Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:83

Tisdagen den 16 mars

Kl. 15.00

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Fyllnadsval lill utskott

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Hen TALMANNEN:

De på föredragningslistan upptagna valen är föranledda dels av alt herr Svensson i Kungälv på begäran entledigats frän sitt uppdrag att vara suppleani i utbildningsutskottet, dels av all ersättaren för fru Ryding skall beredas plats i utskott.

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har anmält fru Ström som ny suppleani i utbildningsulskottel efter herr Svensson i Kungälv och vänsterpartiet kommunisternas partigrupp har anmält herr Wernerdal som suppleant i kulluruiskoitei under fru Rydings ledighet.

Jag förklarar härmed fru Ström vald till suppleani i utbildningsutskottet och herr Wernerdal' vald til! suppleant i kulturutskottet.

§ 2 Justerades protokollel för den 5 innevarande månad.

Meddelande om tidpunkt för besvarande av interpeiiationer

§ 3 Meddelande om tidpunkt för besvarande av interpeiiationer

1975/76:118 om Stålverk 80 1975/76:137 om Stålverk 80 1975/76:144 om Stålverk 80

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr lalman! Jag har alt meddela alt Jag inte är i tillfälle all besvara interpeiiationer om Stålverk 80 av herr Burenslam Linder, herr Lövenborg och herr Ullslen inom föreskriven lid.

Jag avser att om möjligt besvara interpellationerna tisdagen den 20 april.

§ 4 Meddelande om tidpunkt för besvarande av interpellation

1975/76:116 om taxiflygföretagens ekonomiska förhållanden

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr lalman! Jag har alt å kommunikationsminister Norlings vägnar meddela all han inte är i lillfälle all inom föreskriven tid besvara herr Danells interpellation om taxiflygföretagens ekonomiska förhållanden.

Nr 83 § 5 Om fördelningen på återdistributörer av ökade kostnader

Tisdagen den 'r elproduktion

16 mars 1976

--------------- Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr

Om fördelningen på Fågelsbos (c) den 3 februari anmälda inlerpellalion, 1975/76:101, och

återdistributörer av anförde:

ökade kostnader för Herr talman! Herr Fågelsbo har frågal mig efter vilka riktlinjer jag

elproduktion anser att höjda produktionskostnader skall fördelas mellan olika åter-

distributörer på elkraftområdet.

Vad herr Fågelsbo syftar på i sin interpellation är de leveranskontrakt som vattenfallsverket gör upp med sina råkraftabonnenier.

Jag har flera gånger tidigare när vattenfallsverkets eltaxor har varit på lal förklarat att verket enligt sin instruktion äger all självt beslula om avgifter för sina elleveranser. Del är nalurligt med tanke på all verkei bedriver sin verksamhel i konkurrens med andra förelag i samma bransch. Som svar på herr Fågelsbos fråga vill jag framhålla all jag anser all vattenfallsverket bör sätta taxor som totalt sett tillgodoser uppställda krav på avkastning på investerat kapital och som gör det möjligl för verket att i de enskilda fallen hävda sig i konkurrensen med andra el-kraflproducerande företag.

Herr FÅGELSBO (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka industriministern för all Jag fått min interpellation besvarad.

Industriministern säger i svaret att han anser att vattenfallsverket bör sätta taxor som totalt sell tillgodoser uppställda krav på avkastning på investerat kapital och som gör det möjligt för verket att i de enskilda fallen hävda sig i konkurrens med andra elkraftproducerande företag.

I börian pä 1960-lalet var strömmen billig, och Vattenfall tillämpade då i konkurrens med andra förelag mycket låga taxor inom områden där verket hade konkurrens. Inom andra områden däremot förekom inte samma låga taxor. I de områden där del fanns konkurrens fick man också myckel långa kontrakt. Sä var inle fallet överallt.

Sedan vet vi vad som inträffat. Vi fick energikris och höjda oljepriser. Del krav på förräntning som slaten hade salt upp för Vattenfalls del var 7,5 9é, men på grund av de höjda oljepriserna blev det i stället en un-derförräntning. Sedan har kontrakten löpt olika länge, och i vissa områden där man inte haft sä långa kontraktstider har man fått en prishöjning pä råkraften efter oljeprishöjningen under 1975. Man har heller inle fått sä långvariga kontrakt - under den senaste liden bara två års konirakl.

Alt man i och för sig får betala kostnaden för den ökade kraftpro
duktionen tycker jag är fullt riktigt, men jag känner till ett aktuellt fall
där Vattenfall dessutom lagt på inte mindre än 34,8 96. Del är klart
alt det betyder oerhört mycket. Nu är det ju så, som del sades i in
dustriministerns svar, att totalt sett vill Vatlenfall ha en förräntning av
6 investerat kapital, men de som har länga kontrakt som kanske gäller

ända in pä 1980-talet får belala ett lägre räkraftpris och sirömpris, medan de abonnenter som nu tillkommer fär betala ell högre pris. Tydligen lillämpar Vatlenfall den regeln alt del man förlorar pä gungorna lar man igen pä karusellen.

Induslri ministern säger också att Vallen fall självt beslular om avgifterna för elleveranserna. Men är del inle så, herr industriminister, alt statens industriverk och i sisla hand regeringen kan och skall prova-avgifterna när del blir-sädana. exceptionellt höga höjningar som i de fall jag här har åberopat?

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om.fördelningen på återdistributörer av ökade kostnader för elproduktion

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr lalman! Jag tror alt herr Fågelsbo själv var inne på rält refiexion när han sade all en höjning av betydande omfattning har samband med del förhållandel att man haft ell långlidskontrakt, alltså ell mycket tidigt träffat avtal. Under årens lopp har kostnaderna stigit och när sä kontraktstiden går ul gör man en anpassning till de dä akluella taxorna. I sådana fall - det är enstaka fall - kan det innebära all höjningarna blir ganska belydande. Jag delar herr Fågelsbos uppfaltning att 34,5 % är en myckel betydande höjning, men avgiften är jämförbar med vad andra vid del akluella tillfället belalar. Nu har man från vattenfallsverkets sida sökt göra en anpassning så att man skall undvika sädana abrupta eller belydande höjningar. Man gör del pä del sättet att man inte längre tecknar långtidskontrakt. F. n. tecknar man kontrakt som inte sträcker sig längre än t. o. m. 1977. Som en följd härav kommer fr. o. m. år 1978 den övervägande delen av verkels elkraflförsörining och ca 90 "ii av alla råkraflkonlraki all vara baserade på samma prisnivå.

Jag iror att herr Fågelsbo och jag är överens om att den laxesättning och det pris som fastställs bör vara så lika som möjligt. Del är självfallet också ett led i konkurrensutjämningen. Å andra sidan måste vattenfallsverket anpassa sin taxepolitik med hänsyn också lill den rådande konkurrensen. Med jämna mellanrum har man justerat eltaxorna. Del gjordes under 1960-lalel fyra sänkningar av taxorna. Dessa föranledde, förmodar jag, inte annal än tillfredsställelse. Nu är vi i en annan situation, där kosinaderna har stigit för byggande, för olja osv., och då har man Ivingats göra justeringar. Under 1970-talel har två uppjusteringar gjorts. Men del är viktigt att de justeringarna görs så all de blir så smidiga och acceptabla som möjligl för dem som är mottagare av elkraften. I det avseendet tror jag all den politik som syftar lill korllidsavial ger en möjlighel.

Till sisl vill jag upprepa all vallenfallsverkels ellaxor baserar sig på självkoslnader. Däri ingår då också avkasining på del kapilal som är insall i förelagen.

Hen FÅGELSBO (c):

Herr lalman! Jag måsie verkligen lacka induslriminisiern fördel besked han gav i sitt andra anförande. Jag hade faktiskt tänkt la upp frågan

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om avsättningsmöjligheterna för mindre tonnage

om man inte skulle försöka gå in för alt komma så nära enhetliga taxor som möjligl inom de olika områdena. Tydligen är man inne på det hos Vattenfall.

Jag hade annars velat ifrågasätta om man inte borde göra en parlamentarisk översyn av dessa taxor, men efter det besked industriministern har gett i den här frågan ber jag att få tacka för det svar jag nu har fåll.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Om avsättningsmöjligheterna för mindre tonnage

Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr Siegbahns (rn) den 27 januari anmälda inlerpellalion, 1975/76:97, och anförde:

Herr lalman! Herr Siegbahn har frågat mig hur jag ser på avsättningsmöjligheterna för mindre tonnage samt pä frågan om fortsatt produklion vid Lindholmens varv.

Jag vill först erinra om att regeringen under våren 1975 - på grundval av 1975 års varvskommissions rapport - genom propositionen 1975:110 lade fram förslag till åtgärder för att temporärt lösa krisen vid Eriksbergs varv, som innefattar även Lindholmens varv. Riksdagen beslöt i enlighet med proposilionens förslag.

Som en följd av den rådande krissituationen inom den internationella sjöfartsnäringen har regeringen nyligen i propositionen 1975/76:121 lagt fram förslag till långlgående statliga insaiser på varvsområdet. Riksdagen kommer sålunda att senare under della riksmöte behandla varvens siluation. Jag anser mig därför inte nu böra göra något uttalande.

Hen SIEGBAHN (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka industriministern för svarei på min interpellation. I motsats till herr Fågelsbo har jag svårt att känna mig tillfredsställd med svarei. Jag förstår att industriministern i dessa dagar har många andra bekymmer all syssla med, men del hade kanske inte behövt ta närmare tvä månader att få fram ell så intetsägande svar som det föreliggande. Del är riktigt att under liden har varvsproposilionen lagts på riksdagens bord, men hela idén med inierpellationsinsiitutet är ju all man skall få lillfälle att ta upp en viss fråga. Del är klart att det ibland kan hända att denna inte kan besvaras annat än i samband med en allmän diskussion, men i del här fallet lycker jag alt det hade varit helt naturligt, om vi hade diskuterat åtminstone den konkreta fråga jag har tagit upp, nämligen Lindholmens varv.

Del är riktigt, som industriministern säger, att man förra våren lade fram elt förslag om ålgärder för alt lösa krissituationen på Eriksbergsvarvet, som också inkluderar Lindholmens varv. Men det fanns då inte

någon klarhet om vad som skulle hända i framtiden vare sig med Eriksbergsvarvet eller med Lindholmendivisionen. I den proposition som vi nu har fåll finns heller ingen konkret diskussion kring den frågan. Del är möjligl alt man skall diskulera frågan om det mindre tonnagel i samband med den slörre debatt som äger rum i riksdagen, men jag lycker att del ändå vore av värde att få några konkreta synpunkter på det speciella problem som jag har t;3gil upp.

Det framgår såvitt jag vet av varvsproposilionen -jag har ännu inle hunnii läsa den i delalj - över huvud tagel inte om Eriksbergsvarvet skall existera i fortsättningen eller vilka andra åtgärder man länker vidta beiräffande del. Ännu mindre framgår del vad som skall hända med Lindholmens varv.

Del har sagls många gånger att Lindholmens varv är ett gammall varv, ganska nedslitet och omodernt, men för göteborgarna är del ändå något av en ögonsten. Så ser man del också bland dem som arbelar på varvet. Där råder en samarbetsanda och en effektivitet, trots de dåliga redskapen, något som inle min.sl är en oerhörd fördel inom varvsindustrin där förhållandena som bekant inte alltid är de mesl idealiska.

Det har framförts förslag och önskemål om att man skulle bibehålla Lindholmens varv för produklion av mindre tonnage, dvs. en lyp av tonnage som vi får räkna med att det inom ganska kort tid kommer att bli rätt stor efterfrågan på, inle minst från länder som lidigare inle haft någon större handelsflotla men som nu - kanske ibland av prestigeskäl men också av andra skäl - önskar ha en viss handelsflotla. Jag får därför verkligen hoppas alt industriministern även i dag skall kunna anlägga några synpunkter på de önskemål som framkommit om all man skall försöka bibehålla Lindholmens varv. Del finns iniressenier som är beredda all uppräithålla en produklion av jusl den fanygsiyp för vilken Lindholmens varv ar särskill lämpad.

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om avsättnings-inöjlighelerna jÖr mindre tonnage

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr talman! Egenlligen skulle jag vara konsekvent och inte la upp någon diskussion i denna fråga, men jag kan förslå herr Siegbahn när han önskar några kommentarer, k andra sidan har beskedel varil välvilligt i det avseendet all vi ju har lagl fram en proposilion. Den grundar sig i slorl pä varvskommissionens förhandlingar och del resullat som dessa ledde lill. På della underlag har regeringen sedan presenterat siu förslag.

Herr Siegbahn säger i sin inlerpellalion au den nedbanining av varvens kapaciiel som planeras bl. a. i Göleborg går längre än vad man eljesl rum om i världen diskuterar. Utan att i detalj gå in på delta vill jag säga all del påslåendei inte är riktigt. Vad jag tänkte mig var all vi kanske kan förvänta en molion från herr Siegbahn, där han presenterar sina argument för en eveniuelll annorlunda uiformad politik än den som vi frän regeringen har förordat. Därmed skulle vi kanske få ell bättre underlag för den diskussion som skall föras om vårt förslag och om de alternativ som kan komma att föras fram. Även om jag i dag ivivlar

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om avsätlnings-möjligheierna jÖr mindre tonnage

på att några sädana finns, är vi självfallel iniresserade av att ta del av underlaget för allernaliva lösningar. Då skulle vi också kunna föra en mera realistisk diskussion.

Beiräffande frågan om Lindholmens varv skall jag hell kort svara all della överlogs från den lidigare ägaren, den s. k. Johnsongruppen, av Eriksbergsvarvel och all avsiklen från börian var all infoga del i Eriksbergs varvsorganisaiion, vilkei emellertid inte kom all ske.

Vi slälldes alltså våren 1975 inför problemei Eriksbergskrisen, vari också inkluderades Lindholmens varv. Men vi var hell överens med den tidigare ägaren om all en nedläggning av Lindholmen och en samordning med Eriksberg var nödvändig och all man från den lidigare ägarens sida måsie ge klart besked om det före den 1 juli, dvs. innan staten skulle ta över varvet. Så skedde också, och den nedbanining som nu är praktiskt taget klar har genomförts på elt smidigt sätl, enligt uppgifter som jag har fåll.

Med anledning av den fråga som herr Siegbahn nu framförde och som han tydligen har hängt upp sin inlerpellalion på. nämligen om det finns andra ägarintressenter, skall jag bekräfta alt del finns sådana intressen. Den s. k. Johanssongruppen i Skärhamn tog våren 1975 konlakl med varvskommissionen. Till industridepartementet kom ett telex lill varvskommissionens sekretariat, i vilket gruppen tog upp frågan om möjligheterna ;itt få ta över Lindholmen. Man förknippade emellertid ett sådanl överlagande med planer på all bygga upp en transportorganisation för Stålverk 80. Det var alldeles uteslutet att staten skulle kunna gå in i en förhandling om vad som skall ske kring Slålverk 80. Varvskommissionen ansåg därför alt den inte kunde ta upp någon reell förhandling om den frågan. Arbetet med en sådan transportorganisation har man fonsaii med fram lill nu, och vi är sålunda i ell helt annal läge.

Senare på hösten hade jag ett samtal med direktör Lars Johansson. Denne lämnade då närmasl en redovisning av hur han hade tänkt sig transportorganisationen närdet gäller stålverket. Jag framhöll för direktör Johansson all del var diskussioner som han fick föra med NJA:s ledning och med- projektledningen för Slålverk 80. Jag kan alliså inle se några möjligheler au klara Lindholmens problem genom en sådan förhandling.

Till sist, herr lalman, är det riktigt att vi kanske kan hoppas pä en ökning av intresset för det mindre tonnaget. Men i så fall har vi resurser i de varv som vi har kvar och kan lägga in order på dessa.

1 övrigt uppskattar jag bröderna Johansson myckel högt. De har gjort ett förtjänstfullt arbele. Deras insaiser i exempelvis Oskarshamn är berömvärda.

Hen SIEGBAHN (m):

Herr lalman! Jag förslår myckel väl all industriministern inte kan diskutera Lindholmens varv i samband med frågan om det lolala trans-porlproblemel för Slålverk 80. 1 all synnerhet i dessa dagar framslår den saken än mer uppenbar.

Men om man har någol intresse av att rädda elt varv inom ramen för en allmän uppgörelse, säger man inte att "de krav och de förulsältningar som ni har angivit är omöjliga att acceptera", utan man frågar: "Kan vi diskulera på en annan basis och se om del finns några förulsällningar för en överenskommelse?" Såviit jag förslår har della inle skell. Jag tolkar alltså industriministerns uttalande så att man har beslämi sig för att Lindholmens varv skall försvinna och att där inte skall förekomma nägon verksamhet ulöver möjligen i en docka som Gölaverken f n. disponerar över.

Beträffande möjligheten all få avsällning för mindre och medelslon tonnage och speciallonnage är del klarl alt Uddevallavarvels jältedyra docka som har kostat åtskilliga hundra miljoner - och ännu mer om man lägger lill kostnaden för den jättelika lyflkran som man håller på att installera för att kunna lyfta delar till fartyg på upp lill 700 000 ton - också kan användas för all bygga mindre lonnage. Men om man bygger ul ell varv för så siort lonnage. blir del naluriiglvis myckel dyrbart all använda del - och myckel svårl all amortera kosinaderna - för all bygga medelstort tonnage, .ven om del alltså i och för sig går att bygga sådant tonnage på större varv, är naturligtvis smävarven bättre anpassade härför.

I den mån det kommer all visa sig möjligl - vilket många tror; själv är jag ingen expert och vågar inte ha nägon uppfallning - all finna väsentligt ökad avsättning för smälonnage, vore det nog värdefullt om man även övervägde frågan om att Lindholmens varv skulle kunna få fortsätta sin verksamhet enligt rikllinjer som skulle kunna dras upp lillsammans med dem som är iniresserade av frågan.

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om avsättningsmöjligheterna jör mindre tonnage

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr talman! Bara hell korlfatlal! Vad är del som har varit huvudfrågan för varven? Jo, del har varit frågan om samordning - eller skall vi kanske säga bristen på samordning - och nödvändigheten av en bantning av vår kapacitet.

Vi fick problem under våren 1975, som jag tidigare har nämnt om. För varvskommissionen och för regeringen och riksdagen framstod det i det läget som del mest angelägna all söka rädda så mycket av sysselsättningen som möjligl. Det gällde då de vid de två varven Eriksberg och Lindholmen sysselsatta människorna. Jag tycker att de åtgärder som hittills vidtagils för att så långt som möjligt klara den uppgiften också har varit de som kunnal vidtas. Men i förutsättningarna för all över huvud taget åstadkomma en samordning för all därigenom klara så myckel som möjligl av jobben ansåg varvskommissionen del nödvändigl au arbeta med förutsäliningen all Lindholmensvarvel måsie läggas ned, och såväl regeringen som riksdagen delade ju den uppfaitningen genom det beslul som fållades i fjol.

Överläggningen var härmed slulad.

Nr 83 § 7 Om samhällsinformationen i skolans läromedel

Tisdagen den 16 mars 1976

Fru slalsrådei HJELM-WALLEN erhöll ordet för all besvara fru Lantz (vpk) den 5 mars anmälda fråga, 1975/76:263, lill herr uibildningsmi-Om samhällsinfor- nistern, och anförde:

mationen i skolans Herr talrnan! Fru Lanlz har frågal chefen för ulbildningsdepartemeniet
läromedel vilka åtgärder statsrådet kommer alt vidta för att motverka borgerlig

indoktrinering och falsk informalion i skolans läromedel. Enligt fastställd ärendefördelning ankommer det på mig att besvara frågan.

Fru Lantz fråga torde ha aktualiserats genom att LO har begärt alt vissa läromedel, främsi i företagsekonomi, skall objektivitelsgranskas. Ämnet företagsekonomi har hittills inle omfattats av läromedelsnämndens granskning. Enligt vad jag har erfarit har dock läromedelsnämnden, som har lill uppgift au granska centrala läromedel i samhällsorienterande ämnen, beslulal alt hänföra förelagsekonomi lill de samhällsorienierande ämnena i gymnasieskolan. En obligatorisk granskning kommer därför att ske av centrala läromedel i ämnet.

Objeklivitetsgranskningen av läromedel kommer sålunda att utökas med ytterligare ell ämnesområde. Den form för granskning av läromedel som riksdagen fattade beslul om 1974 kommer enligt min mening alt tillgodose krav om allsidighet och opartiskhet i läromedlen. Skulle mot förmodan så inte bli fallet kommer jag självfallet all överväga vilka ytterligare ålgärder som kan visa sig erforderliga.

Fru LANTZ (vpk):

Herr lalman! Försl skall jag be alt få lacka för svaret.

Trots all det är regering och riksdag som formellt bestämmer utbildningens mål och inrikining är det läromedelsproducenterna som fritt får tolka dessa mål. Det heler i. ex. i Fröberg-Emeslensbok Förelagsekonomi Grundbok, som är avsedd för gymnasieskolans tvååriga tekniska linje: "Personalens inlresse ligger naluriiglvis i hög lön och irygghet i anställningen Men lönehöjningar leder normall sett lill sämre resullal i rörelsen. Om ägaren hotar att avveckla rörelsen har ju tryggheten försvunnit. Della får myckel allvarliga konsekvenser för de anställda som kan få svårt au erhålla arbete på annal håll." Läroboken varnar med andra ord eleverna för alt som löntagare ställa kostnadskrävande lönekrav.

Ett annal exempel kan tas ur Företagsekonomi för tekniker av Ber-denius och Henriksson. Del heler där apropå arbeismiljön: "au förbäiira miljön kostar pengar och dessa pengar måsie hämlas ur samma poil som också -.5ka användas till förbäliringar av löner och sociala förmåner. Del är svårt att bygga om en smutsig mekanisk induslri och samtidigt betala de höjda löner som eit kollektivavtal kan leda till."

Ovannämnda citat är exempel på både borgerlig och arbetsköparvänlig
indoktrinermg och på falsk information i skolans läromedel.
12 Jag har frågat statsrådet vilka ålgärder som bör vidias för att motverka

dylika hårresande exempel, och hon har svarat mig alt hon skall låta granska läromedlen bättre.

Den objektivitetsgranskning som i dag förekommer är samhällets enda lilla möjlighel lill kontroll över innehållet i läroböckerna. Den objektiviteisgranskning som äger rum i efterhand är tänkt att fungera som en spärr mot bl. a. ensidig propaganda. Men den granskning som förekommer i dag är otillräcklig och kan ändå aldrig bli annal än en subjektiv bedömning. Jag kan nämna alt de enda läromedel som hittills underkänts av nämnden är sex häften av tjugo i ett läromedel.

Vpk har under många är ställt krav på ell förstatligande av läromedelsproduktionen för att bl. a. på så sätl få ett infiytande på läromedelsproduktionen. Vpk har dessutom krävt att konsumenterna - i delta fall eleverna och lärarna - skall ha inflylande och påverkansmöjlighet vid framställningen av läromedel. De läromedel som används inom gymnasieskolan i samhällskunskap och företagsekonomi är minst sagt ar-betsköparvänliga och måste ändras.

Jag vill lill slut fråga om granskning är den enda åtgärd som statsrådet föreslår för att råda bot pä de här miserabla förhållandena i fråga om läromedlen och motverka den falska informalion som finns i skolans läroböcker.

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om samhällsinjör-mationen i skolans läromedel

Fru statsrådet HJELM-WALLÉN:

Herr talman! Jag ämnar inte gå in och ha några åsikter om det som fru Lantz har läst upp; sådana kan jag personligen ha, men som statsråd vill Jag inte lägga mig i den prövning som jag vet kommer lill stånd inom läromedelsnämnden.

På fru Lantz fråga om granskning är den enda möjligheten kan man svara all det är det. Del gäller både den cenlrala granskningen och, inle minsl, den lokala, som jag menar är myckel väsenllig. Del är ändå lokalt som man ytterst ansvarar för inköp och användning av läromedel; jag länker dä på eleverna, lärarna, ämneskonferensen och skolstyrelsen. Jag tror alt man i ännu högre grad än vad som sker i dag måste betona just ansvaret där.

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Det är bra alt nu även företagsekonomi skall hänföras lill de samhällsorienterande ämnena - men del räcker inte med en granskning, i synnerhet inle som den sker i efterhand, för alt motverka den borgerliga och den arbeisköparvänliga propagandan. Den objektivitets-granskning som förekommer är ju mycket slumpartad - den bygger på enskilda människors värderingar - och därför kan det egentligen aldrig bli fråga om all få ell objektivt läromedel.

Det behövs, menar jag, helt andra ålgärder för all moiverka den här indokirineringen. Vi har slällt krav pä alt samhället skall överta läromedelsproduktionen, och det har även den socialdemokratiska partikon-

Nr 83 gressen gjort. Får jag fråga: Är del någonling all vänta i den riklningen,

Tisdaeen den ' '' " bälire och allsidigare läromedelsproduklion?

16 mars 1976

--------------- Överläggningen var härmed slulad.

Om jördelningen av

statsbidrag lill

studiejörbundenför § 8 Om fördelningen av statsbidrag till studieförbunden för

verksamhel bland verksamhijt bland handikappade

handikappade

Herr ulbildningsminislern ZACHRISSON erhöll ordel för all besvara fru Olssons i Hölö (c) den 4 mars anmälda fråga. 1975/76:259, och anförde:

Herr lalrnan! Fru Olsson i Hölö har frågat mig om jag är beredd alt medverka lill att statsbidrag lill stöd för studieförbundens verksamhet bland handikappade bringas i överensstämmelse med resp. förbunds verksamhet pä detta område.

Som fru Olsson framhåller skall de särskilda staisbidragen fördelas mellan sludieförbunden med hänsyn lill deras insaiser för all ulveckla siudiehjälpmedel och sludiemeloder för handikappade. Della beslulade riksdagen för första gängen år 1963, då ett särskill bidrag infördes för alt stimulera utvecklingsarbete i fråga om studieverksamhet för handikappade, och senast förra året, då ett nytt bidrag infördes för tekniska och organisatoriska stödåtgärder. Till skillnad från bidragen till studieförbundens organisalionskostnader och studieförbundens pedagogiska verksamhet i övrigt fördelas de särskilda bidragen för handikappades siudieverksiamhel alltså inte i förhållande lill antalet studietimmar utan i första hand med hänsyn till vilka utvecklingsprojekt som de olika sludieförbunden har. Jag anser att detta är en rimlig princip, eftersom kostnaderna för utvecklingsarbete för vissa handikappgrupper kan vara större än för andra och inte behöver slå i direkt proportion till antalet studietimmar.

Jag vill också nämna att folkbildningsutredningen har i uppdrag att pröva vilka ytterligare insaiser som kan behövas för all underlälla för handikappade all della i cirkelsiudier och bl. a. sludera hur de särskilda bidragen för handikappades studieverksamhel används.

Hen KORPÅS (c):

Herr lalman! Fru Olsson i Hölö hade inle tillfiille all la emol svarei i dag. Hon har därför bett mig all göra det i hennes slälle, och jag ber all få tacka statsrådet för svaret.

Bakgrunden till fru Olssons fiåga var alt hon har uppmärksamma! all skolöverstyrelsen i sin senaste fördelning av statsanslagen lill sludieförbunden har behandlai förbunden mycket olika. Sålunda har ABF med mindre än en tredjedel av cirklarna inom handikappområdet fåll mer än två tr-edjedelar av det totala unslaget.

Låt mig jämföra de två studieförbund som hårde flesta studiecirklarna.
14 Läsåret 1974/75 hade ABF 5 000 cirklar inom handikappområdet och

fick i den senaste utdelningen anslag på 1 710 000 kronor. Studieförbundet Vuxenskolan, som hade 6 000 cirklar, dvs. 1 000 cirklar mer än ABF, fick 350 000 kronor. ABF fick alltså sex gånger så mycket per studiecirkel som Studieförbundet Vuxenskolan.

Statsrådet påpekar alt man inte bara kan gå efter siudiecirkelanialel utan alt man bör ta andra hänsyn när man fördelar dessa pengar, och det ansluter jag mig lill. Men min fråga här är: På vad grundar då statsrådet sin uppfallning alt verksamheien inom ABF skulle vara så myckel mera värdefull när det gäller att anslå pengar än verksamheten inom övriga studieförbund? Det finns ingel underlag för detta, efter vad jag förstår. Därmed är såväl skolöverstyrelsens fördelning som - jag beklagar del - statsrådets svar en värdering av arbelel inom övriga sludieförbund som är kränkande för dem som arbelar i denna verksamhel. - Tradilionelli är del goli samarbele mellan studieförbunden, och det fär inte störas av sådant här. Samarbelet är värdefullt, men del är ömtåligt. Och delta är en fråga om ömsesidigt - hoppas jag - förtroende mellan statsmakterna och dem som verkar inom folkbildningsarbetet. De som verkar där måste veta att de behandlas efter lika grunder, oavsett var de hör hemma. Del är dem man arbelar med som det gäller.

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om jördelningen av slatsbidrag till studiejörbunden jör verksamhel bland handikappade

Herr utbildningsministern ZACHRISSON:

Herr talman! Det framgår alldeles tydligt av förarbetena till del beslut som riksdagen har fattat - herr Korpås är även inne på det - all det här är fråga om ett utvecklingsarbete. Jag tror alt vi är överens om all det skulle vara olyckligt om man fördelade dessa medel efter anlalel studietimmar eller deltagare. Det skulle betyda att sludieförbunden finge mindre möjligheler all tillgodose handikappgrupper som kan vara mera kostnadskrävande.

Nu säger sig herr Korpås veta exakt hur många studiecirklar del finns pä detla område. Mina uppgifier säger mig alt den sortens statistik är mycket orsaker. Jag vill gärna säga all jag personligen lycker au del skulle vara myckel olyckligi om man böriade ge en redovisning av särskilda cirklar för handikappade, eftersom jag tror all det är utomordentligt angeläget att de handikappade så långl det är möjligl integreras i den vanliga siudiecirkelverksamheten. Och i hur många cirklar del finns människor som på del visel är engagerade iror jag varken herr Korpås eller jag kan redogöra för.

Sedan är del väl också så att handikapporganisationerna, varav det Slora flertalet är anslutna lill ABF, kan ha myckel olika kosinadsbak-grunder. Om jag nämner bara frågan om utvecklingsarbetet när del gäller särskild malerialproduktion för de synskadade, så kan del kanske räcka som ell exempel på hur svårl del här är au åsladkomma eii slags byråkratisk rättvisa enligt gängse fördelningsmeioder. Personligen litar jag på skolöverstyrelsen i del här stycket. Där brukar man göra ett grannlaga jobb. och jag tror all skolöverstyrelsen har gjort del i del här fallet också vid fördelningen av utvecklingsbidraget.

Nr 83 Hen KORPÅS (c):

Tisd-ieen den lalman! Jag har också litat på skolöverstyrelsen när det gällt sta-

16mirs 1976 ristiken - jag har fåll den därifrån.

_____________ År 1966 fick Studieförbundet Vuxenskolans föregångare som särskild

Om jördelningen av uppgift i en fördelning mellan sludieförbunden all arbeta med utveck-
statsbidrag till lingsfrägorna för mentalt handikappade. De mentalt handikappade lorde

studiejörbunden jör utgöra omkring 1 % av Sveriges befolkning, och det är framför allt där
verksamhel bland som del nämnda studieförbundet har sin verksamhet. Den verksamheten
handikappade är ganska svår all integrera i andra cirklar, bl. a. därför all den här gruppen

måste ha siu eget material. Studieförbundet Vuxenskolan har varil pionjär

när det gällt att få fram material och utbildningsledare på della område. Jag var förra sommaren på en utbildningskurs som ABF hade. Ja,

man använde Studieförbundet Vuxenskolans material som kursmaterial

där - alltså material utarbetat av ett annat studieförbund, som hade varil

pionjär på området. Studieförbundet Vuxenskolan har ålta heltidsanställda konsulenter för

detta. Senasl hade man en utbildning av omkring 1 100 cirkelledare pä

ett år, och enligt statistik som jag har höll man 49 centrala konferenser

för folk som arbelar med dessa saker. Vad jag är ule efter, herr siaisräd, är alltså fortfarande underlagel för

den olika behandlingen av sludieförbunden. Ett sådant underlag har inte

förelelts.

Herr utbildningsministern ZACHRISSON:

Herr talman! Jag antar alt skolöverstyrelsen har elt underiag för sin bedömning av projekten. Det är inte fråga om all räkna skallar eller siffror i och för sig, ulan det gäller ju att bedöma de projekt som man skall Slödja i utvecklingsarbetet och hur kostsamma de är. Del är väl inte alltid säkert att det avgörande för kostnadsfördelningen är mängden människor.

Men låt mig säga all den grupp som herr Korpås refererar till, nämligen de utvecklingsstörda, som jag också tycker är en grupp för vilken det är mycket angeläget att ulveckla särskilt studiematerial, är enligt de uppgifter som finns omkring 80 000 i det här landet. De 14 studieförbund som är med i ABF representerar tillsammans 197 000 medlemmar, så även om man böriar räkna skallar kommer man lill en annan proportionalilei.

Jag vill emellertid än en gång underslryka att jag anser att del är ulomordeniligl vikligi au man inte faller in i en ordning som innebär att man formaliserar del här bidraget efter del syslem som vi lillämpar för andra bidrag, just därför att del hör lill ulvecklingsarbeteis nalur alt den anslagsgivande myndighelen gör en bedömning av projektens kvalitet och kostnad.

Hen KORPÅS (c):
16 Herr lalman! Jag delar siatsrådels uppfattning att vi skall vara försiktiga

med att formalisera de här frågorna. Men vi skall också vara försiktiga med att hitta på andra normer som kan vara godtyckliga. Har vi andra principer skall de också kunna redovisas, och de skall kunna accepteras av alla dem som samarbetar i dessa frågor.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

1975/76:80 lill kullurulskotlel

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Om jördelningen av statsbidrag till Sludieförbunden JÖr verksamhel bland handikappade

§ 10 Föredrogs och hänvisades

Molioner

1975/76:2222-2230 till utbildningsuiskoilet

1975/76:2231 till socialförsäkringsutskotlet

1975/76:2232 till försvarsutskottet

§ 11 Föredrogs men bordlades åter skatleulskotlets beiänkanden 1975/76:33, 34, 36 och 37 lagutskottets beiänkanden 1975/76:10 och 19 försvarsutskottels betänkanden 1975/76:27-30 socialförsäkringsutskottels betänkanden 1975/76:24 och 25 kulturuiskotieis betänkande 1975/76:30 Jordbruksutskottets beiänkande 1975/76:32 näringsutskoltets betänkanden 1975/76:35 och 36

§ 12 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:151.

§ 13 Anmäldes och bordlades

Redogörelser och förslag

1975/76:17 Riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1975

1975/76:18 Riksdagens revisorers berättelse övei" verkställd granskning av riksgäldskoniorets lillslånd, slyrelse och förvaltning under budgelårel 1974/75

1975/76:19 Riksdagens revisorers förslag angående revisionen av riks-dagsförvaliningen

§ 14 Anmäldes och bordlades

Lagulskollels belänkande

1975/76:14 med anledning av molioner om vissa akliebolagsfrågor

Näringsutskoltets betänkande

1975/76:37 med anledning av propositionen 1975/76:53 om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse (avseende vidgad offentlig representation i affärsbankerna) jämte motioner

2 Riksdagens protokoll 1975/76:83-84

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Anmälan av interpellation

Civilutskotlets beiänkanden

1975/76:16 med anledning av motioner om riktlinjerna inom den fysiska riksplaneringen för hushållning med mark och vatten, m. m.

1975/76:18 med anledning av motion om kommunall veto mot utbyggnad av vattenkraft i vissa fall

§ 15 Anmäldes och bordlades

Molioner

1975/76:2233 av herrar Enlund och Jonsson i Alingsås

1975/76:2234 av hen Nordstrandh m.jl.

1975/76:2235 av herr Nordstrandh m.fl.

1975/76:2236 av herr Nordstrandh m.jl.

1975/76:2237 av fru Sundberg och fröken Hörlén

1975/76:2238 av fru Sundberg m.jl.

1975/76:2239 av fru Söder och herr Andersson i Nybro

med anledning av proposilionen 1975/76:39 om skolans inre arbele m. m.

1975/76:2240 av herr Ahlmark m.jl.

1975/76:2241 av herr Andersson i Nybro m..jl.

1975/76:2242 av herr Carlshamre m.jl.

]915/16:1143 av hen Henmark

1975/76:2244 av herr Hermansson m.jl.

1975/76:2245 av hen Hörberg

1975/76:2246 av herr Lindahl i Hamburgsund

1975/76:2247 av fru Lundblad m.jl.

1975/76:2248 av herr Romanus

\915/16:2249 av fru Sundberg

1975/76:2250 av fru Troedsson

med anledning av propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

1975/76:2251 av fru Fiwnkel

med anledning av proposilionen 1975/76:137 om omdisponering av allmänna barnhusels tillgångar.

1975/76:2252 av herr Wijkman

med anledning av skrivelse (förslag 1975/76:15) från talmanskonferensen med Överlämnande av ett frän ulredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer avgivet belänkande om riksdagsarbetels planering

§ 16 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliei

den 12 mars

1975/76:152 av herr 7"i//-é'550/7(m) till herr handelsministern om avgifterna för svenska lastbilstransporter genom Turkiel:

Av den svenska exporten till Mellanöstern transporteras en betydande del med lastbil. Del gäller i första hand skrymmande gods såsom fab-rikslillverkade trähus, som i relativt stor mängd säljs till bl. a. Iran. Totalt torde årligen 1 000 å 1 500 långtradartransporler utföras från Sverige till Mellanöstern. Dessa belastas bl. a. med höga avgifter för passagen genom Turkiel. De svenska exportprodukterna fördyras därigenom för köparna med sammanlagt 7 ä 10 milj. kr. per är.

De turkiska transportavgifterna - 8 000 ä 10 000 kr. per resa - måste anses vara orimligl höga. Förhandlingar för att åstadkomma en reducering av dem är därför motiverade och angelägna.

Med utgångspunkt i det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr handelsministern ställa följande fråga:

Vill statsrådet genom förhandlingar med vederbörande turkiska myndigheter medverka till all söka ernå en sänkning av de transportavgifter, som f n. uttages för svenska lastbilstransporter genom Turkiel?

Nr 83

Tisdagen den 16 mars 1976

Meddelande om .fråga

§ 17 Meddelande om fråga

Meddelades alt följande fråga framställts

den 12 mars

1975/76:273 av herr Gustavsson i Ängelholm (s) till herr industriministern om bibehållande av förenade fabriksverkens konfeklionsverksamhet:

I proposilionen 1975/76:122 föreslås bl. a. att FFV:s konfeklionsverksamhet bör avvecklas och all i konsekvens härmed Trivab Konfektions AB i Ängelholm bör avskiljas från FFV och försäljas.

I propositionen påpekas all företaget drivits med förlust men alt man under senare är uppvisat en mera gynnsam utveckling. Men eftersom FFV:s konfeklionsverksamhet bör avvecklas sä bör företagel försäljas. Utredningen anser att företaget är för litet och därför bör passas in i ell slörre företag inom branschen men alt sådan huvudman inle finns inom den statliga sektorn.

Nr 83 Jag vill därför ställa följande frågor:

T' daeen den Vilka möjligheter anser industriministern föreligga för en sådan för-

16 mars 1976 säljning till ett större företag inom branschen?

Vilka möjligheter anser industriministern föreligga för företagets bi-

Meddelande om behållande och drift i fortsättningen?

.fråga

§ 18 Kammaren åtskildes kl. 15.46.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert