Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:109

Fredagen den 23 april

Kl, 13,00

Förhandlingarna leddes av fru tredje vice talmannen.

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om utformningen av blankett rörande statstjänstemäns sjukledighet

§ 1 Om utformningen av blankett rörande statstjänstemäns sjukledighet

Herr statsrådet FELDT erhöll ordet för att besvara herr Magnussons i Kristinehamn (vpk) den 1 april anmälda fråga, 1975/76:304, och anförde:

Fru lalman! Herr Magnusson i Kristinehamn har frågat mig om jag vill medverka till att blanketten Försäkran i samband med sjukdomsfall i sin nya utformning tas ur bruk, Pä blankellen har tillkommit utrymme för beslutande chef att bevilja eller inte bevilja sjukledighet

Del åligger författningsenligt myndigheterna atl pröva om förutsättningar för beviljande av sjukledighet föreligger. Prövningen avser i regel endast att fastställa om tjänstemannen på föreskrivet sätt har styrkt behovet av sjukledighet Den innefattar alltså inte någon medicinsk bedömning. Omfattar sjuktiden högsl sju dagar, anses i allmänhet behovet av ledighet styrkt, om tjänstemannen ger in blanketten Försäkran i samband med sjukdomsfall. Vid längre sjuktid krävs dessutom intyg av läkare eller tandläkare.

Alt myndigheterna har denna prövningsskyldighet är inle någon nyhet. Vad som nu har skell är att ansvariga myndigheter har gjorl vissa tekniska ändringar i blanketten. Den har bl, a, kompletterats med rutor för angivande av det beslut som myndighetens prövning har lett till. Det är alltså inte fråga om en saklig ändring utan en blanketleknisk. Om del emellertid skulle vara sä, att blanketten i sin nya utformning leder till missuppfattningar bland personalen, är jag givetvis beredd att medverka till att blanketten ses över.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk):

Fru lalman! Bakgrunden lill min fråga är atl SJ-personal har reagerat starkt mol den nya utformningen av blanketten Försäkran i samband med sjukdomsfall.

Den fråga som rent allmänt inställt sig är hur vederbörande chef skall kunna avgöra om den anställde varit sjuk eller ej. Chefen har som regel inte någon läkarutbildning. Vidare menar man att ett sådanl här förfarande måste strida mot en grundtanke i den reform som medger anställd att vara hemma i högst sju dagar för sjukdom utan att besöka läkare - att den enskilde själv skall kunna ta detta på sitt eget ansvar.

Enligt min uppfattning ger de nya formuleringarna uttryck för en för-

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om utformningen av blankett rörande statstjänstemäns sjukledighet

myndarinställning som inte borde höra hemma i en tid dä man diskuterar ökat personalinfiytande och därmed större ansvar för de anställda.

Men om någon skall sitta till doms över den anställde måste ju han eller hon fråga sig: Vem skall då avgöra om chefen varit sjuk eller inte i händelse att denne är hemma några dagar från sitt arbete?

Ell ytteriigare stort frågetecken måste också sättas för del sätt på vilket blanketten tillkommit. Ingen vet tydligen vem som är den ansvarige. På socialdepartementet och finansdepartementet har man hänvisat till statskontoret, på statskontoret till riksförsäkringsverket, på riksförsäkringsverket lillbaka till statskontoret. Försäkringskassan i Slockholm hänvisar också till statskontoret Ingen vet alltså - men man tror alt det måsle finnas någon djupsinnig förklaring. Därför skulle jag vilja fråga om statsrådet kan ge upplysning om vem som egentligen har ulfört den här blanketländringen.

Nu säger ju statsrådet att det inte är fråga om någon saklig ändring ulan en blanketleknisk och atl han, om del skulle vara så all blanketten i sin nya utformning leder till missuppfattning bland personalen, givetvis är beredd att medverka lill alt blanketten ses över. Det uppfattar jag som positivt Jag tror att det är nödvändigt.

Skall man ändra en blankett, såsom skell i det här fallet, bör man givelvis gå ut med information. Det har inte skett, för inte heller cheferna pä det lokala planet lycks känna till varifrån ändringarna har kommil. Det talar väl för att en översyn borde ske. Dessutom är det sä att om man är sjuk mer än sju dagar eller om det är något speciellt sä måste man alltid visa läkarintyg. Jag kan inte förstå vitsen med att en chef skall sitta och bevilja eller inte bevilja sjukledighet. Den möjligheten måste ju ändå finnas eftersom det lämnats utrymme för en sådan anteckning pä blanketten.

Herr statsrådet FELDT:

Fru talman! Herr Magnusson i Krislinehamn uppfattade kanske inte vad jag sade när jag svarade pä hans fråga, nämligen atl det måste finnas vissa regler för hur man styrker behovet av sjukledighet Del myndigheterna skall pröva är bara om man följt de regler som gäller för hur man styrker behovet av sjukledighet Däremoi ingår del alls icke i myndighetens befogenheter all pröva om vederbörande varil sjuk eller inte. Det kan inle råda någol som helsl ivivel om detta med hänsyn till de regler som finns i sjukkonlrollkungörelsen. De missförstånd som tydligen, enligl herr Magnusson i Kristinehamn, har uppstått är atl de anställda tror alt en byråchef nu helt plötsligt skall ta ställning lill om en tjänsteman varit sjuk eller inte. Det är alltså icke avsikten och har aldrig varit det.

Herr Magnusson frågar vilken myndighet som är ansvarig för den här blankellen. Jag är förvånad över att den frågan över huvud taget behöver Ställas här och att inle myndigheterna kan ge klart besked om det. Del slår nämligen i 2§ i sjukkonlrollkungörelsen all denna typ av försäkran

skall avges på blankett enligt formulär Försäkran i samband med sjukdomsfall som fastställs av statskontoret efter samråd med riksförsäkringsverket och slatens avtalsverk. Klarare kan det inte gärna bli. Det är alltså statskontoret som är ansvarigt för blanketten.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk);

Fru talman! Det har framgått att blanketterna brukar fastställas på del sättet. Men eftersom tydligen inte någon av de tjänstemän som varit vidtalade vare sig på statskontoret eller i riksförsäkringsverket känner till just den förändring jag påtalat verkar det i hög grad egendomligt, det måste man säga.

Blanketten som sådan innebär att man måste styrka sin sjukledighet, men den har man även tidigare fått styrka pä eget ansvar. Man har skrivii på blankellen och därmed intygat att man varit sjuk i t, ex, fem dagar, och det har inte varit något vidare med del. Jag förstår inte varför det extra tillägget skulle behöva komma in i bilden och för vilket ändamål. Om man har längre sjukledighet har man ju läkarintyg och vid speciella fall kan läkarintyg även infordras för kortare sjukledighet. Och eftersom det här tillägget lydligen vållar irritation bland personalen och kommer att göra del alltmer allteftersom blanketten sprids ute i landet tycker jag det vore bra om statsrådet ville medverka till en förändring.

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om omsoigen för barn med särskilda behov

Överläggningen var härmed slutad.

§ 2 Om omsorgen för barn med särskilda behov

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för att besvara fru Lantz (vpk) den 8 april anmälda fråga, 1975/76;311, och anförde:

Fru talman! Fru Lantz har frågat mig hur kommunerna ekonomiskt med nuvarande och föreslaget finansieringssystem skall klara omsorgen för barn med särskilda behov och lill vilken besvärsinslans föräldrar skall vända sig om de inte får plats för sina barn.

Den av riksdagen nyligen beslutade lagen om barnomsorg innebär en tydligare markering av samhällels ansvar för barn nied särskilda behov av stöd och stimulans genom att kommunerna blir skyldiga all bereda dessa barn plats i förskola redan före sex års ålder, om inle barnets behov av sådant slöd lillgodoses på annal sätt.

Kommunerna blir också skyldiga alt genpfn en planmässig utbyggnad av förskole- och frilidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad får sådan om inte behovet tillgodoses på annal sätt. För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra del utbyggnadsprogram som ingår i överenskomrpelsen mellan regeringen och Svenska kommunförbundet höjs slalsbidragen tjll daghem och fritidshem kraftigt fr. o. m. den 1 januari 1977. Vid beräkningen av del höjda stais-

Nr 109 bidraget har ocksä beaktats behovet av extra insalser för barn med behov

Fredagen den särskilda stödåtgärder. Det beslutade statsbidraget innebär att statens

23 april 1976 andel av kostnaderna för samhällets barnomsorg krafiigl ökas.

--------------- Beträffande besvärsinstans i dessa frågor gäller alt beslut av barna-

Om omsorgen för värdsnämnd eller social centralnämnd kan överklagas till länsstyrelsen

barn med särskilda om de särskilda förulsällningar som gäller för kommunalbesvär är upp-

behov fyllda. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till regeringsrätten.

Fru LANTZ (vpk):

Fru talman! Till att börja med skall jag be all få tacka för svaret. Del innehåller bara lomma fraser och svarar inte pä frågan. Det tillför inte heller debatten några nyheter.

Fr. o. m. den 1 januari 1977 skall kommunerna för det första anvisa plats i förskola eller fritidshem, för del andra bedriva aktivt uppsökande verksamhei för att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats och för det tredje verka för att platsen utnytijas. Detta gäller för barn som har s. k. särskilda behov av vistelse i daghem eller fritidshem. Och del är alldeles riktigt att just dessa barn bereds plats i den kommunala barnomsorgen så tidigt som möjligt. Men hur skall detta i praktiken gå till? Det är det jag har frågat om.

De fiesta kommuner i Stockholms län räknar enligt förskoleplanerna med atl 3 % av barnen i åldrarna 0-6 år har särskilda behov. Men det finns anledning att anla att den siffran är för låg, då det av undersökningar som gjorts i några nya bostadsområden i Storstockholm framgår atl mellan 25 och 40 % av bara av barnen i fyraärsäldern har särskilda behov. Den uppsökande verksamhei som kommunerna nu är skyldiga att bedriva kan komma att visa på nya stora behovsgrupper. Risker finns atl de här barnen inte kan beredas plats i den kommunala barnomsorgen i tillräcklig utslräckning eller atl enbart dessa barn kommer att kunna beredas plats.

Med nuvarande utbyggnadstakt finns del uppenbar risk för all kommunerna inte förmår uppfylla lagens intentioner. Jag skall ta ett exempel från min egen hemkommun, Huddinge, närmare bestämt från västra Flemingsberg, där det i dag köar 200 barn till daghem, där över hälften av dessa barn är barn med särskilda behov, där det i dag finns ett 90-tal platser och där det 1980 planeras för 126 platser - Det är den faktiska situationen.

Hur menar socialministern atl kommunerna skall kunna lösa den här frågan praktiskt? Vänsterpartiet kommunisterna har i många tidigare sammanhang krävt au alla barn skall beredas plats i den kommunala barnomsorgen. Dä först löser man eventuella integrationsproblem. Vi har också föreslagit atl staten skall ta över barnomsorgskoslnaderna hell. Då först löser man kommunernas ekonomiska problem med barnomsorgen.

Är det inte pä tiden att socialministern och regeringen i övrigt inser
'6 au det är den enda möjliga framkomliga vägen när del gäller utbyggnad

av den kommunala barnomsorgen, både för att värna om barn med särskilda behov och för atl lillgodose alla andra barns rättmätiga krav på en bra daghems- eller fritidshemsplats?

Frågan står alltså kvar, herr socialminister: Vad skall Huddinge göra praktiskt den 1 januari 1977 när 100 barn i västra Flemingsberg, och förmodligen 1 000 till i kommunen, har laglig räll att kräva daghemsplals? Vad skall kommunerna i övrigt göra när kanske 100 000-tals barn har denna räll all kräva daghemsplats och kommunerna inle kommer att kunna uppfylla del kravei?

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om omsorgen för barn med särskilda behov

Herr socialministern ASPLING:

Fru talmän! Kommunernas förskoleplaner visar att utöver alla sexåringar kan f n. ca 35 000 yngre barn beredas plats i kommunernas deltidsförskola. Antalet sädana platser kommer vidare, enligl förskoleplanerna, all byggas ul ytteriigare under de närmaste åren. Jag kan som ell exempel nämna atl över 2 000 nya platser i dellidsgrupper har börjat byggas sedan förskolelagen trädde i kraft den 1 juli förra årel. Detta visar att kommunerna i sin planering har lagil hänsyn lill behovet av platser för de här avsedda barnen.

Genom den kraftiga utbyggnad av platser i daghem och fritidshem som följer av överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet och som riksdagen nyligen lagil ställning till ökar vidare möjlighelerna all integrera dessa barn inom heldagsomsorgen.

Jag kan också nämna atl det i socialstyrelsens regi bedrivs försöksverksamhet beträffande organisation och verksamhetsformer för den uppsökande verksamheten. Socialstyrelsen planerar atl ge ut vägledande information till kommunerna om vilka åtgärder som denna verksamhet kan föranleda för barn med behov av särskilt stöd.

Fru talman! Jag vill bara tillägga alt jag nästan förstod att fru Lantz avsåg att fortsätta den debatt som vi förde här den 1 april. Jag hänvisar till protokollet över mina inlägg där. I fråga om Huddinge kan jag säga: Jag förutsäller att just de kommuner som har slora behov nu verkligen skall starta en omfattande ulbyggnad - mol bakgrund av de kraftiga stödåtgärder som sätts in från samhällets sida.

Fru LANTZ (vpk):

Fru talman! Del är riktigt att man kan klara sexåringarna i en deltidsförskola, men de barn som har särskilda behov behöver komma in myckel lidigare och behöver dessulom ha en riktig daghemsplals. I Slor-stockholmsområdet och förmodligen också på andra platser i landel behöver bara av fyraåringarna nästan hälften plats tidigare än vad som blir fallet vid placering i deltidsförskola.

Det är vidare inte fråga om någon kraftig ulbyggnad. I dag får totalt 8 96 av förskolebarnen plats på daghem, och 1980 skall 21 % fä det. Vi vet all behovet i dag motsvarar ungefär 50 % av det totala antalet barn. Det är alltså ingen krafiig utbyggnad, och jag tycker att det är fel all

2 Riksdagens protokoll 1975/76:108-110

Nr 109 påstå det.

Fredaeen den sedan gäller besvärsfrägan är det intressant atl notera att de

23 aoril 1976 ' barnens föräldrar skall vända sig till sociala centralnämnden när deras

--------------- barn inle kommer att kunna beredas plats den 1 januari 1977. Då vill

Om uppskov med jag fråga: Vad kommer att hända om de inte får den plats de behöver

aviserad personal- för barnen? Det besked jag fått är att de skall vända sig till länsstyrelsen

indragning vid Ås- och sedan lill regeringsrätten. Innebär det beskedet att regeringen påtar

brohemmet sig att i detta senare skede ge de barn som behöver det plats på daghem?

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 3 Om uppskov med aviserad personalindragning vid Åsbrohemmel

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för att besvara herr Strömbergs i Vretstorp (s) den 9 april anmälda fråga, 1975/76:312, och anförde:

Fru talman! Herr Strömberg i Vretstorp har frågat mig om jag är beredd vidta åtgärder som syftar lill alt uppskjuta aviserad personalindragning vid Åsbrohemmels erkända vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

De senasle årens utveckling på socialvårdsområdet har inneburit ökad satsning på öppna och frivilliga behandlingsformer vilket har lett lill etl minskat behov av vårdplatser inom den slutna vården. Därigenom har en viss reducering av platsantalet vid vårdanstalterna för alkoholmissbrukare blivit möjlig. Socialstyrelsen har efter överiäggningar med Ås-brohemmets styrelse beslutat minska antalet platser vid denna anstalt frän 200 till 150 fr. o. m. den 1 juli 1976. Frågor som hänger samman med en härav föranledd förändring av verksamheten, bl. a. frågan om viss minskning av personalen, har enligt vad jag inhämtat behandlats av en arbetsgrupp med företrädare för anstaltsledningen och personalorganisationerna. Arbetsgruppen har lämnal etl förslag till anstallssty-relsen, som efter behandling väntas göra framställning till socialstyrelsen. Det ankommer sedan pä socialstyrelsen att besluta om de åtgärder som blir akluella med hänsyn till förändringarna av verksamheten vid värdanstalten.

Herr STRÖMBERG i Vreistorp (s);

Fru talman! Jag ber all fä lacka socialministern för svaret på min fråga.

Självfallet har jag den uppfatlningen alt de erfarenheter som vunnits i den vård som förekommer på våra vårdanslaller och som är föremål för en översyn används till förbättringar, som leder till atl de intagna i största möjliga mån och så snabbt som möjligl återanpassas till vårl öppna samhälle.

I detla fall utgör vården av alkoholskadade inget undantag. Nykter
hetsvården är föremål för olika utredningar som jag hoppas skall leda
18 till förbättringar för de alkoholskadade.

Bl. a. har socialutredningen i uppdrag att utreda vem som skall handha huvudmannaskapet för vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Vidare har den s. k. NEPO-ulredningen i uppdrag all göra en översyn av personalorganisationen vid nykterhelsvärdsanstallerna.

Jag har i min fråga tagit upp de personalproblem som uppstått vid vårdanstalten Åsbrohemmel genom att socialslyrelsen aviserat kraftiga personalinskränkningar. Jag menar att, eftersom NEPO-ulredningen inom en inte alltför avlägsen framlid skall komma med förslag om personalorganisation och man ännu ej vet hur stort personalbehovet kommer all vara. siarka skäl lalar för alt inte i nuläget göra personalinskränkningar.

Det kan också finnas anledning nämna, eftersom socialministern tar uppdel i sill svar, atl palientanialet minskat från 200 i början av 1970-talel till i nuläget 150. Dessulom har vårdtidens längd minskat frän i genomsnitt fyra månader lill i nuläget sex ä älta veckor. Däremot har antalet intagningar ökal från drygt 600 i början av 1970-talel till i nuläget ca 900 per år.

Därigenom har också personalens arbetsbelastning ökat trots att palientanialet minskat Och att göra personalinskränkningar kommer alt innebära försämrad värd för de intagna.

Men när jag nu hörde av socialministern atl de problem som jag tagit upp har uppmärksammals och att en arbetsgrupp är tillsall, hoppas jag att socialslyrelsen i sin bedömning lar hänsyn till de resultat som arbetsgruppen kommer fram lill samt alt all förändring kommer att ske i nära samråd med den berörda personalen.

Jag vill än en gång lacka för svaret,

Överiäggningen var härmed slutad, § 4 Om den uppsökande verksamheten inom socialvården

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om den uppsökande verksamheten inom socialvården

Herr socialministern ASPLING erhöll ordel för atl besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 19 mars anmälda interpellation, 1975/76:157, och anförde:

Fru lalman! Herr Börjesson i Falköping har frågat mig om någon utvärdering har företagits i fråga om uppsökande verksamhet från kommunernas sida och, om så inte är fallet, om jag är beredd atl göra en sådan.

Frågan om en utvärdering av den uppsökande verksamhet som kommunerna bedriver har uppmärksammats i olika sammanhang. En intressant enkät har gjorts av den av socialdepartementet tillsatta pensionärsundersökningen. Den avser förhållandena i kommunerna i april 1975, Enkäten besvarades av 271 av rikets 278 kommuner. En preliminär genomgång av svaren visar att 211 kommuner har uppgivit att kontinuerlig uppsökande verksamhei förekom i kommunen. Verksamheten var i första hand inriktad på ålderspensionärer och förtidspensionärer. Den sköttes till helt övervägande del av hos kommunen fast anställd

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om den uppsökande verksamheten inom socialvården

personal av typ hemvårdsassislenter, hemsamariter, socialassistenter, handikappkonsulenter etc. Tillfälligt anställd personal användes dessutom i viss utslräckning,

I 181 kommuner hade en eller fiera gånger genomförts en inventering av pensionärernas sociala situation i hela eller delar av kommunen. Vidare kan nämnas att 60 kommuner hade träffat överenskommelse med postverket om viss medverkan av lantbrevbärare i den uppsökande verksamheten, I fiera kommuner planerades liknande medverkan.

Jag skall inte ytteriigare gä in på pensionärsundersökningens maierial. Den kommande redovisningen kommer att ge oss ökade kunskaper om insatserna på della vikliga område, .

Jag vill i delta sammanhang också påminna om det stora arbete som försäkringskassorna lägger ner för att var och en skall få de socialförsäkringsförmåner som han har rätt till. En undersökning år 1972, som omfattade drygt 200 000 s. k. 0-kIassplacerade personer, ledde till att över 50 000 försäkrade inplacerades i sjukpenningklass. Pensionsutredning företogs för omkring 1 000 försäkrade. Försäkringskassorna tog i vissa fall kontakt med sociala och andra myndigheter i syfte att initiera service- och vårdåtgärder m. m. Så skedde i fråga om ca 2 000 försäkrade. Positiva åtgärder vidtogs således i mer än 25 % av samtliga fall. En uppföljning är 1974 visade atl ytteriigare drygt 15 000 försäkrade hade erhållit socialförsäkringsförmåner i form av sjukpenning eller pension.

Den sociala hemhjälpen i kommunerna har som vi alla känner till slor belydelse för den uppsökande verksamheten. De som utreder och prövar behovet av social hemhjälp fär, särskilt om de arbelar i ett geografiskt begränsat distrikt, ofta en god kännedom om människorna där. Vidare vill jag erinra om att olika frivilliga organisationer, bl. a. Pensionärernas riksorganisation och Röda korset, samarbetar med en del kommuner för att förbättra den uppsökande verksamheten och för att stimulera till förbättrade kontakter människor emellan.

Slulligen kan nämnas alt del inom kort kommer att redovisas en sammanställning och utvärdering av den uppsökande verksamhet som med bidrag av glesbygdsmedel genomfördes under åren 1969-1975 bland äldre och handikappade i 35 kommuner inom det allmänna stödområdet

Den uppsökande verksamheten har på olika sätt uppmärksammats i utbildningen och har bl. a. behandlats vid mänga kurser och konferenser i Kommunförbundets regi. Den har också tagits upp vid socialvårdskonsulenternas kontakter med företrädare för de sociala centralnämnderna. Enligt min mening har den ändring i socialhjälpslagen som avsåg den uppsökande verksamheten och de tankar och riktlinjer som låg bakom denna ändring på ett påtagligt sätt satl sin prägel på den kommunala socialvården.

Herr BÖRJESSON i Falköping (c):

Fru lalman! Jag vill allra försi lacka socialministern för svaret på min interpellation.

Jag noterar all socialministern i sill svar konstaterar alt den ändring i socialhjälpslagen som avsåg den uppsökande verksamheten och de tankar och rikllinjer som låg bakom denna ändring pä etl påtagligt sätt salt sin prägel på den kommunala socialvården. Jag vill inle på något säll bestrida riktigheten i della konslalerande, men man kan dock inie bortse från atl del fortfarande, irols alll vad som gjorts, förekommer alt åldringar och handikappade bor nära nog i isolering. Della inträffar inte bara i glesbygder, ulan dess värre också i tätorterna, där anonymiteten bidrar till isoleringen.

Det har exempelvis förekommil all åldringar legal döda i sina lägenheter i veckor, t o. m. månader, innan de sociala myndigheterna fått kännedom om fallen.

Jag vei alt del kan vara svårl för de socialvårdande myndighelerna atl komma i kontakt med en del åldringar, som hellre lever i isolering än finner sig i någol slag av omhändertagande. Dessa människors integritet måsle man ta hänsyn lill och respektera, men de socialvårdande myndighelerna niåsle i sill arbeie informera på ell sådanl säll atl de värdbehövande blir medvelna om sin situation och all de kan få hjälp all leva elt drägligt och människovärdigt liv.

Trols alt jag vet au oerhört myckel gjorts för att förbättra den sociala situationen för de gamla och handikappade, återstår tyvärr ändå mycket innan förhållandet blir hell lillfredsslällande. Jag skall ange etl par exempel bland många ulan all därmed namnge de berörda kommunernas socialvårdande myndigheler.

Ell fall gällde färdijänslen. Trols all sådan flirdljänsl fungerat i fiera år hade ett par åldringar, som båda var handikappade, inie haft vetskap om att deras kommun tillhandahöll denna service för resor till och frän tätorten, som i della fall var belägen någon mil från deras bostad. Efier kontakt med sociala centralnämnden i kommunen fick de löfte om en fri resa i veckan lill och från läiorlen. All dessa människor inle haft velskap om färdtjänsten visar alt informalionen i della fall inte fungerat tillfredsställande.

Också ell annal fall som jag vill åberopa ger belägg för alt den sociala omvårdnaden inte är vad den borde vara. En åldring, som bodde ensam i sin sluga, var i behov av vård och var villig all fiylla lill ortens pensionärshem. Han fick vänia i över ell års tid, och när han änlligen fick plals på hemmel och socialvården kom för all hämta honom, fann man honom i medlagei lillslånd ulanför sin bostad. Efier en kort lid avled han.

Jag har med del sagda inle velal anklaga vederbörande kommuner. Jag vet all många kommuner brolias med stora ekonomiska svårigheter, som leder till all den sociala omvårdnaden, specielll när det gäller gamla och handikappade, får slå lillbaka för andra kostnadskrävande projekl, som kommunerna måsie finansiera. Jag vei av egen erfarenhei vad dessa organisaiioner uiräiiar, särskill genom all skapa kontakt människor emellan men ocksä genom au ge de handikappade självkänsla och självför-

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om den uppsökande verksamheten inom socialvården

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Om den uppsökande verksamheten inom socialvården

iroende som kan belyda så erhörl myckel just för dessa människor.

Även om mycket gjorts, särskill när det gäller den uppsökande verksamheten, vilket det lämnade svaret visar, sä är därmed inle sagt atl den sociala omvårdnaden fungerar i alla avseenden tillfredsställande. De anförda exemplen visar om inte annat att sä är förhållandet. Jag tror -och det var förresten socialministern inne på i sitt svar- att de frivilliga organisationerna har en myckel stor betydelse. Socialministern åberopade bl. a. Röda korset Jag åberopar handikapporganisationernas slora möjligheler alt hjälpa till genom den uppsökande verksamheten.

Lål mig, herr socialminister, ciiera ur en insändare i Svensk Han-dikapptidskrifl för en lid sedan, som jag lycker på elt föredömligt sätt ger uttryck för vad dessa organisaiioner kan belyda för kontakten handikappade emellan och mellan handikappade och icke handikappade. Insändaren är krilisk mot den uppsökande verksamhet som bedrivs ute i primärkommunerna. Jag citerar;

"Därför borde den uppsökande verksamheten bli effektivare från såväl samhällels sida som från vår egen handikapporganisaiions. Inle minst medlemmar i en handikappförening och styrelsemedlemmar och andra förtroendemän-kvinnor kan här göra en insats i den uppsökande verksamheten. Framför alll har våra medlemmar slörre möjlighei alt intressera vederbörande som sitter isolerad och inle har inlresse för atl söka kontakt Detta kan ske genom au tala om egna erfarenheter, hur de själva fått hjälp och kommit med i handikappsanimanslutningar och vad glädje och nylla de haft av kamratskap och gemenskap. Ofta är vi handikappade själva bälire skickade atl fä kontakter med personer ule i glesbygderna som är i behov av upplysning om läkarbehandling, hjälpmedel, handikappföreningar, färdtjänst och de resurser kommuner, landsling och statsmakterna har all erbjuda.

Därför vill jag rikta en varm vädjan till medlemmar i handikappföreningar all la reda pä, om del i vederbörandes omgivning finns personer som är mer eller mindre handikappade och som borde uppsökas och som del även bör vara angelägel all underrätta de sociala myndighelerna om. Även om resullaiei ej alllid blir så slorl, så är varje ålgärd och iniiialiv i vad som här framförts av stor vikt, då del kan rädda från ofta självupplagen isolering eller brisl från samhällels sida i fråga om den uppsökande verksamhelen. Någol måsle göras inle minsl av de handikappade själva som kommil med i våra sammanslutningar är av slor belydelse. Della är elt ofta förbisett verksamhetsfält men deslo mer lacksami all arbeta med även om bara små resullal uppnås, men del är ell arbeie som förutser tålamod och inlresse."

Ja, herr socialminister, här har gjorts en hel del i vårt välfärdssamhälle för våra åldringar och handikappade, men ännu äierstår myckel innan dessa grupper uppnår jämslälldhei med övriga medborgargrupper. Utan all på någol säll bli palelisk vill jag säga all del hell enkelt är vår skyldighet all söka skapa drägliga levnadsbetingelser för dessa grupper, för åldringarna och de handikappade. De har räll all kräva ell slörre mall

av samhällels omvårdnad än vi övriga medborgare. Jag skulle i della sammanhang vilja vidga begreppei och säga all målsällningen i vårl sam-hällsarbeie måsie vara alt skapa en social omvårdnad för alla som är i behov därav. Jag tänker dä på de sjuka, speciellt på dem som vistas på våra långvårdsavdelningar, pä åldringarna och på de handikappade.

Menar vi allvar med vän lal om jämlikhel och solidarilel, är prio-rileringen inie svår.

Jag ber ännu en gäng, fru lalman, alt få lacka för svarei pä min inierpellalion.

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Meddelande om besvarande av interpellation

Herr socialminisiern ASPLING:

Fru lalman! Jag vill gärna undersiryka vad herr Börjesson i Falköping här franthöll - handikapporganisalionernas värdefulla insalser på delta ulomordenlligl vikliga arbelsfält De har kunskap, kännedom och ocksä vida personliga kontakter. Här behövs alla goda krafters samverkan. Det är en uppfordrande uppgift för - egenlligen - oss alla.

Jag skall inie vidga debaiien, fru lalman, utan bara göra ell lillägg. Herr Börjesson var inne på frågan om informalionen, och den är nalurliglvis i della sammanhang också myckel viklig. Kommunerna har under senare år vidgat sina insalser på etl markant säll, och det bör noteras. Della gäller även de frivilliga organisalionerna, exempelvis handikapporganisalionerna. Vi har ju också från sanihällets sida sökt atl på olika sätt vidga informationsverksamheten. Jag kan som etl exempel nämna all en ny upplaga av socialkatalogen jusl i dessa dagar börjar delas ul lill alla hushåll i vårt land.

Överläggningen var härmed slulad.

§ 5 Meddelande om besvarande av interpellation

1975/76:159 om kommunernas avfallshantering

Herr socialminisiern ASPLING:

Fru talman! Jordbruksministern skulle i dag ha besvarat en interpellation av fru Hambraeus om kommunernas avfallshantering. Fru Hambraeus är emellertid på grund av sjukdom förhindrad att la emot svarei i dag. Jordbruksministern kommer därför att besvara inlerpellationen vid etl senare tillfälle.

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2430-2434 till inrikesulskottet

1975/76:2435-2437 ull trafikutskottet

1975/76:2438 och 2439 till civilutskottet

1975/76:2440-2442 till trafikutskottet

1975/76:2443 til

1975/76:2444 til

1975/76:2445 til

1975/76:2446 til

1975/76:2447 til

1975/76:2448 til

1975/76:2449 til

Nr 109 1975/76:2443 till konstitutionsutskottet

Fredagen den 1975/76:2444 till inrikesulskottet

23 april 1976 1975/76:2445 till justitieutskottet

socialutskottet 1 skatteutskottet 1 inrikesulskottet I socialförsäkringsutskottet

§ 7 Föredrogs och bifölls interpellalionsframställningen 1975/76:172.

§ 8 Anmäldes och bordlades Moiioner

1975/76:2450 av herr Andersson i Örebro m.fl. 1975/76:2451 av herr Carlström m.fl. 1975/76:2452 av herr Hovhammar m.fl. 1975/76:2453 av herr Hovhammar m.fl. 1975/76:2454 av fru Nilsson i Kristianstad m.fl. med anledning av proposilionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m, m,

1975/76:2455 av herr Strömberg i Botkyrka m.fl. med anledning av propositionen 1975/76:118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn

1975/76:2456 av herr Nordslrandh m.fl. 1975/76:2457 av herr Nyquist

med anledning av proposilionen 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1975/76:2458 av herr Hermansson m.fl. 1975/76:2459 av herr Romanus

med anledning av proposilionen 1975/76:136 om ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

1975/76:2460 av fru Hambraeus m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:149 med förslag till lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar, m, m.

1975/76:2461 av fru Anér

1975/76:2462 av herrar Jonsson i Alingsås och Polstam

1975/76:2463 av herr Lidgard

1975/76:2464 av herr Nyquist

med anledning av proposilionen 1975/76:155 om vissa körkortsfrågor

1975/76:2465 av herr Hägelmark m.fl.
24 1975/76:2466 av herr Nyquist

1975/76:2467 av herr Schöit m.fl. Nr 109

med anledning av propositionen 1975/76:164 med förslag till lag om Fredagen den
påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m, m, 23 april 1976

1975/76:2468 av herr Börjesson i Glömminge m.fl.

med anledning dels av proposilionen 1975/76:166 med förslag till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, m. m., dels proposilionen 1975/76:169 med förslag till lag om slyrelserepresentation för de anställda i bankinslilut och försäkringsbolag

1975/76:2469 av herr Bohman m.fl.

1975/76:2470 av herr Eriksson i Arvika m.fl.

1975/76:2471 av herr Eriksson i Arvika m.fl.

1975/76:2472 av herr Fridolfsson

1975/76:2473 av herr Hermansson m.fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:166 med förslag till lag om

slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska

föreningar, m. m,

1975/76:2474 av herr Kindbom m.fl. 1975/76:2475 av herr Pettersson i Lund

med anledning av propositionen 1975/76:167 om ny organisalion för postverket

1975/76:2476 av herr Hernelius m.fl.

1975/76:2477 av herr Romanus

med anledning av propositionen 1975/76:174 om ändring i brottsbalken

1975/76:2478 av herr Hermansson m.fl.

med anledning av proposilionen 1975/76:179 om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

1975/76:2479 av herr Fridolfsson m.fl. 1975/76:2480 av herrar af Ugglas och Nyquist 1975/76:2481 av herrar af Ugglas och Nyquist 1975/76:2482 av herr Åsling m.jl

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m. m.

1975/76:2483 av herr Ekinge

1975/76:2484 av herr Hermansson m.fl.

1975/76:2485 av herr Nordgren m.fl.

1975/76:2486 av herr Siegbahn m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:182 om information, utbildning

och forskning rörande medbestämmande i arbetslivet m, m, 25

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Anmälan av interpellation

1975/76:2487 av herr Hermansson m.jl

med anledning av propositionen 1975/76:189 med förslag om insyn i och kontroll av den militära underrättelsetjänsten m, m,

1975/76:2488 av herr Hörbeig m.fl. 1975/76:2489 av herr Wachlmeister i Johannishus med anledning av propositionen 1975/76:190 om inrättande av ett flyg-vapenmuseum och vissa skolor för försvarsmakten

1975/76:2490 av herrar Carlsson i Vikmanshyltan och Fågelsbo 1975/76:2491 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl. 1975/76:2492 av herr Jonsson i Alingsås och fröken Rogeslam med anledning av proposilionen 1975/76:197 med förslag till lag om arbetsskadeförsäkring

§ 9 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 22 april

1975/76:173 av herr Gustavsson i Alvesta (c) lill herr stalsminislern om kollekiivansluining av fackliga avdelningar lill politiskt parti:

Riksdagen har vid upprepade lillfällen ullalal sig mol all elt poliliskl parii tillämpar kollekiivansluining. Riksdagens ullalande har efter vad som kunnal konsialeras nonchalerals, och kollektivanslutning lillämpas fortfarande av del socialdemokraliska partiet

Nyligen limade händelser visar all kolleklivanslulningen medfört all lönearbelare avslår från medlemskap i fackföreningen med molivering alt de individuellt vill avgöra partitillhörighet och all de inle anser re-servaiionsräilen tillräcklig för all skydda deras integritet i vad avser par-lisympatier.

Uiöver all kollektivanslutningen avslöjar en häpnadsväckande brisl på respekt för medborgarnas personliga integritet riskerar den på sikl alt allvarlig! försvaga den fackliga rörelsen. En splittrad fackföreningsrörelse lorde fä svårl all med framgång hävda lönearbeiarnas inlressen på arbetsmarknaden. Del är vikligt au den fackliga rörelsens styrka inte försvagas eller undergrävs. Del är därför angelägel au partierna avslår från au kolleklivi anslula fackliga avdelningar eller organisaiioner, som fallal majorilelsbeslul härom.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt till statsministern få framställa följande fråga:

Anser stalsminislern all meioden all kollektivt anslula fackliga avdelningar lill poliliskl parti är till skada för den personliga integriteten och för den fackliga rörelsens enhet och styrka?

§ 10 Meddelande om frågor Nr 109

Fredagen den
Meddelades att följande frågor framställts 23 april 1976

den 22 april Meddelande om

frågor

1975/76:321 av herr Ulander (s) lill herr bosladsminisiern om innebörden av viss stadsplanebesiämmelse:

Regeringen fasislällde den 15 januari 1976 förslag lill sladsplan för kvarierei Inedal i Slockholm och förordnade samlidigl om särskild lydelse av 4 S i sladsplanebeslämmelserna. Del har i den prakliska hanteringen visal sig svårl all tolka den närmare innebörden av denna beslämmelse.

Vad innebär regeringens fasisiällelsebeslul i nu angivna hänseende?

1975/76:322 av fru Jonäng (c) lill herr jordbruksminislern om förbud mol användningen av sprayflaskor, m, m,:

Jorden omges av ell ozonskikl som skyddar människorna mol de skadliga ullraviolella strålarna frän solen. Vi är således beroende av detla ozonlager för vår hälsa och existens. Vissa gaser kan enligt vetenskapliga rön uliunna ozonlagrei och därmed åsiadkomma negaliva effekler på mänskligl liv, Deila gäller bl, a, den gas som uppslår vid användning av sprayflaskor.

Är jordbruksministern beredd att medverka lill

1, all frågan om bevarande av ozonlagrei blir ulredd i vårl land,

2, all frågan ylierligare utvecklas i inlernalionella sammanhang,

3, all förbjuda användningen av sprayflaskor?

På hemställan av fru tredje vice talmannen beslöt kammaren kl. 13,39 all ajournera sina förhandlingar till kl, 14.30, då bl. a. de till dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väntades föreligga.

§ 11 Då förhandlingarna kl, 14,30 återupptogs anmäldes och bordlades

Skatteutskottets betänkanden

1975/76:57 med anledning av proposilionen 1975/76:163 om en förbällrad

utrikeshandelsstalislik, m, m. 1975/76:58 med anledning av motion om information till skattskyldig

om det totala skatte- och avgiftsuttaget, m, m,

Justitieutskottets betänkanden

1975/76:28 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till kriminalvården jämte motioner

1975/76:33 med anledning av propositionen 1975/76:100 såviii gäller an
slag till vissa byggnadsarbeten för kriminalvärden jämte motioner 27

Nr 109 Lagutskottets beiänkanden

Fredaeen den 1975/76:16 med anledning av proposilionen 1975/76:50 om ändring i

23 april 1976 ärvdabalken, m, m, jämle motioner

--------------- 1975/76:27 med anledning av propositionen 1975/76:104 om godkän
nande av konventionerna den 29 mars 1972 om internationellt ansvar
för skada som orsakas av rymdföremäl och den 14 januari 1975 om
registrering av föremål som har sänts ut i rymden

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1975/76:34 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden lill riksmötet 1976/77

Socialutskottets betänkanden

1975/76:33 med anledning av motioner om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården m, m,

1975/76:34 med anledning av motioner om ulbyggnad av hälso- och sjukvård, m, m,

1975/76:35 angående uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1976/77 .

1975/76:36 med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller vissa anslag om ekonomiskl slöd ät barnfamiljer m, m, jämle moiioner

1975/76:37 med anledning av propositionen 1975/76:116 med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m, m, jämte moiioner

Utbildningsutskottets betänkanden

1975/76:26 med anledning av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m, m. jämte motioner

1975/76:29 med anledning av propositionen 1975/76:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt gäller högre utbildning och forskning m. m.

Jordbruksutskottets betänkande

1975/76:42 med anledning av proposilionen 1975/76:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser anslag inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Näringsutskottets betänkanden

1975/76:41 med anledning av motioner om råvaruförsörjning och resurspolitik

1975/76:42 med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:101 i vad avser energihushållning m, m, jämte motioner

1975/76:43 med anledning av proposilionen 1975/76:109 om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m, m, jämte motioner

1975/76:44 med anledning av propositionen 1975/76:124 om den statliga
28 verksamheten på oljeomrädet, m, m, jämle moiioner

1975/76:45 med anledning av proposilionen 1975/76:100 i vad avser rikt- Nr 109

linjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet jämte mo- Fredagen den

tioner. 23 april 1976

1975/76:46 med anledning av motioner om elförsörjningen pä Gotland --------

1975/76:47 med anledning av motion om slatens vattenfallsverks redovisningsprinciper

Civilutskotlets betänkanden

1975/76:17 med anledning av motioner om ändring i byggnadslagen (1947:385), m, m.

1975/76:23 med anledning av propositionen 1975/76:1001 vad avser vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m, m, jämte motioner

§ 12 Anmäldes och bordlades Motioner

1975/76:2493 av herr Ahlmark m.fl. 1975/76:2494 av herr Bohman m.fl. 1975/76:2495 av herr Hermansson m.fl. 1975/76:2496 av herr Nordgren 1975/76:2497 av herrar Nordgren och Strindberg 1975/76:2498 av herr Oskarson och fru Troedsson 1975/76:2499 av herrar af Ugglas och Torwald 1975/76:2500 av herr Wennerfors

med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrätts-reform m, m.

1975/76:2501 av herr Hermansson m.fl. 1975/76:2502 av herr Nordslrandh m.fl. 1975/76:2503 av fröken Rogestam m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn

1975/76:2504 av herr Larsson i Staffanstorp m.fl. 1975/76:2505 av herr Svensson i Malmö m.jl 1975/76:2506 av herr Träff m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1975/76:2507 av herr Ahlmark m.fl. 1975/76:2508 av herr Hermansson m.fl. 1975/76:2509 av herr Jonnetgård

med anledning av propositionen 1975/76:168 om vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation

1975/76:2510 av herr Bohman m.fl. 29

Nr 109

Fredagen den 23 april 1976

Anmälan av interpellation

1975/76:2511 av herr Hörbetg

med anledning av proposilionen 1975/76:169 med förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag

1975/76:2512 av herr Beigqvist 1975/76:2513 av herr Olsson i Järvsö 1975/76:2514 av herr Olsson i Järvsö m.fl. 1975/76:2515 av herr Weslberg i Ljusdal

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för beskattning av realisationsvinster, m, m.

1975/76:2516 av herr Hagberg i Borlänge m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:194 om TV-övervakning

1975/76:2517 av herrar Oskarson och Danell 1975/76:2518 av herrar Oskarson och Strindberg med anledning av propositionen 1975/76:199 om ändring av värnplikts-lagen(194I:967),m. m.

§ 13 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits lill kammarkansliet

den 23 april

1975/76:174 av herr Börjesson i Falköping (c) lill herr socialministern om användningen av THX och liknande preparat:

Under senare är har en myckel livlig debali förts kring olika slag av läkemedel. THX har stått i förgrunden för diskussionen om huruvida preparat som inie sorlerar under gängse lill verkade mediciner skall lilläias här i landel. Debaiien har blivii synnerligen inflammerad på grund av att många människor erfarit att t ex. örtmediciner eller liknande varit all föredra framför av läkare ordinerade mediciner. I många fall anges biverkningar som förorsakar patienter inte ringa obehag. 1 andra fall omvittnar enskilda människor all de vid sidan om ordinarie mediciner vill inta läkemedel som visal sig vara sådana som den s. k. skolmedicinen fördömer som värdelösa. Del skulle med andra ord vara patienterna som enbart genom egen tro känner sig må väl av dessa preparat Uppenbariigen är den tron i så fall inle verkningslös, då preparalen haft kännbart posiliva effekter på vederbörande.

Många av här nämnda preparat är som bekanl förbjudna här i landel nien finns alt tillgå t ex. i Tyskland och andra länder. Del förekommer

atl svenska patienter bekostar resor till främmande länder för all få de Nr 109

preparal som de funnii värdefulla. Detla kan rimligtvis inle anses vara Fredagen den

tillfredsställande. Det vore därför enligl min mening av störsla värde 23 april 1976
atl vederbörande myndigheler här i landel skulle göra ansträngningar

för all åstadkomma en önskvärd liberalisering av den svenska läkeme- Anmälan av
delsförordningen. interpellation

Med hänvisning härtill vill jag slälla följande fråga lill socialminisiern: Är socialministern beredd medverka till all sädana ändringar i gällande läkemedelsförordning föreläs all förordningen ger ulrymme för all preparal som THX och liknande som inle kunnat bevisas vara i någol hänseende skadliga skall kunna tillålas dä patienter upplever preparalen som klart positiva för deras hälsotillstånd?

§ 14 Kammaren åtskildes kl. 14.31.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:109 Fredagen den 23 april

Riksdagens protokoll 1975/76:109