Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:68

Måndagen den 28 april

Kl. 13.00

§ 1 Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

§ 2 Om åtgärder för att motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

Herr bostadsministern CARLSSON erhöll ordet för alt i ett sammanhang besvara dels herr Östrands (s) den 1 april anmälda interpellation, nr 48, dels herr Petterssons i Lund (s) den 4 april anmälda interpellation, nr 49, och anförde;

Herr lalman! Herr Östrand har frågat mig om jag överväger ytterligare åtgärder för alt motverka vissa kapitalvinster vid försäljning av småhus samt om så inte är fallet, vilka riktlinjer som enligl min mening bör gälla i detta hänseende för kommunernas medverkan i småhusproduktionen.

Herr Pettersson i Lund har frågat mig om jag är beredd att framlägga förslag som innebär att kommunerna får möjlighet att besluta om att hembudsskyldighet till kommunen och dess bostadsförmedling av stats-belånade nybyggda villor skall gälla under exempelvis en femårsperiod efter uppförandel, där utgångspunkten skall vara att säljaren får ersätlning för inköpspris och nedlagda kostnader, uppräknat efter index.

Jag hemställer om att få besvara frågorna i ett sammanhang.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna behandlade i sitt betänkande SOU 1974:17 Solidarisk bostadspolitik de av herrar Östrand och Pettersson berörda problemen. Utredningarnas förslag avseende köpeskillingskontroll av statligt belånade småhus fick ett blandat mottagande av remissinstanserna.

Regeringens förslag i propositionen 1974:150 innebar införande av en kontroll av överlåtelser inom två år från den första överlåtelsen. Vid denna skulle ske en prövning av överlåtelsevärden som bl, a, innebar att köpeskillingen skulle anses godtagbar om den inte översteg ursprungligen godtagen högsta produktionskostnad med skäliga tillägg för försäljningskostnader, förbättringar och allmän ökning av byggnadskostnaderna under tiden från färdigställandet och fram till överlåtelsen. Riksdagen beslöt i december 1974 i enlighet med förslaget.

Dessa regler trädde i krafi den 1 januari 1975, och det dröjer således en lid innan någon effekt av dem kan avläsas.

Ett antal kommuner tillämpar, som herr Östrand påpekar, sedan en tid skilda regler i samband med försiagångsförsäljning av småhus för

107

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder jör att motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

108

alt förhindra spekulation. Kommunförbundet följer denna verksamhet. Del finns enligl min mening skäl att avvakta resultatet av de hittills vidtagna åtgärderna och av den i kommunerna pågående verksamheten innan ställning tas lill eventuella ytierligare åtgärder.

Herr ÖSTRAND (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Men av naturliga skäl kan jag inle vara fullt tillfredsställd med den avvaktande hållning som statsrådei intagit, och orsaken härtill skall jag utveckla litet närmare.

Bakgrunden till min interpellation är den mycket allvarliga utveckling som är på gång när del gäller de möjligheter som nu finns att göra mycket snabba och framför allt slora kapitalvinster vid andrahandsförsäljning av främsl gruppbyggda stalsbelånade småhus, uppförda av kommunen eller genom kommunens försorg. Jag tänker då närmast på dem som förvärvar ett småhus i rent spekulationssyfte eller som av annan anledning avyttrar sitt hus relativt kort tid efter förvärvet.

Jag fäste uppmärksamheten på de här missförhållandena i en motion redan lill 1973 års riksdag. Resultatet av den motionen blev att man införde den tvååriga köpeskillingskonlrollen, som statsrådet redan har nämnt. Detta beslul är givetvis ett steg i rätt riktning, men det har väl redan nu visat sig alt systemet har sina uppenbara begränsningar, dels blir del svårt för kontrollorganet alt avgöra om den godkända köpeskillingen verkligen stämmer överens med den köpesumma som avtalats mellan säljare och köpare, dels är det administrativt litet svårhanterligt, och sist men inle minsl är två år enligt milt säll all se en alldeles för kort period. Därför anser jag att liden snart måsle vara mogen all allvarligt överväga att kombinera den beslulade prisprövningen med andra mer långtgående åtgärder som innebär en effektivare spärr mol snabba spe-kulalionsvinsier i del stalsbelånade småhusbyggandet. De civilrättsliga problem som kan uppslå bör då också klarläggas.

Del finns nalurliglvis olika vägar alt gå. Ell säll är, som jag angav i 1973 års motion, all småhusen genom kommunen eller kommunalt ägt förelag såldes lill marknadspris men att skillnaden niellan della pris samt begärd och godtagen produktionskostnad betalades med ränlefrili slående lån som avskrevs under en lämplig lidsperiod, exempelvis tio år, med viss del per år om köparen bor kvar i huset. Säljs huset under tioårsperioden förfaller återstående del lill betalning. Ett annat säti som jag också nämnde i samma motion är att man förbehåller kommunen återköpsrätt inom viss tidsperiod.

Det finns givetvis även andra möjligheter som kan prövas. Men det viktigaste är all man snabbt kommer till rätta med problemet, della sett mol bakgrunden av den myckel snabbi ökande andelen småhus i förhållande lill del totala antalet lägenheter som påbörias.

Ser man enbart på 1974 års siffror, visar del sig att av 79 833 påbörjade lägenheter var 52 814 småhus, eller närmare 70 96, Ser man på andelen påböriade småhus med statliga lån visar den en markant ökning från

30 140 år 1973 lill 40 199 år 1974, medan andelen utan statliga lån har minskat från ca 13 000 till ca 12 000. Ser man på andelen infiyttnings-färdiga småhus med statliga lån - det är ju den statistik man måste använda för att få fram fördelningen mellan styckebyggda och grupp-byggda småhus - finner man all år 1973 var andelen styckebyggda II 170, medan andelen gruppbyggda var hela 17 649, Motsvarande siffror för 1974 var 13 026 resp, 19 026,

Dessa siffror visar att andelen småhus med statliga lån har ökat kraftigt, en trend som givetvis kommer all förslärkas i takt med att de nya riktlinjerna för bostadspolitiken slår igenom ute på fältet. Siffrorna visar också samma trend när del gäller gruppbyggda småhus, och del är speciellt denna bebyggelse som kommunerna på del ena eller andra sättet har engagerat sig i.

Del visar också med all tydlighet all kommunerna har tagit sill bo-sladssociala ansvar även när del gäller småhusproduklionen. En framsynt planering och rationell produktion har också i de fiesta fall resulterat i att småhus lill försäljning har kunnat produceras lill en kostnad som avsevärt understiger marknadsvärdet. Detta har också möjliggjort för barnfamiljer och lägre inkomsttagare alt i större utsträckning efterfråga småhus under förutsättning att de är förstagångsköpare. I försäljningspriset ligger också i många fall inbyggd en myckel kraftig kommunal subvention av tomtpriset just för all nedbringa hushållens löpande bo-sladsutgifler.

Avsikten är däremot inle att den förste ägaren även skall få tillgodogöra sig dessa kommunala uppoffringar vid snar försäljning. Att det rör sig om slora vinster vid andrahandsförsäljning visar de siffror som boendeutredningen redovisat. Den redovisade prisstegringar mellan köp och försäljning under en treårsperiod som låg mellan 35 000 och 100 000 kronor.

Det är givet all man ute i kommunerna upplever del som myckel otillfredsställande när man ser all kommunernas insatser för att åstadkomma vettiga priser i nyproduktionen och därmed hålla nere boendekostnaderna ofta resulterar i stora kapitalvinster för den enskilde, någol som han på intet säll medverkat till. Detta har också resulterat i, som jag nämnde i min interpellation, att man från kommunernas sida genom mer eller mindre konstiga avtal själva försökt begränsa dessa vinstmöjligheter. Del är avtal som vid en juridisk granskning i många fall skulle visa sig inle vara hållbara.

Mol bakgrunden av vad jag redogjort för är del viktigt all kommunerna snarast ges bättre möjligheter än vad de har för närvarande när del gäller all motverka snabba kapitalvinster vid försäljning av småhus och att någol så när enhetliga riktlinjer skapas för kommunernas handlande i della avseende.

Låt mig till slut, herr lalman, la upp en fråga som kanske inte direkt har all göra med interpellationen men som jag ändå tycker bör omnämnas i delta sammanhang. Det gäller den registrering av de bostadssökande som sker i kommunerna.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för alt motverka oskäliga kapitalvinster vid JÖrsälJning av småhus

109

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för alt motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

Vi har dem som söker bostad genom den kommunala bostadsförmedlingen. Där är de sökandes nuvarande bostadssituation avgörande vid tilldelning av bättre lägenhet. Ur bostadssocial synpunkt är detta givelvis hell riktigt. Men vi har också den s. k, lomtkön i kommunen. Där till-lämpar man i de fiesta fall hell andra fördelningsprinciper. Avgörande där är nästan undantagslöst hur länge man har stått i den här s. k, kön. Sökandens nuvarande bostadsstandard har alltså ingen som helsl betydelse. Låt mig exemplifiera delta. Vi kan ta Andersson och Pettersson, Andersson, som har en mycket låg bostadsstandard, slår i bostadskön hos den kommunala bostadsförmedlingen och står samtidigt i lomtkön, Pettersson, som har en myckel god bostadsstandard, står före Andersson i lomtkön. Vid fördelning av en småhustomt eller ett gruppbyggi småhus som förmedlas av kommunen får Pettersson bostad före Andersson, Detta är givetvis ett helt otillfredsställande förhållande ur bostadssocial synpunkt - och det är ju ändå den som skall vara vägledande vid statligt belånat byggande, oavsett om det gäller lägenheter i flerfamiljshus eller i småhus. Del borde alltså finnas en samordning i detta avseende. Därför borde enligl milt sätt alt se kommunerna på någol säll göras uppmärksamma även på della.

Del är givelvis många problem som bör uppmärksammas i takt med den stigande småhusproduklionen. Därför, herr lalman, är jag övertygad om all statsrådet, trots sin avvaktande hållning, ändå är beredd att snabbt vidta de åtgärder som erfordras för att komma lill rätta med de uppenbara missförhållanden som jag här påtalat.

Herr PETTERSSON i Lund (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka bosladsminislern för svaret. Tyvärr måste också jag notera att det var ett negativt svar. Herr Östrand kallade det för avvaktande. Jag kanske får lov att vara litet mer kritisk.

Det blir alltså inga nya tag mot spekulationsköpen av nybyggda villor, utan i stället hänvisar bosladsminislern till den köpeskillingskontroll som nu finns för villor som är mindre än två år gamla.

Jag har för min del diskuterat den här köpeskillingskontrollen med kommunalmän i Skåne framför allt. Där är man överens om att denna kontroll i slorl sett kommer att bli ett slag i lufien. Uppfattningen inom andra delar av landet är säkerligen inle annorlunda. Den lagen hindrar inga fördomsfria spekulanter, men den frestar kanske i stället till lagöverträdelser. Det har ju herr Östrand också berört i sitt inlägg nyss.

Jag har i min interpellation velat peka på det mera grundläggande problemet, dvs, de spänningar som nu finns mellan å ena sidan kommunernas ansträngningar att bygga villor billigt och sälja till självkostnadspris saml å andra sidan den snabba vinst som många gånger en person kan göra genom alt något eller några år senare sälja till väsentligt högre marknadspris. Jag tänker inte la upp tiden här i dag för att nämna olika exempel på detta. Vi vet alla att de finns i stor omfattning ute i expanderande kommuner. Del är uppenbarligen ett problem; kommunen

överlämnar genom sin prispolilik åtskilliga lusenlappar i ett osynligt gåvobrev i samband med försäljningen av en nybyggd villa. Jag tycker att det minsta man kan begära - och det är bakgrunden till min interpellation - är att ett sådant gåvobrev i första hand används lill all premiera ell stabilt och långsiktigt boende, om del nu över huvud laget skall vara några speciella premier, Bosladsminislern bör vara på del klara med att del ute bland kommunalmännen existerar en ökande irritation på den här punklen. Man frågar sig om det verkligen är värt mödan alt aktivt pressa projekterings- och byggnadskostnaderna i kommunen när det man tjänar in - och litet lill - ändå går förlorat i nästa försäljningsled. Risken för att kommunalmännen tröttnar har också understrukils av herr Östrand här i dag.

Det är väl också mot den bakgrunden man skall se den vildvuxna fiora av olika kontrollsystem mot spekulationsköp som nu existerar ute i kommunerna, I brist på en stödjande central lagstiflning är dessa kommunala villkor emellertid i första hand både dåligt samordnande och ganska ineffektiva. Dessutom balanserar de många gånger på gränsen till vad som är tillåtet. De framtida erfarenheter från köpeskillingskontrollen som bostadsministern vill avvakta innan han lar ställning lill eventuella åtgärder mot villaspekulalionen kommer inte att ge mycket. Det tror jag nog att vi kan vara överens om. Siffrorna och de statistiska sammanställningarna kommer säkerligen alt se snygga ut, spekulationen kommer all gå ned på papperet, men verkligheten kommer snarare alt döljas än uppenbaras.

Vill man verkligen hjälpa kommunerna att effektivt bekämpa spekulationsköp av nybyggda villor tror jag att man måste tillgripa den metod som anvisas i min interpellation, nämligen en lagstiftning som ger kommuner inom existerande områden möjlighet att föreskriva hembudsskyldighet eller återköpsrätt till kommunen och dess bostadsförmedling för alla stalsbelånade småhus och villor.

För att undvika alla missförstånd vill jag också understryka vad som i och för sig redan står i interpellationen, nämligen att det är fråga om en tidsbegränsad återköpsrätt till kommunen, exempelvis en femårsperiod vid en vidareförsäljning av nybyggda villor. Jag tror inle riktigt på tanken på en livslång priskontroll, men jag tycker alt en femårsperiod kan vara en lämplig avvägningsperiod för alt komma lill rätta med sådana fenomen som vi i dag diskulerar.

Vidare är del hell klart all försäljning lill personer med släktsamband bör undantas från hembudsskyldighet.

Dessutom skall försäljningspriset vid ett inköp av kommunen själv
fallet sältas med hänsyn till förbättringar och indexutvecklingen på bygg
området, 5

Slutligen är det klart att kommunen inte behöver ulnytria förköpsrätten om man inte vill, om kommunen exempelvis ligger i ett område där man inte har den här överhettningen och där priserna inte har gått upp starkt.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för alt motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

111

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärdej- för att motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

Fördelen med en tidsbegränsad hembudsskyldighet är ganska klar. Den skulle för det första ha en allmänt dämpande effekt på prisutvecklingen när del gäller villor och småhus. Den skulle för det andra effektivt motverka alla tendenser till spekulationsköp av nybyggda villor. Den skulle för det tredje - kanske det viktigaste - öka möjligheterna för folk i vanliga inkomstlägen som slår i kommunens villakö att köpa en villa. Det hänger samman med dels all del då skulle finnas fier villor att fördela, dels att priserna på dessa villor skulle bli lägre än eljest.

Jag tycker alltså all bostadsministern skall fundera vidare på förslaget om en tidsbegränsad hembudsskyldighet.

Vidare vill jag säga att det hedrar statsrådet när han i sill interpellationssvar redovisar, all förslaget om köpeskillingskonlroll, som vi diskuterar i dag och som jag är kritisk mot och vill ändra utformningen av, fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. Det är då värt att notera att det blandade mottagandet framför allt berodde på att man tvivlar på effektiviteten av de föreslagna åtgärderna. Av remissvaren kan man konstatera all de allra flesta remissinstanser är positiva lill all man bekämpar villaspekulationen, medan man tycker att den föreslagna metoden inle är så bra. Remissinstansernas blandade uppskattning av förslaget kan alltså inte las som intäkt för all man inle skulle gå vidare med ytterligare åtgärder på della område - snarare iväriom. Del är ef-fekliva älgärder man vill se,

Slulligen vill jag med anledning av beskedel från bosladsminislern att han vill avvakta resultatet av de hittills vidtagna åtgärderna och av den i kommunerna pågående verksamheten innan ställning tas till eventuella ytterligare åtgärder slälla följande fråga lill bosladsminislern; Kan man vänta sig all denna utvärdering kommer all göras ganska snabbi, kanske inom något år, eller kommer det all dröja flera år innan liden blir- mogen för ytterligare åtgärder?

112

Herr bostadsministern CARLSSON:

Herr lalman! Interpellanlerna och jag har åtminstone två utgångspunkter gemensamma; del är för del första en principiell motvilja mot all bosladen ulnyujas för spekulalion. Gör den ene bosladskonsumenlen en vinsl, så gör den andre självfallel en förlusl. För del andra har vi gernensaml bakom oss ell nyligen fattat riksdagsbeslut; som bl. a, innebär all vi haren köpeskillingskonlroll i kraft sedan den 1 januari 1975, Rimligen kan där ännu inle några resultat avläsas. I och för sig har jag inle heller någon överdriven tro på att vi med detta beslul kommer att lösa problemet i dess helhet. Men jag utgår från att vi alla som var med om att fatta det beslutet åtminstone har den tron all del, som jag tror all herr Östrand uttryckte sig, utgör ell steg på vägen.

Dessutom framgår det av inläggen här liksom av mitt svar att en rad kommuner nu har startat olika verksamheter på området. Jag tycker inte att man behöver uppleva det som negativt alt olika former prövas i olika kommuner. När del gäller alt få ell underlag för ett framlida

beslut tror jag all del är värdefullt all få vissa praktiska erfarenheter.

Det är nämligen så - och skälet lill del dåliga remissutfallet finner vi i detta faktum - att detta är en fråga, där del är enkelt alt ta principiell ställning men mycket svårt all hitta effektiva lösningar. Dessutom bör kanske ändå problemet nyanseras någol, därför alt de undersökningar som har gjorts - bl. a, en ulredning som genomförts i Uppsala län -lyder på all del totalt sett inle rör sig om så slora pengar. Del blir alltså inte några stora belopp för landet som helhet, om nu Uppsala är representativt. Endast 13 96 av småhusägarna flyttade inom ivå och ett halvt år efier köpet. Detta faktum hindrar inle all del enskilda fallet ändå kan framstå som osmakligt. Men jag har velat göra denna nyansering av de tidigare förda resonemangen.

Vad beträffar herr Petterssons i Lund förslag nämnde han själv att del är nödvändigi med undanlag, och jag kan se nödvändigheten av all göra också andra undanlag än de herr Pettersson räknade upp, Della medför alt jag tror all även det förslagel skulle visa sig i praktiken bli i vissa avseenden svårhanterligt. Men eftersom jag inle har någon annan principiell uppfattning än interpellanlerna, dvs. all del är önskvärt all den ene bosladskonsumenlen inle skall tjäna på den andre, vill jag, för all svara på herr Petterssons fråga, säga att jag är öppen för all så snart jag finner ett rimligt och praktiskt förslag inle låta delta ligga en dag längre än nödvändigi. Jag menar också all den praktiska verksamhet som nu bedrivs kan ge ell underlag för ell sådant realistiskt förslag.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

Herr STRÖMBERG i Botkyrka (fp):

Herr lalman! De problem som herr Östrand och herr Pettersson i Lund tagit upp i sina interpellationer har ju länge utgjort en källa lill irritation i många kommuner. Jag vill knyta an lill dessa problemställningar, men jag ser dem då ur en något vidare synvinkel än interpellanlerna,

I slutet av sill anförande påpekade bosladsminislern - alldeles rikligl - att gör den ene bosladskonsumenlen en vinsl gör den andre en förlusl. Härligger en stor del av problemet i sammanhanget.

Samhället strävar ju efter all hålla bostadskostnaderna nere, och myckel har gjorts i den riktningen. Här har pekats på vad kommunerna gör. De nya lånebeslämmelserna är ell exempel på insatser från statens sida.

Om ett småhus säljs för en summa som ger säljaren en oskälig kapitalvinst uppslår flera problem, I en motion med anledning av propositionen 92 om sänkning av den statliga inkomstskatten har min partikamrat herr Löfgren ganska utförligt behandlat de här frågorna. Han kommer lill slutsatsen all man i ell större sammanhang grundligt måste se över situationen. Hur översynen skall göras - internt av regeringen eller genom en offentlig ulredning - lämnar herr Löfgren åt regeringen alt själv avgöra.

Utvecklingen under de allra senaste åren har klart visat all de bo-siadssökande i allt större utsträckning föredrar småhus, men särskill i storstäderna och i större tätorter har hyreshusproduklionen dominerat.

113

Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för alt motverka oskäliga kapitalvinster vid JÖrsälJning av småhus

Resultatet har bl, a. blivit att småhusen inte sålts lill sill verkliga värde ulan lill priser som betingats av den starka efterfrågan. Vissa personer har gjort slora vinster på della,

Della förhållande medför inle bara ell flskalt problem - hur man genom ell skattesystem skall komma ål de oskäliga vinsterna - utan de höga försäljningspriserna skapar också högre boendekostnader, I t, ex, tätorter med underskott på småhus pressas huspriserna alldeles i onödan i höjden. Så blir boendekostnaden i småhus allt högre, och del är främst lägre inkomsttagare och barnfamiljer som drabbas. Än värre blir det när samhället lar de höga försäljningspriserna till intäkt för mycket kraftiga höjningar av taxeringsvärdena. Här tar plötsligt skattemyndigheterna spekulationsaffärerna som grund för bedömning av laxeringsvärdena. Först får barnfamiljerna alltså betala ett alltför högt pris på sina småhus, och sedan drabbas de av en slraffskail därför all de helt plötsligt flnner sig bo i småhus som fåll ell exlra högt taxeringsvärde.

Enligt regeringens skalteförslag kommer nu ett slorl anlal familjer inte bara all belastas med den högre boendekostnad som beror på att den 2-procentiga beskattningen tillämpas på ell högre taxeringsvärde utan drabbas också av en fördubblad skatt på den del som ligger över 180 000 kr. Dessa regeringens åtgärder motverkar möjligheterna för låginkomsttagare och barnfamiljer i storstadsområden och tätorter au välja småhus som bostad.

Folkpartiet har i en partimolion visat hur illa regeringens förslag slår och föreslagit mera rättvisa gränser för den här beskattningen så att den inte i onödan skall drabba de svagaste grupperna; jag tänker särskill på barnfamiljerna i storstadsområdena.

För mig ligger det största och svåraste problemet med de oskäliga vinsterna på småhus kanske inte i alt en del personer tjänar så myckel

- jag tror all vi kan komma ål den saken - utan i alt man pressar upp
bostadskostnaderna för andra och, som antytts här lidigare, bl, a, av stats
rådet, kan göra del omöjligt för de grupper som inle är så ekonomiskt
starka all välja ell småhus, ,

Hur problemet skall lösas är mycket svårt att säga. Jag har inget recept

- det är inte så lätt alt ge ett sådant - men jag vill påpeka all riksdagen
nu får la ställning till frågan med anledning av herr Löfgrens motion.
Den slutsats han har kommit lill tror jag är ganska riklig. Han vill att
riksdagen skall uppdra ål regeringen alt utreda frågan om nya former
för att komma till rätta med de oskäliga prishöjningarna på fastigheter
och de följder som dessa prishöjningar får för de faktiska boendekost
nadernas ökning. Man börda komma fram till ett system som, exempelvis
vid nästa omiaxering, inte får sådana effekter som nu hotar. Herr Löfgren
syftar då främsl på barnfamiljerna och låginkomsltagarna.

Jag tror också all del nu är dags för regeringen all på ell eller annat sätt ytterligare överväga vilka åtgärder man kan vidta för att komma till rätta med del här problemet. Men då vill jag att man ser problemet i den större och vidare bemärkelsen och även tar hänsyn lill effekterna på boendekostnaderna.

Herr PETTERSSON i Lund (s):

Herr talman! Det gladde mig all bosladsminislern i sitt andra inlägg hade en mera öppen attityd lill de synpunkter som interpellanlerna har fört fram om behovet av ytterligare åtgärder på detta område. Det var faktiskt litet bättre än vad vi kunde läsa oss till i interpellationssvaret.

Jag flck den uppfattningen att det inle skall behöva dröja så länge innan bostadsministern kan aktualisera denna fråga på nytt. Det är också myckel bra alt kunna notera.

Nu ville bostadsministern bagatellisera frågan litet genom att peka på undersökningar från Uppsala län, vilka han ansåg visar att de genomsnittliga priserna vid överlåtelser av relativt nya villor inle stigit så förfärligt mycket. Del varierar väl litet. Jag kan citera andra undersökningar, som visar att det har varit ganska betydande prisstegringar, T. o, m. i statsrådets egen stora bostadsproposition från förra året kan man läsa att under perioden 1970-1973 var prisökningarna niellan 40 000 och 60 000 kr, över den ursprungliga köpeskillingen i sex av nio kommuner som hade undersökts. Del motsvarar en ökning på drygt 30 96.

Det är klart att genomsnillsiffror döljer en del, samtidigt som de ger en överblick över problemen. Men vi måste också se lill del som upprör och irriterar människorna, nämligen de prisstegringar som har varit ännu högre. Jag vill med della bara understryka att också den psykologiska effekten av sådana prisstegringar måste beaktas när man lar ställning lill reformförslag.

Sedan sade sig bosladsminislern kunna komma på ytterligare undanlag som skulle vara behövliga för att en sådan här regel om hembudsskyldighet vid andrahandsförsäljning lill kommunen och dess bostadsförmedling skall kunna genomföras. Det skulle vara intressant all vela vad del var för undanlag. Jag kan försäkra all jag inte har kastat fram den här tanken improviserat, ulan jag har diskuterat frågan ganska ingående med ledande kommunalmän som har praktisk erfarenhet av dessa problem. De räknar med au del här skall vara en bra metod för dem när del gäller all gå vidare för alt få en'ordentlig kontroll över villaspekulalionen och för att få en viss dämpning av prisutvecklingen på nyss färdigställda hus.

Slutligen lyssnade jag med inlresse lill herr Strömbergs i Botkyrka sympatiska inlägg. Jag kan inte lill alla delar instämma i vad han sade. Om jag uppfattade del rätt ansåg herr Strömberg au beskattningen var en stor bov i dramat, och bl, a, nämnde han realisationsvinstbeskattningen. Jag kan väl då meddela herr Strömberg mina egna erfarenheter. För en vecka sedan sålde jag en sommarstuga - priset kan vi väl lämna därhän, men jag kan inle länka mig att jag skulle ha fått vare sig mer eller mindre för den sommarstugan om realisationsvinstbeskattningen varit utformad på ell annat sätt. Jag tror alt pä detta område, liksom på andra oreglerade områden, är del de ibland blinda marknadskrafterna som fäller utslaget.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för all motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

115

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att motverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av småhus

Herr ÖSTRAND (s):

Herr talman! När del gäller all begränsa möjligheterna lill spekulalion i hyressäitningen på hyreshussidan har vi ju genom bruksvärdesprincipen och den prisledande kontroll, som de allmännyttiga företagen utövar, något så när effektivt satt en spärr i detta avseende. En spärr har vi också för del statligt belånade småhusbyggandet genom den kostnadskontroll som länsbostadsnämnderna utövar och som är mycket effektiv.

Men som jag lidigare nämnde gäller delta tyvärr endast i del första ledet, med undanlag då av den tvååriga köpeskillingskonlrollen, I den bristsituation och den överhettning som nu råder på småhusmarknaden måste det, enligl milt sätt all se, finnas möjligheter all tillgripa regleringsåtgärder i della avseende på samma sätt som i många andra avseenden. Visserligen är dessa realisationsvinster beskattningsbara, men det man åstadkommer är ju att man höjer bostadskostnaden för andra-handsköpare, och på så sätt blir främst låginkomsttagarna utslagna.

När det gäller herr Strömberg i Botkyrka vill jag instämma med herr Pettersson i Lund som sade att herr Strömberg gjorde ell hovsaml inlägg i debatten. Men i likhet med herr Pettersson tror jag inte alt det är beskattningen som är den stora boven i dramat, och del är i och för sig inte heller taxeringsvärdena, I de fiesta fallen innebär de höjda taxeringsvärdena en mycket måttfull hyreshöjning. Däremot är det skillnaderna mellan priset vid förslahandsförsäljning och priset vid andrahandsförsäljning som gör det mycket svårt, så som jag lidigare nämnt, för just låginkomsttagare att efterfråga den här typen av småhus. Del kommer naturligtvis på sikt all innebära all vi får en viss segregation även i sådana här bostadsområden, och del har självfallel inte från börian varit kommunernas mening.

En annan sektor av småhusproduklionen, där marknadskrafterna får spela fritt, är del icke stalsbelånade småhusbyggandet. Del småhusbyggandet är undantaget den kostnadskontroll som länsbostadsnämnderna utövar på del stalsbelånade byggandet av småhus. Där ser man de verkliga skräckexemplen på hur privata märkspekulanler uppför småhus ulan anbudskonkurrens. Undersökningar som bostadsslyrelsen har gjort visar all sådana småhus är 30 000 ä 40 000 kr, dyrare än motsvarande hus byggda med statliga lån och kostnadskontroll, Della är nalurliglvis ell problem som vi också på någol säll måsle försöka komma lill rälla med. Herr Slrömbergs i Boikyrka inlägg kan jag inle uppfatta på annat säll än all man även inom folkpartiet är beredd all ställa upp och medverka lill all sådan spekulation i det icke stalsbelånade småhusbyggandet i framliden blir omöjlig.

116

Herr STRÖMBERG i Boikyrka (fp):

Herr talman! Jag tackar mina meddebaliörer här i kammaren. Tydligen har jag uttryckt mig någol vagt, och därför har ni kanske missförstått mig litet. I realisalionsvinsibeskallningsfrågan har jag ingen mening som avviker från er. Vad jag har velat visa på är den höjning av bosiadskosl-

naderna som orsakas av alt även taxeringsvärdena höjs.

Jag kan svara för folkpartiet all vi anser oss f n, inte ha allt det material som man kanske behöver för all se över dessa frågor, och vår förhoppning är därför alt regeringen på säll som den finner lämpligt lar fram ytterligare material och alt vi sedan får diskutera frågan på nytt. Vi är beredda att ställa upp i en sådan diskussion.

Medan jag har ordel vill jag också säga all jag finner del angelägel att statsmakterna nu på olika säll underlättar för kommunerna alt vid försäljning av mark la ul de reella kostnaderna för exploateringen, så att del inle i onödan lämnas subventioner.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 lokaliseringen av Stålverk 80

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om lokaliseringen av Stålverk 80

Herr bosladsminislern CARLSSON erhöll ordel för all besvara herr Lothigius (m) den 10 april anmälda interpellation, nr 53, och anförde; Herr talman! Herr Lothigius har frågat mig

1, om jag anser att bostadsdepartementet av vad som framkommit från remissinstansernas sida har lillräckligl underlag för att föreslå regeringen beslut redan i vår i lokaliseringsfrågan för Stålverk 80,

2, vilka ytterligare åtgärder jag avser föreslå regeringen för att miljöskyddet för Luleå stad med omgivning skall anses bli tillfredsställande.

För att ge regeringen ett allsidigt underlag vid bedömning av lokaliseringsfrågan för Stålverk 80 har yttranden begärts från ca 25 myndigheter och organisationer. Yttrandet från koncessionsnämnden för miljöskydd avgavs för drygt en vecka sedan, NJA har bereits möjlighet all lämna yttrande med anledning av avgivna remissyttranden, NJA:s yttrande har ännu inle inkommit till bostadsdepartementet.

Del omfattande material som har kommit in lill bostadsdepartementet bereds inom berörda departement. Som herr Lothigius säkert förslår kan jag inle på nuvarande stadium i beredningsarbetet uttala mig om underlagsmaterialet för regeringens beslul och om när beslul i lokaliseringsfrågan kan fattas.

Jag kan emellertid försäkra herr Lothigius all regeringen i sill beslul i lokaliseringsärendel noggrant kommer att överväga miljöfrågorna.

Herr LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag lackar bosladsminislern för svaret på min interpellation.

Statsrådet säger i sill svar egentligen all jag är för tidigt ute med mina frågor. Ja, jag erkänner all jag är ute i god tid men inle all jag är ule för tidigt, Enligl preliminära uppgifier från statsrådets eget departement skulle regeringen fatta beslul i lokaliseringsfrågan i mitten eller slutet av maj månad. Jag skulle då vilja fråga: När skulle del ha varit möjligt

Nr 68 för mig att framställa en interpellation innan ett sådant beslul fattas.

Måndagen den "" JS inte hade gjort det nu?

28-inril 1975 Bosladsminislern önskar tydligen au jag skulle ha ställt min inter-

-____________ pellalion efter del all regeringen fallat sitt beslul. Vad är del för mening

Om lokaliseringen med informationer då? Riksdagen behöver informationer innan beslutet

av Stålverk 80 fattas, så att vi i enlighet med våra arbetsformer och vår uppgifi kan

påverka handläggningen av ärendet på ell riktigt sätt. Nej, herr bostadsmi-

nisier,dei är inte på del sättet det skall gå till, om reglerna för demokratisk

parlamentarism skall följas.

Eller är det så alt ni, på grund av alla de omständigheter som gör del svårt att klara dessa bedömningar, tänker skjuta beslutet i frågan till i höst, efter det nya riksmötets öppnande? I så fall skulle ni, tror jag, ha sagl det i svaret. Mellan den I juni och del nya riksmötets öppnande har riksdagen ingen chans att ta del av informationer eller påverka handläggningen av frågan.

Anser inle statsrådet ändå all denna fråga är av sådan storleksordning all riksdagen borde bli informerad och få diskutera den? Har ni i bostadsdepartementet inte redan fått fram så mycket av underlaget för ett beslutsfattande att ni hyser oro för alt projektet kraftigt kommer all försenas bara med anledning av de myckel komplicerade miljöproblemen och den lid och de pengar som krävs för all lösa dem innan projektet realiseras? Känner ni inle oro för delta, herr bosladsminisler?

Det avgörande för ert ställningstagande tycks vara att NJA ännu icke inkommit med sill yttrande med anledning av remissvaren. Jag kan förslå alt det är viktigt och nödvändigt att ha det innan man fattar ell beslul - del är fullt korrekt. Men ni har väl själva en uppfattning om situationen pä grundval av de redan inkomna svaren från de tunga remissinstanserna. Jag kan i mitt stilla sinne gissa mig till vad NJA kommer att svara. Man kommer att säga: Vi är medvetna om de miljösvårigheier som uppstår, men får vi bara pengar så grejar vi den saken.

Enligt min mening räcker del inle med bara pengar- man måste också undersöka vilka miljöskador som kommeratt inträffa. Naturvårdsverket motsätter sig stålverkets lokalisering lill de berörda plaiserna - den skulle få stora miljökonsekvenser, säger man. Men, säger man, regeringen har alltid möjligheter att strunta i naturvårdsverket och driva igenom sin vilja med hjälp av 6 miljöskyddslagen. Jag vill då fråga herr statsrådei: Kommer ni att göra det?

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har avstyrkt lokalisering lill de berörda platserna med moliveringen att undersökningsmaterialet är bristfälligt. Anser statsrådet materialet bristfälligt, och vilka åtgärder bör i så fall vidtas för all förbäitra del?

Koncessionsnämnden för miljöskydd, som statsrådei talade om, har avgivit ett yttrande r ärendet. Där heter del under rubriken Koncessionsnämndens ställningstagande i remissärendet:

"NJA är skyldigt all i samband med villkorsprövningen enligl mil-
118 jöskyddslagen underkasta sig omprövning av för närvarande gällande

villkor rörande utsläpp lill luft och vallen från bolagels lidigare lovgivna anläggningar i Luleåområdel,"

Vilka garantier finns då för all NJA skall klara della? Sådana garantier måste man ha innan man fattar ett beslul.

Under en senare punkt i ställningstagandet heter del;

"NJA är skyldigt att inom två år från dagen för regeringens beslul påkalla prövning vid vederbörande fastighetsdomstol jämlikt 34 S andra punklen miljöskyddslagen av sådana ersättnings- och inlösningsfrågor i anledning av Stålverk 80 som är hänförliga lill fastigheter på Kal vholmen söder om befintlig väg samt inom strandslräckan öster därom t, o. m, Harrviken," Borde inle de fastighetsägare som berörs av stålverket få klart för sig vilken situationen är och även vilka möjligheter de har all få ersättning innan man går vidare?

F, ö. anser jag all man, för all iaktta de krav som staten ställer på andra, innan man fattar ell beslul om lokaliseringen av stålverket borde ha kännedom om vilka miljöskador,del kommer all medföra. Del har man inle nu, efiersom del inle funnits tid för mätningar och undersökningar i tillräcklig grad. Hinner man göra della före den 1 juni 1975? Jag tänker på luftföroreningarna i hela staden, ja, i hela trakten, där man talar om all del nya stålverket och koksverket kommer all medföra en sju gånger så hög grad av luftföroreningar som f n, i Luleå med omnejd, där man redan är så belastad med luftföroreningar all gränsvärdena för de tillåtna normerna har överskridits.

Jag tänker vidare på sandsugningen, där ell beslul helsl skall vara fattat före den 1 juni för att kommunen och NJA skall kunna besluta om hamnanläggningarna. Jag frågar då; Varför denna kolossala brådska, så all man inle i tillräcklig grad kan gardera sig mot ökad miljöförstöring?

Del är de frågorna, herr statsråd, som jag gärna vill ha ett kompletterande svar på.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 lokaliseringen av Stålverk 80

Herr bostadsministern CARLSSON;

Herr talman! Jag vill som replik lill herr Lothigius säga all del ju inle är riksdagen som har all handlägga ärenden enligt 136 a 5; byggnadslagen, ulan att det är regeringen. Dessutom kan del för koncessionsnämnden bli fråga om all fastställa detaljerade villkor i anslutning till en sådan ansökan.

Men del är riktigt all del i och för sig kan vara svårt all få lill stånd en diskussion - jag erkänner del - på grundval av mitt svar. Jag vill dock påminna herr Lothigius om all regeringens ledamöter enligl den nu gällande arbetsordningen för riksdagen är skyldiga all lämna sina svar inom en månad. Hade jag inle haft den lidsbegränsningen och nu aktuella helgdagar all la hänsyn till, hade jag väntat med att avge mitt svar till dess att jag kanske hade haft ett mera omfattande underlag, men jag måste respektera den arbetsordning som riksdagen har fastställt.

Däremot är jag, för au herr Lothigius ändå skall få framföra sina synpunkter, villig att lyssna lill de invändningar som han och moderata

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/7? lokaliseringen av Stålverk 80

samlingspartiet kan ha. Del är av den anledningen jag har lämnat svaret nu, och därför är jag beredd att också ta del av herr Lothigius synpunkter. Jag vill emellertid säga, om jag får uttrycka mig så, att jag har en sund skepsis då moderata samlingspartiet nu med liv och lust kastar sig in i debatten med miljöargument när det gäller Stålverk 80, Jag har litet av en känsla av att ni aldrig har tyckt om Stålverk 80 och att det nu, när miljödiskussionen i anslutning lill stålverket las upp, är ett nytt försök från er sida alt stapla hinder i vägen för stålverket, I vårt parti är vi intresserade av att få till stånd den sysselsättning som Stålverk 80 skulle medföra, men vi underskattar därför inte miljöproblemen, utan vi ser allvarligt på dem. Därför sitter vi just nu praktiskt laget dag efter dag i kanslihuset och går igenom alla de problemen, håller våra beredningar och har våra diskussioner. Men det är för mig helt omöjligt att innan de beredningarna är avslutade ge några konkreta svar på herr Lothigius frågor, eftersom det är just dessa problem vi nu arbetar med.

Herr LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag är också medveten om svårigheterna när del gäller denna fråga, men jag måsieju framställa min interpellation mot bakgrund av att ett beslut enligt bosiadsdeparlemenlel skulle fattas i millen eller i slutet på maj. Statsrådet hade enligl författningen möjlighet all vänta en vecka eller någol mer - åtta eller tio dagar lill - med all besvara interpellationen för au komma närmare ell sådant beslut. Jag undrar varför statsrådet inle gjorde del. När ell beslul skall fattas så snart som omkring den 15 maj hade del varit bra för riksdagen all vela litet mer om den här frågan.

Del är klart att vi hyser en sund skepsis mot Stålverk 80 mot bakgrund av den enorma satsning som skall göras. Men vi har deltagit i beslutet, del kan inle statsrådet komma ifrån. Del visade sig emellertid redan efter några månader alt vår skepsis var befogad, all projektet skulle kosta åtskilliga miljarder kronor mer än beräknat. Och det är svenska folkel som skall betala det. Dessutom har del visat sig all del från miljösynpunkt kostar många hundra miljoner kronor mer än beräknat och all man inle har ell tillfredsställande underlag för ett beslut när del gäller miljöfrågorna. Del måste vara ell partis rättighet all få diskutera dessa frågor för alt Slälla stålverket i rätt belysning och kanske medverka lill all få bort de misstag som kan begås. Det är mol den bakgrunden som vi ställer frågorna.

Tidningen Aftonbladet skriver att produktionen skall drivas inom ramen för de svenska miljövårdslagarna som är världens strängaste. Hur skall del gå lill när man inte vet vilka miljösvårigheier som uppträder och när naturvårdsverket, koncessionsnämnden och andra säger all de inle har underlag för bedömningen'' Del är av den anledningen som jag, inle för bara milt partis vidkommande ulan för alla som är intresserade av stålverket, ställer frågorna.

120

Överläggningen var härmed slutad.

§ 4 Om åtgärder för att förhindra rättsförluster vid inkomsttaxeringen i vissa fall av ringa försumlighet

Herr finansminislern STRÄNG erhöll ordel för all besvara herr Torwalds (c) den 21 mars anmälda interpellation, nr 45, och anförde:

Herr lalman! Herr Torwald har frågat mig om jag är villig all ge aktuella myndigheter sådana instruktioner att de får möjlighet att på administrativ väg rätta till formellt felaktiga åtgärder från den skattskyldiges sida, så att det materiella utfallet i fråga om bl. a. vissa invesleringsavdrag samt försenade skatte- och/eller avgiftsinbetalningar blir så rättvist som möjligt för vederbörande.

Frågor som sammanhänger med tillämpningen av det särskilda in-vesteringsavdragel har redan behandlats av riksdagen. Skaiieulskottel föreslog en komplettering till förordningen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt av innebörd alt riksskatieverket, om särskilda skäl föreligger, får medge alt skallskyldig äger åtnjuta särskilt investeringsavdrag, även om yrkande om sådant avdrag inte framställts i deklarationen. Utskottets förslag bifölls av riksdagen. Mol denna bakgrund anser jag det inte erforderligt med några initiativ i denna fråga från min sida.

Det är av största betydelse all skaller och socialavgifter betalas i rätt lid. För all stimulera lill riklig inbetalning utgår vissa avgifter vid dröjsmål. Om del finns giltig ursäkt för dröjsmålet med betalningen medges dock befrielse från avgift hell eller delvis. Vid vissa kortare dröjsmål utgår inte resiavgift ulan den mindre kännbara respilavgiften.

Enligl min uppfattning ger gällande bestämmelser tillräckliga möjligheter all anpassa påföljden vid försenad betalning så alt den framstår som rimlig med hänsyn lill förhållandena i det enskilda fallet.

Att som herr Torwald åsyftar göra påföljden vid försenad betalning beroende av en eventuell moifordran på staten är omöjligt av praktiska skäl. Jag vill emellertid erinra om att den som betalat in för myckel skall eller avgifi i vissa fall kan få återbetalning i förtid.

Jag vill avslutningsvis erinra om alt del åligger myndigheterna alt bevaka inkomsttagarnas intresse vid beskattningen och även vidta ändringar till inkomstlagarnas förmån.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att förhindra rättsförluster vid in-koinsila.xeringen i vissa fall av ringa försumlighet

Herr TORWALD (c);

Herr talman! Låt mig först lacka finansminisier Sträng för svaret på min interpellation, I sak är svaret visseriigen ganska negativt och innebär väl all statsrådet anser alt den som gjort ell misslag får la de ekonomiska konsekvenserna, hur hårda dessa än kan vara. Men jag nolerar med lill-fredssiällelse au siaisrådei har den uppfailningen alt myndighei?rna skall bevaka de skattskyldigas intressen och även göra ändringar lill deras förmån. Jag återkommer lill den saken litet senare i del här anförandet.

För att våra administrativa organ skall kunna fungera smidigt och lill-fredssliillande har vi - och måsie ha - eit siori anlal bestämmelser be-

Nr 68 träffande tidpunkter för avgifters erläggande, uppgifters inlämnande

Måndieen den '' "' detta kräver tyvärr å andra sidan att vederbörande skalie-

28 -inril 1975 beialare måsle behärska dessa bestämmelser för all inle råka illa ul vid

--------------- ell eventuellt misstag. Av naturliga skäl har småföretagarna särskilt svårt

0/7( åtgärder för all att på ett fullt tillfredsställande sätt hålla sig ä jour med alla dylika be-
förhindra rätlsfÖr- siämmelser. För att trygga sin och företagets existens tvingas de att kon-
luster vid In- centrera sig på att skaffa företaget arbete, att få arbetet utfört snabbt

komstlaxeringen i och riktigt samt på att få likvid för utförda arbeten. Det synes därför
vissa fält av ringa vara ursäktligt om dessa småföretagare en och annan gång lar miste
försumlighet på en lidpunkt när del gäller avlämnande av vissa uppgifter eller in-

betalningar av avgifter etc, när dessa är sällan förekommande och bestämmelserna svårtolkade. Det finns därför enligt mitt förmenande starka skäl för en liberal bedömning när det gäller påföljder vid uppenbara förbiseenden på grund av okunnighet om gällande bestämmelser, Särskill stötande blir det när en skattskyldig på grund av att han yrkat ett i och för sig medgivet avdrag vid fel tidpunkt förvägras avdraget i fråga. Att yrkandet inte framställs vid rätt tid beror vanligen på alt den aktuella författningstexten är svårtolkad och i många fall står i direkt strid mol gängse affärssed. Låt mig citera skatteexperten Lennart Tofiered, som i detta sammanhang skrivit: "En kryptisk formulering bör rimligen inte få hindra skattskyldiga all komma i åtnjutande av ett avdrag som lagstiftaren tveklöst tillämnal dem,"

Jag hade hoppats kunna använda kammarens bildskärm för att visa en tabell, men tyvärr har del visat sig all del tekniska inle medger della just nu. Jag får därför försöka all munlligen redovisa de detaljer jag skulle vilja ta fram. Del gäller frågan om hur invesleringsavdragen skall yrkas.

Jag lar som exempel en företagare som har räkenskapsåret I april-31
mars. Om han träffat ett avtal under kalenderåret 1971 om vissa förvärv
för vilka investeringsavdrag kan yrkas, då skall han yrka de avdragen
vid 1973 års taxering, oavsett när leveranserna ägt rum under tiden april
1971-december 1973, Är del däremot fråga om leveranser som avtalats
under första kvartalet 1972 har del betydelse när leveransen sker. Om
leveransen skett under första kvartalet 1972, skall man yrka avdrag vid
1973 års taxering. Om leveransen skett niellan april och oktober 1972,
skall han yrka avdrag först vid 1974 års taxering. Har däremot leve
ranserna skett under tiden november 1972-deceniber 1974, skall avdraget
yrkas vid 1973 års taxering. Om leveransen i stället avtalats under tiden
april-oktober 1972, skall avdraget yrkas vid 1974 års taxering, oavsett
när leveransen skett under liden april 1972-deceniber 1974, Har leve
ransen avtalats under tiden november 1972-mars 1973, skall avdraget
yrkas vid 1974 års taxering om leveransen skett under samma tidsperiod,
men däremot vid 1975 års taxering om leveransen skett under tiden
april-juni 1973. När det slutligen gäller avtalade leveranser under tiden
november 1972-niars 1973 med en leveranstid efter juli 1973, skall av-
122 draget yrkas vid 1974 års taxering. Om man slutligen träffat avtal under

tiden april-juni 1973, skall man åtnjuta avdraget vid 1975 års taxering.

Jag tror all var och en som tar del av dessa uppgifter måsle erkänna all del verkligen krävs ell mycket ingående studium av gällande författningar för all man inle skall råka vilse i denna labyrint. Dess värre har det nu visat sig att många småföretagare inte klarar della och därför yrkat avdrag för sina investeringar vid fel tidpunkt, dvs, i regel för sent. Har man av förbiseende underlåtit all yrka ett investeringsavdrag under taxeringsåret 1974 och nu försöker göra del vid 1975 års taxering, då är del stor risk att vederbörande helt förlorat rätten lill det aktuella in-vesleringsavdraget.

Låt mig ge ett exempel.

En åkeriägare hade under juni 1973 avtalat om leverans av en lastbil med utrustning för ca 61 000 kr. under 1974, I deklarationen för inkomståret 1973, då investeringsavdraget rätteligen skulle yrkats, förbisåg den deklarationsbyrå som han anlitade all yrka della avdrag. Ägaren var inle själv medveten om misstaget ulan utgick från all avdraget skulle yrkas när fordonet levererades och betalades. Hitintills har taxeringsintendenten inle varit benägen all hjälpa honom med erforderliga ändringar av 1974 års taxering.

Det är just i sådana här fall det är angelägel att vederbörande taxeringsintendent följer finansministerns policy au ändra även lill den skattskyldiges förmån, när han uppmärksammas på misstag av denna art.

Tyvärr drivs uppenbarligen många laxeringsinlendenier av sill fiska-liska nit all inle ge den skatlskyldige den assistans som behövs för all ell invesleringsavdrag skall få åtnjutas. Jag har fåll konlakl med ell fiertal företagare som säger sig ha fått liknande negaliva besked av resp, lax-eringsinlendent när de bett vederbörande göra ändring av deras taxering för 1974 på sådant sätt all de kunnat tillgodogöra sig aktuella invesleringsavdrag på tiotusentals kronor. När taxeringsintendenien vägrar dessa avdrag medför del all skatten kanske blir både 10 000 och 15 000 kr. högre än den skulle blivit i annat fall. Man har tydligen från tax-eringsinlendenternas sida, åtminstone i vissa fall, hängt upp sig på att de här aktuella enmans- eller fåmansbolagen har redovisal en låg vinsl. De lar många gånger ul hela beloppel i form av lön och redovisar av del skälei egeniligen ingen vinsl. Då har laxeringsinlendenlerna anseii all man inte kan hjälpa vederbörande.

Men i en PM från upplysningsriänsten slår:

"Om den skattskyldige är'nolllaxerad" fördel år eftertaxeringsbesvären rör får han tillgodoräkna sig investeringsavdraget (om besvären god-känns)", dvs, om taxeringsintendenien godkänner dem, "under senare taxeringsår, dock senast under det beskattningsår för vilket taxering sker Slätte kalenderåret efter det då anskaffningen skedde (eller för juridisk person - då laxeringen ägt rum),"

Även om vi nu är ule i sisla minuten hoppas jag att del trots allt skall gå alt få en ändring till stånd med hjälp av upplysningsijänslens

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att förhindra rättsförluster vid inkomsttaxeringen i vissa fäll av ringa försumlighet

123

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att förhindra rättsförluster vid inkomsttaxeringen i vissa fall av ringa försumlighet

analys av rättsläget och finansministerns positiva inställning lill ändringar även lill den skallskyldiges förmån i sådana här fall.

Belräffande förseningsavgifter etc, kan de slå myckel hårt efiersom de utgår med en viss bestämd procent, oavsett all del kan röra sig om väldigt korta lidsperioder. Låt mig bara ge ell exempel, Ell förelag missade den 18 juni i fjol, alltså veckan före midsommar, att betala in en arbetsgivaravgift på 5 295 kr. Avgiften kom inle riksförsäkringsverket lill hända förrän den 26 juni, dvs, efter helgen. För detta påfördes man en helt författningsenlig ränta på 4 96, vilket innebar 211 kr, 80 öre, avrundat till 212 kr. Ser man på vilken lidsperiod det rör sig om är del alltså fråga om en ränta på bortåt 150-175 96, Det brukar väl normall anses vara ocker när man tar ul så höga räntor. Det hör till saken att vederbörande vid den aktuella tidpunkten hade ett överskott för de arbetsgivaravgifter han hade inbetalat under 1973 på inte mindre än 9 459 kr,, dvs. nästan dubbelt så mycket som det belopp han missade. De pengarna fick han inte tillbaka förrän i början av 1975, ulan någon som helst ränta. Jag vill dock säga att det glatt mig att jag just i veckoskiftet fåll reda på att riksförsäkringsverket faktiskt, med hänsyn till omständigheterna, har medgett en nedsättning lill bara 1 96 i stället för 4 96, Det tyder ju på att man åtminstone där har följt finansministerns in-leniioner all man verkligen skall försöka agera pä ell sådant säll alt man tillgodoser även den skaitskyldiges intressen.

Jag har med interpellationen och de anförda exemplen velat bringa ett par aktuella fall lill finansministerns kännedom, och jag tror att finansministern är ense med mig om att det är synnerligen viktigt att de administrativa organen i dessa sammanhang verkligen försöker utnyuja alla de möjligheier som förfaiiningarna medger all ge vederbörande skattskyldiga hjälp och assistans så all de inte går miste om i och för sig berättigade avdrag bara för all de av förbiseende yrkat dem vid fel tidpunkt.

124

Herr finansminislern STRÄNG:

Herr talman! Den exercis som interpellanten redovisade med alla dessa olika faser och deialjer kunde ju förefalla vara i överkani besvärande. Jag kan emellertid irösia inierpellanlen med all del inte är en person som råkar ul för alla dessa alternativ, ulan de läcker en serie av olika situationer som olika personer kan råka in i.

Del avdrag som interpellanten närmast tänker på, dvs, det speciella avdraget för maskininvesteringar, ingår inte som ell reguljärt avdrag i den svenska skattepolitiken. Del kom lill av alldeles speciella skäl. Vi ville ha lill stånd en ökad maskininvestering av konjunkturpoliiiska skäl just vid ell vissl tilllalle. och då gällde del att avgränsa både beställning och leveransåiagande så all dels företagarna stimulerades all lägga in sina maskinbeställningar under den lid som avdraget medgav, dels maskinerna levererades under just denna tid. Man får hålla isär de här begreppen.

Delta är således inle någol reguljärt inslag i skattelagstiftningen utan tillkommet av speciella stimulans- och konjunkturpoliiiska skäl. Därför kom de här litet egendomliga datumbestämmelserna in.

Denna fråga har, som jag sade i mitt interpellationssvar, varit föremål för diskussion i riksdagen lidigare. Vid del lilirället framhöll skalieutskotlel all riksskatieverket skulle utarbeta en bilaga all fogas lill deklarationsblanketten med anvisningar om hur bestämmelserna för in-vesleringsavdragel skulle tolkas och vilka regler som gällde för del, Utskollet föreslog vidare en bestämmelse av innebörd all riksskatieverket om särskilda skäl förelåg skulle få medge all skallskyldig ulnyiriade särskill invesleringsavdrag trots all yrkande om sådant avdrag icke hade framställts i deklarationen. Sådana särskilda skäl förelåg enligl ulskoliei då avtalad leverans försenades eller då del vid deklarationens upprättande fanns grundad anledning anta all leveransen skulle ske före utgången av juni månad 1973, Del förslagel bifölls av riksdagen.

Om man således ger riksskatieverket i uppdrag all sända ul bilagor där det här specifika konjunkturbeionade avdraget förklaras och sedan lill yttermera visso ger riksskatieverket möjlighet all bifalla ell avdrag för den händelse vederbörande skallskyldig inle fattat anvisningarna ulan kommit in för sent med sill yrkande, tycker jag all man gåll så långt man kan. Del här förslagel blev ju också godtaget av riksdagen.

När det gäller den andra frågan som interpellanten lar upp och som gäller resiavgift resp. respilavgifi vid för sent inbetald skatt gör man även där vissa avsteg. Efter ansökan kan befrielse medges om förseningen beror på all skatten betalats på fel sätt eller om förseningen beror på sjukdom eller olyckshändelse. Även vid obetydliga förseningar kan befrielse komma i fråga, I sådana fall kan befrielsen få den formen all nedsättning sker lill ell belopp som motsvarar vad som skulle ha uiiagiis i respiiavgift, dvs, 4-5 % nedsätts lill 1 96,

Att jag inte vill rekommendera längre gående medgivanden är naturligtvis betingat av att del av många skäl är myckel angelägel all hålla väldigi hårt på del daium då skallen skall vara inbelald. Ger man dispenser i alliför sior ulslräckning. hamnar man läll på ell gungfly som del ur uppbördssynpunki och ur allmän prakiisk-administrativ synpunki är ganska omöjligl alt bemästra.

Jag kan ytterligare understryka - eftersom interpellanten särskill tog upp del - vad jag avslutade min svar med, nämligen au myndigheterna också har all bevaka inkomsttagarnas inlresse vid beskattningen och vidta de ändringar som är erforderliga, om de nu går lill inkomsttagarnas förmån. Jag har en bestämd känsla av all den utvecklingen är på god väg - framför allt att delta varit fallet under de senare åren.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för all förhindra rättsförluster vid inkomsttaxeringen i vissa fäll av ringa försumlighet

Herr TORWALD (c):

Herr talman! Det är väl rikligt att invesleringsavdragen var en speciell, av konjunkturskäl införd rätt lill avdrag, som skulle stimulera lill investeringar. Men detta gör del å andra sidan kanske speciellt svårt för

125

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att förhindra rättsförluster vid inkomsttaxeringen i vissa fäll av ringa försumlighet

småföretagarna att skaffa sig ordentlig kännedom om hur reglerna för de här avdragen fungerar. Just genom alt avdragen hade olika storlek under olika perioder fick avdragsregler m. m, olika tillämpning under olika taxeringsår, och det är på grund av delta som svårigheterna har uppstått, Efiersom rätten till avdrag i många fall var bunden lill avtalstiden och inle lill leveranstiden kunde vederbörande deklarations-medhjälpare inle i bokföringen utläsa au här skulle avdrag yrkas, ulan del var först om företagaren själv var medveten om avdragsrälten och kunde tala om all han träffat del eller del avtalet som deklarations-medhjälparen kunde upprätta de bilagor m, m, som behövdes, I annat fall krävdes all deklaralionsmedhjälparen var så väl insatt i företagarens problematik au han kunde slälla frågor huruvida denne träffat avtal om leveranser av inventarier under påföljande år,

Upplysningsriänstens analys och finansministerns välvilliga deklaration alt taxeringsmyndigheterna bör medverka lill all rälla eventuella missförhållanden hoppas jag skall få en god effekt. Tyvärr är den 30 april sisla dagen forell tillrättaläggande i år. Därför blev jag litet bekymrad över all svaret kom så sent. Jag hade hoppals få del för åtminstone 14 dagar sedan. Men jag hoppas som sagl i alla fall på en positiv effekt.

Till sist vill jag, när del gäller rest- och respitavgifierna gärna säga all jag delar herr finansministerns uppfattning i stort. Del har glatt mig att riksskatieverket, sedan interpellationen ställdes, har visat all man tar skälig hänsyn till omständigheter som talar lill den försumliges fromma. Inle heller på den punklen har jag egentligen några ytterligare erinringar alt komma med. utan jag tycker all vi har fåll en god tolkning av bestämmelserna lill stånd.

126

Herr TRÄFF (m):

Herr talman! Jag dristar mig lill all göra ell kort inlägg i denna in-lerpellalionsdeball, av den anledningen att jag var ansvarig för den motion, på vilken riksdagen grundade sill beslul förra året om frågor som sammanhänger med tillämpningen av reglerna för del särskilda inves-leringsavdragel.

Jag har som motionär hafi anledning all försöka följa upp vad effekten nu har blivit. Efter vad jag erfarit - och del stämmer väl ungefär med vad herr Torwald redan har framhållit - kanske resultatet ur de skallskyldigas och möjligen också ur riksdagens synpunki inte är enbart uppmuntrande. Såvitt mig är bekant har av de 40 hittills behandlade dispensansökningarna bara fyra bifallits. Del förefaller som om della främsl beror på au riksskatieverket har varit alltför rigoröst när del gäller all fastställa dispensvillkoren.

Avdraget är ju, som både herr finansministern och herr Torwald har påpekat, en temporär företeelse. Del är inget reguljärt inslag i vårt skattesystem, och detta betyder - som också sagts här - alt tillämpningen kan vålla en del praktiska svårigheter. Men del innebär också att man har ännu större anledning all beakta syfiet med en sådan här lemporär

ålgärd. Syftel med avdrager var ju all slimulera invesieringsakliviielen i en viss konjunklursiluation. Eftersom del inle är osannolikl all man behöver använda det instrumentet någon mer gång finns del anledning all se lill alt del inte råkar i vanrykte.

Jag tror därför att det vore värdefullt om herr finansministern ville ompröva sitt ställningstagande när han säger alt han inte finner några ytterligare initiativ erforderliga. Jag tror att det vore värdefullt all titta på detta ännu en gång, så att man bibehåller de praktiska konsekvenserna på det plan där förelagen har glädje av dem. Det vore mindre lyckligt om sådana här åtgärder skulle förlora i värde beroende på att skaiie-bvråkratin och de rent fiskala intressena fick överhanden.

Nr 68

Måndagen den 28 april 1975

0/77 åtgärder för att förhindra rättsjör-luster vid inkomsttaxeringen i vissa fall av ringa försumlighet

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Förslag

Nr 15 lill konstitulionsutskollet

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

Nr 2137 till konslilutionsulskotlet

Nr 2138 och 2139 till jordbruksutskottet

§ 7 Föredrogs, men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkande nr 12, finansutskottets betänkanden nr 19 och 20, lagutskottets betänkanden nr 16, 18 och 19, socialutskottets betänkande nr 8, kulturutskottets betänkande nr 10, utbildningsutskotlets betänkande nr 13 saml jordbruksutskottets betänkanden nr 8 och 9.

§ 8 Herr talmannen meddelade att på föredragningslislan för morgondagens sammanträde skulle konslilulionsulskollets belänkande nr 12 uppföras närmast efter kulturutskottets betänkande nr 9.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Motion

Nr 2140 av herr Lidgard m. fl.

med anledning av propositionen 1975:102 med förslag lill räntelag m, m,

§ 10 Kammaren åtskildes kl, 14,22,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert