Riksdagens protokoll 1975/76:5 Fredagen den 17 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:5
Riksdagens protokoll 1975/76:5
Fredagen den 17 oktober
Kl. 14.00
§ 1 Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen
Herr TALMANNEN:
Med stöd av 1 kap. 7 -? och 7 kap. 12 S riksdagsordningen har partigrupperna till mig anmält följande personer att utgöra partiernas företrädare i talmanskonferensen; fru Skaniz (s) herr Antonsson (c)
Burenslam Linder (m) " Wirtén (fp) fru Marklund (vpk)
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen
Val av ledamöter i utskotten
Till suppleanter har nominerats herr Ekström (s) fru Söder (c) herr Regnéll (m)
Enlund (fp)
Lorentzon (vpk)
Jag förklarar de anmälda personerna valda till partigruppsförelrädare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden till dess nästa laglima riksmöte börjar.
§ 2 Val av ledamöter i utskotten
Herr SVANBERG (s):
Herr talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten, medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet samt ledamöter vilka får delta i bolagsstämmor med Statsförelag AB.
I egenskap av vice ordförande i valberedningen ber jag att lill herr talmannen få överiämna de gemensamma listorna.
Sedan herr Svanberg härefter avlämnat ifrågavarande listor anställdes val av 15 ledamöter i vart och ett av nedanstående utskott.
De för nämnda val framlagda, gemensamma listorna upplästes av herr talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på respektive listor,
5 Riksdagens protokoll 1975/76:1-5
65
Nr 5 utsetts till ledamöter i
Fredagen den
17 oktober 1975 konstitutionsutskottet
_____________ herr Johansson i Trollhättan (s)
Val av leda- " Boo (c)
möter i ut- fru Thunvall (s)
skotten h'''' Werner i Malmö (m)
Mossberg (s)
Fiskesjö (c)
Sten Andersson i Stockholm (s)
Ahlmark (fp)
Svensson i Eskilstuna (s)
Jonnergärd (c)
Bergqvist (s)
Björck i Nässjö (m)
Karlsson i Malung (s) " Nordin (c)
Måbrink (vpk)
finansutskottet herr Åsling (c)
Ekström (s)
Burenstam Linder (m)
Knut Johansson i Stockholm (s)
Kristiansson (c)
Franzén (s)
Löfgren (fp)
Larsson i Karlskoga (s)
Fågelsbo (c)
Jansson (s)
Söderström (m) " Pettersson i Malmö (s) fru Söder (c) herr Hermansson (vpk)
Wirtén (fp)
skatteutskottet
herr Wärnberg (s)
Andersson i Knäred (c)
Krislenson (s)
Magnusson i Borås (m)
Johansson i Jönköping (s)
Josef son (c)
66 " Caristein (s)
herr Mundebo (fp) Wikner (s) Sundkvist (c) Stadling (s) Nilsson i Trobro (m) Weslberg i Hofors (s) Olsson i Järvsö (c)
fru Normark (s)
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av ledamöter i utskotten
Jusiitieutskotiet herr Polstam (c) fröken Mattson (s) fru Kristensson (m) herr Larfors (s)
Johansson i Växjö (c)
Jönsson i Malmö (s)
Westberg i Ljusdal (fp) " Nygren (s)
Bengtsson i Göteborg (c) fru Bergander (s) herr Schölt (m)
Nilsson i Visby (s)
Fransson (c)
Lövenborg (vpk) fru Wiklund (c)
lagutskottet
herr Svanström (c)
Hammarberg (s)
Lidgard (m)
Sundelin (s)
Börjesson i Falköping (c) fru Åsbrink (s) herr Sjöholm (fp)
Andersson i Södertälje (s)
Torwald (c)
Olsson i Timrå (s)
Winberg (m) fru Nilsson i Sunne (s) herr Olsson i Sundsvall (c)
Israelsson (vpk) fru Fredgardh (c)
67
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av ledamöter i utskotten
utrikesutskottet
herr förste vice talmannen Bengtson (c)
Arne Geijer i Stockholm (s)
Hernelius (m)
Lange (s)
Antonsson (c) fru Lewén-Eliasson (s)
tredje vice talmannen Nettelbrandt (fp) herr Adamsson (s) fru Nilsson i Kristianstad (c) herr Palm (s)
Turesson (m)
Göransson (s)
Korpås (c)
Hellström (s) " Åberg (fp)
försvarsutskottet
herr Gustafsson i Stenkyrka (c) Gustavsson i Eskilstuna (s) Petersson i Gäddvik (m) Gustavsson i Ängelholm (s) Glimnér (c)
fru Sundström (s)
herr Kari Bengtsson i Varberg (fp) Brännström (s) Pettersson i Örebro (c) Gustavsson i Nässjö (s) andre vice talmannen Virgin (m) Olsson i Asarum (s) Gernandt (c) Hedberg (s) Björk i Gävle (c)
68
socialförsäknngsutskoltet herr Fredriksson (s)
Carisson i Vikmanshyttan (c)
Auguslsson (s) " Ringaby (m)
Karlsson i Ronneby (s)
Magnusson i Nennesholm (c) fru Håvik (s) herr Hylländer (fp)
Marcusson (s)
fröken Pehrsson (c) Nr 5
herr Lindström (s) Fredagen den
" Fridolfsson (m) 17 oktober 1975
Nilsson i Kristianstad (s)
Andersson i Nybro (c) Val av leda-
Olsson i Stockholm (vpk) möter i ut-
skotten
socialutskottet
herr Karisson i Huskvarna (s)
Gustavsson i Alvesta (c)
Svensson i Kungälv (s)
Carlshamre (m) " Dahlberg (s)
Larsson i Öskevik (c) fru Skantz (s) herr Romanus (fp)
Johnsson i Blenlarp (s)
Andreasson i Östra Ljungby (c)
Nordberg (s)
Åkerlind (m)
Nilsson i Växjö (s) fröken Andersson (c) fru Marklund (vpk)
kulturutskottet
herr Matsson i Lane-Herrestad (c) " Andersson i Lycksele (s)
Nilsson i Agnas (m) fröken Sandell (s) herr Sundman (c)
Leander (s) fru Fraenkel (fp) herr Green (s)
Eriksson i Ulfsbyn (c) fru Johansson i Uddevalla (s)
Mogård (m) herr Sörenson (s)
Norrby (c) fru Ryding (vpk) fröken Eliasson (c)
69
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av ledamöter i utskotten
utbildningsutskottet herr Alemyr (s)
Larsson i Staffanstorp (c)
Jönsson i Arlöv (s)
Nordstrandh (m) " Wiklund (s)
Elmstedt (c)
Gustafsson i Barkarby (s) fröken Hörién (fp) fru Gradin (s) herr Johansson i Skärstad (c) fru Dahl (s)
Sundberg (m) herr Sundgren (s)
Karlsson i Mariefred (c) fru Lantz (vpk)
trafikulskottel
herr Dahlgren (c) Mellqvist (s) Lothigius (m) Lindahl i Lidingö (s) Persson i Heden (c) Hjorlh (s)
Sven Gustafson i Göteborg (fp) Hugosson (s) " Håkansson i Rönneberga (c) Rosqvist (s) Clarkson (m) Östrand (s) Stjernslröm (c)
Magnusson i Kristinehamn (vpk) Sellgren (fp)
70
Jordbruksutskottet herr Hedström (s)
Larsson i Borrby (c)
Magnusson i Tanum (s)
Krönmark (m) fru Theorin (s) herr Jonasson (c) fru Lundblad (s)
Anér (fp) herr Lindberg (s) fru Olsson i Helsingborg (c) herr Pettersson i Lund (s)
herr Wachlmeister i Johannishus (m) Nr 5
Wictorsson (s) r- . .
. , , o ■ . , Fredagen den
Johansson i Holmgården (c) -, , < ,r.-7<-
17 oktober 1975
Takman (vpk)
Val
av leda
möter i ut-
•gsutskotiei igffj
nartt]
herr Svanberg (s)
Börjesson i Glömminge (c)
Bengtsson i Landskrona (s)
Regnéll (m)
Haglund (s)
Gustafsson i Byske (c)
Andersson i Storfors (s)
Andersson i Örebro (fp)
Rask (s)
Sjönell (c)
Blomkvist (s)
Hovhammar (m)
Wååg (s) fru Hambraeus (c) herr Svensson i Malmö (vpk)
inrikesutskottet
herr Nilsson i Tvärålund (c)
Fagerlund (s)
Nordgren (m)
Nilsson i Östersund (s)
Stridsman (c) fru Hörnlund (s) herr Eriksson i Arvika (fp)
Johansson i Simrishamn (s) fru Jonäng (c)
Ludvigsson (s) herr Oskarson (m)
Nilsson i Kalmar (s)
Gustafsson i Säffie (c)
Lorentzon (vpk)
Jonsson i Mora (fp)
civilutskottet
herr Bergman i Göleborg (s)
fru Olsson i Hölö (c)
herr Petersson i Nybro (s) 71
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av suppleanter i utskotten
herr Wennerfors (m) Lindkvist (s) Åkerfeldt (c) Henrikson (s) Strömberg i Botkyrka (fp) Högström (s) Mattsson i Skee (c) Jadestig (s) Adolfsson (m) " Häll (s)
Olof Johansson i Stockholm (c) Claeson (vpk)
72
§ 3 Val av suppleanter i utskotten
Företogs val av beslutat antal suppleanter i utskotten, nämligen 16 i konsiilutionsutskoltet, 15 i finansutskottet, 17 i skatteutskottet, 15 i jusliiieutskottet, 15 i lagutskottet, 16 i utrikesutskottet, 16 i försvarsutskottet, 16 i socialförsäkringsulskottet, 16 i socialutskottet, 16 i kulturutskottet, 16 i utbildningsutskottet, 15 i trafikutskottet, 17 i jordbruksutskottet, 16 i näringsutskoltet, 15 i inrikesutskottel och 16 i civilulskottet.
Sedan de av herr Svanberg för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av herr talmannen och godkänts av kammaren befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på respektive listor, utsetts lill suppleanter i
konsiilutionsutskoltet
herr Olsson i Edane (s)
Pettersson i Örebro (c) " Gadd (s) " Hernelius (m) Sörenson (s) Molin (fp)
Johansson i Malmö (s) Olsson i Sundsvall (c) Dahlberg (s) Josefson (c)
Gustavsson i Ängelholm (s) fru Jacobsson (m) herr Wictorsson (s)
Kindbom (c) " Berndtson (vpk)
Lindahl i Hamburgsund (fp)
|
finansutskottet | |
|
herr |
■ Fälldin (c) |
|
■' |
Gadd (s) |
|
|
af Ugglas (m) |
|
" |
Nilsson i Visby (s) |
|
*■' |
Gustafsson i Byske (c) |
|
■'■' |
Bergman i Nyköping (s) |
|
■'■' |
Mundebo (fp) |
|
fru |
Ström (s) |
|
herr |
Elmstedt (c) |
|
" |
Arne Geijer i Stockholm (s) |
|
" |
Wachlmeister i Slaffansiorp (m) |
|
" |
Gustavsson i Eskilstuna (s) |
|
" |
Rämgård (c) |
|
•>' |
Werner i Tyresö (vpk) |
|
|
Ångström (fp) |
|
skatteutskottet | |
|
herr |
Ericson i Örebro (s) |
|
" |
Hallenius (c) |
|
" |
Lundgren (s) |
|
fru |
Troedsson (m) |
|
herr |
Boström (s) |
|
" |
Olof Johansson i Stockholm (c) |
|
fru |
Hörnlund (s) |
|
herr |
Hörberg (fp) |
|
" |
Lindkvist (s) |
|
" |
Björk i Gävle (c) |
|
" |
Marcusson (s) |
|
" |
Träff (m) |
|
" |
Rosqvist (s) |
|
" |
Börjesson i Falköping (c) |
|
" |
Johansson i Malmö (s) |
|
" |
Cariström (fp) |
|
>' |
Berndison (vpk) |
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av suppleanter i utskotten
Jusliiieutskottet fru André (c)
Andersson i Kumla (s) herr Wijkman (m) " Lundgren (s) Sundkvist (c)
Pettersson i Helsingborg
(s)
Petersson i Röstånga (fp) -73
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av suppleanter i utskotten
herr Malhsson i Fagersia (s)
Glimnér (c) fru Gradin (s)
Lindquisi (m)
Landberg (s) herr Raneskog (c)
Pettersson i Västerås (vpk)
Nyquist (fp)
74
lagutskottet
fru Tilländer (c)
herr Gustafsson i Stockholm (s)
fru Lindquisi (m)
Hjalmarsson (s) herr Magnusson i Nennesholm (c) fru Johansson i Hovmanlorp (s) herr Henmark (fp)
Andersson i Gamleby (s) fru Jonäng (c) fröken Mattson (s) fru Jacobsson (m) herr Johansson i Simrishamn (s)
Eriksson i Ulfsbyn (c)
Lövenborg (vpk) fru Karisson (c)
uirikesuiskoltei herr Fälldin (c)
Ericson i Örebro (s)
Bohman (m)
Andersson i Lycksele (s) " Sjönell (c)
Nilsson i Stockholm (s) " Ullsten (fp) fru Frändås (s) herr Sundman (c)
Hugosson (s)
andre vice talmannen Virgin (m)
Knut Johansson i Stockholm (s)
Karlsson i Mariefred (c)
Sten Andersson i Stockholm (s)
Ångström (fp)
Wijkman (m)
|
försvarsutskottet | |
|
herr |
Johansson i Växjö (c) |
|
|
Göransson (s) |
|
|
Siegbahn (m) |
|
|
Konradsson (s) |
|
|
Andreasson i Östra Ljungby (c) |
|
|
Svensson i Eskilstuna (s) |
|
|
Petersson i Röslånga (fp) |
|
fru |
Lewén-Eliasson (s) |
|
herr |
Kindbom (c) |
|
|
Wååg (s) |
|
|
Träff (m) |
|
|
Högström (s) |
|
|
Stridsman (c) |
|
|
Svartberg (s) |
|
fru |
Ekelund (c) |
|
herr |
Danell (m) |
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av suppleanter i utskotten
socialjörsäkringsutskotiel
herr Nilsson i Norrköping (s) Andersson i Edsbro (c)
fröken Engman (s)
herr Nisser (m)
Larsson i Vänersborg (s)
fröken Rogestam (c)
herr Gustafsson i Stockholm (s) Jonsson i Mora (fp) Gösta Gustafsson i Göleborg (s) Johansson i Skärstad (c)
fru Andersson i Kumla (s)
herr Wachlmeister i Staffanstorp (m) Svartberg (s) Larsson i Öskevik (c) Hagberg i Borlänge (vpk) Weslberg i Ljusdal (fp)
socialutskottet herr Signell (s) fru Wigenfeldt (c) herr Olsson i Timrå (s)
Leuchovius
(m)
fru Lagergren (s)
herr Bengtsson i Göteborg (c)
" Alftin (s) 75
|
Nr 5 |
fru |
Swarlz (fp) |
|
Fredagen den 17 oktober 1975 |
herr |
Ohlin (s) Oskarsson (c) Larsson i Karlskoga (s) Troedsson (m) |
|
Val av suppleanter |
fru | |
|
i utskotten |
" |
Ludvigsson (s) |
|
|
herr |
Karlehagen (c) Hagberg i Boriänge (vpk) |
|
|
fru |
Frasnkel (fp) |
|
|
kulturuiskoltel | |
|
|
fru |
Göthberg (c) |
|
|
herr |
Ahisén (s) |
|
|
fru |
Diesen (m) |
|
|
herr |
Bladh (s) |
|
|
fröken Andersson (c) | |
|
|
fru |
Rönnung (s) |
|
|
herr |
Enlund (fp) Gillström (s) Raneskog (c) |
|
|
fru |
Jordan (s) |
|
|
herr |
Nisser (m) |
|
|
fru |
Åsbrink (s) Karisson (c) Nordlander (vpk) |
|
|
herr |
Jonnergård (c) |
|
|
fru |
Andersson i Täby (c) |
|
|
utbildningsuiskottei | |
|
|
herr |
Andersson i Södertälje (s) |
|
|
fröken Rogestam (c) | |
|
|
herr |
Nilsson i Norrköping (s) Nyhage (m) Hagberg i Örebro (s) Fiskesjö (c) Gillström (s) Jonsson i Alingsås (fp) Bladh (s) |
|
|
fru |
Ekelund (c) |
|
|
herr 7> |
Svensson i Kungälv (s) Strindberg (m) Forslund (s) Nordin (c) |
|
|
fru |
Nordlander (vpk) |
|
76 |
herr |
Molin (fp) |
|
trafikutskotiet | ||
|
herr |
Johansson i Hållsta (c) | |
|
" |
Johansson i Åmål (s) | |
|
" |
Komstedl (m) | |
|
" |
Karisson i Malung (s) | |
|
" |
Torwald (c) | |
|
" |
Sundelin (s) | |
|
fru |
Swartz (fp) | |
|
■>•< |
Thunvall (s) | |
|
herr |
Jonasson (c) | |
|
iy |
Signell (s) | |
|
It |
Johansson i Vrångebäck (m) | |
|
fru |
Sandéhn (s) | |
|
herr |
Kariehagen (c) | |
|
fru |
Ryding (vpk) | |
|
herr |
Lindahl i Hamburgsund (fp) | |
|
jordbruksutskotiei | ||
|
herr |
Strömberg i Vretstorp (s) | |
|
fru |
Fredriksson (c) | |
|
" |
Ohlin (s) | |
|
herr |
Leuchovius (m) | |
|
|
|
Stadling (s) |
|
|
|
Kristiansson (c) |
|
|
|
Ekström (s) |
|
|
|
Enlund (fp) |
|
|
|
Andersson i Storfors (s) |
|
|
|
Persson i Heden (c) |
|
|
|
Wikner (s) |
|
|
|
Andersson i Ljung (m) |
|
" |
Bergqvist (s) | |
|
fru |
Andersson i Hjärtum (c) | |
|
herr |
Israelsson (vpk) | |
|
** |
Johansson i Vrångebäck (m) | |
|
|
Åberg (fp) | |
|
näringsutskoltet | ||
|
fru |
Hansson (s) | |
|
herr |
Petersson i Ronneby (c) | |
|
" |
Häll (s) | |
|
" |
Komstedl (m) | |
|
" |
Pettersson i Lund (s) | |
|
" |
Gustafsson i Säffie (c) | |
|
fr |
u |
Radesjö (s) |
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Val av suppleanter i utskotten
11
|
Nr 5 |
herr |
Nyquist (fp) |
|
Fredagen den 17 oktober 1975 |
" |
Pettersson i Helsingborg (s) Antonsson (c) Sivert Andersson i Slockholn |
|
Val av suppleanter |
Siegbahn (m) | |
|
i utskotten |
fru |
Jordan (s) Oskarsson (c) |
|
|
herr |
Pettersson i Västerås (vpk) Wirtén (fp) |
|
|
inrikesuiskotiei | |
|
|
herr |
Granstedt (c) |
|
|
fru |
Berglund (s) |
|
|
herr |
Strindberg (m) Nygren (s) Fransson (c) Olsson i Asarum (s) Ekinge (fp) Andréasson i Falkenberg (s) |
|
|
fröken Pehrsson (c) | |
|
|
herr |
Ulander (s) |
|
|
fru |
af Ugglas (m) Ekholm-Frank (s) |
|
|
herr |
Rämgård (c) Hallgren (vpk) Cariström (fp) |
|
|
civilulskoitei | |
|
|
fru |
Landberg (s) Ingvar-Svensson (c) |
|
|
herr |
Persson i Karisiad (s) Danell (m) Brännström (s) |
|
|
fru |
Söder (c) |
|
|
herr |
Håkansson i Trelleborg (s) Ullslen (fp) |
|
|
fru |
Bergander (s) |
|
|
herr |
Andersson i Knäred (c) Andersson i Gamleby (s) |
|
|
fru |
Diesen (m) |
|
|
herr |
Jönsson i Malmö (s) |
|
|
fru |
Andersson i Hjärtum (c) |
|
|
herr |
Werner i Tyresö (vpk) Henmark (fp) |
78
§ 4 Val av ledamot och suppleant i riksdagens lönedelegation Nr 5
Herr TALMANNEN:
Herr Gustafsson i Uddevalla som avsagt sig uppdraget som riksdagsledamot var ledamot av riksdagens lönedelegalion. Eftersom ledamot av lönedelegationen måsle tillhöra riksdagen har hans uppdrag i lönedelegationen förfallit i och med alt han nu lämnat riksdagen. Till ny ledamot i lönedelegationen för återstoden av riksdagens innevarande valperiod har socialdemokratiska partigruppen anmält nuvarande suppleanten fru Sundström och som efierträdare till fru Sundström som suppleant i lönedelegationen har anmälts herr Gösta Gustafsson i Göteborg.
Jag förklarar härmed fru Sundström vald till ledamot och herr Gösta Gustafsson i Göteborg vald lill suppleant i riksdagens lönedelegation för återstoden av riksdagens innevarande valperiod.
§ 5 Val av medlemmar i Nordiska rådet, m. m.
Anställdes val av 18 medlemmar och 18 suppleanter i Nordiska rådet samt 18 riksdagsledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.
Sedan de av herr Svanberg för dessa val avlämnade gemensamma listorna upplästs av herr talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på respektive listor, valda;
Fredagen den . 17 oktober 1975
Val av ledamot och suppleant i riksdagens lönedelegation
Val av medlemmar i Nordiska rå-del, m. m.
Nordiska rådet
(för tiden intill dess val nästa gång ägde rum)
medlemmar
herr Antonsson (c)
Arne Geijer i Stockholm (s)
Krönmark (m)
Adamsson (s)
Nilsson i Tvärålund (c)
Mellqvist (s)
Mundebo (fp) " Palm (s)
Carlsson i Vikmanshyttan (c)
Hammarberg (s)
Hernelius (m)
Knut Johansson i Stockholm (s)
Sundman (c) fru Skantz (s) herr Helén (fp)
Jansson (s) fru Kristensson (m) herr Hermansson (vpk)
79
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Kallelse till
konstituerande
sammanträden
suppleanter
herr Fälldin (c)
Lindahl i Lidingö (s)
Burenstam Linder (m) fru Håvik (s)
Nilsson i Kristianstad (c)
Lundblad (s) herr Sellgren (fp) " Gadd (s)
Jonasson (c) " Häll (s)
Nordstrandh (m)
Larfors (s) fru Jonäng (c) herr Wiklund (s)
Håkansson i Rönneberga (c) fru Johansson i Uddevalla (s)
Mogård (m) herr Werner i Tyresö (vpk)
Ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med StatsFöretag AB
herr Nilsson i Östersund (s)
Sjönell (c)
Bengtsson i Landskrona (s)
Clarkson (m)
Andersson i Storfors (s)
Stridsman (c)
Haglund (s)
Andersson i Örebro (fp) " Rask (s)
Mattsson i Skee (c)
Fageriund (s)
af Ugglas (m)
Blomkvist (s)
Olof Johansson i Stockholm (c) fru Hörnlund (s) herr Gustafsson i Säffie (c) fru Marklund (vpk) herr Wirtén (fp)
§ 6 Kallelse till konstituerande sammanträden
80
Herr TALMANNEN:
Samtliga utskott kallas härmed till konstituerande sammanträden kl. 15.00 i resp. sammanträdeslokal.
§ 7 Föredrogs och hänvisades Propositioner
1975/76:1 till civilutskotlet 1975/76:2 lill finansutskottet 1975/76:3 till justitieutskoltet 1975/76:4 till trafikutskottet 1975/76:5 och 6 till jordbruksutskottet 1975/76:7 lill lagutskottet . 1975/76:9 och 10 till skalteutskoltei 1975/76:14 till trafikutskoiiel 1975/76:15 till lagutskottet 1975/76:17 till socialutskottet
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Molionen 1975176:1 av herr Hermansson m.fl. om förbud mot användning av asbest
§ 8 Föredrogs och hänvisades
Förslag
1975/76:1 till finansutskottet
§ 9 Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m. fl. om förbud mot användning av asbest
Föredrogs motionen 1975/76:1.
Herr TALMANNEN;
Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m. fi. har väckts med stöd av bestämmelsen i 3 kap. 15 § riksdagsordningen om motion med anledning av händelse av större vikt som ej kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden. Jag finner emellertid inte de av motionärerna åberopade händelserna vara av sådan art att de kan utgöra grund för motionsräll enligt ifrågavarande stadgande. Jag anser mig därför förhindrad alt framställa proposition på yrkande om remiss till utskott av molionen nr 1 av herr Hermansson m. fi.
Herr WERNER i Tyresö (vpk):
Herr lalman! I riksdagsordningen sägs: "Motion med anledning av händelse av större vikt får medan riksmöte pågår väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen ej har kunnat förutses eller beaktas under motionstid som avses i 10 eller kunnat föranleda motionsräll enligt annan bestämmelse i detta kapitel." (3 kap. 15 J.)
1 den motion del här gäller kräver 18 ledamöter förbud mot användning av asbest. Molionen har föranletls av fakta, som under september månad blivit kända för allmänheten, om att åtta arbetare vid NOHAB i Trollhättan avlidit i bukcancer efter att ha arbetat med asbest. Det fanns ett klart samband mellan dödsfallen och materialet enligt de undersökningar som utförts av Meiallindustriarbetareförbundet och läkare inom LO.
6 Riksdagens protokoll 1975/76:1-5
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m.Jl. om förbud mot användning av asbest
Detta är ulan tvivel en händelse av större vikt, vilket inte minst oron bland berörda arbetargrupper visar. Om denna fruktansvärda händelse ej skulle få leda till att motion kan få väckas, förslår jag uppriktigt sagt inle meningen med den här paragrafen.
Det enda som formalister möjligen skulle kunna anföra är att dödsfallen hade kunnat förutses och därför ej kan leda till motionsrätt. Vpk-gruppen har i motioner och interpellationer varnat för denna eventualitet och redan tidigare krävt förbud. Riksdagsmajoriteten har emellertid avslagit vårt yrkande. Om samma riksdagsmajoritet genom hänvisning till delta formella skäl skulle vägra oss att nu väcka motionen, kunde det med rätta karakteriseras som cyniskt.
Självfallet skall regler i riksdagsordningen följas, men när diskussion kan uppstå om tolkningen bör man enligt vår mening låta förnuftet råda. Den fråga de berörda arbetarna och allmänheten ställer är: Hur många fier arbetare skall behöva avlida innan ett förbud införs mot asbest?
Jag vädjar därför till talmannen och till kammarens ledamöteratl remittera vår motion till vederbörande utskott för sakbehandling.
82
Herr förste vice talmannen BENGTSON (c);
Herr talman! Stadgandet i 1866 års riksdagsordning § 55 om motionsrätt med anledning av under riksdagen inträffad händelse har i praxis till-lämpats myckel restriktivt, och doktrinen har ställt sig bakom denna praxis.
Under förarbetena till författningsreformen diskuterades ingående huruvida den nya riksdagsordningen skulle innehålla ett motsvarande stadgande. Det framhölls all en uppmjukning av dillillsvarande praxis skulle kunna medföra att etl stort antal motioner väcks efter den allmänna motionstidens utgång. Dessa farhågor föranledde grundberedningen att motsätta sig att någon motionsrätt med anledning av under riksdagen inträffad händelse över huvud tagel medgavs. Det stadgande som sedermera intogs i den nya riksdagsordningen ger tydligare än den tidigare formuleringen uttryck för de överväganden som lett till den restriktiva tillämpningen av bestämmelserna i ämnet. Del krävs nu att motion väcks gemensamt av minst tio ledamöter, del skall gälla en händelse av större vikt och denna händelse skall inte ha kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden. 1 förarbetena underströks bestämmelsens undan-tagskarakiär och betydelsen av att stadgandet tillämpas på ett sådant sätt att regeln om tidsbegränsning av rätten att väcka fristående motioner inle urholkas.
De i den nu föreliggande motionen åberopade händelserna kan inle anses vara av sådan art att de utgör grund för molionsrätt enligl 3 kap. 15 riksdagsordningen. Jag hemställer därför att kammaren avslår herr Werners i Tyresö yrkande att kammaren skall påfordra proposition på remiss lill utskott av motionen nr 1.
Herr HELÉN (fp);
Herr lalman! Riksdagsordningens bestämmelser om motion med anledning av händelse av större vikt måste självfallet hanteras med omsorg och varsamhet om riksdagsarbetet inle skall ryckas sönder. Vi räknar inom folkpartiets riksdagsgrupp med att man även inom övriga riksdagsgrupper har den inställningen. Kammarens prövning av motioner som åberopar 3 kap. 15 § riksdagsordningen skall sedan ske mot den bakgrunden.
Den nu aktuella motionen är i sin uppläggning delvis inkonsekvent. Text och yrkande är till dels motstridiga. I motionen hävdas nämligen, att den nya insikt om asbestens dödliga verkan som framkom i september inte innebar någon förändring i förhällande till tidigare kända fakta. Vi har en annan bedömning. Den skakande insikten om sambandet mellan en rad enskilda dödsfall och den fariiga arbetsmiljön är enligt vår mening en händelse av större vikt som inte kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden. Med anledning av delta bör remiss inte vägras, trots motionens klara brister.
Vi kommer alltså, om del blir votering, att rösta för att motionen remitteras.
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m.fl. omförbud mot användning av asbest
Herr FÄLLDIN (c);
Herr talman! Det underströks under arbetet med vår nya grundlag att den extraordinära molionsrätten måste tillämpas restriktivt. Det är nödvändigt att vi gör så. I och för sig kunde man väl önska sig en ständigt fri motionsrätt i riksdagen. Men skälet mot delta är att det skulle medföra mycket stora svårigheter för riksdagen all organisera sitt arbete. Därför måste vi iaktta återhållsamhet med användningen av undanlagsbestämmelsen i 3 kap. 15 S riksdagsordningen, såsom det underströks när riksdagen fattade beslut om den paragrafen. Från centerns sida delar vi den uppfattning som talmännen har kommit fram till - alltså att motionsrätt nu inle finns.
Men politiskt och i sak är asbeslfrågan utomordentligt allvarlig. Det har från vårt håll underslrukits i olika sammanhang, bl. a. i samband med kärnkraftsdeballen.
Nu finns det ju andra möjligheter här i riksdagen. Den bästa vägen är enligt min mening etl initiativ i vederbörande utskott. Mot detta finns inte någon som helst konstitutionell invändning.
Herr talman! Vi avser att från centerpartiets sida ta ett sådant ut-skotlsinitiativ.
Herr BJÖRCK i Nässjö (m):
Herr talman! Frågan om asbestens eventuella skadeverkningar har helt naturiigt blivit aktuell efier det att rapporter i ämnet på sistone publicerats, som väckt betydande uppmärksamhet i massmedia. Del är självklart all de politiska partierna följer frågor av delta slag noggrant och i sitt arbete verkar för förbättrad arbetsmiljö och väl fungerande skyddsåtgärder, lik-
83
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m.fl. om förbud mot användning av asbest
som alt fariiga ämnens användning förbjuds eller kraftigt begränsas.
Moderata samlingspartiet är helt naturligt berett att såväl i som utom riksdagen medverka i etl sådant arbete. 1 det nu föreliggande fallet vill vi betona att vår inställning till motionsräll eller inle uteslutande grundar sig på en konstitutionell bedömning. Enligt vår mening är grundlagen och dess förarbeten härvidlag tillräckligt klara och entydiga. Visserligen medger RO 3:15 motionsrätt "med anledning av händelse av större vikt" men detta kan inte avse det nu aktuella fallet. Händelse av sådan vikt som grundlagen i delta fall syftar på är det inte fråga om.
Herr talman! Grundlagen ger riksdagen möjligheter att i andra former aktualisera inträffade händelser av detta slag. Del interpellations- och frågeinstitut som finns aren sådan möjlighet. Den införda rätten för utskotten att själva la initiativ är en annan. Del finns därför möjligheter för riksdagen att seriöst behandla den sakfråga som motionärerna nu vill aktualisera.
Herr talman! Utifrån konstitutionella utgångspunkter bör därför inte remiss till utskott ske av den nu aktuella motionen.
84
Herr SVANBERG (s):
Herr talman! Jag ber att få yrka bifall lill talmanskonferensens förslag, som här har framförts av förste vice talmannen.
Men jag vill gärna säga att det yrkandet inte innebär alt vi socialdemokrater ställer oss tveksamma till åtgärder i den allvarliga fråga som motionen gäller. Vi är tvärtom beredda att på allt sätt verka för att denna allvarliga arbeismiljöfråga, liksom andra, löses n-ied alla de medel som kan vara tillgängliga. Vi anser frågan vara alltför viktig för alt behöva tas upp med konstitutionellt tveksamma medel - del torde knappast föra sakfrågan framåt.
Herr talman! Med delta vill jag bara säga att vi socialdemokrater alltså stöder talmanskonferensens förslag och vid en eventuell votering kommer att rösta för det av konstitutionella skäl - inte för sakfrågans skull.
Herr WERNER i Tyresö (vpk):
Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten. Efter att ha hört inläggen här konstaterar jag bara att vi från vårt partis sida tidigare har krävt förbud mot användning av asbest. Den gången gick riksdagsmajoriteten emot vårt förslag. Nu vill uppenbarligen i varje fall delar av denna majoritet vägra oss att väcka en motion i samma syfie, samtidigt som representanter från alla partier har uttalat sig positivt i sakfrågan. Vi noterar detta som etl framsteg.
Jag har ingenting ytterligare att tillägga, efier att ha hört herr förste vice talmannen, utöver vad jag tidigare har yrkat, nämligen alt molionen bör remitteras lill vederbörande utskott.
Överläggningen var härmed slutad.
Propositioner gavs på dels bifall lill det av herr Werner i Tyresö framställda yrkandel alt kammaren skulle påfordra remiss till utskott av motionen nr 1, dels avslag på detta yrkande, och förklarades den sistnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Werner i Tyresö begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:
Den som vill alt kammaren avslår herr Werners i Tyresö yrkande att
kammaren skall påfordra remiss till utskott av motionen nr 1 av herr
Hermansson m. fi. röstar ja,
den det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit herr Werners i Tyresö ifrågavarande
yrkande.
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Motionen 1975/76:1 av herr Hermansson m.fl. omförbud mot användning av asbest
Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Werner i Tyresö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja - 232 Nej - 38
Motionen lades till handlingarna.
§ 10 Föredrogs och hänvisades
Motioner
1975/76:2 och 3 lill försvarsutskottet
1975/76:4 till näringsutskottet
§ 11 Föredrogs och hänvisades
Redogörelse
1975/76:4 till utrikesutskottet
§ 12 Föredrogs och hänvisades
Motioner
1975/76:5 lill försvarsutskottet
1975/76:6 till näringsutskoltet
§ 13 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1975/76: 23-27
§ 14 Anmäldes och bordlades
Propositioner
1975/76:11 med förslag till bevLssäkringslag för skatte- och avgifispro-cessen, m. m.
1975/76:20 om svenskl medlemskap i en finansiell stödfond inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) m. m.
7 Riksdagens protokoll 1975/76:1-5
85
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
§ 15 Anmäldes och bordlades
Konstiiutionsulskotiets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motioner i vissa grundlagsfrågor
1975/76:2 med anledning av motion om ändrad benämning på regerings-rätlen
1975/76:3 med anledning av motioner angående del statliga utrednings-och remissväsendei
1975/76:4 med anledning av motioner om offentliga ulskoltsulfrågningar
1975/76:5 med anledning av motion om utredning rörande riksdagsval under våren
1975/76:6 med anledning av motion om tidpunkten för tillhandahållande ål riksdagsledamöterna av regeringens propositioner
1975/76:7 med anledning av motion om rubriceringen i riksdagstrycket av propositioner och motioner
1975/76:8 med anledning av motion om slopande av titlar i riksdagens officiella språk
1975/76:9 med anledning av motion angående formuleringen av hemställan i riksdagsutskotts betänkande
1975/76:10 med anledning av motion om arkivstadga för riksdagen
1975/76:11 med anledning av motion om traktamenlsersättning enligt ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter
1975/76:12 med anledning av motion om förbud för myndighet att i öppen försändelse lämna uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden
1975/76:13 med anledning av motion om sammansättningen av statliga myndigheters styrelser
1975/76:14 med anledning av motion om rätt till ledighet för fullgörande av offentliga uppdrag
1975/76:15 med anledning av motion om förändring av den svenska almanackans förteckning över allmänna fiaggdagar
86
Skatteutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motioner angående företagens uppgifrs-och uppbördsskyldighet m. m.
1975/76:2 med anledning av motioner om vissa ändringar rörande beskattningen av makar
1975/76:3 med anledning av motion om justering av inkomsttaxeringen vid beslut i besvärsinstans om taxeringsvärde på fastighet
1975/76:4 med anledning av motioner om mervärdeskatten
1975/76:5 med anledning av motion om information beträffande det totala skattetrycket
1975/76:6 med anledning av motioner om vissa alkoholpolitiska frågor
1975/76:7 med anledning av motioner om avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften, m. m.
1975/76:8 med anledning av motioner om vissa frågor vid kapitalbeskattningen
1975/76:9 med anledning av motion om skattefrihet för viss del av vårdbidrag för handikappat barn
Socialförsäkringsutskottels betänkanden
1975/76:1 med anledning av motioner om vidgad rätt lill sjukpenning vid havandeskap
1975/76:2 med anledning av motion om prisuppgift på medicinförpackningar
1975/76:3 med anledning av motioner om rätt lill barnpension i vissa fall m. m.
1975/76:4 med anledning av motion om ersättningen lill läkare vid hembesök
1975/76:5 med anledning av proposilionen 1975:109 med förslag om rätt lill tilläggspension och sjömanspension för enlreprenöranställda på svenska handelsfartyg m. m. jämte motion
1975/76:6 med anledning av motion om förbättrad handikappersättning åt hörselskadade
1975/76:7 med anledning av motion om vidgad rätt till sjukpenning för hörselskadade
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Kulturutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motion om ökad information i TV rörande
skol- och utbildningsfrågor 1975/76:2 med anledning av motion om befrielse för vissa handikappade
från moUagaravgifl för innehav av ljudradio och TV, m. m. 1975/76:3 med anledning av motion om begränsning av våldsinslag i
TV-program för barn, m. m. 1975/76:4 med anledning av motion om nya lokaler för statens por-
iräitsamling på Gripsholms slott 1975/76:5 med anledning av motion om marinarkeologisk forskning 1975/76:6 med anledning av motion om inventering av kulturhistoriskt
värdefulla fotografier
Jordbruksutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motioner om översyn av skördeskadeskyddei, m. m.
1975/76:2 med anledning av motioner om viss ändring i skogsvårdslagen m. m.
1975/76:3 med anledning av motion om återkallande av bemyndigandet för regeringen att medge intrång i Abisko nationalpark
1975/76:4 med anledning av motion om angivande av ansvarig utgivare för affisch m. m.
1975/76:5 med anledning av motion om ökad information angående allemansrätten
1975/76:7 med anledning av motion om handläggningen av miljöskyddsärenden
87
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
1975/76:8 med anledning av motioner om översyn och omarbetning av miljöskyddslagsiiflningen m. m.
Inrikesutskottets betänkanden
1975/76:1 med anledning av motion om arbetstagares rätt lill ledighet
för studier 1975/76:2 med anledning av motion om tillsättningen av högre tjänster
inom statsförvaltningen 1975/76:3 med anledning av motion om ett personalpolitiskt program
för statsförvaltningen
§ 16 Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellalioner som ingivits till kammarkansliet
den 16 oktober
1975/76:28 av herr Bohman (m) till herr finansministern om åtgärder för alt bemästra ekonomiska svårigheter i kommuner och landsting;
Del råder i Sverige politisk enighet om den kommunala självstyrelsens värde. Primärkommuner och landsting, vilka styrs av lokala och regionala förtroendemän, är nödvändiga för ett decentraliserat folkstyre. Ett bibehållet livskrafiigl kommunall självstyre är en förutsättning för en spridning av makt och infiytande.
Den kommunala sektorn har under de senaste årtiondena fått kraftigt vidgade arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård, barnonisorg, utbildning, kollektivtrafik och samhällsplanering. 1 dag sysselsätter kommuner och landsting omkring 600 000 anslällda. Den kommunala verksamheten kostar 1975 ca 62 miljarder kronor, dvs. grovt räknat en (järdedel av Sveriges bruttonationalprodukt.
Utbyggnaden av den kommunala verksamheten har föranlett en stark ökning av utdebiteringen. Den genomsnittliga kommunalskatten låg 1960 under 15 kr.; motsvarande siffra för 1975 är dryft 25 kr. Medan genom-sniitsinkomstlagaren 1960 erlade omkring 2 500 kr. i kommunalskall, betalar han ungefär 10 000 kr. år 1975. De stora löntagargrupperna erlägger mer i inkomstskatt till kommunerna än till staten.
Paradoxalt nog har den kommunala sektorns självständighet och handlingsfrihet minskal i takt med ökningen av de ekonomiska anspråken. Mellan 75 och 80 % av den kommunala verksamheten kan uppskattas vara bestämd av statliga beslut. För nu aktuell utbyggnad av redan befintlig verksamhet eller helt nya arbetsuppgifter torde beroendet av statsmakterna bli ännu större. Om t. ex. länsberedningens tankegångar om landslingskommunalt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i hela lan-
det skall förverkligas, är omfattande statsbidrag en förutsättning. Det kraftigt ökade statliga stöd lill daghemsbyggandet som nu aktualiserats är ytterligare tecken på hur statsmakterna genom riktade bidrag söker påverka den kommunala servicens omfattning och inriktning. Inom landstingens hälso- och sjukvård samt omsorgsvård är socialstyrelsens direktiv, normer och standardkrav kraftigt styrande. Exemplen kunde mångfaldigas.
Regeringen utövar genom sina skattepolitiska åtgärder en ännu starkare påverkan. De snabbt växande arbeisgivaravgifierna har fått - och kommer i allt högre grad att få - allvarliga följder för den kommunala sektorns arbetsvillkor. Den under senare år utnyttjade tekniken att ersätta lönehöjningar med sänkningar av den statliga inkomstskatten kombinerade med höjda arbetsgivaravgifter innebären successiv begränsning av den kommunala sektorns inkomstmöjligheter till förmån för ökade statliga skatteintäkter. För kommuner och landsting har följden blivit, all tillväxten i skatteunderlaget minskat, samtidigt som nya arbetskrafiskoslnader pålagts de kommunala arbetsgivarna. 1976 kommer dessa att erlägga närmare 10 miljarder kronor i löneskatt och olika sociala avgifter.
Den s. k. Haga Il-uppgörelsen utgör en klar illustration av dessa verkningar. Enligt de förutsättningar som de i uppgörelsen ingående partierna enades om skulle skattelättnaden lill följd av Haga II motsvara en genomsnittlig löneökning på 8 % för 1976. Att löneutvecklingen i praktiken skulle ha blivit i motsvarande mån lägre går inte att bevisa; av allt att döma saknar ett sådant påstående verklighetsunderlag. Om man som etl räkneexempel dock för ett ögonblick godtar hypotesen, blir effekten av de båda Hagauppgörelserna för den kommunala sektorn en nettoförsämring med omkring 4,2 miljarder kronor under åren 1975-1978.
Allt talar emellertid för att Haga Il-uppgörelsens inverkan på avtalsrörelsen i verkligheten varit a.vsevärt mindre än vad parterna i uppgörelsen antagit. Utgår man i stället från att uppgörelsen främst haft till följd att oron på arbetsmarknaden dämpats ulan alt kontantlöneavtalel märkbart påverkats, blir naturligtvis försämringen för den kommunala sektorn avsevärt större. Kommuner och landsting kan då emotse försvagning av sina budgetar under 1975-1978 med sammanlagt 8 miljarder kronor samt därefter med uppskattningsvis 3 miljarder kronor per år. Beloppen bör ställas i relation till vad en höjd utdebitering på 1 kr. tillför kommuner och landsting, nämligen ungefär 1,5 miljarder kronor år 1976.
1 de förhandlingar mellan de båda kommunförbunden och regeringen, vilka föregick överenskommelsen av den 4 februari i arom begränsning av den kommunala utdebiteringen, betonade de moderata företrädarna, att den otillräckliga kompensation regeringen var beredd att lämna måsle ses som tecken på att regeringen var införstådd n-ied alt den kommunala verksamheten skulle komma att i vissa avseenden begränsas. Moderater na framhöll, att den kommunala sektorns ansträngda ekonomiska läge icke medgav ytterligare pålagor. En väsentlig punkt i överenskommelsen var: "Regeringen och kommunförbunden är ense om största återhållsam-
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
89
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
90
het i sådana politiska beslut, som föranleder ökade anspråk på kommunernas utgiftsstat." Detta måsle, framhöll moderaterna, tolkas som att
statsmakterna icke skulle öka den kommunala sektorns kostnader genom höjda arbetsgivaravgifter,
slatsmaklerna icke skulle utfärda nya normer och föreskrifter, som medför kostnadshöjningar för kommuner och landsting,
statsmakterna skulle medge avgiftshöjningar på områden där landslingen icke själva bestämmer avgiftsnivån.
Sedan överenskommelsen om kommunalt skallestopp träffades, har de förutsättningar denna bygger på så kraftigt förändrats, att en i fiera avseenden helt ny situation uppstått. Den s. k. Haga ll-överenskommelsen och de oväntat kraftiga pris- och löneökningarna har påtagligt förändrat det ekonomiska utgångsläget för den kommunala sektorns verksamhet. Skatteulfallet av årets taxering kom också alt visa på starkt försämrade siffror för juridiska personer, beroende på avsättning till de s. k. arbetsmiljöfonderna. Härigenom försämrades skatteutfallet med 750-1 000 milj. kr.
Moderata samlingspartiet har i såväl kommunförbunden som riksdagen påtalat de nya förhållanden som uppstått och framhållit, alt varken den väntade kommunalekonomiska utvecklingen eller de ekonomiska riktlinjer vilka partiets företrädare dragit upp förverkligats. Statsmakternas intresse att - sedan de tvååriga avtalsförhandlingarna väl förts i hamn - infria de infiationsdämpade syften den s. k. Haga ll-uppgörelsen utgick från kan tyvärr ifrågasättas. De farhågor vi moderater fört fram har rönt föga gehör hos regeringen och de socialdemokratiska majoriteterna i de båda kommunförbunden.
Vi har dessutom framhållit vilken positiv effekt avskaffandet av den tvååriga eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel skulle få för den hårt trängda kommunala ekonomin. Det nuvarande förfaringssättet bör ersättas med ett system, enligt vilket utbetalningarna till kommunerna helt baseras på skatteutfallsprognoser. Ett dylikt förskoltssy-stem skulle innebära etl slags "värdesäkring" av belopp, vilka rätteligen tillkommer kommunerna. Med nuvarande ordning urholkar infiationen värdet av de i efterhand utbetalade skattemedlen.
Budgetarbetet är ännu ej avslutat i samtliga kommuner och landsting. Av allt alt döma kommer dock kommunalskatterna att 1976 stiga med i genomsnitt mellan 90 öre och 1 krona. Härigenom skulle hela den höjning, som skattestoppsöverenskommelsen medger för tvåårsperioden 1976-1977 ha förbrukats på etl enda år. Någon dämpning av kommunalskatteutvecklingen kan alltså inte skönjas; tvärtom ligger 1976 års skattehöjning över årsgenomsnittet för perioden 1960-1975. Denna utveckling är självfallet ägnad att inge allvarlig oro.
Den kommunala sektorns ekonomiska problem har alltså snabbt förvärrats. Ytterligare förslag om höjning av löneskatten tycks nu vara att vänta med ty åtföljande nya påfrestningar på kommuner och landsting. Medan näringslivet i viss mån kan kompensera sig för höjda personalkostnader genom prishöjningar, har de kommunala huvudmännen med nu-
varande finansieringssystem blott två möjligheter: antingen skatte- och avgiftshöjningar eller direkta nedskärningar i befintlig verksamhet. Nya pålagor på den kommunala verksamheten skulle förvärra infiationen och begränsa möjligheterna att möta den växande efterfrågan på främst hälso-och sjukvård samt åldrings- och barnomsorg.
Moderata samlingspartiet har upprepade gånger betonat, att en ny skattepolitik är förutsättningen för en effektiv infiationsbekämpning samt för alt den kommunala självstyrelsen skall kunna tryggas. I avvaktan på skatiepolitiska åtgärder måste den kommunala sektorns dilenima lösas. Resoluta åtgärder måste sättas in redan under 1976 för alt skattesloppsöver-enskommelsens ord skall hållas och dess anda få genomslag på den samlade ekonomiska politiken. I annat fall har vi att se fram emot nya snabba koslnadssiegringar, oro på arbetsmarknaden och ekonomiska försämringar för stora medborgargrupper.
Med hänvisning lill vad här anförts anhåller jag om kammarens medgivande att till herr finansministern ställa följande fråga:
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidtaga för att snabbi bemästra de ekonomiska svårigheter vilka drabbat kommuner och landsting genom regeringens ekonomiska politik?
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
\91S/16:19 av herr Ångström (fp) till herr socialministern om åtgärder mot läkarbristen:
Bristen på läkare i Sverige är ett svårt hinder för de ansträngningar som görs för alt åstadkomma en väl fungerande sjukvård. Bristsituationen är mest framträdande inom den öppna vården där många välutrustade läkarstationer står utan befattningshavare på läkartjänsterna eller av samma anledning är tvingade lill en starkt reducerad kapacitet. Bristen på allmänläkare är kännbar för hela riket i dess helhet men ärsärskili påtaglig i Norrland och övriga glesbygdsområden.
Inom den slutna vården saknas läkare inom långvården och sluten psykiatrisk vård, två områden som skall prioriteras.
De specialiteter som främst saknar läkare är ögon, anestesi och röntgen. Företagshälsovården kan inte heller fungera på grund av läkarbristen.
Med hänvisning till del anförda beträffande läkarbristen ställer jag följande frågor till herr socialministern;
1. Vill statsrådet lämna en övergripande redogörelse för läkarsitua-tionen i Sverige?
2. Hur skall den nuvarande bristen på läkare hävas?
3. Hur vill statsrådet stimulera rekryteringen till de specialiteter där bristen är störst?
4. Hur vill statsrådet häva bristen på läkare vid läkarstationer i Norrland och landets övriga glesbygdsområden?
91
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
92
1975/76:30 av herr Nilsson i Tvärålund (c) till herr utbildningsministern om utlokalisering av delar av Sveriges Radios utbildningsverksamhet;
År 1970 föreslog delegationen för utlokalisering av statlig verksamhet att TRU och Sveriges Radios utbildningsverksamhet skulle lokaliseras lill Umeå. 1 proposition 1971:29 föreslogs Norrköping som lokaliseringsort. Inrikesutskottel uttalade vid sin behandling av denna fråga följande: "De regionalpolitiska skälen är otvivelaktigt tyngre för lokalisering till Umeå än för Norrköping. Även andra skäl talar lill Umeås fördel, däribland möjligheter till samarbete med universitet och annan högre utbildning på platsen. De problem som kan uppstå för att tillgodose föreliggande kontaktbehov kan enligl utskottets mening inle vara så myckel större vid lokalisering till Umeå än till Norrköping att de uppväger de fördelar som i övrigt synes slå att vinna med en förläggning till Umeå.
--- Frågan om möjligheten att förlägga verksamheterna lill Umeå bör
bli föremål för ytterligare utredning. Även andra lokaliseringsalternativ bör emellertid kunna övervägas."
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Delegationen för utlokalisering av statlig verksamhet fick på nytt ärendet för prövning och fick i uppdrag alt lägga fram förslag i lokaliseringsfrågan.
1973 övertog TRU 11, som tillkallades i december 1971 och som haft i uppdrag att utreda den fortsatta verksamheten för TV och radio inom utbildningen, frågan om TRU:s framtida lokaliseringsort. Dess förslag är att TRU i sin helhet skall ligga kvar i Stockholm, alltså en total centralisering av produktionen av utbildningsprogrammen i TV och radio.
Utredningen anser nu att det inle längre finns regionalpolitiska motiv för en utlokalisering av TRU när Stockholm inle expanderar som under 1960-talet. Olägenheter skulle uppstå vid produktionen på grund av behovet av kontakter med Sveriges Radios arkiv och centrala statliga verk.
Delegationen för utlokalisering av statlig verksamhet hade främst två huvudmotiv, nämligen dels att genom utlokalisering dämpa Stockholms tillväxt, dels all åstadkomma positiva effekter genom omlokalisering till vissa orter. Del senare motivet torde ha samma tyngd i dag som tidigare. Enligt min mening synes TRU II helt ha missuppfattat denna situation.
Av SOU 1975:28 framgår att TRU II inte prövat en partiell utlokalisering av TRU till Umeå och/eller Norrköping. Med hänsyn bl. a. till riksdagens beslut att decentralisera TV- och radioverksamheten borde, enligl min mening, detta gälla även TRU.
Det kan knappast anses önskvärt ur principiell och praktisk synpunkt med hundraprocentig centralisering till Stockholm av produktion av alla utbildningsprogram. Rimligen bör på detta område lika väl som i fråga om övriga program i landet i övrigt ha värdefulla programmöjligheier. Delegationen för utlokalisering av statlig verksamhet fann t. ex. att större delen av tillfälligt anslällda experter, vilka är förhållandevis många, kom från orter utanför Stockholmsområdet.
En helt centraliserad enhet för TRU måste bli tungrodd och få be-
lydande kostnader vid produktion utanför Stockholmsområdet. Del finns exempel på hur distrikten kunnat göra motsvarande program mycket billigare än när personal och material transporterats från Stockholm lill landsorten. De är också ibland främmande för förhållandena ute i landet. En centraliserad enhet måste innebära risker för en viss ensidighet. Delta strider mot den allmänna målsättningen för programproduktionen.
Enligt min mening bör frågan om en delning av TRU till fiera orter i landet prövas. Umeå och Norrköping har kvaliteter som möjliggör produktion av program för undervisning.
Med hänvisning till det anförda anhålles om kammarens tillstånd alt till herr utbildningsministern ställa följande fråga;
Är statsrådet beredd pröva frågan om lokalisering av delar av utbild-ningsprogramproduktionen till andra orter än Stockholm, t. ex. Umeå och/eller Norrköping?
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellationer
1975/76:31 av herr Larsson i Staffanstorp (c) till herr utbildningsministern om lärarutbildningen:
1 en promemoria (Ds U 1975:12) föreslår arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor alt klasslärarutbildningen skall koncentreras till nio orter: Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå. Förslaget innebär att nämnda utbildning avvecklas i Falun, Härnösand, Kristianstad, Luleå, Uppsala och Växjö.
Arbetsgruppens dimensioneringsförslag bygger på prognosmalerial från år 1972. Osäkerheten i prognosen har redan visat sig i och med alt riksdagen för 1975/76 beslutat om en ökning av antalet lågstadielärare jämfört med prognosens siffror för utbildningsbehovet. Vid behandlingen av budgetpropositionen (1975:1) framförde utbildningsutskottet i sitt betänkande (UbU 1975:10) tveksamhet om prognosens tillförlitlighet. Man skriver i sammanhanget bl. a.:
"Under de femton senaste åren har gjorts fiera lärarbehovsbedömning-ar. De lärdomar man kunnat dra av dessa bedömningar är att en prognos endast kan klarlägga en tendens och att man därför inte kan förvänta sig alt prognossiffrorna ger uppgift om det exakta behovet. Det är nödvändigt att prognoser bedöms utifrån denna erfarenhet."
Del läraröverskott som vid olika tillfällen kunnat konstateras har inle inneburit full täckning av lärarbehovet i hela landet. Flera faktorer, då främst de arbetslösa lärarnas lokala bundenhet, har medfört lärarbrisl på många orter. Man har ute i distrikten tvingats anställa icke behöriga vikarier vilket inte kan vara i linje med samhällets intressen. En viss överutbildningskapacitei kan därför anses klart motiverad. Detta understryks i utbildningsutskottets betänkande (UbU 1975:10) där man fastslår att utbildningsbehovet bör bedömas även mot bakgrund av de studerandes efterfrågan på utbildning.
Arbetsgruppens lärarbehovsbedömning uppvisar även brister då den
93
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Anmälan av interpellalioner
94
inle beaktar de av politiska beslut föranledda förändringar som rör exempelvis förlängningen av ersättningsliden för föräldrapenning, tillskapandet av institutet facklig förtroendeman, förslaget om rörlig pensionsålder och besluten beträffande särskilda åtgärder på skolområdet vilka inneburit en ökad lärartäthet.
Detta visar på den mycket stora osäkerhet som råder vid en bedömning av del framtida behovet av lärare. Arbetsgruppens förslag måsle mot den bakgrunden anses bygga på etl alltför bräckligt underlag, varför ett realiserande av dess förslag kan komma att innebära en ryckig planering av den långsiktiga lärarutbildningskapacileten.
En alltför stark förändring av lärarhögskoleorganisationen vore olycklig innan resultatet av lärarutbildningsutredningens (LUT 74) arbete föreligger. Denna har i uppdrag att långsiktigt överväga hur lärarhögskolornas befintliga resurser skall användas. Att genomföra ändringar i dimensionering och lokalisering innan utredningen har lagt sina förslag kan leda till instabilitet i organisationen och svårigheter i personalplaneringen. I utbildningsutskolteis betänkande (UbU 1975:10) skriver man "alt den i propositionen aviserade arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor för de därnäst följande budgetåren allvariigt överväger problem som är förenade med drastiska förändringar i inlagningskapacitet,och därvid bl. a. beaktar vad utskottet ovan anfört. Vidare anser utskottet att eventuella förslag om ändring av nuvarande lärarhögskoleorganisation - om vilken riksdagen fattat beslut år 1967 - bör läggas fram först efter hörande av 1974 års lärarulbildningsutredning (LUT 74)." Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets uppfattning.
En stark reducering av lärarutbildningen kan även komma att strida mot ett ändrat synsätt på högskoleutbildningens mål. Exempel på en ändrad syn på utbildningen framförs av utbildningsministern i propositionen 1975:9 där han anger all högskoleutbildningens primära uppgift att ge de studerande kunskaper och färdigheter som fordras för yrkesverksamhet inle får innebära alt utbildningen snävt skall inriktas mot direkt yrkesanknutna och dagsaktuella mål. I stället förordas en större bredd i utbildningen vilken ger ökade möjligheter på morgondagens arbetsmarknad. En naturlig slutsats bör vara alt pedagogiskt utbildade i större utsträckning kommer alt beredas andrahandsuppgifter och alt yrkesområdet breddas.
Enligt min mening vore det ett förhastat beslut att med dagens bräckliga prognosunderlag och en allmän osäkerhet i bedömningen av del framtida lärarbehovet genomföra en ändring i klasslärarutbildningens dimensionering och lokalisering i enlighet med förslaget från arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor. 1 stället torde den lämpliga vägen vara att överlämna frågan om den framtida lärarhögskoleutbildningens organisation till lärarhögskoleutredningen, vilket är i enlighet med riksdagens intentioner. Ur tids- och kostnadssynpunkt bör en sådan uppläggning av arbetet inte vara omöjlig.
Med hänvisning till det anförda anhålles om kammarens tillstånd att
till herr utbildningsministern ställa följande frågor:
1. Anser statsrådet alt förslaget från arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor som bl. a. innebär avveckling av klasslärarutbildningen i Falun, Härnösand, Kristianstad, Luleå, Uppsala och Växjö är i enlighet med riksdagens ställningstagande i anledning av budgetpropositionen (1975:1) och propositionen (1975:5) om reformering av högskoleutbildningen?
2. Anser statsrådet att de prognoser som ligger till grund för arbetsgruppens ställningstagande utgör ett tillräckligt underlag för en bedömning av det framlida lärarulbildningsbehovet?
3. Är statsrådet beredd att överlämna frågan om lärarhögskoleorganisationens framlida utformning för snabbehandling till lärarutbildnings-utredningen och t. v. låta nuvarande organisation bestå?
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Meddelande om frågor
§ 17 Meddelande om frågor
Meddelades alt följande frågor framställts
den 16 oktober
1975/76:31 av herr Claeson (vpk) till herr statsrådet Lidbom om åtgärder mot svartabörshandeln med lägenheter;
Bl. a. Sveriges Radio har på sistone informerat om en fortgående trafik med uppskörtning av bosladssökande, som avkrävts pengar under bordet för att få hyra en bostadslägenhet. De konkreta sammanhangen har lill formen varierat. I sak har del emellertid rört sig om enahanda förhållanden. För att komma i åtnjutande av en bostad har det inte räckt med själva hyreskostnaden - därutöver har oftast betydande summor avkrävts den bostadssökande. Från polismyndighetens sida har uppgivils alt några egentliga motåtgärder för att beivra denna hantering inte bedömts vara möjliga.
Mot bakgrund av det anförda får jag till herr statsrådet Lidbom rikta frågan:
Hur ser statsrådet på möjligheterna au genom slraffskärpning eller andra insatser komma lill rätta med svartabörshandeln med lägenheter och skydda de bostadssökande mot uppskörtning av detta slag?
1975/76:32 av fru Diesen (m) till herr utbildningsministern om representation för de studerande i utredningen om det studiesociala stödet:
Är det förenligt med allmänt erkända principer för medinfiytande och medbestämmande alt de studerande som är direkt berörda inle har fått en fullvärdig representation i utredningen om del studiesociala slödel?
95
Nr 5
Fredagen den 17 oktober 1975
Meddelande om Jrågor
1975/76:33 av fröken Rogestam (c) lill herr utbildningsministern om utredning av det studiesociala systemet;
Anser statsrådet del möjligt för den nu tillsatta studiesociala utredningen alt göra den allsidiga och förutsättningslösa utredning av det studiesociala systemet som riksdagen begärde i maj 1974?
1975/76:34 av herr Magnusson i Borås (m) lill herr utrikesministern om regeringsingripande till stöd åt svensk medborgare som hindrats lämna Lissabon:
En svensk medborgare förhindras av en människomassa på nära 200 personer att lämna sitt hotell i Lissabon.
Vad är anledningen till att regeringen icke omedelbart kraftfullt har protesterat häremot hos den portugisiska regeringen?
1975/76:35 av herr Fridolfsson (m) till herr statsrådet Lidbom om utövandet av hyresgästernas boendeinfiytande i hyresförhandlingar:
Hyresgästernas riksförbund har att sköta hyresförhandlingarna för samtliga hyresgäster i landet oberoende av om hyresgästerna är medlemmar i förbundet eller ej.
1 en intervju har förhandlingschefen för hyresgästföreningen i Stockholm uttalat sig på följande sätt; "Självklart skall våra medlemmar ha lägre hyror än icke medlemmar. Det är vår målsättning."
Anser statsrådet det rätt att en hyresgäst som icke är medlem i hyresgästförening skall ha högre hyra än en som är medlem?
1975/76:36 av herr Andersson i Storfors (s) lill herr jordbruksministern om åtgärder mot användning av fenoxisyror;
Med anledning av påstådda nya rön om genetiska skadeeffekter vid användning av fenoxisyror, i första hand hormoslyr, vill jag fråga jordbruksministern vilka åtgärder som vidtagits?
1975/76:37 av herr Molin (fp) till herr utbildningsministern om representation för de studerande i utredningen om del sludiesociala stödet:
Avser utbildningsministern att komplettera utredningen om det sludiesociala stödet med en företrädare för de studerande?
96
1975/76:38 av herr Molin (fp) till herr utbildningsministern om studieordningen för tandläkarsluderande:
Regeringen har uppdragit ål socialstyrelsen och universitetskanslers-ämbetet all inkomma med förslag till ny studieordning för tandläkarstuderande.
Kan
utbildningsministern garantera att nuvarande studerande vid de Nr 5
odonlologiska fakulteterna får fullfölja sina studier enligt nu gällande
Fredagen den
studieordning? 17 oktober 1975
§ 18 Kammaren åtskildes kl. 14.44. Meddelande om
frågor In fidem SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemen