Riksdagens protokoll 1975/76:81 Torsdagen den 11 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:81

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:81

Torsdagen den 11 mars

Kl,  19,30

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

§ 1 Föredrogs

Skatteutskottets betänkande

1975/76:30 med anledning av motion om skatt pä utlandsresor

Utskottets hemställan bifölls.

§ 2 Energibeskattningen

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1975/76:31 med anledning av molioner om energibeskattningen,

I della betänkande behandlades moiionerna

1975/76:977 av herr Hovhammar (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill sådana ändringar i lagen om nedsättning av allmän energiskalt, all för den manuella glasinduslrin allmän energiskall utgick efter en skattesats som svarade mot 15 96 av den skattesats som gällde för det ifrågavarande energislagei,

1975/76:1028 av hen Sjönell m.fl. (c),

1975/76:1992 av herr Bohman m, fl, (m), vari hemställts all riksdagen beslulade att bränsle som användes för produktion i kraftvärmeanlägg-ningar skulle undantas från den allmänna energiskatten och

1975/76:2119 av herr Fälldin m, fl. (c).

Utskottet hemställde

att riksdagen skulle avslå

1.    motionen 1975/76:977,

2.    motionen  1975/76:1028,

3.    motionen 1975/76:1992,

4.    molionen  1975/76:2119.

Reservalioner hade avgivils

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anselt alt utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:977 hos regeringen skulle anhålla om förslag lill sådana ändringar i lagen om nedsättning av allmän energiskall, all för den manuella glasinduslrin allmän energiskatt utgick efter en skattesats som svarade mot 15 96 av den skattesats som gällde för det ifrågavarande energislaget.

131

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett alt utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1992 begärde att regeringen överlämnade motionen lill energiskatleulredningen (Fi 1975:07) för beaktande.

Till betänkandet hade fogats ell särskilt yttrande av herrar Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c).

Hen MAGNUSSON i Borås (m):

Fru talman! Omläggningen av energibeskattningen den 1 juli föregående är kom all innebära en räll kraftig skalleskärpning, som blev ganska besvärande för mänga av våra industriföretag. För dem för vilka stegringarna blev alltför stora kunde regeringen genom speciella beslul nedsätta avgifterna. Så har också skett, men ändå har flera näringsgrenar fåll vidkännas kraftiga skattestegringar.

Den näringsgren som kanske drabbats särskill hårt är glasinduslrin, vars beskattning torde ha blivit fem sex gånger sä stor som lidigare. Därför har i en motion yrkats på en ytterligare nedsättning, så att beskattningen någorlunda skall överensstämma med vad som förut gällde. Herr Hovhammar kommer all närmare motivera motionen. Jag skall därför inle gä in pä någon djupare analys av detta problem. Jag begärde emellertid ordet också för att säga någonting om reservationen 2.

I en motion har vi begäri alt man genom skatteförmåner i någon större utsträckning skulle försöka få i gäng flera kraftvärmeverk i vårt land för all därigenom spara energi. Vi har inle fullföljt molionskravet men tycker all det är ett uppslag, som bör prövas av någon av alla de utredningar som f n. arbetar pä detta område. Uppslaget kan vara väl värt att pröva, och därför har vi föreslagit all motionen skall överlämnas lill energiskatleulredningen för närmare beaktande.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill de två reservationer som är fogade lill skatleulskotlets belänkande nr 31.

132

Hen HOVHAMMAR (m):

Fru talman! När jag den 26 januari i år väckie molionen 1975/76:977 hade vår manuella glasinduslri sedan länge befunnil sig i en synnerligen besvärlig koslnadssilualion. Den högkonjunkiur som i olika sammanhang förts på lal har i varie fall den manuella glasinduslrin inle fåll nägon direkt kontakt med. Tvärtom har marknadsutvecklingen fortsättningsvis varit utomordentligt svag, vilket siffrorna tydligt visar. Lagerökningen vid glasbruken är också högsl betydande. Konstruktionen av det statliga lagerslödet är sådant alt dess positiva effekter för en bransch som den manuella glasinduslrin är myckel marginella.

Den lägesrapport som jag innefailade i min molion har på ell myckel pålagligt sätl under senare tid lyvärr bekräftats av en ulredning om jusl den manuella glasinduslrin, som i dagarna lagts fram av statens indu-

siriverk. Utredningens sammanfattning ger elt mycket allvarligt framlidsperspektiv och klargör nödvändigheten av att denna myckel arbelskraftsintensiva bransch får ett snabbt och kraftfullt stöd, om inle sysselsällningen i del småländska glasbruksdislriktel skall skakas.

Utredningen har knappast hunnit överlämnas lill industriministern förrän en av de ledande glasbrukskoncernerna tvingas lämna varsel om uppsägningar för ungefär 130 anställda. Två glasbruk kommer förmodligen att läggas ner med svåra sysselsättningsproblem som följd. Främsta orsaken till åtgärden är en övermäktig internationell konkurrens. Svenskt glas, med en ganska ogynnsam kostnadsutveckling, får allt svårare all konkurrera.

Vår glashanlering måste bevaka varie möjlighel lill kostnadssänkningar fö,r att kunna överleva, därom är alla i branschen överens. Krafiigt höjda energiskatter är en av de kostnadsposter som ytleriigare försämrar konkurrenskraften. En nedsättning av denna skatt enligt motionens förslag verkar, såviii jag kan förstå, påtagligt sysselsäitningsfrämjande.

Nu har skatteutskollel behandlat motionen, och utskottets majoritet har inte ansett sig kunna slödja den. Utskottet skriver sä här: "Även om utskottet har förståelse för all den manuella glasindustrin har ekonomiska problem all brottas med, kan utskottet inle finna all motionärerna visat att denna bransch skulle ha drabbats hårdare av de generella energiskattehöjningarna 1975 eller av nuvarande lågkonjunktur än den särskilt energikrävande industrin i övrigt." Om de ledamöler i utskottet som har röstat för det här uttalandet besöker glasdistriktet i Småland, så är jag övertygad om att de får anledning att beskriva situalionen pä ell hell annal säll. Vi har ju i dagarna sett exempel på all när ändrade förutsättningar föreligger kan poliliker anpassa sina ståndpunkter lill elt nyll läge.

Jag anser för min del att den fortsatta försämring ur sysselsättningssynpunkt som den nu framlagda statliga ulredningen visar - man talar om all ungefär 500 jobb skall försvinna i samband med nedläggning av flera glasbruk - i förening med den fakliska händelseutvecklingen är skäl som talar för all den reservation som har avgivits på den här punkten bör bifallas av kammaren.

Fru talman! Jag yrkar bifall .till reservalionen 1 vid skatteutskottets belänkande 1975/76:31.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

Hen CARLSTEIN (s):

Fru lalman! I skatleulskotlets betänkande nr 31 behandlas ett anlal molioner angående energibeskattningen. De nu gällande bestämmelserna för denna beskattning fastställdes av 1975 års riksmöte och gäller i princip fr, o, m, juli 1975, Den beslutade omläggningen innebar en skärpning av energibeskattningen, och den motiverades av främst tvä skäl. Det gällde dels all skaffa inkomster för att finansiera den då aktuella sänkningen av den direkta skatten, dels alt söka hålla lillbaka ökningstakten i energiförbrukningen.

133

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

134

I oktober 1975 tillkallades energibeskattningsulredningen, som enligt sina direktiv har som en primär uppgift all undersöka möjligheterna att utnyttja energiskalten som energipolitiskl spar- och styrmedel. En del av de i motionerna framförda utredningsyrkandena är i stort tillgodosedda genom energibeskattningsulredningens uppdrag, och del har därför kunnat uppnås en viss enighet i utskottet vid behandlingen av moiionerna.

Till utskollsbeiänkandel har emellertid fogals ivå reservalioner av de moderala ledamöterna i utskotlel. Jag skall nu något uppehålla mig vid dessa reservalioner.

Den första gäller den av herr Hovhammar väckta motionen nr 997, 1 den hemställs om ytterligare nedsättning av energiskallen för den manuellt arbetande glasindustrin.

Övergången år 1975 från procentuell värdeskalt lill en fasl öreskalt innebar, sorn jag tidigare har framhållit, skärpningar av energibeskattningen, I tidigare bestämmelser fanns en regel som för industrins del innebar att energibelastningen inte skulle översliga I 96 av salutillverk-ningsvärdei. Denna regel ersattes i de nya bestämmelserna av en molsvarande 3-procenlsregel,

Departementschefen förutsäg att även tillämpningen av en regel om nedsättning till 3 96 för vissa energikrävande industrier kunde medföra en alllför kraftig ökning av skattebelastningen, så all del av sysselsätlningspoliliska skäl fanns anledning all överväga ytterligare nedsättning. Regeringen bemyndigades därför att efter prövning i varie enskill fall medge yllerligare nedsättning ned till en skattebelastning av I % av salu-tillverkningsvärdet. Kostnaderna för detla beräknades lill 250 milj, kr, för en lolvrnånadersperiod,

1 molionen av herr Hovhammar begärs yllerligare reducering av energiskatten för den manuellt arbetande galsindustrin, så alt denna jämställs med handelsträdgårdarna och de bestämmelser som gäller för uppvärmningen av växlhusanläggningar. Dessa haren nedsättning med 85 96 och erlägger alltså endasl 15 % av energiskatten. Det är motiverat av alldeles speciella omständigheter, bl, a, klimatiska förhållanden.

Utskottet har inte kunnat lillmölesgå motionären med hänvisning till att den manuellt arbelande glasindustrin har samma möjligheler till nedsättning av energiskatten som andra energikrävande industrier, t, ex, järnbruk, pappers- och massainduslrier, cement-, tegel- och kalkindustrier samt vissa kemiska industrier. Det är också så alt energiskatleulredningen har i uppgift all pröva nedsättningsfrågorna för de specielll energikrävande industrierna.

Herr Hovhammar har nu utvecklat vilka besvärligheter branschen slår inför. Jag är väl medveien om att herr Hovhammars skildring av förhållandena är riktig. De har bl, a, lett lill att det under de allra senaste dagarna framställts två interpeiiationer om problemen för den manuellt arbelande glasindustrin.

Men utskotlel menar alt man inle kan avhjälpa glasindustrins besvärliga situation genom en nedsättning av energiskatten. Det skulle givetvis

ha en viss belydelse, men del skulle inte lösa den manuellt arbelande glasinduslrins problem. Det är inte den vägen man skall gå, om man på allvar vill tackla de här problemen,

I reservalionen 2 tar reservanierna upp yrkandet i molionen 1992 av herr Bohman m, fl,, att bränsle som används för produktion i kraftvär-meanläggningar skall undantas från den allmänna energiskatten.

Del lär knappast finnas några delade meningar om nödvändigheten av att söka åstadkomma lösningar som är såväl energisnåla som miljövänliga. En utveckling mot ökad fjärrvärmeproduktion är givetvis från sådana synpunkter önskvärd. Men all nu la ställning för att stödet lill ökad fjärrvärmeproduklion skall ha den utformningen att bränslet lill kraflvärmeanläggningar skall undantas från energibeskattning finner utskottet mindre välbetänkt, Energiskatleulredningen kommer säkert att presentera utredningsmaterial på del här avsnittet. Det finns därför inte anledning alt översända den nämnda molionen till energiskatteutredningen för beaktande.

Fru talman! Med hänvisning till det anförda yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

Hen HOVHAMMAR (m):

Fru talman! Herr Carlstein nämner andra industrier, bl, a, järnindustrin och massaindusirin, som han jämställer med den manuella glasindustrin. Del är litet svårt all göra en sådan jämförelse, eftersom glashanieringen är myckel mera arbetskraftsintensiv än de branscher som åberopades. Speciella problem gör att jusl denna bransch är hårt drabbad. Del framgår också av industriverkets ulredning. Den kom lyvärr ganska sent. Hade den kommil innan skatteutskollet hade behandlat detta ärende är Jag övertygad om all del hade blivit en helt annan handläggning och ett annal beslul i frågan.

Jag skall inte förlänga debatten. Den utredning som industriverket har gjort lorde medföra alt ärendei så småningom las upp lill förnyad behandling. Med hänsyn lill alt frågan berör 2 500 anställda i sydöstra Sveriges glesbygd hoppas jag att del blir en posiiiv behandling.

Hen CARLSTEIN (s):

Fru talman! Jag bestrider inle herr Hovhammars uppgift all den här branschen har speciella problem, I sitt första inlägg anförde emellertid herr Hovhammar den internationella konkurrensen, arbetskraflsinlen-siteten och en del andra faktorer som orsaker lill branschens problem. Man löser inle dem genom att göra speciella arrangemang när del gäller energibeskattningen. Vi menar alltså att för den energikrävande produktionen färsamma bestämmelser gälla som för andra, och så får branschens problem tacklas i annan ordning.

135

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Energibeskattningen

Hen HOVHAMMAR (m):

Fru lalman! Det är rikligt att det inle enbart är energibeskattningen som är problemet, men den är en del av de problem som branschen har. Jag har tidigare i kammaren pläderat för en sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften närdet gäller arbelskraftsintensiva branscher, lill vilka den manuella glasinduslrin hör. Del finns andra faktorer också som är betydelsefulla. Energiskallen är ett led när det gäller att sänka kostnaderna för branschen. Jag hoppas - jag upprepar det - att vi så småningom skall ta upp problemet i stort och då även ta med den fråga som vi i dag behandlar.

136

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.  1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr I av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begäri votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskoltels hemställan i betänkandet nr 31  mom,  1  rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 240

Nej -   48

Avstår -     I

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatleulskotlets hemställan i betänkandet nr 31  mom. 3 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 243

Nej -   44

Avstår -      1

Mom. 4

Utskollels hemställan bifölls.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

§ 3 Existensminimum, m. m.

Föredrogs skalleulskottets belänkande 1975/76:32 med anledning av proposilionen 1975/76:91 om ändrade regler för beräkning av existensminimumjämte motioner,

I proposilionen 1975/76:91 hade regeringen (finansdepartementet) föreslagit all riksdagen skulle anta vid proposilionen fogade förslag till

1,    lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2,    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3,    lag om ändring i införsellagen (1968:621),

4,    lag om ändring i ulsökningslagen (1877:31 s, 1),

5,    lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitiningsrätt,

6,    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

Beiräffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes bl, a, följande:

"I propositionen föreslås gynnsammare och mera samordnade regler för beräkning av existensminimum vid beskattning och indrivning. Förslagen innebär att den enhetlighet som redan finns pä beskaliningsom-rådei genom alt skattemyndigheterna lillämpar fastställda normalbelopp för existensminimum utsträcks till att omf-atta även indrivningsområdet, främsi då införsel. Förslagen innebär även ett slörre hänsynstagande till sociala synpunkler genom alt normalbeloppen närmare anpassas lill socialhjälpsnormerna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 1976,"

1 della sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:170 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Petersson i Röstånga

137

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. //?,

138

(fp), vari hemställts all riksdagen beslulade om sådan ändring i skattelagarna, att matkoslnaden för synskadades ledarhund blev avdragsgill vid taxeringen såsom omkostnad för inkomstens förvärvande,

1975/76:295 av herr Molin (fp) och Bengtsson i Göteborg (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde förslag lill sådan ändring av 33 i:; kommunalskaltelagen (1928:370) att taxeringsnämnderna fick rätt alt bevilja avdrag för sädana kostnader för inläklernas förvärvande, som hade samband med kronisk sjukdom eller handikapp hos arbels-lagaren, i enlighei med vad som anförts i motionen,

1975/76:346 av fru Troedsson m, fl, (m), vari hemställts att riksdagen beslulade att vid beräkning av extra avdrag för pensionärer vardera maken skulle antas inneha hälften av den gemensamma förmögenheten,

1975/76:396 av herr Nilsson i Trobro m, fl, (m), vari hemställts all riksdagen skulle anta av motionärerna framlagt förslag till lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370), innebärande alt avdrag för nedsatt skalleförmåga skulle kunna medges även om skatleförmågan inle var väsentligen nedsatt,

1975/76:458 av herr Ringaby m, fl, (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde skyndsamt förslag syftande lill möjligheter till särskilda skattelättnader för föräldrar som uppbar vårdbidrag för vård av handikappade barn i hemmel i enlighet med vad i molionen anförts,

1975/76:535 av fru Troedsson m, fl, (m), vari hemställts att riksdagen beslulade om införande av skattefri folkpension, dvs, alt grundavdraget för ålders- och förtidspensionärer fr, o, m, nästkommande år skulle ökas lill 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av pensionerade makar lill 77,5 96 av basbeloppel i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:704 av herr Magnusson i Borås m, fl, (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om ulredning och förslag, syftande till skaiielältnader genom rätt lill avdrag m, m, för vård och tillsyn av sjuk eller åldrig nära anhörig i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna,

1975/76:959 av herr Böriesson i Falköping m, fl, (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en översyn av anvisningarna beträlTande extra avdrag för nedsatt skatleförmåga för diabetiker i avsikt att successivt anpassa avdragsbeloppen till diabetikernas verkliga merkostnader och all utsträcka avdragsrätlen till alt omfatta alla vanliga inkomstlägen,

1975/76:989 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Eriksson i Arvika (fp) samt

1975/76:1036 av fru Troedsson m, fl, (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att 1972 års skatteutredning fick tilläggsdirektiv att lägga fram förslag till skattesystem som tog hänsyn lill barnfamiljernas lägre skatteförmåga ulan all de i molionen påvisade mycket breda inkomstintervallerna med i praktiken hundraprocentiga marginalskatter uppkom.

Utskottet hemställde

1, beiräffande existensminimum m, m,

all riksdagen skulle

a, anta vid proposilionen  1975/76:91  fogade förslag lill

1,    lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2,    lagom ändring i uppbördslagen(1953:272),

3,    lag om ändring i införsellagen (1968:621),

4,    lagom ändring i ulsökningslagen (1877:31 s, I),

5,    lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsräil,

6,    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

b, avslå molionen 1975/76:1036,

2, beiräffande nedsatt skatleförmåga
alt riksdagen skulle avslå

a, motionen  1975/76:170,

b, molionen  1975/76:295,

c, motionen  1975/76:396,

d, molionen 1975/76:458,

e, motionen  1975/76:704,
f motionen  1975/76:959,

i den mån de inte kunde anses besvarade genom vad utskottet anfört,

3, beträffande folkpensionärernas skalleförhällanden
alt riksdagen skulle avslå

a, molionen 1975/76:346,

b, molionen 1975/76:535,

c, molionen  1975/76:989,

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, in. m.

Reservalioner hade avgivils

1, av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett
att utskottet under 1 a 1 och 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:396 och med anledning av motionerna 1975/76:170, 295, 458, 704 och 959 skulle anta vid proposilionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370) med den ändringen att 50 ;; 2 mom, skulle erhålla av reservanterna föreslagen lydelse,

2, av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett
att utskottet under 1  b bort hemställa

all riksdagen begärde all regeringen överlämnade motionen 1975/76:1036 till 1972 ärs skatteutredning (Fi 1972:02) för snabba åtgärder.

3, av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anseii att utskottet under 3 a bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1975/76:346 hos regeringen skulle anhålla om förslag till innevarande riksmöte om sådan förmögenhetsprövning av pensionerade makars extra avdrag som förordats i motionen.

139

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, //?. //?.

4. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett alt utskottet under 3 b bort hemställa

all riksdagen på det sätt skulle bifalla molionen 1975/76:535 ätt riksdagen i skrivelse lill regeringen ullalade all ett belopp molsvarande folkpension borde vara skattefritt för ålders- och förtidspensionärer.

Till betänkandet hade fogats särskilda yttranden

1,   av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),

2, av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Mundebo (fp), Sund
kvist (c) och Olsson i Järvsö (c).

140

Fru TROEDSSON (m):

Fru talman! För nästan precis elt år sedan diskuterade vi här i kammaren bestämmelserna i kommunalskaltelagen om avdrag för väsentligen nedsatt skatleförmåga, I deballen - liksom i skatteutskottets belänkande - underströks då önskvärdheten av att riksskatteverket med nya anvisningar sökte åstadkomma en mer enhellig praxis beträffande extra avdrag för dem som drabbats av sjukdom och handikapp av olika slag,

Riksskatteverket har nu utfärdat sådana anvisningar, I dessa utsägs att om den skattskyldige gör sannolikt att han haft belydande merkostnader på grund av kronisk sjukdom eller handikapp bör extra avdrag normalt medges vid måttliga inkomster enligt särskilda tabeller. Del utsägs klarl att också utgifter för barn för beaklas och att den som uppbär vårdbidrag för handikajipal barn regelmässigl kan anses ha belydande merulgifler, I de nya anvisningarna framhålls också all inkomslgränserna i labellerna för ökas med 5 000 kr, för varie barn under 16 år, och del är också en klar förbältring som är helt i linje med de önskemål som vid upprepade lillfällen har uttalats från vårt håll,

Skaiieuiskotlei anser i det nu akluella betänkandet, nr 32, all riksskatteverketsanvisningar inom ramen för gällande bestämmelser så långt möjligl lillgodoselt önskemålen om en mer enhetlig och generös bedömning av möjligheterna lill extra avdrag på grund av sjukdom eller annat handikapp. Vi delar den inslällningen. Inom ramen för gällande bestämmelser kan man knappast komma längre. Gällande bestämmelserslår nämligen fast att skalleförmågan skall vara väsentligen nedsatt för alt avdrag för nedsatt skatleförmåga skall medges. Men detla innebär också alt avdragsrätlen med stigande inkomst successivt måste trappas ned till noll.

Denna avtrappning böriar redan vid en inkomsi på 20 000 kr, för ensamslående och vid 30 000 kr, föräkia makar, Översliger inkomsten 30 000 kr, för ensamstående och 40 000 kr, för äkta makar får de inle längre dra av de fulla merkostnaderna för handikappet. Men denna avtrappade avdragsrätt innebärande flesta människor som har handikapp eller vårdutgifter för handikappade barn kommer att drabbas av en extra hög progressiv be-skallning. Och, vad värre är, denna exlra progressiviiel drabbar hårdare ju högre merkosinaderna för sjukdomen eller handikappel är.

I ell exempel tar riksskatteverket fram makar som haft merulgifler för

ell handikappat barn på 10 000 kr. Skulle de ha en inkomsi på lillsammans 45 000 kr. och endasl della barn skall de enligt anvisningarna ha fullt avdrag för nedsatt skatteförmåga, dvs. avdrag med 10 000 kr. Men skulle inkomsten i stället uppgå till 50 000 kr. skall avdraget i princip halveras. Del betyder att behållningen för den här familjen efter skatt snarast skulle bli lägre vid 50 000 kronors inkomst än vid en inkomst på 45 000 kr. Även ined vissa jämkningar innebär detla alt marginalskatten i stort sett skulle uppgå lill 100 96. Nu kan man naturiigtvis säga all del här är ett ganska extreml exempel, men även om så är fallei kan del enligi vår mening inle vara rimligl all progressivitelen i beskaltningen skall öka på grund av utgifter för en dyrare livsföring som hänger samman med sjukdom eller handikapp hos den skatlskyldige eller hos barn som denne har ansvar för. Vi menar all progressivileten i beskaltningen är tillräckligt hög ändå.

Vi har därför i år, liksom lidigare år, yrkat att ordet väsentligen skall utgå ur bestämmelserna i 50 ij 2 mom. andra stycket kommunalskaltelagen och att del som villkor för exlra avdrag skall räcka med att skatleförmågan är nedsatt. Vi kan inle acceptera all de som av olika skäl har del särskill besväriigt också skall drabbas av de värsta marginaleffekterna.

Fru talman! Jag ber alt fö yrka bifall lill reservationen  1.

I detta belänkande behandlas också propositionen 1975/76:91 om ändrade regler för beräkning av existensminimum. En skattskyldig kan ansöka om avdrag för nedsatt skalleförmåga om han, t. ex. på grund av stor försÖQ-ningsbörda, inte skulle få tillräckligt över för sitt och familjens uppehälle om skall drogs enligi gällande skattetabeller. I proposilionen föreslår man basbeloppsanknuina normalbelopp pä vad som skall anses som nödvändiga medel för uppehälle. Till dessa normalbelopp skall läggas hyreskostnaden med avdrag för erhållna bostadstillägg. Denna proposilion bygger på förslag från 1972 års skatteutredning och innebär ökad enhetlighet och även ökat hänsynstagande lill framför alll flerbarnsfamiljernas problem. Det är något som vi hälsar med lillfredsslällelse. Del har alltför ofta hänl alt familjer med många barn, men i och för sig normal inkomsi, föll behålla så lilel av sin inkomsi efter skatleavdrag all de för sin försörining varil hänvisade all söka komplellerande socialbidrag.

Men samiidigl, fru lalman, släller del här förslagei brisierna i nu gällande skallesysiem i obarmhärtig dager och visar dagens orimligl hårda skallelryck. Del skulle nämligen, kort sagl, knappast spela nägon roll om en irebarns-familj hade en inkomsi pä 31 000 kronor, 48 000 kronor eller någol där emellan, om en fyrbarnsfamilj tjänade 36 000 kronor, 60 000 kronor eller någol mill emellan eller om en fembarnsfamilj hade 40 000 kronor, 80 000 kronor eller en inkomsi där emellan. Vid de lägre inkomslgränserna skulle i Slorl sell hela inkomslen behövas för uppehällel och den del av hyran som inie läcks av bosiadsiillägg. Skall skulle då över huvud tagel inle dras. Försl vid de högre inkomslgränserna skulle dessa flerbarnsfamiljer få möjlighel ati belala skall i vanlig ordning och därmed också kravla sig över exislensminimum. I alla de mellanliggande inkomsiskikien skulle marginalskatten i stort sett vara hundraprocentig. Förhållandet skulle knappast

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

141

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

142

ändras om båda makarna förvärvsarbetar. Barntillsynskostnaderna i de här slora barnfamiljerna, som mycket sällan kan ulnyttja den kommunala barntillsynen, skulle för det mesta sluka vad som blir över av den andra inkomsten efter skall och bortfallna bostadstillägg.

Nu framhåller utskottet att de påtalade marginalskalteeffeklerna verkligen är ett allvarligt problem. Men man tillägger att lokala skattemyndigheten har rätt alt förhindra att den skatlskyldige tvingas avstå hela inkomstökningen lill skall genom att i del enskilda fallet föreskriva att skalleavdrag får verkställas med ett belopp molsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. Della är elt korrekl konstaterande. Men denna rält har de enligt anvisningarna i uppbördslagen bara "inlill den gräns där skallen kan ullagas till fullo". Delta innebär all en flerbarnsfamilj med en inkomsi på 40 000 kronor som pä grund av existensminimum kanske helt befriats från skatt kan få behålla ytterligare 2 000 - 3 000 kronor om den skulle förbättra sin inkomst med 10 000 kronor. Men del innebär då också att de vid en inkomsi på 50 000 kr. skulle fö behålla kanske 2 000 ä 3 000 kr. mer än en annan fembarnsfamilj som har 80 000 kr. i inkomsi och som anses kunna betala skatt i vanlig ordning. Del betyder au marginalskallen däremellan skulle bli mer än hundraprocenlig. Det skulle väl inte bara Astrid Lindgren utan även den mest hängivne högskalteanhängare förhoppningsvis finna ganska oacceptabelt.

Det är glädjande, fru talman, att man i olika sammanhang äntligen böriar få upp ögonen för barnfamiljernas skatteproblem. Men vi kan från vårl håll inle godta alt delta skall ske lill priset av i stort sett hundraprocentiga marginaleffekter i de vanligaste inkomstlägena. Del måste vara djupt deprimerande för en familj - som alltså lever på exislensminimum - att inte ha någon egenilig möjlighet alt av egen kraft förbättra sin inkomsi. Vi finner del också nedslående all de här marginalproblemen över huvud laget inte berörs i skalteulredningens delbetänkande. Därför har vi från moderat håll funnit problemet så allvarligt att vi velat göra en direkt beställning lill skatleulredningen om förslag lill snabba ålgärder.

Jag ber därmed att få yrka bifiill till reservationen 2.

I betänkandet nr 32 las också upp frågor som har med pensionärernas beskattning all göra, delta med anledning av motioner från bl. a. moderat håll. Folkpensionärer skall ju fr. o. m. i år beskattas mer individuellt, dvs. en pensionerad make skall oberoende av den andre makens inkomsi kunna få ett så stort exlra avdrag alt en inkomsi på 3 800 kr. per år ulöver folkpensionen blir skattefri. Den sambeskatlning som var inbyggd i bestämmelserna om förmögenhetsprövning av det exlra avdraget kvarstår emellertid oförändrad. Det betyder all del exlra avdraget minskas, om värdet av makarnas sammanlagda förmögenhet överstiger 50 000 kr. Om det sammanlagda förmögenhelsvärdei överstiger 80 000 kr. skall inga som helst exlra skattelättnader utgå. Precis samma förmögenhelsgränser gäller för ensamslående pensionär vid beräkning av del exlra avdraget. Denna sambeskattning vid förmögenhetsprövningen belyder att båda makarnas exlra avdrag trappas av mot en och samma förmögenhet. Det blir alltså en dubbel

avtrappning av de extra avdragen. Två sammanboende pensionärer som vardera har en förmögenhet på 40 000 kr. fär inle någon som helst reduktion av det extra avdraget på grund av förmögenhetens sloriek, om de är ogifta. Men gifter de sig läggs förmögenheierna ihop, och eftersom förmögenheten då uppgår lill 80 000 kr. fär ingen av makarna något som helst extra avdrag - inte ens om deras inkomster skulle vara så små alt de annars hell skulle slippa skatt. De kan på så sätt gä miste om exlra avdrag på mer än 12 000 kr. Vi menaratt detta är orimligt, inte minst med tanke på att pensionerade makar dessutom för lägre folkpension än om de varit ensamstående.

I avvaktan på skalteulredningens förslag har vi därför anvisat en lösning som skulle vara helt oberoende av förmögenhetsöverföringar mellan makarna och som dessutom skulle innebära slörsla möjliga rättvisa i förhållande lill ensamslående pensionärer. Vi har yrkat att vardera maken vid förmö-genhelsprövningen skall antas inneha hälften av den gemensamma förmögenheten.

Jag ber att få yrka bifall lill reservalionen 3.

Även om pensionärerna inte skulle ha några tillgångar alt tala om drabbas de ofla av verkligt guldkantade marginaleffekter. Della gäller framför alll pensionärer som befinner sig i förhållandevis blygsamma inkomstlagen. En ensamstående pensionär i t. ex. Uppsala med en beskattningsbar inkomst på 25 000 kr. har kallt alt räkna med alt 99 % av en extra inkomst går bort i form av skatt och avirappade bostadstillägg. Om inkomslen är lägre försvinner i alla fall 76-85 96. En av tankarna bakom den rörliga pensionsåldern - att göra del möjligl att fortsätta all jobba så länge orken och lusten finns - saboteras effektivt av dessa våldsamma marginalavbränningar. Många pensionärer som har sparat för äldre dagar får dessutom finna sig i betydligt lägre standard än de annars skulle ha haft.

Vad beror då dessa marginaleffekter på? Som jag tidigare nämnde tilldelas en pensionär normall ell så storl exlra avdrag att folkpensionen och en sidoinkomst pä högsl 3 800 kr. blir skattefria. I denna sidoinkomst skall i motsats lill vad som tidigare gällt också pensionstillskotten inräknas. Detta extra avdrag skall emellertid fr. o. m. i år trappas av med hela 40 96 av den inkomst som översliger del skattefria beloppet. Detta får samma effekt som en avsevärt högre marginalskatt än normall. Dessutom försvinner bostadstillägg och eventuellt huslrutillägg med 33 96 av inkomstökningen. Ell syslem som ger marginaleffekter på 75-100 96 i de vanligaste inkomsllä-gena kan naluriiglvis inle anses utgöra en tillfredsställande lösning på problemet med pensionärernas beskattning.

För många betyder del oerhört myckel för hälsa och välbefinnande alt kunna forlsälta all arbeta efter förmåga också efter pensioneringen, men motivet för detla riskerar alt komma bort om nära nog hela inkomslen försvinner i form av skatt och föriorade bosiadsiillägg. Det är då en klen tröst att konsiatera att folkpensionärerna ändå har en någol gynnsammare total skall än andra skattebetalare. Silualionen skulle förbättras om ell belopp molsvarande folkpensionen alltid hölls skattefritt för ålders- och förtidspensionärer. Del exlra avdrag som därutöver skulle krävas för en skattefri si-

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminim um, m. m.

143

Nr 81

Torsdagen den II mars 1976

Existensminimum, in. m.

doinkomst på 3 800 kr. skulle då kunna begränsas till delta belopp. Av-Irappningen av detta extra avdrag skulle då kunna göras betydligt mindre brant och således medföra mindre förödande marginaleffekter för pensionärer i låga och vanliga inkomstlagen.

Jag ber därför, fru talman, alt också fö yrka bifall till reservationen 4 som innebär alt riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att ell belopp motsvarande folkpensionen bör vara skattefritt för ålders- och förtidspensionärer.

144

Hen SJÖHOLM (fp):

Fru talman! Jag skall inte inveckla mig i polemik med fru Troedsson ulan jag skall ta upp ell förhållande som inie berörs i ulskotisullålandet men som är betydligt allvariigare än de som finns där. Detla förhållande gör sig påmint i börian av varie kalenderår för de många människor som har fött en relativt stor kvarskalt och som har anställning hos en arbetsgivare som skall dra av denna skatt pä lönen. Som vi alla vet är arbetsgivaren skyldig att göra della avdrag på lönen ned till noll. Om kvarskatlen är någoriunda stor händer detta ganska ofla. Den anställde kommer då hem med ett lönekuvert som inle innehåller ett enda rött öre utan bara ett kvitto på att skatten är avdragen. Ett sådant förhållande är väldigt otillfredsställande. Jag haren gång frågat finansminislern i en enkel fråga vad en sådan person skall leva av, men finansministern hade ingel svar till reds. Allra olyckligasl är det om denna person dessutom har ett underhållsbidrag på införsel hos utmätningsmannen. Underhållsbidraget skall nämligen dras allra försl. Sedan dras preliminärskatlen och därefter kvarstående skatt.

I beslulel om underhållsbidrag är ett existensminimun utsatt, innebärande att personen i fråga skall ha ell visst belopp för egen räkning, och då tror han all han ändå skall fö det relativt hyggligt. Men har han, som sagt, också en kvarstående skatt, händer det att han blir utan pengar ändå, eftersom del existensminimum som utmätningsmannen har besiämt icke gäller skatt. Del är inte konstigt om människor tycker att detta är lilel trassligt och besväriigt. I detla läge skall personen gå lill lokala skattemyndigheten för att få ett existensminimum som gäller för skatt.

Delta har människor litet svårt all finna rimligl och ändamålsenligt, och det är det inte heller. Framför allt är del oiillböriigi, som jag ser det, att man genom myndighelsbeslul kan beröva en människa varje öre av hennes inkomsi, lål vara alt man sedan kan ordna upp silualionen så all förhållandena blir bättre. Därför borde det kunna finnas - på del sätt som jag föreslog medan jag fortfarande trodde att denna tanke skulle kunna vinna framgång - ell generellt verkande existensminimum. Det borde alltså finnas en bestämmelse som sade att man aldrig fär beröva någon hela hans eller hennes inkomsi. Eii vissi belopp skulle alllid förbehållas inkomsiiagaren. Personen måsie ju ändå överleva fram till dess att vederbörande kan vända sig lill den lokala skattemyndigheten. Så mycket pengar måste vederbörande ha att han inte riskerar att svälta ihjäl innan han kan få ett exislensminimum efter skatt fastställt. Men egentligen är della den nuvarande ordningens

innebörd.

Fru lalman! Jag har som sagl slutat att motionera om della, men jag tycker all man i en debatt här i kammaren som gäller existensminimum inle kan underiåta att ta upp den allvariigaste aspeklen på exislensminimum, och det är den som jag jusl nu berört.

Hen JOHANSSON i Jönköping (s):

Fru talman! Regeringens förslag beträffande exislensminimum har i stort sett mottagits myckel positivt. Det framgår av utskottets belänkande liksom också av det inlägg som fru Troedsson gjorde. Men när det gäller del utskottsbetänkande som nu skall behandlas är inte enigheten fullsländig. Det finns fyra reservationer, avgivna av tvä m-ledamöter i utskottet.

När del försl gäller frågan om avdrag för nedsatt skatleförmåga har utskottet behandlat ett fiertal motioner dels i år, dels förra året. Det är rikligt, som fru Troedsson framhöll, alt man när utskottet förra året behandlade motioner i denna fråga gjorde ett uttalande, där man framhöll önskvärdheten av all riksskatteverket skulle försöka åstadkomma nya anvisningar och en mera enhellig praxis. Dessa nya anvisningar kom också i januari i år.

I de bestämmelser som alltjämt gäller står det mycket riktigt att exlra avdrag medges om skatteförmågan är "väsentligen" nedsatt. Det är, som fru Troedsson sade, ordet "väsentligen" som reservanterna nu vill ha bort i denna skrivning.

Ulskottsmajoriteten menar att den begränsning som följer av föreskriften om "väsentligen" nedsatt skalleförmåga bör finnas kvar. Dessutom har vi också i år framhållit att man i och för sig kan hjälpa de berörda grupperna bättre genom sociala ålgärder än genom långlgående avdragssysiem, som ofla är svårbedömbara och som dessutom -och det är för mig del väsentliga - ju ofta blir ganska ointressanta för personer med mycket små inkomster.

Utskottet förutsätter givetvis också i år alt riksskatteverket följer de nya anvisningarna. Om del skulle visa sig all anvisningarna inle fungerar på ett tillfredsställande sätt, har riksskatteverket full frihet all aktualisera frågan på nytt och föreslå nya regler.

Del bör väl kanske också framhållas, även om del inte direkt hör lill detta ärende, all exempelvis personer med handikapp ulöver den aktuella möjlighelen till avdrag också kan fö handikappersäiining, vårdbidrag osv. Del är alltså fråga om en kombination av bidrag och avdragsmöjligheler.

I reservalionen 2 påvisar reservanierna att del i vissa fall kan uppslå orimliga marginaleffekter vid tillämpning av de regler som nu gäller för beräkning av existensminimum, och man föreslär, såsom nämndes av fru Troedsson, att den akluella motionen skall överiämnas till 1972 års skatteutredning för beaktande.

Nu är del emellertid så att det förslag som behandlas kommer från denna utredning, varför man väl kan förutsätta att utredningen redan när frågan behandlades där var väl medveien om de effekter som reglerna kan fö.

Varken utskottets majoritet eller reservanterna har kunnat presentera någol förslag som är bättre än del som föreligger, och förslaget medför ju,

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

145

10 Riksdageits protokoll 1975/76.  Nr 80-82

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. //?.

146

trots - enligt fru Troedsson - alla brister dock en väsenllig förbältring för många personer. När vi dessutom vet att skatleulredningen kommer tillbaka till frågan i samband med att den skall behandla hela marginalskattepro-blemaiiken är del svårl alt förstå finessen med att nu skicka över den här motionen lill den utredning som nyligen har behandlat frågan och som även skall se över den i dess helhel inom en nära framlid. Dessutom har ju ledamöterna i utredningen redan läst både molionen och reservalionen och är följaktligen inte på något sätt främmande för problemen,

I reservalionen 3 tas frågan om folkpensionärernas beskattning upp till behandling. Här vill reservanierna au man ulan att avvakta skalteulredningens förslag skall begära ett förslag från regeringen. Del förslag som man då vill ha skulle ha den innebörden all del gynnar pensionärer med förmögenhet. Om riksdagen skulle begära elt sådant förslag från regeringen, tycker jag del skulle vara rimligl -och t, o, m, troligt -att regeringen skulle vända sig lill skatleulredningen och be om ell förslag från den. Del är emellertid så att utredningen arbetar med både denna fråga och liknande, varför det förefaller mig ganska meningslösl alt riksdagen nu gör en sådan framställning. Bortsett från detta kan väl en sänkning av skatten för dem som har förmögenheter knappast vara den mest brådskande och angelägna frågan,

F, ö, finns del skäl all uppmärksamma all de nya regler för beskatlning av pensionärer - fru Troedsson var inne också pä delta - och som gäller fr, o, m, 1977 års taxering klarl visar all pensionärerna redan nu har fött en icke ovä.sentlig förbättring av beskattningen i jämförelse med andra inkomsttagare med motsvarande inkomsier. Jag kan i del fallet hänvisa lill de tabeller som finns fogade till utskottets belänkande vilka jag lycker i just den här frågan visar ganska intressanta siffror. Man kan inte, menar jag, hell bortse från en jämförelse mellan å ena sidan pensionärerna och å andra sidan andra inkomsttagare,

1 reservalionen 4 förordar reservanierna all riksdagen skall skriva lill regeringen och begära elt skattefritt belopp motsvarande folkpensionen för ålders- och förtidspensionärer.

Ärendet har behandlats många gånger tidigare. Det är klart att ett sådant förslag kan framslå som särskill positivt för många människor, men fråga är om del är rimligt att på detla sätt i första hand gynna pensionärer med större inkomster. Visst är det sant alt genomförandet av ett sådant förslag skulle medföra en ekonomisk förbällring för mänga, men knappasl för dem som i förslå hand är i behov av en skattelättnad. De nuvarande reglerna ger i praktiken skattefrihet för pensionärer med enbart folkpension och smärre sidoinkomster, och jag tycker del är den vägen man i sä fall bör gå vidare på för all yttedigare förbättra situationen för folkpensionärerna -någol som jag gärna vill medverka lill - men dä bör man också se lill alt i första hand ge hjälp lill dem som har enbart folkpension med en viss liten sidoinkomst. Det är den sidoinkomsien som man i så fall bör höja någol.

Vi lär inle nu kunna nå enighet i denna fråga genom en diskussion här

i kammaren, och vi lär inle heller kunna bli överens om nyttan av all skicka motioner och beställningar till vare sig regeringen eller utredningar, allra helst som frågorna redan är under behandling.

Med dessa ord vill jag, fru lalman, yrka bifall till utskottets hemställan.

Fru TROEDSSON (m):

Fru lalman! Vi är medvetna om att mänga handikappade kan fä bidrag av olika slag. Men det är också väldigt många människor som inte för bidrag på grund av sina handikapp eller sina omsorger om värdbehövande anhöriga, och vi menar att skallerältvisan kräver att de i stället för en skattesänkning med anledning av den nedsatta skatleförmågan. Jag tror all också herr Johansson i Jönköping, om han tänker efter, lycker att det är ganska orimligt att de som har del särskill besvärligt, därför alt de har dryga utgifter för olika handikapp, också skall drabbas av långt värre marginaleffekter än andra,

I fråga om flerbarnsfamiljernas beskattning är del ju besynneriigt att 1972 års skatteutredning över huvud laget inle omnämnde de här marginalskal-leproblemen i sill betänkande. Del lycker vi är illavarslande. Vi menar också att det är litet oroande ur den synpunkten att beskattningen bör vara likformig och rättvis alt del skall krävas en aktiv insats av de flerbarnsfamiljer som har det ekonomiskt besväriigt. De måste gå lill lokala skattemyndigheten eller ansöka hos taxeringsmyndigheterna för att fö de exlra avdragen, men erfarenheten visar all de som bäst skulle kunna behöva avdragen för existensminimum mycket sällan har haft förmåga att utnyttja dem. Del lycker vi är en sak som verkligen borde oroa ulskoltet, I varie fall är jag lacksam om vi kan vara överens om att det är orimligl alt flerbarnsfamiljer i de allra vanligaste inkomstlägena skall drabbas av i slorl sett 100-procentiga marginaleffekter.

När del gäller förmögenheisprövningen av pensionärernas exlra avdrag tror jag alt herr Johansson i Jönköping bevisade litet mer än han borde bevisa. De skattetabeller som är fogade lill utskottels betänkande och som visar att pensionärer kan vara bättre gynnade än andra inkomsttagare i samma inkomstlagen gäller nämligen inle dem som har förmögenheler över 80 000 kr. Tvärtom har mänga av dessa pensionärer, som kanske har sin förmögenhet bunden på elt eller annat vis, del långt sämre ställt än de som bara har folkpension och pensionstillskott. Det är en av anledningarna till att vi har reagerat i den här frågan.

Slutligen har vi frågan om skattefri folkpension. Jag kan helt hålla med om att man normall skall ha enahanda lösningar för alla kategorier av skattebetalare, men ibland måste man accepiera speciallösningar. Och jag menar alt man måste görandet för pensionärerna, eftersom majoriteten av dem beflnner sig i de låga inkomstlägen som framför alll drabbas av de orimliga marginaleffekterna.

Herr Johansson i Jönköping sade all man också ömmade för pensionärerna. Jag skulle vara väldigt tacksam, om vi som en uigångspunki i alla fall kunde vara hell överens om all det är fullständigt orimligl att pen-

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

147

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensm inim um, /??. ///.

sionärer i låga och vanliga inkomstlagen skall drabbas av marginaleffekter på ända upp emol 100 96,

Hen JOHANSSON i Jönköping (s):

Fru talman! Lägel är ändå del alt om personer har dryga utgifter exempelvis på grund av handikapp för de en handikappersättning, och det går också alt få vårdbidrag. Jag vill påslå all behandlingen av de här ärendena ule i pensionsdelegationer och på andra områden, exempelvis inom landstingen när det gäller vårdbidrag, också är ganska generös.

När det sedan gäller de tabeller som jag åberopade och som fru Troedsson kom tillbaka till förmodar Jag alt vi är överens om vad del är de visar. Fru Troedsson menade alt det inte framgår av dem att pensionärer med förmögenheter skulle vara särskill gynnade, och del är väl riktigt. Men - och jag tror att vi har varit inne på det i en tidigare debatt - det är inle pensionärer eller andra personer med förmögenheter som vi i första hand vill uppmärksamma när del gäller skaiielältnader. Jag vidhåller att pensionärerna redan nu i jämförelse med andra inkomsttagare är relativt gynnade. Jag har inget emot att man ger pensionärer lättnader i beskattningen, men då får man se lill alt det är de pensionärer som har del sämst ställl som i första hand får dem.

148

Fru TROEDSSON (m):

Fru talman! Jag är hell underkunnig om möjligheterna all fö handikappersättning och vårdnadsbidrag. Men vårdnadsbidragel för handikappat barn är skattepliktigt. Då är det väl ändå orimligt att en ensamförälder, som har en ganska låg inkomst och som dessutom skall skatta för den här vård-nadsersäliningen, inte skall kunna dra av hela den merkostnad som barnels handikapp kräver om denna förälder ökar sin inkomst från t, ex, 35 000 kr, inkl, vårdnadsersäliningen till 40 000 kr. Del är väl ändå galet att de som har de drygaste utgifterna för ell handikapp också skall drabbas av de mesl orimliga marginaleffeklerna.

När del gäller delta med pensionärerna och förmögenhet kan mänga av dem ha en förmögenhet som inte pä någol vis kan realiseras. Den kan vara bunden i en fordran eller i elt hemman som har varit deras sparbössa under hela deras aktiva liv. Gäller del en villa eller ett myckel litet hemman kan förmögenhelsvärdei reduceras vid skatteberäkningarna. Men om de t, ex, har en arrendeinkomst som de har satsat på i stället för ATP därför att de har velal pensionera sig på sill lantbruk får många del, som jag sade, betydligt mycket sämre än om de över huvud tagel inle hade lagl undan för äldre dagar och sparat i fastigheten.

Del är ganska orimligl alt de som på papperet kan-vara - lål oss direkl säga det-kapitalister, som kanske har ell förmögenhelsvärde på över 100 000 kr, i sitt hemman, ofta för så liten behållning att det skulle ha varil bälire för dem om de inle haft någonling annat än folkpension och sedvanliga pensionstillskott.

Herr JOHANSSON i Jönköping (s):

Fru lalman! Jag skall inte förlänga deballen med mänga ord. Jag tror all oavsett hur reglerna utformas när del gäller beskattning, bidrag o, d,, så kommer alltid fru Troedsson och andra all kunna visa på marginaleffekter som kan synas vara oförmånliga och kanske även oriinliga. Någonslans blir del en sådan här marginaleffekt, och del tror jag inle vi kan komma ifrån. Del finns alltid lillfälle till kritik med anledning av dessa marginaler.

När nu 1972 års skalleutredning har till uppgift alt göra en översyn av hela detta problem, är del dä inte skäl att i varje fall vänta och se hur långt ulredningen kan komma med sitt förslag och om det finns någon chans all lösa problemet på ett hyggligt säll? Jag tror att det blir väldigt svårt alt hitta en lösning, men läl oss vänta med en debatt tills förslaget har kommil.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Existensminimum, m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom.  lal och mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Troedsson begäri volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller skatteutskollels hemställan i betänkandet nr 32 mom,  1  a  1 och    mom, 2 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 243

Nej -   45

Avslår -      1

Mom.  I a 2 - i a 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. I b

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Troedsson begäri volering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

149

Nr 81

Torsdagen den II mars 1976

Existensminimum, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 32 mom.  1  b röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 3 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Troedsson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatleulskotlets hemställan i betänkandet nr 32 mom, 3 a röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Troedsson begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal, denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 242

Nej -   43

Avstår -     4

Mom. 3 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 4 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Troedsson begärt volering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatleulskotlets hemställan i betänkandet nr 32 mom. 3 b röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 4 av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson,

150

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fru Troedsson begärde röst-

räkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 244

Nej -   45

Avstår -      1

Mom. 3 c

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Erkännande av Folkrepubliken Angolas regering

§ 4 Erkännande av Folkrepubliken Angolas regering

Föredrogs utrikesulskottels belänkande 1,975/76:9 med anledning av molion om erkännande av Folkrepubliken Angolas regering.

Hen TAKMAN (vpk):

Fru talman! Sedan vänsterpartiet kommunisierna motionerade om erkännande av Folkrepubliken Angola i januari har erkännandet kommil. Vi har som bekant yrkat på ell tidigare erkännande.

Folkrepubliken Angola utropades den 11 november 1975, och de närmast följande dagarna erkändes den nya republiken av flera tiotal stater, bl, a, av alla socialistiska - med Kina och Albanien som iögonfallande undanlag - och av en rad afrikanska stater,

I en interpellation den 5 november, alltså en vecka före självständighetsdagen, slällde jag bl, a, frågan om svenska regeringen var beredd alt omedelbart erkänna MPLA-regeringen, Min avsikt är inle nu alt utlösa en ny deball om det svenska dröjsmålet. Erkännandet är ell faktum, och vad som är viktigt i dag är att Sverige aktivt bidrar lill ulvecklingen i Angola, Ett mycket positivt beslul är del som regeringen fattade den 4 mars, beslutet att ge Angola 11 milj, kr, i humanitärt bistånd, Angola har fått och får stor materiell hjälp från de socialistiska staterna, särskill från Sovjetunionen, Men behoven är skriande. Efter nära 500 är av portugisiskt kolonialvälde fanns ingenting annal än oerhörd misär.

De två befrielsekrigen - det första som ledde till kolonialregimens kollaps den 25 april 1974, det andra befrielsekriget mot de tvä invasionsarméerna från Zaire och frän Sydafrika som ännu inle är avslutat - har koslat oerhörda offer i människor och maieriel, I bägge krigen har Angolas folk under MPLA:s ledning stått moi NATO, möten koalition av alla imperialistiska makter, främst USA men också Frankrike, England och Västtyskland med deras afrikanska marionetter. Del är nu hög lid all landets oerhörda naturtillgångar exploateras till förmän för del egna folket.

Överallt i de befriade områdena har MPLA demonstrerat sin förmåga och vilja au bygga upp en civil administration, all utveckla ell under-

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

visningssystem och ett hälsovårdssyslem och att, trots alla oerhörda svårigheter, fä i gång en fungerande ekonomi. En av de svenska läkare som nyligen har arbetat i ell MPLA-omräde, Göran Söderberg, har i Läkartidningen nr 7 i år skildrat - med beundran - del arbete som utförts och utförs. Han visar också vilka svårigheter och behov man har. Läkartätheten var 1973 omkring en läkare per 40 000 invånare, 1 samband med avkoloniseringen och utflyttningen av portugiser sjönk läkarantalet 1975 till mindre än hälften.

Även övrig medicinsk personal har i betydande utsträckning lämnat landel, trots MPLA:s ständigt visade vilja att behålla den vila minoriteten och bereda den goda existens- och arbetsmöjligheter i Angola, Samma är förhållandet med del slora flertalet tekniker. Kolonialregimen skolade inte upp angolaner till ledande poster. Bortsett från ett ytterligt litet antal av afrikanskt ursprung var läkare, tekniker, lärare och administratörer vita. När nu sannolikt mer än 90 96 av de vita har lämnat Angola, är brislen på utbildat folk skriande.

De allra senaste veckorna har del varil sparsamt med nyheter från krigsskådeplatsen i södra Angola, Sydafrikanska trupper är så vitt jag vet alltjämt kvar på angolanskt område men kommer givelvis all drivas bort om de inte föredrar all lämna landel med livet i behåll. Sedan återstår en uppgörelse med de vita rasisiregimer som håller folken i Namibia, Rhodesia och Sydafrika under brutalt förtryck. Del angolanska folkets seger har fört dessa tre folk elt mycket stort steg närmare befrielsen.

Fru lalman! Jag har inte och kan inte i del aktuella sammanhanget ha något yrkande att ställa, eftersom historien själv har bifallil vär molion. Men Jag ville utnyttja detta lillfälle lill att understryka betydelsen av att den angolanska republiken får allt tänkbart bistånd för att komma över de oerhörda problem som den ställs inför även sedan befrielsekampen är slulgiltigl vunnen.

Överläggningen var härmed slulad, Ulskollels hemsiällan bifölls,

§ 5 Socialförsäkringsavgifter

Föredrogs socialförsäkringsutskottels betänkande 1975/76:22 med anledning av molioner om beräkning av socialförsäkringsavgifier i vissa fall m, m.

152

I detla belänkande behandlades motionerna

1975/76:554 av herr Josefson m, fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde ulredning om införande av ett avgiftsfritt belopp i botten av inkomslen vid uttagandet av egenavgifter till socialförsäkringarna från egna företagare och fria yrkesutövare.

1975/76:733 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag om all elt avgiftsfritt grundbelopp för egenföretagare infördes när det gällde ullag av socialförsäk-ringsavgifi lill folkpensioneringen,

1975/76:741 av herr Korpås (c) och fröken Rogestam (c), 1975/76:743 av herrar Strindberg (m) och Nordgren (m), 1975/76:1189 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Persson i Heden (c), vari hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag lill sådan ändring i lagen om allmän försäkring att särbehandlingen i fråga om uttag av socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen av pensionär som drev eget förelag i form av aktiebolag undanröjdes,

1975/76:2005 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen beslulade all socialförsäkringsavgifierna lill folkpensionering och sjukförsäkring endast skulle utgå på den del av inkomsten som understeg 7,5 gånger basbeloppet frän och med 1 januari 1976 och 1975/76:2136 av hen Fälldin m.fl. (c).

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings -avgifter

Utskottet hemställde

1.    beiräffande avgiftsfritt bottenbelopp i vissa fall all riksdagen skulle avslå motionerna 1975/76:554 och 1975/76:733,

2.    beträffande avgiftslakei att riksdagen skulle avslå molionen 2005,

3.    beiräffande avgifisskyldighelen för egenföretagare som drev företag i form av aktiebolag all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1189,

4.    beiräffande skyldigheten alt erlägga socialförsäkringsavgifter på royally i vissa fall all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:741,

5.    beträffande ATP-avgiften för äldre arbetskraft alt riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2136,

6.    beiräffande ATP-uttagel all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:743.

Reservationer hade avgivits

beiräffande avgiftsfritt bollenbelopp i vissa fall

1. av herrar Carlsson i Vikmanshytian och Magnusson i Nennesholm, fröken Pehrsson saml herr Andersson i Edsbro (samlliga c) vilka ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:554 och med anledning av molionen 1975/76:733 hos regeringen begärde utredning och förslag om ett avgiftsfritt botienbelopp för egenföretagare och fria yrkesutövare vid beräkningen av socialförsäkringsavgifierna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen.

beträffande avgiftslakei

2. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anselt att utskottet under 2 bort hemställa att riksdagen med bifall lill molionen 2005 skulle anta av reservanterna

153

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings -avgifter

framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

beiräffande avgiftsskyldighelen för egenföretagare som drev förelag i form av aktiebolag

3. av herrar Carlsson i Vikmanshyltan (c), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) saml herrar Fridolfsson (m) och Andersson i Edsbro (c) vilka ansett att utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1189 hos regeringen begärde förslag lill riksdagen om sådan ändring av lagen om allmän försäkring att reglerna i fråga om skyldighet för egenföretagare att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen blev enhetliga.

Till belänkandet hade fogats ett särskilt yttrande beträffande ATP-uttagel av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m).

154

Herr MAGNUSSON i Nennesholm (c):

Fru lalman! Till del betänkande som vi nu behandlar har centerpartiets representanter i utskottet fogat två reservationer med anledning av motionerna 554 av herr Josefson m. fl. och 733 av herr Andersson i Nybro m. fl. Båda moiionerna gäller beräkningen av socialförsäkringsavgifterna.

Bägge reservalionerna är grundade på vår vilja all skapa största möjliga rättvisa vid ullag av avgifter till socialförsäkringarna. När det gäller löntagare tas avgiften ul pä den utgående lönen. Men för egenföretagare ulgör nelloiniäkien avgiftsunderlag, och i denna nettointäkt ingår ju förutom arbetsersättningen även avkastningen av I rörelsen insatt kapilal. Delta innebär i sin tur all socialförsäkringsavgiften för egenföretagare kommer all tas ut också på inkomslen av kapilal som vederbörande har insall i sin rörelse. Della är en princip som annars inle lillämpas vid ullag av socialförsäkringsavgifter. Ur rättvisesynpunkt är det därför angelägel all den del av egenförelagarens nelioinkomsl som uigörs av inkomsi av del i rörelsen arbelande kapilalei undantas som avgiftsunderlag. Såväl vid beräkningen av den direkta skallen som vid ullag av den allmänna arbeisgivaravgiften för egenföreiagare lillämpas regler med elt avgiftsfritt grundbelopp. I del här senare fallet har alltså hänsyn tagils lill den del av nelloinkomslen som härrör sig från kapilalei.

Genom omläggningen år 1973 slopades del dä gällande grundbeloppet De samlade arbelsgivaravgifterna uppgår nu för egenföreiagare liksom för andra lill över 30 96 av inkomslen, men skillnaden är den all egen-förelagaren dessutom får belala avgifter även på avkastningen av del arbelande kapitalet. Var och en torde förslå vilken belastning del nuvarande systemet innebär för såväl egenförelagarna som de fria yrkesutövarna.

Jag vill gärna lala om för kammarens ledamöter att jag har en god vän som böriade som egen företagare omkring den 1 april 1974 och som

för den återstående delen av det året hade en arbetsinkomst pä sitt företag pä ca 16 000 kr. Av den inkomsten fick han eriägga 9 000 kr. i skatter och avgifter.

I motionen 554 av herr Josefson m. fl. ges ett exempel på en egenföretagare med 30 000 kr. i inkomsi, vars avgifter till försäkringarna uppgick till omkring 9 000 kr. På den inkomslen skulle han sedan i vanlig ordning betala skatter till kommun, landsting och stat. Envar kan lätt räkna ut vad vederbörande och hans familj hade att leva av sedan.

Nej, här måste någol göras och det fortast möjligl för att fä fram ell mera rättvist avgiftssystem för dessa grupper. I går kväll kunde vi höra hur herr Sträng i finansdebatlen ullovade all finansdepartementet snabbt skulle försöka hitta en lösning på dessa problem för höginkomsttagarna. Jag vill i dag, fru talman, uttala min förhoppning att det skall gå lika lätt och lika fort alt få fram förslag om en lösning även för låginkomsttagarna - och låginkomsttagare är ofta egenföreiagare och fria yrkesutövare. Det är med den utgångspunkten- som vi i reservationen I till socialförsäkringsutskottels betänkande begär elt avgiftsfritt botten-belopp för egenföreiagare och fria yrkesutövare vid beräkningen av socialförsäkringsavgifterna till folkpension och sjukförsäkring.

Jag yrkar därför, fru lalman, bifall lill reservalionen  I.

I en molion till innevarande års riksmöte hemställer herr Johansson i Skärstad och herr Persson i Heden att en pensionär som driver rörelse i form av aktiebolag skall befrias från skyldigheten alt erlägga avgift lill folkpensioneringen. Redan 1974 framhöll riksdagen som sin uppfattning all den av molionärerna aktualiserade frågan borde faen skyndsam lösning. Någol förslag till sådan lösning har emellertid inle förelagts riksdagen, vilket måste anses olillfredsslällande. Det är därför som vi reservanter från centerpartiet, folkpartiet och moderala samlingspartiet avgivit reservalionen 3 i della betänkande, lillvilken jag yrkar bifall.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialfötsäkrings-avgifter

Hen FRIDOLFSSON (m):

Fru lalman! Jag skall mycket kortfattat kommentera socialförsäkringsutskottels betänkande nr 22, som behandlar motioner om beräkning av socialförsäkringsavgifier.

Tre reservalioner har fogats till betänkandet. På reservationerna 2 och 3 finns de moderata representanterna i ulskoltet med, alltså herr Ringaby och jag.

Den enligt mitt förmenande viktigaste reservationen är reservalionen 2. Den behandlar eller kanske rättare sagt berör del s. k. avgiftstaket. Vi moderater har varil, är och kommer all förbli motståndare till att man tagit bort taket för socialförsäkringsavgiften. Vi är det pä goda grunder. All belala avgifter på lönedelar som ligger ovanför en viss lönenivå är helt orimligl, eftersom det på den delen inte ulgår några sjukförsäkringsförmåner. Man har, fru lalman, slagit sönder själva socialförsäkringssystemet, och det skedde som bekant vid Haga Il-uppgörelsen.

Tyvärr verkar det vara så all ingen regel är självklar nog för att inle

155

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

kunna sällas ur spel i dagens politik. T. o. m. parlamentarisk tradition ställs åt sidan. Många har skäl att rodna när man nämner Haga II. Där gjorde man, bakom ryggen på utskott och riksdag, upp om att förstöra logiken i socialförsäkringssystemet. Det var en omoralisk, farlig och olycklig konspiration, som låste riksdagens majoritet vid det i grunden felaktiga beslutet att ta bort del s. k. avgiftslakei för socialförsäkringen.

De avgifter som belalas utöver det s. k. taket leder, som Jag har sagt, inte lill några som helst försäkringsförmåner. I realiteten blir det alltså i stor ulslräckning fråga om en ren skall. Egentligen borde man inle låta sig luras av alt det kallas socialförsäkringsavgift. Syftet med en sådan älgärd måste vara alt försöka föra allmänheten bakom ljuset. Men det försöket torde vara dömt att misslyckas. En direkt följd av de fr, o, m, i år tillämpade "gränslösa" socialförsäkringsavgifterna blir att somliga drabbas av orimliga marginalskatter. Man måste för den skull ingalunda vara speciellt penningstark. Är man egenföreiagare eller har man sådan förvärvsinkomst som inte är att betrakta som anställnings- eller upp-dragsinkomsl drabbas man.

Vi moderaler har upprepade gånger varnat för denna utveckling och påtalat alt den nya ordningen, som vi aldrig kommer att accepiera, leder till marginalskatter på över 100 96. Man behöver inte vara framstående matematiker för alt räkna ul den saken. Ändå har riksdagens majoritet aningslöst låtit sig förföras att falla elt så huvudlöst beslut.

I gårdagens debatt hänvisade flera talare till Astrid Lindgrens saga Pomperipossa i Monosmanien som stod att läsa i gärdagens Expressen. Egenlligen är del inle fråga om en sagoberättelse eftersom den är verk-lighetsförankrad. En egenföretagares marginalskatt kan uppgå till 102 96 - skatt och avgifter överstiger med andra ord den totala inkomsten. En fullkomligt horribel silualion. Eftersom del finns hundratusentals medborgare som har hamnat och hamnar i detla orimliga läge, måste vi politiker agera. I dag erkänner de partiledare som slår bakom Haga Il-uppgörelsen all myckel har gått snett. I tidningarna i dag slår Haga Il-lill-skyndarna fast att denna del är en enda stor miss. Men ändå tvär man sina händer och vill inte följa moderaiernas yrkande och krav att avgiftstaket omedelbart skall läggas tillbaka - en åtgärd som snabbt skulle förändra mångas situation.

Jag kan inte, fru lalman, begripa hur man kan undgå all stödja vårt krav. Inle är del underligt att människor runt om i värt land som just i dessa dagar genom massmedia fåll besked om dessa orimliga konsekvenser i skatte- och avgiftslagsliftningen tar sig om hakan när de ser att riksdagen inte reagerar. Riksdagen måste ta reson i denna fråga och krypa till korset. Takel för socialförsäkringsavgifierna måste återinföras. Dessutom är det ett självklart krav att avgifterna skall dras av för del inkomstår det gäller och inte året efter.

Med delta, fru talman, yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3,

156

I detta anförande instämde herrar Nordgren, Wachtmeister i Slaffanstorp och Johansson i Vrångebäck (samlliga m).

Hen HYLTANDER (fp):

Fru talman! Den fråga som tas upp i reservationen 3 bygger på molionen 1189 till innevarande riksmöte. Frågan gäller skyldighet för pensionärer som driver företag i form av aktiebolag all eriägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen för sin inkomsi från förelaget.

I enlighet med tidigare uttalanden av riksdagen borde denna fråga redan vara löst. Man har anseii att bestämmelsen inle är rättvis. Riksr dagen skrev t, o, m, alt enligt riksdagens uppfattning "borde den av motionärerna aktualiserade frågan därför ges en skyndsam lösning". Något förslag har emellertid inle kommil, Reservanierna anser att delta är en sä klar rättvisefråga att del inte finns anledning att acceptera en ytleriigare fördröjning av frågans lösning. Därför ber jag, fru lalman, att fä yrka bifall till reservalionen 3,

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkringsavgifter

Hen KARLSSON i Ronneby (s):

Fru talman! I förevarande betänkande från socialförsäkringsuiskottet behandlas molioner som alla har del gemensamt all molionärerna vill minska avgifterna lill socialförsäkringssystemet och till ATP-försäkring-en, I en motion krävs avgiftsfria botienbelopp för egna företagare och fria yrkesutövare. Andra motionärer vill återinföra avgiftslakei vid 7,5 gånger basbeloppel. Det sistnämnda yrkandet finns i en moderat partimolion, som herr Fridolfsson nyss har refererat,

I en annan moderatmotion yrkas en sänkning av ATP-avgiften från 11 96 till 9 96 från den 1 januari 1977,

I en partimolion från cenlern yrkas alt ATP-avgift inte skall uttagas för arbetskraft över 55 är.

Motionsförslagen medför alltså påtagliga inkomstsänkningar för både ATP-systemet och sjukförsäkringsystemel.

Jag skall kommentera de reservalioner som har avgivits,

1 reservalionen 1, som avgivits av centeriedamöierna i ulskotiet, yrkas bifall lill moiionerna 554 och 733, Jag behöver inte närmare kommentera dessa molioner - del har herr Magnusson i Nennesholm nyss gjort. Motionerna innebär emellertid att egenföretagare och fria yrkesutövare bör medges rätt lill ett avgiftsfritt bottenbelopp vid beräkning av avgifter till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Motionärerna har ulgåtl från samma belopp som gäller i fråga om den allmänna arbetsgivaravgiften, alltså ell bollenbelopp pä ungefär 18 000 kr. En motivering för della yrkande är all egenavgifierna för socialförsäkringen har höjts myckel kraftigl. Detta påslående är riktigt, och den ifrågavarande höjningen är elt resullal av en överenskommelse som träffats mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet i den s, k, Haga Il-uppgörelsen. Denna uppgörelse innebar all den direkta statsskallen skulle sänkas med 4,5 miljarder. Denna skattesänkning skulle finansieras bl. a. genom en höjning av socialförsäkringsavgifterna och genom ett slopande av taket för dessa avgifter. Centern var med på denna höjning, men vill nu i slället

157

Nr 81

Torsdagen den Il mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

ha ett bollenavdrag på, som jag tidigare sade, ungefär 18 000 kr. Man vill emellertid självfallel ha kvar försäkringsskyddet för de ifrågavarande försäkringstagarna. Man vill med andra ord övervältra försäkringsavgifterna på andra försäkringstagare.

Herr Magnusson i Nennesholm refererade till alt herr Sträng under finansdebatlen i går konstaterade att detla slagit ut någol felaktigt när det gäller högre inkomsttagare. Det har aldrig varil meningen alt någon skulle komma i den situationen att skatterna och avgifterna går upp till 100 - eller som det har påståtts - 102 % av inkomsterna. Finansminislern meddelade också under debatten i går all man nu inom finansdepartementet överväger hur man skall kunna rätta lill detla. Detta gäller, såvitt jag kan förstå, egenföreiagare och fria yrkesutövare.

Det är glädjande att varken moderaterna eller folkpartisterna har anslutit sig till denna centerreservation. Centern slår alltså ensam om uppfattningen om all man bör ha ell bollenavdrag när del gäller socialförsäkringsavgifierna.

I reservalionen 2 återkommer moderaierna, såsom herr Fridolfsson påpekade, med yrkandet all ell avgiftslak vid 7,5 gånger basbeloppel skall införas. Del är klart att man alllid kan argumentera för ett sådant yrkande. Vi skall emellertid komma ihåg att, som jag lidigare påpekade, slopandet av avgiftslakei ingick i Haga Il-uppgörelsen. Elt återinförande av detta avgiftslak skulle innebära ell inkomstbortfall med 1,2 miljarder kronor. Moderaterna har inte något förslag om hur detla inkomstbortfall skall täckas.

Påståendet att man här belalar avgifter för belopp som man inle kommer i åtnjutande av kan i och för sig vara rikligt, men analyserar man systemet närmare så är del många som belalar avgifter som aldrig kommer i åtnjutande av förmåner och många som har förmåner som aldrig kan vara med om att betala för desamma - jag tänker då på hemmafruar med ett grundbelopp på 8 kr. per dag i sjukförsäkringssystemet och de människor som är handikappade och inle själva kan bidra lill de försäkringar som de kommer i åtnjutande av.

Det går aldrig att dra några rikliga gränser här, ulan del får bli fråga om en solidarisk åtgärd från alla inkomsttagares sida i förhållande lill de inkomsier man har.

I den iredje reservalionen, som är gemensam för de borgerliga partierna, tar man upp bl. a. centerns yrkande om att avgifterna skall slopas för arbetskraft över 55 är. Man för inte in motionsyrkandet i reservationen, men man nämner motionen och lalar också om ati den ligger hos pensionskommittén för utredning.

Samma förhällande gäller den andra delen av reservationen om fria företagare som driver förelag i form av aktiebolag och därmed får betala försäkringsavgifter även efter fyllda 65 år. Syslemel är så konstruerat att företagare som inle har aktiebolag men driver förelag ändå slipper ifrån den avgiften.

158

Dessa bägge frågor ligger också hos förelagsskatteberedningen för övervägande i enlighet med, som herr Magnusson i Nennesholm sade, vad vi beslutade inom utskottet och i riksdagen redan 1974. Nu kan man säga all frågorna skall skyndas på, men jag är övertygad om att företagsskatteberedningen har minst lika viktiga frågor all ta hänsyn lill och att ,dei är skäl att vänta tills utredningarna kommer på riksdagens bord.

Detsamma gäller de övriga frågor som jag nämnde i samband med den första reservationen. De ligger också hos pensionskommittén för utredning, och vi väntar på förslag om vad som kan göras i de frågorna.

Med detta, fru lalman, ber jag att få yrka bifall till utskollels hemställan i alla delar.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Herr MAGNUSSON i Nennesholm (c) kon genmäle:

Fru talman! Jag skall bara kort be att få säga till herr Karlsson i Ronneby att centern med sin närkonlaki med de många egenförelagarna är väl medveien om de svårigheter dessa har att med sina låga inkomsier klara dessa slora avgifter.

Eftersom riksdagen har kunnat gå med på avgiftsfria bottenbelopp vid beräkning inle bara av den vanliga skallen utan också av andra avgifter borde det inle vara omöjligt, menar vi, all göra på samma sätt för socialförsäkringsavgifierna. Det är bara det som har gjort att vi har funnit det nödvändigl att framställa ell sådant yrkande.

När det gäller reservationen 3 är det så alt vi nu har väntat i två är på ett förslag som riksdagen har beställt. Och när vi inle har fått detla menar vi att man skall skynda på förslagels framläggande, och det är därför vi också ställer oss bakom den reservationen.

Jag är någol förvånad över att vi inte har sällskap med folkpartiet och moderaierna i reservationen 1, men del är ju deras sak.

Hen HYLTANDER (fp) kort genmäle:

Fru talman! Herr Karlsson i Ronneby säger all förelagsskatteberedningen har minsl lika vikliga saker au syssla med som den lill synes lilla frågan om socialförsäkringsavgifter lill folkpensioneringen för folkpensionärer som driver förelag i en eller annan form. Del kan man lycka. Del är säkert slörre frågor som de har all syssla med. Dä kan del ju vara bra att de slipper syssla med della problem. Om vi bifaller motionen i dag kommer förslaget fram deras sysslande förulan, och då underläilar vi deras arbete för övrigt. Det är helt orimligt all företagsformen skall vara den skiljelinje som avgör om avgifter skall utgå eller inte.

Några ord beträffande takel som berörs i reservationen 2. Skillnaden mellan det lillslånd som rådde innan taket togs bort och det som råder nu kan inte räknas in i de sociala avgifterna. Del är ju ell direkl skatteuttag, som används för au fylla ul budgeten i andra avseenden. Den frågan finns del anledning alt ålerkomma lill så småningom.

159

Nr 81                   Hen FRIDOLFSSON (m) kon genmäle:

Torsdaeen den       Fru lalman! Vär principiella uppfattning är att socialförsäkringsavgiften

11 mars 1976      ''"  kopplad till förmånerna.

--------------- Fär jag fråga herr Karisson i Ronneby och gärna nägon av cenierparliels

Socialförsäkrings-      och folkpartiels representanier om man anser det korrekt och politiskt
avgifter              försvarbart att göra en skatteomläggning som resulterar i att hundra-

lusentals människor i ett visst läge drabbas av 102 96 skatt. Jag skulle också vilja läsa upp ett stycke för herr Helge Karlsson, som tydligen har en vän inom partiet med samma namn. Denne har i dag skrivit en lång insändare i Aftonbladet. Han är småföretagare och påstår att han malts .sönder under skatter, avgifter och pålagor. Helge - inte en bror till hen Karlsson i Ronneby - är själv socialdemokrat sedan ungdomen och har en egen fönsterputsarfirma. Han böriar skriva så här: "Tänk er en inkomst pä ca 70 000 kr. per år. Låter del inte som ekonomisk irygghet i högsta grad?

Fråga mig! Den inkomsten uppnådde jag ett par år. Jag var t. o. m. uppe i över 80 000 ett år.

Mitt svar är della: När du betalt skatter i all oändlighet, föreiagaravgift, ATP, sjukförsäkring, folkpension, lönegaranti, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetarskydd och allmän arbetsgivaravgift - då har din firma gjort sin plikt.

Dä återstår du själv. Du får betala skall som blir nästan samma summa. Vad tror ni, mina kära kamrater och socialdemokrater, att det blir över all leva pä?" Sedan slår han fast: "Vi småföretagare ska bort."

Det är dessa människor - Helge Karlsson, med fönsterputsarfirma -vi försöker slå vakt om. Detla är ingen slorfinanspamp ulan en vanlig enkel småföretagare. Det visar hur orimligl och hårt de avgifter som tas ut drabbar den enskilde.

Herr KARLSSON i Ronneby (s) kort genmäle: Fru lalman! Till herr Magnusson i Nennesholm och herr Fridolfsson vill jag säga att vi är medvetna om att många småföretagare kan ha del besvärligt i den här silualionen. Men del är inte bara småföretagarna vi lalar om ulan också de fria yrkesutövarna och de egna företagarna. Här finns en koppling mellan småföretagare, fria yrkesutövare och egna företagare. Del kan vara besvärligt i vissa situationer, och det är därför som denna fråga nu ligger hos bl. a. förelagsskatteberedningen. Där skall man försöka klara dessa problem, som onekligen är besvärliga i många fall, det kan vi villigt erkänna, när del gäller skaller och avgifter.

Herr Magnusson säger all den ulredningen hållit på i tvä är. Det är
rikligt, del har den gjort. Men som vi talat om lidigare i dag och flera
gånger vid andra tillfällen är vi pä det klara med all det görs ordentliga
utredningar för all få fram ett rikiigi underlag för ställningstaganden.
Nu är det sä att våra borgerliga vänner vid flera lillfällen motionerat
160                   om att man bör göra en samlad översyn av olika socialbidrag som utgår

och av andra åtgärder som vidtagits från samhällets sida för att fä en samlad syn på detta. När vi då tillsatte en sådan utredning motionerade de borgerliga äter igen och sade all vi skall bryta ut vissa slycken för att behandla dem snabbare och äler skapa ett lapptäcke.

Det kan inte vara riktigt, mina herrar. Lål oss lugna oss litet och se vad man kommer fram till i förelagsskalteberedningens utredningar när det gäller dessa frågor.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Hen FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Fru talman! Herr Karlsson i Ronneby erkänner all del kan vara besvärligt för egenföreiagare som måste betala 102 % i skatt, och så säger han att det där skall vi nog utreda.

Behöver vi utreda en sak som är självklar? Behöver vi utreda en skatle-och avgifislagstiftning som fär sädana konsekvenser att man betalar mer än man får in? Del finns ingen löntagare i det här landel som en sekund skulle acceptera ett sådanl förhållande, men hundratusentals egenföretagare försöker man lugna med att säga att det är besvärligt, vi får skyffia in det här i en ulredning och i sinom lid försöka ordna del, i stället för att omedelbart se lill att här i dag lägga på taket så att det blir nägon ordning. Gör vi del så har vi löst en hel del av problemen. Del finns också andra förslag från moderat håll, men i dag diskuterar vi takel.

Herr KARLSSON i Ronneby (s) kort genmäle:

Fru talman! Jag vill bara svara herr Fridolfsson att när del gäller de marginaleffekter på 100-102 96 som nämndes i går i finansdebatten så rör del sig säkerligen inle om hundratusentals egenföreiagare, som herr Fridolfsson sade. Siffran är säkeriigen betydligt lägre. Men den delen skall inte utredas. Den delen tittar man ju på i finansdepartementet, och del kommer förslag enligt finansministern. Del är alltså en sak för sig. Den andra delen ligger hos förelagsskatteberedningen.

Fru TROEDSSON (m):

Fru lalman! Jag vill böria med att instämma i vad herr Fridolfsson lidigare sagt.

När vi under finansdebatten i går kom in på Astrid Lindgren och hennes skatte- och avgiflsbekymmer så lalade herr Slräng om "djup osakkunskap i skallepolitikens irrgångar" och han tillade "men skattepolitiken begär vi ju inte alt Astrid Lindgren skall klara". Det är ett uttalande som verkligen slår lillbaka som en bumerang på herr Slräng själv. För skaltepolitiken begär vi verkligen att herr Slräng skall klara. Vi borde också kunna begära all regeringen skall ha en överblick över de lolala konsekvenserna av de förändringar i skalle- och avgiftssammanhang som den förelägger riksdagen. All del var fler partier bakom Haga Il-uppgörelsen förändrar ingeniing i sak. Och del är ovedersägligt, vad herr Sträng än må säga, att många egenföretagare redan i inkomstlagen som ger dem mindre behållning än vad enbart våra riksdagsarvoden ger i år kommer att drabbas av marginalskatter

161

II Riksdagens pivioko/l 1975/76.  Nr mS'2

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

162

på över 100 96.

Naturiigtvis kan alla göra felbedömningar, och risken för sådana är naluriiglvis särskill stora vid hastigt tillkomna beslul. Men nog borde del vid del här laget slå klart alt beslutet att ta bort taket för socialförsäkringsavgifterna var en sådan felbedömning. Men då har vi också att försöka vidta alla erforderiiga ålgärder för alt rätla lill del hela och göra del så snabbi som möjligl. Del föreligger, som tidigare har sagts, en rad motioner om all också egenföretagare skall fö dra av sina egenavgifter i rörelsebilagan och inte under allmänna avdrag och att de avgifterna redan i år skall fö dras av för samma år som de eriagts. Sträng erkände också i går au man salt och grunnade pä något, förmodligen någonting i den stilen, i departementet. Och del är bra, myckel bra.

Men Jag vill stryka under att det inte räcker med alt tro all alll skall ordna upp sig lill allas belåtenhet om bara egenföretagarnas avgifter blir direkt avdragsgilla i rörelsen. Marginaleffekterna för småföretagarna skulle ändå bli alldeles orimligl för höga för att dessa företagare skall finna del mödan värt all göra exlra arbetsinsatser eller för au de över huvud taget skall våga salsa på de invesleringar och utvidgningar vilkas nödvändighet alla här i kammaren åtminstone i går tycktes vara rörande överens om. En egenföreiagare med en nettoinkomst på ungefär 80 000 kr. skulle även med en direkt rätt lill avdrag för egenavgifter fä en marginalskatt på mer än 80 % - alltså avsevärt högre än en löntagare i samma in-komsiläge - ulan att delta för hans vidkommande skulle motsvaras av några som helst ytterligare förmåner.

Nog måste man väl ändå, herr Karlsson i Ronneby, ha en medveien strävan att uppnå elt samband mellan avgifter och förmåner? Man kanske inle alllid lyckas uppnå detla samband, men en sirävan all göra del bör väl ändå finnas.

Borttagandet av takel för socialförsäkringsavgifterna för naturiigtvis konsekvenser inte bara för egenförelagarna. Del bidrar också lill alt ytleriigare försämra våra utlandskonkurrerande förelags konkurrenskraft. Det är väl känt att många av våra företag - små som slora - har all möda i världen all behålla och dra till sig de loppkrafter som är en förutsättning för att de skall hänga med i den internationella konkurrensen. Redan våra vanliga marginalskatters höjd gör ju all vi måste konkurrera med löner som kanske måste vara dubbelt så höga som i andra länder för att efter skall ge samma standard. Borttagandet av socialförsäkringstakel också förde anställda kommer naluriiglvis därför alt ytleriigare försämra våra förelags möjligheter att konkurrera och följa med i den internationella utvecklingen.

Socialförsäkringsutskotlet säger all ell återinförande av avgiftslakei beräknas medföra en minskning av förväntade intäkter för statsverket om ca 1 miljard kronor. Med ell mycket statiskt betraktelsesätt är detla kanske rikligt, men utskottet glömmer alt lala om att kanske bortåt en tredjedel av detta inkomstbortfall skulle motsvaras av en lika stor besparing hos stat och kommuner förderas anställda. Utskottet nämner inle heller au ungefär hälften av åiersiående bortfall av socialförsäkringsinkomster ändå skulle rin-

na in till del allmänna i form av ökade skatteintäkter frän företagen, och man räknar över huvud tagel inle med de destruktiva effekter i form av minskad konkurrensförmåga och minskad stimulans som elt borttaget avgiftstak skulle innebära.

Alll detta gör att jag dristar mig att vädja till kammaren - och dä inte minst till millenpartiernas represenlanler - alt än en gäng överväga angelägenheten av ett återinförande av avgiftslakei för socialförsäkringsavgifierna. Del är inte ekonomiskt lättsinnigt all kräva detla, motsatsen skulle snarare vara fallet.

Fru talman! Med delta ber också jag alt få yrka bifall lill reservalionen 2.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Hen MAGNUSSON i Nennesholm (c):

Fru talman! Jag skulle vilja att kammarens ledamöler lade märke lill vad herr Karisson i Ronneby sade här för några minuter sedan. Medan herr Slräng i går nästan omedelbart sade all han är beredd att försöka lösa dessa problem inom ett år för höginkomstlagarna menade herr Karlsson i Ronneby all låginkomsttagarna för ge sig till tåls, även om del dröjer tvä år innan deras problem blir lösta. Det är rätt cyniskt att betrakta låg-inkomsltagarens problem som mindre angelägna att lösa än höginkomst-lagarens.

Sedan kan jag säga lill herr Fridolfsson att om personen i den insändare han läste upp verkligen skulle ha blivit hjälpt måste del gällt reservalionen 1. Del är däremol inle till mycket stöd för herr Fridolfsson om det gäller att tala för reservationen 2.

Hen KARLSSON i Ronneby (s):

Fru talman! Fär jag bara säga till herr Magnusson i Nennesholm ytleriigare en gång, alt vad finansminislern i går framhöll var all han grunnade på möjligheterna all rätla lill icke önskvärda effekter som kanske blivit följden vid slopandet av taket för socialförsäkringsavgiften och som kan drabba vissa fria yrkesutövare med skall och avgifter på lillsammans 100-102 96 av inkomsten. Det är inle rimligt, herr Magnusson. Att sedan övriga försäkringstagare skall vara med och belala efter den ekonomiska förmåga de har är väl fullsländigi rikligt. Men jag vill ytterligare betona, herr Magnusson, alt den frågan ligger hos förelagsskatteberedningen i vad gäller egenförelagarna och de fria yrkesulövarna.

Hen WÄRNBERG (s):

Fru talman! Jag lycker au del börjar vara lid alt rätla lill alla de missförstånd som förekommit när del gäller frågan om de 102 %. Del kan inträffa att man genom slopandet av taket på socialförsäkringsavgifierna kommer upp lill 102 96 i initialskedet av ett förelags verksamhet men icke sedan företaget kommit över detta stadium. Alla de avgifter del gäller är som alla andra i vad avser ett förelag en produktionsfaktorsskatl och är således avdragsgilla. Nästa år della iniräffar kommer man alltså icke att få några

163

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

marginaleffekter av denna lyp ulan kommer ned pä den normala nivån. Del gäller alltså en övergående historia, även om den kan vara nog så allvarlig. Den kan rättas till, och jag garanterar att sä kommer alt ske.

Men vi skall ha klart för oss all det i dag förekommer en våldsam överdrift i denna fråga. Vid en jämn inkomslulveckling förekommer icke dessa effekter. Den som startar ett förelag och i initialskedet drabbas på detta sätt fär igen summan i dess helhet del sista årel som han är företagare. Det är således inte rält alt inbilla svenska folkel att del i dag ulgår en marginalskatt på 102 96. Det gör del inte. Det kan genom alt avgiften erläggs pä delta sätt och genom att det är elt allmänt avdrag synas vara så, men effekten blir en annan.

När man i dag lalar om marginalskall på 102 96 för en rörelseidkare måste man ha klart för sig att procenlberäkningen utgår från den beskattningsbara laxerade inkomsten. Men innan man kommer ned lill den nivån har förelagaren dragit av de tidigare årens erlagda avgifter som allmänt avdrag. Man fär inle, som skett i TV-kommenlarer de senaste dagarna, dubbel-beräkna den effekten. Man får en sådan effekl en gång, och sedan har man att göra elt avdrag. Det avdrag som man i det akluella fallet har talat om rör sig om kanske 200 000 kr., och detta belopp låg över inkomslsumman 2 milj. kr. Sedan har man kommit ned till de 2 miljonerna genom ett allmänt avdrag pä denna summa.

Det är hög tid alt klargöra all talet om 102 96 i marginalskatt är våldsamt överdrivet. Del är en effekl som kan uppkomma en enda gång och som inte inträffar när inkomstökningen har en jämn tendens. Effekten uppslår vid den första laxeringen, och vid nästa tillfälle fär man dra av hela beloppet. Det jämnar alltså ut sig.

Men när del gäller denna siackars förelagare som har del sä. skall man också ha klan för sig att de allra fiesta förelagare i dag har en möjlighel att uppskjuia en beskattning till den dag då de slutar upp med all vara förelagare. Genom hyggliga nedskrivningar pä lager och invenlarier har en förelagare alltså möjlighel all skjuia upp beialningen av skall på sin inkomsi lills han avvecklar rörelsen. Om han då samiidigl för den effekl som jag har lalal om, dvs. får avdrag för lidigare avgifter jämnar ju saker och ling ul varandra.

Däremol kan jag medge all del finns en del förelagare som inle har någon möjlighel alt göra sädana ned- och avskrivningar, men de är bara elt fåtal. Den skatteskuld som i dag åvilar svenska förelagare vågar jag påstå ligger i slorieksordningen 15-20 miljarder kronor.

164

Hen FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Fru talman! Del är förståeligt all regeringen och dess represenlanler i riksdagen har företagarfrossa i de här dagarna! När del har tagits fram sådana exempel här som att man kan få belala 102 96 i skatt är ju det klara besked om att något är helt fel - då har det gäll snett ordentligt.

Då säger herr Wärnberg: Om de bara lugnar sig ett år, får de lillbaka det där genom att de fär göra avdrag på beloppet. Men vad skall de leva

av under det år dä de måste betala 102 96 i skatt pä inkomsten? Hela inkomsten ryker i skatt och avgifter plus tusentals kronor ovanpå det. Vad skall de då leva på och betala hyra för saml mat och kläder? Det behöver ju även en liten egenföreiagare göra.

Sedan finns det också en annan komplikation: Om inte företaget går ihop del år då avdraget skall göras - och det är många företagare som har bekymmer för all fö debet och kredit att gå ihop - vad skall man då göra avdrag pä?

Det där resonemangel håller inle. Del är helt orimligt att behöva betala 102 96 i skatt, och det är orimligl all en egenföreiagare skall behöva låna pengar för alt kunna klara livhanken, kanske för alt sedan finna all förelaget inle gått ihop så att han har möjlighel all göra avdrag. Sådanl går inle hem bland egenförelagarna i del här landet, i varie fall inle i den konjunktur vi har nu.

Nr 81

Torsdagen den H mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Hen WÄRNBERG (s) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Fridolfsson har tydligen inle upptäckt alt vi har en mycket stor möjlighel att i dag göra resuliatutjämningar i svenska företag. Del finns myckel stora möjligheler till della, och de fö förelagare som i år har jättelika inkomster, sä jättelika all de drabbas av ivånget all belala dessa 102 96, och näsla är inte får någon inkomst alls, och som inte heller lidigare har haft några stora inkomsier - i så fall skulle de inle ha drabbats på del sättet, eftersom de då skulle ha föll göra avdrag - måste vara sä ytterligt fä att de inte kan vara representativa för det resonemang som förs här i dag, herr Fridolfsson.

Hen FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Fru talman! Får jag bara fråga herr Wärnberg, som är känd för att vara en klok och förnuftig kari: Är det försvarbart alt folk skall betala 102 96 i skatt? Sedan säger herr Wärnberg all de har möjlighel lill resullaluljämning, men vilken människa är nöjd med ett sådanl besked? Hela resonemangel om att när jag har betalat 102 96 i skall har jag möjlighel att i en framlid balansera dessa avgifter genom någon resultatutjämning går inle ihop. Jag lycker all herr Wärnberg och alla socialdemokraler - och f ö. alla som var med om all ta bort avgiftslakei - borde ansluta sig till moderaternas linje och i kväll fort lägga på det taket igen så alt del blir någon ordning.

Hen WÄRNBERG (s) kort genmäle:

Fru talman! Det är ingen förelagare som belalar 102 96 i skatter, herr Fridolfsson! Del blir 102 96 om man lägger till produkiionsfaktorsskatterna, men de är ju avdragsgilla, vilket däremot inte den vanliga inkomslen är; det är del som är skillnaden.

Här är del alltså fråga om en produktionsfaktorsavgift, som ulgår precis som alla möjliga andra avgifter.

165

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkringsavgifter

Hen RINGABY (m):

Fru talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i den här debatten, för herr Fridolfsson har pä elt alldeles utomordentligt säll klargjort problemen och fru Troedsson har också visat vilka orimligheler som föreligger. Ändå krävs det kanske elt ord lill.

Försl en röslförklaring: Vi kommer alt avslå från alt rösta i voteringen om reservationen 1.

Herr Magnusson i Nennesholm var litel förvånad över alt moderaierna inle stod bakom reservationen 1. Jag är verkligen förvånad över att hen Magnusson är förvånad. Vi har nämligen långt tidigare än både centerpartiet och folkpartiet klarat av den frågan, för vi var från börian emol att man skulle höja avgifterna för egenförelagarna på del här sättet, ulöver vad som är motiverat av sociala förmåner. Haga II innebar ju all man använde socialavgifter till att sänka statsskatten. Det betyder, herr Magnusson i Nennesholm, au en jordbrukare med 30 000 kr. i inkomst fär vara med och finansiera en skattesänkning på siatssidan, vilket en löntagare med 30000 kr. icke behöver göra. Detla är del orimliga, och det är det som vi moderater från börian gick emot. Vi har alltså redan klarat av problemen för de små förelagare som ligger under taket, eftersom de skulle ha fäll lägre avgifter med vår politik.

Sedan lill herr Wärnberg! Del är alldeles rätt att ett skatteuttag på 102 96 är elt övergångsproblem därför att man inte kan göra avdrag för avgifterna fördel här året. Men,säger herr Wärnberg, nästa år är man tillbaka i normala gängor igen. Vad är normala gängor? Även om vi för dra av de här avgifterna, kommer det att röra sig om 80-90 96 marginaleffekter för företagarna, och jag betraktar inte det som någon normal beskattning.

Herr MAGNUSSON i Nennesholm (c) kort genmäle: Fru lalman! Skall vi uttala olika grader av förvåning, så vill jag gärna säga all jag är väldigt förvånad över hur inkonsekvenl herr Ringaby kan vara i elt enda lilel kort anförande.

Först säger herr Ringaby: Vi moderater har klarat av det här för vår del, för vi har inte velat vara med om att höja avgifterna. För den skull vill han sedan inle vara med om att hjälpa den där 30 000-kronorsbonden som han talade om genom alt lägga ett avgiftsfritt belopp i botten när bonden i fråga skall belala den av herr Ringaby beklagade höjda avgiften. Vore man konsekvent, skulle man väl försöka hjälpa honom med detla avgiftsfria belopp.

166

Hen RINGABY (m) kort genmäle:

Fru lalman! Nej, herr Magnusson i Nennesholm, problemet löser man inte genom att införa ett avgiftsfritt belopp. Problemet är att avgifterna är för höga.

Jag har, fru lalman, talat med en förelagare om del här. Han sade omedelbarl alt om man inför ett avgiftsfritt belopp i botten är det som upplagt för slörre företag att dela upp sig på flera små enheter och utnyttja det

fria beloppet i botten för dem. Del är sorn gjort för mygel all gå den här Nr 81

"'                                                                               Torsdagen den

Viskall lösa problemet som det är genom att sänka avgifterna och genom         .,       _„ iq7A

alt lägga på taket. Man skall inte skapa elt syslem som tvingar människor__     

alt nyttja speciella utvägar, men det gör man om man lägger ell avgiftsfritt Socialförsäkrings-

avgifter

belopp i botlen.

Herr MAGNUSSON i Nennesholm (c) kort genmäle: Fru lalman! Jag vill bara fråga herr Ringaby hur han skall bära sig ål för all dela upp den där 30 000-kronorsbonden i fiera delar.

Herr RINGABY (m) kort genmäle:

Fru talman! Det är inle fråga om nägon bonde som har 30 000 kr. i inkomsi, utan det gäller slörre företag. Bondens problem skall lösas genom att avgifterna sänks sä alt de motsvarar de sociala förmåner han har.

Fru tredje vice talmannen anmälde att herr Magnusson i Nennesholm anhållit att till protokollet få antecknat att han inle ägde rält till ytleriigare replik.

Hen CARLSSON i Vikmanshytian (c):

Fru lalman! Jag begärde ordet för all svara pä den fråga som ställdes lill någon av centerns representanter. Herr Magnusson i Nennesholm har skött debatten alldeles utomordentligt för oss. Del har emellertid blivit en större deball där en rad debattörer har kommil med.

Del var herr Fridolfsson som frågade, om vi från cenlern inle tyckie alt 102 ?'{> skatteuttag, om del iniräffar och när del inträffar, är orimligt. Ja, del är det självfallet. Ingen kan väl förneka del, och del har väl ingen i den här kammaren gjort efter vad jag förstår. Detla skall man rätta lill. Men för jag också ge ell råd till skalleulredningarna när del gäller problemet med brist på rörelsekapital som kan inträffa när man för sådana här marginaleffekter. Sociala avgifter, arbetsgivaravgifter osv. bör få räknas som en omkostnad och dras av samma år som dessa avgifter skall eriäggas. Därmed skulle man lösa delta problem och inle fä den eftersläpning som uppstår f n. Jag hoppas alt förelagsskatteberedningen och de övriga utredningar som sysslar med della skall fundera igenom den problemaliken.

Fru Troedsson vädjade lill mittenparlierna att vi inte skulle acceptera ell ullag som låg högre än 7,5 gånger basbeloppet. Det där kan man säga, och jag skall inte diskutera det. Men jag skulle vilja erinra moderaternas represenlanler här om att det finns ett samband mellan inkomsier och utgifter. Det går inle att komma fram genom att man sländigt begär ökade utgifter, om man inle skaffar motsvarande inkomsier. Jag har suttit i socialförsäkringsutskotlet och lyssnat och har blivit förvånad över hur moderaterna generöst på punkt efter punkt är beredda till ökade utgifter -del gäller studiebidrag, pensionsfrågor osv. - utan alt man redovisar var man vill ta inkomsterna för alt läcka dessa utgifter. Jag tror all del också

167

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

behöver klaras ut.

När det gäller frågan om avgifter över 7,5 gånger basbeloppel är del ändå de små förelagarna och de små inkomsttagarna som ligger sämst till. Del är deras problem man måste klara, om man menar att man skall ta hänsyn lill den bärkraft och den skatleförmåga som människor har. Vi har nyss lyssnat på en deball om existensminimum. Jag frågar mig: Om man menar allvar med den diskussionen, av vilken anledning har då inte utskottet följt centern när vi begär ett exlra bollenavdrag för att dessa egenföretagare och andra små företagare skall få lillräckliga inkomster för att kunna existera liksom andra människor?

Jag vill säga några ord till, och det gäller pensionärerna som driver egen-företag. Herr Helge Karlsson sade all det var ell problem hur man skulle kunna klara av den delen och alt del var fö människor som del rörde sig om. Men all del är få människor kan väl inle vara någol skäl för alt pensionärer som driver elt egenföretag skall försäiias i sämre ställning än andra pensionärer i fråga om avgifter. Del är orimligt alt dessa pensionärer skall eriägga pensionsavgifter. Del har vi reagerat emol, och vi menar alt det helt enkell måste rättas till.

Fru talman! Detla är ju en debatt om förmåner inom socialförsäkringen. Del rör sig om pengar och finansiering av de åtaganden vi gör. Fär jag lill slul säga au centerns ambition på den här punkten liksom på övriga punkler är all söka finna vägar som innebär insaiser för förbättringar lill dem som bäst behöver dem och att vi tar hänsyn till bärkraften hos de människor som är beroende av del beslut vi skall fatta.

168

Fru TROEDSSON (m):

Fru talman! Först några ord till herr Carisson i Vikmanshytian. Vi kan vara fullt överens om all det finns elt samband mellan inkomster och utgifter. Men vi borde väl också kunna vara fullständigt överens om att det bör vara ell samband mellan förmåner och avgifter. Om man över ett visst basbelopp inte längre får några förmåner, så bör del rimligtvis inte heller las ut några avgifter.

När det gäller frågan om inkomster och utgifter tycker jag att vi också snart i den här kammaren borde vara överens om att skalle- och avgiftsuttaget i dag för vissa grupper är sä konfiskatoriskl alt del direkl motverkar sitt syfte - all ge inkomsier lill stat och kommun.

Jag hade redan tidigare begäri ordet för all framföra några små erinringar med anledning av det herr Wärnberg sade om della med mer än 100-pro-cenlig marginalskalt. Men jag skall nöja mig med alt uttrycka min mycket, mycket slora lillfredsslällelse med att också herr Wärnberg, företagsskal-teberedningens ordförande, i kväll uttryckligen har lovat att detta med de 100-procenliga marginaleffekterna för egenföreiagare skall rättas till. Och nu skulle jag bara önska alt herr Karlsson i Ronneby sleg upp och lovade all misstaget med borttagandet av takel för socialförsäkringsavgifierna också skall rättas till.

Hen KARLSSON i Ronneby (s):

Fru lalman! Jag vill försl säga lill Eric Carlsson i Vikmanshytian alt jag har aldrig nämnt något antal pensionärer när det gäller dem som blir utsatta för den här försäkringsavgiften. Oavsett om det är många eller få så skall en orättvisa, om det föreligger en sådan, avlägsnas. Jag har sagl att frågan befinner sig hos förelagsskatteberedningen för ulredning, och man skall där se till alt de pensionärer som driver egna förelag i aktiebolagsform får samma förmåner som övriga pensionärer som driver förelag. Det är vi fullständigt överens om.

Sedan kan jag bara säga, fru talman, alt jag trodde inle att motsättningarna inom det borgeriiga blocket var sä slora som här verkligen kommil lill uttryck, när den ena halvan slåss för ell återinförande av avgiftslakei för socialförsäkringsavgifterna och den andra halvan slåss för införandet av ell avgiftsfritt bollenbelopp när del gäller dessa försäkringsavgifter.

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Överläggningen var härmed slulad.

Mom.  I

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels reservalionen nr 1 av herr Carlsson i Vikmanshytian m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Nennesholm begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i betänkandet nr 22 mom.  1  röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av herr Carlsson

i Vikmanshytian m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Då herr Magnusson i Nennesholm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 163

Nej -   80

Avstår -   47

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Fridolfsson begäri volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

169

Nr 81

Torsdagen den 11 mars 1976

Socialförsäkrings-avgifter

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskoltets hemställan

i betänkandet nr 22 mom. 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Fridolfsson begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 245

Nej -   44

Avstår -      1

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollels hemställan, dels reservalionen nr 3 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande Ja besvarad. Sedan herr Hylländer begärt volering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i betänkandet nr 22 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av herr Carlsson

i Vikmanshyltan m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför volering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 145 Nej - 145

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på all ärendet skulle dels återförvisas lill utskottet, dels avgöras omedelbarl, och förklarades den senare proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Fru tredje vice talmannen nedlade i rösturnan en Ja-sedel och en nejsedel, varefter pä fru tredje vice talmannens anmodan herr Sivert Andersson i Stockholm (s) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighet med nej-propositionens innehåll bifallil reservalionen nr 3 av herr Carlsson i Vikmanshyltan m. fl.

170

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa moment hemställt.

§ 6 Föredrogs                                                              Nr 81

Försvarsutskottets belänkande                                        Torsdagen den

1975/76:26 med anledning av propositionen 1975/76:100 såviii avser an- | • ,Qn

slag m. m. för budgetåret  1976/77 lill civilförsvaret                               

Kammaren biföll vad utskottet i detla betänkande hemställt.

Pä förslag av fru tredje vice talmannen beslöt kammaren all uppskjuia behandlingen av pä föredragningslistan återstående ärenden till elt senare sammanträde.

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 22.02.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemen