Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:111

Nr 111

Onsdagen den 28 april

Onsdagen den 28 april 1976

Kl. 10.00 Energihushållning-

en, m. m.

§ 1 Justerades protokollet för den 20 innevarande månad.

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2519-2527 Ull skatleutskoltet

1975/76:2528 lill civilulskottel

§ 3 Föredrogs men bordlades åter konslituiionsulskottets betänkande 1975/76:50 försvarsutskottets belänkande 1975/76:32 näringsutskottets betänkanden 1975/76:48-50 civilulskottels betänkanden 1975/76:22 och 26

§ 4 Energihushållningen, m. m.

Föredrogs

Näringsutskottets betänkanden

1975/76:41 med anledning av motioner om råvaruförsörjning och resurspolilik,

1975/76:42 med anledning av proposiiionerna 1975/76:100 och

1975/76:101 i vad avser energihushållning m.m. jämte motioner,

1975/76:43 med anledning av proposilionen 1975/76:109 om anslag lill Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m. jämle motioner,

1975/76:44 med anledning av propositionen 1975/76:124 om den statliga verksamhelen pä oljeomrädet, m. m. jämte motioner,

1975/76:45 med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser riktlinjer för strukturomvandlingen pä eldistributionsomrädel jämle motioner,

1975/76:46 med anledning av motioner om elförsörjningen på Gotland samt

Civilulskottels betänkande

1975/76:23 med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr TALMANNEN:

Näringsutskoitels beiänkanden nr 41-46 samt civilutskottets betänkande nr 23 debatteras i ett sammanhang och yrkanden belräffande samtliga dessa betänkanden får framställas under den gemensamma överläggningen.

I det följande redovisas endast de betänkanden, belräffande vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Näringsutskottets betänkande nr 41

I detta betänkande behandlades molionerna

1975/76:280 av herr Fälldin m. fi. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om lillsältande av en parlamentarisk utredning med uppgift atl utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighel med de rikllinjer som dragits upp i motionen,

1975/76:281 av herr Hermansson m. fi. (vpk), vari hemställts all riksdagen skulle

2. hos regeringen anhålla om en samlad behandling av den svenska resurs politiken,

3. ge regeringen till känna vad som i motionen anföris om inriktningen av den svenska resurspolitiken bl. a. i fråga om kunskapsunderlag, internationell solidaritet, styrmedel och ökal samhälleligt ägande,

4. hos regeringen anhålla om förslag till ändring i gruvlagen med innebörd att alla nyupptäckta mineral, som nu låg under koncessions- och inmutningssystemet, skulle hell tillhöra samhällel sami att upptäckare av nya mineralfyndigheter i stället för utmål skulle erhålla annan form av materiell uppmuntran frän samhället,

1975/76:509 av herr Israelsson m. fi. (vpk), vari hemställts alt riksdagen till regeringen uttalade

1. att undersökning av skiffertillgängarna i Sverige och utveckling av processer för nyttiggörande av i skiffrarna ingående ämnen skedde i sam hållets regi,

2. alt om skiffertillgångarna i Sverige alls skulle exploateras, dessa tillgångar borde betraktas som sådana naturtillgångar under marken som förbehölls samhället,

3. atl om brytning och bearbetning av skiffrar i framtiden kom alt ske i industriell skala, denna verksamhet borde bedrivas i samhällels regi,

4. att vid beslut om exploatering av skiffertillgångar sä höga krav ställdes i fråga om miljön all natur och åkermark kunde återställas i godtagbart skick, och

1975/76:1746 av herr Alsén m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en utredning av möjligheterna au införa en de-

klaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror.

Utskottet hemslällde

10. belräffande utarbetande av en plan för hushållning med naturresurser all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:280,

11. beträffande behandling och inriktning av resurspolitiken atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:281 yrkandena 1 och 2,

12. belräffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1746,

13. belräffande samhälleligi ägande och exploatering av mineral att riksdagen skulle avslå

14. molionen 1975/76:281 yrkandel 3,

15. motionen 1975/76:509 yrkandena 1-3,

5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffer
tillgångar all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:509 yrkandet 4.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande utarbetande av en plan för hushållning med nalurre
surser av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och
Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c) samt herr Petersson i Ronneby
(c) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1975/76:280 hos regeringen begärde en parlamentarisk utredning med uppgifi att utarbeta en plan för hushållning med nalurresurser,

2. belräffande behandling och inriktning av resurspolitiken av herr
Svensson i Malmö (vpk) som ansett atl ulskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandena 1 och 2 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört,

3. beträffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbruk
ning vid framställning av konsumtionsvaror av herrar Börjesson i Glöm
minge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp) och Svensson
i Malmö (vpk), fru Hambraeus (c) samt herr Petersson i Ronneby (c)
som ansett all utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:1746 hos regeringen begärde utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror.

4. beträffande samhälleligt ägande och exploalering av mineral av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandel 3 och molionen 1975/76:509 yrkandena 1-3 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffer-tillgångar av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett atl ulskotiei under 5 borl hemsiälla

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:509 yrkandel 4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

Näringsutskottets betänkande nr 42

1 propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (induslridepartemenlel) hade föreslagits under följande punkter:

Dl. Statens elektriska inspektion (s. 177 f)

all riksdagen lill Statens elektriska inspektion för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 4 233 000 kr.

D 2. Statens kärnkraflinspeklion: Förvallningskoslnader (s. 178-180)

all riksdagen lill Sialens kärnkraflinspeklion: Förvallningskoslnader för budgetåret 1976/77 under Irellonde huvudliteln anvisade ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Stålens kärnkraflinspeklion: Kärnsäkerhelsforskning (s. 180-182)

all riksdagen lill Statens kärnkraflinspeklion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ell reservationsanslag av 1 000 kr.

D4. Koslnader för vissa nämnder (s. 183)

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 48 000 kr.

D 5. Energibesparande ålgärder inom näringslivel m. m. (s. 183-189)

atl riksdagen skulle

1. godkänna en av chefen för industridepartementet förordad ändring av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 i enlighel med vad chefen för induslridepartementet hade anfört ikläda sialen ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet av prototyper och demonsiraiionsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtagande om högsl 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78 och högst 10 000 000 kt under budgelårel 1978/79,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudliteln anvisa etl reservalionsanslag av 80 000 000 kt

D 6. Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte (s. 189-191)

all riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisade etl reservationsanslag av 3 000 000 kr.

D 7. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s. 191-193)

all riksdagen skulle

1. medge atl under budgetåret 1976/77 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät pä landsbygden beviljades

inlill ell belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

1. medge au under budgelårel 1976/77 slailig garanti för län lill upp-ruslnings- och nyanläggningsålgärder som berörde landsbygdens elnäl beviljades inlill ell belopp av 10 000 000 kr.,

2. lill Främjande av landsbygdens eleklrifiering för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 4 000 000 kr.

D 8. Ålgärder för hanlering av radioaktivi avfall m.m. (s. 193 f.)

alt riksdagen lill Ålgärder för hanlering av radioaklivt avfall m. m. för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudlileln anvisade ell reservalionsanslag av 1 000 kr.

E 13. Energiforskning (s. 224-244)

alt riksdagen skulle

1. bemyndiga regeringen all under budgetåret 1976/77, i enlighel med vad chefen för induslridepartemenlel hade anfört, ikläda slaten ekonomisk förpliktelse i samband med slöd lill forskning och ulveckling inom energiomrädel som, inberäknat löpande beslut, innebar åtaganden om 80 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 50 000 000 kr. för budgelårel 1978/79.

2. lill Energiforskning för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisa ell reservalionsanslag av 106 000 000 kr.

E 14. Grundläggande forskning för energiområdet (s. 244-246) all riksdagen lill Grundläggande forskning för energiomrädel för budgelårel 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisade ett reservationsanslag av 5 675 000 kr E 17. Medelstillskoll till Aktiebolaget Asea-Atom (s. 246-248) atl riksdagen lill MedelslillskoU lill Aktiebolaget Asea-Alom för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisade etl reservationsanslag av 20 000 000 kr.

1 F:l. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. (s. 261-296) all riksdagen skulle

1. medge all sialens vatlenfallsverk fick disponera en frän 450 000 000 kr. lill 500 000 000 kr. ökad röriig kredil i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. för budgelårel 1976/77 under sialens affärsverksfonder anvisa ell investeringsanslag av 1 986 000 000 kr.

V:11. Län lill projeklering av Ransladsverkel (s. 300-302)

all riksdagen lill Län lill projektering av Ransladsverkel för budgetåret

1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade etl invesieringsanslag

av 26 000 000 kt

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1 propositionen 1975/76:101 med förslag om tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avsäg Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m. hade föreslagils under punklen

I F:l. Sialens vattenfallsverk: Kraflsialioner m. m. (bil. 9 punklen 2; s. 28 f.)

all riksdagen skulle

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1. bemyndiga regeringen att dels godkänna avial om samarbeie mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB vid utbyggnad av Forsmarks kärn-kraftslalion med ytterligare två aggregat, dels medge statens vattenfallsverk alt träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

2. bemyndiga regeringen att medge att de egentliga byggnadsarbetena för ett tredje aggregat i Forsmarks kärnkraflstation fick påbörjas sä snart koncession enligt alomenergilagen hade lämnals.

I della sammanhang hade behandlats de under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta motionerna

1975/76:649 av herr Svansiröm (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla alt den skyndsamt inventerade tillgången på nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar samt utredde formerna för dessa kraftkällors förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd lill denna verksamhet.

1975/76:681 av herr Ahlmark m. fi. (fp), vari hemställts

A. atl riksdagen hos regeringen begärde

5. att en uiredning tillsattes med uppgift att framlägga förslag lill en energisparlag i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att ytteriigare studier genomfördes beträffande möjligheterna att skapa bättre energihushållning inom transportsektorn,

7. att energisparkommitlén fick i uppdrag atl snarast utarbeta en ener-gisparkatalog med förslag och information om energihushållning,

8. atl energisparkommilléns uppgifter utvidgades i enlighel med vad som anförts i motionen,

9. att alternativa energibalanser och energiprogram utarbetades inför riksdagsbeslut 1978 rörande energipolitiken samt att möjligheler gavs för alternativa energisludier,

10.atl förslag förelades riksdagen i syfte atl öka användningen av kol som bränsle,

11.att åtgärder vidtogs i syfte att skapa bättre förutsättningar för utbyggnad av industriellt mottryck,

12.atl reglerna för statsbidrag lill energibesparande åtgärder i näringslivels byggnader ändrades sä all stöd utgick till företag med upp till 500 anställda,

B. all riksdagen beslutade alt någon kärnkraflsutbyggnad utöver del
program på elva aggregat som riksdagen 1973 ställde sig bakom ej skulle
medges,

C. att riksdagen skulle

1. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 66 000 000 kr. minskat investeringsanslag av 1 920 000 000 kr.,

2. till Energiforskning för budgelårel 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av

120 000 000 kr., varvid dessa extra medel skulle fördelas på forskning rörande energihushållning pä lokalkomfortområdet (10 000 000 kr.), vindkraft (2 000 000 kt) och torv (2 000 000 kr.),

D. att riksdagen gav regeringen lill känna vad som i molionen anförts rörande riktlinjer för energipolitiken,

1975/76:682 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställts att riksdagen skulle avslå regeringens förslag under Kapitalbudgeten (F. Slatens vatlenfallsverk) alt regeringen bemyndigades att godkänna avtalet rörande utbyggnad av Forsmarks kärnkraftsstalion med ytterligare två aggregat liksom all medge igångsättning av byggnadsarbetena för ell iredje aggregat i Forsmarks kärnkraftsstation,

1975/76:1766 av herr Gernandt m.fl. (c),

1975/76:1772 av fru Hambraeus m.fl. (c) såviu gällde hemställan

2. att riksdagen hos regeringen begärde tilläggsdirektiv till ulredningen
om kommunal energiplanering med innebörden all

1. planeringen borde underlälla ulvecklingen moi en energiförsörjning som huvudsakligen litade till de förnyelsebara energikällorna samt bättre energiutnyttjande,

2. utredningen borde behandla frågan om kapitalförsörjningen i detta sammanhang,

3. all riksdagen hos regeringen begärde all en ny huvudavdelning in
rällades inom slatens vatlenfallsverk, med uppgifi au anlägga ell hel
hetsperspektiv pä energihushållningen ulifrån hushållning och tillvara
tagande av lokala förnyelsebara energikällor,

1975/76:1775 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts atl riksdagen beslutade att inga nya kärnkraftverk fick tas i drift förrän fullständig redovisning givits från regeringen om följderna av de nya leverans- och kostnadsförhållandena, avfallsproblemet samt den lekniska säkerheten,

1975/76:1780 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c),

1975/76:1783 av herr Olof Johansson i Stockholm m.fl. (c),

1975/76:1803 av herr Nilsson i Trobro (m).

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1975/76:1813 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utredning och program för

1. ulveckling av leknik för utvinning eller produktion av biomassa, torv och avfall,

2. utveckling av teknik för förädling av biomassa, torv och avfall till miljövänliga bränslen och råvaror.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

3. ulveckling av leknik för nyttiggörande av inhemska bränslen i olika slag av lokala energiverk, motorer m. m.,

1975/76:1815 av herr Sjönell m.fl. (c), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla atl Sveriges geologiska undersöknings arbelsuppgifter ulökades lill all även omfalla undersökningar och provborrningar för au fasisiälla möjlighelerna all uinyllja geotermisk energi inom landel.

1975/76:2030 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen skulle anhålla att regeringen lade fram förslag lill förbäiirade läneregler för kraflvärmeanläggningar.

1975/76:2118 av herr Fälldin m.fl. (c) såviii gällde hemsiällan

A. atl riksdagen ullalade

1. au målel för energipoliliken borde vara all i stort setl endasl utnyttja
de energiresurser som ständigt återskapades,

1. all så länge en samfälld forskar- och expertkår inte kunnal garantera alt de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduklionen kunde bemäslras på ell belryggande säll ylierligare invesleringar i kärnkraflsutbyggnaden inle borde göras,

2. att om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästrades borde de fem kärnkraftsaggregat som nu var i drift ersällas med andra energikällor och med besparingsåtgärder,

3. all en beredskapsplan för deras gradvisa avveckling borde göras upp snarasl möjligt,

4. all de alla ylierligare kärnkraflsaggregal som riksdagsmajorilelen beslulal om omdisponerades för annan användning,

5. belräffande villkor för frisläppande av medel ur investeringsfonder för konjunkiurutjämning vad som anföris i motionen,

6. belräffande finansiering av kraflvärmeverk vad som anförts i molionen,

7. alt energiforskning för energiproduklion borde inriklas på de alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som anföris i molionen,

8. all vid del inlernalionella energisamarbelel huvudparten av resurserna lades på åtgärder som utvecklade alternativa, förnyelsebara energikällor.

B. alt riksdagen beslutade

1. alt ania förslag lill lag om viss inskränkning i rälten alt meddela lillslånd enligl alomenergilagen (1956:306) i enlighel med vad som anföris i molionen,

2. att högsla bidragsbeloppel lill näringslivels lokaler höjdes till 200 000 kr. per projekt vilket var en ökning i förhållande lill regeringens förslag med 100 000 kr,

3. all gränsen för anlalei anslällda slopades belräffande bidrag lill nä-

ringsliveis lokaler,

1. all medge au bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom näringslivel beviljades i enlighel med den fördelning som redovisals i molionen inlill 532 000 000 kr. under budgelårel 1976/77,

2. att bemyndiga regeringen all under budgelårel 1976/77 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill framtagande av pro-lolyper och demonsiraiionsanläggningar för indusiriell energianvändning och för energiproduklion m. m., som inberäknal löpande beslui innebar ålaganden om högsl 25 000 000 kr. budgelårel 1977/78 och högsl 15 000 000 kt under budgelårel 1978/79,

3. all lill Energibesparande ålgärder inom näringslivet m. m. för budgelårel 1976/77 anvisa ell i förhållande lill regeringens förslag med 452 000 000 kr. förhöjl reservalionsanslag på 532 000 000 kr.,

4. all under nylt anslag lill Försöks- och demonsiraiionsanläggningar för energiproduklion för budgelårel 1976/77 anvisa ell reservalionsanslag på 20 000 000 kr. i enlighel med vad som anföris i molionen,

5. all lill Vissa ulbildningsålgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1976/77 anvisa etl i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjl reservalionsanslag av 5 000 000 kr.,

6. att som sin mening utiala vad som i motionen anförts om inriktningen av den framtida politiken för energiforskning och atl till Energiforskning för budgelårel 1976/77 anvisa ett i förhällande lill regeringens förslag med 14 200 000 kt förhöjl reservalionsanslag på 120 200 000 kr.,

10. alt till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i
förhållande lill regeringens förslag med 996 000 000 kr. (avseende kärn
kraftverk) sänkt investeringsanslag av 989 300 000 kr. i enlighet med vad
som anföris i molionen,

12. all avslå förslagei om anslag lill Lån lill projektering av Ransladsverkel om 26 000 000 kr..

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1975/76:2120 av herr Fälldin m. fi. (c), vari hemslällis all riksdagen skulle avslå proposilionen 1975/76:101, dels i vad gällde bemyndigande för regeringen all godkänna avialel rörande ulbyggnad av Forsmarks kraftstalion med ytterligare två aggregat, dels i vad gällde bemyndigande för regeringen all medge igångsäiining av byggnadsarbeiena forell tredje aggregat i Forsmarks kärnkraftsstalion.

Ulskollei hemslällde

4. belräffande energipolilikens inriktning att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:681 yrkandet D och molionen 1975/76:2118 yrkandel A 1,

5. belräffande lilläggsdirekliv lill ulredningen om kommunal energiplanering all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1772 yrkandet 2,

6. beträffande grunderna för bidrag lill energibesparande ålgärder inom näringslivels byggnader all riksdagen med avslag på molionen 1975/76:681 yrkandel A 8 och molionen 1975/76:2118 yrkandena B 2

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

och B 3 godkände den i proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen D 5 momenl 1 föreslagna ändringen av grunderna för bidrag lill ålgärder i näringslivets byggnader,

4. beträffande energibesparande åtgärder inom näringslivel all riks
dagen skulle

10. med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen D 5 moment 2 och med avslag pä molionen 1975/76:2118 yrkandel B 5 bemyndiga regeringen alt under budgelårel 1976/77 i enlighel med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill framtagande av prototyper och demonstrations-anläggningar, vilken inberäknal löpande beslut innebar åtagande om högst 15 000 000 kr. under budgelårel 1977/78 och högsl 10 000 000 kr. under budgetåret 1978/79,

11. med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D 5 momenl 3 och med avslag på molionen 1975/76:2118 yrkandena B 4 och B 6 till Energibesparande åtgärder inom näringslivel m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ell reservalionsanslag av 80 000 000 kt,

17. belräffande bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2118 yrkandel B 7,

18. belräffande ianspråktagande av medel ur investeringsfonder för konjunkturutjämning alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2118 yrkandel A 6,

19. beträffande finansiering av kraftvärmeverk atl riksdagen skulle avslå

17. motionen 1975/76:2118 yrkandel A 7,

18. motionen 1975/76:2030,

31. beträffande energisparlag att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:681 yrkandet A 1,

32. beträffande utvidgning av energisparkommilléns uppgifter all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:681 yrkandet A 4,

47. beträffande energisparkatalog all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:681 yrkandet A 3,

48. belräffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte att riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D6 och med avslag på molionen 1975/76:2118 yrkandel B 8 till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisade elt reservalionsanslag av 3 000 000 kr.,

49. belräffande inlernalionelll energisamarbeleall riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2118 yrkandel A 9,

50. belräffande forskning rörande energianvändning i induslriella processer m.m. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 beräknade medelsramen för ändamålet,

51. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yr-

kandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen för ändamålet,

47. belräffande ylierligare studier rörande energianvändning för transporter och samfärdsel att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:681 yrkandet A 2,

48. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort all riksdagen med avslag på molionen 1975/76:681 yrkandel C 2 i ifrågavarande del och molionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen för ändamålet,

49. belräffande forskning rörande återvinning av energi i varor all riksdagen med avslag pä motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 beräknade medelsramen för ändamålet

50. beträffande forskning rörande energiproduktion såviii gällde fissionsenergi alt riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen för delprogrammets fissionsenergi,

51. belräffande forskning rörande energiproduklion såviu gällde spill-värmeulnyttjande all riksdagen med avslag på molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punkten E 13 beräknade medelsramen för delprogrammet spillvärmeuinyttjande,

52. belräffande forskning rörande energiproduklion såvitt gällde organiska bränslen som ersällning för olja alt riksdagen med avslag pä molionen 1975/76:681 yrkandel C 2 i ifrågavarande del och molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 föreslagna medelsramen för delprogrammet organiska bränslen som ersättning för olja,

53. belräffande uiredning rörande uinyiijande av vissa organiska bränslen, m.m. att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1813,

54. belräffande forskning rörande energiproduklion såviii gällde nya bränslesysiem all riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkändeden i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 beräknade medelsramen för delprogrammet nya bränslesystem,

55. beträffande forskning rörande energiproduktion säviii gällde fissionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer au riksdagen skulle

1. med avslag på molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande del godkänna den i proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 beräknade medelsramen för delprogrammet fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer.

2. avslå molionen 1975/76:1803,

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

belräffande verksamhelen vid Sveriges geologiska undersökning atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1815,

belräffande allmänna energisystemstudier all riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del godkände den i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 under punklen E 13 beräknade medelsramen för ändamålet,

belräffande utarbetande av allernativa energibalanser och energiprogram m. m. atl riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:681 yrkandet A 5,

belräffande anslag till energiforskning, m. m. all riksdagen skulle

med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 momenl 1 bemyndiga regeringen alt under budgelårel 1976/77 i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda sialen ekonomisk förpliktelse i samband med slöd till forskning och ulveckling inom energiområdet som, inberäknal löpande beslui, innebar ålaganden om 80 000 000 kr. för budgelårel 1977/78 och 50 000 000 kr. för budgetåret 1978/79,

med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 momenl 2 till Energiforskning för budgelårel 1976/77 anvisa elt reservalionsanslag av 106 000 000 kr.,

med anledning av molionen 1975/76:681 yrkandel C 2 och molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9, båda i vad avsäg anvisande av anslag, som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört,

d) avslå molionen 1975/76:2118 yrkandet A 8,

belräffande anslag lill grundläggande forskning för energiområdet all riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 14 lill Grundläggande forskning för energiområdet för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudliteln anvisade elt reservationsanslag av 5 675 000 kt.

belräffande uinyiijande av kärnkrafl all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:681 yrkandel B, molionen 1975/76:1775 och molionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 och Bl,

belräffande utbyggnad av Forsmarks kraftstation all riksdagen skulle

a) med bifall lill proposilionen 1975/76:101 bilaga 9 punkten 2 momenl

1 samt med avslag på molionerna 1975/76:682 och 1975/76:2120, båda
i ifrågavarande del, bemyndiga regeringen all dels godkänna avialel om
samarbeie mellan delägarna i Forsmarks Kraflgrupp AB vid ulbyggnad
av Forsmarks kärnkraflstation med ytterligare två aggregat dels medge
sialens vallenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar
i avtalet,

b) med bifall till proposilionen 1975/76:101 bilaga 9 punklen 2 momenl

2 sami med avslag pä molionerna 1975/76:682 och 1975/76:2120, båda
i ifrågavarande del, bemyndiga regeringen all medge all de egentliga
byggnadsarbeiena forell iredje aggregal i Forsmarks kärnkraftslalion fick
påbörjas så snart koncession enligl alomenergilagen hade lämnals,

31. belräffande anslag till kraflsialioner m. m. all riksdagen skulle

med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen 1. F:l moment 1 medge alt stålens vatlenfallsverk fick disponera en frän 450 000 000 kr, till 500 000 000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontorel,

med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen 1. F:l momenl 2 sami med avslag pä molionen 1975/76:2118 yrkandel B 10 och motionen 1975/76:681 yrkandet C 1 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under slatens affärsverksfonder anvisa etl invesieringsanslag av 1 986 000 000 kr.,

beträffande inrättande av en ny avdelning inom statens vatlenfallsverk att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1772 yrkandel 3,

beträffande plan för ulbyggnad av anläggningar för energiproduktion och energidistribution att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1783,

belräffande lån till projeklering av Ransladsverkel att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten V:11 och med avslag pä motionen 1975/76:2118 yrkandet B 12 lill Lån lill projektering av Ransladsverkel för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade ell investeringsanslag av 26 000 000 kr.,

beträffande anslag till slatens elektriska inspektion all riksdagen med bifall tillpropositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D 1 lill Sialens elektriska inspektion för budgelårel 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisade ett förslagsanslag av 4 233 000 kr.,

beträffande anslag till statens kärnkraftsinspeklion alt riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkterna D2 och D3 för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade

lill Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader etl förslagsanslag av 1 000 kr.,

till Slatens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ell reservationsanslag av I 000 kr.,

beträffande anslag till vissa nämnder all riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen D 4 lill Koslnader för vissa nämnder för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 48 000 kr.,

beträffande anslag lill främjande av landsbygdens elektrifiering, m. m, alt riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen D 7 skulle

medge all under budgelårel 1976/77 bidrag för upprusining och nyanläggning av eleklriska distributionsnät pä landsbygden beviljades inlill elt belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

medge atl under budgetåret 1976/77 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsålgärder som berörde landsbygdens elnäl beviljades intill ett belopp av 10 000 000 kr,

lill Främjande av landsbygfiens eleklrifiering för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa etl reservalionsanslag av 4 000 000 kt.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

beträffande anslag lill åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. atl riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D8 lill Åtgärder för hanlering av radioaktivi avfall m. m. för budgelårel 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisade ett reservalionsanslag av 1 000 kr.,

beträffande anslag till medelstillskoll till Aktiebolaget Asea-Atom alt riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 17 lill MedelslillskoU till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kt,

41. beträffande ökad användning av kol som bränsle att riksdagen skul
le avslå molionen 1975/76:681 yrkandet A 6,

beträffande ökad användning av skogsavfall och torv som bränsle att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1780,

belräffande ulbyggnad av indusiriell moltryckskraft att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:681 yrkandet A 7,

beträffande inventering av outnyttjad vattenkraft i mindre vattendrag, m. m. alt riksdagen skulle avslå

molionen 1975/76:649,

molionen 1975/76:1766.

Reservationer hade avgivits beträffande energipolilikens inriktning

1. av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i
Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att utskottet under

1 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2118 yrkandet A 1 och med anledning av motionen 1975/76:681 yrkandet D som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

2. av herr Wirlén (fp) som ansett alt utskottet under 1 bort hemställa
atl riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandet D och

med avslag på molionen 1975/76:2118 yrkandel A 1 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlen anfört,

3. beträffande lilläggsdirekliv till utredningen om kommunal energi
planering av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell all ulskotiei under

2 borl hemsiälla

all riksdagen med bifall till motionen 1975/76;1772*yrkandel 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

4. beträffande grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivets byggnader av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) sami herr Wirlén (fp) som ansell att ulskollet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D5 momenl 1 och motionen 1975/76:681 yrkandet A 8 och med bifall till molionen 1975/76:2118 yrkandena B 2 och B 3 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

5. beträffande energibesparande ålgärder inom näringslivet av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett all riksdagen under 4 bort hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D 5 momenl 2 och med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet B 5 bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag lill framtagande av prototyper och demonsiraiionsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebar åtaganden om högsl 25 000 000 kt budgelårel 1977/78 och högsl 15 000 000 kt under budgetåret 1978/79,

med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D 5 moment 3 och med bifall lill motionen 1975/76:2118 yrkandena B 4 och B 6, det sistnämnda i ifrågavarande del, till Energibesparande ålgärder inom näringslivel m. m. för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 202 000 000 kr.,

med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet B 6 i ifrågavarande del lill Lån lill energibesparande åtgärder inom näringslivel för budgetåret 1976/77 under statens utlåningsfonder anvisa elt investeringsanslag av 330 000 000 kt.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

6. belräffande bidrag till försöks- och demonsiraiionsanläggningar av
herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby
samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett all utskottet under 5 bort
hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2118 yrkandet B 7 till Försöks- och demonsiraiionsanläggningar för energiproduklion för budgelårel 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade etl reservalionsanslag av 20 000 000 kr.,

7. beträffande ianspråktagande av medel ur investeringsfonder för kon
junkiurutjämning av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr
Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att ut
skottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:2118 yrkandet A 6 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

8. beträffande finansiering av kraflvärmeverk av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett att utskottet under 7 borl hemställa

2 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:2030 och med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet A 7 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

9. beträffande energisparlag av herr Wirlén (fp) som ansett alt utskottet
under 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:681 yrkandel A 1 hos regeringen begärde förslag till en energisparlag i enlighel med-vad reservanten anfört,

10. beträffande utvidgning av energisparkommilléns uppgifter av her
rar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c) och Hovhammar (m), fru
Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr
Wirlén (fp) som ansett alt uiskoltei under 9 borl hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975/76:681 yrkandel A 4 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

11. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m.m. i energi
besparande syfte av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr
Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att ul
skottet under 11 borl hemsiälla

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten D6 och med bifall lill molionen 1975/76:2118 yrkandel B 8 lill Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudliteln anvisade ett reservalionsanslag av 5 000 000 kr.,

12. belräffande internationellt' energisamarbele av herr Böriesson i
Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Oskars
son (samiliga c) som ansell all ulskottet under 12 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2118 yrkandet A 9 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

13. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella pro
cesser m. m. av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Pe
tersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell all ulskottet
under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 i ifrågavarande del och med bifall lill molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört.

14. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel av herr Böriesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell all ulskollei under 14 bort hemsiälla

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

punklen E 13 i ifrågavarande del och med bifall till molionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

15. belräffande ylierligare studier rörande energianvändning för iransporter och samfärdsel av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c) och Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett atl utskottet under 15 borl hemställa

alt riksdagen med bifall till molionen 1975/76:681 yrkandel A 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

16. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort
av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett alt
utskottet under 16 borl hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 i ifrågavarande del och molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandel C 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

17. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varorav herr
Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby sami
fru Oskarsson (samiliga c) som ansett atl utskottet under 17 borl hemsiälla

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört,

18. beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gällde fis
sionsenergi av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Pe
tersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell atl utskottet
under 18 borl hemställa

ätt riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall till molionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

19. beträffande forskning rörande energiproduktion såviii gällde spill-värmeutnytljande av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby sami fru Oskarsson (samiliga c) som ansell atl utskoilel under 19 borl hemsiälla

att riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 i ifrågavarande del och med bifall lill molionen 1975/76:2118

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

20. beträffande forskning rörande energiproduktion såvilt gällde organiska bränslen som ersättning för olja av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och Sjönell (c), fru Hambraeus (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett atl utskottet under 20 borl hemsiälla

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 i ifrågavarande del samt molionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:681 yrkandel C 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

21. beträffande utredning rörande utnyttjande av vissa organiska
bränslen, m. m. av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gus
tafsson i Byske (c), Sjönell (c) och Hovhammar (m), fru Hambraeus (c)
sarnt herr Wirlén (fp) som ansell all utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1813 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

22. belräffande forskning rörande energiproduktion såvitt gällde nya
bränslesystem av herr Börjesson i Glömminge. fru Hambraeus, herr Pe
tersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell all ulskollei
under 22 bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande forskning rörande energiproduktion såvitt gällde fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer

23. av herr Böriesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby samt fru Oskarsson (samiliga c) som ansett att utskottet under
23 bort hemställa

atl riksdagen skulle

med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 i ifrågavarande del och molionen 1975/76:681 yrkandet C 2 i ifrågavarande del samt med bifall till molionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

avslå motionen 1975/76:1803,

24. av herr Wirlén (fp) som ansett all utskottet under 23 bort hemställa att riksdagen skulle

a) med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten E 13 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2118 yrkandel B 9 i ifråga-

varande del sami med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandel C 2 i ifrågavarande del som sin mening ge regeringen till känna vad reservanlen anfört,

b) avslå molionen 1975/76:1803,

25. beträffande verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett att utskottet under 24 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:1815 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

26. belräffande allmänna energisystemsludier av herr Börjesson i
Glömminge, fru Hambraeus, herr Peiersson i Ronneby samt fru Oskars
son (samtliga c) som ansett atl utskottet under 25 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen E 13 i ifrågavarande del och med bifall lill motionen 1975/76:2118 yrkandet B 9 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

27. belräffande utarbetande av alternativa energibalanser och energi
program m. m. av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c),
herr Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp)
som ansett att ulskottet under 26 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:681 yrkandet A 5 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

beträffande utnyttjande av kärnkrafl

28. av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Peiersson
i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att utskottet under
29 borl hemställa

atl riksdagen skulle

med bifall till motionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 samt med anledning av molionen 1975/76:681 yrkandet B och motionen 1975/76:1775 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört,

med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandel Bl anta av reservanterna framlagt förslag till lag om viss inskränkning i rätten atl meddela och utnyttja tillstånd enligt alomenergilagen (1956:306), innebärande att drift medgavs endast av de fem kärnkraftsaggregat för vilka lämnats medgivande all de fick laddas med bränsle.

29. av herr Wirlén (fp) som ansett att utskottet under 29 bort hemställa att riksdagen skulle

a) med bifall lill motionen 1975/76:681 yrkandel B samt med avslag i motionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 och motionen 1975/76:1775

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

som sin mening ge regeringen till känna vad reservanlen anfört, b) avslå motionen 1975/76:2118 yrkandet Bl,

30. belräffande utbyggnad av Forsmarks kraftstation av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Peiersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp) som ansett alt utskottet under 30 borl hemställa

atl riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:682 och 1975/76:2120 skulle avslå proposilionen 1975/76:101 bilaga 9 punklen 2,

beträffande anslag lill kraflsialioner m. m.

31. av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby samt fru Oskarsson (samiliga c) som anseit all ulskollei under
31 borl hemställa

alt riksdagen skulle

med bifall till proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen I. F:l momenl 1 medge atl statens vatlenfallsverk fick disponera en frän 450 000 000 kr. till 500 000 000 kr. ökad röriig kredit i riksgäldskontorel,

med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen 1. F;l moment 2 och motionen 1975/76:681 yrkandel C 1 samt med bifall lill motionen 1975/76:2118 yrkandet B 10 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under sialens affärsverksfonder anvisa ett invesieringsanslag av 989 300 000 kt,

32. av herr Wirlén (fp) som ansell att utskoilel under 31 bort hemställa
all riksdagen skulle

med bifall lill proposilionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen 1. F:l momenl 1 medge all slatens vatlenfallsverk fick disponera en från 450 000 000 kr. lill 500 000 000 kr. ökad rörtig kredil i riksgäldskontorel,

med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen I. F:l moment 2, med bifall lill motionen 1975/76:681 yrkandel C 1 och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet B 10 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1976/77 under sialens affärsverksfonder anvisa ell invesieringsanslag av 1 920 000 000 kr.,

33. beträffande lån till projeklering av Ransladsverkel av herr Bör
jesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Peiersson i Ronneby sami
fru Oskarsson (samtliga c) som ansett att utskottet under 34 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2118 yrkandet B 12 skulle avslå propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten V;ll,

34. belräffande ökad användning av kol som bränsle av herr Böriesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Peiersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr Wirlén (fp) som anseit au utskottet under 41 borl hemsiälla

all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:681 yrkandel A 6 hos

regeringen begärde förslag lill åtgärder i syfte att öka användningen av kol som bränsle,

35. belräffande inventering av oulnyiijad vallenkrafl i mindre vallendrag m. m. av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske och Sjönell samt fru Hambraeus (samtliga c) som ansell att utskottet under 44 bort hemställa

att riksdagen skulle

med bifall till motionen 1975/76:649 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanierna anfört,

avslå motionen 1975/76:1766.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Till beiänkandel hade fogals ett särskilt yttrande beträffande utbyggnad av urangruvan i Ransiad av herr Wirlén (fp).

Näringsutskottets betänkande nr 43

I propositionen 1975/76:109 (industridepartementet) framlades förslag lill rikllinjer för verksamhelen vid AB Atomenergi och om anslag lill bolaget, m. m.

1 propositionen hemställdes i första hand (s. 17) all riksdagen skulle

godkänna vad föredraganden hade anfört om verksamheten vid Ak-liebolagel Atomenergi,

medge all 26 000 000 kr. av per den 30 juni 1976 återslående del av lill AB Aiomenergi lämnal ränlefrill lån från fonden för låneunderslöd användes för leckning av aktier i bolaget i enlighet med vad föredraganden hade angivit.

Vidare framlades förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77, varvid under angivna punkler föreslagils:

Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri (s. 17 f) atl riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd lill svensk kärnkraft-industri för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet (s. 18)

all riksdagen lill Aktiebolaget Aiomenergi; Övrig verksamhet för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisade ell reservationsanslag av 12 500 000 kt

Aktiebolaget Atomenergi: Särskill bidrag (s. 18)

all riksdagen lill Akliebolagei Aiomenergi: Särskill bidrag för budgelårel 1976/77 under Irellonde huvudlileln anvisade ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

"1 propositionen föreslås att riktlinjerna för verksamhelen vid AB Aiomenergi skall förbli väsentligen oförändrade i avvaklan på resultat av pågående utrednings- och planeringsarbete. Verksamheten skall alltså t. v. liksom hittills i huvudsak falla inom tre områden, nämligen forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnenergiområdet, forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet i övrigt samt kommersiell verksamhet med anknytning till bolagets huvuduppgiftet De riktlinjer och anslagsberäkningar som anges i propositionen innebär emellertid krav på en påtaglig begränsning och rationalisering av verksamheten.

Den energipoliliskt motiverade forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Atomenergi bekostas till stor del med medel frän anslaget Energiforskning. Enligl riksdagens beslut våren 1975 har etl särskill anslag förts upp förde statsmedel som -enligt konsortialavtal mellan slaten och Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA) - anvisats till Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri.

Atomenergis kapitalbehov har delvis tillgodoseils genom ell ränlefritt lån från slaten, vilket avskrivs i samma takt som bolaget gör avskrivningar på sina anläggningstillgångar. Detta räntefria lån, som enligt propositionen delvis skall omvandlas lill aktiekapital, beräknas komma atl uppgå lill ca 36 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1976/77. Föredraganden uttalar alt han inte är beredd att nu föreslå några genomgripande ändringar i de för Aiomenergi gällande finansieringsförhållandena."

• I delta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1975/76:2259 av herr Ekinge (fp), vari hemställts atl riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser i fråga om AB Atomenergis verksamhet vid Sludsvik,

1975/76:2260 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:109 skulle

uttala att Siudsviksutredningens arbete borde-intensifieras och inriktas efter de rikllinjer som anföris i motionen,

för budgetåret 1976/77 avslå medelstilldelningen till anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkrafiindustri,

1975/76:2274 av herrar Sundkvist (c) och Karisson i Mariefred (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla att Studsviksul-redningen fick i uppdrag atl utreda utvidgad verksamhei vid AB Aiomenergi för att trygga sysselsättningen inom Nyköpingsregionen i enlighet med vad som anförts i motionen.

dels den under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta motionen 1975/76:2118 av herr Fälldin m.fl. (c), vari såviu nu var i fråga (B 11) hemställts att riksdagen skulle avslå förslaget om anslag till

Aktiebolaget Atomenergi: 24 100 000 kt

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Slöd till svensk kärnkrafiindustri om Nr 111

Utskottet hemslällde

beträffande riktlinjer för verksamhelen vid AB Atomenergi att riksdagen med bifall till proposilionen 1975/76:109 i ifrågavarande del (hemställan under 1) och med avslag på motionen 1975/76:2260 yrkandet 1 godkände vad föredraganden i propositionen hade anfört om verksamhelen vid AB Aiomenergi,

belräffande lån till AB Atomenergi atl riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del (hemställan under 2) medgav atl 26 000 000 kr. av per den 30 juni 1976 återstående del av till AB Atomenergi lämnat räntefrill lån från fonden för låneunderslöd användes för teckning av aktier i bolaget i enlighet med vad föredraganden hade angivit i propositionen,

beträffande utvidgad verksamhet vid AB Aiomenergi atl riksdagen skulle avslå

molionen 1975/76:2259,

motionen 1975/76:2274,

beträffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkrafiindustri atl riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet B 11 och motionen 1975/76:2260 yrkandet 2 till Aktiebolaget Aiomenergi: Stöd lill svensk kärnkraftinduslri för budgelårel 1976/77 under treltonde huvudlileln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

beträffande anslag i övrigt till AB Atomenergi att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudlileln anvisade

till Aktiebolaget Aiomenergi: Övrig verksamhei ett reservalionsanslag av 12 500 000 kr.,

till Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag ett reservationsanslag av 24 000 000 kt

Reservationer hade avgivils av

1. beträffande riktlinjer för verksamhelen vid AB Atomenergi av herr
Böriesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt
fru Oskarsson samtliga (c) som ansett att ulskollet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del (hemställan under 1) och med bifall lill motionen 1975/76:2260 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. beträffande utvidgad verksamhet vid AB Atomenergi av herr Bör
jesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Peiersson i Ronneby
(c), fru Oskarsson (c) sami herr Wirlén (fp) som ansett alt utskottet under
3 bort hemställa

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

au riksdagen med bifall lill molionerna 1975/76:2259 och 1975/76:2274 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanierna anfört

3. belräffande anslag till AB Aiomenergi för stöd till svensk kärnkraftinduslri av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Oskarsson (samtliga c) som ansell alt utskottet under 4 borl hemställa

atl riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2260 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet Bli skulle avslå propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del.

Till betänkandet hade fogals särskilda yllranden

av herr Svensson i Malmö (vpk),

av herr Wirlén (fp).

Näringsutskottets betänkande nr 44

I propositionen 1975/76:124 (induslridepartemenlel) hade regeringen föreslagit riksdagen att

bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet mellan statens vatlenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB om samarbeie i aktiebolagsform på oljeområdet, dels medge statens vatlenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avialel,

bemyndiga regeringen all godkänna ändringar av de åren 1969 och 1973 iräffade avialen mellan sialens vallenfallsverk och vissa förelag om samarbete inom ramen för resp. Oljeprospektering AB och Pelroswede AB i enlighel med vad chefen för induslridepartemenlel förordat,

bemyndiga regeringen all dels godkänna avtalet mellan slatens vatlenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till att främja landets försörining med naturgas, dels medge slatens vatlenfallsverk atl träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

medge alt medel fick las i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för leckning av aklier i och lån till det under 1 avsedda aktiebolaget i enlighel med ålagandena i avialel,

medge all medel fick tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för leckning av aklier i del under 3 avsedda akliebolagei i enlighel med ålagandena i avialel,

godkänna den av chefen för induslridepartemenlel förordade ul-vidgningen av användningsområdei för slailig garanii för oljeuivinning m. m..

lill Oljeprospektering för budgetåret 1976/77 under irellonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

lill Län lill projeklering av raffinaderi för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa etl invesieringsanslag av 10 000 000 kr.,

lill Lån lill aklieleckning i Svenska Pelroleum AB för budgelårel

1976/77 under fonden för låneunderslöd anvisa ell investeringsanslag av 10 108 000 kt

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I propositionen anges som en huvudlinje i den svenska oljepoliliken all en slailig organisation pä oljeomrädet stegvis skall byggas upp, vilken snabbi kan ulvidgas sä snart försörjningslägel gör del motiverat En central roll i sammanhanget tilldelas Svenska Petroleum AB, som förutsätts komma att bedriva verksamhei inom olika frän försörjningssynpunkt betydelsefulla led av oljehanieringen. Bemyndigande begärs för regeringen atl godkänna etl konsortialavtal mellan stålens vallenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB av innebörd all vallenfallsverkel inlräder som hälflendelägare i Svenska Pelroleum. En uppbyggnad av bolagels finansiella resurser föreslås, bl. a. genom en höjning under en iväärsperiod av del egna kapitalet lill 50 milj. kr., varav hälften under budgetåret 1976/77.

I propositionen föreslås även atl användningsområdei för den slalliga garanii för oljeutvinning m. m. som infördes är 1975 ulvidgas sä all garanlin skall kunna utnytijas vid finansiering av Svenska Petroleums och andra svenska företags förvärv av andelar i oljefyndigheter.

Vidare föreslås all särskilda medel lill oljeprospeklering anvisas lill Svenska Petroleum under treårsperioden 1976/77-1978/79 för arbelen på svenskt område och i Nordsjön. En ram av 50 milj. kr. anges för ändamålet, varav 20 milj. kr. föreslås ulgå budgetåret 1976/77. Det förulsäiis alt resurserna inom Oljeprospeklering AB och Pelroswede AB, vilka båda företag till hälften ägs av slaten, skall ulnytljas för arbetena.

I proposilionen lämnas även en redovisning av planerna på ell nyll slalligt raffinaderi vid Brofiorden, Statsraff-projektet Uppskov med ställningstagandet till projeklel lill år 1977 föreslås mol bakgrund av bl. a. de förelagsekonomiska riskerna och osäkerhel om marknadsbedömningen. Ett invesieringsanslag av 10 milj. kr. för budgelårel 1976/77 föresläs för fortsalla projektförberedelser.

Slulligen föreslås godkännande av ell konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas."

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna 1975/76:2293 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen

beslutade

1. all avslå regeringens hemställan om bemyndigande att godkänna

avtalet mellan statens vatlenfallsverk och LKAB om Svenska Pelroleum

AB,

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

all avslå regeringens hemställan om atl medel från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. fick tas i anspråk för teckning av aklier i och län lill Svenska Petroleum AB,

au avslå regeringens hemsiällan om utvidgning av användningsområdet för den slalliga garanlin för oljeuivinning,

all den statliga garanlin för oljeuivinning endast skulle medges efter riksdagens prövning i varje enskilt fall,

all med avslag på proposilionen hemställa om nyll förslag från regeringen i vad avsåg anslag lill OPAB,

all avslå regeringens hemsiällan om anslag pä 10 milj. kr. för lån till projektering av raffinaderi,

all avslå regeringens hemställan om anslag pä 10 108 000 kr. för lån lill aktieteckning i Svenska Petroleum AB,

alt hos regeringen hemställa om förslag till avveckling av den inom Pelroswede bedrivna verksamheten,

all hos regeringen hemsiälla om förslag till överförande av aktierna i Svenska Pelroleum AB frän LKAB lill Statsförelag AB,

10. atl ultala alt etl eventuellt svenskt engagemang i det norska s. k.
Mongstad-projekiei borde underställas riksdagens prövning.

1975/76:2294 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen skulle

1. uttala all Svenska Pelroleum AB borde ombildas lill Svenska Bränsle
AB med kompetens inom heta bränsleförsörjningsområdet med inriktning
pä förnyelsebara energikällor,

2. anhålla hos regeringen om förslag lill anslag på lilläggsstat för bud
getåret 1975/76 för alt läcka bolagets ytterligare medelsbehov med an
ledning av i molionen föreslagen verksamhet med de förnyelsebara ener
gikällorna,

1975/76:2355 av herr Hermansson m. fi. (vpk), vari hemställts alt riksdagen skulle

hos regeringen anhålla om förberedelser omgående för en natio-nalisering av den privata oljenäringen, med undantag för den kooperativt ägda delen,

utiala alt en nationell svensk oljepolitik borde vara frigjord från alla imperialistiska inlressen.

1975/76:2356 av herr Wirtén m. fi. (fp), vari hemställts att riksdagen skulle

ge regeringen till känna vad som i motionen anföris rörande ul-formningen av del ställiga engagemanget inom oljebranschen samt om Svenska Pelroleum AB,

avslå regeringens hemställan i vad avsåg Län till projektering av raffinaderi.

3. ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående åtgärder för en snabb introduktion av naturgas i Sverige,

dels de under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta molionerna

1975/76:1790 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde skyndsamt förslag i syfte att trygga drivmedelsförsörjningen i glesbygden och i syfte atl åstadkomma en utjämning av de regionala och lokala prisskillnaderna pä oljeprodukter, och

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1915/16:1191 av herr Lövenborg m. fl. (vpk), vari hemslällis atl riksdagen skulle i enlighet med vad i molionen anförts uttala sig för en enhellig prisnivå på olja och bensin i hela landel och hos regeringen anhålla om skyndsamt initiativ i syfte att uppnå della.

Utskottet hemställde

1. beträffande avtal om och finansiering av Svenska Petroleum AB,
m. m. att riksdagen skulle

med bifall till proposilionen 1975/76:124 punklen 1 och med avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandel 1 bemyndiga regeringen att dels godkänna avtal mellan statens vattenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) om samarbete i aktiebolagsform på oljeomrädet, dels medge statens vallenfallsverk atl träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

med bifall till proposilionen 1975/76:124 punkten 4 och med avslag pä motionen 1975/76:2293 yrkandel 2 medge atl medel fick las i anspråk från invesleringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aklier i och lån lill det under a avsedda aktiebolaget i enlighet med ålagandena i avtalet,

med bifall lill proposilionen 1975/76:124 punklen 9 och med avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 7 lill Lån lill aklieleckning i Svenska Petroleum AB för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderslöd anvisa ett investeringsanslag av 10 108 000 kr.,

d) avslå molionen 1975/76:2293 såvitt den gällde överförande av aktier
i Svenska Petroleum AB från LKAB till Statsföretag AB (yrkandel 9),

2. belräffande fortsatt ulveckling av Svenska Petroleum AB all riks
dagen skulle avslå

motionen 1975/76:2294,

molionen 1975/76:2356 yrkandet 1,

beträffande statsgaranti för oljeutvinning att riksdagen med bifall lill proposilionen 1975/76:124 punkten 6 och med avslag på molionen 1975/76:2293 yrkandena 3 och 4 godkände den av chefen för industridepartementet förordade utvidgningen av användningsområdei för slailig garanii för oljeuivinning m. m.,

beträffande organisation för statliga insalser på oljeprospekierings-området all riksdagen skulle

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

med bifall lill propositionen 1975/76:124 punklen 2 bemyndiga regeringen att godkänna ändringarav de åren 1969 och 1973 träffade avtalen mellan statens vattenfallsverk och vissa förelag om samarbeie inom ramen för resp. Oljeprospeklering AB och Pelroswede AB i enlighel med vad chefen för induslridepartemenlel hade förordat,

avslå motionen 1975/76:2293 yrkandet 8,

beträffande anslag till oljeprospektering alt riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:124 punkten 7 och med avslag på molionen 1975/76:2293 yrkandet 5 till Oljeprospeklering för budgelårel 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

belräffande anslag lill projektering av raffinaderi all riksdagen med bifall till proposilionen 1975/76:124 punkten 8 sami med avslag på molionen 1975/76:2293 yrkandel 6 och motionen 1975/76:2356 yrkandel 2 till Lån till projeklering av raffinaderi för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade etl invesieringsanslag av 10 000 000 kt,

beträflande evenluelll svenski engagemang i del s. k. Mongstads-projektet alt riksdagen fann motionen 1975/76:2293 i ifrågavarande del (yrkandet 10) besvarad genom vad utskottet anfört,

belräffande utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter atl riksdagen skulle avslå

molionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del,

motionen 1975/76:1797,

9. beträffande drivmedelsförsörjningen i glesbygd att riksdagen skulle
avslå molionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del,

belräffande nationalisering av oljebranschen att riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2355 yrkandet 1,

belräffande vissl ullalande om svensk oljepolilik all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2355 yrkandet 2,

beträflande åtgärder pä naturgasområdet alt riksdagen skulle

med bifall till proposilionen 1975/76:124 punklen 3 bemyndiga regeringen all dels godkänna avialel mellan sialens vatlenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av elt aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas, dels medge stålens vallenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

med bifall till proposilionen 1975/76:124 punklen 5 medge all medel fick las i anspråk från invesleringsanslaget Kraftstationer m. m. för teckning av aktier i del under a avsedda akliebolagei i enlighel med åtagandena i avialel,

avslå molionen 1975/76:2356 yrkandel 3.

Reservalioner hade avgivils

1. belräffande avtal om och finansiering av Svenska Petroleum AB, m. m. av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anseti all ulskollei

under 1 borl hemsiälla all riksdagen skulle

med bifall lill molionen 1975/76:2293 yrkandena 1. 2 och 7 avslå propositionen 1975/76:124 punkterna 1, 4 och 9,

med anledning av motionen 1975/76:2293 yrkandel 9 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanierna anfört om överförande av aklierna i Svenska Pelroleum AB frän Luossavaara-Kiirunavaara AB till Statsföretag AB,

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energih ushållning -en, m. m.

2. beträffande fortsatt utveckling av Svenska Pelroleum AB av herr
Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Peiersson i Ronneby sami
fru Oskarsson (samiliga c) som ansell all ulskollei under 2 borl hemställa

alt riksdagen skulle

avslå motionen 1975/76:2356 yrkandel 1,

med anledning av motionen 1975/76:2294 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört,

3. av herr Wirtén (fp) som ansett atl ulskotiei under 2 borl hemställa
atl riksdagen skulle

med anledning av motionen 1975/76:2356 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanlen anfört,

avslå motionen 1975/76:2294.

.av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen nr I - anseit all utskottels yttrande i viss del skulle ha av reservanierna angiven lydelse,

beträffande siaisgaranii för oljeuivinning av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett atl ulskotiei under 3 bort hemställa

all riksdagen skulle

med bifall lill molionen 1975/76:2293 yrkandel 3avslä propositionen 1975/76:124 punkten 6,

med bifall lill motionen 1975/76:2293 yrkandet 4 som sin mening ge regeringen lill känna all slalliga garantier för oljeuivinning fick medges endast efter riksdagens prövning i varje särskill fall.

6. beträffande organisation för slatliga insalser pä oljeprospeklerings-områdei av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anseii au uiskoltei under 4 bort hemställa

all riksdagen skulle

med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 2 i ifrågavarande del bemyndiga regeringen att godkänna ändringarav del är 1969 träffade avialel mellan sialens vallenfallsverk och vissa förelag inom ramen för Oljeprospeklering AB i enlighet med vad chefen för induslridepartemenlel hade förordat,

avslå propositionen 1975/76:124 punklen 2 i övrigl.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

c) med anledning av molionen 1975/76:2293 yrkandet 8 som-sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört om avveckling av Pelroswede AB:s verksamhei,

7. beträffande anslag lill oljeprospektering av herrar Regnéll (m) och
Siegbahn (m) som ansett alt utskottet under 5 borl hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2293 yrkandet 5 skulle

avslå propositionen 1975/76:124 punkten 7,

hos regeringen anhålla om nytt förslag i vad avsåg anslag lill Oljeprospektering AB,

8. belräffande anslag till projektering av raffinaderi av herrar Regnéll
(m), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 6 bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandet 6 och molionen 1975/76:2356 yrkandet 2 skulle avslå propositionen 1975/76:124 punkten 8,

9. beträffande utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter
av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson
i Malmö (vpk) och Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) samt herr
Wirtén (fp) som ansell all utskottet under 8 bort hemställa

au riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:1797 hos regeringen begärde skyndsamt initiativ i syfte all åstadkomma en utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter,

10. beträffande drivmedelsförsörjningen i glesbygd av herr Böriesson
i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson i Ronneby samt fru Os
karsson (samtliga c) som anseti atl utskottet under 9 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del hos regeringen begärde skyndsamt förslag till ålgärder i syfte all trygga drivmedelsförsörjningen i glesbygd,

11. belräffande nationalisering av oljebranschen av herr Svensson i
Malmö (vpk) som ansell all ulskotiei under 10 borl hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2355 yrkandel 1 hos regeringen skulle anhålla om åtgärder för en nationalisering av oljebranschen i enlighel med vad reservanlen anfört.

12. beträffande vissl ullalande om svensk oljepolitik av herr Svensson
i Malmö (vpk) som anseti au ulskottet under 11 bort hemställa

au riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2355 yrkandel 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlen anfört,

13. beträffande ålgärder pä nalurgasområdet av herrar Regnéll (m).

Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som ansett att utskottet under 12 bort hemställa atl riksdagen skulle

med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 3 bemyndiga regeringen atl dels godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till aU främja landets försörjning med naturgas, dels medge statens vatlenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 5 medge att medel fick tas i anspråk från invesleringsanslaget Kraftstationer m. m. för leckning av aktier i del under a avsedda akliebolagei i enlighet med åtagandena i avtalet,

med bifall till molionen 1975/76:2356 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Till betänkandet hade fogats etl särskilt yttrande beträffande utjämning av regionala skillnader i pris pä oljeprodukter av herr Svensson i Malmö (vpk).

Näringsutskottets betänkande nr 45

I propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) hade regeringen i ett särskill avsnitt (s. 150-176) upptagit frågan om riktlinjer för strukturomvandlingen pä eldistributionsomrädel och föreslagit riksdagen att

dels anta förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestäm
melser om elektriska anläggningar,

2. lag om förvärv av eldistribulionsanläggning m.m.,
dels

godkänna de riktlinjer för fortsatt strukturomvandling på eldistributionsområdet som chefen för induslridepartemenlel hade förordat,

godkänna att en nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse av eldistributionsanläggning m. m. inrättades den 1 juli 1976.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

I delta sammanhang hade behandlais motionerna

1975/76:840 av herr Leuchovius (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om åtgärder i syfte att tillvarata den ström som producerades av mindre kraftverk i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:1749 av fru André m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen vid sin behandling av regeringens förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. beslutade att kommun gavs förköpsrätt till eldistribulionsanläggning,

1975/76:1772 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari såvitt här var i fråga (yrkandet 1) hemställts atl riksdagen hos regeringen begärde uiredning

3 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

och förslag om riktlinjer för eldistributionen som underlättade tillvaratagandet av lokala kraftkällor, med skyldighet för koncessionsinnehavaren att köpa eleklricilel ocksä från små och oregelbundna kraftkällor, och

1975/76:1829 av herr Öslrand m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen gav regeringen lill känna vad som i motionen anföris rörande nya rikllinjer för slrukluromvandlingen på eldistributionsområdet.

Utskottet hemställde

belräffande rikllinjer för fortsatt strukturomvandling på eldistributionsomrädel att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 i ifrågavarande del (s. 176 momenl 3) godkände vad chefen för industridepartementet hade förordat,

beträffande inrättande av värderingsnämnd att riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:100 bilaga 15 i ifrågavarande del (s. 176 moment 4) godkände att en nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse av eldistribulionsanläggning m. m. inrättades den 1 juli 1976,

beträffande ändring i ellagen all riksdagen skulle anla i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 1) framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefaltande vissa bestämmelser om eleklriska anläggningar,

beträffande lag om förvärv av eldistribulionsanläggning m. m. att riksdagen med avslag på molionerna 1975/76:1749 och 1975/76:1829 skulle anla i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 2) framlagt förslag till lag om förvärv av eldistribulionsanläggning m. m.,

beträffande tillvaratagande av lokala kraftkällor atl riksdagen skulle avslå

motionen 1975/76:840,

molionen 1975/76:1772 yrkandet 1.

Reservalioner hade avgivils

1. belräffande lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. av herrar Böriesson i Glömminge och Gustafsson i Byske, fru Hambraeus samt herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som anseti all utskoilel under 4 bort hemställa

att riksdagen skulle

med anledning av motionerna 1975/76:1749 och 1975/76:1829, den sistnämnda i ifrågavarande del, hos regeringen begära förslag lill lagstiftning om kommunal förköpsrätt med avseende på eldistributionsanläggning,

med avslag pä motionen 1975/76:1829 i övrigl anta i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 2) framlagt förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m..

2. belräffande lillvaralagande av lokala kraftkällor av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och Hovhammar

(m), fru Hambraeus (c) samt herr Peiersson i Ronneby (c) som anseti all ulskollet under 5 borl hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:840 och motionen 1975/76:1772 yrkandel 1 hos regeringen begärde utredning i enlighet med vad reservanterna anfört.

Civilutskottets betänkande nr 23

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bilaga 14 (bostadsdepartementet) under litt Bil (s. 36-41) föreslagit riksdagen alt

1. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i civila slatliga bygg
nader fick beviljas inlill etl belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

medge all bidrag och län för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet fick beviljas intill ett belopp av 300 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

medge atl bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler fick beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kt under budgetåret 1976/77,

medge alt bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet fick beviljas inlill ell belopp av 6 000 000 kt under budgetåret 1976/77,

på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77 till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisa etl reservationsanslag av 326 000 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:673 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp), vari hemställts all riksdagen beslutade att stöd för energibesparande ålgärder m. m. även skulle utgå till samlingslokaler som inte hade karakiär av allmänna samlingslokaler, t ex. vissa frikyrkolokaler,

1975/76:683 av herr Ahlmark m. fi. (fp), vari såvitt nu var i fråga hemslällis

A. alt riksdagen hos regeringen begärde ytteriigare insatser i syfte all främja hushållningen med energi innefattande bl. a.

uppbyggnad av en organisation för kontinueriig tillsyn av värmeanläggningar m. m.,

genomförande av ett program för kontroll av det äldre fastighetsbeståndet från energisynpunkt,

genomförande av etl lioårsprogram för tilläggsisolering och liknande åtgärder för bättre energiekonomi i det äldre fastighetsbeståndet under vilken tid praktiskt och ekonomiskl stöd borde utgå,

1975/76:1914 av herr Andersson i Nybro m.fl. (c),

1975/76:1929 av fru Hambraeus m.fl. (c).

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

1975/76:1960 av herr Petersson i Ronneby m. fl. (c), vari hemställts

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

att riksdagen hos regeringen begärde utredning angående ett system för att kontrollera byggnaders isolering i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:1961 av herr Sjönell m.fl. (c),

1975/76:2038 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen 1979 anföris om önskvärdheten av alt utvidga anslagsramen för bidrag lill energisparinvesteringar inom hushållen, om i budgetpropositionen föreslagna medel skulle visa sig otillräckliga i förhållande lill hushållens efterfrågan, och

1975/76:2121 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen beslutade

A. ge till känna

vad som i motionen anförts belräffande ökal låneunderiag för energibesparande investeringar i bostäder och lokaler,

vad som i motionen anförts beträffande efterkonlrollen i samband med tillämpningen av Svensk byggnorm,

B. 1. atl bidrag och lån under anslaget Vissa energibesparande ålgärder
inom bostadssektorn m.m. kunde ulgå med högst 9 000 kr, per bo
stadslägenhet, vilket i förhällande till gällande bestämmelser var en ök
ning med 3 000 kr., varvid bidraget högst kunde utgöra 35 96,

2. atl bidrag lill kommun skulle ulgå för åtgärder som stimulerade energihushållning inom kommunen i enlighet med vad som anföris i motionen,

C. 1. att medge bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga
byggnader intill ell belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

atl medge alt bidrag och län för energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet fick beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kr. under budgelårel 1976/77 inkluderande bidrag till kommuner för åtgärder som stimulerade energihushållning inom hela kommunen,

all medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler fick beviljas intill etl belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

att medge att bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet fick beviljas intill ett belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

att medge att bidrag till kommunala och landstingskommunala byggnader fick beviljas intill etl belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

atl lill Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 396 000 000 kr. förhöjl reservationsanslag av 722 000 000 kr.

Utskottet hemslällde

1. beträffande stöd för installation av värmepump atl riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1961,

belräffande högsta belopp för bidrag och vissa lån att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2121, yrkandel Bl,

beträffande ökat låneunderlag för bostadslån all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2121, yrkandet A 1,

beträffande energisparstöd till vissa ej allmänna samlingslokaler att riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:673 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

belräffande informalion m. m. att riksdagen skulle

a. avslå motionen 1975/76:1914 angående förslag lill en folkrörelse
kampanj,

b. avslå motionen 1975/76:1929, yrkandet 1, angående information
om alternativ till konventionell eluppvärmning,

beträffande bidrag till kommuner för information m. m. att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,

beträffande etl tioårsprogram för lilläggsisolering m. m. atl riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:683, yrkandel A 3,

beträffande kontroll och tillsyn m. m. atl riksdagen skulle avslå molionerna 1975/76:683, yrkandena Al och A 2, 2121, yrkandet A 2 och 1960,

belräffande ändring i byggnadsstadgan (1959:612) all riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1929, yrkandet 2,

10. beträffande ramar och anslag att riksdagen med bifall till rege
ringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:2121, yrkandena
C 1-6, skulle

a. medge all bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga bygg
nader fick beviljas inlill ett belopp av 15.000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

b. medge atl bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bo
stadsbeståndet fick beviljas inlill ett belopp av 300 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77,

c. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler
fick beviljas intill ett belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

d. medge all bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet fick
beviljas intill ett belopp av 6 000 000 kt under budgetåret 1976/77,

e. pä driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1976/77
till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet anvisa ett
reservationsanslag av 326 000 000 kr.,

11. beträffande förnyad prövning av anslagsfrågorna att riksdagen skul
le avslå motionen 1975/76:2038.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Reservalioner hade avgivils

1. beträffande högsta belopp för vissa bidrag och lån av fru Olsson i Hölö, herrar Åkerfeldt och Olof Johansson i Stockholm samt fru Ingvar-Svensson (samtliga c) som ansett att utskottet under 2 borl hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet B l,som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

2. beträffande ökat låneunderlag för bostadslån, m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt (c), Strömberg i Botkyrka (fp), Adolfsson (m) och Olof Johansson i Slockholm (c), fru Ingvar-Svensson (c) samt herr Danell (m) som anseti all utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2121, yrkandet Al, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanierna anfört.

3. beträffande bidrag till kommuner för information m. m. av fru Ols
son i Hölö, herrar Åkerfeldt och Olof Johansson i Stockholm samt fru
Ingvar-Svensson (samtliga c) som ansett all ulskotiei under 6 borl hem
ställa

atl riksdagen skulle bifalla molionen 1975/76:2121, yrkandet B 2,

4. beträflande etl tioårsprogram för tilläggsisolering m. m. av herr
Strömberg i Botkyrka (fp) som ansett att utskottet under 7 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:683, yrkandet A 3, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlen anfört,

5. beträffande kontroll och tillsyn m. m. av fru Olsson i Hölö (c), herrar
Åkerfeldt (c), Olof Johansson i Slockholm (c) och Strömberg i Botkyrka
(fp) samt fru Ingvar-Svensson (c) som ansett att utskottet under 8 borl
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:683, yrkandena A 1 och A 2, och 2121, yrkandet A 2, samt med anledning av molionen 1975/76:1960, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

6. beträffande ramar och anslag m. m. av fru Olsson i Hölö, herrar Åkerfeldt och Olof Johansson i Stockholm samt fru Ingvar-Svensson (samtliga c) som ansett att utskottet under 10 borl hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:2121, yrkandena C 1-6, skulle

a. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i civila statliga bygg
nader fick beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret
1976/77,

b. medge att bidrag och lån för energibesparande ålgärder inom bo-
stadsbeståndet fick beviljas intill ett belopp av 550 000 000 kr. under
budgelårel 1976/77,

c. medge atl bidrag för energibesparande ålgärder i samlingslokaler
fick beviljas inlill elt belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

d. medge alt bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och
landstingskommunala byggnader fick beviljas intill ett belopp av
50 000 000 kt under budgelårel 1976/77,

e. medge att bidrag till prototyp- och demonstraiionsverksamhet fick
beviljas intill eU belopp av 12 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,

f. på driftbudgeten under tolfte huvudliteln för budgetåret 1976/77

lill Vissa energibesparande ålgärder inom bosladsbeslåndel anvisa ett reservationsanslag av 672 000 000 kr.,

7. belräffande förnyad prövning av anslagsfrågorna av herrar Adolfsson (m) och Danell (m) som ansett att utskottet under 11 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2038 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Till betänkandet hade fogats särskilda yttranden

beträffande informalion m. m. av herrar Åkerfeldt (c) och Olof Johansson i Stockholm (c),

beträffande individuell mätning av varmvallen m. m. av herrar Bergman i Göleborg (s), Lindkvisi (s), Jadesiig (s). Häll (s) och Claeson (vpk), fru Landberg (s) sami herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Andersson i Gamleby (s),

belräffande ökat låneunderlag m. m. av herr Claeson (vpk).

Herr SJÖNELL (c):

Herr talman! Riksdagens beslut år 1975 angående den framtida energipolitiken har på en del håll tolkats som ett klart nederlag för centern. Det är ingen anledning att fördölja atl beslutet verkligen var ett nederlag med hänsyn till det starka engagemang som vi frän centerpartiet har haft i de här frågorna.

Men jag vill betona, herr lalman, alt det nederlaget bara var ett formellt nederlag. I praktiken har våra synpunkter börjat segra. De har trängt ut alltmer till de många människorna på etl sätt som vi knappast ens kunnal drömma om bara för ett år sedan. I dag är utomordentligt många människor i detla land, uppenbariigen majoriteten, hell klara över att man - genom all satsa på hushållningsåtgärder på energiområdet i form av energisparande inom både lokalsektorn och industrisektorn och genom att satsa på allernaliva energikällor och la fram dem - inle i vårt land behöver tänka sig någon kärnkraft för energiförsörjning. Den har redan nu kunnat konstateras vara onödig med hänsyn till utvecklingen under den korta tid som har förfiutit sedan fiolårsbeslutet.

Olof Palme har vid något tillfälle, bland de mänga aforismer och liknande som han brukar använda i den politiska debatlen, tillverkat en alldeles egen, där han säger all verkligheten är politikernas värsta fiende. Och nog har verkligheten visat sig fientlig mot både socialdemokraterna och moderaterna, som drev igenom fjolårets enligt vår uppfattning huvudlösa beslut om alt binda vårt land hårdare till kärnkraften än tidigare. Nya fakta har framkommit som utöver tidigare skäl har raserat grundvalarna för delta beslut, och jag skall återkomma lill det litet senare.

Det är mot denna bakgrund som vi på värt håll finner det närmast obegripligt all utskotlsmajoriteten nu säger att det "inte framkommit några nya fakta som motiverar en omprövning" av det svenska kärnkraftsprogrammet för 13 aggregat 1985. Det är ett mycket djärvt utta-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

lande. En del kommer väl alt påstå att det är etl okunnigt uttalande. Jag skall inte föra fram några värderingar i anslutning till det. Jag bara konstaterar att det är ett uttalande som för oss förefaller både överraskande och obegripligt mot bakgrund av vad som har hänl och händer i verkligheten.

Den bindning nu till kärnkraftssamhällel som beslutet om de 13 reaktorerna innebär förefaller atl bli en praktisk verklighet ifall inte någon radikal ändring sker i synsättet. Det är dock mycket som i varje fall lyder på att tiden inte är mogen för denna förändring ännu, trols den krassa verkligheten. Den krassa verkligheten visar t. ex. alt vi är 1985 bara har 10 % av uranbehovel säkrat genom giltiga och inte uppsägbara kontrakt. Redan det är ett faktum som borde skaka den mesl trosvissa. Anrikat uran finns förreslen inte tillgängligt för oss genom anrikning i USA efter år 1982.

OECD påpekar hur den ständigt ökande efierfrågan på uran skapar oro för all själva grundmaterialet i kärnkraftsdriften över huvud taget skall stå till förfogande. Det finns också andra tunga skäl som jag skall åierkomma till.

Centerns grundsyn på energipolitiken och partiets praktiska uppläggning av denna vinner, som jag nyss sade, ständigt ökad uppslutning både här hemma och utomlands. I allt fiera länder förekommer protester och demonstrationer mot kärnkraften. Jag vill bara nämna länder som Västtyskland och USA och även - på senare lid - Frankrike. Där är det en vetenskaplig opinion som har börjat med skarpa protester och demonstrationer. Man för fram krav på att satsningen skall ske dels på hushållning, dels, och del är lika viktigt, pä de alternativa energikällorna.

Vår syn som vi har presenterat den är, vill vi själva hävda, enkel, logisk och lättfattlig. Det är uppenbart att alla människor och alla länder måste slå vakt om jordens energibalans. Om man rubbar den, finns det ingen framtid för mänskligheten. Del är det enkla men mycket härda faktum som vi har framför oss. Vi måste utnyttja de ständigt återskapande •energiresurserna, så atl säga vara i balans med naturen och inte åstadkomma någon obalans.

Energipolitiken måste, som vi ser det, bidra till att garantera den välfärd som vårt samhälle för dagen har uppnått men också kommande generationers trygghet, säkerhet, sysselsättning och utkomst Den måste då utformas med tanke på detta välfärdsmål. Handlingsfriheten i dessa sammanhang är utomordentligt viktig, och den måste garanteras. Den saken har även regeringspartiet varit helt enigt om, i varje fall i det förflutna. Det är inte länge sedan herr Palme höll sitt kända Sundsvallslal. där alltså socialdemokratin via sin partiordförande mycket siarkt underströk fordringen pä en handlingsfrihet i energipoliliken, innebärande atl vi icke skulle bli bundna vid kärnkraften utan kunna välja andra vägar.

Jag vill erinra om Sundsvallslalet, och jag vill faktiskt ciiera etl avsnitt ur det som inte uppmärksammats särskilt mycket av massmedia men som jag tycker förtjänar att uppmärksammas: "Vi avser inte heller nu att framföra förslag om uppförande av upparbetningsanläggningar, an-

rikningsanläggningar eller anordningar för förvaring av radioaktivi avfall. Det skulle i hög grad innebära en långsiktig bindning för alt i stor omfattning satsa pä kärnkraften som dominerande kraftkälla."

Delta uttalande står i skarp relief till regeringspartiets position i dag. Man har uppenbarligen lämnat denna målsättning, lämnat ambitionen att garantera handlingsfriheten i det här avseendet, vilket herr Palme föste så stort avseende vid den gången i Sundsvall. Man är i dag pä del klara med all upparbetnings- och anrikningsanläggningar måste till för alt vårt av riksdagen 1975 beslutade kärnkraftsprogram över huvud tagel skall kunna genomföras.

Det finns andra tecken som visar all regeringspartiet har glömt kravei på handlingsfrihet och inle längre fäster något avseende vid den utan har bundit sig för ell definitivt kärnkraftssamhälle för Sveriges vidkommande. Jag tänker på den uiredning som industridepartementet gjorl nyligen och som väl som politiskt huvudändamål hade att skaffa fram ett vedträ att slå centern i huvudet med.

Jag skall inte gå närmare in på utredningen, men jag vill erinra om att planeringschefen Cari Johan Åberg i finansdepartementet underströk hur osäkert materialet som sådanl var. Rapporten utmynnade i alla fall i att det skulle kosta 19 miljarder kronor alt avveckla kärnkraften i dag, vilket vi i centern har förutsatt kan komma att bli nödvändigt. Rapporten framhöll atl det är alldeles för dyrt för den svenska ekonomin med en sådan avveckling och atl det blir för stora påfrestningar på kapitalmarknaden och annat. Rapporten skulle naturligtvis också tjäna det syfiet atl vara ett s. k. expertunderlag för alt inför nationen påvisa hur ihålig cenierns ståndpunkt har varit.

Rapporten har varit ulomordenlligl viktig med hänsyn till de konsekvenser som den fält. Jag lämnar det osäkra siffermaterialet, som kanske delvis är helt felaktigt, därhän, men rapporten visar för del första alt regeringen har skippat ambitionen om handlingsfrihet och i klartext fastslår att Sverige nu definitivt är bundet vid kärnkraften och all vi endast har atl traska palrullo efter kärnkraftsexperternas anvisningar beträffande vår framtida energiförsörjning. För det andra tror jag att vi i det här landel skall vara lacksamma för ulredningen, därför alt den visar vilka astronomiska utlägg det skulle röra sig om därest vi låter de 13 kärnkraftsreaktorerna bli färdigbyggda. Vad kostar det att avveckla 13 kärnkraftverk? Utredningen visar alt det skulle kosta 19 miljarder kronor med kapiialförslöring och alll vad som nu finns med i den bilden all avveckla 5 reaktorer. Men en avveckling av 13 kärnkraftverk med den kapiialförslöring som det innebär och dessulom nedläggning av upparbeinings-anläggningar och anrikningsverk skulle kosla liotals och äter lioials miljarder uiöver del nämnda beloppet Jag håller inie för oiroligi all del någon gång på 1980-ialet, framåt 1990, kan röra sig om bortåi 100 miljarder kronor. Del visar hur definitiv bindningen vid kärnkraftssamhällel blivii redan nu.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Del kan komma att visa sig att riskerna med kärnkraftsdrifl ackumuleras sä snabbt att man omgående måsle stoppa den - jag erinrar t. ex. om utvecklingen i Japan, där radioktivt vatten i tusentals ton har läckt ut, och en katastrof som var pä väg atl bli den störsla i USA med en lilen ljusstump i en reaktor som höll pä att tända eld pä alltsammans. Vad gör vi då?

Herr lalman! Som jag nyss sagt, måsle energipolitiken ulformas efter det innehåll vi vill ge välfärden i form av trygghet, sysselsättning osv. Vi vill då slå fasl all välfärden inte är beroende av en bestämd nivå i fråga om energianvändningen, Skulle sä vara fallet, skulle den här nationen till slul hamna i etl fullständigt olidligt prylsamhälle. Det tror jag ingen av oss vill, och det är heller inte nödvändigt, därför att det existerar inget klart samband mellan sysselsättning och energiproduklion. Det har funnils och finns många, mänga bevis för det.

Ett av de mest eklatanla bevisen innebär omändringen av Stålverk 80. Del föreslås nu att man drar ner planerna på stålverket till nära hälften - i stället för att producera 4 000 ton stålämnen skall verket producera någol över hälften, men det blir precis samma sysselsättning. Jag tycker alt detta är ell slående bevis på frånvaron av samband mellan energiproduktion och sysselsättning. Vi har ju hela liden hävdat alt något sådant samband inte finns.

Välfärd i vidsträckt bemärkelse innehåller inle bara materiella ingredienser. En god miljö är ett av de väsentligaste inslagen i en välfärd. Av alternativa energikällor - och dä menar jag allernativ inte bara till kärnkraften ulan även lill de fossila bränslena - är de förnyelsebara de förnämsta all satsa på från miljösynpunkt: vindkraft, solenergi, yljordvärme osv. Del är bl. a. av den anledningen vi sä siarkt satsar på dessa och vill utveckla dem.

På tal om energikällor, herr lalman, hävdar vi starkt all energihushållning enligt vår uppfattning är en av de förnämsta av alla energikällor. Del finns stora energi vinster att göra inom industrin. Vi har många gånger pekat på exemplet från massafabriken i Vallvik, och jag kan nämna Boliden, där man har tagit fram processer som minskal energiförbrukningen med 60-70 96. Ångpanneföreningen, som brukar räknas till de främsta experterna på området, har funnii atl man genom alt utnyttja spillvärme från industrin kan spara inte mindre än 600 000 m' olja.

De alternativa energikällorna är också på en intressant snabb frammarsch. Det gäller inte bara solenergins utnyttjande och vindkraften, som det arbetas på bl. a. i Linköping hos SAAB, utan det gäller även yl-jordvärmen. Det har gåll uppmärksammade reportage i pressen, senast i förra veckan, om ett hus i Piteå som ulnylljar den s. k. ytjordvärmen. Plastslangar har lagts ner under tjälen, och man utnyttjar den lågenergi som finns där. + 1 grader i jorden omvandlas via värmepump till högre värmemängd och pä del sättet värms huset upp.

"Sensationella resultat" slår det i pressen, sedan anordningarna har testats under vintern: 2 kr. och 28 öre per dygn för alt värma upp en villa

om ca 150 m', totalt ca 800 kr. om året. Det är ingenting mindre än en sensation när det gäller de alternativa energikällorna, som enligl vad det sagts skulle kunna komma fram först någon gäng bortåt år 2000. De finns redan i dag, och om de utnyttjas medför de enorma besparingar i fråga om oljekonsumtionen.

Herr lalman! Cenlern vill genom motionen 2118 ta nödvändiga medel frän kärnkraftssalsningen och satsa dem pä energihushållning. Med sädana investeringar kan ökningen av energiförbrukningen inom industrin hällas nere pä 2,3 % mol 3 % enligt regeringens beräkning.

Siffrorna lalar även i del här sammanhanget. Under tioårsperioden 1965-1975 ökade industrins energiförbrukning med 2,5 % per år utan atl några extra åtgärder saltes in för alt hushålla med energin. Regeringen räknar nu för perioden 1975-1985 med en ökning av 3 96 per år. Jag tror mot bakgrunden av de siffror som presenterats ulifrån verkligheten att vår uppskattning om 2,3 % per år är mer realistisk. I varje fall är del inte någon omöjlig siffra. 'Det kan nämligen framhållas atl för 1975 ligger industrins energiförbrukning redan 10 % under regeringens planer.

Det är så pass stora mängder som kan sparas via induslrin och med hushållningsinsalser över huvud taget att vi utan vidare vill fastslå att man kan slippa kärnkraften enbart på grund av genomtänkta och planerade hushållningsåtgärder i fråga om energi.

Herr talman! Utifrån dessa mera principiella och ideologiska synpunkler som vi i centern lägger på energipoliliken och dess uppläggning och genomförande ber jag nu atl i största korthet få kommentera de reservationer i näringsutskoitels betänkande nr 42 som vi har anmält från cenlern och som vi medverkar i.

Kommunerna spelar en viktig roll i energiplaneringen. Enligt vår syn måste utgångspunkten vara att energiförsörjningen på lång sikt får lov atl byggas på de förnyelsebara energikällorna. Vi anser atl utredningen om kommunal energiplanering måste fä lilläggsdirekliv, innebärande alt man beaktar atl planeringen underlättar utvecklingen mol de förnyelsebara energikällorna och ell bälire utnyttjande av energin, och att man också är beredd att ta hänsyn till kapitalförsörjningen i della avseende. Utskottsmajoriteten avstyrker värt förslag med argument av mycket formelll slag. Vi kan alltså inle acceptera de mycket formella invändningarna.

När del gäller grunderna för energibesparande åtgärder inom näringslivet vill vi från centern inle göra skillnad mellan stora och små företag. Därför vill vi slopa nuvarande begränsning som innebär att slöd får gälla endasl förelag med upp till 200 anställda. Slödet måste få mycket större räckvidd, och därför måste även förelag med över 200 anslällda få vara med.

I propositionen föreslås på goda grunder att maximibeloppet för bidrag skall höjas lill 100 000 kt Vi anser att det inle räcker, och vi vill höja det till 200 000 kt, så all iniressel från att ha varil måtlligl inom industrin skall kunna övergå lill att bli slort.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Eneigihushållning-en, m. m.

Det är angelägel att understödja investeringar för hushållning med energi. Härigenom ökar både produktion och sysselsättning. Näringslivet har visal intresse för energibesparande investeringar, men läne- och bidragsmedlen har varit för otillräckliga. Vi föreslår därför, som framgår av reservationen 5, ekonomisk förpliktelse för staten "i samband med bidrag till framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 25 000 000 kt budgetåret 1977/78 och högsl 15 000 000 kt under budgetåret 1978/79". Vi föreslär också atl riksdagen till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. anvisar ett reservationsanslag om 202 milj. kr. och när del gäller Län lill energibesparande ålgärder inom näringslivel elt investeringsanslag av 330 milj. kr. under statens uiläningsfonder.

Vi anser del även angeläget all gränserna rörande bidrag till försök med demonstrationsanläggningar höjs och alt regeringen sålunda skall få bemyndigande att disponera 20 milj. kr. för detta ändamål. Genom den verksamheten kan utomordentligt viktiga incitament ges lill ulvecklingen av allernativa energikällor.

Med de motiveringar som jag tidigare i dag anfört föreslår vi också att näringslivets investeringsfonder skall lä användas för energihushäl-lande invesleringar i näringslivet.

Herr lalman! Utbildningsåtgärder i energibesparande syfte är ytterst viktiga. Ulan utbildning kan man inte nå resultat pä dessa områden. Vi anser att regeringens uppräknande av nuvarande anslag med 250 000 kr. till 3 milj. kr. är för magert och föreslär i stället 5 milj. kr.

Forskningen är, herr talman, av naturliga skäl en vital punkt i utvecklingen av en sund energipolitik. Av den anledningen har centern ända från början i alla energipolitiska sammanhang kämpat för all ge energiforskningen en framskjuten position. Men vi har också starkt reagerat - och gör det fortfarande - mot den oerhörda snedbalans i de knappa energiforskningsanslagens inriktning som regeringens prioritering har medfört. Det har varit och är i och för sig nalurligl, med hänsyn lill regeringens och moderaternas satsning pä ett svenskt kärnkrafissamhälle, att kärnkraftsforskningen har getts dominerande prioriteringar. Men det är emot det som vi reagerar. Mot den bakgrunden föreslår vi frän cenlern i en rad reservationer dels kraftiga höjningar av de olika energiforskningsanslagen, dels betydande överfiyttningar av forskningsanslag från kärnkraftsforskning till forskning rörande utveckling dels av hushållning med energi, dels av alternativa energiproduktionskällor.

Beträffande fissionsforskningen så är det ganska naturligt, med hänsyn till vår inställning till kärnkraften, all vi vill myckel väsentligt minska anslaget till denna forskning. Vi vill bara vara med om en forskning som rör säkerhet för avfallshantering och liknande med etl belopp på 11,5 milj. kt

Herr talman! När del gäller utnyttjandet av kärnkraften har jag tidigare i mitt anförande behandlat cenierns syn på saken. Jag vill sammanfattningsvis konstatera all energipolitiken enligt vår uppfattning måste ut-

formas så, att invesleringar som syftar till hushållning med energi skall leda till atl kärnkraftsutbyggnaden och kärnkraftssatsningen onödiggörs. Medel som frigörs från kärnkraften måste då satsas på hushållningsäl-gärder och på de alternativa energikällorna. Säkerhetsproblemen är sä långt ifrån lösta i dag som de någonsin varit tidigare, och det finns en rad skakande fakta om hur hotande den problematiken är. Men jag skall här inte närmare gå in på delta - det har vi gjort i andra sammanhang, då vi påvisat att varken när del gäller upparbetningsanläggningar, hantering av avfallet eller deponering av det slutliga högaktiva giftiga avfallet finns några lösningar.

Vi säger i koncentrat när det gäller kärnkraftsengagemanget och kärnkraftssalsningen i vårt land att de fem aggregat som finns i drift skall fä fortsätta, men en beredskapsplan för deras avveckling måste upprättas, därför atl katastrofer kan inträffa som medför att en snabb avveckling måste äga rum. De tre aggregat som ännu inle börjat byggas skall, säger vi, aldrig börja byggas. De fem som är kvar. får man lov att fortsätta alt bygga ut tills vi har klarat kontraktsavvecklingar och liknande ting.

Om riksdagen godtar våra förslag finns det inget behov av att ta i anspråk de medel som Vattenfall beräknar för kärnkraflsutbyggnaden. Del finns inget behov av någon kärnkraft i det här landet.

Herr talman! Jag ber atl få föreslå bifall till reservationerna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 30, 31, 33, 34 och 35.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr REGNÉLL (m):

Herr lalman! När det gäller de ämnen som nu diskuteras i den gemensamma debatlen skall jag hälla mig till den statliga verksamheten på oljeomrädet Det ärendet behandlas i näringsutskottets betänkande nr 44.

Alt åsikterna skiljer sig i fråga om vad som bör göras och inte bör göras framgår av att utskottsbehandlingen resulterat, inte i fullt så många reservalioner som nyss räknades upp men likväl i 13 reservationer. Oenigheten är alltså betydande.

Pä en punkt är vi emellertid eniga, nämligen om att aktivitet inom oljebranschen är förenad med stora risker och med stora svårigheter att göra hållbara prognoser. Det finns starka intressen i gamei, baserade på politisk eller ekonomisk makt, i vissa fall på en kombination av båda. Att vara med i den leken kan resultera i otäcka knuffar för den som är liten.

Redan i fjol, när statlig verksamhet pä oljeområdet för första gången debatterades i samlad form, framhöll vi från moderat håll dessa speciella aspekter. Det är glädjande alt också regeringen nu talar om "förelagsekonomiska risker" och om "osäkerhet i marknadsbedömningen". Men av dessa gemensamma insikter drar vi olika slutsatser. Regeringen vill bygga ut del slalliga engagemanget. Vi säger: Låt oss agera försiktigt pä detla spekulativa och svårbedömda område. Statens och landets re-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

surser är sannerligen redan hårt ansträngda. Del är då olämpligt alt satsa stora belopp i aktieteckning, lån och garantier i en svårbedömd bransch. Man måste ju konstatera att staten förutan fungerar oljeförsöriningen under normala förhållanden på etl hyggligt sätt, och i en krissituation är det väl fråga om huruvida inte elt omfattande statligt engagemang rent av kan vara ett bekymmer. Jag skall utveckla den tankegången litet närmare.

God tillgång på olika oljeprodukter, hyggliga priser och tillräcklig distributionskapacitet är konsumenternas berättigade krav. De kraven har i vårt land i stort selt uppfyllts under normala lider. Konkurrensen mellan de slora bolag som är verksamma i oljebranschen har sörjt för detta. Del brukar påpekas att de stora bolagens förtjänster har legat i produk-lionsledet; försäljningen har bedrivits ulan nämnvärd lönsamhet, lidvis kanske renl av med förlust. Den som ger sig in i försäljningsledet utan en bas av lönsam produktion torde få svårt atl förränta sina pengar.

Fastän detta inte uttalas torde det vara den vetskapen, alltså att pengarna finns att hämta egentligen bara i råvaruledet, som har fått regeringen att engagera svenska skattebetalarpengar i internationell oljeletning. På moderat häll menar vi att risklagningen är för stor, och vi vill därför ha etl förslag om avveckling av staisengagemanget inom Pelroswede AB.

En helt annan rimlighet har OPAB, Oljeprospektering AB. Här är verksamheten begränsad till geografiskt närliggande områden. Att vi vill bilda oss en uppfattning om vad som där kan utvinnas är självklart.

Liksom OPAB bör också Svenska Petroleum AB kunna vara nyttigt I fråga om de båda företagen, OPAB och Svenska Petroleum AB, menar vi emellertid att redan den nuvarande uppläggningen av ägar- och fi-nansieringsförhällanden är olämplig. Vi framförde den åsikten i fjol och anser oss ha ännu starkare skäl för den i år, när vi har tagit del av propositionens förslag. Vad som varil snårigi blir ännu snårigare på or-ganisalionsplanet Vad som varit svårt att följa blir för riksdagen ännu svårare all kontinuerligt följa. Nog är del t ex. anmärkningsvärt att man vill använda LKAB "som instrument för Statsföretags ägarintresse" för all - som det heter - "befria moderbolaget i gruppen från direkt ansvar". Nog tycker man atl erfarenheterna från bl. a. Stålverk 80 borde resultera i konstruktioner med slörre möjligheter till insyn och klarare totalansvar än vad propositionen här inbjuder lill. Att stoppa in en viklig verksamhet så atl man behöver öppna tre lock för att fä insyn i den är klart olämpligt ur riksdagens synpunkt. Den uppfatlningen leder oss på moderat håll lill all begära nya organisationsplaner och till att nu, i dagens läge, yrka avslag på de anslag som regeringen begär för att genomföra den komplicerade uppläggning som propositionen skisserar.

En särskild kommentar kräver kanske reservation 8, där vi moderater och folkpartisterna går emot regeringsförslaget att anvisa ytteriigare 10 milj. kr., uiöver de 36 som anvisades i Ijol, till projektering för ett statsägt raffinaderi vid Brofiorden. Alla vet - eller borde veta - alt del är stor

överkapacitet på raffinaderiområdet. Detta faktum gör rent av att bedömare i länder med nya, egna oljefyndigheter - Norge är ett exempel - menar att man bör avslå från alt bygga ul egna raffinaderier. Hur mycket mera näraliggande måste det då inte vara för ett land som inte är oljeproducerande att göra det ställningstagandet? Alt i nybyggda anläggningar konkurrera med företag som byggts ut för långt lägre kostnader måsle bli mycket svårt.

Vad som sagts om Brofjorden gäller också ett eventuellt deltagande i del norska Mongsladsprojektet Här noterar vi pä vårl håll att utskottet i stort setl ansluter sig till synpunkterna i moderala samlingspartiets motion. Någon reservation från vår sida har därför inte behövts.

Herr talman! Jag ber att fä yrka bifall till reservationerna 1, 4, 5, 6, 7, 8 och 13.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr WIRTÉN (fp):

Herr lalman! När riksdagen för ett är sedan lade fast riktlinjer för den fortsatta energipolitiken skedde det mot bakgrund av att den rika världen just genomgått en av sina värsta akuta kriser. Framlidsvisionerna, som hade byggt pä illusionen om tillgäng lill obegränsad och billig energi, var krossade. Med ens syntes välståndet bräckligt. I Västeuropa och USA blev allmänhet och regeringar på det klara med att energipolitiken måste läggas om.

Energikrisen fick starkt genomslag också i Sverige. Riksdagsbeslutet 1975 innebar en delvis förändrad energipolitik. Det slogs fast att energihushållning skulle vara elt viktigt mål. Kärnkraftsprogrammet, såsom det planerats av krafiindustrin och förespråkats av regeringen, skars -åtminstone tillfälligt - ned. Ett ambitiöst forskningsprogram drogs i gång. Betydande stöd för energihushållning betalades ul. Många lalade om en ny kurs för industriländerna - betonade kvalitativa värden som bättre miljö och elt ekologiskt riktigare sätt alt leva framför en fortsatt ständig expansion.

Det är bara två år sedan vi levde under oljekrisens direkta hot. Vi hade ransoneringar och bensinkort. Vi släckte lampor och sparade på varmvattnet. Del gav direkia genomslag i energiförbrukningen. Under 1974 sjönk den kraftigt Den ökade sedan igen under 1975, men låg även dä klart under 1973 års förbrukning.

Men hur har det då, om man försöker se kritiskt, gått sedan oljekrisens mest akuta skede? Har nytänkandet lett till några långtgående och varaktiga förändringar? I USA förklarades att man till 1985 skulle skapa nationell självförsörjning. Men i själva verket har USA:s beroende av importerad olja ökal. De omfattande kärnkraflsprogrammen har skurils ned. Planerna har mött poliliska och ekonomiska problem. De väldiga planerna på kolbrytning har inte förverkligats. Det mesta är som tidigare.

I Västeuropa har man försökt samordna energipoliliken. Kärnkraften skulle snabbi byggas ul. Men många tvivlar på att de planerna är möjliga att genomföra. Sparansträngningar har gjorts men inte med någon verklig

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

målmedvetenhet Den nya energipoliliken har det svårt i portgången.

Och hur ser det ut i Sverige? När regeringen presenterade sin energipolitik inför förra årets beslut, var man angelägen att betona kraven på bättre hushållning. Detta var en kontrast till del slappa intresset, när vi först påpekade detta - del skulle bli för dyrt att spara, tyckte ju statsrådet Feldt och en del andra i regeringen. Och vissl var del ett ambiliöst mål man satte upp - även om vi ansåg det möjligt och lämpligt alt gä ännu något längre. Och visst har energiförbrukningen varit låg de två senaste åren. Det kan delvis förklaras med lågkonjunkturen, med snabba och enkla sparinsatser direkt efter krisen, med engångsvinsler och naturligtvis med ett stort sparintresse - som dock nu lycks avta - hos allmänheten. Men har energipolitiken egentligen förändrats mer generellt?

Efter riksdagsbeslutet har regeringen alltmer sällan talat om energihushållning. Initiativ har det varit tunt med. Man tycks ha slagit sig till ro med att vi nu fått energistöd, energisparkommillé, diverse ulredningar och ett påbörjat forskningsprogram. Men därutöver har regeringen - och det är allvariigt - genom del sätt den fört energidebatten del senasle året också delvis kommit att motarbeta sparansträngningarna. Man har försökt ge intrycket att återhållsamhet skulle gå direkt ut över hushällen och jobben. Avsikten har väl inte i och för sig varit att misskreditera energihushållningen, men effekten kan bli jusl den. Senasi var del Carl Johan Åberg, som styr och ställer med det mesta i finansdepartementet, som i en TV-intervju nyligen avfärdade energisparandet med all det skulle vara "mycket dyrare att försöka spara energi än atl producera energi". Vidare sade han; "Att spara energi drar med sig betydande kostnader." Detta var säkert inte bara hans egna funderingar. Vad han presenterade i TV var industridepartementets utredning om konsekvenser vid minskad elproduktion i kärnkraftverk.

Är del så att regeringen nu åter svängt - förlorat klarsynen efter energikrisen - ansett att hushållningen klarar sig själv utan ständigt tryck, eller är del bara så alt man i ivern att puckla på herr Fälldin offrar den väsentligaste bilen i hela energipoliliken; omläggningen frän energislöseri lill bättre hushållning? Effekterna kan bli desamma. Regeringens attityd är här oerhört viklig.

Och möjlighelerna lill energihushållning är ju till skillnad från vad kanslihuset tycks mena uppenbart mycket slora. Del gäller främst inom uppvärmningsseklorn och industrisektorn. Detta har gång på gång redovisats av svenska och utländska ulredningar. Tekniska möjligheler finns, kunskap likaså. Till skillnad från vad man anser i finans- och industridepartementen finns det ocksä experter som visar alt hushållningen lönar sig. Forskare pä lekniska högskolan i Slockholm visar i en färsk undersökning alt energibesparing med 50 % är möjlig i 1940-tals-bebyggelse och att de invesleringar som krävs snart är intjänade. Det finns en rad andra beräkningar, som visar hur snabbi hushållningsinvesleringar betalar sig - från pannjustering som är intjänad pä ett år lill mer komplicerade

insalser som naturiigtvis kräver längre lid. Allt detta är fulll möjligl alt målmedvetet och metodiskt genomföra om viljan finns och om man utnyttjar de styrmedel som slår till buds. Men allt som bör göras blir naturiigtvis inle gjorl om man inle driver på frän regeringens sida. Och en sådan hushållningssatsning ger fler - inte färre - jobb.

Många bedömare anser att en rad slora investeringar i energibesparande syfte mycket snabbt kan göras inom industrin. Hittills har insatserna dock blivit blygsamma. Skälen kan vara flera. Företagen vill inte försämra sin likviditet, de har andra investeringsplaner som ger dem större utdelning på insatt kapital. Mänga företag gjorde betydande engångsinsatser under inlrycket av krisen 1973-1974, men planerna på längre sikl tycks ofta vara obefintliga eller vaga. Allt delta kan en regering påverka.

Folkparliet vill nu som tidigare satsa pä energihushållning. Den är lika viktig nu som den var för tvä är sedan eller för ett är sedan. Om vi sparar slipper vi tvingas in i en dyrbar och riskabel utbyggnad. Vi skyddar vår miljö. Vi får bättre andrum för all utveckla ny energibesparande teknik och allernaliva energikällor.

Vi har lagt en rad förslag i vår partimotion, och vi har också följt upp dessa i reservalioner till näringsutskotlets och civilutskotlets betänkanden. Jag redovisar dessa förslag korl i den ordning de kommer.

Vi vill förbäitra bidragssystemet för energihushållning i näringslivets byggnader. De medel som avsatts har enligt industriverket inte haft någon strykande åtgång. Det måste bättre uppmärksammas att den här stimulansen finns. Den bör stå öppen för fier företag, och beloppsgränsen per projekt bör höjas. Då bör effekterna av stödet bli större än vad de nu tycks vara.

I en annan reservaiion vill vi främja utbyggnaden av kraftvärmeverk av effektivitets- och miljöskäl. Vi vill ha en energisparlag, som bör bli ett effektivt styrinstrument för att främja bättre hushållning.

Vi vill i ytteriigare en annan reservation bredda energisparkommilléns verksamhei och uppgifter, så att den kan bli ett effektivt organ med ansvar för atl hushållningen verkligen slår igenom. Vi vill undersöka möjligheterna all få en mer energisnål transportapparat.

I reservaiionen 16 till näringsutskottets belänkande nr 42 vill vi satsa mer på forskning rörande utveckling av solenergi för hushällsuppvärm-ning. De s. k. alternativa energikällorna, som vi tar upp i en annan reservation, kan ge oss rådrum och minska beroendet av olja och kärnkraft. Förutom solenergin vill vi, vilket vi har framhållit i reservationerna 20 och 24 i samma betänkande, främja främsl utveckling av vindkraft och inhemska organiska bränslen.

Till de viktigaste av våra hushållningsförslag hör åtgärder på lokalkomfortområdet I reservationer till civilulskottels betänkande - herr Strömberg i Botkyrka kommer senare alt tala för dessa - har vi begärt ett program för upprusining av det äldre fastighetsbeståndet så atl det får i princip samma energieffektivitet som nyproduktionen. Vi har också föreslagit etl program för kontroll av fastigheter för att se till att värme- och ven-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

4 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

tilationssystem utformas för maximal hushållning.

Vi anser alltså, herr lalman, alt en mer målmedveten och heltäckande strategi när det gäller uppvärmningssidan är nödvändig. Självfallet bör vi satsa på frivillighet så långt det går. Ett minimum är emellerlid att alla fastighetsägare nås och att de får klart för sig vilka förbättringar som bör göras, hur de bör göras och vilken ekonomi de får.

Jag vill alltså hävda att förutsättningarna finns för en långl mer effektiv besparingsverksamhet än den som nu pågår. Regeringen har ansvaret för att hushällningsinsatserna hittills blivit relativt blygsamma. Ingen kan kräva att vi omedelbart skall nå väldiga resultat. Självfallel tar det lid innan det går att omvandla ell produktionssystem som är byggt på sländiga och kraftiga ökningar av energiförbrukningen lill elt system baserat pä hushållningslanken. Men däremoi har man rätt atl kräva all regeringen beslutsamt förklarar atl hushållning är bra och nödvändig och att den ser till att de styrinstrument som finns snarasl kommer lill bruk. Del brådskar alltså med ett energiskattesystem som ger bättre möjligheter att styra energikonsumtionens utveckling och fördelning på olika energikällor, med effektiva normer och lånebestämmelser på byggnadssidan och med en mer planmässig upprustning av de äldre fastigheterna. Det är också nödvändigl att investeringarna inom induslrin för bättre energiekonomi sätter fart

Energihushållningslinjen ger oss ökad handlingsfrihet för framtiden. Den ger utrymme för ytterligare bedömningar av olika energisystem och energislag - inte minst av kärnkraften. Osäkerheten om kärnkraften är ännu stor. Den var det 1973. Del gjorde att riksdagen dä begärde uppskov med ställningstagandet till fortsatt ulbyggnad. Den var del när riksdagen 1975 hade att ta ställning till regeringsförslaget om ytterligare utbyggnad, och den är det fortfarande. Utvecklingen pä kärnkraftsomrädet väriden över ger oss ännu ingen anledning att tro att lättvattenreaktorn är någon långsiktig lösning på energiproblemen. Erfarenheterna av stora kärnkraftsverk i drift är fortfarande begränsade. Anriknings- och upparbelnings-leden är besvärande flaskhalsar. Bränslemarknaden är osäker. Frågan om slutlig förvaring av del högaktiva avfallel har ännu inte fått någon fulll acceptabel lösning. Vi anser inte alt utvecklingen under det senaste året har givit några sådana nya erfarenheter, som skulle ändra på folkpartiels slutsats att det svenska kärnkraftsprogrammet bör begränsas till de elva aggregat som riksdagen 1973 ställde sig bakom.

Socialdemokraterna har som bekanl en annan mening. Från att under början av 1975 ha intagit en relativt försiktig hållning när del gällde fortsall kärnkraflsutbyggnad har man därefter successivt - åtminstone i ord - blivit alltmer kärnkraftsvänlig. Man är - och del är i och för sig bra - mycket vältalig när det gäller att utmåla miljöeffekterna av andra energislag, t. ex. oljan. Men man har allt färre reservationer när det gäller kärnkraften. Det är svårt att lolka socialdemokraternas energidiskussion pä annat sätl än alt man nu förutser en fortsatl kärnkraftsutbyggnad med de konsekvenser den tvingar fram i form av en satsning

på hela bränslecykeln.

Vi anser det oklokt att Sverige binder sig för en sådan kärnkrafts-utveckling - och regeringens och moderaternas två exlra kärnkraftsaggregat är ett steg i den riktningen. Vi yrkar alltså avslag på regeringens förslag om godkännande av avtal och om anslag, som är förknippade med dessa båda exlra aggregat. Vi fullföljer därmed värt ställningstagande från 1975. Det innebär också att vi tar avstånd från ingrepp som rör de kärnkraftsaggregat som redan producerar energi eller som häller på att färdigställas. Vi kan inte bortse från att dessa sedan läng tid räknats in som en framtida energitillgäng och att de inte utan en hel del problem kan slängas av, Vi anser inle all de erfarenheier man har av kärnkraften motiverar så drastiska åtgärder.

Energikrisen för två är sedan gav oss en rad allvariiga bekymmer och problem. Men den hade det positiva med sig att den öppnade för en bred debatt om energifrågorna och i dess förlängning om värt sält att leva, producera och konsumera. Den debatten fortsätter i värt land och runt om i världen. Den har visat att det finns en slark oro för att vi i allt snabbare takl håller pä alt göra slut pä resurser som inte återskapas, att vi skadar hela del ekologiska systemet genom en ohejdad energi-tillväxt Den visade också på en stark reaktion mot utvecklingen av alltmer komplicerade, sårbara och svårhanlerade lekniska syslem. Den angav vägar mot en ny kurs i den rika världen, skonsammare mot människor, miljö och resurser.

Det som hänt får inle bli en parentes. Vi fär inte förledas att tro att energikrisen är övervunnen bara för atl det jusl nu finns tillräckligt med olja för den som har råd att betala. Skälen för en ny energipolitik, grundad på ekologiska hänsyn, inriktad pä hushållning med knappa resurser, är minst lika starka nu som lidigare.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill de reservationer där mitt namn förekommer.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Två personer har sedan etl år tillbaka getts stort ulrymme i massmedia för debatt om energifrågan. Den ene är Thorbjörn Fälldin. Den andre är statsministern. Man kan inte säga att den begränsade vinklingen i massmedia har gynnat energidiskussionen. Och del vore synd alt påslå att diskussionen herrarna emellan har varit klarläggande.

Tvärtom. Det har varit en i hög grad personlig uppgörelse. Den har bilvis förts i primitiv och vulgär form. Den som obestridligen tar priset häri är faktiskt statsministern.- 1 hans framställning görs Fälldin närmast till en inskränkt fårfarmare, som vill tillbaka till 1800-lalel. Den som inle godkänner kärnkraftsprogrammet beskylls för att vilja skapa massarbetslöshet En socialdemokratisk lidning föreslog häromdagen atl Fälldin borde flyila ul i fårahuset så atl han i energibesparande syfte kunde begagna sig av djurvärmen. Det är till atl ha nivå pä energidebatten.

Nu vill vi från vpk inte förmena statsministern att kritisera centern.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Men statsministern gör inte bara ett dåligl intryck med själva sin ytlighet Han missar ocksä på etl allvarligt sätt de verkligt centrala frågorna, när han- för sin sluggerbetonade match mot Fälldin.

För en medveten arbetarrörelse måste frågorna nämligen gälla: Vart skall energipoliliken syfta? Vilket slags produktionssystem skall den inrymmas i? Vilken maktstruktur skall den gynna? Vilken tillväxt skall den främja? Skall den enbart tjäna prylsamhället? Skall den enbart gynna storfinansen? Och vilka tendenser gynnas med resp. utan energipolitikens uppbyggnad kring den uranbaserade kärnkraften? När ledaren forell slort arbetarparti helt förbigår dessa frågor, när han begränsar sig till hånfulla och nedsättande ordfyrverkerier mot en motståndare -då för han faktiskt sitt eget partifolk bakom ljuset.

Det är därför beklämmande när regeringen låter skräddarsy en utredning av det slag som publicerades häromdagen: Konsekvenser vid minskad elproduktion i kärnkraftverk.

Utredningen var avsedd som ett stöd åt regeringens kärnkraflsutbyggnad. 1 verklighelen illustrerar den på elt nästan pinsamt sätl ihåligheten i statsministerns personliga kampanj mol herr Fälldin. Ulredningen är en fruktansvärd bumerang mot regeringen.

Även om jag hade tillhört kärnkraftens anhängare, skulle jag i ärlighetens namn inle ha kunnat annal än säga en enda sak: Denna utredning är rent strunt Den är ett akademiskt räknestycke utan värde. Den är något som i allmänhetens ögon kan komma alt skada alla seriösa utredares yrkesheder.

Det är två grundstenar i utredningen, såvitt jag förstår, som är ren bluff Den ena berör frågan om valfriheten. I fjor hävdades i regeringspropositionen alt kärnkraflsutbyggnaden var förenlig med fortsatl valfrihel fram till 1985. Men i utredningen utmålas i dag konsekvenserna av en nedskärning - även en partiell - som så katastrofala att man omöjligt kan ta dem. Som var och en förstår slammer inte del. Antingen har man valfrihet eller också har man det inte. Man kan inte ena året hävda alt det föreslagna programmet leder lill valfrihel och andra året hävda att dess avvecklande är omöjligt och leder till katastrof Är regeringens påstående från i fjor riktigt - då är utredningens påstående i dag lögn. Alternativt kan det vara tvärtom, vilket lyvärr inte gör trovärdigheten mycket bättre. Men om utredningen har rätt - dä har den ju ocksä faktiskt bevisat att vi redan är slavar under kärnkraften. Dess bättre är del ännu inte så.

Den andra grundstenen i utredningen är kalkylerna över den framlida förbrukningen av elkraft. Här spär utredarna på med en prognos som ligger långl över den nuvarande konstaterade tendensen. Den nuvarande tendensen ger grovt räknat 125 lerawattimmar 1985. Men utredningen vill ha det till 159. Alltså: Först använder man en prognos som ligger långl över verkligheten. Sedan påstår man att en sänkning av elförbrukningen från den inbillade nivån ned till den troliga skulle leda till katastrof Det kuriösa är ju att utredningen genom sitt uppenbara fel helt

motbevisar sig själv. Den säger t. ex. alt stopp för vidare utbyggnad av kärnkraft skulle - ulan särskild ersällningsproduktion - ge 95 lerawattimmar år 1980. Men det är ju ungefär där elförbrukningen kommer all befinna sig år 1980, med nu rådande tendens.

Del är inte märkligt, herr talman, om exempelvis en kompetent bedömare som Olle Alsén i Dagens Nyheter presenterar utredningen under rubriken Skoj med energi. Nog måste väl ändå regeringsanhängarna förstå alt de skadar en seriös och ärlig energidebalt bland silt egei partifolk genom atl presentera aktstycken av det här slaget.

Nu kan som sagt centerpartiet förvisso kritiseras i energifrågan. Cenlern tror all del går att läsa energiförbrukningen vid den nu bestående nivån. Den tror atl ell kapiialistiskt samhälle, för sina profiler beroende av ständig kvantitativ tillväxt och lill stor del byggt pä rovdrifi, plötsligt kan strypa all ytterligare ökning i inlaget av energi. Centern tror dessutom att ett sådanl stopp för vidare ökning kan genomföras med bevarande av en kapitalistisk marknadsekonomi och med kapitalistisk organisalion av näringslivel. Detta är vad jag förstår en illusion. Man kan inte, praktiskt sett, över en natt övergå från en slöseriets teknik till en den planmässiga hushållningens. Man kan inte snabbt strypa en stark tendens lill kvantitativ tillväxt ulan att ha etl mycket rigoröst och allomfattande plansystem. Vad centerns kärnkraftsprogram egentligen skulle kräva vore inte i första hand en plan för avveckling av kärnkraften. Det vore i stället en plan för avveckling av kapitalismen.

Kan cenlern kritiseras, gäller detta dock än mer om regeringen. Sedan i fjor har marken verkligen börjat bränna under regeringens fötter i kärn-kraflsfrägan. Frågorna hopar sig. Det ena problemet efter det andra dyker upp. I stället för dessa rallarsvingar mot Fälldin borde regeringen ägna sig ål all ärligl försöka besvara frågorna.

Kärnkraften har fått det svårare. Alla gamla problem kvarslår. Många nya har tillkommit Fortfarande finns inga praktiska erfarenheter av om och hur högaktivt avfall går att förvara. Fortfarande svarar man inte på frågan vad som händer när de radioaktiva utsläppen når en kritisk nivå om ca 20 är. Tillgängligheten till utländska förvaringsmöjligheter har uppenbarligen minskat. Kärnkraften har dessulom blivii belydligl dyrare. Dess relativa lönsamhet löper med nuvarande tendens risk all gå förlorad. Anrikningen av uran hotar atl bli en flaskhals. Ule i världen skärs utbyggnadsprogrammen ner och pessimismen kring kärnkraften breder ut sig. Tekniska missöden avslöjar att säkerheten ingalunda är vad man påstått den vara.

Vad värre är - det utrikespolitiska beroende som vpk varnade för i fjor har illustrerats på elt drastiskt sätt. Etl amerikanskt bolag har vägrat uppfylla 80 % av sina utlovade leveranser av uran. Av de 7 500 ton uran som var säkrade gick därmed 3 500 ton föriorade. Ranstadsmalmen, som är länkbar som allernativ, blir dyrare. Man frågar: Hur mycket dyrare? Och hur fyller man sedan behovet av återstoden av de 15 000 ton som alltjämt utgör ett tomrum i kalkylen fram lill 1985? Uranpriserna stiger.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Förenta staterna prioriterar strängt sina leveranser Vilket pris skall Sverige betala för atl fä vara med vid den fördelningen? Och hur påverkar det det nationella oberoendet? Tror man pä regeringshäll att Australien skall gå oss till banda - Australien med sin borgerliga regering och sin koppling till USA:s paktsystem? Eller tror man möjligen att vi skall fä uran från Sydafrika i framtiden?

Knappheten pä uran framtvingar en briderutveckling. Skall vi då underkasta oss de nya och större risker del medför? Skall vi slutgiltigt avhända oss valfriheten genom att då acceptera det ohämmade kärnkraftssamhällel i briderreaktorns gestall?

Och så, herr lalman, den vitalaste frågan av alla - den ideologiska. Vad slags samhälle är det som svensk arbetarrörelse skall satsa på? Skall vi bygga kärnkraftssamhället ihop med moderaterna - är det framtidsvisionen? Skall den kvantitativa tillväxten vara ledstjärnan? Skall profiten fortsäiia att driva fram slöseri och ensidigt kvantitativ tillväxt? Är det vad som krävs av en ansvarskännande massrörelse i en värld där den hänsynslösa misshushållningen framstår som allt orimligare och allt farligare? Är det de kapitalistiska industriländernas alltmer skärpta jakt på resurser i tredje världen som skall vara lemal också för Sverige?

Eller skall vi bryla med denna grova och enkla lillväxlsyn, som kapitalismen har inplanterat? Skall arbetarrörelsen salsa på en annan form av tillväxt? En tillväxt av kvalitativ art. En tillväxt, där framsteg inle mäts i anlal varuenheter, där meningslösa produkter inte räknas likvärdiga med meningsfulla. Där man i stället mäter tillväxten i social nytta. Där inte de stora kvantiteterna, utan ändamålet och meningen med produktionen är ledande. Där slit- och slängfilosofin och jakten på nya avsättningsmarknader fått vika för akisamhet mot den biologiska omgivningen och respekt för del mänskliga arbeletets produkter. 1 likhet med ett ston antal engagerade i del socialdemokraliska partiets djupa led tror vi i vpk att det vore mer i överensstämmelse med arbetarrörelsens värderingar och kulturtradition att göra så.

Med de nya bakslag och tvivel som det senaste årel drabbal kärnkraften framstår det som alll tydligare att värt parti valde rätt, när det tog sin kritiska ståndpunkt till svensk kärnkraflsutbyggnad. Jag hemställer därför om bifall lill vpk:s yrkande beträffande kärnkraftsutbyggnaden som jusl nu utdelas här i kammaren och som jag skall be alt få läsa upp:

atl riksdagen med anledning av molionen 1975/76:1775 samt med avslag på motionen 1975/76:681 yrkandel B och molionen 1975/76:2118 yrkandena A 2-5 och B 1 ger regeringen till känna

att inga.ytterligare kärnreaktorer las i bruk, förrän en förutsättningslös granskning skell av de nya och kvarstående problem som i allt högre grad kommit att belasta kärnkraften: den slora koslnadsökningen, råvarubristen, anrikningsmöjligheterna, de utrikespolitiska bindningarna, den olösta frågan om förvaring av det högakliva avfallel, siörningarna i driftsäkerheten sami den samhällssiruktur som blir följden av en vidare kärnkraflssatsning.

Herr talman! Del har fallit på min lott all föra vpk:s talan även i en annan av de akluella frågorna under den här punkten, nämligen oljefrågan. Min försi anmälda tid har därför blivit något för kort. Jag kommer med talmannens tidigare givna benägna medgivande att något överskrida den.

Sent omsider har regeringen tagit ett initiativ i oljefrågan. Del har skett 30 år efter andra världskrigets erfarenheier. Det har skett med ett par års dröjsmål från den s. k. oljekrisen. Det sistnämnda är ett bevis så gotl som någol på atl del fullständigt saknades varje förhandsberedskap inför den sortens störningar som oljekrisen utgjorde. Ålgärderna kommer sannerligen i vad som brukar kallas grevens tid. Långsammare kunde man knappast ha agerat

Och ändå finns det de som är motståndare t. o. m. lill de anspråkslösa ålgärder som stailig oljeverksamhel av den föreslagna lypen innebär i en värid av prival oljemakt Del är moderaterna. Della är en rält fanlaslisk illustration till den poliliska linje som den svenska högern vall. Moderaterna ropar ju i alla sammanhang om fri konkurrens. Och här understöder moderaterna en av de mäktigaste och mesl genomförda organisationer som upphävt konkurrensen och som på oljeomrädet skapat en av världens mest omfattande karteller. Inle ens ett litet blygsamt svenskt statsföretag, som skulle belyda på sin höjd en marginell begränsning i det massiva godtycket, vill de acceptera. Moderalerna skryter ofta med sin svenskhet. Men det minsta försök att antyda elt alternativ till Sveriges beroende av det internationella oljekapitalet, det visar moderaterna med avsky ifrån sig. Moderaterna älskar att omge sig ined blågula fanor. Men när det gäller en nationellt sä oerhört viktig fråga som oljepolitiken - då skrudar de sig i stjärnbanerei och viftar med Gulfs vimplar. När del handlar om att söka värna åtminstone en resl av Sveriges oberoende på detta område, då slår man vakt om Rockefellers frihet.

Moderaterna handlar här efter en klar och bestämd politisk logik. Det finns många exempel på motsvarigheter i den moderna historien. Det är den reaktionära massrörelsens logik.

Inför höstens val har ju moderaterna en enda mälsätlning. Deras paroll är: Sprid de reaktionära fördomarna, sprid den småborgeriiga skräcken för all samhällelig förändring! Samla upp sä mycket man kan av hat mot radikalism och framåtsyftande samhällskritik, skräck för folkens frigörelsekamp, som kan rubba makiläget i världen! Sprid en demagogisk propaganda mot allt vad statsföretagande heler - då skapas den massbasis storkapilalet saknar. Då blir den reaktionära opinionen sä slark, alt den kan bilda ell skydd mot försök att begränsa storkapitalets makt Det är givetvis inle Sveriges, den svenska nationens och folkfiertalels intressen som man pä det sättet företräder. De som tjänar på moderaternas politik är de internationella oljekoncerner som vill dominera priser, försäljningsvillkor och marknadsinformation. Som vill underordna enskilda länders regeringar under sig och som vill kunna ohämmat bedriva skatteflykt Som vill hota de oljeproducerande länderna med krig via sina

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976.

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

talesmän i USA-regeringen. Sällan framträder moderaternas verkliga avsikter så ohöljt som just i dagens uppslutning kring de internationella oljemonopolens envälde. Hädanefter skall moderaterna tala mycket dämpat om sin nationella pålitlighet som parti. I dag visar de atl nationens intressen belyder vida mindre för dem än de amerikanska och brittiska oljebolagens övermakt. Moderalerna slår vakl om oljebolagen mot nationen. Bolagshögern är numera så internationell alt den inte har något fädernesland kvar. ■

Vänsterpartiet kommunisterna har i många sammanhang hävdat, att oljemonopolens makt måste brytas. Vi har lagil ett fiertal riksdagsinitialiv i den frågan; Vi är givetvis positiva till del initiativ som nu äntligen tas och vi har yrkat bifall till propositionens äskanden.

Men regeringen och det socialdemokraliska partiet måste dock här inse, att vad som föreslagils inte har möjlighet att bli av avgörande maktpolitisk betydelse. Del är inte vad som behövs i nuvarande situation. Socialdemokratin gör återigen en av sina stora politiska missar. Den viker återigen tillbaka i kampen mot storkapitalet. Den har blivit fånge i sin egen samarbets- och anpassningspoliiik - så som man blir, när man gör sig av med sina ideologiska principer.

Socialdemokratin försatt tillfället 1945 att gripa infiytandet över svensk oljepolitik. Det fick lill följd en utbyggnad ulan motstycke av de internationella oljekoncernernas inflytande över Sveriges oljesitualion.

Så kom 1970-talets oljekris, och de internationella oljebolagens makt demonstrerades i all sin effektivitet. Inte nog med att de dikterade priser och försäljning. De dikterade t. o. m. den informalion om oljemarknaden som regeringarna hade att bygga pä för sitt handlande. Och inför de oljeproducerande ländernas åtgärder mobiliserade oljebolagen västländernas regeringar lill politiska hotelser, som skärpte de internationella spänningarna mellan västs industrinationer och tredje världen.

Lärdomarna av alll detta borde ha varit givna. Del är ohållbart atl en regering inte skall få veta vad som händer utan atl della vetande först har godkänts av de internationella oljemonopolen. Del är orimligt alt Sveriges oljepolitik skall tvingas utgå från vad Rockefeller behagar anse lämpligt och vad oljekartellen är beredd alt gå med pä.

Denna insiki borde ha lett regeringen fram till att oljenäringen nu var mogen för en nationalisering. Men berget födde en rätta. Det födde vad som i bästa fall kunde bli en byggsten i en ny politik men som i sämsta fall blir ell tämligen maktlöst inslag i en ram som kontrolleras av privatintressen.

Därför väcker del nya förslaget bestämda frågor. För det första: Hur länge skall det förmodas dröja innan regeringen tar verkliga steg för att vinna kontroll över Sveriges oljeförhållanden i stort? För det andra; Vilka skall det nya bolagets arbetsförhållanden bli? Skall bolaget vara elt verkligt sleg mot oberoende? Eller skall också delta företag driva samarbetspolitik med privatkapitalet? Skall Sveriges oljepolilik även fortsättningsvis ske utifrån en grund som dikteras av de privata oljejättarna?

Skall Sverige fortsäiia sin samarbelspolilik med USA och andra väslländer i organ som har en klart uttalad frontställning mot tredje världen?

Förenta slalerna har de senasle åren upplevt ell växande gap mellan privatkapitalets hunger efter mer råvaror och del egna landels lillgängliga resurser. Det har lett till en skärpning av imperialismen. USA söker garantera eller vidga sin kontroll över andra länders resurser. USA;s utrikesminister har uttalat klara hot om militär intervention mot oljeländerna vid ett par tillfällen. Sverige hör enligt vänsterpartiet kommunisternas mening inte hemma i denna väststaternas politik av utnylljande och hotelser.

Var hör då Sverige hemma enligt socialdemokratins mening? Varför ingår Sverige i de samarbetsorgan som backar upp hotelsernas politik? Den frågan bör regeringens talesmän besvara. För vpk är svaret på denna punkt givet Sverige skall bryla med oljeimperialismen. Sverige skall na-lionalisera oljenäringen.

Jag yrkar bifall lill vpk:s reservalioner vid ifrågavarande betänkande.

Nr 111

Onsdagen den 28apriri976

Energihushållningen, m. IV.

Herr REGNÉLL (m) korl genmäle:

Herr lalman! Herr Svensson i Malmö tycker inte om moderater. Det vissle vi förut. Vi vet också alt han inte alllid är så noga när han anger grunderna för att tycka illa om moderaler.

I dag inledde han sitt anförande i oljefrägan med att säga all moderata samlingspartiel som vanligt slår vakt kring det internationella kapitalel och storfinansen i och ulanför landel. Det är därför berättigat, menade han, all kalla moderata samlingspartiet för etl parii som alls inte ser till svenska intressen.

Som belägg för detta sade herr Svensson i Malmö all moderaterna inte ville vara med om att acceptera ens en liten blygsam roll för den svenska slalliga oljehanieringen. Herr Svensson var inle med vid utskottets behandling av dessa frågor. Annars skulle han ha vetat att påståendet inte är riktigt Och han lycks inte heller ha lyssnat lill vad jag sade i dag, vilket i och för sig inte är någon förebråelse.

Men jag har redan hunnit få nedleckningen av vad jag sade och där står del ordagrant så här: "Liksom OPAB bör också Svenska Petroleum AB kunna.vara nylligt" Det är en helt annan sak än den uppfattning herr Svensson i Malmö ville pådyvla oss angående slalligt engagemang pä detla område.

Det är bra med sådana här möjligheter alt belägga oriktigheien i många av de påståenden som herr Svensson och hans kommunistiska vänner kommer med.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Regnéll gör nu elt försök alt i taktiskt syfte ändra position och påslår att han ställer sig i slort setl på regeringens ståndpunkt och atl mina beskyllningar därför var orikliga. Men del kunde ju herr Regnéll ha länkl på tidigare, för i så fall hade han inte behövt reservera

57-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Eneigihushållnirtg-en, m. m.

sig på den här punklen.

Emellerlid är ju herr Regnéll i sin negalivism i dag - relativt dämpad sådan lill formen - ingalunda ensam om alt bestämma moderata samlingspartiets syn på stailig företagsamhet; Vi har lyssnat till både herr Bohman och herr Burenstam Linder när de gått lill angrepp på bred from mol alla försök all göra inbrytningar i de privala företagens makt Del är ju en av riktlinjerna för moderaternas industriella och allmänekonomiska politik atl lämna myckel stort utrymme åt denna våldsamma propaganda mot varje försök atl begränsa storfinansens makt. Del visar sig i fråga efter fråga.

Sedan borde väl herr Regnéll ändå medge all om inte min nedleckning av en del av hans yttranden är alldeles oriktig sä sade han att oljemarknaden fungerar tillfredsställande med den nuvarande maktstrukturen "under normala förhållanden". Men dä måste jag slälla frågan; Fungerar den lillfredsslällande, när alla villkor och all information för Sveriges vidkommande i praktiken dikteras av de internationella amerikanska och brittiska oljekoncernerna och t o. m. regeringen måste bygga på den informalionen? Tycker herr Regnéll all del då finns skäl att säga all oljemarknaden fungerar lillfredsslällande?

Jag vill ställa en fråga lill herr Regnéll också om hans uttryck "normala förhållanden". Tycker herr Regnéll att det sedan några år lillbaka råder normala förhållanden på oljemarknaden? Och finner herr Regnéll det fullständigt normall all några få jättelika koncerner, med oerhört ul-slräckla inlressesfärer pä en massa andra områden, konlrollerar en grundläggande del av världens och Sveriges energiförsörjning? Tycker man att det är normalt och tillfredsställande, då tycker man naturligtvis också all all krilik mol en sådan siåndpunki är ovederhäflig. Men vi tycker inte att del är normall och lillfredsslällande atl det är på del sället.

Herr REGNÉLL (m) korl genmäle:

Herr talman! Herr Svensson i Malmö använder samma laklik som jag säg i lidningarna alt statsministern hade använt i ell tal i Luleå när han gjorde skillnad mellan olika sorters moderaler. Statsministern tyckte alt moderalerna uppe i Norrland var ganska hyggliga, men moderaler längre söderui fann han mindre tilltalande. Här sade nu herr Svensson att måhända hade herr Regnéll uttalat sig försiktigt och inte velal kräva någon avveckling av den verksamhet som bedrivs inom Svenska Petroleum AB. Men, tillade herr Svensson, andra moderater uttalar sig helt annorlunda.

All det päslåendel är orikligt finner herr Svensson, om han läser vår partimotion, där vi icke går in för någon avveckling av Svenska Pelroleum AB.

I övrigt klagade herr Svensson på all jag hade skildrat förhållandena under normala tider som relativt hyggliga. Det gjorde jag därför all jag menar au tillgången till olja och oljeprodukter under normala lider är hygglig här i landet, atl priserna sägs vara vid internationell jämförelse

låga och att distributionsapparaten fungerar bra. All det sedan bakom den svenska oljehanteringen slår slora inlernalionella förelag med slark ekonomisk makt, delvis förknippad med politisk makt, framhöll jag redan i mitl lidigare yttrande. Jag sade också atl jag föreställer mig all pä den punklen kan en lilen nation själv och ensidigt inle göra så myckel.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Genom att herr Regnéll inlåter sig på dessa jämförelser mellan sig själv och andra moderaler - en räll ofruktbar diskussion -förbigår han de verkliga sakfrågor som jag försökte ta fram. Om ni nu inte är oense med regeringen, varför i all världen reserverar ni er dä? Det måste väl ändå tyda pä en negativ syn på regeringens förslag.

Sedan konstaterar jag återigen all herr Regnéll lycker atl del är full-' sländigl lillfredsslällande att oljemarknaden för Sveriges vidkommande domineras av etl fåtal slora utländska koncerner, som dessulom samarbetar. Han finner det inle på något sätt riskabelt ur nationell oavhängighetssynpunkt och han vill inte att det skall göras något för att i framliden bryta det förhållandet. Detta är väl sä goll som någol en illustration till moderaternas syn på maktfördelning mellan olika nationer och mellan olika klasser och olika intressen i samhället. Del var just det som jag ville ha fram - och som herr Regnéll har bekräftat.

Herr talmannen anmälde atl herr Regnéll anhållil att till protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt lill ylierligare replik.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Fru HAMBRAEUS (c):

Herr lalman! Herr Svensson i Malmö har valt alt nu lill kammaren dela ut etl förslag. Del är litet egendomligt, eftersom han själv var med i utskoilel och myckel väl skulle ha kunnal föra den här diskussionen där och avge en reservation i vanlig ordning.

Dessulom lycker jag del är ell myckel svagl förslag han här kommer med. Han vill au vi bara skall ge regeringen till känna att inga ylierligare kärnreaklorer las i bruk förrän en förutsättningslös granskning skett osv. I reservationen 28 vid betänkandet nr 42 vill centern i slällel atl vi nu här i kammaren skall bestämma oss för en lag som gör att det inte går atl la några nya kärnkraftsreaklorer i bruk. Det måsle väl vara belydligl bättre atl föreslå det än all man bara vill ge regeringen lill känna att inga ytterligare kärnkraftsreaktorer tas i bruk.

Jag har alltså svårt att förstå motivet till att kommunisterna väljer att gå den här vägen och lämna en särskild lapp i eflerskoll i kammaren.

Herr Svensson påslår all centerns energipolitik innebär ett tvärstopp för all ytterligare ökning av energianvändning. Dä får jag faktiskt be herr Svensson all läsa vår molion och sälta sig in i vår politik. Det är ett direkt felaktigt påslående han kommer med här. Centerns energipolitik innebär all man också i forlsällningen måsle räkna med en viss ökning av energianvändningen. Vi har i vår balans räknal med 1 96

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Enetgihushållning-en. tu. m.

ökning ell antal år framöver, eftersom det inle går au myckel hastigt ändra syslem om del inte skall bli svåra störningar och skakningar i samhället.

Herr talman! Det är värdefullt att vi får ta upp energifrågan i elt slörre sammanhang här i dag genom att moiioner om resurshushållning behandlas samtidigt med energimotionerna och energiförslagen. Energifrågan kan inle förstås isolerad. Orsaken till att vi har problem med energiförsörjningen är kanske att vi har för litet kunskap om hur jorden som fysiskt och biologiskt system fungerar.

Den induslriella världen slösar med naturtillgångar och lever på ell säll som är omöjligt au efterlikna i resten av världen. Odlingsbar mark, ren luft. rem vatten och metaller skulle inte räcka om alla levde på samma slösaktiga sätl som vi i den induslriella världen i dag. Ändå går all strävan ul på all industrialisera på vårl sätl, all göra som vi gör. Della innebär, efter vad jag förslår, att världen är på kollisionskurs just nu. Vi lever alltså över jordens tillgångar, på en slörre andel av världens resurser än vi har rätt till - om man nämligen ulgår från all alla människor på jorden har lika rält till elt gotl liv.

Siluationen kan synas hopplös. Det har aldrig inträffat i världshistorien, säger man, au privilegierade har gell upp sina privilegier frivilligt En rättfärdig värld skulle alltså innebära all vi som nu använder för myckel naturresurser skulle få del sämre för att andra skall få det bättre. Vi skulle behöva sänka vår levnadsstandard, brukar man hävda.

Men del är inte slöseriet med naturtillgångar i sig som ger en hög maleriell levnadsstandard. Det vi gärna vill ha och som kräver materiella tillgångar är ju god mat, vackra kläder, ett vackert hem, möjligheter atl komma ur isolering genom alt resa t ex., trygghet vid sjukdom och svaghet maskiner som underlättar tungt arbete, informalion osv. Vi blir inle gladare om alla de saker som vi gärna vill ha las fram på elt sätl som innebär all man slösar med naiurlillgängar än om de tas fram med effektiva metoder. Del kan inte rimligtvis medföra en sänkt levnadsstandard om vi kan få fram de saker som betyder något för oss på etl mindre slösaktigt sätt med effektivare metoder än de som vi använder oss av i dag.

Men hur kan man tala om ineffektivitet i vår kultur när all strävan ju går ut pä atl tvärtom höja effektiviteten? Är det inte det vi gör när vi rationaliserar?

Det är oerhört viktigt all vi gör klart för oss vad vi menar med ef-fektivilel här och hur vi avgör om något är effektivt eller inte och för vad det är effektivt. Vi är kanske effektiva på det sället att så få människor som möjligl skall behöva befalla sig med produktionen av de ling vi vill ha - dvs. vi har skapat så nedbrytande arbetssituationer atl man anser det som en befrielse om maskiner lar över hell och hållet Alliså säger vi atl effektivitet är lika med så liten arbetsinsats som möjligt för så många produkter som möjligt. Egentligen är del myckel konstigt alt vi går på del här. för arbeie är ju del som vi mesl av alll vill ha.

Del är en rällighel, någol som vi frän alla partier är beredda att kämpa för att alla skall fä.

Vi har helt enkelt inte brytt oss om att räkna ut hur vi skall kunna få fram det vi behöver så effektivt som möjligl ur naturresurshushäll-ningssynpunkt Man har inle tänkt på de fysiska naturtillgångarna eller biosystemets hållfasthet som några begränsande faktorer. Ekonomerna, som nu är styrande i all planering, ger oss ingen informalion i de frågorna. Efier vad jag förslår måste det här innebära atl om vi vill få ett na-turresurshushällande system i vårt land, så får inte längre ekonomin vara allenarådande i planeringen. Långtidsutredningen, som nu slyr snart sagl all planering, kanske i fortsättningen inte skall upprättas i finansdepartementet. Det finns kunskaper som är mer grundläggande än ekonomisk kunskap, och del är kunskaper om fysiska och biologiska realiteter.

I själva verket ligger del någonting oerhört hoppfullt i det här. Eftersom det system vi nu har är väldigt slösaktigt i sin användning av fysiska resurser och biosystem, så är det också mycket att vinna på att sätta in ulvecklingsanslrängningar på hushållningsålgärder. Ju mer man har slösat, desto mer finns det alt spara innan man upplever knapphet

Målet i vår ändliga värld bör vara all få fram så mycket nylla som möjligt av nalurresurserna, alt bygga upp syslem som sluter de materiella kretsloppen, dvs. inte åstadkommer något avfall eller någon förorening, vilkel ju innebär all man slösar med resurser och vilket dessutom innebär atl man försämrar produktiviielen i biosysiemet.

Tänk om del i själva verket är möjligt för alla människor atl åstadkomma goda levnadsomständigheter pä jordens villkor, utan all någol folk behöver få det sämre! Jag är optimistisk. Detta verkar nämligen möjligt, om vår skapande fantasi och vår högtstående teknik inriktas mol att på klokaste säll uinyllja de kontinuerligt tillgängliga resurserna, sä alt det människan gör på jorden samverkar med nalurens stora resursuppbyggande system i stället för att som nu bryla ned del. Den industrialiserade världen måsle börja med den här förändringen. Del är vi som har kapal ål oss resurserna som underlältar förändringen. Och vi blir inte trovärdiga, när vi talar för andra folk som nu har det svårt om vi inle själva går in för del systemet På många håll i världen börjar man tänka i de här banorna. I Frankrike lalar t. ex. Ignatius Sachs om ekoulveckling, i Norge har Arne Naess börjat använda begreppet ekosofi. och i vårt eget land talar Rolf Edberg om att leva på jordens villkor. Etl nytt universilelsämne, humanekologi, har också börjal sluderas vid Göieborgs universiiet

Cenlern har sedan 1972 varje år molioneral om en parlamentarisk utredning, som skulle fä i uppgift all utarbeta en hushållningsplan för nalurresurser. I reservationen 1 till näringsulskotlels belänkande nr 41 yrkar vi bifall lill den molionen. De övriga partiernas representanter i ulskotiei lycks anse att det i vårt land redan görs tillräckligt på detta område. Eller man kanske är rädd för att det resultat som en sådan utredning skulle komma fram till kunde bli "mums för centern"?

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energih ushålln ingen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, tv. tv.

Herr talman! Jag ber att fä yrka bifall till reservaiionen 1 vid näringsutskotlets belänkande nr 41.

Hell i linje med dessa tankegångar är ocksä motionen 1746 av herr Alsén m. fl., vilken cenierparliel, folkpartiei och vpk yrkar bifall lill i reservaiionen 3. Konsumenierna har räll all vela, när de köper en vara, hur mycket resurser och energi som har använts för att framställa den varan. Det skulle kunna bli ett försäljningsargumeni att en vara producerats på elt resurshushållande sält. Utskottets majoritet viftar borl denna intressanta motion med all ännu så länge är erfarenheierna myckel begränsade när del gäller den sorl analyser som krävs för den deklaration pä varorna som molionärerna vill utreda möjligheterna för. Men deslo större anledning borde det finnas att bifalla motionen.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationen 3 vid näringsutskottets betänkande nr 41.

Det problem som vi nu står inför gäller hur vi skall kunna ordna med övergången från etl resursslösande till ell resurshushållande syslem, alltså all gå från ell felaktigt produktionssystem till ell system på jordens villkor. En orsak lill motståndet mot förändringar är väl främst att människor ser ell hol mot det man har och inie vågar hoppas att vad man får blir lika bra eller bälire. Och framför allt är man rädd för all man inte skall få vara med längre, alt man skall mista sin arbetsuppgift. Men skulle del inte vara möjligt att låta människor få till arbetsuppgift att arbeta med övergängen? 1 molionen 2294 framför vi ett förslag i den riktningen. Det gäller regeringens förslag i propositionen 124 att staten skall väsentligt utöka sill engagemang på oljeomrädet; Vi föreslår alt samma organisation, alltså denna oljeorganisation, skall få i uppgift dels all arbela med de kortsiktiga lösningarna på bränsleförsörjningsområdet - dvs. försäkra oss om olja - men dels också att arbeta med övergången lill den långsiktiga lösning som ligger i bränsleulvinning från källor som Sländigl förnyas. Regeringen ulgår allisä hell realistiskt från situationen som den är i dag men går inte vidare, arbelar inie med övergången. Vi vill all man ägnar sig ål de korlsikliga problemen men all samma organisalion skall ha i uppgifi all snarasl möjligt flytta över intresset lill de lösningar som är möjliga och önskvärda för framliden. På det sättet behöver man inle se en ur helhelssynpunkt önskvärd utveckling som etl hoi mot de egna intressena. Tvärtom måste del kunna ge en djupare arbetsglädje och större trygghet atl arbela på det sättet.

Regeringens ledamöter brukar med emfas betyga hur farlig man anser oljan vara. Då är det egendomligt, lycker jag, atl man inle arbelar på frågan hur vi skall kunna göra oss oberoende av olja. Del enda förslag man har är i slällel all organisera ell slorl stalligi engagemang på ol--jeomrädet För man räknar väl inte med att kärnkraftseleklriciteten skall kunna användas till allt det som vi nu använder bränsle till?

Ulskottets majorilel anser att stålen salsar lillräckligl på de insatser som vår motion åsyftar och nämner Svensk Melanolulveckling AB samt säger att forskning pågår. Men del är inga som helsl vettiga proportioner

mellan insatserna för alternativen och vad som satsas pä oljan. Svensk Melanolulveckling AB har 6 anställda och ell aktiekapital pä 100 000 kr. Svenska Petroleum AB, som regeringen nu vill ge ökade resurser, skall få 50 miljoner i aktiekapital och syssla enbart med olja. Jämför man med de privata oljebolagen inser man hur absurt del är alt hävda all ansträngningar görs för att förbereda övergången till en annan bränsleförsörjning. Oljebolagen i Sverige har tillsammans enligt de uppgifter jag har fått ell aktiekapital på ca 1/2 miljard och drygl 7 000 anslällda.

Det tycks också gå trögt att få ut de pengar riksdagen har anslagit lill alternativ energiforskning. Men när de väl kommer till användning kan de som får dem visa upp ytterst intressanta resullal. Vid skogshögskolan i Stockholm pågår t. ex. nu ett försök med minirotationsskogs-bruk. Genom alt odla snabbväxande lövträd kan man få fram stora mängder biologisk massa, som man kan utvinna energi ur.

Enligt min mening förebereder inte regeringen på något sätt den övergäng till elt resurshushållande system som är nödvändig. Man skulle kunna börja med att, som vi har föreslagit, låta Svenska Pelroleum AB få uppgifter på hela bränsleförsörjningsområdet På det sällel skulle man på elt klokare sätl kunna förebereda övergången. Jag ber att få yrka bifall till reservaiionen 2 vid näringsutskotlets betänkande nr 44.

Vi skall i dag också ta ställning till elt förslag som rör eldistributionens organisalion, näringsutskoitels belänkande nr 45. Eldistributionen i värt land skall jusl nu omorganiseras. Det är dä kolossalt vikiigl all vi fär en organisation som är klok för framtiden.

När man läser direktiven till den utredning som ligger bakom del förslag regeringen framlagt inser man att regeringen här hell och hållel gåll in för en kärnkraftsbaserad elproduktion. 1 direktiven heler det:

"En omstrukturering av organisationen för eldislribulionen kommer all fä genomgripande konsekvenser även för elproduktionens strukiur.

Dagens strukiur inom elproduktionen har i hög grad bestämis av de
lekniska och ekonomiska förhållanden som gällt under den nu snart till-
ändalupna vattenkraflsepoken. En genomgripande omvandling av elpro
duktionens struktur sätter som nämnts in vid börian av 1970-talet med
övergängen lill värmekrafi, huvudsakligen atomkraft, för all täcka den
huvudsakliga delen av ökningen i elbehoven.-----

1 likhel med andra slora projekl som innefallar komplicerad ny leknik
kräver genomförandel av ett alomkraflverksprojekl tillämpning av avan
cerade system för planering och administration.

Man kan följaktligen förutse en ytterligare förslärkning av de mono-polisliska dragen inom kraftproduktionen."

Detta är alltså hämtat ur direktiven till en uiredning som sedan lagl fram ett förslag, på vilket regeringen grundat den proposition vi nu behandlar om ändring av landels eldistribulionssysiem. Man vill alltså helt och hållet gå in för elproduktion genom kärnkraftverk och anpassa eldislribulionen därefter.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Eneigihushållning-en, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28aprin976

Energihushållningen, m. IV.

Som herr Sjönell tidigare i dag redogjort för gör vi en kolossal dumhet när vi ändrar värt samhälle sä att det mer och mer skall passa för kärnkraftsproduklionen. Det blir etl allt starkare motstånd i världen mot denna farliga energiform, som underlättar spridningen av atombomber, skapar masskonceniralion och behov av alll noggrannare medborgarkoniroll.

Överallt i världen börjar man ocksä lämna kärnkraften. Tekniker i ansvarig ställning som varil med om au bygga upp syslemen hoppar av och finner andra arbetsuppgifter. 1 USA har t ex, några högt uppsatta tekniker lämnat kärnkraflsindustrin, bl. a. därför att de anser risken för olyckor genom utsläpp av radioaktivitet myckel stor t. o. m. i den typ av lätlvatlenreaktorer som finns i vårt land. Vidare visar knappheten pä uran au del finns risk för atl man forcerar fram en övergång till ett ännu farligare reaktorsystem, till briderreaklorn, som också våra nuvarande läuvattenreaktorsvänner tvekar inför. Härigenom skulle vår energiförsörjning göras beroende av plutonium, atombombsbränslet

1 Japan har det visat sig att reaktorer som varit i drift sedan 1960-talet åldras mycket fortare än beräknat och kanske måsle slängas. Materialet visar uilrötiningssymiom med läckagerisker och riskabel arbeismiljö som följd. En sä kort livslängd pä en reaktor torde göra den helt ointressant ekonomiskt, om den inle för all framtid subventioneras av staten.

Vidare visar bränslecykelns olika moment oanade svårigheter alltifrån brytningen av uran och den kapital- och energikrävande anrikningen lill den alll längre förvaringsiiden för ulbrända bränsleelemeni med läckagerisker före upparbelningen av bränsleelemenien - som aldrig har funge-ral i indusiriell skala - säkerhetsfrågorna kring plutonium och de minst tusenåriga förvaringarna av radioaktivi avfall.

Nyligen har naturvårdsverkel yttrat sig när det gäller fortsatl utbyggnad i Forsmark och sagt att man nu har kommil fram lill alt utsläppet av kylvatten i de stora mängder del är fråga om i Östersjön skulle kunna ha större negaliva följder än man tidigare har räknal med - vi skulle kunna fä en aririkning av radioaktiviteten i vattnet. Verket har yltral sig bara när det gäller Forsmarksverket, men vad som är oerhört vikligt och väsenlligl är all vi ocksä får en omprövning av verken på västkusten. Förmodligen är det inle mindre riskabelt all förorena saltvattnet vid västkusten med Slora mängder radioaklivi varmvatten. Det skall bli intressant att se vilkel vaiiendomsiolens domslui kommer all bli vid Ringhals efter nalurvärdsverkeis nya inslällning.

Det är alltså tydligt alt kärnkraften blir en alll ohållbarare energikälla. Allt fier lämnar den, systemet är föråldrat och har inte framliden för sig. Det är då mycket pinsamt när vårt eldistributionssystem nu skall byggas upp för ätt passa en sorts energiförsörjning som vi förmodligen inte kommer att ha. Vi gör etl misstag här, och ytterligare kapitalförstöring kommer att bli följden. I stället är det viktigt att eldistributions-systemet byggs upp så att vi tar till vara den energi vi redan har som nu går som spillvärme och att vi köper energi också frän små och oregelbundna källor, annars har ingen något intresse av atl åstadkomma

elektricitet frän dem. Därför har vi i en motion begäri utredning om rikllinjer för eldistributionen som skulle underiätta tillvaratagandet av lokala kraftkällor, med skyldighet för den som har koncession på eldistributionen att köpa elektricitet också från små och oregelbundna kraftkällor.

Jag ber att få yrka bifall lill reservaiionen 2 vid näringsutskoitels betänkande 1975/76:45.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! I sak innebär vpk:s yrkande en fullständig omprövning av den nuvarande kärnkraflspoliliken. Längre än sä kan man rimligtvis inte gä i sak. Det är den linje vi hela tiden har företrätt

Vi är, fru Hambraeus, en liten riksdagsgrupp. Ibland nödgas vi vara frånvarande - som jag var när vissa delar av dessa betänkanden behandlades - därför atl andra uppgifter ule i landel kallar oss och vi inle kan ställa upp med så mycket folk här i riksdagen. Vi är alltså då frånvarande och ställer i stället yrkanden här i kammaren, vilket går precis lika bra. Det saknar helt praktisk betydelse hur man gör. Delta är alltså orsaken till atl det inle finns någon reservation under den speciella delen.

Sedan till sakkritiken. Det är dock sä, fru Hambraeus, alt vi lever i en kapitalistisk ekonomi som i sin natur har ett starkt kvantitativt tilläggsbehov.

Nu vill centern uttryckligen, efter vad jag förstår, frysa ned det totala energiintaget vid nuvarande ungefär 450 TWh, Och det vill man göra utan planhushållning och ulan styrning och med bibehållen kapitalistisk marknadsekonomi. Det är detta vi anser vara orealistiskt Vi anser att regeringens bedömning i förra årets proposiiion atl en stabilisering av energiintaget är tänkbar först om 10 ä 15 är är mer realistisk. Man kan inte över en natt övergå från ett hushållningssystem till ett helt annat för att strypa en tidigare mer eller mindre ivängsmässig tillväxt. Genom att envisl driva kravei på en omedelbar stabilisering minskar, som vi ser det, centern sin poliliska trovärdighet, eftersom etl sådant krav är uppenbart opraktiskt och orimligt. Ni blottar er härigenom för den grova och demagogiska delen av den socialdemokratiska kritiken. Hade ni på den här punkten varit mer realistiska, så hade också er i och för sig lovvärda och mycket riktiga kritik mot svensk kärnkraft fält en bättre genomslagskraft.

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill uppmana Jörn Svensson atl läsa vår motion. Han har faktiskt missuppfattat oss. Vi anser atl energianvändningen skall kunna öka med 1 % om årel och atl elanvändningen skall kunna öka med 3 96 om året I själva verket har Jörn Svensson själv stått här och mycket vältaligt kritiserat regeringens utredning om vad som skulle hända ifall man minskade användningen av kärnkraft, och han har kommil fram till precis det centern räknar med är den troliga elförbrukningen

5 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. tv.

ulan kärnkraft efter etl antal år.

Sedan är det intressant att Jörn Svensson sä ofta säger - det är naluriigt alt kommunisterna gör det - alt vi måste ha en planhushållning för atl slippa kärnkraft. Jag vågar hävda att det är tvärtom. Om marknadshushållningen rent och odelat fått gälla, så hade vi aldrig fått någon kärnkraft. Kärnkrafl är omöjlig utan stora statliga subventioner. Vidare föreligger del självfallet inle någol behov av planhushållning utöver den vi i dag har för all riksdagen skall kunna fatta etl beslut om att helt enkelt stoppa kärnkraften.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Om jag inte alldeles missuppfattat er ståndpunkt i fjol ville ni dä ha en stabilisering av det totala energiintaget vid ca 450 TWh. Att man sedan genom besparingar inom den ramen ändå skulle kunna få en mycket begränsad ökning genom bättre hushållning osv. är en sak, men ni talade om den stabiliseringen. Regeringen å sin sida anser all dén stabiliseringen inte kan uppnås förrän om 10 ä 15 år. Det anser vi också vara det mest realistiska, eftersom man inte kan ändra hushåll-ningssystemei på det här sällel.

Sedan tror jag att fru Hambraeus inte riktigt har förslätt den kapitalistiska marknadsekonomins natur. Det är inte alls oförenligt med kapitalistisk marknadsekonomi att ha stora ställiga subventioner. Vad det gäller är huruvida fru Hambraeus på allvar tror att man kan uppnå en stabilisering eller en mycket avsevärd nedskärning av nuvarande tillväxt utan att ändra hushållningens organisation, utan att mycket kraftigt öka styrningsgraden och inle minst öka den ställiga planeringens omfattning och grepp över det hittillsvarande privata näringslivet. Vad fru Hambraeus i sin "gröna idealism" inle förslår är alt den plan för avveckling av kärnkraftsberoende här i Sverige som ni driver - ofta med stor talang och slorl engagemang - som ett nödvändigt komplement kräver en avvecklingsplan för den kapitalism som ni icke i er politiska uppfattning och bedömning förmår frigöra er ifrån.

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr talman! Jörn Svensson har missuppfattat vad vi har sagl, och jag råder honom att läsa om vår motion. Vi har inle räknal med en omedelbar nolltillväxt. Även vi inser att en sådan inte är möjlig.

Men sedan tror jag - lack och lov - alt Jörn Svensson har fel när han säger atl man kan stoppa kärnkraften bara om man övergår till elt planhushällningssamhälle ty i så fall tror jag inte atl vi skulle lyckas stoppa kärnkraften.

Fortfarande fär jag inget svar på frågan: Vad är det som hindrar oss i detta hus från atl fatta ett beslut om atl stoppa kärnkraften? Del kan vi göra med precis det samhällssystem som vi har i dag.

Min tro på marknadssystemets förmåga säger mig alt det då kommer att bli etl motiv för den fria marknaden atl se lill atl behovet av energi

tillfredsställs pä annal sätt. Eftersom del inte finns några fysiska begränsningar, kommer det att bli betydligt lättare om man verkligen släp--per loss alla de skapande krafter som finns hos människorna pä att hitta de bästa lösningarna. Det går mycket lättare den vägen än om man skulle sitta centralt och planhushälla om hur detta skall gå lill.

Herr SVANBERG (s):

Herr talman! Vi diskuterar jusl nu inte mindre än sju olika utskollsbetänkanden, och jag tänker inte försöka att under den korta stund som står lill mitt förfogande kommentera alla dessa. Jag skall begränsa mig till vissa mer principiella yrkanden i näringsutskotlets beiänkanden 42 och 44. Övriga betänkanden kommer andra ledamöier av näringsulskottet att ta upp.

Belänkandet 42 behandlar propositionerna 100 bil. 15 och 101 rörande energihushållningen samt ett slorl anlal motioner Propositionerna behandlar ell fullföljande av de är 1975 beslutade riktlinjerna för energihushållningen fram till 1985. Beslutet 1975 föregicks av en läng debatt, där olika förslag ställdes mot varandra i flera voteringar Den energipolitiska planering som då fastställdes bygger främst på fyra principer;

En dämpad ökning av energikonsumtionen.

En aktiv oljepolitik.

Etl tryggande av behovet av elkraft.

Ett svenskt deltagande i elt internationellt samarbete på energiområdet.

Riksdagen uttalade ocksä alt elkrafisproduktionen skall inriktas på ett mycket rationellt lillvaralagande av energikällorna. Hänsynen till miljö-och naturvärden skall väga tungt. Vad gäller kärnkraftsulbyggnaden skall en avvaktande, försiktig hållning iakttas. Säkerhets- och avfallsproblemen skall ägnas stor uppmärksamhet vid den beslutade, försiktiga utbyggnaden. Handlingsfriheten skall så långt som möjligt bevaras.

Jag är angelägen om all framhålla della, därför alt mänga av motionerna bara upprepar de förslag om en annan inriktning av vår energipolitik som avvisades av riksdagsmajoriteten vid fjolårets riksdag. Flera motioner slår in öppna dörrar genom att kräva beslut om åtgärder, som redan finns med i 1975 års beslut

Flera moiioner frän cenlerhåll, särskilt dä 2118 och 2120, kräver bl. a. stopp för all vidare utbyggnad av kärnkraft och avveckling av de fem redan utbyggda så länge "en samfälld forskar- och expertkär inte kunnat garantera att de allvarliga riskerna kan bemästras på ell betryggande säll". Yrkandet i vpk-motionen 1775 är delvis detsamma. Dessa motioner avstyrker utskottet med hänvisning till fjolårets beslut, som ju innebar atl majoriteten gick in för en försiktig utbyggnad av kärnkraften med hänvisning till atl de utmålade riskerna överdrivits och att vi måste fort-sälta vår energiproduktion, om än i minskad takt, för atl klara sysselsättningen. Inom parentes kan ju ocksä ifrågasättas vilka tekniska risker en "samfälld forskar- och expertkår" kan garantera att man behärskar.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Ar det riskerna med bilarna? Med flyget? Med alla kemiska preparat industrin använder? Eller vad är det man kan garantera säkerhet mot?

I elt fiertal andra motioner från centern - bl. a. 649, 1780 och 1813 - yrkas en kraftig satsning på alternativa energikällor av olika slag; vind, solenergi, geotermisk energi samt olika fossila bränslen såsom biomassa, torv, sågspån och bark. De antagna riktlinjerna för energipolitiken innebär bl. a. att forskningsresurser satsas på de flesta av de här angivna områdena, t. ex. i internationellt samarbete. Men de fiesta av dem är av ringa betydelse i dag. Möjligen kan flera av dem bli av betydelse om 10 - 15 år när forskningen har fatt fortgå. Man kan ju inte då så ensidigt som föreslås rikta in alll intresse på dessa energikällor. Dagens och den närmaste framtidens problem måsle ägnas stor uppmärksamhet. Självklart kan forskningsinsatsernas storlek alltid diskuteras, men utskotlsmajoriteten finner propositionens förslag i stort riktiga.

I fiera motioner, bl. a. 649 och 1766, tas frågan om utnyttjandet av energin i smärre vattendrag upp. Ulskollei hänvisar här lill det tekniska utvecklingsarbete som Kraflverksföreningen med statsbidrag avser alt utföra genom sin stiftelse VÄST och som bl. a. innebär en inventering av ca 400 små vattenkraftverk.

Folkpartiei framför i sina motioner, nr 681 och 682, bl. a. de förslag rörande medelsanvisning m. m. som föranleds av deras yrkanden även i fjol om en utbyggnad endast av 11 kärnkraflsaggregal. Även dessa motioner avvisar utskottet med hänvisning till de antagna riktlinjerna.

I övrigt tar folkpartiet upp energisparandet i flera punkler, bl. a. införandel av en energisparlag och utgivandet av en energisparkatalog. Utskottet hänvisar nu som i fjol till det arbete som energisparkommitlén utför och den information som den bedriver. Detla arbete torde vara av slörre betydelse än vad en energisparlag och en energisparkatalog skulle få, och därför avstyrks förslagen av uiskottsmajoritelen.

Frågan om bidragen lill åtgärder i energisparande syfte för industrins byggnader tas också upp i folkparlimotionerna, och förbättrade bidragsbestämmelser och en utökning av stödobjekten föreslås bl. a. Utskotlsmajoriteten finner propositionens förslag väl avvägda och avstyrker därför molionerna.

I moderatmolionen nr 2030 liksom i centermotionen nr 2118 yrkas på förbättrade låneregler för kraflvärmeanläggningar. Ulskottet anför att industriverket har fått regeringens uppdrag atl studera dels energianvändningen inom järn- och stålindustrin och inom massa- och pappersindustrin, dels möjlighelerna att ta lill vara spillvärme frän industriella processer för värmedistribution och bygga ut produktionen. Samtidigt skall förutsättningarna för ytteriigare kraftvärmeutbyggnad kartläggas. Därjämte kan framhållas att lånevillkoren vad gäller kraftvärmeverken är fullt jämförbara med dem som gäller för andra kraftanläggningar, varför utskottsmajoriteten avsiyrker motionsyrkandena.

Regeringens proposiiion nr 124 kan också sägas vara en uppföljning av de riktlinjer som antogs genom förra årets riksdagsbeslut om ener-

gihushållningen. Dessa rikllinjer innebär en strävan från svensk sida att begränsa värt beroende av olja och ell poängterande av att samhället måste ta elt ansvar för en integrerad oljepolitik som ett led i en planerad energipolitik.

I motionen 2293 av herr Bohman m. fi. yrkas avslag pä praktiskt laget varje punkt i propositionen. Beträffande utvidgningen av den statliga garantin för oljeutvinning skall dock sådan kunna ske efter prövning av riksdagen i varje enskilt fall.

Utskotlsmajoriteten, som finner den föreliggande proposilionen väl avvägd och ägnad alt fullfölja strävandena från 1975 års energibeslut, avstyrker motionen 2293. Den ytterst negativa attityd till samhällets samordningsmöjligheter som finns i motionen tar utskotlsmajoriteten avstånd frän. Ett fullföljande av de riktlinjer för energipolitiken som antogs av 1975 års riksmöte liksom strävandena att uppnå en bälire planerad energiförsörjning för vårt land, oavsett de skiftande förhållandena på väridsmarknaden, ställer krav på samhällets aktiva engagemang på oljeområdet Detta gäller såväl oljeprospekteringen pä svenskt område som strävandena att på olika sätt säkra vårt lands råoljeförsörjning frän olika produktionsområden. De inledda undersökningarna och prospekteringarna för ytteriigare elt oljeraffinaderi bör också fullföljas för att ge ell fullständigt underlag för ett ställningslagande 1977.

I motionen 2294 av fru Hambraeus m. fl. yrkas alt Svenska Pelroleum AB skall ombildas lill Svenska Bränsle AB och få lill uppgift att arbela inom hela bränsleförsörjningsområdet med inriktning på förnyelsebara energikällor.

Det mål som uppställts för den svenska energihushållningen är ju bl. a. att vårt beroende av oljan skall minskas, och detta medför ocksä åtgärder för atl utveckla andra energikällor. En intensiv forskning pä flera områden med statligt stöd pågår, bl. a. på meianolområdet, som antyds i motionen 2294. Utskottsmajoriteien, som finner de framförda propåerna i vissa slycken intressanta, vill dock inte tillstyrka motionen. Ell sammanförande till ett enda bolag av så många olika forsknings-, utvecklings-och uppbyggnadsprojekt skulle göra arbetel där svåröverskådligt och tungrott Etl smidigt samarbeie mellan olika forsknings- och intresseområden torde vara en vida effektivare väg.

I motionen 2356 av herr Wirtén m. fl. framförs kritik och tveksamhet beträffande statligt engagemang inom oljebranschen och mot Svenska Petroleum AB liksom mol projekteringen av Statsraff Synpunkterna sammanfaller delvis med yrkandena i molionen 2293. Med den positiva bedömning som ulskottet gör belräffande bl. a. Svenska Petroleum AB yrkar utskotlsmajoriteten avslag på molionen 2356.

I motionen 2355 av herr Hermansson m. fl. yrkas på förberedelser för en nationalisering av den privata oljenäringen. Med hänvisning till vad i utskottsbetänkandet har anföris om ett starkt samhälleligt engagemang på oljeområdet finner ulskottet inte ett bifall till molionen 2355 befogat eller nödvändigt för att föra en självständig energipolitik, fri från "im-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

perialisliska inlressen" som det uttrycks i motionen. Utskottet yrkar därför avslag pä motionen.

I motionen 1790 av fru Jonäng m.fl. och i motionen 1797 av herr Lövenborg m. fi. yrkas på en enhellig prisnivå för olja och bensin samt elt tryggande av drivmedelsförsörjningen i glesbygd. Utskottet har senast förra årel yttrat sig över moiioner med likartat innehåll och finner inte nu anledning alt upprepa sitt yttrande. Statens pris- och kartellnämnd har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för en enhetlig pris; nivå m. m. Statsrådet Feldt har i ett interpellationssvar framhållit att förslaget har bedömts vara opraktiskt men förklarat atl frågan nu bereds i handelsdepartementet. Ulskollet finner alt denna beredning bör avvaktas, varför också motionerna avstyrks.

Herr lalman! Med del anförda ber jag att få yrka bifall lill utskoltels förslag på samtliga punkter i betänkandena nr 42 och 44.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr lalman! Först ber jag att få rälla lill en felsägning som jag råkade göra i mill första anförande. När jag behandlade den här famösa rapporten från industridepartementet, som går ut pä att det skulle kosla 19 miljarder att avveckla kärnkraften enligl centerns förslag, råkade jag säga atl "19 miljarder koslar det alltså att avveckla 15 kärnkraftverk". Självfallet avsåg jag att säga: 19 miljarder koslar det alt avveckla 5 reaktorer. Hur mycket mer skulle det dä inte komma alt kosta att avveckla hela programmet om 13 reaktorer? Jag påstod - det gör jag återigen - atl kostnaden inle kan komma alt ligga särskilt myckel under 100 miljarder kronor.

Herr Svanberg har ju haft en svär uppgift med alt försöka bemöta alla dessa motioner och reservationer. Det hade inte varil rimligl all förvänla all han skulle kunna gå in på alla deialjer, och han har heller inte gjorl det. Jag skall inte ta upp någon debalt med herr Svanberg av den anledningen. Jag vill bara på en enda punkt omnämna elt uttalande som herr Svanberg gjorde, nämligen att centerns förslag om all satsa pä allernativa energikällor inle kan fä betydelse förrän om 10-15 är. Men, herr Svanberg, jag påpekade ju möjligheten att använda ytjordvärmen och anförde som exempel de villor som värms upp pä det sättet. Det handlar alltså om en realitet. Jag skall bara läsa upp etl kort avsnitt ur en artikel i Norrbotlens-Kuriren, en tidning som inte är obekant för herr Svanberg:

"Succé för jorduppvärmda egnahem Tänk er en uppvärmnings
kostnad av 800 kronor per år av 140 kvm egnahem eller villa. Ja, ni
läste fakliskl rält i dessa oljekrisens år. Det är jordvärmen som slagit
till. Ett patent som legat på hyllan i 20-ialet år men som nu tagils fram
som ett billigt alternativ till oljan och elektriciteten. Än är det bara elt
40-tal egnahemsvillor som utrustats med jordvärme. Det nordligaste i
Piteå och här har man fält fram så bra resultat under vinterns mätningar
att man menar del är succé. 2:28 kronor per dygn har uppvärmningen
av del egnahemmet kostat.------- Piteå-villa hälls varm för 800 kronor

om året"

Ja, herr Svanberg, del här är inle betydelselöst - del är en ulomordenlligl intressant och närmasi sensalionell sak som kommil fram just som en alternativ energikälla. Det är fråga om både kostnadsbesparingar och en energibesparing. Man sparar bortåt två tredjedelar av oljan eller 90 % av motsvarande elektricitet Om man installerade jorduppvärmning både i nybyggnation och i gamla villor runt om i landet skulle det innebära att man sparade hundratusentals kubikmeter olja. Det betraktar vi som en stor framgång för vad vi sagt om de allernaliva energikällorna och sålunda ingalunda som beiydelselöst Detta är en sak värd all uppmärksamhet och all ytterligare satsning.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Låt mig först vända mig lill Birgitta Hambraeus. Hon kände sig övergiven när del gällde reservationen 1 vid betänkandet nr 41 om en plan för hushållning med naturresurser. Det är en fråga som vi frän folkpartiets sida under 1970-talet också verkligen har uppmärksammat, och vi är där på samma linje som centern. Jag ber att fä påpeka atl vi slöder den reservaiionen - vi har samma syn pä den punklen.

Sedan skulle jag gärna vilja säga några ord till herr Svanberg. Det är väl som herr Sjönell påpekade ganska omöjligt för utskottets ordförande alt hinna au gå in på alla de reservationer som finns i de näringsutskotlets beiänkanden som vi behandlar i dag. Han har emellertid tagit upp etl par punkter från folkpartiet som jag vill kommentera och resonera en del kring.

Det gäller först kärnkraften. Där säger herr Svanberg att man i enlighet med vad riksdagen beslutade 1975 skall gå vidare med en försiktig utbyggnad av kärnkraften. När riksdagen 1973 bestämde sig för 11 kärnkraftverk ville man ha ett bälire beslulsunderiag innan man tog förnyade beslut i denna fråga. Men enligt folkpartiets uppfattning hade vi inte 1975 etl beslutsunderlag som motiverade en fortsättning av kärnkraftsutbyggnaden, dvs. byggandet av ytterligare ivä reaklorer; Vi menar all det var fel att besluta om att gä vidare med kärnkraftsutbyggnaden. När man nu ser på utvecklingen efter förra årets beslui fram till i dag måste man konstatera all osäkerheien snarare har vuxil än att man i dag känner sig mera trygg för att det här är en riklig väg.

Lät mig bara peka på sådana problem som framför alll har vuxil fram under del senasle årel när del gäller uranförsörjningen. Efter uppsägningen av Weslinghousekonirakiel är det etl nytt problem som förvisso kan vara mycket svårt atl hantera i forlsätlningen, om vi bara går vidare med nya reaktorer. Vi vet ocksä all upparbelningsanläggningarna i Europa kommer au ha väldigi svårl för all ta emot vårt avfall; Vi kan tvingas in i en invesleringsaktivilel pä bränslecykeln långt mer omfattande än vad vi kanske från början hade länkl. Det är ytterligare en försvårande omsiändighel som har kommil till efter 1975 års beslut.

Jag kan fortsätta uppräkningen och peka pä kostnadsutvecklingen och

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

en del andra ling som också gör att jag tycker all folkpartiets linje i den här frågan 1975 var den enda realistiska - atl stå fast vid del redan fattade beslutel men inte gå vidare förrän vi vet riktigt säkert vad det är vi gör.

Vad gäller hushållningen skall jag gärna ta ett resonemang om de punkter som herr Svanberg tog upp, men det är kanske viktigare alt se pä regeringens attityd i energihushållningsfrågan än på de konkreta förslag som regeringen har lagl. Jag saknar en kraftfull vilja hos regeringen 1976 att hålla fast vid hushållningslinjen. Jag åberopar än en gång del som Carl Johan Åberg har sagl, t. ex. att del är för dyrt att hushålla med energi.

Herr REGNÉLL (m) korl genmäle:

Herr talman! Eftersom de olika uppfattningarna klart har redovisats i dels majoritetsskrivningen, dels reservationerna skall jag bara ta upp en sak här.

Herr Svanberg kommenterade moderata samlingspartiets negativa inställning lill Pelroswede och sade atl Pelroswede skulle säkra vårl lands tillgång till råolja. Det är nog att hänge sig åt illusioner. Sä länge del är goll om olja, vilket experterna menar alt del kommer alt vara ganska många år framöver, kan vi säkert ocksä ulan Pelroswede räkna med att angelägna säljare lämnar offerter till Sverige med lägre priser än de kostnader som Pelroswede har alt räkna med för all exploatera områden på andra sidan jorden. När det föreligger bekymmer för räoljeförsörj-ningen är det blåögt, föreställer jag mig, att räkna med att vårt lands tillgång till råolja skall vara säkrad genom ett svenskt iniliativ. Erfarenheten har visal annat.

Herr SVANBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall la upp de ytterst perifera invändningar som har gjorts. De rör ju inte de stora frågorna i energipropositionen.

Herr Sjönell säger all jag har sagt att de alternativa energikällor som han föreslagit var betydelselösa. Jag sade atl de är betydelselösa i den omedelbara situationen - en del av dem kan vara mycket betydelsefulla om 10-15 år

Sedan tog herr Sjönell upp en skildring av vad som stått i Norrboltens-Kuriren om en ny form av uppvärmning av egnahem. Men cenlern har aldrig yrkat på något forskningsanslag till den typen av allernativa energikällor, och det tycks inte behövas heller Är det riktigt som herr Sjönell refererar - jag har aldrig, så mycket norrbottning jag är, hört talas om atl della skulle förekomma i Piteå - och om jorduppvärmning är så bra som här sägs, sä behöver inga forskningsinsatser göras. Det uppvärm-ningssyslemel kommer atl sprida sig lavinartat över landel, om det är så billigt att värma upp egnahem. Det behövs, som sagt, inga forskningsanslag för detta och ingen människa är emot att sådana hus byggs. Tvärtom, jag skall gärna gratulera herr Sjönell om det blir ett omfattande

byggande av sådana hus och beräkningarna håller.

Sedan var det herr Wirtén. Han talar om att folkpartiet inte ville bygga mer än elva reaktorer 1975. Nu lycker han att han funnit tröst i utvecklingen att det bör vara så. Jag har inle ifrågasatt det. Jag sade bara att folkpartiets förslag är beroende på atl de förra året bara ville bygga elva reaktorer. Jag har inte gell mig in på någon diskussion om det är klokt eller inle. Jag tycker dock atl herr Wirtén söker sin tröst i ganska bräckligt underiag. när han talar om att del och det som hänt visar atl folkpartiet hade rätt Ja, vill herr Wirtén finna tröst i det fär han göra det - jag tror något annat.

Herr Wirtén tar vidare upp hushållningen med energi, besparingsåtgärder osv. Där är det regeringens attityd och vilja herr Wirtén inte litar på. Som etl praktfullt exempel på hur regeringen ser pä detta åberopar han en tjänsteman i finansdepartementet, Cari Johan Åberg. Cari Johan Åberg har precis som herr Wirtén rätt att hysa vilka åsikter han vill och rätt all framföra dem också. Jag tror emellertid inte att han skall anses som den främsta talesmannen för regeringen i fråga om energipolitiken. Industriministern kommer upp här senare i debatten, och det är han som främst förelräder regeringen i den frågan.

Sedan var det herr Regnéll, som bilvis har missförståtl mig. Jag har inle sagt atl Pelroswede skall "säkra" vårt lands tillgäng till olja - del ordet använde jag inte. Men det är en väg vi använder för att kunna klara oljeprospektering. Herr Regnéll säger alt nu går det bra. Men hur var det under oljekrisens dagar? Då var även moderata samlingspartiet framme och lalade om att det var en dålig beredskap från regeringens sida, att man måste kräva mer av regeringen osv. Det kommer man alt säga också nästa gång det går på tok. Med Pelroswede vill vi bl, a. försöka komma ifrån en sådan situation och göra del bästa möjliga, men garantera någonting kan naturiigtvis ingen göra.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag trodde faktiskt med tanke på herr Svanbergs lokaliseringsorl och valkrets att han läste Norrbotlens-Kuriren något så när regelbundet, men han har kanske missat just del här. Del vore lämpligt alt han studerade det här numret - det är frän tisdagen i förra veckan.

Herr Svanberg säger att han gratulerar herr Sjönell om tidningsuppgifterna är riktiga. Gratulera inte mig! Om det här är riktigt - och mycket tyder på det, eftersom efterfrågan på det jordvärmeaggregatet sprider sig som en präriebrand - är del den svenska nationen och det svenska näringslivet som skall gratuleras. Del är framför allt det framlida ener-giutnyttjandel som blir gynnsamt för oss. Några personliga gratulationer har jag inle något som helst behov av.

Vad som dessutom är väsentligt i detta sammanhang är all inte bara hundratusentals kubikmeter olja kommer alt kunna sparas, om detta uppvärmningssystem slår så som mycket tyder på att del kan göra, utan

Nr 111 att det ocksä kommer att skapas sysselsättning när dessa system skall

Onsdaeen den installeras i nyproduktionen och i gamla hus.

28 aoril 1976 •'S '" ''"ägga att det inte bara är det här systemet som bör komma

--------------- i beaktande. Systemet bygger på en central princip, värmepumpen, som

Energihushållning- används för all utnyllja ytjordvärmen, men värmepumpen kan användas
en, IV. m. ocksä för att ta värmen från luften - luft mot luft som teknikerna kallar

det. Även i andra sammanhang kan man använda värmepumpen. Det väsentliga är att man redan i dag och inte om 10-15 år har klara konkreta alternativ, som naturligtvis - eftersom den här tekniken är i sitt begynnelseskede - är primitiva och ytterligare kan förbättras och därför behöver betydande forskningsanslag för vidare ulveckling. Detta kan ge uppslag kanske till ännu bättre värmeutvinning och även när det gäller elproduktionen. Det finns mycket intressanta teorier som man redan börjat arbeta med att genom de här metoderna kanske så småningom kunna få en elproduktion. Men det ligger nog, herr Svanberg, 10-15 år framåt i tiden. Vad som är väsentligt i dag är de aggregal som nu håller pä att installeras runt om i landet och som kommer att skapa sysselsättning och myckel stora energi- och kostnadsbesparingar.

Jag nämner sysselsättningen därför alt man angripit oss och sagt att
vårl program skulle medföra sysselsätlningssvårigheter. Sysselsättningen
har ju ökat med 200 000 nya jobb på sistone, varav inte mindre än 35 000
hänför sig till induslrin. Del är 10 % under regeringens program. Det
är dä väldigt demagogiskt lycker vi, när man från regeringshåll påstår
atl vårt allernativ skulle leda lill arbetslöshet. Jag skali avsluta detta
avsnitt med att säga alt i en artikel i Vår industri står alt man pä längre
sikl också kan vänta sig att nya energisparande teknologier kommer fram
till följd av de höjda energipriserna. I artikeln står också: "Della innebär
bl. a. alt det pä lite sikt inte finns några entydiga samband mellan t. ex.
energiförbrukning och industriproduktion---------------- ."

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag ber all fä noiera med tillfredsställelse atl utskottets ordförande inie har funnii någon anledning i och för sig att kritisera vår linje i kärnkraftsfrägan. De tre punkter som jag tog upp och menade hade ökal osäkerheien - uranförsörjningen, omhändertagandel av avfallet och kostnadsutvecklingen - föredrog herr Svanberg atl inte alls kommentera ulan hänvisade till industriministern. Jag skall därför låta den debatten anstå till en senare lidpunkt i dag.

När del gäller utredaren Carl Johan Åberg är del nalurliglvis honom
obelagel ali lycka vad han vill. Del håller jag gärna med herr Svanberg
om, men när del gäller just det jag har pekat på. hushållningsatiiiyden
från regeringens sida. är inte herr Åberg vem som helst. Han är dock
en utredare inom delta område och hans uttalanden måste därför tillmätas
en myckel stor betydelse. Det är därför jag har åberopat honom. Han
är den expert som regeringen ulvall lill all fundera över koslnadsut-
74 vecklingen i samband med olika allernativ i energiförsörjningen. Därför

är hans ord vad gäller hushållningsalternativel. alt spara pä energi, ord som måste tillmätas myckel stor belydelse.

Slulligen vill jag bara, herr lalman, kommentera förslaget om energisparlag, som herr Svanberg inte irodde på. Vi har en miljöskyddslag som fungerar ungefär pä del sält som vi i folkpartiet tänkt alt ener-gisparlagen skulle göra. Man skall ha som mål all alllid finna den bästa tekniken just från energihushållningssynpunkt Myndigheler skall diskutera med den som tänker uppföra en byggnad, sälla i gäng en industri eller göra någol annal som kräver energi. Detla får då inte ske förrän en noggrann prövning gjorts av hur man skall fä den minsta åtgången av energi. En sådan ramlagstiftning skulle förvisso göra atl man fär en bättre hushållning med våra energitillgängar i framtiden än vi har just nu.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, IV. m.

Herr REGNÉLL (m) kort genmäle:

Herr talman! Sex ord nedtecknade jag av herr Svanbergs anförande: Säkra vårt lands tillgång till råolja. Det var faktiskt just ordet säkra som användes, och det fick mig alt göra anteckningen. All använda del ordet är all invagga svenska folket i en falsk känsla av trygghet Om det på något sätt kärvar till internationellt - atl sådant kan hända har vi, som jag nämnde, färska erfarenheter av - skall man inte räkna med atl vårt engagemang inom Pelroswede innebär någon säkerhet. Atl tro det är att invagga sig i den sorts trygghet som resulterade i bristande beredskap inför oljekrisen.

Herr SVANBERG (s) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Sjönell vill jag bara säga att visst försöker jag läsa Norrbotlens-Kuriren dagligen, det är nyheter hemifrån. Men det finns fler lidningar i Norrbotten och jag studerar den väl inte så grundligt. Artikeln om jorduppvärmda egnahem har jag faktiskt inte lagt märke lill. Idén kan inte vara sä enormt märkvärdig för annars hade den säkerligen väckt större uppmärksamhet i pressen. Har herr Sjönell räll är väl både svenska folkel och han att gratulera. Men lägg märke lill att det inte behövts några utvecklingspengar lill detla, det har gäll alldeles utmärkt ändå. Varje dag har någon lidning någon mirakelmedicin alt skriva om, och della är väl en av dem. Framliden får ulvisa vem som har räll och om detla blir sä märkvärdigt När det gäller värmepumpen och utvecklandet av den har jag faktiskt suttit med i styrelsen för det företag som utvecklat den, men man har använt den inom ett annat område.

Herr Wirtén säger att jag inte tagit upp frågan om urantillgängen, avfallet och kostnadsutvecklingen. Del har att göra med den tid jag har till mill förfogande, jag kan inte svara på alla de frågorna. Vad jag vände mig emot när jag sade alt han inie skulle åberopa herr Åberg som representant för regeringen har inget att göra med min lilllro lill herr Åberg. Han är en utomordentligt duktig person. Jag har den störsla respekt

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

för honom och lycker bra om honom, men man får inte göra honom till den som redovisar regeringens energipolitik. Man fär hålla någorlunda på ansvarsfördelningen i debatlen, det är i första hand induslriminisiern som skall svara för det området.

Herr Wirtén talar om sin energisparlag och säger att det vore så värdefullt att ha en sådan för då skulle man kunna diskutera med myndigheterna om hur man skall få minsta möjliga åtgång av energi vid det bygget, i den produktionen osv. Men snälla nån, det gäller ju utan en sådan lag. Vi har en bestämmelse som bl. a. säger atl alla industripropåer skall granskas av regeringen även från energiåtgångssynpunkt. Hela detta arbete är på gång. Det är precis som vi säger all vi behöver ingen speciell energispariag för atl arbela i den här riktningen.

Det är ganska meningslöst alt herr Regnéll och jag diskuterar om jag sade ordet säkra eller inle. Det får protokollet utvisa. Det väsentliga är ändå, herr Regnéll, atl jag vänder mig emol moderaternas negativa inställning till alla försök all skapa elt samhälleligt inflytande pä energiområdet Det är ingen övertro från vår sida alt detta inflytande kan lösa alla problem, men det är en fullsländig övertro från herr Regnélls sida när han menar att det fria näringslivel utan några ingripanden kan klara det. Vi måste frän samhällets sida se till alt klara problemet, och det skall vi göra vårl bäsla för. Om vi sedan kan säkra tillgångarna är en fråga om ordval som vi får diskuiera.

Herr BÖRJESSON i Glömminge (c);

Herr lalman! Till de betänkanden angående energifrågor som föreligger skall jag göra en del kommentarer vad gäller näringsutskottets betänkanden nr 43, 44, 45 och 46 samt de reservationsyrkanden som inte tidigare har berörts under debatten.

I näringsulskotlels belänkande nr 43 behandlas en motion frän centern, 2260, där man lalar om alt det föreligger en utredning angående Atomenergis verksamhei. Motionärerna anser alt detta utredningsarbete bör intensifieras. Ulredningen bör även fä i uppdrag all undersöka möjligheterna att omorganisera Atomenergi, sä att företaget utvecklas till ett allmänt energiforskningsinstitut vid vilket även andra verksamheter kan förekomma. Till del utskottsbetänkandet har vi fogat tre reservationer.

Näringsutskotlets betänkande nr 44 behandlar den statliga verksamheten på oljeområdet och motioner i anslutning härtill. Propositionens förslag innebär att man skall utveckla ett oljebolag i statlig regi som kallas Svenska Petroleum AB. Om det skall begränsa sin verksamhet enbart till Sverige eller bli en kopia av British Pelroleum - ett mul-linalionellt företag - kan i dag ingen sia om. Del får framtiden utvisa. Avsikten är väl än så länge att det skall vara ett nationellt företag.

Men del är inte bara fråga om att skaffa hit olja till vårl land utan vi är också intresserade av att olika delar av landel får tillgäng till denna olja pä ett likvärdigt sätt. I den molion som föreligger vid detta riksmöte, nr 1790 av fru Jonäng m. fi., har man begäri förslag i syfte att dels

trygga oljeförsörjningen i glesbygder, dels åstadkomma en utjämning av prisskillnader på olja mellan olika delar av landet. Pä denna punkt har vi två reservationer nr 9 och 10.

Detla är gamla frågor som har varil uppe till behandling tidigare. Riksdagen har fakliskl på näringsutskotlets förslag uttalat sig för att drivmedelsförsörjningen i glesbygd måste tryggas. Men tiden går och uttunningen av bensinpumpar fortsätter. Det senaste utlalandel av riksdagen avsåg alt oljebolagen inte skulle företa fler nedläggningar av bensinstationer i de avsedda bygderna.

Ur besparingssynpunkt är det nalurliglvis också i viss män olyckligt all konsumenten av drivmedel har för långt till det ställe där han skall köpa drivmedel och på sä sätt förbrukar en del drivmedel när han skall tanka sitt fordon.

Näringsulskottet förutsatte i sitt betänkande nr 1975:10 atl regeringen skulle la initiativ lill ålgärder för att säkra drivmedelsförsörjningen i glesbygd; Vad vi nu inte kan lämna helt opåtalal är att regeringen ännu inte kommit med någol förslag på den här punkten, trots all regeringen den 29 november 1974 uppdragit åt konsumentverket alt kartlägga denna fråga. Även pris- och kartellnämnden har den 9 juli 1975 avgivit en PM i den här frågan. Nu hörde vi av utskottets ordförande att de förslag som därigenom hade kommit fram var opraktiska, som han uttryckte det. Men vi får väl förutsätta att man kan finna någon lösning på della problem och atl det inte tar alltför läng lid. Oljebolagen vilar inte på hanen utan de plockar borl sina pumpar undan för undan. Och de lar aldrig någon social hänsyn till människorna som bor i regionen.

När det gäller ett mer utjämnat pris på drivmedel både lokalt och regionalt så är det också en gammal fråga. Man ifrågasätter om det inle under lidens lopp borde kommit fram någon lösning. Drivmedelspriserna är i landet, som alla vet, baserade på zonindelning. Systemet ulgår frän avslånd till importhamnar m. m. Med den mycket väl utbyggda organisation som de olika oljebolagen har skulle en överenskommelse mellan dem och staten säkerligen inte vara alltför svår att efterleva och praktisera om man verkligen vill gå in för alt lösa problemen. Oljebolagen är ju ändå lill sitt antal ganska få. Dels skulle en överenskommelse träffas mellan dem, dels en överenskommelse mellan det allmänna och bolagen. Det kan ju hända att man, om man träffar en sådan överenskommelse, skulle kunna få in en passus atl bensinstationerna i glesbygden skall bevaras.

Kostnaderna måsle variera oerhört i fråga om transporter av olja frän olika oljefyndigheter runt om i väriden; från arabländerna, Syd- och Mellanamerika, Nordsjön osv. Kan man där jämna ut kostnaderna för transport av olja skulle man väl kunna göra det inom vårt eget lands gränser. Vi har ju uijämningskostnad pä t. ex. elenergi.

I näringsutskottets betänkande nr 45 behandlas förslag med anledning av proposition angående omstrukturering av det eleklriska distributionsnätet. Genom tiderna har ell slort anlal skiftande eldistribulionsföretag

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

etablerats vars ledningsnät har blivit av olika kvalitet och beskaffenhet beroende på både ekonomiska och praktiska förhållanden. Anlalet sädana förelag har dock minskal myckel krafiigl på 30 är och omfatlar nu ca 1/6 av vad det var då. Det omdistribulionsförfarande som kan komma i fråga skulle enligl förslagei regleras genom en lag, där del införs lill-siåndsivång vid förvärv av anläggning. Kommunerna har sedan gammalt i stor utsträckning varit huvudmän för delaljdistribulionen av elenergi. Även inom ell så slarkl organiserat område som det där Sydkraft verkar och distribuerar elström ligger det öar med kommunal distribution, som visserligen köper ström av Sydkraft men ändock sköter distributionen.

I motionen 1749 av fru André m. fl. yrkas på att kommunerna vid sådana här avsedda överlåtelser av elnät skulle ha förköpsräu. Detla för-, slag stöder vi några reservanter i reservationen 1 vid detla betänkande. Utan tvivel är det så att om kommunen anser starka skäl i de enskilda fallen föreligga för all överta distributionen skulle det vara ändamålsenligt om en förköpsräu fanns. Det är inte troligt all en sådan förköpsräu kommer all missbrukas av kommunerna, då skälen för deras evenluella förvärv i sådana fall blir föremål för ingående granskning. Vi är av den uppfattningen au förköpsräu för kommun i de här fallen inte skulle behöva ha några avigsidor. Det finns ändå en värderingsnämnd, som blir inkopplad. Om det gäller att tillvarata små energikällor i bygden kan man ifrågasätta om inte kommunen vore den lämpligaste huvudmannen; kommunen skulle kunna göra insalser också för all bevara de små energikällorna.

Den förköpsräu som elutredningen har ifrågasatt har industriministern inie velat förorda, utan han tror att omstruktureringen skall bli ändamålsenlig ändå. Men vi anser att möjlighet för kommunerna all i vissa fall använda förköpsrätt skulle bli ett bra medel bl. a. för att reglera frågan om huvudmannaskap för eldistributionen och siärka den lokala planeringen.

I näringsuiskoilets belänkande nr 46, till sist behandlas motioner om förbättrad elenergiförsörjning för landskapet Gotland - nämligen motionen 1768 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. och motionen 837 av herr Henmark m. fl. Även under 1975 förelåg motioner med krav på att man skulle lösa problemen med Gotlands energiförsörjning. Med delta avses inle bara att tillräcklig energi kommer landskapet lill godo utan också att de gotländska konsumenierna skall få elt pris på elkraft som är jämförbart med fastlandskonsumeniernas.

Här har utskottet blivit enigt och föreslår riksdagen au besluta att i skrivelse till regeringen uttala all Gotlands energifråga bör bli lösl så som den gotländska allmänheten önskar.

Del finns redan en kabel till Golland, men den är oiillräcklig. Den energi som måste produceras för atl läcka behovet därutöver blir så pass kostsam att framställa att elpriset på Golland höjs betydligt över fast landspriserna. Del gick hyggligt för gotlänningarna ändå fram till oljekrisen, men sedan blev det en oförmånlig svängning och nu är energipriserna pä Gotland betydligt högre än både inom Vattenfalls och Syd-

krafts områden.

Ulskotiei har besökt Gotland under våren och tagii del av de fakla som berör den här frågan. Det är utan ivivel rikligt all det, om den ulveckling forisätter som pågätl under senare är, framöver inle kommer all kunna producera ersätiningskraft på Golland ulan all man får pris som belydligl översliger priserna i landel i övrigl. Ulskottet anser att del bästa sättet all lösa frågan sannolikl är all ylierligare en kabel från fastlandet kommer till. De starkaste skälen för den satsning som ulskollei anser all slalsmaklerna bör göra är all den är nödvändig för att klara sysselsällningen på Gotland. En utökad elförsörjning måste komma till speciellt för en ulbyggnad av Cemenia AB i Slile - en utbyggnad som torde röra sig om en investeringskostnad av mellan 400 och 500 milj. kr. och som skulle ge sysselsättning för en arbetsstyrka av mellan 400 och 500 personer.

Del finns vid detla betänkande etl särskill yttrande, där del anförs all allernaliva energikällor i slällel för en ny kabel skulle kunna ge Golland del energilillskotl som erfordras. Denna lösning kommer troligen alt ta tid och med den inriktning och de resurser pä området som statsmakterna har stannat inför tvingas vi anse att en kabel för dagen är den enda möjliga lösningen - om gotlänningarna skall få sill elbehov tillgodosett inom rimlig tid. Del förhällandet atl slalsmaklerna inle, som vi hört här av herr Svanberg, för en lid av 10 till 15 år vill pröva andra lösningar gör all vi för gotlänningarnas eget bäsla får välja denna väg såsom den enda framkomliga.

Dä merkostnaden för 1976 för Gotlands energiförbrukning är beräknad lill minst 20 milj. kr., bör frågan snarasl fä sin lösning. Jag förutsäller all regeringen försöker att påskynda denna lösning. Del är myckel som lyder på att kärnkraften är en parenles i utvecklingen, och del är klart all man bör fortsätta att salsa på nalurvelare och på forskning för all fä fram även annan produktion av energi.

Mycket viktiga punkler i utskottets förslag är dels atl Gotland lill hundra procent inrangeras i det svenska elnätet, dels all den föreslagna kabeln kan distribuera elström i båda riktningarna, vilkel belyder atl man om Gotland vid något lillfälle inte skulle behöva all elström ocksä kan överföra sådan lill fasllandet Det kan vara viktigt atl veta, då den produktion av elström som finns på ön skulle vara kvar även efter ka-belulläggningen. Detta medför alt del finns goda möjligheter all uljämna kostnaderna, till gagn både för sialen och för Golland.

Jag vill åier belöna atl vad som nu är viktigt är all regeringen påskyndar sill handlande i denna fråga. Delta har även undersirukiis slarkl av länsslyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, AB Gotlands Kraftverk, Visby elverk, Cemenia AB, Gollands läns företagareförening, arbetsmarknadsorganisationerna och många övriga intressenter på Gotland.

Med det sagda vill jag yrka bifall till reservalionerna 1, 2 och 3 vid näringsutskoitels belänkande nr 43. lill reservalionerna 2, 9 och 10 vid näringsutskotlets betänkande nr 44, till reservalionerna 1 och 2 vid nä-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. 171.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

ringsulskoueis betänkande nr 45, till utskottets hemställan i dess helhet i näringsutskotlets belänkande nr 46 samt i övrigt till de reservationer där mill namn förekommer.

Herr HOVHAMMAR (m):

Herr talman! Jag tror atl vi alla kan vara överens om att om vi skall bevara vårt välstånd och hålla sysselsättningen uppe, måste värt energibehov tillfredsställas. För att lätta pä energiproblemet kan man gå fram på tre olika vägar. Den första är ökad sparsamhet, den andra utbyggnad av nu kända energiproducerande anläggningar och den tredje och sista nya energikällor. Alla dessa möjligheter måste tillvaratagas.

En amerikansk forskare har sagt, att Sverige är det efter USA mest energislösande landet i världen. Vi har mycket dåligt tillvaratagit de besparingsmöjligheter som finns. Det enorma slöseriet vid kärnkraftverken är bara ett exempel - här går en stor del av energin till spillo som överskottsvärme, som måste tas om hand av kylvatten och kylaggregat Delta betyder inte endast ett mycket slort slöseri med energi utan ocksä lokala miljöförstöringar i form av förändringar i luft och vatten i kärnkraftverkens omedelbara närhet Tekniker har också visal att det finns ett stort slöseri vid uppvärmningen av fastigheter - det har f ö. nämnts tidigare i denna debatt. Moilryckskraften har inte heller utnyttjats särskill mycket. Energin har relativt setl hittills varit så billig att vi vant oss vid detta slöseri. Men nu kan vi förutse en tid med ständigt växande energikostnader.

De oljeproducerande länderna har ju drivit upp oljepriserna, vilket man kanske inte kan säga sä mycket om eftersom de flesta länders finansministrar tjänat mer på oljan än vad producenterna har gjort. Världen har när det gäller oljeförsörjningen sä att säga skummat grädden av mjölken, om man nu kan kalla den svarta råoljan för någonting sådant.

Nya oljelillgängar måsle sökas i världshaven, och det blir inte billigt Utvinningen blir också dyrbar pä grund av besvärliga väderleksförhållanden och på grund av de säkerhetsåtgärder som måste vidtas för att hindra vattenförsiöring. Det finns tydliga exempel på delta bl. a. här i Nordsjön. Oljan är dessutom oerhört miljöfarlig genom utsläppen och spridningen av vissa tungmetaller och svaveldioxid.

Vi måste därför inrikta oss på alt använda så lilel olja som möjligl för vår energiförsörjning.

Men, herr lalman, också kärnkraften kommer troligen atl bli dyrare än vad vi lidigare räknal med. Uranpriserna skjuter ju i höjden, och på världsmarknaden råder f n. brist på uran, i varje fall till de priser som nu gäller. Kärnkraften är också besvärlig ur miljösynpunkt, och vi vet ännu inle vilka kostnader avfallshanteringen kommer att föra med sig.

Miljöproblemen kommer så småningom atl lösas - det är i varje fall min uppfattning - men sä har ännu inle skett helt. Därför kan vi inte i dag helhjärtat satsa alltför mycket på kärnkrafl. Jag tror emellerlid

all den relativt måttfulla ulbyggnad som riksdagen lidigare beslulal om har varit väl avvägd. Utbyggnaden behövs, men vi bör givetvis inrikta oss på all finna nya energikällor som reducerar vårl behov av kärnkraft och som samtidigt är miljövänliga.

Hur vi skall finna sådana energikällor tvistar både tekniker och vetenskapsmän om. Del talas ju, som också nämnts här i kammaren, om jordvärme, solenergi, vindkraft osv. Men de flesla av dessa projekt är ännu på experimenlsladiet Del är möjligl atl vi en gång kan få glädje av dessa insatser. Men mognadsprocessen är långvarig, och tills vidare måste vi hålla till godo med den kärnkrafl, oljekrafl och vallenkrafl som vi kan få fram.

Till näringsutskottets betänkande 42 har fogats reservationen 8, som jag här vill kommentera någol. Den innehåller synpunkler som har förts fram i den moderala partimoiionen 2030 angående bälire finansiering av krafivärmeprojekt. Många sådana har som bekanl fått stå tillbaka på grund av svårigheler med kapitalförsörjningen. Del gäller särskill dis-tribulionsanläggningarna, vilkel medfört all den önskvärda utbyggnadstakten inle har kunnat hållas.

Vi anser mycket besläml atl fjärrvärme, särskilt kraflvärmeanläggningar, är någonling önskvärt - detla av flera skäl. Man sparar stora mängder olja genom att energiråvaran utnyttjas betydligt effektivare än vid individuell uppvärmning. Ur miljösynpunkt innebär Ijärrvärme slora fördelar då utsläppen av svavel och sot avsevärl reduceras, med bälire luftkvalitet som resultat

Därför bör en snabb utbyggnad av kraflvärme stimuleras. Förslag lill generösa låneregler för kraflvärmeanläggningar bör snarast presenteras. Visserligen har utskottets Ordförande herr Svanberg i dag sagl att lånereglerna fortfarande är ganska hyfsade, men vi tror pä värt håll att del behövs betydligt bättre villkor för all få snabba resultat, vilket vi anser är nödvändigl.

Jag ber därför alt få yrka bifall lill reservaiionen 8 vid näringsulskottets belänkande 42.

Länge har man väl trott atl vår bäsla energikälla, vattenkraften, varit utbyggd så långl som del går Men del finns lydligen mer energi atl hämta här, även om del - jag vill gärna säga del - rör sig om ganska marginella effekter. Vid Kraflverksföreningens årsmöte den 22 april i år redogjordes ganska ingående för planerna på s. k. minikraflverk, där man skulle utnyttja vallendrag med så lilel valtenfiöde som ned till 1 mVsek. En inventering som gjorts av Kraflverksföreningen och Elverksföreningen visar att man skulle kunna bygga 1 200 minikraftverk pä 20 år. Detta skulle ge en sammanlagd effekt på en halv miljon kW.

Utan att vilja övervärdera tillkomsten av dessa minikraftverk bör man nog hålla i minnet atl de kan få stort värde bl. a. ur försörjningssynpunkl vid avspärrningslillfällen och ur beredskapssynpunkt. De är väl utspridda över landet och kräver ingen import av bränsle. Därför finns det all anledning för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap alt med

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

6 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

uppmärksamhet följa denna möjlighet lill ökad beredskap. I den mån minikraftverk inte är ekonomiskl motiverade borde ocksä bidrag kunna utgå intill storieksordningen 1 000 kr/kW installerad effekt.

Bälire möjligheler bör ocksä ges för att finna köpare lill den elkraft som minikraflverken kan producera och leverera. Innehav av konces-sionsrält fär inte utesluta möljlighet all mala in elströmmen i ortens elnät till etl skäligt pris. En uiredning synes här väl motiverad när det gäller eldistribulionsförelagens medverkan.

Herr lalrnan! Med detta ber jag att fä yrka bifall till reservation nr 2 vid näringsutskottets betänkande nr 45.

Herr NYQUIST (fp):

Herr talman! Jag kommer i mitt anförande i första hand alt begränsa mig till de partier i näringsutskotlets betänkande nr 44 som herr Wirtén m. fl. för folkpartiets del behandlar i motion 2356.

Med oljekrisen årsskiftet 1973-1974 följde som vi vet en omstrukturering av väridens oljemarknad. Producentländerna svarar alltmer själva för framtagning av petroleum. Utvecklingen förefaller att fortsätta i samma riktning. De multinationella oljejättarna har fält la flera steg tillbaka. Alltjämt är de dock dominerande i distributionen och vidareförädlingen av petroleumprodukter. Men det är en klar tendens mot att producentländerna vinner terräng på alla områden berörda av oljehanteringen. Bilaterala avtal mellan producent- och konsumenlländer blir allt vanligare. Producentländerna integrerar sin oljeframställning med allt längre gående vidareförädling av produkterna. De lar över mer av försäljningen, transporterna osv.

Det är klart att de snabba och delvis dramatiska förändringar som skett i världens oljehandel påverkar köparländerna. Vi måste anpassa vår oljehantering till de nya strukturerna, och Sverige är som vi vet ett mycket oljeberoende land. Den senaste uppgifi jag har visar att 64 96 av vår energiförsörjning fär vi av inköpta petroleumprodukter. Vi måste alltså vidta de åtgärder som del nya lägel kräver.

I 1975 års energidebatt och energibeslut utgjorde en mera aktiv oljepolitik etl viktigt element. Från folkpartiets sida godtog vi att en statlig oljeorganisation byggs upp successivt. Det är också den frågan som behandlas i proposition 124,

Vi har tidigare i enighet beslutat om en betydande ökning av lagerkapaciteten. Den utbyggnaden pågår för fullt. Men det räcker inte med att bygga upp reserver så alt vi klarar vår oljeförsörjning kanske tre månader. Vi måste skaffa oss insyn och kunskap i världens oljehandel för att klara nya och kanske svårare fredskriser än den vi hade 1973/1974.

Spridning av riskmomenten är en viklig handlingslinje. Av det skälet bör vårt land självfallet sträva mot ett minskat oljeberoende. Folkpartiets två huvudteser i energipolitiken, som herr Wirlén lidigare utvecklat här i dag, dvs. stram hushållning för att hålla tillbaka en konsumtionsökning samt satsning pä alternativa energikällor, är fundamentala i denna strävan

mot ett minskat oljeberoende.

Vi finner det ocksä riktigt att undersöka om det finns några oljelillgängar inom vårt eget territorium. Någon framgång i det prospeklerings-arbetel har, som vi vet, inte vunnits hittills. Men arbetet bör enligl vårl förmenande fullföljas.

För Sverige är det angelägel att kunna utnyttja den norska oljan och gasen så mycket som möjligt. Vi är även på den punkten angelägna om att trycka på mol snara förhandlingsresultat. Däremot är vi skeptiska till de försök som gjorts för att tillgodogöra oss olja från egna oljefäll i t. ex. Afrika och andra längre bort belägna platser Riskerna för störningar i produktionen från sädana tillgångar är uppenbara och ungefär desamma som när man köper på den öppna världsmarknaden. Vi anser därför att denna typ av prospekteringsverksamhel på så att säga lång distans skall avvecklas. Chansartade projekt - inle minsl ekonomiskl sett - skall man undvika.

I regeringsförslaget - alltså i propositionen 124 - redovisas de erfarenheter som vunnits på oljeomrädet sedan 1975 års riksdagsbeslut och dras linjer upp för statens fortsatta agerande pä detta område. Vi delar regeringens uppfattning att betydande osäkerhet fortfarande finns i fråga om utvecklingen av förbrukningen och behovet av raffinaderikapacitet. Vi bör alltså agera ytterst försiktigt när det gäller de svenska insatserna med långsiktiga följder och belydande ekonomiska konsekvenser.

I olika sammanhang har folkpartiet förordat ett ökat utnylljande. av naturgas - inte minst av miljömässiga skäl. Vi menar alt regeringen visat tveksamhet i satsningen på naturgas. Det räcker inte med alt, som det heler i propositionen, "följa utvecklingen på nalurgasområdet med skärpt uppmärksamhet". I den satsning som dock föreslås är vi emellertid tveksamma till den föreslagna organisationen för att ta till vara naturgasintressena. Även om Vattenfall är en "potentiell storkonsument" av naturgas är därmed inte sagt atl Vattenfall också bör ingå i det nya naturgasbolaget. Enligt vår mening ligger i varje fall för den närmaste tiden Vattenfalls inlressen som kraftproducent i första hand pä vattenkraften och kärnkraften. Under en uppbyggnadsperiod för ett naturgassystem kan lätt motstridiga inlressen försena, ja, kanske rent av äventyra etablerandet av naturgasen som en viklig energikälla. Vi menar alt det måste lill ytterligare iniiialiv från regeringens sida för atl snabbt kartlägga omfattningen av den aktuella tänkbara marknaden och all i samband härmed nya överväganden måste göras beträffande sammansättningen av det bolag som kommer all bedriva den fortsatta verksamheten.

Då det sedan, herr talman, mer konkret gäller folkparlimotionen 2356, behandlas där företrädesvis tre frågor, för det första det slatliga engagemanget i Svenska Pelroleum AB, för del andra frågan om utbyggnaden och finansieringen av raffinaderier, och för det tredje, som jag tidigare nämnl, vårt önskemål om en snabb introduktion av naturgas i Sverige.

Vi godtar i allt väsentligt uppbyggnaden hittills av Svenska Petroleum AB. Vi godtar ocksä syftet med det förslag till utbyggnad som anges

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

av regeringen. Men vi menar att beslutsunderlaget är alltför bräckligt för att reservationslöst gå vidare i enlighet med regeringens förslag. Vi menar att staten nu bör ta initiativ till överläggningar med övriga inhemska intressenter i oljebranschen, i första hand OK och AB Nynäs Pelroleum, för att få till stånd ett gemensamt ägt bolag. Detta i sin tur förutsätter enligt vår mening en bredare branschutredning pä.oljeomrädet för att stärka underlagel för ytteriigare statliga beslut.

I avbidan på dessa ålgärder och med tanke pä det svaga beslutsunderlaget just nu - det saknas ju faktiskt, herr talman, både en samhällsekonomisk och företagsekonomisk bedömning av det föreslagna projektet, framtidsplanerna är vagt uttryckta och alternativa lösningar anges inle - är vi inle beredda att fullt ut acceptera regeringens förslag till kapilallillskolt Vi vill begränsa det statliga åtagandet lill att avse etl eget kapital för Svenska Pelroleum AB som i varje fall t. v. inte bör överstiga 25 milj. kr. I enlighet härmed yrkar jag, herr talman, bifall till reservationen 3.

Då del gäller frågan om en projektering av ett raffinaderi i Brofjorden redovisas slor osäkerhel i propositionen om projektets framtid. Det föreslås detla lill trots att projeklel, det s. k. Stalsraffprojektel, skall drivas vidare i syfte att komma fram till ett beslut under 1977. För detta projekteringsarbete begärs 10 milj. kr. Vi har tidigare hävdat att del är mycket svårt alt bedöma angelägenhelsgraden av projektet med hänsyn till det magra underiag som redovisats. Vi menar också att några övertygande motiv för en lokalisering av ell raffinaderi till Brofjorden inte presenterats. Vi menar nu som lidigare att en finansiering av raffinaderiprojekt inte skall ske över statsbudgeten. Finansieringen bör ske över Statsföretag ensamt eller genom ett konsortium med andra intressenter. Något nytt har enligt vårt förmenande inte inträffat som ändrar vår uppfattning på den här punkten. Och vi vill alltjämt understryka vikten av att en jämförande analys företas av miljökonsekvenserna vid olika tänkbara lokaliseringar. Regeringens förslag om ytteriigare 10 milj. kr. biträds alltså inte, utan jag yrkar på den här punklen bifall till reservationen 8.

I naturgasfrågan får jag med hänvisning till vad jag tidigare anfört yrka bifall till reservaiionen 13, innebärande att vi menar atl naturgasfrågan ligger ulanför vallenfallsverkels egentliga kompetensområde och bör handläggas av ett annat organ. Reservationen syftar också till att mera kraftfulla iniliativ nu måste tas av regeringen för alt skapa en marknad för naturgas i Sverige och en snabb introduktion av denna energikälla.

Lät mig så slutligen, herr talman, fä sälla mig till dem som har yrkat eller kommer all yrka bifall till reservationen 9 beträffande en utjämning av de regionala skillnaderna i pris pä oljeprodukter. Skyndsamma åtgärder för att nå fram till en enhellig prissättning måste nu till. SPK:s förslag har, som vi senast hörde av herr Börjesson, inle föranlett någon regeringens åtgärd i önskvärd riktning. Alltså yrkas bifall till reservationen 9.

Under detta anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr WÅÅG (s):

Herr talman! I uppdelningen av dessa sex ärenden som vi kommil överens om har det ankommit pä mig att framföra näringsutskottets synpunkter på betänkandena 43, 45 och 46. Betänkandena har här berörts närmare av tidigare talare.

Betänkandet 43 gäller anslag till AB Aiomenergi. Det gäller en hel del pengar; ränlefritt lån 26 milj. kr., anslag från 13;e huvudtiteln om 20-(- 12,5-1- 24= 56,5 milj. kr. Om anslagen finns ingen reservation. Däremot har i tre reservationer uttalats meningar om målen för AB Atomenergis verksamhet.

I reservationerna 1 och 3 följer centern upp sin inställning lill kärnkraften; Verksamhelen vid AB Atomenergi måste emellertid anpassas till de energibeslul riksdagen har fatlal, och den radikala nedskärning av forskning om kärnenergi som man begär i reservationen 1 är inle möjlig med det beslut som föreligger från riksdagen.

Vänsterpartiet kommunisternas särskilda yttrande är ett föredöme i logik för centern på denna punkt. Man säger där att riksdagens beslut nu måste följas även om man inle delar uppfatlningen bakom det.

I reservaiionen 2 lill betänkande nr 43 vill center-folkpartiledamöterna all AB Atomenergis verksamhei skall kunna vidgas till nya områden. Därmed slår man in en redan öppen dörr, eftersom den Lemneska ulredningen som direktiv har att klarlägga i vilken omfattning personal och andra resurser i Sludsvik kan utnyttjas för verksamhet ulanför kärn-energiomrädet

Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskotlets förslag i betänkande nr 43.

Näringsulskotlels betänkande nr 45 gäller riktlinjer för strukturomvandling på eldistributionsområdet med anledning av propositionen 100. Mot propositionens förslag, som utskottsmajoriteten biträtt, finns två reservationer. Den första, av cenlerrepresentanterna, gäller atl kommunerna skulle genom lag få förköpsrätt till eldistribulionsanläggningar. Mot en sådan förköpsräu finns avgörande invändningar atl resa.

Förköpsräu liksom expropriationer kan ofta misstänkas höja priset direkt eller indirekt.

Det ändamålsenliga distributionsområdet sammanfaller inte alltid med kommunen. Tvärtom kan en kommunal förköpsrätt tänkas medföra att en kommun genom förköp förhindrar att etl ändamålsenligt distributionsområde bildas.

En tredje invändning mot reservaiionen är att med den skrivning om kommunernas roll som proposilionen innehåller ett belryggande inflytande tillförsäkras utan förköpsrättens nackdelar.

Den andra reservationen i näringsutskottets belänkande av center- och moderalledamöter gäller tillvaratagandet av små lokala kraftkällor. Man

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

yrkar där bifall lill motionerna 840 och 1772. I den senare molionen finns yrkandet preciserat till "skyldighet för koncessionsinnehavare atl köpa eleklricilel också frän små och oregelbundna kraftkällor". Hillills har ekonomin fåll avgöra leveranserna även från små kraftkällor. En ordning enligl reservaiionen innebär all kosinaden, som givelvis ofelbart drabbar konsumenien, lämnas ulan hänsyn. Små, oregelbundna kraftkällor kostar. Exempelvis har Sydkraft en lilen fallhöjd i Helgeä under utbyggnad i Knislinge. Man har där, enligt riksdagsbeslutet i fjol, etl statsbidrag som motsvarar halva priset på produkten men fär ändå ett pris på producerad kWh vid generatorn om 14 öre. Jag är lacksam, herr Börjesson, för all inte min kommun behöver driva den lilla energikällan.

En ordning enligt motionen 1772, således enligt centerns och moderaternas reservation, skulle kunna leda till kanske dubbelt så högt energipris inom distributionsområdet Energipriset drabbar i första hand de mindre och medelstora förelagarna, vilkas situation är så väl omvittnad bl. a. från denna talarstol. Särskilt moderalerna, som vanligen har elt gott ekonomiskl omdöme, borde tänka sig för innan man röstar för reservationen 2. Även när det gäller betänkandet nr 45 yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets förslag.

1 näringsulskotlels belänkande nr 46 behandlas elförsörjningen på Gotland. Betänkandet är enigl och utskottets ålderman, herr Börjesson, har ju redovisat utskottets bedömningar. I ell särskilt yttrande har emellertid fru Hambraeus pekat pä alternativa energikällor för Gotlands del, bland dem energiodling. Som så ofta från fru Hambraeus är detta en fördomsfri idé full av vetenskaplig fantasi som man skulle vilja tillönska en framtida förankring i verkligheten. En annan, kanske mindre fantastisk idé, vore ett litet, närförlagt kärnkraftverk, vars kylvatten dels skulle kunna fjärr-värma Visby, dels kunna göra Gotland till Sveriges orientaliska handelsträdgård. I alla händelser behövs en ny kabel lill Gotland och i alla händelser måste man klara övergångstiden till bälire förhållanden pä sätt ulskollet enigt föreslagit.

Herr lalrnan! Jag yrkar även bifall lill näringsulskottets betänkande nr 46.

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill bara bemöta vad herr Wååg sade om möjligheterna atl genom energiodling få fram användbart bränsle. Herr Wååg tycker att jag är fantasifull på den punkten. Jag stöder mig på en utredning som gjorts vid skogshögskolan med professor Siren som ansvarig projektledare. Man har där funnit att man kan få ul förvånansvärt mycket bränsle genom atl odla snabbväxande växter. Man kan ta hand om dem i bränslefabriker och omvandla dem lill bränsle med förvånansvärt stor effektivitet.

Detta är etl område som man inle haft någon anledning att utforska lidigare, därför att oljan varit billig. I och med all vi nu alla är överens om att vi så fort som möjligl bör göra oss oberoende av oljan böriar

dessa nya områden bli intressanta. Det är inte fråga om någonsvår teknik Nr 111

utan det är en helt känd teknik. Har man inle så myckel fantasi, då Onsdaeen den

undrar jag om vi någonsin kan komma ur de felaktiga hjulspåren. 28 aoril 1976

Herr WÅÅG (s) kort genmäle: Eneigihushållning-

Herr talman! Jag kritiserade verkligen inte denna fantastiska idé. Tvärt- en, m. m. om berömmer jag den vetenskapliga fantasi som ligger bakom den. Var hade världen slätt i dag utan all vetenskaplig fantasi? Sedan är det en annan fråga, om detta ligger inom det möjligas gräns.

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag råder herr Wååg alt be professor Siren att få fara ut till Bogesund och titta. Där är den här idén omsatt i verkligheten. Det är inte längre fantasier. Man har utfört experiment och visat att idén går att förverkliga.

Herr ISRAELSSON (vpk);

Herr talman! I näringsutskotlets belänkande nr 41 behandlas dels vpk;s parlimolion nr 281 om en samlad resurspolitik, dels motionen 509 om utnylljande av skiffertillgängarna i Sverige. Utskottet har för sin del yrkat avslag på motionerna, varför yrkandena följts upp i reservationer till utskottsbetänkande nr 41.

I motionen 281 om en samlad resurspolilik lämnas en förhållandevis utföriig redovisning av vänsterpartiet kommunisternas syn pä hithörande frågor. I della sammanhang skall jag inskränka mig till att referera de viktigaste tankegångarna.

Vi finner det naturligt att särskilt unga människor i dag ställer sig frågor om sin egen och hela mänsklighetens framtid mot bakgrund av erfarenheterna från det industrisamhälle som utvecklat sig i kapitalistiska former med profit som drivkraft i det ekonomisk-tekniska handlandet Detla handlande har lett till att samhällsutvecklingen uppvisar många negativa drag. Livsmiljön har skadats och fortsäller att skadas. Ojämlikheten mellan rika och falliga länder har ökat samtidigt som ojämlikheten mellan olika samhällsklasser i de rika länderna bestått eller t o. m. skärpts.

Vår grundläggande ståndpunkt är att den kapitalistiska marknadsekonomin är etl resursslösande samhälle. Beyekelsegrunden för den materiella produktionen är inte alt tillgodose människornas behov utan atl söka uppnå en så hög profit som möjligl pä det insalta kapitalet

Av denna styrmekanism följer all kapiial och produkiion dras till områden som ger den största profiten, helt oberoende av om den aktuella lypen av produktion har någon social nytta eller ej. Är det mest lönsamt att tillverka militär utrustning och meningslösa lyxartiklar så tillverkar man sådana. Är det mest lönsamt att tillverka engångsartiklar och dyrbara förpackningar så gör man det, oavsett den resursförbrukning det förorsakar. Uppoffrande av naturresurser till ändamål som framstår som

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

socialt onyttiga och som inte tillgodoser primära mänskliga behov är oförsvarbart mot bakgrund av en snabbt växande världsbefolkning och sinande tillgäng till oundgängliga råvaror.

Vi är helt på det klara med att det inte går atl helt komma till rätta med dessa problem inom den kapitalistiska marknadsekonomins ram. Men vi anser, trols att vi har denna insiki, all del går alt vidla en del ålgärder redan inom ramen för den nuvarande ekonomin. Det bör gå atl införa ett ökal mått av planering redan inom det nuvarande samhällel. Men då måste statsmakten vara beredd att ingripa mot slöseriet och skaffa de styrmedel som är nödvändiga härför.

Vi har sagt i motionen att om en förmyndare, som förvaltar ett arv i form av pengar, förskingrar dessa pengar så kan förmyndaren straffas därför att han begått en kriminell handling som drabbar en människa som ingår i en ännu inle myndig generation. Men om dagens kapitalister i profitsyfte förskingrar värdefulla nalurresurser som annars kunnat till-godoföras ännu omyndiga eller ofödda generationer, då är del inte kriminellt eller straffbart. I elt hushållningssamhälle måste, enligt vår mening, handlingar som inle står i överensstämmelse med samhällets i lag fastlagda målsättning för resursanvändningen bli kriminella. Den utredning om naturresurserna som utförts i Norge och som omnämns i utskottsbetänkandet kommer fram lill all priset inle kan fungera som ell tillräckligt styrmedel då det gäller hushållningen med naturresurserna. Del enda effektiva medlet är en styrande planering frän samhällets sida.

Både i vår motion om resurspoliliken och i utskottels belänkande redogörs för pågående utredningar och gällande system i fråga om exploalering av mineraliska tillgångar inom Sverige. I motionen har vi åter framfört det krav som vi ställde då nu gällande gruvlag antogs, nämligen att alla nyupptäckta mineral som nu ligger under koncessions- och inmutningssystemet fortsättningsvis hell skall tillhöra samhället. Den som finner mineral föresläs i stället få annan form av materiell uppmuntran från samhället än rält alt kommersiellt utnyttja den upptäckta fyndigheten.

Nu som förut avsiyrker ulskottet med hänvisning till att samhället genom systemet med kronoandelar och särskilda villkor vid koncessioner ändå har ett vissl inflytande över mineraltillgångarna.

I vår motion tar vi också upp en viktig fråga, som fått ge rubrik till motionen, nämligen en samlad hanlering av samtliga resursfrågor. I ulskottets skrivning medger man att en samordnad behandling av resursfrågorna är den lämpliga, men man menar att det räcker med all la ställning i samband med budgelbehandlingen och att någon särskild redovisning för just resursfrågorna finns det inte anledning att begära hos regeringen. Vi hävdar emellertid för vår del att en sådan redovisning skulle vara lämplig. En summarisk redovisning av lägel skulle kunna ges i anslutning till varje års budgetproposition och en mera detaljerad redovisning med några års mellanrum i sammanhang med de periodiskt redovisade långtidsutredningarna.

I anknytning lill den av mig nu refererade resurspolitiska motionen yrkar jag, herr talman, bifall till reservalionerna 2, 3 och 4 vid näringsutskoitels betänkande nr 41.

I motionen 509 tar vi upp frågan om utnyttjande av de svenska skiffertillgängarna. Molionen är närmasi föranledd av en ansökan om undersökning och provbrytning i de skiffertillgångar som finns i Närke. Under andra världskriget bröts som bekant skiffer i Kvarniorpsområdei i Närke i syfte att utvinna olja. Denna verksamhet, som bedrevs av Svenska Skifferoljeaktiebolaget, pågick under och de närmaste åren efter kriget. Skifferbrytningen påverkade landskapet i betydande omfattning. Men utsläppen av gaser från skifferoljeverket och deponeringen av skifferaskan vållade de besvärligaste miljöstörningarna. Askan - som från början är pyrofor, dvs. den självtänder i luften, råkar i glödning och lämnar ifrån sig gaser - bildar i dag ett uppskjutande "fjäll" i det i övrigl platta landskapet, och ännu kan man se rök från pågående processer inne i den stora askhögen. Det är begripligt om ortsbefolkningen mol denna bakgrund är misstänksam mot ny skifferhantering. De lantbrukare vars jordbruksjord befinner sig ovanför skifferiagren är också oroliga för alt man skall ta åkerjorden ifrån dem.

De frågor rörande den svenska skiffern som vi tar upp i motionen avser emellertid inle bara skiffern i Närke utan de svenska skiffertillgångarna i sin helhel. Vi har inte motsatt oss att skiffertillgängarna undersöks med sikte på framtida exploatering. Men vi menar att redan undersökningen bör ligga i samhällets händer, liksom självfallel en tänkbar framlida exploatering. Vi säger uttryckligen i motionen alt förutsättningen för alt exploatering alls skall fä ske är all miljöstörningarna kommer att bli bevisligen godtagbara. Ett villkor skall bl. a. vara att den åkerjord som nu ligger över skifferiillgångar kan återställas lill åkerjord igen.

Skiffrarna innehåller både organiska ämnen och elt fiertal metaller. Beslut om skifferbrytning bör enligl vår mening endast ske om man är beredd all samtidigt ta till vara praktiskt laget alla nyttiga mineral som finns i skiffern; Alt hantera ofantliga mängder material enbart för att ta till vara ett eller ett fåtal ämnen anser vi mindre välbetänkt om man ser det i elt långtidsperspektiv. Det bör för all framtid få räcka med att skiffern bryts och bearbetas endast en gång. Med sinande hög-haltiga tillgångar ute i väriden av de mineral som ingår lorde skiffern bli alltmera intressant och ekonomin för utvinningen alll bälire. Nya och miljövänligare utvinningsmetoder kommer sannolikt också atl kunna utvecklas.

Enligt vår mening talar både ekonomiska skäl och miljöskäl för alt myckel noggranna och långsiktiga överväganden görs innan någon exploatering av de svenska skiffrarna tilläts. För att åsidosätta korlsikliga profilintressen är det ocksä nödvändigt att en eventuell exploalering sker i samhällelig regi.

Med det anförda, herr lalman, yrkar jag slulligen också bifall lill reservationen 5 vid näringsutskotlets betänkande nr 41.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr ANDERSSON i Storfors (s):

Herr lalman! Jag kommer all mycket kort behandla näringsutskotlets betänkande nr 41.

Förbrukningen av råvaror och energi i sin helhel las upp i de moiioner som vi nu behandlar, och att tillgängen på vissa råvaror är ganska begränsad är vi alla medvetna om. Man hävdar att en bättre hushållning med och fördelning av jordens råvaruresurser bör komma lill stånd. Ulskollet är helt på det klara med att ett system för en mer planmässig användning av och hushållning med all väridens resurser är av myckel stor betydelse. Av den anledningen kan utskottsmajoriteien i långa stycken instämma i motionärernas synpunkler om långsiktig målsättning för samhällets handlande i dessa frågor.

Kravet från herr Fälldin m. fi. i motionen 280 om lillsältande av en parlamentarisk uiredning för ularbetande av en plan för hushållning med naturresurserna har behandlats ocksä flera år lidigare. Med hänsyn lill de pågående utredningar som del redogörs för i belänkandet finner ulskollet nu liksom förra året all det inte kan vara välbetänkt att en ny stor uiredning skulle sättas i gång. De ulredningar som pågår kommer all leda frarn lill poliliska ställningstaganden gällande resursfrågorna i stort.

I motionen 281 av herr Hermansson m. fi. anhålles om en samlad behandling av den svenska resurspolitiken. Som ulskottet framhåller är del självklart att resursfrågor av betydelse för samhällets politik måste breddas och lösas med hänsyn lill ett vidgat perspektiv. Samordningen är viktig och är en förutsättning för att goda resultat skall kunna nås. Så sker också, varför någon speciell framställning frän utskottet inte kan anses behövlig.

I samma molion tas även upp inriktningen av den svenska resurspoliliken. Utskottet kan inte ansluta sig till dessa tankegångar utan yrkar avslag på molionen i denna del.

I molionen 1746 av herr Alsén m. fl. hemställs atl riksdagen begär en utredning av möjligheterna all införa en deklaration av råvaru- och energiförbrukningen vid framställning av konsumtionsvaror. Såsom redovisas i utskoltsbeiänkandel har vissa undersökningar gjorts, men resullaten av dessa är ännu mycket begränsade. Utskottet är därför i dagsläget inle bereii au tillsiyrka moiionsyrkandet

Motionerna frän vpk - 281 och 509 - gäller ändringar i gruvlagen samt undersökningar om och utnyttjande av skifferiillgångarna i vän land. 1 båda frågorna har diskussioner förts under sistlidna är. och jag vill bara hänvisa till ulskottets skrivningar i dessa avseenden. Något annat ställningstagande är ulskollei inle berell all göra. Utskottet förutsäller all alll kommer alt göras för alt lösa miljöproblemen, om brytning av skiffer blir aktuell. Någon speciell framställning finner utskottet inie påkallad.

Herr lalman! Med hänvisning till utskottets fylliga skrivning nöjer jag mig med della och yrkar bifall lill utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer i näringsulskotlels betänkande nr 41.

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr talman! Enligt de riktlinjer för energipolitiken under den närmaste tioårsperioden, som riksdagen godkände för ett år sedan, bör vi "allvarligt pröva möjligheten all sänka energikonsumiionens ökningstaki" och som ell av energipolitikens mål slälla upp att ökningen av energikonsumtionen i Sverige begränsas till 2 96 per år i genomsnitt t. o. m. år 1985 och atl nollutveckling skulle kunna uppnås omkring 1990.

Del finns emellertid anledning framhålla alt i fråga om förbrukningen av elektrisk energi hade vi att inom ramen av den 2-procentiga ökningen för den lolala energiförbrukningen vänta en ökning med ca 6 96 per år under den aktuella tidsperioden.

De nivåer för resp. energi- och elförbrukning år 1985, som jag nu har nämnt, är inte - som man på vissa håll vill göra gällande - förbrukningsnivåer som vi till varje pris måsle uppnå. Talen utgör i stället det tak under vilket energiförbrukningen vid mitten av 1980-talet bör kunna inrymmas med beaktande av att de centrala målen för samhällspolitiken beträffande sysselsättning, ekonomisk tillväxt ekonomisk utjämning, bosläder, offenllig service etc. inte får bli eftersatta.

1973 är basår för de här nämnda beräkningarna. Det finns anledning att se hur utvecklingen pä energiområdet har varit under de drygt två år som gått och något kommentera den.

Utvecklingen hittills under 1970-talet har i flera avseenden avvikit från mönstret under de närmast föregående decennierna. Redan åren före 1973 var ökningslakten lägre, ca 3 96 i genomsnitt, mot ca 5 96 under 1950- och 1960-lalen. En lägre tillväxttakt gällde även för förbrukningen av elektrisk energi.

Vintern 1973-1974 inträffade, som alla känner till, oljekrisen med produktions- och leveransnedskärningar från de oljeproducerande länderna och, inte minst, kraftiga höjningar av priset på råolja. Delta ledde i flertalet industriländer till ransoneringsåtgärder och besparingskampanjer, som gav påtagliga effekter på energiförbrukningen under 1974. I vårt land sjönk således förbrukningen med drygl 7 96 jämfört med år 1973, beroende i första hand på sparåtgärder i induslrin och i hushållen. Under 1975 har utvecklingen vänt igen. Det rör sig om ca 3 96 ökning, men fortfarande ligger förbrukningssiffrorna under 1973 års nivå.

Även vad gäller användningen av elektrisk energi präglas de tvä senasle åren av återhållsamhet Under år 1974 sjönk således elförbrukningen med ca 1 96 jämfört med 1973. Ökningen under 1975 uppgick till inte fullt 4 %, vilket skall jämföras med i programmet beräknade 6 %.

Den här korta översikten över utvecklingen under de senasle åren kan tyckas lyda på att energiförbrukningen kommer att öka betydligt långsammare än som har antagits i det energipolitiska program som beslutades förra året. Det kan synas frestande alt hänvisa lill de nämnda siffrorna som bevis på atl regeringen och riksdagsmajoriteten har överdrivit vårt framlida behov av energi.

Del vore i och för sig glädjande om det förhöll sig så. Det-skulle

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. IV.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

ju bl. a. innebära att belastningen på vår handelsbalans blir mindre än vi har räknal med, till följd av minskad oljeimport. Det skulle innebära alt belastningen på kapitalmarknaden blir mindre än vi har räknat med på grund av ett minskal utbyggnadsbehov inom kraftindustrin. Det skulle innebära att resurser kan frigöras för andra angelägna ändamål.

Men, ärade kammariedamöter, jag vill varna för en alltför överdriven optimism pä den här punkten. Ty del finns faktorer med i bilden som manar till försiktighet vid tolkningen av utvecklingen under senare år Den minskning av den totala energiförbrukningen som har skett sedan är 1973 hänför sig i stor utsträckning till industrisektorn och lorde delvis bero på vidtagna besparingsåtgärdet men framför allt på den svaga konjunkturen under är 1975 och en bit in på 1976. Starkt energikrävande branscher såsom massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin har varil särskilt häri drabbade.

Konjunklurerna ser emellertid nu ut all ha nått botten för denna gång, och vi kan förutse elt uppsving för industriproduktionen och den svenska ekonomin redan innevarande år med ty åtföljande ökning i energiförbrukningen, framför allt elkraften.

En tredje faktor som bör uppmärksammas i delta sammanhang är att omvandlingsföriusterna har minskat kraftigt tack vare atl produkiion av elenergi i oljeeldade kondensverk i betydande utslräckning kunnat ersättas med produktion i de fem i drift tagna kärnkraftaggregaten. Det har gett en energivinst av engångskaraktär, som förhoppningsvis skall bli beslående men som man inte kan vänta ge någon nämnvärd ytteriigare minskning av energiförbrukningen i framtiden.

Mot denna bakgrund bör det stå klart att det inte är möjligl alt dra några säkra slutsatser på längre sikt på grundval av utvecklingen hittills. Del är visseriigen sanl att energiförbrukningen efter den kraftiga minskningen 1974 ännu inte har kommit upp till 1973 års nivå, men det har, som jag nämnt, sina särskilda förklaringar.

Del finns tecken som tyder på att vi nu har att vänta oss en betydligt snabbare tillväxttakt än under de senaste åren. Jag har redan pekat pä konjunkturuppgången. Jag kan också nämna att elförbrukningen under de senasle två månaderna legal betydligt högre - i februari 12 96 och i mars 16 96 över moisvarande månader förra året. För hela första kvartalet innevarande är är ökningen 10 96.

Det finns, herr talman, all anledning att uppmärksamt följa utvecklingen pä energiområdet under den närmaste tiden och därigenom skaffa oss en säkrare grund för de bedömningar och överväganden som behöver göras inför näsla stora energipoliliska beslut, 1978.

Vad man främsl måste iaktta i den ambitiösa programuppläggningen är dels atl sparåtgärderna spelar en mycket väsentlig roll, dels att del egentligen enbart är på elkraftsidan som vi har accepterat en fortgående ökning. Vi kan där inle förbise en stigande efterfrågan, som beror pä alt i hushållen installeras alltmer av modern utrustning såsom eluppvärmning, elspisar, kylanläggningar, tvättmaskiner osv.

Vi har också att tänka på industrins växande behov. Vårt beroende av en effektiv, konkurrenskraftig industri är allmänt omvittnat Varje åtgärd som ökar slagkraften har som regel större åtgång av energi som förutsättning. Detsamma gäller fiertalel åtgärder på miljöområdet. Detta utsluter inte all man inom induslrin kan göra besparingar - och måste göra besparingar - på energiområdet Eljest kan vi inle hålla förbrukningsökningen för elenergi nere vid de 6 procenten.

Uppvärmningen av exempelvis industrilokaler kommer ofiast från andra energikällor än elkraften. De angelägna besparingsåtgärderna begränsar därför användningen av andra energislag, framför allt olja. Meningarna är här inte delade beträffande viklen av sådana besparingsåtgärder. De har ekonomiskt värde bl. a. med tanke på vår handelsbalans och de har värde miljömässigt genom minskad förorening i luften, på marken och i vattnet. Av våra energikällor är oljan den största miljöfaran. Mol den bakgrunden är den successiva tillväxten av elenergi frän kärnkraften tillfredsställande, den är ekonomiskl fördelaktig och den innebär minskad miljöförstöring. Vid en produktion av 16-18 96 av elkraften från kärnreaktorer är oljebesparingen ca 3 miljoner ton per år. - Och nedfallet av svaveldioxid ca 90 000 ton mindre. 3 miljoner lon olja koslar närmare 1 miljard kronor.

I framtiden gäller det således att hushålla med resurserna och spara på energin. Denna inriktning av energipolitiken har under de senasle åren blivit alltmer dominerande. Därför har etl stort antal åtgärder vidlagits av statsmakterna för att förbättra energihushållningen. Vi har i gång omfattande utrednings- och planeringsverksamhet som skall ge oss förutsättningarna för att planera och bygga ut vårt samhälle mer energisnålt i framtiden. Som exempel kan jag nämna förberedelserna för att införa en kommunal energiplanering, som skall omfalla alla energislag och alla former av energianvändning. Andra viktiga planeringsarbeten avser att rationalisera utnyttjandet av energi i de energikrävande processindustrierna och all la till vara möjliga energivinster genom kombinationer av kraft- och värmeproduktion. Redan i sommar kommer vi atl ha en hel del nytt underlag för att gå vidare på dessa områden.

Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet kan i många fall inle få effekt förrän pä längre sikt. På kortare sikl, och många gånger med omedelbar effekt, kan information och ulbildning om energisnål hantering, skötsel av apparater osv. ge goda sparresultat Jag skall ge ett par intressanta exempel på vad som görs här. Bl. a. kan jag nämna en aktivitet kallad Ekonomisk panndrift Projektet innebär att ett 40-tal större orter i landet under eldningssäsongen 1975/76 har fått veckolånga besök av en grupp instruktörer, som med hjälp av information och praktiska demonstrationer lärt ut hur man sköter sin oljepanna rationellt. Del har varit elt stort intresse från villaägare för den här informationsverksamheten. Enligt preliminära uppgifter är verkningsgraden i många villapannor redan relativt god och framför allt betydligt bättre än för femtio är sedan. Men ungefär en tredjedel av deltagarna har ändå kunnat

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. 171.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, in. m.

höja sina pannors verkningsgrad med hela 10 96.

1 det här sammanhangei kan jag också erinra om att energisparkommitlén nyligen har lagt fram ett förslag om obligatorisk inspektion av byggnaders eldningsanläggningar - ett förslag som f n. bereds inom regeringskansliet. Den offentliga sektorns byggnader kan ocksä fä energisparstöd. Det är viktigt att nämna det. 1 riksdagen finns många kommunala representanter, och ute i kommuner och landsting har man varit avvaktande med sädana åtgärder. Nu tycks intresset vara väsentligt slörre och en rad ansökningar har kommit in. Men läl mig ta ett exempel på vad de olika åtgärderna kan ge för resultat. Jag kan nämna Järfälla kommun, som såsom mål satte att minska sina fastigheters oljeförbrukning med 25 %. Man läl göra en genomgäng och trimning av alla sina oljepannor, nådde 25-procenlsmålet och sparade 580 000 kr. på tre månader. Utöver intrimning av värmepannor har kommunen satsat på t. ex. regleringsutrustning för värme och varmvatten i skolorna, en särskild arbetsgrupp har bildats för att samordna energisparandet i kommunen och planer finns på att starta en kommunal upplysnings- och rådgivningsverksamhet i energihushållningsfrågor för kommunens invånare.

Jag har här bara nämnt en kommun. Det finns säkerligen mänga andra som skulle kunna åberopas som bra exempel pä vad som är möjligt att göra. Jag skall endast erinra om att i Östergötland är aktiviteten stor. Bl. a. har Norrköpings kommun ett energisparår, som har gett minsl 10 % minskning av el- och värmekostnaderna - vilket belyder en inbesparing av 1,3 milj. kr. Östergötlands läns landsling ligger också mycket väl framme i det här programavseendet.

Energisparkommitlén har dessulom fält i uppdrag att undersöka om del finns energianvändningsområden där restriktioner eller tvingande bestämmelser skulle kunna sältas in ulan alltför stor välfärdsförlust Kommittén har inte slutfört denna undersökning men har hittills lagt fram två förslag, elt om obligatoriska tidur vid användning av motor- eller kupévärmare och ett om obligatorisk pannkontroll i byggnader. Behovet av sådana mer tvingande regler blir naturiigtvis i hög grad beroende av hur mycket energisparande frivilliga ålgärder kan ge. Riksdagen har på regeringens förslag anslagit totalt över 1 miljard kronor som stöd till energisparåtgärder i bostäder och i näringslivet.

Vi sparar alltså energi på alla områden och är beredda att öka spår-ansträngningarna ännu mer, om det visar sig nödvändigt. Men det är vikligt att hålla i minnet alt energisparandel inte får bli ett självändamål och inte får drabba hur som helst. Det får exempelvis inte bli så att vi för att spara energi låter förbrukningen av andra resurser rusa i höjden eller lägger hinder i vägen för ökad sysselsättning. Det betyder atl det finns gränser för energisparandet och all vi måsle godta vissa ökningar i energianvändningen också framöver.

Framför allt får vi inte gripas av den panik som en del försöker sprida när det gäller ett energislag, kärnkraften, och dess problem. Del enda förnuftiga är att angripa samtliga energislags samtliga problem, så att

vi gör den utbyggnad av energiproduktionen, som trots sparandet ändå behövs, så miljövänlig och säker som möjligt. För att klara detla har vi en omfattande verksamhet i gång. Jag vill erinra om t. ex. vallen-kraftinvenleringarna i Norrland och utredningar om hälso- och miljöeffekter av olika slag av energiutnyttjande.

När det gäller speciellt kärnkraften har vi under fiera år koncentrerat oss på säkerhetsfrågorna. I och för sig har säkerhetsriskerna vid kärn-kraflsproduktion varit kända länge. Jag vägar påslå att vi i Sverige har varit förutseende och lidigt byggt upp ett stort kunnande på kärnkraftsomrädet. Detta kunnande innefattar också säkerhels- och miljöaspekterna pä kärnkraften. Med stöd av den lagstiftning, 1956 års aiomenergilag, som ligger till grund för samhällets insatser på kärnsäkerhetsområdet ställs i dag mycket stora krav på säkerheten vid reaklordrifl och vid hantering av bränsle och annat radioaktivt material.

I syfte atl göra återföring av erfarenheter och kunskaper alltmer effektiv och förfina kontrollen ytteriigare har myndigheternas resurser förstärkts. Sålunda föreslås för nästa budgetär bl. a. nio nya tjänster vid statens kärnkraftinspeklion. Kärnkraftinspektionen ger fr. o. m. 1975 ut kvartalsrapporter om driftstörningar vid de svenska kärnkraftverken. En genomgående kommenlar av inspektionen till de rapporter som hittills har lämnats är att aggregatens säkerhetssystem har fungerat på avsett vis och atl säkerhetsrisker inte har förekommit.

Under senare är har debatten särskilt kretsat kring frågorna om hur vi skall hantera det utbrända bränslet och det radioaktiva avfallet. Jag kan förstå den oro som människor känner inför dessa problem, samtidigt som jag konstaterar att del förefaller som om man av internationella erfarenheter att döma kommit längre pä vägen all lösa kärnkraftens avfallsfrågor än när det gäller andra farliga biverkningar av industriproduktion.

För Sveriges del vill jag erinra om det arbete som utförts av Aka-utredningen, vilken tillkallades i början av 1973. Utredningen har hittills lämnat tvä beiänkanden och vänlas under maj i är lämna sitt slutbetänkande. I avvaktan på en permanent organisatorisk lösning av dessa frågor inrättade regeringen i slutet av förra året ett programråd med uppgift att t. v. ansvara för inriktning och uppföljning av utvecklingsarbeten rörande kärnkraftens radioakliva avfall. Kostnaden för det svarar kärn-kraflsproducenterna för.

Om jag sammanfattningsvis skall lämna ett omdöme om kärnsäkerhetsfrågornas behandling under senare tid vill jag säga, att lärdomarna av de fem aggregat som nu är i drift i Sverige bestyrker tidigare erfarenheter av civila kärnenergianläggningar såväl i Sverige som utomlands. Det finns anledning att på nytt erinra om atl de utländska erfarenheterna nu sträcker sig över en tidrymd av mer än 25 års reaktordrift och omfattar mer än 1 000 reaktorär.

De stränga normerna för utsläpp av radioaktivitet har mer än väl kunnal följas i värt land. Säkerhetssystem och kontrollfunktioner har haft avsedd

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energih ushållning -en, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

effektivitet Min slutsats av dessa erfarenheter är att säkerhetsfrågorna är mycket väl bevakade i den dagliga kärnenergiproduktionen. De förläggningsprinciper som tillämpas i vårt land innebär också en belryggande säkerhet för omgivningen.

När det gäller att lösa avfallsproblemen har jag goda skäl lill optimism. Vad som återstår är att 11 i gång en industriell hantering och lösa de frågor som hänger samman med den. För den slutliga förvaringen tycks de geologiska förutsättningarna i Sverige vara mycket goda, vilket bestyrks av det fortlöpande undersökningsarbetet. En ytterligare belysning av de här frågorna får vi när Aka-utredningen om en knapp månad blir offentlig.

Del är dessa problem för vilka man nu söker en slutlig lösning och som behöver tillämpas - jag tror alt det är viktigt atl understryka det - först i slulet av 1980-talel. Då är det aktuellt med den praktiska användningen. Vi har således som sagts i energipropositionen 1975 möjlighet att 1978 ta slutlig ställning till denna fråga.

Med detta, herr talman, har jag velat säga atl beskyllningarna mot regeringen för alt med förbundna ögon rusa in i kärnkraftssamhället är ogrundade. Inte heller är del sanl att vi redan skulle ha låst fast oss. De studier som vi publicerade för någon vecka sedan om konsekvenserna av en avveckling av kärnkraften visar all det vissl går alt avveckla kärnkraften; men att det behövs planeringstid, att det blir dyrt och att del i alla rimliga försörjningsfall kräver ökat utnyttjande av främst olja.

Det belyder att ett avvecklingsbeslul måste föregås av mycket noggranna överväganden och delvis mycket svåra avvägningar mellan olika för- och nackdelar.

Den studie som jag hänvisar till tar upp frågan om konsekvenserna av en avveckling vid olika tidpunkter. Ingel har gjorts som förtar handlingsfriheten. Det visar också denna studie. Självklart växer kärnkraftens betydelse som element i vår energiförsörjning speciellt pä elkrafissidan. Regeringen har ocksä låtit genomföra denna studie därför atl del har förelegat elt stort önskemål om del.

Låt mig i korthel beträffande denna studie och dess innehåll säga följande.

Vi kan i stort upprätthålla produktion och sysselsättning vid en avveckling av kärnkraften till är 1985 om vi fattar beslutet i år. Men då krävs det drastiska ingrepp inom olika samhällssektorer. Dessutom måsle vi låta oljeförbrukningen för elproduktion femdubblas jämfört med i dag med åtföljande höga importkoslnader och negativa följder för miljön. Vi måsle ta på oss koslnader på ca 19 miljarder kronor för kapitalförstöring och skadestånd för brutna kontrakt

Det framgår ocksä av studien att det är möjligt att ersätta högst ungefär hälften av den planerade kärnkraften är 1980 med oljekrafl. Vår olje-konsumlion skulle då öka med nära 4 miljoner m', vilket skulle kosta 1,2 miljarder kronor per år.

En fullständig avveckling av kärnkraften till år 1980 är inte möjlig

utan all elkonsumtionen då sänks med ungefär 15 96, vilket oundgängligen påverkar produktion och sysselsättning. Enligt de beräkningar som är gjorda i studien skulle sysselsättningsminskningen kunna uppskattas till mellan 100 000 och 150 000 personer.

Till 1985 är de lekniska möjligheterna större all ersätta kärnkraften. Om etl beslut fattas i är skulle oljekraften kunna byggas ul sä all vi når 80 96 av lidigare planerad elproduktion 1985. Oljeförbrukningen för elproduktion skulle då uppgå till nära 12 miljoner m, vilket motsvarar ca 40 96 av dagens totala oljevolym. Kosinaden kommer då att ligga vid ungefär 4 miljarder kronor, vilkel då måste passera vår importgräns och självfallet belasta vår betalningsbalans.

Vi kan inle se någol som talar för etl sä drastiskt sleg som del här skulle vara fråga om.

Tvärtom bekräftar den hittillsvarande utvecklingen all kärnkraflsan-vändningen ger oss förutsättningar till en större grad av oberoende i fråga om vår energiförsörjning i förhållande till omväriden. Ett fullföljande av programmet från i fjol innebär, med akliva sparåtgärder men med en utbyggnad av de 13 reaktorerna, att vi skulle få en fördelning av energislagen för produktion av elkraft 1985 på ca 40 96 av behovet via vattenkraft, 40 % från kärnkraften och de återstående 20 procenten från främsl olja. Men till mer än 80 % av vårt elkraftbehov kan vi under senare delen av 1980-talet klara problemen med egna tillgångar och om vi så önskar med egna resurser. Del är inte många länder förunnat all ha dessa förutsättningar

Men vi kommer, herr lalman, naturiigtvis inte bort från all oljan alltjämt svarar för nära 70 % av vår totala energiförsörjning. Enligl programmet skulle denna relativa andel 1985 komma att minska till 60 96 beroende.

Det är framför alll tvä faktorer som ligger bakom oljans minskade andel. Mänga av de ålgärder som satts in för alt spara energi eller åsiadkomma ett bättre energiutnyttjande inriktas särskilt mot områden med hög oljeförbrukning. Den andra faktorn är som jag nämnl kärnkraftens ökande roll, som nu ger statistiska ulslag. Under 1975, som var kärnkraftens genombrottsår i Sverige, minskade förbrukningen av tjocka eldningsoljor för el- och värmeproduktion med drygl 25 96 eller med ca 1,5 miljoner lon.

Kärnkraftsproduktionen har nu gått om den oljebaserade kraftproduktionen. Denna utveckling är glädjande, men inom de fiesta förbrukningsområden kommer det atl ta mycket lång tid innan vi har möjlighet all bryta oljans dominans. Utanför energiområdet, främsl när det gäller råvara till den petrokemiska industrin, kommer vårt beroende av oljan att öka under den tid som kan överblickas. Risken för störningar i vår oljeimport är alltjämt stor, även om minnet av 1973 och 1974 års försörjningskris nu börjar förblekna. Det finns därför skäl all ägna stor uppmärksamhet åt frågan om förutsättningarna för vår framtida oljeförsörjning och om den svenska oljepolitikens utformning.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

7 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Det finns i dag inga färdiga lösningar på vårt oljeförsörjningsproblem. Målet för regeringens politik är emellertid klart uttalat. Vårt försörjningssystem måste anpassas till de radikala förändringar i den internationella oljemarknaden som nu pågår. Jag syftar här särskilt på de multinationella oljebolagens ändrade roll, som på längre sikt kommer att innebära att de får minskade möjligheter att svara för konsumentländernas försörjning med råolja och oljeprodukter. Om vi skall kunna anpassa oss lill denna utveckling, krävs en starkt ökad nationell kontroll över oljeförsörjningen.

Detta mål kan uppnås på olika sätt. Vi är i dag i ett skede då olika vägar måsle prövas. En möjlighet är ell närmare norskt-svenski samarbete både på oljeområdet och på del petrokemiska områdel. Det är en fråga som nu diskuteras mellan de svenska och norska regeringarna. Diskussioner förs också med flera utländska och svenskägda oljebolag om samarbete, antingen över hela fältet eller av mera begränsad räckvidd. Jag vågar i dag inte ha någon uppfaltning om vad dessa diskussioner kommer all ge för resultat. Jag kan bara försäkra att regeringen på detta liksom på andra områden av energipolitiken strävar efter att få fram ell ordentligt underlag för beslut med fullt bevarande av handlingsfriheten. Det är min förhoppning att vi nästa vår har kommit så långt att frågan om oljepolitiken åter kan underställas riksdagen.

Oavsett hur den framtida svenska oljepolitiken utformas kommer emellerlid ett direkl slalligt engagemang i oljehanteringen att behövas. Regeringen har därför ansett det viktigt alt det slatliga oljebolaget. Svenska Petroleum AB, redan på detta stadium ges tillräckliga resurser för att kunna bygga upp sin verksamhet. Motivet är inte främst slatens och den offentliga sektorns ökade förbrukning av oljeprodukter, som i och för sig utgör ett bärande motiv för en effektiv upphandlingsorganisation. Viktigare är atl staten måste förfoga över etl eget kommersiellt organ för oljepolitiken. Detla är nödvändigl för atl upparbeta direkia kontakter med oljeproducerande länder. Det är också nödvändigt för alt staten skall kunna föra de svåra förhandlingar som vi nu står inför.

Herr talman! Till sist skall jag bara göra några korta kommentarer lill de lidigare inläggen. Jag räknar med atl det enbart är obekantskapen med fakta som gjort att i ett par anföranden framförts felaktiga uppgifter.

Det gäller frågan om uranförsörjningen. Vi har för de 13 reaktorer som är under byggnad för perioden 1975-1985 elt behov av 16 500 ton uran. Därav har vi ca 6 000 ton i kontrakterade, säkra leveranser. 1 de förhandlingar som har förevarit med Westinghouse, som har anmält svårigheter för leveranser, har man nu kommit så långt att Westinghouse erbjudit sig att för Sveriges del leverera den ursprungligen kontrakterade kvantiteten, 4 500 lon, dock till väsentligt högre priser, och det är i det sammanhangei som förhandlingsfrägan har kommit in i bilden. Mellan kraftföretagen och leverantörer i Australien och Canada pågår nu förhandlingar om ca 1 000 ton uran. Förutsättningar finns för kontrakt pä väsentligt större leveranser från början av 1980-talet, så snart Australiens exportpolitik klarnat.

Det råder ingen fysisk brist i världen på uran. Dessutom är det väl anledning att vi erinrar oss beträffande våra egna resurser att vid en ulbyggnad av de 13 reaktorerna, som kräver 1 275 ton uran per år, innebär de tillgångar som hittills har uppmätts i vårt land en möjlighet att tillgodose vårt behov under mer än 200 år framåt.

Den andra frågan som jag måste säga någol om gäller anrikning. Man förmenar att vi inte har något avtal om anrikning av del uran som vi behöver för våra reaktorer. Men det faktiska förhållandet är att vi har kontrakt med Förenta staterna om anrikning till 12 reaktorer, kontrakt som sträcker sig till mitten av 1990-lalel. Dessa kontrakt täcks av befintlig kapacitet. För ytterligare en reaktor jämte reservlager finns kontrakt med Sovjetunionen. Enligt en nyligen publicerad OECD-IAEA-studie vänlas den nya kapacitet som planeras i bl. a. Frankrike, Förenta staterna, Nederländerna och Storbritannien kunna klara efterfrågan inpå 1990-ialet.

Vad finns det dä för anledning all söka förmedla den uppgiften all vi inte har anrikningsavtal som sträcker sig längre än till de första åren av 1980-talet?

I fråga om upparbetning för de 11 reaktorerna har vi en principöverenskommelse med United Reprocessors lill 1985.1 vår förs förhandlingar - de har förts för etl par veckor sedan och kommer att fortsätta inom kort - om priset för detta upparbetningsarrangemang. Del gäller ocksä frågan om de två ytterligare reaklorer som vi har beslutat att bygga. Från detla förelags sida önskar man inte bara att avtalet om priserna skall träffas för återslående del av 1970-lalet, ulan man vill att tiden skall utsträckas lill all omfatta hela 1980-talet beträffande upparbetning.

Vad finns det för resurser för upparbetning av det avfall som härieds från lättvattenreaktorerna? Det är alldeles riktigt att den tekniken har man ännu inte tillämpat, men man känner den väl. Man har byggt två anläggningar, och den första - i Frankrike - är nu klar, intrimning av anläggningen pågår och i sommar kommer man atl ta emol bränsle från lättvaltenreaklorer för att fram mot 1980 nå upp till den kapacitet som man förutsätter där, nämligen 800 lon per år.

Det pågår samlidigl en utbyggnad av en sådan anläggning i Windscale i England. Den kommer all stå färdig i slutet av 1970-talel. Det innebär att den faktiska kapacitet som man räknar med alt ha för upparbetning 1980 kommer att innefatta 2 800 ton frän lättvatlenreaktorer. Det är samma behov som vid den tidpunkten kommer all föreligga.

Det kan innebära all vi senare under 1980-talet, som vi nu ser det, kan ha en brist i fråga om upparbetningsanläggningar. Men dessa diskussioner får vi ju la om vi skall kunna klara värt behov genom avtal med exempelvis United Reprocessors eller om vi själva skall la beslut om byggande av en egen anläggning. Det blir den fråga som vi så småningom fär återkomma till.

Jag vill också fråga herr Sjönell angående hans uppfattning om den s. k. avvecklingsstudien, eller konsekvensstudien. Medan vi i denna objektiva studie har kommil fram till koslnader 1985 som kan ligga vid

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

30 miljarder säger herr Sjönell att de kommer att ligga kanske vid 100 miljarder. Var tar herr Sjönell de 70 miljarderna ifrån? Finns det någon anledning att på det sättet söka vilseföra medborgarna i vårl land i en så allvariig fråga som vi här rör oss med? Eller är det så att de fakta som är presenterade i den här studien känns sä allvarliga och besvärande att herr Sjönell finner anledning att tillgripa uppgifter av det här slaget? Del är riktigt att fakta är obehagliga ting, men nog tål man väl ändå atl diskuiera dessa fakta från objektiva utgångspunkter!

Till sist, herr lalman, har jag uppmärksammat utskottets uttalande beträffande Gotland. Regeringen ser som en självklarhet att vi skall klara frågan. Men del är i slor utsträckning en förhandlingsfråga där vi är beroende av hur man slutgiltigt löser frågan om kalktillgängarna för Ce-menlas vidkommande. Och innan Cemenia är beredd att sätta i gäng sin stora investering på ca 600 milj. kr. är det klart atl man gör anspråk på all få besked om den kalk som förelaget behöver kommer att vara tillräcklig eller inte.

Vi hoppas atl inom de närmaste månaderna besked skall ges på den punklen. Regeringen haren hög beredskap föratt gå in i förhandlingarna om lösningen av Gotlands elkraftsförsörjning.

100

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag har i tidigare inlägg talal om för näringsulskottets ordförande hur vi ser på energifrågorna i folkparliet och då betonat just betydelsen av alt hushälla med energin sä att vi har en bevarad handlingsfrihet Herr Svanberg menade alt delta var mera perifera frågor.

Men när man hör industriminister Johansson redovisa regeringens ståndpunkter finner man ett allvar bakom hans inlägg och man förstår alt han verkligen håller med folkpartiet i dessa två huvudteser Likväl, herr talman, finner jag skäl atl något granska det som hänt under det sisla året sedan industriministern Johansson och jag diskuterade dessa energifrågor senast.

I början hade vi från folkpartiets sida svårt att få gehör för våra besparingsåtgärder. Många var smält förvånade för alt vi menade att del var nödvändigt att la itu med den ständigt ökande energikonsumtionen. Herr Helén hade t. o. m. svårigheter att få i gång en debalt med stalsminislern i denna utomordentligt vikliga fråga. Sedan kom riksdagens energibeslut 1975, då regeringen intog en klart positiv hållning i den här frågan. Vi blir därför litet förvånade när vi lar del av den expertutredning som regeringen utfört och som kommenterats av en av era främsta utredare, Cari Johan Åberg. Han säger atl det blir mycket dyrare atl försöka spara energi än att producera energi. Alt spara energi drar med sig betydande kostnader, säger han vidare.

Det här är uttalanden som jag hoppas alt industriministern är beredd att ta avstånd från, annars finns inte er trovärdighet kvar. Det är i första hand en attitydfråga för regeringen. Ni måsle gång på gång visa att hushållningen med energi är en huvudlinje i er politik. De konkrela

ålgärder som vi och ni har föreslagit är naturiigtvis väsentliga och tål att diskutera, men det är själva huvudinriktningen som är det verkligt väsentliga.

Sedan vill jag, herr talman, något kommentera bakgrunden lill folkpartiets ställningstagande är 1975. Vi stod fast vid 1973 ärs beslut om 11 kärnkraftverk. Det fanns så många osäkra faktorer alt vi inle kunde följa med socialdemokraterna och moderaterna i fortsatl ulbyggnad. Industriministern gör nu gällande att bl. a. uranförsörjningen inle är något större problem. Men herr industriminister, tidigare har ni ocksä hävdat att det inte var några som helst problem att få uran. - Är del inle lite lättsinnigt mot bakgrund av de kontraktsbrott som gjorts av Westinghouse?

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Debattordningen ger mig tyvärr bara en korl replik för all besvara ett mycket långt anförande av slalsrådet Mitt anförande blir därför mycket sammanträngt

Slalsrådet säger all han anser sig ha goda skäl till optimism när del gäller lösandet av de problem som är förknippade med utbyggandet av kärnkraften. Då måste del konstaleras att herr Johanssons omvärid -den större värld som ligger utanför Verona - pä intet sätt delar denna optimism, generellt sett Del visar sig ju att del på alla områden blivit större problem, svårare fiaskhalsproblem. Det har blivit nedskärningar av utbyggnadsprogrammen, det har blivit mera pessimism, det har blivit dyrare, kostnadsrelationerna har verkat till kärnkraftens nackdel, generelll sett. Det har kanske inte blivit svårare rent teoretiskt med uranförsörjningen på lång sikl, men det har i varje fall blivit svårare med konkurrensen om tillgängligt uran, det har blivit en skarpare relief pä problemen som rör det utrikespolitiska beroendet och som är förknippade med urananvändning och uraninköp.

Om man har goda skäl till optimism, borde man dä åtminstone inle vara i stånd atl här i lalarslolen producera bevis för att del finns en tekniskt utexperimenterad rimlig och säker lösning för förvaring av del radioaktiva avfallel? Såvilt jag har sett åtföljdes den allmänna deklarationen om goda skäl till optimism inte av någon sådan redovisning. Det var synneriigen svävande ullalanden som gjordes jusl pä denna speciella, vitala punkt Vore det inte skäl till en klarare redovisning innan man angav alt man hade goda skäl till optimism?

Till sist i all korthet: Industriministern upprepar de påståenden som görs i industridepartementets här tidigare diskuterade utredning om konsekvenserna i det ena eller andra fallet av en viss procentuell nedskärning av elförbrukningen och av kärnkraften. Det är då på sin plats att erinra om att hela det resonemang som förs i utredningen vilar på förutsättningen att elförbrukningen skall öka med 7 % per år. Om den förutsättningen inte häller - och det gör den av allt att döma inte - faller både utredningens och herr Johanssons resonemang.

101

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Det var alldeles förskräckligt vilken indignation industriministern lyckades spela upp med anledning av en förmodan som jag gjorde i mitt anförande. Det var djupa brösttoner. Avsikten var väl all försöka framhålla hur oansvarigt Sjönell och centern uppträder i delta sammanhang.

Herr Johansson avslutade brösttonerna med alt säga: Man skall väl ändå försöka hålla sig till fakla och debattera från objektiva utgångspunkter! Herr talman! Vad jag utgick ifrån då jag gjorde mitt inlägg, som nu så indignerat kritiseras av Rune Johansson, var den famösa rapport som utarbetats i industridepartementet. Vad som sägs i den betraktar jag inte - och jag tror atl det är mänga som har samma uppfallning - som fakta och inte heller anser jag att den är objektiv. Rapporten är i högsta grad en partsinlaga - det vill jag understryka.

Jag utgick ifrån de 19 miljarder som man i rapporten säger au del skulle kosta om vi skulle stoppa kärnkraftssalsningen här i landet och avveckla kärnkraften. Däri inräknas den kapitalförstöring det skulle innebära att lägga ned de fem reaktorer som är i gång och de byggen som är påbörjade.

Jag tillät mig säga: Om det kostar 19 miljarder att lägga ner fem aggregat och de byggen som är påbörjade, hur mycket mera kostar det då inte atl göra en nedläggning när hela programmet är färdigbyggt någon gång i mitten av 1980-lalet? Då har man 13 kärnkraftsaggregat i gång. Men inte nog med det. På grund av detta engagemang har man då nödgats bygga upparbetningsanläggningar som industriministern här påvisat Man har nödgats bygga anrikningsverk för alt kunna ta alla bergen i närheten av Ranstad och rasera halva Västergötland. Alll detta, sade jag, kommer att kosla åtskilliga tiotals miljarder ytterligare, Jag tillät mig förmoda att del kanske t, o. m. kan komma att röra sig om bortåt 100 miljarder.

Jag har inte påstått detla, herr industriministern. Jag har tillåtit mig att förmoda att det, med hänsyn till de dimensioner som det här är fråga om, kan komma all röra sig om sådana belopp.

Jag iror att jag har desto större rätt att göra denna förmodan som jag och andra nu lärt oss hur regeringen räknar. Som ledamot av näringsulskottet har jag följl hur Slålverk 80-projektel startade med ett par miljarder och slutade med 30 miljarder. De beräkningar som då presenterades var också objektiva. Jag tror att den typen av beräkningar i stor utsträckning kan komma att användas också i det här sammanhanget. Använder ni samma beräkningsgrunder här som i Slålverk 80-projektel, är det inte någon orimlig tanke att det kan komma att kosta 100 miljarder, herr industriminister, att avveckla det färdiga kärnkraftsengagemanget någon gång mot slutet av 1980-talel.

102

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr talman! Industriministern talar om kärnkraften som om den vore en energikälla bland alla andra och som om del är egendomligi atl man

lägger särskilt slor vikt vid just den. Det måste - jag hoppas alt det är sä - bottna i okunnighet från industriministerns sida. Kärnkraften är ju något alldeles oerhört, inte likt någol annat som vi människor har besläml oss för all utsätta jordklotet för. En leknik som binder efterkommande generationer för hundratals år vid alt vakta ett avfall som vi skapar under en generation är inte likt något annat - det är en energikälla som är myckel annorlunda.

Industriministern säger att uranförsörjningen är tryggad. I sä fall måste hela världen ha bestämt sig för all just Sveriges kärnkraftsprogram skall genomföras och atl det inte är så noga med hurdan uranförsörjningen blir för resten av världens kärnkraflsaggregal. Hur kan jag säga del? Jo, OECD-rapporter och de experter som har atl arbeta med hur man skall fä fram bränsle lill kärnkraftsverken menar atl del råder en faktisk brist på uran som är möjligt att få fram på etl sådant sätt att det inle går ät mer energi än man fär ut ur det. Det finns naturiigtvis uran i stor utspädning, men är det tillräckligt utspätt går det alltså ät mer energi alt fä ul del än vad man eventuellt kan fä ut av kärnkraften efteråt. Alltså är uranförsörjningsproblemet reellt. Alt då tänka sig atl alll uran skulle samlas till våra reaktorer är väl ändå optimistiskt i överkant. I sä fall måste man gräva upp Ranstad och Billingen, och med del motstånd som råder där blir det väl mycket svårl.

En iredje punkt: Mycket högt uppsatta tekniker i USA hoppar av sina befattningar. De har varit ansvariga för alt bygga upp General Eleclrics apparater i samband med kärnkraften. De hoppar av därför att de anser att detla är för fariigl. De skräder inle orden ulan talar i samband med sill avhopp om stor risk för hela mänsklighetens överlevnad. De säger all det är mycket möjligt all det inträffar en olycka i kärnkraftverken. När vi då i dag får ett TT-meddelande om att man nu har upptäckt etl fel i elt av säkerhetssystemen på samtliga fyra svensktillverkade kärnkraftsreaklorer som är i drift och att man har fått slänga av dem därför all ventilerna för överskottsängan inle fungerar, undrar man hur lättsinniga vi får vara i detla hus.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr talman! Lät mig säga till herr Wirtén all det sparprogram som vi står för är det som vi har utarbetat Det är dessa åtgärder vi vidtar, och det är det som man har atl iaktta när man gör sin bedömning av hur allvarligt vi ser på dessa program. Del är regeringens program, god-tagel av riksdagen, som vi med all kraft söker fullfölja.

Jag har inte sagt att uranförsörjningen inte är någol problem. Diskussionerna om prisfrågan är i och för sig allvarliga, men frågan om tillgången på uran har jag skilt ut ur debatten. Jag har låtit meddela all de förhandlingar som är upptagna med Westinghouse och som grundar sig på atl Westinghouse är bundet av ell kontrakt att svara för 4 500 ton uran nu har tagit den vändningen alt företaget har förklarat sig berett all för svenski vidkommande leverera den kvantitet som är avtalad. Men

103

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

man vill förhandla om priset. Jag nonchalerar inte prisfrågan i och för sig, men just nu diskuterar vi om den här tillgången finns eller inte. Vi har all anledning att hävda - och det godtas nu av Westinghouse - att företagel är skyldigt alt svara för den leveransen.

Jag har, fru Hambraeus, redovisat OECD-rapporten om urantillgången. Urden kan jag framläsaatl de i dag mera lättillgängliga uranfyndigheterna räcker till omkring år 2000. Beträffande de tillgångar som i övrigt finns men som ännu inte tillräckligt analyserats eller börjat exploateras säger man i rapporten att dem har man tid och möjlighet att efter hand ta fram.

Det är obestridligt att vi i vårl eget land har urantillgångar som i mer än 200 år framåt klarar värt behov vid den omfattning av 13 reaktorer som vi har bestämt oss för atl bygga.

Sedan kornmer den andra frågan: Är vi dä beredda atl ta dessa tillgångar i anspråk? Det är en fråga som vi kommer att diskutera efter hand som våra utredningar ger oss ett bättre underiag för en bedömning. Men det finns väl då ingen anledning att bestrida att tillgångarna finns.

När det gäller herr Sjönell tycker jag nog att det bästa är att låta hans inlägg nyss slå för vad det är, nämligen ett försök att fortsätta en diskussion som är omöjlig. Herr Sjönell liksom herr Svensson i Malmö har ju inte ett ögonblick gått in pä en konkret bedömning av den studie som vi låtit utarbeta. Jag har inte heller i den offentliga debatlen funnit att någon givit sig pä atl frän av experterna allmänt vedertagna tekniska utgångspunkter söka göra en bedömning av studien, utan man har i princip godlagil den. Där finns den framräknade siffran 30 miljarder för en avveckling 1985, Mot den ställer herr Sjönell upp sina 100 miljarder.

Skälen för min optimism när det gäller säkerhetsfrågorna och avfallshanteringen är att jag har styrkts i min uppfaltning bl. a. av besöken i Sovjetunionen, där jag haft tillfälle att se pä ett par anläggningar i drift och på en del av de avfallshanteringsanläggningar som man där sedan årtionden tillbaka har i drift. Jag har också stärkts i min mycket beslämda uppfattning om möjlighelerna vid besök i Windscale. Det har jag tidigare talat om här i kammaren och jag har ingen anledning att pä något sätt la tillbaka mina förmodanden i dessa avseenden.

104

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! En korl kommentar lill del allra sista skulle väl vara att det kanske vore värdefullare om industriministern besökte Windscale vid något av de tyvärr oväntade tillfällen när säkerhetsanordningarna inle fungerar lika lillfredsslällande som vid hans hastiga besök sist Det kunde ge nya och intressanta erfarenheier.

Det är en sak som jag måste be industriministern förklara för mig. Man driver här ett resonemang om att ökningen av energiintaget och speciellt elförbrukningen kommer att bli så stor att man för framtiden inle kommer atl klara problemen utan en mycket avsevärd utbyggnad av kärnkraften. Då vill jag erinra om att regeringen liksom vårt parti

i sina resonemang utgått ifrån att en stabilisering av del totala energiintaget skall ske omkring 1985-1990. Detta måste väl slå undan åtminstone en del av grunden för del här myckel hårda resonemanget att ökningstakten kommer atl bli så slor och sträcka sig sä långt in i framtiden, all vi inle klarar oss ulan en mycket massiv ulbyggnad av kärnkraften. Antingen är det då sä att man inte menade någonting med vad man i förra årets proposition sade om en stabilisering och inle är beredd lill en sådan teknologisk ulveckling och en sådan politisk utveckling av maktförhållandena och organisalionsförhållandena i samhället atl man kan garantera en stabilisering och att det alltså bara var luft som man slängde fram. Eller också är man beredd och anser det realistiskt - på samma sätt som vi gör det - all inom en period på lio å femton år åstadkomma en sådan stabilisering. Men om man anser det, får denna våldsamma agitation till förmån för en massiv utbyggnad av kärnkraften inte alls samma styrka. Då blir inte kärnkraften den oundgängliga post i kalkylen som man i sä många andra sammanhang - inte minsl i denna utredning - gör gällande.

Sedan vill jag protestera mol atl induslriminisiern säger atl jag inte konkret gått in på denna utredning. Jag har mycket skarpt och relativt utförligt kritiserat dess kalkyler. Frågan om de sju procenten, som jag ställde i min förra replik, står fortfarande obesvarad.

Såsom f d. yrkesutredare vägrar jag atl gä in i en diskussion om de kostnadskalyler som här finns. De är akademiska räkneslycken, vilkas grundval och metodik inte finns redovisad i utredningen. De rör förhållanden om vilka man, sä länge de redovisas så här ytligt, kan påstå praktiskt tagel vad som helst.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag tar fasta på vad industriministern sade om regeringens sparprogram. Där fanns inga uttalanden om atl det kostar för myckel att bedriva en effekliv energihushållning. Jag hoppas alltså atl vi slipper höra sådana påståenden i fortsättningen.

Det finns verkligen goda skäl för att driva hushällningslinjen hårt Om man ser på utvecklingen under 1976, oroar framför allt sektorerna hushåll och handel. Under januari och februari var uppgången 24-25 procent, vilket är en ökningstakt som är helt otillfredsställande. Det är alltså vi vanliga konsumenter som håller på att glömma bort att även vi skall spara energi. Där har regeringens ålgärder inte nått del resultat som i varje fall vi inom folkpartiet vill.Det kan gälla sädana enkla åtgärder som att stänga av ett element i stället för atl öppna ett fönster om del är för varml, och mänga andra liknande ting.

Vad gäller uranförsörjningen till våra kärnkraftverk medgav industriministern att det har skett en förändring, som är besvärande. Det går atl fä uran om man betalar bra. Det är en kostnadsfråga, säger industriministern. Och det kan jag hålla med om. Men då kommer man genast över lill nästa problem. Blir inte kostnaderna för kärnkraft alll

105

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

större och så slora, atl de kalkyler som vi från börian fått presenterade för oss håller pä alt gå alldeles överstyr? Åtskilligt nytl har således iniräffal sedan vi bökade tala om energiförsörining genom kärnkrafl. Därför har det för oss i folkpartiet framstått litel överraskande, när utskottsmajoriteten - sorn utgörs av socialdemokrater och moderater - bara lakoniskt konstaterar att det inte framkommit några nya fakta som ger anledning lill en omprövning av energipolitiken. En kraftfull hushållning med vår energi är nödvändig för alt vi skall kunna behålla den handlingsfrihet som tydligen både regeringen och vi i folkparliet är måna om.

106

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr lalman! Del är alldeles uppenbart alt den promemoria från induslridepartemenlel som vi nu diskuieral en stund har kommit att bli mycket besvärande både för industriministern och för regeringen genom arten av den reaktion som den uppväckt. Promemorian ger, som har sagts tidigare här i dag, tydligen en bumerangeffekt Den bevisar bl. a. att regeringen menar atl vi nu är fast i det definitiva kärnkraftssamhället. Man talar i denna promemoria om hur fruktansvärt dyrt det skulle vara att försöka avveckla kärnkraftssamhällel, alltför dyrt.

Induslriminisiern tar till ett gammall beprövat knep - gammal van debattör som han är. Han försöker få denna promemoria att framstå såsom en sammanställning av en rad vetenskapliga fakla och spelar upp indignation över de personer som liksom jag inte har observerat promemorians olika nyanser och inte har behandlal den jusl såsom en ve-lenskaplig avhandling.

Jag har sagl del lidigare, herr lalman, och jag upprepar det efter att ha studerat denna promemoria mycket ingående, atl jag betraktar den varken som objektiv eller som en sammanställning av några fakta, vilka på något sätt rubbar vår uppfattning av konsekvenserna av regeringens kärnkraflspolitik. Jag upprepar också, att jag och kollegerna i näringsutskottet har fått vara med om de beräkningsmetoder som regeringen och framför allt industriministern begagnar sig av i ett annat stort projekl, nämligen Stålverk 80. Där har man inom loppet av två år för oss presenterat ungefär en tiodubbling av kostnaderna. Det är inte orimligt att tro alt man begagnar sig av samma beräkningsteknik inom industridepartementet för nästa stora projekt, nämligen det nu akluella, och då hamnar så urbota tokigt som industriministern anser atl mina beräkningar har gjort. Men all right, det är i så fall inle mitt fel. Det är erfarenheterna av de lillämpade beräkningsmetoderna som är boven i dramat.

Fru HAMBRAEUS (c) kort genmäle:

Herr talman! Industiiministern säger att han har varit i Windscale och blivit lugnad. Jag skulle vilja instämma med herr Svensson i Malmö när han säger all del kanske vore bra om induslriminisiern kom dil vid nägoi olyckslillfälle. Sådana har del ju varit där. Bl. a. börjar man nu upptäcka skador på dem som har arbetat och arbetar där. Det är

inte sagt atl den som har blivit utsatt för radioaktivitet märker det på Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

en gäng. Skadorna hinner bli mycket svåra innan man upptäcker dem. Det har visat sig atl människor blir sjuka efter ett antal år med skador som man direkt måste hänföra till exponering för radioaktivitet. Det är den sortens upparbetningsanläggningar som vi förr eller senare måsle fä ocksä i värt land. Del är till Windscale vi nu skickar värt eget avfall för atl andra människor skall la hand om det. Det är det som industriministern nu vill ulsäua vårt folk för.

Herr industriministern JOHANSSON;

Herr lalman! Studien redovisar konsekvenser, den argumenterar inte. Enligt min uppfattning är tonen saklig och objektiv. De som hävdar atl studien är en partsinlaga gillar inte resultaten, och det kan vara förklarligt. Man kanske dä skall fråga om de anser atl det inte skall bli några effekler vid neddragning av ellillförseln.

Herr Svensson i Malmö har svårt att förslå vår bedömning, alt vi med ett intensivt och aktivt sparprogram så småningom skall kunna komma fram till en nolltillväxt. Men del slammer ju inte, säger han, utan ni räknar med en ökning som är si och så stor.

Det stora misstaget i sammanhanget, vilket åtskilliga av kärnkraftens motståndare gör sig skyldiga till, är att man inte lägger märke lill att vi har elkraftstillväxten, som grundar sig på hushållens behov, lantbrukens och industrins behov - det har jag redan tidigare talal om - och där vi förmodar att tillväxten blir ca 6 96 om året Det är klart all del inte stämmer med den siffra som vi har för den totala tillväxten fram till 1985, vilken är 2 96. Det innebär alt vi räknar med att inom vissa andra områden där energi används kunna göra långtgående besparingar. Det gäller inte minsl uppvärmningen av bostäderna och förbrukningen inom industrin. Det krävs sanneriigen långtgående och akliva insatser för att vi skall kunna klara den uppgifien. Genom alt tränga undan eller minska behovet på några områden får vi utrymme för en tillväxt på elenergisidan och därmed också tillväxtmöjligheter för den industri som vi måste så starkt slå vakt om.

Herr FÄLLDIN (c):

Herr talman! Utskoltsmajorileten tillåter sig säga atl del inte har framkommit några fakla som motiverar en omprövning av riksdagsmajori-teiens beslui i energifrågan. Det är för mig obegripligt all fackulskollets majoritet kan göra ett sådant ullalande. Faktum är ju att det allt oftare kommer rapporter om att de till kärnkraften knutna problemen ökar i slällel för all minska. Att under sådana omständigheter gå vidare med kärnkraflspoliliken kommer alt göra oss till elt farligt energisystems slavar - eller säg gärna fångar, som var del ord stalsminislern använde i sitt tal i Sundsvall. Vid det tillfället, för drygt etl år sedan, konstaterade herr Palme:

"Vi avser heller inte nu atl framlägga förslag om uppförande av upp-

107

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

108

arbetningsanläggningar, anrikningsanläggningar eller anordningar för förvaring av radioaktivi avfall. Det skulle i hög grad innebära en långsiklig bindning för att i stor omfattning satsa på kärnkraften som dominerande kraftkälla."

Men nu är det ju så all diskussionen om kärnkraftens framlid för svensk del just är inriktad på behovet av upparbetningsanläggningar, på hur anrikningstjänsterna skall klaras, på anordningar för förvaring av radioaktivt avfall. Uppförande av sådana anläggningar skulle enligl statsministern för ett år sedan "i hög grad innebära en långsiktig bindning för att i stor omfattning satsa på kärnkraften som dominerande kraftkälla".

Fårjag, herr talman, påminna kammarens ledamöterom att nu gällande beslut innebär alt Sverige blir värst i väriden i förhållande lill folkmängden när del gäller kärnkraft. Den handlingsfrihet som herr Palme ansåg viklig för ell år sedan - den urholkas för varje dag som går med nu gällande beslut. Statsministern kan inte förneka atl debatten står om de anläggningar och anordningar som han då förklarade skulle komma att innebära en bindning och göra oss till fångar.

Får jag nu ocksä påminna om några frågor och frägekomplex som klart motsäger ulskottsmajoritelens uttalande alt ingenting har hänt. Trols vad industriministern nyss har sagt är det ostridigt atl OECD - det internationella organet - har alarmerat om brislen på uran. Man lalar om en förvärrad bristsituation trots att man i OECD räknar med full drift i Ransiad. Det verkar alltså som om Sveriges representanter i OECD inte har anmält att det projektet är stoppat

Industriministern sade att 4 500 ton hade vi kontrakt på, och det skulle man hälla; det gällde alltså perioden fram till 1985. Man förbrukar under tiden och den kvantitet som därför slår till förfogande 1985 kan rimligtvis inte vara mer än 10 96 av del behov av uran som då föreligger här i Sverige. Får jag fråga regeringens ledamöter eller företrädare för fack-utskottets majoritet: Gör jag elt felaktigt påstående när jag säger att man någon gäng 1990 måste ha bridreaklorn i bruk för atl klara bränslesituationen? Är det inle den uppfatlningen som OECD och även initierade kärnkraftsfysiker här i Sverige kommit fram till? Vad vet man om denna reaklortyps säkerhet? Vem utfärdar i dag några garantier för den?

Beträffande kärnvapenspridningen vet vi atl del går åt 10 kilo plutonium för att framställa en Hiroshimabomb. Vi vet alt 1985 kommer del att produceras 80 000 kilo plutonium per år. Vi vet att om fem år har 28 länder kärnkraftsanläggningar. Sambandet mellan teknologin för elkraftsproduktion via kärnkraft och vapenproduktionen är osiridigt

Får jag påminna om riskerna för sabotage. Hur pass säkra kan vi egentligen känna oss därvidlag?

Olyckorna - sådana som inte skulle kunna hända - hur är det egentligen med dem? Vem hade räknat med alt en människa med ett stearinljus skulle sätta i gäng branden i Brown Ferry, det största kärnkraflverkel borla i Amerika? Av de rapporter som nu har kommil hil lill Sverige

som etl resultat av de undersökningar som gjorts efter olyckan verkar det som om det lill sist var en felmanöver som gjorde att man klarade det hela.

Avfallsproblemen är icke lösta. Jag läste med intresse en intervju med Erik Grafström, som är regeringens energiexpert. Han sade:

"Avfallshanteringen är fortfarande ett av de problem som kan göra del nödvändigt atl skjuta upp nya beslut om kärnkrafl."

Aka-utredningen har inte kunnat visa att de här problemen är lösta.

Grafström sade i samma intervju: "De kommersiella intressena i USA, som marknadsförde kärnkraften, hade inte analyserat problemen. Det gällde bl. a. avfallshanteringen."

Jag skall inte beskylla regeringen för atl den accepterade vad kommersiella amerikanska intressen marknadsförde. Jag var i samma situation vid de bedömningar jag hade lillfälle att göra med utgångspunkt i de kunskaper jag då hade. Där ligger alltså inte anklagelsen. Jag anklagar i dag regeringen för alt den fortsäller, trots att problemen är olösta. I USA lämnar den ene forskaren före och den andre efter kärnkraften. De inser farorna för mänskligheten.

Låt mig läsa upp några rader ur ell par brev, som tvä av teknikerna skickade lill General Electric när de sade upp sig. De har betydande erfarenhei av denna teknologi. De har varil med om alt bygga 69 lättvatlenreaktorer i Amerika och 29 i västväriden i övrigl. Delar av ett brev lyder på följande sätl;

"Jag skriver det här brevet för atl meddela Dig alt jag säger upp min anställning hos General Electric Company med omedelbar verkan.

Mitl skäl för att sluta är alt jag blivit djupt oroad över de konsekvenser - miljömässiga, politiska, sociala och genetiska - som kärnkraften har haft och kan tänkas ha på livet på jorden. Som vi diskuterat förut finns del ett inbyggt nära samband mellan kommersiell kraft och vapenteknik och vapen-slagkraft Jag är stark motståndare lill användandet av sådana möjligheler och jag fruklar de konsekvenser en plutonium-ekonomi skulle föra med sig. Risken med ett sådant syslem är mycket för stor för all rättfärdiga de fördelar del kunde ha på kort sikt. Jag kan inle se hur vi skall kunna utveckla förmågan all behålla den perfekta mänskliga och tekniska kontroll som behövs för de långa tidsperioder som det blir fråga om när del gäller de oerhört giftiga material vi producerar. Delta problem är inte något jag vill ge i arv till mina barn och till följande generationer. Att medverka till all sådan spridning görs möjlig tycks mig nu omoraliskt och är inte längre en acceptabel sysselsättning för mig.

Till yttermera visso har jag i mitl senaste uppdrag som projektchef för Mark I-förvaringen blivit mer och mer oroad av den brist på förståelse som kännetecknat många av de nuvarande planerna. Det är troligt all många fler problem kommer att uppstå som får grava följder antingen för kärnkraftprogrammens säkerhet eller för deras ekonomiska livsduglighet."

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

109

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

110

Han slutar: "Det är svårt för förnuftet att förstå den oerhörda kraft som finns inbyggd i den relativt lilla reaktorkärnan och den risk som finns förknippad med kontrollen av den Förut har vi kunnat lära från våra teknologiska misstag. Med kärnkraften har vi inte råd med den lyxen!" - Detta säger Dale Bridenbaugh, chef för Driftsvärderings- och Driftsförbältringssektionerna och chef för Mark 1-förvaringsprogrammet.

En kollega till honom, som heter Giegory Minor, säger:

"Jag skriver det här brevet för att meddela Dig atl jag säger upp mig frän General Electric Co med verkan från i dag.

Mitt skäl är en djup övertygelse all kärnreaktorer och kärnvapen nu utgör en allvariig fara för alll liv på denna planel."

Detta är alltså uttalanden av människor som varit aktivt sysselsatta på detta område.

Lät mig också peka på Japan. Reaktorerna fungerar inte som beräknat. Vi kunde häromdagen höra i radion om en olycka med 1 000 ton radioaklivt kylvatten, som trängt ner i grundvattnet under en tremåna-dersperiod - återigen en olycka som enligl experterna icke kunde hända. Nu frågar jag: Vad har statsministern att meddela oss om den olyckan? Vi har ju en beskickning i Japan. Vad har den rapporterat hem lill svenska regeringen om den olyckan?

Ingen upparbetningsanläggning är i gång. Windscaleanläggningen i England har driftstopp. På vilkel sätt skall lagringen av utbränt bränsle ske vid kärnkraftsslationerna intill dess att vi kan skicka del - om vi kan skicka del till upparbetning i forlsällningen?

Vad gäller den slutliga förvaringen är problemen inle lösta. 1 vilkel land har man kommit i gång med praktisk drift? Var, i vilken kommun skall förvaringen ske?

Till del svenska sirålskyddsinsiitutets chef Bo Lindell har riktats följande fråga: Hur kan du ge tillstånd till utsläpp av radioaktivitet som du vet kommer att medföra att människor dör i cancer och alt barn föds med genetiska skador? Han svarar; n>et är regering och riksdag som fattar del poliliska besluiel om vi skall ha ell kärnkraftverk med de konsekvenser man känner till.

Kostnaderna stiger för varje dag. Vad är det för samlade koslnader för att bygga ul Ransiad? Vad skulle det kosta all anrika i Sverige? Såviii jag vei kräver elt anrikningsverk av någon storleksordning, som skall kunna vara ekonomiskt försvarbart, tre kärnkraflsaggregal bara för försörjningen med den energi som krävs för anrikningsanläggningens behov. I Frankrike har man beräknat kostnaden lill 17 miljarder. Vad koslar de egna upparbelningsanläggningarna? Vad kostar slutlig depo nering och vad koslar del att ta hand om en utbränd reaktor?

Har regeringen i dag en möjlighet att lala om vad den lolala räkningen kommer alt sluta på? Den siffran är ju för svenska folkel långt intressantare än vad del skulle kosla alt avbryta en felaktig politik nu. Det finns en gammal regel som säger atl rnan skall vara försiktig med att kasta goda pengar efier dåliga. Erfarenheten ule i världen ger oss siarka

skäl alt tro all vad vi gör om vi fortsäller den inledda kärnkraftspolitiken är att kasta goda pengar efter dåliga.

Vi vet att stora nedskärningar har drabbat de fem amerikanska tillverkarna av lältvattenreaklorer av samma typ som de som byggs här i Sverige. Under de senaste 18 månaderna har ändå amerikanska kraftbolag annullerat order som motsvarar 105 reaklorer, delvis pä grund av den hårdnande miljödebatten och ocksä som resultat av lokala protester mot planerade kärnkraftverk.

Herr talman! I en tidskrift som heler Era och som ges ut av Föreningen för elektricitetens rationella användning finns en artikel om "Teknik-och kostnadsnivån vid 70-talels kärnkraftverk -en resumé". Den artikeln är skriven av överingenjör Bernt Hargö, slatens vallenfallsverk. Det är alliså samma vattenfallsverk som är sä klart inriktat pä att vi skall fortsätta kärnkraftsproduktionen. Under avsnittet Kärnkraftanläggningarnas säkerhet läser jag:

"Kärnkraftanläggningar skiljer sig från andra kraftanläggningar på en väsentlig punkt. De är radioaktiva. Säkerhetsföreskrifterna får därmed en helt dominerande betydelse. Skulle den i ett reaktorsyslem inneslutna radioaktiviteten av misstag spridas lill omgivningen, vore detta en katastrof ur hälsosynpunkt. Detta måste således med bred marginal förhindras.

Utan överdrift kan sägas, alt större delen av den tekniska utvecklingen av lättvattenreaktorerna som förevarit har haft beröring med säkerhels-frågorna. Initierade tekniker i USA anger säkerhetsutvecklingen under början av 1970-talet i pengar till ca 7 96 per år för kärnkraftanläggningar. Säkerhetsulvecklingen är därmed sä slark att projekt under byggnad riskerar att ej kunna fullföljas opåverkade av denna utveckling. I USA har detla tagit sig uttryck i fördröjd licens för idriftlagning av färdigbyggda anläggningar. Man har helt enkelt tvingat kraftföretagen att bygga om, att 'säkerheismässigi modernisera' en del krafiverksblock för idriftlagning. En varianl av della licensförfarande är tillstånd för drift vid partiell last."

Därefter kommer en i milt tycke fantastisk mening: "1 Sverige har hittills myndigheterna skött denna fråga med gott omdöme."

Så fortsäller han: "I regel lever här varje projekl byggnadstiden ul på de villkor kraftförelaget vid byggstart erhöll koncession. Smärre förbättringar kan givetvis krävas. Den lills vidare öppna frågan blir dock hur man skall säkerheismässigi förfara under den långa drifttiden 30 är för kärnkraftaggregat."

Nu vill jag fråga industriministern och statsministern: På vilken grund kan de svenska myndigheterna ta lällare pä säkerhelsfrågorna vid kärnkraftsproduktion än de amerikanska myndigheterna - på vilken grund? Finns det något riksdagsbeslut ni kan hänvisa till? Eller har ni från regeringens sida utfärdat instruktioner av denna innebörd? Eller har myndigheterna hell på egen hand visat detta s. k. goda omdöme utan att regeringen ingripit?

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Ill

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

112

Herr lalman! Jag utgår från alt statsråden finner det angeläget att ge kammaren och den svenska allmänheten klart besked på denna punkt - i synnerhet mot bakgrund av de uppgifter som TT har förmedlat i dag om situationen i de svenska kärnkraftverken.

Det finns givetvis elt samband mellan energi och sysselsättning, men vi hävdar att del inle är så atl kurvorna för energitillförsel och sysselsättning slaviskt följer varandra. Verkligheten har ocksä gelt oss rätt De två senaste årens utveckling visar all regeringen har tagit fel. Sambandet mellan energi och sysselsättning har inte heller den karaktär som regeringen och andra påstår. Den svenska industrin har redan gett besked. Utvecklingen mellan 1973 och 1975 visar ökad sysselsättning men samtidigt minskad energiförbrukning. Trots att industrins energiförbrukning ligger ca 10 96 lägre än regeringens planer har ytteriigare 200 000 fäll jobb. Av dessa har 35 000 kunnat erbjudas sysselsättning inom industrin. Enligl regeringens beräkningsmeloder borde sysselsättningen ha minskat betydligt Men totalt har under 1974 och 1975 energiförbrukningen minskat med 2.5 96. Anlalet jobb har under samma tid ökal med 200 000.

Låt mig ta några exempel på uppgifter från utlandet om sambandet mellan energi och sysselsättning. En av cheferna vid det stora amerikanska företaget 3M har sagl följande: "Energisparande ställer inte folk utan jobb. Det minskar inte BNP. I stället håller det produktionsfolk i gäng. Del ger också mer arbetstillfällen inom verkstadsindustrin, byggnadsindustrin och de olika tillverkningssektorerna."

Regeringen vill i sin argumentering hänga upp hela resonemangel pä industrins elkraftsbehov. Jag vill då först lämna några uppgifter om elkraftsåtgång i olika länder räknat per invånare och är. I Norge låg den pä 17 000 kWh, i Sverige på 9 500 kWh, medan den i Västtyskland var bara 4 600 kWh. Västtyskland har som bekant väridens starkaste ekonomi i dag. Är det någon som vågar stå upp här i kammaren och säga att arbetslösheten i Västtyskland beror pä alt landet har för litet energi? Är det någon som vågar göra det påståendet?

Del finns anledning alt uppmärksamma att elförbrukningen i centeralternativet kommer att kunna ligga nästan 40 96 högre år 1985 än den gör i dag.

Det har sagts tidigare - och jag vill påminna om det - att cenlern och socialdemokraterna är överens pä en punkt. Efter 1985-1990 skall vi sträva efter nolltillväxt i energiförbrukningen, och det är ett intressant faktum. Det anger dels att även regeringen trots alll iror på möjligheterna alt hålla nere energiförbrukningen, dels att också socialdemokraterna tror att sysselsättningen kan tryggas utan atl energiförbrukningen ökar - dvs. efter 1985-1990 upphör socialdemokraternas klara samband mellan energi och sysselsällning.

Det har både i Sverige och utomlands klargjorts att det finns stora möjligheler till energibesparingar. Planverket har lagt fram förslag till nya byggnormer, och om de normerna fastställs kommer hus som byggs därefter all kräva bara hälften så mycket energi för uppvärmning. Li-

kadana hus som vi bygger i dag kan byggas i morgon men kräver bara hälften så mycket energi.

Sedan har vi alla lägenheter och lokaler som redan är byggda. Häromdagen fick jag i min hand en skrift från institutionen för byggnadsteknik vid Kungliga Tekniska högskolan. I sammanfattningen sägs all en energibesparing med 50 96 för den aktuella 40-lalsbebyggelsen bör vara möjlig i praktiken. Med möjlig i praktiken menas då atl del är lönsamt för husägaren. Utöver energibesparingar och lägre uppvärm-ningskoslnader kan dessutom en rad andra positiva effekter noteras: bättre rumsklimat i bostäderna, minskat beroende av olja, minskat underskott i utrikeshandeln, minskat tryck pä den yttre miljön och ökad sysselsättning.

Lägg till della del värmepumpsystem som har utvecklats och som säljs genom ett förelag i Karlstad och det system som utnyttjar jordvärmen på 1,5 meters djup - prakliska prov i hus i olika delar av landel visar atl energibehovet reduceras med två tredjedelar. Hur länge skall det dröja innan inmontering av etl sådant system faller inom energi-spariånens bestämmelser? När skall vi fä se regeringen avdela folk för atl räkna ul vad en medveten politik i denna riktning skulle leda lill i form av sysselsättning för byggjobbare och för dem som arbetar i byggnadsämnesindustrin osv. fram lill 1985? Vilka kapitalresurser skulle ett sådant investeringsprogram ta i anspråk? Hur mycket lägre kommer energibehovet att vara 1985, om man driver en sådan politik i stället för kärnkraftspolitik?

När det gäller industrins energiförbrukning finns det ocksä exempel på besparingar. Vallviksexemplet behöver jag inle upprepa, men vi vet alt Ångpanneföreningen, som man brukar räkna lill de främsta experterna pä området, har sagt att en sulfatmassefabrik för blekt torkad avsalumassa skulle kunna göras helt självförsörjande i fråga om energi. Gunnar Holme vid Ångpanneföreningen har sagt att det bör vara möjligt att producera 1973 års volym av massa och papper med hälften av den ulifrån tillförda energin. Järn- och stålseklorn bör ocksä på sikt radikalt kunna skära ner energiförbrukningen - det visar undersökningar som har redovisats i Vår induslri nyligen. Detsamma gäller cementsektorn. De här tre industrigrenarna svarar för två tredjedelar av industrins hela förbrukning.

Jag finner det verkligen egendomligt att när del gäller kärnkraften tycks regeringens och moderaternas tillit till teknikernas förmåga att klara alla problem vara fullständigt obegränsad. Om det däremot är fråga om alt utnyttja känd teknik för alt effektivare la lill vara den energi vi redan har är den tilltron närmasi obefintlig.

Det är nio år lill 1985. Om vi i dag beslutar atl medvetet satsa på hushållning och effektivare användning av energi, har vi nio är på oss att göra de vinster som är nödvändiga på den sidan också. Som jag har visal, finns det färdig teknik för besparingar på många områden, och vi har anledning att räkna med framsteg på de områdena i slörre utsträckning än när del gäller kärnkraftens säkerhet. Genom att slälla re-

8 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

113

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

surser till förfogande för sparande och för effektivare utnyttjande av redan tillförd energi kommer det alt vara lillräckligl med en ökad tillförsel med en procent om året, och det är vad centerns alternativ i energipolitiken innebär.

På det viset kan vi undvara kärnkraften, och därför säger vi att kärnkraftsutbyggnaden skall avbrytas. De aggregal som ännu inle är påbörjade skall inte sättas i gång. De som är under byggnad avbryts så snart avlösning av kontrakt medger detta. För de fem aggregat som är i drift upprättas en beredskapsplan för successiv avveckling. När denna plan är färdig sälls den i kraft, om kärnkraftens säkerhetsfrågor icke har kunnal lösas.

Herr talman! Ännu finns det handlingsfrihet, men varje är som går med regeringens politik gördel alll svårare att komma ifrån kärnkraftens risker. Regeringen själv har kastat handlingsfriheten överbord. Man lägger nu ner slor möda på att bevisa atl vi måste gå vidare på kärnkraftens väg, att den handlingsfrihet som statsministern lovade i sitt tal i Sundsvall för ett år sedan inte längre gäller. Så mycket var alltså den deklarationen lill Sveriges folk frän landets statsminister värd. Man låter sina räknemästare försöka räkna ut kapitalförluster som skulle uppstå om man avbryter regeringens felaktiga kärnkraftspolitik. Det enda dessa räkneövningar lär oss är all ju längre regeringen får fortsätta sin politik, desto större blir kapitalföriusterna när verkligheten tvingar fram en förändring.

114

Herr WIJKMAN (m);

Herr lalman! Själva utgångspunkten för moderala samlingspartiets energipolitiska ställningstagande har varil önskemålet att dämpa oljeförbrukningen. Orsakerna till denna inställning är i korthet följande.

1. Vi har funnit del helt oacceptabelt all Sverige till över tre fjärdedelar
skall vara beroende av import för sin energiförsörjning, allra helst som
importen lill slor del kommer från politiskt oroliga länder.

Vi har tagit starkt intryck av rapporterna om de fossila bränslenas miljöpåverkan.

Oljetillgångarna är begränsade. Vi kan inte decennium efter decennium bara öka vår konsumtion.

När man diskuterar energipolitiken är det vikligt att klargöra skillnaden mellan energikonsumtionen som sådan och konsumtionen av elkraft. Jag vill därvidlag instämma i vad industriministern sade alldeles nyss. Del ligger nämligen snubblande nära att förväxla dessa bägge begrepp. Detta gör att många människor tror att del existerar en enkel formel, där man kan byta t. ex. oljerävaror mot vattenkraft eller kärnkraft hur som helst, atl en dämpad energikonsumtion automatiskt skulle vara delsamma som en dämpad elkonsumtion. Naturligtvis är delta en felsyn. Man kan ha en aldrig så stor ambition att dämpa oljeförbrukningen, t. ex. genom att kraftfullt arbeta för mera fjärrvärme, men samtidigt tvingas konslalera att behovet av elkraft ställer krav på utbyggnad av kraftproduktionen, trots atl man når en dämpning av den totala ener-

gikonsumtionen. Jag tror att det är viktigt all slå fast detta, eftersom så mycket av missförstånden i debatlen hittills berott pä de här förenklingarna.

När vi i moderata samlingspartiel försökt angripa de energipoliliska problemen, har vi förutom kravei på alt dämpa oljeförbrukningen ställt upp följande tvä målsättningar.

Pä läng sikt är del nödvändigt all successivt dämpa och plana ut energikonsumtionen, dels för alt möjliggöra en minskad oljeimport, dels för alt över huvud taget medverka till att den globala energiomsättningen inte rusar i väg likt en exponentialkurva. Vi är allvarligt oroade på sikt över de ekologiska konsekvenserna av en sländigl ökande energiomsättning.

Forskning och utveckling kring alternativ. Varken olja, kol eller kärnkraft ger långsiktigt en lösning pä väridens energibehov.

Vi har från första början varit hårt inställda pä att energisparandet måste prioriteras. Vi har som de övriga partierna haft avsevärda svårigheter all klara ut vilka medel man skall använda för atl verkligen uppnå resultat och medverka till en bättre hushållning. Rent generellt borde, när energipriserna ökar, incitamenten lill sparande också öka. Vi kan konslalera att detla samband inte är enkelt och entydigt. Det går helt enkelt trögt både i hushällen och industrin när det gäller installation av ny energisnålare teknik, även om objektiva fakta talar för att det är god ekonomi i varje enskilt fall alt investera i sparande.

Det verkar, herr talman, som om det skulle behövas någon form av konstant press och påtryckning på konsumenter och näringsliv för att hälla sparviljan på en hög nivå. Åtminstone gäller detta för de enskilda konsumenierna. Herr Wirtén har redan anfört hur stark ökningen av elkonsumtion har varit i de enskilda hushällen. Jämför man genomsnittssiffrorna för 1974 och 1975, finner man all efterfrågan inom gruppen hushåll och handel har ökal med drygt 16 %. När de omedelbara verkningarna av oljekrisen var borla, minskade ocksä snabbt vaksamheten hos konsumenterna. Detta gör naturiigtvis atl vi under de närmast kommande åren utomordentligt noga måste utvärdera insatserna på spårområdet

Det är i dag nästan elva månader sedan riksdagen fattade beslut om energipolitiken för den kommande tioårsperioden. När del gäller sparande och satsning på energiforskning är programmet besläml fram lill 1978. Även om vi i dag i värt parti redan tycker oss se brister, framför allt i energisparprogrammet, tycker vi alt det är föga meningsfullt all redan nu gä in och justera i delta program. Vad blir det av långsiktigheten i planeringen om polilikerna inte låter ens ett år gå från det alt en åtgärd beslutats till dess man börjar ändra i programmen? Detsamma gäller forsknings- och utvecklingsprogrammet. Det är ell ambitiöst program som är antaget och det är i dag, efter ett år, väsentliga summor som är över därför alt man inle har kunnat "pytsa ul" de här pengarna. Au ytterligare "plussa på" med tiotals miljoner kronor är måhända elt uttryck

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

115

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

116

för höga ambitioner, men det är inte särskill myckel konkret substans i en sådan politik.

En åtgärd har vi dock speciellt velat förändra redan nu. Del gäller energisparkommilléns arbeie. Vi menar - i likhet med folkpartiet och centern -all kommittén måste ges större resurser och vidare befogenheter för atl verkligen nå ul med sin information, men ocksä för alt uppnå en mera fast samordning av sparinsatserna. Det är för mig oförklarligt, herr talman, all vi inte har kunnat enas över partigränserna om detla, atl inle socialdemokraterna har anslutit sig.

Låt mig ta ett konkret och mycket intressant exempel som belyser hur viktigt det är alt uppnå en bättre samordning av sparinsatserna. Det anknyter i viss grad till det herr Fälldin redan har nämnt om möjligheterna att spara inom industrin.

Del skulle gä att snabbt spara stora mängder olja genom att installera moderna värmeväxlare i de slatliga och kommunala lokalerna över landel. Investeringen skulle sluta på 6-7 miljarder enligt experlet Oljebesparingen uppskattas till ca 2 miljoner ton olja per år. Del gör - om beräkningarna är riktiga, jag reserverar mig för detaljavvägningarna - att investeringen vore klart lönsam.

Trots detla är del väldigi få myndigheler i landel som verkligen försökt lägga upp ett program i den här riktningen. Energisparkommitlén redovisar alt det hittills endast är etl landsling, nämligen i Östergötlands län, som radikalt gåll in för att spara olja den här vägen. Vad skulle det inte innebära om en sådan politik tillämpades i landel i övrigt? Ef feklerna skulle bli en kraftigt dämpad oljeimport och därmed minskat tryck på handelsbalansen, etl behagligare klimat i våra offentliga lokaler samt en bestående besparing pä uppskattningsvis en knapp miljard per är inom den offentliga sektorn, i pengar räknal.

Jag har fått dessa siffror först den senaste veckan och vi har alltså inle frän partiets sida kunnat inarbeta dem i någon molion, ej heller i utskottsbetänkandet, men det är alldeles uppenbart alt delta är ett konkret förslag för att snabbt tjäna både pengar och olja.

Låt mig, herr lalman, gå över till produktionsfrågorna. När jag inledningsvis konstaterade att vi på lång sikt strävar efter en dämpad kon-sumlionsutveckling var del inte tomma ord. Vi slöder fullt och fast ansträngningarna att i första rummet satsa på sparande. Det måste samhällsekonomiskt vara vettigare att investera i sparåtgärder än i ständigt nya värmeanläggningar och kraftverk. Detta innebär dock inte att vi för den kommande 10-15-årsperioden tror på så starka besparingar att vi kan avstå från en viss ulbyggnad av kraftproduktionen. Vi tror att det blir omöjligt alt hålla tillbaka elkraftsökningen så starkt.

Man tvistar ofta om hur den kalkylerade elkraflskonsumtionsökningen kommer att användas. Herr Fälldin var inne på del och ävenså tidigare fru Hambraeus. Jag tror alt vi måsle vara realister och konstatera att en stor del kommer att förbrukas i hundratusentals nya småhus över vårl land. Man kan naturligtvis arbeta för en högre andel fjärrvärme

för dessa småhus och därmed minska behovet av elvärme, men jag tror att delta är orealistiskt rent ekonomiskt som bebyggelsestrukturen ser ut. Del blir nämligen i högsta grad oekonomiskt för mera glest placerade småhus atl salsa på fjärrvärme. Investeringarna är som bekanl mycket dyra, och vi kan trots allt inte tumma på de vanligaste ekonomiska lagarna i det här sammanhanget. Det måste finnas en rimlig grad av lönsamhet bakom de sparinsatser vi föreslår.

När vi frän moderata samlingspartiet accepterar elt kärnkraftsprogram om 13 aggregat gör vi det naturligtvis efter utomordentligt noggranna studier av säkerheten. Vi har funnii - och det är vår uppfattning i dag - alt säkerhetsproblemen kan bemästras, och jag inkluderar där behandlingen av det radioaktiva avfallel.

Herr Fälldin kritiserade nyss den formulering som står i utskottets betänkande, nämligen alt inga betydelsefulla fakta har kommit fram som gör en ändrad inställning aktuell. Jag tycker, herr Fälldin, alt det verkligt intressanta som kommit fram de senaste åren, det som kommer att presenteras om någon vecka, det är jusl Aka-utredningen, utredningen om det högakliva avfallels hanlering, lagring och förvaring. Den ulredningen är det genomgripande nya som har inträffat Uppgifter om den har redan läckt fram i ålskilliga pressorgan. Jag kan avslöja, utan att föregripa utredningens presentation, atl det verkar i dag som om tiotalet ledamöter och elt drygl tiotal experter kommer att vara i huvuddelarna överens om hur man skall hantera och lagra avfallet i framtiden. Det finns naturiigtvis på enskilda punkter avvikande uppfattningar om den ena eller andra detaljen, men i huvuddragen är vi överens. Vi kommer också att skissera etl par allernativa modeller för alt ta hand om detta högaktiva avfall pä ett betryggande sätt.

Herr Fälldin sade också atl bristen pä uran borde göra att vi verkligen drog ål oss öronen och ändrade beslutet från föregående år. Det är rikligt, ingen kan bestrida att urantillgången innebär en flaskhals på 1980-talet. Men jag tror atl det är väldigi farligt att dra sådana slutsatser att det skulle råda en generell knapphet på uran redan under detta sekel. Pro-spekteringsverksamheten har varit låg under de gångna åren. Till gårdagens uranpriser var del hell enkelt inte lönsamt att prospektera. Jag tror inte att det här kommer all vara något problem, åtminstone inle på denna sida av 2 000-ialet Det är dock riktigt att det finns tendenser lill fiaskhalsar under vissa år pä 1980-talel. Vi har dock inte, som herr Fälldin tycktes mena, entydigt tagit avstånd från alla tankar på att bryta uran i det här landet. Del är, som bekant, inte bara Västergötland som är akluelll. Det finns intressanta fyndigheter i Västerbotten och även i Norrbotten, där ju miljöpåverkan och andra problem ställer sig helt annoriunda än i fallet Billingen.

Herr Fälldin frågade också om man måste ha bridreaklorn i bruk 1990. Det är ingen som bestämt uttalat sig om delta. De enda som tycks ha en hundraprocentig fasl tro på bridreaklorn är - såvitt jag har kunnat studera - de ryska teknikerna. Vare sig i Frankrike, Västtyskland, Eng-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

117

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

118

land eller USA finns det ens någol preliminärt beslut om bridreaklorn. I och med atl uranprospekteringen kommer att öka så kommer ocksä etl eventuellt kraschprogram på bridreaklorn inte att behöva aktualiseras under de kommande 20 eller 25 åren. Jag tycker alltså all del är föga meningsfullt att diskutera en så komplicerad och avancerad teknik, som sannolikt inte finns i kommersiell drift före är 2000 - om den över huvud taget kommer att installeras.

Sedan, herr talman, pekade herr Fälldin på kärnvapenframställningen, och jag instämmer verkligen i att det är ett problem. Jag kan dock inte, hur jag än studerar den frågan, för mitt liv komma och säga lill folk att spridningen av kärnvapen är och förblir sammanhängande med kommersiella kraftreaklorer. Det finns nämligen i dag - och del är på sätl och vis det beklagliga - åtminstone två betydligt enklare och billigare sätt att framställa dylika vapen; antingen via små, billiga forskningsreaktorer - den tekniken är känd i säkert ett drygt 20-tal länder i dag

- eller också via nya anrikningsmetoder för uran. Den tekniken har ju,
beklagligivis, utvecklats helt parallellt och vid sidan av den civila kärn
kraftsproduktionen. Jag tror att vi är hell överens om att kärnvapen
spridningen är en av de stora frågorna för mänskligheten på lång sikt.
Men den kan inte kopplas så automatiskt till kärnkraftsprogrammen.
Även om vi stoppade de civila kärnkraftsprogrammen skulle det vara
ytterst problematiskt att följa upp och slå vakt om NPT-avtalet

Till sist herr talman, ytterligare en kommentar till herr Fälldin. Han talade om olyckorna som inte kunde hända. Jag har aldrig ullalat mig så att det inte kan hända olyckor, att inte tekniken kan ha sina brister Del finns ingenting som är idiotsäkert. Ingen har utlovat hundraprocentig säkerhet Vad som har sagts från dem som stöder kärnkraftsprogrammen

- dil lär vi väl även räkna folkparliet, som vill ha 11 reaktorer - del
är att riskerna för olyckor som har allvariiga konsekvenser är mycket,
myckel små. Det finns ingenting, ärade kammarledamöter, som inträffat
under det gångna året som bestrider ell sådant påslående.

Till sist; Vi har också sagl från moderala samlingspartiet att kärnkraften inte får bli elt självändamål. Vi har därför föga till övers för den typ av propaganda som ibland har kommil från regeringspartiet och som går ut på atl ett samhälle ulan kärnkraft automatiskt skulle leda lill massarbetslöshet och välfärdssänkning. Vi har valt kärnkraften för alt producera mer elkraft, främsl därför alt vi vill dämpa oljeberoendet och öka vår försörjningslrygghel, men del är ju hell uppenbart atl samhällel på lång sikl skulle fungera även utan kärnkraft. Alternativet vore all importera mera olja och kol för kraftproduktionen samt att bygga ut vattenkraften. Det blir en läng och besvärlig omställningsperiod men det behöver inte pä något sätt leda till massarbetslöshet och kris i det här landet. Jag lycker all den PM som producerats nyligen inom industridepartementet andas tillnyktring pä den punkten. Den klarar ju ut, åtminstone något så när objektivt, att det här är fråga om stegvisa operationer, och ingen har ju krävt någonting annat. Jag kan i övrigl inle kommentera den

utredningen eftersom jag inte haft tid och möjlighet alt analysera den.

Jag vill, herr talman, konstatera att de här frågorna sannolikt är svårare än några andra vi har ställts inför under 1970-lalet. Enklast skulle det naturligtvis ha varil all ducka och skjuta besluten på framliden. Men det går inte, främsl därför alt planeringen pä detla område av renl fysiska skäl måste vara långsiktig. Vi är medvetna om frågornas komplexitet och behovet av ytterligare forskning och ytterligare ulredningar av t ex. kärnkraftens säkerhet Vår attityd är flexibel. Skulle vi finna luckor i våra resonemang om säkerheten, är vi beredda att omvärdera vår inställning till energipolitiken, och främst kärnkraftsprogrammet Det blir dä en omvärdering av vår inslällning till hela programmet - inte en avvägning till förmån för 11 aggregat i stället för 13. Skillnaden mellan 11 och 13 aggregat är ju högsl marginell i sammanhangei.

Det är dock min förhoppning att bl. a. Aka-utredningens belänkande skall klara ut en del av frågetecknen på detta område och alt vi skall kunna arbela vidare för att göra kärnkraftsproduktionen ännu säkrare för framtiden.

Även om det finns mycket som skiljer i bedömningarna av jusl kärnkraften är det, menar jag, väldigt mycket som förenar partierna i synen i övrigl. Inle minst gäller della den borgerliga oppositionen, där enigheten är slor om behovet av ökal energisparande och forskning kring alternativa energikällor. Vi är för vår del beredda att gå långl för atl verkligen åstadkomma något pä dessa områden.

Jag vill också understryka att vi inte är bundna längre än till 1978. Efter utvärdering av olika sparåtgärders effekt, forskningsprogrammens resultat samt allmänt det vidgade erfarenhelsunderiag som driften av kärnkraftverken ger är det riksdagens uppgifi våren 1978 att bestämma om det fortsatta energiprogrammet Förhoppningsvis har vi då möjligheter att mera handfast lägga upp ett sparprogram. Då vet vi bl. a. hur dagens subventioner har verkat. Förhoppningsvis vet vi dä också mer om alternativa energikällor. Huvudargumentet mot att basera en del av 1980-talels energibalans pä vissa mängder vindkraft och solenergi är inte något ointresse för dessa energislag, utan enbart att vi i dag vet alldeles för litet såväl om möjlighelerna att pä detta sätl producera energi som om koslnaderna för del.

När del gäller kärnkraften vet vi om tvä år betydligt mer om såväl den dagliga driften av aggregaten som de olika frågor som rests angående bränslecykeln. Finner vi då att säkerheten inte är tillfredsställande, är naturligtvis alla partier beredda att ompröva sin inställning. Det är ingen ansvarig politiker, ingel ansvarigt parti här i landet som medvetet vill gå ut och spela hasard med väljarna och framtiden. Men min förhoppning är alltså att säkerhetsanalysen skall styrka oss i vår uppfattning atl det är rimligt att fullfölja den begränsade utbyggnad som beslutats.

Till sist hoppas jag atl den fortsatta diskussionen skall kunna bli mer avspänd och framför allt mer nyanserad än den vi hittills bevittnat. Överord och överdrifter har både motståndare till och anhängare av kärn-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

119

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

kraften gjort sig skyldiga till. Från moderaternas sida skall vi göra vad vi kan för att medverka till större sans och balans i debatten - inte primärt för att det skulle gynna oss ulan främst därför all denna viktiga fråga bäsl gagnas av saklighet

Under deila anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr FÄLLDIN (c) korl genmäle:

Herr lalman! Det är alldeles rikligt au man via forskningsreakiorer kan komma åt den teknik som krävs för all tillverka atombomber. Men det är väl ingen ursäkt för atl fortsätta det svenska kärnkraftsprogrammet Jag vill ställa en molfråga, herr Wijkman: När någonsin skulle vi ha större framgång i den inlernalionella opinionsbildningen än om vi vore beredda alt ta steget fullt ul på hemmaplan?

Det krävs framgång i della arbeie för att människor på denna jord skall kunna leva någotsånär i trygghet med tanke på den våldsamma plutoniumproduklion som blir en följd av kärnkraftsprogrammet

OECD har undersökt om det med hänsyn till tillgången på uran är möjligt att klara en kärnkraflsproduklion utan atl gå över till bridreaklorn. Detta organ, som får anses ha den största och bästa överblicken över detta område, har kommit till slutsatsen atl det krävs en övergång lill bridreaklorn med alla dess risker. Den kan hamna i en okontrollerad utveckling, och riskerna vid själva reaktorn är av en hell annan natur än för lättvattenreaktorerna. Det fasansfulla är all vi kan tvingas gå över till denna reaktorform, därför alt man har baserat så myckel av elkrafts-produktionen på just kärnkrafl.

Tre tekniker vid General Electric, som har arbetat med kärnkraften som tekniker och forskare, som har gåll in i jobbet med entusiasm -det beskriver de också - och selt detla som den nya och renaste möjligheten för energiförsörjningen, som har levat på hoppet och tyckt att de gjort framsteg, kommer slutligen till en punkt där de upplever att problemen hopar sig. De har erfarenhet från 69 anläggningar i Amerika och 29, tror jag det är, utanför Amerika som de har varil med om att bygga. De säger; "Av omtanke om våra barn och kommande generationer varken vågar eller vill vi delta i delta arbete i forlsällningen. Vi vill inle ta ansvaret för detta."

Vilken expertis i Sverige kan motsäga deras erfarenheter?

120

Herr WIJKMAN (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag skulle tippa att man kan plocka fram mellan 15 000 och 20 000 kärnkraftstekniker och experter i väriden. Del är klart all del finns experter som har hoppat av här i Sverige, i USA, i Frankrike och i Västtyskland. Men de är väldigi få i jämförelse med dem som jobbar kvar. Det kan man ha olika teorier om, men jag tror att det är farligt att plocka fram enstaka uttalanden från vissa experter och ställa

dem mot den trots allt överväldigande majoritet av experter som har en annan och mera optimistisk bedömning av denna teknik. Det är farligt att svänga sig med den typen av uttalanden, därför atl de så lätt blir tillspetsade och vi ingenting vet om bakgrunden. Men jag säger som förut; Vi kommer med den största noggrannhet att följa säkerhetsarbetet, och vi kommer inte att gä vidare om vi inte tycker att det finns en rimlig säkerhet. Den lycker vi finns i dag.

Del är, herr Fälldin, föga meningsfullt att diskuiera bridreaklorn i dag. Det är ungefär som om vi skulle diskutera fusionsreaktorn, Bo Lehnerls projekt, eller solenergins möjligheter i början på näsla sekel. Vi vet alldeles för litet om den tekniken. Om vi är överens om bedömningen alt vi skall försöka plana ut energikonsumiionens ökningstaki i slutet på 1980-talel kommer vi vid den tidpunkten i en situation där vi alla - även ni - har ungefär samma problem förutsatt att ingenting drastiskt händer under tiden.

Jag menar atl man inte kan hävda atl riskerna för kärnvapenspridning ökar i världen pä grund av den kommersiella kärnkraftstekniken, när det redan i dag i land efter land finns flera andra framtagna sätl att tillverka dessa ohyggliga vapen och när de sätten är billigare, enklare och dessutom "säkrare" om man vill få fram en bomb med effekt Att gä vägen över civil kärnkrafl och plutonium är utomordentligt dyrbart, krångligt och osäkert - man vet inte vad man får för vapen. Därför är detla en hårdragning av debatten.

I övrigt är vi uppenbariigen helt överens om att vi måste slå vakt om NPT-avtalet och arbeta vidare pä all öka kontrollen.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr FÄLLDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Wijkman säger all del skulle vara fel att åberopa experter som varnar för kärnkraften - del finns några få sådana. Men vad är det som karakteriserar de senaste 20 åren? Vem i denna kammare kan peka pä experter av facket som 1960, 1965 eller 1970 steg upp och sade: "Det här tror jag inte längre på." I början av detta utvecklingsskede irodde alla som var involverade i denna forskning och utveckling på atl det var möjligt alt använda kärnkraften. Vad som karakteriserar de senaste åren är att vi får allt fler exempel pä att folk av facket säger: "Nu tror vi inte längre på della. Jag vill inte vara med om atl lägga detta ok på kommande generationers axlar."

Det är den ulvecklingen som är intressant; Vi har anledning att mer ta fasta på den än på det förhällandet att andra säger all vi har 10-20 år på oss - först dä behöver vi ha löst denna fråga. Det är verkligen att spela hög hasard att erkänna atl problemet inte är lösl i dag men säga: "Låt oss tro alt forskarna klarar delta ät oss på 10-15 år." Om forskarna inle klarar detta - och här kan jag ge exempel pä forskare som finner det allt omöjligare - vad gör vi då? Det är då vi är slavar under detta system, detta ok som vi inte bör lägga på oss själva och som vi inte har rätt alt lägga pä kommande generationer.

121

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energih ushållning-en, m. m.

Sambandet mellan kärnkraft och atombomber är otvetydigt Förutsättningarna att producera egna atombomber ökar i takl med alt man böriar med civil kärnkraftsproduktion. Det är ocksä osiridigt. Om det icke vore så, varför skulle då den svenska regeringen och, såvitt jag vet, företrädare för moderala samlingspartiet vara med och försöka hilla former för att minska möjligheterna av en övergång till kärnvapenproduktion om man börjar med elkraftsproduktion med kärnkraft? Alla ansträngningar går ju ul på delta. Såväl statsministern som utrikesministern har konstaleral all Sverige ser detla som en viklig uppgift och till den ståndpunkten har moderaterna anslutit sig. Varför då försöka förringa detla samband i dag?

Det bäsla sättet atl nä framgång i internationell opinionsbildning för svensk del i denna myckel viktiga fråga - i länga stycken är det en ödesfråga - är all vi har det ordnat så här hemma att vi kan säga; Det har vi gjort, och den vägen är möjlig att gå.

122

Herr WIJKMAN (m) kon genmäle:

Herr talman! Det är klart alt det rent teoretiskt finns ett samband mellan all nukleär verksamhet och kärnvapen. Vad jag pekade på var de praktiska konsekvenserna. Orsaken till alt regeringen med vårl stöd och även med ert stöd har gått fram pä den här linjen är atl man icke bör undandra någon del av bränslecykeln internationell kontroll och atl man icke skall acceptera all upparbetningsanläggningar och den speciella tekniken exporteras. Sä länge icke upparbetningslekniken exporteras -den är i dag föga känd utanför stormakterna - till smånationer, anser jag det vara hypotetiskt alt diskutera etl samband mellan civil kärn-kraflsproduktion och kärnvapen. Del är betydligt enklare för en stat som vill skaffa sig kärnvapen att gå via forskningsreaktorer eller en sofistikerad anrikningsmelod.

Detta är nalurliglvis mycket tekniskt, men jag tror atl Aka-utredningens betänkande om någon vecka kommer att bena upp del här problemet och klargöra sammanhangen.

Jag har inte försökt förringa det här problemet, utan jag försöker bara klara ut alt del kan diskuteras på olika nivåer. Även om vi sade nej lill civil kärnkraflsproduklion, så skulle vi ha precis lika stora problem att åsiadkomma kontroll när det gäller icke-spridnings-avtalet Det finns nämligen redan en annan teknik alt tillgå i etl tjugotal länder.

Jag har inte sagt att del är fel att åberopa experter, men del är föga meningsfulll atl jag kommer här med en lunta med 2 000 namnunderskrifter och herr Fälldin med en annan lunta med något färre namnunderskrifter. Vi måste bygga på våra egna värderingar och analyser. Jag upprepar atl om det uppslår ett läge där vi moderater finner alt våra säkerhetsresonemang inte håller, sä är vi självfallel beredda att ompröva vår ställning. Flexibiliteten måsle alllid finnas kvar.

Herr andre vice talmannen tillkännagav atl anslag utfärdats om sammanträdels fortsättande kl. 19.30.

Herr statsministern PALME:

Herr talman! Det är nu knappt ett är sedan riksdagen med stor majoritet antog regeringens förslag till ny energipolitik. Den svenska energipolitiken har väckt slor internationell uppmärksamhet både på grund av sättet att utarbeta förslaget efter en bred demokratisk debati och på grund av all den innebär elt konsekvent försök all utforma ett fast och me-delfristigt program för energipoliliken. Nyckelordet i energipolitiken är och förblir hushållning.

Från en ökningstakt om 4,6 96 per år är målet att ökningstakten för energiförbrukningen skall skäras ner till i genomsnitt 2 96 per år till 1985 och till en stabil energiförbrukning omkring 1990. En så djärv målsättning för hushållningen med energi har inget annat land vägat slälla upp. Del har inte alllid uppmärksammats i debatlen all det är pä den punkten som de stora svårighelerna kommer att möta när man skall förverkliga riksdagens energibeslul.

För all genomföra denna politik för energihushållning har på två år över 1 000 milj. kr. anslagils i statliga lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bl. a. bostäder och näringsliv. Regeringens förslag om yiteriigare över 400 milj. kr. behandlas i dag av riksdagen.

Därutöver har ell program om över 360 milj. kr. på tre år till forskning och ulveckling antagils av riksdagen. Hälften av denna summa går till forskning inriktad på sparande och effektivare energianvändning.

Energisparkommitlén följer noga utvecklingen av energikonsumtionen. Den har undersökt möjligheterna atl införa direkta restriktioner och förbud mot energianvändning och svarar för att energisparandet hålls levande i debatten.

Ulredningar pågår om kommunal energiplanering, energibeskattningen, energianvändningen inom processindustrierna m. m. Reglerna för bostadslån och byggnadsstadgan har ändrats med hänsyn lill behovet av energisparande. Utbildning och rådgivning bedrivs genom statens industriverk för alt minska energiförbrukningen vid ventilation, uppvärmning m. m.

Delta innebär ett medvetet försök all styra över hela vårt samhälle till en ökad varsamhet med våra energitillgångar. I och för sig var del en stor framgång i fjol atl vi fick en enig riksdag bakom den målsättningen, men ibland söker man göra gällande all vi nästan utan svårigheter och nästan automatiskt skulle förverkliga målsättningen och t o. m. överträffa den genom en ännu lägre energiförbrukning än enligt planen. Risken är i själva verket all vi kommer att få kraftiga avvikelser uppåt till en högre energiförbrukning speciellt när del gäller elförbrukning. Det framgår när man studerar statistiken över energiförbrukningen i år. Det är en väldigt krafiig ökning av hushällens användning av elkraft Herr Wijkman var så uppriktig att han sade atl där ligger bl. a. det ökade småhusbyggandet som orsak. Vill man ha myckel småhus innebär det elt högre uttag av energi, framför allt på elkraftsidan med hänsyn till den på många sält fördelaktiga elvärmen.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

123

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

124

Det finns alltså naturiiga sparinsatser, men sedan kommer man till fältet för restriktioner som innebär påfrestningar för enskilda människor och dä blir det lal om byråkrali och annal. Konjunkturuppgången kan alldeles uppenbart komma att medföra en krafiig ökning av energianvändningen, men det finns en gräns för hur långt man kan driva återhållsamheten med förbrukningen på korl sikt utan allvarliga skadeverkningar för vår samhällsutveckling. Vi måste la ansvar för våra grundläggande sociala mål om arbete åt alla, social trygghet och fortsalt utjämning. Vi måste ta till vara våra produktionsresurser så atl vi kan förbättra arbetsmiljön, förkorta arbetstiden och bygga ut barnomsorg, åldringsvård, ulbildning. Därför måste vi fullfölja en energipolitik som medger en fortsatt industriell ulveckling i vårt land.

När centerpartiet skall kritisera riksdagsmajorilelens inställning så avslöjar man genom valet av argument ofta svagheten i sin position. Man uppehåller sig väldigt mycket vid ökningen i den totala energiförbrukningen, men man undviker så långt man kan nyckelfrågan i sammanhanget, nämligen behovet av elektrisk kraft. Även här visar regeringens och riksdagsmajorilelens förslag älerhållsamhet Elkraflbehovet beräknas stiga med 6 96 per år lill 1985 mot 7-8 96 årligen tidigare. Längre har vi inte kunnat pressa kalkylerna utan att riskera skadeverkningar för sysselsällning och välfärd.

Dessa två grundläggande förhållanden som Fordsludier och andra visal har ibland inte uppmärksammats.

1. Vill man åsiadkomma en nedgång av energiförbrukningens öknings
takt totalt sett och uppnå en utplåning måste man la lid på sig och
ha en ganska lång bromssträcka. När vi angell en 15-årig bromssträcka
är det en ganska kort period med hänsyn till de internationella utredningar
som gjorts.

2. Inom ramen för den totala energiförbrukningen ligger trycket star
kare på elkraften, för industrins skull men också för hushållens skull.
Även inom en stabil total energiförbrukning kan del beräknas ske en
viss ökning av elkraftsförbrukningen.

Då säger cenlern atl det går att spara ännu mer. Nu är del på det sättet alt man frågade alla länkbara instanser om deras mening, och de kalkyler cenlern gjort har inte fått stöd någonslans, vad jag kunnal se. Avgörande är att insatserna av elkraft per sysselsatt inom svensk industri har ökat så länge vi haft ell industrisamhälle och den tendensen fortsätter alltjämt. Det finns inte någon representant för industrin som ställt upp för centerns kalkyler när det gäller elförbrukningen. Jag menar nu inte alt man skall godta allt som industrins representanter säger, de kan arbeta utifrån sina egna intressen. Ofta har deras kalkyler legat mycket högre än de som regeringen ställer sig bakom. Men om man inte någonstans inom hela denna induslrivärld kan finna etl stöd för cenierns planer måste det belyda någonting.

Del finns inte heller något slöd från fackligt håll. Det är ingen slump när Bert Lundin, Melallarbetareförbundets ordförande, säger atl del är

en avgörande fråga för oss att det finns en rimlig tillgång på energi för del är våra medlemmars sysselsättning del gäller.

Nu begär jag inle atl herr Fälldin skall ta så stor hänsyn till vad fackföreningsrörelsen säger och del har han inle heller gjorl. Man kunde länka sig att han log mer hänsyn lill vad jordbrukels föreirädare säger. Producentkooperationen vet ju atl en av våra mest energislukande och elkraflsberoende näringar i dag är del myckel rationella svenska jordbruket; för sin drift, för sin produktion av konstgödsel och mycket annat. När högste chefen för bondekooperationen i Sverige direktör Harald Håkansson tillfrågades i en lidning om bondekooperalionen kunde slälla upp på den 1 96 i ökningslakt för den totala energiproduktionen som cenlern ville vara med om svarade han: Jag kan inte se var vi skulle kunna dra ner vår ökning av energikonsumtionen utan att del skulle gå ut över produktionen eller komforten på landsbygden. Det är klart alt om man skall nå speciella mål får man göra ingrepp på olika sätt i produktionen och i boendeförhällandena. Man får väl återgå lill fyrstickor på landsbygden i så fall.

Jag har inte använt så drastiska uttryckssätt Men alla de parter som är inblandade - industrin, arbetarna och tjänstemännen, jordbruket -avvisar hela del resonemang om möjligheten att drastiskt uppnå besparingar i elkrafisproduktionen som cenlern bygger sin energipolitik på. Vårl elkraftsbehov, dokumenterat av hela den expertkär vi har och bevakat av olika instanser, organisationer och av riksdagsmajoriteten, måste på något sält tillgodoses.

Vi valde en försiktig utbyggnad av vallenkraften för alt kunna spara bl. a. de fyra orörda Norriandsälvarna. Vi satsade på en expansion av moltrycksutbyggnad och användning av spillvärme. På lång sikt kan naturligtvis nya energikällor komma i bruk: solen, vinden, fusionskraflen och allt möjligt annat som diskuteras. Men tal om nya energikällor löser oss inte från problemet atl klara de närmaste tio årens elkraftbehov, den period för vilken riksdagen tvingats att ta en mera preciserad ställning. Då återstår i den praktiska verkligheten bara två möjligheter: utbyggnad av oljekondenskraftverk eller ulbyggnad av kärnkrafl.

1 båda fallen är del naturiigtvis fråga om allvariiga miljöproblem och säkerhetsfrågor. Mänga varningssignaler kommer nu om att oljans miljörisker blir värre. Insikterna om de fossila bränslenas miljöeffekter är lill stor del resultatet av de allra senaste årens forskning.

De fossila bränslena innehåller alla svavel, vilket medför utsläpp av svaveldioxid, och svavelutsläppen är orsaken till vårl kanske störsla akuta miljöproblem, nämligen försurningen av mark och vatten. Problemet med svavelutsläppen måste angripas på bred front, nationellt och internationellt. Det tillhör våra verkligt stora samhällsproblem. Dessutom är svavlet inte det enda problemet. Vid förbränningen bildas kväveoxider, stoft, tungmetaller, kolväteföreningar och koldioxid. Dessa ämnen kan genom kemiska reaktioner i luften omvandlas till andra skademedel. Kvävedioxiderna utgör elt hol mol ozonskiktet runt jorden som är värt skydd

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

125

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

126

mot den ultravioletta strålningen. Del har också framkommit helt nya forskningsresultat som lyder på all kväveföreningar kan ombildas till s. k. nitrosarniner. I staten Baltimore, som har den högsta cancerfrekvensen i USA, har man nyligen påvisat nitrosaminer i luften.

Kolväteföreningarna är också cancerogena. Det bildas bl. a. s. k. po-lyaromatiska kolväten som anses vara cancerframkallande. Detsamma gäller tungmetallerna, t ex. nickel.

Koldioxidutsläppen utgör troligen del allvarligaste miljöhotet på lång sikl. Koldioxiden behöver lusentals är för atl brylas ner. Den samlas i atmosfären, och med nuvarande ökningstakt fördubblas koldioxidhalten på 50 år. Detla kan påverka jordens klimat så att förutsättningen för mänskligl liv allvarligt försämras.

Ingen förnekar all även kärnkraften innebär risker. Riksdagens energibeslut våren 1975 var därför ell av de mest väl förberedda och genomarbetade som någonsin fattats. Ett tiotal ulredningar hade salts in för att klargöra kärnkraftens säkerhetsproblem. Regeringen gjorde vad som stod i dess makt för all få del av inlernalionella och inhemska erfarenheter, utredningar och forskning beträffande kärnkraften. Vår bedömning blev all kärnkraftens olika miljö- och säkerhetsproblem är lösta på ett tillfredsställande säll och all utsikterna är myckel goda att komma till rätta även med de prakliska problem som återstår belräffande t ex. avfallshanteringen. Ingenting tyder i dag på all våra bedömningar har varil felakliga.

Jag vill understryka alt svenska myndigheler alltsedan 1956 gäll fram med stor försiktighet och varit uppmärksamma på den debatt i säkerhetsfrågor som pågått bl. a. i USA. Därför har vi sluppit många av de omställningar som utvecklingen i USA medfört. Herr Fälldin ger myndigheterna gliringar, men de har trots allt varit dukliga. Vi kommer att fortsätta att följa säkerhetsproblemen ytterligt noga. Men slutsatsen av dessa utomordentligt noggranna utredningar, avvägningar och bedömningar blev alt vi kunde tillåta en försiktig utbyggnad av kärnkraften med totalt 13 reaktorer till 1985. Det aren mycket avvaktande inslällning jämfört med andra länder, där man - trols egna resurser i form av olja och kol - satsar pä en snabb ulbyggnad av kärnkraften. I en del fall skär man ned utbyggnadsplanerna. Redan i mitt lal i Sundsvall sade jag att man ornedelbart efter oljekrisen gjorde upp planer på en så oerhört stor ulbyggnad av kärnkraften att planerna från början föreföll orealistiska. Man dämpar sig väl nu.

Det bör kanske tilläggas att vår bedömning atl oljans miljö- och säkerhetsproblem är värre än kärnkraftens stöds av en överväldigande majoritet av de vetenskapsmän i väriden som är verksamma pä området..

Hittills har fem kärnkraftsreaktorer tagits i drift. Flertalet befinner sig fortfarande under inkörning och går ännu inle för full effekt Trots detla har kärnkraften givit ett avsevärt tillskott lill landets energiproduktion. Under 1975 svarade kärnkraften för 15 96 av hela försörjningen med elkraft Den andelen har sedan dess ökal. Del motsvarar betydligt mer

än hälften av elförbrukningen i landets alla hushåll eller i 30 städer av Sundsvalls storlek, för att la ell exempel.

Skulle vi i stället för kärnkraft ha varit tvungna atl använda olja för att producera elkraft, skulle oljeimporten ha behövt ökas med nära tre miljoner kubikmeter till en kostnad av ca 1 miljard kronor. Vid förbränningen skulle omkring 90 000 ton svaveldioxid, nio miljoner ton koldioxid och 150 ton tungmetaller ha bildats. Del faktum att vi har haft dessa fem reaklorer i drift har således inneburit en stor ekonomisk vinst och en slor miljövinst för det svenska folkhushållet.

Jag undrar om inle också herr Fälldin måste instämma i delta. Dessa fem kärnkraftsreaklorer har arbetat bra. De har svarat för 15 96 av el-kraflsförsörjningen. De har inte orsakat några skador. Vi har sluppit betala en miljard kronor av vår valutareserv. Vi har sluppit 90 000 ton svaveldioxid, nio miljoner lon koldioxid och 150 lon lungmelaller Del var en stor fördel atl vi hade kärnkraften under 1975. Det måste väl även herr Fälldin utifrån sina egna utgångspunkter gå med på.

Det är naturiigtvis hell i sin ordning all andra partier söker utforma en alternativ energipolitik. Cenlern vill sålunda stoppa utbyggnaden av både oljekrafl och kärnkraft. Den helt avgörande svagheten objektivt setl med centerns alternativ är att man söker förneka att dess energipolitik har några som helst konsekvenser för sysselsättning och välfärd. Om centern och dess ledning sagt att vi anser riskerna och säkerhetsproblemen vara så slora all vi besläml motsätter oss en utbyggnad av kärnkraft- och oljekraftverk och är beredda att la de ofrånkomliga konsekvenserna för produkiion, sysselsättning och välfärd, hade man haft en begriplig och moraliskt hållbar ståndpunkt. Det finns ju enskilda människor som har den inställningen och säger precis så, och för dem hyser jag respekt De är beredda atl la uppoffringen för samhällel. Men centern har valt att helt förneka problemet Man söker ge sken av atl centerns alternativ och politik i själva verket skulle innebära snabbare produktionsutveckling, högre sysselsättning, högre materiell levnadsstandard och högre välfärd i del svenska samhället. Det strider sä uppenbart mot sunda förnuftet all det pä ett förödande sätt drabbar trovärdigheten i centerns energipolitik. Det kan jag verkligen betyga med utgångspunkt i människornas reaktioner i det svenska samhället.

Jag skall inle åter la upp i detalj de beräkningar som finns om konsekvenserna för sysselsättningen och siandardutvecklingen, de kapitalföriuster som uppkommer och allt det andra. Det har industriministern redan gjort. Det mildaste alternativet är att man skulle fortsätta atl köra de fem aggregat som redan är i drift och bygga ul oljekraften så långt del över huvud laget är möjligl. Då skulle man få en oförändrad elproduktion jämförd med riksdagsbeslutet och långtidsutredningen. Då skulle man kunna nå den sysselsättningsnivå som långtidsutredningen räknade med för 1980. Däremot skulle man inte kunna förverkliga några luftiga löften om kraftigt ökad sysselsättning. Kapiialföriusten skulle bli 10 miljarder kronor, oljeimporten skulle öka kraftigt från de oljeprodu-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

127

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

128

cerande länderna, vi skulle fä en försämrad bytesbalans, fördyrad elförsörjning och försämrad miljö. Vi skulle då dessulom kunna notera alt centern dels skulle bryta silt löfte om att avveckla kärnkraften, dels sill löfte om alt inle öka oljeförbränningen. Del var det mildaste alternativet, men det finns andra som jag inte här skall redogöra för.

Cenlern har krävt en avvecklingsplan men sagl alt den inle skall sältas i verket om kärnkraftens säkerhetsproblem kan lösas. Men när man lyssnade på herr Fälldin i dag så fick man klart för sig all dessa problem är olösliga, för så många problem går inte att lösa på ett par är.

När det läggs fram en avvecklingsplan, som den som herr Fälldin själv har begärt, sä har den kanske sina brister. Men från cenlern svarar man uteslutande med smädelser och kastar glåpord mot dem som har gjort beräkningarna. Man borde känna ett stort ansvar och säga: Så här blir det i stället, de här konsekvenserna får den av oss önskade avvecklingen av de fem kärnkraftverken. Men det gör man inte, och det är enligl min mening en slor svaghet

Jag har mött mänga människor som känner oro för kärnkraften och dess säkerhetsproblem. För detta kan jag ha stor förståelse. Men jag har ännu inle mött en enda människa som tror på cenierns försäkringar att man skall stoppa kärnkraften och låta bli alt bygga ul oljekraften, men ända öka sysselsättning, produktion och välfärd snabbare än vad riksdagsmajoriteten skulle förmå eller ens lika snabbt.

Ett nyckelord i fjolårels regeringsförslag var ordet handlingsfrihet. Beslutet skulle ge ulrymme för största möjliga handlingsfrihet inför näsla energibeslut 1978. Herr Fälldin hade vänligheten all läsa upp vad jag sade i Sundsvall och som jag upprepar i energipropositionen, och jag står fast vid vartenda ord. Vi avstod från att föreslå långsiktiga bindningar genom att öppna nya platser för kärnkraftstationer eller oljeeldade kon-denskraftstalioner eller atl föreslå anläggningar för upparbetning, anrikning och avfallslagring för kärnkraftsbränsle. Vi avstod från beslut om att bygga ul någon av de stora orörda norriandsälvarna. Vi menade att vi 1978, när vi åter skall ta ställning lill energipolitiken, bör ha en klarare uppfaltning om kärnkraftens säkerhetsfrågor, bättre erfarenheier av energisparandets och de alternativa energikällornas möjligheter, bättre bedömningsunderlag beträffande återstående vattenkraftutbyggnad m. m. Jag kan där vitsorda vikten av herr Fälldins synpunkler, vilka jag inte har något att invända mot.

Men man måsle vara nästan besatt av mycket ond vilja för att lolka detla därhän att vi skulle undgå varje form av bindning ens för en näraliggande framtid. Anläggningar för elkrafiproduklionen kräver en lid på 9-10 år för planering och ulbyggnad. För den tiden måste man binda sig, det finns ingen annan möjlighet.

För elkraftutbyggnaden fram lill 1985 måste vi således fatta beslut redan nu. Hur elkraftproduktionen därefter skall sammansättas kan vi däremot skjuta på framliden och därmed bevara handlingsfriheten.

I min inledning till energipropositionen gav jag på den här punkten

etl entydigt och artigt besked. Så här skrev jag och så här sade jag i Sundsvall;

"För atl inte framtida generationer skall bli etl energisystems fångar måsle dagens energiplanering inriklas på all bevara ett slorl mått av handlingsfrihet Häri ligger emellertid etl dilemma. Del är inle möjligt att bevara en mer eller mindre fullsländig handlingsfrihet inför framtida beslut. Det skulle göra oss oförmögna all gripa oss an med de näraliggande problem som med nödvändighet måste bemästras. Handlingsfrihet skulle bli liktydigt med handlingsförlamning. Vi tvingas därför fatta beslut som i någon utsträckning binder oss för framtiden. Men de skall samtidigt utformas så att vägarna hålls öppna även vid kommande beslut." Sedan redovisade jag exakt vad detta innebär. Det finns icke ett ord av detla som jag behöver eller vill ändra i dag.

Vi har ett ansvar för all klara energiförsörjningen i vårt land fram till 1985, med den teknik som vi känner och med den kunskap som vi har om säkerhetsproblemen. Tio års planering måste man göra, men vi skall underlåta att utforma programmet på elt säll som binder oss för framtiden därefter, för dä kommer vi att ha ett rikare spelrum av möjligheter, bättre kunskaper osv.

Herr Fälldin säger att vi plötsligt har kastat hela handlingsfrihetstanken över bord och atl vi har förändrat oss jämfört med för ett år sedan. Detta är ett påstående som jag skulle behöva använda mycket härda uttryck för att bemöta pä del sätt som det förtjänar Men jag skall låta bli det. Om vi emellertid skall kunna föra en någoriunda ren debatt om de här tingen - och det eftersträvar jag - bör man iaktta vissa minimikrav på hederiighet

Nu konstaterar jag atl det finns en bred riksdagsmajorilet av moderater, socialdemokrater och folkpartister. Folkpartiet är i själva verket i grunden överens med hela riksdagsmajorileten. Det är en marginell fråga om man skall ha elva eller tretton verk. Den här skillnaden pä tvä verk gäller perioden 1982-1985. Man hade valmöjlighet och kunde ta elva verk. Man beslöt sig för alt ta även de övriga tvä. Det är därför kanske inte särskilt modigt när folkpartiet försöker ge sken av all representera något annat. 1 själva verket representerar man i allt väsentligt riksdagsmajorileten - och fär ta konsekvenserna av detta.

Nu har vi i flera år diskuterat energipoliliken. Partierna har fastställt sina ståndpunkter, vi har röstat och fallat beslut i Sveriges riksdag. Vi vet var vi står. Men i en sakdebatt är del nu ofrånkomligen nödvändigl att jag inför ytteriigare ett element.

Vi står inför ell allmänt val. De borgeriiga partierna har med olika grad av entusiasm förklarat att de vill bilda en gemensam borgeriig regering om de får väljarnas förtroende - och del vill de ju ha. Men då har ju väljarna en självklar rätt att begära besked om vilken energipolitik en borgerlig regering skulle föra. Della besked måsle de få före valet.

Centerpartiet har förklarat att energipoliliken är dagens viktigaste politiska fråga - en ödesfråga, sade herr Fälldin nyss. Del har i och för

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

129

9 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

130

sig inte varit lätt alt fä besked från centerpartiet var partiet står i energipoliliken. Det har minsann förekommil många olika bud. När det gäller kärnkraften har vi emellertid fåll elt besked som jag förutsätter atl man står för.

Cenierparliel har förklarat

För del första: De tre kärnkraftsaggregat som börjal projekleras skall aldrig börja byggas.

För det andra: Fem kärnreaklorer är under byggnad. Denna ulbyggnad skall stoppas sä fort kontrakten med leverantörer och entreprenörer har annullerats.

För det tredje; De fem som nu är i gång skall avvecklas enligt en särskild beredskapsplan.

För del (järde: Centern har förklarat atl man icke går med på att den kärnkrafl som bortfaller kan ersättas med oljekraft.

För det femte; Cenlern har förklarat att de andra borgerliga partierna måste acceptera denna centerns energipolitik som en helt avgörande förutsättning för centerns medverkan i en eventuell borgerlig regering.

Jag behöver icke än en gång understryka alt jag anser denna centerns energipolitik orealistisk och en fara för sysselsättning och välfärd i värt land. Men jag betvivlar inte att den återspeglar centerns ärliga uppfattning. Jag är alltså beredd att härvidlag ta herr Fälldin och centerpartiet pä orden. Det har framför allt från borgerligl håll framförts all centerns position skulle vara rent vallakliskl betingad. Centern skulle ha uppgifien att försöka vinna röster frän kärnkraftsmotståndare. De andra borgeriiga partierna skulle försöka vinna röster bland kärnkraftsanhängare. Därigenom skulle man kunna skapa en borgeriig majoritet i riksdagen. Därefter skulle centerpartiet frånfalla sin ståndpunkt och kärnkraftsutbyggnaden fortsätta ungefär som förut - kanske med litel ackompanjerande utredningar.

Det är inte svårt - om man går omkring - att finna borgerliga talesmän som framställer centerpartiet som ett säreget parti som inle håller så hårt pä sina uppfattningar när det verkligen gäller. Man brukar hänvisa lill en känd bondeförbundare, som en gång framhöll att han inte ändrat sin ståndpunkt men väl sin röstning. Precis likadant kommer centern atl göra när det gäller kärnkraften, säger och antyder man.

Det ligger litel av föraklfullhet i de här resonemangen. Man uttolkar gärna vad centern egentligen menar. Men jag tror uppriktigt sagt inte att centerns ledning tänker på det sättet. Jag tror faktiskt att den hederiigt omfattar sin, enligt min mening, felaktiga ståndpunkt

Dessulom ligger det i det politiska livets dynamik att ett politiskt parti inte plötsligt efter etl val kan ändra uppfattning i en fråga som man själv före valet betecknat som en ödesfräga och i vilken man preciserat sina ståndpunkter. Före valet kan centern ändra uppfattning och komma på, enligt min mening, bättre tankar. Men den uppfallning som man går till val pä, den måste man hålla fast vid efter valet Annars sviker man helt sina väljare och sina siämmobeslut Det torde knappast gå

att hålla ihop partiet under sådana förhållanden. Det är inte milt bekymmer, men jag förulsätter att man har en viss elementär självbevarelsedrift inom del här partiet.

Så som centerpartiet självt har valt att spela upp frågan - och så som herr Fälldin valde atl spela upp frågan i dag med så myckel han förmådde av full orkester ~ är det fullt naturligt alt herr Fälldin inte har möjlighet att lämna en glugg öppen för förhandlingar med de andra borgeriiga partierna. Han har av sin egen uppläggning tvingats att ställa ultimativa krav på de andra borgeriiga partierna, vilket i och för sig är rätt unikt i vår pariamentariska historia. Men där står vi. Skulden för en eventuellt utebliven borgeriig regeringssamverkan eller regeringsbildning lägger han på dem. Det är naturiigt utifrån hans utgångspunkter. Vi måste i detla hus acceptera denna inställning som ett politiskt faktum.

Vi har haft vår prövning, och vi har intagit vår ståndpunkt och fattat vårt beslut. Herr Fälldin och cenlern har haft sin prövning, intagit sin ståndpunkt och fallat sitt beslut. Den sanningens minut jag talar om inträder i dag framför alll för de båda andra borgeriiga partierna. Jag vill då ställa en fråga. Det är en händelse som ser ut som en tanke alt i denna ödesfråga herrar Ahlmark och Bohman hållit sig sorgfälligt borta frän kammaren. De kanske dyker upp, för den fråga jag ställer till dem nu är svär, men den är nödvändig och ofrånkomlig i vårt parlamentariska och politiska liv: Är ni beredda att acceptera centerns krav pä en avveckling av kärnkraftverk i drift, på stopp för pågående byggen sä fort kontrakten annullerats, på stopp för projekteringen av de reaktorer som ännu inte börjat byggas?

Den tid är förbi, dä man på borgerligt håll kunnal hänvisa till förhandlingar efter ett eventuellt - mot förmodan - för dem gynnsamt valutslag. Den tiden är förbi då man kunde använda glidande formuleringar och försök att undfly frågan. Tiden har kommit för ett rakt och klart besked. Är ni inom moderaterna och folkpartiet beredda att acceptera cenierns krav? Del är den typ av fråga som måste besvaras med elt enkelt ja eller nej. Det kräver väljarna.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr FÄLLDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! I och för sig är det önskvärt att vi tidsmässigt hade haft likvärdiga debattförutsättningar. Jag får flnna mig i att bara ha några få minuter till förfogande.

Det är riktigt au vi haft en rätt kraftig ökning av elenergiförbrukningen i år, och det är just detta som ytteriigare stärker skälen att vidta åtgärder. Kommer ni att införa de nya byggnormerna? Kommer ni att satsa på den sanering i äldre hus som tekniska högskolan pekat pä? Kommer ni att medge utnyttjandet av värmepunkten, dvs. av jordvärmen på 1 1/2 m djup, varmed man reducerar elenergibehovet i huset till under en tredjedel enligt utförda prov?

Från regeringen återkommer påståendet att jag och centern skulle undvika diskussionen om elkraften. Får jag då än en gång påminna stals-

131

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

132

ministern om all vår energibalans kommer alt innebära att man 1985 har 40 96 mera elenergi att förbruka än vi har i dag. Del innebär att vi har tagit oljan i anspråk i samma utsträckning som regeringen förutsatte i sin energiprognos. 1 dessa 40 96 ökning av elenergin finns inte en kilowatt tillskott av vindkraft eller andra nya uthålliga energikällor, även om mer och mer talar för alt man vid den tidpunkten kommer atl kunna räkna med ett icke obetydligt tillskoll frän det hållet om man satsar pä del.

Industrin har inte ställt upp, säger statsministern. Vi har knapphet på investeringsmedel. Det är omvittnat av alla. Vi behöver låna utrikes. Strävan är att begränsa denna upplåning. Då frågar jag: Om industrin ställs inför ett alternativ där andra tar i anspråk det slora investeringsutrymme som krävs för att öka tillförseln av energi, är det dä så svårt att förstå atl industrin med det knappa utrymme som därefter finns kvar slyr sina investeringar lill andra ändamål än sådana som är energibesparande? Här finns ju det klara sambandet. Om man förbrukar huvuddelen av tillgängligt investeringskapital för att tillföra mer energi så kan man inte av andra vänta sig invesleringar som innebär alt de hushållar med energi.

Det är det sambandet statsministern måste lära sig för alt förstå vad den alternativa energipolitiken innebär. Alt det finns sådana möjligheler kunde statsministern under silt anförande inle bestrida.

Jag har aldrig ifrågasall oljans miljörisker, men hur vore det om vi
på fullt allvar skulle undersöka de nya möjligheter som har visat sig
vara för handen borta i Amerika. Där byggs ett koleldat kraftverk, där
man med en ny förbränningsteknik kan binda 90 96 av svavlet, där kvä
vedioxider inte utvecklas och där man också kan binda tungmetaller.
Det finns vissa möjligheter att få i gång elt sådant försöksprojekt i En
köping, såvitt jag vet '

Statsministern säger alt säkerhetsfrågorna är bra skötta, men kvar slår min fråga: På vilken grund kan en överingenjör i Vattenfall säga alt säkerhetskontrollen och kraven i det avseendet sköts med gott omdöme - jag hoppas citationstecknen hörs - när inte kraven är så långtgående som i Amerika? Är statsministern beredd atl låta dessa tre obestridliga experter pä säkerhet komma över hit för ett jämförande resonemang om säkerhetskrav såsom de utvecklats i Amerika och här i Sverige?

När jag påminde om all handlingsfriheten kaslals över bord skulle jag ha förtjänat ett omdöme som statsministern inle ville uttala. Talade inle industriministern i sitt anförande om upparbetningsproblemen, den slutliga förvaringen och anrikningsproblemen? Var del inle dessa tre områden som statsministern hänvisade till när han sade att handlingsfriheten försvinner? Del är del konstaterandet jag gör.

Jag vill sedan ha elt besked om pä vilka grunder man kan säga detta om goll omdöme. Vad vet ni om erfarenheierna i Japan?

Det var inte heller någon överraskning att statsministern använde en god del av sitt anförande åt att än en gång klargöra att skall social-

demokraterna driva sin kärnkraftspolitik vidare så fär de söka stöd hos moderaterna.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag missunnar inle Olof Palme atl komma med kritik mot centerns energisyn i de stycken där den har sina svagheter - även om jag tyckte atl hans utläggning om de länkbara valiaktiska spekulationer som kunde ligga bakom de borgerliga partiernas ställningstaganden var konspiralorisk i överkant.

Skulle man vara så konspiralorisk kunde man säga atl det är bra för Olof Palme alt kärnkraftsmotståndarna i hans eget parti har ett annat parti atl rösta på i stället för centern. Men så konspiralorisk skall man kanske inte vara.

Det finns dock, tycker jag, tre slycken brister i herr Palmes i och för sig eleganta anförande som jag vill påtala. Om oljans skadeverkningar nu är så svära och de ökar i proportion till den ökade oljeanvändning som ju förutses även i regeringsprogrammet, varför har man dä sä länge dröjt med atl skaffa ett alternativ till den slösaktiga oljeekonomi som man tidigare har byggt upp? Och när ni, i och för sig helt riktigt, påpekar de stora miljöproblemen med oljan, då resonerar ni ju hela tiden som om det inle skulle göras någonling åt dem, som om de bara skulle fortsätta att växa med en ökad oljeförbrukning, som om storindustrin skulle få fritt fram atl förorena landel även i fortsättningen. Det kan väl inte vara helt rikligt De kalkylerna måste vara anpassade litet väl i överkant för att passa resonemanget, för så släpphänta kommer ni väl ändå inte alt vara.

Del var den ena punklen. Den andra punkten består däri att jag menar alt ni bygger ett väldigt omfattande resonemang pä ett enkelt och schematiskt förhållande mellan elförbrukning å ena sidan och den allmänna ekonomiska tillväxten och sysselsättningen å den andra. Det är en fariig ensidighet, därför atl del är ju ändå tydligt, om man försöker se hur det förhäller sig i olika länder ule i världen, att detta samband är mycket mer mångsidigt, myckel mer växlande.

Australien, Norge och Nya Zeeland kommer inte att ha någon kärnkraftsbaserad elkraft alls före 1985. Men ingen skulle ju väga påstå atl dessa länder skulle få en väldigi starkt ökad arbetslöshet bara för den sakens skull och att de inte längre skulle kunna tillhöra de ekonomiskl mest framskridna länderna i världen.

Bulgarien och DDR beräknas 1980 ha en femtedel så mycket kärnkraftsbaserad elkraft som Sverige, mätt i installerad effekt, och Ungern beräknas ha bara en tjugondedel. Men ingen hävdar väl - inle heller statsministern - att det skulle bli ekonomisk katastrof i de länderna av den orsaken. Tvärtom har de ju ambitiösa planer och går starkt framåt.

Nederländerna har en femtondedel av Sveriges effekt 1980, och de kommer inte att få ett enda nytt kärnkraftverk mellan 1980 och 1985. Men ingen påstår väl för den skull att Nederländerna skulle gå mot eko-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

133

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

nomisk katastrof och massarbetslöshet av de proportioner som i industridepartementets utredning har påståtts skola gälla för Sverige.

Sovjetunionen - på vars kärnkraftsuppbyggnad man kan ha sina synpunkter; statsministern får vänta lills repliken blir hans - beräknas år 1980 ha bara en fjortondedel så stor effekt som USA. Men ingen inbillar sig väl för den skull alt det skulle bli lysande tider i USA eller att det skulle bli massarbetslöshet och ekonomiskt sammanbrott i Sovjetunionen.

Det var den andra punkten. Den iredje är denna: Är del bara en kvantitativ tillväxt som skall vara arbetarrörelsens framtida ekonomiska och sociala mål här i landet? Är det bara den utvecklingslinjen som har valts av en majoritet bestående av socialdemokrater och moderater? Ställer man då aldrig frågan vilken struktur ekonomin skall ha, vilket socialt innehåll och vilken social syftning produktionen skall ha? Med olika sammansättning, olika sociala målsättningar och olika struktur hos produktionen påverkas också energiförbrukningen. Man når i varje given nivå av energi- och elförbrukningen också ett skiftande antal arbetstillfällen.

Det finns ju mänga i statsministerns eget parti som är kritiska till kärnkraften. Jag tror alt del är vilall för arbetarrörelsen och dess framtid alt statsministern för deras skull besvarar frågorna om vad det är för sorts samhälle som han med den politik socialdemokrater och moderater driver igenom vill se förverkligad.

134

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Vi har i folkpartiet hävdat att miljökraven måste vara en restriktion för energiomvandlingen och att den säkraste metoden alt begränsa fortsatt miljöförstöring är att begränsa energikonsumtionens ökning. Detla har vi upprepat gång på gång, och vi har därför också fört fram våra konkreta krav på en hushållning med energi som ger handlingsfrihet för framtiden. Vi har sagt att marknadsekonomin måste vara elt instrument att spela på, att man måste använda den dynamik, den initiativförmåga som finns inom den för att komma till rälla med en överkonsumtion. Med hjälp av olika styrmedel, ekonomiska stimulansåtgärder, energibeskattning, bättre konstruerade taxor osv. kan man jusl inom en fri marknadsekonomi nå goda resullal.

Men det räcker naturligtvis inle. Vi måste också salsa på direkta statliga åtgärder i form av service lill allmänheten för alt kunna undvika elt energiutsläpp från bostäderna. Vi måsle vidta ålgärder i informalionsledet och ge utbildning ät dem som sysslar med energi.

Allt detta har vi lagt fram förslag om, och jag noterar atl statsministern ocksä betygar att handlingsfriheten är väsentlig. Jag upprepar därför min fråga från förmiddagen; Är herr statsministern redo att ge en mycket kraftfull deklaration om att det är just hushållningen med energi som är det första och det viktigaste ledet för att bevara den handlingsfrihet som vi vill ha fram till 1978?

Här har statsministern ifrågasall om man når gränser där enskilda kommer i bryderi och svårigheler. Del är klart atl det var så när energikrisen var som värst 1973/74. Men om man kan motivera oss alla lill ett ökat sparande i en situation där man vill ha kvar handlingsfriheten och inte bara låta utbyggnaden av kärnkraften gå vidare, då måste vi lyckas med denna motivation. Det är i det avseendet som jag menar alt regeringen inte hittills under 1975 och 1976 har visat tillräcklig handlingskraft.

Det andra ledet, som är lika viktigt, är all man under den respittid vi har till vårl förfogande satsar hårt pä alternativa energikällor. Herr Palme säger att vissl skall vi göra det, men det hjälper oss inte under den närmaste tioårsperioden. Herr statsminister! Del är väl ändå en klar skillnad i viljeinriktning hos utskoltsmajorileten och i de reservationer som vi har redovisat för riksdagen. Vi har en klart mer markerad satsning pä resurstilldelning för ulveckling av vindenergi, för att man bättre skall kunna använda solenergin i uppvärmningen av fastigheter, beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkomfort, och för etl energisnålare transportarbete osv. Allt delta finns redovisat i våra reservationer. Del är alltså en markerad skillnad mellan er linje och vår linje.

Det är bra att statsministern pekar på farorna med all man använder olja för energiproduktion - det leder till försurning av mark och vatten. Detta har vi också varit uppmärksamma på och krävt ålgärder för. Men vi har haft svårt, herr statsminister, att fä med er på rening av rök, krav på användning av lågsvavlig olja osv. Ni har inte heller pä den punklen visat samma aktivitet som vi har gjorl från folkpartiei.

Så vill jag, herr lalman, säga några ord om kärnkraften. Statsministern ville försöka tona ned skillnaden mellan socialdemokraterna och moderalerna å ena sidan och folkpartiet å den andra. Här finns ändå en mycket klar principiell skillnad. Herr Palme redovisade själv att det finns behov av en utredningsverksamhet fram till 1978 års beslut för all få en bättre kunskap om säkerheten vid kärnkraftverken och om hur hus-hållningsälgärderna slår ut hos allmänhet och i industri och andra samhällssektorer. Jag skulle kunna fylla pä den listan, det är inie svårt. Vi har lidigare här i dag hört hur osäkert det är med uranförsöriningen och de därtill hörande höga kostnaderna och hur kostnadsutvecklingen över huvud taget är oroande för kärnkraften. Pä avfallssidan är det alltjämt oklart Även om här har sagts atl Aka-utredningen kommer inom kort har vi ännu inle sett den. Inom folkparliet är vi inte beredda att gå vidare med kärnkraftsutbyggnaden innan vi har alla dessa fakta pä bordet. Där ligger alltså en klar skillnad mellan er och oss.

Herr Palme har, som den tentamensmäslare han är, ställt frågor till oss i folkpartiet och moderata samlingspartiel om regeringsfrågan vid en eventuell seger för de icke socialistiska partierna. Om detta får jag återkomma i näsla treminulersreplik dä min tid tydligen är ute.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

135

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

136

Herr WIJKMAN (m) kort genmäle;

Herr lalrnan! Till herr Svensson i Malmö vill jag först säga att det var intressant att lyssna på det här anförandet om vilken struktur vi bygger upp på lång sikt. Vi har hört herr Svensson slå i samma talarstol för något år sedan och diskutera kärnkraft och dä besvara frågeställningarna om hur man kan acceptera kärnkraftsutvecklingen i vissa so-cialistländer. Mer eller mindre ordagrant har han svarat atl där har man ju en kontroll i form av folkels makt Är strukturen där acceptabel, eller var det bara en billig poäng? Jag lycker atl man borde renodla resonemanget litet bättre.

Jag skall inte försöka mig på en recension av statsministerns anförande. Det var på många sätt ett intressant och klarläggande anförande när det gällde svårighelerna atl spara snabbi och att över huvud taget hitla allernaliva lösningar. Men jag är förvånad över, även om statsministern var väldigt dämpad och lågmäld, att han å ena sidan antyder att centerns agerande är taktiskt betingat, säreget - man talar om fyrstickor osv. -och ä andra sidan sedan lar tillbaka del och säger att han personligen inte lycker sä, inte tror så. Denna typ av antydningar vållar lält miss-länkliggöranden på fältet i den här debatten.

Vi har aldrig uttryckt oss så, vi respekterar centerpartiets linje. Vi har en annan bedömning i dag av säkerhelsfrågorna, men vi respekterar centerns linje.

Statsministern talade mycket vackert om sparandel. Jag tror all vi i länga slycken är överens om både förutsättningarna och möjligheterna. Jag har bara en invändning: Varför vill ni i detta sammanhang icke biträda ett stramare grepp, en starkare samordning? I alla andra sammanhang brukar vi just ha debatter, inle minst mitt parti och statsministerns, där vi diskulerar centralisering och centralstyrning. Jag tror att det är nödvändigt att just pä spårområdet få till stånd ett organ som mera samlat följer upp och driver på.

I dag ligger energisparåtgärderna på planverket, bostadsstyrelsen, industriverket, industridepartementet, energisparkommitlén, för att bara ta de viktigaste organen. Det är etl nästan omöjligt arbeie atl själv skaffa sig överblick och att få en klarhet i hur man går fram och försöker fä effekt. Vi har konstaterat att del finns en tröghet både hos de enskilda konsumenterna och hos näringslivet. Här måste inte minsl information och samordning lill för alt detta skall ge resultat

Stalsminislern frågade varför herr Bohman inte är här. Han visste ännu inte i går förmiddag atl statsministern skulle gå upp i den här debatten, åtminstone var det den uppfattning jag fick. Han har sedan länge etl möte inbokat och kunde alltså inte vara här. Alt jag står här i stället beror på alt jag har försökt all hålla i en del av dessa frågor för parliel.

Vi har sagt, herr statsminister, att säkerhelsstudierna skall fortsätta. Aka-utredningen, som kommer om någon vecka, är ett exempel pä en sådan mycket noggrann och målmedveten studie. Där kan man naturligtvis ha olika definitioner när man frågar om avfallsfrågorna är lösta

eller inte. De kan aldrig i dag på kort sikt anses lösta i den bemärkelsen au man har en hel mängd leknik framför sig som har verkat i elt antal år och givit driflserfarenheter Ännu så länge har vi, ärade kammarledamöter, i stort sett bara ett par kubikmeter högaktivt avfall om man räknar om det i fast form. Då kan man inte gärna begära att hela upparbetningslekniken och därefter deponeringen och lagringen av avfallet skall vara framtagen och uppvisad. Det vore en orimlighet att begära.

Vad jag däremot hoppas att denna utredning skall visa är att det finns rimlig teknik framtagen i dag. Det finns ingenting som lyder på atl inte den tekniken skulle bli ännu mer fulländad - en leknik att hantera dessa problem på ett för mänskligheten betryggande sätt. Här måste varje parti under det kommande halvåret sälta sig ner och granska Aka-utredningen - denna mycket tjocka expertrapport - och göra sina avvägningar. Sedan får vi ta en diskussion om vad som skall hända i kärnkraftsfrågan i framtiden.

Vi är självfallet - och det har vi aldrig stuckit under stol med - med på att en avvecklingsplan upprättas. Inte minst beredskapsaspekterna kräver en sådan. Del är ingenling fel med en sådan och det tar en viss tid alt utarbeta denna, skaffa sig en alternativ handlingslinje på lång sikt.

Men del nya och väsentliga i dag är att Aka-utredningen, som inrymmer svar på större delen av de problem som tidigare framförts som de mest angelägna att lösa, kommer om någon vecka. Låt oss titta pä den först. Jag tror att även herr Palme, om han finner att utredningen påvisar brister, kommer att ändra inställning - precis som vi kommer att göra - och gå in för en helt annan utveckling. Det är omöjligt att säga i dag. Lål oss ta den debatten när vi hunnit ta ställning till Aka-utredningen.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr statsministern PALME;

Herr talman! Det är faktiskt inte jag som har framfört några kon-spirativa funderingar, det vill jag säga till herrar Svensson i Malmö och Wijkman. Jag bara redovisade vad som står i borgerliga lidningar. Man kan höra många frän borgerligt häll säga all detta är ren vallaklik från centern. Man kommer atl ändra sig. Kan man hävda delta om centern kan man undvika att ge besked om sin egen inställning visavi centerns krav på energipolitiken. Så enkelt är det.

Det är kanske ingen tillfällighet atl när vi behandlar den som de fiesta anser vara vår viktigaste politiska fråga - och dessutom är en av de Slörsta politiska debattfrågorna - så är de borgerliga partiledarna borta. - Jag såg herr Bohman ute här för en slund sedan, och jag kan i någon mån förstå dem. Det är svåra frågor som jag ställer.

Herr Wijkman hade nu den nya teorin atl bara Aka-ulredningen kommer, så kommer centerpartiet alt ändra sig. Det är möjligt, jag vill inte alls bestrida detta. Det kan man ju möjligen slälla en fråga lill herr Fälldin om. Är del sä att centern, när Aka-ulredningen kommer, kan ändra

137

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

138

sig pä alla de här fem punkterna som jag redovisade, sä kanske han kan ge en antydan om della i dag.

Sedan några synpunkter på vad vi sade. Det är ingen, Torbjörn Fälldin, som tror på centerns kalkyler för elenergiförbrukningen. Det finns inte en enda remissinstans som tror på dem - hell enkelt beroende därpå atl industrin behöver ökad elkraft per sysselsatt.

Vi kan titta på några kalkyler från ell slort skogsföretag. 1 en fabrik hade man följande siffror kWh/mantimme; År 1965 - 100, år 1975 -165 och beräknat 1985 - 280. 1 etl annat stort verk var det 163 år 1965 och 390 år 1975. Där beräknades det bli 770 år 1985. Vi har den tendensen alt man sätter in mera elektrisk energi per mantimme för att kunna öka produktiviteten och produktionen. Den tendensen kommer att finnas kvar.

Herr Svensson i Malmö frågar vilken samhällsstruktur vi vill ha. Det är elt sä vackert ord. Jag menar att vi måste ha en samhällsstruktur där vi vidareförädlar våra stora naturtillgångar, malmen och skogen. Gör vi del, går del ål myckel elektrisk kraft - det är ofrånkomligt. Det är därför vi har högre elkraftsförbrukning än Tyskland exempelvis. Samtidigt skall vi naturligtvis se till att människor kan få elkraft för sina dagliga behov. Jag kanske återkommer till det.

Det var intressant att Jörn Svensson nu trols allt tal om strukturen berättade att man bygger kärnkraftverk i Bulgarien, Östtyskland, Ungern och Sovjetunionen. Det är fyra länder med en annan samhällsstruktur än vår, men kärnkraftverk bygger de trots delta.

All sedan länder som Norge med enorma tillgångar av vattenkraft och olja har en annan energistruktur än vi är självklart Om vi hade enorma tillgångar av vattenkraft och det inte störde naturen om vi byggde ut den, är det klart att vi skulle satsa på det. Det är den billigasle och renaste elektriska kraft man kan få. Men när vi inte har den möjligheten får vi gä en annan väg. Vi har icke naturgas som holländarna eller olja som en del andra länder.

Vad herr Wirtén sade om hushållning håller jag med om. Nyckelordet i hela vår energiproposition är ordet hushållning. Det är det som skiljer vår energipolitik från den energipolitik som ulformas i de flesta andra länder. Värt mål är en systematisk minskning av ökningstakten i energiförbrukningen och även i elkraftsförbrukningen för att så småningom uppnå stabilitet Då krävs det myckel slora sparinsatser, som man icke har någon motsvarighet till i andra länder. Den linjen kommer vi att fullfölja.

Herr Wirtén är behjärtad när han försöker hävda all det finns en principiell skillnad mellan oss. Folkparliet vill bygga 11 reaktorer, vi vill bygga 13. Vi har lagt på två för all klara åren 1982-1985. För atl kunna ha dem redo dä måsle vi fatta beslut nu; besluten om allting annal skjuts till 1978.

Del är en marginell skillnad på tvä reaktorer, som vi tycker är sakligt riktig. Men när man frän folkpartiets sida försöker göra den till en prin-

cipskillnad blir man nästan litet rörd. Vi är överens om att vi nu måste fatla beslut för att klara kraftförsörjningen till 1985, och vi är överens om att skjula sä mycket som möjligt till 1978 för att bevara handlingsfriheten. Vare sig herr Wirtén vill det eller inte, har omständigheterna och eftertanken fält honom och hans parti att i alll väsentligt följa samma linje som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat sig för när det gäller produktionen av elkraft.

Jag lycker vi borde rensa luften, herr Fälldin - del finns så myckel annat vi är osams om, och det må vara. Men herr Fälldin har åkt landet runt och sagl att socialdemokraterna ändrat sig och givit upp målsättningen om handlingsfrihet och att jag svikit mina ord. På det har jag svaral. Jag har redovisat vad jag sade i Sundsvall och vad jag sagt i energipropositionen belräffande handlingsfriheten. Jag har klart förklarat vilken dess innebörd är. Jag har deklarerat all jag och regeringen pä alla punkter både i vår uppfallning och i vårt praktiska handlande håller fasl vid handlingsfriheten såsom den utformades 1975. Del vore tacknämligt och bra för andan i den allmänna debatten om herr Fälldin ville sluta med denna trafik. Han borde säga: "Vi kritiserar er politik, men vi respekterar också att ni står fast vid den politik ni hade 1975 och fick majoritet för i riksdagen - med samma formuleringar, med samma utgångspunkt och med samma praktiska beslut."

Det här är en stor politisk fråga. Det rör sig om elt gemensamt ansvar för samhället. I den redovisning vi skall erbjuda väljarna går det inte alt komma undan grundfrågan - icke vad centern vill, det har den deklarerat, icke vad folkpartiet och moderaterna vill utan vad man gemensamt kan komma överens om. Det är inte något slags skolmästar-fasoner jag visar när jag begär det beskedel - det är ett enkell, rejält, demokratiskt krav på deklaration. Det kravet från väljarna riktar sig mot folkpartiet och moderalerna nu när centern helt har låst sig för sin linje. Är ni beredda all acceptera centerns krav när det gäller energipoliliken, när del gäller sloppel för de pågående byggena, som måste göras omedelbart om inte koslnaderna bara skall stiga? Är ni beredda att acceptera cenierns krav som förutsättning för en gemensam borgerlig regering? Den frågan kommer atl förfölja er, och jag väntar med spänning på vad herr Wirlén kan ha alt förtälja under sina tre minuter.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Min lid är begränsad, men jag måste ändå uttrycka min besvikelse över atl ledaren för ett slorl arbelarparli har så litet all säga om det sociala innehållet i och den sociala målsättningen för produktion och produktionsstruktur i framtiden. Jag lycker också att det är tveksamt när han ger uttryck för en syn som skulle innebära alt det man kallar extraktiva - lunga - induslrier för överskådlig framtid skulle uigöra huvudmassan av den svenska industriella strukturen. Tvärtom lalar hela det internationella hushällningsläget och en mängd andra fakiorer för all en förskjuining bör komma till slånd i riktning mol en belydligl

139

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

förhöjd förädlingsproduktion, mol en belydande ökning av tjänstesektorn och en utvidgning bort frän den ensidigt kvantitaliva rovdrift som dessa exiraktiva industrier sedan länge står för. Med en sådan förändrad struktur påverkar man också den totala el- och energiförbrukningen.

Jag salt och väntade på del gamla kära omkvädet om de socialistiska ländernas kärnkraftssatsning. Jag skall säga två saker om den.

Siffrorna visar att den är oerhört myckel måttfullare och anspråkslösare lill sina dimensioner än den svenska och den amerikanska. Man har också en medveten strävan att göra den uranbaserade kärnkraftens användning till ett genomgångsstadium - en strävan som man inte har på samma sält här i Sverige.

Men för den sakens skull - detta sagl som en saklig korrigering, för att detla inte skall vändas på ett demagogiskt sätt - är inte del svenska kommunistiska partiet skyldigt att acceptera eller stillatigande godta saker och ting sorn utförs i socialistiska länder. Det var ingen som begärde att Olof Palme skulle hålla med labourpariiets ledare när han stödde det amerikanska angreppskriget i Vietnam - han var lika god socialdemokrat för att han inle gjorde det. Ingen begär att Olof Palme skall förespråka yrkesförbud för radikala lärare här i Sverige därför att hans partikollega i Västtyskland, Helmul Schmidt, gör det. Varför skall då vårt parti acceptera samma syn på energipolitik och kärnkraft som det sovjetiska kommunistpartiet

140

Herr FÄLLDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag har god grund för mitl påslående att den handlingsfrihet som statsministern lalade om i Sundsvall inte längre kan gälla för statsministern och det socialdemokratiska partiet; "Vi avser heller inte nu alt framlägga förslag om uppförande av upparbetningsanläggningar, anrikningsanläggningar eller anordningar, för förvaring av radioaktivt avfall. Del skulle i hög grad innebära en långsiktig bindning för att i stor omfattning satsa pä kärnkraften som dominerande kraftkälla." Det måste innebära att man inte har något val kvar i och med att man gör detta. Det är det ena. Industriministern har i dag hänvisat till upp-arbetningsproblem, anrikningstjänster, som vi eventuellt skall köpa, och en eventuell uranbrylning i Sverige för att vi skall klara uranförsörjningen till våra kärnkraftverk.

Det andra är atl den promemoria som regeringen i dag har åberopat har som huvudsaklig uppgift alt visa alt del icke går all avbryta kärn-kraflsulvecklingen ulan mycket allvarliga bekymmer för det svenska samhället.

Om dessa båda saker är riktiga, vad är det därefter för valfrihet statsministern kan tala om?

Fär jag sedan påminna statsministern om att han icke med etl ord konkret har berört någon av de många säkerhetsfrågor som jag tog upp, säkerhetsfrågor som oroar alll fler runt om i världen - icke med ett ord! Får jag t. ex. upprepa frågan: Vad har statsministern att meddela

om olyckan i Japan där enligl uppgift i radion 1 000 ton radioaktivt avfall har runnit ut i grundvattnet? Vad har vår beskickning i Japan skickat hem om delta? Får jag också påminna om vad Bridenbaugh - en av dem som avgick från General Electric skrev i sitt brev: "Förut har vi kunnat lära från våra teknologiska misslag. Med kärnkraften har vi inte råd med den lyxen!"

Känner inle statsministern någonting åt samma håll? Om statsministern kände något åt samma håll skulle han inte slå här och med förljusning åberopa dem som beskyller mig för all av taktiska skäl inta denna ståndpunkt Fär jag för att ingel missförstånd skall råda säga; Ingen stals-rådspost kan vara så åtråvärd atl jag vore beredd atl dagtinga med min övertygelse.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr WIRTÉN (fp) kort genmäle;

Herr talman! Jag skall försöka förlösa statsministern från hans spänning.

Jag slutade mitt förra inlägg med atl påpeka att statsministern brukar ställa sådana här frågor i slulet av sessionerna. Den här gången kommer han tidigare, och då gäller det energifrågorna. Hans fråga ställdes egentligen lill vår partiledare, herr Ahlmark, som inte heller visste om alt det skulle bli en partiledardebatt här i dag, och han har därför varit pä andra uppdrag. Det har blivit min uppgifi att föra energidebatten för vårt parti i dag.

Det är bra att statsministern ställer de här frågorna, för det ger mig en ny chans all redovisa var vi i folkpartiet står när det gäller energifrågorna. Jag har flera gånger upprepat alt vi förelräder den miljövänliga linjen med bälire energihushållning. Vi molsälter oss en ensidig satsning på kärnkraften. Osäkerheten kring säkerhet och avfallshantering bjuder oss till försiktighet. Vi har inte okritiskt velat gå vidare med utbyggnaden av kärnkraften. I lugn och ro måste vi överväga säkerhet och annat. Vi håller fast vid del beslut som vi har varil med om atl falla men vill inte gå vidare förrän vi har skaffat erfarenhet och bättre underlag. Vi är emol alla förhastade slutsatser.

Man måste värna om sysselsällningen; Vi kan därför inte ta på vårt ansvar alt gå in för drastiska omläggningar av energiförsöriningen vilka ävenlyrar den fulla sysselsättningen.

Herr Palme frågar: Hur skall en icke-socialislisk regering kunna bli överens om en gemensam energipolitik? Herr Palme visar den eventuellt nya regering som han inte själv kommer atl tillhöra en rörande omtanke. Man kunde kanske tycka all oenigheten inom det egna parliel skulle ligga honom närmare. Det vore intressant att få belyst hur han ser på kortare arbetsdagar för småbarnsföräldrar, etl förstatligande av läromedlen osv. Men det hör inte hemma i denna debatt. Jag skall därför ta herr Palmes fråga på allvar och reagera på den.

Varie regering måste värna om sysselsättningen. För det första fär sysselsättningen inte äventyras av de ändringar i energipolitiken som kan

14!

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

bli nödvändiga. De olika motioner och förslag som folkpartiet och cenlern under åren har lagl fram om den ekonomiska poliliken visar att enigheten om alt upprätthälla den fulla sysselsättningen är total.

För det andra måste inriktningen på sparsamhel med energin bli myckel mer målmedveten än den nuvarande regeringens. Att prognoserna för elkonsumtionen håller pä att spricka verkar herr Palme ta med ro. Det kan aldrig en ny regering göra. På den punkten riskerar jag inte att bli motsagd vare sig av herr Fälldin eller av herr Wijkman.

Om - för det tredje - farorna skulle visa sig allvarliga, är vi liksom centern beredda att göra en avveckling. Vilken regering skulle inle vara med på det? Huruvida det kommer att bli nödvändigt fär den fortsatta ulvecklingen visa.

142

Herr statsministern PALME:

Herr lalman! Först vill jag lill herr Svensson i Malmö säga att jag har för liten tid - det hade jag även förra gången - för att mer utförligt uppehålla mig vid den sociala målsättningen. Men visst kommer servicesektorn att breda ut sig; Visst kommer vi enligt min förhoppning alt fä ett samhälle, som kännetecknas mindre av slöseri med våra naturtillgångar och med sådant som inte kan återvinnas och mer av mänsklig kontakt och omsorg. Även etl sådant samhälle måste emellertid ha en ekonomisk industriell bas. Man skall inte nedvärdera vår stålindustri, skogsindustri och verkstadsindustri, vilka säljer sina varor på en hård världsmarknad och vilkas produktionsresullal vi kan använda för att göra samhällel mer mänskligt och med större social omvårdnad. För att kunna realisera delta och tillgodose människornas vardagliga krav behöver vi tillräckligt med elkraft. Del har vi talat om i dag.

Om herr Svensson tycker olika jämfört med sina partibröder i andra länder, är del bara bra från mänga synpunkler. Men när han säger all del är något karakteristiskt för en socialistisk strukiur att inte utnyttja kärnkrafl, har han motbevisats, eftersom alla kommunistiska länder som kan bygger ut kärnkraften därför atl de behöver den för all få elektrisk ström. Så enkell är del. Det var detta som var intressant.

Till herr Fälldin vill jag säga all det är fariigl all moralisera så över andra, för då släller man väldigt hårda krav pä sin egen moral. Jag sade t ex. att vi kan vänta till 1978 med att diskutera en anrikningsanläggning, därför atl del är en stor investering och då binder man sig. Nu har vi kontrakt för anrikningstjänsier till tolv reaktorer i USA och för en reaktor i Sovjet. Vi behöver alltså ingen egen anrikningsanläggning, det är inle tal om någon sådan. Det är en diskussion som vi kan vänta med till 1978. Det är ocksä etl exempel jusl på bevarad handlingsfrihet Vill vi inte fortsäiia med atl bygga ijt kärnkraften, skall vi inle lägga ned en mängd pengar på en egen anrikningsanläggning. Innan vi vet om vi skall bygga ut kärnkraften ytterligare klarar vi oss med kontrakt om anrikning i andra länder, som redan har anläggningar för det. Del är ett modellfall pä hur man tillämpar denna idé med handlingsfrihet

När herr Fälldin säger att vi pä denna punkt har uppgetl handlingsfriheten, så går det resonemangel inte en sekund atl förena med de höga moraliska anspråk som herr Fälldin ju så gärna släller i energidebatten. Allright, ställ gärna krav på oss, men var beredd att försöka motsvara de kraven i polemiken med meningsmotsländare ocksä.

Jag har inte för elt ögonblick talal om vallaklik frän herr Fälldins sida. Jag har Ivärlom värjt honom mol alla de beskyllningar som förekommit i borgerlig press, där man sagt: Ta icke centern på allvar, för centern kommer att ändra sig bara valet är över. Jag har sagt, att jag inte tror atl ett parti som har låst sig så hårt kan ändra sig efter ett val. Det vore en total kalastrof för detla parti.

Man måste ha det ganska knepigt, herr Wirtén, om man börjar diskutera kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar och liknande ling en dag dä riksdagen diskulerar energipolitiken, som av alla här har belecknals som en av våra stora ödesfrägor, den viktigaste i vår generation osv. Då måste man vilja fly undan lill någonting. Och något svar kunde herr Wirtén inte ge.

Jag tycker på sätt och vis synd om herr Wijkman och herr Wirtén som har behandlats så illa att de har utsatts för att klara den här debatten i sina partiledares frånvaro. Herr Wijkman försökte göra del genom alt säga, atl när bara centerpartisterna har läst Aka-utredningen så kommer de att ändra mening. Det hoppas jag också. Det är en utmärkt tanke som jag gärna hejar på. Men jag har min lilla misstanke atl det också var elt sätt för herr Wijkman att slippa svara pä frågor här i dag. Men allright, han klarar herr Bohman för dagen. Herr Wirlén kunde inte alls svara på var folkpartiet stod.

Det gäller atl se dimensionen av det hela. Här kräver centern som villkor för regeringssamverkan - där tror jag alltså på herr Fälldins övertygelse - att man stoppar fem kärnkraftsreaktorer som är under byggnad i olika delar av landel. Tusenlals jobbare är i sysselsättning, och slora pengar är nedlagda. Denna utbyggnad kräver centern skall stoppas sä fort kontrakten kan annulleras. Det bör enligt centern ske sä snabbi som möjligt, därför alt för varie dag som dessa byggen pågår blir skadestånden högre. Men dessa byggen är enligt vårt förmenande helt avgörande för vår elkraftsförsörjning under kommande år. Den här kärnkraftsproduklionen kommer i gäng sleg för steg.

Nu säger centern att utifrån partiels övertygelse - den är kanske något splittrad; man är beredd att acceptera tanken på att låta fem kärnkraftverk gå, och varför skulle man inte dä kunna acceptera några lill - måste emellertid kärnkraftsutbyggnaden omedelbart stoppas. Det är förulsäll-ningen för en borgerlig regering. Men då kommer frågan frän väljarna lill de båda andra borgerliga partierna: Nå, ställer ni upp på dessa krav? Herr Wijkman talar om Aka-ulredningen, och herr Wirtén lalar om något annat. Men väljarna kommer inte atl godta detta.

Vi socialdemokrater har ell enal parti, en enad kongress, en enig riksdagsgrupp och en enig parlislyrelse kring vår energipolitik, och den re-

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

143

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

dovisar vi för väljarna - trots atl vi är medvetna om den oro som kan finnas. Jag tror inte alls att ni kommer atl vinna någol val, men ni säger att ni vill göra det och bilda en borgeriig regering. I sä fall får ni ocksä tala om för väljarna vad ni står för. Annars lämnar ni väljarna i sticket, och ni lämnar dem i sticket i vad ni själva betraktar som en av vårt lands stora ödesfrågor, den viktigaste fråga som vi har att behandla.

Det kravei riktar sig ju mol moderaterna och folkpartiet i dag, eftersom cenlern nu så hårt har bundit sig för och exakt preciserat sin ståndpunkt, envist upprepad av herr Fälldin under hela dagens debatt.

Till slut vill jag ändå säga att det är sä lätt alt lala om moral. Men del finns också något som heter ett enkelt vardagligt ansvar för värt land och för dess utveckling. Jag kunde använda lika hårda tongångar och förklara varför jag icke vill att landet skall förstöra sina sjöar och vatten, låta människor dö i cancer, låta vårl klimat påverkas och kanske försämras därför att vi inte kan hälla tillbaka oljekraften. Jag känner mig belydligl Iryggare med kärnkraften - för de tio är som vi i dag har ansvar för. Om framliden vet jag intet. Kanske vi får myckel bättre energikällor. I så fall skall vi ha möjlighet att utnyttja dem. Men vi kan aldrig komma ifrån dagens ansvar.

Vi skall inle tävla i något slags moral, men vi skall vara medvetna om det ansvar för välfärd och sysselsättning i landet som medborgarna har lagt uppå oss och som gör att vi med allt allvar måste försöka motsvara medborgarnas förtroende.

144

Herr andre vice talmannen anmälde atl herr Svensson i Malmö anhållit au till protokollet fä antecknat atl han inte ägde rätt till ytterligare replik.

Fru OLSSON i Hölö (c):

Herr talman! När riksdagen förra våren höll sin stora energidebatt, framhöll de fiesta talarna behovet av atl spara energi. Alla var överens om att det fordrades insalser och att vi stod inför svårlösta problem. Möjligheterna atl genom nya normer och stimulansåtgärder spara på ener-giålgången i våra byggnader bedömdes ändå olika av olika talare.

Denna debati om energiåtgången i våra lokaler och bostäder frän förra året verkar för mig i dag något gammal och avlägsen. Vi har länge hushållat myckel dåligt med energin jusl därför att energin har varit billig och ingen har ansträngt sig för att spara, varken den enskilde förbrukaren eller teknikerna som har utformat byggnaderna. Men eftersom energi-åtgången i lokaler och bostäder tar i anspråk så stor del av våra totala energiresurser, är det utomordentligt viktigt att arbela fram nya metoder så atl besparingar kan göras.

Sä har faktiskt skett under det år som har gått sedan vi hade den förra energidebatten. Därför finner jag i dag atl man kan föra debatlen annorlunda. Nya normer för bostadsbyggande har nu utarbetats, som visar att det går att spara 50 % energi vid nybyggnation, och det till

en överkomlig merkostnad - mellan 7 000 och 8 000 kr. per lägenhet. Man kan kanske i dag inle vara lika bestämd när man talar om hur många procent som går att spara vid ombyggnader, men man säger ändå att del även här bör hålla sig i närheten av 50 96.

Planverket har överlämnat förslag lill nya normer till regeringen. Jag hoppas nu verkligen att de inte blir liggande i någon byrålåda på departementet utan omsätts i praktisk handling. Jag är väl medveten om de problem som kan finnas under en övergångstid, men är regeringen angelägen om alt spara energi - och jag vill tro all den är det - måste också de nya normerna börja tillämpas inom en snar framtid.

Bosladsminisiern var här i kammaren alldeles nyss, men jag ser honom inte nu. Annars skulle jag ha velat ställa den frågan lill honom om han någoriunda kan ange vid vilken lidpunkt regeringen kommer alt falla beslut om de här normerna. Del är utomordentligt angeläget atl det sker snart - jag upprepar det - därför att vi just i bostäder och lokaler tar i anspråk en mycket slor del av den energi vi förbrukar.

Delta är den tvingande delen - normer för sparandet. Men del finns också andra vägar alt gå, nämligen atl slimulera människor att reparera sina hus och därigenom spara energi. Glädjande nog har efterfrågan på lån och bidrag för della ändamål varit slor. Förra årel yrkade vi från centerpartiet högre anslag än vad regeringen då föreslog. Det blev inte riksdagens beslut, men under hösten kände sig ändå regeringen nödsakad all fylla pä anslaget med 150 milj. kr. Även i år vill vi ha mer pengar än regeringen länkl sig - med tanke på alla ansökningar som finns på länsbostadsnämnderna. Vi anser all del är nu som detta beslut bör fallas för att man före vintern 1976/1977 skall kunna vidla de ålgärder som skall spara energi.

Vi i cenlerpartiet lycker också alt både lån och bidrag bör höjas med tanke pä kostnadsutvecklingen. Del har diskuterats om energispariån skall kunna utgå för installation av värmepump. Tydligen har olika beslut fattals i olika länsbostadsnämnder. Enligt gällande anvisningar skall stöd ulgå, och ett enigl ulskott konstaterar detla.

Men det har visal sig vara svårt all få lån för energibesparande åtgärder trols atl gällande anvisningar i och för sig inte utgör hinder. När del gäller konkrela ansökningar råder slor tveksamhet om lån skall utgå för vad man kallar oprövad teknik. Men om man resonerar sä blir ny leknik alltid oprövad och de som beslutar om lån kan aldrig bevilja pengar till något annat än de gamla konventionella metoderna.

Jag har i och för sig full förståelse för att man ute på länsbostadsnämnderna kan känna osäkerhel och behöver råd från bosladsstyrelsen, men jag har blivit skrämd när jag erfarit all bosladsstyrelsen ger generella besked. Della är - märk väl - inle några anvisningar, men ändå blir effekten densamma. Så har t ex. elt generellt besked lämnats all bidrag och lån ej skall ulgå till installation av värmepump - trots anvisningar i motsatt riktning. Jag känner mig förvirrad av atl man dels framför önskemål om nya vägar att spara, dels på det här sättet tydligen försöker

10 Riksdagens protokoll 1975/76:111-112

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

145

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

sätta käppar i hjulet.

I reservaiionen 2 vid civilulskottels belänkande nr 23 vill vi reservanter atl regeringen utnyttjar sin befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter, som är så utformade att bedömningen av ansökningarna kan ske i mer generös anda. Nya metoder måste prövas och det måste ske fortlöpande anpassning till låneunderiagsbeloppen.

Men det är också angelägel all enstaka projekl kan stödjas för all man skall kunna finna nya former. Här kan det vara anledning att öppna möjligheler lill kraftigt höjda bidrag i särskilda fall. Vidare måste en samordning ske, t. ex. mellan forskningsmedel, bostadslån och bidrag från energisparstödel, sä alt man samtidigt kan utnyttja dessa.

Vi anser att regeringen i nästa budgetproposition bör redovisa de åtgärder som vidtagits och vad man planerar Vill regeringen spara energi, så tag då initiativ, sluta all vara så passiv! Statsministern talade här för några minuter sedan om hushållning. Ja, lev upp till det! Stimulera till hushållning på olika sätt och var inte så förblindad av att man måste skaffa fram energi för alt klara del här samhällel. Det finns andra vägar - sparande och ny leknik, som inte innebär återgång lill ett gammall samhälle. Energisparkommitlén har i elt förslag visal att man genom en effektiv tillsyn av värmeanläggningar kan göra kraftiga besparingar, och jag utgår ifrån atl detla nu skall föranleda ålgärder.

Jag började med all säga all jag tycker all del som har hänt under året vad gäller möjlighelerna lill be'sparingar på bostadsområdet gör, atl vi kan se ljusare på energiålgången i framtiden, om forskningsresultat ges möjlighet lill praktisk användning i produktionen, om tvingande normer anlages, om tillräckliga stimulansmedel ställes till förfogande. Men det gäller, herr talman, att den goda viljan finns.

Jag yrkar bifall till reservalionerna 1, 2, 3, 5 och 6 och i övrigt till utskottets hemställan i civilutskotlets betänkande nr 23.

146

Herr STRÖMBERG i Botkyrka (fp);

Herr lalman! Den energiproposition vi fick förra årel innebar ocksä från de synpunkter som civilutskottet har att bevaka en viklig förändring av den svenska energipoliliken. Nu hade även regeringen insett alt vi måsle spara. Den ständiga ökningen av energiförbrukningen måsle hällas lillbaka.

För oss folkpartister var delta välkommet Hösten 1973 när folkpartiet publicerade sin rapport om bälire energihushållning möttes vi av föga intresse. Nu vill alla spara. Det är bra.

Propositionen förra våren hade sina förtjänster, men också brister. Insatserna var otillräckliga och det saknades, som vi tyckte, en konsekvent genomförd linje. Folkpartiet slår kvar vid sin grundsyn frän 1973 och salsar hårt och konsekvent på sparsamhet. Herr Wirtén har tidigare utvecklat detla.

De här principiella skillnaderna syns tydligt i •civilutskottets betänkande. I en rad konkreta punkter för folkpartiet och ocksä centern fram

förslag, som markerar en i förhållande till regeringen starkare inriktning på sparande.

Redan 1973 konstaterade folkpartiet au bosläder och lokaler var etl område där väsentliga insatser skulle kunna göras. Nu har del verkligen gjorts en hel del. Vi noterar delta med tillfredsställelse men tycker att ännu mycket återstår. Insalser på bostads- och lokalområdet är av den arten atl de ger sysselsättning.

Riksdagen har förutsatt all fram lill 1985 skall energiförbrukningen för bostadssektorn sänkas med 10 96, trots att vi i förhållande till 1972 beräknas ha 280 000 fier småhus och 150 000 fier lägenheter i fierfa-niiljshus.

Etl sådant program kräver radikala åtgärder både i del befintliga bosladsbeslåndel och i nyproduktionen. Men denna satsning på sparande är nödvändig. Drygl 40 96 av vår lolala energiförbrukning går lill bosläder och lokaler. Tyvärr finns ingen radikal ålgärd, som ensam klarar större delen av delta sparande. Vi måste inrikta oss på en lång rad initiativ som i vissa fall ensamma ger ganska liten effekt, men lillsammans når belydande omfattning. Det är mot denna bakgrund man måste se folkpartiets förslag om etl tioårsprogram för förbättring av äldre fastigheter, våra krav på kontroll av hus och värmeanläggningar m. m.

Olika åtgärder kan sättas in för all få ned energiförbrukningen. När det gäller hushållen är det frivilliga sparandet att föredra. Men frivilligt sparande förutsätter dock atl man också kan spara pengar. Här har taxornas konstruktion stor betydelse. Ibland är energitaxor uppbyggda sä atl årsavgiften består av en slor fast del. Ur sparsynpunkl är det önskvärt atl vi fär en övergäng lill taxor med små fasta avgifter samtidigt som en större del av koslnaderna skjuts över till den röriiga delen. Med en sådan taxekonslruktion lönar del sig att spara.

Enligl nyligen utfärdade bestämmelser skall del i nya fastigheter finnas möjlighet lill individuell mätning av varmvatten, el och gas. Denna beslämmelse diskuteras i betänkandet från den utgångspunkten att besparingseffekten blir sä liten att den är närmast försumbar. Under ett par är framåt kommer statens råd för byggforskning att i samarbeie med HSB göra mätningar i tre bostadsområden i Göteborg. Det finns all anledning att avvakta de resultaten. Det finns också anledning anta att när vi nu får en växande marknad för olika slag av mätinstrument konkurrensen kommer all tvinga fram en ny och bättre leknik. Då får sparandel en slörre motivation.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalionerna 2, 4 och 5 vid civilutskotlets betänkande nr 23.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr DANELL (m):

Herr lalman! Trots alt det nu gått några år sedan vi skakades om i vår välfärd av energikrisen tyder mycket på att myndigheter, producenter och konsumenter ännu famlar omkring en hel del efter radikala ålgärder i syfte att finna lösningar pä problemet att främst hälla ned

147

Nr 111

Onsdagen den 2» april 1976

Energihushållningen, m. m.

148

kostnaderna för vår energikonsumtion. Med detta är det inte sagl att det helt saknas vilja eller pengar utan snarare att del fortfarande saknas tillräckliga kunskaper som går alt realisera i vettiga projekt. Detta faklum jämte del förhållandet alt vi i vår energipolitik måste ha betydande utrymme för energibesparingar i stort och i smått gör alt man i dagens läge knappast kan satsa för mycket på det här områdel.

Den allmänna debatten om hur vi skall spara energi är minsl sagt snårig. Somliga tror att del bara är pengar för utveckling och försök som saknas och kräver således orealistiska höjningar av ramarna för län och bidrag för energibesparande ålgärder. En annan grupp människor är spe-cialinriklade och lyckas då och då skapa en väldig publicilel kring isolerade åtgärder som vid etl första studium verkar revolutionerande. Dess värre är det väl på del sättet all ingen av dessa möjligheler kan hjälpa oss sä långt på vägen till etl energisnålare samhälle. I stället bör det vara en utgångspunkt för våra ställningstaganden i de här frågorna att vi skall skapa allmänt hållna och generösa regler för att på del sättet se lill att slödja en bred forskning och utprovning av en mängd olika metoder som kanske ger oss kunskaper så att vi senare kan inrikta oss på etl mindre antal ekonomiskt sett riktiga sparalternativ.

Som exempel på beslut som var utan tillräcklig grund och som senare visade sig vara okloka eftersom de smakade mer än de kostade kan nämnas de slimulanspengar som avsattes för pannbyten i våra hus. Först när vi lagt ul alldeles för många miljoner pä del projektet fick vi upphöra med verksamhelen eftersom den var oekonomisk.

Eftersom vi moderater inle är övertygade om alt del nu befrämjar energisparandet alt bjuda över regeringens förslag om mer pengar till olika åtgärder föreslår vi i motionen 2038, som sedan följts upp i reservationen 7 lill civilulskottels betänkande, att riksdagen nu bör göra ett uttalande om att sä fort efterfrågan på stimulanser för energibesparingar överstiger nu beslutade ramar delta skall resultera i uppjusteringar sä att tillgängen på län och bidrag blir tillräcklig. Det intressanta i dag är inte alt anslå ett visst antal miljoner utan att man under resans gång är garanterad tillräckliga medel.

Vi moderater har också i utskottet lillsammans med cenlern och folkpartiet följt upp motionsyrkanden som väl överenssiämmer med det som jag nyss var inne på, nämligen att försöka skapa generella, generösa regler för stöd åt direkt energibesparande åtgärder men även viss experimentverksamhet på området Eftersom osäkerheten bland myndigheter och producenter ibland kan vara stor i fråga om vissa projekts ekonomiska utfall och vi i vissa fall har sett inkonsekventa beslut när det gäller lån m. m. är det, som vi uttrycker det i reservationen 2, viktigt att regeringen nu utnyttjar sina befogenheter att utfärda tillämpningsföreskrifter så att bedömningarna kommer att vara likartade och ske i en mer generös anda. Detta bör gälla även i fråga om bidragsgivning i löpande ärenden och en fortgående anpassning av låneunderiagsbeloppen.

Beträffande stöd lill projekt utanför vanliga läne- och bidragsärenden.

nämligen sädana som mer är av lypen experimentprojekt, är det reservanternas uppfattning atl det måste vara rält alt även i dessa fall vidga möjligheterna att genom lån och bidrag punktvis ge stöd för atl nya idéer skall kunna prövas. I reservationen anges några vägar till detta som ocksä tidigare talare har berört. Jag vill dock i detta sammanhang återknyta till del som jag sade i början av mitl inlägg om vikten av atl vi uppmuntrar brett upplagda projekt, där man utan läsningar till ett fåtal typer av försök möjliggör utprovning av många olika energibesparande åtgärder.

Elt sådant projekt som bör kunna ge oss en hel del ny kunskap, om det genomförs enligt planerna, är det s. k. Täbyprojeklet utanför Stockholm. I detla projekl är del meningen all man med elt fyrtiotal småhus skall göra en rad olika besparings- och andra energiförsök. Man avser där alt försöka sig på allt, ifrån mer omtalade åtgärder som att utnyttja solenergin och de effektiva värmepumparna till mindre kända alternativ som att bygga uppvärmningen på strålvärme, så all man skall slippa slor energiåtgång till luft som ändå alltför snabbt försvinner med ventilationen. Det här projektet, som ännu så länge bara finns på planeringsstadiet, kan tillsammans med förhoppningsvis många andra experirtientprojekt i samarbete mellan myndigheter, kommuner och producenter ge oss svar på dagfens mänga frågor om effektiva energibesparingar. En förutsättning för delta är alt många olika initiativ och olika idéer ges chans all prövas jämte den ordinarie produktionen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna nr 2 och 7.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag har till civiiuiskottets betänkande nr 23 avgivit elt särskill yitrande belräffande ökat läneunderlag m. m. och vidare tillsammans med de socialdemokraliska utskottsledamöterna ett särskilt yttrande angående individuell mätning av varmvatten m. m.

Yttrandet om ökat låneunderlag anknyter till reservationen nr 2 vid betänkandet och har att göra med frågan om bidragsgivningen till energibesparande investeringar i bostäder och lokaler. Utskottet har på denna punkt anfört att enligt nu gällande anvisningar stöd kan utgå för åtgärder som avses i molionen nr 1961. Tyvärr har detta lydligen inle stått helt klart för del organ som har atl behandla olika ansökningar. Jag finner därför skäl att instämma i vad reservanierna anför i det här sammanhanget om större generositet vid tillämpningen då det gäller möjlighelerna att utveckla och pröva nya eller delvis nya åtgärder i energibesparande syfte.

Nu har reservanterna gåll någol längre än vad ulskottet gjort i silt yttrande om låneunderlagsberäkning. Jag kan emellerlid i vä.sentliga delar ansluta mig till vad som anförts i reservationen och som i stora drag sammanfaller med vad vänsterpartiet kommunisterna har framfört då det gäller energibesparande investeringar i bostäder och lokaler. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 2 vid civilutskottets betänkande nr 23.

149

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

I det särskilda yttrandet om individuell mätning av varmvatten m. m. har vi velat uppmärksamma atl åtgärder av del slaget inte synes ge besparingar av sådan omfattning att de står i rimlig proportion lill de kostnader som måste läggas ned. Man bör i första hand satsa på andra besparingsåtgärder och nya energikällor, sä som vi föreslagit frän vpk:s sida i olika motioner och i debatten om energihushållningen och som jag i detla sammanhang bara korl vill erinra om; Vi menar, för all ta några exempel, all industrins besparingsmöjligheter är stora, alt stora besparingar kan göras på transportsektorn, alt överskottsvärme frän industriella anläggningar kan utnytijas effektivare, atl värmeverk och industriella anläggningar kan utnyttjas bättre samt alt kraflvärmeverk och industriell moltryckskraft kan ge stort tillskott till vår energiförsörjning.

Bostäderna, deras isolering och uppvärmningssystem måste förbättras. Material och varor måsle göras hållbarare och sådana att de kan återanvändas, förpackningsraseriet och engångsartiklarna måste begränsas, för att nämna ytteriigare några exempel.

Herr talman! Den förbudsinriktning som finns i de nuvarande bestämmelserna angående anordningar för mätning av varmvatten, el och gas för enskilda bostadslägenheter genomfördes under fjolåret av de borgeriiga ledamöterna med lottens hjälp. Dessa bestämmelser leder emellertid inte till något större resultat i energibesparande syfte, vilkel fiera ledamöter under fjolårels behandling försökte upplysa om. En kollektiv mätning av elenergi och värme i flerfamiljshus är inte så ofördelaktig ur ekonomisk synpunkt och besparingssynpunkl som anhängare av enskild mätning velat göra gällande. Tvärtom finns del erfarenheier som visar att kollekliv mätning är ekonomiskl fördelaktig för bostadskonsumenterna och att det betyder väldigt litet för besparing av energi om man tvingas gä över till enskild mätning. Kostnader för installation av mätare, avläsning, debitering osv. måste ju ocksä betalas av någon, och denna någon är hyresgästen.

Tvingande åtgärder om individuella mätningar i bostadslägenheter och förbud mot kollektiva mätningar i fierfamiljshus äi inle motiverade ur energisparsynpunkt och kan medföra stora svårigheter av teknisk och ekonomisk art. Jag hoppas därför all riksdagen vid förnyade överväganden kommer att rätta till ijolärels beslut, och jag beklagar alt de borgerliga ledamöterna i civilutskoltet, trots redovisade fakta och erfarenheter, inte velal vara med om elt sådant initiativ redan i della sammanhang.

150

Fru OLSSON i Hölö (c) korl genmäle:

Herr talman! Det är alldeles riktigt som herr Claeson säger, att vi med lottens hjälp fick beslutet förra året om övergäng till individuell mätning. Jag är väl medveten om att detta har sina problem, i varje fall under en övergångstid. Men jag lycker alt det är litel vagt när det hänvisas till atl man har så dålig leknik alt man inte kan klara delta. Tekniken är dålig i dag därför atl det inte har funnits anledning att utveckla den. Men våra tekniker har väl forskal fram och uppfunnit

saker som är mer komplicerade än en teknik för individuell mätning. När vi nu har en tvingade beslämmelse om detta, utgår jag också ifrån att de tekniska problemen skall lösas. Och det är väl svårt att säga all detta skulle betyda litet för besparingen innan man får en leknik som man verkligen kan lila på.

Sedan har del ju visat sig, herr Claeson, att man har mindre åtgång av varmvatten i exempelvis villor där man har individuell mätning -helt naturligt - än i flerfamiljshus. I den situation där vi befinner os, och där vi tycker att vi skall ta till olika åtgärder för att spara, har vi funnii atl detta också är etl sätt att spara. Man blir ju inle uppmuntrad att spara när man ändå vet all kostnader går på en gemensam räkning. Då har man inte den stimulans som man har när man själv får bekosta förbrukningen.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr CLAESON (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Med anledning av vad fru Olsson i Hölö sade vill jag bara påpeka, alt även om man får en bättre leknik när del gäller varmvattenmätare och annan utrustning för att mäta förbrukningen av varmvatten, el och gas i enskilda lägenheter, så är inte problemet löst. Det är inte dar problemet finns, för som jag lidigare sade står de sammantagna kostnaderna för installation, avläsning och underhäll m. m. av den här apparaturen på intet sätl i rimlig proportion till de energibesparingar som kan göras.

Det finns säkeriigen andra medel och andra metoder som gör atl man kan stimulera elt enskilt sparande belräffande värme- och varmvattenhållning utan hela denna apparatur och delta kineseri som det kommer att bli fråga om, ifall man skall tvingas ha mätare i varje enskild lägenhet.

Herr HÅKANSSON i Trelleborg (s): .

Herr lalman! Mycket är redan sagt i debatten, och frågeställningarna är väl genomgångna, belysta och beskrivna. Det gör att jag kan begränsa mig, utan att ändå kunna lova att inte upprepa delar av det som redan är sagt.

Låt mig först konstalera alt det råder en lotal enighet kring själva sakfrågan, nämligen att man skall spara energi. Men trots all del sedan mest är fråga om matematiska beräkningar, där samma enighet rimligtvis borde kunna uppstå, föreligger det inte någon sådan enighet i fråga om slutsatserna.

Får jag be, herr talman, alt man studerar reservationen 2 vid civilutskotlets belänkande nr 23 och jämför med del som utskottsmajoriteten har skrivii pä s. 4. Gå också igenom del särskilda yttrande som har fåll nr 2 och de olika källor som vi hänvisar lill i det yttrandet. Det är värt elt sådant studium, tycker jag. Objektiva bedömare kan då konstatera intressanta ling som bör noteras.

För det särskilda yttrandet nr 2, som rör värmemängdsmätning, gäller alt branschen i mycket vid mening - beställare, projektorer, entreprenörer.

151

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

förvaltare och konsumenter och granskande organ av olika slag - delar de tankegångar som yllrandet innehåller. Mot den bakgrunden har givelvis initiativrättens utövande diskuterats, och anledningen till alt man nu har avstått från alt föra fram frågan till ett förnyat ställningslagande av riksdagen har också angivits i yllrandet. All majoriteten inle har tagit ett sådant initiativ minskar, som jag ser det, pä intet sätt oppositionens ansvar för en onödig detaljreglering som de som har kunskaper på del här området betecknar som tveksam, för atl inle säga till sin effekt försumbar

Lotten kan ju inte lastas för det här vilkel redan herr Claeson har utvecklat I likhet med fru Olsson i Hölö hyser jag förhoppningar om den lekniska ulvecklingen på området, men spareffekten är ju någonting helt annat, som inte är beroende av den tekniska utvecklingen.

Reservaiionen 2 är kanske av samma karaktär - sakfrågan gäller etl men principen någonling annat och kanske viktigare. Principen lyfter också fram etl par frågor som jag gärna vill ställa här: Hur långt i fråga om detaljer skall parlamentet egentligen gå? Skall vi här i kammaren ta ställning till avvägningar mellan vad som är experimentverksamhel och vad som för enkelhets skull kanske kan kallas för att besluta enligt praxis? Skall vi lägga oss i vad många uppfattar som goda rutiner, vilka har lett till i och för sig lika goda resultat? Att spara energi är vi hell ense om, rnen talesättet alt man inte ser skogen för bara träd lycker jag i detta fall gäller för reservanterna. Träden är väl värda att vårda, men del anser jag att andra skall få sköta - i likhel med vad fallet är nu. Lät oss koncentrera oss pä skogen!

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall lill utskottets hemställan i civilutskotlets belänkande nr 23.

152

Fru OLSSON i Hölö (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag håller med herr Håkansson i Trelleborg om alt vi inte skall sitta här i riksdagen och besluta i detalj. Men vi skall falla sådana beslut, herr Håkansson, att de som handlägger ärendena kan göra det i enlighet med goda rutiner - som herr Håkansson sade. Och när vi behandlat ärenden under den senasle liden har vi funnit att olika handläggare gör olika bedömningar. Del finns föreskrifter för behandlingen av ell ärende, men det tar man lillbaka i andra skrivelser.

Del är mycket på grund härav som reservanierna i reservaiionen 2 har tyckt all regeringen klarare skall säga ifrån hur man skall se på dessa saker Man vill ha en mera generös bedömning från handläggarna för all kunna pröva nya tekniker och inte vara så låst i gamla värderingar när ett ärende skall prövas. Och, herr Håkansson, när man märker sådant är det ju viktigt atl ta iniliativ för att få bedömningar och beslut som står mera i överensstämmelse med vad vi tidigare har ultalat här i riksdagen.

Herr HÅKANSSON i Trelleborg (s) kort genmäle: Herr talman! I sak är fru Olsson i Hölö och jag överens, men jag menar alt vi måste reservera förslärkningsorden för sädana sammanhang där det finns orsak alt använda dem - pä samma sätt som vi måste bevara respekten för pariamenlet och inte urholka värdet av de beslut som här fallas genom all upprepa samma sak utan ändringar Vi är överens om att grunden för regelskrivningen och de normer som skall gälla redan finns. Om reglerna lillämpas annoriunda i sista ledet, så atl säga, så förutsätter jag att det korrigeras av dem som ligger mellan parlamentet och brukarna.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Energihushållningen, m. m.

Herr EKINGE (fp):

Herr lalman! I belänkandet nr 43 behandlar näringsutskollet regeringens förslag om anslag till AB Atomenergi för det kommande budgetåret.

I motionen 2259 har jag framhållit att Studsviksanläggningens basresurser i dag inte är utnyttjade fullt ul. Därför finns det möjligheter att låta Studsviksanläggningen expandera. De befintliga basresurserna ger nämligen möjlighet lill en utökning av antalet anställda med ca 500. En expansion i Sludsvik är så myckel mer angelägen som Nyköpings kommun kommer att drabbas av en belydande avtappning av arbetstillfällen genom den beslutade nedläggningen av fiygfiolliljen Fil. Del råder heller ingel ivivel om att fortsatta forskningsinsatser behövs såväl inom. energiområdet som inom miljöområdet i slort.

Sludsvik utnyttjas ju redan i dag för viktiga uppgifter i nalurvårdsverkets regi. En utbyggnad av den verksamhelen ligger-såvitt jag förslår - helt i linje med Studsviksanläggningens möjligheter. Därför vill jag bara slå fast att om vidgade forskningsinsatser på natur- och miljövårdens område kommer till slånd, är Studsviksanläggningen en mycket bra plats för förläggning av sådan forskningsverksamhet

Vidare är det uppenbart - det har sagls tidigare i dag - all den fortsatta forskningen måste komma att omfatta även alternativa energikällor samtidigt som forskningen måste fortsätta när det gäller att klariägga säkerhetsproblemen kring kärrkraften. På de här områdena har Studsviksanläggningen utomordentliga möjligheter att göra fina insatser. Och därför finns det anledning atl undersiryka Studsviksanläggningens kapacitet när del gäller den fortsatta forskningsverksamheten på hithörande områden. Även om sådan forskningsverksamhet fordrar befattningshavare med viss kompelens, kan man ändå räkna med att en utvidgning av verksamheten kommer atl medföra behov även av annan personal.

Näringsulskottets socialdemokrater och moderater avvisar motionen med hänvisning lill Studsviksulredningen och de direktiv som industriministern givit utredningen, nämligen alt utredningen bl. a. bör undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka flexibiliteten vid företaget

Folkpartiels och centerpartiels representanter i utskottet har emellertid reserverat sig mot skrivningen och framhållit att Studsviksulredningen

153

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Anmälan av interpellation

bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna för en omorganisation av AB Aiomenergi, varvid verksamheten vid Sludsvik bör kunna breddas lill all omfatta nya områden, såsom forskning rörande alternativa energikällor, energihushållningen inom industriella processer och inom transporter och byggnader.

Vidare sägs i reservationen att del är angeläget att Atomenergi ges möjligheler alt i lid anpassa verksamhelen till marknaden och till de nya behov som kan uppkomma. Reservationen mynnar ut i ett bifall såväl till min motion som till molion 2274 av herrar Tage Sundkvist och Gösta Karlsson i Mariefred.

Samtidigt som jag uttalar förhoppningen att Sludsvik verkligen skall få de här vidgade möjligheterna till utökning av sin verksamhet, ber jag atl få yrka bifall lill reservationen nr 2 vid näringsulskotlels belänkande nr 43.

Slutligen vill jag också, herr talman, hell korl, uttala vår tillfredsställelse över den behandling som motionerna om elförsörjningen på Gotland fått i näringsutskottets betänkande nr 46. De här två motionerna, dels nr 837 av herr Henmark och mig, dels nr 1768 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl., tar upp de svårigheter som drabbal och drabbar Gotlands elkonsumenier i jämförelse med motsvarande elkonsumenter i Mellansverige. Nu säger utskottet att det - mot bakgrund av de uppgifter som föreligger - ulgår ifrån att regeringen snarast kommer att ta ställning till hur Gotlands elförsörjning pä längre sikt skall ordnas, och utskottet finner del angeläget att man eftersträvar en utjämning av de prisskillnader som råder mellan Gotland och fasllandet. Detta föreslär utskottet atl riksdagen med anledning av de nämnda molionerna skall ge regeringen till känna.

Eftersom utskottet är enigt om detla finns det för mig bara anledning att uttala vår tillfredsställelse över utskottels skrivning. Jag yrkar bifall till näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 46.

På förslag av herr andre vice talmannen beslöt kammaren att uppskjuta den fortsatta överläggningen om dessa betänkanden samt behandlingen av pä föredragningslistan återstående ärenden till kl. 19.30.

§ 5 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 27 april

154

1975/76:175 av herr Börjesson i Falköping (c) till herr finansministern om utformningen av skatteförfaltningar:

Som vårt nuvarande skattesystem är utformat har del slora flerlalet

medborgare stora svårigheter att känna till de olika skattelagar och förordningar som gäller på laxeringsområdet Många medborgare måsle därför anlita sakkunnig hjälp vid upprättandet av självdeklaration, specielll de som driver rörelse, stor eller liten. Det är föga tillfredsställande att vi skall ha en skattelagstiftning som är så tillkrånglad att endast s. k. experter behärskar den.

Den medborgare som är hänvisad all på egen hand söka klara av sin deklaration riskerar många gånger, såvida han inte besitter de kunskaper som de s. k. experterna har, att göra sig skyldig lill felaktigheter som kan ha icke önskvärda konsekvenser.

Det fär inte vara sä, som det är nu, att den skattskyldiges möjligheter att få större avdrag ökas i förhållande till den sakkunskap som vederbörandes deklarationsmedhjälpare besitter. Den enskilde medborgaren kan inte, av förklarliga skäl, besitta de kunskaper som erfordras för att klara av en deklaration, såvitt det inte är en s. k. ren lönedeklaralion. Detta förutsätter nämligen att vederbörande deklarant är väl bevandrad i skattelagarnas alla labyrinter med därtill hörande prejudikat av olika slag.

För den som strävar efter att upprätta sin självdeklaration så äriigl och rikligt som möjligl - och det är del stora flertalet - bör det framstå som önskvärt alt vi får en skallelagsliflning så utformad atl den blir begriplig inte bara för skatteexperter utan också för vanliga medborgare,-som inte- har någon direkl sakkunskap på områdel.

Jag är medveten om de svårigheter som föreligger när det gäller att skapa skaltelagar och förordningar som är så enkla i sin utformning att de kan lydas även av icke taxeringssakkunniga, men målsättningen bör vara denna. Det får absolut inte vara sä atl en deklarants skallebörda delvis blir avhängig den sakkunniga hjälp vederbörande erhåller. Om så är förhållandet är det i högsta grad betänkligt och rubbar tilltron till rättssäkerheten i vårt land.

Del borde vara ett riktmärke i det fortsatta skattelagstiflningsarbetet atl vi fär en skattelagstiftning så utformad att medborgarna i slörre utslräckning än vad som nu sker kan upprätta sina egna deklarationer. Det skulle då bli större möjligheter för taxeringsmyndigheterna att utföra sitt granskningsarbete, och antalet felakliga deklarationer skulle minska. För den enskilde medborgaren ter det sig ofta som en "snårskog" av lagar och författningar på laxeringsområdet, och han känner sig i de flesta fall både förvillad och osäker.

Det kan inte vara rimligt att en deklarant som normalt borde kunna upprätta sin självdeklaration pä egen hand måste anlita sakkunnig hjälp för dryga koslnader. Inte heller kan del vara tillfredsställande att vederbörande deklarant erhåller större avdrag bara därför att han lyckats anlita en medhjälpare som är väl bevandrad i avdragsrättens många gånger stora mysterium.

Önskvärt är att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet på hithörande område - och även f ö. när det gäller utformningen av taxeringsförordningar

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Anmälan av interpellation

155

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Meddelande om frågor

o. d. - tillser alt dessa lagar och förordningar, utan atl rättssäkerheten därvid eftersattes, ulformas på etl sådant sätt atl de blir lättfattliga och begripliga, alt vi med andra ord får en skattelagstiftning inle bara för taxeringsexperter ulan även för "vanliga" medborgare. Jag tror mig därmed tolka elt önskemål om enklare och mer lättförståeliga skattelagar och laxeringsförordningar som säkert delas av del slora flertalet deklaranter.

Med stöd av vad jag här anfört hemställer jag om kammarens tillstånd att till slalsrådel och chefen för finansdepartementet rikta följande fråga:

Vill finansministern medverka till att i det fortsatta skallelagsliftnings-arbelet skattelagar och laxeringsförordningar ulformas på ett sådanl sätt atl tolkningssvårigheter undviks och lättförstäelighet uppnäs utan att därmed rättssäkerheten eftersatts?

§ 6 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 27 april

1975/76:325 av herr Olsson i Edane (s) lill fru statsrådet Hjelm-Wallén om åtgärder mot vandalisering av skollokaler:

I Värmland och i synnerhet Karlstadsregionen har vi underdel senaste halvåret upplevt en oroande vandaliseringsvåg av skolor och skollokaler. Vandaliseringen ger intryck av alt ha gjorts av någon eller några skoltrölta elever eller f d. elever.

I SIA-propositionen ges föreningslivet och samhället i övrigt stora möjligheter att komma in pä skolorna, och den samlade skoldagen är tänkt atl genomföras fr. o. m. läsåret 1978/79.

Vill statsrådet medverka till alt åtgärder sätts in för att begränsa vandaliseringen av skollokalerna?

156

den 28 april

1975/76:326 av herr Danell {m) till herr bostadsministern om innehållet i demonslrationsfilm om Sveriges mark- och bostadspolitik;

Inför HABITAT-konferensen om boende- och bebyggelsefrågor i Canada sommaren 1976 har etl svenskt demonstralionsobjekt i bostadsdepartementets regi med en film producerats. I filmen förekommer enbart socialdemokraliska kommunalpolitiker som ger en ensidig socialistisk bild av svenska kommuners mark- och bostadspolitik. Mer än hälften av landets kommuner har borgeriig majoritet men saknar representation i filmen.

Anser bostadsministern att den svenska filmen inför HABITAT-konferensen ger en objektiv bild av hur landets kommuner bedriver mark-och bostadspolitik?

1975/76:327 av herr Börjesson i Falköping (c) till herr socialministern om åtgärder mol för hög bullernivå i nöjeslokaler:

Till de många faror i arbetsmiljöer som hotar människorna hör den höga bullernivå som t ex. olika maskinparker kan åstadkomma. Men bullerskador förekommer också i andra sammanhang. Jag har i motioner och interpellationer pekat på den höga bullernivå som kan noteras i diskotek och andra nöjeslokaler som frekventeras framför allt av ungdom. Jag har efteriyst kompletteringar i nu gällande bestämmelser för att skydda de personer som vistas inom dessa lokaler. Det inträffar ju också då och då att s. k. popsångare besöker värt land för framträdanden. Helt nyligen upplevde vi ell sådanl besök i Slockholm. Av tidningsuppgifter framgick - i både text och bild - att poliser som hade att se lill att ordningen upprätthölls var rustade med hörselskydd, uppenbariigen för alt skona sina öron för den bedövande ljudstyrkan i samband med uppträdandet. Enligt samma tidningsuppgifter var del första gången polisen hade försetts med hörselskydd under ett uppdrag av det här slaget Den mycket slora publiken bestående av tonåringar löpte självfallel lika slor risk för hörselskador som polisen och annan personal vid denna tillställning. Man frågar sig vilka myndighetspersoner som övervakade att bestämmelserna angående bullernivån följdes vid detla lillfälle liksom vid andra liknande tillställningar

Med hänvisning lill vad jag här anfört vill jag slälla följande fråga till herr socialministern:

Anser slalsrådet alt gällande bestämmelser om den tillåtna bullernivån följs på ett tillfredsställande sätt på diskolek och i liknande nöjeslokaler eller vill statsrådet medverka till att skärpta regler aktualiseras då bullernivån i många fall helt uppenbart översliger den tillåtna nivån?.

Nr 111

Onsdagen den 28 april 1976

Meddelande om frågor

1975/76:328 av herr Johansson i Skärstad (c) till herr försvarsministern om de värnpliktigas reseförmåner:

Sedan en tid tillbaka har värnpliktiga möjligheter att resa mellan hemmet och förbandsorten med tåg för 10 kr. Den värnpliktige har kunnat lösa färdbiljett vid stationen för omedelbar avresa.

För några månader sedan gjordes enligt bekräftade uppgifter en överenskommelse mellan försvarels civilförvaltning och statens järnvägar innebärande alt de värnpliktiga för erhållande av sådan tiokronorsbiljett måsle lämna in beställning ålskilliga dagar i förväg.

Denna nya ordning vållar en rad olägenheter för de värnpliktiga, medan det tidigare systemet förefaller belydligl enklare och smidigare. Med hänvisning härtill vill jag till herr försvarsministern rikta följande fråga:

Vilka skäl kan förebäras för ändringen av villkoren för lösande av tiokronorsbiljett för värnpliktiga innebärande atl den värnpliktige numera måste förhandsbeställa färdbiljett mot att lidigare ha kunnat köpa motsvarande biljett direkl vid avfärden?

157

Nr 111 1975/76:329 av herr Johansson i Skärstad (c) till herr kommunikations-

Onsdaeen den ministern om bättre postservice för handikappade;

28 apnl 1976 pör handikappade personer som bor i villor kan det vara förenat med

., .. , ' stora svårigheter atl hämta poslen, eftersom denna avlämnas i brevlådan

Meddelande om ., ,. . . , . . , . ,

. vid gatan. Enligt mm mening bör postverket i sådana fall lämna posten

frågor • ,.. u ,

1 lagenheten.

Är slalsrådel beredd medverka lill en sådan förbättring av postverkets

service all handikappade personer kan erhålla posten i lägenheten?

§ 7 Kammaren åtskildes kl. 17.55.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:111 Onsdagen den 28 april

Riksdagens protokoll 1975/76:111