Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:118

Onsdagen den 5 maj

Kl. 19.30 Prövning vid

utvidgning av

Förhandlingarna leddes lill en börian av fru tredje vice talmannen. skogsindustrien

verksamhet

§ 1 Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

(forts.)

Fortsattes överiäggningen om civilulskolids belänkande 1975/76:17.

Herr ANDERSSON i Gamleby (s):

Fru lalman! Ulskoltels ordförande har nyss redogjort för uiskollsma-jorildens syn på hur utvidgning av skogsindustrien verksamhet skall prövas. Hon har gjort det utifrån den fullt riktiga utgångspunkten atl vi nu diskuterar vilken av tvä prövningsmeloder som är lämpligast: en ordning där regeringen från fall lill fall fattar beslul om prövningsskyl-dighel, eller en ordning där förelagen själva gör en ansökan om atl få överskrida dt visst förbrukningstak. Hon har också klart visat all an-sökningssysiemei är mer rättvist och effektivt, medan förbehållssystemd medför risker för atl vissa företag slinker förbi prövningen.

Jag har självfallet inget emot en sådan argumentering - en saklig argumentering som ansluter till ulskoltsmajoriletens yttrande. Jag har trots det ansett mig böra foga ett särskilt yttrande lill betänkandet, och det är detla särskilda yttrande jag nu, fru talman, skulle vilja kommentera.

Bakgrunden är att jag inte är helt övertygad om atl reservalionen speglar alla reservanlernas verkliga skäl för alt motsätta sig en prövning efter ansökan. Del förefaller mig alldeles orimligt all de skäl som redovisats nu och i december för förbehållsmeloden skulle kunna övertyga ens reservanterna själva. Med denna uppskattande syn på reservanlernas logik kommer jag lill slutsatsen all här ligger någonling annat bakom. Följer vi händelseförioppet bakåt finner vi alt all negativism på den här punklen går lillbaka till de motioner som väcktes i höstas - motioner med förslag att del inle alls skulle vara någon lillsländsprövning. Det är därför inte långsökt när jag kommit fram till slutsatsen atl reservanterna - eller i varje fall några av dem - innerst inne inle vill ha en tillståndsprövning.

Men om man anser all det kanske inte är riktigt opportunt all från del håll där man talar så mycket om resurshushållning gå sä långt som lill blankt avslag, försöker man nog finna en andra försvarslinje. Denna är dä all - som i del här fallet - lillgodose skogsindustrins intressen, åtminstone delvis. Man kan hindra prövningen atl bli helt effektiv när

155

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

156

det gäller förbrukningsökningen och därmed sälta sig på tvä stolar samtidigt. Då kommer man lillbaka till del egentliga skälet lill att vissa

- får jag säga opinionsbildare - så benhårt håller på den ineffektiva och
orättvisa förbehällslinjen. Den linjen kan i deras ögon förhoppningsvis
släppa igenom en och annan utvidgning ulan påföljd.

Åsikten all man skall reglera förbrukningen av skogsråvara så lilel som möjligt skall självfallet inle utdömas ulan granskning. Utskottet och riksdagen gick därför i december på allvai- in på de här frågorna. Det grundläggande är ju om vi behöver någon reglering. I den delen vill jag än en gång påpeka all i december var riksdagen - utom självfallet moderaterna - enig om atl vi måste ha en statlig reglering, direkt inriktad på atl hushålla med skogsråvara. När del gäller en ökad förbrukning i en befintlig industri var del motsvarande stark majoritet för atl en statlig reglering behövdes och för uppfallningen all problemet inle kunde klaras enbart med de frivilliga åtagandena. Enigheten brast voterings-mässigt - som jag sagt - först när det gällde alt göra den här regleringen effektiv.

Ytterst är ju frågeställningen klar: del gäller atl välja mellan ä ena sidan skogsindustrins i och för sig vikliga intresse all producera så myckel som man över huvud får avsättning för och å andra sidan det för landet på sikt ännu värdefullare intresset att kunna driva ett ulhälligi skogsbruk och därmed en stark skogsindustri.

Från skogsindustrins sida har man sagt atl det inle är sä noga om man det ena året ligger på 120 96 av en normalförbrukning eftersom man etl annal är kanske ligger på 70 eller 80 %. Del är självfallet riktigt

- förutsatt att det råder enighet om vad som är normalförbrukning. Ul
skoltsmajoriletens tak är ju inte en genomsnittlig förbrukning; det mol
svarar den höga förbrukningen under ell högkohjunkturår med en mar
ginal ytterligare på detla. I det lägel håller inte resonemanget om att
tillåta 20 % över lidigare loppförbrukning.

Skogsindustrin hävdar också att frivilliglinjen skulle räcka för alt hindra en alltför stor förbrukningsökning. Utan alt i sak diskutera ell särskilt ärende kan det väl i alla fall nämnas också här atl del förekommer ett prövningsfall där sökanden hävdar atl en myckel slor ökning ryms inom den frivilliga överenskommelsen, medan remissinstanser, bl. a. en enig skogsutredning, anser atl ökningen inte går all förena med hushållningskraven. Detla är ett exempel på all utskoitsmajoritelens kritik av den s. k. frivilliga överenskommelsen var hell riktig och väsentlig.

Skogsindustrin m. fi. hävdar också all vi skall vänta och se om de fortsalla analyserna av skogstillgångarna är lika alarmerande som de preliminära resultaten. Dessa resultat har utskottets ordförande refererat. Del borde vara en självklarhet att vi inle kan vänta och se i den här typen av frågor.

Slutligen finns det en besvärande oklarhet i reservaiionslinjerna - en oklarhet som ännu inte prövas i regeringspraxis. Del har sagts mig atl

man på visst häll anser alt gällande ordning skulle innebära all regeringen inte kan reglera annan utbyggnad än kapacildsutbyggnad. En ökning som beror på bara ett ökat ianspråktagande av oförändrade resurser skulle sålunda kunna göras hur stor som helst. Visseriigen måsle den här tolkningen vara en efterhandskonslruktion, men den är ändå typisk. Bara del faktum atl den tanken förts fram är i och för sig ett skäl alt förkasta förbehållssystemet och gå över till den klara reglering som utskottsmajoriteten nu föreslår.

Kvar står sålunda alt den här debatten förts på två linjer: det häftiga engagemanget mol regleringen som sådan som bara moderaterna vågade föra fram i december, och det smygmotständ som samma andas barn inom delar av mittenpartierna gör än i dag. Jag tycker för min del att den votering vi slår inför är alldeles utmärkt. Frågan borde självklart inte vara automatiskt partiskiljande: Vi får därför se vilka inom mil-lenpariierna som i praktisk handling vågar leva upp till del hushållningskrav som de driver i programpunkter.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill civilutskoitets hemställan belänkande nr 17.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

Hert ÅKERFELDT (c) kort genmäle:

Fru lalman! Jag är någol förvånad över herr Anderssons i Gamleby anförande som vimlade av antydningar. Han antyder att reservanterna har skumma motiv. Jag kan inte biträda detla. Jag tycker inle alls alt det är skumt när vi hänvisar lill en frivillig överenskommelse som har tillkommit på ett alll annal än skuml säll. Jag refererar lill mitt inledande anförande där jag påpekade atl den har tillkommit under livliga kontakter med departementet. Dessutom hade man frän departementets sida uttalat sig myckel positivt om den här formen för att begränsa rävaruuiaget till 1973-74-75 års nivå. Och det är ju del som del gäller!

Belräffande prövningsmöjlighden för särskilt fall, som nu motionärerna framhåller är så olycklig atl tillämpa, kan sägas att ett av skälen lill all den bibehölls var atl den inte är lillämpbar bara för hushållning med råvara och skogsindustri. 136 S omfattar även andra industrigrenar, och denna möjlighel är alltså inte användbar enbart för all styra alla former av skogsindustriulbyggnad.

Del har också framskymtat, både i fru ulskollsordförandens anförande och i herr Anderssons i Gamleby anförande, atl det mer eller mindre skulle vara en slump vilka företag som lyckas hålla sina eventuella utvidgningsplaner hemliga för regeringen och därmed undgå den här prövningen för visst särskilt fall. Till det är att säga att del i virkesråden inle bara finns en allsidig representation, från skogsindustrins alla grenar och berörda fackliga organisationer, utan vederbörande departement har också observatörer med i virkesrådens arbete. I reglerna för virkesrådens arbete ingår att man rapporterar allt man har för avsikt att göra vad gäller bl. a. hushållningen med råvaran. Även andra saker tas upp där.

157

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

Här har alltså regeringen etl ypperligt lillfälle all hålla sig underrättad om vad som sker. Där kan man gå in med en prövning, om del mol förmodan skulle inträffa all den frivilliga överenskommelsen inte klaffar. Jag lycker ändå del är anmärkningsvärt att de talare som förordar den generella prövningen inle kan ha förtroende för ett frivilligt samarbele med en industrigren, som tidigare har visat sig fruktbart och lorde vara det även i fortsällningen.

Herr DANELL (m) kort genmäle:

Fru talman! Om herr Andersson i Gamleby ser någonting annat i reservationen 1 än vad som står där, så är del inle så konstigt med hänsyn lill att hans parti numera plägar se spöken pä ljusan dag.

Del som slår i reservationen gäller del som var kärnfrågan i höstas, nämligen vad som skulle ske med utvidgningarna inom skogsindustrin. Då hade vi ju svaret, atl de överenskommelser som fanns från mars 1975 om att skapa virkesräden gav så pass myckel som man kunde fä ut av en kontroll av skogsindustrins vidare utveckling. Och därmed slapp industrin en hotande detaljreglering.

Vi kan konstalera alt det man kunde förutse våren 1975, när avtalet om virkesråden slöts, inle på någol säll har förändrats av det samråd och den enkätverksamhel som har genomförts i virkesrådens regi. Del finns alltså i dag ingenting som tyder på atl planerna skulle vara uppskruvade mer än våren 1975. Eftersom man då från regeringens sida tyckte atl del var en bra metod, kan jag inte begripa varför man ånyo drar upp frågan här i riksdagen för atl försöka faen ny skrivning i 136 a !;.

Fru talman! Jag skall ta upp ytterligare en fråga. Efter vad jag har förstått studerar regeringen nu 136 a § på ett alldeles speciellt ingående sätt och lär göra del framöver. Del skulle kunna vara på det viset atl ell ja lill utskottsmajoriteten innebär vidare steg på linjen att skapa eta-bleringskontroller av olika slag, och att de detaljkontroller som nu skall ske av skogsindustrin även kan gälla andra områden som 136 a § täcker.

Eftersom fru Olsson i Hölö, vår utskoltsordförande, har samverkat med socialisterna i utskottet i den här frågan, vore det intressant atl få en kommentar från henne liksom även från herr Andersson i Gamleby om vad regeringen har i tankarna vad gäller 136 a S, som håller pä all svälla alllmer och naturligtvis blir ganska svårhanterlig i det skick som den nu befinner sig i.

158

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Andersson i Gamleby för fram tanken att hushäll-ningskrav kan tillgodoses endast genom fier regleringar än lidigare. Det är en traditionell socialdemokratisk politik. Ju fler regleringarna blir, ju bättre tror man att förhållandena är. Men jag anser faktiskt att man kan klara hushållningen med den frivilliga överenskommelse som flnns plus de möjligheter som regeringen fick genom riksdagens beslut förra

året. Det är inte nödvändigl all samhället skall kontrollera allt i detalj. Nr 118

Även frivilligt kan man lösa en del problem. Del är den linjen vi tror Onsdaeen den

på i dd här fälld. 5 maj 1976

Hert ANDERSSON i Gamleby (s) kort genmäle:

Fru talman! Herr Åkerfeldt påstod att jag skulle ha anfört att oppositionen skulle ha "skumma motiv" i dessa sammanhang. Jag har inle använt detta uttryck. Herr Åkerfeldt kan självklarl utläsa vad han vill ur mitt anförande, men så har jag inte uttalat mig.

I sitt inledningsanförande nämnde herr Åkerfeldt alt han hade svårt atl förslå moiionärerna. Del bör emellertid inle vara svårt all förstå motionärerna med hänsyn till den rådande situationen. Jag är pä det klara med atl även herr Åkerfeldt känner lill hur del i verkligheten förhåller sig inom detta avsnitt.

Herr Danell talade om att regeringen ser spöken på ljusa dagen. Men vad gör då oppositionen? Jo, den umgås med troll. I dessa sammanhang har jag inle funnit någonting i herr Daneils resonemang som skiljer sig från vad jag har sagt i milt anförande. Om nu herr Danell inle lyssnade pä del, kan han kanske läsa det när det blir utskrivet i protokollet.

Det finns klart angivet vilka tankar regeringen har med 136 a S i byggnadslagen. Några sidoordnade historier är självklart inle aktuella.

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet .

Herr DANELL (m) kort genmäle:

Fru talman! I förra debatten i december fanns en del frågetecken. Då kunde herr Andersson i Gamleby inle alls ge någon upplysning om varför ett statsråd den 6 oktober hyllade virkesråden och den frivilliga överenskommelsen och inte alls talade om det förslag som kom en månad senare från bostadsminislern. Frågetecknen finns kvar. Ingen vet varför man i regeringen gjorde hell om på bara en månad.

Nu har vi fått ytterligare frågetecken, vilket jag log upp i en fråga till herr Andersson: Vilken risk finns för att regeringen skall gå vidare? Uppenbarligen studerar regeringen 136 a i; med etl alldeles.speciellt intresse. Del brukar föra med sig en hel del saker, och del var därför som jag ställde frågan.

Men kan herr Andersson klart fastslå alt det inle finns några tankar på att utvidga 136 a i? lill all läcka också andra områden än skogsindustrin,

- del kanske t. o. m. kan bli tal om en särskild lagstiftning framöver

- skulle ett sådant klargörande vara lill nytta.

Hert ÅKERFELDT (c) kort genmäle:

Fru talman! Herr Andersson i Gamleby vill befria sig från beskyllningen alt ha anklagat reservanierna för skumma avsikter. Men jag har svårt atl förstå att han inte gör detta. I sitt särskilda yttrande säger han nämligen alt "vissa reservanter söker dölja en låg ambitionsgrad beträffande hushållningskraven bakom en hänvisning till alt frågan prövats för några månader sedan". Vidare påslår han atl delar av mittenpartierna gör smyg-

159

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

motstånd och han ger den frivilliga överenskommelsen epitetet "den s. k.".

Jag kan inle tolka detta på annat säll än att herr Anderssons och hans meningsfränders förtroende för den frivilliga överenskommelsen är ytterst bristfälligt, vilket jag finner sorgligt.

Hert LOTHIGIUS (m):

Fru talman! Om man sysslat praktiskt med en del av de här frågorna kan man inle underiåla framföra en refiexion.

Som det har sagts här, är del angelägel alt bevara de goda relationerna mellan regering och virkesräd. Jag anser det vara fullkomligt fel alt ändra de nuvarande reglerna efter så kort tids tillämpning. Industrin måsle ha arbetsro och genomföra vidtagna åtgärder.

Samtidigt varnar jag skogsindustrin för alt inte hålla de avtal som in-gålls på frivillig väg. Broll mol detta avtal kan komma att leda lill ganska långtgående inskränkningar för industrin som starkt försvårar dess rörelsefrihet. Det gäller att inte i förväg skaffa sig intäkt på ett tänkt virkesbehov på andras bekostnad.

Men del gäller också för regeringen all inte låta sig övertalas till stora skogsinduslriella investeringar där dessa uppenbariigen påverkar råvarutillgångarna. Detta är många gånger en regionalpolitisk fråga. Det kan ju hända atl etl storförelag med åberopande av sysselsättningsskäl och annat begär relativt slora ytterligare virkeslillgängar för sin verksamhet. Ett bifall lill denna begäran skulle gå ut över en rad mindre industrier som också har skogen som underlag för sin verksamhet och som även de har stor betydelse för den region de verkar i.

160

Hert DAHLGREN (c):

Fru lalman! Fru Olsson i Hölö har efterlyst besked om de regionala virkesrädens vara eller icke vara efter riksdagsbeslutet i december. Jag beklagar all fru Olsson har ställt den frågan i dag. Jag tycker att det visar att fru Olsson som utskoltsordförande inle har ägnat mycket intresse ät all ta reda på sakförhållandet innan ställningstagandet gjordes. Är del inte litet sent alt ställa frågan i dag? Ställningstagandet för fru Olssons del är ju redan gjort, om jag har uppfattat fru Olsson räll.

Upplysningsvis vill jag emellertid nämna att samtliga virkesråd är i verksamhet, atl anställd personal finns i samtliga och alt regeringen har representanter i alla virkesråden. Dessutom finns där representanter för Skogsarbeiareförbundet, Pappersindustriarbelareförbundet, Träindustri-arbetareförbundet, Induslriljänstemannaförbundd och Arbetsledareför-bundel. Vidare kan tilläggas alt sågverksindustrin, som har diskuterals i sammanhanget, nu är företrädd i samtliga virkesråd. Insyn och möjligheter lill påverkan finns alllsä såväl för slatensom för dem som arbetar i företagen.

När oro har uttryckts här i dag över virkesförbrukningen, vill jag tillägga alt i del arbete som virkesråden nu är i färd med atl utföra visar del

sig atl råvaruförbrukningen perioden 1973-1977, dvs. under den tid som omfattas av den frivilliga överenskommelsen, sannolikt kommer all ligga något under 1973 års nivå. 1973 års nivå, fru Olsson, var del nämligen ' som skogsulredningens delbetänkande grundades pä, inte 1975 års. I överenskommelsen om begränsning av virkesförbrukningen fr. o. m. våren 1975 t. o. m. år 1977 har hänsyn lagils lill de utbyggnader som hell genomförts eller päbörials under denna period, alltså de utbyggnader som regeringen gen lillslånd till. Under den här liden har del inkommit många ansökningar om ulbyggnadslillsländ. Eftersom frågan om industrins anpassning till råvarutillgången skall prövas är det naturiigt alt förelagen anmäler sina ambitioner för framtiden. Än mer naturligt blir delta sedan regeringen i brev till industrin den 6 oktober 1975 har anmodat industrin all inkomma med sådana anmälningar. Jag ber alt få citera direkt ur etl brev från industriministern till industrin: "För all regeringen skall kunna nära följa utvecklingen inom skogsindustrin och på ell rättvisande säll tillämpa ovanstående huvudregel, vill regeringen föreslå atl skogsindustrins branschorganisationer verkar för att företagen lill regeringen på ell lidigl stadium i planeringen anmäler sädana utbyggnadsprojekt eller andra kapaciieishöjande ålgärder, vilka beräknas medföra ett väsentligt ökat åriigl behov av svensk fiberråvara."

Med hänsyn lill detla är det, som sagt, inle onaturiigt alt det nu inkommer ansökningar där företagen anmäler sina ambitioner. Jag är hell övertygad om att industrin är på det klara med all dessa ansökningar knappast kan komma atl avgöras förrän den långsiktiga bedömningen på grundval av kommande utredningsmaterial är gjord. Om behovet av en långsiktig bedömning och om behovet av en till tillgängliga virkesresurser anpassad industri är vi ju överens. Vad vi däremot inle är överens om är hur man skall klara del här under liden fram lill dess alt 1973 års skogsulredning har lagi sill slutbetänkande.

Ulskolismajoriielen har klart avvisat det frivilliga åtagande som industrin gäll med pä och konstruerar nu en lagstiftning för anmälningsskyldighet. Därmed har utskottsmajoriteten enligt min mening ryckt undan grunden förde frivilliga virkesrädens existens. Om riksdagen fattar beslul i enlighet med utskoiismajoriletens förslag och de frivilliga virkesråden upphör ligger ansvaret härför hos utskottsmajoriteten. All i fortsällningen bygga upp ell sådanl frivilligt ansvarstagande tror jag kommer all bli svårt, om riksdagen nu så snabbt frångår det ställningstagande som man gjorde i december månad.

Det är alltså här fråga om detaljreglering eller frivilligt ansvarstagande. Del har också kommit klart lill uttryck inte bara i herr Anderssons i Gamleby särskilda yttrande lill ulskoltels betänkande utan också genom hans tal i kammaren i dag.

Jag skulle gärna vilja fråga utskottets ordförande om hon delar den uppfattning som herr Andersson i Gamleby har gett uttryck för både i sill särskilda yllrande lill belänkandet och i sill anförande här i kammaren som representant för den socialdemokratiska gruppen. Det vore

11 Riksdagens protokoll 1975/76:117-118

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

161

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

intressant atl vela eflersom fru Olsson befinner sig bland utskottsmajoriteten.

I detla anförande instämde herrar Sijernslröm, Gustafsson i Byske, Magnusson i Nennesholm och Persson i Heden (samlliga c).

Fru OLSSON i Hölö (c):

Fru lalman! Herr Danell ställde förut en fråga till mig, men på grund av de deballregler som gäller här i riksdagen hade jag ingen möjlighel att då få ordet. Jag skulle vilja säga till herr Danell: Tolka inte in mer i ulskoltels betänkande än precis vad som slår där. Jag vill säga precis delsamma lill herr Dahlgren. Vi har inie sloppal undan någonling, ulan betydelsen är precis den som framgår av ulskotlsbetänkandel.

Jag är litet förvånad över reservanierna. Del verkar som om de lyder del hela sä all vi om en stund skall votera mellan ä ena sidan ett prövningsförfarande - varvid ansökan skall lämnas in till regeringen, som skall behandla den -, å andra sidan en frivillig överenskommelse inom skogsindustrin. Men det är inle så. Både majoritet och reservanter godkänner atl regeringen skall göra en prövning. Del är bara uppfattningen om sällel alt ge regeringen kännedom om del hela som skiljer sig ål. Vi voterar alltså inte mellan antingen en ansökan till regeringen om lillslånd eller en frivillig överenskommelse. Så är del inle. Då skulle vi föra diskussionen på ett hell annat sätt.

Vidare: Jag kan inle förslå vad herr Dahlgren beklagar. Jag ställde frågan med adress lill herr Dahlgren, eftersom jag tyckte att han var den som bäst kunde besvara den. Det gjorde jag därför att jag har hön just de här tankegångarna: atl man - i och med all riksdagen log beslutet om prövning dels vid nyetablering, dels vid ulökning - inle lycker alt del är någon idé att ha frivilliga överenskommelser. Jag ställde min fråga i bästa välmening, för all herr Dahlgren skulle ha möjligheter all besvara den.

162

Hert DANELL (m):

Fru lalman! Fru Olsson i Hölö uppmanade mig alt inte tolka in mer än vad som slår i ulskotlsbetänkandel. Del gör jag heller inle. Till skillnad mol herr Andersson i Gamleby iror jag alt del som står i betänkandet verkligen är en klar redovisning av saklägel och all de olika åsikier som finns bakom raderna i belänkandet är de verkliga.

Men jag ställde en fråga till fru Olsson i Hölö, eftersom det har framkommit uppgifter allleftersom om all regeringen uppenbarligen gör någol slags specialsludie av 136 a S; detta kan medföra dt vidare användningsområde för den paragrafen, då man nu anser att den är något omfångsrik och all den därför bör omarbelas. 1 del läget menar jag atl del måsle vara intressant att få majoritetens synpunkier pä detla. Vi fick inle höra regeringspartiets representant uttrycka någon uppfattning i denna fråga. Eftersom fru Olsson i Hölö har samarbetat med socialisterna i utskotld

i den här frågan tänkte jag all del måhända fanns mer information atl få från det hållet.

Hert DAHLGREN (c):

Fru talman! Om fru Olsson i Hölö hade varit tveksam beträffande virkesrådens arbele och existens hade det varit bättre all hon hade frågat mig om del före utskottsbehandlingen och inle här i kammaren i dag. Jag har inle tolkat in någon speciell betydelse i herr Anderssons i Gamleby särskilda yttrande. Jag har lyssnat till hans anförande i dag, och jag har funnit atl det hos honom finns en uttalad missiro mot frivilligt ansvarslagande och atl han bekänner sig till tron pä en detaljreglering. Den fråga jag ställde till utskoliels ordförande är om hon delar den uppfattningen.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Prövning vid utvidgning av skogsindustrien verksamhet

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 1 av herr Åkerfeldt m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Åkerfeldt begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 17 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Åkerfeldt m. fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Åkerfeldl begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 153

Nej - 152

Avstår - I

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herrar Adolfsson och Danell. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 17 mom. 2 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herrar Adolfsson och Danell.

163

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslat för ja-propositionen. Då herr Danell begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 258

Nej - 46

Avstår - 1

§ 2 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Föredrogs socialförsäkringsulskollels betänkande 1975/76:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmöid 1976/77.

Talmanskonferensen hade - efter framställning av ulskollel - uttalat att den inle hade någol att erinra mot uppskov lill riksmötet 1976/77 med i betänkandet under mom. 1-30 angivna ärenden, vilka hänvisats lill socialförsäkringsulskolld, däribland

26) motionen 1975/76:2058 av herr Ahlmark m. fl. (fp) om undersökning av folkpensionärernas konsumtionsmönster, såviii avsåg yrkandena 1 a, 2 a och 2 b,

27) motionen 1975/76:2060 av herr Fälldin m. fi. (c) om en utredning om folkpensionärernas konsumtionsmönster, såvitt avsäg yrkandet 2.

Ulskollel hemställde

att riksdagen beslutade all till riksmötet 1976/77 uppskjuta behandlingen av i belänkandd angivna ärenden.

Reservation hade avgivits av herrar Carlsson i Vikmanshytlan (c), Ringaby (m) och Hylländer (fp), fröken Pehrsson (c) saml herrar Fridolfsson (m), Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka ansett all utskottet bort hemslälla

all riksdagen beslutade atl till riksmötet 1976/77 uppskjuta behandlingen av de i betänkandet angivna ärendena med undanlag av ärendet vid mom. 26, såvitt avsåg yrkandena 1 a och 2 b, och ärendet vid mom. 27.

164

Hert CARLSSON i Vikmanshytlan (c):

Fru lalman! Socialförsäkringsulskollels förevarande belänkande nr 34 handlar om uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1976/77. Ulskollel är enigt med undanlag för punkterna 26 och 27, som gäller frågan om folkpensionärernas konsumtionsmönster, en fråga som vi menar bör prövas redan vid årets vårriksdag.

Vilka skäl har vi då för denna vår uppfallning? Ja, skälen är fiera. Vi känner lill pensionärernas situation. Förändringarna i varusoriimenlei och minskningen i närservicen i många bygder leder lill förändringar

i konsumlionsmönstrd, som vi känner myckel lilel lill. Konsumtionsvanorna förändras också med de förändringar som sker i folkpensionärernas levnadssituaiion. En ensamstående manlig pensionär är ofta hänvisad lill färdiglagäd mal och konserver. Med den minskning av närservicen som sker stiger kringkostnader, frakter, resor, bostadsunderhåll osv., liksom också kostnaderna för den dagliga tillvaron i övrigt.

Mina nära kontakter med verkligheten har sagt mig all här måste en undersökning göras om folkpensionärernas konsumtionsmönster, till vägledning och för all folkpensionärernas realstandard skall kunna tryggas. 1 en lid av snabba förändringar och stora prisstegringar är detta synnerligen angeläget - och del är också en fråga som brådskar.

Det finns ytteriigare ett skäl för att denna fråga bör tas upp till behandling under vårriksdagen, och del är pensionärernas egen syn på sin situation, hur de upplever de förhållanden som de väl känner lill. I en skrivelse lill socialministern begär nämligen folkpensionärernas riksorganisation atl en översyn skall göras av dessa frågor och atl del skapas sådana förändringar att konsumentprisindex stämmer bättre med utgående pensioner och med förändringarna i basbeloppet. Man har synpunkter pä delta och säger klart ut all med den ordning vi har i dag får pensionärerna finna sig i en eftersläpning dels när kostnadsstegringar inträder, dels också i fråga om utbetalningen av pensionen. Under dessa förhållanden är del angeläget all vi verkligen prövar denna fråga vid vårriksdagen, så att vi får en kartläggning av den rådande situationen och snarast möjligt kan fatta ett beslut som innebär garantier för den trygghet som pensionärerna har rätt lill och som de måsle få. Pensionärerna är oroade, det råder inga tvivel om den saken. Av den anledningen behöver vi ha fakta pä bordel. Därför bör delta ärende avgöras redan vid vårriksdagen.

Fru lalman! Med dessa ord ber jag all få yrka bifall till den vid utskottets belänkande fogade reservationen.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Hert FRIDOLFSSON (m):

Fru lalman! I denna vikliga fråga, alt utreda folkpensionärernas konsumtionsmönster, visar de borgerliga partierna enighet. Landets ålderspensionärer, som uppgår lill en dryg miljon, och de åtskilliga hundra tusen personer som har andra typer av folkpensionsförmåner följer denna fråga med stort iniresse.

Det är på något sätt signifikativt att den socialistiska majoriteten i sociairörsäkringsulskollei försöker uppskjuta behandlingen av ell angeläget borgerligt förslag lill fromma för landets pensionärer. Jag har svårt att förstå annal än all den socialistiska utskottsmajoriteten t. v. försöker lägga pä locket på ett förslag, som jag är säker pä all alla folkpensionärer känner sympati för men som - ve och fasa - är etl borgeriigt initiativ. Jag trodde trots alll, fru talman, att ulskollsmajoriteten skulle finna del vara klokare att svälja förtreten att ärendet behandlades under det här riksmötet, men mina förhoppningar på den punklen har inte infriats.

165

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Nu ser det ut som om lotten skulle få avgöra den här frågan, och jag hoppas naturiiglvis all reservanierna i så fall skall vinna lottdragningen.

Med delta, fru lalman, yrkar jag bifall lill reservalionen.

Hert HYLTANDER (fp):

Fru talman! Från vårt håll anser vi att del är angelägel att denna utredning kommer lill slånd. Detta är orsaken all även vi ställer kravei att detta ärende skall behandlas i vår.

I de inlägg som hållits före mig har sakfrågan berörts, och jag kan nöja mig med atl i stort selt instämma med de föregående talarna. Jag har i min hand en PM angående riksdagens arbetsläge, där vår grupp har uttalat sig för atl vi skall eftersträva att hälla anförandena inom den beräknade liden och all varje talare bör försöka hålla korta inlägg. I den andan, fru lalman, inskränker jag mig lill atl yrka bifall lill reservationen.

166

Hert OLSSON i Slockholm (vpk):

Fru talman! Jag skall börja bakifrån och vända mig lill herr Fridolfsson, som hoppades på fru Fortuna i detta ärende. Han behöver inle alls göra del, eflersom vi i mitt parti har beslutat atl vi skall avstå i den här omröstningen.

Del är emellertid inte så att vi ändrat uppfallning efter debatten den 10 december förra året, ulan vi lycker all borgarna nu skall få visa vad de avser med förslaget all vi skall undersöka folkpensionärernas konsumtionsmönster. Jag måste erkänna all jag lycker att företrädarna för de borgerliga partierna har varit mycket modiga när de återkommit med det här förslaget så snart efter den debaii som vi hade den 10 december. Säviii jag förslod den debatten smulade man sönder vartenda argumenl som kom frän borgerligt häll.

Det här uppdraget ligger redan hos pensionskommittén. Nu kan man mycket väl anse att utredningar är ett sätt atl försinka behandlingen av ärenden. Jag och mitt parti lycker all del ofta är fallet. Men i del här fallet ligger ändå det här utredningsuppdraget hos pensionskommittén. Vad kommer all hända i praktiken om det borgerliga förslaget segrar? Skall man dä säga lill pensionskommittén atl den inle längre får ha kvar detta uppdrag ulan att frågan skall utredas av en annan kommitté?

Ell annal skäl lill alt vi kommer au avstå i omröstningen är all centerns partiledare har visat en ihärdighet, som är fullt jämförbar med Catos. Centerns partiledare slutar alltid sina anföranden med all säga: "Varför vägrar man atl undersöka pensionärernas konsumtionsmönster?" Del kan inte längre få stå oemotsagt, utan de borgerliga måsle själva få bevisa vad de vill.

Men en sak vill jag upprepa från förra årets deball. nämligen all de borgeriiga partierna ständigt har gäll emot åtgärder som skulle gynna folkpensionärerna. Herr Carlsson i Vikmanshytlan talade om vad pen-

sionärerna konsumerade osv. Men herr Carlsson i Vikmanshytlan har ju varit med om att avslå krav på prisslopp på dagligvaror - all man skulle ta bort moms på maten. Han har dessutom varit med om all avslå åriigen återkommande krav på högre pensionstillskott. Skulle man beslula om högre pensionstillskott, skulle del verkligen vara en äigärd som skulle gynna pensionärerna. Men del har alltså de borgerliga partierna i skön förening varit överens om all avslå år efter år.

När del talas om pensionärernas konsumtionsmönster frågar man sig vad som menas. Del är ju mängder av saker som hänger ihop med basbeloppet, såsom pensionerna lill förtidspensionärer och sjukpensionärer. Del finns en mängd handikappersällningar och annal som knutits lill basbeloppet. Då må man väl undersöka vad även dessa grupper konsumerar, också möjligen få lill slånd ell rikt mönster av olika konsumentprisindex, som man sedan kan följa vid utbetalningar till olika grupper.

Herr KARLSSON i Ronneby (s):

Fru talman! Del förekommer väl inle så ofta att ell utskott inte är enigt när del gäller alt uppskjuta en del ärenden till kommande riksmöie. Men så har del blivil i är, och del har blivit lilel underligt under debatten här. De båda frågor som vi diskuterar här och som den borgerliga oppositionen vill ha uppskjutna debatterades här i riksdagen den 10 december 1975, och yrkandena blev då avslagna med hänsyn lill all frågan om pensionärernas konsumtionsmönster låg hos pensionskommittén för uiredning och behandling i samband med värdesäkring av pensionerna.

Herr Olsson i Stockholm hade i fjol en stark vidräkning med de borgerliga partierna med hänsyn lill deras uppträdande. I år är han beredd alt stödja dem i deras framställningar när de söker få sin vilja igenom.

Nu blir det naturligtvis inle ell uppskjutande, ulan vi får i ulskollel ta dessa motioner under behandling under vårriksdagen och se vad vi kan komma fram till - del är alll vad som händer.

När herr Carlsson i Vikmanshytlan talar om prisstegringarna och de besvär som pensionärerna blir utsatta för. så är det väl riktigt - det kan ingen bestrida. Men, herr Carlsson, glöm inie alt också tala om atl detta är den enda grupp i samhällel som har en indexreglering av sina löner -om jag så får säga. Deär indexreglerademed anknytning lill basbeloppet. Därtill har ju riksdagen varit överens om alt varie år förstärka pensionerna med en slandardökning pä 4 96. Del finns ingen annan grupp i samhällel som har del så. Därmed är inle sagt alt vi inle behöver göra del bättre i dessa avseenden. Men frågan som gäller konsumtionsmönstret ligger som sagt hos pensionskommittén.

Sedan vill jag erinra om en inierpellalionsdebatl som ägde rum här i riksdagen den 29 april i år. Herr Sträng svarade på en interpellation av herr Henmark angående representation i indexnämnden för pensionärerna. Jag skall bara citera vad herr Sträng sade i sill andra inlägg i denna inierpellalionsdebali:

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

167

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

"Ett avslutande yttrande i svarei att det inle finns någol som talar för att man skall upprätta etl speciellt index för pensionärer baserar sig pä utredningar som gjorts dels för perioden 1970-1975, dels för perioden 1972-1975. Dessa utredningar visar en påfallande exakl likhet med utvecklingen av konsumentprisindex. Man har när del gäller pensionärerna plockat ihop etl varusortiment som är typiskt för dessa och följt indexutvecklingen för detla jämfört med indexulvecklingen för det totala varusoriimenlei inkl. bilar och myckel annat.

Överraskande nog visar alltså båda dessa undersökningar på en exakl likartad indexmässig utveckling. Andra uppfattningar verifieras i varie fall inte av de utredningar som gjorts."

Jag vill påstå att vi faktiskt har tre skyddsbarriärer för pensionerna: dels indexregleringen och standardökningen, dels de undersökningar som görs i departementen angående utvecklingen av konsumiionsmönstret för pensionärerna, dels ock den undersökning som pensionskommittén gör rörande en värdesäkring av pensionerna. Jag tycker atl vi från vårt håll har gjort alll vad som kan göras för alt skydda pensionärerna i alla avseenden.

Jag ber, fru talman, alt få yrka bifall lill utskottets hemställan.

168

Hert CARLSSON i Vikmanshytlan (c):

Fru lalman! Herr Olsson i Slockholm uttalade alt jag var modig som återkom i den här frågan, eftersom vi hade diskuterat saken den 10 december i fjol. Men herr Olsson kanske erinrar sig, all del inte blev någon framgång för våra motioner vid det tillfället. Och frågan om alt man skall se på pensionärernas konsumtionsmönster är lika brännande aktuell i dag som den var den 10 december - därom råder väl ändock inget tvivel.

Del brukar hela att kampen för rättvisa får aldrig upphöra. Och det vill jag säga till herr Olsson i Stockholm och även lill herr Karlsson i Ronneby, alt sä länge jag är kvar i del här huset länker jag kämpa för det som jag anser vara rätt och riktigt.

Nu säger man atl ärendet ligger hos pensionskommittén. Ja, jag känner lill det. Men vad vi diskuierar är de snabba prisstegringarna i den in-fiaiionsperiod som vi lever i, och del är då man harställl frågan: Avspeglar index verkligen de förändringar som sker i pensionärernas kostnader och i det konsumtionsmönster som pensionärerna har? Vi menar alt den frågan är så brännande aktuell att den snarast möjligt måsle komma under prövning. Den kan inte undersökas pä vanligl säll av en uiredning, utan den behöver prövas omedelbart och snabbi.

Herr Karlsson i Ronneby talar om de många skyddsåtgärder som finns. Jag vill då erinra om all Pensionärernas riksorganisation har pekal på alt konsumenlprisindex, som bestämmer basbeloppet, ändras först vid en prisförändring på 3 96. Man begär en förändring till 2 96. Varför gör man del? Jo, därför all del alltid blir en eftersläpning på ungefär ivå månader, innan den högre pensionen ulfaller med hänsyn lill föränd-

ringarna av konsumentprisindex. Och villkoret för all del skall bli denna höjning är alt konsumenlprisindex stiger inte 2 eller 2,5 96 utan 3 %.

Del är där problemel ligger - pensionärerna upplever del själva så atl de får en eftersläpning. Detla har lett lill atl pensionärerna i sin framställning till socialministern begär att man skall se över dessa saker, så att det kan bli en ändring senast den 1 januari 1977.

Finns del skäl för vad Pensionärernas riksorganisation här sagt - ja, då är det verkligen anledning för riksdagen att bifalla motionerna nu i vår, så atl riksdagen i höst får en möjlighel all la ställning lill frågan. Och därest de krav som pensionärerna via sin riksorganisation framfört är befogade har riksdagen också anledning all i höst falla beslul i ärendet.

Detta är anledningen, fru lalman, lill all vi återkommit i frågan.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Hert OLSSON i Slockholm (vpk):

Fru lalman! Herr Karlsson i Ronneby talar om olika skyddsbarriärer som finns för pensionerna. Det var väl i sak inget fel i vad han sade, men del framskymtade någonling om all pensionärerna har del så bra och all del inle behövs några fier insatser. Jag vill säga all jag inle delar den uppfallningen. Vi har ärligen ställt konkreta krav på hur pensionärernas situation skall kunna förbällras. Men de kraven har avslagils inte bara av socialdemokraterna ulan av samlliga borgeriiga partier.

Herr Carlsson i Vikmanshytlan erinrade sedan om vad jag sade förra året, och jag kan säga atl jag slår för del. Del är inle så att vpk ger sitt stöd lill de borgerliga partierna i den här omgången, utan vi ger del tvärtom lill socialdemokraterna. De borgerliga partierna skall själva få avslöja sig nu genom all lala om vad de menar med all undersöka pensionärernas konsumiionsmönsier samtidigt som de säger nej lill verkliga förbättringar för pensionärerna.

Det förefaller som om herr Carlsson i Vikmanshytlan menar all del handlar om en eftersläpning när man fastställer konsumlionsprisindex och basbeloppet. Är del bara detta del handlar om måste det kunna lösas tekniskt på någol säll. Varför då inle lägga fram en molion om del i slällel för att begära en undersökning om pensionärernas konsumtionsmönster? Det uppdraget ligger redan hos en kommitté, men tydligen skall man la det från kommittén.

Sedan vill jag upprepa vad jag sagt tidigare lill herr Carlsson i Vikmanshytlan: Vissl har herr Carlsson visat dl socialt patos i många frågor, men lika fullt har han och hans partikamrater år efter år avslagit vpk:s förslag om konkreta förbällringar för pensionärerna, l. ex. i form av ökade pensionstillskott.

Hert KARLSSON i Ronneby (s):

Fru lalman! Herr Carlsson i Vikmanshytlan blandar tydligen ihop frågan om prisstegringarna och en undersökning av konsumlionsmönstrd hos pensionärerna. Hur myckel vi än undersöker konsumtionsmönstret hos pensionärerna, kommer vi inte förbi prisstegringarna. Vi har index-

169

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

regleringen, herr Carlsson, som knyts till basbeloppet och den ökning av standarden för folkpensionärerna som vi varje år varit överens om.

1 folkpartiets molion talas del om en viss konsumtion som folkpensionärerna inle ulnylljar, t. ex. när del gäller bilar, resor och sådant. Om man gör en grundlig undersökning om detta kan det visa sig all deila prisindex från den synpunklen inte är tillräckligt för pensionärerna. Vi vel inle någonling om vad som kan framkomma vid en noggrann beräkning. Jag vill erinra om vad finansminister Sträng sade i ell interpellationssvar, nämligen atl detta är under observation i departementen och atl man håller på med en undersökning om vissa varor som pensionärerna konsumerar.

Till herr Olsson i Slockholm vill jag säga all jag aldrig har påslåll all pensionärerna har del bra. Tvärtom skall vi försöka stärka deras ställning så gott det går. Jag vill bara erinra om de senasle årens myckel markanta reformer, där vi framför alll har koncenlreral oss pä de för-lidspensionärer som är handikappade och på dem som inle har någon ATP ulan får pensionstillskott. Just för atl förbättra deras förhållanden har vi satt in slora resurser.

Men jag vill säga lill de borgerliga och kommunisterna att jag är medveten om all 1976 är dt valår och alt man dä naturligtvis lägger pä etl extra kol.

170

Hen CARLSSON i Vikmanshytlan (c):

Fru lalman! Först ell ord direkt lill herr Karlsson i Ronneby: Ja, nog har vi märkt atl del är valår 1976. Man behöver inie vara någon stor iakttagare för all lägga märke till hur inle minsl herr Karlssons parti agerar i detla läge.

Sedan tillbaka lill sakfrågan. Varför anser vi att de här ärendena måste avgöras under vårriksdagen? Jag har sagt alt i ell föränderligt samhälle sker ändringar även i konsumiionsmönstret, och del drabbar självfallei pensionärerna. 1 en lid med snabba prisstegringar slår detta ännu härdare.

Då frågar vi oss: Är del inie angelägel all fä en bild av hur kon-sumlionsmönslrd förändras och hur detta påverkar pensionärernas levnadsvillkor och deras realstandard?

Visar de undersökningar vi vill ha till slånd all del uppställ en eftersläpning för pensionärerna, ä la bonne heure! Då skall del självfallet också vidtas erforderliga ålgärder. Del är en följd av all vi begär denna undersökning. Del lycker jag inie atl jag behöver betona ännu en gäng. Jag vidhåller, fru lalman, mill yrkande.

Överläggningen var härmed slulad.

Proposilioner gavs pä bifall till dels ulskoltels hemställan, dels reservationen av herr Carlsson i Vikmanshytlan m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Carlsson i Vikmanshytlan begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller socialförsäkringsutskollets hemställan i betänkandet nr 34 röslar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Carlsson i Vikmanshytlan m. fi.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för nej-propositionen. Dä herr Karlsson i Ronneby begärde rösiräkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösining gav följande resullat:

Ja - 137

Nej - 152

Avstår - 16

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tin lägenheter i flerfamiljshus

§ 3 Föredrogs

Försvarsutskottets betänkande

1975/76:36 med anledning av proposilionen 1975/76:199 säviil avser förslag lill lag med provisoriska besiämmelser om statsbidrag lill kommuner för vissa civilförsvarskoslnader

Ulskottds hemställan bifölls.

§ 4 Äganderätt till lägenheter för flerfamiljshus

Föredrogs lagulskollets belänkande 1975/76:20 med anledning av motioner om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus.

1 delta belänkande behandlades moiionerna

1975/76:1964 av herr Sirömberg i Bolkyrka (fp), vari yrkats all riksdagen hos regeringen begärde en uiredning i syfte an undersöka för-ulsältningarna alt på samma villkor som i ell småhus äga en lägenhet i ett flerfamiljshus, och

1975/76:2160 av herr Bohman m. fl. (m), vari yrkats atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om sådana förfallningsändringar atl direkt ägande av lägenhet i flerfamiljshus möjliggjordes.

Ulskollel hemsiällde

alt riksdagen med anledning av moiionerna 1975/76:1964 och 1975/76:2160 gav regeringen lill känna vad ulskollel anfört om uiredning av frågan om införande av en syslem med äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus.

Reservation hade avgivils av herr Hammarberg, fru Åsbrink, herrar Andersson i Södertälje och Olsson i Timrå saml fru Nilsson i Sunne

171

Nr 118

Onsdagen den 5-maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

172

och fru Johansson i Hovmantorp (samtliga s) som ansell all ulskotiel bon hemslälla alt riksdagen skulle avslå moiionerna 2975/76:1964 och 1975/76:2160.

Herr ANDERSSON i Södertälje (s):

Fru talman! I lagulskollets betänkande nr 20 behandlas motionerna 1975/76:1964 av hert Sirömberg i Bolkyrka och 1975/76:2160 av hert Bohman m. fl. I båda motionerna aktualiseras frågan om införande av äganderätl till lägenhet i flerfamiljshus. Motiveringen för förslaget är all etl personligt ägande skulle fördjupa demokratin och ge etl större inflytande över den egna bostadssituationen.

Herr Strömberg i Botkyrka förordar en utredning om möjligheterna lill ett personligt ägande medan det i den andra motionen föreslås en författningsändring som möjliggör ell direkt ägande av lägenhet i flerfamiljshus.

För riksdagen är det inte någon ny fråga som förs fram i dessa motioner. Riksdagen har åren 1958, 1967 och 1975 behandlat frågan men vid samlliga lillfällen avvisal förslagen. Dessuiom har boendeutredningen och bosiadsfinansieringsuiredningen i sill slutbetänkande, som avlämnades 1975, inle funnit anledning all överväga eller påkalla yllerligare utredningar om alt införa äganderätl av den aktuella typen till bostadslägenheter i Sverige.

Dessa utredningar var parlamentariskt sammansatta, och de borgerliga partiernas representanter har på denna punkt inle anmält någon avvikande mening. I den forisalla debatten i kväll kanske vi får höra om dessa ledamöter slår kvar vid den uppfallning de redovisade i utredningen eller om de nu har en annan uppfattning.

Motionärerna har inle heller kunnat påvisa några nya motiv utan hänvisar bara liksom lidigare lill utländsk rätt.

Mot denna bakgrund har del inle varit möjligt för lagutskottet atl enas i denna fråga. Utskoliels majoritet förordar en uiredning, medan de socialdemokratiska ledamöterna hävdar all del inle finns skäl för en sådan begäran och följaktligen har reserverat sig.

Etl personligt ägande av boslad i flerfamiljshus förutsätter atl vederbörande har en mycket god inkomst eller disponerar ell kapital. För de människor som saknar dessa föruisätiningar innebär förslaget en diskriminering. Förslagels konsekvens blir all man sorterar människor, sorterar familjer. Etl grundläggande mål för svensk bostadspolitik är atl tillförsäkra alla människor en god boslad oavsett inkomst och familjens sioriek. Motionärernas förslag strider mot denna målsättning och motverkar strävandena atl i de olika bostadsområdena nä fram lill en allsidig social befolkningssammansälining.

Del förtjänar också atl särskilt framhållas all äganderätt till lägenhet är oförenlig med svensk fastigheisräll i dess nuvarande utformning. Vissl är del möjligt alt lekniski ändra pä dessa rättsregler, men det är en förändring som fordrar slora såväl personella som ekonomiska insatser. Etl

system med lagfart på bostadslägenhet jämte möjlighel lill inteckning av densamma strider mot de huvudregler på vilka värt nuvarande lagfarls-och inteckningsväsende vilar. För all bostadslägenheter skall kunna utnyttjas som kredilobjekl är del nödvändigl all offentlig registrering kan ske av pantupplålelser i lägenheter. Detla medför krav på individua-lisering av del pantsatta objektet. Ett särskilt inleckningsregister måste därför skapas för denna typ av panträltsupplålelser. Eflersom det i princip måsle finnas en beredskap all belräffande alla orter kunna registrera eventuellt förekommande panisältningar, kommer uppbyggnaden av registret atl kosta slora pengar.

Vi reservanter anser an motionernas förslag inte motiverar initiativ lill dessa djupgående förändringar av nu gällande fastigheisräll. särskilt som vi starkt ivivlar pä all äganderäll lill lägenhet i någon nämnvärd omfattning kommer atl efterfrågas av bosladskonsumenlerna.

Vad sedan gäller motionärernas påstående att äganderätt av lägenhet skulle fördjupa demokratin så hävdar vi reservanler en annan mening. En äganderäll lill lägenhei ger inte i sig själv en bäilre, djupare demokrati. Tvärtom är del slor risk atl inflytandet för dem som bor i fastigheten skulle försämras när del gäller förvaltningen av gemensamma angelägenheter i fastigheten och dess omgivning. Det behövs inle så stor fantasi för alt inse alf 60 % av lägenheterna i en fastighet kan köpas upp med äganderäll medan de kvarstående 40 % har hyresräll. I vilken utsträckning kan minoriteten hävda sig i en sådan fastighet? Vilken grad av demokrati får dessa människor åtnjuta? Säkerligen inle en fördjupad demokrati, men troligen en försämrad sådan.

Vi reservanler anser det vara myckel angelägel all skapa förutsättningar för en ökad boendedemokrati, men vi tror inle på alt äganderätl lill lägenhet i fierfamiljshus är ell medel all nå målet. Delta medel kan endast ge en favoriserad ställning för etl fåtal, men inle en bredare demokrati. För alt nå en verklig bredd i boendedemokralin behövs hell andra förslag. Det kan därför vara på sin plats atl i varie fall påminna om riksdagens beslul i delta hänseende.

Först noterar vi som mycket posiiivi att bostadsrällshavarna fick sin ställning kraftigt stärkt genom riksdagens beslul 1971 om den nu gällande bosladsrätlslagen. Vidare utgjorde 1974 års bostadspolitiska reform ett betydelsefullt steg mot införandel av boendedemokrati vid hyresförhållande. Riksdagsbeslutet innebar all både gemensami och enskilt hyresgäslinflylande infördes i vår lagstiftning. Del synes mig vara överflödigt all här i detalj redogöra för innehållet i 1974 års riksdagsbeslut. Del är väl känt för ledamöterna, och dess väsentliga punkier finns också angivna i reservalionen.

Vad som däremol är vikligl all slå fast är alt reformarbetet fortsätter för all vidareutveckla formerna för ökad boendedemokrati. Boendeutredningens förslag och de avlämnade remissvaren häröver är f. n. föremål för överväganden i bosiadsdeparlemenld. Dessa överväganden berör bl. a. de boendes inflylande vid sanering och ombyggnader av äldre fas-

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tdl lägenheter i flerfamiljshus

173

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

tigheter och bostadsområden.

Sädana generellt verkande ålgärder som jag här angett slår vi reservanler hell bakom. Ett forlsali reformarbete i denna riklning kommer vi all arbela aktivt för.

Vi stöder också helt den försöksverksamhet som pågår inom SABO-förelagen. Som exempel kan nämnas all i Göteborg har i samarbele mellan AB Göleborgshem och hyresgästföreningen bildals kvarlersråd och hålls kvarlersmölen i fyra bosiadsområden omfailande sammanlagt 2 350 lägenheter. Hyresgästernas beslutanderäll omfallade inledningsvis frilids-, lekplals-, ordnings- och trafikfrågor inkl. parkering saml renhållning, trappstädning och sophämtning. Kvarlersrådens befogenheter kommer under innevarande år all utökas med samlliga drift- och underhällsfrågor, i vad avser såväl löpande som förebyggande och periodiskt underhåll.

En sådan verksamhet har en målsättning som syftar betydligt längre i vad gäller demokratin än vad motionerna gör.

Vid ell studium av moiionerna och ulskollsmajorileiens vaga skrivning kan man inle frigöra sig från tanken atl del är skatiemässiga synpunkier som ligger bakom förslagen. Måhända är del fråga om en önskan all ägande av lägenhei skall ge innehavaren fördelaktiga beskattningsregler, även om man använder andra motiveringar.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill reservationen av herr- Hammarberg m.fi.

174

Hert SVANSTRÖM (c):

Fru lalman! Som herr Andersson i Södertälje sagt har vi inle kunnat bli ense i tJlskoUd i den här frågan. Vi i ulskollsmajoriteten har en annan uppfattning än den som herr Andersson för reservanlernas del här har redovisat.

Jag hänvisar lill atl vi vid Oolårds behandling av samma ärende anförde som troligt att frågan om etl syslem med ägande av lägenheter i fierfamiljshus skulle komma atl behandlas av boende- och bosladsfinan-sieringsulredningarna och alt vi därför inle t. v. önskade ta upp spörsmålet lill behandling. Sedan nu ulredningarna har redovisat sina förslag kan man konstatera atl de endast helt parentetiskt har berört frågan. 1 det lägel menar vi i utskottsmajoriteten atl det kan finnas grundad anledning all pröva den litet mera ingående från en förulsällningslös utgångspunkt. Del kan inle vara en tillfällighet all många andra länder i västerlandet med framgång har praktiserat etl system med ägande av lägenheter i fierfamiljshus.

Man kan säga som herr Andersson alt systemet är stridande mot de grundläggande rättsreglerna när del gäller inteckningsförfarandet. Ja, vi har ju inte lidigare haft någol behov av all reglera dessa förhållanden. Jag tror inle heller särskilt myckel pä de slopa kostnader som man hänvisar lill. 1 varie fall lycker jag all generositeten skulle kunna sträcka sig så långl alt man låter en kommande uiredning se över frågan med hänsyn lill dels besvären renl lagiekniski alt införa delta när det gäller

lagfarisinslilulei, dels kostnaderna, dels de synpunkter på en vidgad boendedemokrati som här har aktualiserats och som vi i utskottets majoritet tror mycket pä.

Del är alltså min uppfattning all en uiredning skall göras, och det är just del som ligger bakom ulskoltsmajoriletens syn på frågan.

Fru lalman! Jag vill väldigl gärna bidra lill all förkorta laleiiden.här i kammaren. Eftersom jag har antecknat mig för tio minuter och inle är bunden lill något manuskript, skall jag därför sluta här med att yrka bifall lill utskottets hemställan.

Hert ANDERSSON i Södertälje (s) kort genmäle:

Fru lalman! Utskollsordföranden ansåg all boendeutredningen och bostadsfinansieringsutredningen hade behandlat den här frågan mera i förbigående. Jag delar inle den uppfallningen. Efter tidigare diskussioner här i riksdagen och efter vad lagulskolld har sagt i tidigare betänkanden i den här frågan är jag övertygad om att dessa två utredningar mycket noggrant har behandlat del här problemel. Men efter sina diskussioner har ulredningarna inte funnit anledning att föreslå några ålgärder. Därför finns del ganska litet text i del här avsnittet i utredningarnas förslag. Diskussionerna har ändå varit sådana all partiernas representanter i de två ulredningarna har lagit klar ställning lill problemel. Och pä den här punkten har utredningarna varit enhälliga och inte ansett sig böra föreslå några förändringar.

Jag ville bara göra det påpekandet.

Hert SVANSTRÖM (c) kort genmäle:

Fru lalman! Jag äger ingen kännedom om lill vilkel djup dessa utredningar har sträckt sig i fråga om behandlingen av frågan om äganderäll lill lägenhei i fierfamiljshus. Men herr Andersson i Södertälje lilläier sig ha vissa åsikter om det med utgångspunkt i vad han själv föruisäiier.

Jag kan, fru talman, inle nöja med mig med all förulsälla någonling. Del vi har haft atl la ställning lill är vad som återspeglas i ulredningarnas betänkande, och där har frågorna behandlats i yttersta korthet. Jag är inte nöjd med en sä pass ytlig behandling av dessa frågor som det lilla korta avsnittet lyder på. Därför vill jag fortfarande ha möjlighet atl se litet grundligare på spörsmålet.

Hert ANDERSSON i Södertälje (s) kort genmäle:

Fru talman! De två utredningarnas ledamöter finns ju här i kammaren och kan själva lala om hur myckel de har diskuterat frågan. När jag sade att jag förutsätter att man har diskuterat den ingående så var det närmast en artighet mot utredningarna. De har inte förbigått problemet, och de har varit enhälliga i sitt ställningstagande.

Herr WINBERG (m):

Fru lalman! Frågan om äganderäll lill lägenheter i flerfamiljshus har också i är lagils upp i parlimotion från moderala samlingspartiet.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tid lägenheter i flerfamiljshus

175

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

176

Vi har frän moderat håll sedan läng lid tillbaka hävdat all del vore önskvärt om ell inslilut, som möjliggjorde äganderäll lill lägenheter, också kunde införas i den svenska bostadslagstiftningen. Det finns flera skäl för ell sådanl krav. Äganderätten fyller enligt vår mening en utomordentligt viktig uppgift i ell demokratiskt samhälle. Vi anser del önskvärt all genom en spridning av ägande i olika former göra många människor delaktiga i ägandet. Kravei på äganderäll lill lägenheter är en del i den samhällssynen. Till skillnad frän vad t. ex. den nuvarande handelsministern har utlalal, anser vi äganderällen vara något posiiivi och en rällsfigur som man bör värna om i en modern demokrati.

Ett sprill ägande ger många självständiga medborgare. Vi anser därför all den enskilda äganderällen är en omisllig beståndsdel i en demokrati. Det finns all anledning ätt sprida ägandel inom så mänga olika sektorer som möjligt. Ell ökai bosladsägande är således önskvärt.

Mänga människor önskar äga den boslad som de har, vare sig del är en lägenhet i ell flerfamiljshus eller dt småhus. Ägandeformen ger de bästa förutsällningarna för ett verkligt inflytande över den egna bostadssituationen. Atl äga sin bostad skänker trygghet i fråga om bostadsförsöriningen, del kan sänka i och för sig höga bostadskostnader och del ger den enskilde möjlighet att individuellt utforma sin boslad på ell hell annal vis än om man förfogar över bostaden i någon form av upplåtelse. Det starkt utbredda önskemålet om atl äga sin bostad tror jag är ell arv från den lid då en betydligt slörre del av svenska folket än i dag hade anknytning lill de agrara näringarna. Det är alltså all se som dt utflöde i dagens moderna samhälle frän del lidigare samhälle som i så hög grad var präglat av den självständige svenske bonden.

Del är myckel önskvärt all vi i vårt land får till stånd en bostadsproduktion, som styrs av konsumenternas värderingar. Del behövs därför reformer i fråga om hur bosläderna skall ägas och förvallas. Inflytandet och det ekonomiska ansvaret måste flyttas över lill de enskilda människorna, till just dem som skal) ulnyllja bosläderna. Äganderäll lill lägenheler i flerfamiljshus finns f n. inle. Den form av upplåtelse som kommer närmast är bosiadsrätlsformen. Men den innebär ju inle ägande av själva lägenheten. Däremot förekommer det. som tidigare nämnts, inte sällan i andra länder all man kan få äganderäll till lägenhei. våning eller annan del av ell hus.

Lagutskottets majoritet anser alt möjligheterna alt införa denna nya form av äganderäll är så väsentliga atl de bör utredas i syfte atl därmed skapa etl alternativ och etl komplement lill de boendeformer som vi har i dag.

Del är alldeles klan au den boende som äger sin bosiad får en beiydande och mer verkligt inflylande över sin bostadssituation än den som inie gör del. Han själv kan direkt få ell avgörande inflylande, som han annars inte har.

Om den här önskvärda formen av boende kan tillskapas, erfordrar del författningsändringar i olika avseenden. Del gäller all skapa en form

för alt använda lägenheten som kreditunderlag, sä att man på samma sätt som när man förvärvar småhus kan förvärva bostaden och finansiera köpet genom lån mol säkerhet.

En annan fråga som kommer upp är hur de gemensamma utrymmena i ell fierfamiljshus med äganderätter skall förvaltas. Del bör närmare utredas, men jag är övertygad om all problemel utan större svårigheter kan lösas.

Det är, fru lalman, bara att beklaga att man på socialdemokratiskt håll inle vill vara med på den här praktiska formen för äganderäll till bostaden. Som jag förslär beror del pä en ideologisk inställning atl man inte skall vidga äganderätten och ägandemöjligheierna för människorna. Vi ser det emellertid pä ell annal sätt och konstaterar med lillfredsställelse atl en majoritet i lagutskollel i år sluter upp bakom våra tankegångar.

Jag ber därför, fru talman, all fä yrka bifall lill utskoliels hemställan.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp):

Fru lalman! Del är inle särskilt ovanligt att motioner återkommer till riksdagen. De har då i regel tidigare blivit avslagna men upprepas.

Äganderäll lill lägenheter i flerfamiljshus har diskuterats i riksdagen mänga gånger. Herr Andersson i Södertälje talade om detta. Utskottet nämner åren 1930, 1958, 1967 och 1975. Men redan år 1889 log liberalen Adolf Hedin upp frågan. Han ville ha regler för hur "boningslägenhet skulle förvärvas och besittas med full äganderätt samt var för sig taxeras". Dä - 1889 - avstyrkte utskotld motionen därför att den stred mot huvudgrunderna för lagfarts- och inteckningsrätten.

1 sill slutbetänkande förra året avfärdar boende- och bostadsflnansie-ringsutredningarna tanken på äganderäll lill lägenhei i flerfamiljshus med bl. a. följande mening: "Äganderätt lill lägenhei är oförenlig med svensk fastighetsrätt." Ungefär samma skrivning har socialdemokraterna i sin reservalion i utskottet är 1976. Motiveringarna är alllsä desamma söm år 1889.

Vi har nu sådana regler i Sverige atl i fråga om småhus kan man äga sin boslad, disponera den med bostadsrätt eller hyra den. Men i fråga om lägenheler i flerfamiljshus finns bara två upplålelseformer -bostadsrätten eller hyresrätten. Äganderätten finns inle, trots atl problemel diskuterals sedan 1889.

Mol denna bakgrund är del inte underligt om man ställer sig frågan: Är det inle möjligt all inom ramen för den lagstiftning vi har i vårt land konstruera etl syslem där den boende kan äga sin lägenhei i ell fierfamiljshus? Ännu mer befogad blir frågeställningen, när vi vel all denna boendeform finns i många andra länder med skilda politiska system. Jag vill betona, fru talman, att det här gäller vad som uttryckligen står i moiionen, nämligen all man skulle få en ägandeform där äganderätten till lägenhei i flerfamiljshus skulle jämställas med äganderäll till småhus. Del gäller alltså inle de andelslägenheter som f n. finns eller den äganderätl som finns i hus där man har s. k. strimlade län.

177

12 Riksdagens protokoll 1975/76:117-118

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tin lägenheter i flerfamiljshus

178

Det är två hell skilda saker.

Bakom lagulskollets betänkande finns två motioner. Den ena är en parlimotion av moderata samlingspartiet, där man begär sådana förfallningsändringar all direkt ägande av lägenhei i fierfamiljshus möjliggörs. Min molion har en annan inriktning. Jag har begärt en.uiredning i syfte all undersöka förutsättningarna att på samma villkor som i ett småhus äga en lägenhei i ett fierfamiljshus. Jag har alltså ej tagit ställning för denna boendeform. Jag vill bara ha konsekvenserna belysta.

Ulskollel säger i sin skrivning all jag i min molion framställt önskemål om atl inslilulei äganderäll till lägenhei i flerfamiljshus skall införlivas med den svenska rätten. Den tolkningen kan jag ej acceptera. Jag har begärt alt få klarlagt vilka konsekvenser ett sådanl syslem kan medföra. Utskottets beskrivning gäller den moderala partimotionen, inle min motion. Detta gäller också en hel del annal i betänkandet. Enligt min uppfattning är betänkandet skrivet för den moderata moiionen, inte för min molion.

Den linje jag har förordat slod hela lagulskolld på - med undanlag för moderaterna - förra året. Moderaterna motionerade då, och den motionen besvarade utskottet med all hänvisa till all man inle ville föregripa boendeutredningarna, som man trodde skulle lämna ett omfattande utredningsmaterial, vilkel skulle ge ett säkrare underlag för ställningstagandet. Nu har inle utredningarna lämnat detta omfattande utredningsmaterial. På tre sidor redovisar utredningarna situationen i ell anlal andra länder, och pä en sida avfärdas behovet av ändrade ägandeformer. Man har inte analyserat de konsekvenser denna boendeform skulle få för svensk rätt. Del är denna brist jag påpekat och velat ha undanröjd. När detta material finns, kan vi ta ställning till om äganderätt till lägenhet i flerfamiljshus är en för svenska förhållanden lämplig boendeform eller ej.

Socialdemokraterna pekar i sin reservation på en lång rad svårigheter som är förknippade med äganderätten. 1 motionen har jag visat på andra problem. Men del är ju sädana här svårigheter som en uiredning skall belysa. Nu har lagutskottet i sin kläm ändå hamnat pä min molion och begärt en uiredning. Därför finns goda skäl att bifalla utskoliels hemställan. Ell bifall innebär etl ja lill ulredningskravel, inget mer. Sedan slår del var och en fritt atl bedöma utredningsmaterialet och dä la ställning i själva sakfrågan.

Fru lalman! Herr Andersson i Södertälje har i sitt anförande ganska utföriigl uppehållit sig vid frågan om boendedemokralin och menat au del skulle inle finnas så myckel av den om man hade äganderäll till lägenhei. Del är ju ganska egendomligt all få höra delta i kväll. Den diskussionen har vi ju fört under slörre delen av dagen här i kammaren. Hyresgäster i en faslighel på Tomtebogalan i Stockholm köpte sitt hus och ville bilda en bostadsrättsförening. Det fick de inle därför att i stadshuset använde socialdemokrater och vpk förköpslagen och kommunen köpte huset. Socialdemokrater och vpk hindrade alltså de boende atl köpa sin fastighet

och bilda en bostadsrättsförening.

Herr Andersson har slätt här i dag och lovprisal bostadsrättsföreningar, men sådana fick man ju inle bilda i Slockholm! Vi föreslär alt man skall utreda möjligheterna all äga lägenhei i fierfamiljshus. Del vill ni inle heller gå med på. Vad vill ni i fråga om boendedemokrati? Inte bostadsrättsföreningar, dä går kommunen in och förköper, inte äga en lägenhet i flerfamiljshus! Är del på del sättet som del reforrnarbeie fori-sälter som herr Andersson stod här och talade om nyss?

Herr Andersson säger också atl man måste ha god inkomst eller kapital för atl kunna skaffa sig en lägenhet med äganderätt. Fel! Det skulle vara precis som med småhus, dvs. 95-procenlig belåning. Om sådan äganderäll till lägenhei är oförenlig med svenska bostadspolitiska målsättningar, är del också, herr Andersson i Södertälje, oförenligt med de bostadspolitiska målsättningarna i Sverige all äga småhus. Det fick vi inle höra i dag på eftermiddagen när vi diskuterade bostadspolitiken. Det är en helt ny synpunkt och etl hell nytt ställningstagande som herr Andersson infört i svensk bostadspolitik. Står herr Andersson för delta? Har det socialdemokratiska partiet ändrat inställning genom herr Andersson, eller är del en felsägning? Kan vi få reda på det?

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.

Herr ANDERSSON i Södertälje (s) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Strömberg i Bolkyrka gjorde jämförelser mellan 1889 och 1976 i vad gäller riksdagens behandling av likartade motioner och bara hänvisade lill gällande regler i fråga om fastighetsrätten. Men man skall nog också lilla pä det samhälle och det bostadsbestånd som vi hade 1889 och det som vi har i är.

Del var en annan sak som förvånade mig i herr Strömbergs inlägg. Herr Sirömberg betonar sä mycket all han absolut vill ha fram en utredning för all fä sakmaterial som grund för ell senare ställningslagande. Herr Sirömberg är ju aktiv i Bolkyrka kommun och jag i Södertälje kommun, och jag är övertygad om alt herr Strömberg har skaffat sig under årens lopp en myckel lång erfarenhet av de sociala problem och sociala frågor som vi möter. Våra kommuner har myckel gemensamt genom all bägge kommunerna under en följd av är har haft en mycket stark inflyttning av människor från alla länkbara regioner och många olika länder - människor med olika bakgrund. Del har gällt atl arbeta för atl fä en så allsidig social sammansättning som möjligt i de olika bostadsområdena för atl inte skilja människor ål. Den erfarenhet som både herr Sirömberg och jag har borde vara lillräcklig för all redan i dag säga oss atl dt ägande av lägenhei i flerfamiljshus inle kan skapa en bättre social sammansättning eller underiätta kommunernas strävanden att uppnå en så allsidig social befolkningssammansälining som möjligt. Även om herr Strömberg i dag talar oni förmånliga belåningsregler måste det ändå vara skillnad all kunna köpa en lägenhei och alt ha den med ren hyresräll.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

179

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Vi har det gemensami, herr Strömberg, att vi söker motarbeta en segregation och en åtskillnad i bostadsområdena. Den gemensamma målsättningen lycker jag alt vi skall ha kvar och fortsätta all arbeta för. Den målsättningen är värd ell fortsatt aktivt arbete.

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp) kort genmäle: Fru lalman! Del är just därför all jag vill undvika segregation i boendet som jag förordar en sådan här utredning. Del är ju så alt del flnns tre upplåtelseformer för småhus: man kan äga det, man kan nyiija del med bostadsrätt och man kan hyra det. Men det finns bara tvä upplålelseformer när del gäller lägenheler i fierfamiljshus. Det är ett av problemen - atl man inle kan äga en lägenhei där precis som man äger den i ett småhus. Varför skall man inte kunna äga lägenhei i flerfamiljshus när man kan göra del i småhus?

Vi bör väl åtminstone kunna titta på de laglekniska förutsättningarna. Det är ell sätt att komma ål segregationen. Del är ett sätt all få en allsidig social sammansättning av alla bostadsområden. Och, fru talman, just därför all jag tror på och har myckel god erfarenhet av den speciella form av boende som heter bostadsrätt tror jag atl en ägd lägenhei, som ligger myckel nära, ochså skulle kunna vara ell värdefullt komplement och en ny värdefull bostadsform.

180

Hert CLAESON (vpk):

Fru lalman! Lål mig börja med atl anknyta lill del som herr Sirömberg i Bolkyrka sade nyss. Det är det som är problemet, sade han, atl del bara finns tvä upplåtelseformer då del gäller flerfamiljshus: hyresräll och bostadsrätt. Jag tror inte all hyresgästerna upplever del som del största problemel all de inte kan fä äga sina lägenheter och använda dem i sådana ekonomiska syften som det finns risk för an de skall komma att användas för. Problemet är nog mer all hyresgästerna upplever sina boendekostnader som väldigl höga.

Ell centralt motiv lill de motioner som behandlas i lagulskollets betänkande nr 20 är all ge de boende ett verkligt infiytande över sitt boende. För all ernå delta är utskoltsmajorilelen beredd atl slå in på en väg som innebär all äganderällen lill den lägenhei man bor i skall vara del väsentligaste.

Enligt vänsterpartiets kommunisternas uppfattning är del väsentliga inte ägandel av den lägenhet man nyttjar utan atl hyresgästerna skall ha bestämmanderätten över sina boendeförhållanden. En god boslad lill etl skäligt pris skall vara en rättighet för alla människor. Och det är samhället, inle den enskilda människan eller marknadskrafterna, som måste ta ansvaret för att det blir en realitet.

En av förutsällningarna för ett ökat hyresgäslinflylande är all flerfamiljshusen ägs av kommuner, allmännyttiga bostadsföretag eller kooperativa bostadsrättsföreningar. Ett successivi överförande av privata hyreshus i samhällets ägo hör lill de centrala förutsättningarna för en bo-

siadspolilik där bostaden verkligen blir en social rättighet. Detta i arbetarrörelsens efterkrigsprogram ställda krav måsle genomföras.

De bostadspolitiska övervägandena måste utgå från ell klart ställningstagande mol tanken atl bosladsägande och bosiadsulhyrning skall vara ett vinslrikl näringsfång på en kapitalistisk marknad. Den som godtar etl sådant ställningslagande måsle även, enligt min mening, vända sig emot den borgerliga utskoiismajoriletens förslag i det här betänkandet. Den skiljelinje som finns mellan utskottsbeiänkandet och reservationen markerar pä sitt sätt en betydelsefull skillnad i bostadspolitiken.

Hyresgästernas intressen måsle tillgodoses på hell annat säll än vad utskoltsmajorilelen anser. Flerfamiljshusen skall ägas av kommuner och allmännyttiga bostadsföretag eller, efter en upplåtelse med samhällets medverkan, av kooperativa bostadsrättsföreningar med kommunal insyn och ulan kontakt med privata byggintressen. Den bästa lösningen är, som vi i olika sammanhang föreslagil, en kombination av kommunall ägande och kooperativ förvaltning, om man inom överskådlig lid vill skapa etl ökat reellt hyresgästinfiytande.

Alt moderaterna i lagutskottet ställt sig bakom ett betänkande som lill slora delar svarar mot innehållet i den moderala parlimotionen är förståeligt. Men all centerns och folkpartiets ledamöler också gjort detta är förvånande. Det är förvånande inte minsl mol bakgrunden av deklarationer som ganska nyligen gjorts i denna kammare om bostaden som social rättighet och mol spekulationer på bostadsmarknaden.

Av bostadsuiredningens slutbetänkande, som här fiera gånger omnämnts i debatten och som avlämnades under fjolåret, framgår att man i dessa utredningar behandlat vad man kallar behov av ändrade ägarformer. Utredningarna fann ingen anledning att överväga eller påkalla yllerligare utredning om att införa äganderätt av den typ av lägenheter det här handlar om. Ingen av de borgeriiga ledamöterna i utredningen fann någon anledning atl reservera sig mol denna slutsats. Den moderate riksdagsledamoten i utredningen uppehåller sig vid frågan i en särskilt yllrande, där han refererar ett par förslag till lösningar för lägenhdsägande i fierfamiljshus som presenterats i Svensk Lantmäteritidskrift.

Fru talman! Som vi hört har man från centerns och folkpartiets sida nu hävdat all man vill ha frågan ytteriigare utredd och att man därför gett sin anslutning till belänkandet. Som synes av betänkandet vill emellertid ulskollel bl, a, framhålla att en fråga för utredningen skall vara hur den ägda lägenheten skall kunna utnyttjas som kreditunderlag. Man bortser tydligen helt från de faror detta kan föra med sig bl. a. i frågan om handel och spekulation med bosläder och ökade svårigheter för ekonomiskt svaga grupper atl förbättra sin boendestandard.

En uiredning från de utgångspunkter som ges i den moderala par-limoiionen och vad som sägs i ulskollsbetänkandet kan inle på något sätt bidraga till ett ökat inflytande för den stora majoriteten av hyresgäster. Jag yrkar bifall lill reservationen vid utskottsbelänkandel.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tid lägenheter i flerfamiljshus

181

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Hert SVANSTRÖM (c) kort genmäle:

Fru talman! Herr Claeson har liksom lidigare även herr Andersson i Södertälje framhållit all det i ulskottsmajoritetens förslag kan dölja sig en möjlighel lill spekulation. Jag har ju hävdat att vi vill utreda detta förutsäiiningslösi. Det är rikligt, herr Claeson, alt det enda som vi har särskilt pekat på är förutsättningarna all använda delta ägande pä samma sätt som ägandel av småhus redan utnyttjas. Del är väl dt ganska rimligl påpekande när man nu angriper ett sådant ägande av lägenheter i flerfamiljshus och menar au det skulle utgöra en mycket stor fara för boendedemokralin, all del skulle skapa förutsättningar för en uppdelning i olika kategorier osv. Det är ingenting annat än all skapa en möjlighel för t. ex. äldre människor, som finner del jobbigt all ha ell småhus och dä själva göra vad som behöver göras, och andra som är intresserade av atl bo i lägenhet - att få äga den lägenheten. Del kan inle vara orimligt atl se på den saken litet närmare i en uiredning. Jag vill påpeka atl när vi cenleriedamöler i lagutskollel har gått in för delta har vi gjort det för all skapa en möjlighel alt sä atl säga fördjupa synpunkterna i detla sammanhang. Del menar jag också alt man gör, om man låter en särskild utredning se på dessa frågor. Jag vidhåller alt de tidigare nämnda ulredningarna inte har gått pä djupet med dessa spörsmål.

Hert STRÖMBERG i Botkyrka (fp) kort genmäle:

Fru talman! Herr Claeson slog här fast all det är en social rättighet all äga en boslad, och mot det kan väl inga invändningar resas. Men sedan fortsatte herr Claeson med atl säga att just därför kan man inte äga en lägenhei i fierfamiljshus. Jag har i min molion begärt att man skall utreda förutsättningarna för atl äga en lägenhet i flerfamiljshus på samma Villkor som man nu kan äga etl småhus. Del innebär alltså alt herr Claeson nu slår ut en ägarform, nämligen hela småhusägandet, som icke socialt acceptabel. Därmed går en stor del av det svenska bostadsbeståndet bort ur herr Claesons bedömning som socialt acceptabelt.

Jag har inle begärt all få denna fråga ytteriigare utredd, utan jag har begärt att få den utredd över huvud tagel. Enligt min uppfattning har frågan nämligen inte utretts i boende- och bosladsfinansieringsulredning-arna. Där har man bara presenterat lägel i en del andra länder och därefter avfärdat hela frågan på en sida. Man har inle gått in pä de konsekvenser som ägandel av lägenhei i fierfamiljshus kan få, om vi tillämpade del här.

182

Herr CLAESON (vpk) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Svanström sade att det inte är orimligt atl se på delta problem i en särskild uiredning, och del kan man väl i och för sig hålla med om. Men för all göra det konstaterandet måsle man ju också se liiet på orsakerna lill och bakgrunden för utredningen, vad del är som så all säga motiverar utredningen, vilka motiv som anförs och

vad som sägs om vad utredningen skall syssla med. Och mot den bakgrunden menar jag alt det över huvud tagel är en överloppsgärning all göra en utredning, om man är anhängare av en socialt inriktad bostadspolitik, fri frän spekulations- och vinstintressen. Då har man ingen anledning all göra en uiredning på delta område.

Sedan sade herr Strömberg i Botkyrka att jag med mitt inlägg dömde ut hela småhusägandet. Nej, del gjorde jag inte, och detta har ingenting med frågan om småhusägandet alt göra, herr Strömberg. Vad det här handlar om är atl så alt säga fiylta in en del av de vinst- och speku-lationsinlressen som finns på bostadsmarknaden innanför väggarna i de hyreslägenheter där en slor del av landets invånare bor.

Boendeutredningen har behandlat den här frågan myckel knapphändigt, säger herr Sirömberg. Det förslår jag myckel väl. Jag föreställer mig nämligen all dessa utredningar funnit atl detla inle är någol problem som del fanns någon anledning all utförligt diskutera eller utreda, eflersom hela tanken från börian är dödfödd.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Hen SVANSTRÖM (c) kort genmäle:

Fru lalman! Jag finner det inle egendomligt atl herr Claeson och jag inte har samma uppfallning i dessa frågor. Däremol är det alldeles klart all vi i cenlern, liksom herr Claeson, ser bostaden som en social rättighet och vill ha största möjliga boendedemokrati. Vi tror alt en väsentlig sak i det sammanhanget är alt man, jämsides med ägande av småhus, har möjlighel till ägande av lägenhet i fierfamiljshus.

Del har flera gånger sagts, senast av herr Claeson, alt man vill ha en bostadsmarknad som är fri från spekulationsiniressen. Det vill vi också ha. Vi tror inle alt det vi här föreslagil skulle ge möjligheter till spekulation, utöver de möjligheter som trots allt redan finns - vi vel all det icke så sällan förekommer ganska stora belopp under bordet vid överlåtelser av lägenheler. Sådana affärer finns det nu ingen möjlighet att förhindra. Jag lycker all det vore bättre atl angripa det problemel, och det kunde vi kanske göra tillsammans, herr Claeson.

Herr CLAESON (vpk) kort genmäle:

Fru talman! Jag är överens med herr Svansiröm om alt problemet med den svarta lägenhetshandeln verkligen behöver angripas. Jag tillhör dem som i olika sammanhang har förespråkat det. Jag har också förespråkat att man skall återinföra något slag av kontroll när det gäller handeln med bosiadsrältslägenheler. Jag hälsar herr Svansiröm välkommen i det sällskapet, och jag hoppas all vi skall kunna kämpa bra tillsammans för att nä framgångar på det området.

Hert GUSTAFSSON i Slockholm (s):

Fru talman! Den fråga som vi diskuierar i kväll var uppe i kammaren senast våren 1975, förmodligen inle för sista gången.

Vi känner igen motiveringarna i moderalmolionen 2160; de är i stort

183

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

184

sett desamma som i fjol och tidigare år. Moderaterna har i flera år krävl att man i Sverige skall införa ett system med lägenheter som ägs av de boende. Skälen mot en sådan ordning har i kväll utförligt redovisats av herr Andersson i Södertälje, och jag skall inte ytterligare gå in på dessa.

I utskoitsmajoritelens skrivning har man dessuiom pekat på alt utvecklingen pä det bostadspolitiska området i ökad ulsiräckning präglas av de boendes strävan all fä dt slörre inflylande över den egna bostaden. I lagstiftningen har del kommit till ullryck bl. a. i regler som gett hyresgästerna en starkare ställning. Del är på den vägen vi skall fortsätta, dvs. all genom hyreslagsliftningen ge hyresgästerna en starkare ställning och ell bättre besittningsskydd. Del gör man sannerligen inle genom alt ändra jordabalkens regler om lagfart och inteckning i fast egendom eller genom andra ändringar i fastighetslagsliftningen i enlighet med moderalmolionen. Vägen lill ökad demokrati i boendet går framför alll över förbättrade regler i hyreslagsliftningen för hyresgästerna. En statlig utredning - hyresrätlskommittén - arbetar också vidare pä den vägen.

Vi får i del här sammanhanget inte heller glömma bort bostadsrätten, som är en utmärkt boendeform och som ger de boende en praktiskt tagel oinskränkt rätt all själva besiämma över sina lägenheter.

En stark hyresgäströrelse som effektivt tillvaratar de boendes rättigheter är en annan garanti för ell inflytande för hyresgästerna. Hyresgäströrelsen gör en mycket betydelsefull insats när det gäller all slå vakt om hyresgästernas intressen. Det finns skäl att underslryka det förhållandel här i dag.

En ökad segregering i boendel del är vad som skulle bli följden av moderaternas förslag.

Del är, fru lalman, ett annal anmärkningsvärt inslag i kvällens debatt som jag skulle vilja la upp. I fjol var moderaterna ensamma om kravei på ägarlägenheter. I år har de fått sällskap av folkpartiet och cenlern. Cenlern har visserligen ingen egen molion men har tydligen också med hull och här sålt sig till moderaternas tankar om atl införa detta nya syslem med ägda lägenheter. Här hänvisar jag lill majoriteisskrivningen i utskottsbetänkandei. Centern försvarar hårt denna moderaternas kungstanke i bostadspolitiken. Det är kanske del mest anmärkningsvärda här i kväll - all cenlern och folkpartiet hell har anslutit sig till moderaternas konservativa bosladsfilosofi. Är detta etl exempel på den nya mitten-politik som skall bli alternativet i svensk politik? Det förvånar mig mycket alt folkpartiet och cenlern har anslutit sig lill denna osociala syn pä bostadspolitiken.

Del har sagts här i debatten i kväll att del inle kan vara någon tillfällighet att man praktiserar system med ägarlägenheter i andra länder. Nej, del är del verkligen inte. Del beror självfallet på all man i vissa andra länder haft borgerliga regeringar som haft tillfälle att praktisera sina idéer.

Herr Strömberg i Botkyrka vill bara ha en utredning för alt få etl säkrare

underlag för en bedömning, säger han. Herr Sirömberg böriade sill anförande med höglidliga liberala cilat frän 1889 om del rikliga i all äga sin boslad. Men lill sist kom han fram till all han inle ville la slällning lill frågan om man skall ha ägarlägenheter eller inle.

När del gäller fallet Tomtebogalan eller Kadetten 25 har jag inle någon avsikt all gå in i deball i den frågan, eflersom den har debalterals här i eftermiddag, för några limmar sedan. Jag hänvisar både herr Strömberg i Botkyrka och andra intresserade till riksdagsprotokollet. Del är fel när herr Sirömberg säger att socialdemokraterna har förbjudit någon eller några all bilda bostadsrättsföreningar.

Bostadsägandet behöver reformeras, men behovei beslår inle i en ytterligare uppsplittring i ägande- och förvaltningsformerna, utan det gäller i första hand alt få bort de ägarinlressen som ulan social ansvarskänsla spekulerar i boendel. Därför, fru talman, yrkar jag bifall lill reservalionen.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Hert WINBERG (m) kort genmäle:

Fru lalman! Boendeutredningen och bosladsfinansieringsulredningen har nämnts vid flera tillfällen under denna debatt. Del kan kanske finnas skäl all konsiatera alt i den moderala reservalion som avgavs till motsvarande betänkande förra året befarade vi alt dessa utredningar inle skulle ta upp den här frågan - de hade inle heller sädana direktiv. Del har sedan visat sig atl vi har fått rätt i detta.

Herr Gustafssons i Stockholm anförande innebar genomgående ell moi-ständ mol alt skapa möjligheter all sprida ägandel pä detta område. Jag tror all del är etl tecken på den hell principiella skillnad i uppfallning som vi har.

Läl mig ändå, fru talman, i några konkreta delar bemöta vad herr Gusiafsson i Stockholm liksom lidigare herr Andersson i Södertälje sagt och vad som står i reservalionen.

Mol införande av äganderätt till lägenheler har anförts atl det skulle vara risk all flera personer genom lägenhdsköp förvärvar majoritds-siällriing ulan alt ha någol ansvar för faslighetens förvaltning. Men den som läser ulskoltels skrivning konstaterar atl del intressanta här är atl låta de boende äga sin bostad, all ge de boende ett betydande och verkligt inflylande över sin bostadssituation. Meningen är att man skall inneha den eA/ö bostaden med äganderätt. Då lycker jag atl del här resonemangei om att någon skulle köpa upp 60 % av lägenheierna - eller vad del var som herr Andersson i Södertälje sade - i etl bostadshus, faller ganska snabbi.

Del sägs i reservalionen alt vi har andra former som är lika bra -del gäller väl då bostadsrätts- och nyltjanderälishavare. Men det är väl också alldeles klart, all äganderäll måste anses vara en starkare rättsfigur för den enskilde än nyttjanderätt.

Reservanierna har också konstaterat atl ett system med äganderätt är oförenligt med svensk fastigheisräll i nuvarande ulformning. Ja. del har varit det sedan 1930. alltså i snart 50 är. och jag lycker del är dl

185

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i fierfamiljshus

uttryck för en i dålig mening konservativ uppfattning att inte inse alt dd har skett förändringar och att det kan finnas behov av nya former i faslighdsräiien. Del är ju dessa forrner vi vill ha utredda.

Det har sagts att de skatterättsliga aspekterna skulle vara mest intressanta för utskoltsmajorilelen. Del är de inte. Men skulle värt syslem ge skallerättsliga effekter, så beror del ju på den progression i skattesystemet som vi har och som vi från moderat håll arbetar på alt minska.

En annan invändning har varit att vi här endasl lar exempel från andra länder. Det är också ell ullryck för tendensen atl Sverige är bäst - vi har ingenting alt lära. Men om det nu är så att systemet finns i många andra länder - både västeuropeiska och östeuropeiska länder - och fungerar bra, har vi då inle skäl att se på detla och göra en utredning för all om möjligi ge också dem som bor i Sverige en bättre boendeform?

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp) kort genmäle: . Fru lalman! Herr Gustafssons i Slockholm anförande var väldigl märkligt. På en gäng rör han om i den politiska kartan för Europa, på en gång gör han flera av öststaterna till borgerliga. Han säger all del är i borgerligt styrda länder som man använder del här systemet. Men det är ju mest i öststaterna man har del, herr Gustafsson. Nu har de blivit borgerliga! Det är ell märkligt utspel herr Gusiafsson gör när han så på en gång ändrar situationen.

Del är inle så underligt att utskottet nu begärt alt det skall göras en utredning. Jag tar mig friheten, fru talman, att läsa in i kammarens protokoll vad utskotld skrev förra året som svar på en moderalmotion:

"Med hänsyn till vad som sålunda uppgivits i remissyttrandet från boende- och bosladsfinansieringsuiredningarna finner ulskollel del inte lämpligt att riksdagen nu tar initiativ till en sådan begäran om författningsändringar som åsyftas med motionen. Ell sådanl ställningstagande skulle innebära ell direkt föregripande av ulredningarnas arbele enligt de meddelade direktiven. Enligt ulskoltels mening bör man i slällel från riksdagens sida avvakta del säkrare underlag för bedömningen som kommer att tillhandahållas genom del omfattande utredningsmaterial som kan väntas bli resultatet av ulredningarnas arbele."

Bakom deiia yttrande slod hela ulskollel med undanlag av moderaterna, som reserverade sig för bifall till motionen - alltså även de socialdemokrater som nu lycker del är underligt att man begär en uiredning.' Förra året varde inne på all vi skulle få ell omfattande utredningsmaterial, nu vill de inle ha del. De byter alltså fot precis som det passar.

186

Herr SVANSTRÖM (c) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Gusiafsson i Slockholm fann del anmärkningsvärt, som han utlryckie sig. all cenlern med hull och hår hade accepterat moderaternas inställning i del här sammanhanget. Herr Gusiafsson! Är del någonling som är anmärkningsvärt, så är del herr Gustafssons sätt att uttrycka sig. Dd är i varie fall ett ultryckssäti som saknar underlag

och som vi normall icke brukar använda som ledamöler i lagulskolld. Vidare sade herr Gusiafsson atl delta var en osocial anordning. Vad har herr Gustafsson för bevis för alt del är en mer osocial anordning all äga lägenhei i flerfamiljshus än alt äga ell småhus? Jag skulle gärna vilja ha reda på del.

Hert GUSTAFSSON i Slockholm (s) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Winberg konstaterade mycket riktigt att del är en principiell skillnad i uppfattning mellan honom och mig i den här frågan. Jag har redan tidigare i kväll sagi atl vi socialdemokrater inte vill ha ytterligare segrering i boendet. Det skulle bli en följd av ett system med ägarlägenheter, därför att del i första hand skulle bli en ekonomisk elit som kunde skaffa sig de lägenheterna.

Herr Winberg tryckte på all del är de boende - jusi de som bor i lägenheierna och inga andra - som skall äga lägenheierna. Men vilka garantier har vi för alt inte någon köper upp flera lägenheler upp lill 60 % som del har nämnts lidigare i kväll? Några begränsningar i ägandel i det avseendet vill väl inle herr Winberg ha.

Folkpartiets bostadspolitik har vi i kväll fått presenterad i herr Strömbergs lappning. Tidningen Arbetet har i dag en arlikel där en ledande folkpartist uttalar sig om moderaternas bostadspolitik. Han karakteriserar den som etl mischmasch av hugskott. Men hur myckel ell sådant uttalande är värt får voteringen om en stund visa.

Till herr Svanström vill jag bara säga alt jag med lillfredsställelse noterar att han inie helt vill slälla sig bakom moderaternas molion. Del är alllid en framgång.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt tid lägenheter i fierfamiljshus

Hert WINBERG (m) kort genmäle:

Fru lalman! Till herr Gustafsson vill jag säga atl om det är så, all många boende vill äga sin lägenhei, varför skall då samhällel inte ge dem den möjligheten? Varför utesluter herr Gusiafsson den möjligheten utan någon som helsl utredning om huruvida del kan ske i lämpliga former?

Om herr Gustafsson läser ulskoltsmajoriletens skrivning finner han atl det som vi är iniresserade av är atl de boende skall kunna äga sina lägenheler. Vi är inle iniresserade av alt människor köper upp dessa lägenheter ulan all utnyttja dem. Detta är för all del ett problem, men del är ju del den här utredningen skall belysa. Del primära för oss är atl den som bor i lägenheten skall kunna äga den, just därför alt del kan nedbringa hans boendekostnader och därför alt han dä själv kan utforma lägenheten pä ett bättre säll än om han inle ägde den.

Lål mig fråga herr Gustafsson vad del är för principiell skillnad mellan alt bo i ell radhus, dvs. i lägenheler som ligger på marken, och all bo i lägenheler i flerfamiljshus, där lägenheierna ligger i våningar ovanpå varandra. När det gäller del förslå fälld, där lägenheterna ligger utefter marken, antar jag all herr Gusiafsson är med pä au vi fortfarande skall

187

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

ha äganderäll och all vi skall ha möjlighel all pantsätta dessa lägenheler för all erhålla krediier. Varför skall man då inle kunna ha samma principer när det gäller lägenheler som ligger i våningar ovanpå varandra? Med den inslällning som herr Gustafsson har i delta ärende lycker jag all han också borde förhindra äganderäll när del gäller radhus.

Herr GUSTAFSSON i Slockholm (s) kort genmäle: Fru lalman! Herr Winberg säger atl många boende vill äga sin lägenhei. Men vilka är del som har de ekonomiska möjligheterna att äga lägenheler? Jag rekommenderar herr Winberg all besöka någol av de länder - Tyskland, Danmark eller USA - där man har del syslemet. Han kan då län konstatera vilka det är som bor i lägenheler som de själva äger.. Del går inle, såviii jag förstår, all förhindra att lägenheter köps upp. Herr Winberg medgav atl han inle ville ha en sådan begränsning. Genom all införa ett syslem med ägarlägenheter har man öppnat en ny marknad för spekulation i boendel. Det är det saken gäller.

Fru tredje vice talmannen anmälde all herr Winberg anhållit atl til prolokollel fä' antecknat atl han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

Fröken ANDERSSON (c):

Fru talman! Del är glädjande alt frågorna om boendedemokrati väcker så slort iniresse här i kammaren. Det är vikligl all de boende i hyresfastigheter har inflytande över sin bostadssituation. Därom har ulskollel varit ense, och del har också frän olika håll klargjorts i debatten.

Ulskolismajoriielen vill genom det här belänkandet aktualisera en ny förvaltningsform i avsikt all därmed ge de boende i fierfamiljshus verkligi inflylande över sin bostadssituation, som del utlrycks. Del skall ske genom äganderätt till lägenhet i flerfamiljshus. Som jag ser del, med utgångspunkt från de erfarenheter vi har i Slockholm, kan man befara all privat ägande i flerfamiljshus kan fä negativa konsekvenser.

Äganderättsinstitutet i detta sammanhang har vi ingen erfarenhet av, men vi har erfarenhet av ett system med andelslägenheler i vissa privatägda flerfamiljshus. Del är ett syslem som oftast tillämpas i lyxsa-nerade fastigheter i Stockholms innerstad. Priserna för dessa lägenheler är myckel höga, och del är bara personer som kan betala dessa myckel höga priser som kan bo där, vilket leder lill etl segregerai boende.

I fullmäktige i Slockholm har cenlern konsekvenl agerat för ell ökat boendeinflytande. Inte minsl har detta kommit lill uttryck vid de omfattande bostadssaneringärsom f. n. sker i Stockholm. Centern har också verkat för all hyresgäster skall ges möjlighet-lill ägande i form av bostadsrätt.

I en tidigare debatt här i kammaren i eftermiddags har Stockholms stads förköp av fastigheten Tomtebogalan 50 livligt diskuterals. Detta förköp beslöts av en majoritet av socialdemokrater och kommunister i fullmäktige. Cenlern agerade i den frågan för all de boende i fasligheten

skulle få köpa fastigheten för all bilda bosladsrällsförening, precis sä som de själva ville.

Cenlern har lika konsekvenl avvisat sådana boendeformer och sådan ulformning av bostadsområdena som kunde befaras leda lill segregerai boende. Detta är lika viktigt i nya bostadsområden i ytterområdena som vid saneringar i innerstaden.

Vi är medvetna om all boslads- och hyresmarknaden är speciell i ell storstadsområde. Vi anser dock inte all det-för all öka boendeinflylandd - finns behov av någol initiativ för all utreda en ny förvaltningsform för flerfamiljshus, dvs. möjligheten all äga lägenheler i flerfamiljshus. Mol den bakgrund jag här har angivit när del gäller konsekvenserna för slorsladsområdena kommer jag själv och några cenlerkolleger atl avslå frän alt rösta i den kommande voteringen.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Hert STRÖMBERG i Bolkyrka (fp) kort genmäle: Fru lalman! Del var ell ulomordenlligl märkligt inlägg. Fröken Andersson har uppenbarligen inte fattat vad del här går ul pä. Fröken Andersson talar om köp av dyra lägenheter. Men del är ju inle del som del handlar om. Del är inle strimlade lån och del är inle andelslägenheler del här gäller. Det är två hell andra boendeformer. Här gäller del möjligheten all äga sin lägenhei i etl hus på samma sätt som man äger sin lägenhet i ell småhus. Del är hell skilda saker. Blanda inte ihop dem!

Fröken ANDERSSON (c) kort genmäle:

Fru talman! Herr Sirömberg kanske inle hörde riktigt vad jag sade. Jag sade all för all fä del ökade boendeinflytande som vi alla efterlyser behövs inle denna form för ägande. Del är lillräckligi med den form vi har i bostadsrätten. Del var med den motiveringen jag sade att jag kommer all avslå i den här omröstningen.

Herr ANDERSSON i Södertälje (s):

Fru talman! Jag skall sluta debatten med etl mycket kort klarläggande. 1 min inledningsanförande gjorde jag klart atl jag för min del inle tror på motionärernas förslag om äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus. När sedan vännen Strömberg frän Bolkyrka fick ordel och replikerade ville han göra den tolkningen atl jag därmed också hade sagt nej lill äganderäll lill småhus. Del har jag naturiiglvis inle gjort. För min del har debatten i kväll'hell varit koncentrerad omkring äganderäll lill lägenheter i flerfamiljshus.

Jag trodde att herr Strömbergs tolkning var litet djärv och gjordes i stridens hetta, men sedan kom han lillbaka och gjorde samma tolkning av herr Claesons uttalande. Herr Claeson har gjort sitt klariäggande. och jag ville göra mitt innan debatten nu för min del är avslutad.

Överiäggningen var härmed slulad.

189

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Besökandes tillträde tid hyresfastighet som hålls låst under dagtid

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoliels hemställan, dels reservationen av herr Hammarberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Andersson i Södertälje begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 20 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen av herr Hammarberg m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omrösining gav följande resultat:

Ja - 144

Nej - 153

Avstår - 8

§ 5 Besökandes tillträde till hyresfastighet som hålls låst under dagtid

Föredrogs lagutskottets betänkande 1975/76:22 med anledning av molion om besökandes lilllräde lill hyresfastighet som hålls läst under daglid.

1 detta betänkande behandlades moiionen 1975/76:461 av fröken Andersson m. fl. (c), vari yrkats alt riksdagen hos regeringen begärde förslag lill sädana ändringar i 12 kap. jordabalken - eller annan lag - an hyresvärd ålades all göra del möjligi för besökande lill boende i hyresfaslighd all komma in i fasiighelen.

Utskottet hemställde atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:461.

190

Reservation hade avgivits av herr Svansiröm saml fru Fredgardh. fru Tilländer och fru Karlsson (samlliga c) som ansell an uiskottd bort hemslälla

alt riksdagen med anledning av moiionen 1975/76:461 gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört om kartläggning av problemet med porlläsning daglid.

Fru KARLSSON (c):

Fru talman! Till lagulskoltds belänkande 1975/76:22 finns fogad en reservation från oss centerpartister. Jag vill med några ord belysa an-' ledningen till densamma.

I motionen 1975/76:461 av fröken Andersson m. fl. begär man änd-

ringar i 12 kap. jordabalken - eller annan lag - så all hyresvärd åläggs all göra del möjligt för besökande lill boende i faslighel som hålles låsl under dagtid all komma in i fasligheten.

Ärendet är inle nyll. del har behandlats vid flera lillfällen i riksdagen, dock ulan alt del givit något resultat.

Det har blivit allt vanligare, särskilt i de slörre städerna, alt portarna lill hyresfastigheter hålles lästa dygnet runt. Delta drabbar hårt alla ensamma, sjuka och framför alll den som saknar telefon. De lästa portarna utestänger brevbärare, varubud, vårdarinnor, sjuksköterskor och eventuella vänner från atl göra besök. Det är sämre ordnat för hyresgäster i hyreshus än del är pä sjukhus, där får man ta emot besök, men del går inte alllid i hyreshus. Om man saknar telefon och porlen är låsl kan ju ingen människa la kontakt med en. Detla innebären fruktansvärd isolering.

I tidningen Bostaden nr 19 år 1974 kan vi läsa följande: "Bostaden - en social rällighei: Tillgång till en god och tillräckligt rymlig boslad i god miljö är en omisllig social rältighet." Är del dä inle en social rättighet att hyresgäster i en fastighet skall kunna la emot besök av hemhjälp, varubud, släkl och vänner?

Vi är medvetna om all del kan vara nödvändigt atl ha portarna låsla på grund av all ell visst klientel annars skulle uppehålla sig i portuppgångarna. En erfarenhd som gjorts är att porlar i närheten av Syslem-bolagets försäljningsställen måsle hållas låsla för att hindra obehöriga personer atl uppehålla sig i fastigheten.

Vi vill i detla sammanhang underslryka all del problem som moiionen lar upp inte kan ses isolerat utan måste sällas in i ell slörre socialt sammanhang. Ell samband finns med boendemiljöernas ulformning och de levnadsförhållanden, ofta av pressande slag, som kan uppstå främst i storstadsområden. Här måste även sociala åtgärder lill om man vill gä lill grunden med problemel.

För den skull får man dock inle underlåta all lösa de problem som har uppstått. Porttelefoner skulle kunna råda bot pä situationen. 1 Stockholm har frågan även tagits upp i kommunfullmäktige. En cenierledamoi, Elisabet Söderström, har i en molion krävt alt ålgärder skyndsamt skall vidtas för all installera porllelefon i kommunall ägda faslighder som har dygnd-runl-låsia porlar.

Moiionen i kommunfullmäktige har behandlats grundligt och har re-millerals lill de kommunala bosiadsbolagen AB Familjebosläder, AB Slockholmshem och AB Svenska Bosläder. Samlliga har svarat att man är medvelen om de problem som uppslår men alt man löst frågan i samråd med hyresgästerna. Porllelefon har installerats i en hel rad äldre innersladsfastigheter, ofta i samband med upprustning av fasligheten. Även vid nyproduktion har man inslalleral porttelefon. Kostnaden har i genomsnitt uppgått lill 350-400 kr. per lägenhei. De ökade hyreskostnaderna som uppslår genom installation av porllelefon har siannal vid ca 10 kr. per månad och lägenhei. Ett av bolagen påpekar dock an in-

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Besökandes tilhräde tid hyresfastighet som hålls låst under dagtid

191

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Besökandes tillträde tid hyresfastighet som hålls låst under dagtid

stallalion av porttelefon i mindre fastigheter med fä lägenheler kan slälla sig väsentligl dyrare.

Borgarrådsberedningen har uttalat all vid avvägningen mellan olika intressen på detla område måsle del väsentliga vara en god service till de boende, Ell cilat ur beredningens uttalande: "Inga portar bör därför hållas låsta under dagtid, såvida inte porttelefon är installerad. Detta bör självfallet inle avse endast kommunalt ägda fastigheter." Komniun-fullmäktige beslöt dels atl rekommendera styrelserna för de kommunala bolagen alt vidta åtgärder i enlighet med vad beredningen anfört, dels all underrälla övriga hyresvärdar i kommunen om fullmäktiges beslul.

1 1974 års lagulskollsbelänkande i denna fråga fastslogs följande: "Utskottet vill slarki understryka del angelägna i all partsorganisationerna aklivl medverkar lill all ifrågavarande problem löses på etl smidigt säll. Med anledning av de nu gjorda remissullalandena förutsätter ulskoltet all frågan utan oskäligt dröjsmål görs lill föremål forell samrådsförfarande i den ordning organisalionerna anfört."

Med tanke på detla uttalande anser vi del anmärkningsvärt vad som kom fram vid utskottels hearing med representanter för hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer, nämligen att några egentliga åtgärder inle förekommil sedan lagulskolld 1974 behandlat denna fråga och därvid rekommenderat samråd mellan organisationerna för alt finna lämpliga lösningar. Man uppgav all några meningsskiljakligheter egeniligen inte föreligger och alt i enskilda fall frågan lösts genom förhandlingar.

Vi finner det angeläget all man verkligen söker samråd och alt ålgärder blir vidtagna. I första hand gäller detla med hänsyn lill handikappade, äldre och sjuka som ej kan fä någon hemservice.

Då långl ifrån alla hyresgäster och faslighdsägare är medlemmar i de nämnda organisalionerna kan dessa heller inle anses företräda samtliga berörda.

Hur slor räckvidd detta problem har är svårt atl säga. 1 reservationen slår vi fast att mot bakgrund av del som anförs bör del närmare övervägas oni frågan kan lösas pä andra vägar än genom förhandlingar. Detla förutsätter dä alt man gör en närmare undersökning av i vilken ulsiräckning syslemei med porlläsning daglid tillämpas.

Vi anser del därför rimligt att i första hand en kartläggning av om-faliningen fördas. Man vel atl problem förekommer även utanför Slockholm men inte hur omfailande de är. Karlläggningen kan lämpligen ulföras av hyresrätisuiredningen som har all göra en översyn av hyreslagsliftningen. Vi kräver alllsä alt utredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag all ulföra denna karlläggning.

Herr lalman! Jag ber atl få yrka bifall till reservalionen.

192

Under detta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru JOHANSSON i Hovmantorp (s):

Herr talman! Lagutskottet har under en rad av år behandlat en liknande motion och intagit samma ställning till frågans lösning: man har föreslagit förhandlingsvägen.

Vi har fltt de besked som fru Karisson redogjorde för vid hearingen att när det har kommit klagomål från enskilda hyresgäster har man löst problemen genom förhandlingar. Lösningen har ju bestått i insättande av porttelefon.

Den 1975 tillkallade hyresrättsutredningen skall göra en översyn av hyreslagen, den skall se över hyresgästernas förhandlingsrätt, hur dessa skall företrädas, hur regelsystemet skall utformas för alt åstadkomma ökat inflytande för hyresgästerna, både över sina lägenheter och över sina gemensamma anläggningar i flerfamiljshusen. Vi tycker därför att utredningen, vars direktiv medger att den också tar upp andra spörsmål som har samband med detta, bör behandla även dessa frågor, och då har hyresgästen den rätta möjligheten att komma till tals.

Det verkar just nu överflödigt med den kartläggning som reservationen föreslår, eftersom frågan om tillträde till fastigheterna ändå kan tas upp av utredningen. Vi bortser inte från att det finns problem på vissa håll med de låsta portarna. Det råder heller ingen skillnad i uppfattningen alt människor inte får isoleras genom att fastigheterna hälls lästa dagtid. Kanske är här porttelefonen lösningen. Den vid hearingen redovisade kostnaden på 500 kr. per lägenhet kanske man vid nyproduktionen kan pressa nedåt och även förbereda lägenheterna för porttelefon, precis som man gör med andra tekniska hjälpmedel.

Majoriteten har alltså den uppfattningen att förslaget om lagstiftning även denna gång skall avslås, och vi vill också att reservationen skall avslås med hänsyn till den förra året tillsatta hyresrättsutredningen.

Det går heller inte att komma ifrån att ordningen med låsta dörrar med porttelefon har flera avigsidor där hyresgästerna verkligen behöver säga ifrån. Därför tycker vi att hyresgäster och hyresvärdar helst skall komma överens förhandlingsvägen. Vi tror att hyresrättsutredningen kan komma pä några vettiga lösningar på detta problem.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Besökandes tillträde tid hyresfastighet som hålls låst under dagtid

Fru KARLSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! I reservationen kräver vi inte någon lagstiftning på området utan bara en kartläggning av hur många människor som drabbas av att portarna hålles låsta. Även om det skulle vara ett fåtal kan Inte saken förringas. Den är ett problem, det har vi slagit fast.

Eftersom ingenting har hänt så har vi med vår reservation, trots att utskottet har påpekat att frågan utan oskäligt dröjsmål skall behandlas, velat bidra till att föra fram den till en lösning.

Fru JOHANSSON i Hovmantorp (s) kort genmäle: Herr talman! Utskottet har inte nonchalerat problemet utan vill att frågan skall tas upp av den tillsatta hyresrättsutredningen.

13 Riksdagens protokoll 1975/76:117-118

193

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Besökandes tillträde tid hyresfastighet som hålls låst under dagtid

För atl underslryka alt jag talade för utskottet vill jag också yrka bifall till dess hemställan.

Fröken ANDERSSON (c):

Herr lalman! Jag hade inte tänkt delta i den här debatten. Fru Karisson har på ell utmärkt sätt talat för reservationen, som ursprungligen bygger på min motion. Jag vill gärna säga att jag är glad över atl det finns en reservation i år, vilken jag tror kan bidra till att bringa frågan lill en lösning.

Alt jag ändå tar till orda beror på alt jag, när jag i eftermiddags sysslade med den här frågan, fick ögonen på en intervju i Tidningen Stockholm, nr 4 1975. Det är Stockholms kommuns informationstidning, som går ut till hushållen i Slockholm.

Jag blev ganska tagen av denna intervju. Den har gjorts med en hemvårdsassistent på Söder som heter Marita Täppinen. För att spara tid skall jag bara läsa upp några korta avsnitt, men de säger ändå myckel om de erfarenheter som .gjorts av en person som möter problemen i verkligheten. Hon säger bl. a. att hon är hemvårdsassislent åt 120 pensionärer, vilka bor på 40 olika gatuadresser. Hemvårdsbiträdena går alllsä in i 40 portar. Men över hälften är lästa dygnet runt. De är lästa därför att folk inte skall komma in och störa, skräpa ner och föra oväsen. Men del här medför stora problem, säger Marita Täppinen. Gamla och sjuka i fastigheter där portarna är låsta blir isolerade. Om någon bekant eller anhörig vill hälsa på, orkar den äldre inte gå ut och öppna. Att hemhjälpen kommer är nödvändigt. De ordinarie hemvårdsbiträdena har nycklar till sina hus. Men när en ordinarie hemhjälp blir sjuk och inte kan komma - det är då det blir rikligt besvärligt, säger Marita.

Hon säger vidare: "Ibland händer det att nyckeln inle går all få lag i för den som kommer nästa dag. Hemvårdsbiträdel kan få slå och vänta utanför porten, hoppas på all någon går in eller ul så alt hon kan slinka emellan. Del har hänt att någon av de yngre biträdena gått in i en annan port, klättrat över murar och pä så sätt kommit hem till den väntande pensionären."

Marita Täppinen framhåller också: "Bäst vore förslås om del fanns porttelefoner. Då kan biträdet meddela atl hon kommer och pensionären kan öppna porten inifrån lägenheten. Inom vårt distrikt är del bara 2 av de mer än 20 låsla portarna som har porttelefon."

Jag tycker atl delta vältaligt säger hur slort problemet är för de enskilda människor som drabbas. Det tragiska är att inte Hyresgästföreningen och hyresmarknadens parter kan inse problemel. Jag är medveten om att detla kanske inte är en fråga för majoriteten i en hyresgästförening, men del gäller också atl slå vakt om minoriteternas intressen och alt se till alt även de får den omsorg som vi vill att alla skall ha.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

194

Fru JOHANSSON i Hovmantorp (s):

Herr talman! Till vad fröken Andersson sade vill jag genmäla alt detta med öppna portar också har en baksida. Det finns hyresgäster - även om de är en minoritet - som på grund av de olåsta portarna inte vågar öppna sin dörr. Därför är det angeläget att hyresgästerna och hyresvärdarna kommer överens om hur dessa problem skall lösas.

De ensamma, sjuka och handikappade kan - även om portarna är lästa - vara precis lika isolerade om de inle har tillgång till telefon. Men det är ett socialt problem, som bör tas upp på ett annal område. Del är den kommunala socialvården som skall träda in i det fallet.

Överiäggningen var härmed slutad.

Proposilioner gavS' på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Svanström m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Karlsson begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 22 röslar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Svansiröm m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslat för ja-propositionen. Då fru Karisson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 208

Nej - 94

Avstår - 1

§ 6 Föredrogs

Lagutskottets betänkande

1975/76:25 med anledning av motion om översyn av lagstiftningen om bostadsarrende

Försvarsutskottets betänkande

1975/76:31 med anledning av proposilionen 1975/76:139 om särskild ersällning till skadade värnpliktiga m. fl. jämte motioner

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställl.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tdl vuxenUi bildning

§ 7 Anslag till vuxenutbildning

Föredrogs utbildningsutskottets belänkande 1975/76:23 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag lill vuxenutbildning jämte motioner.

195

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag an vuxenutbildning

Hert TALMANNEN:

I fråga om detta betänkande håltes gemensam överiäggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna) Regeringen hade - efter föredragning av herr utbildningsministern Zachrisson - i proposilionen 1975/76:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten G 5 (s. 459-464) föreslagil riksdagen all lill Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 177 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:795 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i motionen anförts om vidgad möjlighet lill dispens från ålderskravel på 18 år för lilllräde till viss yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning,

1975/76:883 av herr Ahlmark m. fl. (fp) såvitt gällde hemställan alt riksdagen beslutade alt begära att regeringen till nästa riksmöte lade fram förslagom basorganisation.inklusiveskolledarresurser för kommunal vuxenutbildning samt höjda schablontillägg för gymnasieskolekurser och särskilda yrkesutbildningskurser inom den kommunala vuxenutbildningen (yrkandet 1),

1975/76:1418 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen beslutade hemslälla hos regeringen alt på grundval av SVUX:s förslag förelägga riksdagen förslag angående ökade resurser lill den kommunala vuxenutbildningen, och

1975/76:2090 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade all hos regeringen begära förslag, pä grundval av SVUX-kommilténs förslag, om en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen särskilt i mindre kommuner i enlighet med vad som anförts i motionen.

196

Utskottet hemställde

1. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 177 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen med anledning av motionerna 1975/76:883 yrkandet 1. 1975/76:1418 och 1975/76:2090 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört.

3. atl riksdagen beträffande krav på viss ålder för tillträde lill särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen skulle avslå motionen 1975/76:795.

Reservation hade avgivits

1. beträffande krav pä viss ålder för tillträde till särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen av fru Sundberg (m) och herr Nyhage (m) som ansett alt utskottet under 3 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:795 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

Vid denna punkt hade avgivits ett särskilt yttrande 1. beträffande en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen av herr Jonsson i Alingsås (fp).

Punkten 3 (Bidrag till studiecirkelverksamhet. Bidrag till studieförbund) Regeringen hade under punkterna G 6-G 7 (s. 464-468) föreslagil riksdagen alt

1. godkänna atl 62 800 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de infiutna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,

2. lill Bidrag till studiecirkel verksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa dt förslagsanslag av 443 000 000 kr.,

3. godkänna att 8 400 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Bidrag lill studieförbund,

4. till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 16 300 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:321 av hert Björk i Gävle (c),

1975/76:1448 av herr Lidgard (m) och fru Diesen (m),

1975/76:1485 av herr Strindberg m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen

beslutade atl bidraget lill studiecirkelverksamhel för budgetåret 1976/77

uppfördes med ett i förhållande till budgetpropositionen med 35 milj.

kr. minskat anslag, dvs. med ett förslagsanslag på 408 milj. kr., 1975/76:2018 av herr Bohman m. fl. (m), såviu gällde hemställan att

riksdagen uttalade alt samhällets stöd till studieförbunden borde ges opar-

liskl och oberoende av .huvudman (yrkandet 8), och

1975/76:2020 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemslällls att riksdagen

uttalade all studiecirkelbidragen borde utgå med samma belopp för alla

cirklar.

Ulskoltet hemställde

1. atl riksdagen godkände att 62 800 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 till-

197

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

fördes förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhel,

2. all riksdagen beträffande i proposilionen 1975/76:100 föreslagen höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar med avslag på moiionen 1975/76:1485 i denna del skulle bifalla regeringens förslag,

3. all riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:100 och med avslag på motionen 1975/76:1485 såvitt gällde medelsanvisningen under delta anslag lill Bidrag lill studiecirkelverksamhel för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 443 000 000 kr.,

4. alt riksdagen beträffande studiecirkelbidragen skulle avslå moiionen 1975/76:2020,

5. alt riksdagen belräffande åldersgräns skulle avslå moiionen 1975/76:321,

6. alt riksdagen beträffande ändrade bidragsnormer för pensionärer och handikappade skulle avslå motionen 1975/76:1448,

7. atl riksdagen godkände alt 8 400 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen frän de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Bidrag lill studieförbund,

8. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 anvisade ett anslag av 16 300 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande stödet till studieförbunden skulle avslå moiionen 1975/76:2018 yrkandet 8,

Reservationer hade avgivits

2. belräffande i propositionen 1975/76:100 föreslagen höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar av herr Strindberg (m) som ansett alt ulskoltet under 2 och 3 bort hemställa

2. all riksdagen beträffande i proposilionen 1975/76:100 föreslagen höj
ning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar med bifall
lill moiionen 1975/76:1485 i denna del skulle avslå regeringens förslag,

3, all riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 och med
bifall till motionen 1975/76:1485 såvitt gällde medelsanvisningen under
detta anslag till Bidrag lill studiecirkelverksamhel för budgetåret 1976/77
anvisade ett förslagsanslag av 408 000 000 kr.,

3. beträffande sludiecirkelbidragen av herrar Nyhage (m) och Strindberg (m) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av moiionen 1575/76:2020 uttalade an Sludiecirkelbidragen fr. o. m. budgelärel 1977/78 skulle utgå med samma belopp för alla studiecirklar.

198

4. beträffande stödet till studieförbunden av herrar Nyhage (m) och Strindberg (m) som ansell alt ulskoltet under 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2018 yrkandet 8 som sin mening gav regeringen till känna att slödel lill studieförbunden skulle ges opartiskt och oberoende av huvudman.

Punklen 4 (Bidrag lill driften av folkhögskolor)

Regeringen hade under punkten G 8 (s. 468-475) föreslagit riksdagen atl till Bidrag lill driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisa etl förslagsanslag av 180 997 000 kr.

1 delta sammanhang hade behandlats moiionerna 1975/76:589 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Hörién (fp), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. att hemställa att regeringen till riksdagen framlade förslag beträffande friiidsledarulbildning vid folkhögskola i enlighet med folkhögsko-leulredningens 1975 presenterade förslag,

2. att i avvaktan på detta ställningslagande anslå ett med 300 000 kr. förhöji belopp i förhållande lill regeringens budgetförslag enligt proposilionen 1975/76:100 och sålunda för ändamålet anvisa 1000 000 kr..

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tiU vuxenutbildning ■

1975/76:1431 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Sellgren (fp), vari hemställts all riksdagen beslutade

1. att göra en uppräkning av slödel lill folkhögskolornas kontaktverksamhet inom vuxenutbildningen,

2. alt förstärka kringpersonalbidragel med 1 300 000 kr. avseende del: kompensation för kostnadsökningar,

3. att för dessa utgifter anslå 1 500 000 kr. uiöver budgetpropositionens förslag, saml

1975/76:1438 av herr Karlsson i Mariefred rri. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade

1. att det i 8,S i förordningen om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor upptagna indexbundna grundbeloppet om 65 000 kr. för statsbidrag till kostnader för annan personal än rektor och lärare höjdes lill 70 000 kr.,

2. all del i samma förordning upptagna grundbeloppet om 13 000 kr. till statsbidrag till pedagogisk utrustning höjdes till 15 000 kr.,

3. atl av dessa beslut föranledd justering av det av regeringen föreslagna anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 vidlogs.

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidragel skulle avslå moiionen 1975/76:1431 yrkandet 2 och moiionen 1975/76:1438 yrkandet 1,

2. all riksdagen belräffande höjning av ulruslningsbidragel skulle avslå motionen 1975/76:1438 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande anvisande av ytteriigare 200 000 kr. till samordningsljänsler skulle avslå moiionen 1975/76:1431 yrkandet 1,

4. alt riksdagen beträffande nya bidragsregler avseende fritidsledarutbildning skulle avslå motionen 1975/76:589 yrkandet 1,

199

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

5. all riksdagen beträffande anvisande av ytteriigare 300 000 kr. lill fritidsledarutbildning skulle avslå motionen 1975/76:589 yrkandet 2,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 och med avslag på motionen 1975/76:589 yrkandet 2 i vad avsäg medelsanvisningen under detta anslag samt motionen 1975/76:1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76:1438 yrkandet 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 180 997 000 kr.

Reservationer hade avgivits

5. belräffande höjning av det s. k. kringpersonalbidragel av herrar Lars
son i Staffanstorp (c), Elmstedt (c) och Johansson i Skärstad (c), fröken
Rogestam (c) samt herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet
under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1431 yrkandet 2 och motionen 1975/76:1438 yrkandet 1 uttaladeatt grundbidraget borde höjas med 5 000 kr. ull 70 000 kr.,

6. beträffande anvisande av ytteriigare 200 000 kr. lill samordnings
tjänster av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under
3 bort hemställa

att riksdagen skulle bifalla motionen 1975/76:1431 yrkandet 1,

7. beträffande anvisande av ytteriigare 300 000 kr. till fritidsledarut
bildning av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under
5 bort hemställa

att riksdagen skulle bifalla motionen 1975/76:589 yrkandet 2,

beträffande anslagsbeloppet

8. av herrar Larsson i Staffanstorp, Elmstedt och Johansson i Skärstad
samt fröken Rogestam (samtliga c) som - under förutsättning av bifall
till reservationen nr 5 - ansett att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 och motionerna 1975/76:1431 yrkandet 3 och 1975/76:1438 yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1975/76:589 yrkandet 2 i vad avsåg medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 182 297 000 kr.,

200

9. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som - under förutsättning av bifall till reservationerna nr 5-7 - ansett att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 samt med bifall till moiionen 1975/76:589 yrkandet 2 i vad avsåg medelsanvisningen under detta anslag saml motionen 1975/76:1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76:1438 yrkandet 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisade dt förslagsanslag av 182 797 000 kr.

Punkten 8 (Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.) Regeringen hade under punkten G 12 (s. 480-486) föreslagil riksdagen

alt lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgelärel

1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 58 929 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats moiionerna

1975/76:1479 av fröken Rogestam m. fl. (c, fp), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. i samband med behandlingen av anslaget lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. besluta att den s. k, timtaksbegräns-ningen i enlighet med skolöverstyrelsens förslag slopades,

2,. hos regeringen begära en utvärdering av undervisningen i svenska för invandrare,

3. besluta att bidrag skulle utgå till studiematerial vid undervisning anordnad enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare vid folkhögskolor,

1975/76:1487 av herr Strömberg i Bolkyrka (fp), vari hemslällls all riksdagen skulle

1. beslula alt begränsningen av antalet limmar för studieverksamheten
i svenska med samhällsorientering för invandrare logs bort,

2. besluta alt undervisning i svenska med samhällsorientering för in
vandrare fick starta med fem deltagare,

1975/76:2021 av herr Bohman m. fi. (m), såvitt gällde hemställan att riksdagen uttalade att de olika studieförbunden borde ges möjlighet atl bedriva undervisning för invandrare på lika villkor (yrkandet 1),

1975/76:2132 av herr Ahlmark m. fi. (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att omedelbara åtgärder vidtogs för alt bygga ut svenskundervisningen för icke anställda vuxna invandrare,

1975/76:2140 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om att förslag förelades riksdagen om hur invandrare som saknade anställning skulle erhålla undervisning i svenska med samma förmåner som de som hade anställning och atl en ulvärdering av resultatet av den lagfästa svenskundervisningen genomfördes, och

1975/76:2148 av herr Hermansson m. fl. (vpk).

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

Utskottet hemställde

1. att riksdagen beträffande en övergripande utvärdering av invand-rarundervisningen m. m. med anledning av motionerna 1975/76:1479 yrkandena 1 och 2, 1975/76:1487 yrkandet I, 1975/76:2132 samt 1975/76:2140 som sin mening gav regeringen till känna vad ulskollel anfört.

201

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tid vuxenutbildning

2. att riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:100 och med avslag på motionerna 1975/76:1479 yrkandet 1 och 1975/76:1487 yrkandet 1 bemyndigade regeringen all ändra den lolala ramen för undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering,

3. att riksdagen beträffande antalet deltagare i studiecirkel i svenska skulle avslå motionen 1975/76:1487 yrkandet 2,

4. atl riksdagen beträffande bidrag lill studiematerial vid invandrar-undervisning vid folkhögskola skulle avslå motionen 1975/76:1479 yrkandet 3,

5. all riksdagen beträffande invandrarkurser vid folkhögskolor skulle avslå moiionen 1975/76:2148 yrkandet 1,

6. alt riksdagen beträffande högskolestudier pä de större invandrar-spräken skulle avslå moiionen 1975/76:2148 yrkandet 2,

7. atl riksdagen beträffande studieförbundens möjlighet atl bedriva invandrarundervisning skulle avslå motionen 1975/76:2021 yrkandet 1,

8. all riksdagen lill Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 58 929 000 kr.

Reservalion hade avgivits

10. belräffande studieförbundens möjlighel all bedriva invandrarundervisning av herrar Lai-sson i Slaffansiorp(c), Elmstedt (c) och Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och fröken Rogestam (c) samt herrar Nyhage (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som ansell alt ulskollel under 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2021 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen lill känna all studieförbunden skulle ges möjlighel atl bedriva undervisning för invandrare på lika villkor.

Vid denna punkt hade avgivits etl särskilt yttrande 2. belräffande högskolestudier på de större invandrarspråken av fru Lantz (vpk).

Punkten 11 (Bidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser, m. m.) Regeringen hade under punkten G 15 (s. 489-490) föreslagit riksdagen atl

1. godkänna atl 12000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden för budgelärel 1976/77 lillfördes anslagei Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

2. lill Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ell anslag av 1000 kr.

202

1 detla sammanhang hade behandlats moiionerna 1975/76:1442 av herr Larsson i Slaffansiorp (c) och fröken Hörién (fp) säviii gällde hemsiällan all riksdagen besluiade all bidrag lill uppsökande

verksamhd skulle utgå lill Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks- och industriorgani-salion (SHIO) enligt samma grunder som för övriga fackliga organisationer (yrkandet 1) samt

1975/76:1460 av herr Nordslrandh m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen skulle

1. godkänna all 7 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgifien och de influtna skallemedlen frän de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

2. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa dt anslag av 1 000 kr.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen med bifall till proposilionen 1975/76:100 och med avslag på moiionen 1975/76:1460 yrkandet 1 godkände att 12 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen frän de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1976/77 tillfördes anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

2. alt riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:100 och moiionen 1975/76:1460 yrkandet 2 lill Bidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett anslag av 1 000 kr.,

3. alt riksdagen beträffande vidgad rätt lill bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. skulle avslå motionen 2975/76:1442 yrkandet 1.

Reservationer hade avgivils

11. beträffande medelsanvisningen av fru Sundberg (m) och herr Nyhage (m) som ansell att utskottet under 1 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 och med bifall lill motionen 1975/76:1460 yrkandet 1 godkände alt 7 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom vuxenutbildningsavgifien och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1976/77 lillfördes anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

12. beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c) och Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och fröken Rogestam (c) saml herrar Nyhage (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som ansett au ulskonei under 3 bort hemslälla

alt riksdagen med bifall till moiionen 1975/76:1442 yrkandet 1 uttalade atl bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. borde utgå

203

Nr 118 till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges

Onsdagen den hantverks- och industriorganisation enligt samma grunder som till övriga

5 maj 1976 fackliga organisationer.

Anslag tin vuxenut- Fröken ROGESTAM (c):

bildning Herr lalman! Utbildningsutskottets betänkande 1975/76:23 behandlar

vuxenutbildning i alla de mångskiftande former som den i dag finns. Jag skall med utgångspunkt i ett par motioner och de reservationer som centerledamöterna i utskottet står bakom kommentera några av punkterna i betänkandet.

Först några ord om den kommunala vuxenutbildningen. SVUX - utredningen om studiestöd åt vuxna - har i sitt betänkande Utbildning för vuxna föreslagit en basorganisation som skulle göra det möjligt för en kommun atl anordna ett visst antal kurser i vissa givna ämnen även om antalet deltagare endast uppgår till fem. Ett förverkligande av SVUX:s förslag skulle framför allt betyda en förbättring av möjligheterna till studier inom den kommunala vuxenutbildningens ram i de mindre och medelstora kommunerna.

I årets budgetproposition tog statsrådet inte ställning till SVUX:s förslag utan hänvisade detta för ytteriigare beredning till den i höstas tillsatta folkbildningsutredningen. Motiveringen är enligt statsrådet gränsdragningsproblematiken. Enligt centerns uppfattning behöver ett framtagande nu av SVUX:s begränsade förslag inte innebära att man föregriper den genomgång av hela gränsdragningskomplexet som folkbildningsutredningen skall göra. Vi håller med statsrådet om alt gränsdragningen som helhet mellan den kommunala vuxenutbildningen och studieförbunden, mellan studieförbunden och högskolan och flera andra utbildningsan-ordnare kommer att bli besvärlig att göra. Därför är det viktigt att den inte hastas fram. Folkbildningsutredningen måste få tid pä sig att gå igenom de här frågorna ordentligt och så småningom lägga fram ett väl genomarbetat förslag. Det är därför positivt att ett enigt utskott nu begär att en proposition baserad på SVUX:s förslag skall föreläggas riksdagen hösten 1977. Ett förslag redan till nästkommande riksdag som vi begärt i vår molion hade naturiiglvis varit ännu bättre, men det här bör ge tid för den bearbetning av förslaget som eventuellt kan behöva göras mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter.

Jag förutsätter att den proposition som läggs på riksdagens bord i en
lighet med utskottets krav kommer au bygga på SVUX;s nu framlagda
förslag. Det bör alltså innebära förslag om basorganisation, skolledar-
resurser och höjt schablonbidrag. Genom den av SVUX föreslagna bas
organisationen kommer den kommunala vuxenutbilningen starkare än
nu all inrikta sig på den kompetensgivande utbildningen. Och det är
nödvändigl, speciellt om vi menar allvar med att öppna högskolan för
nya grupper. Dä måste vi också ge de många människorna möjlighet
atl skaffa sig de nödvändiga förkunskaperna för att få tillträde till hög-
204 skolan.

En annan fråga i betänkandet gäller undervisningen i svenska för invandrare. Denna har nu försöksvis pågått i tio år, och det är angeläget att en ordentlig utvärdering kommer till stånd. Utskottet tar fram ett antal angelägna frågor som bör belysas i en sådan utvärdering: hur man nått ut till olika målgrupper, de pedagogiska erfarenheterna, effekterna av timtalsbegränsningen m. m. Den sistnämnda har genom sin konstruktion främst drabbat de hemarbetande kvinnorna. Det är därför viktigt att skolöverstyrelsens under några år upprepade krav och utskottets skrivning förra året snarast leder till att timlaksbegränsningen slopas. Regeringen har i praktiskt handlande visat att man är beredd att i efterhand revidera gränserna och höja timantalet högst väsentligt. Den ordningen medför dock besväriiga organisatoriska problem, inte minst för studieförbunden, som inte förrän i efterhand vet om de får statsbidrag till hela sin verksamhet på det här området.

Trygghetslagarna och cirkelledaravtalen ställer stora krav på studieförbundens planering när det gäller behov av lärare och undervisningslokaler. Man vet i dag inte om man med full kraft skall våga driva en uppsökande verksamhet i bostadsområdena för att stimulera framför allt kvinnorna till studier. Räcker då den timtilldelning man har fått? Eller riskerar man att inte få ut statsbidrag för en del av verksamheten? Det skulle vara bra om studieförbunden nu kunde få besked att det trots limtalsbegränsningen är fritt fram för alla studieförbund i en aktiv uppsökande verksamhet. Ett besked att alla studieförbund kommer att få täckning för det överdrag av antalet tilldelade timmar som kan bli resultatet av en sådan satsning.

Ett sådant besked vore välkommet i första hand kanske inte för studieförbunden men för dem det närmast gäller, nämligen invandrarna. Inte minst invandrarkvinnornas situation är här besvärlig. Mannen har möjligheter - och utnyttjar dem också i stor utsträckning - att lära sig svenska på arbetstid. Barnen lär sig i skolan och av kamrater. Kvinnorna blir lält isolerade i ett land vars språk de inle förstår, med andra vanor och sedvänjor. De får svårt att klara kontakten med myndigheter av olika slag osv. En satsning på undervisning i svenska, som även når ut lill invandrarkvinnorna, är vid sidan av hemspråksundervisningen för invandrarbarn enligt vår uppfattning en av de viktigaste bilarna i förverkligandet av den invandrar- och minoritetspolitik som riksdagen antog förra året.

Alla studieförbund måste självklart ha samma möjligheter all arbeta på detla område. Det är viktigt att allt kunnande och all entusiasm som finns för att nå ut till invandrarna med svenskundervisning tas till vara. Detta gäller även de möjligheter som efter ett riksdagsuitalande nu finns för folkhögskolorna aU anordna den lagstadgade undervisningen för invandrare. Det är då nödvändigt att de har samma möjligheter som alla andra att erbjuda en kostnadsfri undervisning, dvs. de måsle fä täckning för kostnaderna för kursmaterial, lokaler, administration och liknande.

Riksdagen beslöt föregående år atl inrätta ett speciellt bidrag för upp-

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

205

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

sökande verksamhet på arbetsplatser. Ansvaret för den uppsökande verksamheten skall enligt beslutet ligga på de fackliga organisationerna. Avsikten med den uppsökande verksamheten är att nå de korttidsutbildade människorna och ge dem en impuls att börja studera. Många av dessa människor finns i glesbygdsområden och inom näringsgrenar som jordbruk och fiske. De fackliga organisationer som har en möjlighel att nå ut till dessa människor är LRF, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Därför är det enligt vår mening viktigt att även dessa organisationer får möjlighet till bidrag för uppsökande verksamhet. På det sättet kan man minska den orättvisa som uppstod i och med förra årets beslut. Löntagarnas fackliga organisationer får pengar till uppsökande verksamhet bland sina medlemmar. Genom LRF, Sveriges fiskares riksförbund och SHIO kan man nå stora grupper som har samma behov av utbildning. Riksdagen har när del gällt bidrag till central kursverksamhet tidigare jämställt de här tre organisationerna med övriga fackliga organisationer. Genom att ge bidrag för uppsökande verksamhet även till dessa organisationer utnyttjar samhället möjligheten att via dem nå ul lill stora grupper korttidsutbildade människor, som annars riskerar att hamna utanför samhällets satsning på vuxenutbildning. Centern har länge hävdat nödvändigheten av en sådan satsning, delta för alt ge människor som tidigare inte haft möjligheter chans till studier. De utbildningsklyftor som finns måste minskas. Alla tillgängliga resurser måsle sättas in. Dä är det en rättvisefråga att också de här gruppernas fackliga organisationer får bidrag till uppsökande verksamhet för alt engagera sina medlemmar i studieverksamhet.

Avslutningsvis, herr talman! Till folkhögskolorna utgår ett speciellt statsbidrag för s. k. kringpersonal. Det konstruerades en gång i tiden så att fördelningen av lönekostnaderna mellan staten och skolans huvudmän skulle bli oförändrad. Så har emellertid inte blivit fallet. Till lönekostnaderna har sedan bidraget konstruerades lagts en rad lönekost-nadspåslag som huvudmannen har att erlägga. Till dessa päslag tas ingen hänsyn vid den äriiga jämkningen av bidragsunderiaget. Pä del sättet har huvudmannens andel av kostnaderna ökat högst väsentligt. Därför har vi föreslagit en uppräkning av detta bidrag i avvaktan på ställningstagandena till folkhögskoleutredningens framlagda förslag.

Herr talman! Med det nu sagda ber jag att få yrka bifall till samtliga de reservationer i utbildningsutskottets betänkande som centerledamö-lerna står bakom.

206

Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! De flesta kommuner har i dag kommunal vuxenutbildning. Den nedgång i antalet studerande som gjorde sig märkbar för någol år sedan har förvänts i en svag uppgång även om man tyvärr måste konstatera att den ökningen inle i första hand gäller studerande med dålig grundutbildning utan i huvudsak berör studerande vid gymnasieskolans kurser.

Från moderala samlingspartiels sida har vi alltid velat se den kommunala vuxenutbildningen som etl medel för all utjämna i första hand utbildningsklyftorna mellan dem med enbart folkskola och senare generationer. Den kommunala vuxenutbildningens möjligheter att ge utbildning som leder till behörighet till senare fortsatta studier inom gymnasieskolan har vi sett som den viktigaste uppgiften, men fortfarande tycks det vara svårt atl nå dem för vilka vi anser att den kommunala vuxenutbildningen är mest angelägen.

Det finns emellertid en annan kategori presumtiva studerande för vilken möjligheterna till den kommunala vuxenutbildningen inle är öppna. Jag syftar då på ungdomar som lämnat grundskolan men ännu inte fyllt 18 år. 1 årets budgetproposition vidgas möjligheten alt få kommunal vuxenulbildning lill alt omfatta dem som inle fyllt 18 år i de fall de söker behörigheisgivande utbildning och sådan utbildning inle kan ges i den vanliga gymnasieskolan. Vi ser denna utvidgning med glädje men anser inte atl den är tillräcklig. De fakta som presenterats av sysselsättningsutredningen och den aktuella situationen på arbetsmarknaden pekar pä slora svårigheter för ungdomar i åldern 16-18 år atl få arbete. En stor del ungdomar avbryter också sina gymnasiestudier därför att de inte har kommil in på en linje till vilken de i första hand har sökt. Ungdomsarbetslösheten är en realitet och en bister sådan. Del borde ligga i samhällets intresse att vidtaga alla länkbara åtgärder för att bidra till all sänka denna och om möjligt ge dessa ungdomar en utbildning i vilken de kan engagera sig och vilken de finner meningsfull.

I reservationen 1 har herr Nyhage och jag föreslagit en ytterligare utvidgning av möjligheterna till tillträde till den kommunala vuxenutbildningen för dem som inte fyllt 18 år. Det gäller då dessa ungdomars tillträde till viss yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning. Det finns många kommuner som saknar vissa av gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. På ort där viss yrkesinriktad studieväg inom gymnasieskolan inte finns, saknas också resurser för undervisning i den praktiska delen. Dä borde utbildningsmöjligheter öppnas, så atl man kunde inordna den fackteoretiska delen av utbildningen i den kommunala vuxenutbildningen medan de arbetstekniska momenten kunde utföras pä arbetsplats på orten. Vi föreslår därför att nu gällande regler kompletteras med bestämmelser, som gör all den som fyllt 16 år och har minst sex månaders praktisk yrkeserfarenhet efter särskilt beslut av iniagningsnämnden kan antagas om han eller hon inte på annal sätt kan få lämplig yrkesutbildning.

Herr talman! Reservationerna vid punkten 3 kommer atl beröras av herr Strindberg och herr Nordslrandh, men vid punkten 8 finns en gemensam borgerlig reservation. Där skall jag någol komplettera vad fröken Rogestam sagt. Reservationen tar upp möjligheterna för studieförbunden atl på lika villkor bedriva invandrarundervisning. Vi ställer delta krav om lika villkor i reservationen 10. Utskoltsmajorilelen vill inte göra ell uttalande i denna fråga. Någon motivering ges inte - vilkel jag lycker är någol märkvärdigt men ändå förståeligt. ABF har nämligen genom

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

207

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

del nu tillämpade lillvägagångsättet mer eller mindre skaffat sig ensamrätt belräffande denna form av undervisning. Det finner vi inte vara riktigt. Jag vill här tillfoga att det inte bara är de politiskt anknutna studieförbunden som vi anser bör ha denna rätt - vårt krav gäller också Anslag till vuxenut- övriga studieförbund. Det är en fråga om rättvisa och demokrati och

bildning

vi anser inte all del nuvarande systemet fyller de krav vi kan slälla på del.

När det gäller den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna har vi också två reservationer. I den ena, nr 12, kräver vi att den uppsökande verksamheten i samma grad skall gälla de korttidsutbildade inom LRF, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisalion. Även här är det ett rätlvisekrav som måste uppfyllas, och på samma sätt som bl. a. den prioriterade fackliga utbildningen i studiecirkelform slår öppen för personer tillhörande dessa förbund bör också den uppsökande verksamheten för korttidsutbildade göra det,

.Denna uppsökande verksamhet föreslås under nästa år öka genom en höjning av anslaget från i dag 5 milj, kr., inkl. kostnaderna för fack-organisationernas utbildning av studieorganisatörer, till totalt 12 milj. kr.

Redan FÖVUX ställde sig emellertid tveksam till huruvida värdet av den uppsökande verksamheten stod i relation till kostnaderna. Någon ulvärdering kan man heller inte begära efter så kort tids verksamhet. Vi finner det orimligt att riksdagen utan att en värdering har kunnat göras och mot bakgrund av den skepticism som erfarenheten ger anledning till ändå kan föreslå en sådan ökning av anslaget. Vi anser att del räcker med en 40-procentig ökning, vilket innebär en höjning av anslaget från 5 milj. kr. till 7 milj. kr.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1, 2, 3, 4, 10, 11 och 12.

208

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr lalman! Utbildningspolitiken skall ha till mål att ge alla individer likvärdiga möjligheter alt göra det bästa av sina förutsättningar, skapa jämlikhet saml främja andliga och materiella framsteg. För alt uppnå dessa mål måste reformarbetet på utbildningsområdet fortsätta. Därvid är del angeläget att prioritera dem i vårt samhälle som hittills fått minst i fråga om utbildning. De fiesta av dessa finner vi bland de vuxna, och del är därför nödvändigt att successivt bygga ut vuxenutbildningen.

I ulbildningsulskottets betänkande nr 23 för i år behandlas frågor om anslag till vuxenutbildningen. Flera former av utbildning står numera till buds för vuxna, främst undervisning genom folkhögskola, studieförbund och kommunal vuxenutbildning.

Genom den kommunala vuxenutbildningen kan den som så önskar skaffa sig både allmän och yrkesinriktad utbildning. Utbudet omfattar ämneskurser på olika nivåer, grundskolekurser, gymnasieskolekurser och kurser inom särskild yrkesinriktad utbildning. Numera finns denna ut-

bildningsform i de flesta kommuner. För den som genom flit och arbete vill förkovra sig och eventuellt skaffa sig underiag för mera kvalificerade studier finns alltså i dessa kommuner möjlighet att vid sidan av yrkesarbetet göra så.

Tyvärr är inte nätet av kommunal vuxenutbildning heltäckande. Grundskolekurser saknas i ett trettiotal kommuner, och mer än dubbelt sä många kommuner har inga kurser pä gymnasial nivå. Det är naturligt atl det är småkommuner och glesbygdsområden som i detta avseende är missgynnade. Med de regler som nu gäller är det i dessa bygder svårt att få ihop tillräckligt antal elever för att fylla minimikraven för att få starta en kurs.

Den s. k. SVUX-utredningen har därför lagt fram ett förslag om en basorganisation som täcker samtliga kommuner. Vi ifrån folkpartiet menar, alt en sådan är angelägen ju förr dess bättre. Vi har motionerat om att förslag i den riktningen borde föreläggas nästa riksmöte. Utskottet har emellertid nöjt sig med att begära förslag till hösten 1977. Vi har accepterat den lösningen, då det är meningen att det förslag som då läggs fram skall vara grundat på SVUX-utredningens betänkande och alltså skall innehålla förslag om basorganisation för kommunal vuxenutbildning, inklusive skolledarresurser, samt förslag om höjt schablontillägg. En sådan förstärkning kommer att innebära bättre möjligheter för vuxna i hela landet att få kompetensgivande utbildning på såväl grund-skole- som gymnasienivå.

Svenskundervisningen för invandrare lämnar en del övrigt att önska. Bl. a. är det svårt att få ut information om undervisningen, särskilt till dem som arbetar i hemmet och därför lever tämligen isolerat. Folkpartiet har därför begärt att åtgärder skall vidtas för att bygga ul svenskundervisningen för icke anställda vuxna invandrare. En utvärdering av den nuvarande undervisningen bör då ses som en första åtgärd. En sådan har aviserats, och utskottet har ställt vissa krav på hur den bör utformas i ett tillkännagivande till regeringen. Jag har därför ansett mig kunna biträda utskottets skrivning på denna punkt. Så snart utvärderingen är klar bör den leda till åtgärder som ökar möjligheterna för invandrare att få svenskundervisning. Reservationen nr 10 som också sysslar med frågan om ett bättre utbud av svenskundervisningen till invandrare vill jäg samtidigt, av samma skäl som tidigare talare, yrka bifall till.

Tillsammans med herr Larsson i Staffanstorp har jag motionerat om att bidrag till Sveriges hantverks- och industriorganisalions uppsökande verksamhet skall utgå enligt samma grunder som för övriga fackliga organisationer. Utskottet har emellertid inte velat gå med på det förslaget. Då jag anser att SHIO-organisationen har lika stort behov av stöd i detta hänseende som övriga organisationer, yrkar jag bifall till reservalionen 12.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tdl vuxenutbildning

14 Riksdagens protokoll 1975/76:117-118

209

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag un vuxenutbildning

210

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Det är framför allt tvä förhållanden som nödvändiggör en ökad satsning på den kommunala vuxenutbildningen. Dels är del väsentligt att motverka den ojämlikhet som uppstår i förhållandet mellan de generationer som har fält resp. inle har fåll genomgå grundskolan och gymnasieskolan, dels är det väsentligt för att besluten om vidgat tillträde till högskolor - som ingick i U 68-reformen - skall fä någon praktisk betydelse och inte bara framstå som tomma ord. Det är först och främst en fråga om att kompensera de vuxna ur arbetarklassen, eftersom de alllid har varit och alltjämt är diskriminerade i utbildningsavseende.

I SVUX slutbetänkande från juni 1975 läggs när del gäller den kommunala vuxenutbildningen en rad förslag, som dock inte har lämnat några synliga spår i årets budgetproposition. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår därför i en motion till årets riksmöte att riksdagen begär att regeringen pä grundval av SVUX förslag lägger fram förslag om förstärkning av resurserna för den kommunala vuxenutbildningen. Det är glädjande att utskottet delar denna uppfallning. Utskottet understryker angelägenheten av att SVUX förslag bereds skyndsamt. Med lilel god vilja frän regeringens sida borde dock förslag i denna fråga kunna väntas tidigare än hösten 1977.

Det finns också en annan grupp människor som är handikappade i utbildningshänseende, nämligen invandrarna. Deras möjligheter all bedriva studier är ytterst begränsade. Ändå är behovei av studier både i svenska språket och i samhällskunskap betydligt slörre hos den gruppen än hos någon annan. Undervisningen i svenska inom ramen för den s. k. 240-limmarslagen har i praktiken resulterat i några få timmars undervisning i svenska, då oftast utanför arbetstiden och under ogynnsamma pedagogiska förhållanden.

Språkliga hinder är ell svårt handikapp i dagens samhälle, där god utbildning krävs även i enkla, vardagliga kontakter med myndigheter av olika slag. Vänsterpartiet kommunisterna menar alt studietillfällena för invandrarna måste ökas. Den kommunala vuxenutbildningen bör byggas ut och följas upp med en bättre information till invandrarna om denna rättighet. Del är angelägel alt t. ex. folkhögskolorna används för bedrivande av s. k. kortare kurser för invandrare.

Vänsterpartiet kommunisterna har också i moiionen 2140 föreslagit dels all en utvärdering görs beträffande den lagbundna undervisningen i svenska för invandrare, dels atl frågan om hur invandrare som saknar anställning skall kunna få undervisning i svenska utreds. Även här delar utskottet vår uppfattning, och i sin skrivning har utskottet pekal pä all en utvärdering bör resultera i förslag lill förändringar och förbättringar om invandrarundervisningen. Jag har givelvis, herr talman, inget yrkande utan noterar bara ulskoltels enighet i vad gäller ålgärder för att förbättra både vuxenutbildningen i stort och invandrarundervisningen. Utskottets skrivning i dessa frågor borde också från regeringshåll kunna resultera

i praktisk handling.

Till sist vill jag la upp möjligheterna för invandrare atl bedriva högre studier. Studier pä gymnasial och framför allt på högskolenivå är nästan omöjliga för invandrare att genomföra, eftersom goda kunskaper i svenska fordras. Det är därför rimligl att åtgärder vidtas som stimulerar och underlättar för invandrare atl studera på högre nivå. Frågan huruvida undervisning kan beredas på invandrarnas eget språk borde undersökas, åtminstone beträffande de stora invandrarspråken.

Herr talman! Jag har som jag lidigare sagt inget annat yrkande än om bifall på samtliga punkter till vad utskottet hemställt.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Hert NORDSTRANDH (m):

Herr talman! Vuxenutbildningen i sina olika former har i likhet med de närmaste föregående åren totalt sett fortsalt atl öka i omfattning. Det är glädjande. Särskilt studiecirkelverksamheten visar, som budgetpropositionen uttrycker det, en markant uppgång. Det är som jag personligen ser det kanske ännu mer glädjande. Med studiecirkeln når vi längst ut bland medborgarna, vi når praktiskt taget alla grupper - inle bara de grupper som har bristfällig utbildning utan också s. k. högut-bildade som, vare sig de vill medge del eller inte, ofta har sådana brister i sin allmänbildning och medborgarkunskap i vidaste bemärkelse att de förvisso har behov av den kompletteringsutbildning som studiecirkeln kan ge.

Helt klart är att de insatser som måste ges förtur är de som riktas till grupper med bristfällig skolutbildning. Men man får inte glömma bort atl också andra medborgare har ett legitimt behov av vidareutbildning och krav på samhälleligt stöd för sina ambitioner.

Studiecirkelns stora förtjänst är att den som ingen annan studieform är flexibel och anpassningsbar, passande de flesta människor.

Anlalet studietimmar i studiecirkelverksamheten har ökat starkt under senare år och väntas fortsätta att öka med ca 14 % under budgetåret 1976/77 jämfört med föregående budgetår.

Budgetpropositionen beräknar utgifterna under anslaget Bidrag till studiecirkelverksamheten till 506 milj. kr., innebärande en ökning med 162 milj. kr. Därav skulle ca 63 milj. kr. las frän vuxenutbildningsavgifterna.

Orsaken till den beräknade ökningen av kostnaderna för studiecirkelverksamheten är tvåfaldig - dels den prognostiserade expansionen med 14 96, dels budgetpropositionens förslag om att statsbidraget lill allmänna studiecirklar skall höjas med 4 kr. per studietimme. Jag har förståelse för att en kostnadsjägare, ute i den myckel vällovliga avsikten alt nedbringa statens utgifter, lar sig en funderare på den inte obetydliga höjningen med 4 kr. per studietimme. Denna förståelse kan jag ha alldeles oavsett atl det enligt min uppfattning finns andra områden inom statsförvaltningen som mera förtjänar att utsättas för kostnadsjakt än utbildningsområdet. Studiecirkelns behov av yiteriigare 4 kr. per studietimme är hell be-

211

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

212

tingat av med cirkelledarnas organisationer ingångna avtal om höjda löner i samband med förra årets avtalsrörelse, som i det här stycket var utomordentligt hård. Alternativet till ett höjt statsbidrag är en betydande ökning av kursavgifterna för de dellagande i studiecirklarna. Med oförändrade inkomster skulle studieförbundens ekonomi svikta och deras verksamhetsmöjligheter begränsas. Atl ytterligare generellt höja kursavgifterna utöver vad som redan skett av andra orsaker än ökade lönekostnader är orealistiskt och rimmar dessutom illa med den utbildningspolitiska målsättningen att nå ut lill så många människor som möjligt ulan hinder av deras ekonomi. Mot budgetpropositionens förslag finns det enligt min mening ingenting alt invända i dagens situation för studiecirkelverksamheten.

För allmänna studiecirklar i vissa ämnen, s. k. prioriterade cirklar, utgår ett schabloniseral tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme. De prioriterade studiecirklarna är f n. cirklar i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, vidare cirklar i hemspråk för invandrare, cirklar som har till syfte att meddela facklig utbildning och cirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig.

Avsikten med att införa ett tilläggsbidrag var framför allt att människor med en grundutbildning under grundskolenivå skulle kunna erbjudas studier upp till denna nivå mot lägre avgifter. Prioriteringen började med grundskoleämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, ämnen som man, om man går i kommunal vuxenundervisning, får studera avgiftsfritt. Valfriheten i studieformen skulle alltså öka för dem som ville grundskolestudera genom att kostnadsskillnaden krymptes.

Så långt fanns godtagbar motivering. Men när också alla cirklar som har till syfte att meddela facklig utbildning tillerkändes samma höga lilläggsbidrag, föll den ursprungliga motiveringen i stort sett bort. Nu rör del sig inte längre om studier av grundskoleämnen, ej heller enbart om studerande som har den lägsta ursprungsnivån eller uibildningsmäs-sigt är mest eftersatta i samhället. Det är hell enkelt fråga om favorisering av en stor grupp människor som varken generellt sett är särskilt låg-utbildade eller normalt icke kan orka med vanliga kursavgifter. Det gemensamma för dem är i stället den polilisk-fackliga uppgiften och sysselsättningen. De sociala skälen har i stort bortfallit. Prioriteringen har därmed, som vi ser del, gått snetl. I princip är del enligt vår mening konsumenternas fria val av studieämnen som skall skapa och styra cirkelutbudet, inte bidragsbestämmelser. På den principen bör man tumma endast i undantagsfall. I den mån en cirkel uppfyller villkoren för statsbidrag bör det statsbidrag den erhåller vara enhetligt, lika för alla typer av cirkel. Stödåtgärder för vissa studier - om man vill driva fram sädana för vissa människor - får vidtas pä annat sätt.

Vi menar alltså att studiecirkelbidragen snarast bör utgå med samma belopp för alla allmänna studiecirklar i dagslägel inom oförändrad anslagsram, innebärande varken ökning eller minskning av anslagsposten

Bidrag lill studiecirkelverksamheten. Det bör finansministern observera, när han beskyller moderata samlingspartiet för att ägna sig åt överbuds-politik på delta område.

Att samhällets stöd till studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende av huvudman borde vara självklart och ostridigt -jag säger "borde vara". På det rider utskottets majoritet när utskottet förklarar sig anse att ett sådant uttalande, begärt av moderaterna, är "överflödigt då det för utskottet framstår som självklart att av SÖ godkända studieförbund opartiskt och oberoende av huvudman skall erhålla statsbidrag enligt fastställda statsbidragsregler." Ja, men det hänger ju på vilka statsbidragsregler en regering och/eller en riksdagsmajoritet genomdriver. Uttalanden av utbildningsministern på den socialdemokratiska partikongressen förlidna höst är illavarslande för vad som kan komma atl ske. Därvid framkom det ganska klart, hur man än tolkar det som sades, atl utbildningsministern då inle ville vara med om något nytt generellt stöd som också skulle gå t. ex. till den - trots alla hinder - relativt framgångsrika Medborgarskolan. Det skulle ju ge denna samma möjligheter som ABF, och det var inte meningen. Det var enligt utbildningsministern en ideologisk villfarelse.

Det i reservationen 4 föreslagna riksdagsuttalandet om att samhällets stöd till av SÖ godkända studieförbund skall ges opartiskt och oberoende av huvudman är faktiskt påkallat. Det borde ha varit onödigt men är det alltså icke.

Beträffande den i studiecirkelform bedrivna undervisningen i svenska språket för invandrare - om vilken det redan har sagts en del i debatten här- begär nu utskottet enhälligt att en övergripande utvärdering genom regeringens försorg skall företas av den hittills bedrivna undervisningen av denna typ. Det är ett initiativ som måste hälsas med mycket stor tillfredsställelse. Utvärderingen är angelägen och reslutatet av den motses med stort intresse på många håll. Allt torde icke vara väl beställt.

I det sammanhanget kunde utskottet enhälligt ha koslat på sig atl i ulvärderingen också inrymma följderna för undervisningen av del uppenbara faktum att ett studieförbund, ABF, i stort sett fått tillskansa sig och får fortsätta att ständigt värna om ensamrätt till svenskundervisning för invandrare, framför allt för de invandrare som har rätt till ledighet och lön vid undervisningen. De fackliga organisationerna tillåls utestänga alla andra studieförbund från möjligheten att bedriva sådan undervisning-ja, bokstavligen tvinga in invandrarna i av ABF anordnade cirklar. Det har viss likhet med kollektiv anslutning av fackligt organiserade till visst politiskt parti.

Jag har exempel från åtskilliga arbetsplatser där ett annat studieförbund än ABF fått arbetsgivarens lillslånd atl utbjuda sina kurser, där berörda invandrare förklarat sig vilja gå på dessa kurser - som de uppfattat som bra, med utmärkta lärare - men där facket, påhejat av ABF, sagt nej. Och nej har det blivit. Det är så sant som det är sagt i reservationen 10 - jag vill gärna läsa in det i protokollet: "Det faktum att många

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

213

Nr 118 av våra invandrare arbetar i industrin utgör inte någol skäl för att låta

Onsdaeen den Arbetarnas bildningsförbund (ABF) i realiteten få ensamrätt till under-

5 mai 1976 visningen. Det finns andra studieförbund som erbjuder lika bra uibild-

_ ning, och vi " - reservanterna alltså - "kräver samma villkor för stu-

Anslag tid vuxenut- dieförbunden pä detta område."

bildning Herr lalman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1, 3, 4, 8,

11 och 12.

Hert JONSSON i Alingsås (fp):

Herr lalman! I utbildningsutskottets belänkande, som behandlar propositionen om vuxenutbildning jämte motioner, har sammanförts en rad olika slags ärenden rörande många områden. Frän folkpartiels sida har fröken Hörién lidigare behandlat några av avsnitten, och jag skall begränsa mig till all säga några ord om punkterna 3 t. o. m. 6, som avser studiecirkelverksamheten och folkhögskolorna.

Folkhögskolans ambitioner att anpassa sig lill nya tiders krav har i tidigare debatter omnämnts här i kammaren. Folkhögskolan saknar en central läroplan, och det har medfört en frihet och en obundenhet som har gett möjlighel för folkhögskolan att möta förändrade avnämarkrav. De rön som man har gjort på det pedagogiska området har varit av stort värde, och den förnyelse som folkhögskolan allmänt selt kunnat prestera har varit beiydande.

Folkhögskolan har också förändrats i andra hänseenden. Den relativa andelen långkurser har blivit mindre, och antalet kortkurser har kraftigt ökat. Sedan elevantalet för långkurserna stagnerat och i princip legal stilla i flera år har antalet kortkursdeltagare stigit mycket kraftigt. Förskjutningar till äldre elever och elever med kort grundutbildning har också varit påtagliga inslag i elevsammansättningen.

Folkhögskolans kulturroll har bl. a. kommit till sin rätt genom satsning på de estetiska ämnena. Samarbetet med folkrörelser, organisationer och studieförbund har utvecklats också under de år som har gäll. Alt allt fler handikappade elever i dag läser i folkhögskola måsle ses som mycket positivt. Om stödet till folkhögskolorna och möjligheterna för dem alt fortleva är utskottet i allt väsentligt ense.

På några punkter har vi molionsledes velat gå längre än vad regeringen har föreslagit. Ett sådant område är försöksverksamheten med samordningsljänsler inom vuxenutbildningen, där folkhögskolorna haft möjlighet all stärka och utöka sitt samarbele med studieförbunden. Skolöverstyrelsen har konstaterat att detta ekonomiska stöd på ett avgörande sätt har varit myckel stimulerande för att kunna etablera nya kontakter mellan studieförbunden och folkhögskolorna. Skolöverstyrelsen har därför föreslagit en uppräkning.

Här skall också beaktas att ytteriigare skolor kommer att salsa pä en

sådan här kontaktverksamhet, och trenden mol att allt fler kursdeltagare

söker de kortare kurserna ökar mycket kraftigt. Detta innebär i sin tur

214 ett betydligt större kostnadskrav på administrationen. Därför har vi från

folkpartiet yrkat på atl de 200 000 kr. som nij utgår skulle ökas till 400 000 kr.

Beträffande fritidsledarutbildningen vid folkhögskolorna antog riksdagen förra året en tilläggsresurs i form av ett särskilt statsbidrag. Det föreslogs då frän regeringens sida 500 kr. per elev och läsår, men efter framstötar från folkpartiet här i riksdagen höjdes detta anslag lill 700 kr. Vi yrkade dessutom att man skulle gå på folkhögskoleulredningens delbetänkande som föreslagit en annan konstruktion.

När del gäller konstruktionen har vi i motionen 589 till årets riksdag ånyo föreslagit alt folkhögskoleulredningens är 1975 avgivna delförslag skulle antagas. Folkhögskoleutredningen arbetar dock med denna fråga i samband med högskoleutbildningen inom folkhögskolan och avser att lägga fram förslag i denna fråga redan i är. Med del beskedet har vi motionärer låtit oss nöja. Däremol har vi sagt att det under tiden är rimligl alt räkna upp de medel som har anslagils i denna särskilda resurs. Från folkpartiels sida har vi ansett det vara rimligl att inle tillåta en standardsänkning som ett oförändrat anslag skulle innebära. Därför har vi föreslagit ytteriigare 300 000 kr. till frilidsledarulbildningen. Det är ett förslag som ligger helt i linje med vad berört ämbetsverk har äskat.

De reservationer som vi från folkpartihåll har fogat lill belänkandet vad avser folkhögskolorna kan kanske uppfattas som marginella. Vi tror dock att uppräkningen av beloppet när det gäller samordningstjänster saml stödet lill fritidsledarutbildningen för de här bägge områdena är mycket väsentliga. Samma sak gäller värt förslag där vi tillsammans med . centerpartiet yrkar bifall lill förstärkning av de s. k. kringkostnadsbidra-get.

När del gäller detta senare bidrag visar det sig atl vid omräkningen av grundbeloppen har inle hänsyn tagits till lönekostnadspäslag av olika typer. Det har inneburit att huvudmännens andel av lönekostnaden kommil alt drabba skolorna på ett sätt som inte förutsattes när riksdagen beslöt om delta slöd. Del har slagit myckel ogynnsamt på huvudmännen, och del gäller inte minst de huvudmän som är av folkrörelsekaraktär. Den gruppen av huvudmän har ju redan ell pressat ekonomiskt läge. Kort går förslaget ul på all grundbidragel höjs frän 65 000 kr. lill 70 000 kr. Del skulle innebära en total förstärkning för folkhögskolorna med 1,3 milj. kr.

När det gäller studieförbundens situation öch stödet till studieverksamheten så kan vi konstatera atl det fortfarande är förhållandevis låga belopp som utgår per studietimme till studieförbunden, detla selt mot t. ex. vad studietimmarna inom det obligatoriska skolväsendet koslar. Därför är det med lillfredsställelse jag noterar att det generella stats-bidragsstödet höjs med 4 kr. per studietimme, dvs. frän 38 kr. lill 42 kr.

Bakom detta förslag står 14 av utskottets ledamöter. En av de moderata ledamöterna vill inte vara med om någon höjning av anslaget lill studiecirkelverksamheten och yrkar avslag på propositionens förslag i denna del.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

215

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag nn vuxenutbildning

Om man på moderat håll lycker att man inte kan göra en, som vi andra anser, välbehövlig uppräkning utan hänvisar lill en ansträngd ekonomi, så kan självfallet detta respekteras. Jag är dock angelägen att säga att vi från folkpartiet inte delar den uppfattningen.

Vad som gör att jag ändå tar till orda i denna del är att man blir något konfunderad över var moderaterna står i den här frågan.

Efter herr Nordstrandhs lovord när det gäller studieförbundens arbete tolkar jag det så att herr Nordslrandh inte är beredd att pruta på en, som vi anser, välbehövlig kostnadsanpassning.

Herr Strindberg har yrkat att vi skall minska studiecirkelbidraget med 35 milj. kr., medan moderaterna i partimotion hemställt att riksdagen skall uttala att studiecirkelbidraget skall utgå med samma belopp för alla cirklar.

Herr Strindberg, som har suttit på ärendet just pä den här punkten, har fullföljt sitt avslagsyrkande genom att i reservation begära stöd för sin åsikt här i kammaren. Vad som gör det hela något förbryllande och som får mig att sätta ett frågetecken är att herr Strindberg under punkten 4 i reservationen 3 tillsammans med herr Nyhage yrkat att studiecirkelbidraget skall utgå med samma belopp till alla studiecirklar. Det är här som frågorna anmäler sig. Herr Nyhage delar uppfattningen inom utskottet i övrigt att det bör företas en höjning. Herr Strindberg vill ha motsvarande nedräkning.

När nu de bägge moderata representanterna ställt yrkandet att studiecirkelbidraget fr. o. m. nästa budgetår skall utgå med samma belopp för alla studiecirklar, blir därför min fråga: Är det herr Nyhages linje, som sammanfaller med utskottets, om en uppräkning som då skall gälla som moderaternas uppfallning, eller är det herr Strindbergs linje, som innebär en nedräkning?

Herr talman! Jag yrkar bifall till de reservationer som vi från folkpartiet har medverkat till och i övrigt till utskottets hemställan.

216

Herr GUSTAFSSON i Barkarby (s):

Herr talman! Betänkandet om vuxenulbildning har givit anledning till ett 20-tal motioner och drygt 30 yrkanden. Av det har det sedan blivil 12 reservationer, av vilka 2 är direkta följdreservationer. Man kan alltså säga atl del är 10 egentliga reservationer.

För att spara kammarens tid skall jag inte gå in på utskottsbetänkandet eller ens försöka ge någon sammanfattning av det. Det kan ju läsas i trycket. Jag går därför direkt in på de avsnitt där det finns reservationer och där del har gjorts något inlägg här förul. Dessa inlägg ger inte i och för sig anledning till särskilda kommentarer annat än i några fall, och jag skall ta upp dem när jag kommer dit.

Reservalionen 1 av moderaterna är den enda på avsnittet om bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Jag vill betona all utskottet avstyrker motionen 795 av vad man skulle kunna kalla procedurskäl snarare än av sakskäl. Jag skall förtydliga mig på den punkten.

Del är så att vi har en s. k. gymnasieskolegrupp som tillsalies för något år sedan. Den skulle då se över 16-19-äringarnas situation i vissa avseenden. Den blev klar hösten 1975 och lämnade då en rapport, som f ö. åberopas i utskottets betänkande. Rapporten har nyligen remiss-behandlats. På förslag av gymnasieskolegruppen har det också i höstas startats försöksverksamhet i några kommuner. Där prövar man bl. a. varvad utbildning. I försöksverksamheien medger man också vissa undanlag från åldersbestämmelser m. m.

Vi har alltså en rapport som nu skall remissbehandlas, och vi har en försöksverksamhet som pågår. Vi bör därför avvakta resultatet av remissbehandlingen och utvärderingen av försöksverksamheten. Med dessa motiv till avslag på moiionen har utskottet alltså inle lagil slällning i sak lill reservanternas förslag.

Det skall kanske för säkerhets skull också tilläggas att det här inte betyder något idiotstopp. Om del behövs i enskilda fall kan man naturligtvis ge dispens från åldersgränsen i vanliga former.

När del gäller avsnittet om bidrag till studiecirkelverksamhel och bidrag lill studieförbund finns det, låt mig säga, tvä och en halv moderatreservationer. Därmed menar jag att bakom den ena reservalionen slår bara halva moderatgruppen i utskottet, dvs. herr Strindberg. Den reservationen blev tydligen för stark även för herr Nyhage.

Herr Nordslrandh sade i sitt inlägg att studiecirkelverksamheten är viktig och atl man når breda grupper med den. Men sedan sade han att man inte får glömma bort att del också finns andra grupper. Det är riktigt, men frågan är just vilka grupper man månar relativt sett mest om när man har begränsade resurser - del visar vilka grupper man vill satsa på.

Reservalionen 2 av herr Strindberg gäller bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar. Där är det egentligen bara atl konsiatera atl en moderat inte vill höja bidraget från 38 lill 42 kr., medan alla andra i utskottet vill del. Reservantens motivering är det ansträngda ekonomiska lägel, och jag tycker att det i och för sig är hedervärt att man vill vara återhållsam med utgifterna. Nu kan man emellertid beakta det ansträngda ekonomiska läget genom att vara återhållsam på olika poster. Valet av de poster där man vill vara återhållsam säger i sin lur någonling om vad man tycker är mer eller mindre viktigt.

Trots att det i moderatmotionen 1485 betonas all studiecirkelverksamheten har stor betydelse, vilket även herr Nordslrandh underströk, är reservanten tydligen av den åsikten att den inle har så stor betydelse ulan alt man kan ligga still här. Alla vi andra har alltså tyckt all bidraget har slörre betydelse, eftersom vi vill öka del. Här kommer olika värderingar av studiecirkelverksamheten fram rätt tydligt, och jag kan alltså bara konstatera atl reservanten inte tillmäter den lika stor betydelse som vi andra gör.

I reservationen 3 yrkar moderaterna atl sludiecirkelbidragen fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall utgå "med samma belopp för alla studiecirklar".

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

217

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

218

Det är med andra ord fråga om alt i bidragshänseende jämställa prioriterade och icke prioriterade cirklar.

Riksdagen uttalade förra året att målsättningen på sikt bör vara atl utjämna skillnaderna mellan bidragen till prioriterade och icke prioriterade cirklar och att så småningom kunna erbjuda kostnadsfria cirkelstudier. FÖVUX hade f ö. dt liknande förslag. Folkbildningsutredningen har nu i uppdrag all närmare analysera förslaget frän FÖVUX och belysa olika alternativ med full kostnadstäckning. Viljeinriktningen är alltså klart uttalad från riksdagen, och sedan är det fråga om hur fort målet kan nås. Del får som vanligl bli beroende av ekonomiska överväganden.

Del kanske också kan vara intressant alt säga något om herr Nordstrandhs inlägg när del gäller prioritering och icke prioritering. Herr Nordslrandh visade sig vara med på prioritering när det gäller den första gruppen av ämnen på grundskolenivå, alltså svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Då kunde han länka sig all prioritering var bra och viktig och hade en mission all fylla. I fråga om fackliga studier tyckte herr Nordslrandh däremot att prioritering inle var bra - då hade den plötsligt gäll snett.

Om man funderar över detta är det egentligen i viss mening samma problem. Både när det gäller den första gruppen av ämnen och när det gäller fackliga studier vill man hjälpa de grupper som relativt sett är sämre ställda i något avseende. En av anledningarna till all man vill prioritera fackliga studier är alt man vill hjälpa den grupp på arbetsmarknaden som varit sämre ställd och haft större behov av atl skola sig. Del är ju inget konstigt i del. Jag förslår alltså inle varför man skall säga att prioriteringen har gått snetl när man går över från en grupp ämnen till en annan.

Jag tror alt del var herr Nordslrandh som också sade atl finansministern skall akta sig för atl lala om alt moderaterna ger överbud. Här blev det ju inga överbud utan snarast underbud frän moderaternas sida. Det finns väl då anledning alt erinra om all det var moderaternas ledare, herr Bohman, som den 10 mars i är i denna fråga sade:

"När del gäller statsbidragen lill studieförbunden undrar jag: Vem har sagt all vi skall höja statsbidragen lill studieförbunden för de högst prioriterade? Vad vi har menat är alt man skulle sänka bidragen lill de högst prioriterade och skapa en enhetlig nivå på ett lägre plan. Men det är typiskt för socialdemokratin atl så fort man talar om enhetliga bidrag skall de höjas upp lill den högsta nivån." Det var tydligen vad herr Bohman menade i denna fråga. Det är alltså riktigt alt det inte var något överbud från moderaterna ulan det var snarast etl underbud.

När del gäller moderalmolionen 2018, som följs upp i reservalionen 4, begär man all riksdagen skall uttala atl samhällets slöd lill studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende av huvudman -. del har man också kommenierat här.

Ulskoltet säger att man anser ell sådant ullalande överflödigt och all det för utskottet framstår som självklart att de av SÖ godkända slu-

dieförbunden opartiskt och oberoende av huvudman skall erhålla statsbidrag enligt fastställda staisbidragsregler. Reservanierna vill ha formuleringen: "Ulskoltet anser del självklarl att dessa studieförbund skall erhålla bidrag från samhället på lika villkor." Del är i stort sell samma sak som ulskoltet säger och det borde kanske moderaterna vara lill freds med.

Herr Nordslrandh säger i debatten att det beror på vad del är för stats-bidragsregler. Ja, det är klart. Men då tillgriper man metoden alt lala om atl statsbidrag genomdrivs. Vad menar man med att använda sädana ord som "genomdrivs"? I viss mening genomdrivs alla beslul vi fattar i demokratiska former. Del är några som står för dem; majoriteten vinner ju alllid. Jag förslår alltså inle vart man vill komma när man använder sådana ord. Alla majoriteter genomdriver ju någonling. Jag skall inte gå in på detaljerna i herr Nordstrandhs yttrande i övrigt, del leder litet för långt.

Beträffande avsnillet Bidrag till driften av folkhögskolor flnns inle mindre än fem reservationer. Av dem är två följdreservationer. Det är centern och folkpartiet som står för reservationerna här.

I reservationen 5 kräver man en höjning av del s. k. kringpersonalbidragel. Där har utskottet sagt alt man i princip är överens med motionärerna om all det finns skäl för att kringpersonalbidragel förbättras i avvaktan på att folkhögskoleulredningens förslag genomförs. Men när ulskoltet vägt skälen för och emot har vi stannat för alt inle nu, för bara ett år, göra någon förändring.

Förbättringarna för folkhögskolans del i år har vi valt att lägga pä handikappsidan. Där blir det ytteriigare 100 000 kr. för försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever. Det blir ytteriigare 200 000 kr. för försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade elever.

Renl allmänt kan man också fråga sig var höjningarna på vuxenutbildningsavsnittet skall läggas. Det kan finnas skäl all prioritera de områden där inga utredningsförslag nu ligger färdiga all beredas, och i slällel prioritera folkhögskolan mer allmänt när folkhögskoleutredningens förslag läggs fram för avgörande om ca ell år.

I reservalionen 6 av folkpartiet vill man ha ytterligare 200 000 kr. lill samordningsljänsler. Folkhögskoleuiredningen föreslår att dessa samordningsljänsler skall avvecklas. Med hänvisning lill delta lycker utskottets majoritet att riksdagen bör anvisa etl oförändrat medelsbelopp för del kommande budgetåret.

I reservalionen 7 vill folkpartiet öka på anslaget till friiidsledarulbildning vid folkhögskolorna med yiteriigare 300 000 kr. I reservalionen säger man atl yrkandet om dessa ytteriigare 300 000 kr. är till för atl behålla nuvarande standard pä fritidsledarutbildningen. Men penningvärdeförsämringen kan väl inte ha gått så fort bara under dt år all ell anslag som nu ligger på 700 000 kr. behöver ökas med 300 000 kr. till 1 milj. kr. för all behålla nuvarande standard pä utbildningen. Del innebär väl

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

219

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tid vuxenutbildning

220

i ställd, om fp-reservationen vinner gehör, mer medel och en utökad omfattning av frilidsledarulbildningen. Riksdagen log förra året ställning lill frilidsledarulbildningen och fastställde då ett vissl omfång av denna. Det kan finnas skäl alt vara försiktig med ytterligare expansion just nu.

För det första arbetar folkhögskoleutredningen med problemen kring högskoleutbildningen i folkhögskolan; inkl. fritidsledarutbildningen, vilken nu klassificerats som högskoleutbildning i samband med högskolereformen. Fördel andra har folkhögskoleutredningen lagt fram förslag om ell nytt statsbidragssystem.

Det är de två skälen som varit utslagsgivande för utskottets avstyrkande. Det kan även vara värt att notera atl fritidsledarulbildning också finns inom gymnasieskolan och högskolan, alltså inom sammanlagt tre skolformer. Vidare finns det inom högskoleutbildningen utbildningar som mer eller mindre gränsar till fritidsledarulbildning. Ungdomsledarutbildning och fritidspedagoguibildning är exempel på sådana. Också därför bör man kanske vara försiktig med expansionen och låta de nya organen inom högskolan, inle minst regionalslyrelserna, få tillfälle att spela en samordnande roll även i den här delen av utbildningsplaneringen.

Under punklen Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. finns en gemensam borgerlig reservalion. I denna reservation, nr 10, yrkas på atl riksdagen skall ge lill känna för regeringen att studieförbunden skall ges möjlighet atl bedriva undervisning för invandrare på lika villkor, som man säger. Reservationen går tillbaka på en moderatmotion, nr 2021.

Låt mig säga att jag är litet besviken på att centerpartiets och folkpartiets representanter har låtit sig lockas med på moderaternas rnotion och anslutit sig till reservationen 10. Frestelsen att kunna göra en eventuell loltvinsl har tydligen blivit dem övermäktig. Det behövdes bara att moderaterna var villiga att ändra en enda mening i sin motion. I motionen slod det nämligen: "Det kan finnas andra studieförbund som erbjuder bättre utbildning, och vi kräver en fri konkurrens mellan studieförbunden på detta område." I reservalionen heter det i stället så här: "Det finns andra studieförbund som erbjuder lika bra utbildning, och vi kräver samma villkor för studieförbunden på detta område." Ibland åstadkommer tydligen små förändringar stora ting.

Lilel tidigare i reservationstexien finns en liknande formulering. Där står: "Alla studieförbund måste enligt utskottets mening få samma möjligheter atl bedriva svenskundervisning med samhällskunskap för invandrare. Del faktum all många av våra invandrare arbetar i industrin utgör inte något skäl för atl låta Arbetarnas bildningsförbund (ABF) i realiteten få ensamrätt till undervisningen."

Låt oss nu klara ut vad del är för svenskundervisning för invandrare som vi talar om. Belräffande den del som man har brukat kalla den fria delen, dvs. den icke arbetsplatsanknutna undervisningen, vill väl inte ens borgeriigheten förneka att alla studieförbund har samma möjligheter och samma villkor, i alla de rimliga betydelser som kan läggas

in i orden möjligheter och villkor. Vi kan alltså avföra den delen ur debatten.

Sedan återstår den del av undervisningen som är arbdsplalsanknulen, dvs. den lagbundna delen på betald arbetstid. Där sägs i texten an ABF i realiteten har ensamrätt. Sedan har fru Sundberg och herr Nordslrandh spätt på med formuleringar av ungefär denna karaktär: ABF har skaffat sig ensamrätt, och ABF har fått tillskansa sig ensamrätt. Man har alltså rätt kraftigt skärpt sina formuleringar.

Utgångspunkten är att den delen av undervisningen är reglerad i en särskild lag med en rätt för invandrarna alt studera pä betald arbelslid. Atl ordna de närmare detaljerna har uppdragils till berörda arbdsiagare-och arbetsgivarorganisationer. När del gäller industrin, som den borgerliga reservalionen åberopar, är LO och SAF de två parterna. De närmare detaljerna som parterna lokall på arbetsplatserna skall klara ut rör bl. a. vilket eller vilka studieförbund som skall ordna undervisningen.

Herr Nordslrandh tar ett konkret fall - jag vel inte vilkel efiersom han inte nämner några orter- med exempel på att arbetsgivare har erbjudit undervisningen lill andra studieförbund men att facket har sagt nej. Delta tyder han som något slags maktövergrepp och maktfullkomlighet. Men dä skall man vara klar över vad som finns i botten, nämligen att del skall vara överläggningar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Därför kan inte arbetsgivaren ensidigt bjuda in studieförbund. De närmare formerna skall fastställas i förhandling eller under diskussion mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Nu är del så - antingen de borgeriiga lycker bra eller illa om del -atl LO-fackföreningarna är medlemsorganisationer i ABF. Del är då naturligt att de vänder sig till ABF och ber det förbundets avdelningar au ordna undervisningen. Det är inget underligt i det, tvärtom är det ganska följdriktigt.

När ni borgerliga talar om samma möjligheter och samma villkor för studieförbunden i del här sammanhanget, vad är det egentligen ni menar? Hur vill ni ordna det hela? Hur vill ni med andra ord konkret ändra på de nuvarande bestämmelserna? Skall det ta sig det uttrycket att ABF i lag eller förordning skall förbjudas att ha mer än en viss andel av undervisningen på arbetsplatserna? Om ni svarar ja på del, på vilka grunder skall då sådana andelar mätas ut? Eller skall man tvinga LO-fack-föreningar att gå lill Medborgarskolan eller Vuxenskolan och be dem anordna undervisning åt sig? Vi har ju ändå organisaiionsfrihet här i landet, och den antar jag atl de borgerliga inle vill rucka på. Men om man inte ruckar på den, hur skall då de lika villkor och möjligheier åstadkommas som ni talar om i flera sammanhang? Skall fackliga organisationer inte få tillhöra något studieförbund? Skall t. ex. TCO-fack-föreningar inte få tillhöra TBV? Skall LO-fackföreningar inle få tillhöra ABF? Det är frågor som man hell naturligt ställer sig.

Under avsnittet Bidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser m. m. finns två reservationer. 1 reservationen 11 yrkar moderaterna all

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

221

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

endast 7 milj. kr. skall tillföras anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, medan proposilionen föreslår 12 milj. kr. Propositionens förslag innebär en ökning med 7 milj. kr., varav 5 milj. kr. för uppsökande verksamhet pä arbetsplatser och 2 milj. kr. för utbildning

Anslag till vuxenut- av fackliga studieorganisatörer.

bildning

Det är bara alt konstatera all prioriteringen inom vuxenutbildningens område görs olika av moderater och oss andra. Det framgår tydligt av moderalmolionen 1460, som ligger till grund för reservalionen, au del förhåller sig på del sättet. Ulskollel prioriterar här de utbildningsmässigi eftersatta grupperna klart mer än moderaterna.

Den tolfte och sista reservationen är återigen en samlad borgerlig reservation under avsnittet Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Här vill reservanierna utvidga rätten till bidrag till att gälla även andra organisationer än löntagarorganisationer.

Reservanterna försöker i texten föra ett slags analogiresonemang. Av del faktum atl bidrag lill facklig utbildning i studiecirkelform och bidrag lill central kursverksamhet utgår också lill andra organisationer än arbetstagarorganisationer, menar man, bör följa att också bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall avse andra än löntagarorganisationer. Men förutsättningen för detla slag av bidrag är ju kollek-livavtalssituationen. Det är kollektivavtalet som ligger i bottea för rätten atl agera med uppsökande verksamhet för lönlagarna på deras arbetsplatser.

När därför reservanterna i allmänna termer talar om alt de övriga organisationerna skall ha bidrag "enligt samma grunder" som löntagarorganisationerna, har man uppenbarligen inte förstått vad det gäller. Medlemmarna i de här organisationerna är ju inte, i varje fall i den egenskapen, löntagare. Hela syftet med bidraget var och är alt del skall riktas lill löntagarna för att stärka deras ställning på arbelsmarknaden. Del gör man inte med resservationens förslag. Men det är kanske därför som den samlade borgerligheten nu yrkar som man gör. Att i realiteten stärka lönlagarnas ställning har egentligen aldrig varit borgerlighetens avsikt.

Herr talman! Med den här genomgången yrkar jag bifall till utskottets hemställan på alla punkter.

222

Hert NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Ett par ord om svenskundervisningen för invandrare pä arbetsplatsen.

Situationen är ju den alt del inte är möjligt för studieförbund, annat än för ABF, atl erbjuda sina tjänster när del gäller denna undervisning. Del händer alltså aU arbetsgivaren säger atl undervisning får ske på arbetsplatsen, och då anordnar studieförbundet sådan. Men fackföreningen säger alltså nej till de arbetare som vill delta i undervisning hos del studieförbund som kommer med erbjudandet. Del kan finnas olika skäl lill all de väljer just det studieförbundet. De kanske känner läraren eller har fält klart för sig all det är en bra undervisning som ges osv. De

blir alltså helt enkelt mer eller mindre genom förbud hindrade frän att bilda en studiecirkel under ledning av det studieförbund som de vill studera hos. Den situationen har uppstått på etl anlal platser som jag känner till. Jag har ingen anledning all här redovisa vilka dessa platser är, men del har bl. a. hänt i västra Sverige.

Del menar vi är felakligl. Ett medlemskap i etl fackförbund - vilkel fackförbund det än vara månde - skall inle vara förpliktande för vederbörande medlem all delta i studiecirkel endasl i ett visst studieförbund. Folkbildningen är och skall vara fri både för den som anordnar sådan utbildning och för den som vill ha sådan utbildning. Del var den saken.

Herr Gustafsson i Barkarby ironiserade lilel över all vi i reservationen 4 hade föreslagit ett riksdagens uttalande om att "samhällets stöd till av SÖ godkända studieförbund skall ges opartiskt och oberoende av huvudman". Jag hänvisar lill vad jag sade i mill första anförande om utbildningsministerns egendomliga uttalanden pä den socialdemokratiska partikongressen. Del behöver jag inle upprepa. I en enkel fråga i höstas frågade jag honom vad han egentligen menade med sina uttalanden. Då fritog sig utbildningsministern genom att hänvisa till sitt skriftliga svar. Jag bad om ett ytterligare förtydligande av det hela. Dä leg han. Tystnaden var vältalig.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genrnäle:

Herr talman! Bara ett par kommentarer lill vad herr Gustafsson i Barkarby anförde med anledning av milt inlägg.

Beträffande reservationen 5 av folkpartiet och centern rörande kringpersonalbidragel framhåller herr Gusiafsson atl folkhögskoleutredningen föreslår en ny konstruktion och all man därför inte nu bör göra en justering. Det kan väl knappast vara ett skäl till att avvakta. Man skall ändå ha i minnet alt dessa pengar bl. a. används lill elevvårdsinsalser och kurativ verksamhet. Jag upplever etl starkt behov av all fä just denna förstärkning, som sammantaget skulle ge folkhögskolorna 1,3 milj. kr. mer.

När det gäller reservalionen 6 om samordningsljänsler säger herr Gustafsson att den formen av tjänster skall avvecklas. Men det hade varit rimligt atl tillägga att de skall uppslå i nya och klart förstärkta former. Även om alla ullalar sig positivt om dessa samordningsljänsler, skall vi komma ihåg all de genomfördes mol regeringens vilja. I mänga är yrkade vi på dem i motioner, innan riksdagen släppte fram dem.

Belräffande reservalionen 7 om frilidsledarstödel framhåller herr Gustafsson atl del väl inle kan vara så all standarden faller bara därför all anslaget inte höjs. Jo, visst faller den i takt med penningvärdeförsämringen. Även om denna nalurliglvis inle har varit så kraftig som skillnaden mellan 700 000 och 1 milj. kr., skall vi ändå påminna oss om att den försiktighet som herr Gustafsson efteriyste far)r)s redan i fjol hos herr Gustafsson och socialdemokraterna. Vi vel atl regeringen dä

223

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tin vuxenutbildning

ville ge bara 500 000 kr., men efter den folkpartimotion som vid det tillfället väcktes genomfördes en kompromiss i utskottet, som stannade för 700 000 kr. Men skolöverstyrelsen beräknade redan då ett belopp som ligger över den ökning som folkpartiet i dag vill satsa pä frilidsledarulbildningen.

I börian av sill anförande sade herr Gustafsson i polemik med herr Strindberg beträffande studiecirkelbidragels sioriek att det man tillmäter slor betydelse är man beredd alt satsa på. Det är, herr talman, ett riktigt påstående, och jag tycker att det i mitt svar till herr Gustafsson kan användas lill förmån för folkpartireservalionerna.

Fru SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall bara beröra herr Gustafssons i Barkarby ar-gumentaiion beträffande reservalionerna 1,11 och 12.

När det gäller reservationen I är jag tacksam för den positiva inställning som herr Gusiafsson visade till vår motions syfte. Han konstaterade dock all han inte ansåg alt moiionen kunde bifallas förrän nuvarande försöksverksamhet har utvärderats.

Belräffande reservationen 11, där vi anser atl en höjning av beloppet mer än 2,5 gånger är litet orimlig, eftersom någon form av utvärdering över huvud taget inte har gjorts, verkar herr Gustafsson inte alls anse atl en ulvärdering hade varit på sin plats, innan man gjorde en sådan höjning som föreslås av majoriteten. Dessutom vill jag än en gång upprepa vad jag sade om att värdet av den uppsökande verksamheten inte alltid är relaterat till de ekonomiska insatserna. Del satte ju bl. a. SVUX i fråga.

När det gäller reservationen 12 vill jag i korthet säga att vi vill alt den uppsökande verksamheten icke skall vara begränsad till löntagarorganisationerna utan gälla alla korttidsutbildade. Vårt förslag innebär inle någon försämring av löntagarorganisationernas möjligheter i detla avseende, men det vidgar däremot möjligheten för andra korttidsutbildade.

224

Fröken ROGESTAM (c) kort genmäle:

Herr lalman! Riksdagens beslut om vuxenutbildningen förra året handlade om alt ge möjlighet för människoi; med kort utbildning att studera. Vi var alla då överens om att del var mycket viktigt all nå ut med information och stimulans lill gruppen korttidsutbildade och alt det bästa sättet atl göra det var atl arbeta med uppsökande verksamhet. Sedan hade vi olika uppfallning om hur den uppsökande verksamheten skulle utformas. Vi har från vår sida accepterat riksdagsbeslutet från förra året, men vi menar - nu liksom dä - alt del är orimligt atl ställa en stor del av svenska folkel utanför den här uppsökande verksamheten. Det gjorde riksdagen genom den konstruktion för organisationen av uppsökande verksamhet som beslutades förra våren. Vi menade då, och det är detta vi har kommit lillbaka lill i år, all del är viktigt att komplettera

bidragen lill löntagarorganisationerna med etl bidrag också till andra fackliga organisationer som kan nå ul lill andra grupper. Eftersom mänga av de människor som har kort utbildning finns i glesbygdsområdena och inom näringsgrenar som jordbruk och fiske, har det varit naturligt för oss atl salsa på de tre organisationer som finns omnämnda i reservalion nr 12.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Hert GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Till herr Nordslrandh vill jag bara säga all det finns tvä parter i sammanhanget, nämligen arbetsgivarna och arbetslagarna. Som jag sade förut - jag vill betona del en gäng lill - är del väl självklart atl det måste vara efter förhandlingar mellan dessa parter som man så småningom kommer fram till hur de praktiska arrangemangen skall vara utformade. Herr Nordslrandh talar också nu om all detta innebär mer eller mindre förbud. Herr Nordslrandh kan ju välja de termerna atl uUrycka sig i, men vi måste titta pä del som jag betonade i inledningsanförandel: Vad är del som ligger i botlen? Man bygger på arbetsmarknadens parter och den lagstiftning som gäller för arbetsmarknaden och rätten all komma in på arbetsplatserna. Jag tycker alt herr Nordslrandh försöker glida undan verkligheten när han talar om förbud, monopol för ABF, osv.

Herr Jonsson i Alingsås missuppfattade möjligen mig pä en punkt. Jag sade inle att kringpersonalbidragel skall avvecklas. Jag sade all folkhögskoleuiredningen inte föreslär alt bidraget skall vara kvar. Sedan vet jag också atl del kan komma alt uppstå i andra former. Jag vill emellertid markera att jag inte sade alt bidraget skall avvecklas.

När del sä gäller moderaternas reservation nr 1 vill jag bara säga lill fru Sundberg all där finns yiteriigare ell skäl lill alt uiskottd inle ville låsa sig. Klämmen är ju uppbyggd så atl den hänvisar lillbaka på vad ni säger i reservationstexien. där del finns en massa detaljer som man skulle binda sig för redan nu. Ni talar om all den som är 16 år och har 6 månaders arbetslivserfarenhet skall kunna antas lill särskild yrkesinriktad utbildning. Varför kräva 6 månaders arbetslivserfarenhet? Del är just arbetslivserfarenheten som de ungdomar det gäller har svårt all fä. Del är där svårigheterna böriar för dem. och då blir det här kravet dt hinder för att hjälpa dem som allra bäst behöver hjälp. Ell bifall lill motionen och reservationen innebär att man läser sig i sådana här detaljer pä ell onödigt säll.

Hert NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill för min del sluta diskussionen på den här punkten med all säga alt om ett anlal invandrare vill gå i en studiecirkel, anordnad av ett annat studieförbund än ABF, skall de få göra det och således fritt få välja och inte på olika säll förhindras att delta i en sådan studiecirkel. Del är innebörden i de krav som man kan slälla på ell fritt och frivilligt folkbildningsarbete.

15 Riksdagens protokoll 1975/ 76:117-118

225

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

226

Hert STRINDBERG (m):

Herr lalman! Utbildningsulskollels betänkande nr 23 behandlar bl. a. anslagen lill studieförbunden och deras cirkelverksamhet. Det gäller här en verksamhet av slor betydelse, vilkel inle hindrar all man måsle oroa sig för den mycket snabba ökningen av studieförbundens kostnader och därmed också de lill förbunden utgående bidragen.

Del slalliga bidragd till studiecirkelverksamheten var exempelvis under budgetåret 1973/74 247 milj. kr. För nästkommande budgetär föreslås netto inle mindre än 443 milj. kr. Del är onekligen snabbi rriarscheral på ell par år mol bakgrund av den ålerhällsamhel som vi måste ålägga oss i olika sammanhang med tanke på all vi har atl röra oss med begränsade resurser.

Nu är emellertid inte den snabba ökningen av de slalliga bidragen mer än en del av samhällets bidragsgivning. Man måsle gå till den samlade summan av bidragen från stal, landsting och kommuner för att få fram den rätta bilden.

Ulskoltels majoritet föreslär att - för att läcka del totala bidragsbehovet till studieförbundens cirkelverksamhel, som uppgår lill 506 milj. kr. nästa verksamhetsår, en ökning med 163 milj. kr. jämfört med innevarande år - 62,8 milj. kr. skall utgå av medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningen och frän de beskattade vuxenstudiestöden. Resterande 443 milj. kr. anvisas som förslagsanslag. Till dessa 443 milj. kr. netto bör emellertid läggas 175-200 milj. kr. i bidrag från primärkommunerna och ca 60 milj. kr. frän landslingen. Totalt blir således bidragen lill studieförbunden mer än 700 milj. kr. Delta innebär all värt samlade stöd lill studiecirkelverksamheten under de tre senasle åren har stigit med inemot 100 milj. kr. per år.

Till dessa bidrag skall sedan läggas de betydande belopp som lämnas studieförbunden i form av bidrag lill olika kulturarrangemang m. m. Det är f. ö. närmast ogörligt att via kommuner och landsting fä en klar bild av hur myckel pengar del rör sig om i dessa sammanhang. Anslagen bokförs nämligen på olika titlar, exempelvis över teater, musik och liknande. Det blir beiydande belopp utöver de 700 milj. kr. som jag nyss nämnde - den saken är klar.

Hur angelägen studieförbundens verksamhet än är anser jag att en viss återhållsamhet med bidragsgivningen är motiverad. Jag har därför i reservationen nr 2 till utbildningsutskottets betänkande föreslagil alt bidraget per studietimme för nästa budgetär skall utgå med oförändrat 38 kr. Därigenom kan den statliga utgiftsökningen begränsas med 35 milj. kr.

Herr talman! Jag vill definitivt inle dra upp någon stor utbildnings-politisk deball så här dags, men jag har ju blivit åberopad av fiera talare med anledning av reservalion nr 2. Jag vill därför gärna erinra herr Gustafsson i Barkarby om all vad jag har föreslagil i min molion och i min reservalion hell överensstämmer med del förslag som lagts av skolöverstyrelsens majoritet om ett oförändrat bidrag per studietimme. När herr

Gusiafsson i Barkarby säger alt det tyder pä all jag skulle ha mindre intresse än andra för studiecirkelverksamhel vill jag erinra herr Gustafsson om all vi hade en debatt här i kammaren den 8 april, då ut-bildningsutskottds betänkande nr 22 om bidragen lill gymnasiala skolor behandlades. Jag fäste mig dä vid etl yttrande av utbildningsutskottets ärade ordförande herr Alemyr i en kommentar till fröken Hörién, som ville ha ytterligare 500 000 kr. till stödåtgärder för handikappade elever. Herr Alemyr sade bl. a. följande:

"Jag kan gärna säga att när utbildningsutskottet inle följer med hela vägen och ger lika mycket pengar som fröken Hörién föreslår, så är det ju inget ställningstagande i sakfrågan - det är bara fråga om hur man bedömer de tillgängliga resurserna."

Delta yllrande av utskottets ordförande lycker jag var utomordentligt. Jag kan helt ansluta mig lill det - därför all där har herr Gusiafsson i Barkarby motiveringen lill den besparing på 35 milj. kr. som jag här har föreslagit.

Herr lalman! Med tanke på det besväriiga budgetläget och kravei på återhållsamhet med våra utgifter ber jag därför all fä yrka bifall lill reservalionen 2.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Herr GUSTAFSSON i Barkarby (s):

Herr lalman! Jag vill bara säga till herr Strindberg alt det faktiskt finns skäl atl göra denna höjning. Om den inte görs blir det en standardsänkning.. Såsom någon påpekade förul i debatten -jag tror atl det var herr Jonsson i Alingsås - finns det iväårsavtal slutna med lärare. Man kan beräkna atl de avtalen kommer an innebära ungefär 3 kr. per timme. Materialpriserna har ockä gäll upp. Det finns alltså täckning för den föreslagna ökningen. Det är inte en lättsinnig ökning, vilken som helst, herr Strindberg.

Hert STRINDBERG (m):

Herr lalman! Jag har faktiskt aldrig påstått atl det här var någon form av lättsinnig ökning. Jag bara belönade vikten av ålerhällsamhel med bidragsgivningen även när det gäller studieförbunden.

Såsom argument åberopas all sludieorganisationerna har träffat vissa avtal. Herr talman! Om organisationer av olika slag träffar avial måste de ändå göra del inom ramen för tillgängliga resurser. Jag acceplerar i varje fall inle att det därigenom skall vara axiomaliskt alt vi i riksdagen alltid skall bifalla yrkanden om ökade bidrag.

Hert GUSTAFSSON i Barkarby (s):

Herr lalman! Då innebär det all herr Strindberg också accepterar en standardsänkning. Det skall man ha med i bilden när man gör bedömningen.

Överläggningen var härmed slulad.

227

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Punkten I

Ulskoltels hemställan bifölls.

Punkten 2

Mom. I oc h 2

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservationen nr 1 av fru Sundberg och herr Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller uibildningsutskollels hemsiällan i

belänkandd nr 23 punklen 2 mom. 3 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr I av fru Sundberg

och herr Nyhage.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalei av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resullat:

Ja - 259 Nej - 46

Punklen 3 Mom. 1 Ulskoltels hemställan bifölls.

Mom. 2 och 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservalionen nr 2 av herr Strindberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Strindberg begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller uibildningsutskollels hemsiällan i

betänkandet nr 23 punklen 3 mom. 2 och 3 röslar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 2 av herr Strindberg.

228

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalei av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då herr Strindberg begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösl-

ning gav följande resultat:

Ja -	- 268
Nej -	- 36
Avstår -	1

Mom. 4

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservationen nr 3 av herrar Nyhage och Strindberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Den som vill alt kammaren bifaller uibildningsutskoiids hemställan i

betänkandet nr 23 punklen 3 mom. 4 röslar ja,

den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 3 av herrar Nyhage

och Strindberg.

Vid omrösining genom uppresning förklarades fiertalei av kammarens ledamöler ha röstal för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 46

Mom. 5-8

Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa moment hemställt.

Mom. 9

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 4 av herrar Nyhage och Strindberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller uibildningsutskollels hemställan i

belänkandd nr 23 punklen 3 mom. 9 röstar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 4 av herrar Nyhage

och Strindberg.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha rösial för ja-proposilionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkslälldes volering med omröslningsapparal. Denna omrösi-

229

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

ning gav följande resultat:

258 46

Nej Avslår

Punkten 4

Mom. I

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoilds hemställan, dels reservalionen nr 5 av herr Larsson i Slaffansiorp m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogestam begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill au kan-imaren bifaller ulbildningsulskoitels hen-iställan i

betänkandet nr 23 punkten 4 mom. 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 5 av herr Larsson

i Slaffansiorp m. fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Rogestam begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 195 Nej - 108

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskottds hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Jonsson i Alingsås, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Jonsson i Alingsås begärt volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

230

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskoitels hemställan i

betänkandet nr 23 punklen 4 mom. 3 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 6 av herr Jonsson

i Alingsås.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlald av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Jonsson i Alingsås begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna on-iröslning gav följande resuliai:

Ja - 280 Nej - 25

Mom. 4

Ulskotlels hemställan bifölls.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 7 av herr Jonsson i Alingsås, och förklarades den förra proposilionen vara nied övervägande ja besvarad.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Mom. 6

Ulskoltels hemställan bifölls.

Punkterna 5-7

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemsiälli.

Punkten 8

M o m . I - 6

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa ntomenl hemsiälli.

Mom. 7

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskoilds hemsiällan, dels reservalionen nr 10 av herr Larsson i Slaffansiorp m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Rogeslam begärt volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskollels hemställan i

belänkandet nr 23 punklen 8 mom. 7 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Larsson

i Slaffansiorp m. fl.

Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resullalel, varför volering med omröslningsapparal verkslälldes. Denna omrösining gav följande resullat:

Ja - 152 Nej - 152

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner pä atl ärendet skulle dels återförvisas lill ulskoltet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan fru Fredgardh (c) ur urnan uppiog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alllsä i enlighd med ja-proposilionens innehåll bifallil ulskoilds hemsiällan.

231

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag till vuxenutbildning

Mom. 8

Ulskoltels hemställan bifölls.

Punkterna 9 och 10

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkier hemsiälli.

Punkten 11

Mom. I

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservationen nr 11 av fru Sundberg och herr Nyhage, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsulskollels hemställan i

betänkandet nr 23 punklen 11 mom. 1 röslar ja,

den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 11 av fru Sundberg

och herr Nyhage.

Vid omrösining genom uppresning förklarades flerlald av kammarens ledamöter ha röstal för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkslälldes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 259 Nej - 45 , Avslår - 1

Mom. 2

Ulskottds hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoltels hemställan, dels reservalionen nr 12 av herr Larsson i Slaffansiorp m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller ulbildningsulskoitels hemställan i

betänkandet nr 23 punklen II mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 12 av herr Larsson

i Slaffansiorp m. fl.

232

Vid omrösining genom uppresning förklarades ivekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparal verkslälldes.

Denna omrösining gav följande resullat:

Ja - 152 Nej - 152

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på alt ärendet skulle dels återförvisas till utskotld, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Werner i Malmö (m) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-proposilionens innehåll bifallit ulskotlels hemställan.

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Anslag tid vuxenutbildning

§ 8 Föredrogs

Ulbildningsulskoitels belänkande

1975/76:25 med anledning av proposilionen 1975/76:100 säviii gäller anslag lill skolöverstyrelsen jämte motioner

Ulskotlels hemställan bifölls.

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren all uppskjula behandlingen av på föredragningslistan älerslående ärenden lill morgondagens sammanträde.

§ 9 Herr talmannen meddelade all på föredragningslisian för morgondagens sammanträde skulle dels socialförsäkringsutskollets betänkanden nr 30 och 33 samt socialutskottets betänkanden nr 36 och 35 i nu angiven ordning uppföras främsi bland två gånger bordlagda ärenden, dels fi-nansutskoiieis belänkande nr 36 uppföras närmast före socialulskotlels betänkande nr 33.

§ 10 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällis den 5 maj

1975/76:350 av herr Träff (m) lill herr industriministern om förslag lill lättnader i kapitalbeskattningen av familjeföretag:

I slutet av februari detta år aviserades lättnader i familjeföretagens kapilalskaller från såväl induslriminisiern som arbetsmarknadsministern. Detla skedde bl. a. vid en fördagarkonferens i Uddevalla. Om deila är korreki, när kommer riksdagen i så fall all föreläggas ett förslag, och i vilket avseende kommer detla att skilja sig från gällande bestämmelser?

233

Nr 118

Onsdagen den 5 maj 1976

Meddelande om frågor

1975/76:351 av herr Molin (fp) till herr utrikesministern om statligt bidrag lill vissl slag av informationsskrifter om främmande länder:

Av Informalionsgruppen för Korea har utgivits en skrift. Brännpunkt Korea, som i alll väsentligt aren propagandaskrift för den nordkoreanska regimen. Enligt uppgift har SIDA givit ekonomiskt anslag till utgivningen av denna skrift.

Anser utrikesministern det lämpligt atl statlig myndighet beviljar bidrag lill propagandaskrifter av detta slag?

234

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 00.10.

In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Solveig Genien