Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:6

Torsdagen den 16 januari

Kl. 14.00

§ 1 Om innebörden av neutralitetsförbehåll i avtal med den s. k. oljeklubben

Herr utrikesminislern ANDERSSON erhöll ordel för all besvara herr Olof Johanssons i Slockholm (c) i kammarens protokoll för den lOjanuari inlagna fråga, nr 10, och anförde;

Herr lalman! Herr Olof Johansson i Slockholm har frägal mig på vilkel säll ell neulraliletsförbehåll i anslulning lill avlalel med den s. k. oljeklubben - som numera har bdeckningen lEP - skyddar tilltron lill den svenska neutralitetspolitiken, när medlemslandet USA:s utrikesminister kräver, all konsumenlländerna inom lEP skall uppträda med gemensaml energipolitiskt program och som en enhet innan en konferens med producentländerna blir meningsfull och samlidigl holar med våld mol oljeproducenterna för att säkra oljeförsörjningen.

Jag vill först erinra om innehållet i den svenska neulralitdsförkla-ringen. Den lyder: "Den svenska regeringen förutsätter, alt deltagandel i avlalel angående del inlernalionella energiprogrammel ej hindrar Sverige från au vidla de åtgärder som regeringen anser nödvändiga för alt fullfölja landels traditionella neulralildspolilik." En förklaring av molsvarande innebörd avgavs av de två övriga neutrala länder, Schweiz och Österrike, som anslöt sig lill programmet.

Ell dellagande i energiprogrammet innebär inte några åtaganden som strider mot vår neulralildspolilik. Om några nya förpliktelser - ulöver dem vi åtagit oss i arbelel - skall åläggas medlemmarna måsle beslul härom fattas enhälligt. Skulle en situation uppslå där vi bedömer all dellagande i samarbetet skulle vara oförenligt med vår neulralildspolilik har vi genom neutraliietsförbehållet klarl givit till känna alt vi måsle slälla oss utanför. Del finns ingen anledning alt nu spekulera om hur en sådan situation skulle kunna se ut.

Energiprogrammel förulsäller ell nära samarbete med oljeproducent-länder och u-landskonsumenler. Från svensk sida har vi hela liden fäst slor vikt vid delta samarbete. Vi kommer självfallet all verka för att del sker i en posiliv anda och all elt nära och förtroendefullt samarbete skapas som undviker konfrontation,

Slulligen bör framhållas all en anslutning lill energiprogrammet kommer atl stärka vår försörjningstrygghet i en krissituation där fördelningen sker automatiskt utan poliliska beslul eller poliliska krav. Della synes posilivl påverka våra möjligheter au föra en strikt neutralilelspolitik.

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om innebörden av neulraliletsförbehåll i avtal med den s. k. oljeklubben

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om innebörden av neutraUtetsförbe-håll i avtal med den s. k. oljeklubben

Hen OLOF JOHANSSON i Slockholm (c):

Herr lalman! Jag lackar statsrådet Andersson för svarel på min fråga.

Bakgrunden lill all jag ställde frågan är tvåfaldig: dels de uppmärksammade uttalanden som gjorls av den amerikanske utrikesministern främst i en intervju i Business Week för ell tag sedan med instämmande från den amerikanske presidenten i en inlervju i Times Magazine, dels del förhållandet all skeendet på della område går ulomordenlligl fort. Del pågår ju hela liden överläggningar inom lEA, tidigare ECG, för all få fram del program (lEP) som man vill skapa på olika områden och för att uppnå ell enhetligt uppträdande.

Jag har i och för sig ingen kommentar all göra lill del neutralitets-politiska förbehållet såsom del är återgivet i svarel. Självklarl har Sverige även möjlighet all säga ja eller nej lill nya bestämmelser som tillförs avlalel. På dessa punkter är vi eniga. Men jag tycker all del finns all anledning att diskutera de komplikationer som kan uppslå, när dominerande medlemsländer inom en organisaiion som vi lillhör börjar göra egna markeringar, och på vilket sätt då förlroendel för den svenska neutralitetspolitiken påverkas.

Elt säll - och där vill jag slälla en fråga till utrikesministern - är naturligtvis att man direkt från svensk sida markerar att vi inte delar den uppfallning som framgår av innehållel i sådana uttalanden. Del är dock svårt all som medlem av en sådan här grupp, där USA har tillskansat sig etl myckel slort inflytande inle bara på grundval av sin oljeimport ulan också för egen producerad konsumtion, gardera sig mol överlagda yttranden som kan tolkas så all vi i Sverige blir medansvariga, om vi inle lar avstånd från dem.

Del intressanta är vilka ambitioner och vilka syften USA och andra ledande oljeproducenlländer har med lEP. Kissinger anser i intervjun i Business Week del vara självklarl alt oljekonsumenierna har ell energipolitiskt handlingsprogram och atl länderna skall uppträda som en enhet. I elt tal i Chicago den 14 november 1974 säger han: "lEA är det första resultatet av våra strävanden. Men endasl grunden för våra strävanden är nu lagd." lEP är således basen och fundamenlet för ell vidare samarbele. Del uttalandet blir särskilt intressanl sedan intervjun i Business Week publicerats.

Jag vill alltså slälla frågan: Hur länker utrikesministern och den svenska regeringen markera etl avståndstagande från de amerikanska uttalandena angående oljesamarbelet som åsyftas i min fråga?

Hen ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Försl vill jag slå fast all Sverige inle kan åläggas några sådana förpliktelser i denna organisation som vi inle själva är med på.

När del gäller herr Olof Johanssons i Slockholm fråga hur den svenska regeringen ser på del ullalande som den amerikanske utrikesministern har gjort vill jag bara säga all den svenska regeringen besläml avvisar alla tankar på en konfrontalion som skapar motsättningar och i sista

hand skulle kunna leda lill våld. Vi anser del därför också felakligl all ens i hypotetisk form föra resonemang om sådana möjligheter.

Jag vill också fästa uppmärksamheten på all energiorganet skall främja samarbetet mellan konsument- och producenlländerna och inle driva fram någon konfrontation. Jag har så goda förbindelser med de flesla länder i denna organisaiion all jag kan säga alt flertalet medlemmar har samma uppfallning. Del ger en ganska god säkerhet för atl inle detta konsumenlsamarbde skall leda lill konflikler med producenlländerna.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om innebörden av neutralitetsförbehåll i avtal med den s. k. oljeklubben

Hen OLOF JOHANSSON i Slockholm (c);

Herr lalman! Jag vill lacka utrikesministern för hans klara avståndstagande från utrikesminister Kissingers ullalande. Samtidigt vill jag erinra om vad ulrikesminislern sade i vår deball i november förra årel alt innan överenskommelsen träffas får vi tillfälle atl diskulera olika saker i riksdagen. Jag har lagil fasla på del uttalandet, och det är bl. a. därför jag har ställt min fråga.

Händelseutvecklingen i detta sammanhang är emellertid så snabb all del flnns belydande risker för låsningar i konkreta sakfrågor, som i och för sig hör lill induslridepartemenlds och handelsdepartementets områden men som kan vara kopplade lill vitala utrikespolitiska aspekter. Del är ulomordenlligl vikligl all vi får en diskussion om dessa saker, inte minsl därför all jusl samarbetet mellan oljeproducenter och oljekonsumenter såsom del slulligen tolkas inom lEP har getts högsta prioritet. Del betyder all de konkreta lösningarna kommer atl utvecklas och fullföljas innan riksdagen har möjlighet alt diskulera ratificeringen. Propositionen framläggs den 20 mars, och deballen i riksdagen kommer försl senare.

Jag ulgår ifrån all ulrikesminislern håller med mig om all vi måsle föra deballen om samarbetet mellan oljeproducenler och oljekonsumenler i det här skedet för det är långtifrån självklarl all USA låler sig nöja med de positiva samarbetstoner som ulrikesminislern här gör sig lill tolk för. Kärnan i hela budskapet från den amerikanska statsledningen ärju all man inle nöjer sig med della ulan ser oljesamarbelet som etl säll all pressa oljeproducenlerna lill vissa koncessioner.

Herr utrikesministern ANDERSSON:

Herr lalman! Frågan om vår anslulning lill energiorganet kommer ju all föreläggas riksdagen. Några bindningar i förväg av väsentlig betydelse kommer inle all ske. Självklarl kommer Sverige alt della i etl samarbele med producenlländerna, del som förbereds och del som OPEC i varje fall i december månad förklarade sig positivt inställd lill. Där deltar vi i elt förberedelsearbete i den anda som jag har redovisat.

Hen OLOF JOHANSSON i Stockholm (c);

Herr lalman! Jag vill bara för protokollet nämna vad som för närvarande

6 Riksdagen', protokoll 1975. Nr 1-7

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om innebörden av neulraliletsförbehåll i avtal med den s. k. otjeklubben

pågår i Paris och på andra håll. Överiäggningar förs om etl långsiktigt energipolitiskt handlingsprogram och om hur man skall uppträda genlemol de oljeproducerande länderna. Del pågår vidare överläggningar om oljemarknaden och krissyslemd. Sverige är representerat i alla dessa olika grupper.

Jag utgår ifrån all vi i samband med de energipoliliska avgörandena här i riksdagen kommer atl få oss förelagda vissa ställningstaganden som svenska representanter har gjort i del sammanhanget, men där enligl min uppfallning också utrikespolitiska aspekter måste komma in på etl myckel tidigt stadium och diskuleras öppet här hemma, innan låsningar sker i de enskilda kommittéerna. Del är därför jag slälll frågan lill ulrikesminislern och inle lill något annal statsråd. Jag räknar med all utrikesministern delar min uppfallning på denna punkt så all vi inle i slulel av mars slår inför fullbordat faktum och befinner oss i den silualionen, all vi riskerar en hård konfrontation med de oljeproducerande länderna framöver.

En befogad fråga i del sammanhanget måsle vara; Är Sverige berett all avslå från all della i mötet med de oljeproducerande länderna, om del visar sig all delta skulle leda lill konfrontation?

Herr ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Del finns i Paris för närvarande en representant för UD som deltar i del förberedande arbelel och som vi har direkl kontakt med. Jag kan försäkra herr Johansson atl vi noga följer denna fråga. Vi kommer icke alt göra några bindningar som inle slår i överensstämmelse med svensk neutralitetspolitik och svenska intressen.

Herr OLOF JOHANSSON i Stockholm (c):

Herr lalman! Jag vill bara lill sisl framföra den enligl min mening inte oväsentliga aspekl som vi bl. a. diskulerade när EG-sämarbelet var som mesl aktuellt, nämligen all förlroendel för den svenska neutralitetspolitiken ju inle beror enbarl på de rent faktiska, juridiska, folkrätlsliga förbehåll som Sverige gör i förhållande lill etl avtal, utan också på hur Sverige deltar i den diskussionen och del inlryck som skapas hos allmänheten av del samarbele i vilket Sverige deltar som en av medlemmarna. Del tyckerjag är en oerhörl viklig och väsentlig fråga, som jag hoppas att utrikesministern och hans medhjälpare bevakar ordenlligt med tanke på den ganska avslöjande diskussion som har förts i Business Week och Times Magazine ävensom vid den presskonferens som hölls på Mar-linique, efler bl. a. de amerikanska och franska statschefernas möle där. Del kvarstående intrycket från den presskonferensen är ändå all man från amerikansk sida anser all lEP skall användas som ell påtryckningsmedel och alltså inte för sairiarbele.

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 2 Om Sveriges diplomatiska förbindelser med Republiken Sydvietnam, m. m.

Herr ulrikesminislern ANDERSSON erhöll ordel för att i etl sammanhang besvara herr Hermanssons (vpk) i kammarens protokoll för den 10 januari inlagna frågor, nr 13 resp. 14, och anförde:

Herr lalman! Herr Hermansson har frågat mig när regeringen avser all erkänna Republiken Sydvielnams provisoriska revolutionära regering och upprätta fullvärdiga diplomatiska förbindelser med densamma.

Herr Hermansson har vidare frågat mig, om jag vill deklarera, all regeringen officiellt brutit med Thieuregimen i Saigon och alt varje förbindelse med denna regim upphört.

Dessa frågor behandlades nyligen i utrikesutskottets betänkande nr 10 år 1974. 1 belänkandel framhölls all med hänsyn lill de förhållanden som råder i Sydvielnam kan man tills vidare inle anse, all någondera av de båda administrationerna kan företräda slalen Sydvielnam enligl folkrällens regler.

Regeringen delar denna uppfallning, som bygger på Parisavtalds bestämmelser. Parisavialel erkänner existensen av två jämbördiga parter i Sydvielnam, vilka genom en i avlalel angiven procedur skall ersättas av en enda nationell regering. Under övergångsperioden i väntan härpå existerar de båda parternas administrationer sida vid sida och behärskar var sill område. Svenska regeringen kan i della läge inle hävda, all en av dessa administrationer ensam företräder slalen Sydvielnam och kan påla sig denna stats internationella åtaganden. Della skulle icke stå i överensstämmelse med den av de båda sydvidnamesiska parlerna i Parisavialel godkända proceduren för bildande av en laglig och allmänt erkänd sydvidnamesisk regering på grundval av fria och demokratiska val. Därför anser sig regeringen icke i folkrätlslig mening kunna erkänna PRR som Sydvielnams regering.

Av del sagda framgår emellertid också atl vi ej heller kan erkänna administrationen i Saigon som Sydvielnams regering. Vi upprätthåller inga diplomatiska förbindelser med denna adminislralion och vänder oss mot dess anspråk på alt ensam förelräda Sydvielnam i inlernalionella sammanhang.

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Om Sveriges diplomatiska förbindelser med Republiken Svdvielnam, m. m.

Hen HERMANSSON (vpk):

Herr lalman! Mina två frågor har både en historisk och en dagsaktuell bakgrund.

Del vietnamesiska folkel har under lång lid tvingats föra en hård och offerfylld kamp för sill nationella oberoende. Parisavialel om Vielnam - vars ivåårsdag vi snart skall höglidlighålla - var en slor framgång för del vietnamesiska folkel. Del var ell svårt nederlag för USA-imperia-lismen och dess hantlangare i Thieuadministrationen.

Under hela den lid som gått sedan Parisavialel undertecknades har Saigonjunian, stödd och manipulerad av de härskande kretsarna i USA,

Nr 6 fortsall sina operationer mol de befriade områdena. Man har vägrat alt

Torsdaeen den efterkomma avtalets bestämmelser. Mer än 250 000 personer hålls som

16 ianiiHri 1975 poliliska fångar. Anhängare av FNL och av den Iredje kraften förföljs,

_____________ Del är ingen överdrift all säga atl marionetterna i Saigon bryter mot

Om Sveriges varje punkt i Parisavialel. PRR har ivingats värna sill territorium och

diplomatiska slå lillbaka. Del är hell klarl att del är USA-imperialislernas och Sai-

förbindelser med gonjunlans förbrytelser mol Parisavialel som gör alt kriget i Sydvietnam
Republiken fortfarande pågår. Del är därför nödvändigl all kräva att USA:s regering

Sydvietnam, m. m. fullständigt och definitivt upphör med varje militärt engagemang och varje inblandning i Sydvielnams angelägenheter, Della krav är desto viktigare mol bakgrunden av planer i USA på en ökad inblandning i Vielnam och president Fords direkta hol mol Demokratiska republiken Vietnam - Nordvietnam. Del är också nödvändigl all Thieuregimen internationellt isoleras. Det är en förutsättning för fred i Vielnam alt Thieuregimen försvinner och ersätts med en regering i Saigon som är beredd alt tillämpa Parisavialel.

Solidariskl slöd lill PRR är å andra sidan del bäsla sättet all främja Sydvielnams ulveckling och trygga dess nationella oberoende. Ell erkännande av PRR som Sydvielnams rättmätiga regering är här etl vikligl bidrag. PRR uppfyller enligl vår mening de krav som från svensk sida formelll brukar anföras som villkor för erkännande av en regering. Man kan inte, som den svenska regeringen gör, likställa PRR och Thieuregimen. PRR vill följa Parisavialel. Thieuregimen vill bryla och bryter mol Parisavialel. Man kan inle jämställa offret och mördaren. Förutsättningen för all Parisavialel skall följas är alt Thieuregimen försvinner. Har ulrikesminislern någon annan mening om den frågan?

Samlidigl som jag lackar för svaret vill jag beklaga att ulrikesminislern här i dag inte kunnal meddela all Sverige upprättar fullvärdiga diplomatiska förbindelser med PRR. Del kan emellertid bara vara en tidsfråga. Vad gäller förbindelserna med Saigonjunian har jag som ell framsteg noterat vad som hänt. Regeringen bör emellertid fullfölja della genom alt deklarera all den officiellt brutit med Thieuregimen i Saigon. Della är ju den inlernalionelll brukliga formen.

Hen ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Jag skall inle fortsätta diskussionen om erkännande av PRR; jag hänvisar till mill svar och lill den deball som hell nyligen hölls i denna kammare, då beslul fattades.

Vad beträffar den sista frågan, om avbrytande av de diplomatiska förbindelserna med Saigonregimen, måste ju herr Hermansson medge, atl mill svar säger ul all vi formelll har brutit förbindelserna med Saigonregimen. Vi erkänner den inle och vi har inga diplomatiska förbindelser med den.

All vi inle har gjort något slort, dramatiskt politiskt utspel om della

beror på all ell sådanl utspel skulle ha kunnal uppfattas som om vi

84 verkligen under senare år hade haft sådana diplomatiska förbindelser

med Saigonregimen. Alla vel ju all del är många år sedan vi hade dd. Därför har undan för undan - framför alll under det senasle året - del hela trappats ner på administrativ väg, och nu är del etl faktum atl vi inle har förbindelser med Saigonregimen.

Hen HERMANSSON (vpk);

Herr talman! Jag noterar med myckel slor tillfredsställelse all utrikesministern nu, för första gången, på regeringens vägnar gör den offentliga deklarationen all den svenska regeringen har brutit med Saigonregimen. Därmed har han svarat positivt på en av de bägge frågor som jag ställde.

Vad gäller erkännande av PRR, som den andra frågan avser, vill jag än en gång påpeka all man enligt min mening inle kan likställa de bägge regimerna. Thieu bryter ju hela liden mol avlalel i Paris och vill inte erkänna della. En hell annan sak skulle del vara, om del upprättas en regering i Saigon som följer Parisavialel. För all befordra en sådan ulveckling, som är i Vietnams iniresse och i världsfredens iniresse, bör Sverige erkänna den av de bägge regeringar som är omnämnda i Parisavialel som vill fullfölja delta avtal - och det är jusl PRR.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om Sveriges diplomatiska Jörblndelser med Republiken Sydvietnam, m. m.

Hen ulrikesminislern ANDERSSON:

Herr lalman! Jag vill bara erinra herr Hermansson om all både DRV och PRR erkänner existensen av Saigonadminislralionen. Man slåss på PRR-sidan för all inlernalionelll, i fackorgan osv., bli jämställd med Saigonregimen och vill all utomstående - även Sverige - skall acceplera denna, som man själv säger, dualilel i maktförhållandena i Sydvielnam. Där flnns alltså två administrationer.

Eflersom Sverige bara erkänner stater, kan vi i del här lägel inle anse all någon av de administrationer som behärskar var sill område kan represenlera slalen Sydvielnam.

Hen HERMANSSON (vpk);

Herr lalman! Man brukar hänvisa lill folkrätten och till de regler som internationellt tillämpas när del gäller erkännande av regeringar, men då vill jag erinra om del faktum all del flnns 43 stater som har erkänt PRR som Sydvielnams verkliga regering. Följer då dessa 43 regeringar inle vad den internationella rätlen föreskriver? Bryter de rent av mol denna rätl?

Är del inle i slällel så all del kan flnnas olika meningar om hur de inlernalionella reglerna skall tillämpas? Olika meningar kan till en lid alltid flnnas när del gäller nytillkomna regeringar, särskill i en sådan situation som i södra Vietnam. Jag vill understryka all del flnns många medborgare i vårt land -jag vågar fakliskl säga en majoritet - som hävdar alt PRR bör erkännas som den rättmätiga regeringen i södra Vietnam. Del är etl säll från vår sida all befordra all reglerna i Parisavialel någonsin skall komma alt tillämpas i Vielnam.

Jag vädjar lill regeringen alt ompröva sill slällningslagande på den här punkten.

Nr 6

Torsdagen den 16 januari 1975

Om planerna på ett system med definitiv källskatt

Herr utrikesminislern ANDERSSON:

Herr lalman! Del är rikligt all många stater har erkänt PRR. Ännu fler har erkänt Saigonregimen. Jag vill inle här diskutera i vad mån de som har erkänt dessa regeringar följer den inlernalionella folkrällens regler. Men jag vill hävda atl många av staterna erkänner regeringar efter andra principer än Sverige, närmasl efler poliliska grunder; del gör inte Sverige.

Hen HERMANSSON (vpk);

Herr talman! Del är riktigl alt det finns dl anlal regeringar som fortfarande erkänner juntan i Saigon och har diplomatiska förbindelser med denna. Del är ell ungefär lika slorl anlal som antalet regeringar som erkänner PRR. Det kan skilja på en eller annan stal mer i del ena eller andra fallel, men del är någol över 40 stater i bägge fallen. Skillnaden ärju att det tidigare var etl mycket större antal regeringar som erkände Saigonregimen. Del är elt anlal som forlfarande gör del, men undan för undan har den ena regeringen efler den andra i slällel erkänt PRR som den rättmätiga regimen i södra Vielnam. Jag menar atl del är den progressiva linje som Sverige också måsle följa.

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 3 Om planerna på ett system med definitiv källskatt

Herr finansminislern STRÄNG erhöll ordel för atl besvara herr 5>'ö-holms (fp) i kammarens protokoll för den 10 januari intagna fråga, nr 3, och anförde;

Herr lalman! Herr Sjöholm har frågat mig om regeringen övergivit planerna på att införa etl system med definitiv källskatt,

Ulredningen om definitiv källskatt lämnade sitt betänkande (SOU 1972:11) Förenklad lönlagarbeskaltning i februari 1972. Utredningens förslag innehöll principiella rikllinjer för elt förenklat syslem för löntagares beskattning, avsedda alt ligga till grund för en fortsatt diskussion på områdel. Remissutfallet var nästan genomgående negativt. De fortsatta övervägandena har gett vid handen all införandel av en renodlad definitiv källskatt kräver andra materiella skalleregler än som för närvarande gäller. Denna fråga kan därför aktualiseras bara i samband med en djupgående skallereform av del slag 1972 års skalleulredning har all utarbeta. Del slutliga ställningstagandet till en definitiv källskatt får således anstå lill dess ulredningen lagl fram sill slulförslag.

Frågan om förenklad beskattning för vissa grupper av skattskyldiga, t. ex. pensionärer, kan däremol prövas lidigare. RS-ulredningen har i sill betänkande Rationalisering av skalteadminislralion, som avlämnats i juli 1974, lagl fram förslag härom. Della belänkande övervägs för närvarande inom finansdepartementet.

Hen SJÖHOLM (fp);

Herr lalman! Tack för svarel, som del inle finns någon anledning alt anmärka på. Det är bra all finansminislern säger all man skall forlsätla arbelel med alt få fram ell syslem med definitiv källskati och alt man kan gå stegvis och kanske genomföra del för pensionärerna innan man kan göra del för övriga. Jag förstår mycket väl svårigheterna med detta, men vi harju redan för sjömän en definitiv källskati, och den fungerar såvitt jag vet bra.

Fördelarna med syslemel vore naturiigtvis atl svenska folket skulle bli befriat från bekymren med all deklarera och all slalen skulle tjäna en massa pengar genom all inbespara en mängd laxeringsfunklionärer. Jag är glad all höra all arbelel forlsäller.

Slulligen skulle jag vilja vädja lill statsrådet atl kröna sin lysande bana som flnansminister - dd omdömet kan vi vara eniga om oavsett par-lilillhörighd - genom all lyckliggöra svenska folkel med elt rättvist skattesystem, för ett sådanl har vi inle.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om ransonering av vissa baslivsmedel Jör alt lindra verkningarna av hungersnöden i världen

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 4 Om ransonering av vissa baslivsmedel för att lindra verkningarna av hungersnöden i världen

Herr jordbruksministern LUNDKVIST erhöll ordel för all besvara herr Sjöholms (fp) i kammarens protokoll för den 10 januari inlagna fråga, nr 4, lill herr handelsministern, och anförde;

Herr talman! Herr Sjöholm har frågat handelsministern om en här i landel genomförd ransonering av vissa baslivsmedel väsenlligl skulle öka våra möjligheler all lindra verkningarna av hungersnöden i väriden och - om så är fallel - om vi då inte skyndsamt bör införa en sådan ransonering.

Frågan har överiämnals lill mig för besvarande.

Den effektivaste insatsen Sverige kan göra för all medverka lill atl förbättra livsmedelsförsörjningen i väriden är alt slödja arbelel på all öka livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna och bidra lill all förbättra distributions- och lagringsmöjligheter i dessa länder.

Inte ens en hård ransonering av livsmedel i Sverige med de kostnader och andra ölägenheter som skulle vara förknippade med en sådan åtgärd skulle nämnvärl bidra lill all lindra verkningarna av hungersnöden i världen.

Hen SJÖHOLM (fp);

Herr lalman! Del här är en fråga av lilel andra dimensioner än den förra.

Jag lackar jordbruksministern för svaret, som beslår av två delar. Den ena innebär all dd här är etl arbele på lång sikt - visst är det så. Men

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om bättre skördeskadeskydd

del gäller också all rädda dem som håller på att dö av sväll jusl i dag och kanske i morgon. De harju inte myckel glädje av om man avskaffar falligdomen i u-länderna - de har då redan dött av hunger och sväll.

Jag kan la ell myckel enkell exempel. Om del ligger en människa och håller på all drunkna i Strömmen bör man ju försöka dra upp vederbörande i slällel för all rusa i väg och göra en ulredning om hur man skall ordna ell bällre skydd för personer som håller på all drunkna. Del är myckel enkell.

Jag menar all den solidarilel vi är skyldiga de hungrande borde medföra alt vi verkligen tar krafttag. Om del flnns ell väridssamvele, som vi ofta lalar om, och vi är delaktiga i del borde vi handla på della säll.

Vi lalade myckel om vete här i höstas, och det är ett underligt sammanträffande atl "vete" ingår i både ordel samvele och ordet helvete. Jag tror alt om samvetet fick fördela vetet skulle man kunna avskaffa helvetet för väldigl fnånga människor.

Del var alltså därvidlag jag trodde atl en ransonering här i landel skulle ha kunnal bidra lill en ändring av förhållandena, men del tror alltså inle jordbruksministern. Del är svårt all avgöra vem som har räll, och vi får väl tills vidare böja oss för della.

Del är klart atl del är väldigl slora krav. Men jag tror all svenska folkel, inle för elt par tre år sedan men i dag, skulle ha gått med på ell sådanl här förfarande för all också markera atl del verkligen finns etl väridssamvele och alt vi är villiga all leva upp lill de krav som della släller på oss.

Del blir kanske anledning all ålerkomma lill den här frågan.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 5 Om bättre skördeskadeskydd

Herr jordbruksministern LUNDKVIST erhöll ordet för atl besvara herr Weslbergs i Ljusdal (fp) i kammarens protokoll för den lOjanuari inlagna fråga, nr 7, och anförde:

Herr lalman! Herr Weslberg i Ljusdal har frågal mig om jag har observerat hur olillräckligl skördeskadeskyddel visal sig vara och om jag avser all vidla några ålgärder för all förbällra stödet lill de vid förra årels skörd skadedrabbade jordbrukarna.

Skördeskadeskyddel omfattar samtliga jordbruksföretag i landel med mer än 2 ha åker. 1 skyddet ingår alla allmänt odlade grödor utom köks-växler, frukl och bär. Skyddei avser skörden i dess helhel på etl jordbruksförelag. För att ersällning skall utgå räcker det alltså inte med atl någon enstaka gröda blivil dålig ulan den lolala skörden måsle vara lägre än normall. 1 systemet ingår en självrisk som i genomsnitt för alla gårdar i landet är 15,5 % av del s. k. normskördevärdet.

Till följd av de dåliga bärgningsförhållandena under år 1974 för hö

och spannmål i vissa delar av landel har regeringen beslutat om vissa speciella ålgärder. Sålunda har särskilda ersäliningsberäkningar gjorls inom ell tillfälligt skadeområde som omfattade de fem nordligaste länen så all ersältningsutbelalningarna där kunde ske redan i december förra årel. Vidare har obärgad areal av spannmål, våroljeväxler och potatis lillfälligl beaktats individuellt över hela landel. Skördeskadeskyddel har härigenom förbättrats för jordbrukarna.

Som komplettering lill skördeskadeersällningarna finns behovsprövade bidrag. Dessa kan ulgå lill jordbrukare som drabbats av myckel allvarliga skördeskador men som på grund av skördeskadeskyddets konstruktion inle har fåll någon eller endasl obetydlig ersättning.

Skördeskadeskyddel har sedan sin tillkomst genomgått ständiga förbättringar. Skördeslalistiska nämnden, som beslår av representanter för berörda myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund, arbelar för närvarande med en allmän översyn av skördeskadeskyddel. Resultatet av denna översyn kan väntas under våren. När del gäller 1974 års höskörd i de fem nordligaste länen är denna föremål för ytterligare undersökningar från skördeslalistiska nämndens sida.

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Om bällre skördeskadeskydd

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp);

Herr talman! Först elt tack lill jordbruksministern för svaret på min fråga. Svarel var innehållsrikt men inle så positivt som jag hade önskat.

Det var med stora förhoppningar som jordbrukarna tog del av beslutet om individuell prövning av förra årets skördeskador. Vid den tidpunkten trodde man på en rimlig ersällning för del inkomslborlfall som drabbade så många jordbrukare förra årel. Men därav blev för många intet eller myckel lilel. De siffror som jag angav i min fråga lalar där ell tydligt språk. Differenserna är ännu slörre än vad jag angav, och skördeskadorna beräknas nu lill 25 miljoner mol en skördeskadeersältning på 3,5 milj. kr.

Au resultatet har blivil så olyckligt för vårt län beror i hög grad på beräkningsgrunderna. Normskördevärdet är för vår del upptaget alldeles för lågt. Della har sin särskilda förklaring. Normalskörden beräknas som ett medeltal för 14 ä 15 år. 1 början av den nu akluella perioden drabbades vårt län av den s. k. Bollnässjukan, och medelskörden blev av den anledningen låg. Inte heller kom konstgödsel lill någon slörre användning i Hälsingland under första delen av ifrågavarande period, och skördarna blev även av den anledningen lägre. 1 dag är normalskörd någol hell annal än del framräknade medeltal som anges och som skördeskadeersällningen bygger på. Självrisken är också myckel hög, Della tillsammans gör all ersällningarna inle slår i någon som helsl rimlig proportion lill förluslerna. Många jordbrukare blir därför hell ulan ersällning.

Självfallet har della skapat elt myckel besvädigl ekonomiski läge för många jordbrukare. Del kan i della sammanhang vara skäl i all påminna om all många av de drabbade är låginkomsttagare. Det är också därför som jag undrar om inte jordbruksministern kunde finna möjligheler atl

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om bättre skördeskadeskydd

lillfälligl hjälpa jordbrukarna genom någon exlra åtgärd i den besväriiga situation som skördekataslrofen har skapat, t. ex. genom att lämna ell vissl bidrag för varje oskördad hektar. Pengar finns ju. På det sättet skulle alla skördeskadedrabbade få en viss ersätlning för inkomslborl-fallel.

Sedan är också de flesta bedömare ense om att skördeskadeskyddel måsle få en annan ulformning för framliden. Som vi hörde av jord-bruksministern pågår ju nu också en översyn av skördeskadeskyddel. Men vad det nu gäller är huruvida det är möjligt att ge en bättre ersättning till de jordbrukare som drabbades av skördeskador i höstas.

Herr jordbruksministern LUNDKVIST;

Herr lalman! Den slora skillnad som kan utläsas av de siffror som herr Weslberg i Ljusdal här nämnt beror delvis på atl skyddet inle ersätter en onormalt hög skörd ulan beräknas med utgångspunkt i den normala skörden inom resp, områden.

Sedan kan man fråga vad som är normal skörd i den del av landel som vi här lalar om. Bedömningen av den frågan föreställer jag mig all man gör i den översyn som nu skall verkställas av skördeslalistiska nämnden. Fram på vårkanten får vi väl se resultatet av nämndens arbete, och då får vi kanske ålerkomma lill den saken.

Vad slulligen gäller de speciella förhållandena för höskörden under 1974 har jag redan i mitt svar sagl att undei-sökiiingar pågår i skördestatistiska nämnden. Vi får väl avvakta resullalel av de undersökningarna och se vad de kan leda lill.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp);

Herr lalman! Jag har observerat uppgiften i svarel all 1974 års höskörd i de fem nordligaste länen är föremål för ytterligare undersökningar. Del är givelvis värdefulll. Men nu gäller del inle bara höskörden ulan del gäller kanske allra mesl spannmålsskörden. Skadorna på denna är i vår del av landel utomordentligt stora. Jag lalade i dag med en broder som hade en skördeföriusl på ca 75 000 kr., lågt räknal, och som fåll en ersällning på 16 000. Då hade han beräknat priset på spannmålen lill 50 öre per kg, och nu när han skall köpa spannmål lill sina grisar får han belala 80 öre per kg. Del är klarl all han kommer i en utomordentligt besväriig ekonomisk situation.

Den översyn som jordbruksministern talar om är yllersl angelägen, och del är värdefulll all den kommer lill stånd. Men kan den påverka utfallet för 1974? Om så inle är fallel, är jordbruksministern då beredd all la sig en ny funderare på huruvida det är möjligl alt genom någon exlra åtgärd hjälpa dem som drabbades förra året? Låt oss se på siffrorna! År 1973, som var ell normall år, betalades del i vårt län ul ungefär 2 miljoner i skördeskadeersältning. Del är alltså en normal utbetalning. Men i år, när vi drabbats av en verklig kalaslrof, blev det 3,3 miljoner. Skillnaden är inle slor med tanke på vilken oerhörd skillnad del var i fråga om skördeulfall och skördeskador.

Hen jordbruksministern LUNDKVIST;

Herr lalman! Jag vill bara upprepa vad jag sade i milt svar: "Som komplettering till skördeskadeersällningarna finns behovsprövade bidrag. Dessa kan ulgå lill jordbrukare som drabbats av myckel allvarliga skördeskador men som på grund av skördeskadeskyddets konstruktion inle har fåll någon eller endasl obetydlig ersällning." Den vägen finns del alltså möjligheler till ersätlning i sådana fall.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr talman! Det är naturiigtvis bra att den möjligheten finns - det medger jag gärna. Men jag tycker inle all del är tillfredsställande all i sådana fall börja lala om behovsprövade sociala bidrag. Del är inte sådana det bör vara fråga om, utan vi bör ha ell skördeskadeskydd som ger ersättning lill de människor som drabbas av inkomslborlfall, och del är någonting helt annal.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om höjning av ersättningen JÖr nämndemannauppdrag

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 6 Om höjning av ersättningen för nämndemannauppdrag

Herr juslilieminislern GEIJER erhöll ordel för atl besvara herr Hedbergs (s) i kammarens protokoll för den 10 januari inlagna fråga, nr I, och anförde;

Herr talman! Herr Hedberg har frågal om jag under innevarande år kommer alt föreslå någon höjning av ersällningarna lill nämndemän.

Såsom framgår av årels budgetproposition kommer regeringen all höja nämndemannaarvodel fr. o. m. den I juli 1975 från 100 lill 130 kr. per tjänstgöringsdag.

Hen HEDBERG (s):

Herr talman! Jag vill först tacka statsrådet för svaret.

Anledningen lill min fråga är alt om man hade följt tidigare praxis när del gäller denna sak så skulle del ha dröjt ytteriigare ell eller två år innan man höjl ersättningen. Jag vill betona alt del är nödvändigl alt man lillräckligl ofta ser över ersällningarna så all de höjs i lakl med lönerna - för många av de människor som har nämndemannauppdrag är ersättningens storlek av slor betydelse.

Jag har, efler del all frågan slälldes, lagil del av vad som sägs om della i budgetpropositionen. När del gäller den delen vill jag ha elt förtydligande. Det finns nämligen en grupp nämndemän vilkas ersättning regleras av andra kungörelser än dem man hänvisar lill i budgetpropositionen. Del är de nämndemän som sitter i skatterätt och länsrätt och för vilka kungörelserna 1971:456 och 1971:1096 gäller. Jag ulgår från alt vad som sägs i svaret i dag även gäller denna grupp av nämndemän. Del betyder all när delta initiativ las även denna grupp kommer med bland dem som får höjda ersättningar.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om ramen för säkerhetspolisens rutinmässiga verksamhet

Herr juslilieminislern GEIJER;

Herr lalman! Skalteräller och länsrätter handläggs inte av justiliedeparlemenlel, och därför finns del inle upplagd någonting om dem i vår budgetproposition. Jag ulgår emellertid från all molsvarande höjningar kommer lill stånd på det områdel.

Hen HEDBERG (s);

Herr lalman! Jag lackar för den upplysningen - min fråga gällde ju alla nämndemän. Därför får jag givelvis i denna del föra frågan vidare.

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 7 Om ramen för säkerhetspolisens rutinmässiga verksamhet

Herr juslilieminislern GEIJER erhöll ordel för all besvara herr Lövenborgs (vpk) i kammarens protokoll för den 10 januari intagna fråga, nr 5, och anförde:

Herr Lövenborg har - med hänvisning till en händelse i Kalix i anslulning till all polisen lämnat tillstånd till vissa poliliska mölen - frågal mig dels om del ligger inom ramen för säkerhetspolisens verksamhel all rutinmässigt infordra uppgifler från den lokala polisorganisationen om vanlig politisk mötesverksamhel, dels om en av mig begärd snabbutredning är verkställd, och vad dess resultal i så fall är.

När jag genom pressen uppmärksammat den åsyftade händelsen gjorde jag omedelbarl ell uttalande till TT, vilkel bl. a. innehöll följande;

"Jag kan inle se all säkerhetspolisen i Luleå har skäl atl rutinmässigt infordra uppgifter om poliliska mölen från den lokala polisorganisationen, vilkel uppgivils i tidningarna."

Samma dag - den 21 december - begärde jag all rikspolisstyrelsen skulle snabbutreda och klarlägga vad som hänl.

Rikspolischefen har i dag lill mig övedämnal sin ulredning, som samtidigt har offentliggjorts.

Av ulredningen framgår all översändandet av tillståndet till säker-helsseklionen i Luleå inle lett lill någon åtgärd där.

Del har tyvärr inle gått alt klariägga anledningen lill alt kopia av lill-slåndsbevisel i del akluella fallel har sänts lill säkerhdsseklionen och inle heller i vilken utsträckning sådan rapportering har skett i andra fall.

Som rikspolischefen framhåller är det olämpligt all kopior av tillstånds-bevis om poliliska mölen, demonstrationer eller liknande aktiviteter sänds lill säkerheissektionen.

Rikspolisstyrelsen skall därför utfärda föreskrifter, som innebär att sådan rapportering inle får förekomma.

Med hänsyn härtill behöver jag inle vidtaga någon ylleriigare åtgärd.

Hen LÖVENBORG (vpk):

Herr lalman! Jag ber all få lacka statsrådet för svarel på frågan.

Del som hände i Kalix har med rätla blivil myckel uppmärksammat. Här hade såväl den lokala polismyndigheten som säkerhetspolisens representanter medgivit atl man hell rutinmässigt infordrat uppgifler om politisk aktivitet av hell normal nalur. Detta uppdagades på grund av ell s. k. olycksfall i arbetet. Dd var ju inle meningen all våra organisalioner, som sökte tillstånd för de här mötena, skulle få reda på atl dessa skulle rapporteras lill SÄPO. Nu bar man sig fakliskl så klumpigt ål all del inle fanns några möjligheler alt släta över. Del var inle bara del atl man överiämnade ell papper med adressen lill säkerhetspolisen i Luleå; lill yttermera visso fick också den sökande höra all "så gör vi alllid". En lokal polismyndighet hade alltså fallal del som sin uppgift alt till SÄPO registrera varje politiskt möle. Men jag kan nästan la gift på all den uppgiften inle har känts lika angelägen när del har gällt exempelvis moderata samlingspartiets verksamhet.

Nu har den här frågan utretts av själve rikspolischefen. Jag vill erkänna all min första reflexion kanske inte var all man salt bocken lill trädgårdsmästare men all ulredningsförfarandet kanske inle varit helt tillfredsställande - ungefär som när man låler poliser ulreda, om kollegerna har spöal upp en anhållen.

Jag ville emellertid notera all såväl rikspolischefen som slalsrädel Geijer har ansett det inträffade vara allvarligt och all de lar avstånd från det som har hänl. All infordra upplysningar om poliliska mölen skall inle höra lill säkerhetspolisens normala uppgifter, säger juslilieminislern, och del är precis vad vi tycker, även om det kanske bör sägas atl del bara är en lilen detalj av säkerhetspolisens verksamhet som nu har råkat hamna i rampljuset. Det vore intressant atl få klarlagt om samma rutiner har gällt i övriga polisdistrikt. Jag misstänker atl så är fallel. Jag vill därför fråga om stalsrådet Geijer möjligen har någon uppfallning därom. Vore det inle angelägel att också få en genomgång av övriga polisdistrikt för alt få klariagt vilka rutiner som där har gällt? Om man i andra lokala polisorganisationer har handlat på samma säll som i Kalix har man kanske under lång tid brutit mol gällande bestämmelser.

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Om ramen för säkerhetspolisens rutinmässiga verksamhel

Herr juslilieminislern GEIJER;

Herr lalman! Jag tycker alt rikspolischefens ulredning är klarläggande och öppen på alla punkter. Av den framgår klart all det varken cenlrall, regionall eller lokall flnns några föreskrifter om all poliliska mölen skall rapporteras till säkerhetstjänsten. Det fanns det inle heller i Kalix, herr Lövenborg. Vad som hände där var alt kontorspersonalen missförstod bestämmelserna och trodde alt man skulle skicka kopior lill säkerhetspolisen. Någol fel kan jag emellertid i och för sig inte se all ifrågavarande personal har begått, eflersom dd var fråga om öppna handlingar, även om jag anser all del var olämpligt.

Herr Lövenborg frågar om kanslipersonalen på andra polisdistrikt kan

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om rätt till tillträde lill arbetsplats under pågående arbetskonflikt

ha hafl samma rutiner. Jag kan inle svara på den frågan, eflersom vi bara har undersökt det akluella fallel. Men del är fullkomligt tillräckligt all konslalera all genom de föreskrifter som rikspolisstyrelsen nu skall utfärda kommer sådana eventuella missförstånd inte längre all kunna uppslå i polisdistrikten.

Hen LÖVENBÖRG (vpk);

Herr talman! Jag vill med tillfredsställelse notera all man klarl säger ifrån alt så här skall det inte gå till. Jag häri annal sammanhang framhållit all jag inle betvivlar herr Geijers ärliga vilja och personliga heder när han av och lill har deklarerat all all åsiktsregistrering skall upphöra eller har upphört. Vad jag däremol har tillåtit mig betvivla är all del verkligen förhåller sig så. Vi har en säkerhdspolis som i många avseenden har fungerat som en stal i slaten. Dess verksamhet har av gammal dålig Iradilion varil riktad mol vänslerkraflerna i vårt land. Under krigsåren inträffade en rad händelser, och även därefter har gång efter annan avslöjats alt SÄPO har en ensidig inriklning mol vänstern. Då är del inle alltid så lätt all tro på alla försäkringar som utfärdas av statsrådet Geijer eller andra företrädare för regeringen och av rikspolisstyrelsen.

Vad vi har diskuterat är alltså ell fall som uppdagades på grund av ell olycksfall i arbelel. Därför måsle man fråga sig: Är fallel i Kalix verkligen unikt eller har liknande rapportering skett i övriga polisdistrikt? Jag tycker nog atl statsrådet Geijer bör vara lika inlresserad som vi av att få svar på den frågan.

Herr justitieministern GEIJER;

Herr lalman! Jag kan försäkra herr Lövenborg all jag på alla säll försöker följa den verksamhel som bedrivs av vår säkerhetspolis för atl ha garantier för att den håller sig inom de uppdragna ramarna. Genom vad som har kommil fram här i dag har del klariagls - och det tycker jag är bra - all man inom rikspolisstyrelsen också håller ögonen på della så all del inle sker några olycksfall så alt säga på gräsrolsnivå. Vi kommer också i forlsällningen all följa verksamheten så långt vi har möjlighet all göra del.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 8 Om rätt till tillträde till arbetsplats under pågående arbetskonflikt

Herr juslilieminislern GEIJER erhöll ordel för alt besvara herr Hallgrens (vpk) i kammarens protokoll för den 10 januari inlagna fråga, nr 8, till herr arbetsmarknadsniinisiern, och anförde:

Herr lalman! Herr Hallgren har - under hänvisning lill all de strejkande vid den pågående städerskeslrejken vid Billingehus i Skövde nekats lill-

trade lill arbetsplatsen och alt förelagd anlitat vaktpersonal, utrustad med batonger, för atl effeklivl stoppa de strejkande från tillträde - frågal arbetsmarknadsministern, om denne anser all arbetare skall ha räll lill tillträde till arbetsplatsen under pågående konflikt. Om så är fallet, önskar frågeställaren få veta vilka ålgärder som statsrådet avser all vidla för all förverkliga denna rättighet. Herr Hallgren har slulligen även frågal hur statsrådet ser på frågan om anlitande av privata vaktstyrkor för atl skydda slrejkbrytare. Frågan har överiämnals lill mig för besvarande.

Enligl arbetsrätlslig praxis anses arbetstagare inte ha någon räll all under pågående konflikt och mot arbetsgivarens vilja uppehålla sig på arbetsplatsen.

En arbetsgivare är berälligad all anordna erforderlig in- och utpasseringskontroll till en arbetsplats. Han kan därvid anlingen använda anslällda i del egna företagel eller anlita ell auktoriserat bevakningsförelags Ijänsler. Del bör emellertid i sistnämnda fall uppmärksammas att be-vakningstorelagels personal vid fullgörandet av sådanl uppdrag inle har andra befogenheter än som skulle lillkomma en anställd vid molsvarande tjänstgöring.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om rätt till tillträde lill arbetsplats under pågående arbelskonflikl

Hen HALLGREN (vpk):

Herr lalman! Jag lackar juslilieminislern för svarel.

Del berättigade i städerskeslrejken på Billingehus har aldrig ifrågasatts av vare sig allmänheten eller fackliga organisationer. Därom vittnar det massiva stöd som städerskorna fåll under konflikten. De har tvingats ul i öppen strid mol ogina arbetsköpare för all förbällra de svältlöner som de hittills tvingats arbela för. Strejken är alltså hell berättigad.

Under den pågående konfliklen har företaget vägrat de strejkande tillträde lill arbelsplalsen, ell förfarande som är ytterst ovanligt på svensk arbetsmarknad. Enligl den praxis som sedan länge är inarbetad vägrar aldrig arbetsköparna strejkande tillträde lill arbetsplatsen. Enligt juslilieminislern är praxis en annan,

Rällen lill tillträde lill sin arbetsplats är en vital fråga för arbetare som Ivingats ul i öppen strid. Del gäller i första hand att se lill all ingen annan utför arbetsuppgifterna, dvs. uppträder som slrejkbrytare.

Del förfarande som praktiserats av förelagd i det här fallel är således enligl min uppfattning någonting nyll på svensk arbetsmarknad. Det kan inte accepteras. Arbetarna måsle under en konflikt ha rätl lill tillträde lill arbelsplalsen.

För all effeklivl stoppa städerskorna från tillträde har företaget anlitat vaktpersonal, utrustad med batonger. Della skedde sedan polisen inle ville slälla sig till förfogande. Inte heller etablerade vaktbolag tycks ha haft iniresse för della uppdrag. Resullalel blev all förelagd anlitade vaktpersonal från en grupp människor som är atl betrakta som någon form av frilanskår i vaklbolagsbranschen. Denna företeelse måsle också betraktas som en nyhet på svensk arbetsmarknad.

Ingen vel vilken ulbildning dessa frilansvakler har. Ingen vel heller

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om räll lill tillträde till arbetsplats under pågående arbelskonflikl

hur sådan personal skulle uppträda i en kritisk situation. Sammanlagt skulle enligl uppgifl ca 70 sådana frilansvakler ha lurats om atl sköta bevakningen för atl städerskorna inle skulle komma in på sin arbetsplats under strejken. Della kan inle vara förenligt med demokratiska fri- och rättigheter. Privatförelag kan inle få hålla sig med privala minialyrpo-liskårer, som är beredda all överia del smutsiga arbelel all skydda slrejkbrytare, ell arbele som polisen betackat sig för.

Jag vill en än gång fråga justitieminislern om han verkligen menar all den praxis forlfarande skall gälla alt man i princip inle har tillträde lill arbetsplatsen under en konflikt. Speciellt anlitandet av denna typ av vaktstyrkor, som inle kommer från någol auktoriserat vaktbolag, är naturiigtvis någonting myckel allvarligl.

Herr justitieministern GEIJER;

Herr lalman! Del ärju så, herr Hallgren, all en strejk är en ekonomisk påtryckningsålgärd mol arbetsgivaren som beslår i all arbetstagarna avhåller sig från arbete. Del är den väsenlliga påtryckningen mot arbetsgivaren. Del kan, såvitt jag förslår, inte vara fråga om all man för strejkens genomförande skall ha rätl lill tillträde lill arbelsplalsen. Jag erinrar mig bara en silualion där del har varil aktuellt och del var under den senasle SACO-konfliklen då några forskare ville uppehålla sig i insiilulionslo-kalerna, men de fick av universilelsmyndighderna efler samråd med statens avtalsverk förbud att göra della. Jag kan inle se annat än att della är en praxis på arbetsmarknaden. Jag kan hänvisa till all hela silualionen på del arbetsrällsliga områdel skall las upp i samband med behandlingen av den s. k. § 32-utredningen som i dag har lagl fram sill belänkande.

Beträffande frågan om förelags anlitande av utomstående för in- och utpasseringskontroll ligger del till så, herr Hallgren, att man enligl lag endasl får använda auktoriserat vaktbolag och därmed auktoriserade väktare. Jag kan inte uttala mig om hur del varil i della speciella fall, men så är gällande föreskrifter i dag.

Hen HALLGREN (vpk);

Herr lalman! Till justitieministerns senasle inlägg vill jag säga all del är alt beklaga all vi har olika uppfallning om jusl arbetarnas räll lill tillträde lill arbetsplatsen under en konfiikl. Della är en fråga av slor betydelse. Själv har jag upplevt del vara av myckel slor vikl all kunna besöka arbelsplalsen under pågående konflikt. Jag har egen erfarenhet av detta, och där hade förelagd inle alls några invändningar alt göra mol arbetarnas tillträde lill arbetsplatsen. Jag anser atl del är en rättighet som man i så fall måsle kräva.

Juslilieminislern hänvisar lill den nu presenlerade § 32-ulredningen, men vid en hastig genomgång har jag inle funnit all jusl de här frågorna las upp. 1 vart fall har ulredningen inle föreslagit någol om rätt till tillträde lill arbetslokalerna under konflikt. Den inarbetade praxis som gällt hillills

alt arbetstagarna har haft räll lill tillträde kommer således all försvinna, och del blir en försämring.

De vaktstyrkor som använls i dd aktuella fallet kom inle frän någol auktoriserat vaktbolag. Arbetsgivaren ansökte försl hos ell vaktbolag i Skövde, men delta företag avböjde. Då hämtade man personal från Borås, och det var ingel auktoriserat vaktbolag som då slod lill tjänst. Så skall dd inle gå till - därom är vi kanske överens.

Herr juslilieminislern GEIJER;

Herr lalman! Jag sade inle att § 32-utredningen har tagit upp denna fråga. Vad jag menade var alt om man inom den fackliga rörelsen anser alt denna praxis bör ändras finns möjligheler alt när frågan kommer upp i riksdagen la upp önskemål härom.

Hen HALLGREN (vpk);

Herr lalman! Jag förslår också atl man har möjlighet atl motionera i samband med all del så småningom kommer ell regeringsförslag om dessa frågor. Men detta atl bevaka arbelsplalsen och utestänga slrejkbrytare eller folk som släller sig lill förfogande för att ulföra blockerat arbele måsle vara en självklar räll för de arbetande, och del borde också ligga i socialdemokratins, fackföreningsrörelsens och alla progressiva krafters iniresse att del verkligen blev på del sättet. Därför anser jag atl del är negativt av statsrådet all kategoriskt åberopa rättspraxis, dvs. atl arbetare inle har räll lill tillträde lill arbelsplalsen under pågående konflikt.

Herr juslilieministern GEIJER;

Herr lalman! Om del är negativt eller ej, så är del så långl jag känner lill den praxis som gäller på arbelsmarknaden.

Överläggningen var härmed sluiad.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om bättre samordning mellan de statliga transportföretagen

§ 9 Om bättre samordning mellan de statliga transportföretagen

Herr kommunikalionsminislern NORLING erhöll ordel för all besvara herr Fagerlunds (s) i kammarens protokoll för den 10 januari intagna fråga, nr 9, och anförde:

Herr lalman! Herr Fageriund har frågal mig om jag länker vidtaga ålgärder till en bättre samordning mellan de olika slalliga transportföretagen, så alt servicen på glesbygden kan säkerställas.

På godstransportmarknaden är i första hand SJ, ASG och postverket engagerade men även SJ;s dotterbolag Svelasl och GDG, som har lill uppgifl all ombesörja uppsamling och distribution av gods i nättrafik.

Transportföretagen har i allmänhet egna terminaler med organisaiion för uppsamling och distribution. Samlokalisering sker emellertid i be-

7 Riksdagens protokoll 1975. Nr 1-7

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om bätlre samordning mellan de statliga transportföretagen

tydande utsträckning mellan SJ och dess dotterbolag.

Postverket och ASG utnyttjar SJ:s tjänster i de fall det är transport-ekonomiskt fördelaktigt.

På många järnvägsstationer ombesörjer SJ poslservicen.

Delta är några exempel på del omfattande samarbete som förekommer mellan de slalliga transportföretagen. Det är självfallet också angelägel alt dessa företag i så slor utsträckning som möjligl utnyttjar de samordningsmöjligheter som finns.

I de regionala trafikplaner, som nu framlagts av de olika länsstyrelserna, lämnas flera förslag syftande lill samlokalisering av terminaler och samdislribulion av godssändningar i iraflksvagare relationer. Traflkplanerna ligger i denna del till grund för de forlsalla samordningsslrävandena i de olika länen.

Herr FAGERLUND (s):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka kommunikalionsminislern för svarel på min fråga. I svarel redogörs för den samordning som redan nu finns.

Bakgrunden lill min fråga är vad som har framkommil i en tidningsartikel från min egen hembygd, men frågan är inte lokall bunden. Den har varil uppe vid SJ;s centrala förelagsnämnds sammanträde, och där framfördes krilik även från Jönköping, Örebro, Norrköping, Skövde och Stockholm.

Den akluella frågan i artikeln gäller atl ASG, som lill två tredjedelar ägs av SJ, har övertagit godstransporterna från det största industriföretaget i Kosta med påföljd att SJ i dag holar med alt lägga ned gods-stationen, då del inle längre finns underlag för den. Då är det nalurligl att fråga: Hur blir del för de andra förelagen och för medborgaren i allmänhet? Jo, nalurliglvis försämrad service och ökade kostnader.

Man talar i iransporisammanhang om den fria konkurrensen. Elt fackförbund säger enligl samma tidningsartikel att även när del gäller Norrlandstrafiken gnisslar det mellan ASG och SJ. ASG samlaslar ofla med SJ i de tåg som går norrut. SJ får sedan själv forsla de olönsamma lomma vagnarna lillbaka. Om ASG inle har transporter lillbaka från Norrland ijänar man på della. Men när ASG har körbeställningar i båda riktningarna lar man bilen och låler SJ köra själv. 1 båda fallen är del dollerbolagd ASG som tjänar medan SJ måste slå för de förlustbringande transporterna.

Men frågan gäller inte bara ASG och SJ. Samordningen är lika dålig mellan postverket och SJ. Postverket säger t. ex. upp transporlavlalel med SJ för alt själv transportera poslen per bil i stället för att låta den gå med landsvägsbuss. Även om postverket kan bevisa all man härigenom sparar några kronor per dag vill jag slälla frågan: Är della försvarbart från samhällsekonomiska synpunkler och med tanke på atl kommunen måsle gå in med ersättningar för all två bensindrivna transporter, kanske med några minulers mellanrum, skall gå precis samma sträcka? Man måste väl ha en samordning som lar hänsyn härtill.

Jag uppfatlar del fakliskl som etl löfte när kommunikalionsminislern

i svarel säger: "Det är självfalld också angelägel all dessa förelag i så slor utsträckning som möjligl utnyttjar de samordningsmöjligheter som finns." Vi måsle helt enkell slå fast all delta är angeläget. Om förelagen inle själva vill verka i detta syfte är det fakliskl regeringens och riksdagens skyldighet att ta sådana initiativ all man får en ordenllig samordning, lill medborgarnas och även lill näringslivels fromma.

Herr kommunikalionsminislern NORLING;

Herr talman! Som jag framhöll i mill svar är del självfallet angelägel alt de slalliga transportföretagen lar lill vara alla de möjligheler som finns att samordna transporlijänslerna. Men ofla får godsservicen ulformas för all passa vissa slörre kunders egna önskemål om rationella transporter. I fallet Kosta, som herr Fageriund tar upp, har tydligen -vilkel även fraingålt av vissa pressuppgifler - del slora förelagd på orten självl beslutat en omläggning av vissa av sina transporter från järnväg lill landsväg. Della beslul får i sin lur återverkan på del samlade gods-irafikunderiaget vid den berörda stationen, vilket härigenom kan bli otillräckligt för fortsatt godslrafik på järnväg. Jag menar med della, herr talman, atl man naturiigtvis har rätl atl krilisera de statliga transportföretagen, både SJ och andra förelag, när dessa i någol avseende brister, men samtidigt finns del anledning all slälla anspråk på näringslivets företag, i detta fall etl förelag i Kosta, som herr Fagerlund nämnde, all känna ansvar och alt i sina interna beslul beakta de återverkningar som ändrade transporluppläggningar kan få för ortens iransporlförsörj-ning.

Man måsom sagt krilisera slalens järnvägar och ASG, men en sådan krilik ter sig märklig när det, som i del akluella fallel, är del privala företaget som självt har beslutat fiylta transporterna från järnväg lill landsväg.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om bättre samordning mellan de stattiga transportjö-retagen

Hen FAGERLUND (s):

Herr talman! Jag har ingen anledning all här i riksdagen krilisera Åfors-gruppen, även om jag anser atl företagel inle lar vederbödig hänsyn lill samhället, men här gäller del ju hela frågan om den fria konkurrensen, då eu företag som är dotterföretag lill SJ kan plocka russinen ur kakan, dvs. ta de mesl lönande transporterna, medan SJ, som jag förul har nämnt, skall la transporter som icke är lika lönsamma.

Sedan är del klarl alt man ställer sig undrande när man i sin hand får en broschyr kallad SJ, näringslivet och framtiden, där SJ-chefen bl. a. säger:

"SJ är mer än järnväg - vi är elt transportföretag som utöver järnvägstransporter satsar på lämpliga kombinationer med lastbilar och sjöfart,"

"Tåget på längden och bilen på tvären".

"Vi har byggt ut direktservicen med kombinerade transporter järnväg/bil till och från förelagen."

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Ont bättre samordning mellan de statliga transportföretagen

Om SJ med sina rena dolierfördag förfogar över lastbilar kan ju SJ för en lekman inle framstå som annal än konkurrenskraftigt i förhållande lill ett annat företag som SJ äger lill två tredjedelar.

Kommunikationsministern hänvisar i slutet av svaret lill de regionala trafikplanerna, men innan man har dessa regionala trafikplaner bör man inle vidla ålgärder som försämrar servicen och kanske gör del svårare alt skapa förulsällningarna för framliden. Jag måsle säga än en gång: om man tror all man kan driva varje slalligl transportföretag för sig måsle vi här i riksdagen la initiativ för all få en ordenllig samordning i della sammanhang.

Herr kommunikalionsminislern NORLING:

Herr lalman! Det är inle så slor skillnad mellan herr Fagerlunds och min uppfallning när det gäller de slora lingen. Jag vill särskill framhålla viklen av alt iransporisamordning kommer lill stånd i glesbygderna -vilkel var huvuddelen i herr Fagerlunds fråga. Godsmängden är där ofla otillräcklig. Den är många gånger för lilen för all ge underlag för separala godslurer, och då måste en samordning ske mellan förelagen för all man skall undvika dubbelkörning, som i sig kan vara myckel oekonomisk.

Jag är hell övertygad om alt en aldrig så god samordning kan förbättras i del enskilda fallel, och då skall en sådan förbällring göras. I de nya trafikplaner som vi nu har under deball skall naturiigtvis ett av målen vara en sådan förbättrad samordning.

Vad jag menade ulöver del som jag anförde i milt förra inlägg var: Skall vi få en rationell och riklig trafikapparat i vårt land, både på godslransportsidan och på persontransporlsidan, fordras all inle bara transportföretagen och vi som intresserade medborgare i största allmänhet lar del i diskussionen, ulan då måsle också de som köper tjänsterna - företagen och andra - della i den. Annars kommer det atl fattas en komponent i den här deballen, och ulan alla komponenter och ulan alt alla intresserade är med lär slutprodukten inte bli den som herr Fagerlund och jag är ense om all den skall bli.

Hen FAGERLUND (s);

Herr lalman! Jag är lacksam för denna deklaration och tror all kommunikalionsminislern och jag är överens om all alla måsle hjälpa lill för atl få denna samordning. Men det känns hårt atl personligen se hur del brister. När man under 15 års tid aldrig har infordrat ell anbud annal än från SJ lill skolskjutsar - för atl del skulle vara samordning - blir man besviken när SJ överlåter godstransporterna lill ell förelag som SJ äger lill två tredjedelar eller när postverket nu säger upp transportavtal med SJ. Båda dessa händelser minskar underiagel för järnvägen. Jag tycker all del är brister som vi måsle rälla lill, och jag tror all kommunikalionsminislern och jag är överens på den punklen.

100

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 10 Om åtgärder för att bevara svenskt charterflyg

Nr 6

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordel för alt besvara herr Peterssons i Röslånga (fp) i kammarens protokoll för den 10 januari inlagna fråga, nr 12, och anförde:

Herr lalman! Herr Peiersson i Röslånga har frågal mig om jag avser att vidtaga några åtgärder för atl bevara svenskt charlerfiyg.

Betingelserna för charterflyget i Sverige liksom i Danmark och Norge bestäms av gemensamma skandinaviska regler. Dessa övervägs och omprövas från lid lill annan av de skandinaviska regeringarna. En genomgång av regelkomplexel har nyligen skell och har som bekanl i juni i fjol resulterat i väsentliga förbättringar för charterflyget. Förutsättningar har sålunda skapals all öppna ell anlal nya allrakliva inlerkonlinentala relationer, möjligheter har getts till en utökad charlerflygverksamhel inom Skandinavien och lättnader har gjorts i fråga om olika reslriklioner avseende sällskapsresegruppernas storlek, sällskapsresornas varaktighet etc.

Även i forlsällningen kommer givelvis utvecklingen inom såväl linje-som charterflyg all följas och charlerreglerna all i möjlig utsträckning anpassas som resultat av gemensamma skandinaviska överväganden.

Torsdagen den 16januari 1975

Om ålgärder för att bevara svenskt charterflyg

Hen PETERSSON i Röslånga (fp):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svarel. Del innehöll vad jag kanske hade väntat, men ingalunda vad jag hade hoppals.

Del är inte första gången som jag diskuterar svenskt charterflyg med kommunikalionsminislern, och den pessimistiska bedömning som jag har haft lidigare i vad gäller utvecklingen av svenskl charterflyg har beklagligtvis visal sig hell välgrundad.

Vi är snarl uppe i en miljon svenskar som varje år åker charter, men della till irols misler vi alll fier svenska charterbolag. Del är beklagligt av många anledningar, kanske främst ur turistbalanssynpunkt och när det gäller försvarspolitiken. Vidare ger varje nedläggning som sådan upphov lill arbetslöshel. Eflersom våra två sisla charlerbolag är baserade på Sturup är det nu dessutom fråga om regionalpolitik.

Mill lidigare agerande i della ämne har gällt all försöka ulveckla svenskt charterflyg. 1 dag rör det sig knappast om ulveckling, ulan nu är del fräga om alt bevara vad som finns kvar. På korl sikt, för atl inle säga alldeles omedelbarl, måsle svensk luflfartspolilik inriktas på all i görligaste mån bevara de nu existerande svenska charterbolagen, Pä längre sikt måste dessa bolag få klarhel om sina möjligheler au utvecklas. Jag anser för min personliga del all följande fyra punkler då är väsenlliga.

I. Del måsle göras en ny omprövning av 87 § luftfarlskungörelsen. De nuvarande resmålen är inle lillräckliga. Slalsrädel har tagit upp problemet i dag, men jag anser all del är nödvändigl med en ny omprövning av denna paragraf

- 101

8 Riksdagens protokoll 1975. Nr 1-7

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om ålgärder för all bevara svenskt charterflyg

2. "Splil charter"-beslämmelsen måsle ändras, eflersom den reglerar och griper in på ett orimligt sätt och placerar luftfarten i en särställning.

3. Jag anser forlfarande alt konkurrensen inom Skandinavien inte bedrivs på lika villkor.

4. Svenskl charterflyg måste veta att det har ett helhjärtat stöd av statsmakten och behöver alltså få etl klarl ullalande från departementschefen.

Jag ber slulligen herr statsrådet all kommentera dessa mina synpunkler.

Herr kommunikalionsminislern NORLING;

Herr lalman! Jag kan börja där herr Peiersson i Röslånga slutade, nämligen med frågan om hur den svenska slalsmaklen ser på svenskl char-lerflyg. Jag vel inie vid hur många tillfällen jag under min lid i regeringen i offentliga uttalanden har klarat ut att regeringen är positiv till svenskt charterflyg; ibland har jag tyckt all mina uttalanden har kommil så ofla all de näslan skulle verka tjatiga. Jag kan försäkra herr Petersson alt vid de uppvaktningar som jag har tagit emot av intresserade för den här branschen har jag även tillåtit mig atl framlägga regeringens positiva inslällning. Ulöver offentliga uttalanden har jag gjorl liknande ullalanden i många andra sammanhang. Där fallas således ingenting.

Man kan fråga sig, herr Peiersson, vad del är som gör atl vi inle har någol svenskl charterflyg som på samma säll som Danmarks och Norges kan verka och leva vidare. Där har man ju samma charterregler som vi, men man har sedan lång tid haft en prival charterverksamhel. Del kan alltså inte bara bero på charterreglerna. Uppenbarligen har i det förgångna funnils ell hell annal iniresse i våra skandinaviska grannländer atl salsa riskvilligt kapital på charter. Man skulle kunna lycka atl vårt land med dess utvecklade näringsliv långl lidigare borde ha gått in i den här branschen, så mycket mer som vår marknad också erbjuder ett belydande kundunderlag.

Under den senasle liden har det förts diskussioner mellan olika intressenter på marknaden, och jag försäkrar att jag följer dessa diskussioner med stort iniresse och hoppas alt på det ena eller andra sältel någol också skall komma ut av dem.

Regeringen kan della i det här arbelel främsl genom all påverka de yiire betingelserna för charierverksamheten. När det gäller själva etableringen måsle det nalurligtvis vara fråga om en ekonomisk insals från någol håll där man verkligen är inlresserad av uppgiften. Det går inte all bara leva på löften om ändrade regler, herr Petersson, utan del måste finnas etl levande iniresse och en sund ekonomi i bollen för all man skall kunna klara upp sådana här ting.

102

Hen PETERSSON i Röstånga (fp):

Herr talman! Jag lackar för statsrådets klara deklaration om intresset för svenskl charterflyg, men del är inle bara fråga om all deklarera ulan man måsle också vidtaga åtgärder. Del är alltså myckel väsenlligl.

Jag instämmer i vad kommunikationsministern sade om svenskl näringsliv - all svenska flnanskrelsar i jämförelse med flnanskrelsar i övriga nordiska länder har visal sig oerhörl lilel intresserade av charterflyg. Det är all beklaga. Men man kan också fråga: Var finns anledningen lill detta? Jag tror icke all svenskl näringsliv är på någol säll sämre än danskt och norskt.

Slulligen ber jag kommunikalionsminislern all någol litet la upp frågan om s. k. split charter, som jag tycker är av oerhörd betydelse nu när fraklmarknaden kommer all öka alltmer.

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om åtgärder för all bevara svenskl charterflyg

Herr kommunikalionsminislern NORLING;

Herr lalman! Som jag sade i milt svar och sedermera också i repliken har vi nyligen, tillsammans med Danmark och Norge, ändrat charlerreglerna. Vi har för knappt ett år sedan gäll igenom alla olika bestämmelser och kommil fram lill de regler som nu gäller, inklusive split charter, inklusive de inlernalionella resmålen osv. Därför är jag trots allt fortfarande något förvånad över atl det, när man har samma regler i de tre länderna, skall vara så svårt all i vårt land få i gång en verksamhel som i Danmark och Norge bedrivits framgångsrikt under många år.

För atl få litet klarhel i vad herr Peiersson i Röslånga avser all vi skall göra från slalsmaklernas sida i vårt land måsle jag be herr Peiersson säga om del yllersl är fråga om all vi skall ge slalsbidrag lill della, fast del inle sägs ut. Skall vi bidra ekonomiski med skallemedel lill all etablera verksamhelen för ell svenskl charterförelag som redan vid starten har en potentiell kundmarknad på en miljon resande per år? Om det är detta del är fråga om, så tycker jag del är bra all säga del klart ul i slällel för all bara påpeka all del inle räcker med all regeringen ändrar reglerna ulan all man måsle göra mera. Del kan då inle vara fråga om myckel annal än all del skall vara slalsbidrag lill verksamhelen. Jag tycker atl det i så fall bör klaras ul i den här diskussionen, så all vi framgenl vel vad del är som man från olika håll vill atl vi skall göra.

Herr PETERSSON i Röslånga (fp);

Herr talman! Nej, herr slalsråd, del är ingalunda fråga om atl ge några slalsbidrag - del kan vi klara ut med en gång.

När det gäller de nya resmålen och genomgången av 87 >; luftfartskungörelsen anser jag alltså all delta inte är tillräckligt utan all frågan måsle las upp ylleriigare.

Men vad som är väsentligt i dagens läge är utvecklingen av fraktflygel. Del är alltså fråga om bestämmelsen rörande s. k. splil charter. Det är någonting som borde ändras med delsamma. Del är på den punklen som jag tycker all del är viktigast all få ell klarl besked av statsrådet.

Herr kommunikationsministern NORLING;

Herr lalman! Jag skall begränsa mig lill den sisla frågan som herr Petersson i Röstånga ställde, nämligen frågan om fraktcharler.

103

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Om åtgärder Jör atl bevara svenskt charterflyg

Del är nog riktigt all fraktcharlern framgenl kommer alt utvecklas myckel snabbt. Alla bedömningar pekar i den riktningen. Då är del verkligen ännu mera förvånande all inle något svenskl företag lidigare har varil ule för alt etablera sig på denna marknad. Man vel all del här flnns en potentiell fraklmarknad under kommande år av myckel slor omfattning.

Men, herr Peiersson, om vi skall komma från Sverige lill våra skandinaviska grannländer och diskulera ändringar i gällande regler, bl. a. när del gäller fraktcharler, så är del väl ändå lällare atl diskulera om man har någol företag all hänvisa lill i sill eget land. Vad är del för mening för oss all åka och lala med danskar och norrmän om ändrade charlerregler, om ändrade flygfraklregler, när vi inle vel för vem vi talar? Med en viss räll kan man i Danmark och Norge fråga sig; Vem är del ni lalar för? Ni har ju ingel charterförelag i Sverige. Bara den aspeklen borde ju vara lillräcklig för all här skulle i någon form finnas ell iniresse för all etablera ell förelag. Då har vi ändå någol konkret all lala med våra vänner i Danmark och Norge om när det gäller ändrade regler. Del här är en av de slora svårigheterna, herr Petersson i Röstånga, när del gäller all över huvud lagd kunna få förståelse för någon snabb och radikal förändring av gällande regler. Vi har inget behov i vårt land att hänvisa lill.

Hen PETERSSON i Röslånga (fp);

Herr lalman! Inledningsvis skall jag lill viss del hålla med statsrådet. Men vad jag velat peka på är den ulveckling vi hafl i vårt land med först charterflygets uppgång och blomslring och sedan beklagligtvis dess nedgång och fall.

Vad gäller fraktflygel kan ju inle linjefarten täcka näringslivets behov i en lid då fraktflygel stadigt ökal i betydelse. Om man jämför med sjöfarten ser man det orimliga i förhållandena. Jag föreställer mig liksom statsrådet all fraktflygel kommer all markant öka, och jag tror också på en strukturförändring i rederinäringen på grund av energikrisen. Detta i sin lur kommer naturiigtvis atl ytteriigare öka fraklflygels betydelse.

Jag tror alltså forlfarande all "splil charter" är en flaskhals när del gäller utvecklingen på della område.

Överläggningen var härmed sluiad.

104

§ II Föredrogs och hänvisades

Molioner

Nr 92-94 lill konstilulionsulskollel

Nr 95 punklen 6 lill civilutskottel och i övrigl till konstitulionsulskollet

Nr 96 lill konstitulionsulskollet

Nr 97-100 lill skalteulskoltet

Nr 101-103 till justitieutskottet

Nr 104 lill lagutskottet

Nr 105 och 106 lill försvarsulskollel Nr 6

Nr 107-109 lill socialförsäkringsulskollel Torsdaeen den

NrllO lill socialuiskoltd 16januari 1975

Nr 111 och 112 lill kullurulskotlel

Nr 113 och 114 lill ulbildningsulskollel

Nr 115 lill irafikutskollet

Nr 116 lill socialutskottet

Nr 117-118 till jordbruksulskollel

Nr 119 lill civilutskottel

Nr 120 lill näringsulskottet

Nr 121 lill inrikesulskollel

Nr 122 lill civilulskollel

Nr 123 lill socialförsäkringsulskollel

Nr 124 lill ulbildningsulskollel

§ 12 Föredrogs och bifölls inlerpellalionsframställningen nr 14.

§ 13 Herr talmannen meddelade all propositionerna nr I och 2 skulle sällas sisl på föredragningslistan för morgondagens sammanträde.

§ 14 Anmäldes och bordlades

Molioner

Nr 125 av fru Anér angående registreringen av persondata

Nr 126 av fru Ekelund och herr Korpås om räll för kyrklig kommun all lämna u-landsbislånd

Nr 127 av herr Helén m.fl. angående länsdemokrali

Nr 128 av herr Hermansson m.fl. angående valsystemet vid kommunala val

Nr 129 av herr MoUn angående formuleringen av hemställan i riksdagsutskotts betänkande

Nr 130 av fru Tilländer angående tidpunkten för framläggande av utredningsförslag, m. m.

Nr 131 av herr Helén m.fl. om avdragsrätl vid inkomslbeskallningen för gåvor till religiösa ändamål, m. m.

Nr 132 av herr Nilsson i Agnas om befrielse från hundskall för kennel-hundar

Nr 133 av herr Nordberg m.Jl. om höjning av spelskallen

Nr 134 av herrar Norrby och Jonasson om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen faslighet

Nr 135 av herr Torwald m.fl. om ändrade regler för beräkning av intäkt av schablonlaxerad annan fasiighel

Nr 136 av herr Helén m.fl. angående kriminalvården

Nr 137 av herr Hermansson m.fl. angående SÄPO;s verksamhel

Nr 138 av herr Nordberg m.fl. om höjning av ersättningen till övervakare

Nr 139 av herrar Petersson i Röslånga och Andersson i Örebro angående

sammanläggningar av polis- och åklagardislrikt 105

Nr 6

Torsdagen den 16 januari 1975

106

Nr 140 av herr Torwald m.fl. om inrällande av ylterligare en avdelning

vid kammarrätten i Göteborg Nr 141 av herr Westberg i Ljusdal m.fl. om brottsförebyggande ålgärder Nr 142 av herr Fridoljsson om sänkl minimigräns för aktiekapitalet i aktiebolag Nr 143 av herr Helén m.fl. om ökal inflytande för anslällda i aktiebolag Nr 144 av herr Svensson i Malmö m.fl. angående de homosexuellas familjerältsliga slällning Nr 145 av herr Hermansson m.fl. om upprättande av diplomatiska förbindelser med Cambodjas nationella enhelsregering Nr 146 av herr Aljtin m.fl. om ökad trafikutbildning för värnpliktiga Nr 147 av herr Wååg m.fl. angående försvarels flygverksamhet i Kris-

lianstadsregionen Nr 148 av fru Troedsson m.fl. om sjukpenning för vård av barn vid hemmamakes sjukhusvistelse Nr 149 av herrar Westberg i Ljusdal och Sellgren angående beräkningen

av sjukpenning Nr 150 av herr Aljtin m.fl. om ökad iraflkulbildning i förskolan Nr 151 av herr Börjesson i Falköping om höjning av maximibeloppet för

näringshjälp ål handikappade Nr 152 av herr Carlshamre m.fl. angående läkemedelsinformationen lill

allmänheten Nr 153 av herr Helén m.fl. om ökal inflytande för anslällda i fråga om

arbetsmiljön, m. m. Nr 154 av herr Hermansson m.fl. om införande av 30 dagars semester Nr 155 av fru Troedsson och herr Åkeriind om slalsbidrag lill koslnad

för familjedaghemsassislenl Nr 156 av herr Helén m.fl. om höjning av anslagen till bidrag till trossamfund Nr 157 av herr Alftin m.Jl. om ökad Iraflkulbildning i grundskolan Nr 158 av herr Bohman m.fl. angående skolutbildningen Nr 159 av herr Henmark angående sjukskölerskeulbildningen Nr 160 av fru Lantz m. Jl. angående stödundervisningen för invandrarbarn Nr 161 av herr Nilsson i Agnas m.fl. om breddning av TV:s nyhetsförmedling Nr 162 av herr Strindberg m.fl. om ändrad benämning på Linköpings

högskola Nr 163 av fru Ingvar-Svensson och herr Rämgård angående statsbidraget lill personell assistans för vissa handikappade elever i den obligatoriska skolan Nr 164 av fru Tilländer m.Jl. om decentralisering av undervisningen av

elever med syn-, hörsel- och talsvårigheter Nr 165 av fru Tilländer m.fl. om rätl för socionomer lill inlräde vid lärarhögskola Nr 166 av herr Aljtin m.fl. om irafikkunskapskurser för körkortsinnehavare

Nr 167 av herr Ericson i Örebro m.fl. om översyn av säkerhetsföreskrif- Nr 6

lerna för privaiflygei Torsdagen den

Nr 168 av herr Fälldin m.fl. om upphävande av besluld om Öresundsbron i januari 1975

Nr 169 av herr Magnusson i Kristinehamn m.fl. om ökade anslag lill ____

forskningsprojekt i vallenrenande syfle i Vänern

Nr 170 av herr Olsson i Järvsö m.fl. angående kollektivtrafiken till och från västra Hälsingland

Nr 171 av herr Peiersson i Gäddvik m.fl. om ökal transportstöd lill Norrlands inland och Tornedalen

Nr 172 av fru TiUander och fru Oskarsson om slalsbidrag lill cykelbanor och cykelleder

Nr 173 av fru Tilländer m.fl. om slalsbidrag lill Irådbusslrafik

Nr 174 av fru Anér och herr Granstedt om främjande av biodynamisk jordbruksdrift

Nr 175 av herr Håkansson i Trelleborg m.fl. angående valet av huvudmän i sparbank

Nr 176 av herr Häll m.fl. om utbyggnad av vattenkraften i Lule älv

Nr 177 av herr Israelsson m.fl. angående slalens överlagande av del belgiska bolaget Vieille Monlagnes verksamhet i södra Närke

Nr 178 av herr Johansson i Simrishamn m.fl. angående verkstäderna vid vissa statliga verk

Nr 179 av herr Lövenborg och fru Marklund om begränsning av råva-ruexporten från malmfälten, m, m.

Nr 180 av herr Björk i Gävle m.fl. om införiivande av Gästrikland eller delar därav i allmänna stödområdet

Nr 181 av fru Fredgardh m.fl. om en pariamentarisk kommillé för ålgärder för jämslälldhel mellan män och kvinnor

Nr 182 av herr Helén m.Jl om flexibel.arbetstid, m.m.

Nr 183 av herrar Henmark och Molin om pensionsutjämning m. m. för pensionerade slalsljänslemän

Nr 184 av fru Hörnlund m.Jl angående rällen lill arbetslöshelsersällning i vissa fall

Nr 185 av herr Jönsson i Ariöv m.fl. angående anställningsskyddet vid värnpliktstjänstgöring m. m.

Nr 186 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Åberg angående slödom-rådesgränserna i norra Bohuslän

Nr 187 av herr Olsson i Järvsö m.fl. om särskilda regionalpolitiska ålgärder för Gävleborgs län

Nr 188 av herr Söderström m.fl. angående dubbelt medborgarskap

Nr 189 av herr Wååg m.Jl angående inrättande av primärflygplals i vissa fall

Nr 190 av herrar Jonasson och Norrby om förbällringslån vid byte av oljecistern och yttertak

107

Nr 6

Torsdagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellation

108

§ 15 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivils lill kammarkansliet

den 15 januari

Nr 15 av herr Björk i Gävle (c) lill herr juslilieminislern om polismans inställelse för vittnesmål vid domstol:

Många polismän tvingas till omfattande övertidsullag och dessutom omfattande tidsförskjutning av arbetstiden. Överlid och tidsförskjutning är särskilt frekventa på kvällar, nätter och vid veckoslut och helger. En arbeislidsfråga som däremol slår utanför de berörda parternas disposition och därmed möjlighet all påverka är polismännens vittnesmål vid domstol.

Enligl de bestämmelser som nu gäller räknas vittnesmål som tjänstgöring. Om en polisman ställer upp som vittne på frilid, dvs. utanför ordinarie tjänstgöringstid, ersätts han enligl de regler som gäller för slalligl anslällda i avtal och andra reglementen.

Alldeles särskill drabbas den personal som har obekväm arbetstids-förläggning, speciellt ordningspolis och vissa kriminalpoliser. Den onormala arbelslidsföriäggningen medför alt vittnesmålen i slor utsträckning kommer all ske på tjänstefri tid, eflersom dessa personalgrupper samtidigt är de som slår för de flesla rapporterna. Därav följer också de flesla vittnesmålen. Genom den belaslning som för närvarande råder vid domstolarna kommer polismännen även all vittna om förhållanden som ligger långl lillbaka i liden. Frekvensen av ingripanden och tidsfaktorn medför att vittnesuppgifterna uteslutande bygger på direklreferal ur den primära rapport behandlingen.

I samband med att en polisman i Gävle för någon lid sedan vittnade i etl mål yrkade han ersättning för åsamkade extrakostnader för barnvakt. Som motivering angavs all inställelsen skell under Ijänslgöringsfri lid och atl lill följd av hustruns förvärvsarbete exlra barnvakt måsle anlitas. Det begärda beloppd uppgick lill 25 kronor.

Rätten avslog yrkandet, varefter mannen överklagade beslutet lill hovrätten. Underrättens beslul fastslogs med följande motivering: Enär m;s inställelse enligl avtal om arbetstid för vissa statstjänstemän m. fl. är atl betrakta som frislående extra arbetsplats erhåller m enligt allmänt avlöningsavlal för statliga och vissa andra tjänstemän gotlgörelse av polisdistriktet för tre limmars överlidsljänstgöring, vilken ersättning översliger den i målet yrkade, och har således inle lidit ekonomisk födusl.

Enligl senare beslul vägrade högsla domslolen prövningstillslånd av della ärende.

Med anledning av del anförda anhåller jag om kammarens lillslånd all lill herr justitieministern slälla följande fråga:

Är juslilieministern beredd all verka för all arbetsförhållandena och ersättningsfrågorna för polismän i samband med vittnesmål ses över?

§ 16 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 15 januari

Nr 24 av herr Fridolfsson (m) lill herr socialminislern om skyldigheten för sjukvårdspersonal atl medverka vid abortingrepp;

Vid behandlingen av proposilion 1974:70 med förslag lill abortlag m. m. ullalade ulskolld all man förutsatte all "läkare och annan sjukvårdspersonal som av eliska eller religiösa skäl har svårt all acceplera aboriingrepp skall slippa della i verksamhelen härmed".

Del flnns nu exempel på all personal som av samvetsskäl vill slippa medverka vid aboriingrepp endasl med slora svårigheter kan erhålla befrielse. Mot denna bakgrund vill jag slälla följande fråga:

Är socialminislern beredd vidtaga sådana ålgärder all läkare och sjukvårdspersonal som av samvetsskäl önskar slippa medverka vid abort kan räkna med all få sina önskemål lillgodosedda?

den 16 januari

Nr 25 av herr Fågelsbo (c) lill herr socialminislern om sjukvårdsförmånerna inom förelagshälsovården;

Fr. o. m. den Ijanuari 1975 har genomförts ändringar i lagen om allmän försäkring och i läkarvårdslaxan. Ändringarna medför atl anslällda som söker sjukvård vid förelagshälsovården normalt får en sämre slällning än palienler hos privatpraktiserande läkare och palienler i offentlig sjukvård.

Om en förelagsläkare efler årsskiftet remitterar en patient för behandling av specialist eller lill röntgenundersökning e. d. måsle patienten belala för sill besök. Patient som remitterats av privatpraktiserande läkare däremot behöver inte belala för molsvarande besök.

Är statsrådet beredd atl - i avvaktan på atl pågående utredning fullföljes - laga initiativ lill en provisorisk författningsändring så all patienter hos förelagsläkare kan remilleras lill sjukhus eller molsvarande på samma villkor som gäller för palienler hos privatpraktiserande läkare och inom den offentliga sjukvården?

Nr 6

Torsdagen den 16Januari 1975

Meddelande om frågor

Nr 26 av herr Israelsson (vpk) lill herr justitieministern om förstärkt skydd för beteckning på politiskt parti:

Den 2 maj 1974 behandlade riksdagen KU 1974:21. 1 detta belänkande från konslitutionsulskottel behandlades propositionen 1974:35 med förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), m. m., jämte molioner. Bland motionerna ingick vpk-molionen 1974:1632, som yrkade på förstärkt skydd av beteckningen på poliliska parlier.

9 Riksdagens protokoll 1975. Nr 1-7

109

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Meddelande om .frågor

Utskoltel och riksdagen instämde i motionens syfte men avslog den med motiveringen all den redan var tillgodosedd genom propositionen och utskottets skrivning. Motivet till molionen nr 1632 var all det inle klarl framgick av själva lagtexten hur myndigheten skall förfara vid registrering av valbdeckning.

För all ylleriigare klariägga della och onödiggöra ny motion skulle del vara av värde med ell ullalande från vederbörande slalsråd.

Med stöd av del anförda riktas följande fråga till herr justitieministern:

Vilka kriterier anser statsrådet skall ligga lill grund då myndighet skall pröva all de politiska partiernas valbeleckningar klarl skiljer sig från varandra, och hur lång lid bör ha förflutit för atl etl nyll parti skall få räll all la över en partibeteckning som ell alltjämt existerande politiskt parti genom namnändring lämnat?

Nr 27 av herr Strömberg i Bolkyrka (fp) lill herr kommunikalionsminislern om skyldighet all bära skyddshjälm vid färd med molorcykel:

Riksdagen begärde med anledning av iraflkulskotlels belänkande nr 22 år 1974 skyndsamma ålgärder i syfle all införa elt stadgande i väg-Iraflkkungörelsen av innehåll all vid färd med molorcykel förare och passagerare obligatoriskt skall bära skyddshjälm. Riksdagen ansåg vidare alt del ej fanns anledning atl dröja med beslutet trols all utredningsarbete pågick.

Med anledning av del anförda vill jag fråga herr kommunikalionsminislern:

När avser statsrådet all föreslå den av riksdagen begärda ändringen av vägtrafikkungörelsen?

Nr 28 av fru Normark (s) lill herr socialminislern om förbud mol alt använda levande ljus i barnslugor:

Med anledning av en brand i en barnsluga vill jag fråga; Överväger socialminislern elt eventuellt förbud mol alt använda levande ljus vid verksamheten på barnstugor?

Nr 29 av herr Ahimark (fp) lill herr ulbildningsminislern om anslag lill Sveriges Radio för budgetåret 1975/76:

Av vilka skäl underiåter regeringen i budgetproposilionen all föreslå medel lill Sveriges Radio för näsla budgetår?

110

Nr 30 av fröken Rogestam (c) till herr ulbildningsminislern om begärd ulredning av det sludiesociala systemet:

När avser statsrådet lillsälla den allsidiga och förutsättningslösa ulredning av del sludiesociala syslemel som vårriksdagen 1974 beslutade om?

Nr 31 av herr Wennerfors (m) lill herr socialminislern om sjukvårdsförmånerna inom förelagshälsovården:

Vilka ålgärder ämnar statsrådet vidtaga för all anslällda som söker sjukvård vid förelagshälsovård skall få samma förmåner som palienler hos privatpraktiserande läkare i offentlig sjukvård?

Nr 32 av fröken Hörlén (fp) lill fru stalsrådet Hjelm-Wallén om SIA-utredningens förslag;

I deballen om SIA-utredningen har vid ålskilliga tillfällen uttryckts oro, då det gäller utredningens ullalande all samtliga delar av utredningens förslag måsle antagas på en gång. Talet om alll eller intet har t. o. m. föranlett kommentaren, atl en saklig krilik av de enskilda förslagen under remissarbetet av den anledningen skulle vara lönlös.

I syfte alt bidraga lill alt större klarhel nås beiräffande denna punkt vill jag därför ställa följande fråga lill fru statsrådet:

Delar statsrådet uppfattningen, alt SlA-ulredningens förslag måsle an-lagas i sin helhel eller också hell förkastas?

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Meddelande om frågor

Nr 33 av herr Sellgren (fp) till herr kommunikalionsminislern om Linjeflygs lillslånd lill jetlrafik på Bromma;

Linjeflyg har f n. lillslånd all fram lill slutet av år 1975 använda tre flygplan av typ Fokker F-28 på Bromma. För liden efler denna provlid saknas beslul om möjligheterna atl forlsätla respektive ylleriigare utvidga verksamhelen med en moderniserad flygplansflolla. Del slår härigenom klarl all del är av avgörande betydelse alt beslul i frågan fallas snarast, då en fördröjning skulle medföra allvarliga konsekvenser för iraflkför-sörjningen.

Mot bakgrund av del anförda ber jag all få slälla följande fråga lill herr kommunikalionsminislern:

Nu kommer statsrådet all falla beslul om förlängning resp. ulvidgning av Linjeflygs lillslånd lill jeUraflk på Bromma?

Nr 34 av herr Wijkman (m) lill herr socialminislern om dalaregistreringen av sjukvårdsinrättningars journaluppgifler;

På sjukvårdens område sker successivt en uppbyggnad av omfattande ADB-system, bl. a. för registrering av journaluppgifter. Vissa syslem är centraliserade för en hel region, vilkel gör anlalel anslutna terminaler stort - så även den personal som på etl eller annal sätt har tillgång till regislerinformalionen. Säkerhetssystemens ofullkomlighet gör atl del är enkelt för obehöriga all få tillgång till information ur registren. Datainspektionen har ännu inle behandlat inlegrildsproblemen inom sjukvårdsområdet. Inga enhetliga regler gäller sålunda för dessa register i

111

Nr 6

Torsdagen den 16januari 1975

Meddelande om .frågor

dag. Della är djupt otillfredsställande, speciellt som den information som lagras är av så ömtålig natur. Inte enbarl uppgifler om 1. ex. psykiska eller veneriska sjukdomar är ömtåliga. Snart sagt varje diagnos innehåller känsliga omdömen. Mol denna bakgrund är del över huvud tagel ivek-samt om journaluppgifler skall datalagras.

Anser statsrådet all personer, inlagna på sjukvårdsinrättning, skall ha rätl all slippa få sina journaluppgifler dataregislrerade, åtminstone lill dess all datainspektionen har behandlat och närmare reglerat sjukvårdsdalakomplexel?

112

§ 17 Kammaren åtskildes kl. 15.33.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert