Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:112

Onsdagen den 28 april

Kl. 19.30

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

§ 1 Energihushållningen, m. m. (forts.)

Fortsattes överiäggningen om näringsutskotlets betänkanden 1975/76:416 samt civilutskotlets betänkande 1975/76:23.

Herr HJORTH (s):

Herr lalman! Förra våren beslutade riksdagen om den framlida energipolitiken. Beslutet skulle innebära en dämpad ökning av energikonsumtionen, en aktiv oljepolilik, en tryggad kraflförsörjning och internationell samverkan. För att klara energiförsörjningen ansågs det nödvändigt all bygga ul kärnkraften med ytteriigare två reaktorer men inga nya kärnkraftslationer skulle öppnas. Vidare ulredningar skulle ske för atl ge etl allsidigt beslulsunderiag för 1978 ärs riksdagsbedömning av den forlsalta energiförsörjningen. .

Förslaget i tilläggsbudgeten II om medgivande av atl de egentliga byggnadsarbetena för aggregal III i Forsmark får påbörjas är alltså en uppföljning av 1975 ärs beslut Man skulle därför kunna tro att det inte denna gäng behövdes någon slörre energipolitisk debatt ulan att man kunde vänta med della till 1978. Så har nu inle blivit fallet. Folkpartiet står kvar vid 1973 års beslut om en begränsning till elva aggregat och motsätter sig igångsättning av Forsmarks Iredje aggregat. Centerpartiet går emot ytteriigare invesleringar i kärnkraflsutbyggnad, man vill avveckla de fem som är i drift, och man vill ha en annan användning för de övriga älta anläggningar som har beslutats. Att döma av den poliliska debatlen i denna fråga är del högst osäkert vad centern egentligen vill. Motsägelsefulla uttalanden från partiledaren och andra i partiet har föranlett olika tolkningar I motionen 2118 sägs dock klart ut atl sä länge en samfälld forskar- och expertkår inte kan garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemäslras på ell belryggande sält så kan man inle satsa på kärnkraften. Varken i denna fråga - där förresten vissa forskare och experter redan bundit sig vid motståndslinjen - eller i någon annan fråga av samma räckvidd lorde del gå atl få fram en enstämmig uppfattning. Så den rätta tolkningen av centermotionen måste då vara all alla kärnkraflsaggregal, även de i drift eller under byggnad och projektering, skall avvecklas. Att del sedan kommer att kosla 19-29 miljarder lycks inle bekymra centern. Än har inte cenlern presenterat någon finansieringsplan för detla. Del blir väl att höja moms och arbetsgivaravgifter, den direkia skallen och kanske ocksä lägga pä

159

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

160

några kronor extra på vin och sprit eller hitta på någon ny skatt för att klara denna gigantiska utgift - eller tänker man lägga det helt på energiskatten?

Sedan säger man också all del inte föreligger elt klart samband mellan sysselsällning och energiproduklion. Man frågar sig då vad de 400 000 nya arbetstillfällena, som man från centerns sida lalar om och som säkert kommer all behövas, skall bestå i om de inte fordrar någon kraft. För alla andra slår det helt klart att jusl energiproduktion är grundvalen för en fortsatt industriell ulveckling i vårl land, men det kanske inte cenlern vill vara med om.

Jag skall inle gä in på hur en eventuell borgeriig regering skall hanlera energifrågan. Centern kan ju inle länkas samregera med elt parti som är för en utökad kärnkraflsproduklion. Det var ju synd atl inte Gösta Bohman tog upp den frågan pä sitt stormöte på Sergels torg.

Cenlern kan ju gå ut och fråga byggnadsjobbarna i Forsmark vad de säger om detla samband eller fråga kommunalmännen i Östhammars kommun där Forsmark ligger. Del berör inte bara de drygl 2 000 som nu arbetar i Forsmark ulan flera tusen andra som indirekt har sysselsättning tack vare kärnkraflsbygget. Länsarbetsnämnden i Uppsala län har i en skrivelse lill arbetsmarknadsstyrelsen, vilken även delgivits arbetsmarknads- och industridepartementen, framhållit önskvärdheten av alt aggregat III påbörjas ulan försening för att därigenom säkerställa sysselsällningen i Forsmark.

Kärnkraftsinspektionen har hämtat in yttranden om tillstånd enligl alomenergilagen för en tredje alomreaktor vid Forsmarks kärnkraflstation. Med slorl inlresse emotsågs i vida kretsar Östhammars kommuns yttrande. Samtliga partier inberäknat centern har lidigare i enighei tillstyrkt kärnkraftverkets placering i Forsmark. Men hur skulle det gä denna gång? Skulle ceniergruppen kunna motstå partiets påtryckningar och inställning lill frågan eller skulle man följa sin lidigare uppfaltning? Ja, det verkade faktiskt så att man skulle hälla fast vid sin egen linje vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 mars. Visserligen förelåg del fyra olika förslag lill yllrande, frän socialdemokraterna, cenlern, folkpartiet och moderaterna, men samtliga tillstyrkte en ulbyggnad av det tredje aggregatet, alltså även cenlern.

De olika förslagen skilde heller inte myckel i formuleringen. Socialdemokraterna erinrade om att kommunala och statliga myndigheter redan fattat beslut om en fortsatt utbyggnad av Forsmarks kärnkraflstation och alt kommunfullmäktige antagit en stadsplan för kraftstationen med plats för fyra block. Tillstånd har beviljats av vattendomstolen och koncessionsnämnden för miljöskydd, och Östhammar har i sin planerings- och investeringsverksamhet räknat med en forisait utbyggnad.

Om ulbyggnaden vid Forsmark ej skulle få fortsätta kommer kommunen att ställas inför svåra problem, inle enbart ekonomiska utan även sysselsältningsmässiga. Socialdemokraterna sade också i sitt förslag lill yttrande att det ej inträffat något som ändrat förutsättningarna för de

beslut som kommunfullmäktige fattade redan 1970 om att biträda förslaget om uppförande av en kärnkraftstation med fyra block. Med hänsyn lill de angivna faktorerna tillstyrktes en ulbyggnad av aggregat III i Forsmark.

Centern erinrade också i sitt förslag till yttrande om alt kommunala och slalliga myndigheler redan fattat beslut och att stadsplaneringen för kraftstationen redovisar plats för fyra block. Man omtalade vidare, liksom socialdemokraterna, att tillstånd beviljats av vattendomstol och miljöskyddsnämnden och ansåg mol denna bakgrund att man inte kunde motsätta sig en utbyggnad av Forsmarks tredje block, varom riksdagen beslutat och för vilken förberedande ålgärder av belydande omfattning redan vidtagits.

Sedan omnämner ceniergruppen den opinion mot vidare utbyggnad som uppkommit på grund av kärnkraftens säkerhetsproblem och all ålgärder måste vidtagas föratt få alternativ till kärnkraftsutbyggnad. Sedan delta sagts konstateras dock att för Östhammars kommun har arbetena i Forsmark betyll en utveckling från avfolkningsbygd lill snabbi expanderande industriort Av regeringen krävs en planering av de åtgärder som måste sättas in för att möta sysselsältningsminskningen då anläggningsarbetena i Forsmark avslutats. Centergruppen slutar sitt uttalande med att avvisa tanken på att en upparbetnings- och bearbetningsanläggning placeras inom kommunen. Men del tredje aggregatet tillstyrkte alltså cenlern den 15 mars.

Kommunstyrelsen antog det socialdemokratiska förslaget med sju röster mol fem för centerns förslag. För socialdemokraterna röstade alltså både folkpartiets och moderaternas representanter

Dagen efter, den 16 mars, höll kommunfullmäktige silt sammanträde. När frågan om yttrande lill länsstyrelsen om tillstånd enligt alomenergilagen till en ny reaktor i Forsmark - det tredje blocket - kom upp presenterade centerns fullmäktigegrupp ett nyll förslag lill yttrande. Förslaget hade bantats ned. Man hänvisade nu inte lill de redan fattade besluten, ej heller lill de beviljade tillstånden ulan man erinrade, liksom dagen innan, om uppkomsten av en opinion mot kärnkrafl och atl man måsle få alternativ till kärnkraflsutbyggnad. Liksom lidigare framhöll man även nu Forsmarksbyggets slora belydelse för kommunen och krävde åtgärder för att klara sysselsättningen när kärnkraflsutbyggnaden avslutas. Man ville heller inle känna något ansvar för en avfallsanläggning. Inga nya synpunkler i detta nya förslag alltså. Varje ord återfanns i det tidigare förslaget som tillstyrkte aggregat III. Skillnaden var bara en kortare version och alt man, sedan man sovit på saken, med hänsyn till de anförda synpunkterna avstyrkte ansökan om tillstånd enligt alomenergilagen. Tala om västgötaklimax!

Nu frågar man sig i Östhammar vad som hände under nattens mörka timmar. Greps centergruppen av en häftig ruelse eller var del högre makter som grep in?

Jag skall inte fortsätta att spekulera i detta utan bara lägga det till

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

161

11 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

alla övriga virriga och svårtolkade meningsyttringar i kärnkraftsfrågan från centerpartiets sida. Med 39 rösier mot 15 för centerns förslag antog fullmäktige det socialdemokraliska förslaget Det kan tilläggas att fullmäktige har borgeriig majoritet och att även folkpartiets representanter alltså röstade för en fortsatt utbyggnad i Forsmark.

Noteras bör också alt centern likaväl som övriga partigrupper vid samma sammanträde enhälligt godkände förslaget till KELP, byggande på förutsättningarna av en fortsalt utbyggnad av kraftstationen i Forsmark. Ceniergruppen hade inga invändningar mot detla.

Jag uppmärksammade att naturvårdsverket i sitt yllrande lill kärn-kraftinspeklionen framhållit atl det frän både miljö- och energisparsynpunkt är väsentligt atl den alstrade primärenergin i de reaktorer som byggts utnyttjas så fullständigt som möjligt. Verket finner det därför angeläget att utnyttja de slora mängderna spillvärme. Enligt dess åsikt sker detta bäst genom att man tillvaratar möjligheterna att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme. Möjligheterna att från Forsmark leverera fjärrvärme anses dock mindre goda på grund av det stora avståndet till tänkbara konsumtionsområden. De områden som diskuteras är Uppsala och Stockholm, men de ligger för långt borl. I stället kunde man ju tänka sig atl lill närheten av Forsmark föriägga någon slörre energislukande industri. I samband med planeringen av det fjärde aggregatet borde man i enlighet med naturvårdsverkets önskan alt tillvarata spillvärmen aktualisera denna fråga. Det är både ekonomiskl och energipoliliskt riktigt all effektivt utnyttja den energi som etl kärnkraftverk erbjuder.

Jag yrkar bifall lill utskottets förslag med tillstyrkan av atl arbetena för del iredje kärnkraflsaggregatet i Forsmark fär påbörias.

162

Herr HÖRBERG (fp):

Herr talman! Jag skall ta upp en liten fråga och en stor fråga.

I motionen 1975:2009 tillät jag mig att bl. a. yrka att spjällregulator skulle bli obligatorisk för oljeeldningspannor. Jag skrev i motionen:

"Betydande energiförluster blir följden av den kalluftssiröm som passerar värmepanna under lid då förbränning ej sker men spjället ändå står öppet Likaså påverkar spjällets inställning under förbränningsskedet effektiviteten i tillvaratagandet av bränslet. Det finns i marknaden s. k. spjällregulator som automatiskt både stänger spjället helt under tid dä förbränning ej sker och enligt etl för varje panna anpassat program tillser att spjällöppningen vid förbränningen är idealisk från såväl förbrännings-och effektivitets- som rökgasreningssynpunkt Installations- och inlrim-ningskostnaden för sådan spjällregulator rör sig om 2 000 ä 3 000 kr. Bränsleinbesparing med spjällregulator har visal sig bli mellan 10 och 30 96. - Lagstiftning bör ske om obligatorisk spjällregulator för värmepannor senasi 1990. Till installationer m. m. bör läne- och bidragsmöjligheter från statens sida erbjudas under åren 1976-1990."

Vi som, liksom talmannen och jag, är litel äldre minns hur det gick

till när mormor eller farmor pä sin lid eldade i vedspisen. Först öppnade hon spjället helt när hon tände. Sedan sköt hon spjället när elden hade tagit sig och brann lugnt. När elden hade slocknat stängde hon spjället Pä den liden gällde det alt hushälla väl med vedpinnarna.

Del som farmor och mormor pä sin tid gjorde i sin köksspis sköter en sådan här spjällregulator automatiskt I en broschyr som bostadsstyrelsen har skickat ut redovisas pä sisla sidan atl man för en sådan här eldningsautomalik, där spjällregulator ingår, kan få bidrag och lån. Jag vet inte om min motion i någon män kan ha bidragit till att spjäll-regulatorn har blivit bidrags- och låneberättigad. I sä fall gläder det mig. I broschyren finns en passus, som gör mig litet förvånad. För småhus kan man nämligen inte fä lån eller bidrag lill installation av spjällregulator. Om industriministern var här skulle jag vilja fråga honom varför man har undantagit småhusen. Jag skulle också vilja fråga varför regeringen inle har ansett sig kunna tillstyrka att spjällregulator skall vara obligatorisk från t. ex. 1990. Vi har ju obligatorisk sotning för alt få pannorna effektiva. Vi kommer att få obligatorisk pannbesiktning. Vi borde alltså även ha obligatorisk inslallation av spjällregulator för atl spara 10-30 96 av oljeåtgången.

Man kan tycka atl detla är en detalj, och det är det också. Jag sade atl jag till en början skulle ta upp en liten fråga. Men del är en detalj av många som bör ingå i del slora program för energihushållningen som bl. a. herr Wirtén frän folkparliet redan har lalal om och som vi tycker alt regeringen inte salsar så hårt på som folkparliet anser all man borde göra.

Den stora fråga, herr talman, som jag något vill beröra, gäller fissionskraften. Jag skall be att få börja med att citera något ur en artikel i Ny Teknik, nr 1 1976. Under rubriken "Urankris 1979 kräver åtgärder nu" slår:

"Förra vinterns oljekris kan om ca fem år få sin motsvarighet i en urankris. Sverige måsle importera mer uran för leverans redan mot slutet av 1970-lalet och åren närmast därefter Det är en period med sannolikt starkt begränsad tillgång pä naturligt uran.

Delta framgår av årsredogörelsen lill industriministern frän Svensk kärnbränsleförsörjning AB, som är kärnkraftproducenternas gemensamma förelag.

Sverige kan tvingas att i någon form investera utomlands i uranutvinning på samma sätt som skett på oljeområdet, säger VD, tekn lic Erik Svenke i en kommenlar lill årsredogörelsen."

Därefter vill jag hell kort referera en arlikel i tidningen Miljö och Framtid, där professor Lee Schipper, som är energispecialist vid Energy and Resources Group, Universily of California i Berkeley, i recensionen av en bok säger alt bättre energihushållning "resulterar i högre sysselsättning, med ökat behov av fier arbetare till atl bygga och atj driva en mera sofistikerad, mer effekliv induslri, och mer arbetskrafi behövs för att göra bättre konstruerade, isolerade byggnader och hem, effektivare

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

163

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

164

hushållsgeråd och energisnålare bilar och offentliga transportmedel. Att investera i högre energiproduktivitet blir billigare än all investera i den extra energin som behövs för att driva ett mindre effektivt system. Kom ihåg all värdet av en dollar i besparing, eller en dollar sparad genom minskat behov av energi, kräver mer arbete än en dollar spenderad på energin själv eller på energiinvesteringar."

Så vill jag återge etl tredje citat ur Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 26 mars i år, som behandlar havsvärmeenergin såsom ett alternativ. Där står:

"Del bäsla är kanske möjligheterna atl utnyttja havels värmeenergi.

--- Principen för utnyttjandet av havels värmeenergi är tämligen enkel.

Som bekant är vattnet nära havsytan varmare än i djupet Det kan röra
sig om en skillnad på kanske 20 grader, och del räcker. Flytande am
moniak eller propån värms upp av del varma vattnet nära havsytan och
förgasas i en behållare.

Enligt del amerikanska företagel Lockheed Ocean Systems i Sunnydale, Kalifornien, kan etl sådanl flytande kraftverk placerat i den varma Golfströmmen utveckla en effekt på inte mindre än 160 megawatt Hela processen kan naturiigtvis löpa konlinueriigl, eftersom havels temperaturskillnader i olika vattenskikt inle beror på om solen hela tiden skiner eller inte.

Sannolikheten för att värmekraflverk i havet lönar sig är sä hög, alt våra nuvarande avancerade kärnkraftverk antagligen kommer atl bli föråldrade redan innan reaktorulvecklingen slutförts, säger den amerikanske professorn Clarence Zener."

Del fjärde citatet hämtar jag ur en artikel i nr 5 av Ny Teknik 1976, där Sten Lindberg, fil. dr i atomfysik, tidigare energisekreterare i Ingenjörsvetenskapsakademien, bl. a. säger;

"Det går inte att komma ifrån att kärnkraftbyggandel innebär slora kapital- och energi uppoffringar under en längre tid i utbyte för en tvivelaktigt säker nelloelenergiproduklion.

Dä ler sig alternativet med samma summa pengar för effektivare energianvändning betydligt bättre. Det verkar snabbare och kräver mindre kapital- och energiinvesleringar och ger långsikligare och säkrare energivinster och förorenar inle miljön. För all nu inte lala om den positivare sysselsättningseffekten."

Slutligen vill jag nämna alt man i Departemenlsnytt 1975/33 kan läsa all statens industriverk lämnade en rapport till industriministern i slutet av förra året beträffande möjligheten atl utbygga vatlenkraftproduktio-nen. Del heler där: "Enligl direktiven har Torne-, Pile- och Vindelälvarna

undanlagils.-- Vid inventeringen har man endast beaktat värdet av

den ökade kraftproduktionen och kostnaderna för utbyggnad. Cirka 250 olika objekt har undersökts. Den möjliga ökningen av elkraftproduktionen om samtliga dessa blir utbyggda uppskattas till 12 miljarder kilowattimmar per år.

Den möjliga ökningen av elkrafiproduklionen motsvarar tre års be-

räknad ökning av elkonsumtionen eller produktionen från 2 ä 3 nya kärnkraftaggregat."

De utdrag ur olika artiklar, som jag här har citerat, visar all

del sannolikt blir problem med uranlillgångarna,

besparingsinvesteringar ger mer sysselsällning än energiproduktionsinvesteringar,

fissionskraftverken kan vara föråldrade redan om några är i jämförelse med andra energikällor, t. ex. havsvärmeverk,

investeringar i andra energikällor kan vara mindre men ger snabbare effekt, och slulligen

all kompletterande vattenverkssalsningar i Sverige ger lika mycket kraft som 2 å 3 kärnkraftsaggregat.

Mänga fier artiklar skulle kunna refereras här och har också tidigare refererats i debatlen. Många fier experter skulle kunna citeras och åberopas. De kan alla visa det tvivel på fissionskraflen som finns på många håll och av fiera skäl, t ex. ekologiska och ekonomiska.

Nu kan en vanlig ledamot av denna kammare inte begära all ett statsråd skall vara kvar här under hela debatldagen. Både industriministern och statsministern har haft en lång och tröttsam debattdag. Jag hade inte tänkt ställa någon fråga till industriministern men hade tänkt föreslå honom all ingå ett vad med mig. Eftersom han inte är här får jag, herr talman, nöja mig med all till protokollet lala om vad jag hade tänkt föreslå honom för vad. Jag skulle ha sagt till honom: Jag sätter 1 000 kr., gärna indexreglerat, pä all både industriministern och jag samt flera med oss före 1985 har helt klart för oss atl mångmiljardsatsningarna på fissionskraften var ett gigantiskt misslag och att satsningen i stället skulle ha gjorts pä allernativa, förnyelsebara energikällor.

Herr lalman! Jag har för dagen ingel särskilt yrkande.

Herr WÅÅG (s) kort genmäle:

Herr talman! Den väridsomspännande delen i herr Hörbergs anförande och hans något våghalsiga sält atl riskera sin förmögenhet skall jag inte lägga mig i. Däremoi har jag en synpunki på hans lovord för spjäll-regulatorn. Det är inle så där alldeles självklart att den är bra i alla stycken. Jag måste reagera i egenskap av gammal byggare.

Vid förbränningen alstras vatten, och det vattnet går upp i skorstenen. Om skorstenen är kall därför atl spjällregulatorn fungerar väl, fryser vattnet i skorstenen vinterlid. Skälet lill att vi numera ser så många sön-derfrusna skorstenar särskilt på småhus är just att man har en väl fungerande oljeeldning, som håller skorstenen för kall. Om man installerar en spjällregulator i ett småhus, måsle man också göra om skorstenen för att klara sig från del här problemet på lång sikt. Man måsle antingen lägga in en värmeisolerad ståltub i skorstenen eller mura om den.

Eftersom del inte är så enkell atl man bara kan sälta in en spjällregulator utan man också måste vidla andra ombyggnadsålgärder och förränta dem, är inte den ekonomiska sidan av saken påtagligt gynnsam. Det är för-

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

165

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

modligen anledningen till att spjällregulatorn inte blivit särskill vanlig. Vad skälet är till att det inte lämnas län till sädana installationer i småhus vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig om det har med de här förhållandena all göra.

Herr HÖRBERG (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag blev glad när herr Wååg begärde ordet. Jag hoppades att han för sin del tänkte acceptera milt vaderbjudande, men del gjorde han inte. Han har nog råd alt riskera en tusenlapp, men han kanske tycker att del är förargligt atl förlora.

Nåväl, när del gäller spjällregulatorer är jag inle expert - kanske herr Wååg är det. Det finns emellertid enligl byggnadsstyrelsens broschyr möjligheter atl få lån när del gäller flerfamiljshus. Det är alldeles riktigt att sådana hus har en betydligt längre skorstensstock än småhus, men det finns väldigt mänga småhus där man på privat initiativ installerat spjällregulatorer med mycket stor framgång. Jag har inle reda pä alt någon har behövt förstärka sin skorslen, men inle heller det är särskilt dyrt, om man i samband med att man installerar oljeeldning - det händer ju ofta i gamla hus med traditionella värmepannor - sätter in ell särskilt rör och gör en särskild pipa i skorstenen. Jag tror inte alt man behöver dra sig för installation av spjällregulatorer av den anledningen.

Spjällregulatorer ger inte sä god ekonomi, sade herr Wååg. Det är olika på olika håll. Del kan hänga samman med pannan och skorstenen m. m., men vi måste salsa pä spjällregulatorer därför atl de medverkar till oljebesparing i del långa loppet

Herr WÅÅG (s) korl genmäle:

Herr talman! Vi skall väl inte ägna kvällen åt frågan om spjällregulatorer, men en pipa i en skorslen är ju 15 x 15 cm och det krävs en avloppskanal pä 200 cm från en normal värmeanläggning med en panna pä maximalt 2 m. Detta gör att det inle finns plals för isolering i en vanlig pipa om man drar ner en ståltub, ulan man måste antingen förena två pipor eller mura om skorstenen. Det är en affär på ca 5 000 kr. -det kan jag försäkra herr Hörberg. Som prival villaägare drar man sig kanske för att förränta det beloppet.

Herr HÖRBERG (fp) kort genmäle:

Herr talman! 5 000 kt per villa är ett mycket litet belopp, om man kan spara 10-30 96 olja.

166

Herr ÅKERFELDT (c);

Herr talman! Jag begärde ordel med anledning av herr Hjorths inlägg. Jag kanske inte rikligt förstod honom, men syftet tycks ha varil atl påpeka en differens mellan centerpartiets kärnkraftsprogram pä riksnivå och i de orter där man bygger kärnkraftsaggregat - i det här fallet i herr Hjorths hemkommun. Det blir i så fall något av en debatt i skuggan av den

som man för pä riksplanet.

Jag är litel förvånad över att herr Hjorth säger att ingenting har hänt som ändrar förutsättningarna sedan man tog del första beslutet 1970 om de första aggregaten i Östhammar. Den omfattande och livliga kärnkraftsdebatt som ägt rum under åren därefter måtte inte ha nått herr Hjorth, eftersom han kan säga att ingenling har hänl. Det är i själva verket så att allt det som förändrat opinionen har ju hänt under den här tiden. 1970 när man tog det första beslutet i Östhammar hade inte heller vi i den här kammaren ändrat vår ursprungliga inställning. Det var i ett senare skede som frågelecken på allvar började torna upp sig kring kärnkraftsproblematiken. Detta berörde inte herr Hjorth. Han uppehöll sig vid sysselsättningsfrågan som den allena avgörande, och vissl är sysselsättningen viklig, men sysselsättningsfrågorna i en enskild kommun för inte - även om de är betydande för kommunen - i elt övergripande ställningstagande vara avgörande för hur vi skall ställa oss till en så viktig fråga som kärnkraften.

Herr Hjorth redogjorde i myckel stor del av sitt anförande för beredningsordningen när det gäller del yttrande som kommunen hade all avge till kärnkraftinspektionen. Jag vet inte om den beredningsordningen hade så myckel med saken att göra. Del var väl del slutliga beslutet som var del viktiga och det innebar att centern - i kraft av den velskap man nu har, i jämförelse med 1970 - beslutade atl gå mol en utbyggnad av det tredje blocket. Det är det väsentliga.

Och f ö.; Om del skulle så vara att här finns någon differens mellan en kommunal partigrupps bedömning och beredning av en fråga på det lokala planet och motsvarande partis agerande i riksdagen borde det inte vara obekant för herr Hjorth alt sådant kan förekomma - även om han går att rannsaka sitt eget parti. Vi behöver inle ha absolut samma inställning i kommunen som i riksdagsgruppen, men i det här fallet, när det gäller ulbyggnaden i Östhammar, har vi det. Det konstaterar jag med tillfredsställelse.

Herr Hjorth erinrar ocksä om att man i centerns yttrande har tagit upp frågan om en upparbetningsanläggning i Östhammar. Del har ju läckt ut alt Östhammar skulle vara en av de orter där det skulle kunna tänkas atl en upparbetnings- och deponeringsanläggning förläggs. Det har inte vare sig kommunen, enskilda kommungrupper eller herr Hjorth ännu behövt ta ställning till. Jag skulle emellertid vara mycket intresserad av att veta, eftersom frågan här har tagils upp; Hur ställer sig herr Hjorth själv om det skulle bli aktuellt all förlägga en upparbetningsanläggning till Östhammar, förutom de slutliga blocken?

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr HJORTH (s):

Herr lalman! Vi tycks, som herr Åkerfeldt säger, få en debatt i debatten. Det är visseriigen etl stort intresse i kammaren. Men det brukar vara mänga närvarande när en stor votering förestår och det brukar då finnas en viss irritation över att debatten inte slutar

167

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

168

Nu säger herr Åkerfeldt att han inte riktigt förstod vad jag sade om differensen mellan centerns inställning på riks- och kommunalnivå. Sedan frågar han mig om det inte hänt någonting sedan del förra beslutet. Jag tycker inte att det har hänt någonling sedan förra årel då vi,efter långvariga utredningar och diskussioner, fattade beslutet om vår framtida energipolitik. Sedan skall riksdagen få la ny ställning 1978.

Vad som är intressant här, herr Åkerfeldt, är inle atl det kan råda en viss skillnad mellan centerns uppfattning på riksnivå och på lokalnivå; det kan jag mycket väl ha förståelse för, och del har kanske sina rutiga skäl och randiga orsaker Vad som är förvånansvärt är att man i centergruppen i Östhammar ändrade uppfaltning från den ena dagen till den andra. Det berörde inle herr Åkerfeldt, men det är det vi tycker är litel underiigt Sedan må man ha vilken uppfallning man vill i dessa frågor.

Jag berörde inte säkerhetsfrågorna, eftersom jag ansåg alt det har varit tillräckligt mycket debatt om dem tidigare i dag.

Herr Åkerfeldt tycks inle ta någon hänsyn till vad jusl kärnkraftsbygget i Forsmark betyder för hela norra Uppland. Del sysselsätter mycket folk och medför vidareutveckling på många olika områden. Jusl norra Uppland har haft myckel svåra problem med sitt ensidiga näringsliv - bruksorterna, med en enda induslri, som hela samhället skall leva på. Därför har vi hälsat med tillfredsställelse alt vi fått denna vitaliserande injektion i just norra Uppland. Centergruppen i Östhammar säger också alt detta har betytt mycket för kommunen.

Herr Åkerfeldt slällde till sist en fråga till mig om en upparbetningsanläggning. Jag nämnde den saken bara därför all den var berörd i cen-lergruppens yttrande. Jag vill klart deklarera att jag för min del gärna skulle se att vi fick en sådan anläggning i Forsmarksområdet Jag tror all del skulle kunna lösa sysselsättningsproblemen i Norduppland för lång tid framåt. Detla gäller naturligtvis under förutsättning alt man kan lösa de med en upparbetningsanläggning förknippade problemen på ett tillfredsställande sätt, och del utgår jag från att man kommer att kunna göra när elt sådant förslag framläggs.

Herr ÅKERFELDT (c):

Herr talman! Herr Hjorth säger alt vad han syftade lill med sill inlägg var atl påvisa all cenlern i Östhammars kommun ändrar mening från dag lill dag. Jag vet inle om man kan säga atl en ständpunklsförskjutning frän 1970 till 1976 är detsamma som att ändra mening från dag till dag, i all synnerhet som det har hänl en del däremellan.

Sysselsättningen var en viklig fråga för herr Hjorth, och jag håller honom räkning för hans klara besked atl han är villig att godkänna även en upparbetningsanläggning med hänsyn lill sysselsättningen för en längre lid framöver. Jag skulle dock för min del föredra att få en planering av sysselsättningen i regionen som grundar sig på mera av ordinarie sysselsättningstillfällen, vilka kan bli varaktigare än de som en kärn-kraflsanläggning och en upparbetningsanläggning kan ge.

Herr HJORTH (s):

Herr lalman! Det var inte fråga om en ändring i inställningen från 1970 till 1976 ulan från den 15 till den 16 mars, och det var det jag ville påvisa med milt inlägg i den delen.

Vidare säger inte herr Åkerfeldt ett dugg om ansvaret för energiförsörjningen. För alt klara denna är man tvungen atl ha kärnkraften det närmaste tiotalet år. Det finns inget annal allernativ. Han nämner heller ingenting om de miljöskador som andra energikällor kan förorsaka, t ex. vad det som spys ut i atmosfären från oljeeldade kraftverk kan komma atl innebära i framtiden, bl. a. för kommande generationer. Vi kanske inte heller skall fortsätta den debatten. Detta har behandlats av mera betydande personer än vi i diskussionen i dag.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Näringsutskottets betänkande nr 41

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Börjesson i;Glömminge m. fi., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Hambraeus begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 41 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-proposilionen. Dä fru Hambraeus begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 210 Nej - 114 Avstår - 1 Fru Anér (fp) anmälde att hon avsett att rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Israelsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

169

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 41 mom. 2 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Israelsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 310 Nej - 15

Mom. 3

Proposilioner gavs pä bifall till dels ulskoiieis hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Hambraeus begäri volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 41 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fru Hambraeus begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej - 131

Avstår - 1

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Israelsson begärt volering uppläsies och godkändes följande voleringsproposilion:

170

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 41 mom. 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Dä herr Israelsson begärde rösl-räkning verksiälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 310 Nej - 15

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 5

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskollets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Svensson i Malmö,.och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Israelsson begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 41 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Israelsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 307

Nej - 15

Avslår - 3

Näringsutskottets betänkande nr 42

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. samt 3:o) reservationen nr 2 av herr Wirlén, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Sjönell begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan herr Wirlén begäri volering belräffande konlraproposilionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 1 antar reservaiionen nr I av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till koniraproposilion i nämnda volering antagii reservationen nr 2 av herr Wirlén.

171

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för .ja-propositionen. Då herr Wirtén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 86 Nej - 32 Avstår - 206 I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd;

172

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 195

Nej - 86

Avslår - 44

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 224

Nej - 86

Avstår - 14

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 3 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför volering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 163 Nej - 162

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 4 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 239 Nej - 86

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

173

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskoitels hemställan i betänkandet nr 42 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 225

Nej - 86

Avstår - 14

Mom. 6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 7 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 6 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 239 Nej - 86

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels reservationen nr 8 av herr Regnéll m, fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

174

Den som vill att kammaren bifaller näringsuts.kottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 7 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 8 av herr Regnéll m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 162

Mom. 8

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Wirtén, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wirtén begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 8 rösiar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Wirtén.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Wirtén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 290

Nej - 32

Avstår - 3

Mom. 9

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begäri volering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 9 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Regnéll m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför volering med omrösiningsapparal verksiälldes. Denna omröstning gav följande resultat

Ja - 163 Nej - 162

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 10

Ulskottets hemställan bifölls.

175

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels reservationen nr 11 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 11 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 239 Nej - 86

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 12 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av herr Böriesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal;

Ja - 224

Nej - 86

Avstår - 15

176

Mom. 13

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i be- Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

länkandet nr 42 mom. 13 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av herr Börjesson

i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 238 Nej - 86

Mom. 14

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 14 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begäri volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 14 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 14 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal;

Ja - 237 Nej - 86

Mom. 15

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 15 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 15 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av herr Regnéll m.fl.

12 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Ill

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat-Ja - 163 Nej - 162

Mom. 16

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 16 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 209 Nej - 115

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels reservationen nr 17 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begäri volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 17 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

178

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 236 Nej - 86

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 18 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 18 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 18 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 224 Nej - 100

Mom. 19

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 19 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 19 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 236 Nej - 86

Mom. 20

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 20 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

179

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 20 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 20 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 206 Nej - 116

Mom. 21

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 21 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 21 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av herr Regnéll m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 162

Mom. 22

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 22 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 22 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 22 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

180

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde röst-

räkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 237 Nej - 85

Mom. 23

Propositioner gavs på bifall lill l;o) utskottels hemställan, 2:o) reservationen nr 23 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. samt 3;o) reservationen nr 24 av herr Wirtén, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Sjönell begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående proposiiionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening försig. Sedan herr Wirtén begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 23 antar reservationen nr 23 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 24 av herr Wirlén.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Wirlén begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 90

Nej - 33

Avstår - 197

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 42 mom. 23 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 23 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal;

Ja - 196

Nej - 101

Avstår - 28

181

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 24

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 25 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 24 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 25 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 209

Nej - 115

Avslår - 1

Mom. 25

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 26 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 25 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 26 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 238

Nej - 86

Avstår - 1

182

Mom. 26

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 27 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr

Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 26 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 27 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 190

Nej - 118

Avstår - 17

Mom. 27 och 28

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa moment hemställt

Mom. 29

Propositioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 28 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., 3:o) reservationen nr 29 av herr Wirtén samt 4:o) det av herr Svensson i Malmö under överläggningen framställda yrkandel i anslutning till motionen nr 1775 av herr Hermansson m. fl., och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Sjönell begärde votering upptogs för bestämmande av konlraproposilionen i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening försig. Sedan herr Wirtén begäri votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Svensson i Malmö begärde emellertid volering, varför följande voleringsproposilion upplästes och godkändes:

Den som vill all kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 29 antar reservationen nr 29 av herr Wirtén rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit det av herr Svensson i Malmö under överiäggningen framställda yrkandet.

183

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resullal;

Ja - 32

Nej - 17

Avslår - 274

I enlighel härmed blev följande voleringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 29 anlar reservationen nr 28 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda volering antagii reservationen nr 29 av herr Wirtén.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röslal för ja-propositionen. Då herr Wirtén begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 88

Nej - 35

Avstår - 199

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen ijppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 29 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 28 av herr Böriesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 194

Nej - 86

Avslår - 43

184

Mom. 30

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 30 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 30 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 30 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej - 131

Avstår - 1

Mom. 31

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 31 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. samt 3:o) reservationen nr 32 av herr Wirtén, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Sjönell begärde volering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återslående proposiiionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Wirtén begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 31 antar reservationen nr 31 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 32 av herr Wirlén.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wirtén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 88

Nej - 35

Avstår - 198

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 31 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 31 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

185

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej - 86

Avslår - 46

Motn. 32 och 33

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 33 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 34 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 33 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 223

Nej - lOI

Avslår - 1

Mom. 3510

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 41

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 34 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

186

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 42 mom. 41 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 34 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 207

Nej - 116

Avstår - 2

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 42 och 43

Kammaren biföll vad ulskottet

dessa moment hemställt

Mom. 44

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottels hemställan, dels reservationen nr 35 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 42 mom. 44 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 35 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Ja - 231

Nej - 92

Avstår - 2

Näringsutskottets betänkande nr 43

Mom. I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion;

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 43 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

187

Nr 112 Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Onsdaeen den ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Då herr Börjesson i Glömminge

28 anril 1976 begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Den-

na omröslning gav följande resultat:

Energihushållning- Ja - 223

en, m. m. Nej - 85

Avstår - 16

Mom. 2

Utskollets hemställan bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 43 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Wirtén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193

Nej - 114

Avstår - 16

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 43 mom. 4 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 222

Nej - 86

Avstår - 16

Mom. 5

Ulskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande nr 44

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 44 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277

Nej - 46

Avstår - 1

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 2 av herr Böriesson i Glömminge m. fl, samt 3:o) reservationen nr 3 av herr Wirtén, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä herr Börjesson i Glömminge begärde volering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan herr Wirtén begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 44 mom. 2 antar reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagii reservationen nr 3 av herr Wirtén.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

189

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wirlén begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 88 Nej - 33 Avstår - 203 I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 2 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 205

Nej - 84

Avstår - 36

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 5 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 3 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 5 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 278

Nej - 46

Avslår - 1

190

Mom. 4

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels re-

servationen nr 6 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den Nr 112

förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll Onsdaeen den

begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition: 28 anril 1976

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskotlels hemställan i betänkandet nr 44 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 6 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277

Nej - 46

Avstår - 2

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 5 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 7 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277

Nej - 46

Avslår - 1

Mom. 6

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begäri votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

191

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoitels hemställan i betänkandet nr 44 mom. 6 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 245

Nej - 77

Avslår - 2

Mom. 7

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt volering upplästes och godkändes följande voleri ngsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 8 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 180

Nej - 141

Avstår - 2

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

192

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 9 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 10 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 229

Nej - 94

Avstår - 1

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i belänkandet nr 44 mom. 10 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 305

Nej - 15

Avstår - 3

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 11

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottets hemställan i betänkandet nr 44 mom. 11 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 12 av herr Svensson i Malmö.

193

13 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 308

Nej - 15

Avstår - 2

194

Mom. 12

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begäri volering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion;

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i beiänkandel nr 44 mom. 12 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 13 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 244

Nej - 78

Avstår - 3

Näringsutskottets betänkande nr 45

Mom. 1-3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Mom. 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Börjesson i Glömminge begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlets hemställan i belänkandet nr 45 mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-proposilionen. Då herr Börjesson i Glömminge begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 233

Nej - 85

Avstår - 7

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 5

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hovhammar begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 45 mom. 5 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Regnéll m.fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledarnöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Hovhammar begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resullal;

Ja - 194

Nej - 128

Avstår - 3

Näringsutskottets betänkande nr 46

Utskottets hemställan bifölls.

Civilutskottets betänkande nr 23

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2'

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begäri votering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av fru Olsson i Hölö m. fl.

195

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-propositionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 237

Nej - 86

Avstår - 1

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilulskottels hemställan i betänkandet nr 23 mom. 3 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 2 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför volering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 147

Nej - 176

Avstår - 1

Mom. 4 och 5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt

Mom. 6

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion;

Den som vill all kammaren bifaller civilutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 6 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av fru Olsson i Hölö m. fl.

196

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Olsson i Hölö begärde

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 238

Nej - 85

Avstår - 1

Mom. 7

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Strömberg i Botkyrka, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Strömberg i Botkyrka begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 7 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av herr Strömberg i Botkyrka.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Strömberg i Botkyrka begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 292

Nej - 31

Avstår - 2

Mom. 8

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion;

Den som vill all kammaren bifaller civilulskottels hemställan i belänkandet nr 23 mom. 8 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 5 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-proposilionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 207

Nej - 116

Avstår - 1

197

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Mom. 9

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 10 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 6 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 238

Nej - 85

Avstår - 1

Mom. 11

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herrar Adolfsson och Danell, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskotlets hemställan i betänkandet nr 23 mom. 11 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herrar Adolfsson och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Danell begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277

Nej - 46

Avstår - 1

198

§ 2 Föredrogs justitieutskottets betänkande 1975/76:29 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till domstolsväsendet m. m. utom allmänna förvaltningsdomstolarna jämte moiioner.

Punkten 1

Utskoilels hemställan bifölls.

Punkten 2

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten D 2 (s. 48-52) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen atl inrätta de ijänster för hovrätlslagman i Fo 27, för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 och för hovrättsråd i Fo 23/24 samt de ijänsler för lagman i Fo 26, för rådman, tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman i Fo 23/24 som angetts i propositionen, dels bemyndiga regeringen atl vidta de över-gångsålgärder som angells i propositionen, dels ock lill Allmänna domstolarna för budgelårel 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 459 700 000 kr

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:717 av fru Kristensson (m) såvitt nu var i fråga (yrkande 1),

1975/76:718 av fru Kristensson (m), vari yrkats att riksdagen skulle dels i enlighet med vad som anföris i motionen ultala atl ändringen av domsagoindelningen belräffande Slockholms läns västra tingsrätt borde uppskjutas, dels från begärt bemyndigande all vidla övergångsätgärder med anledning av domsagoregleringen i Stockholms län för närvarande undanla de åtgärder som betingades av ändringarna beträffande Stockholms läns västra domsaga,

1975/76:719 av fru Kristensson (m), vari yrkats dels att riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen anförts angående domkretsindelningen för fastighetsdomstol och vattendomstol för Slockholms län, dels att riksdagen skulle avslå i budgetpropositionen, bil. 4 under punklen D 2 Allmänna domstolarna, framlagt förslag om bemyndigande att vidta i propositionen angivna övergångsåtgärder såvitt avsåg de ålgärder som föranleddes av Slockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgifter som fasligheisdomsiol och vallendomsiol.

1975/76:720 av fru Sandéhn m. fl. (s),

1975/76:1080 av herr Palm (s), vari hemställts att riksdagen gav regeringen till känna att tidpunkten för delningen av Stockholms läns västra tingsrätt ytteriigare borde prövas,

1975/76:1087 av fru Sundström m.fl. (s),

1975/76:1090 av fru af Ugglas (m) samt

1975/76:1095 av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m).

Utskottet hemställde

1. atl riksdagen belräffande inrättande av tjänster med bifall till regeringens förslag bemyndigade regeringen alt inrätta de ordinarie tjänster för hovrätlslagman i Fo 27, för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 och för hovrättsråd i Fo 23/24 samt de tjänster för

199

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

lagman i Fo 26, för rådman, tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman i Fo 23/24 som angetts i propositionen,

2. att riksdagen belräffande medelsberäkningen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:717 och motionen 1975/76:1095 för budgetåret 1976/77 till Allmänna domstolarna anvisade ell förslagsanslag av 459 700 000 kr,

3. alt riksdagen beträffande faslighets- och vattendomstol i Stockholm med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:719 bemyndigade regeringen atl vidta de övergångsåtgärder som begärts i propositionen,

4. alt riksdagen belräffande domsagoindelningen i Stockholms län med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionerna 1975/76:718 och 1975/76:1080 bemyndigade regeringen atl vidta de övergångsätgärder som begärts i propositionen,

5. all riksdagen beträffande ersättning till nämndemän skulle avslå motionerna 1975/76:720, 1975/76:1087 och 1975/76:1090.

Reservalioner hade avgivits

1. av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m) som beträffande fas-
tighels- och vallendomstol i Slockholm ansett att utskottet under 3 bort
hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:719 skulle dels ge regeringen till känna vad reservanterna anfört angående Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgift som fastighetsdomstol, dels lämna utan bifall regeringens förslag om bemyndigande att vidta de övergångsätgärder som föranleddes av detta överlagande,

2. av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m) som beträffande dom
sagoindelningen i Stockholms län ansett atl utskottet under 4 bort hem
ställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:718 och 1975/76:1080 skulle dels ge regeringen till känna vad reservanterna anfört beträffande genomförande av den ändrade domsagoindelningen såviii avsäg Stockholms läns västra tingsrätt, dels bemyndiga regeringen att med beaktande av reservanternas ställningstagande i denna del vidta de övergångsätgärder som angetts i propositionen.

200

Fru KRISTENSSON (m);

Herr talman! Del är endasl på tvä punkter som utskottet ihte har kunnat enas vid behandlingen av betänkandet om domstolsväsendet Den ena punkten gäller det beslut som regeringen har fattal om elt överförande av faslighets- och vattendomstolen frän Södertörns tingsrätt till Slockholms tingsrätt Den andra punkten gäller upphörandet av Stockholms läns västra tingsrätt och kanske framför alll lidpunkten för detta upphörande.

När det gäller den första frågan menar vi reservanter att det är olyckligt au man för över fastighetsdomstolen och vattendomstolen från Södertörns tingsrätt till den redan nu alltför stora tingsrätten i Stockholm. Vi menar alt det hade funnils möjlighet att komma fram till en annan lösning och undvika den stora koncentration som ett sådant överförande leder lill. Vi anser att regeringen bör ompröva detta förslag.

När det gäller fastighetsdomstolen finns del inga formella hinder för att man i större län inrättar fiera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets och med behörighet alt handlägga alla typer av mål som hör till fastighetsdomstol. Man kan fördela fastighetsmålen mellan flera tingsrätter eller lägga dem på en annan tingsrätt än just den stora Slockholms tingsrätt.

Del finns anledning atl erinra om atl domkretsen när det gäller vattendomstolen, som nu lyder under Södertörns tingsrätt, omfatlar nästan halva Sveriges befolkning och sträcker sig från Jämtlandsgränsen till Östgötagränsen. Det är ett mycket ston område som domstolen måste ha tillsyn över. Det borde enligt reservanternas mening finnas andra lösningar. Vi föreslår ocksä här en omprövning.

Jag vill erinra om alt domstolen placerades vid Södertörns tingsrätt så sent som 1972 och att man där fick för ändamålet specialinredda lokaler till en ganska betydande investeringskostnad, framför allt beroende på det omfattande arkivet. Frågan om vattendomstolarnas framtida organisalion är föremål för uiredning. Om utredningsförslagets intentioner genomförs finns det anledning atl tro att frågan inom en inte alltför avlägsen framtid återigen kommer alt bli föremål för överväganden, som kanske leder till alt man på nytt förändrar organisationen, vilket medför ytteriigare slora kostnader.

För Stockholms läns västra tingsrätt innebär förslaget all vissa delar av tingsrätten - det gäller Sollentuna och Upplands Väsby kommuner - får finna sig i en övergångslösning så till vida att Haga tingshus kommer att fä hyra tingsrättens lokaler i avvaktan pä atl Sollentuna kommun får sin byggnation för den framtida tingsrätten färdig. Det betyder att dessa kommuner får byta domstolslokaler två gånger.

Nu sägs det att Sollentuna tingsrätts nya lokaler skujle vara färdiga någon gång 1978. Men enligl vad jag har inhämtat finns det risk atl denna byggnation inte blir färdig förrän tidigast 1979.

Utskottet har haft en hearing med biträdespersonalen vid den nuvarande Stockholms läns västra tingsrätt, som säger sig nu förorda en fiyttning på del sätt som departementet föreslagit. Jag kan förstå de anställdas synpunkt - de ställs inför det faktum att tingsrätten skall upphöra, och därför kanske de tycker denna lösning är den bästa. Men vi menar i reservationen att man också måste ta hänsyn till allmänhetens intresse av att en tingsrätt inte på del föreslagna sättet byter lokaler två gånger på en kort lidsperiod. Vi måste också ta hänsyn lill nämndemännens och juristpersonalens intresse av att verksamheten inte rubbas obehörigt.

Vi har i reservationen angivit hur dessa problem kan lösas på ett till-

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

201

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

202

fredssiällande sätt. Vi har alltså i reservationen 2 hemställt att regeringen skall ompröva lidpunkten för ett upphörande av Stockholms läns västra lingsräu.

Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall lill reservationerna 1 och 2.

Herr LARFORS (s):

Herr talman! Justitieutskottet har nära nog i alla delar enhälligl föreslagit all proposilionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag lill domslols-väsendel m. m. skall bifallas av riksdagen. Detta innebär också all utskoilel avsiyrker de i anslutning lill propositionen väckta motionerna.

Det kan kanske väcka viss undran alt utskottet i detla sitt betänkande inte redovisar något förslag vad gäller förvaltningsdomstolarna. Jag vill därför korl erinra om atl propositionen inrymmer förslag om inrättande av en ny kammarrätt Utskottet har ansett sig böra behandla detta förslag med särskilt stor grannlagenhet och bl. a. motta alla de delegationer som önskat framföra synpunkler i anslutning lill detla ärende. Därför bröt utskottet på ell lidigt stadium ut frågorna om anslag till förvaltningsdomstolarna för separat handläggning.

Vad gäller den i propositionen upptagna anslagsposten pä 500 000 kr. för ersättningar till nämndemän i vissa mål i hovrätt och kammarrätt har ulskottet redan nu av prakliska skäl tillstyrkt äskandet trots att någol beslut av riksdagen ännu ej föreligger om nämndemäns medverkan i hovrätt och kammarrätt. Utskottet förutsätter dock all ifrågavarande medel får las i anspråk endast efter det att riksdagen beslutat i sakfrågan.

Som fru Kristensson nämnde har utskottet endast i två fall blivit oenigt. Det är fru Krisiensson och fru Lindquist som reserverat sig mot utskottets ställningstaganden beträffande förslagen dels atl Stockholms tingsrätt av Södertörns tingsräll skall överta åliggandena som faslighels- och vallendomsiol, dels alt den domkretsindelning som till sin huvuddel berör kommunerna närmast norr om Slockholms kommun skall ändras.

Både vad gäller de Slockholms tingsrätt tillkommande åliggandena som faslighets- och vattendomstol och den ändrade domkretsindelningen och sättet för genomförandet av den har utskottet i belänkandet lämnal en så fyllig redovisning över utskottels överväganden och skälen för ställningstagandena att jag gotl skulle kunna nöja mig med att hänvisa till vad som anförts i betänkandet.

Låt mig därför här bara erinra om att utskottet tagit i beaktande att Slockholms tingsrätt är den enda tingsrätten inom ifrågavarande region som är tillräckligt stor alt åläggas uppgifterna som fastighets- och vattendomstol ulan atl det medför någon snedbelastning i förhållande till domstolens hela verksamhet. Utskottet har också beaktat fördelarna med att alla fastighelsmål inom Stockholms län kommer alt handläggas av en enda domstol och all denna domstol också är vattendomstol.

Vad sedan gäller den ändrade domkrelsindelningen i Slockholms län är det ju sä atl fyra eller fem domstolsuiredningar har gjorts om detta

ärende under de senasle femton åren. Alla, utom del senasi föreliggande förslaget, har rönt mycket stark remisskritik. I sak finns det bara en invändning mot det nu föreliggande förslaget och det är att delar av Stockholms läns västra tingsrätt skulle få besvären av två flyttningar.

Personalens huvudorganisationer informerades om förslaget i november 1975 och berörd personal vid samma lidpunkt genom resp. lagmän. Någon mol förslaget negativ reaktion följde inte efter det att informationen lämnats. Den mest förnimbara reaktionen var all personalen i Sollentuna och Färenluna tingsrätt ogärna ville lämna Haga tingshus.

Självklartär det så, att del sällan går att ändra en domkretsindelning ulan alt några övergångsproblem uppstår. I detta fall förefaller de bli ganska begränsade och av relativt kort varaktighet, omkring 18 månader.

Sedan utskottet haft lillfälle la del av bl. a. den icke rällsbildade dom-slolspersonalens synpunkler har uiskoltei funnii alt de lill följd av den ändrade domkrelsindelningen och flyttningen av kanslierna temporärt uppkommande problemen bäsl och i slörsta utsträckning elimineras om riksdagen bifaller propositionen. Denna uppfattning har också den helt övervägande delen av domstolarnas personal.

Herr talman! Med della yrkar jag bifall lill utskouets hemställan i dess helhet.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

Under delta anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru KRISTENSSON (m):

Herr talman! Jag måste nog invända något mot det herr Larfors sade om att det skulle behöva vara en tingsrätt av Stockholms läns tingsrätts omfattning för att kunna åta sig atl vara faslighets- och vattendomstol utan att det skulle bli en snedbelastning av ärendena. Det kan väl ändå inte vara möjligt att det skall behövas en tingsrätt av den storleksordningen för all kunna klara även att handha fastighets- och vallendom-stolsfrågor.

Jag vill erinra om atl t. ex. domstolsväsendets organisationsnämnd i sitt remissyttrande över det här förslaget för sin del menade att en sådan här koncentration inte borde göras till Stockholms tingsrätt DON och slalskonloret föreslog i övrigt att fastighets- och vattenmälen kunde överföras till Södra Roslags tingsräll. Vi har i reservationerna anvisat andra lösningar. Jag har den bestämda uppfattningen, herr talman, att Stockholms tingsrätt som den är i dag är alltför stor, och att man egentligen borde fundera över andra lösningar för att göra den tingsrätten mer läll-hanteriig.

När det gäller frågan om Stockholms läns västra tingsräll sade jag också, som herr Larfors upprepade, alt den icke rällsbildade personalen inte hade haft någonling att invända mot den föreslagna fiyitningen. Då säger herr Larfors att det inte går alt ändra en lingsräu ulan all det blir vissa övergångsproblem. Det är riktigt, det skall man naturligtvis

203

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

acceptera. Men vad vi reservanter vänt oss emot är atl man fär flytta vissa delar av tingsrätten två gånger inom en ganska kort tid. Det är därför vi föreslagit att man borde överväga all låta fiyttningen anstå lills man har de slutliga lokalerna i ordning, och atl man skulle vänta elt par är med denna fiyttning. Vi tror inte del skulle välla några slörre olägenheter. Det är det vi menar alt departementschefen bör överväga.

Herr LARFORS (s):

Herr talman! Redan i mitt förra anförande framhöll jag ölägenheterna med alt ha en fastighetsdomstol knuten lill sådan domstol att snedbelastning uppslår, dvs. all specialmälen som åvilar fastighetsdomstolen och vattendomstolen blir fler till antalet än de allmänna målen. Del är just sådana orsaker som gjort att man flyttar fastighetsdomstol och vattendomstol frän Södertörns tingsrätt

Vad gäller anknytningen till Stockholms tingsrätt förhåller del sig så att den tingsrätten har de största resurserna inom delta område att svara för administrationen. Det finns ocksä andra skäl som talar för alt Stockholms tingsrätt bör vara den lämpliga.

Jag vill erinra om atl Svea hovrätt har pekat på fördelarna med att det finns en fastighetsdomstol i ett län. Pä sä sätt undviker man riskerna för att det blir skiljaktiga domar i likartade mål. Jag skulle vilja uttrycka det så att man fär en bättre rättssäkerhet.

När det sedan gäller domstolsindelningen i kommunerna norr om Stockholm skulle ett sådant förfarande som fru Kristensson rekommenderar, dvs. att man skall skjula flyttningen på framtiden, innebära alt en del av den personal som nu tjänstgör vid domstolarna inte får lillfälle att söka till den nyupprättade tingsrätten. Det skulle vara en olägenhet för de anställda, och det har de meddelat oss under en uppvaktning inför utskottet Men skulle fru Kristensson mena atl man skulle uppskjuta hela flyttningen pä framtiden, betyder det atl statsverket kommer att stå med tomma lokaler pä flera häll.

204

Fru KRISTENSSON (m);

Herr talman! Jag skulle vilja påvisa för herr Larfors att vi i dag på några ställen har tingsrätter där ocksä fastighets- och vattenmål handläggs och där det möjligen föreligger en snedbelastning, t. ex. i Luleå och vid Jämtbygdens tingsrätt Jag har inte hört någon som har tyckt att del varil så anmärkningsvärda problem att det inte kunde accepteras.

När del gäller frågan om alt inrätta flera fastighetsdomstolar inom ett län, var och en med sin domkrets, vill jag erinra herr Larfors om atl justitieutskottet tidigare med stor enighet i samband med faslighels-domstolsreformen sagt att man mycket väl kan tänka sig det systemet Det har herr Larfors ocksä varit med på. Varför skulle en sådan lösning inle kunna övervägas i del här fallet, även om jag vill säga att det inte är den enda rimliga lösningen.

När del sedan gäller Stockholms läns västra tingsrätt är del alldeles

riktigt att biträdespersonalen har fört fram de här synpunkterna och de skall inle nonchaleras. Men jag menar att man också skall ta hänsyn till allmänhetens intresse av att deras tingsrätt inle flyttar för ofta. Allmänheten skall veta var de har tingsrätten. Nämndemännen, advokater och den rällsbildade personalen kan också ha intresse av atl verksamhelen fungerar pä ett stabilt sält. Del måste vara lill nackdel för en verksamhei att man måste bryta upp och byta lokaler vid tvä tillfällen inom ganska kort tid. Del tror jag också att herr Larfors inser.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

Herr LARFORS (s):

Herr talman! Man kan naturligtvis länka sig olika kombinationer av specialdomsiolar, såsom fastighetsdomstolar och vattendomstolar, och allmänna domstolar, beroende på var i vårt land de är belägna. Jag vill bara erinra om att Södertörns tingsrätt i sitt eget remissyttrande över den nya organisationen naturligtvis i första hand framhöll alt man önskade behälla fastighetsdomstolen och vattendomstolen. Men i andra hand rekommenderade Södertörns tingsrätt att dessa domstolar skulle knytas till Stockholms tingsrätt

När del gäller domslolsindelningen norr om Stockholm är delta naturiigtvis en fråga om alt välja; skall man ta mer hänsyn till de anställdas problem - de skall besöka domstolen varje dag; det är deras arbetsplats - eller skall man ta den största hänsynen till dem som kan löpa risken att få ett eller annat ärende i domstolen under ett år och lill nämndemännen som kommer dit vid ett vissl antal lillfällen. Det är klart alt man helst skulle vilja klara båda dessa saker. Utskottet har emellerlid anseti alt personalens synpunkter i första hand måste beaktas. Men vi har också i vårl betänkande skrivit att vi hoppas alt man beaktar de möjligheter som finns för att göra det lättare för allmänheten att komma till tingsrättens sammanträden.

Fru KRISTENSSON (m);

Herr lalman! Jag trodde att juristpersonalen också besökte tingsrätten varje dag.

Överiäggningen var härmed slutad.

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

M o m . 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 1 av fru Kristensson och fru Lindquist, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

205

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976 .

Fastighets- och vattendomstol i Stockholm

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskollets hemställan i betänkandet nr 29 punkten 2 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av fru Kristensson och fru Lindquist.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Dä fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 273 Nej - 48

206

Mom. 4

Propositioner gavs på bifall till dels ulskottels hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Kristensson och fru Lindquist, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i belänkandet nr 29 punkten 2 mom. 4 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av fru Krisiensson och fru Lindquist.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 273 Nej - 45

M o m . 5

Utskottets hemställan bifölls.

Punklen 3

Utskottets hemställan bifölls.

§ 3 Föredrogs Justitieutskotlets belänkande

1975/76:34 med anledning av proposilionen 1975/76:19 om godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Canada om utlämning

Utskoltels hemställan bifölls.

§ 4 Lärarutbildningen

Nr 112

Onsdagen den Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1975/76:26 med anledning 28 anril 1976

av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och

lokalisering m. m. jämte motioner.

Lärarutbildningen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76:100 bilaga 10 beräknat medel för lärarutbildningsändamäl (punklerna F 1-F 12) samt för ersättning lill vissa lärarkandidater (punkten H 7) hade regeringen - efter föredragning av slalsrådet Hjelm-Wallén (punklerna F 1-F 12) och statsrådet Zachrisson (punkten H 7) - i propositionen 1975/76:89 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2. besluta atl antagning till klasslärarulbildning för liden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske endast vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå,

3. besluta att antagning lill ämneslärarutbildningens praktiska-pedagogiska del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske endasl vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala,

4. besluta atl antagning till fritidspedagogulbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala och Växjö,

5. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som fordrades för alt genomföra de i proposilionen förordade förändringarna i lärar-uibildningsorganisalionen,

6. bemyndiga regeringen att besluta om ansvarsätagande för staten vid viss praktik inom lärarutbildning och fortbildning,

7. lill Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 178 596 000 kr.,

8. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 40 709 000 kr,

9. bemyndiga regeringen all besluta om antalet inlagningsplalser vid förskoleseminarierna,

10. besluta att antagning till fritidspedagogutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid förskoleseminarierna i Västerås och Örebro,

11. till Förskoleseminarierna; Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 54 876 000 kr.,

12. till Förskoleseminarierna; Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 025 000 kr.,

13. till Gymnastik- och idrottshögskolorna; Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 12 672 000 kr..

207

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

14. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1086 000 kr.,

15. till Seminarierna för huslig ulbildning; Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 17 953 000 kr.,

16. lill Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservalionsanslag av 1 214 000 kr.,

17. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1603 000 kr.,

18. till Slöjdlärarseminariet; Driftkostnader för budgelårel 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

19. bemyndiga regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid institutet för högre utbildning av sjuksköterskor,

20. lill Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 9 260 000 kr.,

21. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa
etl reservationsanslag av 1629 000 kr.,

22. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 an
visa etl förslagsanslag av 31 742 000 kr.

208

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen föreslås att antalet inlagningsplalser till klasslärar-och ämneslärarutbildningen skall stabiliseras vid ungefär nuvarande nivå. Samtidigt föreslås atl antalet inlagningsplalser till utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger skall ökas med ca 1 250 respektive ca 1 000 platser.

Vidare föreslås att den nuvarande lärarhögskoleorganisationen anpassas till lidigare beslutade minskningar av antalet inlagningsplalser. Till grund för förslagen i denna del ligger alt man för varie ort och utbildningslinje måste ha etl vissl minsta antal lärarkandidater för att få en väl fungerande ulbildning. Enligl propositionen skall ämneslärarulbildningens praktiskpedagogiska del i fortsättningen vara föriagd lill Linköping, Malmö, Mölndal, Slockholm, Umeå och Uppsala. Klasslärarulbildning föreslås fr. o. m. budgelårel 1976/77 bedrivas vid nuvarande lärarhögskolor i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlsiad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

Förslagen innebär att den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare i Karistad, Växjö och Örebro samt klasslärarutbildningen i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö skall avvecklas. Samtidigt föreslås att utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utökas och föriäggs lill bl. a. de orter där avveckling sker av annan lärarutbildning. Denna omfördelning av intagningskapacitelen mellan olika linjer innehåller all samtliga berörda orter kommer att fä ett slörre antal lärarstuderande än de närmast föregående åren.

1 proposilionen behandlas även vissa personalfrågor, beräkningar av anslag till lärarutbildning samt ersättning lill vissa lärarkandidaler för budgetåret 1976/77. Vidare framläggs förslag om ulbildning äv dietister."

2),

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:592 av fru Skantz m. fl. (s) såvitt nu var i fråga (yrkandel

1975/76:596 av fru Sundberg m.fl. (m).

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

1975/76:783 av herr Komstedl (m), vari hemställts atl riksdagen beslutade uttala sig för ett bibehållande av klasslärarulbildningen vid lärarhögskolan i Kristianstad,

1975/76:1407 av fru Fraenkel (fp), vari hemställts all riksdagen uttalade sig för ett slopande av de graderade betygen inom lärarutbildningarna,

1975/76:1408 av fru Fraenkel m.fl. (fp, s, c, m),

1975/76:1434 av fru Jordan (s) och fru Bergander (s),

1975/76:2092 av herr Nordslrandh m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen beslutade all hos regeringen begära förslag i syfte atl återinföra vävlärarutbildningen,

1975/76:2173 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp),

1975/76:2174 av herr Sellgren m. fl. (fp, s, c, m, vpk), vari hemställts alt riksdagen skulle

1. besluta alt antagning till klasslärarulbildning för liden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske jämväl vid lärarhögskolan i Härnösand,

2. ge regeringen till känna vad i molionen anföris beträffande ulbildning av lärare i musik samt beträffande annan ulbildning vid lärarhögskolan i Härnösand,

1975/76:2179 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m), vari hemställts att riksdagen beslutade atl i avvaktan på förslag frän 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74) och regionala organisationskommittéer samt med avslag på propositionen 1975/76:89 i berörda delar intagning till ämneslärar- och klasslärarulbildning t. v. fick ske vid samtliga de lärarhögskolor som hitintills haft sådan ulbildning,

1975/76:2180 av herr Hovhammar m. fl. (m, c), vari hemställts att riksdagen beslutade alt intagning till ämneslärarulbildningens praktiskpedagogiska del skedde även till Växjö, Karistad och Örebro i enlighel med vad som anföris i motionen,

1975/76:2181 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m), vari hemställts 14 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

209

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

att riksdagen skulle

1. besluta att intagning till klasslärarutbildning skedde vid samtliga 15 orter där sådan ulbildning meddelades f n. och med den dimensionering av utbildningsplatserna som förordats i motionen,

2. besluta att speciallärarutbildningen organiserades pä sätl som förordals i motionen,

1975/76:2182 av herr Larsson i Staffanslorp m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Slockholm, Växjö, Umeå, Uppsala, Falun och Härnösand i enlighet med vad som anföris i molionen,

2. att antagning lill ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del för tiden fr o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Karistad och Örebro i enlighet med vad som anförts i molionen,

3. att hos regeringen begära alt effekten av olika intagningslal lill klasslärarutbildningen utvärderades och redovisade för riksdagen,

1975/76:2183 av herr Nordin m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade all som sin mening ge regeringen lill känna vad som i molionen anföris belräffande teckningslärarulbildningens dimensionering och lokalisering,

1975/76:2184 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställts atl riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76:89 beslutade att fr. o. m. budgetåret 1976/77 till Halmstad förlägga två intagningsklasser för förskollärarutbildning och en intagningsklass för fritidspedagogulbildning,

1975/76:2191 av fru Hörnlund m. fl. (s).

210

1975/76:2192 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. uttala alt den ordinarie 2-åriga förskollärarutbildningen borde ulvidgas till 3-årig samt att barnskötareutbildningen på sikl borde ersättas av förskollärarutbildning,

2. uttala att under budgetåret 1976/77 225 lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningen borde utbildas, vartill medel anvisades efter framställning från regeringen,

3. besluta höja anslaget under F 3 med 4 702 000 kr. för att bereda plats för ytterligare 800 studerande vid förskollärarseminarierna och fastställa det till 59 578 000 kr.,

4. besluta höja anslaget under F4 för driftkostnader med 1000 000

kr och fastställa del till 4 025 000 kr,

5. uttala att delningstalet vid teckningsundervisning i grundskolan borde fastställas till 16,

6. besluta att. medel för leckningslärarutbildning i Umeå under F 1 (384 000 kr.) tills vidare ej medgavs,

7. besluta all medlen för fritidspedagogutbildning under F 1 ökades med 1 914 000 kr,

8. besluta fastställa anslaget under Fl till 180 126 000 kr,

1975/76:2193 av fröken Hörién m. fl. (fp), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. att intagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karistad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Slockholm, Umeå, Uppsala och Växjö i enlighel med vadsom anföris i motionen,

2. alt intagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del för tiden fr o. m, budgetåret 1976/77 skulle ske vid lärarhögskolorna i Karistad, Linköping, Malmö, Mölndal, Slockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro i enlighet med vad som anföris i motionen,

1975/76:2194 av fru Johansson i Hovmantorp m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutade

1. alt av den i molionen 1975/76:89 aviserade utbildningen i specialpedagogik, motsvarande i stort sett den nuvarande speciallärarutbildningen gren 1, 100 intagningsplatser föriades till Växjö,

2. all Växjö prioriterades för ökad intagning lill förskollärarutbildning när barnomsorgen utbyggts och kunde klara fler praktikplatser.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

1975/76:2195 av herr Korpås (c), vari hemställts att riksdagen uttalade

1. att utbildningen av teckningslärare borde vara sä dimensionerad, att de utbildade kunde erbjudas fulll arbete efter utbildningens slut,

2. att det borde ske en övergång till halvklass i leckningsundervis-ningen, efter hand som tillgängen på lärare medgav det,

1975/76:2196 av herr Nordslrandh m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. med avslag på propositionen såvitt avsåg förändringar av dimensionering och lokalisering av klass- och ämneslärarutbildningen hos regeringen anhålla atl organisationskommittéerna för högskolereformen gavs i uppdrag att göra en samlad bedömning av såväl dimensionering som lokalisering av klasslärar-, ämneslärar-, förskollärar- och fritidspedagogutbildningen,

2. därest yrkandel under 1 inle skulle bifallas uttala atl intagning av elever till klasslärarutbildningen borde ske vid samtliga nu befinlliga lärarhögskolor.

211

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

3. uttala att en utbyggnad av förskollärarutbildningen borde ske redan budgetåret 1976/77 med beaktande av vad i motionen anförts,

1975/76:2197 av herr Nyquist m. fi. (fp, c, m), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. att klasslärarutbildning för liden fr o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske vid samtliga femton lärarhögskolor,

2. alt intagningen (enligt 1) skulle avse minsl 48 platser årligen för utbildning av mellanstadielärare och minst 48 platser vartannat år för utbildning av lägstadielärare.

1975/76:2198 av fröken Rogeslam (c) och fröken Hörién (fp), vari hemställts all riksdagen beslutade atl ge regeringen till känna

1. alt utbildning till dietisl m.m., omfattade 120 poäng, anordnades med början läsåret 1977/78,

2. att övergångsvis, under läsåren 1977/78 och 1978/79, en kompletterande utbildning till terapeutisk dietisl, om 40 poäng, anordnades för i motionen nämnda grupper,

3. att för tillträde till den föreslagna utbildningen, omfattande 20 poäng, till terapeutisk dietisl skulle förutsättas lång praktisk erfarenhet,

1975/76:2199 av fru Sundberg m. fl. (m, c, fp), vari hemställts att riksdagen beslutade

1. att för ulbildning av lärare för särskolans iräningsskola (gren 3:2) vid lärarhögskolan i Umeå anvisa 145 000 kr.,

2. att för utökning med fyra platser vid talpedagogutbildningen vid lärarhögskolan i Umeå anvisa 82 000 kr., samt

1975/76:2200 av herrar Wikström (fp) och Wijkman (m), vari hemställts att riksdagen beslutade att intagning till leckningslärarutbildningen i Umeå inte skulle ske förrän nytt underlag för dimensioneringen av teckningslärarutbildningen förelåg.

212

Utskottet hemställde

1. att riksdagen beträffande ämneslärarutbildningen beslutade all antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del fr. o. m. budgetåret 1976/77 lills vidare skulle ske vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala,

2. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarulbildning i Karlstad med avslag på propositionen 1975/76:89 samt med bifall till motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:2182 yrkandet 2, 1975/76:2193 yrkandet 2 och 1975/76:2196 yrkandet 1 beslutade alt antagning lill ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del fr. o. m. budgelårel 1976/77 liH.s vidare skulle ske i Karistad,

3. att riksdagen belräffande fortsatt ämneslärarutbildning i Växjö skulle avslå molionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:2182 yrkandet

2, 1975/76:2193 yrkandel 2 och 1975/76:2196 yrkandet 1,

4. atl riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Örebro skulle avslå motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:2182 yrkandet 2, 1975/76:2193 yrkandel 2 och 1975/76:2196 yrkandet I,

5. atl riksdagen beträffande dimensioneringen av ämneslärarutbildningen bemyndigade regeringen atl på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avsåg Karistad, besluta om antalet intagningsplatser,

6. all riksdagen beträffande fördelningen av inlagningsplalser pä ämneslärarlinjen som sin mening gav regeringen till känna vad ulskottet anfört,

7. alt riksdagen beträffande timresurser för s. k. profilämnen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. alt riksdagen belräffande antagning lill praklisk-pedagogisk utbildning skulle avslå motionen 1975/76:596,

9. att riksdagen beträffande timmar till förfogande i klasslärarutbildningen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande allernativa anordningar för intagning m. m. i vad gällde basorganisationen för klasslärarutbildning som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. alt riksdagen beträffande klasslärarutbildningen beslutade att antagning till klasslärarulbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skulle ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karistad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå,

12. alt riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Falun skulle avslå mofionerna 1975/76:2173, 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76:2197 yrkandena 1 och 2,

13. att riksdagen beträffande klasslärarulbildning i Kristianstad skulle avslå molionerna 1975/76:783, 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandel 1, 1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76:2197 yrkandena 1 och 2,

14. alt riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Växjö med avslag på propositionen 1975/76:89 och med anledning av motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/76:2182 yrkandel 1, 1975/76:2193 yrkandel 1, 1975/76:21.96 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76:2197 yrkandena 1 och 2 beslutade alt antagning lill klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skulle ske vid lärarhögskolan i Växjö,

15. alt riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Uppsala skulle avslå mofionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76:2197 yrkandena 1 och 2,

16. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Härnösand med anledning av motionerna 1975/76:2174 yrkandet 1, 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76:2197 yrkandena

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

213

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

214

1 och 2 sorn sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet i vad gällde lågstadielärarutbildning,

17. alt riksdagen beträffande dimensioneringen av klasslärarutbildningen bemyndigade regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avsäg Härnösand och Växjö, besluta om antalet intagningsplatser,

18. atl riksdagen belräffande viss utvärdering skulle avslå motionen 1975/76:2182 yrkandet 3,

19. all riksdagen beträffande särskild utbildning av speciallärare skulle avslå motionen 1975/76:2181 yrkandel 2,

20. alt riksdagen beträffande ell ökal antal inlagningsplalser på spe-ciallärariinjen vid lärarhögskolan i Umeå med bifall lill motionen 1975/76:2199 som sin mening gav regeringen lill känna vad ulskottet anfört,

21. all riksdagen beträffande anordnande av speciallärarutbildning pä ytterligare orter med anledning av motionen 1975/76:2194 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

22. att riksdagen beträffande dimensioneringen av speciallärarutbildningen bemyndigade regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avsåg Umeå, besluta om antalet intagningsplatser,

23. alt riksdagen beträffande ytteriigare inlagningsplalser för förskollärarutbildning i Halmstad med anledning av molionerna 1975/76:2184 och 1975/76:2192 yrkandet 3 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Borås skulle avslå molionen 1975/76:2191,

25. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Växjö skulle avslå molionen 1975/76:2194 yrkandet 2,

26. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen med anledning av propositionen 1975/76:89 samt molionerna 1975/76:2184 och 1975/76:2192 yrkandet 3 bemyndigade regeringen att på grundval av vad utskottet förordat, bl. a. i vad avsåg Halmstad, besluta om antalet intagningsplatser vid dels lärarhögskolorna, dels förskoleseminarierna,

27. atl riksdagen beträffande elt ullalande om framlida planering av förskollärarutbildningens dimensionering skulle avslå motionen 1975/76:2196 yrkandet 3,

28. atl riksdagen belräffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. skulle avslå molionen 1975/76:2192 yrkandel 1,

29. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen rned bifall till propositionen 1975/76:89 samt med avslag på motionerna 1975/76:2184 och 1975/76:2192 yrkandet 7 bemyndigade regeringen att pä grundval av vad utskottet förordat besluta om antalet intagningsplatser,

30. att riksdagen beslutade att antagning till fritidspedagogutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skulle ske dels vid lärarhögskolorna i Falun,

Gävle, Härnösand, Jönköping, Karistad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala och Växjö, dels vid förskoleseminarierna i Västerås och Örebro,

31. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad skulle avslå motionen 1975/76:2184,

32. att riksdagen bemyndigade regeringen att i övrigt besluta om antalet inlagningsplalser vid lärarhögskolorna,

33. att riksdagen bemyndigade regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som fordrades för att genomföra de förordade förändringarna i lärarut-bildningsorganisalionen,

34. atl riksdagen beträffande utbildning av ökat anlal lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna skulle avslå molionen 1975/76:2192 yrkandel 2,

35. att riksdagen beträffande leckningslärarutbildning skulle avslå motionerna 1975/76:2183, 1975/76:2192 yrkandet 6, 1975/76:2195 yrkandel 1 och 1975/76:2200,

36. all riksdagen beträffande halvklass i teckning skulle avslå molionerna 1975/76:2192 yrkandet 5 och 1975/76:2195 yrkandel 2,

37. atl riksdagen beträffande viss utbildning i Härnösand skulle avslå molionen 1975/76:2174 yrkandet 2,

38. all riksdagen beträffande utformningen av en dietislutbildning med anledning av molionen 1975/76:2198 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. alt riksdagen beträffande ulbildning på vävningens område med anledning av motionen 1975/76:2092 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. all riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:89 och med avslag pä motionen 1975/76:592 yrkandel 2 bemyndigade regeringen all besluta om anordnandet av kurser vid institutet för högre ulbildning av sjuksköterskor,

41. all riksdagen beträffande slopande av betyg skulle avslå motionen 1975/76:1407,

42. att riksdagen beträffande införande av könskvotering skulle avslå motionen 1975/76:1434,

43. att riksdagen beträffande monlessoripedagogik skulle avslå motionen 1975/76:1408,

44. all riksdagen bemyndigade regeringen att besluta om ansvarsåtagande för staten vid viss praktik inom lärarutbildning och fortbildning,

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:89 och med bifall lill motionen 1975/76:2199 samt med avslag på motionen 1975/76:2192 yrkandena 6-8, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under detla anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar lill lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 180 596 000 kr,

46. att riksdagen lill Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 41 209 000 kr..

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

215

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

47. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:89 och med avslag på motionen 1975/76:2192 yrkandel 3 lill Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m, för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 54 876 000 kr,

48. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:89 och med avslag på molionen 1975/76:2192 yrkandel 4 till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 3 025 000 kr,

49. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgelårel 1976/77 anvisade elt förslagsanslag av 12 672 000 kr,

50. all riksdagen lill Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 1 086 000 kr,

51. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning; Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 17 953 000 kr,

52. att riksdagen lill Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade etl reservationsanslag av 1 214 000 kr,

53. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar lill lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 1 603 000 kr,

54. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade elt reservationsanslag av 100 000 kr.,

55. att riksdagen lill Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 9 260 000 kr.,

56. au riksdagen lill Särskilda lärarulbildningsålgärder för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservalionsanslag av I 629 000 kr,

57. atl riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisade etl förslagsanslag av 31 742 000 kr.

Reservalioner hade avgivils

1. beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen av fru Lantz (vpk) som anseti att utskottet under 26 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:89 och molionen 1975/76:2184 samt med bifall till motionen 1975/76:2192 yrkandet 3 bemyndigade regeringen atl på grundval av vad reservanten förordat, bl. a. i vad avsåg Halmstad, besluta om antalet inlagningsplalser vid dels lärarhögskolorna, dels förskoleseminarierna.

216

2. beträffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. av fru Lantz (vpk) som ansett att utskottet under 28 borl hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2192 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

3. beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen av fru Lanlz (vpk) som ansett atl utskottet under 29 och 31 bort hemställa

29. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:89 och motionen 1975/76:2184 samt med bifall till motionen 1975/76:2192 yrkandet 7 bemyndigade regeringen att pä grundval av vad reservanten förordat besluta om antalet intagningsplatser,

31. alt riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad med bifall lill motionen 1975/76:2184 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

4. beträffande utbildning av ökat antal lärare för förskollärar- och fri-
tidspedagogulbildningarna av fru Lantz (vpk) som anseti alt utskottet
under 34 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till molionen 1975/76:2192 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

5. beträffande teckningslärarutbildning m. m. av fröken Hörién (fp)
och fru Lanlz (vpk) som ansett atl utskottet under 35 och 36 bort hemställa

35. att riksdagen beträffande leckningslärarutbildning med bifall till motionerna 1975/76:2192 yrkandet 6 och 1975/76:2200 sami med anledning av motionerna 1975/76:2183 och 1975/76:2195 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

36. att riksdagen belräffande halvklass i teckning med bifall lill molionerna 1975/76:2192 yrkandet 5 och 1975/76:2195 yrkandel 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

6. beträffande slopande av betyg av fröken Hörién (fp) och fru Lantz
(vpk) som ansett att ulskottet under 41 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:1407 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

beträffande anslagsberäkningar

7. av fru Lanlz (vpk) som - under förutsättning av bifall lill reservationerna nr 1, 3 och 5 - ansett att utskottet under 45, 47 och 48 borl hemställa

45. alt riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:89 samt med bifall till molionerna 1975/76:2192 yrkandena 6-8 och 1975/76:2199, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna; Avlöningar till lärarpersonl m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 182 126 000 kr.,

47. att riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:89 samt med bifall till motionen 1975/76:2192 yrkandet 3 till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 59 578 000 kr.,

48. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:89 samt med bifall lill motionen 1975/76:2192 yrkandel 4 till Förskolesemina-

217

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

rierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 4 025 000 kr.,

8. av fröken Hörién (fp) och fru Lanlz (vpk) som - under förutsättning av bifall till reservaiionen nr 5 - ansett att utskottet under 45 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:89 samt med bifall till motionerna 1975/76:2192 yrkandena 6 och 8 och 1975/76:2199, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under detta anslag, lill Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag av 180 212 000 kr.

Till betänkandet hade fogats elt särskill yllrande belräffande antagning lill praklisk-pedagogisk ulbildning av herr Nordslrandh (m) och fru Sundberg (m).

218

Herr ALEMYR (s);

Herr talman! Det ärende som kammaren nu skall behandla har under en tid varit föremål för rält mycket uppmärksamhet i tidningarna och lokall på en del orter, som har berörts av en förändring av lärarhögskoleorganisationen. Det har funnits rält många missförstånd i den debatten. Man har sagt att lärarhögskolor skall läggas ned. Man har mobiliserat lokala opinioner som har ryckt ul för alt rädda sina lärarhögskolor. Man har inle observerat att det nu inte är lal om att lägga ned några lärarhögskolor utan att öka den totala utbildningskapaciteten inom landets lärarhögskoleväsen samtidigt med vissa förändringar av utbildningens innehåll på olika orter.

På grund av atl vi har för många lärare på vissa områden måsle lärarutbildningen på dessa områden skäras ned. Pä andra områden saknas personal, och därför sker kraftiga ökningar där. Det blir sålunda minskningar i utbildningen av ämneslärare och klasslärare men mycket kraftiga ökningar i utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger Man har sålunda inte observerat atl ingen av de orter som fär en minskning pä något område får en total minskning. Det blir i stället kraftiga ökningar av förskollärarutbildningen på de orter där man rör vid ämneslärar- eller klasslärarutbildningen.

Det förslag som utbildningsutskottet nu presenterar för kammaren är på dessa punkler enhälligl. Utskottet har i enighet kommil fram till lösningar, och utskottet delar sig bara när det gäller några mindre betydelsefulla frågor, bl. a. leckningslärarutbildningen. Jag kommer att fatta mig kort och med hänsyn lill utskottets enighet bara säga några ord om ett par problem som är av särskill inlresse.

Det råder naturiigtvis räll stor osäkerhel om hur många lärare vi skall utbilda på olika områden. Del är svårt att göra prognoser, och det är svårt att förutse de utbildades benägenhet all utöva sitt yrke. Det har alltid varit svårt all bedöma hur slor del av de till läraryrket utbildade

som verkligen går ul i yrkeslivet Vi upplever myckel underiiga situationer på sina häll i landel. Del har berättats all man på orter, där del rapporterats överskott pä lärare, vissa tider på året ändå inte kan få arbetskraft på grund av människors ovillighei att pendla även korta res-avstånd. Ocksä andra skäl gör all det kan vara svårt all utnyttja den utbildade arbetskrafien.

Det är mycket svårt all göra prognoser, och vi behöver uppenbarligen salsa mer på prognosverksamhel. Utbildningsutskottet föreslår ell uttalande lill regeringen, i vilket man förulsätter all det för framliden blir större resurser åt prognosverksamheten.

Utskottet föreslår kammaren några förändringar i förhållande lill de förslag som regeringen har presenterat i propositionen. Vi anser alt den ämneslärarulbildning som förekommer i Karlstad bör få fortsätta och öka något. Men vi är angelägna om alt slå fasl att det inte får ske på bekostnad av Uppsalaregionen, därför att det där just nu uppenbariigen är stora svårigheler all utnyllja den kapacitet man har.

Vidare föreslär utskottet att klasslärarulbildning i fråga om mellanstadielärare även fortsättningsvis skall fä förekomma i Växjö. Vi föreslår därutöver en ny typ av ulbildning atl förläggas lill Härnösand. Utskottet rekommenderar en intensifierad försöksverksamhel med utbildning av lågstadielärare samt av förskollärare och fritidspedagoger, i syfte att finna olika former för samverkan mellan dessa utbildningar

Proposilionen sysslar också med utbildning av speciallärare. Vi kommer, när SIA-förslagel skall genomföras i praktiken, att behöva etl avsevärt högre antal på della område utbildade anställda. Därför föresläs i propositionen inle mindre än 300 utbildningsplatser fier än f n. Utskottet gör det ullalandet, alt man bör eftersträva att föriägga viss del av den utbildningen lill exempelvis Uppsala och Örebro, orter som får en minskning av sin klasslärarutbildning resp. ämneslärarutbildning.

Den slora ökningen, herr lalman, gäller förskollärarutbildningen. Del kommer att bli en så krafiig ökning att det om några är kanske finns överskott pä utbildade förskollärare. Propositionen talar om en femärig tid då denna höga kapacitet kan vara behövlig. Den dag kommer då man av lokaliseringspolitiska skäl rycker ul och söker bevara sin förskollärarutbildning, som vi nu riskerar all dimensionera så alt den i framliden blir för stor. Om del skulle bli så att vi behöver skära ned drastiskt någonstans när behovet är tillgodosett och om det skulle visa sig att behovet av ämneslärare eller klasslärare ökar igen, så vill utskottet gärna slå fast att de orter som nu får en minskning av klasslärar- eller ämneslärarutbildningen fä en ökning av dessa utbildningar. Man bör också försöka parera så atl det blir så små förskjutningar och svårigheler som möjligt inom de orter som berörs.

När del gäller förskollärarutbildningen gör vi i utskottsbetänkandet bara en ändring i förhällande till regeringens förslag. Vi föreslår att man i Halmstad utöver propositionens förslag skall få en klass med 24 deltagare.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

219

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

1 fråga om de utbildningar som jag här har refererat är utskottet enhälligl. Pä några andra punkter är vi del inte. Regeringen föreslår alt en ökning av utbildningen av leckningslärare skall ske, bl. a. för att lillgodose behov av den här yrkesgruppen när vi skall genomföra SI A-skolan. Man föreslår att 24 elever skall tas in i Umeå. Utbildningsutskottet tillstyrker förslaget, men på denna punkt har folkparliet och vpk till allmän överraskning reserverat sig, vilkel naturligtvis Västerbotlensbänken väl observerar. Man föreslår i det sammanhangei att vi skall införa större lärartäthet s. k. halvklasser i ämnel leckning. Det har i diskussionen gjorts jämförelser med en rad andra ämnen som har denna generösa lärarlilldelning i dag. Men då har man förbisett atl SIA-propositionen -den nya skola som vi skall genomföra - i skolförordningen lar borl den här möjligheten. I slällel överlåter man lokalt till skolstyrelsen all använda sina förstärkningsresurser på del sält som passar bäsl. När man avskaffar de här reglerna vid utbildning i andra ämnen kan man ju inte införa dem när del gäller leckningslärarutbildningen.

Vidare föreslås i en reservation atl de graderade betygen skall avskaffas. Utskoilel hänvisar här till lärarulbildningsutredningen, LUT 74, som har etl uppdrag av regeringen att se över dessa frågor. Det finns alltså ingen anledning att göra någol ytteriigare uttalande från riksdagens sida.

Med detta, herr talman, ber jag all få yrka bifall på alla punkter lill utbildningsutskottets förslag.

220

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Ulbildningsulskoltets ordförande har gett en allmän redogörelse för behandlingen av den svåriösta fråga som gäller lärarutbildningens dimensionering och lokalisering. Vi har i slorl kommit till en samförståndslösning utan atl för den skull med visshet kunna säga att detta är den bästa av alla tänkbara lösningar. Skrivningarna är dock i viss utsträckning flexibla och ger utrymme för relativt snabba förändringar, om så skulle visa sig lämpligt

Del som beträffande dimensioneringen gör det svårl atl komma lill elt slutligt ställningstagande är del förhållandel, vilket utskottsordföranden redan påpekat, att prognoserna för lärarbehovet visat sig synnerligen otillförlitliga. Inle heller går det att för någon längre lid framöver beträffande lärarbehovet överblicka följderna av de beslut som kommer alt las med anledning av SIA-propositionen och lärarutbildningsutredningens arbeie. Vi har därför accepterat en lösning av dimensioneringsfrågan som ger utrymme för en framtida uiökning av antalet utbild-ningsplatset

Lokaliseringsfrägan står i viss relation lill dimensioneringsfrågan. Det går inte att dela upp etl bestämt antal utbildningsplatser på hur många orter som helst. Från folkpartiets sida hade vi dock setl del som önskvärt all man kunnat behålla någon del av klasslärarulbildningen på alla de orter som har sådan i dag. Vi har dock anslutit oss till den kompromisslösning utskottet stannat för men räknar med att om utbildningen

av klasslärare behöver ökas, då bör - som utskottet skriver - "ökningen förläggas lill högskola, vars klasslärarutbildning nu avsevärt minskats eller avvecklats". Vi menar all då bör i första hand Kristianstad och Falun tillgodoses. Vi ser det ocksä som naluriigt att om annan försöksverksamhel än den som enligt utskottet bör föriäggas till Härnösand skulle komma till stånd, då bör samma princip för lokaliseringen till-lämpas. Självklart kommer vi här att noga följa utvecklingen.

När det gäller leckningslärarutbildningen har utskottet tillstyrkt regeringens förslag att starta sådan ulbildning i Umeå budgelårel 1976/77 och att där detta år anta 24 studerande till utbildning. Vi har från folkpartiets sida inte kunnal bilräda det förslaget, då vi menar atl det behövs etl bättre underlag för dimensioneringen, innan man beslutar om en sådan utökning av utbildningen. Skulle delningstalet för teckningsundervisning i skolan sänkas sä att man får s. k. halvklass, kommer naturiigtvis frågan i etl annat läge. Ännu är detta emellerlid inte fallet, även om SIA-propositionen kommer att leda lill ett beslut som ger kommunerna möjlighet atl också använda förstärkningsresurserna på det sättet, och jag yrkar därför bifall till reservationerna nr 5 och 8.

Till sist, herf lalman, vill jag också ullrycka tillfredsställelse med det tillkännagivande till regeringen som utskottet föreslagit med anledning av fröken Rogestams och min mofion om dietistutbildningen.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Fru LANTZ (vpk):

Herr talman! Vänsterpartiet kommunisterna har under decennier krävt en ökad planmässig utbyggnad av förskolan. Hittills har vära'krav inle mölt något gensvar från de övriga riksdagspartierna. När man för något år sedan från regeringshåll deklarerade att barnstugebristen skulle vara avhjälpt inom en tioårsperiod väckte detta hos många ell hopp, som tyvärr visade sig vara alltför optimistiskt - om vi tar regeringens konkreta ålgärder på området i betraktande.

Vänsterpartiet kommunisterna anser att den överenskomna barnstugeutbyggnaden om 100 000 resp. 50 000 barnslugeplatser i daghem och fritidshem är alltför liten. Målsättningen, menar vi, måste vara att tillgodose alla barns rätt till en bra barnstugeplats. Det innebär alt alla barn i förskoleåldern skall kunna beredas plats pä daghem, att alla barn i åldern 7-14 år skall ha tillgäng till fritidshem och att detta mål skall uppnäs inom tio år. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår därför en utbyggnad med 50 000 barnslugeplatser per är.

Vi kräver förutom en krafiig kvantitativ utbyggnad också en kvalitativ utbyggnad. I den kvalitativa ulbyggnaden skall ingå en ökad personaltäthet och mindre barngrupper Vänsterpartiet kommunisterna föreslår en personaltäthet om två vårdare på fem barn i småbarnsgrupper och en vårdare på fem barn i övriga grupper. Både kravet pä ökad personaltäthet och kravet på mindre barngrupper innebär givetvis också krav på ökad utbildning av barnstugepersonal.

De förslag som regeringen väcker i propositionen 89 om lärarutbild-

221

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

222

ningens dimensionering är en direkt följd av propositionen 92, som behandlar utbyggnaden av barnomsorgen. Det föreslås att antalet intagningsplatser till utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger skall ökas med 1 250 resp. 1 000 platser Är då den här ökningen tillräcklig för att tillgodose de kvalitativa krav som måste ställas pä barnomsorgen? Regeringens förslag leder inte till en lillfredsslällande personaltäthet Utgångspunkten för regeringens förslag har varit nuvarande personaltäthet i daghem och fritidshem, och den är som bekanl inte alls tillfredsställande.

Vänsterpartiet kommunisterna kan därför inte acceptera alt den nuvarande låga personaltätheten får utgöra underlag för dimensioneringsbeslut. Det rimliga borde ha varit att dimensionera personalutbildningen efter barnstugeutredningens förslag. Dessutom borde regeringen inle heller ha ulgätt enbart från nytillskottet av barnslugeplatser utan även ha tagit med i dimensioneringen redan befintliga daghem och fritidshem för att stimulera en ökad personaltäthet på både gamla och nya barnstugor

Det finns beräkningar när det gäller behovet av förskollärare som gjorts av olika ulredningar och organisationer Enligt SEL behövs en ökning av anlalet platser inom förskollärarutbildningen på över 3 000 per år. Men om man skall la regeringens uttalande om att det skall råda s. k. full behovsläckning av daghemsplatser inom tio är på allvar, behövs en fördubbling av den nu föreslagna dimensioneringen av förskollärarutbildningen, alltså etl inlag på 6 000 per år I barnstugeuiredningens belänkande Utbildning i samspel förutsätts att mellan 100 000 och 160 000 barnpedagoger behöver utbildas inom tio är. Det finns med andra ord elt mycket stort utbildningsbehov hur man än räknar och beroende på vilken ambitionsgrad belräffande personaltäthet man vill uppnå. Man behöver alltså inte befara att det skall bli en arbetslös förskollärarkår, som herr Alemyr antyder. Det är tydligt atl både regeringen och ut-bildningsulskotlel nöjer sig med en dålig personaltäthet. Del visar också att man inte är beredd all satsa pä en kvaliletsmässig utbyggnad av barnomsorgen.

Del är märkligt alt centerpartister och folkpartister i utbildningsutskottet inte instämt i vpk;s krav när del gäller personaltätheten i barnstugorna. För någon vecka sedan diskuterades barnomsorgen i kammaren, och då hade vpk, centern och folkpartiet en gemensam reservation beträffande ökad personaltäthet, och om man menar allvar i frågan om personaltätheten måsle de krav man för fram överensstämma i parallella ulskottsbeslut Man kan väl inte agera olika när del gäller likartade beslut, och det är i konsekvensens namn inle heller för mycket begärt att partiernas agerande i del ena utskottet överensstämmer med deras agerande i det andra.

För att täcka utbildningsbehovet, enligt vpk;s krav, fordras en utbildningskapacitet av närmare 8 000 förskollärare, 2 500 fritidspedagoger och över 10 000 barnskötare per år. Det är tyvärr inte möjligt att uppnå detta under 1976/77, eftersom det fattas både lärare och lokaler till dessa utbildningar.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att utbildningen av lärare till förskollärar- och frilidspedagogulbildningarna ökas med 225 platser för att senare möjliggöra elt ökal intag av förskollärare och fritidspedagoger, såsom vi föreslagit. Men det är möjligt atl redan nu öka intagningen till förskollärarutbildningen med 800 och till friiidspedagogutbildningen med 550 platser utöver regeringens förslag.

Det är väsentligt att påpeka att ulbyggnaden av förskollärar- och frilidspedagogulbildningarna inte får ske lill priset av all dessa ulbildningar försämras. Tvärtom måste kvalitativa förbättringar åstadkommas.

Utbildningens inriktning måste stämma överens med den målsättning som bl. a. kommer till uttryck i barnslugeutredningen. Det är inte rimligt att man för lärare inom barnslugeverksamheten nöjer sig med en utbildning som till omfattning och innehåll är mindre än vad som gäller för lärare inom t ex. grundskolan. Det är att underkänna barn-slugeverksamhelens betydelse för barnens utveckling.

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare krävt alt förskollärarutbildningen skall förbättras genom att den görs treårig och genom atl praktiken bakas in i själva utbildningen och varvas med de leoretiska studierna. Förskollärarna har själva i många år påpekat nödvändigheten av en utvidgning av utbildningstiden.

Jag yrkar således, herr lalman, bifall till reservalionerna 1, 2, 3, 4 och 7 vid utbildningsutskottets betänkande nr 26.

I och med tillkomsten av den nya läroplanen Lgr 69 genomgick ocksä teckningsämnel stora förändringar. Teckningsämnets innehåll har successivt förändrats och det har på ett hell annat sätt än tidigare blivii ett bildkommunikationsämne. Huvuddelen av all kunskapsinhämtning i teckning går över det praktiskt skapande bildarbelet Teckningsundervisningen släller därför krav på en långt driven individualisering. En sådan är emellertid omöjlig att genomföra på grund av att tecknings-undervisningen alltid bedrivs i hela klasser. Teckning är nu det enda laborativa ämne i skolan som inte ges resurser som möjliggör en delning av klassen. De stora undervisningsgrupperna i leckning lägger också hinder i vägen för ett genomförande av skolans övergripande målsättningar.

Det är befogat att möjliggöra även när det gäller teckningsämnel, som laboralivl ämne, att undervisningen bedrivs i s. k. halvklass.

Jusl nu pågår behandlingen av regeringens proposition om skolans inre arbeie i utbildningsutskottet Och det framgår av propositionen apropå just undervisningsgruppernas storlek att kommunerna skall kunna inom förstärkningsresursens ram bestämma dessa gruppers slorlek för olika ämnen. Det kan alltså i teorin bli möjligt att dela alla ämnen inkl. teckningsämnel, men frågan är om della är en praktisk verklighet beträffande bl. a. just teckningsämnet.

Vpk menar att målsättningen beträffande undervisningsgruppers storlek måste vara att ingen undervisning bedrivs i större grupper än med 16 elever - vare sig det gäller teckning eller matematik. Vpk anser att det är befogal med ett uttalande från riksdagen i denna fråga och att

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

223

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

224

uttalandet i dag bör gälla just ämnet teckning.

Som en allmän princip för den yrkesinriktade utbildningspolitiken måste gälla atl den som utbildar sig för ett visst yrke också skall vara garanterad arbete - etl heltidsarbete - i jusl sitt utbildningsyrke. När skolöverslyrelsen gjort sina beräkningar av utbildningsbehovet inom teckningsämnet har man utgått från en tjänstgöring som omfattar 20 veckolimmar. Tjänstgöringsskyldigheten i dag är emellerlid 30 veckotimmar vid full tjänst. Genom att beräkna utbildningsbehovet för 20 veckotimmars undervisning uppvisar skolöverstyrelsen elt betydligt slörre behov av teckningslärare än vad som föreligger. Detta motiveras med atl leck-ningslärarna bara arbetar 20 timmar i snitt per vecka och föredrar partiell arbetslöshet för att själva kunna leka med penseln, som del heler. Vem skulle komma pä idén alt kräva av kemilärarna eller svensklärarna alt dessa lärare bara skulle arbela tvä tredjedels tid för atl kunna leka med kemilådan eller skriva dikter på fritiden?

Den rådande bristen pä leckningslärare kommer att vara upphävd 1980 med nuvarande utbildningskapacitet År 1985 kommer det att vara etl stort överskoll av leckningslärare, närmare 700 stycken. Mot bakgrund av detta frågar man sig om det är vettigt att ytteriigare öka utbildningskapaciteten, vilkel regeringen vill. Del förefaller inle som om en ökning av utbildningskapaciteten bör ske under nuvarande förhållanden.

Om däremot delningslalet för teckningsämnet sänks till 16 kommer behovet av teckningslärare i ett helt annat läge, och kapaciteten kommer att behöva höjas. För atl garantera teckningslärarna full sysselsättning inom sitt yrke måste därför ett beslut om ökning av utbildningskapaciteten föregås av en sänkning av delningslalet till 16. I avvaktan på ett sådant beslut bör inte någon utbyggnad av utbildningen av teckningslärare ske.

Jag yrkar med detta, herr lalman, bifall lill reservationerna 5 och 8.

Betygen och sättet att individuellt gradera olika studerande är en av hörnstenarna i det svenska skolsystemet På alla nivåer bidrar betygssystemet till att bevara och förstärka en auktoritär skola som bygger på individuell konkurrens i stället för på solidaritet och kollektivism. Betygens roll i skolan, både i grundskolan och i den högre utbildningen, kan jämföras med arbetsplatsernas ackordssystem. Den röda tråden i båda dessa system är tanken om "piskan och morolen" som drivkraft

Ett genomgående drag i de ulredningar som sysslat med betygsfrågan har varil att de genom tekniska förändringar av betygssystemet försökt lindra betygens mesl uppenbara negaliva effekter. Men belygsfrägan är inte ett tekniskt problem. Betygens negativa konsekvenser beror inte främst på hur de är utformade ulan på atl de över huvud taget finns. Arbetet med belygsfrägan måsle bedrivas utifrån grundförutsättningen au de graderade betygen ovillkoriigen skall avskaffas.

En folkpartimoiion instämmer belräffande lärarutbildningen i vpk:s krav alt de graderade betygen skall avskaffas. Jag har i utbildningsutskottet yrkat bifall lill denna motion, som stämmer överens med gamla

vpk-krav. Man kan fråga sig huruvida motionen kommit till av misstag Nr 112

eftersom vpk var det parti som yrkade bifall till motionen och som också Onsdaeen den

reserverade sig lill förmän för den. Del skall dock sägas att folkparliet 28 aoril 1976

sä småningom anslöt sig till reservationen.

Jag yrkar, herr talman, således bifall också till reservationen 6. Lärarutbildningen

Fröken HÖRLÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! I anslutning till fru Lantz lal om utbildning av förskollärare vill jag bara säga att frågan om lärartäthet sysslar ju socialutskottet med. Vad utbildningsutskottet jobbar med är utbildningen av förskollärare, och i del belänkande som vi nu diskuterar föresläs en avsevärd ökning av kapaciteten. Jag anser att den ökningen har gått så långt som över huvud laget är realistiskt i dagens läge.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Del måsle ju finnas någon konsekvens i argumentationen. Om man i ett utskott säger alt man vill ha en ökad personaltäthet -på grunder som stämmer överens med vpk;s krav - så innebär ju det att man måste följa upp del kravet i utbildningsutskotlel, som har alt ta ställning till dimensioneringen av utbildningen. Det verkar råda väldigt dålig samstämmighet mellan folkpartiets - och även centerpartiets - ledamöter i socialutskottet och utbildningsutskottet. Jag tycker all del är en inkonsekvens i det här handlandet och att det naturligtvis skadar förtroendet när man handlar så här olika i parallella och sammanhängande frågor.

Fröken HÖRLÉN (fp) korl genmäle:

Herr talman! Behoven pä de olika områdena kommer väl atl kunna göras samstämmiga i den mån som vi får den här utbildningen att växa fram.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Man kan ju inte i ett utskott plädera för ökad personaltäthet och sedan avstå frän att i ett annal utskott följa upp del kravet när det gäller att ocksä utbilda personal för den ökade personaltäthet som man vill ha i våra barnstugor.

Herr LARSSON i Staffanslorp (c);

Herr talman! Utskottets ordförande talade om för kammaren hur vi har blivit överens i utskottet om den svära problematik som lärarutbildningen utgör Låt mig dä berätta litet grand om förhistorien. Jag vill erinra om att det fanns en arbetsgrupp i departementet som under 1975 arbetade fram elt förslag till dimensionering av lärarutbildningen. Gruppen föreslog atl ämnes- och klasslärarutbildningen skulle läggas ner pä elt fiertal orter i landet. Flera remissinstanser var starkt kritiska mot det förslaget, men jag behöver inte närmare gå in på della. eftersom

15 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

225

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

226

det är rätt sä välkänt numera.

Svårigheleri är ju att fä fram en prognos som är tillförlitlig, och jag instämmer gärna i vad utskottels ordförande sade på den punkten. Det är nödvändigt att prognosmaterialei förbättras. Mycket talar nämligen för att arbetsgruppen som jag nyss nämnde beräknade behoven för lågt. Del förslag som regeringen förelade riksdagen på grundval av vad arbetsgruppen hade kommit fram till hamnade därmed också på ett för lågt utbildningsantal, enligl mångas åsikt. De motioner av räll slor mängd som väcktes med anledning av propositionen var ju också kritiska mol detta förslag. Cenierns motion vände sig starkt mot att lärarutbildningen skulle skäras ned på så många platser som propositionen föreslog. Vi menar atl det stred mot det decentraliseringsbeslut i fråga om högskoleutbildningen som riksdagen fattat. Det gäller ju egenlligen att försöka bygga upp dessa nya högskoleorter, och därmed såg man givetvis en möjlighet atl bibehålla lärarhögskolorna.

Vårt förslag gick därför ut pä att bibehålla någon del av nuvarande ulbildning vid de olika högskolorna. I det förslag som utskottet förelägger riksdagen har vi också så långt möjligt från centerns sida försökt tillmötesgå detta önskemål. Genom den ökade utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger jämte det genom SIA-proposilionen aviserade ul-bildningsbehovet belräffande speciallärare innebär utskottets förslag en uiökning ui;över propositionen. Denna utökning betyder atl vi fär ytterligare 30 ämneslärare och 72 klasslärare. Genom della förslag har vi i inte ringa män kunnat tillmötesgå de motionärer som föreslagit en större dimensionering. Jag tror det är betydelsefullt ur både pedagogisk synpunkt och lokaliseringssynpunkt.

Proposilionen lalar om en eventuell ökning av utbildningsbehovet i framtiden; Vi har ocksä uppmärksammat detta propositionens förslag i vår molion. Vi fäste oss faktiskt vid alt departementet hade aviserat en rätt snar ökning. Om man dä lade ned verksamhet på vissa orter, skulle del naturiigtvis vara väldigt svårl alt komma igen och komplettera utbildningen med nya inlagningsplalser. Ulskottets ordförande har ocksä här vältaligt underslrukit vad utskottet har sagt pä denna punkt, och jag vill ytterligare understryka det, för jag tror att det har stor betydelse. Mindre orter kan då komma i fråga i stället för alt man ytterligare skulle bygga ut de nu redan väletablerade slörre lärarhögskolorna.

Elt problem har i detta sammanhang varit intagningstalen, talen 48 resp. 24 har diskuterats. Vi kom i utskottet till uppfattningen atl man borde göra försök med 24-inlagning i Härnösand, som också utskottsordföranden här nämnde. Vi har också sagt alt om del försökel utfaller väl, skulle vi t ex. rätt snart kunna tillgodose också en ort som Kris-lianslad, som misler klasslärarutbildningen enligt det förslag som nu föreligger. Jag hoppas och tror att man i Kristianstad därmed skall kunna se fram mot att det blir en klasslärarutbildning igen på den orten. Det är betydelsefullt atl så kan ske, för en decentralisering av utbildningen skapar också möjligheter för fler att nå önskad utbildning.

Jag skall inle närmare orda om delta, för del har tidigare talats om den lokala benägenheten i dessa sammanhang. Lärarlillgången är uppenbariigen ganska beroende av lokaliseringsaspekierna.

Vi har sålunda enats i utskottet om det förslag som nu föreligger. Jag tror atl vi från oppositionens sida härigenom lyckats medverka till en något större dimensionering av lärarutbildningen än vad som annars hade blivit fallet.

Får jag, herr talman, sluta detta lilla anförande med att säga några ord om en detalj i belänkandet. Del gäller dietistutbildningen. Fröken Rogestam och fröken Hörién har i en motion tagit upp dietistutbildningen och pekat på vikten av att snabbi få i gång en sådan ulbildning. Utskottet säger också att det utredningsarbete som återstår bör ske skyndsamt och bygga på dieiistutredningens förslag, och ulskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen detla till känna.

Det är viktigt att frågan om dietisternas utbildningsmöjligheter får en snabb lösning. I dag finns elt 80-lal tjänster. Åtskilligt fier skulle behövas. Över hälften av dem som i dag arbetar som dietister har inte fått utbildning-för ändamålet. Dietisierna har ett viktigt och växande verksamhetsfält inom sjukvården. De är ett väsentligt inslag i det arbetslag som behandlar patienterna. Dietisierna kan förklara för patienterna vilken mal de skall undvika, hur de skall laga till maten osv. - alll sådant som läkarna egentligen vet mycket litet om. Därför är det viktigt att vi snabbt fär fram en grundläggande ulbildning för dietister, och utskottels skrivning understryker också detta.

Herr lalman! Jag kan därmed instämma i utskottets förslag på alla punkter, och jag ansluter mig till utskottsordförandens yrkande om bifall till utskoltels hemställan.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Herr NORDSTRANDH (m):

Herr talman! Utskottet är - som det har sagts ett par gånger nu -i Stort sett enigt, och jag tänker inle på något sätt frångå den enigheten. Jag t o. m. konstaterar att en liten motion om att få tillbaka en viss form av vävlärarutbildning har tillstyrkts.

Jag kan dock inte underiåta att - liksom herr Larsson i Staffanstorp - något kommentera proposilionen och den motion, 2196, som från moderat häll väckies i anledning av propositionens dimensionerings- och lokaliseringsförslag.

Propositionen bar, när den kom, ganska tydliga spår av att i vissa avseenden vara något av etl hastverk. Förslagen lill ändrad dimensionering och lokalisering av klass- och ämnesläraruibildningen hade grundats - som vi alla vet och som också har sagts här - på en promemoria från en snabbarbelande arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet. Som var all vänia hade gruppens förslag utsatts för en skarp kritik från många remissinstanser - det är ovedersägligt.

Förskollärar- och fritidspedagogutbildningen hade varit föremål för en likaledes snabb uiredning inom skolöverslyrelsen och endast tillställts

227

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

228

organisationskommittéerna för högskolereformen. Hastverkskaraktären framgick kanske inte minst därav atl de föreslagna förändringarna i mänga fall kunde misstänkas fä konsekvenser som inle syntes ha beaktats tillräckligt vare sig av departementsgruppen eller vid propositionsskrivandet

Vi som i moderata samlingspartiet sysslade med frågan om lärarutbildningen kom fram till att prognoserna för denna utbildning inte var särskilt tillförlitliga och att det vore vanskligt att basera genomgripande förändringar på sådana prognoser med hänsyn till de osäkerhetsfaktorer som var inbyggda i prognosmaterialei. Del gällde t. ex. antagandena om dels lärarbenägenheten, dels lärarnas lokala bundenhet, som visade sig vara slark. Flexibel pensionsavgång, rätten till ledighet för studier, tillkomsten av det fackliga förtroendemannainstitutet, förlängningen av er sältningsliden för föräldrapenning, förkortad arbetstid, den ökande tendensen lill deltidstjänstgöring m. m. var, menade vi, exempel på politiska beslut och reformer som skulle kunna få avgörande betydelse för lärarnas arbetsmarknad. Vi menade att det inte hade tillmätts tillräckligt stor betydelse i propositionen. Jag medger att det är svårt att finna den rätta betydelsen, men vi kom till det resultatet att man inle hade beaktat detla lillräckligl. Vi uppfattade det så.

Vi säg alltså med en viss skepsis på den föreslagna nedläggningen av en del lärarutbildning på vissa orter. Alla som har sysslat med dessa frågor minns säkert alt ett av de centrala dragen i riksdagsbeslutet våren 1975 om högskoleutbildningens reformering var att man skulle anlägga en helhetssyn på all högskoleutbildning och planeringen av den. Därför fann och finner vi fortfarande att det var en aning egenartat att endast etl år före reformens genomförande vidta åtgärder av långsiktig räckvidd inom en del av högskolan, nämligen lärarutbildningen, och att göra detta - som jag lidigare antydde - pä grundval av väsentligen endast en av den mångfald fakiorer som har betydelse för planeringen: arbelskrafls-behovet Att krympa en existerande organisation på grundval av de tankar om decentralisering som var vägledande för utarbetandet av propositionen om reformering av högskoleutbildningen - som riksdagen tog så sent som på våren 1975 - föreföll oss inle acceptabelt. 1 den motion som jag nyss nämnde uttalade vi därför att lärarutbildningsfrägorna i sin helhel borde behandlas av organsiationskommittéerna för högskolereformen för att man pä det sättet skulle fä en lämplig avvägning både inom och mellan seklorerna i den nya högskolan. Och i avvaktan på ett sådan samlad bedömning av lärarutbildningsfrägorna förordade vi att den nuvarande intagningen till klass- och ämneslärarutbildningen borde bibehållas och ingen nedläggning komma till stånd under nästkommande budgetär. Det var vår utgångssyn.

Under överläggningarna i utskottet fick vi emellertid inte gehör för värt förslå förslag, alltså hänskjutandet av problemen lill organisationskommittéerna för högskolereformen. När det däremot gällde frågan om reducering av viss lärarutbildning vid en del lärarhögskolor kom utskotts-majoriteten fram till att propositionens hela nedskärningsprogram inte

kunde accepteras. En kompromiss arbetades därför fram, vilken innebar att en del lärarutbildning räddades - med alll det goda som det skulle föra med sig för bl. a. de berörda orterna: Vår bedömning blev alltså: Bättre alt rädda en del än all kanske inle vinna något alls.

Man kan ha olika meningar om samförständslösningar, och jag lycker mig ha fält bevittna att man på fiera lärarhögskoleorter känner sig besviken - ja, nästan övergiven. Det är väl alt la till något från deras håll, och vi kan endast beklaga atl de uppfattar del så. Jag vågar väl ullrycka den förhoppningen, som sannolikt är berättigad, all arbetskraftsbehovet inom skolan, inle minst på klasslärarsidan, ganska snart kommer alt öka igen. Om utbildningen av klasslärare behöver ökas skall, som här klart utsagts, den ökningen föriäggas lill de högskolor vilkas klasslärarutbildning nu avsevärt minskas eller helt avvecklas. Det bör väl vara någon tröst för dem som känner sig åsidosatta.

Samförstånds- eller kompromisslösningar har sina sidor, både goda och mindre goda. Men jag fär som slutomdöme säga - och det gör jag gärna - att utbildningsutskottet i fråga om lärareutbildningens dimensionering och lokalisering kommit till etl i nuläget ganska hyggligt resultat.

Jag ber att få yrka bifall till ulskottels hemställan i alla delar.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Fru DAHL (s);

Herr talman!.Debatten i denna fråga har av skäl som i och för sig är förståeliga dominerats av bekymren över de problem som uppslår pä orter som drabbas av nedskärningar i den ulbildning som de varil vana alt ha på delta område. Jag vill, liksom herr Alemyr, understryka all det ändå är fråga om en mycket kraftig totalökning av lärarutbildningen. Jag vill också, i likhet med fiera andra talare, uttrycka min tillfredsställelse över att det har gått att uppnå en samförståndslösning i denna besvärliga fråga.

Men samtidigt måste jag som uppsalabo nalurliglvis uttala våra slora bekymmer över all en av de alltför få yrkesinriktade högskoleutbildningar som vi har skärs ned, atl lärarhögskolan nu förlorar en del av silt utbud och atl därmed möjligheterna till integration av olika lärarutbildningar minskar. Vi fär mycket bekymmersamma och stora övertalighetsproblem i Uppsala.

Vi uppsalabor fäster nu slort hopp vid de uttalanden som har gjorts i utskottsbetänkandet om att särskilda hänsyn skall tas - bl. a. vid tilldelningen av platser för den kvarstående utbildningen - till de mycket stora problem som Uppsala har när det gäller arbetslösheten bland lärarutbildarna och att viss speciallärarutbildning skall kunna föriäggas till Uppsala. Vi utgår ifrån att man skall ta hänsyn till dessa uttalanden redan vid planeringen för nästkommande budgetårs verksamhet.

Vi fäster också förhoppningar vid de ullalanden som gjorts om all de orter som nu får nedskärningar skall komma i fråga i första hand när utbildningen återigen behöver byggas ut och om att det ändå bara skall vara fråga om en övergångsperiod i avvaklan pä att lärarutbild-

229

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

ningsutredningens och barnstugeuiredningens förslag till reformer på detta område skall förverkligas.

Men, herr talman, även om dimensionerings- och lokaliseringsfrågorna har dominerat den här debatlen känner jag ell behov av att understryka hur viktigt det är alt vi också diskulerar kvaliteten och innehållet i de olika lärarutbildningarna. Inte minsl vill jag ta fram det här behovet i barnomsorgsulbildningen, där vi nu står inför en mycket kraftig utökning, en utökning som är hell nödvändig om vi skall klara den stora reform på barnomsorgens område som vi nyligen fattat beslut om. Jag är glad över att man så här snabbt framlagt ett förslag om en utvidgning av kapaciteten för personalutbildning.

Men det är i sammanhanget också väsentligt all vi ger oss tid atl fundera över och diskutera hur vi skall kunna slå vakt om kvaliteten och innehållet i den här utbildningen. En viktig sak är då atl barnstugeuiredningens förslag till reformering av barnomsorgsulbildningen, som nu är ule på remiss, snabbi kommer alt förverkligas.

En annan viktig fråga är atl vi ser till atl den personal som har sysslat med traditionell lärarutbildning och som nu skall gä över till att arbeta med barnomsorgsulbildningen får den fortbildning som den verkligen behöver för att på rält sält kunna fullgöra sina nya arbetsuppgifter. Låt mig bara ta ett exempel. En lärarutbildare i ämnet svenska som har läst nordiska språk och litteraturhistoria och sedan tjänstgjort i skola och på lärarhögskola vet i dagens läge väldigi litet om t. ex. språkutvecklingen hos små barn eller om barnlitteratur Detta är bara elt av många exempel som kan anföras på hur viktigt det är alt all den personal som går över till nya arbetsuppgifter får den utbildning den behöver. Jag vill alltså understryka vad utskottet här har sagt och jag vill personligen uttala att jag tror all detta om möjligl bör gälla alla.

Det är myckel viktigt att andelen vuxenstuderande som utbildas inom barnomsorgen snabbt ökas. Enligl proposilionen skall den andelen vara så låg som mindre än 10 96 av den lolala andel som skall utbildas till förskollärare. Jag finner det myckel viktigt all del antal som får genomgå 50-veckorsutbildningen pä grundval av barnskölarutbildning och yrkeserfarenhet snabbi ökas. Del är viktigt bl. a. därför atl vi i detta yrke behöver fä in personer i olika åldrar. Risken vid en väldigi kraftig expansion är att alltför många kommer att vara mycket unga och tillhöra samma ålderskategori. Vi behöver fier människor med livserfarenhet i detta arbeie.

Jag hoppas atl vi nu, när vi i kväll har fattat besluten, skall kunna få den arbetsro som vi behöver och som de som sysslar med detta arbeie vid våra olika lärarhögskolor behöver för att kunna ägna tillräcklig energi och kraft åt de viktiga frågorna om denna utbildnings innehåll och kvalitet. Det har jag särskill velat understryka här i kväll.

230

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr talman! Betygsfrågan har under de senaste aren varit föremål för en intensiv debati, och den har lill störsla delen kommil att handla om de graderade betygens avskaffande. Inom ell mycket stort antal utbildningar har studerande krävt all få etl betygssystem som endast innehåller betygen godkänd och icke godkänd. Argumenten mol de graderade betygen har varit många och varierat med utbildningarna, och motståndet mot de graderade betygen har varil särskilt starkt bland lärare och vårdsiuderande.

Motionen 1975/76:1407, som jag har skrivii, har sannerligen inte kommit lill på grund av någol olycksfall i arbelel. Jag är överiygad om att del som står är riktigt. För det första uttrycker det min personliga uppfattning och för det andra uttalade sig folkpartiets landsmöte redan 1974 för all de graderade betygen skulle slopas inom lärarutbildningen. I molionen och i den vid betänkandet fogade reservationen 6 begärs all riksdagen nu skall utiala sig för etl slopande av graderade betyg inom lärarutbildningen.

En av förutsällningarna för alt en person skall bli en bra lärare är atl han eller hon har goda ämneskunskaper, och elt betyg kan visa dessa. Betygen säger däremot absolut ingenting om övriga egenskaper som är värdefulla för en lärare, t. ex. förmågan atl lära ul, att samarbeta, atl "la" elever, om sinne för humor och personlig pondus. I många lärarutbildningar ges ett stort anlal ämnesbelyg, och elt av argumenten för att behålla de graderade ämnesbetygen är att de har en motivations-höjande verkan. Men enligl min mening, och den delas av många, förhindrar de graderade betygen snarare än hjälper inhämtande av kunskaper eftersom de leder lill lentamensinriktade studier. De leder till stress och konkurrens och strider mol idéer om samarbeie.

Atl ge betyg i lärarskicklighel är principielll felaktigt då ingen exakt vet vad lärarskicklighel är. De betyg som sätts i lärarskicklighel är kanske mer än andra betyg direkl färgade av subjektivitet De baseras givelvis på betygsällarens egen uppfattning om hur en lärare skall fungera. Lä-rarskicklighetsbetyget har ell mycket dåligl prognosvärde, det har ett flertal ulredningar visal. Slumpen ges ell alltför stort spelrum, och del är uppenbart att det graderade lärarskicklighetsbetyget har negativa effekter på utbildningssituationen. De övergripande målen riskerar att komma i skymundan för etl kortsiktigt preslalionslänkande.

Lärarkandidaterna håller sig ofiast lill del de redan prövat och någorlunda behärskar. De undviker alt pröva nya metoder. En andra allvariig effekt etl graderat lärarskicklighetsbetyg har på utbildningen är del beroendeförhållande som kan uppslå mellan lärarkandidater och bedömare. När lärarkandidater upplever problem i sin undervisning vågar de ofta inte diskutera dessa med sina metodiklektorer, eftersom de är rädda för att det kan inverka menligt på betyget

Jag är betydligt mer optimistisk än utskottets majoritet när det gäller atl fä fram andra bättre lösningar vid tjänstetillsättning än de graderade

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

231

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

betygen, och jag yrkar därför bifall till reservationen 6.

När del gäller reservaiionen om en med ell år föriängd förskollärarutbildning måste jag i alla fall påpeka atl i glappet mellan den gamla och den nya utbildningen måste det komma ett år då man inle alls får några förskollärare.

Jag skulle gärna vilja att utskottets ordförande gav en tolkning av det stycke i utskottels skrivning på s. 27 som handlar om utbildningen av lärare i monlessoripedagogik. Jag undrar om ordföranden vill tala om för mig om detta skall tolkas så här LUT 74 kan inte nu ta upp frågan om all ge lärarutbildning i monlessoripedagogik. Del skulle ju betyda att de som vill ha undervisning i monlessoripedagogik även i framtidens lärarutbildning skulle vara tvungna att ge sig i väg till Holland, Schweiz eller England.

Fru LANTZ (vpk) korl genmäle:

Herr talman! Att jag tvekade om folkparlimotionen var allvariigt menad var för att vpk fick yrka bifall till motionen och även anmäla reservation. Det är väl osäkert om något bifall alls hade yrkats om inte vpk hade gjort del. Men fru Frasnkel har talat mycket väl och argumenterat för att man skall ta bort de graderade betygen, och jag menar atl del är väldigt glädjande atl motionen är allvarligt menad. Förhoppningsvis kan folkpartiet också sträcka sig till att kräva atl de graderade betygen avskaffas - vilkel vpk gjort - även på övriga nivåer i skolsystemet.

232

Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! Läsåret 1968/69 och året därefter intogs till praktisk pedagogisk utbildning pä lärarhögskolan, dvs. till ämneslärariinjen, ca 2 300 lärarkandidater per år. I den proposition som nu behandlas är intagningskapaciteten mindre än hälften. Det har med andra ord blivit betydligt svårare atl bli ämneslärare.

Till ulskoitsbelänkandet finns fogat elt särskill yttrande av herr Nordslrandh och mig. Jag skall något beröra detla, vilket inle tar upp intagningskapacitelen men väl inlagningsprinciperna. Dessa principer bygger i vissa avseenden på förutsättningar som var relevanta för undervisning i grundskolan enligt 1962 års läroplan. 1969 års läroplan gäller sedan länge, men fortfarande sker intagning lill ämneslärarlinje enligt regler som tillkom för att passa en tidigare läroplan.

Enligl den nu gällande läroplanen är de samhällsorienterande ämnena i grundskolan integrerade. Detsamma gäller de naturorienterande ämnena. Det är dessutom angeläget alt varje elev - det framkommer mycket tydligt i Sl/-proposilionen - har så få olika lärare som möjligt, vilket naturiigtvis medför att varje lärare bör undervisa i så många ämnen som möjligt inom sitt ämnesblock. Ämnena vid lärarhögskolan är grupperade i ungefär ett 60-lal olika kombinationer.

Men när det gäller antagningen lill lärarhögskola är det praktiskt taget omöjligt för lärarkandidaten all komma in på en ämnesleorelisk linje

och få studera sädana ämnen som normalt borde hänga ihop i den framtida undervisningen. Del är tydligt att ett sådanl ämne som geografi huvudsakligen är hopkopplat med studier i främmande språk. Delsamma gäller i många fall samhällskunskap.

Denna vårtermin fanns det t. ex. vid Malmö lärarhögskola två platser i kombinationen tyska-franska-samhällskunskap, men ingen sökande. Det fanns en plats i svenska-franska-geografi, men ingen sökande. Svenska-franska i tvåämneskombinalion hade fem sökande, men ingen plals. Man kan också jämföra med att del på höstterminen för två år sedan i kombinationen historia-samhällskunskap i hela landel fanns 157 sökande, men ingen enda logs in, därför all de ämnena huvudsakligast var placerade som det tredje ämnet där de två andra utgjordes av språk. Den som däremoi hade läst geografi lillsammans med svenska-tyska hade inget problem att komma in i praktisk pedagogisk ulbildning.

I korthet, herr lalman, är principen för intagning till praktisk pedagogisk utbildning vid lärarhögskolan hopplöst omodern och svarar inte mot de krav på samordnad undervisning som Lgr 69 och än mer SIA ställer Samtidigt ger den utrymme för taktiska bedömningar av dem som söker, vilket inte gagnar kvaliteten i deras framtida lärarverksamhet

Ulskottet har mot bakgrund av de ölägenheter som jag nu har pekat på hänvisat till den läroplansöversyn som är aviserad och skall komma till stånd och anser alt frågan om lärarnas ämneskombinationer kommer att aktualiseras i del sammanhangei. Utskottet hänvisar också till lärarutbildningsutredningen.

Herr Nordslrandh och jag har inte velat reservera oss mol utskottets beslut alt molionen inle skall föranleda någon åtgärd. Men vi förutsätter all de ibland orimliga ämneskombinationer som erbjuds lärarkandidaterna i högre grad kommer att svara mot de krav skolan ställer i dag, mot skolans målsättning och ocksä mol lärarkandidaternas efterfrågan vad gäller kombinationen av ämnen.

Jag är helt på det klara med att man givetvis från departement och skolöverstyrelse och genom den programverksamhet som här lidigare påtalats måsle fastställa behovet av lärare i olika ämnen. Men när det gäller sammankopplingen av dem i olika kombinationer vill jag uttrycka en förhoppning om atl kandidaterna och skolorna får större frihel i framtiden.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Fru JOHANSSON i Hovmanlorp (s);

Herr talman! Först vill jag säga all det är tillfredsställande atl antalet förskollärar- och frilidspedagogulbildningsplalser utökas, vilket möjliggör en kvalitativ förbättring av den verksamhei som vi tidigare beslulal utöka kvantitativt

Därefter vill jag ge en eloge till utskottet som med ett stort antal motioner lyckats lägga ett hyggligt pussel och tillgodose en del av de framförda önskemålen.

Vi måsle alla medverka till ulbyggnaden av viss utbildning för all

233

16 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

234

tillgodose ett speciellt markerat behov. Vi behöver en flexibel utbildningsapparat. Men vi har ocksä slutit upp kring integrationen i utbildningen och tycker det är bra när olika lärarkategorier sä tidigl som möjligt får lära av varandras arbete. Särskill vikligt är det atl lågstadiets lärare kommer i kontakt med förskolans utbildning och jämkar sin egen med hänsyn lill de uppgifter förskolan helt eller delvis övertar. Mänga problem i övergången mellan olika skolstadier kan elimineras redan i utbildningen av lärare.

När nu inle alla lärarhögskolor kan ha all utbildning måste del ankomma på skolöverstyrelsen alt till läroanstalterna förmedla alla nya rön som görs och atl lill redan behöriga lärare ge mer information för atl motverka det handikapp som del kommer att innebära att utbildningslinjerna inle överallt kan integreras. Förskollärarna bör också fä del av elementär läs- och matematikundervisning för att riktigt kunna möta förskolebarnens krav på kunskapsinhämtande.

Flexibilitet är ocksä önskvärd om det blir nödvändigt atl utöka utbildningen ifall prognoserna skulle slå fel. Här står uppfattning mot uppfallning. I den broschyr som yrkesvägledarna fått i vinter sägs att det jusl nu inte är lämpligl att välja ulbildning pä låg- och mellanstadiet, då balans nu råder. Däremot är det lämpligt att välja ulbildning lill speciallärare på motsvarande stadier Propositionen pekar ocksä pä den brist på speciallärare som finns i bl. a. Kronobergs län. Vi utgår ifrån all en utbyggnad av utbildningen på delta område kommer lill slånd i Växjö.

Om prognoserna visar sig felakliga fordrar vi en snabb insats för att man skall kunna undvika den besvärliga situation som vi hade t.ex. under 1950-talet, då ett alltför slorl antal obehöriga lärare fick tas i tjänst på etl för eleven myckel känsligt stadium, nämligen de första skolårens.

För skoldistrikt som tillhandahåller praklikplatser för lärarkandidater är det en stimulans med de blivande lärarnas besök i skolorna. Det är därför önskvärt atl den personal som nu inte fär direkta uppgifter pä högskolan kan användas i fortbildningens tjänst under den tid då de inte kan få ägna sig åt sina ordinarie uppgifter. Det är heller inte något negativt att de under en tid återgår till tjänster ute pä skolområdet för atl korrigera sina erfarenheier frän tidigare tjänst i skolväsendet.

Vi fär i Växjö fier utbildningsplatser än propositionen föreslagit, och det är vi tacksamma för. Det är elt borgerligl motionsyrkande som har tillstyrkts av utbildningsutskottet, men vår tillfredsställelse och glädje är precis lika uppriktig som motionärernas, även om man i den borgerliga pressen har kunnat se någol av skadeglädje.

Vi hoppas nu att vi skall få slöd också för kravet på en ökad utbildning av speciallärare.

Jag har ingel annat yrkande än utskottets men måsle ändå ultala den bestämda förhoppningen att kommande reformer på skolans område som kan ge anledning till ändringar av dagens beslut skall medföra snabba åtgärder för att förslärka utbildningen, så att man undviker att någon generation av elever inte fär riktig undervisning. Ingen ungdom bör för-

menas utbildningsalternativ som skolan kan komma all kräva för att den skall kunna klara sina kommande målsättningar. Min förhoppning är nu att regeringen kommer atl se till all behovet av utbildning av speciallärare i Växjö snabbt tillgodoses.

Fru HAMBRAEUS (c):

Herr talman! Utskottet har inte varit berett att tillstyrka motion 2173 om all klasslärarulbildningen i Falun skall bibehållas. Jag finner detta tragiskt och svårt alt förstå.

Som vi framhållit i motionen är Falun-Boriänge en s. k. utbyggnadsort för högskolan enligt U 68. Tanken är att man skall bygga vidare pä den högskoleutbildning som redan finns inom området. Någon besparing för statskassan är svår att se, om man skär ned ena året och bygger upp nästa. Den välkomna utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger skulle enligt uppgifi från lärarhögskolan kunna få lokaler, även om man bibehöll klasslärarutbildningen vid skolan, och det skulle vara bra för alla parter med ett samarbeie mellan de olika utbildningslinjerna.

Antalet ansökningar lill platserna för klasslärarutbildning i landel har minskat de senaste åren, men i Falun ökade antalet förstahandssökande med 27 96 förra året. Man kommer alltså alt beröva en landsända möjligheten all erbjuda en eftersökt utbildning och därigenom slälla till med bekymmer för mänga utan att någon blir glad.

En ljusglimt kan man emellerlid upptäcka i utskottets betänkande pä s. 16, där det konstateras atl utskottet uppfattat att den nu föreslagna intagningskapaciteten för klasslärarutbildning bara skall gälla den närmaste tidsperioden och att frågan bör kunna aktualiseras i samband med det äriiga budgetarbetet Vidare säger utskottet all om utbildningen i landet av klasslärare behöver ökas, bör ökningen föriäggas till högskola, vars klasslärarulbildning nu avsevärl minskals eller hell avvecklats. Jag tolkar detta som att det bör finnas en beredskap att återuppta klasslärarutbildningen i Falun. Med tanke på atl denna skola har ell stort upptagningsområde och är särskill eftersökt bör den komma i första hand vid en eventuell ökning av intagningskapacitelen.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Herr BLADH (s):

Herr lalman! Utbildningsutskottets belänkande 1975/76:26 innehåller olika utbildningsfrågor, som rör ulbildning och undervisning av både övergripande och regional karaktär. Utskottets ordföi;ande har utförligt redogjort för utskottels hemställan, hur man diskuterat inom utskottet samt hur man, i stort sett enigl, framlagt sitt förslag. Mot den bakgrunden kan del synas onödigt alt ytteriigare föriänga debatlen. Jag vill emellertid ändå ge några synpunkter, som bygger på den regionala lokaliseringen av utbildningsenheter och då särskill på den lokalisering som kommil och inte kommit södra delen av landel till del.

En självklar målsättning för alla berörda parter är att utbilda människor för samhällets behov. Detta är och har varit en kärnfråga och har inneburil

235

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

en viss omdimensionering av olika utbildningar. Det har inneburit nedskärning av viss klasslärarutbildning men samtidigt utökning av andra ulbildningar - av förskollärare och fritidspedagoger.

Det är som sagl angeläget alt utbilda, men lika - om inte mer - viktigt är att se till atl utbildningen bär fram till ett arbete inom utbildningens område. Det är denna avvägning som är viklig men svär att genomföra, även om prognoser finns all tillgå.

Som utskottets ordförande framhöll skall samtliga lärarhögskolor leva vidare, men några får en annan utbildningsinriktning. Klasslärarulbildningen kommer alt försvinna frän lärarhögskolan i Kristianstad, f ö. den enda lärarhögskola i södra Sverige som blir utan denna utbildning. Della är vi som bor i denna del av landet inle glada för, då vi vet att närheten lill studieort i viss mån styr utbildningen. Våra ungdomar skulle få ett bälire utbildningsutbud om skolan var kvar

Utskottet har emellertid föreslagit en försöksverksamhet i Härnösand för lägstadielärare i samverkan med utbildning av förskollärare och fritidspedagoger samt tillagt, att om denna försöksverksamhet slår väl ul skall del vara möjligt alt bedriva den även i Kristianstad. Det innebär, som jag ser det, slora möjligheter atl fl tillbaka klasslärarutbildningen till Kristianstad, även om det blir i delvis nylappning.

Utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger skall utökas i Kristianstad så alt den samlade utbildningskapaciteten blir sammanlagt större än r n. Della gläder oss.

Herr lalman! Efter vad jag här har anfört vill jag sammanfatta all vi i denna del av landel är besvikna över nedskärningen av klasslärarulbildningen i Kristianstads län. Vi är sympatiskt inställda till den utökade utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger i länet. Jag tror emellertid alt försöksverksamheten i Härnösand kommer att bli positiv och att vi sålunda, enligl utskottets skrivning, kommer att få lillbaka lågsladielärarulbildningen till Kristianstad i en delvis ny kombination. Då fär vi balansen äter.

Jag hoppas till sist, herr talman, att den föreslagna dimensioneringen skall vara den rätla, sä atl alla utbildade skall fä sysselsättning inom det område som de är utbildade för.

I della anförande inslämde herr Nilsson i Kristianstad (s).

236

Herr KOMSTEDT (m):

Herr talman! Slalliga förvaltningar och myndigheter har flyttats ut från Stockholm av regionalpoliiiska skäl. Det är då anmärkningsvärt att regeringen nu föreslår indragning av lärarutbildning i regioner som man tidigare har klassat som regionala centra. Kristianstadsregionen är ett regioncenlrumsomhardrabbalsavinskränkningarpå utbildningsområdet

Utbildningsutskotlel har nu föreslagit atl klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan i Kristianstad tas bort Atl utskottet har kommit fram lill att slopa klasslärarutbildningen i Kristianstad är sä mycket märkligare

som utskottet självt skriver att förslaget är dåligt underbyggt. Delta påstående grundar jag på vad som står pä s. 8 i utskottets belänkande. Där refereras till proposilionen 1975:1 bil. 10 vad avser klass- och ämneslärarutbildningen för budgetåret 1975/76. Där står bl. a. följande:

"Ulskottet har inte blivit övertygat om alt det är rikiigl atl sä drastiskt sänka intagningskapacitelen för lärarhögskoleorganisationen som det nu föreslagits. Utbildningsbehovet inom undervisningsyrkena bör bedömas även frän utbildningspolitisk synpunkt, t ex. mot bakgrund av de studerandes efterfrågan pä utbildning.

Större hänsyn måsle också tas till prognosens osäkerhet."

LUT 74 har yttrat sig över den deparlementala arbetsgruppens den 5 seplember 1975 överlämnade förslag Rapport från arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor. LUT 74 konstaterar, vilket också redovisas på s. 9 i utbildningsutskottets betänkande: "Av naturliga skäl har LUT 74 ännu ej hunnit fram lill definitiva förslag i de nämnda huvudfrågorna, ej heller bearbetat följdfrågor som rör t. ex. utbildningens dimensionering och lokalisering. Någon ingående analys i vad gäller de framlagda förslagens förenlighet med LUT 74:s lösningsförslag är därför i nuläget ej möjlig." Konstaterandet gör att man tycker atl åtgärder i den riktning som utskottet har föreslagit bör kunna avvaklas.

På s. 10 i betänkandet redovisas den prognos som gjordes 1972 och som senare har bearbetats. Jag skall, herr talman, be att få göra yiteriigare ett citat ur betänkandet för alt bevisa hur motsägande utskottels beslut är i förhållande till utskoltels redovisning. På s. 10 slår följande:

"När det gäller lärarbenägenhetsfaktorn hade således skolöverstyrelsen (SÖ) och statistiska centralbyrån (SCB), då 1972 års klasslärarprognos gjordes, myckel skiljaktiga meningar. Propositionens bedömningar, som i huvudsak sammanfaller med SÖ:s, bygger pä förutsättningen all 90 procent av de nyexaminerade klasslärarna och 95 procent av de nyexaminerade ämneslärarna går till läraryrket. Andra svårbedömda faktorer är kvarvarofrekvens i yrket och lärarnas yrkesaktiviiet Alternativa beräkningar visar alt redan myckel små förändringar i'antagandena ger betydande utslag i slutresultatet"

På samma sida skriver man:

"Arbetsmarknadsläget för klasslärare synes inte svara mol prognosens förutsägelser. Ett befarat stort överskott av klasslärare har synbarligen ännu inte inträffat."

På s. 11 kommer utskottets slutliga kapitulation, där det står följande;

"Det är enligl ulskottet angelägel all SÖ och SCB får erforderiiga resurser för ett prognosarbete som kan ge nödvändig vägledning för lärarutbildningens dimensionering. Det ankommer på myndigheterna all i sina kommande anslagsframställningar begära de medel som erfordras."

Ulskottet erkänner alltså att prognosen är fel och att etl uppskov vore det lämpligaste i avvaktan pä ett bättre utredningsunderlag. Om försöksverksamheten i Härnösand faller väl ut, kan man tänka sig att bedriva motsvarande försöksverksamhel i Kristianstad. Det är ju etl ganska

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

237

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

konstigt beslut atl la bort den utbildning som redan finns, införa motsvarande utbildning i Härnösand, se om det finns lämpligt underlag där och i så fall införa utbildningen igen på försök i Kristianstad.

Jag sade inledningsvis atl della förslag också har regionalpolitiska ef-fektet Det förstärker bl. a. ytteriigare obalansen i Skåne. Länsarbetsnämnden i Kristianstad har påpekat att del under innevarande läsår hade varit klasslärarbrist i Kristianstads- och Blekingeregionerna, om man inle hade haft tillgäng lill nyutexaminerade lärare frän lärarutbildningen i Kristianstad.

Herr talman! Många lalare har före mig påpekat osäkerheten i ulskottets förslag men ändå övergett sina motioner. Jag tänker inte följa i deras kölvatten, ulan jag ber härmed alt fä yrka bifall lill molionen 1975/76:783.

238

Herr ALEMYR (s):

Herr lalman! Jag valde i dagens debatt meioden alt öppna den och presentera utbildningsutskottets belänkande, som var i stort sett enhälligl med undantag av några smärre punkter. Nu har det ställts frågor lill mig som jag har anledning att besvara. Jag kommer också all använda det här lill fallet, eftersom jag inte haft någon replik tidigare, till att replikera etl par av de inlägg som gjorts.

Jag tror inte att herr Komstedl salt sig in i den här frågan och förstår vad vi häller på med, när han nu kritiserar utskottet och propositionen för "nedskärningen av lärarutbildningen", som han säger. Det som vi rekommenderar riksdagen att besluta är pä de här sju olika lärarutbild-ningsområdena en ökning av utbildningskapaciteten med inte mindre än 2 718 platser från 6 128 upp till 8 846. Det är en utomordentligt stor ökning av lärarutbildningen i Sverige. Men det finns en och annan, kanske ganska många, som gör ett allvarligt misslag i dessa bedömningar. De lycker inte att förskollärarutbildningen är lika fin som klasslärarutbildningen. Därför talar de om nedskärningar och inskränkningar och observerar inle att del är en kraftig ökning av utbildningskapaciteten på det utomordentligt viktiga området som förskolan är. Jag vill upplysa kammarens ledamöter, om de inte observerat del tidigare, att det är den här saken som vi har alt la ställning till nu.

Jag vill ocksä gärna ha sagt alt jag förstår om man från några borgerliga ledamöters sida gärna vill ta hem den här kompromissen som ett resultat av sina aktiviteter i de olika orterna. Jag kan försäkra att det har varit samlade opinioner ulan hänsyn till partitillhörighet som med eller utan missförstånd i fråga om vad propositionen innebär har begärt hos utskottet att fä behälla klasslärarulbildningen pä låg- och mellanstadiet eller ämneslärarutbildningen. Ulskottets belänkande är ett resultat av en kompromiss, där vi så långt som möjligt sökt att tillgodose de olika önskemålen utan några partipolitiska sneglingar. Den ena sidan har inte slörre rätt och anledning alt ta hem någonting av detla än den andra sidan.

Det är två frågor som under debatlen har varit uppe särskilt lill dis-

kussion. Fru Fraenkel frågade om montessoripedagogiken. Hon talade också om betygen, vilket även några andra av de ärade deltagarna i debatten har varil inne på.

När det gäller montessoripedagogiken vill jag svara fru Fraenkel direkt genom att säga alt utskottet menar att LUT 74 inte skall lägga fram någol särskill förslag lill en sådan utbildningsgång, men utskottet hänvisar till att LUT 74 i elt yttrande erinrar om att montessoripedagogiken har många värdefulla inslag. Den ger ett värdefullt bidrag över huvud tagel till det material som utredningen sysslar med. Därför kommer automatiskt de inslag som finns i montessoripedagogiken atl ligga med i de allmänna bedömningar' som LUT 74 skall göra bl. a. när det gäller att förändra elevrollen och göra eleverna mer akliva i skolan.

Belräffande betygen kan jag gärna säga, för min personliga del och för den socialdemokratiska gruppens del, att vår allmänna inställning på del här områdel överensstämmer mycket väl med det som folkpartiets landsmöte har uttalat sig för - att det är angelägel alt avskaffa de graderade betygen och göra det sä fort som möjligt.

Jag vill samtidigt erinra om att det i SIA-propositionen har framförts förslag om att riksdagen nu skulle göra ett uttalande i betygsfrågan. Men där har folkpartiet motionerat om atl riksdagen inte nu skall göra något sådant uttalande ulan avvakta betygsutredningen i stället.

Då kan man ställa frågan: Varför skall vi göra etl utlalande i betygsfrågan i samband med behandlingen av lärarutbildningen, när det nu sitter en uiredning och arbelar med precis samma problem? Då är det väl bättre all vi logiskt följer upp metodiken och avvaktar utredningarna.

I direktiven till lärarulbildningsutredningen betonas atl målsättningen i arbetet bör vara atl på sikl ersätta betygen med något annat. Men samtidigt - och det är angeläget alt betona - måste man klara ut frågan om meritvärderingen i samband med ijänslelillsällning. Del går inle all i dag bara rycka ut frågan om betyg och säga att de graderade betygen skall borl men inte ta konsekvenserna och lägga fram förslag till lösning när del gäller meritvärderingen.

Herr lalman! Jag ber att fä upprepa mitt yrkande om bifall till utbildningsutskottets hemställan.

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Herr KOMSTEDT (m):

Herr talman! Utskottets ordförande herr Alemyr tror inle att jag har satt mig in i den här frågan om lärarutbildningen. Det är väl närmast så all herr Alemyr känner sig besvärad över att jag har gjort påpekanden om de motsägelser och orimligheler som finns i utskottsbetänkandet

Jag tycker all man skall acceptera att alla inte känner sig lill freds med kompromisser. Jag anser att del här är en dålig kompromiss - del sticker jag inte under stol med. Jag förstår att herr Alemyr känner sig nöjd med den, med utgångspunkt i hans geografiska placering. Småland får nu tre lärarhögskolor, Skåne får en - och det är en viss skillnad i folkmängdsunderlaget.

239

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Herr LARSSON i Staffanstorp (c):

Herr talman! Jag skall givetvis inte polemisera med utskottets ordförande, därför atl vi är, som vi har talat om här, överens om den kompromiss som är gjord.

Jag vill i stället ge honom en eloge därför atl han i regel förstår all snabbt och tillmötesgående rätta lill de fel som regeringens propositionef har ur utskottets och oppositionens synpunkter setl. Det lycker jag alltså alt vi skall ge herr Alemyr en eloge för.

Fru HÖRNLUND (s):

Herr talman! Klockan är mycket och jag skall inte försöka förlänga den här debatten. Jag vill bara erinra om all vi socialdemokraler i södra Älvsborgs län har väckt en motion, nr 2191, där vi har tagit upp frågan om förskoleseminariet i Borås; Vi har hemställt om en utökning där med två klasser. I en motion frän Hallands riksdagsmän har gjorts motsvarande framställning belräffande Halmstad. Det förslaget tillstyrks utan någon som helst argumentation från utskottets sida om varför utbildningen utökas jusl i Halmstad.

Jag är inte på något sätl avundsjuk på Halmstad, men del finns inte någon som helst motivering i ulskollsbelänkandet till varför det inte sker någon uiökning i Borås utan bara i Halmstad. Jag vill därför fråga utskottets ordförande eller statsrådet, om hon möjligen har någonling med i spelet: Varför har utskottet tillstyrkt en utvidgning av försko-leseminariél i Halmslad men inle i Borås?

Fru FR/!:NKEL (fp):

Herr talman! Först och främst vill jag säga angående betygen alt vi vid folkpartiets landsmöte faktiskt bara uttalade oss för ett avskaffande då, alltså 1974, av de graderade betygen när det gällde lärarutbildningen. Anledningen till alt jag yrkade på all riksdagen skulle göra det uttalandet var alt LUT, om man hade bifallit detta krav, verkligen kunde ha sysslat med frågor om meritvärdering och andra befordringsgrunder.

Men när del gäller montessorilärarna hade varken jag eller mina medmotionärer menat alt LUT skulle lägga fram förslag till en separat utbildning av sådana lärare. Vi hade tänkt oss atl man i den vanliga lärarutbildningen skulle få in vidareutbildningskurser, där man specialiserat sig pä montessoripedagogiken, så att man sedan kunde undervisa om denna. Jag tycker att del är atl beklaga all man bara skall la upp denna fråga litet allmänt. Del visar endast atl vi inle heller i fortsättningen kan få några lärare som har en riktig utbildning i monlessoripedagogik. De som vill ha en sådan utbildning måsle bekosta den själva och resa lill de ulbildningsanstalter som finns i Holland, Schweiz och England.

240

Herr ALEMYR (s):

Herr lalman! Jag har frågal fru Fraenkel varför man inle kan avvakta en utredning när det gäller betygen i lärarutbildningen samlidigl som

man skall avvakta utredning beträffande betyg på andra områden. Del är det centrala i mitt resonemang.

När herr Komsiedt talar om orimligheter och felaktigheter i utskottsbetänkandet vill jag besläml bestrida alt det föreligger några sådana. Det finns inga motsättningar i utskottels säll alt uttrycka sig. Och, herr talman, vad gäller herr Komstedts tal om mitt geografiska hemvist vill jag säga atl jag aldrig i riksdagen diskuterar sädana argument

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr talman! Men belygsutredningen sysslade bara med betygen i ungdomsskolan, inte med lärarutbildningen.

Herr ALEMYR (s):

Herr talman! Men lärarutbildningsutredningen, fru Fraenkel, sysslar enligl direktiv med lärarutbildningen. Del är alltså två skilda utredningar vi talar om, men båda frågekomplexen är föremål för utredning.

Vidare är jag ledsen över att jag glömde att svara fru Hörnlund, som ställde en direkl fråga till mig. Del enda motiv utskottet har för att inte tillstyrka också en utvidgning av klassanlalet vid förskoleseminariet i Borås är att vi anser all det är en så krafiig ökning av kapaciteten över lag som nu föreslås. Det är elt mycket stort antal nya platser som föresläs, och den geografiska fördelningen av dem är enligt ulskottets uppfattning godtagbar. Därför har vi inte velat sträcka oss längre i vårt förslag. Men del innebär inte i och för sig elt negativt ställningslagande till någon ort.

Fru HÖRNLUND (s):

Herr talman! I proposilionen har ju statsrådet framhållit att tillgången pä praktikplatser och handledare begränsar möjligheterna att utbygga förskollärarutbildningen. Då tycker jag atl det är litel underligt att man inle tillvaralar de möjligheler som onekligen finns i Borås, där man omedelbart kan göra en utökning med tvä klasser. Det är närmasi därför jag ställer frågan varför utskottet snabbt kan ultala att Halmstad skall ha ytterligare utbildning men inte Borås. Del måste vara någon skillnad mellan orterna, strukturmässigt eller i fråga om möjligheter av andra slag. Vi har trots allt oerhört hög förvärvsfrekvens i södra delen av Älvsborgs län bland kvinnorna - det är välkänt i hela landel. Vi har en barntillsyn med länga anor och traditioner och vi har praktikplatser och handledare.

Hade det då inte funnits skäl att pröva en utvidgning av denna utbildning även i Borås?

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. 1-12

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

241

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Mom. 13

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels motionen nr 783 av herr Komstedl samt motionerna nr 2179 av herr Henmark m. fi., nr 2181 av herr Johansson i Växjö m. fi., nr 2182 av herr Larsson i Staffanslorp m. fl., nr 2193 av fröken Hörién m. fl., nr 2196 av herr Nordslrandh m. fl. och nr 2197 av herr Nyquist m. fl. i motsvarande delar, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Komstedl begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

242

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 13 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil molionen nr 783 sami motionerna nr

2179, nr 2181, nr 2182, nr 2193. nr 2196 och nr 2197 i moisvarande delar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Komsiedt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 304

Nej - 16

Avstår - 1

Mom. 14-25

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 26

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 26 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av fru Lanlz.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 309 Nej - 15

Mom. 27

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 28

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 28 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 2 av fru Lanlz.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat;

Ja - 309 Nej - 15

Mom. 29 och 31

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av fru Lanlz, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lanlz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 29 och 31 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av fru Lantz.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Dä fru Lantz begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna oinröstning gav följande resultat:

Ja - 305 Nej - 17

Mom. 30. 32 och 33

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom. 34

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

243

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Lärarutbildningen

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 34 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av fru Lanlz.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparat; Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 307 Nej - 17

Mom. 35 och 36

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av fröken Hörlén och fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hörlén begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom. 35 och 36 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 5 av fröken Hörlén

och fru Lanlz.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Hörlén begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 272

Nej - 51

Avstår - 2

Mom. 37-40

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momenl hemställt.

Mom. 41

Propositioner gavs på bifall till dels ulskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av fröken Hörlén och fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Fraenkel begäri votering upplästes och godkändes följande voteringsproposiiion:

244

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 26 mom 41 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av fröken Hörién

och fru Lantz.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-propositionen. Då fru Fraenkel begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 268

Nej - 48

Avstår - 9

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Meddelande om frågor

Mom. 42-57

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

På förslag av herr förste vice talmannen beslöt kammaren atl uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till morgondagens sammanträde.

§ 5 Herr förste vice talmannen meddelade all pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle konstitutionsutskottets betänkande nr 50, utbildningsutskottets belänkande nr 29, jordbruksutskottets betänkande nr42, näringsutskottets betänkande nr 50 och försvarsutskottets betänkande nr 32 i nu angiven ordning uppföras främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

§ 6 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 28 april

1975/76:330 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) lill herr arbetsmarknadsministern om ålgärder för alt trygga sysselsättningen i Grisslehamn, m. m.:

Ell företag verksamt i Grisslehamn, Norrtälje kommun, har beslutat upphöra med sin verksamhei och överflytta denna lill annat företag beläget i Bjäsla utanför Örnsköldsvik. Arbetsmarknadsstyrelsen har lillslyrkt ansökan om lokaliseringsstöd för överflyttning från Grisslehamn lill Bjästa.

Med anledning av delta vill jag fråga:

1. Anser statsrådet det ur regionalpolitiska synpunkter riktigt att ge lokaliseringsstöd för att flytta ett företag från ett område med svag sysselsättning?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för atl trygga sysselsällningen i Grisslehamn?

245

Nr 112

Onsdagen den 28 april 1976

Meddelande om frågor

1975/76:331 av herr Gustavsson i Alvesta (c) till herr jordbruksminislern om villkoren för igångsättning av miljöfarlig industri:

Enligt uppgift har Pilkinglons glasverk i Halmstad av länsslyrelsen beviljats dispens för atl årligen släppa ut ca 1 100 ton svavel i luften. Delta synes vara betydligt över gällande praxis och är naturligtvis orimligt med hänsyn lill en ny svavelpolilik i enlighet med svavelulredningens förslag. Naturvårdsverket tycks anmärkningsvärt nog endasl ha haft telefonkontakt med förelaget angående föreskrifter för svavelulsläpp och andra miljökonsekvenser.

Med hänvisning lill det anförda vill jag till herr jordbruksminislern slälla följande fråga:

Är statsrådet beredd la initiativ för aU förhindra att induslri får slarta verksamhet med så negativa miljöeffekter som i det aktuella fallet?

246

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 00.10.

In fidem

TOM T;SON THYBLAD

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:112 Onsdagen den 28 april

Riksdagens protokoll 1975/76:112