Riksdagens protokoll 1975/76:131 Onsdagen den 19 maj
ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:131
Riksdagens protokoll 1975/76:131
Onsdagen den 19 maj
Kl. 19.30
ixr i31
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Förhandlingarna leddes lill en början av herr andre vice lalmannen.
§ 1 Internationellt utvecklingssamarbete m. m. (forts.)
Fortsattes 1975/76:14.
överläggningen om utrikesuiskollets beiänkande
Hert HÖRBERG (fp);
Herr talman! Den fråga som vi i dag diskuierar är gigantisk. Det gäller ytterst möjligheterna för mänsklighetens överlevnad på vår jord.
I dag råder en ojämlikhet som är nästan ofattbar mellan den standard som vi lever i och den som de falliga folken Ivingas dra sig fram på. Man kan indela mänskligheten efter levnadsstandard i tre grupper. Två femtedelar lever i de rika länderna, tvä femtedelar i de verkligt fattiga länderna och en femtedel i en mellangrupp av länder. De rika tvä femtedelarna konsumerar ca 85 96 av väridsförnödenheierna, medan de falliga tvä femtedelarna fär nöja sig med 3 96. Vi i Sverige, som hör till de rikaste av de rika, konsumerar således per invånare 25-30 gånger mer av jordens förnödenheter än en invånare i 1. ex. Bangladesh, Indien eller Etiopien.
Problemet inför en ny ekonomisk världsordning är därför tvådelat. En nyfödd väsleriänning l. ex. konsumerar under sin levnad lika myckel som 25-30 indier. Vad som därför måste begränsas är både de höga födelsetalen i de fatliga länderna och den höga konsumtionen i de rika.
Låt oss slå fasl att missförhållandena i väriden lill icke oväsentlig del är en följd av vissa länders accelererande "utsugning" av andra. Vi kanske har svårt all erkänna del - men Sverige tillhör de utsugande.
De rika länderna måsle göra klart för sig atl en standardsänkning för deras del är nödvändig. I en standardsänkning ligger också ell visst egenvärde. Vi skulle må väl av all ändra våra överflödsvanor i fråga om mal, kläder, lyxbilar och "statusprylar" i allmänhet. Därmed skulle vi också kunna låta vår produktion få en annan inriklning - på varaktiga nödvändighetsartiklar.
Den produktionskapacitet som vi på så sätt finge ledig skulle inriklas på saker anpassade lill de fatliga ländernas nivå. Nuvarande produktion för den rika världens överfiödseflerfrågan skulle utbytas mol i. ex. den lilla skalans teknologi med maskiner för brunnsborrning, för vatten- och vindkraftsalslring, för jordbruk, fiske, småindustri osv.
Molion 1143 handlar om kravei på all Sverige för sin del låler utarbeta
115
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
en plan för hur vi i vårt land skall kunna medverka till en konsum-lionsbegränsning för våra ca 8 miljoner medborgare. Jag skall här bara nämna tre områden där beiydande begränsningar av konsumtionen kan ske ulan men för medborgarna:
1. Sveriges andel i den globala livsmedelsproduktionen måste ökas. All mark som är lämplig för livsmedelsproduktion måste användas för sådan i stället för 1. ex. golföanor, fiygfält och bebyggelse av olika slag. Vi har annan mark för dessa senare ändamål. Vidare måste vi ändra våra kostvanor, minska vår konsumtion av animaliskt fett, övergå frän den näringsslösande slakldjursuppfödningen till större konsumtion av vegeiabilier. En sådan koständring bör stimuleras genom koslupplysning och aktiv prispolilik.
2. Vår iransporlpolilik måste göras mindre resursförbrukande. Landsvägstransport l. ex. kräver fyra gånger så mycket bränsle som vatten-vägslransporl. För all ersätta ell dygns irafik pä 1. ex. Trollhätte kanal skulle det behövas näslan 500 långtradare i irafik mellan västkusten och Väneromrädet. Fler kanaler behövs - likaså stöd ät kanal- och kust-sjöfarten. Energiförbrukningen vid nygiransporler är ca 65 gånger större än vid vallenvägslransporl. En begränsning av flygiransporter, t. ex. genom skatt på flygbensin, skulle kunna dämpa ulnytijandd av detta slösande transportsätl.
3. Konsumtion av skadliga och onödiga varor såsom alkohol och tobak borde kunna begränsas. Under 1975 l. ex. konsumerade vi för en halv miljard mer alkoholhaliiga drycker än 1974. Inom della konsumtionsområde - och för andra överflödsvaror - finns anledning atl införa kon-sumtionsskalleskärpningar.
Sverige har möjlighet att genom att utarbeta en plan fören successivt ändrad livsstil bli föregångsland för övriga rika länder. Insalser frän Sveriges sida i avsikt att visa de rika ländernas möjligheter all begränsa sin överflödskonsumlion och i slällel producera nödvändighdsvaror för globala behov skulle inte bli ulan effekl. En sådan "demonstration" skulle kunna bli en led i värt lands bidrag till en ny ekonomisk världsordning!
Om dessa tankegångar handlar moiionen.1143, vars ena rubrikdel "om ändrad livsstil" fallit borl i trycket: Jag har dels i moiionen, dels här i debatten velal underslryka - mera än som görs i beiänkandei - behovei av begränsningar i de rika ländernas konsumtion.
Herr lalman! Jag avser atl med min rösl stödja reservation nr I som kräver atl vi via en parlamentarisk uiredning låler utreda möjligheterna för Sveriges del av en konsumtionsbegränsning.
116
Hert GUSTAVSSON i Nässjö (s):
Herr lalman! En stor del av dagens bislåndspolitiska deball har handlat om forisalt bisländ lill Cuba. En mindre del av debatten har handlat om Angola. När de borgerliga partierna hävdar all man skall skära ner bislåndd till Cuba är utgångspunkten i motiveringen många gånger all Cuba aklivl stödde Angola i dess frigörelsekamp.
Sverige har sedan flera år verkat för och genomfört ell aklivl slöd lill befrielserörelser i södra Afrika. Vi har gjort det exempelvis till Frelimo och vi kan i dag glädja oss ät all vi kan ge ell slöd lill den fria slalen Mozambique. Vi stödde ekonomiskt MPLA och dess kamp för ell frill Angola, och Angola är den i dag senast frigjorda slalen.
1 moiionen 728 har fru Dahl och jag framhållit det angelägna i all vi från svensk sida även fortsättningsvis ger regeringen i Angola ett aktivt stöd. Motionen skrevs i en situation dä etl befrielsekrig pågick i Angola, dä FNLA och UNITA under stöd av sydafrikanska irupper försökte kasta ut den regering i Angola som hade del bredaste stödel såväl i Angola som internationelll. Lyckliglvis hade inle Sydafrika framgång i sill uppsåt alt lägga ytterligare lerriiorium under sin rasisliska polilik.
Vi menar som motionärer alt det är oerhört vikligl all vi forlsällningsvis prioriterar Angola. När vi skrev moiionen handlade det om humanitärt bisländ. Vi kan i dag konsiatera atl sedan motionen skrevs har regeringen i mars beslutat om ell anslag på 11 milj. kr., och vi konstaterar vidare efter biståndsministerns anförande i dag atl regeringen kommer alt anslå yllerligare 15 milj. kr., någonling som vi hälsar med största lillfredsslällelse.
I utrikesutskottets betänkande skriver man:
"Del synes nalurligl atl biståndet på della stadium i huvudsak lar sikle pä de omedelbara försörjningsbehoven, sjukvården elc. Förutsättningar för planering av långsiktigt utvecklingssamarbete med Angola har lidigare inte förelegat.
Sedan de akuta hjälpbehoven tillgodosetts, kan del dock bli aktuellt alt inleda diskussioner om ell fastare samarbete syftande till ekonomisk och social utveckling."
Jag vill för egen del underslryka del angelägna i atl sädana diskussioner kommer lill slånd så snart som möjligt. Angola uppfyller de rimliga krav som man kan ställa på en stal för mottagande av svenskt bistånd. Det ärelt land som hell nyligen hargenomgåli en frukiansvärd befrielsekamp, etl land vars frihei och oberoende är hotade av mäktiga grannar, etl land som vill föra en politik syftande lill social och ekonomisk uriämning och ell land som vill föra en oberoende utrikespolitik. Några av dessa skäl ulgör själva en utgångspunkt och etl skäl för svenskl bisländ, och sammanlaget torde del vara hell klart atl de fullt ul motsvarar de krav man kan slälla för bisländ.
Därför vill jag underslryka del angelägna i alt del kommer lill stånd diskussioner med regeringen i Angola för all få fram ell faslare samarbele. Den beredvillighet och akliviiel som regeringen har visai i dessa avseenden genom all hiuills anslå 26 milj. kr. lar jag också lill intäkt för all regeringen för sin del är beredd all aklivl verka i den rikiningen.
Herr lalman! Jag har inget yrkande uiöver ulskotlels skrivning, men jag vill underslryka allvaret i atl man följer upp del aktiva solidarilds-arbelet med Angolas folk.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Iniernallonellt Ulvecklingssamarbele m. m.
117
Nr 131
Onsdagen den 19 maj-1976
Internationellt ulvecklingssamarbele m. m.
118
Herr ÅBERG (fp):
Herr lalman! "De enskilda organisalionerna - vars värdefulla insalser är allmänt omvittnade - har blivil alllmer betydande förmedlare av statligt bislånd."
Della var ell direkt citat ur ulrikesulskotlets belänkande. Jag lycker del är värdefullt att ulskollel gör della posiiiva ullalande. Och det blir inte mindre värdefullt när det följer på en upplysning om hur denna del av SIDA:s verksamhei under de tio senasle åren har ökat från tvä miljoner till 35 miljoner.
I propositionen 100 sägs atl huvuddelen av anslagen till enskilda organisationer uinylljas av missionssamfunden. Det är alllsä i delta arbele som man enligt ulskotlels belänkande gör "allmänl omvittnade värdefulla insatser". Del är glädjande alt SIDA tar till vara den idealitet och del iniresse som bär upp dessa organisaiioner. De medel som SIDA slussar över lill u-länderna via missionerna och andra frivilliga organisaiioner kommer ulan ivivel lill användning för sitt ändamål på ell föredömligt sätl. Den ökning av dessa organisationers u-landsarbete som har kännetecknat de senasle åren visar klara tecken på all fortsätta, och det är enbart glädjande.
Den prioritering av insalserna från fackliga organisaiioner och kooperativa rörelser som förordas i proposilionen fär inle riskera den posiiiva utvecklingen inom de frivilliga organisalionerna. Jag litar hell på all också de fackliga och kooperativa insalserna i u-landsarbetet blir värdefulla. Men del ena goda bör inle ligga i vägen för det andra. Det är därför vikligl att SIDA har tillräckliga medel för all stödja alla vettiga förslag som presenleras av de olika organisationerna, oavseii vilken kategori de sedan räknas lill. I motionen 2055 har folkpartiet därför föreslagit atl anslagsbeloppei lill de enskilda organisalionerna höjs lill 75 milj. kr.
Jag har ganska nära koniakt med en av de organisationer - eller rättare sagt missionssliftelser - som har dt fint samarbele med SIDA, nämligen Pingstmissionens u-landshjälp. Eftersom en del, åtminstone i sådana sammanhang, slora projekl dä genomfördes uppgick stiftelsens anslag från SIDA 1975 lill ca 7 milj. kr. Enbart denna organisalion har 80 u-landsarbelare ule på olika häll i världen. Del rör sig i stor utsträckning om sjukvårdspersonal, alla kategorier, lärare, tekniker osv. Till stor del har dessa insalser möjliggjorts lack vare samarbetet med SIDA.
I della sammanhang är del angeläget för mig alt framhålla den fina och frivilliga ekonomiska insals som görs av medlemmarna själva inom dessa rörelser. Pingstmissionens u-landshjälp - jag häller mig till den organisalion jag bäst känner till - erhöll i gåvor och bidrag frän enskilda medlemmar, församlingar eller andra närstående organisaiioner ungefär 6,7 milj. kr. under Oolåret. Man får då komma ihåg alt dessa gåvor är redan beskattade pengar som skänks av varmt intresse för u-landsarbetd. Jag säger delta därför all man ibland kan fä höra all det ekonomiska samarbeiel mellan SIDA och missionerna skulle locka lill minskal intresse från medlemmarnas, alllsä givarnas, sida. Erfarenhelerna, åimins-
tone från den här nämnda stiftelsen, är glädjande nog att det enskilda givandet ökat i takt med SIDA-samarbetel.
Alllför länge nonchalerades missionernas renl humanilära arbele av den breda allmänheten, trots all missionärerna utförde humanitärt pionjärarbete på många håll i väriden långt innan den moderna u-hjälpen hade påbörjats. Den förbättrade förståelsen från samhällets sida verkar här lydligen sporrande, och del är enbart glädjande.
Intresset för och ansvaret gentemot våra medmänniskor i u-länderna - vilkel är kännetecknande för de ideella organisalionerna - är lyvärr inle lika utbrett i värt land i dess helhet. Ibland blir man skrämd av den kompakta likgiltighet inför andras nöd som kommer lill uttryck på olika sätl. Förmodligen beror den på svårigheter, både för poliliker och för förmedlingsorgan, atl nå ul med informalion lill värt folk om de insalser som görs och de resultat som näs. Jag tror alt del skune vara värdefullt om exempelvis SIDA satsade mer på ren informationsverksamhet. Varför inte exempelvis göra några filmer från olika områden i världen där man objektivt visar på ell "förr" och "nu" när del gäller samhällen eller områden där bislåndsinsalser gjorts. Sådana informationer kunde via TV komma vårt folk i gemen lill del.
Herr Ångsiröm skildrade det posiiiva intryck han fått vid ett besök pä en missionsstation. En del sådana intryck har förts hem lill oss lack vare skickliga filmare inom de olika missionssällskapen. Jag har selt några sädana filmer. De är gripande vittnesbörd om atl det lönar sig atl göra vår plikt och hjälpa. Men lyvärr nås endast en mindre del av värl folk med dessa filmers upplysande budskap.
Vid dt tillfälle önskade jag särskilt all en film hade kunnai skildra ell förr och ett nu. Del var vid ell besök i Tunisien, ett land som ofta har nämnts i debatten i dag. År 1963 var jag med pä dt utredningsuppdrag i Tunisien för SIDA;s föregångare NIB, och sedan Oänstgjorde jag där under ett års tid 1964/65. Sedan dess har jag besökt landei många gånger och har kunnai glädja mig över den posiiiva utveckling som har skell, inle minst den utveckling som är ett resultat av svenskt biståndsarbete. Del har varit lättare alt följa delta, därför alt det har varit geografiskt koncenlreral. I avtalet mellan Sverige och Tunisien nämndes etl vissl område som var särskilt i behov av stöd. Där placerades också etl sjukhus, där byggdes en fiskarskola, där drogs vallenledningar och där sattes vissa andra stödåtgärder in.
Dä jag 1963 första gången besökte centralorten i denna bygd blev jag verkligen beklämd över den misär som överallt grinade emot en besökare. Jag skall inle ge mig in pä all försöka beskriva della milt första intryck. Men jag vill gärna beskriva del inlryck som jag fick den senaste gången jag besökte samma orl för någol år sedan. Husen företedde inte längre samma bild av förfall. Fiskebåtarna låg prydligt i en ändamålsenlig hamn. Och vad som var ännu värdefullare: människorna hade ryckts upp på dl säll som jag inle hade kunnai drömma om då jag var där lolv är tidigare. Just som jag den här gången kom dit var det tid för rast i
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
119
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
en nybyggd småbarnsskola. Ut strömmade en slor skara söta ungar, rena, hela och snygga. Jag slöt ögonen och tänkte mig tolv är tillbaka i liden. Jag kände intensivt kontrasten mellan förr och nu. Och jag önskade i del ögonblicket all jag hade kunnai förmedla mina intryck till de svenska skattebetalarna. Kanske hade många likgiltiga då fått erfara samma varma känsla som jag själv då hade - inte en känsla av slollhel över alt vi som svenskar hade varit med om en uppbyggnad, nej, en känsla av tacksamhet för all vi hade fän vara med och i någon män skjula lill av vårt överfiöd till medmänniskor som behövde en hjälpande hand.
Herr lalman! Jag vill sluta med all yrka bifall lill samlliga de reservationer som folkpartiets representanter i utskottet har ställt sig bakom.
120
Hert JADESTIG (s):
Herr lalman! Jag gläds åt del omfattande biståndsarbete som har kommit i gäng t. ex. i Vietnam, och jag hoppas atl det skall utvecklas och verka i det fredliga samarbetet och stimulera äieruppbyggnadsarbelei efter del vieinamesiska folkels långa kamp för sin självständighet.
Etl annat område som jag under etl flertal år har försökt all följa ulvecklingen i är Mellanöstern. Jag skall erkänna all jag hyser slor oro fördel områdets framlid. Den som varit engagerad i enstaka humanilära projekl har emellertid kunnai konstatera atl det i vårt land finns många generösa människor som är beredda att verkligen stödja aktiviteter av denna art.
Del har i och för sig varit ganska enkell all verka i sakfrågorna då projekten alllid har gälll alt slödja verksamhei som redan i praktiken pågår. För några år sedan var vi några i en liten organisation som tyckte all vi skulle försöka oss på dt rent nybyggnadsprojekl. Efter noggranna undersökningar och konlakler på ort och ställe fastnade vi för all verka för ell barnhem i del egentliga Israel. Del var alllså en renl humanitär hjälpakliviiel. Vi var naturligtvis medvetna om alt Israel inte kan betecknas som etl u-land, men med lanke pä landets ur skilda aspekter trängda läge fann vi del mycket meningsfullt. Barnhemmet skulle byggas i staden Nasaret och kunna bli till glädje inte minst för dess arabbefolkning.
Våra konlakler i Israel såväl pä departementsnivå som på kommunal nivå visade all man där var positiv, och i samråd med parterna därnere har vi också kunnai göra en enklare förprojektering. .
Vi har också här hemma kunnat samla in några hundra lusen kronor för projektet. Men infiationen i Israel har under årens lopp varit omfattande, och kostnadsutvecklingen där nere har under senare lid gäll så snabbt att insamlingsarbetet inte har kunnat hålla jämna steg. Det är bara att konsiatera all del är svärl att genom enskilda insamlingar kunna förverkliga projekl av denna art och form, även om viljan är myckel slor.
Stödet till humanitära insalser via svenska organisaiioner har ju ökat
myckel väsentligt under senare är. Det har redan noterats i den här debatten, och del är glädjande.
Jagar medveten om atl del enligt nuvarande principer för bislånds-arbeiel finns myckel små möjligheter all få bidrag lill projekl av den art jag här nämnt. Del vore dock värdefullt om t. ex. biståndsulredningen kunde uppmärksamma del här problemet, ty det finns säkerligen många organisaiioner som när del gäller del humanilära arbelel har likartade önskemål, även om del gäller andra länder.
Herr talman! Jag har inle någol yrkande. Låt mig bara få konstatera all behoven ule i världen är myckel slora. Nalurliglvis är jag medvelen om alt vi alllid måsle göra prioriteringar. Den dystra verkligheten måsle sporra oss lill än slörre insalser. Det är vår medmänskliga skyldighet.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Inlernatlonelll utvecklingssamarbete m. m.
Fru JONÄNG (c):
Herr lalman! Jag begär i min molion 1975/76:209 - i likhet med vad cenlern begär i sin parlimotion - en parlamentarisk uiredning om konsekvenserna för Sveriges del av en ny internationell ekonomisk världsordning. Jag begär vidare material och medel för en bred informationskampanj. Jag begär vidare all en särskild referensgrupp knyls lill utredningen. Jag Irodde faktiskt all ulskoltet skulle tillstyrka den här motionen. Atl ulskollsmajoriteten inte gjort det lar jag som.dt bevis på aniingen ell brisiande iniresse för engagemang eller en ovilja att inför valet ta upp de här frågorna.
Man måsle dock ha klart för sig all den här frågan är av annal slag än de frågor vi annars behandlar. Del här är en' fråga om ålgärder på läng sikl, och vi måste böria nu och gä sleg för sleg. Del här är en fråga som är väsensskild frän våra andra frågor, eflersom den inle handlar om atl materiellt sell förbättra livssituationen för våra egna medborgare. Del handlar mer om vad vi är beredda all avslå. Frågan kan inle avgöras enbart centralt - hela problemställningen måste föras ul lill organisationerna och till människorna i samhällel för deball, sludium och ställningstagande. Samhällsmedborgarna måste la slällning lill vilka förändringar och nedskärningar de är beredda all accepiera i sin egen situation för atl medverka till solidaritet i världen.
Uiskottsmajoriteten lalar om de konsekvenser som på längre sikt följer av en ny ekonomisk världsordning. Utskottet skriver: "Delvis har emellertid dessa konsekvenser redan kartlagts. Andra aspekter befinner sig under aktivt sludium eller uiredning."
Jag skall inle vara så vanvördig alt jag säger vad jag verkligen lycker och länker om etl sådanl resonemang. Även om jag försöker vara lilel mer hövlig, måste jag ändå lala om trångsynthet och småskurenhet. Man hänvisar lill diverse studier, bl. a. sekretariatet för framtidsstudier, som studerar Sveriges internationella villkor. Man har inle fattat vad del är fråga om, nämligen all åstadkomma en global jämlikhet.
Del är fråga om en ny ulvecklingssyn. Ulvecklingsbegreppel är i dag knulel lill ekonomisk lillväxi och inrymmer inga kvalildsbeslämningar
121
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
ulan handlar ensidigt om materiella ling. Vi har mer och mer kommil lill insikt om all den ensidiga utveckling som vi eftersträvat inte innebär personlig välfärd - den kan heller inle utgöra grundval för en internationell solidaritdspolilik. Ulvecklingsbegreppel måste ges en kvalitativ dimension.
Det är fråga om en ny personlig livsstil, som innebär självförverkligande, solidaritet och ansvar för varandra i världen nu och för kommande generationer - etl uivecklingsbegrepp som sätts i förhållande lill människors möjligheter och verkliga behov.
Jag hade hoppats och trott all vi skulle få sälta i gäng ell stort sludie-och diskussionsarbete över hela värl land - och inle bara där ulan över hela Norden - saml alt vi i kyrkor och församlingar, i organisaiioner, på arbetsplatser och i skolor skulle få ägna oss ål dessa frågor, diskutera och ge våra synpunkier. Men nej.
Centerns kvinnoförbund, som jag lillhör, och Centerns ungdomsförbund har lillsammans ularbdal ell program om uiveckling för global jämlikhet. Del är ännu bara etl förslag, men del skall diskuteras på våra riksslämmor i näsla månad. Jag är glad över all centerns organisaiioner inser viklen av global jämlikhet. Vi komnier också att gå ut med etl brett sludium av dessa frågor inom våra organisaiioner.
Ingen människa har rätt all leva på andras bekostnad. Lika litet som förtryck av minoriteter kan tillåtas, lika lilel kan del tillåtas att en minoritet lever i överfiöd på majoritetens bekostnad. Vi kan inle längre accepiera en utveckling mot alll slörre orättvisor mellan världens länder och folk. En värld i fred kan aldrig skapas så länge orättvisorna och klyftorna beslår och växer. Risken för inlernalionella konfiikter är uppenbara i en värld, där miljoner människor inie har tillgång till arbete, mat och livels nödtorft.
Vi måste sälla in värt land och vårt folk. vår livssituation och vår standard i del stora globala jämlikhetsperspeklivel. Jag beklagar utskotts-majoritetens trångsynthet och yrkar bifall lill reservalionen 1, där centerns ledamöler i ulskollel begär en parlamentarisk utredning.
122
Hert TURESSON (m):
Herr lalman! Alldeles innan lalmannen ajournerade sammanlrädel för middagsuppehåll angrep herr Andersson i Lycksele ganska indignerat de tvä moderala reservationerna nr 7 och 10, vilkel föranledde mig att begära ordel för replik. Eflersom del inle passade då, har jag nu fäll ordel för au bemöla herr Anderssons angrepp.
Herr Andersson menade atl moderala samlingspartiet ville hindra all humanitär hjälp kom nödlidande människor i Cambodja lill del. Del är nalurligtvis inle sant. Vad vi sagt i reservalion 7 är all så länge den nuvarande, omänskligt härda regim som nu har maklen i Cambodja inle tillåter humanilära organisaiioner lilllräde lill landei är det hell meningslöst all sända biståndet dit. Därför, har vi sagt i reservalionen, bör bisländ lill Cambodja lills vidare - observera tills vidare - ej förekomma.
I reservalion nr 10 har vi påpekat atl de båda Vieinam efter återföreningen är den slörsia mottagaren av svenskl bislånd. Vi har ocksä konstaterat all regeringen lycks förbereda en beslående hög nivå på biståndet lill Vieinam. Del finns nalurliglvis ingen anledning all diskutera i dag om så skall bli fallet eller inte. Vad vi sagt i reservalion 10 skall ses som etl ullryck för åsikten all riksdagen inle skall bindas av regeringen för några långsikliga engagemang. Riksdagen måsle förbehålla sig full handlingsfrihet rörande bisländsanslagens fördelning när beslut därom skall fattas.
Vad slulligen beträffar del moderala kravei på omförhandling rörande del ekonomiska ansvareiför skogsprojeklel som är under utförande i Vietnam är bara att säga att det kan inte vara rimligt alt Sverige skall svara för kostnadsökningar som beror på förhållanden som Sverige inle råder över. Någon slörre indignation över denna omtanke om svenska bistånds-medel är verkligen inte motiverad.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Herr ANDERSSON i Lycksele (s):
Herr talman! Det finns av flera skäl ingen anledning alt nu föriänga debatten. Läl mig bara konstatera atl moderaternas reservalion angående Cambodja lalar om atl del lills vidare inle bör förekomma något humanitärt bislånd. Utskoltsmajorileten säger i betänkandet all om sådana kanaler öppnas som gör det möjligt all effektivt bispringa nödlidande människor i Cambodja bör Sverige stå fasl vid sin uttalade beredvillighet all lämna humanitärt bisländ. Ell bifall lill reservalionen skulle, om jag förslår del räll, omöjliggöra för regeringen au under kommande budgetär gå in med humanitärt bistånd i Cambodja, oavseii hur ulvecklingen blir där.
När del gäller Vieinam lalar nu herr Turesson om handlingsfrihet och sådant. Jag kan inte finna all del står någonling om del i reservationen, ulan där står det klart att man på sikt inle kan acceptera att Vietnam prioriteras i bisiåndssammanhang på det sätt som nu sker. Del måste innebära atl man aviserar en nedbanining av biståndet lill Vieinam. Herr Björck i Nässjö var inne på del, kopplat lill den attack som man nu gör från borgerligt häll mol bislåndd lill Cuba. Han drog en parallell där, och jag sade all mol bakgrund av det växande inflylande som moderaterna tycks ha på borgerlig biståndspolitik är detta alarmerande.
Slulligen måsle del än en gäng slås fasl all lyvärr är del Vieinam som drabbas av koslnadsstegringarna i fråga om Bai Bang-projektet.
Hert TURESSON (m):
Herr talman! Herr Andersson i Lycksele inledde sitt senasle anförande med alt säga att han inle fann någon anledning att föriänga debatten. Jag vill bara konstatera två saker: dels all herr Andersson har en sällsynt livlig fantasi när han läser våra reservalioner, dels all han har förlängt debatten.
123
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Överläggningen, som omfallal samlliga punkier i ulskoltels belänkande, var härmed slulad.
Herr ANDRE VICE TALMANNEN:
Proposilioner slälls punktvis och vid behov monientvis. Med hänsyn lill all reservalionen nr 5 vid punklen nr 4 föruisäiier bifall lill reservalionen nr 8 vid punklen nr 5 uppläs nämnda ivå punkier i omvänd ordning.
Punkten 1 (En ny ekonomisk världsordning m. m.) 1 proposilionen 1975/76:100 bilaga 5. lin. C, gavs en översikllig redovisning av några av de viktigaste resultaten av FN:s generalförsamlings arbete år 1975, vilkel bl. a. rörde åtgärder inom det handelspolitiska området, resursöverföringar och. valutafrågor, industrialiseringsfrågor samt ålgärder på jordbruks- och livsmedclsförsöriningsomrädd.
Det framhölls i propositionen all det för dt u-land var naturligt atl betrakta relationerna lill ett industriland som en helhel. Sä hade u-länderna som grupp också kommil an uppfatta förbindelserna med den rika världen. Del var denna u-ländernas syn på de inienialionella relalionerna som kommit lill ullryck i clt krav på en ny ekonomisk världsordning.
124
I denna punkl hade behandlais moiionerna
1975/76:209 av fru Jonäng (c), i vad avsäg hemsiällan all riksdagen hos regeringen begärde all en pariamenlarisk uiredning om konsekvenserna för Sveriges del av en ny inlernaiionell ekonomisk ordning lillsailes (punkl A.l), all en särskild referensgrupp med olika yrkeskategorier och iniresseiiirikiningar knöls lill ulredningen (punkl A.2), atl material ul-arbeiadcs fören bred informationskampanj (punkl A.3) och all riksdagen anvisade 5 milj. kr. lill studieförbunden i anslutning till informationskampanjen (punkt B).
1975/76:465 av herr Karlehagen (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde alt regeringen ärligen i anslutning till budgeiproposiiionen för riksdagen presenterade allernaliva modeller fördel svenska samhällets utveckling på lång sikt och alt därvid särskild hänsyn togs till behovei av anpassning till en ny ekonomisk världsordning.
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c) i vad avsåg hemsiällan all riksdagen beslutade att hos regeringen anhålla om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift all uireda konsekvenserna för Sveriges del av en anpassning till beslulen vid FN:s sjätte extra generalförsamling med krav på en ny ekonomisk ordning (punkl 1), all ge regeringen lill känna vad i moiionen under rubriken "Slarkare salsning på opinionsbildning nödvändig" i punkterna 1-3 anförts beträffande slalligl Slöd för en informationskampanj om besluten vid FN:s sjätte exlra generalförsamling med krav på en ny ekonomisk ordning och om de krav som ell förverkligande av FN-besluiel siällde på svensk produktion, konsumtion och livsstil (punkt 2) och all ge regeringen lill känna vad
i moiionen anförts belräffande vikten av all direkiiven lill den svenska delegalionen vid FN-konferensen om boende- och bebyggelsemiljö i Vancouver innevarande år gavs en sådan inriklning all delegalionen fick möjlighel au framlägga konkreta förslag i deceniralisiisk riklning i syfte all komma lill rätta med de problem som ceniralisliskt inriktad polilik också på del inlernalionella planel skapal (punkt 3),
1975/76:1143 av herr Hörberg (fp), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen hos regeringen begärde all en parlamentarisk arbelsgrupp snarasl lillsaties, förstärkt med erforderliga referensgrupper och informationsresurser, för all ularbela förslag lill en konkrei handlingsprogram för Sveriges framtida insatser för skapandel av en ny ekonomisk väridsordning (punkt I) och alt regeringen för riksdagen framlade förslag lill sådanl handlingsprogram omfattande såväl principer som konkreta ålgärder (punkl 2), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsäg hemsiällan att riksdagen begärde att regeringen redovisade sin syn pä hur FN;s deklaration 0111 en ny ekonomisk världsordning borde påverka Sveriges polilik på olika områden (punkl I).
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Ulskollel hemsiällde
1. all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:209 och 1975/76:727, i vad avsåg pariamenlarisk uiredning.
2. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:1143, i vad avsåg parlamentarisk arbetsgrupp.
3. alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:209, i vad avsåg särskild referensgrupp,
4. alt riksdagen ansåg motionerna 1975/76:209 och 1975/76:727, i vad avsäg inlbrmalionskampanj, besvarade med vad ulskonei anfört,
5. all riksdagen ansåg motionen 1975/76:465 besvarad med vad ulskonei anfört.
6. atl riksdagen ansåg motionen 1975/76:1143. i vad avsäg handlings-" program, besvarad med vad utskotld anfört.
7. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055. i vad avsåg redovisning av regeringens syn pä FN:s deklaralion om en ny ekonomisk världsordning borde påverka Sveriges polilik. besvarad med vad utskoltet anfört,
X. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:727. i vad avsåg FN:kon-ferenscn om boende- och bebyggelsemiljö. besvarad med vad utskottet anl'<")rl.
Reservationer hade avgivits
I. av herr förste vice lalmannen Benglson och herr Anlonsson, fru Nilsson i Krisiianslad sann herr Korpås (samlliga c) som ansell
dels atl utskotld under I borl hemställa
att riksdagen med bifall lill motionerna 1975/76:209 och 1975/76:727, såviii nu var i fråga, hos regeringen skulle anhålla om lillsäiiande av
125
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
en parlamentarisk uiredning med uppgift all uireda konsekvenserna för Sveriges del av en anpassning till beslulen vid FN:s sjätte extra generalförsamling om en ny ekonomisk världsordning.
dels all ulskollel under 2 borl hemställa
all riksdagen skulle anse motionen 1975/76:1143, i vad avsåg parlamentarisk arbelsgrupp, besvarad med vad reservanierna anfört,
dels atl utskoltet under 4 borl hemslälla
all riksdagen med bifall lill moiionerna 1975/76:209 och 1975/76:727, såvitt nu var i fråga, gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört belräffande slalligl slöd lill en informationskampanj om besluten vid FN:s sjäiie exlra generalförsamling med krav på en ny ekonomisk ordning och om de krav som eu förverkligande av FN-besluiei siällde på förändringar i Sverige.
2. av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) som
ansell all ulskollel
under 1 bort hemställa
au riksdagen med bifall lill moiionerna 1975/76:209 och 1975/76:727, såviii nu var i fråga, hos regeringen skulle anhålla om lillsäiiande av en pariamenlarisk uiredning med uppdrag alt uireda konsekvenserna för Sveriges del av en anpassning lill beslulen vid Förenia nalionernas själle exlra generalförsamling om en ny ekonomisk världsordning,
3. av fru Iredje vice lalmannen Nettelbrandt (fp)
och herr Ullsten (fp)
som ansell all ulskollel under 7 borl hemslälla
all riksdagen med bifall lill moiionen 1975/76:2055, i vad avsäg redovisning av regeringens syn pä hur FN:s deklaralion om en ny ekonomisk världsordning borde påverka Sveriges polilik, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.
126
Mom. I
Hen ANDRE VICE TALMANNEN;
Proposilioner slälls först i fråga om utskottets hemställan och därefter i fråga om motiveringen.
Hemsiällan
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels hemställan i reservationen nr 1 av herr försie vice lalmannen Benglson m. fl. i molsvarande del och i reservalionen nr 2 av herrar Hernelius och Turesson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Turesson begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion;
Den som vill alt kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemsiällan i beiänkandei nr 14 punklen 1 mom. I rösiar ja, den det ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit hemställan i reservalionen nr 1 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. i molsvarande del och i reservalionen nr 2 av herrar Hernelius och Turesson.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kaniinarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Dä herr Turesson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja - 188
Nej - 132
Avstår - 5
nr iJi
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Motiveringen
Ulskoilds motivering godkändes.
Mom. 2 och 3
Kammaren biföll vad ulskotiel i dessa momenl hemsiälli.
Mom. 4
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels reservalionen nr 1 av herr försie vice lalmannen Benglson m. fl. i molsvarande del. och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Korpås begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill alt kammaren bifaller utrikesuiskollets hemställan i belänkandd nr 14 punklen 1 mom. 4 röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har- kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr försie vice lalmannen Benglson m. fl. i motsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då herr Korpås begärde rösiräkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resuliai:
Ja - 236
Nej - 85
Avslår - 4
Mom. 5 och 6
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momenl hemsiälli.
M o m . 7
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels reservalionen nr 3 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullslen. och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullslen begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
127
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen I mom. 7 röslar ja. den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av fru tredje vice talmannen Nettelbrandt och herr Ullsten.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Ullslen begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 293
Nej - 29
Avslår - 3
M o m. 8
Ulskotlels hemställan bifölls.
Punkten 2 (Anslagsvolym, planeringsramar, bisländsulfästelser m. m.)
1 proposilionen föreslogs an de samlade anslagen för iniernalionelll Ulvecklingssamarbele för budgelärel 1976/77 skulle uppgå lill 3 122 milj. kr. Della innebar en ökning på 262 milj. kr. eller med drygt 9 % i förhållande till innevarande budgetär. Härigenom beräknades de totala bislåndsanslagen molsvara 1 "n av 1976års brullonalionalprodukl lill marknadspris.
Den övervägande delen av den föreslagna anslagsökningen föll på anslaget C 2. Bilaierall ulvecklingssamarbele, som föreslagils uppgå lill 1 987 milj. kr. Anslagei C I. Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram hade loreslagiis bli oförändrai, dvs. 1 050 milj. kr. Anledningen härtill var all den slora ökningen av detta anslag för budgetåret 1975776 beräknades medföra en betydande oiniecknad reservalion, som kunde disponeras under budgelärel 1976/77.
De svenska bislåndsanslagen låg, relaiivi sell, på en högre nivå än för någol annal i-land. Sverige nådde också år 1974 som förslå i-land FN-målel au i minen av 1970-lalel beiala ul 0,7 "o av brullonalionalprodukten lill marknadspris i bislånd. Nederländerna och Norge låg f n. närmasl all nå della mål.
1 proposilionen förordades all planeringsramarna för bislåndsanslagen schablonmässigt skulle ökas med 3 "n per år i förhallande till nuvarande förslag till anslag och all planeringsramarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79 därför skulle beräknas lill 3 216 milj. kr. resp. 3 312 milj. kr. Härigenom erhölls ell lillfredsställande underlag för planeringen av ut-vecklingsbiståndei.
128
I detta sammanhang hade behandlats moiionerna 1975/76:350 av herr Hermansson rn. fl. (vpk), såvitt nu var i fråga (punkt B),
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c), i vad avsåg hemställan all riksdagen beslutade atl ge regeringen lill känna vad i moiionen anförts belräffande den långsikliga fördelningen mellan anslagen lill mullilalerall och lill bilateralt bislånd, innebärande en okande andel för de multilaterala svenska biståndsinsatserna (punkl 4) och all riksdagen beslutade all ge regeringen lill känna vad i motionen anförls beträffande principer för en framlida uppräkning av biståndsanslaget, innebärande en procent av brullonalionalprodukten som grund, och möjligheter till särskilda insalser vid kriser och kataslrofer samt för insalser i de hårdasl drabbade länderna (punkl 7),
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m), i vad avsåg hemställan atl riksdagen skulle anhålla all regeringen lill 1976/77 års riksmöie inkom med förslag lill ändrat innehåll i bemyndigandet atl göra bilaterala utfästelser i enlighet med vad i motionen anförls (punkt 10), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemställan all riksdagen beslutade om en i förhållande lill regeringens förslag med 150 milj. kr. förhöji anslag lill Internaiionelll ulvecklingssamarbele för budgelärel 1976/77, fördelal pä 80 milj. kr. för inlernalionella bislåndsprogram och 70 milj. kr. för bilateralt utvecklingssamarbete (punkl 3), all riksdagen begärde all regeringen framlade en ny plan för ökning av u-landsbisländd uiöver en proceni av brullonalionalprodukten (punkl 4) och all riksdagen uilalade all de av regeringen angivna planeringsramarna för bislåndd budgdåren 1977/78 och 1978/79 inie borde uppfällas som riklgivande för bislåndeis storlek dessa är (punkl 5).
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Ulskollel hemställde
1. alt riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:350, i vad avsåg bisländsanslagens uppräkning.
2. all riksdagen ansåg moiionerna 1975/76:727 och 1975/76:2055. i vad avsåg planeringsramarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79, besvarade med vad ulskollel anförl,
3. alt riksdagen ansåg moiionerna 1975/76:727 och 1975/76:2055, i vad avsåg bislåndeis ökning uiöver enprocenisnivån, besvarade med vad ulskollel anförl,
4. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:727, i vad avsåg fördelningen mellan mullilalerall och bilaierall bislånd, besvarad med vad ulskonei anfört,
5. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000, i vad avsåg bilaterala bisländsulfästelser, besvarad med vad ulskollel anfört.
Reservalion hade avgivits
4. vid punkten 2 (Anslagsvolym, planeringsramar, bisländsulfästelser 111. m.), punklen 20(Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram)och punklen 21 (Bilateralt utvecklingssamarbete) av fru tredje vice talmannen Nelielbrandi (fp) och herr Ullsien (fp) som anselt
dels all ulskollel under 2 och 3 vid punklen 2 (Anslagsvolym, pla-
129
9 Riksdagens protokoll 1975/76:130-131
Nr 131 neringsramar, bisländsulfästelser m. m.) bort hemslälla
Onsdaeen den ' ''" riksdagen i anledning av moiionen 1975/76:727 och med bifall
19 nni 1976 ''" rnolionen 1975/76:2055, i vad avsåg planeringsramarna för budgetåren
_____________ 1977/78 och 1978/79, gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl,
Internaiionelll 3. aii riksdagen i anledning av moiionen 1975/76:727 med bifall till
utveckllngssamar-
motionen 1975/76:2055, i vad avsäg biståndets ökning utöver enprocents-
bete m. ni. nivån, gav regeringen lill känna vad reservanierna
anförl,
dels all ulskollel under 8 vid punklen 20 (Bidrag lill internationella bislåndsprogram) bort hemställa
att riksdagen med ändring av förslagel i proposilionen 1975/76:100 och med bifall till moiionen 1975/76:2055, såviu nu var i fråga, lill Bidrag till inlernalionella bislåndsprogram anvisade ell reservalionsanslag av
1 130 000 000 kr..
dels all ulskollel under 17 vid punklen 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) bort hemslälla
all riksdagen med ändring av förslagel i proposilionen 1975/76:100 och med bifall lill moiionen 1975/76:2055, såvitt nu var i fråga, till Bilaierall utvecklingssamarbete anvisade ell reservalionsanslag av
2 056 973 000 kr.
Vid denna punkl hade avgiviis ell särskili yllrande I. av herrar Hernelius (m) och Turesson (m).
Mom. I
Ulskoltels hemsiällan bifölls.
Mom. 2
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottds hemställan, dels reservalionen nr 4 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullsien i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsien begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill au kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemställan i betänkandet nr 14 punklen 2 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 4 av fru iredje vice talmannen Nelielbrandi och herr Ullslen i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Ullslen begärde rösiräkning verkstiilldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 280
Nej - 30
130 Avslår - 14
Mom. 3
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels reservalionen nr 4 av fru tredje vice talmannen Nelielbrandi och herr Ullslen i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsien begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskottels hemställan i belänkandet nr 14 punklen 2 mom. 3 röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 4 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullsien i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöler ha röstal för ja-proposilionen. Då herr Ullsien begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 280
Nej - 31
Avslår - 13
Mom. 4 och 5
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa niomenl hemsiälli.
Punkten 3 (Allmänl om bislåndeis inriklning och ulformning, länderval m. m.)
1 proposilionen anfördes all del svenska bislåndel sedan länge var myckel klart inriklat pä de fånigare u-länderna. För budgelärel 1976/77 beräknades ca 85 % av del direkla bislåndel gå lill de fånigaste u-länderna. Della var emellerlid inte tillräckligt för all förverkliga de svenska bisiändspoliliska målen. För all medverka lill en inlernaiionell resursomfördelning måste" bislåndel också nå ul lill de faliigasie folkgrupperna. Detla förulsalle ett samarbete med länder som själva akiivi försökte åsladkomma en jämnare fördelning av resurserna.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
1 denna punkl hade behandlais moiionerna
1975/76:350 av herr Hermansson m.fl. (vpk), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen uttalade att u-landspoliliken borde ulformas med beaklande av följande: all bislåndel omfördelades så all slödel lill reaktionära regimer upphörde och au de resurser som därvid frigjordes användes lill slöd ål progressiva slaler och nationella och sociala befrielserörelser (punkl A I), och
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m), i vad avsåg hemställan all riksdagen uilalade all svenskl bisländsarbele framför alll borde inriktas på de fattigaste länderna (punkl 1) och att riksdagen uttalade atl en ökad del av svenskl bisländ borde avse landsbygdsjirojekl (punkl 2).
131
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. ni.
Ulskollel hemställde
1. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:350,1 vad avsåg biståndets omfördelning,
2. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000, i vad avsåg bislåndeis inriklning på de fattigaste länderna, besvarad med vad ulskollel anfört,
3. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000, i vad avsåg landsbygds-projekt, besvarad med vad ulskollel anfört.
Mom. 1
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels moiionen nr 350 av herr Hermansson m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill au kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemställan i betänkandet nr 14 punklen 3 mom. 1 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 350 i motsvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 307
Nej - 15
Avslår - 2
Mom. 2 och 3
Kammaren biföll vad ulskonei i dessa momenl hemsiälli.
132
• Punltten 5 (Insalser i enskilda länder)
I proposilionen hade föreslagits att anslaget lill bilateralt utvecklingssamarbete ökades från 1 736 milj. kr. budgelärel 1975/76 lill 1 987 milj. kr. för budgelärel 1976/77.
Huvuddelen av medlen skulle las i anspråk för redan ulfäsl bislånd lill enskilda länder. Därulöver hade medel beräknals för befrielserörelser i södra Afrika, humanilära insalser i Lalinamerika. kaiaslrofhjälp och vissa övriga ändamål. Uiöver de ulfäsielser som lidigare gjorts ökade bislåndel i enlighei med SIDA:s förslag lill Eliopien. Sri Länka och Sydvielnam.
Det hade vidare föreslagits all Mozambique blev programland för svenskl Ulvecklingssamarbele. Del lidigare bislåndel lill FRELIMO övergick därmed lill ell längsikligl samarbele inom en vidgad finansiell ram.
Vidare hade föreslagils all medel skulle las i anspråk för en forisälining av del bislånd till Portugal som i begränsad skala inlells under budgetåret 1975/76.
I propositionen redogjordes för pågående och/eller planerade bilaterala
biståndsinsatser i bl. a. Botswana, Eliopien, Guinea-Bissau och Kap Verde, Kenya, Mozambique, Tanzania, Tunisien, Zambia, Angola, Lesolho, Somalia, Sudan, Swaziland, Bangladesh, Indien, Sri Länka, Demokratiska Republiken Vieinam, Republiken Sydvielnam, Afghanistan, Cambodja, Laos, Pakislan, Cuba och Portugal.
I della sammanhang hade behandlats moiionerna
1975/76:207 av herr Adolfsson (m), vari hemslällls all riksdagen beslutade alt för budgetåret 1976/77 och tills Cubas inblandning i andra länders inre angelägenheter upphörde Sverige ej skulle lämna ekonomiskt eller annal bislånd lill Cuba,
1975/76:302 avherr Hermansson m. fi.(vpk),vari föreslagits all riksdagen beslutade all anslå 25 milj. kr. i bisländ lill MPLA för kommande budgetår,
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c), i vad avsåg hemställan all riksdagen beslutade all för budgelärel 1976/77 fastställa en länderram för Cuba till 40 milj. kr. (punkl 8) och alt riksdagen beslutade atl som sin mening ullala all de svenska bislåndsinsalscrna lill Cuba skulle upphöra i och med alt hittills ingångna samarbdsavial fullföljts och all regeringen i enlighet härmed uppiog förhandlingar med den kubanska regeringen om en avtrappning efter de linjer som angells i moiionen (punkl 9),
1975/76:728 av herr Guslavsson i Nässjö (s) och fru Dahl (s), vari hemslällts atl riksdagen uilalade all av medel anvisade för "Katastrofer m. m." insalser till MPLA:s regering i Angola borde prioriteras,
1975/76:1133 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen besluiade all under iredje huvudtiteln punkten C 2 Bilateralt ulvecklingssamarbele till Demokratiska Republiken Vieinam anvisa 300 milj. kr. och till Republiken Sydvielnam anvisa 150 milj. kr.,
1975/76:1136 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällts alt riksdagen beslutade höja bisiändsbeloppel för Laos lill 50 milj. kr. för budgelärel 1976/77,
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m). i vad avsäg hemställan atl riksdagen skulle avslå förslagel om ell anslag om 70 milj. kr. lill Cuba (punkl 5), all riksdagen skulle anhålla all förhandlingar uppiogs med Nordvietnams regering i syfte all möjliggöra all ansvarei för del s. k. skogsinduslriprojekiel snarasl möjligi överlogs av nordvielnameserna själva, i enlighd med vad i moiionen 1975/76:1979 anförts (punkl 6), all riksdagen uilalade all svenskt bislånd lill Cambodja lills vidare ej borde ifrägakomma (punkl 7). all riksdagen uilalade an lill Laos enbart humanilärt bislånd borde ulgå (punkl 8) och all riksdagen uilalade all i fråga om humanilär hjälp lill Angola borde beaklas vad i moiionen anförts (punkl 9), och
1975/76:2055 av herr .Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen gav regeringen lill känna vad som anförts i moiionen om all ulnyuja Frikyrkan hjälper för humanilära insalser i bl. a. Angola (punkl 14), all riksdagen begärde all regeringen redovisade resullalel av den prövning riksdagen besiälll av möjligheterna lill fortsaiia bislåndsinsalser i Sudan (punkl 15), all riksdagen besluiade göra den omfördelning av planeringsramarna
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
133
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utveckllngssamar-bete m. m.
Ibr svenska moiiagarländer som föreslagils i moiionen (punkl 16) och all riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen anförls om ulvecklingssamarbdd med Tunisien (punkl 17).
1 samband med medelsanvisningen redovisades under punkt 21 (Bilateralt Ulvecklingssamarbele) ulskoltels hemställan angående anslagsyrkandena i moiionen 302 belräffande Angola, i moiionerna 207, 727. 2000 och 2055 i vad avsåg Cuba, i motionen 1136 beträffande Laos, i motionen 1133 belräffande Demokratiska Republiken Vieinam och Republiken Vieinam sann i moiionen 2055 i vad avsåg Zambia, Boiswana, Lesolho, Swaziland, Bangladesh och Pakislan.
Belräffande övriga i denna punkl behandlade yrkanden hemsiällde ulskollel
1. all riksdagen ansåg motionen 1975/76:728 bdriiffande kalasiroföislånd lill Angola besvarad med vad ulskollel anförl.
2. atl riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000. i vad avsåg humanilärt bislånd lill Angola, besvarad med vad ulskollel anfört,
3. alt riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055, i vad avsäg bislånd lill Angola genom Frikyrkan hjälper, besvarad med vad ulskoltet anfört,
4. atl riksdagen ansåg motionen 1975/76:2000, i vad avsåg bislånd lill Cambodja, besvarad med vad ulskollel anförl, -
5. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000, i vad avsäg bislånd lill Laos, besvarad med vad uiskouei anfört,
6. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055, i vad avsåg ulvecklings-sainarbele med Sudan, besvarad med vad ulskollel anfört,
7. alt riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055, i vad avsäg utvecklingssamarbete med Tunisien, besvarad med vad ulskollel anförl,
8. alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2000, i vad avsåg skogsindustriprojekld i Demokratiska Republiken Vietnam,
9. att riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055, i vad avsåg katastrofinsatser i Bangladesh, Pakislan, Indien. Sri Länka. Eliopien, Somalia och Tanzania, besvarad med vad ulskotiel anförl,
10. all
riksdagen ansåg motionen 1975/76:2055. i vad avsåg långsiktiga
landprogram för Pakistan och Somalia, besvarad med vad ulskollel anförl.
Reservalioner hade avgivils
7. vid punklen 5 (Insalser i enskilda länder) av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) som ansell all ulskollel under 4 borl hemslälla
alt riksdagen med bifall lill moiionen 1975/76:2000, såviii nu var i fråga, gav regeringen lill känna all bisländ lill Cambodja lills vidare ej borde förekomma.
134
8. vid punklen 5 (Insatser i enskilda länder) och punklen 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp), herr förste vice lalmannen Bengtson (c) och herr Anlonsson (c), fru Nilsson i
Krisiianslad (c) samt herrar Korpås (c) och Ullsien (fp) som ansell alt ulskollel under 12 vid punkten 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) borl hemslälla all riksdagen belräffande bislånd lill Cuba med ändring av proposilionens förslag sann med avslag på moiionerna 1975/76:207 och 1975/76:2000, såvitt nu var i fråga, och med bifall lill motionerna 1975/76:727 och 1975/76:2055, båda såviii nu var i fråga, fasislällde en i förhållande lill regeringens förslag med 30 milj. kr. minskad landram för Cuba under budgetåret 1976/77 och gav regeringen till känna vad reservanierna under punklen 5 anförl belräffande den framlida inriktningen av ulvecklingssamarbdd med Cuba,
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
9. vid punklen 5 (Insalser i enskilda länder) och
punklen 21 (Bilaierall
ulvecklingssamarbele) av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) som ansell
all ulskollel under 12 vid punkten 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) borl
hemslälla
all riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:727 och 1975/76:2055, båda såviii nu var i fråga, saml med bifall lill moiionerna 1975/76:207 och 1975/76:2000. såviii nu var i fråga, skulle avslå proposilionens förslag belräffande Ibrtsall bisländ lill Cuba,
10. vid punklen 5 (Insalser i enskilda länder) av
herrar Hernelius (m)
och Turesson (m) som ansell all ulskollel under 9 bort hemslälla
atl riksdagen med bifall till moiionen 1975/76:2000, i vad avsäg skogsinduslriprojekiel i Demokraliska Republiken Vieinam, gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,
11. vid punkten 5 (Insatser i enskilda länder) och
punklen 21 (Bilateralt
utvecklingssamarbete) av fru tredje vice talmannen Nettelbrandt (fp) och
herr Ullslen (fp) som - under förulsällning av bifall lill reservalionen 8
- ansell alt ulskollel under 13 vid punklen 21 (Bilateralt utvecklingssam
arbete) bort hemställa
atl riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill moiionen 1975/76:2055, såviii nu var i fråga, fasislällde den omfördelning av land- och planeringsramar för övriga svenska moiiagarländer m. m. som framgick av reservanternas yllrande under punkterna 5 och 6.
Herr ANDRE VICE TALMANNEN:
Proposilioner slälls försi på moiiveringen beträffande bislånd lill Cuba. Skulle därvid reservalionen nr 8 bifallas upptas därefter frågan om användningen av disponibla medel (punklen 4 delvis och punklen 6). Slulligen föreläs ulskoltels hemsiällan lill avgörande momenivis med lillhöraiide motivering.
Motiveringen bciräj/ande bistånd till Cuba
Proposilioner gavs på godkännande av l:o) ulskoilds molivering, 2:o) den i reservalionen nr 8 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi m. fl. i molsvarande del anförda moiiveringen saml 3:o) den i reservalionen nr
135
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
9 av herrar Hernelius och Turesson i molsvarande del anförda moiiveringen. och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Turesson begärde volering uppiogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Turesson begärt volering även belrälTande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill alt kammaren lill koniraproposiiion i huvudvoteringen angående utrikesuiskollets belänkande nr 14 punklen 5 såviii avser moiiveringen belräffande bislånd till Cuba anlar reservalionen nr 8 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi m. fl. i molsvarande del röslar ja, den det ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 9 av herrar Hernelius och Turesson i motsvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Turesson begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja - 116
Nej - 50
Avstår - 159
1 enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:
Den som vill all kammaren godkänner ulrikesulskoltels motivering i beiänkandei nr 14 punklen 5 säviii avser bislånd lill Cuba röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren godkäni den i reservalionen nr 8 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi m. fl. i molsvarande del anförda motiveringen.
Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resullalel, varför volering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 161
Nej - 161
Avslår - 3
136
Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs proposilioner på all ärendei skulle dels återförvisas lill uiskouei. dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.
Herr andre vice lalmannen nedlade i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr andre vice lalmannens anmodan herr Jadeslig (s) ur urnan uppiog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.
Kammaren hade alllsä i enlighet med nej-propositionens innehåll godkäni
den i reservalionen nr 8 av fru iredje vice lalmannen Nettelbrandt m. fl. i molsvarande del anförda moiiveringen.
Användningen av disponibla medel
Proposilioner gavs pä bifall lill
l:o) reservalionen nr 5 av herr förste vice lalmannen Benglson m. fl. i molsvarande del,
2:o) reservationen nr 14 vid punkten 8 av herrar Hernelius och Turesson i molsvarande del,
3:o) reservalionerna nr II vid punkten 5 och 12 vid punkten 6 av fru tredje vice talmannen Nettelbrandt och herr Ullsten i molsvarande delar saml
4:o) del av fru Lcwcn-Eliasson under överläggningen framställda yrkandel så lydande: "all - vid bifall lill del i reservationen nr 8 framslällda yrkandel om minskning av landranien för bislånd lill Cuba med 30 miljoner kronor i förhällande lill regeringens förslag - ifrågavarande medel lilllbrs kalaslroföisländsrcscrvcn inom anslagei för Bilateralt ulvecklingssamarbele (C 2)",
och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad.
Då fru Lewén-Eliasson begärde votering uppiogs för bestämmande av koniraproposiiion i huvudvolcringeii de älerslående proposilionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan fru Skaiiiz bcgäri votering uppiogs för beslämmande av koniraproposiiion i voleringen om koniraproposiiion i huvudvoteringen ånyo proposilionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Hellström begärde emellertid votering, varför följande voleringsproposilion upplästes och godkändes:
Den som vill alt kammaren till konlrapioposilioii i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen belrälTande anviindningen av disponibla medel aniar reservationerna nr II och 12 av fru tredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullslen i motsvarande delar rösiar ja, den del ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren till kontraproposition i försinämnda votering aniagil ilcl av fru Lewcn-Eliasson under överläggningen framslällda yrkandd.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlald av kammarens ledamöter ha rösial för nej-proposilioncii. Då herr Ullsien begärde rösträkning vcrkslälkics votering meil omi-(isininusapparai. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 44
Nej - 159
Av.siår - 121
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
1 enlighd häniied blev föliantle voleringsproposilion för voteringen om kontraproposition i htivudvoicringcn upciläsi och godkiincl:
137
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Iniernallonellt utvecklingssamarbete m. m.
Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen be-iräflande användningen av disponibla medel antar reservationen' nr 14 av herrar Hernelius och Turesson i molsvarande del röslar ja. den dd ej vill röstar nej.
Vinner nej har kanimarcn lill kontraproposition i nämnda volering aniagil del av fru Lcwcn-Eliasson under överläggningen framslällda yrkandet.
|
60 180 85 |
Vid omrösining genom upincsning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ncj-pioposiiionen. Då herr Turesson begärde rösträkning verkställdes volering med omrösniiiigsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja
Nej Avstår
1 enlighet härmed blev följande voleringsproposilion för huvudvoteringen upiililst och godkänd:
Den som vill all kammaren bifaller reservationen nr 5 av herr försie vice lalmannen Bengtson m. fl. belräffande användningen av disponibla medel röslar ja, den dd ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil del av fru Lewcn-Eliasson under överläggningen framställda yrkandd.
Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resullalel, varför votering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 161
Nej - 161
Avslår - 3
Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs proposilioner på all ärendei skulle dels återförvisas lill ulskollel, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare proposilionen vara med övcrviigande ja besvarad.
Herr andre vice lalmannen nedlade i rösiurnan en ja-sedcl och en nej-sedel, varefter på herr andre vice talmannens anmodan herr Andersson i Söderiiilje (s) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.
Kammaren hade alliså i enlighet med nej-proposiiioncns innehåll bifallit dd av fru Lewcn-Eliasson uiiilcr överläggningen framslällda yrkandet.
138
Mom. 1-3
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momenl hemsiälli.
Mom. 4
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskottds hemställan, dels reservationen nr 7 av herrar Hernelius och Turesson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Turesson begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemställan i belänkandd nr 14 punklen 5 mom. 4 röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 7 av herrar Hernelius och Turesson.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internaiionelll utvecklingssamarbete m. m.
Vid omrösining genom uppresning förklarades llcrtald av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Turesson begärde rösiräkning verkslälldes votering med oniröstningsapparai. Denna omrösining gav följande resultat:
Ja - 274
Nej - 48
Avstär - 3
Mom. 5-7
Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa moment hemställt.
Mom. 8
Proposilioner gavs på bifall till dels ulskollcis hemsiällan, dels reservalionen nr 10 av herrar Hernelius och Turesson. och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herrTuresson begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill au kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemsliilhin i betänkandet nr 14 punkten 5 mom. 8 röstar ja. den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 10 av herrar Hernelius och Turesson.
Vid omrösining genom uppresning förklarades fiertalei av kammarens ledamöter ha rösial lÖr ja-pro|-)osilioncn. Då herr Turesson begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resuliai:
Ja - 274
Nej - 48
,\vsiår - 3
M o m. 9 och 10
Kammaren biföll vad uiskoiid i dessa moment hemsiälli.
139
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Punkten 4 (Slöd lill inlernalionella bislåndsprogram)
Den i proposilionen framlagda beräkningen av mcdelsbehovet under budgetåret \916lll lör bidrag lill de internationella biståndsprogrammen redovisades i punkten 20 (Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram).
1 proposilionen redogjordes närmare för Sveriges medverkan i och bidrag lill FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), Inlernalionella utvecklingsfonden (IDA), regionala utvecklingsbanker. Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) och annan livsmedelshjälp, FN:s flyk-lingkommissarics (UNIICR) verksamhei, FN:s hjälpprogram för Paleslina-flyklingar(UNRWA). FN:s bcfolkningsfond (UNFPA), UNCTAD/GATT:s Inlernalionella handclsccnirum (ITC) m. m.
Vidare redogjordes för svenska insatser för mullilalerall kalaslroföiständ och u-landsforskning saml Sveriges medverkan i lillskapandel av en inlernaiionell jordbruksulvecklingsfond m. iii.
1 della sanimanhang hade behandlais motionerna
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen beslutade all för budgetåret 1976/77 under anslaget Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram faslsiälla posten "Övriga multilaterala bidrag" lill 106 643 000 kr. (punkl 10),
1975/76:730 av herr Herman.sson m. fl. (vpk), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen avvisade begäran under punkl C 1 i budgelproposilionens bilaga 5 om 252 102 000 kr. lill Inlernalionella ulvccklingsfondcii IDA (punkl I) och all riksdagen besluiade om Sveriges utträde ur Världsbank.sgrup|)cn (punkl 2).
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (iii). i vad avsåg hemställan all riksdagen uilalade all Sverige borde öka sill slöd lill uivecklingsfondcn IDA (punkl 12), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. 11. (fp), i vad avsåg hemsliillan all riksdagen beslutade om etl i lörhålhindc till regeringens förslag med 45 milj. kr. förhöjt anslag till FN:s jordbruksulvecklingsfond (punkt 6), att riksdagen beslutade om en i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöji anslag lill FN:s befolkningsfond (punkl 7). all riksdagen uttalade all Sverige i förhandlingarna om en fcmie påfyllnad av liiternaiionella ulvccklings-Ibndcns resurser borde verka för en kraftig ökning av dessa resurser och för svensk ilel uilova ökai slöd (punkt 8) och alt riksdagen begärde all regeringen uireddc möjlighctcnia till samarbete med de olika regionala utvecklingsbankerna (punkl 20).
Till anslagsyrkandena i moiionen 727 bcir;in'andc Övriga mullilalerala bidrag och i motionerna 730 och 2055 bcträlTaiitle Internationella utvecklingsfonden, Inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden sann FN:s belblk-ningslbnd avsäg utskoltet att åierkomma med hemsiällan under punkten 20 (Bidrag lill internationella bislåndsprogram).
140
BelrälTanile övriga i tieiia sainmanhang behandlade motionsyrkanden
hemsiällde ulskollel
1. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:730, i vad avsåg ullräde ur Väridsbanksgruppen,
2. all riksdagen ansåg moiionerna 1975/76:2000 och 1975/76:2055, i vad avsåg ökai framlida slöd lill Inlernalionella uivecklingsfondcn (IDA), besvarade med vad ulskollel anförl,
3. all riksdagen ansåg motionen 1975/76:2055, i vad avsåg samarbele med de regionala utvecklingsbankerna, besvarad med vad ulskollel anfört.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationelll utvecklingssamarbete m. m.
Reservalioner hade avgivils
5. vid
punkten 4 (Stöd lill inlernalionella biståndsprogram), punklen 20
(Bidrag lill internationella bislåndsprogram) och punklen 21 (Bilaierall ul
vecklingssamarbele) av herr försie vice lalmannen Benglson och herr An
lonsson. fru Nilsson i Krisiianslad saml herr Korpås (samlliga c) som -
under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 8 - ansell
dels atl utskottet under 2 och 8 vid punklen 20 (Bidrag lill internationella biståndsprogram) bort hemställa
2. all riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill motionen 1975/76:727, såviii nu var i fråga, fasislällde anslagsposten Övriga mullilalerala bidrag under budgelärel 1976/77 lill 106 643 000 kr..
8. atl riksdagen med ändring av förslaget i propositionen 1975/76:100 och med bifall lill moiionen 1975/76:727, såviii nu var i fråga, lill Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram anvisade ell reservalionsanslag av I 080 000 000 kr.,
delsåW ulskollel under 17 vid punkten 21 (Bilaierall utvecklingssamarbete) bort hemslälla
att riksdagen med iindring av förslagel i propositionen 1975/76:100 och med bifall lill motionen 1975/76:727. såvitt nu var i fråga, till Bilateralt utvecklingssamarbete anvisade ell reservationsanslag av 1 956 973 000 kr..
6. vid punkten 4 (Slöd lill inlernalionella
bislåndsprogram) och punklen
20 (Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram) av fru iredje vice lalmannen
Nelielbrandi (fp) och herr Ullslen (fp) som - under förulsällning av bifall
lill reservalionen nr 4 - an.seii all ulskollel under 5 och 6 vid punklen
20 (Bidrag till internationella biståndsprogram) bort hemställa
5. all riksdagen med ändring av propositionens förslag och med bifall lill moiionen 1975/76:2055. såviii nu var i fråga, fasislällde Sveriges bidrag lill FN:s jordbruksulvecklingsfond lill 145 milj. kr.,
6. all riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill moiionen 1975/76:2055, såviii nu var i fråga, fasislällde Sveriges bidrag lill FN:s bcfolkningsfond under budgelärel 1976/77 lill 40 milj. kr.
Vid denna punkl hade avgiviis en särskilt yttrande 2. av herrar Hernelius (m) och Turesson (m).
141
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Inlernatlonelll utvecklingssamarbete m. m.
M o m . I
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels del av herr Svensson i Malmö under överläggningen framslällda yrkandel. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Taknian begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kaminaren bifaller ulrikesulskoliels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen 4 mom. I röslar ja, den del ej vill röstar nej.
Vinner nej har kammaren bifallit det av herr Svensson i Malmö under överläggningen framställda yrkandet.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslat för ja-propositionen. Då herr Takman begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 303
Nej - 15
Avslår - 7
Mom. 2 och 3
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momenl hemsiälli.
Punkten 6 (Humanilärt bislånd och studiestöd lill afrikanska fiyklingar och befrielserörelser m. m.)
I proposilionen hade för slöd lill befrielserörelser i södra Afrika och ulbildning av flyktingar därifrån saml för bidrag lill försvar av politiska fångar i södra Afrika och hjälp till deras familjer beräknals preliminärt en ram på 30 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Det bilaterala stödet ii|l nämnda ändamål kompleiieradcs genom exlra bidrag lill FN-organ för verksamhei på samma område (under anslagei C 1. Bidrag lill internationella bislåndsprogram).
1 della sammanhang hade behandlats motionerna
1975/76:1134 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vad avsåg hemställan all riksdagen besluiade anslå 10 milj. kr. för budgelärel 1976/77 lill ANC i Sydafrika all disponeras frill av rörelsen (punkl 3),
1975/76:1138 av herr Hermansson m. fi. (vpk), vari hemställts att riksdagen under C 2, bilaga 5 i budgetpropositionen, besluiade anvisa ell belopp av 5 milj. kr. lill den erilreanska befrielserörelsen. ELF, och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemställan all riksdagen besluiade göra den omfördelning av planeriiigsramarna för svenska moiiagarländer som föreslagits i moiionen (punkl 16).
142
Ulskonei avsåg au åierkomnia lill hemsiällan belräffande anslagsyrkan-
dena i moiionerna nr 1134 och 1138 under punkten 21 (Bilateralt ulvecklingssamarbele).
Ulskollel hemsiällde
all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055, såviii avsåg bislånd lill befrielserörelser m. m. i södra Afrika.
Reservalion hade avgiviis
12. av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp) och herr Ullsien (fp) som - under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 8 - ansell alt utskottet borl hemslälla
all rik.sdagen med bifall lill moiionen 1975/76:2055. såviii avsäg bislånd lill befrielserörelser m. m. i södra Afrika, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.
Punkten förklarades avgjord genom kammarens ställningstagande till frågan om användningen av disponibla medel.
Punkten 7 (Särskilda program m. m.)
Verksamhet avsedd att finansieras ur anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete men som låg vid sidan av det direkla ulvecklingssamarbeiei med enskilda länder och av katastrofhjälpen hade i proposilionen samlats under rubriken Särskilda program m. m.
Hii räknades bl. a. icke-länderinriklad verksamhd påbelblkningsområdel. bidrag lill enskilda organisaiioner, samarbete med FN:s fackorgan (s. k. inul-li-bi-verksamhei), övrig utbildningsverksamhet, vissa kosinader för förberedelse och koniroll av projekl och en del av koslnaderna för bisländskon-loren.
1 della sammanhang hade behandlais moiionerna
1975/76:2000 av herr Bohman in. fi. (in), i vad avsäg hemställan att riksdagen beslutade att inom ramen för beviljade anslag 213 milj. kr. avsattes för anslaget Särskilda program (punkt 3). och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemställan att riksdagen beslutade om etl i förhållande lill regeringens förslag ined 4 milj. kr. förhöjt anslag lill kursverksamhet m. ni. i det bilaterala utvecklingssamarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen (punkt 19).
Till hemställan beträffande anslagsyrkandena i motionerna 2000 och 2055 avseende de särskilda programmen resp. kursverksamheten avsåg utskottet all återkomma under punkten 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele).
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Inlernatlonelll ulvecklingssamarbele m. m.
Reservalion hade avgiviis
13. vid punklen 7 (Särskilda program m, m.) och punkten 21 (Bilaierall utvecklingssamarbete) av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) som-under förulsällning av bifall till reservalionen nr 9 - ansell all ulskollel under
143
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
14 vid punklen 21 (Bilateralt ulvecklingssamarbele) bort hemslälla
all riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill moiionen 1975/76:20(X), såviii nu var i fråga, fastställde anslagsposten Särskilda program m. m. under budgetåret 1976/77 till 213 milj. kr.
Vad ulskollel i denna punkl anförl godkändes.
Punkten 8 (Bidrag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd) Del Slalliga slödel lill svenska enskilda organisalioners ulvecklingssamarbele hade ökat från 11 milj. kr. budgelärel 1972/73 lill 35 milj. kr. för innevarande budgetär. I della belopp inräknades inle bidrag från bislåndsanslagen till enskilda organisaiioner för kalaslroföiständ, slöd lill offren för rasförtryck och kolonialism i södra Afrika samt för informalionsverksamhd i Sverige. Av de lillgängliga medlen uinylljades huvuddelen för bidrag lill missionssamfundens verksamhei.
I della sammanhang hade behandlais moiionerna
1975/76:352 av herr Werner i Malmö (m). vari hemslällts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om översyn av de regler som gällde för slalliga bidrag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd,
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m), i vad avsäg hemsiällan au riksdagen besluiade all inom ramen för beviljade anslag en belopp om 70 milj. kr. skulle ulgä lill missionens och de humanilära organisalionernas bisiånds-verksamhel (punkl 15). och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsäg hemsiällan atl riksdagen beslutade om ett i förhållande lill regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöji anslag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd (punkl 13) och all riksdagen besluiade om ell i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöji anslag lill Kyrkornas väridsräd (punkl 18).
Till hemställan beträffande de under förevarande punkl behandlade anslagsyrkandena avsåg ulskollel au återkomma under punklen 2I( Bilaierall ulvecklingssamarbele).
Ulskollel hemställde all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:352.
144
Reservalioner hade avgivils
14. vid punklen 8 (Bidrag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd) och punkten 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) .som - under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 9 - anselt att ulskoltet under 10 vid punklen 21 (Bilateralt utvecklingssamarbete) bort hemslälla
all riksdagen belräffande bidrag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd skulle
a) avslå moiionen 1975/76:2055. såviii nu var i fråga.
b) med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill moiionen
1975/76:2000, såviii nu var i fråga, faslsiälla anslagsposten Bidrag till en- Nr 131
skilda organisationers biståndsverksamhet under budgetåret 1976/77 lill 70 Onsdaeen den
milj. kr.. 19 3j ,9-75
15. vid punklen 8 (Bidrag lill enskilda organisalioners biståndsverksamhet) och punkten 21 (Bilateralt ulvecklingssamarbele) av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp) och herr Ullsten (fp) som - under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 4 - ansell all ulskollel under 10 vid punklen 21 (Bilaierall utvecklingssamarbete) bort hemslälla
all riksdagen belräffande bidrag lill enskilda organisalioners biståndsverk-samhel med ändring av proposilionens förslag saml med bifall lill moiionen 1975/76:2055 och i anledning av moiionen 1975/76:2000, båda såviii nu var i fråga, fasislällde anslagsposten Bidrag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd under budgelärel 1976/77 till 75 milj. kr.
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Hen ANDRE VICE TALMANNEN:
Proposilioner slälls försi belräffande ulskoltels hemsiällan och därefter i fråga om moiiveringen.
Hemställan
Ulskoltels hemsiällan bifölls.
Moiiveringen
Ulskoltels molivering godkändes.
Punkten 9 (U-landsforskning)
Av proposilionen framgick alt omkring 15 milj. kr. återstod för ännu inie besluiade insalser inom den för innevarande budgeiår fasisiällda anslagsposten om 75 milj. kr. för slöd lill u-landsforskning. Av den för nästa budgetär beräknade medelsramen om 85 milj. kr. avsägs enligt proposilionen ca 50 milj. kr. gå lill fortsalt slöd av redan pågående forskningsinsatser genom internationella organisaiioner.
I denna punkt hade behandlats moiionen 1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (ni), i vad avsäg hemställan atl riksdagen beslutade all inom ramen för beviljade anslag en belopp på 100 milj. kr. skulle anslås för ulveck-lingsforskning (punkl 11).
Till hemsiällan belräffande förevarande anslagsyrkande avsäg ulskollel all återkomma under punklen 20 (Bidrag till internationella biståndsprogram).
Reservalion hade avgiviis
16. vid punklen 9 (U-landsforskning) och punklen 20 (Bidrag till inlernalionella bislåndsprogram) av herrar Hernelius (m) och Turesson (m) som - under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 9 - ansell all ulskollel under 4 vid punklen 20 (Bidrag lill inlernalionella bisiånds-
10 Riksdagens protokoll 1975/76:130-131
145
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
program) borl hemslälla
all riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall lill motionen 1975/76:2000. såvitt nu var i fråga, fastställde anslagsposten U-landsforskning under budgelärel 1976/77 lill 100 milj. kr.
Vad utskottet i denna punkt anförl godkändes.
Punkten 10 (U-landsinvesieringar. u-ländernas industrialisering, handelspolitik m. m.)
1 denna punkt hade behandlats moiionerna
1975/76:350 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vad avsåg hemställan all riksdagen uttalade att u-landspolitiken borde ulformas med beaklande av följande: all investeringsgaranlisysiemei slopades (punkl A 3) och atl målen för handelspolitiken och lagsliftningen gällande u-landsinves-teringar bringades i överenssiämmelse med bisiåndspoliiikens mål all främja ekonomisk och social uljämning och uiveckling (punkl A 4),
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen uttalade atl invesiering.sgaraniisysiemet borde utvidgas lill atl omfatta alla u-länder (punki 13) och att riksdagen uttalade att en ulvecklingsbolag borde tillskapas för investeringar i u-länderna, ägt gemensamt av slalen och näringslivel (punkl 14), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsäg hemsiällan all riksdagen begärde förslag från regeringen om en vidgal system för invesleringsgaranlier i enlighei med vad som anförls i moiionen (punkl 2).
Ulskollel hemställde
1. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:350, i vad avsåg in-vesteringsgaranlisysiemeis slopande,
2. all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:2000 och 1975/76:2055, i vad avsåg invesleringsgarantisystemets utvidgning,
3. alt riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2000, i vad avsåg inrättande av ett Ulvecklingsbolag,
4. alt riksdagen ansåg moiionen 1975/76:350, i vad avsäg handels-och investeringspolitiken gentemot u-länderna, besvarad med vad ulskollel anförl.
146
Reservation hade avgivits
17. av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp) saml herrar Hernelius (m), Turesson (m) och Ullslen (fp) som ansell all ulskoltet under 2 och 3 borl hemslälla
2. alt riksdagen med bifall lill motionerna 1975/76:2000 och 1975/76:2055, säviii nu var i fråga, hos regeringen begärde förslag snarasl om ell vidgal syslem för invesleringsgaranlier,
3. all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2000, i vad avsåg frågan om ulvecklingsbolag, gav regeringen lill känna vad reservanierna anförl.
Mom. 1 och 4
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels moiionen nr 350 av herr Hermansson m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill alt kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen 10 mom. I och 4 röslar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 350 i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösial för ja-proposilionen. Dä herr Takman begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resultat:
Ja - 308
Nej - 15
Avstår - 2
Mom. 2 och 3
Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17 av fru iredje vice lalmannen Nettelbrandt m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullslen begärt volering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:
Den som vill all kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i betänkandet nr 14 punklen 10 mom. 2 och 3 rösiar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 17 av fru tredje vice lalmannen Nelielbrandi m. fl.
Vid omrösining genom uppresning fiirklarades flertalet av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Ullslen begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja - 245
Nej - 76
Avstär -3
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Inlernatlonelll utvecklingssamarbete m. m.
Punkten 11 (Livsmedelsbistånd)
I enlighet med bemyndigande frän 1975 års riksdag hade Sverige under treårsperioden 1975/76-1977/78 ålagil sig all åriigen hålla i beredskap ell kalaslroflager på upp lill 40 000 lon svenskt vete och vissa kvantiteter andra svenska livsmedelsprodukier(däribland fiskkonserver) för internationella ka-taslrofaklioner.
147
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internatlonent utvecklingssamarbete m. m.
1 denna punkl hade behandlais moiionerna
1975/76:729 av hert Gusiafsson i Säffle (c) och
1975/76:2055 av herr Ahlmark iii. fl. (fp), i vad avsäg hemsiällan all riksdagen bemyndigade regeringen all slälla minst 50 000 ton svenskl vete lill förfogande under ire är för inlernaiionell beredskapslagring (punkl 9) och all riksdagen bemyndigade regeringen all slälla minst 50 000 lon svenskl vete åriigen lill förfogande för Väridslivsmedelsprogrammel under ireårs-perioden 1976/77-1978/79 (punkl 10).
Ulskollel hemsiällde
1. all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2055, i vad avsåg beredskapslagring av vete,
2. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055, i vad avsåg veie-bidrag lill Väridslivsmedelsprogrammel,
3. alt riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:729.
Reservalion hade avgivils
18. av fru iredje vice lalmannen Nettelbrandt (fp) och herr Ullsien (fp) som ansell au ulskollel under I och 2 borl hemslälla
1. all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2055, i vad avsåg beredskapslagring av vete, gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,
2. all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2055, i vad avsäg slöd lill Väridslivsmedelsprogrammel, gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.
Mom. I och 2
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemsiällan, dels reservalionen nr 18 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullslen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullslen begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den.som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemställan i belänkandd nr 14 punklen II mom. 1 och 2 röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 18 av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi och herr Ullslen.
148
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösial för ja-propositionen. Då herr Ullsien begärde rösiräkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 291
Nej - 30
Avslår - 4
Mom. 3
Utskoueis hemställan bifölls.
Punkten 12 (Kalasiroföislånd)
1 proposilionen hade för budgelärel 1976/77 pä anslagei Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram beräknals dels högsl 50,8 milj. kr. för påfyllnad av del svenska kalaslroflagrei av livsmedel, främsi vete, dels 50 milj. kr. Ibr övrigl mullilalerall kalasiroföislånd. På anslagei Bilaierall ulvecklingssamarbele beräknades 183 milj. kr.
Kalasirofreserven var i forsla hand avsedd för hjälp ål människor i u-länder som drabbals av nalurkalaslroferoch krig eller jämförbara konflikter.Medlen borde också kunna uinyujas för exlra bislånd lill länder som erhöll svensk utvecklingshjälp och vilkas försörining och uiveckling holades av oförutsedda händelser. Ålgärder för all förebygga katastrofer och förbättra ka-taslroföeredskapen i u-länder kunde bekostas med kataslrofmedel.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
I denna punkt hade behandlats motionerna
1975/76:1137 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen besluladeatl underutrikcshuvudliteln(Kalastroföjälp)avsiilla 15 milj. kr. för insalser i Sydjemen,
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl.(m), i vad avsåg hemställan all riksdagen uilalade all kalasiroföislånd i ökad ulsiräckning borde slussas genom de humanilära organisalionerna (punkl 4), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen beslutade om etl i förhållande lill regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöji anslag lill bilaierall kalaslroföiständ (punkl 11).
Till hemställan belräffande anslagsyrkandena i moiionerna 1137 och 2055, i vad avsåg kaiasiroföislåndei. avsåg ulskoltet atl återkomma under avsnitt 21 (Bilateralt ulvecklingssamarbele).
Ulskollel hemsiällde
1. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2000, i vad avsåg kalasiroföislånd genom humanitära organisaiioner. besvarad med vad utskottet anfört,
2. att riksdagen gav regeringen till känna vad ulskollel anfört belräffande översyn av kaiaslroflijälpens beredning ni. m.
Reservalion hade avgiviis
19. vid punklen 12 (Kalasiroföislånd) och punklen 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp) och herr Ullsien (fp) som - under förulsällning av bifall lill reservalionen nr 4 - ansell all ulskollel under 9 vid punkten 21 (Bilaierall ulvecklingssamarbele) bort hemslälla
alt riksdagen med ändring av proposilionens förslag och med bifall till motionen 1975/76:2055, såvitt nu var i fråga, fasislällde anslagsposten Bilateralt katastroföisländ under budgetaret 1976/77 till 208 milj. kr.
149
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Utskottets hemställan bifölls.
Punkten 13 (Varubisiånd, bislåndeis obundenhet m. m.)
1 denna punkl hade behandlais moiionerna
1975/76:350 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vad avsåg hemsiällan all riksdagen uttalade alt u-landspoliliken borde utformas med beaklande av följande: all biståndels ulformning ändrades och i princip endast gavs i form av villkorslösa, obundna gåvor (punkt A 2), atl som ell led häri det svenska biståndet rensades från hänsynstaganden lill svenska näringslivsintressen (punkt A 5) och atl det bundna varubislåndd således inle inräknades i det svenska bislåndel (punkl A 6), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsäg hemställan att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i moiionen anförts om bindning av bistånd lill köp i del biståndsgivande landet (punkl 12).
Ulskoltet hemsiällde
1. all riksdagen ansåg moiionen 1975/76:2055, i vad avsåg bindning av bislånd lill köp i del biständsgivande landei, besvarad med vad ulskollel anförl,
2. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:350, i vad avsäg ändring av biståndets ulformning,
3. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:350, i vad avsåg hänsynstaganden lill näringslivsiniressen,
4. alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:350. i vad avsåg varu-bislåndds inräknande i bislåndsanslagen.
Vid denna punkl hade avgiviis ell särskilt yllrande
3. av fru iredje vice lalmannen Nelielbrandi (fp) och herr Ullslen (fp).
Mom. 1
Utskoueis hemställan bifölls.
Mom. 2-4
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels moiionen nr 350 av herr Hermansson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill alt kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen 13 mom. 2-A rösiar ja. den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 350 av herr Hermansson m. fl. i molsvarande del.
150
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösl-
räkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining Nr 131
|
Onsdagen den 19 maj 1976 Internatlonent utvecklingssamarbete m. m. |
gav följande resultat:
Ja - 308
Nej - 15
Avslår - 2
Punkterna 14-16
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemställt.
Punkten 17 (Bislånd frän slalliga insliluiioner)
1 denna punkl hade behandlats motionen 1975/76:1152 av herr Takman m. fl. (vpk), vari föreslagils all riksdagen beslutade anla del i moiionen framförda förslaget om en lag om räll för universildsinsiitulion och annan inslilulion inom den slalliga seklorn all lämna internationelll bislånd.
Ulskollel hemsiällde atl riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:1152.
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels motionen nr 1152 av herr Taknian m.fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill atl kammaren bifaller utrikesutskoliels hemsiällan i betänkandet nr 14 punkten 17 röstar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallil motionen nr 1152.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resultat:
Ja - 308
Nej - 15
Avslår - 2
Punkterna 18 och 19
Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa punkier hemställt.
Punkten 20 (Bidrag till inlernalionella biståndsprogram)
Regeringen hade i proposilionen under punklen C 1 föreslagil riksdagen
1. godkänna de i proposilionen angivna rikllinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete,
2. godkänna den av regeringen gjorda utfästelsen om bidrag lill Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) för budgetåret 1976/77-1978/79 i enlighet med vad som förordals i proposilionen.
151
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
3. till Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservalionsanslag av 1050 000 000 kr.
1 della sammanhang hade ulskollel lagil sluilig slällning lill moiionerna
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c), såviii nu var i fråga (punkl 10),
1975/76:730 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vad avsäg hemsiällan all
riksdagen avvisade begäran under punkl C 1 i budgelproposilionens bilaga
5 om 252 102 000 kr. lill Inlernalionella utvecklingsfonden (IDA) (punkt
1),
1975/76:2000 av herr Bohman m. fl. (m), såvitt nu var i fråga (punkl 11), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), såviii nu var i fråga (punkterna 3, 6 och 7).
152
Ulskollel hemställde
1. alt riksdagen godkände den av regeringen gjorda utfästelsen om bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) för budgetåren 1976/77-1978/79 i enlighet med vad som förordals i proposilionen,
2. atl riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:727, såviu avsåg anslagsposten Övriga mullilalerala bidrag,
3. all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:730, såvitt avsåg bidrag lill Inlernalionella uivecklingsfondcn,
4. atl riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2000, såviii avsåg stöd lill ulvecklingsforskning,
5. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055, såviii avsåg ökai bidrag lill FN:s jordbruksulvecklingsfond,
6. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055, säviii avsäg ökat bidrag lill FN:s befolkningsfond,
7. atl riksdagen godkände de i proposilionen angivna rikllinjerna för multilateralt ulvecklingssamarbele,
8. all riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:100 och med avslag på moiionen 1975/76:2055, såviu nu var i fråga, lill Bidrag lill inlernalionella bislåndsprogram för budgelärel 1976/77 anvisade ell reservalionsanslag av I 050 000 000 kr.
Mom. I och 2
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa niomenl hemsiälli.
Mom. 3
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels moiionen nr 730 av herr Hermansson ni. fl. i molsvarande del. och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Taknian begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemsiällan i beiänkandei nr 14 punklen 20 mom. 3 röslar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 730 i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlald av kammarens ledamöler ha röslat för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 307
Nej - 15
Avslår - 2
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Mom. 4-8
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa niomenl hemsiälli.
Punkten 21 (Bilateralt utvecklingssamarbete)
Regeringen hade i proposilionen under punkl C 2 föreslagil riksdagen an
1. godkänna de i proposilionen angivna rikllinjerna för bilaierall ulvecklingssamarbele,
2. bemyndiga regeringen all göra utfästelse om avskrivning, inom ramen för internationell överenskommelse, av återstående kapilalskuld och förfallna riinior på ulvecklingskrediier avseende samtliga u-länder, som enligt FN:s definition rubricerades som minst ulvecklade eller som drabbals härdasi av den inlernalionella prisulvecklingen,
3. all bemyndiga regeringen all ulfäsla svensk medverkan i den inom EFTA planerade indusirialiseringsfonden för Portugal till dt högsla belopp om 150 milj. kr.,
4. all lill Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1976/77 anvisa en reservationsanslag av 1 986 973 000 kr.
I delta sammanhang hade ulskollel lagit slutlig ställning lill moiionerna
1975/76:207 av herr Adolfsson (m),
1975/76:302 av herr Hermansson m. fl. (vpk),
1975/76:727 av herr Fälldin m. fl. (c), i vad avsäg hemsiällan all riksdagen besluiade an för budgeiårei 1976/77 faslsiälla en länderram för Cuba lill 40 milj. kr. (punkl 8),
1975/76:1133 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen besluiade all under tredje huvudlileln punklen C 2. Bilateralt ulvecklingssamarbele till Demokratiska Republiken Vietnam anvisa 300 milj. kr. och lill Republiken Sydvielnam anvisa 150 milj. kr..
1975/76:1134 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vad avsåg hemställan au riksdagen beslutade anslå 10 milj. kr. för budgetåret 1976/77 till ANC i Sydafrika all disponeras frill av rörelsen (punkt 3).
153
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
1975/76:1136 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen besluiade höja bisiändsbeloppel för Laos lill 50 milj. kr. för budgetåret 1976/77,
1975/76:1137 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade ail under uirikeshuvudiiieln (Katastrofhjälp) avsätta 15 milj. kr. för insalser i Sydjemen,
1975/76:1138 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällts atl riksdagen under C 2, bilaga 5 i budgetpropositionen, besluiade anvisa ett belopp av 5 milj. kr. lill den erilreanska befrielserörelsen, ELF,
1975/76:2000 av herr Bohman iii. fi. (m), i vad avsäg hemsiällan all riksdagen besluiade au inom ramen för beviljade anslag 213 milj. kr. avsattes för anslaget Särskilda program (punkl 3), atl riksdagen skulle avslå förslagel om ell anslag om 70 milj. kr. lill Cuba (punkl 5) och all riksdagen besluiade all inom ramen för beviljade anslag dl belopp om 70 milj. kr. skulle ulgå lill missionens och de humanilära organisalionernas bislåndsverksamhd (punkl 15), och
1975/76:2055 av herr Ahlmark m. fl. (fp), i vad avsåg hemställan all riksdagen beslutade om dt i förhållande lill regeringens förslag med 150 milj. kr. förhöji anslag lill Internaiionelll utvecklingssamarbete för budgetåret 1976/77, fördelal på 80 milj. kr. för inlernalionella biståndsprogram och 70 milj. kr. för bilateralt utvecklingssamarbete (punkt 3), atl riksdagen beslutade om ell i förhållande till regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt anslag till bilateralt kalaslroföiständ (punkl 11), all riksdagen besluiade om dl i förhållande lill regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöji anslag lill enskilda organisalioners bislåndsverksamhd (punkl 13), atl riksdagen beslutade göra den omfördelning av planeringsramarna för svenska moiiagarländer som föreslagiis i moiionen (punkl 16), alt riksdagen beslutade om eu i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöji anslag till Kyrkornas väridsräd (punkt 18) och att riksdagen beslutade om en i förhållande lill regeringens förslag med 4 milj. kr. förhöji anslag lill kursverksainhei iii. m. i del bilaterala ulvecklingssamarbdd i enlighd med vad som anförls i moiionen (punkl 19).
154
Ulskollel hemsiällde
1. all riksdagen bemyndigade regeringen all göra utfästelse om avskrivning, inom ramen för internationell överenskommelse, av älerslående kapitalskuld och förfallna räntor på ulvecklingskrediier avseende samlliga u-länder, som enligi FN:s definiiion rubricerades som minsl Ulvecklade eller som drabbats hårdasl av den internationella prisutvecklingen,
2. all riksdagen bemyndigade regeringen all ulfäsla svensk medverkan i den inom EFTA planerade indusirialiseringsfonden för Portugal lill dl högsla belopp om 150 milj. kr.,
3. all riksdagen belräffande bislånd lill MPLA skulle avslå motionen 1975/76:302,
4. atl riksdagen beträffande bistånd till Vielnani skulle avslå motionen
1975/76:1133,
5. alt liksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1134, såvitt avsåg bisländ lill .ANC i Sydafrika,
6. an riksdagen belräffande bistånd lill Laos skulle avslå motionen 1975/76:1136,
7. all riksdagen beträffande bistånd till Sydjemen skulle avslå motionen 1975/76:1137.
8. an riksdagen belrälTande stöd till erilreanska befriclserörelsen skulle avslå moiionen 1975/76:1138.
9. alt riksilagen skulle avslå motionen 1975/76:2055. såvitt avsåg anslagsposten Bilateralt kaiastrolbistånd.
10. au riksdagen belräffande bidrag lill enskilda
organisationers bi-
ståndsvcrksamhei skulle avslå
a) motionen 1975/76:2055 punkten 13,
b) motionen 1975/76:2000 punkten 15,
11. att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2055, såviii avsåg bidrag lill Kyrkornas världsråd,
12. atl riksdagen beträffande bistånd till Cuba skulle avslå
a) moiionen 1975/76:207,
b) motionen 1975/76:2000 punklen 5.
c) moiionen 1975/76:727 punkterna 8 och 9,
d) moiionen 1975/76:2055 punkten 16. såviu avsåg Cuba.
13. au riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055. säviii avsåg oni-lördclniiig av land- och planeringsramar för övriga svenska moiiagarländer m. m.,
14. an riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2000, såviu avsåg anslagsposten Särskilda program,
15. au riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2055, såviii avsäg bidrag lill kursverksamhet ni. ni.,
16. au rikstiagcn godkände de i propositionen angivna riktlinjerna för bilaierall ulvecklingssamarbele,
17. au riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:100 och nicd avslag på motionen 1975/76:2055. så\lli nu var i fråga, lill Bilaierall ulvcckiingssaniarbeic för budgetåret 1976/77 amisadc ett reservationsanslag av 1 986 973 000 kr.
Nr 131
On.sdagen den 19 maj 1976
Iniernallonellt utvecklingssamarbete in. m.
M o m . I - 3
Kainniarcn bilbll \ad uiskouei i dessa nioiiieni hemställl.
M o m . 4
Proposilioner g,ivs pä bifall till dels ulskoltels lieiiislällan, dels motionen nr 1 \33 av herr llerniansson ni. (1.. ocli IbrklaniJes tien förra propositionen vara med r>ver\ äg:inde ja besvarad. Sedan herr Takinan begärl votering upplästes och gi.idkiiniles löljande voleringsproposilion:
155
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt ulvecklingssamarbele m. m.
Den som vill all kaniniai-en bifaller utrikesuiskollets hemsiällan i belänkandet nr 14 (Hinkten 21 mom. 4 röslar ja. den del ej vill lösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1133.
Vid omrösining genom uppresning lörklaiadcs llenalei av kammarens ledamöler ha röstal för ja-propositionen. Då herr Taknian begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav löljande resultat:
Ja - 308
Nej - 15
Avstår - 2
M o m . 5
Propositioner gavs på bifall till dels utskoueis hemsiällan. (.lels moiionen nr 1134 av herr llennansson m. 11. i motsvarande del. och förklarades den Ibrra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Krislinchanin begärt votering upplästes och godkändes löljande votcringsproposiiion:
Den .som vill all kammaren bifaller uirikesiKskoiteis hemsliillan i bctän-
kantlei nr 14 punklen 21 niom. 5 lösiar ja.
tIen det ej vill röstar nej.
Vinner nej har kanimaien bifallil motionen nr 1134 i moisvaranile del.
Vid oiniösining genom uppresning Ibrklarades llertalei av kammarens ledaniincr ha rösiai för ja-proposilionen. Då herr Magnusson i Krislinehamn bcgiirde rösiräkning verkslälldes votering med omriisiningsapparai. Denna omrösining gav löljande resultat;
Ja - .■07
Nej - 16
Avslår - 2
M t) m . 6
Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoueis hemsiällan. dels motionen nr 1136 av herr Hermansson ni. 11.. och tbrkiaratles den tl')rra proposilionen vara nietl övcrviigande ,ja besvarail. Sedan herr Tiiknian begärt volering LippUisies och goclkäiules löljande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller tiirikesulskoiiels hemsliillan i heiän-
kaiulci nr 14 punkten 21 mom. 6 riisiar ja.
den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1136.
\56
Vid omrösining genom uppresning förklarades llenalei av kammarens lcilani(')ier ha rösial lör ja-proposilionen. Då herr Takman begiinie nisi-
räkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 307
Nej - 15 Avslår - 2
Mom. 7
Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels moiionen nr 1137 av herr Hermansson m. fl., och Ibrklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoltels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen 21 mom. 7 röslar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1137.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöler ha rösuii för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 308
Nej - 15
Avslår - I
Mom. 8
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels moiionen nr 1138 av herr Hermansson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller ulrikesulskoliels hemsiällan i belänkandd nr 14 punklen 21 mom. 8 röslar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallil moiionen nr 1138.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalei av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 307 Nej - 16
|
2 |
Avslår
Mom. 9-11
Kammaren biföll vad ulskonei i dessa monieni hemsiälli.
157
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
Mom. 12
Kammaren biföll reservalionen nr 8 under punklen 5 av fru iredje vice Ullmannen Nelielbrandi m. fl. i molsvarande del.
Mom. 13-15
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa monieni hemsiälli.
Mom. 16
Ulskoltels hemsiällan bifölls med den ändring som föranleddes av atl kammaren bifallil dels reservalionen nr 8 av fru iredje vice talmannen Nelielbrandi m. fl. i motsvarande del under punklen 5 vid "moiiveringen belräffande bislånd lill Cuba", dels del av fru Lewén-Eliasson under överläggningen framställda yrkandel.
Mom. 17
Ulskoltels hemsiällan bifölls.
Punkterna 22-25
Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa punkier hemställt.
§ 2 Föredrogs
Ulrikesulskottels beiänkanden
1975/76:17 med anledning av proposilionen 1975/76:203 om medel för del
nordiska minislerrädeis allmänna budgei är 1977 m. m. 1975/76:18 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Kaminaren biföll vad uiskouei i dessa beiänkanden hemställl.
§ 3 Fylleristraffets avskaffande, m. m.
Föredrogs juslilieulskoilds belänkande 1975/76:37 med anledning av proposilionen 1975/76:113 med förslag lill lag om ändring i broltsbalken m. m. (angående fyllerisiraffels avskaffande m. m.) jämie moiioner.
158
I proposilionen 1975/76:113 hade regeringen (jusiiiiedepartemenld) föreslagil riksdagen dels all anla i proposilionen framlagda förslag lill
1. lag om ändring i broltsbalken,
2. lag om omhändertagande av berusade personer m. m.,
3. lag om ändring i militära rällegångslagen (1948:472),
4. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521),
5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvärd,
6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaliiga drycker m. ni.,
7. lag om ändring i lagen (1964:168) om verksiällighel av bötesstraff
8. lag om ändring i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän, dels all godkänna de rikilinjer för försöksverksamhei i anslutning lill fylleriels avkriminalisering som förordals i proposilionen.
Belräffande proposilionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:
"I proposilionen föreslås all fyllerislraffel avskaffas. Vidare föreslås en ny lag om omhändertagande av berusade personer. De nya reglerna avses ge slöd för den uiveckling mot adekvata värdformer för de akut berusade som f n. pågår. Enligt förslagel blir föruisäiiningarna för all polisen skall fä la hand om en berusad person all denne inle kan la värd om sig själv eller annars ulgör en fara för sig eller annan. Om den berusade inle kan fä annan vård. fär han förvaras hos polisen, regelmässigt högsl i åtla limmar. 1 ansluining lill införandel av den nya lagen föreslås en partiell upprusining av de arresllokaler som används för förvaring av berusade. Vidare förordas en försöksverksamhei enligi vilken lillsynen av de omhändertagna i viss ulsiräckning anförtros ål sjukvårdspersonal. Enligi förslagel skall dessuiom en modell för akulvård av berusade prövas i samband med pågående försöksverksamhei på nykierheisvårdens område.
En konsekvens av förslagel är all fylleriförseelsernas nuvarande formella beiydelse när del gäller ny kierhelsvårdande ivångsåigärder upphör. Ulgängspunkien är vidare all också andra sådana aulomaliska räilsverkningar som nu knyls lill en fyllerisiraff skall falla bort i fortsällningen.
Förslagel föruisäiier ändringar i brollsbalken. lagen (1954:579) om nyk-lerheisvärd och flera andra förfaliningar. Ikraftirädandel skall enligt förslaget samordnas med genomförandel av vissa reformförslag belräffande körkortsregleringen som avses bli förelagda riksdagen under år 1976."
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
I delta sanimanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta moiionerna
1975/76:2253 av herr Nyquisl (fp), vari yrkats att riksdagen beslutade all ge regeringen lill känna vad som i moiionen anförts om rutinmässiga konlroller av berusade personers alkoholhall i blodet,
1975/76:2261 av herr Guslavsson i Alvesta m. fl. (c), vari yrkals all riksdagen besluiade
1. alt
3 ij lagen om omhändertagande av berusade personer skulle erhålla
av moiionärerna angiven lydelse, innebärande all den omhändertagne skulle,
så snart del kunde ske, underkastas undersökning av läkare eller annan
sjukvårdsulbildad person.
2. all staten skulle la kostnadsansvaret för undersökning som utfördes med slöd av 3 i; lagen om omhändertagande av berusadg personer,
3. att uttala all den försöksverksamhei som skulle bedrivjis i Landskrona borde bli föremål för ulvärdering inom en iväärsperiod och all förslag lill ålgärder därefter förelades riksdagen.
1975/76:2262 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp), vafi y.rkals all riksdagen skulle
159
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleiislraffels avskaffande, m. m.
1. anla förslagel lill lag om ändring i brollsbalken,
2. avslå förslagel lill lag om omhändertagande av berusade personer m. m..
3. hos regeringen anhålla om förslag lill riksdagen under hösien 1976 om
a) en plan för ulbyggnad av akulkliniker för vård och behandling av berusade personer i huvudsak i överensstämmelse med fyllerislraffulred-ningens förslag,
b) nyll system för sialsbidrag lill sjukvårdshuvudmännen och kommunerna för vård och behandling av berusade personer i enlighei med vad som anförls i moiionen,
c) lag om omhändertagande av bl. a. berusade personer i enlighd med vad som anförts i motionen.
1975/76:2263 av herr Lidgard m. fi. (m), vari yrkals all riksdagen hos regeringen begärde all försöksverksamhei ined särskild värdklinik anordnades pä yllerligare ivä därför lämpade orter,
1975/76:2264 av herr Peilersson i Väslerås m. fl. (vpk), vari yrkals
1. all riksdagen besluiade all hos regeringen anhålla om en skyndsam plan för upprusining med lokaler och personal för undersökning och vård av berusade personer i ansluining lill sjukhusens akutmoilagningar,
2. all medel anvisades all läcka landslingens årliga kosinader för en sådan organisalion.
1975/76:2265 av hen Weslberg i Ljusdal (fp) och
1975/76:2275 av herr Jonsson i Alingsås (fp).
160
Ulskollel hemsiällde
1. all riksdagen belräffande uppskov med behandlingen av proposilionen 1975/76:113 skulle avslå moiionen 1975/76:2275,
2. all riksdagen skulle dels anla del i proposilionen framlagda förslaget lill lag om ändring i brollsbalken, dels avslå motionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande I) i den mån yrkandet ej tillgodosetis genom ulskoltels hemställan under 2 i övrigl,
3. all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2262 såviii däri yrkals avslag på del i propositionen framlagda förslaget till lag om omhändertagande av berusade personer m. m. (yrkande 2),
4. alt riksdagen skulle anta 2 S i del i proposilionen framlagda förslagel till lag om omhändertagande av berusade personer m. m. med den ändringen atl lagrummd erhöll av ulskollel föreslagen lydelse, innebärande ändring i överensstämmelse med lagen om tillfälligt omhändertagande,
5. all riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2261 i motsvarande del (yrkande I delvis) skulle anla 3 >? i del i propositionen framlagda förslaget lill lag orn omhändertagande av berusade personer m. m..
1. all riksdagen skulle anta 7 § i del i propositionen framlagda förslagel till lag om omhändertagande av berusade personer m. m. med den ändringen atl lagrummet erhöll av utskottet föreslagen lydelse i fråga om förhör och underrättelse, innebärande ändring i överensstämmelse med lagen om lilirälligl omhändertagande,
2. atl riksdagen skulle anta det i proposilionen framlagda förslagel till lag om omhändertagande av berusade personer m. m. i övrigt,
3. all riksdagen beträffande tillämpningsföreskrifter m. m. lill den nya lagen om omhändertagande av berusade personer m. m. med anledning av motionen 2262 i denna del (yrkande 3 c) gav regeringen till känna vad ulskoltet anförl i della hänseende,
4. all riksdagen skulle anta del i propositionen framlagda förslagel lill lag om ändring i militära rättegångsbalken (1948:472),
10. atl riksdagen med avslag på moiionen 1975/76:2265 i molsvarande del skulle anta del i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521),
11. all riksdagen skulle anta det i proposilionen framlagda förslagel lill lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvärd,
12. all riksdagen skulle anta del i proposilionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaliiga drycker m. m.,
13. all riksdagen skulle anla del i proposilionen framlagda förslagel lill lag om ändring i lagen (1964:168) om verkställighet av bötesstraff,
14. all riksdagen skulle anla del i proposilionen framlagda förslagel lill lag om ändring i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän med de lilläggen dels all i 6 S ordel "krigsmaklen" skulle bylas ul mol "försvarsmakten", dels all i 13 och 14 SS orden "böter eller suspension" skulle bylas ul mol orden "eller böier", dels ock all ingressen ändrades i överenssiämmelse härmed,
15. all riksdagen belräffande körkorisprövningen skulle avslå motionen 1975/76:2265 i denna del,
16. all riksdagen belräffande mälsällningen för värden av omhänder-lagna berusade personer gav regeringen lill känna vad ulskollel i denna del anförl,
17. all riksdagen belräffande plan för akulkliniker skulle avslå motionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande 3 a delvis) saml moiionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande I delvis),
18. all riksdagen skulle belräffande försöksverksamhei i anslutning lill avkriminaliseringen av fylleriei med anledning av proposilionen 1975/76:113, moiionen 1975/76:2261 i denna del (yrkande 1 delvis), moiionen 1975/76:2262 (yrkande 3 a delvis), moiionen 1975/76:2263 saml moiionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande 1 delvis) dels godkänna de rikilinjer för sådan verksamhei som förordals i proposilionen, dels ge regeringen lill känna vad utskoiid anförl i della hänseende,
19. alt riksdagen belräffande kontroll av alkoholhallen i blodet hos omhändertagna berusade personer med anledning av moiionen
II Riksdagens protokoll 1975/76:130-131
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fyllerislrqffets avskaffande, m. m.
161
Nr 131 1975/76:2253 gav regeringen lill känna vad ulskollel anförl i detla hän-
Onsdagen den seende,
19 mai 1976 ' "'•'• riksdagen belräffande ulvärdering av försöksverksamheien i
--------------- Landskrona skulle avslå moiionen 1975/76:2261 i denna del (yrkande
Fylleristraffets 3) i den män yrkandel inle lillgodosdls genom ulskotlels hemställan
avskaffande, m. m. under 18,
21. att riksdagen belräffande kostnads- och siaisbidragsfrågor skulle avslå moiionen 1975/76:2261 i denna del (yrkande 2), moiionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande 3 b) och motionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande 2) i den mån yrkandena inie tillgodosetis genom utskoliels hemställan under 18.
Reservalioner hade avgiviis
1. av
herr Pettersson i Västerås (vpk) som belräffande plan för
akutkliniker m, m, anselt att utskottet under 17, 18 och 21 borl hemslälla
17. atl riksdagen beträffande plan för akulkliniker med avslag på motionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande 3 a delvis) och med bifall lill moiionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande 1 delvis) skulle anhålla hos regeringen om en plan för vårdenheter för omhändertagna berusade i enlighet med vad reservanien anfört,
18. all riksdagen belräffande försöksverksamhei i anslutning lill av-kriminaliseringen av fylleriet med anledning av proposilionen 1975/76:113 och moiionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande I delvis) med avslag på moiionen 1975/76:2261 i denna del (yrkande 1 delvis), moiionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande 3 a delvis) och moiionen 1975/76:2263 skulle dels godkänna de riktlinjer för försöksverksamhei i Landskrona som förordals i proposilionen, dels lämna ulan bifall regeringens begäran om godkännande av sädana rikilinjer belräffande försöksverksamheten i övrigl,
21. atl riksdagen belräffande kostnads- och siaisbidragsfrågor med anledning av moiionen 1975/76:2261 i denna del (yrkande 2) och moiionen 1975/76:2262 i denna del (yrkande 3 b) saml med bifall till moiionen 1975/76:2264 i denna del (yrkande 2) gav regeringen lill känna vad reservanten anförl om slaiens kosinadsansvar för ulbyggnad av vårdenheter för omhändertagna berusade,
2. av fröken Maltson och fru Bergander. herr Nilsson i Visby, fru Andersson i Kumla saml herrar Lundgren och Maihsson i Fagersla (samlliga s) som belräffande försöksverksamhei i ansluining lill avkriminaliseringen av fylleriei ansell all utskoueis yllrande i viss del borl ulgä ur texten i betänkandet.
3. av fröken Mallson (s) och fru Bergander (s), herr Nilsson i Visby (s), fru Andersson i Kumla (s) saml herrar Lundgren (s), Maihsson i Fagersla (s) och Peilersson i Västerås (vpk) som belräffande kontroll av
162 alkoholhallen i biodel hos omhändertagna berusade personer ansell all
utskottet under 19 borl hemslälla all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2253.
Till beiänkandei hade fogats särskilda yttranden
1. (vid mom. 6) av herrar Nilsson i Visby (s) och Lundgren (s),
2. (vid mom. 17 och 18) av herr Nyquisl (fp),
3. (vid mom. 18) av fru Bergander, herr Nilsson i Visby, fru Andersson i Kumla samt herrar Lundgren och Mathsson i Fagersla (samtliga s),
4. (vid mom. 21) av herr Polslam, Johansson i Växjö och Bengtsson i Gölebort samt fru Wiklund och fru André (samlliga c).
Fröken MATTSON (s):
Herr'talman! Ärendebelastningen i kammaren gördel omöjligt förju-slilieulskotld att här till kammarens protokoll före en redogörelse för de många livliga och engagerade debatter som vi har fört kring jusli-lieulskoUds betänkande nr 37. Vi har med all räll haft de många debatterna eflersom delta är ell ärende som länge har funnils med i den poliliska debatten och som vi med glädje äntligen hälsar som en proposition till riksdagen, nämligen förslag om atl fyllerislraffel skall avskaffas.
Redan 1963 fick vi en uiredning om formerna för samhällets ålgärder då del gäller alt ta hand om berusade personer på allmän plats. År 1968 fick vi ell belänkande som bröt lolall mot den princip vi haft dittills, alltså all anse fylleri som kriminellt. Det blev nu ell föriegat betraktelsesätt. De remissinstanser som tillstyrkte förslagel var också helt eniga. Men sedan dess har förslaget endast funnils med i principdiskussionerna. Del är först till delta riksmöie som vi har fåll en proposition i ärendei.
1 propositionen 113 säger departementschefen all fyllerislraffulredning-en har givit anvisningar pä dt behandlingsprogram som molsvarar myckel högt ställda krav när det gäller värden av akut berusade personer. Han säger emellerlid all del av fiera skäl är mindre ändamålsenligt all koppla 'samman frågan om fyllerisiraffels avkriminalisering med en så långtgående och resurskrävande salsning på vårdområdet som utredningens förslag innebär. Dä är att märka all ulredningen i mycket hög grad log upp vårdresurserna. Man.föreslog bl. a. akulvärdskliniker i de största städerna i landei och på 15 andra orter.
Departementschefen sägerait frågan om de grundläggande principerna för nyklerhelsvärden kommer all tas upp i ell annal sammanhang, nämligen vid behandlingen av socialulredningens slutbetänkande. Därför har han i propositionen föreslagil all man vid ell försök i Landskrona skall pröva nya principer. Förhandlingar skall las upp med resp. huvudmän för all utröna huruvida man kan få sjukvårdspersonal stationerad på vissa polisstationer.
1 propositionen sägs vidare alt del, trots all vårdfrågorna verkligen inle är lösta, inte längre är försvariigt all ytterligare skjula upp en avkriminalisering av fylleriet. Därför föresläs i propositionen all en lång
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
163
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m.
164
rad straflbestämmelser kring fylleriet skall avskaffas. Dit hör lagen om omhändertagande av berusade personer. I justitieutskottets betänkande - jag vill framhålla att det är avgivet
— av ett i stort sett enigt utskott och bl. a. grundar sig på de erfarenheter som utskottet har gjort vid ett studiebesök vid avgiftningsstationer i
m. Polen - ägnas ändå den största delen av intresset åt vårdfrågorna. Vi har i betänkandet bestämt tagit avstånd från motionen 2275, i vilken yrkas uppskov med behandlingen av propositionen. Motionen utgick ifrån att förslaget till reform av körkortsreglerna icke skulle bli föremål för behandling detta riksmöte. Det har det blivit - det behandlas av trafikutskottet. Vi har därför funnit att det inte finns någon anledning alt uppskjuta behandlingen av frågan.
Vi har tagit ställning till en lång rad frågor som intimt hör samman med förslaget om en avkriminalisering av fylleri på allmän plats. Vi har ocksä diskuterat om det är lämpligt att, som nu kommer att bli fallet, polisinstruktionen och lagen om tillfälligt omhändertagande blir de två riktpunkterna för polisens ställningslagande vid omhändertagande av berusade personer. 1 en motion har det föreslagits att man skall sammanslå dem lill en enda lag. Vi har funnil att det finns skäl som talar för en enda lag. Men dessa skall vägas mol del förhållandel alt del, enligt de hearings vi haft med poliser, hittills har fungerat bra.
Vi säger att det är en avgörande principiell skillnad mellan polisin-slruktionen och lagen om tillfälligt omhändertagande när del gäller syftet med ingripandena. Utskottet menar atl målsättningen bör vara all skapa en hell ny ordning för samhällets åtgärder belräffande den som påträffas berusad pä allmän plats. I den nya ordningen blir omhändertagandet av en berusad person ocksä i praktiken helt arlskill från andra omhändertaganden, och reglerna för ett sådant omhändertagande och dess följd-åtgärder bör ocksä skiljas från reglerna om omhändertagande av renodlade ordningsskäl. Därför föreslär utskottet liksom deparlementschefen alt regler för omhändertagande av berusade personer upptas i en särskild lag. Men vi vill också myckel slarki framhålla alt det är nödvändigt med särskilda åtgärder för all den berörda gränsdragningsproblematiken skall kunna bemäslras i den praktiska tillämpningen. Den blir självfallet myckel vikiig. Tillämpningsföreskrifter och anvisningar bör därför utfärdas till ledning för den enskilde polismannen. Vi menar också atl tillämpningen bör följas med särskilt slor uppmärksamhet. Om del uppkommer svårigheter bör dessa skyndsami leda lill en omprövning av lagregleringen.
Vi har emellerlid ägnal slörre delen av värl iniresse och våra diskussioner ät vårdfrågorna. Som jag nämnde förul har depariemenischefen inle lagit upp fyllerislraffulredningens tankegångar i fråga om akutkliniker. Han pekar på all värdresurserna f n. är olillräckliga. Vi menar all förslagel berör endasl ell delproblem i ell mera övergripande frågekomplex, nämligen principerna för en socialvård där stegel las fullt ul till en helhetssyn med samordning av olika insalser för all effekiivi
bearbeta de många skiftande sociala problem som uppkommer i det moderna samhället. Vi delar departementschefens uppfattning att det inte finns någon möjlighet att nu genomföra en mera genomgripande reform av vården av akut berusade, även om det - och det stryker vi under mycket starkt - hade varit önskvärt att en sådan reform hade kunnat genomföras. Till skillnad från departementschefen vill vi emellertid uttala som vår bestämda mening att det redan i samband med fylleriets avkriminalisering måste läggas fast en bestämd målsättning för behandlingen och värden av de personer som omhändertas enligt den nya lagen. Utgångspunkten bör enligt utskottets mening vara att akutvården skall vara en social-medicinsk och inte en polisiär uppgift och att akutvården skall ingå i en behandlingskedja, där de övriga leden utgörs av fysisk och psykisk rehabilitering och social omvårdnad i stort.
Vi menar att det är mer realistiskt att nu i största möjliga utsträckning sträva efter att utnyUja de resurser som finns inom sjukvården och inrälla vårdenheter för berusade personer i anslutning till sjukhusen. Detta står i huvudsaklig överensstämmelse med önskemålen i moiionen 2264.
Utskottsmajoriteten vill emellertid inte helt avvisa tankegångarna i propositionen att man skall försöka knyta sjukvårdspersonal till polisstationerna. Anledningen till alt vi inle ställer oss helt och hållet positiva härtill är att vi inle vet om det över huvud taget går all genomföra. Vi hävdar myckel bestämt att värden skall knytas lill den ordinarie nyk-lerhetsvården och sjukvärden. All knyta sjukvårdspersonal lill polisstationerna bör enligt vår mening ses som en provisorisk anordning i avvaktan på utbyggnaden av en annan värdform, som vi redan har tagit principiell ställning till.
Vi vill inle motsätta oss all man utvärderar de försök som görs i Landskrona, men vi har bedömt detta vara ett alllför lilel underlag för del framlida ställningstagandet. Därför anser utskottet alt riksdagen bör uppdra äl regeringen all ta kontakt med vederbörande huvudmän för att undersöka möjligheterna all sätta i gäng fiera försök. Man skall vid dessa överläggningar försöka få fram en inventering av de lokala förutsällningarna för den värd som ulskollel förordat. Vi önskar alt resullalel av dessa överläggningar jämle en plan för den ulökade försöksverksamheten snarasl skall redovisas för riksdagen. Denna verksamhei bör utformas sä all den efter en utvärdering kan ligga lill grund för beslutel om den planmässiga ulbyggnad av vårdenheter som är etl nödvändigl komplemenl lill lagen om avkriminalisering av fylleri på allmän plats.
I fråga om kostnaderna har emellerlid meningarna delat sig, liksom när del gäller inställningen lill förekomsten av sjukvårdspersonal pä polisstationerna. Herr Pettersson i Väslerås har lill utskoliels belänkande fogat en reservation, där del alternativet utdöms. Han anser också atl riksdagen redan i dag kan falla beslul om en ordentlig plan för vården, medan utskolismajorilelen anser an utbyggnaden bör anpassas lill lillgängliga resurser. Jag yrkar avslag på denna reservalion, reservalionen
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
165
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m.
1 vid punkterna 17, 18 och 21 i utskoliels hemställan.
Jag yrkar vidare bifall till reservalionen 2. Reservanierna anser atl regeringen skulle bli alltför bunden om riksdagen följer utskottets hem-
_ slällan i punklen 18. Del skulle också innebära all riksdagen ganska
klart gör etl avsteg från gällande principer, nämligen all del inte är staten m. ulan vederbörande huvudmän som skall svara för värden. Reservanierna kan inle dela ulskotlels uppfattning atl koslnaderna för försöksverksamheten i första hand bör bestridas med statsmedel.
1 det särskilda yttrandet nr 4 av herr Polslam m. fi. lar man delvis tillbaka vad majoriteten säger. I det särskilda yttrandet heter del; "Enligt ulskoltels mening saknas nu anledning för riksdagen alt i vidare män än som skell genom della uttalande la slällning till frågan om statsbidrag skall utgå lill landsling och kommuner för den ulbyggnad av alkoholkliniker som ulskollel förordar." Därmed har man delvis suddat ul den ganska beslämda siändpunki som majoriteten har intagit lill frågan om kostnaderna för försöksverksamheien och i stället gjort en direki beställning av all koslnaderna skall bestridas av statsmedel.
När det gäller motionen 1975/76:2253, belräffande vilken ulskollel haft en hearing, förordar ulskollel atl man i begränsad ulsiräckning skall kunna kontrollera alkoholhallen i biodel hos de omhändertagna. Även om del förulsälles ske i begränsad ulsiräckning förmodar vi reservanter atl del lorde krävas en särskild lagstiftning för all en sådan alkohol-hallskonlroll av blodet skall kunna genomföras. I reservalionen 3 framförs myckel slarka principiella invändningar mol della förslag. Sådan koniroll fär enligi nuvarande lagslifining endasl ske om del förekommer niiss-tanke om broll, och därför avslyrker vi i reservalionen 3 bifall lill motionen.
Herr lalman! Del vore yllerligare en hel del all säga i della yiiersi intressanta ärende, men med della inskränker jag mig lill all yrka bifall lill vad jusiilieulskotlel hemställt i della belänkande belräffande en myckel väsenilig och viktig lagslifining i alla delar utom när del gäller punkterna 18 och 19 där jag yrkar bifall lill reservalionerna 2 resp. 3.
Under della anförande övertog herr förste vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.
166
Hert PETTERSSON i Västerås (vpk);
Herr lalman! Läl mig inledningsvis säga an denna reform - avkriminalisering av fylleristraffel - är yllersl välkommen. Under årens lopp har denna fråga varit föremål för ganska stor uppmärksamhet. Fyllerislraffel har lill sin funklion och utformning hitlills verkat inhumant och klassdiskriminerande. Mänga är de protester som har kommil till uttryck mot fylleriböler, anmälnings- och registreringsförfarande saml ivängsiniagning på sluten anställ med förutbestämd vårdtid.
Från värl parti välkomnar vi således reformen som sådan. Men lyvärr måsle vi lillslå all denna reform är myckel däligl förberedd. Prakliskl
lagd inga grundläggande ålgärder har vidtagits för atl ge reformen en rimlig chans all prakliskl fungera. Del skulle ha varit ytterst värdefullt om regeringen på grundval av fyllerislraffulredningens belänkande föranstaltat om försöksverksamhet. Del hade varit värdefullt om vi i dag haft en sådan grund för vidare ulformning av vården.
Del skulle ocksä ha varii yllersl värdefullt, ja avgörande, om regeringen klarat ul frågan om huvudmannaskapet och ställt i utsikt ekonomiska garantier för reformens praktiska funklion och ulformning. Som del nu är kommer man inle ifrån au karakterisera reformen som minsl sagt en halvmesyr. Detla är ytterst beklagligt, anser vi. Den slår inle heller i överensstämmelse med ambitionen att ge de alkoholskadade den sociala och medicinska hjälp som är nödvändig.
Som etl led i förberedelserna för sitt arbele har utskottet bl. a. besökt Polen och sluderal vårdfrägorna där. Vi kan konstatera alt man i Polen har ett myckel väl utbyggt kliniksysiem, som baseras på invånarantalet. Man har en klinik på exempelvis varje 100 000-tal invånare i städer och kommuner. Dessa städer och kommuner är prakliskl tagel ålagda all inrätta sådana fristående kliniker. Jag tror inle all jag säger för mycket om jag konstalerar all utskottet var mycket imponerat av denna vårdform. Där fanns nödvändig utbildad personal. Där fanns klara gränser för var de polisiära och värdande organens uppgifter gick isär. Det var etl system som i allt väsenlligl kan utgöra dt föredöme alt sikta på i en framlid kanske också i vårt land. Vi har emellerlid atl utgå frän andra premisser i vårt land, inle minst med hänsyn till personella och andra faklorer.
1 vår motion och i åtföljande reservalion har vi inte uttalat oss för fristående kliniker, vilket föreslogs av fylleristraffuiredningen pä sin lid. Vi anser det nämligen vara bättre och ändamälsenligare atl knyta denna verksamhet till sjukhusens akutmottagningar.
Att sjukhusens akutmottagningar försågs med lämpliga lokaler och med utbildad personal, inklusive beredskapspersonal, skulle ocksä ha den fördelen all personalen inle enbart behövde syssla med vården av al-koholpäverkade personer. Den skulle enligt vår mening också kunna ha andra gängse uppgifter inom sjukhusens ram. Del handlar alllså om all integrera verksamheien med övrig sjukhusvård och sjukvårdsverksamhet.
Juslilieulskollet ansluter sig, liksom socialutskottet gjort i sill yllrande, lill förslaget i vår molion om atl behandlingen av personer som omhändertagits för fylleri skall ske i anslutning lill sjukhusen och framför alll all vården skall ges uianför polisstationerna. Som fröken Mattson erinrade om, har ulskollel skrivii mycket positivt, men sedan sträcker sig inle välviljan så värst mycket längre. Man vill inte vara med om all riksdagen begär en plan för ulbyggnad av akutklinikerna. Man avger med andra ord en läpparnas bekännelse men vägrar all i konkrei handling ge reformen dt reellt innehåll.
1 fortsättningen av utskottets betänkande kritiseras regeringen för underlåtenhet i förberedelserna av den ifrågavarande akutvärden. Man säger
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fyllerisiraffels avskaffande, m. m.
167
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m
168
att den av regeringen föreslagna försöksverksamheten på polisstationerna är mindre väl förenlig med utskottets slällningstagande, och jag instämmer i den kritiken. Men i nästa andetag är man trots allt beredd att gå med på försöksverksamhet på polisstationerna. För vår del kan vi inte vara med om detta; Polisstationerna tror jag är ytterst olämpliga . m. som vårdorgan i det här sammanhanget.
Som jag tidigare nämnde, har utskoltet varit ute och rest en del. Vi har ocksä besökt polisstationer, bl. a. ett nytt polishus i TrollhäUan. Jag vel inte om det ens är invigt, sä nytt är det, men jag tror att utskottets ärade ledamöter är överens med mig om att de arrestlokaler som finns i della nya hus i det här avseendet är hell otidsenliga. Det är separata arrestlokaler, isolerade rum, och det kan inte vara riktigt att salsa på en försöksverksamhet under sådana omständigheter. Troligen blir det också oerhört svårt att knyta läkare och annan sjukvårdspersonal till polisstationerna. Det är en illusion att tro all man kan få ul något positivt av en sådan försöksverksamhet.
Jag tror alt det är en felsatsning över huvud laget. Fröken Mattson talade om alt man måsle anpassa våra resurser. Jag skulle vilja säga att när det gäller satsningen på försöksverksamhei på polisstationerna sä är det inte fråga om en anpassning utan snarare en direkt felsatsning som inte kommer all ge någol som helst resullat. Jag har för mig all i varje kommun och pä varie större plats - i varie fall där det finns polisstation - finns det ocksä en läkarmottagning av något slag. Det vore nalurliglvis mera ändamålsenligt atl redan från början knyla den här verksamheten till sjukhus och andra läkarmottagningar, alllså till redan existerande vårdformer. Vi vill nog säga all del finns erforderligt underlag för vårdens utformning genom den försöksverksamhet som genomfördes vid Ulleråkers sjukhus 1967. Del skulle vara belydligi bättre och förnuftigare att salsa ekonomiska medel och personella resurser för påböriande av vård i anslutning till sjukhusen och lill de akulmollag-ningar vi har.
Så några ord om den ekonomiska frågan. Statskassan tar in ca 4 miljarder kronor i form av skatteintäkter pä vin och sprit. Del är nalurligtvis rimligl all pengar las härifrän för atl läcka de kosinader som kommuner och landsling kan komma all få i del här sammanhangei. Del går inle all skjula frågorna framför sig. Jag tror del är nödvändigl all riksdagen ullalar en myckel beslämd mening om att staten måste ta kostnadsansvaret. Alla i denna församling känner till kommunernas och landslingens ekonomiska svårigheter f n. Del är orimligt alt fatla statliga beslut och överlasta den praktiska utformningen och kostnadsansvaret på kommunerna. Det kommer au urholka reformen. En så ytterst angelägen reform måsle man salsa medel för att genomföra. Om denna angelägna reform skall fä någol värde och kunna sägas uppfylla anspråken på atl i ställd för siraff och pålagor ge alkoholmissbrukarna en rejäl möjlighel lill dt mänskligt omhändertagande, om man helhjärtat vill atl även denna kategori människor skall komma i åtnjutande av social
och medicinsk samhällsvård, då kan man självfallet inte nöja sig med halvmesyrer. Man kan inte bara göra en läpparnas bekännelse. Man måsle i handling ge uttryck för sin vilja och fatta beslut om dels en plan för akutkliniker som tillförsäkrar alkoholmissbrukarna vård i största möjliga utsträckning, dels i konsekvensens namn ställa medel lill förfogande. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna I och 3.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
Hert NYQUIST (fp);
Herr talman! Bakom den intetsägande och till synes ganska ointressanta rubriken i regeringens proposition 1975/76:113 om ändring i broltsbalken m. m. döljer sig en beiydande reformering av vår kriminal- och socialpolitiska syn på fylleri och omhändertagandefrågorna.
Ambitionen och viljan har inle saknats. Förslag om avkriminalisering av fylleriet väcktes i riksdagen redan under 1800-talet och har alltsedan dess varit en ständigt aktuell fråga. Förelrädare för alla partier har ihärdigt motionerat i liberal och värdinriktad anda.
Atl brott som begås av berusad skall bestraffas är en sak. Berusningen befriar inte från straff Etl förargelseväckande beteende, ett ofredande, ell antastande osv. som nått en viss svårighetsgrad måsle kunna beivras. En helt annan sak är nalurligtvis atl bestraffa berusningen som sådan. Del är som regel inle förenligt med vår kännedom om fylleriels bakgrund och principerna i modern nykterhetsvård. Dessuiom - oavsett inställningen i skuld- och brottsfrågan - måste man nalurliglvis alllid kunna ingripa och på lämpligl sätl omhänderta en gravt berusad person för hans egen, hans anhörigas och omgivningens skull.
Del är mol den angivna bakgrunden, herr lalman, ägnal alt förvåna att det har lagil sä lång tid i vårt sociall progressiva land innan vi kunnai la steget fullt ut mot en avkriminalisering av fylleriet. De fiesta länder har redan gjort rent hus med den Iradilionella straffsynen på det här området. Det gäller bl. a. våra grannländer Finland, Norge och Polen. I Danmark gäller fortfarande formellt vissa slrafföeslämmelser, men de tillämpas inle längre i praktiken. Tidsutdräkien i vårt land kan möjligen förklaras av del alll slarkare kravei atl ersätta fyllerislraffel med meningsfulla behandlingsälgärder, för vilka man ansett sig sakna erforderliga resurser under överskådlig lid. Man har inle velal riskera all hamna i ell laissez-faire-system, där vinningen på den siraffrällsliga sidan hell skulle äventyras av eu i del närmaste obefintligt värdsystem.
Å andra sidan: Del finns ingen anledning all i del här lägel konstruera ursäkter för all ingeniing har skell under så mänga år. Det blir sä läll en beskrivning av den obotfärdiges förhinder. Nog kunde man ha handlat snabbare utifrån fyllerislraffulredningens förslag, avgivet i betänkandet Bot eller böter 1968. En i del närmaste hell samstämmig remisskör sjöng förslagels lov. Men bättre sent än aldrig. Och nu kan vi glädja oss åt en betydande kriminalpolilisk händelse. Men då gäller del också all inle försitta möjligheterna all följa upp den här händelsen med beslämda vårdinsatser och med klara bestämmelser för hur och när ell omhän-
169
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristrajfets avskaffande, m. m.
170
derlagande av en berusad person skall ske.
Justilieulskottel har, som vi hört, inle sparat någon möda för att skapa etl så bretl och informativt beslulsunderiag som möjligt. Vi har haft ingående hearings med expertis och också gjort värdefulla iakttagelser av behandlingsåtgärder vid bl. a. polska tillnyktringsstaiioner. För egen del har jag lagil avgörande intryck av den vårdinriklade attityd som delgdls oss på etl övertygande sätl vid dessa hearings och sludiebesök av olika slag. Jag har kommil lill klar insikt om alt berusningen - kanske mer än något annal avvikande beleende - är något som hänger samman med social anpassning, eller om man så vill missanpassning, och som har mänga vårdmässiga konsekvenser. Frågan måsle alllsä tacklas utifrån den utgångspunkten!
Lål mig så, herr lalman, säga någol om ulskötlsförslagd lill de delar del berör de frågor som behandlas i motioner som jag medverkat till, dvs. 2253 och 2262. Enligt min och många andras mening är regeringsförslaget något av en halvmesyr, främsi då del gäller vårdfrägorna. En begränsad försöksverksamhei har fåll ersätta en bestämt utformad plan för utbyggnad av våra insiilulionella vårdresurser för de berusade. I och för sig uttrycker justitieministern sympati för ett kliniksysiem. Men del faller, såviii man kan förslå, på de slora kostnaderna och på de "vård-organisatoriska och personalmässiga problem, som inte lämpligen kan bedömas isolerade från andra frågor på social- och sjukvårdspolitikens område" -enligt föredragandens uppfallning. Med andra ord -herr Sträng har hållit herr Geijer i så strama tyglar alt ekipaget fåll finna sig i, i del närmaste i varie fall. på slällel marsch! Men jag förmodar all slalsrådel Geijer inle har något emot att justitieutskoiiet och förhoppningsvis nu hela kammaren ger vårdfrägorna en betydande skjuls framål! För del ärjusi del utskottets förslag handlar om, även om det får ske etappvis. Grundprincipen har ulskollel givit i den bestämda målsättningen - som vi har hört ulskottds vice ordförande fröken Mallson återge - all akutvården skall vara en socialmedicinsk och inte en uppgifi och all akulvården skall vara en socialmedicinsk och inie en polisiär uppgifi och alt akulvården skall ingå i en värd- och behandlingskedja, där de övriga leden uigörs av fysisk och psykisk rehabilitering och social omvårdnad i slort. Vården skall ges inom nykierheisvårdens eller sjukvårdens ram utanför polisslationerna. Under den lid man enligi ulskoltels modell om en utbyggd försöksverksamhei prövar sig fram mol dt mer definitivt instilulionssystem kan man inle bortse från de prakiiska svårigheterna. Jag har i grunden samma uppfattning, herr talman, som ullrycks i reservalion nr 1 av herr Pettersson i Väslerås. Självfallet strider en verksamhei med anknylning av sjukvårdspersonal lill polisslationerna mot den angivna mälsällningen. Men det bästa fär inle bli del godas fiende. I ell särskili yllrande har jag underslrukii alt endasl i undanlagsfall värdåtgärderna fär kopplas till polisstationerna. Men i avbidan på all ett instituiionelli vård- och behandlingssysiem för berusade personer kommer lill slånd kan del inie undvikas all så kan komma alt
ske. Inte minsl med hänsyn lill de skiftande lokala förhållandena kan Nr 131
del inte uteslutas all den utbyggda försöksverksamhei, som utskottet Onsdaeen rlp
föreslår, även måste inkludera vårdälgärder pä annan plats än på sjukhus lo m ' 1976
resp. värdceniral. Dä är det nalurliglvis angelägel all framhålla, all vård ___
på en polisslaiion mera är all bdrakia som ell ofränkomligl provisorium Fyneiisiraffets
än som dl led i en försöksverksamhei, enligi regeringsförslageis modell, avskaffande, m. m.
med syfte atl eveniuelll bygga in värdresurserna på våra polissialioner.
I sammanhanget är del vikligl alt också framhålla att den utbyggda försöksverksamheten inle skall lesla bärkraften i den angivna målsättningen. Värdinriklningen är given. Försöksverksamheten skall syfta lill all skapa dt bättre underlag för bedömningen av organisatoriska och administrativa arrangemang med hänsyn till de lokala förutsättningarna och de premisser som kan komma all föreligga i samband med och som ell resultat av slatsmaklernas ställningstagande lill socialulredningens förslag i olika avseenden.
Då del gäller finansieringen av försöksverksamheien har jag funnil det angeläget alt verksamheien skall bestridas av statsmedel. Först dä finns det anledning tro all den verkligen konimer lill utförande enligt våra inlenlioner och ulan onödig lidsuldräkl. Della pä förhand beslämda finansieringsansvar minskar nalurliglvis inle ulrymmd för givande diskussioner med sjukvårdshuvudmännen om på vilket säll verksamheten skall läggas upp. Del blir - utgår jag frän - på sedvanligt säll en dialog parterna emellan om skälighden av koslnaderna för erforderliga anordningar.
Ulskoltet har välvilligt uttalat all den föreslagna försöksverksamheien ocksä bör "i begränsad utsträckning omfalla koniroll av alkoholhallen i blodet hos de omhändertagna i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförs i moiionen 2253", dvs. den av mig väckta moiionen.
1 reservalion nr 3, avgiven bl. a. av den socialdemokratiska gruppen och med fröken Mattson som första namn, har molionens syfte beskrivits pä dt hell korreki och informativi säll. Mill molionsönskemål är. som där anges, atl kontroll av alkoholhallen i biodel skall ske rutinmässigt vid omhändertagande av berusade personer, i syfte all dels underlälla polisens beslulsfaltande när del gäller åtgärder i samband med omhändertagandet, dels ge nykterhetsnämnderna ökade möjligheter all komma i konlakl med personer som har eller är på väg atl fä alkoholproblem. I avvaktan pä uppbyggnaden av alkoholkliniker bör provtagningen handhas av polisen, som för ändamålet bör ges tillgäng lill erforderlig prov-utrustning. Emellerlid har reservanierna, som vi hört, frän "principiella synpunkier" invänt all ell genomförande av moiionsförslaget skulle förulsälla lagslifining av ell förslag som f n. endasl förekommer då misstanke om bron föreligger. Del skulle med andra ord innebära an jag föreslagil ell tvångsmedel.
På
den punkten föreligger, herr talman, som ocksä klart framgår av
utskoitsiexlen, en uppenbart missförstånd. Provtagning skall vara regel,
dvs. skall ske ruiinniässigl, men fär inie - jag vill underslryka del - 171
ske mot den omhändertagnes ultrycliga vilja. Del kan alllsä icke pä någol
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
sätt krävas en lagstiftning för detta rutinmässiga arrangemang. Även om åtgärden ytterst syftar till adekvat vård av den berusade, far den icke -jag upprepar det - företas med tvång. Ell sådant tillvägagångssätt skulle f ö. kunna motverka behandlingssyftet. Tekniskt är del numera som regel inte några svårigheter att klara den här provtagningen med den nya typ av mätinstrument som finns atl tillgå.
Så några ord om lagregleringen. I och med fylleriels avkriminalisering uppstår frågan om den siraffrällsliga och den juridisk-lekniska bedömningen av den grupp beteenden som ofta följer med berusningen, dvs. allmänt förargelseväckande beteende, antastande, ofredande osv. Som jag ser det kan det inte bli tal om att fylleriets avkriminalisering skall få inverka på bedömningen av dess "bibrott" i annan mening än att avkriminaliseringen så alt säga också konsumerar del avvikande beleende som är all hänföra till fylleriet som sådant, dvs. till de åtbörder och del lal som kan anses som normala symtom på berusning. Men därulöver bör rättsläget vara oförändrat. De fall som hitintills bedömts som fylleri jämte t. ex. ofredande i konkurrens skall även fortsättningsvis bedömas som fall av separat ofredande. Detla är också utskottets mening. Måhända föreligger här en risk för att man i rättstillämpningen för slrafföarhet kommer all kräva alllmer kvalificerade förargelseväckande beteenden, anlaslanden och ofredanden. Utvecklingen på den punkten måsle förvisso följas med slor uppmärksamhet.
Mycket skulle slutligen, herr lalman, vara alt säga om lagregleringen vid omhändertagande av berusad person. Självfallet måsle man undvika osäkerhet om det rätta lagstödet i en akut situation. Risk för godtycke måsle elimineras. Gränsdragningsproblemen måste i god tid uppmärksammas. Inie blir det lält för den enskilde polismannen all välja mellan den nya lagen om omhändertagande av berusad person, lagen om tillfälligt omhändertagande och de befogender som ges honom i rättegångsbalken, i nyklerhelsvårdslagen och i polisinslruklionen, med andra ord, om man så vill, fem författningar. Självfallet måsle, såsom utskottet framhåller, lillämpningsföreskrifler och anvisningar ulfärdas till ledning för den enskilde polismannen, och tillämpningen måsle följas med den allra slörsia uppmärksamhet. Uppkommande svårigheter bör skyndsami leda lill en omprövning av lagregleringen. Uiifrån de krav pä en enhetlig lagstiftning på det här området som jag varit med om all framföra i moiionen 2262 kan jag lill nöds vara med om en prövolid. Men jag har mina dubier; del vill jag klart säga ifrån. Del är egentligen synd all man genom osäkerheten i lagregleringen måhända kan äveniyra förslagels goda syfte. 1 förhoppningen all sä inle skall bli fallet - dvs. i förhoppningen all mina farhågor är överdrivna - ber jag emellerlid atl fä yrka bifall lill utskollsbetänkandd i alla delar.
172
Fröken MATTSON (s) korl genmäle:
Herr lalman! Vi har noieral inom ulskollel all herr Nyquisl i ganska väseniliga delar har fallii frän de ursprungliga kraven på en blodprovs-
tagning. Jag läste upp vad herr Nyquist ursprungligen sade när han syftade på det aktuella regeringsförslaget med de knappa resurserna: "Om polisen kunde sända med ett promilleresultat i sin rutinmässiga anmälan till nykterhetsnämnden skulle detta kunna vara till stor nytta för den socialarbetare, som i sina kontakter med personen i fråga försöker komma underfund med om alkoholproblem föreligger eller ej."
Jag noterar vidare att herr Nyquist, som är jurist, själv i utskottet har tagit upp ett resonemang om behovet och möjligheten av en eventuell lagstiftning om detta. Jag vill endast påpeka att det är herr Nyquisls egna resonemang som ligger bakom ordalydelsen i reservationen 2, som är fogad till utskottets betänkande.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
Hert NYQUIST (fp) kort genmäle:
Herr talman! Jag vill bara till det som fröken Mattson senast anförde säga att det inte finns någon som helst motsägelse mellan det som jag nu anförde från talarstolen och del som har skrivits i motionen. Del är utifrån de synpunkter, som jag gärna vill företräda, självklarl atl man skall se till den berusades bästa och möjligheterna atl genom socialvård, nykterhetsvård eller på annal sätt hjälpa honom eller henne pä traven. Det skulle vara bra vid bedömningen av fallen inte bara på polisstationen utan framför allt inom nyklerhelsvärden om man hade tillgäng till ett promilleprov, eftersom viss expertis anser all det kan vara utslagsgivande för möjligheterna att spåra dels existerande alkoholbesvär, dels också kommande alkoholbesvär.
Hert SCHÖTT (m):
Herr lalman! Fröken Mallson har redan nämnt all vi i ulskoltet har varit i stort sell eniga, och del vill jag underslryka. Det kommer f ö. säkerl alt framgå av prolokollel. Flera av oss kommer där all framföra i ston sett samma synpunkter.
Jag vill också underslryka alt ulskollel enhälligt ullalar sin slora lillfredsslällelse över all regeringen nu lagl fram del här förslaget, som vi länge önskat. Vi har länge sett fram emol etl förslag om fyllerisiraffels avskaffande.
Här har förul nämnts all riksdagen pä förslag av första lagutskottet och som resultat av moiioner redan år 1962 begärde en utredning, som vi fick 1963, och sedan kom beiänkandei 1968. Men del skulle komma all dröja ännu åtta år innan vi äntligen fick en proposilion i ärendei. Delta är anmärkningsvärt. Andra länder har tidigare genomfört den här reformen. Redan i första lagutskottet företog vi resor lill Finland för all studera problemen, och jusiilieulskotlel har varii även i Polen. Del är som sagt anmärkningsvärt atl denna reform genomförts exempelvis i Polen långt lidigare, redan 1959.
Jag finner del angeläget i sammanhangei alt ocksä erinra om atl ulskollel hell ansluter sig lill departementschefens uppfallning au en avkriminalisering inte kan få påverka den sedan lång lid upprätthållna
173
Nr 131 grundsaisen i broltsbalken atl självförvällal rus inte får föranleda all en
Onsdagen den gärning inte anses som brott. Ulskollel undersiryker särskilt all fylleriels
19 mai 1976 avkriminalisering inle får leda lill generell slraffrihd för slrafföara be-
-------------- leenden som vanligtvis äger rum under rusels inverkan.
Fyllerisiraffels En myckel vikiig fråga är givetvis den om omhändertagande av be-
avskaffände, m. m. rusade personer. Ett enigt utskott framhåller alt det ur rättssäkerhetssynpunkt är yllersl angeläget all föruisäiiningarna för polisingripanden finns noggrani reglerade så all risk för godtycke vid tillämpningen elimineras.
Vid avvägningen av för- och nackdelarna med olika lösningar har ulskoltet likaså enhälligt stannat för att regler för omhändertagande av berusade personer efter fylleristraffels upphörande på säll departementschefen föreslagit bör upptas i särskild lag. Samtidigt framhålls i belänkandet nödvändigheten av särskilda åtgärder för all kunna bemästra rådande gränsdragningsproblem samt all tillämpningsföreskrifter och anvisningar till ledning för den enskilde polismännen bör utfärdas.
En ulomordenlligl viktig del i problemkomplexet kring fylleriets avkriminalisering är vårdfrägorna. I proposilionen avvisas tanken pä atl nu genomföra en mer genomgripande reform av vården av akut berusade. I slällel föresläs en försöksverksamhei, innebärande dels all sjukvårdsulbildad personal knyls lill polisarreslerna i ell antal polisdistrikt, dels atl den av fylleristraffuiredningen framlagda modellen med värdkliniker för omhändertagna realiseras i modifierad form inom ramen för den pågående försöksverksamheien i Kristianstads och Malmöhus län.
Som fröken Mattson redan nämnt anser emellerlid utskoltet atl man redan i samband med fylleriets avkriminalisering måste lägga fasl en beslämd niålsälining för behandling och värd av de personer som omhändertas enligt den nya lagen och alt utgångspunkten därvid måste vara all akutvården skall vara en socialmedicinsk och inle polisiär uppgifi samt atl akutvården skall ingå i en behandlingskedja där de övriga leden uigörs av fysisk och psykisk rehabilitering och social omvårdnad i stort. Socialulskoltel har hörts i del här ärendei och anser liksom justilieulskottel del mesl realistiskt att i största möjliga utsträckning utnyUja befinlliga resurser inom sjukvärden och inrätta vårdenheter för berusade personer i anslutning lill sjukhusen.
Därför förordar ulskollel all riksdagen ullalar sig för en målsättning som innebär all omhänderlagandd av berusade personer skall förbindas med akutvård och all värden skall ges inom nykierheisvårdens eller sjukvärdens ram utanför polisstationerna.
Trots
all den av regeringen förordade försöksverksamheten med an
knytning av sjukvårdspersonal lill polisstationerna således inle är förenlig
med denna målsättning är uiskottd, såsom här har nämnts, i nuläget
berett att accepiera den som ell provisorium. Men utskottet uttalar sig
för yllerligare försöksverksamhei enligt den modell som förordas av ul
skollel. Del är värdefulli alt vi härigenom fär fram olika alternativ som
174 sedan kommer att utvärderas.
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att snarast inleda överiäggningar med vederbörande huvudmän sä atl en ulökad försöksverksamhei enligt ulskottds önskemål kan igångsättas.
Enligt utskottets uppfallning bör försöksverksamheien bestridas av statsmedel. Av fröken Maltsons anförande framgick all ulskotlels sex socialdemokrater på denna punkt har avgivit en reservalion. Ulskollsmajoriteten har emellertid den bestämda uppfallningen atl del med hänsyn lill landslingens och primärkommunernas ekonomiska situation är nödvändigl atl staten lar pä sig koslnaderna för försöksverksamheten om en sådan skall kunna komma till slånd i önskad omfattning. För alt staten skall la på sig koslnaderna talar också, som här har framhållits, stålverkets inkomster av alkoholförsäljning.
I reservalionen 3 från socialdemokraterna och vpk:s representant motsätter man sig, som herr Nyquist nämnde, den av honom i motion framförda tanken atl försöksverksamheien också i begränsad omfattning bör omfalla kontroll av alkoholhallen i biodel hos de omhändertagna. Utskotismajorilden tillstyrker den tänkta provtagningen, men endasl pä del beslämda villkoret all den icke fär ske mol den omhändertagnes vilja. Herr Nyquisl har närmare utvecklat den här frågan och jag kan begränsa mig genom all instämma i vad han anförl.
Herr Pettersson i Västerås har talat för sin reservalion nr 1, i vilken han konsekvenl följer upp sin motion nr 2264. Alla inom ulskollel har slor förslåelse för de synpunkier han här framför, men ulskoilds majoritet anser atl ulskoltels förslag är mer realistiskt i nuläget med hänsyn till de begränsade lillgängliga resurserna.
Här har ocksä erinrals om atl utskotld uttalat sig för atl del "varit värdefullt om regeringen under den lid som fyllerislraffulredningens belänkande övervägts inom regeringskansliet initierat en försöksverksamhet som nu kunde, ha legal lill grund för ställningstagandena om utformningen av den ifrågavarande akutvården. Del skulle också ha varii lill fördel om de överläggningar med vederbörande huvudmän för sjukvården som aviseras i proposilionen hade ägi rum."
Del här uttalandet har föranlett ett särskilt yttrande av fem socialdemokrater. Ulskotlels uttalande är.till sin form mill men i sak starkt. Jag vill fästa uppmärksamheten på all utskottets värderade vice ordförande inle återfinns under det särskilda yllrandet.
Till slul vill jag framhålla all den reform som riksdagen nu beslular om är betydelsefull. Det är emellertid viktigt att den följs upp ordentligt med förslag lill definitiv lösning av vårdfrågorna. Dagens beslut är endasl börian till en myckel vikiig reform.
Herr lalman! Jag ber all på samtliga punkier fä yrka bifall lill utskottets hemställan.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
Hert PETTERSSON i Väslerås (vpk) kort genmäle: Herr lalman! Herr Schölis konslaierande att vi i utskottet varit myckel eniga om mälsällningen är nalurliglvis rikligt. Men jag beklagar - och
175
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m.
det var närmast därför jag begärde ordet igen - att inte enigheten sträckte sig längre, att man inte logiskt följde upp det hela. Man borde i konsekvensens namn ha följt intentionerna i vår motion, som man i övrigt
— har behandlat så välvilligt i utskottet, och stött den linje som vi gått på i reservationen I.
m. I milt första inlägg glömde jag att beröra reservalionen 2, och jag vill därför passa på tillfället att avge en röstförklaring.
Eftersom vi inte är överens med dem som avgivit reservationen 2 om att försöksverksamhei skall äga rum på polisslationerna, så är vi inte heller iniresserade av att medel används för en sådan försöksverksamhet. Skall en försöksverksamhet äga rum skall den - del har vi klart sagt - ske i anslutning till sjukhusen. Därför kommer vi från vår partigrupps sida att lägga ner våra röster vid en votering om reservationen 2.
176
Hert RANESKOG (c):
Herr lalman! Propositionen 113 föranleder jusiilieulskotlel lill ett nytt och radikall förslag dä det gäller fyllerislraffel.
Utskottet betonar att den gamla metoden var uttryck för "ett förlegat betraktelsesätt". Hur man än betraktar del från tidssynpunkt, så var den gamla lagen i högsta grad inkonsekvent. Enligt lag hade man rätt att tillverka sprit, enligt lag hade man rätt att sälja sprit, alll i svenska statens namn, men om man drack sig berusad av det lovliga blev man straffad.
Nu föreligger förslag om att upphäva denna inkonsekvens. Ingen lorde i dag ha en annan mening än atl så bör ske.
Men därmed är inte bekymret ur världen. Den som dricker för mycket av den lovliga varan blir berusad. Och den som blir berusad förlorar kontrollen över sig själv och sina handlingar. Om della skall betraktas som ell akut sjukdomstillstånd eller inte har ingen betydelse i det här sammanhanget.
Del avgörande är atl den berusade måste omhändertagas, aniingen för sin egen skull eller för andras skull. Del vanliga sällel all la vara pä en berusad har hitlills varit genom polis och arrestlokaler. På detla har följl alt man efter några limmar släppt ul den anhållne - utan ålgärder, ulan hjälp och ulan värd.
Del nya och posiiiva i årets förslag är atl begreppet vård kommil in. Sä långl är förslagel bra. På detla följer sedan antydningar om hur man kan tänka sig värden. Hur man frän polisiärt håll och från sjukvärdssidan skall agera finns endasl förslag till. Dd mesl posiiiva i förslagsväg är den försöksverksamhei som avses bli föriagd till Landskrona. Vad gäller denna förordar cenlern atl verksamheien snarast, dvs. efter två är, blir utvärderad och kan komma till nylla i den fortsalla alkoholislvården.
Om nu den här lagen inger förhoppning om en ny tingens ordning, så blir man inle lika glad ål fortsällningen. Del skulle absolul, som utskottet antyder, ha varit en fördel om regeringskansliet på ett annal sätt hade förberett fyllerisiraffels avkriminalisering. En försöksverksamhei
borde i verkligheten redan ha varit genomförd när detla förslag lades fram. Likaså måste del betraktas som en stor brist atl inga.närmare konlakler lagits med sjukvårdens huvudmän. Resultatet av detta synes bli atl begreppet vård, som sä förhoppningsfullt förs in i sammanhangei, kommer att hänga i luften.
Den slora anmärkningen från alkoholister mol samhällel har hittills gällt att vården har varit så till ylteriighet knapp och bristfällig. Om denna nya lagstiftning hade förberetts på ett annal sätt, sä skulle den nya lagen från början fåll etl annal värde.
Ulan Ivivel fick juslitieutskottet en del nyttig information om vad vård av berusade personer kan belyda vid värl besök i Polen i februari. Det har redan omnämnts av herr Pettersson i Västerås. Polackernas lill-nyklringskliniker, med upp lill 24 timmars vård, måste för den enskilde spela slor roll. De hann där ge den intagne mal och medicinsk vård, nylvätiade kläder och kroppslig vila.
En fråga är därför för min egen del; Hur långt hinner vi i Sverige att under högsl älta timmar hjälpa och återställa kraftigl berusade personers tillstånd med så kort vårdlid? Jusi i detla avseende får man misstanken atl begreppet vård kommer all förfuskas från svensk sida. Här räcker del nämligen inle med enbart ett gott uppsåt.
Att frågan f ö. kommer hastigt pä oss framgår av atl sjukvården ingalunda i förväg blivil varslad om den nya lagstiftningens konsekvenser. Tanken är atl en sjuksköterska i första hand skall gå polisen lill hända då en berusad person skall omhändertas. Läkare skall också kunna tillkallas dä så behövs. Den berusade skall kunna medicinskt bedömas.
Men var finns i dag de sjuksköterskor och läkare som kan anställas för dessa uppgifter? Självfallet blir iryckel härdasi pä sjukvärden i storstäderna. Landstingen kämpar i dag med personalbrisi i all sjukvård. På vissa områden är del särskilt besväriigt, som t. ex. inom långvården. Detta bottnar främsi i att långvården är föga attraherande, särskilt pä unga sjuksköterskor. Vem vägar tro på all vård av fyllerister pä något säll kan bli attraherande? Männskokärlek och pliktkänsla hoppas vi ändock kan komma lill uttryck i denna vårdform. Det kommer atl la fiera år innan vi får fram utbildad personal för vård av alkoholberusade personer.
Låt oss komma ihåg att beställningen inte ens är gjord ännu hos sjukvårdens huvudmän. Därför kommer den nya lagsliftningen under rätt läng lid all hänga i luften. Vid våra allmänna sjukvårdsinrättningar kommer förmodligen alkoholskadade människor all trängas med andra sjuk-värdsbehövande personer.
Man fär även hoppas alt regeringen ställer sig positiv till all ulan dröjsmål ge landslingen medel för ulbildning av lämplig personal, sä all den nya lagsliftningen från början kan bli meningsfull. Ty personalfrågan blir ju en direki rekvisition frän riksdagens sida till landslingen. Jag har redan påtalat vårdbehovet i mitt egel landsting och hoppas atl frågan snabbi aklualiseras i alla andra landsling.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets avskaffande, m. m.
\11
12 Riksdagens protokoll 1975/76:130-131
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fyneiisiraffets avskaffande, m. m.
Till sisl vill jag uttrycka en förhoppning om alt samhällel även skall kunna ge hjälp lill alla de personer som inle är sä höggradigi berusade atl polismyndigheten kan sälla in direkla ålgärder. På samma gång som vi torde lösa vissa problem kommer det att uppstå nya. Ty ännu har väl aldrig alkoholen tillfört värt samhälle någol positivt.
Med det anförda vill jag för centerns del yrka bifall lill ulskotlels förslag i alla stycken.
178
Fru BERGANDER (s):
Herr talman! Jag vill med några ord kommentera del särskilda yllrande som jag lillsammans med några partivänner fogat till utskottets betänkande.
Till skillnad frän utskottets majoriiei anser vi när del gäller ytterligare försöksverksamhei, all del är en riktigare väg all riksdagens slällningstagande först klart inhämtats. Samma är förhällandet enligt vår mening när det gäller förhandlingar med sjukvärdens huvudmän. Jag tror också personligen alt om dessa ålgärder vidtagits i förväg hade det från ulskotlels borgeriiga ledamöler även då kommil klagomål på delta.
Herr talman, jag har inget annat yrkande än bifall lill utskottets hemställan i denna del. Jag har endasl velat göra denna markering.
1 detla anförande instämde herrar Lundgren och Andersson i Gamleby, fru Andersson i Kumla saml herr Nilsson i Visby (samlliga s).
Hert SCHÖTT (m):
Herr lalman! Vi har hittills haft en mycket fridsam debatt och skall väl också ha del nu mol slutet. Men uttalandet från utskottets sida om atl det hade varit värdefullt med en försöksverksamhei finner jag myckel befogal. Det hade säkerl varit lill slor nytta för oss om någonling hänt pä alla dessa år. Del är dock mänga år sedan ulredningen lade sitt betänkande.
Jag lycker all del särskilda yllrandet viiinar om en överdriven känslighet frän vissa ledamöters sida.
Fru BERGANDER (s):
Herr talman! Jag kan gott förstå all herr Schötl har den uppfallningen. Men jag vill säga att del trots alll redan har varit en viss försöksverksamhet. Vi som skrivit under del särskilda yttrandet menar all del är värdefullt all riktlinjer nu har givits för hur den yllerligare försöksverksamheten skall komma lill stånd.
Överläggningen var härmed slulad.
Mom. 1-16
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa monieni hemsiälli.
Mom. 17
Proposilioner gavs pä bifall lill dels- ulskotlels hemställan, dels reservalionen nr I av herr Pettersson i Västerås i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Pettersson i Väslerås begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleiistraffets avskaffande, m. m.
Den som vill att kammaren bifaller juslilieulskoilds hemsiällan i belänkandd nr 37 mom. 17 rösiar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Peilersson i Västerås i molsvarande del.
Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då herr Pettersson i Väslerås begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resuliai:
Ja - 307
Nej - 15
Avslår - I
Mom. 18
Hert FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Proposilioner slälls först belräffande ulskoltels hemställan och därefter i fråga om moiiveringen.
Hemsiällan
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservalionen nr I av herr Peilersson i Västerås i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Petlersson i Västerås begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller jusiiiieulskoiieis hemställan i betänkandet nr 37 mom. 18 röstar ja, den det ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av herr Pettersson i Västerås i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Petlersson i Västerås begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 308
Nej - 15
.Avstår - 1
179
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Fylleristraffets
Moiiveringen
Propositioner gavs pä godkännande av dels ulskoltels molivering, dels ulskoltels molivering med den ändring däri som föreslagils i reservalionen nr 2 av fröken Mattson m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Mallson begärl volering upp-
avskaffande, m. m. läsies och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill att kammaren godkänner justitieutskottets molivering i
beiänkandei nr 37 mom. 18 röslar ja,
den del ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren godkäni ulskoltels motivering med den ändring
däri som föreslagils i reservalionen nr 2 av fröken Mallson m. fl.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då fröken Mattson begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resullat:
Ja - 161
Nej - 148
Avslår - 15
Mom. 19
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels reservalionen nr 3 av fröken Mallson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Maiison begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller juslilieulskoilds hemställan i belänkandd nr 37 mom. 19 röslar ja. den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av fröken Maltson m.fl.
180
Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resullalel, varför volering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 161 Nej - 161 Avstår - 2 Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs proposilioner pä all ärendei skulle dels ålerförvisas lill ulskollel. dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Herr försie vice talmannen nedlade i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr försie vice lalmannens anmodan herr Israelsson (vpk) ur urnan uppiog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.
Kammaren hade alllsä i enlighet med ja-proposilionens innehåll bifallil utskoliels hemsiällan.
Mom. 20
Ulskoltels hemsiällan bifölls.
Mom. 21
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservalionen nr I av herr Pettersson i Västerås i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Pettersson i Västerås begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;
Den som vill all kammaren bifaller justilieulskotieis hemställan i belänkandd nr 37 mom. 21 röslar ja, den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av herr Pettersson i Väslerås i molsvarande del.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Peilersson i Väslerås begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resuliai:
Ja - 307
Nej - 15
Avslår - I
§ 4 Föredrogs
J uslilieulskollels beiänkanden
1975/76:38 med anledning av proposilionen 1975/76:100 såviii gäller anslag
lill nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 1975/76:45 med anledning av propositionen 1975/76:205 med förslag lill
lag om immuniiel och privilegier i vissa fall, m. m.
Kammaren biföll vad ulskollel i dessa beiänkanden hemsiälli.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbrytare m. m.
§ 5 Underhåll av isbrytare m. m.
Föredrogs irafikutskotlels belänkande 1975/76:25 med anledning av motioner om föriäggning av service- och underhållsarbeten på statens isbryiare och sjömälningsfartyg lill Gusiafsviks varv saml om lokalisering lill Härnösand av ledningen för den slalliga isbrytningen.
1 della belänkande behandlades moiionerna
1975/76:425 av herr Sellgren m. fl. (fp, s, c, m), vari yrkats
181
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av Isbiytare m. m.
1. att riksdagen hos regeringen begärde en snabbutredning med syfte alt förlägga underhäll och service av slaiens isbryiare och sjömälningsfartyg lill Gusiafsviks varv.
2. all riksdagen hos regeringen begärde att sjöfarisverkd, om beslul fållades om lokalisering lill Gusiafsviks varv, fick i uppdrag all öka lorrdockans kapacilei för all varvet skulle kunna ge service även ål isbrytarna, och
1975/76:611 av hen Nordin m.fl. (c).
Utskottet hemställde all riksdagen skulle
a. avslå moiionen 1975/76:425,
b. avslå moiionen 1975/76:611.
Reservalion hade avgivils belräffande underhåll av isbryiare m. m. av herrar Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Sijernslröm (c), Sellgren (fp) och Torwald (c) saml fru Swarlz (fp) som ansell all ulskollel under a bort hemslälla
alt riksdagen skulle med anledning av moiionen 1975/76:425 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört angående underhåll av isbryiare m. m.
182
Herr SELLGREN (fp);
Herr lalman! De båda motioner som behandlas i irafikulskotteis betänkande nr 25 har sysselsättningsfrågorna i Härnösand-Ådalenomrädd som främsta syfte. Av den anledningen borde kanske dessa moiioner ha behandlats i ett annal utskott.
Anledningen till all vi i är har lagit upp frågan om slalliga insalser i Gusiafsviks lorrdocka i Ådalen är den koncentration av varvskapacilden som har skett i Ådalen genom fusionen av tvä verksläder som lidigare var för sig sysslat med underhällsservice inom sjöfarten. Lunde Varv och Verkstads AB saml AB Mohögs Mekaniska Verkstad har gått samman och förlägger sin samlade verksamhei lill Gusiafsviks varv, där Mohög är etablerat sedan lidigare. Sammanslagningen ökar sysselsättningsmöjligheterna i ell förul arbetslöshelsdrabbat område. I det nya förelaget ingår del halvslatliga Fördagskapiial AB med 24 96 av aktiekapitalet. 1 samband med fusionen har beslutats om dt stort investeringsprogram. Därigenom kommer del nya förelaget atl ha lillräckliga personella, tekniska och ekonomiska resurser för alt bl. a. ge reparenl-och haveriservice lill den sjöfart som förekommer längs Norrlandskusten.
Endasl lorrdockans bredd ulgör nu den flaskhals som begränsar förelagets möjligheter all lämna service lill del slörre tonnage som i ökande omfattning trafikerar de norrländska farvalinen. Förelaget kan inte göra något äl dockan, eflersom den ägs av staten och hyrs av varvsägaren. Dockans längd är tillräcklig men den behöver breddas för all uppnå lillfredsställande arbetsbredd för slörre handelsfartyg och isbryiare. Dockan är f n. i behov av upprusining saml breddning av portarna. Den kostnad
som direki hänför sig lill dockans anpassning lill större tonnage är förhållandevis blygsam; den beräknas uppgå lill 1 milj. kr. Den totala kostnaden för upprustningen beräknas lill 3 milj. kr.
Man kan invända all del inte är välbetänkt all under rådande varvskris yllerligare slärka kapaciteten inom områdei. 1 del perspektivet har emellerlid verksamheien i Ådalen marginell betydelse. Redan nu fullgör de sammanslagna förelagen en hel del fartygsservice äl statsverket vad gäller lolsbälar, mindre arbetsbålar och vägverkels färjor. Även andra arbeten utförs. I den nya verksamheien beräknas varvsdelen utgöra endast ungefär 40 96 medan den landbaserade verksamheten kommer atl uppgå lill 60 96.
Herr talman! Mol den här bakgrunden vore det orimligt all verksamheten skulle begränsas enbart på grund av all dockan inte anpassats lill akluella krav på arbetsbredd, elc. Reservanierna understryker också viklen av all denna indusiri bereds så goda arbelsförhållanden som möjligt. Därvid åsyftas atl torrdockan bör byggas ut och andra erforderliga ålgärder vidtas för all ge sjöfarten till och frän de norrländska hamnarna den service som krävs för del slörre tonnaget. Däri inbegripes självfallet isbrytarna, liksom tidigare lolsbälar och mindre arbetsbålar. Reservanierna har begränsat sill krav när det gäller inriktningen i statens insalser lill att ge företaget möjlighet all uppträda som anbudsgivare. Jag ansluter mig till den synpunklen, eftersom detta svarar mol upphandlingsnormerna för slalliga verk. Avsiklen med moiionen nr 425 var att isbry-larservicen skulle siyras lill denna indusiri, men della är ju inle möjligt.
Reservanierna lägger alllså viklen på sysselsättningsfrågorna. Della är del väsentliga. Ådalen är nämligen en region som drabbals mycket hårt av omstruktureringen inom skogsindustrin. Del är därför så myckel mer angelägel all del näringsgeografiska områdei ökas och alt nya arbelslillfällen skapas för all moiverka den slora undersysselsältningen inom regionen. De små slalliga insalser som etl bifall lill reservalionen skulle leda lill kommer all ge en slörre uldelning i arbelslillfällen än andra former av regionalpoliliska insalser, vilka självfallet också är nödvändiga.
Av remissyttrandet från chefen för marinen framgår inie hur man där ser denna induslrilokalisering ur försvarsberedskapssynpunkt. Däremot känner jag lill all mililärbefälhavaren i Nedre Norrlands militärområde är myckel angelägen om alt Gusiafsviks varv och de aktiviteter som är knutna till delta stöttas så all resurserna kan bibehållas och om möjligt vidareutvecklas. Han har för Härnösands kommun framhällil all Gusiafsviks varv ur försvarssynpunkt är av slort iniresse och av slor betydelse, eflersom del är den enda varvs- och reparationskapacild av något så när slor omfaiining som disponeras inom det väsentliga havsområde som Boltenhavel ulgör.
Herr lalman! Med del sagda yrkar jag bifall lill reservalionen.
Motionärernas yrkanden har inle heller i reservalionen lill fullo tillgodosetts. Fortfarande kvarsiår att isbryiarledningen med fördel kan vara placerad i Härnösand. Samtidigt måste man dock beakta all denna nyligen
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
183
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m: m.
flyttat till Norrköping tillsammans med sjöfartsverket i övrigt. Ett nyll uppbrott måste belraklas som ogörligt - del måste även nitiska motionärer inse.
Detsamma gäller underhällsservicen för sjömälningsflottan. Efter etl långt utredningsarbete har en flyttning till Muskö nu beslutats. Förslag härom framlades sä sent som i årets budgetproposition. Även här har utvecklingen gäll före motionärerna.
Herr lalman! Jag har alllsä inga yrkanden pä dessa punkier.
184
I della anförande inslämde herr Winberg (m).
Hert STJERNSTRÖM (c):
Herr talman! Herr Sellgren har ganska utförligt redovisat denna fråga. Jag vill bara deklarera alt ocksä vi från centern har funnit atl starka skäl lalar för en ulbyggnad av torrdockan vid Guslafsvik i Ådalen. Del är främst regionalpoliliska skäl vi vill anföra. Ådalen har drabbals häri under senare är av strukturomvandlingen, och när insatser nu görs för all genom samordning av olika verksamheter få lill stånd ett livskraftigt förelag, där man även räknar med all bedriva varvsrörelse, bör också en utbyggnad av dockan övervägas.
Denna docka ägs av staten, och med en mindre investering kan dockan byggas ut så atl förelagd även kan della i anbudsgivningen när del gäller underhållet av slalsisbrytarna. Denna ombyggnad ger också förelaget förulsällningar för all ge service till del slörre lonnage som i ökande utsträckning Iraflkerar Norrlandskusten.
De nya slora isbrytarna kan f n. endasl dockas i Slockholm och på västkusten, och även sjöfartsverket anser all del skulle vara en lillgäng om Gusiafsviksvarvd upprustas sä all del kan uppträda såsom anbudsgivare. Sjöfartsverket anför: "En särskild fördel skulle del givelvis vara all sådan varvsmöjlighd skapas inom eller i närheten av del område där slalsisbrytarna har sin huvudsakliga verksamhei, dvs. i Bottenhavs-och Bollenviksområdel."
Just sä ser centern det också. Det måste vara rimligl all man efter Norrlandskusten skapar möjligheter all ge service ål isbrytarna i de områden där de mesl används.
Ådalen behöver arbelslillfällen. En upprusining av dockan i Guslafsvik har dessutom betydelse för sjöfarten i övrigl efter Norrlandskusten. Sjöfartsverket ser del som en lillgäng alt dockan upprustas, och för slalen är del en högsl marginell kostnad. Länsslyrelsen i Väslernorrlands län och Härnösands kommun är angelägna om atl satsningen övervägs. Man frågar sig då varför ulskoltsmajoriieien är emol denna regionalpoliliska salsning i den krisdrabbade Ådalen.
Herr lalm.an! Jag yrkar bifall lill den reservalion som är fogad lill della belänkande.
Hert ROSQVIST (s):
Herr talman! Trafikutskollels belänkande 1975/76:25 har avgiviis med anledning av moiioner, vari föreslås förläggning lill Gusiafsviks varv av service- och underhållsarbeten pä statens isbrytare och sjömälningsfartyg saml lokalisering lill Härnösand av ledningen för den slalliga isbrytningen. Moiionerna har avslyrkls av ulskollel.
Reservalionen frän folkpartid och cenlern innebär atl motionärernas förelrädare i utskottet har gått ifrån i resp. moiioner framslällda krav. Man acceplerar all sjömäiningsenhelernas underhåll och förrådshållning förläggs lill Muskövarvet. Man acceplerar all isbryiarledningen stannar kvar pä den ort dit sjöfartsverkels ceniralförvallning är lokaliserad, dvs. Norrköping. Man acceplerar all underhäll och reparationer av isbrytarna även i fortsällningen sker efter anbudsförfarande frän såväl slalliga som privata varv.
Vad reservanierna nu begär är korl och gott atl varvet vid Gustafsvik skall upprustas med slalliga medel, och reservanierna motiverar della med brisiande varvsresurser längs ostkusten. Detla las såsom inläki för kravei på en utbyggd svensk varvskapaciiel, vilkel sedan skulle trygga sysselsällningen i Ådalsregionen.
Herr lalman! Inom de närmaste veckorna kommer riksdagen alt få la slällning lill frågor som berör varvsnäringen. Sysselsätlningslägd för varvsindustrin för de kommande åren är myckel bekymmersamt. Del råder en global överkapacitet på varvsmarknaden. Flera svenska varv befinner sig i en krissiiualion. Samhällel kommer all fä gå in med stora insalser och hjälpa lill för atl klara ett beiydande anlal varvsansiällda frän arbetslöshet. Men trots detla undgår man inle all del successivt blir en nedtrappning av antalet anslällda inom varvsnäringen.
Enligt det förslag som ligger pä riksdagens bord skall fartyg byggas för "lagring" för att klara en del av varvsproblemen de närmaste åren, och en del varv skall övergå lill reparationsverksamhet i slällel för nybyggnader - alll för alt ha sysselsättning. Sä skall ske med varvsindustrin i Slockholm. Finnboda, som brukar anlitas av isbrytarna, blir helt och hälld ell reparalionsvarv. Utskottet har fåll ta del av de bekymmer länsslyrelsen i Slockholm hyser för denna varvsrörelse. Finnbodavarvel kommer att personalmässigl trappas ner - beroende på mindre tillgäng på arbeten - med i runt lal 200 man.
Jag kan försäkra att även övriga varv efter ostkusten - de må vara privala eller med statligt engagemang - ser sin möjlighel all leva kvar i all också salsa på reparalionsverksamhet. Och delta gör man inom ramen för sina befinlliga resurser. Del gäller varven i Sölvesborg, Karlskrona, Kalmar och Oskarshamn, och del gäller Muskövarvet. Sedan har vi grannar på andra sidan Boltenhavel som också försöker få uppdrag för sina icke obetydliga varvsresurser.
Mol den bakgrunden är det svårt an förstå hur reservanierna kan anse all en slallig yllerligare satsning och ulbyggnad av varvsverksamhd i Ådalen skulle trygga sysselsättningen. Man kan ha den slörsia förslåelse
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
185
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av Isbrvtare m. m.
för Ådalsproblemen, men inle är väl varvsrörelse i dagens läge, med den krissituation som råder, någol som bör föranleda vare sig sjöfartsverket eller någon annan lill ulökning av varvskapaciteien. Det vore ocksä att ge de anslällda, kommun och län förhoppningar som det blir svårl att infria.
Herr talman! Det är ulskoltels uppfattning atl nu befinlliga varvsresurser skall uinyujas för de behov som sjöfartsverkets enheter - isbrytare, sjömälningsfartyg och olika tjänslebåtar - kan ha. Några ändringar i rutinen för reparation och underhåll av isbrytarna skall inte ske. Utredningsförslaget angående den verkstadsrörelse som sjöfartsverket bedriver och som presenterats i budgetpropositionen innebär all förråd och underhåll av sjömäiningsmaierielen skall förläggas till örlogsbasen på Muskö. Del innebär alt de redan befinlliga resurserna kommer all uinyujas. Regeringen har uppdragit ål sjöfartsverkei an i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget planera den framtida organisationen och aktuell verksamhei. Ulskoltet har inga invändningar mot della.
Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill irafikulskotteis hemställan i betänkandet nr 25, vilket innebär avslag på moiionerna 425 och 611.
186
Hert SELLGREN (fp);
Herr lalman! Herr Rosqvisl lar lill ell väldigl artilleri för atl skjuta pä ell myckel lilel mål. Dessutom förefaller allt han tar upp egentligen vara attrapper.
Jag skall be au få lägga lill rälla en del saker. Den första felaktigheten i herr Rosqvists anförande är att Gusiafsviksvarvd skulle rustas upp med statliga medel. Det är inte fråga om varvet som helhel, ulan det är den av slalen ägda lorrdockan som behöver rustas upp och ges den arbetsbredd som behövs för atl la in del slörre tonnage som handelsfartygen och isbrytarna i dag utgör.
Sedan vill jag säga alt avsiklen med upprustningen inle är alt trygga hela sysselsättningsbehovet i Ådalen, ulan åtgärden skall ses som ett led i ansträngningarna all irygga sysselsällningen i Ådalen.
Del verkligt grova artilleriet lar herr Rosqvisl lill när han drar upp hela den globala varvskrisen. Kan ell lilel förelag i Ådalen som redan sysslar med underhällsservice inom sjöfarten, med den omfattning verksamheten skulle få efter en upprusining, verkligen fördärva hela kon-kurrenssiiualionen inom varvsnäringen ens i Sverige?
Vidare blev jag ganska förbluffad när herr Rosqvisl i sin överdimensionering av lingen även försvarade varvsrörelsen i Finland. Herr Rosqvisl försvarar varvsrörelsen i Finland mol ell siärkande av sysselsällningen i Ådalen. Vad är det för politik som herr Rosqvisl därmed för? Om han hade sagi Oskarshamn - där är del emellertid omöjligt all göra någonling - eller någon annan del ulmed svenska kusten - men all Slälla Finland mol Ådalen, del är ganska häpnadsväckande!
Herr lalman! Del hela rör sig om all bredda en lorrdocka i ell befintligt
reparalionsvarv i Ådalen för an anbudsvägen kunna konkurrera om den reparationsservice som kan förekomma utmed Norrlandskusten. Låt mig ge dt exempel på en fördel med detla. Alt fiylta en isbryiare från Bollenviksområdel ner lill ell sydligt varv och upp igen koslar i storleksordningen \00 000 kr. enbart för förflyttningen. Varför skall inle dessa underhållsarbeten kunna skolas inom den region som ulgör isbrytarnas verksamhetsområde? Detla gällde alllsä isbrylarna, och övriga fartyg -handelsfartyg och liknande - skall vi icke förliga.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
Herr SIVERT ANDERSSON i Slockholm (s):
Herr talman! Lät mig först få uttrycka en viss förvåning över all della ärende behandlats i Irafikulskollei. Som jag ser del är del en närings-poliiisk fråga, möjligen med lokaliseringspoliliska inslag.
När del gäller yrkandet i reservalionen vill jag också ullrycka en viss förvåning. Svensk varvsinduslri slår inför en myckel slor kris som drabbar samtliga varv och inte minst dem som brukar ulföra underhållsarbeten på isbrylarna. Jag syfiar främsi pä Finnboda, som fäll myckel stark känning av varvskrisen i form av slora neddragningar. Varvet hade vid årsskiftet 1975-1976 558 kolleklivanslällda och 146 Oänstemän och arbetsledare. Den förväntade produktionsvolymen, som ju bestäms av marknaden, innebär all antalet kolleklivanslällda kommer alt successivt minska under 1976 och 1977 lill 400 och antalet arbetsledare och Oänstemän till 96.
Den här pågående omstruktureringen av Finnboda bygger pä all produktionsvolymen för reparation och ombyggnad ökar krafligl. Den lokala marknaden är därvid vikiig, även om den är liten. Här måste andelen av Östersjömarknaden ökas.
Det bör vara möjligt all vid Finnboda reparera svenska fartyg och övrigl lonnage som finns i Östersjön. Här kommer naturligtvis isbry-tarfrågan att bli intressant.
Atl då bygga ut nya resurser i ett läge där det redan finns en slor överkapacitet verkar ju mindre klokt.
Jag vill också hänvisa lill vad chefen för marinen har sagt. Han framför all underhållet på slalsisbrytarna bestäms genom vanligt anbudsförfarande. Del konimer naturligtvis också all ske i fortsällningen. Därför finns ingen som helsl säkerhet för au en ulvidgning av Guslafsviks-dockan skulle ge mer sysselsäiining.
Dessutom bemannas isbrylarna av marinen. Huvuddelen av stampersonalen bor med sina familjer i ostkustens örlogsbas. På grund av kom-menderingar lill isbrylarna måsle man växla med andra kommenderingar inom marinen, lill slor del förlagda lill ostkusten. Då är det även ur den synpunkten mindre lämpligt, säger chefen för marinen, med Guslafsvik som förläggningsorl för isbrylarna under sommarhalvåret. Han ser inte all några fördelar står all vinna med dt eventuellt genomförande av den föreslagna lokaliseringen.
Del nu anförda gällde flyttning av isbrytarnas föriäggning. Självfallet
187
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
är del likadant när del gäller underhållet. Delta sker lill största delen under sommarhalvåret.
Jag vill också hänvisa till den myckel ensidiga näringsstruktur Stockholmsområdet har. Vi har inom Fackliga ceniralorganisalionen i Slockholm påvisat den utarmning av induslriarbelstillfällen som siadigl sker och barsken i Slockholmsområdd. Under 1970-talel beräknas länd inom industrin föriora 7 000 arbelslillfällen och under 1980-lalet 8 000 eller 9 000 arbelslillfällen. Genom all minskningen i induslrisysselsällningen främsi berör arbdarpersonalen kommer anlald arbeiare inom indusirin all minska i ännu snabbare takt. Del finns alltså mycket slarka skäl för all man är försiktig när man bygger ul allernaliva anläggningar lill den varvsindustri som redan finns etablerad.
Hert ROSQVIST (s):
Herr lalman! Jag vill i förslå hand ge en replik till herr Sellgren. Han var förvånad över mitt inlägg och kunde inte förslå varför en breddning av lorrdockan i Guslafsvik skulle innebära all varvskapaciteien ulökas. Visst utökas varvskapaciteien både i Guslafsvik och i Sverige lolall, herr Sellgren, om man breddar dockor, gör dem slörre och ger dem möjlighel alt ta emol slörre fartyg. En torrdocka ingår i själva rörelsen inom varvsnäringen. Utökar man den blir självfallet kapaciteten för varvet i fråga slörre.
Sedan var herr Sellgren förvånad över, som han sade, all jag försvarade sysselsättningen i Finland - genom att jag nämnde all även finnarna har varv, på andra sidan Boltenhavel, som räknar pä reparationer av fartyg. Del anlal kunder som eventuellt Guslafsvik räknar pä, som varven i öslra Sverige räknar pä och som kanske även finnarna räknar pä är begränsat. Det gäller all slåss om de kunderna. Eflersom del runt hela Östersjön finns problem när del gäller varvssysselsällningen och när del gäller atl skaffa arbeten kommer självfallet kampen om de här repa-renierna all bli hård. Därför är del märkligl om slalen skulle salsa pengar i yllerligare en lorrdocka för all vara med och slåss om samma kundgrupp. Staten har redan ell engagemang, såsom framgick av Sivert Anderssons anförande, i Finnboda varv - genom atl Finnboda ägs av Gölaverken och staten kommer all gå in som en av huvudintressenterna i Gölaverken. Skall sedan isbrylarna repareras, och del skall ske genom anbudsförfarande, måste alltså den ena slalliga grenen av varvsnäringen slåss med en annan gren av slalligl varavsengagemang om ell slalligl objekl i form av reparation eller översyn. Del är mot den bakgrunden, herr Sellgren, som vi protesterar och har en annan uppfallning än herr Sellgren ger uttryck för i sin reservalion.
Jag håller ocksä med herr Sivert Andersson om all den här frågan, som den nu har utvecklats, knappasl hör hemma i irafikuiskoiter, den berör dt annat område. Herr Sellgren, som själv är motionär och sitter i Irafikulskollei, ändrade ju på yrkandena och har gäll över lill alt kräva en ökning av de svenska varven, i det här fallet Guslafsvik. Han har
släppl kraven när det gäller isbrylarna och sjömälningsfarlygen. Del är en ulökning av varvskapaciteien i Ådalen herr Sellgren är ule efter. Och vi skall inle tro all sysselsällningen tryggas för de jobbare som är anställda eller eventuellt skulle komma all anställas i Ådalen därför att också det här varvet skall gå in och slåss om de reparenler som finns.
Samtliga varv pä ostkusten kämpar i dag om tillfällena all fä in fartyg för reparationer, översyn och för klassningar. Av den anledningen anser vi, herr Sellgren, inte att slalen skall gä in och ytteriigare utöka den överkapacitet som finns på detla område f n.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
Hert SELLGREN (fp):
Herr lalman! Till herr Sivert Andersson i Stockholm vill jag säga all vi båda lalar om förelag som redan finns. Företagel i Ådalen existerar redan. Del gäller bara alt bredda en redan befintlig torrdocka som ägs av staten. Jag vill säga lill herr Rosqvisl alt de åtgärder som skulle vidtas inte avser varvet i vidare bemärkelse, med all den utrustning som ingår i della, ulan en liten del härav som ägs av slalen. Del gäller möjligheterna för företagel atl följa ulvecklingen och konkurrera på samma villkor som gäller för andra förelag.
Jag undrar varför sysselsällningsiillfällena skall dras borl från del "fattiga" Ådalen, som behöver många ytteriigare sådana. Det är fråga om en verksamhet som redan bedrivs och som skall kunna arbeta på marknaden på precis samma villkor som andra företag. Därför lycker jag all yrkandel i reservationen är fullt försvarbart.
Hert LOTHIGIUS (m):
Herr talman! Jag måste instämma i herr Sivert Anderssons i Slockholm synpunkier i den här frågan. Jag lycker nämligen atl del alldeles särskilt i dagens situation är en näringspolitisk fråga och all vi bl. a. bör se den frän den utgångspunkten. Vi har i utskousbetänkandet hänvisat till den silualionen som f n. råder, och vi anser det från den utgångspunkten vara orimligt och oriktigt atl salsa slora pengar pä dd akluella varvet.
Sedan reagerar jag litet grand när herr Sellgren lar upp remissvaren frän chefen för marinen och från sjöfartsverket, som jag lycker vid en ordentlig genomläsning entydigt talar för den ståndpunkt som ulskoltet företräder.
En iredje synpunkl är den regionala. Varför skall vi inle diskutera regionala synpunkter när del gäller Kalmar, Oskarshamn, Sölvesborg, Karlskrona och även Stockholmsområdet, när vi i dessa områden har beslämda svårigheter och när det just inom del akluella fälld krävs särskilda ålgärder för alt uppräilhälla sysselsällningen? Del är de näringspoliliska synpunkterna i förening med de arbelsmarknadsmässiga som varit avgörande för mig och för de moderata represenlanlernas ställningslagande lill förmån för ulskoltels hemställan.
189
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
Hert STJERNSTRÖM (c):
Herr talman! Herr Sivert Andersson i Slockholm och herr Lolhigius i förening hänvisar till vad chefen för marinen säger i denna fråga. Jag vill bara framhålla att jag gärna citerar vad länsstyrelsen i Väslernorrlands län säger i denna fråga. Jag tror all den har ell betydligt bäilre kunnande i regionalpoliliska frågor än vad chefen för marinen har. Jag anser all della är en regionalpolitisk fråga. Herr Sivert Andersson i Slockholm sade atl del möjligen är en fråga med vissl regionalpoliliskt inslag. Del är i slällel en fråga med ell beiydande lokaliseringspolitiskl inslag, och del är därför som vi har ställt oss' bakom förslagel.
Här har hänvisals lill hur Slockholmsområdd förlorar arbelslillfällen inom indusirin, men jag kan hänvisa lill all Ådalen har misl tusentals människor, som inte hade någol arbele kvar i den regionen ulan måsle flylla därifrån. Del går nalurliglvis all hänvisa till svårigheter på andra ställen, men jag tror ändå alt man vid en någol sä när objekiiv bedömning kan fastslå all svårigheterna är synnerligen slora ur sysselsältningspolitisk synpunkt just i Ådalen. Därvidlag vill jag åierigen hänvisa lill vad länsslyrelsen i Västernorrland har anförl.
Frågan är nalurliglvis om man bör bibehålla den induslriella siruklur som i dag finns och hela liden hänvisa lill alt del redan förekommer sådan indusiri i de södra delarna av landei, varför den bör fä fortsälta där, och all Norrland inle kan komma i fråga för den indusirin, eftersom den skulle innebära konkurrens pä andra områden i landei. Del är klart all man kan hävda den uppfallningen. Men vi hävdar uppfallningen, atl skall vi kunna få en regional balans i del här landei. krävs det en utveckling av industriverksamhet även i norra Sverige. Jag konstalerar dock atl socialdemokrater och moderaier här har förenat sig i uppfallningen all man inle bör ge delta regionalpolitiska stöd lill Ådalen.
190
Hert ROSQVIST (s):
Herr lalman! Anledningen lill all jag begärde ordel igen var herr Sellgrens insinualion, all utskottsmajoriteten skulle ha varit inne pä tanken atl dra arbeten från Ådalen. Det är inte alls meningen, herr Sellgren! Vad vi säger är all vi inle vill vara med om att med slalliga medel bekosta en ulökning av den varvskapaciiel som redan finns vid Gusiafsviksvarvd. Det är alllsä inte fråga om atl ta någonling därifrån.
Men, herr Sellgren, del är ju ändå på det sällel an Finnbodavarvel i Slockholm måsle irappa ner sin verksamhei och avskeda i runl lal 200 man på grund av all del inle finns lillräckligi med sysselsäiining. 1 den silualionen vill herr Sellgren all man med slalliga medel skall bygga ul och förslärka ell varv vid Norrlandskusten. Detla skulle inte ge någon tryggare sysselsäiining för dem som är anställda där uppe, och det skulle möjligen ge en ännu otryggare sysselsättning för de 500 man som finns kvar vid varvet i Finnboda. Della berör även de människor som är sysselsälia vid varven i Oskarshamn, i Kalmar, i Sölvesborg och i Karlskrona.
Del här är en näringspolitisk fråga som vi diskuterar, herr Sellgren! Del är väl inle meningen all slalen först av sysselsällningsskäl skall Ivingas till en nerirappning på den ena orten och samtidigt lägga pengar pä ell annal ställe för atl man där också skall tävla om den begränsade kundkrets som vi vel f n. finns.
Hert SELLGREN (fp):
Herr lalman! Jag begärde ordel närmasl med anledning av herr Lolhigius anförande. Han ansåg sig ha anledning all gå upp i talarstolen eflersom jag hade åberopat remissvaren. Men jag hade bara hänvisat lill remissvard frän chefen från marinen och påpekai all däri inle sagis myckel om den här frågan ur försvarsberedskapssynpunkt. 1 stället hade jag hänvisal lill vad mililärbefälhavaren för Nedre Norrlands militärområde ansell - del var därför jag log upp frågan om en lokalisering till den delen.
Herr Lolhigius sade också all man inle bör salsa stora pengar i varvs-kapacitet uppe i Ådalen. Del är emellertid bara fråga om ganska små belopp, herr Lolhigius, och jag redovisade också della i mill anförande liksom jag tidigare gjort i utskottet.
Herr Lolhigius gjorde sig lill lalesman för moderata samlingspartiet, men han kanske inte noterat att motionären herr Winberg, som är från Sundsvall - inle från Ådalen - inslämde i milt anförande och i mill yrkande.
Sedan skulle jag bara vilja kommentera vad herr Rosqvist sade. Del ar nämligen så atl den här sysselsättningsmöjligheten genom reparation av fartyg har tillkommit på samhällets initiativ. Det är därför torrdockan finns där, byggd av slalen. Fusionen mellan de båda förelagen har skell på iniiialiv och lillskyndan av samhällel. Del är konimunerna där uppe som har arbetat för denna sammanslagning i syfte atl slärka kapaciteten inom verkstadsindustrin och för all få fler arbelslillfällen.
Sedan måsle jag påminna herr Rosqvisl om del lillfälle dä länsslyrelsen i Stockholms län uppvaktade irafikulskoltds lilla delegation angående Finnboda varv. Länsstyrelsen framhöll au servicearbeiei på isbryiare hade slor betydelse men erkände ocksä all den delen ändå var marginell jämfört med vad dessa i framliden 400 man skulle komma au sysselsäiias med - del gäller inle bara isbryiare.
Här är del inle fråga om all slyra över verksamheien lill Ådalen ulan all göra del möjligt för förelagd all anbudsvägen konkurrera med andra förelag på lika villkor.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
Hert SIVERT ANDERSSON i Slockholm (s):
Herr lalman! Jag lycker all den här diskussionen blir än mer iniressanl. Resurserna i den redan krisdrabbade varvsinduslrin skall alllsä byggas ut utan atl man är säker på au del blir några sysselsättningstillfällen för pengarna. För all få en objektiv bedömning vore del kanske bra au inle bara lilla på länsslyrelsens i Härnösand ullalande i frågan ulan ocksä lilla noga på vad länsslyrelsen i Stockholms län har sagi.
191
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Underhåll av isbiytare m. m.
Hert LOTHIGIUS (m):
Herr lalman! Jag finner del inte alls konstigt atl herr Winberg frän moderala samlingspartiet och kanske fler norriänningar stödjer den nämnda reservalionen. De har nalurliglvis sin uppfallning mol bakgrund av sina lokala förankringar, och del är dem tillålei. Vi som sitter i ulskollel har att försöka se del hela ur hela landets synvinkel. Del är mol den bakgrunden och på grund av den situation som vi f n. har som vi har tagit slällning, men silualionen kan ändra sig om några år, och då är vi också beredda atl siöjda varvet där uppe.
Jag är alldeles övertygad om atl del fordras ganska slora belopp -inte bara någon miljon - för alt klara det underhåll av de moderna isbrylarna som måsle ske. Del måsle man länka på. Vid diskussion med befälhavare för dessa isbrytare har vi fåll klart för oss all dessa nya isbryiare är av den kalibern atl del mesl är fråga om underhåll och inle reparation och atl del underhållet sker under den lid då isbrytarna inle är i verksamhei. Det underhållet kan med fördel ske i andra delar av landei beroende pä all personal och andra tillgångar finns i de områdena.
Herr STJERNSTRÖM (c):
Herr talman! För herr Lolhigius är della alllså en lokal fråga, en fråga som gäller dem som kommer från området. Jag vill bara anföra atl samtliga centerpartister i ulskollel helt har ställt sig bakom reservalionen. Det avslöjar lilel grand silualionen inom svensk polilik. För oss är del alllså en riksfråga all göra regionalpoliliska insatser.
Herr ROSQVIST (s):
Herr talman! Jag är tvungen all upprepa mig igen därför att herr Sellgren inle har begripit vad del rör sig om.
Herr Sellgren! Ni bygger er reservalion på konstaterandet all del är bristfälliga varvsresurser längs ostkusten - för del har länsslyrelsen i ert län sagt. Men är det på del sällel, herr Sellgren?
Om vi hade bristande varvsresurser längs ostkusten skulle jag inte ha någonting emol au bygga ut varvskapaciteien. Men så är icke förhållandet, herr Sellgren. Varvsrörelsen även på ostkuslen är överdimensionerad. Vi kommer inom någon vecka alt få la slällning lill etl förslag om vissa varvsfrågor på grund av atl förhållandena är de rakt motsatta mot vad som sägs i er reservalion.
Hert SELLGREN (fp):
Herr lalman! Jag vill bara notera all del behövs varvsresurser pä norra delen av ostkusten till den kapacitet som det beräknas bli när denna lorrdocka och verksamheien i övrigt byggs ul genom investeringar som görs av företaget självi. Del enda som staten skall göra är atl salsa på en Ulbyggnad och förstärkning av torrdockan.
192
Överläggningen var härmed slulad.
Mom. a
Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemsiällan, dels reservalionen av herr Persson i Heden in. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sellgren begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i beiänkandei
nr 25 mom. a röslar ja,
den del ej vill röslar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Persson i Heden
m. fl.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala a y fallshan teringen m. m.
Vid omröstning genom uppresning Ibrklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr .Sellgren begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resuliai:
Ja - 181
Nej - 133
Avslår - 2
Mom. b
Ulskoltels hemsiällan bifölls.
§ 6 Den kommunala avfallshanteringen m. m.
Föredrogs jordbruksulskoiiels belänkande 1975/76:44 med anledning av motioner om den kommunala avfallshanteringen m. hi.
1 delta betänkande behandlades moiionerna
1975/76:504 av herr Ekinge m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde 1. all socialstyrelsens råd och anvisningar ändrades så all hälsovårdsnämnderna kunde förlänga häminingsiniervallerna utöver nu gällande, 2. all hälsovärdsnämnderna gavs möjlighel an bevilja dispens från förbudet all transportera hushållsavfall, 3. all staten ekonomiskt skulle stödja inventeringar av avfallets mängd och sammansällning för underUiUandd av kommunernas uppläggning av sin renhåll-ningsorganisaiion.
1975/76:823 av herr Leuchovius m. fl. (m), vari hemslällls 1. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en skyndsam översyn av gällande förfaiiningsbesiämmelser rörande den kommunala renhållningen i syfte alt åstadkomma en till behovei bättre anpassad renhållning i glesbygden, 2. all riksdagen begärde au regeringen i avvakian på översynen ulfärdade normerande besiämmelser för en liberalare dispensgivning,
1975/76:825 av herr Nordin m. fl. (c), vari hemslällls au riksdagen hos regeringen begärde en skyndsam översyn av de l,agar och förordningar
13 Riksdagens proiokoll 1975/76:130-131
193
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
som reglerade avfallshanteringen och framlade förslag lill sådana ändringar all kommunernas möjligheter lill ökad smidighet vid lillämpning-en av dessa regler underiättades,
1975/76:1647 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Jonasson (c), vari hemslällls alt riksdagen skulle anhålla au regeringen ändrade renhäll-ningskungörelsen (SFS 1974:1024) i syfte all ge slörre dispensmöjligheler frän del obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet, sann
1975/76:1689 av herrar Karisson i Mariefred (c) och Sundkvist (c), vari hemslällls au riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna all den i 27 S normalhälsovårdsordningen (1971:761) inlagna undanlagsmöjligheten i vissa fall borde kunna medges ulan särskild ansökan och ocksä kunna omfalla begränsade mindre områden.
Ulskollel hemställde all riksdagen skulle
1. som sin mening ge regeringen lill känna vad
ulskoltet anförl med
anledning av moiionerna 1975/76:823 och 1975/76:825,
2. anse
moiionerna
a. 1975/76:504,
b: 1975/76:1647 och c. 1975/76:1689 besvarade med vad utskotld anfört.
Reservalion hade avgivits av herrar Wachtmeister i Johannishus (m) och Leuchovius (m) som ansett all utskottet under I bort hemställa
all riksdagen skulle som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anförl angående förslag lill ändring av renhällningslagen, m. m. med anledning av moiionerna 1975/76:823 och 1975/76:825.
194
Hert LEUCHOVIUS (m):
Herr lalman! Jordbruksuiskoiiets belänkande nr 44, som vi nu skall behandla här i kammaren, gäller några olika molionsförslag angående den kommunala avfallshanteringen.
Till betänkandet har fogats en reservalion av oss moderata ledamöter i utskottet - Hans Wachtmeister och jag själv - och del är närmasl för all få göra några kommentarer lill denna reservation som jag har begärt ordet.
Men först några allmänna synpunkter pä bakgrunden till all vi fält denna irrilalion och kritik på renhållningslagens lillämpning från såväl beslutsfattare som fastighetsägare runl om i värl land.
Del är tiotusentals fastighetsägare i glesbygdsområdena som i dag står inför indrivningshoi och utmätningar. Mot många har dessa hotelser redan verkställts, della för att de inte vill beiala för en Oänsl som de inle behöver, inte bett om och i många fall inle heller fält utförd.
Beslulel om en utvidgad kommunal renhållningsskyldighel gällande för all bebyggelse - tätorter såväl som glesbygder - fattades ju av 1970
års riksdag. Ulskoltet sade den gängen - vilkel riksdagen hell anslöi sig lill - all efter en kortare övergångstid skulle lagen i sin helhel iräda i kraft den 1 januari 1973. Några som helst undanlag eller dispenser frän lagen skulle från den dagen inie medges.
Atl man fattade ell sådani beslut här i riksdagen måste bero pä atl man i riksdagens slutspurt den gången inle uppläckle en mening i proposilionen som sade all renhållningslagens bestämmelser skulle gälla alla fastigheter i vårt land.
Denna lag av monopolkarakiär har alllsä sedan sin tillkomst varit utsatt för mycken krilik, och del är inle ulan orsak som dd i olika sammanhang och t. o. m. i inlägg här i kammaren nämnts som avskräckande exempel pä hur lagar inie fär skrivas. Det har visserligen hänl en hel del sedan jag första gången, 1972, i en interpellation här i kammaren log upp frågan och begärde generösare dispensgivning. 1974 års riksdagsbeslut medförde ju även en viss uppmjukning och gav kommunerna siörre möjligheter all själva besiämma omfallningen av avfallshäminingen inom glesbygdsområdena.
Dessa förändringar, som del i praktiken markis yllersl litet av ule i kommunerna, skulle innebära en förbällring, irodde man. Denna är dock, menar vi reservanler, inle lillräcklig för alt bringa tillämpningen av den kommunala renhällningslagen i överensstämmelse med det allmänna räitsmedvetandd. Bestämmelserna är inle heller rimliga för omhändertagandet av vanligl hushållsavfall.
Renhällningslagens 4 § fastställer kommunens skyldighet alt bortforsla orenlighd och avfall som härrör från hushåll. Den enskilde fastighetsägaren fär varken själv eller genom någon annan än den kommunen anlilar la befallning med della avfall, som lydligen är en kommunens egendom. I 14 § normalhälsovårdsordningen - vilken paragraf gäller fortfarande - föreskrivs all orenlighd och avfall som del åligger kommunen alt forsla borl inle får användas vid gödsling, grävas ner, komposteras, brännas eller pä någol annal säll slulligt behandlas av fastighetsägaren.
All elda med pappersavfall i sina vedspisar, gödsla med latrin och kompostera trädgårdsavfall har man inle utan att erhålla dispens rällighei lill. Vari ligger vilsen och eventuella fördelar för samhällel i della förbud? Del är många glesbygdsbor som inle försläll del.
De växande sopbergen pä kommunernas soptippar förorsakar betydligt slörre miljöproblem än några små komposter hos glesbygdens fastighetsägare. Del dyrbara Laxåförsökei har också bekräftat, för dem som inte visste del förul, atl den urgamla komposleringsmetoden för återvinning fortfarande är både den bästa och den billigaste meioden för hushållsavfallen, och dil räknas även latrin och trädgårdsavfall.
All kommunen skall ha ell renhållningsansvar inom sladsplanelagda områden är hell klart. Del råder inga delade meningar om delta. All den skall ha skyldighd all omhänderta avfall inom övriga delar av kommunen kan ocksä anses rimligt från rättvise- och likslälldhetssynpunkt. En tvingande lag rörande sophämtning i glesbygdsområden kan inle för-
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfällslianleringen m. m.
195
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
bäitra niiOön särskilt myckel. I alla lider har glesbygdens invånare hanterat sin hushållsavfall ulan atl fördärva landsbygdsmiljön.
Vi reservanter tycker att de som utan kostnad för samhället själva kan klara sin avfallshantering på ell för miljön tillfredsslällande säll också rimligen borde fä göra delta och inte som nu vara beroende av kommunala dispenser. Vissl finns det några kommuner som löst sitt sopproblem pä en bra säll, men motsatsen är lyvärr mycket vanligare. 1 dessa kommuner säger man sig ha beslutat enligt gällande lag och förordning och mindre tagit hänsyn till de förhoppningar om en smidig lillämpning som riksdagen 1974 utlalal sig om. Man anser all lagen inle ger tillräckligt stöd för dessa ändringar.
Regeringens beslul om bifall lill några lantbrukares begäran all själva, tillsammans med borltransport av annal avfall, få ta med plåtburkar m. m. frän hushållet tycker vi är dt bra beslul. Samma krav har vi för resten framfört i vår motion 823, och all fä kraven bifallna i. o. m. innan mo-lionsbehandlingen skett lillhör ju inle vanligheterna. Att Kommunförbundet, efter begäran av de moderata styrelseledamöterna där, säni ut en ny skrivelse till kommunerna, som bätlre än det tidigare cirkuläret klarlägger just del beslul som riksdagen fattade 1974, lycker vi också är bra.
Men vi reservanler menar likväl att dessa ålgärder inte föser de nu rådande problemen ulan här behövs enligt vår mening en lagändring i syfte all skapa formell klarhet i frågor om rältighet för fastighetsägare all själva få ta hand om del egna hushållsavfallet. Fastighetsägaren skall då kunna styrka all han på dt godtagbart säll själv kap omhänderta eller bortiransporiera sådant avfall. Vi vill, från reservanlernas sida, också underslryka atl avfallsfrågorna bör lösas på ett prakliskl och för berörda parter tillfredsslällande säll. All del fortfarande är en uppgifi för hälsovårdsnämnderna alt kontrollera all avfallet inte medför sanitära olägenheter lycker vi ocksä är självklarl. Den av oss föreslagna ändringen i renhållningslagen innebär inte heller någon förändring i kommunens åligganden i fråga om anordningar för mottagande och haniering av avfall.
Sammanfattningsvis, herr lalman, yrkar vi reservanter all riksdagen hos regeringen begär förslag lill ändrad lydelse av 4 § första stycket ren-hållnmgslagen. Denna ändring kan enligt vår mening göras utan någon tidsödande utredning.
Med detta ber jag, herr talman, atl få yrka bifall lill reservalionen.
196
Hert JONASSON (c):
Herr talman! Den nu gällande kommunala renhållningslagen trädde i kraft den 1 januari 1972. Kommunerna fick därmed skyldighet atl handha renhållningen. Den nya lagen gällde hela kommunerna, inle enbart stads- och byggnadsplanelagda områden.
Läl mig här säga all del var nödvändigl au klara av den hastigt ökande avfallsmängden. Del var bra all lagen kom, all något hände. An hålla naluren ren är för oss alla en vikiig fråga. Om inget hänt hade förhål-
landena blivil besvärliga på mänga häll. Ell väl fungerande renhållnings-system är ell samhällsintresse.
Men hur fungerade det här systemet? I många fall, ja, i de fiesta, har det fungerat bra. Men pä andra häll, specielll i glesbygderna, har det fungerat dåligt. Det blev ell alllför stelbent och dyrt system.
Såväl organisalion som omfattning av sophämtningen måste vara anpassade till del fakiiska behovet. Del är fel alt ofta köra långa sträckor där behov ej föreligger. Men så härsken. Många faslighdsägare har tvingats in i systemet faslän de genom djurhållning och andra ålgärder väl tillvaratar avfallet och inle på någol sätt förorsakar sanitära ölägenheter. Vad värre är, de har trots detta tvingats beiala för Oänster som de varken beställt eller utnyujat. Det kan inle vara riktigt. Della är en byråkrati som måste brytas.
Vi har frän centern vid flera lillfällen genom moiioner och interpellationer sökt komma lill rätta med ölägenheterna, stelheten, i systemet.
Kommunerna har haft för lilen självbestämmanderätt. De har haft skyldigheten all klara renhållningen. Många kommuner har känt sig tvingade atl följa en hårdare linje än vad som skulle varit nödvändigl från prakiisk synpunkl. Kommunalmän från olika partier har kritiserats för detla. Del har gälll represenlanler även för moderalerna.
Men varför har de fört denna hårda linje? Jo, befrielse frän häml-ningsskyldighei skall beslutas av länsslyrelsen. Kommunen skall alltså begära dispens hos länsstyrelsen. Detta är dt alllför stelt syslem. Varför skall vi ha en sådan byråkrati? Inga kan vara mer lämpliga all bedöma den smidigaste tillämpningen än kommunalmännen själva!
1974 kom nya motioner. Den 1 januari 1975 fick vi efter motioner och framställningar och genom propositionen 163 år 1974 vissa ändringar i lagsliftningen. Della innebar en smidigare lillämpning av renhällningslagen. Kommunerna fick genom lagändringen större möjligheter all själva besiämma den närmare omfallningen av renhällningsverksamheten i glesbygd.
I regeringens promemoria framhölls dock all del inle kunde anses lämpligl alt kommunen själv fick avgöra frågan om total befrielse frän den lagstadgade borlforslingsskyldigheien. Jag delar ej regeringens uppfallning pä den punklen. Kommunerna borde ha haft beslutanderäll i del här fälld.
Förändringarna den 1 januari 1975 har ej gell de resuliai som man vänlade. Därför har vi bl. a. frän centerns sida krävl ålgärder för ell smidigare syslem med siörre beslutanderätt för kommunerna. I årets motioner-jag kan peka på moiionen 825 av herr Nordin m.fl.- har begärts förslag lill sädana ändringar alt kommunerna får möjligheter till ökad smidighet. Samma åtgärder har cenlermolionärer varit ute efter i motionerna 1647 och 1689.
Sedan moiionerna väcktes har del hänt en hel del. Jag tänker därvid på det s. k. Tibrofalld. Några fastighetsägare i Tibros glesbygd hade begärl all själva fä klara destruktionen av soporna. Kommunen var positiv.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
197
14 Riksdagens protokoll 1975/76:130-131
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
198
men länsstyrelsen i Skaraborgs län sade nej, och naturvårdsverket sade ocksä nej. Frågan gick vidare lill regeringen, och där sade man ja till Tibros glesbygdsfasligheisägare. Del betyder enligt min uppfallning ell fall framåt för de synpunkier som vi från centerns sida har framfört vid flera lillfällen. Jordbruksministern anförde i en kommentar i samband med beslutet samma synpunkter som vi från centerns sida tidigare har givit uttryck för. Framför allt gäller della behovei av en smidig lill-lämpning av renhållningslagen.
Del är bra att man även på högsta nivå har insett detta. Regeringens ulslag måsle bli prejudicerande för flera privala personer all få omhänderta avfallet själva.
Vid jordbruksutskottets behandling av de cenlermolioner som jag nämnde, liksom en molion från vartdera folkparliel och moderala samlingspartiet med i huvudsak samma yrkande, har vi efter regeringens beslul selt en ljusning i de här frågorna.
Kommunförbundel har ocksä utfärdat rekommendationer lill kommunerna, som efter regeringsbeslutet innebär en smidigare handläggning. Fastighetsägare kan av hälsovårdsnämnden få dispens frän förbudet atl själva behandla sitt avfall. Det skall vi märka. Kommunen skall anpassa sophämtningen till del normala behovei och kan med fastighetsägares samtycke förenkla sophämtningen genom användande av sophus eller container.
Della är positivt, och vi har alllsä fält ganska slor förslåelse för våra moiioner. Till del kommer att en särskild uiredning ser över hälsovårdsstadgan. Den utredningen har enligt sina direktiv att pröva frågan om samordning mellan renhållningslag, hälsovårdsstadga, normal hälsovårdsordning och naturvårdslag. Utskolismajorilelen skriver i beiänkandei att man förutsätter all de i motionerna framförda yrkandena uppmärksammas och att motionerna 823 och 825 överiämnas lill ulredningen för beaklande. Man fär då förulsälla all frågan om lillämpningsansvarels fördelning på den lokala nivån kommer att prövas närmare och att möjligheterna för fastighetsägare i glesbygd all omhänderha avfallsdeslruk-lionen klarläggs yllerligare.
En fortlöpande uppföljning och bevakning av renhållningsfrågan skall göras i syfte alt få ett fungerande syslem.
Jag vill klart säga ifrån all vi i cenlern är minsl lika kriliska som moderalerna och herr Leuchovius mol det stelbenta syslem som har räll och fortfarande råder när del gäller efterlevnaden av renhållningslagen. Detta har vi också på olika sätl givit ullryck för. Men vi vill inle atl ärendei fördröjs av ytterligare uiredningar. Vi måsle få en förbällring snart.
Herr talman! Renhållningslagen måste vi ha. Sophämtningen har fungerat bra pä mänga håll. Men inom glesbygderna har systemet fungerat dåligt. Del har varit alllför stelbent. Regeringsbeslutet i Tibrofalld bör leda lill större smidighet. Hälsovårdsnämnderna är det samhällsorgan som arbelar ytterst i ledd. Där borde man kunna arbela med slörre smi-
dighet. Redan nu kan hälsovärdsnämnderna bevilja fastighetsägarna rätt all själva behandla avfallet. Därför hoppas vi på snara resullat. Vi anser att vi inle kan komma längre genom ell beslul i enlighet med den moderaireservaiion som här har avgivils.
Slulligen vill jag klart och tydligt säga ifrån, all om inte della system visar sig fungera, så kommer vi tillbaka i ärendei frän centerns sida.
Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
Hert BÖRJESSON i Falköping (c):
Herr lalman! Den kommunala renhällningslagen har i sin prakiiska lillämpning vållat stora problem i kommunerna- inle i alla men i många. Jag är medvelen om vårt ansvar i denna fråga; många av kammarens ledamöler var med om alt beslula om lagens införande. Men vi - och jag vel all jag har många bakom mig när jag säger detla - kunde knappasl tro all de som skulle lillämpa den gällande soplagen skulle göra del på del säll som de i många fall har gjort. Del molsvarar inle lagstiftarens inlenlioner.
När oförviiliga medborgare - lål oss säga atl de är "småfolk" - som bevisligen inle levererat någoi avfall, under lagsökningshot ivingas beiala, då är det någonting som har gått snett. Del måste framstå som i högsla grad anmärkningsvärt och kränkande all kommuner till tingsrätterna lämnar in hundratals bdalningsförelägganden mol tredskande kommunmedborgare, som vägrar betala pä grund av all de ej utnytOal sophämtningsservicen.
Jag vel atl den kommunala renhällningslagen ålägger kommunerna ett slort ansvar och ell omfattande arbele. Kommunerna har sökt fullgöra detla renhällningsansvar pä ell effekiivi sätt och lill rimliga kosinader. Tyvärr har det dock förekommit skarp kritik mot sophämtningsbestämmelserna från invånarna i en rad kommuner. Denna kritik har skärpts högst avsevärt under senare tid, trots ändringen av gällande lag från den I januari 1975.
Den i jordbruksutskoliels belänkande 1975/76:44 behandlade motionen 1647 av mig och herr Jonasson lar sikle pä atl kommunerna fortsättningsvis i sin dispensgivning skall vara mera generösa mol dem som själva kan ta hand om sitt hushållsavfall. Hänsyn skall dock tas lill miljövårds- och hälsovärdssynpunkler liksom andra allmänna synpunkier.
Som vi framhällil i vår motion menar vi att den lagstiftning som nu gäller är tillfredsställande; om gällande lag tillämpades på ell smidigt säll skulle en uppmjukning av den inle behöva begäras. Men mängden av klagomål, förmedlade inle minsl genom massmedia, säger oss all del kan finnas anledning lill en ulvärdering av gällande lag, trots all den varit i kraft endast ett år.
I vår molion har vi pläderai för atl bestämmanderätten i samlliga frågor som rör avfallshanteringens omfaiining och organisalion skall överföras pä primärkommunerna. Kommunerna skall med andra ord själva meddela dispens. Exempelvis skall man kunna beslula all ell visst område av
199
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
kommunen ej skall omfattas av den kommunala sophämtningen. Det skulle i klartext innebära att kommunen skulle kunna bevilja sig själv dispens. Det anser ulskoltet ej är lämpligt med hänsyn lill atl syftet med renhållningsmonopolels införande då skulle kunna äventyras. Utskottet erinrar om atl den kommunala renhållningsskyldighelen motsvaras av en rätt för den enskilde kommunmedlemmen atl fä sill avfall borttransporterat, även om fastigheten i fråga är belägen så att hämtningen åsamkar kommunen problem av prakiisk och ekonomisk art.
Utskoltet pekar pä atl total befrielse kan vara moliverad i vissa fall och all hälsovårdsnämnden då bör ge vederbörande fastighetsägare tillslånd all slutbehandla avfallet på fastigheten. Della låter väldigt bra, om bara vederbörande nämnd agerar praktiskt och förnuftigt och inle alllför stelbent och byråkratiskt.
Vad del sedan gäller kommunernas möjlighel all i resp. länsstyrelse erhålla dispens från hämlningsskyldigheien hoppas jag all länsstyrelserna i fortsättningen i största möjliga ulsiräckning lar hänsyn till kommunernas önskemål. Jag vet alt det har förekommit att länsstyrelser har varit ganska kriliska mol kommunerna för all de har visat alltför stor generositet i sin dispensgivning.
Jag tolkar utskottets skrivning så all ulskollel anser all gällande lag medger ganska generösa dispensmöjligheter och all någon ändring av lagen därför ej bör vidtas, ulan atl frågan gäller lagens lillämpning. Med utskottels skrivning kan man förvänta sig all kommunerna visar slörre generositet i fråga om all bevilja dispenser från del kommunala sop-häminingsmonopolel. Den som själv kan la hand om sitt avfall på ell frän miljö- och andra synpunkier tillfredsslällande säll skall kunna bli befriad frän skyldigheten all beiala och leverera lill det kommunala sophämtningsmonopolet.
Som framgår av utskottets skrivning har överiäggningar förts mellan regeringen och Kommunförbundel i syfte all klarlägga hur tillämpningsproblemen skall kunna bemäslras. Kommunförbundel har i ell cirkulär av den 9 april 1976 lill samtliga kommunstyrelser och hälsovårdsnämnder erinrat om viklen av en smidig lillämpning av renhållningslagsliftningen med bästa möjliga anpassning till det fakiiska behovei. Ocksä andra omständigheter har inlräffal som gör all frågan är i ell annal läge i dag än den var dä den molion som jag här har pläderat för väckles.
Om del irols vad ulskollel har anförl visar sig all lagsliflarnas intentioner förbises av dem som skall lillämpa lagen finns dd anledning alt återkomma, vilkel jag i så fall ocksä ämnar göra. Vi skall låla den något över ettåriga lagen gälla, men vad vi kan fordra är atl den tillämpas smidigi och förnuftigt.
200
Hert WICTORSSON (s);
Herr lalman! I många kommuner fungerar renhällningsverksamheten tillfredsslällande och lill belåtenhet för kommuninvånarna. I andra kommuner har - det känner vi till - problemen och konfiikterna varit många.
trots de förändringar som riksdagen fattade beslut om sä sent som 1974. Del är tråkigt all behöva konstalera atl den lokala självstyrelsen hitlills inle fungerat helt tillfredsställande på detta område. Jag kan helt instämma i vad herr Böriesson i Falköping sade om att den praktiska lill-lämpningen inte fungerat tillfredsslällande.
Med de ingripanden som regeringen och Kommunförbundets styrelse nu gjort bör del dock finnas goda förutsättningar för alt renhållningsverksamheten ute i kommunerna skall komma in i rikliga banor. Det finns anledning atl betona del självklara ansvaret som ligger på kommunerna för att åtgärder verkligen skall vidtas. Det gäller speciellt de kommuner där del finns ett starkt missnöje. Själv kommer jag från en borgerligt styrd kommun. Jag känner inle lill någon kommun, som kan redovisa så många JO-anmälningar och indrivningsälgärder som den kommunen, trots atl man gjort försök atl få en mer praktiskt utformad renhållningsverksamhel. Det beror på att den borgerliga majoriteten har tecknat etl entreprenadavtal, som man inle förmått bryta sig ur. På det sättet har della avtal blivit styrande för renhållningsverksamheten. Delta har nalurligtvis slätt kommuninvånarna dyrt, och jag vill inle utesluta möjlighelen all liknande förhållanden kan förekomma i andra kommuner.
För atl traveslera herr Jonasson kan jag säga att vi socialdemokrater är lika intresserade som moderaier och centerpartister av all renhällningsverksamheten fungerar prakliskl och förnuftigt.
När det gäller herr Leuchovius argumentering för reservalionen var del något märkligt att höra konstaterandet all han med lillfredsställelse hälsade de åtgärder i syfte alt finna en prakliskl fungerande renhållningsverksamhet som vidtagits av regeringen på grund av-om jag fattade herr Leuchovius rätt - en moderalmotion och av Kommunförbundels styrelse på förslag av de moderala ledamöterna där, om jag även pä den punkten fattade herr Leuchovius rätt. Jag finner della märkligl med hänsyn lill vad som skrivs i reservalionen pä s. 13:
"Enligt utskottets mening är del olillfredsställande all regeringen på indireki väg försöker alt utverka en praxis för landels kommuner i en fråga, som många människor uppfattar som ulomordenlligl bdydelsefull och som fåll konkreta verkningar för den enskilde, vilkel upplevis som övergrepp frän samhällets sida."
Herr Leuchovius fär väl försöka bestämma sig för vilken fol han skall slå på i del här ärendei.
Jag kan inle finna att det finns något skäl för den här kritiken. Dessa ålgärder bör väl tvärtom hälsas med lillfredsslällelse.
Del är vikligl all man slår fasl - något som också skett i de rekommendationer som utarbetats - all kommunerna och fasligheisägarna skall vara överens i dessa frågor och all del skall finnas etl regelsystem som gör del möjligt för kommunen alt agera och för fastighetsägarna all kräva all kommunen agerar. Del är del som är molivel för all man har ell renhällningsmonopol.
Mol den bakgrunden är del tämligen självklarl all vi inle kan accepiera
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
201
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
den förändring som föreslås i moderatreservaiionen, nämligen all fastighetsägarna skall få avgöra om del uianför sladsplanelagda områden skall finnas ett renhållningsmonopol eller inte. Jag förutsätter att del är ell fatall misstag som moderaterna gjort när de skrivii reservalionen - det kan vara ursäktligt i den brådska som råder under slutet av en session. Men del förslag som moderalerna ställer i reservalionen innebär alt vi skulle få ell syslem för sladsplanelagda områden och ell annal system för de områden i glesbygd som är byggnadsplanelagda.
Det skulle innebära atl så gott som alla frilidsslugeomräden i della land skulle falla utanför systemet, eflersom byggnadsplan som regel gäller där. Del skulle ocksä innebära all man i tätorterna fick splitira upp systemet. Många tätorter har bäde stadsplan och byggnadsplan och skulle få etl system för de sladsplanelagda områdena och ell annal för de byggnadsplanelagda.
Detla visar alt del förslag som framförs i reservationen är prakliskl omöjligl atl förverkliga. Jag betraktar del såsom ell falall misslag, men jag måste ändå konsiatera atl förhållandena är på detla säll.
Mol denna bakgrund finns del självfallet ingen möjlighet att tillstyrka moderaternas förslag. Jag skulle i ställd vilja ge moderalerna del rädd alt de går ul lill kommunerna och rekommenderar sina partikolleger där att skapa en praktisk och väl fungerande renhållningsverksamhet.
Herr talman! Med hänvisning härtill yrkar jag bifall lill ulskotlels hemställan och avslag pä reservalionen.
202
Hert LEUCHOVIUS (m) kort genmäle:
Herr lalman! Herr Wictorsson frågade varför jag ansåg del vara bra att några lantbrukare fått lillslånd av regeringen all själva la med sitt hushållsavfall när de körde annal avfall frän jordbruket till soptippen. Jag lycker fortfarande alt del var etl myckel bra beslul. Jag har ingenting emol del. Vad vi säger i reservalionen är all del kanske inle är den rälla vägen alt gå. Del är nämligen riksdagen som stiftar lagar. Vi lycker atl beslutet är bra men all del har lillkommil pä fel sätt.
Både centerns talesmän och socialdemokraten Wictorsson har berört Kommunförbundels nya cirkulär. Jag vill bara framhålla alt del inle finns en enda nyhet i della cirkulär utöver det beslul som riksdagen fållade 1974. Cirkulärel är ell klariäggande av della beslul. Del var inle del första cirkulär som Kommunförbundel hade skickat ul.
Herr Börjesson i Falköping hänvisar lill all så myckel har hänl och alt man nu får avvakla. Men ingeniing nyll har tillkommit. Den enda nyheten är regeringens beslul om tillslånd för några lantbrukare an själva transportera sill hushållsavfall lill soptippen.
Det sägs från olika håll att man nu kan förvänta slörre generositei frän dispensgivarna belräffande denna renhällningslag, och så nöjer man sig med della. Men skall man kunna genomföra en förändring, vill del till någol allernaliv. Är ni lika iniresserade som moderalerna av all lösa della problem, skall ni rösta på reservationen.
Hert JONASSON (c) kort genmäle:
Herr lalman! Till herr Leuchovius vill jag säga alt Kommunförbundels skrivelse ändå är ett ganska klarläggande besked i dessa frågor. Belräffande den fråga som återfinns i moderatreservaiionen sägs sålunda i Kommunförbundets cirkulär atl fastighetsägare av hälsovårdsnämnd kan få dispens frän förbud mol all slutligt behandla sitt avfall. Någon måsle i detta fall avgöra vem som får deslruera avfallet. Genom cirkulärel har klarhel vunnits i all hälsovårdsnämnden fär beslula om delta. Hälsovårdsnämnden är del organ som måste känna förhållandena allra bäst. Dä kan jag inte pä någol sätt finna all man kommer en millimeter längre med moderatreservaiionen än med ulskollsmajoriletens ullalande.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
Hert WICTORSSON (s) kort genmäle:
Herr lalman! Jag noterar naluriiglvis med tillfredsställelse atl herr Leuchovius på nytt upprepar alt han är nöjd och tillfredsställd med vad som har skett på området. Det hade naturligtvis sett bättre ut om della ocksä på något sätl hade funnits redovisat i reservationen, men nu slår det ändå i kammarens protokoll.
Sedan kan jag i stort sell insiämma med herr Leuchovius när han säger alt i cirkuläret från Kommunförbundet finns det i realiteten inle särskilt mycket av nyheter. Vad är det då som har nödvändiggjort att cirkuläret utfärdats? Jo, självfallet det förhållandet all man ute i landei inle har prakliskl tillämpat de bestämmelser som riksdagen beslutade 1974. Del är ingei Ivivel om atl del här rör sig om oförmåga lill aklivl handlande från kommunernas sida. I inte oväsentlig utsträckning är det borgerligt styrda kommuner som har ansvarei för de besvärligheter som har uppkommit.
Jag fick ingen kommentar från herr Leuchovius till mitt konstaterande av de prakiiska ömöjligheter som ligger i dt genomförande av förslaget i moderaternas reservation. Innebär del alt herr Leuchovius bekräftar min beskrivning av förslagels konsekvenser?
Herr LEUCHOVIUS (m) kort genmäle:
Herr lalman! Del var ju ändå glädjande all höra atl herr Wictorsson delar min uppfattning all del inle är någol nytt i Kommunförbundets nya cirkulär.
Med anledning av herr Wiclorssons andra fråga vill jag säga all jag har en annan uppfattning. Reservanlernas förslag går ut pä atl renhållningslagen skall gälla för tätorterna och för all övrig bebyggelse med undanlag för de fastighetsägare som kan styrka all de pä etl betryggande sätl själva lar hand om sitt avfall eller transporterar borl det. Här gäller inga skillnader mellan tätorter och byggnadsplanelagt område, utan vad del gäller är att fastighetsägare som kan klara sophanieringen på ell vettigt sätt ocksä skall ha möjlighel all göra del.
Det förhållande som herr Jonasson log upp senast, nämligen all hälsovärdsnämnderna har möjlighet all bevilja dispens sä all fastighetsägare
203
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
får deslruera sill avfall själva, ingick i det riksdagsbeslut som fattades 1974. Passusen atl det finns möjligheter för kommunerna att genom hälsovårdsnämnderna ge dispens till fastighetsägare som själva kan bortforsla och oskadliggöra sitt hushållsavfall innebär alllså ingeniing nytt.
Hert WICTORSSON (s) kort genmäle:
Herr talman! Jag förstår inle riktigt herr Leuchovius beskrivning av sitt eget förslag. I reservalionen slår del: " om inle fastighetsägare utanför sladsplanelagt område själv styrker, all han på ell godtagbart säll kan bortforsla eller omhänderta sådanl avfall". Del måsle ändock innebära alt moderalerna hävdar all vi skall ha renhällningsmonopolet kvar inom de sladsplanelagda områdena i våra tätorter, medan man däremot skall slopa det inom de byggnadsplanelagda områdena och inom områden med glesbebyggelse.
Hur menar reservanierna att delta praktiskt skall kunna fungera? I tätorterna finns det sladsplaneområden som gränsar lill byggnadsplane-områden. Skall den vars fastighet är belägen inom byggnadsplanelagt område få gräva ner sin latrin, medan däremol grannen på andra sidan galan som bor i ell slaiplanelagl område inte skall få göra del? Och hur skall del renl praktiskt gå all bygga upp en renhållningsverksamhel i tätorterna som fungerar med del här systemet?
Som jag upplever del - och del var på den punkten jag hade hoppats på någon form av bekräftelse från herr Leuchovius - har man begått etl falall misstag när man skrivii reservalionen. Man har i sladsplanelagda områden tydligen velal plocka in även de byggnadsplanelagda områdena. Här är del ju fråga om förslag lill en direki lagändring, och då måste ju riksdagen ändå vara medveten om vad del är man har för avsikt all gå lill beslut om.
Herr förste vice lalmannen anmälde au herr Leuchovius anhållit all lill prolokollel få anlecknai all han inte ägde räll lill ytterligare replik.
204
Hert NORDIN (c):
Herr lalman! Ell renare Sverige var den stolta målsättningen för riksdagen när den inledde det stora lagsliflningsarbdd pä renhållningens område 1970. Men sällan har någon lagstiftning blivil sä bekymmersam i sin praktiska lillämpning. Renhållningen är förvisso ell praktiskt problem, men i den här frågan, som i många andra frågor som hamnar pä riksdagens bord, gäller dock lill sisl alt lagsliftningen i ärendet är del avgörande.
Den lagstiftning som reglerar dagens ämne har inle varit särskilt lyckad. Del beror nog på viljan. Riksdagen vill mycket, men den förmår inie alla gånger lika myckel. Kanske ligger förklaringen i atl vi här rör oss på ell område som är stort och som berörs av flera lagar. Huvudproblemet ligger nog heller inle i utformningen av lag och författning i sig. De kan var för sig,vara goda. Men de harmonierar inle alla gånger med
varandra.
Jag har tillsammans med några partikamrater tagit upp den frågan i en motion, nr 825, som berör den kommunala renhållningslagen. Där påpekar vi atl renhållningen är förknippad inte bara med den kommunala renhållningslagen, utan även med renhällningskungörelsen, lokala hälsovårdsordningar utfärdade med stöd av normalhälsovårdsordningen, lagen om kommunala renhållningsavgifter samt naturvårdslagen. Vi anser alt hela lagkomplexet måste bli föremål för en samlad översyn med sikle på atl lagar och författningar harmoniseras och ger möjligheter lill en snabb och smidig tillämpning på primärkommunal nivå.
Här lycker vi all den redan sittande utredningen borde kunna få ett tilläggsdirektiv.
Jag befinner mig nu i den unika situationen atl såväl ulskollsmajoriteten som reservanterna bygger sina ståndpunkter på vår motion. Ändå är jag inle nöjd.
Utskottet anser det lämpligt att motionen överlämnas till utredningen om översyn av hälsovårdsstadgan. Det kan förefälla bra, men utskottet säger självt att vad den utredningen skall syssla med är att anpassa hälsovårdsstadgan och normalhälsovårdsordningen till renhällningslagen. Renhållningslagen skall alltså inle ändras. Lagen om kommunala renhållningsavgifter skall heller inte ändras. Någon harmonisering av hela komplexet blir det alltså inte lal om i den ulredningen. Del anser jag olillfredsställande.
Men jag är heller inle belåten med reservanlernas skrivning. Jag tror inte det räcker med att ändra 4 § första stycket renhållningslagen så som moderaterna föreslår. Del löser inle frågan. Del skulle förmodligen bara skapa nya problem, som herr Wictorsson nyss påpekade.
Jag kan alltså inte rösla med vare sig utskottet eller reservanierna. Jag skall heller inte ställa något eget yrkande. Däremot tror jag alt jag får möjlighel och kanske blir tvungen att komma igen i den här frågan.
Samtidigt som jag gör den lilla röstförklaringen känner jag behov att tillägga en sak. Avfallshanteringen är ett typexempel på de problem som uppstår för såväl kommuner som enskilda när lagar och författningar blir alllför detaljerade. Själv är jag inle främmande för tanken all hela del berörda problemkomplexet blir reglerat genom en klart uttalad ramlagstiftning med lokala stadgar och förordningar som styr den prakiiska tillämpningen. Kommunerna skulle då kunna fatla beslulen, och medborgarna finge klagorält i vanlig ordning lill länsstyrelserna.
Man får nämligen förulsälla alt de som lever närmast problemen också vet bäsl hur ett problem i sina detaljer skall lösas.
Herr talman! Jag har som nämnts inget yrkande.
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
della anförande inslämde herr Olsson i Järvsö (c)
205
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Den kommunala avfallshanteringen m. m.
Hert BÖRJESSON i Falköping (c):
Herr lalman! Jag skall inte animera till en ny debatlomgång. Del som gav mig anledning all begära ordet var etl inlägg av herr Leuchovius, men jag avstär från alt gä in i debatt med honom.
Däremot känner jag mig nödsakad atl säga all det finns mänga kommuner i vårt land där avfallsproblemen har lösls på ell för alla kommunmedborgare lillfredssiällande sätl. Man har inga som helst klagomål. Däremot kan det hända att hundratals invånare i grannkommunen fåu betalningsförelägganden. Det är dock til syvende og sidst samma lag som tillämpas i landets samlliga kommuner. Della måsle vara en tankeställare: Det är tillämpningen av lagen som har skapat irritation och kanske medverkat till alt vi har fått denna deball i kväll.
2()6
Hert JONASSON (c):
Herr talman! Hell korl: Jag har läst Kommunförbundets cirkulär, herr Leuchovius, och jag har aldrig sagt atl det finns särskilt myckel nytt i det. Jag har sagt alt det är etl bra klariäggande.
Vad är då skillnaden? Kommunförbundel anför i sin klariäggande skrivning: Fastighetsägare kan av hälsovårdsnämnden fä dispens från förbud atl slutligt behandla sitt avfall.
I reservationen står del: "Genom ändring av 4 § första siyckei renhållningslagen kan delta ske på så sätt atl sista satsen 'om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat' fär följande lydelse: 'om inte fastighetsägare uianför sladsplanelagt område själv styrker, all han på ell godtagbart säll kan bortforsla eller omhänderta sådant avfall'."
Även en sådan formulering som finns i den sisla passusen måsle bedömas av någon. Jag kan därför inle se all del blir någon skillnad.
I anledning av herr Nordins inlägg vill jag säga all jag förslär herr Nordin myckel bättre än jag förslår reservanterna.
Överläggningen var härmed slulad.
Mom. 1
Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservalionen av herrar Wachtmeister i Johannishus och Leuchovius, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Leuchovius begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:
Den som vill all kammaren bifaller jordbruksuiskotlds hemställan i betänkandet nr 44 mom. 1 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.
Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herrar Wachimeisler i Johannishus och Leuchovius.
Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Leuchovius begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:
Ja - 249
Nej - 51
Avslår - 11
Nr 131
Onsdagen den 19 maj 1976
Meddelande om frågor
Mom. 2
Ulskotlels hemställan bifölls.
Pä förslag av herr försie vice lalmannen beslöt kammaren alt uppskjula behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden lill morgondagens sammaniräde.
§ 7 Herr försie vice lalmannen meddelade au på föredragningslisian för morgondagens sammanträde skulle kuliuruiskoileis beiänkanden nr 35, 38 och 40-42 uppföras främsi bland två gånger bordlagda ärenden.
§ 8 Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts den 19 maj
1975/76:373 av fru Nilsson i Kristianstad (c) till herr ulbildningsminislern om samnordisk högre utbildning av orlopedisk personal:
Nordiska rådet rekommenderade vid sin 17:e session 1969 regeringarna all anordna en samnordisk högre ulbildning av ortopedleknisk personal. Enligt uppgifi har denna ulbildning icke kommil lill slånd.
Vill statsrådet redogöra för hur långt frågan avancerat och när sådan ulbildning kan igångsättas?
1975/76:374 av herr Granstedt (c) lill herr utrikesministern om ålgärder för att lindra nöden i Eriirea:
Del långvariga kriget i Eriirea har medfört svåra lidanden för befolkningen. Ca en miljon människor har tvingats fly frän sina hem. Den etiopiska regeringens beslut alt sända hundra lusen bönder lill Eriirea hotar atl förvandla kriget lill dt blodbad.
Är den svenska regeringen beredd all la initiativ dels lill all om möjligt få den etiopiska regeringen all avslå frän sin plan, dels lill ålgärder för all lindra den akuta nöden i Eriirea?
207
Nr 131 1975/76:375 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) till herr socialministern om
Onsdagen den idrollsmedicinsk forskning;
19 maj 1976 Pet anses att motionsidrott kan främja hälsan och vara ell betydel-
,, , , , '. sefullt inslag i "friskvärden". Forskningen inom della område bör in-
Meddelande om
,. , tensifieras, men en fasl organisation saknas f n.
frågor
Anser statsrådet att en fast organisatorisk bas bör skapas för en idrotts-medicinsk och idrottsbeteendevetenskaplig forskning i vårt land?
§ 9 Kammaren åtskildes kl. 00.08.
In fidem
BENGT TÖRNELL
/Solveig Gemeri