Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:67

Fredagen den 25 april

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad,

§ 2 Föredrogs och hänvisades

Motioner

Nr 2132 till konstilutionsutskotlet

Nr 2133-2136 till jordbruksutskottet

§ 3 Försvarspolitiken, m. m.

Föredrogs försvarsutskottets belänkande nr 13 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag m, m, för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Herr TALMANNEN;

I fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas belräffande samtliga punkter i beiänkandel,

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punklen I (säkerhets- och försvarspolitiken)

Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 6 (försvarsdepartementet, s, 8-13) berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad föredragande statsrådet (försvarsministern) anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna

belräffande försvarspolitikens inriktning och genomförande 1975:1172 av herr Bohman m, fi, (m), såviti gällde yrkande I alt riksdagen skulle besluta att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om säkerhets- och försvarspolitiken,

1975:1177 av herr Hermansson m, fi, (vpk), i vilken föreslagils

1. att riksdagen uttalade sig för en ny försvarsordning byggd på folkförsvarels principer,

2. att riksdagen hos regeringen begärde att den tillsatta försvarsulredningen i tilläggsdirektiv fick i uppdrag att grundligt utreda konse-

Nr 67________ kvenserna av en försvarsordning byggd på folkförsvarets principer.
Fredagen den__ "'' '' riksdagen uttalade sig för en etappvis nedtrappning av militär-
25 anril 1975__ utgifterna under den kommande femårsperioden med minst 1 miljard
_____________ _ kronor om året.

Försvarspolitiken,

m. 777.

belräffande förberedelserna inför nästa beslut om försvarets långsiktiga utveckling

1975:1179 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Andersson i Nybro (c),

Ulskottet hemställde

1, att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1172, yrkande 1, om alt riksdagen skulle ge regeringen lill känna vad som anföris i motionen om säkerhets- och försvarspolitiken,

2, all riksdagen skulle avslå motionen 1975:1177 om en ny försvarsordning,

3, att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1179 om tilläggsdirektiv till försöriningsberedskapsutredningen,

4, att riksdagen lämnade utan erinran vad föredragande statsrådet anfört om säkerhels- och försvarspolitiken i den mån detta inle behandlats under 1-3,

Reservalion hade avgivils

1. av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen
Virgin (m) som ansett all utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och motionen 1975:1172, yrkande 1, beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna hade anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Punkten 2 (det militära försvarels fortsatta inriktning) Regeringen hade i propositionen (s. 31-39) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta inriktning som föredragande statsrådet hade angell,

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

beträffande planeringsinriktningen och planeringsramen för del militära försvaret

1975:1172 av herr Bohman m. fi.(m), såvitt avsåg yrkandena 2-4, nämligen

2. att riksdagen skulle besluta all godkänna de riktlinjer fördel militära försvarels fortsatta inriktning som angelts i motionen,

3. att riksdagen skulle besluta att för perioden 1975-1980 godkänna en planeringsram för det militära försvaret om 41 950 milj. kr. i prisläge februari 1974, vilket innebar en höjning med 1 200 milj, kr.,och att uttala att planeringen borde baseras på full kompensation för genom oljekrisen förorsakad prisstegring på oljor.

4. att riksdagen skulle besluta att ge regeringen lill känna vad i mo- Nr 67
lionen anföris angående priskompensation. Fredagen den

25 april 1975
belräffande inriktningen av huvudprogrammen m. m.

1975:740 av herrar Björck i Nässjö (m) och Strindberg (m), i vilken Försvarspolitiken, hemställls att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att utveckling fick /?;. m. påbörias av ett terrängfordon för personallransport med sikte på att den av chefen för armén planerade anskaffningen kunde påbörjas,

1975:744 av herr Petersson i Röstånga (fp), i vilken hemställts

1. all erforderliga bemyndiganden avsågs för utveckling av en ny ubåtslyp,

2. all en fjärde ubåt av Näckeniyp beställdes och all det under C 2 Marinförband; Materielanskaffning upptagna bemyndigandebeloppet uppräknades med 70 milj. kr,,

1975:1172 av herr Bohman m, fl, (m), såvitt avsåg yrkandena 5 och 6, nämligen

5. att riksdagen skulle besluta att infordra förslag från regeringen lill ökade beslällningsbemyndiganden på sätt som i motionen angelts,

6. att riksdagen skulle besluta att hemställa att regeringen tilldelade försvarets myndigheter en rörlig kredit för all befrämja rationell investeringsverksamhet och ekonomisk hushållning,

1975:1175 av herr Granstedt m. fl. (c), såvitt avsåg yrkande 1 att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till totalram för kommande tre budgetår, avseende forskning och utveckling av tänkbara alternativ avsedda att ersätta Viggensystemet i enlighet med vad i niotionen anförts,

1975:1178 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vilken hemställls

1. all riksdagen beslutade att inledd forskning för vidareutveckling
av Viggen omedelbart skulle avbrytas och begärda anslag härför avslås,

2, att riksdagen hos regeringen begärde att en öppen redovisning läm
nades riksdagen över den del av försvarspropositionen som gällde flyg
vapnet.

Utskottet hemställde

1. alt riksdagen med avslag på niotionen 1975:1172, yrkandena 2, 3 och 4 samt 5 i moisvarande del, godkände vad föredragande statsrådet anfört belräffande planeringsinriktningen och planeringsramen för del militära försvaret,

2. all riksdagen skulle avslå motionen 1975:740 om utveckling av terränggående personaltransporlfordon,

3. att riksdagen skulle avslå motionen 1975:744, yrkande 2, om beställning av en fjärde ubåt av typ Näcken, såvitt nu var i fråga,

4. alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:744, yrkande I, om på-böriande av utveckling av nästa ubåtslyp budgetåret 1975/76,

5. att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1175, yrkande 1, om treårig totalram för studier av ett eventuellt nytt altackflygplan, f

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken. m. m.

6. all riksdagen skulle avslå motionen 1975:1178, yrkande I, om avbrytande av studierna för ett eventuellt nytt altackflygplan,

7. all riksdagen skulle avslå motionen 1975:1178, yrkande 2, om ändrat sätt alt redovisa regeringens förslag såvitt gällde flygvapenförband,

8. att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1172, yrkande 5, om ökade beslällningsbemyndiganden, såvitt yrkandet inte behandlats under I,

9. att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet med anledning av propositionen och motionen 1975: II72, yrkande 6 i denna del, anfört om åtgärder för att underlätta planeringen av investeringar i rationaliseringssyfle,

10. alt riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1975:1172, yrkande 6 i denna del, anfört om uOämning i betalningshänseende mellan olika budgetår,

11. att riksdagen godkände vad föredragande statsrådet anfört om avvägningsprogrammens inriktning m, m, i den mån detta inte behandlats under I-IO.

Reservationer hade avgivils

2. av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr Andre vice talmannen Virgin (m) som anselt all utskollet under I, 2, 8 och 9 bort hemställa

1, att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975:1172, yrkandena 2, 3 och 4 saml 5 i moisvarande del, för perioden 1975/76-1979/80 godkände en planeringsram fördel militära försvaret om 41 950 milj, kr, i prisläge februari 1974 samt den inriktning av planeringen för avvägningsprogrammen som förordals i motionen 1975:1172,

2, att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975:740 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anfört om utveckling av terränggående personaltransporl-fordon,

8. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975:1172, yrkande 5 såvitt del inle behandlats under I, som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anfört om ökade beslällningsbemyndiganden,

9. all riksdagen med anledning av propositionen och motionen 1975:1172, yrkande 6 i denna del, som grund för den fortsalla planeringen av investeringar i rationaliseringssyfte beslutade uttala sig i enlighet med reservanternas förslag,

3, av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp) som ansett att utskottet under
3 och 4 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, begärde att regeringen skulle
beställa en fjärde ubåt av typ Näcken,

4, att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till

motionen 1975:744, yrkande I, som sin mening gav regeringen till känna Nr 67

vad reservanten anfört om att utvecklingen av nästa ubåtstyp borde på- Fredaeen den

börias budgetåret 1975/76. 25 anril 1975

Vid denna punkt hade avgivits ett särskill yttrande av herrar Gus- Försvarspolitiken, lafsson i Stenkyrka, Glimnér, Pettersson i Örebro, Gernandt och Björk /77. /77. i Gävle (samtliga c).

Punkten 5 (ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m.) Regeringen hade i propositionen (s. 6l-71)såvitt nu vari fråga föreslagit riksdagen all

1. för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen för del militära försvaret till 8 154 285 000 kr. i prisläge februari 1974 och för civilförsvaret till 151470 000 kr. i samma prisläge,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3, bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1974/75,

4, bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1975/76 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövdes av konjunktur- eller beredskapsskäl,

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:1172 av herr Bohman m, fl. (m), vari i yrkande 8 hemställts att riksdagen skulle besluta att för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret lill 8 404 285 000 kr. i prisläge februari 1974, vilket innebar en ökning av basbeloppet med 250 000 000 kr. fördelat på sätt som i motionen angelts.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag på motionen 1975:1172, yrkande 8, för budgetåret 1975/76 fastställde utgifis-ramen för det militära försvaret till 8 154 285 000 kr. i prisläge februari 1974,

2. all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad utskollet med anledning av propositionen anfört om ramberäkningen för det militära försvaret för budgetåret 1976/77,

3. att riksdagen för budgetåret 1975/76 fastställde utgiftsramen för civilförsvaret till 151470000 kr. i prisläge februari 1974,

4. alt riksdagen bemyndigade regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. att riksdagen bemyndigade regeringen alt justera utgiftsramarna för

det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 på grund '

Nr 67 av över-eller underulnyUjande av utgiftsramarna för budgetåret 1974/75,

Fredaeen den ' att riksdagen bemyndigade regeringen att under budgetåret 1975/76

25 Hnril 1975 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och

_____________ civilförsvaret om det behövdes av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Försvarspolitiken,

m. m. Reservation hade avgivits

4. av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen
Virgin (m) som ansett att ulskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975:1172, yrkande 8, för budgetåret 1975/76 fastställde utgiftsramen för del militära försvaret till 8 404 285 000 kr. i prisläge februari 1974.

Punkten 17 (materielanskaffning för marinförband) Regeringen hade under punkten C 2 (s. 96-101) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt medge all beställningar av materiel m, m.
för marinförband fick läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000
kr.,

2, till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1975/76 an
visa ett förslagsanslag av 353 000 000 kr,

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:744 av herr Petersson i Röstånga (fp), vari i yrkande 2 föreslagits att riksdagen beslulade att en fjärde ubåt av Näckeniyp beställdes och att del under C 2 Marinförband: Materielanskaffning upptagna bemyndigandebeloppet uppräknades med 70 milj. kr.

Utskottet hemställde

1, att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, bemyndigade regeringen att medge att beställningar av materiel m, m. för marinförband fick läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000 kr,,

2, att riksdagen till Marinförband; Materielanskaffning för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 353 000 000 kr.

Reservation hade avgivits

5. av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp) som - vid bifall lill hemställan
under 3 i reservationen nr 3 - ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, bemyndigade regeringen att medge att beställningar av materiel m, m. för marinförband fick läggas ut inom en kostnadsram av 670 000 000 kr.

Punklen 23 (forskning och utveckling för fiygvapenförband)
8 Regeringen hade under punklen D4 (s, 117-121) föreslagit riksdagen

att

1, bemyndiga regeringen att medge att forskning och utveckling för Nr 67 fiygvapenförband fick beställas inom en kostnadsram av 450 000 000 kr,, Fredieen de

2, till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 25-tnrill975 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr, • __ [_________

Försvarspolitiken, I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:1175 av herr m. m. Granstedt m. fl, (c), vari i yrkande 2 med hänvisning till motionärernas förslag om en totalram för fiygplansutveckling hemställts att riksdagen i avvaktan på beslul om sådan totalram skulle anslå 15 milj. kr, för budgetåret 1975/76 för forskning och utveckling av alternativ lill ersätlning för ett i framliden föråldrat Viggensyslem,

Utskottet hemställde

1. alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:1175, yrkande 2, om viss begränsning av resurserna för studier under näsla budgetår,

2. att riksdagen bemyndigade regeringen att medge att forskning och utveckling för fiygvapenförband fick beställas inom en kostnadsram av 450 000 000 kr,,

3. alt riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

Punkten 24 (försvarsstaben)

Regeringen hade under punkten E I (s. 122-125) föreslagit riksdagen all till Försvarsstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 45 780 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:1187 av herr Wachtmeisler i Johannishus (m), vari hemställts att riksdagen beslulade att tidningen Värnpliklsnytl fr, o, m, budgetåret 1975/76 skulle nedläggas.

Ulskottet hemställde

1. att riksdagen skulle avslå niotionen 1975:1187,

2. att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 45 780 000 kr.

Punkten 39 (frivilliga försvarsorganisationer m. m.) Regeringen hade under punklen F 19 (s, 199-201) föreslagit riksdagen all till Frivilliga försvarsorganisationer m. m, för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 23 140 000 kr,

I della sammanhang hade behandlats motionen 1975:1186 av fru af
Ugglas (m), vari i yrkande 1 hemställts att riksdagen skulle anhålla att
bidraget till Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) under anslag F 19
(51911) skulle utgå med ett belopp av 2,9 milj. kr. samt alt anslaget
i sin helhet skulle räknas upp med 1,3 milj, kr, 9

Nr 67 Utskottet hemställde

Fredaeen den '*'' riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen

25 aoril 1975 1975:1186, yrkande I, till Frivilliga försvarsorganisationer m, m, för bud-

_____________ getåret 1975/76, anvisade ett förslagsanslag av 23 140 000 kr.

Försvarspolitiken,

m. m. Punklen 40 (insalsberedskap m. m.)

Regeringen hade under punklen F 20 (s, 201-203) föreslagit riksdagen all till Insatsberedskap m, m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 35 900 000 kr,

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:1176 av herr Hermansson m. fi. (vpk), vari hemställts att riksdagen inle beviljade den del av yrkat belopp som avsåg den s. k. informationsbyrån.

Utskottet hemställde

alt riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1975:1176 till Insalsberedskap m.m, för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 35 900 000 kr.

Punkten 51 (anskaffning av anläggningar för arméförband) Regeringen hade under punkten III I (s. 241-252) föreslagit riksdagen att till Arméförband; Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett invesleringsanslag av 116 000000 kr,

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:1172 av herr Bohman m. fi. (m), såvitt nu var i fråga (yrkande 10),

1975:1180 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) och fru Ryding (vpk), vari hemställts att riksdagen skulle avslå del i budgetpropositionen bilaga 6 III 1 (Försvarsdepartementet, kapitalbudgeten) föreslagna beloppet om 3 milj, kr. för anskaffning av skjulfält för I 17, samt

1975:1184 av herr Raneskog m. fi, (c, s, fp, vpk), vari hemställts

1, att riksdagen hos regeringen begärde en så långt möjligt fullständig utredning om fornlämningarna inom Remmene nuvarande och tilltänkta skjutfält, däri ingående också de fornlämningar som bortförts eller skadats under skjutfällets lid,

2, att riksdagen hos regeringen begärde redovisning för hur fältet kunde användas med bevarande av fornminnen och naturvärden,

3, att riksdagen beslutade att vidare åtgärder för utvidgning av Remmene skjulfäll enligt riksdagens beslut den 12 maj 1971 skulle uppskjutas i avvaktan härpå,

4, att riksdagen därmed skulle avslå begärl anslag på 1 000 000 kr. i årets budgetproposition, försvarsdepartementet, för utvidgning av Remmene skjulfäll,

Utskottet hemställde

1, att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1172, yrkande 10,

2, alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:1180,

3, all riksdagen skulle avslå motionen 1975:1184,

4, att riksdagen lill Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisade ett investeringsanslag av 116 000 000 kr.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m);

Herr lalman! När vi i dag behandlar anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för kommande budgetår är vi medvetna om att detta budgetår ingår i den femåriga programperiod som 1972 års riksdag beslöt om. Vi är också medvetna om all 1974 års försvarsutredning arbetar med frågor sammanhängande med nästa femårsperiod för försvaret.

Utöver propositionen har ett dussin motioner behandlats i föreliggande betänkande, nr 13, Endast tre av de motionerna har orsakat reservationer - i övrigt har försvarsutskottet varit enhälligt vad gäller motionerna,

Sveriges totalförsvar är och skall vara en trygghelsskapande faktor i vår oroliga värld. Genom alltmer avancerad teknik och alltmer omfattande intresseområden för supermakter och deras allierade kan en från början ganska liten konfiikl på långt avstånd från oss snabbt få återverkningar i andra delar av världen, kanske i vårt grannskap.

Även om supermakterna agerar med stor försiktighet i konflikter som berör motpartens vitala intresseområden måste vi alltid i en liten alliansfri stat som Sverige vara medvetna om alt stormakter också i framtiden kommer alt försöka ulnytria gynnsamma tillfällen för att nå sina politiska mål och för alt allmänt förbättra sina politiska och ekonomiska ställningar, Sverige ligger i ett område som har ett vitalt strategiskt inlresse för stormakterna. Östersjöområdet och Nordkalotten med Murmansk har stor strategisk vikt, och den växande politiska och ekonomiska aktiviteten i samband med oljefynd i främst Norska havet har ökat Nordens strategiska betydelse. Del mesta lyder på att den fortsalla utvecklingen skärper della förhållande.

Min bedömning är alt vi på både kort och lång sikt i landets säkerhetsintresse har orsak att avdela avsevärda resurser till ett förtroende-givande totalförsvar. Jag anser alt den pågående urholkningen av vårt lands försvar, som en följd av 1972 års försvarsbeslut, medför risker för framtiden som är större än vi med öppna ögon bör utsätta landet för.

Försvarsministern anför i den proposition som nu behandlas all han anser principerna i 1972 års beslut rikliga och giltiga. Han anser inle att det finns anledning att ändra planeringsinriktning eller planeringsramar. Med tanke på den uppblossande debatten om priskompensationen är det värt att notera att även försvarsministern anser alt mer än 1 000 milj, kr, bör, såsom en priskil, planeras in i den nu aktuella femåriga programplanen.

Nr 67 Av ÖB:s programplan för åren 1975-1980 framgår att ÖB icke delar

Fred-ispn den försvarsministerns bedömning i fråga om följderna av 1972 års riksdags-

25 inril 1975 beslut. ÖB framhåller med skärpa att trots att alla tillgängliga möjligheter

_____________ lill kosinadsbesparande rationaliseringar tillvaratagits har det inte varit

Försvarspolitiken, möjligt att motverka konsekvenserna av de otillfredsställande ekono-
m. m. miska förutsättningarna och all det därför varit nödvändigt att inplanera

omfattande ambitionssänkningar. Sådana ambilionssänkningar får ell hårt genomslag på försvarels resurser redan i slutet av 1970-lalel.

Enligt ÖB minskar antalet kvalificerade krigsförband krafiigt, Sverige får därtill ell avsevärt svagare luftförsvar, avsevärt minskade möjligheter alt orsaka angriparen förluster före och vid landstigning, avsevärt mindre antal förband lämpade för avgörande anfallsoperationer, ökade svårigheter att genomföra omgrupperingar för att skydda transporter och dessutom en minskad insats- och mobiliseringsberedskap, ÖB framhåller också att försvaret måste ges en annan operativ inriktning än den nu gällande, och all våra minskande resurser ger en angripare ökande möjligheter att tidigt få fast fot på svensk mark.

Det vore intressant att få en tolkning av hur denna fackmannabe-dömning kan förenas med försvarsministerns uttalande i propositionen, som också finns återgivet i betänkandet. Jag citerar och vill gärna instämma i detta citat:

"Vårt land är beläget mellan Centraleuropa och områden kring Norska havet. Utvecklingen har visat att dessa båda områden har så stor strategisk och ekonomisk betydelse för supermakterna att de har allt inlresse all hindra konfiikter där. Varken vi själva eller omvärlden kan därför vara betjänta av några drastiska ändringar i vår försvarspolitik. Del kan inle ligga i vårt eller någons intresse att vi genom ensidiga åtgärder förändrar den militära balans och stabilitet som råder i Norden,"

Hur kan detta uttalande stämma med den nedrustning som nu pågår inom vårt svenska försvar?

Försvarsministerns enligt mitt bedömande förledande formulering, all krigsriskerna under överblickbar lid har minskat, kan också locka de i fråga om långsiktig försvarsplanering mindre kunniga att arbeta för all genom ensidiga svenska nedrustningsålgärder förändra den militära balans och stabilitet som råder i Norden,

Varie gång Europa och särskilt Nordeuropa hafi glädjen av fredsår har många hoppats på evig fred och ansett att delar av försvarets pengar kan användas lill mera populära kortsiktiga ändamål.

Tyvärr är det dock ett osiridigi faktum att inle någon kan garantera fred i vår del av världen under kommande år. Ingen vet heller när den dag kommer då vårt totalförsvar verkligen behövs för att garantera vår frihet och fred.

Men vi försvarskunniga vet alt ett krigsavhållande totalförsvar måste
bygga på långsiktiga uthålliga satsningar, på välutbildad personal, tids
enlig försvarsmateriel och god försöriningsberedskap.
.... Vetskapen om det ovillkorliga sambandet niellan en långsiktig satsning

på ett starkt totalförsvar och vårt lands framtida möjligheter all bestå

som fri nation lägger ett stort ansvar på alla försvarskunniga inom alla Nr 67

Pä''''''- Fredagen den

Vårt lands alliansfria politik syftande till neutralitet i kris- och krigs- 25 april 1975

lägen fordrar ett relativt resurskrävande försvar. Vi har ingen allierad ---

all lila lill. Alliansfrihetens bärande element är all vi skall undgå all Försvarspolitiken. dras in i ell kommande krig även i vår nära omvärld. Del är därför 777. m. vi vill vara alliansfria, och del är därför vi vill ha ett fredsbevarande, krigsavhållande totalförsvar.

Det är denna vår moderata uppfattning som medfört de tre reservationer vid föreliggande betänkande från försvarsutskotlel som herr andre vice talmannen Virgin och jag står för. Vi anser all försvarets framlida styrka äventyras om vi inte redan nu ökar anslagen till försvaret. På s, 12 i ulskottsbetänkandel kan den intresserade i en tabell se hur vi vill använda de 250 milj, kr, som vi vill öka utgiftsramen med under kommande budgetår och hur vi vill använda de ca 1 200 milj. kr. som vi vill att den femåriga ramen skall öka med. Kort sagt ger våra förslag möjlighet lill snabbare förnyelse av svensktillverkad tidsenlig vapenmale-riel. En värnplikisarmé som vår måste för all med framgång kunna fylla sin uppgifi ha vapen som upplevs som farliga av fienden, som utåt inger respekt och som inåt inger förtroende.

Vi vill därtill all försvaret skall ha en särskild långfristig kredit för ralionaliseringsålgärder.

Under utskollsarbelel har vi moderater med tillfredsställelse deltagit i utskottets enhälliga förslag, syfiande lill uriämning i belalningshän-seende niellan olika budgetår, liksom i utskottets förnyade uttalande om att investeringskostnaden för förbandet i Arvidsjaur skall läggas utom försvarets utgiftsram till hela den del som den utgör en merkostnad för försvaret.

Jag vill också framhålla att i fråga om försvarets sjukvård har utskottet uttalat angelägenheten av alt snarast komma till rätta med den rådande bristen på läkare inom försvaret.

Herr talman! Till sist vill jag yrka bifall till reservationerna 1, 2 och 4 och i övrigt lill utskottets enhälliga hemställan,

I detta anförande instämde herrar Oskarson (m) och Wachtmeisler i Staffanstorp (m).

Herr KARL BENGTSSON i Varberg (fp);

Herr talman! Bilden av del internationella läget är inte entydig, fram
håller föredraganden i propositionen I år 1975, bilaga 6, Å ena sidan
har vi fortsatt avspänningspolitik och minskade krigsrisker, främst i vår
världsdel, Å andra sidan finns risker för ökad supermaklsdominans och
därmed förbundna risker för de mindre staterna, liksom forlsalla svå
righeter att utesluta lokala konfiikter utanför Europa, Däremot kan del
antas all supermaklerna söker förhindra au sådana konflikier sprids lill
Europa. Vidare skriver föredraganden: "Vårt land är belägel niellan Cen- 13

Nr 67 iraleuropa och områden kring Norska havet. Utvecklingen har visat att

Fred-isen H dessa båda områden har så stor strategisk och ekonomisk betydelse för

25 -inril 1975 supermakterna all de har allt intresse att hindra konflikter där. Varken

_____________ vi själva eller omvärlden kan därför vara beriänta av några drastiska

Försvarspolitiken, ändringar i vår försvarspolitik. Det kan inte ligga i vårt eller någons
m. m. inlresse att vi genom ensidiga åtgärder förändrar den militära balans och

stabilitet som råder i Norden," - Så långt föredraganden.

Ser vi tillbaka på utvecklingen av svenskt försvar finner vi att så fort man trott sig kunna förnimma för vårt land lugna och ostörda förhållanden har det infunnit sig ett opinionsmässigt tryck alt lägga mindre vikt vid försvaret för att skapa ett ökat utrymme för andra angelägna samhällsbehov. När däremot en kritisk situation uppstått har också beredvilligheten att salsa mera på försvaret ökat, Enligl statsrådets uppfattning kan vi hoppas alt avspänningen skall komma alt fortsätta i en eller annan form under de kommande åren. Man får dock inte dra den slutsatsen att de lidigare växlingarna niellan perioder av spänning och avspänning kommer att avlösas av en genomgående fredlig utveckling. Enligt statsrådets mening kommer växlingarna emellertid att sannolikt bli mindre dramatiska än under "del kalla kriget".

Överbefälhavaren anser att nu gällande förutsättningar för planeringen leder till kvalitativa och kvantitativa reduceringar i krigsorganisationen. Mest omfattande blir dessa reduceringar mot slutet av programplane-perioden och åren närmast därefter, alltså i början av 1980-talel, Han bedömer att stora militära resurser då finns i omvärlden. Som följd härav anser han att försvarsmaktens krigsavhållande förmåga kommer att minska.

Försvarsministern finner det oundvikligt att den snabba kostnadsutvecklingen på kvalificerad krigsmateriel skärper kraven på prioritering vid ställningstaganden till olika vapensystem. Han finner det oundvikligt att den snabba kostnadsstegringen medför att vi inte kan förnya och modernisera vårt materielbestånd i samma höga takt som tidigare. Detta leder till minskat antal av vissa kvalificerade förband där en hög materiell nivå måste upprätthållas, Nytillförd materiel har dock genomgående högre standard och ökar alltså försvarets slagkraft. Han tillägger att genom den allmänna värnplikten kommer också försvarsmaktens totala personal i krigsorganisationen att vara oförändrad. Mot bakgrund av sin syn på avspänningspolitiken och på utvecklingen i vår del av världen uttalar slutligen statsrådet att risken för väpnade konflikier under överblickbar tid har minskat i sådan utsträckning, att han inle kan dela den syn som överbefälhavaren - enbart på grundval av en bedömning av framtida styrkeförhållanden - har redovisat på utvecklingen av vårt försvars fredsbevarande förmåga.

Herr talman! Det sades i riksdagen 1972 i försvarsdebalten av herr Helén:

"Det är självklart så att Sverige bör anpassa sig lill säkerhetspolitiska förändringar i vår del av världen. På den grundläggande punkten har jag ingenting att invända mot regeringens lika grundläggande värdering.

Men vi får inte, bör inte göra tolkningar eller förändra våra dispositioner i sådan riktning och sådan takt att andra förleds till motdisposiiioner, dvs, stormakter ökar militära resurser i Nordeuropa därför all Sverige reducerar sina,"

Nu är det väl så alt man även i andra länder har ungefärligen samma
problem med kostnadsutvecklingen som vi har. Detta vet vi inte med
bestämdhet, eftersom flera andra länder inte har en så öppen redovisning
som vi har i vårt land. Det är naturligtvis precis som försvarsministern
säger viktigt all vi noga följer vad som händer på del här området och
är beredda all vidtaga åtgärder om så är nödvändigt. Jag upprepar vad
försvarsministern skrivit i propositionen och som jag funnit myckel an
geläget; "Vi bör-- bevara vår förmåga att vidmakthålla en hög or
ganisatorisk numerär och att inom landet utveckla och producera viss
krigsmateriel,"

I motionen 744 har herr Petersson i Röslånga aktualiserat tanken all bevara möjligheten all utveckla och vidmakthålla en viss produktion på ubåisområdel. Till della ber jag, herr lalman, all få återkomma senare i mitt anförande. Förutvarande försvarsministern skrev i anledning av 1970 års försvarsulrednings förslag bl, a,;

"Till försvarsplaneringens viktigaste uppgifter hör alt skapa handlingsfrihet beträffande försvarels utformning i framtiden. Denna handlingsfrihet är av olika slag. Den avser bl, a, möjligheterna att anskaffa olika typer av vapensystem och komponenter. Den avser vidare möjligheterna att inom landet vid ändrade säkerhetspolitiska förutsättningar kunna öka tillförseln av materiel till försvaret,"

Det värnplikts- och mobiliseringssystem som är gällande nu hos oss baseras på att ganska begränsade styrkor behöver vara omedelbarl gripbara i fred. Detta medför att förutsättningar måste flnnas för att snabbt kunna organisera ett stort antal förband. Förutsättningen för att beslut om be-redskapshöjande åtgärder eller rent av mobilisering skall kunna fattas i tid är ett väl fungerande underrätlelsesystem. Föregående försvarsutredning skrev angående säkerhetspolitikens inriktning: "Planeringen av åtgärder för all avhålla från överraskande anfall bör utgå från all värdet av att militärt kontrollera Sverige kan bli stort först i en krissituation eller vid krig mellan blocken i Europa, Den världspolitiska situationen och angriparens förberedelser bör kunna ge Sverige en viss förvarning om att ett anfall är föreslående. Genom en allsidig underrättelseriänst och genom smidiga och effektiva former för beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning tillvaratas och utnyttjas."

Jag sade tidigare att del är av vikt att vi här i landet har möjligheter alt utveckla och producera viss försvarsmateriel, I den tidigare omnämnda niotionen 744 föreslås att bl. a, en fjärde ubåt av typ Näcken beställs och att erforderliga bemyndiganden avses för utveckling av näsla u-båislyp.

Överbefälhavaren har framhållit att ubålsförbanden utgör en betydelsefull och effektiv del av vårt invasionsförsvar. De medverkar lill alt angriparen måsle använda sina mest kvalificerade resurser mot oss. Antalet

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

Nr 67 ubåtar kommer emellertid redan till slutet av 1970-ialet alt minska kraf-

Frpdngpn den '''' " minskning som fortsätter om inte åtgärder vidtas nu. Av de

25 anril 1975 ' ' befintliga 20 enheterna återstår sålunda vid mitten av 1980-talel

_____________ endast fem. En viss förnyelse avses enligt 1972 års försvarsbeslut ske

Försvarspolitiken, under programplaneperioden genom tillförsel av en serie Näckenubåtar
777. 777. med leverans i slutet av 1970-lalel. Riksdagen ställde ursprungligen be-

myndigande för beställning av fem ubåtar av denna typ lill regeringens förfogande. Tre enheter har hittills bestäUts. I försvarsbeslutet 1972 har i anslutning härtill också uttalats att möjligheterna alt inom landet utveckla och tillverka ubåtar skall bibehållas.

I niotionen 744 föreslås att serien utökas med en fjärde ubåt av Näckeniyp. Denna komplettering ger ett värdefullt effekttillskott och begränsar i någon mån den ofrånkomliga krafiiga minskningen av antalet ubåtar. Anskaffningen av den fjärde ubåten är ekonomiskt fördelaktig genom all styckepriset vid en utökad beställning minskar. Beställningen ger sysselsättning i Karlskrona och Malmö och befäster möjligheten att inom landet tillverka ubåtar, Beställningsbemyndigandet för Näckenserien bör uppräknas med 70 milj. kr. - prisläge februari 1974 - efiersom det ursprungliga bemyndigandet avsetts för andra ändamål.

Marinchefen har med hänsyn lill att antalet ubåtar snabbi minskar föreslagit att framtagningen av näsla ubåt, benämnd A 17, påskyndas. Överbefälhavaren har i samband med perspektivstudierna klarlagt det operativa behovet av ubåtar. Inom den ram marinen tilldelats har beställning av nästa ubåtsserie dock kunnat inplaneras först 1980, Föredragande departementschef framhåller i propositionen 1975:1 att del är angeläget att behålla handlingsfrihet när del gäller att inom landet utveckla och tillverka ubåtar. Utskottet har härvidlag ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört. Departementschefen har emellertid reducerat av marinchefen begärda bemyndiganden förstudier, utveckling och försök. Delta kommer bl. a. att påverka tidsprogrammet och därmed handlingsfriheten för nästa ubåtsprojekt. Den föreslagna åtgärden är icke i konsekvens med vad departementschefen uttalat om angelägenheten av bibehållen handlingsfrihet.

Det är nödvändigt med en bestämd inriktning av programmet för studier och projektering av nästa ubåtssystem. Först därigenom kan erforderlig handlingsfrihet upprätthållas samtidigt som studier och projektering kan genomföras rationellt till fördel från både ekonomisk och kva-litetsmässig synpunkt.

Av vad jag tidigare anfört framgår att vi snart åter slår inför en ny, grundläggande värdering och prövning av vår säkerhetspolitik. Det är naturligt och riktigt att den värderingen kommer i det här skedet. De senaste två årens utveckling har med skärpa visat hur beroende Sverige är av andra länder genom att vi valt att ha en öppen ekonomi. Denna öppna ekonomi är en förutsättning för vårt välstånd och något som vi från liberalt håll starkt slår vakt om. Men den innebär oundgängligen alt möjligheterna till beroende av andra länder i ell krisläge starkt begränsas. Vår ekonomi - ja, hela vårt samhälle - bygger på att vi kan

upprätthålla ett omfattande ekonomiskt utbyte med vår omvärld. Därför är det nödvändigt att vi prövar vårt säkerhetspolitiska läge utifrån ett betydligt vidare perspektiv än vad som kanske lidigare var naturligt.

Jag vill också framhålla alt kravet på en djupgående prövning av vår säkerhetspolitik och vårt försvar även måste innebära en kritisk granskning av nya tankegångar i försvarsdebalten. Det gäller bl, a. tanken alt Sverige borde övergå till ell mindre teknologiskt försvar och mera satsa på, som del något slarvigt uttrycks, "sega gubbar". Denna tanke ligger i liden.

Befrielsekampen i södra Afrika liksom i Indokina har gjort djupa intryck, framför allt på den unga generationen. Det ligger nära lill hands att vilja överföra de erfarenheterna till våra förhållanden,

"Den gröna vågen" har medfört en ökande tveksamhet inför det tekniskt avancerade. Det ligger då nära till hands att ifrågasätta också avancerade vapensystem och i stället förorda ett försvar som bygger på alla medborgares aktiva deltagande.

Ändå tror jag personligen alt det här kan leda fel. I ett så avancerat industriland som Sverige, med de fiesta boende i tätorter, får det förödande verkningar om vi först skulle släppa in en fiende - och låta honom angripa och häria våra tätorter - och därefter inleda en kamp för alt kasta ut honom ur landet.

För alla dem som ser försvarsmakten, med dess auktoritära system, som något starkt påfrestande för individen bör det också vara värt att tänka på att ett försvar, byggt på gerillakampens principer, kräver ett mycket mer långtgående engagemang av alla människor i krigsapparalen och en betydligt större psykisk anspänning, förutom att det rent fysiskt drabbar civilbefolkningen betydligt hårdare.

Jag tror därför del är klokt att länka sig för mer än en gång innan vi söker oss fram efter en linje som på ytan kan förefalla vara i takt med tankar i tiden men som djupare sett kan vara svårförenlig med både uppbyggnaden av ell avancerat industrisamhälle som vårt och de starka kraven på att så långt möjligt skydda den enskildes integritet.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall lill reservalionen 3. 1 händelse av bifall till nämnda reservalion yrkar jag också bifall lill reservalionen 5, I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

777. 777.

Herr GERNANDT (c):

Herr talman! Den moderna havs- och havsboiienforskningen tillmäts stor betydelse i stora delar av väriden. Värdefulla tillgångar av metaller och andra ämnen förväntas kunna utvinnas bl, a. från havsbottnen.

Sådana undersökningar är det naturligtvis av vikt och värde alt utföra även för vårt land. En naturlig och god hjälp lill denna form av verksamhet bör kunna erhållas genom marinens materiel och personal. Det gäller då främst ubåtarna och dessas erfarna och specialkunniga besättningar.

Centerpartiets fem ledamöter i försvarsutskottet vill i olika samman-

2 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67 häng förespråka en förnuftig meranvändning av försvarets materiel till

Fredaeen den lämplig civil verksamhet. Vi har därför i delta avseende avgivit ell särskill

25 anril 1975 yttrande lill försvarsutskottets betänkande nr 13 i anslutning till punklen

_____________ 2.

Försvarspolitiken, Enligt vår uppfattning är det bl. a, av försvarsoperativa skäl angeläget

/77. 777. att den av chefen för marinen yrkade omfattningen av ubåtsutveckling

och ubåtsbyggande kan tillgodoses i lämplig takt. Men vi vill speciellt framhålla att detta också är angeläget med hänsyn till att ubåtsutvecklingen och kunskaperna inom undervattenstekniken kan vara till stort gagn för den civila havsforskningen, för prospekteringen av havsbottnen och annan vetenskaplig och teknisk utveckling berörande havet och havsbottnen. Vi anser del alltså vara av stor vikt att de marina kunskaperna och de materiella tillgångarna i detta avseende hålls på hög nivå och kan samordnas med den civila verksamheten inom detta för framtiden så intressanta och viktiga forskningsområde. Detta måsle vara ett uttryck för god ekonomi.

Den moderna dykericenlral som planeras vid Berga är ett exempel där militär och civil undervattensutveckling kan samordnas. Den beslutade undervaltensfarkosten för räddning av ubåtsbesättningar kan också utnyujas för civila ändamål på havsbottnen, t. ex. undersökningar på kontinentalsockeln. Men enligt vår uppfattning är utvecklingen även av militära ubåtar i tillräcklig omfattning och utbildning av kunniga besättningar till dessa ett av de viktigaste bidragen till vårt undervattens-kunnande. Även de rent militära ubåtarna bör alltså - vid sidan av sin ordinarie utbildningsverksamhet - kunna ge aktivt bidrag lill vår kunskap om och vidare utforskning av havsbottnen.

Vi menar därför att del får anses vara ett värdefullt uttryck för begreppet "meranvändning av försvarets materiel" alt ge anslag till utveckling och tillverkning av ubåtstyper som kan - utöver den ordinarie försvarsuppgiften - vara lill nytta för landets havstekniska forskning och kunnande. Herr talman! Jag vill anföra detta som ett allmänt påpekande och har f n, inle något yrkande.

Herr LÖVENBORG (vpk):

Herr lalman! Från vpk:s sida vill vi ulan omsvep deklarera all vi finner del föreslagna mililäranslagel på totalt över 9 miljarder orimligt och alltför betungande för det svenska folkel.

Militärkoslnaderna utslagna per individ innebär all vi ligger på tredje plats i världen och att bara USA och Israel ligger före. En ivåbarnsfamilj får i realiteten punga ut med 4 000 kr, per år.

Del grundläggande för kommunisternas syn på försvarsfrågan är all
vi är för svensk alliansfrihet och neutralitet. Vi är inga försvarsfiender,
men vi vill ha ett försvar som är anpassat lill våra resurser, till vår neutrala
och alliansfria roll och som utformas under hänsynstagande lill den ut
veckling som sker i övriga delar av världen,
18 Vår linje är alltså inte den totala avrustningen. Vi är realister, inte

pacifister, men vi vill ha ett billigare försvar som för den skull inte behöver vara mindre effektivt, .

Det är inle rimligt att vårt lilla neutrala land intar en topplacering i världen när det gäller försvarsutgifter per capita. Jag är medveten om att det går att göra andra jämförelser - det har gjorts i liknande debatter. Man kan tala om landets yla, våra långa kuststräckor, andelen av bruttonationalprodukten osv. Men det hjälper ju inte. De 9 miljarderna är fakta som ingen Medelsvensson kan betrakta som betydelselösa. Hur många andra och nyttigare ting kan man inte få om man går in för en annan prioritering! Det har att göra med beskattningen, och det har att göra med vad man brukar kalla den sociala välfärdspolitiken.

Nog måste det betraktas som ett uppseendeväckande faktum, att räknal per capita är del bara den imperialistiska stormakten USA - som har engagerat sig som världspolis och folkulrolare i olika delar av världen - plus del aggressiva Israel som ligger före oss. Nog bör väl del ge de allra fiesta en impuls lill stilla eftertanke. Kan della verkligen vara förnuftigt och nödvändigt? Och hur man än räknar ligger Sverige högt upp på den militära tio i topp-listan. Jämför man dessutom med neutrala stater som Österrike och Schweiz, så är skillnaden enorm.

Del är nu inle bara vi som har uppmärksammat della faktum och driver en kampanj för en ny mililärpolilik. Herr Karl Bengtsson i Varberg, som var före mig i denna talarstol, sade nyligen all del är en tanke som vinner allt större anklang. Förr avvisades kommunisternas krav på en annan försvarsordning med klyschorom försvarsfientlighet eller med påståendet att vi vill lägga landet öppet för främmande makt, men nu går det inte längre att föra den argumentationen. Nu finns det många som vänder sig mot en militärordning som innebär att militären får ta hand om alltför stor del av resurser, som kunde användas lill nyttigare och mera konstruktiva ändamål. Nu kommer kraven på en ny mililärpolilik också från betydande kretsar inom socialdemokratin, där man böriar inse att så här kan man inte hålla på hur länge som helst.

Del finns också klarsynta militärer som både av ekonomiska och mi-lilärslrategiska skäl ifrågasätter den nuvarande uppbyggnaden av vår militärapparat. Generalmajor Sköld åberopades i fjolårets militärdebatt här i kammaren. Han är ell exempel på att ett förnuftigare länkande gör inbrytningar också i militära kretsar, som till stor del tyvärr ännu i alltför hög grad sitter fast i del kalla krigets tänkande eller är besjälade av en karolineranda som borde hämta näring från relikerna i Nordiska museet i stället för att tillåtas påverka mililärpoliliken av i dag.

Generalmajor Sköld försökte i sin broschyr, som utkom 1974, skissera ell folkförsvar som kunde byggas upp lill betydligt lägre kostnader än det nuvarande försvaret. Han pläderade för billigare vapen och varnade för den vapentekniska kostnadsexplosionen. Han sade i realiteten ifrån att Sverige bör avstå från avancerade, enormt penningslukande projekt av typ Viggen. Han ville med sin skrift klargöra att det är orealistiskt för Sverige att försöka spela supermakt i miniatyr. Hans motvikt mot den nuvarande doktrinen är ett värnpliktigt folkförsvar utrustat med enk-

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

Nr 67 lare vapen.

Frpdappn dpn Generalmajor Sköld blev efier sin debattskrift inte populär i militära

25 -inril 1975 kretsar. Han rörde nämligen om i det förstenade militära tänkandet och

_____________ fick åtskilliga militära höjdare alt hänge sig åt raseriutbrott. Detta är

Försvarspolitiken, naturligt, och det är också mindre väsentligt. Det som däremot är märkligt
m, m. är all den socialdemokratiska regeringen, partiledningen och den soci-

' aldemokratiska delen av försvarsutskottet tydligen har tillmätt hans tankegångar mycket ringa vikt. Hos det ansvariga statsrådet kan inte skönjas någon tanke på att man i en nära framtid kan slå in på sådana vägar som anvisas av generalmajor Sköld, som ju också är socialdemokrat, Statsrådei finner alt den nuvarande inriktningen av vårt militära försvar är väl anpassat lill våra säkerhetspolitiska mål. Socialdemokraterna i försvarsutskottet har en enahanda bedömning. Man finner där inle ett spår av nytänkande. Den nuvarande inriktningen anses helt förträffiig.

Vi kommer kanske ihåg att inför 1972 års försvarsbeslut försökte borgerliga tidningar måla upp bilden av en kommande svensk nedrustning, för att inte säga avruslning. Man sökte mana fram bilden av ett Sverige som hotades av de allvarligaste faror om den dåvarande försvarsutredningens förslag antogs och om upprustningen inle skedde i den takt som generalerna och den politiska högerfiygeln önskade.

Nå, alla vet hur det blev. Ingen kan på fullt allvar kalla det för av-rustning. Utgiftsramen för budgetåret 1974/75 fastställdes lill 6,9 miljarder, och nu är vi alltså uppe i nära 3 miljarder ytterligare, sedan dagens beslut har trumfats igenom. Vilken nedrustning!

Nu har del inletts ett nytt studiearbete, en ny ulredning, inför näsla större beslul om försvarets dimensionering och inriktning. Utredningen skall presentera sina förslag nästa år, och beslut om ny fierårsplan skall enligl planerna klubbas i riksdagen 1977.

Vi har i vår motion 1177 krävt alt riksdagen hos regeringen skall begära tilläggsdirektiv för att grundligt utreda konsekvenserna av en försvarsulredning byggd på folkförsvarels principer.

De socialdemokrater och andra som måhända väntar sig alt den nu sittande försvarsutredningen skall komma med något principiellt nytt har anledning all känna sig besvikna när de läser del lorfiiga avslags-yrkandet på vår motion.

Vi har åberopat en rad skäl för vårt krav på en radikal omläggning av den svenska mililärpoliliken. Del är inte bara ekonomiska skäl, men ingen kan förneka alt också de måste tillmätas mycket stor betydelse i sammanhanget.

Vad har vårt lilla land råd med? Ja, inte har vi råd med 9 miljarder
nu och ännu mera år efter år, om del skall rulla och gå som del hittills
har gjort. Redan nu tar miliiärutgifierna så mycket pengar att de måsle
betecknas som en spärr för nödvändiga sociala reformer. Till en impro
duktiv sektor binder man pengar som skulle kunna användas till ex
empelvis barnslugebyggande, en bättre bostadsmiljö eller avhjälpande
20 av brister inom socialvården.

Alla vet alt det är så, och då borde man också från socialdemokratiskt Nr 67 håll verkligen bemöda sig om all inle bara trampa vidare i samma spår. Fredaeen den

Det finns en rad skäl som borde underlätta en sådan tankemässig ny- 25 aoril 1975
orientering, --------------

Vi är inne i ett skede som präglas av avspänning. Det har hänt historiska Försvarspolitiken, saker under de senaste åren. I Vietnam, Laos och Cambodja har den /?7. /77. krigslyslna amerikanska imperialismen tillfogats slutgiltiga nederlag. Det bör vara en återhållande faktor för dess ambition att inveckla sig i nya krigsäventyr.

Under de senaste åren har del dessutom skapats en ny och förbättrad situation i vår världsdel, Europa,

I försvarspropositionen säger departementschefen att "avspänningspolitiken kommer att fortsätta i en eller annan form under de kommande åren". Men han drar, tyvärr, inle de logiska och praktiska konsekvenserna av della resonemang när det gäller vår forlsalla mililärpolilik.

I vår motion noterar vi också del som har hänt i Europa under de senare åren, men vi säger därutöver all della måsle påverka den mi-lilärpoliliska synen - det som har skett utgör tungt vägande argument för en nedskärning av vårt lands mililärkostnader.

Avspänningen och normaliseringen i Europa är ingenting som har kommit av sig självt - del är tendenser som har tvingats fram av fredens krafter. Men de är dock ell faktum.

Det har träffats överenskommelser och upprättats nya förbindelser mellan stater som varit avskärmade från varandra sedan andra världskrigels slut. Del förs seriösa resonemang om reducering av mililärpoleniialen osv. Del är faktiskt saker på gång i fredens inlresse, och rimligtvis borde detta påverka även den svenska militärdebatten.

Vi har ett försvar som är uppbyggt som en stormaktskopia eller, som Aftonbladet uttryckte det i en försvarspolitisk ledare, det är "ett försök att spela supermakt i miniatyr". Man måste göra sig fri från ett militärt länkande som hämtar näring från svunna lider.

Vi har i våra försvarspolitiska resonemang knutit an lill reella erfarenheter från försvarskrig som utvecklats i andra länder både under och efter andra världskriget, dramatiska skeenden som har visat att en folklig mobilisering med lättare vapen utgör en kraft som i grunden har kunnat besegra'oerhört överlägsna fiendestyrkor. Den segerrika kampen i Vietnam och Cambodja är färska och talande exempel på della.

Vi anser dessutom att arabstaternas markbaserade och framgångsrika luftförsvar mot det kvanlitetsmässigt och kvalitelsmässigt helt överlägsna israeliska fiyget också bör tjäna som en tankeställare för dem som hämningslöst vill pumpa in miljard efter miljard i oerhört kostnadskrävande flygprojekt av typ Viggen med efterföljare. Det är tydligt att del finns andra och billigare alternativ för ett framgångsrikt gränsförsvar.

Vårt resonemang för en radikal omläggning av försvaret förs bl, a.
utifrån den övertygelsen, att del är en illusion all tro att vårt land skall
kunna bjuda en stormakt spetsen genom att möta den på i princip samma 21

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

villkor och med en liknande struktur på militärapparaten som den anfallande fiendens.

Vi anser att del mot den bakgrunden vore vettigt av riksdagen att bifalla vårt krav om tilläggsdirektiv för den sillande försvarsutredningen. I annat fall är jag övertygad om alt riksdagen, säkert som ett brev på posten, år 1977 åter kommer att få behandla ett förslag till ramplanering som innebär ännu mer ökade bördor på det svenska folkets axlar och en fasilåsning i gamla principer. Vi anser det motiverat att redan nu gå in för en nedtrappning av militärutgifterna under en femårsperiod med minst 1 miljard kronor per år.

Herr talman! Jag ber alltså att få yrka bifall till niotionen 1177,

I enlighet med vår principiella syn yrkar vi också i motionen 1178 all riksdagen måtte besluta alt inledd forskning för vidareutveckling av Viggen omedelbart avbryts och att begärda anslag härför avslås. Jag vill redan inledningsvis yrka bifall till den motionen.

När det gäller fiyget finns det alltför många frågetecken. Redan i fjol begärde kommunisterna att studierna för ett nytt avancerat flygplan efter Viggen skulle avbrytas,

I fjol avsattes 4,1 milj, kr, för studier av ett nytt fiygplan. Flygplan 80, I årets budgetproposition finner man all projektet Flygplan 80 har försvunnit utan all del redovisas hur pengarna har använts. Men samlidigt begärs i år ytterligare 153,9 milj, kr, lill forskning för Altackviggen, Detta, tillsammans med de pengar som redan har beviljats till forskning för Altackviggen fr. o. m, 1971/72 t. o, m, 1974/75, blir 371,5 milj, kr.

Mot bakgrund av det som lidigare avslöjats om Viggenprojekiels tillkomst finner vi det angeläget att man preciserar och öppet redogör för hur stor del av forskningsanslag till Altackviggen som i realiteten skall användas till framtida ersättningsplan efter Viggen,

Försvarsutskottets tystnad är talande. Det sägs bara följande: "Regeringens avsikt äratt det t, o, m, juni 1977 skall finnas en handlingsfrihet all även i fortsättningen utveckla och producera militära flygplan inom landet. Utskottet tillstyrker en sådan handlingsfrihet,"

Det är formuleringar av det slaget som gör oss verkligt misstänksamma. Vi minns skandalerna och intrigmakeriet när det gällde att smyga igenom Viggenprojeklet,

Till 1977 skall man ha full handlingsfrihet. Jag tror inte att jag är ensam om att spåra bockfoten bakom den formuleringen. Hur myckel kommer all ske under liden fram till 1977? Hur långt har man då bundit sig för avancerade projekt som sedan inte går att stoppa? Förbereds en repris av spelet kring Viggenprojeklet?

Vi tycker att kammaren har rätt att få klara besked. Försvarsutskottets ordförande herr Petersson i Gäddvik har kanske något mer att säga inför kammaren än de få rader som finns i det betänkande som han har satt sitt namn under. I varie fall borde han ha det.

Det skulle kunna sägas åtskilligt mer om Viggenprojeklet. Två intressanta artiklar i Aftonbladet denna vecka - den 22 och den 23 april - säger en hel del. Där klargörs au del som många iroli vara en helsvensk

mililär slollhet till stor utsträckning produceras av NATO-länderna, Ja, utan amerikansk hjälp skulle Viggen inte kunna förflytta sig ens en meter, 25 % av Viggen är direklimporterad från utlandet. Det betyder också att för varie plan som tillverkas i Linköping förs 5 milj. kr, ut till utländska kapitalister. Del är alltså inle bara svensk utan också utländsk storfinans som på detta sätt berikar sig på vårt alltför dyra försvar.

Men det gäller inle bara flygel. Sverige köper vapen och delar av vapen för 2 500 milj, kr, från utlandet per år. Det handlar om stridsvagnar, flygplansdelar, robotar och åtskilligt annat.

Allt delta är följden av att vi har en militärapparat som byggts upp för att kopiera stormakternas. Skall vi fortsätta med den ambitionen innebär det ökade köp utifrån när del gäller avancerad utrustning exempelvis på flygels område. De som säljer till oss är i huvudsak NATO-länderna som därmed också får en god överblick över den svenska för-svarspotentialen. Det inger ingen trygghet och del är verkligen inget önskvärt förhållande för ell neutralt land. Vi är alltså redan nu i stor utsträckning beroende av NATO, och då kan man ju fundera över konsekvenserna i en krissituation.

För oss är väl detta inga nyheter, men för dem som verkligen trott på tesen om del svenska försvaret som inte är i beroendeställning ål något håll måste ju dessa uppgifter tjäna till alt lyfta bort en och annan illusion.

Den osminkade sanningen är alltså att Sverige, genom den enorma satsningen på mycket lunga och avancerade vapen, håller på all få ett försvar som är allt mer osvenskt. Del var också Aftonbladels reflexion. Alternativet till detta skriver samma tidning, vore att vi slutade upp med all försöka bygga upp ett supermaktsförsvar i miniatyr.

Del håller vi med om, och del är också därför vi vill all den tillsatta försvarsulredningen skall få sådana direktiv all man lägger fram förslag om en hell ny miliiärpolilisk inriktning än den nuvarande.

Vi har slutligen att behandla motionen 1176 som hemställer att riksdagen inte skall bevilja den del av yrkat belopp i propositionen som flnns under punkten F 20 under benämningen Insatsberedskap, Det är alltså anslaget till informalionsbyrån, vanligen kallad IB,

Varför ställer vi det motionskravei? Jo, vi gör del därför att vi icke anser oss kunna delta i ell beslul som innebär att riksdagen beviljar skattemedel lill en underrättelseriänst som bevisligen har utfört brottsliga handlingar, som haft en verksamhet som ansvariga myndigheter vägrat att grundligt utreda och redovisa.

Vi kommunister kräver en parlamentarisk fempariikommission, och det är också ett av yrkandena i vår motion. Vi gör del med stöd av en bred folklig opinion som i vrede har vänt sig mot en skumraskverk-samhel som i allt väsentligt har riktats mot den socialistiska vänstern och mot de socialistiska länderna.

Nu arbetar trots allt en utredning - i vart fall får man hoppas all den arbetar - och del vore väl åtminstone rimligt alt riksdagen flck ta

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

ställning till den utredningens förslag innan nya medel anslås.

Vi har i denna kammare i olika omgångar diskuterat säpo. Jag skall inle göra del i detta sammanhang, men det finns en otäck misstanke som man inle kan undgå att aktualisera i sammanhanget, nämligen att IB har övertagit säpos åsiktsregisler eller delar därav.

Håkan Isacson, en av de agenter som hoppade av, har i ett fiertal intervjuer bl. a, i Dagens Nyheter den 17 mars 1974 framhållit att när han slutade fanns det ell slorl korlregisler på ungefär 20 000 namn, bara svenskar, bara vänsterfolk.

I den nämnda intervjun säger han bl. a.;

"På korten antecknades namn, födelsenummer och kortfattade uppgifter av typen 'kommunistisk agitation, resa till Sovjet' osv. Efter varie uppgifi stod ell diarienummer som hänvisade lill den rapport det gällde. Rapporterna förvarades på Valhallavägen 56 i IB;s högkvarter."

Inga tecken tydde på alt man ämnade göra sig av med dessa register. Tvärtom. När han slutade höll man på alt föra över registren till data, och det betyder att man i en mikrofilmkasseil av samma storlek som en vanlig bandspelarkassetl får plats med uppgifier om 3 000, 4 000 eller kanske 5 000 människor. Sådant är lätt alt lagra på ett diskret sätt.

Säpo är formellt förbjudet att föra åsiktsregisler, men det har kanske lösts på ell behändigt sätt genom samarbetet med IB.

Det har bekräftats alt en speciell agent sysslade med all föra register över radikala arbetare på arbetsplatserna. Man känner lill lB:s roll när det gäller spionage från finskt territorium mot Sovjetunionen, all man utvecklat ell ensidigt inlresse mot palestinier och palestinska organisationer, men alt man inte har ägnat samma intresse åt israeliska agenter, alt man har fört en politik som står i strid mot den svenska neutra-litetsdoktrinen, osv.

Allt della är kända fakta, och jag skall inte gå in på dem mera, men däri ligger också skälet till att vi icke anser oss kunna medverka till ett beslut, som innebär nya pengar till en verksamhet som man på goda grunder kan förutsätta kommer att löpa i samma banor som lidigare.

När man har gått lill bollen med eländet, när vi får ett förslag till upprensning och ny inriktning, kommer vi också all ompröva vårt ställningstagande.

Mot denna bakgrund ber jag i dag att få yrka bifall lill motionen 1176.

Jag vill avslutningsvis säga ett par ord om några argument som ständigt kommer tillbaka i den försvarspolitiska debatten, nämligen de syssel-sältningspolitiska argumenten för all man skall hålla en hög ruslningsnivå i vårt land.

Jag tycker del är en både fantastisk och närmast ohederlig argumentation, därför att den innebär alt man försöker beskylla de människor som arbetar för fred och för nedrustning för att samtidigt verka för att människor skall bli arbetslösa. T, o. m, seriösa försvarspolitiker faller i farstun för den argumentationen. Andra använder resonemanget för att argumentera för en hög militärbudget och som en gångbarare metod än

generalernas mililärslrategiska filosoferande.

Resonemanget att man måste låta vapenindustrin arbeta på högvarv för att hindra arbetslöshet kan låta bestickande, men det måste trots allt avvisas. Det är en teori som inte går alt förena med en vettig miliiärpolilisk målsättning.

Tyvärr knyter också socialdemokratiska försvarspolitiker an till den argumentationen, och då skapar man sannerligen ingen förståelse för nytänkande när det gäller försvaret.

Från kapitalistisk synpunkt är vapenproduklionen en idealisk statlig stödåtgärd. Del är en produktion av varor, där man i varie fall på den inhemska marknaden inte möter någon konkurrens. Man kan behagligt fritt sälla priserna. Del går all hota med arbetslöshet och avskedanden, om gamla och nya vapenprojekl stoppas. Man använder hotets och utpressningens metodik mot länsmyndigheter och kommunalmän för alt få hjälp med alt hålla militärforskningen och vapenproduklionen pä en hög nivå. Ja, del bedrivs på det området ell enastående mygel, men i stället för att falla i farstun för detta borde regeringspartiels försvarspolitiker bemöda sig om all utveckla de fredliga och de konstruktiva alternativen till vapenproduktionen som sysselsättningskälla.

Vi lever i ett samhälle med tusen ofyllda behov. Man kan bygga daghem i stället för Viggenfiygplan, som kostar 25 milj, kr, per styck. Del blir ganska många det. Vi kan lägga om den militära produktionen för framställning av civila nytligheter, vi kan producera för u-länderna, vi kan producera för all bygga upp i stället för all anslå så många miljarder ål del som kan rasera och förstöra.

Vi måste alltså frigöra oss från föreställningen att höga mililärkostnader är någonting oundvikligt.

Del finns en bred opinion att knyta an till bland det svenska folket när del gäller att söka efter vägar för att minska militärkoslnaderna.

Det är inte så alt gemene man vill skrota ned det svenska försvaret, men man vill ha ell försvar lill lägre kostnader, ett försvar som är anpassat lill den nuvarande utvecklingen och lill vårt lands neutrala roll. Del är stämningar som också socialdemokratin bättre borde knyta an lill än vad som skett i budgetpropositionen och i försvarsuiskottels belänkande. Vi för vår del kommer alt fortsätta kampen för en principiellt ny försvarspolitik, och när vi gör det känner vi stödet i ryggen från breda skikt av det svenska folket som reagerar mot den nuvarande miljonrullningen.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

Herr GUSTAVSSON i Eskilstuna (s);

Herr lalman! Försvarsdebatterna i den svenska riksdagen brukar inte i alltför hög grad kännetecknas av spänst och spänning. Djupare sett är inte detta att beklaga. Det är definitivt inte alt beklaga om orsaken därtill är frånvaro av krig i vår näraliggande omvärld. Del prov på terror och våld av ett slag, som hör till krigs vardag, som upplevdes vid terrordådet mot västtyska ambassaden här i Stockholm i går och i natt

Nr 67 gör oss särskill öppna för detta synsätt i dag.

p , I En god del av våra försvarsdebatler brukar gälla frågan om hur stabil

25 anril 1975 uppnådda avspänningen i Europa egentligen är och hur slora eller

_____________ små förhoppningar som kan knytas till pågående konferensverksamhet

Försvarspolitiken, och samtal över blockgränserna.

777. 777. Visserligen har inte bärgals några överväldigande skördar vid pågående

konferenser men bara i della att arbetet segar sig vidare ligger en inte oväsentlig vinst, och vi får vara på del klara med att förhandlingskomplexet är så omfattande att det krävs lid och tålamod för att uppnå varaktiga resullal. En jämförelse med tonfallen under 1950-lalels bistraste år ulvisar all det i strävandena alt förebygga krig ändå rört sig ganska rejält framåt i Europa.

Nöd, krig och kaos i andra delar av världen förnekas inte utan beklagas djupt - och inle bara beklagas. Vi försöker bringa humanitär hjälp och utvecklingshjälp i den utsträckning vi kan. Vår neutralitetspolitik ger oss också möjlighet att fördöma våld och övergrepp och vårt värnpliktsförsvar skapar praktiska möjligheter att slälla upp när FN begär vår medverkan i fredsaklioner.

För många svenskar torde obundenheten av stormaklsblocken vara ett aktuellare motiv fördel kostsammare försvar, som är alliansfrihetens pris, än fruktan för militära förelag mot vårt land.

Risker för all konfiikter i andra delar av världen skall kunna spridas lill Europa har framhållits i lidigare debatter. De kan naturligtvis inle hell uteslutas, men vår försvarsminister har vågat uttrycka en förmodan alt de stater som deltar i de till fortsatt europeisk avspänning och rusl-ningskoniroll syftande konferenserna "har salsal alltför myckel prestige för all låta de pågående konferenserna rinna ut i sanden". Detta medverkar lill all supermaklerna söker hindra att sådana konflikier sprids lill Europa, "Vårt land", säger vidare föredragande statsrådet - det har citerats av två av talarna före mig - "är beläget mellan Centraleuropa och området kring Norska havet." Sedan kanske jag inte tycker att slutsatsen därav har nått fram med full styrka. Statsrådet fortsätter: "Utvecklingen har visat att dessa områden har så stor strategisk betydelse för supermaklerna all de har all anledning all hindra all konflikier bryter ut i dem." Försvarsministern framhåller dock i årets budgetproposition att vi inle får dra den slutsatsen att de tidigare växlingarna mellan perioder av avspänning och perioder av spänning koinmer att avlösas av en genomgående fredlig utveckling. Växlingarna förmodas dock bli mindre dramatiska än under den period som brukar benämnas det kalla krigets år.

Slutsatsen av försvarsministerns bedömning av del säkerhetspolitiska lägel är alt det resonemang som ledde fram lill 1972 års försvarsbeslut håller också i dag. Del är ett synsätt som försvarsutskottet delar. Del innebär all det svenska försvaret nu kan anses ha en god fredsbevarande förmåga, vilket del kommer all ha också framöver, även om koslnads-

26 pressen framtvingar prioriteringar. Vi är inte ensamma om kostnads-

problemen. De val som vi nödgas göra beträffande kostnadskrävande komponenter kommer alt bli en realitet även för andra länder, även om dessa inle redovisar sina avväganden lika öppet som vi gör.

Värt all hålla i minnet är, att om än antalet går'ner i fråga om vissa kvalificerade förband där en hög materiell nivå krävs så har den nylillförda malerielen dock genomgående en högre standard än den som ersätts, I alla försvarsbeslut hittills har den allmänna värnpliktens idé lagts fast, vilket innebär att försvarsmaktens totala personal i krigsorganisationen kommer alt vara oförändrad, I detta och i en bibehållen förmåga att få fram den utrustning vi behöver för vårt försvar ligger förutsättningen för erforderlig elasticitet och handlingsfrihet.

Vi har blivit allt medvetnare om att vårt land kan bli utsatt för andra hol än rent militära, I studierna inför nästa långsiktiga försvarsbeslut skall också beaktas behovet av åtgärder för att möta tänkbara påfrestningar på vår försörjning i samband med möjliga fredskriser.

Låt mig ta upp några av försvarsdebattens konkreta frågor. En av dessa är prisregleringssystemet. En expertutredning har granskat delta och utredningens resultat visar bl. a, att försvaret - sett över en lång tidsperiod - får en ganska rättvis kompensation för ökade löner och priser med nuvarande metod för prisreglering. Däremot är det problem med följ-samhelen år för år och detta kan innebära svårigheter i försvarsplaneringen. Frågan går nu till den parlamentariska försvarsutredningen för bedömning,

Karl Bengtsson i Varberg har liksom tidigare utskotlels ordförande Per Petersson i Gäddvik rätt utförligt gått igenom försvarsutskottets sätt all resonera. Särskilt i Karl Bengtssons resonemang kan jag i mycket långa stycken instämma, Karl Bengtsson lar t, ex, upp den omdiskuterade strukturfrågan i vårt försvar. Han nämner de resonemang som endera går ut på att bygga försvaret på mycket hög teknologi eller att framför allt lita till den mänskliga komponenten i vårt totalförsvar. Socialdemokratins försvarspolitiska sympatier ligger tämligen genomgående närmare sistnämnda än förstnämnda synsätt. Ingen torde dock vara beredd att salsa på en extrem lösning av problemen.

Jag tillåter mig, trots all försvarsministern finns i kammaren och kanske frestas all så småningom själv delta i debatten, återge vad han sagt i del avseendet. Statsrådet Holmqvist har på ett sätt som jag tycker är mycket träffsäkert yttrat: Naturligtvis skall vi även fortsättningsvis skaffa ny och modern materiel, men det är nödvändigt alt vi något dämpar våra ambitioner alt alltid ha den tekniskt mest avancerade lösningen. Endast därigenom kan vi få ett tillräckligt anlal enheter. Denna fråga, fortsätter han, har också anknytning till människorna i försvaret och det är viktigt att försvaret har en bred förankring hos det svenska folket. Jag tror alt den förankringen lätt kan gå förlorad om vi skulle salsa på ett försvar vars tonvikt ligger på den avancerade och dyrbaraste teknologin. Ett sådant försvar skulle lätt få prägel av alt vara ett isolerat elilförsvar för fackmänniskor. Så långt statsrådei.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 67 Fackmänniskornas roll i försvaret skall inte undervärderas. De behövs,

p I de gör ett gott arbete i vårt försvar. Kari Bengtsson använde ordel auk-

">5'inril 1975 toritärt försvar och där har försvarsministern med olika åtgärder gripit

_____________ in i pågående verksartihel med direktiv för utredningar, uttalanden och

Försvarspolitiken, på annat sätt, för att medverka till en utveckling som för bort från det
/?7. /77. som möjligen alltjämt kan betraktas som en auktoritär utbyggnad av

vår försvarsorganisation.

Egendomligt nog har den submarina delen av försvarsfrågan kommit in i bilden den här gången. Det är egentligen på denna enda punkt jag har anledning alt rikta invändningar mot Karl Bengtssons resonemang. För två år sedan diskuterade riksdagen om man borde beställa fier än tre ubåtar av typ A 14, Beslutet blev att inte göra detta. Vi ser nu att en fjärde ubåt skulle kosta i det närmaste 100 milj. kr. Det är stora pengar, och del finns all anledning all fråga sig om inte de pengarna gör bättre nytta vid en utveckling och senare anskaffning av ulbålar av nästa typ - A 17. Utskottet anser liksom regeringen att man bör studera kraven på den nya ubåtstypen under nästa budgetår och att själva utvecklingen bör påbörjas tidigast budgetåret 1976/77.

En av försvarsdeballens mesi uppmärksammade frågor har gälll den eventuella efterföljaren lill allackfiygplanel AJ 37 Viggen.

Utskollet tycker liksom regeringen all vi måsle behålla en handlingsfrihet fram till den 1 juli 1977 all även i fortsättningen utveckla och producera militära fiygplan inom landet. För studier av ett eventuellt nytt attackfiygplan efter AJ 37 har regeringen hittills anvisat 15,1 milj. kr. För nästa budgetår tillstyrker utskottet regeringens förslag alt för dessa studier anvisa 13 milj, kr. Därefter återstår endast ell år till försvarsbeslutet. Vi kan vänta till våren 1976 med att bestämma beloppet för budgetåret 1976/77. Utskottet kan inte alls gå med på vpk-förslaget om att man skall avbryta de här studierna.

Försvarsutskottet ägnar sig särskill åt att bevaka vissa större projekt. Flygplanssludierna är ell sådant område. Den information som vi har fått hittills lyder på alt det finns goda möjligheter att nå godtagbara resultat utan alltför slora ambitioner och kostnader.

Vpk har framlagt en motion där man förklarar sig vara oroad för att beslällningsbemyndiganden används på ett annat sätt än riksdagen har avsett. I betänkandet har utskottet påmint om alt studierna för ett eventuellt flygplan efter 37 Viggen har anmälts för riksdagen alltsedan år 1972.

När det gäller beslällningsbemyndiganden har ju utskottet med an
ledning av motionsyrkande från moderaterna tagit upp och redovisat
hur man brukar resonera inför ett nytt försvarsbeslut. För att behålla
så myckel som möjligt och lämpligt av handlingsfrihet brukar man vara
försiktig med beställningar i slutet av en försvarsbeslutsperiod. En sådan
försiktighet flnns nu också och utskottet har, som jag nyss nämnde,
tillstyrkt att man för de två återstående budgetåren räknar med årsvisa
28 beslällningsbemyndiganden för studier av ett eventuellt - jag betonar

eventuellt - nytt altackflygplan. Nr 67

Liksom förra året har vpk en motion om all riksdagen inte skall bevilja FrpHappn rlp den del av yrkat belopp under anslaget Insatsberedskap m, m. som avser .,c „ p-i iqtc

den s, k. informalionsbyrån, "populärt benämnd IB", som herr Lövenborg __

sade. Jag vet inle vad som skall läggas in i ordel populärt. Försvarspolitiken,

Utskottet håller sig informerat om underrättelseriänsten i en omfati- m, m. ning som är rimlig med hänsyn lill att underrättelseriänsten är föremål för utredning. Inom underrättelseriänsten har försvarsstabens särskilda byrå viktiga uppgifter, och utskottet anser inte alt riksdagen bör vägra att ställa medel till förfogande för den verksamhet som byrån svarar för.

Vpk har liksom tidigare år lagt ell förslag lill nedskärning av försvarskostnaderna som är helt orealistiskt. Jag ber att få yrka avslag på delta. Likaså yrkar jag avslag på de med fp och m betecknade reservationerna. De sistnämnda skulle ju bl. a, till sin ekonomiska konsekvens få en för-svarskoslnadshöjning för nästa budgetår på 250 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Att vi behöver ett försvar bestrids inte av någon i riksdagen företrädd meningsriktning.

Hur della skall se ut under de närmaste decennierna håller på all utredas. Utredningen bör inte föregripas, men det kan antas alt en ordentlig genomgång av världsbild och modern samhällsfunktion kommer alt visa på behov av skydd mot såväl ekonomiska störningar som militärt hot. Dessa behov kommer att bl. a. ställa ekonomiska anspråk. Kommer de breda medborgargrupperna att acceptera dessa påfrestningar? Om de motiveras på rätt sätt, om vi får en fortsatt välståndsutveckling i riktning mot ett rättvisare samhälle kan svaret på den frågan bli ja. Naturligtvis måste då också i fredstid måttliga anspråk ställas på medel lill försvaret. Detta är till fördel även för vårt försvar. Försvarsviljan ökarom försvarets förespråkare visar förståelse för detta.

Jag ber, herr lalman, att få yrka bifall till utskotlels hemställan på alla punkter.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m) kort genmäle;

Herr talman! Del är på något sätt belysande, tycker jag, att alla vi tre företrädare för försvarsutskottet som har varit uppe i den här debatten har fastnat för samma uttalande i budgetpropositionen, som också är återgivet i försvarsutskottets betänkande. Jag lägger för min del huvudvikten vid den här delen av citatet:

"Varken vi själva eller omvärlden kan därför vara beriänta av några drastiska ändringar i vår försvarspolitik. Det kan inte ligga i vårt eller någons inlresse alt vi genom ensidiga åtgärder förändrar den militära balans och stabilitet som råder i Norden,"

Jag anser att del var alldeles riktigt sagt. Men då undrar jag: Hur
stämmer det med den nedrustning som nu pågår i det svenska försvaret?
Jag skall bara läsa några rader ur ÖB:s programplan, och jag utgår från 29

Nr 67 att det är en fackmannabedömning han gör där:

Fredaeen den "Förändringen i krigsorganisationen innebär all på längre sikt endast

25 anril 1975 " ''' " förband får en kvalilel som svarar mol länkbara mol-

_____________ ståndares i framtiden. Den lidigare påböriade nedgången av våra förbands

Försvarspolitiken, och funktioners förmåga fortsätter således,"

777. 777. Hur kan del stämma med det citat som vi alla har fastnat för?

När man sedan hör herr Lövenborg gör man reflexionen: Tänk vad det är enkelt att säga att vi vill ha ett myckel billigare försvar, men det skall vara lika effektivt. Ingen som sysslar med försvarsfrågor kan tro att del över huvud tagel ligger någon sanning i del. Nu har han fräckheten att åberopa generallöjtnant Sköld till stöd för denna sin uppfattning. Jag har under de senaste månaderna haft tillfälle alt lyssna till generallöjtnant Sköld, och även han har uppfattningen att vi behöver mer pengar lill vårt försvar för att det skall kunna vara effektivt.

Till sist: Jag tycker att vi försvarskunniga i alla partier har ell kolossalt ansvar när det gäller framliden för försvaret. Vi vet nämligen att det måste vara en långsiktig bedömning. Och, mina vänner, vi vet också genom beredskapsnämndens för psykologiskt försvar årliga undersökningar att svenska folket har en stark försvarsvilja. Men folket måsle få klart för sig sambandet mellan uthålliga satsningar och ett starkt försvar den dag vi behöver det.

Herr LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Petersson i Gäddvik anser au det inte ligger någon realism i kravet på ett billigare försvar. Det är alldeles självfallet alt Per Petersson, som representerar moderaterna, inle anser att det ligger någon realism i detta. Han tillhör ett parti som alltid har velat plussa på försvarsutgifterna utan hänsyn till vilka konsekvenser det i övrigt får för svenska folket - låginkomsttagare och andra.

Herr Gustavsson i Eskilstuna menar att den handlingsfrihet som vi angriper i vår motion om Viggen är bra och nödvändig. Vi anser inle del. Vi anser tvärtom all lidigare erfarenheter av dyra flygplansprojekt som t. ex. Viggen är ett argument för att man måste betrakta dessa frågor med betydligt större uppmärksamhet än vad han menar alt man skall göra.

Det finns åtskilligt att säga om vår framtida försvarspolitik. Herr Gustavsson sade att man med öppna ögon betraktar olika alternativ, och jag skulle gärna vilja tro att det är så. Men såväl i propositionen som i utskottsbetänkandet dementeras att så är fallet. Hade man inte kunnat smuggla in någon ny tanke eller någon antydan om alt man tänker lämna de inkörda militära hjulspåren? Hade man gjort det, kunde vi kanske ha hyst något hopp om ett nytt perspektiv hos herr Gustavsson m, fi, socialdemokratiska försvarspolitiker i kammaren. Men jag tycker inte att det finns en antydan till nyorientering i vad han sade.

Inom socialdemokratin lär pågå ett stort rådslag om militärpolitiken.
30 Det är bra, men då bör man också få någon hjälp av traditionella so-

cialdemokratiska militärpolitiker av Bengt Gustavssons modell, och jag har svårt att tro alt det s. k, fotfolket får sådan hjälp. Jag läsle nyligen ett referat i Norrländska Socialdemokraten den 18 februari 1975 av vad herr Gustavsson sade på en sammankomst i Luleå. Där yttrade denne enligt den socialdemokratiska avisan; All kritisera Viggen är som att kritisera konst.

Så kan man naturligtvis se det. Alla vet att man kan lära sig att tycka om modern konst, om man bara förslår den. För Bengt Gustavsson framstår det tydligen så alt om man bara lär sig all förstå Viggen och vår nuvarande mililärpolilik, så kommer man också att älska dem. Det är en ganska fantastisk argumentation av en ansvarig mililärpolitiker av märket (s). Studera bara Viggen och försöken att sälja den utomlands, och ni kommer alt lycka om den!

Jag vill försäkra herr Gustavsson -och jag tror att jag talar för åtskilliga - att hur man än studerar Viggen och därmed sammanhängande detaljer kommer man inle att lycka om den, och delsamma gäller vår nuvarande mililärpolilik.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

Herr GUSTAVSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag är herr Lövenborg mycket tacksam för att han uppmärksammade del felaktiga referat, som en journalist gjort sig skyldig lill. Jag skrattade själv ganska gott ål del, men jag trodde ändå inle all någon skulle föreställa sig alt jag hade jämfört Viggen med ett konstverk. Vad saken gällde var att jag fick frågor om Viggenförsäljningen mol bakgrund av neutraliletsaspeklen. Jag sade att jag trodde att de som kritiserar den affären så hårt ur neutralitetssynpunkt egentligen resonerar på samma sätt som den som inför ett konstverk, som han inle tycker om, inle nöjer sig med all säga: "Della tycker jag inte om" ulan i stället felaktigt hävdar: "Det här är inte konst,"

Jag medger att del yttrande som jag fällde kanske var litet invecklat. Nu har ju herr Lövenborg i alla fall givit mig chansen att tala om vad det var jag menade. Jag är inte så lyriskt krigsivrande all jag betraktar några stridsmedel på samma sätt som jag ser på ell konstverk,

Per Petersson säger att vi har fastnat för samma citat, ja, så kan del vara ibland, men vi drar olika slutsatser av del citatet, som gällde läget i vår omvärld. Per Petersson säger alt det manar till mycket stor försiktighet och vaksamhet och lill fortsatt stark satsning på vårt försvar. Vi andra utläser ur det läge som råder i vår del av världen och ur stormakternas strävanden alt komma överens möjligheter till att vi skall få leva i fred - naturligtvis under förutsättning alt vi med olika åtgärder upprätthåller en försvarskrafl, som ordentligt avskräcker militära förelag mol oss, om någon skulle frestas lill sådana.

Herr LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Gustavsson i Eskilstuna förde ännu ell tämligen grumligt resonemang om konst och mililärpolilik. Men del är ju bra

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

om han nu dementerar uppgiften i den socialdemokratiska tidningen i Norrbollen, så alt vi förslår alt han inte betraktar svensk militärpolitik som skön konst. Del bör kanske dementeras också i resp, tidning, och det borde egentligen ha gjorts för länge sedan.

Medan jag har ordet vill jag säga ett par saker som jag inte hann med i min replik; del gäller herr Gustavssons resonemang om IB,

Vi har ju inte vänt oss mot all Sverige har en underrättelseriänst, men vi har vänt oss mot den nuvarande inriktningen såsom stridande mol svensk neutralitetspolitik, såsom i vissa avseenden direkt brottslig, såsom riktad mot de socialistiska länderna och mot den politiska vänstern. Vi hävdar alltså i vår motion att brotten i sammanhangen ännu inte är utredda. Försvarsutskottet förmådde inte skapa någon klarhet. Vi krävde en parlamentarisk fempariikommission, och den femparlikommissio-nen var man rädd för som för döden. Man försökte komma undan kravet genom att tillsälta en annan typ av utredning. Den utredningen har ännu inte kommit med något material. Ett minimikrav är att åtminstone den utredningen lämnar något ifrån sig innan vi vill delta i några beslut om nya anslag.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m) kort genmäle:

Herr lalman! Till min vän Bengt Gustavsson i Eskilstuna vill jag bara säga alt det i och för sig är vackert med förhoppningar om att vi skall få fred i världen. Sådana förhoppningar har vi väl alltid hyst när vi har haft en någorlunda lång fredsperiod, men vi har hitintills varie gång blivit grymt besvikna, Ell obestridligt faktum är att varken Bengt Gustavsson eller någon annan kan garantera alt vi får fred i vår del av världen, och i det läget tycker jag alt vi skall se till, att vi satsar på ett trovärdigt svenskt totalförsvar.

Herr GUSTAVSSON i Eskilstuna (s) kort genmäle: Herr lalman! Vore jag säker på alt vi inle skulle löpa risker för att i ett annat läge hotas av militära företag, skulle jag inte biträda de 10 miljarder lill ell svenskt försvar som jag liksom herr Lövenborg tycker är en mycket stor summa. Jag skulle mycket gärna se att en del av de pengarna kunde användas till andra ändamål. Men nu drar vi vår slutsats. Vi vill gardera vårt lands fred och frihet även i ell mera skärpt läge, och därför accepterar vi denna förhållandevis kostsamma satsning på vårt militära försvar. Vi anmäler också att del inte bara är militärt hot som vi kan utsättas för, utan det finns också andra medel att störa vårt land med. Vi hälsar därför med tillfredsställelse att den ulredning som nu arbetar är en tolalförsvarsulredning, som även har i uppgifi all ordentligt lilla på andra aspekter av vår säkerhetsfråga.

Till herr Lövenborg vill jag bara säga att beskrivningen av den s. k, IB:s verksamhet och inriktning är felaktig. Jag tycker att även herr Lövenborg kan vänta litet tills den pågående utredningen - del är för resten inle bara en utredning utan fiera, som tar upp olika aspekter av den

s, k, IB-affären - inom relativt kort lid kommer med sitt resullal. Vänta Nr 67

med ytterligare kritik och bedömningar till dess! Fredaeen den

25 april 1975
Herr andre vice talmannen VIRGIN (m);

Herr talman! Just nu framförs en jubelkör i svensk press över alt USA Försvarspolitiken, tvingats ut ur Sydostasien. Man fröjdas över den läxa som en supermakt 7?7. 777. har fått i fråga om de risker som del kan innebära alt blanda sig i andra staters förhållanden. Och jag tror visst all USA har gjort erfarenheter som i hög grad kan komma all påverka dess framtida utrikespolitiska handlande.

Vad man saknar i presskören är analyser av hur detta kan komma all påverka vår svenska säkerhet. Den bygger ju i hög grad på antagandet om en supermaktsbalans som inskränker rörelsefriheten för dessa makter utanför vars och ens intressesfär. Är det inle risk för all de lidigare ganska distinkta gränserna för dessa sfärer kan börja bli mer diffusa? Jag tror det. Den risken kan inte avfärdas, och den är obehaglig för oss som befinner oss i gränsområdet niellan blocken. Den förstärks av den väldiga och ensidiga sovjetiska militära slyrketillväxten på Nordkalotten, Man måste nog säga att vårt militärpoliliska läge i vissa avseenden har försämrats, alla politiska avspänningsslrävanden och avspänningstendenser till trots.

Med full styrka kvarstår kravet på ett allsidigt och starkt svenskt försvar som en förutsättning för vår alliansfrihet, för vår möjlighet att hålla oss utanför konfiikter och bibehålla en avspänd politisk situation i vår närmaste omgivning. Del finns ingenting som antyder alt de latenta risker som nu föreligger skulle komma att försvinna i den framlid som kan överblickas. Del finns däremot tecken på all de kan komma all förslärkas,

Della är den allvarliga bakgrunden lill alt vi i moderata samlingspartiet inle har kunnat acceptera del försvarsbeslut som mol en borgerlig opinion genomdrevs 1972 av socialdemokrater och kommunister.

Just nu gäller det att ta ställning till utformningen av försvarspolitiken för tredje årel av den fyraårsperiod som 1972 års beslul omfattar. Mittenpartierna har valt att i stort sett acceptera försvarsbeslutet som ett politiskt faktum och vill väl nu koncentrera sig på - hoppas och tror jag - all få lill stånd förbättringar i näsla försvarsbeslut. Och del är ju deras sak.

Men vi inom moderata samlingspartiet har valt att även under beslutsperioden varje år lägga fram ett alternativ. Vi framför våra förslag som ett uttryck för vår bestämda mening att den nu pågående nedrustningen kan bli utomorde.niligt riskabel, för att inle säga ödesdiger, för svenska folkets yttre säkerhet. Vårt alternativ ger en anvisning om hur nedrustningen skulle kunna avsevärt bromsas med måttliga insatser, och det skulle i hög grad underlätta en övergång lill den nya och bättre försvarspolitik som vi hoppas skall få en godtagbar slutlig utformning i nästa försvarsbeslut, alltså 1977,

Sedan del nya planeringssystemet infördes för några år sedan har ordet 33

3 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

handlingsfrihet allt ofiare hörts i försvarsdebatten. Praktiskt taget alltid gäller det då att förklara varför man avstår från att fatta beslul. Men handlingsfrihet i ordets rätta bemärkelse kan aldrig gälla mer än starkt begränsade tidrymder; sedan måsle man ta ställning. Och handlingsfriheten inskränks precis lika mycket av att man underlåter all falla beslul som av att man fattar dem.

Vad som alltid måste krävas är att anslagen till försvaret ger bästa effekt. Detta är långt ifrån alllid fallet, och ofia beror del på åtgärder som regeringen vidtar,

1972 års försvarsbeslut kalkylerade med vinster av de personalinskränkningar som man ville driva fram men inte med de kostnader som var nödvändiga för all åstadkomma dessa. Trots att riksdagen vid fiera tillfällen begärt det har regeringen inte ställt medel till förfogande för de erforderliga rationaliseringsinvesteringarna.

Det finns en egendomlig bestämmelse i gällande försvarsbeslut som säger att om försvarskostnadsramarna överskrids skall detta belopp dras ifrån anslaget för kommande år, och del är naturligtvis riktigt, men om medelsförbrukningen understiger ramen får detta tillgodoräknas ett kommande år endast - och nu kommer det egendomliga - om underuinylt-jandet uppgår till högst något tiotal miljoner kronor i fråga om del militära försvaret och högst någon miljon kronor när det gäller civilförsvaret. Om alltså underskottet är större än dessa belopp är således pengarna borta för försvarets del.

Nu var det kanske inte så mycket att säga om dessa bestämmelser lidigare när försvarets myndigheter hade friare händer och fick tillstånd att verkställa de beställningar som erfordrades. Men så är inle förhållandet längre. Penningdispositionen styrs i detalj från departementet, och regeringen begär inte från riksdagen tillräckliga bemyndiganden för alt beställa av försvarets myndigheter inplanerade objekt. 1 och för sig är det svårt att förstå varför regeringen inte gör detta; det finns ju inget tvång att UtnyUja bemyndiganden och tillgång på sådana skulle självfallet öka handlingsfriheten.

Den förklaring som ges är alt man vill ha rörelsefrihet inför ett kommande försvarsbeslut. Med rörelsefrihet menar man då, som vanligt, möjligheten all nedrusta snabbare - man bekymrar sig uppenbarligen inte över att man samtidigt minskar möjligheten att avbryta nedrustningen om delta, som jag är alldeles säker på förr eller senare kommer au bli fallet, visar sig absolut nödvändigt.

Regeringens handlingssätt är svårförståeligt även från andra utgångspunkter. Ett försvarsbeslut anger den inriktning som försvarsansträngningarna skall ha under en viss tidsperiod; i den nu gällande är det fråga om fyra år. Då bör de som står bakom beslutet och som vid dess fattande ägnade mycken kraft åt att hävda att just det beslutet precis svarade mot behovet också rimligen följa det under den korta tidsperiod del gäller. Det måste vara fel att redan innan halva tiden har gått föreslå åtgärder som innebär förändringar av beslutets innebörd och som dessutom gör

planeringen svårare och mindre effektiv.

Försvarsministern och andra socialdemokratiska försvarspolitiker har under de senaste åren böriat förkunna en filosofi som innebär att den tekniska utvecklingen i världen nu är så snabb och standarden så hög all vi inte kan vara med i konkurrensen. Vi har inle råd, antyder man, att ligga på en lika hög teknisk nivå som länkbara angripare. Vi måste lägga oss lägre och satsa på enklare och mera gammalmodiga försvarssystem,

Enligl min mening är detta just precis vad vi inte bör göra och inte får göra - inte om vi vill behålla vår alliansfrihet och vill kunna stå emot påtryckningar och hot. Och vi behöver del inte heller. Vi svenskar har inle upplevt några större svårigheter att följa med - och i vissa fall t, o, m, leda - den tekniska utvecklingen på det civila området. Hela vårt välstånd är ju en funktion av just den förmågan.

Det går lika bra på det militära området. Del är bara fråga om politisk vilja, för det går inte av sig självt. Visst fordras det uppoffringar, men sådana uppoffringar har svenska folket hittills varit villigt att ålägga sig för att kunna förtrösta på vår förmåga att bibehålla yttre säkerhet och självständighet.

Det kan inle vara godtagbart att utkräva militärtjänst av svenska ungdomar utan att ge dem den utbildning och utrustning som ger dem förmåga all göra en värdefull insats och ger dem en chans all överleva om vår försvarsmakt skulle behöva insättas, men som framför allt minskar risken för att så skall behöva ske. Och vår försvarsmakt verkar avhållande på en angripare endast om den består av förstklassig materiel i händerna på välutbildade och beslulsamma soldater.

Det har böriat höras röster i den allmänna debatten som hävdar att det militära försvaret med sina kanske 90-95 % av totalförsvarets kostnader är överlungl. Del vore bättre, menar man, att salsa mera på t, ex, civilförsvar och ekonomiskt försvar. Och visst är alla delar i totalförsvaret viktiga och visst bör de tillgodoses så att farliga fiaskhalsar undviks. Men del är del militära försvaret som är fredsbevarande och som främst ger oss styrka att motstå påtryckningar. Det kräver självfallet komplettering med ett goll skydd åt civilbefolkningen och god folkförsörining, men de elementen kan aldrig ersätta den militära styrkan, och utan en sådan kan de själva bli ganska värdelösa.

Del är verkligen inte så, som man ibland får höra förkunnat, att vi inte skulle ha råd. Det har vi visst. Vi har myckel väl råd att låta försvarskostnaderna öka, när den ekonomiska och tekniska utvecklingen ökar så som sker i praktiskt taget alla andra samhällssektorer. Medger vi en sådan ökning, så kan vi också bibehålla ell lika starkt försvar som lidigare, och kostnaderna skulle ändå inte behöva öka lika mycket som bruttonationalprodukten. Belastningen på medborgarna kan därför minska undan för undan även med en försvarspolitik som bibehåller försvarets effekt. Däremot kan vi inte få en godtagbar försvarspolitik om kostnaderna i fast penningvärde står oförändrade eller tillätes sjunka för varje år, som de faktiskt har gjort under de senaste åren.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

Nr 67 1 ett anförande i Slrömsnäsbruk för en tid sedan sade försvarsministern

c- 1 1 enligt tidningsreferat, all en nyligen genomförd utredning har visat att

Fredagen den t> & ,

-- . „ påståendena alt bristande priskompensation till försvaret urholkar dess

_____________ effekt är illa underbyggda. Utredningen visade tvärtom, hävdade han.

Försvarspolitiken, att någon underkompensation icke föreligger. Hur kan försvarsministern
/77, 777. säga delta? Utredningen visar inle alls något sådant. Den visar bara att

neltoprisindex troligen, långsiktigt, skulle kompensera prisstegringarna om ralionaliseringsverksamhelen inte begränsas av restriktioner. Det är vad utredningen säger. Men detta är just vad rationaliseringsverksamheten gör. Det finns mängder av restriktioner betingade av försvarels speciella karaktär och av direkta föreskrifter från departenieniel. Det finns också åtgärder som har påtvingats försvaret och som har motsall effekt mot rationalisering. Jag behöver bara peka på Arvidsjaurförbandet, som tillkommer av regionalpolitiska skäl trots att alla var överens om att det inle var rationellt, och som dessutom enligt regeringens förslag till stor del skall finansieras inom ramen för de ordinarie försvarsanslagen. Bara detta skulle upphäva mycket av annars tänkbara rationaliseringsvinster. Vidare krävs för rationaliseringsverksamhet, som jag nyss påpekade, investeringskapital och det har ju regeringen hittills inte veiai ställa till förfogande.

Herr talman! Jag läste häromdagen ett inlägg i försvarsdebatten, där en person gjorde gällande att det är skrämmande att del kan få göras framgångsrik propaganda för försvaret, som då resulterar i en förstärkt försvarsvilja. Samhällsdebatten får inle, hävdade vederbörande, bestå i att skapa ett folk för försvaret. Militärer och politiker får inte påverka människor i sådant syfle. Skribenten ansåg sig uppenbarligen själv ha rätt att söka vinna människor för sin mening - och del har han naturligtvis. Men i övrigt är hans ståndpunkt endast möjlig all hävda i en diktatur. Men jag tyckte ändå att inlägget var intressant. Det väckie tanken på politikers skyldighet i opinionsbildningen och på statsmakternas ansvar för att skapa resonans för åtgärder som de anser vara nödvändiga för att tillgodose gemensamma vitala intressen.

Om vi som politiska förtroendemän anser - och del gör nog de allra flesta - all svensk säkerhet och trygghet kräver uppoffringar av svenska folket, så har vi väl skyldighet alt upplysa om och förklara detta, på samma sätt som det åligger oss att förklara och försvara våra demokratiska handlingsnormer om dessa skulle ifrågasättas. Ordet är fritt för alla -självklart - men det betyder inle att statsmakterna är fria från ansvar för att söka ge åtminstone balans åt den allmänna debatten och ingripa i den, när så kan vara erforderiigt.

Del är tråkigt, tycker jag, all del pressorgan som ägs av den svenska arbetarrörelsen och som väl är dess mest spridda språkrör driver en ensidig helspropaganda mot försvaret och mot allt vad detta slår för. Där öppnas minsann inga spalter för oliktänkande, såviti jag kunnat se. Men vad som är värre är all det får ske utan au de som tidningen skall företräda

,, egentligen opponerar sig och tar avstånd. Detta är illavarslande. Har so-

cialdemokraterna då ingen politisk vilja och kampanda när del gäller Nr 67
försvaret och dess intressen? Fredagen den

Häromdagen läsle vi i tidningarna att Stockholms socialdemokratiska j' .iiiril 1975

parlidistriki med betydande majoritet beslutat tillstyrka en motion till ____

socialdemokratiska partikongressen i höst om väsentligt sänkta försvars- Försvarspolitiken, kostnader. Om en sådan motion skulle vinna partikongressens bifall, /77. /77. kommer då regeringen Palme all låta sig styras till att medverka vid en sådan nedrustning? Kommer försvarsministern alt göra det? Det skulle vara intressant, tycker jag, att få svar på de frågorna.

1972 års försvarsbeslut var inte godtagbart. En lång rad av åtgärder har av regeringen sedan beslutet fattades vidtagits som har försvagat möjligheten all uppnå ens dess låga ambitionsnivå.

Del krävs nu vilja och beslutsamhet för att komma lill rätta med förhållandena och återigen skapa en godtagbar yttre säkerhet och trygghet för svenska folkel.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill de reservationer som bär herr Peterssons i Gäddvik och mitt namn.

Herr GUSTAVSSON i Nässjö (s):

Herr talman! Jag blev något förvånad över herr Virgins anförande, inle minsl över inledningen. Han sade där: "Just nu framförs en jubelkör i svensk press över alt USA tvingats ut ur Sydostasien." Del aren jubelkör som herr Virgin - det vågar jag påstå efter att ha hört hans anförande - uppenbarligen inle deltar i. Han sade all det faktum att USA av del vietnamesiska folkel har tvingats lämna Vietnam innebär en risk för att gränserna för intressesfärerna blir mer diffusa och all Sverige därför kommer au hamna i en svårare situation.

Jag finner detta förvånande, därför alt jag trodde inle alt herr Virgin accepterade tankarna bakom Brezjnevdokirinen om en uppdelning av världen i intressesfärer. Sverige kan aldrig acceptera att stormakterna delar in världen i intressesfärer, au de små naiionerna blir brickor i siormaklernas spel. Vi har som en liien nation ell renl egoisliskl intresse att hävda den lilla nationens rätt gentemot stormakterna. När vi protesterar mot USA:s krig mot Vietnam är det inte bara uttryck för solidaritet med del kämpande vietnamesiska folket - det är också uttryck för vår uppfattning om varie nations rätt att själv bestämma sin framlid utan inblandning utifrån. Det är angeläget alt understryka att vi som utgångspunkt för våra säkerhetspolitiska överväganden aldrig kan acceptera vare sig Pentagons dominoteori eller Kremls Brezjnevdoktrin,

När det gäller del .'ivenska försvarets situation i dag sade herr Virgin
att man frän socialdemokratiskt håll menar att vi inte har råd att hålla
oss med samma tekniska prestanda som länkbara angripare kan ha och
all del svenska försvaret kan verka avhållande endast om det har först
klassig materiel. Jag kan hålla med om det. Självfallet måste det svenska
försvaret ha förstklassig materiel. Det är inte heller del som situationen
handlar om, herr Virgin, Den handlar om avvägningen mellan en satsning 37

Nr 67 på en högteknologi inom försvaret och en satsning på materiel i större

Fredaeen den mängder och användandet av den allmänna värnpliktens princip. Vi har

25 anril 1975 '" "" ''' " högteknologisk satsning och en allmän värnplikt

-____________ - del skulle medföra kostnader som kanske t, o, m, Ivar Virgin hesiterar

Försvarspolitiken, inför.

/77. /77. Framför allt om man anser att del svenska försvaret skall vara en

hela folkets angelägenhet är det då oerhört angeläget att slå vakt om den allmänna värnpliktens princip. Men del innebär å andra sidan inte att man säger nej generellt till högteknologiska delar inom försvaret som är viktiga och som kan vara vikliga, ulan det har vi f n. inom försvaret, och det kommer vi också att ha fortsättningsvis. Men man får se upp med utvecklingen på det området.

Herr Virgin frågar vidare, om socialdemokralin inle harnågon kampanda när del gäller försvarsfrågan. Del är möjligt att vi inte har någon kampanda för den typ av försvar som föresvävar herr Virgin, men vi har en kampanda när det gällerätt slåss för ett försvar som är förankrat hos det svenska folkfiertalet. Därför tror jag också alt del är angeläget alt man inom försvaret exempelvis noga följer med i den utveckling som försiggår i samhället i övrigt vad gäller t, ex, demokratiseringssträvandena, och det är jag övertygad om att man också kommer att göra. Beträffande priskompensationssystemet skall jag bara helt kort konstatera att försvarsutskottet år 1974 gjorde ett tillkännagivande på den här punklen, där man ville ha en översyn av priskompensationssystemel, I direktiven till den nu sittande försvarsutredningen satte också försvarsministern in all resultatet.av det hittillsvarande systemet skulle ses över. Della ställningstagande har också föregåtts av ett speciellt arbete i en utredning på dessa områden.

Jag kan inte underlåta att konstatera att försvaret ur synpunkten av priskompensation ar unikt i förhållande till övriga statliga aktiviteter, Såviti jag vet är försvaret den enda statliga verksamhet som får en automatisk priskompensation för prisstegringar. Därmed har man en många gånger betydligt mer gynnad situation än andra delar av statsförvaltningen. Dessutom, herr Virgin, finns del inga tecken som talar för att försvaret genom den beräkning av neltoprisindex som f n, sker skulle ha gjort en föriust i förhållande lill de gamla beräkningarna och kostnadsförändringarna. Problemet är bara att man får utfallet först i efierhand och att man, när man står inför problemet, kanske inte genast kan gå in med pengarna. Denna fråga behandlas dock i försvarsutredningen f. n.

Herr talman! Orsaken till att jag begärt ordet var egentligen att jag
ville säga några ord i en lill synes ganska bagatellartad men principiellt
myckel viktig fråga. Det gäller niotionen 1187 av herr Wachtmeisler
i Johannishus, vari han kräver att tidningen Värnpliklsnytl skall läggas
ner. Hans motion innehåller en utomordentligt allvadig anklagelse moi
lidningen Värnpliklsnyil, Han säger all tidningen saboterar samverkan
för en förbättrad förbandsproduktion, och han sätter likhetstecken mellan
38 Värnpliklsnytl och vad han anser vara uppviglingsorgan längst ute på

vänsterkanten.

Herr Wachtmeisler reagerar på ett klassiskt reaklionärt sätt: det han Nr 67 personligen inte tycker om vill han förbjuda. Pengarna till tidningen Fred'ieen den Värnpliklsnytl skulle enligt vad jag kan förstå i stället gå till någon kanon 25 .inrij j 975

eller lill någol liknande, för att på så säll minska vad herr Wachtmeisler __

anser vara urholkningen i försvaret. Försvarspolitiken,

Jag vet inte om herr Wachtmeisler inser att han ger sig in på en mycket 777. 777. fariig princip när han vill ha bort den tidning som inte faller just honom på läppen. Från försvarshuvudtiteln utgår f n. bidrag till en rad specialtidskrifter som berör försvaret ur olika synpunkter. Ur de frivilliga organisationernas anslag används pengar till tidskrifter, och av anslagen lill myndigheterna går också en del pengar till tidskrifter. Man kan fråga sig, om herr Wachtmeisler vill riänslgöra som något slags övercensor och stoppa fiera tidskrifter - därför att de inte i alla sammanhang ger exakt uttryck för statsmakternas syn på försvaret. Eller förhåller det sig möjligen så att det bara är tidskrifter som speglar en opinion som i vissa sammanhang står till vänster om herr Wachtmeisters uppfattning som herr Wachtmeisler vill ha bort?

I niotionen gör sig herr Wachtmeisler också lill tolk för personalens uppfattning om tidningen och antyder att förekomsten av tidningen innebär alt militärledningen - jag förmodar att han i detta sammanhang syftar på försvarsdepartementet - inte stöder den personal som har hand om utbildningen av de värnpliktiga. Men, herr Wachtmeisler, om den personal som berörs av tidningen hade reagerat kraftigt mot lidningen hade denna personal naturligtvis protesterat. Det förriänar då att påpekas att inget av de fackliga förbund som finns inom försvarsområdet har protesterat mol förekomsten av tidningen och krävt att den skall läggas ned. Aldrig någonsin har de gjort ett sådant uttalande. Inte ens befälskårerna vid P I0/Fo43, som herr Wachtmeisler refererar till i niotionen, har ställt detta krav. Jag tycker att lidningen och dess redaktionsledning på ett utmärkt säll har följt instruktionen för tidningen, för vilket man snarare förriänar en ros än en dödsdom.

Del står naturligtvis varie människa fritt att ha vilken uppfattning han eller hon vill om Värnpliklsnytl. Kanske kan man t, o. m, få uppfattningen publicerad i Värnpliklsnytl. Men man får också acceptera alt regeringen och, förutsätter jag, riksdagen anser värdet av att ha ett forum för meningsutbyte kring de värnpliktigas villkor och förhållanden vara sä stort även från försvarets synpunkt alt tidningen också fortsättningsvis bör komma ut.

Herr talman! Sällan har ett avstyrkande av en motion varit så väl motiverat. Därför ber jag att få yrka bifall till försvarsutskottets hemställan på denna punkt.

Herr andre vice talmannen VIRGIN (m) kort genmäle;

Herr talman! Herr Gustavsson i Nässjö var förvånad över attjag, som
han sade, accepterade stormakternas uppdelning av världen i intresse
sfärer. Jag uttalade ingen sådan mening. Hade jag gjort det hade det varit 39

Nr 67 rätt ointressant, eftersom vi ändå är tvungna att acceptera verkligheten

Fredaeen den "" " toreligger. Men jag tycker alt man skall intressera sig för kon-

25 anril 1975 sekvenserna av det utrikespolitiska skeendet i den mån det berör våra

_____________ säkerhelsförhållanden. Det var detta jag gav uttryck åt.

Försvarspolitiken, Sedan sade herr Gustavsson i Nässjö att vi inle har råd att ha både

/77. /?7. en tekniskt hög standard och en allmän värnplikt. Enligt min mening

har vi det. Det har vi haft tidigare och del har vi fortfarande, och som
jag försökte antyda belastar del svenska folkel allt mindre,

Herr Gustavsson i Nässjö gjorde några i och för sig intressanta refiexioner angående försvarets förankring i svenska folkels medvetande. Del är naturligtvis en viktig fråga. Från den synpunkten är del väldigt bra med de socialdemokratiska rådslag som man har böriat med kring försvaret. Men jag har blivit litet tveksam. Jag såg i pressen för några dagar sedan att man från militärt håll genom annonser erbjöd sig att medverka vid dessa rådslag genom att stå till förfogande för upplysningar och svara på frågor. Jag tyckte detta var intressant, så jag hörde mig för hur reaktionen hade varit. Jag fick då veta att man överallt med något enda undanlag bestämt hade avböjt varje militär medverkan. Tror man verkligen alt man är så kunnig i försvarsfrågorna, som är bland de mest komplicerade frågor som vi har att syssla med i riksdagen över huvud laget, alt man inte ens behöver lyssna på sakkunskapen? Är man nöjd med direktiven från högsta ort om hur man skall tänka och lycka? Jag blev rätt upprörd när jag hörde detta. Herr Gustavsson i Eskilstuna sade för en stund sedan att fackmännens betydelse i svenskt försvar inte får undervärderas. Då frågar man sig verkligen: Vad är rådslagens ställningstagande i detta fall om inle en undervärdering av fackmännen.

Herr GUSTAVSSON i Nässjö (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag är inte mindre förvånad över herr Virgins replik. Han.säger om USA och Vietnam att vi väl är tvungna all acceptera verkligheten och följa den politiska utvecklingen. Jag kan fortfarande dra slutsatsen att herr Virgin anser att Sveriges situation skulle ha blivit sämre därför all USA ivingals ul ur Vieinam. Tvärtom är ju della ell exempel på hur en sior nations inflytande över en liten nation minskar när den lilla nationen lyckas hävda sill oberoende.

Della tycker jag all det är viktigt all understryka. Det må vara att herr Virgins världsbild mörknar av detta. Min världsbild ljusnar när jag konstaterar att en stormakt kastas ut ur ett litet land, såsom nu håller på att ske.

Sedan lägger herr Virgin ord i min mun som jag aldrig sagt. Han
påstår att jag skulle ha sagt att vi inte har råd med både en teknisk
hög standard och allmän värnplikt. Vad jag sade var att vi inte har råd
att ha en ensidig satsning på en hög teknisk standard och samtidigt
bibehålla den allmänna värnpliktens princip. Därför handlar det, herr
Virgin, om en avvägning av på vilka områden vi skall fortsätta att satsa
40 och på vilka områden vi tvingas skära ned kraven för au i stället försöka

bygga vidare på värnpliktens princip. Det gäller alltså en avvägning, och Nr 67

den nyanseringen trodde jag att herr Virgin skulle uppfatta, p ]„„„„ ,]„,

Herr Virgin är indignerad över att socialdemokratiska föreningar inte -.c- -, ,q-,-

Zj april [ / / j
i särskilt stor utsträckning har utnyttjat den militära sakkunskap - såsom _

herr Virgin uttryckte det -som erbjudit sig att medverka vid dessa möten. Försvarspolitiken, Herr Virgin vet mycket väl att de frågor som behandlas vid de soci- //;, /». aldemokratiska försvarsrådslagen i första hand är politiska avvägningsfrågor. Jag tror att inte heller herr Virgin är intresserad av att militären i sådana sammanhang skall delta i de politiska ställningstagandena. 1 den mån dessa personer är socialdemokrater och tillhör en socialdemokratisk organisation är de naturligtvis välkomna all på grundval av sin politiska uppfattning delta i ställningstagandena i försvarsrådslagen.

Jag tycker all herr Virgin bör akta sig för all vara så insinuant som han är när han frågar om man är nöjd med direktiven från partiledningen i del här sammanhanget. Socialdemokratin är en stor folkrörelse. Den tar inga direktiv uppifrån. Den formar självständigt sina beslut på grundval av grundorganisationernas ställningstaganden.

Herr andre vice talmannen VIRGIN (m) kort genmäle: Herr talman! Jag uttalade inte någon värdering när det gäller händelseutvecklingen i Vietnam. Jag har lika stor förhoppning som jag tror någon annan här i kammaren alt vi äntligen skall få slut på del kriget. Vad jag talade om var betydelsen för Sverige av all en stormakt tvingas - som herr Gustavsson i Nässjö uttryckte del - överge sin lidigare drivna politik, som betytt intresse för och inblandning i andra staters förhållande. Vi har alltid räknal med all maktbalansen mellan Warzawapakien och NATO har varit lill fördel för svensk neutralitetspolitik. Den maktbalansen har medfört att vi kunnat räkna med en betydande grad av säkerhet om vi bara kunnat hålla en så stor styrka au del varit svårt för vilken som helsl av stormakterna alt angripa oss. Del skulle vara tillräckligt myckel försvagande för dem att la den belastningen. Det var denna aspekt som jag pekade på, och den anser jag inte har blivit vederlagd.

Sedan har jag inle invänt mol resonemanget att vi måste salsa både på allmän värnplikt och på teknisk materiel. Det är ju just det som hela vår försvarspolitik går ul på. Vi säger bara all den socialdemokratiska försvarspolitiken, som den nu drivs, kommer au leda lill all man måsle ensidigt salsa antingen på värnplikt eller på hygglig teknisk nivå. Det är en utveckling som vi inte vill medverka i.

Herr GUSTAVSSON i Nässjö (s) kort genmäle;

Herr lalman! Den sibylleliknande profetia som herr Virgin uttalade
i slutet av sill inlägg har jag ingen tilltro lill. Jag iror inte all del kommer
alt bli en sådan utveckling. Hur vi kommer att ha del i framtiden får
försvarsulredningen la ställning lill och inkomma med förslag till re
geringen om. Sedan får vi så småningom ta ställning till dessa frågor
i utskottet, ,,,

Nr 67 Jag är glad för att herr Virgin nyanserar sig när del gäller USA och

Fred'ieen den ° Vietnamkrigets inverkan på maktbalansen i Europa, Jag tror

25 loril 1975 '"' ' " '' "P'' ' frågan i en sådan här kort debatt, men jag

_____________ tror å andra sidan inle all det flnns någon grad av sannolikhet för att

Försvarspolitiken, maktförhållandena i Europa på ett avgörande sätt förändrats så all Sverige
ni. in. därav måste dra slutsatser som anger en annan inriktning av det svenska

försvaret.

Jag glömde, herr lalman, i min förra replik all säga all belräffande försvarsrådslagel har man från borgerligt håll, framför allt kanske från moderal håll, anklagat oss för au vi inle är lillräckligl akiiva i försvarsfrågan, och del gjorde herr Virgin i sill första anförande också.

Försvarsrådslaget är ell exempel på en breddad aktivitet från del socialdemokratiska partiets sida i denna fråga. Men när man lar ell sådant initiativ, är herr Virgin inle nöjd med del heller. Är del resullalen av rådslagei som herr Virgin är rädd för? Är del därför som han är kritisk?

Herr talmannen anmälde all herr andre vice talmannen Virgin anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt lill ytterligare replik.

Herr RANESKOG (c);

Herr talman! Beslutet om utvidgningen av Remmene skjulfäll fattades år 1971, Detta beslut grundade sig på andra premisser än dem som är för handen i dag. Med anledning av detta har niotionen 1184 kommit lill, som i sig gömmer helt andra synpunkter än dem som låg till grund för tidigare beslut.

Kulturfrågorna och fornminnesinventeringen hade då 1971 års beslut togs en synnerligen undanskymd plats och spelade ingen större roll som argument, I dag är situationen en helt annan. Fornminnesinventeringen från 1961 och lidigare är i alla stycken ofullständig och kan vara nyttig endast för dem som vill komma undan sakliga argument.

En väsentlig förändring har inträtt sedan riksantikvarieämbetet år 1972 blev inkopplat på frågan, vilket noteras även av försvarsutskotlel. Men innan resultatet från sista delinvenieringen noteras, måste jag föra till riksdagens kännedom den tröghet som skjulfältsdclegalionen lagt i dagen. 1972 anmodades skjutfältsdelegationen och försvarsmakten att yttra sig, och riksantikvarieämbetet begärde att en fornminnesinventering skulle ske liksom redogörelse lämnas för en markanvändningsplan,

Inga åtgärder vidtogs från skjutfältsdelegalionens sida. Riksantikvarien måste därför upprepa sin anhållan med skärpa i september 1974, Först efier delta kunde en inventering komma till stånd och utfördes under liden den 4-20 november 1974,

Resultatet blev en kulturell överraskning - dock icke för bygdens invånare. Trots alt skjulfältel under laga ansvar varit förbjudet all beträda under mer än 20 år, så har bygdens folk de senaste åren konstaterat den rika förekomsten av fornminnen. Hela trakten är ju säregen i detta avseende. Det allvarliga är att under de många avspärrningsåren har militären fritt fåll rumstera och vandalisera på della fornminnesrika område.

Novemberdagarna 1974 gav ell rikl resullal som summariskt kan sammanfallas i 82 ny fornfynd av skilda slag,

I och med delta är inventeringen ingalunda fullföljd. Riksantikvarieämbetet anför i sin skrivelse av den 28 januari 1975 bl. a, följande:

"I skriftväxling med skjutfältsdelegationen och Älvsborgs regemente har ämbetet framhållit behovet av fornminnesinventering, bebyggelse-inventering, fosfalkarlering och dokumentation av kulturlandskapet. De tre sistnämnda åtgärderna har emellertid ansetts kunna anslå i avvaktan på den nu utförda nyinvenieringen av fornlämningsbeslåndei. Bebyg-gelseinvenieringen har ämbetet beräknat lill en kostnad av ca 14 000 kronor, fosfalkarieringen jämte dokumentationen av kulturlandskapet genom flygfotografering till en kostnad av ca 30 000 kronor i 1974 års prisläge och om intet oförutsett inträffar. Detta har meddelats dels Älvsborgs regemente, som bekostat nyinvenieringen, dels skjutfältsdelegationen. Samtliga kostnader inklusive sådana för eventuella arkeologiska undersökningar och andra åtgärder åvilar markägaren/exploatören, vilket också meddelats.

Givelvis har kostnader som är beroende av skjutfältets omdisposition ej kunnat beräknas.

Resultatet av nyinvenieringen har redovisats i ovannämnda rapport, med tillhörande karta i skala 1:10 000, På kartan har med rött redovisats de lämningar, som vid okulär besiktning kan bestämmas som fasta fornlämningar. Med svart har både de markerats om vilka tvekan om art kan råda och de som icke är fasta fornlämningar. Ämbetet är emellertid angelägel framhålla alt enligl fornminneslagens 2 S 'lämningar av fordom övergivna bosläder, boplatser eller arbetsplatser samt bildningar som uppkommit vid bruket av dylika bostäder eller platser' är fasta fornlämningar. Arten av de svarimarkerade lämningarna avser ämbetet fastställa bl a genom den föreslagna fosfalkarieringen samt genom C 14 analys.

De föreslagna åtgärderna är enligl 8 i; fornminneslagen erforderliga för planerandet av skjulfältet och för att undvika att grävning eller annat arbete måsle avbrytas om därvid fast fornlämning påträffas som ej förut varit känd.

Till ämbetet har inkommit anmälningar om skadegörelse av de i inventeringsrapporten upptagna numren 41, 47, 56 och 57, Nummer 47 utgörs av en stenåldersboplats vid ett grustag. Den ligger på mark tillhörig Bengt Alexandersson, Pl 3558 Äne, 440 20 Vårgårda. Boplatsen var tidigare okänd och efter underrättelse om boplatsförekomsten har B Alexandersson avbrutit grusläklen invid boplatsen i avvaktan på undersökning. Eftersom samiliga de anmälda skadegörelserna ligger inom nuvarande skjuifällel och inom den del med vilkei fäliei enligl riksdagsbeslut skall uividgas anser ämbeléi att frågan om skadegörelserna bör tas upp i samband med planerad markdisposition och de undersökningar eller andra åtgärder som härigenom kan komma att aktualiseras.

Som framgår av kartan till inventeringsrapporien koncentrerar sig de lämningar, som vid okulär besiktning kunnat konstateras vara fasta forn-. lämningar, till tre områden, ett i NÖ vid Samuelstorp, ett i S vid Hjäl-

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

Nr 67 meryd och ett i V vid Landa, Ämbetet vill göra Eder uppmärksam på

Fredaeen den '"' 'nom dessa områden kan fornminnesvårdande åtgärder beräknas dra

25'inril 1975 betydligt större kostnader än inom övriga delar av skjutfältet,

------------ __ Med hänsyn till vad ovan anföris förutsätter ämbetet alt ingen ändrad

Försvarspolitiken. användning eller disjjosition av nuvarande skjulfältel eller av fältets ut-
m. m. vidgningsområden sker förrän ämbetet givits tillfälle la ställning till upp-

rättad plan för markdisposilion. Ämbetet är slutligen berett att så snart så är möjligt och i varje fall under våren 1975 utföra ovannäninda bebyggelseinventering, fosfalkarlering och dokumentation av kulturlandskapet, sedan 44 000 kronor genom Eder försorg ställts lill ämbetets förfogande för ändamålet eller ämbetet erhållit en förbindelse på niimnda belopp,"

Del är alt märka att enskilda personer som gör fornminnesfynd på
sina marker ögonblickligen får ställa sig fornminneslagen till efterrättelse.
Man måste fråga sig; Hur har försvarsmakten kunnat undgå lagens bok
stav och anda och handlat efter eget gottfinnande under alla dessa år?
Det måste betyda att vi inle äger likhet inför lagen. Kanske blir del
en bättre ordning då länsstyrelserna övertar bevarandemålei för kulluren.
Här kan vara lämpligt att citera vad länsstyrelsen i Älvsborgs län säger
i ett yttrande som återges i propositionen 1974:28, Den statliga kultur
politiken: "------------------- att äldre tiders kultur inle kan betraktas som något av
slutat och för alltid övergivet utan är en levande realitet för många män
niskor. Delta borde ha formulerats mera i en annan formulering av målet

-------------------- ," Så följer ell nytt cilal: '.'Kullurpoliliken skall syfta lill att samtidens

kultur skall förstås genom all äldre liders kullur förvallas som en oskiljakllig del i dagens samhälle."

Den 3 oktober 1974 gjorde Herrljunga kulturnämnd en hemställan lill Älvsborgs läns landstings kulturnämnd om bistånd i bevakningen av fornminnesområdet inkl, Remmene skjulfäll. Hemställan översändes med tillstyrkande till landsantikvarien i Älvsborgs län. Denne har senare besiktigat fältet och konstaterat förekomsten av den avsevärda mängden fornminnen.

Remmene skjulfäll är ett skolexempel på hur man inte skall lösa samhällsproblem. Först har man här exploaterat och skövlat -sedan kommer undersökningar och kontroller. Att sedan binda sig vid beslul, som riksdagen gjort i lidigare skede, ulan en saklig insyn i förhållandena ger ett beklämmande intryck. Nu är bygdens kulturarv lill slora delar skövlat, hundratals människor drivs från sina fädernegårdar, Herrljunga kommun hindras påtagligt i sin expansiva utveckling. Länsstyrelsen har ju vägrat utbyggnad inom viss del av kommunen.

Nog måsle man ställa sig undrande inför den försvarspolitik som nu föres i Västgötabygd, Om nu Skövde med omnejd skall drabbas av samma öde som Remmene, måste man fråga sig varför inte staten kan erbjuda sin egen mark mellan Älvsborgs län och Skaraborgs län, där inte en enda kyrkobokförd människa finns att föra strid med, där ingen expropriation behöver ske och där markulrymmet torde räcka till, 44

Med den lilla yta som finns mellan Vårgårda - Remmene - Herrljunga       Nr 67
-- Jällby skall folket i fortsättningen leva under ett fortsatt hol om ny       Fredaeen den
kuliurskövling och ny expropriation.                                     25Hi-)ril 1975

Men när två giganter drabbar samman, där den ena heter kultur och ___

den andra heter krigsmakten, så vet man alllid hur det slutar. Har nå- Försvarspolitiken, gonsin krigsmakten skonat kulturen? Den är van att bli krossad under ni. m. krigsmaskinernas larvföiier. Och ändå är vi många, många som tror alt en gång skall kulluren segra över brutalitet och krigsmaskiner, I medvetandet om situationen i dagslägel vill jag likväl yrka bifall lill motionen 1184. Kan man våga hoppas på att del kommer en besinningens tid och att en mänskligare och mer demokratisk planering kan ske inom krigsmakten i vårt land?

I detta anförande instämde herr Svanström, fru Andersson i Hjärlum, herrar Persson i Heden och Böriesson i Falköping, fru Fredrikson och fru Göthberg, herr Carlsson i Vikmanshyttan, fru Karlsson samt herrar Granstedt och Jonnergård (samtliga c).

Herr LINDAHL i Hamburgsund (fp):

Herr lalman! När beslul fattas om all människor skall köras från sina hem, slitas upp från den plats de har rotat sig på, är det enligt min - mening myckel viktigt au frågan är grundligt utredd. När vi här i kammaren förra årel diskuterade frågan om ett nytt skjulfäll för I 17 i Uddevalla hävdade jag och en del andra att saken inte var tillräckligt förberedd och yrkade på ytterligare utredningar. Kammaren var inte av den åsikten, och det är bara med beklagande jag under del gångna årel - när jag delvis böriat få facit i min hand - har kunnat konstalera all vi hade alldeles för rätt. Saken var myckel dåligt förberedd och utredd. Man stödde sig på en några år gammal utredning omfattande ca en A 4-sida. Lantbruksnämnden och skogsvårdssiyrelsen hade inle fåll yttra sig, Provskjulningar hade gjorts en enda gång - en dag när del var minst sagt diskutabelt om vädret var lämpligt för all utföra sådana prov. Man kan diskutera om mätpersoner och mätapparalur var lämpligt utplacerade. Del finns skäl all hävda alt så inle var fallet.

Delta var alltså läget innan riksdagen fattade sitt beslut, och det har gjort all man, efier beslutet, har fåll göra vissa kompletterande utredningar. Man har fåll börja göra nya provskjulningar. Den senaste gjordes så nyligen som för ungefär en vecka sedan, och vi har inget resultat från den ännu. Men riksdagen var alltså förra året beredd all köra människor från sina hem utan att egentligen veta om del över huvud tagel var lämpligt all lägga ell skjulfäll i del aktuella området.

Sedan riksdagen beslulade om detta skjulfäll har man kommit i gång
och, i enlighet med vad som begärs i motionen 1180, gjort vissa un
dersökningar beträffande fornlämningar inom området. Dessa undersök
ningar är långt ifrån klara. De är förberedda men man har, såvitt jag
förslår, inte klarat av så värst stor del av hela området. Man har gjort 45

Nr 67 undersökningarna vintertid då det varit riäle i marken. Där den bofasta

Fredaeen den befolkningen har berättat att det.skall finnas nedgrävda domareringar

25 aoril 1975 ~ ' finns vissa upphöjningar i marken som kan lyda på all så är fallet

_____________ - har man inle gjort några som helst undersökningar. Man har vandrat

Försvarspolitiken, omkring i terrängen. Några av de dagar då man har gått i skogen och
/77. /77, tittat har varit några av de få dagar under året då det varit skidföre

i trakten, och jag tror inte alt man har kunnat se så värst mycket mer än ris och vacker snö.

Del är alltså mol denna bakgrund - att man för detta skjulfält i Uddevalla bygger på minst sagt ofullständiga utredningar och är beredd att köra människor från sina hem med detta bristfälliga material som grund - som vi i motionen 1180 yrkar avslag på regeringens förslag att anslå medel för skjutfältet i fråga i avvaktan på vidare undersökningar, främst med avseende på fornminnen.

Vi måste, herr talman, la mycket stor hänsyn lill människor som bor ute i bygderna så att de inle blir orättvist behandlade, känner sig förbigångna, svikna av oss politiker. Vi måste ha goda motiv när vi gör sådana här saker. Del är mycket jag skulle kunna säga om detta som jag har förstått inte är riktigt som det borde vara. Jag kan endast säga alt ett vänligare och mjukare uppträdande hos dem som har att handlägga dessa frågor, i kontakterna med de människor som berörs, vore värt väldigt myckel.

Till sist, herr talman, vill jag citera ell avsnitt av vad en uddevallabo har skrivit i en artikel i Frisinnad Tidskrift angående skjulfällsfrågorna: "Specialister ser sällan längre än till sina egna behov. Militären liknar i del fallet alla andra specialister. Det förefaller ibland som om vapenteknikens utveckling var den enda faktor, som man log hänsyn lill. Det finns i dagens samhälle så många andra intressen, som behöver beakias. Del är nödvändigi all även försvarel söker allernaliva lösningar, Po-lilikerna, som liger, har ell slorl ansvar. Den dag, som del går upp för allmänheten, vad som skett under dessa senaste år och ännu sker, kommer reaktionen att vända sig både mot politikerna och mot försvaret." Del är Uddevallaläkaren Björn Köhler som skrivit detta. Han har gjort dessa refiexioner med anledning av vad som hänt runt Sågbackenskjut-fälten i Uddevalla,

Herr talman! Jag yrkar bifall lill motionen 1180.

Fru AF UGGLAS (m);

Herr talman! I motionen 1186 har jag hemställt om ett ökat anslag till Riksförbundet Sveriges lottakårer. Utskottet svarar alt det inom den totala utgiftsramen f n. inte finns utrymme för en höjning av bidraget. Del är ett konstaterande som är vanligt i försvarssammanhang i dessa dagar.

Men del finns vissa speciella omständigheter i del här fallet. ÖB reser

land och rike runt och förklarar att inom ramen för de krympande för-

46 svarsanslagen vill han prioritera underrättelseriänsten, befälsutbildningen

och frivilligorganisationerna. Chefen för armén har i en skrivelse daterad Nr 67

den 17 oktober 1974 bl, a, anfört följande: Fredagen den

"För att armén i framtiden skall kunna lösa sina uppgifter i fred och 25 anril 1975

krig med minskande ekonomiska resurser är det väsentligt att verksam- __

heten inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna fortsätter Försvarspolitiken, i minst samma omfattning som hittills. Frivilliga insatser av enskilda m. m. och organisationer ökar i betydelse i samma mån som resurserna till den obligatoriska verksamheten minskar.

Målet i slorl är all öka nuvarande verksamhet. Del är väsentligt att hemvärnet och de frivilliga organisationerna fullföljer sin uppgifi som vikliga folkrörelser.

Upplysning, rekrytering och utbildning för frivilligförsvaret planläggs och genomförs så all den verksamhet prioriteras som tillför hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna del största antalet medlemmar."

Och sist men inle minst skall jag be att få citera försvarsministern. Statsrådet Holmqvist förklarade för någon vecka sedan inför en informationskonferens i CFF:s regi att "den största möjliga trovärdigheten åt de ansträngningar vi gör, ger ett stort och välvilligt behandlat frivilligförsvar". Statsrådet hade också vänligheten att förklara alt "det finns all anledning se över frivilligorganisalionernas behov och hjälpa dem".

Faktum är att Riksförbundet Sveriges loitakårer befinner sig i ett mycket besvärligt läge. Ekonomin är sådan all SLK har stora svårigheter all genomföra sina uppgifter. Den frivilliga insats söm burii upp lottarörelsen fortsätter men frivilligheten kan inte i samma utsträckning som lidigare vara gratis. Tillräckliga medel måsle finnas på central och regional nivå för att ersätta de kvinnor som leder verksamheten. De fördelar förvärvsarbete ger inle bara i form av lön i dag ulan även ATP i morgon gör att alltför många dugliga kvinnor föredrar ell förvärvsarbete framför ett oavlönat arbete inom organisationens regionala och centrala ledning. De funktionärsarvoden som utgår ur statsbidraget är endast avsedda att täcka ökade omkostnader, t, ex. telefon, resor m, m., men är ingen ersättning för utfört arbete. En förbundslottachef varav det finns 24 i landet, har en arbetsbörda som ungefär motsvarar tre fiärdedels yänst. Arvodet hon får ligger kanske mellan 5 000 och 10 000 kr.

Men frivilligheten bör väl inte betalas? kanske någon invänder. Ja, men nämn den folkrörelse som inle har en kärna av funktionärer som har arbetet inom organisationen som heltidssysselsättning och som får ersättning härför.

Riksförbundet Sveriges lollakårer är en folkrörelse, SLK har 60 000
medlemmar, I 000 lokalavdelningar och 24 regionala instanser. De som
engagerar sig i SLK som medlemmar har rätt att slälla krav på orga
nisationen, att de skall få meningsfylld utbildning, all de skall engageras
i ell aktivt föreningsliv. SLK behöver ett antal dugliga och arvoderade
funktionärer som kan se till, alt det är meningsfullt för andra all bli
medlemmar i organisationen.
Det räcker inle längre, herr talman, med välvilliga ord från staber och 47

Nr 67 statsmakter. Del är dags all välja: Önskar man all SLK skall kunna

p I I fortsätta alt vara en stor frivillig försvarsorganisation? Vill man att kvin-

25'inrTl 1975 norna skall engagera sig i försvaret?

_____________ Herr talman! Jag ber att få yrka bifall lill yrkande nr 1 i niotionen

Försvarspolitiken, 1186.
77?. m.

1 detta anförande instämde herr Wachtmeisler i Slaffanslorp (m).

Herr KORPÅS (c):

Herr lalman! Jag ber all få kommentera vissa uppgifter, som utskottet lämnar på s. 48 i betänkandet som underlag för avstyrkandet av motion 1184 om den tilltänkta utvidgningen av Remmene skjutfält. Jag citerar: "Beslutet innebär att skjutfältet skall utvidgas med ca 1 000 ha. Hittills har ca 470 ha förvärvals."

Del slår alltså att ca 470 ha förvärvats av totalt ca I 000 ha. Av mina samtal med ledamöter i utskottet har framgått, att denna uppgifi varit avgörande för dem när de inle tillmötesgått motionen, trots alt de uppenbarligen blivit medvetna om att beslutet 1971 var olämpligt.

Siffran 470 ha stämmer inle med de uppgifier jag har kunnat få fram. Jag kan inle begära alt utskottets ordförande här och nu skall kunna visa dokument som styrker ujjpgiften. Eftersom utskottet givelvis grundat sin uppgifi på företett material, förutsätter jag emellertid all jag kan få del av del efteråt. Har utskottet mol förmodan bara tagit uppgifien i andra hand, förutsätter jag alt dess sekretariat kan skaffa mig materialet från utskottets sagesman. Visar del sig, herr lalman, att uppgiften är felaktig, förutsätter jag all ulskottet lar initiativ i motionens riktning, eftersom uppgiften påverkal avstyrkandet av motionen. Jag förutsätler också att försvarsministern vidtar åtgärder, om riksdagens beslut i dag grundas på uppgifter som felaktigt lämnas av honom underställda organ.

Jag vill inle påslå, herr talman, att uppgiften är felaktig, men den stämmer som sagt inte med de uppgifter jag fått. Att jag är misstänksam förklaras av att handläggningen av Remmenefrågan under åren i hög grad präglats av vilseledande material.

Får jag dock ge exempel på hur de förvärv som skett har gått till. De uppgifier jag har säger all i dag ca 20 ägare har sålt medan ca 100 har vägrat att sälja. Bland de förvärv som har gjorts av skjutfältsdelegationen ingår Herrljunga pastorats mark, som sålts av stiftsnämnden i Skara mot enhälligt avstyrkande av pastoralsdelegerade.

Jag vill ta ell annat exempel pä "frivillig försäljning" utanför del av
riksdagen beslulade utvidgade fältet. Det står ju i riksdagens beslut att
del kan förekomma frivillig försäljning. Det gäller en gård i Landa, Där
bodde en 84-åring och hans syster. Dit kommer en dag två ledamöter
av skjutfältsdelegationen med en sekreterare och en polis. De slöt ett
avtal med 84-åringen om "frivillig" försäljning av hans gård. Han dog
någon vecka senare, fortfarande omedveten om att han sålt gården.
48 Som svar på frågan om vilken roll polisen hade i della sammanhang

svarade polischefen i Alingsås all polisen var med för alt skydda delegationen och förhindra brott. Polisen följer alltså med tre personer ur skjutfältsdelegationen lill en 84-åring och hans syster för all skydda delegationen och förhindra brott! På samma fråga svarar skjutfältsdelegationen alt polisen var med som ojävigi vittne.

Jag ber all få citera vidare ur ulskotlels betänkande:

"Skjutfältsdelegationen Remmene, som har i uppdrag all genomföra markförvärven, har på ett tidigt stadium uppmärksammat frågan.om förekomsten av fornlämningar. Riksantikvarieämbetet har varit inkopplat på fallet sedan 1972."

Förekomsten av fornlämningar aktualiserades av bygdens företrädare vid den första kontakten med vederbörande handläggare på Tånga hed 1969, Varför blev då inte riksantikvarien inkopplad förrän tre år senare? I det material från försvarets fasiighelsnämnd som ligger till grund för riksdagsbeslutet 1971 nämns över huvud laget inte någol om fornminnen. Delta framhölls i riksdagsdebatten 1971.

All fornminnena finns påpekades alltså 1969. Riksantikvarien inkopplades 1972, En första undersökning kom inle förrän i november 1974, Del mesta arbetet återstår fortfarande, sex år efter del att förekomsten av fornminnena påpekades. Varför fanns det inte 1971 några planer för hur skjuirältet skulle kunna fungera med dessa fornlämningar? Varför finns det fortfarande inte någon sådan plan? Tycker inte ulskottet all della är det minsta egendomligt?

Men, herr lalman, även de här uppgifierna borde man lilla på närmare från sanningssynpunkt, Enligl utskottet har skjutfältsdelegationen på ell tidigt stadium uppmärksammat frågan om förekomsten av fornlämningar. Riksantikvarien har enligl utskottet varit inkopplad sedan 1972. Ja, riksantikvarien kopplade in sig själv men lycks inte ha upplevt myckel av den uppmärksamhet från skjutfältsdelegationen som utskottet skriver om. När det gäller detta behöver jag inte fråga om dokument. Jag kan själv läsa ur en skrivelse från riksantikvarieämbetet till skjutfältsdelegationen Remmene, Denna skrivelse är dalerad den 29 augusti 1974, Jag läser;

"Riksantikvarieämbetet har i skrivelse lill Er den 27 november 1972" - alltså nära två år tidigare - "angående planerad utvidgning av Remmene skjulfäll framhållit områdets slora värde ur kulturhistorisk synpunkt och med anledning härav anhållit om preciserade uppgifter och planer för användandet av skjulfältet. Då sådana planer ännu ej kommit ämbetet tillhanda får ämbetet härmed ånyo framföra sin begäran härom" - alltså nära två år senare.

En plan för hur skjulfältel skulle kunna förenas med fornminnen borde naturligtvis ha funnits när ärendet presenterades för beslul i riksdagen 1971, Ett och ett halvt år efter beslutet efterfrågar riksantikvarien sådana planer. Efter ytterligare nära två år behöver riksantikvarien påminna om sin framställning, I dag, fyra år efter riksdagens beslut, finns fortfarande inga planer av detta slag, Skjutfältsdelegationen har varit hell oinlres-

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken, m. m.

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67 serad. Och utskottet vågar påstå att den "på ell tidigt stadium uppmärk-

Fredaeen den sammai frågan om förekomsten av fornlämningar".

25 anril 1975 Utskottets alldeles otroliga oskuld gentemot uppgifter från skjulfälts-

--------------------- delegationen eller var man får dem ifrån fortsätter i texten. Jag skall

Försvarspolitiken, be att få läsa:

/?7. 777. "Fornlämningar förekommer också inom andra militära övnings- och

skjutfält. Man har i sådana fall fått anpassa övningsverksamheten till dessa förhållanden och vidta åtgärder för att hindra skadegörelse på fornlämningarna. Det bör enligl utskottets mening vara möjligt alt även . Remmene förfara på delta sätt."

Men motionen ger ju just exempel på att detta i Remmenefallet inle
lycks gå. Bara under del senaste årel, då skjutfältsdelegationen ändå enligt
utskottet hafi uppmärksamheten riktad på frågan, har förekommit fiera
skövlingar. Tidigt på våren i fjol brändes en unik ljunghed av, som av
länsstyrelsen föreslagits bli naturreservat, I sill förslag till regler för na
turreservatet hade länsstyrelsen skrivit: "---------------------- ingen trafik med tunga

fordon, grävningar eller liknande arbeten bör ske inom hedområdet," Denna hed bränns av, och därefter schaktar man upp vallar här, varvid också gravhögar följer med.

På själva julafion 1974 schaktades ytterligare högar bort. Så sent som i förra veckan ingrep landsantikvarien vid en ny skövling av en större grusås. med stora högar. Där arbetade en schaktmaskin och tre bilar körde i skytteltrafik.

Förvisso är del hög lid för militären på Remmene skjulfäll all lära sig att leva med fornminnena.

Till sist, herr talman, ändå en ljuspunkt som jag vill notera i ulskotlels f ö. märkliga text: "Ulskottet förutsätter att de fornlämningar som finns inom området konserveras och vårdas enligt riksantikvarieämbetets anvisningar." Som en bygdens son, herr lalman, med förfiider i de här många gravarna tackar jag utskottet för detta förslag lill riksdagens beslul. Jag noterar all riksdagen med della beslutar all fornminnena skall konserveras och vårdas. De skall inle tas bort. De orden gör della lill en inle enbart mörk dag för bygden, och jag försäkrar all det på läktaren sitter 40 stycken av bygdens folk som kommer att se till att ingen opåtalt kränker riksdagens beslut på den här punklen.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m) kort genmäle: Herr talman! Låt mig först lill upplysning för många i den här salen säga alt Sture Korpås har under årens lopp inte spart någon möda för all vi i försvarsutskottet skall få kännedom om förhållandena kring Remmene skjutfält och om hur folket kring Remmene upplever frågan om skjulfältel.

Låt mig också säga att vi - även om del kanske inte framgick av

herr Korpås inlägg - ju har tillgång till andra uppgifter också än dem

som herr Korpås lämnar oss. Vi är inom försvarsutskottet mycket nog-

50 granna när vi handlägger frågor som gäller utvidgande av skjul- och

övningsfält eller anläggande av nya sådana, för vi är klart medvetna om hur lätt det är att bygga upp känsloladdade stämningar i en bygd just kring dessa ting. Jag vill också gärna upplysa om att i försvars-utskott'et har under årens lopp alla beslut som gällt övnings- och skjulfäll hitintills varit enhälliga.

Den uppgift om 470 hektar som herr Korpås ifrågasätter riktigheten av har utskottet fått ifrån försvarsdepartementets fastighetsenhet, och detta sammanfaller mycket väl med en annan uppgift i en skrivelse från fortifikationsförvaltningen, markbyrån, i vilken sägs:

"I delta sammanhang må slutligen framhållas alt skjutfältsdelegationen genom frivilliga avtal redan förvärvat omkring hälften av de 1 000 ha, som utgör ulvidgningsområdels totala areal,"

Efiersom jag nu bara har tre minuter till förfogande vill jag endast erinra kammarens ledamöter om att vad det här gäller är en utvidgning av ett skjutfält, inte någon ny anläggning. Vi har haft dessa frågor uppe lill behandling i riksdagen tre gånger, och varie gång har riksdagen fasl-hållit vid det ursprungliga beslutet. Även denna gång har frågan om fornlämningarna på skjutfältet granskats omsorgsfullt, och vi har därefter i utskottets skrivning enats om att enhälligt föreslå riksdagen att bifalla utskottets hemställan.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Försvarspolitiken,

m. 777.

Herr KORPÅS (c) kort genmäle;

Herr talman! Som jag lidigare sade tvivlar jag inle ulan vidare på uppgifter som lämnats, men jag är tacksam för att få dem bestyrkta. Av herr Peterssons i Gäddvik senaste anförande förslår jag nu all del finns material, och jag ser fram emot alt få la del av del. Jag är också medveten om att utskottet har andra källor, men i det förgångna har de källorna ofia visat sig vara mycket grumliga, och del var därför som jag sade att jag var litet tveksam även i delta fall.

I Remmene är del inte likadant som det brukar vara på andra håll, utan där finns det i bygden ett motstånd som har lett till att huvuddelen av fältet kan förvärvas först efier expropriation. Inte ens kommunen säljer mark till skjutfältsdelegationen utan expropriation får företas. Har ni varit med om det tidigare?

Motionen väcktes för att utskottet skulle bli medvetet om all antalet fornminnen är så stort att det kommer att vara omöjligt all få ett skjulfäll som fungerar, och då frågar jag; Varför skall man fortsätta med förvärven, när del visar sig att skjulfältel från militär försvarssynpunkt blir omöjligt alt UtnyUja? Då kvarstår ju bara ingreppel mot själva bygden.

Fru RYDING (vpk):

Herr talmanl-Försvarsutskottet tillstyrker regeringens förslag att planerna rörande skjutfälten Remmene och Sågebacken skall förverkligas. Mygleriel med de här skjutfällen fortsätter alltså. Militären får breda ut sig på ortsbefolkningens bekostnad. Militära skjutfält skall förinta kultur och levande bygd.

Nr 67 Såväl i Remmene som i Sågebacken har starka opinionsyttringar fö-

Fredaeen den rekommil mot militärens krav. Ingen hänsyn har emellertid tagits lill

25 anril 1975 denna opinion. Militären har själv fått utreda områdenas lämplighet som

_____________ skjutfält och de sociala följderna av att skjutfälten kommer lill. Militären

Försvarspolitiken, har sedan, faktiskt inte helt överraskande, kommit till den slutsatsen

/77. /77. att de sociala följderna av att områdena används som skjutfält skulle

bli ringa. Ortsbefolkningens erfarenhet säger något helt annat. Men, del

är de utredande myndigheterna man lyssnar på - det är i detta fall de

militära myndigheterna som ju själva är part i målet.

Det påstås l, ex. om Sågebacken att endast en gård måste avfolkas. På de andra gårdarna kan man bo kvar. säger militären. Ja, en del kan få arrendera sina bostadshus utan alt bruka jord. Men då rycks också deras naturliga försörining undan. En bonde utan jord kan bara existera i den militära logiken. Bönderna i området äger tillsammans I 600 hektar. För I 17;s skjulfäll begär kronan 15 000 hektar.

Utskottet påstår alt del företagits undersökningar om fornminnesbe-slåndet i mål- och grupperingsområdena. Dessa undersökningar är emellertid inte särskilt tillförlitliga -det har också påpekats lidigare från denna talarstol. Ett första besök i Sågebacken av folk från riksantikvarieämbetet varade i tre dagar, under vilka dessa personer intervjuade bygdens befolkning om fornminnen, Ell andra besök gjordes för alt undersöka fornminnena, men redan efter två dagar kunde undersökningarna inte fullföljas på grund av ymnigt snöfall.

Den 18 april i år företog man provskjutningar på Sågebacken för att testa bullerskärmar och undersöka huruvida en familj skulle kunna bo kvar där eller ej. Resultaten av dessa provskjutningar och undersökningar beräknas vara klara tidigast den 2 maj, dvs, först en vecka efter det att vi fatlat beslut här i kammaren.

Befolkningen i Sågebacken pekade redan 1973 på ett alternativt område för skjulfäll ål I 17, Detta låg några kilometer längre bort från regementet. Militären avfärdade detta alternativ bl, a, med all eftersom förflyttning av irupp som regel sker med cykel, så skulle lidsförluslen per dag bli ivå limmar, Mililären påstod att förflyttning med cykel skulle vara regel även i "kommande organisation". Där ljög militären. Nu är I 17 alltigenom motoriserat, I 17 är försöksregemente för hela landet när det gäller molorisering. Regementet har enligl en bohuslänsk tidning "kastat cyklarna".

Del är alltså ell myckel bräckligt beslutsunderlag som riksdagen har fåll, både när del gäller Remmene och när del gäller Sågebacken - del har också utförligt utvecklats här av andra talare.

Herr talman! Jag har här i kanimaren tidigare år skarpt kritiserat pla
nerna på att utvidga skjulfältet i Remmene och på att anlägga ett skjulfäll
på Sågebacken utanför Uddevalla, Ingel har framförts som gendriver den
kritik som ortsbefolkningen har gett uttryck för. Inget har heller framförts
som ger belägg för att det är ett samhälleligt intresse att dessa skjulfäll
52 kommer lill stånd. Riksdagen bör ulnytria sin möjlighet att stoppa skjul-

fälten. Riksdagen bör la befolkningens parti mot militärbyråkratin. Nr 67

Jag ber därför, herr lalman, alt få yrka bifall till motionerna 1180, Fredaeen den som gäller Sågebacken, I 17;s flygfält, och 1184, som handlar om Rem- 25 aoril 1975

mene skjutflilt,____________________________________________________

Försvarspolitiken,

Herr OLSSON i Asarum (s); /77. m.

Herr talman! Försvarsutskottet har i sitt betänkande nr 13 behandlat förslag om att beställa ytterligare ubåtar under budgetåret 1975/76. Trots att jag har starka förankringar i marinen och på varvet i Karlskrona vågar jag mig på att försvara utskotlels ställningslagande i denna fråga,

I dag är det på det sättet alt Kockums i Malmö slår som leverantör av de ubåtar som skall byggas. Karlskronavarvet är underleverantör, varvid man där bygger den ena hälfien av ubåten, som sedan monteras och utrustas i Malmö, Det är riktigt att Karlskronavarvet i sin långtidsplanering gärna skulle se ytterligare marina beställningar, och man var myckel besviken när t, ex. patrullbåtsbeställningen gick till de norska varven. Genom de senaste årens fina utveckling har varvet dock lyckats hävda sig väl på den civila marknaden och har i dag fullt upp att göra för den personal som finns där. Bl. a, räknar man med alt tillverka stålkonstruktioner lill de oljeborrplattformar som skall byggas vid den nya anläggning som Gränges håller på alt uppföra i Karlskrona, Genom Statsföretag har ell intimt samarbete utvecklats med andra företag inom gruppen, exempelvis Uddevallavarvel, ål vilket man tillverkar roder och delar till fartygsskrov. Detsamma gäller Götaverken och andra varv, där man också är underleverantör och tillverkar delar till de fartyg som sedan sätts ihop på det beställande varvet.

Den satsning som statsmakterna i övrigt gjort på Karlskronavarvet under årens lopp borgar för att varvels sysselsättning inle skall bli beroende av eventuella ubåtsbesiällningar, såsom här har framförts i motioner och som del f ö, inte finns någon ekonomisk täckning för.

Belräffande ubålsförbanden säger försvarsministern all ire ubåiar av lyp Näcken (A 14) är beslällda och kommer all levereras under programplaneperioden och all han inte räknar med någon ytterligare anskaffning av denna ubåtslyp. Studier och utveckling av näsla ubålslyp (A 17) har planerals in, och seriebeslällning föruisälts av chefen för marinen ske sisla årei i programplaneperioden. Försvarsminislern framhåller all del är angeläget att behålla handlingsfriheten alt inom landet utveckla och tillverka ubåtar, och han anser därför att forlsalla studier bör bedrivas inom detta område men är inte beredd all ta ställning till de föreslagna utvecklings- och anskaffningsprogrammen,

Ulskoitsmajoriteten delar försvarsministerns uppfattning och yrkar därför avslag på moderaternas förslag alt ytterligare två ubåtar och folkpartiets förslag att ytterligare en ubåt beställs. Utskottet anser liksom ÖB och försvarsministern att kostnaderna för ytterligare fartygsbeställningar inle ryms inom försvarels ekonomiska ramar.

Skulle riksdagen bifalla della önskemål, som f ö. överensstämmer med 53

Nr 67 marinchefens förslag, innebär del alt myndigheterna måsle ändra sin

p 1 I planering och omdisponera de resurser som står till förfogande, Utskollet

25-inril 1975 anser all de övervägningar som ÖB gjort efter de olika vapenslagens

_____________ äskanden är rikliga, och de grundar sig på ingående studier om hur det

Försvarspolitiken, framtida försvaret skall se ut.

/77. m. När del gäller utvecklingen av en eventuell nästa ubåt, typ A 17, av-

styrker utskottet även detta förslag från folkpartiet med hänvisning lill den handlingsfrihel i framtiden som vi behöver och att försvarsminislern överväger all komma med förslag till näsla budgetår när del gäller utvecklingen av den typen.

Jag yrkar alltså bifall till utskottets betänkande vad gäller ubålsbe-slällningar och utvecklingen av eventuellt ny ubåt.

Jag skall även säga några ord om utvidgningen av Remmene skjulfäll och det nya skjulfältet norr om Uddevalla. Flera talare har ju berört dessa frågor, som aktualiserats genom de motioner som har behandlats i utskollet. Jag skall inle gå särskill djupt in på frågan ulan närmast uppehålla mig vid den diskussion som har förts kring fornlämningarna, I motionerna 1184 och 1180 yrkas med hänvisning lill förekomsten av fornlämningar att pågående utvidgningar och markförvärv avbryts, och i konsekvens härmed att inga medel anvisas för markanskaffning under nästa budgetår,

Skjutfältsdelegationen Remmene, som har i uppdrag all genomföra markförvärven, har på ett tidigt stadium uppmärksammat frågan om förekomsten av fornlämningar. Riksantikvarieämbetet har varit inkopplat på fallet sedan flera år tillbaka. En nyinventering av fornlämningar har verkställts inom såväl det ursprungliga fältet som det beslutade utvidg-ningsområdel. Ytterligare undersökningar skall göras. Utskottet har noga övervägt både motionerna och de resultat som undersökningen har givit. Vi litar hell på det ämbete som handlägger de här frågorna och tror alt man skall la all den hänsyn som är behövlig för att tillgodose motionärernas krav,

Skjutfältsdelegationen i Uddevalla böriade sitt arbete i juni 1974 och
uppdrog hösten samma år ål riksantikvarieämbetet att göra en fornmin
nesinventering av del planerade skjuifälisområdel. Arbetet därmed pågår.
Med anledning av den nu aktuella motionen har ämbetet utfört en del-
inventering omfattande de delar av området som avses komma all ui
nytrias som mål- och grupperingsområden. Av ämbetets rapport framgår
au fornminneslämningarna är sparsamt förekommande inom området.
Jag vill understryka vad ulskolleis ordförande har sagl, all ulskoliei
är medvelel om alla de problem som uppslår vid ulvidgning eller an
läggande av skjulfäll. Vi skall ha klart för oss att vart man än bestämmer
all förlägga ett kommande skjulfäll eller var man än bestämmer all ut
vidga ett skjulfäll kommer man i konflikt med ortens invånare, kulluren
och miljön på platsen. Därför har ulskoliei skrivit bl, a. följande, vilket
herr Korpås gladde sig ål:
54 "Fornlämningar förekommer också inom andra militära övnings-och

skjulfäll. Man har i sådana fall fått anpassa övningsverksamheten lill Nr 67

dessa förhållanden och vidta åtgärder för att hindra skadegörelse på forn- Fredieen den

lämningarna," 25 april 1975

Det finns många exempel på att man har lyckats på della område, ______

vilket vi funnit vid besök på andra skjulfäll och militära övningsområden. Försvarspolitiken, Del bör enligl utskottels mening vara möjligt att även i Remmene och m. m. Uddevalla förfara på della sätt. Utskottet förutsätter att de fornlämningar som finns inom områdena konserveras och vårdas enligt riksantikvarieämbetets anvisningar. Ämbetets fortsatta undersökningar bör alltså inte hindra att markförvärven fortsätter. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Under della anförande övertog fru tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru RYDING (vpk) kort genmäle:

Fru talman! Herr Olsson i Asarum säger att "vi litar helt på ämbetet". Del kanske kan vara bra all göra del ibland, men man bör också lila på befolkningens ord och lyssna på den opinion som finns. Invånarna i området känner sin trakt väl så bra som "ämbetet."

Sedan säger herr Olsson att man hade inventerat i Sågebacken och funnit all fornlämningar var sparsamt förekommande inom området. När man var uppe för all lilla på dessa fornlämningar var del emellertid ell så ymnigt snöfall all man efter två dagar måsle avbryta undersökningen. Kunde man upptäcka dessa sparsamt förekommande fornlämningar ovanför snön? Det kan jag inle förslå.

Herr LINDAHL i Hamburgsund (fp) kort genmäle: Fru talman! Jag skulle vilja fråga herr Olsson i Asarum vad det är för fel på att la reda på fakta först och besluta sedan. Herr Olsson tycker tydligen att vi kan besluta nu och åtgärda eventuella felaktigheter efierål. Jag tycker all del är fel, och därför anser jag fortfarande alt ett bifall lill motionen är riktigt.

Herr KORPÅS (c) kort genmäle:

Fru talman! Jag tackar herr Olsson i Asarum för att han återigen till protokollet har läst in meningen att de fornlämningar som finns inom området konserveras och värdas.

Fornlämningarna är många, herr Olsson, de är bara inle undersökta ännu. Bakgrunden till vår motion är all fornlämningarna är så många all del inle går all förena en vård och en konservering av dem med ett skjutfält. Varför kan vi inte konstalera detta i dag innan den totala olyckan är skedd?

Herr OLSSON i Asarum (s) kort genmäle:

Fru talman! Jag menade inte att vi litade mer på ämbetet än på be
folkningen. Men vi litar på ämbetet därför all det har experter pä området 55

Nr 67 till förfogande, och vi förutsätter att de tar den hänsyn som behövs för

Fredaeen den ''' tillfredsställa motionärerna och folket på orten och för att tillvarata

25 aoril 1975 ' intressen det gäller i fråga om fornlämningar och kulturer,

--------------- Herr Lindahl i Hamburgsund frågar varför vi inte nu kan avslå pro-

Försvarspolitiken, positionens förslag om medel till utbyggnaderna och vänta tills utred-
777. 777. ningarna är klara. På det vill jag svara att de utredningar som gjorts

innan man bestämt sig för platserna m. m. har varit så ingående alt man inle tvekat om lämpligheten av platserna i fråga. Vad man däremot ännu inte är på det klara med är de konsekvenser som kan uppslå för miljön, fornlämningarna och kulturen i övrigt. Det är dessa konsekvenser man nu håller på att utreda parallellt med att man fortsätter med de markförvärv som ingår i planerna.

Herr LINDAHL i Hamburgsund (fp) kort genmäle: Fru talman! Nu erkände herr Olsson i Asarum att man, medan man håller på med arbetena, får lov att utreda vilka konsekvenser delta egentligen har. Del bekräftar bara vad jag lidigare sagl. Del var roligt att en talesman för utskottet på detta sätt kunde bekräfta att jag har rätt.

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m):

Fru talman! Jag skall motstå frestelsen all la upp liden med ell inlägg i den allmänna försvarspolitiska debatten. Jag skall här bara la upp ett litet avsnitt av utskoltsbetänkandet - ett avsnitt som förmått förgrymma herr Gustavsson i Nässjö. Han menade alt del gäller en bagatell. Jag tycker nog inte att det är en bagatell. Det är en detalj i det hela, men det är en mycket väsentlig detalj. Jag anser att utskottet borde ha kunnat kosta på den litet mer av egna funderingar än vad som ryms på ett par rader, särskill som ett bifall till det aktuella motionsförslaget inte skulle kosta någonting utan tvärtom skulle göra del möjligt för oss att spara en bra slant.

Jag tänker pä den säregna publikation som kallas Värnpliklsnytl, först utgiven av försvarsstabens personalvårdsavdelning. Numera sägs bladet vara "distribuerat" av samma byrå. Vilken djupare mening som ligger i den förändringen är för riksdagen förborgad. Förmodligen har väl den militära sakkunskapen reagerat mot den disciplinnedbrylande tendensen hos lidningen och sett till att man slipper skylla som utgivare i detta sammanhang.

Tidningens negativa inverkan vitsordas av allt iruppbefäl, och del var därför med oförställd häpnad som man log del av försvarsministerns likgiltighet inför det här problemet när del aktualiserades i en skrivelse från P I0;s samlade befälskårer. Herr Gustavsson i Nässjö log nyss upp frågan och sade all del där väl inle var så allvarligt menat av befälskårerna, eftersom ännu inte någon kår har yrkat alt tidskriften skall läggas ned.

Del händer väl ofta att vi riksdagsmän när vi väckt en motion får

brev från olika håll i landet. Ofta är det brev där det undras hur i all

56 sin dar vi har kunnat hitta på något så dumt som det vi framfört i mo-

lionen. Men en och annan gång händer det faktiskt all man får instäm- Nr 67

mande brev. Jag har fått ganska många sådana från olika håll i landet r- , ,

, Fredagen den

sedan jag väckte den här motionen, -,r ., ,„.,

Zj april i 7 /3
Jag har på några håll själv ställt precis den fråga som herr Gustavsson ___

i Nässjö ställde: Varför har då inte någon befälskår opponerat sig? Man Försvarspolitiken,

har då svarat mig: Vi har ju märki all försvarsminislern inte är intresserad 777, /77.

av del här, och dä riänar del ingenting lill att vi väcker frågan en gång

till. - Vi riksdagsmän är inle så finkänsliga, men man är det ute på

befälskårerna.

När det inom försvarsstaben utges en tidning som aldrig nämner den värnpliktiges skyldigheter och plikter utan bara talar om hans rättigheter, om vad han fordrar eller vad han kräver, och när rubriker i positiv anda förekommer sparsamt men de negativa är desto rikligare förekommande, rubriker som syftar till att förlöjliga eller misstänkliggöra befälet och beröva det dess auktoritet, då är det väl inle så underligt om den värnpliktige känner sig litet desorienterad. Kopplar man sedan ihop del här med försvarsdepartementets mjuka linje i vad avser politisk propaganda innanför kaserngrindarna och med försvarsministerns företrädares ökända munkorgsparagraf för befälet, får man nog konstatera all det är väl sörit för att de utländska militärattachéerna skall ha någonting alt rapportera hem från detta besynnerliga land. Det kan väl inte vara försvarsminislern obekant att det här har varit grunden till ett ytterligt allvarligt intermezzo i en av våra garnisonsorter för inte så länge sedan, som så när hade kostat ett utbildningsbefäl livet. Det hela avlöpte den gången lyckligi, och försvarsminislern slapp all såsom den yllersl ansvarige bära eit tungt ansvar. Del är inle säkert all del går lika lyckligi näsla gång, I går stod det f. ö, påtalat i pressen ell liknande inlermezzo, men i del fallei varsambandel niellan den poliliskaexlremistpropagandan och själva gärningen inte alls klar, och därför kan vi lämna det åsido.

Att den som kommer från ett mer eller mindre bekvämt och ombonat civilt liv tycker alt det är obehagligt att underkasta sig disciplinens krav i del militära är väl i och för sig inle någol märkvärdigt. Men frågar vi personer med krigserfarenhet, inte bara iruppbefil. inte bara stabsbefäl, ulan även menige man på slagfältet, så får vi ett ganska samstämmigt svar: Utan en grundläggande disciplin hade de knappast levat i dag. Visst är det obehagligt men ändå nödvändigi för all undvika något än värre. Och den disciplinen måste läras i fred. På slagfältet är det för sent.

Jag vill inte för en sekund låta påskina all inle mycket inom försvarsmakten bör förbättras och även kan förbättras. Jag irorail förbandsdemokratin, såsom den bl, a, kommer till uttryck i väl fungerande förbandsnämnder, här är av mycket stort värde. Men den måste hållas inom vissa gränser, eftersom ett krig inte är någon demokratisk företeelse.

En åtminstone för en lekman ganska lång erfarenhet av militärriänsi,
så gott som hell som truppbefäl, har lärt mig att en negativ inställning
hos en värnpliktig nästan alltid beror på bristande information uppifrån
- om man nu bortser från vad politisk extremistpropaganda kan ställa 57

Nr 67 till med. Men var i Värnpliktsnytl finner man någon information i positiv

Fredaeen den anda om varför det behövs disciplin och ofta hård värnpliktsutbildning

25 -inril 1975 ' huvud taget? Var finner vi ell bestämt avståndstagande från mass-

.____________ sjukskrivning och andra sabotagehandlingar? Var finner vi något om

Försvarspolitiken, varför det för försvarels anseende, inte minst med tanke på utländska
777. 777. iakttagare, är viktigt med ett klanderfrilt personligt uppträdande både

i och utom tjänsten? Nej, den som söker efter sådant letar förgäves i Värnpliklsnytl. Tidningen skulle kunna ha ett stort värde som säkerhetsventil för både berättigat missnöje och ren kverulans, men så länge den bekostas av rikliga statsmedel måsle man enligl min mening se lill att den både innehållsmässigt och typografiskt verkar i klart positiv anda. Tidningen har tyvärr vall att gå en annan väg, och försvarsministern vill inle ingripa av hänsyn lill den journalistiska friheten. Det är hedervärt all hålla sina underlydande om ryggen, men det kanske också vore hedervärt att hålla även andra kategorier inom försvarsmakten om ryggen - alt understödja dem i stället för motsatsen.

Jag har aldrig stuckit under stol med min slora högaktning för försvarsminister Holmqvist personligen, men i delta fall får herr försvarsministern verkligen förlåta mig om jag säger att jag inte förstår honom. Vad försvarsministern kallar hänsyn håller på alt urarta till fiathet, och en flathet som i händelse av allvar kan bli flathet till döds.

En inom försvarsledningen utgiven och helt bekostad - inte bara med bidrag som de tidskrifter herr Gustavsson i Nässjö nämnde, ulan en med statsmedel helt finansierad tidning alltså - måste ha en klar tendens all, ulan all på någol vis förhindra vederhäftig positiv och hyfsat framförd befogad kritik, befordra samhörigheten inom försvarsmakten och svetsa samman olika personalkategorier, av vilka ingen kan avvaras utan var och en har sin viktiga uppgift att fylla. Den uppgiften är redan i sig själv så svår, all den verkligen inle bör ytterligare försvåras genom hugg i ryggen från vad som borde kunna betecknas som de egna,

Utskollet ägnar hela tre rader och ett par bokstäver därutöver åt den här motionen: Allt är bra. Lät oss sova vidare.

Eftersom jag inte kan dela den åsikten, och allra minsl all sömnen skall få kosta närmare 1 milj, kr, av skattebetalarnas pengar, tar jag mig friheten att yrka bifall till motionen 1187,

Herr försvarsministern HOLMQVIST:

Fru talman! Jag hade bestämt mig för att inte yttra mig i den här debatten. Jag tycker alt utskottets talesmän på ett utmärkt sätt har redogjort för de skillnader som föreligger. Men inför det hämningslösa och okontrollerade inlägg som herr Wachtmeisler i Johannishus här gjort ser jag mig nödsakad att säga ett par ord.

Herr Wachtmeisler, del finns i det här landet en tryckfrihet som gör

det möjligt för människor att få lov att uttala sin åsikt om olika ting.

Det är ytterst värdefullt att också de värnpliktiga har den rätten. Det

58 är dess bättre så att även representanterna för personalorganisationerna.

och jag vågar säga samtliga officerskårer saml de civilanställda, icke har Nr 67

tvekat när det gällt att här slå vakt om tryckfriheten, r- i i

Fredagen den Herr Wachtmeisler har här i dag uppträtt som reaktionär. Men han ., ,„-,

25 april 1975

går alldeles för långt när han också vill göra mig ansvarig för olyckor ____

som kan ha förekommit. Herr Wachtmeisler kopplar dessa till förekom- Försvarspolitiken, sten av exlremislgrupper. Med hans argumentering skulle den inställning m. m. jag företräder vara orsak lill alt vi har människor i vårt land som ansluter sig lill exlremislgrupper.

Herr Wachtmeisler har gått alldeles för långt. Jag är helt övertygad om att kammaren förstår om jag bara på del här sättet reagerar mot hans inlägg utan alt i övrigt kommentera del.

Herr GUSTAVSSON i Nässjö (s) kort genmäle:

Fru talman! Del är litet förvånande alt herr Wachtmeisler i Johannishus säger att han har mött en genomgående positiv reaktion på sin motion. Del stämmer inte med verkligheten. Jag vei inle i vilken utsträckning som herr Wachtmeisler följer med i vad som skrivs i Sydöstra Sveriges Dagblad - den tidning som är från hans eget hemlän, I den lidningen har man haft intervjuer med berörda personalorganisationer och frågat om reaktionen på herr Wachtmeisters motion. Jag skall bara la ett par citat. Inom Flottans kompaniofficerssällskap säger man;

"Vi accepterar Värnpliklsnytl i sin nuvarande utformning, säger vice ordföranden Sture Möller, och vill vi skriva i tidningen får vi göra det. Del går inte all komma ifrån att vi är en utsatt grupp, men vi måste tåla kritik. Vi får absolut inte bilda 'en stat i staten',"

I Pluionofficersföreningen vid KA 2 säger man;

"Vi stöder helt tidningens chefredaktör Hans Jönsson, Vi behöver Värnpliktsnytl, den är bra och någon anledning lill kritik har aldrig funnits. Motionen är ofattbar liksom uttalandet att personalorganisationerna stöder den."

Statsanställdas förbunds riänstemannaklubb säger:

"Förstår inle hur--- kan uttala sig och dra de fackliga organisa
tionerna över en kam. Från Statsanställdas förbunds sida anser vi alt
Värnpliktsnytl ska få fortsätta i sin nuvarande utformning. Del måsle
finnas ett organ, där de värnpliktiga får komma lill tals. Motionen saknar
grund och bör inte gå igenom,"

Så var del alltså med de "genomgående positiva reaktionerna" på herr Wachtmeisters motion.

Sedan säger herr Wachtmeisler att del är märkligt au försvarsledningen inle har reagerat mer mol lidningen. Del kan kanske bero på alt tidningen numera distribueras via försvarsstaben, och att man från försvarets sida inle vill ha sill namn med och vill synas.

Men, herr Wachtmeisler, del finns en organisalionskommiiié vid sidan
av tidningen som har möjlighet all la upp synpunkter, som gör det och
diskulerar lidningen, med företrädare bl, a. för försvarsstaben, försvars
stabens personalvårdsbyrå och även med företrädare för departementet. 59

Nr 67 Ingen av dessa företrädare har vid någon tidpunkt funnit anledning all

Fredaeen den '"'' ''''n kritik. Tvärtom ser de det som ell värde all lidningen finns,

75- 1 'I 1975 '" framför allt, herr Wachtmeisler, handlar det om ett värde för

de värnpliktiga att få information och en diskussion om de värnpliktigas

Försvarspolitiken, ekonomiska och sociala villkor. Debatt och öppenhet kan man riäna på

//;. m. i en demokrati. Det går inte att göra som herr Wachtmeisler att på ett

reaktionärt sätt säga nej till det som han personligen tycker illa om.

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m) kort genmäle;

Fru talman! Jag beklagar fortfarande försvarsminister Holmqvists inställning. Jag har inle alls angripit tryckfriheten. Men jag finner det fullkomligt horribelt alt det med hjälp av ett anslag på 675 000 kr, - del var den tidigare summan; nu är väl beloppet betydligt högre - skall utges en tidning som inte verkar i entydigt positiv riktning. Skall den betalas med statsmedel kan jag inte finna annat än att den skall ha en klar positiv tendens. Jag kan inle förslå att del är alt ingripa mot tryckfriheten på något sätt. Må tidningen gärna komma ut! Men del gäller pengarna, dvs, att vi här anslår 675 000 kr, lill den. Än en gång! Var.har herr försvarsministern hittat någol avståndstagande från sabolageverksamhe-ten inom försvaret i form av t. ex, massjukskrivningar? Det borde väl tas upp i en sådan här tidning.

När del gäller del som herr Gustavsson i Nässjö talade om, nämligen de värnpliktigas ekonomiska och sociala villkor, brukar väl kompaniassistenterna kunna redogöra för dessa ganska bra. På förbanden har vi också andra riänstemän som kan tala om detta.

Jag bestrider inle alls all lidningen har mycket stort värde som säkerhetsventil, men då skall också kverulansen ä la Aftonbladet uppvägas av information uppifrån i positiv riktning om varför man inte vill vara med om sådana här sjukskrivningar och annat. Jag beklagar au vi inte kan bli överens i den saken. Jag har inte alls försökt alt komma åt lidningen som sådan, utan vad jag opponerar mig emot är tidningen som siatsfinansierad publikation.

Sedan vill jag säga några ord med anledning av vad herr Gustavsson i Nässjö sade om reaktionerna ute på olika håll. Jag är ingen springpojke för befälskårer. Jag kan inta min ståndpunkt efter eget bedömande. Men den tidning som herr Gustavsson i Nässjö refererade lill är den tidning där en Värnpliktsnytl närslående journalist har fått sin skolning en gång i liden. Referaten i den spalten var icke korrekta. Jag har frågat en av de intervjuade, som säger sig ha blivit fel refererad. Men del var enskilda ledamöter - låt vara förtroendemän - i organisationerna som där uttalade sig. Ingen vet vad man sade utanför deras led.

Herr försvarsministern HOLMQVIST:

Fru talman! Ingen av de organisationer som här har nämnts har fört

fram tanken på all vi genom alt dra in anslaget skulle omöjliggöra ut-

60 givningen av lidningen. Herr Wachtmeisler är alldeles ensam om den

ståndpunkten. Sedan må han här driva skvaller och säga all han uppfattat Nr 67

sakerna pä det ena eller andra sättet, och all man sagt att man låtit Fredaeen den

bli att reagera eftersom man vet att försvarsministern ändå inle är in- 2<; nril 1975

tresserad av dessa frågor,

Herr Wachtmeisler har med sitt eget inlägg här karakteriserat sig själv Försvarspolitiken,

som reaktionär och som en person som inte har tillräckligt med förståelse 777. 777.
för de värden som demokratin rymmer.

Herr GUSTAVSSON i Nässjö (s) kort genmäle: Fru lalman! Utöver att jag vill instämma i vad försvarsministern sade, vill jag tillägga all det är litet förvånande att herr Wachtmeisler säger all han vänder sig emot all statsfinansiera lidningen. Man kan dra en parallell. Svenska Dagbladet har ju många gånger kvirriga och underliga artiklar på ledar- och nyhetsplats, men den tidningen erhåller statsmedel för sin verksamhet av del skälet att vi i en demokrati anser det vara av värde med en rik och differentierad press, med en stimulerande debatt. Vi anser också au det inom försvarel är av värde med att ha en debatt, I lidningen redogörs inte bara för vilka sakliga förhållanden som gäller i fråga om de ekonomiska och sociala villkoren för de värnpliktiga osv,, ulan de värnpliktiga får i tidningen en möjlighet all komma lill tals. Det tycker jag är viktigt.

Sedan är jag glad över all herr Wachtmeisler inle är någon springpojke åt organisationerna. All han skulle vara springpojke åt de fackliga organisationerna hade jag aldrig väntat mig. Men när han säger all han har fått enbart positiva reaktioner på sin motion, finns del anledning all tala om att del också förekommit andra reaktioner från personalorganisationerna. Men om del ligger så myckel tyngd i vad herr Wachtmeisler säger, varför har då hans egna partivänner i ulskottet inle ställt sig bakom niotionen?

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m) kort genmäle:

Fru talman! Jag vill avsluta det här meningsutbytet med att lill herr

Gustavsson i Nässjö under åberopande av en religionshistorisk debatt

en gång i liden säga: I haven en annan ande än vi.

Fru tredje vice talmannen anmälde att herr Gustavsson i Nässjö anhållit all lill protokollet få antecknat all han inle ägde räli lill ytterligare replik.

Herr GRANSTEDT (c):

Fru talman! Jag har begärt ordel med anledning av en av de motioner som behandlas i del nu aktuella betänkandet från försvarsutskottet. Del gäller motionen 1175, som tar upp frågan om finansiering av utvecklingsarbetet kring ett efierföijande flygplan lill Viggen,

Bakgrunden lill alt motionen har väckts är att del i statsverkspro
posilionen föreslås ell anslag på 30 milj, kr. lill utvecklingsarbetet för 61

Nr 67 en eventuell efterföljare lill Viggen, Del anslaget är dubbelt så stort som

p , j vad som hittills har salsals på della utvecklingsarbete,

75 anril 1975 Statsrådet talar i slalsverksproposiiionen, liksom utskottet i belänkan-

______________ del, myckel om vikten av handlingsfrihet i fråga om hur flygvapnet

Försvarspolitiken. i framliden skall ulvecklas och vilka flygplanstyper vi skall ha. Jag vill
m. m. starkt understryka det som sägs om vikten av en sådan handlingsfrihet.

Vi har en försvarsutredning, och del måste vara en av denna utrednings viktigaste uppgifter att bedöma huruvida vi i framtiden skall försöka hänga med i en internationell, vapenteknisk kapplöpning på flygets område eller om vi skall välja andra vägar. Det är naturligtvis mycket betydelsefullt alt vi inte under tiden binder upp oss genom stora ekonomiska satsningar på ell utvecklingsarbete så att vi så småningom finner att vi i praktiken inte har någon valfrihet, att de satsningar som hittills gjorts är så stora att vi måste fortsätta på den inslagna vägen. Trots vad som sägs i statsverksproposilionen och ulskottsbetänkandel finns del ingen garanti för all vi får den valfrihet det talas om.

Anslagsäskandet innebär, som jag nämnde, en kraftig uppräkning. Det finns ingenting i statsverksproposilionen eller i utskotlsbetänkandel som talar om anslagsutvecklingen i framtiden. Del nämns alt vi vid nästa budgetbehandling får anledning all ta ställning till hur mycket som skall anslås då till utvecklingsarbetet. Riksdagen har med andra ord ingen som helst överblick över vad deiia utvecklingsarbete kan tänkas kosta, I niotionen 1175 föreslås au riksdagen skall få lillfälle all ta ställning lill en totalram för utvecklingsarbetet kring ett eventuellt nytt flygplan under de närmaste tre budgetåren och alt den totalramen skulle ligga i storleksordningen 80 milj, kr, I väntan på att riksdagen får ta ställning till en sådan totalram borde vi anslå 15 milj, kr, för del forlsalla utvecklingsarbetet.

Genom konstruktionen med en totalram skulle alltså riksdagen få möjlighet lill den överblick som ar nödvändig och kunna besluta hur myckel som bör satsas på utvecklingsarbetet innan vi på mer principiella grunder har tagit ställning till vårt flygvapens utveckling i framtiden,

I utskollsbeiänkandet behandlas den här frågan myckel knapphändigl. Del finns egeniligen ingen argumeniaiion alls i beiänkandel om varför utskottet motsätter sig alt riksdagen skall få lillfälle all la ställning till en totalram för utvecklingskostnaderna de närmaste tre åren. Förslaget bara avfärdas.

Del kan i det här sammanhanget finnas anledning att dra sig lill minnes vad som uttalades av den socialdemokratiska partikongressen år 1972, Vid den kongressen förelåg en motion som behandlade Flygplan 80, Jag citerar ur protokollet:

"Maj Briii Theorin har siälll ell yrkande, all partikongressen ullalar
all någon yilerligare avancerad flygplansiyp. Flygplan 80, inle bör komma
lill siånd, all framlida beslut av väsentlig betydelse för försvarets or
ganisation och utformning ska fallas av partikongressen efter diskussion
62 i partiorganisationerna ."

Maj Britt Theorins yrkande bifölls av den socialdemokratiska parti- Nr 67

kongressen. Hur regeringen, försvarsministern och de socialdemokratiska ■-■ i i

Fredagen den

företrädarna i försvarsutskottet ser på sin partikongress och i vilken mån -,r ., .g.,,

de anser att beslul av kongressen skall påverka socialdemokratiskt age- _

rande inom regeringen och riksdagen får naturligtvis anses vara ell so- Försvarspolitiken,

cialdemokratiskt, internt bekymmer. Men i det läget att socialdemokra- m. m.

terna inte ens har velat medverka till att riksdagen skall få kontroll över

utvecklingen borde det ändå finnas anledning för dem att ta upp en

diskussion om sin interna demokrati.

Fru talman! Motionen är principiellt riktig. Den behandlar riksdagens möjligheter att kontrollera utvecklingen på försvarsområdet och det vapentekniska området. Många i kammaren har nog i tidigare sammanhang upplevt att utvecklingen har en tendens att springa ifrån riksdagen och försälta den i tvångssituationer. Det är just en ny sådan tvångssituation vi har velat förebygga med den här niotionen. Det gäller alltså om vi redan nu skall ange ramarna för utvecklingsarbetet eller om vi skall ta risken till en successiv minskning av vår handlingsfrihel på det här området.

Jag vill avsluta med, fru lalman, att yrka bifall till motionen 1175.

Herr ANDERSSON i Ljung (m):

Fru talman! I samband med behandlingen av försvarsutskottets betänkande nr 13 har, som framgått av debatten, också behandlats motionen 1184. Den lar sikte på en noggrann undersökning och kartläggning av fornlämningar på Remmene skjulfäll.

Jag delar uppfattning med dem som anser att lokaliseringen av Remmene skjulfäll hell nära Herrljunga tätort är olycklig. Den ulvidgning av skjulfältel som beslutades av riksdagen 1971 förstärker självklart de ogynnsamma effekter för tätortens utveckling som nu alltmer böriar komma i dagen.

Som boende i en av de kommuner som berörs av utvidgningen har den omständighet att jag inle varit medmolionär vid behandlingen av frågan vare sig 1973 eller nu ibland uppfattats så att jag skulle vara anhängare av del utvidgade skjulfältel. Så är självklart inle fallet. Del finns därför anledning alt inför kammaren kort redogöra för de ställningstaganden som jag i egenskap av ledamot av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Gäsene kommun intog i januari 1970, Jag vill påpeka att det är ett ställningstagande som logs innan beslutet i riksdagen fat-lades. Del är ganska väsentligt att hålla det i minnet efiersom så mycket sagts med inriktning just på Skaraborgs Edsmären därefier.

Den uppfattning som nu delas av praktiskt taget alla, nämligen att
anläggningen av ett nytt skjutfält på Kronoparken Skaraborgs Edsmären
hade varit ett vida bättre alternativ, intog jag således redan då. Härvidlag
stödde jag mig på del i remisshandlingarna redovisade yttrandet av chefen
för armén, vilket i ett avsnitt beskriver Skaraborgs Edsmären på följande
säll; 63

Nr 67 "Kronoparken Skaraborgs Edsmären kan lill sin huvuddel användas

Fredaeen den °' skjulfält. Terrängens utformning och markens beskaffenhet är i hu-

25 aoril 1975 vudsak lämplig. Framlida ulvecklingsmöjligheter ter sig gynnsamma. Del

--------------- slora avståndet från Borås och Tångahed liksom intrånget i värdefullt

Försvarspolitiken, skogsbruk är negativa faktorer, som bör beaktas. Speciella förhållanden
m. in. inom Kronoparken (redovisade i hemlig bilaga till MB utredningen) ter

sig främsl från ekonomisk synpunkt mindre tilltalande. En väsentlig fördel ur social synpunkt är alt skjutfiillsförslagel endast berör omkring 10 personer varav 7 är över 50 år. Antalet markägare är ca 20."

Jag anförde de här synpunkterna i en reservation i kommunstyrelsen, som jag sagt, 1970, och förde den reservalionen vidare vid kommunfullmäktiges handläggning av remissen. Jag anförde då, och utvecklade med utgångspunkt i nyssnämnda citat bl. a. följande, jag citerar ur min reservation fogad lill kommunfullmäktiges handlingar;

"Del är ytterst tillfredsställande kunna konstalera, alt detta alternativ i så ringa grad präglas av sociala aspekter i jämförelse med Remme-nealternalivet. Områdets lämplighet sätts ju på intet sätt i fråga, inte heller vidareutvecklingsmöjligheler. Endast ekonomiska hänsyn synes ha spelat någon roll vid förslagsställningen. Av Kronoparkens 1 762 har är så stor del som 23-24 96 (417 har) impediment. Delta förtar på intet sätt intrycket av alt Skaraborgs Edsmären är ett bra skogsbruksområde. Dock torde varie förvaltning av ekonomisk karaktär, där endast ca 76 % av produktionsfaktorn kan utnyujas, bedömas som mållligl god.

Beträffande ovan citerade förhållande, som redovisats på hemlig bilaga, synes della lyda på ell redan befintligt engagemang på Skaraborgs Edsmären, Med denna knappa beskrivning av förhållandena, kan vi endast konslalera, all en redan tidigare etablering i Kronoparken näppeligen talar mot ett fortsatt inträng där. Under alla förhållanden kan det inte utgöra ett argument för Remmene,"

Jag sammanfattade mig på följande sätt:

"Med hänvisning till vårt tidigare yttrande sann vad härovan anföris kan endast den förändringen anföras, all vi på bättre grundade skäl nu kan avvisa Remmenealternalivet, Förslagel som del framlagts är ell vanskligt vågmästeri, då man ställer mot varandra sociala skäl i Rem-menealternativei mot nästan rent ekonomiska i Skaraborgs Edsmären och vidare fastnar för en prioritering av den ekonomiska faktorn. En slutledning som denna är för oss som kommun hell omöjlig.

Ur sammanfattningen i Chefens för Armén förslag framgår, att skulle av olika skäl inte Remmenealternativet kunna genomföras,ärdet Chefens för Armén uppfattning att Skaraborgs Edsmären skall utgöra stommen i ett hell nytt skjutfält,"

Fru talman! Detta förslag lade jag fram som mera ensidigt riktal mot
Skaraborgs Edsmären just för att jag ansåg att kommunstyrelsens förslag
till yttrande, vilket sedermera blev fullmäktiges beslut, egentligen inle
var så klart och distinkt som jag önskade,
64 Jag har ingen anledning, fru talman, all vidare gå in på hur vi har

behandlat de här frågorna här i kammaren. Jag kan bara instämma i

den fråga som herr Raneskog ställde: Varför använder inle staten sin Nr 67

8" ''''- Fredagen den

Som en följd av det citat jag nyss läste upp vill jag fråga: Varför fanns j .,prj| loy";

det ingen i kommunen som stödde min reservalion vid det tillfället? ____

Man blir besviken när man står ensam i sin kommun i en sådan här Försvarspolitiken,

fråga. Jag var ensam, inte någon enda - del har jag hittills undanhållit 777. 777.

kammaren - av de övriga 40 ledamöterna i kommunfullmäktige stödde

min reservalion som innehöll just de uppfattningar som jag vågar påslå

alla undantagslöst nu delar. Del var därför, fru lalman, som jag med

någon besvikelse och resignation gick upp i talarstolen för att, när man

framställt del som om jag stött en ulvidgning av Remmene, få klargöra

att jag var den som först drev förslaget om Skaraborgs Edsmären innan

beslutet fattades här i riksdagen, just vid den tidpunkt då det var rimligt

och möjligt att påverka beslutet.

Del kanske inte finns någon anledning alt gräva mer i delta. Jag har redovisat det ställningstagande som jag gjorde i rätt tid. Sedan har jag avhållit mig från alt agera vidare i frågan helt enkelt av det skälet att jag myckel väl kunnat iaktta hur den lokala opinionen varie gång som det har väckts motioner i denna fråga ställl stora förväntningar på hur de motionerna skulle komma att behandlas i riksdagen, förväntningar som jag i egenskap av riksdagsman har ansett mig ha möjlighet att bedöma såsom orealistiska - beslutet har inte kunnat ändras. Därför har jag avstått från att medverka och jag vet att de fiesta, kanske nästan alla, i kommunen förslår alt en ändring inte varit möjlig. De har ändå lockats in i denna karusell som blivit så omfattande.

Fru talman! Jag har inget yrkande.

Herr PETERSSON i Gäddvik (m);

Fru talman! Vad som irriterat mig under senare delen av debatten är de antydningar man gjort från skilda håll om att vi i försvarsutskottet inte ordentligt skulle pröva de förslag som kommer fram i motioner i fråga om just skjut- och övningsfält. När del gäller sådana här frågor, som vi vet är utomordentligt känsliga och berör många människors livssituation och egendom, är vi naturligtvis ytterst noggranna i vår handläggning. Vi tar del av uppgifier inte bara från de direki berörda äm-belsverken ulan också - som i del här fallei - från riksanlikvarieämbeiel som har ati granska dessa frågor.

Om del någon gång har hänl all de ansvariga som handlägger dessa frågor inle har hafi konlakl med markägare och andra berörda på ell rikligl och trivsamt sätt beklagar jag det. Jag är helt övertygad om att det i så fall är undanlag.

Jag har många handlingar här som jag skulle kunna läsa ur för att ge stöd för utskottets skrivning vid punkten 51, men jag vill säga till mina kamrater i kammaren all de handlingarna finns all ta del av på försvarsuiskottels kansli.

Med detta, fru talman, vill jag än en gång yrka bifall till utskottets enhälliga förslag vad gäller punkten 51,

5 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67 Herr JONSSON i Alingsås (fp):

Fred'ieen den ' talman! Från fiera ledamöter har här avgetts deklarationer be-

25 aoril 1975 träffande skjulfältsfrågan. Jag vill därför bara redovisa några synpunkter

--------------------- från oss inom folkpartiet som är engagerade i den här frågan.

Försvarspolitiken, I anledning av propositionen 110 år 1971 föreslog representanter för

777. ///. alla riksdagspartier att riksdagen skulle avslå förslaget om förvärv av

mark för ufökning av Remmenefällel, I en fierparlimoiion med herr Anl-by frän folkpartiet som första namn pekades på den lösning som från civil och mililär synpunkt skulle vara lämpligast, dvs, all förlägga fältet lill del av utredningen föreslagna och godtagbara allernalivområdel. Vi menade också alt uttalanden från kommuner, naturvårdare och de människor som berördes av utbyggnaden i Remmene hade så vägande skäl bakom sig all den presenterade allernalivlösningen borde ha kommit i fråga.

Det beslut som riksdagen sedan fattade i maj 1971 kommer - det hävdade vi då och hävdar fortfarande - all innebära slora sociala konsekvenser och ölägenheter för dem som bor i områdets omedelbara närhet. Ju större ell sådant område blir, desto fier människor kommer också all bo intill skjuifällel. Såsom vi framförde i motionen och i debatten 1971 kan fallet inte heller efter den här ökningen anses fullt acceptabelt ur mililär synpunkt. Därtill kommer de regionalpolitiska problemen.

Jag efterlyste i debatten den 14 mars 1973 besked om statsmakternas inställning i fråga om kompensation för de berörda kommunerna, som genom skjutfiiltels utvidgning missar sina expansionsmöjligheter och möjligheterna till en naturlig och god utveckling. Där menar jag att statsmakterna måste besinna sitt ansvar ur regionalpolitisk synpunkt.

Fru talman! Jag har inget yrkande, men jag vill peka på alt del här, som vi fiera gånger harsagt, inte bara är ell jordbrukspol i tiskt eller militärt problem; det är i mycket högre grad ett miljömässigt och socialpoliliskl problem.

Överläggningen var härmed slutad.

Punklen 1

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad, .Sedan herr Petersson i Gäddvik begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottels hemställan i betänkandet nr 13 punkten 1 mom. 1 röslar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr I av herr Petersson i
66 Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin,

Vid omröstning genom uppresning förklarades fierlalel av kammarens Nr 67

ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Petersson i Gäddvik begärde Fred-ieen den

rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omrösl- 25 anril 1975

ning gav följande resullal:

Ja - 228 Försvarspolitiken,

Nej - 41 777. in.
Avslår - 13

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemställan, dels motionen nr 1177 av herr Hermansson m.fi.,och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 1 mom, 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit niotionen nr 1177,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 266

Nej - 15

Avstår - 2

Herr Fridolfsson (m) anmälde alt han avsett alt rösta ja men av misstag nedtryckt nej-knappen,

M o m , 3 o c h 4 Ulskollets hemställan bifölls.

Punkten 2

Mom, 1 , 2, 8 och 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Petersson i Gäddvik begärt votering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 2 mom, 1, 2, 8 och 9 röstar ja, den det ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herr Petersson i
Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin, 67

Nr 67 Vid omrcislning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Fredaeen den ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Petersson i Gäddvik begärde

25 -inril 1975 rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst-

.-------------- ning gav följande resullal:

Ja -	- 228
Nej -	- 41
Avslår -	- 14

Försvarspoliliken. m. m.

Mom, 3 och 4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskotlels hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Karl Bengtsson i Varberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Karl Bengtsson i Varberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i belänkandet nr 13 punkten 2 mom. 3 och 4 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kanimaren bifallit reservationen nr 3 av herr Karl Bengtsson i Varberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kanimarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen.

Mom. 5

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels niotionen nr 1175 av herr Granstedt m, fi. i motsvarande del. och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 6 och 7

Proposilioner gavs på bifall till dels ulskotlels hemställan, dels motionen nr 1178 av herr Hermansson m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punklen 2 mom, 6 och 7 röslar ja, den del ej vill röslar nej. Vinner nej har kanimaren bifallit niotionen nr 1178,

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 263

Nej - 14

68 Avslår - 5

M o m , 1 o o c h 1 I Nr 67

Ulskotlels hemställan bifölls. Fredagen den

25 april 1975
Punklen 3

Utskottels hemställan bifölls. Försvarspoliliken,

m. rn.

Punkten 4

Lades lill handlingarna.

Punkten 5

Mom, 1

Propositioner gavs på bifall till dels ulskotlels hemställan, dels reservalionen nr 4 av herr Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Petersson i Gäddvik begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punkten 5 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röslar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 4 av herr Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Petersson i Gäddvik begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 228

Nej - 41

Avslår - 14

Mom, 2-6

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 6-23

Kammaren biföll vad utskollet i dessa punkter hemställt,

Punklen 24

Propositioner gavs på bifiill lill dels utskotlels hemställan, dels utskottets
hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen
nr 1187 av herr Wachtmeisler i Johannishus, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustavsson
i Nässjö begäri volering uppläsles och godkändes följande voteringspro
posilion: 69

Nr 67 Den som vill att kammaren bifaller försvarsuiskottels hemställan i beiän-

Fredaeen den kandel nr 13 punkten 24 röslar ja,

25 aoril 1975 " ' '" ""ostar nej.

--------------------- - Vinner nej har kammaren bifallit utskotlels hemställan med den ändring

Försvarspoliliken, däri som föranleds av bifall lill motionen nr 1187.

777. 777.

Vid omröslning genom uppresning förklarades fierlalel av kammarens ledamöler ha röslal för ja-proposilionen. Då herr Gusla vsson i Nässjö begärde rösträkning verkställdes volering med omröslningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 239

Nej - 16

Avslår - 26

Punkterna 25-38

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 39

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskotlels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill niotionen nr 1186 av fru af Ugglas i moisvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad,

Punklen 40

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskotlels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1176 av herr Hermansson m, fi,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärl volering uppläsles och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller försvarsutskottets hemställan i betänkandet nr 13 punklen 40 röslar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottels hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall lill motionen nr 1176,

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resullal;

Ja - 268

Nej - 14

Avslår - 2

Punkterna 41-50
70 Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 51 Nr 67

°"' ' Fredagen den

Utskottets hemställan bifölls. 75-inril 1975

Mom. 2 Fritidsledarulbild-

Propositioner gavs på bifall till dels ulskotlels hemställan, dels motionen ning vidjölkhögsko-

nr 1180 av herr Lindahl i Hamburgsund och fru Ryding, och förklarades hr

den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1184 av herr Raneskog m, fi,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom, 4

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 52-56

Kammaren biföll vad utskollet i dessa punkter hemställt.

§ 4 Fritidsledarutbildning vid folkhögskolor

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 12 med anledning av propositionen 1975:14 om statligt stöd lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m, såvitt gäller fritidsledarulbildning vid folkhögskolorjämte motioner.

Herr JONSSON i Alingsås (fp):

Fru talman! I utbildningsuiskoltets belänkande nr 12 behandlas den del av propositionen nr 14 som rör fritidsledarulbildningen vid folkhögskolor.

Folkhögskolorna svarar för den största delen av utbildningen för ungdoms- och fritidsledare. Utbildningen har vuxit fram för all tillgodose behoven främst inom ungdoms- och idrotlsorganisaiionerna och inom kommunerna. Med den förankring inom folkrörelserna som många folkhögskolor har är del naturligt att just dessa skolor funnit en sådan utbildning angelägen.

Ungdoms- och fritidsledarutbildningen har behandlats av flera utredningar. Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för ungdomsledarulbildning (SULU) föreslog år 1971 bl. a, yrkesinriktad fritidsledarulbildning vid folkhögskolor. Detta förslag aktualiserade frågan om folkhögskolans roll i yrkesutbildningen. Förslaget överlämnades till folkhögskoleutredningen, 1 sitt delbetänkande Folkhögskolans fritidsledarulbildning (DsU 1974:11) har utredningen lagt fram förslag om en yrkesinriktad fritidsledarulbildning vid folkhögskolor.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Friiidsledariiibild-iiing vid folkhögskolor

Den av folkhögskoleutredningen föreslagna utbildningen med dels ett för alla skolor gemensamt innehåll som tillgodoser behovet av grundläggande utbildning för olika avsnitt av fritidssektorn, dels profilutbildning som har sin ulgångspunkl i sådant som huvudmännens ideologi, skolans lokalisering, elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov har fått ett starkt stöd hos remissinstanserna, vilka bl. a, representerar fritidsledarnas blivande arbetsgivare.

Yrkespraktik skall vara en central del i fritidsledarutbildningen, 1 propositionen föreslås en tilläggsresurs för fritidsledarutbildningen i form av ett statsbidrag på 500 kr, per elev och årskurs. Medlen avses kunna utnyujas på olika säll vid skilda skolor, bl, a, beroende på avståndet niellan skola och praktikplats.

Utredningens förslag, som presenterades förra årel, var väl genomarbetat och genomtänkt. Utredningen gav svaret på ett av de svåraste problemen i fritidsledarutbildningen, nämligen lärarnas riänsteförhållan-den under de veckor eleverna gör sin heltidspraklik. Förslaget innebär all man i sin tjänst skulle få räkna in ell visst antal limmar som skulle tilldelas skolorna med utgångspunkt i 16 undervisningslimmar per elev och läsår. Lärarnas riänster skulle alltså bestå av två delar; dels de vanliga lektionerna, teoridelen, som framräknats på vanligt folkhögskolevis enligt den s, k. 2,2-regeln, dels de timmar som i form av tilldelning av 16 undervisningstimmar per elev skulle tillkomma under praktikveckorna.

Detta föi'slag hade det positiva med sig att lärarna kunde få räkna sina praktikbesök, vilka de alltså skulle göra ute hos eleverna under praktiken, som en del av sin riänstgöring.

Regeringen har inte velat acceptera folkhögskoleutredningens förslag utan föreslår riksdagen att skolorna skall få en allmän, icke bunden resurs på 500 kr, per elev och läsår,

Utbildningsutskotiet har liksom vi motionärer ansett all regeringsförslaget varit alltför otillräckligt och föreslår en uppräkning med 200 000 kr.

Även om jag som motionär anser att det är i minsta laget, så tror jag att denna förstärkning är av utomordentlig betydelse. Jag vill ändå förmena all folkhögskoleulredningens förslag, som innebär ell tillskott av lärartimmar, hade varit att föredra. Då hade man haft en regel som följt automatiken i de koslnadsfördyringar som sker år från år. Jag hoppas all regeringen vid kommande bedömning av detta anslag ånyo överväger det förslag som folkhögskoleutredningen lagt fram och som enligt min mening är bättre.

Fru talman! Del finns ändå anledning alt notera all utbildningsutskottet genom att förbättra propositionsförslaget markerat en vilja att skapa en sä bra fritidsledarulbildning som möjligt, och därför ber jag all få yrka bifall lill utskottets hemställan.

Herr ALEMYR (s);

Fru talman! Herr Jonsson i Alingsås har tydligen räknat med all ingen av kammarens ledamöter har läst förevarande ulskoilsbeiänkande, och därför har han vall metoden all själv läsa upp huvuddelen av betänkandet - med ett förtvivlat hopp om all någon skulle lyssna på honom. Jag har ingen anledning all upprepa vad som slår i betänkandet ulan hänvisar bara lill detsamma och vrkar bifall lill ulskotlels hemställan.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd lill iingdoms-oiganisationerna

Överläggningen var härmed slutad, Ulskollets hemställan bifölls.

§ 5 Stöd till ungdomsorganisationerna

Föredrogs kullurulskottels belänkande nr 9 med anledning av propositionen 1975:14 om statligt stöd lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m, m, jämte motionersåviit propositionen och motionerna hänvisats lill kulturutskoltet.

Sedan regeringen i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punklen B 38 (s. 83) beräknat medel för vissa åtgärder inom ungdomsområdet hade regeringen i propositionen 1975:14 (utbildningsdepartementet) bl, a, föreslagit riksdagen all

1, godkänna de riktlinjer för statligt stöd lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet som förordats i propositionen,

2, lill Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m, m, för budgetåret 1975/76 under ållonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 22 344 000 kr,,

3, till Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 33 500 000 kr,

4, lill Statens ungdomsråd för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1355 000 kr,

I propositionen 1975:14 hade lagts fram förslag om en ny utformning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Del nya bidraget föreslogs ersätta de nuvarande bidragen lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och till ungdomsledarulbildning.

1 delta sammanhang hade behandlats

dels den under allmänna motionstiden väckta niotionen 1975:514 av herrar Ångström (fp) och Olsson i Kil (fp), vari hemställts att riksdagen beslutade

1, att det lokala aktiviietsstödei skulle utgå även till verksamhet för åldersgruppen 7-12 år.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdoms-oiganisaiionerna

2, att bidraget till verksamheten för åldersgruppen 12-25 år härigenom inte fick försämras,

3, att anslaget uppfördes som ett förslagsanslag,

dels de i anledning av propositionen 1975:14 väckta motionerna 1975:1885 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnas (m), vari hemställts att riksdagen vid behandling av regeringens proposition 1975:14 beslulade all det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet utformades så, att organisationer, som i övrigt uppfyllde kriterierna för statsbidrag, på grund av sin principiella uppbyggnad och verksamhels-form icke ställdes utanför.

1975:1900 av herr Sellgren m, fl. (fp), vari hemställts

1, all riksdagen beslulade alt organisationen Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete skulle vara berättigad lill bidrag enligl de riktlinjer för statligt stöd till ungdomsorganisationeras centrala verksamhet som riksdagen godkände med anledning av propositionen 1975:14,

2, att riksdagen beträffande medlemsavgifter gav regeringen till känna vad som anförts i niotionen,

1975:1911 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställts all riksdagen beslutade alt handikapporganisationer skulle erhålla 75 % av redovisade kostnader lör ungdomsverksamhet i statsbidrag intill ett belopp av 150 000 kr,

1975:1912 av herr Gustavsson i Nässjö m, fi. (s), vari hemställts alt riksdagen gav regeringen till känna vad som anförts om samordning av åtgärder på det barn-och ungdomspolitiska området,

1975:1913 av herr Hermansson m, fi, (vpk), vari hemställts att riksdagen med bilall i övrigt till propositionen 1975:14 beslutade

1, all statligt stöd till informationsverksamhet skulle utgå lill de politiska ungdomsförbunden och all beloppel härför sattes lill 2 milj, kr, fr, o, m. budgetåret 1975/76, all fördelas enligl statens ungdomsråds förslag,

2, alt lill Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 35 milj, kr.,

1975:1914 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c), vari hemställts alt riksdagen beslutade

1, all stöd lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skulle utgå oberoende av organisationsform,

2, all även annan adekvat medlemsdokumentalion än medlemsavgifi skulle accepteras vid stöd lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

1975:1916 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Jonsson i Mora (fp).

vari hemställts all riksdagen beslulade all bidrag skulle medges lill ung- Nr 67 domsorganisalion som uppfyllde de allmänna riktlinjerna i propositionen Pred-iepn dpn 1975:14 och i enlighet med vad som angelts i motionen all deltagare .,nr'l 1975

i s, k, öppen verksamhet skulle inräknas i medlemstalel om deltagandel ____

var regelbundet. Stöd till ungdoms-

organisationerna 1975:1917 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m, fi. (c), vari såvitt nu var i fråga (yrkandena 1-5) hemställts all riksdagen beslulade

1, alt del rörliga bidraget lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skulle utgå med 20 kr,/medlem över ett medlemstal av 3 000,

2, att till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet anvisa ett förslagsanslag av 25 875 000 kr.,

3, att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet anvisa ett reservationsanslag av 35 500 000 kr,,

4, att till nytt anslag Bidrag till politiskt informationsarbete bland ungdom anvisa 2 000 000 kr, att fördelas på sätt som angelts i niotionen,

5, att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag om den centrala tillsynsmyndigheten för stöd till ungdomsorganisationerna i enlighet med vad som anförts i niotionen,

1975:1918 av herr Nordstrandh m, fl. (m), vari hemställts att riksdagen beslutade att bidrag till ungdomsorganisationernas såväl centrala som lokala verksamhet skulle utgå som förslagsanslag,

1975:1919 av fröken Rogeslam m, fl, (c, s, fp),

1975:1920 av herrar Rämgård (c) och Andersson i Edsbro (c), vari hemställts alt riksdagen beslulade

1, all del statliga lokala aklivitetsstödet skulle utgå med 10 kr. per aktivitet och uppföras som förslagsanslag,

2, att den bidragsgrundande åldern för statligt lokalt aktivitetssiöd skulle vara 7-25 år, saml

1975:1921 av fru Ström m, fl, (s), vari hemställts all riksdagen uttalade sig för en skyndsam översyn av del statliga stödet lill handikapporganisationernas ungdomsverksamhet med inriktningen all dessa organisationer skulle erhålla bidrag enligt samma regler som övriga ungdomsorganisationer och att fördelningskriterierna skulle anpassas till handikapporganisationernas särskilda förutsättningar.

Utskottet hemställde

I, att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1885, 1975:1900,
1975:1911. 1975:1912, 1975:1914, 1975:1916. 1975:1917, yrkande 5, och
1975:1921 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört
om överläggningar angående bidrag i särskilda fall samt om fortsatt ul
redning av vissa frågor rörande samhällets stöd lill ungdomsorganisa- 75

Nr 67 tionerna,

Fredagen den 25 april 1975

2, alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:1919 om bidrag till Riksförbundet Kyrkans ungdom enligt generella bestämmelser om statsbidrag lill central verksamhet, Slöd lill ungdoms- 3. att riksdagen skulle avslå niotionen 1975:1917, yrkande 1, om sior-oiganisalionerna leken av del rörliga bidraget lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

4, att riksdagen med bifall lill motionerna 1975:1917, yrkande 2, och 1975:1918. båda motionerna såviti nu var i fråga, samt med avslag på propositionen 1975:14 i moisvarande del beslulade att medelsanvisningen till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skulle ske i form av förslagsanslag,

5, att riksdagen godkände de i propositionen 1975:14 förordade riktlinjerna för statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet med de ändringar och tillägg som föranleddes av riksdagens beslut med anledning av utskottets yrkanden under momenten 1-4 ovan,

6, att riksdagen med anledning av propositionen 1975:14 och molionen 1975:1917, yrkande 2, såviti nu var i fråga, till Bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m, för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisade ett förslagsanslag av 22 644 000 kr,,

7, att riksdagen skulle avslå motionerna 1975:514, yrkande 1, 1975:1920, yrkande 2, om en sänkning lill 7 år av den åldersgräns som gällde för att deltagare i ungdomsorganisationernas lokala sammankomster skulle få räknas in i bidragsunderlaget,

8, att riksdagen skulle avslå niotionen 1975:514, yrkande 2,

9, alt riksdagen med bifall lill motionerna 1975:514, yrkande 3, 1975:1913., yrkande 2, 1975:1918 och 1975:1920, yrkande 1, de tre sistnämnda motionerna såvitt nu var i fråga, samt med avslag på propositionen 1975:14 i motsvarande del och motionen 1975:1917, yrkande 3, såviti nu var i fråga, beslulade att medelsanvisningen lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet skulle ske i form av förslagsanslag.

10, att riksdagen skulle

a, med anledning av propositionen 1975:14 och motionen 1975:1913,
yrkande 2, samt med avslag på molionen 1975:1917, yrkande 3, båda
motionerna såvitt nu var i fråga, lill Bidrag lill ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 33 500 000 kr,,

b, med avslag på motionen 1975:1920, del av yrkande 1, besluta all
bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet skulle utgå med
del belopp per bidragsberättigande sammankomst som regeringen, med
beaktande av ulskollets uttalande i denna fråga, bestämde,

11, alt riksdagen lill Statens ungdomsråd för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 1 355 000 kr,,

12, all riksdagen skulle avslå motionerna 1975:1913, \rkande 1, och 1975:1917, yrkande 4, om anvisande av ett nytt anslag lill politiskt in-

76 formationsarbeie bland ungdom.

Reservationer hade avgivits Nr 67

1, belräffande den lägre åldersgräns som gällde för all deltagare i ung- Fredaeen den
domsorganisalionernas lokala sammankomster skulle få räknas in i bi- 25 anril 1975

dragsunderlagel av fru Ryding (vpk) som ansett alt utskollet under 7_______

bort hemställa Slöd lill ungdoms-
all riksdagen med bifall lill motionerna 1975:514, yrkande I, och organisationerna

1975:1920, yrkande 2, beslulade all den bidragsgrundande åldern för statligt lokalt aktivitetssiöd skulle vara 7-25 år,

2, belräffande medelsanvisningen lill lokal verksamhet inom ung
domsorganisationerna av herrar Maltsson i Lane-Herrestad (c) och Norrby
(c), fröken Eliasson (c) och fru Göthberg (c) samt herrar Enlund (fp)
och Raneskog (c) som ansett au utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen skulle

a. med anledning av propositionen 1975:14 samt motionerna
1975:1913, yrkande 2, och 1975:1917, yrkande 3, båda motionerna såvitt
nu var i fråga, till Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslags
anslag av 43 500 000 kr,,

b, med anledning av niotionen 1975:1920, del av yrkande 1, som sin
mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om upphävande
av nuvarande bestämmelse om alt bidragsbeloppet 10 kr, per samman
komst skulle reduceras om anslagsmedlen visade sig otillräckliga,

3, beträffande medelsanvisningen lill lokal verksamhet inom ung
domsorganisationerna av fru Ryding (vpk) som ansett att utskottet under
10 bort hemställa

att riksdagen skulle

a, med anledning av propositionen 1975:14. med bifall till motionen
1975:1913. yrkande 2, och med avslag på niotionen 1975:1917. yrkande
3. båda motionerna såvitt nu var i fråga, till Bidrag till ungdomsorga
nisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 35 000 000 kr,,

b, avslå molionen 1975:1920. yrkande I, i vad avsåg fastställande av
bidragsbeloppet 10 kr.,

4, belräffande bidrag lill politiskt informationsarbete bland ungdom
av fru Ryding (vpk) som ansett all utskottet under 12 bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1975:1917, yrkande 4, och med bifall till motionen 1975:1913, yrkande 1, till Bidrag lill informa-tionsarbele inom de politiska ungdomsförbunden för budgetåret 1975/76 under ållonde huvudtiteln anvisade ell anslag av 2 000 000 kr.,

5, belräffande bidrag lill politiskt informationsarbete bland ungdom
av fru Mogård (m) och herr Nisser (m) som ansett att utskottets yttrande

i viss del skulle ha av reservanterna angiven Ivdelse. 77

Nr 67 Till beiänkandel hade fogats särskilda yttranden

Fredieen den '' beträffande bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala verksam-

25 anril 1975 ' '''' ' Enlund (fp),

_____________ 2, beträffande del rörliga bidraget till ungdomsorganisationernas cen-

Slöd lill ungdoms- trala verksamhet av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Norrby, fröken organisationerna Eliasson och fru Göthberg samt herr Raneskog (samtliga c),

3, beträffande medelsanvisningen lill lokal verksamhet inom ungdomsorganisationerna av fru Mogård (m) och herr Nisser (m),

4, beträffande bidrag till politiskt informationsarbete bland ungdom av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Norrby, fröken Eliasson och fru Göthberg saml herr Raneskog (samtliga c).

Fröken ELIASSON (c):

Fru lalman! Propositionen om del statliga ungdomsslödet är någonting som har vållat kulturutskottet en hel del tankemöda, innan vi har kommit fram lill del belänkande som i dag ligger på riksdagens bord. I en rad motioner har del påtalats brister i propositionen, och vi har i utskottet kunnat nå enighet på fiera punkter som innebär klara förbättringar i förhållande lill propositionen, .Även om det inte har funnits förutsättningar all tillgodose alla de molionskrav som ställts ger en genomläsning av utskottets betänkande ändå belägg för att utskottet har bemödat sig om att gå motionärerna till mötes. Det hör lill utskottsarbetets realiteter att man sällan lyckas nå fram till resultat som alla är nöjda med. Betänkandet är resultatet av en kompromiss mellan olika meningsrikiningar.

Den viktigaste förändring som föreslås i propositionen om ungdoms-stödet är att stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skall utformas efter nya principer. Som villkor för att en organisation skall få stöd krävs att organisationen skall vara uppbyggd efter gängse demokratiska principer, bedriva verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom, omfatta minsl 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år och ha verksamma lokalavdelningar i roinsl hälfien av landstingskommunerna, I utskollet har del rått fullständig enighet om att del är värdefullt att den statliga bidragsgivningen kan ske efier klara och entydiga riktlinjer och så rättvist som möjligt. Från centerns sida har vi bl, a, pekat på att del är betydelsefullt att nå fram lill en klarare medlemsdefinition än som' används i dag och bestämmelser som utformas så alt de olika ungdomsorganisationerna får likartade förutsättningar för sitt arbete,

I en rad motioner har man givit ullryck för oro inför hur ett anlal
organisationer kommer all beröras av det nya systemet som det är ut
format i propositionen och de ställningstaganden som där görs lill or
ganisationernas möjligheter att komma in i det generella bidragssystemet.
Det har varit möjligt att uppnå enighet i utskottet om all i bidragssystemet
större hänsyn måste tas till dessa organisationer. Utskottet anser all det
är motiverat all en organisalion som inle lill alla delar fyller bidrags
villkoren för del generella stödet efter en bedömning i varie särskill
7g fall, exempelvis i fråga om medlemsbegreppet och organisationsformen.

skall kunna få statligt slöd. Denna bedömning får förutsättas ske vid       Nr 67
överläggningarmed vederbörande organisation, Utskollet har också givit      Fred'iBen den
uttryck för uppfattningen att Riksförbundet Kyrkans ungdom inle skall       -yc .     •■ inyr
särbehandlas på del säll som har föreslagils i propositionen,

Vidare anser utskottet att ingen av de nuvarande s, k, tröskelorga- Stöd lill iingdoms-nisationerna skall bli utan bidrag under de närmaste åren. De som inte organisationerna är berättigade till bidrag enligt de generella reglerna skall under en övergångslid på tre år få ett stegvis minskat bidrag. Detta är betydelsefullt för all organisationerna under rimliga förhållanden skall kunna planera sitt arbete, och det innebär att organisationer också fortsättningsvis kan få de kommunala bidrag som på många håll är utformade efter den nu gällande ordningen för statsbidragsgivningen.

Det är hell klart all del i dag brister i samordningen av samhällets stöd till barn- och ungdomsverksamheten, Ell enigt utskott erinrar regeringen om all riksdagen 1972 begärde en skyndsam översyn av frågan om en effektivare samordning av handläggningen av ungdomsfrågorna, Ell enigt utskoll erinrar också regeringen om att riksdagen 1973 begärde en skyndsam översyn av samhällets totala slöd lill ungdomsverksamheten. Riksdagens mening var all della borde ske skyndsamt och att företrädare för såväl bidragsgivarna på del statliga och kommunala planet som organisationerna skulle delta i arbetet. All ulskoliei nu i ell tillkännagivande lill regeringen påtalar della får ses som en myckel bestämd meningsyttring om all arbetet bör bedrivas på det säll riksdagen begärl och inom en snar framlid leda fram lill resullal.

Vi har från cenierns sida lagt stor vikt vid alt det nya stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skall utformas så, att bidragssystemet blir enkelt och rättvist. Bidragssystemet skall ge organisationerna tillfredsställande arbetsmöjligheter och inle verka styrande på organisationernas medlemssiruktur. Vi kan konstalera alt vi i ulskottet inle lyckats hell med della. Del har däremot funnits förutsättningar all få lill stånd en övergång till förslagsanslag i fråga om del lokala aktiviietsstödei, vilket riksdagen uttalat sig för redan 1971 då stödet tillkom. Vi har från cenierns sida återkommit till detta i motioner och reservationer under de år som gått sedan dess. Även del centrala stödet kommer nu, i och med det förslag ulskoliei framlägger, all ulgå som förslagsanslag.

För del cenirala slödet innebär della all del rörliga bidragel kommer
all ulgå med ett fast belopp per medlem, vilket är av väsentlig betydelse
för organisationerna. En sådan ordning har vi länge eftersträvat från cen
terns sida. Vi beklagar all föredragande statsråd och utskottet inle också
följer statens ungdomsråds förslag om all beloppel skall vara 20 kr, per
medlem för alla medlemmar över 3 000, ulan i stället föreslår vissa av-
irappningsregler. Som framgår av molionen 1917 och ett särskilt yttrande
till utskottets betänkande anser vi från centern all kraven på cenirala
insatser, på t, ex, utbildning och information, växer med medlemsantalet
i organisationerna, Avtrappningsreglerna bör, menar vi, snarast las bort, -,g

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Slöd lill ungdomsorganisationerna

Vi beklagar att det inte varit möjligt att uppnå majoritet loren övergång lill förslagsanslag vad gäller del lokala aklivitetsstödet med fullt beaktande av den bidragsnorm som riksdagen angav 1971, Från centerns och folkpartiets sida har vi ivingals begära della i en reservalion. Även vänsterpartiet kommunisterna går fram med en reservalion, Utskotlsmajoriteten, dvs, socialdemokraterna i sällskap med moderaterna, vill nämligen inle dra konsekvenserna av del beslul riksdagen fattade 1971 om en bidragsnorni på 10 kr. per sammankomst.

Utskottet är enigt om att det förhållandet alt anslaget f n, är ell reservationsanslag är av avgörande betydelse för hur bidragssystemet fungerar. Räcker anslaget inte till, reduceras nämligen bidragsbeloppet per sammankomst, Ulskottet är enigt om att bidragsbeloppet inte behöver reduceras, om man går över från reservationsanslag lill förslagsanslag, eftersom anslaget då kan överskridas. Utskottet är enigt i bedömningen all anslaget måste höjas väsentligt om bidraget skall ulgå med 10 kr, per sammankomst.

Vad föreslår då utskollsmajoriteten?

För del första all man skall gå över lill förslagsanslag.

För del andra alt bidraget skall ulgå med ell bestämt belopp per sammankomst.

För det tredje att anslaget inte skall höjas.

Ulskoitsmajoriteten ger med detta sken av att de förväntningar man har anledning att slälla på del bidragssystem riksdagen införde 1971 kommer att infrias i och med att man går över till förslagsanslag. Sanningen är en annan.

Eftersom utskousmajoritelen inte anser del möjligt att höja anslaget utöver del belopp som föreslagils i propositionen, dvs. 33,5 milj. kr., blir innebörden all man i stället får tumma pä bidragsnormen.

Om bidragets storlek säger ulskoitsmajoriteten följande; "Utskottet ,ser del som önskvärt alt ungdomsorganisationerna för nästa budgetår erhåller ett bidrag per sammankomst som är minst lika stort som det bidrag som kommer alt utgå under innevarande budgetår," Del skall vidare enligl majoriietsskrivningen vara en ulgångspunkl all bidragel inle sätts lägre än det bidrag som kommer att utgå innevarande budgetår.

Med det beslut som riksdagen fattade 1971 om del lokala aktivitets-stödet har organisationerna förväntat all bidragsnormen skall uppfyllas, Bidragel har emellertid hittills legal väsentligt under 10 kr. per sammankomst. Vad ulskoitsmajoriteten nu vill ge regeringen, organisationerna och kommunerna, som i sin tur betalar ut kommunala bidrag till organisationerna, besked om är att del är önskvärt all det statliga bidragel nästa år inle blir lägre än i år, Utskousmajoritelen har därmed undanröjt varje misstanke om all majoriielen vill göra några ansträngningar för att föra bidraget upp till den nivå som slaisbidragsbestämmelserna anger, Ambilionerna inskränker sig lill alt organisationerna inle skall få del sämre. Jag kan försäkra uiskotismajorilelen all del inle är med några applåder som organisalionerna och kommunerna hälsar del beskedet.

Majoriteten har inle kunnat bestämma sig för hur stort bidraget lill organisalionerna skall bli. Del är regeringen som skall få i uppdrag alt fastställa detta efter del att slutredovisningarna kommit in och man framemot hösten fått klarhet i hur stort bidrag som kommer alt utgå för innevarande budgetår. Det innebär inte någon väsentlig förbällring för organisationernas planeringsarbete. Organisationerna är nu i full färd med att planera för höstens verksamhet, men de kommer först om fiera månader att få besked om vilket bidrag de kan räkna med.

Varför väljer då utskotlsmajoriteten en så krånglig lösning? Varför vill socialdemokraterna och moderaterna inte nu precisera ett bidragsbelopp? Varför skall del bara vara en utgångspunkt att bidraget inte skall sänkas i förhållande till i år? En anledning kan vara att ulskoitsmajoriteten misstänker att anslaget är för snävt tilltaget för att ge utrymme för en oförändrad bidragsnivå i förhållande till i år. Delta framskymtar niellan raderna. Det skulle i så fall förklara de vaga ordalagen och de mycket lågt ställda ambitionerna.

Jag räknar med att herr Andersson i Lycksele senare här i debatten kommer au utveckla sina synpunkter på om ulskottsmajoriletens ståndpunkt på något sätt kan sägas ingå i en framåtsyflande ungdomspolitik. Är det här de nya tongångarna i den ungdomspolitik som moderaterna och socialdemokraterna gemensamt lanserar?

Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reservalionen 2 från centern och folkpartiet, där vi begär en övergång lill förslagsanslag och att bidragsnormen 10 kr. per sammankomst skall garanteras genom att de nuvarande bestämmelserna om att beloppet skall sättas ner skall upphävas. Som en följd av delta begär vi att anslaget skall höjas till 43,5 milj. kr. i enlighet med den beräkning som skolöverstyrelsen gjort.

Del är 10 miljoner mer än utskotlsmajoriteten bygger sitt förslag på, och del är 8,5 milj. kr. mer än som föreslås i reservationerna från vänsterpartiet kommunisterna. De krav som ställs av vänsterpartiet kommunisterna om att bidraget skall utgå med 10 kr. och att antalet bi-dragsberälligade sammankomster kraftigt skall utvidgas genom en sänkning av åldersgränsen från 12 lill 7 år är hell orealistiska inom ramen för den anslagshöjning man föreslår med enbart 1,5 milj. kr.

Den kraftiga uppräkning vi begär från centerns och folkpartiets sida är den naturliga konsekvensen av 1971 års beslul och av att en övergång nu sker till förslagsanslag.

Låt mig något beröra en annan livligt omdiskuterad punkt som har med det lokala aklivitetsstödet att göra,

I ett par motioner krävs att åldersgränsen för det lokala aklivitetsstödet skall sänkas från 12 till 7 år. Vi anser inom centern att det är viktigt all samhället stöder ungdoms- och barnorganisationernas verksamhet i den här åldersgruppen. Just denna åldersgrupp är eftersatt, och vi har hittills ägnat alltför liten omsorg åt dessa barns behov av aktivitet och trygg och meningsfylld frihet. Vi måste nu uppmärksamma detta bättre, ge ett effektivare stöd till fritidsverksamheten och ägna större omsorg

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

6 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd lill ungdomsorganisationerna

åt barnen i dessa åldrar över huvud taget, t, ex, när vi ulformar bostadsmiljöerna.

Under senare år har ungdomsorganisationerna på ett förriänstfulll sätt byggt ut sin verksamhet i denna åldersgrupp, till en del med hjälp av kommunalt stöd och till en del med hjälp av de statliga bidrag som utgått till försöksverksamhet. All, såsom propositionen föreslår, stödet till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet i sin helhet nu kommer alt baseras på den lägre åldersgränsen är ett steg i rätt riktning och något som från cenierns sida lidigare krävts i motioner till riksdagen. Del är rimligt alt man strävar efter alt samma åldersgräns sätts också för del lokala aktiviietsstödei. Från cenierns sida menar vi att det är lämpligt all frågan om ell utvidgat slöd till verksamheten bland barn las upp lill behandling i samband med de förslag som snart är all vänta med anledning av betänkandena från barnslugeutredningen och utredningen om skolans inre arbete,

I motionen 1975:1917 har vi från centerhåll begärt att ett särskilt slöd skall ges till politiskt informationsarbete bland ungdom, vilket också föreslagits från statens ungdomsråd. Centern ser del som angelägel att de politiska ungdomsförbunden stimuleras i sitt informationsarbete, inte minst mot bakgrund av den sänkta rösträttsåldern och de nya infor-malionsuppgifier som i olika sammanhang läggs på ungdomsförbunden. Flera undersökningar som gjorts i statens ungdomsråds regi visar all del finns en oroande likgiltighet och negativism lill politik och politiskt arbete bland stora ungdomsgrupper. Med hänsyn till de anslagsökningar vi nu begär har vi i centern inte sett del som möjligt att nu följa upp kravet på 2 milj. kr. för della ändamål i en reservalion. Vi noterar ändå med viss tillfredsställelse all utskottets ledamöler med undantag av moderaterna anser all del finns skäl all införa ett särskill informationsstöd. Del finns'således all anledning au snarast möjligt återkomma i denna fråga.

Fru talman! Jag har lidigare yrkat bifall till reservalionen 2, I övrigt ber jag all få yrka bifall lill utskottets belänkande.

I della anförande instämde herr Norrby (c).

Herr NISSER (m):

Fru talman! Önskvärdheten, nödvändigheten och nyttan av att med statliga medel hjälpa ungdomsorganisationerna i deras arbete torde väl numera för så gon som alla vara höjda över allt tvivel. De pengar som satsas på detta område torde, rätt använda, bli de bäst räntabla som tänkas kan - inte i klingande mynt men väl i stora skaror av barn och ungdomar som genom organisationernas verksamhet får en tillvaro fylld av mera mening och glädje. På få områden är det mera tacksamt att arbeta än just bland barn och ungdomar - tacksamt emedan entusiasm och glädje står så högt i tak och villigheten att åstadkomma goda resultat är så utpräglad hos de fiesta av medlemmarna.

Ungdomsorganisationernas arbete bör inle bara ses från sysselsättnings- Nr 67

och förströelsesynpunkt. Den fostrande betydelsen såsom exempelvis r- j i

Fredagen den ökande känsla för laganda, kamratskap, hänsynstagande lill andra och ,, .. .g,,

över huvud tagel fair play är ovärderlig. Att många ungdomar genom ___

ungdomsorganisationernas verksamhet undgått att hamna i kriminalsta- Stöd lill ungdoms-

lisliken eller bland alkoholisternas och narkotikamissbrukarnas tyvärr organisationerna

ändå alltför stora skara är omvittnat. Det är bl, a, för allt detta som

bidragen till ungdomsorganisationernas verksamhet och frågor i samband

därmed i alla avseenden är så betydelsefulla.

Man torde inte överdriva alltför myckel om man säger att propositionen 14 och kanske i ännu högre grad kulturutskottets betänkande nr 9 över dessa ungdomsorganisationsfrågor i fiera avseenden är remarkabla - propositionen för att den föreslår en i vissa avseenden helt ny utformning av det statliga stödet till organisationernas centrala verksamhet, betänkandet för alt det enhälligt föreslår en annan anslagskonstruktion och därmed snyggt och prydligt begraver det Odhnoffska systemet med dess ofta vidunderliga följdverkningar.

Propositionens förslag om att varie organisation med en godkänd central instans skall erhålla ett stöd eller bidrag på 150 000 kr, i botten så att säga och ett rörligt medlemsbidrag, beräknat i en fallande skala i proportion till medlemsantalets storlek räknat i stigande skala, synes i stort vara en riktig konstruktion. Man kan naturligivisdiskutera huruvida det rörliga bidraget bör vara ett konstant belopp per medlem eller inle. Det senare systemet skulle dock otvivelaktigt gynna de mycket stora organisationerna på de mindres bekostnad. Dessutom torde det vara fastslaget att grundkostnaderna i en organisation inte stiger i jämn proportion med medlemsantalet ulan är relativt konstant, I en stor organisation är alltså de sista medlemmarna billigare, om man så får säga, än i de mindre. Detta är ett förhållande som kanske ännu mera borde beaktas när det gäller stödet till de etablerade politiska partierna, men del är en annan historia.

Kriterierna för medlemskap är däremot ett problem som väl tarvar
en ytterligare begrundan och utredning. Propositionens definition på med
lemskap i form av betalande medlemmar med visst infiytande i resp.
organisations beslutandeprocess är i och för sig politiskt rak och enkel.
Men det växer som bekant många blomster i Vår Herres hage, och alla
är vi inte lika. Det finns organisationer som av etiska grundpremisser
inle passar in i den statliga mallen. Jag tänker då på bl. a, vissa or
ganisationer som är uppbyggda på kristna medlemskriterier, där pen
ningen som sådan i form av medlemsavgifier inte är utslagsgivande utan
i stället rent andligt etiska synpunkter och kvalifikationer och där med-
lemsinfiytandet inle räknas i form av rösträtt utan mera i medlemskapet
som sådant. Här tarvas sålunda en ytterligare penetrering och precisering,
ty dessa organisationer utför ju bevisligen ett lika värdefullt arbete bland
barn och ungdom som övriga i propositionen legaliserade organisationer.
Man tänker i della sammanhang på bl. a. Pingströrelsens ungdomsrörelse 83

Nr 67 och Riksförbundet Kyrkans Ungdom, Nu har ju inle organisationer av

Fredneen den sistnämnda lyp blivit lämnade kvar i glömskans öken. De av kammarens

25 aoril 1975 ärade ledamöter som penetrerat utskotlsbetänkandel har säkerligen funnit

_—___________ all kulturutskottet inle bara genom sin skrivning garanterat dylika or-

Stöd lill ungdoms- ganisalioner lokala bidragsmöjligheter, oberoende av central status, ulan oiganisationerna att dessutom den centrala organisationsformen för resp. organisationer förväntas bli föremål för överläggningar mellan regeringen och resp. organisationer. Man kan naturligtvis nära en saktmodig begrundan huruvida riksdag och regering ulan vidare skall kunna beordra exempelvis landsting och primärkommuner att inte snegla på huruvida centralt bidrag utgår eller ej och att detta ej skall vara utslagsgivande för del eventuella lokala bidraget. Man får ju inte rubba den kommunala självbestämmanderätten. Men underligt vore del om de lokala myndigheterna skulle vara så lill den grad formalistiska och stelbenta all man hell såg bort från den stora betydelse de lokala ungdomsorganisationernas verksamhet ändå har i resp, kommuner och landstingsområden.

Alltnog är detta en högeligen remarkabel viljeyttring från utskottets sida, och detta torde ovedersägligen ge betydligt mera av både tyngd och bredd åt del förslag som ursprungligen lades fram i propositionen, I och med denna utskottets skrivning torde man kunna påslå att motionerna 1885 av herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnas, 1900 av herr Sellgren m, fi, och 1914 av herrar Johansson i Skärstad och Raneskog - för att nu nämna tre stycken - blivit beaktade på så vis all de ungdomsorganisationer som just för tillfället inte kan räknas in i den generella bidragsgruppen dock slår så att säga med fötterna inne i denna. Det ankommer nu blott på dem själva att genom eget initiativ putia in sig själva i det bidragsmotlagande organisalionssällskapel.

Inledningsvis dristade jag mig all framhålla den åsikten att kultur
utskottets betänkande var rätt remarkabelt, I tankarna faller då utskottets
viljeyttring angående bidragskonslruklionen, dvs, frågan om bidragets
slutsumma lill både lokal och central verksamhet skall vara av karaktären
reservations- eller förslagsanslag. Detta är ell problem som blötts och
stötts i många oherrans år här i kammaren. Alla känner vi väl lill hur
principen med reservationsanslag - knäsall av f d, statsrådet Camilla
Odhnoff-slagit ul, Inga hårda ord över fru Odhnoff men den bidrags-
konstruktion som i varie fall i hennes namn blev lagfäst av Svea rikes
riksdag fick ju konsekvenser som blev herostraliskl ryktbara, i varie
fall i de kretsar som drabbades av denna konstruktion, dvs. ungdoms
organisationerna. Sällan har en ädel tanke om ungdomens bästa, vilken
onekligen föresvävade statsrådet, övergått så intensivt i eftertankens
kränka blekhet eller om man så vill i eftertankens bleka krankhet. Från
börian var del som bekant tänkt all det för varie sammankomst skulle
ulgå ell bidrag på 10 kr, I och med all reservationsanslaget av olika
orsaker aldrig blev stort nog kom dessa tiokronorsbidrag att bli ett oupp
nåeligt mål. Konstruktionen med reservationsanslag blev sålunda en di-
84 rekt hämsko när det gällde all nå upp lill det önskade liokronorsmålel.

När nu ell enhälligt kulturutskott gåtl in för all föreslå riksdagen en övergång från reservations- lill förslagsanslag i fråga om både centralt och lokalt stöd har ett stort steg tagits framåt. Nu ges del möjligheter all successivt bygga upp ett lokalt stöd som så småningom kan närma sig det tänkta målet - 10 kr. per sammankomst. Nu kan man redan från börian på varie budgetår bestämma en viss fixerad summa per sammankomst. Delta har också del goda med sig att organisationerna och klubbarna redan på förhand vet vad de har alt räkna med och inte som f n, behöver tro alt de skall få exempelvis 10 kr, men i själva verket får en betydligt lägre summa. Detta ger naturligtvis mer flexibla anslagssummor, men med den statistik som numera slår till buds torde antalet sammankomster kunna beräknas relativt exakt och överskridandet av de tänkta summorna bli måttfulla. Vi moderater är dock inte beredda att i år höja anslagssummorna av finansiella skäl, men vi förväntar oss att det successiva uppbyggandet av stödet kan påbörjas nästa år.

Av samma ekonomiska orsaker är vi inte heller beredda alt just i är dessutom sänka åldersgränsen från 12 till 7 år för att erhålla lokall bidrag. Övergången till förslagsanslag är ell så stort steg, att vi anser att man först bör se verkningarna av della. Därför torde kanhända nästa steg bli en sänkning av ålderskriieriet.

Vid utskottets belänkande är fogad en reservation från de moderata ledamöterna. Del gäller frågan huruvida de politiska ungdomsförbunden skall erhålla 2 milj. kr. för informationsarbete såsom ell särskill anslag. Föredragande statsrådet har förklarat sig dela ungdomsrådets uppfattning om nödvändigheten av detta bidrag, men på grund av den anslagshöjning som kommit ungdomsförbunden lill del har detta ungdomsrådets äskande t, v, inte förts fram till riksdagens bord. Även kullurulskotlets majoritet, faller med samma anda och samma ord in i statsrådets suck och avstyrker t. v, de motioner, vilka yrka på ett anslag av 2 miljoner. Till denna ut-skoltsmajoritet hör även de moderata ledamöterna, och därmed borde ju allt vara frid och fröjd. Men så lätt kanske inte kulturutskottet bör komma undan. Man bör ju ej prisa dag förrän sol gått ned - som ordspråket lyder.

Alt det är av synnerligen stor vikt att ungdomen erhåller upplysning om politik, politiska partier och demokrati etc, är oomtvistat, i synnerhet sedan man tagit del av den undersökning om intresset för och kunskaperna om vårt lands politiska liv hos ungdom mellan 15 och 18 år. Denna undersökning har utförts av statens ungdomsråd. Där kan man sålunda utläsa att 64 96 av dagens 15-18-åringar inle kan ange en enda som de tycker viktig politisk fråga. Av undersökningen framgick vidare att 31 % var klart negativa till politik över huvud taget. År 1973 var siffran 23 %.

Men att därför särskilt anslag skall utgå till de politiska ungdomsförbunden, anser vi inte vara särskill välbefogat eller välbetänkt. Vi har ju etablerade partier med ungdomsförbund. Då vore del betydligt rim-

Nr 67

Fredagen den 25 apnl1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

Nr 67 ligare att i så fall öka bidraget till varie parti, och sedan finge vart och

Fredieen den '' "" fördela sina pengar på resp, ungdomsförbund efter eget gott-

25 april 1975 Hnnande.

_____________ F, ö, skulle detta med särskilt bidrag lill de politiska förbunden bara

Slöd till ungdoms- för all en del ungdom är politiskt ointresserad kunna bli ett prejudikat, oiganisationerna Nästa organisation som klappar på dörren för att få bidrag blir kanske de olika kvinnoförbunden. Del finns mig velerligt många kvinnor som är vanvördigt ointresserade av politik och samhällsproblem i stort, vilket då alltså skulle innebära en godtagbar grund för att få bidrag. Sedan kan det bli andra mer eller mindre politiskt inriktade organisationer som kommer fram för all söka bidrag.

Tillslut ber jag med della, fru talman, att få yrka bifall lill reservalionen 5 vid ulskotlsbelänkandet.

Fru RYDING (vpk):

Fru talman! Alla människor - vem man än talar med - är överens om att arbetet bland ungdomen spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle i dag. Den målsättning som statens ungdomsråds arbetsgrupp formulerat för detta arbete och som lyder: "Ungdomspoliiiken skall medverka till att utveckla demokratin, stimulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhället" är man inle heller i ord motståndare till. Skiljelinjerna kommer fram då det gäller frågan om hur vi skall uppnå denna målsättning.

Vänsterpartiet kommunisterna har i motionen 1913 i anledning av propositionen 14 formulerat sin syn på två av problemen, nämligen hur man skall lämna stöd till den lokala verksamheten - det s, k. lokala aklivitetsstödet - och dessutom har vi tagit upp problemet om vikten av all del idéförankrade ungdomsarbetet får ett bättre slöd från samhällets sida. Förutom della har vi vid ett fiertal tidigare tillfällen lagit upp frågan om åldersgränsens sänkning lill 7 år när del gäller del lokala aklivitetsstödet.

Låt mig först få beröra den viktiga frågan om della lokala aktivitetssiöd. Del är ju inte precis första gången vi diskulerar denna fråga här i kammaren och problemet med anslagels natur som ett reservationsanslag kontra ett förslagsanslag.

Vi anser inte att målsättningen om 10 kr, per aktivitet i dag skall
frångås. Denna målsättning fastslogs av riksdagen då bidragssystemet
utformades år 1971 med den reservationen, alt beloppet skulle kunna
behöva sättas lägre i den mån antalet bidragsberälligade aktiviteter skulle
bli så stort alt tillräckligt reservationsanslag inle skulle räcka lill. Så har
tyvärr också blivit fallet - tyvärr kan man givetvis inle säga när det
gäller att antalet aktiviteter har ökat, men väl när det handlar om att
bidragel på 10 kr, har krympt alltmer under årens lopp och aldrig någon
gång uppnåtts helt. Ungdomsorganisationerna har inte fåll den där lian
86 ulan betydligt mindre belopp år efier år, Slödet har ju verkat så alt ju

fier aktiviteter desto mindre pengar. Nr 67

Av denna anledning har vänsterpartiet kommunisterna också under       Fredieen den
lidigare år motionerat om att anslaget skulle ulgå som ett förslagsanslag,       -r      -, iq-js:
men tyvärr har vi fåll avslag på detta.

Nu i år har utskottet äntligen gått med på all anslaget till den lokala Stöd lill ungdoms-verksamhelen skall ulgå som ell förslagsanslag, men då skall man sam- organisationerna tidigt frångå målsättningen 10 kr. Vi kan för vår del inte finna alt det på någol sätt kan vara korrekt mol ungdomsorganisationerna all nu, fyra år efter del all målsätiningen saltes lill 10 kr,, göra en justering nedåt av detta belopp. Den ekonomiska utvecklingen har ju varit sådan, att målsättningsbeloppet i stället borde ha höjts för att kompensera olika slag av fördyringar som har ägt rum. Men vi har inte yrkat på någon höjning utan faslhåller vid vad som beslutades som målsättning för fyra år sedan; alltså 10 kr. Däremot kan vi inte gå med på att nu fastslå att delta belopp skulle minskas, vilket det kommer alt göra trots förslagsanslaget om man följer ulskoltsmajoritetens yrkande på all beloppel näsla budgetår skulle bli lika stort - jag skulle vilja säga lika litet -som innevarande budgetår.

Fröken Eliasson sade all del var hell orealistiskt av oss all begära en så låg summa till del lokala aklivilelsslödel då vi gåll på skolöverstyrelsens äskande. Men när anslagels natur är förslagsanslag får del överskridas om vi faslhåller vid 10 kr, som målsättning.

Jag vill yrka bifall till reservationen 3 som fogats till kulturutskottets betänkande nr 9, och skulle denna inte bifallas så ansluter vi oss givetvis i andra hand till reservationen 2,

Jag vill nu övergå till att behandla reservationen 4, som gäller bidrag till det politiska informationsarbetet och den uppsökande verksamheten bland ungdomar,

I vår motion nr 1913 har vi ganska utförligt motiverat varför vi i likhet med statens ungdomsråd anser att ett dylikt bidrag bör utgå och pekat på all samhället i dag bör pröva möjligheten all ge ell speciellt slöd lill de politiska ungdomsförbundens informationsarbete och uppsökande verksamhet, Ell sådant stöd är yllersl angelägel och har fått ökad aktualitet bl, a, och inte minst därför alt rösträttsåldern har sänkts till 18 år.

Statens ungdomsråd har bedrivit försöksverksamhet i Köping, Mölndal och Östersund, Dessa undersökningar visar att stora ungdomsgrupper är föga intresserade av t, ex, politik och samhällsfrågor. Inställningen till de politiska organisationerna och politisk verksamhet över huvud taget präglas av likgiltighet och negativism.

Det har också framkommit genom dessa undersökningar alt det exi
sterar klara skillnader niellan olika ungdomsgruppers intresse för politik.
De gymnasistgrupper, främst på de teoretiska linjerna, som ingick i un
dersökningen sade sig ha betydligt större intresse för politik än de ung
domar som förvärvsarbetade. Vidare noterades alt förvärvsarbetande
flickor är mest negativt inställda till politik, medan flickor på gymnasiet 87

Nr 67 är mindre negativt inställda lill politik än sina manliga kamrater. Delar

Fredaeen den "'" 'PP "Jngdomarna efter socialgrupp får man ett regelbundet mönster

25 iDril 1975 °" visar att del största politiska intresset finns bland ungdomar i so-

_____________ cialgrupp 1 och del minsta politiska intresset bland ungdomar i soci-

Stöd till ungdoms- algrupp 3.

organisationerna Vänsterpartiet kommunisterna är överens med ungdomsrådets bedöm-

ning all del bristande intresset för politik och samhällsfrågor hos stora ungdomsgrupper är verkligt oroande för ett demokratiskt samhälles utveckling. Och den socialdemokratiska regeringen borde väl vara än mer oroad över resultaten efter en regeringstid på 40 år. Hur har man egentligen från socialdemokratiskt håll lyckats fostra och upplysa ungdomarna i vårt land när, som här nämndes, 64 % av dagens 15-18-åringar inle ens kan ange en enda politisk fråga som de tycker är viktig? Eller när 50 % av ungdomarna på frågan om vad de uppskattade mest i del svenska samhället svarade: ingenting.

Föreligger här inte en så stor miss att regeringspartiet verkligen omgående måsle ta sig en myckel allvarlig funderare på orsakerna till de undersökningsresultat som framkommit nu efter så lång tid av socialdemokratiskt regeringsinnehav?

Föredragande statsrådet säger visserligen i propositionen 14 att hon delar uppfattningen att del politiska ungdomsarbetet kan behöva ett särskill slöd. Trots della är hon emellertid inte beredd alt nu föreslå något sådant med hänsyn till, som det heter, alt stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet räknats upp så kraftigt.

Vänsterpartiet kommunisterna delar inle denna uppfattning även om en nödvändig uppräkning med 6 milj. kr. skett lill ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet. I stället skulle ju också regeringen la vara på bl, a, denna chans all kunna ge ell exlra slöd till de politiska ungdomsorganisationerna och deras informationsverksamhet och uppsökande verksamhet. Vi anser det därför klart befogat att de av ungdomsrådet föreslagna 2 miljonerna utgår lill de politiska ungdomsorganisationerna fr, o. m. näsla budgetår, och jag ber därför all få yrka bifall till reservationen 4,

Fru talman! Del lokala aktiviietsstödei utgår inle lill ungdom i åldern 7-12 år. Från vpk:s sida har vi under lidigare år, som jag nämnde, sökt få med även denna åldersgrupp i stödformen.

Flera ungdomsorganisationer har under senare år blivit medvetna om den stora betydelsen av arbetet bland ungdom just i denna åldersgrupp. Man har också på olika sätt försökt all förstärka sin verksamhet bland dessa ungdomar. Detta har möjliggjorts dels genom att åldersgränsen för bidrag till ungdomsledarutbildningen har sänkts, dels genom att bidrag utgått till försöksverksamhet bland ungdom mellan 7 och 12 år med medel ur allmänna arvsfonden, de s, k, Camillapengarna, dels också genom att kommunala pengar ibland har anslagits.

Verksamheten bland ungdom i åldrarna 7-12 år är emellertid fort-
88 farande mycket ekonomiskt betungande för organisationerna. Det är där-

för helt rimligt att omgående sänka denna gräns vad gäller medlemsålder Nr 67

till 7 år för del lokala aklivitetsstödet, Della har i år yrkats i två motioner, Fredaeen den

nr 1920 yrkande 2 av herrar Rämgård och Andersson i Edsbro, och nr 25 .inrjj 1975

514 yrkande nr 1 av herrar Ångström och Olsson i Kil. Dessa yrkanden______

anser vi bör bifallas. Jag yrkar därför bifall lill reservationen 1 vid kul- Stöd lill ungdoms-

luruiskoiiets betänkande nr 9. organisalionerna

Herr ANDERSSON i Lycksele (s):

Fru talman! I propositionen 14 om statligt stöd till ungdomsorganisationerna ges en översiktlig bild av hur motiven till det samhälleliga stödet har förändrats under de gångna åren. Det framhålls därvid att folkrörelserna har utgjort vikliga instrument för utvecklingen av vår demokrati. Inom folkrörelserna har barn- och ungdomsverksamheten spelat en stor roll. Delta arbete bedrevs emellertid ganska länge ulan samhälleligt Slöd. Det motiverades av alt organisationernas frihet skulle kunna komma i fara om samhället lämnade ekonomiska bidrag. Det dröjde ända fram lill 1954 - alltså endast 20 år tillbaka i liden - innan statligt stöd till ungdomsorganisationerna infördes.

Motiven för det statliga stödet var som framhållits i propositionen främst socialpreventiva. Det var inte organisationernas egna mål och syften som utgjorde utgångspunkten. Endast verksamheter med neutralt innehåll godtogs för bidragsgivning. Religiös och politisk propaganda var i sammanhanget diskvalificerande. Del dröjde en bra bit in på 1960-talel innan man från samhällets sida insåg au organisationer med ett idéburet syfie kunde och borde ekonomiskt stödjas. Denna insikt har successivt förstärkts under senare år och det är glädjande. Herr Nissers anförande här lidigare framstod emellertid för mig som något av ett återfall i 1950-talels socialpreventiva synsätt.

Den proposition om statligt stöd till ungdomsorganisationerna som vi nu behandlar utgör ytterligare ell steg på vägen mot ökad frihet för organisationerna att utifrån sina egna värderingar, med ekonomiskt stöd från samhället, forma sin verksamhet. Del sägs i propositionen all föreningslivet genom insatser på fritidsområdet i samverkan med t, ex, skolor, ungdomsgårdar och fritidshem kan bidra lill all förnya samhällsarbetet. Denna verksamhet kan också stimulera de egna medlemmarna till ett fördjupat engagemang genom all föreningarna tilldelas ansvarsfulla uppgifter och kan påverka del direkta samhällsarbetet. Ifrån au lidigare ha reserverat statligt slöd endast lill neutral verksamhet har vi nu kommit så långt att vi vill stimulera ungdomsorganisationer lill att genom sin aktivitet påverka samhällsarbetet. Det är en glädjande utveckling som på det sättet har skett.

Del sägs vidare all föreningslivels medverkan i del direkta samhällsarbetet måsle utvecklas och ske på föreningslivets egna villkor. Jag citerar en mening i propositionen, där del heter:

"Del är den speciella prägel eller särart varje ungdomsorganisation
har som är den värdefulla och unika resurs med vilken föreningslivet 89

Nr 67 kan berika samhällsarbetet."

Fredieen den ■'' '" '""y'''' glädje och tillfredsställelse över att dessa tankar så

25 -inril 1975 '''''" formulerats i propositionen. Ungdomsorganisationerna har gjort

_____________ sig väl förriänia av den myndighetsförklaringen. Den markering av folk-

Stöd till ungdoms- rörelsernas betydelsefulla roll som regering och riksdag har gjort i sam-organisationerna band med fastställande av målen för den statliga kullurpoliliken får genom den proposition som vi nu behandlar en uppföljning på ett för folkrörelsernas framlid viktigt område.

Utskottets arbete med föreliggande proposition och motioner har föranlett långa överläggningar. Det bidragssystem som föreslås i propositionen är utarbetat med målsättningen all vara enkelt, lätthanterligt och rättvist. Del skall därtill främja aktivitet utan all styra form och innehåll i organisationernas verksamhet.

Utskottet har konstaterat all del är förenat med betydande svårigheter all forma ett sådant bidragssystem som uppfyller alla dessa kriterier. Del helt övervägande antalet organisationer är hell tillfredsställt med den gjorda konstruktionen, men vissa gränsfall har visat sig uppkomma. Utskottet har velat slå vakt om del föreslagna regelsystemet men anfört, all det kan vara motiverat med ett statligt slöd lill en organisation även om den inte i alla delar uppfyller de krav som uppställts för del generella stödet lill central verksamhet. Utskottet har, som jag sade, efter långa överläggningar nått fram till enhällighet även på denna punkt. Jag tror mig vela all ungdomsorganisationerna själva uppskaliarali en sådan enig-, hel kunnat nås belräffande kriterierna för del statliga ungdomsslödet. På några punkter föreligger dock reservationer. Fru Ryding vill sänka åldersgränsen för erhållande av lokalt slöd till sju år. Denna fråga har ell samband med frågan om översynen av samhällets totala slöd lill ungdomsverksamheten. Del framhålls i propositionen all ungdomsorganisationerna velat se en samordning av stödet lill ungdomsorganisationerna med de förslag som kan bli resultalet av barnslugeulredningens och SIA:s belänkanden. Del kan väl också sägas all en sänkning av åldersgränsen för erhållande av statligt lokall aktivitetssiöd, enligl de beräkningar som har tillställts utskottet, skulle innebära en kostnadsökning med över 10 milj. kr. Del rör sig således om betydande belopp, vilket kan vara ytterligare ett motiv för att en samordning med andra stödformer bör ske. Ulskoliei avstyrker därför förslagel om sänkning av åldersgränsen.

I reservalionen 2, som är undertecknad av centerpartiets och folkpartiets representanter i utskottet, begärs en höjning av anslagsbeloppel lill statligt lokall aktivitetssiöd med ytterligare 10 milj. kr. utöver en höjning med 3 milj. kr. som föreslås i propositonen. I reservationen 3 av fru Ryding begärs på denna punkt en ökning med 1,5 milj. kr. utöver propositionens förslag.

Utskottet har. som lidigare framhållits, nått fram till enighet om all

på della område ändra anslagels karaktär från reservationsanslag lill för-

90 slagsanslag. Majoriteten anser sig emellertid inte kunna tillstyrka en höj-

ning av det totala anslagsbeloppet. Vid övergången från reservations- Nr 67

anslag lill förslagsanslag är det förenat med vissa svårigheter all beräkna Fred'ieen den

beloppel per sammankomst. Det kan nämnas att med tillämpande av 25-mril 1975

nuvarande fördelningsprinciper skulle slödel per sammankomst för bud- __

getåret 1973/74 ha uppgått till 7:53 kr. Myckel tyder på alt samman- Stöd till iingdoms-

komstbidraget innevarande år kommer att ligga väsentligt högre. Ut- organisalionerna

skoilsmajoriielen föreslår all riksdagen skall överlåta lill regeringen all

fastställa sammankomstbidragets storlek sedan utfallet för innevarande

år är känt. Beloppel får då enligt utskottets mening inte sättas lägre än

för innevarande budgetår. Med den anslagsökning som sker med 3 milj,

kr, bör utrymme för en viss aktivitetsökning kunna ske samtidigt som

sammankomstbidragei kan höjas väsentligt i förhållande till föregående

budgetår.

Reservationerna 2 och 3 syftar lill ett fastställande av bidragsbeloppet per sammankomst lill 10 kr, I båda reservationerna förordar man liksom ulskoitsmajoriteten förslagsanslag, men vad gäller beräkningen av anslagsbeloppel skiljer det 8,5 milj. kr, mellan reservationen 2 och reservalionen 3, Del tyder på vissa svårigheter all göra beräkningar av del här slaget. Med hänvisning lill vad jag tidigare har sagl vågar jag uttala förhoppningen att bidragsbeloppet per sammankomst skall komma en bra bit på vägen mol de 10 kr. som länge varit målsättningen, men som bidragsgivningen hittills inte nått i närheten av.

Fröken Eliasson har lidigare efterfrågat varför vi inte preciserar beloppet per sammankomst. Jag har med det jag anfört försökt svara på den frågan. Det är svårt au beräkna beloppet vid övergången niellan två anslagsformer.

Låt mig också peka på att i centerpartiets partimolion på den här punkten gavs ingen garanti för de 10 kronorna per sammankomst. Centerpartiet motionerade om fortsatt tillämpning av reservationsanslag med en höjning till 35 milj, kr. Plötsligt ändrade man budet, och i stället för en höjning i förhållande till propositionen på 1,5 milj, kr. höjer man lill 10 milj. kr. på ett bräde. Men motionen innehöll som sagl inte någon garanti för de 10 kr, som man nu talar så energiskt för.

Fru Ryding tolkar ulskollets skrivning så, alt beloppet skulle sättas lika lågt - jag tror all hon använde den formuleringen - som lidigare. Vi har sagl att del inle får sällas lägre. Del innebär au det kan komma att sällas högre, om beräkningarna ger vid handen alt del finns utrymme för ell sådant högre belopp inom ramen för del totala anslag som majoriteten i utskottet förordar.

Beträffande reservationen 4 av fru Ryding angående ett särskill slöd
lill de politiska ungdomsorganisationerna vill jag framhålla all utskottet
har uttalat förståelse fördetta krav. Föredragande statsrådet skriver också
i propositionen all hon delar ungdomsrådets uppfattning att del politiska
ungdomsarbetet kan behöva ett särskilt stöd. Men med hänsyn till den
kraftiga uppräkning av stödet lill ungdomsorganisationernas cenirala
verksamhei som nu sker- och del omfaiiar även de poliliska ungdoms- 91

Nr 67 organisalionerna - har hon ime varit beredd all nu tillstyrka ell särskill

Fredieen den '°' ''" politiska ungdomsorganisationerna. Utskottets majoritet gör

25 'loril 1975 samma bedömning. Vi har därför inte heller haft anledning att i utskottet

_____________ ta upp någon diskussion angående de skilda fördelningsprinciper för ett

Stöd till ungdoms- sådant särskilt stöd som kommit lill ullryck i centerpartiets resp. vpk:s organisalionerna motioner.

Här frågar fru Ryding om inte socialdemokraterna är oroade över det ringa politiska inlresse hos ungdomarna som har redovisats i vissa undersökningar. Vi har väl alla anledning att känna oro över detta, och vi hoppas självfallet att vi på olika säll skall kunna stimulera också de politiska ungdomsorganisationerna till all stärka sin aktivitet. Det är angeläget inte minst mot bakgrunden av den sänkning av rösträttsåldern som vi nu kommer att tillämpa. Men somjag sagt ingår ju de poliliska ungdomsorganisationerna bland de organisationer som nu får ell kraftigt ökat stöd. Därtill är att säga att den här frågan inte är så enkel att den kan lösas bara genom ytterligare någon miljon kronor i anslag.

Herr lalman! Jag ber med det anförda all få yrka bifall till kullur-utskottets hemställan i betänkande nr 9 på samtliga punkter.

Under detta anförande överlog herr förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru RYDING (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Det senaste herr Andersson i Lycksele sade - alt frågan om det politiska intresset bland ungdomen inte är så enkel att den kan lösas med ytterligare några miljoner kronor - är ju alldeles riktigt. Men jag sade i milt anförande att del är en chans att hjälpa lill att motverka den pessimism och den brist på aktivitet och intresse som finns bland ungdomen i dag. Del är nog rikligt att alla kan vara oroade. Men del är i alla fall regeringen som skall ta initiativ för all råda bot på den oron. Nu fanns en chans all lämna några miljoner kronor lill delta arbete, vilket vi har yrkat i vår reservation. Jag vidhåller alt vi skall rösta på den.

Herr Andersson säger alt vi inle kan ändra åldersgränsen nu därför alt den har samband med den översyn som görs av barnslugeutredningen och SIA, Men inte tror väl herr Andersson all den översynen skulle resultera i all man åter skulle höja åldersgränsen? Det kan jag aldrig föreställa mig, och om så skulle ske kommer vi alt protestera.

Därför tycker jag all man myckel väl redan nu skall kunna sänka åldersgränsen till sju år för bidragsberättigande lill lokal aktivitet. Jag vet att många ungdomsorganisationer har stora ekonomiska svårigheter. Del kostar kanske mer pengaratt bedriva ungdomsarbete just bland denna åldersgrupp.

Herr Andersson säger all han inte vill vara med om au öka det totala

beloppet till det lokala aklivitetsstödet men är med på ett förslagsanslag.

92 Det fattar jag inte riktigt. Om man är med på ett förslagsanslag, så måste

man väl vara med på alt kunna öka också del totala beloppel. Annars kunde ju anslaget ha stått kvar som ett reservationsanslag som inte fick överskridas.

Jag tycker det riktiga är all man faslhåller vid 10 kr, som målsättning och att man går över lill förslagsanslag. Summan av förslagsanslaget kan givelvis diskuteras, men del får ju överskridas. Jag vidhåller också della yrkande.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

Fröken ELIASSON (c) kort genmäle;

Herr lalman! Jag har inle anledning all kommentera inledningen lill herr Anderssons i Lycksele anförande. Del var ju närmast en intern uppgörelse inom den socialdemokratiska och moderata utskollsmajoriteten.

Herr Andersson hävdar emellertid all del är svårt att beräkna vad en övergång från reservationsanslag lill förslagsanslag kommer all innebära. Men svårigheten, herr Andersson, ligger inle i anslagets natur. Har man avsikten all organisalionerna skall få 10 kr, per sammankomst, så är del antalet sammankomster som är osäkerhetsfaktorn i sammanhanget.

Del är intressant all notera all herr Andersson i Lycksele säger att myckel lyder på all man under innevarande år kommer upp lill ett bidragsbelopp som är väsentligt högre än lidigare. Del var sannolikheten av att så blir fallet som gav mig anledning all i mitt inlägg fråga vad utskotlsmajoriteten menar med all utgångspunkten skall vara att bidragel inle sätts lägre än under innevarande budgetår och alt del är önskvärt att bidragel blir minsl lika högt, Efiersom man inle är beredd all höja anslaget måsle väl della tolkas så all utskottsmajoriteien inle vill garantera alt bidragsnivån kan upprätthållas utan alt man medger att det kan bli lägre bidrag nästa år. Det är inle något glädjande besked lill organisalionerna. Del var detta som också gav mig anledning att ställa frågan om herr Andersson i Lycksele menar att del här är ett inslag i en framålsiklande ungdomspolitik.

I centermotionen ges inga garantier för att liokronorsmålel nu kommer all uppnås, säger herr Andersson i Lycksele. Som framgick av mitt anförande har vi i den här omgången när del läggs ell regeringsförslag om ett nytt stödsystem prioriterat principerna för hur del cenirala stödet skall se ul, och vi har delvis fåll utskottet med oss på de förslag vi framlagt. Men vi har sagl all när man går över lill förslagsanslag, skall man också la konsekvenserna av en sådan övergång - del vill ulskoitsmajoriteten beklagligtvis inle göra.

Del är enkelt alt konstatera all gör vi en övergång lill förslagsanslag behövs det åtskilliga miljoner till. Jag beklagar att fru Ryding inle vill vara med om att klarlägga för kammarens ledamöter att det här ställer krav på ökade anslag. Jag tycker det är värdefullt om man är så hederlig all man redovisar vilka belopp del är fråga om.

Nr 67 Herr NISSER (m) kort genmäle;

Fred'ieen den talman! Jag skulle bara vilja rikta några ord först till herr An-

25 april 1975 ""o" ' Lycksele,

_____________ Jag tror au jag har blivit litet missuppfattad. Jag sade att vi får inle

Slöd till ungdoms- bara se lill den rena sysselsättningen när del gäller ungdomsorganisa-organisationerna tionerna, utan vi måste även räkna med deras stora betydelse social-preventivi. Det är inget återfall i tänkesätt från 1950-talei - del är bara konstaterandet av faktum alt ungdomsorganisationerna har stor betydelse också socialpreventivt. Delta innebär ju inte att man skall ge ungdomsorganisationerna pengar bara för alt de har betydelse i delta avseende, ulan jag menade att de har betydelse på många områden.

Vad gäller förslagsanslag kontra reservationsanslag har vi, om jag inte minns fel, i utskottet under många år velat ha ett klarläggande av hur många sammankomster etc, som finns att redovisa. Nu böriar vi få statistik över della, och vi kan alltså med en viss säkerhet övergå till förslagsanslagsprincipen utan att därför behöva vara rädda för att det skall bli kolossala skillnader i anslagsslutsummorna.

Det måste ju, om inle annat, vara väldigt svårt för finansministern ifall del blir alltför stora variationer i anslagen. Detta behöver vi som sagt inte befara nu. Därför menar vi moderater, som ju tillhör majoriteten i detta fall, att man fr. o. m, näsla år skall kunna bestämma dels det ungefärliga antalet sammankomster, dels det bidrag per sammankomst som är nationalekonomiskt vettigt, om jag så får säga.

Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag tycker att det råder förvirring om vad förslagsanslagsprincipen innebär. Om förvirringen är medveten eller omedveten skall jag låta vara osagt:

Klart är att när vi går in för förslagsanslag väljer vi en anslagsform där beloppel kan komma alt överskridas. Ökningen av det totala anslaget i propositionen är 3 milj, kr, från innevarande budgetår till näsla budgetår - 10 96 således. Del är en väsentlig ökning, och vi menar att bidraget per sammankomst nu bör beräknas utifrån denna nivå.

Då vi får fram antalet sammankomster under innevarande budgetår, vilket det kommer att föreligga uppgifier om i mitten av juli, är det ganska enkelt för regeringen att beräkna vad del kommer all finnas för utrymme inom ramen för de 33,5 miljonerna. Då kan den ange ell fast belopp per sammankomst och gå ut till ungdomsorganisationerna och ange hur stort det blir.

Utskottet har sagl all beloppet inte får sättas lägre än under föregående budgetår.

Jag tycker att det är en fullt tillfredsställande princip vid övergången niellan två anslagsformer. I fortsättningen kommer ju denna problematik inte alt behöva föreligga.

Fröken Eliasson pekade på en svag punkt i reservation 3, Där slår fru
94 Ryding fast au beloppel per sammankomst skall vara 10 kr, men fru Ryding

bedrar i varie fall sig själv när hon säger all del då räcker med 35 milj, kr. De beräkningar som nu kan göras pekar på all det inte kommer all räcka. Men självfallet hoppas vi att komma ett gott stycke närmare de 10 kr, som har varit målsättningen, en målsättning som vi hittills aldrig har kommit i närheten av. Den bidragsform som vi nu föreslår är en klar förbättring i förhållande till den lidigare, och vi är självfallet glada för att vi har fåll majoritet för del förslaget.

Låt mig än en gäng betona att del är en ökning på 10 %, dvs, totalt 3 milj, kr.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Slöd lill ungdoms-oiganisaiionerna

Fröken ELIASSON (c) kort genmäle:

Herr lalman! Jag noterar att majoritetens talesman inle kan göra några utfästelser om att man för nästa år åtminstone kan räkna med ett oförändrat belopp per sammankomst. Om nämligen situationen är den att vi för delta budgetår får ett bidrag per sammankomst av storleksordningen 8 kr, eller däröver, så sprängs de ramar som utskotlsmajoriteten har angivit. Och eftersom herr Andersson i Lycksele har klargjort att regeringen skall sätta sig ned och räkna på vad del inom ramen 33,5 inilj, kr, finns för utrymme för att sätta upp ett bidragsbelopp kan detta inte tolkas som något annat än att om bidragsbeloppet i år blir 8 kr, eller däröver och antalet sammankomster inte sjunker, så måste bidragsbeloppet sättas lägre nästa år.

Vad sedan gäller skillnaden i de belopp som anges i centerreservationen och vpk-reservationen så bygger den uteslutande på ett misstag av fru Ryding om skolöverstyrelsens beräkningar. Om man går till vpk:s motion, så ser man också där att det slår klart och tydligt all sätter man beloppet lill 10 kr. per sammankomst, så kommer det enligl skolöverstyrelsens beräkningar att gå åt 43,3 milj. Det är inte särskilt komplicerat.

Jag tycker ändå att denna debatt och de funderingar och förslag som framkommit visat att det finns ett klart behov av all vi får en översyn av samhällets totala slöd till ungdomsverksamheten. Om fru statsrådet Hjelm-Wallén har för avsikt alt della i debatten skulle det vara av stort värde att få ell besked om hur utredningsarbetet fortsättningsvis kommer att bedrivas. Riksdagen har begärt all arbetet skall bedrivas under medverkan av bidragsgivare och bidragsmoltagare. Del finns t, ex, en framställning från Kommunförbundet om att få delta i det arbetet. Det vore som sagt värdefullt om statsrådet kunde ge besked på den punklen.

Fru RYDING (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Jag har aldrig sagl, herr Andersson i Lycksele, och jag har inle velat lura mig själv eller andra genom alt påstå, att del skulle räcka med 35 miljoner, om man vidhåller målsättningen 10 kr. per sammankomst. Och efiersom vi inte vill ändra på den målsättningen har vi förordat ett förslagsanslag. Skolöverstyrelsen har yrkat på en ökning med 4,5 miljoner, och vi har gåtl på det beloppet men velat göra det till ett förslagsanslag.

Som fröken Eliasson har sagt fiera gånger i dag beror del sedan på antalet aktiviteter hur stor summan blir. Det är sålunda antalet sammankomster

Nr 67 som är basen. Jag är fullt medveten om det. Likaså är jag medveten om

Fredaeen den '' beloppet säkeriigen kommeratt överskridas med åtskilliga miljoner. Det

75 -inril 1975 hoppasjag också att.det gör, efiersom jag inle vill att antalet sammankomster

_____________ skall gå ned.

Stöd till ungdoms
organisationerna Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle:

Herr talman! Fröken Eliasson säger att beloppel per sammankomst måste sältas lägre näsla år, om inle antalet sammankomster minskar. Jag förstår inte resonemanget. Jag har försökt peka på förhållandet att propositionen och utskottsmajoriteten nu föreslår en höjning av del totala anslagsbeloppel med 10 9f), från 30,5 milj. kr, lill 33,5 milj, kr. Jag har sagl lidigare i debatten att jag menar att det inom den ramen bör finnas utrymme för såväl en ökad aktivitet som en viss ökning av bidragsbeloppet per sammankomst. Sedan vill jag hålla med om behovet av en samordning - det har vi skrivit i ulskotlels belänkande. Däri ligger också delvis svaret på fru Rydings reservation beträffande åldersgränsen.

Herr FRIDOLFSSON (m):'

Herr talman! I denna politiska församling råder - det är jag helt övertygad om - icke några delade meningar om att ungdomsorganisationerna av olika slag utför ett synnerligen värdefullt arbete. Jag tror att man ulan överdrifi kan säga att deras insats är omistlig för dagens Sverige, Naturiigtvis är del därför på sin plats att samhället bidrar ekonomiskt till dessa organisationers verksamhet. Regeringens proposition när det gäller stöd till ungdomsorganisationernas arbete är därför välkommen.

Utformningen av stödet, eller kanske rättare sagl de kriterier som uppställs för alt en ungdomsorganisation skall vara slaisbidragsberälligad, är dock av den arten all man med skärpa måste vända sig mot den. Regerings-förslaget har nämligen en styrande effekt inbyggd i sin modell lill slöd. Man skall uppfylla vissa krav när det gäller organisationsform etc, för att vara bidragsberättigad. Gör man inte det blir det inga bidrag - punkt och slut.

Den likformning av organisationernas uppbyggnad som regeringen försöker sig på kan enligl mitt förmenande icke godtas, Varie organisalion har sin egenart. En modell som passar vissa andra organisationer kan inte ulan vidare anbefallas för t, ex, kristna organisationer, som vuxit fram ur särpräglade folkrörelser. Att försöka styra organisalionerna då del gäller deras uppbyggnad och arbetsformer måste framstå som ett brott mot de principer som vi alla här accepterat.

Del förslag som regeringen framlagt har naturiigtvis väckt uppseende - berättigat uppseende - just av den anledningen att där uppställs vissa kriterier som resulterar i att bl. a, pingströrelsens ungdomsarbete inte accepteras. Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete, PU, blev hell enkelt i regeringsförslagei underkänt som bidragsberättigad organisalion.

Del finns säkert en förklaring till regeringens förslag. Socialdemokratiska
96 politiker har förvisso fåll sin skolning inom SSU och liknande. De kan

inte förslå eller har i varie fall myckel svårt all förslå att del över huvud taget går att bedriva omfattande verksamhet på annat sätt. Man kan inle del här. Man är okänslig för de kristna rörelsernas egenart. Man tror att allt värdefullt ungdomsarbete måste vara organiserat som en politisk organisations arbete, som SSU;s eller Unga Örnars,

Jag har tillsammans med en partikamrat, herr Nilsson i Agnas, väckt en motion i den frågan. Motionens motivering går helt ut på principre-sonemanget, nämligen friheten för organisationerna alt bedriva sin verksamhet efter sina egna riktlinjer. Det måsle vara orimligt att en särpräglad rörelse, som uppfyller kraven vad gäller verksamhet och medlemsantal men som av trosskäl icke vill och kan acceptera en central organisation, skall mista sina bidrag.

Den offentliga debatt som förts i denna fråga har tydligen, för all inte säga bevisligen, varit besvärande för regeringen och vissa andra socialdemokrater. Man ville på något sätt komma ur den här saxen. Man berördes illa av den kritik som mötte förslaget! Man har gjort krafiiga övertramp

- i den här kammaren, bl. a, - när man här har diskuterat frågan på ett uppmärksammat sätt och har gjort utfall mol en tidning, tidningen Dagen

- vad nu detta kan ha med den här saken att göra! Man har varit inne på alt försöka få själva sakfrågan ur debattcenirum. Får jag bara säga, herr talman, att del är hell natudigl all en kristen tidning med stort inlresse följer den här frågan och framför sina synpunkter. Del är ju en tidnings uppgift. När oppositionen angriper regeringspartiet i principiellt vikliga frågor är ju den socialdemokratiska pressen helt naturiigt på bettet; då för man till lorgs sin uppfattning i frågorna. Men när landets enda dagliga kristna rikstidning går in i debatten och kritiserar regeringens orimliga förslag, som drabbar en av våra största folkrörelser, då angrips tidningen i fråga på ett

- tillåt mig, herr talman, att säga det - närmast oförskämt sätt!

Nu vet jag att många socialdemokratiska politiker och väljare blivit upprörda över ett sådant osakligt påhopp. Det har skadat vederbörande i första hand men i sakfrågan har utskottet, som man nu kan läsa i betänkandet, gjort en kompromiss, en skrivning som dels skall tillmötesgå regeringen, dels skall tillmötesgå de organisationer som ställs utanför bidragel på grund av sin vägran all följa regeringens krav på en viss organisalionsprofil. Man försöker sig på konststycket att sitta på två stolar samtidigt.

Utskottet framhåller för att gå regeringen lill mötes följande; "Enligt utskottets mening ärdet viktigt och värdefullt att den statliga bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna kan ske efter klara och entydiga riktlinjer vilket bl, a, bidrar till att tillgängliga resurser fördelas så rättvist som möjligt mellan organisationerna." Och man fortsätter: "Utskollet anser därför att den definition av begreppet slalsbidragsberätligad ungdomsorganisation som ges i propositionen bör godkännas." - Där fick regeringen och propositions-skrivarna så att de blev nöjda!

Sedan går man lill motionerna och till de organisationer som har kommit alt lämnas utanför. Där säger man följande: "Utskottet har förståelse för de synpunkter som redovisas i motionerna och anser alt det kan vara moli-

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

7 Riksdagens protokoll 1975. Nr 67-68

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd lill ungdomsorganisationerna

verat med ett statligt stöd lill en organisation även om den inle i alla delar
uppfyller de krav som uppställts för del generella slödet till central verk
samhet," Något längre ner fortsätter man: "Det är emellertid angeläget alt
denna typ av bidragsgivning sker efter bedömning i varie särskilt fall
--- ," - Där fick motionärerna en liten bit av kakan!

För att gå bl, a, pingstförsamlingarnas ungdomsarbete till mötes inför man också en övergångsbestämmelse. De organisationer som enligt de här nya reglerna - som man skriver fast i ulskouets belänkande, där del står all reglerna skall godkännas - faller utanför gruppen bidragsberättigad organisalion skall få en nådatid på tre år. Under de åren skall dessa organisationer - och här hoppas jag all kammariedamölerna lyssnar - erhålla ett successivt minskande bidrag. Man förvånar sig över att ulskottet kunnat bli nöjt med en sådan skrivning,

Hell klart är all vi snarast måste få en ändring lill stånd i själva principfrågan. Enligt min mening - och jag vågar påslå att jag har många med mig i den tanken - skall inte regering och riksdag försöka påtvinga organisationer en organisationsform som strider mot deras grundprinciper för hur verksamheten skall vara uppbyggd. Att del behövs revision och kontroll är självklart. Givetvis skall den understödda verksamheten ha ägt rum och lill omfattningen motsvara bidrag som utgår. Men sedan skall inle vi i del här huset lägga oss i hur organisationers, samfunds och i detta fall pingströrelsens ungdomsarbete organisatoriskt är uppbyggt.

Min partikamrat herr Nisser försöker trösta oss motionärer med all säga all dessa organisationer får väl försöka "putta in sig" i den krets som skall få bidrag. Del är fel väg. Det är vår uppgift alt "putta in" dem i den or-gansiationsform där regeringen har slängt dem ute.

Herr talman! Får jag till sist uttala mitt beklagande över att de borgeriiga utskottsledamöterna skrivit ihop sig med socialdemokraterna i denna fråga. Jag inbegriper representanterna för mitt eget parti, moderata samlingspartiet, lika väl som representanterna för folkpartiet och centerpartiet. Jag tycker del är beklagligt all de har gjort del. Visserligen skall man inte dra lott om principer, men frågan är så viktig all jag beklagar all man skrev fasi sig på della sätt.

Under mina tio år i riksdagen har jag lärt mig all del är lönlösl all mot ett enigt utskoll vinna kammarens bifall lill ett yrkande. En sådan demonstration skall jag inle göra. Jag tror att jag med detta anförande har deklarerat att delta är en principfråga som är viktig inte bara för mig ulan för många som tillhör organisationer av det slag som jag har nämnt. Jag har alltså inget yrkande.

I detta anförande instämde herrar Åkerlind (m) och Nilsson i Agnas (m).

Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle: Herr talman! Jag skall bara ta upp en enda punkt i herr Fridolfssons inlägg. Han sade att socialdemokratiska politiker inle kan förstå att det

går all bedriva verksamhet i andra former än de själva tillämpar. Jag Nr 67 tycker alt del är någol av en ful insinuation, I själva verket har ju bi- Fredaepn dpn dragskriterierna utarbetats av ungdomsorganisationerna själva. Del är det r ■, ,q-,c

helt övervägande antalet ungdomsorganisationer som vill ha den här mo- .

dellen. Vi har i utskottet haft att ta hänsyn till den opinionsyttringen. Stöd till ungdoms-Vi har då sagt alt del är önskvärt all slå vakt om dessa kriterier för organisationerna ungdomsslödet.

Organisationerna själva har alltså deltagit, men vi konstaterar då all en del organisationer är missnöjda och anser sig ha hamnat mellan stolarna. Därför har vi lagit upp della i utskottets belänkande och sagt att vi har förståelse för att man i vissa fall får göra särskilda bedömningar. Herr Fridolfsson citerade vad utskollet skrev på s. 5. Om han hade fortsall alt läsa skulle han ha funnit att del på s. 6 står: "Det får förutsättas att dessa frågor tas upp i överläggningar mellan regeringen och vederbörande organisation varvid de av utskottet angivna synpunkterna bör beaktas." Om någon organisation, vilket gjorts gällande, inte i tillräcklig grad har fått vara med och diskutera bidragskriterierna är detta en inbjudan till dem; Kom nu och gör er hörda! Efter vad vi erfarit har den organisalion som herr Fridolfsson närmast talade för - pingströrelsens ungdomsverksamhet - inle deltagit i remissarbetet vid utformningen av de nya bestämmelserna. Men det här är en inbjudan; Kom och diskutera era problem!

Vi har i utskottet inte velat fungera som en bidragsmyndighet och behandla varie organisation för sig genom att säga att den organisationen skall ut och den organisationen skall in i systemet. Men vi har genom vår skrivning, vilken alla står bakom, ordnat det så alt ingen organisation nu faller ut ur systemet, utan alla är kvar under minst tre år. Under den liden finns del möjlighet för var och en av organisationerna all diskutera sina speciella problem.

Jag har inget behov av alt putta ut någon utan är glad för varie organisation som på ett lämpligt sätt kan puttas in i systemet.

Herr FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Andersson i Lycksele säger att det är ungdomsorganisationernas representanter som föreslagit bidragskriterierna. Herr Andersson i Lycksele fann det naturligt att man följde deras förslag. Det är naturligtvis så att de ungdomsorganisationer som utarbetat dessa bidragsregler och gynnas av dem tycker att de är bra, och de säger naturligtvis ingenting. Men det framgick också klart av herr Anderssons inlägg att det finns en stor grupp organisationer som inle får någonting och som inte heller fick någonting i första omgången, och dessa organisationer är naturligtvis missbelåtna. Skall man då inte i första hand la hänsyn till de synpunkter som en utfrusen organisation framför? Jag tycker att det är helt naturligt att man i första hand bör beakta deras synpunkter.

Sedan påpekar herr Andersson mycket riktigt att utskottet framhållit 99

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

att de organisationer som nu sakta men säkert under tre års lid skall försvinna som bidragsberälligade organisationer skall få vara med vid de här överiäggningarna. Ja, men fattas bara annat! De organisationer som stipulerat de regler som nu gäller får vara med. Men de organisationer, framför allt pingströrelsens ungdomsarbete, som inte varit med och fastställt reglerna har nu mer eller mindre av nåd tagils in i ell överläggningsschema i kanslihuset.

Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle:

Herr talman! Ell 80-lal organisationer har bereits tillfälle att yttra sig över det här förslaget. Det helt övervägande antalet har lagit detta tillfälle i akt. Tiil det fåtal organisationer som inle yttrat sig och gett sina synpunkter lill känna under beredningsarbetet hör pingströrelsens ungdomsverksamhet. Jag beklagar det, men vi inbjuder dem nu alt komma lill överläggningar.

Herr FRIDOLFSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall fatta mig hell kort, eftersom jag vet att kammarens ledamöter vill åka hem lill Tomelilla, Jokkmokk eller vart det nu bär i väg. Får jag bara säga lill herr Andersson i Lycksele att jag tycker alt det är ett myckel märkligt argument all pingströrelsen nu skall straffas för all man inle framlagt sina synpunkter i rattan tid. Del råder inget tvivel om vilka synpunkter pingströrelsen har på den fråga som här diskuteras, även om dessa synpunkter har framförts någol för sent. I varie fall har de, herr lalman, inle kommit så sent all de inle skulle ha kunnat beaktas av utskottet och av kammaren, varigenom beslutet skulle ha blivit mer positivt för pingströrelsens del.

100

Herr SELLGREN (fp):

Herr talman! Del statliga stödet lill ungdomsorganisationerna har ju varit föremål för ett myckel ingående utredningsarbete, som så småningom utmynnat i propositionen 14. Jag tycker att den grundsyn på barn- och ungdomsarbetet som anläggs i propositionen är mycket positiv. Föredragande statsrådets bekännelse till barn- och ungdomsorganisationernas betydelse för en god samhällsutveckling bör betraktas som en uppfordran lill forlsalla akiiva insatser och förnyelse av arbetet i takt med tidens förändringar. Jag skulle själv ha velat utveckla detta närmare, speciellt vad gäller del kristna barn- och ungdomsarbetets plats och betydelse i vårt land, men beslöt mig för att avslå med hänsyn lill kammarledamöternas önskan att få avsluta arbeiet den här dagen någoriunda tidigt. Jag skall därför avslå från en mer omfattande debatt.

Som motionär vill jag dock kommentera den fråga som kanske varit svårast för utskollet att la ställning lill, nämligen huru en stor ungdomsorganisation genom propositionens skrivning - eller kanske rättare sagl genom vad som inle står där - blir hell ulan stöd lill sin cenirala verksamhet. Jag avser Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete, I de fiesta

avseenden har statsrådet visat förståelse för de olika särdrag som kän- Nr 67 netecknar kanske särskill de kristna ungdomsorganisationerna. Bl, a, har Fredaeen den statsrådet tagit hänsyn till den tveksamhet som anföris från kristet håll -,<; ...-iril 1975

mot kravet på medlemsavgift. Del visar också på god förståelse för den

kristna synen på medlemskapet i församlingen när statsrådet tolkar frågan Stöd lill ungdomssåsom gällande främst hur medlemskapet skall styrkas för medlemmar organisationerna som inte erlagt medlemsavgift. Jag har i min motion uttryckt den förhoppningen att detta inle på del regionala och lokala planet leder lill andra, försnävande kriterier.

Vidare har, när del gäller vissa organisationer som inle helt fyller alla grundkraven för del statliga slödel, särskild bedömning gjorts därför att organisationerna i övrigt redovisar en verksamhet som borde berättiga lill slöd.

Hela den här positiva inställningen kunde myckel väl omfatta Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete. Men här blev del tyvärr stopp. Statsrådet Lena Hjelm-Wallén har lidigare inför kammaren uttalat all Pingstförsamlingarna inle har någon riksorganisation. Det är gravt felaktigt. Hur kan tröskelbidrag utgå till en organisation som inte existerar?

Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete är en sammanslutning av omkring 450 lokala församlingar med omkring 65 000 7-25-åringar i sitt ungdomsarbete. Organisationen kom till 1971, Stadgarna upprättades i samråd med expertis på skolöverstyrelsen. Vid det här laget är alla de här bortförklaringarna om att organisationen inte är någon organisation mycket väl kända. Man säger: PU har inga kostnader, PU avlönar bara en halv kontoristijänsl osv.

Men pingsförsamlingarnas ungdomsarbete består av mycket mer. Det har funnits långt innan del gemensamma organet föddes. För bedömningen av rätten lill bidrag bör det därför vara mera angelägel och mer vägande att se vad som uträttats och bedrivs som gemensamma, låt mig kalla det produkter, i form av studiematerial, arbetsmaterial, ledartidning, ledarutbildning, precis som inom andra organisationer, och annat som är gemensamt för hela rörelsen och inte avgränsat till en lokal eller regional aktivitet. Inom pingströrelsen förekommer således central verksamhet och ledarutbildning lika väl som inom andra liknande rörelser. Det är endast formen för finansieringen som skiljer.

All ungdomsverksamhet bygger på ideellt engagemang. De fiesta ungdomsledare, och kanske särskill i de kristna samfunden, uppoffrar inte bara sin fritid utan bistår med inte föraktliga summor av egna medel. Man skulle kunna säga att de betalar för att arbeta ideellt. Detta dubbla engagemang stimulerar många gånger till fortsalt och utvidgat arbete.

Så länge Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete inte åtnjuter statligt
stöd för den centrala verksamheten finansieras den inom den egna or
ganisationen. Den lokala församlingenoch ofta ledaren själv betalar kost
naderna för alt della i riksomfattande ledarkurser. Jag vill bara nämna
två exempel, I fjol deltog 1 069 barn- och ungdomsarbetare i en tredagars
kurs i Jönköping, 1973 deltog likaledes omkring 1 000 personer i en lik- 101

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

102

nande kurs i Västerås. De totala kostnaderna uppgick till mellan 60 000 och 80 000 kr, för dessa kurser. Hade pingstförsamlingarna åtnjutit statligt stöd så skulle en stor del av dessa kostnader ha kunnat läckas av della, precis som man gör på andra håll, men nu stod dellagarna och värdförsamlingarna för kostnaderna. Utöver de här kostnadsuppgifterna finns del självfallet ell omfattande obetalt, frivilligt arbete. Likaså skulle man kunna täcka kostnaderna för de många koriiidskurserna på Kaggeholms folkhögskola genom del centrala stödet. Det gäller sådana kurser som inte regleras genom det statliga slöd som skolan får för sin huvudsakliga verksamhet. Dessa kurser betalas av de deltagande eleverna eller delvis av deras egna församlingar. Jag tror att det är unikt att ungdomar offrar tid och pengar för att delta i sådana här kurser, när deras kollegor i andra organisationer får ersättning för föriorad inkomst, resor och kurs-kostnader.

Herr lalman! Efiersom liden är begränsad - jag har själv låtit mig begränsas - skall jag inte fortsätta den här uppräkningen. Jag skulle bara kort och med hänvisning lill vad utskottet anfört vilja uttala en förhoppning att den lid tröskelbidraget blir kvar - vilket är ett initiativ från utskottets sida - används för all finna sådana former att det statliga slödel kan ulgå även lill Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete. Det gäller alltså en lid som samhället har till att anpassa reglerna så att de svarar mot de enskilda organisationernas egen vilja att utforma sin verksamhet. Jag vill hänvisa till herr Enlunds särskilda yttrande, som förutsätter att de överläggningar som kommer till stånd i detta syfie inle skall leda till att en organisation tvingas ändra sin organisationsform i strid mot vad den själv anser vara ändamålsenligt. Del kanske -jag vet inte om jag överdriver - är någol oroväckande när herr Andersson i Lycksele säger att det är så angeläget att slå vakt om regelsystemet. Visst skall del finnas ett regelsystem, men som jag lidigare anfört har man gjort vissa undantag genom övergripande bedömningar. Är regelsystemet viktigare, herr Andersson i Lycksele, än möjligheten att - som han sade - putta in en organisalion under regelsystemet?

Jag vill också någol beröra iröskelorganisalionernas förutsättningar. Genom utskotlels initiativ och tidigare uttalanden av statsrådet skall det statliga stödet nu kunna utgå för lokal ungdomsverksamhet. Vad händer efter tre år, om man inle från samhällets sida nått fram till en form för alt kunna ge centralt stöd? Då finns ingen erkänd organisation som kan la emot det statliga stödet för lokal ungdomsverksamhet. Då riskerar man också att vissa andra bidrag som f n, är av större storleksordning faller bort.

Kom nu och gör er hörda, säger herr Andersson i Lycksele, Visst bör del finnas ell samråd, men del är inte bara fråga om att göra sig hörd. När herr Andersson fäster så stor vikt vid all Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete inle hade avgelt någol remissyttrande och anser att del skulle vara någol av ell skäl lill all denna verksamhei skulle utestängas från del cenirala stödet är del litet märkligt. Jag har tagit reda på orsaken

lill all inget remissyttrande lämnats. Orsaken var närmast all man följt arbetet inom utredningen och funnit att de av utredningen föreslagna reglerna var av positivt innehåll för Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete. I brist på arbetskraft och lid hade man inle inom föreskriven tid haft möjlighet att avge ett remissyttrande. Där ser vi kanske den kristna godtrogenheten - man tror så väl om folk och vad som görs, men man blir kanske ibland besviken över all resultatet inle blir vad man väntat. Jag har i min framställning här mycket klart påvisat alt det är fråga om en verksamhet som fungerar av egen kraft, Ell uteblivet statsbidrag innebär knappasi vare sig nedläggning eller inskränkning av verksamheten. Men det finns inom organisationen skaror av arbelsvilliga och engagerade ungdomar, ledare och lärare som skulle kunna las lill vara på ell ännu bättre säll om de ekonomiska resurserna var gynnsammare. Del är en oskattbar tillgång som samhället verkligen kan satsa på. Jag vill inte påstå att ett sedermera klart nej från statsmakternas sida till centralt slöd på grund av organisationsformen skulle leda till någon försvagning av verksamheten. Tvärtom kan det utgöra en sporre till en krafiigare satsning med egna medel. Här är del främsl fråga om ett förtroendefullt samarbete mellan samhället och de frivilligt arbetande krafterna. Med god förståelse och god vilja kan en sådan samverkan uppnås. Jag hoppas att den skall visa sig finnas bakom den för tillfället stängda fasaden,

I detta anförande instämde herr Westberg i Ljusdal (fp).

Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle;

Herr talman! Herr Sellgren talade alldeles nyss om den kristna godtrogenheten. Jag tycker att hans inlägg i viss mån vittnade om en misstro mot utskottets goda vilja. Vi har verkligen ansträngt oss att utifrån de förutsättningar som fanns finna en lösning på de här problemen. Jag har tidigare pekat på all i botten låg ett förslag som tillstyrkts av det helt övervägande antalet ungdomsorganisationer.

Sedan tycker jag att det finns skäl att inför kammaren redovisa att vi har haft hearings med företrädare för Pingströrelsens ungdomsverksamhet, allmänt kallad PU, och att vi därvid erfarit att man i varie fall f n, inte har central redovisning av kostnader för sin cenirala verksamhet. Bidragssystemet bygger på att organisationerna kan erhålla högst 75 % av faktiska kostnader.

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Stöd till ungdomsorganisationerna

Herr SELLGREN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Om man funnit att man varit något för godtrogen och förhoppningarna inte uppfylls är det helt klart att godtrogenheten kan avlösas av misstro. Så har det blivit i det här fallet. Det är hell klart. Betyder det att jag då också har en misstro mot utskottels goda vilja? Nej, men utskottet skulle väl ha kunnat visa en ännu bättre vilja - och det hade man gjort om man hade tillstyrkt bifall lill motionerna, som

103

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Slöd till ungdomsorganisationerna

vill lägga lill rätta de påtalade kantigheterna. Jag tror nämligen, herr Andersson i Lycksele, alt del kanske inte bara är organisationsformen som här varit avgörande. Kunde del möjligen vara tillgången på medel?

Sedan säger herr Andersson att man vid hearings med PU fått klart för sig alt där för tillfället inle finns någon central redovisning. Det finns förvisso central redovisning inom ramen för den verksamhet PU nu bedriver; men den verksamhei man bedriver i samverkan med andra församlingar - såsom de kortiidskurser jag nämnde - ingår inte i redovisningen.

Jag har inte propositionen i min hand, men jag tror det på s, 58 står att man under första året av en organisations verksamhet inte kräver så omfattande redovisning. En organisalion bör väl först få stöd för alt kunna avge en redovisning, eller hur herr Andersson?

Herr ANDERSSON i Lycksele (s) kort genmäle;

Herr lalman! Jag hoppas att det var ett fel i herr Sellgrens ordval när han talade om all han hoppals att utskottsmajoriteien skulle ha kunnat inta en annan ståndpunkt. Jag vill påpeka att utskollet är enhälligt på den här punkten.

Herr SELLGREN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Det skall bli myckel kort. Vi kanske inle skall diskutera här vad man erfarit under ulskoltsarbetets gång.

På förslag av herr förste vice talmannen beslöt kammaren alt uppskjuta den fortsatta överläggningen om detta betänkande samt behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till ett senare sammanträde,

§ 6 Anmäldes och bordlades

Förslag

Nr 15 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av belänkande från riksdagens informationsutredning om riksdagens tidningsfråga

§ 7 Anmäldes och bordlades Konslitutionsutskoltets betänkande

Nr 12 med anledning av granskning av statsrådens riänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

104

Finansutskottets betänkanden

Nr 19 med anledning av propositionen 1975:85 med förslagom tilläggs-släl III till riksstaten för budgetåret 1974/75. i vad avser finansdepartementets verksamhetsområde

Nr 20 med anledning av propositionen 1975:82 om ändringar i valuta-lagstiftningen, m, m,, jämte motioner

105

Lagutskottets betänkanden Nr 67

Nr 16 med anledning av propositionen 1975:12 med förslag lill lag om Fredieen den

ändring i skadeståndslagen (1972:207), m, m, jämte motioner 25-inril 1975
Nr 18 med anledning av motion om ändring av laxeringskravet vid vissl

bostadsarrende Nr 19 med anledning av motion om ändrat förfarande för upplösning

av samägande

Socialutskotlets betänkande

Nr 8 med anledning av propositionen 1975:50 i vad avser förslag till Iransplantalionslag och till obduklionslag jämte motioner

Kullurulskotlets betänkande

Nr 10 med anledning av propositionen 1975:76 om överlämnande av

förvaltningsuppgifter till föreningar, samfälligheter och stiftelser inom

ulbildningsdeparlemenlels verksamhetsområde

Utbildningsutskottets belänkande

Nr 13 med anledning av propositionen 1975:85 med förslag om tilläggs-stat III lill riksstalen för budgetåret 1974/75 såvitt gäller ulbildningsdeparlemenlels verksamhetsområde

Jordbruksulskottels belänkanden

Nr 8 med anledning av propositionen 1975:44 om stödåtgärder på fiskets

område, m, m, jämte motioner Nr 9 med anledning av propositionen 1975:29 med förslag till ändringar

i lagen (1938:274) om rätt till jakt och lagen (1950:596) om rätt lill

fiske

§ 8 Anmäldes och bordlades

Motioner

Nr 2137 av herrar Torwald och Bengtsson i Göteborg

med anledning av propositionen 1975:27 om ändring i vallagen (1972;

620), m, m.

Nr 2138 av herr Nilsson i Agnas m.Jl.

Nr 2139 av herr Winéii in.fl.

med anledning av propositionen 1975:99 med förslag lill lag om upphävande av lagen (1972:123) om förbud mot spridning av bekämpningsmedel från lufien

Nr 67

Fredagen den 25 april 1975

Meddelande om fråga

§ 9 Meddelande om fråga

Meddelades all följande fråga framställts

den 25 april

Nr 180 av herr Larsson i Öskevik (c) till herr finansministern om kyrkokommuns rätt lill skalleuriämningsbidrag;

Församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter erhåller skatteutjämningsbidrag på grundval av de förhållanden som rådde 1973 justerat med en viss årlig uppräkning. Detta innebär att en del kyrkokommuner som det nämnda året tillfälligt hade ett förhållandevis högt skatteunderlag kan gå miste om betydande bidragsbelopp. Särskilt märkliga effekter kan de nuvarande bestämmelserna få, om de taxeringar som föranledde uppgången i skattekraften 1973 sätts ner vid prövning i högre instans. Grunderna för berörda kyrkokommuners rätt att erhålla skalleuriämningsbidrag synes nämligen inle bli omräknade med hänsyn härtill.

Med anledning härav vill jag till herr finansministern slälla följande fråga:

Har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att undanröja de negativa konsekvenser, som de nuvarande reglerna för kommunala skalleuriämningsbidrag medför för vissa kyrkokommuner, vilka år 1973 tillfälligt hade en ovanligt hög skattekraft?

§ 10 Kammaren åtskildes kl, 14,59,

106

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert