet

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Skatteuljämningsbidrag till kommunerna m. m.

§ 2 Föredrogs

Finansutskottets betänkande

1975/76:23 med anledning av propositionen 1975/76:101 med förslag om

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser

flnansdepartementets verksamhetsområde

Utskottets hemställan bifölls.

§ 3 Vissa anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde

Föredrogs finansutskottets betänkande 1975/76:24 med anledning av i propositionen 1975/76:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Punkterna 1-17

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 18

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Fru SÖDER (c):

Herr lalman! I utskottsbetänkandel 24 från finansutskottet behandlas ett stort antal frågor. I punkten 18, som vi nu går att behandla, tas upp ett antal motioner gällande skatteutjämningsbidrag till olika kommuner liksom krav på ett nytt skatteutjämningssystem.

Rätt nyligen, närmare bestämt den 1 december 1975, tillsattes en utredning om skatteutjämningsbidragen och deras framlida utformning. Helt nya faktorer skall kunna påverka bidragens utformning, som t. ex. en stor andel pensionärer eller en stor andel barn i befolkningen, vilket vi vet medför slora kommunala kostnader - detta för att kunna få en rimlig kommunal service. Dessutom skall inkomststruktur, avstånd inom kommunen och bebyggelsestruktur kunna vägas in för att åstadkomma

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

rältvisa för människorna i de här kommunerna.

Direktiven är alltså utformade så att det slutliga förslagel bör medverka till att skatteutjämningsbidragen blir ell bälire instrument inom regionalpolitiken än vad de är i dag.

Då det finns kommuner i liknande situation som de som talas om i motionerna 692 av herr Gustafsson i Säffle och 935 av fru Jonäng m. fl. har vi centerpartister i utskollel anslutit oss till utskottets skrivning i avvaktan pä utredningsförslaget, och vi förulsäller att de frågor som tas upp i anslutning lill dessa motioner får en slutlig lösning. Man kan inle särbehandla vissa kommuner som har företrädare i riksdagen medan andra kommuner inte har möjlighet alt bli bedömda i sammanhanget.

Som framhålls i utskollsskrivningen rörande motionen 930 av herr Granstedt m. fl. har kommunerna Botkyrka och Haninge på grund av den kraftiga storstadsexpansionen hamnat i en prekär ekonomisk situation. Motionärerna framhåller, liksom utskollel, vilket är enigt på den här punklen, att insatser gjorts från regeringens sida genom beviljande av extra skatteutjämningsbidrag. Men trots detla är silualionen mycket allvariig, och det är vår förhoppning att dessa kommuner snarasi skall få stöd inom ramen för nuvarande bestämmelser samt alt skatteutjäm-ningsutredningen snabbt skall kunna framlägga förslag till en lösning pä problem av denna typ.

Som ulskoliels cenlerledamöler framhåller skulle situationer av sådana slag som de i Botkyrka och Haninge och även pä andra ställen i vårt land ha kunnat undvikas om regionalpolitiken tidigare inriktats på en balanserad tillväxt inom landels alla regioner.

Det är koncentrationens vådor som nu slår igenom. Vi måste därför finna former för att stödja de kommuner och de människor som fått det besvärligt - oavsett om del är i koncenlrationsområden eller i avfolkningsbygder.

Det blir anledning alt återkomma lill frågor om inomregional balans då kammaren senare i vår skall behandla molionen 940 om provisorisk inomregional skatteuljämning.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan under punkten 18.

Hert GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Som fru Söder just nämnde behandlas i del nu aktuella betänkandet bl. a. motionen 930 som tar upp problem av särskild art i vissa kommuner inom Stockholmsområdet. Det är fråga om kommuner som har haft en myckel snabb befolkningstillväxt under 1960-lalel. Man kan nästan säga all del varit en explosionsartad befolkningstillväxt i dessa kommuner.

Denna utveckling är inle någonting som i och för sig initierats från kommunalpolitikerna i kommuner som Botkyrka och Haninge. Det är en följd av en medveten koncentralionspolilik frän regeringens sida. Det var den utveckling som en gång i väriden i Aftonbladet beskrevs som

"den glädjande folkvandringen" som i stor utsträckning gick till just dessa kommuner. Denna våldsamma expansion på 1960-talel ledde till vissa myckel bestämda problem. Den ledde till sociala problem, eftersom många människor förlorade sina gamla, naturliga kontaktpunkter med andra människor.

Sociala problem uppstod som ell resultat av alt man fick slora bostadsområden med mycket ojämn befolkningssammansätining. Del blev stora avstånd mellan arbete, bostäder och service, vilket har lett till långa pendelresor och ytteriigare försämrat möjligheterna till kontakt mellan människor. Koncentrationen ledde till miljömässiga problem. De nya bostadsområden som smällts upp i rask takt blev ofta mycket bristfälliga från boendesynpunkl. Nalurförslöringen i de här områdena blev betydande.

Utvecklingen ledde också, som vi har sett, lill stora ekonomiska problem. De investeringar som krävdes av dessa kommuner var av oerhörd slorieksordning. När nu befolkningstillväxten i stor utsträckning upphört och del som finns kvar av 1960-talets storhetsdrömmar är mängder av tomma lägenheter så är den ekonomiska krisen för många av dessa kommuner ett faktum.

Den ekonomiska krisen utgör också ett effektivt hinder för att kommunerna på allvar skall kunna ta itu med de andra problemen, som är en följd av expansionen, nämligen de sociala och miljömässiga. Det finns helt enkelt inga resurser för att ta hand om de sociala problemen, det finns inga resurser för att förbättra boendemiljöer och naturmiljöer inom dessa kommuner.

Denna utveckling är, som jag sade, i mycket stor utsträckning en följd av en medveten koncentralionspolilik från statens sida. Därför är del nödvändigl all staten är med och tar sitt ansvar när det gäller alt lösa de problem som nu har uppstått. Staten måste tillföra ekonomiska resurser till de hårdast drabbade kommunerna i storstadsområdena.

Jag konstaterar med glädje att denna motion har fåll en ganska positiv behandling i utskottet. Man erkänner att de ekonomiska bekymmer som finns i dessa kommuner i stor utsträckning är av sådan art all kommunerna och deras poliliker inte själva kunnat påverka dem. Utskottet framhåller också att del är angeläget att dessa frågor får en snar lösning. Självfallet hade del varit önskvärt att riksdagen redan nu kunnat falla beslul om ett anslag från staten för att hastigt träda till och hjälpa dessa kommuner. Del brådskar nämligen med åtgärder. För varje månad som går blir bekymren större.

Eftersom utskollel är enigt, anser jag det inte särskilt meningsfullt alt yrka bifall till molionen som den ligger. Jag vill bara framhålla alt detla inte är en sak man kan hålla på och utreda för länge. Fakta om bekymren i de här kommunerna finns. Del behöver inte vara särskilt tidsödande all sammanställa dem. Och det behöver inte vara särskilt tidsödande alt ta reda på vilka åtgärder som snabbast kan och måsle sättas in.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Jag hoppas därför alt de krav som utskoiiet framför, nämligen att de här frågorna skall karlläggas och att åtgärder skall komma lill slånd för att lösa dessa problem, av regeringen uppfattas som krav på skyndsamma åtgärder.

Herr talman! Jag har inget annat yrkande än om bifall till utskottels hemställan.

Hert EKSTRÖM (s):

Herr talman! När det gäller skatteutjämningsbidrag till kommunerna är det ell enhälligt finansutskott som släller sig bakom yrkandena om avslag på motionerna 692, 693 och 935. Vidare är utskottet enigt om alt motionen 930 ej mätte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ändringar i skatteutjämningssystemet för kommunerna företogs av 1973 års riksdag, men omkring sistlidna årsskiftet tillsattes - som fru Söder erinrat om - en skatteutjämningskommilté med uppgift att i samverkan med bl. a. kommunalekonomiska utredningen utreda förutsättningarna för och lägga fram förslag till de ändringar som nu kan anses befogade, eftersom 1973 års beslut ansågs som ell provisorium i avvaktan på en aviserad översyn i anslutning till att resultaten frän den kommunalekonomiska utredningens arbele föreligger. Utskottet tillstyrker sålunda depariemenischefens hemsiällan om etl förslagsanslag pä 2 870 milj. kr.

Till belänkandel har emellertid centerpartiets ledamöter i utskottet fogat ett särskilt yttrande där de, liksom vi gör i utskollsskrivningen, framhåller den besvärliga ekonomiska situation som kommunerna Botkyrka och Haninge befinner sig i.

I del av centerpartisterna i ulskottel avgivna särskilda yttrandet anses de ekonomiska bekymren till stor del vara resultatet av en felaktig riksplanering och bristande regionalpolitiska insatser. Det har nu fru Söder och herr Granstedt också framhållit. Vi har från socialdemokratiskt håll inte för avsikt att i det här sammanhanget föra någon debatt om regionalpolitik och riksplanering, utan jag vill endast framhålla att de problem som vissa kommuner i storstadsregionerna f n. brottas med är en följd av en rad sammanhängande omständigheter. Det väsentliga för dagen är att utskollel enigt anser alt de väckta motionerna skall avvisas av riksdagen och all departementschefens hemställan skall bifallas.

Enligt vad vi från kommunalekonomiska utredningens sida har inhämtat har skalieutjämningskommittén för avsikt att redan under första delen av nästkommande år lägga fram sitt betänkande. Kan sedan också kommunalekonomiska utredningen slutföra sitt arbete under 1977 borde den kartläggning som efterlysts ha kommit till stånd. ; Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till ulskoliels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 19-24

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 25

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

Fru SÖDER (c):

Herr talman! Jag skall fatta mig myckel kort även på denna punkt, eftersom vi även här har ett enhälligt utskott.

Under punkten 25 i finansutskottets belänkande nr 24 behandlas motionen 1843 av fröken Eliasson m. fl., där man lar upp frågorna om obalansen mellan bostäder och arbetsplatser inom Stockholms kommun och Stockholms län. Arbetsplatserna är koncentrerade till de inre områdena, vilkel medför länga och tröttande arbetsresor, Molionärerna framhåller all staten vid lokalisering av sin verksamhet har ell ansvar för all söka häva denna obalans. Man kan inle lägga hela ansvaret på kommuner och landsting. Ett enhälligt utskott delar motionärens syn på de avigsidor som obalansen i koncentrationen av arbetsplatser medför.

Beträffande det konkreta yrkandel i molionen alt byggnadsstyrelsen av de lokaler som friställs vid utlokalisering av statlig verksamhet liksom vid lokalbyte skall överföra så mänga som möjligt till bostadsändamål anför utskottet, all del är en fråga för kommunen all bestämma lokalers och fastigheters användningsområde, vilket ju är etl myckel viktigt påpekande.

Vad vi vill understryka i det särskilda yttrande som centerpartiets ledamöter fogat vid utskottsbetänkandel är, att byggnadsstyrelsen som en statlig myndighet ändå har etl särskilt ansvar att genom initiativ medverka till och underlätta överförandet av lokaler som är lämpliga för bostadsändamål, så all kommunernas strävanden att nå balans mellan arbetsplatser och boende inom regionen verkligen underlättas. Staten kan inte i del avseendet undandra sig sin del av ansvaret ulan byggnadsstyrelsen bör kunna vara aktiv på den punkten. Men den slutliga be-slämmanderällen över användningen ligger självfallel i kommunens hand.

Med della, herr lalman, vill jag yrka bifall lill ulskoliels hemställan under denna punkt i utskottets belänkande.

Hert EKSTRÖM (s):

Herr talman! Även under denna punkt föreligger en enhällig utskotts-skrivning, innebärande att utskottet föreslår riksdagen bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbelen för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som har förordats i proposilionen och vidare att till byggnadsarbeten för budgeiårei 1976/77 anvisa ett invesieringsanslag av 285 milj. kr.

1 samband härmed har behandlats en motion, nr 1843, vari hemställs alt riksdagen skall ge regeringen till känna att lokaler som friställts i sam-

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Byggnadsarbeten för stadig förvaltning

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anskaffning av datamaskiner

band med utflyilningarna av statlig verksamhet i största möjliga uislräckning skall överföras lill bostadsändamål. Utskottet delar den syn som har kommil lill ullryck i motionen angående utvecklingen av huvudstadens centrala delar, innebärande en tilllagande kontorisering och växande trafikslrömmar. Men när det gäller de ca 7 000 m lokalyta som byggnadsstyrelsen disponerar över har utskottet den meningen all frågan om fördelningen mellan kontor och bostäder är en kommunal angelägenhet. Därför är utskottet inte benäget göra något uttalande.

Därom är vi eniga, men centerpartiets ledamöter har ändå velat tillfoga några synpunkter i form av ell särskilt yltrande. Yttrandet har den innebörden att byggnadsstyrelsen borde upplysa olika intressenter om vilka lokaler som kommer att bli lediga. Ja, nog skulle väl riksdagen kunna ställa sig bakom en sådan blygsam begäran, men har vi å andra sidan en gång slagit fast all dispositionen av lediga utrymmen aren kommunal angelägenhet, verkar del överambiliösi all ge direktiv till byggnadsstyrelsen att bedriva någon sorts upplysningsverksamhet på området. Säkerligen känner hugade spekulanter lill vilka lokaler som kommer alt bli lediga.

Med detla vill jag yrka bifall lill ulskoliels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 26 och 27 Kammaren biföll vad utskollel

dessa punkter hemställt.

Punkten 28

Anskaffning av datamaskiner

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punklen 1X:5 (s. 154-156) föreslagit riksdagen att

1. medge all dalamaskinutrustning beställdes - utöver lidigare med-givel belopp - lill en koslnad av högst 125 000 000 kr.,

2. lill Slalens datamaskinfond: Anskaffning av dalamaskiner för budgetåret 1976/77 anvisa ell investeringsanslag av 115 000 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:941 av herr Söderström (m) samt

1975/76:942 av herrar af Ugglas (m) och Magnusson i Borås (m), vari hemställts att riksdagen skulle avslå regeringens förslag om bemyndigande på 125 milj. kr. för beställning av datamaskinulrusining.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:942 medgav att datamaskinutrustning beställdes - utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 125 000 000 kr.,

2. alt riksdagen lill Statens datamaskinfond: Anskaffning av dalamaskiner för budgeiårei 1916/11 anvisade ell invesieringsanslag av 115 000 000 kr.,

3. all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:941.

Reservation hade avgivits av herrar Söderström (m) och Wachtmeister i Slaffanslorp (m) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:942 skulle avslå regeringens begäran all datamaskinutrustning fick beställas till en koslnad av - utöver tidigare medgivet belopp - högst 125 000 000 kr.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anskaffning av datamaskiner

Hert SÖDERSTRÖM (m):

Herr lalman! Under den här punklen behandlas statens datamaskinfond, där för anskaffning av dalamaskiner föreslås ett investeringsanslag på 115 milj. kr. Dessutom begärs bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för ytieriigare 125 milj. kr.

Del är ingen som betvivlar att den nya datatekniken har medfört en positiv utveckling inom statsförvaltningen samt all den i grunden har förändrai betingelserna för arbetsrutiner m. m. Jag vågar även tro all del inte finns någon här i riksdagen som skulle vilja påstå alt vi skulle kunna vara utan datamaskinerna.

Den reservation som är fogad till finansutskottets betänkande på denna punkt har inte heller tillkommit för all rikta kritik mot att statens datamaskinulrusining hålls i gott skick, och även utökas efter hand, ulan den har tillkommit därför att vi reservanter känner oss ganska tveksamma lill omfattningen av de beslut av denna art som fallas varje år. Det har med säkerhet investerats miljardbelopp under den lid som gått, men trots det vågar jag påstå alt knappast någon av riksdagens ledamöter har den blekaste aning om vilka ändamål dessa miljardbelopp har använts till. Del är detta som vi lycker är betänkligt. Vad vi begär - del är samma begäran nu som den vi har framställt lidigare under fiera år -är alt riksdagen skall få en redovisning av dels hur invesleringarna fördelar sig, dels vilka erfarenheter man har fäll av lidigare investeringar.

Jag tycker att della är en rimlig begäran, men det anser tyvärr inle utskollsmajoriteten. Dess motivering är nu liksom lidigare all del pågår en ulredning, varför man föreslår avslag på vår molion, som ligger lill grund för reservalionen. Men irois alll lycker jag au vår begäran är väl motiverad, och jag ber därför, herr talman, att med detla fä yrka bifall lill reservalionen.

Hert EKSTRÖM (s):

Herr lalman! Statskontoret beräknar på grundval av från myndigheterna inkomna redovisningar det lotala investeringsbehovet för datamaskin-utrustning till 127 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Investeringsbehovet för innevarande budgelår uppskattas till ca 106 milj. kr., och härefter skulle 12 milj. kr. finnas disponibla. På grund av de förskjutningar

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anskaffning av datamaskiner

som brukar äga rum i fråga om såväl leveranser som betalningar har sialskonlorel hemställt om etl invesieringsanslag av 115 milj. kr.

De större investeringsobjekten är redovisade i budgetpropositionen, och vidare har finansutskottet liksom under lidigare år haft lillgång lill den fullsländiga sammanställningen av desamma. Det finns alltså möjlighet för finansutskottets ledamöter att ta del av alfa de beräknade inköp som skall verkställas - den möjligheten står ju öppen för alla utskottets ledamöter. Dessutom vill jag erinra om alt riksdagen varje år erhåller en sammanställning från statskontoret rörande befintliga statliga datorer.

Utöver lidigare lämnade bemyndiganden hemställer nu departementschefen att riksdagen i enlighet med statskontorets framställning måtte medge all datamaskinulrusining utöver tidigare medgivet belopp får beställas lill en koslnad av högst 125 milj. kr.

Under de gångna åren har från moderat håll emellanåt yrkals avslag på bemyndigandet, och sä har också skett den här gången. Dels har man motionerat om avslag, dels har de moderaia ledamöterna i finansutskottet reserverat sig lill förmån för molionen, då man vill au daialeknikens konsekvenser försl skall prövas och utvärderas. Del vill finansutskottets majoritet också. Vi anser dock att det lill slor del ingår i sialskoniorels löpande verksamhel. Sialskoniorels verksamhel går just ul pä all behandla frågor om datateknik och att hjälpa myndigheter och andra på detta område.

När det gäller de övergripande frågeställningarna har vi vidare data-samordningskommittén. Den räknar med att kunna komma med sitt belänkande under innevarande år.

Med hänsyn lill att vi inom majoriteten i finansutskottet anser alt del föreligger så starka skäl för all ell ytterligare bemyndigande medges ber jag all få yrka bifall lill utskottets hemställan.

. Överläggningen var härmed slutad.

M o m. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen av herrar Söderström och Wachtmeister i Slaffanslorp, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Söderström begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 24 punkten 28 mom. 1 röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herrar Söderström och Wachtmeister i Slaffanslorp.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Söderström begärde

rösträkning verkställdes voiering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 249

Nej - 39

Avstår - 2

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

§ 4 Kommunernas ekonomi

Föredrogs finansulskoitets belänkande 1975/76:25 med anledning av motioner angående kommunernas ekonomi.

I delta betänkande behandlades moiionerna

1975/76:929 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemslällls all riksdagen beslulade

1. all som sin mening uiiala vad som anförts i molionen belräffande inriklningen av del forlsalla kommunalekonomiska reformarbetei,

2. all hos regeringen anhålla att molionen överlämnades lill berörda utredningar för beaktande,

3. alt hos regeringen anhålla om åtgärder för all åstadkomma en nära samordning av det utredningsarbete som pågick på det kommunalekonomiska området,

1975/76:931 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen beslutade att uttala att de ökningar i statens skatteinkomster som föranleddes av att kommuner och landsiing subventionerade kollektivtrafik borde återbetalas till vederbörande trafikhuvudman,

1975/76:943 av herr Wachtmeister i Slaffanslorp (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en kartläggning av de kommunalekonomiska konsekvenserna av avsättning till arbeismiljöfon-der och fondering av s. k. "övervinster", och

1975/76:944av herr Wennerfors m. fl. (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde skyndsam ulredning av de i motionen berörda problemen angående möjlighelerna all skapa en bälire fungerande kommunal sektor.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen hos regeringen begärde all molionen 1975/76:929 överlämnades lill kommunalekonomiska uiredningen, 1972 års skaileulred-ning, sysselsäiiningsutredningen och utredningen om skatteutjämningsbidragen för beakiande i tillämpliga delar.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

2. all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:944,

3. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:943 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen hos regeringen begärde att motionen 1975/76:931 överlämnades till utredningen avseende regionall gällande generella trafikra-balter för beaktande.

Reservationer har avgivits

1. belräffande överlämnande av motionen 929 till vissa utredningar
i vad avsåg hemställan av herrar Ekström (s), Knut Johansson i Slockholm
(s), Franzén (s), Larsson i Karlskoga (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö
(s) och Hermansson (vpk) som ansett att utskollel under 1 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:929,

2. beträffande överlämnande av motionen 929 till vissa utredningar
i vad avsåg motiveringen

A. av herrar Ekström, Knut Johansson i Stockholm, Franzén, Larsson
i Karlskoga, Jansson och Pettersson i Malmö (samtliga s) som - under
förutsättning av bifall till reservationen nr 1 - ansett alt utskottets ytt
rande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,

B. av herr Hermansson (vpk) som - under förutsättning av bifall lill
reservalionen nr 1 - anseil all utskottets yttrande i viss del skulle ha
av reservanten angiven lydelse,

3. belräffande överlämnande av motionen 944 till vissa utredningar
av herrar Söderström (m) och Wachtmeister i Slaffanslorp (m) som ansett
all ulskottel under 2 bort hemslälla

all riksdagen hos regeringen begärde all molionen 1975/76:944 överlämnades lill kommunalekonomiska uiredningen, 1972 års skaiieuired-ning, sysselsäitningsulredningen och utredningen om skatteutjämningsbidragen för beaktande i tillämpliga delar,

4. beträffande överlämnande av molionen 931 lill uiredningen rörande
generella irafikrabaiier i vad avsåg hemställan av herrar Ekström (s),
Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén (s), Larsson i Karlskoga (s),
Jansson (s), Pettersson i Malmö (s) och Hermansson (vpk) som ansett
alt utskollel under 4 bort hemslälla

all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:931,

5. beträffande överlämnande av motionen 931 lill uiredningen rörande generella irafikrabaiier i vad avsåg motiveringen

A. av herrar Ekström, Knut Johansson i Stockholm, Franzén, Larsson i Karlskoga, Jansson och Pettersson i Malmö (samlliga s) som - under förutsättning av bifall lill reservationen nr 4 - ansett all ulskoliels yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse.

B. av herr Hermansson (vpk) som - under förutsättning av bifall lill reservationen nr 4 - ansett all utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanten angiven lydelse.

Herr EKSTRÖM (s):

Herr talman! 1 det föreliggande betänkandet har finansutskottet behandlat motioner angående kommunernas ekonomi. Med hänsyn till kommunernas stora roll i den totala samhällsekonomin är del inte att förvåna sig över all de problemställningar som aktualiserats i motionerna återkommer år efter år. Bland årets motioner befinner sig sålunda en partimotion från centerpartiet, i vilken man gör en utförlig genomgång av kommunernas problem. Det får ses som en sammanfattning av alla de aktuella problemställningar som f n. befinner sig under ulredning och frågor som förekommer i de kontinuerliga överläggningar som hålls mellan representanter för kommunförbunden å den ena och finansdepartementet å den andra sidan.

Det skulle leda alldeles för långl att göra en genomgång av alla de frågor som tas upp i molionen. Sålunda kommer man tillbaka till kommunsammanläggningarna och deras betydelse för den kommunala ekonomin och gör där påståenden som del skulle finnas stor anledning att närmare gå in på, t. ex. att den kommunala centraliseringen har medfört att kostnadskontrollen allvarligt försvårats. Förhållandel lorde vara del rakl motsatta. Man talar om följderna av en vidgad indirekt beskattning, systemet för avräkning av kommunalskallemedel mellan stal och kommun, del påstådda höga ränteläget, kostnadsdrivande anvisningar, synpunkter på skalteuljämningssyslemel och angelägenheten av en övergång till mer generella statsbidrag.

Ja, det här var bara etl axplock ur de inte precis fräscha och nya synpunkter som framförs i motionen. Vidare innehåller molionen en hemställan om åtgärder för att åstadkomma en nära samordning av det utredningsarbete som pågår på del kommunalekonomiska området.

Nu är del på del sättet att del mesla av vad som anförts i den här molionen har redan varil föremål för riksdagens behandling, och under åren 1972-1975 har molioner med liknande innehåll överlämnals lill kommunalekonomiska uiredningen. Jag skall erkänna alt vi från socialdemokratiskt håll har ställl oss välvilliga lidigare år lill au samma yrkande överlämnats av tre riksdagar i följd, men vi vill nu verkligen ifrågasälla om del inte med hänsyn till den arbetsbelastning som i dag åvilar administrationen kan vara tillrådligt alt riksdagen söker begränsa arbeiei på de punkier där della går. Om överlämnande av samma moiionsyr-kanden varje år skall vara ett utslag av en politisk viljeyttring, så synes del oss som om del förvisso finns tillfällen som är mera lämpade för del ändamålet. I vår reservation 2 A har vi redogjort för frågor som redan överlämnals lill kommunalekonomiska utredningen. Jag vill framhålla alt det är inle samtliga som tagits upp - det är bara ett bevis på riktigheten av vad jag här har anfört.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Som jag sade framhålls också i centerpartimotionen all åtgärder skall vidtas för att åstadkomma nära samordning av det utredningsarbete som pågår på det kommunalekonomiska området. Ja, även här har riksdagen redan i fjol fattat etl beslut, där del framhölls önskvärdheten av all samarbetet inom berörda utredningar intensifierades. Den nyligen tillsatta skatteutjämningskommitlén har enligl direktiven alt bedriva sitt utredningsarbete i nära samarbete med kommunalekonomiska uiredningen. Även här synes alltså enligt vår mening en begäran hos regeringen vara överfiödig.

Jag nämnde tidigare att i centerparlimoiionen framförs som en synpunkt all en övergång till mer generella statsbidragsformer skulle kunna vara etl verksamt medel för främjande av kommunal hushållning och att statsbidrag i dessa former skulle kunna underlätta de val av lokalt anpassade lösningar som ändå kan göras. Man anför i molionen att den detaljstyrning som ofta är förenad med slatsbidragsgivningen måste minska. De riktlinjerna är också inskrivna i direktiven för kommunalekonomiska uiredningen, och det är en av de centrala frågeställningar som utredningen f n. arbetar med.

Men samtidigt som centerpartiet uttalar dessa som jag tycker intressanta synpunkter har utskottet även haft all behandla molionen 931, som rör sambandet mellan statens skatteinkomster och kommunernas subventionering av kollekliviraflken. I den molionen framhåller man all månadskorlet för resor inom Slockholms län koslar 70 kr., vilkel innebär en subvention av 70 ä 80 kr. Genom att landstinget alltså subventionerar på det sättet tjänar staten enligt motionärerna ca 100 milj. kr. per år, eftersom de avdragsgilla beloppen i annat fall skulle vara högre.

1 motionen framhålls all liknande förhållanden råder även i andra kom
muner.

Nu vill den borgerliga majoriteten i finansutskoilel all också den här frågan skall utredas, och det må väl då vara tillåtet all jag släller frågan: Vad vill man egenlligen? Å ena sidan lalar man för generella slalsbi-dragsformer, och å andra sidan vill man ge sig in på en ny form av transferering av pengar mellan stal och kommun på ell delaljområde. Kommunalekonomiska uiredningen skall pröva fördelar och nackdelar med en övergång till mera generella former vid stalsbidragsgivning, och vi anser all den här motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Den utredning som åberopats i detta sammanhang har myckel utförliga direktiv att arbeta efter och har ålagts att hålla samråd med bl. a. kommunalekonomiska utredningen.

Herr talman! Med del anförda yrkar jag bifall lill reservalionerna 1,

2 A, 4 och 5 A. 1 övrigt yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

Herr WACHTMEISTER i Slaffanslorp (m):

Herr lalman! 1 finansutskottets belänkande nr 25 behandlas bl. a. motionerna 929 av herr Fälldin m. fi. och 944 av herr Wennerfors m. fi., vilka båda lar upp frågan om kommunernas ekonomiska svårigheter.

Innehållet i motionerna överensstämmer i många avseenden. Motionärerna delar Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets styrelsers gemensamma krav på kraftfulla åtgärder för alt komma till rätta med kommunernas finansieringsproblem. Man pekar pä de kraftiga kost-nadsstegringarna och på kommunernas begränsade finansieringsmöjligheter liksom på eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskallemedel från staten. Övervällringen av kostnader från staten på kommunerna påtalas i båda moiionerna liksom även kravet på mera generella statsbidragsformer.

Vad som huvudsakligen skiljer motionerna är au i texten till moderatmotionen, men inte i hemställan, anges det önskvärda i en utbyggd service med ändrade finansieringsformer, bl. a. med sikte på ökad avgiftsfinansiering och sänkt skatt. 1 hemställans enda all-sats begärs en skyndsam utredning av de i molionen berörda problemen angående möjlighelerna att skapa en bättre fungerande kommunal sektor.

Hemställan i centermotionen innehåller visseriigen tre att-satser, men kraven är praktiskt taget identiska med moderatmotionens. Det egendomliga är att utskottsmajoriteten har föreslagit att ceniermotionen överlämnas till de olika berörda arbetande utredningarna för beaktande i tilllämpliga delar, medan utskottet avstyrker moderalmotionen.

Det kan tilläggas att reservationen 3, som jag nu yrkar bifall till, exakt överensstämmer med det första förslaget till utskottsskrivning som förelades finansutskottet!

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Herr BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Den ekonomiska situationen för landets kommuner och landsiing är minst sagt bekymmersam. Av den för två år överenskomna skattehöjningen pä 1 kr. har det mesla redan första året tagits ut. Det är andra åtgärder än överenskommelser mellan finansministern och kommunförbunden som behövs för att stoppa kommunalskattehöjningarna.

Vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit åtgärder för att omedelbart lätta trycket på den kommunala ekonomin. Utredningar råder det ingen brist pä. I stället behövs åtgärder under liden utredningskvarnarna mal.

Det finns några områden där det enligt vår mening borde vara möjligt att vidta åtgärder utan att avvakta resultatet av den totala översynen av kostnadsfördelningen.

Det gäller den allmänna arbetsgivaravgiften, som är mycket kännbar för kommuner och landsting. De har en personalintensiv verksamhet. Deras enda inkomster är kommunalskatter och taxor. Att via dessa skatteformer ta in avgifter till statskassan förstärker orättvisorna i skattesystemet. Genom skatteomläggningarna efter Hagauppgörelserna har avgifternas tyngd ökal för kommunerna. Del behövs ingen Pomperipossa för alt beskriva kommunernas situation. Ingen saga kan bättre än den krassa verkligheten beskriva för kommunalmän och skattebetalare ute i kommunerna de bekymmer man står inför.

Vpk har krävt att kommuner och landsting befrias från skyldighet

2 Riksdagens protokoll 1975/76:99-100

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

att erlägga allmän arbetsgivaravgift. Därmed skulle en slor börda lyftas av kommunerna.

Det gäller vidare frågan om bolagens skaller lill kommuner och landsting. Skatteinkomsterna från bolagen visar en nedåtgående trend samtidigt som skattebördan ökar för fysiska personer. Detta är naturligtvis ett orimligt förhällande, som bör ändras. De avdragsgilla avsällningarna till olika fonder spelar en roll i sammanhanget. Det är föga tröst för kommunerna, när de i nuläget noterar hur just dessa avsättningar kraftigt minskar deras inkomster, att man möjligen i en framlid kan få ökade inkomster.

Vpk har krävt en extra bolagsskall i syfte all finansiera ökade statliga insatser till kommuner och landsiing. Därigenom skulle kommunerna kunna kompenseras för det inkomstbortfall de nu drabbats av.

Det gäller slutligen ett par för kommunerna betungande utgiftsområden, nämligen barntillsynen och pensionärernas bosladslillägg. Delta är kostnadskrävande områden. Det är också områden där det är angeläget med en upprustning men där svag kommunal ekonomi ofta verkar i motsatt riktning.

Vpk har krävt dels statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna, dels ell slatligl grundbidrag lill pensionärernas bosladslill-lägg. Därigenom skulle kommunerna få betydande ekonomiska lättnader och möjligheter att svara för sina skyldigheter på dessa områden utan att höja skatterna.

Det finns anledning all erinra om dessa konkreta förslag inför behandlingen av finansutskottets betänkande angående kommunernas ekonomi. I betänkandet behandlas ett antal borgeriiga molioner, som också berör de problem vi frän vpk aktualiserat vid fiera lillfällen i riksdagen.

Genomgående i dessa molioner är att man stannar vid yrkandet att motionerna skall överlämnas till olika utredningar. Vänsterpartiet kommunisternas representant i finansutskottet, herr Hermansson, har i reservationer erinrat om de konkreta förslag som partiet ställt och som jag här refererat. Han har kommit till slutsatsen alt genomförandel av dessa krav är betydligt effektivare än att bifalla de borgerliga motionerna. Att än en gång enbart överlämna ställda moiionskrav till pågående utredningar för beakiande förefaller inle särskilt meningsfullt.

Det kan vara på sin plats alt erinra om au vpk-kraven om befrielse för kommuner och landsting från skyldighel alt erlägga allmän arbetsgivaravgift och om en extra bolagsskatt i syfte alt finansiera ökade statliga insalser lill kommuner och landsiing helt nyligen varil föremål för behandling i riksdagen. Del hade varil belydligl mera meningsfullt att rösta för dessa förslag än all bara överlämna synpunkler lill ulredningar som redan sysslar med dessa frågor. Då hade man lillfiille ail beställa åtgärder från regeringen. Tyvärr avslogs vpk:s förslag.

Åtgärder behövs för alt förbättra kommunernas ekonomiska silualion. Vi har angett några områden där omedelbara åtgärder är både nödvändiga och möjliga. Detla är en bältre väg än att ånyo överlämna molioner

lill de pågående utredningarna. Jag ber att få yrka bifall lill reservationerna 2 B och 4 B av herr Hermansson.

Hert KRISTIANSSON (c):

Herr lalman! Jag vill säga några ord främst i anknytning lill cenlerns pariimotion 1975/76:929. Herr Ekströms anförande liksom den socialdemokraiiska reservalionen behandlar närmast formaliteter, nämligen handläggningen av molionen. Man har inte gått in på sakfrågorna. I och för sig är det väl rätt förklarligt. Ingen av finansutskottets socialdemokratiska ledamöler är obekant med dessa problem, allra minst naturligtvis finansutskoilels ärade vice ordförande. Tvärtom erkände herr Ekström att här finns problem. Jag kunde naturiigtvis från den utgångspunkten också begränsa mig till att säga någonting om den formella handläggningen, men jag vill ändå med hänsyn lill dessa frågors betydelse också beröra sakinnehållet.

Vi har i motionen konstaterat vad som är allmänt känt, alt kommunerna slår för den grundläggande servicen lill människorna. Kommunerna har här huvudansvaret. Det gäller framförallt frågorom omvårdnad och trygghet. Vi har likaså konstaterat, vilket också tidigare talare understrukit, all den kommunalekonomiska utvecklingen inger oro, en oro som jag tror att alla kommunalt engagerade människor känner. Kommunerna har ett tryck på sig att ge mera service. All denna service ökar i pris, och frågan är hur man skall kunna finansiera den.

Huvuddelen av den offentliga sektorns utbyggnad har skett i kommunal regi. Förbättrad standard inom utbildning och sjukvård utgör belysande exempel. Förutom den höjda standarden har en lång rad andra faktorer medverkat lill att driva upp koslnaderna. Vi har i motionen pekat på 1960-lalets kraftiga urbaniseringsprocess, som i långa stycken var politiskt styrd. Jag skall inte går närmare in på den - tidigare talare från centern har i annat sammanhang i dag varil inne på den - men den spelar självfallet en stor roll.

Den kommunala servicen och omsorgen om människorna är nu nära nog total. Varje människa som inte är arbeisför har faktiskt rätt lill kommunal omsorg av ell eller annat slag. Självfallet kostar den myckel för kommunerna. 1 sammanhangei skall naiurligtvis också vägas in den i och för sig mycket välbehövliga låglönesatsning som skett under senare år samt det förhållandet att dessa tjänster i mycket stor utsträckning måsle utföras under obekväm arbetstid.

Eftersom herr Ekström kom in på "kommunreformen" vill jag påstå att den tvångsvis genomförda kommunsammanslagningen självfallet har medfört både kostnadsfördyringar och därtill sämre möjligheler till kontroll. Det råder inget tvivel om den saken. Låt oss hoppas att della är en övergångsföreleelse, men myckel talar tyvärr för au vi får leva med delta även i fortsättningen.

Till sammanhanget hör också de skatteomläggningar som skett under senare år som negativt påverkat kommunernas ekonomi. Kopplingen

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

mellan arbetsgivareavgift och lönesättning innebär i realiteten att en viss del av lönen "betalas svart" när man ser till just kommunernas skatteunderlag.

Det intressanta i sammanhanget är alt regeringspartiet, kanske främst finansministern, för en politik som saknar logik och som rymmer inte så lilel av dubbelmoral. Samtidigt som man ålägger kommunerna all hålla en viss och ständigt ökad standard på sin service begränsar man kommunernas rätt att höja skatten. Får kommunerna inte höja skatten, måste naturiigtvis de erforderliga inkomsterna tas in på annat säll, och då oftast via ökade avgifter på tjänster, något som vi inom centern anser är oriktigt.

Under dessa förhållanden har kommunerna på grund av de skatteomläggningar som skett givetvis mycket svårt alt planera.

Vi har i några punkter angett åtgärder som vi anser vara angelägna. Vi har ansett att alla kommuner skulle garanteras 100 % av medelskal-tekraften. Vi har också gjort gällande att det är felaktigt att staten, såsom i dag sker, lar all skatt på sjukförsäkringsförmåner och liknande. Det fanns måhända något skäl för det i ingångsskedel, men på sikt kan del inte vara riktigt att ha det systemet kvar.

Vi har länge hävdat att kostnaderna för bostadstilläggen till pensionärerna till en viss del skulle belalas av staten genom ett grundbidrag. Med den olika åldersstruktur som kommunerna har även efter kommunsammanslagningarna är de förhållanden som därvidlag råder hell orimliga.

Vi har slutligen också begärt - herr Ekström var inne pä delta - etl mer generellt statsbidragssystem.

Detla är i huvuddrag sakinnehållet i vår molion. Vi har varil oförsynia nog att begära att motionen skulle överiämnas till de utredningar som ser över dessa frågekomplex. Det har också utskottsmajoriteten stannat för. Utskottets vice ordförande ansåg att del är orimligt att hålla på med detta år efter år. Jag skulle i del sammanhanget vilja säga alt det också är orimligt att man skall vänta pä saker och ting år efter år.

Jag kan som exempel anföra ur den socialdemokratiska reservationen, där man beklagar sig över utskoltsmajoritelens förslag, följande: "I motionen 1973:243 krävdes sålunda att riksdagen skulle hemställa hos regeringen om tilläggsdirektiv för den kommunalekonomiska utredningen så att utredningen med förtur skulle pröva bl. a. frågan om ett statligt grundbidrag till kommunerna för bl. a. utgivande av kommunala bostadstillägg. I utskottetsav riksdagen godkända betänkande(FiU 1973:21, rskr 165) hemställdes att denna molion skulle överlämnas lill den kommunalekonomiska utredningen."

Ännu har, såvitt jag vet, inget resultat framkommit av delta. En ny påminnelse behövs således.

Jag vill med det anförda, herr talman, yrka bifall till finansutskottets hemställan i punkterna 1-4.

Herr EKSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Ja, visst är det formalia som jag tagit upp i mitt inlägg, liksom de socialdemokratiska reservanterna. Vi anser att det icke kan vara riktigt all riksdagen år efter år beslutar föreslå regeringen att till en utredning överiämna frågor som redan är överiämnade. Om man gör på det sättet måste orsaken vara att man misstänker att postverket inte fungerar, att expeditionen pä något sätt kommit bort! Så är det ju inte. Jag kan försäkra kammarens ledamöter att vi har fått dessa frågor överlämnade lill oss i utredningen. Då tycker jag nog att man inte år efter är borde komma tillbaka med samma yrkanden.

Visst får såväl regering som riksdag vänta på de stora och tunga utredningar som pågår. Vad gäller den kommunalekonomiska utredningen tittade jag efter i dag och fann under finansdepartementets verksamhetsområde 20 ulredningar som dock är äldre än den.

Herr Kristiansson talade om alt skatteomläggningarna medför fördyringar och försämringar för kommunerna. Om man tittar i budgetpropositionen skall man finna att f n. utgår skatteutjämningsbidrag till kommunerna, skattebortfallsbidrag till kommunerna, särskilt bidrag till kommunerna, extra bidrag till kommuner och landstingskommuner och kompensation lill kommuner i anledning av 1974 års skattereform. Senast i dag har utskottet behandlat det sistnämnda, som pä helårsbasis innebär I 500 milj. kr. När del gäller de kommunala bostadstilläggen har bostadsfinansieringsutredningen haft den frågan uppe och även avgivit förslag. Vi får se omsider vad detta kan leda till.

Jag är medveten om att herr Wachtmeister i Staffanstorp kanske känner sig litet förvånad överalt den moderata molionen i slutomgången stöttes bort från millenparliernas gemensamma ställningstagande. Jag blev kanske också förvånad över det. I dessa tider när man påstår att det föreligger enighel mellan de borgerliga partierna hade vi kanske kunnat vänta att den moderaia motionen hade fält vara med i samma paket.

Herr KRISTIANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Om det nu skulle vara så till fyllest som herr Ekström anför utan överiämnandei av denna motion till utredningen vill jag i alla fall för kammaren påminna om alt det tillsatts åtminstone en utredning sedan riksdagen senast behandlade liknande hemställan.

Med mitt uttalande beträffande skatteomläggningen åsyftade jag närmast del förhållande som är känt för alla kommunalmän, att när man flyttar över från direkt skatt till uttag av arbetsgivaravgift kommer kommunerna i en besvärlig situation på grund av att de betungas av avgiftsuttag, men dessutom naturligtvis också för all deras skatteunderiag blir mindre än del annars skulle ha blivit. Det är väl ett känt faktum, som det inte behöver sägas många ord om.

Herr EKSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr talman! Del där är nog bara halva sanningen, herr Kristiansson. Det är klart att arbetsgivaravgifter belastar kommunernas budget. Men

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

när man överfört skatteuttaget från direkta skaller till indirekta skatter, i detta fall arbetsgivaravgifter, har ju syftet varit all begränsa löneökningarna. Om man inle gäll den vägen, hade lönelägel varit ell annat och då hade givetvis kommuner och landsting, som verkligen är per-sonalinlensiva i sin verksamhet, haft ett högre kostnadsläge. Det går sålunda inte att säga att arbetsgivaravgiften för kommuner och landsting är en faktor som påverkar dem enbart negativt. Herr Kristiansson måste väl vara överens med mig om att de här skaltereformerna haft det välgörande med sig att vi har kunnat begränsa inflationen och undvika det högre lönepåslag som skulle ha krävts om vi inte gått den vägen.

Hert KRISTIANSSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Del är bara all konstatera att inflationen varit stark nog ändå. Det återstår naturiigtvis för herr Ekström alt bevisa alt den hade blivit ännu större utan de vidtagna skattereformerna. Jag tror att den bevisföringen blir mycket svär. Först måste man ju slå fast hur långt skatteomläggningen blivit respekterad vid avtalsuppgörelsen, och det kan nog varken herr Ekström eller jag göra. Men jag tror att vi får samfällt liknande uppfattning som jag framfört oss till del om vi går ut och frågar kommunfolk, och de känner bäst lill den här saken.

Hert GRANSTEDT (c):

Herr lalman! Bland de molioner som behandlas i delta betänkande finns motionen 1975/76:931, som lar upp frågan om de skatlevinster som staten gör på att kommuner och landsting subventionerar kollektivtrafiken. När ett landsting eller en kommun beslutar sig för all subventionera kollektivtrafiken inom sitt område är naturligtvis motivet härför all man vill ge ett ekonomiskt stöd åt de medborgare i regionen eller kommunen som behöver resa myckel, framfor alll lill och från sitt arbete. Men eftersom utgifter för resor till och från arbetet är avdragsgilla, blir effekten av en sådan subvention att en betydande del av den satsning som görs hamnar direkt i statskassan i form av högre skatieintäkter, då avdragen för resor lill och från arbetet minskar. Det har naturligtvis aldrig varit avsikten vare sig hos ett landsting eller en kommun att subventionera staten på detta sätt. Men den effekten får vi alltså f n.

Frågan belyses utifrån den största icke-slatliga trafikhuvudmannen, nämligen Slockholms läns landsiing. Där har man räknat ul all den skal-tevinsl som stålen gör genom del här förfaringssättet ligger i storleksordningen 100 milj. kr. om året.

Del är en helt orimlig situation. Det enda rimliga är givelvis all staten i någon form återför dessa pengar till trafikhuvudmannen.

Herr Ekström sade i sitt inledningsanförande att det gäller här att inte skapa någon ny transferering från staten lill kommuner. Jag håller fullständigt med om det. Det är inte heller motionens syfte. Vad motionen går ut på är att ta bort en transferering - från kommuner och landsiing lill staten, som nu sker via beskattningssystemet.

Vill man skapa gynnsamma betingelser för låglaxepolitik när det gäller kollekliva färdmedel, gäller del naturligtvis att se till all så litet pengar som möjligt kommer på,avvägar - om uttrycket tillätes,

I det här fallet gäller det att se lill all de subventioner som landsiing och kommuner går in med hamnar just där de är avsedda att hamna, nämligen hos de enskilda medborgarna - ingen annanstans. Därför är det viktigt att den här frågan handläggs snabbt.

Utskottsmajoriteten har också föreslagit att frågan skall bli allsidigt belyst i en utredning. Del är ett positivt förslag. Men det förvånansvärda är alt socialdemokraterna inte vill ha frågan allsidigt belyst. De har reserverat sig mot detta krav. Det kan möjligen bero på att de anar vad en sådan belysning av frågan kommer att leda till, nämligen att statskassan får betala tillbaka en del pengar.

Trots reservationen av socialdemokraterna och vpk borde det finnas majoritet i kammaren för uiskouets förslag. Del är i varje fall så alt socialdemokraterna i Slockholms län går ul i valrörelsen med ett huvudbudskap om alt sänka priset pä månadskorlet i länei frän 70 kr. lill 50 kr. Om man vill åsladkomma en sådan prissänkning måste självfallet en första åtgärd vara att se till att de skattemedel som staten tjänar på denna hantering återförs till irafikhuvudmannen.

De som alliså menar allvar med alt tala för en lågtaxepolitik i den här regionen och pä andra häll där del är aktuellt måsle naturligtvis stödja utskottsmajoriteten i det här fallet.

Jag vill, herr talman, yrka bifall till utskoltsmajoritelens förslag.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Herr TALMANNEN: Proposiiioner ställs först beträffande utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Proposiiioner gavs på bifall lill dels ulskoliels hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Ekström m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ekström begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller finansulskolleis hemsiällan i belänkandel nr 25 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herr Ekström m. fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultaiel, varför voiering med omrösiningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 146 Nej - 146

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Dä sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på all ärendet skulle dels återförvisas till utskottet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägandeja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter pä herr talmannens anmodan herr Siegbahn (m) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighet med nej-propositionens innehåll bifallit reservationen nr 1 av herr Ekström m. fl.

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels den i reservationen nr 2 A av herr Ekström m. fl. anförda motiveringen, dels den i reservationen nr 2 B av herr Hermansson anförda motiveringen, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begäri votering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren beträffande finansutskottets betänkande nr 25 mom. 1 godkänner den i reservalionen nr 2 A av herr Ekström m. fl. anförda motiveringen röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr 2 B av herr Hermansson anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 135

Nej - 12

Avstår - 143

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herrar Söderström och Wachtmeister i Staffanstorp, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan herr Söderström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill aU kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 25 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herrar Söderström och Wachtmeister i Staffanstorp.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Söderström begärde röst-

räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning Nr 99

gav följande resullal: Tisdagen den

■''-252 6aprilI976

Nej - 40_____________________________________________________

Kommunernas ekonomi

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4

Herr TALMANNEN: Proposiiioner ställs försl belräffande utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.

Hemställan

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Ekström m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ekström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller finansutskottels hemställan i betänkandet nr 25 mom. 4 röslar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 4 av herr Ekström m. fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resuliaiei, varför voiering med omrösiningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 146 Nej - 146

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på att ärendet skulle dels återförvisas lill ulskoilel, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägandeja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Boo (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighel med nej-propositionens innehåll bifallit reservalionen nr 4 av herr Ekslröm m. fl.

Motiveringen

Propositioner gavs på godkännande av dels den i reservationen nr 5 A av herr Ekslröm m. fl. anförda moliveringen, dels den i reservalionen nr 5 B av herr Hermansson anförda moliveringen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt voiering uppläsles och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Kommunernas ekonomi

Den som vill alt kammaren beträffande finansutskottets betänkande nr 25 mom. 4 godkänner den i reservalionen nr 5 A av herr Ekslröm m.fl. anförda motiveringen röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren godkänt den i reservationen nr 5 B av herr Hermansson anförda motiveringen.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 139

Nej - 12

Avstår - 141

§5 Föredrogs finansutskottets betänkande 1975/76:26 angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1975 saml förslag om disposition av riksbankens vinst jämte motion.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad utskollel i dessa punkier hemställt.

§6 Föredrogs finansutskottets betänkande 1975/76:27 angående verkställd granskning av riksgäldskontorets förvaltning.

Punkten 1

Lades till handlingarna.

Punkten 2

Utskottels hemställan bifölls.

§ 7 Föredrogs finansutskottets betänkande 1975/76:28 med anledning av riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1975 jämte motion.

Punkten I

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

§ 8 Föredrogs

Finansutskoilels belänkande

1975/76:29 med anledning av i proposilionen 1975/76:100 framlagda förslag

om anslag för budgeiårei 1976/77 till riksgäldskontoret och riksdagens

revisorer

Kammaren biföll vad utskottet i delta belänkande hemställt.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.

§ 9 Upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1975/76:40 med anledning av propositionen 1975/76:108 om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska invesleringsbanken, m. m.

Hert SIEGBAHN (m):

Herr lalman! Näringsutskottet har varit enigt om att godkänna överenskommelsen om upprättandet av en nordisk investeringsbank. Moderata samlingspartiets ledamöter har emellertid fogat ett särskilt yttrande lill utskottets belänkande nr 40. Jag vill något kommentera detta. I stadgarna för den föreslagna Nordiska investeringsbanken heter det i § 1 all verksamheten skall avse "genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt inlresse".

Tolkningen av denna paragraf har varit föremål för diskussion vid skilda tillfällen. Den kommitté i norska stortinget som handlagt denna fråga sade i sitt utlåtande all man förutsatte att lån eller garantier endast skulle ges lill projekt inom Norden.

Vid den debatt som nyligen ägde rum i frågan vid Nordiska rådets session underströk också alla norska talare, med Bratteli i spetsen, att en förutsättning vid sakbehandlingen av denna fråga hittills varit att del skulle röra sig om projekt i Norden. Bratteli slutade sitt tal med följande ord, vilka jag för enkelhetens skull översätter: "Skulle den silualion uppstå att man vill göra någon förändring i denna princip, sä måste delta bli föremål för ett politiskt beslut." Moderata samlingspartiet delar hell den uppfattning som framkommit i della uttalande.

Vi har inle lolkal utskottets diskussion av denna fråga sä att man tog avstånd frän tankegångarna, utan endast så att man icke ansett det nödvändigt eller önskvärt att utskottet gjorde ett eget uttalande pä denna punkt.

Som motivering för den inställningen kan citeras åtskilliga uttalanden i proposilionen. Där lalas om alt det gäller exportprojekt av gemensamt nordiskt intresse, all det är en nordisk målsättning, att det gäller en snabb utbyggnad av ländernas realkapital och deltagarländernas samhällsekonomiska mål, medan däremot projekt som i allt väsentligt ligger i endast ett lands intresse faller utanför.

Vi har emellertid ansett del vara önskvärt att understryka den sistnämnda synpunkten. Skälet lill det är all det vid debatter i olika sam-

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.

manhang har antytts att ett nordiskt land skulle kunna erhålla län för projekt som gäller leveranser till angränsande länder.

För ordningens skull vill jag tillägga att det självfallet kan uppkomma situationer då representanter frän de nordiska länderna skulle anse det önskvärt att ett gemensamt projekt kom till stånd utanför Nordens gränser, exempelvis till tryggande av våra länders försörjning. Men som jag nyss framhöll måste en sådan utvidgning av bankens verksamhetsområde förutsätta ett principbeslut pä politisk nivå.

Hert HAGLUND (s):

Herr talman! Jag skall fatta mig synnerligen kort om näringsutskottets betänkande nr 40. Det är ju enhälligt, utöver det särskilda yttrande som herr Siegbahn här har redogjort för och som är undertecknat av herrar Regnéll och Hovhammar.

I betänkandet redogör vi för den överenskommelse som träffats av företrädarna för regeringarna i de fem nordiska länderna den 4 december 1975. Nordiska investeringsbanken skall ha sitt säte i Helsingfors. Den skall'ha ett grundkapital på 400 miljoner SDR, som det heter, vilket betyder särskilda dragningsrätter, som f n. motsvarar omkring 2 miljarder kr. Kursen på 1 SDR var i januari 1976 5:15 kr. Den skall ge lån och slälla garantier för genomförande av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.

Det särskilda yttrandet handlar om att lån eller garantier endast skall ges till projekt inom Norden. Utskottet har diskuteral frågan, men icke funnit skäl att, som norska stortinget, göra något uttalande. Detta ställningstagande har vi grundat bl. a. pä vetskapen om att Nordiska investeringsbankens verksamhet kommer all ledas av en styrelse där varje nordiskt land har två ledamöter. Minst sju av de tio ledamöterna måste förena sig om en ståndpunkt för att den skall gälla som styrelsens beslut. Det skall f ö. också utses en kontrollkommitlé, likaså med representation för alla de fem nordiska länderna, med uppgift att kontrollera att bankens verksamhet bedrivs i överensstämmelse med stadgarna.

Utskottsmajoriteten har ansett att man tryggt kan anförtro åt Nordiska investeringsbankens styrelse att avgöra vad som är "investeringsprojekt och export av nordiskt intresse", som det står i stadgarna. Sannolikheten för att det skall bli tal om att Nordiska investeringsbanken skall ge lån eller ställa garantier ät företag utanför Norden är nog ganska liten. Men man kan naturligtvis tänka sig att de nordiska länderna finner att de har ett gemensamt intresse av att genomföra ett projekt utomlands för att tillförsäkra sig viktiga råvaror. Det kan i så fall bli nödvändigt att gå tillsammans med ett företag, som har sin verksamhet utanför Norden, i det aktuella landet.

Det finns därför, anser utskottsmajoriteten, inte något skäl att även från svensk sida göra ett mer eller mindre bindande uttalande som kan få negaliv effekt i ett sådant fall.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner överenskommelsen om

inrättande av Nordiska investeringsbanken.

Jag yrkar bifall till näringsuiskottets hemställan pä samlliga tre punkier i betänkandet nr 40.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 10 Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

Föredrogs socialförsäkringsulskotiels betänkande 1975/76:31 med anledning av motioner om tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn.

I delta betänkande behandlades motionerna

1975/76:745 av fru Troedsson m. fl. (m),

1975/76:1185 av herr Hylländer (fp) och

1975/76:1197 av fru Mogård m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde ulredning och förslag om behövliga åigärder för erkännande av hemarbelel som samhällsnyllig arbelsinsals, varvid vad som i motionen anförts borde beaktas.

Utskollel hemställde att riksdagen skulle avslå motionerna 1975/76:745, 1975/76:1185 och 1975/76:1197.

Reservation hade avgivils av herrar Cadsson i Vikmanshytlan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) samt herrar Andersson i Nybro (c) och Nisser (m) vilka ansett alt utskoiiet bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:1197 och med avslag på motionerna 1975/76:745 och 1975/76:1185 hos regeringen begärde ulredning och förslag om behövliga åigärder för bestämmande av hemarbete som samhällsnyllig arbetsinsats, varvid de i motionen framförda synpunkterna borde beaktas.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976 ,

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

Till betänkandet hade fogats ell särskilt yttrande av herr Hyltander (fp).

Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! De tre borgerliga kvinnoförbundens ordförande har gemensamt väckt en motion, 1197. Frän moderata samlingspartiets sida är det Britt Mogård som har undertecknat motionen. Hon är tyvärr sjuk i dag, och jag skall i stället säga några ord.

Kravet på pensionsrätt inom tilläggspensioneringen för hemarbete är ett gammalt krav, inte minst från moderata samlingspartiets sida. Det var därför glädjande att riksdagen 1974 beslöt att den frågan skall utredas

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

av pensionskommittén. Den väntas ju lägga fram förslag senare under detta år. Men molionen av de tre kvinnoförbundsordförandena går längre än bara lill alt begära förslag när del gäller pensionsrält för hemarbete i samband med tilläggspensioneringen. Den gäller hela frågan om värdering av hemarbete i dess vida bemärkelse.

De av kammarens ledamöter som lyssnade på Öppen kanal i går fick sig med all säkerhet en tankeställare. Den ena kvinnan efter den andra ringde in till Sveriges Radio och uttryckte just de synpunkter som förs fram i motion 1197. Det var kvinnor, fullt sysselsatta med vårdarbete av olika slag. Men de upplevde hur de i alla avseenden betraktades som mindervärdiga. Deras arbete hade ingen status, och de sade sig känna sig som parasiter. Någon påpekade att när de ville ut på arbetsmarknaden, fanns inget gehör för att de genom sill hemarbete skaffat sig gedigna kunskaper - kunskaper som i sig skulle kunna användas av samhället men som genom den traditionella nedvärderingen av hemarbetet betraktas som obefintliga.

Det finns människor som behöver vård av olika slag i vårt samhälle. Det är barn och gamla, det är handikappade och människor som är sjuka. Men det är också människor som är litet sjuka - alltså inte mycket sjuka. Det finns här i riksdagshuset anställda som har måst sluta sin anställning därför att makens hälsa varit sådan att han behöver mer eller mindre kontinueriig passning, och det är mänga runt om i värt land som befinner sig i en sådan situation.

Vi kan inte - och bör inte - räkna med att våra sjukhus skall ha plats för alla, och del vore yllerst olyckligt om en människa, vem del än är, som kan vårdas i hemmei skulle förvisas lill sjukvårdsinrätlning bara därför att den som vill och kan vårda inle ser några prakliska eller ekonomiska möjligheler att göra det.

Hemarbetet är en samhällsnyllig arbetsinsats. Del är det erkännandet som reservanterna vill att riksdagen skall göra.Därmed skulle också de hemarbetandes otrygghet, särskilt på det ekonomiska området, kunna minskas. Det gäller förbättring av ersättningen till anhöriga vårdare, del gäller den orimligt låga sjukpenningen till den hemarbetande och det gäller meritvärdering av hemarbete vid intagning till utbildning.

Vi har när det gäller den särskilda behörigheten för antagning lill högre utbildning de s. k. 25:5-orna, som i framtiden i den nya högskolan blir 25:4-orna. Där jämställs - och det är ett steg framåt - värd av eget barn med förvärvsarbete. Men det finns så många andra vårdformer som inte tas upp där och som också borde ge behörighet både lill sådan här högre ulbildning och till annan eftertraktad utbildning. Den begränsning som här finns måsle - som vi ser det - utvidgas, men först måsle en ulredning göras.

Låt mig ge etl exempel. Jag sammanträffade i går med en kvinna som är 35 år. Det var i min hemkommun, där vi bygger etl daghem. Hon har fyra egna barn. Hon såg en möjlighet all bli barnskötare och blev också antagen. Hon hade nu med mycken möda lyckats uppbringa

en barnflicka som passar hennes egna fyra barn medan hon själv går på praktik och lär sig barnavård.

Kvinnan har alltså klarat upp fyra egna ungar. Detta är ett exempel som visar hur lågt man värderar det arbete som är utfört i det egna hemmet.

Det finns också kvinnor som i hemmet skött kanske hela hemmets ekonomi, en avancerad telefontjänst eller mänga andra sysslor men som hela tiden, i och med att verksamheten skett i hemmet, betraktas som utan kunskaper.

I den reservation som är fogad till socialförsäkringsutskoltets betänkande nr 31 anser de borgerliga partiernas ledamöter att det förslag som förväntas från pensionskommiuén endast rör ett begränsat avsnitt av hela detta stora fält. Reservanterna begär därför en utredning och förslag för bestämmande av hemarbete som en samhällsnyllig arbetsinsats, och då måste som en följd av det naturiigtvis också fastslås vilken typ av hemarbete som här skall medräknas. Men reservanterna begär alltså även förslag i frågan och då särskilt rörande de bedömningar som kan behöva göras när det gäller den hemarbetandes inträde i förvärvslivet.

Herr talman! Sysselsättningsutredningen talade om de hemarbetande som någon sorts arbetskraftsreserv sorn man bara kunde sätta ut i förvärvslivet. Men de hemarbetande arbetar också i allmänhet. För var och en av dem som går ut i förvärvslivet uppstår krav pä att det arbete som de tidigare har uträttat måste skötas av någon annan eller i form av dubbelarbete.

Vi har inte råd att avstå från alt erkänna hemarbetets värde. Från moderata samlingspartiels sida har vi betonat valfriheten. Vi har också sagt alt de flesta människor vill förvärvsarbeta under huvuddelen av sin arbetsföra ålder - det är inte fråga om något annat. Men det finns de som inte kan lämna sitt hemarbete därför att andra är beroende av dem. Att människor är beroende av varandra är ju inget fult. Det var många som i går i radio vittnade om att deras värdarbete räknades som mindervärdigt. Det är de människorna som de borgerliga ledamöterna vill hjälpa med sina krav i reservationen.

Herr talman! Jag ber att fä yrka bifall till reservalionen vid socialförsäkringsutskoltets betänkande nr 31.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

I detla anförande instämde herrar Ringaby (m) och Schöll (m).

Fru FREDGARDH (c):

Herr talman! Socialförsäkringsutskottet har behandlat motionen 1197 angående erkännande av hemarbete som samhällsnyllig insats. I sitt betänkande nr 31 framhåller utskottet att en översyn av frågan om pensionsrält för vårdinsatser i hemmet f n. är under översyn av pensionskommittén, som har för avsikt alt i slutet av innevarande år avge etl betänkande i denna och andra dithörande frågor. Med anledning härav anser utskottet motionen 1197 "i viss mån" tillgodosedd.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

Mol delta har avgivits reservation av samlliga oppositionspartier, som anser att molionen 1197 har en vidare syftning än enbart vårdinsatser i hemmet. Reservanterna kräver, i likhet med vad vi motionärer gjort, ulredning och förslag om behövliga åigärder för bestämmande av hemarbete som samhällsnyllig arbetsinsats, varvid de i molionen framförda synpunkterna bör beaktas.

Jag instämmer helt med reservanterna. Utskollel skriver "i viss mån" och visar därmed att man inte anser att motionen är hell tillgodosedd.

De hemarbetande har pä något säll hamnal utanför samhället. Eftersom de lill nära 100 96 utgörs av kvinnor kan deras situation också sägas vara ett kvinnoproblem. De hemarbetande är inte en glömd grupp i samhället, i motsats till vissa andra kategorier som man har börjat ägna uppmärksamhet åt först under senare år. Snarare är det så att de hemarbetande ganska medvelel har förts åt sidan. De arbetar ål sig själva, säger man, inte åt samhället. Alltså har samhället inte heller något inlresse för dem. De får klara sig i huvudsak bäst de kan. Denna uppfattning har satt sina spår, t. ex. när det gäller de hemarbetandes andel i samhällets sociala skydds- och trygghetssystem liksom när det gäller ersättningen vid sjukdom, där de klassas mycket lågt. Deras arbete är inte meriterande för vidare utbildning. Deras insats värderas inte ekonomiskt. Den räknas inte in i bruttonationalprodukten. I detta avseende är de hemarbetande helt obefintliga - även om de fortfarande kan sägas vara oumbärliga, om man tänker på den bristande barnomsorg som samhället alltjämt håller sig med. Och ändå finns det i dag ett myckel stort antal rent hemarbetande, praktiskt tagel alla kvinnor, som samhället på detta säll diskriminerar. Hemmafrun har kommit att betraktas dels som mindervärdig ur sarnhällels synpunkl, dels som ell slags lyxvarelse som samhället kan undvara eller rent av bör befria sig från. Att de faktiska förhållandena numera har ändrats las sällan med i bilden,

Lyxhustrun, omgiven av en personalstab som gör jobbet, är i dag en rätt sällsynt företeelse, åtminstone om man håller sig lill vårt land. Den som sköter barn och hushåll på hellid, som gör del ensam med helt oreglerad arbetstid, utan betalning och utan något erkännande från samhällets sida utför ändå ett för samhället mycket värdefullt arbele. För samma arbele - barnavård, matlagning, städning, olika reparationsarbeten på t. ex. hemlextilier och kläder - måste betalas dyrt, om arbetet utförs utanför hemmet. Här finns det en dubbelhet som är ganska medveten, det kan vi inle komma ifrån.

Hemarbelel måsle från samhällets sida värderas på ett helt annat sätt än som sker i dag. Del har vi från centern krävt vid olika tillfällen. Alltså - säger kanske en del som nu lyssnar på mig-slårjag här och pläderar för ålgär-dersom i fortsättningen kommeratt binda kvinnorna vid hemarbetet ändå hårdare än nu. Nej, det gör jag verkligen inte. Jag talar om hemarbetet som sådant, inte om vem som utför del. 1 dag är det i huvudsak kvinnorna, men vi som jobbar för jämställdhet anser all hemarbetet i lika hög grad är ett ansvar för männen. Höjer man hemarbetets status bör

det också kunna bli mer intressant för männen. För att nä resultat behövs givetvis ett hårt och ihärdigt arbete mot alla de könsfördomar och traditioner som binder just kvinnorna vid hemarbetet, men jag tror alt det är rätt väg. Hemarbetets status är till stor del en ekonomisk fråga. Vem som skall ulföra det är en jämställdhetsfråga och skall tacklas som en sådan. Del gäller alt skilja på begreppen.

Som ett första steg till höjd status för hemarbetet kan man se all det godtas som meritvärdering för utbildning i vissa yrken, såsom framhålls i motionen. Detta kan också ses som en rimlig trygghetsåtgärd, när en tidigare hemarbetande vill övergå till vidareutbildning eller till förvärvsarbete liksom inför den ekonomiska situationen vid sjukdom och på ålderdomen. Givetvis måste man dä också finna en riktig definition pä vad som avses med hemarbete. Motionens definition att därmed menas "arbete i hemmet som innefattar vård av barn, vård av åldring, sjuk eller handikappad" kan anses rimlig och ganska väl täcka vad som avses.

Rätten till arbete är en mänsklig rättighet som gäller också kvinnorna, men rätten till arbete måste också innefatta en viss valfrihet för den enskilde, om man under någon period av sitt liv vill arbeta inom eller utanför hemmet. Också arbetet i hemmet, framför allt i den mån det innefattar rent värdande uppgifter, är en för samhället nyUig insats och bör bedömas och värderas som sådan. Framför allt får detta arbete inte utesluta någon från en rättmätig del i samhällets sociala trygghetssystem.

Herr talman! Med det anförda ber jag att fä yrka bifall till reservationen.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr talman! Jag skulle vilja trycka alldeles särskilt på ett par punkter i motion 1197 vilka inte alls tagits upp i socialförsäkringsutskottets betänkande nr 31. De gäller meritvärderingen, som både fru Sundberg och fru Fredgardh talade om. Det är kanske naturiigt att man lämnat den ät sidan i ett betänkande frän socialförsäkringsutskottet, men jag tycker att den är så viktig att jag ändå vill ta upp den.

I motionen nämns två mycket viktiga åtgärder som kan vidtas: meritvärdering av hemarbete vid intagning till utbildning och meritvärdering av hemarbete vid anställning i vårdyrke. I motionen säger vi alt "möjligheterna att införa meritvärdering av hemarbete också vid anställning inom andra yrkesområden bör övervägas".

I en motion till 1975 års riksdag tog jag upp frågan om meritvärdering. Jag anförde då att sökande vid tjänstetillsättningar brukar meritvärderas och att härvid som tungt vägande merit brukar räknas fullgjord tjänstgöring inom verksamhet med betydelse för den aktuella tjänsten. På grund av barnsbörd och hemarbete med uppfostran av barn förlorar många svenska kvinnor - det är mest kvinnor och mycket få män det är fråga om- meriteringsär under en mycket aktiv del av sitt liv. Då dessa kvinnor efter det att barnen vuxit upp söker tjänster i konkurrens med sina jämnåriga, oftast manliga kolleger, finner de sig distanserade och blir utslagna.

Vid antagning till vissa utbildningar räknas redan vård av såväl egna

3 Riksdagens protokoll 1975/76:99-100

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

som andras barn som merit. Det påpekade också fru Sundberg. Vid antagning till andra utbildningar är det endast vård av andras barn som är meriterande.

Barnavårdande år borde väl ändå, både för kvinnor och för män, räknas som en meriterande tjänstgöring. På samma sätt bör värd av anhörig sjuk räknas som meriterande tjänstgöring för sökande lill vårdyrken.

Ett genomförande av etl sådanl meritvärderingssystem vid tjänstetillsättning skulle säkert underlätta för kvinnorna på arbetsmarknaden. Del skulle sannolikt också bidra till alt ändra attityden till värdet av de vårdande uppgifterna i hemmet. Därigenom skulle förmodligen fäder i myckel slörre utsträckning än f n. på arbetstid äta sig både barnavårdande och andra värdande uppgifter i hemmet.

Inrikesutskotiet, som behandlade min motion 1975, avstyrkte den och hänvisade till att det fanns en utredning om kvinnor i statlig tjänst och au denna hade förordat att tillämpning av de statliga befordringsgrunderna skicklighet och förtjänst skulle ses över. Utredningen hade uttalat att "därvid bör prövas om inte tillsyn av minderårigt barn bör tillmätas meritvärde".

När det gällde den allmänna arbetsmarknaden hänvisade utskollel lill förhandlingar mellan de anställda. Utskottet nämnde inte ett ord om meritvärdering vid utbildning.

Jag väntade med stor nyfikenhet på proposition 173 om kvinnor i statlig tjänst. Jag har nu läst den från pärm till pärm, och jag kan inte finna någon antydan om något nytt slag av meritvärdering i den.

Frågan har nu återigen aktualiserats genom den motion som ordförandena i de tre kvinnoförbunden väckt. Om det nu blir så att förslaget om en ulredning om hemarbetet som en samhällsnyllig arbetsinsats i dag vinner gehör i riksdagen, förutsätter jag att meritvärderingsfrågan kommer att bli en viktig del av utredningsarbetet.

Med detta, herr talman, ber jag att fä yrka bifall till reservationen.

I detta anförande instämde herr Westberg i Ljusdal (fp).

Herr KARLSSON i Ronneby (s):

Herr talman! I föreliggande betänkande behandlas motioner med yrkanden om tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn. Som framgått av vad tidigare talare har sagt är det två molioner och delvis en tredje molion som berör denna fråga. Frågan har lidigare behandlats av riksdagen, och 1974 beslöt riksdagen att hänskjula den till pensionskommittén för utredning.

Utskottsmajoriteten har avstyrkt motionerna, och vid behandlingen i utskollel inträffade det märkliga att den borgeriiga gruppen i reservationsform avstyrkte två av motionerna och den del av molionen 1197 som behandlar frågan om pensionspoäng för hemarbete som avser vård av eget barn eller annan anhörig. Denna fråga ulreds f n., och pensionskommiuén beräknas redan i höst avge etl belänkande om inijänande

av pensionspoäng inom tilläggspensioneringen.

De övriga delarna av motionen 1197, som går litet längre än de övriga moiionerna, tillstyrks av de borgerliga reservanterna. Som påpekats tidigare i debatten gäller det här meritvärdering av hemarbete vid intagning till utbildning. Jag kan inte tänka mig annat än att pensionskommittén kommer att la upp frågan om meritvärderingen frän pensionssynpunkt för det arbete som utförs i hemmet. Om en kvinna avhäller sig från förvärvsarbete på grund av att hon i hemmet vårdar eget barn eller sjuk anhörig måste dessa arbetsinsatser givetvis meritvärderas.

Frågan om meritvärdering för intagning till utbildning har också tagits upp av de föregående talarna. Den tillhör egentligen inte socialförsäkringssystemet utan är närmast en utbildningsfråga, och vi skall inte nu la ställning till den. Jag tror att det är skäl i att avvakta vad pensionskommiuén kommer all föreslå i sitt betänkande i höst och sedan väcka de förslag som kan föranledas därav.

Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Tillgodoräknande av pensionspoäng för vård av eget barn

Överiäggningen var härmed slutad.

Proposiiioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Carisson i Vikmanshyttan m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan fru Sundberg begäri voiering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan i belänkandet nr 31 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Carisson i Vikmanshyttan m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 147 Nej - 147

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs proposiiioner på att ärendet skulle dels återförvisas till utskottet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Lothigius (m) ur urnan upptog den ena av denna båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit utskottets hemställan.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemma-makar m.Jl.

Herr talmannen tillkännagav att anslag utfärdats om sammanträdels fortsällande kl. 19.30.

§ 11 Sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar m. fl.

Föredrogs socialförsäkringsulskollels belänkande 1975/76:32 med anledning av molioner om sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar och lill dem som begärt undantagande från ATP.

1 detta belänkande behandlades motionerna

1975/76:268 av herrar Molin (fp) och Jonsson i Alingsås (fp), vari hemställts att riksdagen skulle

1. besluta alt höja sjukpenningen för hemmamake med tillsynsansvar för barn eller annan anhörig från 8 lill 15 kr. per dag,

2. hos regeringen begära förslag till hösten 1976 lill finansiering av den höjda sjukpenningen för hemmamake i enlighel med vad i molionen anförts,

1975/76:1177 av herr förste vice talmannen Bengtson (c) och fru Fredgardh (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att frågan om höjning av hemmamakes sjukpenning i enlighet med vad i motionen anförts skulle bli föremål för utredning, samt

1975/76:1186 av herrar Hyltander (fp) och Jonsson i Mora (fp), vari hemställts att riksdagen beslutade all från regeringen begära förslag om sådan ändring i lagen om allmän försäkring alt även den som begärt utträde ur ATP-systemet bereddes möjlighet att på proportionellt rimliga villkor ansluta sig till den allmänna sjukförsäkringen.

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1. belräffande sjukpenningförmåner till hemmamakar avslå motionerna 1975/76:268 och 1975/76:1177,

2. beträffande sjukpenningförmäner till dem som begärt undantagande från ATP avslå motionen 1975/76:1186.

Reservationer hade avgivits

beträffande sjukpenningförmåner till hemmamakar

1. av herrar Carisson i Vikmanshytlan (c), Magnusson i Nennesholm (c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) saml herr Andersson i Nybro (c) vilka ansett att ulskottel under 1 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:268 och 1975/76:1177 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

belräffande sjukpenningförmåner lill dem som begäri undantagande från ATP 2. av herrar Ringaby (m). Hylländer (fp) och Nisser (m) vilka anseil

all utskottet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1186 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Hert ANDERSSON i Nybro (c):

Herr lalman! Vid fiera lillfällen har sjukpenningen för hemmamake diskuterats här i riksdagen: Vi har varil eniga om att det finns vissa skäl för att det bör utgå en viss ersättning till hemmamake vid sjukdom. Det finns därför ingen anledning att nu ta tid för en principdiskussion i den här frågan.

Jag skall därför mycket kortfattat redovisa centerns motiv för en viss höjning av sjukersättningen till hemmamake. Först och främst är en höjning av ersättningen motiverad med hänsyn till att inflationen urholkat värdet av den nuvarande sjukförmånen. Det är ett faktum att kostnader för bl. a. den hjälp som kan krävas vid sjukdom har ökat under senare år. Syftet med denna sjukpenning är bl. a. att den skall täcka vissa kostnader som uppkommer vid sjukdom.

Majoriteten i utskottet har inte i klartext uttalat sig för en höjning av sjukpenningen från hemmamakeförsäkringen. Det är därför som vi från centerns sida funnit skäl att reservera oss på den här punkten: Vi ser det som en rättvisefråga att en höjning snabbt kommer till stånd inle minst med hänsyn till att inflationen varit kraftig.

Utskottets majoritet vill avvakta med att ta ställning tills frågan om ATP-poäng för barnavårdande arbete i hemmet är färdigutredd: Vi har litet svårt att se att grundersättningen vid sjukdom skall kopplas så starkt till en rätt till ATP-poäng. Vi anser att en uppräkning av sjukpenningen till hemmamake kan ske snabbt utan alt invänta den aktuella utredningen. De praktiska problemen för att tillgodose vårt krav kan inte vara särskilt stora. Det underlag som krävs för ett beslut kan med säkerhet snabbi tas fram inom socialdepartementet.

Inle heller kostnaderna kan vara hinder för att tillgodose de yrkanden man framställt i motionerna och i vår reservation. En alltför låg sjukpenning leder i många fall till att en sjuk hemmamake väljer att anlita kommunal hemhjälp för att klara vissa nödvändiga arbetsuppgifter. Då blir jannolikt samhällets kostnader högre än när den enskilde i kontakter med grannar och vänner kan fä den hjälp han behöver vid sjukdom. För många kan den senare lösningen vara den mest praktiska.

Kortfattat är det dessa motiv som gör att vi från centerns sida ansett att riksdagen redan nu hos regeringen borde göra en klar beställning om en höjning av sjukpenningen för hemmamake.

Jag vill alltså yrka bifall till reservationen 1 vid socialförsäkringsul-skottets betänkande nr 32.

I samma betänkande tas också frågan upp om sjukförmäner för dem som begärt undantagande från ATP. Jag vill då påminna om att riksdagen redan förra året tog ställning för en centermotion där vi krävde rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom även för dem som begärt undantagande

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar m.fl.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar m. fl.

från ATP. Riksdagens positiva uttalande resulterade i all frågan nu är under utredning. Som framgår av betänkandet beräknas utredningens förslag snart bli klart. Därför har vi frän cenlerns sida inte funnit några skäl för att reservera oss i denna fråga. Men jag vill gärna understryka att det är angeläget att frågan får en snabb lösning.

Vid punklen 2 i socialförsäkringsulskotiels belänkande vill jag alltså yrka bifall till utskottets hemställan.

Hert RINGABY (m):

Herr talman! Jag kommer ingalunda att ta i anspråk de tio minuter som jag är antecknad för.

Beträffande den första reservationen kan jag faktiskt hänvisa till det ärende som vi just har behandlat, socialförsäkringsutskoltets betänkande nr 31 om meritvärdering av hemarbete. Från moderat håll anser vi detta vara en möjlighet att få underiag för en bättre sjukförsäkring för de hemarbetande. Eftersom sjukförsäkringen skall ersätta ett inkomstbortfall, är det ganska besväriigt att lösa frågan om sådan försäkring för hemarbetande. Kan man komma fram till ett vettigt meritvärderingssystem för hemarbetet, kanske man skulle kunna fä något att bygga en sjukförsäkring på. En ersättning på 8 kr. är självklart inte tillräckligt i dag. 12 kr. kommer man inte heller långt med. Men ett är säkert: Skulle man höja ersättningen till väsentligt högre nivå, måste man också införa kontroll på att det verkligen föreligger sjukdom, och det är ganska besväriigt när det gäller hemarbetande.

Vidare vill jag erinra om att det faktiskt finns möjlighet att inom det gällande systemet teckna en frivillig sjukpenningföräkring, som inte är särskilt betungande avgiftsmässigt. Sjukpenning utgår med upp till 20 kr. om dagen, och den är till skillnad från annan sjukpenning inte skattepliktig. Det motsvarar alltså en ganska hygglig försäkring.

Reservationen 2, herr talman, berör en mycket gammal fråga: Vi reservanter anser det ganska orimligt att den som begär undantagande från ATP också skall bli undantagen från sjukförsäkringen. Skälet till denna ordning är väl egentligen att om en egenföretagare, t. ex. en lantbrukare, begär undantagande frän ATP och skulle stå kvar i sjukförsäkringen, får han högre sjukersättning än pension. När sjukkassan lyfter ut honom ur sjukförsäkringen efter en längre tids sjukdom och gör honom till pensionsfall, skulle ersättningsnivån sjunka. Det är klart att man kan ömma för människor i en sådan situation, men den här egenfö-retagaren har alldeles frivilligt begärt detta undantagande, och det har han gjort med hänsyn till att han kanske har "pensionsförsäkral" sig i sitt eget företag. Han har några kor att sälja och han har ett jordbruk att avyttra. Pengarna använder han då att pensionera sig för. I realiteten behöver det alltså inte bli någon minskad inkomst för honom. Han har begärt utträde ur ATP därför att han har vissa möjligheter att pensionera sig själv.

Vi frän moderat håll och från folkpartiet, som står på reservationen.

tycker att man skall kunna begära undantagande från ATP men slå kvar i sjukförsäkringen, betala gällande sjukförsäkringsavgift och få den sjuk-ersällning som avgiften berälligar lill.

Jag vel att denna fråga i viss mån är under utredning. Reservalionen är alltså att uppfatta mera som en markering av att vi tycker att detta är en utomordentligt angelägen sak och att någonting bör göras ål den.

Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till reservationen 2.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar m. fl.

Hert HYLTANDER (fp):

Herr talman! Jag ber inledningsvis att fä yrka bifall till såväl reservalionen 1 som reservationen 2 vid belänkandet 32 från socialförsäkringsutskottet. Båda reservationerna är enligt min mening angelägna av rättviseskäl för de personer som berörs i sammanhanget.

Från folkpariihåll hade vi belräffande hemmamakes sjukdomsersättning en motion om höjning till 15 kr. per dag. Men vi har skrivit en gemensam reservation med centerpartiet om en höjning till lägst 12 kr. I del fallet råder det inga delade meningar.

Beträffande reservationen 2 instämmer jag i vad herr Ringaby har yttrat.

Den utredning som är pä väg kan mycket väl inväntas, men vad vi har velat med motionen och även med reservationen är att frågan skall skyndas på. Det finns ingen anledning att vänta ytteriigare för att tillgodose detta rättvisekrav.

Skulle, herr talman, motsvarande förfarande tillämpas i den allmänna handeln beträffande tvä olika varor som bjuds ut finns det faktiskt lagstiftning som förbjuder att den ena varan säljs hopkopplad med den andra och att de inte kan köpas var för sig. Den principen tycker jag är tillämplig även här. Det är rimligt att kunna välja att i det ena fallet betala vad ATP kostar och ansluta sig lill det systemet och i det andra fallet betala vad sjukförsäkringen kostar och ansluta sig till det systemet.

Jag yrkar igen, herr talman, bifall till reservationerna 1 och 2.

Fru HÅVIK (s):

Herr talman! Reservationen 1, som är fogad till socialförsäkringsutskoltets betänkande 32, skulle egentligen inte behöva diskuteras här. I och med att vi tog ställning till reservationen 1 i belänkandet 31 tog vi också ställning i detla ärende.

Molionen 1197, som låg till grund för den nämnda reservationen, innehöll en begäran om förbättrade sjukförsäkringsvillkor för hemmamake. Ulskottel har i betänkandet 31 klart sagt ifrån att pensionskommittén, som har till uppgift att se över rätten till ATP-poäng vid vårdansvar i hemmet, också kommer att ta ställning till sjukförsäkringsfrågan. Detta har vi redan diskuteral, och beslul är fattat.

Sedan gäller det reservationen 2 om anslutning till sjukförsäkringen och undantagande från ATP. Som tidigare påpekats från denna talarstol var sjukpenningen före den 1 januari i är uppdelad i en grundsjukpenning

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemmamakar m. fl.

och en tilläggssjukpenning. Om man begärt undantagande från ATP blev man inte berättigad till tilläggssjukpenning men hade kvar grundsjukpenningen, som då var 6 kr. om dagen.

När lagändringen skedde och kopplingen mellan grundsjukpenning och tilläggssjukpenning inte fanns längre utan det utgick en enhetlig kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom, grundad på den sjukpenninggrundande inkomsten, fick man rätt att återkalla undantagandet från ATP därför att man inle kände till dessa konsekvenser vid den tidpunkt man hade begärt undantagandet.

Detta utnyttjades av en hel del personer. I dag finns det ungefär 6 000 personer som inte har någon form av grundsjukpenning och inte heller någol ATP-skydd. Man har vall själv.

Herr Ringaby sade att han inte kunde förstå kopplingen mellan undantagandet och sjukförsäkringen. Men sjukpenningen skall utgå så länge som en medicinsk och social rehabilitering bedöms vara meningsfylld från den enskildes synpunkt. Befinner man sig pä en hög sjukpenningnivå är det mycket troligt att man vill ha kvar denna sjukpenning så länge som möjligt och - det har man gjort, det visar sig erfarenhetsmässigt - med alla lill buds stående medel. Man vet nämligen all den dagen läkaren bedömer arbetsförmågan varaktigt nedsatt minst två år, har man bara grundsjukpenningen. Omvänt, om man har ATP och en låg grundsjukpenning är det alldeles uppenbart att man vill att den medicinska och sociala rehabiliteringen bör anses avslutad så tidigt som möjligt. När läkaren i detta fall bedömer arbetsförmågan nedsatt blir den ekonomiska situationen betydligt förbättrad. Det är därför vi har en koppling mellan dessa saker, och därför är herr Hyllanders jämförelse med varor en aning haltande.

Nu har riksdagen beslutat att man skall undersöka om det finns någon möjlighet all ge dessa grupper sjukpenning. Vi kan i dag inte veta vad pensionskommittén kommer fram till, men med tanke på ideologin i försäkringen skulle det vara ganska underiigt om man kom fram till att ha exakt samma sjukpenning som för övriga utan att de står kvar i ATP-systemet.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till socialförsäkringsutskottets betänkande 32.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Carisson i Vikmanshyttan m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Carlsson i Vikmanshyttan begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoltets hemställan

i betänkandet nr 32 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Carlsson

i Vikmanshyttan m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Andersson i Nybro begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 177

Nej - 112

Avstår - 6

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Sjukförsäkringsförmåner till hemma-makar m. fl.

Mom. 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Ringaby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringaby begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifallersocialförsäkringsutskoitets hemställan

i betänkandet nr 32 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Ringaby

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ringaby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning • gavs följande resultat:

Ja - 222

Nej - 71

Avstår - 3

§ 12 Föredrogs Civilutskottets betänkande

1975/76:19 med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag till bostadsdepartementet m. m.

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 99

§ 13 Anslag till planväsendet

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till planväsendet

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Föredrogs civilulskottets betänkande 1975/76:20 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitl gäller anslag lill planväsendel samt till lantmäieri- och karlväsendei jämte molioner.

Fru OLSSON i Hölö (c):

Herr talman! I den pågående fysiska riksplaneringen har kommunerna stort ansvar för att arbetet skall utföras på det sätt riksdagen har beslutat om. Det är bara att konstatera att kommunerna pä ett utmärkt sätt har svarat upp mot de förväntningar som var ställda pä dem. Det är naturligtvis också i kommunernas intresse all den fysiska planeringen blir väl genomförd.

Vi har i civilutskottet under de resor ute i kommunerna som vi har genomfört mött just de höga ambitioner som kommunerna är besjälade av när de bedriver det här arbetet. Men vi har också i många kommuner blivitstarkt uppmärksammade pä att det här arbetet kostar pengar, t. o. m. stora pengar. Även om kommunerna är villiga att satsa medel har de svårt att klara det, och de menar också att staten borde bidra med en större del än nu: Vi skall också vara medvetna om att kommunerna drabbas ojämnt och att det faktiskt inte är de svagaste som har de lägsta kostnaderna.

Vi är alla ense om betydelsen av god samverkan mellan olika instanser, och då är del i allas intresse att inte en länk, kommunen, har för dåliga resurser för all kunna bidra med sin planeringsdel på ett tillfredsställande sätt. Riksdagen uttalade också enhälligt i december förra året att staten borde öka sin insats genom att höja de kommunala bidrag som förmedlas via planverkets C 2-anslag. När sedan budgetpropositionen presenterades visade det sig också att anslaget var höjt med I milj. kr. Civilutskottet har haft en litet högre ambition och föreslår ytteriigare 1 milj. kr. Vi är väl medvetna om att även detta belopp är litet i förhållande till de ansökningar som årligen inkommer till planverket. Jag kan nämna att vi innevarande budgetär ligger inne med ansökningar på närmare 30 milj. kr.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottels hemställan bifölls.

§ 14 Anslag till länsstyrelserna m. m.

Föredrogs civilutskotlets betänkande 1975/76:21 med anledning av propositionen 1975/76:100 såviii gäller anslag till länsstyrelserna m. m. jämte motioner.

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bilaga 16 (kommunde-parlemenlel) under punkterna B 1-B 3 (s. 10-73) och punklen 11:18 (s. 80-83) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för omorganisationen av lokala skattemyndigheterna i Malmö och Göteborgs fögderier vilka förordats i regerings-protokollet,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som förste länsassessor i Fo 23/24 med uppgift att vara ordförande i länsskatterätt, fastighets-laxeringsrätl och länsrätt,

3. bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten för länsstyrelserna inom de kostnadsramar som förordats i regeringsproio-kollet,

4. på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1976/77 anvisa

a. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 951 662 000 kr.,

b. till Lokala skallemyndigheterna ett förslagsanslag av 276 795 000
kr.,

c. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 227 004 000 kr.,

5. på kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighelsfond för bud
getåret 1976/77 till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna anvisa ett in
vesteringsanslag av 21000 000 kr.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till länsstyrelserna m. m.

I detla sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:668 av ftu Jonäng m. fl. (c, fp),

1975/76:671 av hert Lindberg m. fl. (s, c),

1975/76:869 av herr Henmark (fp), vari hemställts att riksdagen anvisade 1,2 milj. kr. för praktikijänstgöring vid länsstyrelserna med beaktande av i motionen anförda synpunkter,

1975/76:1953 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandel 2) hemställts att riksdagen till länsstyrelserna för budgetåret 1976/77 under fiorionde huvudtiteln avisade ett förslagsanslag av

953 662 000 kr., innebärande dels att 1 milj. kr. beräknades för ökade
planeringsinsatser inom den fysiska riksplaneringen, dels att 1 milj. kr. be
räknades för samordnad skärgårdsplanering m. m., och

1975/76:1954 av fru Olsson i Hölö m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. om en förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheler i enlighet med vad som i molionen anförts, innebärande en yllerligare anslags-lilldelning om 3 milj. kr.,

2. all lill Länsstyrelserna för budgetåret 1976/77 anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av

954 662 000 kr.

Utskollel hemställde

1. beträffande ytieriigare förstärkning pä naiurvårdsenheterna att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1954, yrkandet 1,

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till länsstyrelserna m. m.

2. beträffande ytterligare bilrädestjänst vid länsstyrelsen i Jämtlands län att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:671,

3. belräflande yllerligare hemkonsulenlljänsl vid länsstyrelsen i Gävleborgs län all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:668,

4. belräffande prakiikanitjänsigöring vid länsstyrelserna att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:869, såviii nu var i fråga,

5. all riksdagen skulle

a. godkänna de riktlinjer för omorganisationen av lokala skattemyn
digheterna i Malmö och Göteborgs fögderier vilka förordats i regerings-
protokollet,

b. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som förste länsassessor
i Fo 23/24 med uppgift att vara ordförande i länsskalterätt, faslighels-
taxeringsrält och länsrätt,

c. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för länsstyrel
serna inom de kostnadsramar som förordats i regeringsprotokollet,

6. alt riksdagen med anledning av regeringens förslag samt molionen 1975/76:1953, yrkandel 2, och med avslag på moiionerna 1975/76:869 såvitt nu var i fråga saml 1975/76:1954, yrkandet 2, lill Länsslyrelserna på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgeiårei 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 952 662 000 kr.,

7. att riksdagen för budgetåret 1976/77 skulle

1. på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln

a. till Lokala skattemyndigheterna anvisa ett förslagsanslag av
276 795 000 kr.,

b. till Kronofogdemyndigheterna anvisa ett förslagsanslag av
227 004 000 kr.,

2. på kapiialbudgelen under Slalens allmänna fastighelsfond lill Bygg
nadsarbeten för länsstyrelserna anvisa ell invesieringsanslag av
21 000 000 kr.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande yllerligare förstärkning på naiurvårdsenheterna av fru
Olsson i Hölö (c), herr Åkerfeldt (c), fru Ingvar-Svensson (c) och fru
Andersson i Hjärtum (c) samt herr Henmark (fp) som ansett att utskottet
under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall till molionen 1975/76:1954, yrkandet 1, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

2. belräffande prakiikaniijänstgöring vid länsstyrelserna av herr Hen
mark (fp) som ansett att utskottet under 4 bort hemslälla

all riksdagen med bifall till molionen 1975/76:869, såviii nu var i fråga, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

3. beträffande anslag

a. av fru Olsson i Hölö (c), herr Åkerfeldt (c), fru Ingvar-Svensson (c) och fru Andersson i Hjärtum (c) saml herr Henmark (fp) som - under

förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 4 samt reservationen nr 1 - ansett att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975/76:1953, yrkandet 2, och 1975/76:1954, yrkandet 2, saml med avslag på motionen 1975/76:869. såvitt nu var i fråga, till Länsslyrelserna pä driftbudgeten under fiorionde huvudiiteln för budgeiårei 1976/77 anvisade ell förslagsanslag av 955 662 000 kr..

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till länsslyrelserna m. m.

b. av herr Henmark (fp) som - under förutsätining av bifall till reservalionerna nr 1 och 2 - ansett att utskottet under 6 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av regeringens förslag saml moiionerna 1975/76:869, såviu nu var i fråga, 1975/76:1953, yrkandel 2, saml 1975/76:1954, yrkandet 2, lill Länsstyrelserna på driftbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 956 862 000 kr.

Herr HENMARK (fp):

Herr lalman! Jag har vid årets riksdag väckt en motion, nr 869, där jag föreslär att länsslyrelserna skall lilldelas vissa anslag för att anställa praktikanter. Detla är motiverat ur tvä synpunkter.

Försl och främst vet vi att det f n. finns en ganska stor ungdomsarbetslöshet. Folkpartiet har påpekat detta och kräver en garanti för att ungdomar skall fä antingen ulbildning eller ett arbete, så att de inte behöver gå arbetslösa. Detta har också aktualiserats i andra sammanhang den senaste tiden. Bl. a. har regeringen uttalat sin oro över att så många unga människor just nu går arbetslösa. Man har också vidtagit vissa åtgärder. Redan förra året utfärdades etl cirkulär angående praktikanter vid statsmyndigheter, där det uttalades att myndigheterna skall sträva efter att anställa praktikanter. I denna PM meddelades också att fråga om tilldelning av medel för att tillgodose behovet av praktikplatser skall behandlas i myndighets anslagsframställning.

Jag blev då budgetpropositionen kom i år förvånad över all i varje fall vad jag kunde finna ingel anslag var upptaget för detta ändamål. Jag trodde alt del kunde vara etl misstag. Promemorian utfärdades emellertid inte förrän i juni månad, dä myndigheterna redan börjat med sina peiitaarbeten, och det kunde därför vara förståeligt att man inle observerade denna möjlighet.

Ulskottel redovisar de olika åtgärder som är vidtagna och säger också all länsstyrelserna har möjligheter att få medel för ändamålet. Ja, såvitl jag förstår kan en länsstyrelse alltid begära medel för ett visst ändamål. Jag har emellertid på länsstyrelsehäll frågat om det finns några medel för det ändamål som det nu gäller och fått den uppgiften att det inle finns några sådana.

Molionen har inle tillkommit genom någon särskild tankemöda på annat sätt än att det helt enkelt var praktikanter som ställde frågan: "Finns del inte någon möjlighet för oss att tjänstgöra vid en länsstyrelse?

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Vi skulle behöva det." Det var närmast lantmälerielever som för ett år sedan hade begärt att få tjänstgöra vid länsstyrelser, men de förvägrades då att göra detta därför att det inte fanns några medel avsatta för ändamålet.

Nu avstyrker civilutskottets majoritet framställningen och säger au frågan om praktikanttjänstgöring inom kort kommer att underställas riksdagen. Det är visserligen bra att så sker, men vad jag närmast har syftat till med motionen är att det genom ett anslag skulle bli möjligt att anställa praktikanter när det behövs, och f n. finns det ett antal ungdomar som går arbetslösa. Nu, när skolorna sluiar, finns det kanske ungdomar som behöver praktisera just inom det området, och jag vet också alt etl antal biologer går arbetslösa.

Nu har del ju getts klara signaler om alt konjunkturen häller på alt vända, och det kan därför hända alt frågan inte blir lika brännande nästa år. Vi har med motionen velat skapa möjlighet till praktikanttjänstgöring vid det tillfälle då det behövs, och inte ett är efteråt, när det inte längre är aktuellt.

Det är därför som jag nu yrkar bifall till den reservation, nr 2, i betänkandet där denna sak är omnämnd, liksom jag också yrkar bifall till reservation 3 b, som helt enkelt ger oss en möjlighet att förverkliga detta syfte. Hela det anslag på 1,2 milj. kr. som jag har begärt kanske inte kommer att behövas; jag har också skrivit i motionen att man inte bör tilldela länsstyrelserna detta belopp, utan att det skall finnas som en reserv, så att länsstyrelser skall kunna lägga in ansökan om anslag när sådana behövs. Dä skall man kunna lämna sädana anslag eftersom medel finns upptagna i en särskild anslagspost i budgeten.

Jag yrkar sålunda bifall till reservationerna 2 och 3 b.

Fru OLSSON i Hölö (c):

Herr lalman! Även i betänkandet nr 21 frän civilutskoltet behandlas planeringsverksamhet och anslag för densamma. Här gäller frågan anslaget till länsstyrelserna.

Också här har utskottet gjort en annan bedömning än depariemenis-chefen och anser alt anslaget bör höjas med 1 milj. kr. utöver vad som finns upptaget i budgetpropositionen. Moliveringen är densamma som i del förra betänkandet, dvs. att planeringsinsalserna är nödvändiga och alt medel bör finnas för ändamålet.

Vi har vidare ansett att dessa planeringsinsatser bör fördelas efter gemensamma överväganden av olika bidragsmöjligheter. Då kan även de behov tillgodoses som jag talade om förut och som gäller den fysiska riksplaneringen.

Jag kanske också bör påminna om den proposition som gäller vissa åigärder i skärgårdsområdena vilken behandlas av jordbruksutskottet. Där ges det redan under innevarande budgetär möjlighet all överskrida länsslyrelseanslaget med 500 000 kr. för samordnad planeringsverksamhet. Jag förutsätter att den samordnade planeringsverksamheten kan fort-

sätta också efter halvårsskiftet.

Vad gäller den prakiikaniijänstgöring vid länsslyrelserna som herr Henmark har talat om råder det väl inga delade meningar i utskottet om nödvändigheten av denna. Att vi inte har tillstyrkt motionen som sådan får närmast ses mot den bakgrunden att riksdagen efter remissbehandlingen av en rapport som ularbetats av en arbetsgrupp med bl. a. företrädare från SÖ och AMS kan väntas få ta ställning till en proposition i just de här frågorna. Men jag vill starkt understryka vad herr Henmark har sagt om nödvändigheten av att länsstyrelserna får medel för alt anställa dessa praktikanter.

Centerpartiet har i en motion föreslagit förstärkning av länsstyrelsernas naturvärdsenheter; Vi anser att när riksdagen stiftar lagar pä miljöområdet, lagar som vi alla har tyckt vara angelägna, då måste också naturvårdsenheterna ha medel och tjänster för att kunna följa upp lagstiftningen och kontrollera att den efterievs.

Av yttranden frän flera länsstyrelser framgår det klart att läget är akut. Jag citerar vad länsstyrelserna skrivit: "Utrymme för tillsynsverksamhet enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor har över huvud tagel inle funnits ännu." Jag utgår ifrån att när man från länsstyrelserna för en så här stark argumentering, är man också beredd att stå för den. Då är - det vill jag ännu en gång säga - läget verkligen akut. Här har nu länsstyrelserna begärt 82 nya tjänster, därav - bara för att ta ett exempel - elva till Stockholms län. Naturvårdsverket anser också att det bör bli förstärkningar.

Frän centerpartiets sida ser vi det som en självklarhet att när riksdagen stiftar lagar som innebär stor arbetsbelastning, då måste myndigheterna också ges resurser för att kunna följa upp lagarna. Annars kan man verkligen fråga sig vad det är vi egentligen sysslar med här.

Men det är också viktigt all försäkringarna omfallar nya tjänsler och inte bara medel. Nu anställs ibland personer för kortare tid. Det är ofta teoretiskt väl utbildade personer, men de saknar praktik. När de sedan har fåll en viss praktisk erfarenhet har tiden för deras arbete gått ut; den har ju gjorts kort för att man inte skall komma i konflikt med trygghetslagarna. Det har sagts från länsstyrelsernas sida att detta också är etl sätt alt slösa med resurser. Därför finner vi från centerpartiet det angeläget all man inrättar tjänster.

Herr lalman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 3 a och i övrigt till ulskoliels hemställan.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Herr HÖGSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber helt kort att fä yrka bifall till utskottels hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av fru Olsson i Hölö m.fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 187 Nej - 107

Mom. 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Henmark, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan herr Henmark begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill all kammaren bifaller civilulskottets hemställan i betänkandet nr 21 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Henmark.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Henmark begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264 Nej - 30

Mom. 5-7

Kammaren biföll vad utskottet

dessa moment hemställt.

§ 15 Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Föredrogs skatieutskottets betänkande 1975/76:48 med anledning av molioner om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet.

I delta belänkande behandlades moiionerna

1975/76:172 av herrar Johansson i Skärslad (c) och Magnusson i Nennesholm (c), vari hemslällls alt riksdagen beslutade att beskailningen av friti bränsle från egen faslighet slopades,

1975/76:202 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill sådan ändring i kommunalskaltelagen att förmån av fritt bränsle till bostad på jordbruksfastighet undantogs från beskattning,

1975/76:259 av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Jonsson i Mora (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde sådan ändring i kommunalskattelagen att värdet av fritt bränsle, som användes för uppvärmning av egen bostad, ej upptogs till beskattning,

1975/76:291 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c), vari hemställts att riksdagen beslulade alt beskattningen av fritt bränsle från egen faslighet slopades,

1975/76:294 av herr Leuchovius m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen begärde att regeringen lade fram förslag till sådana ändringar i kommunalskattelagen att förmånen av fritt bränsle från egen fastighet undantogs från beskattning,

1975/76:345 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade att beskattningen av fritt bränsle frän egen fastighet slopades,

1975/76:960 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde sådan ändring av skattelagen att värdet av fritt bränsle, som användes för uppvärmning av egen bostad, ej upptogs till beskattning, och

1975/76:1050 av herr Ångslröm (fp), vari hemslällls all riksdagen beslulade alt slopa beskattningen vid uttag av bränsle från egen skog.

Utskollel hemställde

all riksdagen skulle avslå

1. motionen 1975/76:172,

2. motionen 1975/76:202,

3. motionen 1975/76:259,

4. motionen 1975/76:291,

5. motionen 1975/76:294,

6. motionen 1975/76:345,

7. motionen 1975/76:960,

8. motionen 1975/76:1050.

Reservation hade avgivits av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c) och Hörberg (fp) som ansett alt utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till moiionerna 1975/76:172, 291, 345 och 1050 saml med anledning av moiionerna 1975/76:202, 259, 294 och 960 skulle anta av reservanterna framlagda förslag lill lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370).

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

4 Riksdagens protokoll 1975/76:99-100

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Hert ANDERSSON i Knäred (c):

Herr talman! Glädjande nog har efterfrågan på våra skogsprodukler blivil allt större. Framför allt som induslriell råvara har användningsmöjligheterna tekniskt kunnat öka, så alt man numera kan använda såväl sämre sortiment som vissa träslag som inte tidigare kunnat ingå vid t, ex, massaframställning. Trots dessa ökade användningsmöjligheter uppslår dock en hel del avfall, som inle kan användas för industriellt ändamål men väl som bränsle. 1 och försig representerar sådan avfallsved givetvis inget avsaluvärde, men till god skogsvård hör all skogen röjs och att grenar och toppar skaffas undan i möjligaste mån för att inle befrämja angrepp av skadeinsekter etc.

Det är då egendomligt att för en skogsägare skall tillvaratagandet av sådanl avfall anses medföra skatteplikt för en naturaförmån, men om någon som inle själv är skogsägare samlar bränsle av röjnings- och gallringsved blir han inte beskattad härför. Den ekonomiska betydelsen av denna skatt är naturligtvis inte särskilt slor, allra minst för det allmänna. Jag har för mig all intäkterna av det fria bränslet representerar mindre än 1 96 av de samlade skatieiniäkierna för naturaförmåner. Men rent psykologiskt är det olustigt att de skogsägare som verkligen sköter sin skog föredömligt med sådant röjningsarbete skall beskattas härför. Det är en fråga som vi diskulerar varje år, och del är rätt egendomligt att vi ännu inte har kunnat komma fram lill en lösning som medför skattefrihet för dem som verkligen vill tillvarata delta avfall.

Herr talman! Med vad jag här anfört och med hänvisning till motiveringarna i den reservation som herr Magnusson i Borås m. fl. har fogat till skatleutskoltets betänkande nr 48 ber jag att fä yrka bifall till reservalionen.

I della anförande inslämde herr Börjesson i Falköping (c).

Herr LEUCHOVIUS (m):

Herr talman! I molionen 1975/76:294 harjag tillsammans med några moderata kamrater begärt att regeringen lägger fram förslag lill sådana ändringar i kommunalskaltelagen att förmånen av friii bränsle från egen faslighet undanlas från beskattning.

Del är inte någon ny fråga som riksdagen nu behandlar-den är tvärtom en av riksdagens verkliga långkörare - och några nya, lidigare okända argument är väl svårt att uppbringa. Det behövs kanske inte heller. Enligl min mening borde beskailningen av bränsle från egen faslighet redan med tidigare redovisade argument vara borttagen för länge sedan.

Del enda nya är väl alt argumenlen från lidigare år genom de senasie årens energi- och miljövårdsdebaiier har förslärkis. Dessa deballer borde klarare än vad som framkommit tidigare ha givit oss besked om hur nödvändigt det är att vi stimulerar till ett tillvaratagande av våra egna, rena och miljövänliga energiresurser inom landet. De fördärvar ju heller inle vår valuta. En av dessa energiresurser har vi i skogens restprodukter.

som mycket väl i slörre uislräckning än som nu sker kan användas lill bränsle för uppvärmning av bl. a. bosläder. Detta skulle också innebära alt inköpen av dyrbar olja kunde minskas något och därmed även svavelutsläppen.

Skatteulskollets majorilel säger i betänkandet, som man har sagt så mänga gånger förr, alt "reglerna om beskattning av värdet av naturaförmåner av olika slag har tillkommit för att i möjligaste män åstadkomma en likformig och rättvis beskattning mellan ä ena sidan skattskyldiga, som kan tillgodogöra sig sädana förmåner i sin förvärvsverksamhet och erhålla avdrag för de därmed sammanhängande kostnaderna, och å andra sidan skattskyldiga, som saknar dessa möjligheter och därför måsle tillgodose sitt behov av motsvarande produkter eller tjänster med beskattade medel".

Detla har tidigare varit en riklig bedömning, men det är ganska länge sedan. I dagens läge är den bedömning majoriteten här har gjort inte helt relevant. Övervägande delen av de fastighetsägare som utnyttjar bränsle från sin egen skog är småbrukare, ensambrukare och fastighetsägare med skog. De kan inte utnyttja möjligheten att göra avdrag för koslnaderna i samband med framtagandet av bränslet, eftersom de gör det själva, på sin fritid, sin lediga tid, sin övertid. De har således inte några som helst möjligheter att dra av för kostnaderna.

Men det är också så att alla andra, som vill utnyttja skogsavfall till bränsle, har möjlighet till detta. Överallt finns det möjligheler alt pä kalavverkningar fä ta till vara dessa restprodukter utan någon som helst ersättning. Jag har tidigare lovat det när det gäller min skog. Jag har ännu inle sett någon som har utnyttjat det - inte ens herr Sjöholm har gjort del, men budet står fortfarande kvar.

Här beskattas alltså vissa grupper för en lillgång som man egentligen inte borde skatta för. De gör, som här redan tidigare sagts, en god gärning genom att de tar till vara produkter som vi i vän energisamhälle sä väl behöver la lill vara.

Herr lalman! Jag skall inle fortsätta så länge. Det finns inte många nya argiiment att komma med - de flesta är kända. Självfallet löser man inle energiproblemen eller miljöproblemen i stort genom att lösa denna fråga. Men ell beslut i rätt riktning skulle, som jag ser det, med säkerhet ge stimulans lill ett ökal utnyttjande av skogens restprodukter som energikälla.

Herr talman! Jag ber all få yrka bifall lill reservalionen som fogals lill delta betänkande.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Herr JONSSON i Mora (fp):

Herr talman! I föreliggande betänkande behandlas också en motion, nr 259, som herr Eriksson i Arvika och jag väckt i denna fråga. Den gäller det ämne som debatterats här tidigare, nämligen beskattningen av det fria bränslet från egen skogsfastighet.

Efter vad herr Andersson i Knäred och herr Leuchovius har sagl skulle

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

jag kunnat inskränka mig till all instämma i deras anföranden och de argument som de fört fram för den reservation som är fogad till belänkandet. Men jag vill ändå understryka några synpunkter som vi anfört i vår motion.

Att ta till vara bränslet i våra skogar - del är fråga om restbränsle som annars kunde bli liggande och ruttna bort - har betydelse frän flera synpunkter, inte minst när det gäller att vårda och sköta våra skogar. Del är också en viktig miljö- och landskapsvårdande uppgift. Jag tror därför att det är värdefullt att stimulera så många skogsägare som möjligt att fylla denna skogsvårdande uppgift genom att röja undan skogsavfallet och använda veden så all den kommer till nytta som bränsle pä den egna fastigheten. På sina häll har man tvingats att med statliga anslag och kommunala bidrag stimulera till en uppsnyggning och röjning i våra skogar.

Tillvaratagandet av bränslet har också frän energisynpunkt betydelse även om den är marginell. Det är fråga om virkesavfall, röjningsvirke, kanske skräpvirke, som man inte kan få avsättning för pä annat sätt. Det kan komma till nytta för uppvärmning av den egna fastigheten och man kan reducera behovet av annat bränsle - olja - och elektricitet för uppvärmning.

När man nu vill stimulera i denna rikining är det en smula inkonsekvent att beskatta den insals som tillvaratagandet av detta bränsle innebär. Om en skogsägare låter dessa produkter ligga kvar och ruttna bort händer ingenting. Låter han någon annan kostnadsfritt la till vara produkterna händer heller ingenting. Men försöker han genom egen arbetsinsats ta vara på dem måste han skatta för insatsen. Vi är i många sammanhang överens om alt vi vill ha god landskapsvård, vi vill ha energibesparing och vidta alla länkbara älgärder för au spara energi. Slopandet av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet kan vara ett led i det arbetet.

Denna fråga är gammal och känd. Den har behandlats många gånger tidigare utan resultat. Den återkommer emellertid varje år, eftersom vi som ställer oss bakom dessa synpynkter vill få fram ett beslut i, som vi ser del, rätt riktning.

Motionernas yrkande om slopande av beskattningen har följts upp i en reservation vid belänkandel, och jag ber all få yrka bifall lill den.

Hert STADLING (s):

Herr lalman! Redan i 1910 års förordning om inkomsi- och förmögenhetsskatt räknades som inkomsi av fast egendom bl. a. inkomst av jordbruk med binäringar. Till inkomsi av jordbruk hänfördes inle bara intäkter i penningar som förvärvades genom själva jordbruksdriften ulan även vad den skaltskyldige och hans familj tillgodogjort sig av egendomens avkastning, dvs. naturaförmånerna.

Som inkomst av naturaförmåner skulle bl. a. tas upp värdet efter ortens pris av hyresfri bostad och tillhörande förmåner. Däri torde ha inbegripits

s. k. vedbrand, dvs. förmånen av fritt bränsle, värdet av de i det egna hushållet förbrukade produkterna av gärdens avkastning samt saluvärdet av sådana produkter eller beståndsdelar som används för nybyggnad eller grundförbältringar, bl. a. s. k. husbehovsvirke.

Det stod redan dä klart att de produkter som producerades på gärden och som konsumerades i det egna hushållet skulle beskattas. I princip råder del väl inga delade meningar heller i dag om detta när det gäller spannmål, potatis och andra produkter från jordbruket som förbrukas. Men när det gäller bränslet frän den egna fastigheten hoppar man frän borgerligt håll av denna raka linje och bryter därigenom sönder del system som enligt vår mening är det enda hållbara.

Gör man avsteg från detta system föreligger risk för att andra näringsidkare kommer med krav om att vissa förnödenheter de förbrukar i det egna hushållet icke skall anses vara av den art att de bör beskattas.

Som framållits i utskottsbetänkandet har dessa bestämmelser tillkommit för att i möjligaste mån åsladkomma en likformig och rättvis beskattning mellan olika rörelseidkare, och något undantag av bränslet från den egna fastighen bör därför icke göras.

Reservanterna framhåller nu liksom tidigare att det är röjningsavfall, grenar och toppar, som man tillvaratar för den egna förbrukningen. Jag tror att folk i dag inte har lid med alt plocka kvistar och samla ihop de små toppar som blir kvar efter dagens avverkningar. Man tar ju nu till vara myckel klena dimensioner för massatillverkning, och del är då knappast tänkbart alt man går till väga på det sätt som här har beskrivits. Kan man å andra sidan bevisa att sä är fallet, skall ju detta bränsle värderas efter andra normer.

Jag hänvisar i övrigt till utskottets skrivning, som jag tycker är myckel klargörande för vårt ställningstagande, och jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Bara några ord för alt motivera alt jag i år liksom alla andra år kommer att rösta för ulskoliels förslag.

Först kanske jag skall be att få lacka herr Leuchovius för den förnyade inviten alt hämta ved på hans ägor. Dessa ligger emellertid litet för långt ifrån min hemort, och jag tror att transportkostnaden skulle äta upp värdet av den gåvan. Men det är vänligt ändå, och jag tackar för generositeten.

Detta är bl. a. en principfråga, såsom del redan har sagts. När det gäller skatter är det viktigt med principerna. En princip är att om man tar ut en naturaförmån från rörelsen, som andra människor får betala för, så skall den tas upp som inkomsi. Det tycker jag är ganska självklart. Det är här fråga om precis samma sak som om specerihandlare tar hem varor från sin affär; han får då skatta för det. Herr Jonsson i Mora säger, att om man låter veden ligga kvar ute i skogen så ruttnar den och dä behöver man inte skälla för den. Den specerihandlare som låier äggen

Nr 99

Tisdagen den 6aprill976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

ligga och rutlna i affären får heller inle belala någon skall för dem. Della är en genomgående princip, och den bör man inte gå ifrån.

Detta är också en rättvisefråga. De grupper det här gäller -jordbrukare och skogsbrukare - är redan mycket favoriserade i taxeringsavseende. Det vågar jag påstå. Om man nu gör del ännu lindrigare för dem, ökar man orättvisorna i beskattningen, som redan är tillräckligt slora, lill löntagarnas nackdel.

Det stora problemet i beskattningen är de höga marginalskatterna. Jag tror att vi alla kan vara eniga om att dessa i dag är på lok för höga, och alla goda krafter bör medverka till alt få någon rätsida på det problemet. De ansträngningarna försvåras av att man kommer med sådana här udda förslag som, om de bifölls, skulle urholka systemet. Sådana här frierier till vissa grupper gör det svårare att genomföra en ordentlig skattereform, som sänker skatten för alla genom att man sänker marginalskallen. Därför är detta ell befängt förslag.

Detta är, såsom det har sagts, en följetong, och jag förvånar mig över att den återkommer. Det gäller här ett yllerst ringa belopp. Det sämsta argumentet man kan komma med är att oljepriserna och priserna på andra bränslen har ökat. När alla andra medborgare i det här landet får ökade bränslekostnader, vill man alltså sänka dem för den kategori som redan har mycket låga bränslekostnader. Del argumentet är i det närmaste en bumerang.

Jag nöjer mig med detta, herr talman, och yrkar bifall till utskottets hemställan.

Herr ANDERSSON i Knäred (c):

Herr talman! Herr Sjöholm tyckte att herr Leuchovius bor litet för långt ifrån honom för alt han skulle vilja bli fritidshuggare hos herr Leuchovius. Jag bor betydligt närmare herr Sjöholms bostadsort, och jag vill gärna inbjuda herr Sjöholm att etablera sig som fritidshuggare på mina domäner. Den ved herr Sjöholm hugger till bränsle erbjuder jag mig dessutom att bekosta transporten för lill herr Sjöholms bostad.

Herr Sjöholm vill dra upp en debatt om jordbrukets beskattning i stort, men den får vi väl ta vid något annat tillfälle, liksom en debatt om marginalskatterna, som herr Sjöholm också tog upp. De hör inte till dagens begränsade ämne. Vi får väl tillfälle någon annan gång att ta upp den debatten, och då kan vi även komma in på herr Sjöholms underliga filosofi alt jordbrukarna skulle vara särskilt väl behandlade i skattehänseende.

Herr Sladling ägnade sig åt alt läsa ur författningen. Jag bestrider inle atldet Slår på det sättet. Vad vi påpekar är att det vedbränsle som används i det egna hushållet är avfallsved. De skogsprodukter som är möjliga att sälja .'■epresenterar ett så stort värde all del skulle vara utomordentligt oförmånligt alt använda dem som bränsle. Deläralldeles uppenbart. Även för de sämsta sortimenten som går att sälja får man i dag ell pris som skulle göra dem dyrare alt använda till bränsle för uppvärmning än olja

även med dagens oljepriser. Det är sådant som inte går att sälja som används och är det helt dominerande inslaget. Jag menar att vad som inte representerar ett saluvärde rimligtvis inte heller skall tas upp lill beskattning.

Jag vill upprepa vad jag sade i mitt första anförande, nämligen alt i sin ekonomiska omfattning rör sig detta om små saker. Av de samlade naturaförmåner som las upp lill beskattning representerar bränslet mindre än 1 96. Det är mer en fråga av psykologisk art. Del verkar ju inte på något sätt stimulerande att rensa och röja i planteringar för alt ta till vara detta avfall om man beskattas för det. Del gäller dem som är skogsägare, men inle några andra som skulle vilja ta vara på motsvarande bränsle.

Jag vidhåller yrkandel om bifall lill reservationen.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Hert LEUCHOVIUS (m):

Herr talman! Det är väl ganska sensationellt alt såväl herr Sladling som herr Sjöholm måste gå tillbaka lill seklets början för all finna täckning för sina principer när det gäller argumenten i den här frågan. Det är att gå lilel för långl tillbaka. Del har hänt ganska myckel under dessa 65 år. Vi har inle samma förhållanden i dag som då. De som använder sig av detla bränsle i dag är småbrukare, ensambrukare till övervägande del. Del är denna grupp som får en orättvis beskattning i motsats till de frilidshuggare som inte behöver skatta för det virke som finns att hämta i skogsavverkningar överallt i landet.

Som etl plus kan jag notera herr Sjöholms intresse för skattesänkning och för en lösning av problemen med marginaleffekterna.

■ Herr JONSSON i Mora (fp):

Herr lalman! Jag nämnde förut att om man låter avfallsveden ligga kvar i skogen och ruttna så händer ingenting. Det var bara ett enkelt konstaterande att så är fallet. Men om en skogsägare går ut och försöker städa upp och vårda sin skog och han därmed skulle kunna använda detta avfall till bränsle i sin egen fastighet, då skall han åsamkas en beskattning. Det är många som har svårt att förstå all en insals som har betydelse ur fiera synpunkter - inle bara att skaffa fram bränsle till egen fastighet - skall beskattas på det sätt som nu sker.

Det är svårt att få gehör för delta resonemang. Det är många som har framfört dessa synpunkter. Man lycker det är felaktigt all det skall gå lill på delta sätt. När det ur olika synpunkter har betydelse att skogsägarna tar vara på de här avfallsprodukterna, menar man all det också skulle vara lill fördel om de inte blev föremål för beskattning. Det skulle stimulera lill fier sådana här åtgärder.

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Av den här debatten har framgått att jag i alla händelser inle kommer alt ha några problem med min bränsleförsörjning. Nu er-

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

bjuder sig ytieriigare en ledamot att köra hem bränsle till mig. Jag skall gärna anvisa plats för det.

Jag vet inte varifrån herr Leuchovius har fått uppgiften att jag i min argumentering skulle ha gått tillbaka lill seklets början. Herr Leuchovius har lyssnat litet för mycket till suset frän grantopparna. Jag har inte berört någonting från seklets början utan jag har rört mig med den lagstiftning som vi har i dag och som innebär all om man tar ut naturaförmåner från en fastighet skall man skatta för dem. Det finns ingen anledning att gä ifrån den principen i delta fall.

Herr Andersson i Knäred säger all det är en underiig filosofi när jag framhåller att det är favoriserade grupper som det här gäller. Det är ingen filosofi och påslåendet är inte underligt. Det är ett faktum att löntagarna har ett helt annat skattetryck än dessa grupper. Det behöver vi inle diskutera. Man försämrar möjligheten till rättvisa ät alla genom att fria till än den ena och än den andra gruppen genom att vilja ge dem skattelindringar. Lät oss i stället sänka skallen för alla människor och särskilt för dem som bäst behöver en sänkning. Låt oss la ned marginalskatterna till en rimlig höjd och inte försvåra en sådan åtgärd genom sådana här punktinsatser för intressenter i skogsbruket. Det är inte fel alt dra in marginalskatterna i denna debatt. Detta är ingen särpräglad fråga. Den omfattas väl av skattesystemet och av de principer som vi har för beskattningen. Att springa ifrån dessa principer just i det här fallet finns inle den ringaste anledning till.

Hert STADLING (s):

Herr lalman! Belräffande resonemanget om värderingen av de här produkterna sä är jordbrukets företrädare varje år med vid de prissättningar som sker i länsskattenämnderna. De har också godkänt den värdering som ligger till grund för beskattningen. Man har också sagt ifrån all om det verkligen endast är klena dimensioner som tas lill vara, skall värderingen ske efter hell andra normer.

Jag upprepar emellertid än en gäng att jag tror inte att folk i dag har tid all gå och plocka kvistar och samla ihop bränsle av så här små dimensioner. Det är inte alls lönsamt. De som använder virke från den egna fastigheten hugger riktig ved. Jag tror inte på det här resonemanget.

Herr ANDERSSON i Knäred (c):

Herr talman! Jag skall bara med några få ord bemöta herr Sjöholm. Han påstår alt det är alldeles klart all jordbrukarna är favoriserade i skattehänseende. Det är sä självklart, att del behöver inle diskuteras, konstaterar herr Sjöholm helt enkelt. Vi får väl senare under detla riksmöte tillfälle alt diskutera t. ex. egenavgiften m. m. med anledning av en proposition, som är aviserad, och lidigare motionsvägen gjorda framstötar. Då kanske vi kan ta upp den här debatten. Del skulle föra för långt att i anknytning till frågan om vedbränslels beskattning diskulera

hela skatteproblemet. Men jag finner det fortfarande utomordentligt underligt att herr Sjöholm gör sådana här påståenden rätt ut i luften.

Hert LEUCHOVIUS (m):

Herr talman! Endast ett ord till herr Sjöholm. Han säger att han inte numera har några problem med sin bränsleförsörjning. Jag tror att herr Sjöholm får mycket stora problem om han skall klara bränsleförsörjningen om han själv skall ta vara på skogsrester och om han dessutom skall skatta för det bränsle som han tar till vara.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet

Hert SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Nu är jag besviken på herr Leuchovius. Skall han ta ut skatt av mig för det här som skulle vara gratis? Då är ju det hela förfelat.

Jag har 25 års erfarenhet som taxeringsordförande, herr Andersson i Knäred. Jag vågar slå här och påslå all exempelvis jordbrukare i laxe-ringshänseende har en favoriserad ställning i förhållande till löntagare.

På jordbruksbilagan finns det en avdragskolumn med ca 50 olika rubriker där man gör avdrag som naturiigtvis i de allra flesta fall är korrekta. Men det kan bli 10 kr. fel på ell ställe och 20 kr. fel på ett annat. Och en löntagare har inte minsta möjlighet till detta.

Att del finns sådana klyftor vid taxeringen är väl nästan löjeväckande att bestrida.

Favoriseringen ligger också i all del är bagateller som betalas för della bränsle i förhällande till vad andra människor får betala för uppvärmningen. Jag betalade en oljeräkning på 1 000 kr. för en liten kåk i Helsingborg häromdagen.

Det fria bränsle som man måste la upp i deklaralionen är bagaleller, och skatten på det är ännu mindre. Jag förvånar mig över att man varie år kan engagera talare från alla de tre s. k. borgerliga partierna all elda upp sig - om jag får använda del uttrycket - lill sådan grad när del gäller dessa bagaleller.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Magnusson i Borås m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Andersson i Knäred begärt voiering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller skatteulskollets hemställan i betänkandet nr 48 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Magnusson i Borås m. fi.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

Vid omröstning genom uppresning förklarades Ivekan kunna råda angående resultatet, varför voiering med omröslningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 149 Nej - 145

§ 16 Resultatutjämning vid beskattningen

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1975/76:49 med anledning av motionerom resultatutjämning vid beskattningen.

I detta belänkande behandlades motionerna

1975/76:395 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vari hemställts all riksdagen beslutade om sådan ändring i förordningen (1960:63) om rätt till föriustutjämning vid taxering för inkomst alt rätlen till föriustutjämning kvarstod, om den som övertagit aktier i fåmans-bolag på grund av arv, testamente eller bodelning överiät dessa till tidigare ägare av aktier i företaget,

1975/76:983 av herr Johansson i Skärslad m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utredning av frågan om inkomstutjämning för konstnärer,

1975/76:996 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde snabba åtgärder för alt åstadkomma erforderliga möjligheler till inkomstutjämning,

1975/76:1004 av herr Magnusson i Borås m.fl. (m),

1975/76:1047 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m),

1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m) såviii nu var i fråga (punklen 4),

1975/76:2107 av herr Krönmark m. fl. (m) såvitl nu vari fråga (punkten 1) och

1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) såviu nu var i fråga (punklen A 4).

Utskottet hemställde

1. beträffande föriustutjämning alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:395,

2. beträffande progressionsutjämning att riksdagen skulle avslå

a. motionen 1975/76:983,

b. motionen 1975/76:996,

3. belräffande öppen resuliatutjämning att riksdagen skulle avslå

a. motionen 1975/76:1047,

b. molionen 1975/76:1990 punkten 4,

c. motionen 1975/76:2107 punkten 1,

d. motionen 1975/76:2124 punkten A 4,

4. belräffande överföring av fonder inom koncern alt riksdagen skulle
avslå motionen 1975/76:1004.

Reservationer hade avgivits

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett att utskottet under 1 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av molionen 1975/76:395 hos regeringen begärde förslag till innevarande riksmöte om ändring av förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst, när aktier i fåmansbolag överlåtits lill lidigare aktieägare.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till moiionerna 1975/76:996 och 1975/76:983 hos regeringen begärde skyndsam utredning och förslag om införande av rätt till progressionsutjämning vid inkomslstegring och inkomstminskning.

Till belänkandet hade fogats ell särskilt yttrande av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Sundkvist (c) och Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m) samt herr Hörberg (fp).

Herr MAGNUSSON i Borås (m):

Herr talman! Sedan ell flertal år har centern, folkpartiet och moderaterna i motioner krävt en viss utvidgning av förlustutjämningsförord-ningen och ulredning om införande av en progressionsutjämning. Sedan fjolåret har denna motion i sina viktigaste delar fullföljts endast av oss moderater.

När del gäller föriustutjämningen har det enkla kravet framförts all förlus'.utjämningsrätlen inle skall gå föriorad om en aktieägare säljer sina aktier lill en tidigare sådan. Det förekommer inte sällan att när två eller flera kompanjoner driver ett litet företag tillsammans och en av delägarna går bort så vill den tidigare eller de tidigare delägarna överta hans del från arvingarna. Genom denna enkla procedur förlorar emellertid bolaget rätt att utjämna eventuellt balanserad förlust. Detta kan inte anses rimligt, och det är förvånande alt skatteutskotiet fortsälter att gå emot en sådan sak. Men det är klart att har man den uppfattningen all del är bältre att sådana här små enskilda företag skall försvinna, är denna inställning begriplig, annars inle.

Vi har i vår reservalion även krävl alt en utredning bör göras som syftar lill att åstadkomma en progressionsuijämning, men inte heller detta vill utskottet vara med om. Den hårda beskattning som vi har med de höga marginalskatterna berättigar verkligen till en sådan, då människor inle sä sällan har starkt varierande inkomster som blir redovisade under etl år men kanske i verkligheten är eii resultat av en längre lids arbele. När vi lidigare har krävt detta har del hetat att möjligheten au fördela inkomsierna är slor genom alt det finns rätt att teckna pensionsförsäkringar. Vid riksdagens behandling av pensionsfrågorna den 13 december i Ool borttogs emellertid denna möjlighet, och del är numera endast

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

tillåtet att göra avsättningar för att täcka etl visst pensionsbehov. Kravet pä utredning om en progressionsutjämning har genom detta beslut betydligt förstärkts.

I skatteutskottets betänkande 49 behandlas även etl flertal motioner från oppositionspartierna om olika åtgärder för att stärka självfinansieringen inom företagsamheten. Speciellt är förslagen många när det gäller den mindre företagsamheten. Vi moderater har t. ex. sedan många år föreslagil att för de små företag, som inte har nämnvärda möjligheler att genom lagernedskrivningar säkra reserver, bör det skapas rätt till avsättning till speciella självfinansieringsfonder i boksluten. Vi föreslår att dessa avsättningar skall få utgöra viss procent av företagels vinst under året och kunna uppgå till ett bestämt belopp. En konsolidering av den mindre förlagsamheten är av verkligt värde, då dessa företag inte sällan i förhållande lill sin omsättning är myckel arbetsintensiva och därför har en slor betydelse när det gäller den lotala sysselsättningen inom landet.

Nu säger utskottet alt företagsskatteberedningen sysslar med dessa problem och del är naturligtvis riktigt. Vi har därför nöjt oss med etl särskilt yttrande i denna fråga.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till de båda reservationerna.

Hert SUNDKVIST (c):

Herr talman! Riksdagen har år efter år haft att ta ställning lill en rad motioner som syftat till resultatutjämning för företagare av olika kategorier. Del betänkande vi nu behandlar innehåller just det pakelel av molioner till årets riksdag. Egentligen omfattar de här yrkandena om resulialuijämning inte endast det som man i dagligt tal menar med företagare. De omfattar också yrkesutövare med en friare ställning, exempelvis konstnärer, som har myckel små möjligheter att utjämna sina inkomster från ell är lill annat.

Det är på det sättet med alla oss människor att vi mycket gärna vill ha jämna inkomster från år till år. Skall det vara riktigt bra skall de också stiga litet grand från är till år. De som är löntagare med full arbetstid har något så när jämna inkomster. På företagarsidan är det naturligtvis mycket svårare. Man kan få utgifter som man inte kunnat förutse och inkomster som man inle kunnat förutse. Därför är det mycket angelägel att vi kan komma fram till någon form av resuliatutjämning, så alt dessa företagare kan jämna ut mellan sämre och bättre år. Skälet till delta är inle bara att man på det sättet skall kunna få en jämnare skattebelastning - även om del är givet att den progressiva skatten också gör att det finns slor anledning all få ett jämnt resultat år från är.

När molioner i de här avseendena lidigare behandlats i riksdagen har de avslagils. Så småningom har man kunnat säga att företagsskatlebe-redningen sysslar med dessa frågor - och så har man kunnat hänvisa till den beredningen. I år verkar del mer hoppfullt än någonsin - i år kan man nämligen säga alt förelagskaiteberedningen kommer alt lägga

fram förslag till hösten. Frän centerpartiets sida förutsätter vi att det betänkande som företagsskatteberedningen lägger fram kommer alt innehålla förslag som kan resultera i någon form av resultatutjämning för företag.

Med hänvisning till att vi har de förhoppningarna om företagsskatteberedningens arbete har vi nöjt oss med ett särskilt yttrande i är. Jag har alltså inget annat yrkande än utskollel.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

Hert WÄRNBERG (s):

Herr talman! Del är naturiigtvis inte lätt att komma med nya argument i en fråga som går som en följetong år ut och år in. Därför kan del inte hjälpas att del jag nu kommer alt säga blir något av en upprepning.

Skatteutskottet har alltid hävdat att den som får göra ell avdrag bör vara den som också haft utgiften för det. Det bör alltså vara samma person som har en föriust och som får göra avdrag för den. I dag gäller det fåmansbolagen, och utskottet menar att samma princip bör vara giltig också i del avseendel. För att förelag skall medges rätt till föriuslavdrag bör det ha varit samma personer i förelaget som en gång i tiden fått den förlust företaget nu begär avdrag för.

Anledningen till att vi är envisa pä den här punkten är att vi inle vill förvandla bolaget som sådant - vars enda lillgång kanske skulle vara en föriust - till en handelsvara. Det är alltså en skalleflyktsfräga. Vi är medvetna om från utskottets sida att dessa regler kan lyckas vara hårda om en annan delägare i det lilla bolaget än den som haft förlusten övertar aktierna, och därmed föriusten, men alltså inle får göra avdrag. Vi skall dock komma ihåg att om vi går med på kraven om ändring öppnar vi vägar för att fåmansbolagen skall kunna bli en handelsvara där föriusten är den enda tillgången i företaget - och det vill vi inte vara med om. När det gäller arv, testamente och bodelning är det inte fråga om någol sådant här ulan då får man utnyttja förlusten och göra förlustavdrag.

Reservalionen 2 behandlar en viktig princip i vår skatielagstiftning, nämligen skatteårets slutenhet. Principen är ju att skatt för inkomsten skall belalas del är man har haft inkomsien och all den betalningen inle skall skjutas upp. Detta är en princip som vi alllid har tillämpat. Om inkomsien förvärvas under flera år, finns del möjligheler att dela upp skattebördan genom förordningen om ackumulerad inkomsi. En skogsägare, som lar ul mer än eu års tillväxl samma år, kan också sälla in pengar på skogskonto.

Jag förbigår företagarnas inkomster, då del är en fråga, som företags-skatieberedningen sysslar med. Jag vågar påstå alt det i dag finns väldigt många konsolideringsmöjligheier för företagen. En del av dessa möjligheter verkar i rakl motsatt rikining mot en resuliatutjämning, men reservanterna vill ändå inte avskaffa dem. Företagarna kan nämligen samla på sig skatteskulder som de avvecklar på en gång i samband med

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

all rörelsen upplöses. På det sättet får man också ett felaktigt progressionsutfall.

Företagarna är alltså mycket väl lillgodosedda. Frågan om nya regler för dem som i dag inle har motsvarande konsolideringsmöjligheter genom utnyttjande av lager, maskiner och sådant håller f n. på all utredas av förelagsskaiteberedningen.

Jag tycker all herr Magnusson i Borås log lill lilel i överkanl då han sade att del blir så här, när man har fått för sig alt man skall ta bort alla småförelag i del här landei. Som ordförande i skatteutskotiet har jag undertecknat del belänkande som vi nu behandlar. Jag tycker nästan att herr Magnusson bör föra sitt påstående i bevis genom att peka på något enda tillfälle när skatteutskoltets ordförande har sagt att han vill avskaffa småföretagsamhelen i det här landei.

Hert MAGNUSSON i Borås (m):

Herr talman! Herr Wärnberg säger att man inte kan behälla rätlen till förlustutjämning, eftersom ingen annan än den som gjort förlusten skall ha möjlighet att utnyttja en sådan rätt. Men i sådana fall är det fråga om överlåtelse av juridisk person. De fall som vi syftar på gäller personer som genom arv, testamente eller på annat sätt har övertagit rörelsen, och dessa bör rimligen fä behålla rätlen lill föriustutjämning.

Nu säger herr Wärnberg all han aldrig menat att man skall ta bort småföretagsamhelen, och jag är glad över att han bekräftar del. Men herr Wärnberg kan näppeligen förneka att etl försvårande pä detla sätt av möjlighelerna all driva förelag vidare kan leda fram lill företagsned-läggelse, såsom jag angivit Sä kan bli fallet om man t. ex. inle har möjlighet att överlåta företaget till den andre ägaren, eftersom denne säger att det är så stora balanserade förluster att han inle vill överta förelagel. Det är hell naturligt att han kan resonera så.

Sedan säger herr Wärnberg all del kan vara en nackdel för ett företag au samla pä sig för slora skalleskulder genom all man skapar alllför stora dolda reserver. Del är riktigt i och för sig, men man har samtidigt gjort en samhällelig gärning genom att se till all företaget har reserver som sedan kan utnyttjas för att i fortsättningen upprätthålla den fulla sysselsättningen även under svåra förhållanden. Det finns oändligt många exempel att visa på, där det har gått till pä det sättet.

Hert WÄRNBERG (s):

Herr talman! Jag vill konstatera att herr Magnusson i Borås i dag som enda bevis för sill påslående anför alt man inle får överföra förluster när man överlåter aktier på delta säll. Ja, herr Magnusson, om del enda skälet för att man bibehåller rörelser i del här landet är all de kan överiåta förluster, tror jag alt företagsamheten i Sverige kommer alt bli väldigt dålig.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Resultatutjämning vid beskattningen

Den som vill alt kammaren bifaller skatleulskoileis hemsiällan i belänkandel nr 49 mom. 1 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omrösining gav följande resullal:

Ja - 246 Nej - 43 Avstår - 1 Mom. 2

Proposiiioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller skatteulskottels hemställan i betänkandet nr 49 mom. 2 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 246 Nej - 43 Avstår - 2 Mom. 3 och 4 Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemslälll.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Preliminära skatteavdrag

§ 17 Preliminära skatteavdrag

Föredrogs skatteulskoltets betänkande 1975/76:50 med anledning av motioner om frågor rörande preliminära skatteavdrag.

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Det här kan vi göra kort. Jag skall tillkännage att jag har funnit utskottets yrkande om avslag på min molion bärkraftigt i år - i motsats till tidigare år.

Del är ju så att jag vill att man skall göra preliminärskatteavdrag även för B-skattare när de har sjukpenning. Som motargument har man sagl alt de flesta B-skattare är skötsamma, och det är de dess bältre. Då skulle det innebära att om de sedan går och betalar in för hela sin B-skattetermin så blir det för mycket betalt. Jag har sagl att de inte behöver göra detta, eftersom det finns extra talonger på skattsedeln som de kan använda, och så behöver de bara belala in mellanskillnaden.

Men dä kommer det att inträffa, som utskottet säger i år, vilket man inte har sagt tidigare, att eftersom försäkringskassorna har summarisk redovisning skickar de inte in pengar förrän den sista terminen, och det belopp som försäkringskassorna har innehållit föregående terminer skulle bli resifört. Jag böjer mig för det argumentet.

Jag vill emellertid tillfoga att jag har haft alldeles rätt när jag sagt att många människor har det mycket bälire när de är sjuka än när de är friska. Det visar sig nämligen - jag har alldeles färska exempel frän kronofogdemyndigheten i Helsingborg - att människor som har en preliminär B-skall på låt oss säga 150 kr. per termin har uppgivit en helt annan inkomsi vad gäller sjukpenningen. Om de inte visar upp sin B-skatlsedel för försäkringskassan så drar försäkringskassan skall, alliså även för B-skaliare. Del har inneburit att vi för dem som har preliminär B-skatt på 150 kr. får en överkredilering på 8 000, upp lill 10 000 kr. Så myckel har alltså försäkringskassan kunnat dra av för dem. Om de varil friska, hade de alltså haft en normal skatt på 150 kr. per termin, men när de har sjukpenning har det från försäkringskassan dragils så mycket att det blir 8 000-10 000 kr. över för etl år.

Jag har velat säga detta bara för att jag hoppas att någon i finansdepartementet läser snabbprolokollel - eller del slulliga protokollet -och märker att det finns väldigt många otillfredsställande förhållanden när del gäller beskattningen pä detta område och att man måsle försöka komma lill rätla med dem. Dei slaien betalar ut som sjukpenning, det bör staten också ha skall på.

Della har varil milt syfte. Men. som sagl, utskottet har dess värre haft rätt i della fall, och jag har inget yrkande.

Herr JÖNSSON i Ariöv (s):

Herr lalman! Skaiteulskollel har ställt sig välvilligt till den molion, nr 292, som jag tillsammans med några partivänner väckt vid detla riks-

möte. Jag tolkar utskottets skrivning närmast som en beställning till den pågående s. k. RS-utredningen att komma med förslag till lösning av frågan enligt de synpunkter som finns i motionen.

Jag har emellertid begärt ordet för att rätta till en felaktighet i utskottets skrivning. Där står nämligen att den som arbetar i någon av de tre stora kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg eller Malmö, men är bosatt i en kranskommun, som har samma kommunala utdebitering som den stora kommunen, där beloppet slutar pä en 50-öring, får ett större preliminärt skatteavdrag än den som är bosatt i den stora kommunen. Nu är rätta förhållandet det rakt motsatta. Vederbörande får ett lägre preliminärskatteavdrag än den som bor i den stora kommunen, men riskerar i stället i större utsträckning efterbeskattning.

Herr talman! Det är bara den rättelsen jag vill göra. I övrigt tackar jag skatteutskottet för en positiv skrivning om vår motion och har inget särskilt yrkande.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Preliminära skatteavdrag

Herr JOHANSSON i Jönköping (s):

Herr talman! Sedan alla motionärer har förklarat sig nöjda med att vi yrkar avslag på motionerna skulle jag bara mycket kort kunna säga alt jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Herr Sjöholm säger att många människor har det bättre när de är sjuka än när de är friska. Det är möjligt att någon har det bättre ekonomiskt, men i annat avseende har man del inte bättre när man är sjuk än när man är frisk, förmodar jag.

Sedan är det en formulering i herr Sjöholms motion som väl i och för sig skulle kunna förtjäna att uppmärksammas. Han säger att fullt friska personer utan svårigheter kan fä sjukintyg från läkare. Det är ju i och för sig en ganska allvarlig anmärkning mot läkarna, men det har vi ingen anledning att ta upp i detta sammanhang.

Herr lalman! Eftersom vi tydligen är helt överens om att den väg ,som herr Sjöholm har rekommenderat i molionen inte är framkomlig skall jag bara, med hänvisning lill den ganska utförliga motivering som utskottet lämnat efter en alldeles extra noggrann prövning, yrka bifall till utskottets hemställan i det avseendel. Detsamma gäller beträffande molionen 292, där vi ju också är helt överens med motionärerna.

Jag nöjer mig alltså med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr lalman! Del här var egentligen onödigt, för jag trodde att herr Johansson i Jönköping begrep alt när jag sade au många har det bättre när de är sjuka, så gällde det ekonomiska ting, för det är ju det som behandlas i utskottsbetänkandet.

När jag säger att fullt friska människor kan skaffa sjukintyg, så är det bara en skildring av verkligheten sådan den tyvärr är. Jag känner lill fall då folk har kommit med buss till läkaren, och läkarintyget har skrivits mot motorhuven på fordonet. Sådanl förekommer dess värre,

5 Riksdagens protokoll 1975/76:99-100

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

A vdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa m.fl. ändamål

och jag tycker inle vi behöver förgylla verkligheten, utan låt oss frän denna talarstol säga som det är. Och så här är det, som sagt, dess värre.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 18 Avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa m. fl. ändamål

Föredrogs skatieutskoiieis belänkande 1975/76:51 med anledning av molioner angående avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor lill religiösa och andra uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

I delta betänkande behandlades moiionerna

1975/76:199 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari under punklen A 1 hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om ulredning i syfte att ge fysiska personer rätt till avdrag vid den statliga beskattningen upp till en viss maximigräns för gåvor till religiösa ändamål samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga ellereljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål,

1975/76:530 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnas (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om att en utredning gjordes rörande införande av avdrag vid taxering lill inkomstskatt för gåvor som den skaltskyldige skänkt till religiösa, humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart allmännyttiga ändamål, saml

1975/76:1988 av herr Bohman m. fl. (m), vari under punklen I hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en utredning angående införande av rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor lill religiösa, humanitära och andra uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

Utskollel hemsiällde

alt riksdagen skulle avslå

1. motionen 1975/76:199 punkten A 1,

2. molionen 1975/76:530,

3. molionen 1975/76:1988 punkten 1.

Reservalion hade avgivits av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c), fru Troedsson (m) samt herr Hörberg (fp) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall lill moiionerna 1975/76:199 punklen A 1. 530 och 1988 punklen 1 hos regeringen begärde ulredning om införande av rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa ändamål

samt till u-hjälp och andra humanitära, kulturella, vetenskapliga eller eljest uppenbart samhällsnyttiga ändamål.

Herr HALLENIUS (c):

Herr talman! I skatleutskotlets betänkande nr 51 behandlas frågan om rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål. Det är ett ärende som många gånger tidigare har varil föremål för riksdagens behandling.

Utskottsmajoriteten säger inledningsvis att den har förståelse för syftet med moiionerna i den mån detta är att tillföra ideell verksamhet av angivet slag ökade ekonomiska resurser. Att tillföra dessa organisationer för ideell verksamhel ökade resurser är mycket angeläget. Det är ett mycket stort och värdefullt frivilligt arbete som utförs inom organisationerna, och dä är det också ur samhällets synpunkl värdefullt att de får bättre arbetsmöjligheter.

Frågan är hur samhället skall stödja denna verksamhel. Skall det ske enbart genom bidrag eller genom en kombination av bidrag och avdrags-rätt upp till ell visst belopp? En sådan avdragsrätl finns i en rad andra länder.

Vad vi reservanter begär är en allsidig och förutsättningslös utredning. För alla parter borde en sådan utredning vara värdefull. Frågan i dess helhet skulle bli belyst, man skulle få skälen för och emot en avdragsrätt kartlagda och man skulle även få utrett hur ett eventuellt avdragssystem kunde utformas.

En avdragsrätl vid beskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål kommer att öka resurserna för den värdefulla verksamhet som bedrivs inom folkrörelser och ideella organisationer.

Ell bifall till del förslag som vi reservanter framför ger alltså ett bättre underlag för en slutlig lösning av denna fråga. Inte minst av den anledningen bör förslaget i reservalionen kunna accepteras.

Herr lalman! Med det anförda ber jag att fä yrka bifall till den vid skalleutskottets betänkande nr 51 fogade reservationen av herr Magnusson i Borås m. fl.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

A vdrag vid inkomstbeskattningen för gåvor till religiösa m.fl. ändamål

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren att uppskjuta den fortsatta överläggningen om della betänkande samt behandlingen av pä föredragningslistan återstående ärenden till kl. 19.30.

§ 19 Anmäldes och bordlades

Skrivelse och proposiiioner

1975/76:141 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1975

1975/76:146 om 1977 års verksamhetsbudget för del nordiska kultursamarbetet m. m.

1975/76:202 med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning m. m.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anmälan av interpellationer

§ 20 Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkande

1975/76:45 med anledning av talmanskonferensens förslag (1975/76:15) med anledning av ett inkommet belänkande om riksdagsarbetets planering jämte motioner rörande riksdagsarbetet

Utbildningsutskottets betänkande

1975/76:24 med anledning av propositionen 1975/76:117 om anslag för budgetåret 1976/77 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Trafikutskottets belänkande

1975/76:11 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Inrikesutskottets belänkande

1975/76:37 med anledning av proposilionen 1975/76:100 såvitl gäller Regional utveckling jämte molioner

Civilulskottets betänkande

1975/76:24 med anledning av motionerom kommunindelningen i södra Hälsingland

§ 21 Anmäldes och bordlades

Motion

1975/76:2380 av herr Nilsson i Agnas med anledning av proposilionen 1975/76:185 om ytterligare industricenieranläggningar samt vissa andra regionalpoliliska frågor

§ 22 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande inlerpellaiionersom ingivits till kammarkansliet

den 2 april

1975/76:168 av herr Raneskog (c) lill herr jordbruksministern om skydd för det svenska havsfisket:

De svenska västkustfiskarnas situation har med tiden kommit alltmer i rampljuset. Fiskerinäringen har med åren blivil alllmera irängd. Ekonomiska bekymmer har gjort sig gällande. Inte minst har delta gällt investeringssidan.

Eftersom fisket är en viktig näringsgren för vårt lands vidkommande

är det förenat med framtidsbekymmer att så många fiskare nödgats sluta med sitt yrke. Fiskeflottan har decimerats väsentligt de senaste åren.

Till detta kommer frågan om fiskegränserna. Allt flera stater yrkar pä rätten till utflyttad fiskegräns till 200 sjömil. Island bör väl här ses som ett särfall, men att USA och tidigare Sydamerika yrkat pä detla kan få allvarliga konsekvenser för framtiden. Hur kommer våra nordiska grannar att uppträda? Är inte ett agerande från svensk sida oundgängligt eller kan frågan tryggt överiämnas till havsrättskommissionen i vad det gäller värt Nordsjöfiske?

Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr jordbruksministern få ställa följande frågor:

1. Hur ser regeringen på frågan om en vidgning av fiskegränserna till 200 sjömil för Sveriges vidkommande?

2. Vilka åtgärder är man beredd att vidtaga för att de svenska fiskarna inom ramen för det nordiska samarbetet skall få behålla möjligheterna till fiske på sina traditionella fängstplatser?

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Anmälan av interpellationer

den 6 april

1975/76:169 av herr Granstedt (c) till herr finansministern om utbetalningen av statsbidrag till kommunerna:

Formerna för utbetalning av statsbidrag till kommunal verksamhet medför att kommunerna får stora fordringar på staten. I stor utsträckning utbetalas statsbidragen först i efterskott och ofta lerminsvis. Det faktum alt kommunerna på detta sätt tvingas förskottera statsbidragsberättigade kostnader innebär dels svåra påfrestningar på kommunernas likviditet, dels dryga räntekostnader. Några exempel på situationen i Stockholms län är att Sollentuna kommun redovisar en statsbidragsfordran på drygt 20 miljoner, Huddinge kommun ca 35 miljoner och Södertälje en fram-räknad fordran för 1976 på ca 60 miljoner.

Siffrorna antyder att mer än 50 öre per skattekrona i de här kommunerna går ät enbart för att täcka räntekostnaderna för statsbidrags-fordringarna.

Reglerna för utbetalande av statsbidrag är mycket oenhetliga. När det gäller allmänt drifibidrag för grundskolan betalas en del av bidraget ut som förskott och en del i efterhand. Förskoliei baseras på lidigare bidrag vilket starkt missgynnar kommuner med expansion inom skolsektorn. Bidrag lill arbetsgivaravgifter betalas helt ut i efterhand. För gymnasieskolan betalas förskott motsvarande slutligt bidrag ut månad för månad. Bidrag för arbetsgivaravgifter betalas dock ul i efterhand. Bidrag till daghem och fritidshem betalas delvis ut i förskott, delvis i efterskoii. För familjedaghem, bidragsförskott, barnsamarilverksamhet, nyklerhelsvård, socialhjälp, social hemhjälp och färdtjänst gäller att förskott över huvud taget inte utgår. Bidragen betalas i efterskott per kalenderår.

Nr 99

Tisdagen den 6 april 1976

Meddelande om fråga

Statsbidragen till kommunernas verksamhet har beslutats av sials-makterna för att täcka kommunens kostnader, helt eller delvis, för vissa aktiviteter, I många fall har statsbidragen beslutats i samband med alt kommunerna ålagts nya uppgifter. Del kan därför inle vara rimligl all utbetalningsreglerna utformas sä att kommunerna i praktiken tvingas ge staten en kredit som sammantaget måste uppgå till flera miljarder kronor. Denna effekt kommer dessutom ovanpå den kredit som kommuner och landsting ger staten redan genom reglerna för utbetalande av kommunalskatt.

Med hänvisning till det anförda hemställer undertecknad om kammarens tillstånd att till herr finansministern få slälla följande fråga:

Är statsrådet beredd att ta initiativ till förändring av reglerna för utbetalande av statsbidrag lill kommunerna sä att

a. de blir mer likartade för olika typer av verksamhet,

b. kommunernas fordringar pä staten kan minska?

§ 23 Meddelande om fråga

Meddelades alt följande fråga framställts

den 6 april

1975/76:308 av herr Persson i Karistad (s) till herr finansministern om översyn av rätten till avdrag för arbetskläder:

Riksskatteverket har i en särskild förteckning angivit vilka yrkesgrupper som kan anses ha avdragsgilla merkostnader för arbetskläder. Den avgränsning som gjoris har vållat betydande irritation inom många löntagargrupper. Taxeringsmyndigheterna har, enligl uppgift, fått problem när det gäller tillämpningen av de utfärdade bestämmelserna. Till herr finansministern vill jag i anledning härav rikta följande fråga: Är statsrådet på grundval av hillills vunna erfarenheter beredd all medverka till en översyn av gällande yrkeskategorisering vad gäller reglerna för avdrag för arbetskläder och att därvid även överväga en höjning av nuvarande beloppsgränser?

§ 24 Kammaren åtskildes kl. 17.51.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert