Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:50

Torsdagen den 15 januari

Kl. 14.00

Torsdagen den 15 januari 1976

Om språkbruket i Sveriges Radios nyhetsprogram

§ 1 Om språkbruket i Sveriges Radios nyhetsprogram

Herr utbildningsministern ZACHRISSON erhöll ordet för att besvara herr Fågelsbos (c) den 8 december anmälda fråga, 1975/76:155,och anförde:

Herr lalman! Herr Fågelsbo har frågat mig om jag anser det vara räll av ell statsägt medieförelag alt använda ett språkbruk där den arabiska organisationen PLO kallas för befrielseorganisalion och där aktioner från Israel kallas för terrorhandlingar.

Sveriges Radio är inle ett statsägt förelag utan ell akliebolag som ägs av folkrörelserna, pressen och näringslivet. Enligl avtalet mellan stålen och Sveriges Radio skall radioförelagel självständigt sköta programverksamheten, inom ramen för radiolag och radioansvarighelslag. Radionämnden har i uppgift all granska programverksamheten och avgöra huruvida denna slår i överensslämmelse med lagar och avtal.

Hen FÅGELSBO (c):

Herr talman! Jag ber atl få lacka utbildningsministern för atl Jag har fått min fråga besvarad.

Statsrådet Zachrisson säger i svarei att Sveriges Radio inte är elt statsägt förelag, och del är helt riktigt. Men jag vill citera ur verksamhetsberättelsen frän Sveriges Radio för verksamhetsåret 1974/75. Där skriver radiochefen bl. a.:

"Med tanke på radioulredningens kommande förslag är det naturligt
alt stämningen inom Sveriges Radio präglas av 'väntans lider' och att
både vi och våra formella uppdragsgivare - riksdag och regering ".

Del var alltså detta skrivsätt med "formella uppdragsgivare" som gjorde all Jag använde en kanske någol felaktig formulering i min fråga.

Del talas mänga gånger om vinkling av radio- och TV-program. Della har flera, även Jag, talat om från denna talarstol tidigare. Och vi vet också all statsministern har skrivit till radionämnden om delta angående elt program.

Närdet däremol gäller rena nyhetsprogram har åtminstone Jag uppfatlat del sä atl de borde innehålla korrekta uppgifter och inte några värderingar.

Jag har där många gånger - senast ett par gånger i går - hört uttrycket "befrielseorganisationen PLO" i radio, och Jag har många gånger hört alt Israel har sagts bedriva "terrorverksamhet". Del är mol dessa värderingar som jag har vänt mig och ansett all nyhetsuppläsarna inte varit helt neutrala.

Nr 50 Men det är möjligt atl förhållandena under kommande år kan bli bättre.

Torsdaeen den Radiochefen har beklagat att han fått sä litet pengar att röra sig med.

I5ianuari 1976 '''' ° några dagar sedan intervjuades i Svenska Dagbladet den ny-

_____________ utsedde informationschefen Söderström. Han fick då följande direkta frå-

Om utvärdering av ga:

försök med sex "Anser ni att den subjektiva journalistiken är elt avslutat kapitel?"

timmars arbetsdag På del svarar han:

"-Ja, Jag tror det. Nu är det en annan risk som lurar på Sveriges radios journalister - risken atl man har bränt fingrarna så att man återgår till en alltför följsam journalistik. Speciellt är det en risk om man har lite pengar. Del kostar nämligen pengar alt vara noggrann. Lite pengar och brända fingrar kan leda till en vag hygglig och beroende radio- och TV-journalistik."

Det är väl detta jag hoppas på, litet större noggrannhet, men jag fick alltså inle något svar av utbildningsministern om hans värderingar.

Herr utbildningsministern ZACHRISSON:

Herr lalman! Med anledning av vad herr Fågelsbo sade vill Jag upprepa att del är alldeles självklart att verksamheten vid Sveriges Radio skall präglas av den opartiskhet och saklighet som stadgats i avtal och i ra-dioansvarighelslagen. Della gäller ju all programverksamhet. Men all pröva hur avtalet följs är inle riksdagens eller regeringens sak, ulan det sker i ell av oss utsett organ, nämligen radionämnden. Ocksä i det här fallet är del radionämnden som skall pröva bärigheten i herr Fägelsbos argumentation.

Herr FÅGELSBO (c):

Herr talman! I går sändes ell program där etl nyöppnat kontor för PLO presenlerades. Den som var föreståndare för della gav vissa synpunkler pä hur svårt del hade varil alt fä fram budskapet. Men nu var han nöjdare. Jag kan förstå della eftersom del nästan dagligen talas om befrielseorganisalioner. Jag gör i det här fallet ingen värdering, men detta måste vara en ljuv musik för PLO, I dag kommer Israel atl presentera sin syn, och det skall bli inlressanl all få höra dess synpunkler.

Jag tycker inte alt Sveriges Radio varit objektiv vid nyhetsuppläsning-arna. All man vinklar andra program kan vi inle göra så myckel ål, men när del gäller ren nyhelsuppläsning skall det vara rent objektiva uppgifter.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 2 Om utvärdering av försök med sex timmars arbetsdag

Herr arbelsmarknadsminislern BENGTSSON erhöll ordel för all be
svara fru Tilländers (c) den 27 november anmälda inlerpellalion.
84 1975/76:70, lill herr socialminisiern, och anförde:

Herr lalman! Fru Tilländer har frågat socialministern om han är villig alt initiera en utvärdering av de försök med sexlimmarsdag som gjorts bl. a. vid Volvo Bergslagsverken i Köping för atl få en grund för kommande arbelstidsreformer. Inlerpellationen har överiämnals till mig för besvarande.

Åtgärder har redan vidtagits för alt möjliggöra en sådan utvärdering. I Juni månad 1974 tillkallade jag en särskild delegation förarbelstidsfrägor (DELFA), som består av bl. a. representanter för arbetsmarknadens parter. Bland de arbetsuppgifter delegationen fick ingår atl samla erfarenheter av tidigare arbetstidsförkortningar och ställa dessa lill förfogande vid kommande bedömningar av möjlighelerna atl genomföra generella arbetstidsförkortningar. I nära samarbete med bl. a. delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor skulle eftersträvas en bedömning av arbetstidsförkortningarnas effekter pä produktion och sysselsättning, pä familjeförhållanden och barntillsyn, liksom på fritidsvanor, serviceförhållanden m. m.

En värdering av hur sex limmars arbetsdag fungerar på arbetsplatser där sådan kortare dag finns för större grupper av heltidsanställda ingår som en självklar del i det kartläggningsarbete som pägär inom DELFA. Därför studerar man nu inom DELFA en rad försök med sex limmars arbetsdag. Jag förulsäller att delegationen också kommer att studera vad som sker i fråga om sextimmarsskift vid Volvo Bergslagsverken i Köping. Jag har inhämtat all man inom DELFA planerar en rapport till försommaren 1976 varvid bl. a. utvärderingar av vunna erfarenheter med sex limmars arbetsdag kommer att redovisas.

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Om utvärdering av .försök med sex timmars arbetsdag

Fru TILLÄNDER (c):

Herr talman! Jag noterar med tacksamhet del intressanta och intresserade svar som arbetsmarknadsministern har gett på min interpellation. Del är bra alt erfarenheter från försök med förkortad arbetsdag insamlas och registreras, och all man dä också intresserar sig för del här uppmärksammade försöket är Ju självklart.

Jag vill peka på en sak i det här sammanhanget som egentligen föranledde min fråga. För dem som kommer alt beröras av en sådan här reform är problemet inte abstrakt-teoretiskl. Det beror på alt försök som del i Köping ulgör elt slags öppning, en lösning på ett problem som för mänga är påträngande och betungande.

I intresset finns ett inslag av otålighet som i varje fall delvis härrör frän den brist pä förståelse och offentlig uppmärksamhet för del lunga lass som dubbel- och hellidsarbelande föräldrar, kvinnor mest, släpar pä.

Därför är del bra alt den här delegationen, DELFA, har kommit i gång med arbetet och följer utvecklingen, snappar upp saker, kanske initierar försök och fångar upp intressanta och värdefulla resultat som är en frukt av andras iniliaiiv.

All sädana här försök sker på ell velenskapligt noggranl säll har säkert

Nr 50 alla förståelse för, men om det blir på bekostnad av snabba och angelägna

Torsdagen den resultat, tror jag att man missbedömer otåligheten hos dem som kommer

15 ianuari 1976 n bli närmasl berörda av resultaten. Familjestödsutredningen ger några

___________ — enstaka exempel, som är belysande, på föräldrar och barn som verkligen

Om utvärdering av är i behov av en snabb reform. Ulredningen har genomfört en under-fÖrsök med sex sökning omfattande ca 8 000 förskolebarn inskrivna i daghem och fa-timmars arbetsdag miljedaghem under oktober 1974.

Av undersökningens resultat framgår all drygl hälften, nära 51 96, av alla barn i barnomsorgen har vislelsetider på minst nio limmar per dag. Detta gäller även de minsta barnen. Bland barn i åldern under tre är hade 53 96 så långa tider.

Vistelselider på minsl tio timmar har drygl en femtedel av alla barn. Dessa mycket länga vislelsetider är vanligast bland de yngsta barnen. Bland dem hade ungefär vart fjärde barn lider på minsl tio timmar.

Undersökningen visar också all barn med ensamslående föräldrar har betydligt längre tider på daghem än barn med tvä föräldrar, 62 % av barnen med ensamstående förälder har minst nio timmars vislelsetid. Dessa förhållanden visar enligt min mening att sexlimmarsdag för småbarnsföräldrar är en Jämlikhetsreform. Ur den positiva samstämmigheten frän alla berörda parter på Volvo Bergslagsverken vill Jag för min del särskill dra fram och stryka under omdömena från föräldrar med småbarn. För all travestera ett känt yttrande, kan man om denna förkortning till sex timmar säga att så litet kan göra så mycket för så många. Det visar vilken värdefull reform som här ligger latent.

Det har sagts från alla parter att den här reformen är angelägen även om del också finns starka krafter som har redovisat betänkligheter. Om man på allvar anser atl reformen är angelägen, bör man besluta om den, och sedan får svårigheterna redas upp. Ett beslul innebär Ju en prioritering av de intressen som ibland kolliderar på arbetsmarknaden. En sådan prioritering skulle alltså i della fall innebära att barnens och småbarnsföräldrarnas intressen sattes först och andra intressen fick lösas med hänsyn till del.

Det som nog ändå har väckt störst intresse i försöket hos Volvo Bergslagsverken är alt intressekonfiikter och motsättningar som kan förefalla vara myckel slora lycks ha reducerats lill fulll hanterliga proportioner - om rapporterna via press, radio och TV nu är riktiga, och de är så samstämmiga att del inte finns någon anledning atl betvivla det.

Tvärtom har den positiva vinsten blivit väldigl slor för samtliga parter. Man kan naturligtvis anta all förutsättningarna har varit tämligen enkla att härbärgera på del här företaget, men del får väl utvärderas och bedömas. Jag tror alt man aldrig kommer ifrån det som försöken har visat

- även om man bortser frän de speciella dragen för jusl denna arbetsplats

- nämligen atl myckel av resultaten har en tillräcklig allmängiltighet för atl kunna visa på framkomliga vägar i fortsättningen. Jag vill betona

86 än en gång alt det här brådskar.

Man talar mycket om arbetslivels förnyelse, och åtgärder för all åstadkomma en sådan förnyelse är verkligen nödvändiga. Givetvis bidrar sådana älgärder som bällre arbetsmiljö, både inre och yttre, större inflytande för den enskilde på arbetsprocess och arbetsmiljö, bättre lön för arbetet osv. Men, herr talman, man kan heller aldrig komma ifrån atl trivseln står i en viss relation lill arbetstidens längd, för arbetet är Ju inpassat i ell siörre sammanhang i den enskilda människans liv. Om alltför myckel där fär stå tillbaka, så alt man varken hinner med sig själv eller sin omgivning - och där betyder ju tid för samvaro med barn så mycket - blir människans grundläggande cirklar rubbade när del gäller förhållandel mellan liden för arbetet och den lid map kan ägna åt barnen. Del här gäller naturligtvis både män och kvinnor.

Nr 50

Torsdagen den ISJanuari 1976

Om utvärdering av försök med sex timmars arbetsdag

Herr arbelsmarknadsminislern BENGTSSON:

Herr talman! Jag har ju redan i mill svar sagl atl även del som sker vid Volvo i Köping skall bli föremål för undersökning och utvärdering. Jag vill emellertid framhålla att det inte bara är vid Volvo i Köping som man tillämpar deltidsarbete. Det är Ju heller inte vare sig vid del företagel eller på de flesta andra platser där man ordnar deltid på något sätt fråga om försöksverksamhet. Men elt exempel där sä många som ungefär 300 anställda använder möjligheten att arbeta på deltid är självfallet inlressanl och skall studeras. Del finns dock mänga andra företag där man löser sin personalfråga på det sättet att man låter vissa anställda arbeta på dellid.

Vad jag emellertid kan säga redan nu med ledning av de uppgifter som kommit in om vad som hänt i Köping är att möjligheten till deltidsarbete inle har lett lill den jämställdhet inom familjen som vi Ju syftar till med frågan om sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. Av dem som använder möjligheten till deltidsarbete omfattande sex timmar per dag är 292 kvinnor medan jag vill minnas att inte mer än 8 eller 9 är män. Man har således inle pä denna väg, om Jag har kunnat läsa rätt i reportagen, kunnal bryta det sedvanliga mönstret, ulan kvinnan arbetar sex timmar i stället för älta timmar och fär dä tvä timmar mer atl ägna sig ät hemmets skötsel, som hon även lidigare klarade hell ensam utan bistånd av den förvärvsarbetande maken. Del är alltså inte alldeles säkert alt denna form av deltid leder lill del som vi syftar lill, nämligen full jämställdhet mellan man och kvinna. Men del kommer all visa sig, fru Tilländer, när dessa försök blivit utvärderade.

Den verkliga försöksverksamheten på det här området gäller en arbetsdag om sex limmar för både fadern och modern eller mannen och hustrun, varigenom båda får ökad tid atl ägna sig ät de gemensamma familjeuppgifterna. Vi har en försöksverksamhet efter de linjerna, och det är den som är den mest intressanta.

Fru TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Statsrådet sade i sill första svar all delegationen för ar-

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Om utvärdering av försök med sex timmars arbetsdag

betstidsfrågor skulle eftersträva en bedömning av arbetstidsförkortningarnas effekt på familjeförhållanden, barntillsyn, produklion och sysselsättning m. m. Det skulle väl i sä fall gälla vid genomförande av sexlimmarsdag för alla. Vad beträffar försöket i Köping upplevdes sexlim-marsdagen positivt av alla berörda parter, men särskilt av de anställda med småbarn och av deras barn som vittnade om att föräldrarna numera kunde ägna mera lid åt dem.

Sexlimmarsdag för alla är i och för sig intressant, men den är aktuell först på läng sikt. Vad som är viktigt i Köpingförsöket är resultaten av ett införande av sex limmars arbetsdag för småbarnsföräldrar, även om del är riktigt att det i detta fall inte var fråga om ett försök liksom atl det inte gällde sexlimmarsdag för alla. Att resultatet för just småbarnsföräldrarna är intressant gäller inte bara ur vetenskaplig synpunkt, ulan den enskildes subjektiva uppfattning är ocksä av betydelse. Ofta talas del om all denna reform är angelägen men del sägs ingenling om hur man skall genomföra den. Det måste bero pä atl man någonstans upplever en tveksamhet.

Man talar myckel - och det med rätta - om det som arbetsmarknadsministern också var inne på nyss, nämligen om en jämställdhet på arbetsmarknaden. Vad man i fråga om sexlimmarsdag för småbarnsföräldrar kräver är alt hänsyn tas till hela den arbetssituation som en småbarnsförälder har. Man ser då rättvisefrågan i ett vidare perspektiv, och det är i linje härmed man pä en del arbetsplatser redan har en selektiv lillämpning av sextimmarsdagen.

När del gäller förslaget om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar vill jag ändå understryka vikten jusl av del även om man på sikt är överens om sexlimmarsdag för alla. Som bakgrund lill della bör man aktualisera den situation som många hellidsarbelande föräldrar, främsl kvinnor, befinner sig i.

Förfallaren Gunnar Väslberg presenterade och kommenterade i TV-programmel Insändaren situationen för några ensamstående kvinnor med barn. De har många medsystrar. Deras dag börjar kl. 05,20 och efter skjulsning av barnen lill samhällets barntillsyn skall de vara på fabriken kl. 07,00. Efter arbetets slut kl. 16.00 följer inköp, hämtning av barnen, matlagning och en kort stunds samvaro innan det är läggdags. Det är alltså en oöverskådlig följd av sådana dagar år efter år, och det kan knäcka vem som helst. De kvinnor som kom till tals i programmet sade sig helt enkelt inte slå ul, och det är helt naturligt.

Att här gå in och tala om kvinnans rätt till självförverkligande skorrar litet illa. Del är alla dessa som lider av alt inle hinna med vare sig barnen eller sig själva som sextimmarsdagen i första hand skulle vara lill för.

Del är Ju alldeles rikligl som arbetsmarknadsministern påpekar, atl man eftersträvar jämställdhet, men då får man också arbeta på andra plan. Attitydförändringar behövs hos både män och kvinnor, men de

behövs kanske ännu mer hos samhället och hos fackföreningar och arbetsgivare.

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr talman! Fru Tilländers interpellation gällde ju inte frågan om sexlimmarsdag för småbarnsfamiljerna. I så fall hade svaret varil annorlunda och även diskussionen hade blivit annorlunda. Den frågan dis-kuleras nu livligt, men det aren hel rad arbetsmarknadspolitiska praktiska frågor som man måste ha klarat ut innan man kan ta itu med del problemet.

Vad jag har lämnat besked om är det som äger rum i Köping och på andra platser. Jag har bara velat framhålla att dessa företag driver ingen som helst försöksverksamhet, ulan de har haft personalproblem och därför har de låtit folk få arbeta på dellid. 1 Köping är det sex limmar om dagen. Det finns en rad förelag där man kan ha en hell annan flexibilitet i arbetstiden, och del är bra i och för sig.

Jag har emellertid framhållil atl det inte är alldeles säkert all detta löser de problem som vi är ule efler. Det framgick av många intervjuer med dem som arbetade i Köping, Den som läste dessa intervjtjer vet alt de intervjuade ganska samfällt sade att de fick litet lättare hushållsbördor. Men flertalet var gifta och hade män som levde ett normalt liv och ägnade sig åt del som de tyckte var skojigt. Hemmet fick skötas av kvinnorna.

Leder deltidsarbete bara lill all kvinnan visserligen arbetar mindre på sin arbetsplats utom hemmet men fortsätter atl ha den tunga bördan hemma, har man inle vunnit myckel. Vad man därför måste sträva efler när man talar om minskad arbetstid för småbarnsfamiljer är all båda föräldrarna deltar i arbetet med hemmet. Det är klart atl det behövs attitydförändringar hos arbetsgivarna och även hos de anslällda. Min anklagelse här riktar sig jusl mot männen lill dessa kvinnor som blev intervjuade i tidningarna och som hemma fick bära hela bördan själva,

Inlerpellationen gällde som sagl huruvida vi skulle studera den här verksamheten i Köping och vid en rad andra företag, och svaret på den frågan är: Det skall vi göra.

Nr 50

Torsdagen den 15januari 1976

Om utvärdering av försök med sex limmars arbetsdag

Fru TILLÄNDER (c):

Herr talman! Jag ber alt få tacka för det svaret ocksä. Det är viktigt att man ser på erfarenheterna frän Köping, eftersom del har visat sig atl många tack vare den kortare arbetsdagen har sökt sig ul på arbetsmarknaden.

Del har gjorts olika undersökningar av deltidens betydelse för den potentiella arbetskraften. Därvid har del framgått atl dellidsarbetet inneburit möjligheler för både kvinnor och män att komma ut på arbetsmarknaden. Resultaten av de gjorda undersökningarna visar att 62 % av den kvinnliga potentiella arbetskraften anger all deltid är ett oeftergivligt krav för alt de skall kunna börja förvärvsarbeta, medan motsva-

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Om utvärdering av försök med sex limmars arbelsdag

rande andel bland männen är 28 96. Dessa siffror antyder alt genomförandel av sex timmars arbelsdag skulle fungera som ell aklivilerings-främjande inslrumenl för många människor.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

1975/76:92 lill socJalulskollel

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

1975/76:12 till inrikesuiskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades Motioner

1975/76:255 och 256 till konstitutionsulskottet 1975/76:257 lill finansutskollel 1975/76:258 och 259 till skatteutskottet 1975/76:260 lill lagutskottet 1975/76:261 till socialförsäkringsutskottel 1975/76:262 till skaiieutskottet 1975/76:263 och 264 lill försvarsutskottet 1975/76:265-268 till socialförsäkringsulskollet 1975/76:269-271 lill socialutskottet 1975/76:272 lill ulbildningsutskoltel 1975/76:273-277 till trafikutskottet 1975/76:278 och 279 till Jordbruksulskoltet 1975/76:280 och 281 lill näringsutskottel 1975/76:282-286 till inrikesutskotiei 1975/76:287 lill näringsutskottet

§ 6 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:86.

§ 7 Herr lalmannen meddelade alt propositionerna nr 100 och 101 skulle sältas sist på morgondagens föredragningslista.

§ 8 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:288 av herr Boo m. fl om statlig myndighets upplysningsskyl-

dighel lill riksdagsutskott 1975/76:289 av herr Boo m. fl. om förbud mol kollektivanslutning lill

politiskt parti 1975/76:290 av herrar Fridolfsson och Schött om förbud mol retroaktiv

lagstiftning 1975/76:291 av herrar yo/ws50/; och Norrby om slopande av beskattningen

av fritt bränsle frän egen faslighet

1975/76:292 av herr Jönsson i Arlöv m..fl. om särskilda preliminärskattetabeller

1975/76:293 av fru Karlsson och fru Ekelund om höjning av försäkringsavdraget vid inkomsttaxeringen

1975/76:294 av herr Leuchovius m.jl. om slopande av beskattningen av fritt bränsle frän egen fastighet

1975/76:295 av herrar Molin och Bengtsson i Göteborg om rätt för handikappad atl vid inkomsttaxering göra avdrag för vissa kostnader

1975/76:296 av herrar Olsson i Sundsvall och Nordin om proportionellt val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd

1975/76:297 av fru Tilländer och herr Bengtsson i Göteborg om höjd maximigräns för avdrag vid inkomstbeskattningen för underhållsbidrag åt barn

1975/76:298 av fru Lindquisl om medtilllalads hörande i brollmål

1975/76:299 av fru Swartz om inrättande av en kammarrätt i Linköping

1975/76:300av herr Ahlmark m.p. om ökal skadeslåndsskydd vid felaktig läkarbehandling

1975/76:301 av herr Enlund m.jl. med anledning av proposilionen 1975/76:50 om ändring i ärvdabalken, m. m.

1975/76:302 av herr Hermansson m.fl. om bistånd till MPLA

1975/76:303 av herrar Svanström och Bengtsson i Göteborg om index-reglerade utryckningsbidrag åt värnpliktiga

1975/76:304 av herr Svanström m.jl. om fria hemresor för värnpliktiga

1975/76:305 av herr Ahlmark m.jl. om ändrade regler för privat läkarvård

1975/76:306 av herr Henmark om basbeloppet som grund för beräkning av pension

1975/76:307 av herr Lövenborg m.fl. om ersättning enligl lagen om allmän försäkring för kostnad för glasögon

1975/76:308 av herr Romanus m.fl. om föräldrapenning vid adoption

1975/76:309 av herr Wachtmeister i Slaffanstorp och fru Troedsson om maximeringen av antalet besök hos privatpraktiserande läkare

1975/76:310 av fru Ingvar-Svensson och herr Håkansson i Rönneberga om överförande av apoleksverksamhel pä landstingen

1975/76:311 av herr Jansson m.fl om vidgat samarbete mellan sjukvårdshuvudmän

1975/76:312 av herr Karlehagen m.fl. om program för utbyggnad av den yrkesmedicinska verksamheten, m. m.

1975/76:313 av herrar Nordin och Olsson i Sundsvall om utbetalningen av allmänt barnbidrag

l975/76:314av fru Tilländer och herr Larsson i Slaffanstorp om effekterna av långa vistelselider på daghem

1975/76:315 av fru Troedsson m.jl. om statsbidrag till kostnad för familjedaghemsassistent

1975/76:316 av herr Hermansson m.fl. om vidgning av litteraturslödet alt även omfatta facklitteratur

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Nr 50

Torsdagen den 15 Januari 1976

1975/76:317 av herr Josefson m.p. om granskningen av sliflsnämnds förvaltning av kyrklig jord

1975/76:318 av fru Tilländer om statsbidrag till Malmö kommun för museiverksamhet

1975/76:319 av herrar Ångström och Nilsson i Tvärälund om inrättande vid Västerboltenstealern av ytterligare tjänster för musiker

1975/76:320 av herr Ahlmark m.p. om ökade resurser för forskning inom reumatologin

1975/76:321 av herr Björk i Gävle om sänkt ålder för dellagande i studiecirkel

1975/76:322 av herr Fälldin m.p. om en reviderad läroplan för grundskolan

1975/76:323 av fru Lantz m.fl. om inrättande av tjänster som vikarier för lärare inom grundskolan och gymnasieskolan

1975/76:324 av fru Karlsson och fru Ekelund om översyn av vissa regler för körkortsprov

1975/76:325 av fru Olsson i Helsingborg m.jl. om skyldighet för gäng-trafikant atl i mörker bära refiexanordning eller lykta

1975/76:326 av herrar Svanslröm och Andersson i Nybro om ökade väg-anslag till Kalmar län

1975/76:327 av fru Tilländer m.fl. om ätgärder för alt stimulera användningen av eldrivna fordon inom kollektivtrafiken

1975/76:328 av herr Olsson i Edane m.fl. om skyddsbehandling av barr-irädsplanlor

1975/76:329 av herrar Bengtsson i Landskrona och Adamsson om mate-rielprovningen på det elektriska området

1975/76:330 av herr Hermansson m.fl. om förstatligande av affärsbankerna

1975/76:331 av herr Larfors m.fl. om en statlig revisionsbyrå

1975/76:332 av herr Nilsson i Agnas om obligatorisk reseförsäkring

1975/76:333 av fru Nordlander m.jl. om förbud mot öppethållande av butiker och varuhus på sön- och helgdagar

1975/76:334 av herr Rask m.fl. om inrättande av ytterligare industriella utvecklingscentra

1975/76:335 av herr Björk i Gävle m.fl. om införlivande av Gästrikland eller delar därav med del allmänna stödområdet

1975/76:336 av fru Tilländer och herr Olsson i Sundsvall om komplettering av invandrarrådei med föreirädare för riksdagspartierna

1975/76:337 av fru Lantz om produktion av billigare menslruationsskydd

1975/76:338 av fru Lantz om ersättning frän sjukförsäkringen för menslruationsskydd, m, m.

§ 9 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 14 januari

\915/16:81 av herr Björk i Gävle (c) till herr försvarsministern om de värnpliktigas reseförmåner:

De värnpliktigas reseförmåner har under de senaste åren genomgått slora förbättringar. Della har också noterats med tillfredsställelse hos de värnpliktiga. Viss kritik har dock riktats mot bl. a. vpl-IO-biljetlsys-lemet, dä det visat sig ha brister i del avseendet atl del skapar onödigt myckel extra arbete t. ex. vid förbanden, biljettförsäljningsställena och resebyråerna. Man har också menat atl det interna debiteringssystemet mellan försäljningsställe, SJ och lokala förband medför extrakostnader.

Riksdagens försvarsutskott, som nyligen behandlat denna fråga, sade i sitt belänkande 1975:18:

"De generella förbättringar i fråga om resor som har genomförts under senare år är högst betydande och utskottet delar försvarsministerns syn när det gäller inriktningen av ytterligare förbättringar. Det kan emellertid enligt utskottets mening finnas anledning att se närmare på de skäl som åberopas för en ytterligare liberalisering av reseförmänerna generellt sett. Della gäller särskill de administrativa nackdelar som kan finnas i del nuvarande systemet. Utskottet förordar därför all en översyn sker av gällande regler pä området och att man i samband därmed också gör en utvärdering av erfarenheterna hittills av förmånssystemet i denna dei."

Detta uttalande, som riksdagen senare godkände, måste tolkas så, att man ytterligare bör arbeta för atl förenkla administrationen för de värnpliktigas resor. Efter den 1 januari 1976 har dock vpl-10 försämrats. Fr. o. m. nu gäller nämligen atl

inga biljetter skall säljas på stationerna,

vpl-lO skall beställas senast torsdag,

biljetterna skall säljas pä SJ:s resebyråer.

Det har uppgivits att dessa förändringar skulle betingas av au skadegörelse ägt rum på transportmedel, vilket givetvis är beklagligt. Del finns dock knappast något som talar för atl denna situation förbättras därför atl man får etl annat och mer krångligt besiällningssystem. Vad händer t. ex. för de värnpliktiga som ligger på förband där resebyrå saknas? Hur stämmer resebyråernas öppettider med de värnpliktigas arbetstider, osv.?

Detta system kan skapa en rad av problem, bl. a. det att man måste beställa biljetten redan på torsdag.

Den nu vidtagna förändringen belräffande vpl-lO-sysiemei innebären klar försämring för de värnpliktiga. Det rimmar också illa med den allmänna önskan som finns om en förenkling av resesysiemet.

Nr 50

Torsdagen den ISJanuari 1976

Anmälan av interpellationer

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Anmälan av interpellationer

Med ledning av det anförda hemställer Jag att till herr försvarsministern få ställa följande frågor:

1, Vad är skälet lill atl man nu försvårar för de värnpliktiga atl ordna
sina biljettköp?

2. Vilka initiativ är försvarsministern beredd all vidtaga för all re-
sebidragssyslemet ses över?

1975/76:88 av herr Lorentzon (vpk) lill herr arbetsmarknadsministern om åtgärder mot arbetslösheten i Västernorrlands län:

Sysselsättningssvårighelerna i Västernorrland är inle en konjunktur-fråga. Oavsett den arbetsmarknadssituation som är rådande i landet -även om den karakteriseras som högkonjunktur - är arbetslöshet och en omfaltande sådan ständigt för handen i delta län, Kramfors-Sollefteä-och Ångeområdena är särskill utsatta. En konjunkturnedgång träffar därför redan tidigare sysselsättningssvaga områden synnerligen svårt. Den sligande arbeislösheten drabbar framför alll ungdomar och kvinnor,

Enligl länsarbetsnämndens senaste rapport till arbetsmarknadsstyrelsen var de arbetssökandes antal I 000 fler än under samma tid förra året och man räknar nu 8 900 arbetssökande; ungefär hälften av dessa var helt ulan arbete. Ungdomsarbetslösheten är oroväckande. Över 3 000 ungdomar under 25 år söker arbete. Antalet nyanmälda lediga platser har under hela hösten varit betydligt lägre än under motsvarande tid förra året.

För skogsinduslrin -sågverk, massa och papper utgör den dominerande industrin i länet - är fortsatta produktionsbegränsningar att förvänta. Rationaliseringarna inom skogsbruket fortsätter, vilket kommer alt innebära ytterligare ulslagning av arbeiskrafi,

Alll det myckna talet från regeringshäll om den statliga givmildheten i form av lån och bidrag till företagen i Västernorrland skorrar falskt. Närmasl är givmildhelen ell uttryck för all Västernorrland är faltiglänel i landei. För all upprätthälla sysselsättningen erhöll företagare i Västernorrland förra budgetåret 318 milj. kr. i län, som senare kan avskrivas, och i direkta gåvor 132 milj. kr.

Nu talas det närmasl om alt lagerslödel skall rädda hundratals arbelslillfällen i länet, då det förutsattes att staten i direkta gåvor som lagerstöd kommer alt salsa ytterligare 90 milj, kr.

Västernorrland kan inle i ali framlid betraktas som faltiglänel, där siaten satsar bidrag och gåvor lill förelagen för alt hälla sysselsättningen vid liv,

I Västernorrland har storfinansen fåll husera fritt och efter eget gott-finnande, Della län, och dä framför allt Ådalen, kännetecknas av de mänga nedlagda företagen. Här har fabriker fält misskötas och köras ner, ulan egentliga reparationer. Sedan följer nedläggning och samhället fär svara för de mänga hundra arbetslösa, SCA:s Kramforsfabrik - som nu ligger i själaläget - är ytterligare etl exempel lill de många tidigare.

Några möjligheler för samhället all ingripa mot företagare som uppenbarligen missbrukar sitt ägarinflylande finnes inte. Vanhävdslag för företagare existerar inte i Sverige.

Trots sysselsättningssvårighelerna i länet som helhet är länets inland - västra Ångermanland och väslra Medelpad - de mest drabbade områdena, och här finnes även de sämsta bostäderna, de lägsta lönerna. Den dyrlid som numera råder kräver all såväl mannen som kvinnan i familjen har arbete och är yrkesverksamma om en någorlunda levnadsstandard skall kunna upprätthällas. Då arbetslösheten är så påfallande bland männen saknas givetvis sysselsättning även för kvinnorna. Arbete för ungdom saknas. I inlandet råder den lägsta levnadsstandarden.

Del planerade valsverket gick Västernorrland förbi, trots att delta län sysselsättningsmässigt befinner sig i bottenläge. Petrokemisk industri till Sundsvallsområdel, som kommunisierna aktualiserade redan pä 1960-lalel, tycks dröja. Ingen naturlag säger atl dylik industri helt skall förläggas lill västkusten.

Väslernorrlands län saknar statlig industri i egentlig mening. Skall sysselsättning ordnas i Västernorrland mäste det bli samhället som svarar för denna. Erfarenheten frän storfinansens härjningar i detta län ger belägg för detta. Vad Västernorrland behöver är i första hand en satsning liknande Stålverk 80. En sådan satsning skulle ändå intesvara mot de 10 000 arbetstillfällen som försvann åren 1965-1970.

Under årtionden har den unga arbetskraften tvingats all söka sig söderut, men ändå råder en omfattande arbetslöshet. Sist och slutligen måste någol väsentligt göras frän slalsmakternas sida så att Västernorrland kommer i paritet med landei i övrigt.

Med hänvisning till del anförda anhåller Jag om kammarens tillstånd att till herr arbetsmarknadsministern ställa följande fråga:

Hur bedömer statsrådet nu sysselsättningsläget i Västernorrlands län, och har regeringen någon utarbetad plan över såväl omedelbara som långsiktiga åtgärder för atl komma lill rätta med den besvärande arbetslösheten i della län? den 15 januari

1975/76:89 av herr Weslberg i Ljusdal (fp) lill herr induslriminisiern om utbyggnad och modernisering av kraftverk i Indalsälven:

Frågan om ell bättre utnyttjande av Indalsälvens energitillgångar har varit föremål för studier, utredningar och diskussioner i flera sammanhang. Under våren 1974 inbjöd folkpartiorganisalionerna i Jämtlands län till en studieresa utefter Indalsälven med bl, a, besök vid olika kraftverk samt överläggningar med kommunalmän, representanter för Vattenfall och andra kraftproducenter inom del berörda området. Under de diskussioner och överläggningar som ägde rum under resan och som slutfördes vid en större paneldiskussion i Östersund framkom all Indalsälven med bivattendrag aren av vårt lands största kraftälvar med f n. en års-produklion av 9.3 miljarder kilowaiiimmar (kWh), Teoretiski kan ur älven Ullas näsian lika myckel lill eller totalt 18 miljarder kWh, Praktiskt

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Anmälan av inlerpellalioner

Nr 50

Torsdagen den 15 Januari 1976

Anmälan av interpellationer

räknar man i dag med all kunna la ut 12-13 miljarder kWh. Detta senare värde har varil föremål för justeringar uppåt under årens gäng beroende på utbyggnadsieknikens framsteg. Tillgången på andra kraftkällor kan lid efter annan ge varierande värderingar av vattenkraften. Den har dock på grund av ökade oljepriser och osäkerheten i frågan om kärnkraften blivit föremål för ökat intresse. De fiesta av de för kraftproduktion betydelsefulla vattendragen är dock utbyggda, och det är ett starkt krav atl några älvar och älvsträckor reserveras för bl. a. forskning och fritidsliv.

Då del med hänsyn till miljövårds- och övriga bevarandeinlressen inte kan bli fråga om att bygga ut älvar och älvsträckor med högt bevarandevärde är det desto angelägnare atl kartlägga vilka möjligheter lill effektivisering av befintliga vattenkraftverk som är möjliga och ekonomiskt försvarbara. De förutsättningar som finns i redan exploaterade älvar och älvsträckor måste enligl min mening tillvaratas. Många av de äldre kraftverken har en förhållandevis låg utnylljandegrad. Man måste även räkna med långa avställningslider på äldre stationer för ombyggnader och reparationer.

Kraftstationerna nedströms Storsjön i Indalsälven haren förhållandevis låg ulbyggnadsgrad. De flesta av kraftstationerna kom till under tider dä det gällde att under dygnets alla timmar krama så många kilowatt-timmar som möjligt ur älven. Älven reglerades hårt och har i dag etl årsmagasin pä drygt fem miljarder m", landets tredje efter Vänern och Slora Lule älv. Stationerna är med hänsyn till älvens medelvatlenföring i allmänhet lågt utbyggda, dvs. alt en del av dem har fullt upp med atl försöka svälja medelvatlenföringen och hindrar därmed älvens utnyttjande som toppkraftproducenl. Moderna vallenkraftverk utbyggs nu för en vattenförbrukning av 3-5 gånger vattendragets medelvatlenföring. Därigenom kan de effektivt bidraga till effektregleringen under dygnet. Men nedströms Storsjön är älvens utbyggnadsgrad endasl 1,1-1,75 gånger medelvatlenföringen. Anläggningarna är också så pass gamla all under vissa lider aggregat är avsiällda för reparationer, varvid utnyttjandegraden i, o, m. går under 1, F. n. är den sammanlagda effekltillgången nedströms Storsjön 1 300 000 kW vid 13 kraftstationer med en genomsnittlig ulbyggnadsgrad av 1,5 gånger medelvatlenföringen. En utbyggnad till exempelvis 2,5 gånger skulle ge ell effekllillskoil av ca 750 000 kW. Vattenmagasinen finns redan. I en del fall mäste dock nya vatlendomar lill. Till della finns säkerligen goda möjligheter, eflersom ölägenheterna i den redan utbyggda älven bör bli små.

En ,sådan utbyggnad, som här nämnts, skulle tillföra samhället betydande energiresurser till elt rimligt pris och bli av stort värde för den berörda bygden. Om- och tillbyggnaden bör kunna genomföras under en tidsrymd av tio år och därmed tillföra bygden kring älven betydande sysselsättningsmöjligheter under motsvarande lid. Härigenom skulle sys-selsätiningslägei i den del av Jämiland som har särskilda svårigheter väsentligt förbättras.

Indalsälvens nedre lopp strax nedströms länsgränsen till Väsiernorr-

lands län uppvisar en topografi, som ger goda förutsättningar för anläggande av pumpkraflverk. Bergen reser sig här brant lill ca 400 m över älvens yta, och bakom bergen utbreder sig högplatåer med mindre sjöar på avståndet 2-3 km från älven och på höjdlägen av ända upp till 375 m över älven. Pumpkraflverk med denna slora fallhöjd kan fä en betydande sloriek, 500 000 - 1 000 000 kW, och billig naiikraft kan förvandlas lill värdefull dagkraft. Del är därför angeläget all även förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk bUr föremål för utredning.

De akluella kraftverken nedströms Storsjön har olika ägare: Krångede AB, BÅKAB, Stockholms stad och Vattenfall. Därför finns det vissa problem med alt samordna intressena och åstadkomma en gemensam lösning som ger mesta möjliga energilillskott lill gagn för energiförsörjningen i värt land.

Del är därför angelägel atl statsmakterna vidtar åtgärder för att få till stånd den ulbyggnadsgrad som ger maximal kraftproduktion. Det är ett viktigt samhällsintresse atl regeringen genom överläggningar med de berörda kraftverksproducenlerna får till stånd elt utbyggnadsprogram i Indalsälven och all man även fär en undersökning av förutsättningarna och möjlighelerna för byggande av i första hand ett pumpkraftverk i Indalsälvens nedre del.

Näringsutskottel, som under våren 1975 behandlade motioner med yrkande om alt regeringen skulle la initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för atl fä till stånd en snar utbyggnad och modernisering av berörda kraftverk i syfte atl bällre tillvarata älvens energilillgångar, anslöt sig till vad civilutskollel anförl om dessa motioner och ansåg att kompletterande beslutsunderlag borde utarbetas, sä atl det skapas tillräcklig grund för bedömningar av behovet av slalliga initiativ, och föreslog atl riksdagen skulle ge regeringen lill känna vad utskottet anförl, vilket även blev riksdagens beslul.

Under hänvisning till det anförda anhåller Jag om kammarens tillstånd atl till industriministern ställa följande fråga:

Vill statsrådet redogöra för de åtgärder som vidtagits efler riksdagens beslul våren 1975 om undersökning av förutsättningarna för utbyggnad och modernisering av kraftverk i Indalsälven?

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Meddelande om .frågor

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts den 15 januari

1975/76:178 av herr Björck i Nässjö (m) till herr utrikesministern om en vitbok rörande Raoul Wallenbergs öde:

Riksdagen biföll våren 1975 ulrikesutskotlets hemställan i betänkande 1975:2 av den 4 mars 1975 med anledning av motioner om Raoul Wal-

7 Riksdagen 1975/76. Nr 47-51

Nr 50

Torsdagen den 15 januari 1976

Meddelande om frågor

lenbergs öde, I en av motionerna krävdes alt en ny vitbok skulle utges som redovisade ärendets utveckling sedan den senasle vitboken utgavs av regeringen 1965. Utskottet skrev: "Utskottet förutsätter au regeringen häller frågan ständigt aktuell och att den vid den tidpunkt som bedöms lämplig kommer att lämna en offentlig redogörelse för den ulveckling som skett i ärendet efter publiceringen av den senasle vitboken."

Har några förberedelser för all ulge en sådan aktuell vitbok vidtagits inom ulrikesdepartementet, och när bedömer regeringen tidpunkten vara lämplig för ett offentliggörande?

1975/76:179 av herr Ahlmark (fp) till herr finansministern om skatten på realisationsvinster:

I ell rättssamhälle skall människor kunna veta vilka lagar som gäller. Det skall inte få komma som en kalldusch i efterhand. När lagar ändras skall ändringarna gälla framåt, inte bakåt i liden.

Avser regeringen att föreslå en retroaktiv skärpning av skatten på realisationsvinster, t. ex. vid försäljning av egnahem?

1975/76:180 av herr Wachtmeisler i Staffanstorp (m) till herr justitieministern om kostnaderna för polisbevakning vid ideellt inriktade offentliga tillställningar:

Hösten 1974 beslöt en enhällig riksdag med anledning av kulturutskottets belänkande 1974:21 att hos regeringen hemställa att regeringen överväger en sådan ändring i gällande bestämmelser att avgift för polisbevakning inte skall få utkrävas dä fråga är om ideellt inriktade offentliga tillställningar.

När ämnar justitieministern vidta åtgärder i anledning av riksdagens beslut för snart 15 månader sedan?

1975/76:181 av herr Nordin (c) lill fru statsrådet Hjelm-Wallén om förläggningen av ett skogsinstitut lill Sollefteå:

Genom beslut vid 1969 års riksdag inrättades tvä skogsinstitut, av vilka det norra lokaliserades lill Sollefteå. I avvaktan på nybyggnad av undervisningslokaler i Sollefteå skulle skogsskolans lokaler i Bispgården övergångsvis användas för skogsieknikerulbildningen.

Som bekant har någon överflyttning till Sollefteå ännu ej skett, och projekteringsarbetet ligger nere.

Statsrådet Hjelm-Wallén förklarade dock sä sent som i maj 1975 all någon ändring av lokaliseringsbeslulet ej var aktuell.

Med utgångspunkt i atl beslutet om en förläggning lill Sollefteå ligger fasl vill Jag lill statsrådet ställa följande frågor:

När beräknar statsrådet att arbetet med uppförande av nya lokaler i Sollefteå kan påbörjas?

Från vilken tidpunkt beräknas den akluella utbildningen vara helt förlagd lill Sollefteå?

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 14.27.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON