Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:144

Nr 144

Tisdagen den 1 juni

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

§ 1 Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m. (forts.)

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Fortsattes överläggningen om näringsutskottets beiänkanden 1975/76:68 och 69.

Hert WENNERFORS (m):

Fru lalman! Jag skall begagna några minuter lill all rikta en liten vädjan till kolleger i kammaren och alldeles särskilt lill mina kolleger i folkpartiets riksdagsgrupp. Mitt inlägg och min vädjan gäller frågan om hur arbeisiagarrepresentanlerna skall utses lill bolagsstyrelsen. Delta behandlas i reservation 9, där moderaterna Regnéll och Hovhammar samt centerpartisterna Börjesson i Glömminge. Sjönell och Petersson i Ronneby har reserverat sig för en princip som jag finner vara klart Ijänsteman-navänlig.

När lagen om styreiserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar antogs i december 1972 bestämdes all den organisation som omfallar80 96 av arbetslagarna i elt förelag äger atl besätta samtliga siyrelseplatser som kommer de anställda lill del, såväl ordinarie som suppleanter. Det här gjorde all tjänstemännen i många förelag inte blev representerade i bolagsstyrelserna.

Nu föreslår regeringen atl organisation som företräder minst 5 96 av arbetslagarna skall ha rätt till en suppleantplais. Jag - och jag förmodar många tjänstemän runt om i svenskt arbetsliv - betraktar delta som etl fall framåt. Emellertid vill jag påpeka alt reservation 9 innebär en avsevärd förbättring. Den säger nämligen att organisation som företräder minst 10 % av de anställda skall erhålla ordinarie plats i styrelsen.

Del slår helt klart all en ordinarie plats - del behöver jag inte ens säga - är atl föredra framför en suppleantplais. Suppleanterna skall visserligen efter delta ha rätt att närvara och rätt att yttra sig, men del väsentliga är ju all inie bara ha närvaroräiien och yllranderäiten ulan framför alll rätten atl rösta, alt vara med om all fatta besluten.

Jag beklagar att regeringspartiet inte har velat öppna den här möjligheten för de små fackliga organisationerna på arbetsplatserna. De små fackliga organisationerna är oftast tjänslemannaorganisalioner, och jag beklagar ännu mer all folkpartiets representant i utskottet inte har velat ge tjänstemännen vidgade möjligheter till representation i bolagssiyrel-

161

11 Riksdagens protokoll 1975/76:143-144

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

serna. Alt regeringspartiet på det här sättet visar sin brist på förståelse för tjänstemännens krav är kanske inte så förvånande - vi har fåll se liknande exempel på del - men alt folkpartiet, som säger sig vara ett ijänsiemannavänligt parti, agerar på det här sättet har jag litet svårare att förstå.

Om jag fattade herr Nyquisi rätt, så kunde vi tjänstemän nöja oss med alt få en suppleantplais t, v. Sedan skulle vi - om jag även på den punkten uppfattade herr Nyquisi rätt - se hur det gick och hur del kunde bli därefter. Varför, herr Nyquisi, inte säga ett klart ja i dag till de små fackliga organisationerna? Det vore ett klart ställningstagande, och det vore klart tjänslemannavänligl. När jag nu förutsätter all hela centerpartigruppen stöder sina kolleger i utskottet, så hoppas jag alltså atl kollegerna i folkpartiets riksdagsgrupp omprövar sitt ställningstagande.

Med de här orden ber jag, fru talman, atl fä yrka bifall till reservationen 9,

162

Hert NYQUIST (fp) kort genmäle:

Fru talman! I mitt anförande beskrev jag skälen till folkparligruppens ställningstagande. Vi anser att propositionens förslag är klart positivt i den del herr Wennerfors nu har kommenterat och vädjat till oss i folk-partigruppen all ompröva vårt ställningstagande till,

F, n, finns inte alls den här möjligheten, men för de organisationer som häröver 5 % av de anställda har man vid sidan av 80-procenlsregeln infört möjligheten att få en suppleant med närvarorätt, yttranderätt och tillgång till det beslutsmaterial som fordras för full insyn.

Det förslag herr Wennerfors har talat för skulle kunna innebära, om vi som exempel tar en organisation som har mer än 80 96 av de anställda som medlemmar, att den i första hand skulle ha två ordinarie ledamöter och två suppleanter, dvs. två plus två. Finns det, med herr Wennerfors förslag, ytterligare en organisation med minst 10 96 av de anställda skulle den organisationen ta en ordinarie ledamot av de två huvudorganisationen har. Finns det ytterligare en organisation med mer än 5 96 skulle resultatet kunna bli alten organisation med 80-85 % av de anställda fåren ordinarie ledamot och en suppleant, och de två andra organisationerna - som representerar högst 15 96 av de anställda - skulle få en ordinarie ledamot och en suppleant, alltså lika myckel.

Vi har inte i folkpartigruppen sett delta som en distinktion mellan tjänstemän och löntagare, som del görs gällande, ulan vi har sett detta som etl för alla löntagare positivt förslag. Vi menar atl man nu måste se hur delta förslag utfaller innan vi återkommer med den fråga herr Wennerfors aktualiserat.

Får jag också ta tillfället i akt, fru talman, all påpeka det jag glömde då del gällde reservationen 4 i betänkandet nr 68, 1 den mån reservationen 4 faller vid den förberedande voteringen kommer folkpartigruppen alt sluta an till reservationen 3,

Herr WENNERFORS (m) kort genmäle:

Fru talman! Jag ville bara med min korta inlägg peka på möjligheten för folkpartiets representanter att vara med och ytterligare vidga rättvisan för tjänstemannaorganisationerna i svenskt arbetsliv. Jag skulle också kunna tillägga all del inte minst är värdefullt att man på del här saltet får en större allsidighei i representationen i bolagsstyrelsen.

Fru DAHL (s):

Fru lalman! Del är etl betydelsefullt reformförslag som vi i dag behandlar. Det ingår som ett viktigt led i arbetet på att ge de anställda och samhället mer makt och infiyiande i arbetslivet och i del ekonomiska livet - kort sagt i demokratiseringen av del svenska samhället.

Jag vill, fru talman, inledningsvis framhäva detta när jag nu tar lill orda för att redovisa den inställning som ligger till grund för kraven i motionen 1975/76:2408, Vi motionärer slår helt bakom de förslag som i dag behandlas. Det har vi också markerat i motionen, bl, a, genom alt i yrkande 2 hemslälla all riksdagen i övrigt skall anta de i propositionen 166 upprättade lagförslagen.

Vad som föranlett vår motion är alt förslag saknas på en mycket viktig punkt - nämligen när del gäller rätten lill kommunal representation i vissa ortsdominerande förelag. Vi vill ha en komplettering på den punkten, som skulle göra den reform vi i dag skall falla beslul om ännu bättre.

Den här frågan är välkänd. Kraven pä kommunal representation i vissa företag har rests under lång tid. Jag skulle tro all de flesta av oss har upplevt den verklighet som ligger bakom dessa krav, I mitt hemlän -Uppsala län - har vi många små bruksorter helt dominerade och beroende av etl enda förelag och också större orter där etl eller elt par förelags agerande spelar en alldeles avgörande roll för kommunens sysselsättning, planering och ekonomi.

Mot den bakgrunden var del naturligt alt redan när första steget i det nu aktuella reformarbetet togs år 1972, så aktualiserades frågan om kommunal representation, 1 proposition 1972:116 anförde departementschefen bl. a. att det enligt hans mening vore väl motiverat alt kommunen bereddes tillfälle alt utse en representant i del i kommunen dominerande företagets styrelse. Som skäl för denna ståndpunkt anfördes all utvecklingen av sysselsättningen, bostadsbyggandet och andra samhällsinvesteringar liksom skalleunderlaget i hög grad påverkas av de s. k. orts-dominerande företagens verksamhet. Enligt industriministern borde en försöksverksamhet med kommunal styreiserepresentation inledas för alt man skall nå bättre samordning mellan samhällets och företagets framtidsplanering. Försöksverksamheten borde baseras på frivilliga överenskommelser. Riktlinjerna borde läggas fasl vid överläggningar mellan kommunförbundet och andra berörda organisationer.

Som alla vei har denna frivilliga försöksverksamhet dess värre varit av liten omfattning och inte gett de resultat man förutsatte.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresen ta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

163

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

164

I departementspromemorian Styreiserepresentation för samhället föreslås bl. a. med hänvisning härtill och lill all - som del heter i promemorian - erfarenheten visar atl kommunens informationsbehov i fråga om sådana företags verksamhet inte kan tillgodoses genom nuvarande former för insyn atl även kommunerna skall inordnas i systemet för offentlig styrelserepresentation. Promemorian hänvisar dessutom lill samma principiella motiv som anfördes av departementschefen 1972 och till de förslag som kommunala demokraliulredningen lämnat i sitt slutbetänkande Kommunal demokrati.

1 promemorian föreslås - och del är delta förslag som vi för fram i motionen 2408 - all rätt till kommunal representation skall föreligga beträffande företag med mer än 500 anställda eller med minst 10 % av det totala antalet anställda i kommunen. En sådan reform skulle omfatta 160 kommuner och 260 företag, har man beräknat.

Förslaget har bemötts positivt av inajorilelen av remissinstanserna, t. ex. av del stora flertalet kommuner samt av AMS och Kommunförbundet.

Vi blev därför både förvånade och besvikna över all propositionen inte tar upp förslaget ulan skjuter frågan på framliden, liksom över utskottets kallsinniga inställning lill motionen.

Den inställningen är, fru lalman, myckel svår att förstå mot bakgrunden av de stora problem som många kommuner kämpar med och den nytta de skulle ha av en kommunal representation i de förelags styrelser som de är så beronde av.

Jag har som ordförande i bosladssociala delegationen under del senaste året besökt ett stort antal kommuner för alt med dem diskutera problem i vad gäller outhyrda lägenheter. Gång på gång har jag då fåll beskrivet för mig hur kommunernas nuvarande svårigheter direkt hänger samman med bristande insyn i företagens planering och med bristande möjligheter atl påverka denna planering.

Ofta är bilden den här: Först har företagen presenterat planer på expansion av befintlig verksamhet eller lokalisering av ny verksamhet till orten. Som etl villkor för denna har man krävt en omfattande utbyggnad av bosläder, kommunikationer och offentlig service förutom den service företagen ofla får från kommunen för själva verksamheten.

Därefter har del, i konimun efter kommun, inträffat all man plötsligt och oförberett fåll veta atl expansionen eller lokaliseringen inte blir av eller all verksamheten t. o. m. måsle skäras ned. 1 andra fall har del lika plötsligt och oförberett inträffat alt en hel industri har lagts ned.

Då slår kommunen där med alla de ekonomiska åtaganden den gjort samtidigt som skatieunderlagel minskar i stället för att som beräknat öka. I de här problemens spär följer också alla de sociala problem som beror på an människor går arbetslösa eller att bosläder slår outnyttjade. Del bostadsområde som drabbas av outhyrda lägenheter blir ofla en härd för segregation och social utarmning.

Fru lalman! Den som upplevt deiia på nära håll kan inie annai än

lycka att det vore självklart all kommunerna skall ha denna rätt till insyn och infiyiande i dessa företag. Del förefaller så myckel mera motiverat som ju företagen inte sällan har insyn i och möjligheter all påverka kommunens handlande genom all personer inom företagen också är kom-munalpoliiiskt verksamma.

Nu säger utskottet alt detta behov skall tillgodoses genom det informationssystem som också ingår i förslaget. Ja, mot denna invändning ■ finner man de mest övertygande och uttömmande argument man kan önska sig i propositionen, där departementschefen på s. 132 anför:

"Vad slutligen gäller invändningen att det finns andra och lämpligare former för informationsutbyte än styreiserepresentation, måste jag konstatera all del inte har varit möjligt atl konstruera ett informationssystem som gör styreiserepresentation obehövlig. Styreiserepresentation är enligt min mening etl lämpligt komplement till del informationssystem som jag har förordat i det föregående. Siyrelserepresenialionen har fördelen atl den ger snabba och smidiga kontakter samtidigt som del blir möjligt atl bredda företagets beslutsunderlag och i viss mån också påverka företagel i en för samhället önskvärd riktning."

Vi motionärer kunde inte uttrycka oss bättre än vad departementschefen gör på denna punkt, och delta resonemang är självfallet tillämpligt i del här fallet lika väl som överallt annars.

Fru lalman! Vi är alltså ingalunda övertygade av skälen för all ytterligare försena denna angelägna reform. Vi är emellertid på del klara med att del är meningslöst att yrka bifall till motionen mot ett enhälligt, om än inte övertygande, utskott. Vi kommer därför inte all i dag framställa något sådant yrkande. Men vi förutsätter all förslagom kommunal representation i vissa ortsdominerande företags styrelser snarast föreläggs riksdagen. Och vi kommer alt återkomma i denna fråga lill dess att den fått en konstruktiv lösning.

1 detta anförande instämde herrar Hjorlh, Håkansson i Trelleborg och Hagberg i Örebro (samtliga s).

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Herr industriministern JOHANSSON:

Fru talman! Låt mig säga lill fru Dahl att jag har mycket starka sympatier för de tankegångar som hon har fört fram. Jag hoppas också atl jag så småningom skall bli i tillfälle all föra fram ett förslag i den riktningen. Men det är ju så, fru lalman, alt det just nu händer mycket inom arbetsrätten i vad gäller insyn och medbestämmande, och därför kan del vara rimligt all ta reformerna steg för sleg efter hand som man vinner erfarenheter.

I del s. k.DIS-syslemel, som jag hoppas all riksdagen nu godtar, ligger bl. a. den möjligheten att om en länsstyrelse som får redovisning för vad som händer i ett företag kontaktar kommunen för atl lämna upplysningar om vad som kommer all inträffa i del förelaget, negativt eller positivt, kan man föranstalta om muntliga överläggningar mellan de kom-

165

Nr 144

Tisdagen den Ijuni1976

Styrelserepresen ta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

166

munala representanterna och företaget för all på det sättet få en vidgad information. Vi får väl se i vilken omfattning som det här kan bidra lill atl förbättra informationen.

Vi har också i viss mån tagit intryck av atl remissutfallet varit ganska blandat och menar, att vi därför ytterligare behöver överväga detta. Det är ju allmänt bekant att exempelvis Volvo har tagit möjligheten alt vända sig till en kommunalman i Göteborg och vall in vederbörande i sin styrelse. Det har från Volvoledningen sagts alt man betraktar vederbörande som en uppenbar förstärkning av Volvos styrelse, inte minst i kraft av hans kunnighet på del samhällspoliliska området.

Vi har, såsom också fru Dahl redovisade, tidigare sagt alt vi vänt oss till industrins huvudorganisation Industriförbundet med rekommendationen atl man där borde erbjuda kommunala företrädare plats i styrelsen för att därmed vinna erfarenhet. Detta har dock sken i en mycket liten utsträckning.

Jag tycker del är lämpligt, fru talman, atl här i riksdagen få göra det uttalandet och rekommendera industrin all vända sig till kommunala företrädare, åtminstone då det gäller de stora företagen, som ju är av väsenilig betydelse för en ort, och erbjuda en plats i styrelsen för att på del sättet förbättra kontakten och informationsverksamheten. Sker inte del ser jag det nog så atl vi, om vi har förutsättningar atl återkomma, också kommer att göra det i fråga om den lagstiftning som vi då närmast har att diskutera, nämligen kommunal representation.

Fru talman! Jag har lyssnat lill den föregående debatten, och jag skall försöka att inte alltför mycket förlänga den nu. Del har emellertid ställts ett par frågor som jag är angelägen om att försöka besvara.

Herr Nyquisi har önskat en klarare uttalande av mig om avsikten med den offentliga siyrelserepresenialionen. Lät mig poängtera att regeringen ser den form av representation som vi här har valt som en framkomlig väg an få med olika samhällssynpunkier vid förelagssiy-relsens bedömningar och beslut.

Jag tycker också all den erfarenhet som vi nu har fått efter tre år klart visar atl vi inte söker att via del här systemet utöva något slags myndighetsinflylande, utan vi har velat utse representanter från olika partier och med hänsynslagande lill deras allmänna kunnande i samhället. Del är inte heller regeringens mening atl dessa representanter skall ses som regeringens förlängda arm, utan avsikten är all de, som jag sade, i kraft av sill samhällskunnande skall kunna bidra med värdefulla synpunkter i berörda styrelser. Del är ju inte heller på något sätt några hemligheter vilka representanter det är som vi har utsett; jag tror således all kammarens ledamöter ger mig rätt i atl vår talman Virgin knappast kan betraktas som regeringens utsträckta arm i del här sammanhanget när vi har utsett honom såsom en - del har vi klart för oss - myckel värdefull representant för samhället i en styrelse. Vi har utsett ytterligare några medlenimar i moderata samlingspartiet och även några från centerpartiet. Enligt vad jag förstått av de kontakter jag har haft med olika

styrelseordförande - vi har gjort vissa intervjuer - uppskattas den representation som vi på detta sätt har i styrelserna. Jag förslår därför inte riktigt folkpartiets inställning, när man där avböjer alt över huvud tagel delta i etl sådant samhällsvikligt arbete. Inte finns det någon anledning all känna misstro mot de företrädare för samhället som på detta sätt utsetts eller atl anse all de inte skulle kunna klara uppgiften att i en styrelse å ena sidan representera samhället genom sitt allmänna kunnande och lägga fram sina synpunkter i debatterna i styrelsen och å andra sidan i övrigt ha en objektiv inställning.

Vi ser del också som utomordentligt angeläget atl vi får tillfälle att utse företrädare för samhället även i de multinationella företagen, där vi i övrigt i många samnianhang har svårt all få en kontakt och en insyn som skulle kunna påverka utvecklingen också i de företagen.

Herr Hagberg i Borlänge har ställt frågan: Vad får de anställda ut av det här? Ja, herr Hagberg har ju deklarerat sin och vpk:s principiella inställning. Man är emot delta förslag. Man anser alt del försvårar den fackliga rörelsens arbete. Vi har under fiera år sökt utveckla företagsdemokratin, och går nu vi vidare med styrelserepresentation och insynsmöjligheter, inte minst via den arbetsrättslagstiftning som kommer atl diskuieras i morgon. Det är en utveckling inom del demokratiska samhället som steg för steg ökar de anställdas möjligheter att utöva inflytande i del företag och över de verksamheter i vilka de är sysselsatta.

Jag har gentemot kritikerna från förelagarhåll när vi diskuterade den här reformen sagt att det är en kolossal underskattning av de anställdas möjligheter all bidra med den erfarenhet som de har från verkstadsgolvet och produktionen när problem skall diskuteras och beslut fattas i styrelserna. Det är en underskattning av den stora erfarenhet och kunskap som de tillför debatterna i styrelserna innan beslut fallas. De har sannerligen redan visat sig få åtskilligt gehör för åtgärder som kommer de anställda till del.

Delia kan vi göra inom en demokrati. Jag erinrar mig från vår resa helt nyligen lill Sovjetunionen samtalen mellan Kosygin och statsminister Palme, där statsministern bl. a. talade om alt vi har en lagstiftning som ger skyddsombuden rätten och möjligheten att om de finner det påkallat stoppa verksamheten inom etl företag. Detta överraskade Kosygin. Han ställde frågan etl par gånger: Menar ni atl ni verkligen har tillagt de anställda i företagen ett sådant inflytande? Det skulle inte kunna ske i Sovjetunionen.

Jag drar nu inte alltför vidlyftiga slutsatser av det, men jag drar den slutsatsen att i den form av demokrati i vilken vi arbetar ger vi åt människorna väsentligt större frihet än vad man vågat sig på i ett land som Sovjetunionen. Det är i och för sig ingenting nyll, men det säger oss att det ligger väsentligt större fördelar i de fri- och rättigheter med vilka vi arbetar i värt land. Till dessa hör de möjligheter till inflytande över arbetsplatsen som också siyrelserepresenialionen ger. Det är ett värdefullt

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

167

Nr 144

Tisdagen den ijuni 1976

Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

instrument - del visar de erfarenheter som vi har. Vi måste gå vidare på denna väg, och jag hoppas atl riksdagen godtar förslagen.

Fru DAHL (s):

Fru talman! Jag vill lacka industriministern för att han här så klart markerat atl vi i sak har samma uppfattning. Vi skiljer oss egentligen bara i uppfattningen om hur snabbt vi som de relbrmister vi är skall gå fram. Här anser jag fortfarande att vi borde ha kunnat lägga fram etl förslag nu.

Industriministern har rekommenderat förelagen an vidta åtgärder för att den här siyrelserepresenialionen snarast möjligt skall komma till stånd på frivillig väg. Han har också uttalat vad jag uppfattar som en avsikt att lägga fram en proposition i ärendet om man inte kan komma fram med god vilja på del här området. Del ser jag naturligtvis som en myckel viktig deklaration.

Jag tror för min del all vi ganska snart kommer alt se att del blir nödvändigt alt gå fram lagstiftningsvägen, och jag grundar min tro bl. a. på del faktum att del - som jag sade i milt tidigare inlägg - är ganska vanligt an företagen genom representanter är väl förtrogna med del kommunala livet och sitter med i kommunala organ och utövar inflytande där men inte utnyttjar denna möjlighet för all informera om planer från företagens sida på förändringar i verksamheten, vilket är ett ganska illavarslande faktum. Jag tror alltså att det blir nödvändigt att ganska snart la nästa steg, lagstiftningsvägen.

Får jag också, fru lalman, säga atl det faktum alt remissopinionen är splittrad inte är så konstigt. Studerar man remissvaren så finner man att del är fråga oin de vanliga politiska motsättningarna i samhället, alltifrån det privata näringslivets företrädare och borgerligt styrda kommuner och landsting å ena sidan och sådana som delar arbelarrörel.sens värderingar å andra sidan. Det är alltså självklart att remissopinionen är splittrad på samma sätt som den här kammarens ledamöter är det i denna fråga.

Men, fru talman, jag lackar som sagt industriministern för hans deklaration och hoppas att vi snart skall få se resultat i frågan.

168

Hert NYQUIST (fp):

Fru talman! Låt mig med anledning av industriministerns anförande bara få säga följande. Jag utvecklade i milt första inlägg folkpartiets inställning till styrelserepresentanier för det allmänna i företagen. Det är självfallet inget misstroende från vår sida mot dem som har beiroits med sådana här uppdrag. Tvärtom har de säkerligen - det vill jag understryka- förstånd och omdöme atl undvika de jävsfrågor och konflikter som faktiskt kan uppkomma på grund av dessa dubbla lojaliteter. Jag är ganska säker på det.

Vad vi är djupt kritiska mot är del förhållandet all systemet som sådant

gör alt vi politiker och representanter för näringslivet kan misstänkas för atl göra upp bakom stängda slyrelsedörrar,

Hert HAGBERG i Boriänge (vpk):

Fru talman! Industriministern är ute och reser och informerar om svenska lagar. Jag hoppas alt han då också informerar om att rätten för skyddsombud att avbryta ett arbete bara gäller till dess atl yrkesinspektionen kommer och avger sitt omdöme. Det är alltså en begränsning av denna rättighet. Erfarenheten är den alt om ingen yrkesinspektion har varit på arbetsplatsen förut och skyddsombudet avbryter arbetet, så kommer yrkesinspektionen omedelbart.

Industriministern visade alt han har en positiv inställning lill arbetarnas rättigheter, vilket jag efterlyste i mitt första inlägg. Vi har lill morgondagens debatt - vilken jag inte skall föregripa alltför myckel - krävt demokratiska rättigheter på arbetsplatsen. Finns det något ställe i detta samhälle där demokratin inte fungerar, så är det innanför de grindar som omger våra fabriker. Där finns arbetsköparnas välde, och del tas inte bort i och med morgondagens beslul. Regeringen har konsekvent vägrat atl ge de fackliga organisationerna demokratiska rättigheter. På sin höjd har de fån möjligheter att träffa samarbetsavlal. Det är en intressant glidning i regeringens ställningslagande när nu industriministern är positivt inställd lill atl arbetarna skall få vissa rättigheter. Kanske kan man förvänta sig ytterligare ett förslag med nya rättigheter.

Arbetsmarknadsministern har en sådan inställning alt han skjuter ifrån sig de frågor som ger arbetarna och de fackliga organisationerna konkreta rättigheter. I frågan om inflytande genom styreiserepresentation har jag inte i något fall funnit att arbetarna kan påverka ett beslut. Jag menar då i de grundläggande frågor där arbetarnas uppfattning står i strid med företagels eller bolagets.

Nu kan man ha olika meningar om hur många som skall finnas på en viss arbetsplats och hur en rationalisering skall gå lill. Men industriministern borde, efter alla de diskussioner han haft med företagare ute i landet, vela atl lönsamheten slår högt i kurs och ofta slår i strid med arbetarnas intressen alt ha drägliga arbetsförhållanden. Trots standardökningen har ju sjukskrivningarna ökat. En TCO-läkare har räknat ut att 150 000 arbetare varje dag är sjukskrivna på grund av stress. Då kan man ju fråga sig: Hur är våra arbetsvillkor och hur skall kraven ställas på arbetsplatserna?

Varken utskottets talesman i dag, som helt har fallit in i resonemanget att del som är bra för företagen också är bra för arbetarna, eller industriministern kan ge mig elt svar på frågan vad arbetarna har fåll för inflytande med siyrelserepresenialionen. Den information som skulle kunna vara lill en viss vinst behöver ju inte nödvändigtvis betyda att arbetarrepresentanten skall sitta i styrelsen och ta ansvar för aktieägarnas politik och utveckling av det företag som de äger. Den informationen kan man väl få ändå. Men den information som har getts kan i nästa

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

169

12 Riksdagens prolokoll 1975/76:143-144

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

stund sekretessbeläggas. Då undrar jag på de två punkterna - om inflytandet och om informationen - vilket värde styrelserepresentutionen har haft. Det har varken industriministern eller utskottets representant kunnat svara på i dag.

Herr industriministern JOHANSSON:

Fru talman! Jag tror mig inte om all kunna övertyga herr Hagberg i Boriänge._Vi.har i denna fråga ett gott samarbete med de fackliga organisationerna LO och TCO, där den övervägande majoriteten känner, väldigt myckel för den här reformen och helt slår bakom den.

Herr Hagberg vill inte förslå att om man ute i verkstäderna har miljöproblem och det, för att man skall kunna rätta till dem, krävs beslut i styrelsen om långtgående investeringar, så har de anställdas representant i styrelsen en utomordentlig kunskap om detta med sin erfarenhet och påverkar självfallet människorna i en styrelse i en fri och öppen debatt. Att man över huvud taget bortser frän det visar hur bunden man är inom vpk i sitt motstånd mot en demokratisk reform. Vi har en annan uppfattning. Den kommer vi att bibehålla.

170

Hert HAGBERG i Boriänge (vpk):

Fru talman! Jag skall inte föra någon längre debatt med industriministern om detta. Men del kan väl inte vara så att landets industriminister inbillar sig alt arbetarna som ställer långtgående krav i arbetsmiljöfrågor kommer till en styrelse och kan övertyga styrelsen - aktieägarnas representanter- om att man skall ändra på elt sådant sätt att lönsamheten skulle bli mindre, när man redan har bestämt sig för en annan linje. I styrelsen är väl ändå lönsamheten avgörande.

1 annat fall skulle vi ju ha en betydligt bättre miljö på våra arbetsplatser. Men som jag sade i mitt första inlägg har under den här försöksperioden på tre år ingenting ändrats i förhållande till det som tidigare hänt. Strukturomvandlingen har fortsatt som tidigare. Vi har en ökad ulslagning på våra arbetsplatser. Vad har våra styrelserepresentanier gjort där? Som jag ser del, ingenting.

Men när vi kommer till demokratin på arbetsplatsen så kan del väl inte vara riktigt, atl arbetarna, som är i majoritet på våra fabriker - del är de som arbetar ihop mervärdet och alll värde som skapas här i landet - skall vara i minoritet där och bara med sin mun kunna påverka vad som skall beslutas. De verkliga demokratiska rättigheterna vill inte regeringen ge de fackliga organisationerna - förhandlingsrätt i alla frågor. Vi skall komma ihåg alt i del som vi skall behandla i morgon är vissa frågor undantagna. Man har inte ens gett dessa organisationer en lokal strejkrätt. Man har inte kunnat säga nej till de mest arbetarfientliga ål-gärderna.

Ett fackförbund - Fabriks - sade när man presenterade sin undersökning att man skulle vilja ha vetorätt mot arbetarfientliga åtgärder som ett företag vidtog i arbetsmiljöfrågor. Ett sådant förslag tycker jag

innebär en demokratisk rättighet. Men när del gäller elt inflytande i en styrelse där man bara med övertalning kan förmå dem som äger företaget att göra någonting, är det väl inte fråga om demokrati.

Herr industriministern JOHANSSON:

Fru talman! Jo, herr Hagberg i Borlänge, jag har den enligt herr Hagbergs mening myckel halsbrytande uppfattningen att duktiga representanter för de anställda kan påverka sin styrelse, även om det skulle påverka ekonomin i företagel. De kan ställa kravet på miljöåtgärder till betydande kostnader och också argumentera för det på etl sådant sätt atl man får dessa åtgärder genomförda.

Vi kan också hjälpa dem med delta. De speciella miljöfonderna, som undantogs av vinsten 1974, förenades ju med en vetorätt för de anställda innan företagen fick ta dem i anspråk.

Det är sådana åtgärder som vi kan vidta i ett demokratiskt samhälle av den typ som vi har. Det skulle vara uteslutet i exempelvis Sovjetunionen.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni1976

Styrelseiepresenta-tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Hert HAGBERG i Boriänge (vpk):

Fru talman! Jag är säker på att representanterna kan ställa krav. Men industriministern måsle väl ändå se på dagens verklighet. Vad har hänt? Vad har man fått igenom för krav? Vilka åtgärder har förbättrat arbetarnas möjligheter?

Jag tar bara elt exempel från den fackförening och den arbetsplats som jag har bäst kontakt med. Den fackföreningen har hittills inte diskuterat hur man skall arbeta i en styrelse, och jag har ställt frågan varför man inte gjort del. Del kan vara två skäl: endera har representanten blivit belagd med sekretess i de viktiga frågorna eller också har han helt funnit sig i atl arbeta efter industriministerns föreskrifter för hur han skall verka i en styrelse och ej vara en partsrepresentant.

Överiäggningen var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 68

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl, samt 3:o) reservationen nr 2 av herrar Regnéll och Hovhammar, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Börjesson i Glömminge begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Hovhammar begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

171

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom, 1 antar reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m, fl, röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 2 av herrar Regnéll och Hovhammar,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet,av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 108

Nej - 49

Avslår - 149

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 68 mom, 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparai verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 153 Nej - 153

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på alt ärendet skulle dels återförvisas lill utskoilei, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad. Fru tredje vice talmannen nedlade i röslurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på fru tredje vice talmannens anmodan fru Jonäng (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighet med nej-propositionens innehåll bifallit reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

172

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. samt 3:o) reservationen nr 4 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Börjesson i Glömminge begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Hovhammar bergärt votering be-

träffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 2 antar reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 4 av herr Regnéll m. fl.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hovhammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 80

Nej - 78

Avstår - 147

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 68 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparai verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 153

Nej - 124

Avstår - 29

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hagberg i Borlänge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 68 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Hagberg i Boriänge begärde

13 Riksdagens prolokoll 1975/76:143-144

173

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresenta -tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291 Nej - 15

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 6 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. saml 3:o) reservationen nr 7 av herrar Regnéll och Hovhammar, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Börjesson i Glömminge begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Hovhammar begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 4 antar reservationen nr 6 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 7 av herrar Regnéll och Hovhammar.

Ja - 82

Nej - 48

Avstår - 176

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

174

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 171

Nej - 90

Avslår - 46

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av herr Nyquisi, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nyquisi begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 68 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Nyquist.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Nyquisi begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 197

Nej - 93

Avstår - 17

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 68 mom. 6 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hovhammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 165

Nej - 125

Avstår - 15

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoiiets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Regnéll m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresen ta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 7 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Regnéll m. fl.

175

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Styrelserepresen ta -tionför de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Ja - 163

Nej - 127

Avslår - 17

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 8 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 171

Nej - 116

Avslår - 20

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 68 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av herr Regnéll m. fl.

176

Ja - 168

Nej - 119

Avstår - 20

Mom. 10 och 11

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Näringsutskottets betänkande nr 69

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoiiets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i belänkandet nr 69 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herr Regnéll m. fl.

Ja - 180

Nej - 125

Avstår - 1

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra_ propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 69 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Regnéll m. fl.

Ja - 189

Nej - 114

Avstår - 4

Nr 144

Tisdagen den 1 juni 1976

Styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

177

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Om åtgärder för att genomdriva försäljning av viss av AB A tomenergi ägd mark

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 69 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Regnéll m. fl.

Ja - 186

Nej - 116

Avslår - 4

Mom. 4

Utskottets hemställan bifölls.

§ 2 Om åtgärder för att genomdriva försäljning av viss av AB Atomenergi ägd mark

Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för alt besvara herr Lindahls i Hamburgsund (fp) den 20 maj anmälda fråga, 1975/76:380, och anförde:

Fru talman! Herr Lindahl i Hamburgsund har frågat mig om jag är beredd alt verka för att den av Aktiebolaget Atomenergi ägda marken i Sannäs säljs lill Tanums kommun.

Herr Lindahl hänvisar lill den s. k. Aka-utredningen som nyligen framlagt sitt betänkande. Utredningen lar inte ställning lill frågan om förläggningsplats för en eventuell upparbelningsanläggning men förordar i första hand att en samförläggning med kärnkraftverken i Forsmark eller i Simpvarp undersöks närmare. Utredningen kommer nu alt re-missbehandlas. Om, som det förefaller, markområdet icke kommer att användas för del ursprungligt tänkta ändamålet, ankommer del närmast på AB Atomenergi att överväga eventuell försäljning, varvid kommunen ligger närmast lill som köpare,

Hert LINDAHL i Hamburgsund (fp):

Fru talman! Jag vill lacka statsrådet för svaret på min fråga,

I svaret hänvisar statsrådet till en av de två fakta jag pekade på. Jag pekade inte bara på Aka-utredningen, utan också på alt riksplanen hindrar en upparbelningsanläggning i området.

Jag vill hänvisa statsrådet till hans kollega Ingvar Carlsson som tidigare i ett svar på en fråga om del var tänkbart all man skulle kunna ha något slags aiomanläggning i Bohuslän och om detta var förenligt med riksplanen har sagt nej, I det avseendet var svaret myckel föredömligt - det var kort och gott nej.

Hänsyn till riksplanen och vad som nu har börjat komma fram genom Aka-utredningen talar för att marken är helt ulan intresse för AB Atomenergi, Däremot är marken av intresse för kommunen. Här håller alltså Atomenergi på strategisk mark som kan vara myckel värdefull som indusirimark för kommunen. Därför vill jag vädja lill statsrådet, som dock representerar den största delägaren i AB Atomenergi, atl göra sitt bästa för att underhandlingar med Tanums kommun skall komma i gång.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Om samarbete för utveckling av ny teknik för eneigi-produktion m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om samarbete för utveckling av ny teknik för energiproduktion m. m.

Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för all besvara herr Granstedts (c) den 9 april anmälda inlerpellation, 1975/76:171, och anförde:

Fru lalman! Herr Granstedt har frågat mig om jag är beredd alt ta initiativ till ett brett samarbete mellan staten och näringslivet i syfte all stimulera utveckling av ny teknik för energiproduktion och effektivare energiutnyttjande.

Jag delar herr Gransledis uppfattning atl energiområdet kan komma all spela en stor roll för vår industri och dess utveckling. Detta var givetvis en tungt vägande faktor när energiforskningsprogrammel formulerades och antogs.

En rad av de produktgrupper som herr Granstedt nämner är säkerligen betydelsefulla och omfattas av pågående forsknings- och utvecklingsarbeten,

I del energipolitiska programmet spelar forsknings- och utvecklingsarbetena en mycket stor roll. Del treåriga programmet omfattar inte mindre än 366 milj, kr. Delta program har tagits fram i nära samarbete med representanter för bl, a, näringslivet.

Dessutom administreras och genomförs programmet i samråd med företrädare för näringslivet och andra intressenter. Som exempel kan jag nämna all representanter för industrin är med i delegationen för energiforskning - som har del samordnande ansvaret för forskningsprogrammet - liksom i nämnden för energiproduktionsforskning.

Man kan alltså säga alt ett samarbete redan nu äger rum mellan staten och näringslivet för alt utveckla ny och effektiv energiteknik.

För all sedan snabbt introducera de nya metoderna och utrustningarna har en särskild ekonomisk stödform inrättats. Industrier som är beredda atl salsa på all pröva ny teknik i praktisk tillämpning kan få statligt stöd med upp lill 50 % av kostnaden för prototyper och demonstrations-anläggningar.

Också energibesparande förändringar i industriella processer kan få stal-

179

Nr 144

Tisdagen den Ijuni1976

Om samarbete för utveckling av ny teknik för energiproduktion m. m.

180

ligt stöd. Erfarenheterna från liknande stöd lill miljövårdande åtgärder visar atl sådana stöd är etl effektivt medel att stimulera utvecklingen av ny teknik.

Jag anser därför sammanfattningsvis att vi redan i dag genom de redovisade åtgärderna väl tillgodosett önskemålet om samarbete mellan staten och näringslivet när del gäller utveckling av ny energiteknik,

Hert GRANSTEDT (c):

Fru lalman! Jag vill tacka industriministern för svaret.

Energiteknik är utan tvivel en av de intressantaste områdena för industriell verksamhet i framtiden. Dels spelar det naturligtvis väldigt stor roll för våra möjligheter all åstadkomma en effektiv energianvändning all vi också utvecklar en ändamålsenlig teknik, atl vi utvecklar olika former av utrustning som är lämplig, dels är naturligtvis den möjlighet som den svenska industrin har att fungera som något av föregångare på området något som kommer atl spela väldigt stor roll för den svenska industrins konkurrenskraft i framliden. Del är bakgrunden lill den inlerpellation jag ställt, och industriministern instämmer också i sill svar i de bedömningar som jag har gjort.

Som svar på min inlerpellation hänvisar industriministern först och främst till de anslag som finns för forskning och utveckling på energiområdet. För den innevarande treårsperioden står ungefär 120 milj, kr, om året lill förfogande, men man kanske bör konstatera att av de 120 miljonerna är det bara ungefär 75 som över huvud tagel kan diskuteras i samband med den typ av projekt som jag har nämnt i in-terpellationen. Det kan jämföras med centerns alternativ som innebär för motsvarande anslagspost ungefär 100 miljoner, alltså 25 miljoner mer i runda tal. Del här anslaget utgör något av en totalram för forskning och utveckling på energiområdet. Det skall täcka åtgärder på olika stadier, ända från grundforskning fram till den färdiga produkten,

I min inlerpellation tog jag upp frågan uren något konkretare synvipkel. Det finns många intressanta tekniska lösningar på energiområdet. Del gäller både energihushållning och energiproduktion, där tekniken i stort sett är framme. Vad som behövs aren produktutveckling, så all produkten kan marknadsföras. Det var på det här området jag efterlyste initiativ från statens sida.

Jag nämnde ett antal områden som kunde vara av intresse. På ener-giproduklionssidan har vi: vindkraftsanläggningär, anläggningar för alt la lill vara solenergi - framför alll för uppvärmningsändamål - anläggningar för all la lill vara biologisk energi - t. ex. pyrolys och jäsningsprocesser - och avancerade förbränningsanläggningar, t. ex. med fiui-diserande bädd. När det gäller energihushållningen nämnde jag: värmepumpar, värmeväxlare, isoleringsulrusining och annat för industriellt bruk, t. ex. utrustning för återvinning av råvaror och energibesparande anläggningar för processindustri.

Här finns uppenbarligen en hel del intressanta projekt på gång, men

resurserna finns inte alltid för atl vidareutveckla dessa projekt. Elt konkret samarbete mellan staten och olika industriföretag, små och stora företag, skulle kunna bidra till att låta dessa projekt komma ur startgroparna och nå fram till det stadium där de kan marknadsföras.

Om vi inte håller oss framme på det här området tror jag atl det finns risk för att Sverige kommer på efterkälken i den tekniska utvecklingen och alt den nya utrustning av olika slag för energibesparande åtgärder och för ny energiproduktion som vi kommer alt behöva måsle importeras från ullandel.

Industriministern upplyste mig inte huruvida man från statens sida har funderingar kring sådana här mer konkreta initiativ i samarbete med. svenska företag. Jag vill därför avslutningsvis fråga industriministern om man inom regeringen överväger mera konkreta initiativ lill samarbetsprojekt med svenska industrier.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Om samarbete för utveckling av ny teknik för energiproduktion m. m.

Herr industriministern JOHANSSON:

Fru talman! Jag vill gärna konkretisera något. Jag skall ge exempel på etl projekt, som visserligen befinner sig i inledningsskedet. Det är samarbetet mellan nämnden för energiproduktionsforskning. Vattenfall och SAAB för utveckling och provning av vindkraftsaggregat. Del gemensamma arbetet har nu kommit så långt alt en försöksanläggning skall uppföras vid Älvkarleby i norra Uppland. Det är alltså på samma plats som Vattenfall har sina anläggningar.

Man skulle kunna nämna åtskilliga fler. En del befinner sig nära stadiet för utprovning, andra har inte kommit så långt. Men jag vill också framhålla atl vi, utom detta arbete på svensk botten, har ett samarbete med motsvarande europeiska forskningsorganisationer, som vi självfallet drar både ekonomisk och erfarenhetsmässig nytta av. Jag delar herr Gransledis uppfattning att de alternativa möjligheter beträffande energiproduktion som kan komma fram i framtiden kan bli vikliga industriella produktionsområden, och vi bör därför ligga långt framme.

Vi har också en tradition på del här området som vi sannerligen har anledning att bevaka. Låt mig nämna samarbetet mellan staten och näringslivet i fråga om energiförsörjningen: ASEA och Vattenfall var i början av 1950-talel först i världen med att utnyttja 400 000 volts systemspänning för elöverföring, en uppfinning som blev något av en världs-sensation och sedan spelade mycket stor roll i vår industriella utveckling och för våra möjligheter atl hävda oss på världsmarknaden även i andra sammanhang.

Hert GRANSTEDT (c):

Fru lalman! Det exempel som industriministern ger är just den typ av samarbelsprojekt som jag talar om i min inlerpellation. Jag noterar med tillfredsställelse den positiva attityd till den här typen av samarbelsprojekt som industriministern redovisar. Jag vet alt del finns en lång rad olika uppslag och projekt som skulle kunna bringas lill en frukt-

181

Nr 144 bärande utveckling om den här positiva attityden hos industriministern

Tisdaeen den leder lill atl del blir ökade möjligheter till sådana samarbetsinsatser.

I iuni 1976 ■' '" 8'""'' framhålla alt det naturligtvis inte bara är de allra största

--------------- företagen som har någonting att ge på det här området. Ofta är del kanske

Om prioritet för t. o. m. så alt del är inom småföretagen som en hel del av de nya idéerna
forskning rörande kommer fram. Det kanske också är där som behoven av del stöd av
näringsriktiga statliga resurser som kan vara möjligt är som allra störst.

livsmedel Jag förutsätter alltså att den positiva inställning som industriministern

redovisar kommer till ultryck både genom etl samarbete med storföretag där del är motiverat och genom etl samarbete med de många olika småföretagare som nu, kanske mer eller mindre i sina källare, försöker utveckla nya intressanta projekt på det här området.

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 4 Om prioritet för forskning rörande näringsriktiga livsmedel

Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr Hallenius (c) den 29 april anmälda inlerpellation, 1975/76:176, och anförde:

Fru lalman! Herr Hallenius har frågat mig om jag vill medverka lill atl forskningsprojekt rörande näringsriktighel ges högsta prioritet när styrelsen för teknisk utveckling (STU) fördelar anslag inom området livsmedelsteknik.

Inlerpellalionen berör för vår hälsa ytterst vikliga frågor som hur våra livsmedel är sammansatta från näringssynpunkl och hur tillgängligheten av näringsämnen förändras av olika tekniska processer. Del finns inom detta relativt nya område etl stort behov av grundläggande kunskap, särskilt om hur olika utvecklingstendenser i samhället påverkar tillgången pä och användningen av livsmedel. Aktiviteter pågår på många håll förutom hos STU för atl öka kunskapen om våra livsmedel. Jag skall i detia samnianhang inte lämna någon fullständig redogörelse för dessa aktiviteter utan bara peka på några som är av särskilt intresse i delta sammanhang. Svenska Ii vsmedelsinslilulel bedriver en omfattande forskning inom livsmedelshanteringen. Institutets forskningsprogram är upprättat för industrin men är självfallet också av slor betydelse för konsumenterna. Man strävar emellertid inom institutet efter alt bredda forskningen och ta större hänsyn till konsumenternas beleende och närings-siiuaiion. Statens livsmedelsverk barett särskilt näringslaboratorium, där frågor om olika livsmedels innehåll av aminosyror och spårämnen är viktiga arbetsuppgifter. Verket disponerar också över medel för alt lägga ut uppdrag på t. ex, en universitetsinstitution. Vidare har jag erfarit alt satsning på konsumentorienierad forskning f n, är föremål för diskussioner inom handelsdeparienientet och konsumentverket.

Jag övergår nu till att något beröra STU:s roll inom livsmedelsforsk-
182 ningen. Enligt de riktlinjer som finns för STU skall styrelsen bl, a, främja

teknisk forskning och industriell utveckling. Det innebär såsom inter-pellanlen myckel riktigt påpekar att styrelsen inom området livsmedelsteknik primärt stödjer sådana projekt som främjar industrins utveckling. Detta utesluter inte, som herr Hallenius tycks tro, all frågor om näringsriktighel tillmäts slor betydelse. Det är uppenbart all STU bör ta stor hänsyn till näringsfrågor vid behandlingen av ansökningar om medel för olika livsmedelsprojekt. Enligt vad jag erfarit är man inom STU helt införstådd med alt största möjliga hänsyn måste las även till livsmedlens sammansättning från näringssynpunkl, I STU:s nämnd för livsmedelsteknik ingår näringsfysiologer, som har möjlighet alt fortlöpande ge synpunkter på aktuella projektförslag. Någon åtgärd från min sida för atl ytterligare prioritera forskningsprojekt rörande näringsriktiga livsmedel är därför inte påkallad.

Jag vill i detta sammanhang lill slut peka på alt det inte är tillräckligt att fä fram näringsrikliga livsmedel. Det är minst lika viktigt atl vi som konsumenter väljer dessa näringsriktiga livsmedel framför de mindre nyttiga. En aldrig så näringsriklig produkt är förfelad om den inte accepteras och köps av konsumenterna.

Nr 144

Tisdagen den Ijuni 1976

Om prioritet för forskning rörande näringsriktiga livsmedel

Hert HALLENIUS (c):

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret,

I min inlerpellation har jag tagit upp frågan om inriktningen av livsmedelsforskningen inom styrelsens för teknisk utveckling, STU, verksamhetsområde. Enligt de riktlinjer som finns för STU:s verksamhet skall anslag ges till projekt av teknisk natur med prioritering av sådana projekt som kan leda lill industriellt utnyttjande.

Statsrådet understryker detta i sill svar när han säger atl styrelsen primärt stödjer sådana förslag. Jag anser inte, som statsrådet tycks tro, all del utesluter alt frågan om näringsrikiighelen tillmäts betydelse. Men projekt rörande näringsriktighet blir i dessa sammanhang lägprioriterade, vilket jag har påpekat i min inlerpellation. Del är också en liten del av anslagen som ges till dessa projekt.

Detta är inte tillfredsställande, ulan del är angelägel alt dessa frågor får en ökad betydelse vid bedömning av olika projekt. Livsmedelsteknologins främsta mål bör vara all ge näringsriktiga produkter. Såväl när det gäller kunskaper om våra livsmedels näringssammansättning som när del gäller vår näringstillförsel och hur tekniska processer påverkar näringsämnena behöver vi ökade kunskaper.

Statsrådets uttalande atl STU bör ta stor hänsyn lill näringsfrågorna vid behandlingen av ansökningar om medel för olika livsmedelsobjekl är etl positivt svar pä min fråga.

Fru LUNDBLAD (s):

Fru talman! Del är onekligen en intressant problem som herr Hallenius har lagii upp i sir-, inlerpellation, och jag har med stort intresse tagit del av industriministerns svar på den. Jag kan lill stora delar instämma

183

Nr 144

Tisdagen den Ijuni1976

Om prioritet för forskning rörande näringsriktiga livsmedel

i det lämnade svaret. Men det är nog inget tvivel om alt Sverige just när del gäller näringsforskning ligger i bakvattnet i förhållande lill många andra länder, t, ex, Norge där man nu lagt fram etl stort förslag om hur man skall samordna näringsforskningen med hela malförsörjnings-politiken i Norge, Det är verkligen ett storstilat projekt som man skulle önska alt vi här i Sverige skulle få en efterföljare lill.

Det är väl riktigt, som industriministern säger, all det är väsentligt att vi som konsumenter väljer näringsriktiga livsmedel framförde mindre nyttiga, men det är naturiiglvis också betydelsefullt att industrin lar hänsyn till näringsrikiighelen i sin produktion. Man skulle kanske därför önska alt herr Hallenius kunde påverka de företag som slår honom nära inom jordbruket och kooperationen, sä all de i sin produktion tar större hänsyn till näringsriktigheten och inte enbart tänker på prispolitiken och strukturen inom lantbruket. Det har väl ofta brustit just i dessa frågor när det gäller de produkter som vårt eget jordbruk kan framställa,

I en motion som jag väckte 1975 krävde jag att en näringsdelegaiion skulle knytas lill kampanjen för kost och motion, som ett rådgivande och initialivskapande organ för de statliga myndigheterna när det gäller näringsfrågorna. Tyvärr fick denna motion inte stöd i utskottet. Man ansåg inte att etl sådant organ var nödvändigt utan menade atl kost-och molionskampanjen skulle kunna bevaka detta område.

Del är också beklagligt att kost- och molionskampanjen under de senaste åren fått oförändrade anslag, vilket i realiteten innebär alt den fått sänkta anslag. Jag skulle vilja vädja lill industriministern all regeringen lar upp dessa frågor när jordbruksulredningen så småningom lägger fram sitt belänkande och verkligen ser lill all näringsforskningen i Sverige får samma höga kvalitet som i andra nordiska länder.

Men det viktigaste är kanske, som sagt, att industrin själv i sin produktion tänker på näringssynpunkterna och ser till all de varor som erbjuds konsumenterna har ett riktigt näringsinnehåll, alltså inte bara producerar livsmedel som enbart är till för att skapa mättnad.

Överläggningen var härmed slutad,

§ 5 Fru tredje vice talmannen meddelade atl på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle skatteutskotiels belänkande nr 68 uppföras sist.

184

§ 6 Anmäldes och bordlades

Finansutskottets betänkanden

1975/76:40 med anledning av regeringens i propositionen 1975/76:150 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken m, m, jämte motioner

1975/76:41 med anledning av motioner om statsbudgetens fördelningspolitiska effekter samt om utredning rörande förmögenhetsfördelningen

1975/76:43 med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om Nr 144

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såviii avser Tisdaeen den

avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusler i ■ • iq-i(.
1975/76:44 med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om

tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser

avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1975/76:45 med anledningav i propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:150

gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1976/77 till avskrivning

av nya kapitalinvesteringar 1975/76:46 med anlednijigav i propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:150

framlagt förslag om anslag lill oförutsedda utgifter för budgetåret 1976/77

Skaiteulskotieis beiänkanden

1975/76:66 med anledning av motion om vidgade tullpreferenser för u-länder 1975/76:67 med anledning av propositionen 1975/76:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m, m, (kom-plelleringsproposilionen) jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till skatleuiskoltel

Näringsutskoltets betänkanden

1975/76:70 med anledning av propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin, m, m, jämte motioner

1975/76:71 med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avser teckning av aktier i AB Eiser jämte motion

1975/76:74 med anledning av propositionen 1975/76:150 (kompletterings-propositionen) i vad avser redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under år 1975

1975/76:75 med anledning av propositionen 1975/76:150 (kompletterings-propositionen) i vad avser redovisning av Post- och Kreditbankens verksamhet

§ 7 Kammaren åtskildes kl, 20,59,

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:144 Tisdagen den 1 juni

Riksdagens protokoll 1975/76:144