Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens protokoll 1975/76:106 Onsdagen den 21 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1975/76:106

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975/76:106

Onsdagen den 21 april

Kl.  10.00

§ 1 Meddelande om ändrad tid för sammanträdet fredagen den 23 april

Herr TALMANNEN:

Med hänsyn lill att fiera interpellationssvar lämnas vid kammarens bordläggningsplenum fredagen den 23 april tar nämnda sammanträde sin början kl.  13.00.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Meddelande om ändrad tid för sammanträdet fredagen den 23 april

Slöd till dagspres­sen


§ 2 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1975/76:205 till justitieutskottet

1975/76:206 och 207 till näringsulskottet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Redogörelser

1975/76:16 och 21 till utbildningsutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1975/76:2415 till inrikesutskottet

1975/76:2416-2420 till lagutskottet

1975/76:2421 till försvarsutskottet

1975/76:2422 till justitieutskottet

§ 5 Stöd till dagspressen

Föredrogs konstitutionsutskottets belänkande 1975/76:46 med anled­ning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen jämte motioner.

1 detta betänkande behandlades propositionen 1975/76:131 (finansde­partementet) om slatligl stöd lill dagspressen.

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande;

"I propositionen redovisas regeringens ställningstaganden till de förslag till riktlinjer för presstödspolitiken som lagts fram av 1972 års press-ulredning. Vidare föreslås ändrade regler för statens stöd till dagspressen. En väsentlig höjning av stödet föreslås, dels i form av betydande upp-


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


räkningar av produktionsbidragen, dels genom förslag om nya stödformer vid etablering av och samverkan mellan dagstidningar samt som utveck­lingsbidrag. Sammanlagt föreslås en anslagsökning med 74 milj. kr. från 122 milj. kr. till  196 milj. kr.

Reglerna för produktionsbidrag föresläs ändrade på några punkter. Bl. a. överges andralidningsbegreppei som bidragskriterium och ersätts med hushållstäckningen i utgivningskommunen. Vidare föresläs en ny de­finition av utgivningsort. Möjligheten att bevilja produklionsbidrag lill förstatidningar föresläs kvarstå.

Det till pappersförbrukningen knutna produktionsbidraget höjs frän 7 900 kr. till 11000 kr. per lon. Maximibidragen höjs frän 13,5 milj. kr. till 19,5 milj. kr. för fierdagarstidningar i storstäderna och från 3 750 000 kr. till 5 250 000 kr. för fierdagarstidningar i landsorten. Sam­tidigt får fierdagarstidningar i storstäderna ett generellt påslag på utgående produklionsbidrag med 4 %. Det fasta bidraget till fådagarstidningar höjs från nuvarande 300 000 kr. lill 425 000 kr. Dessutom föreslås ett fast bidrag om 650 000 kr. till fådagarstidningar med riksspridning.

Lägsta bidrag föreslås för fierdagarstidningar i storstäderna till 2 milj. kr. och för landsortstidningar lill 850 000 kr. En viss avtrappning föreslås genom atl minimibeloppet för tidningar som utkommer med fyra nr/vecka sätts till 1,2 milj. kr. resp. 650 000 kr.

De nya bidragsreglerna föreslås tillämpade redan för 1976 års produk­tionsbidrag, vilka betalas ut till tidningarna i början av budgelårel 1976/77. Utgifterna för produktionsbidragen beräknas öka från 100 lill ca 140 milj. kr. nästa budgetår.

Samdislribulionsrabatten föreslås i stort setl behållas oförändrad. Vissa förändringar av reglerna föreslås dock i syfte att upprätthålla likaprisprin-cipen. Anslag begärs för budgetåret 1976/77 med 25 milj. kr.

Reglerna för pressens länefond skärps i syfte att i högre grad än tidigare stimulera till samverkan. Lånefonden föreslås få ett artigt anslag om 15 milj. kr.

Vissa nya stödformer föreslås. Sålunda bör utvecklingsbidrag kunna utgå lill tidningar som inte är berättigade till produktionsbidrag och som råkar i tillfälliga svårigheter. En totalram för dessa bidrag på 6 milj. kr. föreslås.

Vidare bör etl etableringsstöd med huvudsaklig inriktning på att stödja nyetablering av fådagarstidningar införas. Samverkansbidrag föresläs för produktionssamverkan och samverkan i annonsförsäljning samt till ut­vecklingsprojekt av olika slag som genomförs av branschsammanslut­ningar. Medelsbehovel för budgetåret 1976/77 beräknas till 5 milj. kr.

Med hänsyn lill de utökade arbetsuppgifterna för presstödsnämnden föreslås nämnden få ett eget kansli."


1 detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975/76:2254 av fru Anér m.fi. (fp).


 


1975/76:2299 av herr Boo m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen be­slutade atl i anslutning lill behandlingen av proposition 1975/76:131 fast­ställa övergångsbestämmelser för fastställande av presstöd till s. k. få­dagarstidningar av rikskaraktär i enlighet med vad i motionen anföris,

1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen med anledning av proposition 1975/76:131 beslutade alt till invandrar­verket anvisa etl tilläggsanslag om en miljon kronor uiöver i budget­propositionen föreslaget belopp atl användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter på främmande språk.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


1975/76:2301 av herr Svanström m. fl. (c) såvitt nu var i fråga,

1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställts

1.    atl riksdagen skulle ansluta sig till de riktlinjer för presspolitiken och presslödel som angetts i motionen,

2.    atl riksdagen beslutade att upphäva skatten pä annonser och reklam,

3.    atl riksdagen skulle avslå förslaget om särskilda bidrag för annons­samverkan,

4.    alt riksdagen beslutade att höja samdistributionsrabatlen till 5 öre per distribuerat exemplar,

5.    atl riksdagen beslutade att utvecklingsbidrag skulle kunna utgå med högsl 900 000 kr. per år för fådagarstidningar och högst 1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar under högsl två år av en fyraårsperiod samt att totalramen för utvecklingsbidrag sattes till 9 milj. kr. per år,

6.    att riksdagen beslutade om en minimiupplaga på 5 000 exemplar för att en riksspridd fådagarstidning skulle betraktas som rikstidning och få förhöjt produktionsbidrag,

7.    att riksdagen uttalade att tidning som uppfyllde kraven på produk­lionsbidrag borde få detla, oavsett vilket språk tidningen gavs ut på,

8.    att riksdagen begärde alt en särskild granskning av presstödet från iryckfrihelssynpunkl genomfördes av tryckfrihetsrätlslig expertis,

9.    all riksdagen beslutade införa rätt till besvär över presstödsnämn­dens beslut,

 

1.    att riksdagen skulle ansluta sig till motionens synpunkt på dis­krimineringen av delar av veckopressen, samt

2.    att riksdagen skulle ansluta sig lill motionens synpunkter på stödet lill tidskrifterna.

1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen skulle

1. avslå förslaget om läckningsprincipen som beräkningsgrund för pro­
duktionsbidrag,

2. avslå förslaget om uppräkning av produktionsförslaget i vad avsåg
höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./lon av det fasta bidraget till
fådagarstidningar, av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar och av


 


Nr 106               maximibidraget till flerdagarstidningar i landsorten,

Onsdaeen den       ' besluta höja samdislribulionsrabatten frän tre till fem öre per dis-

21 aoril 1976       tribuerat exemplar,

---------------        4. avslå förslaget om bidrag till annonssamverkan.

Stöd till dagspres-        5. uttala att tidningar på andra språk än svenska borde i fråga om
sen                   presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkom på svenska

språket,

1.    avslå förslaget om särskilt kansli för presstödsnämnden samt anvisa ell förslagsanslag av 500 000 kr. till presstödsnämnden,

1.    hos regeringen begära skyndsam utredning i vad gällde

a.                        presstödels iryckfrihetsrättsliga aspekter och eventuella grundlags­
reglering,

b.                        frågan om övergång frän ell selektivt lill elt generellt bidragssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

c.                           avskaffande av reklamskatten,

8.                        uttala atl reglerna om presstöd borde fastställas i lag och hos re­
geringen begära förslag till lag om presstöd,

1975/76:2334 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Torwald (c),

1975/76:2335 av herr Karisson i Malung (s),

1975/76:2336 av herrar Sundman (c) och Korpås (c),

1975/76:2337 av herr Wikström (fp), vari hemställts att riksdagen för det fall den skulle avslå förslag om alt avskaffa annons- och reklamskatten beslutade höja det skattefria grundbeloppet för annonsskalten från 3 lill 5 milj. kr.,

1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemslällis all riks­dagen beslutade

1.    att utvecklingsbidrag till fådagarstidning skulle ulgå med högst 850 000 kr. per år,

2.    att utvecklingsbidrag till flerdagarstidning skulle utgå med högst 1 750 000 kr.,

3.    att produktionsbidrag till flerdagarstidning med utgivning i stor­städerna skulle utgå med lägst 2 800 000 kr., samt

4.    att hos regeringen begära att regler för annonssamverkan utarbe­tades,

1975/76:2360 av herr Olof Johansson i Stockholm (c),

1975/76:2361 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c),

dels de under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta
6                      motionerna


 


1975/76:342 av herr Werner i Malmö (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om all det i pressiödskungörelsen klart uttalades att dagstidning på annal språk än svenska inle undantogs från möjlighet lill produklionsbidrag,

1975/76:902 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fi. (fp), vari hemslällis alt riksdagen i skrivelse till regeringen skulle anhålla om sädana pre­ciseringar av reglerna för statligt stöd till dagstidningar all produklions­bidrag för tidningar på annat språk än svenska kunde utgå fr. o. m. in­nevarande år.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd lill dagspres­sen


1975/76:918 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och

1975/76:1985 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställts alt riksdagen beslutade alt utgivning av tidningar på minoritetsspråk skulle erhålla statligt presstöd.

Utskottet hemställde

1. all riksdagen skulle med de av utskottet under punkterna b och f föreslagna ändringarna godkänna de i propositionen 1975/76:131 fö­reslagna ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar

1.    såvitt avsåg läckningslal som bidragskriterium för produktionsbidrag m. m. och avslå motionen 1975/76:2333, yrkandena 1 och 2,

2.    såvitt avsåg produktionsbidrag till fådagarstidningar med rikssprid­ning och med anledning av motionen 1975/76:2299 ge regeringen lill känna vad utskottet anfört beträffande produktionsbidrag till fådagarstid­ningar med riksspridning samt avslå motionerna

1975/76:2254, 1975/76:2332, yrkandel 6, 1975/76:2336,

c)    såvitt avsåg produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning
i storstäderna och avslå motionen 1975/76:2359 i denna del,

d)  såvitt avsåg utvecklingsbidrag och avslå motionerna
1975/76:2301 i denna del,

1975/76:2332, yrkandet 5, 1975/76:2359 i denna del, 1975/76:2361,

e)  såvitt avsåg samdislribulionsrabatten och avslå motionerna
1975/76:2332, yrkandet 4,

1975/76:2333, yrkandet 3,

1975/76:2334,

O såvitt avsåg tidningar på annat språk än svenska och avslå motionerna

1975/76:342,

1975/76:902,

1975/76:1985,

1975/76:2300,


 


Nr 106                  1975/76:2332, yrkandet 7,

Onsdagen den        1975/76:2333, yrkandet 5,

21 aoril 1976         "  regeringen till känna vad utskottet anfört belräffande presstöd

_____________    till tidningar på annal språk än svenska.

Stöd till dagspres-  g) såvitt avsåg samverkansfrågor och avslå motionerna

sen                      1975/76:2332, yrkandel 3,

1975/76:2333, yrkandet 4,

1975/76:2359 i denna del,

1975/76:2360,

h) såvitt avsåg stöd till tidskrifter och avslå motionerna

1975/76:918,

1975/76:2332, yrkandet II,

i) såviu avsåg propositionens förslag i övrigt samt avslå molionen 1975/76:2301  i övriga delar,

2.                           atl riksdagen skulle

a)                        såvitt avsåg tryckfrihetsrättslig granskning av presstödet avslå mo­
tionerna

1975/76:2332, yrkandel 8, 1975/76:2333, yrkandet 7 a

b)                          såvitt avsåg avskaffande av annonsskatten m. m. avslå motionerna
1975/76:2332, yrkandel 2,

1975/76:2333, yrkandet 7 c,

c)                       såvitt avsåg höjning av det skattefria grundbeloppet för annonsskat­
ten avslå molionen  1975/76:2337,

d)                       såvitt avsåg besvärsrätl över presslödsnämndens beslut avslå mo­
tionen 1975/76:2332, yrkandet 9,

e)                       såvitt avsåg behandlingen av veckopress av olika slag avslå molionen
1975/76:2332, yrkandet 10,

O såvitt avsåg utredning rörande nyll bidragssystem avslå motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 b,

g) såvitt avsåg den författningstekniska regleringen av presstödet avslå motionen 1975/76:2333, yrkandet 8,

h) såviii avsåg uiredning om annonsbladen avslå motionen 1975/76:2335,

i) såvitt avsåg de allmänna riktlinjerna för presstödet avslå motionen 1975/76:2332, yrkandet 1,

3.                           atl riksdagen skulle

1,    lill Slöd till dagspressen för budgetåret 1976/77 under sjunde hu­vudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.,

2,    till Presstödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde huvud­titeln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. samt avslå motionen 1975/76:2333, yrkandet 6,

3,    till Pressens lånefond för budgetåret 1976/77 under fonden för lå­neunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.


 


Reservalioner hade avgivits                                                   Nr 106

1. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att ulskollet under 2 i     Onsdagen den
bort hemställa                                                              21 april 1976

alt riksdagen såvitt avsåg de allmänna riktlinjerna för presstödet med------ --

bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 1, skulle ansluta sig till de    Stöd till dagspres-

riktlinjer för presspolitiken och presstödet som angetts i motionen,      sen

2. av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som ansett atl
ulskollet under 1 a bort hemställa

att riksdagen såvitt avsåg täckningstalet som bidragskriterium m. m. med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandena 1 och 2, och med avslag på propositionen 1975/76:131 i dessa delar skulle avslå förslaget om läck­ningsprincipen som beräkningsgrund för produktionsbidrag samt avslå förslaget om uppräkning av produktionsbidraget i vad avsåg höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton, av det fasta bidraget till fådagarstid­ningar, av del lägsta bidraget lill flerdagarstidningar och av maximibi­draget till flerdagarstidningar i landsorten,

3. av herr Berndlson (vpk) som ansett att utskottet under 1 c bort
hemställa

atl riksdagen såvitt avsåg produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna med bifall till molionen 1975/76:2359 i denna del skulle besluta att produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna skulle utgå med lägst 2 800 000 kr. samt avslå propositionen 1975/76:131 i denna del,

4. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under 1 d
bort hemställa

atl riksdagen såviii avsåg utvecklingsbidrag med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandel 5, skulle uttala att utvecklingsbidrag borde kunna ulgå med högst 900 000 kr. per år för fådagarstidningar och högst 1,8 milj. kr. per är för flerdagarstidningar under högsl Ivå år av en fyra­årsperiod samt all totalramen för utvecklingsbidrag sattes till 9 milj. kr. per år och avslå propositionen 1975/76:131 i denna del samt molionerna 1975/76:2301 i denna del, 1975/76:2359 i denna del och 1975/76:2361,

5. av herr Berndlson (vpk) som ansett att utskottet under 1 d bort
hemställa

att riksdagen såvitt avsåg utvecklingsbidrag med bifall lill motionen 1975/76:2359 i denna del skulle utiala att utvecklingsbidrag till fåda­garstidningar borde utgå med högst 850 000 kr. per år samt alt utveck­lingsbidrag lill flerdagarstidningar borde ulgå med högsl 1 750 000 kr. och avslå proposilionen 1975/76:131 i denna del sami molionerna 1975/76:2301 i denna del, 1975/76:2332, yrkandel 5, och 1975/76:2361,

6.   av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås       9


 


Nr 106                          (fp) som ansell all ulskollet under 1 e borl hemställa

Onsdaeen den "*'' riksdagen såviu avsåg samdislribuiionsrabalien med bifall lill mo-

21 anril 1976 tionerna 1975/76:2332, yrkandet 4, och 1975/76:2333, yrkandel 3, hos

--------------- regeringen skulle begära alt samdislribuiionsrabalien höjdes från ire lill

Stöd till dagspres- fem öre per distribuerat exemplar samt avslå propositionen 1975/76:131

sen                                            i denna del och molionen  1975/76:2334,

7.                        av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som ansell alt ulskollei under 1 f bort hemställa

all riksdagen såviii avsåg lidningar på annal språk än svenska med bifall lill molionerna 1975/76:342, 1975/76:902, 1975/76:1985, 1975/76:2332, yrkandet 7, 1975/76:2333, yrkandet 5, och med avslag på motionen 1975/76:2300 och proposilionen 1975/76:131 i denna del uttalade all lidningar pä andra språk än svenska borde i fråga om presstöd behandlas på samma sätl som tidningar som utkom på svenska språket,

8.                        av herrar Boo, Fiskesjö, Jonnergård och Nordin (samtliga c) som
ansett all utskottet under 1 f bort hemställa

all riksdagen såvitt avsåg tidningar på annal språk än svenska med bifall lill motionen 1975/76:2300 lill åtgärder för invandrare för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln utöver tidigare anvisade medel skul­le anvisa 1 000 000 kr. att utnyttjas lill slöd ål tidningar och tidskrifter samt med avslag på molionerna 1975/76:342,1975/76:902, 1975/76:1985, 1975/76:2332, yrkandel 7, och 1975/76:2333, yrkandel 5, ge regeringen till känna vad reservanierna anfört beträffande presstöd lill lidningar på annat språk än svenska,

9.                        av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som ansell att utskottet under 1 g bort hemställa

all riksdagen såviii avsåg samverkansfrågor med bifall lill molionerna 1975/76:2332, yrkandet 3, och 1975/76:2333, yrkandet 4, skulle avslå förslaget om bidrag lill annonssamverkan och avslå proposilionen 1975/76:131 i denna del samt molionerna 1975/76:2359 i denna del och 1975/76:2360,

10.                        av herr Berndlson (vpk) som ansett atl utskottet under 1 g borl
hemställa

all riksdagen såviii avsåg samverkansfrågan med bifall till motionen 1975/76:2359 i denna del hos regeringen skulle begära all regler för an­nonssamverkan utarbetades i enlighel med vad som anförts i motionen samt avslå propositionen 1975/76:131 i denna del och molionerna 1975/76:2332, yrkandel 3, 1975/76:2333, yrkandel 4, sami 1975/76:2360,

11.                        av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alings­
ås (fp) som ansell au ulskottet under 2 a bort hemställa

10                       all riksdagen såviii avsåg Iryckfrihetsrällslig granskning av presslödel


 


med bifall till molionerna 1975/76:2332, yrkandet 8, samt 1975/76:2333, yrkandel 7 a, hos regeringen skulle begära att en särskild granskning av presstödet ur tryckfrihetssynpunkt genomfördes av tryckfrihetsrätlslig expertis,

12. av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som ansett alt utskottet under 2 b bort hemställa

all riksdagen säviii avsåg avskaffande av annonsskatten m. m. med bifall lill motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 c, hos regeringen skulle begära skyndsam uiredning i vad gällde avskaffande av reklamskatten samt avslå motionen  1975/76:2332, yrkandet 2,


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Slöd till dagspres­sen


13. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under 2 b
borl hemställa

atl riksdagen såviii avsåg avskaffande av annonsskallen m. m. med bifall lill molionen 1975/76:2332, yrkandel 2, skulle anla det av reser­vanten framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skall på annonser och reklam och avslå molionen 1975/76:2333, yr­kandet 7 c,

14. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under 2 c
bort hemställa

att riksdagen såviu avsåg höjning av del skattefria grundbeloppet för annonsskatten under förutsättning av avslag på reservationen nr 13 med bifall till motionen 1975/76:2337 skulle anla det av reservanten framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.


15.   av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alings­
ås (fp) som ansett att utskottet under 2 d bort hemställa

att riksdagen såvitt avsåg besvärsrätl över presslödsnämndens beslut med bifall till molionen 1975/76:2332, yrkandel 9, uttalade atl rätt lill besvär över presslödsnämndens beslut borde införas,

16.   av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett att utskottet under 2 e
bort hemställa

att riksdagen såvitt avsåg behandlingen av veckopress av olika slag med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandel 10, gav regeringen till känna vad som anförts i molionen om diskrimineringen av delar av veckopressen,

17.   av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som ansell alt
ulskottet under 2 f borl hemställa

all riksdagen såvitt avsåg uiredning rörande nyit bidragssystem med bifall lill molionen 1975/76:2333, yrkandel 7 b, hos regeringen begärde skyndsam uiredning i vad gällde frågan om övergång från ell seleklivi lill ell generelll bidragssyslem i enlighel med vad som i motionen anförts.


11


 


Nr 106 18. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alings-

(n<«H'ppn den                    °" ansett att utskottet under 2 g borl hemställa

,       .. Q-j(. alt riksdagen såviu avsåg den författningstekniska regleringen av pres-


stödet med bifall lill molionen 1975/76:2333, yrkandel 8, skulle utiala

Stöd till dagspres- atl reglerna om presstöd borde fastställas i lag och hos regeringen begära

sen                                                               förslag lill lag om presslöd,

19. av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som ansett att utskottet under 3 b bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 6. lill Pressiödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln skulle anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr. samt avslå propositionen 1975/76:131 i denna del.

Herr NORDIN (c):

Herr talman! Jag avser all främsl syssla med elt delproblem i dagens presstödsdebatl, men jag vill inledningsvis beröra bakgrunden till press­stödet som sådant - den bakgrund som heter tidningsdöd.

År 1940 hade vi 236 dagstidningar i vårt land. Nu finns 146 kvar. Så sent som 1945 var anialel orter med två eller flera dagstidningar 51 stycken; nu är det 21. Tidningsdöden har gåll hårt fram. Det innebär till all börja med all läsarnas valmöjligheler har minskat Del innebär också atl mången chefredaktör har fåll uppleva sanningen i ordspråket: Ingen är så dålig som när han gifter sig och ingen så bra som när han dör. Konkurrenternas snyftande dödsrunor har varil lill föga irösl för den nedlagda tidningen.

Tillät mig all i deiia prosaiska sammanhang få ciiera Erik Lindorms dikt För sent

Allt som är vänligt ment kommer för sent

Målas med guld på kransars band

Lägges som blomma i kallnad hand

Men huggen och stygnen under de gråa vardagsdygnen

De träffa djupt i det levande hull

Som nu skall bli mull.

Aldrig så många vackra ord om hur belydelsefulll del är för vår de-mokrali med en mångstämmig presskör förmår inie väcka lill liv de stämmor som tystnat Del gäller för dem alla, de må ha heial Sollefteå-Bladet, Södra Skåne, Borås Nyheter eller Ny Tid.

Presstödet har hejdat denna lidningsdöd. Presstödet behövs - och det har kommil för atl stanna. Det är därför närmast beklämmande atl del ännu i nådens år 1976 finns tunga remissinstanser som hävdar att tid-ningsulbudel i vårt land är rikligt, och inte bara del - man säger också all lidningsföretag knappasl kan göra anspråk pä all lämnas ulanför den slrukiuromvandling som känneiecknar näringslivel i övrigt

Herr talman! Måste vi beirakla den s. k. slrukluromvandlingen som
12                     en naiurlag? Visst är del sanl all djungelns lag länge varit rådande i


 


näringslivet, men är del inie dags all stoppa koncentrationstendenserna? Vem är mera lämpad all skapa en opinion rnot monopolutvecklingen än just en mångfasellerad tidningspress?

Regeringens proposition om nya regler för presstödet är i sina hu­vuddrag bra. Man kan visserligen sälla fiera frågelecken i kanlen, men jag skall inte gå in på det, eftersom herr Jonnergård kommer atl gå upp i debatten senare och behandla del avsnittet

Jag skall dock ta upp en allvarlig brist i propositionen. Regeringen framlägger ingel förslag lilllösning belräffande de i Sverige ulkommande tidningarna på främmande språk. Regeringen avfärdar della problem genom att hänvisa till det projektbidrag som utgår via invandrarverket. Man bör dä besinna att detla bidrag är synnerligen blygsamt.

Som bekant beslöt riksdagen i fjol, bl. a. på grund av ett initiativ från cenlern, att inrätta eu särskill projektsiöd lill i Sverige utkommande tidningar på främmande språk. En summa på totalt 400 000 kr. anslogs för ändamålet, och stödet har formen av en försöksverksamhet.

Bakgrunden lill riksdagsbeslutet var framför allt den atl presslöds-nämnden liksom senare också pressulredningen inle fann del möjligl att tillämpa presstödskungörelsen på icke svenskspråkiga lidningar. Del fanns också en annan bakgrund, den att riksdagen i fjol antog nya rikt­linjer för vår invandrarpolitik, med en stark ambition alt olika invan­drargrupper skulle kunna bevara sill ursprungsspråk och sin kultur.

Invandrarverkets handläggning av denna speciella form av presslöd har under den korta lid som gåll givit värdefulla erfarenheier. Jag vill helt korl beröra dessa erfarenheier.

Antalet aktuella lidningar och tidskrifter har visal sig vara belydligl Slörre än vad man försi irodde. 1974 och 1975 lalade man i stort seli bara om tre ä fyra tidningar. Invandrarverket har emellerlid fram till i januari i år fått emoila ansökningar från etl trettiotal tidningsorgan. Elt tjugolal har fält bidrag. Anslagsframställningarna har uppgått till över 2 milj. kr.

Då invandrarverket, som jag sagt, endasl förfogade över 400 000 kr., har Slora prutningar måst göras. De har framför allt drabbat lidningar med hög periodicilet Man behöver inle vara lidningsekonom av tackel för att inse hur svår siluaiionen då niåste bli för lidningar av lypen Finn Sanomal, med hög ambilionsgrad belräffande redaklionelll innehåll och typografisk utformning.

Man bör också hålla i minnet all i Sverige ulgivna lidningar på främ­mande språk blir dyrare i framsiällning än jämförbara svenskspråkiga tidningar. En stor del av textmaterialet levereras nu pä svenska, exempel­vis radio- och TV-programmen, pressreleaser, officiella meddelanden lik­som akluelll TT-maierial. Allt sådanl maierial måsle översållas. Del kos­lar både lid och pengar.

Är språkgruppen lilen blir även annonsinläkterna mindre.

För invandrarverkel uppslår också svårigheter med gränsdragningen mellan lidningar och lidskrifier.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

13


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Under sådana förhållanden slår del hell klart atl det nu är hög tid atl med ledning av gjorda erfarenheier finna en mera långsiktig lösning för stödet till icke svenskspråkiga tidningar. Det är därför positivt att det vid utskottsbehandlingen har kunnal skapas en bred majoritet inom utskottet för en hemställan till regeringen om en översyn och förslag till nya regler.

I reservaiionen 8 har centerpartiet fäst uppmärksamhelen på hur an­geläget det är att tillgodose det akuta behovet av presstöd fram lill dess all nya regler kan lillämpas och ylierligare medel blir anslagna. Flera av de akluella lidningsorganen befinner sig i en svår ekonomisk silualion. Ulan fasla regler kan de inte planera sin framlid. Men de måsle få en chans atl överleva. Inle minst ett år som detla när många invandrare för första gången har rösträtt i kommunalvalen.

En nyanserad och allsidig valdeball även bland andra språkgrupper än de svenska borde vara en självklar ingrediens i vårt samhälle.

Mot bakgrund av all produklionsbidragen för lidningar på svenska språket nu skall öka med 43 milj. kr., varvid exempelvis Svenska Dag­bladet ensamt får ylierligare 6 milj. kr., framstår njuggheten mol tidningar på främmande språk som nära nog stötande.

Det ytterligare bidrag på 1 milj. kr. som vi reservanter föreslår är en ringa gärd i detta sammanhang. Utan del är risken slor att pennorna får vässas för att skriva dödsrunor över ännu fler tystade stämmor i vår presskör.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill reservationen 8 och i övrigt till utskottets hemställan.


 


14


Herr WERNER i Malmö (m):

Herr lalman! En fri och oberoende press är ell av demokralins säkrasle kännelecken. I de länder runl om i vår värld där man snöpl frihelen och självbeslämmanderätten har man alllid böriai med atl tysta pressen genom censur.

Men i en demokrati räcker del inle med en fri press Den måste också vara mångsidig. Ell levande folksiyre främjas av en rik lidningsfiora som för en öppen debali från skilda ulgångspunkler. En av pressens vikliga uppgifter är också att sländigl granska hur regering, riksdag och myndigheler ulövar sin makt För della krävs en väsenllig självstän­dighet, även geniemoi siaien.

Tidningarnas lilliagande ekonomiska svårigheter har som bekant med­fört lidningsnedläggningar på fiera håll i Sverige, och ulan all bli lyrisk som herr Nordin måsle man beklaga den föreleelsen jusl ulifrån de­mokralins synpunki. Vi är därför överens om alt sialen på något sätl måsle ekonomiskt stödja pressen och del har också glädjande nog visal sig all ell presslöd i ålskilliga fall förhindral pressdöd. Men då måsle Slödel också ges på etl sätl som inte rubbar pressens oberoende och själv­ständighet och inte snedvrider konkurrensen tidningarna emellan.

Det är som bekant stora pengar del gäller - närmare 200 milj. kr.


 


som årels proposiiion 131 föreslår till presstöd på skilda sätl för näsla      Nr 106 budgetår. Jag känner mig inte helt säker på all den utgiften är särskill      Onsdaeen den populär bland folk i dagens irängda ekonomiska läge, då så myckel annal      j] anril 1976

och angelägel pockar på statsstöd. Respekten för lidningen och den sam-       

hällsinformation den förmedlar är förvisso inle alliför stor - all en sak      Stöd till dagspres-

har slån i lidningen är som bekanl inle någol sanningskriterium - och      sen

det som presteras av redaklörer och politiska skribenler, under vallider

t ex., vittnar inte alltid om saklighet och sanningslidelse. Alla hur väl

någon erfarenhei av pressens hutlöshet i sådana sammanhang; något som

väsentligt bidrar till alt kasta löje över politiken.

Men också med tanke på denna pres.sens bristfullhei är det viktigt all många pressröster bevaras och alt inläggen kan besvaras och debaiien därined saneras.

Vi har i vår parlimolion angett tre riktpunkter för konstruktionen av elt slatligl presslöd. För del första får det inle verka parlipoliliski dis­kriminerande, för det andra får det inle snedvrida konkurrensen mellan tidningarna, och därför måsle det för det tredje i största möjliga ut­slräckning vara fråga om generella insatser.

Det hittillsvarande stödet har inle uppfyllt dessa villkor, och del förslag som vi i dag skall la ställning till är i dessa avseenden inle något steg framåt. Den nya hushållstäckningsprincipen låser systemet än mera vid selektiva stödformer, och sådana ger alltid spelrum för godtycke. Det är inte nödvändigt all så blir fallet men det finns möjligheter för ell sådant I förslaget finns få automatiskt verkande regler men sländigl oklara undanlag som lämnar rum för skiftande bedömningar.

Detia framgår med all önskvärd tydlighet eller skall vi säga otydlighel av s. 12-13 i ulskoiieis belänkande. När ulskotiei väl har redogjort för principerna om 40 resp. 50 % hushällsläckning tor fulll bidrag anföres all pressiödsnämnden även skall ha möjlighei all inte bevilja bidrag lill tidningar som i och för sig uppfyller villkoren för bidrag. Man skall här väga in vederbörande tidnings del av annonsmarknaden. Vidare sägs i nästan samma andetag atl presslödsnäninden i andra fall skall ha möj­lighet att ge produktionsbidrag till lidningar som inte uppfyller kraven, dvs. högiäckningslidningar. Man kommer inle ifrån alt del är flytande gränser som ger möjlighet all, om man så önskar, slyra slödel lill lidningar som förelräder vissa meningsriktningar. Så har ivivelsulan också skeu hillills. Slödel lill Svenska Dagbladet, som nämndes nyss, är undantaget som bekräftar regeln, eller man skulle kunna säga au del är ett klent alibi för systemets objektiva oladlighel.

Ell fiagrani exempel på del godiycke som ell uireral seleklivi siöd-system kan föra med sig är förslås behandlingen av lidningar som uiges på annat språk än svenska. Här har utskotlsmajoriteten år efter år krånglat och gelt prov på en häpnadsväckande diskriminering som inie på någol sätt i någon punkt har slöd i lidigare presstödskungörelser eller i de nu föreslagna pressiödsbesiämrnelserna.

I fjol hetle det alt Eesti Päevaleht, Finn Sanomat m. fl. inte har and-         '


 


Nr 106               ratidningens konkurrenssituation och att stödet därför inte är ända-

Onsdaeen den     målsenligt Man förnekade myckel bestämt att det var pä grund av det

21 anril 1976       främmande språket som dessa tidningar förvägrades bidrag frän det all-

_____________    manna presslödel. Det var ju ett huvudlöst resonemang. Den estniska

Stöd till dagspres-     tidningen vänder sig till en tvåspråkig läsekrets, och det innebär att tid-
sen                   ningen har en värre konkurrenssituation än vad svenska tidningar kan
uppleva.

1 år försöker man krångla på ett annat sätt och lalar om alt t. ex. den estniska tidningen arbetar inom en speciell språkgrupp, atl den rör sig inom en delmarknad och att det vore oriktigt alt applicera det allmänna presstödet på en sådan tidning, för då skulleden få resurser som hämmade tillväxten av andra tidningar och därmed skulle presstödet komma i kon­flikt med sin egen målsättning. Det finns inte ett ord i presslödsbestäm-melserna all förankra ett sådant resonemang 1.6 1; anger klart och tydligt att de här tidningarna är berättigade lill slöd. Det finns ju också svenska lidningar som vänder sig till en speciell grupp - svenska tidningar med speciell politisk eller religiös förankring som alltså opererar inom en mot­svarande delmarknad men som för den skull inte diskrimineras.

Jag anser nog liksom Eesti Päevalehls förlagsaktiebolags styrelse att vill man fortsätta på den här vägen skall det klart uttalas i presstöds­bestämmelserna atl dessa icke gäller för tidningar som utkommer på främmande språk. Det ser inte trevligt ut, men sanningen är sådan.

Nu hänvisar man tidningarna till invandrarverket. Herr Nordin har lalal ingående om det och framlagt centerns förslag, som naturligtvis är ett steg framåt. Det ger dessa lidningar större resurser, men jag lycker ändå att del är en halvmesyr.

Invandrarverket har som bekant uppvaktat konstitutionsuiskottet med en skrivelse, innehållande en slark argumentering för atl de nämnda tidningarna bör få del av det allmänna presslödel. Man var enhällig i sill siåndpunkislagande därvidlag. Jag hoppas alt ulskolismajoriletens talesman kommenterar skrivelsen, för del skedde inle del minsta i ul­skollet Del var med nöd och näppe som skrivelsen blev omnämnd i reciten. Men den starka argumenteringen har inte alls kommit till synes där.

Läser man ulskoiieis skrivning på den här punkten, får man ett intryck av litel dåligl samveie och i viss mån en böjelse att förvilla begreppen. Där sägs all "detta stöd" - dvs. stödet via invandrarverket - "måste utformas så all det så långt möjligt får samma effekter som det allmänna

presstödet------------------ . Rent principiellt bör del stöd som ges till dessa tidningar

inrymmas i det allmänna presstödet." Vad är del? skulle man vilja fråga
med fader Luther. Här har man å ena sidan sagl au del vore orikligl
alt laborera med de principer som ligger bakom det allmänna presstödet
- del skulle backa upp en tidning och motverka presstödels principer.
Nu säger man å andra sidan att det stöd som skall administreras över
invandrarverkel skall ha jusl de effekler som det allmänna presslödel
16                    avser. Det är en contradiciio in adjecto, för att nu tala med de lärde


 


på latin.                                                                                        Nr 106

Nåväl, man vill tydligen atl tidningarna principiellt skall inrymmas     Onsdaeen den
i det allmänna presstödet men inte praktiskt och reellt.         21 anril 1976

Jag lycker som sagl all cenierns förslag, även om det innebär ett steg     ___

framåt, är en halvmesyr. Om nu anslaget skall uppräknas med 1 milj. Stöd till dagspres-kr. och betraktas som eu presstöd i allmänna presstödets anda därför sen att dessa tidningar fyller en väsenllig uppgifi i samhällsinformationen, synneriigen under höstens val, varför då inte följa invandrarverkels re­kommendation och inrymma de aktuella tidningarna i det allmänna press­stödet? Där finns ju 180 milj. kr. atl laborera med. Då kommer man också ifrån den egendomligheten all falla två olikartade beslut här i kam­maren i samma fråga under loppet av en månad.

Herr talman! Del föreligger redan en rad exempel på vart en nästan genomgående selektiv bidragsmodell leder. För den skull yrkar vi avslag på propositionen i denna del och begär en ny utredning i avsikt att få fram mera generella åtgärder, dvs. åtgärder som inle kan bli föremål för godtycke och som inle blir ödeläggande för vissa tidningar i framtiden. Det måste bli så med den starka kostnadsökning som vi har. Man räknar ju med att tidningarna ökar sina koslnader med 20 % per år. Det måste vara allt fler s. k. högiäckningslidningar som kommer att glida in i be­hovssituationen. Därför är de generella insatserna motiverade även med tanke på detta.

Till sådana ålgärder räknar vi också naturligtvis samdislributionsra-batterna, som vi vill ha uppräknade frän 3 till 5 öre per exemplar. Har man haft 3 öre sedan 1971, så torde det vara på tiden att man höjer siffran. Del är ju inle bara för att locka tidningarna lill samdistribution, del är också ell utmärkt säll atl ge ett generelll bidrag för en verksamhet som alla tidningarna har avsevärda kostnader för.

Förslaget om bidrag till annonssamverkan är däremot förrädiskt. Det är som någon sagl både en morot och en käpp. denna samverkan skall ju ske på frivillighetens väg, säger man. Ja visst, men del finns någol som heler frivilligi ivång. I vissa lägen - t ex. i ett pressat ekonomiskt läge - har man ingel val. En tidnings allmänna standard präglas också av tidningens annonser - del är ovedersägligen så. Porrfioran i vissa kvällstidningar är ganska kongenial med det lösliga innehållet i övrigt.

Vi yrkar alltså avslag på bidragen till annonssamverkan och finner det rikligare alt la bort skatten pä annonser och reklam - det vore en bra generell biständsålgärd. Att på en gäng laborera med både bidrag och skatt för samma objekt - alltså i delta fall annonserna - innebär en motsägelse. Den ekvationen måste kunna hyfsas.

Vi finner det ocksä oegenlligt all det inte föreligger någon besvärsrätl
i fråjga om presslödsnämndens beslut Det är alltid olustigt med makt­
fullkomlighet, i synnerhet som det ofta råder delade meningar inom
nämnden. Och eftersom vi vill behålla det nuvarande stödsystemet tills
en ny utredning har gjort sill, sä finns det enligt vår mening ingen an­
ledning att inrätta ett kansli för presstödsnämndens verksamhei, som        17

2 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


departementschefen föreslår i proposilionen, när han förordar bidrag med en halv miljon för della ändamål. Presstödsadministralionen har ju gåll bra hillills.

Herr lalman! Vi hoppas all del sisla ordel inle är sagl och den sista debatlen inte hållen i det här ärendel ulan all vi i framtiden får ell presslöd av den typ som vi förordar och som stöds av remissinslanser som känner frågorna inifrån. Vi vill komma ifrån alll godiycke, också det som tvivelsutan ligger däri all presslödsbeslämmelserna inle är grun­dade i lag ulan bara i regeringens kungörelse om bestämmelserna. De tryckfrihelsrältsliga betänkligheter som vi fortfarande hyser skulle där­med också kunna komma ur världen. Men den frågan skall herr Hernelius från vårl håll la upp 'senare i debaiien.

Jag ber, herr lalman, all med del anförda få yrka bifall lill samiliga de reservationer där mill namn återfinns.


 


18


Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr lalman! "Personligen har jag inle någon nytta av tryckfriheten. Den gläder bara en grupp journalister."

Del här uttalandet kommer inte från SpiroAgnew eller George Wallace. Det gjordes för en dryg månad sedan i Sandviken av en av LO;s ledande män, Harry Fjällström.

Är då det här uttalandet av Harry Fjällström bara en enstaka förlöp­ning? Nej, så enkelt är det inte. Hans yttrande faller bara alltför väl in i en tendens där allt fier ledande socialdemokrater vill styra pressen.

"Jag anser i grund och botten att organisalionsägda lidningar är att föredra", sade utbildningsministern i en DN-intervju i fjol. Sedan dess har LO-iidningen kommenierat beslutet au Aftonbladei skall iryckas på egna pressar och i en ledare skrivit "Ägarna" - dvs. LO - "har därmed visat att de är beredda att ställa upp för Aftonbladet Kan man nu också räkna med att Aftonbladet är berett all ställa upp för ägarna?" Och LO-tidningen fortsätter: "Del här är inle avsett all vara en relorisk fråga. Den svenska fackföreningsrörelsen, som nu tar ett stort ansvar för Af­tonbladets framlid, har all räll all kräva ell svar."

Här lalar alltså landets största organisation. Dess avtalssekreterare tyc­ker sig inle ha någon nytta av pressfriheten. I sin tidning kräver man att Aftonbladet skall ändras efter ägarnas direktiv. Och utbildningsmi­nistern tycker all organisalionsägda lidningar är bäst.

Men det är inte slul med detta. "Massmedia måste bli föremål för demokratisk kontroll", sade utbildningsministern i etl av sina första tal sedan han blivit slatsråd. Samma tanke har fåll organisatorisk form av den främste socialdemokratiske pressideologen. Stig Hadenius, som fö­reslagii att kommunfullmäktige skall utse represenlanier i lidningarnas styrelser.

Harry Schein - en annan ledande socialdemokratisk medieideolog -sade häromåret i en dialog med Olof Lagercrantz: "Man måste se till atl kontrollen över åsiklerna i massmedia blir lagligl reglerad."


 


Riksdagsdebatten om utformningen av det statliga presslödel kan na­turiigtvis inte frigöras från de inlägg i massmediedebatten som jag nu citerat Liberaler har alltid hävdat att tidningarna skall fylla en roll som självständiga övervakare av samhällets olika maklcenlra. Som en iredje stalsmakt skall de kunna gräva fram obehagliga fakta, kunna kritisera utan atl vara bundna till viktiga intressegrupper. Men den uppfattningen, som ofta har delals av socialdemokrater, börjar undan för undan luckras upp och visar sig stundom vara helt övergiven. Tyvärr är del ofta de för mediefrågor ansvariga inom socialdemokratin som gör de grövsta tabbarna. Därför är del viktigt och nödvändigt atl avslöja ihåligheten i deras argumentation och påtala deras benägenhet att slyra pressen efter nya modeller och principer.

Herr talman! De fiesta människor i Sverige tillbringar fiera timmar per dag med att läsa tidningar, lyssna på radio eller titta pä TV. Mass­medierna har ell slort ansvar som förmedlare av kunskap, opinioner, kultur, känsloupplevelser och underhållning. Medborgarna har rätt till mångsidig och korrekt information. Det är massmediernas ansvar alt garantera den rätten.

I massmediedebatten - framför allt den som förs av politiker- finns en påtaglig tendens att betrakta pressens roll alltför snävt. Den ses ofta ur ensidigt partipolitisk synvinkel. Dagstidningarnas uppgifi som nyhets-och annonsorgan, som förmedlare av kultur, förströelse, familjenytt och sportmaterial finns inte alls med i bedömningen, inle heller deras viktiga roll som uttryck för lokala och regionala opinioner. Den försnävningen kom att prägla pressulredningen liksom regeringens proposition och ut­skottets belänkande om presslödel.

Massmedierna haren rad väsentliga funktioner. Om inle massmedierna gav gemensamhetsupplevelser skulle livet bli fattigare. Om inte mass­medierna gav en riktig och mångsidig information skulle den demo­kratiska processen försvåras. Men tryckfriheten får inte göras beroende av hur massmedierna utövar sina samhällsfunktioner. Yttrandefriheten får inte inskränkas på grundval av statliga bedömningar av hur väl mass-inedierna fyller sina samhällsuppgifter.

Enligl liberal uppfattning har pressen i en demokrati en unik uppgift: all övervaka överheten. Den viktigaste uppgiften för ett liberalt parti är här att skydda tidningarna mot överhetssamhällets försök att kon­trollera medierna. Staten skall garantera lidningarnas frihel och mångfald, inle styra dem.

Genom all så långl som möjligl stå fria från etablerade intressen, genom alt självsländigl och kritiskl förmedla nyheter ger tidningarna medbor­garna möjligheter att själva la ställning. Atl kritiskt granska överheten handlar inte bara om ledarsidor och opinionsbildande avdelningar. Genom pressens mångfald kan olika nyhetsvärderingar och skilda verk­lighetsbeskrivningar komma fram.

Hade vi bara en enda tidning skulle nyhetsförmedlingen bli ensidig. När flera människor väljer och vrakar bland nyheterna är det mindre


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd lill dagspres­sen

19


 


Nr 106                risk för att etablerade åsikter om vad som är väsentligt styr vad med-

Onsdaeen den     borgarna får vela. Olika åsiktsriktningar måste alltid få möjlighet att fram-

21 aoril 1976       träda. Därför är del vikiigl all lidningarna slår öppna för debali, men

---------------    också all del finns möjligheter för grupper, organisationer och prival-

Stöd till dagspres- personer all skapa sig egna språkrör. En statlig eiableringskontroll för
sen                    tidningar strider mot yttrandefriheten.

Del finns tendenser lill ökad slutenhet i Sverige. För medborgarna blir samhället alltmer ogenomskinligt och svåröverskådligt. De allt större enheterna leder till mer komplicerade beslutsprocesser som medborgarna - formell öppenhet till trots - har svårt all få insyn i. De slora orga­nisationerna blir allt större och allt starkare. Företag slås ihop och de stora bolagen dominerar alll mer. Med statliga representanter i företagens styrelser finns del risk för all allt fler beslut fallas i slutna rum och utan insyn.

I en sådan situation är del speciellt viktigt atl tidningarna står fria att få fram ocksä obekväm information. De skall inte vara redskap för mäktiga intressen. Självständiga tidningar är nödvändiga för demokratins vitaliiet

Regler för lidningarnas verksamhei måsle ulformas så alt de garanterar friheten även i lider av yttre tryck. Också under kris- och krigstid måste tidningarna vara oberoende. Det är då friheten sätts på prov. Det är då den är allra mest nödvändig.

I socialdemokratisk argumentering talas det ofta om vilka intressen olika uppfattningar representerar - i stället för om vilken saklig tyngd som ligger i argumenten. Om de meningar som förs fram i debatlen endast skulle bedömas efter det antal personer som slår bakom dem skulle samhällsdebatten förtvina. Etl argument har sitt värde, oavsett hur många som för fram det. De politiska besluten skall vara repre­sentativa, inte åsikterna i debatten. Just genom att små grupper, udda ståndpunkter, nya skäl kan göra sig hörda utvecklas del fria samhällel.

Den som ser lidningar som megafoner för partier och grupper - inte som självständiga opinionsbildare - hamnar läll i uppfattningen all en press som är oberoende av partier och slalsmakt skulle vara mindre vä­sentlig i en demokrati.

Den socialdemokratiska massmediesynen står här i skarp kontrast till den liberala. För liberalen ligger del ell värde i alt pressen slår fri även gentemol den demokraliskl valda maklen. All makt kan missbrukas, alla makthavare kan bli pampar. Därför måsle överhetens övervakare stå fria från olika maktcentra.

Massmediernas frihel hotas också av konservativa förslag om lag mol s. k. ekonomiskt förtal. En sådan lag skulle beskära möjligheterna lill krilisk information om varor och ijänsler.

I 42 av Sveriges 70 lidningsområden finns bara en enda lidning. Tid­
ningsdöden har härjat under efterkrigstiden och endast etl omfattande
system av slatliga subventioner har gjort del möjligl för en rad lidningar
20                    all fortsäiia ulkomma.


 


Medborgarna har räll lill allsidig information. De har rätt till en mång­fald i tidningsulbudet som gör del möjligl alt välja den tidning som passar dem bäst. För ell vilall samhälle är del nödvändigt att den verk­lighetsbild som ges i massmedia inle blir förenklad eller ensidig.

Därför är det viktigt all det finns många olika lidningar, med olika ägarformer och olika inriktning. Tidningarna måste ha så goda ekono­miska resurser atl de kan bedriva en kvalilaliv journalislik. Inte minst utlandsbevakning och uppsökande reportage kräver stora ekonomiska in­satser.

Pressdöden innebär dock inte nödvändigtvis att läsaren har fält mindre valfrihet. Atl bo i en kommun där endast en dagstidning utges innebär numera inte atl läsaren är hell hänvisad lill denna. I brevlådan får man samlidigl - om man så vill - tidningar från grannstaden eller från något annat häll i landet. I kioskerna säljs också tidningar från närbelägna orter. Storstädernas tidningar når ul lill hela landel.

I jämförelse med perioden före andra världskrigel har den enskilde läsaren i dag långl större möjligheter all välja mellan olika informa­tionskällor: bälire distribution av tidningar och tidskrifter, två TV-kanaler och tre radiokanaler har inneburit kraftigt ökad valfrihet. Till detta kom­mer att tidningarna mer aktivt än tidigare öppnar sig för olika opinioner och låter skilda åsikter få framträda i spalterna. Också detta gör del moti­verat att hävda all lidningsläsaren i dag har slörre möjligheter till allsidig information än för några decennier sedan.

Ändå är det självfallet olyckligt att den rent lokala informalionen be­gränsas genom massmediekoncenlralionen. Massmedierna innebär också maki över information och all makt bör vara spridd. Därför behövs ell generöst slöd till dagspressen. Så långl möjligl bör stödet bygga på au­tomatiskt verkande regler för att förhindra maktmissbruk. Möjligheterna all grundlagsfästa principerna för presstödet bör prövas. En politisk ma­jorilel skall inte kunna använda presstödet som påtryckningsmedel mol pressen. Vid en sådan prövning bör också ingå alt se om reglerna för presstödet bör beslutas i form av lag snarare än genom förordning.

En stor del av debaiien kring pressen har koncenirerals kring ägandei av tidningar. Skall lidningar få vara privatägda? Skall de kunna säljas som andra företag?

All rnaktkoncentration är av ondo. Stora sammanslagningar är lika litet önskvärda inom massmedier som inom annan företagsamhet. Lik­som inom näringslivel i övrigt bör fusioner kontrolleras och karteller övervakas. Samma ekonomiska intressen bör inte ha dominerande ställ­ning i olika medier.

Från liberala utgångspunkter är del viktigaste atl pressen slår så fri som möjligt från all sorls överhet: stal, kommuner, företag och andra ekonomiska intressen.

Del är värdefullt att det finns lidningar som är språkrör för organi­saiioner, och ingen får självfallet hindra organisaiioner att starta eller äga tidningar. Men om en ägandeform blir dominerande hotas mång-


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

21


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

22


falden. Därför bör statens uppgift inle vara att förespråka någon speciell ägandeform ulan atl skydda mångfalden.

Ingen ägartyp ger i och för sig säkra garantier för en tidnings själv­ständighet Därför behövs tidningar med olika slags ägare: organisaiioner, stiftelser, enskilda.

Folkpartiets grundlinje i frågaom presslödel är klar och entydig: hjälp tidningar som behöver stöd, försämra inle för tidningar som klarar sig. Vi är därför./ö'/' ell vettigt utformat presslöd, moi annons- och reklam­skatten som gröper ur ekonomin för pressen och gör den mer beroende av subventioner.

Regeringen och pressutredningens majorilel hävdar att det inle finns några problem för pressen som bransch. Svårighelerna gäller enligt deras uppfattning enbart de tidningar som befinner sig i underläge i en kon­kurrenssituation. Vi kan inte dela den bedömningen. Enbart under åren 1975 och 1976 beräknas avtalsenliga lönehöjningar och prishöjningar på bl. a. tidningspapper medföra kostnadsökningar för tidningsföretagen på minst 20 % per år. Som regeringen själv konstaterar i proposilionen är möjlighelerna för lidningarna alt möta dessa ökningar genom kostnads-besparande åtgärder ganska små, åtminstone på kort sikt.

Nedläggningar inle det enda hotet mol pressens möjligheterali fullgöra sina uppgifter. Det är ocksä allvarligt om en mängd förstatidningar får sin ekonomi så pressad all de tvingas begränsa sina redaktionella am­bitioner. Della går ul över material som är vikiigl för informalion och debatt.

Statsmakterna bör skapa etl klimat som är gynnsamt för del tryckla ordel. Annonsskatten bör avskaffas. Det är absurt att som i propositionen räkna in annonsskatten bland de indirekta stödåtgärderna för dagspressen, bara därför alt den är något lägre än reklamskatten i övrigt. Annons­skatten gröper ur tidningarnas ekonomi. Del är särskilt allvariigt när kostnaderna i övrigt stiger snabbt.

Det generella stödet till pressen bör utvidgas. I första hand bör därvid den s. k. samdislribulionsrabatten höjas. Kostnaderna för lidningsdi-stributionen har kraftigt stigit under de senaste åren, varför en höjning från 3 till 5 öre per distribuerat exemplar bör ske.

Ett selektivt presslöd är vid sidan av det generella tidningsstödet nöd­vändigt för all garanlera pressens mångfald. Ambitiösa rikstidningar med bl. a. egen utlandsbevakning är t ex. ytterst väsentliga. Vi delar därför regeringens uppfattning alt särskilt bidraget till storstadstidningar men också till andra lidningar i svårigheter nu behöver öka.

Men produktionsbidraget lill lågtäckningstidningar får inte växa till en sådan omfattning att de förstatidningar som enligt grundregeln inte är stödberältigade får sin ställning undergrävd. När det nu sker en kraftig uppräkning av stödet lill lågiäckningstidningarna måste detta problem ägnas skärpt uppmärksamhet.

Av propositionen framgår också all regeringen har uppmärksammal all produklionsbidragel till lågtäckningstidningar i en del fall kan påverka


 


konkurrensförhållandena på elt sätt som inte har åsyftats. Den har tagit      Nr 106 hänsyn till den kritik som riktats mot pressutredningens majoritetsförslag     Onsdagen den i min reservation i ulredningen och i framställningar från bl. a. personal     21 april 1976

vid förstatidningarna i Eskilstuna, Falun och Gävle. Del är naturligtvis     ----

bra all herr Sträng här visal bättre omdöme än majoriteten i pressut-      Stöd till dagspres-
redningen.
                                                                   sen

Regeringen föreslår sålunda att det även i fortsättningen skall finnas en möjlighet atl bevilja produktionsbidrag till "högiäckningslidningar". Det finns därvid anledning att hålla fast vid regeringens egen iakttagelse atl sådanl bidrag kan bli moliveral därför alt del selekliva stödet till lågläckningstidningen på grund av sin slorlek har påverkat konkurrens­läget på ett icke avsett sätt. Förstatidningen har således utifrån fått sina villkor påverkade så att en avbalansering av stödeffeklen måste sökas.

Den naturliga slutsatsen blir dä att prövningen av_ett bidrag lill förs­tatidningen knyts lill jusl konkurrensbilden - i vilken båda lidningarna ingår och där även relationen mellan deras totalupplagor är en mätare på styrkeförhållandet Helst borde automatiskt verkande regler skapas också för ett sådanl slöd.

Utvecklingsbidraget bör räknas upp i jämförelse med regeringens och ulskottsmajoritelens förslag. Det är avsett främst för tidningar som inte kan få produktionsbidrag men som drabbas av tillfälliga ekonomiska pro­blem. Genom den kraftiga ökningen av produktionsbidraget växer också behovet av komplellerande slöd lill lidningar som inle kan få produk­tionsbidrag.

Regeringen har gått emol pressutredningens majoritet i fråga om slöd till kvällstidningar. Reservationsvis har den invändningen framförts att man inte kan acceptera att kvällstidningar undanlas från möjlighet till presstöd. Regeringen föreslår nu att alla stödmöjligheter utom produk­lionsbidrag skall slå öppna också för kvällstidningar. Della är givetvis en förbättring i förhällande till pressutrednirigens majoritetsförslag. Tid­ningar bör få möjlighet till presstöd oavsett när pä dagen de kommer ut.

Det finns ell växelspel mellan annonsintäkter och läsekretsens storlek och sammansällning som ingalunda är enlydigt Statliga ingrepp mot annonsintäkterna för vissa tidningar med motiveringen att andra lid­ningar som inte har lika många annonser skulle få bättre villkor måsle avvisas. Sådana ingrepp skulle självfallel försämra de förras ekonomi och självsländighet utan all med nödvändighet ge de andra tidningarna bättre förulsällningar. Annonssamarbele mellan lidningar är och bör vara lidningarnas ensak. Principiellt måste annonserna ses som en del av tid­ningens innehåll, och staten skall inle genom selektiva stödåtgärder söka påverka tidningarnas innehåll vare sig della gäller text eller annons. Vi kan alltså inte acceptera särskilda statliga bidrag för annonssamverkan.

Här kan jag inte underlåta att påtala en märklig kluvenhet i den so­
cialdemokratiska synen på annonser. Häromåret var annonser och reklam
någonling så negativt all de borde regleras och beskattas i syfie all hålla    23


 


Nr 106               dem tillbaka. Nu har annonserna plötsligt blivit något så positivt att

Onsdaeen den       statens uppgift alt se till au inga niedborgare undanhålles dem.

21 anril 1976         Först inför alltså socialdemokraterna skall på annonser därför att an-

_____________    nonser inte är bra. Sedan inför samma parti slatliga subventioner lill

Stöd till dagspres-     annonssamverkan därför all annonser är bra. Vi vill avskaffa annons-
sen                   skallen och kan inle acceplera elt statligt stöd som påverkar den del
av tidningarnas innehåll som är annonser.

I sitt remissyttrande framhåller Svea hovrätt all vi nu får ell ökal anlal stödformer, av vilka fiertalel förulsätter etl stort mått av sköns-mässig prövning. Dessutom höjs beloppen kraftigt. Man närmar sig den gräns där stödet kan få väsentliga negativa konsekvenser för skrifter som inle får någol stöd och därmed kommer i konflikt med forbudet i Iryck-frihelsförordningen mot åtgärder som innebär hinder för tryckning, ut­givning eller spridning av tryckta skrifter.

I likhet med Svea hovrätt anser vi alt man bör pröva möjligheterna all grundlagsfästa principerna för presstödet. Tryckfrihetsrättslig expertis bör få göra en särskild granskning av presstödet ur iryckfrihelssynpunkl. Den Iryckfrihelsrällsliga granskningen bör omfatta också de indirekta skatter som belastar tidningar och lidskrifier. När pressiödsnämnden nu får nya viktiga uppgifter, av'vilka många har diskretionär karakiär, bör enligl vår mening rätt till besvär över dess beslut införas.

Herr talman! På ell godtyckligt säll skiljer sialen på olika veckotid­ningar. Vissa veckoblad anses vara "av dagspresskaraktär" och får då del av samhällets stödåtgärder. Andra räknas som rena veckotidningar och får inget stöd.

Vissa veckotidningar är momsbelagda, andra inte. En del veckotid­ningar har högre annonsskatl än andra. Vissa veckotidningar har räll till produklionsstöd, lån ur pressens lånefond och samdistributionsrabaU. Andra ställs helt utanför presstödet. Vissa veckotidningar får del av den statliga annonseringen i form av s. k. samhällsinformation. Andra vecko­tidningar får inte del av sådana anslag.

Del är olämpligt all stalsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad
mellan olika slag av veckotidningar och alt denna skillnad nu förstärks.
Det blir lätt en godtycklig bedömning av "värdet" av olika slag av vecko­
tidningar. Del är t ex. inte önskvärt atl regering och riksdag handlar
så, alt vissa politiska veckotidningar har räll lill alla privilegier medan
ambitiösa specialtidningar drabbas av alla diskriminerande bestämmelser.
Del finns oroande tecken på ekonomisk kris för slora grupper av tid­
skrifter. Ökande kostnader har gjort situationen myckel svår för främsl
ideella och fackliga tidskrifter. En rundfråga som pressutredningen gjorde
visade alt en rad lidskrifier redan inskränkl sin ulgivning eller planerar
all göra det. De största problemen drabbar de lidskrifter som inle har
stora och ekonomiskt starka organisationer bakom sig. Men del finns
också en stor grupp lidskrifier - ägda av bl. a. samfund, ideella och fack­
liga organisaiioner - som varken kan få presslöd eller siailigi lidskrifls-
24                     stöd. För dem behövs speciella ålgärder, helst av generelll slag.


 


Del tryckta ordel bör - även i lidskriftsform - vara befriat från moms.      Nr 106
Tidskrifter av olika slag drabbas av högre annonsskatl än dagspress. Också     Onsdagen den
detta är en orättvisa som bör forsvinna - givelvis helst genom all an-      21 april 1976
nonsskaiten hell avvecklas.                                              --------------

Porlokostnaderna utgör för de fiesta lidskrifier en växande del av ut-      Stöd till dagspres-gifterna. En kraftig subvention av tidskrifternas disiribuiionskosinader     sen är nödvändig för all garantera fortsatt utgivning av en rad tidskrifter.

Det bör också bli lättare alt starta nya tidskrifter. En möjlighet är au lidskrifter redan pä planeringsstadiet får garantier om grundbidrag och projektbidrag, under förutsättning atl tidskriften kommer lill slånd. En statens tidskriftsfond bör därför inrättas för att kunna ge lån till pro­jekterade lidskrifter.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till alla de reservalioner som har signerats av herr Jonsson i Alingsås.

Herr LÖVENBORG (vpk):

Herr talmani Den s. k. lidningsdöden började diskuteras på allvar i mitten av 1965. Del var del år då socialdemokraterna blev ulan morgonlidning i huvudsladen och man fick ell borgerligl lidningsmonopol, eii förhållande som ju ännu varar. Efter 1965 var alla klara över att någol snabbi måsle göras, om rnan skall kunna behålla en någoriunda varierande pressflora i del här landet. Del slalliga lidningsslödet kom och det har sedan lappats på i olika omgångar.

Del som har sketl är ju inle all man har lösl problemet med sådana saker som koncentrationstendenserna inom tidningsseklorn. Den borgerliga dominansen är precis lika förödande som lidigare - ja, den har förstärkts. Många tidningar befinner sig också i dag i en mycket bekymmersam situation och har ett synneriigen ovisst framtidsperspektiv att se fram emot, om ing­enting radikalt händer.

Del som vore avgörande för alt skapa en ny situation på pressens område, nämligen all bryta de kapilalägandes maktslällning, finns inte med i bilden för proposiiionsskrivarna. Vi har fåll ell siailigi lidningsstöd under de år som har gåll, och del har förslärkis i olika onigängar. Samtidigt som del visserligen har hejdat tidningsdöden har del också hjälpt de kapiialägande all siärka sitt grepp över opinionsbildningen. 1 olika län har lidningar slagits samman eller köpts upp av privalkapiialister i branschen. Siluaiionen i Värm­land har ju undan för undan blivii den atl en enda familj i kraft av sill kapiial har skaffat sig en helt dominerande ställning. Tidningskungen Änder, som befinner sig längst ut på den mörkblåa högerkanten, har samlat en imponerande tidningsbukett. Han har inle gjort del därför atl han varil den absolut skickligaste på området, ulan del har kunnal ske därför all han har haft kapital lill förfogande.

Och siluationen i Göleborg är ju både välkänd och sorglig. En pressflora
som speglade samiliga poliliska partiers meningar förvandlades lill etl hell
borgeriigt lidningsmonopol. I två av rikets största städer har alltså de som
vill läsa en morgontidning ingel egenlligi val. Del är en oerhörd brisl för        25


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Slöd till dagspres­sen

26


den politiska debatlen och ur demokratisk synpunkt hell olillfredsslällande.

Den tidningspolitik som har utformats av pressutredningar och regering är inkonsekvent Man har stoppat, åtminstone temporärt, lidningsdöden men man har inle skapai den nya och förbäiirade silualion som måste vara en målsättning. Man skapade ett lidningsstöd som innebar alt stora och redan rika lidningar fick lejonparten, medan mindre och falliga fick ungefär så mycket att deras underiäge konserverades.

Det man har gett med den ena handen har man lagil tillbaka med den andra. SJ:s och postverkets taxepolitik har varit förödande. All trycka tid­ningar är i och för sig en dyrbar sak, men all sedan få ut dem till läsarna är ännu dyrare. Där har SJ och postverket bedrivit en hänsynslös utplundring som har motverkat effekterna av lidningsslödet Sialen har alltså gett med den ena handen men tagit tillbaka med den andra. Del är svårt atl se förnuftet i den politiken.

Vi har i lidigare deballer och moiioner belonal all det inte bara gäller atl hejda tidningsdöden. Det gäller också att skapa utrymme för att öka antalet lidningar och därmed också nya möjligheler för diskussion och opi­nionsbildning. I vår motion har vi pekat på den brislen när det såväl gäller pressutredningens förslag som propositionens. Förslagen på det planet är blygsamma redan i pressulredningen, men har försämrats i propositionen.

Försämringen beslår i all vissa belopp inle har uppräknats i likhet med vad som skett för andra föreslagna stödåtgärder. Framför allt har förslaget om utvecklingsbidrag försämrats i förhällande till övriga stödåtgärder.

Vi föreslår därför all utvecklingsbidrag till fådagarstidningar skall kunna utgå med högst 850 000 kr. per år och atl utvecklingsbidrag till flerdagars­tidningar skall utgå med högst 1 750 000 kr. I reservaiionen 3 föreslår vi dessulom att produklionsbidrag lill flerdagarstidningar med alla de aspekter som kan läggas på dessa räknas upp lill lägst 2 800 000 kr.

Beroendeförhållandet till penningen är ell olustigt inslag i den svenska pressväriden. Det resonemanget måste knippas ihop med frågan om an­nonserna, som ju för de flesta lidningar avgör frågan om all leva eller dö. Den tidning som får de kapilalsiarka annonsörernas slöd kan leva vidare, den som undandras detsamma stryps ekonomiskt Del handlar inle om lidningarnas kvalilel. Det har man kunnat konslalera i många fall. An­nonsmarknaden dirigeras av den s. k. privala föreiagsamhelen, och var man i annonsform lägger sina pengar kan inie frigöras från de poliliska upp-faliningarna. Då är del inle borgerliga lidningar som kommer i andra hand.

De föreslagna åtgärderna när det gäller annonssamverkan kommer troligen inte au lösa problemen. De syftar framför allt till samverkan mellan ungefär lika slora lidningar, medan den lilla lidningens underiäge inte beakias.

Vi ansåg all del förslag som har lagts fram av ledamoten i pressutred­ningen, Ösien Johansson, var bälire än vad som föreslås i propositionen, och vi har därför föreslagit atl man skulle gå efter Östen Johanssons mall i stället Flera tunga remissinslanser är också inne på den linjen.

Del har kommenierats i bl. a. lidningen Journalisien, mill fackorgan, som lycker att idén om annonssamverkan är bra, men sorn är mycket tveksam


 


om den nuvarande utformningen. I lidningen skriver man bl. a.: "Men ul-      Nr 106 redningen lar ytterst försiktigt på detla uppslag och det stimulansbidrag      Onsdaeen den som föreslås är mycket blygsamt Frågan är om del kommer all leda till      -j,       -i njf.

någon samverkan. Är del för optimistiskt all hoppas på atl en finansminister     

i sinom lid går på det av Östen Johansson föreslagna bidraget (10 eller      Stöd till dagspres-
12 procent på intäkterna mot utredningens 6 procent)?
       sen

Etl rejäll stöd åt annonssamverkan kan på sikl minska annonsörernas styrning av dagspressen och leda till en stimulerande konkurrens på det rent journalistiska fältet."

Det är della rejäla slöd som saknas och dess utformning i propositionen gör att jag i likhet med tidningen Journalisten befarar att del inie kommer alt leda någon vart.

Vi har ocksä i vår molion noleral de förbällringar som proposilionen ger ullryck för, men vi kan självfallet inle gå förbi dess begränsningar. I många stycken permanentar man nu det nuvarande läget och det betyder fortsatl borgeriig pressdorninans.

Skall man bryla elt fakliskl monopol, krävs del åtgärder av helt andra dimensioner. Tanken på ell lidningsslöd föddes senl - alltför sent. Men lidningsstöd som sådanl har ju egenlligen funnits myckel länge - dvs. de kapilalägandes slöd lill de lidningar som de velal satsa på. Del är ju också del som har skapai den nuvarande poliliskt snedvridna pressituationen i vårt land.

Skall man komma till räita med den situationen måsle man gå belydligl längre och dessulom föra in ideologiska och principiella synpunkler i de­baiien. Forisatt pressulredning med nya idéer måste ses som en nödvän­dighet I annal fall tror jag atl ingenting annat sker än atl del nuvarande läget när del gäller antalet lidningar låses fast för en tid, och sedan kommer en ny våg av lidningsdöd, en ny våg av försiärkla monopoliseringslendenser inom svensk press.

Herr talman! Mot bakgrund av det sagda ber jag alt få yrka bifiill lill reservalionerna 3, 5 och  10.

Herr JONNERGÅRD (c):

Herr lalman! En fri opinionsbildning, en fri debati, en allsidig nyhets­förmedling är en primär förutsättning för vår demokrati. Därför är del nöd-vändigl all del finns många och olika lidningar, som kan spegla olika opi­nioner och ge en bred och allsidig informalion.

Särskilt under 1950- och 1960-ialen skedde del en långtgående koncen­
tration lill ell minskal antal dagstidningar. Tredjedelen av pressen tvingades
upphöra. Vi har inle varil ovana vid omfattande slruklurförändringar i vårt
näringsliv, men koncentrationsprocessen i dagspre.ssen är särskill svårbe­
mästrad därför all de s. k. marknadskrafterna beler sig annorlunda på lid-
ningsmarknaden än på andra områden. Avgörande för konkurrenssilualio-
nen är här i stort setl inle nyhetsförmedling och lexlsidor i övrigl ulan
i slällel annonserna. Annonsörerna går lill de slora lidningarna, som blir
slörre genom ökade annonsinläkier. Della är innebörden av den s. k. upp-   27


 


Nr 106               lagespiralen. Det är alltså främsl annonsörernas och inle läsarnas val som

Onsdaeen den     ''' bakom pressens koncentraiionsuiveckling.

21 aoril 1976         '" monopolisering av nyhetsförmedling och opinionsbildning, som ul-

_____________    vecklingen hotar all leda till, kan vi inle förena med den strävan lill iryck-

Stöd till dagspres-      frihet och yttrandeftihel som vi har skrivit in i Iryckfrihelsförordningen
se/7                  och regeringsformen. Tidningsdöden under de senasle årtiondena har mins-

kat mångfalden i informations- och opinionsutbytet Della framhålls bl. a. av Landslingsförbundei och Kommunförbundei i remissyllrandena över pressulredningen. 1 vissa områden har lidningskoncenlralionen lell lill slark ensidighel i åsiklsförmedlingen, säger Landslingsförbundei.

Med den belydelse som dagspressen alliså har för vår demokrali måsle det vara en självklar uppgift för samhället att genom en aktiv presspolitik skapa sådana produklionsbelingelser all lidningsdöden kan övervinnas och mångfalden på lidningsmarknaden upprälihållas. Sedan några år har vi en presspolilik med della syfte. Vikligasi har varil del direkia och selekliva produklionsbidragel. Sedan della infördes har nedläggningarna av flerda-garslidningar med några få undanlag upphört 1 stort sett har vi alltså lyckats hålla des. k, andralidningarna uppe, men såsom nu senast pressulredningen visal har dessa lidningar fortfarande slora ekonomiska problem. De är även i forlsällningen beroende av slöd. Slulsalsen av detta måste bli all ell om-fallande och förstärkt presslöd är nödvändigl för all vi skall kunna klara den mångfald i möjligheler lill information och opinionsbildning som är sä angelägen för vår demokrati.

Den proposiiion som vi behandlar nu bygger pä 1972 års pressulredning. Den innebären förslärkt och ulvidgal presstöd, som alliså siluaiionen kräver. Viktigast är alltjämt del direkia och selektiva produklionsbidraget, som för­stärks väsenlligl, särskill för flerdagarslidningarna i storstäderna. Några nya slödformer lillkonimer, såsom ulvecklingsbidrag och elableringsslöd. Det sistnämnda kan vara särskill intressant Del skall inriklas på all slödja nye-lablering främsl av fådagarstidningar. Del gäller alltså inte bara all hejda tidningsdöden ulan också all slimulera frani nya lidningar. Man får räkna med all del i huvudsak blir fädagarslidningar, rnen t. ex. en endagstidning kan bli ell belydelsefulll komplemeni lill en slor och dominerande lidning. De riktlinjer som föreslagils av pressulredningen och i proposilionen har i del slora hela kunnal lillsiyrkas av ulskollet Vissa problem har vi haft särskilda anledningar all uppmärksamma, men konstruktiva lösningar har, som jag ser del, nåtts under arbelel. Det gäller t. ex. det trappstegssysiem som bör klara situationen för mindre rikstidningar med fädagarsuigivning. Jag är också övertygad om all ulskollet diskuieral fram en förnuftig lösning i fråga om presstöd lill lidningar på annat språk än svenska, s. k. invand­rartidningar. Den reservaiion som vi från cenlern har på denna punki gällerenomedelbar förstärkning genom elt tilläggsanslag på 1 milj. kr. Denna fråga har ulföriigl redovisals nyss av herr Nordin.

Förvånande i sammanhangei är emellertid alt moderalerna och folkpartiei

envetet hållit fast vid all de s. k. invandrartidningarna skall gå in under

28                     de vanliga pressiödsreglerna. Del kan, som ulskollei framhåller, leda lill


 


att man skapar monopolsituationer på de delmarknader som de olika språk­grupperna utgör. Det är motsatsen lill den mångfald i debali- och opinions­möjligheter som presstödet bör främja. Della är den enkla sanningen om den "diskriminering" som t. ex. herr Werner i Malmö har lalal om.

Vi har under senare år haft anledning atl särskill uppmärksamma de lokala ensamlidningarnas silualion. Sädana lidningar är av stor betydelse för opinionsbildning, debati och nyhetsförmedling i det lokala området Många av dem irängs av hård konkurrens frän slorsladslidningar och större landsortstidningar. Riksdagen fastslog förra årel all del självfallel är lika angelägel all klara de s. k. ensamlidningarna som andra lidningar. Det är anledning atl understryka detsamma nu. Det gör också ulskottet genom sitt utlalande all del är väsentligt all de mindre ensamtidningarnas eko­nomiska problem bevakas även fortsättningsvis, så all ytteriigare tidnings­nedläggningar i möjligaste mån förhindras.

Moderalerna har, herr lalman, under några år i stort sett varit med om presstödspoliliken, men nu tar de enligl min bedömning ell steg tillbaka. De vill ha en ny pressutredning som skall leda över frän del selekliva stödet till olika typer av generella åtgärder, såsom transportstöd och papperssub­ventioner. Nu vill moderaterna hålla tillbaka höjningarna av t. ex. de se­lektiva produklionsbidragen, utom i storstäderna där de lycks acceplera prin­cipen om det selektiva stödet. Det är fara, säger de, för pressens själv­sländighet gentemot statsmakten i ell alltmer centraliserat samhälle.

Ja, slailig maktkoncentration måste med all kraft motverkas, men det gäller också den privata maktkoncentrationen som knappast är lättare att las med. Det är demokratins uppgift alt förhindra maklkonceniralion. Kan­ske är del lypiski att moderaterna ser ett alltmer centraliserat samhälle fram­för sig. Hjälp lill med ett decentraliserat samhälle i stället! Det är den maning man bör ge moderalerna.

Visst kan det vara bra med generella slödformer. Men del krävs selektivt stöd för att klara den angelägna mångfalden i tidningsväriden. Hade mo­deraternas presspolitik tillämpats, så hade med all sannolikhet t ex. moderata Svenska Dagbladet inle varit vid liv nu.

Det har ju varit ell slorl paradnummer lidigare år när folkpartiet och främsl herr Ahlmark jämfört den stora mer eller mindre kolorerade vecko­pressen med främst cenierns endagsiidningar och påstått all de slora vecko-lidningarna skulle vara diskriminerade t ex. därför atl cenierns endagsiid­ningar fär produklionsbidrag. 1 år är denna folkpartiföreslällning, t ex. såsom den nyss kom lill ullryck i herr Wikslröms hanlering, väsentligt mindre, och folkpartiet är därmed på väg ål räll håll. Men allljäml finns den felakliga jämförelsen kvar i folkpartiels molion och reservaiion. Kanske redan näsla är bör del slå hell klart för folkpartimolionärerna, all poliliska endagsiid­ningar som t ex. Växjöbladei och Kalmar Läns Tidning och varför inie den folkparlisiiska Karislads-Tidningen är närmare besläktade med t ex. Dagens Nyheier än med t ex. Årel Rum och Lekiyr.

De poliliska endagslidningarna skiljer sig från annan dagspress jusl genom all de kommer ul bara en dag i veckan. Anledningen är all de inie har


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

29


 


Nr 106               resurser all vara dagliga. Men de har stor betydelse för opinionsbildning,

Onsdaeen den     debatt och informalion. Sedan kan man naturligtvis ha anledning au fundera

21 april 1976       över olika veckotidningars situation, men i det avseendet finns del knappast

--------------- någol konstruktivt i folkpartiets molion och reservaiion.

Stöd till dagspres-  Del är, herr talman, en ohållbar argumentering från moderaterna och

sen                   folkpartiet atl presspoliliken nu skulle kunna strida mot iryckfrihelsför-

ordningen. Nalurliglvis är del möjligl för en regim atl forma presslöd och skatter så au tidningar med ett innehåll som man inie gillar kan berövas ekonomiska möjligheler att komma ut. Det skulle givelvis slrida mol iryck­frihelsförordningen. Men delta har verkligen inte sketl. Presslödel har kom­mil lill i syfte alt främja den opinionsbildning och debali som iryckfri­helsförordningen slår vakl om.

Presspolitiken har prövats frän iryckfrihelssynpunkl vid olika tillfällen. Nu senast har massmedieutredningen och Svea hovrätt utlalal att befogade invändningar inle kan göras mol presspoliliken i den form den giviis i pressulredningen och därmed i proposilionen.

Vår presspolilik hindrar inle någon lidning all komma ut, men den är etl slöd för tidningar som annars inle skulle kunna komma ul. Del finns ingel försök lill konkret analys av tryckfrihelsproblemen i moderaternas och folkpartisternas moiioner och reservalioner; där finns bara de lösa på­ståendena.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservaiionen 8 samt i övrigt lill ulskoiieis hemställan.

Herr WERNER i Malmö (m) kort genmäle:

Herr talman! Herr Jonnergård säger all folkpartiei och moderala sam­lingspartiet envetet har hållit fast vid att de tidningar som utges på annal språk än svenska skall ha slöd via det allmänna presslödel. Del är riktigt.

Men så säger han all della skulle skapa en monopolsiluation för de här lidningarna, och det vill vi undvika, eftersom det inle ligger i linje med presstödets syfte.

Nåväl, men vad sker då med den andra modellen, där vi ändå anslår 1 milj. kr. för all stödja de här lidningarna? Blir inle också del i så fall en monopolsiluation, när invandrarverket får så avsevärt större möjligheter atl ge dessa lidningar stöd? Jag tror inte all man bör laborera det minsta med de här delmarknaderna, ulan man skall följa presslödsbeslämmelserna.

Vad gäller de generella bidragen, som vi förordar, är vi medvelna om all även seleklivi stöd behövs men menar all de generella slödformerna nu kommil helt i skymundan.

Det finns ingen risk för atl moderaterna åstadkommer ett centraliserat samhälle, herr Jonnergård, men om vi inte i dag inriktar oss mera på generella åtgärder vad gäller lidningsslödet så kommer allt fier lidningar all slussas in i den grupp som behöver slöd. Förr eller senare får vi ocksä på den vägen generella slödålgärder.

Vad sedan gäller iryckfrihelsfrägorna ber jag att få hänvisa lill del an-
30                     förande som kommer så småningom.


 


Herr WIKSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Jag delar herr Jonnergärds uppfattning, att folkpartiet är på väg åt räll håll!

Del var två frågor som herr Jonnergård tog upp i någol slags polemik mot mig.

Den första frågan gällde stödet till resp. diskrimineringen av veckotid­ningar. Min uppfattning är atl de veckotidningar som bl. a. cenlern ger ul väl behöver sitt slöd. Del jag vänder mig mol är att veckotidningar med annan karakiär drabbas av en diskriminerande handling. Vad är det .som säger att en sådan tidning som Veckojournalen som väl får sägas vara lika politisk lill siu innehåll - kvalitativt barden väl i varje fall samma nivå som många av cenierns tidningar - skall drabbas av en ensidigt dis­kriminerande behandling? Del är alliså på den punklen jag lycker att skev­heten ligger. Jag har självfallet ingenting emot atl politiska veckotidningar av typen Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning eller Gävle-Dalabygden får stöd - det tror jag är moliveral och bra - men del är fel all andra veckolidningar belastas med allsköns pålagor.

Den andra frågan gällde vårt krav på en tryckfrihetsrättslig granskning. Det är riktigt som herr Jonnergård säger att det inte finns någon fullt genom­förd sådan granskning, och det är jusl detta vi vill ha. Vi anser alltså att det är särskilt motiverat av det förhållandet att volymen på det statliga presstödet nu har nått en sådan dimension att man tangerar den gräns där del kan få iryckfrihetsrättsliga konsekvenser. Jag lycker del borde vara läll all nå enighei i kammaren om atl en sådan granskning skulle (a ske. Sedan får man se vad den leder till.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


 


Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Werner i Malmö först!

Det råder ju enighei om all lidningar på annal språk än svenska bör ha presslöd, men sedan är frågan vilkel säll som är bäst

Det är väl obestridligt atl om bidraget ges via det allmänna presslödel, föreligger risken för monopolsituationer på de delmarknader som de olika språkgrupperna utgör. Den risken föreligger inte vid nuvarande slöd via invandrarverkel och skall inle föreligga i del syslem som utskottet har skis­serat.

Sedan är jag tacksam för att herr Werner i Malmö vill vara decenlralist Jag hoppas på det för framtiden. Annars kan jag stå lill tjänst med en katalog över moderata cenlraliseringsframdrivande ståndpunkter.

Sedan till herr Wikström. Jag är nalurliglvis myckel angelägen om alt folkpartiei är på väg äi rätt håll.

När det gäller veckotidningarna har jag reagerat mol den felakliga jäm­förelsen mellan siora kolorerade veckolidningar och politiska endagsiidning­ar - de är inle släkt med varandra. Sedan kan man diskutera olika vecko­tidningars situation och del är jag beredd alt göra.

Tryckfriheten skall vi kanske diskuiera senare. Det är volymen, säger herr Wikström, som gör problemet Men del är ju fortfarande så alt vi har ökat volymen för att hindra en pågående koncentrationsprocess.


31


 


Nr 106                                         Herr WERNER i Malmö (m) kort genmäle:

Onsdaeen den " talman! Herr Jonnergård säger all det allmänna presstödet inle be-

21 aoril 1976 fordrar någon monopolsiiuaiion, men monopolsituation är ju en fråga om

--------------- pengar. Fär en lidning pengar så att den kan konkurrera bättre än andra

Stöd till dagspres- har den en situation som skiljer sig från övriga tidningars. Det är inte en

sen                                            strid om ord, det är en fråga om pengar.

Herr WIKSTRÖM (fp) kort genmäle:

Herr talman! Det har, herr Jonnergård, enligl min mening alllid varil angeläget med en iryckfrihelsrällslig granskning av del slalliga pressiödets utformning, men det blir dubbelt angeläget när volymen har växt till den grad som den gjort. Självfallet är avsikten med presstödet atl slödja låg­iäckningstidningarna, men problemet är ju alt när volymen blir myckel stor kan högtäckningslidningarna få så stora svårigheter atl de skadas. Det är den aspekten som man i en tryckfrihetsrätlslig granskning särskilt behöver belysa.

Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Werner i Malmö: Monopol är en fråga om pengar, säger herr Werner. Javisst, del är del. Då gäller det atl se till atl pengarna blir fördelade sä att monopol icke uppstår. Det är den risken vi vill undvika, men del gör inie herr Werner.

Till herr Wikslröm: Det är oerhört angeläget atl bevaka tryckfriheten. Jag lycker all del vore skrämmande om vi här i riksdagen i flera år hade beviljat etl presstöd som skulle strida mol våra grundlagar. Del kan jag inte länka mig all vi gjort eller gör. Detta att vi har fört en presspolitik måste innebära atl vi är övertygade om att vi inte är i konfiikt med grund­lagen. Annars vore det skrämmande.

Herr JONSSON i Alingsås (fp):

Herr lalman! Lål mig först säga all jag är glad över den enighei som vi i utskottet har kunnat uppnå när det gäller de mindre rikstidningarna med fädagarsuigivning, dvs. de med en upplaga pä 5 000 lill 10 000 exemplar. De får nu förhöjl produklionsstöd och därmed en väl motiverad förstärkning. Det är bl. a. lidningen Arbelaren som detla slöd kommer lill godo, och vi har från folkpartiels sida ansell all det varit rikligt all åsiadkomma en förbäliring för denna och andra motsvarande tidningar.

Folkpartiets principiella syn på presslödsfrägorna har lidigare redovisats av herr Wikström och därför skall jag uppehålla mig vid den del av utskollets behandling som gäller lidningar ulgivna på annal språk än svenska, dvs. invandrarlidningar.

Vår linje har varil all den nu gällande diskrimineringen av invandrar­
tidningar måsle upphöra. Vi har sagl all de lidningar som i övrigt uppfyller
förutsättningarna för presstöd skall få del oavsett på vilket språk som tid­
ningarna skrivs. Dessulom har vi föreslagit en förslärkning av det stöd
32                     som ulgår lill tidskrifter som ges ul av olika invandrargrupper och som


 


inte uppfyller förutsättningarna för presstöd. Vår linje är rak och enkel. Uppläggningen är rättvis och ligger helt i linje med riksdagens i andra sam­manhang beslutade riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitik. Det är därför som vi varje år energiskt har kämpat för att diskrimineringen av invandrartidningar skall upphöra.

Men socialdemokraternas motstånd i denna fråga har varit hårt och segt, och genom all centerpartiet slutit upp på regeringens sida har det inte varit möjligl att nå majoritet här i kammaren för ett positivt beslut när det gäller invandrarpressen.

Herr talman! Detta kan synas som en dyster beskrivning, men det här hör ju ändå historien till. Nu var det etl nytt riksmöte, det var ett nytl år och det var valår. Invandrarna skulle få rösträtt i våra primär- och lands­tingskommunala val. Man talade väl om våra invandrade minoritetsgrupper, och jag måste bekänna att jag själv hade en förhoppning om att denna fråga skulle kunna lösas positivt.

Även om propositionen 131 framhärdade i sin negativa hållning gentemot invandrarnas tidningar, så hade det väckts en rad motioner till förmän för att invandrargruppernas egna tidningar skulle få möjlighet atl överieva.

Invandrarverkel skrev till utskottet och sade alt enligl verkets uppfattning borde de tidningar som fyller kraven för allmänt svenskt presstöd få det. Och de tidningar som skulle kunna komma i fråga var Eesti Päevaleht, Ruolsin Suomalainen och Finn Sanomat.

Bl. a. påpekade invandrarverket riksdagens enhälliga beslut när det gäller riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitik, och man sade att det an­givna jämlikhetsmålet bör innebära att ingen tidning undanlas frän presstöd endast pä grund av atl den publiceras på annal språk. Man hänvisade till all del i riktlinjerna uppställda valfrihetsmålet innebär att medlemmar av språkliga minoriteter skulle kunna välja i vilken grad de vill uppnå en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill behålla och utveckla den ur­sprungliga identiteten. Verket påminde ocksä om vad svenska lidningar har betytt för utvandrade svenskar och svenskälllingar när det gällt att behålla kontakten genom generationer med sitt gamla hemland.

Invandrarverket pläderade alltså för den modell som folkpartiet under många är kämpat för och som vi även i dag talar för. Men det intressanta här var att man för första gängen fick politisk enighet kring en sådan upp­fattning. Från alla partier, representerade inom invandrarverkel, sade man alltså ja till atl ge invandrartidningarna rättvisa. Invandrarverkets överty­gande argumentering om att del borde råda jämlikhet mellan alla som bor i Sverige och all del är glest med prenumeranter pä invandrartidningar gjorde siarkt intryck på såväl socialdemokrater som centerpartister. För första gång­en blev konstilulionsulskottet ense om atl också sädana här tidningar skall inrymmas i det allmänna presstödet - i princip. Men sedan var det slut på enigheten. Läser man på s. 17 i ulskoitsbelänkandet, så hittar man alla invändningar som kan anföras mot presstöd i allmänhet, och används som argument för alt inie ge invandrartidningarna denna rättvisa. Tänk om so­cialdemokraterna hade varit så försiktiga när vi införde det allmänna press-


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

33


3 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106               stödet! Ja, dä hade fler av de språkrör vi i dag har för länge sedan varit

Onsdagen den

borta.
21 aoril 1976         "" uiskottsmajoritelen försöker skjula upp lösningen av den här rätt-

____________     visefrågan genom ytteriigare utredning, menar jag alt det bara är etl nytt

Stöd till dagspres-     försök alt i det längsta upprätthälla en snål särbehandling av dessa lidningar.
sen                     Herr Jonnergård är förvånad över att folkpartiet häller fast vid sin linje.

Han borde ha tillagt att han också var förvånad över invandrarverkets upp­fattning. Partikamrater lill herr Jonnergård har ju där pläderat för den upp­fattning som folkpartiet länge har stått för. Mera förvånande är att cen­terpartiet har sprungit ifrån en hel del uppfattningar. Eftersom herr Jon­nergård förde frågan på tal, tycker jag all vi kan rikia kammarens upp­märksamhet på alt centerpartiet har genomgått en omvändelse i denna fråga, även om den kom mycket senl. För ire veckor sedan, den 31 mars, var cenlerpartiet med om att rösta ned ett folkpartiförslag om höjt anslag till invandrarverket för stöd till invandrartidningar. Cenlern har sedan den 1 april i år blivit övertygad om att man ändå måste vara med och anslå medel till invandrartidningarna, och detta hälsas med slor lillfredssiällelse. Det är ändå atl beklaga alt centern inte drar konsekvenserna av sitt principiella siåndpunkislagande och vill ge dessa medel över det organ där de hör hem­ma, nämligen över presstödsnämnden. All nu bildligt lalat kasta jästen efter brödet in i ugnen kan knappast vara välbetänkt, särskilt som invand­rarverket självt har förordat den modell som folkpartiet och moderaterna här yrkar på. Det måste vara principiellt felaktigt atl belasta invandrarverket med invecklade pressekonomiska frågor, när de med fördel kan skötas av den reguljära och numera också mycket penningslarka pressiödsnämnden.

Mot denna bakgrund vill jag, herr talman, yrka bifall till reservationen 7.

Jag tycker det är någol av en ödets ironi atl det år vi ger invandrarna rösträtt och i andra sammanhang satsar stora pengar pä atl de skall få delta i samhällsdebatt och få del av valinformation, då säger utskotlsmajoriteten nej till invandrarnas möjlighet att fä stöd lill sina tidningar. Det är, då vi i högstämda ordalag talar om valfrihel och invandrarnas rätt atl välja i vilken grad de önskar uppnå svensk kulturell identitet eller utveckla den ursprungliga identiteten, så är konstitutionsulskotlets majoritet beredd alt säga nej till en sådan rätt

Socialdemokraternas nonchalans mot invandrarnas tidningar är oroande. Flera av dessa tidningar befinner sig i ekonomisk kris och kan komma att läggas ned, om de inle får välbehövlig hjälp.

Riksdagen har anledning att gå från bekännelse lill handling. Vi skall stödja och inte stjälpa de språkliga minoritetsgrupper vi har i vårt land. Och min uppfattning är, alt om man diskriminerar invandrarnas lidningar, sä är del i sin föriängning också en diskriminering av invandrarna.

Herr lalman! Jag ber att fa yrka bifall till de reservationer som från folk­partiets häll har-anmälts i ulskottet

34


 


Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Det gällde alltså invandrartidningarna.

Herr Jonsson i Alingsås lycker alt jag skall vara förvånad över vad in­vandrarverket har sagl. Jag vet inte om jag är vare sig förvånad eller inle förvånad. Det väsentliga för mig är att finna den bästa formen för ett slöd till invandrartidningarna, och den fär vi inte om slödel skall utgå enligt de allmänna presstödsvillkoren. Det leder, såsom utskottet har sagt, till risker för en monopolsituation på de små delmarknaderna.

Jag hävdar alltså fortfarande att det är egendomligt att folkpartiet t. ex. envetet håller fast vid ett syslem som inte är bra för invandrartidningarna.'

Vidare säger herr Jonsson alt centerpartiet har sprungit ifrån olika upp­fattningar. Om vi ser att en tidigare uppfaltning var felaktig är det naturiigt att vi ändrar oss till en riktigare. Del är vad som har skett här, och jag hoppas att också folkpartiet skall kunna göra pä det sältel.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Slöd till dagspres­sen


Herr JONSSON i Alingsås (fp) korl genmäle:

Herr talman! Herr Jonnergård säger atl det gäller att finna den bästa formen och menar att den av honom förordade modellen skulle vara den bästa. Mot det har jag redan invänt, och jag har inle någonting att lillägga utöver vad jag anförde i milt första inlägg.

Herr Jonnergård säger också att det är väsentligt atl man nu ger medel här, och han radar upp de invändningar när det gäller formen som finns på s. 17 i konstitutionsutskottets belänkande. Jag har inte heller där nå­gonling mer att säga utöver argumenteringen i mitt tidigare inlägg.

Sedan kommer ändå herr Jonnergård med bekännelsen atl om man ti­digare gjort en missbedömning är det väl O.K. atl man ändrar sig. Ja, jag försökte i milt inlägg också komplimentera herr Jonnergård och centerpartiet för att denna omvändelse nu har skett, även om den skedde senl och inte är mer än knappt tre veckor gammal. Det är naturiigtvis bra all man gjort en omsvängning, men jag tror att man skulle kunna förena centerpartiets vilja all ändå i dessa yttersta dagar vara med och ge pengar till invand­rartidningarna med den betydligt bälire form för stödet som invandrar­verkel har förordat och som centerpartiet där har ställt sig bakom.

Herr talman! Jag vill alltså hävda atl folkpartimodellen här är klart bättre. Den ger samma belopp-ja, kanske mer pengar - och är pä sikl elt rättvisare och riktigare system för presstöd.

Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Jonsson i Alingsås kan ju ändå inte bestrida att den metod som folkpartiet förordar här riskerar att leda till en monopolsituation.

Sedan kan jag liksom herr Jonsson i Alingsås hänvisa till vad jag lidigare har sagt.


Herr HERNELIUS (m):

Herr talman! Min avsikt är att i detta inlägg.endast beröra reservationen 11, avgiven av två moderater och en folkpartiledamot. I den reservationen


35


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

36


hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en särskild granskning av presstödet ur tryckfrihetssynpunkt genomförs av tryckfrihetsrätlslig expertis.

Vad svarar dä utskottet på detta yrkande? Jo, utskottet säger atl Svea hovrätt har behandlat frågan utföriigt och uttalat - jag läser då från s. 20 i utskottsbetänkandet - alt "några befogade invändningar utifrån den­na ståndpunkt inte kunde resas mot de föreslagna stödåtgärderna". Det gäller alltså iryckfrihetssynpunklerna. Vidare säger utskottet all en ny utredning kommer atl tillkallas efier massmedieutredningen och all den "skall syssla med yttrandefriheten i bl. a. tryckt skrift, och då bör frågan om presstödets författningstekniska reglering komma att uppmärksam­mas i denna utredning.

Det där låter ju ganska övertygande. Och när man läser utskottets betänkande kanske man rent av kan få intrycket att de molionsyrkanden som ligger till grund för reservationen på sätt och vis har tillslyrkls av utskoilel och att reservaiionen därför skulle vara onödig. Så är emellerlid inte förhållandet. Del citat som utskottet gjort av Svea hovrätts yttrande står pä gränsen till obehaglighet eftersom Svea hovräll - vid elt närmare studium av handlingen - visar sig ha sagl något annat och vida mer. 1 propositionen är hovrättens ståndpunkt utförligt refererad; jag kan därför hänvisa lill det referatet.

Vad är det då hovrätten säger? Jo, hovrätten skriver - och på den punkten har utskottet citerat räll - alt det nu förekommande presslödel eller det reformerade stöd som föreslås av 1972 års pressutredning inte kan ge upphov till några befogade invändningar från tryckfrihetssyn­punkt. Men hovrätten går vidare, och det säger utskottet ingenting om, och skriver följande:

"Det sagda innebär emellerlid inle alt en vidare principdiskussion från Iryckfrihelsrällslig ulgångspunkl är obehövlig. Tvärtom är en sådan dis­kussion enligl hovrällens mening i hög grad angelägen." Del är sålunda det rakt motsatta, nämligen ett instämmande i vad som sägs i reser­vationen. Herr Wikström var tidigare inne på den tanken.

Sedan utvecklar hovrätten närmare varför den finner en vidare prin­cipdiskussion angelägen. Hovrätten skriver: "Vad som förekommil är korl uttryckt atl den ideologi, pä vilken vår pressrätt av gammalt har byggt, ändrats i grunden." Den gamla synen - säger hovräiien, och nu citerar jag lilel frill - våren frihetlig pressideologi, och den har nu ändrals och ersalls med en presspolilik som beskrivs som en pä frihellig grund baserad ansvarsideologi. Del lycker hovräiien är riktigt och ulredningen säger all det är sä. Hovrätten tillägger all del nya synsällel också bör accepteras. Men fråga uppstår då vilka konsekvenser lagstiftaren bör dra av della förhållande.

Hovräiien funderar sedan vidare och säger all "en betydande svårighet vid en eventuell grundlagsreglering är all presslödel i väsenllig mån måste vara selektivt", vilket hovrätten i och för sig inle har något emol. Enligl hovrätten är det emellerlid föga lilllalande med en ordning enligl vilken


 


stödåtgärder och omläggningar av principerna för dessa anses godtagbara, om de bara kan bedömas i slort verka i "yttrandefrihetens intresse". Eftersom statligt presstöd nu förekommit åtskilliga år anser hovrätten all det borde vara möjligt att konstruera vissa spärregler av grundlags­karaktär. Hovrätten anför vidare:

"Elt annal viktigt syfte med en grundlagsreglering skulle vara att ge ökad stadga åt systemet att förankra den av pressulredningen om­fattade principen, att utrymmet för godtycke måsle reduceras till ett mi­nimum. Vi har, som hovrätten redan framhållit, ännu inte nått ett system som fyller rimliga krav från dessa synpunkter. Det finns rent av fog för att anse det föreliggande förslaget innebära en försämring härvidlag."

Jag skall inle citera mer ur hovrättens remissvar. Så myckel framgår av vad jag nu har läst upp att hovrätten inle avböjer diskussionen om den tryckfrihelsrältsliga sidan av presstödet. Tvärtom finner den en sådan diskussion angelägen. Tydligen hade även herr Jonnergård råkat ut för en missuppfattning härvidlag atl döma av hans inlägg i kammaren nyss.

Del var ett av de skäl som anförts för 'dU man inte skulle göra en granskning ur tryckfrihetsrätlslig synpunki. Det argumentet är det alltså inle myckel med när man går till källan.

Del andra argumentet var att en ny uiredning om massmediafrågor förmodligen kommer atl ta upp den författningstekniska regleringen. Del är väsentligt vilken författningsleknisk reglering vi har - om presstödet skall inskrivas i grundlag eller i vanlig lag eller både-och. Den frågan las upp i reservationen 18 och kommer att belysas i etl annat inlägg här. Men reservanterna i reservaiionen 11 menar inte att man nödvän­digtvis skall sikta på den förfatlningstekniska regleringen; de vill över huvud laget ha en tryckfrihetsrätlslig analys av utvecklingen mot den bakgrund som vi alla känner till, alt de selektiva stödåtgärderna växer i omfång och därmed ställer lagstiftarna inför problem.

Vi måste ha klart för oss att om två tidningar utkommer pä en och samma ort och den ena av dessa tidningar har något större hushållstäck­ning - kanske några hundra exemplar - men den kollega som ligger under som kompensation för dessa exemplar fär kanske miljonbelopp, är det en snedvridning av siluationen. I den mån anslagen ökar måste den få betydelse när det gäller all bedöma del iryckfrihelsmässiga re­sultatet av sådana stödformer.

Det är f. ö. inle bara Svea hovrätt som har yrkat på en undersökning och en analys och diskussion av de pressrättsliga aspekterna från iryck-frihetssynpunkt Också Tidningsutgivareföreningen, som innefattar tid­ningar av skilda slag, olika organ med olika partifärg, har gjort del. På sätt och vis har också massmediekoncenirationsutredningen, som också innefattar representanter för olika partier, varit inne på det

Mol denna bakgrund finner jag utskottets avstyrkande av motions­förslagen inle särskilt väl underbyggt, och jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservalionerna II  och  18.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

37


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Naturligtvis skall det vara en principdiskussion om tryck­friheten och presstödet En sådan har vi ju, och i det avseendet kanske ändå moderatmolionen har en positiv belydelse eftersom den ger en platt­form för den diskussionen. Men presspolitiken har prövats från iryck­frihelssynpunkl vid olika tillfällen - del skedde t. ex. ingående vid riks­dagsbehandlingen 1971. Frågan har prövats i konstitutionsutskottet varje år. Nu senast har massmedieutredningen prövat den, och en ny mass­medieutredning kommer alt ställas inför problemen igen. Den iryck­frihetsrättsliga sakkunskapen är ense om att presstödet, såsom det är utformat, inte kan möta några invändningar ur iryckfrihelssynpunkl. För att en åtgärd skall göra del anser man att den skall utgöra ett verkligt hinder för fortsatt utgivning av en tidning. Dessutom krävs att detta hinder skall ha uppkommit pä grund av lidningens poliliska innehåll. Ingen kan göra gällande att den siluationen har inträffat.

Jag kan inte förstå att den som befarar all vi genom vår presspolilik skulle komma i konfiikt med grundlagen senare i dag kan rösta för ett presstöd. Men jag befarar alltså inle det.


Herr HERNELIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Sakkunskapen är ingalunda enig om att det nuvarande presstödet är förenligt med iryckfrihelsförordningens anda och mening. Det har även funnits andra röster i debatten - det är väl känt. Däremoi har herr Jonnergård alldeles räll i all konstilutionsulskoltets majoritet har avvisat varje diskussion härom. Herr Jonnergård har ocksä rätt i att Svea hovrätt anser att det nuvarande presstödet är förenligt med grundlagen. Men vad vi yrkar på i reservationen är att vi skall få en expertutredning om detta i samband med den allt större tyngd på den tryckfrihetsrättsliga sidan som det ökade antalet stödformerna och be­loppens storlek medför. Del är en sådan utredning vi vill ha här, och att en sådan behövs häller Svea hovrätt med oss om. Svea hovrätt av­styrker alltså inte, såsom herr Jonnergård gjorde gällande, en sådan ut­redning. Svea hovrätt vill att diskussionen skall gå vidare och vill att presstödet skall regleras i lag. Det är något annat än vad herr Jonnergård sade i sitt inlägg.

Herr JONNERGÅRD (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill också atl diskussionen skall gä vidare, fast kanske inte just nu. Det behöver emellertid inte ske i en utredning.

Jag har inle sagt att sakkunskapen är hundraprocentigt enig, men jag har hos sakkunskapen inte funnit något uttryck för uppfattningen att del skulle föreligga risk för att presstödet står i konflikt med grundlagen.


38


Herr HERNELIUS (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag har svårt all inse varför herr Jonnergård inle vill att diskussionen skall gä vidare just nu. Den diskussion vi efterlyser


 


är emellertid en utredning av expertis, och den kan inte föras här i kam- Nr 106

maren mellan herr Jonnergård och mig. Del är inie nödvändigl alt ha       Onsdagen den

en tung pariamentarisk uiredning. Det skulle lika gärna kunna vara en     21 april 1976

uiredning av den engelska modellen, där man låler några få personer-------- .——     

samlas kring ett speciellt ämne och diskuiera igenom del för all därefter         Stöd till dagspres-

lägga fram sina synpunkler på frågan.                               sen

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s):

Herr talman! Det har varit en relativt stillsam debatt den här gången. Jag skulle ändå inledningsvis vilja framföra den synpunkten alt det är en principiellt mycket viktig proposiiion som vi behandlar i dag. Den handlar om en svensk modell för politiken gentemot massmedierna, som kommer att röna slor internationell uppmärksamhet Med utgångspunkt i en liberal massmedieideologi söker den dra klara gränser för hur långt statens inflytande bör sträcka sig för alt garantera all pressen skall kunna upprätthålla sina klart definierade demokratiska funktioner.

Det är viktigt att det i förslaget slås fast alt det övergripande målet för massmediepolitiken inle bör sökas inom massmediebranschen. Tid­ningar är förmer än handelsvara eller "Karamellkok" - för att ta titeln på en aktuell bok. Utgångspunkten bör vara att man ställer de demo­kratiska värdena i centrum. Massmedierna skall hjälpa till au förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Man skall därvid ta sikte på de speciella särdrag som kännetecknar Sverige med stark betoning av re­presentativiteten och med organisationerna som elt viktigt inslag. Frän den synpunkten kan man hävda alt massmedierna framför allt skall upp-rällhålla fyra funktioner; de bör ge allsidig informalion, kommentera olika dagshändelser, utöva kontroll och granskning av olika makthavare och underlätta kommunikationen inom och mellan organiserade grupper i samhället.

Inför vad herr Wikström här sade vill jag gärna stryka under att Sverige genom tryckfrihetslagstiftningen står fast vid att skydda den redaktionella friheten mot staten. Det innebär siadganden om censurförbud, etable-ringsfrihet, särskild formell ansvarighet för vad som publiceras, särskild uiiömmande brollskaialog, siraffrihet för meddelare, rätt lill anonymitet för andra medverkande än den formellt ansvarige och särskild rättegångs­ordning. Den nyligen framlagda propositionen om förändringar i tryck­frihetsförordningen, vilka bygger på massmedieutredningens belänkande, fullföljer dessa tryckfrihetsvänliga traditioner. Varför skall då herr Wik­ström med citat från utomstående försöka misstänkliggöra den social­demokratiska inställningen i dessa frågor?

Men även på yttrandefrihetsområdet har ulvecklingen lärt oss all otyg­
lade marknadskrafter blir ett hot mot massmediernas möjligheteratt full­
följa sina demokratiska funktioner. Ser man lill pressen har del i alla
länder med marknadsekonomi skell en koncenlralion. Det har betytt
au ett ston anta) tidningar \agts ner och atl ägandet blivit samlat på
alll färre händer. Det har uppstått lidningskedjor och monopol på de          39


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

40


lokala marknaderna. Hos oss fanns det 1945 två eller fler dagstidningar på 51 orter. 1975 hade siffran sjunkit till 21. Om dagspressens ägarför­hållanden uppger pressutredningen att de 10 största ägargrupperna svarar för 51,7 % av pressens totala upplaga och att Bonniergruppen ensam svarar för 21,5 %.

I de flesta länder har statsmakterna mer eller mindre passivt betraktat vad som ägt rum på tidningsmarknaden. Branschintressen och misstol­kade gamla frihelsideal har stått som hinder för en nödvändig aktivisering av åtgärder från staten för atl hindra fortsatl lidningsdöd. Man har tillsatt utredningar och gjort analyser, men därvid har det i slorl sett stannat

Hos oss har vi gäll en annan väg. Åtgärderna har vuxit fram under del senasle årtiondet och har för första gängen i den proposition och det utskottsbetänkande som vi nu behandlar systematiserats, utbyggts och principiellt motiverats. Vad riksdagen i dag skall besluta om är alt de direkta bidragen till behövande tidningar höjs med 74 milj. kr., dvs. från 122 till 196 milj. kr. De lyngsla inslagen i åtgärdspaketel utgörs av 140 milj. kr. i selektiva produktionsbidrag, som föreslås gå till tidningar som har låg hushållsläckning och därmed små möjligheler all hävda sig på annonsmarknaden.

Ulskotiei tillstyrker också införande av eiableringsbidrag och ulveck­lingsbidrag. De senare bidragen skall gå lill lidningar som inle uppbär produktionsbidrag men som råkat i förhoppningsvis tillfälliga ekonomiska svårigheter. Mera generelll verkande bidrag är samdislribuiionsrabalien, 25 milj. kr., de förmånliga lånen från pressens lånefond, 15 miljoner, samt samverkansbidrag för 5 milj. kr. Vidare får pressiödsnämnden egna kansliresurser.

Sammanfattningsvis innebär denna svenska modell för massmedie­politik atl staten tilldelas en roll då det gäller att påverka tidningsstruk­turen, nämligen i sä måtto att man efterslävar att bevara läsarens frihet alt välja inom en mångfald tidningar. Två saker bör därvid särskilt fram­hållas. Reglerna skall vara lätt tillämpbara och så långt möjligt av au­tomatiskt verkande karaktär, och vidare skall det regelsystem som styr fördelningen av de statliga bidragen till pressen grundas på en analys av marknadsförhållandena och befordra god hushållning bland de tid­ningar som får slöd.

Men del bör tilläggas all det statliga presstödet aldrig kommer all svara mot sitt syfte, om inte tidningsutgivarna och de anställda inom branschen själva verkar för ett ökal samarbete utanför det redaktionella området i syfte att pressa ner kostnaderna för atl möjliggöra den de­mokraliskl önskvärda åsikisnyanseringen och allsidigheten i nyhetsför­medlingen och inom den redaktionella verksamheten. Samverkansbidra-gen bör här tjäna som statliga "morölier" för all åsiadkomma en sådan önskvärd utveckling borl från en för branschen alliför dyrbar loialkon-kurrens. Den lovande samverkansinledningen på samdistributionsom-rådel måste få en fortsättning på produklionssidan och gärna också inom annonsförsäljningen.


 


Då del selektiva presslödel infördes 1971 efter en politisk uppgörelse mellan socialdemokraterna och cenlern blev del etl väldigt larm. Det stred mol iryckfrihelsförordningen, del hade lillverkats över en natt av Sträng och Hedlund ulan koniakl med branschsakkunskapen, och del var ingen hejd på de olyckor som propositionen skulle dra över folket, enligt vad som nu kan läsas i riksdagsprotokollet. Dåvarande center­ledaren Hedlund höjde ell varningens flnger mot kritikerna. I debatten den 25 maj 1971 förklarade han alt det inte finns anledning tro all an­nonsskallen ävenlyrar möjlighelerna för någon enda tidning atl fortsätta sin verksamhei. Erfarenheten skall nog visa detla, sade herr Hedlund, som däremot fann det ställt utom alll tvivel atl presstödet kommer att betyda all ålskilliga lidningar som eljest skulle tvingas lägga ned sin verksamhei nu kan fortsäiia all leva. Del skulle inle förvåna mig om vissa av de så kriliska debaltörerna inom etl eller annal är kommer till den uppfatlningen att det hade varit bälire om åtskilligt hade varil osagt av de många överorden, menade den dåvarande centerledaren.

Fem år har nu gått På konsiilutionsulskottets begäran har presstödet noggrant granskats under medverkan av så många branschexperter all namnen fyller flera sidor i pressuiredningens belänkande. Likaså har be­länkandet sänls ul på remiss lill en rad sakkunniga församlingar. Vad har resultatet blivit av den grundliga behandlingen? Jo, många sidors analys och synpunkter sammanfallas bra av presslödels andre eller skall vi säga förste målsman Gunnar Sträng i proposilionen på s. 135, där del sägs följande:

"För egen del vill jag framhålla att den mångfald inom dagspressen som är önskvärd knappast kan uppnås ulan ell selektivt utformat stöd. Marknadskrafterna verkar selektivt - de gynnar vissa grupper av tidningar och missgynnar andra. Della gör att ocksä presstödet i väsenllig grad måsle vara selektivt

Jag vill i della sammanhang erinra om", säger finansministern, "alt det under lång lid i den svenska debatten om dessa frågor fanns en stark opinion mol selektiva siödforrner. Pressutredningens belänkande och remissinstansernas synpunkler pä delta visar all del numera i slällel finns en myckel bred enighei om nödvändigheten av en sådan inriktning av det slalliga slödel vilket jag finner myckel glädjande."

De 19 reservationerna, som finns fogade till det här betänkandet gen­driver inte departementschefens omdöme. Faktum kvarstår au fyra av de fem riksdagspartierna i allt väsentligt stöder propositionen. Mode­ralerna agerar Molvalls käring men med argument som jag knappasl Iror atl alla i deras riksdagsgrupp själva vill ställa sig bakom. Den mesl förintande kritiken mot moderaternas position har anföris av del mo­derata huvudorganet Svenska Dagbladet som i denna fråga, vis av egen erfarenhei, fronderar moi sitt eget parti.

Det är beklagligt, skrev Svenska Dagbladet den 25 oktober i fjol, all tidningsdöden redan gått så långt all del inom slora delar av landel bara finns en enda lokal morgontidning alt köpa. Presstödet innebär iveklösi


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

41


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

42


en ökad konkurrens lidningarna emellan, medan dess avskaffande in­nebär att konkurrensen långsamt dör, medan antalet monopoltidningar stadigt växer, heler del i Svenska Dagbladet.

Moderaternas reservation innebär atl slödel görs otillräckligt på 15 av de 17 orter där det fortfarande finns både borgeriiga och socialdemo­kratiska lidningar. Däremoi skulle storstadstidningarna fä behålla sitt presstöd, vilket bl. a. innebär 19,5 milj. kr. lill Svenska Dagbladet. Jag yrkar avslag på reservationen 2.

Folkpartiet röstar för förslaget om selektivt presstöd men vill motivera det med synpunkter från sitt massmediepolitiska program. Det är an­språksfullt i överkant att räkna med alt riksdagsmajoriteten skulle ställa sig bakom delta. Jag noterar med en viss förvåning hur lätt det liberala parliel lar pä riskerna för prival maktkoncentration inom den svenska åsiktsindustrin. Del är särskill egendomligt med tanke på hur karsk Per Ahlmark var i den allmänpoliliska debatten, då han ironiserade över socialdemokraternas "fascination inför privata imperiebyggare". Då det rör sig om imperiebyggare i det egna meningslägret rör herr Ahlmark inte så mycket som en fena, ulan solar sig gärna i glansen av dessa tidningsfurslars beröm över hur väl han kämpar för etl borgerligt re­gimskifte. Jag yrkar avslag på reservationen 1.

Folkpartiet gör också gemensam sak med moderalerna i kravet på en uppräkning av samdislribulionsrabatten. Utskotlsmajoriteten erinrar om att syftet med denna inte i första hand är alt lämna elt generellt stöd till distributionen av dagstidningar, utan att slimulera lill kostnadsbe­sparande samverkan på delta område. För dessa ändamål har nu utgående rabatt visat sig vara tillräcklig som stimulansmedel. Någon ytterligare stimulans lill samverkan på detla område är därför inle f n. nödvändig. Jag yrkar därför avslag på reservationen 6.

Med hänvisning till min inledande motivering för presstödet och dess principiella uppläggning och syfte vill jag också yrka avslag på de re­servationer som berör de tryckfrihetsrättsliga frågorna. Jag vill här gärna instämma i vad herr Jonnergård sade i replikskiftet med herr Hernelius.

Jag har också läst vad hovrätten har utlalal i den här frågan. Det är ändå viktigt för moderalerna att la del av det som sägs, att varken mot det nu förekommande presstödet eller mot del reformerade stöd som föreslås av 1972 års pressutredning torde några befogade invänd­ningar kunna resas ulifrån den ståndpunkt som hovrätten har intagit. Sedan påpekade herr Hernelius alt del kunde vara viktigt med en fortsatt principdiskussion i den frågan och atl Svea hovrätt uttalat sig härför, och det är fulll rikligt Men del blir ju möjligheter till en sådan prin­cipdiskussion i anslutning till den prövning av en rättslig reglering av presstödet - exempelvis även i grundlagen - som blir aktuell i samband med all den nya massmedieutredningen fortsätter arbetel med en ny massmediegrundlag.

Jag vill här gärna också anföra vad massmedieulredningen har påpekat i dessa frågor. Ulredningen avråder nu från en närmare grundlagsreglering


 


av principerna för presslödel och uttalar som sin uppfattning att press­utredningens förslag inte strider mol tryckfrihetsförordningen. Och i det uttalandet finns enighei mellan de politiska partierna. Men jag vill gärna understryka vad deparlemenlschefen har sagl, nämligen att enligt hans mening bör kraven på tryckfrihetsrätlslig granskning vara lillgodosedda genom den ingående behandling som dessa frågor fått i yttranden frän Svea hovräll och massmedieutredningen samt all frågan om grundlags­reglering av presslödel får behandlas av den nya utredning som skall tillkallas.

Jag förstår inte riktigt herr Hernelius invändningar. Här tillgodoses ju kravei på fortsatt diskussion om de här frågorna, då självklart den principiella frågan kommer in när den nya massmedieulredningen full­följer sina resonemang. Men i nuläget, säger Svea hovräll, finns det ingen anledning att rikta anmärkning mol presslödel från tryckfrihetsrättsliga utgångspunkter.

Jag vill alltså här understryka alt bestämmelserna, också om de skall beslutas i form av lag, kommer att tas upp av den utredningen och att för en sådan laglig reglering - del skall alliså inte vara en kungörelse utan en lag - finns slora sympatier inom hela konstitulionsutskotlet

Förslaget alt upphäva annons- och reklamskatten har tidigare avstyrkts av skalteutskollei och vi yrkar avslag på de reservalionsvis framförda yrkandena i denna fråga.

Jag vill ocksä med anledning av uttalanden av bl. a. herr Lövenborg säga atl vi när det gäller utvecklingsbidragen och samverkansbidragen följer propositionens linje. Det rör sig ju här om nyinförda bidrag, som man inte gärna kan hävda all de bör uppräknas. Jag yrkar också avslag på de avslagsyrkanden som slälls i dessa sammanhang.

Till sist några ord om presstödet till de s. k. invandrartidningarna. Herr Nordin från centerpartiet sade här atl regeringens slöd inle ger någon lösning av dessa tidningars problem. Del kan ju vara fallet. Men det framgick också av herr Nordins och av herr Jonnergärds inlägg att konsti­tutionsutskottets majoritet har skapat en sådan lösning.

Herr Werner i Malmö talade, som del väl anslår en präst, på latin för alt uttrycka sin förvirring inför majoritetens uppträdande i denna fråga. Jag tycker nog att herr Werner i stället borde ha ägnat sig ät att läsa svenska i ulskoitsbelänkandet I så fall hade han inle behövt tolka betänkandet såsom en viss potentat läser Bibeln, för del här förslaget innebär atl denna fråga nu på socialdemokraternas initiativ får en lösning - och atl det finns en majoritet för den lösningen har ju framgått av herr Nordins och herr Jonnergärds anföranden här. Enligt det förslaget kommer stödet lill dessa lidningar alt fördelas över ett särskilt pres-slödsanslag, särskilda regler kommer att konstrueras så att presstödet lill dessa lidningar lillgodoser samma syfte för invandrar- och mino-rilelsgrupperna som slödet till övriga svenska dagstidningar, nämligen att främja en fri debatt och opinionsbildning. Jag utgår från alt regeringen snabbi, på vår beställning, skall utforma bestämmelserna i detalj och


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd lill dagspres­sen

43


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


lägga fram förslag till riksdagen under hösten  1976.

I allt väsentligt har centern slöll del här förslaget. I den reservaiion man avgivit godtar man i princip den nya ordningen, men man begär dessutom en uppräkning av anslaget redan nu. Det tycker vi från so­cialdemokratisk sida är ologiski med tanke på all syftet med den nya ordningen inte kan tillgodoses förrän nya regler har utarbetats. All er­farenhet visar att tidningsutgivning måsle bygga pä långsiktig satsning. För informationen inför valet kan en uppräkning av anslaget från bud­getårels början knappast hinna få någon effekt Redan genom riksdagens beslut och inrikesulskottets hemställan har anslaget lill dessa lidningar fö. uppräknais med 200 000 kr. Enligl vad jag erfaril kan medel från detta anslag beviljas redan i augusti detta år. Följer riksdagen majoritetens förslag innebär detta alt anslag enligl den nya ordningen, som syftar lill all främja en fri debati genom flera pressröster, även för denna kategori tidningar kan utgå från nästa kalenderårs början.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottels hemställan under samtliga punkter.


 


44


Herr WERNER i Malmö (m) kort genmäle:

Herr lalrnan! Herr Svensson i Eskilstuna drar sig inle för alt la partistöd från Svenska Dagbladet när det gäller atl argumentera borl moderaterna. Del är ju lecken pä en viss ödmjukhet.

Men han ger sken av att vi pä någol säll skulle vara mot presstöd. Det är alldeles befängt. Vi begriper lika väl som övriga partier att pressen måste stödjas. Vad vi i slorl yrkar är en ny uiredning, som vi vill skall undersöka möjligheterna för de generella slödålgärderna att bättre komma lill sin räll. Vi menar atl de har en preventiv verkan i det här sam-rnanhanget Vad händer om några år, herr Svensson? Kompenserar då fortfarande en 50-procentig täckning en åriig kostnadsökning på 20 % för de lidningar som inte får presslöd? Vi vill förebygga att ytteriigare lidningar seglar in i behovssilualionen. Därlill kommer moment av god­tycklighet som alllid lurar vid ell så uireral selektivt stöd som föreslås. Därför vill vi faslhålla vid del lidigare stödsyslemel tills utredningen kommil med någol nytl förslag.

Vad gäller invandrartidningarna värdet verkligen i klarhelens intresse jag försökte uttrycka mig på latin, men om herr Svensson lyssnade på del övriga jag sade var det nästan lika klart. Dock fick jag ingen kom­mentar till skrivelsen från invandrarverket som jag berörde i mitl lidigare anförande. Det skulle vara myckel värdefullt att få en kommentar till den skrivelsen därför att den berör sädana saker som bör intressera det socialdemokratiska partiet, t. ex. detla att invandrarverkel känner olust inför utsikterna att lämna stöd lill ett förelag som inte kan ge avtalsenliga löner osv. Det är myckel sloff som hamnal vid sidan om.

Jag anhåller om en kommentar lill den skrivningen från invandrar­verkel. herr Svensson.


 


Herr LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:                                 Nr 106

Herr talman! Herr Svensson i Eskilstuna yrkade avslag på våra re-      Onsdaeen den
servationer utan närmare motivering. Del är inle så slarkl.      21 onr\\ 1976

Jag har lidigare sagl att det förslagna tidningsstödet innebär fram-_________ ' 

steg men också allvariiga begränsningar. Vad ger det för möjligheter att Stöd till dagspres-skapa nya tidningar för alt på del sättet försöka bryta en monopolsiluation sen på en ort eller i en region? Utredarna har länkl sig att en grupp som planerar en dagstidningsutgivning skall börja så smått med en vecko­tidning för att sedan successivt trappa upp. Men det faktiska slöd som propositionen ulgår från måste, såvitt jag förstår, göra det oerhört svårt atl slarta en ny tidning och dessulom gå över lill dagslidningsutgivning. Det tror jag också herr Svensson i Eskilstuna, som är yrkesman, häller med mig om.

Om elableringsstödet är snäll blir del förhållandevis ännu snålare vid övergång till fierdagarstidning som kräver mycket slörre resurser. T. o. m. Landsorganisationen som haft långt framskridna planer på startande av en dagstidning lär ha resignerat inför de slora kostnader del medför. Då måsle man inse atl för mindre kapitalstarka grupper är möjligheten att starta en ny tidning mer eller mindre obefintlig även efter det stöd som propositionen föreslår.

Det är alltså svårl all slarta nya lidningar, men vi finner del ur de­mokratisk synpunki viktigt atl jusl de möjligheterna skapas. När del gäller den saken har propositionen enligl vårt förmenande en klart otill­räcklig för att inte säga omöjlig karakiär. Jag skulle vilja fråga om herr Svensson tror all detta kan stoppa koncentralionslendenserna inom den svenska pressen. Jag Iror det verkligen inte.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr talman! Herr Svensson i Eskilstuna betonade all debaiien varil stillsam, och han blev högslämd när han lalade om den svenska modell som är färdig alt fastläggas. Han gissade även på elt gotl världsrykte. Herr Svensson talade också om au den byggde på en liberal grundsyn. Jag vill närmast säga att eftergifter åt liberalt håll kanske varit riktigare varubeleckning.

Försvaret för annonsskatten övertygade inte heller för det skall också tilläggas att det fordras många miljoner för att kompensera just det skat­teuttaget Annonsskalten är ju inte bara dyr för de tidningar som drabbas av den, utan den har en dyr administration, den är orättvis och den ger statskassan förskräckligt lilel pengar.

När del gäller herr Svenssons kommeniarer i fråga om invandrartid­
ningarna lycker jag alt del är felakligl atl här i kammaren försöka ge
sken av att det just är socialdemokraterna som tagit iniiialiv ull ell särskill
presstöd för invandrartidningar. Det är närmast en märklig historieskriv­
ning. Verkligheten är nämligen den all socialdemokraterna med cen­
terpartistisk medverkan ända till nu motsatt sig och förhindral ett sådant
presstöd.                                                                                       45


 


Nr 106                  För att travestera herr Svenssons egna ord om den svenska modellen

Onsdaeen den     borde det väl vara rimligl all också invandrarna fick leva på svenska

21 aoril 1976       villkor. Från folkpartihåll har vi hävdat au - det vill jag upprepa - in-

--------------    vandrartidningarna skall behandlas pä samma sätt som övrig dagspress

Stöd till dagspres-     när del gäller presstöd. Invandrarlidningar som trycks och utges i Sverige
sen                   skall inte diskrimineras för att de utkommer på annat språk än svenska.

Att invandrartidningarna är vikliga och fyller en både informativ och opinionsbildande funktion är självklart, och i den delen är vi också över­ens. Del vore väl ändå rimligt att gå efter den modell som förordals från vårl håll och som på sikt ger en riktigare uppläggning.

Jag tycker att även herr Svensson skulle kunna vara så pass blågul all han kunde övertala sina socialistiska vänner atl slödja en sådan linje.

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Werner i Malmö vill jag säga att det gör mig litet ont att höra honom argumentera mot presstödet och anta alt det förslag han lägger fram skulle kunna ha några positiva verkningar. Han vill ju framför allt komma fram till stöd för de lidningar som är ledande på marknaden och har möjlighet att kompensera sig genom prishöjningar på annonser och abonnemang. Däremot vägrar han att vara med om en 40-procentig uppräkning av presstödet för de landsortstidningar som lill 20 % av sina inkomster är beroende av presstödet Det innebär risk för tidningsdöd i följande städer; Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Jön­köping, Kalmar, Kariskrona, Karlstad, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Visby, Växjö, Örebro och Östersund. De enda städer i vilka herr Werner vill uppehålla mångfald är Stockholm och Malmö. Där är han i stället mycket generös och ökar stödet till Svenska Dagbladet från 13,5 milj. kr. till 19,5 milj. kr. I två lidningsstäder skall man ha kvar mångfalden, i övriga städer är han inle beredd atl göra någon insats.

Jag förslår atl herr Lövenborg vill ha högre anslag för samverkansbidrag och även för utvecklingsbidrag, där folkpartiet har samma uppfattning. Men det rör sig om en försöksverksamhet och vi kräver insatser från tidningsutgivarnas egen sida för att åstadkomma lösningar som kan verka kostnadsnedpressande.

I fråga om slödet lill invandrartidningarna vill jag påpeka att vårl svar på invandrarverkels skrivelse lill ulskollei är del förslag som nu pre­senterats. Och del förslaget är väckt på socialdemokraliskt initiativ, och det bygger på presslödels principer för mångfald även när det gäller in­vandrarpressen. Del är mol monopolisering som var den folkparlisiiska och moderala modellen för presslöd lill invandrarpressen.

Herr WERNER i Malmö (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vet inte varför herr Svensson i Eskilstuna får så dystra

visioner av mitt anförande. Vad vi vill är att få till stånd en ny utredning

som också inbegriper de generella biständsätgärderna. Tills den utred-

46                    ningen är klar vill vi faslhålla vid det nuvarande systemet. Det torde


 


inte fä de gräsliga effekter som herr Svensson här har anfört Del hjälper inle, herr Svensson, att man höjer rösten aldrig så mycket, del är orden och innehållet det hänger på. Försök atl lyssna litet på vad som sägs.

Herr LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Menar man allvar med att man vill bryta monopolten­denserna på pressens område så måste de praktiska möjligheterna skapas för partier och organisationer att starta nya lidningar i de områden där en faktisk monopolsituation redan inträtt Jag kan inte finna, hur väl­villigt jag än studerar propositionens förslag, alt man klarar den uppgiften.

Den utveckling som redan skett och som fortsätter när det'gäller mo-nopoliseringstendenserna inom den svenska pressen är ganska förskräc­kande. Den situation vi har i dag är att antalet orter med lokal tidnings­konkurrens har minskal från 51 år 1945 till 21. I slällel har kedjebild­ningen ökat, dvs. större tidningar köper upp mindre, bildar tidningshus och dominerar regionalt. Det finns en rad exempel på detla, och del framgår även av den utmärkta pressutredningen, som serverar en väldig massa faktamaterial. Inom regionerna Dalsland, Värmland, Närke, Väst­manland, Dalarna äger familjerna Änder, Ljung, Bengtsson och Pers tid­ningar som tillsammans har 78 % av dagspressens sammanlagda upplaga inom området

Della är ju en utveckling som har pågått och som fortfarande pågår och som tyvärr, såvitt jag kan bedöma, inte stoppas ens av det förslag som läggs fram i den nya propositionen. Det är också en utveckling som innebär ell hot mot pressfriheten i det här landel.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


 


Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Herr talman! Till herr Lövenborg vill jag säga all vi är ju ändå överens om huvudparten av de här förslagen och de stora pengarna dä det gäller det selektiva presstödet. Det är ju rätt marginella förändringar som fö­reslås här frän vänsterpartiet kommunisternas sida.

Herr Werner, jag behöver inte höja rösten för att förstärka min ar­gumeniaiion. Ni moderaler begär ju, herr Werner, inte bara en ny ut­redning om övergång till ett generellt stödsystem. Ni vägrar ju ocksä att biträda höjningen av produklionsbidragel till landsortspressens an-dralidningar. Det får den effekt jag beskrev - risker för en mycket om­fattande tidningsdöd. Det bör herr Werner ha klart för sig. Han bör nog, innan han skriver på en reservation, studera innebörden i silt eget förslag. Detla är inte någon svartmålning av ert förslag ulan den enkla logiken om man studerar vad som skulle hända därest ert förslag gick igenom.

Herr talmannen anmälde att herr Werner i Malmö anhållit all lill pro­tokollet få antecknat all han inle ägde räu lill ytterligare replik.


47


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen

48


Herr NORDIN (c):

Herr lalman! Herr Werner i Malmö sade i sitt första inlägg att ut­skotlsmajoriteten hade krånglat när det gällde bidraget till lidningar på främmande språk. Herr Svensson i Eskilsiuna har fåll svara för sin del av denna majorilel. Från centerns sida vill jag bara understryka att vi har aldrig krånglat. Vi har försökt hitta en lösning så att också dessa tidningar kan bli delaktiga i den ganska slora rullning av pengar som försiggår.

När vi här i riksdagen fattar beslut om nya statliga stödformer brukar sysiemel sällan vara färdigt i sin första skepnad. Alla projekl och alla system har brister vid starten. Speciellt måste detta gälla en sådan sak som tidningsstödet, som är så känsligt. Efier någol år kom det ansök­ningar om bidrag från tidningar pä främmande språk - det var i början endast Estniska Dagbladet som hörde av sig. Det visade sig då alt pressiödsnämnden inte hade möjligheter att ge detta bidrag om man följde kungörelsen.

Här i riksdagen antogs det elt par är i följd - om jag minns räll -uttalanden om alt språket inte borde vara ett hinder för presslöd. Man hoppades alt pressulredningen skulle kunna lösa frågan, men det lyckades den inte med.

I fjol tog vi ett initiativ och föreslog alt invandrarverket skulle få elt projektanslag för att åtminstone bedriva en försöksverksamhet. Låt mig då säga - och jag adresserar mig speciellt till Elver Jonsson - att hade inle den motionen kommit så hade del fram till denna dag inte utgått etl enda öre till tidningar på främmande språk i vårt land eftersom press-stödsnämnden inte kunde lösa problemet Därför tycker jag att det är en onödig tillspeisning av debaiien när Elver Jonsson påstår atl cenlern sprungit ifrån gamla uppfattningar och att man först nu har omvänt sig. Vi har följt en praktisk linje i den här frågan och vi fortsätter att göra det i denna fråga precis som i alla andra.

Sedan gör herr Elver Jonsson gällande att för tre veckor sedan var centern med och röstade emot en ökning av detta bidrag. Jag hänvisar till riksdagsdebatten den 31 mars där vår talesman från inrikes-utskottet. Pär Granstedt, motiverade centerns ståndpunkt Han sade att cenlern, i avvaklan på presslödspropositionen och konslitutionsulskoltels behandling av den och den motion som förelåg inte ville slödja de be­gränsade höjningar som föreslogs av folkpartiet Har vi nu, Elver Jonsson, en gemensam åsikt i den här frågan atl vi skall ge dessa tidningar för­bättrade möjligheter, då tycker jag att vi skall låta bli all spetsa lill de­batten i onödan.

Sedan vill jag till sist säga några ord lill herr Svensson i Eskilstuna, som berörde vår reservaiion. Han gör gällande alt del ganska snabbi skall komma förslag från regeringen och då kommer också pengar. Förlåt mig, men eftersom jag har i färskt minne del resonemang vi hade i kammaren strax före påskuppehållet om eftersläpninen när det gäller re­geringens proposilioner, så har jag svårt all Iro atl del skall gå så särskill


 


snabbt just i den här frågan. Pressutredningen, där Olle Svensson själv  Nr 106

var ledamot, lyckades inte lösa problemet. Hur skall man då kunna tro    Onsdagen den

atl regeringen skall kunna lösa det så väldigt snabbi? Möjligtvis kan       21 anril 1976

en ny regering klara saken. Hastigheten i den nuvarande regeringens--------   

propositionsskrivande känner vi ju.                                   Stöd till dagspres-

Detta leder mig fram till att det klokaste vi kan göra är att ge del       sen
här stödet redan nu. Döda tidningar behöver inget stöd.

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nordin nämnde att när vi tar nya reformer är de som regel inte färdigslipade utan man får göra förändringar. Jag har ingen invändning mot det påståendet, men jag tycker att det är litet egendomligt om man för den skull skall göra alldeles speciellt konstiga reformer så att man får anledning att rätta till en massa oformligheter. Det kan knap­past vara ett intresse för någon här i kammaren.

Herr Nordin sade ocksä att del inte var någon snabb och sen om­vändelse man gjort från centerpartiet ulan erinrade om "stordåd" förra året. Eftersom herr Nordin förde detta på tal och tydligen är något oklar över vad som hänt vill jag för kammaren ändå notera att vad konsti­tutionsutskottet sagt i beiänkandel bygger på inrikesutskotlets yttrande. Inrikesutskottet svarar konstitutionsutskottet så här;

"När det gäller yrkandet i motionen av herr Nordin m, fl, (c) vill ut­skottet anföra följande. Yrkandet tar sikte på ett anslag som enligt gäl­lande fördelningsregler skall prövas i inrikesutskottet. Detta anslag har riksdagen så sent som den 31 mars i år på förslag av utskottet fastställt för det kommande budgetåret Riksdagen avslog då en motion om ökade medel till invandrartidningar. När inrikesutskottet tog slutlig ställning i frågan var proposilionen 131 om slalligt stöd till dagspressen framlagd. Det har alltså funnils goda möjligheter - även mot bakgrund av förslagen i den nämnda propositionen - att i samband med den ordinarie bud­getbehandlingen för dem som sä ville framställa yrkanden och rösta för ytterligare medel till stöd för invandrartidningar. Sä skedde emellertid inte från centerpartiets sida,"

Nu säger herr Nordin att man i riksdagsdebatten lalade om att man
inte ville vara med på något delförslag. Centerpartiet säger sig ha varit
inne pä detta redan i fiol och har tydligen råkat ut för någon sorls black-oul
här under några veckor men är ånyo tillbaka vid den uppfaltning man
hade i fjol. Del finns naturligtvis ingenting att kritisera i del, även om
vi säger att vi fortfarande tror mera pä den modell som vi från folkpartiets
sida har pläderat för. Får vi vid den praktiska handläggningen av frågan
här i kammaren och när vi skall ta ställning till förslagen inte den bästa
lösningen är vi självfallet beredda att stödja den näst bästa. Genom det
fullföljer vi ocksä det krav som folkpartiet hade i inrikesutskottet och
här i kammaren, nämligen all invandrartidningarna skall få ett välmoti­
verat stöd. Vi upplever detta som både rättvist och ofrånkomligt, för
alla här i kammaren, om vi vill leva upp till våra högtidliga deklarationer,     49

4 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Herr talman! På herr Nordins fråga vill jag svara att jag anser atl de riktlinjer för presstödet till invandrartidningarna som utformats i konsli­lutionsutskottet är så klara, att regeringen kan uppfatta dem som en klar beställning från riksdagens sida. Denna beställning kommer också alt verkställas redan i höst, det är jag alldeles övertygad om.

Om det däremot skulle bli ett regeringsskifte, dä har herr Nordin att först övertyga sina moderata och folkparlisiiska vänner om det här slödels fördelar. De har lydligen inte övertygat i den här debatlen.


Herr NORDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Först vill jag till herr Elver Jonsson upprepa min upp­maning all läsa innehållet i protokollet för den 31 mars. Del är bälire att var och en läser för sig än atl vi idkar högläsning här i kammaren.

Sedan vill jag lill herr Svensson i Eskilstuna säga att del är givet att han - som trogen regeringsadvokat - tror starkt på att regeringen skall handla snabbt i den här frågan. Den chansen hade ju faktiskt regeringen hela tiden då man beredde pressutredningen. Då hade man kunnat lösa delta till allmän belåtenhet. Nu får vi leva med ett uppskov - vem vet hur länge?

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nordin bör väl ändå inte underskatta konstitu­tionsutskottets arbete. Det är ju först i år som vi själva kommit fram till den här konstruktionen. När den nu så klart utformats finns det inga svårigheter för regeringen att verkställa beställningsarbetel från riks­dagens sida.

Herr NORDIN (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag gläder mig åt att vi här kan vara överens om vilken stor betydelse som riksdagens och etl riksdagsutskotts mening har inför regeringen.


50


Herr WINBERG (m):

Herr talman! Under debatlen har anförts viss presstatislik. Låt mig här i slutet på debatten anföra någon presstödsstatistik.

Jag gör del mot bakgrunden av vad som sägs i reservationen 2, att uppgifterna för en fri och oberoende press inom folkstyret gör stor var­samhet nödvändig vid utformningen av del slalliga lidningsslödet Del är ju tre grundprinciper som slälls upp i samma reservaiion och som herr Werner i Malmö har berört Slödet bör vara generelll, det bör inle vara partipolitiskt diskriminerande och det bör inle snedvrida konku-rensen.

Jag hänvisar till statistiken speciellt mol bakgrunden av kravei all stödet inte skall vara partipolitiskt diskriminerande. Jag är medveten om att tidningar inte bör identifieras med poliliska partier, men vi vei


 


alla alt de i regel är bärare av poliliska idéer.                       Nr 106

Hur har då utfallet varit under de fem år som gått sedan produk-      Onsdagen den tionsbidraget infördes efter - som herr Svensson i Eskilstuna så riktigt      21 anril 1976

sade - en uppgörelse mellan socialdemokraler och centerpartister? För-      -

delningen har varit den atl av 22 socialdemokratiska tidningar har 16     Stöd till dagspres-

fått stöd, av 27 centertidningar har 19 fått stöd, av 30 liberala eller folk-     sen

partistiska tidningar har 6 fått stöd, av 20 moderala har 6 fått stöd, av

2 som företräder vpk har 2 fält stöd och av den grupp som man kan

kalla neutrala eller opolitiska - 29 stycken - har 11 fått slöd. Men det

är också intressant all se i hur mänga år dessa grupper fått stöd. De

16 socialdemokratiska tidningarna har fått stöd i alla fem åren. Av de

19 centertidningarna har 17 fått stöd i fem är och 2 under tre är. Av

de liberala eller folkparlisiiska 6 tidningarna är det 1 som har fått stöd

i fem år, och av de 6 moderata är del 2 som har fått det i fem år.

Det kanske också kan vara av intresse att veta hur många miljoner som har fördelats på de här olika politiska åsiktsriktningarna. De so­cialdemokratiska tidningarna har fått 197 milj. kr., till centertidningarna har gäll 54 milj., lill de liberala eller folkparlisiiska 26, till de moderata 56, till de kommunistiska 3 och till de neutrala eller opolitiska 19 milj. kr. Sedan finns det en liten grupp med olika beteckningar som jag inte har nämnt, som ocksä har fått stöd. Tillsammans har del gäll ut 365 milj. kr.

Herr talman! Del här stödet har alltså utgått grundat på andratidnings-principen - den princip som man nu vill överge till förmän för läck­ningsprincipen. Men eftersom läckningsprincipen inte kommer att ge någon annan fördelning av stödet - del är klart utsagt atl det är samma grundprincip som skall gälla - vill jag hävda atl majoritetsförslaget inte uppfyller bl. a. det kriterium nr 2 som närnns i reservationen 2, att slödet inte fär vara partipolitiskt diskriminerande.

Låt mig sedan herr talman, bara ge några synpunkter på kravei i re­servationen 18 att presstödet bör regleras i lag. Om jag fattade herr Svens­son i Eskilstuna rätt har han sympatier för del, och i så fall bör han - tycker jag - rösta på reservaiionen 18.

Från arbetel i pressiödsnämnden kan det vara av rätt slort intresse att konstatera att under de diskussioner som förts i nämnden alla dessa är - när det har gällt den intrikata frågan om man skall kunna ge bidrag till tidningar pä annat språk, invandrartidningar - har en minoritet i nämnden hela tiden tolkat kungörelsen så all det går för sig. Majoriteten har hävdat att det inle går. Jag vill vända mig lill herr Nordin, som säger all del är omöjligt enligt presstödskungörelsen alt ge bidrag till de här tidningarna. Det är helt fråga om en tolkning av kungörelsen. Varken det ena eller det andra utsägs klart.

Jag vill inte påstå i och för sig atl majoriteten har tolkal kungörelsen
fel, men den är sådan att den ger utrymme för olika tolkningsmöjligheter.
Det är, menar jag, elt starkt skäl för att frågan bör regleras i lag.
Som det nu är saknar vi förarbeten. Det har inle funnils möjlighet under      51


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


de gångna åren att lilla i förarbeten hur det hela var tänkt. Det har heller inte under debatten eller under de fem är som den här frågan har diskuterats skett någol klariäggande genom en ändring i presstöds­kungörelsen. Jag anser att det här är en av principiella skäl sä väsentlig fråga att den bör regleras i lag. Jag har genom detta exempel, herr talman, velat peka på atl det finns också praktiska behov av att frågan om presstöd regleras i lag.


 


52


Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! 1 sitt skickliga och välformulerade anförande polemiserade herr Svensson i Eskilstuna på ett stort antal punkter emot mitl tidigare inlägg. Jag skall bara bemöta honom på några punkter.

Det är riktigt atl jag i mill anförande cilerade ire framslående so­cialdemokraler. Det var Harry Fjällslröm, som hade sagt: "Personligen har jag inte någon nytta av tryckfriheten. Den gläder bara en grupp journalister," Del var Harry Schein, som hade sagl: "Man måste se till atl kontrollen över åsikterna i massmedia blir lagligt reglerad," Och del var Stig Hadenius som hade föreslagit att kommunfullmäktige skall utse representanter i tidningarnas styrelser.

Nu undrar herr Svensson varför jag med citat från utomstående miss­tänkliggör socialdemokratin, - Det gäller faktiskt inte några utomstående eller några personer utan inflytande utan en av LO:s toppar och två av de främsta socialdemokratiska pressideologerna. Del är inle jag som miss­tänkliggör socialdemokratin, utan det är dessa socialdemokrater som misstänkliggör pressfriheten.

Herr Svensson ansåg att folkpartiets huvudreservation var anspråksfull i överkant. Det är möjligt att en summering av liberala grundprinciper på detta område kan te sig så. Men det finns anledning all slälla slora anspråk på den ideologiska och principiella klarheten när det gäller tryck-frihels- och pressfrågor. Det råkar också vara liberalismens tradition.

Sedan menar herr Svensson att folkpartiet lar lält pä riskerna för prival maklkonceniralion. Nej, verkligen inie. Därför sade jag också i mitl an­förande:

"All maktkoncentration är av ondo. Stora sammanslagningar är lika litet önskvärda inom massmedier som inom annan företagsamhet Lik­som inom näringslivet i övrigl bör fusioner kontrolleras och karteller övervakas. Samma ekonomiska intressen bör inte ha dominerande ställ­ning i olika medier."

Herr Svensson var mycket vältalig i sitt anförande, men på en punkt var han märkvärdigt korlfallad för atl inle säga tystlåten. Del gällde synen på annonsskatl resp. annonssamverkan. Jag vill därför fråga herr Svensson: Är del logiskt och rimligl all på en gång tala för annonsskall därför atl annonser inle är bra och för sialsslöd lill annonssamverkan därför all annonser är bra?


 


Herr SVENSSON i Eskilstuna (s):                                        Nr 106

Herr talman! Jag vill bara först för herr Winberg påpeka att det för-      Onsdaeen den hållandet atl bidrag ulgår till socialdemokratiska lidningar och till cen-      -i       •. nif.

lerpariistiska tidningar bara är en spegelbild av den omständigheten all      __

slörre delen av dessa lidningar befinner sig i ett underläge på tidnings-      Stöd till dagspres-marknaden. Det är från den utgångspunkten som presstödet byggts upp      sen för att kompensera de tidningar som inte kan hävda sig på marknaden.

Till herr Wikström vill jag säga, med anledning av del principiella resonemang som han här har fört, alt del är rikligt, att herr Wikström med några ord berörde maktkoncentrationen. Men det han sade var föga förpliktigande och större delen av det resonemang han förde om tryck­frihet utgick ifrån risker med stöd lill lågtäckningstidningar, alltså slöd till lidningar som inle har någon dominerande position på marknaden ulan är underordnade högtäckningstidningar. Jag ser här en motsats­ställning till vad herr Ahlmark yttrade i den allmänpolitiska debatten den 4 februari i år, nämligen följande:

"Regeringens kraftlöshet när det gäller att bekämpa privat maktkon­centration är lika stor som dess entusiasm för statliga företag." Ome­delbart dessförinnan sade herr Ahlmark: "Men den här Anders Wall-imperialismen - där finanskometer köper och säljer det andra har byggt upp - tycks statsministern inte ha det minsta emot."

Då del gäller finanskometers härjningar i massmedievärlden tycks ändå herrar Ahlmark och Wikström inte vara lika karska. 1 Gunnar Strängs proposiiion finns utmärkta exempel på all finanskometer köpt in vad andra byggt upp. Tag storstadspressen! Där är DN-koncernen störst. Till­sammans har den 42 % av storstadspressens totala upplaga. Lägg till detta atl inom A-regionerna - ett geografiskt område som beslår av Dals­land, Värmland, Närke, Västmanland och Dalarna - ägde familjerna Änder, Ljung, Benglsson och Pers lidningar som tillsammans har 78 % av dagspressens sammanlagda upplaga inom området

Apropå framgångsrika inköp av vad andra byggt upp är tidningsstaden Göteborg ell utmärkt exempel. Här kan man se hur tidningsnedläggningar drabbat en fiertidningsort År 1940 utkom i Göteborg åtta fierdagarstid­ningar, vilka representerade samtliga partier i riksdagen utom bonde-förbundet År 1975 återstod endasl en morgonlidning och en kvällstid­ning, som båda redovisar samma politiska linje. Folkpartiets företrädare här i riksdagen lycks inle vara ett spår oroade inför den privala makt­koncentrationen, men så lyser ju också nådens sol över folkpartiet frän dessa tidningsfurslars hus.

Herr WINBERG (m):

Herr lalman! Herr Svensson.i Eskilstuna sade i elt tidigare anförande
au man skulle få regler för produktionsbidraget som var automatiskt
verkande. Det är, tycker jag, ganska fantastiskt och myckel skickligt
gjort att lyckas få sådana regler, som ändå slår så väldigi bra för den
egna pressen! Vi har ju lidigare i olika sammanhang diskuieral de här          53


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


frågorna. Av presslödel får de socialdemokratiska tidningarna mest därför alt de är minsi, men vi om vi tar en sak som inte ligger särskill långt vid sidan om denna, nämligen partistödet, får det socialdemokratiska partiet mest av det stödet därför alt det partiet är störst. - Reglerna är således mycket skickligt utformade.

Får jag, herr Svensson, la litet slalislik lill, som bygger på lidningarnas upplagor 1974, och slå ut de här fem årens bidrag på de olika upplagorna. Det visar sig då att de socialdemokratiska tidningarna har fäll 212 000 kr. per 1 000 ex. Som nr 2 kommer centertidningarna med 196 000 kr. per 1 000 ex. Som nr 3 kommer kommunisttidningarna med 150 000 kr. per 1 000 ex. Som nr 4 kommer de moderala lidningarna med 93 000 kr. per 1 000 ex. och som nr 5 de liberala tidningarna med bara 16 000 kr. per 1 000 ex. Då kan man väl ändå, herr talman, möjligen använda uttrycket "till bröders hjälp", när man vet hur produktionsbidragen, som herr Svensson tog upp i sitt tidigare anförande, kom till år 1971.


 


54


Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag sade uttryckligen atl all maktkoncentration är av ondo och att slora sammanslagningar är lika lilel önskvärda inom mass­medier som inom annan företagsamhet Jag gjorde därvid inget undantag för vare sig Stockholm eller Göteborg.

Herr Svensson i Eskilstuna hann inte med att svara på min fråga. Jag vill därför gärna upprepa den: Är det logiskt och rimligt atl på en gång tala för annonsskatt därför att annonser inte är bra och för statsstöd till annonssamverkan därför att annonser är bra?

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s):

Herr talman! På den sista frågan vill jag svara att jag aldrig har talal för annonsskatl därför all annonser inte är bra. Jag har medverkat till att annonsskatten här i riksdagen fick en utformning som är fördelaktig för dagspressen i förhållande lill annan press. Den inställningen är alltså från min sida fulll konsekvent, och jag räknar med all det här förslaget är lill för atl skapa möjligheler för läsarna att få den viktiga informalion som annonserna innehåller. Även andratidningarnas läsare bör kunna få detta.

Sedan vill jag säga till herr Winberg att han här visar hur lilel han lycks ha förstått av vad detta stöd ändå syftar till: alt uppehålla kon­kurrens och åsiktsdifferens inom pressen. Det stöd för högtäcknings­tidningar som herr Winberg lycks anse vara idealet för presstödspolitiken är jag motståndare lill,eftersom det innebär atl företagen får skattepengar, .som sedan utdelas till aktieägare. Så vill inle jag utforma en presspolitik, utan stödet bör utgå på sä sätl att det hamnar hos de behövande tid­ningarna så att dessa kan fortleva och upprätthålla en levande debatt i det demokratiska samhällel.


 


Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr lalman! Herr Svensson i Eskilstuna säger all han pläderar för annonsskall, men inte därför alt annonser inle skulle vara bra. Då vill jag bara veta: Vilket är då skälet? Om det bara är alt man vill dra in skatter till staten brukar ju inte socialdemokraterna ha svårt med vare sig fantasi eller uppfinningsförmåga. Måsle man då använda sig av en skatt som drabbar pressen, som skadar de tidningar som kan behöva dessa intäkter för atl kompensera del statsstöd som utgår lill lågiäck­ningstidningarna? Jag lycker att del är en rimlig princip att stödja de tidningar som har svårigheler utan att försvåra för de tidningar som inte har statligt stöd.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Herr WINBERG (m):

Herr lalman! Jag vill bara till herr Svensson i Eskilstuna säga alt jag lycker all den slalislik som finns och de siffror som jag har nämnt visar att slödet i varje fall har haft uppgiften att i högre grad stödja soci­aldemokratiska lidningar än lidningar som har annan politisk färg.

Herr SVENSSON i Eskilstuna (s):

Herr talman! Härtill är det bara att säga atl de socialdemokratiska tidningarna befinner sig i ett betydligt sämre marknadsläge än de bor­geriiga tidningarna. De socialdemokratiska tidningarna har att lita till organisationer och deras hjälp. De borgerliga tidningarna är i stort sett privatägda.

Överläggningen var härmed slutad.


Mom.  1 a

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 2 av herrar Werner i Malmö och Hernelius i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Werner i Malmö begäri volering upplästes och god­kändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom.  1 a röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herrar Werner

i Malmö och Hernelius i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 268

Nej -   44

Avstår -     2


55


 


Nr 106                 Mom. Ib

Onsdaeen den       Utskottets hemställan bifölls,

21 april 1976
-----------------       Mom.  I c

Stöd till dagspres-        Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels re-
sen                   servationen nr 3 av herr Berndtson, och förklarades den förra propo-

sitionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsulskotlets hemställan

i belänkandet nr 46 mom, 1 c rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 3 av herr Berndtson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 297 Nej -    16

Mom.  1 d

Proposilioner gavs pä bifall till l:o) utskottels hemställan, 2:o) reser­vationen nr 4 av herr Jonsson i Alingsås samt 3:o) reservationen nr 5 av herr Berndtson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Wikslröm begärde votering, upp­togs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Lövenborg begärt votering beträffande kon­trapropositionen, upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringeri an­gående konstitutionsutskollets hemställan i betänkandet nr 46 mom, I d antar reservationen nr 4 av herr Jonsson i Alingsås rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservaiionen nr 5 av herr Berndlson,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen,

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och god­känd:

56


 


Den som vill alt kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan      Nr 106

i betänkandet nr 46 mom, 1 d röstar ja,                              Onsdaeen den

den det ej vill röstar nej,                                                 21 april 1976

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 4 av herr Jonsson      -----

i Alingsås,                                                                     Stöd till dagspres-

sen Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Wikström begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omrösl­ning gav följande resultat:

Ja - 244

Nej -   47

Avstår -    22

Mom.  I e

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskoltels hemställan, dels re­servationen nr 6 av herr Werner i Malmö m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Werner i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:

Den som vill alt kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom, 1 e röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 6 av herr Werner

i Malmö m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej -   73

Avstår -      1

Mom.  If

Propositioner gavs på bifall till 1:o) utskottets hemställan, 2:o) reser­vationen nr 8 av herr Boo m, fl, sami 3:o) reservationen nr 7 av herr Werner i Malmö m, fl,, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Nordin begärde volering, upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återslä-ende proposiiionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Werner i Malmö begäri volering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande vo­teringsproposition:

57


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående konstitutionsutskottets hemställan i belänkandet nr 46 mom, 1 f antar reservationen nr 8 av herr Boo m, fl, röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservaiionen nr 7 av herr Werner i Malmö m, fl.


 


58


Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna om­röslning gav följande resullal:

Ja -   86

Nej -   73

Avstår - 154

1 enlighel härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och god­känd:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom, 1 f röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 8 av herr Boo m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda an­gående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 155

Avstår -     1

Herr Sjönell (c) anmälde att han avsett att rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.

Mom.  1 g

Propositioner gavs på bifall lill l:o) utskottels hemställan, 2:o) reser­vationen nr 9 av herr Werner i Malmö m, fl, samt 3:o) reservationen nr 10 av herr Berndtson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Werner i Malmö begärde votering, upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Lövenborg begärt votering be­träffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande vote­ringsproposition:


 


Den som vill atl kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående konslituiionsulskottets hemställan i beiänkandel nr 46 mom. 1 g antar reservationen nr 9 av herr Werner i Malmö m. fl. rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 10 av herr Berndtson.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen,

I enlighel härmed blev följande voteringsproposition uppläst och god­känd;

Den som vill atl kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom, 1 g röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 9 av herr Werner

i Malmö m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 240

Nej -    72

Avstår -     1


Mom.  I h och i

Kammaren biföll vad ulskottet


dessa moment hemställt.


 


Mom. 2 a

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 11 av herr Werner i Malmö m, fl,, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Werner i Malmö begärt votering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i belänkandet nr 46 mom, 2 a röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 11 av herr Werner

i Malmö m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Werner i Malmö begärde


59


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Stöd till dagspres­sen


rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röslning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej -   71

Avstår -     3

Mom. 2 b

Proposilioner gavs pä bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reser­vationen nr 12 av herrar Werner i Malmö och Hernelius samt 3:o) re­servationen nr 13 av herr Jonsson i Alingsås, och förklarades den först­nämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Werner i Malmö begärde votering, upptogs för bestämmande av kontrapropo­sitionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Jonsson i Alingsås begärt volering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående konsiilutionsulskottets hemställan i betänkandet nr 46 mom, 2 b antar reservaiionen nr 12 av herrar Werner i Malmö och Hernelius röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda volering antagit reservationen nr 13 av herr Jonsson i Alingsås,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Jonsson i Alingsås be­gärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja -   48

Nej -   33

Avstår - 230

I enlighet härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och god­känd:

Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom, 2 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 av herrar Werner

i Malmö och Hernelius,

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Werner i Malmö begärde


60


 


rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna om-      Nr 106
röstning gav följande resultat                                           Onsdagen den

J - 240                                                                         21 april 1976

Nej -   45                                                                     


Avstår -   28                                                                 Stöd till dagspres-

sen Mom. 2 c

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 14 av herr Jonsson i Alingsås, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2 d

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 15 av herr Werner i Malmö m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Jons­son i Alingsås begärt votering upplästes och godkändes följande vole­ringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom, 2d röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av herr Werner

i Malmö m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Dä herr Jonsson i Alingsås be­gärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej -    73

Avstår -      1

Mom. 2 e

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 16 av herr Jonsson i Alingsås, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2f

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels re­servationen nr 17 av herrar Werner i Malmö och Hernelius, och för­klarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Se­dan herr Werner i Malmö begärt votering upplästes och godkändes föl­jande voteringsproposition:

61


 


Nr 106               Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

Onsdagen den    ' betänkandet nr 46 mom. 2 f rösiar ja,

21 april 1976        j '" ''°''' "J'


Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av herrar Werner

Stöd till dagspres-    i Malmö och Hernelius.

sen

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna om­röslning gav följande resullal:

Ja - 268

Nej -   44

Avstår -      1

Mom. 2 g

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels re­servationen nr 18 av herr Werner i Malmö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Werner i Malmö begärt volering upplästes och godkändes följande volerings­proposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom. 2 g rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 18 av herr Werner

i Malmö m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Werner i Malmö begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej -   73

Avstår -     1

Mom. 2 h

Ulskoiieis hemsiällan bifölls.

Mom. 2 i

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 1 av herr Jonsson i Alingsås i motsvarande del, och för­klarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Se­dan herr Wikström begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:

62


 


Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 46 mom. 2 i röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 1 av herr Jonsson

i Alingsås i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Wikström begärde röst­räkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat;

Ja - 273

Nej -   29

Avstår -     8

Mom. 3 a

Ulskoiieis hemställan bifölls.

Mom. 3 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 19 av herrar Werner i Malmö och Hernelius, och för­klarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 3 c

Utskottets hemställan bifölls.

§ 6 Anslag inom jordbruksdepartementets verksamhets­område

Föredrogs jordbruksutskottets betänkande 1975/76:33 med anledning av proposilionen 1975/76:100 såvitt avser utgifierna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte mo­tioner.

Punkten 1 Jordbruksreglering, m. m.

Herr TALMANNEN:

Överiäggningen rörande punkten 1 får orpfatla även punklerna 2 t. o. m. 57. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden fram­ställas belräffande samtliga dessa punkter.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överiägg­ningen framställts särskilda yrkanden.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


Punkten 16 (Stöd till jordbruket i norra Sverige) Regeringen hade i propositionen 1975/76;!00 bilaga 11 (jordbruksde-parlemenlel) under punkten C 5 (s. 41) föreslagit riksdagen atl


63


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


1.    godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisstödet till rennäringen,

2.    till Stöd lill jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa etl förslagsanslag av 96 000 000 kr,

I della sammanhang hade behandlats molionerna

1975/76:634 av herrar Ångström (fp) och Sellgren (fp), vari hemställts att riksdagen beslutade atl prisstödslillägget för renkött fr, o, m, bud­getåret 1976/77 uppräknades till 100 kr,/ren vilket medförde att anslaget C 5 Stöd lill jordbruket i norra Sverige uppräknades med 1,5 milj, kr,,

1975/76:1646 av herr Boo m, fi, (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1 och 2) hemställts att riksdagen beslutade 1, att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till re­geringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjl förslagsanslag av 110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15 %,2. att prisstödet till jordbruket i norra Sverige gjordes värdebesländigl genom anknytning lill produk­tionsmedelsindex,

1975/76:1684 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1 och 2) hemställts att riksdagen beslutade 1. att till Stöd lill jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 14,4 milj. kr. förhöjt förslags­anslag av 110,4 milj. kr. innebärande en uppräkning med 15 %, 2. atl prisstödet till jordbruket i norra Sverige gjordes värdebesländigl genom anknytning till produktionsmedelsindex,

1975/76:1701 av herr Lövenborg m. fi. (vpk), vari hemställts att riks­dagen under C 5 Slöd lill jordbruket i norra Sverige anvisade ett anslag av summa kronor 118 750 000,

1975/76:1723 av herr Petersson i Gäddvik (m), vari hemställts att riks­dagen beslutade all fr. o. m. budgetåret 1976/77 pristillägget för renkött skulle uppräknas till 100 kr,/ren, medförande ett ökat anslagsbehov under punkten C 5 Slöd lill jordbruket i norra Sverige med  1,5 milj. kr.,

1975/76:1731 av herr Tak man m. fi. (vpk), vari hemställts atl riksdagen vid behandling av budgetpropositionen skulle besluta den ändringen atl prisstödet till renkött saltes till 100 kr. per slaktad ren och att medels­behovet för höjningen beräknades till 1 500 000 kr., samt

1975/76:1737 av fru Wiklund (c) och herr Carisson i Vikmanshyltan (c), vari hemställts att riksdagen beslutade alt prisstödstillägget för renkött fr. o. m. budgelårel 1976/77 uppräknades lill 75 kr./ren.


 


64


Utskottet hemslällde

alt riksdagen skulle

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:634, 1975/76:1723, 1975/76:1731, samtliga såviii nu var i fråga, och molionen 1975/76:1737 godkänna vad utskottet förordat i fråga om prisstödet till rennäringen.


 


2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionerna      Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

1975/76:1646, yrkande 1, 1975/76:1684, yrkande 1, och 1975/76:1701 samt, såvitt nu var i fråga, motionerna 1975/76:634, 1975/76:1723 och 1975/76:1731, lill Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa eU förslagsanslag av 96 000 000 kr., 3. lämna utan åtgärd motionerna

a.     1975/76:1646, yrkande 2,

b.     1975/76:1684, yrkande 2,

Reservationer hade avgivits

1,   av herr Takman (vpk) som ansett alt ulskottet under I bort hemställa
att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och motionen

1975/76:1737 samt med bifall till motionerna 1975/76:634, 1975/76:1723 och 1975/76:1731, samtliga såvitt nu var i fråga, godkänna vad reser­vanten förordat i fråga om prisstödet till rennäringen,

2, av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården
samt fru Fredrikson (samtliga c) som ansell att utskottet under 2 bort
hemställa

alt riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och mo­tionerna 1975/76:1701 samt, såvitt nu var i fråga, 1975/76:634, 1975/76:1723 och 1975/76:1731 ävensom med bifall till motionerna 1975/76:1646, yrkandet 1, och 1975/76:1684, yrkandet 1, till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av  110 400 000 kr,,

3,   av herr Takman (vpk) som ansett all ulskottet under 2 bort hemställa
att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och mo­
tionerna 1975/76:1646, yrkandet 1, och 1975/76:1684, yrkandet 1, samt,
såviu nu var i fråga, 1975/76:634, 1975/76:1723 och 1975/76:1731 även­
som med bifall till motionen 1975/76:1701 till Slöd lill jordbruket i nor­
ra Sverige för budgetåret 1976/77 an visa etl förslagsanslag av 118 750 000
kr.

Punkten 21 (Bidrag till skogsförbättringar)

Regeringen hade under punkten D3 (s, 51-53) föreslagit riksdagen att

2.    medge all under budgelårel 1976/77 slalsbidrag beviljades med sam-manlagl högsl 7 500 000 kr, till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jord­bruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3.    lill Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.


I detta sammanhang hade behandlats molionen 1975/76:1657 av herr Fransson m. fl. (c), vari hemställts 1. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad i motionen anförts rörande dels inskränkningar

5 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


65


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


i bidragsgivningen till skogsodling pä åkerjord, dels i vad gällde införande av nyodlingsbidrag, 2. atl riksdagen medgav atl under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljades med sammanlagt 4 000 000 kr. till skogsodlings-åtgärder pä nedlagd jordbruksmark och lill med anslaget i övrigt avsedda ändamål, 3. att riksdagen till Bidrag till skogsförbättringar anvisade etl förslagsanslag om 3 500 000 kr., 4. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om uiredning och förslag angående införande av bidrag lill ny-odlingsverksamhel i jordbruket, 5. att riksdagen till Bidrag för nyodlings­verksamhet under budgetåret 1976/77 anvisade elt förslagsanslag om 3 500 000 kr.


Utskottet hemställde all riksdagen skulle

2.    avslå molionen 1975/76:1657, yrkandena 1 och 4,

2,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1657, yrkande 2, medge alt under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 7 500 000 kr. till skogsodlingsålgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigl avsedda ändamål,

3,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1975/76:1657, yrkandena 3 och 5, till Bidrag lill skogsförbättringar för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Reservaiion hade avgivits

4.                         av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården,
samt fru Fredrikson (samtliga c) som ansett atl ulskotiei borl hemställa

att riksdagen skulle

10,   med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1657, yrkandena 1 och 4, som sin mening ge regeringen till känna vad utskoilel anfört om dels inskränkningar i bidragsgivningen till skogsodling på åkeriord, dels införande av nyodlingsbidrag,

11,   med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1657, yrkandet 2, medge att under budgetåret 1976/77 stats­bidrag beviljades med sammanlagt högsl 4 000 000 kr. lill skogsodlings­åtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

12,   med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1975/76:1657, yrkandena 3 och 5, för budgetåret  1976/77

a.                         till Bidrag till skogsförbältringar anvisa elt förslagsanslag av
3 500 000 kt,

b.                         lill Bidrag för nyodlingsverksamhel anvisa ett förslagsanslag av
3 500 000 kr.

Punkten 22 (Vägbyggnader på skogar i enskild ägo)

Regeringen hade under punkten D4 (s. 53-56) föreslagit riksdagen


66


atl


1. godkänna vad i propositionen  förordals rörande statsbidrag lill


 


skogsvägar i det inre stödområdet,

10,   medge atl under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljades med sam­manlagt högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

11,   till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa etl förslagsanslag av 16 500 000 kr. att avräknas mot aulomo­bilskatlemedlen.

I della sammanhang hade behandlais motionerna

1975/76:433 av herr Ångström m. fl. (fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade 1. atl statsbidraget lill skogsvägbyggnad i del inre stödområdet fastställdes till 75 % av godkänd kostnad, 2. att som rambelopp för skogs­vägbyggnadsföretag i det inre stödområdet bevilja 24,8 milj. kr., 3. all för skogsvägbyggnadsförelag utanför del inre stödområdet bevilja etl ram­belopp på 10,4 milj. kr.,

1975/76:1655 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c), vari hemställts alt riksdagen skulle 1. medge att statsbidrag under budgetåret 1976/77 flck beviljas från anslaget D 4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo med sammanlagt 38 700 000 kr., 2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 23 000 000 kr. atl avräknas mol aulomobilskatlemedlen, och

1975/76:1661 av herr Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga (yr­kandena 4 och 5) hemställts att riksdagen skulle 4. för budgetåret 1976/77 medge en i förhållande till regeringens förslag med 19 700 000 kr. förhöjd ram för statsbidrag till skogsvägbyggnadsföretag av 38 700 000 kr., för­delat med 24 800 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag i det inre stöd­området, 10 400 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag utanför det inre stödområdet, 500 000 kr. till förhöjning av statsbidrag till skogshuvud­vägar av särskild betydelse från frilidssynpunkt och 3 000 000 kr. lill kreditgaranti till skogsvägbyggnadsförelag, 5. lill Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till rege­ringens förslag med 6 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 23 000 000 kr. all avräknas mot aulomobilskatlemedlen.

Utskoilel hemslällde att riksdagen skulle

12,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:433, yrkande 1, godkänna vad ulskottet förordat rörande stats­bidrag till skogsvägar i del inre stödområdet,

13,    med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä motionerna 1975/76:433, yrkandena 2 och 3, 1975/76:1655, yrkande 1, och 1975/76:1661, yrkande 4, medge alt under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 19 000 000 kr. till skogsvägbyggnads­företag,

14,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:1655, yrkande 2, och 1975/76:1661, yrkande 5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr. all avräknas mot automobilskallemedlen.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

67


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


Reservaiion hade avgivits

5. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården samt fru Fredrikson (samtliga c) som ansett alt utskottet under 2 och 3 bort hemställa

att riksdagen skulle

24,    med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:433, yrkandena 2 och 3, samt med bifall till motionerna 1975/76:1655, yr­kandet 1, och 1975/76:1661, yrkandel 4, medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag m. m. beviljades med sammanlagt högst 38 700 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

25,    med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1975/76:1655, yrkande 2, och 1975/76:1661, yrkande 5, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr. all avräknas mol aulomobilskatlemedlen.


Punkten 46 (Skogshögskolan: Driftkostnader)

Regeringen hade under punkten G 12 (s. 106-107) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 19 034 000 kr.

1 detla sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:328 av herr Olsson i Edane m. fl. (s), vari hemställts alt riks­dagen hos regeringen begärde att en intensifierad forskning beträffande skyddsbehandling av barrträdsplantor kom till stånd, och

1975/76:1661 av herr Fälldin m. fi.(c), vari såvitt nu vari fråga (yrkande 1) hemställts atl riksdagen skulle 1. till Skogshögskolan; Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 229 000 kr. förhöjl reservationsanslag av 20 263 000 kr., varvid även beräknades medel för storprojektet Hugin samt vissa följdkostnader för tjänster.

Utskottet hemställde att riksdagen skulle

28,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:1661, yrkande 1, till Skogshögskolan: Driftkostnader för bud­getåret  1976/77 anvisa ell reservationsanslag av  19 034 000 kr.,

29,    anse motionen  1975/76:328 besvarad med vad utskottet anfört.


68


Reservation hade avgivits

6. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården sami fru Fredrikson (samiliga c) som ansell all ulskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1661, yrkandet 1, lill Skogshögskolan; Drift-koslnader för budgelårel 1976/77 anvisa eu reservalionsanslag av 20 263 000 kr.


 


Punkten 57 (Bidrag till viss ungdomsverksamhet)

Regeringen hade under punkten G 25 (s. 122) föreslagit riksdagen att lill Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgelårel 1976/77 anvisa elt anslag av 500 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionen 1975/76:1683 av herr Johansson i Växjö m. fi. (c, m, fp), vari hemställts all riksdagen vid sin behandling av jordbrukshuvudlileln punkt G 25 Bidrag till viss ung­domsverksamhet beslutade bevilja etl i förhållande lill regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag av 580 000 kr.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


Utskottet hemställde all riksdagen skulle

32,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1975/76:1683, såviii avsåg medelsanvisning under förevarande anslag, lill Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 500 000 kr.,

33,    med anledning av motionen 1975/76:1683, såvitt i övrigl var i fråga, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört angående överväganden av möjligheten att inordna slödel lill ungdomsverksam­heten pä jordbrukets område m. m. i ell mera generellt syslem för slalligt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet.


Herr LARSSON i Borrby (c):

Herr lalman! Årels budgetproposition omspänner vad jordbruket be­träffar ungefär 4,5 miljarder kr. Av detla belopp tas nära 3 miljarder kr. i anspråk för matprissubvenlioner. Omkring en kvarts miljard tas i anspråk för lantbrukels högskolor, och kvar är ungefär 1 miljard, som då skall fördelas mellan jordbruket, skogen, trädgården, fisket, jakten, rennäringen och hela miljövården. Beloppei är inte sä imponerande, när del skall räcka lill så många, så slora och så vikliga verksamhetsområden - speciellt med tanke på de kosinadshöjningar som har drabbal de fiesia områden och som i regel inle har kunnal lillgodoses i budgetproposi­tionen.

Jordbruket fungerar emellertid ändå, och det fungerar på ell för landel mycket tillfredsställande sätt. Det är inle alls så som kunde läsas i en av Stockholms slörre lidningar häromdagen, nämligen alt del skulle ulgå 800 milj. kr. oni året i stöd till export av kött och fläsk, en siffra som är gripen ur luften och hell felaktig eftersom den inhemska prisnivån i Sverige under senare år har kunnat hävda sig väl med de internationella prisnivåerna.

Jag tillät mig säga atl anslagen på vissa områden inle kunde anses hell lillfredsslällande. Jag är därför glad all nu kunna konslalera att ul­skollet har haft möjlighet all göra vissa justeringar i förhållande lill bud-gelproposiiionen. I en lång rad fall slår ell enigl utskott bakom en del förändringar i posiliv riktning. Några sådana exempel är möjligheterna


69


 


Nr 106                till rationaliseringar inom jordbruket, det beslut som riksdagen fållade

Onsdaeen den     '' någon tid sedan belräffande kreditramarna, anslaget till intensifierad

21 april 1976       skogsvård i norra Sverige, anslaget till lantbrukshögskolans försöksverk-

.-------------- samhet, anslaget till Weibulls försöksverksamhet och forskning om re-

Jordbruksreglering,    sistensbiologi, viss kursverksamhet på fiskets område samt veierinär-
m. m.                 medicinen. Ulskottet har även varit enigt om au någol förbäitra stödet

till produktionen av renkölt Där har dock herr Takman i en reservaiion velat gå litet längre än utskottsmajoriteien.

Det är alltså med mycket stor tillfredsställelse jag konstaterar att ett enigt utskott har kunnat göra dessa justeringar.

På några punkter har det emellertid inle varit möjligl all nå enighet i utskottet, vilket framgår av de reservalioner som är fogade lill utskollets belänkande. Jag skall i största hast nämna dem. Det gäller bl. a. en del anslag lill skogen.

Del förtjänar nämnas att exporten av skogsprodukler i dag är det kanske mesl betydelsefulla av alla avsnitt inom utrikeshandeln. Det förtjänar kanske också nämnas alt nettoeffekten av de exporterade skogsproduk­terna rör sig om inte mindre än ca 10 miljarder kr. Den lolala exporten av skogsprodukler ligger vid ungefär 12 miljarder, men till skillnad från övriga exportgrenar tar skogen i anspråk en ytterst obetydlig del av vårt lands import, nämligen ca 2 miljarder. Därför kan man tala om elt netto på ungefär 10 miljarder, vilket är mycket värdefullt och mycket im­ponerande.

I det läget har en del motionärer velal gå något längre än budget­propositionen, inte minst vad gäller forsknings- och försöksverksamhet bedriven under skogshögskolan. Projektet Hugin, som det motionerats om lidigare, har inte kunnal lillgodoses i årets budgetproposition. Ul­skollet har lillslyrkt propositionen i denna del, och därför har del avgivils en reservaiion på den punkten.

Detsamma gäller i någon mån en rad andra avsnitt Eftersom en del av mina ulskoltskamrater och medreservanter kommer att kommentera de olika punkterna, skall jag dock inskränka mig till att nu be att få yrka bifall till de reservationer där mill namn förekommer och i övrigt bifall lill utskottets hemställan.

Under detla anförande övertog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.


70


Herr TAKMAN (vpk):

Herr lalman! Jag kanske för säkerhets skull skall börja med att yrka bifall lill reservalionerna 1 och 3.

Här finns inte så mycket att säga eftersom ulskollei varil enigl om det mesta. I molionen 373 har vi från vpk:s sida begärt en uppräkning av anslaget för intensifierad skogsvård i norra Sverige med 10 milj. kr. Detta har vi ulföriigl motiverat i molionen med hänvisning både lill virkesbalanssituationen och arbetsmarknadsläget


 


Det är i och för sig ett märkligt förhållande att man i Norriand, där det finns sä myckel skog, skulle ha svårigheter med virkestillgången. Experter är också av den uppfattningen att virkesproduktionen skulle kunna ökas till det dubbla med rationella skogsvårdsåtgärder. Det är dessutom alldeles klart att del speciellt i norra Norrland föreligger elt mycket stort behov av sysselsällning, och skogsvård hör lill de mest idealiska formerna av sysselsällning. Del är ju ett i hög grad produktivt arbete som ändå måsle utföras.

Nu vill jag gärna notera atl vi har haft en 70-procentig framgång med molionen. Ulskottet förordar att anslaget räknas upp med 7 milj. kr., och del nöjer vi oss med tills vidare. Del är klart all det behövs ytterligare pengar, men jag vill ändå inregistrera della som en framgång.

När del gäller reservationen 1 om prisstöd lill renköll har vi ocksä en ulförlig molivering i molionen. Del finns flera motioner med samma krav som vpk-motionen om en ökning av prisstödet när det gäller renkött till 100 kr. per slaktad ren. Jag beklagar att jag blev ensam i utskottet om detta krav.

I proposilionen och även i ulskollsmajorilelens yttrande hänvisas till del pristillägg på 1:35 kr. per kilo som f n. utgår lill nötkött i de tre nordligaste länen. Prisslödel lill renkött skall alltså följa nötköttet. Men som bekant har vi fr. o. m. 1973 också subventioner för all hålla nere priserna på nötkött och andra s. k. baslivsmedel. Inom parentes sagt var del fram lill 1973 som de renskölande samerna inte hade något prisstöd alls, och man hade inte heller någol katastrofskadeskydd. Bägge dessa saker kom lill år 1973.

Nu hålls nölkötlspriset nere med hjälp av subventionerna, och det anser jag vara hell rikligt. Men renköttspriset hålls också nere, eftersom köttpriserna ganska nära följer varandra. Vid tiden för utskottsbehand­lingen hörde jag i flera sammanhang all det var fantasipriser på renkött - alltså att renköttet är en delikatess och ligger skyhögt över nötköttet i pris. Det förra påslåendet är korrekt, allisä atl renkött är en delikatess. Men det senare är fel, alltså att renköll skulle vara orimligt dyrt.

Del bästa sättet att prova puddingen är atl äta den, lyder elt amerikanskt ullryck. Och del bästa sättet all jämföra priser är all ta reda pä vad de priser är sorn man jämför med. När jag hörde om dessa fantasipriser ringde jag en av de köllhandlare här i Slockholm som året om brukar ha renkölt på disken i sin affär. Den dag då jag ringde tog han 32 kr. per kilo för nötköllslek, s. k. fransyska, 34:80 kr. för renslek och 39 kr. för rensadel. Enligl honom brukar relalionerna mellan priserna vara i denna klass årel runl, dvs. renköllel ligger en aning högre än nötköttet. Producenterna, alltså de renägande samerna, får f. n. i partipris högst 13 kr. per kilo inkl. moms. Till detla kommer del statliga prisstödet, f n. 37:50 kr. per slaktad ren eller i runl lal  1  kr. per kilo.

Nu har ulskolismajoriielen gåll ell lilel sleg längre än regeringen. Pris-lilläggei föreslås bli 55 kr. per ren i stället för 47:50 kr. som regeringen föreslagit Man har räknal upp medelslaklviklen för ren från 35 kilo till


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

71


 


Nr 106               40 kilo.

Onsdflppn Hpn       "''' upprepar vad vi har sagt i motionen 1731, att detta inte är någon

21 anril 1976       riktigt just behandling av en yrkesgrupp, vars standard självfallet borde

_____________    höjas parallellt med standarden för livsmedelsproducenterna i det svenska

Jordbruksreglering,    jordbruket i övrigt. Här gäller det f ö. inte en yrkesgrupp vilken som
m. m.                helst. Rennäringen utgör den viktigaste delen av den ekonomiska basen

för samerna som etnisk minoritet

Prisstödstillägget för renkött borde höjas till 100 kr. per ren för att det skall komma i nivå med del stöd som i olika former ulgår till nötkött Anslaget för detta ändamål borde alltså uppräknas med 1,5 milj. kr. Jag yrkar bifall till reservationen 1.


72


Herr HEDSTRÖM (s):

Herr talman! En utgångspunkt för utskousbehandlingen av regeringens budgetförslag när det gäller jordbrukshuvudlileln har varit all försöka komma överens i frågor där förutsättningar för della har förelegat. Jag tycker att vi har lyckats bra. Men på vissa punkter kvarstår oenighet. Jag vill nu ta upp några av dessa punkter.

Jag vill börja med punkten 16 i utskottsbetänkandet, nämligen anslaget för stöd lill jordbruket i norra Sverige. Här är del två frågor som ulskottet särskill haft atl ta ställning till. Det har gällt dels regeringens förslag lill höjt pristillägg pä renkött - som herr Takman alldeles nyss berörde

- dels de moiioner som väckis om ändringar i stödet till jordbruket i
norra Sverige.

När det gäller prisstödet lill rennäringen har ulskollsmajoriteten fö­reslagit en höjning av pristillägget med 17:50 kr. lill 55 kr. per slaktad och besiktigad ren. Detta innebären avvikelse frän regeringens höjnings­förslag med 7:50 kr.

Majorilelens förslag innebär inle ell underkännande av regeringens beräkningsgrund. Utgångspunkten för regeringens förslag har varit all pristillägget på renkött skall motsvara del prislillägg på 1:35 kr. per kilo nölköll som f n. utgår i norra Sverige. Utskoilel har dock under sin behandling av ärendel kommil lill att medelslaklviklen per ren, som hittills beräknats vara ca 35 kilo, bör beräknas till 40 kilo. Därför skulle etl prislillägg pä 55 kr. per ren bättre motsvara prisslödel lill den norr­ländska nölköllsproduktionen.

Nu yrkar herr Takman alt tillägget skall justeras lill inte mindre än 100 kr. per ren. Jag vill - med risk för all även i år av herr Takman bli beskylld för all ha elt lager av betong kring de poliliska kän.selspröten

- påpeka för herr Takman all vi i riksdagen lidigare har varil eniga om
all rennäringen bör fä en behandling som är analog med behandlingen
av slödet till jordbruket i norra Sverige. Det är denna linje ulskolls­
majoriteten har slagit vakl om i sin skrivning. Jag vill också påpeka
alt några avsättningssvårigheter för renköll inle har kunnal konsialeras.

I reservalionerna 2 och 3 vid jordbruksulskollels belänkande yrkas uppräkning av slödel lill jordbrukel i norra Sverige. 1972 års jordbruks-


 


utredning har ju i uppdrag att pröva grunderna för utformningen av det framtida slödet lill jordbrukel i norra Sverige. I jordbruksulskollels be­tänkande nr 5 till 1975 års riksmöte hänvisades också till utredningens uppdrag, med anledning av en centermotion i ämnet Det dröjer ju heller inle så länge innan jordbruksutredningens överväganden kommer att re­dovisas. Jordbruksutskottets majoritet har därför inte heller nu varit be­redd all biträda de olika molionsyrkanden som föreligger i denna fråga.

Jag vill härefter ta upp vissa frågor om skogsbruket som behandlas under punkterna 22 och 23 i jordbruksutskottets betänkande.

I motionen 1657 av herr Fransson m. fl. har föreslagils att anslaget till bidrag till skogsförbättringar skall minskas och att de pengar som skulle bli disponibla skall användas till nyodlingsverksamhel i jordbruket. Jag skall här inle gå in på en närmare redogörelse för anslagets använd­ningsområde. Jag vill bara med några ord beröra frågan om jordbruk kontra skogsbruk.

Såväl i motionen 1657 som i centerns reservaiion, nr 4, vid utskotts­betänkandet görs gällande all sialen stöder nedläggning av jordbruksmark med bidrag. Jag vill då påpeka alt bidrag ulgår bara lill ålgärder på skogs­mark. Jag tycker inle att jag skall behöva för reservanierna förklara in­nebörden av begreppei skogsmark såsom detla definieras i skogsvårds­lagen. Vad som är viktigt atl framhålla är att om en markägare inte vill använda sin jordbruksmark för jordbruksproduktion kan lantbruks­nämnden med stöd av jordhävdslagen föreskriva all marken skall hållas i hävd om den behövs för jordbrukel. Bara om marken inle används för något särskilt ändamål och lantbruksnämnden eller länsstyrelsen i samband med skogsvårdsstyrelsens markanvändningsplanering inle har några invändningar kommer marken all belraktas som skogsmark och därined underkastas bestämmelserna i skogsvårdslagen. Och del är i della läge som sialsbidraget har slor betydelse för atl fä en god skogsproduktion på marken. Således har denna statsbidragsgivning inte någon negativ effekt för jordbruket.

Vi har i utskottet pekat på det utredningsarbete som bedrivs av 1972 års jordbruksuiredning och 1973 års skogsuiredning. Ell bifall lill re--servationen 4 av herr Larsson i Borrby m. fl. skulle vara all föregripa dessa utredningars arbete.

Del slatliga bidraget lill skogsvägbyggnader är av slor belydelse för såväl själva skogsbruket som sysselsällningen i landel. 1 reservaiionen 5 av herr Larsson i Borrby m. fl. framförs farhågor för att resurstilldel­ningen på anslagei lill skogsvägbyggnader är oiillräcklig och föreslås en uppräkning av bidragsramarna och av anslaget

Det har enligl ulskollsmajorilelens mening varil väsenlligl alt anpassa resurserna till den efterfrågan som bör lillgodoses. Man får då inie bara se på den medelsiilldelningsom föreslagils underdel nu akluella anslaget 1 hösias anslog regeringen särskilda medel för allmänna beredskapsar­beten. Härav skulle högsl 20 milj. kr. användas för enskilda skogsbilvägar. Men utskoilel har också velai framhålla möjligheien för regeringen all


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

73


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

pä tilläggsbudget begära ytterligare medel, om förhållandena skulle kräva delta.

Belräffande kreditgarantier lill skogsvägbyggnader har ulskollet ansell

del lämpligt atl avvakta den fortsatia beredningen av frågan inom jord-

Jordbruksreglering,    bruksdepartemenlet Likaså bör man avvakia slällningslagandena lill väg-

m. m.                verkets utredning om statsbidrag till enskilda vägar och den översyn

av statsbidrag lill skogsbruket som görs av 1973 års skogsutredning.

Den sista fråga som jag nu vill la upp gäller punklen 46 i jordbruks-ulskottets betänkande, nämligen skogshögskolans driftkoslnadsanslag. Här har i centerns motion nr 1661 av herr Fälldin m. fl. yrkats en upp­räkning av anslag med drygt 1,2 milj. kr. fördel s. k. storprojektet Hugin.

Jordbruksutskottet ansåg förra året all ökad satsning på skoglig forsk­ning förulsalle all riksdagen hade en någorlunda fast grund för sin prio­ritering. Man borde därför avvakta förslag från 1973 års skogsuiredning. Uiskottsmajoritelen har i är intagit samma ståndpunkt Skogsutredning­ens åtgärdsprogram bör alltså avvaktas.

Vi bör också komma ihåg atl salsningen på skoglig forskning inte görs bara under skogshögskolans anslag. Anslaget till skoglig forskning via stålens råd för skogs- och jordbruksforskning föresläs för näsla bud­getår öka med mer än 4,8 milj. kr. Institutet för skogsförbättring och nämnden för skogsleknisk forskning föreslås få sammanlagt drygt 6,3 milj. kr. Den skogliga forskningen blir verkligen inte lottlös om man lägger samman dessa resurser med dem som avses för skogshögskolan.

Vi kommer senare all här i kammaren få ta ställning lill organisalionen av prognosverksamheien på del skogliga området - när proposilionen 132 om skogssiyrelsens organisation behandlas.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till jordbruksutskottets hemställan under punklerna  16, 21, 22 och 46 i beiänkandel nr 33.


74


Herr TAKMAN (vpk) korl genmäle:

Herr lalman! Jag reagerar mol herr Hedslröms ullalande all prisstödet till renköttet bör vara analogt med prisstödet i övrigl lill jordbrukel i norra Sverige. Som jag sagl fiera gånger lidigare utgår ju subventioner på baslivsmedel sedan 1973, och renköttet räknas inte lill baslivsmedlen. Den ersällning som lillfördes jordbruket i form av subventioner under 1973 och 1974 gjorde atl produkiionsprisernas höjning inle slog igenom i konsumenlpriserna. Dessutom företogs som bekant 1974 prissänkningar på mjölk, kön och fläsk, och för uleblivna prishöjningar och direkia prissänkningar har jordbrukel lillförls moisvarande medel över budgelen. Del är della som jag skulle vilja få in i beräkningen av prisslödel lill renkött och då kommer man upp i minsl 100 kr. per ren.

Herr HEDSTRÖM (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Takman började sill föregående inlägg med yllrandet all han inle vissle vad han skulle säga, och del senasle anförandel be­kräftade detta. Dä han nu talade om pristillägget pä renköll visade han


 


återigen all han inte har kommit underfund med finessen i del förslag som utskoltsmajorileten har framlagt. Vi har ju inte gått in för atl ändra grunderna för prislilläggel, utan vi har genom atl höja den anlagna viklen per renkropp kunnat behålla de grunder som är analoga med slödet lill jordbruket i norra Sverige. Det är väl den uppläggningen som gjort atl vi kunnat fä en bred majoritet i utskottet Jag lycker all ulskottets lösning på ett elegant sätt kommer förbi denna rätt svåra fråga. Sedan måste man också la in i bilden alt det inle råder något prisstopp på renkött Det finns alltså möjligheter att höja priset med hänsyn till efterfrågan.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


Herr TAKMAN (vpk) korl genmäle:

Herr talman! Man kan inte bryta ut denna detalj, som gäller ca 1:35 kr. Vi har dock subventioner på detta område, och jag reagerar inte mol dem. Jag vill bara att sådana skall ulgå också för renköttet, och då kommer man upp i det belopp som jag nämnt, vad sedan herr Hedström än må invända mol det.


Herr KRÖNMARK (m):

Herr talman! Belräffande jordbrukspolitiken som behandlas i del nu akluella avsnillei av budgelpropositionen gäller även i är det speciella läget att vi har en pågående jordbruksutredning. Jordbruksutskottet skic­kade genom en skrivning redan 1973 över alla de kontroversiella frågorna lill jordbruksutredningen, och man kan därför säga att vi har något av en jordbrukspolilisk vapenvila. Det förklarar att debatlen här hittills blivit vad den blivit och väl inle heller i forlsätlningen kommer att bli direkt himlastormande. Vi väntar nästa år ell förslag från ulredningen, och då får vi lillfälle alt verkligen vädra de principiella frågeställningarna och diskutera kontroversiella spörsmål.

Jag skall nu inle ta upp moderata samlingspartiets syn på den framtida jordbrukspolitiken utan vill bara hänvisa till atl den är ganska utförligt redovisad i vår slora partimotion till årets riksdag. Formellt gäller i och för sig fortfarande 1967 års jordbruksbeslut Riksdagen har icke fallal något annat beslut om jordbrukspolitiken. Men vi vei atl mycket av vad som där fasislagits av riksdagen i dag är överspelat av ulvecklingen. Man kan faktiskt hävda atl myndigheterna på jordbrukets område i dag handlar på ett klokt och realistiskt säll ulifrån de verkliga förhållandena, ulan au följa de formella intentionerna i riksdagens beslut Jag förmodar all även regeringspartiet är till freds med detta.

Det finns dock reservalioner fogade lill jordbruksutskottets betänkande också i dag. De gäller icke de stora principiella frågorna, utan detalj­problem, men dessa kan vara nog så väsentliga. Jag vill inle undervärdera dem, men jag kan ändå säga att reservationerna avser frågor av begränsad betydelse.

De moderala representanterna i utskottet har i år icke biträtt de re­servalioner som innebär ökade anspråk på statsmedel, helt enkell därför au vi inom vån parti har prioriterat skatieproblematiken och det sam-


75


 


Nr 106               hällsekonomiska läget, vilkel innebär atl vi har pålagt oss en utomor-

Onsdagen den 21 april 1976

dentligt slor restriktiviiel när del gäller ökade anspråk pä skattemedel.
Vi menar att man i de slora sammanhangen måste prioritera, och vi
har alltså prioriterat önskvärdheten av att hejda den nuvarande skal-
Jordbruksreglering, teutvecklingen. Detta gäller både marginalskatter och, framför allt, even-
m. m.                tuella höjningar av de sociala egenavgifterna, som är en myckel kännbar

post för egenföretagare som jordbrukarna. I varje fall för mig är detta något av en politisk och moralisk fråga.

Man kan inle å ena sidan hävda en sådan princip i skattepolitiken och ä andra sidan föreslå utgiftshöjningar. Det är detta som är orsaken till alt moderata samlingspartiel i år icke har biträtt en del av de re­servalioner som är fogade till belänkandet, ehuru vi faktiskt sympatiserar i mycket hög grad med de strävanden som finns där och gärna skulle önska all vi hade varil i den siluationen alt vi kunnat bisträcka med ytterligare medel, exempelvis till utbyggnaden av skogsbilvägar.

När det gäller jordbrukets situation i stort vill jag, trots vad jag sade inledningsvis, framhålla att dagens läge kontrasterar på ett lillfredssläl­lande säll mol läget för etl anlal år sedan. Vi kan slå fast atl lönsamheten inom jordbruket i dag ligger på en högre nivå, att investeringsverksam­heten har kommit i gäng på etl hell annat sätl nu och att framtidstron inom denna näring faktiskt har kommit tillbaka. Vi tror atl delta är viktigt, eftersom det gäller att ta vara på alla de odlingsresurser som vi har. Men för att vi skall kunna göra del är kapital frågorna väsentliga, och därför hälsar jag med tillfredsställelse att ulskotiei här är enigt. Ti­digare har lagts fram förslag - som utskottsordföranden påminde om - i syfte all vidga kredilgaraniiramarna för jordbrukets rationalisering.

Jag vill också påpeka atl riksdagen tidigare i är, på förslag från fi-nansulskollel, har ullalal alt jordbrukets primär- och sekundärkredilin-stilul skall få ökad tillgäng lill långfristigt kapital. Det är utomordentligt värdefullt Givelvis är kreditgarantierna bra, men del gäller atl se lill att del också finns kapiial lillgängligt Del är min förhoppning all del beslui som lidigare har fallals i denna kammare i kapiialfrågorna skall vara posilivi för del svenska jordbrukel under den lid vi har framför oss lills vi - som jag hoppas - någon gång i slutet på nästa år får ta ställning till den framtida jordbrukspolitiken.

Herr lalman! Jag har ingel annal yrkande än om bifall till jordbruks­utskottets hemställan i de punkter överläggningen nu gäller.


76


Herr ENLUND (fp):

Herr lalman! 1 jordbruksutskottets belänkande nr 33 föreligger delade meningar endasl på fyra punkler av de 57 punkler som vi nu diskulerar. Della lyder på all det råder ganska stor enighet i fråga om anslagen lill jord- och skogsbruk under del kommande budgetåret.

All beiänkandel ger den bilden har delvis sin förklaring i del jäm­viktsläge som råder i riksdagen. På några punkler har regeringsparliels föreirädare i ulskollei gåll opposilionsparlierna lill möles på ell säll som


 


kanske inte skulle ha skett om regeringen haft majoritet i riksdagen. På samma sätl har vi från oppositionssidan varit villiga att jämka på de krav som ställts i motionerna.

Tidigare talare i debatlen har nämnt några exempel där utskottet i enighet har justerat upp anslagen i förhållande lill vad som föresläs i budgetpropositionen. Jag vill peka pä ett par av dem. Det viktigaste lycker jag är uppräkningen av anslaget till intensifierad skogsvård i norra Sverige. Där fanns ett antal motioner för alt anslaget skulle höjas med 10 miljoner. Ulskollet har enats om att föreslå en höjning med 7 milj. kr. För folk­partiets del hade kravet på en höjning ställts i motion nr 1741 av herr Ångström, Enligt min övertygelse kommer de 7 miljoner som föreslås ytteriigare tillföras detta anslag att ge god utdelning både i minskade kostnader för arbelsmarknadspolitiska åtgärder och i ökad virkestillgång på längre sikt.

En annan punkt i betänkandet där utskottet kommit till samförstånd gäller ökade resurser för veterinärmedicinsk rådgivning pä djurmiljö- och djurhälsoområdet. Där har utskottet tillstyrkt kravet i en motion frän företrädare för samtliga riksdagspartier atl anslaget lill veterinärmedi­cinska anstalten skall höjas med 113 000 kr, just för detta ändamål. Mo­dern djurhållning kräver utan tvivel en intensiv bevakning av djurens iniljö. Den bevakningen måsle ske från andra utgångspunkter än de ren­odlat driftekonomiska. Hänsyn till djurens välbefinnande och trivsel måste skjutas i förgrunden. Därför tycker jag det är värdefullt atl utskottet kunnat enas om en förstärkning av resurserna just för det ändamålet.

När del sedan, herr talman, gäller de reservationer som finns fogade till utskottets belänkande under de punkter som vi nu diskuterar vill jag hell kort motivera varför vi från folkpartiets sida inle ansett oss kunna slödja någon av reservalionerna,

I reservation nr 2 föreslår centerpartiels föreirädare i ulskollei en upp­räkning av anslaget lill jordbrukel i norra Sverige med 14,4 milj, kr., och i reservaiion nr 3 föreslår herr Takman en uppräkning av samma anslag med nära 24 milj. kr. Motiveringen är i båda reservalionerna alt infiationen urholkat slödet Den moliveringen kan anses rimlig i vart fall om man begränsar den procentuella uppräkningen så som man gjort i cenierreservalionen. Men eftersom 1972 års jordbruksuiredning enligl de tilläggsdirektiv som utredningen fick år 1974 även skall se över ut­formningen av slödet lill jordbrukel i norra Sverige och eftersom ul­redningen vänlas avslula sill arbeie innevarande år, lycker jag all ul­redningens förslag kan och bör avvaklas innan ylierligare ålgärder salts in. Dessulom gäller del här ganska myckel pengar, och vi har från folk-parliels sida inle ansell oss kunna prioriiera denna höjning.

I reservaiion nr 4 föreslår centerparlieis ledamöier i ulskollei en över­föring av 3,5 milj. kr. i bidragsmedel frän skogsodling til! nyodling av åker. Med hänsyn till den livsmedelssiiuaiion som vi har i världen är tankegången i den reservaiionen riklig. Jordbruksutredningen och skogs­utredningen har emellerlid i uppgifi ail utreda hithörande frågor och


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

11


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

78


därför anser jag all de bör komma med förslag innan man inför en ny bidragsform för nyodling.

I reservaiion nr 5 föreslår centerns företrädare i utskoilel en uppräkning av anslaget lill byggande av vägar i enskild ägo med 6,5 milj. kr. uiöver regeringens förslag och i reservation nr 6 föreslår samma reservanter en uppräkning av skogshögskolans driftanslag för skogsforskning med 1,229 milj. kr. Jag vill för min del inte ifrågasätta behovet eller syfiei med dessa anslagsförsiärkningar, men vi slälls gång på gång inför skyl­digheten atl la hänsyn till den belastning på budgeten som i och för sig myckel välmoiiverade förslag innebär. Vi har från folkpartiets sida inte ansett oss kunna stödja den uppräkning av anslagen som föreslås i reservalionerna 5 och 6.

Med de motiveringar jag nu anfört yrkar jag bifall lill utskoltels hem­ställan under punkterna 1-57 i betänkandet

Sedan vill jag, herr talman, i samband med att kammaren nu behandlar större delen av jordbrukshuvudtiteln för folkpartiets räkning gärna ge några allmänna synpunkter på jordbrukspolitiken. Åtskilliga av de förslag som folkpartiei framfört vid lidigare riksdagar hör hemma inom områden som nu ligger under uiredning, främst av 1972 års jordbruksuiredning och av jordförvärvsutredningen. Eftersom det inte är särskilt meningsfullt att i riksdagen upprepa förslag som genom enhälliga riksdagsbeslut hän-skjulils lill ulredningar som väntas slutföra sitt arbete inom närmaste året, har vi från folkpartiets sida inle väckt någon stor jordbrukspolilisk parlimolion till årels riksmöte. Men jag vill gärna här i kammaren ge en mycket kortfattad redogörelse för folkpartiets syn på den framtida jordbrukspolitiken.

Det jordbrukspolitiska beslutet vid 1967 års riksdag byggde på för­utsättningar som inte längre föreligger. Det utformades utifrån elt ganska snävt svenskt perspektiv. En självförsörjningsgrad på 80 % skulle efler-sirävas, och de låga världsmarknadspriserna skulle utnytijas till de sven­ska konsumenternas fromma. Svensk livsmedelsproduktion skulle bli bil­ligare genom strukturrationalisering mol alll slörre enheter.

Redan när dessa riktlinjer fastställdes hade folkpartiet avgörande in­vändningar. Vi ansåg atl produktionen borde ligga närmare 90 % av vårl totala livsmedelsbehov och all inga ansträngningar för en sänkning mot 80 % borde göras.

Formelll gäller fortfarande, som också herr Krönmark nyss har nämnl, 1967 års produklionsmålsätlning - en 80-procenlig självförsörjning. Men ingen talar numera om den. Förutsättningarna för jordbruket har radikalt förändrats. Jordbruksulredningen skall se över riktlinjerna för vår jord­brukspolitik och bedöma om del finns anledning till ändrade målsätt­ningar.

Folkpartiei anser all förutsättningarna för svenskt jordbruk är gynn­samma. Våra jordar - även de som hittills betraktats som marginella - är av god kvalitet Vi har en hög teknisk nivå. Della gäller vid en internationell jämförelse. De stigande världsmarknadspriserna på jord-


 


bruksprodukter har gjort de ekonomiska förutsällningarna för svenskt jordbruk gynnsammare. Vi anser det troligt atl den utvecklingen fort­sätter. Därtill kommer att Sverige bör behålla möjlighelerna att ge silt bidrag lill den globala livsmedelsförsörjningen. Självfallel kan vår roll knappast bli mer än marginell, men i en akul svällsituation kan bl. a. svenska kalastrofiager av livsmedel ha betydelse för slora skaror av nöd­lidande människor.

Mot denna bakgrund anser vi all någon nedskärning av den svenska jordbruksarealen inte bör ifrågakomma. Slor åierhållsamhel måsle gälla för exploalering av åkerjord för andra ändamål. Detla innebär således en hög försörjningsförmåga.

En betydande export av spannmål blir nödvändig även i framtiden, men enligt vår bedömning kommer villkoren atl bli gynnsammare än tidigare.

Hittills har jordbrukspolitikens belydelse för andra sektorer i samhället inte tillräckligt beaktats. Strukturrationaliseringen har inriktats på att ska­pa stora enheter med god ekonomisk bärkraft Detta är i och för sig riktigt, men minskningen av antalet brukningsenheter har medverkat till folkutglesning i slora delar av landel. Della har i sin tur lett till att underlagel för service minskat 1 många bygder är jordbruket en viktig bas, Ralionaliseringsverksamheten bör därför utformas med hänsyn till all odlingsbygderna, även efter viss strukturrationalisering, skall kunna ha ett befolkningsunderlag som tryggar en rimlig servicenivå. Därför bör familjejordbruket främjas. Även deltidsjordbruk, där innehavaren tidvis har annal arbete, bör accepteras och stödjas. Det kan vara en väg att underlätta för yngre människor som vill etablera sig i näringen utan att kunna prestera ett stort kapital. Sådana jordbruk kan successivt byggas ul och i en del fall kompletteras med skog.

Del moderna jordbrukel är energikrävande och därigenom myckel sår­bart Del utnyttjar ocksä kemikalier, vilkas miljömässiga konsekvenser bör uppmärksammas ytteriigare. Ansträngningar måsle lill för atl få fram nya bruknings- och bekämpningsmetoder som gör användningen av ke­miska preparat mindre nödvändig. Vi anser alt försök med alternativa jordbruksmeioder ulan t. ex. kemikalieinsatser bör stödjas och all kon-suleniverksamheten i ökad utsträckning bör beakta dessa jordbruksme­toder.

Den hittillsvarande gränsdragningen mellan jordbruk och naturvård bör luckras upp. Etl snävt sektortänkande är till nackdel för båda. Naturvärd i enskilda jordbrukares regi, nied stöd från slai och kommun, är sannolikl på många håll del billigasle sällel alt bedriva naiurvård.

Enskild företagsamhei och enskilt ägande är grunden för jordbrukel. Den som själv vill bruka jorden och bo på fastigheten skall ha företräde som köpare framför andra intressenter. Vi anser därför alt sialens, kom­munernas och de s. k. förädlingsinduslriernas jordförvärv bör prövas av lanibruksnämnderna enligl samma grunder som gäller för övriga köpare. De kraftiga prissiegringarna på jordbruksmark gör del alll svårare för


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

79


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


unga människor att etablera sig som jordbrukare. Överpriser betalas i dag för mark i ren spekulation och av orsaker som inte har med markens användning för jordbruk eller skogsbruk atl göra.

Denna utveckling måste hejdas. Ett fast penningvärde är därvid det främsta verktyget. Om inflationsförväntningarna upphör kommer fas­tighetsvärdena att åter närma sig gårdarnas driftvärde. De målsättningar som jag nu har nämnt kommer vi frän folkpartiets sida så långt det är möjligt alt eftersträva. De stämmer väl överens med det övergripande mål tor svensk jordbrukspolitik som fanns med i 1967 års jordbruksbeslut och som ingen av oss vill ändra på, nämligen att jordbruket skall ge svenska konsumenter bra mat lill lägsla samhällsekonomiska kostnad och att de som arbetar inom jordbruket skall få del av den allmänna standardstegringen. Men därlill kommer atl vi måste ta vår del av an­svaret för världens livsmedelsförsörjning. Om detta sista sades ingenting i 1967 års jordbrukspolitiska beslut. Men enligl min och folkpartiets upp­fattning måste det komma med, när vi härnäst formulerar målsättningen för svensk jordbrukspolitik.


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Herr talman! Herr Enlund redovisar här en del mycket intressanta principiella bedömningar rörande jordbrukspolitikens framtida målsätt­ning och övergripande mål. Del kunde vara intressant att diskuiera detta - jag skulle kunna ställa mig bakom del mesta. Men eftersom vi inle skall fatta några beslut om saken i dag vill jag bara önska herr Enlund lycka lill atl genomdriva dessa uppfattningar i jordbruksulredningen, som är rätt forum i det hänseendet

Represenlanier för folkpartiet och moderata samlingspartiel har redo­visat varför man inte kunnat ställa sig bakom de centerreservalioner som är fogade till utskottsbetänkandet Jag skall inte polemisera mol all man inle kunnal göra del. Men jag vill i korthel konslalera att i de fall där folkpartiei och moderala samlingspartiel har kunnat ställa sig bakom våra krav har del inle blivit någon reservaiion ulan förhand­lingar, vilka i regel har kunnal leda lill resullal som varit myckel positiva lillskotl lill jordbrukel och - som jag redan lidigare nämnl - sammantagel gell 400-500 nya arbelsiillfällen.


80


Herr JONASSON (c);

Herr lalman! Jag vill försi anslula mig lill de allmänna synpunkler som har framförts av Einar Larsson. Jag har begäri ordet för atl särskilt tala om punkten  16, slöd lill jordbrukel i norra Sverige.

I molionen 1646 av herr Boo m. fl. och i molionen 1684 av mig själv och herr Norrby begärs en uppräkning av stödet till jordbruket i norra Sverige med 15 %. Cenierledamölerna i jordbruksutskoliei har därefter följl upp molionerna i reservaiionen 2,

Sedan räu lång lid lillbaka har ju siaien gett ell exlra slöd lill jordbrukel i norra Sverige, och med norra Sverige avses Norrland sami skogsbyg-


 


derna i Kopparbergs och Värmlands län. Det är helt rikligt att man går in för ett exlra stöd där. Och varför? Jo, produktionsbetingelserna är sämre i dessa områden ur olika aspekter. Men vi behöver jordbruket även i de här trakterna. Jordbruket ger ju både en produktion och en värdefull sysselsättning. Det ger också bygderna färskvaror. Genom en jordbruksproduktion håller man landskapet öppet; man gör ett nyttigt arbete på naturvårdsområdet, och det är värdefullt.

Man kan naturiigtvis säga att delta kostar pengar, men setl från hela landets synpunkt har det stor belydelse. Och för de bygder och de män­niskor som det h"är gäller är det mycket väsenfligt au vi kan ge detta extra stöd. Härvid tänker jag alldeles speciellt på alla dem som har satsat hårt på jordbruksproduktion i dessa trakter. Stödet justerades senast 1974, och som alla vet pågår det en ganska slark penningvärdeförsämring. Vi har en slark inflation. Enligt de uppgifter som förelåg när molionen skrevs har penningvärdet efter senaste justeringen försämrats med 12 %. Och inflationen fortsätter. Stödet har urholkats, och det försämras efter hand allt mera. Därför fann vi det vara nödvändigt att återställa stödets re­alvärde och föreslog för den skull en uppräkning på 15 !?n. Får vi inte en sådan uppräkning så blir del svårt för jordbrukarna att klara sig, särskill de som har satsat myckel och därför har höga amorteringar och räntor. Vi skall ha klart för oss att många som har satsat på SR-jordbruk och även andra jordbrukare har mycket stora skulder och höga räntekost­nader, särskilt nu när räntorna är så pass höga. Det föreligger risk för att jordbrukarna inte kan klara sig och att jordbruket därigenom går till­baka. Del är därför som vi har begärt nämnda uppräkning.

Jag beklagar att övriga partier inte har kunnat följa oss i delta fall och jag vill understryka vad herr Larsson i Borrby sade alldeles nyss, atl om moderaterna och folkpartisterna hade följt oss i denna fråga, så skulle vi ha kunnat enas i utskottet om en uppräkning av stödet I varje fall hade vi då kunnat få en chans till lottning om förslaget här i kam­maren. Ulskottets vice ordförande herr Hedström förklarade att man ville avvakta utredningens betänkande, och del skulle man väl kunna göra om förslag kommer snabbt. Men enligl vad jag har förstått kommer det att dröja minst elt par år, och under den tiden får vi ju en ännu starkare eftersläpning. Det anser vi i centern vara omöjligt att acceptera.

Då jordbruksministern är inne i kammaren nu vill jag fråga ho­nom: När kan man räkna med all en sådan uppräkning som vi har fö­reslagit kan ske? Tidsplanen är all ulredningen skall vara färdig med sitt arbeie i höst, men om den verkligen blir del vet inte jag. Sedan tillkommer remisstiden. Fråga är därför när beskedet i della ärende kan väntas.

Eftersom vi nu ändå behandlar jordbrukets huvudtitel vill jag också la upp några principiella synpunkter. Jag konstaterar då att 1967 års jord­bruksbeslut var mycket olyckligt för jordbruket. Men inte bara för jordbruket Det var olyckligt också från nationens synpunkt. Herr Enlund sade att folkpartiet hade avgörande invändningar när det


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

81


6 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


beslutet fattades, och del är någol som i minst lika hög grad gäller för cenierns del. På grund av det olyckliga beslutet som regeringspartiet drev igenom har många åkerjordar lagts igen. Men det var ju ändå bra att jordbrukarna inte följde regeringens önskemål om en nedläggning av en tredjedel av den svenska jordbruksarealen. Den svenska jordbru-karkåren förstod alltför väl vart en sådan utveckling skulle leda och följde inte propåerna. Det är som sagt lyckligt. Likväl har en del arealer lagts ner, och vi har därmed föriorat en del av produktionen. En hel del bygg­nader har också raserats. Det är nödvändigt att nu se lill att de bästa av de igenlagda jordbruksmarkerna kommer in i produktionen igen. Jord­bruket har sitt berättigande, och jag finner allra mest glädjande att in­ställningen till jordbruket nu har förändrats och jordbruket fått ett större erkännande. Både slora och små jordbrukare måste veta att de har en meningsfull uppgift att fylla, och det blir då mera intressant för dem all arbeta. Jordbruket kan klara en produktion som vi har nytta av. Jordbruket ombesörjer dessulom en naturvård som är nödvändig för nationen. Likaså har det stor belydelse frän sysselsättningssynpunkt och från försvarspolitisk synpunkt. Men först och sist ärdet fråga om mänsk­lighetens försörjning med mat. Det är en viktig fråga, och den kommer inle alt minska i belydelse framöver.


 


82


Herr OLSSON i Edane (s):

Herr lalman! Jordbruksutskottet har i det föreliggande betänkandet bl, a, behandlat motionen 1975/76:328,

I den molionen har jag och några andra socialdemokraler tagit upp problemet med de omfattande skador som har drabbat våra skogsplan­teringar till följd av det fr, o, m, förra årel införda förbudet mot all inom skogsbruket använda DDT som plantskydd. I molionen har vi pläderat för en intensifierad forskning för att fä fram lämpliga metoder för att motverka de skador som snylbaggen åstadkommer på barrträdsplanlor runt om i värt land.

Utskottet redovisar pågående forskningsarbete och lillslyrker anslags­uppräkning av 750 000 kr,, vilkel innebär en höjning med mellan 18 och 19 % i jämförelse med innevarande budgetår. Med detta anser ut­skottet molionen besvarad.

Jag är tillfredsställd med vad utskottet skriver, och det är bara att hoppas att de föreslagna förstärkta resurserna skall leda fram till nya forskningsrön, som så snabbt som det över huvud taget är möjligt kan omsättas i åtgärder. Vi kan nämligen inte i längden tolerera de slora kapitalföriuster som det svenska skogsbruket lider på grund av alt vi f n, hell saknar skyddsbehandling av barrträdsplantor. Det är atl märka att Sverige numera är del enda land i Europa som har eu skogsbruk som måste arbeta utan något effektivt medel mot snylbaggen.

I aprilnumret av lidningen Arbetarskydd finns en uppgift från skogs­högskolan som säger att det svenska skogsbruket förlorar mellan 30 och 100 milj. kr. per år därför all vi saknar någon form av plantskydd.


 


Hur allvariigt läget är framgår kanske bäst av vad generaldirektören i skogsstyrelsen, Bo Hedström, sade när han för en tid sedan föreläste inför den skogspoliliska grupp som finns här i riksdagen: "Vi har hyggen som har 90-procentiga skador, där det knappt finns en planta kvar. Un­dersökningar visar, att ungefär hälften - ibland för vissa regioner upp till 80 96 ~ av planteringarna inte fyller skogsvårdslagens minimikrav. Det är alltså inga lysande skogsodlingsresultat det är fråga om och vi måste på allt sätt förbättra det här läget, om vi skall ha någon skog att överlämna till våra kommande generationer."

Andra undersökningar visar pä elt produktionsbortfall på mellan en halv och en miljon kubikmeter virke per år.

Det svenska jordbruket kan i längden inte bära detla produktions­bortfall, och för den enskilde skogsägaren blir kostnaderna för hjälp-och omplanteringar sä höga atl vi riskerar alt mycket blir ogjort. Följden härav kommer atl bli ojämna och oregelbundna bestånd i våra ungskogar.

Mycket talar väl för att vi får leva med DDT-förbudet, och av den anledningen är det ytterst angeläget atl den forskning som bedrivs och som planeras vid främsl skogshögskolan ges ökade resurser.

De undersökningar av skadorna som under våren förra året utfördes under medverkan av - förutom skogshögskolan - bl. a. skogsvårdssty­relsen, domänverket och skogsbolagen gav sä nedslående besked att man gott kan rubricera del som en ytterligt svår motgång för det svenska skogsbruket.

Skogen är en av de fä naturresurser vi har i det här landet som är förnyelsebara. Vi har en industrikapacitet som - om den utnyttjas helt - förbrukar 20 miljoner kubikmeter mer än den äriiga tillväxten i våra skogar. Värdet av exporten av trävaror överstiger t. ex. värdet av Volvos och varvens export. Vi har helt enkelt inte råd att syssla med en skogs­planering där antalet överievande plantor efter snytbaggeangreppen är så lågt att hälften av hyggena måste hjälpplanteras eller planteras om helt och hållet, med andra ord ett oförsvarligt slöseri.

Jag vill gärna till sist, eftersom jordbruksministern är närvarande i kammaren, uttrycka min tillfredsställelse över alt jordbruksministern pä tilläggsbudget anvisar medel för alt underlälla restaurering av de skogs­kulturer som har spolierats genom angrepp av snytbagge. Enligt jord­bruksministerns förslag bör bidrag kunna utgå för skador som inträffat under år 1975. För ändamålet föreslås för innevarande budgetår 2 milj. kr. Det är ett välkommet bidrag och ett gotl initiativ, då koslnaderna för restaureringsälgärderna kan väntas bli betungande för de drabbade skogsägarna.

Herr talman! Jag är nöjd med ulskottets skrivning och den uppräkning av forskningsanslaget som redovisas i betänkandet och har därför inget annat yrkande än om bifall till utskottets hemställan.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle: Herr talman! Låt mig bara till vad herr Olsson


Edane sagt tillägga


83


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


att jordbruksutskottet har justerat betänkandet angående de anslag han nämnde sist i sitt anförande. Den hjälpen kan alltså ganska snabbt ef­fektueras,

1 övrigt vill jag personligen gärna instämma i en del synpunkter som herr Olsson framförde. Det har uppstått sä pass allvariiga skador all man har anledning alt beklaga all vi kanske gick litel väl snabbi fram när det gällde all införa ell totalt DDT-förbud innan vi hade fullgott al­ternativ.


 


84


Herr JOHANSSON i Holmgärden (c):

Herr talman! Utskottets betänkande lika väl som denna debatt präglas av den inställning som rått kring jordbruksfrågorna under senare år, då debatten varit tämligen ringa på grund av att praktiskt lagel hela jord-och skogsbrukets framlida öden ligger under utredning. Det är all hoppas att utredningarna skall kunna arbeta så snabbi alt resultatet av deras arbete kommer att framläggas under detta år, så att nästa riksmöte kan ta ställning till hur jordbrukspolitiken skall formas under de kommande åren.

Det har inte varit ulan olägenhet att vi under så pass många år varil tvungna att iaktta en sådan här återhållsamhet och avslå från ställnings­taganden som ulan tvivel borde ha skett under de år som gått. Det är helt omöjligt alt på alla områden avvakta resultaten av utredningsarbetet. Det gör atl vi från centerpartiet lill detla utskottsbetänkande pä vissa punkter har fogat reservationer vari vi hävdar att det inte kan vara rimligl att inle göra någonling under den lid som ulredningen arbetar,

Lål mig la upp några frågor som rör skogen. En sak som engagerar mig utomordentligt starkt är frågan om intensifierat stöd till det norr­ländska skogsbruket. På den punkten har vi varit hur eniga som helst inom vårt län tillsammans med länsstyrelsen och skogsvärdsstyrelsen, som har arbetat fram underiag för della program. Vi har satsat rätt starkt på de arbetstillfällen som vi med en relativt ringa insats skulle kunna skapa. Målsättningen var atl det för programmets genomförande behöv­des ca 40 milj, kr, för Norrbottens län. Den målsättningen har inte kunnal infrias. Jag tror att Norrboltens län under fjolåret fick 6 milj, kr, av detta anslag.

Intressant alt notera är att de beräkningar som hade gjorts och som visade all detla program skulle ge 2 000 nya och beslående arbetstillfällen var rikliga. De 6 milj, kr, som vi har fåll har i relation lill de 40 miljonerna givit ett sysselsätlningstillskott, som har varil minst del som avsågs. Jag vill notera detta, eftersom det ändå är fråga om atl skapa arbets­tillfällen ät befolkningen i en del av vårt län, en befolkning som har utomordentligt stora svårigheter att få arbete; Den möjligheten har man i viss mån kunnat erhålla genom dessa pengar. Det har varit eu billigt sätt att ge dessa människor sysselsättning. Del hade följaktligen varit utomordentligt angeläget all få genomföra hela della program. Dei har talats om ell samhällsekonomiskt ansvar när del gäller att hålla anslagen


 


nere. Men denna tidpunkt är sannerligen inte det rätta tillfället alt hänvisa till ett samhällsekonomiskt ansvar.

Pä denna punkt nådde utskottet slutligen fram till enighet, vilket jag är glad över, eftersom proposilionen faktiskt förutsatte en minskning av det anslag som tidigare hade utgått Ökningen i förhållande till i pro­posilionen föreslagna 7 milj. kr. är vi överens om. Men jag finner det angelägel att framhålla att om vi kunde utöka della program i den ut­slräckning som var meningen till en början, innebure del en insats som verkligen skulle ge ell påtagligt resultat mycket snabbt, ett resultat i form av ökade sysselsättningsmöjligheter men också i form av ett utökat råvaruunderlag, som vi mer än väl behöver i framtiden.

Centern har vidare avgivit en reservation när det gäller anslaget till skogsbilvägar, om vilken vi är ensamma. De andra partierna har, troligen på grund av det samhällsekonomiska ansvaret, ansett sig inte kunna vara med på etl höjt anslag till skogsbilvägarna. Jag tror att herr Hedström var inne på tanken att della anslag eventuellt kan fyllas ut med ar­betsmarknadsstöd till sådana här vägbyggen. Men där har skogsstyrelsen klart sagt att det är elt dåligt allernativ, eftersom arbetsmarknadsinsat­serna skall ske under en tidsperiod på årel som är olämplig för sådana här åtgärder. Del gör atl man, enligt vad skogsstyrelsen säger, har svårt all få entreprenörer att vara med vid upphandlingen av sådana här väg­byggen. Den sker nämligen under en årstid som för dem är så vansklig alt de har svårt att ta ställning till den kostnad som arbetet kommer att medföra. Jag tror att det hade varit samhällsekonomiskt utomor­dentligt välgörande att satsa på ett högre anslag till vägbyggen, som hade kunnal utföras under tidsperioder som hade varit de mest lämpliga.

När det sedan gäller skogsforskningen skall jag inte säga mycket. Jag vill bara notera alt här är det ändå fråga om långsiktiga åtgärder. Skogs­styrelsen har gjort upp program för vilkas genomförande det behövs inte oväsentliga medel. Det är klart att det kan sägas att vi skall avvakta skogsutredningen för att sedan kunna ta ställning, men oavsett vilkel ställningstagande skogsuiredningen kommer fram till sä kan vi vara helt medvetna om att den långsikliga forskning som skogsstyrelsen är inne pä måste genomföras. Råvarusituationen, som jag lidigare hänvisat lill, gör det ju angeläget atl få i gång denna forskning på elt så tidigt stadium som möjligt. Det är av den anledningen som vi reservanter förordar atl anslaget till skogshögskolans driftkostnader räknas upp med 1 229 000 kr.

Jag vill också säga atl vi i vår partimotion hade uppe frågan om sänkning av anslaget till skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas administra­tion. Del förslaget var en reaktion mol propositionen, som ju faktiskt avsåg en minskning av insatserna på fältet Vi bedömer det som omöjligt och i högsta grad orirpligt att årligen öka anslagen till administrationen samtidigt som man minskar verksamheten ute i skogarna. Har man inte råd all hålla i gång verksamheten där och måste man avvakta pågående ulredningar innan någonling kan göras, då bör man rimligen också minska


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

85


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


pä administrationskostnaderna,

I utskoilel kunde emellerlid vissa överenskommelser träffas, inle minsl när det gäller stödet till skogsprogrammets genomförande i Norrland, och vi har avståll från att hälla fast vid yrkandet om minskning av ad­ministrationsanslaget. Jag finner del dock angeläget understryka all vill man vara med om all anslå medel till arbeie ute i skogarna sä är vi också intresserade och villiga alt anslå medel till administrationen. Men de här sakerna bör rimligtvis följas ål.

Så bara några få ord om skogsodling på åkermark. Del kan självklart vara befogat i vissa fall. Framför alll trodde man atl del var befogat i det läge som man utgick ifrån 1967. Men med de förändringar som har skell både i vårl land och på det globala området är vi väl helt medvetna om att del blir nödvändigt atl gå lillbaka till en viss nyod­lingsverksamhel. Vi kommer atl bli tvungna att odla upp en hel del av de marker som har fält förbuskas. Mot den bakgrunden tror jag atl det hade varit en riktig åtgärd all ta etl visst steg redan nu för alt förhindra fortsatt förbuskning och fortsatl nedläggning av åkermark.

Jag kan peka på all i mitt eget län hade vi i slutet av 1920-lalet 57 000 hektar åkermark. Det skedde en omfattande nyodling under 1930- och 1940-talen, och vid 1950-talets början hade vi i Norrbotten 86 000 hektar åkermark. Under 1960-lalet och fram till nu har så mycket åkermark nedlagts att den areal som f. n. brukas är ungefär lika stor som i slutet av 1920-lalel. Vi hoppas och tror att mycket av den nedlagda åkermarken skall komma i bruk igen, men för det behövs vissa åtgärder. Vad som framför alll erfordras är att man i fortsättningen inte skogsodlar på den åkermark som är möjlig att bruka.

Herr lalman! Mot denna bakgrund ber jag att fä yrka bifall till samtliga de reservationer där mitt namn och parti förekommer.


 


86


Herr ANDERSSON i Ljung (m):

Herr talman! I detta debattavsnitt om jordbrukspolitiken behandlas bl. a. frågor sammanhängande med husdjurens hälso- och sjukvård. Jag kommer all uppehålla mig vid de frågorna en liten slund.

Tillsammans med herr Nisser har jag i motionen 1631 väckt frågan om att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om 15 djurenheter för bidrag till djurägare med låga inkomster skall ulgå. Liknande yrkande finns också i en molion från centerhåll.

Regeln om 15 djurenheter har endast varil i kraft från den 1 juli 1975, varför tillämpningen rimligen inte kan ge anledning till några slutsatser. Detta var också en av anledningarna lill alt motionen i utskottet lämnades ulan åtgärd.

Det finns emellertid av andra skäl anledning alt dra slutsatser om regelns effekter. 1 samband med all inkomslgränsen för anslaget "Bidrag till djursjukvård i vissa fall" höjdes från 5 000 kr. till 15 000 kr. tillkom regeln om 15 djurenheter som en ytterligare begräsningsregel.

Att jordbruksdepartementets förväntningar på regeln var att kostnaden


 


under anslaget skulle minska, framgår av att anslaget årel före föränd­ringen, 1974/75, var 600 000 kr. och därefter har kunnat nedbringas till 150 000 kr.

Nu har jag den bestämda uppfatlningen all så som regelsystemet i detla avseende fungerar är inte heller elt anslag om 150 000 kr. behövligt. Koslnaderna under detta anslag kommer, dä vi får elt helt och av andra är opåverkat räkenskapsår, enligt min mening atl visa alt endast några tiotusental kronor kommer att ha åtgått för ändamålet.

Uppjusteringen av inkomslgränsen var betingad av förändringar i pen­ningvärdet och var inte avsedd som någon höjning av realvärdegränsen. Begränsningsregeln om de 15 djurenheterna var hell enkell obefogad, och därför har vi återigen krävt atl den skulle slopas.

Nu skriver utskottet i sitt betänkande, att man bl, a, på grund av bi­dragsreglernas utformning har viss förståelse för motionärernas syf­te. Utskottet säger sig ha inhämtat alt lantbruksstyrelsen har sin upp­märksamhet riktad på problem som sammanhänger med bidragssystemet Utskottet förutsäller all lanibrukssiyrelsen ser över och noga beakiar behovet av förbättringar och mot bakgrunden av sina erfarenheier av reglernas tillämpning framlägger de förslag som kan befinnas motiverade.

Del är, herr talman, inte att la misle på atl utskottet i sin skrivning ställer förväntningar på lanlbruksstyrelsens åtgärder i detta fall. Det är förväntningar som vi motionärer naturligtvis delar. Meningen med detla stöd var ju att mindre bemedlade och av husdjurssjukdomar i sina be­sättningar särskilt drabbade lantbrukare inte av kostnadsskäl skall behöva avstå frän veterinärhjälp. Frågan är om inte denna målsättning nu håller pä atl rubbas.

Jag skall också ta upp en annan fråga. Det svenska jordbrukels hus­djursstam representerar stora värden. Stora krav ställs numera dessutom på djurens produktionsförmåga, ett förhållande som tyvärr kanske också medfört högre sjukdomsfrekvens. Samverkande orsaker, såsom rent humanitära, och höga djurvärden i förening med höga krav pä djurens avkastning har således medfört krav på snabba veterinära insatser.

I molionen 1632 har vi begäri att lantbruksstyrelsen skall utreda lämp­liga system för att snabbt nå kontakt med veterinären. Utskottet har ställt sig bakom della utredningskrav, vilket vi uppfattar såsom glädjande. De system som här kan komma i fråga skall givetvis erbjuda möjlighet till kontakt också då veterinären befinner sig på resa.

Alt veterinärernas ordinarie telefon, vilken f ö, nu föreslås bli tjän­stetelefon, utrustas med telefonsvarare och bandspelare verkar både en­kell och billigt. Litet mera kostnadskrävande men ändå värt att pröva är förslaget att utrusta veterinärernas bilar med billelefonanläggningar, så all koniakl läll kan upprätthållas mellan veterinären och bandspe-laranläggningen i hans bostad.

Resultatet av den av ulskottet förväntade försöksverksamheten i detla avseende emotser vi med stort intresse. Det borde rimligen vara så att både de enskilda djurägarna och samhällel på sikl har stora vinster all


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

87


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


göra. Samhället bekostar som bekant en del av de riktigt långa resorna i distrikt med stora avstånd. Där skulle samhällel göra sina vinster. Djur­ägarna skulle göra sina vinster genom atl få en snabb djurbehandling. Alla parter torde i en positiv behandling av detta ärende ha vinster att göra.

Herr talman! Jag ansluter mig lill utskottets betänkande i alla delar.


Herr JOHANSSON i Växjö (c):

Herr talman! 1 motionen 1683 har jag jämle herr Danell och fru Swartz yrkal alt bidrag till viss ungdomsverksamhet via nionde huvudtiteln i enlighet med lantbruksstyrelsens äskanden skulle utgå med 580 000 kr., dvs. med ett i förhållande till regeringens förslag med 80 000 kr förhöjl bidrag.

Jordbruksutskottet har i sitt uttalande över motionen i betänkandet selt posilivi på den verksamhet organisationerna bedriver. Man har, för att citera utskottet, bedömt verksamheten ha ett värde varom inga delade meningar råder. Utskottet vill dessutom att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförts i frågan. Trots denna välvilja har man inle ansett det möjligl att tillföra organisationerna ett ytterligare stöd på 80 000 kr. - pengar som dessa sä innerligt väl behöver. Det är inte utan att jag känner en rätt stor besvikelse över detta utskottets ställningstagande.

I utskottsbetänkandet påpekas bl. a. att de organisationer som får stöd via jordbruksdepartementet även kommer i åtnjutande av slöd inom ra­men för anslaget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet via åttonde huvudtiteln. Så är dock icke fallet för de båda specialförbunden inom Riksförbundet Sveriges 4 H, Jordbrukare-Ungdomens förbund och Förbundet Skog och ungdom, vilka f. n. tillsammans uppbär 395 000 kt av det totala anslaget på 500 000 kr. och icke kommer i åtnjutande av ytterligare statsbidrag. Dessa organisationer har hela sin verksamhet, som består av yrkesorienterande och yrkesfostrande verksamhet på jordbru­kets resp. skogsbrukets område, baserad på det slöd som erhålles via nionde huvudtiteln. Eftersom den verksamheten har så stark anknytning till jordbruk och skogsbruk, är det naturligt att den får sill huvudsakliga stöd frän jordbruksdepartementet Därför kan ulskottets motivering för ett eventuellt överförande av bidraget till utbildningsdepartementet och en inordning av slödet lill ungdomsverksamheten pä jordbrukets område i det allmänna stödet till ungdomsverksamheten starkt ifrågasättas.

Att del statliga stödet till ungdomsverksamheten i övrigt ökal och att ungdomsorganisationerna får slöd från kommuner och landsting sak­nar också relevans i sammanhanget. De facto har de nya reglerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationernas cenlrala verksamhet medfört att organisationer som Sveriges 4 H får svårt att kunna till­godoräkna sig samma bidrag i framtiden, eftersom organisationen har en stor andel deltagare i s. k. öppen verksamhet i förhållande till betalande medlemmar. Det kan t. o. m. bli fråga om en direkt sänkning av stats­bidraget


 


Särskilt stöd till ungdomsverksamhet på jordbrukets område med syfte atl ge deltagarna en förberedande yrkesorientering är ingenting unikt för Sverige. Liknande verksamhet finns i fiertalel länder värtden över. I USA samt fiertalel europeiska länder bedrivs den i direkt samarbeie med den slatliga rådgivningsverksamheten, vilket inte torde vara billigare än att ge berörda organisationer ett direkl stöd. I Finland erhåller ex­empelvis de båda finska 4 H-organisationerna tillsammans mer än 6 mil­joner finska mark i bidrag. Med tanke på att en finsk mark är värd något mer än en svensk krona förstår var och en alt motsvarande or­ganisationer i Sverige får väsentligt mindre bidrag, 1/2 milj. kr. mot över 6 miljoner i Finland. I Danmark och Norge är verksamheten delvis samordnad med rådgivningsverksamheten, varför det slalliga slödels storlek är svårare atl ange.

Bidraget lill viss ungdomsverksamhet har varit oförändrat i lio är. Un­der moisvarande tid har organisationernas kostnader för personal, ad­ministration m. m. nästan tredubblats. Därför är den ekonomiska situa­tionen för dessa i dag mycket brydsam. Sveriges 4 H med specialförbund har exempelvis varslat alla centralt anställda länskonsulenter med re­gional placering om uppsägning, och överläggningar med den fackliga organisalionen pågår för att om möjligl kunna lösa ansiällningsfrågorna. Den ungdomsverksamhet som här åsyftas med individuell rådgivning lill deltagarna är mycket kostnadskrävande, och dess fortbestånd är därför i allvariig fara om den inte kan tillförsäkras ell tillräckligt stöd frän det allmänna. Är vi överens om verksamhetens värde ur yrkesorienterande och yrkesfostrande synpunkt och kanske också i viss mån ur beredskaps­synpunkt, bör vi ocksä kunna ge den det stöd den behöver.

Herr lalman! Jag dristar mig att yrka bifall till motionen 1683.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


Herr LÖVENBORG (vpk):

Herr lalman! Vi har föreslagit en uppräkning av det s. k. Norrlands-stödet lill jordbrukel med 25 %. Jag anser alt della är elt minimikrav, om vi inte snabbt skall få en ytteriigare försämrad situation på jordbrukets område i norra Sverige.

När man reser en del i de bygderna och har kontakter och umgänge med folk som sysslar med jordbruk, förstår man lätt hur pressad si­tuationen ofta är. Vi har också sett hur jordbruk efter jordbruk har för­svunnit. Det s. k. Norrlandslillägget har visseriigen dämpat avvecklingen av jordbruket, men det som sker är ändå förskräckande. Della belyses ganska bra i Länsplanering 1974 från Norrbotten, som ju är en betydande del av Norriand. Där skrivs bl. a. så här:

"Den åkerareal som nu brukas uppgår till ca 48 000 ha varav i inlandet (Överkalix, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog) 10 000 ha. År 1956 var åkerarealen i länet 80 000 ha och 22 000 ha i inlandet Minskningen har alltså varit 32 000 i länet och 12 000 i inlandet. En del av den nedlagda arealen är myrmarker som troligen ej är odlingsvärda, men antar man atl hälften av den nedlagda


89


 


Nr 106

Onsdagen den   . 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

90


arealen är fastmarksjord och som borde omfattas av den framförda mål­sättningen innebär det en ökning av arealen med 16 000 ha. Antar man att denna areal hell skulle användas för grovfoder och fodersäd i mjölk­produktionen innebär det en möjlig utökning av koantalel med 12 000 stycken vid en avkastningsnivå av 2 000 foderenheler/ha vid vallodling och 1 850 kg/ha vid fodersädsodling. Denna produktion ger ett tillskott pä ca 700 årsarbetare."

Detla har jag citerat för atl belysa att det kan vara en god affär alt satsa på jordbruket. Då behöver man nämligen inte i samma utsträckning sysselsätta människor, exempelvis i beredskapsarbete, eller låta dem fiylta från bygden.

Den utveckling som har skett i bl. a. det Norrlandslänet har fått kon­sekvenser när del gäller försörjningen med jordbruksprodukter. Man får importera kött och mjölk. Det skulle i nuläget behövas minst 2 000 kor till för att klara mjöl k försörj ningen i det nordligaste länet, har lant­bruksnämnden räknal ul.

1 Norrlandslänen står man inför en generationsväxling. Då gäller det också alt komma fram lill en sådan jordbrukspolitik all man kan få ung­dom atl la över. Det handlar om atl garantera utkomsten för dem som brukar jorden. 1 norra Sverige - det vill jag understryka - handlar det ju inte om godsägare och storbönder, utan till närmare 99 % om små­bönder. Dit bör jordbruksstödet kanaliseras, om vi skall kunna behälla ett levande jordbruk i norra Sverige.

Visst finns det slödformer, men inle har det kunnat hindra att den ena jordbrukaren efter den andra har drivits bort från sin jord, atl för-buskningen breder ut sig över det norrländska landskapet och alt regioner som tidigare var mer än självförsörjande med jordbruksprodukter nu mås­te importera mängder av jordbruksprodukter från annat håll.

När det gäller bidragsformerna kan man som ett exempel ta det nu­varande slödet till s. k. A-B-fastigheter, som ger 25 %. Om nu en bonde utanför SR-systemet vill investera 400 000 kr., får han alltså 100 000 kr. i bidrag. Resten måste han låna, och han kan få brottas med amorteringar som knäcker ryggen på honom. För mig står det klart alt inte ens den stödformen tryggar jordbrukets fortbestånd och utveckling i Norriand.

Så har vi SR-verksamheten, som heller inte har kunnat hejda jord­bruksnedläggningarna och inte kommer att kunna göra det i fortsätt­ningen heller.

1 augusti i fjol hälsade jag på en bekanl, en SR-bonde i en by i Tor­nedalen. Han byggde ut sitt jordbruk mycket optimistiskt och hade 1958 uppfört en modern ladugård. Visst fick han bidrag och stöd från myn­digheterna, men del hjälpte ändå inte. Han orkade inte längre; klarade inte av det. Och då skulle han auktionera bort sin besättning följande vecka, vilket f ö. också skedde. Jag klarar inte räntorna och amorte­ringarna, och dessulom får man slita ihjäl sig, var hans motivering.

Där ligger naturligtvis knuten i sammanhanget. Även om man får stöd blir räntor och amorteringar så betungande att det förr eller senare


 


blir omöjligt att klara dem, eller ocksä kan det bli så att människor tappar sugen på grund av att de sällan eller aldrig kan tillåta sig normala ar­betsdagar, semester och reglerad arbetstid som andra grupper i samhället. Jag är klar över att man inte löser dessa problem genom att höja det s, k. Norrlandstillägget, men jag anser atl det ligger i anständighetens intresse med en höjning på det sätt som vi har föreslagit, dvs, med 25 %. Det skulle återställa värdet av tillägget och ge dem som ännu finns kvar inom jordbruket en bättre chans att vara kvar i näringen i avvaklan på all en bättre jordbrukspolitik arbetas fram. Jag vill därför i all korthet be all fl instämma i bifallsyrkandel till reservaiion nr 3,


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


Herr FRANSSON (c):

Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande nr 33 behandlas bl, a, motionen 1657, som lar upp frågan om inskränkningar i bidragsgivningen till skogsodling på åkermark. Utskottsmajoriteten har avstyrkt motionen med hänvisning till sittande utredningar.

De frågor som har aktualiserats i molionen kan myckel väl genomföras utan atl man inväntar de slora utredningarnas resultat, eftersom våra förslag innebär ett steg i riktning mot ett bättre hushållande med våra markresurser. Jag anser det vara angeläget att snabba åtgärder vidtages. Annars föreligger det slor risk för all yiteriigare någol tiotusental hektar åkermark läggs ned med stöd av statsbidrag för skogsodling. Alternativet med fortsatt jordbruksproduktion kommer i ett försämrat konkurrensläge gentemol skogsplantering. Det finns, som jag ser det, myckel starka skäl för att främja en hög produktion av livsmedel, och då måste det vara felaktigt att man från samhällets sida stödjer åtgärder som minskar åker­markens omfattning. Skogsplanteringen på åkermark i Jönköpings län, för atl nämna ett exempel, uppgår f n, lill ca 400 hektar per är, och del finns exempel på all skogsplantering skett på åkermark som ur lokal synpunkt måste anses som högvärdig.

Med hänsyn till atl åkermarken i framtiden, med de skäl jag tidigare omnämnt, får ännu större betydelse är del enligt min uppfattning moti­verat atl - även om man inte för dagen kan finna någon brukare - marken bevarar sina odlingsegenskaper. Kostnaderna att återställa åkerjorden efter något eller några årtiondens skogsodling blir ganska betydande,

I molionen har vi också aktualiserat frågan om nyodlingsbidrag, men även på den punkten är utskottsmajoriteien negativ. Vi motionärer menar att det finns all anledning att man från samhällets sida stödjer även sådan verksamhei. Nyodlingsverksamheten har glädjande nog under de allra senaste åren ökat, och detta är att hälsa med stor tillfredsställelse. Denna verksamhet innebär såväl att den enskilde nyodlaren kanske får en mer rationell och lönsam enhet som att vårt lands samlade produk­tionsförmåga förbättras. Därför har vi ansett det riktigt att riksdagen ger regeringen i uppdrag atl snabbt komma med förslag i den här frågan.

De synpunkter och förslag som framförts i motion 1657 har följts upp i reservationen 4, vilken herr talman, jag yrkar bifall till.


91


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

92


Herr GERNANDT (c);

Herr talman! Jag har i motionen 1663 framfört ett förhållandevis stort antal synpunkter på verksamheten vid lantbrukshögskolan. Min krilik och mina förslag lill ändringar grundar sig på elt mycket starkt personligt intresse för odlingsfrågorna och allt övrigt som rör framställningen av våra baslivsmedel,

1 dessa tider då det dels råder global livsmedelsbrist, dels förekommer inhemska miljöstörningar - inte minsl inom livsmedelsområdet - bör man verkligen försöka utvinna det allra mesta och bästa bl, a, ur för­söksverksamheten vid lantbrukshögskolan. Vad som kanske framför allt är angeläget är en strängt verklighetsanpassad prioritetssättning av sådana studier och försök som snarast kan ge optimal inriktning äi svenski jord­bruk med avseende på biologiskt och livskvalitetsmässigt välanpassade produkter.

Uiöver dessa högt satta önskemål har jag också gått in på elt antal detaljanmärkningar och detaljförslag rörande den egentliga försöksverk­samheten. Della har jag vågat göra mot bakgrunden av alt jag har arbetat med teknisk utprovningsverksamhet i hela mitt yrkesliv och därför vill göra anspråk på atl ha viss erfarenhet av sådant arbete.

Del verkliga målet för lanibrukshögskolans försöksverksamhel bör rim­ligtvis vara att ge den enskilde lantbrukaren värdefulla rekommenda­tioner på etl lällförslåeligt sätt. Då resultaten ofta presenteras som täm­ligen osäkra medelvärden och i besvärliga siffertabeller är del inle troligt atl den kommunikationen sker på bästa säll. Därför lycks det i stället vara lättare för lantbrukarna atl gå direkt in i de olika försäljningsfö­retagens tillrättalagda rekommendationstabeller, där del kommersiella in­tresset vanligen dominerar, och det är väl inte alltid av godo.

Herr lalman! Jag skall inte gå in på några detaljer i dessa frågor. Jag tror emellertid atl det finns mycket atl förbäitra inom den här sektorn. Det ytterst korta svar som jordbruksutskottet ger på min relativt långa molion ger mig dock inle några slörre förhoppningar om någon förbäli­ring. Utskottet ullalar sig bara - liksom förra året - för "oförändrade riktlinjer för försöksverksamheten". Utskottet markerar därmed atl man inle har satl sig in i situationen ordentligt. Jag finner betydligt större tröst i vad rektorn för lantbrukshögskolan har skrivit i ett personligt brev till mig samt i lanibrukshögskolans utvecklingsplan fram till år 1978. Under exempelvis rubriken Produktionsutveckling och produkiionsan-passning återfinns mycket hoppingivande uppgifter om effek­tivitetsfrämjande åtgärder, produktkvalitéer, livsmedelsbiologiska aspek­ter m. m.

Det är glädjande att la del av detta, och om jordbruksutskottet hade varit mera intresserat och givit sig lid lill mera ingående behandling av motionen så hade man ju i sitt svar kunnat åberopa detta mera fram­synta dokument hellre än atl bara tala om oförändrade riktlinjer.

Herr lalman! Under alla förhållanden är det troligt att etl påpekande i den form som min molion utgör har ett visst värde. Om inte annal


 


så ger det de personer som sysslar med hithörande frågor en liten vink om alt det finns intresserade politiker som inte är nöjda med förhål­landena såsom de är f n., och det ger därmed förhoppningsvis lantbruks­forskningen en puff i rätt riktning. Jag har inte någol yrkande, herr talman.

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m):

Herr talman! Det var herr Olsson i Edane som uppkallade mig till talarstolen. När det gäller hans anförande har jag elt frågetecken atl sälla, och det är när han talar om bristen på 20 miljoner kubikmeter. Den bristen finns mig veteriigt inte belagd någonstans. Man är än sä länge hänvisad till gissningar därvidlag. Jag kan därför inte säga om bristen är 30 eller 10 miljoner kubikmeter. Men det är det enda frågetecken jag har att sätta. Annars kan jag helt och hållet instämma i vad herr Olsson i Edane sade. Jag lycker alt man har anledning att vara honom lacksam för alt han höll sitt anförande på ett sakligt plan hela tiden och inte hemföll lill att tala om katastrof för det svenska skogsbruket. Han nöjde sig med att konstatera all läget är ylteriigl allvariigt, och det är det förvisso.

Varför har det då blivit så? Ja, en god del av det dåliga tillståndet i våra föryngringar beror ju på att vi har haft en lång serie torkar -fem ,sex svåra torksomrar efter varandra. En del planlor har helt enkell dolt, andra plantor har blivit sä försvagade all de inle orkat stå emot ens ell mycket litet snytbaggangrepp.

Men snytbaggar har ju alltid funnits. Varför var det inte sä svårt med dem förr i tiden? Jo, helt enkelt därför att vi förr bedrev vårt skogsbruk på etl sådant sätt alt vi inte fick så myckel ris vid slutavverkningen som vi numera får. Vi hade inte så goda yngelmöjligheter för snytbaggarna förr som vi nu får. Och vi visste att ett hygge måste ligga sä att säga i träda i tre fyra år innan det lönade sig att göra några planteringar, helt enkell därför att snytbaggarna behövde den tiden atl rasa över.

Så kom DDT. Vi kunde genom atl behandla plantorna med DDT plan­tera genast på våren efter avverkningen och vann på detta vis tre fyra års produktion. Där är del onekligen räll all tala om en katastrof be­träffande den ökning i produktionen som vi fick lack vare att DDT kom. Om vi inte kan hitta någon ersättning för DDT, om vi tvingas återgå till den gamla tidens skogsbruksmetoder - som när del gäller avkast­ningen per hektar och år inte slod tillbaka för nutidens skogsbruksmetoder -ärdet alltså den föriusien vi får räkna med. Och den är ganska allvarlig; man räknar med 5 96 på den samlade svenska skogsproduktionen.

Vad vi måste ha klart för oss är alltså att man kanske får överge de nya skogsbruksmetoderna. Nu har vi anpassat oss till dessa nya metoder. Det kan bli en myckel smärtsam omställning tillbaka i tiden, om vi inte kan hitla någonling annal. Därför är del viktigt att vi när det gäller själva skogssköiselmetoderna - markberedningshistorier och annat - sät­ter in forskningen pä alt göra dem effektivare och samtidigt på all finna


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.

93


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


något annat medel än DDT för all hålla efter snylbaggarna.

Jag måsle till slut säga att hälsoriskerna när det gäller DDT förvisso finns i plantskolorna, där arbetarna får umgås med DDT ganska ordent­ligt, när plantorna behandlas. Men att DDT skulle medföra några risker ute i skogen har jag uppriktigt sagl mycket svårt all förstå. Det är summa 100 gram DDT per hektar en gång pä 80-100 är. Del tror jag inte är fariigl. Jag säger atl jag inte tror att det är fariigl, för när del gäller etl ämne som DDT, som inte bryts ned, är nog osvuret bäst

Jag har inget yrkande.


 


94


Herr LARSSON i Borrby (c);

Herr talman! Det är ett avsnitt i herr Gernandts anförande som jag gärna vill kommentera.

Herr Gernandt säger att i stället för vetenskapligt belagd forskning och undersökning är del ofta rekommendationer från firmor och till­verkare, där det kommersiella intresset lar överhand, som får utgöra rådgivning åt jordbrukarna. Jag vill vända mig mot den formuleringen och säga att det skulle innebära etl klart underbetyg ål landets jordbrukare om del vore på detta säll.

Trots atl herr Gernandt säger sig ha erfarenhet av hur verksamheten går lill måste jag inför kammaren betyga att Sveriges jordbrukare i dag är betydligt mer medvetna, betydligt mer kriliska än att de skulle låta sig styras i sina ålgärder av rekommendationer där kommersiella intressen är avgörande. Jag kan försäkra atl man räknar väldigt noga på närings­behov och över huvud tagel på de behov och förulsällningar som finns innan man vidtar åtgärder i fråga om gödsling och bekämpning.

Detta hindrar ju inte alt man välkomnar nytt tänkande och alla nya friska idéer som kan komma fram när det gäller försöksverksamheten. Vi har för utskollets del alltid kunnal betyga att vi haft gott förtroende för lantbrukshögskolan i det sammanhanget. Men vi är naturligtvis in­tresserade av och beredda all framöver hjälpa till för att det skall finnas medel till förfogande för sådan modern och även alternativ forskning.

Sedan sade herr Lövenborg någonting som jag tyckte var intressant. Han citerade en jordbrukare som han träffat och som uttalat att han inte klarar av räntor och amorteringar och all man dessulom "ju får slita ihjäl sig", som han sade. Det är nu en iakttagelse och en bedömning som inte är något speciellt för Norrlands vidkommande, utan det är en situation som man finner litet varstans bland landets jordbrukare. Vi har här i debatten lidigare fått betygat att del råder något av vapenvila i jordbruksdebatten och att man inom jordbruket har en viss arbetsro. Man har inbyggt infiationsskydd, som ger en viss trygghet för kostnads­ökningarna osv. Men ändå kvarstår det ett gap när det gäller jämlikheten för jordbrukets folk rörande social trygghet, rätt till normal arbetstid och möjligheterna till ledighet. Och ordet semester vägar man inte ens la i sin mun. Då är det mycket välkommet om man nu börjar inse atl det brister i jämlikhet, och det framgick ju av herr Lövenborgs inlägg.


 


Det bådar gott för de kommande stora principiella ställningstagandena.     Nr 106

om man i framliden tar hänsyn lill jämlikhetskravet även för jordbrukets      Onsdaeen den

folk när det gäller den sociala tryggheten,                          2i anril 1976


Herr GERNANDT (c);

Herr talman! Jag är övertygad om atl herr Larsson i Borrby, som är mycket kunnig på jordbruksområdet, har rätt när han talar om kvaliteten på de svenska jordbrukarna. Jag har dock haft luren - eller kanske jag skall säga oturen - att träffa ett antal personer som har varit litet kritiska mol de kommersiella intressena, I varje fall är det inte troligt att ett förelag som säljer produkter någonsin talar om dålig kvalitet pä de pro­dukter man saluför. Jag tror ändå att jordbruket ligger i goda händer. Men den kritik som jag har framfört i min motion påslår jag ändå har ett visst fog för sig, och förhoppningsvis har motionen varit lill någon nytta eftersom den visar att man är uppmärksam även på sådant som kan vara litet tokigt och felaktigt.


Jordbruksreglering, m. m.


 


Herr jordbruksministern LUNDKVIST:

Herr talman! I början av denna debatt ställdes det en fråga till mig, och det är angelägel för mig att få besvara den. Det var herr Jonasson som undrade när man kunde räkna med att få se resultaten av jord­bruksutredningens arbeie. På den frågan vill jag svara all vi räknar fort­farande med alt jordbruksulredningen skall kunna lägga fram resultaten av sitt arbete någon gäng under kommande höst,

I regeringen kommer vi sedan att ha ambitionen all så snabbt som möjligt lägga fram en proposition i ärendel. Där vill jag dock inte lägga fast någon tidpunkt nu. Den kommer att vara beroende av hurudana jordbruksutredningens resultat blir och vilket mottagande de resultaten får av remissinstanserna. Därför nöjer jag mig med all slå fast att am­bitionen hos regeringen är alt sä snabbt som möjligl kunna lägga en proposition på riksdagens bord.

Nu skall jag inte här ge mig in i någon principiell jordbrukspolilisk debatt Jag är pä det klara med att kammarens ledamöier tycker atl vi bör kunna gå vidare på dagordningen. En rad talare har ju också sagt att frågorna i dag ligger på utredningsstadiet och all vi fär åierkomma lill dem när utredningens förslag ligger pä bordel. Men jag kan ändå inte underlåta att i detta sammanhang uttala min förvåning över att herr Enlund på en punkt redan nu ansåg sig vara på det klara med vad som borde bli resultatet av utredningens arbete. Han sade nämligen att det vore skäligt all nu ge ett generellt anslag till nyodling för alt vi med svensk jordbruksproduktion skulle kunna hjälpa till med u-ländernas livsmedelsförsörjning. Och han sade att detta var en fråga som man inte hade tagit ställning till i 1967 års jordbrukspolitiska debatt

Detta är fullständigt fel. Samtliga partiers företrädare i den debatten betygade alt målsättningen för svensk jordbrukspolitik inle kunde vara att man skulle bedriva en produktion i avsikt att lösa u-ländernas pro-


95


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


blem. För folkpartiets vidkommande betygades delta av herr Anlby, och de övriga partierna hade samma inställning.

Herr Enlund sade att vi nu genom att ge ett generelll stöd till nyodling skulle kunna medverka till att hålla de katastrofreserver som kunde visa sig angelägna vid uppkommande svältsituationer ute i världen. Läget är ju trots alll det atl vi med den åkerareal som f n. ligger under plogen har möjligheter att vid normalt skördeutfall både klara uppgiften alt bidra till de kalaslroflager som vi har gjort ulfästelser om och teckna avtal om all exportera av vårt skördeöverskott till våra grannländer, exempelvis Norge.

När del gäller nyodling var enigheten fullständig på världslivsmedels-konferensen i Rom om all problemet i dag är att man saknar resurser för den nyodling som måsle till i första hand i u-länderna och som är den enda vägen för att på sikl lösa u-ländernas livsmedelsförsörjnings­problem. Brislen på konstgödsel är t ex, ell stort problem. Och man var överens om att resurserna för nyodling därför borde sältas in just i ut­vecklingsländerna, och de övriga länderna borde hjälpa till med att skapa förutsättningar härför.

Jag är därför överraskad när herr Enlund är beredd att redan nu generelll utiala sig pä det sätt han gör och t, o, m, slälla hela folkpartiet bakom den uppfattningen.

Till sist vill jag säga lill herr Johansson i Holmgården att jag inte hade väntat mig att han skulle försöka motivera den motion som cen­terpartiet har väckt om atl minska slödet lill skogsvårdsstyrelserna. Del var en ovanligt misslyckad motion. Det ökade stöd till skogsvårdssty­relserna som vi har föreslagit är inte betingat av all vi vill anställa mera folk vid skogsvårdsstyrelserna utan av alt vi måste få pengar för atl klara de ökade lönekostnader som vi får för de redan anställda där. Skulle vi ha gått den väg som centern förordat hade vi fält avskeda ett stort antal tjänstemän hos skogsvårdsstyrelserna, och del vore väl ingel bidrag lill en aktiv skogsvårdspolitik.


 


96


Herr JONASSON (c):

Herr lalman! Jag lackar statsrådet Lundkvist för det svar han gav be­lräffande stödei till det norrländska jordbruket, 1 bästa fall skulle jord­bruksutredningen alltså kunna lägga fram förslaget i höst. Sedan skall det ul på remiss, och därefter får vi se vilka förändringar som kan behöva göras, säger statsrådet. Han tillägger att "vi har ändå en hög ambition att lägga fram förslaget så snart som möjligt". Jag kan förstå del, men vad. slalsrådel nu har sagt innebär ändå atl det kommer atl dra ut pä liden. Dei kan komma all la de tvä är som jag nämnde förut, och då kan vi ha fåll en penningvärdeförsämring på 25-30 96. Det innebär att de människor som satsat hårt på en hög jordbruksproduktion i Norrland och skogslänen kan få det synnerligen besvärligt att klara amorteringar och räntor. Vi skall ha klart för oss atl den produktion som de salsal myckel hårt på har fördyrats genom inflationen, och då borde de också


 


få kompensation så snart som möjligt.

Del gör att jag flnner reservationen 2 i ännu högre grad angelägen, och jag hoppas atl kammaren kommer atl slödja den reservationen. De åtgärder som där föreslås är nödvändiga för alt det skall bli någonting av de vackra orden om del norrländska jordbruket.

Herr ENLUND (fp);

Herr talman! Jag är ledsen alt behöva säga till herr statsrådet att han måste ha hört fel ordentligt när han säger att jag skulle ha talat för ett generellt anslag till nyodling. Del uttryckel förekom inle i mitl an­förande. Den reservation, vari det yrkas på en överföring av medel lill bidrag för nyodling, har jag inle stött. Vad jag sade var alt vi måste la vår del av ansvaret för den globala livsmedelssilualionen. Jag sade ocksä att vår roll därvidlag knappast kan bli mer än marginell.

Herr statsrådet var förvånad över alt jag var beredd att la ställning på den punklen redan nu. Del är inle så konstigt, eftersom folkpartiet i en partimotion för ett par år sedan hade just den formuleringen. Delta ställningstagande framförde alltså folkpartiet redan för ett par år sedan, och del flnns även med bland de förslag som så småningom fördes lill jordbruksutredningen för bedömning i samband med de tilläggsdirektiv som gavs 1974.

Statsrådets referat av debatten i samband med 1967 års jordbrukspo­litiska beslut, då jag inte fanns med i riksdagen, är säkerligen helt riktigt. Men del styrker bara mitt påstående alt man i det beslutet inte hade med hänsynstagandet till den globala livsmedelssilualionen.

Herr JOHANSSON i Holmgärden (c):

Herr talman! Jag vill lill herr statsrådet bara säga att det för oss är alldeles självklart att arbelskraften vid skogsvårdsstyrelserna i största möjliga utsträckning skall utnyttjas ute på fältet. Om man bara tar hänsyn till de administrativa uppgifterna och inte till vad som sker ule i skogarna kan jag förslå del sländiga behovet av ökningar. För oss är det avgörande alt del blir så myckel som möjligl uträttat ute på fältet Det är ocksä det som varit avgörande för den reaktion som vi visal i vår motion med anledning av propositionen, som i väsentliga slycken innebar en minskning av anslagei till verksamheten ule på fallet Det är den verk­samheten som för oss är det absolut mest väsentliga.

Herr jordbruksministern LUNDKVIST:

Herr lalman! Jag kan inle begripa hur man skulle fä mer uträttat ute på fältet genom atl avskeda ett antal skogsvårdsstyrelsetjänstemän.

Får jag sedan tolka herr Enlund så att han anser atl det inte finns skäl atl motivera anslag till nyodling med att vi skall exportera livsmedel lill u-länderna?


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


7 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


97


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


Herr JOHANSSON i Holmgärden (c):

Herr lalman! Det där, herr statsråd, är mycket läll att fatta. Om man minskar anslaget till ålgärder ute pä fältet, bör rimligen ocksä behovet av arbetskraft i skogsvärdsslyrelserna bli mindre. Och resultatet av de åtgärder som föreslås i proposilionen blir atl man måsle minska arbelel ule på fältet. Vår uppfallning är att detta inte bör ske, men all döma av skrivningen i propositionen är detla statsrådets avsikt.


Herr ENLUND (fp):

Herr talman! Vad jag sade i frågan om nyodling var att det motions­yrkande som finns med i en av reservalionerna får bedömas av den sit­tande jordbruksutredningen.

Vidare sade jag att med hänsyn till vårl ansvar för livsmedelssilua­lionen i världen "någon nedskärning av den svenska jordbruksarealen inte bör ifrågakomma". Del uttalandel ligger, såvitt jag kan påminna mig, väldigi nära vad slalsrådet har sagt vid fiera tillfällen i anslutning till världslivsmedelskonferensen i Rom, nämligen all vi bör behålla del svenska jordbrukels produktionskapacitet.

Herr jordbruksministern LUNDKVIST:

Herr talman! Då förefaller del som om vi böriar närma oss enighei. För del förslå kan del, som herr Enlund sade, vara klokl atl avvakia jordbruksutredningens förslag. För det andra skall vi naturiigtvis, när vi går att bedöma hur vi skall klara vår egen livsmedelsförsörjning, la hänsyn till livsmedelsförsörjningen ute i världen.

Överiäggningen var härmed slutad.

Punklerna 1-15

Kammaren biföll vad ulskollet i dessa punkter hemställt.

Punkten 16

Mom.   1

Propositioner gavs pä bifall till dels utskollets hemställan, dels re­servationen nr 1 av herr Takman, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Takman begäri volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksulskollels hemsiällan i be­tänkandet nr 33 punklen 16 mom.  1  rösiar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallil reservaiionen nr 1 av herr Takman.


98


Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-proposilionen. Då herr Takman begärde röst­räkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna omrösl-


 


ning gav följande resultat:

Ja - 293

Nej -    14

Mom.   2

Proposilioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2:o) reser­vationen nr 2 av herr Larsson i Borrby m. fl. samt 3:o) reservationen nr 3 av herr Takman, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Larsson i Borrby begärde votering, upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Takman begärt votering beträf­fande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an­gående jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 33 punkten 16 mom. 2 antar reservationen nr 2 av herr Larsson i Borrby m. fl. rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservaiionen nr 3 av herr Takman.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Takman begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja -   80

Nej -    15

Avstår - 210

I enlighel härmed blev följande voleringsproposilion uppläst och god­känd;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets herhställan i be­länkandet nr 33 punkten 16 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av herr Larsson i Borrby m. fi.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


 


Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöier ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Jonasson begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 211 Nej -   96


99


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Jordbruksreglering, m. m.


Mom,   3

Ulskottets hemställan bifölls.

Punkterna 17-20

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Punkten 21

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 4 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voleringspro­posilion:

Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 21 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röslning gav följande resultat:

Ja - 226

Nej -   79

Avstår -     2

Punkten 22

Mom.   1

Ulskoiieis hemställan bifölls.

Mom.   2   och   3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 5 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begäri votering upplästes och godkändes följande voteringspro­position:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 22 mom. 2 och 3 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av herr Larsson i Borrby m.fl.


 


100


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde


 


rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 225

Nej -    81

Avstår -      1


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Punkterna 23-45

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt

Punkten 46

Mom.   1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 6 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begäri votering upplästes och godkändes följande voleringspro­posilion:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 46 mom. 1 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herr Larsson i Borrby m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 226 Nej -   81

Mom,   2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 47-56

Kammaren biföll vad ulskollet i dessa punkter hemställt.

Punkten 57

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels mo­tionen nr 1683 av herr Johansson i Växjö m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.


Punkten 58 Miljövård, m. m. ■

Regeringen hade i propositionen 1975/76:100 bilaga 11 (jordbruksde­partementet) under punkten H 1 (s, 123-126) föreslagii riksdagen att 1. bemyndiga regeringen alt vid statens naturvårdsverk inrätta en


101


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


tjänst för avdelningschef i Fe 25,

2. till Slatens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett för­slagsanslag av 44 323 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975/76:1637 av fru Anér m. fl. (fp), vari hemställts 1. att riksdagen hos regeringen begärde att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboratorium för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast förelades riksdagen, 2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk (bil. 11 H 1) för budgetåret 1976/77 anvisade ett förslagsanslag på 45 323 000 kr,, innebärande en ökning i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr,,atl användas för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfariiga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön.


Utskottet hemslällde all riksdagen skulle

35,    bemyndiga regeringen alt vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för avdelningschef i Fe 25,

36,    lämna utan åtgärd motionen 1975/76:1637, yrkande 1,

37,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1975/76:1637, yrkande 2, lill Statens naturvårdsverk för budgelårel 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 44 323 000 kr.

Reservation hade avgivits

1, av fru Anér (fp) som ansett att utskottet borl hemställa

att riksdagen skulle

39.    bemyndiga regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för avdelningschef i Fe 25,

40.    med bifall lill molionen 1975/76:1637, yrkande 1, hos regeringen begära att förslag om inrättande av ett centralt undersökningslaboralo-rium för hälso- och miljöfarliga ämnen snarast förelades riksdagen,

41.    med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975/76:1637, yrkande 2, till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 45 323 000 kr.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Överiäggningen rörande punkten 58 får omfatta även punklerna 59 t, o, m, 79, Under den gemensamma överläggningen får yrkanden fram­ställas beträffande samtliga dessa punkter,

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under över­läggningen framställts särskilda yrkanden.


102


Punkten 60 (Miljövårdsinformation)

Regeringen hade under punkten H 4 (s, 127-129) föreslagit riksdagen atl till Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisa etl reser­vationsanslag av 2 800 000 kr.


 


I detta sammanhang hade behandlats molionerna

1975/76:370 av herr Ahlmark m, fl, (fp), vari såviu nu var i fråga (yrkandena 1 och 2) hemställts 1. att riksdagen gav regeringen till känna all bidrag under anslaget Miljövårdsinformation (Bil. 11, H 4) skulle kun­na ulgå uiöver lill Svenska nalurskyddsföreningen. Samfundet för hem­bygdsvård och Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar även lill andra ideella föreningar och organisationer för verksamhei eller speciella projekl i enlighel med vad som i motionen angetts, 2. att riks­dagen lill Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisade ett i förhållande lill regeringens förslag med 1 043 000 kr. förhöjl reservations­anslag av 3 843 000 kr., varav utöver vad statens naturvårdsverk äskade för dessa ändamål 800 000 kr. skulle avse bidrag lill ideella organisaiioner, och

1975/76:830 av herr Svansiröm (c), vari hemställts 1. att riksdagen ut­talade att de ideella naturvårdsorganisalionerna, däribland Samfundet för hembygdsvård, borde erhålla största möjliga anslag för sin miljövårdande verksamhei, 2. atl riksdagen till Miljövårdsinformation i enlighet med naturvärdsverkets förslag för budgetåret 1976/77 anvisade ett reserva­lionsanslag av 3 043 000 kr.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Utskottet hemställde atl riksdagen skulle

1.    lämna ulan åtgärd molionerna 1975/76:370, yrkande 1, och 1975/76:830, yrkande  1,

2.    med bifall lill regeringens förslag och med avslag pä motionerna 1975/76:370, yrkande 2, och 1975/76:830, yrkande 2, till Miljövårdsin­formation för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 2 800 000 kr.

Reservation hade avgivits

8. av fru Anér (fp) som ansett atl utskottet borl hemställa

atl riksdagen skulle

1, med anledning av motionerna 1975/76:370, yrkande 1, och
1975/76:830, yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna vad
reservanten anfört beträffande bidrag lill ideella organisaiioner,

2. med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:830,
yrkande 2, samt med bifall till motionen 1975/76:370, yrkande 2, till
Miljövårdsinformation för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservations­
anslag av 3 843 000 kr.


Punklen 62 (Vård av naturreservat m, m,)

Regeringen hade under punkten H6 (s, 130-138) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna vad i proposilionen hade förordals rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m, m,,

2.    godkänna vad i proposilionen hade förordats rörande statligt slöd


103


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


lill landskapsvårdande ålgärder inom odlingslandskapet,

3, lill Vård av naturreservat m, m, för budgelårel 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av  17 100 000 kr,

I detla sammanhang hade behandlats motionerna

1975/76:622 av fru Anér m, fl, (fp), vari hemställts l,att riksdagen till Vård av naturreservat m, m, (Bil, 11, H 6) för budgetåret 1976/77 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr, förhöjt reservalionsanslag av 19 100 000 kr,, 2, all riksdagen beslutade att anslag skulle kunna ulgå till vård av naturvårdsobjekl oavsett förvaltningsform och ägareförhållande i enlighet med naturvårdskominiiténs förslag, och

1975/76:1680 av herr Johansson i Holmgården m, fl, (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade att lill Vård av naturreservat m, m, för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag på 20 100 000 kr,, alt fördelas i enlighet med vad i motionen anföris.


 


104


Ulskotiei hemslällde att riksdagen skulle

-    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:622, yrkande 2, godkänna vad i propositionen förordats rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m, m,,

-    godkänna vad i propositionen förordats rörande statligt stöd till land­skapsvårdande ålgärder inom odlingslandskapet,

-    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionerna 1975/76:622, yrkandel, och 1975/76:1680 lill Vård av naturreservat m, m, för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 17 100 000 kr.

Reservation hade avgivits

9, av herr Larsson i Borrby (c) och Jonasson (c), fru Anér (fp), herr Johansson i Holmgården (c) samt fru Fredrikson (c) som ansett att ut­skottet under 1 och 3 bort hemställa

alt riksdagen skulle

1, med anledning av regeringens förslag och med bifall lill molionen 1975/76:622, yrkande 2, godkänna vad reservanterna förordat rörande riktlinjer för förvaltningen av naturreservat m, m,,

3, med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:1680 samt med bifall lill motionen 1975/76:622, yrkande 1, till Vård av na­turreservat m, m, för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 19 100 000 kr.

Punkten 63 (Miljövårdsforskning)

Regeringen hade under punkten H 7 (s, 138-140) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa elt reserva­tionsanslag av 30 460 000 kr.


 


1 detla sammanhang hade behandlats molionerna

1975/76:372 av herr Israelsson m. fl. (vpk), vari såviu nu var i fråga (yrkande 1) hemslällis all riksdagen under H 7 i proposilionen 1975/76:100 bilaga 11, jordbruksdeparlemeniet, som reservalionsanslag till Miljövårdsforskning anvisade ett till 37 500 000 kr. uppräknat belopp,

1975/76:620 av fru Anér m. fl. (fp), vari hemslällis att riksdagen till Miljövärdsforskning (bil. 11, H 7) för budgelårel 1976/77 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reserva­lionsanslag av 33 460 000 kr.,

1975/76:1660 av herr Fälldin m. fl. (c), vari säviii nu vari fråga (yrkande 1) hemställts all riksdagen beslutade alt lill Miljövårdsforskning för bud­getåret 1976/77 anvisa etl i förhållande lill regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 32 960 000 kr.,

1975/76:1676 av herr Hörberg (fp) och fru Hambraeus (c), vari hem­ställts atl riksdagen skulle 1 a. uttala att i Sverige tillämpade energiom­vandlingssystem - inklusive avfallshantering - borde ha som huvud­inriktning en oplimerad samverkan med solenergiflödel, b. uilala all Sve­rige i internationella sammanhang borde arbeta för atl samma inriktning blev målet för all världens energiomvandlingssysiem, 2 a. besluta atl för budgelårel 1976/77 under jordbruksdepartemeniels lilel H 7 Miljövårds­forskning anslå ytteriigare 2 milj. kr., totalt 32 460 000 kr., atl disponeras för kvalificerade analyser av nu tillämpade energiomvandlingssystems samverkan med solenergiflödel och för intensiflerad forskning inom och försöksverksamhet med nya biologiska energiomvandlingssysiem, b. be­sluta begära förslag från regeringen om en flerårsplan för intensiv för­söksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande för omvandling lill energi i form av alger och fisk, samt

1975/76:1736 av herr Wijkman (m), vari hemställts l.ail riksdagen hos regeringen skulle anhålla alt naturvårdsverket fick i uppdrag atl ana­lysera förutsättningarna för etl ulnytijande av i motionen beskriven ener-gifixerande kreisloppsteknik inom den kommunala avloppshanleringen, 2. all riksdagen hos regeringen skulle anhålla atl övriga i molionen an­givna myndigheler och organ fick i uppdrag alt analysera förutsättning­arna och möjligheterna med en energifixerande kreisloppsteknik i verk­samheter av infrastrukturen, miljövärdande, energiförsörjande eller re-surshushällande karaktär i enlighel med vad som anföris i motionen.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


 


Utskottet hemställde alt riksdagen skulle

1,    anse molionerna 1975/76:1676, yrkandena 1 a, 1 b och 2 b, samt 1975/76:1736 besvarade med vad utskottet anfört,

2,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionerna 1975/76:372, yrkande 1, 1975/76:620, 1975/76:1660, yrkande 1, och 1975/76:1676, yrkande 2 a, lill Miljövärdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservalionsanslag av 30 460 000 kr.


105


 


Nr 106                  Reservationer hade avgivits

Onsdagen den 21 april 1976

10.                        av herrar Larsson i Borrby (c) och Jonasson (c), fru Anér (fp),
herr Johansson i Holmgården (c) samt fru Fredrikson (c) som ansett alt
utskottet under 2 borl hemställa

Miljövård, m. m.     att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och mo-

tionerna 1975/76:372, yrkande 1, 1975/76:620 och 1975/76:1676, yrkande 2 a samt med bifall till motionen 1975/76:1660, yrkande 1, till Miljö­vårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 32 960 000 kr.,

11.                        av herr Takman (vpk) som ansett att utskottet under 2 bort hem­
ställa

atl riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och mo­tionerna 1975/76:620, 1975/76:1660, yrkande 1, och 1975/76:1676, yr­kande 2 a, samt med bifall till molionen 1975/76:372, yrkande 1, lill Miljövårdsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ell reservalionsanslag av 37 500 000 kr.

Punkten 66 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.) Regeringen hade under punkten H 10 (s. 142-143) föreslagit riksdagen att lill Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för bud­getåret  1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats molionerna

1975/76:372 av herr Israelsson m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 2) hemställts atl riksdagen under H 10 i propositionen 1975/76:100 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservalionsanslag lill Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. anvisade ell lill 9 500 000 kr. uppräknat belopp,

1975/76:429 av fröken Eliasson m. fl, (c), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en skyndsam översyn av det statliga stödei till restaurering av starkt förorenade vattenområden med beak­tande av de synpunkter som framförts i motionen,

1975/76:621 av fru Anér m.fl. (fp), vari hemställts l.all riksdagen lill Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m. (Bil. 11, H 10) för budgelårel 1976/77 anvisade ell i förhållande lill regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjl reservalionsanslag av 9 500 000 kr. i avsiki alt öka statsbidragen för sjöreslaureringar, 2. all riksdagen gav regeringen till känna att etl program för sjöreslaureringar borde utarbetas och all stalsmedel i ökad omfattning borde anvisas för della ändamål,

1975/76:626 av herr Johansson i Hållsta m. fl. (c), vari hemställts all under budgelårel 1976/77 3 milj. kr. ställdes till förfogande för sjöres­laureringar i Stockholms län,

1975/76:629 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk), vari hem­
ställts l.dels att Värmlands län fördes till det anlal områden i landet
106                   som inte skulle lilläias använda eldningsoljor översligande 1 % svavel.


 


2, dels all regeringen tog iniiialiv lill att från naturvårdsverkels sida en kartläggning genomfördes över vilka sjöar i landet som drabbats av den slörsta försurningen samt att en plan utarbetades för genomförandet av en kalkning av dessa,

1975/76:1660 av herr Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu vari fråga (yrkande 2) hemställts att riksdagen under elt nyll anslag Sjöreslaureringar för budgelårel 1976/77 anvisade ett reservationsanslag av 10 000 000 kr. i enlighel med den fördelning som angivits i motionen, 1975/76:1718 av herr Olsson i Edane m.fl. (s), och 1975/76:1721 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställts att riksdagen beslutade alt av anslaget under H 10 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.. Bilaga 11 till budgetpropositionen 1976, ställa 500 000 kr. till förfogande för undersökningar i Laholmsbukten.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Ulskottet hemslällde att riksdagen skulle

1.   lämna utan åtgärd motionerna

a.   1975/76:429,

b.   1975/76:629,

c.   1975/76:621, yrkande 2, och

d.   1975/76:1718,

3,    anse motionen 1975/76:1721 besvarad med vad utskottet anfört,

4,    med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975/76:372, yrkande 2, 1975/76:621, yrkande 1, och 1975/76:626, såvitt nu var i fråga lill Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdel, m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ell reservalionsanslag av 5 500 000 kr.,

5,    lämna ulan ålgärd motionen 1975/76:1660, yrkande 2, och, såviu i övrigl var i fråga, molionen 1975/76:626.

Reservalioner hade avgivits

12.   av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården
samt fru Fredrikson (samiliga c) som ansell alt utskottet under I a bort
hemställa

alt riksdagen skulle med bifall till molionen 1975/76:429 som sin me­ning ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört belräffande översyn av bestämmelserna om statsbidrag till sjöreslaurering,

13.   av herr Takman (vpk) som ansett atl ulskollet under 1 b bort hem­
ställa

atl riksdagen skulle som sin mening ge regeringen till känna vad re­servanten anfört med anledning av motionen 1975/76:629,


14. av fru Anér (fp) och herr Takman (vpk) som ansell all utskoilel under I c och 3 bort hemställa att riksdagen skulle


107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


1 c, med anledning av molionen 1975/76:621, yrkande 2, som sin me­ning ge regeringen lill känna vad reservanierna anfört belräffande elt program för sjörestaureringar,

3, med anledning av regeringens förslag och motionen 1975/76:626, såvitt nu var i fråga, samt med bifall till molionerna 1975/76:372, yrkande 2, och 1975/76:621, yrkande 1, till Särskilda undersökningar inom mil­jövårdsområdel, m, m, för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservalions­anslag av 9 500 000 kr,.


15, av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgården samt fru Fredrikson (samtliga c) som ansett all uiskoltei under 4 bort hemställa

atl riksdagen skulle med bifall lill molionen 1975/76:1660, yrkande 2, och med anledning av molionen 1975/76:626, säviii i övrigl var i fråga, till Sjöreslaureringar för budgetåret 1976/77 anvisa ell reserva­lionsanslag av 10 000 000 kr.

Vid denna punkt hade avgivits ett särskill yttrande

3, av herrar Krönmark (m) och Wachlmeister i Johannishus (m).

Punkten 67 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m, m.) Regeringen hade under punkten H 11 (s. 143-145) föreslagit riksdagen all

1.    medge all för budgetåret 1976/77 statsbidrag lill kommunala av­loppsreningsverk fick beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

2.    godkänna vad i propositionen förordals i fråga om förhöjda stats­bidrag till avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet och Torneträsk-området,

3.    till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av  140 000 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlats motionen 1975/76:372 av herr Israelsson m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 3) hemställts atl riksdagen under H 11 i proposilionen 1975/76:100 bilaga 11, jord-bruksdepartemenlel, besluiade anla ändrade regler för slalsbidrag lill kommunala avloppsreningsverk i enlighet med föreliggande förslag från statens nalurvårdsverk.


108


Utskottet hemställde att riksdagen skulle

2,    medge att för budgetåret 1976/77 statsbidrag till kommunala av­loppsreningsverk fick beviljas med sammanlagt 130 000 000 kr.,

3,    godkänna vad i proposilionen förordats i fråga om förhöjda slals­bidrag lill avloppsreningsverk inom Vindelälvsområdet och Torneträsk-om rådet,

4,    till Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgelårel


 


1976/77 anvisa eu förslagsanslag av 140 000 000 kr..     Nr 106

4. lämna motionen  1975/76:372, yrkande 3, ulan ålgärd.       Onsda    n Hen

21 april 1976
Reservation hade avgivits                                               


16. av herr Takman (vpk) som ansett alt utskottet under 4 bort hem-      Miljövård, m. m.
ställa

att riksdagen skulle med anledning av molionen 1975/76:372, yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna vad reservanten anfört be­lräffande ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsrenings­verk.

Punkten 68 (Stöd lill avfallsbehandling m. m.)

Regeringen hade under punklen H 12 (s. 145-146) föreslagit riksdagen

atl lill Stöd lill avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa

ell reservalionsanslag av 15 000 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats molionen 1975/76:1660 av herr Fälldin m. fl. (c), vari såvilt nu var i fråga (yrkande 3) hemslällis alt riksdagen beslutade att lill Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa elt i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt reservalionsanslag av 20 000 000 kr.

Utskoilel hemslällde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1975/76:1660, yrkande 3, till Stöd lill avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade ett reservalionsanslag av 15 000 000 kr.

Reservation hade avgivits

17. av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgärden
samt fru Fredrikson (samtliga c) som ansett all utskottet bort hemställa

atl riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till molionen 1975/76:1660, yrkande 3, till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1976/77 anvisade etl reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Herr förste vice talmannen tillkännagav atl anslag utfärdats om sam­manträdets fortsättande kl.  19.30.

Herr LARSSON i Borrby (c):

Herr talman! Jag har redan i mill lidigare anförande rörande bud­
gelpropositionen för jordbrukels och miljövårdens områden lillåiit mig
säga all det sammanlagda kvarsiående beloppei för miljövård får anses
ganska blygsamt Vi kan inledningsvis med glädje konslalera all vi i
vårl land under den senasle tioårsperioden har fåll en ulveckling på mil­
jövårdsområdet som alla har välkomnal och som man är glad över. Även
i internailonell bedömning kan man säga alt Sverige i långa slycken
haft glädjen all tjäna som föregångsland. För atl del skall vara möjligl        109


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

110


att upprätthålla den standarden krävs det emellertid sländiga satsningar, ständiga medel för att täcka kostnaderna och nya initiativ. Det finns också pä miljövärdens område kvar en del mycket stora och mycket väsentliga delar där betydande insatser behövs.

Vad gäller jordbruksutskottets betänkande nr 33 har vi för cenierns del anledning beklaga alt man inte i år i högre grad kunnat tillmötesgå de krav som ställts, speciellt från naturvårdsverkets sida, på några om­råden som jag vill exemplifiera.

Vi tror all begreppet återvinning är en så pass väsenllig och belydande verksamhei för framliden alt vi gärna hoppals atl årels budgetproposition hade innehållit en mer ambitiös satsning. Glappet mellan naturvårds­verkets petita och budgetpropositionen är så omfattande atl det sträcker sig frän 15 till 50 miljoner. För centerns del har vi inte heller hafi möjlighet att i vår budget tillskapa resurser som helt kan tillgodose detla krav. Vi har emellerlid här velal markera vikten av återvinningsverksamheten och föreslagit en höjning från de 15 miljonerna från fjolåret till 20 mil­joner, ell plus på 5 milj. kr., vilket är utlalal i en av våra reservalioner.

Ett annal myckel väsentligt verksamhetsområde är möjligheten att restaurera sjöar. Man har på senare år kunnal konstatera att det faktiskt är möjligl alt reparera de skador som uppstått i naturen. Del finns bl. a. många intressanta bevis på att det går all restaurera förorenade vattendrag. Del är emellertid en utomordentligt kostnadskrävande verksamhet. Della är en sådan punki där vi i cenierns partimotion efterlyste en mer ambitiös satsning. Skillnaden mellan propositionens förslag och motionens är här 10 milj. kr., vilkel vi följer upp i en reservaiion. Det finns redan mycket långt framskridna planer på projekt som skulle kunna starta omedelbart om dessa pengar kunde ställas till förfogande. Vi anser det vara utom-ordentligl angeläget atl dessa medel snarast kan ställas lill förfogande. Det är inte bara fråga om en viktig miljövårdsinsals utan det är också en sysselsältningsfrämjande insats som vi anser vara myckel meningsfull.

Sedan vill jag också kommentera frågan om nalurvärdsreservat Del är väl värdefullt all man i vårt land varit ute i tid och pekat ul en del områden som vi vill bevara som nalurreservat Icke desto mindre är det värdefullt om man i tid ställer resurser lill förfogande så alt man kan klara vården av dessa reservat. Det finns starka belägg för alt man inie har dessa resurser nu. Får man inle dem är också tanken med na-lurvårdsreservaten förfelad. Därför har vi i en reservation följl upp det kravei med begäran om en höjning av anslaget med 2 miljoner.

En liknande reservaiion finns här av herr Takman, reservaiionen 13. Jag vill uttrycka min förvåning över en formulering i reservationen där han säger någonling om svavelnedfall. Han ullrycker det så här på ett ställe i reservaiionen; "Också på andra områden, bl. a. inom jordbruket och skogsbruket kan allvarliga konsekvenser förvänlas." Han säger vida­re - med hänvisning lill försurningsproblemen: "Härtill bidrar en rad faktorer, såsom t ex. den omfattande skogsgödsling som de slora skogs­bolagen sedan några år ulfört." Del kan väl inle vara herr Takmans


 


mening att skogsbolagen gödslar med svavelsyra? Vi menar nog att re­servationerna 12 och 15, där cenierledamölerna har skrivit sina namn, på ett riktigare sätt skulle kunna garantera restaureringen av vattendragen i framtiden.

Vi har sedan ocksä framhållit vikten av ökade insatser beträffande miljövärdsforskningen. Lål mig sammanfattningsvis säga att det är några anmärkningar i marginalen. Ett enhälligt utskott står bakom uppfatt­ningen om värdet av en ambitiös satsning på miljövården. Dessa mar­ginalanmärkningar gäller ändå elt par sä väsentliga områden att vi velal följa upp dem i en reservaiion.

Med delta ber jag, fru talman, att få yrka bifall till de reservalioner där mitt namn förekommer. 1 övrigt yrkar jag bifall till utskottets hem­ställan.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Under delta anförande övertog fru tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru ANÉR (fp):

Fru talman! När man ser på anslagen lill miljön i årets budgetpro­position, som del här beiänkandel handlar om, är det uppenbart all re­geringen anser att miljön nu är räddad och inte behöver så mycket hjälp mera. Anslagen minskar faktiskt i löpande priser. Del mesta skulle tyd­ligen nu vara gjort

Vi liberaler anser inte det. Vi anser atl del är först nu på 1970-talei som man börjar kunna se de verkliga proportionerna på de miljöproblem som 1960-talet under sådan vända vaknade inför. Del är inle längre en fråga om all lappa och laga. sopa undan och siäda i det som en teknisk ulveckling ställt till med. Del är inle fråga om all det ohägn som tekniken åstadkommil alllid kan rättas till med ännu mera leknik av samma slag. Det behövs teknik av annat slag. och det behövs samhälleliga mekanismer av annat slag.

Om mekanismerna får vi lala i annal sammanhang när miljöpolitikens principer kommer upp. Vi får ju lyvärr aldrig en samlad miljödebatt i denna riksdag eftersom ärendena av riksdagstekniska skäl måste plockas isär i en mängd olika beiänkanden med ganska disparat innehåll. Den enda sida av saken som kommer upp i dag är frågan om frivilligheien.

Vi liberaler tror atl förändringar i samhällel bäsl genomförs om män­niskor engagerar sig för dem, inle om de kommenderas fram. Vi tror på människors frivilliga och ideella engagemang. Just i miljöfrågan är det alldeles särskill uppenbart att della engagemang har varit pådrivande och lell lill iniiialiv som sedan statsmakterna fullföljt under iryckel av siarka opinioner. Ulan en mängd hårt och myckel dåligt betalt arbeie i miljövårdsorganisationerna skulle denna opinion inle ha den bredd och del djup som den har fått

Här anser vi all vi bara står i början, inle i slutet, av en viktig opi­nionspåverkan, och det är bl. a. därför som vi yrkar på ökat bidrag lill


 


Nr 106               miljövärdsinformationen - inle bara till de organisationer som redan får

Onsdagen den 21 april 1976

sådana bidrag utan till en rad andra, där vi kan nämna: Friluftsfrämjandet, Svenska turistföreningen, Sveriges fritidsfiskares riksförbund. Vatten-värnet, Jordens vänner och Fällbiologerna. Miljövårdsgruppernas riks-Miljövård, m. m. förbund har som bekant spruckii i ivä förbund sedan vår reservation skrevs, och det är givetvis ingel som hindrar att båda två kan få bidrag till den miljöupplysning de sprider.

Vi har sett flera exempel de senaste åren på all miljögrupper på egen bekoslnad och med egei arbeie samlar informalion och översäller vä­sentliga skrifter från den utländska debatlen. Delta bör de få hjälp med, därför att miljöopinionen liksom all annan opinionsbildning lever bara i en atmosfär där det kommer in mycket ny och frisk luft hela liden, inte i ell inslängt rum ulan luftväxling.

Vi anser vidare att den forskning som skall ligga till grund för mil­jövårdsåtgärderna inte får stoppas pä viktiga punkter utan måsle få fort-sälta, och det är därför vi i folkpartiet har prioriterat vissa anslag lill naturvårdsverkets målinriktade miljövärdsforskning och kontroll av mil­jöfarliga varor.

Vi har också ansett oss böra föreslå något höjda anslag till sjörestau­reringar och lill vård av naturreserval, därför alt det är fråga om åtgärder som måste vidtas omedelbart med risk atl försummelserna annars blir ohjälpliga. Av den anledningen, fru lalman, ber jag alt få yrka bifall till reservationerna 7, 8, 9, 10, 13 och 14 samt i övrigl lill utskottets hemställan.

Därmed är inte det viktigaste som gäller detla betänkande sagt. På dess sidor finns faktiskt ell par andra uttalanden, där ett enhälligt utskott lagil posiliv siällning lill några ytterst framtidsinriklade motioner, av vilka jag står bakom en. Om dessa moiioner vill jag säga några ord, eftersom della enligt min bedömning är det som vi om tio år kommer att minnas av vad vi i dag gjorde i jordbruksutskottet

Jag talar om de två molionerna 427 och 1664 av mig själv resp. herr Gransledt m. fl., i vilka begärs en undersökning av de ekonomiska kon­sekvenserna av allernativa jordbruksmetoder, och om molionen 1676 av herr Hörberg och fru Hambraeus samt molionen 1736 av herr Wijkman om forskning i energiomvandlingssysiem.

Alla dessa motioner utgår nämligen från atl del är en radikal om­
läggning av den i dag använda tekniken inom jordbrukel och inom åler-
brukel av avfall som är vårl säll att komma ur den teknologiska åter­
vändsgränd jag nyss antydde. Man kan t. ex. inle diskutera farorna
eller nyttan med den kemiska bekämpningen inom jordbruket, som ju
har oerhört myckel slörre proportioner än i skogsbruket ulan alt se efter
vilka andra åtgärder som måste till ifall man vill la bort bekämpnings­
medlen och ändå få goda skördar. Inte heller kan man ta ställning lill
riskerna med konstgödsel i form av nitralhalligt vatten i brunnar etc.
och lill de ekonomiska och energiekonomiska följderna av all vi är kraftigt
112                   beroende av konsigödselimport, utan att också se på chansen alt övergå


 


lill någon annan form av jordbruk med radikalt andra förutsättningar. Alltså inte etl jordbruk med en brisl där vi i dag har överflöd, utan ett överflöd på god teknik där vi i dag har brist.

Givetvis är det t, ex, inte någol som helst exempel på naturenlig odling, om man bara låter kvickroten frodas hur som helst och sedan jämför med hur det ser ut pä åkerlappen bredvid, där man har sprutat för fullt. Man måste jämföra den konventionella odlingen med en åker som brukats på etl konsekvent sätl ulan kemiska medel men med genomtänkta och avpassade brukningsmetoder.

Jag skall inle nu diskuiera vilka olika typer av biologisk eller organisk odling som kan tänkas, utan endast med glädje konstatera atl utskottet enat sig om nyttan av en grundlig utvärdering av dessa alternativa bruk­ningsmetoder, inle minst ur ekonomisk synpunkt. Och som ett ord på vägen vill jag här citera vad det står i Cocoyoc-deklarationen om en ny ekonomisk väridsordning: "Det är nödvändigt både för u- och i-iänder att salsa på fantasifull forskning i allernativa konsumtionsmönster, tek­nologier och säll att använda jordbruksmarken, liksom på institutio­nerna och undervisningsmetoderna som behövs för att stödja dem,"

Det är egentligen ganska självklart att vi inle nödvändigt måste vänta oss världens och vår egen räddning genom att vi får mer av vad vi redan har och fullföljer våra nuvarande metoder och teknologier till det bittra slutet, utan hellre bör se oss om efter helt andra utvägar.

Att det faktiskt finns jordbrukare över hela världen som får goda skör­dar utan massiv mekanisering och utan atl använda den kemiska eller farmaceuliska industrins produkter är ett så välkänt faktum atl del inle närmare behöver påtalas här.

Den teknik för nya former av energiomvandling som skildras i mo­lionerna av herr Hörberg och fru Hambraeus samt av herr Wijkman är däremot hittills ganska oprövad och har än så länge huvudsakligen goda teoretiska argument för sig. Principen kan kort beskrivas som att vi lever i dag på energikällor som åstadkommer inte bara energi men ocksä icke önskade sidoeffekter. Vi borde i stället dels förvandla dessa sidoeffekter till resurser, dels ta mycket bättre vara på de oupphörliga energikällorna och inte lita så mycket på dem som inte kan förnyas. För delta finns en del ytterst intressanta konkrela uppslag hos svenska forskare, liksom i utlandet, och motionärerna har begärt mera slöd ål dem frän statsmakternas sida.

Utskottet har inte direkt yrkat några anslag till detta men däremot förutsatt att de här uppslagen kommer atl behandlas i skilda samman­hang och har understrukit att de är värda beaktande. Detta är utom­ordentligt tacknämligt och visar alt utskottet inte drar sig för att ta silt ansvar även för framliden och att öppna dörrarna jusl för de alternativa teknologier som efteriystes vid mötet i Cocoyoc,

Det är alltså med särskild glädje, fru talman, som jag yrkar bifall till ulskottets hemställan vid dessa punkter.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

113


8 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

114


Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk):

Fru lalman! Den blixtsnabba försurningen av sjöarna är Värmlands absolut största miljöproblem i dag. Under detta decennium försvinner fiskarter som funnits i sjöarna de senaste 10 000 åren. Detta utlalande gjorde landshövding Rolf Edberg när han vid ett lillfälle ur värmländsk synvinkel summerade vad man kallade "miljövårdsårel 1975",

Som etl exempel pä att försurningen av sjöarna verkligen är ell akut värmländskt problem kan man peka på en undersökning som gjorts av hälsovårdsnämnden inom Årjängs kommun. Undersökningen omfattade totalt 89 sjöar. Det visade sig alt en femtedel av alla de sjöar där prover tagits på pH-värdel är på väg mol en total död. Av de undersökta 89 sjöarna hade 60 96 ett pH-värde som understeg 6,0, Västra och östra delen av länet är väl de mest utsatta i detta hänseende, I Arvikatrakten t, ex, har man också lokall satsat pä rätt omfattande kalkningsprojekt. Lantbruksnämnden har genom länsarbetsnämnden beviljats statsbidrag för kalkning av vissa sjöar. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning står för den vetenskapliga ledningen av detla projekt, vilkel förresten omnämndes i gårdagens Värmlandstidningar,

Rent allmänt kan sägas att försurningen är etl mycket stort problem, som inle bara har som effekt att fiskarter dör ut. Det har sagts att skogs­tillväxten i Sverige kan komma att minska med ca 10 96 år 2000 om inte drastiska åtgärder vidtages mot försurningen. Likartade effekler kan man förvänta sig för jordbrukets vidkommande.

Försurningen av luften och nederbörden leder ocksä till att metaller rostar fortare och atl husfasaders livslängd förkortas. Det anses att redan i dag svaveldioxiden kostar oss hundratals miljoner kronor i form av rostskador och angrepp på byggnader.

Undersökningar har visat att nederbörden har försurats mycket snabbt under 1950- och 1960-talen. Den tendensen häller i sig efter vad jag kan förstå.

Eftersom det är svavelutsläppen som utgör grundorsaken till försur­ningen måsle givelvis den viktigaste åtgärden vara att påverka själva utsläppskällorna. Åtskilliga av dem kan vi väl tyvärr inte göra mycket åt. Jag tänker på dem som ligger utomlands, t. ex. i Ruhrområdet eller England. Men del finns mycket atl göra på hemmaplan. Enligt den sven­ska rapporten till FN-konferensen om människans miljö, är 1972, släpptes är 1971 ca 950 000 ton svaveldioxid ut i atmosfären i Sverige. Förbränning av olja svarade då för 777 000 lon svaveldioxid. I betänkandet Mindre svavel - bättre miljö beräknas utsläppen 1985 till ca 1 miljon ton sva­veldioxid, om ingenling speciellt görs. Merparten av oljan används i in­dustrier och för uppvärmning av bostäder. Därför måste del vara rikligt att genom lagliga åtgärder begränsa svavelhalten i eldningsolja. Från den 1 januari utökades som bekant det antal områden i landet där man inte fär använda eldningsolja med mer än 1 96 svavel. Den här bestämmelsen infördes i hela Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län. Enligt naturvårdsverkets beräkningar kommer detta


 


alt innebära atl utsläppen av svaveldioxid inom dessa områden minskar med mellan 60 000 och 70 000 ton per år.

För försurningen av den värmländska miljön spelar säkert utsläppen frän oljeraffinaderier och andra industrier på västkusten en stor roll. Men naturvårdsverket har påpekat atl bara från de tre värmländska in­dustrierna Skoghallsverken, Svenska Rayon i Älvenäs och Gruvön i Grums släpps del ut mellan 20 000 och 25 000 lon svaveldioxid varje år. Därför menar vi motionärer bakom motionen 629 att det är hög tid all utsträcka begränsningen av svavelhalten i eldningsolja även till Värm­lands län, Värmland tillhör den zon i vårl land där sjöarna antingen är allvarligt försurade eller på gränsen att bli det. Det finns därför ingen anledning, såvitt vi kan se, att vänta med att införa de här bestämmelserna i vårl län.

Till bilden hör dessutom all försurningsproblemen i Värmland förvärras av andra faktorer. De stora skogsbolagen har under flera år stått för en omfattande skogsgödsling, som torde ha en surgörande effekt pä mark och vatten. Till detla kommer att undersökningen visar att luftburel kvicksilver kan förgifta fisk även i rena småsjöar. Naturvårdsverket tror sig ha spårat kvicksilverulsläpp till luften från Skoghallsverken i sjöar 16 mil från fabriken. Det är del som menas med del som sägs i re­servationen 13 - atl dessa saker lillsammantagna utökar den negativa påverkan som vattendragen i Värmland är utsatta för,

Ell sätt all bemöta försurningsproblemen som tycks börja praktiseras här och var är att genomföra kalkning av sjöar. Länsstyrelser, lantbruks­nämnder och andra myndigheler eller organisaiioner har på senare tid mer systematiskt kalkat olika sjöar. De här åtgärderna har i viss mån varil omdiskuterade, då man inle rikligt vet vilka miljöeffekter de sam­mantaget kan få. Detta har bl, a, påvisats i en promemoria från natur­värdsverket, som ocksä påpekar att det skulle kosta mycket pengar att genomföra omfattande kalkningsålgärder. Det skulle kosta 200-250 milj. kr. all under fem år kalka Sveriges mest försurade sjöar, sägs del. Vidare heler del; Det är mycket svårt att uppskatta den sjövolym som är försurad, men troligen har 5 000 sjöar - ca 8-10 96 av sjöarealen - lägre pH än 5,5. De flesta flskarters rom och yngel dör om pH-värdet sjunker under 5,5.

De eventuella negativa effekterna av kalkningen håller naturvårds­verket pä alt försöka kartlägga. Men vi motionärer har sagt oss att det, även med vetskap om atl det kan finnas sådana effekter och med vetskap om alt det blir dyrt att kalka sjöar, måste vägas mot det perspektiv som visar att vi går mot en allt snabbare försurning och lotaldöd i massor av sjöar. Redan i dag är åtskilliga sjöar tomma på fisk och om ingel görs kommer många atl gå samma öde till mötes. Vi tror därför all det är nödvändigt att snarast försöka fastställa de mest utsatta sjöarnas antal och läge och därefter inleda ett program för kalkning av dessa, Kalkningsålgärderna bör kunna genomföras genom AMS försorg och då även fylla det ändamålet att kunna ge sysselsättning åt människor utan jobb.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

115


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

116


Fru lalman! Med del anförda vill jag yrka bifall till reservationen 13 av herr Takman,

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m):

Fru lalman! När del gäller vård av nalurreservat har centern och folk­partiet reserverat sig till förmån för en ökning av del av regeringen fö­reslagna beloppet med 2 milj, kr. Även om jag helt och hållet delar reservanternas uppfattning i sakfrågan har jag på mitt partis vägnar av ekonomiska skäl tyvärr inte kunnat ansluta mig till reservaiionen.

Det finns ändå anledning alt säga några ord i de här frågorna inför denna fruktansvärt lällbesatla kammare. Först och främst bör några vänd­ningar i propositionen föranleda en varning för en övertro pä beredskaps­arbetenas roll när det gäller alt bevara dagens kulturlandskap. Kultur­landskapet är nämligen en produkt av bestämda faktorer, där betesdriften är den allra tyngsta. När betesdriften upphör växer landskapet obön­hörligen igen förr eller senare. Det kommer sly och det blir en helt annan sammansättning än lidigare av växttäcket på marken. Även om vi kan hålla slyl borta får vi snart inte det äkta kulluriandskapet, utan vi får en mer eller mindre vidsträckt park - för allt i världen myckel tilltalande för ögat, men lika fulll ett surrogat Inga maskinella metoder i väriden kan hjälpa oss att hålla vid makt det äkta kulluriandskapet. Det kan bara bevaras med samma medel som en gäng i tiden har skapat det, alltså med bete.

Betesbruk i kommunal regi eller i AMS regi har jag nog litel svårt alt tro på. Men jag kan hell ansluta mig till vad departementschefen påpekar om samordning mellan skilda insatser. Varför skall elt fridlyst område eller en hagmark som man vill bevara nödvändigtvis skötas av en enda instans? - det kan vara flera. Jag utläser jusl della ur depar­tementschefens förslag, Slyröjning t, ex, - han nämner inle jusl del ordel - och hägnande kan AMS ta hand om, och resten - dvs. att sköta de kreatur som skall göra grovjobbet att hålla markväxtligheten i det skick som hör samman med en beteshage - kan bonden ta hand om. Ju mer vi kan få bonden att överta, desto bättre är det. Del innebär inte pä något vis någon nedvärdering av AMS insatser i landskapsvården om man konstaterar, alt ell och samma anslagsbelopp till den enskilde mark­ägaren för hans landskapsvård skulle möjliggöra vård av betydligt större arealer än via arbetsmarknadsstyrelsen, där det av helt naturliga skäl inte finns samma erfarenhet i sådana här ting. Genom omdirigering inom anslagsramen ulan att vidga den skulle vi alltså kunna inhämta en hel del av den eftersläpning i landskapsvården som reservanterna med all räll påtalar. Det är därför som jag yrkar bifall till utskottets förslag i det här hänseendet.

För min del tycker jag att utskottets resonemang om de friare reglerna i fråga om förvaltningen av naturreserval är övertygande. Man menar i enlighet med departementschefens förslag att den som bäst lämpar sig all förvalta elt område också skall göra det. Sedan spelar det inte så


 


slor roll om det är domänverket som förvaltaren naturreservat pä enskild mark eller om en skogsvårdsstyrelse förvaltar en del av domänverkels mark. Det är den som ligger närmast till hands som skall ta hand om uppgiften. Vi tycker att det är ett stort sleg framåt att det blir friare regler för detta.

Jag förstår inte rikligt den som tycker alt departementschefen är oklar på denna punkt. Jag tycker att hans förslag är ganska klart formulerat. Utskottet har också skrivit att i fråga om anslaget Vård av naturreservat m. m. de i propositionen förordade riktlinjerna i princip innebär all de nuvarande begränsningarna i möjligheterna all utnyttja anslaget upphör. Om vi inte har tolkat det alldeles galet, tycker jag atl man inle gärna kan komma närmare den ordning som vi vill ha.

Man betonar också i utskottets betänkande vikten av att kommunerna, i den mån de själva skall förvalta sina naturvårdsobjekl, anlitar sak­kunskap. Den sakkunskapen behöver inte alls hämtas från länsstyrelsen, vars personal ju mera sällan har någon erfarenhei av de praktiska ting som del här gäller. Del finns emellerlid redan.sådan sakkunskap hos markägarna eller, i den mån kommunerna är markägare, hos de jord­brukande grannarna till områdena.

Men på många andra sätt har vi behov av sakkunniga vid länsstyrelsen, när det gäller alla formaliteter i samband med naturreservats bildande osv. Det gäller bara all man där får personalresurser som svarar mot behovet, vilket man tyvärr nu inte har. Jag förmodar all del är det de­partementschefen har i tankarna när han påpekar all det av olika skäl kan dröja innan etl område formellt hinner avsättas som naturreserval eller naturvärdsomräde. Ett av de skäl som har gjort atl man f n. fär vänta tre till fyra år trots att reservatbildningen är i princip klar och överenskommelse med markägaren finns är, att länsstyrelsen inte har haft folk att sätta i arbete med alla de juridiska formaliteterna. Därför är konsekvenserna av underbemanningen vid länsstyrelserna särskilt trå­kiga i dessa fall, och del må vara tillätet atl uttrycka en förhoppning att behovet av sakkunniga på länsstyrelserna snarast lillgodoses. Efter­släpningen i dag gör att naturvården alldeles oförskyllt kommer i vanrykte och att kollisionerna blir många fler än vad som annars vore nödvändigt.

Låt mig till sist säga några ord om del särskilda yttrande som avgivits av herr Krönmark och mig i vad avser bidrag till restaurering av insjöar. Medelsbehovet där är så ofantligt att vi aldrig någonsin kan tänka oss atl få del tillgodosett Del av centern reservalionsvis begärda anslaget om 10 milj. kr. är, om uttrycket tillåts i det här sammanhanget, bara en droppe i havet.

Vi moderater har, trots alt vi erkänner anslagets berättigande, inte anslutit oss lill yrkandet just av de skäl som anförs i vårt yttrande. Och här kommer jag in på vad herr Magnusson i Krislinehamn talade om. Vad tjänar del f ö. till att vi ägnar oss åt dyrbara sjörestaureringar -en så liten sjö som t. ex. Trummen utanför Växjö kostade över 2 milj. kr. - så länge som svavelsyrenedfallet, sannerligen inle bara i Värmland


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

117


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

118


utan framför allt ocksä i nordvästra Blekinge, i rask takt dödar våra in­sjöar, den ena efter den andra? I fallet Trummen vid Växjö kan man dessutom utöka frågan med vad det har tjänat till att lägga ned dessa miljoner, när kommunen överväger att med en vägbank tvärs över sjön omintetgöra en god del av del resultat som uppnåtts.

Nu vet jag inte om Växjö kommun har kommit på bättre tankar sedan, men blotta faklum all en sådan idé dykt upp vittnar om viklen av en noggrann planläggning av den här verksamheten. Skall vi t. ex. i första hand reservera Mellansveriges slältbygdssjöarav typen Vendelsjön i norra Uppland, som snabbi växer igen men som har en relativt hygglig vat­tenkvalitet? Eller skall vi i friluftslivets intressen i stället ägna oss åt de sjöar som ligger närmast våra tätorter och börja med deras ofta mycket svårt förorenade vallen?

Naturvårdsverket har sin uppmärksamhet riktad på de här frågorna, även om den pågående inventeringen av våra vattentillgångar inskränker sig lill sjöar med över 4 kvadratkilometers yla och vattendrag med ett nederbördsområde om, vill jag minnas, minst 100 kvadratkilometer. Men vi menar atl vi ändå genom den inventeringen som beräknas bli färdig nästa år, för åtminstone någon ledtråd i fråga om angelägenhetsvärde­ringen, och därför anser vi det klokast alt vänta lills utredningen är klar. Vi yrkar även i detta avseende bifall till utskottets förslag.

Jag skulle allra sist vilja säga några ord med anledning av herr Mag­nussons i Kristinehamn anförande. Jag hade själv en molion i frågan häromåret, där jag begärde atl vi skulle ålägga oljekonsumenterna atl betala någonting i stil med vattenlagens 2:10-medel sä alt de för en viss förbränd oljekvantitel skulle vara skyldiga att avsätta ett visst belopp, som skulle stå till fiskeristyrelsens eller naturvårdsverkets förfogande för att neutralisera skadorna av svavelutsläppen. Den motionen remit­terades lill miljökostnadsulredningen. Miljökostnadsutredningen me­nade - och den har fått ell frän min synpunki förkrossande medhåll från alla håll i landel - att man inle genom atl betala motsvarande 2:10-medel skulle komma undan ansvaret för skadorna. I slällel skulle man se lill att man valde antingen den av herr Magnusson i Kristinehamn föreslagna metoden och förbjöd eldning med olja med en högre svavelhall än 1 96 eller också avsvavlade oljan i utloppet - i skorstenarna - genom all sälla dil elektrofilter. Dock kunde man enligt ett länsslyrelseullålande - och det var ett klokt utlåtande; alltså kom del från Blekinge! - länka sig att de större "försurarna" under en övergångstid, innan man hunnit ordna med avsvavling, borde kunna åläggas att medverka med pengar till kalkning.

Men kalkningen av sjöar är inte invändningsfri. Vi har i år kalkat ganska mycket nere hos oss i Blekinge. Det är dock mald kalksten som vi lägger ut, och vi vet inte hur den verkar på vattenvegetationen, särskill om kalken återkommer år efter år. Vi bör därför vara litel försiktiga med den saken ännu och ta det försöksvis och samtidigt se till alt vi fär kontroll på vad som sker.


 


Någonling måste emellerlid ske. Jag vill i det avseendet helt ställa mig bakom herr Magnusson i Krislinehamn, och även herr Takman, som reserverat sig i utskottet Orsaken till all jag inte anslöt mig till reservationen var att frågan har varit uppe en gång och nu är under arbeie. Jag ansåg därför atl det arbetet bör få avslutas först, innan del är någon idé all återkomma.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk) kort genmäle: Fru talman! Herr Wachlmeister i Johannishus var ju inte alls negaliv lill del som jag lidigare sade och det är alltså inle därför som jag begärt ordel. Men när han säger alt vi får vara väldigt försiktiga med kalkning av sjöar på grund av dess eventuella negativa miljöeffekter ber jag att få framhålla att jag också påpekade detta. Jag har fåll den uppfattningen inte minst från betänkandet Mindre svavel - bättre miljö att det nu pågår ell arbeie -fö. i Värmland - där man försöker forska ul vilka negativa effekler som kan uppstå av kalkning.

Vad jag förut ville säga var att jag tror atl läget är så pass allvariigt på många håll atl man får väga riskerna med kalkning mol risken för fortsatl försurning i så snabb takt att man över huvud taget inte kan förhindra en total död. För ell visst anlal sjöar tror jag att del är nöd­vändigl all man lar risken att gä in för kalkning. Ett sådanl resonemang finns också i det betänkande som jag nyss hänvisade till.


Herr JOHANSSON i Holmgärden (c):

Fru talman! Endast några ord med anledning av reservationen angående vård av naturreserval.

Del är onekligen pä del sättet atl vård av naturreservat har blivit ett problem för de instanser som har alt sköta denna uppgifi. Det framgår mer än väl av naturvårdsverkets äskanden - verket begär en ökning av föregående års anslag med drygt 16 milj. kr. Jag är väl medveten om problemet att få pengar all räcka till för sådana här arbeten, men eftersläpningen beror onekligen i alltför hög grad pä att vården av na­turreservat i största utsträckning fått ske under mycket ogynnsamma ekonomiska omständigheter. Ulan atl därmed ha sagt något negativt om beredskapsarbeten vill jag framhålla att beredskapsarbeten säkerligen skulle passa bättre på andra områden än när del gäller värd av natur­reservat. Del framgår också av naturvårdsverkets framställning att man önskar att medlen i större utsträckning fick användas på del sättet att man i första hand kunde uppdra åt markägare att sköta vården av de reservat som finns avsatta på resp. markägares områden.

När vi nu har en reservation med yrkande på att ytterligare 2 milj. kr. skall ställas till naturvårdsverkets förfogande för vård av naturreservat m. m. har bl. a. herr Wachlmeister i Johannishus nyss varit uppe och betonat att han gärna skulle ha sett att yiteriigare medel hade ställts till förfogande, men som vanligt har man på grund av ekonomiska skäl inte ansett sig kunna vara med om förslaget.


119


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Slutsatsen av det hela blir i alla fall att mer pengar fär användas för vård av naturreservat, medel som då tas från arbetsmarknadspengar. Att detta kan vara en nationalekonomiskt riktig åtgärd kan jag inle fatta.

Jag vet att de som på länsnivå har ansvaret för dessa ålgärder skulle se det som utomordentligt angeläget att det i större utslräckning fanns pengar att användas på det sättet att man uppdrog åt vissa markägare alt sköta de naturvårdsområden som finns inom deras markområden. På det sättet skulle man få en billigare skötsel av nalurvårdsområdena och man skulle fä större områden omskötta än man får f n.

Det bör också sägas att skall vi ha råd att avsätta nalurvårdsområden i den utsträckning som sker - och del har vi i stort sett varit överens om - borde vi rimligen ocksä se lill alt de kan skötas på etl sådanl sätt att de verkligen kan vara en tillgång för alla dem som vill vistas där. Om naturområdena inte sköts fyller de ingen större uppgift.

Jag vill, fru lalman, yrka bifall till reservaiionen 9 om ett höjt anslag till vård av naturreservat.


 


120


Herr ISRAELSSON (vpk):

Fru talman! I nu förevarande betänkande från jordbruksutskottet be-, handlas molion nr 372, som är undertecknad av tre vpk-ledamöler med mitt namn först Vi tar i motionen upp tre anslag under jordbruksde­partementets miljötilel. Motionens tre yrkanden följs upp i reservatio­nerna 11, 14 och 16 av herr Takman.

I motionsyrkande nr 1 behandlas anslaget till miljövärdsforskning. Vi har tagit fasla på atl den forskning som finansieras frän della anslag är företrädesvis målinriktad. Omkring två tredjedelar av del av natur­vårdsverket yrkade anslaget, eller omkring 22,5 milj. kr., erfordras för uppföljning av redan pågående projekt. Nästan en fjärdedel av del äskade anslaget är avsett att gä till vikliga undersökningar över miljöskadliga ämnen som sprids i vår omgivning - klorerade kolväten, tungmetaller och andra föroreningar. Det är också viktigt att anslaget medger att sär­skilt intresse kan ägnas nya substanser som sprids i miljön.

Omkring en tiondel av anslaget är avsett att användas för forskning inom luftvärds- och bulleromrädet Det har ju alltmer visal sig att just buller är en mycket besvärande störning inom den mänskliga miljön i industrisamhället. Del är därför viktigt atl bullerforskningen kan in­tensifieras. Frän anslaget finansieras också fiera projekl av långsiktig ka­raktär som gäller sjöar, vattendrag och grundvatten. Detsamma gäller den limnologiska undersökningen i Vänern. Ökad forskning behövs också om avloppsrenings- och slamfrågor. Studier är även önskvärda beträf­fande utlakning av ämnen till yl- och grundvatten liksom vad gäller upplagring av tungmetaller i mark och växter.

Naturvårdsverket yrkar på en höjning av anslaget lill miljövårdsforsk­ning för budgetåret 1976/77 med 10,8 milj. kr. lill 37,5 milj, kr. Fö­redragande statsrådet förordar höjning med endast 3,74 milj, kr, lill 30,46 milj, kr.


 


Vi hävdar att forskningen på det här ifrågavarande området är så be­tydelsefull att anslag bör utgå i enlighet med naturvårdsverkels yrkande. Så kommer att ske om reservationen 11 bifalles.

Jag yrkar därför, fru talman, bifall till reservationen 11.

I motionsyrkande nr 2 tar vi upp anslaget lill särskilda undersökningar inom miljöområdet. De undersökningar som finansieras från detla anslag har avgörande betydelse för naturvårdsverkets möjligheter att få fram tillfredsställande underlag för viktiga beslut i alltmer komplicerade frågor. Undersökningarna har också betydelse för den fortsalla planläggningen av insatser inom miljöområdet. Hittills har undersökningarna till över­vägande grad gälll vattenfrågor, men verksamheten har nu utvidgats till att omfatta hela miljöområdet. Så viktiga undersökningar som re­ningsverks- och recipientundersökningen, Vänerutredningen och kart­läggningen av landets vattentillgångar skall finansieras från anslaget.

Naturvårdsverket yrkar på etl anslag för budgetåret 1976/77 på 9,5 milj, kr. Föredragande statsrådet vill stanna vid 5,5 milj, kr.

Vi anser också här för vår del att övervägande skäl talar för atl anslag bör ulgå i enlighet med naturvårdsverkets förslag, och jag yrkar därför, fru talman, bifall till reservationen 14,

I motionsyrkande nr 3 tar vi upp en fråga som fördes fram också förra budgetåret från naturvårdsverket, nämligen frågan om ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk.

Vi anser, i likhet med naturvårdsverket, atl krav måsle resas på bälire reningsresultat vid reningsverken än vad som uppnås med nuvarande teknik. Vi menar också att i den trängda ekonomiska situation där kom­munerna nu befinner sig behövs all stimulans från statens sida för atl åstadkomma förbättringar vid de kommunala reningsverken. Ett sleg i sådan riktning las om riksdagen bifaller del förslag som ställts av na­turvårdsverket. Det innebär atl bidragsnivån höjs till 55 96 och atl max­imibeloppet till elt och samma projekl höjs från 5 till 7,5 milj. kr.

Föredragande statsrådet och regeringen vill inte bilräda förslaget, men vi finner för vår del förslaget rimligt och anser att det bör bifallas av riksdagen. Jag yrkar därför slutligen, fru talman, också bifall till reser­vationen  16.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


 


Fru THEORIN (s):

Fru talman! Människan har under de senaste århundradena fått oanade möjligheter att bruka naturens krafter och jordens tillgångar. Den mate­riella standarden har kraftigt ökat, men samtidigt har miljön förstörts såväl på arbetsplatser som i naturen. En god livsmiljö blir emellerlid en allt viktigare del av vår totala levnadsstandard. Därför fär framstegen inte ske genom misshushållning med naturresurser eller betalas med ohäl­sa, vantrivsel i arbetslivet eller förstörelse av den yttre miljön. Produk­tionsutvecklingen får inte styras av kortsiktiga ekonomiska intressen.

För att skapa ett samhälle där människornas krav på en livsvänlig miljö lillgodoses har man också stiftat en lång rad lagar under de senaste


121


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

122


åren som ett led i en målmedveten miljöpolitik. Men fortfarande återstår många miljöproblem atl lösa. Nya lagar kommer med all säkerhet att behövas, och en fortlöpande miljövårdsforskning kommer säkerligen atl ge oss kunskaper för olika ingripanden från samhällets sida. Del återstår då att se om den enighei som nu i slorl råder i fråga om miljövårds-politiken kommer att gälla också när räkningen skall betalas i form av ökade resurser eller kraftigare ingripande mot kortsiktiga ekonomiska intressen.

Det kan vara på sin plats att påminna kammarens ledamöter om den skiljelinje som fanns mellan koalitionen center-moderater och övriga par­tier när riksdagen 1973 antog lagen om hälso- och miljöfariiga varor. Då ställde centern och moderaterna upp på näringslivets sida - dvs. bakom Kemikontorets synpunkter - för att låta producenterna slippa den om­vända bevisbördan. I andra sammanhang vill framför allt centern säga sig värna om miljön, men när det kommer lill egna ekonomiska intressen eller ingripande mot egen miljöförstöring är inte intresset detsamma. Det är lättare att tala om miljöfrågor än att aktivt agera. Bara någon annan tar kostnaderna är man gärna med.

Så några ord om reservalionerna 10 och 11 som behandlar miljövårds­forskningen.

I reservaiionen 10 förordas en höjning av anslaget till miljövärdsforsk­ning med ytteriigare 2,5 miljoner och i reservationen 11 en höjning med 7 miljoner uiöver de 3,7 miljoner som departementschefen föreslagit i ökning. Redan förra året hade utskottet liknande yrkande om ytterligare höjning av anslaget för miljövårdsforskning. Riksdagen påminde dä i sitt beslut om miljöforskningsutredningens belänkande, som visade att den totala statliga salsningen på miljövärdsforskning kunde beräknas till omkring 60 miljoner ärligen; alltså väsentligt mer än vad som ryms under punkten 63. Utredningen hade föreslagit åtgärder för alt åstadkomma effeklivisering och samordning av pågående forskning och vid plane­ringen av nya forskningsprojekt. Riksdagen fann för sin del alt en vidare prövning av utredningens förslag borde ge ett säkrare underiag för en bedömning av eventuella ytterligare behov av forskningsmedel.

Miljöforskningsutredningens betänkande är nu föremål för övervägan­de inom departementet. Samtidigt behandlas också formerna för över­gripande forskningsplanering av 1972 års forskningsulredning. Mot denna bakgrund är utskottets majoritet inte beredd att föreslå anslagsökning uiöver de 3,7 miljoner ytteriigare som föreslås i budgetpropositionen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan under denna punkt.

Jag återkommer lill fru Anérs inlägg liiet senare.

Så bara några kommentarer till folkpartireservationerna 7 och 8, 1 re­servationen 7 förordar folkpartiet en uppräkning med ytterligare 1 milj, kr, utöver de 12 miljoner som anslaget räknats upp med i propositionen, och man begär alt ell förslag om elt centralt undersökningslaboratorium snarast föreläggs riksdagen. Det förslaget andas ungefär: visst är det bra


 


som regeringen föreslår, men vi vill vara bättre.

Naturvärdsverket har fått en uppräkning med över 12 miljoner till 44 miljoner, vari beräknats förstärkningar för att upprätta ett produkt­register. Därtill föreslås inrättandet av en forsknings- och undersök­ningsavdelning för all samordna naturvårdsverkets forsknings- och un­dersökningsverksamhet. Utskottet har för sin del också tidigare vid fiera tillfällen understrukit vikten av en effektiv kontroll av hälso- och mil­jöfariiga ämnen. Men då ell omfattande utredningsarbete har pågått inom miljöforskningsutredningen - och framför allt inom arbetsmiljöulred­ningen - har utskottet och riksdagen lidigare avstyrkt liknande förslag. Riksdagen har emellerlid starkt understrukit behovet av atl nuvarande tillfälliga lösningar av laboratoriefrågan ersätts med en mer permanent lösning, som anpassas till utvecklingens krav, och förutsatt att regeringen med uppmärksamhet följer frågan och så snart sig göra låler framlägger förslag i ämnet. Majoriteten i utskottet menar att förslagen om ett pro­duktregister och en ny forsknings- och undersökningsavdelning vid na­turvårdsverket i viss utslräckning tillgodoser syftet i folkparlimotionen. Och därtill kan läggas att arbelsmiljöutredningens förslag lill en ny ar­betsmiljölag remissbehandlas i departementet. Som jag ser det är reser­vationen 7 en överioppsgärning.

Sä några ord om vad fru Anér sade om att socialdemokraterna tydligen anser att miljövårdsproblemen är avklarade, eftersom anslaget inte har höjts. Om inte fru Anér satt i jordbruksutskottet skulle jag möjligen kunna tänka mig att ett sådant påstående berodde på okunnighet, men kunskapen borde rimligen finnas hos fru Anér, Vi liberaler tror på män­niskans frivillighel och ideella engagemang, sade fru Anér, Nej, fru Anér, när det gäller att lösa så stora och avgörande problem som miljövårds-frågorna går det inle alt lita till marknadskrafternas fria spel. Då krävs det lagar. Då måsle samhället ställa krav. Då krävs det stöd från samhället. Den socialdemokratiska miljövårdspolitiken består av krav, av lagar, av stöd när det behövs - och av krav även från producenternas sida. Kost­naderna för miljövården minskar nu lack vare de stora satsningar som gjorts tidigare. Del känner fru Anér säkert till. Vi har under sex är gett etl stöd med 50 milj, kr, om året till induslrin för att man där skall förbättra sina miljövärdsåtgärder. Med det extra stödet som utgått är det sammanlagt 770 milj, kr, som samhället har satsat på industrins miljövårdsutbyggnad. Reningsanläggningarnas utbyggnad sedan 1968 har kostat samhället 1 200 miljoner i statsbidrag. Vi har snart bytt ul alla reningsanläggningar. Och det är en av anledningarna till all koslnaderna för reningsanläggningar i år minskar med 30 miljoner, medan övriga miljövårdsåtgärder ökar med 29,2 miljoner.

Del är alltså inte så, fru Anér, att socialdemokraterna anser alt mil­jövårdsproblemen är avklarade. Tvärtom, Det återstår mycket att göra. Men vi har, som det parti som har gått först i dessa frågor, också visat pä vilka förslag och åtgärder som måsle till, och vi har satsat samhälls­resurser för att åsiadkomma en bättre och livsvänligare miljö för män-


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

123


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


niskorna,

I reservationen 8 kräver folkpartiet inte bara en ökning av anslaget för miljövårdsinformation med över 1 milj, kr, mer än vad som föreslagits i budgetpropositionen, utan i denna miljon lägger man in 800 000 kr, mer än vad naturvårdsverket har äskat. Dessa 800 000 kr, skall speci-aldeslineras till den ideella sektorn. Riksdagen har lidigare liksom nu ansett att principiella betänkligheter finns mol att slödet till organisa­tionerna splittras upp på flera anslag och atl det måste ankomma på regeringen eller naturvårdsverket all fördela anslaget pä olika ändamål. Därtill kommer all flera av de ideella naturvårdsorganisationerna får bi­drag från anslaget till slöd ål idrotten och att Svenska naturskyddsföre­ningen, som jag känner väl till eftersom jag sitter i dess styrelse, dess­ulom får bidrag från jaktvårdsfonden. Det bidraget uppgår f ö, i år lill 180 000 kr. Anslaget från naturvårdsverket uppgår till 440 000 kr.

Men del förunderliga med fru Anérs reservation är snarare den moti­vering som fru Anér har för detla specialdestinerade stöd. Ulan alt för­ringa de ideella organisationerna, som jag menar gör en mycket god insats inom miljövärdsinformationen, vill jag ändå säga att det är förunderiigt att läsa alt inrättandet av naturvårdsverket, miljölagstiftningen och FN:s konferens om den mänskliga miljön har tillkommit genom det ambitiösa, grundläggande arbete som de ideella organisationerna har presterat. Har då inte de politiska partierna, deras program, regeringen och riksdagen någon som helst betydelse? Det är väl ändå all underskatta och förringa det arbete som de poliliska partierna och deras valda representanter gör. Jag skriver verkligen inte under på fru Anérs historieskrivning.


 


124


Herr' LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Fru talman! Centerns ambition vad gäller miljöpolitiken är allvarlig och uppriktig. Den innebär beredskap att la konsekvenser och kostnader. Jag är mycket förvånad när fru Theorin hemfaller åt den politikens trista avigsida som innebär alt misstänkliggöra andra politikers goda vilja. Del är den sida av politiken som ibland gör en betänksam inför vad det är man sysslar med. Jag vill inte misstänkliggöra någon politisk mot­ståndares goda vilja, allra minst när det gäller miljöpolitiken.

Men jag kan tala om alt långt innan fru Theorin och även fru Anér var i riksdagen fick jag i kammardebatten 1963 en mycket allvarlig till­rättavisning av både en socialdemokratisk och en folkpartislisk repre­sentant för att jag sysslade med något så verklighetsfrämmande som miljöpolitik. Orden föll ungefär så här: Här i riksdagen sysslar vi med konkreta, realistiska ting och inte med ting som svävar i det blå, som herr Larsson i Borrby sysslar med och som kallas miljöpolitik.

Den detalj som fru Theorin tar upp som grund för sill misstänklig­görande handlar om en juridisk formulering. Vi trodde för centerns del inte att det var möjligl all med juridisk bindning skriva in bestämmelser om den omvända bevisbördan. Den omvända bevisbördan är en fin och riklig ambition. Lät mig säga del än en gång, fru Theorin, och låt mig


 


bli trodd på mina ord: Det är en fin ambition. Men den är mycket svår all leva upp lill. Det visar bl, a, naturvårdsverkets dilemma, redovisat vid föredragning i utskottet, där man på intet sätt i den nya produkt-konlrollnämnden bokstavligen har kunnat leva upp till den formulering som riksdagen enades om och som centern alldeles riktigt varnade för. Vi sade den gången att man kanske skulle lala om alt belysa och visa och tillfredsställande styrka en varas ofarlighet. Det tycker vi alltjämt. Det totala beviskravet är svårl att följa upp juridiskt, och här är det endast en fråga om ordval. Jag tycker att del var onödigt av fru Theorin att ta upp den debatten igen.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Fru ANÉR (fp) kort genmäle:

Fru talman! Det är nog bara fru Theorin som kan komma på att säga atl vi i folkpartiet skulle anse att del bara är marknadskrafterna som kan sköta miljön. Någonting sådant har vi aldrig sagt och vi har i handling visat att vi tror att del behövs många lagar, inte minst när det gäller den omvända bevisbördan, som både herr Larsson i Borrby och fru Theo­rin har talat om.

Däremot är vi djupt övertygade om att vad som verkligen skjuter på utvecklingen i grunden är de ideella och frivilliga krafterna. Vi har na­turligtvis i vår reservaiion inte sagt att del bara är dessa som gjort nå­gonting för miljön, utan det står uttryckligen att alla de goda ålgärder som vi talar om "lorde ha kommit till stånd inte minst genom del am­bitiösa, grundläggande arbete som de ideella organisationerna presterat". Det är väl ändå någonting som man inte skulle behöva ha mer än en åsikt om.

På det här området, precis som när det gäller u-hjälpen, kan man inte göra någonting med den bästa politiska viljan i världen, om det inte finns en fast åsiktsbildning bland människorna, om del inte finns folk som verkligen jobbar aktivt och frivilligt för att skapa opinion och tar fram en hel del av de fakta som annars inte kommer fram. Det är av den anledningen som vi i folkpartiet anser det vara myckel viktigt att ge ett slorl och påtagligt stöd åt just delta ideella arbete.


Fru THEORIN (s) kort genmäle:

Fru lalman! Nej, herr Larsson i Borrby, detta tillhör inte politikens trista avigsidor och det är inte fråga om etl misstänkliggörande från min sida, utan del är ett redovisande av ell politiskt agerande i Sveriges riks­dag.

När Sveriges riksdag år 1973 hade atl ta ställning till förslaget om lag om hälso- och miljöfarliga ämnen påvisade företrädare för näringslivet inför jordbruksutskottet att det enligt deras sätt att se var omöjligt alt bevisa en varas ofarlighet; det skulle räcka menade Kemikontoret, om riksdagen ullalade sig för alt man skulle belysa egenskaper frän hälso-och miljöskyddssynpunkter. Skall det göras en historieskrivning skall den göras korrekt, herr Larsson, Det var inte så att centern i sin reservation


125


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


varnade för att della inle skulle vara möjligt och att del var tillräckligt om man kunde styrka en varas farlighet. Vad cenlern och moderaterna sade var att del räcker att belysa en varas egenskaper från hälso- och miljöskyddssynpunkter. Man ville inte lägga ansvaret på producenterna att bevisa varans ofarlighet, alltså den omvända bevisbördan. Jag tror på herr Larsson och det gläder mig när han säger alt han ändrat upp­fallning och nu anser all den omvända bevisbördan är en fin ambition. Jag räknar med att det är en grunduppfaltning hos herr Larsson som gör all han är beredd all skriva under på den omvända bevisbördan och aktivt agera för denna, dvs, producenterna skall åläggas bevisbördan. För det kan väl inte vara sä atl det föresvävar herr Larsson att denna lagstiftning kan vara till nytta för andra intressen. Det är här fråga om en besvärlig juridisk formulering. Denna lag var, såvitt jag vet, den första av sitt slag i världen. Det är tvä år sedan lagen kom lill, och jag vill med beklagande konslalera alt produktkontrollnämnden ännu inle av olika skäl har haft förmåga alt leva upp lill lagens intentioner. Vi har i utskottet fått en redogörelse för anledningen härtill. Jag har accepterat skälen härför men vill notera att lagen ålägger producenterna bevisbördan. Nej, fru Anér, det är faktiskt så att fru Anér sagt i sin reservation att inrättandet av naturvårdsverket, miljölagstiftning och sammankal­landet av FN-konferensen om den mänskliga miljön lorde ha kommit till stånd inte minst - del är riktigt att de orden finns med - genom dessa organisationer. Jag underskattar inte de ideella miljövårdsorgani­sationerna. Men underskatta inte heller det poliliska arbetet, fru Anéri Det kan straffa sig.


Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle:

Fru talman! Jag ber atl få tacka fru Theorin för att hon nu har förklarat att hon i forlsättningen är beredd alt tro även sina medmänniskor på deras ord. Jag har inte här i talarstolen sagl att jag har ändrat uppfattning. Jag har bara talat om att jag hade den uppfattningen, långl innan fru Theorin hade tillfälle atl redovisa den i riksdagen.

Det är bra att fru Theorin nu erkänner att den trassliga formulering som gjordes 1973 är svår atl leva upp till. Vi skall väl med gemensamma krafter försöka att ställa sådana resurser till naturvårdsverkets och pro-duktkontrollnämndens förfogande att man nödtorftigt kan leva upp till den juridiska formuleringen även om den alltjämt är svår.

Med stor förväntan emotser jag alt fru Theorin kommer all kämpa för den omvända bevisbördan också när det gäller produktion av kärnkraft i detta land.


126


Fru THEORIN (s) kort genmäle:

Fru talman! Del var ledsamt atl herr Larsson i Borrby backade tillbaka till sin gamla ståndpunkt. Den ståndpunkt som han tidigare i dag har intagit i kammaren redovisade han nämligen inte 1973, då han helt och hållet stod pä näringslivets sida och företrädde Kemikontorets intressen


 


här i kammaren.

Herr Larsson vet lika bra som jag och övriga ledamöter i jordbruks­utskottet - del har vi naturvårdsverkets chefs ord på - att del i första hand inte är ekonomiska resurser som naturvärdsverket behöver för att kunna leva upp till intentionerna i lagen. Efter den diskussion som vi nu har haft med produktkontrollnämnden i utskottet förväntar vi oss att man aktivt skall arbeta för att lösa de praktiska och organisatoriska problem som har varit ett hinder för verket att leva upp till riksdagens intentioner.

Lagstiftningen kan vara en föregångare. Det behöver inte betyda att den är omöjlig all genomföra. Tvärtom är den omvända bevisbördan möjlig alt genomföra, och den kommer att genomföras. Jag är helt över­tygad om detta.

Del är inte fråga om all misstänkliggöra centerpartiets uppfattning i miljövårdsfrågan, herr Larsson. Men centern har haft en förmåga att ha många skiftande synpunkter i miljövårdsfrågan. I dag har vi utanför riks­dagen fått i vår hand ell litet papper från centerns ungdomsförbund, vari man talar om ekologi och hushållning. Där sägs alt ingen verksamhet i samhällel får leda till miljöförstöring eller sådana förändringar i miljön att det naturiiga kretsloppet förstörs. Det låter väldigt bra. Det kanske vi kan skriva under på sä där ideellt uppe i det blå som herr Larsson blev tillrättavisad om tidigare. Men om jag förstår detta fån innebär det alt cenlerungdomen inte kan acceptera användande av de gifter som i dag utnyttjas i jordbruket.

De ekonomiska intressen som herr Gernandt tidigare kritiserade kan följaktligen cenlerungdomen inte ställa sig bakom. Alternativet som cen­terungdomen redovisar lyder: Lokalsamhälle för överlevnad. Jag vill då säga: Bevare oss för sådana lokalsamhällen.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Fru tredje vice talmannen anmälde att herr Larsson i Borrby anhållit alt till protokollet få antecknat alt han inte ägde rätt till ytteriigare replik.


Herr PETTERSSON i Lund (s):

Fru lalman! Min uppgifi här i dag är främst att något kommentera de reservationer som har avgivits i anslutning till jordbruksutskottets betänkande och som tar upp anslagen till sjörestaureringar och avfalls­behandling, alltså reservationerna 12-17. Reservationerna 12-15 tar upp det statliga anslaget till sjörestaureringar.

Låt mig börja med att säga att utskoltsmajorileten är helt ense med reservanterna om att sjöreslaureringar för framliden kommer att bli ett alll viktigare inslag i miljövårdspolitiken. Stora miljövårdsinsatser från samhället måste göras på detta område. Den planerade restaureringen av fågelsjön Hornborgasjön som enbart den kommer att kosta 26 miljoner är därvidlag ett klart ullryck för statsmakternas ambitioner på området.

Ulskottet har också pekat på det intensiva utredningsarbete angående sjöreslaureringar som nu är i sin slutfas och vars resullal behövs för


127


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

128


att man i framtiden skall få ul mesta möjliga effekt av de kostnader som läggs ner för att återställa skadade sjöar. Det är alltså mycket som är på gång just nu. Länsvisa sjöinvenieringar företas nu i allt fier län, och naturvårdsverket gör en riksinvenlering av hotade sjöar. Vidare pågår en kartläggning av våra vattentillgångar och anspråken på dessa, någol som moderaterna i utskottet pekar på i sitt särskilda yttrande. Andra förarbeten avser försök med kalkning av försurade sjöar, vilket både herr Magnusson i Kristinehamn och herr Wachlmeister i Johannishus har varit inne på. De försöken håller nu på att utvärderas av styrelsen för teknisk utveckling.

Men den mest väsentliga utredningen i det här sammanhanget är mil­jökostnadsulredningen. Dess delbetänkande angående sjörestaurering av­ser att ge en samlad överblick över kostnader och effektivitet för olika restaureringsmetoder. Det utredningsarbetet kommer också att ta upp kostnadsfördelningen och statsbidragsbestämmelserna i samband med sjöreslaureringsarbelena. Och till slut, fru lalman, vill jag också peka pä svavelgruppens nyligen avlämnade betänkande Mindre svavel - bättre miljö, som speciellt lar upp försurningsproblemen och de åtgärder som måste vidtas mot dessa,

Alla dessa utredningar är antingen nyligen slutförda eller befinner sig i slutfasen av sill arbete. Utskottet har därför ansett det naturiigt och självklart alt man avvaktar regeringens samlade prövning av denna ut­redningsinsats innan man tar ställning till ytterligare anslagshöjningar för sjörestaureringar, som har begärts i en del motioner. Det rör sig näm­ligen här, som herr Wachimeisler utomordentligt väl har understrukit, såväl om elt tekniskt komplicerat område som ell område vilket i hög grad innehåller svåra prioriteringsproblem när det gäller att fä ut det mesta möjliga av de insatser som görs, inte minst med tanke på de behov som finns på många områden i vårt land.

Mot den bakgrunden, fru talman, ber jag att fä yrka bifall till ulskottets förslag under punklen 66 och yrka avslag på den gemensamma folkparti-och vpk-reservationen nr 14, som begären ökning av anslaget till särskilda undersökningar inom miljöområdet m. m. med 4 milj. kr. utöver re­geringens förslag. Samma yrkande om avslag har jag beträflande cen-terpartireservationen nr 15 om ett nytl anslag med titeln Sjörestaureringar på 10 milj. kr.

1 reservaiionen 12, avgiven av utskottels centerparlisier. kritiseras nu­varande siaisbidragsbeslämmelser avseende restaurering av förorenade vattenområden. Reservanierna anser all de nuvarande bestämmelserna innehåller villkor som gör det svårt atl utnyttja bidragen även för projekl av hög angelägenhelsgrad. Speciellt retar de sig på att bidrag inte kan komma i fråga för mer kortsiktiga åtgärder i underhållssyfie. Vad man begär i reservaiionen 12 är därför att bidragssystemet blir föremål för översyn.

Som jag ser det, ägnar sig centerpartireservanterna på denna punkt åt en kvalificerad inslagning av öppna dörrat Redan innan reservaiionen


 


skrevs hade exempelvis utredningsbetänkandet Mindre svavel - bättre miljö publicerats. Där föreslår utredningen enhälligt atl statsbidrag skall kunna ulgå till kalkning av sjöar som hotas av försurning. En viktig bil av reservanternas ulredningskrav är således effeklueral redan på för­hand. Dessutom är det så, som jag tidigare nämnt, att miljökostnads­utredningen, där även centerpartiet är representerat, jusl nu arbetar för högtryck med sitt betänkande om sjörestaureringar. Den ulredningen har speciellt i uppdrag atl lilla pä statsbidragsbestämmelsernas utform­ning och kostnadsfördelningen mellan stat, kommun och industri i dessa sammanhang.

Jag ber alltså att fä yrka avslag på reservation nr 12. En ny uiredning skulle försena i stället för att gagna de syften som reservanterna säger sig vilja främja. Miljökostnadsulredningen beräknas nämligen lägga fram sitt betänkande om sjörestaureringar redan under hösten i är.

När del gäller reservationen 13 av herr Takman angående sjörestau­reringar i Värmlands län vill jag gärna börja med att instämma i några rader, vilka f. ö. ocksä starkt har understrukits av herr Magnusson i Kris­tinehamn i hans inlägg här från talarstolen. Dessa rader i reservationen

lyder; "-- effekterna av det svavelnedfall som främst sammanhänger

med förbränningen av svavelhaltiga eldningsoljor är etl av landels absolut slörsta miljöproblem. Den snabba försurningen av sjöarna är bara etl exempel på svavelnedfallets skadeverkningar. Också på andra områden, bl. a. inom jordbruket och skogsbruket, kan allvarliga konsekvenser för­väntas."

Det lycker jag är helt riktiga slutsatser. Speciellt borde utskottets cen­terpartister begrunda dessa synpunkter, eftersom man pä centerpartihäll ständigt har en benägenhet att bagatellisera skadeverkningarna av den ökade oljeförbränningen.

Men åter till reservaiionen 13. Den har det lilla problemet med sig att de åtgärder som där föreslås redan är på gång. Såväl inkluderandet av Värmland i den del av landet där endast svavelfattig olja får användas som särskilda ålgärder och statsbidrag för att återställa försurade sjöar har redan föreslagils av den utredningsgrupp angående svavelproblemet där statssekreteraren i jordbruksdepartementet sitter som ordförande. Också för den här reservaiionen har alltså tåget gått, om jag fär anknyta lill herr Magnussons i Krislinehamn ulskotlsplacering här i riksdagen. Jag ber all få yrka avslag på reservationen  13.

Fru lalman! 1 reservaiionen 16 tar herr Takman upp frågan om bidrag lill kommunala avloppsreningsverk. Han begär att man skall stimulera en högre grad av rening i de kommunala avloppsreningsverken genom att ändra bidragsnivän från 30-50 96 till all omfatta procenlinlervallen 35-55. Herr Israelsson, vpk, tog upp det yrkandet i sitt anförande här från talarstolen. Till det är att säga all det i och för sig är angelägel atl slimulera en ulbyggnad av ylierligare reningsanordningar, men sädana räknar ulskollei med skall komma till stånd ocksä med nuvarande bi­dragsregler. Dessulom har nog ulskollei den uppfallningen all del är


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. tn.

129


9 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

130


för tidigl alt ta bort bidragen lill sädana enklare biologiska anläggningar som nu kan få ell bidrag på 30 96. Jag iror knappast det skulle gagna de hushåll ute i glesbygden som fortfarande har en otillfredsttällande rening. Därför är jag litet förvånad över atl vpk har väckt della förslag. Dessutom, fru talman, kan man göra den reflexionen att del kanske i dag är mer angelägel all satsa pä kontroll och drift av befintliga an­läggningar än på en snabb utbyggnad av ytterligare reningssteg. Del är alltså enligt vår uppfattning mer angeläget med en ökad kontroll än att ändra bidragsprocenten med så litet som 5 96. Med hänsyn till delta, fru lalman, ber jag också atl få yrka avslag på reservationen  16.

Herr Israelsson yrkade bifall till en anslagshöjning från 5 milj. kr. till 7,5 milj. kr. i enlighel med vpk-molionen. Jag kan bara notera atl herr Takman i sin reservaiion inle har fullföljt kravei på en sådan anslags­höjning. Är del en ren felsägning från herr Israelssons sida eller har ni olika uppfattningar i den här frågan?

Till slut, fru talman, några ord om reservaiionen 17 av centerparlislerna i ulskottet. De kräver en ökning av det statliga stödet till avfallsbe­handling från 15 till 20 milj. kr. Motiveringen är att man behöver de extra 5 miljonerna för all göra ytterligare insatser när del gäller avfalls-hanteringen. Till det är väl bara all säga au den bedömning som ulskollet har gjort är all del i dagens läge räcker med 15 milj. kr. I det utveck­lingsskede som verksamheten nu befinner sig är den ännu inte mogen alt expandera i den takl som vi räknar med all den skall göra under de kommande åren. Vi har försöksanläggningar för att återvinna och omhänderta avfall pä ett fiertal platser i landet, bl. a. Stockholm, Laxå och Gislaved. Verksamheten har ännu inle kommil så långl atl resullaten kunnal ulvärderas. Del betyder att vi t. v. bör skynda långsamt på detta område.

Det rekonstruerade behandlingsförelagel SAKAB har nu börjat arbeta med sina framtidsuppgifler. Kommunerna, sialen och induslrin har ge­mensamt gäll in som aktieägare i della bolag, som framöver kommer all fä en viklig arbelsuppgift. Jag har också erfaril all man som en av sina första arbetsuppgifter i del rekonstruerade SAKAB har beslutat att snarast utarbeta etl program som innefallar en lotal planering av de be­handlingsresurser som behövs i vårl land. Della program kommer all läggas fram före årets slul. Därefter har styrelsen möjlighet atl fatta elt principbeslut om ulbyggnad av de framtida behandlingsresurserna i lan­det.

Utskoilel menar på den punklen all del är rimligl all avvakia denna planering, innan man går in och ylierligare ulökar anslagei i enlighel med vad som föreslås i cenlerpartireservationen. Man bör alltså ha del planeringsmässiga underlagel innan man sätter i gäng och expanderar verksamheten.

Med hänsyn lill deila, fru lalman, ber jag också all få yrka avslag på reservaiionen 17.

Sedan vill jag bara - för säkerhels skull, fru lalman - avslula mill


 


anförande med all påpeka all mina avslagsyrkanden innebär bifall lill vad utskottet har hemställt vid punkterna 66, 67 och 68 i betänkandet.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk) kort genmäle:

Fru lalman! Tåget har gått för reservationen 13, säger herr Peilersson i Lund, med hänvisning till min ulskollsplacering. Jag undrar del. Jag tror inte ens att bålen har gått - med tanke på att vi talar om sjöar! Allt är på gång, säger herr Pettersson ocksä. Han tänker dä närmast på betänkandet Mindre svavel - bättre miljö, där man alltså föreslär åt­gärder - vilket jag är medveten om - i enlighel med vad som anges i reservaiionen 13.

Nu är det så atl detta belänkande har framlagts efter det atl vår motion skrevs, och man har i detta betänkande när det gäller sänkning av sva­velhalten för Värmland ell förslag om ålgärder i slulet av 1977. Sedan säger man beträffande program för kalkning m. m. att man kan tänka sig 10 miljoner per år under en femårsperiod för delta ändamål. Det ligger också i linje med vad vi har föreslagit. Men della skall beredas i departementet, och man vet inte hur lång tid det tar. Jag säger detta inte därför att jag tror att man har en negativ inställning i departementet ulan helt enkelt därför alt beredningen tar sin tid. I Värmland har man förväntat sig en sänkning av svavelhalten nu, och med hänvisning till vad jag sade förut om det allvarliga lägel i fråga om försurningen av sjöar i Värmland tycker jag att åtgärderna bör kunna vidtas snabbare.

Jag anser alliså alt riksdagen bör kunna göra ett ullalande i enlighet med vad som föresläs i reservationen 13 i dessa frågor. Därigenom un­derstryker man nödvändigheten av snabba åtgärder.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


 


Herr ISRAELSSON (vpk) kort genmäle:

Fru talman! Jag vill böria med att kommentera del fru Theorin sade tidigare, nämligen atl stålen på några är - dvs. under förhållandevis korl lid - i bidrag till kommunala reningsverk har anslagit 1 200 milj. kr. Del är en myckel stor summa. Jag är ense med henne om all det varil rikligt. Hon nämnde ocksä att över 700 milj. kr. har gått som rena gåvor lill industrin i form av slöd. Del har vi varil kriliska till. Men med hänsyn till de stora anslag som utgått och det stora kapital som finns nedlagt i kommunala reningsverk anser vi att det är vikiigl att de fungerar så bra som möjligl. I del ekonomiska läge kommunerna har i dag kan vi knappasl påräkna några iniliativ från deras sida - av renl ekonomiska skäl.

Herr Peilersson i Lund sade att han i och för sig kunde instämma i alt det var rikligt atl öka reningsgraden, men han var ändå förvånad över att vpk log upp den frågan i sin molion. Till delta vill jag säga alt det inte är vår idé från början, utan det är naturvårdsverkels förslag. Naturvårdsverket kom igen med förslaget i år efter att ha begäri precis detsamma förra året. Om det skulle vara elt oriktigt förslag från mil­jövårdssynpunkt är det förvånande all naturvårdsverkel är sä envisl med


131


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


del. Vi har för vår del ansell det klokt; därför har vi slöll det. Har vi gäll på någon sorts mina beklagar jag det - men vi har inte den upp­fatlningen.

Slutligen log herr Pettersson i Lund upp en siffra som jag nämnde och som inle stämde med reservationen. Han frågade om del var en felsägning av mig. Del kan jag ge ell mycket rakl svar på: Ja. Jag re­fererade motionen och våra krav i den, men jag yrkade inle bifall lill molionen utan till reservaiionen, och siffrorna skiljer sig lilel grand. Del medges således att jag sade fel.


Herr PETTERSSON i Lund (s) kort genmäle:

Fru talman! Herr Magnusson i Kristinehamn ursäktar vpk:s reservation angående försurningsproblemen med alt motionen skrevs innan svavel­gruppens betänkande publicerades. Det tycker jag är en ganska dålig ursäkt Del väseniliga är ändå alt reservationen kom efter del alt sva­velgruppen hade publicerat silt betänkande.

Jag hade hoppals atl vpk-aren i utskottet, herr Takman. skulle ha lagil hänsyn lill de fakta som förelåg. Det har han alltså inte gjort och inte heller har herr Magnusson i Kristinehamn gjorl det i sitt inlägg i dag. Det väsentliga är emellertid nu all jag hoppas atl herr Magnusson kan vara nöjd för Värmlands del med de utredningsförslag som kommer fram i belänkandet. Del innebär just, som jag sade tidigare, atl förslag föreligger om att Värmland inkluderas i de områden där svavelfattig olja skall komma lill användning i fortsättningen. Eftersom en sådan man har suttit i utredningen som statssekreteraren i jordbruksdeparte­mentet, som säkeriigen har jordbruksministerns öra i del här fallet, tror jag också att förslaget kommer att bli genomfört.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk) korl genmäle: Fru lalman! Belräffande den punkten sade jag förut all jag inte är rikligt nöjd med vad som sägs i utskottets skrivning och inle heller med vad som sägs i ulredningens belänkande. Vi förordar en övergång till sänkt svavelhalt så fort som möjligt, men förslaget innebär atl sänk­ningen skall ske i slutet av  1977.


132


Fru LUNDBLAD (s):

Fru talman! Med den snabba tekniska utvecklingen och en ökad eko­nomisk och social välfärd har följl vissa tendenser till allt snabbare ex­ploalering för bebyggelseändamål av många av våra skyddsvärda om­råden. Även om nalurreservat och nalurvårdsområden endasl lar i an­språk 17 milj. kr. av regeringens förslag vilkel, som ulskottels ordförande nämnda tidigare, slutar på flera miljarder, är del för Sveriges befolkning myckel vikliga miljoner del gäller. Men ändå ullrycker de bara en lilen del av del arbete som utförs för alt skydda våra nalurvårdsområden och vårl odlingslandskap. Störsla delen av detta arbete utförs nämligen i form av beredskapsarbeten för en total kostnad på 52 milj. kr. Del var någol


 


som utskollets ordförande glömde när han nämnde de små anslagen lill delta område.

Jag har själv på nära håll i del läll befolkade Skåne med ett i förhållande lill sin befolkning myckel begränsal ulrymme för rekrealionsomräden seil vilken god verkan sådana beredskapsarbeten kan ha för atl hålla vackra och skyddsvärda områden tillgängliga för det rörliga friluftslivet och låta dem behålla sin ursprungliga karakiär, irots att de varje dag hotas av en allt tätare bebyggelse i närheten.

Herr Wachlmeister i Johannishus hade ingen övertro, som han sade, pä dessa beredskapsarbeten, och den inställningen kan jag väl bara be­klaga. Den kanske beror pä att de lokala organen inte på alla håll visar samma vakenhet som i mitl eget hemlän. Man kanske också skall beklaga att vi ännu inle har fäll särskilda beredskapskor lill naturvårdsbete, som herr Wachlmeister önskade. Men vi får väl ändå påpeka all del har läm­nats bidrag lill djurtransporter som en del av bidragen lill landskaps­vårdande ålgärder i odlingslandskapet.

Nu tar man också i årets budgetproposition upp frågan om en ändrad förvaltning av naturreservat och skyddade områden. Den cenlrala för­valtningen flyttas över från domänverket lill naturvårdsverket, med länsstyrelserna och deras naturvårdsenheter som regionala organ. Dess­ulom skall det för varje naturvärdsobjekt finnas en lokal förvaltare som utses av naturvårdsverket eller länsstyrelsen och som gärna kan vara kommun, kommunal stiftelse, skogsvårdsslyrelse eller kanske en lokal förvaltning för domänverket. Jag tycker atl man uppnår en fin sam­ordning och enhetlighet genom all de centrala organen kan lämna an­visningar och utöva tillsyn. Men samtidigt får man i del praktiska hand-havandet en decentralisering av inflytande och beslut till lokala myn­digheler. Därför hälsar ulskottet denna utveckling med slor tillfreds­ställelse.

I budgelpropositionen föresläs också i år att den verksamhet med land­skapsvårdande insatser inom odlingslandskapet som har bedrivits några år med statligt stöd pä försök, skall forlsalta inom ramen för del bud­getanslag vi här diskulerar. Men i likhet med naturvårdsverket vill re­geringen endast att bidrag i princip skall utgå för nalurvårdsområden eller naturreservat eller där ansträngningar pågår för all få ell sådanl område avsatt. Man beräknar all ca 2 000 ha årligen behöver åtgärdas. Del skall då för röjningsarbete, slängseluppsällning och djurlransporier kunna lämnas bidrag med 50 96.

1 reservationen 9 har ulskottsledainölerna från cenierparliel och folk­partiet reserverat sig för atl få en vidare tolkning av möjligheterna au utnyttja anslaget och därtill yrkal pä en ökning av detla med 2 milj. kr. Regeringen har ansell alt medlen för skydd av naturvårdsobjekl bör begränsas främst lill avsatla naturvårdsområden. Där del finns etl be­tydande allmänt intresse bör bidrag kunna lämnas till kommun för vård och förvaltning. Men jm särskilda skäl föreligger, kan regeringen besluia atl bidrag även skall kunna utgå till naturvårdsobjekl med annan ägoform


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

133


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


och förvaltning. Därmed måsle regeringen sägas ha lätlal de lidigare mycket restriktiva reglerna, även om del blir viss prövning av de särskilda skäl som kan åberopas. Därmed borde principielll kraven i molionen 622 kunna anses uppfyllda. Folkparliet brukar ju vara anhängare av all föra beslut och inflytande närmare de enskilda människorna, och nog borde i detla fall det kommunala planet kunna duga. Jag tror atl re­geringen kommer att lyssna på de lokala intressenas företrädare när den skall fälla sina avgöranden.

Men atl binda vården av dessa odlingslandskap till ett avtal med mark­ägarna, såsom herr Johansson i Holmgården ville, är kanske att gå litet väl långt. Först och främst finns del inte alltid lediga lantbrukare i del område där dessa insatser för naturen behöver göras, och sedan kan det också finnas andra lediga händer som behöver sällas i arbete - det kanske, åtminstone på många håll i norra Sverige, finns skogsarbeiare soni är lediga och behöver sysselsältas med dessa beredskapsarbeten. Därför tror jag alt del skulle vara olyckligl all binda della naiurvårdsarbete enbart till markägarna.

Centerpartiet och folkpartiet yrkar ytterligare ökning av ett anslag som i årels budget har fått etl påslag med 40 %. Även om man kan tycka att anslaget är litet i förhållande lill de omfaiiande åtgärder som behöver vidtas, säger det väl ändå någol om brislen pä ekonomisk måilfullhet att så här begära 2 milj. kr. påökt efter en 40-procentig höjning. Jag tror det är viktigt all regeringen och riksdagen ser till atl verkens förslag prövas från ekonomisk synpunki och även sätts i sammanhang med andra utgifter som finns i det ämnesområde inom vilkel man har alt verkställa arbetet. Det är kanske ännu viktigare med anslag när del gäller t. ex. produktkonirollen.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill utskollets förslag på punkten 62 och avslag på reservationen 9.


 


134


Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m) korl genmäle: Fru talman! Del verkade på fru Lundblad som om hon menade att min varning för övertro på beredskapsarbetenas roll i landskapsvården berodde på atl de lokala organen inte skulle ha fungerat i Blekinge. För all inle någon fläck skall vidlåda dem vill jag därför säga ifrån au det fungerar alldeles uimärkl där; de gör ett väldigt bra arbeie så länge de håller sig till de saker som de kan, men de kan inte alll.

Vad det särskilt gäller är att vidmakthålla det äkta kulluriandskapet, med det öriskikt som skapas av betesdriften. När belesdriften upphör blir det nämligen på det viset, att en del arter som kreaturen tidigare har hållit efter kan breda ul sig och förkväva andra arter med sämre konkurrenskraft, så att floran får en hell annan sammansättning. Land­skapet övergår från hagmark lill någonling som jag skulle vilja beteckna som ell mellanling mellan lund och äng. Ål den saken kan beredskaps­arbetarna inte göra någonting, ulan där är vi hänvisade lill belesdriften, såsom också påpekas i proposilionen. Det är där som vi måste la upp


 


etl samarbete med jordbrukarna på iraklen.

Men del är inle alls sagt att vi skall göra det. Fru Lundblad sade här - del var vissl en liten känga mol Filip Johansson - all del kan finnas andra än bonden som vill utföra del där arbelel. Ja, det är självklart att om bonden-markägaren inle har lid att göra del själv, skall vi inte försöka ivinga honom lill det, utan då får man ta hand om det arbetet med andra medel, men i den män han har möjlighet all engagera sig och vill göra det, fär vi arbetel bäst gjort genom honom. Han känner sina niarker och vei vad som behöver göras, och han vet hur det skall göras.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Herr JOHANSSON i Holmgården (c) korl genmäle: Fru talman! Jag kan över huvud lagel inte begripa varifrån fru Lundblad har fått uppfattningen atl jag skulle ha sagl all samiliga ålgärder på na-lurvårdsområdel skulle överföras på markägarna. Del finns ju över huvud taget ingen möjlighet till det enligl vårt förslag om att anslaget skall ökas med 2 milj. kr. Inom den anslagsramen ryms inte samtliga åtgärder, och ansvaret för deiii går inle heller all överföra på markägarna. Men en hel del av dessa åtgärder skulle kunna ulföras av markägare, den saken är helt klar. De skulle även kunna ulföras på elt bättre säll, så alt man kunde fä ul mera av pengarna. Della är ovedersägligt och del framgår också av all fiera länsmyndigheler har slälll sig bakom fram-slällningen.


Fru LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Fru lalman! Mot herr Wachlmeisters i Johannishus mycket kunniga föreläsning om naturvården i Blekinge har jag inle myckel att invända. Jag vet all han är expert på del områdel och jag vill inte ge mig in i en debatt med honom, men jag kan kanske vid tillfälle få visa honom hur man har lyckats i Skåne. Så skall vi väl hoppas att man pä olika håll i Sverige kan använda olika former av naturvårdsåtgärder som kan passa jusl för resp. område. Svårighelerna ligger väl i det förhållandet all vårl land bjuder på så många olika former av nalurvårdsområden som pä olika häll behöver specifika insalser.

Till herr Johansson i Holmgården vill jagsäga all den del i reservaiionen
som jag hänförde lill avial med markägare lyder så här: "   vill ut­
skottet för sin del framhålla de praktiska fördelar soni kan uppnås genom
all vården tryggas genom ett avtal med vederbörande markägare."

Nog är del ell mycket generellt ullalande. Jag har ingenling emot och jag tror inte heller att utskotlsmajoriteten har det, om man på en del håll kommer fram till avtal med vederbörande niarkägare, men det bör inle vara en skyldighet för de olika myndigheterna all främst tillse atl markägarna får lov alt svara för nalurvården, utan man får på varje ort se till atl man anlitar den arbetskraft som finns tillgänglig och har den sakkunskap som fordras. Det finns väl också en strävan i detta alt man använder beredskapsarbeten i stor utsträckning atl på det sättet


135


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


se till all förbällra sysselsällningen i en del av de län där del råder brisl på sysselsällning, och del gör del ju inte minst i det län som herr Jo­hansson i Holmgården tillhör.

Herr JOHANSSON i Holmgården (c) kort genmäle: Fru lalman! Jag vill bara säga till fru Lundblad atl myndigheterna ule i länet absolut inle skulle fatla den här möjligheten som en skyldighet ulan som en rällighel som de skulle vara lillfredsställda med.


 


136


Herr JOHANSSON i Hållsta (c):

Fru lalman! I motion nr 626 upptar jag i år, liksom i fjol, tillsammans med mina partikolleger i Stockholms län problemen med vallendragens förstörelse i vårl län. Under del år soiii gåll har, eftersom inga andra partier vid förra årets behandling av frågan visade något som helsl intresse för atl rädda våra döende sjöar, naturligtvis inle heller någon bällring skett.

Problemet för Stockholms läns sjöar - och det är f ö. vad partiets motion gäller - är inle i någon högre grad svavlet, ulan föroreningar, som är en följd av det cenlraliserade samhällel. Del är bra all herr Pei­lersson i Lund vill rälla lill svavelproblemet, men det gäller som sagl inle i någon högre grad för Stockholms läns sjöar.

Den undersökning som landstinget utfört visar all av de ännu levande sjöar som kan räddas måsle 90 slycken ålgärdas inom fem-lio år. För elt ljugotal sjöar finns en tidsfrist av endasl elt par år. Om inte riksdagen i dag beslutar sig för all rädda dessa sjöar, är del knappasl meningsfullt att fier gånger motionera om atl rädda just dessa. Tiden är då ute för dem. Och atl döma av majorilelens åsikter i betänkandet nr 33 ser del dyslerl ut. Den är beredd atl med öppna ögon låta förstörelsen bli full­ständig. Del är så myckel mer anmärkningsvärt, eftersom del är jusl dessa poliliska partier som skapai det samhälle som är grundorsaken till den miljöförstörelse som vi nu får uppleva. Denna har då särskill hårt drabbal våra vatlendrag i de regioner som är mest centraliserade, exempelvis Stockholms län. Eftersom vallendragen är en livsviklig del av våra nalurresurser såsom grundvallenmagasin och också i alll slörre ulslräckning tas i bruk som yivallenreservoarer, är de värda elt bälire öde än atl vara mollagare av avfall från vår s. k. vällevnad i sådan ut­slräckning att deras möjligheler alt leva vidare ominlelgöres. Dessulom har de en stor uppgift som rekrealionsobjekt för del allmänna friluftslivet

Atl det kostar stora pengar all reslaurera sjöar är vi alla medvetna om. Enligl ulskotiei är inle nu kända restaureringsmetoder tillräckligt prövade för att man skall salsa på dessa. Innebär detla alt utskotlsma­joriteten underkänner professor Sven Björks vid Lunds limnologiska an-stall metoder? Han är dock en av världens främsta experter inom området Enligt en artikel i senaste numret av Landstingels Tidskrift har han med gott resultat förestått restaureringen av sjön Trumnien ulanför Växjö. Det exemplet har ju redan nämnts här i diskussionen. Ulskollei säger


 


också att del är naturvårdsverkets sak att fördela medel till sådana här objekt. Men då måsle man väl också i rimlighetens namn ge naturvårds­verket medel att fördela.

Och arbetskraft finns. Vi har aldrig någonsin haft så många studernade och utbildade inom biologi och limnologi som nu. Ge dessa en chans! Koslnaderna är Stockholms läns landsting berett att dela, och jag är över­tygad om alt de berörda kommunerna är beredda att la sin del. 1 de allra flesta fall ärdet omöjligt att säga vem som är förorenaren och därmed den ansvarige för de uppkomna skadorna. Men på grund av människornas, rörlighet numera bör del vara elt nationellt intresse au vi tillsammans försöker lösa del här problemet Därför måste slaten la initiativel och skyndsamt förhandla med berörda parter.

Vill vi bevara välståndet måsle vi värna om våra naturresurser. Detta gäller inte minst våra vallendrag.

Under fjolårels debali råkade jag av någon anledning vara oärlig nog alt inte närvara i kammaren när herr Wachlmeister i Johannishus höll sitt anförande. Han log då ned mig på jorden så att säga, när jag hade yttrat all jag Iror atl Stockholms län är del första län som har gjort en fullständig inventering. Jag garderade mig med ordel "iror". Då säger herr Wachlmeister all han vill ta död på min glädje över all Stockholms läns landsting skulle vara först i landet med en inventering av sjöarna. Sveriges minsta län nere i sydost var långt, långl före alla andra i del avseendet - naturligtvis. Ja, jag skall inle förringa herr Wachlmeisters glädje över atl vara först. Det är bara så alt jag inte vet, om den där ulredningen gjorde all herr Wachimeisler också har anledning alt vara glad i forlsällningen. Jag är bedrövad över resullaiei av den utredning som Stockholms läns landsting har utfört Det är därför jag försöker kämpa för alt vi skall göra någonling åt delta bedrövliga lillslånd. Men polilikerna i Stockholms län lycks vara ensamma, och vad partierna be­träffar är cenlern ensam om an försöka göra någonting åt dessa problem. Jag vei myckel väl att det finns enskilda riksdagsmän, landslingspoliliker och kommunalpoliliker i alla partier som vill försöka kämpa på della område, och del viltnar motionsfloran i dag om. Men lyvärr är vi som sagt ensamnia som parti än så länge.

Herrar Wachimeisler och Peilersson i Lund hänvisar till sillande mil-jökoslnadsulredning och säger atl della skall ulredas innan man kan ta ställning. Herr Wachlmeister säger atl sjösanering för 10 milj. kr. är en droppe i havet Ja, del kan ju så vara. Del är rikiigl som han också säger, atl del behövs en noggrann planering för att man skall kunna lösa problemet Han är bekymrad när del gäller vilka sjöar man skall utvälja. Men då säger jag: Rådfråga kommuner och landsting; de vet vilka objekt som är de mest lämpade! 1 varje fall i Stockholms län vei man del. Vi har här ivå pilolprojekl soni är besluiade av landslinget Man skall nu göra en fullsländig förberedande uiredning så au man är klar att sätta i gång. Det gäller i norra delen av länet Kundbysjön och Björkaren och i södra delen Flaten. Men tyvärr kan vi inte sälla i gång


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

137


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


med alt restaurera dessa sjöar. Börjar man, så tar väl riksdag och regering detta som prejudikat på att man får klara del själv. Därför måsle del vara vi rikspoliliker som går i bräschen och förhandlar och fördelar kosl­naderna. Kommun och landsling är beredda att vara med på detla. Denna väntan på utredningen, även om den nu är färdig om ett år, kan som sagl vara ödesdiger för de 20 sjöar i Slockholms län som jag har talal om. Delsamma gäller säkert ocksä för sjöar i många andra län. Men vi är på det klara med atl om vi väntar ett år så är det definitivt för sent för de 20 sjöarna.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill reservationen  15.


 


138


Herr PETTERSSON i Lund (s) kort genmäle:

Fru talman! Jag lyssnade med stigande förvåning lill herr Johanssons i Hållsta inlägg från talarstolen. Han påstod att den socialdemokratiska regeringen inie skulle ha något som helsl inlresse av alt rädda våra döende sjöar. En sådan hislorieskrivning är grovi vilseledande och den bör alltså inle få slå oemolsagd.

Del fel som herr Johansson i Hållsta gör är alt han stirrar sig blind på de extra punktinsatser sorn han begär i sin motion. Men del är också fråga om all man skall manifestera sin vilja atl undanröja de grund­läggande orsakerna lill all sjöarna behöver reslaureras. Del är inle enbart fråga om au angripa sjukdomssymlomen, herr Johansson i Hållsta, utan del gäller även att kurera själva sjukdomen. Där har del tagils iniiialiv från regeringens sida, och del har också gjorts slora insatser.

Jag vill bara erinra om de miljardinvesteringar som stat och kommun gemensamt gjort för atl bygga upp effektiva avloppsreningsverk. Det har Inneburit ingenting mindre än en jättesatsning för sanering av hotade sjöar och vallendrag. Samma sak gäller om de slora slalliga bidrag som induslrin fåll för att stoppa utsläppen av förorenat vatten.

Det har också blivit fina resultat. Ingen trodde väl för några är sedan atl slockholmarna på nyll skulle kunna bada mill i släden. Del är numera ell faklum sedan man gjorl en sanering av avloppsulsläppen i Mälaren med hjälp av slalliga och kommunala pengar.

En annan sak är nalurliglvis den fara som försurningen av sjöarna innebär. Del har jag lidigare underslrukit Också här görs slora insatser. Koslnaderna belöper sig, med de reslriklionsåtgärder när det gäller sva­velfri olja som vi har f n., pä i varje fall mer än  100 milj. kr.

Lägg därlill de förslag som svavelgruppen kommil med i sill enhälliga betänkande. Vad man diskuterar är åtgärder i halvmiljonsklassen per är.

Del är alliså en grovi vilseledande beskrivning som herr Johansson i Hållsia redovisar, när han säger att del från socialdemokraiins sida inte skulle finnas något intresse av att röja upp och sanera våra hotade sjöar och vallendrag. Men del är nalurliglvis - som herr Wachlmeister i Johannishus tidigare sagl - stora problem här, och del gäller all på elt effektivt sätt använda de pengar som vi sätter in. Då måsle man


 


ha fram ett ordentligt utredningsunderlag, och eftersom utredningarna nu befinner sig lett definitivt slutskede tycker jag all även herr Johansson i Hållsta bör kunna vänta ytterligare något år, innan han yrkar bifall lill reservationer som innebär anslagsökningar på del här områdel.

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m) kort genmäle;

Fru talman! Om herr Johansson i Hållsia frågade ifall jag var glad eller om han hoppades all jag skulle bli glad över ulredningen kommer jag inle rikligt ihåg. Men i vilkel fall som helsl kan jag säga herr Johansson all jag inle alls är glad över resullaiei av den sjöinventering som vi har gjort nere i Blekinge. Del är ivärlom bedrövligt, och del blir värre och värre. Vartenda år dör ell par sjöar som blir fisklomma hell enkelt på grund av syranedfallet. Det är där vi har den slora boven i dramat. Och så länge vi inte kan få bukt med den - vi vet inte varifrån varie del av alll delta nedfall kommer - får vi finna oss i den fortgående försurningen.

Slockholms län är ju på ett sätl lyckligt loliai som inte har problem med försurningen. Men då kommer det någonting annat i slällel, för aldrig får man vara riktigt glad. Då har ni här väldigt näringsrika sjöar, som just har en benägenhet all växa igen fortare. Men där är det ju, i den mån det beror på att det är en kalkbygd med oerhört näringsrika jordar över huvud laget ingenting att göra åt det hela. Då får man hålla sjöarna öppna på konstlad väg. Men när sjöarna är näringsrika av andra orsaker - genom avlopp - bör det inte vara någon svårighet att få tag i avloppen, och då är del väl, som herr Pettersson i Lund sade, framför alll etl kommunall inlresse all salsa på den saken.

Men jag vill upprepa vad jag sade i mitl första anförande; Del rör sig om fanlasliska belopp, ifall vi skall få bukl rfied det här. Del är bråltom - det erkänner jag - men det är icke desto mindre viktigt all vi kan dirigera bidragen lill de sjöar som det är absolut nödvändigt att rädda. Då tror jag all även andra landslingsområden än del som herr Johansson i Hållsia närniasl lalar för har synpunkler och kanske anser att del finns landskap som bör komma före Uppland i della sammanhang. Jag förslår fullkomligl herr Johanssons bekymmer, och mina är lyvärr inte mindre. Men jag ser ingen utväg all få fram de många miljarder - del gäller myckel mera pengar än vi i vårl land har lagl ned på vallen och avlopp, där vi är främsl i världen - som behövs för sjöreslaureringen. Jag vei inle hur vi skall få fram dessa pengar.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


 


Herr JOHANSSON i Hållsta (c) korl genmäle:

Fru talman! Herr Pettersson i Lund efterlyste grundorsaken och fattade tydligen inle vad jag sade var grundorsaken. Jag sade all den är cen­traliseringen. Den har medfört dessa onormala utsläpp i sjöarna, som jag tror är värsl i Slockholms län. Där är ulredningen klar. Del är inle svavlet som där är det stora problemet - det vill jag säga också lill herr Wachlmeister i Johannishus - ulan del är de onaturligl stora naturliga


139


 


Nr 106               föroreningar som kommer av del cenlraliserade samhällel.

Onsdaeen den       "' tycker det är ganska meningslöst ail, som Lennart Pettersson gör,

21 aoril 1976       berömma sig och silt parti av att man har satsat så mycket på reningsverk.

_____________    Det är väl inle stor mening med all salsa pengar på reningsverk, om

Miljövård, m. m. man inle också följer upp ålgärderna med hjälp lill självhjälp för dessa uisatta sjöar. Alla vi som sysslar med dessa frågor vei ju atl naturen själv kan lösa en slor del av de här problemen, men sjöarna är nu sä mältade av föroreningar att de inte klarar av den saken utan hjälp. Ni sitter här och vill vänta pä en uiredning, men under liden dör kanske ytterligare 20 sjöar i Stockholms län.

Herr Wachimeisler i Johannishus sade all orsaken kan vara näringsrika jordar, och naluriiglvis kan det vara en bidragande orsak. Men del är någonling som naluren lidigare har klaral själv, och det skulle den göra nu ocksä, om den fick möjligheler. Men grundorsaken, den lunga be­lastning som centraliseringen för med sig, måste vi hjälpa sjöarna med, om vi vill ha några friska sjöar i vårl land i forlsällningen.

Fru FREDRIKSON (c):

Fru lalman! Reservationen 9 vid punkten 62 i ulskoitsbelänkandet innehåller en begäran om etl med 2 milj. kr. ökal anslag lill värd av nalurreserval m. m. Slora arealer i vårl land är i dag avsalla lill reserval för rörligl friluftsliv m. m. Dessutom kommer ett slorl antal nya na­lurreserval atl avsättas under budgelårel  1976/77.

Del kan vara av inlresse all i della sammanhang la fram en del uppgifter om de arealer som del rör sig om.

1 den sammanslällning av fysiska riksplaneringens programskede, vil­ken utarbetats av skogshögskolan - Troedssonska Forskningskuratoriet - anger man atl arealen produkliv skogsmark, avgränsad för rörligt fri­luftsliv i fysiska riksplanens programskede - (exkl. fjällnära skog och yltre skärgård) är i Gölaland 337 800 heklar eller lika med 7 96 av ifrå­gavarande areal, i Svealand 520 600 heklar eller lika med 10 % och i Norrland 608 400 hektar eller lika med 5 "-6. Del blir sammanlagl 1 466 800 heklar och 6 96 av den sammanlagda arealen produktiv skogs­mark.

Man har således för hela landet föreslagii avgränsningar på nära 1,5 miljoner heklar produkliv skogsmark för röriigt frikiflsliv.

Uiöver den arealen föreligger en preliminär siffra på ca 0,4 miljoner heklar för tälorternas närområden, mark för frilidsbebyggelse på ca 0,1 miljoner heklar, mark för kulturell och vetenskaplig naturvård eic. på 0,3 miljoner hekiar. Totalt 2,3 ä 2,4 miljoner heklar ålgår för nämnda ändamål. Uppgifterna är iniressania, eftersom de är ett ullryck för sials-makiernas och kommunernas ambilionsnivå för bevarande av lämplig mark för rörligt friluftsliv.

För vissa av arealerna, t ex. de för frilidsbebyggelse, får man räkna

■med all skogsproduktionen upphör. Andra områden kan användas lill

140                 .   viss del. Man kan i runt lal räkna med au den årliga skogsproduktionen


 


minskar med 1-1,5 miljoner skogskubikmeter per år eller att 300 000-400 000 ha kommer att ligga utan produktion. Det är på sitt sätt inget dåligl kalhygge, spritt över hela landet. Till skillnad från våra vanliga kalhyggen lar den marken ej någon förnyelse av skog.

För all åstadkomma ell bättre utnylljande måsle arealer med olika restriktioner begränsas så myckel som möjligl. Även markägare är in-iresserade naturvårdare och goda samhällsmedborgare. Den enskilde medborgaren, markägaren, bör ej belastas mer än andra samhällsmed­borgare.

Ännu vei man ej vad som menas med atl "markanvändningen avsevärt försvåras" eller hur mycket samhällel anser alt den enskilde skall tåla. Avsättande av mark till naturreserval är värdefullt för de intressen de anses tillvarata. Men vi skall också vara på det klara med all del innebär betydande produktionsbortfall för såväl samhället som för den enskilde och därmed minskar nationalinkomsten. Denna minskning skall upp­vägas av den tillgång som reservalen anses utgöra. Del är ell riksintresse såväl som ett samhällsintresse att så stor areal som möjligt bevaras för produktion och att så små arealer som möjligt beläggs med restriktioner.

Jag är av den uppfatlningen all bevarande av produktion och tillgo­doseende av människornas behov av tillgång lill mark för bl. a. friluftsliv ej behöver innebära motsättningar. Tvärtom; de värden på skogsmark som man vill slå vakt om har nämligen i mänga fall skapats - och del gäller inle bara skogsmark utan också annan mark - genom ålgärder utförda inom ramen för en produktiv markanvändning. Trots all bruk-ningsmeioderna i viss mån konlinuerligl förändras lorde ell raiionelll användande av mark även i forlsällningen uigöra den säkrasle garanlin föratt andra intressen skall kunna tillgodoses och detta utan alltför stora förluster och koslnader för samhällel.

Det är naturligt att människorna från tätorterna söker sig ut i naluren på fritiden. Den starka befolkningskoncentrationen under de senasle år­tiondena har varit olycklig, och bl. a. har skapats bostadsmiljöer i vilka många människor inte trivs. Men man ger inle människorna vad de önskar se och uppleva ule i naluren enbart genom au bilda naturreserval. Avsevärl bälire är all samarbela med markägarna och bereda dessa för­ulsällningar all kunna bo och verka i bygden sami alt tillåla glesbe­byggelse. Bofast befolkning har förståelse och känsla för naturvärden och vårdar naluren sami medverkar lill all bevara dessa värden för fram­liden.

Uppfallningen all nalurreservalen bör bibehållas som en social före­teelse, för all lillgodose människornas önskan all få koniakl med naluren. kommer inle au visa sig realislisk. Nalurvårdsområdena kommer mer och mer alt avfolkas, eftersom någon bebyggelse uiöver den befinlliga inte lillåls inom dessa. Risken är all de öppna områden som nu finns växer igen. och någon ulveckling är knappasl länkbar inom nalurreser­valen. Del allmännas koslnader för all hålla naluren öppen och tillgänglig kommer all bli oöverstigliga.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.

141


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Med en forisatt naiurreservalsbildning riskerar vi, enligl min uppfatt­ning, att fä stora områden som blir ödsliga och ogästvänliga för de män­niskor som på sin fritid önskar komma ut i skog och mark för att njuta av naturen och dess skönhet. Därför bör vi nu begränsa ytterligare re­servatbildning. Om de reserval som avsäils skall få den belydelse som avses måste de skötas. Eljest förfaller de. Det är orimligt all bara "lagra" dem. Jag vill undersiryka nalurvårdsverkets betänkligheter inför efter­släpningen i vårdåtgärderna. Den är redan så betydande att den bör in­hämtas. Därför har reservationen 9 tillkommit

Fru talman! Jag ber all få anslula mig till yrkandena av herr Larsson i Borrby.


 


142


Fru HAMBRAEUS (c):

Fru talman! Det slöseri med råvaror och energi som karakteriserar den industrialiserade världen beror förmodligen till stor del på bristande kunskap om hur de nalurliga syslemen på vår planel fungerar. Vi an­vänder nu en leknik som i fysisk mening bryler ned resurser i slällel för atl bygga upp. En av orsakerna härtill iror jag ligger i del faktum all de som har maklen fortfarande anser all den ekonomiska velenskapen kan ge den överordnade kunskap som behövs för all vi skall kunna inrälta oss så förnuftigt som möjligl. 1 Sverige är t. ex. LU (långtids­utredningen) styrande för snart sagt all planering. Men kunskap om eko­nomi ger inte tillräcklig informalion för alt vi skall kunna fatla kloka beslut I sin bok "Livet är vackert" säger den engelske ekonomen E. F. Schumacher:

"1 dagens vokabulär är det fä uttryck för fördömanden som är lika slutgiltiga och avgörande som ordel 'oekonomisk'. Kalla en föreieelse 'omoralisk' eller 'vidrig', 'en fara för världsfreden eller för kommande generationers välbefinnande' - så länge som man inte har påvisat all den är 'oekonomisk" har man inie på allvar ifrågasall dess räu all exislera, växa och frodas."

Della cital visar, tycker jag, med all önskvärd lydlighel hur orimligi det är att alltid låta ekonomiska bedömningar vara överordnade alla andra. Ekonomin måsle riniligen rälla sig efter de grundläggande förulsällningar som gäller för livel på jorden.

Med det kulturmönster som dominerar väriden f. n. är människan en destruktiv kraft på jorden. Vi har blivit så förblindade atl vi tror atl vi blir arbetslösa om vi inle ulövar aklivileter som förorenar och bryler ned ekosyslemen och skapar alll större risker och problem. 1 själva verket kommer vi atl finna arbelsuppgifter i överflöd, där allas skapande förmåga kan komma till uttryck, når vi tar vårt förnuft till fånga och börjar bygga upp ell sätl att producera och konsumera som inte skadar naturen eller våra medmänniskor.

Människans olika aklivileier måsle samordnas med de slora nalurliga systemen. Vi måste lära oss alt bli effektiva på elt långsiktigt, klokt sätl och alt med allt djupare förståelse och skicklighet främja och utnyttja


 


de resursuppbyggande krafterna i stället för atl som nu motverka dem och binda oss till nedbrytande syslem. Jordbruksutskottets välvilliga be­handling av motionen 1676 av herr Hörberg och mig samt av motionen 1736 av herr Wijkman innebär all förståelsen för dessa tankegångar pä ell mycket glädjande salt har ökat. Men när det kommer lill frågan om pengar, alltså all gä från ord lill handling, då vill inte ulskoiieis rnajorilet vara med längre. En ökad satsning på forskning efter de här linjerna är hell nödvändig, om vi skall kunna få del beslulsunderiag i samhället som gör en önskvärd förändring möjlig.

Naturvårdsverket har beträffande anslaget lill målinriklad miljövårds­forskning äskal en höjning på 10,8 milj. kr. Utskoilel har lillslyrkt en ökning på 3,74 milj. kr. Merparten av de medel som begärs avser upp­följningar av redan pågående projekl förulorn vissa fasla koslnader.

Anställningsförhållandena vid naturvårdsverkel lycks vara högsl olill­fredsslällande. Enligl lagen om anställningsskydd gäller anslällning tills vidare, om ej annat avtalals. Avtal om att anställning skall avse viss tid, viss säsong eller visst arbeie får träffas endasl om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet Så säger lagen. Vid nalurvårds-verkel arbetar f n. omkring 135 personer anställda för viss tid eller vissl arbeie. För 121 av dessa utgår anställningstiden den 30 juni i år. Omkring 50 av de visstidsanställda arbetar på forskningskontrakt som förnyas ett år i sänder så länge forskningsprojektet i fråga pågår. Visslidsansiällning synes alltså ha kommit att användas i en omfattning som inte avsetts med lagen om anställningsskydd. Ett antal visstidsanställda medarbetare avlönas dessutom från anslag som ställts till naturvårdsverkels förfogande av andra myndigheler, huvudsakligen arbetsmarknadsverket Även dessa medarbetare är för sin fortsatta anställning beroende av anslag som för­nyas årligen.

Det kan inte vara försvarbart att denna viktiga forskning skall bedrivas under sädana förhållanden. Anställningstrygghet anser vi vara en rät­tighet för alla människor. Det måste vara olidligt atl forska och kanske vilja undersöka frågor som kan vara känsliga för olika makthavare, när man inle vet om man har jobb näsla år. Tillräckliga medel måste ome­delbart ställas till förfogande.

Jag ber alt få yrka    bifall lill reservationen  10.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


 


Herr HÖRBERG (fp):

Fru lalman! En väsenllig del av resonemangel om miljövårdsforskning rör sig om relalionerna mellan ekonomi och ekologi. Bengl Hubendick är chef för nalurhisloriska museet i Göleborg och har bl. a. skrivii en uppsals kring dessa frågor. Jag skall be all inledningsvis få citera ell avsnill därur:

"Del vi hushållarmed, nalurresurserna. är oss givna och fungerar enligl naiitrlagar. enligl ekologiska lagar. Ekologin är oss given (vare sig vi känner till den eller ej) av naturen. Vi kan inle ändra naturlagar, bara uinyllja dem på bäsla möjliga säll. Vad som är bäsl ullrycker vi vanligen


143


 


Nr 106               i ekonomiska mätt. Därmed blir ekonomin styrande. Men ekonomin är

OnsHflPpn rlen     ■'" människans påfund, medan ekologin över människans huvud bestäm-

-y,       ., iq-7/-  nier ramarna och möjligheterna för vår hushållning. Ekonomin bör och

_____________    måste underordnas ekologin.

Miljövård, m. m.     Den stora svårigheten ligger i all ekonomin bedömer lönsamheten på

korl sikl och vanligen lönsamheten för en ekologiskt godtycklig eko­nomisk enhet

De ekologiska följderna av ell handlande visar sig inle med en gång. Eftersläpningen kan vara läng, 1-ländernas ekonomiskt givande indu­striella utveckling har sketl på de outtalade förutsällningarna alt tillgång på råvaror och energi är obegränsade och alt nalurens tolerans mot be­lastning är obegränsad. Båda förutsättningarna är falska, vilkel vi börjar upptäcka i dag, ell par hundra år efter den industriella revolutionens början.

Nästan alll vi gör är ekonomiskl motiverat, lönsamt i nuets korta per­spektiv. Men nästan allt vi gör har också vittgående och svåröverskådliga ekologiska konsekvenser, som till slul går ut över människornas möjlighet all försörja sig - över våra möjligheter till en god hushållning på lång sikl,"

Därför är forskning så viklig i detta sammanhang. Vi måste försöka atl få fullt klart för oss hur naturen egentligen fungerar. Vi vet inle det till alla delar ännu,

Ulskottet gör etl mycket omfattande och positivt uttalande om bl, a, molionen 1975/76:1676, Del slår givelvis klart för ledamöterna att de metoder för avfallsrening som vi i dag tillämpar inle för all framtid är de enda rätla, Nyltiggörandel av avfallel måsle ägnas betydligt större uppmärksamhet än f. n. En forskningsväg som därvid bör beträdas är att av vissa avfallsprodukter försöka utveckla redan kända metoder att återproducera energi i form av livsmedel, t ex. via alger och fisk. Som fortsättning pä sädana energiomvandlingsvägar kommer sä - mer eller mindre automatiskt - den länga process som en gång i tiden utgjorde stonimen lill de oljeförekomster som vi i dag ulnylljar i alltför hög takl. Vi underlåter därvid att se lill all den urlidsprocess som en gång gav olja i dag får en forlsällning sä all nya oljelager skapas.

Därför måsle man ställa sig frågan: Är t. ex. den metod riktig som vi i dag använder när vi renar våra sjöar? Tar vi på elt riktigt säll vara på de avfallsprodukter som denna rening ger? Svaret är enligt min mening nej.

Utskottet redovisar molionen 1676 på s. 72 på bl. a. följande sätt: "Del
framhålls all nalurvården måsle ses som en del av energiflödet Genom
nu lillämpade reningsåtgärder hindras den biologiska omvandlingspro­
cessen. Enligl molionärerna framstår allt klarare behovet av reningsverk
som avgiftar avloppsvaltnei och överför avfallel till organiskt sediment
för vidare omvandling till kol, olja och livsmedel." Vi gör inte så i dag!
Det kan avslutningsvis förtjäna all upprepa vad jag nyss citerade ur
144                   Bengl Hubendicks uppsals: "Ekonomin bör och måsle underordnas eko-


 


login."

Jag ser ulskottets ingående resonemang kring dessa frågor på s. 71-75 i betänkandet såsom ett positivt ställningslagande men också bara såsom inledningen till etl nytänkande när det gäller ekologins överordnade roll i framtiden.

Fru talman och ärade kammariedamöter! Nästan allt vad vi gör får vittgående och svåröverskådliga ekologiska konsekvenser, som går ut över kommande generationers möjligheler att överieva på vår jord. Därför är frågan om respekten för ekologin en ödesfräga, den mest övergripande fråga som vi har att ta ställning till här i kammaren.

Fru talman! Jag har för dagen inget annat yrkande än om bifall lill reservationen 10.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Fru OHLIN (s);

Fru talman! I motionen 1975/76:1721 har de halländska ledamöterna hemställt om anslag för undersökningarna av förhållandena i Laholms­bukten. Vi har hemställt om ett anslag på 500 000 kr. för att man skall kunna fortsätta de påbörjade undersökningarna om den slora anhopning­en av alger i bukten.

Utskottet säger i sitt betänkande att det ankommer pä regeringen och naturvårdsverket att pröva frågan om anslagsfördelningen för särskilda projekt på miljövårdsområdet och att motionen inte bör föranleda några yiteriigare åtgärder från riksdagens sida. Utskottet uttalar sig emellertid positivt om angelägenheten av atl den påbörjade undersökningen skall kunna fullföljas.

Hallandskustens slora betydelse för rekreation och friluftsliv behöver väl inte understrykas - alla i denna kammare är säkerligen väl medvelna om detta förhällande. Utskottet uttalar: "Med hänsyn bl. a. till områdets stora betydelse från rekreationssynpunkt anser utskottet det angeläget att åtgärder vidtas som pä sikt kan bidra till alt lösa föreliggande pro­blem."

Ulskottets utlalande är så pass starkt atl vi motionärer anser oss med tillförsikt kunna emotse snabba åtgärder i motionens syfte.

Fru lalman! Jag har därför inget annat yrkande än om bifall lill ut­skottels hemställan, men jag har velat understryka behovet av snara åtgärder.


Herr jordbruksministern LUNDKVIST:

Fru lalman! Jag skall försöka undvika att förlänga denna debatt, men det är ändå en sak som jag tycker jag vill ha sagt, innan debatten är slul.

Fru Anér sade i början av silt anförande att hon trodde sig förstå att regeringen nu ansåg all man var färdig med miljövårdsarbetet, efter­som regeringen inte föreslagit mer än 289 milj. kr, pä denna budget i år, dvs, samma summa som i fjol. Fru Theorin har redovisat skälen härtill.


145


10 Riksdagens protokoll 1975/76:106-107


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Sedan kom fru Anér tillbaka och föreslog 299 milj, kr, på denna budget. Hon sade att det var ett uttryck för all man från folkpartiets sida ansåg att vi bara befann oss i början av miljövårdsarbetet.

Jag skulle vilja slå fast att det är självklart att vi är överens om atl vi, trots allt som har hänl på miljövårdens område, bara befinner oss i början av miljövårdsarbetet.

Med anledning av den diskussion som har förekommil i dag och som i rätt hög grad har gälll problemen med luftföroreningarna och försur­ningen av våra sjöar skulle jag vilja lillägga att det inte räcker med all vi agerar aktivt här hemma. Jag kan på denna punkt försäkra att re­geringen har agerat och kommer att agera på det internationella planet. Vi agerar inom Nordiska rådet, inom OECD:s miljövårdskommitlé och inom FN;s miljösiyrelse för atl vidga kretsen av länder som förslår be­kymren med just dessa problem. Vi kommer att ta varje tillfälle i akt för atl i internationella sammanhang söka vinna förståelse för att det gäller atl så snabbt som möjligt begränsa de olägenheter som följer med luftföroreningarna, svavelnedfallet och försurningen av våra vatlendrag.


 


146


Överiäggningen var härmed slutad.

Punkten 58

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels re­servationen nr 7 av fru Anér, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begäri votering upp­lästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punklen 58 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av fru Anér.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-proposilionen. Då fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 278 Nej -   30 Punkten 59 Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 60

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottets hemställan, dels re­servationen nr 8 av fru Anér, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begäri votering upp­lästes och godkändes följande voleringsproposilion:


 


Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 60 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av fru Anér.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fiertalel av kammarens ledamöier ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 277 Nej -   31

Punkten 61

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 62

Mom.    1    och    3

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskottets hemställan, dels re­servationen nr9 av herr Larsson i Borrby m.fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voleringspro­posilion;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 62, mom. 1 och 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Larsson i Borrby m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat;

Ja - 199

Nej - 109

Mom.    2

Ulskottels hemställan bifölls.


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Punkten 63

Mom.    1

Utskottels hemställan bifölls.


M o m, 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reser-


147


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


vationen nr 10 av herr Larsson i Borrby m, fl, samt 3:o) reservationen nr 11 av herr Takman, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Larsson i Borrby begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Israelsson begärt volering be­träffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande vole­ringsproposilion:


Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen an­gående jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 33 punkten 63 mom, 2 antar reservationen nr 10 av herr Larsson i Borrby m. fl. röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 11 av herr Takman.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Israelsson begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 118

Nej -    16 Avstår - 173

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och god­känd:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksulskollels hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 63 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 10 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 182

Nej - 124

Avstår -     3


148


Punkterna 64 och 65

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.


 


Punkten 66                                                                                  Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Mom.    la

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels re­servationen nr 12 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson     Miljövård, m. m. i Borrby begäri votering upplästes och godkändes följande voteringspro­position:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 66 mom. 1 a rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 12 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 224

Nej -   84

Mom.    Ib

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 13 av herr Takman, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehamn begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 66 mom, 1 b röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av herr Takman,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flerlalet av kammarens ledamöter ha rösiat för ja-propositionen. Dä herr Magnusson i Kristi­nehamn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstnings-apparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 295 Nej -   14


Mom,    le    och    3

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 14 av fru Anér och herr Takman, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:


149


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Miljövård, m. m.


Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­länkandet nr 33 punklen 66 mom, 1 c och 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 14 av fru Anér och herr Takman,


Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264

Nej -   44

Avslår -     I

Mom,    1   d   och    2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom,   4

Propositioner gavs på bifall till dels utskollets hemställan, dels re­servationen nr 15 av herr Larsson i Borrby m, fi,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voleringspro­posilion:

Den som vill au kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­tänkandet nr 33 punkten 66 mom, 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 15 av herr Larsson i Borrby m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna om­röstning gav följande resullal:

Ja - 228 Nej -   81

Punkten 67

M o m,    1 - 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.


150


Mom,    4

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskottets hemställan, dels re­servationen nr 16 av herr Takman, och förklarades den förra proposilionen


 


vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Israelsson begäri votering     Nr 106
upplästes och godkändes följande voleringsproposilion:         Onsdaeen den

21 april 1976
Den som vill atl kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be-     ___

länkandet nr 33 punkten 67 mom, 4 röstar ja.                    Miljövård, m. m.

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 av herr Takman,

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Israelsson begärde röst­räkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:

Ja - 295

Nej -    14

Punkten 68

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels re­servationen nr 17 av herr Larsson i Borrby m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voleringspro­posilion:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i be­iänkandel nr 33 punkten 68 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparal. Denna om­röstning gav följande resultat:

Ja - 227 Nej -   82

Punkterna 69-79

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

På förslag av fru tredje vice talmannen beslöt kammaren att uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till kl. 19.30.

§ 7 Anmäldes och bordlades

Proposition

1975/76:209 om ändring i regeringsformen                                           151


 


Nr 106

Onsdagen den 21 april 1976

Meddelande om frågor


§ 8 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:2423 av herr Sven Gustafson i Göteborg

1975/76:2424 av herr Olsson i Edane m.fl.

1975/76:2425 av herr Polslam m.jl

med anledning av propositionen 1975/76:155 om vissa körkortsfrågor

1975/76:2426 av herr Carlström m.fl.

med anledning av propositionen 1975/76:167 om nyorganisation förpost-verket

1975/76:2427 av fru Troedsson m.jl 1975/76:2428 av ftu Troedsson m.jl

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för be­skattning av realisationsvinster, m. m.

1915/16:2429 av herr Hörberg

med anledning av propositionen 1975/76:197 med förslag till lag om arbetsskadeförsäkring


 


152


§ 9 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 21 april

1975/76:318 av herr Torwald (c) till herr finansministern om beskatt­ningen av bingospel:

En lilen idrottsförening i Göteborg saknade egen iräningslokal, varför några eldsjälar bland klubbens "slocknade stjärnor" beslutade sig för att söka åstadkomma en klubbsluga i anslutning till en idrottsplats. Bygg­naden skulle uppföras under 1974, varför man lyckades utverka lillslånd till bl. a. bingospel, som tack vare frivilliga insatser från medlemmarna för 1973 lämnade ett netto på 30 000 kronor, som fanns i behåll vid årsskiftet 1973-1974. Under 1974 förbrukades både dessa 30 000 kronor och ytteriigare 10 000 kronor för klubbhusbygget. Men i december 1974 drabbades klubben av en stor kvarskatt, därför atl bingorörelsen hade gett ett överskott på 30 000 kronor under 1973. Klubben hotas nu med utmätning, då den saknar likvida medel.

Anser finansministern det rimligt atl en idrottsförening - som pä detla säll genom oavlönat frivilligt arbeie söker lösa etl lokalproblem för sina ungdomar - likställs med professionella bingoarrangörer, som för egen vinning driver denna form av verksamhet?


 


1975/76:319 av herr Norrby (c) till herr finansministern om lidpunkten      Nr 106

för proposition om beskattningen av ideella organisationer:    Onsdaeen den

Meddelande om frågor

Föreningsskatteulredningen, som tillsattes i november 1971, avläm-     21 apnl 1976 nade den 11 december 1975 betänkandet "Beskattning av ideella för eningar". Jag vill fråga med anledning av detta;

När ämnar finansministern framlägga proposition angående beskatt ningen av de ideella organisationerna?

§ 10 Kammaren åtskildes kl. 18.20.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Tillbaka till dokumentetTill toppen