Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens protokoll 1975/76:87 Fredagen den 19 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:87

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:87

Fredagen den 19 mars

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes till en börian av herr förste vice lalmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 11 innevarande månad.

1975/76:2253               t

1975/76:2254               t

1975/76:2255               t

1975/76:2256               t

1975/76:2257               t

§ 2 Föredrogs och hänvisades Motioner

justitieutskottet 11 konstitutionsutskottet

skalleutskottet 1 civilutskotlet

skatteutskottet


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


§ 3 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:154.

§ 4 Studiesociala åtgärder

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1975/76:23 med an­ledning av proposilionen 1975/76:100 i vad avser anslag för budgetåret 1976/77 till studiesociala åtgärder jämte motioner.

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bil. 10 (utbildningsde­partementet) under lill. H. Studiesociala åtgärder punkterna H 1-H 8 och IV. Statens ullåningsfonder punkten IV:5 föreslagit riksdagen att

(H 1) lill Cenlrala studiesiödsnämnden m. m. för budgetårel 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 22 531000 kr.,

(H 2) anta inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i siudiestödslagen (1973:349),

(H 2) godkänna alt 151 400 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxensludiestöden för budgetårel 1976/77 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.,

(H 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett för­slagsanslag av 625 000 000 kr.,

(H 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kre­ditgaranti för budgetåret 1976/77 anvisa ell förslagsanslag av 200 000 kr.,

(H 4) godkänna att 1 500 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxensludiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Siudiesociala åtgärder


Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesociall stöd,

(H 4) lill Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsver­ket för deras handläggning av studiesociall stöd för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 2 502 000 kr.,

(H 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gym­nasieskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

(H 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1976/77 anvisa ell förslagsanslag av 1880 000 kr.,

(H 7) i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Ersättning lill vissa lärarkandidater för budgetårel 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 31 742 000 kr.,

(H 8) godkänna att 8 867 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

(H 8) till Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgelårel 1976/77 anvisa elt anslag av 1 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för 1976/77 tillfördes anslaget Studieme­delsfonden,

(IV) till Sludiemedelsfonden för budgetårel 1976/77 anvisa ett inves­teringsanslag av 455 000 000 kr.

Socialförsäkringsutskottet hade vid sammanträde den 10 februari i är beslutat att överlämna propositionen, såvitt avsåg punkten H 7. Ersätt­ning lill vissa lärarkandidater, lill utbildningsutskottet som behandlade den i samband med proposilionen 1975/76:89.

I proposilionen hade föreslagits förbättringar för elever som hade kost­nader för resor och inackordering. Sålunda hade föreslagils att resetilläggel höjdes frän 85, 110, 145, 170 och 195 kr. i månaden Ull 95, 130, 175, 205 och 235 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km. Inackorderingstillägget hade föreslagits bli höjt från 170 kr. lill 190 kr. i månaden och den lill inackorderingstillägget knuina rällen lill fria hemresor skulle ändras så, att alla inackorderade elever som bodde på ett avstånd inom 25 mil frän skolan fick rätt lill en hemresa per vecka. De förslag till förbättringar i övrigl pä studiehjälpens område som pro­posilionen innehöll hänförde sig lill det behovsprövade tillägget som höj­des från 110 kr. till 130 kr. per månad samtidigt med en uppräkning av inkomsigränsen från 28 000 kr. till 31 000 kr. och lill de återbetal-ningspliktiga studiemedlen, som maximerades lill 4 200 kr. mot 4 000 kr.


 


1 delta sammanhang hade behandlats moiionerna 1975/76:403 av herr Böriesson i Falköping (c),

1975/76:742 av fru Sandéhn (s) och fru Ekholm-Frank (s), vari hem­ställdes all riksdagen hos regeringen begärde åtgärder för översyn av åldersgränser som tillämpades inom sludieslödssystemet,

1975/76:744 av fru Ström m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att utredningen om del studiesociala stödet fick i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om provisoriska förbättringar av studiestödet lill ungdomar mellan 18 och 20 år på det gymnasiala stadiet,

1975/76:884 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade

1.   att antalet vuxensludiebidrag skulle uppgå lill 15 000 under bud­getåret  1976/77, varav  1 500 skulle utgå till högskolestuderande,

2.   att vuxenstudiestöden värdesäkrades,

3.   att tim- och dagstudiestöd i sin helhet skulle kunna ulgå också till hemmaarbelande saml lill lantbrukare, fiskare och smäföreiagare,

1975/76:1176 av herr Andersson i Lycksele (s), vari hemställts alt riks­dagen gav regeringen till känna vad som i motionen anförts beiräffande bestämmelserna om inackorderade elevers hemreseersällning.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


1975/76:1183 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts all riks­dagen beslulade ullala sig för och hos regeringen begärde förslag om

1.    införande av studielön till alla studerande över 16 år,

2.    att höja studiemedlen till 160 % av gällande basbelopp,

3.    att bidragsdelen av studiemedlen höjdes till 25 % av studiemedlen,

4.    att bidragsdelen av studiemedlen skulle vara knuten till basbeloppel,

5.    all en plan utarbetades för en ytterligare höjning av bidragsdelens andel av studiemedlen,

6.    att barnlilläggel gjordes icke återbetalningspliktigl,

7.    all äkiamakeprövningen avskaffades såväl vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel,

8.    att inackorderingstillägget utgick med 250 kr. per månad,

9.    all del inkomstprövade tillägget utgick med maximalt 150 kr.,

 

10.   alt inkomstgränsen höjdes lill 35 000 kr. för det inkomstprövade tillägget och 42 000 kr. för det behovsprövade tillägget,

11.   att åldersgränsen för erhållande av inkomsiprövai tillägg skulle vara 16 år,

12.   all vuxensludieslödet i sin helhet utgick som bidrag,

13.   att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjdes till 60 år,

14.   all finansieringen för läckande av kostnader enligt motionens för­slag skedde genom beskattning av kapitalet.


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


1975/76:1190 av fru Johansson i Uddevalla (s) och herr Wiklund (s),

1975/76:1194 av fru Lindquisl (m)och herr Nordstrandh (m), vari hem­ställts att riksdagen hos regeringen begärde att studiemedel lilldelades juris sluderande vid Stiftelsen Kursverksamheten i Göteborg,

1975/76:1198 av herr Molin (fp), vari hemställts

1.   alt riksdagen skulle avslå regeringens förslag om införande av sär­skilt studiesociall stöd för elever i grundläggande utbildning för vuxna,

2.   att riksdagen gav regeringen till känna vad i molionen anförts om högsta möjliga ulbildningsbidrag för elever i grundskoleutbildning för vuxna,

1975/76:1199 av herrar Molin (fp) och Romanus (fp), vari hemställts alt riksdagen skulle

1.   uttala att makeprövningen i studiemedelssystemet borde avskaffas,

2.   besluta att fribeloppet för heltidsstuderande i vad avsäg makes in­komst höjdes från 250 till 300 % av basbeloppel fr. o. m. den 1 juli 1976.

1975/76:1208 av herr Ringaby (m) och fru         Fredrikson (c), vari hem­
ställts att riksdagen beslutade att fribeloppet       för heltidsstuderande av­
seende makes inkomst höjdes från 250 % till        300 % av basbeloppet per
termin,

1975/76:1210 av fröken Rogestam m. fi. (c), vari hemställts att riks­dagen beslulade att studiebidraget inom studiemedlen höjdes med 180 kr. per läsår om nio månader fr. o. m. den  1 juli  1976,

1975/76:1213 av herrar Sundgren (s) och Hammarberg (s), vari hem­ställts att riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i molionen anförts om all vuxenulbildningsnämnderna själva fick fördela de angivna vuxensludiestöden,

1975/76:1218 av hen Wijkman (m),

1975/76:2006 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen uttalade

1.   att indexlånemodellen inom studiemedelssystemet skulle ersättas med statsgaranterade annuiletslån,

2.   att studiemedlens bidragsdel skulle fastställas till 25 % av total­beloppet,

3.   att prövningen mot makes inkomst och förmögenhet skulle slopas.


1975/76:2062 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, s, m, vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. att vuxenstudiestöd som utgick enligt 1975 års riksdagsbeslut även


 


skulle gälla samernas utbildningar,

2.    att timstudie- och dagstudieslöden uppräknades, så all studiestöd för samerna kunde rymmas inom befintligt anslag,

3.    alt i övrigl ge regeringen lill känna vad som anförts i molionen,

1975/76:2091 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen beslutade alt hos regeringen begära

1.   att ytterligare medel för särskilda vuxenstudistöd vid behov an­visades pä lilläggssial i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.   alt en plan för den fortsatta utbyggnaden av vuxenstudiestödet re­dovisades för riksdagen senast i samband med 1977 års budgetproposition, samt


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


1975/76:2161 av herr Larsson i Slaffanstorp (c) och fröken Hörlén (fp), vari hemställts att riksdagen beslulade

1.    att tim- och dagsludiestöd kunde utgå även lill andra grupper än arbetstagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.    att lim- och dagstudiestöden indexreglerades och

3.    att hos regeringen begära alt en plan för den fortsatta utbyggnaden av lim- och dagstudiestöden redovisades för riksdagen senast i samband med 1977 års budgetproposition.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

1.    beträffande inackorderingstillägg, inkomstprövat lillägg och be­hovsprövat tillägg avslå molionen 1975/76:1183 (yrkandena 8-11),

2.    beiräffande hemresor för inackorderade elever med bifall till mo­tionen 1975/76:1176 ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.    beiräffande åldersgränsen för studiemedel avslå motionerna 1975/76:742 och  1975/76:744,

4.    beträffande studiemedlens sloriek avslå motionen 1975/76:1183 (yrkande 2),

5.    beiräffande barnlilläggel avslå motionen 1975/76:1183 (yrkande 6),

6.    beträffande uppräkning av studiebidraget inom studiemedlen avslå motionerna 1975/76:1183 (yrkande 3), 1975/76:1210 och 1975/76:2006 (yrkande 2 i motsvarande del),

7.    beträffande värdesäkring av studiebidraget inom studiemedlen av­slå moiionerna 1975/76:1183 (yrkande 4) och 1975/76:2006 (yrkande 2 i molsvarande del),

8.    beiräffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemed­len avslå molionen 1975/76:1183 (yrkande 5),

9.    beträffande studiestödets konstruktion avslå moiionerna 1975/76:1183 (yrkande 1) och  1975/76:2006 (yrkande 1),

 

10.   beiräffande fribeloppsgränsen för makes inkomst avslå moiionerna 1975/76:1199 (yrkande 2) och  1975/76:1208,

11.   beiräffande slopande av prövningen mot makes inkomsi avslå mo-


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


tionerna 1975/76:1183 (yrkande7), 1975/76:1199 (yrkande 1 i motsva­rande del) och  1975/76:2006 (yrkande 3 i motsvarande del),

12.   beträffande slopande av prövningen mot makes förmögenhet avslå moiionerna 1975/76:1199(yrkande 1 i molsvarande del)och 1975/76:2006 (yrkande 3 i motsvarande del),

13.   beiräffande studiemedel till vissa juris studerande avslå motionen 1975/76:1194,

14.   beträffande studiemedel vid sjukdom avslå molionen 1975/76:1218,

15.   beiräffande studiestöd lill handikappade elever avslå molionen 1975/76:403,

16.   beiräffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxensludiesiöd avslå motionen 1975/76:1183 (yrkande 13),

17.   beiräffande vuxenstudiestöd till handikappade avslå molionen 1975/76:1190,

18.   beiräffande vuxensludiesiöd till samer avslå motionen 1975/76:2062,

19.   beträffande rätt lill internatbidrag avslå motionerna 1975/76:884 (yrkande 3 i motsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 1 i molsvarande del),

20.   beiräffande rätt lill timsludiestöd och inkomstbidrag avslå mo­tionerna 1975/76:884 (yrkande 3 i motsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 1 i motsvarande del),

21.   beträffande värdesäkring av det särskilda vuxenstudiestödet avslå molionen 1975/76:884 (yrkande 2 i molsvarande del),

22.   beträffande värdesäkring av tim- och dagstudieslöden avslå mo­tionerna 1975/76:884 (yrkande 2 i motsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 2),

23.   beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxen­studiestödet avslå motionen 1975/76:1183 (yrkande 12),

24.   beträffande omfattningen av del särskilda vuxensludieslödet avslå moiionerna 1975/76:884 (yrkande 1) och  1975/76:2091 (yrkande 1),

25.   beiräffande en plan för utbyggnad av vuxensludiestöden avslå mo­tionerna 1975/76:2091 (yrkande 2) och 1975/76:2161 (yrkande 3),

26.   beträffande vuxenutbildningsnämndernas fördelning av medel för vuxensludiesiöd ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med an­ledning av motionen  1975/76:1213,

27.   beträffande studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna med avslag pä molionen 1975/76:1198 och med bifall lill proposilionen anta den i propositionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 5 och 29 S;? i lagen om ändring i siudiestödslagen (1973:349),

28.   beträffande finansieringen av förslagen i molionen 1975/76:1183 avslå motionen i denna del (yrkande 14),

29.   till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1976/77 an­visa elt förslagsanslag av 22 531 000 kr.,

30.   anta förslaget till lag om ändring i siudiestödslagen (1973:349) i


 


de delar det inte behandlats under punkten 27 ovan,

31.    godkänna att 151 400 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Studiebidrag m. m.,

32.    lill Studiebidrag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslags­anslag av 625 000 000 kr.,

33.    lill Kostnad för avskrivning av vissa studielån med statlig kre­ditgaranti för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

34.    godkänna alt 1 500 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgelårel 1976/77 tillfördes anslaget Ersällning lill postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesociall stöd,

35.    lill Ersättning lill postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesociall stöd för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 2 502 000 kr.,

36.    lill Bidrag lill avlönande av föreståndare vid elevhem vid gym­nasieskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

37.    till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetårel 1976/77 anvisa ell förslagsanslag av  1 880 000 kr.,

38.    godkänna att 8 867 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skattemedlen frän de beskattade vuxensludiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Administration av och information om vuxensludiesiöd m. m.,

39.    lill Administration av och informalion om vuxensludiesiöd m. m. för budgetårel  1976/77 anvisa ett anslag av  1 000 kr.,

40.    godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgifien och de influtna skallemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för 1976/77 tillfördes anslaget Studieme­delsfonden,

41.    till Studiemedelsfonden för budgetåret 1976/77 anvisa ell inves­leringsanslag av 455 000 000 kr.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


Reservalioner hade avgivils

beiräffande inackorderingstillägg, inkomstprövat tillägg och behovs­prövat lillägg

1. av herr Olsson i Slockholm (vpk) som anseii alt ulskotiet under 1  bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1183 (yrkandena 8-11) gav regeringen lill känna vad reservanten anfört.


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


beiräffande åldersgränsen för studiemedel

2. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anselt alt utskotlel under 3 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:744 och med anledning av motionen 1975/76:742 gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.


beiräffande studiemedlens sloriek

3.                           av herr Olsson i Slockholm (vpk) som ansett alt utskottet under

4                         bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1183 (yrkande 2) gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

beträffande barntillägget

4.                           av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anselt alt utskottet under

5                         bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:1183 (yrkande 6) gav regeringen lill känna vad reservanien anfört,

beträffande uppräkning och värdesäkring av studiebidraget inom stu­diemedlen

5.                         av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m) och Olsson i Stockholm (vpk)
vilka ansett att utskottet bort hemställa

under 6

att riksdagen beträffande uppräkning av studiebidraget inom studie­medlen med bifall lill motionerna 1975/76:1183 (yrkande 3) och 1975/76:2006 (yrkande 2 i motsvarande del) och med anledning av mo­lionen 1975/76:1210 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

under 7

att riksdagen beträffande värdesäkring av studiebidraget inom studie­medlen med bifall till motionerna 1975/76:1183 (yrkande 4) och 1975/76:2006 (yrkande 2 i molsvarande del) gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

6. av herrar Carlsson i Vikmanshyltan och Magnusson i Nennesholm, fröken Pehrsson, samt herr Andersson i Edsbro (samtliga c) vilka be­träffande uppräkning av studiebidraget inom studiemedlen anselt att ut­skottet bort hemställa

under 6

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1210 och med anledning av motionerna 1975/76:1183 (yrkande 3) och 1975/76:2006 (yrkande 2 i motsvarande del) skulle anta av reservanierna föreslagen lydelse av 4 kap. 24 S siudiestödslagen,

under 32, under förutsättning av bifall till reservanternas hemställan under 6 ovan,

att riksdagen lill Studiebidrag m. m. för budgelårel 1976/77 anvisade ell förslagsanslag av 643 000 000 kr..


 


beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedlen

7.   av herr Olsson i Slockholm (vpk) som anselt att utskottet under

8 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:1183 (yrkande 5) gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

beträffande studiestödets konstruktion

8.   av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansett att utskottet under

9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1183 (yrkande 1) och med avslag pä motionen 1975/76:2006 (yrkande 1) gav regeringen till känna vad reservanien anfört,

9. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att utskottet
under 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:2006 (yrkande 1) och med avslag på motionen 1975/76:1183 (yrkande 1) gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

beträffande fribeloppsgränsen för makes inkomsi och slopande av pröv­ningen mot makes inkomst och förmögenhet

10.   av herrar Ringaby (m). Hylländer (fp) och Fridolfsson (m) vilka
ansett att utskottet bort hemställa

under 10

all riksdagen beträffande fribeloppsgränsen för makes inkomsi med bifall lill moiionerna 1975/76:1199 (yrkande 2) och 1975/76:1208 skulle anta av reservanierna föreslagen lydelse av 4 kap. 17 >j siudiestödslagen,

under 11

alt riksdagen beträffande slopande av prövningen moimakes inkomst med bifall till motionerna 1975/76:1183 (yrkande 7), 19'75/76:1199 (yr­kande 1 i molsvarande del) och 1975/76:2006 (yrkande 3 i motsvarande del) gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

under 12

att riksdagen beträffande slopande av prövningen mot makes förmö­genhet med bifall till motionerna 1975/76:1199 (yrkande I i molsvarande del) och 1975/76:2006 (yrkande 3 i motsvarande del) gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

11.   av herr Olsson i Stockholm (vpk) som beträffande slopande av
prövningen mot makes inkomsi ansett all utskottet under 11 bort hem­
ställa

all riksdagen med bifall lill motionerna 1975/76:1183 (yrkande 7), 1975/76:1199 (yrkande 1 i motsvarande del) och 1975/76:2006 (yrkande 3 i molsvarande del) gav regeringen till känna vad reservanien anfört.

beträffande studiemedel till vissa juris sluderande

12.   av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att utskottet
under 13 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1194 hos regeringen


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


11


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


begärde att studiemedel tilldelades juris studerande vid Stiftelsen Kurs­verksamheten i Göleborg,

beiräffande åldersgränsen för rätt lill särskilt vuxenstudiestöd

13.   av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c) och Magnusson i Nen­
nesholm (c), fröken Pehrsson (c) samt herrar Olsson i Slockholm (vpk)
och Andersson i Edsbro (c) vilka ansett alt utskottet under 16 bort hem­
ställa

att riksdagen med anledning av molionen 1975/76:1183 (yrkande 3) gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

beiräffande vuxenstudiestöd lill samer

14.   av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Magnusson i Nennesholm
(c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) saml herrar Olsson i Slockholm
(vpk) och Andersson i Edsbro (c) vilka anseii alt utskottet under 18
bort hemställa

alt riksdagen med anledning av molionen 1975/76:2062 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.


beiräffande räll lill internatbidrag

15.                       av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Ringaby (m), Magnusson
i Nennesholm (c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) samt herrar
Fridolfsson (m) och Andersson i Edsbro (c) vilka ansett all ulskotiet
under 19 bort hemställa

all riksdagen med bifall till moiionerna 1975/76:884 (yrkande 3 i mol­svarande del) och 1975/76:2161 (yrkande I i molsvarande del) skulle anta av reservanierna framlagt förslag till lag om ändring i studiestöds­lagen (1973:349),

beträffande räll till limstudiestöd och inkomslbidrag

16.                       av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Magnusson i Nennesholm
(c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) samt herr Andersson i Edsbro
(c) vilka ansett all utskottet under 20 bort hemställa

all riksdagen med anledning av moiionerna 1975/76:884 (yrkande 3 i molsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 1 i motsvarande del) gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

beiräffande värdesäkring av del särskilda vuxensludieslödet

17.                       av herr Hylländer (fp) som ansett all utskottet under 21 bort hem­
ställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:884 (yrkande 2 i molsvarande del) gav regeringen lill känna vad reservanien anfört,

beträffande värdesäkring av tim- och dagstudieslöden

18.                       av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Magnusson i Nennesholm
(c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) saml herr Andersson i Edsbro
(c) vilka anseii alt utskottet under 22 bort hemställa


 


att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:884 (yrkande 2     Nr 87 i motsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 2) gav regeringen till känna     Fredagen den

vad reservanterna anfört.

19 mars 1976


beträffande storleken av bidragsdelen inom del särskilda vuxenslu­dieslödet

19. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansett att utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1183 (yrkande 12) gav regeringen lill känna vad reservanien anfört.


Studiesociala åtgärder


beträffande omfallningen av det särskilda vuxensludieslödet

20.   av herr Hylländer (fp) som ansett att utskottet under 24 bort hem­
ställa

all riksdagen med anledning av moiionerna 1975/76:884 (yrkande 1) och 1975/76:2091 (yrkande 1) gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

21.   av herrar Carlsson i Vikmanshyltan och Magnusson i Nennesholm,
fröken Pehrsson samt herr Andersson i Edsbro (samtliga c) vilka ansett
att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2091 (yrkande 1) och med anledning av motionen 1975/76:884 (yrkande 1) gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande en plan för utbyggnad av vuxensludieslödet

22.   av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Magnusson i Nennesholm
(c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) samt herr Andersson i Edsbro
(c) vilka anseii att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till moiionerna 1975/76:2091 (yrkande 2) och 1975/76:2161 (yrkande 3) gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna

23.   av herr Hylländer (fp) som ansett all utskottet under 27 bort hem­
ställa

att riksdagen med avslag pä propositionens förslag i motsvarande del och med bifall till motionen 1975/76:1198 gav regeringen till känna vad reservanien anfört.

beträffande finansieringen av förslagen i molionen 1975/76:1183 24. av herr Olsson i Slockholm (vpk) som under förutsättning av bifall

till reservationerna nr I, 3-5, 7, 8, 11, 13, 14 och 19 anselt att utskottet

under 28 bort hemställa att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1183 (yrkande 14) gav

regeringen till känna vad reservanten anfört.


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder

14


Till betänkandet hade fogats ett särskill yttrande av herr Hylländer (fp).

Hen RINGABY (m):

Herr talman! Socialförsäkringsulskoltets betänkande nr 23 avser re­former pä det siudiesociala fäliel. Del gäller bl. a. sludiehjälpen. Som bekant är studiehjälpen någonting som utgår till dem som studerar pä gymnasienivå och är under 20 år gamla. Del gäller också i viss mån gränsskiktet mellan studiehjälpen och studiemedelssystemet. Del gäller vidare studiemedelssystemet, vilket som bekant omfattar dem som stu­derar vid postgymnasial utbildning och är över 20 år gamla.

Det är klarl att många kan lycka att det är egendomligt all man har elt utskottsbetänkande med inle mindre än 24 reservalioner när del fak­tiskt tillsattes en siudiestödsutredning 1975 som haratt förutsättningslöst pröva konstruktionen av hela studiestödet. Det kan ju på då förefalla egendomligt med så mänga reservationer. Men de här många reserva­tionerna är ett bevis för att det studiesyslem vi nu har inte fungerar som det skall, all det är brislfälligl och alt det är många politiker -särskill på oppositionssidan - som anser att de här frågorna är så viktiga, och bör lösas snabbi, alt de inte vill vänta på ulredningen i dess helhel. Alt socialdemokraterna inte vill gå längre än regeringen kanske är för­klarligt.

Reservationen 2 i betänkandet gäller studerande pä gymnasial nivå. Del är sluderande som alliså lillhör siudiehjälpssyslemei och är under 20 år gamla. När dessa studerande blir lilldelade sludiehjälp sker det genom en prövning gentemot föräldrarnas ekonomi. När en studerande däremol blir 20 år och kommer in i studiemedelssystemet sker ingen prövning mot föräldrarnas ekonomi. Den sluderande betraktas då som en självständig person, i ekonomiskt avseende, gentemot föräldrarna. Som bekant är sedan den I juli 1974 myndighetsåldern sänkt från 20 till 18 år. 18-åringen anses alltså vara en gentemot föräldrarna självständig person, men inte när det gäller l8-åringens möjligheter att erhålla stu­diehjälp. Föräldrarnas ekonomi kan då stå hindrande i vägen, trots att en del av studiehjälpen är återbetalningsplikiig.

Ulskollei erkänner att detta är ett problem, som rent av kan hindra 18- och 19-åringarnas sludier. Men utskottet förutsätter all studiestöds-utredningen skall lösa problemet, medan vi som slår bakom reservalionen anser au utredningen bör få i direkt uppdrag all skyndsami lägga fram förslag i den här frågan. Vi stödjer oss i del sammanhangel på ivå mo­lioner, nr 742 och nr 744, vilka är underiecknade av sju socialdemokraler. Ett bifall lill reservalionen 2 är alliså en slarkare markering av nöd-vändighelen av alt lösa detta problem än den som utskottet har gjort.

I reservalionen 5 tar vi moderaler och vänsterpartiet kommunisierna upp den sorgliga historien med den icke återbeialningsplikiiga delen av siudiemedlen. När del nuvarande systemet infördes ulgjorde bidragsdelen 25 % av siudiesiödet, men nu är denna icke återbeialningsplikiiga del


 


nere i 14 ! av en studerandes lolala studiestöd. Sanningen är, herr tal­man, att i samma takt som inflationen fortskrider och studiemedlen upp­räknas ökar de studerandes skuldbörda, och detta är givelvis klarl otill­fredsställande.

Visst kostar del pengar all genomföra operationen, men om stats­makterna nu har gjort om ett tidigare ganska bra studiestöd till ett system som gör de studerande hell beroende av att riksdagen varie är höjer bidragsdelen i takt med inflalionen och i takl med all siudiemedlen upp­räknas, måsie också riksdagen se till alt denna bidragsdel hela liden utgör omkring 25 % av det lolala stödet. Annars ökar skuldbördan för de studerande. Annars fär de studerande plikta för att penningvärdet urholkas. Det enklaste sättet all göra delta är självfallel att indexreglera bidragsdelen sedan man har räknat upp denna till 25 96 av totalbeloppet, och del är del som vi föreslagit i reservalionen 5.

Jag vet att folkpartiel har samma uppfallning i den här frågan och hoppas all folkpartiet kommer alt stödja reservationen trots all partiets representant i ulskoltet inte finns med bland reservanierna. Vi moderaler hade även hoppats att centerpartiet skulle ha slutit upp bakom reser­vationen 5, som ulan tvivel är den enda rikliga och rättvisa mot de studerande. Men centerpartiet har valt att göra en mindre uppräkning av bidragsdelen, med 180 kr. Jag skulle tippa all man dä skulle komma upp i 16-17 % av siudiemedlen. Del är självfallel bälire än vad som ulgår f n., och vi kommer frän moderala samlingspartiet all stödja den reservationen om vårt eget förslag avslås vid voteringen.

Herr lalman! Utan ivivel var övergången lill ett indexlånesystem av Olof Palmes modell ganska olycklig. De studerande har verkligen fått lida för att regeringen drev igenom ett illa genomtänkt studiemedels­system. Länge fick de studerande dras med besvärliga återbeialningsregler innan regeringen efter långvarig kritik frän oppositionen och inle minst frän moderata samlingspartiet ändrade reglerna, så all de värsta skön­hetsfläckarna avlägsnades.

Behovsprövningen mot makes ekonomi har varit och är ell allvarligt problem för många sluderande och slår i hell strid med ell modernl länkande om den enskilda individens självsländighel. I vänlan på ett slopande i sin helhet av behovsprövningen mot makes ekonomi bör grän­sen för makes inkomst där denna påverkar den andra makens studiemedel höjas frän 250 till 300 % av basbeloppel, alltså frän 25 000 lill 30 000 kr.

Nog måste del, ärade kammarledamöter, vara något fel på ett stu­diemedelssystem som de studerande själva i så stor ulslräckning frivilligi avslår från och söker andra finansieringsvägar. Nog måsie del vara ell fel på eti studiefinansieringssystem som 50 % av de sluderande inle vill använda sig av. Vi moderaler förordar därför all man utreder möjlig­heterna all skapa ett siaisgaranterat annuiletslån.

Med del yrkar jag bifall till reservationerna 9 och  10.

Ell yllerligare exempel på del nuvarande siudiemedelssysiemeis klum-


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


15


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Siudiesociala ålgärder

16


pighei aklualiseras i reservationen 12 av mig och herr Fridolfsson.

Vi vet alla all Göteborg saknar juridisk fakultet. Alla som vill studera juridik och är frän denna trevliga stad måste skriva in sig och lenlera vid någon av de juridiska fakulteterna i Lund, Uppsala eller Stockholm. Dessa sludier bedrivs i regi av Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universilel, som är ett från universitetet fristående studieförbund. Men trots att studierna bedrivs pä hellid och trots alt de omfattar alla ämnen som finns i jur.kand.-examen och trots all lärare från de juridiska fa­kulteterna används kan de som studerar juridik vid Kursverksamheten vid Göleborgs universitet inte erhålla studiemedel. Delta beror på att studiemedel bara kan utgå till studerande vid läroanstalter och utbild­ningslinjer som regeringen bestämt under förutsättning att ulbildningen är statlig eller statsunderstödd.

Men det finnsju ingen statlig juridisk utbildning i Göleborg, och därför får de studerande kalla handen när det gäller studiemedel bara därför att Studieförbundet Kursverksamheten vid Göleborgs universitet inte är statligt, detta trots all de studerande är inskrivna vid t. ex. det statliga universitetet i Lund. Detla är orimligt, och lika orimligt är alt dessa studerande skall behöva vänta på rällvisa lills utredningen om vissa folk­bildningsfrågor nägon gång i framliden skall bli färdig med sill funderande över de här problemen. Del problemet bör lösas omedelbarl!

Jag yrkar bifall lill reservalionen  12.

Slulligen, herr lalman, bara några ord om reservalionen 15. Förra året infördes ell nylt vuxenstudiestöd för korttidsstudier. Det fick formen av elt limstudiestöd och ett dagsludiestöd. Jag vill betona att det här verkligen är fråga om korla kurser.

Det här vuxensludieslödet regleras i 5 kap. siudiestödslagen, där det i 2 § står:

"Timsludiestöd kan utgå lill studerande som är arbetstagare."

Detsamma gäller dagstudiestödei som omfattar tvä delar, nämligen ett inkomstbidrag och ett internatbidrag.

Nu vill mittenparlierna all den här förmånen skall gälla även egna förelagare, t. ex. fiskare, jordbrukare och småföretagare. Del har vi från moderal håll inte heller någonting emol.

Men sedan kommer vi till ersättningen för de här korttidsstuderande. Den är reglerad i 3 §, där det heter:

"Timsludiestöd utgår för studietimme under vilken den sluderande är närvarande och pä grund därav förlorar arbetsinkomst för en arbets­timme. Den studerande skall ha minst tio sådana studielimmar under en lidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Timsiudieslöd lill samma sluderande får ej avse mer än 35 siudieiimmar under nämnda lidsperiod."

Del är alliså, herr lalman, fråga om mycket korla sludier på minsl lio timmar under sex månader, t. ex. 1-3 timmar varannan vecka. Här uppslår frågan: Skall en egenföreiagare ha ersällning för så koria sludier? För t. ex. en fiskare som lägger ul sina nät och sedan går på kurs 1-3


 


limmar varannan vecka är det fakliskl ell myckel marginellt inkomstbort­fall.

Herr Fridolfsson och jag har nog svårt att driva upp något stort socialt patos i den här frågan.

Däremol är inlernatbidragel en annan sak. Det bidraget skall ersätta direkta kostnader för resor, kost och logi i samband med ämneskurser t. ex. på en folkhögskola. Dä är det alltså fråga om en direkt utgift, och därför lycker vi all även en egenföreiagare skall kunna få ersättning för sådana ulgifter. Della krävs i reservation nr 15.

Med della, herr talman, ber jag au fä yrka bifall till samtliga reser­vationer där herr Fridolfssons och mitt namn förekommer.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


I detta anförande instämde herr Fridolfsson (m).


Fröken ROGESTAM (c):

Herr talman! Riksdagen tog i våras ett beslut om ett nytt studiesociall stöd för vuxna. Det ingick i en ökad satsning på vuxenutbildning som del fanns en bred uppslutning kring. Vuxenutbildningen har under senare är blivit en betydelsefull del inom ulbildningssektorn. Fortfarande har en stor del av den vuxna befolkningen endasl sex eller sju års skolgång bakom sig. Det var därför ett viktigt steg när riksdagen beslulade om dels ökade insatser för uppsökande verksamhel, dels ett specielll stu­diesociall stöd för vuxenstuderande.

Centerpartiet har länge hävdal vikten av en ökad satsning på vux­enutbildning och då särskilt betonat viklen av att nå de korttidsutbildade. Vi har ansett att insatserna i huvudsak måste inriktas efter följande linjer för att möjligheterna alt nä de korttidsutbildade skall bli sä stora som möjligt.

1.    En aktiv uppsökande verksamhet måste bedrivas frän alla som er­bjuder utbildning.

2.    De sluderande måste garanteras ekonomisk trygghei under utbild­ningen.

3.    Utbildningen måste organiseras i former som är attraktiva för alla grupper, dvs. del måste finnas ett rikt differentierat utbud.

4.    Ulbildningen måste pedagogiskt anpassas efter de vuxenstuderandes krav.

Del nu gällande vuxensludieslödet omfattar bl. a. en del för kortare sludier i form av ett timsludiestöd för högst 35 limmar och ett dags­ludiestöd beslående av ett inkomsi- och internatbidrag för högsl fem dagar. För att vara berättigad lill dessa studiestöd krävs all man är ar­betstagare. Internatbidrag kan dock utgå även till studerande som inle är arbetstagare om den sluderande bor i glesbygd, arbelar i hemmel eller är handikappad.

En sådan begränsning i dessa regler kan vi inte accepiera. Det finns mänga korttidsutbildade även bland andra grupper som också behöver få del av den här satsningen, t. ex. hemarbetande, småföretagare, lant-


17


2 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 87-S8


 


Nr 87                 brukare och fiskare. Till skillnad frän herr Ringaby anser jag att det

Fredagen den      '"' väsentligt att de grupperna ges möjlighet att ta del av samhällels

19 mars 1976      utbildningssatsningar. Mänga av dessa människor måste, för att kunna

---------------    delta i studier, betala ersättare eller bekosta barntillsyn. Det finns ingen

Studiesociala      anledning att begränsa bidragen lill endast vissa grupper av befolkningen.

åtgärder               I proposilionen föreslås en höjning av limsiudiestödet från 18 kr. till

20 kr. Inlernatbidragel föreslås höjt från 70 kr. till 80 kr. per dag. Dessa höjningar har vi inget att invända emol. Däremol anser vi att tim- och dagstudieslöden pä samma säll som studiemedlen inom siudiesstödsys-temet borde vara indexreglerade och anknutna lill basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

I budgelpropositionen föreslås en utökning av antalet studiestöd frän 7 000 lill 8 650. Vi menar att det är en alldeles för liten ulbyggnad. Med den konstruktion som lagtexten har blir del mycket svårt för nya slu­derande att få del av vuxensludiestöden. Lagtexten säger nämligen att den som en gäng beviljats särskilt utbildningsslöd för viss utbildning och som fullföljer denna alllid skall ha företräde för fortsatt stöd. Eftersom antalet enterminskurser är relalivt litet innebär det att de ca 7 000 stöd som fördelals inför vårterminen 1976 kommer att vara intecknade även för höstterminen 1976 och kanske lill stor del även för vårterminen 1977. Det kan således bli näsian omöjligt att inför nästa läsår erbjuda till­kommande studerande del särskilda vuxensludieslödet. Rapporter från vuxenulbildningsnämnderna tyder också på att det redan i inlednings­skedet funnits en mycket stor efierfrågan på denna typ av studiestöd för längre studier. Och efterfrågan lorde inom del närmaste årel bli ännu större, när informationen om den här möjligheten har nått ut till fier människor.

Därför finns det starka skäl för att utöka antalet studiestöd väsentligt, vilket också centrala sludiemedelsnämnden föreslagit. Det kan emellertid vara svårt all nu överblicka hur mänga tillkommande sluderande som kan vara berättigade till studiestöd. Enligt vär uppfattning bör en mi-nimimälsättning vara att tillkommande sluderande i lika stor ulslräckning som under innevarande läsår skall kunna erhålla vuxensludiesiöd. Unge­fär 1 000 av dessa vuxensludiesiöd bör avse studerande inom högsko­lesektorn. Och vi menar all om del är nödvändigl för alt man skall nå målsättningen, bör ytterligare medel anvisas på lilläggssial.

Dessutom vill vi upprepa ett krav som vi slällde redan förra året. Re­geringen bör inför riksdagen redovisa en plan för den fortsatta utbygg­naden av vuxensludieslödet, såväl när del gäller tim- och dagsludiestöd som när det gäller anlalel särskilda vuxensludiesiöd. Vi menar att senasl i samband med 1977 års budgetproposition bör den här redovisningen inför riksdagen ske.

Behovet av vidareutbildning är särskilt storl för den äldre generationen,

eftersom den obligatoriska skola som fanns när dessa människor var

unga endast omfattade sex årsklasser. SVUX föreslog i sitt belänkande

18                    att åldersgränsen för rätt att erhålla studiestöd skulle sättas lill 60 år.


 


Riksdagen beslöt om en åldersgräns vid 45 år. Utskottet hänvisar nu till att frågan om åldersgräns skall behandlas av den siudiesociala ut­redningen, som enligt direkiiven skall överväga möjligheterna att höja den. Det är enligt vår uppfaltning inte tillräckligt. Den stora grupp män­niskor som i dag är över 45 är och skulle vilja utnyttja de nya tillfällena till studier bör ges den möjligheten omgående. De undanlagsbestäm­melser som finns täcker inte in det behov av studiestöd som denna grupp kan ha.

Herr lalman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 13, 15, 16, 18, 21 och 22 vid socialförsäkringsulskottets belänkande.

Riksdagens siudiesociala debatter brukar till stor del handla om stu­diemedelssystemet och dess konstruktion. I är är det inte så stor anledning att la upp en sådan debatt. Den i höstas tillsatta studiesociala utredningen har påböriat ell arbele med en allsidig och förutsättningslös ulredning av det siudiesociala systemet. Direktiven till utredningen ger också, efter den tolkning som socialförsäkringsuiskottet gjorde i höstas, möjlighet för utredningen att pröva dels frågan om anlalel stödformer, dels kon­struktionen av studiestödet på högskolenivå. I det avsnittet ingår även frågan om studielön. Dessutom innebär utskottets tolkning att en översyn av sjukförsäkringssystemet som cenlern begärde 1974 även skall ingå i utredningens arbete. Detta är en viktig sak. Det är klart otillfreds­ställande att en sä stor andel av de sluderande fortfarande slår utan för­säkringsskydd.

Det finns dock, herr talman, en fråga inom del studiesociala systemet som del är anledning att ta upp till debatt i dag, och det är bidragsdelens storlek. Riksdagen beslöt 1974 att bidragsdelen inom studiemedelssys­temet skulle höjas lill ungefär 2 000 kr. för en niomånadersperiod.

Bidragsdelen hade vid denna tidpunkt varit oförändrad sedan studie­
medelssystemet infördes. I samband med behandlingen av förslaget om
en höjning av bidragsdelens sloriek diskuterades också frågan om even­
tuell värdesäkring. Utskottets majoritet, som den gången bestod av cen­
terpartister och socialdemokrater, skrev följande: "Ulskotiet       vill

samtidigt underslryka angelägenheten av all bidragsdelen inom studie­medelssystemet - på samma säll som förmånerna inom sludiehjälpen - i fortsättningen blir föremål för mer regelbundna omprövningar och anpassad till förändringar i penningvärdet."

Det finns tvä skäl för all ha en bidragsdel. Den skall utgöra en allmän stimulans till studier. Den skall bidra till att hälla skuldsättningen nere och därmed medverka lill all hålla lillbaka den rädsla för skuldsältning som allljäml finns.

Man kan påverka förhållandena genom att höja studiebidraget eller genom att ytleriigare liberalisera äterbetalningsreglerna. Fördelen med den senare meloden är att den kan ulformas som en selektiv metod som i första hand är fördelaktig för dem som efter avslutad utbildning får en inte hög inkomst. Delta är dock en åtgärd pä läng sikt och En höjning av bidragsdelen ger däremot en omedelbar positiv effekl för den sluderande.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


19


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


I en molion föreslår cenlern en höjning av bidragsdelen med 180 kr. per år. Del innebär all bidragsdelen skulle bli 16,8 96, dvs. lika stor som efter höjningen 1974.

Cenlern har sett en sådan uppräkning som en nödvändig konsekvens av utskotlsmajoritetens skrivning den gängen. Regeringens förslag i bud­gelpropositionen om en oförändrad bidragsdel innebär att bidragsdelen sjunker till ca 14 96. Samlidigt har förbättringar föreslagits både inom studiehjälpen och för de vuxenstuderande. Del är klarl olillfredsslällande alt de studerande inom studiemedelssystemet dä inte ens tillförsäkras en bidragsdel av den storlek som riksdagen fastställde 1974. Jag konsta­terar också att socialdemokraterna i utskottet inte är beredda all följa upp 1974 års beslut genom all göra den här självklara uppräkningen.

Det krav som finns i en reservation av herr Ringaby m. fi. om en uppräkning av bidragsdelen lill 25 96 innebär självfallel ett slörre påslag på bidragsdelen - den skulle gå upp till ungefär 3 500 kr. - men del innebär också en kostnad för statsbudgeten med ca 150 miljoner. Del är ell påslag som vi inte har bedömt möjligl att göra i del nuvarande ekonomiska läget.

Jag ber med detta, herr talman, att få yrka bifall till reservalionen 6.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om samerna och deras möjlighel till utbildning.

Många samer har en ofullständig skolutbildning. De har inle pä ett fullgott sätt fält lära sig läsa och skriva sitt modersmål. I den äldre ge­nerationen är mänga dessutom halvspråkiga pä grund av den eftersatta modersmålsundervisningen och den allmänt låga grundutbildningen ock­så i majoritetsspråket.

Tillämpningen av reglerna för de olika formerna av vuxensludiesiöd får inte göras pä ett sådanl sätl all samerna ställs uianför. De är en befolkningsgrupp med ett stort vidareutbildningsbehov. Dä är del viktigt att deras speciella utbildningar - exempelvis i samiska och rennärings-administration - inte ställs uianför den satsning på vuxenutbildning som riksdagen beslutat om. Del är detta reservanterna har velal slå fast.

Jag ber all få yrka bifall också lill reservalionen 14.

Därmed, herr lalman, har jag motiverat och yrkat bifall till samtliga reservationer av centerns representanter i utskotlel.


 


20


Hen MOLIN (fp):

Herr lalman! Målsättningen för riksdagens beslut i siudiesociala frågor på senare tid har varit att alla vuxna sluderande skall få ekonomiska bidrag efter likartade regler. Detla är en naturlig och riklig målsättning, men den bör inle som konsekvens få alt det utgående stödet minskar, särskilt inte för grupper med en sådan social och studiemässig bakgrund att deras motivation för sludier är låg. 1 motionen 1198. som jag väckie under allmänna motionstiden, och i herr Hylländers reservation nr 23 lill detta utskottsbetänkande redovisas ett exempel på detla. Det gäller


 


personer med mycket ofullständig grundskoleutbildning, som inom den kommunala vuxenutbildningens ram fyller på sin skolgång upp lill grund­skolenivå. Dessa elever är ofla socialt svagt anpassade och har sällan fullföljt den obligatoriska skolgången. De har tidigare fåll utbildnings­bidrag, och det har funniis möjligheter att ge dem bl. a. hyresbidrag och särskilda bidrag. Därigenom har man i det enskilda fallet kunnal stimulera vuxna med en mycket låg skolutbildning all på det sättet komplettera sina kunskaper.

Propositionens förslag om ett särskill studiestöd för vuxna innebär för mänga av dessa elever elt lägre bidrag och därmed en mindre lockelse lill studier. Därför slår förslaget enligt min mening i strid med principerna om en särskild satsning inom vuxenutbildningens ram för lägulbildade. Varför skulle man inle för dessa personer kunna behålla del traditionella utbildningsbidraget i slället för att föra in dem under en mall, nämligen det nya studiestödet för grundläggande utbildning för vuxna? Jag tycker att detta är ett exempel på hur goda intentioner kan ge mindre goda resultat.

De senaste åren har del blivit alltmer uppenbart alt studiemedelssys­temet har påtagliga brisier och inte uppfyller de krav som bör ställas på ell effektivt studiestöd. Studiemedelssystemet erbjuder av alll att döma inte tillräckliga trygghetsgaraniier för att de sluderande skall väga dra på sig stora sludieskulder i en numera mycket osäker arbetsmark­nadssituation. Detta har säkerligen bidragii till den starkt minskade till­strömningen lill högre sludier. Del återspeglas också i att utnyttjande-graden har sjunkit kraftigt under senare år genom att alll fler studerande numera finansierar sina sludier på annal säll än genom studiemedel.

Också del utgående sludiemedelsbeloppet upplevs mänga gånger som otillräckligt för all kunna klara försöriningen och upprätthålla en rimlig slandard. Delvis är della resultatet av att dominerande utgiftsposter för sluderande som kostnader för mal och husrum har stigit betydligt snab­bare än studiemedelsbeloppet. Inflationens verkningar har varit mycket uppenbara också för den här gruppen. Ett stort antal sluderande tvingas därför alt förvärvsarbeta vid sidan av sina studier.

Elt huvudsyfte med 1964 års studiesociala reform var att undanröja ekonomiska och sociala hinder för högre utbildning. Del syftet har inle uppnåtts. Av undersökningar framgår all den soicala snedrekryteringen lill universitet och högskolor fortfarande är mycket markant och all stu­diemedelssystemet förmodligen inle haft någon nämnvärd rekryterings-utjämnande effekt. Enligt ulredningarna finns det tvärtom skäl att anta alt det tidigare systemet med naiurastipendier plus län hade större effekter än det nuvarande studiemedelssystemet när det gäller all stimulera lill studier och att utjämna olika förutsättningar i fråga om sludiebakgrund.

Jag vill, herr lalman, i delta sammanhang påminna om förra årets deball om högskolereformen, där det från folkpartihåll bestämt ströks under alt den effektivaste åtgärden för att underlätta för grupper med låg sludielradition att komma lill universitet och högskolor var förbätt-


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


21


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder

11


ringar inom det studiesociala systemet. Vi menade all de siudiesociala åtgärder som vidtogs i samband med U 68-reformen var myckel mar­ginella jämfört med vad vi har yrkat på, om man vill underlätta för t. ex. ungdomar från arbetarklassen all bedriva högre sludier.

Herr talman! Mot denna bakgrund är det självfallel bra all regeringen nu har tillsatt en studiesocial utredning, studieslödsutredningen, och alt denna nu genom sammansättning och direkliv kan arbeta med alla ak­tuella problem inom studiemedelssystemet. Folkparliels inställning i des­sa frågor är välkänd. Jag kan hänvisa till moiionerna 1751 år 1974 och 1214 år 1975. Vi har i år inte anselt oss behöva molionsvägen täcka in hela det studiesociala fältet, med lanke pä studieslödsutredningen. Våra huvudkrav är emellertid välkända. Jag skall i all korthet påminna om dem.

För del första vill vi återställa bidragsdelen inom studiemedelssystemet till 25 96 av tolalbeloppel. Därmed är inte sagt att man för all framtid skall binda sig för just den siffran. Men vär uppfattning är att realvärdet i stipendierna skall vara minsl 25 %. Mot den bakgrunden är det na­lurligtvis beklagligt att bidragsdelen successivt har minskat. Inflalionen drabbar ju också de studerande. Del måste dä vara en rimlig målsättning att höja bidraget så att det uppgår till minsl 25 96 av totalbeloppet.

Det här borde vara en särskild utmaning för det parti som på 1960-talet i samband med den studiesociala reformen energiskt argumenterade för s. k. studielön, nämligen det socialdemokratiska partiet.

Folkpartiets andra siudiesociala krav är en höjning av totalbeloppet till 75 96 av basbeloppet per lemin.

Vi vill för del tredje avskaffa makeprövningen och göra studiestödet oberoende av familjesituation och av makens/makans inkomsi eller för­mögenhet I en tid dä alla arbetar för en ökad jämställdhet mellan könen bör vi inte göra de sluderande ekonomiskt beroende av män, hustrur eller andra anhöriga.

Ett fiärde krav frän folkpartiets sida sedan gammall är att återbetal­ningsreglerna skall göras om så all de inle missgynnar de sluderande jämfört med andra låntagare. Vi har presenterat en modell som visar hur man med bibehållande av indexreglerade studiemedel kan skapa vet­tigare och rättvisare återbeialningsregler.

Dessa problem får nu studiestödsutredningen i huvudsak uppehålla sig vid.

I del betänkande frän socialförsäkringsutskotlet som vi nu diskuterar berörs emellertid några av dessa punkler. Det gäller bidragsdelens storlek och makeprövningen, som tas upp i reservationen 10. Jag kan på folkpartigruppens vägnar ansluta mig lill reservalionen 5 som anger den långsiktiga målsättningen för bidragsdelen - 25 96 - men som inte in­nehåller några krav pä konkreta förbäliringar i nuläget och som heller inte anvisar några medel för det ändamålet.

Jag kan också på folkpartigruppens vägnar ge mitt stöd ät reserva­lionen 6 om en höjning av bidragsdelen frän den 1 juli varigenom bidraget


 


kommer att uppgå till ca 17 96 av det totala beloppet. Detla är i och för sig ett ganska litel steg både i förhållande till de 25 96 som vi har varil anhängare av och naturligtvis i förhällande lill de 100 96 som siu-dielönsanhängarna i del socialdemokratiska partiet för tio är sedan ul­lovade. Men jag lycker samlidigt att all logik kräver all om man har grundmålsältningen att uppnå åtminstone 25 96 i bidragsandel, dä måste man ge sitt stöd ål en reservation som innebär en höjning i riktning mot det målet. När ett yrkande från centerpariiel i reservationen 6 nu föreligger finner vi det alltså konsekvent att stödja det. Ett uteblivet stöd för den reservationen skulle ju leda lill en av inflationen bestämd automatisk minskning av realvärdet av bidragsdelen.

Jag har med dessa ord velal motivera folkpartiels anslutning i före­liggande situation till reservationerna 5 och 6.

Herr talman! Till sist några ord om det särskilda vuxenstudiestödets framtida utformning. Vi anser från folkpartiets sida att detta bör vär-desäkras genom alt anknytas till basbeloppet i den allmänna försäkringen. Det ligger i linje med yrkanden som vi har t. ex. när del gäller index­reglering av de allmänna barnbidragen. Vi anser vidare alt det totala antalet personer som skall kunna få detta stöd bör utökas i enlighet med ambitionerna inom vuxenutbildningen, och vi tycker all 15 000 stöd, varav 1 500 inom högskoleutbildning, är en rimlig målsättning för om­fattningen av vuxenstudiestödet.

Med delta, herr lalman, ber jag all få yrka bifall till reservationerna 5, 6, 10, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 20, 22 och 23.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


I detta anförande instämde herr Hylländer (fp).


Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Expansionen på utbildningens område har varit markant under de senaste årtiondena. Allt fler människor och nya grupper har beretts tillfälle till studier. Men det är mer ekonomiska intressen som styrt denna utveckling än omtanke om individens egen utveckling. I elt alltmer teknologiserat och specialiserat samhälle ställs ökade krav på arbetskraften i tekniskt kunnande. Utbildning är fortfarande främst en fråga om reproduktion av arbetskraft till näringslivet.

Utbildning kan ses inle bara som en rättighet i dagens samhälle utan även som en skyldighet, ett tvång för all man skall kunna hävda sig pä arbetsmarknaden. Samtidigt ger i dagens arbetsmarknadsläge utbild­ning i sig ingen garanti för all få stadigvarande och meningsfullt arbete.

Trots att alll fler människor, framför allt unga människor, nu åtmin­stone i teorin ges möjlighet till ökad utbildning är den sociala snedre­kryteringen lill framför allt den högre utbildningen lika stor.

Här spelar naluriiglvis förhållandena i den grundläggande ulbildningen - grundskolan och gymnasieskolan - en viktig roll och måste särskill beaktas. Den traditionella uppdelningen mellan teoretisk och praktisk undervisning måste brytas, samtidigt som krafliga ålgärder krävs för alt


23


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder

24


förändra skolsystemels socialt skiktande roll.

Allt färre av de ungdomar som böriar på högskolor efter gymnasiet kommer frän arbetarhem. Olikheterna i studieinriktning mellan ungdo­mar frän olika sociala grupper böriar redan vid grundskolans linjeval och fortsätter sedan i gymnasiet och den högre undervisningen. Alltså redan vid grundskolans linjeval påverkar barnens sociala bakgrund stu­dieinriktningen. Över 80 % av s. k. akademikerbarn söker sig till 3- och 4-äriga linjer. För arbetarbarnen är molsvarande siffra 27 %. Bara 10 96 av arbetarbarnen fortsätter sedan till högskolor. Molsvarande siffra för barn i akademikerfamiljer är omkring 80 96. Inte heller det vidgade tillträdet för sluderande med s. k. yrkeslivserfarenhet till högskolor har inneburit nägon social utjämning. 75 96 av dem med fem års yrkes­livserfarenhet som skrev in sig vid Lunds universitet utgjordes av lärare och Ijänslemän, och bara 11   % lillhörde kalegorin arbeiare.

En av de vikligasie orsakerna lill den sociala snedrekryleringen är den ekonomiska silualionen för de sluderande. Della gäller för de grupper som nu är hänvisade lill sludielän eller förvärvsarbeie för all kunna fi­nansiera sina sludier och slörre delen av dem som önskar och behöver sludera vid vuxen ålder. Det nuvarande studiesociala syslemel måste, menar vpk, i grunden förändras från ell lånesystem lill elt lönesystem. Studielön bör införas för alla studerande över 16 år. Införande av studielön skulle bidra lill att problemet med den sociala snedrekryteringen skulle kunna lösas. I avvaktan pä att frågan om studielön utreds och föihopp-ningsvis på studielönens införande finns det vissa åtgärder som ome­delbart kan och måste genomföras inom det nuvarande siudiefinansie-ringssystemei.

Ursprungligen utgjorde studiemedlens bidragsdel 25 % av totalbelop­pet. Bidragsdelen har inte varil indexreglerad, och detta har medfört att bidragsdelen ständigt har minskat och nu är nere på 14 96. Vpk föreslår en uppjustering av bidragsdelen till ursprungliga 25 96 och all den vär-debesländigas.

Genom en successiv höjning av bidragsdelen kan studielön införas.

Det har från statsmakternas sida framförts önskemål om en bredare social rekrytering till högre utbildning. Varför då inte tillmötesgå kravet om en uppjustering av bidragsdelen så att ungdomar frän hem med svag ekonomi får möjlighet lill studier? Helt naturligt har just dessa ungdomar stora betänkligheter mot den stora skuldbörda som en högre utbildning medför. Jag släller frågan givelvis i första hand lill socialdemokralerna.

Studiemedel utgår med maximall 140 96 av basbeloppel. Och della maximibelopp har ulgjort samma andel av basbeloppel allisedan den siu­diesociala reformen år 1964. De sluderande har irois indexregleringen fäll vidkännas en slandardförsämring framför allt under senare år. För att tillförsäkra de studerande en rimlig standard bör studiemedlen höjas lill 160 % av basbeloppel.

Rent principiellt måste det anses oriktigt att en persons räll till stu­diemedel är beroende av makens eventuella inkomsier. Del kan vis-


 


serligen hävdas au samhället inle bör ge stöd ät familjer som har goda inkomster, men i modern lagstifining strävar man i nästan alla andra sammanhang efter att behandla varie individ som elt självständigt eko­nomiskt subjekt. Konsekvensen bjuder då all samma synsätt lillämpas vid tilldelning av studiemedel. Nuvarande regler medför i många fall ell så starkt beroendeförhållande mellan den sluderande maken eller ma­kan och den som förvärvsarbetar all ett direkl hinder för den enskildes valfrihet kan uppkomma. Rätten all studera skall inte vara beroende av makes eller makas benägenhet att ekonomiskt medverka till studier. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår all make/maka-prövningen slo­pas.

Staten bör ta ett växande ansvar för kosinaderna för barnen. Det gäller även för studerande med barn. Ett slorl studiehinder för den vuxne som hunnit bilda familj och fått underhällsskyldighet mot barn är givetvis försöriningen. Barntilläggen är återbetalningspliktiga och behovsprövade. Sludieskulderna för sluderande med barn stiger snabbi och försvårar fort­satt utbildning. Vänsterpariiet kommunisterna föreslår därför alt barn-tilläggen ulgår i form av icke ålerbelalningsplikliga sludiemedel.

Beiräffande konkrela ändringar inom siudiehjälpssyslemei är del be-lydelsefulll au inackorderingstillägget ulgår med hänsyn lill fakliska kost­nader för inackordering. Vpk föreslår 250 kr/män. Vpk anser också att inkomstgränserna för föräldrarnas inkomsi, för erhållande av del in­komstprövade tillägget, bör höjas lill all motsvara 35 000 kr. och be­träffande det behovsprövade tillägget 42 000 kr.

Del är angelägel alt vuxenutbildningen och problematiken kring denna ges en mer central roll inom utbildningspolitiken. Utbildningsklyftorna är slora i dagens samhälle. En ökad satsning på vuxenutbildning är därför nödvändig. De försök som gjorts för alt stimulera lill vuxenutbildning har varit helt otillräckliga och rekryteringen lill vuxenutbildningen har visat samma sociala snedfördelning som gällt för högskoleutbildning.

Från de vuxnas utgångspunkt har studiemedelssystemet flera brisier. som ofta blir ett direkt hinder för dem alt delta i mera omfallande ut­bildning. Dels är studiestödet inte tillräckligt stort, dels är återbetalningen alltför betungande för de vuxenstuderande. För au ge reella möjligheler för äldre människor att delta i vuxenutbildning måste ekonomiska ga­rantier för della skapas. Del är enligi vpk:s mening nödvändigl all åt­minstone studiestödet utgår som bidrag. Dessutom måste åldersgränsen för erhållande av del särskilda slödet höjas lill 60 år. Del kan nämnas alt år 1980 kommer bara 5 96 av åldersgruppen 45-64 år att ha mer än 9-årig utbildning. Näsian samtliga över 45 år kommer alltså att vara i behov av utbildning, renl principiellt sell.

Det är också viktigt alt antalet studiestöd ökas. Vpk kommer att rösta för den reservation som kräver detta.

För att finansiera de förslag som vpk ställer, det må gälla fler daghem, en annan bostadspolitik eller del som riksdagen i dag debatterar - ut­bildningspolitiken och den därmed sammanhängande studiefinansiering-


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


25


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


en - så krävs en helt annan ekonomisk politik. Vi är medvetna om delta. Genom en samlad planekonomi kan både sociala och utbildnings-politiska reformer kosinadstäckas. För alt den ekonomiska poliliken skall kunna komma ur konjunkturväxlingarnas ekorrhjul och de långsikliga stagnalionsiendenserna måsie själva grunden för den ekonomiska po­liliken angripas.

Från vänsterparliel kommunisternas sida har vi rest krav pä en helt annan ekonomisk fördelningspolitik som ställer sig på lönarbelarnas sida.Vänsterpartiet kommunisterna har t. ex. föreslagit en skärpning av kapitalbeskattningen. Vänsterpartiet kommunisierna är starkt kritiskt mot nuvarande avdragsregler, vilka innebär slora fördelar för de stora förmögenhetsägarna. Vänsterparliel kommunisierna föreslår vidare en nedprutning av anslaget till del militära försvaret. Vänsierpartiel kom­munisterna har också protesterat mot gåvor och subvenlioner som ges ål förelag.

När del gäller finansieringen av bl. a. de siudiesociala reformer som vänsierpartiel kommunisierna föreslår så vill jag påslå all del finns eko-nomiskl underlag för reformerna. Det gäller bara all fördelningspolitiskt prioriiera dem. Hos övriga parlier finns ingen vilja att bryta det nuvarande ekonomiska systemet lill förmän för en socialistisk planhushållning, där reformer av olika slag inte behöver slå ut varandra i brist på resurser.

Med detla, herr talman, yrkar jag bifall lill reservalionerna 1, 3, 4, 5, 7, 8, II, 13, 14, 19 och 24.


 


26


Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Ell av de grundläggande målen för samhällets utbild­ningspolitik under de senasle årtiondena har varit all successivi förändra olika skolformer för alt komma till rätta med kvarstående orättvisor inom utbildningsväsendet. De ulbildningspolitiska besluien har därför inriklats på att alla barn och ungdomar skall ges samma reella möjligheler lill uibildning oberoende av sociala, ekonomiska och geografiska förhållan­den. Reformerna har således syftai lill all skapa slörsla möjliga rättvisa i utbildningshänseende mellan olika medborgargrupper. De siudiesociala ålgärderna utgör ett av de viktigaste instrumenten för all eliminera eller åtminstone mildra sådana faktorer av ekonomisk art som inle borde fä påverka ungdomars val av utbildning. Tonvikten vid det siudiesociala stödet har därför lagls på åtgärder som syftar till all bredda rekryteringen till olika studievägar.

Genom beslut av 1975 års riksdag infördes en ny siudieslödsform, vuxenstudiestödet. Reformen har i huvudsakliga delar trätt i kraft den I januari i år. Den har alltså endasl varii i bruk ivå och en halv månader, varför del hell nalurligl är för lidigi all dra några slulsalser av den. Avsiklen med vuxenulbildningsreformen är i förslå hand all försöka ul­jämna skillnaderna i utbildning såväl mellan de vuxna inbördes som mellan generationerna. Reformen skall göra det möjligt för vuxna alt i efterhand kompensera bristerna i en tidigare utbildning. Vuxensludie-


 


reformen har också motlagils positivi ule" i landel. Många människor ulnytljar den här möjlighelen som ges au förbättra sin ungdomsutbild­ning.

All reformverksamhet i samhällel slyrs helt nalurligl av de ekonomiska resurserna. Efterhand som samhällsekonomin medger del kan man bygga ul och finslipa de olika reformerna. I årels proposilion sker del en del väsenlliga förändringar.

För särskill vuxenstudiestöd, dvs. det nya stödet för längre studier, uppräknas anslaget lill 148 milj. kr. för näsla budgetår, vilket gör del möjligt att öka antalet stöd. Beräknal efter det antal heltidsstuderande som skulle kunna få stödet för ett års studier bör ulrymme finnas för ca 8 650 årsplatser jämfört med f n. ca 7 000. 1 fråga om timsludieslöden föreslås en kraftig ulbyggnad lill 20 000 timsiudieslöd om 35 timmar. Del förordas dessutom en höjning av ersättningen per timme från 18 till 20 kr. Även dagsiudieslödens antal ökas lill 9 500. Inlernaibidragel räknas upp från 70 lill 80 kr. per dag.

En annan nyhel i är är förslagei om ell särskill ålerbetalningsfrill stu­diestöd till deltagare i nuvarande undervisning pä grundskolenivå för ungdomar och vuxna som fått ofullständig eller ingen undervisning. Den här reformen föranmäldes redan i fjol i samband med propositionen om vidgad vuxenutbildning.

Stödet är utformat så all del lätt skall kunna anpassas lill en eventuell framtida förändring av den grundläggande utbildningen för vuxna. För dem som fyllt 20 år skall stödet alltid utgå i form av timersättning under högst 25 limmar per vecka och högsl det anlal limmar som motsvarar 40 veckors hellidsundervisning. En yllerligare förutsättning är all den sluderande deltagit i studier minst 5 timmar per vecka. För den som förlorat arbeisinkomsi, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd genom att della i undervisningen skall ersällningen beräknas till 18 kr. per timme, medan den som har hemarbete som hu­vudsaklig sysselsällning bör få ett stöd om 8 kr. per limme. Ulskoltet kan i allt väsentligt ansluta sig till de förbättringar som nu sker av vux­enstudiestödet.

Herr Ringaby fann del något egendomligt med ett så stort anlal re­servalioner, 24 stycken, specielll mot bakgrund av all man har tillsatt den studiesociala utredningen. Systemet är brislfälligl, säger herr Ringa­by. Del är inle bra och man vill inte vänta.

Del är ett märkligt resonemang. De borgerliga partierna har ju själva krävt en översyn av hela sludiemedelssyslemei. Man silier med i ul­redningen. Nu nonchalerar man utredningsarbelet på della sätt. Jag släller frågan: Är innebörden i delta alt ulredningen skall läggas ned, eller vilken inslällning har moderaierna lill det fortsatta utredningsarbetet?

Vid utskottets belänkande finns som sagt fogat ell siort antal reser­vationer, som i stort sell innebär att man "plussar pä" här och var i systemet - ett känt förfaringssätt från oppositionens sida.

Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisierna föreslår i reservatio-


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


11


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder

28


nen 13 all åldersgränsen för del särskilda vuxensludieslödet flyttas från 45 lill 60 år. Vi bör då komma ihåg all åldersgränsen är densamma som gäller vid lilldelningen av vanliga sludiemedel. Frågan om en höjning av gränsen berörs i direkiiven lill den nya siudiesiödsulredningen. De-parlemenlschefen erinrar också om all den nuvarande åldersgränsen lill-lämpas förhållandevis generöst och menar att utredningen bör ha som sin uppgift all överväga SVUX förslag om alt höja den övre gränsen. Utskottet förutsätter att åldersgränsen såväl för studiemedel som för del särskilda vuxensludieslödet kommer att prövas av ulredningen och all man bör invänta förslag därifrån.

När det gäller slödet till samerna - det las upp i reservationen 14 - är kvalifikationsgrunderna desamma för samerna som för övriga med­borgare. 1 den mån en same arbetat med renskötsel i minsl fyra år och hans inkomsier inte medfört all han tillgodoräknats ATP-poäng har han ändå möjlighet alt få det särskilda vuxensludieslödet sä snart han under dessa år haft nägon inkomst av förvärvsarbete och hans verksamhel varil av sådan omfattning att den moisvaraLvad som hade krävts för ATP-poäng. I socialförsäkringssammanhang'4)edöms de som utför arbele som renskötare i sameby som arbetstagare och han bör liksom andra arbets­tagare kunna komma i fråga för såväl tim- som dagsludiestöd.

Frågor om stöd ät samernas språk och kultur har helt nyligen övervägts av sameulredningen, som bl. a. förutsätter alt länens vuxenutbildnings-nämnder vid behandling av ansökan om studiestöd särskill uppmärk­sammar samernas behov av stöd.

Utskottet vill såväl när del gäller urvalet av sökande till stöd vid både längre och kortare sludier som när det gäller bedömningen av vilka stu­diecirklar och ämneskurser som skall berättiga till stöd betona angelä­genheten av att stor hänsyn las till samernas utbildningsbehov, eftersom det inom denna grupp finns många personer med ofullständig skolut­bildning.

Frågan om en utvidgning av kretsen korttidssiudieslödsberätiigade till andra än arbetstagare prövades ingående i fjol i samband med att riks­dagen tog förslaget i dess helhet. I enlighet med vad som framfördes av FÖVUX skulle företräde ges ål studerande med särskill svåra ar­betsförhållanden. Med hänsyn därtill och lill alt i inledningsskedet efter­frågan på studiestöd förväntades komma att väsentligt överstiga lillgäng­liga medel kunde utskottet inte förorda en utvidgning av kretsen bi-dragsberätiigade. I det sammanhanget erinrade utskottet också om att internaibidraget kunde utgå till vissa andra grupper, som ej var arbets­tagare men bedömdes ha särskilda svårigheter att eljest erhålla utbildning. Hil hör personer som bor i glesbygd, arbelar i hemmel eller är han­dikappade.

Reglerna om studiestöd till vuxna har, som jag lidigare sagl, ännu varil i kraft så kort lid alt underlag för en ändrad bedömning av frågan om vilka som skall få del av kortlidssiudieslödet saknas. Ulskoltet vid­håller därför sin tidigare uttalade uppfattning, vilken i fjol också biträddes


 


av riksdagen.

Krav på en värdesäkring av studiestöden återkommer i är frän cen­terpartiet och folkpartiet. Socialförsäkringsutskotlet avstyrkte sädana för­slag i fiol, eftersom utskottet ansåg sig kunna förutsätta att stödbeloppen fortlöpande blev föremål för prövning. Proposilionens förslag i år om höjningar stöder del uttalandet. Beloppen för tim- och dagstudiestöden är avvägda så att de ger en skälig kompensation för inkomstbortfall och omkostnader i samband med studierna.

Frågan om en generell studielön återkommer i år från vpk även när del gäller vuxensludiesiödsreformen. Vpk har i många år kämpat för ulredning av frågan om studielön. I Qol vann man gehör för sitt krav, och studieslödsutredningen fick i uppdrag att titta på den här frågan. Jag tycker att vpk nu bör avvakta förslag frän utredningen. Jag vill också peka pä att bidragsdelen inom vuxenutbildningen är betydligt högre än det som ges inom del nuvarande studiemedelssystemet.

Det finns även i år borgerliga reservationer beiräffande vuxenstudie-slödels omfattning och fortsatta utbyggnad. Miiienpartierna menar tyd­ligen att stödet har en alltför ringa omfattning. Utskottet påpekade i fjol att en jämförelse mellan det anlal slöd SVUX föreslagit och det antal som föreslogs i propositionen inle var rättvisande, eftersom bi­dragsdelen i regeringens förslag beräknats avsevärt generösare och där­med blir mer kosinadskrävande. Utskottet, som förutsätter att vuxen­sludieslödet byggs ut efter hand som ekonomin medger det och med beaktande av efterfrågan, biträder regeringens förslag beiräffande om­fattningen av stödet. Med hänsyn lill att behovel av vuxenstudiestöd är störst bland personer med låg utbildning har utskottet, i likhet med föregående är, inte heller nu något att erinra mot att stöden företrädesvis utgår för sludier pä grundskole- och gymnasienivå, medan de på hög­skolenivå t. v. förbehålls dem som genomgår yrkesieknisk högskoleut­bildning.

Som jag tidigare anfört är studiesociall stöd lill dem som deltar i grund­läggande utbildning för vuxna nylt för året. Frågan har provisoriskt lösts så alt ulbildningsbidrag kunnat utgå i vissa fall. Utskottet finner det därför tillfredsställande au frågan om ekonomiskt slöd lill denna grupp nu lösts.

Enligt utskollets mening är del principiellt rikiigi au stödet till en utbildning av det här slaget ges i form av studiestöd och inte i form av ulbildningsbidrag vid arbelsmarknadsulbildning, som föreslås i re­servalionen 23 från folkpartiet. Fp yrkar, mot bakgrund av en motion från herr Molin, avslag på propositionens förslag i den här delen. Fp säger också att del rent ekonomiskt är en försämring mot tidigare, då man i vissa fall kunde erhålla utbildningsbidrag. Ulskotiet finner att det här förslaget för gruppen studerande som helhel innebär en väsenllig förbältring av de ekonomiska villkoren. Det högsta belopp som kan utgå per vecka och som avser 25 timmars undervisning, ligger på samma nivå som del belopp som kan utgå för fem dagars inkomstbortfall vid


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


29


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


arbetsmarknadsutbildning för den som inte är arbetslösheisförsäkrad. Detta måste enligt utskollets mening vara en skälig kompensation.

Med detta, herr lalman, har jag ganska ingående behandlat de olika delfrågorna i betänkandet. Jag har i mill anförande enbart hållit mig till vuxensludieslödet och därmed besvarat reservalionerna 13-23. Herr Nilsson i Norrköping förelräder utskolismajorileten när det gäller den övriga delen av betänkandet. Jag vill ändå yrka bifall till socialförsäk­ringsulskoltets hemställan i dess helhet i betänkandet nr 23.


 


30


Fröken ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Nilsson i Kristianstad sade att del är för lidigi att dra några slutsatser, eftersom vuxensludieslödet har varil i kraft sä pass kort lid. Alt att utestänga vissa grupper frän möjligheterna till tim- och dagsludiestöd är dock enligt vär uppfattning lika felaktigt i dag som del var när riksdagsbeslutet fattades för drygt ett är sedan. Herr Nilsson har inte givit några skäl för att t. ex. kategorierna hemarbetande, små­företagare, lantbrukare och fiskare skall stå utanför denna möjlighet, trots att det just bland dessa grupper finns elt storl antal korttidsutbildade.

Herr Nilsson sade heller ingenting om varför man väljer au hälla nere antalet sludieslödsrum för längre sludier. Vi vet från vuxenstudienämn­dernas rapporter all denna stödform har varit mycket efterfrågad. Ändå föresläs ett mycket litet påslag på den studieslödsformen medan man däremol räknar upp antalet tim- och dagsludieslödsrum enligt den plan som SVUX föreslog.

Det kan vidare finnas vissa skäl för åldersgränsen i studiemedelssys­temet, men att ha en sådan i ell system som är specielll uppbyggt för att underlätta för vuxna människor att sludera lycker jag är ganska obe­gripligt, och där bör'den därför omedelbart las bort.

När del gäller samerna har reservanter anseii del nödvändigl att kom­plettera utskotlsmajoritetens skrivning med ett klart ställningstagande från riksdagen om alt samerna tillförsäkras räll till studiestöd även för sina specifika utbildningar.

Herr MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! När det gäller det särskilda studiestödet för grundläggande utbildning för vuxna sade utskottets talesman att del nya systemet in­nebär en förbättring för studerandegruppen som helhet, och det är riktigt. Men vad som framhållits bl. a. i reservalionen 23 av herr Hylländer är alt för dem som har en särskill ofullständig grundskoleutbildning och en särskilt låg studiemotivation och som dessutom ofta är socialt miss­anpassade innebär detta system en försämring. Jag menar att det är all­varligt om man inför ett system som visserligen för de flesta innebär en förbättring men som medför en försämring för dem som har elt särskilt stort behov av all få vuxenutbildning därför au deras grundutbildning är så dålig. Della har utskottets talesman inle bestritt.


 


Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Nilsson i Kristianstad sade all vpk efter många ärs krav på studielön nu har fåll igenom önskemålet all frågan om stu­dielön skall utredas i den siudiesociala ulredningen. Men del är ju en viss skillnad mellan alt fä en fråga utredd och att få ell uttalande från riksdagen i samma fråga. Vi ser del förstås som positivt att sludielö-nefrågan nu äntligen utreds, men del innebär ju ingen garanli för au studielön kommer att införas.

Vi menar att det studiefinansieringssystem som finns i dag inte till­godoser rimliga rättvisekrav. Vi vet också att det finns undersökningar som visar att bara en av tio-ungdomar från socialgrupp 3 går till hög­skoleutbildning mot åtta av tio från socialgrupp 1. Del väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala reform var all bryta den sociala snedrekry­leringen lill högre utbildning, och det har alltså ännu inte kunnat för­verkligas.

Vänsterpartiet kommunisternas förslag är att man skall införa studielön för att kunna bryta den sociala snedrekryteringen. Detta är ju ett gammalt krav även frän socialdemokraterna. Jag har många gånger lidigare ställl frågan, som jag kanske kan få svar pä i dag: Varför har man frångått det kravet?

Frågan om hur en studielön skulle påverka andra ekonomiskt eftersatta gruppers vilja att studera och vilken effekl en studielön skulle kunna fä pä vuxenutbildningen har heller aldrig utretts eller ens diskuterats. Jag skulle tro all en studielön inle minst för dessa grupper skulle få en belydande effekl på den sociala snedrekrytering som vi ser även där.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


 


Herr NILSSON i Kristianstad (s) kort genmäle:

Herr talman! Snedrekryteringen lill högre utbildning är ett problem. Visseriigen går i dag betydligt fiera ungdomar från arbetarhem än lidigare till högre studier, men den sociala snedrekryteringen är ändå ell problem. Jag tror inle att det alla gånger är av ekonomiska skäl som man inte vill studera vidare, ulan del beror på ett gammalt mönster som finns kvar i samhället men som nu måste brytas.

Införandet av studielön är naluriiglvis en oerhört kosinadskrävande reform, men del finns med i den studiesociala uiredningens direkliv. Jag lycker all den hör hemma där. Eftersom del är en så stor sak sä måste den övervägas i elt utredningssammanhang.

Fröken Rogestam frågade varför man inte har räknat upp stöden och varför man inte har vidgat kretsen av bidragsberäiiigade. Det handlar ändå här om en prioritering som mycket ofta måste göras i samhället med hänsyn lill de ekonomiska resurserna. De borgerliga partierna gör det ytterst bekvämt för sig genom att bara plussa på här och var - de lar alltså inle hänsyn lill den ekonomiska verkligheten. Vi har satt i verket en fin reform, som har mottagits posilivt, och efter hand fär vi naluriiglvis bygga ut den. Jusl nu ges företräde ät personer med särskilt svåra arbetsförhållanden. Vi tycker all man bör starta där och sedan


31


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


bygga ul reformen.

Beträffande det nya slödel som herr Molin lalade om vill jag säga all man måste se lill gruppen i dess helhet. Jag tycker att stödet ger en skälig kompensation när man läser - 450 kr. per vecka är ändå elt ganska hyggligt studiestöd.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Nilsson i Kristianstad säger alt rekryteringen till högre utbildning är ett problem, och det är det förvisso. Men han säger också alt betydligt fier ungdomar ur arbetarklassen i dag går lill högre utbildning än lidigare. Men delta är fel, herr Nilsson! Del sade jag också i mill inledningsanförande. Det är i slället allt färre av de ungdomar som börjar på högskolor efter gymnasiet som kommer frän arbetarhem. Sä sent som för 14 dagar sedan kom det ett meddelande från statistiska centralbyrån som påvisade detta. Där heter del alt bara 10 96 av arbe­tarbarnen fortsätter till högskolor, medan motsvarande siffra för barn ur akademikerfamiljer är 80 96.

Det som herr Nilsson tror och hoppas på är alltså fel, och del är därför vi behöver ett uttalande om en studielön.

Fröken ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! Avsikten med att införa ell specielll studiestöd för vuxna var bl. a. att ge människor med kort utbildning möjlighel all komplettera den och läsa vidare. Slora grupper av småföretagare, lantbrukare och fiskare med kort utbildning finns bl. a. i glesbygdsområdena. Vi har också grupper av korttidsutbildade bland de hemarbetande, som genom kon­struktionen av reglerna för vuxensludieslödet stängs ute från möjlighelen att få lim- och dagsludiestöd. Det vi protesterar emot, herr Nilsson i Kristianstad, är att vissa grupper utestängs.

Sedan är givetvis jag också medveten om all man måste prioritera, men vad jag frågade om gällde satsningen pä ytterligare studiestöd för längre sludier. De rapporter som har kommit in frän vuxenutbildnings­nämnderna visar att den slora efierfrågan har gällt den formen av stu­diestöd, medan del inle alls har varit samma slora efierfrågan pä tim-och dagstudiestödet.


 


32


Herr NILSSON i Kristianstad (s) kort genmäle:

Herr lalman! Snedrekryteringen lill den högre utbildningen beror inte helt på ekonomiska skäl, ulan framför allt pä ett gammalt mönster i samhället som måste brytas. I dag finns det goda ekonomiska möjligheler för dem som vill sludera vidare. Jag tror alt man delvis får angripa sned­rekryteringen från andra utgångspunkter än de som anförts här.

Till fröken Rogestam vill jag säga all del i och för sig är riktigt all vissa grupper stängs ule. Men det är väl många reformer som är riklade. Man måste ju prioritera och se till del mesl angelägna. Det görs i den här reformen. Sedan får man efter hand bygga ut den för andra grupper.


 


Herr förste vice talmannen anmälde att fru Lantz anhållit all till pro­tokollet fä antecknat att hon inte ägde rätt till ytleriigare replik.

Hen NILSSON i Norrköping (s):

Herr talman! I socialförsäkringsutskottets betänkande nr 23 föreslås förbättringar av del siudiesociala syslemel.

Inom studiehjälpssystemet föreslås en höjning av resetilläggel. Vidare höjs inackorderingstillägget från 170 kr. till 190 kr. per månad. Rätlen lill fria hemresor som är knuten till inackorderingstillägget ändras, sä att alla inackorderade elever som bor pä ett avstånd inom 25 mil från skolan får räu till en hemresa per vecka.

Det behovsprövade tillägget inom studiehjälpen höjs frän 110 kr. till 130 kr. per månad samtidigt som inkomstgränsen justeras uppåt. Enligt gällande regler fär återbelalningspliktiga studiemedel beviljas lill yngre elever i gymnasial utbildning med ett belopp på högst 4 000 kr. per läsår. Nu föreslås en höjning av detta belopp till 4 200 kr.

De förbättringar som nu föresläs bör ses mot bakgrunden av att riks­dagen 1974 och 1975 beslulade om flera betydelsefulla studiesociala re­former.

År 1974 beslutade riksdagen dessutom pä förslag av utskottet - herr Nilsson i Kristianstad var inne på detta nyss - att göra en förutsättningslös och allsidig utredning av det studiesociala systemet. Kritiken mot del nuvarande systemet har bl. a. gäll ul på att det är komplicerat och svår­överskådligt. Det är därför rimligl att kostnadskrävande och tekniskt svårbestämda förslag nu behandlas av den sittande utredningen. Fröken Rogestam har i debatten slutit upp bakom den tanken, medan herr Ringa­by förmodligen av taktiska skäl har vall att profilera sig i ett läge när han vet att del är nödvändigt med ett utredningsarbete.

I reservationen 1 av herr Olsson i Stockholm föreslås en höjning av inackorderingstillägget till 250 kr. Vidare föreslås att det inkomstprövade tillägget höjs till 150 kr. i månaden och att inkomslgränserna för detta och för del behovsprövade tillägget höjs till 35 000 resp. 42 000 kr. I reservationen föresläs också en sänkning lill 16 är för inkomstprövat tillägg.

Dä studieslödsutredningen har till uppgift alt förutsättningslöst pröva utformningen av studiestödet till elever på gymnasial nivå kan inle ut­skottet tillstyrka förbättringar av inackorderingstillägget eller det behovs­prövade tillägget ulöver förslaget i proposilionen.

När det gäller del inkomstprövade tillägget anser inle utskottet det motiverat all ändra reglerna. Den nuvarande kopplingen mellan in­komstgränsen vid behovsprövade stödformer och reglerna för statliga bostadstillägg bör bibehållas, som det framgår av utskottets betänkande.

I reservalionen 2, som moderaterna står bakom, föreslås att studie­slödsutredningen skall få i uppdrag att skyndsamt komma med förslag om provisoriska förbättringar av studiestödet till ungdomar mellan 18 och 20 år pä gymnasial nivå.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


33


3 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 87-88


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder

34


Gränsdragningen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemen är en av de frågor som studieslödsutredningen skall analysera. Utredningen lär, enligt vad utskottet erfarit, vara sysselsatt med de frågor som tas upp i reservationen, och utskotlel finner därför inte anledning att till­styrka moiionerna 742 och 744.

Vpk vill i reservationen 3 att maximibeloppet för studiemedel höjs till 160 % av basbeloppet. Riksdagen beslulade 1974 och 1975 att avvisa sädana förslag, bl. a. av statsfinansiella skäl. Vpk-förslaget kosiar san­nolikt omkring 100 milj. kr., och frågan bör därför övervägas inom ut­redningen.

I reservationen 4 av herr Olsson i Stockholm föreslås att återbelal-ningsskyldigheten för barntillägg slopas. Att låta barntilläggen ulgå i form av bidrag innebär att sluderande gynnas i förhällande lill andra grupper pä elt sätt som inte kan motiveras.

I reservationen 5 föreslär moderaterna och vänsterpartiet kommunis­terna en uppräkning av bidragsdelen till 25 % av studiemedlen och en värdesäkring av bidraget.

Centerpartiet vill i reservationen 6 uppjustera bidragsdelen med 180 kr. per läsår. I reservationen 7 förordar vpk en planmässig höjning av bidragsdelen, och samma parti föreslår i reservalionen 8 all studielön skall införas för alla studerande över 16 år.

Jag kan kommentera reservationerna 5-8 i ett sammanhang.

En höjning av bidragsdelen lill 25 96 av studiemedlen kostar 100 milj. kr., och ulskotiet avstyrker en höjning pä detta område av statsfinansiella skäl. När det gäller värdesäkring står utskottet kvar vid den tidigare uppfattningen, all studiebidragets nivå skall vara beroende av särskilda riksdagsbeslut, då regering och riksdag måste ha en tillfredsställande kon­troll över statsutgifterna.

När det gäller vpk-kravet pä en plan för höjning av studiebidraget som ett led i en övergäng till studielön, sä måste den frågan självfallet utredas, då den får betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Man kan inle lösa frågan så enkelt som fru Lantz säger - att den får lösas i ell fördelningspolitiskt sammanhang: Vidare måste man utreda vilka effekter studielön har från jämlikhelssynpunkt. Fär vi en utjämning av löner och levnadsstandard eller kommer klyftorna att öka? Varför har socialdemokraterna frångått sin gamla inställning i delta avseende, frågar fru Lantz.

Det är klart all della pä kort sikl är en ekonomisk fråga. Det gäller att skaffa fram pengar. Men den principiella frågan finns också med i bilden: Vad händer från jämlikhelssynpunkt? Det vore kanske inte så trevligt för vänsierpartiel kommunisierna om en studielön skulle leda lill ökade inkomstklyftor i samhällel. Det finns alltså all anledning att utreda dessa frågeställningar och inte uppträda alllför tvärsäkert i riks­dagsdebatterna.

Den moderata reservationen 9 om en övergäng till siaisgaranterat an­nuiletslån berör stödels principiella konstruktion. Det gäller alltså en ty-


 


pisk fråga av det slag som får övervägas inom utredningen. Noteras bör väl all moderala samlingspartiet i denna fråga inte har något stöd av rnitlenpartierna utan står isolerat.

I reservationen 10, som moderaierna och folkpartiet slår bakom, be­handlas fribeloppsgränsen för makes inkomsi och slopande av prövning mot makes inkorhst och förmögenhet. Vpk vill i reservationen 11 slopa prövningen mot makes inkomsi.

När det gäller principen alt makar skall betraktas som ekonomiskt självständiga subjekt är utskolismajorileten och reservanierna ense. Ma­joriteten vill emellertid utreda frågan, då slora kosinader är förenade med en avveckling av makeprövningen. Del gäller också frågan i vilken takt en sådan avveckling skall ske.

I moderalreservalionen nr 12 föreslås att juris studerande vid kurs­verksamheten vid Göteborgs universitet skall få rält lill sludiemedel. Utskolismajorileten motiverar ulförligt varför man inte kan biträda det yrkandet.

Kursverksamheten vid Göteborgs universitet är ett fristående studie­förbund. Skall samhällel ha kontrollen över den högre utbildningens lo­kalisering och dimensionering, måste sludiemedel ulgå lill sluderande vid läroanstalter och utbildningslinjer som samhället inrättat och beslutat om. Den princip som ligger i reservationens frågeställning kan emellertid, som utskottet antyder, bli föremål för överväganden i utredningen an­gående kompetensfördelningen mellan del offentliga utbildningsväsendet och sludieförbunden.

Herr talman! Med det sagda ber Jag alt få yrka bifall lill de punkter i socialförsäkringsulskottets hemställan som berör studiemedel och slu­diehjälp.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


 


Herr MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det är ju så alt de rekryteringsfrämjande effekterna av del nuvarande siudiesociala systemet är dåliga - bl. a. gjorde fru Lantz lidigare ell påpekande om det. Della beror främsi pä den låga och sjun­kande bidragsdelen och därmed den höga och stigande skuldsättningen. Det är alltså sä, all den del av studiemedlen, som är stipendier i gammal mening, hela tiden minskar och att lånen hela tiden ökar och därmed skuldsättningen. Det gör att unga människor - kanske specielll från ar­betarklassen - drar sig för högre sludier.

Vidare är del pä det viset all effekterna av den förra året beslutade högskolereformen, specielll den generella antagningsspärren, också kom­mer all bli dåliga frän rekryieringssynpunkt.

Herr Nilsson i Kristianstad säger försl att det inle bara är ekonomiska faktorer som påverkar den sociala snedrekryteringen. Det ligger nalur­ligtvis en del i detla. Men den faktor som vi här i riksdagen direkt kan påverka är den ekonomiska faktorn. Det är alltså genom all la ställning till bl. a. bidragsdelen som vi har möjligheler att påverka den sociala snedrekryleringen till högre studier.


35


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


Man man måste dä ställa sig frågan: Vad vill socialdemokraterna göra åt den här utvecklingen? Såviit Jag förstår är de nöjda med situalionen. Man vill låla studiebidraget successivt sjunka - det är ju innebörden av del argument som herr Nilsson i Norrköping anförde när han sade all det inte finns resurser. Men man måste ju i varie fall höja bidraget i takt med inflationen, sä alt procentandelen av studiemedel som går ut till bidrag blir oförändrad. Annars innebär systemet en nästan auto­matisk minskning av realvärdet av bidragsdelen.

Den linje som socialdemokralerna argumenterat för här i kammaren är således en minskning av studiebidragen, en minskning av stipendierna till högre utbildning. Detta är innebörden av det argument som herr Nilsson i Norrköping framförde, och diskrepansen mellan det argumentet och den argumentation som man använde på 1960-lalel, när man talade om studielön, blir ju inte precis mindre av att herr Nilsson i Norrköping i dag, 12 år efter den studiesociala reformen, säger att man behöver utreda effekterna av studielön - dvs. man behöver utreda effekterna av ett förslag som man stod bakom för 12 år sedan.


 


36


Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Att påslå all klyftorna skulle öka genom att man inför studielön, som herr Nilsson i Norrköping gör, tyder på en väldigt stor okunnighet.

Vi vet vilka det är som missgynnas av det studieflnansiella system som vi har i dag - det är ungdomar frän socialgrupp 3. Både en höjning av bidragsdelen till 25 %, som vpk föreslär, och ett införande av studielön skulle värna om just de här ungdomarna. Ungdomar frän andra social­grupper brukar klara sig både ekonomiskt och praktiskt, och det är givetvis inte dem vpk är ute för att gynna.

Om man inte accepterar tanken på studielön - som socialdemokralerna gjort tidigare - har man också, lycker jag, överspelat ett av de starkaste sociala motiven för en lönepolitisk utjämning i det här avseendel. Jag tycker att det borde ligga i socialdemokraternas inlresse att vilja bryta den sociala snedrekryteringen till ulbildningen. Nu slår socialdemokra­terna i stället vakt om denna sociala snedrekrytering. Det finns givetvis ett ekonomiskt underlag för de studiesociala reformer som vpk föreslär, men som jag sade tidigare gäller det all fördelningspolitiskt prioritera de här reformerna inom ramen för samhällets totala ekonomiska resurser.

Slutligen har det sagts att barnlilläggen skulle gynna föräldrar med barn i förhållande lill andra grupper i samhället. Den uppfattningen är felaktig, så länge studiemedlen ulgår med så låga belopp som de gör f n. Förhållandet hade varit ett helt annat om vi hade haft studielön. Vid utbetalning av studielön skall man givetvis inle la hänsyn lill del antal barn som de studerande har, lika litet som man betalar ut andra löner efter den principen.


 


Fröken ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! De långsiktiga frågor som hör samman med studieme­delssystemet skall ses över allsidigt och förutsättningslöst av studiesociala ulredningen, och där finns bl. a. studielönefrågan med liksom bidrags­delens sloriek. Vi har frän cenlerns sida ansett att det under liden ut­redningen pågår finns anledning all följa upp den uppgörelse som cen­terpartiet och socialdemokraterna gjorde 1974. Då skrev socialförsäkrings-utskottet i sitt betänkande nr 19 vad jag lidigare cilerade och nu vill

upprepa: "Utskottet vill samtidigt understryka angelägenheten av

att bidragsdelen inom studiemedelssystemet - på samma sätl som för­månerna inom studiehjälpen - i fortsättningen blir föremål för mer re­gelbundna omprövningar och anpassas till förändringar i penningvärdet." Sedan dess har inflationen varil snabb. Den automatiska urholkningen innebär i dagsläget en sänkning av bidragsdelen från 16,8 % 1974 till ungefär 14 % i dag.

Som vi ser det har riksdagen lovat att genom regelbundna ompröv­ningar anpassa bidragsdelen till penningvärdet, och det är del löftet som vi har velat stå fast vid genom denna uppräkning med 180 kr. Kostnaderna härför är enligt cenlrala studiestödsnämnden 18 milj. kr. Herr Nilsson i Norrköping har här inte angivit något argument varför socialdemo­kraterna nu är beredda att gå ifrån den uppgörelsen. Jag beklagar att socialdemokralerna har valt den linjen.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


 


Herr NILSSON i Norrköping (s) kort genmäle:

Herr talman! Försl vill jag lill herr Molin säga att vi kanske inte skall dra upp någon debatt om innehållet i socialdemokratins partiprogram. Jag är inte övertygad om att vi har något partibeslut om studielön, men det finns självfallet grupper inom partiet som bar drivit den frågan.

Fru Lanlz tyckte att min uppfattning i denna fråga är ett utslag av okunnighet. Men även om jag inle kan nä upp till fru Lanlz visdom vill jag ändå påstå, att om samhället betalade höginkomstlagarnas sludier finns det risk för att löneklyflorna ökar, därest vi inle samtidigt fär en statlig inkomstpolitik. Och en sådan politik är det inte många som är beredda att förorda i dag. Det är följaktligen ganska lätt all peka på att del är problem förenade med studielön, och då är det naturligt att låta utreda den frågan.

Sedan kan man givelvis hävda att bidragsdelen borde vara större. Men då skall vi komma ihåg att riksdagen under senare är har valt att ge företräde åt reformer som är inriktade på kortlidsulbildning. Och nu kom­mer ju uiredningens betänkande om nägol är. Skulle det dröja fär vi självfallel anpassa bidragsdelen till förändringarna i penningvärdet.

Man kan naturiigtvis säga som moderaierna, vänsterparliel kommu­nisterna och folkpartiet, att deras förslag kostar bara ett par hundra mil­joner, och del är marginalpengar i budgeten. Men problemet är ju att oppositionen alllid följer den här uppläggningen. En överbudspolilik skulle slå sönder samhällels ekonomi. Vad beträffar moderata samlings-


37


 


Nr 87                 partiets överbudspolilik är ju den ett nalurligl inslag i deras politik. Å

Fredaeen den      " sidan talar man om inflation, skallesänkningar och återhållsamhet

19 mars 1976      slalsupgiflerna, och ä andra sidan föreslår man kostnadskrävande

---------------     reformer utan att tala om hur den inkomstförstärkning som behövs skall

Studiesociala       åstadkommas.

åtgärder

Herr MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Socialdemokraterna brukar möta önskemål från oppo­sitionens sida med ordet överbudspolilik i vad det än gäller. I det här fallet är det ovanligt olämpligt att tala om överbud. Vad det är fråga om är ju alt behålla studiebidragets reella värde. Den linje som herr Nilsson i Norrköping argumenterar för innebär ju att man icke ens an­passar bidragsdelen lill inflationen. Om man låler bidragsdelen i kronor räknat vara oförändrad samlidigt som vi har en kraftig inflaiion, så in­nebär delta reellt sett - del måste väl även herr Nilsson i Norrköping hålla med om - en sänkning av bidragsdelen, en sänkning av del siu­diesociala Slödet till högskolesluderande. Det är alltså det som herr Nils­son i Norrköping argumenterar för när han beskyller oss för överbuds­polilik.

Fröken ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag menar också all vi inle får låla de studerande drabbas av försämringar i avvaktan på de förbättringar som utredningen sä små­ningom kan komma fram till. Del är viktigt att slå fast ätt del under de tvä år som gäll sedan man senast gjorde en uppräkning av studie­bidraget har skett en urholkning av bidraget som innebär en sänkning från 16,8 lill ungefär 14 96. Det är för au ge studiebidraget lillbaka den storlek det hade 1974 som vi föreslår denna uppräkning. Del lycker vi är rimligt.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag noierar all man från socialdemokratiskt håll inte vill bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning - dä skulle man inte argumentera på det sätt som herr Nilsson gör - och detta trots att regeringen ofta hävdar all tillträdet till den högre ulbildningen måste breddas; det har man slagit fast på mänga sätt och i mänga paroller.

Vi vel all det är ungdomar frän arbetarhem som skulle gynnas av en studielön. Det är ungdomar frän arbetarhem som drar sig för den stora skuldsättning som högre studier i dag för med sig.

Herr NILSSON i Norrköping (s) kon genmäle:

Herr talman! Om herr Molin anser att del är nödvändigt all förbättra

studiebidragen med 150 milj. kr. -det är ungefär vad herr Molins yrkande

kosiar- kan han ju tala om hur dei skall finansieras så slipper vi diskutera

överbudspolilik.

38                       Jag konstaterar all fru Lanlz när det gäller studielön bara upprepar


 


sina argument utan alt bemöta mina invändningar. Det talar såviti jag kan förstå för alt frågan bör utredas.

Fru STRÖM (s):

Herr talman! Det är i dag ganska vanligt att ungdomar vill pröva på arbetslivet efter grundskolan eller efter något år i gymnasieskolan. Många drabbas av skoltrötthet. En del upplever del som meningsfullt alt skaffa sig arbetslivserfarenhet.

Men efter en tid i arbetslivet växer ofla motivationen all återuppta gymnasiestudierna. Många kan då inle räkna med all föräldrarna skall försöria dem, och mänga vill helt enkelt inte belasta sin familjs ekonomi. Fram till 19 års ålder lillhör eleverna siudiehjälpssyslemei. Det innebär att möjlighelen alt fä studiestöd relateras till föräldrarnas ekonomi. Om en ung människa under 19 år vill eller måste klara sig själv, räcker inle sludiehjälpen långl, och man blir hänvisad lill banklån. När man fyllt 19 år blir man i likhet med eleverna pä högskolenivå hänvisad lill stu­diemedelssystemet. Dessa studiemedel är till övervägande delen äler-betalningspliktiga. Föräldrarnas ekonomi inverkar här inle på möjligheten alt få studiestöd. Dessa sludiemedel är självfallel mycket förmånligare än de banklån som en 18-åring kan tvingas ta. Jag förstår 18-åringarnas ilska och uppgivenhet när de konfronteras med denna orättvisa verk­lighet.

Vi socialdemokrater som står bakom molionen 744 är medvetna om alt studiestödsutredningen har komplicerade och omfallande frågor alt behandla. Det kommer därför att ta lid innan utredningen kan lägga fram sina förslag. Del är mot den bakgrunden som vi har föreslagit all studieslödsutredningen skall fä i uppdrag att skyndsami lägga fram förslag om provisoriska förbäliringar av studiestödet till ungdomar mellan 18 och 20 är pä det gymnasiala stadiet. Pågående utredningsarbete får inle resultera  i att angelägna delreformer fördröjs.

Del är orimligl, särskill i dagens arbetsmarknadsläge, all de ungdomar som vill skaffa sig en gymnasial utbildning skall behöva avbryta en sådan av ekonomiska skäl. Jusl de ungdomar som inle har möjlighel all fä ekonomisk hjälp hemifrån måste få ett bättre stöd av samhället.

Vi motionärer finner det positivt att utskottet helt delar vår uppfallning alt många ungdomar mellan 18 och 20 år fakliskl saknar möjlighel att fortsätta sina studier genom att de i dag inle kan få tillräckliga stu­diemedel. Utskottet har också tagit kontakt med studiestödsutredningen och funnit alt utredningen ser del som en av sina första arbetsuppgifter alt behandla denna fråga. För sin del förutsätter utskottet alt frågan får en snar lösning.

Mot bakgrund av de informationer som nu framkommit från studie­slödsutredningen och med utskottets positiva skrivning pä denna punkt kan vi motionärer som slår bakom moiionerna 742 och 744 anse oss nöjda. Jag yrkar därför bifall till utskottets hemställan på den punkten.

Herr lalman! Jag vill slulligen utirycka förhoppningen att utredningen


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


39


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


när den kommit fram till ett förslag har möjlighet all lyfta det ur dess större sammanhang och därmed underlätta för regeringen att inom kort lägga fram en proposition lill riksdagen. Om detla inte skulle vara möjligl för ulredningen hoppas Jag att regeringen i stället är beredd alt lägga en proposition med provisoriska förbättringar av studiestödet till ung­domar mellan 18 och 20 är.


I detta anförande instämde fröken Mattson (s) och fru Sandéhn (s).

Herr NILSSON i Norrköping (s) kort genmäle:

Herr talman! Fru Ström har i sin motion och i sill anförande pekat på att det behövs provisoriska insatser för gruppen 18-20 är. Jag kan dela hennes uppfallning att här krävs snabba ålgärder. Frågan prövas dels i studieslödsutredningen, dels i den socialpolitiska samordnings­ulredningen. Socialförsäkringsuiskottet säger i sitt betänkande att man förutsätter en snar lösning.


40


Hen RINGABY (m):

Herr lalman! Att jag inte har deltagit i replikskiftena beror självfallet inte på ointresse för frågan. Hade jag vetat att del skulle bli så många och så intensiva replikväxlingar hade jag självfallel anmält mig. Men jag har chansen nu att i viss mån klariägga en del påståenden som har gjorts.

Herr Nilsson i Kristianstad sade att det faktiskt gällde att ge alla som studerar ekonomiska möjligheler lill detta och skapa rättvisa i del sociala studiemedelssystemet. Han sade att oppositionen plussar på här och där efter känt borgerligt mönster.

Nej, herr Nilsson i Kristianstad, det är faktiskt inle bara fråga om alt plussa på här och var, utan del är fråga om all skapa likslällighel olika studerandegrupper emellan, att göra studiemedelssystemet bälire.

Är det något fel, herr Nilsson i Kristianstad, alt t. ex. småföretagare får ersättning för resor, kost och logi i samband med alt de bedriver ämnesstudier, precis som en löntagare fär? Vi kan inte finna att det är nägol fel i del.

Är det något fel, herr Nilsson i Kristianstad, att återställa de stude­randes skuldbörda till den nivå som gällde när studiemedlen en gång infördes genom all räkna upp bidragsdelen? Herr Nilsson kan väl ändå inte pä allvar tycka att skuldbördan skall öka bara därför att vi inte kan klara penningvärdet här i landel.

Om oppositionen vill återställa elt förhållande som tidigare gällde för de Sluderande, är del alltså överbud! Riksdagen måste väl ändå ha ett ansvar, och det har fakliskl inte räckt med all riksdagen, såsom lidigare har beslutats, skall göra tätare översyner av studiemedelssystemet och oftare räkna upp bidragsdelen. Då måste riksdagen ta sitt ansvar och återställa den ordning som lidigare gällde. Jag kan absolut inle finna all del är något överbud.


 


Är del någol fel, herr Nilsson i Kristianstad, att ge dem som studerar juridik i Göteborg samma villkor som andra sluderande? Vi kan inle finna all så är fallet. Det har faktiskt gjorts en undersökning om hur de som studerar juridik i Kursverksamhetens i Göleborg regi klarar sin ekonomi. Diagram som framställts visar all 87,2 96 av dem som böriar den propedeutiska kursen måste klara sig genom underhåll frän de an­höriga elier genom en kombination av egel arbete och underhäll frän anhöriga.

Jag skall citera vad den här ulredningen säger:

"Vi lycker oss i della diagram se vissa klara tendenser. I börian av sina juridiska studier hoppas mänga att kunna klara sig med understöd hemifrån. De kanske rent av ser del som något positivt att inte behöva (eller snarare kunna) skaffa sig studieskulder.

Redan efter ell är har de flesta insett alt della blir alllför dyrbart och antalet förvärvsarbetande eller kombinationen förvärvsarbetande med un­derstöd har klart ökat.

Efter två år har majoriteten tvingats ut i förvärvsarbete hell eller delvis. Att ökningen tredje året inle är lika markerad som andra året beror an­tagligen på att redan första året är sä dyrbart att de flesta redan dä tvingas att välja mellan att sluta sludera eller börja arbeta. Efter tre år finansierar de flesia sina sludier helt genom förvärvsarbeie. Vad som har hänl är troligen del att hemmen inte orkar försöria de studerande i längden. De som inte klarar att arbeta och studera samtidigt har slagits ut och endast de starkare förmår genomföra sina studier."

Sådana är alltså förhållandena för dem som studerar juridik i Göteborg. Rättvisan hindras alltså bara därför all socialdemokralerna anser att sam­hällets kontroll inle får minska. Det är alltså fråga om rättvisa.

Med hänsyn till vad fru Lantz sagt om snedrekrytering vid studier och fru Lanlz påpekande att de studerandes möjlighel alt erhålla slu­diemedel påverkar studievalel måste väl vpk ändå rösta med reserva­tionen 12. För de som studerar juridik i Göleborg är verkligen bara de som är ytterst välbärgade, några andra får icke möjlighel lill detta.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


Herr NILSSON i Kristianstad (s):

Herr lalman! Beiräffande de juridikstuderande i Göteborg, som är in­skrivna vid Kursverksamheten, så behandlade vi den frågan i kammaren i höstas. För den nu föreliggande reservationen står enbart moderaierna. Utskottet har behandlat frågan ingående, både i höstas och nu, och vi anser att det "aktualiserade spörsmålet måste lösas på annal sätt än genom en ändring av de grundläggande principerna för sludiesiödslilldelningen. detla med hänsyn lill att en utvidgning av studiemedelsberäliigande lä­roanstalter till alt omfatta även på enskill iniliativ tillkommen under­visning skulle medföra att staten avhände sig kontrollen över såväl lo­kalisering som dimensionering av den högre ulbildningen". Bakom den skrivningen står socialdemokraterna, folkpartiel, centerpartiet och väns­terpartiet kommunisierna. Vi menar alltså att man inte får lösa den


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


här frågan via studiemedelssystemet utan del är en fråga om dimen­sionering av den högre utbildningen.

Sedan tar herr Ringaby upp en mängd andra frågor som gäller stu­diemedelssystemet. Han svartmålar i stort sett. Det har ändå skell vä­senlliga förbättringar inom studiemedelssystemet under de senare åren. Del fungerar bra. Del finns förstås brisier och dem måste man la upp i den nylillsatta studieslödsutredningen. Jag vill bara peka på att mo­deraternas förslag om all bidragsdelen skulle räknas upp lill 25 96 kosiar 100 milj. kr. Del är inle precis småpotatis som moderaterna föreslår.

Jag vill också peka på en annan egendomlighet som kommit fram under debatten. Vad jag förstår kommer vänsterparliel kommunisterna att rösla med de borgerliga framför allt när det gäller bidragsdelen. Det är en kostsam sak, men man är alltså överens där. När det gäller den ekonomiska finansieringen av detta säger kommunisterna att det kan ske genom en höjning av arbetsgivaravgiften eller genom beskattning av kapitalet, men där är man inte överens med de borgerliga partierna. Det stämmer alltså inte.


 


42


Herr NILSSON i Norrköping (s):

Herr talman! När herr Ringaby riktar sin hårdaste kritik mot studie­medelssystemet gör han det i samband med att han föreslår alt index­lånemodellen skall ersättas med annuiletslån. Men här gäller det ju en typiskt principiell förändring av studiemedelssystemet och det är de andra partierna ense om all man måste utreda försl. När moderaterna är som mest kritiska i den här frågan dä står de isolerade.

Sedan säger herr Ringaby: Riksdagen måste ta sitt ansvar. Och han vill höja bidragsdelen lill 25 %. Men, herr Ringaby, skall riksdagen ta silt ansvar förutsätter det väl också att moderata samlingspartiel lar sitt ekonomiska ansvar och lalar om var man skall hämta de 100 milj. kr. -110 milj. kr. som föreslagels genomförande kostar.

Hen RINGABY (m):

Herr talman! Man säger att del bara är moderaierna som slår för re­servalionen om de juridiksluderande i Göteborg. Ja, men reservalionen är inle mindre angelägen för det. Det är ju en rättvis reservation.

Det här problemet skall lösas på annal sätt, säger man. Vilket sätt då? Skall de sluderande vänta tills de får en juridisk fakultet vid uni­versitetet i Göleborg, får de nog vänta. Detla är i alla fall elt brådskande ärende. Vi kan inle gå och vänta hur länge som helst på att fä en rällvis behandling. Den här frågan måsie lösas.

Vi får alllid höra all så fori del riklais nägon krilik moi elt social­demokratiskt förslag sä är det svartmålning. Jag tar inte det så hårt, herr Nilsson i Kristianstad och herr Nilsson i Norrköping, för det är självfallet inie fråga om någon svartmålning, utan del är fråga om all vi på en del punkter i del här systemet har pekat på klara orättvisor


 


och bristfälligheler som vi vill rätta till. Om man kallar del för svart­målning fär man väl göra del, men vi betraktar del inte som svartmålning.

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Herr Nilsson i Kristianstad har förställ alldeles rätt -vi kommer alt rösta för reservation nr 6, eftersom vårl förslag i reservalion nr 5 förmodligen inte kommer att gå igenom. Det är inte nägon stor höjning som föresläs i reservation nr 6 - bara 2 96. I förhällande till den 25-procentiga bidragsdel som vi föreslår är en 16-procenlig bidragsdel som föresläs i reservation nr 6 inte mycket, men del är i alla fall något och därför kommer vi att rösia för reservalion nr 6 i andra hand.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


 


Hen NILSSON i Krislianslad (s):

Herr lalman! Herr Ringaby måste ju hålla med om att man inte kan dimensionera och organisera den högre utbildningen via studiemedels­systemet - det går inle, utan det måste ske på andra vägar.

Sedan är det ju så, som jag sade tidigare, att kommunisterna tydligen går tillsammans med de borgerliga när del gäller en höjning av bidrags­delen. Kommunisterna har en ekonomisk täckning för höjningen genom att de föreslår att arbetsgivaravgiften skall höjas och alt man skall beskatta kapitalet. Där stämmer det alltså inte med de borgerliga, för ett sådant förslag går inte de borgeriiga med på. Det hela går alltså inle ihop. Jag tycker all det är en riktig princip att när man är överens om reformer skall man också vara överens om betalningen, men det är inte vpk och de borgeriiga, ulan där skiljer man sig.

Hen RINGABY (m):

Herr lalman! Vi skall då hälsa studenterna i Göleborg att socialde­mokraterna sagl att det här går icke att lösa.

Hen NILSSON i Kristianstad (s):

Herr talman! Visst går det att lösa, men det skall inte ske via stu­diemedelssystemet.

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Del är rikligt att vpk inte är överens med de borgerliga partierna om hur man skall lösa del här ekonomiskt. Vi är inte överens med socialdemokralerna heller, därför all vi vill ha en hell annan eko­nomisk politik. Inom ramen för vad vi kräver - en ökad beskattning av kapitalel, en prutning pä del militära försvaret och myckel annat -har vi ekonomisk täckning för denna höjning. Icke förty inser vi att även om det är en mycket liten ökning som förslaget i reservationen nr 6 innebär för de sluderande sä är del dock en ökning och vi kommer förstås alt rösta för den.


43


 


Nr 87                   Hen RINGABY (m):

Fred-ieen den        talman! Går inle det här alt lösa genom studiemedelssystemet

ig        igy/-       får nog de studerande i Göteborg vänta på en oviss framtid.

Siudiesociala          Överläggningen var härmed slutad.

åtgärder

Mom. 1

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr I av herr Olsson i Stockholm, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i belänkandet nr 23 mom. 1 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 1 av herr Olsson i

Stockholm.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej -    15

Avstår -     1

Mom. 2

Utskollets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskollels hemställan, dels re­servalionen nr 2 av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringa­by begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resullat:

44


 


Nr 87

Ja - 253

Fredagen den 19 mars 1976

Nej -   41 Avstår -     I Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re-     Studiesociala servationen nr 3 av herr Olsson i Slockholm, och förklarades den förra      åtgärder proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 4 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Olsson i

Stockholm.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej -    15

Avstår -     1

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 4 av herr Olsson i Stockholm, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begäri votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som villan kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 4 av herr Olsson i

Stockholm.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes voiering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej -    15

Avslår -      1


Mom. 6

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN: Propositionen ställs först be­träffande tillkännagivande rörande ytterligare uppräkning av sludiebi-


45


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Siudiesociala åtgärder


draget och därefter i fråga om beslut om viss uppräkning av detta bidrag.

Tillkännagivande rörande ytterligare uppräkning av   studiebidraget

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reserva­lionen nr 5 av herr Ringaby m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 6 såvitt avser tillkännagivande rörande ytleriigare

uppräkning av studiebidraget röstar Ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Ringaby m. fl.

i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 210

Nej -   82

Avslår -    4

Beslul om viss uppräkning av studiebidraget Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva­tionen nr 6 av herr Carisson i Vikmanshytian m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 6 såvitt avser beslul om viss uppräkning av

studiebidraget röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Carlsson i

Vikmanshyltan m. fl. i motsvarande del.


46


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fröken Rogestam begärde röst­räkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 132

Nej - 162

Avstår -    2


 


Mom.  7

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva­tionen nr 5 av herr Ringaby m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 8

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva­tionen nr 7 av herr Olsson i Stockholm, och förklarades den förra pro­positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lanlz begärt vo­tering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoUets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Olsson i Stock­holm.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav föl­jande resultat:

Ja - 279

Nej -   15

Avstår -     1

Mom. 9

Proposilioner gavs pä bifall till 1:o) utskottets hemställan, 2:o) reserva­tionen nr 9 av herrar Ringaby och Fridolfsson samt 3:o) reservalionen nr

8 av herr Olsson i Stockholm, och förklarades den förstnämnda propositionen
vara med övervägande ja besvarad. Då herr Ringaby begärde votering upp­
togs för beslämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående pro­
positionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening
för sig. Sedan fru Lantz begärt volering beiräffande kontrapropositionen,
upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som viH alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående socialförsäkringsutskoUets hemställan i betänkandet nr 23 mom.

9 antar reservalionen nr 9 av herrar Ringaby och Fridolfsson röstar ja,
den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit reservalionen nr 8 av herr Olsson i Stockholm.


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Lantz begärde rösträkning verkställdes voiering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav föl­jande resullat:


47


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Stiidiesociala åtgärder


Ja -   42

Nej -   16

Avstår - 237

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och god­känd:


Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 9 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 240

Nej -   40

Avstår -    16

Mom.  10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 10 av herr Ringaby m. fl. i molsvarande del, och för­klarades den förra proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Se­dan herr Ringaby begäri votering upplästes och godkändes följande vo­ieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 23 mom.  10 röstar Ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 10 av herr Ringaby

m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Ringaby begärde rösl-räkning verkställdes voiering med omröslningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 209

Nej -   69

Avslår -    18


48


Mom.  II

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reser­valionen nr 10 av herr Ringaby m. fl. i motsvarande del samt 3:o) re­servalionen nr 11 av herr Olsson i Stockholm, och förklarades den försl-


 


nämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä herr Ringa-        Nr 87

by begärde votering upplogs för beslämmande av kontrapropositionen    Fredagen den

ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna     i q „„ \Qlf)

förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan fru Lantz begärt volering__       

beiräffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande vo- Studiesociala

leringsproposilion:                                                          åtgärder

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående socialförsäkringsulskottets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 11 antar reservalionen nr 10 av herr Ringaby m. fl. i motsvarande del röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservalionen nr 11 av herr Olsson i Stockholm.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Lanlz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja -   58

Nej -    17

Avstår - 219

I enlighet härmed blev följande voieringsproposition uppläst och god­känd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskoliels hemställan

i betänkandet nr 23 mom.  11 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 10 av herr Ringaby

m. fl. i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej -   55

Avstår -   19


Mom.  12

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskollels hemställan, dels re­servationen nr 10 av herr Ringaby m. fl. i mötsvarande del, och för­klarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Se­dan herr Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande vo­teringsproposition:


49


4 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 87-88


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Siudiesociala åtgärder

50


Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom.  12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Ringaby

m. fl. i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 211

Nej -   64

Avstår -   20

Mom.  13

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 12 av herr Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan herr Ringa­by begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 13 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 12 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Ringaby begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resullal:

Ja - 240

Nej -   54

Avstår -     2

Mom. 14 och 15

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 16

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 13av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begäri votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 23 mom.  16 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av herr Carlsson

t Vikmanshyltan m. fl.


 


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 196

Nej -   97

Avstår -     2


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


 


Mom. 17

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 18

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 14av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl.,och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 18 röstar Ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av herr Carlsson

i Vikmanshytian m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 158

Nej - 135

Avstår -     3

Mom.  19

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 15 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt volering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 19 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 15 av herr Carlsson

i Vikmanshyltan m. fl.


51


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda an­gående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 147

Nej - 148

Avstår -     1


Mom. 20

Propositioner gavs på bifall till dels utskollels hemställan, dels re­servalionen nr 16av herr Carisson i Vikmanshyltan m. fl.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt votering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:

Dén som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsuiskoliels hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 20 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 16 av herr Carlsson

i Vikmanshyltan m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 172

Nej - 122

Avstår -      2

Mom. 21

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 17 av herr Hylländer, och förklarades den förra propo­sitionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 21 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 17 av herr Hylländer.


52


Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 268

Nej -   27

Avslår -      1


 


Mom. 22

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 18 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt votering upplästes och godkändes följande voierings­proposition:


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Siudiesociala åtgärder


Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 22 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 18 av herr Carlsson

i Vikmanshytian m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 186

Nej - 108

Avstår -     2

Mom. 23

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 19 av herr Olsson i Slockholm, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lanlz begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 23 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 19 av herr Olsson

i Stockholm.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullat:

Ja - 279

Nej -    16

Avstår -     1


Mom. 24

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottels hemställan, 2:o) reser­valionen nr 21 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl. samt 3:o) re­servationen nr 20 av herr Hylländer, och förklarades den förslnämnda


53


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Studiesociala åtgärder


proposilionen vara med övervägande Ja besvarad. Då fröken Rogestam begärde votering upptogs för beslämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Molin begäri volering beiräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voie­ringsproposilion:


Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående socialförsäkringsutskottets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 24 antar reservalionen nr 21 av herr Carisson i Vikmanshyltan m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 20 av herr Hylländer.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde röst­räkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja -   86

Nej -   42

Avslår - 165

I enlighet härmed blev följande voieringsproposition uppläst och god­känd:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 24 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av herr Carlsson

i Vikmanshyltan m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna om­röstning gav följande resullat:

Ja - 186

Nej - 109

Avstår -      1


54


Mom. 25

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels re­servationen nr 22 av herr Carlsson i Vikmanshytian m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt volering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:


 


Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 23 mom. 25 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 22 av herr Carlsson

i Vikmanshyltan m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 187

Nej - 108

Avstår -      1


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


Mom. 26

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 27

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servalionen nr 23 av herr Hylländer, och förklarades den förra propo­sitionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 28-31

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 32

Kammaren biföll reservationen nr 6 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl. i denna del.

Mom. 331

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.


§ 5 Om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Herr statsministern PALME erhöll ordel för all besvara herr Ahlmarks (fp) den 20 februari anmälda inlerpellalion, 1975/76:121, och anförde:

Herr lalman! Herr Ahlmark har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidla för all snarast garantera ungdomar utbildning, jobb eller prak­tik.

Trots den svåra kris som drabbat de västliga industriländerna under de senaste åren har sysselsättningen kunnat värnas i värt land. I in­dustriländerna går 17 miljoner människor arbetslösa. Sysselsättningen och reallönerna har minskat i många länder, medan sysselsättningen här har ökat med nära 200 000 personer under ivä år och reallönerna under samma lid har ökat kraftigl.


55


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

56


En rad åtgärder saltes lidigi in för alt möta en vikande efterfrågan ulifrån med bl. a. statliga bidrag till företagen för produktion på lager, investeringar i bälire arbetsmiljöer och andra invesleringar för framliden. I stället för permittering eller avskedande har tusentals anställda deltagit i utbildning. Den nya lagen om anställningstrygghet har förhindrat den under lidigare lågkonjunkturer så vanliga ulslagningen av äldre och han­dikappade. Kampen mot arbetslösheten har kunnat föras in pä arbets­platserna. Till det kommer att mänga arbetsgivare i dag har en annan attityd till de anställda än tidigare, då man ofta använde dem som buffert vid konjunktursvängningarna.

Samtidigt som vi har funnil allt verksammare metoder mot ulslag­ningen av äldre och lyckals bälire alt värna sysselsättningen för dem som redan har etablerat sig på arbelsmarknaden, kvarstår en rad problem för de nytillträdande pä arbetsmarknaden. Det gäller främst ungdomarna.

Andelen ungdomar i åldern 16-24 år som har arbele har ökat kraftigt, frän 60,2 96 1970 till 65,5 96 1975. Frän 1972 har arbetslösheten stadigt minskat från 5,7 96 till 3,8 %  1975.

Arbetet på all finna former för en mjukare och smidigare övergång för ungdomarna frän skolan lill arbetsmarknaden har sedan en lid in­tensifierats kraftigl. Att bekämpa arbetslöshet bland ungdomar är en av samhällels viktigaste uppgifter. Del fordras omedelbara åtgärder och åt­gärder på längre sikl. Åtgärder pä längre sikl måste förankras i del lolala sysselsättningsperspekliv som sysselsättningsutredningen arbetar med. Kontakten mellan grundskola och arbetsliv måste, som framhålls i pro­posilionen om skolans inre arbete, kraftigl förstärkas.

Om ungdomarna skall få en fasl fot på arbelsmarknaden visar nu­varande situation att någon form av yrkesinriktad utbildning krävs efter den obligatoriska skolan. Denna utbildning bör i framtiden kunna er­bjudas i väsentligt mer varierande former än i dag. Vi behöver ett vitt spektrum av möjligheter från relalivt fria kombinationer av praktik, kor­tare kurser och arbele till fleråriga sammanhållna linjer.

Men de problem som ungdomarna nu upplever på arbelsmarknaden är i väsentlig utsträckning förknippade med lågkonjunkturen och måste övervinnas på kort sikl.

Arbetslösheten bland ungdomarna steg under hösten för att sjunka under julmånaden och sleg sedan åter i januari. Del är i och för sig en normal bild i arbetskraftsundersökningarna sedan många år. Arbets­lösheten bland ungdomarna sjönk kraftigt igen till 26 000 i februari. Flera tecken tyder nu pä en konjunkturuppgång uie i världen, men del kan ännu dröja innan en ökad efierfrågan ger effekler pä den svenska ar­belsmarknaden.

Två års framgångsrik kamp för att upprätthålla sysselsättningen ute i företagen har inle räckt för all samtidigt ge alla nytillträdande ungdomar de arbeten de velat ha..Regeringen satte på ett lidigi stadium in ålgärder som i olika omgångar har byggts på för att slödja ungdomarna på ar­belsmarknaden. Föruiom de ålgärder som satts in för att värna syssel-


 


sättningen för alla grupper - de hjälper naturligtvis också ungdomarna - har särskilda åtgärder satts in direkl riktade till ungdomarna.

100 exlra arbetsförmedlare, som enbart ägnar sig åt ungdomens sys­selsättning, har satts in på ett 15-lal orter. Statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten inriktade på ungdomar har höjts i två etapper frän 33 % lill 50 96 och därefter från 50 96  till 75 96.

Utbildningsbidragen lill ungdomar som dellar i arbetsmarknadsutbild­ning höjdes kraftigt vid del senaste årsskiftet. De ungdomar som är be­rättigade till kontant arbetsmarknadsstöd får bibehållen ersällning mot­svarande delta stöd jämte yllerligare 10 kr. per dag om de utbildar sig.

Arbetslösa ungdomar erbjuds jobb hos kommuner och landsting när den ordinarie personalen deltagit i utbildning betald av AMS. Statligt bidrag med 75 % av lönen för ersättarna ulgår lill kommuner och lands­ting. Arbetslösa ungdomar erbjuds arbele i näringslivet när arbetsgivare sätter en redan anställd i utbildning och för den får ell bidrag på 15 kr. i timmen.

Arbetslösa ungdomar skall nu också kunna erbjudas särskilda arbeten i näringslivet för praktik och yrkesulbildning med ell bidrag pä 10 kr. i limmen. Intagningen av värnplikliga lill grundutbildningen kan nu på­verkas av arbetsmarknadsläget. Kontantslödei vid arbeislöshei höjdes från årsskiftet.

I månadsskiftet februari/mars var 5 300 ungdomar sysselsatta vid kom­munala beredskapsarbeten. Vid statliga prakiikarbelen var merän 4 000 ungdomar sysselsatta. Ytterligare platser beräknas tillkomma under den närmaste liden. I arbetsmarknadsutbildningen dellar ca 15 000 ungdomar och vid särskilda kurser i gymnasieskolan ca 2 000 ungdomar. En ar­betsgrupp inom utbildningsdepartementet har i samarbete med vissa kommuner utarbetat elt förslag lill annorlunda kurser för elever som normall inte söker till gymnasieskolan. Sådana kurser är redan i gäng under detla läsår.

Beredskapen är hög och arbetet på att följa utvecklingen och förbereda ytleriigare åtgärder pågår kontinuerligt inom regeringens kansli. För att följa upp regeringens ålgärder hölls nyligen en överläggning med repre­sentanter för vissa kommuner, som under hösten hade en hög ungdoms­arbetslöshet.

Flera kommuner kunde visa pä goda resullal sedan de med slöd av de Slalliga bidragen lillsammans med arbeisförmedlingarna gäll lill an­grepp moi arbelslöshelen i sina kommuner. En så gon som samstämmig grupp kommunalmän trodde att kommunerna med god vilja och fantasi skulle kunna öka sina insatser för ungdomarna. För alt ytleriigare följa upp och informera om regeringens åtgärder avser regeringen att inom de närmaste dagarna hålla liknande överläggningar med näringslivet.

Myckel omfattande insatser genomförs således för att särskilt slödja ungdomarna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingarna och de flesta kommunerna följer upp dessa insatser med åigärdsprogram för att be­kämpa arbetslöshet bland ungdomarna. De förslag som herr Ahlmark


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

57


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


för fram i sin interpellation är redan förverkligade eller är identiska med förslag från sysselsättningsutredningen och bearbetas för närvarande inom regeringens kansli. Yllerligare förslag med samma syfte har fö­relagts riksdagen i den s. k. SIA-propositionen.

Sysselsättningsutredningen formulerade målet för de reformer vi nu arbetar med på följande sätl: "Samhällel måste tillförsäkra alla ungdomar utbildning, praktik eller arbete." Till del målet anslöt sig också folk­partiels representanl i utredningen.

Svaret pä herr Ahlmarks fråga är sammanfallningsvis alt en lång rad åtgärder är vidtagna eller inom kort kommer att vidtagas för all för det första stödja de ungdomar som inle kan få arbele direkt pä grund av de tillfälliga svårigheter som orsakas av lågkonjunkturen. För det andra barett omfattande reformarbete påböriats förati underlätta ungdomarnas övergång frän skolarbetet till att snarast få fast mark under fötterna i arbetslivet.

Det väsentliga i dagens läge är konkrela förslag och en slark vilja att komma till rätta med de praktiska problemen. Därför är det bra att folkpartiel liksom regeringen ser allvarligt på ungdomarnas problem på arbelsmarknaden. Regeringen kommer alt ingående och sakligt pröva alla de förslag som kan förbättra deras situation.


 


58


Hen AHLMARK (fp):

Herr talman! När vi ser ut över världen är del lätt alt, som sials­ministern, beskriva hur andras bekymmer är myckel slörre än våra. Ar­belslöshelen i indusiriländerna har vuxil lill den högsia nivån sedan 1930-talel. I Sverige har vi kunnat samlas till handling för att stimulera eko­nomin och trygga jobben. Företagen har fått slöd för att behälla människor i produktion och utbildning i stället för att tvingas avskeda. Del har förhindrat mänskliga tragedier. Det är dessulom klok samhällsekonomi.

Ändå är del dålig tröst för de arbetslösa ungdomarna att det gått hygg­ligt för dem som redan har fotfäste på arbelsmarknaden. Tvärtom kan billerheien och besvikelsen bli sä mycket slörre för en del - "vad är det för fel på mig som inle fär jobb fast så många andra har det"?

Alla har vi mött ungdomar som säger ungefär så här: Ni kostar på oss nioårig skola. Ni ställer upp med plats i gymnasieskolan. Ni betalar tiotusentals kronor för all jag skall kunna få ännu bättre utbildning om jag vill det. Och sedan, när jag skaffal mig all den här kunskapen, är del som om ni inle vore särskill iniresserade om jag får användning för min energi och mina kunskaper.

Tiotusentals ungdomar hör i dag skolporten slängas bakom sig ulan all se porten lill arbetslivet öppnas framför sig. Uppgången i världs­ekonomin dröjer. Del slår nu med all kraft igenom på nyanslällningarna. De kvarslående lediga plalserna var vid den senasle mätningen 10 000 färre än för ell år sedan. Och när ekonomin väl böriar gå uppåi igen har förelagen goil om lager alt avveckla och personal au sälta in i pro­duktionen. Nyanställningarna tar verklig fart långt in i den kommande


 


högkonjunkturen.

Därför kan mängder av ungdomar berätta detsamma som en tonårs­flicka i ett reportage frän en arbetsförmedling: "Del är mänga som söker elt och samma jobb. Alllid är det någon som har bättre papper. Del känns ganska hopplösl all gå hit varie dag och nästan i förväg veta att det inle finns någol nylt för mig. Man får la en dag i sänder. Så långt som ell halvår framåt vägar jag inte tänka. Det är många som slåss om för få jobb. Det är felet."

Det var inför den här verkligheten som Gunnar Helén och folkpartiet tidigt föreslog en ungdomsgaranli för arbete, praktik eller utbildning. Samordna det som redan görs av bl. a. skola och arbetsförmedlingar. Fyll sedan ut luckorna sä att vi till varje flicka och pojke upp lill 25 år kan säga: "Vi ger dig garanti för att du skall få elt meningsfullt arbele eller en meningsfull utbildning. Oavsell om du sluiar efter den nioåriga grundskolan eller väljer att fortsätta några år ytterligare skall du ha rält alt bli anvisad arbete, praktik eller utbildning." Del var och är vårt förslag.

Del fyllde vi med praktiskt innehåll: bättre resurser lill arbetsförmed­lingarna för all handfast hjälpa arbetslösa ungdomar, fler och mer va­rierande kurser pä gymnasieskolan, slöd till kommunerna för att ge jobb och praktik åt ungdom, en tiokrona till förelagen för all nyanställa och utbilda ungdomar och en hel del annat.

Vi är i dag glada för att regeringen nu är med pä myckel av det här. Men vi tycker att del är tråkigt att det dröjt så länge.

75 procent i statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten för ungdom och 10 kr. i timmen i bidrag till företag som nyanställer och utbildar ungdomar - del föreslår nu regeringen från den 1 april. När vi ville besluta om det här redan i höslas gick man emol. Därmed gick också ett viktigt kvartal förlorat i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Statsministern säger nu i sysselsällningens efterföljd: "Samhället måste tillförsäkra alla ungdomar utbildning, praktik eller arbete." Del är bra, del är myckel bra. Men ungdomsgarantin för utbildning, praktik eller arbete hade behövts denna vinter som är den värsta på mänga, mänga år för ungdomar pä arbetsmarknaden.

I Slället för all medverka lill ett positivi beslut hade man tyvärr frän regeringspartiets sida en rad invändningar. Det var en socialdemokrat som i riksdagsdebatten om ungdomsgarantin för exakt ett år sedan sade all folkpartiet är inne pä en farlig väg. Hon fortsatte: "Del finns speciella problem i samband med ungdomars inträde pä arbelsmarknaden. Men därav följer ju inle all man skall ulfärda garaniier för en grupp arbeis-sökande."

Även i sysselsällningsulredningen resle man molsländ moi kravei all ulfärda en sådan här ungdomsgaranli för sysselsällningen. Folkparliels represenlani fick ägna veckor av segi arbele åi au överiyga om del veitiga i vårl förslag. Del blir nu i siaisminisierns version all folkparliels re­presentanl "anslöt sig" till tanken alt "samhället måste tillförsäkra alla ungdomar utbildning, praktik eller arbete"!


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös -heten

59


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

60


Men historieskrivningen betyder mycket mindre än den verklighet som ligger framför oss. Det vikliga är att statsministern i dag ansluter sig och regeringen till den tanke folkpartiet drivii nu under tre år framför allt genom Gunnar Helén och som Karl-Erik Eriksson och Anders Jons­son nu lyckats få majoriteten i inrikesulskottel att stödja. Vi hoppas alt också minoriteten i utskottet till slut ansluter sig lill detta.

I riksdagens inrikesutskoit har centern och moderaierna denna vecka för första gången ställl sig bakom en inriktning av åtgärderna mot ung­domsarbetslösheten som innebär "att samhällel tillförsäkrar alla ung­domar möjlighet till arbete, utbildning eller praktik". Däremot har so­cialdemokraterna reserverat sig mot detta. Del är oklart vad som kommer alt stå i deras reservation. Men jag hoppas all man inte skall behöva lolla i riksdagen om den garanli för ungdomarna som statsministern nu släller sig bakom.

Fortfarande återstår viktiga bitar i del program mot ungdomarbeis-lösheten som jag redovisade i min inlerpellalion. Den intensifierade ar­betsförmedling för unga sökande som det pågår försöksverksamhet med bör byggas ut över hela landet.

Men jag skulle vilja la upp två andra viktiga saker med statsministern.

För det första: Hur skall vi också över en längre tid framål få fler jobb?

För del andra: del är nödvändigl all ge ungdomar räll lill en uibildning som fyller verkligi angelägna behov, framför alll inom vården.

I den här lägkonjunkluren är ungdomarna speciellt drabbade och måste få särskill stöd pä arbetsmarknaden. Men del på sikl avgörande är att vi har en ekonomi som ger fler nya jobb. Bara då kan beredskapsarbeten, praktikplalser och yrkesutbildning övergå i fasta arbeten som ungdomarna själva väljer och trivs rned.

Skall vi klara det måste riksdag och regering satsa pä hela näringslivet, inte bara pä de slora förelagen och de slalliga företagen. Vi måste få en näringspolitik som ger bälire villkor också för de många mindre förelag som nu kläms hårt av kostnadsutvecklingen.

Folkpartiet har bl. a. föreslagit att man skall la bort den allmänna ar­betsgivaravgiften för fem anställda. Del skulle ge en direkt lättnad på ungefär 10 000 kr. för många små familje förelag som behöver den lätt­naden. Självfallel måste en sådan reform belalas i samband med en kom­mande skatteomläggning. Avgörande är att något påtagligt görs för de mindre förelagen, som i alll snabbare takt läggs ned eller köps upp av bjässarna i näringslivet.

Bättre villkor för de mindre företagen är nödvändigl av elt par skäl:

För det första ger de sysselsällning åt hundratusentals människor runt om i landel. De har ofta lällare än de slora företagen att ta hand om ungdomar med dålig utbildning. I stora delar av landet är framgångsrika mindre företag förutsättningen för att unga människor skall kunna få bo kvar i den hembygd där de trivs och som behöver deras insats. När det finns framtidstro och livskraft i många mindre företag ger det sam-


 


tidigt framtidstro och livsglädje ät mängder av ungdomar, som annars kanske blir utan arbete och hopp.

För del andra ger mindre företag och nyförelagande utvecklingskraft och förnyelse i vär ekonomi. Då får vi resurser all bygga ul vården och barnomsorgen, där mängder av ungdomar behövs de närmaste åren för viktiga sociala insaiser.

Men dä måste vi också ställa upp och ge dessa ungdomar utbildning. Den här veckan har statistiska centralbyrån blivit klar med den senaste statistiken över sökande och antagna lill sjuksköierskeskolorna.

Hösten 1975 sökte 5 674 personer som var behöriga till grundulbild­ning. Men bara 1 470 kom in.

De som sökte den längre utbildningen pä fem terminer var 4 464. 804 av dem fick plats.

När del gäller den kortare utbildningen på tre terminer var del I 210 som sökte och 666 som kom in.

Dessutom är det säkert många som avståll från all söka därför att de vel alt del är svårt att komma in. År efter år har vi haft den här situalionen. Mängder av ungdomar som vill utbilda sig lill sjuksköterskor förvägras den utbildningen därför all inte regeringen sett lill alt del finns lillräckligi mänga utbildningsplatser.

Samtidigt vet vi all behovel av personal inom vården kommer att växa myckel snabbt de närmaste åren. Enbart för all vårda de allt fler äldre skulle ungefär 35 000 fler behöva anställas inom långtidsvården fram till 1985. Skall vi sedan förbättra vården, skapa mänsklig kontakt och ta slörre hänsyn lill den enskilde, då behövs ytleriigare ungefär 10 000 nya tjänster. Och dä gäller del bara att lillgodose så grundläggande mänsk­liga krav som att patienterna själva får bestämma när de vill gä och lägga sig och inte tvingas i säng klockan tvä. tre eller fyra pä efter­middagen, att de ges samma hygieniska slandard som friska människor och att de får möjlighet till aktiviteter och inte bara "förvaras" i värden.

Från folkparliel har vi gjori vårl poliliska val: de gamla får inle svikas i ell kärvt ekonomiskt läge. Vi måste salsa de resurser som krävs för att ge en god vård ål de människor som behöver den.

Och dä är det här någonting i grunden snett i värt samhälle. Tio­tusentals ungdomar går arbetslösa. En hel av dem vill utbilda sig till ett vårdyrke. Samiidigl ropar vården efter ulbildad personal för all klara omsorgen om människor i en viss silualion då de sä inlesivi behöver mänsklig värme och omlanke. Ändå avvisas lusenials ungdomar varie år frän just vårdutbildning!

Vi har lagl fram förslag i en partimolion i januari om krafttag för att bygga ut och förbättra vårdutbildningen. Det är viktigt både för att ge en bra utbildning åt ungdomar, som annars kanske går arbetslösa, och för att kunna ge en bälire vård ål dem som har byggt upp Sverige.

Jag lackar statsministern för det i stort sell myckel positiva svaret på min interpellation. Herr Palme har i slulel av del några erkännsamma ord om folkparliels engagemang i kampen mot ungdomsarbelslösheten.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

61


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


Han förklarar där all regeringen är beredd att sakligt pröva veitiga förslag. Alll det här gläder mig. Ty om någon vecka kommer våra förslag om utbyggd vårdutbildning upp till beslut här i riksdagen. Det skulle vara bra om vi kunde enas också här genom att ni stödjer de förslagen, liksom ni så småningom stött våra krav på stimulanser lill kommunerna och förelagen alt anställa arbetslösa ungdomar. Ell sådanl besked från slats­minislern nu skulle göra den här riksdagsdebatten lill en av de viktigaste under våren.


 


62


Herr ÅSLING (c):

Herr talman! Mot bakgrund av det arbete som bedrivs i sysselsätt­ningsulredningen har den här debatten naluriiglvis silt speciella inlresse.

Den bästa garantin till arbete som man kan ge dagens ungdom är ökad sysselsättning, dvs. ökad tillgång till Jobb. Det är också konklu­sionen av det delbetänkande som sysselsättningsutredningen avlämnade före jul. I del längre perspektivet måste problemet ungdomsarbetslösheten lösas genom en ny näringspolitik.

Målet måste vara "arbete ät alla", en målformulering som statsmi­nistern dock inte ens nämner i sitt svar. Principen för samhällets sys­selsättningspolitik måste vara den som sysselsättningsutredningen anger: att sträva efter all alla människor skall ha rätt lill arbete var helst de bor i landet. Del är mot denna bakgrund som cenlerns näringspolitiska handlingsprogram har målsättningen 400 000 nya jobb. Målsättningen förutsätter alltså en ny näringspolitik med ett väsentligt slörre inslag av regionalpolitik än f n.

Man löser inte detta problem, som sysselsältningsutredningens ma­joritet föreslår, genom alt fördubbla flyiiningssiimulansen. Utflyliningen av ungdom från skogslänen under 1960-ialel och lill dags dato har inle löst några problem med ungdomsarbetslösheten, men den har snedvridit yrkesstrukturen och skapat nya problem för framliden i synnerhet i de bygder som drabbats av denna utflyttning av ungdom. Man kan inle hänvisa lill alt dagens problem enbart är konjunklurbetingade, som jag fär ell intryck av all statsministern gör i sitt svar. Det ligger djupare än sä. Förutom brisierna i samhällets näringspolitik är del brister i kon­takten mellan skola och arbetsliv som sett i del längre perspektivet är huvudorsaken till många av de problem som vi f n. har.

Del talas om varvad utbildning och ökad kontakt mellan skola och arbetsliv. Allt della är synnerligen angeläget, och där kan jag instämma i vad statsministern antyder, alt här måste ske snabba reformer, här måste portarna mellan skola och arbetsliv verkligen öppnas på vid gavel. Man behöver över huvud taget en ny syn i samhällel på ungdomens intro­duktion i arbetslivet.

Men även kortsiktigt finns myckel all göra. Bakgrunden till de förslag som vi från cenlern och folkpartiet log fram inför den ekonomiska de­batlen var ungdomsarbelslösheten. Del gäller alltså att skapa förutsätt­ningar för ökad ulveckling i näringslivet. De många små förelagen har


 


i detta sammanhang en viklig position, eftersom de svarar för en de­centraliserad och finmaskig näringsstruktur som ger ökad kontaktmöj­lighet rned närings- och arbetsliv för ungdomen. Del är faktiskt så, herr statsminister, alt regeringens nej till de åtgärder vi föreslog i finans­utskottet också är ell nej lill ungdomen som söker sig ul i arbetslivet i detla konjunkturläge.

Centern anser frågan om ungdomens sysselsättning så viktig att vi inför överläggningarna mellan regeringen och kommunerna krävde en ökad insats frän staten för sysselsättningen av ungdomen.

Herr Fälldin slällde i den ekonomiska debatten en fråga till slatsmi­nislern om det inle var rimligl all erbjuda samma möjligheler för ungdom som går lill näringslivet som till kommunerna. Han fick vänta pä svaret, men det kom i form av 10-kronan för särskilda arbeten i näringslivet för praktik och yrkesutbildning. Som jag ser det är det all diskriminera den ungdom som bara är hänvisad lill sysselsättning i näringslivet. Alla ungdomar kan rimligen inte få en chans i kommunerna, och dessutom har ju regeringen där satt ell lak. Den ungdom som är hänvisad till näringslivet är diskriminerad med den uppläggning av sysselsättnings-Stimulansen som regeringen här har gett uttryck för.

Nu måste man kombinera dessa insaiser med all öka insatserna inom arbetsförmedlingsverksamheten så att man där verkligen tar hand om den ungdom som vill ut i arbetslivet. Jag vill underslryka angelägenheten av all arbeisförmedlingsorganen utnyttjar sina resurser maximalt för alt ge ungdomen det stöd den behöver för att få det arbete som kan stå till buds och få hjälp med introduktionen i arbetslivet.

Men del är också viktigt att samhällets övriga organ lägger manken lill och all man frän näringslivels sida hjälper lill med de ungas in­troduktion i arbetslivet. Del är en av våra allra väsentligaste frågor som också har en social aspekt av största belydelse.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Herr NILSSON i Tvärålund (c):

Herr talman! Del ligger ett stort värde i att det råder enighet mellan partierna om all göra allvarliga insatser för att klara ul problemen med ungdomsarbetslösheten. Statsministerns avslutande ord innebär all so­cialdemokraterna är beredda på all pröva de förslag som kan förbättra ungdomens siluation.

När man lar del av statsministerns svar förundras man dock över att socialdemokraterna så intensivi har bekämpai cenlerns målsältning om 400 000 nya jobb fram till börian av 1980-lalet. Statsministern säger i sitt svar följande: "Åtgärder på längre sikt måste förankras i del lolala .sysselsättningsperspekliv som sysselsättningsulredningen arbelar med."

Genom cenlerns initiativ har sysselsättningsulredningen fått tilläggs­direktiv för att med förtur la upp ungdomsproblemen och ungdoms­arbelslösheten. Sysselsällningsulredningen har kommil till en målsält­ning på 380 000 nya jobb. Att socialdemokratin då så intensivt bekämpar cenlerns målsättning är sannerligen underligt.


63


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

64


Statsministern redovisar också alt sysselsättningen har ökal med 200 000 personer under tvä år, 1974 och 1975, och att reallönerna under samma lid har stigit kraftigt. Det är egenlligen ett understrykande av att cenlern har rätt och hade räll under valrörelsen 1973, då inle minst statsministern litet förlöjligande ibland pekade på omöjligheten av att, som han tycktes anse, skapa 100 000 nya jobb under 1974. Det skapades ju 100 000 nya jobb detta är, trots alt energikonsumtionen sänktes. Även i fjol var energikonsumtionen lägre än under 1973. Därmed tycks herr Palme vara beredd att med sitt svar ge cenlern räll på ännu en punkt.

Statsministern tar upp de äldres och de handikappades siluation och pekar på trygghetslagarna. Från centerns sida har vi pekat pä alt trygg­hetslagarna är mogna för en utvärdering. Vi vill gärna understryka deras mycket stora belydelse för alt trygga sysselsättningen för äldre och han­dikappad arbelskraft. Ett faktum är att mänga företagare - med räll eller orätt vill jag låta vara osagt - ändå känner en viss rädsla för nyanställ­ningar. De som drabbas är framför allt personer som ännu inle har kommit in på arbetsmarknader\, alltså ungdomar som vill in på arbelsmarknaden.

Frän vär sida har vi i olika sammanhang pekat på hur socialdemo­kralerna alltför ensidigt satsar på stora företag och å andra sidan alltför ensidigl och alllför litel satsar på de mindre företagen. Delta innebär att de mindre arbetsmarknaderna med de svåraste problemen får del minsta slödel. Det slår alltså hårdast på de arbetsmarknader som har den största arbelslöshelen och där ungdomarna har de svåraste problemen att få arbete. Del är, enligt vår mening, att direkl motverka den re­gionalpolitiska balansen när del gäller bättre sysselsättning och boende i vårl samhälle. Centern har år efter är pekat på detla och yrkat pä för­ändringar.

I svaret framhålls hur viktigt del är alt man följer upp ungdomarna frän skolan, framför alll då de ungdomar som lämnar skolan för lidigi. Vi har sedan många är tillbaka pekat på del här förhällandet. Den för­söksverksamhet som pågår och har pågått några månader visar att det finns möjligheter alt lösa de här problemen. Från vår sida beklagar vi - och jag tror också att socialdemokraterna innerst inne gör det i varie fall nu - att socialdemokraterna liksom moderaierna före jul i fjol sade nej till 75 96 statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten, vilket vi fö­reslog vid del tillfället: Vi har alltså därigenom föriorat en mycket vär­defull tid för planering i kommunerna och stimulans av kommunernas fantasi, som statsministern nu också litar lill, för alt fä till stånd fler arbeien i kommunerna. Del är bara au konslalera att socialdemokralerna den här gången, liksom under den förra lägkonjunkluren när arbetslös­heten drabbade inle minst ungdomen, är sent ule. Jag vill inte betvivla eller ifrågasätta socialdemokraternas ambilioner, men statsministern är ändå sent ule.

Statsministern pekar i sill svar på att statsbidragen har höjts i två etapper, från 33 96 till 50 % och nu lill 75 96. Cenlern yrkar nu på att dessa 75 96 inte bara skall gälla kommunala beredskapsarbeten ulan också


 


beredskapsarbeten ute i näringslivet. Här pekar statsministern på den s. k. liokronan. Den innebär att vid beredskapsarbeten med mycket låga löner får arbetsgivaren en någorlunda god stimulans, medan arbetsgivaren vid beredskapsarbeten med någoriunda hygglig lön fär en förhållandevis liten stimulans. Vi är förvånade över att socialdemokraterna, liksom även folkpartisterna och moderaterna, inte vill gä med på detta: Vi kan inte finna några administrativa svårigheter i det här fallet. Jag lycker alt det är glädjande att slatsminislern nu aviserar en överläggning med närings­livet. Jag tror att näringslivet ställer upp, även om det finns svårigheler under just en lågkonjunktur. Men del hade naturligtvis varit någonting alt ha med sig lill näringslivet, om näringslivet kunde ha fått samma villkor och stödmöjligheter som kommunerna.

Jag hoppas, herr lalman, att man, eftersom del finns fiera exempel pä alt regeringen har omprövat sina ståndpunkter och anslutit sig lill våra förslag i sädana här frågor, gör realitet av de avslutande orden i interpellationssvaret, nämligen att regeringen "kommer att ingående och sakligt pröva alla de förslag som kan förbättra ungdomens situation". Alltså att regeringen verkligen prövar vissa av de förslag som vi har framlagt och som onekligen skulle förbättra ungdomens sysselsättnings-situation.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Fru AF UGGLAS (m):

Herr talman! Jag skall inle ge mig in i budgivningen om hur många nya jobb vi behöver, men att del behövs flera jobb är säkert. Dessa måste i första hand skapas i ett expansivt näringsliv, bl. a. för all vi skall fä råd lill de där många nya jobben på den offenlliga sekiorn. Garantier eller ej, del är ord. Det är de nya jobben, antalet lediga platser det handlar om.

Statsministern berömmer sig som vanligt av den fina ulvecklingen av sysselsättningen i Sverige. Men både OECD- och ILO-stalistik, jag har den pä min riksdagsbänk, visar att andra länder har lyckats bättre med all öka sin sysselsällning under 1970-lalel än Sverige.

Lål mig så få påminna om en grupp arbetslösa som jag lycker alt det är litet för lyst om när vi i allmänhet lalar om ungdomsarbelslösheten. Del är de unga flickorna. Del är nämligen flickorna som drabbas allra hårdast, del är flest arbetslösa flickor.

Under januari nyanmälde sig 20 900 ungdomar som arbetssökande på arbetsförmedlingarna. Av dem var'54 96, eller 11 300, flickor. Av dem som vid januari månads slut varit registrerade 3-6 månader var 67 96 kvinnor, och av dem som varil registrerade över 6 månader var inte mindre än 73 % kvinnor.

Det är ett krissymlom när drygt en tredjedel av alla dem som i dag är i beredskapsarbeten är ungdomar. Och många av de ålgärder som nu salls in är också krisålgärder. Det är kortsiktiga åtgärder. En del av dem lar slul redan vid månadsskiftet juni-juli. Det är t. ex. fallet med de statliga praklikplatserna eller beredskapsarbetena. I och för sig är de


65


5 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 87-88


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


väsenlliga i dag, men del som vi behöver för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten är långsiktiga åtgärder som ger oss en mera ex­pansiv ekonomi. Del är de nya jobben, de lediga plalserna vi behöver.

Jag skulle vilja uttrycka saken sä, att ungdomarna har drabbats av det som är snett i socialdemokralisk sysselsättningspolitik. De märker alt det inte går alt lagstifta fram jobb, de möter del anställningsstopp som alll fler företag och organisalioner infört för all kunna klara sina åtaganden lill de redan anställda. De märker försiktigheten hos företagare och vid personalavdelningar, som hela tiden har Åmanlagarna i minnet.

Till sist skulle jag bara vilja påminna herr Ahlmark om all det faktiskt var sä, att de borgerliga partierna hade ett gemensamt majorilelsyiirande i inrikesulskottel redan våren 1975 när del gällde ungdomsarbelslösheten. Där lalade vi bl. a. om uppsökande verksamhet och en hel del av de åtgärder som alla nu börjar bli överens om måste vidtas.


Hen FAGERLUND (s):

Herr talman! Man har i den här deballen böat diskulera inrikesut­skotiets betänkande nr 33 och eventuella reservalioner. Jag tror att de flesia av kammarens ledamöler inle har sell betänkandet, eftersom del inle har gått ut i tryck. Och jag tycker det är en ganska underlig de-baltordning, när man tar upp ställningstaganden som vi säkert skall kunna redogöra för i den kommande debatten. Jag tänker inle här, och jag har konfererat med mina utskotlskamrater, ta upp nägon sakdiskussion. Den väntar vi med till den 2 april, då vi kan behandla inrikesutskottets betänkande, socialdemokralins motstånd osv.

Låt mig bara konstatera: Ännu har icke presenterats ett konkrei förslag förutom del som föreligger frän regeringens sida. och den diskussionen fär vi ta den 2 april.


66


Herr statsministern PALME:

Herr lalman! Försl en lite grand melankolisk betraktelse. När jag står upp i talarstolen lycks de ärade kollegerna tro att det skall bli en all­mänpolitisk debatt. De svävar över hela fältet. Jag försökle hälla mill svar ganska tekniskt och i den meningen konkretiserat lill ungdoms­arbetslösheten. Men sedan går del nalurligtvis att knyta alla tänkbara problem till den frågan, och vissa av dem kommer jag väl inle att la upp.

Herr Ahlmark inledde med ell avsnitt där han skildrade all det ju egentligen var folkparliel som var först och bäst och näsian störst. Denna del. om jag fär kalla den Cassius Clay-delen, av herr Ahlmarks anförande skall jag inte närmare ta upp. Del blir läll litet trist med en politikerdebaii om vem som sade del då och vem som föreslog del då.

I och för sig tycker jag all del är tilltalande all folkpartiel är intresserat av denna fråga, och del är det jag vill ta fasta på och knyta några ob­servationer till.

Jag skall inle ta upp den del där herr Ahlmark berörde de mindre


 


företagen. Det kommer i varie anförande och som skjutna ur kanoner kommer del två centerpartister och talar om mindre företag, och då blir del dubbelt upp. Jag kan inle ge mig in på denna tävlan. De mindre företagen spelar en stor roll för sysselsällningen, del är självklart. Hu­vuddelen av statens stödåtgärder går lill de mindre företagen. Del är inte alls säkert att detta att ta bort arbetsgivaravgiften för de fem först anställda skulle ge fler jobb. Det är t. o. m. möjligt att man dä skulle eftersträva den storleksordningen. Del skall belalas och det går inte att skjuta över alla kostnader och säga att det får skatteomläggningen betala, för vi staplar ju så småningom orimliga bördor pä denna skatteomlägg­ning.

Men verklighetsbeskrivningen, herr Ahlmark! Jag tror att det är viktigt alt vi håller oss till en riktig verklighetsbeskrivning. Vi har i februari enligt arbelskrafisulredningen 26 000 ungdomar som är arbetslösa. Under del utpräglade högkonjunklurärel 1970 hade vi 20 000. Del viktiga är att genomsnittstiden för den arbetslösheten ligger omkring lio veckor. Vi skall inte förespegla någon att en ungdomsarbetslöshet på noll är möjlig. Ungdomar vill kanske känna sig för elt antal veckor, innan de tar det jobb som finns på arbelsmarknaden. Då kommer de att vid un­dersökningarna övergångsvis framstå som arbetslösa. Men del väsenlliga är all den siffran i och för sig hålls nere, och alt del är en omloppssiffra sä att säga, att tiderna för arbetslösheten pressas ned och all varie ung människa möter ett stöd, så att hon kan komma ul på arbetsmarknaden.

På en punkt ger Jag fru af Ugglas alldeles räu. Det räcker inie med ord om en garanli för ungdomen. Det väsentliga är att vidla åtgärder - ordna med arbetsförmedlare, praktikjobb, beredskapsjobb och allt vad det nu är, så all man kan göra någonting konkrei. Men i den här Cassius Clay-delen borde del ha funniis med en liten ödmjukhetens tanke av herr Ahlmark om att en av de viktigare kommunerna i landel som haft svårast alt komma i gång och varit trögast har varil det folkpartisliskl styrda Göteborg. Nu har de pä senare tid börial motionera mot sig själva och börjat komma i gäng med ålgärder, och del är i och för sig bra. Men man skall kanske vara litel försiktig med alltför överdrivna skild­ringar av den egna förträffiigheten.

Men det inlernationella perspektivet är viktigt. Jag blir fullkomligt upprörd när jag studerar den statistik som finns tillgänglig, hur den nu än är. från de europeiska länderna. I de stora länderna på kontinenten rör man sig ju när det gäller ungdomar med arbetslöshetssiffror på 300 000. 400 000 och 500 000, varvid det i en myckel stor del av fallen är fråga om över sex månaders arbetslöshet, alltså alll längre och längre tider. Går man till Amerika får man siffror av det här slaget: Bland de svarta tonåringarna i Amerika är 35,2 96 arbetslösa enligt den senasle statistiken, alltså mer än var tredje. Ni kan ju tänka er vad della skapar för sociala problem. Man kan visserligen säga att de får understöd -i arbetslöshetsunderstöd belalar man i Amerika f n. i svenska kronor ungefär 100 miljarder på ell år. Det är förklaringen till, som jag läsle


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbelslös­heten

67


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

68


i en artikel, att man inte har blod på gatorna. Men hur länge kan man belala ut understöd, som är hell improduktivt, i stället för att ge män­niskor arbete?

I den artikel i Business Week som jag salt och läste i bänken sades det jusl alt orsaken lill nuvarande situation är all den konservaliva eko­nomin har misslyckats. Det har man visst vetat sedan länge. Men den liberala ekonomin har också misslyckats - i den meningen att man inte kan klara problemen, som man vill göra, med generella åtgärder. Del räcker inte, utan det måste in - detta är det slora budskapet nu - den typ av selektiv politik, inriktad på den enskilda människan, den enskilda bygden som varil och är vår huvudlinje och som i vissa skeden av den svenska debatten blivit så bespottad.

Herr Ahlmark log upp skölerskeutbildningen och långtidsvården. Det är rikiigi - och del är det vi gör just nu. Vi kom pä 1971-1972 all man kunde koppla samman detta behov av mer personal för att hjälpa gamla människor med den arbetslöshet som fanns biand ungdomen, och behovel av ökad utbildning inom sjukvärden. Då satte man i gäng er-sältarsyslemei, som innebär att man kan utbilda undersköterskor, och staten betalade ersättaren, som togs frän de arbetslösa.

Men. igen: Verklighetsbeskrivningen var nog inte fullsländig.

Jag var på en långvårdsklinik här i Slockholms län nyligen och talade med personalen. Problemet var inte bara ulbildningen. Problemet var inte att det inte fanns arbetslösa att rekrytera, utan problemet var i hög grad personaltätheten och arbetsmiljöerna. Människorna fick slita så oer­hört hårt med tungt kroppsarbete, grovarbete, att del var väldigt många som inte orkade. Och personalomsättningen i sjukvårdsförvaltningen i Slockholms län är oändligt stor.

Vad man behöver är alltså - all right - utbildning för personalen, inte minst för biträdena och undersköterskorna, men man behöver också stör­re personaltäthet och förbättrade arbetsmiljöer. Det budskapet kanske herrarna här kan föra vidare till den borgerliga majorileten i länet.

När jag träffade landstingsmän nyligen sade jag: Om ni skall göra ett program för långtidsvården för tio år - ett rimligl program, som leder dels lill en önskad ökning av plalsantalel, dels till en önskvärd kva-liteisförbällring i värden, så all alla skall kunna fä nägol stöd, sä att man just skall kunna bestämma själv när man skall gå och lägga sig, så att man skall kunna fä en god vård - och dessutom elt utbildnings­program, ligger kostnaden i slorieksordningen 4 miljarder, alltså 4 000 milj. kr. Då förstår man hur landstingen reagerar. De säger: Vad kan samhället göra?

Men ni har väl klarl för er vilka ekonomiska åtaganden pä lång sikt som ni drar på er? Dä går det inte att säga all vi skall ha de och de skattelättnaderna och bidragen, som får ordnas i samband med skat­teomläggningen. Man fär i stället direkl säga: All right, vi prioriterar målet att människor skall få en god tillvaro när de blir gamla. Detta är också eti sätt att ge ungdomar bra och attraktiva jobb, där de kan


 


känna arbetstillfredsställelse. Det kan de inte göra om de är sysselsatta i ett grovarbete, där läget är så trängt för personalen att den knappt kan hålla näsan över vattnet.

Del var det budskap jag fick från personalen. Sedan behöver de som det gäller inle bli professorer - del har de inga ambitioner lill. Män­niskorna vill ha en bra utbildning och en hygglig arbetsmiljö.

Centerpartisterna har i debatten lalal om 400 000 nya jobb, men de böriade - det gjorde t. ex. herr Nilsson i Tvärålund - med att kräva 100 000 nya jobb. Jag sade 1973 att jag gärna såg att del blev 100 000 nya jobb men all jag inle trodde alt cenlerns meloder skulle ge det. Sedan använde vi just ingeniing av cenlerns metoder, men ändå blev det 200 000 nya jobb, och det var ingel dåligt resultat. Nu har ni höjt budet lill 400 000 nya jobb. Jag har absolut inget emot vare sig 300 000, 400 000 eller 500 000 nya jobb eller vad del kan bli - vi har målsättningen arbete för alla - men vi skall också vara ärliga mot oss själva och inse all del finns problem. Detta kommer att kosta något, och vi måste slåss hela tiden för att öka sysselsättningen.

Samlidigt som centerpartisterna lalar om en ny näringspolitik har de liksom jagade av tusen furier - furier i källaren, som Tingsten eller vem det var kallade del ibland - böriat tala om centerns energipolitik. Jag tvingas ju säga alt om, lill all olycka, centerns energipolitik skulle antagas av Sveriges riksdag, skulle del vara detsamma som att enkelt och rätt fram tala om för hundratusentals ungdomar: De jobb som ni skulle vilja ha kommer vi inte att ha ström till.

När det sedan gäller statsbidraget säger ni nu att del är bra med 75 96 statsbidrag till kommunerna. All right, det är fint. Men då lycker jag också att ni något skall ta era kommunalmän vid örat. Under den i och för sig förträffliga överläggning som regeringen hade med kommu­nalmännen framhöll nämligen centerns representanter att kommunerna vill ha 100 96 statsbidrag - annars har de inte råd med praklikantverk-samheten. Men om kommunerna fär 75 96 i statsbidrag och ungdomarna betalar ungefär 25 96 i skatt, går det ungefär jämnt upp för kommunerna. Skulle vi ge 100 96 i statsbidrag, skulle ju kommunen tjäna på ung­domsarbelslösheten, och det var väl en något gnidig inställning från cen­terns kommunalmän. Jag hoppas alt del ni har sagt i dag innebär att ni lar avstånd från della och räliar lill det.

Fru af Ugglas sade alt ett av de stora problemen i detla sammanhang är flickorna, och det är helt riktigt. Ser man på statistiken, skall man finna alt det i januari var 6 000 pojkar mellan 16 och 19 år och II 000 flickor i samma åldrar som inte hade jobb. I februari var del 5 000 pojkar och 7 000 flickor. Den stora nedgången var glädjande nog bland flickorna. I åldrarna 20-24 år gick pojkarnas arbetslöshet ned frän 7 000 till 6 000 och flickornas från 10 000 lill 7 000. Siffrorna är alltså högre för flickorna, och det har länge varil sä. De jobb som vi inriktar våra försök på alt skapa är - ulan alt vi därför behövt förfalla lill något könsrollstänkande - speciellt anpassade för all flickorna skall kunna ta dem. Det är alldeles


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

69


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


riktigt att del stora problemet är all skaffa arbete ät de unga flickorna.

Men det är ju litet konstigt att höra fru af Ugglas säga att vi har många arbetslösa här i landel, när man vet att vi har oändligt mycket mindre arbetslöshet än i kapitalistiskt styrda länder - del går inle att jämföra. Delta skulle vara ett exempel på att det har gäll snett i so­cialdemokratins sysselsättningspolitik, ansåg hon, och nämnde lagen om anställningstrygghet.

Det känns nödvändigt att säga ifrån på den här punkien, all vi nu har lagar som tryggar anställningen för människor på ett hell annal sätt än tidigare. De lagarna har varil lill oerhört stor glädje, icke minst för äldre och icke minsl för handikappade människor; Vi har därigenom i nägon mån lyckats komma ur den ulslagningsprocess som var så plågsam på 1960-lalet och som drabbade de litet äldre människorna och de han­dikappade.

Se igen på Amerika! Trots all man där har denna jätlearbelslöshet på upp till 35 96 bland de svarta tonåringarna, säger man att problemen är nästan ännu värre för 55-äringarna och 57-åringarna, som slås ul från arbetsmarknaden och icke har en chans au få fotfäste där igen.

Del är fel all säga till ungdomarna - som det fanns en antydan av i fru af Ugglas anförande - all på grund av alt vi har sädana lagar som ser till all 55-äringarna får vara kvar på jobbet och fär ett litet bättre skydd för att kunna vara kvar, och som ser till alt de fysiskt handikappade får ell sådant skydd all de inle blir utkastade - eller friställda, som del heter - så går ni unga arbetslösa. Det skapar en spänning som vi inle skall ha i det här samhället! Jag tror emellertid all de flesia vettiga ung­domar som man talar med om detta säger: Del här begriper vi, och vi tycker att del är bra all de äldre inle kastas ul; de har det ju så myckel svårare än vi, om de kommer i den här situationen. Rör inte skyddet för de äldre! De är ju också med på att genom aktiva insatser skapa jobb åt oss.

Jag har med detta bara mycket kortfattat berört några olika synpunkter.

Det är en internationell kris som vi upplever.

Kari Marx har skrivit all den avancerade kapitalismen förutsätter en reservarmé av arbetslösa. Inte för alt jag vill svära på hans skrifter i övrigt, men just nu ser vi ju denna reservarmé i de stora västliga in­dustriländerna. Det är framför allt ungdomen som hårt har drabbats av den arbetslösheten, som jag tror kommer att på sikt få oerhört förödande sociala och politiska konsekvenser.

Därför är del så viktigt all vi - med svårigheler och alll vad som kan komma - ändå har lyckals hålla detla gissel någorlunda undan från del här landet. Det är inle lätt att gå emot strömmen, den inlernalionella tendensen, och försöka skapa vår egen väg där vi håller arbetslöshetens gissel sä långt borta som del över huvud taget är möjligt. Men vi har bestämt oss för den, och vi skall försöka fortsätta på den vägen. Och trots den polemik som vi möter i del avseendet i denna debatt och i


70


 


andra deballer säger jag att så länge ni ställer upp för denna målsältning, förlåter jag er mycket av era övriga synder!

Herr ÅSLING (c):

Herr talman! Jag har med slorl intresse lyssnat lill statsministerns skildring av de internationella perspektiven, och jag noterar att stats­ministern är väsentligt mycket mer pessimistisk än finansminislern när det gäller att diskontera t. ex. den västtyska konjunkturuppgången. Jag tror att man inom regeringen måste bestämma sig för vilken linje man väljer, om det är finansministerns eller statsministerns konjunkturanalys som är den gällande.

I övrigt fär jag en bestämd känsla av all luften på någol sätt har gäll ur regeringen Palme när del gäller sysselsättningsfrågorna. Det är en slulsals av del resonemang vi här hört. Statsministern säger att vi skall vara artiga mot oss själva och erkänna att del finns svårigheter när det gäller all klara de här problemen. Del finns uppenbariigen svårigheler - det förnekar ingen. Men det är ju på grund av dessa svårigheter som det behövs systematiska åtgärder.

Man måste ha en ny näringspolitik, ja mod och kurage alt sälla upp elt mål för sysselsättningspolitiken fram till 1980-talet. Varför undviker statsministern, när socialdemokratin i valmanifestet ändå har målsätt­ningen "Arbete ät alla", all ge sig in i en konkret diskussion om en regional utveckling av sysselsättningen. Enligt direkiiven till sysselsätt­ningsutredningen skulle della innebära en målsättning pä 400 000 nya jobb? Varför inle i siällel gä in i en sakdebalt i den här frågan? Pä del här sället löper statsministern risken att bli nägol av en "enfrågeslats-minister" som på vad man än försöker diskulera inom sysselsättnings­politiken anlägger elt mycket begränsat perspektiv, där polemiken är del väsentliga.

Här finns en rad konkreta åtgärder som måste kunna diskuteras. Risken med den typ av debatt regeringen för är alt folk i allmänhet uppfattar den som ett tecken på verklighelsfiykl. Den som arbetar pä verkstads­golvet vel ju att energi och arbele visserligen hör samman men alt del inte har det korrelerade samband som statsministern gång efter annan försöker göra gällande.

Låt oss diskulera frågorna i sak. Låt oss diskulera innehållet i en ny näringspolitik.

Jag skulle vilja fråga statsministern om regeringens förslag om ell tak för insatserna via kommunerna är ett uttryck för en vilja att skapa arbele åt alla ungdomar. Statsministern säger alt vår linje om ett bidrag på 100 96 lill kommunerna skulle innebära att kommunerna skulle tjäna på ungdomsarbetslösheten. Vilken orimlig slutsals! Kommunerna har ändå planeringsansvaret. Regeringens åtgärder kommer så sent att man inte har kunnal ta de budgetmässiga konsekvenserna av detta. Det är bakgrunden lill kravei på ell hundraprocentigt bidrag. Dessulom är det självklart så all om man snabbi vill nå effekler skulle cenlerns krav


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös -heten

71


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


ha inneburit att kommunerna skulle kunnat la ett väsentligt större ansvar för ungdomens sysselsättning än vad de nu uppenbart kan göra.

Sedan vill jag fråga statsministern, om tiokronan lill näringslivet är ett uttryck för en målmedveten strävan att lösa ungdomsarbetslösheten. Det motsvarar, om jag räknar rätt, ungefär 40 96 i bidrag i ett löneläge på 18 kr. i timmen jämfört med vad man offererar kommunerna, 75 96. Det här innebär de facto att de stora ungdomsgrupper som inle kan sugas upp i den offenlliga sektorn genom kommunernas sysselsättnings-åtgärder blir diskriminerade därför all näringslivet inte har möjligheter all erbjuda samma villkor som kommunerna. Med tanke pä ungdoms­arbetslöshetens omfattning borde vi ta lill vara alla länkbara resurser för all kunna öka sysselsättningen ål ungdomen.


 


72


Hen AHLMARK (fp):

Herr lalm.an! Jag tror alt del är oerhört värdefulll att man slår fasl all vad gäller den grundläggande värderingen - arbele åt alla - är partierna överens i den här riksdagen.

När sialsministern på slutet lalade om en reservarmé av arbetslösa, som kanske ulgör den största sociala frågan i industriländerna, så kan jag hell hälla med honom. Del blir ju förödande konsekvenser för sam-hällsskickei - både kortsikiigi och långsikligl - av den faiiigdom som är följden av arbetslöshet i många länder. De sociala klyftorna vidgas, och känslan av att inle få utveckla sig själv ökar. Vi är fullständigt överens på den punkten. Det är hell onödigt all uttrycka nägon som helst polemik när del gäller den grundläggande värderingen.

Slatsminislern var inne på det här med Cassius Clay. Jag har fått lära mig en sak: det som Cassius Clay är ovanligt dukiig pä är att dansa undan när attackerna kommer. På den punkten lycker jag framför allt att han påminner om den svenske statsministern.

Vad jag gjorde var ju bara att jag - sä försynt som jag brukar - rättade den historieskrivning, som fanns i stalsminislerns interpellationssvar om ungdomsgaranlin. Jag diskuierade det kvartal som vi har missat genom all vi inle införde detla med 75 96 av bidragen lill kommunerna för beredskapsarbete för ungdomar redan från den 1 januari, liksom tiokro­nan. Jag sade ati man fakliskl har haft ell par ire år av diskussion om just de punkler som regeringen de senaste veckorna har gått med på.

Om man satsar på de mindre företagen, säger statsministern, är det inte alls säkert att minskade arbetsgivaravgifter för dessa företag ger fier jobb. Jag skulle tro att det är räll säkert. De mindre och medelstora företagen är ju ryggraden i näringslivet i stora delar av vårt land, en förulsätlning för tryggheten för hundratusentals människor. Och är man inle beredd all genomföra en lällnad för de mindre förelagen, så kan del myckel väl hända all del blir en regional arbetslöshet sorn är utomordentligt svår alt komma till rätla med med andra metoder.

Dessutom finns det ju en fördel med de mindre företagen som ibland inte finns i större förelag. Iniiialivkraflen. påhiliigheien, den korla vägen


 


mellan idé och produkt - allt det driver pä ekonomin pä elt säll som vi inte kan vara utan i Sverige. Och stimulerar man tillväxten får man ju därmed också ökade resurser, bl. a. resurser som innebär att vi har möjlighel alt satsa på utbildning av olika slag och hålla arbetslösheten nere.

Därför tror jag, all skall vi irygga jobben pä sikl här i landel för unga och för äldre, dä måsie vi salsa mer på de mindre och medelsiora företagen än vad man har gjort under de senaste åren.

1 fråga om värderingarna av arbelslöshelen, framför alll när del gäller de svarta i USA, är vi självfallel helt överens. Och när herr Palme säger att en ungdomsarbetslöshet på noll inte är realistisk, sä är det alldeles självklart.

Men detla är inle alls problemet för oss här i Sverige jusl nu. Fortfarande är ungefär 40 96 av de arbetslösa under 25 är. Det är också därför som vi har tagit en rad initiativ. Regeringen har under de senaste veckorna gått med på flera av dem. Problemet är alltså inte att vi kommer all sträva efter att arbetslösheten skall vara noll, ulan alt den fortfarande ligger på en oroande hög nivå och måste pressas ner.

När det gäller förhållandena i Göteborg, som statsministern var inne på, lycker jag att det fina med den liberala ledningen i Göteborg är att man verkligen har gripit sig an med problemet där. Man får fram fiera hundra nya praktikplatser för unga människor som annars skulle vara arbetslösa. Jusl därför att folkparliel har den kommunala ledningen i Göleborg har man kunnat göra det så snabbi som vi inte kan göra i de kommuner där vi befinner oss i minoritet.

Jag har papperen här. Det är initiativ som lagits frän folkparliel i Gö­teborg, och jag lycker att de delvis ligger i linje med vad regeringen har sagt. Regeringen bör därför uppskatta de insatser som här har gjorts. Men man går längre än vad de statliga stimulanserna innebär. Jag anser att det är ulomordeniligl bra alt folkparliel i Göleborg har tagit krafttag för all komma till rätla med framför alll den höga lonårsarbetslösheien.

En massa ungdomar går arbetslösa i Sverige. Allt fler gamla människor får inte den värd som de behöver därför att det finns brister i lång­tidsvården. Och ändå avvisas de flesta ungdomar som söker exempelvis lill sjuksköierskeutbildning.  Här finns naturligtvis en koppling.

Statsministern håller med om all redan 1971 och 1972 kom man på den här kopplingen. Tyvärr är del ju så när del gäller utexaminerade sjuksköterskor au antalet inte ökal sedan 1972. Det var 1972 2 823, 1973 2 693, 1974 2 774 och 1975 2 769. Trots all man allisä kommil pä den här kopplingen har inle uiexamineringen av sjuksköierskor ökal.

Jag iror det finns -jag säg den senaste rapporten frän socialstyrelsen - ungefär I 000 vakanta ijänsier i dag. Och del behövs ju en oerhörd ökning av personalen om man skall klara av de krav som kommer all siällas på långtidsvården, när andelen äldre i vårl samhälle ökar sä dra-maiiski som nu och under de kommande åren. Vi behöver troligen en ökning av personalen rned 35 000 lill 70 000 och med yllerligare 10 000


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

13


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbelslös­heten

74


för att kunna skapa den ökade mänsklighet i vården som också stats­ministern var inne på.

Statsministern säger då: Ja, rnen säg det lill majoriteten i landstingen, här i Stockholm t. ex. Jo då, det är man fullt på del klara med där. Del är bara del att landstingen inte kan fatta beslul om nödvändig ut­byggnad av sjuksköterskeutbildningen. Uibildningsvolym och läroplaner fastställs av statsmakterna.

Samtliga gruppledare i Stockholms läns landsting uppvaktade nyligen statsrådet Lena Hjelm-Wallén och begärde initiativ från statens sida. Skol­överstyrelsen kan se lill att fler plalser inrättas. Man kan förändra prak-likkraven så alt det blir lättare att ordna praktikplalser. Man kan göra om intagningssystemei så all de som inte kommer in i elt län har chans au komma in i någol annal län, där det finns lediga platser. Statsrådet kunde då bara meddela ati några iniiialiv i den riklningen inte var att vänia.

Del här är någol av eti moraliskt problem. Mängder av ungdomar som går arbetslösa vill ha en vårdutbildning men kommer inte in. 5 674 sökte - I 470 kom in. Och vi behöver allt fler människor i långtidsvården.

Den här kopplingen, som regeringen tydligen upptäckte 1971-1972, måste därför nu också genomföras i verkligheten. Då kan vi nå dels en ökad trygghei för ungdomar när del gäller jobb, dels en ökad trygghet för de människor som har byggt upp del här landel.

Till slul vill jag insiämma i siaisminisierns bedömning om all man i flera induslriländer de senasle åren lagil läll på kampen mot ar­belslöshelen. Omsorgen om valutareserv och penningvärde har i flera länder varit långl slarkare än viljan alt ge människor arbele. Del har varit en djupt tragisk utveckling, eftersom arbelslöshelen betyder så mycket mer än att lönen uteblir. Därför är ingen uppgift viktigare för den ekonomiska poliliken än att trygga jobben och se till att del blir fler arbelslillfällen. Den bedömningen har del råll bred polilisk enighel om i Sverige. Del är en väldig siyrka i lider av ekonomiska svårigheler.

Vår diskussion i dag har alltså inte gällt skillnader i synen på hur viktigt det är att ge människor arbele. Det har handlat om vad man handfast och konkret kan göra för au hjälpa de ungdomar som drabbas hårdast av arbetslöshet och stagnation, vad man kan göra för an hjälpa dem lill ett jobb, lill praklik eller lill uibildning. På en rad punkler har vi blivit eniga, på andra kommer vi liberaler alt fortsätta driva våra förslag om ytterligare ålgärder.

Arbetslösheten bland ungdom beror inte på au det saknas meningsfulla arbetsuppgifter i vårt samhälle. Var och en kan se sig om och upptäcka brisierna som bör avhjälpas. Vården och barnomsorgen - jag upprepar del - har för lilel personal. Inom miljövården fattas dei folk. Många förelagare har ständig brisl på yrkesuibildad arbetskraft. Vi behöver den akliva insats som Ungdomarna vill göra i vårl samhälle. Del är vår uppgift alt ta vara pä den viljan och den förmågan.


 


Herr ERIKSSON i Arvika (fp):

Herr talman! Herr Åsling böriade sill anförande med all säga all denna debatt är specielll intressant för honom, därför alt han har sitt arbete i sysselsättningsutredningen som bakgrund. Jag kan säga all jag lycker också alt debatten är inlressanl och viklig inle minsl därför all mill riksdagsarbele i del ulskoil där jag är verksam i slorl sell rör sig om jusl dessa cenlrala frågor. Men jag lycker också alt debatten är mycket viklig för oss alla, eftersom vi genom den verkligen kan göra klarl på vilket sätt vi vill bidra lill att minska den stora arbelslöshetskön och framför allt det stora inslaget av ungdomar i den kön.

Herr Fageriund sade lidigare att inrikesutskottets betänkande i denna fråga kommer alt behandlas i kammaren den 2 april. Det är riktigt. Och eftersom vi dä kommer att ta upp dessa frågor i delalj skall jag nu inte gå in på de detaljspörsmål som herr Nilsson i Tvärålund berörde och som herr Åsling också snuddade vid. Jag tror del är riktigare att vi sak-behandlar de frågorna den 2 april. Betänkandet är nyligen justerat och alltså offentligt - Jag vill underslryka det, eftersom det riktades nägon kritik mot Per Ahlmark, som i sitt första anförande citerade ur betän­kandet. Alla reservalioner är dock ännu inte riktigt klara.

Egenlligen har jag emellertid begärt ordet i anledning av den debatt som har förts om vem som var först med konkrela åtgärder på detta område. Statsministern sitter och ler under den deballen. Jag delar upp­fattningen alt den debatlen är fruktlös. Det enklaste är, herr statsminister, att gä till riksdagens voteringsprotokoll från i höstas, och se vilka som dä röstade emot förslaget om 75 % till de kommuner som anordnade beredskapsarbeten för ungdom. Se efter vilka som då röstade emot del slöd som vi på vårt håll ville ge de företag som beredde ungdomar en meningsfull sysselsällning!

Vi är ense om att deballen om vem som var först är meningslös. Men riksdagens protokoll visar vilka som bär ansvaret för alt vi har förlorat ett värdefulll kvartal, som herr Ahlmark nyss talade om, när det gällt att ge ungdomar meningsfullt arbete och meningsfull utbildning och praklik.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Hen NILSSON i Tvärålund (c):

Herr talman! Herr Eriksson i Arvika hade uppmärksammat alt någon gjort ansträngningar för alt visa vem som var först med åtgärder på della område. Även jag lycker alt del är hell oväsentligt att få den saken klariagd. Vad som däremot kan vara väsentligt är att man kan peka pä att någon gång pä gång har varit för sent ute. Det var den problemaliken jag tog upp. Och då tog jag mig friheten au anföra några exempel som hade anknylning direkl lill ungdomsarbelslösheten.

Jag förmodar all statsministern inte avsåg mig, när han tyckte att deballen hade rört sig över ell för stort fält. Själv rörde han sig med världsvida perspekliv och anknöt bl. a. till Marx.

Jag böriade mill förra anförande med alt påpeka värdet av enighet


75


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös -heten


tvärsigenom partierna rörande målsättningen i vår sirävan att lösa ar-betslösheisproblemen. Jag vill än en gång understryka det. Polemiken och diskussionen gäller metoderna och vid vilken tidpunkt rnan skall ingripa för all åstadkomma resultat.

Statsministern angrep centerns kommunalmän för att de ville ha ännu högre statsbidrag för dessa uppgifier. Många kommuners resurser är redan i stor ulslräckning tagna i anspråk för andra ändamål liksom för dessa ändamål. De skattepengar som statsministern visade på kommer lillbaka lill kommunerna först om två år. Det är ju ändå dagens problem det är fråga om att lösa. Dä är det av begränsad belydelse att fä lillbaka pengar om tvä tre år.

Regeringen hade onekligen under kommunernas budgetarbete i somras och under hösten möjlighet alt ta initiativ som kunde leda till en planering för att avhjälpa ungdomsarbetslösheten inom kommunerna. Mig velerligt gjorde inte regeringen något som fick kommunerna att ta krafttag och särskilt planera för att moiverka en arbetslöshet som vi från cenlerns sida befarade bl. a. redan i fjolårets remissdebatt. Regeringen levde tyd­ligen ganska lugnl.

Det första tillfället vi hade att motionera och få till stånd ett resultat var i anslulning lill tilläggsstaten i höstas. Vi motionerade då om 75 96 slatsbidrag till kommunala beredskapsarbeten. Det förslaget avvisade so­cialdemokraterna dä. Ni var sent ute också den gången.

Socialdemokraterna är lydligen allljäml sent ute. De lycks inle acceptera att näringslivet fär samma möjligheler lill statsbidrag för att avhjälpa ungdomsarbetslösheten som kommunerna får, när socialdemo­kralerna nu äntligen följt vår linje i fråga om 75 96 statsbidrag lill kom­munerna.

Slatsminislern sade att han gärna förlåter oss mänga andra synder bara vi ställer upp när del gäller de här frågorna. Jag vel inte hur länge vi skall hälla pä att förlåta socialdemokraterna för att de inte hänger med "på det här området utan gång på gäng blir försenade. Jag hoppas all statsministerns avslulningsord innebär en realitet och att han och so­cialdemokraterna är beredda att pröva alla förslag som förbättrar ung­domens möjligheter att fä bättre sysselsällning.

Vi har faktiskt ställt mänga förslag när del gäller ungdomsarbelslös­heten. En del behandlas i inrikesulskoltet. Herr Fagerlund, jag tog i mitt förra anförande inle alls upp nägon diskussion om frågor som vi i inrikesulskoltet ännu inle tagit ställning till. Men jag har rätt att referera de motioner som vi har att behandla i ulskotiet och de molioner som vi har behandlat under fjolåret. Herr Eriksson i Arvika sade för övrigl nyss alt inrikesutskotiets betänkande om arbelslöshelen redan är jusierai, men jag log ändå inie upp någon diskussion om dessa frågor - det skall vi ju göra senare.

Måhända har jag misstagit mig på socialdemokraternas inställning till våra motioner. De kanske ännu hinner ändra sig. Jag välkomnar det.


76


 


Fru AF UGGLAS (m):

Herr talman! Det här blir en kon replik lill statsminister Palme.

Åmanlagarna har sina stora förtjänster, sade statsministern. Självfallet, i all synnerhel för de äldre. Men lål oss inle fördölja all de är bättre för dem som befinner sig pä arbelsmarknaden, som har ett jobb, än för dem som slår uianför och skall la sig in pä arbetsmarknaden. Även lur­ordningsreglerna har sina effekler. Statsminister Palme har här mycket talat om Amerika. I Amerika finns det en regel som kallas lifo. Del belyder last in, firsl out, dvs. sist in, först ut. Det är en beklaglig regel som har märkts mycket nu när man med olika jämställdhetsålgärder försöker få in kvinnor och negrer pä arbetsplatserna. Del är nämligen de som försl åker ut, när det blir besvärligheter.

Man skall se verkligheten som den är, herr Palme. Del är för alt Åmanlagarna har mycket svåra effekter som vi måste vidta särskilda åtgärder för ungdomarna och framför allt se lill alt vi fär ett tillräckligt antal jobb.

Jag har med inlresse lyssnat pä meningsutbytet mellan statsministern och herr Ahlmark när det gäller sjukvården. Del har varit intressant att höra statsministerns målande beskrivning av hur mycket del kosiar att satsa pä den offenlliga sektorn. Men hur skall vi dä skaffa de här pengarna? Jo, nalurligtvis genom ett expansivt näringsliv.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Hen GÖSTA GUSTAFSSON i Göleborg (s):

Herr lalman! Jag begärde ordel närmast av den anledningen att Gö­leborg också nämndes i sammanhangel. Först vill jag emellertid säga att jag har upplevt det så att det var Ernst Wigforss som införde de ekonomiska principer som vi nu jobbar efter när det gäller alt skapa sysselsättning. Jag skall emellerlid inle gä närmare in på det ulan kon­centrerar mig till frågor som i någon män berör Göleborg.

Vi som verkat i länsarbetsnämnd och i fackliga sammanhang och fram­för alll vi som har jobbat med Länsplanering 74 har funderat litel över den här frågan. Vad som är särskilt markant för Göleborg är alt kom­munen odiskutabelt är den störste arbetsgivaren med närmare 40 000 anställda. Vad som framför allt saknas i Göleborg är samordning och planering. Varie är får vi från AMS anslag som i vanlig ordning fördelas till olika verksamheter. Från kommunen får man ofta höra att del mest handlar om att fä hand om pengarna och inte sä myckel om vad man skall göra för dessa pengar.

Vi har i Göteborg de speciella lätortsproblemen. Ungdomarna är där anonyma på ett helt annat säll än ungdomar pä mindre orter är. Ano­nymiteten är besvärlig, vilket gör att man måste koppla de praktiska åtgärderna med en viss form av uppsökande verksamhet.

Beiräffande den molion som har nämnts här har vi funderat över varför man motionerar lill sig själv. En förklaring som jag själv kan länka mig är all de borgerliga partierna är splittrade i denna fråga. För alt då få klart besked om var borgerligheten står motionerar man lill sig själv.


77


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


Det är bara att läsa texten i motionen, där det bl. a. slår att olika styrelser och nämnder bör få i uppdrag all göra vissa saker. Där finns alltså inte något som helst konkrei förslag. Jag tolkar del så alt det är ell allvariigt uttryck för borgeriig splittring, vilket har fått oerhörda konsekvenser för ungdomarna i Göleborg. Det är en allmän principlöshet, man är hand­lingsförlamad.

Vad som behövs framöver är bl. a. vad Fackliga centralorganisationen har föreslagit, nämligen inrättandet av särskilda arbetsgrupper. Från Fack­liga centralorganisationen har också föreslagits att ett särskilt kommu­nalråd utses som häller i trådarna. Det sammanfaller med vad LO har sagl i sill yttrande när det gäller länsplaneringen och sysselsättningen, att kommunerna på elt helt annat sätt än f n. måste ta del sysselsätl­ningspoliliska ansvarei vid den kommunala planeringen av verksamhe­ten. Jag har själv ofla funnil att kommunerna resonerar som så all della inte är någonting som angår oss. Det anser jag vara en kortsiktig eko­nomisk politik. Om vi kan klara sysselsättningen för ungdomarna får vi nämligen igen det - inle omedelbarl i rena pengar via skatterna utan på längre sikt, för när det gäll så långl all man blir i behov av sluten värd, då blir man verkligen dyr för samhället.


 


78


Herr MOLIN (fp):

Herr lalman! Jag begärde ordet i den här debatlen, eftersom först stats­ministern och sedan min bänkkamrat herr Gösta Gustafsson i Göleborg har tagit upp sysselsältningssiiuaiionen i Göteborg. Jag skulle vilja på­minna om några grundläggande fakta.

Arbetslösheten i Göteborg är för närvarande inte ett så storl problem. Situalionen är den alt del inför framtiden är mera oroväckande.

Jag har påpekat all anlalel varsel om arbeisnedläggelser har femdubb-lals på några är. Vi känner väl lill situalionen vid varven, och vi känner till ulvecklingen när del gäller NK-Turilz. Del gör all vi har anledning all med oro se på möjligheierna alt framöver få nya arbetstillfällen i Göteborg.

Vi har från folkparlihåll pä Göleborgsbänken här i riksdagen vid upp­repade lillfällen - i molioner och senast i en enkel fråga till arbelsmark­nadsministern Bengtsson - frågat vilka ålgärder man är beredd ati vidla för all komma lill rätta med den för framliden oroväckande arbetsmark­nadssituationen i Göteborgsregionen. De svar vi har fåll har varil magra. Sialsmakierna har l. ex. varil beredda au hjälpa lill all omsiruklurera sysselsällningen, så all vi finge mer av arbelslillfällen inom läiiare in­duslri och förvaltning och relativt mindre av arbetstillfällen inom den tunga induslrin. Människorna i Göteborgsområdet är oerhört beroende av några få förelag för sin sysselsällning - SKF, Volvo och varven svarar för 40 å 50 96 av arbetstillfällena.

Del är mot den bakgrunden man skall se förslaget från den liberala ledningen i Göleborg om en ungdomsgaranti. Denna struktur på nä­ringslivet i Göteborg leder lill särskill stora svårigheter för dem som


 


är nytillträdande på arbetsmarknaden - kvinnor som varit hemma en tid och vill gå tillbaka lill yrkeslivet samt ungdomar. Jag tycker dä alt del finns anledning att påminna om vad arbetsmarknadsministern sade här i kammaren den 19 februari i år: "Kommunalmännen själva kan inte silla med armarna i kors och bara ropa på 'pappa siaien' då del gäller att skaffa sysselsällning." Del var väl någol av eti uttryck för att arbetsmarknadsministern och regeringen inte har så mycket att kom­ma med när del gäller konkreta ålgärder för att hjälpa ungdomar och kvinnor i Göleborgsområdel lill arbele. Inom parenles sagl föreslog ar­belsmarknadsministern i ett TV-program kort därefter Göteborgs kom­munalmän att höja skatten. Det var väl ett olycksfall i arbetet, eftersom finansminislern ju har träffat en överenskommelse med kommunerna att dessa får höja skatten bara med en krona under två år. Göteborg har höjt debiteringen med en krona. Men i och för sig kan man väl tillåta även elt statsråd all ibland göra en sådan lapsus. Jag utgår emel­lertid ifrån att del i detta fall är herr Strängs och inte herr Bengtssons linje som gäller.

Men om regeringen anser att staten nu inte har någonling mera att erbjuda när det gäller sysselsättningen i Göteborgsområdet och all de kommunala instanserna måste ta sin del av ansvarei, då borde man väl vara glad över att det har tagits ett initiativ. Jag förstår inle varför herr Gösta Gusiafsson i Göteborg talar om all man är handlingsförlamad. Det är ju sedan man fåll bevis för att regeringen har så litet att komma med när del gäller att hjälpa till med sysselsättningen för ungdomen som del lagits ett initiativ i Göteborg. Jag förstår inte varför man inle från socialdemokratisk sida, när man efterlyst kommunala initiativ pä sysselsättningsområdet, med glädje välkomnar förslaget från folkparti-ledningen i Göteborgs kommun om en särskild ungdomsgaranli.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Herr slatsminislern PALME:

Herr talman! Den här Göieborgsdebatten är intressant från många syn­punkter. Herr Molin, som är sialsveienskapare, borde fråga sig om det inte är något av en statsvetenskaplig innovation att en kommunal ledning i slället för att direkt vidta åtgärder lägger fram en molion mot sig själv i silt fullmäktige. Det är hell fascinerande. Tänk om jag skulle motionera här i slället för att lägga fram proposilioner? Jag föreställer mig att detla är en märklig statsvetenskaplig innovation.

Det finns en sak till i Göteborgsfallel, som jag vill ta upp. Jag lar ett myckel enkell exempel. Jämför Borlänge och Göteborg. Herr Molin sade att arbetslösheten inte var något större problem i Göleborg. Men det är ändå 1 500 ungdomar som är arbetslösa. Jag lycker att del är någol av ell problem. Del lilla Borlänge har inie mer än liondelen av Göleborgs befolkning. I Göleborg finns del ofantligt många fler arbeis­lösa. Men Borlänge kommun hade i februari ordnat mer än dubbell så många praklikjobb som Göleborgs kommun - det visar statistiken - trots alt man bara har tiondelen av befolkningen och myckel mindre arbeis-


79


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten

80


löshet, därför att man systematiskt grep sig an detta. Jag log upp den här frågan för jag tycker all herrar Eriksson i Arvika och Ahlmark var lilel överborna i sina skildringar av folkparliels insaiser. Del är bara ett objektivt konstaterbarl faktum all man i Göleborg var väldigl seni ule och släpade långl efter de progressiva kommunerna i landel med all ta itu med problemet. Men sedan vill jag gärna tillägga att jag är väldigl glad om man nu kommer i gång med detla - del är fint.

Del finns ytleriigare en tankegång när det gäller Göleborg, nämligen att staten gör ingeniing, här får kommunen klara problemen. En fas­cinerande lanke om man titlar på varvskrisen. Del är så lätt att stå här och beskylla oss för all vara dogmatiker, för socialiseringsiver och jag vel inte allt. men inte var det av några dogmatiska skäl som slaten gick in i varvsindustrin i Göleborg. Inte var del sä. Det var för att dessa företag höll pä att ramla samman, och då var staten tvungen att gå in. Det liberala styret har stått och tittat pä, och de kapitalistiska tanke­gångarna har lyst med sin frånvaro. Vi har fåll lov att klara problemen på ett praktiskt sätt. Del har staten gjort för Göteborg - inte för begreppet Göteborg, men för människorna, för sysselsällningen och för tryggheten. Om man icke har en slagkraftig stor metallindustri i Göleborgsområdel dä ser jag dystert på Göteborgs framtid hur många garantier och ord man än utfärdar. Alltså-gärna med fru af Ugglas ett expansivt näringsliv vare sig del är statligt eller privat. I Göteborg kan vi ta oss en bit till.

Ni går upp och säger det här i riksdagen, och jag förutsätter att man fram till i september fär vara beredd på all vad man än lalar om så får man höra att centerpariiel och folkpartiet är de som är mest för de mindre företagen.

Jag var uppe i norra Värmland. Där fanns det väldigt många små­företagare. Det var intressant att komma lill norra Värmland och se hur småförelagen växt fram, icke som resultat av några garaniier, icke som resultat av några fagra ord från riksdagens talarstol om det allmänna värdet av de mindre och medelstora förelagen ulan därför alt staten hade gått in med rejält lokaliseringsstöd, byggt fabrikerna, varil med och geli Slöd lill maskinerna och varil med och ulbildal arbelskraften. Sä fär vi fortsätta.

Jag träffade på flera småföretagare som sade: "Nu går väl staten in och klarar av varvskrisen i Göteborg?" - "Ja, men vad rör del dig i Fryksdalen?" sade jag. - "Jo, del rör mig alldeles förskräckligl, för mitt företag lever helt på att vara underleverantör till varven. Om det är så att varven brakar samman hjälper del inte vilket lokaliseringsstöd och vilka avdrag på arbetsgivaravgiften och vilka speciella förmåner man får, för då rasar min marknad," blev svaret.

Det här är ju vardagligt och enkelt. Jag tror au det är ofruklbart när ni håller på all spela ul mindre och medelsiora förelag mot varandra. Del är nalurligt alt stålen skall hjälpa de minsia mesl - del gör vi. Men vi spelar inte ul dem som produktionsfaktorer mot varandra.

Så kan vi alltså lära oss: 1 en demokrali skall en majoritet handla


 


- inle motionera mot sig själv, för då lappar man en massa lid. Man skall greppa problemen på det vardagliga sätt som Gösta Gusiafsson i Göteborg gjorde. ECO i Göleborg har gjort en jättefin insats för att driva fram den borgerliga majoriteten lill handling. Jag gratulerar dem till den. Nu kom ju handlingen, och det gratulerar jag Göleborg till - det är bra. Del tog läng lid men del ser ul alt komma i gäng.

Ibland måste staten gä in i storindustrin som vi gjorde i Göleborg för att klara regionen, och del är också ett stöd för de små företagen. Detla om Göteborg.

Fru af Ugglas! Om någon går upp och säger att vi behöver ett expansivt näringsliv som bas för den offentliga sektorn sä håller jag med. Den delen av fru af Ugglas förkunnelse är alldeles korrekl. Jag har bara läst igenom artikeln, och det är vad de amerikanska konservaliva säger, vad del amerikanska näringslivei säger, att satsar man bara på näringslivet så löser sig problemen. Det är bra, och det tycker jag att vi skall göra, men det räcker inte. Det är alltså en betingning mellan näringslivet och den offenlliga sektorn som bas för näringslivet. Man vet all del expansiva näringslivet klarar icke arbetslösheten. Därtill behövs en myckel mer förfinad aktiv politik, där den arbetskraftsintensiva offentliga sekiorn är helt avgörande. Då får man lov att betala det. Del är klarl all om man frågar: Är du för arbete ål alla? så ställer de flesta upp och säger alt del är de. Men då får man inle föra en överbudspolilik som ni har lanserat på er galeja i vår och lova alla möjliga bidrag och alla möjliga skallesänkningar, för då finns det ingenting kvar i kassorna för att bygga ut den offenlliga sekiorn, som kan ge de gamla den vård de behöver och som kan ge ungdomarna de jobb som de behöver.

Jag har varil fasligt ekumenisk. Jag är nästan beredd alt utropa: Var helst en åsling finns osv., rnen jag tvekar att göra det efter att ha lyssnat på herr Åsling.

Det är inle rikiigi på det sättet att det är någon skillnad i konjunk­turbedömningen. Den internationella konjunkturen är på väg upp, och det är glädjande, men det lar tid innan della slår igenom inom sys­selsättningen - dessvärre - i de länder som berörs av uppgången. Därför måste vi hälla ul och slåss för sysselsättningen och hålla den uppe, trots att sysselsättningen under det närmaste halvåret icke kommer all stiga särskilt myckel ule i världen. Tyvärr!

Sedan var del ell förskräckligl klagande över all luften skulle ha gått ur socialdemokraternas sysselsättningspolitik. Fördelen med vår syssel­sättningspolitik är all den aldrig har gett sig upp i de där högre luftlagren, där centerns luftiga löften kretsar omkring. Vi har aldrig gått den där vägen och sagl att det skall vara 400 000 nya jobb och på frågan: Hur? inte ha någol svar. Och det är dikterat av ell slags respekl för män­niskorna. Gå till en tjänsteman på Eriksberg i Göteborg och meddela honom att centern vill ha 400 000 nya jobb. Vad säger det honom? Inte ett dyft. Han vill ha svar på frågan: Hur blir det för mig? Sysselsält-ningsproblemen är klara och alldagliga.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


6 Riksdagens protokoll 1975/76. Nr 87-88


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


Här görs alla möjliga analyser med siffror och alll. All righl! Men jag har sagl: Jag låser mig icke för siffror.

Alla resurser som vi kan mobilisera skall sättas in för alt Irygga jobben och för att öka jobben. Sedan kan vi visa resultaten. Del är ju en ofantlig styrka för oss all vi icke deltog i auktionen i förra valrörelsen om de hundratusen jobben. Vi stod emot den frestelsen. Det hade varit sä lätt all säga: Vi skall klara 150 000 nya jobb. Vi sade: Vi skall klara så många jobb vi kan. Vi klarade 200 000. Och nu står vi starka, för vi lovade ingeniing preciserat. Men vi gjorde myckel mer än ni i cenlern med era löften som ni inte kunde backa upp med åtgärder. Vi skall fortsätta på värt sätt. Det är bara att säga ärligt lill människorna att skall vi kunna öka sysselsättningen behöver vi energi. Det finns ingen väg ulan den. Annars får vi inte det där expansiva näringslivet som man pratar om. Skall vi bygga ut den offentliga sektorn kostar del pengar, och det påverkar alltså skattenivån och utrymmet för privat konsumtion. Skall vi klara regionerna måste vi gå in med stödåtgärder, vare sig det gäller en gammal expansiv region som Göleborg, som kommer i svårigheler med varven, eller en region som alltid har haft svårt med sysselsättningen som Norr­botten, där del krävs stora industriinvesteringar, eller i hela glesbygden, där man lever under problemen. Där fär vi gä in med lokaliseringsstödet och hela det batteri av åtgärder som vi har all tillgripa.

Del säger mycket mer än alt räkna upp siffror. Detsamma gäller egenl­ligen ungdomsproblemen också - för all sluta ekumeniskt. Det här är milt sisla inlägg i debatlen.

Jag vill hålla fasl vid det här programmet därför att det är riktigt. Det här går inte att klara bara med regeringsåtgärder. Problemen är inte om vi kommer en månad eller tre månader senare med en viss procentuell ökning av statsbidraget för en viss åtgärd. Vi har ell helt batteri av ål­gärder. Men detta är åtgärder som vi släller lill förfogande. Det beror på den enskilda kommunen, det enskilda företaget, den enskilda fack­föreningen, folkrörelsen eller Ijänslemannaorganisationen om dessa åt­gärder kommer att utnyttjas eller ej. Vill de inle slår vi maktlösa. Själv­fallel!

Därför hoppas jag all detta att ge jobb ål ungdomen - ål de unga pojkarna och unga flickorna - är ell område där vi kan känna ell ge­mensamt ansvar, en förpliktelse till handling, i alla delar av vårl land, pä alla områden av näringsliv och förvalining. Del gäller någonling som är så oerhört viktigt som att värna om de ungas människovärde och framtidstro.


 


82


Hen MOLIN (fp):

Herr lalman! Det har lagits mänga exempel från Göteborg i denna debatt. Statsministern tog elt sista exempel när han undrade vad tjäns­temannen på Eriksberg, som ville ha ett besked, skulle få för besked. Han måste väl dess värre få beskedel att han om några år inte har ett jobb på Eriksberg, därför att del varvet skall läggas ned.


 


Vad jag har sagt är att sysselsättningsläget inom Göteborgsregionen hittills har varil relalivt hyggligt, alltså att antalet arbetslösa är något lägre än inom riket i dess helhet, men all läget för framtiden är mer oroande, bl. a. på grund av förändringarna inom den tyngre industrin. Det är klart all vi inom Göteborgsregionen kommer att vara beroende även framdeles av en slagkraftig tung industri, men vad vi från folkparliel vid upprepade lillfällen, i molioner är efter är, har sagt är all vi måste komplettera en slagkraftig tung metallindustri med annan typ av fö­retagsamhet och då bl. a. förvaltning. Där har vi inte fåll nägol slöd frän regeringen eller frän statsmakterna i övrigl. Jag kan påminna om all man nu föreslår alt en kammarrältsavdelning skall flyttas från Gö­leborg - men någon ny förvaltning har man inte samtidigt att erbjuda.

Det har sagls i utvärderingen av länsplaneringarna alt regeringen är nöjd med den dämpning av tillväxten av storstadsområdena som skett. Samtidigt har man då uppmanat kommunalmännen att inte silla med armarna i kors. Arbetsmarknadsministern råkade lägga till alt han lyckle alt man skulle höja kommunalskallen. Jag utgår frän att detta uttalande från arbetsmarknadsministern - som jag sade i milt förra inlägg - var ett olycksfall i arbelel. Statsministern bestred inle del. Jag utgår från all den delen av arbetsmarknadsminister Bengtssons anförande inte var avsedd all tas pä allvar. Del har, glädjande nog, heller inle kommu­nalmännen gjort.

Däremol har de kommunala instanserna i Göteborg tagit upprepade initiativ förati komma lill rätta med sysselsättningssvårigheterna, framför alll för ungdom. Man har beslutat inrätta ett stort anlal nya praktikplatser i den egna kommunala förvaltningen, och man har lagt förslag om en kommunal ungdomsgaranli.

Jag förslår inte varför man frän socialdemokraliskl häll är sä sur över all del har tagits sädana här iniliativ i Göleborg. Är del därför att en folkpartiledd kommun har visal sig mer handlingskraftig än socialde­mokratiskt ledda kommuner? Statsministern förde ett resonemang om en statsvetenskaplig innovation, som jag inte skall gä in på, eftersom han inle är kvar här. Men även om det var en sådan: Var del nägol fel med en statsvetenskaplig innovation, som leder till alt bl. a. ungdomar i Göteborgsområdet får fler arbetstillfällen? Jag lycker att det iniliativ som har tagils i Göteborg när del gäller all komma till rätta med sys­selsättningen framför alll för ungdomen är någonling efterföljansvärt. Jag tycker all andra kommuner i landet, vilka parlier som nu än leder dessa kommuner, skulle följa del Göleborgsiniliaiivei.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Hen AHLMARK (fp):

Herr talman! Statsministern har ju lämnat kammaren. Jag vill därför bara ta upp en punkt där jag tycker all hans agitation inte bör stå oemot­sagd, eftersom herr Palme åker land och rike runt och upprepar del oav­brutet. Statsministerns version av vår näringspolitik är att folkparliel skulle spela ul slora förelag mot små företag, att vi på någol sätt skulle


83


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


ogilla stora företag därför all vi älskar små förelag.

Ingeniing kan vara mera felaktigt. Gäng på gäng har vi från folkpartiet visal alt bjässarna i näringslivet är nödvändiga, framför alll för exporten, bytesbalansen och den ekonomiska tillväxten. För vår ställning som in­dustrination gör de största förelagen väldiga insatser.

Därför har vi år efter är varit med om kraftiga satsningar också på stora förelag, nu senasl via AP-fonderna, fastän vi i det sammanhanget ställer ell antal krav för användningen av de pengarna. Vi inser vad de företagen betyder också för mindre företag som är deras underle­verantörer. Vi har dessutom framfört ell krav på att invesieringsavdragen skulle fördubblas från den 15 mars, vilket inte minst skulle komma att gälla en rad större företag. Vi föriorade tyvärr genom lottens utslag pä den punkien.

Men vad vi har lagl till är att det måste vara balans i näringspoliliken. Vi behöver inte bara stora företag. Om del är så alt mindre förelag är beroende av slora förelag, är del också på motsatt sätl: de slora företagen är beroende av alt del flnns starka och livskraftiga småföretag. Framför allt för tryggheten och sysselsättningen i slora regioner och för jobben för hundratusentals människor måste vi satsa mer på de mindre och medelstora företagen.

Därför är del allvarligt alt under förra året tvä småföretag per dag köptes upp av privaia eller statliga investmentbolag eller av någol stor­företag. Därför kommer folkpartiet också att arbeta för alt vi skall öka framtidstron bland mindre företag och bland människor med goda pro­duklidéer.

Det sker inte med hot om förstatligande av företag eller av hela bran­scher. Det kräver - som jag sade i den finanspolitiska debatten - positiva åtgärder av det slag vi begär för alt lätta kostnadstrycket, för all hjälpa företagen alt klara finansieringen och förati minska blankeilraseriel och krånglet.


 


84


Hen ÅSLING (c):

Herr talman! Eftersom statsministern lämnat kammaren skall jag in­skränka mig lill att nägol summera debatten.

Jag kan instämma i statsministerns yttrande all det för att lösa ung­domsarbetslösheten behövs rejäla insatser från kommuner och frän fö­retag. Över huvud laget måste arbeismarknadens parter samverka. För­utsättningen för att denna samverkan skall ge full effekt är dock att olika typer av arbetsgivare får samma reella möjligheter alt erbjuda ung­dom arbete.

Vad jag har lalal för här lidigare och vad cenlern har arbetat för i skilda sammanhang-och del är en målsättning i centerns näringspolitiska program - är alt ge de mindre företagen en reell chans alt arbeta pä samma villkor i näringslivet som större företag. Statsministerns påstå­enden lidigare i debatten att sädana förhållanden skulle föreligga är fak­tiskt inte korrekta. Vi har ju de senasle dagarna upplevt en skattedebatt


 


som på sitt sätt klart illustrerar hur egenföreiagare och småföretagare är diskriminerade och vilka svårigheter de över huvud laget har att uppnå konkurrenslikställighet i näringslivet.

För att uppnå samma förutsättningar för små och stora förelag behövs det en ny näringspolitik. Det behövs en målsättning bakom planeringen och inle bara improvisation. Som vi nu sett har regeringens åtgärder en benägenhet att komma för sent och vara felaktigt inpassade i kon­junkturförloppet. Det är därför vi i vårt näringspolitiska program också har ställt upp elt sysselsättningspoliliskl mål. Det är de 400 000 nya jobb som är en förutsättning för alt vi skall kunna erbjuda människor samma chans och samma rält till arbete oavsett bostadsorl. Del är i och för sig ingen unik målsältning - LO:s och det socialdemokratiska arbetar­partiets näringspolitiska grupp angav samma målsättning i sill förslag lill näringspolitiskt program 1974, och SSU:s ordförande Lars Engqvist har också varit inne pä samma tanke nyligen. Över huvud laget är del här ell krav med en bred förankring, och del är ett mysterium varför regeringen lägger ned sådan möda pä att förneka det befogade i män­niskors räll till arbele oavsett bostadsort.


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


 


Herr GÖSTA GUSTAFSSON i Göteborg (s):

Herr talman! Med slorieksordningen när det gäller industrin förhäller det sig så, att Metall i Göteborg är den största avdelningen i landet och jag tror också den största metallavdelningen i Europa, med 40 000 med­lemmar, varav närmare 30 000 är verksamma.

Men del räcker alltså inte att bara se på Metall. Del är inte induslrin i och för sig, ens om man lägger lill andra industribranscher, som är det väsentliga för Göteborg, utan handel, sjöfart och service dominerar fortfarande sysselsättningen i Göleborg. Del vill Jag säga därför att detla också har med framliden att göra.

I övrigt har vi från de fackliga organisationerna och från det politiska parti jag lillhör - socialdemokraterna - krävt all åldringsvården skall byggas ut. Vi har naturligtvis också i vanlig ordning stött kraftigl på om barnomsorgen, och vi har motionerat om att kommunen bör ha re­presentation i de större förelagens styrelser. Vi har inle vunnit gehör för detta, men vi kommer naturligtvis att fortsätta all slåss för del.

Jag begärde ordet egentligen för att än en gäng ställa frågan varför man motionerar här. Vad är det som hindrar Göteborgs borgerliga ma­joritet att genomföra de krav man har motionerat om? Jag kan inle länka mig all någon socialdemokrat skulle gä emot en garanti för att ungdomen får arbete. Därför måste jag dra den slutsatsen att de borgerliga är djupt oeniga. Då kan man säga att folkpartiel åtminstone har visat sin vilja alt göra något, medan det vad beträffar de övriga borgerliga partierna i Göteborg bara är kosmetik.


85


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Om åtgärder mot ungdomsarbetslös­heten


Herr NILSSON i Tvärålund (c):

Herr talman! Bara några ord lill slul som summering! Slatsminislern är ju inte här, och även om några andra socialdemokrater är kvar är väl ändå inte stimulansen att debattera längre lika stor.

Efter vad jag kunnal finna har statsministern inte haft några erinringar mot del exempel som jag anfört för att visa all socialdemokraterna gång efter annan, i är liksom tidigare, inte har stigit på läget när de borde ha gjort del. Statsministern säger att socialdemokraterna inte lovar nå­gonting ulan alt man gör så gott man kan. Man åstadkom 100 000 nya jobb är 1974. Ja, det gjorde man, men priset är att på tvä år har stats­skulden lill utlandet ökal med 20 miljarder kronor. Man hade kunnat undvika åtskilligt av den skulden, om man hade följt cenlerns alternativa förslag, som socialdemokraterna när det begav sig ansåg vara omöjligt att accepiera - omöjligt nämligen att åsladkomma 100 000 nya arbets­tillfällen under 1974.

Statsministern tog också upp ett försvar för sysselsällningen. Han tyck­te att del var enkelt, lättförståeligt och i och för sig onödigt. Jag instämmer i detta. För vår del är vi helt på det klara med att bland del mest olön­samma och inhumana i samhällel är att människor måste gä arbetslösa.

Statsministern sade att staten naturligtvis hjälper de minsta. Det var ett påstående rakt ut i luften utan någol bevis eller någon motivering. Jag bestrider att socialdemokraternas politik innebär detta i fråga om småföretagen. Jag hänvisar till konjunklurpakei, motioner, reservationer och debatter här i riksdagen.

Herr lalman! Med detta, som är mitt sista inlägg i denna debatt, uttalar jag än en gäng förhoppningen att stalsminislerns slutord, där han sade att olika förslag som innebär förbättringar för arbetslös ungdom skulle prövas, den här gängen verkligen innehåller en realitet.


 


86


Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Anmäldes och bordlades Proposilion

1975/76:119 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Canada om utlämning

§ 7 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:2258 av hen Mohn

med anledning av propositionen 1975/76:128 om utbildningsbidrag för

doktorander m. m. 1975/76:2259 av hen Ekinge 1975/76:2260 av hen Sjönell med anledning av propositionen 1975/76:109 om anslag lill Aktiebolaget

Atomenergi för budgelårel  1916/11, m. m.


 


§ 8 Anmälan om interpeiiationer

Anmäldes och bordlades följande interpeiiationer som ingivits till kam­markansliet

den 18 mars

1975/76:155 av herr Strindberg (m) till herr statsministern om ökad frihet för de baltiska folken, m. m.:

Estniska demokraliska rörelsen och Estniska nationella fronten rik­
lade 1972 en vädjan till Förenta nationerna om stöd för återupprättandet
av ett självständigt Estland inom de gränser som fastställdes genom fre­
den i Tartu 1920. Denna vädjan nådde den fria världen försl 1974. En
liknande vädjan daglecknad den 23 december 1974 nådde FN i börian
av 1975. Samma önskemål om och strävan efter frihet och nationellt
oberoende finns del inom de andra baltiska staterna. Dessa strävanden
bör mötas med förståelse av alla fria nationer, inte minsl av de stater
som skrivit under slutdokumentet från Helsingforskonferensen och där­
vid förbundit sig "att främja och uppmuntra ett verkligt utövande av
medborgerliga, poliliska, ekonomiska, sociala, kullurella och de andra
rättigheterna och friheterna, ". Detta dokument har bl. a. under­
tecknats av Sovjetunionen.

Förhållandena inom de f. d. fria staterna Estland, Lettland och Litauen har kommit all bli alltmer uppmärksammade. Till detta bidrog inte minst förra årets uppmärksammade rättegångar i Tallinn liksom Amnesty In-lernationals rapport angående behandlingen av politiska fångar i Sov­jetunionen. Av rapporten framgår bl. a. hur man där genom användande av olika kemiska preparat söker bryta ned de internerades motståndskraft. Genom den s. k. Sacharoviribunalen i Köpenhamn liksom genom Andrej Sacharovs nobelföredrag, uppläst av hans maka vid nobelfesten i Oslo förra året, framkom också hur människor förföljs för sin tros skull.

Ända sedan 1950-talet har riksdagen vid flera lillfällen behandlat frågan om det dubbla medborgarskap som gäller för tidigare medborgare i Est­land, Lettland och Litauen liksom för deras barn. Förutom sitt svenska medborgarskap är de även påtvingade sovjetiskt medborgarskap, och det­la kan i olika sammanhang välla de berörda olägenheter, som vi från svensk sida bör söka lösa genom ett energiskt arbete för att på diplomatisk väg nå en överenskommelse med Sovjetunionen om att person som ti­digare varit sovjetisk medborgare vid erhållande av svenskt medborgar­skap automatiskt befrias från del sovjetiska.

Inför statsministerns förestående besök i Sovjetunionen hemställer Jag därför att lill statsministern få ställa följande frågor:

1.   Avser statsministern att vid sina samtal med de ryska ledarna taga upp frågan om ökad frihel för folken i Estland, Lettland och Litauen?

2.   Avser statsministern all söka påverka de ryska ledarna för att åstadkomma en mänskligare behandling av poliliska fångar i Sovjet­unionen?


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av inteipellalioner


87


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av interpeiiationer


3. Vilka åtgärder avser slatsminislern vidtaga för all på diplomatisk väg söka lösa problemet med det s. k. dubbla medborgarskapet?

1975/76:156 av herr Wijkman (m) till herr statsministern om tillämp­ningen i Sovjetunionen av Helsingforsavtalels bestämmelser:

Den 1 augusti 1975 underiecknade herr statsministern tillsammans med 34 andra stats- och regeringschefer slutdokumentet för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), det s. k. Helsingforsavialet. Statsministern har mot bakgrund av ESK sagt att "i historiens ljus kan del gångna året komma all framstå som ett märkesår". Samtidigt måste man ha klarl för sig alt dokumentet inte är någon absolut garanli vare sig för genuin säkerhet eller konstruktivt samarbete inom Europa. De problem som behandlades av konferensen försvann inte från sinnevärlden i och med all slutdokumentet undertecknades.

Sveriges officiella hållning illustreras av slutorden i utrikesdepartemen-lets sammanfattning och bedömning av konferensen: "Avspänningspro­cessen är förvisso inte någon för framliden given trend i Europa. Den kommer för alt bestå och fördjupas all kräva fortsalla ansträngningar frän alla staters sida inom regionen. Som en riktlinje och ram för det fortsatta samarbetet har slutdokumentet från konferensen om säkerhet och samarbele i Europa sin kanske största belydelse."

De frågor jag avser rikta lill statsministern avser framför alll resultaten i den "tredje korgen", dvs. frågan om vidgade mänskliga kontakter och informationsspridning. Den tredje korgen utgjorde alltifrån ESK-arbeiets start en nagel i ögat på öststaterna. Den iredje korgen tillkom på väst­staternas iniliativ, och varie detalj i denna är resullalel av häri arbele från samma slaiers sida.

När östslaterna efter långa förhandlingar slulligen accepterade vissa delar i den s. k. tredje korgen sågs detta som en betydelsefull framgång i väst, så även i Sverige. Statsministern framhöll sålunda i samband med avtalets undertecknande att "del är en vinning all i slutdokumentet kun­nal inskrivas vissa principer som berör också de inre förhållandena i de deltagande staterna. Skyddet av de mänskliga rättigheterna har ac­cepterats som en med andra principer jämställd norm för internationellt umgänge. Del innebär ell erkännande att flagranta övergrepp mot dessa rättigheter inte kan undgå alt påverka avspänningsklimalet. Överenskom­melser har nätts om förbättrade mänskliga kontakter över gränserna och bättre tillgäng lill informalion frän andra länder."

Tyvärr har våra förhoppningar i anslutning lill den iredje korgen ej infriats. Östslaterna, och framför allt Sovjetunionen, har gjort föga för att leva upp till avtalels paragrafer. Bortsett från en ytterst blygsam upp­mjukning i sovjetmyndigheternas attityd gentemot i Moskva stationerade väsljournalister har ingenting gjorts för att främja vidgade mänskliga kontakter eller informationsutbyte över nationsgränserna. Sovjetunionen och övriga öststater har i praktiken helt enkell struntat i de delar av


 


Helsingforsavialet som rör dessa frågor.

Av de olika paragraferna i den s. k. iredje korgen är en särskilt viklig, frågan om familjeåterförening.

Tiotusentals europeiska familjer lever splittrade alltsedan krigsslutet. Många familjer är skilda ål på grund av alt enskilda familjemedlemmar - av rädsla för politisk förföljelse i sina resp. hemländer - flytt till väst­världen. I dylika fall har sovjetmyndighelerna - och som regel även övriga kommuniststaier i öst - benhårt vägrat medverka till en återförening för dessa familjer. Låt mig ta två aktuella exempel:

- Igor Berukshlis är en 42-ärig rysk musiker som för tolv år sedan
hoppade av under en musikturné i Japan. Han befinner sig nu i Sverige.

Igor Berukshlis har de senaste lio åren kämpat för all återförenas med sin familj - sin fru Vera Birulina och sin 15-åriga dotter Katja. Sov­jetmyndighelerna har hela tiden vägrat Igors familj utresetillstånd. Hel­singforsavialet har inte påverkat Sovjets inställning.

- Det för den svenska opinionen mest kända exemplet på Moskvas
ovilja att tillmötesgå kraven på mänsklig behandling av landels med­
borgare är fallet Agapov. Valentin Agapov befinner sig sedan november
1974 i Sverige. Hans 36-äriga fru Ludmila Agapova, hans ll-äriga dotter
Lilia och hans mor befinner sig i Sovjet.

Vid ett besök i Helsingborg 1974 råkade Agapov komma några sleg efter en grupp sjömän från del fartyg han arbelade på, vilka befann sig på permission i land. Valenlin Agapov hade stannat upp framför en ra­dioaffär där han tittade pä en fotbollsmatch. Vid återkomsten blev han delgiven misstanke om flyktförsök.

Valentin Agapovs budskap är kort men tydligt.

"Jag insåg den minimala chansen att försvara mig. För mig återstod därför ingen annan möjlighet än all hoppa av i Sverige och här begära politisk asyl, vilket också beviljats mig av de svenska myndigheterna. När jag beslöt hoppa av i Sverige måste jag lämna min familj i Kaliningrad i Moskva, min hustru, min dotter och min gamla mor.

Efter mitt avhopp i Sverige har min husiru Ludmila, som även hon är ingenjör, blivit avskedad frän sin anställning utan möjlighet att få något nylt jobb. Min familj i Sovjet utsätts för förföljelser av myndig­heterna och kallas 'Släktingar lill landsförrädare'. Brevväxlingen omöj­liggörs. Endast telefonförbindelse är tilläten. Familjens ansökningar om utresetillstånd till Sverige har ej mottagits."

Nu lever Agapovs familj i misär. Alla saker av värde är redan sålda. Del återstår bara moderns pension på 57 rubel att leva på. Grannarna i hyreshuset skriker oförskämdheler till familjen. En granne har berättat för Ludmila Agapova att han lovats en ny lägenhet av ryska hemliga polisen om han ser till att ösa oförskämdheler över Ludmila Agapova. Dessulom har han gått med pä alt avlyssningsapparalur inmonterats i hans lägenhet som ligger vägg i vägg med familjen Agapovs.

Den 11-åriga flickan Lilia utsätts för organiserad mobbning från sina lärare. Valenlin Agapovs gamla mor försökle skaffa ett jobb men måste


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av interpeiiationer


89


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av inteipellalioner


sluta efter två veckor pä grund av den oförskämda och fientliga attityd hon möttes av.

Om allt delta berättade Ludmila Agapova i telefon lill sin make Va­lenlin den 15 seplember 1975. Ludmila Agapova sade emellertid att sov­jetmyndigheterna nu tillåtit familjen att inlämna ansökan om utrese­tillstånd till Sverige, men de varnade henne att familjen inle bör ha några förhoppningar att visa kommer att beviljas.

Herr statsministern skall besöka Moskva under liden 5-9 april. Jag förutsätter alt statsministern i samband med besöket får lillfälle att för de sovjetiska ledarna klargöra hur en bred svensk opinion ser pä av-spänningspoliliken och speciellt frågorna om vidgade mänskliga kontak­ter över gränserna.

Mot bakgrund av vad som anförts i interpellationen anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr statsministern framställa följande frågor:

1.    Vilken är statsministerns kommenlar lill Sovjetunionens underlå­tenhet att hittills följa Helsingforsdokumenlels beslämmelser när det gäl­ler vidgade mänskliga kontakter över gränserna?

2.    Är statsministern mot bakgrund av sovjetmyndigheiernas ovillighet all medverka till återförening av splittrade familjer - dokumenterad bl. a. i fallet Agapov - beredd att inför kammaren redovisa vilka åtgärder som kan vidtagas från svensk sida för att förmå Sovjetunionen att respektera de i Helsingforsdokumentel angivna principerna för familjeåterförening?


 


90


1975/76:157 av herr Börjesson i Falköping (c) lill herr socialminislern om den uppsökande verksamheien inom socialvärden:

Det åligger kommunerna enligt lag att bedriva en uppsökande verk­samhet bland sina invånare för att se lill att de som är i behov av särskild omvårdnad också fär komma i åtnjutande av den. Enligt det tillägg i socialhjälpslagen som 1968 års riksdag beslutade skall kommunerna fortlöpande hålla sig underrättade om individuella behov och verka för att dessa blir tillgodosedda, antingen genom kommunens egna ålgärder eller genom insaiser av annan huvudman.

Efter de ca 8 år som förflutit sedan lagen om denna uppsökande verk­samhel frän kommunernas sida beslutades av riksdagen har det före­kommit uppgifter som visar att verksamheien på sina håll inte fungerar enligt de intentioner som låg bakom lagen.

I en del fall har kommunerna alltjämt svårigheler all över huvud taget komma i gång, i andra fall framgår all trots aktiv verksamhel resultaten inle är så goda. Mänga kommuner brottas med ekonomiska svårigheter, som leder till att denna sä vikliga verksamhel inle kan fullgöras enligt lagstiftarnas intentioner. Ell ökal statligt ekonomiskt slöd till landels primärkommuner är erforderligt med hänsyn till del relativt slora eko­nomiska åtagande som en väl fungerande social omvårdnad kräver.

Del förekommer trots allt alt vissa åldringar och handikappade bor i nära nog fullsländig isolering. Detla iniräffar inte bara i glesbygder


 


Ulan dess värre också i tätorter där anonymiteten bidrar lill isoleringen. I samband med alt t. ex. åldringar hittats döda i sina lägenheier har del visal sig att sociala myndigheier över huvud taget inte känt till ve­derbörande. Han eller hon har-i likhet med mänga andra äldre människor med något slag av handikapp - dragit sig för alt själv söka den hjälp som hade behövts. På grund av bristfällig uppsökande verksamhel har vederbörandes behov av speciell omvårdnad inte tillgodosetts.

Med slöd av det anförda vill jag lill herr socialminislern ställa följande fråga:

Har någon utvärdering företagits av effekterna i fråga om lagen om den uppsökande verksamheten från kommunernas sida och, om sä inte är fallet, är statsrådet beredd all göra en sådan?


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Meddelande om jrågor


§ 9 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 19 mars

1975/76:284 av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) till herr jordbruks­ministern om undersökningarna av vattenföroreningen i Vänern:

Vid en sammankomst i Karlstad med Värmländska ingenjörsförening­en påtalade en representanl för naturvårdsverket den kärva ekonomiska silualionen när del gäller undersökningsarbetet i Vänern. Han menade att det är ytterst tvivelaktigt om man kan genomföra de program som är planerade. I dessa ingår undersökningarna av Kattfjorden och Ås-fjorden, de mesl förorenade delarna av Vänern.

Mot bakgrunden av Vänerns allvariiga föroreningssituation och den betydelse ett snabbi fullföljande av undersökningarna i detla samman­hang har vill jag lill herr jordbruksministern rikta följande fråga:

Tänker statsrådet vidta åtgärder för att ekonomiskt garantera Väner-undersökningarnas planerade genomförande?


1975/76:285 av herr Ångström (fp) till fru statsrådet Hjelm-Wallén om bibehållande av ettårig hemteknisk kurs inom gymnasieutbildningen:

1 många glesbygdskommuner är en 1-årig hemieknisk kurs den enda gymnasiala ulbildningen. För ungdomar i dessa kommuner är denna ut­bildning pä hemorten en ytterst värdefull och populär utbildning, men enligt den nya skolplaneringen skall den hemtekniska utbildningen på andra orter än gymnasieorterna upphöra. I Västerbotten kommer den hemiekniska ulbildningen bl. a. att upphöra i Norsjö, Sorsele och Åsele.

Med anledning av del anförda ber jag få ställa följande fråga lill fru statsrådet Hjelm-Wallén:


91


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Meddelande om .frågor


Vill statsrådet medverka till att 1-åriga hemiekniska kurseräven i fort­sättningen kan anordnas i glesbygdskommuner som inle har annan gym­nasial utbildning och där underlag och intresse finns för denna utbild­ning?

Pä hemställan av herr förste vice lalmannen beslöt kammaren kl. 13.51 att ajournera sina förhandlingar lill kl. 16.00, då bl. a. de till dagens bordläggning anmälda utskottsbelänkandena väntades föreligga.


§ 10 Förhandlingarna återupptogs kl. 16.00 under ledning av fru tredje vice talmannen.

§ 11 Anmäldes och bordlades Proposition

1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna hand­lingars offentlighet

§ 12 Anmäldes och bordlades

Skatteutskottets betänkanden

1975/76:39 med anledning av molion om ändrade gränsbelopp för be­skattning av dödsbo som handelsbolag

1975/76:40 med anledning av molioner om avdrag för bilresor till och från arbelel m. m.

1975/76:41 med anledning av motioner ang. beskattningen av vissa sam-fälligheter, m. m.

1975/76:42 med anledning av molioner om den allmänna arbetsgivar­avgiften m. m.

Justilieuiskoilels betänkanden

1975/76:26 med anledning av propositionen 1975/76:100 såviii gälleran-slag till polishus m. m.

1975/76:27 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller an­slag lill polisväsendet jämte molioner

Lagulskollels beiänkanden

1975/76:13 med anledning av molion om kostnaden för hävande av

omyndighetsförklaring 1975/76:15 med anledning av proposilionen 1975:104 med förslag lill

ny bokföringslag m. m. och proposilionen 1975/76:100, såvitt avser

bokföringsnämnden, jämte molioner


92


Utrikesutskottets beiänkanden

1975/76:10 med anledning av Nordiska rådets svenska delegations be­rättelse om rådets första extra session 1975

1975/76:11 med anledning av proposilionen 1975/76:115 om godkän­nande av ändring i EFTA-konventionen


 


Socialförsäkringsutskottels betänkanden                            Nr 87

1975/76:26 med anledning av motion om rätt lill sjukpenning för inlagen  Predaeen den

i ungdomsvårdsskola                                                      19 mars 1976

1975/76:27 med anledning av molioner om beräkning av sjukpenning_____       

Socialutskottels betänkande

1975/76:29 med anledning av motioner om tillsättning av s. k. AT-tjäns-ler samt fördelning av läkartjänster mellan olika verksamhetsområden

Kulturutskottets betänkanden

1975/76:31 med anledning av propositionen 1975/76:97 med förslag till lag om gemensamt nattvardsfirande mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund i landet

1975/76:33 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller bi­drag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. och bidrag till de handikappades kullurella verksamhet jämte molioner

Trafikutskottets betänkande

1975/76:19 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser an­slaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. jämte motioner


§ 13 Anmäldes och bordlades Motioner

1975/76:2261 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl. 1975/76:2262 av herr Jonsson i Mora m.fl. 1975/76:2263 av hen Lidgard m.fl. 1975/76:2264 av herr Pettersson i Västerås m.jl. 1975/76:2265 av herr Westberg i Ljusdal

med anledning av proposilionen 1975/76:113 om ändring i brottsbalken m. m.

1975/76:2266 av hen Korpås m.fl.

1975/76:2267 av herrar Oskarson och Strindberg

1975/76:2268 av herr Strindberg

med anledning av propositionen 1975/76:134 med förslag om förmåner för värnpliktiga m. fi. saml ändringar i värnpliklslagen, civilförsvars­lagen och familjebidragslagen

1975/76:2269 av fru Johansson i Hovmantorp och fru Lundblad med anledning av propositionen 1975/76:137 om omdisponering av all­männa barnhusets tillgångar

1975/76:2270 av hen Enlund m.jl.

\915/16:2211 av herrar Lundgren och Andersson i Lycksele med anledning av propositionen 1975/76:142 om upplysning i alkohol-och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning, m. m.


93


 


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av interpellation


1975/76:2272 av hen Korpås m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:143 om vissa anslags- och or­ganisationsfrågor rörande försvaret

1975/76:2273 av fru Ingvar-Svensson m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:144 med förslag om beaktande av det s. k. ingångsvärdet i samband med statligt bostadslån för om­byggnad av flerfamiljshus


§ 14 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kam­markansliet

den 19 mars


94


1975/76:158 av herr Hovhammar (m) till herr försvarsministern om an­budskonkurrensen vid flyttningar ål statliga verk:

Den 29 oktober 1974 interpellerade jag om vilka åtgärder finansmi­nistern ämnade vidta för att öka anbudskonkurrensen vid för statstjäns­temannen kostnadsfria bohagslransporter, detta i anledning av del mo­nopolavtal som slutits pä regeringens uppdrag mellan riksrevisionsverket och Freys Express. Den 26 november samma år svarade finansministern att avialei med Freys Express skulle sägas upp och all den gällande ordningen för upphandling skulle omprövas.

Avialei sades upp och anbud infordrades från fiera firmor. Den 11 december 1975 slöi byggnadsstyrelsen (KBS) å regeringens vägnar ett ettårigt avtal med AB Förenade Möbeltransporlörer (FMT). Detla förelag skall under 1976 ombesöria de statliga bohagslransporlerna. Senare har det framkommit all FMT till 50 96 ägs av det slalliga Freys Express och använder Freys Express lokaler samt hyr de flesia tjänsterna av Freys Express.

I 17 vj avtalet mellan KBS och FMT slår dessulom att "förhandlingar om eventuell förlängning av detta avtal ytterligare ell är tas upp mellan KBS och transportören senasl under augusti månad 1976". Detta betyder att möjlighel flnns all gä förbi ell normall anbudsförfarande och äter ge monopol på de statliga bohagslransporlerna, trots att del i regerings­skrivelsen anförts att avtalels giltighet bör vara ett år.

Vidare har försvarels maierielverk pä regeringens uppdrag lecknal avtal med statens järnvägar och Svenska järnvägsföreningen att ombesörja för­svarets alla järnvägs-, landsvägs- och numera även närtransporler. Della betyder att de flesta av de transporter som lidigare ombesörits av enskilda åkare efter anbudskonkurrens nu hell skall övertas av det statliga Svenska Lastbil AB (Svelast).


 


I proposilion 1975/76:100 bil. 6 och 9 föresläs all ansvarei för viss del av de slalliga myndigheternas flyttningar skall överföras frän statens iransporlkontor (STK) till byggnadsstyrelsen. Det syslem som nu till-lämpas efter överenskommelse mellan STK och branschen synes därvid bli ersatt med ett system med avropsavial. Delta skulle med största san­nolikhet åsamka staten slora kosinader samtidigt som risken för monopol även inom detta område är uppenbar.

Mot bakgrund av vad här anförts anhåller Jag om kammarens lillslånd att lill herr försvarsminislern fä ställa följande frågor:

Anser försvarsministern det av statens transportkontor hittills tilläm­pade systemet med anbudskonkurrens vid de statliga verkens flyttningar tillfredsställande?

Om så är fallet varför föreslås dä en övergäng från ett system med anbudskonkurrens i varie enskilt fall till ett system med avropsavial?


Nr 87

Fredagen den 19 mars 1976

Anmälan av interpellation


 


§ 15 Kammaren åtskildes kl. 16.01.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Tillbaka till dokumentetTill toppen