Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:119

Torsdagen den 6 maj

Kl, 13,00

§ 1 Justerades protokollet för den 27 april.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Meddelande om val av riksdagens ombudsmän

Om de värnpliktigas reseförmåner

§ 2 Meddelande om val av riksdagens ombudsmän

Hert TALMANNEN:

Jag får meddela all vid morgondagens sammanträde kommer alt företas val av fyra riksdagens ombudsmän.

§ 3 Om de värnpliktigas reseförmåner

Herr försvarsministern HOLMQVIST erhöll ordet för att besvara herr Johanssons i Skärstad (c) den 28 april anmälda fråga, 1975/76:328, och anförde:

Herr talman! Herr Johansson i Skärstad har frågat mig vilka skälen är lill alt värnpliktiga numera måste förhandsbeställa färdbiljett.

Vpl 10-resorna infördes den 1 mars 1974. Tillämpningsföreskrifter utfärdades av försvarels civilförvaltning sedan SJ hade hörts. Efter vad jag inhämtat har omfattningen av vpl 10-resorna kraftigt ökat. Detta uppges ha försvårat planeringen för SJ. Fr. o. m. den 1 januari 1976 har därför nya tillämpningsföreskrifter utfärdals. Dessa innebär bl. a. all biljetterna säljs genom SJ:s resebyräorganisation saml all beställningarna skall göras i god tid före avfärden.

Jag har tidigare i år besvarat en interpellation av herr Björk i Gävle i detta ärende. Jag har därefter låtit tillsätta en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet med uppgifi alt bl. a. granska och utvärdera vpl 10-resorna. Gruppens arbele pågår f n.

Hert JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr talman! Jag ber atl fä lacka försvarsministern för svaret. Vi har här i riksdagen varit ganska överens om att förbättra de värnpliktigas villkor både när det gäller den ekonomiska och den praktiska sidan. En viktig del är de värnpliktigas hemresor. Det måste underlättas på alla sätt för de värnpliktiga atl snabbt komma från föriäggningsorten till hemorten eller annal mål för ledigheten. Del förhållandel att många värnpliktiga har lång hemresa gör detla ännu viktigare och mera angelägel. Det är ett mycket berättigat krav från de värnpliktiga alt de smidigt och enkelt kan erhålla biljetter för alt komma med lämpliga kommunikationer.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om de värnpliktigas reseförinåner

Därför har de värnpliktiga, med all rätt, reagerat mot den överenskommelse som träffals mellan SJ och försvarets civilförvaltning. Jag har från 750 värnpliktiga vid A 6 i Jönköping fäll en resolution, som lyder på följande sätt:

"Tidigare hade vi värnpliktiga möjlighel all för 10 kr. lösa biljdler pä alla SJ:s stationer och resebyråer. Sedan januari har denna rättighet beskurits för oss. Genom en märklig överenskommelse mellan SJ och Försvarets Civilförvaltning, måste vi nu beställa biljdierna upp lill en vecka i förväg. Delta har redan givit upphov till en rad problem - rätlen för oss värnpliktiga att slå vakt om vår redan begränsade frilid har kraftigt beskurits. Förmånen all få lösa en biljell för 10 kr. gäller ej heller plais-biljeller och anslutande kommunikationer, därigenom kan en resa i själva verket kosta närmare 50 kr."

Nu säger försvarsministern alt han tillsatt en arbetsgrupp. Det hade varit rimligl alt låta arbetsgruppen göra sin granskning och ulvärdering innan man genomför ändringar i negaliv riklning.

Man skulle också kunna ställa frågan om liden inle nu är inne all ta stegel fullt ul och ge de värnpliktiga fria resor, ell frikori.

Försvarsministern åberopar all resornas omfattning har ökat kraftigt. Del lyder på all de kommer all öka yllerligare om de värnplikliga får denna förmån, som vi anser att det är riktigt all de skall ha under den lid de gör sin tjänstgöring. Med den ringa inkomst de har är även de tio kronorna en stor utgift för dem.

Jag hoppas att försvarsministern vill medverka till en återgång lill lidigare ordning.

Herr försvarsministern HOLMQVIST:

Herr talman! Om herr Johansson i Skärstad hade sluderal kammarens protokoll, skulle han ha fått klart för sig alt dessa frågor har diskuterats en gång lidigare ganska utförligt här i kammaren. Departementet har inle genomfört eller medverkat till dessa förändringar, ulan del är försvarels civilförvaltning som i samförstånd med SJ har ändrat bestämmelserna. Det var då som herr Björk i Gävle reagerade och som jag gav lill känna atl jag tillsatt en grupp som skulle se över möjligheterna au fä en ordning, där man bibehåller så myckel som möjligt av förmånerna för de värnplikliga ulan all försvära för dem i del här hänseendel. Gruppen är ännu inle färdig, men jag hoppas för min del all vi skall kunna komma fram lill etl positivt resultat.

Hert JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr talman! Jag hoppas å de värnpliktigas vägnar alt denna arbetsgrupp inte arbetar alltför länge. Detla är en fråga som behöver lösas snabbi för de värnpliktigas skull.

Herr försvarsministern HOLMQVIST:

Herr talman! Del är ju inle anledning alt tro del, eftersom jag snabbare än herr Johansson i Skärstad har reagerat i den här frågan.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 4 Om vidgad rätt till bidragsförskott för adoptivbarn

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om vidgad rätt till bidragsförskott for adoptivbarn

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för att besvara herr Romanus (fp) den 29 april anmälda fråga, 1975/76:332, och anförde:

Herr lalman! Herr Romanus har frågal mig dels vad del skulle kosta atl ge barn, som adopterats av en förälder, räll lill bidragsförskott, dels om jag vill verka för all den rällen införs.

När ell barn står under vårdnad av bara den ena av föräldrarna eller av annan än föräldrarna kan bidragsförskott utgå i förhällande lill den förälder som inle har vårdnaden om barnet. Bidragsförskoltd utgör i princip förskoll på underhållsbidraget från den underhållsskyldige föräldern och utgår inle i de fall föräldern fullgjort sin underhållsskyldighet gentemot barnet genom all betala ett engångsbelopp.

Vid adoption upphör underhållsskyldigheten mellan de biologiska föräldrarna och barnel och adoplanien övertar förpliklelserna gentemot barnet. I de fall en ensamstående person adopterar ett barn torde därför enligt gällande lagstiftning förutsättningarna saknas för atl bidragsförskott skall kunna ulgä. Jag är inle beredd all här ullala mig om de ekonomiska och andra konsekvenser som skulle följa om en generell räll lill bidragsförskott infördes för dessa fall. De frågor rörande bidragsförskott som anknyter till reglerna om underhållsbidrag prövas f n. av en särskild arbetsgrupp med represenlanler för de departement som berörs av hithörande frågor.

Hert ROMANUS (fp):

Herr talman! Adoption bör bli en möjlighel för alla som önskar och är lämpade att adoptera - inte bara för dem som har goda inkomster. Senare i eftermiddag kommer riksdagen, om man följer socialförsäkrings-utskottets förslag, all ta ett stort och vikligl.steg för att möjliggöra detta. Allimer böriar man också anse atl ensamstående bör kunna få möjligheten atl adoptera om de vill och är lämpliga för del. Del är en följd av den ändrade syn på ensamföräldrar, som växer fram.

Men barn som adopteras av en ensamslående får inle del av samhällsstödet på samma sätt som andra barn med en ensam värdnadshavare. De har normalt ingen som betalar underhåll. Men de får inte heller bidragsförskott, som ulgår i andra fall när det inte finns någon förälder som betalar underhäll. Barnpension kan utgå lill ell barn som har adopterats av en person, men bara i de fall där adoptivföräldern har varit gift med barnets avlidna förälder. Annars dras barnpensionen in om barn

Nr 119 adopterats - t. o. m. om adoptivföräldern har leval lillsammans med bar-

j . , nets avlidna förälder. Ell sådanl fall, som nyligen inträffat, har säkerligen

(. ■ \n-t(. upprört många. En enkel form för all ge dessa barn samma slällning

o maj 1 y /o

_____________ som andra barn med ensamma värdnadshavare, vore att ge dem räll

öm vidgad rätt tdl till bidragsförskott. Jag vet all deila inle går alt genomföra med gällande
bidragsfÖrskolt för lagstiftning. Socialministern säger i sill svar all, i de fall en ensamstående
adoptivbarn person adopterar ell barn torde förutsättningar för all bidragsförskott

skall kunna utgå saknas. Uttrycket "torde" förvånar mig, och jag vill fråga socialministern; Betyder denna formulering atl saken inte är rikligt klar, alt bidragsförskott eventuellt kan utgå, eller vad avses med ordet "torde"?

Jag beklagar atl socialministerns svar i övrigt är så negativt, och all
herr Aspling inie ens vill tala om vad del skulle kosta alt införa denna
rätt. Jag har inle själv försökt göra någon uträkning, eftersom jag utgick
från all jag i varje fall skulle få svar pä den frågan, men jag kan nämna
att 23 ensamslående personer har adopterat barn frän.andra länder under
de senaste 18 månaderna. Räknat för dessa personer skulle årskostnaden
inle ha blivil slörre än 100 000 kr.
Jag vill slutligen fråga socialministern: Innebär sista meningen i svarei
" all den fråga jag ställt är eller säkert kommer all bli prövad av en ar-

betsgrupp inom departementet?

Herr socialministern ASPLING:

Herr talman! För alt ge svar på herr Romanus fråga hur myckel del egentligen skulle kosta all utvidga rätten till bidragsfÖrskolt vid adoption krävs en rad preciseringar av frågeställningen. Dessuiom fordras - och del vill jag särskilt betona - en bearbetning av adoptionsstatistiken ell anlal år tillbaka, vilkel egentligen går utanför ramen för etl frågesvar. Delta är anledningen till all jag i mitt svar sade all jag inle är beredd all lämna någon direkt uppskattning av dessa kostnader.

Del kan naturiiglvis synas enkelt att utvidga rällen lill bidragsförskott till all gälla den grupp som herr Romanus här har aktualiserat. En sådan utvidgning skulle emellertid innebära etl principiellt avsteg frän den grundläggande princip som hela liden gälll för denna stödform, nämligen alt bidragsförskott ulgår i ställd för underhållet från den underhällsskyldige föräldern. Samma princip gäller även i del fall faderskapet inle är fasisiälll.

Som jag framhållit i min svar och som framgår av den proposilion om faderskap och vårdnad som lämnats till riksdagen för någon vecka sedan arbetar f n. en arbetsgrupp inom kanslihuset med de frågor rörande bidragsförskotten som anknyter lill reglerna om underhällsbidrag. De frågor som behandlas av gruppen berör således vissa av de principer som herr Romanus här har lagit upp.

Herr ROMANUS (fp):

Herr talman! Jag beklagar all jag inle kan lycka atl socialminislerns senasle inlägg gav klart besked på den fråga jag ställde, nämligen om förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av att ge bidragsförskott också till barn som adopterats av en ensamslående kommer all redovisas av denna arbetsgrupp när den lägger fram sina resultat. I övrigt får jag väl tolka herr Asplings inlägg så alt jag bör återkomma med en interpellation med mera preciserade frågeställningar, och del skall jag gärna göra. Del är kanske för sent att göra del nu, men jag vill fråga: När kommer arbdsgruppen fram med någonling? Sä snart ell material redovisats av arbetsgruppen kanske del finns anledning för mig atl återkomma.

Herr Aspling talar om de grundläggande principerna för bidragsförskott. Men del finns, herr Aspling, också en annan grundläggande princip, och den innebär all adoptivbarn skall behandlas på samma säll som andra barn. Del görs inle i detla fall. Ell barn som har en ensamslående värdnadshavare får normall slöd av samhällel. Om inte underhållsbidrag utgår frän en förälder utgår antingen bidragsförskotl eller barnpension. Men ell barn som adopterats av en ensamslående person får inget sådant slöd. Den grundläggande principen om likabehandling av adoplivbarn och andra barn uppfylls alllsä inle.

Nu vel jag all regeringen inle är särskilt entusiastisk för denna princip. Det framgick bl. a. av herr Asplings proposilion om föräldraförsäkringen, men socialförsäkringsulskotld har ju givit herr Aspling bakläxa på den punklen. Av delta borde regeringen dra slutsatsen all man även i den fråga vi nu diskuierar bör visa en något större känsla för adoptivbarnens situation än vad herr Aspling har gjort i sina inlägg här i dag.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om formerna för pensioiisutbetalning

Herr socialministern ASPLING:

Herr talman! Jag har fäll en fråga av herr Romanus. Det är den frågan jag svarat på.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 5 Om formerna för pensionsutbetalning

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för alt besvara herr Jonassons (c) den 29 april anmälda fråga, 1975/76:338, och anförde:

Herr talman! Herr Jonasson har frågal mig om jag är beredd att överväga möjligheten att i framliden sända pensionsavierna i slutet kuvert.

I samband med att nuvarande rutiner för pensionsulbeialningar infördes övervägdes också alternativa dislribuiionsformer för pensionsavierna. Därvid bedömdes del inle vara möjligi alt inom gällande tidsramar för utskrift och distribution använda slulna kuveri för pensionsavierna. En sådan disiribulionsform skulle sannolikl göra del nödvändigl alt se-

Nr 119 narelägga utbetalningsdagen för pensionerna. Härtill kom att en övergång

Torsdagen den ''" utsändning i slutna kuvert skulle medföra betydligt ökade kostnader.

6 maj 1976 '' redovisade förhållandena är i huvudsak fortfarande gällande.

--------------------- Mol denna bakgrund anser jag alt del f n. inle finns underiag för atl

Om fonnenia för vidla någon allmän omläggning av ulbetalningsformerna. pensionsiiibeialiiiiig

Hert JONASSON (c):

Herr lalman! Jag ber all få lacka socialn-iinislern för all han svarat på frågan. Jag beklagar dock all svarei är negativt.

Pensionsutbetalningarna sker f. n. genom postanvisning. Många, som har gemensam posihämtning. har irriterat sig på alt utbetalningarna sker på del här sällel. De lycker atl summan är en privat angelägenhet, och har sina synpunkter på detla utlämnande. Därför önskar de få avin i slutet kuvert.

Nu säger socialministern atl del inte är möjligt, och all del skulle försena utbetalningen. Dd är naturligtvis inte önskvärt. Del har jag full förslåelse för. Men jag finner del ändå märkligt all man inle, med hänsyn lill nuvarande teknik, skall kunna klara en så enkel sak.

Socialministern säger också all utsändningen i slulna kuvert skulle medföra belydligi ökade kostnader. Jag har ungefär samma motivering där, jag lycker inle atl kostnaderna skulle behöva öka sä mycket för den skull.

Jag medger gärna, herr talman, atl delta inie är någon slor fråga. Men del borde inie vara någon stor fråga för slalsverkei heller.

Socialministern säger i varie fall lill sisi all deila f n. inie är möjligi. Jag hoppas del går all pröva möjligheterna, och att man kan klara denna fråga sä småningom med litet god vilja.

Herr socialministern ASPLING:

Herr lalman! Herr Jonasson säger all delta är en enkel sak. Låt mig påpeka all varie månad går 1,1 miljoner folkpensionsanvisningar ut. Med en sä stor volym blir självfallet all hantering mycket tidskrävande. Tidsmarginalerna för distributionen av anvisningarna är redan i dag myckel pressade. Därför skulle en kuverlering påverka den tidpunkt då pensionärerna får sin pension.

Jag har också ansett del motiverat att nämna atl del självklarl också finns en kostnadsfråga i den här problemställningen.

Jag vill emellertid påpeka, herr lalman, alt den pensionär som så önskar kan få sin pension överförd till sin bankkonto, poslgirokonio eller per-sonkonio. Han får då i slällel för pensionsanvisningen en specifikation av överföringen, som översänds i slutet kuvert.

Hert JONASSON (c):

Herr talman! Den upplysningen ber jag atl få lacka speciellt för. Delta
hade jag inle klarhet i. Del bör kunna lösa problemen i de speciella
10 situationer som kan uppstå, och dä bör man kunna klara sig med det

l. v.

Sedan hoppas jag alt maskintekniken blir sä avancerad att den kan Nr 119
klara även de andra anvisningarna. TorsdTgen den

6 maj 1976
Överläggningen var härmed slutad.

Om ålgärder mol

för hög biillernlvä i

§ 6 Om åtgärder mot för hög bullernivå i nöjeslokaler iiö/eslokaler

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON erhöll ordel för all besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 28 april anmälda fråga, 1975/76:327, lill herr socialminislern, och anförde:

Herr lalman! Herr Börjesson i Falköping har frågal socialministern om gällande bestämmelser om den lillåtna bullernivån följs på etl tillfredsställande sätt på diskolek och i liknande nöjeslokaler eller om socialministern vill medverka till all skärpta regler aktualiseras då bullernivån i många fall hell uppenbart överstiger den tillåtna nivån. Frågan har överlämnats lill mig för besvarande.

För atl förebygga att de anställda i diskotek och liknande nöjeslokaler skall drabbas av hörselskada har arbetarskyddsstyrelsen utfärdat föreskrifter som innebär att ljudnivån i regel skall undersliga 85 decibel och atl den inie får översliga 90 decibel. Övervakningen av dessa reglers efterlevnad åvilar yrkesinspektionen. Jag har inhämtat atl arbetarskydds-styrelsen avser att rekommendera rikspolisstyrelsen, att för tillslånd alt anordna nöjestillslällning av det slag herr Böesson avser, kräva au s. k. Ijudbryiare skall finnas. Härmed avses en anordning som aulomaiiskl säller höglalaranläggningen ur funktion när ljudnivån överstiger vissl värde eller också signalerar ell sådanl översligande.

Jag vill också nämna all allmänna bullerföreskrifter från arbetarskydds-styrelsen är under tryckning. Dessa föreskrifter kommer alt få betydelse även när det gäller buller i diskotek och liknande nöjeslokaler.

Som framgår av min svar har myndighderna redan vidlagil och planerat ålgärder som syfiar till alt komma till trätta med de problem herr Böriesson tar upp i sin fråga.

Hert BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret pä min fråga.

Anledningen till atl jag har både motionerat och interpellerat oni detla
vid dt flertal tillfällen i denna kammare är alt jag upplever den här
frågan som mycket, mycket allvarlig. Det förekommer tyvärr i ntänga
nöjeslokaler, framför allt där man har popband, att musiken är så pass
störande att det är fråga om en sanitär olägenhet. Del inträffar också
då och då au s. k. popsångare besöker vårt land för framträdanden. Av
tidningsuppgifter framgick det - både i text och bild -att poliserna som
i etl sådant san-imanhang hade att se till att ordningen upprätthölls var
rustade med hörselskydd, uppenbarligen för att skona sina öron för den II

Nr 119 bedövande ljudstyrkan i samband med uppträdandet. Men publiken -

Torsdagen den ' "''ä fall ungdomar - hade tydligen inte några hörselskydd vilkel na-

6 mai 1976 lurligivis kan innebära, om de besöker dessa lokaler alllför ofta, att de

--------------- får nedsatt hörsel som etl handikapp hela livet igenom.

Om åtgärder mot Av det svar som jag har fått av arbetsmarknadsministern framgår med
jÖr hög bullernivå i all önskvärd tydlighet atl man från myndigheternas sida har observerat
nöjeslokaler den här frågans allvar. Men del kan ifrågasällas varför polisen, öm man

hade haft möjlighel all stoppa exempelvis den höga ljudnivån pä bullret i del diskotek det här gällde, över huvud laget inte slog larm. Del lycker jag förefaller underligt. Del lillkommer emellertid inte vare sig mig eller arbetsmarknadsministern atl avgöra delta.

Kontentan av hela mill resonemang är all denna fråga är allvarlig, och jag vet atl jag har en stark opinion bakom mig som kräver åtgärder - och all åtgärderna skall komma lill slånd skyndsamt.

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr lalman! Jag har ju ingen annan uppfallning om del här problemet än den herr Böriesson i Falköping har gett till känna, även om min egen praktiska erfarenhet är ulomordenlligl begränsad.

Del är klart atl här uppslår konfliktsituationer mellan å ena sidan en ungdomlig publik, som uppenbarligen vill ha öronbedövande väsen, och den personal som tvingas uppleva det. Vi måste naturiiglvis obetingat ta slällning för personalen, och del är därför som arbetarskyddslyrelsen nu föreslår de ålgärder som jag nämnl och som jag slarki understryker behovet av. Del måste alltså förhindras alt de som tvingas arbela i de här lokalerna skall utsättas för alltför kraftigt buller.

Jag har den alldeles klara uppfallningen all med de ålgärder som nu är planerade kan man komma lill rätta med förhållandena i alla diskotek och liknande anläggningar. Del kan bli en smula svårare på slora anläggningar av typ Gröna lund och Liseberg, men även på sådana ställen måsle man nalurliglvis se lill atl de som arbetar där inle blir hörselskadade.

Hert BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag vill vitsorda all jag har icke direkt några praktiska erfarenheter i det här avseendet, men däremol kommer jag genom min engagemang inom Hörselfrämjandeis riksförbund i koniaki med dessa problem och vel au dd är fråga om verkligt slora problem.

An vi skall skydda dem som arbetar i sådana här lokaler är helt na-lurligi. Men del är lika nalurligl all vi också skall la hänsyn lill de ungdomar som vistas där. för del blir lil syvende og sidst samhället som får la hand om dem när de en gäng blir hörselskadade.

Detla är etl allvarligt problem. När ungdomarna inte själva vill inse

faran i all vislas i de här lokalerna, där del dock är fråga om sanitär

olägenhet på grund av den höga bullernivån, så är del vår skyldighet

12 all frän samhälleis sida se lill all ålgärder vidtas. Det skall nalurliglvis

i första hand ske genom upplysning, och jag är glad och lacksam över atl man har kommil sä pass långl all man är beredd all gä med pä alt del skall finnas Ijudbryiare, när ljudnivån överskrider ell vissl anlal decibel.

Del är alllsä vår skyldighet all verkligen se lill all saken ålgärdas, innan skadan är skedd för ungdomarnas del.

Överiäggningen var härmed slulad.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om åtgärder för alt trygga sysselsättningen i Grisslehamn. m. m.

§ 7 Om åtgärder för att trygga sysselsättningen i Grisslehamn, m. m.

Herr arbeisrharknadsminisiern BENGTSSON erhöll ordel för all besvara herr Strömbergs i Bolkyrka (fp) den 28 april anmälda fråga. 1975/76:330, och anförde:

Herr lalman! Herr Sirömberg i Bolkyrka har frågal mig dels om jag anser del ur regionalpoliliska synpunkier rikligl all ge lokaliseringsslöd för all fiylta ell förelag frän ell område med svag sysselsäiining, dels om jag avser all vidta ålgärder för att trygga sysselsättningen i Grisslehamn.

Bakgrunden till herr Strömbergs fråga är ell yllrande av arbetsmarknadsstyrelsen i etl lokaliseringsstödsärende. Ärendet skall avgöras av regeringen. Handlingarna i ärendet har nyligen kommit in till arbetsmark-nadsdepartementet. Jag anser därför all jag inte bör kommentera del aktuella fallet. På den principiella fråga som herr Sirömberg har siälli vill jag svara all jag inle anser del lämpligl alt ge lokaliseringsslöd för all flytta ell förelag från dt område med svag sysselsättning.

Som svar på den andra delen av frågan vill jag framhålla all arbetsmarknadsmyndigheterna numera förfogar över betydande resurser sont kan sättas in när arbelslöshei hotar. Om del blir nödvändigl kommer givelvis sädana insalser all göras också i Grisslehamn. Belräffande den akluella delen av Norrtälje kommun vill jag dessuiom erinra om de beslul som riksdagen nyligen har fattat med anledning av regeringens proposition om ålgärder inom skärgårdsområdena.

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp):

Herr lalman! Jag vill lacka slalsrådel för svarei.

Ell lilel förelag kan ibland belyda niyckel för en bygd. Finns det prak-liski lagd inga allernaliva arbetstillfällen kan betydelsen bli väldigl slor. Så är fälld i Roslagen och i Grisslehamn i Norrtälje kommun. Ligger sedan orten geografiskt ganska illa till och det inte finns andra arbeten i bygden runt omkring kan nedläggningen av det lilla förelagd fä slor inverkan.

All ell förelag flyilar händer ju ibland, och skälen kan vara mänga. Men om en förelag med hjälp av ställiga pengar skulle flylla frän en

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om innehållet i (leinonsirationsjilm om Sveriges maik-och bostadspolitik

orl med svära sysselsällningsproblem lill en annan ort, som kanske också den har sysselsättningsproblem, blir man ju förvånad. De slalliga pengarna skapar ju i del fallet inga nya jobb. AMS-pengarna är ju till för all ge sysselsäiining, inle för au flylla arbdslillfällen mellan olika brist-orter.

Nu har slalsrådel här lämnal ell principielll svar pä min fråga, och del lackar jag alltså för. Jag är helt nöjd med det svarei. Från de regionalpolitiska synpunkier som jag företräder i egenskap av representant för det gamla Stockholms län, B län, som också omfattar Norrtälje kommun, ser jag det som etl helt riktigt och konsekvent svar.

Jag noterar också med tillfredsställelse all sisla delen av slalsrädeis svar har en positiv grundlon saml all slalsrådel ulan atl binda sig alllför hårt ändå visar pä möjligheter all hjälpa en orl av den här typen. Men hur del nu än blir med beslutet i departementet har det inträffat någonting som har föregripit händelseförloppet. Företaget har nämligen råkat brinna ner, och resullalel blir väl nu all man flyttar under alla förhållanden. Lokalerna finns ju inte längre kvar. Och då uppstår ell problem för orten. Då undrar jag om det är möjligt all i del nya lägel använda AMS-medlen och om Slalsrådel är beredd all försöka sälta in resurser för alt klara situationen.

Herr arbeismarknadsminislern BENGTSSON:

Herr lalman! Vi har ju skyldigheter all hjälpa lill i Grisslehamn. dels närdel gäl ler det allmänna lägel där. dels iden siiuaiion som nu föreligger. Men jag vill upplysa om all vi under de senasle åren ibland har vägrai medverka till utflyltning frän Stockholmsområdet. Vi har haft praktiska exempel pä fördag som har gjort upp med kommunen men där vi sedan har sagt nej. Vi hade t. ex. ell förelag som fiyllade lill Mora och då förespeglades lokaliseringsslöd. men regeringen sade nej. Del är vår principiella inslällning.

Oni del emellertid skulle inträffa atl en förelag av praktiska skäl vill flytta därför an man har en verksamhet på annan orl och om man då är beredd an själv skaffa fram molsvarande sysselsäiining. så kommer frågan i ell annal läge. Om företaget så alt säga garanterar lika mycket eller mer sysselsättning än man tidigare hade. då kan man diskutera frågan, inte annars.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 8 Om innehållet i demonstrationsfilm om Sveriges mark- och bostadspolitik

Herr bostadsminislern CARLSSON erhöll ordel för au besvara herr Daneils (m) den 28 april anmäjda fråga, 1975/76:326, och anförde: Herr lalnian! Herr Danell har frågat mig om jag anser au den svenska

filmen inför HABlTAT-konferensen ger en objekiiv bild av hur landets konimuner bedriver mark- och bostadspolitik.

Vid FN:s HABlTAT-konferens i Vancouver kommer konferensämnena atl belysas med filmer och bildband. Markfrågorna kommer att ägnas en särskild punkt på dagordningen vid konferensen. 1 Sverige har vi successivt skapat en lagstiftning som ger förutsättningar för samhället och då främsi kommunerna att skaffa sig etl allt fastare grepp om markanvändningen. Delta har skett under bred politisk uppslutning i riksdagen.

Mol bakgrund av vad vi inhämtat under förberedelsearbetet för konferensen har vi bedömt det som intressant atl redovisa för konferensdeltagarna hur gällande svensk lagstiftning kan omsättas i praktisk verklighet. Filmen visar därför hur man i tre expansiva kommuner använt sig av den existerande markpolitiska lagstiftningen samt de erfarenheter och lärdomar man därvid tillägnat sig.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om iniiehållei i demonsiroiioiis/ilin om Sveriges iiiark-och bostadspolitik

Hert DANELL (m):

Herr talman! Den film som del här gäller visar enligt ell från depariemenld ulsänt pressmeddelande hur man i tre expansiva kommuner har använt sig av den existerande markpolitiska lagstiftningen saml de erfarenheter och lärdomar man därvid har tillägnat sig. Del är alltså inle fråga om en debailfilm. Den har etl friskt grepp men visar dess värre bara upp en - och en ganska ovanlig - kommunal markpolilik. Alla privata byggare och fastighetsägare uppträder i filmen i hög hatt och jackett, samtidigt som filmen naturiiglvis återger några takter ur Inier-nationalen. Filmen är kort och gott en skicklig propagandafilm för socialdemokratisk markpolitik med buskis och grova karikatyrer. Är delta verkligen ett vettigt bidrag lill en FN-konferens? Om den skulle användas i en hemmadeball hade del varit en annan sak. Min uppfattning är atl filmen borde stoppas och inte följa med den svenska delegationen lill Canada.

I filmen medverkar tre kommunalpolitiker. Två av dem är socialdemokrater och representerar s-kommuner. Den tredje är från en kommun med klar borgerlig majoriiei. men även hon är socialdemokral. För au få fram en acceptabel oppositionspolitiker gick man för säkerhels skull lill en s-kommun.

De ire kommunalpolilikerna har myckel gemensami. men del som dominerar är all alla hävdar all kommunerna skall äga marken. En av dem påslår all så måste det vara om man skall kunna styra exploateringen. Dd är fel. Planmonopolet, som ingen ifrågasätter, ger kommunen alla möjligheter an planera samhällel efter sina egna planer. Det finns många bevis på del.

En annan av socialdemokraterna hävdar att konimunerna tiiåste äga marken för au pressa priserna. Dd är också fel. Mänga lågprisprojeki har genomförts utan att kommunerna har behövt lägga under sig all mark.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om innehållet i demonstraiionsfilm om Sveriges mark-och bostadspolitik

En tredje politiker från Slockholm påstår bl. a. att del är oerhört vikligl att upprustningen av innerstan sker under samhällets "absoluta ledning". Vad "absolut ledning" innebär kan man bara gissa sig lill och förundras över när del gäller socialdemokrater från Slockholm.

Han säger också att det finns krav frän grupper och människor som vill alt samhällel skall gå in och la över hus och mark för all de på dt rimligl säii skall få vara med i beslutsprocessen. I Slockholm har vi väl snarare exempel på motsatsen: Människorna kräver att.själ va få äga husen och all inle socialdemokraier n-ied hjälp av kommunister och förköpslag brådslörial skall la över.

Herr talman! Min fråga, om den underliga och för landets flesta och borgerliga kommuner främmande politik som visas i filmen verkligen enligt statsrådets uppfattning kan anses vara representativ för svensk kommunal markpolitik, är obesvarad. Svaret som jag har fåll, som jag formellt tackar för. är ett sammandrag av ell pressmeddelande som depariemenld gav ut i går. Jag vill fortfarande ha svar på min fråga; Är detta en objektiv bild av svensk kommunal markpolitik? En annan fråga: Varför vägar man inle låta någon icke-socialistisk politiker vara med i filmen?

Herr bostadsminislern CARLSSON:

Herr lalman! Moderaterna har i Sveriges riksdag företrätt en helt annan markpolitik än de övriga partierna. Kort uttryckt skulle man kunna säga att moderaterna konsekvent har ställt upp pä de slora markägarnas, för all inle säga markspekulanlernas, sida. Men moderaterna och lidigare högern har lidit nederiag efter nederlag i fråga om de förslag de har lagt fram. Riksdagen har med slora majoriteter röslat ned de moderata förslagen.

Redovisningen i filmen skall nalurliglvis gälla den politik som riksdagen har beslutat om, för del mesla med 85-90 96 majoriiei, inle den politik som riksdagen har röstal bon. En sådan redovisning av någol som inle blev av har självfallei omvärlden inle någol som helsl inlrsse av.

Jag vill också konstatera - och dei är vikligl - att del i den förberedande kommittén endasl är moderaterna som har reserverat sig. Övriga partier och övriga deltagare i den förberedande kommittén har inte haft några invändningar när del gäller filmen.

Herr DANELL (m):

Herr talman! Sä här säger en av de socialdemokrater som deltar i filmen: När kommunen har fåll äganderätten över marken så skall man också behålla den, och därför lägger vi ut den på tomträtt. Inget annal accepteras tydligen. Alla de tre kommunalpolitikerna förordar att kommunen skall äga marken.

Nu är del faktiskt så att hälfien av den här riksdagens ledamöler 1974 och även senare har hävdal all det skall vara valfrihet mellan tomträtt

och äganderätt. Så här skrev miltenparlierna i sin reservalion 1974:

"Lika uppenbart är att kommunernas valmöjligheter belräffande upplålelseform bör tillämpas så att den enskilde kan välja den form som passar bäst, dvs. all del i samlliga kommuner även skall kunna erbjudas tomter med äganderätt."

Någon sådan synpunkt kommer aldrig fram i filmen. Man är milsviii ifrån sådana tankegångar. Man framför en halsslarrig socialistisk markpolilik ulan några som helst reservationer. Men bostadsminislern har ännu inie svaral på min fråga. Om jag ell lag bortser från vilka möjligheter riksdagen hargivil kommunerna all bedriva markpolilik frågar jag: Visar filmen den markpolilik som bedrivs i våra kommuner? Min uppfallning äran del gör den inle -den visar den markpolilik som socialdemokraierna vill skall bedrivas.

Vore del inle rikligl och bra om en sådan här film, som nu skall represenlera Sverige vid en stor FN-konferens, visades för en slor grupp kommunalpolitiker exempelvis, eller varför inte renl av i TV, så alt ett flertal får se vilkel ansikte som bostadsdepartementet vill all Sverige skall visa upp för ytterväriden?

Min fråga kvarstår: Överensstämmer den bild filmen ger med den svenska kommunala 'markpoliliken i dag?

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om innehållet i demonstrationsfilm om Sveriges mark-och bostadspolitik

Herr bostadsminislern CARLSSON:

Herr lalman! Hur oöverlagt herr Danells inlägg är bevisas bäst av all han begär all bostadsminislern skall se lill all denna film visas i TV. Som riksdagsman borde herr Danell känna lill atl del har jag inget som helsl infiytande över.

Eflersom vi har en delegation med en myckel bred sammansällning och endasl moderalerna i denna delegalion har framlagl en reservalion måsle jag ulgä från alt filmen har ell brett slöd.

Sedan iror jag all herr Danell gör en mycket märklig bedömning av hur en inlernaiionell församling av FN-iyp fungerar. Tror verkligen herr Danell all där sitter delegater från hela världen och säger: "Aha, där står John-Olle och Nisse Yngvesson och talar om markpolilik?" Och utifrån detta skulle de då dra slutsatser om den socialdemokratiska politiken. De som medverkar i filmen presenteras inle som socialdemokratiska politiker, utan del är vad de säger som får lala direkt till dem som ser och lyssnar på filmen.

Den politik som redovisas i filmen står enligt min bestämda uppfallning i överensstämmelse med vad den slora majoriteten slår för. vilkel denna riksdag kommer alt bekräfta liksom tidigare riksdagar har gjort. Vad herr Danell vill är all man skall redovisa en sorts konservaliv framtoning av markpolitiken. Och del har. del vågar jag påslå, omvärlden inget som helst iniresse av. Det vore dessutom sakligt och principielll felaktigt.

2 Riksdagens protokoll 1975/76:119-120

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Om innehållet i demonstraiionsfilm om Sveriges markoeli bostadspolitik

Hert DANELL (m):

Herr lalman! Jag vill naturligtvis inte visa någon ensidig icke-socia-listiskl film om markpoliliken. Vad jag är ute efter är att man inom bostadsdepartementet, som trots allt jämte kommittén har hållit i trådarna vid framställningen av denna film, är sä pass hederlig atl man visar upp hur den svenska mark- och bostadspolitiken fungerar i praktiken ule i våra kommuner. Detta struntar man i att göra. Vi har en majoriiei av borgerliga kommuner i detta land. Som jag har sagt lidigare lycker hälfien av ledamöterna i denna kammare au invånarna i kommunerna skall få välja mellan tomträtt och äganderäll och vill inle ha den ensidiga polilik som framträder i socialdemokraiernas film som nu skall visas upp för FN.

Det är inle fråga om någon debailfilm. herr Carlsson, ulan om en film som skall redovisa hur gällande lagstiftning kan omsättas till praktisk verklighet, enligt interpellationssvaret och del pressmeddelande som kom i går. 1 och med att man har valt den linjen skall man också våga lala om hur del verkligen ser ul. Man skall inle bara beskriva vad socialdemokraterna hemma i sina sängar ligger och drömmer om all kunna realisera med de möjligheier som nu finns i lag.

Frågan om tomträtt eller äganderäll är iniressanl. och jag skall inie gå in i detalj på den. Uppenbarligen är det emellertid på det sättet atl socialdemokraterna nu myckel hårt driver linjen att del skall vara lomlrätl och inte äganderäll och att kommunerna skall äga all mark. Detta säger nämligen samlliga tre inblandade politiker i filn-ien.

De är inle s-n-iärkla, säger bostadsminislern. Desto värre an man inie ens vågar lala om del. Jag frågar än en gång: Varför finns inga borgerliga politiker med i denna film?

Herr bostadsminislern CARLSSON:

Herr lalman! Efter det all vi i riksdagen med slor majoriiei har lagt fast en markpolilik som håller på all förverkligas - del finns prakiiska exempel på del - och när vi har en kon-imitié med bred förankring bl. a. i de politiska partierna där moderaterna också blev isolerade, framför herr Danell sin klagovisa här i kammaren. Del måste vara dt ullryck för dåligt humör hos herr Danell.

Jag konstaterar atl när vi skall redovisa vår polilik pä delta område måste vi utgå från den linje som har lagts fast av den överväldigande majoriieien. Deiia är uppenbarligen en uppfallning som delas av de övriga, eflersom moderalerna blivit isolerade i sin reservation. Jag lycker all det borde stämma herr Danell till eftertanke. Detta är icke en ensidig socialdemokratisk uppfattning, ulan den delas av samlliga partier utom av herr Danells parti. Ni är isolerade i denna deball och i sakfrågan. Del är dd som återspeglas i filmen.

Hert DANELL (m):

Herr lalman! I den bostadspolitiska debatten i går sade jag atl vi i del här landet faktiskt har en icke-socialistisk boslads- och markpolitik ule i landet. Jag blev pä den punkten inte motsagd, ulan detta underströks tvärtom av inlägg från den icke-socialistiska sidan. Detta är en realitet, och det bör visas i en sådan här film. Jag har läst upp vilken politik vi, folkpartiet och centern vill ha när del gäller frågan om tomträtt eller äganderätt.

Kvar står min fråga om detta'är en riktig bild av hur svenska kommuners markpolitik fungerar. Den frågan vägrar herr statsrådet att svara på.

Jag tycker att det är beklagligt all man skall visa fram tillfälliga idépolitiska nycker i sketcher och burleska karikatyrer inför en stor internationell kongress i Canada.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Herr bostadsministern CARLSSON:

Herr talman! Efter Danells senasle inlägg vill jag konsiatera alt del nog är lur för Sveriges anseende all herr Danell inle haft något infiytande över filmen.

Hert DANELL (m):

Herr lalman! Del framgår med all önskvärd tydlighet atl vi borgerliga kommunalpolitiker runtom i landei - om jag nu för en stund får företräda dessa - inle haft något infiytande. Vi har inte ens fån göra en liten kommentar eller ge ell litet exempel pä hur man kan bygga billiga och bra bostäder som folk vill ha dem och med redskap som inle alls behöver vara socialistiska. Den bilden får övriga FN-länder inte veta någonting om.

Överiäggningen var härmed slulad.

§ 9 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2538-2550 till näringsulskoltet

§ 10 Föredrogs men bordlades åter justiiieutskottds betänkande 1975/76:39 utrikesuiskollets belänkande 1975/76:15 kulturutskottets belänkande 1975/76:39 civilutskoitets belänkande 1975/76:25

§ 11 Föräldraförsäkringen m. m.

Föredrogs socialförsäkringsulskottets betänkande 1975/76:30 med anledning av dels proposilionen 1975/76:100 i vad avser visst anslag för

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

budgetåret \976/n lill allmän försäkring m. m., dels propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner.

I budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 7 (socialdeparlemenid), under lin. C, punklen 3 Bidrag lill sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen (s. 54 och 55) hade regeringen föreslagit riksdagen

alt lill Bidrag lill sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1976/77 anvisa etl förslagsanslag av 220 000 000 kr.

I proposilionen 1975/76:133 (socialdepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen all anta de i propositionen intagna förslagen .till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om räll till föräldraledighet.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975/76:133 anfördes följande:

"1 proposilionen läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Samtidigt föreslås en ny lagstiftning om rätt till föräldraledighet med anknytning till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De nuvarande reglerna om sjukpenning vid värd av sjukt barn ersätts av etl nyll system med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar hemma för all ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen. Den nya föräldrapenningen föreslås vidare utvidgad lill att omfatta besök inom den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Antalet dagar med rätt lill föräldrapenning i dessa situationer föreslås ökat till 12 dagar om året i familjer med ell barn, 15 dagar i familjer med tvä barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Vidare föreslås alt föräldrar skall få räll lill resekoslnadsersätining från den allmänna sjukförsäkringen närde besöker barn som värdas på sjukhus.

Adoptivföräldrar har uiöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f n. en särskild rätt till föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn söm är äldre än nio månader. Ersäitningstiden för den särskilda föräldrapenningen till adoptivföräldrar föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad lill 90 dagar om barnel är under sex år och till 45 dagar om barnel är mellan sex och tio år.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca 100 milj. kr. per är. De nya reglerna föreslås träda i krafl den 1 januari 1977.

I proposilionen läggs också fram förslag om fosterförälders räll lill sjukpenning och föräldrapenning och om vissa andra ändringar i lagen om allmän försäkring."

I detla sammanhang hade behandlats

Je/i de med anledning av proposilionen 1975/76:133 väckta moiionerna Nr 119

1975/76:2231 av fröken Mallson m. fl. (s),

Torsdagen den 6 maj 1976

fråga

1975/76:2240 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari säviii nu var hemslällls

1. alt riksdagen beslutade att hos regeringen begära

b. förslag till utökad rätt lill föräldrapenning för de dagar barn vårdades pä sjukhus, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. all riksdagen beslutade anta sådan lydelse av lagen om ändring
i lagen om. allmän försäkring

a. att adoptivföräldrar erhöll rätt lill föräldrapenning under samma
lid som vid barns födelse, räknat från dagen för barnets ankomst lill
familjen,

b. att sista stycket 4 kap. 2 § utgick, enligt vilken bestämmelse för
äldrapenning skulle ulgä längst lill 270:e dagen efter den då barnel fölls,

c. att fadern erhöll rätt lill föräldrapenning enligt 4 kap. 9 § även vid
första barnets födelse,

d. att åldersgränsen i 4 kap. 8 § höjdes frän tio år till tolv är,

3. atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad som
i moiionen anförts om höjning av åldersgränsen för rätt lill resekost
nadsersättning vid besök hos barn på sjukhus.

Föräldraförsäkringen m. m.

1975/76:2241 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), vari hemslällls all riksdagen vid sin behandling av propositionen 133 beslutade alt föräldrapenning i samband med adoption av barn under tio år skulle utgå lika lång lid som vid eget barns födelse och all dagen för barnels ankomst till adoptivföräldrarna skulle vara utgångspunkt för beräkning av ersäitningstiden,

1975/76:2242 av herr Carlshamre m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen vid behandlingen av propositionen 133 beslutade att hos regeringen begära förslag lill höslsessionen med 1976/77 års riksmöie om föriängd ersällningstid inom föräldraförsäkringen vid barns födelse,

1975/76:2243 av herr Henmark (fp),, vari hemställts all riksdagen beslutade atl föräldrapenning vid adoption av barn under tio års ålder skulle oavsett åldersläge utgå under lika lång tid som gällde vid eget barns födelse och atl tiden skulle räknas från barnets ankomst till adopiiv-föräldrarna.

1975/76:2244 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts all riksdagen besluiade

1. alt lagen om ändring i lagen om allmän försäkring 4 kap. 6, 7, 8 och 9 !?i; skulle erhålla av moiionärerna föreslagen lydelse, innebärande

Nr 119

Torsdagen den . 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen ni. m.

att ersäitningstiden för föräldrapenning vid adoption skulle räknas från dagen för barnels ankomst till adoptivföräldrarna och gälla så länge barnet inle fyllt 14 år,

atl rätten lill förlängning av ersäitningstiden vid tillfällig vård av barn utöver 20 dagar skulle gälla ulan särskild åldersgräns i sådana fall då barnet vistades på sjukhus och förälders närvaro bedömdes som värdefull för vården av barnet

saml all föräldrarna för besök i förskoleverksamhet tillsammans borde ha rätt till föräldrapenning i fyra dagar för varje barn i familjen som deltog i förskola,

2. atl hos regeringen hemställa om en uiredning i syfte atl klarlägga behovei av en differentiering av antalet dagar med rätt lill föräldrapenning för tillfälligt värd av barn.

1975/76:2245 av herr Hörberg (fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade anta sådan lydelse av lagen om allmän försäkring att fader erhöll rätt till trettio dagars ledighet i samband med barns födelse,

. 1975/76:2246 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp),

1975/76:2247 av fru Lundblad m. fi. (s), vari hemställts att en förlängning av ersättningsliden från föräldraförsäkringen vid barns födelse från sju lill åtta månader borde prioriteras vid kommande förbättringar av slödel lill barnfamiljerna,

1975/76:2248 av-herr Romanus (fp),

1975/76:2249 av fru Sundberg (m), vari hemställts all riksdagen vid behandlingen av proposilionen 133 beslutade att föräldrapenning vid adoption skulle utgå från barnets ankomst till adoptivföräldrarna och pä samma villkor som för biologiska barn,

1975/76:2250 av fru Troedsson (m), vari hemslällls all riksdagen beslutade

1. all föräldrapenning vid adoption av barn mellan nio månaders och tio års ålder skulle kunna tas ut hell eller delvis som halv föräldrapenning för atl i molsvarande mån medge föriängd ersällningstid,

2. atl ersällningslidens längd, 90 respektive 45 dagar, vid adopiion av barn som uppnått nio månaders respektive sex års ålder skulle gälla även om adoptivförälders rätlmäliga sjukpenning ej översteg garantinivån,

dels de under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöie väckta moiionerna

1975/76:181 av herr Torwald (c), vari hemslällls alt riksdagen hos re-

geringen begärde utredning om och förslag belräffande anpassning av      Nr 119
anlald ledigheisdagar för värd av sjukl barn lill barnens åldersläge resp.      Torsdisen den
antalet barn i familjen,                                                    - g-j

1975/76:210 av herr Böriesson i Falköping m, fl, (c),

1975/76:308 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m), vari hemslällls all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna atl den aviserade proposilionen om föräldrapenning borde utgå frän all föräldrapenningen vid adoption skulle räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna och utgå lika länge som för biologiska barn,

1975/76:404 av herr Böriesson i Falköping (c),

1975/76:406 av fru Troedsson (m), vari hemslällls alt riksdagen hos regeringen begärde förslag om rättvisare sjukpenniiig vid vård av sjukl barn för sädana deltidsarbetande som hade sitt förvärvsarbete koncentrerat till några dagar i veckan,

1975/76:470 av herr Lindkvist (s) och fru Gradin (s), vari hemslällls all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i moiionen anförts om regeringens aviserade förslag om föräldrapenning för adopliv-och fosterföräldrar,

1975/76:553 av herr Jonsson i Alingsås (fp),

1975/76:555 av fru Ohlin m.fl. (s),

1975/76:556 av herr Svensson i Malmö (vpk),

1975/76:735 av fru Håvik (s) och fru Hörnlund (s),

1975/76:737 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s), vari hemställts att riksdagen beslutade all hos regeringen begära uiredning och förslag om all även fader utan barn i hemmet all vårda skulle få rätt lill ledighet med föräldrapenning under tio dagar i samband med barnels födelse,

1975/76:1181 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp),

Föiäldrajörsäkring-eii m. m.

1975/76:1184 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls all riksdagen besluiade all ania av moiionärerna framlagl förslag lill lag om ändring i lagen om allmän försäkring (1962:381) 3 kap. 9 S, innebärande en förlängning av ersäitningstiden vid tillfällig vård av barn lill 20 dagar och all ersätlningsrälien skulle gälla barn under 14 är, varvid ersättningsliden då särskilda medicinska skäl förelåg skulle kunna förlängas utöver dessa 20 dagar och åldersgränsen höjas till 18 år.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

1975/76:1195 av herrar Maltsson i Lane-Herrestad (c) och Mallsson i Skee (c),

1975/76:1212 av fru Skantz m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen
Föräldraförsäkring- hos regeringen skulle anhålla om en uiredning och förslag angående vid-
en 111. m. gad räll lill sjukpenning vid värd av sjukl barn i enlighet med vad i

motionen anförts, och

1975/76:2002 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemslällls att riksdagen skulle

1. hos regeringen begära uiredning och förslag syftande lill all de sociala förmånerna vid deltidsarbete förbättrades,

2. hos regeringen begära förslag lill sådan lagändring, att dd inom föräldraförsäkringen medgavs möjlighel lill gemensam ledighet för föräldrar i samband med första barnels hemkomst från sjukhuset.

Utskotld hemställde

1. såviii avsåg föräldrapenning för tillfällig vård av barn

a. beträffande ersällningslidens längd alt riksdagen med bifall lill pro
posilionen 1975/76:133 i molsvarande del saml med anledning av mo
iionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2'244, båda i molsvarande del, skulle
anta den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen om änd
ring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b. beträffande utredning m. m. angående ersättningstidens längd att
riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1212 i molsvarande del och
moiionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b),

c. belräffande utredning om differentiering av antalet ersätiningsdagar
all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:181 och 1975/76:2244, sist
nämnda motion i molsvarande del,

d. belräffande åldersgränsen all riksdagen skulle avslå motionerna
1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda i molsvarande del, saml moiionen
1975/76:2240 (yrkandet 2 d),

e. beträffande uiredning om åldersgränsen att riksdagen skulle avslå
moiionerna 1975/76:1195 och 1975/76:1212, sistnämnda molion i mol
svarande del,

f belräffande föräldrapenning vid första barnets födelse all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:2240 (yrkandet 2 c) och 1975/76:2245,

g. belräffande uiredning om föräldrapenning vid första barnels födelse m. m. all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:737 och 1975/76:2002 (yrkandd 2),

h. att riksdagen skulle anta den i propositionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 8 ij lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2. såviu avsäg föräldrapenning i samband med barns födelse

a. belräffande ersältningstidens längd att riksdagen skulle avslå mo
tionen 1975/76:2231 (yrkandena 1 a och b) saml moiionen 1975/76:2246.

b. belräffande uiredning m. m. om ersällningslidens längd alt riks-

dagen skulle avslå moiionerna 1975/76:210, 1975/76:2242 och Nr 119

'975/76:2247. Torsdagen den

c. belräffande kvalifikaiionsreglerna alt riksdagen skulle avslå molio- /- • ,g-j

nen 1975/76:555, __ '._________

d. belräffande föräldrapenning för icke sammanboende alt riksdagen FöräldrafÖisäkring-
skulle avslå moiionen 1975/76:556, en m. m.

belräffande 270-dagarsgränsen

e. atl riksdagen med anledning av proposilionen 133 och med bifall
lill motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 b) beslutade att rällen an dis
ponera föräldrapenning skulle kunna förskjutas utöver 270 dagar i de
fall sjukdom hos barnel eller föräldrarna under viss lid hindrat föräldrarna
från atl vårda barnel,

f all riksdagen skulle till följd härav anta den i proposilionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 2§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen alt förfatlningsrummei erhöll av utskottet föreslagen lydelse,

3. såviii avsåg föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar att riks
dagen med anledning av proposilionen 133 och moiionerna 1975/76:308,
1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a), 1975/76:2241, 1975/76:2243,
1975/76:2249 och 1975/76:2244, sistnämnda molion i molsvarande del.
saml med avslag på moiionen 1975/76:2250 skulle anta den i propo
silionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§ lagen om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring med de ändringar all dessa för-
fatiningsrum erhöll av utskottet föreslagen lydelse, innebärande

en förlängning av liden för adoptivföräldrarnas räll lill ersättning i samband med adoption av barn över nio månaders ålder lill 210 dagar räknai från dagen för barnels ankomst till den nya familjen saml

att rällen lill den längre ersäitningstiden skulle upphöra när barnel fyllt sju år och all ersältningsiiden skulle begränsas lill 45 dagar när barnel fyllt sju men inle tio år,

4. såviii avsäg inlernalionella adoptioner all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:553.

5. såviii avsåg resekoslnadsersätining för besök hos barn på sjukhus atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2240 (yrkandet 3),

6. såvitt avsåg förhandlingar med Kommunförbundet all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2231 (yrkandet 2),

7. såvitt avsåg sociala förmåner vid dellidsarbeie all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:2002 (yrkandd 1),

8. såviii avsäg anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänstgöring att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2248.

9. såvitt avsåg föräldrapenning för deltids- och koritidsansiällda all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:406.

10. såvitt avsäg värdbidrag all riksdagen skulle avslå moiionerna 1975/76:404, 1975/76:735 och 1975/76:1181,

11. såvitt avsåg författningsförslagen i övrigt att riksdagen skulle anta

a. de delar av det i proposilionen 133 inlagna förslaget lill lag om 25

Nr 119 ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka icke behandlats

Torsdagen den under 1 a och h, 2 f samt 3 ovan med den ändringen att ikrafiirädan-

6 mai 1976 debestämmelserna skulle erhålla av ulskoltet föreslagen lydelse, inne-

--- :-------- ■— bärande atl de nya bestämmelserna om föräldrapenning i samband med

Föräldraförsäkring- barns födelse eller adopiion skulle tillämpas även i de fall föräldrapenning
en m. m. som böriat uigå enligt äldre bestämmelser fortfarande utgick vid lagens

ikraftträdande,

b. det i propositionen intagna förslaget till lag om räll lill föräldraledighet,

12. såviii avsåg anslagels storlek atl riksdagen med bifall till regeringens i proposilionen 1975/76:100 under punklen C 3 framlagda förslag lill Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgelärel 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

Reservationer hade avgivits

angående föräldrapenning för tillfällig vård av barn belräffande ersällningslidens längd

1. av herr Olsson i Slockholm (vpk) som ansett atl ulskoltet under
1 a bort hemslälla

all riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:133 och motionerna 1975/76:1184 oCh 1975/76:2244, båda i molsvarande del, skulle

a. anta den i proposilionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b. hos regeringen begära förslag till höslsessionen med nästkommande
riksmöte om förlängning av antalet ledighetsdagar för tillfällig vård av
barn i enlighet med vad i moiionen 1975/76:2244 anförts,

beträffande utredning m. m. angående ersällningslidens längd

2. av herr Hylländer (fp) som ansell atl utskottet under 1 b bort hem
slälla

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b) och med anledning av moiionen 1975/76:1212 i molsvarande del hos regeringen begärde förslag om utökad rätt lill föräldrapenning för de dagar barn vårdades på sjukhus i enlighet med vad i motionen anförts,

beträffande utredning om differentiering av antalet ersätiningsdagar

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som ansell alt ulskoltet under
l.c bon hemslälla

au riksdagen med bifall lill moiionen 1975/76:2244 i molsvarande del och med anledning av moiionen 1975/76:181 hos regeringen begärde uiredning i syfte all klarlägga behovei av en differentiering av antalet dagar med räll lill föräldrapenning för lillfällig vård av barn,

belräffande åldersgränsen

4. av herr Olsson i Slockholm (vpk) som anselt all uiskottd under

I d bort hemslälla Nr 119

alt riksdagen med anledning av moiionerna 1975/76:1184 och Torsd'iiien den

1975/76:2244, båda i motsvarande del, saml motionen 1975/76:2240 (yr- ■ in-y

kandel 2 d) hos regeringen begärde förslag till höslsessionen med näst------- -

kommande riksmöie om höjning av åldersgränsen för föräldrapenning Föräldrajörsäkriiig-

för lillfällig vård av barn frän 10 lill 14 är, en m. m.

5. av herr Hylländer (fp) som ansell all ulskoltet under 1 d bort hem
slälla

all riksdagen med anledning av moiionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 d) saml moiionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda i motsvarande del, hos regeringen begräde förslag till höslsessionen med nästkommande riksmöie om höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för lillfällig vård av barn frän 10 lill 12 är,

belräffande föräldrapenning vid första barnels födelse

6. av herr Hylländer (fp) som anselt att ulskollel bon hemslälla
under 1 f

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2240 (yrkandd 2 c) och moiionen 1975/76:2245 beslutade all fader skulle ha räll lill föräldrapenning redan vid första barnels födelse,

under 1 h

all riksdagen skulle lill följd härav anta den i proposilionen 133 föreslagna lydelsen av 4 kap. 8 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen all förfatlningsrummei erhöll av reservanien föreslagen lydelse,

belräffande uiredning om föräldrapenning vid första barnets födelse m. m.

7. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansell alt ulskoltet
under 1 g bort hemslälla

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:20()2 (yrkandet 2) samt med anledning av motionen 1975/76:737 hos regeringen begärde förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöie om räll lill gemensam ledighd för föräldrar i samband med första barnets hemkomst från sjukhuset,

angående föräldrapenning i samband med barns födelse belräffande uiredning m. m. om ersällningslidens längd

8. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett att ulskollel
under 2 b bort hemslälla

atl riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2242, med anledning
av motionen 1975/76:2247 och med avslag pä moiionen 1975/76:210
hos regeringen begärde förslag lill höstsessionen med nästkommande
riksmöie om förlängning av ersäitningstiden för föräldrapenning i sam
band med barns födelse från sju till åtta månader, 27

Nr 119 angående föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar

Torsdaeen den 9- Olsson i Stockholm (vpk) som ansett alt uiskoiid under

6 maj 1976 3 bort hemställa

--------------- att riksdagen med anledning av proposilionen 133 och moiionerna

Föräldiaförsäk- 1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a), 1975/76:2241,

ringen m. m. 1975/76:2243,1975/76:2249 och 1975/76:2244, sistnämnda motion i mot-

svarande del, saml med avslag på moiionen 1975/76:2250 skulle

a. anla den i proposilionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§
lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de änd
ringar som framgick av utskottets hemställan,

b. hos regeringen begära förslag lill riksdagen om sådan ändring av
gällande bestämmelser om räll lill föräldrapenning för adoptiv- och fos
terföräldrar atl sådan föräldrapenning kunde utgå till dess barnel fyllt
14 år,

10. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansell alt ulskollel
under 3 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 133 och moiionerna 1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandd 2 a), 1975/76:2241, 1975/76:2243, 1975/76:2249, 1975/76:2250 saml moiionen 1975/76:2244, sistnämnda motion i motsvarande del, skulle

a. anla den i proposilionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §5!
lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med de änd
ringar som framgick av utskottels hemställan,

b. hos regeringen begära förslag till riksdagen om sådan ändring av
bestämmelserna om föräldrapenning för adoptiv- och fosierföräldrar, all
föräldrapenning vid adopiion av barn mellan nio månader och tio års
ålder skulle kunna tas ut hell eller delvis som halv föräldrapenning och
all ersäitningstiden vid adoption av barn som uppnått sju års ålder skulle
gälla även om förälderns rättmätiga sjukpenning ej översteg garanlinivån
i enlighet med vad i moiionen anförts,

angående resekoslnadsersätining for besök hos barn på sjukhus

11. av herr Hylländer (fp) som anselt all ulskoltet under 5 bort hem
slälla

all riksdagen med anledning av moiionen 1975/76:2240 (yrkandet 3) hos regeringen begärde förslag lill höslsessionen med näsikomn-iande riksmöte om sådan ändring av bestämmelserna om resekoslnadsersätining för besök hos barn som vårdades pä sjukhus atl sådan ersällning kunde ulgä lill dess barnel fylli tolv är,

angående föräldrapenning jör dellids- och korttidsanställda

12. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansell all ulskonei
under 9 bort hemställa

all riksdagen med anledning av moiionen 1975/76:406 hos regeringen
28 begärde all moiionen överlämnades lill familjeslödsulredningen för be-

akiande.

Till betänkandet hade fogats särskilda yttranden angående föräldrapenning för tillfällig vård av barn belräffande föräldrapenning vid första barnets födelse

1. av fru Håvik (s),

angående föräldrapenning i samband med barns födelse beträffande ersällningslidens längd

2. av fru Håvik (s),

3. av herr Hylländer (fp),

beträffande föräldrapenning för icke sammanboende

4. av herr Olsson i Slockholm (vpk).

angående internationella adoptioner

5. av herr Hylländer (fp),

angående vårdbidrag

6. av herrar Magnusson i Nennesholm (c) och Hylländer (fp), fröken
Pehrsson (c) samt herrar Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro
(c).

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

FöräldrafÖi säkringen III. III.

Hert RINGABY (m):

Herr lalman! Socialförsäkringsulskottets belänkande nr 30 gäller en fortsatt utbyggnad och en forisalt förbällring av en av våra allra senaste socialförsäkringar, nämligen föräldraförsäkringen.

Den vikligasle förändring genlemol proposilionen som presenleras i belänkandd är all socialminislern fått en bakläxa på sill förslag atl adop-livföräldrar skulle ha räll lill bara 90 dagars ersättning från föräldraförsäkringen, om det adopterade barnet är äldre än nio n-iånader och yngre än sex är vid ankomsten till det nya hemmet. Som bekant är majoriteten av alla barn -jag tror all det gäller omkring 90 "6 - mellan nio månader och sex är när de adopteras.

Denna ringa generositet genlemol adoplivföräldrarna-en förulsällning för atl ersällning skall ulgå är all båda föräldrarna förvärvsarbeiar - har ulskollel förbyn moi en sior generositet. Utskollerhar - under iryckei av alt del fanns moiioner från de ire borgerliga partierna och även från vpk om en förlängning av ersäitningstiden - enhälligt föreslagit att ersällning vid adopiion skall utgå under sju månader i. o. m. barnets sjätte år. Om barnet är mellan sju och lio år skall ersällning frän föräldraförsäkringen ulgå i 45 dagar.

En annan förbättring jämfört med regeringens förslag är att begränsningen på högst två månader i rällen all skjula upp ullaget från föräldraförsäkringen, om barnel är sjukl t. ex. eller om föräldern är sjuk och därför inle kan la hand oni barnet, har tagils bort. Även om barnel alliså måsle vårdas i kuvös pä sjukhuset längre lid än två månader eller om föräldern är sjuk. kanske i en epidemisk sjukdom som tar längre tid än två n-iånader, skall rällen finnas kvar lill sju månaders ersällning

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

från föräldraförsäkringen när barn och föräldrar ålerförenas.

Vidare blir rällen lill föräldrapenning vidgad lill all gälla inle bara vid vård av sjukl barn ulan även om den ordinarie vårdaren av barnel skulle insjukna, så alt någon av föräldrarna måste träda lill. Det gäller även om den ordinarie vårdaren är en hemmahustru och hon blir sjuk och inle kan vårda barnel. Då kan mannen komma hem.överta vårdnaden och uppbära föräldrapenning.

Slutligen är vi eniga om i utskottet att ytterligare etl förslag som har framställts från borgerligt håll skall genomföras, nämligen all föräldrar skall få rätt lill resekoslnadsersäitning frän den allmänna sjukförsäkringen när de besöker barn som värdas på sjukhus. Alla resekostnader utöver 30 kr. skall ersäiias.

Socialförsäkringsulskollels belänkande nr 30 visar alllsä atl moderalerna och millenpartierna som så ofta förr framlvingal förbällringar av sociala reformer son-i regeringen presenterat i ganska ofullständigt skick. Jag kan inte undgå atl konstatera den oerhörda skillnad som föreligger mellan moderaternas verkliga ansikte och den vrångbild av oss som inle minst Olof Palme visat fram i sill förstamajlal.

Hur var del med ATP-försäkringen t. ex., när en miljon pensionärer ställdes utanför? Alla handikappade ställdes utanför ATP. Hur myckel de än arbetade och hur myckel del än betalades avgifter för deras arbetsinkomster fick de inle tillhöra ATP. Inga hemmafruar fick tillhöra ATP. Tack vare moderaternas och miltenparliernas kamp skall dessa saker utredas och förbättras. Delpensionen - likadant, egenföreiagare som blir löntagare ställs utanför möjligheten alt få delpension.

En social reform, herr talman, blir ofta inte bra förrän rnoderaterna och miltenparlierna fäll hyfsa till den. Det är den enkla sanningen, och det gäller även föräldraförsäkringen som vi talar om i dag.

Jag sade atl föräldraförsäkringen blivil avsevärt förbäilrad. Den för-bätlringen har vi kunnai åstadkomma utan några särskilt stora kostnadsökningar. Men det ålersiår en del saker all rälla lill innan vi moderater är helt nöjda med den här reformen.

1 reservalionen 7 lar vi upp en lilen delalj, nämligen rällen för en nybliven pappa atl vara hemma även när första barnel kommer till familjen. Enligt proposilionen får han vara del om det finns ett barn lidigare i hemmet atl ta hand om. och han får vara del om modern är sjuk. Men vi tycker au pappan skall få möjlighel atl vara hemma och la emot sitt första barn även om modern inle är direkt sjuk. HoP kan vara svag. Många familjer får bara en barn. och det kan vara roligt för pappan all då kunna vara hemma och la emol del.

Reservalionen 6 från folkpartid kräver i princip delsamma. Folkparlid vill ha en lagstiftning omedelbart, medan vi vill ha en uiredning av frågan. Det är enda skillnaden. Eftersom enligt vad jag tror folkpartiets reservalion kommer all slällas mol ulskoilds förslag försi. får vi nio-deraier avslå i den voleringen. Men vi hoppas all folkparlid slöder oss i den andra voleringen.

1 reservalionen 8 föreslår vi all regeringen lill höslsessionen skall lägga fram förslag om räll lill ytterligare en månads föräldrapenning, alliså en.ulökning från sju månader lill alla. Varför just åtta månader? frågar sig kanske någon. Ofta tar kvinnor med tungt arbele ut föräldrapenningen under tvä månader före nedkomsten. Det har de rätt att göra. Då är det alltså fem månader kvar efter nedkomsten som föräldrapenning kan ulgå. Men all placera ett barn, som är under sex månader, på ett barndaghem är nästan omöjligt. Därför vill vi utöka denna bil med en månad, så att barnet blir sex månader och lättare att placera pä etl barndaghem, när föräldern äter går ut i förvärvsarbete.

Vi haren myckel slarki slöd för delta krav. Både familjepoliliska kom-miiién och ulskolismajoriielen har samma uppfallning men vill vänia på yllerligare utredningar. Vi lycker emellertid au jusi en månads förlängd ersällningstid inte behöver utredas yllerligare. Den kan genomföras nu.

Reservalionen 10 handlar om fosterföräldrars räll lill föräldrapenning i 45 dagar, om båda förvärvsarbeiar och barnel är mellan sju och tio är gammall vid ankomslen lill familjen. Mellan sju och lio års ålder är del fråga om skolbarn, och det kan vara prakliskl om föräldrarna får la ul halv ersällning från familjeförsäkringen under den lid barnel går i skolan och då såsom kompensalion i 90 dagar i ställd för i 45. Det blir exakl samma kostnad. Del skulle göra försäkringen mer smidig och anpassningsbar till förvärvsarbetande föräldrar med barn i skolan.

Vidare pekar vi på den skillnad som föreligger i rätlen lill ersällning från denna försäkring mellan biologiska föräldrar och fosterföräldrar, när inle båda makarna förvärvsarbeiar - alltså när det finns en hemmafru, vilkel ofta är fallet i familjer. Om hustrun - vilket är mycket vanligt - är hemmafru utan inkomst eller har ell dellidsarbeie med en inkomst som ger lägre sjukpenning än 25 kr. om dagen, får hon i alla fall 25 kr. om dagen. Del är det s. k. garaniibeloppet. En biologisk moder som inte har någon inkomst får 25 kr. om dagen i sju månader medan en adoptivförälder ulan inkomst får 25 kr. om dagen i bara 20 dagar. En adoptivförälder sont har en högre inkomst får ersättning i sju månader, men vid låg inkomst ulgår ersällning i bara 20 dagar.

Del är inkonsekvent. och vi anser det egendomligt all vi moderater har blivit ensamma on-i just denna reservation.

1 reservationen 12 framhåller vi au de deltidsarbetande har en oförmånlig situation i socialt hänseende, bl. a. när del gäller sjukförsäkring och ATP. Eflersom ersällning från föräldraförsäkring inte ulgår annal än om föräldern avstår från arbele för an vårda barnet - borisen från garanlibeloppd - blir den som arbelar två till ire dagar i veckan un-derkompenserad frän föräldraförsäkringen.

Vi föreslår därför all fru Troedssons molion. som behandlar de här problemen, skall överlämnas lill familjeslödsulredningen.

Vårt krav i reservalion nr 8. all föräldrapenningen skall kunna utgå under åtta månader i stället för sju vid dt barns ankomst lill familjen.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldrajörsäk-riiigeii m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldiriförsäkrinii en m. m.

har föranlell fru Håvik all avge ell särskilt yllrande lill utskollsbelänkandd. Hon vill också gärna ha alla månaders ersällning men vill i enlighet med Camilla Odhnoffs egendomliga förslag i familjeslödsulredningen ha dessa älta månader kvolerade. så att ingen förälder skall kunna fä la ul mer än sju månader. Är hustrun hemma i sju månader först, så måste hon sedan byta med sin man sisla månaden för att fä ul föräldrapenning för den.

Jag lycker all del är ell n-iyckel egendomligl förslag. Om maken är sjöman och befinner sig på andra sidan jordklold, skall han då resa hem för all familjen skall få rätt lill föräldrapenning den ållonde månaden? Nu kan ju fru Håvik eller fröken Mattson eller vem det nu blir som kommer att prata för förslaget säga all sä benhårt kommer vi inte att tolka bestämmelserna, utan i ett sådanl fall kan samma förälder få ersällning i åila månader. Men del återstår etl problem.

Hur blir del om hustrun inle har någon arbetsinkomst utan bara 25 kr. om dagen i garaniibelopp? Vad händer då? Jo. då får mannen också bara 25 kr. om dagen, om han stannar hemma för atl sköta barnel. För-uisällningen för all han skall fä mera från sin egen sjukförsäkring är ju all huslrun är försäkrad för mer än 25 kr. per dag. Del här gör förslagel ännu mer egendomligl. Mannen kan inle vara hemma en månad mol en ersällning av 750 kr., för del kan familjen inte leva på. Hur skall man då förfara enligi socialdemokratisk modell?

Del egendomliga förslaget om kvotering är väl tillkommet enbart med tanke på familjer där båda föräldrarna förvärvsarbeiar, men i sä fall skapar man ingen rättvisa. Då diskrimineras hemmakvinnorna, för efter vad jag förslår kan föräldrapenning för den åuonde månaden aldrig komma i fråga till en familj där enbart mannen förvärvsarbetar. Här har, tycker jag, dogmatismen fält gå före omtanken om barn och familj.

Herr lalman! Med deila ber jag all få yrka bifall lill samlliga de reservationer som är undertecknade av mig och herr Fridolfsson.

detla anförande instämde herr Fridolfsson (m).

Hert ROMANUS (fp):

Herr lalman! Föräldraförsäkringen och lagen om räll lill föräldraledighet är två vikliga redskap för alt underlälla konlaklen mellan barn och föräldrar. I den form de nu böriar fä är de också vikliga för all skapa jämlikhel mellan kvinnor och män. Väsentliga förbättringar har skett under senare år. och i dag tas ytterligare några steg i rätt riklning.

Jag vill böria med alt uppehålla mig vid ell par förbällringar som ulskoltet föreslår utöver regeringens förslag. Det gäller adoptivbarnens behandling och rätten att skjula upp föräldrapenningen när barn och föräldrar av någon anledning inte kan vara lillsammans omedelbart efter födelsen.

Jag skulle vilja anföra en personlig synpunkt. Det är väl inte bara jag av ledamöterna i riksdagen som ibland undrar vad som egentligen

kommer ut av det arbele som vi sysslar med här. Man lycker alt det går irögl. Men om ulskoilds förslag bifalls i dag. är nog för mig den 6 maj 1976 den hiliills roligaste dagen under mina sju år i riksdagen. Två av de frågor jag har engagerat mig i kommer då all antingen helt lösas eller också föras dt mycket slort steg fram. Det gäller just de frågor jag nämnde.

En av de första motioner jag var med om atl underteckna krävde lika behandling av adoptivföräldrar och biologiska föräldrar. Cecilia Nei-lelbrandl var huvudmolionär. Del fanns också en socialdemokratisk motion med liknande innehåll. Andra lagutskollel uttalade sig för principen om lika behandling, och det var alllsä är 1969. Del har inle gäll så rasande fort precis.

Typiskt för utvecklingarna här varit all regeringen fått drivas på av riksdagen, eflersom regeringen har haft ell svall intresse för adoptiv-familjerna.

När Camilla Odhnoffs uiredning äntligen kom var den en svår besvikelse för dem som hade hoppats på förverkligandet av principen om likabehandling. Besvikelsen blev ännu myckel slörre när man fick se proposilionen som inte ens ville genomföra del ofullständiga förslaget om 90 dagars föräldrapenning för adoptivföräldrar med barn upp lill lio år. Del är därför glädjande all dt enigt utskott nu kräver minst likställdhet upp till sju år.

Vi i folkpartiet hade gärna gått vidare, över sju år. Det framgår av vår parlimotion. Vi hade också gärna selt all man hade kunnai fä möjlighel lill halvlidsledighd för föräldrar till adoplivbarn som börjat skolan. Vi ansåg det dock viktigt för adoptivföräldrarnas trygghet atl del blev en så bred enighet som möjligt. Därför har vi inle lämnal någon reservation lill ulskottds belänkande pä den punklen.

Utskotld framhåller all del forisalla studiet av hur föräldraförsäkringen fungerar skall avse just den här gruppen. En par procent av barnen adopteras vid över sju års ålder, och vi kommer all bevaka all man också i dessa fall får ökade rättigheter sä fort som möjligt.

I den korta frågedebati som herr Aspling och jag hade för en stund sedan demonstrerade tyvärr socialministern atl regeringen fortfarande inle har någol slörre iniresse för all skapa jämställdhet för adoptivföräldrarna. Jag hoppas dock atl han vill dra den enda rimliga slutsatsen av ulskoltels behandling, nämligen att vi nu så fort som möjligt skall ge adoptivföräldrarna samma ekonomiska förmåner som andra föräldrar.

Del behövs inle bara atl man förbättrar föräldrapenningen för atl det skall bli möjligt för alla som önskar del och som är län-ipliga all adopiera barn oavseii om de har hög inkomsl eller inle. I en molion av Elver Jonsson föreslås all man också skall försöka få fram andra stödformer. Vi vel alt kostnaderna för en adopiion. framför alll när dd gäller barn från fjärran länder, är myckel höga. Del är svårt för människor med normala inkomster all adopiera.

Nu har vi ingei omedelbart yrkande om detta i dag. Dels innebär delta

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

FöräldrafÖi säkringen m. m.

3 Riksdagens protokoll 1975/76:119-120

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

ulskollsförslag ell stort steg framåt, dels har riksdagen på socialutskollets förslag lidigare höjl anslaget till Adoplionscenlrum. och delta kommer adoptivföräldrar till godo på så sätt alt de slipper en avgiftshöjning som annars var nödvändig. Vi kommeratt fortsätta alt verka förall adoptionen blir möjlig för alla.

Den andra frågan jag nämnde tog jag upp efter atl ha fåll ell brev från en mamma som hade fäll barn med spaltad gom. Barnel hade fått ligga på sjukhus några månader. Mamman kunde inle förstå varför hon inle skulle fä full föräldrapenning när barnel kom hem. Först skulle hon tvingas gå och göra ingenting en läng lid och sedan inte kunna få vara tillsammans med barnet närdet kom hem. Jag kunde inte förklara detta, och del kunde inle heller socialförsäkringsuiskotlet, trots att utskottet den gängen sade nej till moiionsförslaget.

Jag är glad atl detta nu äntligen rättas till. Del är en rättvisefråga. Många fler människor än man tror är faktiskt berörda av problemel. De kan inle la hem sitt barn omedelbart, men de vill ulnyllja möjlighelen till koniakl mellan barn och föräldrar när barnel är tillräckligt stort och friskt för all få komma hem. I vissa fall kan det också vara så atl föräldrarna har någon sjukdom och därför pä grund av epidemilagens bestämmelser inle får träffa sitt barn.

Det är klart all del finns ytteriigare önskemål om förbättring av föräldraförsäkringen. Det har lämnats en hel del reservationer i ulskollel, och jag skall la upp några av dem. Men först skall jag bara framföra den allmänna synpunklen an alla dessa förbällringar givetvis koslar pengar. Vi vill gå snabbare fram på några punkier, men del gäller sådant som drar räll begränsade kostnader. Vill man göra det lätt för sig kan man nalurligtvis varje gäng yrka pä de bästa tänkbara sociala reformer och när man sedan blir ombedd atl tala om hur reformerna skall betalas säga: Vi slaktar väl dt fiygplan modell Viggen-och så har man finansierat yllerligare något värdefullt. Men om man nu anser all Sverige skall ha ell försvar och all del också behövs insalser på andra områden, kan man inle säga ja lill alll som man skulle vilja ha.

Några förbällringar uiöver vad regeringen har föreslagil lycker vi emellertid ryms väl inom en ansvarsfull ekonomisk polilik. Del gäller t. ex. åldersgränserna. Nu föreslås alt del skall vara lioårsgräns både för rällen för föräldrarna atl vara lediga när barnen är sjuka och för de resebidrag som man kan få om man besöker sill barn pä sjukhus. Vi vill höja den gränsen lill lolv år. Vi tror inte all del blir något missbruk, erfarenhelerna lyder inle på det. Och det är obesiridligl atl lioåringar och elvaåringar inte är stora nog att vara ensamma hemma om de har en svårare sjukdom. De behöver också besök av föräldrarna på sjukhus. I och för sig kunde man gärna gå vidare och höja gränsen yllerligare några år. men av ekonomiska skäl får man kanske la det steg för sleg.

Jag yrkar bifall lill reservalionerna 5 och 11. som innebär höjning av de här gränserna lill lolv är.

En av de mesl glädjande ändringar som har sken är atl faderns räll

lill ledighd för all vara lillsammans med sina barn både när de är nyfödda och när de är sjuka har utvidgats. När vi först log upp denna fråga 1969 och ville ge fadern jämslälldhel, var del verkligen en mycket begränsat stöd utanför folkpartiet för den tanken. Fortfarande har fadern inle räll lill ledighet för alt vara hemnia när mamman kommer från BB med det första barnet, ulan då fordras alt det finns barn lidigare i familjen. Men i och med delta komnier pappan frän böan på efterkälken i förhållandet lill barnel. och del försvårar naluriiglvis jämlikheten i hela familjens forisalla liv. Det är ofta dessuiom en ansträngande lid för modern, även om hon inle är sjuk på någol sätt. Del är en stor omställning för henne. Hon blir väckt om nätterna. Amningen lar på krafterna. Pappan behövs där hell enkelt för att familjelivet skall fiyta harmoniskt.

Men det är framförallt med tanke pä jämställdheten som vi vill utvidga rällen för pappan all vara ledig samtidigt med mamman i samband med barnets födelse. Det skulle vara önskvärt att han fick en hel månads ledighet, en lanke som har framförts i en molion från folkpariihåll. Men det koslar för myckel i dagens siiuaiion, har vi sagi oss. Därför vill vi göra den första ändringen att de dagar, som familjen ändå har räll lill i samband med barns sjukdom, skall pappan också få ulnyllja när mamma och barn kommer hem från BB.

Jag har svårt all se all det finns några egentliga skäl emot en sådan' utvidgning.

När barn vistas på sjukhus är del viktigt all föräldrarna får möjlighel atl besöka dem. 1 andra länder gör man mycket mer för all underlälla för föräldrarna både all besöka barnen pä sjukhus och att stanna där över nallen och på del sällel ge barnen litet trygghet i den väldiga förändring som sjukhusmiljön innebär. Här finns ingen risk för missbruk. Del är ju läkarna som avgör om barnet skall vara kvar på sjukhuset. Vi föreslår därför all man så fori som möjligt utvidgar rällen för föräldrarna au få ledigt just när de har barn på sjukhus.

En ulsiräckning av föräldraledighden lill älta månader och i ell längre perspekiiv lill tolv månader är också önskvärd. Folkpartiet har uttalat sig för del. bl. a. i vårt familjepolitiska program. Men vi lycker inle att det är möjligt i dagens situation alt föreslå en så kostnadskrävande ökning. Vi anser atl den frågan bör lösas steg för steg och an del är viktigare med andra saker just nu. Bl. a. är del viktigare all man ger föräldrarna räll lill en förkortad arbelslid under dt par år efter det alt föräldraledigheten löpt ut. Vi hoppas att en sådan reform kan genomföras från nästa årsskifte. Detla kommer vi att verka för när de frågorna kommer upp i riksdagen. Del finns anledning all återkomma lill del bl. a. senare i dag.

Jag skall slutligen nämna ett par ord om en mer speciell fråga, nämligen rällen lill föräldraledighet för den som gör värnpliktstjänstgöring. Vissa framsteg har gjorts pä senare är. I höstas uttalade försvarsuiskottet med anledning av moiioner all huvudregeln bör vara all man skall få anstånd nied repeiilionsövning för all kunna vara med om förlossningen. När

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

del däremot gäller en mer vidsträckt möjlighel all ulnyllja föräldraledigheten gör både försvarsulskollei och socialförsäkringsulskoltel nu rätt negativa uttalanden.

Jag ser till min glädje alt den motion jag har väckt har fäll slöd av delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor, som har vänt sig till försvarsministern och begärt atl just det som jag har krävl i min motion - som behandlas i dag - skall genomföras. Del skall bli intressant alt se vad försvarsministern säger som svar pä den skrivelsen. Om del inte är tillfredsställande skall jag återkomma och hoppas då all få stöd här i riksdagen av alla dem som på olika sätt har sagt all de vill verka för jämslälldhel mellan kvinnor och män.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill de reservationer som herr Hylländer har lämnal i utskottet.

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Propositionen 133 innehåller förslag till reformer, vilkas principiella innebörd vpk givetvis ansluter sig till. Förslagen är emellertid i vissa avseenden alllför återhållsamma för atl några mer verkningsfulla effekter och förbättringar skall kunna åstadkommas. Det vore, menar vpk, olyckligt atl låta snålheten bedra visheten, i synnerhet som del här rör sig om angelägna reformer, som kan genomföras inom en tämligen blygsam kostnadsram.

Vpk föreslår atl eisättningstiden för lillfällig vård av sjukl barn bör vara minsl 20 dagar. Del är i allra högsta grad motiverat med en längre ersättningstid än vad som föreslås i propositionen, dels med hänsyn till barns faktiska sjukdomstid per år. dels med tanke på den i de allra flesta kommuner myckel dåliga utbyggnaden av den kommunala barnvårdar-verksamhelen.

Någon statistik över hur många dagar per är barn upp lill 14 års ålder är sjuka finns lyvärr inle. men familjepoliliska kommittén genomförde under år 1970 lillsammans med barnslugeulredningen en undersökning rörande frånvarofrekvensen pä daghem. Uppgifterna i den undersökningen om antalet sjuka barn tyder på all barn på daghem genomsnililigl är sjuka under 27 av föräldrarnas arbetsdagar varje år. Förskolebarn som vistas på daghem har i genomsnitt bara barnvårdare två tre dagar per år. Under 1974 fick nästan 58 000 barnfamiljer hjälp med tillfällig tillsyn i hemmet under i genomsnitt bara 58 limmar per familj.

Del finns många förvärvsarbetande kvinnor, och särskilt givetvis ensamstående kvinnor, som har bitter erfarenhet av ersällningslidens knapphet. När ersättningsdagarna inte räcker lill, och del gör de förvisso inte, tvingas man antingen atl ta tjänstledighet utan lön eller knapra pä semesterdagarna som skulle ha behövts lill ren rekreation.

Dessuiom lillkommer situationer när barn måste vislas på sjukhus. Ofta är då barnen svårt sjuka och därmed också sjuka en längre tidsperiod. I sådana situationer är barnen i särskilt stort behov av föräldrakoniakl. I dessa fall måste möjlighel ges lill en individuell prövning för an ytier-

ligare utsträcka ersäitningstiden.

Det förefaller rimligl all differentiera ersättningsliden med hänsyn till antalet barn i familjen. Men det saknas f n. utredningsmaterial som kan ge anvisningar om hur denna differentiering skall ske och hur den bör se ul. Vpk föreslår därför all denna fråga utreds.

Åldersgränsen som är satt lill 10 år måste höjas och fastställas lill 14 år. Även här måsle enligt vpk:s mening möjlighel finnas att vid individuellt behov höja denna gräns. Kan det vara möjligt, herr talman, atl riksdagens ledamöter anser alt t. ex. en elvaåring med 40 graders feber skall klara sig ensam en hel dag medan föräldrarna förvärvsarbetar?

Allt välvilligt prat för omsorg och omvårdnad om barnen som man i andra sammanhang här i kammaren försöker överglänsa varandra med klingar onekligen falskt när man sä hänsynslöst överlåter ät små sjuka barn all klara sig själva. För det är vad man i praktiken gör när man begär all en sjuk elvaåring skall sköta sig själv.

Ulskottsmajoritetens och förmodligen även kammarens ställningstagande i denna fråga vittnar om oansvarighet.

I propositionen påpekas viklen av alt förbättra föräldrarnas kontakt med förskoleverksamheten. Och del föreslås all ersällning för delta skall kunna ulgå med en hel eller tvä halva dagar per år. Vpk anser all detla är alllför lilel för atl det skall kunna få någon effekt och föreslär i slällel, atl ersällning skall ulgä för tvä dagar per halvår för vart och ett av de barn i en familj som går i en förskola. Dessa dagar skall alliså ulgå utöver de lidigare nämnda 20 dagarna.

Det är viktigt - och det har sagts lidigare här i debatten - att adoplivbarn ges möjlighel an etablera goda relationer med sina nya föräldrar. Därför måsle också åldersgränsen vad gäller föräldrapenning till adoptivbarn vara Mår. Det förtjänar all påpekas alt årligen bara ett hundratal barn kommer till sina adoptivföräldrar efter det atl barnen fyllt sex år.

Med detta, herr lalman. yrkar jag bifall till reservationerna 1, 3, 4 och 9.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkring -en m. m.

Hert FREDRIKSSON (s):

Herr talman! I samband med behandlingen av proposilionen 133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och de motioner som väckts i anslutning lill denna har utskottet också behandlat ett anlal moiioner som väckts i börian av årets riksdag och som även de anknyter till de frågor som behandlas i proposilionen. Jag kommer inle all kommentera alla dessa moiioner, utan jag nöjer mig med all la upp de reservationer som fogats lill utskottets belänkande. Del kan dessuiom finnas anledning för mig alt något redogöra för det sakliga innehållet i den lagstiftning som nu diskuteras.

Föräldraförsäkring är en ganska ny företeelse här i landei. Den har funnits sedan den 1 januari 1974 och bygger på etl beslul som de fiesta här i kammaren varit med om att falla den 16 maj 1973. Det rör sig alltså, herr lalman, om en lagstiftning som ännu så länge bara har drygt

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

två år pä nacken.

Vad föräldraförsäkring innebär har vi redovisat i utskottsbeiänkandet. Dess vikligasle funklion är atl ge båda föräldrarna möjlighel all fä en närkonlakt med sina barn under deras första levnadslid och au låla inle bara mamman ulan också pappan la akliv del i värden av barnen. Deila försöker man åstadkomma genom all ge föräldrarna föräldrapenning i sammanlagi sju månader i samband med barnels födelse. Hiliills har föräldraförsäkringen också haft den funktionen all den skall göra det möjligt för föräldrarna alt vara hemma från arbetet och ta hand om etl sjukl barn För all ge föräldrarna denna möjlighet har de fått räll till föräldrapenning i tio dagar per familj och år. Barnet får då inle vara äldre än lio år.

Proposilionen bygger som bekant till allra största delen på förslag av familjeslödsulredningen och består av ivä huvudpunkler. Den ena är alt den nuvarande sjukpenningen vid vård av sjukt barn görs om till en föräldrapenning för tillfällig vård av barn. samtidigt son-i man ökar antalet ersätiningsdagar. Ersättningsdagarna blir i fortsällningen minsl lolv för en familj med dt barn och högsl arton om familjen har ivä eller flera barn.

För all kunna skilja föräldrapenning för lillfällig vård av barn från den tidigare gällande föräldrapenningen har man döpt om den senare lill föräldrapenning i samband med barns födelse.

All man döper om sjukpenningen vid värd av sjukt barn lill föräldrapenning beror pä all den nya förmånen kan ulgä även vid andra tillfällen än när barnet är sjukt. Också sjukdom hos barnels ordinarie vårdare - vare sig del gäller en mamma eller en annan släkting, en barnpraklikani eller en dagbarnvårdare - kommer i fortsälinigen alt berättiga lill föräldrapenning för lillfällig värd av barn. Ulskollel lycker all detta är en bra förändring, eftersom vi förra året begärde en snabbutredning med just detla syfte.

Föräldrapenning skall i forlsällnignen också kunna utgå när föräldrarna måsle ta med barnet till den förebyggande barnhälsovården. Del kan gälla besök hos barnavårdscentral, skolhälsovärd eller psykisk barn- och ungdomsvärd, den man lill vardags brukar kalla PBU.

En annan viktig nyhet är alt föräldrarna skall kunna fä föräldrapenning för tillfällig vård av barn når de besöker förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, dvs. daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem. Härvidlag gäller ersäiiningsrätien en dag eller två halva dagar för varie förälder. Dessa dagar ligger inom det totala anlal dagar för vilka föräldrapenning kan ulgå.

Omvandlingen av sjukpenningen vid vård av sjukl barn till föräldrapenning för tillfällig vård av barn har frän-isi tillkommit för atl utgöra etl komplement till samhällets barnomsorg, för vilken riksdagen beslutade en så betydelsefull utbyggnad häromdagen. Vi i ulskonei har sell myckel positivt på denna del av förslagel i proposilionen. Jag säger vi, därför all jag iror all jag i dd sammanhängd gör mig till tolk för alla

mina kolleger. Visst finns del reservationer också på denna punkt, men de är alla enpariireservalioner. Det är någol som f ö. gäller alla reservationer till det aktuella betänkandet. Herr Ringaby sade visserligen i sill inlägg atl en social reform som denna inle blir bra förrän moderalerna och miltenparlierna får lillfälle alt driva på och göra förbällringar, men i deila fall finns del som sagt ingen sådan enighet. Socialdemokraterna och centerpartiet är helt överens om innehållet i delta betänkande.

Reservanterna vill förbättra förmånerna ytterligare i olika avseenden, del har framgått av de lidigare anförandena. Reservalionerna 1 och 4 tar upp frågan om ersällningslidens längd och om hur gammalt barnet skall vara då föräldrapenning skall upphöra all ulgå. Reservanien - i det här fallet herr Olsson i Stockholm, vars reservationer fru Lantz har talat för - vill ha en ersällningstid pä 20 dagar och en åldersgräns på 14 är. Reservanten tycker all ersättningsliden skall förlängas yllerligare och åldersgränsen tas bort helt om barnel vårdas på sjukhus och del bedöms värdefullt för vården atl föräldrarna är närvarande.

Herr Hylländer är i sina reservationer - 2 och 5 - inne på liknande tankegångar. Han lycker au föräldrarna bör ha en ulökad räll lill föräldrapenning då barnel vårdas pä sjukhus. Han lycker också att åldersgränsen bör höjas, men han nöjer sig med 12 år i slällel för 14 år som vpk föreslår.

Herr Olsson i Slockholm vill dessuiom i reservalion 3 ha en uiredning om differenliering av antalet ersätiningsdagar. Han vill all man skall klarlägga de olika problemställningar som finns i samband med en differenliering av ersättningsliden.

Om jag, herr lalman, får böria med den sisla reservalionen så föreslår departementschefen en differenliering av ersättningsliden med hänsyn till anlalet barn i familjen; högst 12, 15 resp. 18 dagar för ett, tvä, tre eller fiera barn. Herr Olsson ifrågasätter lämpligheten av en differentiering innan man utrett behovet av sådan. Det måste väl ändå vara ganska klart - jag får rikta mig lill fru Lantz - alt en familj där del finns två, tre eller fiera barn kan behöva avstå från förvärvsarbete oftare än familjer där del bara finns ell barn. Del måsle väl gälla i särskilt hög grad nu när föräldrarna skall kunna vara lediga för all besöka barnhälsovården och la konlakl med förskoleverksamheten. Jag lycker alltså det är alldeles riktigt all man differentierat antalet ersättningsdagar och kan inle förstå alt man skall behöva utreda om det finns någol sådant behov. Jag yrkar avslag även på reservationen 3.

Del är klart all man kan ha olika uppfallning om hur många dagar på ell år förälder skall behöva vara ledig för all kunna värda sjuka barn, la kontakt med förskolan och liknande. Hur långt man vill gä är väl mesl en kostnadsfråga. Bara omvandlingen av den tidigare sjukpenningen för värd av sjukl barn till föräldrapenning för lillfällig värd av barn har beräknats kosta 85 milj. kr. Ökar man på antalet ersätiningsdagar blir det givelvis myckel dyrare, och detsamma gäller om man höjer åldersgränsen.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Föräldraförsäkringen är, som jag tidigare nämnde, en räll ny försäkring. Den lorde också vara ganska unik i ell iniernalionelll perspekiiv. Jag lycker det är nalurligl all en sådan försäkring byggs ut successivt och med beaktande både av de erfarenheter man får vid den prakiiska lill-lämpningen och av andra reformbehov i samhället. Med hänsyn lill detla finns del enligi min mening all anledning all godta förslaget i propositionen, som jag lycker är väl avvägl.

När del gäller ersällningslidens längd vill jag i sammanhängd särskili peka på en sak. De 12, 15 och 18 dagarna för vilka föräldrapenning högsl kan utgå avser hela dagar. Har man uppburit halv föräldrapenning under två dagar räknas bara en dag bort från den disponibla ersättningsliden. 12 dagar kan alliså i bästa fall bli 24. 15 dagar kan bli 30 och 18 dagar kan bli 36 ledighetsiillfällen.

När del gäller den förebyggande barnhälsovården och förskoleverksamheten kan väl föräldern ofta klara de nödvändiga kontakterna på en halv dags föräldrapenning.

Jag yrkar alllså. herr talman, avslag pä reservalionerna 1, 2, 3, 4 och 5.

I tvä reservationer har man tagit upp frågan om rätt till föräldrapenning för fadern vid första barnets födelse. Den föräldrapenning som reservanterna avser här är givelvis den nya föräldrapenningen för lillfällig vård av barn. eflersom den föräldrapenning som nu finns. dvs. föräldrapenning i samband med barns födelse, kan uppbäras också av pappan och även vid första barnels födelse. Vad reservanterna vill är alltså atl båda föräldrarna med rätt till föräldrapenning skall kunna vara hemma och gemensami vårda del förstfödda barnet när del och modern kommer hem frän sjukhusel. Reservanterna menar att det är bra all pappan redan från allra förslå börian får ökade möjligheter lill nära konlakl med sitt nyfödda barn.

Ulskolismajoriielen har inte velal gä med på detla yrkande, eftersom vi lycker all del slrider mol en grundprincip i föräldraförsäkringen. Föräldrapenning skall nämligen tillkomma endasl den förälder som måsle avstå från förvärvsarbete föran värda barn. Om mamman klarar av vården på egen hand när hon kommer hem från sjukhusel - eller BB - sä finns del ju ingen värdsilualion som i-nannen behöver rycka in i. Är det ä andra sidan så all mamman är mediagen när hon komn-ier hen-i med barnet från sjukhusel, sä finns det med de nya bestämmelserna möjlighel för mannen all fä föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Den nya förmånen avser nämligen, som jag lidigare har sagi. också sådana si-lualioner där barnels ordinarie vårdare är sjuk. Pappan kan alllså i sådana fall vara hemma och lillsammans med mamman vårda barnel.

Med delta yrkar jag också avslag på reservalionerna 6 och 7. Även om del finns vissa skäl som lalar för all föräldrarna gemensami bör fä ökade möjligheier alt glädja sig ål den förstfödde vid hemkomsten från sjukhuset, tror jag att man bör avvakta erfarenhelerna av försäkringen innan man lar ell sä radikalt sieg som reservanierna här är inne

Därmed övergår jag, herr talman, lill de reservationer som gäller föräldrapenning i samband med barns födelse. Pä den punklen har del avlämnats bara en reservalion, och den gäller frågan om ersällningslidens längd. Samma fråga las också upp i ett särskilt yllrande.

Här vill jag lill all böria med nämna all förslagel i proposilionen innebär alt föräldrarna har en i princip fri disposilionsräll lill föräldrapenning i 270 dagar. Om de av en eller annan anledning inte har kunnai tillgodogöra sig föräldrapenningen när den ordinarie ersättningsliden om 210 dagar är slut. sä förlängs denna aulomaiiskl med de dagar som behövs för all ersättning skall hinna ulgå för alla de 210 dagarna. När man hunnit fram lill 270:e dagen efter barnets födelse, klipps emellertid dispositionsrätten aulomaiiskl av. Den här regeln har kritiserats i folkpartiets partimotion 2240. Moiionärerna lycker alt det är fel all begränsa dispositionsrätten i sådana fall där föräldrarna på grund av sjukdom hos barnet inle haft möjlighel all värda del efter födelsen.

Deila. herr lalman, är en lanke som har gäll hem hos oss utskotls-ledamöler. Vi lycker all alla föräldrar bör ha en god chans all få närkonlakt med sina barn. Ulskollel föreslär därför den ändringen i regeringsförslagei atl sjukdom hos förälder eller barn automatiskt skall medföra förlängning av den lid under vilken föräldrapenning kan ulgå, och den förlängningen skall gälla ulan någon annan begränsning än den som automatiskt följer av atl ersättning kan utgå längst till dess barnel fyller lio år.

Familjepoliliska kommilién föreslog pä sin lid alt föräldrapenning i samband med barns födelse skulle kunna utgå i sammanlagi åtta månader. Kommilién valde ålia månader med den moiiveringen atl en mamma som måste la ledigl från arbelel tvä månader före barnets födelse skulle kunna vara hemma lill dess barnel blev sex månader eller lillräckligi gammall för att tas emot på daghem.

Redan i samband med att socialförsäkringsulskolld behandlade proposilion nr 47 år 1973 - del var den proposilion som innehöll del ursprungliga förslagel till föräldraförsäkring - väcktes ett fiertal moiioner med yrkanden om alla månaders ersällningstid. Socialförsäkringsulskolld var i och för sig positivt till en längre ersällningstid än de sex månader som föreslogs i proposilionen men godtog propositionens förslag med den moiiveringen atl man borde avvakta erfarenheterna av den nya försäkringen innan man beslöt sig för en förlängning av ersättningsliden. Utskottet hänvisade också lill kosinadsaspekierna. Del är nämligen ganska dyrt all förlänga ersältningsiiden. 1 dag kan man beräkna kostnaden för bara en månads förlängning lill 150 milj. kr.

Familjeslödsulredningen. som har i uppdrag au följa upp föräldraförsäkringen, föreslog i sill betänkande i höstas atl ersättningsliden skulle förlängas lill åtta månader; den är f n. sju n-iånader - som kammarens ledamöler väl känner lill - efter ell beslul som fattades 1974. Famil-jestödsutredningens förslag innebären viktig nyhet i förhållande lill vad familjepoliliska kommilién föreslog. Utredningen vill kvoiera ersättningsliden för all förmå pappan att värda barnel åtminstone en av de

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Nr 119

den

Torsdagen 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

älta ersättningsmänaderna. Förslaget innebär nämligen att ingen av föräldrarna får ta ul mer ledighet än sju månader av de totalt åtta som de kan vara lediga tillsammans.

Utredningens förslag är också kombinerat med en ny ersäliningsform, delföräldrapenning för föräldrar som lillsami-nans minskar ned arbdsiiden till sex limmar per dag under 20 månader eller 600 dagar, dvs. 300 dagar eller lio månader per förälder.

Familjestödsuiredningens förslag om en ållonde ersäilningsmänad och om delad ledighet mellan föräldrarna har visserligen fått ell posiiivi mottagande vid remissbehandlingen, men det finns också remissinstanser - däribland LO och Landstingsförbundet - som menar atl man inte bör införa en delföräldrapenning förrän man har klarat ul vad en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar kan fä för effekter på arbelsmarknaden.

Del här har vi i ulskolismajoriielen också lagil fasia pä. Vi menar all del finns ett samband n-iellan den åttonde föräldrapenningmånaden och den förkortade arbetstiden för småbarnsföräldrar, och när nu regeringen, som kamntarens ledamöter väl vel. lillsati en särskild arbelsgrupp för all la reda pä hur del ställer sig arbdsmarknadsmässigl all ge småbarnsföräldrarna möjlighel all arbela kortare lid än andra, så har vi ansell all del är lämpligl alt avvakta resultatet av denna grupps arbele innan man beslutar sig för att förlänga ersättningsliden yllerligare. Del innebär naturiiglvis inle alt vi har några principieha invändningar mot en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Vi vel alt det kan vara ett bra och kanske nödvändigl komplement lill den barnomsorg som riksdagen har beslutat om lidigare. Vi vel alt det även i fortsättningen, så länge vi har brist på daghem, kan bli svårt all fä in barn under sex månaders ålder på daghem.

Numera har vi ju via massmedia fåll höra all regeringens arbetsgrupp kommit till den uppfattningen all del är myckel svärl all ge enbart småbarnsföräldrar den här förmånen med förkortad arbetsdag. Om detta blir det slutliga resultatet av arbetsgruppens undersökningar vel vi inle. Vi vel bara au arbdsgruppen forlsäiier arbela med saken, och så småningom kon-imer vi givelvis också au fä se resullalel av dess arbele. Därför lycker vi inom ulskolismajoriielen alt del inte finns någon anledning för riksdagen all nu vidtaga ålgärder för en extra månad.

Med deila ber jag, herr lalman. all få yrka avslag pä reservalionen

Jag går så in på reservalionerna 9 och 10; dessa reservationer lar upp frågan om föräldrapenning för adpoliv- och fosterföräldrar. Jag måste erkänna, herr talman, all jag älminsione på den här punkten hade hoppals på etl enigt utskott. Utskottet föreslär ju. som föregående talare har redovisat, en mycket beiydande utvidgning av adoptiv- och fosterföräldrarnas rätt till föräldrapenning. Vi har med värt förslag såvitt jag förslår i myckel stor ulsiräckning gäll till mötes de önskemål som framförts i moiionerna och som funnils alllsedan föräldraförsäkringen infördes -önskemål som gäll ul på all barn kan behöva läng lid på sig all växa

in i en ny miljö. Vad ulskonei framför alll fäst avseende vid är all en mycket slor andel av adoplivbarnen kommer frän för oss exotiska länder. Vi har också beaklat all många remissinstanser har givii ullryck för den uppfattningen all svårigheterna atl acklimatisera sig i en ny miljö lilltar ju mer medvelen ålder barnel har uppnått. Vi i ulskonei iror att del är en riktig uppfallning och har därför ansett oss böra frångå proposilionen på den punkten.

Vi menar emellertid, i motsats till reservanien i reservalionen 9, alt del inte finns någon rimlig anledning att utvidga rällen lill föräldrapenning all gälla tills barnel har fylll 14 år. Vi lycker alt sju år är en bättre avvägning och au del i fråga om barn fr. o. m. sju 1. o. m. lio års ålder är en hygglig ersältningsiid som föreslås i proposilionen. alllså 45 dagar.

När vi nu har föreslagil denna ulvidgning av adoplivföräldrarnas er-sätlningsräll lycker vi inte heller atl del finns någon anledning all biträda kravet i reservalionen 10. all man skall kunna la ul halv föräldrapenning och på del säiiet förlänga liden för disposilionsräiien. Med ulskoilds förslag blir ju disposilionsräiien för alla föräldrar med barn under sju är minst 210 dagar, och som jag redan sagt är del vår uppfallning all 75 dagar är räll hyggligl när det gäller barn över den åldern.

1 reservalionen 10 tas också en annan fråga upp, nämligen kravei att båda adoptivföräldrarna skall ha en inkomsl över garanlinivån för all få räll till föräldrapenning med mer än de 25 kr. som garantinivån utgör. Med utskottets förslag har adoptivföräldrarna en ovillkorlig räll lill föräldrapenning till dess barnel har fylll sju år. Först efter den tiden gäller kvalifikationsregeln eller kravet på inkomsl över garanlinivån. Denna kvalifikationsregel skall emellertid prövas av familjeslödsulredningen. och därför tycker vi i utskoltsmajorilelen att del inle finns någon anledning att i detta sammanhang gå in pä en prövning av den frågan. Jag yrkar därför bifall lill ulskoilds hemsiällan på den punklen. vilkel innebär etl avstyrkande av reservalionerna 9 och 10.

Återstår så två reservationer. Den ena. reservalionen 11. anser jag mig ha bemöu lidigare. när jag talade om föräldrapenning för tillfällig vård av barn. För att man skall ha rätt till sådan föräldrapenning får barnel vara högsl lio är. Jag anser del naturligt atl åldersgränsen är densami-|-ia när del gäller rätlen lill resekoslnadsersätining för besök hos barn på sjukhus.

Närdet sä gäller reservalionen 12 vill jag bara understryka vad utskotld anför pä s. 44 i betänkandet. Som jag tidigare har haft anledning att konstatera med anledning av reservationerna 6 och 7 bör man för räll lill föräldrapenning kräva all föräldern ivingais avslå från förvärvsarbde för att värda barnet. Är föräldern ändå ledig från sin arbele kan del. som jag ser del. inte vara rimligl all ulge föräldrapenning för den lediga dagen.

Den andra frågan i reservalionen. den som har med själva dellidsarbeiei och dess effekl på föräldrapenningen att göra. håller f. n. pä atl utredas

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föiäldrqförsäk-riiigen m. m.

Nr 119 inom riksförsäkringsverket, och verket räknar med att kunna lägga fram

Torsdagen den förslag i ämnet i halvårsskiftet. Vi hoppas alt man då skall kunna finna

6 mai 1976 " rimlig lösning pä denna ingalunda lätilösla fråga. Jag hemställer om

--------------- bifall lill ulskoilds hemsiällan även här, vilkel innebär avslag på re-

Föräldiqförsäk- servaiionen 12.

ringen m. m. Slutligen finns dd också några särskilda yiiranden som jag här inte

har lagil upp lill behandling. Beträffande dem ber jag alt fä hänvisa till vad utskottet har anfört under resp. punkter. Dessa särskilda yttranden får väl belraktas som en markering av hur man vill ha föräldraförsäkringen utformad i framtiden. Del finns ingen anledning för mig alt här göra några ytterligare kommentarer lill det.

Herr lalman! Med del anförda ber jag all få yrka bifall lill utskottels hemställan på samlliga punkier.

Hert RINGABY (m) kort genmäle:

Herr lalman! Del fanns inte mycket att polemisera mot i.herr Fredrikssons anförande. Anledningen lill alt jag nämnde alt en socialförsäkring oftast inte blir rikligl bra förrän moderater och mitlenpartisier har fåll hyfsa lill den var helt enkelt att del för mig, som jobbar med socialpolitik, känns ganska förnedrande all fä höra frän framstående socialdemokrater alt vi för del mesla arbelar emol all social utveckling här i landet. Det var då frestande för mig all i deila sammanhang, där vi har pulial ulvecklingen framåt, ta upp den saken. Huvudsaken är, herr Fredriksson, att när vi borgerliga är eniga och loltning hotar, så är det alltid fråga om en förbättring av de framlagda sociala förslagen. Det är det väsentliga.

Vi har från moderat håll inle sysslat så myckel med alt räkna upp ersällningsliderna i del här syslemei. Den enda uppräkning vi föreslår är en höjning från sju lill åtta månader av ersältningstidens längd, och del gör vi av känl skäl. Vi vill också höja liden för ersättning frän föräldraförsäkringen till tolv månader, alllså ell år. Del beror på alt vi har den ersättningen som en grundplåt i ett system med värdnadsersättning för föräldrar till småbarn upp till tre år.

1 övrigt har vi inle sysslat med uppräkningar, som folkpartiet och vpk gjort pä många ställen. Del är också fresiande all räkna upp gränserna här, för man kan alllid säga all de är för lågt satta. Det kan man nämligen säga var man än sätter gränsen. Man lämnar faktiskt inte heller en 14-åring med 40 graders feber ensam, fru Lantz. Problemet är alltså detsamma var man än säller gränsen.

Vi har från moderat håll försökt koncentrera oss på att skapa mera rättvisa i systemet. Ta t. ex. del förhållandet all en biologisk moder ulan någon som helsl arbdsinkomsi får 25 kr. om dagen under sju månader, medan en adoptivförälder ulan inkomsl får 25 kr. om dagen i bara 20 dagar. Del är sädana rällvisesynpunkier vi har försökt alt anlägga pä det här försäkringssystemet. 44

Hert ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Ulskotlels ordförande gjorde ett mycket vänskapligt hållet inlägg. Jag skall bara la upp en enda sak, och del gäller den förslärkning av pappans möjligheter all vara hemma också vid första barnets födelse, som vi har föreslagil i en reservalion. Herr Fredriksson sade att ulskollel inle kunde vara n-ied om en så radikalt sieg. Ja. är del så radikalt?

Det är klart att man kan säga atl del är ullryck för en princip som är radikal, nämligen all mamman och pappan båda har ansvar för och båda skall la del i barnets skötsel redan från börian, sä långt det är möjligt. Om det är den radikalismen som man i utskottet är rädd för beklagar jag del. Men atl del skulle få några särskilt omfattande prakiiska nackdelar eller dra några stora kostnader kan jag inie inse, om del var det herr Fredriksson avsåg. Vad vi har föreslagil nu är atl den rätt lill lio dagars ledighet som familjen har om barnel blir sjukl, också skall få utnyttjas för att pappan skall kunna vara hemma när mamman och barnet kommer hem frän BB. Del kan väl inte vara ett så djärvt steg, atl man skall behöva tveka inför del, bara med hänvisning lill en myckel abstrakl princip, nämligen att del skall gälla en vårdsituation.

Del finns en annan princip som måste vara viktigare, atl vi så mycket som möjligt skall underlälla en utveckling för jämlikhet mellan kvinnor och män. Ingen kan bestrida all den ulvecklingen underiättas om pappan får vara hemma frän börian. i varie fall en vecka eller några dagar, så atl han kan la del i barnets skötsel. Annars blir del lätt så all mamman, som har lärt sig en del pä BB. skall göra allting med barnels skötsel, därför att hon annars blir sä nervös för an någonting skall gå tokigt. Så har man frän börian slagit fast atl del är mamman som har ansvaret för barnet, pappan skall göra annat och dra hem pengar lill hushållet. Är del inte viktigare atl följa principen om jämlikhel? Skulle inle del vara skäl alt omedelbart ge pappan räll all använda de sjukdagar, som han ändå har möjlighet att la ut, även vid delta lillfälle? Ulskollel håller upp den abstrakta principen all del inte är någon värdsilualion. Del påminner om del resonemang man hade. men nu har lämnal. när det gällde möjligheterna atl ta ul föräldraledigheten senare, när barn ligger pä sjukhus. Där fanns del också en del principer om all mamman skulle vara ledig i omedelbar ansluining lill förlossningen osv. Detta har man nu övergivit för att ge lilel mer ulrymme ål prakiisk n-iänsklighei och sunt förnuft. Det borde man ha gjort omedelbart, och del borde man göra också när det gäller den här frågan.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Vpk har också i sin motion sagt. herr Fredriksson.-att en differentiering av ersältningstidens längd förefaller rimlig. Om en familj har tre barn blir givelvis en förälder tvungen au vara hemma fler dagar på grund av barns sjukdom än om familjen bara har ell barn. Mig velerligi saknas emellertid utredningsmaterial i denna fråga. Jag förmodar all regeringen har lycki all en differenliering verkat rimlig

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. ni.

och att man mer eller mindre har höflai lill anlald dagar.

Barn är sjuka myckel mer än vad både herr Fredriksson och regeringen iror - 27 dagar i genomsnill är daghemsbarnen sjuka. Vpk-kravei om 20 dagars ersällningstid är alllså mer än väl motiverat.

Sedan lill åldersgränserna. Menar herr Fredriksson och även herr Ringaby verkligen all en ll-åring skall kunna klara sig själv vid sjukdom? Är del rimligl an kräva del av en ll-åring? Del förhållandet atl inle ens en 14-åring klarar av atl vara hemma vid sjukdom får inte innebära all man låler ll-åringen vara del. Förmodligen haren ll-åring generelll sell mer behov av omvårdnad vid sjukdom än en 14-åring. även om jag inser all även 14-äringen i vissa silualioner behöver omvårdnad.

Vpk-kravel är alltså mer än väl motiverat när del gäller åldersgränsen, och del är självklarl all den skall gälla också för adoplivbarn.

Vpk:s krav skulle inte bli särskilt kostnadskrävande. De flesta familjer har efter 10 års äktenskap bara 1.4 barn. Men kostnaden måste försläs - del glömmer både regeringen och herr Fredriksson gärna bort - vägas mol behovei av att höja åldersgränsen lill 14 år och förlänga ersältningsiiden.

Del är i denna fråga förmodligen samma förhällande som när del gäller ulbyggnad av daghem och frilidshem - del är sä alt säga fel människor som bestämmer. 1 fullmäktige och kommunstyrelser sitter ofta äldre män som aldrig har känl behovet av daghem. 1 riksdagen föreligger, tråkigt nog. förmodligen samma förhållande. Hur mänga män här har t. ex. stannat hemma för an vårda etl sjukl barn? Den tiden är för de flesta riksdagsledamöter för länge sedan förbi. Och det kan vara en förklaring till den kallsinnighet som visas i denna fråga och lill den blindhel som råder inför dt dokumenieral behov.

Hert FREDRIKSSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har gjort den reflexionen alt alla partier ansluter sig till de väsentliga riktlinjerna i fråga om den principiella inställningen i propositionen. Men visst kan det finnas önskemål om yllerligare förbällringar, den saken är alldeles klar. Sådana önskemål har vi väl alla. Men del gäller alt göra en avvägning och en prioritering av vilka förmåner vi i första hand skall salsa på, och dä kommer vi aldrig ifrån kostnadsfrågan.

Fru Skantz säger alt ell genomförande av vpk:s krav inte skulle kosta sä myckel och alt del måsle vägas mol behovei. Det resonemangei kan man föra om alla förmåner inom socialförsäkringssystemet. Del kan vara riktigt att just den här detaljen inte koslar så myckel, men om man summerar ihop vpk:s alla förslag lill kostnadsökningar förmodar jag all man kommer upp i avsevärda belopp.

Både fru Skantz och herr Romanus tillmäter den här åldersgränsen mycket stor betydelse. Jag kan emellertid inte försä annat än alt deras förslag i viss mån är överbud. Om regeringen hade föreslagil lolv år förmodar jag all folkpartiet kanske hade föreslagil en höjning till fjorton

år och atl vpk eveniuelll gäll ännu längre. Men någonslans måsle man dra gränsen. Jag anser au den gränsdragning som föresläs i proposilionen och den gränsdragning som ulskollel kommil fram lill när del gäller adoptivföräldrar innebär en väsentlig förbättring av de förmåner som tidigare gälll inom föräldraförsäkringen och som även de i och för sig var myckel bra. De förbällringar som föreslås i proposilionen medför en kostnadsökning pä 100 milj. kr., och detta belopp har ulskoltet ytterligare plussal på med 25 milj. kr. Det lycker jag inle är sä illa.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kanske kan fä dubbla repliker, eftersom jag i den här debatten har fåll dubbla efternamn!

Vpk har många gånger både i sådana här deballer och i ekonomiska debaiier pålalal behovet av en omfördelning av samhälleis resurser. Vi vill alllså ha en helt annan ekonomisk politik. Inom vår ekonomiska polilik ryms väl dessa förslag och de förslag som vpk i andra sammanhang fört fram. Det lorde vara känt för kammarens ledamöter alt vi vill beskalla kapitalet på ell hell annal sätt än vad övriga partier vill. Vi vill skära ned pä försvarskosinaderna, någol som herr Romanus så rikligt för en stund sedan påpekade. Vi vill inte vara med om atl ge 11 miljarder i gåvor och subventioner till fördagen. Vi har alllså klart redovisat varifrån vi vill ta pengarna till angelägna reformer på olika områden.

Hert ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det är klart man kan säga. alt det är dt överbud att föreslå lolv år i ställd för tio är. som gräns för föräldrarnas rätt all fä vara hemma när ell barn är sjukt och att ett förslag om att sätta gränsen vid fjorton år är dt ännu slörre överbud. Del finns ingen absolut gräns. det kan i barnels alla åldrar uppslå behov för föräldrarna än vara hemma. Jag har också sagt att det är möjligt au man skall gå vidare över tolvårsgränsen. Men ingen kan väl bestrida atl det är en slor skillnad mellan en sjuk lioäring och en sjuk fjortonäring. vid de normala sjukdomar som barn har när de är sjuka i hemmet. Jag tror atl var och en som har personlig erfarenhet kan intyga att en lioäring som ligger hemma i hög feber - det kan barn lätt fä i den åldern - inte kan klara sig själv, medan däremol en 13-14-åring myckel ofta kan göra del. Del är jusi i åldern 10-11 år som del är så känsligt. Det är därför vi anser an del är viktigt all man inie nöjer sig n-ied lio är. ulan omedelbart lar ell sieg vidare för all ge föräldrarna möjlighelen all vara hemma. 10-11-åringar är inle sä slora all de kan klara sig själva. De är inte heller sä-stora att de kan vara ulan besök av föräldrarna närde ligger pä sjukhus, och därför bör även resekoslnadsersäitning uigå för sådana besök.

Om jag var beredd au avslå från ell svenskt försvar skulle jag naluriiglvis kunna föreslå yllerligare ett anlal reformer, som nu inte är möjliga alt genomföra. Det som inte går ihop är all dessa flygplan skall räcka lill så förskräckligt mycket. De påminner om galten Särimner. när de kommer i vänsterpartiet kommunisternas lappning.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

FöiäldrafÖrsäkriiig-eii m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Hert FREDRIKSSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Tillåt mig att ödmjukt be fru Lantz om ursäkt för alt jag råkade kalla henne fru Skantz. Jag är inte säker på atl fru Skantz uppskattar det.

Vi skall väl inle så myckel diskutera de besparingsåtgärder som vän-sterpariid kommunisterna föreslagil. för del är väl ändå så. fru Lantz - nu skall jag säga del rälla nämnd - au det är ganska orealistiska förslag som inte kommer alt kunna genomföras här i riksdagen.

Till herr Romanus vill jag endasl säga att vissl är del en viss skillnad mellan en lioäring och en tolvåring vid sjukdom. Tolvåringen är litet äldre och kan kanske klara sig litet bättre, men jag tycker inte att man skall överdriva denna skillnad.

Föräldraförsäkringen har, som jag redan sagt. inle varat sä länge. Den har utbyggts och förbättrats undan för undan. En utredning har tillsatts som skall följa upp hur försäkringen verkar, och denna uiredning kommer säkeriigen att föreslå ytteriigare förbällringar. Oavsett delta kan inle föräldraförsäkringen klara alla situationer vid ett barns sjukdom. Om etl barn, som fru Lantz sade, ligger i 40 graders feber, då måste barnet ha tillsyn - del må sedan gälla en elvaåring, en tolvåring eller kanske t. o. m. en fjortonäring. Då får man vidta andra åtgärder - det är alldeles tydligt.

Vi tycker emellertid all denna försäkring har en myckel stor uppgifi att fylla. Del är en viktig och bra försäkring, och det är inte minsl vi socialdemokrater glada över. Vi hoppas också atl den yllerligare skall kunna förbällras, men som jag sagt lidigare så får man avvakta del praktiska resultatet av det arbete som pågår i den arbetsgrupp som regeringen har lillsait.

Hert ANDERSSON i Nybro (c):

Herr lalman! Del belänkande som vi nu diskuterar är dt bra exempel på ell ärende där inle enbart regeringen dikterat och siyrl besluten. Pä en rad punkier har förslag som lidigare förts fram i riksdagen nu blivit tillgodosedda. Del är svårt all tro all riksdagen hade kunnai få ell så här slarki inflylande om regeringen haft en klar majoriiei bakom sig i riksdagen. Jag vill med della konstatera atl ur demokratisk synpunkt är del glädjande au riksdagen på deiia säii kan balansera den makt som innehavet av regeringsställningen innebär för regeringspartiet. Jag är övertygad om au eftersaiia gruppers inlressen därigenom bäilre kunnai tillgodoses.

Jag skall försöka att korlfallal peka på några konkreta frågeställningar som vid olika lillfällen lagiis upp i riksdagen och där kraven nu kunnai beaktats. Det är bl. a. en rad centerkrav som fåll ulskotlels gehör i del nu akluella beiänkandei. Del är dessa framgångar som gjort att vi från centerns sida inie funnit anledning all lämna några reservalioner lill beiänkandei.

Vi är först och främsi glada över att kravet på ersättning för resekostnader lill föräldrar som besöker sina barn på sjukhus har lillgodosdls.

Skälen är slarka för att föräldrarna skall få möjligheter till täta kontakter med barn som vislas på sjukhus. Det är säkerl så alt man därigenom underlättar - särskilt för de mindre barnen - att klara de påfrestningar som en sjukhusvistelse innebär. Särskilt väl motiverad är denna ersättning ur jämlikhetssynpunkt. För föräldrar boende i mindre samhällen och i glesbygder, där man i regel har länga avstånd lill sjukhusen, är resekostnaderna ofta slora. Flera års cenleriniliaiiv i denna fråga är nu beaktade.

Förslagen i betänkandet innebär också att kontakten mellan föräldrar och barn stärkts pä olika sätt. Det är bra atl föräldrarna fält slörre möjligheter atl vara lillsammans med sina barn när de böriar i daghem, frilidshem eller kommunala familjedaghem. Denna samvaro med någon av föräldrarna gör det lättare för barnen all anpassa sig lill dessa nya miljöer. Även i della avseende ligger alltså betänkandets förslag i linje med krav som tidigare förts fram från centern.

Lika väl överensstämmer förslaget om ulökad räll för föräldrar atl la hand om sjukt barn i hemmet med lidigare cenleriniliaiiv. Vid flera tillfällen har vi ansell all ersättningsliden för tillfällig värd av barn bättre borde anpassas till antalet barn i familjen. Della krav tillgodoses nu genom alt ersättningsliden utökas lill 12 dagar för ett barn, lill 15 dagar för tvä barn och till 18 dagar för tre barn eller fiera. Det innebär all föräldrarnas rätt att vara hemma hos barnen när så krävs anpassas bättre lill behovei.

Vi har också pekat på de svårigheter som kan uppstå, när hemarbetande förälder med små barn blir sjuk. Nu blir detta problem mindre genom alt den förvärvsarbetande föräldern i dessa fall ges rätt lill föräldrapenning. Del innebär en rättvisare behandling av familjer med hemarbetande förälder. Vi hälsar även denna förändring med lillfredsställelse.

Rällen för föräldrar alt disponera föräldrapenningen härav regeringen begränsats till 270 dagar efter barnels födelse. Del ligger enligt vår mening klara nackdelar i ett sådanl system. Om barnet på grund av sjukdom tvingas all vislas en längre lid pä sjukhus, inkräktar della pä föräldrarnas räll alt vara hemma hos barnel när del kommer hem från sjukhusvistelsen.

Behovet av samvaro mellan barn och föräldrar kan rimligtvis inle minskas av atl barnet legat på sjukhus de första månaderna av sill liv. Inle heller sjukdom hos föräldrarna får vara ell hinder för dem alt efter sjukdomstiden använda de 210 dagar som föräldraförsäkringen ger räll lill för värd av barnel.

Det är nu glädjande att ulskollel i enighet har kunnat ta bort den hell omotiverade gränsen på 270 dagar. Denna förändring innebär inga ökade kostnader. Den ger sjuka föräldrar eller sjukt barn i princip samma räll till gemensam samvaro som de barn och föräldrar har som är friska.

Den kanske slörsta reträtten i fråga om föräldraförsäkringen tvingas regeringen acceptera närdet gäller adoptivföräldrars rätt lill föräldrapenning. I praktiken innebär den s, k. 270-dagarsgränsen all adoptivföräldrar

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkring -en m. m.

4 Riksdagens /irotokoll 1975/76:119-120

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

med barn som är äldre än nio månader föriorar rätlen till full ersättning frän föräldraförsäkringen.

Det bör i detla sammanhang klargöras' att de fiesta adoplivbarn är äldre än nio månader när de adopteras. Det innebär alltså att de flesta adoptivföräldrar utestängs frän den föräldrapenning som biologiska föräldrar har rätt lill.

Varken regeringen eller någon annan har kunnat anföra några rimliga skäl för all inle adoptivföräldrar skulle få samma räll au ägna lid ät värd av sina barn. I verkligheten har just dessa barn ell särskilt slort behov av en nära konlakl med sina nya föräldrar. Del stora fierlald adoplivbarn är som bekant utländska barn som kommer frän hell andra miljöer. Dessutom är de ofta i dålig kondition såväl fysiskt som psykiskt. De behöver alltså allt slöd som de kan få av sina nya föräldrar.

Vi är fiera motionärer som hos ulskollel i stort sett har vunnit gehör för våra moiionskrav på all adoptionsföräldrar skall fä långl generösare möjligheter till föräldrapenning. Enligt ulskoilds mening bör föräldrapenningen ulgå under 210 dagar räknai från den dag då del adopterade barnet anländer till den nya familjen. Ulskoltet har visseriigen stannat för en begränsning av ersättningen till barn under sju år. Det bör då sägas all den helt övervägande andelen adoptioner sker Kre sjuårsåldern. Vi från centern betraktar ulskoltels förslag lill ulökad föräldrapenning lill adoplionsföräldrar som en stor framgång.

I moiionerna 1195 och 1212 las frågan upp om generösare villkor för föräldrar som vårdar handikappat barn. Del finns slarka skäl för all lillgodose delta krav. Med hänsyn bl. a. till all familjeslödsulredningen fortsätter sin ulvärdering av erfarenhelerna av föräldraförsäkringen har vi emellertid inle funnit all lidpunkten nu är den rälla för all ta definitiv Slällning till dessa moiioner. Vi ser del som en självklarhet alt utredningen inte kan gå förbi denna fråga i sitt fortsatta arbele.

Cenierledamöternas särskilda yttrande angående vårdbidrag kommer fröken Pehrsson alt behandla i sill anförande.

Sammanfattningsvis har alllsä följande centerkrav på del familjepoliliska området blivit lillgodosedda i socialförsäkringsulskollels belänkande nr 30: Försi och främsi har förslaget om räll lill reseersäiining för föräldrar som besöker sjuki barn på sjukhus lillsiyrkis. Lika vikligl är del alt föräldrarna kommer all ges ökade möjligheter alt underlälla barnens första konlakl med daghem och frilidshem. Även den utökade ersättningstiden för föräldrar som behöver vara hemma när barnen är sjuka är en angelägen förbättring på familjepolilikens område. Alla föräldrar får nu räll alt vara hemma hos sina barn under 210 dagar, även om föräldrarna eller barnel under en lid vistas på sjukhus. Slutligen ges nästan alla adoptivföräldrar rätt lill föräldrapenning och därigenom bättre möjligheter att vara hemma och ta hand om sina barn när det är mesl angelägel. dvs. under den första liden efter adoptionen.

Vi är från centerns sida glada över all så många och väseniliga cen-

terkrav kunnai beaklas i delta betänkande, och därför yrkar jag bifall till socialförsäkringsulskollels hemställan på alla punkier.

Fru HÅVIK (s):

Herr lalman! När föräldraförsäkringen infördes betonade jag från denna talarstol atl del var en angelägen och ur inlernaiionell synpunkt unik reform vi fattade beslul om. Jag slår fortfarande fast vid den åsikten trots att jag lill del nu föreliggande beiänkandei har fogat två särskilda yttranden.

Del ena yttrandet gäller rätt till föräldrapenning vid första barnels födelse. Jag kan i det sammanhanget dela herr Romanus uppfallning all del är angeläget all båda föräldrarna skall ha ansvar och alt båda skall ta del av barnets skötsel redan vid första barnets hemkomst. Familjepoliliska kommittén var inne pä den linjen när den lade fram sitt betänkande 1972. Jag skall emellertid inte fördjupa mig mera i just det här särskilda yttrandet utan bara peka på att jag hoppas atl den huvudprincip som herr Fredriksson talade om när det gäller vårdansvar kommer atl undanröjas inom en snar framtid och att det kommer att' införas räll för båda föräldrarna all gemensami vårda sill barn den första tiden. Jag utgår ifrån alt det inle är ett nytänkande som behövs ulan all budgetskäl har varit avgörande när ulskoltet inte nu velat införa denna rättighet.

I fråga om ersällningslidens längd finns del två motioner, den ena av fröken Mallson m. fi. och den andra av fru Lundblad m. fi. I båda motionerna framförs all det är angeläget atl ersäitningstiden vid barnsbörd förlängs från nuvarande sju månader lill älta månader. I båda motionerna hävdas vidare atl en generell ulökning av ersättningsliden till älta månader inie bör vålla problem på arbetsmarknaden, medan däremol avkorining av arbetstiden för småbarnsföräldrar uppenbarligen åstadkommer sädana problem. Jag har skrivit mill särskilda yttrande på denna punkt därför all jag delar motionärernas uppfallning därvidlag.

Det finns risk för att en ledighet på älta månader, om den utnyttjas enbart av kvinnor, får negativa följder för jämställdheten mellan män och kvinnor både i hemmet och på arbetsmarknaden. Man kan beklaga all så få män har utnyttjat rällen lill föräldrapenning under den lid föräldraförsäkringen har funnits. Det har inneburit atl de förväntningar man hade då försäkringen infördes inte har infriats. Därför är del angeläget, om det finns en far i familjen, att han utnyttjar minst trettio dagar av ersättningsliden. Del är av slor vikt för förutsättningarna all skapa en nära och tidig kontakt.

Moiionärerna pekar på - och även jag i mill särskilda yttrande - all om en kvotering blir genomförd kommer det all vara självklarl förfäderna an de lar sin del av föräldraansvaret. Arbetsgivarna kommer dä inle all ha samma möjligheier alt utöva utpressning mot en far som vill vara hemma och utnyttja föräldraförsäkringens förmåner.

Familjepolitiska kommittén framhöll i sill betänkande atl åtta må-

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

nåders ledighet i samband med barnsbörd varan föredra, därför atl många kvinnor på grund av arbetets art är tvingade att ta ut föräldrapenningen redan tvä månader före nedkomsten. Familjeslödsulredningen har kommit fram lill samma tidsgräns, men pekar på angelägenheten att ingen förälder får utnyttja mer än sju månader. En kvinna som står i ell hårt arbele och måste avbryta della redan två månader före nedkomsten har med nuvarande regler fem månader kvar av ersättningsliden. Eftersom del är svårl all få in ell barn i barnomsorgen innan barnel nätt sex månaders ålder, uppstår ell vakuum pä en månad. Della är en försörinings-fråga för n-iänga grupper i samhällel.

Jag är någol förvånad över alt herr Romanus - förlät, herr Ringaby tyckte alt motionen 2231 var så underlig. Han sade au dogmatismen har fän gå före omtanken om barnfamiljerna.

Nej, herr Ringaby, tvärtom ser vi en linje här. Vi vill hjälpa föräldrarna all få möjligheter att lära känna sitt barn redan från början. Vi har också pekal på att delta måsle ses som en försöriningsfräga.

Del finns dt hinder, och del är kvalifikaiionsreglerna och garanlibeloppd. Men ulskollel har med anledning av en molion nr 555 av fru Ohlin m. fl. - också s - myckel siarkl skrivii atl n-ian finner del angelägel alt föräldrarna i ökad omfattning tar del i värden av barnen och alt man delar motionärernas uppfallning all del som ell led i arbelel på atl förverkliga della syfte kan vara skäl ompröva de kvalifikationsregler som i dag gäller i fråga om rätlen alt uppbära föräldrapenning.

Vi utgår ifrån atl familjeslödsulredningen skall titta på dessa frågor och att del kan bli en ändring pä den punklen.

Herr Romanus lalar om förlängning av föräldrapenningen lill en ållonde månad. Jag är kanske något förvånad över atl inte herr Romanus också kan se del berättigade i au en kvotering kommer till stånd. Om man nu vill verka för jämställdhet mellan män och kvinnor och för atl båda skall ha ansvar och båda ta del i barnets sköisel. då räcker det inte atl ställa sig välvillig när del gäller endast det första barnel. Del måste gälla även del andra, tredje och kommande barn. Jag anser alt det är otroligt viktigt alt man på något sätt styr möjligheterna för fäderna. Det finns så mycket traditionellt länkande all övervinna, och vi bör genom lagslifining hjälpa lill med della.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill socialförsäkringsulskollels hemställan.

I detta anförande instämde fröken Mallson, fru Johansson i Uddevalla, fru Radesjö, fru Andersson i Kumla, fru Hjalmarsson, fru Thunvall, fru Hansson, fru Johansson i Hovmaniorp och fru Rönnung (samtliga s).

Herr RINGABY (m) kon genmäle:

Herr lalman! Dogmatismen får gä före omsorgen om barnen, sade jag. och det gällde kvoteringen av åiiamånadersledigheien. som innebär au ingen förälder får ta ul mer än sju månaders ledighd. Den ållonde skall

andre föräldern la ul. Della förslag blir inte bättre av mänga instäm- Nr 119 manden, fru Håvik. Jag ställde nämligen frågan: Hur går det för en hem- Torsd-isen Ipn mafru som icke har någol arbele och alllså får 25 kr. om dagen i för- /- ■ .g.

äldrapenning? Hon sköler sill barn i sju månader. Vad händer sedan _____

enligt ert förslag? Den ättonde månaden måsle tas ut av mannen. Men Föräldrajörsäkivig-

mannen får icke uppbära föräldrapenning efter sin inkomst, om huslrun en m. m.

icke är sjukpenningplacerad över 25 kr., och det är ju inte en hemmafru.

Hon har 25 kr. om dagen. Mannen måste alltså, om han är hemma,

en månad all leva på 750 kr., och det är ekonomiskt omöjligt för en

make med hemmafru som inle har någon inkomsl.

Hur skall man dä göra med den ållonde månaden? Skall maken gå hem och förlora hela sin inkomsl för all få vara ledig den här åttonde månaden eller skall huslrun i nåder få fortsätta atl uppbära föräldrapenning på 25 kr. en månad lill?

Del är denna ojämlikhet som ni skapar mellan familjer där båda makarna arbetar och familjer där del finns en hemmafru. Del här är sannerligen inget jämlikt förslag, fru Håvik.

Herr ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Nog vel jag alt socialdemokraterna älminsione sedan i går är angelägna om all blanda ihop folkpartiet och moderaterna, men någon lilen skillnad är det fortfarande kvar mellan herr Ringaby och mig - bl. a. just pä den punklen som fru Håvik lill slut riktade en fråga till mig om.

Fru Håvik frågade varför jag är så främmande för all man måsle ha en kvolefing eller obligalorisk uppdelning av föräldraledighden, om jag nu vill all den skall uinylljas av båda makarna. Jag är inle sä främmande för den tanken, fru Håvik. I en molion lill en tidigare riksdag har jag faktisk föreslagil alt man just skulle undersöka olika metoder för all stimulera till en uppdelning. Men en sådan härobligalorisk uppdelning har vissa nackdelar. Del kan man inle bortse ifrån. Man riskerar i. ex. atl del faktiskt går ul över barnen, så alt ledigheten inte utnyttjas alls, om nu mannen säller sig på tvären eller om han har ell yrke som gör del svårt för honom alt la ledigl. Dessuiom kan del hända alt det upplevs som orättvist av familjen. Därför har vi i folkpartiet ansett atl man i första hand bör satsa på frivillig uppdelning, sä får erfarenhelerna visa om del blir nödvändigt med en hårdare styrning.

Rällen lill ledighd har inie uinyiijais av så mänga fäder ännu. Del
är en besvikelse. Men jag vei inle rikligl vad man hade vänlal sig. Del
krävs ju trois alll för många människor ell nylänkande. Anlald fäder
som utnyttjar rätten till ledighet har ökat från någon procent första halv
året lill 6 9é - del är den senaste uppgift som jag har selt. Dei är
inle särskilt imponerande. Men om ökningen fortsätter kan vi kanske
pä frivillig väg uppnå ungefär lika mycket som man skulle vinna med
lagstiftning och det är i sä fall atl föredra. Annars är jag för min personliga
del inle främmande för all man får tillgripa längre gående styrnings- 53

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

metoder, för atl dels få fäderna alt ta sill ansvar, dels ge dem ett argumenl gentemot arbetsgivarna, som fru Håvik sade.

Jag lycker som liberal all man i förslå hand skall salsa pä männens ansvarskänsla och önskan att frivilligt ta del i barnens skötsel. Men man skall underlätta della, och del kan fru Håvik göra genom all rösta pä vår reservalion om att pappan skall få räll all ulnyllja de här lio dagarna i samband med förslå barnets födelse.

Jag har lilel svärl all följa med när fru Håvik utgår ifrån all del bara är budgetskäl som här varit avgörande. Hörde inte Doris Håvik vad ulskoltels ordförande sade, nämligen atl del finns en princip här som man inle vill rubba pä och all det är den som har varit avgörande. Del är ju inle fråga om några budgetskäl. Fäderna har redan räll lill de här lio dagarna. Frågan är bara: Skall man få utnyttja dem också när första barnel föds?

Rösta på folkpartiets reservation, Doris Håvik!

Fru HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag beklagar den hopblandning av herrar Ringaby och Romanus som jag gjorde. Skillnaden är avsevärd. Herr Romanus kan dessa frågor, och därför är det ganska stimulerande atl debattera dem med herr Romanus.

Skillnaden, säger herr Romanus, är alt vi socialdemokrater vill ha en hård kvotering omedelbart. Herr Romanus kan länka sig en kvotering om man konstalerar all rällen lill ledighet inle utnyttjas i den omfattning som man hade utgäll ifrån och hoppals på.

Jag delar uppfattningen att del var svårt all bedöma i vilken omfattning föräldraförsäkringen skulle utnyttjas av fäderna, inle minsl mol den bakgrunden all del finns ett traditionellt mönster och etl könsrollslänkande i dessa frågor. Men herr Romanus vill också gä vidare, lill att vi skall kunna bygga ut föräldraförsäkringen. Någonstans tror jag atl vi måsle böria, om vi över huvud tagel skall kunna bryta dessa traditioner och della könsrollstänkande.

Del pekas på all en del inle kan ulnyllja ledigheten, av olika skäl. Moiionärerna har också skrivii atl del finns undanlag. Exempelvis skall ensamstående förälder självfallet ha räll alt ulnyllja de älta månaderna. Del kan också finnas andra skäl - långvarig sjukdom m. m. - som gör atl fadern inle kan la den ållonde månaden på sin lott. Men det är barnet som slår i centrum, del är barnels möjligheter all fä ha föräldrarna hemma sä lång lid som möjligt som ligger bakom motionärernas önskemål.

Del har i debatten pekats på atl sjömanshustrun som har maken på andra sidan havet inte skulle få rätt lill mer än sju månader. Den som sade del har läst moiionen myckel däligl.

Jag skall inle än en gäng läsa upp vad som står i moiionen 555 belräffande kvalifikationsreglerna och garanlibeloppd. Ulskotiel har gjort etl klart uttalande - och jag vill minnas all herr Ringaby också betonade viklen av att reglerna blev ändrade och ville ställa sig bakom motionen.

Jag fick uppfattningen atl herr Ringaby sade sig kunna ansluta sig till den skrivning vi gjorde. Det är det familjeslödsulredningen skall se över - så att en förälder inle skall behöva stanna hemma med mindre kompensationsgrad än de 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten som han eller hon har räll all få.

Skall vi lala om arbetsmarknadsfrågor så vill jag framhålla atl det är myckel vikligl all vi ser till alt del inte enbart blir kvinnan som stannar hemma den längre lid som del eventuellt kan bli fråga om i fortsättningen. Det skapar svårigheter för henne på arbelsmarknaden och i en eventuell forlsali karriär. Hon blir fortfarande den diskriminerade.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Hert RINGABY (m) kort genmäle:

Herr lalman! Del är etl ulomordenlligl billigl argument all påslå all jag inle kan de här frågorna. Sedan svarar inle fru Håvik på min fråga.

Jag skall läsa högt ur lagtexten på s. 13, fru Håvik. Där slår del:

"Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, ulgår föräldrapenning över
garanlinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är
--- försäkrad för sjupennning som överstiger garantinivån."

Det betyder alllsä all en hemmafru ulan arbele får sin ersällning frän föräldraförsäkringen i sju månader. Vad händer sedan med den åttonde månaden, som fru Håvik säger all modern inle får ha kvar - den skall mannen ha? Dä måsle han gå hem och får bara 25 kr. om dagen. Han förlorar alllså nästan hela sin inkomsl. Han kan ha vida myckel slörre inkomsl än 700 kr. i månaden. Del är del problemel jag har tagit upp, fru Håvik, och frågal hur ni skall göra pä den punklen.

Del här är orällvisl mol familjer med hemmafruar och gynnar dem som har förvärvsinkomst. När fru Håvik försöker krypa ifrån det med all påslå all jag inle kan denna fråga dömer hon sig själv.

Herr ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr talman! Efter fru Häviks senasle inlägg, som var sä vänligt, är del omöjligt för mig all gä i polemik - i synnerhet som fru Håvik inte gav dt enda skäl emot att rösta på reservalionen 6. som skulle ge fadern större möjligheter all vara hemma vid första barnels födelse. 1 stället gav hon ett skäl för del, nämligen när hon sade: Någonslans måsle vi böria. Just del! Här kan vi böria ulan all del koslar särskilt mycket, eftersom familjen redan har rätten alt utnyttja dessa tio dagar. Frågan är bara: Skall man få göra det, efter fritt val. också när första barnet föds'?

Jag får väl falla inlägget så, alt om Doris Håvik och de som instämmer med henne lycker alt man måste böria någonstans, kan man börja med att rösta pä reservalionen 6, som ju ligger hell i linje med både vad Doris Håvik sade i sina inlägg och vad som står i hennes särskilda yttrande.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

Fru HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är självklart att jag vet. herr Ringaby, att vad som slår i lagtexten är det som gäller i dag. Ulskollel har ju också i sitt belänkande skrivit att man med anledning av motionen 555 av fru Ohlin m. fi. (s) skall se över nuvarande regler och lägga fram förslag lill ändring.

Jag vill till kammarens protokoll läsa in ell avsnitt av det särskilda yllrandet nr 2 och vill rikta dessa ord lill såväl herr Ringaby som herr Romanus. Jag skriver i della särskilda yttrande:

"Jag hyser den förhoppningen alt när regeringen i höst skall ta slällning lill familjepolilikens fortsalla ulformning man inser vikten av atl en ulbyggnad av ersällningslidens längd måsle prioriteras."

Del är också synnerligen angelägel all peka på all i del särskilda yttrandet nr 1 framhålls atl familjeslödsulredningen bör beakta de här framlagda synpunkterna.

I övrigt är del i dessa tvä yttranden klart utsagt vilket som bedöms vara den mest angelägna frågan.

Herr talmannen anmälde att herr Ringaby anhållit alt till protokollet få antecknat all han inte ägde räll lill ytteriigare replik.

Fröken PEHRSSON (c):

Herr talman! Lagen om allmän försäkring 9 kap. 4 S innehåller bestämmelser om räll lill vårdbidrag för handikappade barn. Paragrafen har följande lydelse: "Försäkrad förälder äger för värd av barn som ej fyllt sexton år räll lill vårdbidrag om barnel på grund av sjukdom, psykisk ulvecklingsslörning eller annat handikapp för avsevärd lid är i behov av särskild tillsyn och vård."

Vårdbidraget ulgår antingen till någon av föräldrarna eller lill annan person, som värdar barnet i hemmet, och har främsi tillkommit för all stimulera värden av handikappade barn i hemmet. Till skillnad från de olika formerna av folkpensionering och tilläggsförmånen barnpension lill folkpensionen utgår inte vårdbidrag i de fall barnel bor i annal enskilt hem än föräldrahem, vårdhem m. m. pä bekostnad av landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.

Inle heller kan vårdbidraget numera utbetalas lill värdnadshavare vid boende i annal enskill hem.

I moiionen 1975/76:1181 från centern och folkpartiet påpekas all dessa bestämmelser ej är tillfredsslällande. Motionärerna anser all man - i de fall då vård i föräldrahemmet inle är möjlig - bör öka möjligheierna lill rekrytering av andra lämpliga enskilda hem och därigenom söka åstadkomma en rättvisare fördelning av kostnaderna mellan å ena sidan staten och å den andra landsting-kommun. Detta kan enligt moiionärerna ske genom att man utger värdbidrag även vid vård i annal enskilt hem.

Ulskollel besvarar motionen med all lala om hur likalydande motioner behandlats 1974 och 1975 och pekar på all dessa moiioner har avslagits. Men inle med etl ord motiveras varför motionerna avslagils. Del är väl

all la liiei för län på problemel. Del är ganska svåri atl förklara för Nr 119

människor all vårdbidrag utgår för handikappat barn on-i föräldrar vårdar Torsdmen den

del - men om fosterföräldrar vårdar barnet ulgår inle värdbidrag. Då A n-iMJ 1976

måste landstinget svara för kostnaderna. --------------

Vi har från cenlern och folkpartiet i ell särskili yllrande pekal pä de Föräldraförsäkring-

här problemen, och vi förutsätter atl familjeslödsulredningen snabbt prö- en m. m.
var frågan om fosterföräldrars räll lill vårdbidrag och föreslärde ändringar
av gällande bestämmelser som kan finnas påkallade.

Jag har. herr lalman. ingei yrkande.

Herr BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag vill i all korthet kommentera motionerna nr 210 och 404 som behandlas i föreliggande utskottsbetänkande.

I motion nr 210 hemställer jag atl riksdagen hos regeringen anhåller om all föriängd tid för föräldrapenning skall ulgå även i de fall då föräldern pä grund av sjukdom i samband med barns födelse inte kunnat la hand om barnel. Denna molion har föranletis av situationer, där en ensamstående förälder tvingas till sjukhusvistelse i samband med sitt barns födelse och därmed inle haft möjlighel all la hand om barnel under sjukdomstiden. I ett sådant fall bör en föriängning av tiden för föräldrapennings utbetalande ske, vilket också uppmärksammals av såväl departementschefen som socialförsäkringsulskoltel. Föreliggande uiskoiis-bdänkande tillgodoser de önskemål som jag framförde i molion nr 210, en molion som väcktes vid riksmötets början och således innan departementschefen framlagl sin proposilion. Låt mig uttala min lillfredsställelse med alt denna slora orättvisa därmed undanröjes.

I molion nr 404 har jag åierigen aktualiserat önskemålet au när del gäller handikappat barn som bor i s. k. visielsehem och som går i hörselklass resp. hörselförskola och som under ferier, helger och vid andra lillfällen vislas i föräldrahemmet, vårdbidraget för ifrågavarande lid skall utgå lill värdnadshavaren. Som jag framhållit i min molion har dessa barn i vissa hänseenden slörre behov än andra barn av koniakt med föräldrar resp. förälder, varför slarka skäl talar för atl värdbidrag bör ulgä för den tid de vislas i sina hem och all bidraget bör ulgä till dem som under liden haft vårdnaden.

Jag lycker alt reglerna skall vara desamma som när del gäller barn som vislas vid statlig specialskola. Barn vid slallig specialskola erhåller vid vistelse i hemmet vårdbidrag, under del alt barn som går i hörselklass inom det reguljära skolväsendel resp. hörselförskola och som är inackorderade i s. k. visielsehem inle erhåller vårdbidrag under lid de vislas i hemmet. Delta är enligt min mening en orättvisa som bör räiias lill. Jag har i molion nr 404 begärt tilläggsdirektiv till familjeslödsulredningen för alt därmed få denna fråga utredd.

Enligt ulskottds mening kommer emellertid vårdbidragsfrägan lör barn
som vistas i s. k. visielsehem atl bli föremål för övervägande i famil
jeslödsulredningen, och av utskoliels skrivning framgår au ulredningen -7

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

i sin arbele också kommer an pröva frågan om vårdbidrag i de fall som åberopas i min motion. Mol della, herr lalman, har jag ingei all erinra. Mill förslag om lilläggsdirekliv bortfaller därmed, men vad jag skulle önska vore atl ulredningen snarast mätte utreda denna fråga som, även om den är förhållandevis lilen, dock för den som berörs är myckel viktig.

Fru HÖRNLUND (s):

Herr lalman! Del var ju familjepolitiska kommittén som i sill slutbetänkande 1972 föreslog atl moderskapsförsäkringen skulle omvandlas lill en föräldraförsäkring. I samband med ulredningen hade vi myckel ingående diskussioner om ledighetens längd, och vi stannade vid det lillfället för älta månader. Vi ansåg all del otvivelaktigt skulle innebära en belastning för kvinnorna när del gällde, deras möjligheter på arbetsmarknaden om föräldraledigheten gjordes alltför lång, Å andra sidan konstaterade vi all många kvinnor är ivungna all la ul ledighet redan ell par månader före nedkomsten, Åila månader bedömdes dä vara en lämplig gräns för ledighden. efiersom barn inte får plats i daghem förrän de uppnåtl sex månaders ålder.

Vi byggde vårt förslag på all föräldrarna själva skulle kunna avgöra vem som skulle sianna hemma och således la ut föräldraledigheten och föräldrapenningen. Men redan dä diskuterade vi livligt en kvotering, och vi var långl på väg all redan frän börian föreslå detla.

Nu har del visat sig atl männen ulnylljar möjligheierna lill nära kontakt med barnet i myckel lilen ulsiräckning. Ulskoltet konstaterar f. ö. all endasl 6 96 av männen uinyiijade möjlighelen 1975. Dess värre är det också känl att männen som regel endast stannar hemma under myckel korta perioder. Det är fortfarande kvinnorna som i stort sell slår för barnavården i del här landei. Ulskollel anser att del är angeläget atl fäderna i ökad omfattning tar del i vårdnaden av barnen, och del vill jag nalurliglvis instämma i. Del är den vikligasle delen när del gäller atl skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Men del är också av myckel stor vikt när del gäller all uppnå en nära konlakl mellan pappor och barn. Därför har vi ansell alt del är angelägel atl öka ledigheisliden lill älta månader, men alt fäderna då måste ta ut minsl 30 dagar. Del är, enligt vår mening, enda sällel all även få männen all aklivl della i omvårdnaden om barnen, och del är ett viktigt led i att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har lagt fram del här förslagel i moiionen 2231.

Uiskottsmajoriteten har försökt koppla ihop den här frågan med del-lidsledigheien. Men sanningen är ju au en förlängning av ersäitningstiden kan genomföras oavseil om man kommer all genomföra sex limmars arbetsdag med delförädrapenning. Eflersom tvä utredningar behandlat den här frågan och föreslagit älta månaders ledighet anser jag all del knappast behövs någon ny uiredning utan förslag bör kunna läggas fram redan i höst.

Moiionärerna är alllså beredda all prioritera en ulbyggnad av ersäll-

ningsiiden lill åila månader med den kvotering som familjesiödsuired- Nr 119 ningen föreslär. Vi förväntar oss nu verkligen all regeringen lägger fram Torsdagen den dt förslag redan i höst, eftersom också utskottet har uttalat atl man r ■ ,n-j(.

finnerdet angeläget alt etl ställningstagande kan ske snarast möjligi sedan

arbetsgruppen om delföräldrapenning framlagl sitt resultat. Såvitt jag för- Föräldraförsäkrliig-
siär måste detla resultat snart komma. en m. m.

Det skulle ha varit värdefullt om socialministern hade stannat kvar i kammaren och velal bekräfta all ett förslag kommer. Nu saknas han här när jag kommer upp i talarstolen så jag hoppas all hans medarbetare lalar om vad som framförts i det här sammanhanget, såvida han inle själv sitter och lyssnar i något av rummen.

Jag anser också att det redan nu finns skäl att ta mer positiv ställning lill faderns räll atl vara hemma redan vid första barnels födelse. Della fanns med i familjepolitiska kommitténs förslag. På grund av ekonomiska realiteter, när vi nu prioriterat en fråga, vill jag inte stödja folkparii-reservalionen ulan jag förutsätter all regeringen tar fasta på de synpunkier som fru Håvik och jag framfört i motionen 737, som väcktes vid årets början och som också torde ha stimulerat folkpartiet alt ta upp frågan i del här sammanhanget. Det är nämligen först nu folkpartiet har uppmärksammat denna fråga.

Hert ROMANUS (fp):

Herr talman! Vi har inget emol att la upp goda förslag från andra håll, tvärtom lycker vi det är rimligl atl göra sä i del politiska arbetet. Men i det här fallet har vi faktiskt varit inne pä tanken tidigare, bl. a. vid värt landsmöle i höstas. Jag vel inte om det är det som har inspirerat fru Hörnlund. Om del är så, är jag bara glad för del.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Olsson i Slockholm, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som villan kammaren bifaller socialförsäkringsulskollels hemställan

i betänkandet nr 30 mom. 1 a röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Olsson i

Slockholm.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstal för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldrciföi säkringen m. m.

följande resultat:

Ja - 290

Nej - 16

Avstår - I

Mom. 1 b

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Hylländer, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Romanus begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskollets hemställan

i betänkandet nr 30 mom. 1 b röstar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Hylländer.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Romanus begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat;

Ja - 263

Nej - 42

Avstår - 2

Mom. I c

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 3 av herr Olsson i Slockholm, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskollels hemställan

i beiänkandei nr 30 mom. 1 c röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 3 av herr Olsson i

Slockholm.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ja-proposilionen. Då fru Lantz begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 16

Avslår - I

Mom. 1 d

Proposilioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemsiällan, 2:o) reser-

vaiionen nr 5 av herr Hylländer samt 3:o) reservationen nr 4 av herr Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkring.:, en m. m.

Olsson i Stockholm, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Romanus begärde volering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan fru Lantz begärt volering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående socialförsäkringsutskottets hemställan i beiänkandei nr 30 mom. 1 d antar reservalionen nr 5 av herr Hylländer röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 4 av herr Olsson i Slockholm.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 33

Nej - 17

Avstår - 253

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifallersocialförsäkringsutskottels hemställan

i betänkandet nr 30 mom. 1 d röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 5 av herr Hylländer.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstal för ja-proposilionen. Då herr Romanus begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264

Nej - 41

Avstår - 1

Mom. 1 e

Utskottets hemställan bifölls

Mom. 1 foch 1 h

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Hylländer, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Romanus begärt

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldiaförsäkiiiig-eii m. m.

votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i beiänkandei nr 30 mom. 1 f och 1 h röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Hylländer.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Romanus begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259

Nej - 27

Avslår - 21

Mom. 1 g

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskottets hemställan

i beiänkandei nr 30 mom. 1 g röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 7 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Ringaby begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröst-' ning gav följande resultat:

Ja - 237

Nej - 68

Avstår - 2

Mom. 2 a

Ulskotlels hemställan bifölls.

Mom. 2 b

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels reservalionen nr 8 av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringaby begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsulskollels hemställan

i beiänkandei nr 30 mom. 2 b röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 8 av herrar Ringaby

och Fridolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Ringaby begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 258

Nej - 46

Avslår - 3

Mom. 2 c-2f

Kammaren biföll vad utskotld i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Proposilioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 10 av herrar Ringaby och Fridolfsson saml 3:o) reservalionen nr 9 av herr Olsson i Slockholm, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä herr Ringaby begärde volering upptogs för beslämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan fru Lantz begärt volering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående socialförsäkringsutskollets hemställan i beiänkandei nr 30 mom. 3 antar reservalionen nr 10 av herrar Ringaby och Fridolfsson röslar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservalionen nr 9 av herr Olsson i Slockholm.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlald av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 53

Nej - 17

Avslår - 236

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Föräldraförsäkringen m. m.

1 enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläsi och godkänd:

Nr 119 Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

Torsdagen den ' betänkandet nr 30 mom. 3 röslar ja,

6 maj 1976 " '''" ° "J'

_____________ Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 10 av herrar Ringaby

Föräldiaförsäkring- och Fridolfsson, (7) m. m.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Ringaby begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 260

Nej - 46

Avstår - 1

Mom. 4

Ulskoltels hemställan bifölls.

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr ! 1 av herr Hylländer, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Romanus begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller socialförsäkringsulskottets hemställan

i beiänkandei nr 30 mom. 5 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Hylländer.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ja-proposilionen. Då herr Romanus begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 279

Nej - 26

Avslår - 2

Mom. 6-8

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemsiälli.

Mom. 9

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoilds hemsiällan. dels reservalionen nr 12 av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 10-12
64 Kammaren biföll vad uiskouei i dessa moment hemställt.

§ 12 Införande av en generalklausul i lagen om allmän försäkring

Föredrogs socialförsäkringsulskottets betänkande 1975/76:33 med anledning av molion om införande av en generalklausul i lagen om allmän försäkring.

Hert SJÖHOLM (fp):

Herr lalman! Del här ärendet handlar alltså om en generalklausul. Det har blivil modernt med sådana - del är inte så länge sedan vi här i kammaren antog en lag om generalklausul inom förmögenhetsrätten, och det ligger en proposilion om generalklausuler inom skattelagstiftningen förr atl komma åt skatteflykt och skattefusk. Innebörden är helt enkelt all man skall se mer till lagens anda och mening än lill dess bokslav-en myckel sympatisk mening. Det är delsamma som alt försöka komma ifrån paragrafrytteri och byråkrati när man tolkar lagen. Och del behövs. Ell enda exempel skall jag anföra här.

En ung man råkade ut för en svår bilolycka. Han blev inlagd på sjukhus och fick ligga kvar där en månad. Vid tillfället för olyckan hade han arbeisansiällning i Malmö stads tjänst. När han kom ul från sjukhusel undrade han varför han inle hade fått sjukpenning. Då sade man pä försäkringskassan: "Vi kan inle hitta all ni har lämnat inkomstuppgift hit." Vederbörande kan gä ed på all han har lämnal inkomsiuppgifl. Dessutom är del egendomligl eflersom även arbetsgivaren numera skall lämna uppgift lill försäkringskassan om arbeisansiällning. Malmö stad säger också ait del måsle man ha gjort, för det går på dala. Inle heller den blanketten finns emellertid hos försäkringskassan. Sedan klagade vederbörande hos riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen, men del nyltade ingenting lill. De sade bara all del inte hade visats att någon blankett hade inkommit. Alll vilar således på alt denna blankett saknas.

Mannen har bevisligen blivil skadad och legat på sjukhus, han har bevisligen gäll förlustig en inkomst - precis de tvä kriterier som skall uppfyllas för alt lagen om sjukpenning skall träda i krafl. Del är därför vi har stiftat lagen. Personen föriorade nu omkring 5 000 kr. Då kan man väl påslå atl det blåser en iskall vind genom en varm och medmänsklig lagstiftning, som denna är avsedd atl vara och också är. Del är egentligen räll förfäriigl.

Med min molion ville jag rida spärr mol sädana missförhållanden genom en generalklausul där det skulle stå all om de materiella förutsällningarna är uppfyllda skall lagen träda i tillämpning. Det borde vara rätt självklart.

Ulskoltet kommer med några överslätande vänligheter och fromma förhoppningar inför framtiden. Del skall man väl i vederbörlig ordning vara lacksam för, men det hjälper inte myckel. Del är tyvärr så au ordningen mellan de ire storheierna är denna: Först kommer blanketten, sedan paragrafen och i tredje hand människan. Det är ganska fantastiskt

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Införande av en generalklausul 1 lagen om allmän försäkring

5 Riksdagens pivtokoll 1975/76:119-120

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Införande av en generalklausul i lagen om allmän försäkring

all vår i övrigt fina sociallagslifining kan ha den prioriteringen. Jag trodde atl man skulle ha den omvända ordningen, och det är därför jag har motionerat. Vi kanske kan hoppas på framliden. Ulskollel är som sagi vanligl sinnai men vill inle skrida lill konkret handling.

1 delta anförande instämde herr Lindahl i Hamburgsund (fp).

Fru HÅVIK is):

Herr talman! Så sent som den 25 mars i år var denna fråga uppe här i kammaren. Herr Sjöholm hade interpellerat socialministern, och herr Aspling svarade atl "en parlamentarisk utredning har lillsalts med uppdrag all se över det socialpolitiska bidragssyslemel frän samordningssynpunkt. Mälsällningen för översynen skall vara alt klarlägga hur långl del socialpolitiska bidragssyslemel kan samordnas i en allmän socialförsäkring."

Ulskoltet har skrivii alt det hell ansluter sig lill del grundläggande syftel bakom herr Sjöholms molion. Vi är angelägna att betona all man pä olika säll måste sträva efter all förhindra rällsförlusier för enskilda. Det är självklart atl del inle råder några som helsl delade meningar om alt det är angelägel att man i såväl lagstiftningsarbetet som räiislillämp-ningen så långt det är möjligt förebygger rättsförluster för den enskilde. Men del är uppenbart all del även med en generalklausul av del slag som herr Sjöholm avser kan vara svårt all i alla silualioner få en smidig och rättvis tillämpning av lagstiftningen. Vi har samtidigt all se lill atl de försäkrade inle missbrukar bestämmelserna. Del är inte länge sedan herr Sjöholm i en debatt var inne på att det förekommer missbruk av socialförsäkringen. Det betyder väl au herr Sjöholm anser an del måste finnas lagparagrafer som kan siävja della missbruk.

Jag log med iniresse del av del anförda exemplet. Den försäkrade är skyldig att lämna uppgifi om sin inkomsl. både när den ökar och när den minskar. Arbetsgivaren är skyldig atl skicka in anslällningskorl. Såviii jag uppfattade del var den unge mannen ansiälld i Malmö kommuns ijänsi. Om jag fållade exemplei räll måsle han ha varit alldeles nyanställd; annars hade han som kommunalanställd haft rätt till ersättning enligt gällande avtal, och del hade dä inle beiyil någonling all han inle var registrerad för sjukpenninggrundande inkomsl i försäkringskassan.

Nu har del sken en uppmjukning av praxis. Tidigare var det mycket strängare. 1970, 1971 och 1972 kom försäkringsdomslolen med ulslag som medfört atl det blivit praxis all man i sådana här fall ulger sjukpenning om underlålenhden atl sända in anmälan kan anses ursäktlig. Jag kan nalurliglvis inle gå in pä det enskilda fallei. Men klart är all om denna händelse hade inlräffal för bara ell par år sedan, så hade vederbörande fåll vara sjukskriven ulan sjukpenning. Ändring av sjukpenningplaceringen hade kunnai ske försi dagen efter del an han blivil friskskriven. Nu sker sådan ändring efter 30 dagar. All man över huvud

taget har en sådan gräns beror pä att man vill undvika att de försäkrade spekulerar i all underlåta att göra anmälan till försäkringskassan.

Hert SJÖHOLM (fp):

Herr lalman! Allting är relativt; all det var värre förr är en klen tröst.

Mannen i mitt exempel hade varit anställd i flera månader i Malmö kommuns tjänst, men som extra tjänsteman. Han fick därför inte någon ersällning av något slag.

Fru Håvik nämnde atl jag lidigare sagt all försäkringen missbrukas. Del är rikligl. men del hör ju inte hit. Del missbruk jag dä talade om beslår i alt människor sjukskriver sig fastän de inle är sjuka. Jag nämnde också del missbruk som består i all människor preliminärdeklarerar myckel högre inkomster än de har. När de blir sjuka får de då en högre sjukpenning än de är berättigade till och - om de betalar B-skatt - utan alt behöva betala preliminär skatt.

I del här fallet förekom det inget missbruk. Om det inte gällde en så allvarlig sak, skulle jag lycka att det här är lilel löjeväckande. Det kunde i della fall hundraprocentigt bevisas alt personen i fråga var sjuk

- han hade skadats vid en olycka - och gick miste om sin inkomsl.
Del är för sädana fall vi har denna förträffliga lag. Men det struntar
man i.

Det är rikligl all det skall göras en anmälan lill försäkringskassan. Men del står ingenstans atl denna anmälan skall sändas i rekommenderat brev med mottagningsbevis. Gör man inte det, är man fullständigt rättslös. Del kan ju hända all försändelsen förkommer på posten eller atl anmälan kommer bort på försäkringskassan bland flera 100 000 blanketter. Dä får den enskilde slå risken. Dä vill samhället inte säga alt här föreligger ändå de materiella förutsättningarna och vi skall därför betala ut sjukpenningen. Varför kunde man inte i del interpellationssvar som jag fick för en lid sedan och i della utskottsbetänkande säga, att del är horribelt all lolka lagen pä det sättet? För det är del ju! Det lycker jag faktiskt alt utskottet kunde ha uttalat litet kraftigare. Vad den nya utredningen leder till vel ingen, men del borde inte få förekomma ett enda sådanl här fall i vår sociala välfärdsstat Sverige. Del är faktiskt en skamfiäck.

Fru HÅVIK (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag kan falla mig myckel kort. Ulskoltet har enhälligt uttalat all man siäller sig positiv till syftet bakom herr Sjöholms motion all människor inle skall lida rättsförluster. Utskottet har samtidigt utlalal alt vi måsle ha en sådan lagstiftning all det inle finns utrymme för missbruk av försäkringsbeslämmelserna. Sädana händelser som herr Sjöholm nämnde inträffar ytterst sällan, men en gång är en gång för myckel

- del skall jag gärna medge, herr Sjöholm.

Frågan är diskuterad den 25 mars 1976, utskottet är enigt och har skrivii positivt, ulredningen arbelar. Sedan är herr Sjöholm skeptisk lill

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Införande av en generalklausul 1 lagen om allmän försäkring

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Införande av en generalklausul 1 lagen om allmän försäkring

vad som kan komma ut av denna uiredning, men del får väl ändå framtiden utvisa.

Hert CARLSSON i Vikmanshytlan (c):

Herr talman! Denna molion av herr Sjöholm finns del verkligen anledning att stanna inför och begrunda. Moiionen tar upp en utomordentligt angelägen sak, nämligen den enskildes rättssäkerhet i hans kontakter med Socialförsäkringssverige. Det är ju en väsentlig del av den trygghet som vi strävar lill och som inte minsl socialförsäkringsulskoilel har ambitionen atl klara ul. Uiskottd har också utlalal atl del hell ansluter sig till det grundläggande syftet bakom herr Sjöholms molion, nämligen alt man måste se till alt den enskilde inte lider rättsförluster i frågor som hör hemma i Socialförsäkringssverige.

Jag kan bygga på vad herr Sjöholm har sagt och lala om alt hell nyligen refererades i en tidning i mitt eget län hur en person hade råkat skriva in en uppgift i fel ruta och all del innebar atl vederbörande förlorade 1 000 kr. i försäkringsersättning. Han fick inle ersättningen från försäkringskassan, ulan saken måste tas upp besvärsvägen. Del är alltså svärl att få rättelse.

Får jag sedan säga - och del vill jag stryka under eftersom jag i utskotld suttit på ärendet - att del är angeläget också för dem som handlägger dessa ärenden att göra det på etl sådant sätt, att den enskilda människan får sin rätt. Det får inte bli så all byråkratin missbrukar sin makt. Jag hoppas verkligen atl man, med den skrivning som socialförsäkringsuiskotlet har gjort, skall bli medveten om vikten av della vid handläggningen av dessa ärenden ule i försäkringskassorna.

Vi vet från låginkomstutredningen ail 25 % av människorna i vårt land har svårt alt hitta vägar för all fä rättelse om fel har uppställ. Man vel inle vem man skall vända sig lill. Man vet inte hur man skall bära sig åt för all få rättelse. Man är alllså utlämnad. Del gör all denna fråga är utomordentligt allvarlig.

Ambitionen från utskottels sida - del är vi hell eniga om - är atl vi måste alla medverka lill atl den enskilde skall fä sin räll. Vi ulgår ifrån att den här moiionen och utskottels behandling av den är en fall framåt och atl man verkligen skall hävda rättssäkerheten för den enskilde.

Fru HÅVIK (s):

Herr Carlsson i Vikmanshytlan är ledamot av den socialpolitiska sam-ordningsulredningen. där det finns alla möjligheter att la upp dessa frågor.

I övrigt ställer jag mig naturiiglvis bakom ullalandd alt det är angelägel atl den enskilde riänsiemannen handlägger ärendena pä ell korreki säll. Del sker inom riksförsäkringsverkei en prövning för au finna olika vägar alt säkerställa en aktuell och riktig registrering av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Delta är dt fall framåt, och jag hoppas atl herr Sjöholm ser det så atl vi har lagil allvariigt på frågan. Utskottet är, som sagt, enigt.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 13 Föredrogs socialutskottets belänkande 1975/76:36 med anledning av propositionen 1975/76:100, såvitt gäller vissa anslag om ekonomiskt stöd ål barnfamiljer m. m. jämte motioner

Punkten 1

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Regeringen hade i budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 7 (socialdepartementet) under punklen C 1 föreslagil riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1976/77 anvisa etl förslagsanslag av 3 260 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:1233 av herr Fälldin m. fi. (c), vari såvitt här var i fråga (yrkandet 1) hemställts att riksdagen beslutade att barnbidragen gjordes värdebeständiga genom att anknytas till basbeloppet inom den allmänna försäkringen,

1975/76:1244 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. att öka de allmänna barnbidragen lill 2 425 kr. per barn och år, vilket utgjorde 25 % av nu gällande basbelopp, och att därför till Allmänna barnbidrag anslå eu med 1 131 250 000 kr. till 4 391 250 000 kr. förhöji belopp,

2. att de allmänna barnbidragen t. v. skulle utgöra 25 % av basbeloppet,

3. all hos regeringen begära atl en snabbutredning tillsattes för att utreda verkningarna av all göra en skattepliktig ytterligare uppräkning av de allmänna barnbidragen,

1975/76:1250 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen skulle besluta att ansluta sig till i motionen angivna riktlinjer för åtgärder i syfte att skapa ett barnvänligare samhälle och hos regeringen anhålla om erforderliga initiativ för riktlinjernas förverkligande, och

1975/76:1275 av fru Lundblad m.fl. (s).

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Ulskoltet hemställde

1. beträffande indexreglering av de allmänna barnbidragen m. m. all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1233 (yrkandet l)och motionen 1975/76:1244 (yrkandena 1 och 2),

2. all riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 3 260 000 000 kr.,

3. beträffande en snabbutredning av verkningarna av att barnbidragen

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

gjordes skattepliktiga,atl riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:1244 (yrkandet 3),

4. beträffande ålgärder för ett barnvänligare samhälle all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1250,

5. belräffande en undersökning av barnfamiljernas ekonomiska situation all riksdagen skulle avslå moiionen 1975/76:1275.

Reservationer hade avgivils

beträffande indexreglering av de allmänna barnbidragen m. m.

1. av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp) och Andreasson
i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) saml herr Karlehagen (c) som
ansell att utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen skulle

a) med anledning av moiionen 1975/76:1233 (yrkandet 1) och motionen 1975/76:1244 (yrkandet 2) ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

b) belräffande höjning av de allmänna barnbidragen avslå motionen 1975/76:1244 (yrkandet 1),

2. av fru Marklund (vpk) som ansett att utskottet under 1 bort hem
slälla

att riksdagen med anledning av moiionen 1975/76:1233 (yrkandet 1) och motionen 1975/76:1244 (yrkandena 1 och 2) skulle anta av reservanten framlagl förslag lill lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, innebärande all del allmänna barnbidraget skulle ulgä för varje kvartal med 6,25 % av det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gällde vid ingången av kvartalet,

3. belräffande medelsanvisningen av fru Marklund (vpk) som - vid
bifall till reservalionen nr 2 - ansett atl ulskollel under 2 bort hemslälla

att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1976/77 anvisade ell förslagsanslag av 4 523 000 000 kr.,

4. belräffande en snabbutredning av verkningarna av all barnbidragen
gjordes skattepliktiga av fru Marklund (vpk) som anselt all ulskoltet
under 3 bort hemslälla

att riksdagen med bifall lill moiionen 1975/76:1244 (yrkandet 3) gav regeringen till känna vad reservanien anfört,

5. belräffande ålgärder för ett barnvänligare samhälle av fru Marklund
(vpk) som ansett atl utskottet under 4 bort hemslälla

atl riksdagen med bifall lill moiionen 1975/76:1250 gav regeringen till känna vad reservanien anfört.

Hert TALMANNEN:

Överläggningen rörande socialuiskoneis betänkande nr 36 får omfaiia

även socialuiskoneis beiänkande nr 35, men yrkanden belräffande sisi-nämnda betänkande framsiälles försi sedan detsamma föredragils.

Herr GUSTAVSSON i Alvesta (c):

Herr lalman! Barnbidraget skall utgöra grunden för samhällets ekonomiska slöd lill barnfamiljerna. Det har riksdagen givit klart uttryck för. Om vi alla är överens om detla, måste vi också se till all barnbidraget inle för varie månad urholkas av inflationen. Del är angelägel all få garantier häremot genom en indexreglering av barnbidraget. Cenlern har under årens lopp i moiioner krävt en sådan indexreglering.

Förra året krävde cenlern samma sak, men vid del lillfälld gick socialdemokraierna med på en höjning av barnbidraget med 300 kr. Barn-bidragel kom därmed i närhden av 20 % av basbeloppet för folkpensionen. Nu har basbeloppet stigit till 10 000 kr., vilkel skulle innebära - om man ulgår från 20 % av basbeloppet - all barnbidraget skulle ulgå med 2 000 kr. På kort tid minskar alllså barnbidragets reella värde, allleftersom inflationen fortgår. Därför är del helt enkelt nödvändigl all få en värdesäkring lill slånd. I den reservalion som vi har fogal lill ulskoilds belänkande nr 36 har vi begärt alt regeringen skall framlägga förslag lill de författningsändringar som är erforderliga för en sådan indexreglering.

Jag ber, herr lalman, alt få yrka bifall till reservationen 1.

När vi i cenlern under den allmänna motionstiden lade fram vår parlimotion med förslag angående familjepolitiken, gav vi samtidigt denna fråga hög prioritet. Vi har utarbetat vårt familjepoliliska program utifrån barnens och familjens situation, och vi hävdar hemmens och familjens betydelse för individ och samhälle. Vi menar all alla har ett gemensamt iniresse av att barnen ges goda uppväxlvillkor, så all de kan ulvecklas lill harmoniska och ansvarskännande individer. Genom all solidariskt stödja barnfamiljerna lägger man grunden till en positiv samhällsutveckling.

Vi hävdar också alt del skall finnas en verklig valmöjlighet för alla föräldrar mellan all arbela i hemmet på hellid och all förvärvsarbeia hela eller delar av dagen. För alt denna valfrihet skall kunna bli reell, krävs såväl förbälirade ekonomiska villkor som förändringar i fråga om arbdslivels villkor. 1 centerns familjepolitiska molion finns då bl. a. tvä viktiga moment, nämligen vårdnadsbidraget och möjligheterna lill sexlimmarsdag för småbarnsföräldrar.

Eflersom familjepoliliken framställts såsom myckel väsenilig även av övriga partier här i riksdagen, log vi för givel all del också skulle bli en seriös behandling av frågan vid della riksmöie. Jag ulgår från all även de andra partier som vid riksmötets bögan lämnade moiioner menade allvar med vad som skrevs i dessa motioner. Om de så gjorde, är det hell oförklarligt atl familjepolitiken hell plötsligt skuffas åt sidan för all behandlas vid ell nytt riksmöie. Jag utgår också frän all ledamöterna i socialutskottet inkl. ordföranden var inställda på atl ärendet

Nr 119

Torsdagen, den 6 maj 1976

Ekonomiskt slöd åt barnfamiljer m. m.

Nr 119 skulle behandlas vid detla riksmöie,

Torsdaeen den '" någonting hade tydligen helt plötsligt inträffat, eflersom ulskotlels

6 m-ii 1976 ordförande den dag ärendei såsom första punkt på dagordningen skulle

--------------- behandlas i ulskoltet föreslog att frågan skulle avföras från dagordningen

Ekonomiskt stöd åt och uppskjutas lill höstens riksmöte. Det är beklagligt ail socialdemo-barnfamlljer m. m. kraierna pä grund av inbördes oenighet i denna vikliga fråga vill avföra den frän dagordningen.

Eflersom folkpartiet myckel märkligl anslöt sig lill del socialdemokratiska uppskovsförslagel, har således socialutskottets i-najoritel föreslagil all en av vårriksdagens och samhällets mesl angelägna frågor uppskjuts lill hösten. Jag ställer därför frågan lill folkpartiets representant i utskottet, herr Romanus. Vad har egentligen inträffat från den 20 januari i är. dä folkpartiet lämnade sin familjepolitiska molion, och fram lill den dag när utskottet skulle behandla frågan? Jag utgår ifrån atl folkpartiet den 20 januari menade allvar med motionens innehåll.

1 moiionen kan man läsa följande: "Rällen lill förkortad arbelslid bör kompletteras med ekonomiskt slöd, som gör del möjligt för föräldrarna atl utnyttja den, och införas under budgetåret 1976/77." Vidare står del i moiionen: "En förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar är därför en mycket angelägen och brådskande familjepolitisk reform." Detta hävdade alllså folkpartiet den 20 januari i år.

Den 2 maj kommenterade Per Ahlmark i ell anförande de socialdemokratiska förslamajlalen, bl. a. de socialdemokratiska talarnas olika uppfattningar i fråga om huruvida sexlimmarsdagen för småbarnsföräldrar är en angelägen reform eller inle. Herr Ahlmark ställde frågan: Vad är skämt och vad är allvar i socialdemokraternas program? Del som herr Ahlmark den 2 maj kritiserade socialdemokraterna för är samme herr Ahlmark tydligen - om han följer uiskottsmajoriteten - beredd atl säga ja lill i dag, fyra dagar senare.

Jag ställer frågan: Vad är skämt och vad är allvar i folkpartiets fa-miljepolilik?

Centerns ledamöter i utskottet har inte kunnat acceptera all en så viktig fråga som familjepoliliken lättvindigt skjuls lill hösten. De förslag som vi förde fram i januari menade vi allvar med.

Under detla anförande överlog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen CARLSHAMRE (m):

Herr lalman! I fråga om uiskoitsmajoriteiens diktat au ivå av de vikligasle familjepoliliska frågorna skall skjutas upp lill näsia riksmöie kan jag i stort sell nöja med mig all insiämma i vad herr Gustavsson i Alvesta redan har sagt. Jag vill bara lägga lill en liten reflexion.

Under behandlingen av föräldraförsäkringen för en stund sedan hörde vi herr Romanus uttrycka sin glädje över all del hade varit möjligt au komma så långl och all göra del i enighet. Jag vill också minnas all

han vid något lillfälle erinrade om au det är när man kan slälla den socialistiska delen av ulskoltet inför hotet om lotten som det blir möjligt att fä igenom angelägna förslag, som vi pä opposilionssidan har varit överens om. Jag kan inte annal än beklaga all vi inle fick lillfälle all försöka samma effektiva metod när det gällde de vikliga familjepolitiska frågor som förelåg i socialulskoltel.

Del är två frågor del gäller, nämligen vårdnadsersällningen och ar-belslidsförkortningen för småbarnsföräldrar. 1 den sislnämnda frågan fanns del i del närmaste identiska förslag frän de tre borgerliga partierna och alllså en renodlad lonerisiiuaiion, som vi inte vet vad den hade lett lill om saken ställts på sin spels, vilkel det alllsä inie blev tillfälle lill.

Nu skall vi i stället vänia på den uiredning som under ledning av statssekreterare Fridh skall undersöka i vad mån en sådan här arbetstidsförkortning är möjlig. Jag är inte den som inle brukar gå med på alt avvakta utredningsresultat, men i det här fallet är del min bestämda uppfallning all arbetsgruppen borde ha lill uppgift au undersöka hur man skall förverkliga önskemålet och inle om man skall förverkliga önskemålet om en kortare arbetstid för småbarnsföräldrar. Det hade varit möjligt atl ta etl beslut redan nu. eu beslul som mänga familjer vänlar på och som, när del nu uteblir, kommer all utlösa och redan har utlöst besvikelse hos mänga.

När del gäller vårdnadsersällningen. även kallad vårdnadsbidrag, fanns del inte några identiska förslag. Personligen är jag dock övertygad om - jag kan inie bevisa del, eftersom vi inte fick lillfälle att försöka -alt del skulle ha varit möjligt all sammanjämka de olika förslagen så mycket att vi hade kunnai komma fram till en enighet av tre partier och därmed ell jämviktsläge i riksdagen. Jag vågar i varie fall för egen del och pä del partis vägnar som jag företräder försäkra att vi hade varit beredda all sträcka oss myckel långl för att tillmötesgå även herr Romanus och folkpartiet. Jag tror det hade varit möjligt atl resonera sig fram lill åtminstone en bra börian - och det har sagts lidigare i dag au någonslans måste man böria-

Nu fick vi inle tillfället och jag beklagar uppskovsbeslutd och all vi inte är många nog för atl få det upphävt i dag.

När det gäller beiänkandei 36 föreligger inle några reservationer från moderata sämlingspartid. Där finns dock en reservalion som det väl. som vanligt, är nödvändigl all säga några ord om. Del gäller indexreglering av allmänna barnbidragd, ell förslag som ålerkommer varie år och där moderala samlingspartiet i ulskoltet hiliills siälli sig på samma linje som socialdemokraierna.

Det är uppenbart för alla all såsom fördelningen är i ulskonei och kammaren så behövs bara all moderala samlingspariiei byler sida för all förslaget skall gä igenom. Vi har lyckats moislå den frestelsen även i år. och jag vill. herr lalman. kort repelera skälen för all vi fasihåller vid della.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd ål bariifämiljer m. m.

Om barnbidragen hade varii indexreglerade. och oni man ulgår ifrån en prisslegringslakl på 8 96. som jag iror finansministern gör för 1976, skulle della i är ha inneburil en höjning med 12 kr. per barn och månad, om jag räknai räll. Ingen kan hävda alt detla innebär en avgörande förändring i barnfamiljernas ekonomiska situation. Däremol skulle det ha kostat 260 milj. kr. i år all genomföra denna förbällring.

För en stund sedan fick vi av socialförsäkringsulskollels ordförande höra all de beiydande förbällringar i föräldraförsäkringen som nu är genomförda koslar 125 miljoner. Del handlar alllsä inie om någon lilen summa, 260 milj. kr. när det gäller den här höjningen av barnbidragen, och vi säger oss fortfarande, som alllid lidigare, alt vi vill ha handlingsfrihet för oss själva och för riksdagen all varie är använda de tillgängliga medlen på det sätt som vi det året finner vara bäst. Vi i moderala samlingspariiei, liksom även övriga opposilionsparlier, har beiydande krav på familjepoliliska förbällringar som kommer alt kosta mycket pengar. Det blir självklart svårare all genomföra sådana förslag ju mer pengar man läser lill aulomatiska utgiftsökningar varie år. Vi vill ha handlingsfriheten kvar.

I reservalionen från folkpartiet och cenlerparlid lalar reservanierna om all barnbidragen bör ges samma värdebeständighet som många andra grundläggande bidragsformer. Uttrycket grundläggande är lilel dubbeltydigt, som jag ser del.

Del är rikligl, i mer leknisk mening, atl de allmänna barnbidragen är, som vi ibland brukar säga. stommen i vårt familjepoliliska syslem. Men de är inie grundläggande pä samma sätt som de i dag indexreglerade sociala förmånerna är för familjernas ekonomi.

Jag har sagt lidigare och vill gärna upprepa atl för oss är del en självklarhet atl t. ex. folkpensionen, som utgör den enda försöriningen för många människor och dessutom definilionsmässigl utgör existensminimum, inte tål ens en kort lids urgröpning på grund av infiaiion. Alliså skall folkpensionerna vara indexreglerade. och del måste vi accepiera. Men önskemålet är inie lika slarki när del gäller irols alll mer marginella belopp i en familjebudgd som de allmänna barnbidragen. Då menar vi atl önskan om värdebeständighet får vika, i synnerhet som det på senare år visat sig all riksdagen, som ändå sammanlräder varje är. har uinylljai möjlighelen an i stort sett justera upp bidragen sä all de älminsione häller lakien med prissiegringarna.

Del andra skald som brukar åberopas och som fortfarande är giltigt är vad jag kallar hederligheisskälei. Tre partier i riksdagen är ju sedan fiera år överens om all kräva all skalleskalor och grundavdrag i skai-lesysiemd skall indexregleras. För oss är del en självklarhd all man inie samtidigt kan indexreglera både budgetens inkomstsida mer än som är alldeles nödvändigl, av sädana skäl som jag nämnde i fråga om folkpensionen, och utgiftssidan. Det skulle såvitt jag begriper innebära alt bädda för absolut ärliga skaltehöjningar. Del kan inte vara rikligl alt göra pä del sällel.

Del är dessa skäl, herr lalman, som gör an moderata samlingspariiei vidhåller sin uppfallning all den justering av de alln-iänna barnbidragen som kommer all bli nödvändig även i framtiden skall beslutas av varie riksmöie för sig. Vi skall inte låsa belopp på i svära prisstegringslider fiera hundra miljoner kronor om året, som vi är piskade atl använda på ell särskili säll. om man kanske - som vi fakliski har gjort i år -skulle finna god anledning all använda samma pengar eller mer pengar pä annal säll.

Jag har. herr lalman, när det gäller socialutskottets belänkande nr 36 ingei annal yrkande än bifall lill utskoliels förslag.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt slöd åt barnfamiljer m. m.

Hert GUSTAVSSON i Alvesta (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag irodde all herr Carlshamre och jag var överens om all barnbidraget utgör siommen i del familjepolitiska stödet. Cenlern ser del sä och om man gör del, är det inle rikligl au låla della bidrag urholkas genom infiationen, ulan del bör finnas garantier mol en sådan urholkning. Del här slödel är ju lill för all uljämna skillnaden mellan barnfamiljer och barnlösa familjer. Därför betraktar vi del som myckel vikligl all barnbidragels reella värde kan bibehållas.

Hert CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr talman! Vi är överens, herr Gustavsson i Alvesta och jag. om all de allmänna barnbidragen utgör siommen i del familjepoliliska stöd-syslemei. Del sade jag redan lidigare. Men jag framhöll alt del allmänna barnbidragd inie i de enskilda familjernas ekonomi och hushållning är grundläggande i den meningen au familjens välfärd slår och faller med all jusi della trots alll ganska marginella belopp är aulomaiiskl följsamt lill prissiegringarna. Riksdagen kan ju, som jag sade, jusiera bidraget vid behov, har gjori del och kommer med all säkerhd all göra del. dock ulan alt vara bunden.

Det är också så. herr Gustavsson, all moderat ekonomisk polilik har som ell av sina huvudsyften all begränsa prissiegringarna, alt hålla lillbaka infiaiionen. Del är nalurliglvis där den verkliga hjälpen ligger. Kan vi undvika inflation och prisslegringar. blir del inle akiuelll med någon aulomalisk uppräkning av sociala eller andra förmåner.

Man kan inle heller hell bortse från all indexregleringen som leknik. om den blir myckel utbredd och används över väldigl stora fält. i och för sig är dt hinder för inflationsbekämpningen. Indexreglering är en inflationsdrivande faktor i samhällsekonomin. Del har man inle minsl i vårt södra grannland fåll erfara på ell brutalt säll. och dd skulle vi i Sverige kunna få erfara också, om vi går för långl.

Vi moderaier häller alllsä fasl vid an förmåner som är grundläggande för mollagaren och som utgör ell existensminimum måste säkras, och dä får vi ta pä oss de olägenheter som del för med sig. Andra förmåner skall vi inle aulomaiiskl värdesäkra. ulan dem skall vi bedöma från år lill år.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt bariifämiljer m. m.

Hen ROMANUS (fp):

Herr talman! Vi behandlar nu förslagel lill budget för familjepoliliken för del kommande budgetåret. Vi har varit ense om i socialulskoltel atl vi, i anslutning lill del, också skall behandla de motioner som rör värdesäkring av barnbidragen. De innehåller inle några nyheter. Vi frän folkpartiet har länge krävl, liksom centerpartiet och kommunisterna, alt barnbidragen skall värdesäkras. De skall inte holkas ur av prishöjningarna. Det är klart atl den som inte vill gä med på del vill hålla möjlighelen öppen all barnfamiljerna skall kunna drabbas av alt barnbidragen får etl sänkt verkligt värde. Om man inle vill hålla den möjlighelen öppen, kan man ju gå med på en värdesäkring.

Jag yrkar bifall lill reservalionen 1, som kräver just värdesäkring av barnbidragen.

Jag lycker atl del är litet förvånande atl just herr Carlshamre här lalar vitt och brell om kompromissvilja och vilja atl slälla regeringen mol väggen. Som han själv senare fick medge har moderaternas siändpunki varii avgörande i den här frågan. Under en följd av år har moderalerna haft möjlighel all avgöra denna fråga, all vara med och ge alla barnfamiljer tryggheten atl barnbidragen inte kommer atl holkas ur av priserna. Men man har velal hälla möjlighelen öppen alt de skall fä holkas ur av priserna. Del har inie funnits någon kompromissvilja pä den punkten, vare sig den här gängen eller någon lidigare gång. Där är del moderaterna som har spräckt oppositionens enighet i sakfrågan, under en följd av är.

Vi har haft delade meningar i ulskoltet om huruvida vi skulle behandla etl antal andra motioner inom familjepoliliken nu i vår eller om vi skulle göra del i höst. Man kan ha olika uppfattning om det, men del är lilel förvånande all utskottets vice ordförande har tagit upp den här diskussionen så aggressivt. Jag beklagar den tonen, som jag inte är van vid mellan folkpartiet och centerpartiet. Man antyder atl vi inle skulle mena allvar med våra moiioner, osv. Snälla Rune Guslavsson, är del nödvändigl all spela upp en sådan sketch?

Del grundläggande skälet till att vi har stött förslagel alt dessa moiioner skall läggas fram för väljarna, innan riksdagen lar ställning, är all eu beslul efter valet inle leder lill någon försening. De förslag som framförts från alla håll gäller reformer som skulle träda i kraft efter vald.

Inte ens det mest extrema förslagel av dem som lagts fram - nämligen cenlerparliels lanke om au man för barn som föds den 1 juli i är skall få fulli värdnadsbidrag, 25 000 kr., medan man för dem som föds dagen innan, den 30 juni, inte skall få någonling - skulle leda lill uibeialning av några vårdnadsbidrag förrän omkring årsskiftet. Först får man ju föräldrapenningen. Inte ens om riksdagen mol all förmodan skulle svälja del förslaget behöver man riskera några prakiiska nackdelar med all vänia lill efter vald - eflersom värdnadsbidragen ändå hinner betalas ul.

Dessutom är del avgörande vilken sammansättning riksdagen får efter vald. Vad som än beslutas nu. kan en ny riksdag ändra del beslutel innan del hinner få prakiiska konsekvenser. Jag har alllsä svårt all förslå

atl någon kan bli så upprörd över all förslagel försi skall läggas fram för väljarna. Del måste bero pä någol annal än själva sakfrågan, Ell annal av våra skäl för all stödja del här förslagel har varii all del finns väsentliga skillnader mellan partierna. Då är, enligt vårt säll all se. del n-iesi demokratiska all väljarna får säga sill. och all den nya riksdagen skall avgöra. Del är svårt alt förstå vilka demokratiska skäl som kan tala emol alt väljarna först skall fä säga sitt innan riksdagen beslutar om denna vikliga fråga, där partierna har så olika mening. Vore del någon demokratisk vinning med all, över människornas huvuden, kort före valet snickra till någol slags kompromisslösning i en så omstridd fråga, en lösning som ändå får effekt först efter valet? Jag har svårl all inse del.

Man frågar: Vill inle folkpartiet kompromissa? Jo. självfallet är vi många gånger beredda all kompromissa för att få prakiiska resultat. Del har vi visai här i riksdagen. Men dä skall del vara kompromisser som verkligen ger resultat. Vi kan inte med vår styrka begära att få besiämma riksdagens beslul. Men vad skulle del ijäna för ändamål au kompromissa och kanske få en loltning om myckel slora frågor, där riksdagen efter valei ändå kan ändra på beslutet?

Om man ändå är angelägen om all kompromissa före valet för all driva fram en loltning, måsle del belyda atl det är någol i den egna politiken som man är angelägen all dölja - som är besvärande atl visa upp i valdebatien. Vad är del. Rune Gustavsson, som ni är så angelägna au dölja?

När del gällde cenlerparlid trodde jag all dd var just förslagel all en dags skillnad i födelsetid skulle belyda 25 000 kr. som man ville dölja, men det har man ju skjutit fram i diskussionen om den fråga som nu är uppe för avgörande. Det måsle alltså vara någol annal som man vill dölja.

Är det ell försök all slippa debatt om de besvärande effekterna av moderaternas och cenlerparliels förslag om beskattade värdnadsbidrag. som missgynnar de yrkesarbetande mödrarna, som ligger bakom aggres-siviielen? Eller är det en diskussion om kostnaderna som ni inle vill la upp?

Särskili moderalerna lovar ju jättelika förmåner för barnfamiljerna -samtidigt som man ulan slörre hämningar lalar om en sänkning av skal-idryckd som en verklig möjlighel.

Vi i folkparlid barett klart och prakliskl inriktat program, som syftar till jämlikhet mellan kvinnor och män. slörre valfrihet och en irygg och siimulerande miljö för barnen.

Vi vill ha en kraftig ulbyggnad av barnomsorgen - med bättre kvalitet.

Vi vill ha räll lill kortare arbelslid för föräldrar med små barn - och rätt till ersättning för inkomsiborlfallei genom föräldraförsäkringen.

Vi vill ha vårdnadsbidrag för ökad valfrihet och för rättvisa mellan olika barnfamiljer. Men vi vill ha etl vårdnadsbidrag soni är lika för varie barn och som inle missgynnar förvärvsarbetande kvinnor.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt bariifämiljer m. m.

Nr 119 Vi känner oss väl ruslade för debaiien inför vald med dd här pro-

Torsdaeen den grammet. Vi tror att människorna vill all barnomsorgen skall byggas

6 mai 1976 "'■ ' "°' '"' ' rädslan för alt mänga daghemsplalser kommer all

_-------------- slå lomma är sä spridd. Vi iror också all människorna är pä del klara

Ekonomiskt stöd ål med au detta skall betalas.

banifämiljer m. ni. Vi iror all människorna vill ha både jämslälldhel och större valfrihet och tror inle all de - som en del säger - upplever valfrihet som någol negalivi.

Vi iror inle all länken, all man genom vårdnadsbidrag skall missgynna förvärvsarbetande kvinnor, har framtiden för sig, men däremol all räi-ivisan kräver alt familjen själv får avgöra hur familjesiödd skall användas.

Vi lycker all del är bra all dessa slora linjer klargörs och alt man ger väljarna möjlighel alt påverka politiken. De som vill ha en sådan utveckling som jag här skisserat har möjlighel alt ge ett starkare stöd för de förslagen i den nya riksdagen genom all rösta på folkpartiet. Del skall inle fördöljas alt det är en svårighet för väljaren all socialdemokraterna inte har gett klart besked på väsentliga punkier. Man har gen etl besked, nämligen all man är emot vårdnadsbidrag - trots att man tidigare var för del. Men när det gäller kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar är Camilla Odhnoff fören snabb reform, medan kvinnoförbundet med Lisa Mattson i spetsen är emol en snabb reform för småbarnsföräldrarna - de skall få vänta 10. 15 eller 20 år, lill dess an alla kan fä sex limmars arbetsdag.

Ena dagen säger statsministern alt detla är en angelägen reform. Andra dagen säger LO-ordföranden all det inte är särskilt angeläget.

Det är problematiskt. Men jag hoppas au en klargörande valdebatl skall kunna ge oss och väljarna besked från socialdemokraierna. Vi har ingeniing alt dölja i den valdebatien. och därför lycker vi au del är demokraliskl lillfredssiällande all väljarna försi får säga sitt och atl riksdagen sedan får beslula, när det gäller en sä viktig fråga som denna.

Herr GUSTAVSSON i Alvesta (c) kort genmäle: Herr lalman! Jag vill säga till herr Romanus all dd inle finns anledning all lala om några sketcher i anslutning till mill anförande. Del jag sade var menal på fulli allvar, och jag kan lala om all del jag anförde var ell uidrag ur folkpartiets molion i frågan vid riksmötets bögan i år. Herr Romanus säger atl del går lika bra all beslula i frågan lill hösien. men såväl Iblkparliels som centerns molion hör ju samman med del kommande budgetåret och påverkar således della. Del är därför vi har lagt fram della förslag, och vi menade allvar när vi gjorde del.

Jag vet inte hur herr Romanus har del i sill förhällande lill sin parti,

men jag har en enig cenierrörelse bakom mig i dessa frågor som har

diskuterats myckel ingående ule i våra organisationer och på våra par-

lislämmor. På grundval av dessa diskussioner har vi också kunnai lägga

78 fram ell förslag som vi vågar slå för och som vi vill ha behandlal vid

vårriksdagen.

Herr Romanus! Del går inle an komma ifrån denna fråga genom all påslå att centern har lagt fram ett förslag som missgynnar de förvärvsarbetande. Ett sådant påstående innebär all herr Romanus ser på ett hell annal sätt än vi på frågan om vårdnadsarbdd i hemmet. Värt förslag om vårdnadsbidrag bygger pä au arbelel med värd av barn i hemmet skall värdesättas som annal arbete, och värdnadsbidragd skall därför beskallas liksom annal arbete och ligga lill grund för beräkningen av ATP-poäng. I denna del föreligger en skillnad mellan folkpartiets och centerns förslag sä till vida all folkpartiets förslag egentligen innebär en påbyggnad av barnbidraget saml en konsumiionsslöd och inle en ersättning för värdnadsarbete i hemmet.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd ål barnfamiljer m. in.

Hert CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag känner inle något behov av ell stort gräl med herr Romanus när del gäller någon av de tvä frågor som i dag skiljer oss ät. Jag kan i slor utsträckning respektera herr Romanus ståndpunkter och delvis förslå motiven bakom dem, men lilel egendomligl är ändå hans säll all resonera om sambandei mellan uppskovsärendei och del förestående valet. Om man drar ut konsekvenserna av det resonemanget skulle det rimligen betyda alt riksdagen under en valår egeniligen aldrig skulle kunna fatta några beslul i koniroversiella frågor som föruisäiier kompromisser eller helt enkelt voleringsavgörande och som inte är avsedda atl träda i krafl förrän efter vald. Den situationen är ju myckel vanlig - den vanligaste ikraftträdandedag vi beslutar om är ju påföljande 1 januari. Detla förekommer ständigt Skulle man aldrig kunna besluta om något som är avsett att träda i krafl den I januari efter eu val, då skulle kanske arbetsbelastningen för valårsriksdagarnas vårsessioner bli mindre än den nu är. Det vore ju alllid en fördel, men också den enda fördel jag kan se i del sammanhanget. Det går inie all föra eu sådanl resonemang som herr Romanus gör. Vi kan nalurliglvis även före dt val på vanligl säll föra fram en fråga lill avgörande.

Herr Romanus säger atl de två frågor del här rör sig om - frågan om värdnadsersättning och frågan om arbetstid - skulle ha debatterats i hemlighet pä något sätt. Dessa två frågor, herr Romanus. är några av de mesl debatterade över huvud taget i den svenska offentliga debatten under de senasle åren. Vi har för vår del haft med i varie fall frågan om vårdnadsersällningen redan i lidigare valrörelser, och vi har inte alls försökt atl dölja någonting. Jag tror inle heller all man skulle smyga pä folk någonling genom en beslul genast i denna fråga.

Vad sedan gäller frågan om indexregleringen vill jag gärna säga lill herr Romanus alt del även inom moderata samlingspartiet finns människor som skulle föredra en sådan: Vi får då och dä påstötningar om della. men riksdagsgruppen har hittills inle ansett sig kunna ta slällning för en sådan leknik, och inle heller jag personligen har kunnai del av de skäl som jag här redovisat. Della innebär emellertid inte - och del

Nr 119 är della jag reagerar mol - alt vi vill hälla möjlighelen öppen all, som

Torsdaeen den Romanus utlryckie det, urholka barnbidragets värde för barnfamil-

6 m-ii 1976 jerna. Del är inle del frågan handlar om, ulan den handlar om all riks-

___________ ._ dagen och vi själva skall ha handlingsfrihet när det gäller på vilket säll

Ekoiioiniskl slöd åt vi skall kompensera barnfamiljerna för iniräffade prisslegringar och så-bartifamiljer ni. m. dant. Del kan nämligen hända, och del har hänt, all vi ett vissl är lycker all ulvecklingen varit sådan att vissa grupper av familjer - framför alll de största familjerna bland låginkomsttagarna - har ett mer markerat behov av förstärkt slöd än andra. Dä skall man kunna använda pengarna för dessa familjer. Del har vi föreslagit vid fiera lillfällen, och vi vill alllså på inlet säll urholka familjesiödd, men vi vill ha kvar handlingsfriheten när del gäller hur försäkringen skall utformas.

Hert ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Carlshamre säger: Vi vill inte alls hålla möjlighelen öppen all kunna urholka barnbidragen, vi vill bara ha handlingsfrihet. Del är dt finare sätt att säga samma sak.

Vill man garantera barnfamiljerna all barnbidraget skall hälla sill realvärde, då skall del indexsäkras. Del har moderalerna inle velal gå med på. Det är en fullt hederiig ståndpunkt. Men del är lilel svårt alt först tala om det och sedan i nästa andetag säga alt man är sä kompromissvillig. Här har man haft chansen all avgöra en sak lill barnfamiljernas förmån i flera år, men inie lagil den.

Rune Guslavsson sade all centerpartiet och folkpartiet har olika syn pä värdnadsbidragd. Del är alldeles rikligl. Vi vill inle gå med pä etl vårdnadsbidrag som missgynnar de yrkesarbetande, och det gör ert förslag. Det ger mindre utbyte för yrkesarbetande kvinnor. Del har visats här i kammaren många gånger, och del kan visas igen om del behövs. Ert förslag ger mindre pengar, alllså missgynnar del de förvärvsarbetande. All folkparlid skulle ge sig in på någol kompromissande med ett sådanl förslag är otänkbart, eflersom vi arbetat för bl. a. den gifta kvinnans rätt lill yrkesarbete i så mänga är. Del inlressania i sammanhanget är all cenlerparlid lidigare var på samma linje, all del skulle vara ell icke beskailai vårdnadsbidrag. Men ni har nu ändrat er och har en enig centerrörelse bakom er, säger Rune Guslavsson. Jag undrar om del verkligen är sä hell med den enigheten. Bl. a. del får väl en valdebalt utvisa. Är del verkligen så au alla inom centerpartiet vill ha detla vårdnadsbidrag, som missgynnar förvärvsarbete? I så fall har del skett en beklaglig utveckling i cenlerparlid. Om del inle är full enighet, kan jag förstå att man så hemskt gärna vill ha frågan avgjord före valet.

Herr Carlshamre menade alt riksdagen enligt min linje inle skulle kunna beslula någonling. Jo. vi har ju varit med om massor av beslul. Men om del är en omslridd fråga, där partierna har väldigl olika uppfallning, och effekterna kan upphävas i vald, då är del mesl demokraliskl rikliga all man vänlar med all falla beslul. tills den nya riksdagen får sammanträda. Del blir i. ex. ingen slor skalleuppgörelse i år. mol bak-

grund av samma resonemang. Och där har moderaterna, såviii jag vet, varit med på samma tankegång. Det är riktigast att väljarna får ta ställning, och sedan får den nya riksdagen besluta. Vad är det för fel med det resonemanget, om det inte blir några förseningar i sak genom att man väntar? Och del blir det ju inle. Inle ens del centerförslag som jag trodde var en olyckshändelse, men som jag nu får höra att den enade centerrörelsen står bakom - alltså att det barn som föds den sista juni inte skall få någonting, men det barn som föds den 1 juli skall få 25 000 kr. - behöver försenas. Det kan också verkställas om riksdagen mot förmodan får en sådan sammansättning att del skulle finnas stöd för det förslaget. Men det tror jag inte.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Herr CARLSHAMRE (m) kort genmäle:

Herr talman! Det är naturligtvis inte riktigt korreki att ingen försening skulle behöva uppstå om man skjuter ett sådant här ärende lill hösten. Formellt kan det möjligen vara riktigt, men är del verkligen sä vi vill ha det att riksdagen någon gång i november, kanske december, skulle fatta beslut om en mycket stor och säkert komplicerad reform, som skulle börja fungera och sältas i sjön den 1 januari? Vi undviker väl gärna det om det är möjligt.

Jag menar, herr Romanus, ingeniing annat än atl även denna riksdag har fallat beslut - jag har ingen förteckning med mig, men det skulle inte vara svårt atl ta fram en sådan - i många frågor där besluten är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1977. Dessa beslut har inle kunnat fattas i enighet därför att partierna har väldigt skilda meningar, men vi har självklarl beslutat ändå. Del är en fullständig nyhet som herr Romanus introducerar när han för just denna fråga säger alt det skulle vara ett avgörande skäl att vi inte kan nä enighet om den.

Ännu en gång, herr Romanus. beträffande frågan om värdesäkringen av barnbidraget och kompromissvilligheten: Vi har aldrig sagt atl vare sig vi eller någon annan är beredd atl kompromissa om precis allting. Detta är f ö. en fråga som det tekniskt är väldigt svårt alt kompromissa om. Antingen indexreglerar man barnbidraget eller också gör man del inle. Man kan ju inte indexreglera halva beloppet t. ex., utan vi har där en antingen-eller-ståndpunkt, och den håller vi t. v. fast vid.

Vad jag sade i mitt första inlägg var atl när det gällde just dessa frågor, som herr Romanus har medverkat till all skjula upp till nästa riksdag, har vi från moderata samlingspartiets sida varit beredda atl vara mycket tillmötesgående. Jag tror all om herr Romanus en gång till läser igenom vår molion i ärendet, skall han inte kunna undgå all upptäcka all den alldeles avsiktligt är skriven på ett sådant sätt atl den skulle medge ett beiydande förhandlingsulrymme i förhållande lill både centerpartiet och folkpartiet. Det var bara det jag menade. Alt man sedan inte kan kompromissa i frågan om man skall ha eller inte ha indexreglering av barnbidragen är en hell annan sak.

6 Riksdagens protokoll 1975/76:119-120

Nr 119 . Hert GUSTAVSSON i Alvesta (c) kort genmäle;

Torsdagen den " talman! Det är väl något av efterhandskonslrukiioner som herr

6 maj 1976 Romanus nu kommer med, och jag är övertygad om att herr Romanus

--------------- inle själv tror på dem, eflersom herr Romanus väl var medveten om.

Ekonomiskt stöd åt när motionen lämnades i januari, att det blir val i september. barnfamiljer m. m. Sedan kommer herr Romanus lillbaka lill att centerns värdnadsbidrag missgynnar de yrkesarbetande. Det skulle vara intressant att fä klarhet i vad herr Romanus menar med det. Vi utgår ifrån, herr Romanus, alt ett vårdnadsbidrag utgör ersättning för vård av barn i hemmet, och då beskattas den ersättningen på samma sätt som vilken annan arbetsinkomst som helst. Den person som inte lidigare har haft en arbetsinkomst men får en arbetsinkomst på 10 000 kr. betalar samma skattesats som den som får vårdnadsbidrag. För den som förut exempelvis har haft 30 000 kr., byter jobb och får 40 000 kr., blir del samma skatteeffekter som för den som har 30 000 kr. och får 10 000 kr. i vårdnadsbidrag. Då är det skattesystemet som herr Romanus har anledning att angripa och inle ersättningen för vård av barn i hemmet.

Jag bara konstaterar all herr Romanus inle vill erkänna att vård i hemmet är att betrakta som arbete och alt den ersättning som utgår därför skall betraktas såsom ersättning för sådant arbete.

Hert ROMANUS (fp) kort genmäle;

Herr talman! När det gäller alt erkänna värdet av vård i hemmet och ge t. ex. ATP-poäng för sådan vård, sä hade den saken kunnat vara genomförd om herr Gustavssons i Alvesta partivänner hade röslat för den för fiera år sedan. Men det var några centerpartister som inte tyckte atl det var en sä bra idé, så den sprack.

Beträffande della atl ett vårdnadsbidrag på 10 000 kr. skulle kunna ge några ATP-poäng, så blir det ju inle mänga, som bekant, ulan den frågan får lösas för sig.

Om vi jämför i. ex. alternaiivet att mannen riänar 100 000 kr. och huslrun är hemma hos barnen och alternativet atl båda förvärvsarbeiar och lillsammans tjänar 100 000 kr., så har det ju redovisats här lidigare atl de makar som båda yrkesarbeiar får mindre utbyte av cenlerparliels vårdnadsbidrag. De siffrorna har inle beslritls, såvitt jag vel, och de kan inte bestridas.

Del har också tidigare i kammaren redovisats att en man med 100 000 kr. och en hustru som inle har någon inkomst skulle få drygt 600 kr. i månaden enligi centerns förslag. Om mannen Uänar 35 000 kr. och huslrun ijänar 18 000 kr., skulle de fä 465 kr. i månaden, alliså ungefär tvä tredjedelar. Är det inte siffror som visar atl de förvärvsarbetande missgynnas? De har ännu inte beslritls. Hur anser herr Gustavsson i Alvesta att det slår i det fallet? Det skulle vara intressant att höra.

Del går lilel långl när Rune Guslavsson säger all del är uppenbart

atl folkpartiets talare Här i riksdagen inte tror på vad de säger. Den enkla

82 synpunkt som jag har framfört är alt här finns olika meningar; lål väljarna

rösta först, och sedan får den nya riksdagen ta slällning. Varken herr Carlshamre eller herr Gustavsson i Alvesta har kunnai anföra ett enda skäl från demokratisk synpunkt som kunde visa att del är någol fel med uppfallningen, att när det inte kan bli någon försening, och när ändå den nya riksdagen kan upphäva de beslut som vi fattar nu och som vi eventuellt skulle kunna driva fram genom loltning, så kan man låta väljarna la slällning till partiernas olika linjer, och sedan får den nya riksdagen avgöra saken.

Om man är emot delta och vill avgöra saken nu genom atl kompromissa ihop sig på någol sätt, måste del vara så alt man har någonting att dölja, någonting som man inte vill föra fram i valdebatten. Det är den enda slutsats jag kan dra. Vad är det?

Del är ju inle någon ny princip att man kan vänta med vikliga beslut tills människorna har fått la slällning till partiernas olika linjer i val. Från väljarnas utgångspunkt är del ganska rimligt. Det måste ju vara bättre för väljarna atl få se vad partierna tycker. Därefter tar man slällning för del man anser är bäst, och då vel man att den ståndpunkten därigenom stärks i del kompromissande som måsle komma efter valet - naturiigt nog, eftersom inget parti har majoriiei i riksdagen och inte lär få del efter valet heller.

På detla sätt får väljarna en möjlighel alt påverka saken, och det har vi anselt vara att föredra från demokratisk synpunkt.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Herr förste vice talmannen tillkännagav att anslag utfärdats om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.

Fru MARKLUND (vpk):

Herr lalman! Familjepolitiken erkänns numera som en av de viktigaste bitarna i den socialpolitiska verksamheten. 1 den mån dess inriktning är att fä lill stånd en utbyggd samhällelig barnomsorg, all skapa möjligheter lill närkonlakt mellan barn och föräldrar och atl uppnå ekonomisk och kulturell likställighet mellan föräldrar och barnlösa finns det enligt min mening all anledning att ställa upp bakom den men också att kräva ytteriigare förbättringar och förstärkningar. Det är dock angelägel alt i diskussionerna kring dessa frågor också varna för den tendens till idealisering av en enda samlevnadsform som själva begreppet familjepolitik kan ge upphov till. Ingen lalar ju om en särskild "ensamslåendepolitik". Och en sådan uppdelning av människor efter vilka former för sin tillvaro som de har vall är heller inte någon önskvärd företeelse.

I stället måste man komma ifrån det rådande förhållandet atl den nuvarande s. k. familjepoliliken grundas på den giftermälsbaserade familjen och verkar för all denna samlevnadsform skall bevaras. Detta strider uppenbart mot allt fler människors faktiska situation. Samlevnadsformerna är inle oföränderliga. Människor inrältar sig och sitt liv efter de behov av känslomässiga och förtroliga kontakter som alla har.

Detta kan beslysas med siffror, men för all inle bli långrandig skall

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

jag bara nämna uppgifter om anlalet levande födda barn under olika perioder som fölls, som del heter, utom äktenskapet. 1950-1954 utgjorde antalet sådana barn 9,9 9é, 1960-1964 12,2 % och 1970-1974 hela 25 96. Med reservation för vilken effekt romantiska bröllop "i liden" kan ha för gifiermålsfrekvensen den närmaste liden, sä är det nog anledning atl notera all del här är en stigande tendens som kan väntas forisalla.

Den polilik som nu går under begreppet familjepolilik måste mol denna bakgrund, som jag ser det, frikopplas från del giftermälsbaserade äktenskapet. Den polilik som tar upp så väsentliga frågor som samlevnad och barnuppfostran, för att nu nämna två frågor, måste ha som grundval all främja kvinnornas frigörelse och likställdhet med männen och all bekämpa de roller som gör kvinnorna beroende och männen dominerande. Och för alt detta skall kunna uppnås måste omsorgen om barnen och kostnaderna för dem bli en samhällets angelägenhet.

En ofrånkomlig pusselbil i sådan polilik är givetvis att alla garanteras rätt lill etl meningsfullt arbele. Andra avgörande bilar än kortare arbelslid för alla och en kraftig ökning och förbättring av den samhälleliga barnomsorgen, där målsättningen skall vara bra och gratis barnstugeplats ät alla barn. Samlliga dessa frågor har ofta ventilerats i del här huset och glädjande nog alltmer också ute i det politiska vardagslivet.

Så några ord om uppskovsfrågan. För vpk:s del skulle vi inte ha haft någonting emol att under delta riksmöte ta upp och granska innehållet i de borgerliga partiernas förslag om vårdnadsbidrag och om förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar. De n opinion som dessa förslag har väckt, inte minst på fackligt håll, borde ha varit anledning nog all redan före valet göra klart var skillnaderna ligger mellan dem som verkligen menar allvar med talet om atl komma loss frän rådande könsroller och dem som i handling vill konservera dessa könsroller. För det är just i den kopplingen som de ställda förslagen framträder som mesl diskutabla. Förslaget all differentiera arbetstiden så att småbarnsföräldrar får kortare arbetsdag än andra är ställt utan krav på lönekompensation, och dessiJtom måsle det betraktas som förrädiskt för småbarnsföräldrarnas, speciellt de unga kvinnornas, arbetsmarknadssituation. Ett annat tungt vägande molskäl är atl en person med lätt arbete kan få kortare arbetsdag än den som står i ett tungt och kanse i många sammanhang hälsovådligt arbele. Kortare arbetsdag behövs alltså för alla.

Ett särskilt vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar förstärker givetvis kvinnans beroendesituation. I den lidigare debatten i dag om socialförsäkringsutskollets belänkande har vi bl. a. diskuterat relationerna mellan kvinnornas och männens löner, och redan del förhållandel gör klan vilken av föräldrarna som skulle stanna hemma och få della vårdnadsbidrag. Dessutom ligger det en orimlighet i detta på det sättet att de äldre barnen faktiskt drar myckel slörre kostnader än de små.

Vi skulle alllså för vår del ha varit beredda all förkasta dessa förslag och beklagar myckel alt socialdemokraterna har valt just detla som en av de frågor som skall skjutas till hösien. Vi är medvetna om kammarens

arbetsbelastning och har också från vår grupp konkret pekal på del orimliga i den anhopning av ärenden som har uppstått i år. Men naluriiglvis skulle del ha funnils möjligheter att uppskjuta andra frågor och i slällel ta fram denna, som otvivelaktigt ändå kommer att inta en framskjuten plats i årets valrörelse.

Vpk:s företrädare i socialulskoltel dellog inte i omröstningen om huruvida dessa ärenden skulle uppskjutas eller inte. Och eftersom vi inte heller i dag vill ge ens ett lillfinger åt moderaternas och centerns agitation i dessa frågor kommer vpk-gruppen att avstå även i den omrösining som kan väntas här i kammaren.

Men trots att dessa viktiga delar nu inte skall diskuteras i detalj flnns det möjlighel alt la ställning till frågor som berör barnfamiljernas ekonomiska situation och barnens tillvaro i vårt Samhälle. Till socialutskottels betänkande finns tre reservationer med sådan anknytning.

I reservalion 2 ulvecklas den nu sedan åtskilliga år kända vpk-lanken alt de allmänna barnbidragen måste höjas och göras värdebeständiga. Jag skall inte trötta kammaren med siffror som belyser hur barnbidragens ekonomiska värde tunnals ut, inte minsl under de senasle åren, dä man haft infiationen all skylla på - den som är så bra alt la till när människor klagar över minskade ekonomiska resurser, men som, när det passar, framställs som något egentligen ganska oförargligt, åtminstone här i vårt Sverige.

Andra sociala förmåner är knutna till kostnadsutvecklingen och indexreglerade. Det borde självfallet gälla även denna, som ju fortfarande - det har redan betonats i ett par inlägg här tidigare - trots ökande bostadstillägg och annal anses vara stommen i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Vi menar all en kraftig höjning av dessa allmänna barnbidrag är del som bäst skulle motverka skillnaderna när det gäller ekonomi mellan föräldrar och barnlösa. Om en sådan ökning till alt börja med skulle fastställas till 25 % av basbeloppet, så vore det ett bra steg. Samtidigt skulle bidraget då stå i ell fasl förhällande lill basbeloppet, så atl det hädanefter skulle utgöra minst 25 96 av gällande basbelopp.

1 lidigare års riksdagsdeball kring indexreglering av barnbidragen har det från ulskotlels socialdemokratiska talesmän gjorts stort nummer av vpk:s förmenta omtanke om höginkomstlagarna. Dessa utfall har givelvis varit orimliga och också tillbakavisats med hänvisning lill värt partis allmänna syn på fördelningsfrågorna i samhället. Vårt förslag har ställts och ställs i år som en konsekvens av principen alt stödet skall vara lill för all kompensera alla barnfamiljer i förhällande lill familjer ulan barn. Vi har också pekal på bostadstilläggen som den form av särskilt slöd som barnfamiljer i låga inkomstlägen naturiiglvis behöver.

Men eftersom det givetvis finns anledning all diskutera om barnbidrag skall ulgå med samma belopp oavseii föräldrarnas inkomsl i övrigt, har vi i årets molion väckt tanken all barnbidragen, efter atl ytteriigare ha räknats upp, görs skattepliktiga. Vi har begärt en snabbutredning för all fä fram vilka verkningar en sådan ordning skulle kunna få.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Nr 119 Socialutskottets majoritet hänvisar till de uppdrag som 1972 års skal-

Torsdaeen den leuiredning har och avstyrker, utan yllerligare motiveringar, molions-
6 maj 1976 yrkandet. Jag har i direktiven lill denna uiredning funnit atl dess verk-

--------------- samhet "huvudsakligen inriktas på inkomsl- och förmögenhetsskatt.

Ekonomiskt stöd åt mervärdeskatt saml arvs- och gåvoskatt, allt såvitt rör fysiska personer barnfamiljer m. m. och därmed jämställda skattskyldiga", som del heter.

Visseriigen talas del i direktiven också om en bedömning av de fördelningspolitiska aspekterna på skatte- och avgiftssystemet, och kanske kan en prövning av beskattade barnbidrag göras i det sammmanhanget, men i övrigt kan jag inte finna att direktiven ger någon anledning lill att inte ta upp vårt krav på en utredning. Herr Karisson i Huskvarna kanske kan ge besked på den punkten.

Jag vill också i sammanhanget påpeka alt vi begär en snabbutredning, och med tanke på skatteutredningens tidskrävande arbete med att få fram ideliga provisorier är inie hoppet stort om all man snabbt skulle komma med en lösning av just den här bilen.

Slutligen några ord om reservationen 5. Den redovisar det liopunkis-program där vår partigrupp har sammanfattat de krav som vi menar bör slällas på etl barnvänligare samhälle. Del är riktigt som utskottsmajoriteten säger i sin skrivning att fiertalet av de krav som las upp har varit och kommer atl bli föremål för riksdagens prövning. Man hänvisar också till del utredningsarbete som pågår och redovisar på ell i mitt tycke informativt sätt vad som är att vänta från den sittande barn-miljöutredningen. Eflersom vi trots allt fortfarande saknar del samlade greppet om de här frågorna har jag i reservationen velal uttrycka värdet av att tiopunkisprogrammet ges regeringen till känna.

Därför ber jag att få yrka bifall lill reservationen 5, liksom jag också yrkar bifall till de reservalioner som jag lidigare har talat för, nämligen reservationerna 2, 3 och 4.

Hert KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr talman! Efter den uppvisning av samarbetssituationen inom det borgeriiga lägret som förekom innan fru Marklund tog till orda här i kammaren är det närmast synd att störa idyllen. Vi har i varje fall fåll en klar illustration av hur det skulle kunna gå till i kanslihuset, om de tre borgerliga partierna vinner valet och skall sätta sig där och regera. I det fallet har den här debatten varit ganska avslöjande. Jag säger för min del: Slåss ni gärna pojkar! Ni må slå luften och krama musten ur varandra - vi skall gärna se på medan ni håller på med den uppvisningen.

Herr lalman! Familjepolitiken hör lill de frågor som är högakluella
i vårt samhälle. På ell avsnitt har riksdagen lidigare i är ställt sig bakom
en myckel kraftig satsning, nämligen utbyggnaden av barnomsorgen.
En slor majoriiei i kammaren har anslutit sig lill denna satsning - endasl
etl parti har mall sig ur den gemenskapen. Under den närmaste fem
årsperioden kommer därför 100 000 barn all beredas plats i daghem. Del
86 rör sig om en miljardsatsning från statens sida, och kommunerna har

nu som en viktig uppgifi atl realisera del program som riksdagen har antagit.

För att gå vidare i fråga om de familjepolitiska besluten vill jag nämna regeringsförslagei om utbyggnaden av föräldraförsäkringen, som i dag har avgjorts här i riksdagen. Den är också ett led i förbällringen av barnfamiljernas villkor.

Två riksdagspartier har velal införa vårdnadsbidrag. Moiioner har väckts och stora propagandaapparaler har satts i gäng kring just den frågan. När litskollet hade att ta slällning lill dessa motioner ansåg jag för min del - och del är svarei lill utskottets vice ordförande, herr Guslavsson i Alvesta - all del hade varit oriktigt om vårriksdagen 1976 hade fatlat beslul i frågan, allra helsl som frågan om lättnader i arbetstiden för småbarnsföräldrar inte är tillräckligt utredd. Den uiredning som statssekreterare Göte Fridh leder har lill uppgifi all undersöka de prakiiska verkningarna av en sänkning av arbetstiden för förvärvsarbetande. Ulredningen räknar med alt vara klar under de närmaste veckorna.

Dessutom rör det sig om en utgift för staten på bortåt 3 miljarder kronor när reformen är fullt genomförd. Något allvarligt förslag lill finansiering av reformen finns inle. Tanken frän cenierhäll all den skall finansieras genom höjda skaller pä sprit och tobak visar hur illa genomtänkt förslagel är. En höjning av skatterna pä sprit och tobak skulle bara läcka en lilen del av de väldiga kostnader som staten skulle fä dras med. Reformen skall nämligen inle finansieras bara under del första halvåret - det gäller en "evighetsreform", och dä blir det kostnader pä bortåt 3 miljarder kronor, som jag nämnde.

Detla var alltså de tvä grundläggande faktorer som gjorde att jag tog upp frågan om ell uppskov till höslriksdagen med behandlingen av delta ärende. En tredje och med hänsyn till riksdagens arbetsförhållanden viktig faktor var att talmanskonferensen på ett tidigt stadium uppmanat Utskotten alt till hösten uppskjuta frågor som inle nödvändigtvis måste avgöras under riksmötet 1975/76. Det finns inga som helst sakliga hinder för all frågan om värdnadsbidrag uppskjules. Snarare borde moiionärerna vara lacksamma för alt de inte nu fick lillfälle alt genomföra förslagen, eflersom dessa - som herr Romanus sä kraftigt understrukit - är myckel illa genomtänkta. De väldiga tröskeleffekler som skulle uppslå är onekligen allvarliga. Jag ålerkommer lill del exempel som herr Romanus framförde. Del kan inle vara vettigt all en familj som får ett barn en minut i 12 natten till den 1 juli inle skulle få dl öre i vårdnadsbidrag, medan den familj som får sin barn kl. 12 eller en minut över 12 skulle få mellan 25 000 och 30 000 kr. Kan inle företrädare för centerpartiet inse au detla är en helt orimlig iröskeleffeki?

Det finns dessuiom yllerligare en väsenilig synpunkt. Om de borgerliga partierna hade lyckats ena sig kring en kompromiss eller om folkpartiet hade hamnat pä centerns och moderaternas linje och man sålunda hade åstadkommit en borgerlig enhet och sedan lyckats genomföra vårdnads-bidraget med lottens hjälp, skulle det också ha varit rimligl atl de bor-

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

gerliga hade stått för finansieringen. Nu har vi ell val i höst. och del finns möjligheter för de olika partierna atl före det framföra sina synpunkter pä vårdnadsbidraget. Sedan blir del, som herr Romanus sade, väljarna som får fälla avgörandet. Jag finner den utvägen vara den lämpligaste, och jag yrkar alllså bifall lill utskottets hemställan i det avseendet.

Herr vice ordföranden i utskottet sade atl han hade lagil för givel all del skulle bli en seriös behandling av denna fråga i ulskoltet. Jag försäkrar herr Guslavsson i Alvesta att del kommer alt bli en verkligt seriös behandling när frågan kommer upp i höst. Om behandlingen blir seriös eller inte beror ju ändå inte på tidpunkten för behandlingen. Jag kan försäkra atl vi kommer att ägna denna fråga en mycket noggrann behandling när den kommer upp på nytt.

Herr Guslavsson frågade vad som plötsligt har inträffat. Jag har redovisat de sakliga skälen till alt vi vall denna väg. Det iniräffade ingeniing plötsligt. Del var omsorgen om statsfinanserna och det förhållandet atl det inle kunde uppnås någon enighet som gjorde att vi intog denna ståndpunkt.

Herr Carlshamre sade att della var dt diktat. Nej, herr Carlshamre! Beslutel i utskottet fattades med tvä rösters övervikt, och jag föreställer mig att riksdagen i sitt beslut om en stund kommer att biträda utskottets förslag. Detta är inte något diktat - det är demokrati, herr Carishamre.

Därmed nog om frågan angående uppskov.

Jag kommer sedan lill frågan om barnbidragen. Del är klart all barnbidragen spelar en stor roll för familjernas ekonomi. Vi skall,också vara på det klara med atl barnbidragen har höjts lid efter annan. De är nu uppe i 1 800 kr. per år och barn, och de höjdes så sent som den 1 oktober 1975.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen sagt nej till förslag om indexreglering av barnbidragen. Motionerna har återkommit varie år, men riksdagen har ställt sig kallsinnig tilll en indexreglering.

Jag har här en tabell som visar situationen för barnbidragen just nu och hur del skulle ha varit om barnbidragen följt konsumenlprisindex. År 1971 var barnbidragen 1 200 kr., medan de, om de följt konsumentprisindex, hade varit 779 kr. 1972 var de fortfarande 1 200 kr. Då skulle de ha varit 826 kr. 1973 var de 1 320 kr. Då skulle de ha varit 801 kr. Nu är de 1 800 kr. och skulle ha varit, om man följt konsumenlprisindex, 973 kr. Alllså kan man ulan vidare säga all barnfamiljerna har tjänat pä all barnbidragen ser ut så som de gör i dag jämfört med om de hade varit indexreglerade. Jag tror atl del finns skäl all underslryka alt just detta, som herr Carlshamre var inne på lidigare, att man tid efter annan kan jusiera barnbidragen självfallei innebär att man under en viss lid kan komma något under men au man under den mesla liden kommer över de belopp man skulle ha fått om barnbidragen varit indexreglerade.

Del finns förvisso mycket atl säga om barnbidragen, och ulskottds herr vice ordförande sade all socialdemokraterna 1975 gick med pä en

barnbidragshöjning. Ja, det ligger ju i vår linje att vi tar de beslut som kan behövas vid ell speciellt tillfälle. Den ena gången kan del vara fråga om att ur konjunkiursynpunkl höja barnbidragen för alt ge barnfamiljerna bättre köpkraft. En annan gång kan del finnas andra skäl lill en höjning.

Herr Romanus nämnde också någonting om barnbidragen och tyckte att det var rimligt att de indexreglerades. Svaret till honom kan vara delsamma som lill herr Rune Guslavsson.

När del gäller fru Marklunds reservalion i fråga om beskattning av barnbidragen vill jag bara hänvisa till vad ulskoltet säger om det uppdrag som 1972 års skatleuiredning har. Jag vill bara tillägga, eftersom fru Marklund ställde en fråga till mig, att den utredningen utan vidare har möjlighet att klara den här uppgiften. Fru Marklund behöver inte vara orolig pä den punkten.

En av fru Marklunds reservationer rör ett tiopunkisprogram för etl barnvänligare samhälle. Jag vill gärna säga all jag sympatiserar mycket med de tankar som ligger bakom tiopunkisprogrammet, men det är inga revolutionerande nyheter som presenteras i den reservationen - del är ju frågor som lid efter annan återkommer i olika sammanhang. Utskotld har också uttalat alt del enligt utskottets mening ofta är både nödvändigt och lämpligl att frågor som avser barns villkor prövas i samband med andra frågor inom ett visst samhällsområde. Således kan - med exempel från motionen - spörsmål om en barnvänlig trafikmiljö inte prövas isolerad från andra trafikmiljöfrågor. Del hindrar nalurliglvis inle alt det som bakgrund lill ställningstagandet rörande frågor som är av betydelse för atl vi skall få lill stånd ett barnvänligare samhälle är av värde atl det finns en samlad analys av barnens förhållanden. Barnmiljöuiredning-en har presenterat ett omfattande material i detta avseende. I etl senare betänkande kommer utredningen att bedöma den framtida utvecklingen på för barnen väsentliga områden och redovisa konkreta förbällringar härvidlag.

Herr lalman! Med delta ber jag att fä yrka bifall lill utskottets hemställan i belänkandet nr 36.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnlämiljer m. m.

Hert GUSTAVSSON i Alvesta (c) kort genmäle:

Herr lalman! Till herr Göran Karlsson i Huskvarna vill jag säga all sättet alt behandla de här frågorna visar ju hur dd går lill i kanslihuset när man vill sopa vikliga frågor under mattan. Är det sä att man inle vill ta ställning lill en fråga utan uppskjula den, ja, dä har man väl någonling all dölju.

Med del plötsliga slällningsiagandd, herr Göran Karlsson, var del väl ändå så all vi i ulskollel hade diskuierat en arbetsplan och varit överens om hur och i vilken ordning vi skulle behandla de olika frågorna under vårriksdagen. Det var försi när ärendei stod som första punki pä föredragningslisian som förslagel kom att vi skulle uppskjula behandlingen av det.

Reformer kan givelvis medföra olika tröskeleffekler. Redan i dag mär-

Nr 119 ker vi vilka ojämlikheier som finns i föräldrapenningen, som varierar

Torsdagen den mellan 25 och 179 kr. per dag.

6 mai 1976 ' '"' första gången vi framlägger detta förslag. Redan förra året

--------------- väckte vi en myckel genomarbelad och med denna i stort sett identisk

Ekonomiskt slöd åt molion. Diskussioner fördes dä om dem. Det gör all vi mycket noga barnfamiljer ni. m. har debaiieral dessa frågor inom hela vår rörelse. Vi har fått respons för vårt förslag, inle bara från värt partis medlemmar ulan från en myckel bred opinion. Del får vi ständiga bevis för. Detta gör atl vi är angelägna om alt en sä viktig reform inte uppskjuts ulan all beslul fattas så snart som möjligt.

Fru MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Karlsson i Huskvarna böriade med alt medge all barnbidraget spelar en avgörande roll i del ekonomiska slödel lill barnfamiljerna. Han redovisade också siffror om i vilket förhällande barnbidraget står till konsumenlprisindex. Men del finns också uppgifter -jag har dem lyvärr inle tillgängliga här - om utvecklingen från den tid då barnbidraget infördes och fram lill nu, vilka inle är fullt så gynnsamma som de uppgifter som herr Karlsson redovisade. Dessuiom mäsie ändå del krav som vi nu ställer - all barnbidraget skall uppgå till 25 % av gällande basbelopp, vara knutet lill det och följaktligen följa kostnadsutvecklingen - vara lill fördel för kommande år.

Jag fick dl intryck av atl herr Karlsson i stort instämmer i herr Carls-hamres uppfallning om all man i stället för atl indexreglera barnbidraget bör ha kvar den handlingsfrihet som del talas om. Men lål oss fundera över vilken handlingsfrihet i fråga om barns konsumtion som ett barnbidrag knutet till basbeloppet och följaktligen kopplat lill kostnadsutvecklingen skulle innebära för familjerna.

Justeringar har gjorts - det är riktigt - men de har ofta kommil i efterhand, när urgröpningen av värdet har blivil sä påtaglig all man inle har kunnat göra annat.

Beträffande vår reservalion 5 hänvisade herr Karisson till utskottets skrivning, som jag också citerade i mill inlägg. Han bedyrade all skal-leuiredningen kommer all klara av denna fråga och all jag inte behöver vara orolig på den punkten. Men kan herr Karlsson med samma trygghet påstå atl delta skall gå snabbi? 1972 års skalleutredning har ju ännu så länge, såviii jag begriper, inle böriat rikligl arbela med de frågor som den har alt syssla med. Den har haft upp över öronen all göra med de provisorier som vi sedan har fåll la slällning lill här i riksdagen.

Herr Karlsson framhöll all vi inie lar upp några revolutionerande frågor i vårt tiopunkisprogram. Nej, del är rikligl. Men i motiveringarna för del programmet visar vi atl barn i väldigl hög grad drabbas av det samhällssystem som vi lever i och all det för en slutgiltig lösning av problemen krävs dl annal samhällssystem. Vi har betecknat dessa ålgärder som sädana som del redan i dag går alt vidta för atl förbäiira barnens siiuaiion.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s) kort genmäle:

Herr lalman! Nej,herr Guslavsson i Alvesta, vi har inte sopal någonting under mattan. Vi har möjlighet atl behandla frågan i höst, och vi skall göra del. Så illa genomtänkt som centerpariiförslagel är måste det vara skönt för centerpartiet alt slippa ha del framme i dagens ljus för re-albehandling just nu. Som både herr Romanus och jag har skildrat leder förslagel lill en fullständigt orimlig iröskeleffeki.

Herr Gustavsson säger atl vi inte har följt ulskotlels arbetsplan, men det sammanhänger med att talmanskonferensen skrev till utskotten att den önskade atl man skulle skjuta pä en del ärenden. Det är bl. a. della som gjort atl arbetsplanen har reviderats, ochjag lar helt och fullt ansvaret för atl jag varit med om att göra det.

Herr Guslavsson säger vidare att moiioner har funnits förr frän centerpartiet om värdnadsbidrag. Men del gör inle saken bättre, för ni har ju inle förbättrat förslagel. Ett genomförande av det skulle nu liksom lidigare leda lill orimliga konsekvenser.

Sedan bara ett par ord till fru Marklund, som efterlyste siffror på hur barnbidraget har ulvecklais under de år som gått sedan del kom lill år 1947. 1948 var del 260 kr., och om man hade följt konsumentprisindex skulle del ha varit 272 kr., alllså 12 kr. skillnad. 1958 uppgick barnbidraget till 400 kr., och med indexreglering skulle det ha varit 463, dvs. en eftersläpning med 63 kr. den gången. 1968 var del 900 kr. - i ställd för 659, om man hade följt konsumenlprisindex. Del är följaktligen klart dokumenieral, fru Marklund, all barnbidragen så som de justerats lid efter annan i riksdagen hargivil barnfamiljerna lillräcklig kompensation för prisutvecklingen. Del går inle all jäva del påståendet.

Vad beträffar 1972 års skalleutredning vill jag säga att den väntas bli klar nästa år.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Herr GUSTAVSSON i Alvesta (c) kort genmäle:

Herr lalman! Talmanskonferensen har inle beslutat vilka frågor vi skall skjula upp, ulan del är utskotten själva som fattar de besluten.

Sedan vill jag säga belräffande ekonomin, som jag inte hann beröra förra gängen, all vi har klarat finansieringen för det närmaste året enligt vårt förslag. Sedan utgår vi ifrån att den arbetande skalieulredningen sä småningom skall utforma ett skattesystem så atl vi inte behöver arbeta med skatleprovisorier och alt man i det sammanhanget skall kunna föra in också den här frågan.

När vi har arbetat fram vår motion har vi diskuterat utifrån barnens och familjernas synpunkt. Del är klart all Göran Karlsson i Huskvarna kan lala om all förslagel är illa genomtänkt, men jag hävdar all del är synnerligen genomarbetat och atl del dessuiom har en mycket bred och stark förankring.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Fru MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Efiersom jag inte har de uppgifter jag tidigare åberopade till hands just nu skall jag inte bestrida dem som herr Karisson i Huskvarna kommer med. Men om man tar fasta på dem, så måste ju det Ekonomiskt slöd ål krav som vi har ställt så att säga i andra hand - en ytterligare uppräkning barnfamiljer ni. m. av barnbidragen och beskattning av dessa - vara en framkomlig väg. Där har herr Karlsson ingenting annat all komma med än skalieulredningen som han förhoppningsvis vill se resultat av nästa är. Jag delar den förhoppningen, men jag tror inte mycket på den.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s) kort genmäle:

Herr talman! Vice ordföranden i socialutskolld bör veta alt det är ulskollel som bestämmer vilka frågor som skall uppskjutas. Det fanns majoritet i ulskollel för att just värdnadsbidragsfrågan skulle skjutas lill hösten, och om några minuter får Rune Gustavsson vara med om atl här i kammaren ta ställning till samma sak. Något mer besked på den punkten kan jag inte ge.

När jag hör herr Guslavsson lala om den slora satsning som ligger bakom centerns värdnadsbidrag, kan jag inte hjälpa all jag måste instämma med herr Romanus i atl herr Guslavsson i Alvesta spelar upp en sketch. Det är inte någonting annat. Det sakliga underlaget för centerns vårdnadsbidrag har raserats många gånger om.

Till fru Marklund vill jag bara sägaatl om riksdagen följer utskottets förslag så innebär del att vi får handlingsfrihet all vid varie tid och lillfälle jusiera barnbidraget. Jag tror atl den vägen är den bästa vi kan gå. Utskottsmajoriteten avvisar följaktligen den linje som fru Marklund företräder.

Fru THUNVALL (s):

Herr talman! Det är inte min avsikt all nu blanda mig i den deball om den allmänna familjepolitiken som pågätl ganska länge, även om det kunde vara fresiande, ulan jag ber att med några ord få kommentera en molion angående utbetalning av barnbidrag som väckts vid etl par lillfällen här i kammaren.

Utskottet ullalar sig visserligen positivt för motionen 1975/76:1299 och talar om önskvärdheten av månatliga utbetalningar av barnbidraget, men utskottet anser att bl. a. kostnadsskäl lalar för samordning med utbetalandet av bostadstilläggen och atl omläggningen av dessa bör avvaktas. Jag har svårl all förslå ulskoltels ställningstagande.

När vi väckte detta förslag 1974, avstyrkte utskottet med hänvisning lill en uiredning om samordning mellan dessa påtalade bidrag. Men utredningen innehöll sedermera inget samordningsförslag. Däremol har det hänt efter 1974 all samlliga familjebidrag - om jag får sammanfalla dem sä - överförts lill försäkringskassan och utbetalas därifrån. Del senasle gäller bidragsförskotten som kommer all utbetalas från försäkringskassorna från den 1 oktober nästa år. Av dem alla är del bara barnbidragen

som utbetalas kvartalsvis.

Utskottet tillstyrker propositionen 1975/76:116 om ändrad administration av bidragsförskottet. Del är något förvånande all inte den proposilionen samtidigt ändrat utbelalningsperioderna för barnbidragen, då man ändå samordnat utbetalningarna de månader som barnbidragen skall betalas, dvs. en gäng i kvartalet. Också bostadstilläggen, som i detla hänseende sammankopplas med barnbidragen, utbetalas varie månad.

Det som i proposilionen föresläs förefaller mig vara mera administrativt krångel och eventuellt koslnadsfördyrande än om utbetalningarna samordnas varie månad.

Sedan vi motionerade 1974 har barnbidragen höjts ytterligare, vilkel gör det ännu angelägnare all barnfamiljerna kan f5 räkna med pengarna i sin månatliga budget. Det skulle borga för en mera jämn konsumtion för dem.

Sedan vår molion väcktes vid riksmötets börian har jag kontaktals av barnfamiljer som pålalal den påverkan såväl barn som föräldrar utsätts för genom erbjudanden och inköpsförslag inför barnbidragens utbetalning, något som ofta kan leda till impulsköp. Man anser att detta skulle undvikas med månadsvis utbetalade barnbidrag.

Ulskoltet är. som jag sade, positivt och tror att denna fråga skall kunna lösas ganska snart. Jag har önskat påtala inställningen från föräldrar i förhoppning all del skall påskynda en omläggning till månatliga barnbidrag atl utbetalas tillsammans med andra familjepolitiska förmåner, även om en omläggning av bostadstilläggen skulle dröja - eller så alt även behandlingen av bostadstilläggen bl. a. belräffande administrationen hinner bli klar och kan träda i kraft samtidigt som den ändrade ordningen för bidragsförskotten.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd ål barnfamiljer m. m.

Hert WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr lalman! När jag lyssnade lill fru Marklunds första anförande kände jag behov av alt fä säga några ord. Jag fick intrycket atl hon nedvärderade äktenskapet pä ett sätt som jag inte kan godta. Hon berättade om den slarka ökning av antalet barn födda utom äktenskapet som ägt rum de senaste åren - en procentuell fördubbling sedan 1964. som hon konstaterade. Fru Marklund räknade med all denna utveckling skulle fortsätta, och hon gav intrycket all del var en tilltalande utveckling. Enligi den ordning som fru Marklund har förordat skulle samhället svara för barnomsorgen.

Jag måsle för min del hävda en helt annan mening. Från mina ulgångspunkter är det angeläget atl slå vaki om äktenskapet och della inte minsl för barnens skull. Jag vet mycket väl att andra samlevnadsformer kommer all finnas även i fortsättningen, men det hindrar inte alt samhällel värnar om familjen och äktenskapet som sådant. Den officiella inställningen lill dessa ting är ingalunda utan betydelse.

Det är märkligt atl fru Marklund inie lagil något intryck av det som har hänt i Sovjetunionen pä delta område. Där följde man ju till en

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

lid de riktlinjer som fru Marklund här har pläderat för. Men man ändrade sig myckel snart. Man uppläckle all del var en olycklig ordning och man gick in för ell hell annal syslem. Man var beredd att ge äklenskapei hög status och slå vakt om familjen. Tar inte fru Marklund någol som

Ekonomiskt stöd åt helst intryck av del som skett där?

barnfamiljer m. m. Men oavsett vad som hänt på andra håll i världen har vi skäl all uppmuntra äktenskapet här i vårt land. Familjen är samhällets urcell, och vi har all anledning att värna om den.

Fru MARKLUND (vpk): •

Herr lalman! Jag skall inle la upp mer än- någon minut lill all bemöta del som herr Weslberg i Ljusdal säger.

Jag har i mill inlägg inte nedvärderat äktenskapet. Jag har tvärtom begärt all andra samlevnadsformer skall jämställas med äktenskapet. I del avseendet tror jag atl tiden verkar mer för mig och min uppfallning än för herr Westberg och hans uppfattning.

Överläggningen var härmed slulad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Gustavsson i Alvesta m. fi. saml 3:o) reservationen nr 2 av fru Marklund, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Guslavsson i Alvesta begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan fru Marklund begärt volering belräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående socialutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 1 mom. 1 antar reservationen nr 1 av herr Guslavsson i Alvesta m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering aniagil reservalionen nr 2 av fru Marklund.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fru Marklund begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 106

Nej - 16

Avstår - 181

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller socialulskotlels hemställan i betänkandet nr 36 punkten 1 mom. 1 röslar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 1 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ja-propositionen. Då herr Guslavsson i Alvesta begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 182

Nej - 118

Avstår - 3

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservalionen nr 4 av fru Marklund, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Marklund begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punklen 1 mom. 3 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av fru Marklund.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Marklund begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 287

Nej - 14

Avslår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av fru Marklund, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Marklund begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 119 Den som vill all kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betän-

Torsdaeen den kandel nr 36 punkten 1 mom. 4 röstar ja,

6 mai 1976 '*" '" ''°''' "-i-

--------------- Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 5 av fru Marklund.

Uppskov med

heliandllngcn av Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

vissa ärenden ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Marklund begärde röst-

räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 286

Nej - 14

Avstår - 1

Mom. 5

Ulskotlels hemställan bifölls.

Punkterna 2-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkier hemställt.

§ 14 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Föredrogs socialutskottets betänkande 1975/76:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1976/77.

(Detta belänkande hade debatterats i samband med behandlingen av socialutskottels belänkande 1975/76:36).

Efter framställning av ulskoltet hade talmanskonferensen enligt utdrag av protokoll, hälld vid sammanträde den 2 april 1976, uttalat alt talmanskonferensen inie hade något atl erinra mot uppskov till riksmötet 1976/77 nied behandlingen av

dels i betänkandet under mom. 1-59 angivna moiioner, vilka hänvisats till socialutskottet, däribland

8) moiionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp) om familjepolitiken, såviii avsäg yrkandena 1 a-1 c,

29) motionen 1975/76:1233 av herr Fälldin m.fl. (c) om familjepoliliken, såvitt avsåg yrkandena 2 och 3.

49) moiionen 1975/76:2007 av herr Bohman m. fl. (m) om barnomsorgen, m. m., säviii avsåg yrkandet 1,

50) moiionen 1975/76:2008 av herr Bohman m. fl. (m) om arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar, m. m.,

57) motionen 1975/76:2137 av herr Fälldin m. fl. (c) om kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar, m. m., såviii avsåg punklen 3 i motionen 1975/76:2135,

dels i beiänkandei i mom, 60 angiven motion, vilken hänvisats lill
96 socialförsäkringsutskotlet och överiämnats till socialutskottet, nämligen

1975/76:2240 av herr Ahlmark m, fi, (fp) med anledning av proposilionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m,, såvitt avsäg yrkandet 1 a.

Utskottet hemställde

att riksdagen beslutade alt till riksmötet 1976/77 uppskjuta behandlingen av i betänkandet angivna ärenden.

Reservation hade avgivits av herrar Carlshamre (m). Andreasson i Östra Ljungby (c) och Åkeriind (m), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldl (c) samt herr Kariehagen (c) som ansett all utskottet bort hemslälla

all riksdagen beslutade att lill riksmötet 1976/77 uppskjula behandlingen av de i betänkandet angivna ärendena, med undantag av ärendena vid mom, 8, 29, 49, 50, 57 och 60,

Hert CARLSHAMRE (m):

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen,

Hert KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr talman! Jag yrkar bifall lill ulskoltels förslag.

Överläggningen var härmed slulad.

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen av herr Carishamre m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Carlshamre begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller socialutskottets hemställan i betänkandet nr 35 röstar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Carishamre m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Carlshamre begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 161

Nej - 127

Avslår - 14

På förslag av herr förste vice talmannen beslöt kammaren att uppskjuta behandlingen av pä föredragningslistan återstående ärenden till kl. 19.30.

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

§ 15 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:2551 av hert Ahlmark m.fl.

1 Riksdagens ivotokoll 1975/76:119-120

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Meddelande om frågor

1975/76:2552 av herr Anlonsson m.fl. 1975/76:2553 av hert Bohman m.fl. 1975/76:2554 av hert Fälldin m.fl. 1975/76:2555 av herr Hermansson m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:209 om ändring i regeringsformen

§ 16 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 6 maj

1975/76:352 av herr Romanus (fp) till herr socialministern om sammansättningen av utredning om företagshälsovården:

Vill socialministern medverka lill atl den nyligen tillsatta ulredningen om företagshälsovården tillföres företrädare för förelagsläkare och företagssköterskor?

1975/76:353 av herr Nilsson i Tvärålund (c) till herr arbetsmarknadsministern om principerna för beviljande av lokaliseringsslöd:

I vissa lokaliseringsärenden synes vissa nya principer tillämpas. Således har flera ansökningar om lokaliseringsstöd avslagils med hänvisning lill att företaget har en god ekonomi och möjlighet atl lösa finansieringen inlerni. Med en sådan inställning försvinner den regionalpoliliska stimulans i förelagens investeringspolitik som stödet avser.

Med åberopande av dd anförda vill jag lill herr arbetsmarknadsministern ställa följande fråga:

Anser statsrådet atl det finns grund för att, med hänvisning till en god ekonomi inom ell företag, avslå en ansökan om lokaliseringsstöd?

1975/76:354 av herr Jonsson i Mora (fp) till herr socialminislern om ändrad preskriptionstid för anmälningar lill medicinalväsendeis ansvarsnämnd:

Vill socialminislern föreslå sådan ändring av gällande lagstiftning att preskriptionstiden för anmälningar till medicinalväsendeis ansvarsnämnd bryls vid lidpunkien för anmälningens ingivande till socialstyrelsen?

1975/76:355 av fru Frcenkel (fp) lill herr socialministern om anvisningar rörande skyddsåtgärder för cirkusarlister:

Anser socialministern alt särskilda anvisningar bör utfärdas om skyddsåtgärder vid utförande av arlisinummer pä cirkus eller varieté?

1975/76:356 av fru Troedsson (m) till herr finansministern om information rörande beskattningen av fåmansbolag:

Med hjälp av tre lottdragningar beslöt riksdagen den 5 mars i år i huvudsak enligt regeringens proposition 1975/76:79 om starka begränsningar i fåmansbolagens möjligheter att fördela förelagels inkomster mellan förelagsledare och dennes make och barn. Förutsättningen för alt medhjälpande make själv skall få beskatias för inkomsten av sitt arbete är att del omfattar minst 600 limmar under året, dvs. i stort sett en tredjedel av full årsarbetstid. Ersättningen får högsl uppgå till en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget, della även om också den medhjälpande maken arbelar heltid. Heltidsstuderande barn får icke själva beskallas för marknadsmässig ersällning för ulfört arbele med mindre uppehållet i studierna varar minst en månad. De nya reglerna skall första gången tillämpas vid 1977 års taxering och gäller således redan innevarande års inkomster.

De nya reglerna innebär i mänga fall avsevärda skatleskärpningar för familjer som driver verksamhet i form av handelsbolag eller aktiebolag och som redan tidigare endasl erhållit marknadsmässig ersättning för sill arbete. Flertalet berörda synes emellertid inte känna till de nya bestämmelserna, vilka har slor betydelse för skatteavdrag m. m.

Vilka ålgärder kommer statsrådet att vidta för att informera om de beslutade slarka begränsningarna i familjeföretagarens möjligheter all betala ut marknadsmässig ersällning till medhjälpande make och barn?

Nr 119

Torsdagen den 6 maj 1976

Meddelande om frågor

§ 17 Kammaren åtskildes kl. 18.07

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemeri

Riksdagens protokoll 1975/76:119 Torsdagen den 6 maj

Riksdagens protokoll 1975/76:119