Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:58

Onsdagen den 16 april

Kl. 10.00

§ 1 Fyllnadsval till utskott

Hen TALMANNEN yttrade:

Del på föredragningslistan upptagna valet är föranlett av att ersättaren för herr Eriksson i Arvika skall beredas plats i utskott.

Vid valet tillämpas acklamalionsförfarande, om ledamot ej begär alt valet skall förrättas med slutna sedlar, vilkel i så fall kommer all äga rum vid elt föfiande sammanträde.

Valberedningen har enhälligl föreslagit herr Olsson i Kil.

Kammaren utsåg lill suppleant i inrikesutskoltet herr Olsson i Kil (fp).

§ 2 Justerades protokollet för den 8 innevarande månad.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Fyllnadsval lill utskollet

Meddelande om ärendeplan för tiden den 23 april-den 31 maj

§ 3 Meddelande om ärendeplan för tiden den 23 april-den 31 maj

Hen TALMANNEN:

Med ledning av från utskotten inkomna sammanställningar beträffande beräknad bordläggning av ärenden i kammaren har utarbetats en preliminär ärendeplan för behandling i kammaren av utskottsbetänkanden under tiden den 23 april - 31 maj 1975. Såsom därav framgår blir det nödvändigt att - med ändring av den preliminära lidsplanen - anordna arbeisplenum fredagen den 25 april. Detta sammanträde böriar kl. 9.00.

För bordläggning av utskottsbetänkanden hålls, utöver tidigare planerade sammanträden, ett bordläggningsplenum fredagen den 2 maj kl. 15.00.

Enligt nu föreliggande planer skulle de sisla utskottsbetänkandena slutbehandlas fredagen den 30 maj. Med hänsyn till risken för tidsförskjutningar måste man emellertid räkna med att även lördagen den 31 maj kan behöva tas i anspråk för riksdagsarbele.

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Proposilion

Nr 102 till lagutskottet

§ 5 Föredrogs och hänvisades

Redogörelse

Nr 14 lill finansutskottet

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag Ull kriminalvården

§ 6 Föredrogs och hänvisades Motioner

Nr 2050 till kulturutskottet Nr 2051 lill skatteulskottel Nr 2052 till trafikutskottet Nr 2053 lill skalteutskottet Nr 2054 lill justitieulskoltet Nr 2055 lill skalteulskoltel

§ 7 Föredrogs, men bordlades åter konstilutionsulskotlets betänkande nr 11 och utbildningsutskottets betänkande nr 10.

§ 8 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 55.

§ 9 Föredrogs Skatteutskottets belänkande

Nr 18 med anledning av proposiiionen 1975:43 med förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Utskottets hemställan bifölls.

§ 10 Anslag till kriminalvården

Föredrogs justitieutskottets belänkande nr 11 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag lill kriminalvården jämte motioner.

Hen TALMANNEN;

1 fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

I del föfiande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punklen 2 (Kriminalvårdsanstallerna)

Regeringen hade i proposiiionen 1975:1 bilaga 4 fiustitiedepartementel) under punkten F 2 (s. 74-78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att inrätta två fiänster som kriminalvårdsdirektör i Fe 24, dels lill Krin-iinalvårdsanstaltcrna för budgetåret 1975/76 anvisa elt förslagsanslag av 410 335 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats molionerna

1975:136 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt nu var i fråga hemställts dels alt riksdagen till besöks- och permissionsverksamhel, frigivnings-ulrustning och frigivningsunderslöd anvisade 750 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit under andra huvudtiteln F 2 Kriminalvårdsanstallerna

(yrkande A 2), dels all riksdagen begärde att den beslutade utredningen av konsekvenserna av olika former av isolering och av möjligheterna att ersätta dylika åigärder med andra samt av ökad lekmannamedverkan vid beslul om isoleringsåtgärder gavs parlamentarisk förankring (yrkande B 6), dels all riksdagen beslutade anta sådan ändring av 47 !; lagen om kriminalvård i anstalt, att isolering som disciplinär bestraffning togs bort (yrkande C 2), dels alt riksdagen beslutade alt 50 § lagen om kriminalvård i anstalt angående enrumsplacering i avbidan pä beslut i disciplinärende skulle utgå ur lagen (yrkande C 3),

1975:721 av herr Polslam m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga hemställts alt riksdagen beslutade dels all under punklen F 2 Kriminalvårdsanstallerna anslå ell i förhällande lill regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag på 410 835 000 kr. för alt läcka omkostnader för permillerade och frigivna (yrkande 2), dels alt hos regeringen begära en utvärdering av kriminalvårdens arbetsdrift, syftande till all åstadkomma en ökad flexibilitet och större n-iöjligheter att inom ramen för verksanihelen på anstalterna ge de intagna meningsfull sysselsänning (yrkande 5),

1975:724 av herr Åkerlind (m) såvitt nu var i fråga (yrkanie A 2 och B),

1975:765 av hen Åkeriind (m),

1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m), såviii nu var i fråga (yrkande 15),

1975:1112 av fru Kristensson (m), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen gav till känna att medel uranslaget Kriminalvårdsanstallerna inte borde utgå till Riksförbundet för kriminalvärdens humanisering (KRUM), saml

1975:1117 av fru Lindquist (m) och fru Diesen (m), vari hemslällls alt riksdagen lill frivillig kontaktverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisade etl anslag om 200 000 kronor.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

A nslag till kriminalvården

Ulskottet hemslällde

1. att riksdagen beträffande reducering av anstaltsplatser gav regeringen lill känna vad utskottet anfört i delta hänseende,

2. all riksdagen belräffande generellt frigivningsstöd i anledning av molionerna 1975:136 i denna del (yrkande A 2 delvis) och 1975:721 i denna del (yrkande 2 delvis) gav regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

3. att riksdagen beträffande utgivande av bidrag genom försäkringskassa skulle avslå motionen 1975:765,

4. alt riksdagen belräffande antalet assistenter vid kriminalvårdsanstallerna skulle avslå molionen 1975:724 i denna del (yrkande A 2),

5. att riksdagen beträffande anskaffande av identitetskort m. m. skulle avslå motionen 1975:724 i denna del (yrkande B),

6. all riksdagen belräffande utvärdering av kriminalvårdens arbetsdrift skulle avslå molionen 721 i denna del (yrkande 5),

7. alt riksdagen belräffande kvinnliga intagnas placering m. m. skulle avslå motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 15),

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

1. att riksdagen belräffande bidrag lill KRUM skulle avslå motionen 1975:1112,

2. all riksdagen belräffande höjning av anslagsposten Frivillig kontaktverksamhet skulle avslå motionen 1975:1117 i denna del,

- all riksdagen belräffande ulredningen av möjligheterna all ersätta isolering med andra åigärder m. m. skulle avslå motionen 1975:136 i denna del (yrkande B 6),

- alt riksdagen beträffande ändring i 47 S lagen om kriminalvård i anstalt och upphävande av 50 !; samma lag skulle avslå motionen 1975:136 i dessa delar (yrkandena C 2 och C 3),

- att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag och molionerna 1975:136 i denna del (yrkande A 2 delvis) och 1975:721 i denna del (yrkande 2 delvis) samt med avslag pä motionen 1975:1117 i denna del lill Kriminalvårdsanstallerna för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 410 835 000 kr.,

- att riksdagen belräffande inrättande av fiänster med bifall lill regeringens förslag bemyndigade regeringen att inrätta tvä fiänster som kriminalvårdsdireklör i Fe 24.

Reservationer hade avgivits

1. av herr Schött (m) som beträffande bidrag lill KRUM ansett att
utskollet under 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill molionen 1975:1112 gav regeringen lill känna vad reservanten anfört i della hänseende,

2. av fru Lindquist (m) som beträffande höjning av anslagsposten Fri
villig kontaktverksamhet ansett att ulskottet under 9 bort hemställa

all riksdagen i anledning av molionen 1975:1117 i denna del gav regeringen lill känna vad reservanten anfört i della hänseende,

3. av herr Westberg i Ljusdal (fp) som belräffande ulredningen av
möjligheterna att ersätta isolering med andra åigärder m. m. ansett att
ulskottet under 10 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill niotionen 1975:136 i denna del (yrkande B 6) gav regeringen lill känna vad reservanten anfört i delta hänseende,

4. av herr Westberg i Ljusdal (fp) som belräffande ändring i 47 tj lagen
om kriminalvård i anstalt och upphävande av 50 samma lag ansett
alt utskollet under 11 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1975:1361 dessa delar (yrkandena C 2 och C 3) hos regeringen skulle anhålla all 1975/76 års riksmöte förelades förslag lill sådan ändring i lagen om kriminalvård i anstalt att isolering enligt 47 och 50 ij avskaffades.

5. av fru Lindquist (m) som belräffande medelsberäkningen - under förutsättning av bifall lill reservaiionen nr 2 - ansett alt utskottet under

12 bort hemställa

att riksdagen i anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:136 i denna de) (yrkande A 2 delvis), 1975:721 i denna del (yrkande 2 delvis) och 1975:1117 1 denna del till Kriminalvärdsanstallerna för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 410 935 000 kr.

Punkten 3 (Frivården)

Regeringen hade under punkten F 3 (s. 78-80) föreslagit riksdagen all lill Frivården för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av

79 695 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats molionerna

1975:136 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt nu var i fråga hemställts dels att riksdagen till behandlings- och stödåtgärder för personer i frivård anvisade 477 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit under andra huvudtiteln F3 Frivården (yrkande A 3). dels att riksdagen begärde att en socialutredi-iing fick utreda en samordning mellan socialvård och frivård i enlighet med vad som anförts i molionen (yrkande B 5).

1975:138 av herr Nordberg m.fl. (s, c, m, fp, vpk), vari hemslällls dels att riksdagen beslutade sådan författningsändring all ersättningen av allmänna medel till frivilliga övervakare fr. o. m. den I juli 1975 skulle utgöra 100 kr. för månad och övervakningsuppdrag, varav 50 kr. arvode och 50 kr. gollgörelse för beräknade kostnader med anledning av uppdraget (yrkande 1), dels all riksdagen beslutade alt förslagsanslaget lill Frivården i 1975/76 års budget uppfördes med 91 917 000 kr. (yrkande 2),

1975:324 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Weslberg i Ljusdal (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde översyn av ersättningen till övervakan-ia inom kriminalvården.

1975:325 av fru Wiklund m.fl. (c),

1975:721 av herr Polstam m. fl. (c), vari såvitt nu var i fråga hemställts all riksdagen beslutade att under punklen F3 Frivården anslå etl i förhällande till regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag pä

80 195 000 kr. för behandlings- och stödåtgärder (yrkande 3). samt
1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari såvitt nu var i fråga

hemställts att riksdagen beslutade att under F3 Frivården anvisa etl med 20 000 000 kr. uppräknat belopp (yrkande 5).

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

A nslag lill kriminalvården

Utskottet hemslällde

2. all riksdagen belräffande ersättningen lill övervakarna inom kriminalvården i anledning av motionerna 1975:138 och 1975:324 saml molionen 1975:1108 i denna del (yrkande 5 delvis) gav regeringen lill känna vad utskottet anfört i della hänseende,

3. alt riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på molionen 1975:136 i denna del (yrkande A 3), molionen 1975:721 i denna del (yrkande 3) och molionen 1975:1108

Nr 58 i denna del (yrkande 5 delvis) till Frivärden för budgetåret 1975/76 an-
Onsdagen den visade ett förslagsanslag av 79 695 000 kr.,
16 anril 1975 •'- '*'' riksdagen belräffande samarbetet mellan kriminalvärden och

andra myndigheter och organ m. m. skulle avslå molionen 1975:136 i

Anslag till kriminal- denna del (yrkande B 5),

vården 4. all riksdagen belräffande famifievärdsverksamheten inom kriminal
värden skulle avslå motionen 1975:325.

Reservationer hade avgivits

6. av herrar Polslam (c), Johansson i Växjö (c). Westberg i Ljusdal
(fp), Bengtsson i Göteborg (c) och Fransson (c) samt fru Wiklund (c)
som belräffande medelsberäkningen ansett att utskottet under 2 bort
hemställa

att riksdagen i anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:136 i denna del (yrkande A 3). 1975:721 i denna del (yrkande 3) och 1975:1108 i denna del (yrkande 5 delvis) lill Frivården för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 80 185 000 kr.,

7. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som belräffande medelsberäk
ningen ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till molionen 1975:1108 i denna del (yrkande 5 delvis) och i anledning av regeringens förslag och molionerna 1975:136 i denna del (yrkande A 3) och 1975:721 i denna del (yrkande 3) till Frivården för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 99 695 000 kr.

Hen FRANSSON (c):

Herr talman! Under de senaste åren har etl flertal reformer beslutats av riksdagen i syfte att förbättra och humanisera kriminalvärden. Eftersom dessa reformer ännu inte varit i lillän-ipning någon längre tid, är del svårt att bedöma om den praktiska tillämpningen kommer att överensstämma med våra inlentioner och förhoppningar. Viktigt i det här sammanhanget är, det vill jag gärna betona, samarbetet mellan kriminalvården och de social- och sjukvårdande myndigheterna. Skall vi lyckas nå de uppsatta målen erfordras ell intimt samarbete, som naturligtvis också bör ske med skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Del är med lillfredsslällelse jag kan konstatera alt utskottet enhälligt
har ställt sig bakom det krav som vi från centern har framfört i molionen
721 på ett med 500 000 kr. ökat anslag för alt läcka omkostnader för
permillerade och frigivna. För alt man skall kunna ha framgång i arbetet
med rehabilitering av dem som har begått brott är det viktigt alt man
har ekonomiska resurser, så att man kan sätta in lämpliga åtgärder. Kri
minalvårdsstyrelsen påpekar i sin framställning att ansvaret för della bör
ligga på samhällets ordinära hjälp- och stödåtgärder, och delta torde i
och för sig vara en riktig princip. Men eftersom del ute i kommunerna
10 finns en myckel skiftande praxis - vilket också utskottet har understrukit

- och man ännu inte har funnit lämpliga lösningar pä hur samarbets-frägorna bör klaras saml med lanke pä att inle heller kostnadsfördelningen mellan olika samhällsorgan har lett till önskade resullal, har utskottet ställt sig positivt till värt motionsyrkande pä denna punkt.

I vår moiion 721 har också ytterligare anslag på 500 000 kr. begärts till frivårdssektorn. Detta ligger i linje med 1973 års kriminalvårdsreform, som prioriterar delta område inom kriminalvården. Utskottet ställer sig i och för sig positivt lill förslaget men anser att man f n. inte kan biträda detsamma, med lanke pä att del i propositionen har föreslagits kraftiga förstärkningar av anslagsposten för behandlings- och stödåtgärder. Della är i och för sig rikligt, men vi motionärer anser att det är nödvändigt med en ytterligare satsning för att på ett bällre sätt kunna tillgodose de intagnas behov av behandlings- och stödåtgärder på olika områden.

Med dessa synpunkler som motivering yrkar jag bifall till reservationen 6.

Utbildning av personal inom kriminalvården är en viktig uppgift för samhället. De nya lagarna på kriminalvårdens område innebär förändringar i personalens åligganden och arbetsuppgifter. Mol denna bakgrund äskade vi i motionen 721 ytterligare 1 mifi. kr. för detta ändamål. Vi ansåg della vara väl befogat med tanke på att departementschefen endast föreslagit en höjning av anslaget med 90 000 kr. Utskottet har i sin skrivning sagt alt eftersom kriminalvårdsstyrelsens utbildningskapacitet vad gäller assistenlutbildningen är begränsad och kriminalvårdsstyrelsens äskanden utgick från en slörre personalökning under nästa budgetär än vad som kommer att bli fallet, kan man inte tillstyrka någon höjning. Vi har från centerns sida i dagens läge accepterat detta resonemang men har samtidigt i etl särskilt yttrande slagit fast nödvändigheten av att utbildningsbehoven prioriteras just på det här området för all kriminalvårdsreformen skall kunna ge del resultat som alla hoppas och tror på.

Den sjunkande beläggningen på kriminalvårdsanstalterna är att hälsa med tillfredsställelse, och det är därför naturligt att vi från centerns sida har ställt oss bakom det förslag till en reducering av plalsanlalel som departementschefen har föreslagit. Vi anser det vara en riklig utveckling, och del är ocksä rikligt att reduceringen sker på riksanslallerna. 1974 års riksdagsbeslut innebar ju all korttidsklienlelet skulle avfiäna sill straff i lokalanstalterna, och därför bör inte någon reducering ske där.

Utskollet har ägnat mycken lid ål den av departementschefen föreslagna reduceringen pä olika anstalter, och efter att ha besökt Lärbro på Gotland har man kunnat enas om att reduceringen där inte skall bli sä kraftig som vad departementschefen föreslagit. Della hälsar vi med lillfredsslällelse. Förslaget innebär alt ytterligare 20 plalser skall vara kvar på Lärbro. Det medför alt de negativa effekterna ur sysselsättningssynpunkt blir mindre, eftersom ytterligare personal erfordras för att anstalten även i framtiden skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Utskottet har i san-imanhanget understrukit att man inte kan bortse ifrån de regionalpolitiska strävandena att genom olika sysselsältningsfrämjan-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

A nslag till kriminalvården

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

de åigärder stödja arbetsmarknaden på norra Gotland. Genom den här åtgärden från utskottets sida bordet skapas förutsättningar fören fortsatt sysselsättning för flertalet anställda, och därmed tryggas ocksä regionens serviceunderlag bältre.

Slutligen, herr lalman, vill jag poänglera vad ulskottet har anfört pä s. 19 i betänkandet angående ulbyggnaden av lokalanstaller. När frågan behandlades i riksdagen 1973 betonade vi från centern att ulbyggnaden under en 15-årsperiod borde ske i en snabbare takt, om det fanns förutsättningar därför. Denna möjlighet bör naturiiglvis följas med största uppmärksamhet i det fortsatta arbelel. Vad som också är viktigt i den kommande handläggningen är att riksdagen i ett tidigt skede får ta ställning till eventuella slörre avvikelser från de av statsmakterna tidigare uppdragna riktlinjerna angående ulbyggnaden av kriminalvärdsanstallerna med tanke pä den sjunkande beläggningen på dessa.

Med det anförda, herr lalman, ber jag alt få yrka bifall till reservationen 6 och i övrigl bifall lill justilueulskollets hemställan i beiänkandel nr 11.

Hen SCHÖTT (m):

Herr lalman! Försl ber jag all få framhålla all enigheten i justilieutskottel i år varit slörre än vanligt vid behandlingen av regeringens förslag om anslag lill kriminalvården.

För min del har jag reserverat mig mol utskottets betänkande på endast en punkt, nän-|ligen i fråga om bidrag lill KRUM.

I motion nr 1112 har fru Krislensson hemställt all riksdagen hos regeringen ger till känna att medel ur anslagel Kriminalvårdsanstallerna, Frivillig kontaktverksamhet, inte bör utgå till KRUM.

Motionären har tydligt påvisat all vissa inslag i KRUM;s verksamhet strider mot syftet med de anslagna medlens användning, varför något statsbidrag till organisationen rimligen inte bör utgå. Liksom motionären anser jag det naturligt all man i stället inom den givna ramen ökar anslagel till Röda korset och de anstalter som inle har tillräckliga anslag för fritids- och kontaktverksamhet.

Alla i riksdagen torde vara vänner av en human kriminalvård och inse värdet av den frivilliga kontaktverksamheten. Men skall vi hos den stora allmänheten fä förståelse för satsningarna på sådan verksamhet, måste vi sä långt det är möjligl skapa garantier för att den omhänderhas av organisationer som inle försvårar samarbetet mellan personalen och de intagna.

Molionen nr 1112 har föfits upp av mig i reservaiionen 1. 1 denna uisäges klart att principen all det bör ankomma pä kriminalvårdsstyrelsen att disponera den av riksdagen godtagna anslagsposten icke ifrägasättes. Till ledning för styrelsens fördelning av anvisade medel bör enligl reservationen emellertid sägas ifrån all KRUM inte bör fä någon del av dem.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation nr I.

Då ytterligare två moderater återfinns på talarlistan, vill jag lill slut endast konstatera att utskottet enhälligt beslutat hemställa att riksdagen ger regeringen till känna all reduceringen av platsantalet på Lärbro på Gotland bör begränsas till 40 i stället för av regeringen aviserade 60 platser. Genom della ställningstagande har utskottet velal beakta de mycket starka sysselsättningssynpunkter i ärendet som framförts av både myndigheter och personal på Gotland. Personligen vill jag understryka dessa synpunkler, som när del gäller Gotland är speciellt beaktansvärda.

Bortsett från den fråga som berörs i reservationen 1 ber jag lill slut alt få yrka bifall lill utskottets hemställan.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag Ull kriminalvården

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr talman! Kriminalvården har på senare lid tilldragit sig allt större intresse i den allmänna samhällsdebatten. Särskilt intresse har ägnats fängelsesystemet, och det är endast fyra veckor sedan denna debatt gav elt kraftigt eko här i kammaren. Jag tänker pä den interpellationsdebatl som fördes mellan justitieministern och justilieutskottets ordförande fru Krislensson - även jag dellog för övrigt på ett hörn - angående reform-planer på kriminalvårdens område.

Allt fler delar den uppfattningen alt det är angeläget att påföfider som innebär frihetsberövande inte används när syftet med det kriminalrältsliga ingripandet kan nås med andra medel, och att kriminalvård i frihet bör användas i största möjliga utsträckning. Folkpartiet har sedan länge hävdat denna uppfattning men samtidigt framhållit viklen av att frivården får nödiga resurser, framför allt personellt. Vi är av den uppfattningen all skall kriminalvården göra skäl för namnet, bör det finnas möjligheter till verklig omsorg om dem som hamnat snett i samhället. Den omsorgen kan ges inom frivärden, men jag vill tillägga att man pä ell bällre sätt kan ta till vara de möjligheter och del engagemang som folkrörelserna kan erbjuda. Ett bällre samarbete mellan frivärden och folkrörelserna skulle säkert vara av mycket stort värde. Likaså behöver vi elt bättre samarbete mellan kriminalvård och socialvård. Vi har i vår n-iotion föreslagit att socialulredningen skall få i uppdrag att utreda även en mer långtgående samordning mellan socialvården och frivården. Ulskottet förutsätter att detta utredningsarbete sker genom brottsförebyggande rådet, och jag hoppas att dess utredningsarbete snabbt skall leda lill resultat.

Men även om utbyggd frivärd och ökat samarbete av del slag jag här nämnt kommer lill stånd, kommer det ändå - och här citerar jag juslilieminislern - under överskådlig lid att finnas en grupp lagöverträdare beträffande vilka samhällets skyddsbehov är sä framträdande all någol realistiskt alternativ till fängelse inle finns. Han syftade och jag syftar här främst på grova våldsbrotlslingar och sädana som ägnar sig åt yrkesmässig brottslighet, som t. ex. narkolikalangare. Det är också viktigt all samhället reagerar på ett sätt som väcker respekt för gällande lag. Det flnns risker med en alltför stor tolerans gentemot lagöverträdelser.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Vi får enligt min mening inte förskjuta gränsen för samhällets reagens så alt allvarliga lagöverträdelser betraktas som något tämligen harmlöst. Det mår samhället inte väl av. Fasthet saml tydlig och klar reagens är en förulsällning för etl rättssamhälle. Men därifrån och lill en övertro på straffels preventiva effeki är stegel långt. Man hjälper inte människor genom att bojkotta dem, slänga dem ute från mänsklig gemenskap eller genom ell föraktfullt avståndstagande låta dem känna hur samhället fördömer. Någon har sagt om vår Herre att han hatar synden men älskar syndaren. Del är någol av den inställningen vi behöver i vår kriminalvård. Vi måste klart och skarpt reagera mot brottsligheten men sträva efter alt hjälpa den brottslige lill elt normalt liv - eller kanske rättare lill etl nyll liv. Och del är därför vi inle vill tillgripa fängelse och ännu mindre isolering då del inte är nödvändigt ur skyddssynpunkt.

När man ändå flnner del nödvändigt att placera människor på anstalt bör verksamheten där om möjligl utformas i samråd med den intagne och dennes anhöriga, framhåller vi i vår parlimotion. Möjligheter till ett meningsfullt arbeie eller till studier och yrkesutbildning bör erbjudas, och framför allt måste övergången lill ett liv i frihet igen planeras och förberedas pä bästa möjliga sätt under ahslaltstiden. Åigärder t. ex. för att skaffa arbete och bostad till den intagne är av grundläggande betydelse för möjligheterna till framgång. Och här är det oerhört vikligt -jag understryker del på nyll - med ett fungerande samarbete mellan kriminalvården, såväl anslaltsvården som frivärden, och andra samhälleliga organ saml även med frivilligorganisationerna.

Det är ocksä angelägel all behandlingen på anstalten får ett mera meningsfullt innehåll. Vi säger i vär partimotion alt kriminalvärden måste få personella möjligheter att tillgodogöra sig erfarenheterna av psykoterapi, gruppterapi, gruppsamtal och miljöterapi - jag vill gärna understryka det. För att ge ytterligare vägledning för verksamhetens uppläggning och bedrivande bör fortsall försöksverksamhet komma till stånd t. ex. vid ett par experimentansialter. Och della bör gälla både lokalansiali och riksanstalt. Del är också nödvändigt all satsa ,mer på personalutbildning, i synnerhet när personalens uppgifter blir mer behandlande än bevakande. Där har vi från folkpartiets sida velat gå längre än vad utskottet velat vara med om, och jag hänvisar till vad herr Fransson hade att säga på den punkten. Vi är där av samma mening.

Vid fiolårets riksdagsbehandling av den nya lagen om kriminalvård i anstalt diskuterades isoleringsstraffel myckel ingående. Riksdagen godtog då ell yrkande från bl. a. vårt håll om en utredning av konsekvenserna av avskildhet samt möjligheterna att ersätta denna åtgärd med andra. Frän folkpartiets häll föreslogs också en skyndsan-i utredning rörande medverkan av lekmän vid användningen av isoleringsålgärder. Ocksä pä den punkten ställde sig riksdagen välvillig och beslöt, som det då hette, all ge Kungl. Maj;t lill känna alt en ökad insyn i enlighet med motionärernas önskemål skulle vara av stort värde.

De här begärda utredningarna har dock inte ännu kommit till stånd.

varför vi i vår parlimotion 1975:136 har yrkat att den beslutade ulredningen av konsekvenserna av olika former av isolering och av möjligheterna alt ersätta dylika ätgärder med andra samt konsekvenserna av ökad lekmannamedverkan vid beslut om isoleringsålgärder nu kommer till stånd saml all den utredningen ges parlamentarisk förankring. Reservationen 3 gäller den saken, och jag ber alt fä yrka bifall lill den reservationen.

Men redan nu visar olika undersökningar att isoleringen kan medföra allvarliga skador på den isolerades fysiska och psykiska hälsa. Därför är vi i princip negativt inställda lill enrumsplacering. Dä även erfarenheter rörande isoleringens kriminalpolitiska effekt som disciplinär bestraffning saknas och andra mindre riskfyllda bestraffningar kan komma lill användning och vara lill fyllest, om disciplinära förseelser sätts in i ett terapeutiskt sammanhang, yrkar vi i vår motion att isolering enligt 47 och 50 ii; skall avskaffas redan nu. Della utesluter inle behovet av en utredning för alt om möjligt bl. a. finna andra behandlingsåtgärder än de som lagen f n. anvisar. Utskottsmajoriteten har dock avvisat vårt yrkande på denna punkt, varför del har upptagits i reservaiionen 4, lill vilken jag härmed yrkar bifall.

Det i 1974 års statsverksproposilion upptagna reservationsanslaget Frivillig kontaktverksamhet m. m. föreslås, som tidigare har framhållits, i årets budgetproposition bli upptaget som en särskild ny anslagspost om 100 000 kr. under anslagel Kriminalvårdsanstallerna. Utskottet har vid behandlingen av den punkten haft att la ställning lill bl. a. en n-iotion om höjning av detta belopp lill 200 000 kr. för att den värdefulla kontaktverksamhet inom kriminalvärden som bedrivs av Röda korset, Ver-dandi, RFHL, RFSU, frikyrkosamfund m. fl. skulle kunna byggas ul. Ehuru utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av denna kontaktverksamhet har utskottet funnit all uirymme nu saknas för en höjning av anslagsposten och avstyrker därför bifall till molionen. För egen del vill jag gärna deklarera alt jag förutsätter att en höjning skall bli möjlig till kommande år. Den kontaklverksamhel del här är fråga om är värd ell väsenlligi ökat slöd.

1 en annan motion sägs alt medel ur anslaget i fråga inle bör utgå till KRUM. Herr Schött har tidigare talat om den saken. Motionären fru Kristensson motiverar sill yrkande med alt KRUM är 1973 vid ar-betsstrejker och andra strejker stött de lokala förtroenderåden med insamlade medel och materiel och även anslagit 1 000 kr. till Fångarnas fackliga centralorganisation. Motionären ullalar också all KRUM:s verk-samhel vid vissa anställer har ansetts försvåra del san-iarbete som bör förekomma mellan personal och intagna. Jag delar för min del uppfattningen att flera inslag i denna organisations verksamhet slår i mindre god överensstämmelse med syftet med de anslagna medlens användning. Så långt är vi eniga. Men sedan jag konstaterat detta vill jag framhålla alt del inie uiesluler alt andra delar av verksamheten synes vara av den arten att de kan bidra till att öka de intagnas möjligheter till åter-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

anpassning, och det anser jag vara väsentligt.

Det ankommer f ö. pä kriminalvårdsstyrelsen all prioriiera förekommande bidragsbehov inom ramen för del med anslagel avsedda ändamålet. Några anvisningar frän riksdagens sida av det slag som föresläs i reservaiionen nr I kan jag inte finna erforderliga. Vi bör med fullt förtroende överlåta fördelningen av anslaget ät kriminalvårdsstyrelsen. Jag ansluter mig alltså pä denna punkt till utskottets majoritet.

1 folkpartiets partimolion föreslås även en förstärkning av resurserna för behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet. För all frivården skall kunna fungera tillfredsställande fordras all man disponerar egna medel för social service. En tidigare talare har varit inne pä den saken, och jag kan därför fatta mig kort. Molionen föfis upp i reservalion nr 6, där det föreslås en uppräkning av anslagel till frivården för nästkommande budgetär med 490 000 kr. Jag yrkar bifall lill den reservationen.

Herr talman! Till sist vill jag säga några ord om forskningen pä kriminalvårdens område. Kunskaperna om resultatet av olika behandlingsformer är fortfarande ytterst begränsade. Ett av de väsentligaste problemen för den kriminologiska forskningen måste vara alt skapa slörre klarhet rörande allmänprevenlionens innebörd och syfte. Även om man i likhet med mig lägger största vikten vid individualpreventionen och omsorgen om den enskilda människan, måsle man medge att bristen på grundläggande forskningsunderlag för en bedömning av sanktions-systemets allmänprevenliva effekt är myckel kännbar. Det är därför ytterst angeläget att forskningen pä detta område prioriieras och intensifieras. Jag förutsätter att detta kan ske genom Brottsförebyggande rådets försorg och har för dagen inget yrkande på denna punkt.

Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets hemställan utom på de punkter där jag tidigare yrkat bifall lill föreliggande reservationer.

Hen SCHÖTT (m) kort genmäle;

Herr lalman! Jag lyssnade lill vad herr Weslberg i Ljusdal hade all säga om anslagel till KRUM, men del rubbade mig inte pä någol sätt. Jag anser all kontaktverksamheten vid våra fångvårdsanslalter är utomordentligt värdefull och angelägen. 1 del sammanhanget vill jag särskilt understryka hur värdefullt del är all man har kontakt med idrottsrörelsen utanför anstalterna. Men jag vill upprepa att en del av KRUM;s verksamhet är sådan all det är svårt alt inför skallskyldiga försvara att verksamheten stöds med skattepengar.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag har redan sagl all jag delar uppfattningen all KRUM har en del verksamhet som inle till alla delar är godtagbar. Men å andra sidan förekommer ocksä sådan verksamhet som kan bli till verklig hjälp för de intagna när de skall gä tillbaka lill etl liv i frihet. Därför anser jag att vi inle behöver uttala någonting pä denna punkt ulan kan överlåta

ål kriminalvårdsstyrelsen - som har att prioritera behoven och fördela anslaget - alt avgöra hur pengarna skall fördelas.

Hen PETTERSSON i Västerås (vpk):

Herr lalman! Till all böria med vill jag yrka bifall lill reservationen 7 rörande frivården vid justitieutskottets betänkande nr 11. Jag vill också i det här sammanhangei erinra om att kammaren vid en tidigare behandling av justitieutskottets belänkanden nr 9 och 10 har tagit ställning lill vår motion 1108. Därvidlag har jag framfört vårt partis grundsyn på de här frågorna och jag skall därför inle upprepa dem i dag. Jag vill däremot komplettera litet grand i samband med dagens överiäggning.

Vi anser att det måste till större satsningar på frivårdsområdel. Vi har särskilt understrukit nödvändigheten av större satsningar på rehabiliterande åtgärder och forskning. När del gäller kriminalvärdsforskning-en sä är den inte särskilt utvecklad. I jämförelse med andra länder ligger vi mycket långl efter. Vad frivärden borde ägna sig ät, förutom att svara för de ålagda obligatoriska arbetsuppgifterna, är att genom undersökningar försöka fokusera klienternas situation, i första hand när det gäller arbetslöshet, deras bostadssituation, utbildningsmöjligheter osv. Om sådana undersökningar kommer lill stånd skulle frivärden bättre kunna belysa klienternas situation och tillvarata deras intressen i samhället. Hitintills har frivården kanske alltför mycket ägnat sig ål individen och hans famifi och förbisett alt belysa hans situation i samhället.

Del har som bekant myckel slor belydelse för klienten hur han kan återanpassas i samhället. Frivårdsklienlerna är en utslagen grupp i samhället som ofta kommer sist i vårdkön. De slussas och kastas mellan olika institutioner och har myckel svårt all fä fotfäste i samhället. Härvidlag spelar utbildningssituationen en myckel betydande roll. Det har dokumenterats från skilda håll hur dåligt ställt del är med utbildningen bland frivårdens klienter. Som exempel kan anges vad detta får för konsekvenser. Endasl omkring var tionde elev med kriminell belastning klarar arbetsmarknadsutbildningen, resten avbryter. 50 % av klienterna avbryter redan innan en femtedel av kurstiden har gån ut. Var och en kan räkna ul vad delta får för konsekvenser för ålerinlrädel i arbetslivet.

Det betyder med andra ord att vi måsle ha nya skolformer, för det kan inte endasl vara fel pä eleverna. Jag tror all det dessutom är nödvändigt och önskvärt all ge kriminalvärdens klienter slörre möjligheter till arbetsträning. Den arbetsträning som kriminalvårdsklienler nu fär utgörs oftast av beredskapsarbeten. Deras arbetsträning är oftast alltför ensidigt inriktad på fysiska handikapp.

För att nä en bältre frivård, för all uppnä ell bättre kvalitativt innehåll i frivårdsarbetel måste det bli en bällre samordning mellan kriminalvården, frivärden och samhällets övriga organ på del sociala fältet. Vi har ocksä från vårt partis sida pekat på nödvändigheten av en ökad integrering mellan frivård och ansiallsvård genom verksamhet pä häkten och lokalanstaller. Ökade möjligheter lill uppförande av ylleriigare in-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag tid kriminalvården

2 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58 ackorderingshem och famifievårdshem lycker vi också är nödvändiga.

Onsdaeen den ' '' '"' glömma bort all det är samhällets skyldighet all anslå medel,

16 anril 1975 '' °" " verklig insats för de kriminellt belastade för all därigenom

.____________ ge även dem en rimlig chans lill ell mänskligt liv. Del måste vi göra

Anslag lill kriminal- trots att det kan förekomma besväriigheter. Att det råder stora svårigheter
vården får inte överskugga de insatser som samhället måsle göra.

Med detta, herr talman, ber jag all fä yrka bifall till reservationen 7.

Fröken MATTSON (s);

Herr talman! Både 1973 och 1974, då riksdagen behandlade de två vikliga reformerna om förändring av anslallsfördelningen och innehållet i verksamheten vid anstalterna saml 1974 års lag om behandling vid anstalt, hade vi i kammaren och i justitieutskotlet länga intressanta principiella debatter. En hel del av de tankegångar som fördes fram i debatterna om principerna för de två reformerna, såsom de hade utarbetats av regeringen, har återkommit i dag. Jag tycker all man i myckel kan instämma i vad här har sagts, men jag tror all jag i milt anförande skall begränsa mig till all konstatera alt årets budgetproposition vad gäller juslilieomrädet och inle minst kriminalvärden ansluter sig lill de tidigare besluten om förändrad inriktning av kriminalvården. Detsamma kan sägas om de motioner som har lämnats in och som justilieutskottel har haft anledning att behandla under arbetets gång.

Del som är iniressani i della sammanhang - herr Fransson har redan berört det - är det förslag till nedskärning av antalet platser på anstalterna som regeringen har föreslagit och som vi i utskottet acceplerar och ställer oss helt bakom. Tendensen är mycket märkbar. I månadsstatistiken för kriminalvärdsanstallerna och de allmänna häktena av den 10 april i är är del iniressani att se att trenden till nedgång forisätter efter en viss normal säsongmässig uppgång tidigare under årel. Antalet belagda platser på anstalter och häkten var den I april i är totalt 3 681 mol 5 434 tillgängliga platser. Det innebär en minskning med 648 plalser från den 1 mars i år, alltså på en månad, och en minskning med 625 platser i jämförelse med beläggningen den 1 april 1974.

Utskottet har, som sagt, hell accepterat regeringens tankar all minska
antalet plalser. Del är bara när del gäller tvä anstalter som ulskottet
har ifrågasatt de föreslagna nedskärningarna och del gäller anstalter inom
del allmänna stödområdet. Ulriksfors i Jämtland och Lärbro på Golland.
Vi har när vi studerat förslaget lill plalsminskningar konstaterat att
minskningen är betydligt större för Lärbro än för Ulriksfors. Vi har därför
speciellt studerat förhållandena i fråga om Lärbro. Vi vill framhålla alt
- jag tror det är nödvändigt att säga ul detta - även om arbetsmark-,
nadsmässiga och regionalpolitiska synpunkler inte kan tillmätas någon
egentlig betydelse när det gäller kriminalvårdens organisation, kan man
enligl uiskotteis mening inle bortse frän att det aktuella förslaget står
18 i strid med regionalpolitiska strävanden att genom sysselsättningsfräm-

jande åtgärder stödja arbeismarknaden på norra Gotland.

Med hänsyn härtill föreslär utskottet all reduceringen av plalsanlalel på Lärbroanstalten begränsas till 40 i stället för 60 platser. Men eftersom utskollet helt stöder regeringens lanke på plalsreducering totalt sett har utskottet bedömt all den begränsade reduceringen pä Lärbro skall kompenseras genom en minskning med 10 plalser pä Skänninge och 10 plalser pä Hinseberg. Ulskottet har bedömt att den minskningen under nuvarande förhållanden är den rikliga.

Jag vill alltså yrka bifall lill utskottets förslag på den punkten, i likhet med vad tidigare lalare gjort. Vi är här hell överens, och vi betonar ocksä all regeringen måste beakta konsekvenserna av beslutet. Vi säger att man måste noga överväga "att kompensera aktuella regioner för den förlust av arbetstillfällen som beslutet innebär. Del sagda gäller naturligtvis i särskilt hög grad belräffande Lärbro och Ulriksfors."

Även när del gäller den frivilliga kontaktverksamheten har del kommii en del moiioner lill utskottet. Herr Schött har redan berört fru Krisienssons moiion belräffande anslagen lill KRUM. Vi har ocksä en moiion av fru Lindquist som yrkar på en höjning av anslet lill Röda korsels verksamhet inom anstalterna. Fru Bergander kommer senare all ytterligare belysa de tvä motionerna. Jag nöjer mig här med att yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag pä reservationerna 1 och 2 rörande bidrag till KRUM och föreslagen höjning av anslagsposten till frivillig kontaktverksamhet.

Herr Westberg i Ljusdal har i är återkommit med den moiion som han lämnade in i fiol rörande isoleringsstraffel och som vi dä ingående behandlade i beiänkandel om lagen om behandling pä anstalt. Han har tidigare här i kammaren vältaligt pläderat för sin motion. Vi har frän utskottets sida i år liksom i fiol ställt oss ytterst restriktiva till hela isoleringsstraffel. Vi är skeptiska mol enrumsbehandling. Men vi vill ändå inle gä med på herr Weslbergs yrkande alt hell la bort isolering som en disciplinär bestraffning och som interimistisk åtgärd i disciplinärenden. Liksom i fiol framhåller vi att man pä andra vägar bör försöka komma lill rätta med de missförhållanden som nu kan aktualisera en isolering. Men förhållandena på anstalterna är inte sådana att man i praktiken hell kan avstå frän isolering som ell yttersta medel. Vi avstyrkte därför molionen i fiol. Mot bakgrunden av den negativa inställningen lill förekomsten av isoleringsåtgärder uttalar vi nu omigen all vi hoppas att man kommer fram till möjligheter all ersätta isolering med andra åtgärder. Vär principiella inställning i della fall kvarstår alltså men vi vill icke utmönstra isoleringsstraffel ur lagen, såsom herr Westberg föreslagit, genom ändring i 47 § och slopande av 50 §. Jag ber därför på denna punkt att fä yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationen 4 av herr Weslberg i Ljusdal.

Herr Westberg har ocksä erinrat om vad utskottet skrev i fiol, då vi pekade på de negativa effekterna av isoleringsstraffel och sade alt vi borde fä mera fakta genom en utredning. Vi gav dä uttryck fören otålighet

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Nr 58 alt få en utredning lill stånd, och riksdagen beslöt också att begära en

Onsdagen den ä" hos regeringen.

16 anril 1975 Westberg i Ljusdal återkommer nu med en begäran om en ul-

_____________ redning och vill ge den en pariamentarisk förankring. Vi förslår hans

Anslag till kriminal- otålighet på den punkten. Å andra sidan har man nu böriat göra för-
vården beredelser för en utredning. Såsom bakgrund lill en kommande utredning

undersöker man i vilken utsträckning anstalterna använder sig av iso-leringsslraff Därför yrkar vi avslag på reservationen 3 av herr Westberg i Ljusdal. Innan resultatet av den förberedande ulredningen om hur isoleringsstraffel används vid anstalterna föreligger kan vi inle klart säga hur den begärda utredningen skall bedrivas. Vi anser del därför lämpligt all lill regeringen överiämna bedömningen av hur utredningen skall utföras.

När det gäller frivården, herr lalman, är del skäl alt påpeka aU utskottet till behandling har fåll tre motioner - 138 och 324 saml en del av 1108 - vilka samtliga tar upp övervakararvodena. Ell faktum är att del i dag finns 4 650 lekmannaövervakare. Arvodena har visserligen höjts något. Man har givit övervakarna möjlighel all på ell helt annat säll än tidigare fä ersättning för föriorad arbetsförfiänst, för kostnader som de har haft för sina klienter i samband med resor, för nattlogi och uppehälle saml för en del slörre kostnader av engångskaraktär, såsom möbler, arbetsredskap och annat.

Utskottet har dock funnit all del ligger en hel del sanning och rättvisa bakom förslagen att övervakararvodena skall höjas. Utskottet har dock förklarat sig inte kunna ta slällning lill hur stor höjningen skall vara utan har i stället föreslagit en utredning om hur man skall kunna höja övervakararvodena. Därvid bör särskilt uppmärksammas frågan om en smidig utformning av bestämmelsen om gollgörelse för kostnader. Utformningen av den översynen bör regeringen fä la slällning lill.

Herr Pettersson i Västerås framhöll tidigare från denna talarstol behovet av ökad aktivitet och större bredd pä frivården saml behovet av ökade medel till densamma. Jag skall inle gå in pä del avsnittet i dag. Jag skall bara hell kort yrka avslag på herr Petterssons reservalion nr 7. Dess hemställan är kopplad lill elt yrkande, som riksdagen i förra veckan avslog. Kommunisterna ville dä minska antalet polismän och ansåg att de medlen i stället borde användas till brottsförebyggande och rehabiliterande ätgärder saml lill kriminalpolitisk forskning. Vårt avslagsyrkande är en ren föfid av riksdagens beslul i förra veckan.

Jag ber ocksä alt få yrka avslag på reservaiionen 6 av herr Polslam,
m. fl., en reservation som herrar Fransson och Westberg i Ljusdal har
pläderat för. Vi är i ulskottet överens om all frivården är ytterligt viklig
och alt ftivärdens betydelse blir än mer utpräglad när den nya lagen
om behandling i anstalt och tankegångarna bakom 1973 års kriminal
vårdsreform böriar nä ut i praktiken. Vi vill dock från utskottets sida
framhålla att man redan har satsat mycket pengar utöver del som tidigare
20 funnits i budgetpropositionen.

Därför ber jag, herr talman, all få yrka avslag pä reservaiionen 6 av herr Polslam m. fl. samt bifall lill vad justilieulskollels hemställt på alla punkter i betänkandet nr 11.

Hen FRANSSON (c) kort genmäle:

Herr talman! Som fröken Mattson sade, är vi överens om lagen när del gäller satsningen pä frivården. Värt parti och folkpariiel vill emellertid avsätta ytterligare medel. Vi tror all del är väl använda pengar för all nå framgång i arbelet med rehabilitering av dem som har begått brott. Del är ju viktigt all samhället medverkar vid anskaffning av bostäder, organiserandet av fritidsaktiviteter och liknande. Genom sådana åtgärder medverkar man i myckel slor utsträckning till alt de intagna återanpassas lill ett normalt samhällsliv.

Jag yrkar fortfarande bifall till vår reservation 6.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Fru LINDQUIST (m):

Herr talman! Under budgetåret 1969/70 tillkom anslaget Frivillig kontaktverksamhet. Det anslagel har alltsedan dess ställ lill kriminalvårdsstyrelsens förfogande för lokala konkreta insalser i vårdarbetet med särskild inriktning pä verksamhet som direkt kan främja positiva kontakter mellan kriminalvärdsklientelet och personer utanför kriminalvärden. Ur anslagel har skilda organisationer, såsom Svenska röda korset, fält varierande belopp.

Anslagel har alltsedan del tillkom 1969/70 uppförts med oförändrat belopp, 100 000 kr., och samma belopp föresläs i årets budgetproposition. Alt anslaget inte har höjts trots all verksamheten under årens lopp avsevärt har utökats är anledningen lill alt fru Diesen och jag i molionen 1117 yrkat att anslagsposten skall fördubblas och att alltså 200 000 kr. skall ställas lill kriminalvårdsstyrelsens disposition för detta ändamål.

Jag vill bara i korthet något beröra de ideella organisationernas insatser och har dä vall att tala om Svenska röda korset, eftersom jag särskilt känner lill den organisationen. 1965 böfiade Svenska röda korset med besök på kriminalvårdsanslalien i Gävle. Under 1970-talet härden verksamheten utvidgats betydligt och den omfallar nu Hall, Haparanda, Hinseberg, Härianda, Kalmar, Kristianstad, Kumla, Luleå, Långholmen, Ma-rieslad, Norrköping, Olleslad, Smälleryd, Tidaholm, Torhult, Visby, Vänersborg, Västergården, 'Vstad, Österåker och Norrläfie. Under utveckling är Falun, Mäshull, Nyköping, Orralorp, Svartsjö och Uppsala.

Innehållet i verksamheten föfier inle någol speciellt schema. Det anpassas efter de intagnas önskemål, besökarnas personliga förutsättningar och anstalternas möjligheter. Gruppbesök är den vanligaste formen av konlaklarbele. Del brukar tillgå sä att fem ä sju personer frän Röda korset regelbundet träffar en grupp intagna, vanligen 10-15 stycken. Man pratar och diskuierar och ägnar sig ål underhållning eller ät kurser, t. ex. i matlagning, gitarrspel, psykologi osv. Intagna som inle vill della i gruppaktiviteter får i stället enskilda besök.

En grupp bland de intagna som Svenska röda korset nu särskilt böriat
Nr 58 ägna sig åt är de utländska medborgarna. Vi försöker inom Röda korset

Onsdaeen den '' rekrytera språkkunniga besökare och har t. ex. samarbete med Riks-

16 anril 1975 förbundet Finspråkigt församlingsarbete för att bygga upp en finsk-

_____________ talande besöksgrupp vid Norrläfieanstallen.

Anslag till kriminal- Röda korset har också särskilt inriktat sig på de utländska intagna
vården som har förvisningsdomar. Avsikten är att Svenska röda korset genom

Internationella röda korset skall hjälpa den intagne att få en kontaktman i hemlandet.

Röda korsels verksamhet bedrivs i nära samarbete med kriminalvårdsstyrelsen. Sedan 1972 finns del en samarbetsgrupp mellan Röda korset och kriminalvårdsstyrelsen. Årligen ordnas det gemensamma konferenser för rödakorsare och anstaltspersonal.

All denna verksamhet inom anstalterna kostar pengar. Svenska röda korsets centrala kostnader för detta beräknas för budgetåret 1975/76 till drygt 150 000 kr. Till det beloppet kommer de kostnader - som inle är små - som belastar de olika rödakorsdistrikien och kretsarna ute i landet.

Eftersom det uppenbarligen inle råder några delade meningar om betydelsen och vikten av den verksamhet som Röda korset och andra hjälporganisationer bedriver, borde utskottet ha kunnat tillstyrka del ytterst modesta yrkandet i motionen, som nu föfis upp i mina reservationer. Jag är glad över de positiva synpunkler som herr Westberg i Ljusdal här i dag har framhållit i anledning av mina reservationer.

Jag hemställer alltså, herr talman, om bifall till reservationerna 2 och 5.

Fru BERGANDER (s):

Herr lalman! Jag kan efter den debatt som har varit fatta mig myckel kort och bara konstatera att det i år, likson: vid föregående års behandling av della ärende, föreligger en reservation från en moderat när det gäller anslaget till KRUM, där man begär alt riksdagen skall ge till känna som sin mening att anslagel ej bör utgå. Utskottsmajoriteten anser även i år all vi med fullt förtroende kan låta kriminalvårdsstyrelsen göra fördelningen mellan de olika organisationerna. Det är ju kriminalvårdsstyrelsen som har all begära redovisning för medlens användning, och vi anser att det dä ocksä är styrelsen som kan göra den bästa bedömningen.

I reservationen 2 begär fru Lindquist att anslagel till frivillig kontaktverksamhet skall räknas upp till 200 000 kr. Ingen oenighet råder i utskottet om värdet av organisationernas kontaktverksamhet. Men när det gäller den ekonomiska bedömningen har ulskottet ändå ansett all vi även i år skall låta anslaget utgå oförändrat.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan på alla punkter, vilket innebär avslag på reservationerna I. 2 och 5.

Hen SCHÖTT (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag har kanske inle mycket nytt att tillföra debatten utöver vad jag sagl tidigare. Del skulle möjligen vara den upplysningen alt motsvarigheterna till KRUM i Danmark och Norge inte åtnjuter något statsbidrag. Dessutom har jag i dag erfarit att KRUM på andra vägar får stöd. Sålunda har KRUM:s lokalavdelning i Stockholm sex arkivarbetare och avdelningen i Göteborg en arkivarbelare betalda av AMS. Tydligen är KRUM således inte ulan hjälp pä annat sätt frän statens sida.

För mig är det väsentliga alt statlig hjälp lämnas endast när det gäller alt främja positiva kontakter mellan kriminalvårdsklientelet och utomstående pä ell ur rehabiliteringssynpunkl ändamålsenligt sätt. Jag har den uppfattningen all KRUM inle hell uppfyller de här villkoren. Del kan erinras om all dess syfte bl. a. anges vara att bekämpa det klassamhälle som genom sina ojämna makt- och förmögenhetsförhållanden bidrar till att skapa socialt, ekonomiskt och kulturellt utslagna grupper. Dessutom har det framförts även andra anmärkningar mol KRUM av sådan art att det är svårt att hos den slora allmänheten få förståelse för att stöd skulle utgå av statsmedel.

Jag ber att än en gång fä yrka bifall lill reservaiionen 1.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Fru BERGANDER (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill inle göra några värderingar av de olika frivilliga organisationerna. Skulle vi böria nagelfara dem alla skulle jag tro all vi på många håll kan finna vissa saker all anföra i negaliv riktning när det gäller enskilda delar av verksamheten. Men vi måsle väl ändå se organisationernas verksamhet som en helhet! Jag troralt det även inom KRUM - med den inriktning man vill ha pä sitt arbeie - finns ett positivt ansvar för all hjälpa dessa utslagna människor som behöver ett slöd när de skall ut i samhället igen.

Ulskoitsmajorilelen anser att vi inte skall komma med några pekpinnar från riksdagens sida utan med fullt förtroende överlämna ansvaret lill kriminalvårdsstyrelsen när del gäller fördelningen. Även om KRUM har anslag från annat håll är jag övertygad om all också andra organisalioner har sådant slöd.

Med delta, herr talman, vidhåller jag milt yrkande.

Herr SCHÖTT (m) kort genmäle:

Herr talman! Fru Bergander jämställer lydligen helt Röda korset och KRUM. Jag gör del inle.

Fru BERGANDER (s) kort genmäle;

Herr lalman! Jag har inte jämställt eller särskilt några organisalioner. Jag anser att de kan finnas positiva saker även inom KRUM.

Nr 58 Herr NORDBERG (s):

Onsdaeen den '' talman! I en fempartimolion har jag varit med om att begära

16 anril 1975 " uppjustering av de frivilliga övervakarnas arvoden. I molionen anför

--------------- vi alt uppjustering är nödvändig bl. a. med hänsyn lill de kostnader som

Anslag Ull kriminal- en aktiv övervakare har föratl fullföfia sitt uppdrag på ell tillfredsställande
vården sätt, kostnader som inte alltid är av den arten alt de kan täckas av de

andra ersättningsmöjligheter som föreligger för förlorad arbetsförfiänst och en del annat. Vår uppfattning är alt ersättningsfrågan spelar en viklig roll när det gäller rekrytering av övervakare. Ersättningens utformning och nivå, menar vi motionärer, får emellertid inte vara det som i sig lockar personer alt bli övervakare. Det måste naturligtvis ligga andra motiv lill grund för beslulel alt äla sig elt sådant vikligl uppdrag. Men ersättningens utformning och nivå fär inle heller vara sädana att vissa personer av ekonomiska skäl finner det omöjligt att äla sig elt övervakaruppdrag.

Molionen har i och för sig fått en välvillig behandling av utskottet, även om vi motionärer naturiiglvis hade varit mera tillfredsställda, om utskottet hade bifallit motionen 138, i all synnerhet som vi ocksä har föreslagit hur kostnadstäckning skall klaras för de ökade utgifter som motionens förslag skulle innebära. Men vi har i och för sig förståelse för utskottets ullalande att det kan finnas behov av en lolalöversyn av ersättningen för de olika övervakaruppdragen. Vi hoppas föfiaklligen att utskottets förslag, vilket jag personligen kommer alt stödja, snabbi skall leda lill en förbättring av ersättningen lill de frivilliga övervakarna.

Med delta anförande, i vilkel herr Åkerlind (m) instämde, var överläggningen slutad.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Mom. 1-7

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. 8

Proposilioner gavs pä bifall lill dels ulskoilels hemställan, dels reservationen nr I av herr Schött, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Schött begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller justilieutskottets hemställan i be
länkandet nr II punkten 2 mom. 8 rösiar ja,
den del ej vill rösiar nej.
24 Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av herr Schött.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Schött begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 268

Nej - 44

Avstår - 9

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till kriminalvården

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Lindquist, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 10

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Weslberg i Ljusdal, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Westberg i Ljusdal begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill all kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr II punkten 2 mom. 10 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 3 av herr Weslberg i Ljusdal.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Weslberg i Ljusdal begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 271

Nej - 31

Avstår - 20

Mom. 11

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Weslberg i Ljusdal, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Weslberg i Ljusdal begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr II punklen 2 mom. 11 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Weslberg i Ljusdal.

Nr 58 Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Onsdaeen den ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Weslberg i Ljusdal be-

16 anril 1975 gärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna

omröstning gav föfiande resultat:

Anslag till kriminal- Ja - 270

vården Nej - 49

Avstår - 3

Mom. 12 oc h 13 Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 3 Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 6 av herr Polslam m. fl. saml 3;o) reservaiionen nr 7 av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Fransson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Pettersson i Västerås begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående justilieutskottets hemställan i beiänkandel nr 11 punklen 3 mom. 2 antar reservaiionen nr 6 av herr Polstam m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 7 av herr Pettersson i Västerås.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Pettersson i Västerås begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 112

Nej - 20

Avstår - 190

1 enlighet härmed blev föfiande voleringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr II punklen 3 mom. 2 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 6 av herr Polstam
26 m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Skydd mot avlyssning

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Fransson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 190

Nej - 113

Avstår - 19

Mom. 3 och 4 Ulskoilels hemställan bifölls.

Punkterna 4-8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 11 Skydd mot avlyssning

Föredrogs justitieutskotteis betänkande nr 12 med anledning av propositionen 1975:19 om lagstiftning om skydd mol avlyssning jämte motioner.

I propositionen 1975:19 (justitiedepartementet) hade regeringen efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta förslag lill

10. lag om ändring i brottsbalken,

11. lag om ändring i rättegångsbalken,

12. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

13. lag om ändring i radiolagen (1966:755).

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes föfiande:

"I propositionen läggs fram förslag om nya straffbestämmelser i brottsbalken lill skydd mot olovlig avlyssning med tekniska hjälpmedel.

Brottet, som har betecknats som olovlig avlyssning, föreslås innefatta avlyssning eller upptagning som sker i hemlighet och som avser tal i enrum, samtal mellan andra och förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst vartill allmänheten inte äger tillträde och som gärningsmannen inte själv dellar i eller som han obehörigen berett sig tillträde lill. Även ell olovligt anbringande av tekniska hjälpmedel med uppsåt all ulföra olovlig avlyssning eller inspelning föreslås bli straff-sanktionerat.

I propositionen föreslås även all sådan ändring vidtas i rättegångsbalken all i mål om bl. a. olovlig avlyssning rätten kan förordna all förhandling skall hållas inom slängda dörrar om rällen finner att offentligheten skulle vara lill men för enskild.

Vidare föreslås en ändring i skadeståndslagen (1972:207) som innebär alt ersättning för personligt lidande, s. k. ideellt skadestånd, skall kunna utdömas även pä grund av bl. a. olovlig avlyssning.

Nr 58 Slutligen föreslås vissa ändringar i radiolagen (1966:755) angående till-

Q ■ , stånd att inneha och använda radiosändare eller därmed jämställt mate-

., . .g.;. rial, bl. a. byggsatser för tillverkning av radiosändare. Syftet med förslaget

i denna del är all minska riskerna för missbruk av radiosändare till men

Skydd mot för annans integritet.

avlyssning De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975."

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975:1837 av herr Hermansson m.fl. (vpk), vari hemslällls

1. all riksdagen uttalade sig för en lagstiftning innebärande all tillstånd
skulle erfordras för innehav, införsel och överlåtelse av teknisk utrustning
för olaga avlyssning,

2. alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla om framläggandet av
förslag lill författningstext härför i princip enligl i SOU 1970:47 s. 12
utformat lagförslag saml

1975:1849 av fru Lindquist m.fl, (m), vari hemslällls

12. att riksdagen uttalade att det vid straffmälningen för olovlig avlyssning borde bedömas som en försvårande on-iständighel om avlyssningen riktade sig n-iot den enskildes hen-|,

13. att riksdagen hos regeringen begärde all inlegrilelsskyddskommil-lén flck i uppdrag att ytterligare överväga möjligheterna av näringsrättsliga ätgärder rörande inlegrilelsfarlig apparatur.

Utskottet hemställde

2. att riksdagen skulle anta de i propositionen 1975:19 framlagda förslagen till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i rättegångsbalken, lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207) och lag om ändring i radiolagen (1966:755),

3. alt riksdagen beträffande försvårande omständigheter vid olovlig avlyssning skulle avslå motionen 1975:1849 i denna del (yrkande 1),

4. all riksdagen belräffande näringsrältsliga ätgärder skulle avslå motionen 1975:1837 och molionen 1975:1849 i denna del (yrkande 2).

Reservation hade avgivits av herr Pettersson i Västerås (vpk) som beträffande näringsrältsliga åigärder ansett all utskollet under 3 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionen 1975:1837 och motionen 1975:1849 i denna del (yrkande 2) gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

Hen LÖVENBORG (vpk);

Hett talman! Vänsterpartiet kommunisterna instämmer i slort i de för
slag som har lagts fram i såväl propositionen som justilieutskottets be
tänkande nr 12. Vi vill emellertid gå ett steg längre genom ytterligare
28 sanktioner på del näringsrättsliga området. Däri skifier vi oss.

Hotet mot människornas personliga integritet har under senare är ökat Nr 58 pä ell mycket markant säll. Dels har vi fält lagar som enligt vårt sätt Onsdaeen den att se utgör ell hot mot den personliga integriteten, exempelvis lagen 16 anril 1975

om tillfälligt omhändertagande och lerrorisllagen, dels är del nu möjligt __ :

att i den allmänna handeln skaffa sig - hell legalt - olika typer av in- Skydd mot avlyss-tegritetskränkande apparatur. Det är ell känt faktum - och del är ju ning därför proposiiionen har lagts fram - all del här mer och mer håller på all bli ett problem och elt gissel för vanliga människor.

Apparatur som man förr trodde bara användes av agenter och spioner i den högre klassen kan nu köpas om man vill avlyssna sin nästas mest intima göranden och låtanden. Apparater i mikroformat, som kan döljas i en reservoarpenna eller häktas fast pä väggen, kan ge en utomstående möjlighet att lyssna på vad som försiggår även om han eller hon befinner sig långl därifrån.

1 belänkandet SOU 1970:47 beskrivs en del av vad som redan nu finns ute pä marknaden. Där talas om mikrofoner som ar myckel små ulan att deras funktionsduglighet påverkas. Den minsta storleken kan anges lill någon kubikcenlimeter. De kan se ul som manschettknappar, reservoarpennor, cigarettändare m. m. Sedan finns konlaktmikrofoner som har én utseende av en spik, kan drivas in i en vägg och fungerar alldeles utomordentligt som långa öron. Vidare finns diverse typer av avstånds-verkande mikrofonei- som är så konstruerade alt de har extremt god riktverkan, s. k. fiudkikare. Med en sådan kan man sitta på mer än 100 m avstånd och lyssna pä vad andra säger ute eller inne. Och del låter ju inte särskilt smakligt, eller hur?

De här apparaterna kan förvärvas i Sverige inom den kommersiella handeln. Man kan öppet köpa dessa maskerade tingestar för mycket ringa summor. Långdistansverkande mikrofoner, s. k. fiudkikare, kan förvärvas både i färdigt skick och i form av byggsals. I belänkandet framhålles att det i tidskrifter som är spridda bland allmänheten förekommer beskrivningar av hur man skall gå till väga för att själv tillverka en "fiudkikare" för en kostnad av ca en hundralapp.

Vidare beskrivs s. k. bugs, radiosändare avsedda för avlyssningsän-damäl, som ocksä kan förvärvas från postorderfirmor och som säfis för priser som varierar frän 20 kr. och uppåt. En bug med en räckvidd på omkring 100 m och en brukstid av ungefär ett dygn kan ha en storlek på omkring 5 cm' med batteri och andra attirafier. En sådan bug inbyggd i en tändsticksask saluförs och kostar omkring 100 kr.

Jag skall inle gå vidare med den här beskrivningen. Marknaden är betydande och variationerna när det gäller apparaturens diskreta yttre hur niånga som helsl. Allt delta är naturligtvis osund spekulation i människornas lägre drifter. Man skall kunna föra förtroliga samtal ulan alt de blir var mans egendom och man skall kunna hänge sig ät både ilska och kärlek utan att riskera att någon - hundratals meter från hemmet - registrerar allt som sägs,

Ordspråket "mitt hem är min borg" blir en helt meningslös fras om 29

Nr 58 vi nu inle snabbi vidtar myckel bestämda ätgärder för alt sälla stopp

Onsriaeen den ° '' handeln, som ytterst kan existera därför alt smarta affärsmän

16 anril 1975 kommit underfund med att del här är varor som går alt säfia och

■____________ fiäna pengar på.

Skydd mot avlyss- Detta har justitiedepartementet insett, och därför läggs nu en rad förslag

ning fram för all försvåra sådan inlegrilelskränkande verksamhet som del

här är fråga om.

Del är bra att man olagligförklarar olovlig avlyssning. Olovlig avlyssning föreslås innefatta avlyssning eller upptagning i hemlighet av tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten inle äger tillträde och som gärningsmannen inle själv dellar i eller som han obehörigen berett sig tillträde lill. Också olovligt anbringande av tekniska hjälpmedel av sådant slag föreslås bli straffbart.

Utskottet har varit enigt om dessa förslag. Vi från vpk, och även moderaterna, har emellertid ansett alt del inle räcker med straff för själva gärningen som sådan och har därför i motioner aktualiserat frågan om näringsrältsliga åtgärder. Vpk håller i konsekvensens namn fast vid della och utvecklar skälen i den reservation som är fogad lill utskottets belänkande. Vi menar att del är hell rikligt all lagstifta mol användningen, men att man ocksä borde lagstifta mot försäljning av olika typer av inlegrilelskränkande apparatur. Sä länge som möjligheterna all anskaffa altirafierna finns, så länge kommer de ocksä att användas i lönndom och utan alt man med polisiära åtgärder kan sälla stopp för del.

Uppfinningsrikedomen är stor, och apparaturen har också elt sådant format att del inle finns några påtagliga yttre tecken till att avlyssning förekommer. Jag är medveten om all man inle ens med ell förbud mot försäljning ulan tillstånd kan komma hell till rätta med detta oskick, men del står ocksä klart för mig att man måste ha större möjligheter till begränsning än om vi enbart illegaliserar själva användandet. Det ansåg också utredarna, som i september 1970 avlämnade sina förslag. De förslagen har i stort sell föfits, utom i fråga om näringsrältsliga ätgärder. Kommittén lade fram elt förslag till fullmaklslag med bl. a. regler om tillstånd för innehav, import och försäfining av inlegrilelskränkande apparatur.

Vi lycker del är skada alt departementschefen inle tog fasta på delta och med kommitténs tankegångar som grundval log tillfället i akt och utformade förslag för alt komma åt själva försäfiningen. Dä hade man kunnai komma ännu ell stycke på vägen, när det gäller skyddet av den personliga integriteten.

Herr talman! Jag ber all fä yrka bifall till reservationen av herr Pettersson i Västerås.

Hen LARFORS (s): Nr 58

Herr talman! Av utskottets belänkande framgår alt praktiskt taget full- Onsdaeen den ständig enighet har nätts inom ulskottet vid behandlingen av propo- 16 anril 1975

sitionen 1975; 19 om skydd mot avlyssning. Därför är del inte heller nöd- _ .

vändigt alt jag här går in på någon mer eller mindre fullständig redo- Skydd mot avlyss-
visning av vad ulskottet har anfört i belänkandet. ning

Endast i en punkt haren av utskottets ledamöier reserverat sig, nämligen i fråga om näringsrältsliga åigärder rörande sådan akustisk och annan apparatur som kan användas för olovlig avlyssning, upplagande av samtal etc.

Dessa frågor har noga prövats av integrilelsskyddskommittén, som dock har funnit att en lagstiftning, om den över huvud tagel är möjlig, skulle bli myckel svårhanterlig. Remissinstanserna har i allmänhet intagit samma ståndpunkt.

1 proposiiionen har noga redogjorts för svårigheterna att genom nä-ringsrällslig lagstiftning reglera handel med och innehav av dylik apparatur. Departementschefen har också kommit lill den slutsatsen att någon särskild näringsrättslig reglering f n. inte bör genomföras. Han har vidare för sin del ansett all del f n. inle heller finns skäl att framlägga förslag om den av inlegrilelsskyddskommillén förordade fullmaklslag-siiflningen, som skulle göra del möjligl alt vid behov vidta vissa näringspolitiska åigärder med avseende på inlegrilelsfarlig apparatur.

Ulskottet har anslutit sig till departementschefens synpunkter och förslag, och anser att det inte nu är möjligt att skapa en meningsfylld lagstiftning på ifrågavarande områden. Läser man reservationen noggrant finner man att reservanten ocksä synes hysa viss tvekan om detta. Han erkänner i sin reservalion alt näringsrältsliga ingripanden självfallet kan medföra praktiska svårigheter och gränsdragningsproblem. Del är emellertid inte reservanten i utskottet som har försvarat reservaiionen här i kammaren i dag. Herr Lövenborg har i sin argumentering i dag för bifall till reservaiionen fallit tillbaka pä integriieisskyddskommiliéns betänkande. Jag vill därför gärna framhålla den tveksamhet som på della område rätt inom integrilelsskyddskommittén. Trols att kommittén framlägger etl förslag till lagstiftning säger kommittén att en genomgäng av de olika apparaternas användningsområden ger vid handen att en näringsrättslig lagstiftning - med del syfte som här är aktuellt - skulle bli svårhanterlig och få ringa effekt i fråga om förstärkare, högtalare, hörtelefoner, bandspelare och iransistorreläer.

Vidare säger man all TV-kameror och laser "måsle bedömas vara så exklusiva apparater, alt det för närvarande framstår som föga angelägel att försöka alt genom någon form av näringsrällslig lagstiftning hindra att de missbrukas". Kommittén finner del däremot motiverat all undersöka om sådan lagstiftning kan komma i fråga beträffande mikrofoner, radiosändare och lelefonadaptrar. Möjligheterna till en någorlunda effektiv kontroll av efterlevnaden träder dock här i förgrunden.

Jag vill dessutom erinra om att remissinstanserna bedömt förslaget 31

Nr 58 lill lagstiftning på della område som svårt all genomföra.

Onsdaeen den Utskottet säger att det pågår en utveckling på området och att den

16 anril 1975 '" '°'J uppmärksamhet. Visar det sig behövligt skall riksdagen

_____________ ulan dröjsmål föreläggas förslag lill erforderlig lagstiftning, förklarar ut-

Skydd mot avlyss- skottet. Jag tror all del är väsentligt bällre att avvakta - del är svårt
ning att vela vad som kan komma pä detta område - än all nu stifta en

lag som kanske inte blir så bra och som del blir svårt all kontrollera efterlevnaden av. Vi bör därför nu avvakta och skapa en lag med bättre innehåll, om så kommer all behövas, när vi vel mera om detta område. Med hänsyn till den stora samstämmigheten inom utskottet - den framgår också av betänkandet - anser jag mig kunna begränsa mitt anförande lill det nu sagda. Jag slutar med att yrka bifall till utskottets hemställan.

Hen LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag är självfallet medveten om att det kan vara svårt med gränsdragningar. Del har vi ocksä framhållit i vår moiion. Men del innebär inte att man får resignera inför svårigheten, om man vill nå ell bestämt syfte. Jag bestrider att det inle skulle vara möjligl alt nå fram lill en vettig lagstiftning och klara av de gränsdragningsproblem som kan komma i fråga. Pä en rad områden har man ju förbud mol försäfining av varor som kan vara skadliga eller farliga för människor. Sådan lagstiftning flnns redan när det gäller skjulvapen, stiletter, explosiva varor, gifter, injektionssprutor osv. Det kan inle vara hell omöjligt all komma fram lill en lagstiftning som innebär all man måste ha tillstånd för all få förvärva apparatur som kan användas i inlegrilelskränkande syfte. Därför lycker jag alt man redan nu hade kunnat la ell sleg pä vägen.

Jag tycker nog även alt direktiven till den här utredningen speglar en stor oro över vad som är pä gång. Departementschefen säger bl. a.: "En spridning i slor omfattning av apparater för hemlig avlyssning och annan liknande övervakning skulle kunna skapa en känsla av otrygghet bland medborgarna, och det är därför en vinst om man kan ingripa på ell så tidigt stadiun-i som möjligt."

All ingripa på elt så tidigt stadium som möjligl måste handla om försäfining.

Hen LARFORS (s) kort genmäle:

Herr lalman! Om det vore sä lätt all lösa de här problemen, som herr
Lövenborg vill göra gällande, är jag övertygad om all vi i proposiiionen
hade fått ett förslag om lagstiftning. Emellertid är del så all åtskilliga
av de apparater del här rör sig om och delar lill dem används både här
och där i fullt legitimt syfte. Del förorsakar myckel svära gränsdrag-
ningsproblem. Därför vidhåller jag den uppfattning som jag redovisade
förut. Jag tror alt del är bältre all vi avvaktar och ser vad som kan
32 komma alt hända innan vi skapar en lag som kanske blir mindre bra

och som dessutom kommer att bli oändligt svår att bevaka och föfia Nr 58

upp. 1 den uppfattningen står jag inte ensam. Jag hänvisar lill de re- Onsdaeen den

missinstanser som yttrat sig över kommitténs belänkande, av vilka de i-- •■ q-ic

flesta har avrått från lagstiftning f n.

Skydd mot avlyss-
Hen LÖVENBORG (vpk) kort genmäle: rung

Herr lalman! Jag ber att fä korrigera herr Larfors. Jag har faktiskt inte sagl all del är så lätt alt lösa de här problemen. Jag har betonal både i motionen och i mitt anförande alt del kan finnas svårigheter. Del är alltså inle lätt, men även svära problem måste lösas.

Behovel av lagstiftning har man lydligen känt i utredningen, där man har lagt fram förslag lill lag om näringsrältsliga åtgärder rörande inlegrilelsfarlig apparatur. Förslaget mynnar bl. a. ut i att sådan apparatur endasl skall få överlåtas om överiåtaren förvissar sig om att mollagaren har tillstånd osv.

Hen LARFORS (s) kort genmäle;

Herr talman! När herr Lövenborg själv erkänner all del finns slora svårigheter all skapa den lag som han lalal för och även all tillse efterlevnaden av den lycker jag alt herr Lövenborg borde kunna ansluta sig till utskottets uppfattning all det bästa sättet all klara denna fråga är alt avvakta utvecklingen. Vi skall bevaka vad som händer och sker. Om och när sä behövs och vi har förutsättningar för att skapa en bra lag, då skall vi göra del.

Fru LINDQUIST (m):

Herr talman! I molionen 1849 har vi framhållit bl. a. att den allt större produktionen av t. ex. avlyssningsapparater i mikroformal förmodligen kommer all medföra all allt fler människor förser sig med apparater som är väl lämpade för avlyssning av samtal i privatlivet. Vi har därför tyckt all möjligheterna alt begränsa rätten alt utan tillstånd förvärva skilda apparater allvarligare borde ha övervägts. I molionen förordade vi därför alt integrilelsskyddskommittén skulle fä i uppdrag att ylleriigare överväga möjligheten av näringsrältsliga sanktioner. Detta särskilt som myckel måste ha förändrats pä del tekniska området från det att kommittén 1970 framlade sitt betänkande och lill dess riksdagen nu har att la ställning i frågan. En fullmaktslagstiftning om näringsrättsliga ätgärder rörande integritetsfarlig apparatur har vi bestämt motsatt oss.

Utskottet har inle funnit anledning föreligga alt ge integrilelsskydds
kommittén något sådant uppdrag som vi begärt, och vi har valt alt-
inte reservera oss. Skälet härtill är främst vad utskottet har anfört i sitt
belänkande. Liksom utskottet vill jag här understryka vikten av all ul
vecklingen pä området föfis med uppmärksamhet så all, om behov därav
visar sig föreligga, förslag till erforderlig lagstiftning utan dröjsmål kan
föreläggas riksdagen. Del har ju ocksä herr Larfors upprepade gånger
betonal här i dag. 33

3 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring i konkurslagen

Ulskottet har vidare poängterat att rikspolisstyrelsen enligt säkerhels-skyddskungörelsen har viss skyldighet all föfia ulvecklingen inom den del av del tekniska området som omfattar bl. a. fiudälergivningsapparaler.

Härutöver vill jag bara tillägga alt jag förutsätter att rikspolisstyrelsens uppmärksamhet ägnas åt förekomsten av inlegrilelsfarlig avlyssningsapparatur och all styrelsen lar initiativ till de ylleriigare åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att inlegritelsangrepp skall kunna motverkas.

Herr lalman! Jag har inle någol särskilt yrkande utan hemställer om bifall lill utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkterna 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 3

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill alt kammaren bifaller jusiilieulskottels hemställan i betänkandet nr 12 punklen 3 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen av herr Pettersson i Västerås.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledan-iöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Dennaomröstning gav föfiande resultat:

Ja - 296 Nej - 19

§ 12 Ändring i konkurslagen

Föredrogs lagutskottets betänkande nr 12 med anledning av propositionen 1975:6 om ändring i konkurslagen (1921:225) m. m., jämte motioner.

I propositionen 1975:6 hade regeringen (justitiedepartementet) efter all ha hört lagrådet föreslagit riksdagen all anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

2. lag om ändring i ärvdabalken.

3. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rätlshand- Nr 58

lingar på förmögenhetsrättens område. Onsdagen den

4. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagenlur lA anril 1975

och handelsresande,

1. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Ändring i konkurs-

2. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, lagen 1. lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag,

1. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

2. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

1. lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad akliehanlering,

2. lag om ändring i ackordslagen (1970:847) saml

3. lag om ändring i akliefondslagen (1974:931).

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes bl. a. följande;

"I propositionen läggs fram förslag till en partiell revision av konkurslagen. Förslaget utgör en etapp i det fortgående arbetet pä en översyn av konkurslagsliftningen. Det är i synnerhet den materiella konkursrällen som genom förslaget omgestaltas. Hil hör i första hand frågor om förutsättningar för konkurs (konkursgrunderna) saml frågor om gäldenärens förlust av rädighelen över sin egendom, vilken egendom som ingår i konkurs saml återvinning lill konkursbo. Reformen omfattar i denna del också vissa frågor om kvittning under konkurs och om solidariska skuldförhållanden. Utöver den materiella konkursrällen föreslås i propositionen ocksä förfarandet i det inledande skedet av konkurs ändrat i vissa hänseenden.

Förslaget beträffande återvinning innebären avsevärd vidgning av möjligheterna att få sådana transaktioner som gäldenär har företagit före konkursutbroilet all bli overksamma gentemot konkursboet. Utvidgningen åstadkoms bl. a. genom en ulmönstring av vissa svårbevisade subjektiva rekvisit och genom en allmän förlängning av återvinningsfristerna, dvs. de tidrymder före konkursurbrotlet inom vilka en transaktion skall ha företagits för att vara ätervinningsbar. Reglerna gäller gåvor, betalningar och andra rättshandlingar.

De vidgade möj ligheterna lillålervinning träffar i särskilt hög grad sådana personer som kan betecknas som närstående till gäldenären. Kretsen av närstående har gjorts relativt vid. När gäldenären är näringsidkare eller juridisk person skall till närslåendekretsen räknas vissa personer som har faktisk eller ekonomisk gemenskap med gäldenären. För närstående skall föriängda älervinningsfrister gälla. Bland de många nyheterna i fråga om återvinning märks vidare att jämkning av återvinnings-svarandens skyldigheter skall kunna ske när synnerliga skäl föreligger. En annan nyhet är att betalning av skatter och famifierättsliga underhållsbidrag normalt skall vara undantagen frän återvinning."

I regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen hade 29 a § 35

andra stycket 3, föfiande lydelse:

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring i konkurslagen

"Som närstående lill näringsidkare eller juridisk person anses vidare

3. den som genom en ledande ställning haren bestämmande inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver

1 detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975:1823 av hen Boo (c) saml

1975:1824 av fru Jacobsson (m), vari yrkats att riksdagen beslutade anhålla hos regeringen om att 29 a S andra siycket 3. förslaget till lag om ändring i konkurslagen skulle utgå.

Utskollet hemslällde

1. belräffande närslåendekretsen all riksdagen med avslag på molionen
1975:1824 skulle anta 29 a ij i det i propositionen 1975:6 framlagda för
slaget lill lag om ändring i konkurslagen,

4. beträffande ränta vid återvinning alt riksdagen med avslag på molionen 1975:1823, yrkandet 1, skulle anta 39 a S i ovannämnda lagförslag,

5. all riksdagen - med förklaring att propositionen i denna del inte kunnat oförändrad godtas - skulle anta punklen 3 i övergångsbestämmelserna med av utskottet föreslagen lydelse,

6. all riksdagen skulle anta förslaget till lag om ändring i konkurslagen i de delar som ej omfattades av hemställan under punklerna 1-3,

7. all riksdagen skulle anta de av regeringen framlagda, med 2-12 betecknade lagförslagen,

8. att motionen 1975:1823, i vad den ej omfattades av vad utskottet anfört och hemställt, inte föranledde någon riksdagens vidare åtgärd.

Reservalion hade avgivits beträffande närslåendekretsen av herrar Lidgard (m) och Winberg (m) som ansett all utskottet under 1 bort hemställa

all riksdagen - med förklaring all del i proposiiionen 1975:6 framlagda förslaget till konkurslag inle kunnai i oförändrat skick antas - med bifall lill molionen 1975:1824 skulle anta 29 a i; i förslaget med av reservanterna föreslagen lydelse.

Till betänkandet hade fogals ell särskilt yttrande beträffande närslåendekretsen av herrar Svanslröm, Böfiesson i Falköping, Torwald och Olsson i Sundsvall samt fru Fredgardh (samtliga c).

Hen WINBERG (m);

Herr talman! Del betänkande som kammaren nu behandlar gäller ändrade regler i konkurslagen. Det är framförallt närdel gäller den materiella konkursrällen som ändringar föreslås. Del gäller ändrade regler belräffande konkursgrunderna, gäldenärens rådighet över egendomen i samband med konkurs och återvinning lill konkursbo.

Utskottet är enigt utom belräffande en fråga, och den gäller ålervin-

ningsreglerna.

I fråga om älervinningsreglerna innebär föreliggande förslag alt lill-lämpningsområdet för dessa vidgas väsentligt. Det gäller framför allt den del av älervinningsreglerna som berör kretsen "närstående". Förslaget innebär att man i konkurslagen inför en hell ny paragraf 29 a 5;, som reglerar de skärpta ätervinningsbestämmelser som skall lillämpas i frågan om egendom som s. k. närstående innehar. Till begreppet närstående hänförs nu en ny grupp, nämligen företagsledare som endasl har s. k, faktisk gemenskap med företagel i fråga, dvs. konkursgäldenären. Det är alltså företagsledare som inle har något ekonomiskt intresse i företaget.

Herr Lidgard och jag har i en reservalion ansett att man här går väl långt. Om förslaget i den delen bifalles kan del komma att medföra svårigheter för förelag, som i och för sig kan ha vissa ekonomiska problem och som behöver anställa en person utifrån för all reda upp silualionen. Del kan då bli aktuellt all denna person fär en lön, som senare anses ha varit så hög all återvinningsregeln skall lillämpas. Vi lycker att del är att gä för långt.

Många remissinstanser har gäll emot denna regel. Såvitt jag vet har inga missbruk givit anledning lill att införa den. Därför, herr lalman, yrkar jag bifall till reservationen.-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring i konkurslagen

Hen SVANSTRÖM (c):

Herr lalman! Som redan har påpekats av herr Winberg innefattar behandlingen i lagulskoliets betänkande nr 12 en proposilion, som kan betraktas som en första etapp pä vägen mol en ny konkurslag. Propositionen omfattar i första hand den materiella konkursrätten. Hil hör, som redan har sagts, konkursgrunderna, gäldenärens rädighel över sin egendom, s. k. legitimation, återvinning lill konkursbo, kvittning under konkurs, solidariska skuldförhållanden liksom ändringar i förfarandet i det inledande skedet av en konkurs.

När del gäller en hel del av dessa saker, t. ex. konkursgrunderna, gäldenärens legitimation och del inledande förfarandet, innehåller de föreslagna reglerna endasl relativt begränsade nyheter. Belräffande återvinning till konkursbo och kvittning under konkurs är förslagen däremot mer genomgripande.

Proposiiionen bygger på lagberedningens år 1970 avgivna belänkande Ulökningsräll X. Förslaget till lagändringar har även behandlats av lagrådet, som har påpekat all de lösningar som förslaget innehåller är väl genomtänkta och alt del även i redaktionellt avseende fyller högt ställda anspråk. Lagrådet tillägger emellertid att av rällsmaleriens beskaffenhet föfier alt innebörden av lagbestämmelser i ämnet inte alltid är sä lätt att uppfatta. Det kan försvara den relativt omfattande skrivning som lagutskottet i detta sammanhang har presterat.

Beträffande konkursgrunderna är del en ganska viklig principiell nyhet att gäldenären inle längre skall ha någon ovillkorlig rätt att bli försatt i konkurs. Vi delar nog departementschefens uppfattning sådan den av-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring I konkurslagen

speglas i propositionen, nämligen all en sådan ovillkorlig räll all försälta sig själv i konkurs inte längre kan anses rimlig.

I centermolionen 1823 har påpekats en del saker, som jag någon minut vill uppehålla mig vid. Där sägs att en felaktig skönstaxering kan komma alt innebära all etl företag krävs på en kvarskatl, som kan medföra en försämrad likviditet. Med anledning av motionen uttalar utskottet:

"Enligt utskottets mening bör därför viss försiktighet iakttas vid prövningen av huruvida skatteskuld, som har uppkommit vid skönstaxering, skall anses som en klar skuld. Kan gäldenären i konkursärendel göra sannolikt att skönslaxeringen är oriklig bör skaltefordringen inle läggas till grund för ett beslut om gäldenärens försällande i konkurs." Med denna skrivning, framhåller lagutskottet, får syftet med yrkandet 3 i motionen 1823 anses ha blivit tillgodosett.

I molionen 1823 framhålles del vidare som ett problem att i lagtexten finna en formulering som gör klar skillnad mellan den typ av småfö-relagsledare som gjort normala risktaganden och misslyckats och den typ av företagsledare som genom ekonomiska konstgrepp av skilda slag försätter sig i konkurs för alt därigenom undandra sig skyldigheter mol borgenär eller mot samhället och som därför inte bör undantas från närslåendekretsen. Lagutskottet har ingående behandlal de synpunkter som framförts i motionen men har stannat för all med instämmande i propositionens syfte särskilt uppmärksamma det förhållandet som motionärerna själva har påpekat, nämligen svårigheterna att i lagtexten införa de här värderingsgrunderna. Men vi hyser förhoppningen alt det vid den kommande lagtillämpningen ändå skall vara möjligt att finna en lämplig avvägning.

Reservanten Winberg har här talat om att närslåendekretsen blivit väsentligt utvidgad och bl. a. innefattar den som har endasl faktisk gemenskap med arbetsgivare. Utskottet vill i sin skrivning betona alt propositionens förslag i denna del innebär en väsentlig utvidgning. Liksom herr Winberg ocksä har gjort, framhåller vi att åtskilliga remissinstanser har anfört kritiska synpunkter och att den kritiken åiminstone i förstone kan synas ha en betydande tyngd. Risken för alt personer utan ekonomiska intressen i företagel skall företa återvinningsgrundande transaktioner torde dock, anser vi, inte vara sä stor. Därför delar utskollet departementschefens uppfattning att de farhågor som framförts om att den föreslagna bestämmelsen kommer alt minska möjligheten all tillsätta kvalificerade förelagsledare torde vara överdrivna.

Centerpartiets ledamöter i lagutskottet har dock framfört några synpunkter i etl särskilt yttrande. Vi har respekt för svårigheten alt i vissa lägen rekrytera och behålla de personer i ledande slällning som avses i del här sammanhangei, om ell förelag har råkat in i en ekonomiskt svär situation. Vi vill ändå inle motsätta oss den lösning som departementschefen föreslagit i 29 a i:; p. 4, men vi har varit angelägna understryka "all paragrafen måste få en generös tillämpning i de fall det inte är uppenbart, alt vederbörande sökt 'sko sig' pä andra borgenärers

bekostnad". Vi skriver vidare; "I här ifrågavarande fall synes bl. a. särskilt böra beaktas, huruvida aktuell lön överenskommits redan vid anställ-ningslillfällel eller om ändring (utöver avtalsenliga generella tillägg) skett under ålervinningstiden." Vi anser oss således för vår del kunna instämma i de allmänna bedömningar som utskottets majoritet har gjort på den här punkten.

Slutligen gäller del en fråga om ränta på del belopp som kan anföras för återvinning. Utskottet har enhälligt föreslagit att denna fråga bör bli föremål för övervägande i samband med alt riksdagen genom proposition fär förslag lill en ny räntelag.

Herr lalman! Med det anförda ber jag att fä yrka bifall lill lagutskottets hemställan i beiänkandel nr 12.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring i konkurslagen

Hen WINBERG (m) kort genmäle;

Herrlalman! Om jag uppfattade utskottets värderade ordförande riktigt, framhöll han att risken för att den kategori som avses i tredje punklen skulle företa ätervinningsgrundande transaktioner inte var så slor. Därför menade utskottets ordförande att den här bestämmelsen inte var sä farlig, utan att man kunde ta den. Jag skulle vilja vända på resonemanget och säga, att eftersom risken inte är speciellt stor och eftersom det såvitt jag kan se inle heller föreligger något avsevärt behov av de här reglerna, är det bältre alt vara ulan. Jag hänvisar då än en gång till vad etl flertal remissinstanser påpekat, nämligen de svårigheter som kan uppstå när man skall besätta poster som förelagsledare i aktuella företag. Det är också svårt att i efterhand bedöma vad som verkligen har varit en uppenbart oskälig lön.

Slutligen vill jag, herr talman, erinra om att när lagberedningen föreslog dessa regler, anförde man inle några som helsl sakskäl, ulan man hänvisade bara till ell i och för sig viktigt önskemål om nordisk rättslikhet. Men med hänsyn till all del lagförslag som i dag ligger på riksdagens bord på väsentliga punkter skifier sig från motsvarande norska och danska förslag finns det ingen anledning alt jusl på denna punkt åberopa önskemålet om nordisk rättslikhet.

Herr SVANSTRÖM (c) kort genmäle;

Herr talman! Det är klart att man kan resonera så som herr Winberg, men vi menar alt även om farhågorna i della sammanhang är överdrivna, kan del ändå vara skäl att ha den här möjligheten kvar, för att på ett mera effektivt säll förhindra de fä men upprörande fall av missbruk som vi bedömer kan förekomma.

Principen om nordisk rättslikhet flnner jag inte heller vara hell bärande i della sammanhang. Jag vidhåller således förslaget om bifall lill lagutskottets hemställan i dess belänkande nr 12.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Ändring i konkurslagen

Hen BÖRJESSON i Falköping (c);

Herr talman! Jag vill bara anföra några ord i anslutning till behandlingen av föreliggande utskottsbetänkande.

Som framhålles i propositionen 6 är det fråga om en partiell revision av gällande konkurslag. Del förslag som riksdagen nu kommer all la ställning till utgör en första etapp i det fortsalla arbelel på en översyn av konkurslagsliftningen.

Av den anledningen kan man förvänta sig all riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid får ta ställning till frågor som rör fortsatt reformering av konkurslagen. Och nu kommer jag till den egentliga anledningen till alt jag har begärt ordel. Det rör frågor som jag önskar alt man skall ta upp i del fortsatta reformarbetet. Del gäller möjligheterna till förenklingar i del administrativa konkursförfarandel ulan all därmed kravel på nödvändig kontroll och granskning åsidosattes. Jag tänker närmast pä de alltför kostsamma konkursutredningarna. Arvoden till dem som handhar konkurser är oftast av den storleksordningen all utdelningen lill prioriterade och i vafie fall oprioriterade borgenärer blir ringa. I de allra flesta fall fär de ingen utdelning alls.

Jag medger gärna att del föreligger svårigheter för tingsrätten alt kontrollera arvodenas storiek i förhållande till arbetets omfattning etc.

Jag talar säkerligen pä många konkursborgenärers vägnar när jag uttalar en önskan om att man i det forlsalla reformarbetet även skall uppmärksamma frågor rörande förenkling av det administrativa förfarandet vid handläggning av konkursärenden i syfte att nedbringa kostnaderna ulan att därmed behöva ge avkall pä kravel om kontroll.

Med det sagda, herr lalman, ber jag all få yrka bifall lill utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Lidgard och Winberg, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Winberg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller lagulskoliets hemställan i betänkandet nr 12 punklen 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herrar Lidgard och Winberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja proposiiionen. Då herr Winberg begärde röst-

räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 262 Nej - 47

Punkterna 2-6

Kammaren biföll vad utskollet i dessa punkter hemställt.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

§ 13 Föredrogs Lagutskottets belänkande

Nr 13 med anledning av motion angående postverkels skadeständsskyldighet vid försening av postförsändelse

Socialförsäkringsulskottets belänkande

Nr 12 med anledning av moiioner om sjukpenningförmåner för intagen

på fängvårdsanstalt och för ungdomsvärdskolelev i vissa fall

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

§ 14 Anslag till högre utbildning och forskning

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 9 med anledning av proposiiionen 1975:1 såvitt gäller anslag under åttonde huvudtiteln till högre utbildning och forskning jämte motioner.

Hen TALMANNEN:

I fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas belräffande samtliga punkter i betänkandet.

I del föfiande redovisas endasl de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punklen 2 (Humanistiska fakulteterna m. m.; Avlöningar lill lärarpersonal m. fl. anslag)

Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) dels under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 247-269) behandlal universitets- och forskningsfrågor av allmän karaktär, dels under punkterna E 5-E 26 (s. 275-318), E 46-E 49 (s. 347-354), E 59 (s. 366-367) och E 62 (s. 369-370) föreslagit riksdagen att

3. bemyndiga regeringen all inrätta ordinarie och extra ordinarie professurer i enlighet med vad som förordals i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punklerna E 5, E 7, Ell, E 13, E 22 och E47,

4. bemyndiga regeringen att ändra benämningen respektive benäm-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

ningen och inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordals i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punkterna E 5, E 7, E 13 och E 15,

1. bemyndiga regeringen all ändra inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordals i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punkterna E 20 och E 22,

2. lill Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 70 143 000 kr. (punkten E 5),

3. till Humanistiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 20 374 000 kr. (punkten E 6),

4. lill Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 5 314 000 kr. (punklen E 7),

5. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 1355 000 kr. (punklen E 8),

6. lill Juridiska fakulteterna: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 12 097 000 kr. (punkten E 9),

7. lill Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av 2 503 000 kr. (punklen E 10),

1. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.; Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 90 224 000 kr. (punklen E 11),

2. lill Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 24 367 000 kr. (punklen E 12),

3. lill Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 134 140 000 kr. (punklen E 13),

4. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 98 165 000 kr. (punklen E 14),

5. lill Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 37 345 000 kr. (punklen E 15),

6. till Odonlologiska fakulteterna m. m.; Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av 18 237 000 kr. (punklen E 16),

7. till Odonlologiska fakulteterna m. m.: Vissa landvärdskoslnader för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 29 022 000 kr. (punkten E 17),

8. lill Farmceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa elt förslagsanslag av 5 029 000 kr. (punklen E 18),

9. till Farmaceuliska fakulteten m. m.; Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 5 054 000 kr. (punkten E 19),

10.till Malemalisk-naturvelenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av

111 001 000 kr. (punkten 20),

1. till Matematisk-nalurvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 69 609 000 kr. (punklen E 21),

2. till Tekniska fakulteterna m. m.; Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa elt förslagsanslag av 109 571 000 kr., varav 1 025 000 kr. att avräknas mol automobilskattemedlen (punkten E 22),

3. lill Tekniska fakulteterna m. m.; Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 67 299 000 kr. (punklen E 23),

4. till Teknisk saml viss medicinsk och malemalisk-naturvelenskap-lig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 133 253 000 kr., varav 825 000 kr. alt avräknas mol automobilskattemedlen (punklen E 24),

5. lill Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och male-matisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 9 171000 kr. (punklen E 25),

6. lill Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 229 000 kr. (punkten E 26),

7. till Medicinsk forskning för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 64 352 000 kr. (punklen E46),

8. lill Humanistisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr. (punkten E47),

9. lill Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 15 739 000 kr. (punklen E 48),

10.lill Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 78 460 000 kr. (punklen E 49),

11.till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisa etl anslag av 983 000 kr. (punklen E 59),

12.lill Bidrag lill Riksföreningen mol cancer för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 3 000 000 (punklen E 62).

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

1 della sammanhang hade behandlats

dels de vid 1974 års riksdag väckta motionerna

1974:741 av herr Gadd m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen i skrivelse lill Kungl. Maj:l skulle framhålla vikten av alt en professur i ämnet den fasta jordens fysik inrättades vid Uppsala universitet,

1974:1384 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s), vari hemslällls all riksdagen hos Kungl. Maj;t begärde förslag om all inrätta en professur i konsumentekonomi,

1974:1393 av fru Nilsson i Kristianstad m.fl. (c).

dels de vid 1975 års riksmöte väckta motionerna

1975:114 av herr Olsson i Edane m.fl, (s),

1975:355 av herr Bengtsson i Göteborg (c) och fru Håvik (s),

1975:517 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s, c, m, fp).

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

1975:526 av herrar Hjorth (s) och Hugosson (s),

1975:531 av fru Ludvigsson m. fl. (s),

1975:537 av herr Nilsson i Kristianstad (s),

1975:543 av hen Regnéll m. fl. (m, c),

1975:545 av fröken Rogesiam m. fl. (c, m, fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag till 1975/76 års riksmöte om inrättande av en professur i genelik vid Göteborgs universitet,

1975:549 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen bemyndigade regeringen att inrätta en professur i tillämpad psykologi vid Lunds universitet den I juli 1975,

1975:552 av herrar Sundman (c) och Åkerfeldt (c),

1975:802 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställts

1. all riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisade 8 mifi. kr. lill Stöd-och innovationsålgärder för grundutbildningen inom filosofisk fakultet,

2. all riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisade 3 milj. kr. för all garantera bredd i utbildningsutbudet vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping saml universitetsfilialerna,

3. att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisade 2 mifi. kr. utöver vad regeringen föreslagit lill Samhällsforskning,

4. all riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisade 1 mifi. kr. utöver vad regeringen föreslagit till Decentraliserad universitetsutbildning,

5. att riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutade inrätta en professur i franska vid Göteborgs universitet inkl. 500 assistentlimmar,

6. att riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutade inrätta en professur i spanska vid Lunds universitet inkl. 500 assislenttimmar,

7. all riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutade inrätta 5 fiänster som forskarassistent vid samhällsvetenskaplig fakultet,

8. att riksdagen uttalade att en kraftig utbyggnad av den humanistiska forskningen borde ske under en femårsperiod i enlighet med vad som anförts i molionen,

9. all riksdagen uttalade att universitet och högskolor borde ges slor frihet all inrikta forskning och ulbildning sä att verksamheten fick en lokal profil,

10. att riksdagen begärde att regeringen uppdrog ät universitetskans-
lersämbelel och statens råd för samhällsforskning att lägga fram en plan
för den långsikliga ulbyggnaden av den samhällsvetenskapliga forskning
en,

1975:812 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c, fp), vari hemslällls

1. att riksdagen beslutade all professuren i histologi vid medicinska fakulteten i Uppsala tills vidare skulle hällas vakant,

2. all riksdagen hos regeringen begärde att ärendet blev föremål för en ingående och allsidig utredning, i syfte alt klarlägga forsknings- och utbildningsverksamheterna vid landels nuvarande anatomiska och his-lologiska avdelningar,

1975:835 av fru Wigenfeldt m. fl. (c), 1975:838 av fru Åsbrink m. fl. (s).

1975:1341 av hen Alsén m.fl. (s),

1975:1348 av fru Anér m. fl. (fp, s, c, m, vpk), vari hemslällls att riksdagen under anslagel Humanistiska fakulteterna m. m.; Driftkostnader anvisade 108 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för att stödja verksamheten inom Centrum för tvärvetenskap i Göteborg.

1975:1349 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro

(C),

1975:1355 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m), såvitt nu var i fråga (yrkandet 2),

1975:1360 av hen Fågelsbo (c),

1975:1381 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp),

1975:1391 av fru Mogård (m),

1975:1406 av fröken Pehrsson m. fl. (c), såvitt nu var i fråga (yrkandet 2),

1975:1408 av fröken Pehrsson m.fl. (c),

1975:1410 av herr Raneskog (c) och fröken Pehrsson (c), vari hemställts

1. all riksdagen hos regeringen begärde all våra svåraste folksjukdomar gavs högsta prioritet vid fördelning av forskningsanslag, så all trenden uppåt kunde brytas,

2. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1975/76 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 2 mifi. kr. förhöjt reservationsanslag om 5 000 000 kr.,

3. att riksdagen lill Medicinsk forskning för budgetåret 1975/76 anvisade etl i förhällande till regeringens förslag med 1 mifi. kr. förhöjt reservationsanslag om 65 352 000 kr., att användas för reumaiologisk forskning,

1975:1424 av herr Turesson (m) saml 1975:1431 av hen Åsling (c).

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Utskottet hemslällde

1. att riksdagen belräffande särskilda medel för stöd- och innovations-åtgärder skulle avslå motionen 1975:802 yrkandet 1,

2. all riksdagen beträffande medel utöver vad regeringen föreslagit i proposiiionen 1975:1 för särskilda insatser vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping och universitetsfilialerna skulle avslå motionen 1975:802 yrkandet 2,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag på molionen 1975:802 yrkandet 4 till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 5 229 000 kr.,

4. all riksdagen belräffande läkarutbildningen i reumalologi skulle avslå molionen 1975:1381 yrkandet 1,

5. all riksdagen beträffande ulbildning av sjukgymnaslpersonal skulle avslå motionerna 1975:114, 1975:1360 och 1975:1408,

6. all riksdagen belräffande logopedutbildning skulle avslå motionen 1975:1406 yrkandet 2,

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

1. att riksdagen beträffande toxikologisk utbildning skulle avslå molionen 1975:552 yrkandet 2,

2. att riksdagen beträffande yrkesvägledning och arbelsmarknadsinformalion skulle avslå molionen 1975:1355 yrkandet 2,

3. att riksdagen belräffande fiänster som forskarassistent vid samhällsvetenskaplig fakultet skulle avslå molionen 1975:802 yrkandet 7,

1. all riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:1 samt med avslag på motionerna 1975:835 och 1975:1341 bemyndigade regeringen alt inrätta ordinarie och extra ordinarie professurer i enlighet med vad som förordats i bilaga 10 lill nämnda proposilion under punklerna E 5, E 7, E 11, E 13, E20, E22 och E47,

2. all riksdagen beträffande inrättande av en professur i gerialrik skulle avslå molionen 1975:517,

3. att riksdagen beträffande gerontologiskl forskningsinstitut skulle avslå molionen 1975:838,

4. all riksdagen belräffande inrättande av professur i invärtesmedi-cinsk allergologi och barnallergologi skulle avslå motionen 1974:1393,

5. att riksdagen belräffande inrättande av en professur i klinisk vi-rologi skulle avslå molionen 1975:355,

6. all riksdagen beträffande inrättande av professurer och biträdande professurer i reumalologi skulle avslå motionen 1975:1349,

7. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i genelik vid universitetet i Göteborg med anledning av molionen 1975:545 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om viklen av att en sådan professur inrättades,

8. all riksdagen belräffande inrättande av en professur i fasta jordens fysik vid universitetet i Uppsala med bifall lill motionen 1974:741 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om vikten av att en sådan professur inrättades,

9. alt riksdagen belräffande inrättande av en fiänst som biträdande professur i vägbyggnad skulle avslå motionen 1975:526,

10.all riksdagen beträffande en professur i franska skulle avslå motionen 1975:802 yrkandet 5,

11.att riksdagen beträffande en professur i spanska skulle avslå motionen 1975:802 yrkandet 6,

12.att riksdagen beträffande förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.att riksdagen belräffande inrättande av en professur i byggnadskultur och bebyggelsemifiö m. m. skulle avslå molionen 1975:1424,

14.alt riksdagen skulle avslå motionen 1975:802 yrkandena 8 och 10,

15.att riksdagen beträffande lokal profil på verksamheten vid universitet och högskolor skulle avslå molionen 1975:802 yrkandet 9,

16.att riksdagen belräffande inrättande av en professur i tillämpad psykologi vid universitetet i Lund med anledning av motionen 1975:549 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om viklen

av all en sådan professur inrättades,

alt riksdagen belräffande utbildningen och forskningen inom del konsumenlekonomiska området med anledning av motionen 1974:1384 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

att riksdagen belräffande utredning om forskning och ulbildning i kooperation skulle avslå molionen 1975:1431,

alt riksdagen beträffande inrättande av en professur i socialräll skulle avslå motionen 1975:543,

att riksdagen belräffande särskilt stöd lill verksamheten inom Centrum för tvärvetenskap i Göteborg skulle avslå motionen 1975:1348,

att riksdagen med bifall till proposiiionen 1975:1 och med avslag på molionen 1975:812 yrkandet 1 bemyndigade regeringen alt ändra benämning respektive benämning och inriktning av professurer i enlighet med väd som förordals i bilaga 10 lill nämnda proposilion under punkterna E 5, E 7, E 13 och E 15,

all riksdagen belräffande förnyade överväganden i fråga om ämnesområdena anatomi och histologi med bifall lill molionen 1975:812 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

alt riksdagen bemyndigade regeringen alt ändra inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punklerna E 20 och E22,

all riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag på motionen 1975:802 yrkandena 5 och 6 samt molionen 1975:1348, molionerna såviii gällde medelsanvisningen under della anslag, lill Humanistiska fakulteterna m. m.; Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 70 143 000 kr.,

alt riksdagen till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade elt reservationsanslag av 20 374 000 kr.,

att riksdagen lill Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 5 314 000 kr.,

att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade elt reservationsanslag av 1355 000 kr.,

alt riksdagen med bifall till proposiiionen 1975:1 och med avslag pä molionen 1975:543, motionen såvitt gällde medelsanvisningen under detta anslag, till Juridiska fakulteterna: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 12 097 000 kr.,

att riksdagen lill Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 2 503 000 kr.,

all riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:1 samt med avslag på molionerna 1975:802 yrkandet 7 och 1975:549, molionerna såviii gällde medelsanvisningen under delta anslag, till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 90 224 000 kr.,

att riksdagen lill Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

24 367 000 kr.,

alt riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:1 och med avslag pä motionerna 1975:355 och 1975:1349, molionerna såvitt gällde medelsanvisningen under delta anslag, till Medicinska fakulteterna m. m.; Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade etl förslagsanslag av 134 140 000 kr.,

all riksdagen till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 98 165 000 kr.,

all riksdagen lill Odonlologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 37 345 000 kr.,

all riksdagen lill Odonlologiska fakulteterna m. m.; Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 18 237 000 kr.,

all riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa landvärdskoslnader för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 29 022 000 kr.,

alt riksdagen lill Farmaceuliska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 5 029 000 kr.,

alt riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:1 och med avslag på motionen 1975:552 yrkandet 1 till Farmaceuliska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 5 054 000 kr.,

alt riksdagen till Matematisk-nalurvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 111001000 kr.,

alt riksdagen till Matematisk-nalurvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 69 609 000 kr.,

all riksdagen lill Tekniska fakulteterna m. m.; Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 109 571 000 kr., varav 1 025 000 kr. alt avräknas mot automobilskattemedlen,

alt riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 67 299 000 kr.,

alt riksdagen till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-nalurvetenskaplig ulbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 133 253 000 kr., varav 825 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

alt riksdagen till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och malematisk-nalurvetenskaplig utbildning i Linköping för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 9 171 000 kr.,

att riksdagen belräffande reumaiologisk forskning m. m. skulle avslå molionerna 1975:531, 1975:537, 1975:1381 yrkandet 2 och 1975:1410 yrkandet 1,

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag på molionen 1975:1410 yrkandet 3 till Medicinsk forskning för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 64 352 000 kr.,

att riksdagen lill Bidrag lill Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisade etl anslag av 983 000 kr.,

all riksdagen med bifall lill propositionen 1975:1 och med avslag på motionen 1975:1410 yrkandet 2 till Bidrag till riksföreningen mot cancer för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

att riksdagen lill Humanistisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

all riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med avslag på motionen 1975:802 yrkandet 3 och motionen 1975:1391 lill Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 15 739 000 kr.,

alt riksdagen till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 78 460 000 kr.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Reservationer hade avgivits

1. beträffande särskilda medel för slöd- och innovationsålgärder av
herr Molin (fp) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:802 yrkandet 1 lill Stöd-och innovalionsätgärder för grundutbildningen inom filosofisk fakultet för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,

2. beträffande medel för särskilda insatser vid universitetet i Umeå,
högskolan i Linköping och universitetsfilialerna av herr Molin (fp) som
ansett att utskollet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:802 yrkandet 2 lill Särskilda insalser vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping och universitetsfilialerna för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 1 000 000 kr., dvs. 1 000 000 kr. utöver vad som i propositionen 1975:1 tillsammans föreslagits under vissa anslag.

3. beträffande särskilda medel till Centrum för tvärvetenskap i Göteborg av herr Molin (fp) som ansett

dels att utskottet under 29 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975:1348 anvisade 108 000 kr. som särskilt slöd till verksamheten inom Centrum för tvärvetenskap i Göteborg,

dels att utskottet under 33 vid bifall till yrkandet belräffande hemställan under 29 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med bifall till motionen 1975:1348 samt med avslag på motionen 1975:802 yrkandena 5 och 6, molionerna såvitt gällde medelsanvisningen under detta

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag Ull högre utbildning och forskning

anslag, lill Humanistiska fakullelerna ni. m.: Avlöningar lill lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisade etl förslagsanslag av 70 251000 kr.,

4. belräffande ytterligare medel till samhällsforskning av herr Molin (fp) som anseit all utskottet under 59 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 och med bifall till motionen 1975:802 yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1975:1391 till Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 anvisade elt reservationsanslag av 17 739 000 kr.

Vid denna punkt hade avgivits ell särskilt yttrande belräffande forskningsorganisationen i barnkirurgi av herr Nordstrandh (m) saml fru Dahl (s) och fru Sundberg (m).

Punklen 6 (Stipendier för forskarutbildning)

Regeringen hade under punkten E 41 (s. 339-340) föreslagit riksdagen att till Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 16 653 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:535 av herr Molin m. fl. (fp, c), vari hemställts all riksdagen skulle

besluta höja stipendiebeloppet för forskarstipendierna till 13 750 kr. per år,

lill Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 18 700 000 kr.

Ulskottet hemslällde

att riksdagen belräffande stipendiebeloppet skulle avslå molionen 1975:535 yrkandet 1,

all riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag pä molionen 1975:535 yrkandet 2 till Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 16 653 000 kr.

Reservalion hade avgivils

5. belräffande stipendiebeloppel av herrar Larsson i Slaffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), Karlsson i Mariefred (c) och Molin (fp) som ansett att utskottet bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975:535 yrkandet 1 uttalade att stipendiebeloppet borde höjas med 1 500 kr. till 13 750 kr.,

all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 och med bifall till molionen 1975:535 yrkandet 2 lill Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 18 700 000 kr.

Punklen 7 (Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.) Regeringen hade under punklen E 42 (s. 340-343) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 12 665 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats molionen 1975:817 av herr Molin (fp), vari hemställts att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 1 000 000 kr. lill Stöd till framställning av läromedel att ställas lill universitetskanslersämbelels förfogande.

Utskottet hemslällde

att riksdagen belräffande slöd lill framställning av läromedel skulle avslå molionen 1975:817,

att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 12 665 000 kr.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Reservation hade avgivits

6. belräffande stöd lill framställning av läromedel av herr Molin (fp) som ansett att utskollet under 1 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motionen 1975:817 till Stöd lill framställning av läromedel för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Hen MOLIN (fp);

Herr lalman! Ocksä årets diskussion om universitet och högskolor sker i skuggan av den kommande U 68-debatten. Eftersom det nu är uppenbart att den högskolereform som f n. diskuteras i utbildningsutskottet framför allt kommer att bli en reform av högskolans organisalion och förvaltning och inte av utbildningens innehåll, finns del anledning att i samband med behandlingen av huvudtiteln i dag uppehålla sig vid frågor om utbildningens innehåll. Jag tror inte alt årets budget, lika litet som de två tidigare budgeterna, egentligen innebär någol steg på vägen mol etl livslångt utbildande samhälle kännetecknat av en verkligt återkommande ulbildning. De grundläggande problem som har all göra med innehållet i universitetsutbildningen kommeratt kvarstå. Det gäller inte minst frågan om effektiviteten och kvaliteten i utbildningen.

I proposiiionen berörs dessa frågor i avsnittet om de tekniska fakullelerna. Både departementschefen och utskollet konstaterar all den minskade tillströmningen och den därav minskade konkurrensen vid antagningen lill teknisk fakultet har medfört all de nyintagna har kommit att utgöra en mer heterogen grupp i fråga om både kunskaper och studieförutsällningar. Della har, säger man i proposiiionen och i utskottsbetänkandet, bidragit lill de sämre - pä några utbildningslinjer väsentligt sämre - studieresultaten vid de tekniska högskolorna. Del är naturligtvis elt både rikligt och allvarligt konstaterande, och del är därför tillfredsställande att man nu föreslär särskilda stödåtgärder för att komma till rätta med de dåliga studieresultat som sammanhänger med den minskade konkurrensen vid intagningen.

Delar här emellertid, herr lalman, ett problem som ingalunda begränsar sig till de tekniska fakullelerna. Vi har efter en lid av uppgång och op-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag Ull högre utbildning och forskning

limism pä utbildningsområdet fåll en utveckling som snarast kännetecknas av motsatsen. Det har skett ulan att statsmakterna har satt in några nämnvärda motåtgärder. Jag ser myckel litet i den kommande utbildningsreformen som kan tolkas som sådana motåtgärder.

Den minskade tillströmningen lill högre utbildning i allmänhet och del därmed annorlunda urvalet av studerande skapar alltså stora problem inom det poslgymnasiala utbildningsväsendet i dess helhet. Vi tror att del på mänga andra områden råder likartade förutsättningar som vid de tekniska fakulteterna och att del här måste mötas med särskilda ål-gärder. Vi har därför föreslagit all universitetskanslersämbelei skall fä resurser för olika slöd- och innovationsålgärder, som skulle bidra lill en ökad effektivitet i utbildningen och lill en snabbare genomströmning. Utskottet avstyrker förslaget med en myckel knapphändig motivering i form av en hänvisning till det aktuella budgetlägel. Jag tror inle att del är en i det här sammanhanget särskilt relevant hänvisning. Om man beaktar minskningen av antalet studerande lill föfid av den s. k. an-slagsaulomaliken, sä finner man en räll betydande minskning av samhällets kostnader för högre utbildning, särskilt vid de s. k. fria fakulteterna.

Jag har ell par siffror som belyser detta. Först kan konstateras, att

- om man lägger samma lärarkostnaderna och driftkostnaderna - in
nebär årets budgetförslag jämfört med nu gällande budget en minskning
med 12-15 mifi. kr. Över etl längre tidsperspektiv och om man ser på
antalet lärarfiänsler vid de fria fakulteterna 1975/76 jämfört med bud
getåret 1971/72 finner man all antalet lärare har minskat med i runt
tal 700. Del betyder naturligtvis all samhällets kostnader för denna typ
av ulbildning ocksä har minskal. - Det är alltså rält svårt att jusl pä
den punkten åberopa statsfinansiella skäl mot förslaget.

Nedgången av antalet studerande har i särskilt hög grad drabbat de mindre läroanstalterna. Del gäller Umeå, Linköping och de tre filialor-lerna Örebro, Växjö och Karlstad. Vi har därför föreslagit all särskilda insatser skall göras för all åstadkomma en bred och differentierad utbildning på dessa orter, vilkel naturligtvis är angelägel inte minst mol bakgrund av kraven på en ytterligare spridning av den högre utbildningen

- krav som kammaren kommer all möta senare i vår. Det gäller na
turligtvis att ta etl ansvar för verksamheten vid filialerna även under
de två närmaste åren fram lill dess alt U 68-reformen har förverkligats.
Inle heller här har ulskottet velal gä med pä värt krav, som bara skulle
innebära en merkostnad pä 1 mifi. kr. - ell förslag som f ö. är identiskt
med kanslersämbelels. Jag lycker att del är belysande för den villighet
som man när del kommer lill kritan har alt satsa pä decentraliserad
ulbildning i ordels egentliga mening.

Vi har från folkpartiets sida, herr talman, i flera år efterlyst åigärder som skulle öka tillgängen på handledare inom ramen för forskarutbildningen och som skulle leda lill all de grundläggande principerna i 1969 års riksdagsbeslut om en reformerad forskarutbildning skulle kunna in-

frias. Tyvärr har delta förslag varie år avvisats, och man kan konstatera att tillskottet i form av fasta fiänster för forskarutbildning och forskar-handledning har varit vida lägre under 1970-talet än tidigare. Principbeslutet år 1969 om forskarutbildning har alltså i del avseendet inle haft några positiva verkningar.

I år gör ulskottet i anslutning lill en tänkt utbyggnad av de humanistiska fakulteterna etl ställningstagande som ger ullryck för en klarare vifieinriktning. Man säger att den förstärkning i form av bl. a. fasta fiänster som föreslagits av kanslersämbetel är en väsentlig fråga. Därefter gör utskottet ell tillkännagivande om att en förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakullelerna bör komma lill stånd. Jag lycker del är en värdefull vifieinriktning, som bör kunna spela en ganska stor roll i de prioriteringar som snart pä nytt kan bli aktuella inom kanslersämbetel och inom utbildningsdepartementet. De yrkanden som har framförts frän folkpartihäll i del sammanhangei anser vi för dagen vara tillgodosedda med detta uibildningsutskottets tillkännagivande.

Pä en punkt vill vi emellertid redan nu göra en särskild insats. Del gäller resurserna för samhällsvetenskaplig forskning, där vi i reservationen 4 har elt ytteriigare förslag. Det sker mol bakgrund av att de samhällsvetenskapliga fakullelerna i flera avseenden är eftersatta i årets budgetproposition. Jag kan hänvisa till vad som sägs i proposiiionen när del gäller fördelningen av medel pä grundläggande ulbildning å ena sidan och forskning och forskarutbildning å den andra. Det visar sig all för de samhällsvetenskapliga fakulteterna går 65 % av de totala anslagen lill grundutbildning och bara 35 % lill forskarutbildning. Det innebär att man inom de samhällsvetenskapliga fakullelerna har den lägsta andelen anslag på forskarsidan i förhållande till grundutbildningen. Också när del gäller antalet fiänster för forskning - alltså professurer, biträdande professurer, docenturer och forskarassistenlfiänsler - är antalet fiänster per forskarstuderande väsentligt lägre inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna än pä andra håll. Denna relativt ogynnsamma behandling av de samhällsvetenskapliga fakulteterna gäller också i fråga om driftkosl-nadsanslagen och anslagen till forskningsråden. Den anslagspolilik på del samhällsvetenskapliga forskningsområdet som detta är uttryck för innebär, såviii jag förstår, all utrymmet för samhällskritisk forskning i egentlig mening kommer att minska. Detta sker samtidigt som man satsar betydande forskningsresurser inom den statliga sektorn pä forskning utanför universiteten. Del gäller statliga ämbetsverk, utredningsväsende och vissa fristående forskningsinstitut. Jag tycker att del är en räll oroande utveckling.

Herr talman! En specialfråga pä forskningsområdet gäller inriktningen av forskarfiänsler inom de medicinska ämnena anatomi och histologi. Här har universitetskanslersämbelei lagl fram etl förslag om all man skulle lägga samman dessa bägge ämnen under den gemensamma rubriken Anatomi. Vi har i utskottet inle kunnat finna några bärande skäl

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

för del. Och även om vi nu går med pä alt man gör en sådan ändring när det gäller en professur i Uppsala, bör väl utskottets belänkande ändå tolkas sä, att man inle vill gä med på några ytterligare sådana sammanläggningar. Del bör universitetskanslersämbelei la ad notam. De förnyade överväganden som ulskottet lalar om bör leda lill etl förnyat ställningslagande. Det är enligt min mening mycket väsentligt all den samlade forskningspotentialen i de båda gamla medicinska prekliniska grundämnena, anatomi och histologi, toiall sell inle minskar. Inle minst för den framlida sjukvårdens möjligheter är del vikligt all både den anatomiska forskningen och den hislologiska forskningen får ha kvar sill uirymme inom den totala medicinska forskningen. Den anatomiska forskningen kan sannolikt spela en ökad roll när det gäller all på allvar la itu med arbetsmiljöfrågorna, och inom histologin har i Sverige på senare år gjorts betydande forskningsinsatser inom grundforskningen.

När det gäller forskarstipendierna har utbildningsutskottet i är inte gått vidare pä den något generösa linje utskottet valde förra året, då man gick med på en höjning som innebar all man tog igen ungefär hälften av vad som dä behövdes för att återställa forskarstipendiernas realvärde i förhällande till 1969. Nu krävs en ytteriigare höjning med 1 500 kr. per är. Det vill man emellertid inle gå med pä. Jag tycker det är beklagligt. Del innebär att forskarstipendiernas rekryteringseffekl kommer att bli sämre än tidigare, och del sker i en situation när al-Iraklivilelen i högskoleutbildningen över .huvud tagel minskat. Jag vill i detta sammanhang peka på all moderata samlingspartiet i år inle vill stödja del här yrkandet och att det på denna punkt fakiiski är moderater och socialdemokrater som tillsammans bildar majoritet i kammaren. Del är väl inle ur vägen all påminna om del med lanke på den mångordiga argumentation som ofta förekommer från moderat håll om vilka partier som stöttar upp regeringen. På utbildningsområdet är det alltså ganska ofta moderata samlingspartiet som stöttar upp regeringen.

Jag har, herr lalman, i reservaiionen 6 uppehållit mig vid frågan om stöd lill framställning av läromedel. Del yrkandet är en del av en större motion, som handlar om silualionen för facklitteraturen i Sverige, och jag har berört den i ett annat sammanhang. Jag nöjer mig därför med all på den punkten hemställa om bifall lill reservaiionen.

Jag vill med della yrka bifall till reservationerna 1 t. o. m. 6.

Herr KARLSSON i Mariefred (c):

Herr lalman! I anslutning till frågan om anslag till den högre utbildningen och forskningen har utskottet behandlat en lång rad molionsledes framställda yrkanden. De flesta av dem gäller angelägna forskningsinsatser. Många av dessa propåer är värda att bifallas. Svårigheten är bara all väga de angelägna områdena mol varandra. Det är mot bakgrund härav som utskottet vid en översyn - vid en sådan prioritering som utskottet måste företa - har måst stanna inför alt i de allra flesta fall föreslå att molionerna lämnas ulan bifall. På vissa områden har emellertid

enighet uppnåtts om att ytterligare satsningar måste göras.

Jag lycker all detta är en arbetsmetod som går all använda. I en del fall gör utskottet någonting rent direkt och i andra fall någonting som kan liknas vid en direkt beställning inför kommande budgetår - alltså en form av prioritering inför framtiden, som jag anser är av värde. Det är också vikligt - enligt min mening - all uppnä enighet när del gäller samhällets insatser pä della område.

Lål mig sedan säga ytterligare några ord utöver vad herr Molin anförde om stipendier för forskarutbildning.

Fjolårets beslul sönderföll i tvä delar. För del första gällde del en höjning av stipendiebeloppel med I 500 kr. till 12 250 kr. För det andra gällde det en begäran om utvärdering av systemet och ett övervägande av en annan form för studiefinansiering, t. ex. beskattade utbildnings-arvoden. Utskollet begärde en skyndsam översyn och utredning. Uppdraget har sedan lämnats till forskarulbildningsutredningen, och enligl vad utskottet inhämtat kommer utredningen inom kort att ta upp den frågan. Del står emellertid klart alt elt eventuellt förslag inte hinner genomföras lill nästa budgetär.

Den höjning som genomfördes 1974 var en kompromiss mellan ingen höjning alls och motionsyrkanden från centern och folkpartiet i vilka begärdes en höjning med 3 000 kr. dels för att säkerställa rekryteringsvärdet av stipendierna, dels för all återställa det föriorade realvärdet. Frågan om stipendiernas höjd för nästa budgetår kvarstår i avvaktan på ett evenluelll förslag om etl nytt system.

Utskottsmajoriteten anser att man utan svårighet kan avvakta etl nytt förslag, medan vi från centern och folkpartiet har begärt en ökning av stipendierna till 13 750 kr. Utskotlsmajorilelens förslag om att avvakta eventuella nya former löser inte - del kan vi konstalera - frågan för dem som måste leva på stipendierna. Lät mig erinra om att universitetskanslern har begärt en höjning, och han har åberopat den rekry-leringsfrämjande uppgift som dessa stipendier måste ha. Inte mindre än 41 % av dem som bedriver forskning är tvungna att syssla med förvärvsarbete utanför universitetet. Man kan ocksä konstatera en betydande minskning av antalet sökande till forskarutbildningen. 1970 antogs sålunda 3 100 lill denna utbildning, men 1973 var man nere i 2 600.

Självfallet måste den minskningen bedömas mol bakgrund av vad vi vill alt samhället skall uträtta inom denna sektor, och då kan det bli fråga om prioriteringar. Men kvar slår ändå alt del är nödvändigt att det finns människor som vill utbilda sig till forskare, och låt mig därför bara konstatera att den rekryteringsfrämjande effekten av stipendierna har blivit starkt urholkad.

När systemet infördes 1969 var stipendiebeloppet 10 750 kr. Sedan dess har det gäll nästan sex är, och försl i fiol höjdes beloppet. Den höjning av levnadskostnaderna som har skett under de år som gått sedan systemet infördes innebär en drygt 30-procenlig urholkning av beloppet. En enkel matematisk operation visarall för all återställa realvärdet från 1969 borde

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

stipendierna i dag utgå med 15 350 kr. Om vi skall kunna bibehålla en för samhället angelägen rekrytering till forskarutbildningen måste beloppet höjas. Jag behöver inte erinra om angelägenheten av att takten i forskningen, åtminstone på vissa områden, slarkl ökas.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationen 5 och i övrigt lill vad utskollet hemställt.

Hen NORDSTRANDH (m):

Herr lalman! Uibildningsulskollels betänkande rörande anslagen till den högre utbildningen och forskningen sysselsätter sig i år liksom tidigare i betydande - enligl många alltför betydande - utsträckning med professurer, för vilkas inrättande medel inle har beräknats i budgetpropositionen. Dennas i och för sig förståeliga återhållsamhet vad gäller nya professurer har som vanligt uppkallat åtskilliga av riksdagens ledamöter - jag själv utgör inget undantag - lill moiionsarbeie i syfte alt pressa fram ytterligare en och annan av vederbörande universitetsmyndigheter högt prioriterad professorsfiänsl. Några moiioner har haft framgång hos utskottet, som dock liksom regeringen varit ytterst restriktivt. Riksdagens uppgift är för övrigl knappast all tillsätta eller förbereda lillsältnadel av professurer annat än undantagsvis.

I några fall har utskottet i är beställt professurer, såsom i fasta jordens fysik i Uppsala, i tillämpad psykologi i Lund och i genetik i Göteborg. Det är en ganska god spridning när del gäller både ort och ämnen. De här professurerna måste, som jag ser del, betraktas som ganska ofrånkomliga. Del är lika bra att de kommer nu som med någon försening - och de skulle ändå ha kommit.

Belräffande ett par professurer har utskottet befunnit sig i - del vågar jag säga - svårt bryderi. Den ena är den av regeringen framförda professuren i barnkirurgi vid Karolinska instilutet. Här har regeringen och universitetskanslersämbelei varit oense, dvs. inle om själva professuren utan om dess placering. Universilelskanslersämbetet har i anslutning lill fakultetsberedningens förslag hävdat alt placeringen vid läroanstalt borde vara beroende av vem som utnämns lill professor, alltså av dennes nuvarande universiletshemort. Del skulle med andra ord röra sig om en s. k. riksprofessur. Mol del står regeringens uppfattning att professuren bör bindas till Stockholm och Karolinska institutet. För båda ståndpunkterna kan förebringas goda skäl, menar jag. Utskottet har efter moget övervägande -jag skall inle gå in på argumeni och motargument - enhälligt stannat för regeringsförslagel. Det skall jag givetvis inle klandra, då jag själv biträtt det. Jag vill endasl tillägga och understryka all det är alldeles tydligt att en förstärkning av forsknings- och utbildningsresurserna i barnkirurgi är påkallad och all ytterligare en professur bör tillkomma inom den närmaste tiden. Det ger fru Dahl och vi moderater i utskottet uitryck åt i ell särskilt yttrande. Specialiteten barnkirurgi är enligt min mening utomordentligt betydelsefull och dess forskningsresurser är kanske underdimensionerade.

Den andra professur som kommit en del oro åstad är professuren i histologi vid universitetet i Uppsala, som ledigförklarals med benämningen professur i anatomi, vilket redan berörts i etl tidigare anförande. Bakom ligger uppfattningen - som delas av universitetskanslersämbelei och regeringen -att forskningsområdet anatomi-histologi skall definieras som etl forskningsområde. Mol delta slår den rakt motsatta uppfattningen, framförd av mänga ämnesrepresentanter, all anatomi och histologi på grundutbildningsnivå är ganska väsensskilda och på forskningsområdet inle mer besläktade med varandra än andra prekliniska ämnen. Utskollet sätter - sä måste skrivningen tolkas - tills vidare stopp för ytterligare förslag om motsvarande förändringar i fråga om landets anatomi- och hislologiprofessur. Nya överväganden måsle enligl ulskottet föregå eventuella nya liknande beslut. Jag tror för min del att detta är utomordentligt välbetänkt, del är bällre att vänta än all förhasta sig i en så kontroversiell och svårbedömd fråga.

Utöver övervägandena kring olika professurer innehåller emellertid ulskottsbelänkandet - del vore illa ställt annars - en rad ställningstaganden till mer övergripande frågor, även om en del helt naturligt skjuts framåt och kopplas lill den kommande behandlingen av U 68-propositionen. Särskilt anmärkningsvärt är utskottets uttalande om en förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, del uttalandet nämligen att en förstärkning bör komma till stånd. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen har i konkurrens med den naturvetenskapliga, tekniska och medicinska på senare år kommit på efterkälken, inte i brist på forskningsämnen och lovande forskare ulan i avsaknad av, om jag vägar sammanfalla det så, materiella resurser. Upprustningen skall alltså nu böfia med 1975 som märkesäroch vändpunkt, och det noteras med tillfredsställelse. Jag hoppas att verkligheten sä småningom kommer att stämma med det som här uttalas.

Till de spörsmål som skjuls på framtiden hör bl. a. den nödvändiga förbättringen av yrkesvägledningen och arbelsmarknadsinformalionen på universitet och högskolor, något som har påtalats i moderatmotionen 1355. Det problemel bör kunna få en mera slutgiltig lösning inom den högskola som skall bli frukten av U 68-propositionen om reformeringen av högskoleutbildningen.

Likaså synes frågan om finansieringen av forskarutbildningen bli föremål för en mera definitiv lösning inom en näraliggande framtid. Det är därför som vi pä moderathåll inle är beredda att nu ylleriigare lappa på del nuvarande finansieringssystemet, även om det rent penningmässigi väl hade kunnat tänkas. Del är enligt vär uppfattning bättre att direkt få lill stånd etl helt nytt och ändamälsenligare system. Den sittande forskarutbildningsutredningen måsle alltså skynda på, åiminstone - och kanske framför allt - i del här avseendet.

Nu sade herr Molin alt moderata samlingspartiet stöttar upp regeringspartiet i utbildningsfrågor. Ja, ja - man kan uttrycka del som man vill. Som vi ser det stöttar vi inte upp regeringspartiet, utan vi har i del

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag Ull högre utbildning och forskning

här fallet samma åsikt som detta. Jag skall för min del inle svara med all förebrå herr Molin att folkpartiet å sin sida mer generellt numera och tills vidare är en ganska pålitlig stöttepelare, pä vilken regeringspartiet kan luta sig när så behövs. Har man samma åsikter, sä har man samma åsikter, och del är inle mycket att göra åt det.

Ett faktum av helt avgörande betydelse för framtidens universitet och högskolor är den sviktande studerandelillslrömningen lill den naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningen, inte minst, tycks det, vad gäller del grundläggande kommunikationsämnet matematik. Antalet elever för första gången registrerade i detta ämne uppges - jag antar all siffran är riktig - ha gått ned 70 96 sedan höstterminen 1969. Över huvud minskar alldeles uppenbart efterfrågan pä ulbildning vid de malemalisk-naturvelenskapliga och tekniska fakulteterna. Att komma lill rätta med det problemel tycker vi är en huvudvärk för bl. a. deni som skall utarbeta nästa budgetproposition. Samhället behöver fler och fler naturvetare och tekniker. För det kan ingen blunda. Men man kan fråga sig: Var ligger orsaken till den nuvarande obalansen? Förmodligen delvis redan i gymnasieskolans konstruktion. Del ligger enligl min mening uppenbar fara i dröjsmål med åtgärder i det avseendet.

Med denna dystra påminnelse ber jag att fä yrka bifall pä alla punkter till utskottets hemställan i dess föreliggande belänkande med det därtill knutna särskilda yttrandet i barnkimrgifrågan.

Herr MOLIN (fp) kort genmäle:

Bara några ord i korthet till herr Nordstrandh.

Moderaterna lalar ju mycket ofta om "borgerlig samling" och kritiserar andra för bristande villighet eller förmåga all föra oppositionspolitik. Moderaternas partiledare har sagt att han är beredd att ansluta sig till förslag från mitlenparlierna, om man därigenom kan skapa borgerlig enighet. Nu har moderaterna haft chansen, både när det gäller särskilda åtgärder inom det allmänna skolväsendel och pä det här området, att nå resullal och samtidigt åstadkomma den eftersträvade samlingen, men då blir det ingenting av.

Vad jag gav uttryck för i mitt anförande var tanken att om man handlar på det viset, kan man också avstå från den rätt grova argumentation om "borgerlig samling" - fortfarande inom citationstecken - som förs frän moderat häll.

Herr NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Hade man kunnat skapa borgerlig samling och därmed verkligen få folkpartiet med i en sådan, då skulle vi ju ha kunnat överväga alt ansluta oss till folkpartiels krav i den här frågan, även om vi be-dömningsmässigi ändå ville hävda den ståndpunkt som vi har valt. Den eftergiften skulle jag ha kunnat göra, men jag bedömde del som helt utsiktslöst att herr Molin skulle bli borgerlig samlare genom del.

Herr MOLIN (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Som konservaliv brukar man anse all man skall ta saker och ting steg för sleg. En möjlighet vore ju att herr Nordstrandh pä del här området - när del gäller att ge doktoranderna stipendier som i vafie fall når upp lill den standard som de hade i slutet av 1960-talet och när det gäller att ge pengar som gör det möjligt för oss att under de närmaste åren ta itu med oron inom skolväsendel - anslöt sig lill oss. Men det ville alltså inle herr Nordstrandh, och del tycker jag är ganska belysande.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Om della av herr Molin hade uppfattats som etl steg skulle jag gärna ha tagit det, men jag har bedömt det så, alt del inle hade uppfattats som ens ett tuppfiät.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Hen ALEMYR (s);

Herr talman! Diskussionen om vem som stöttar upp socialdemokraterna när det gäller utbildningsfrågorna är i och för sig väldigt intressant. Jag vill bara säga alt vi är tacksamma, vem soni än hjälper till. Det betänkande som vi nu har att behandla omfattar 96 punkter och gäller ca 2 mifiarder. De delade meningarna avser 14 mifioner på några enstaka punkter. Det betyderatt hela oppositionen, både lill vänster och till höger om oss, har stöttat upp oss över nästan hela fältet. Vi bugar och tackar och önskar alla välkomna till en så bred samling som möjligt kring utbildningspolitiken i Sverige.

Jag kan, herr lalman, göra det ganska enkelt för mig vid det här tillfället, eftersom vi om någon månad kommer all få en slor högskoledeball i riksdagen. Hur högskolan i framliden skall se ul skall riksdagen principiellt ta ställning till den 21 maj. De principiella diskussionerna kan vi föra då, och det finns därför inle anledning att gå in i någon sådan debatt i dag.

Jag nöjer mig, herr talman, med denna erinran om alt del är en betydande enighet som ligger bakom utskottsbetänkandet på de flesta punkterna. De 14 mifioner som oppositionen vill ha mera kunde man naturligtvis i och för sig ocksä ha accepterat, men trols allt tvingas vi ju in i prioriteringsdiskussioner. Det gäller inte bara utbildningsutskottet utan över hela fältet, och någonstans måsle vi stanna.

Jag vill inte påstå all herr Molin har fel i sina yrkanden. Del är en resursfråga del rör sig om, och uibildningsutskottets majoritet har inle bedömt det vara möjligt att gå honom till mötes. Någonstans måste man sätta stopp, och det, herr talman, är utgångspunkten för det föreliggande förslaget frän utbildningsutskoltet.

Den uppmärksamme läsaren - om del flnns någon utöver utskottets ledamöter här i kammaren - har kanske observerat all utbildningsutskoltel gör några uttalanden, som är räll betydelsefulla.

Del har varit en diskussion om vilka områden inom forskningen man

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

skall prioritera. Under åtskilliga är har medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning fält mycket pengar. Många av oss har böriat fundera över om man inte nu skall böria prioritera om och ge de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena en ökad satsning. Det flnns ett ullalande i utskottsbetänkandet som innebär en vifieinriktning. Vi gör - ulan alt precisera fiänster och andra former - elt allmänt uttalande om all forskningsresurserna inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena bör förstärkas. Jag betraktar detta, herr talman, som ett viktigt uttalande. Del markerar en vifieinriktning som vi kommer alt få föfia upp under åren framöver.

Vi har också - pä del sätt som riksdagen kan agera på - gäll in i diskussion om fasta fiänster. Som någon talare tidigare erinrat om har vi biträtt regeringsförslagel över hela fältet när det gäller professurer. Men i fråga om kommande fiänstebedömningar har vi uttalat oss lill förmån förlre fiänster-en professur i den fasta jordens fysik,en professur i genetik och en professur i tillämpad psykologi. Därutöver har vi, utan all markera på vilket sätt det skall ske, mycket bestämt uttalat att forsknings- och utbildningsområdet konsumentekonomi i olika avseenden måsle förstärkas. Del är mycket vikligt att del sker med hänsyn till den snabba utvecklingen och de slora svårigheter över huvud laget som konsumenterna slår inför när det gäller alt föfia med.

Jag har gärna velat understryka, herr talman, alt även om utskottet inte föfier motionsyrkanden om att vi skall begära professur har vi uttalat en mycket bestämd vifieinriktning, alt resurserna i fråga om utbildning och forskning på det konsumenlekonomiska området skall förstärkas.

Ytterligare en fråga vill jag la upp därför alt ell missförstånd möjligen kan ha uppstått. Det gäller ämnesbeteckningen på forskningsområdet histologi och anatomi. Utskottet har accepterat att en ändring av ämnesbeteckningen sker när del gäller den nu aktuella fiänslen i Uppsala men har också sagt att man i fortsättningen skall vara försiktig och avvakta ytterligare överväganden innan man lar några motsvarande sleg därutöver.

Del har i budgetpropositionen också nämnts tvä fiänster, en i Göteborg och en vid Karolinska institutet, som man håller pä att tillsätta med oförändrad ämnesbenämning. De berörs inte av detta yttrande, ulan de har grönt fius i vanlig ordning. Jag säger della därför all jag har förställ att det möjligen kan föreligga svårigheter alt tolka utskottsbetänkandet pä den här punkten.

Herrlalman! Jag upprepar den tillfredsställelse som det finns anledning alt uttala inför den enighet som råder i utbildningsutskottet, bortsett från dessa fä punkter där del är fråga om resursernas storlek, och jag yrkar sålunda, herr lalman, bifall till uibildningsutskottets hemställan på samtliga punkler.

Hen BERGMAN i Nyköping (s):

Herr talman! 1 motionerna 531 av fru Ludvigsson m. fl. och 1381 av herr Jonsson i Mora m.fl. hemställes att riksdagen uttalar att en väsentligt större satsning på reumaiologisk forskning bör göras inom ramen för de resurser som ställs till medicinska forskningsrådels förfogande.

1 motionerna redovisas antalet reumatiker i värt land. Del är nog ingen överdrift att säga all reumatism är en av våra största folksjukdomar, om inte den största.

De många människor som drabbas av den här sjukdomen bryts ned fysiskt, en del ganska fort, andra mera långsamt - det är allmänt känt. Men sjukdomen fär ocksä ofta psykiska konsekvenser, och det är inte sä underligt. Trots samhällets insatser i form av sjukvård, hälsoresor, till största delen fri medicin m. m. sä vet de här människorna att det bara flnns en väg för dem. Det är den smärtsamma vägen fram mol en mer eller mindre grav invaliditet. Någon förhoppning om all bli helt frisk finns nog inle.

Inte heller kan dessa människor på grund av sina handikapp tala om sitt missnöje med de alltför små insalser som samhället gör för dem. De kan inte bilda aktionsgrupper, de kan inle demonstrera på riksdagens läktare och många av dem kan inte ens med bästa vifia i världen ta sig upp dit.

Därför är del nödvändigt att vi här i riksdagen för fram krav pä att slörre resurser ställs till förfogande främst för reumaiologisk forskning.

Jag förstår all anslaget till medicinsk forskning för nästa budgetär redan är inmutat av de forskningsprojekt som pågår, av de fiänster som är inrättade och av de övriga verksamheter som bekostas av det här anslaget. Men jag tolkar utskottets skrivning så, att ökade insatser för reumaiologisk forskning jämfört med nuvarande i förhållanden bör göras sä snart som möjligt.

Del torde då ankomma pä departementet och regeringen alt ställa resurser till förfogande ett kommande är och att specialdestinera dessa till just det här området. Jag ser detta betänkande som en sådan beställning från riksdagen, och om denna min tolkning är riklig tror jag mycket är vunnet för de reumatikersjukas situation.

Därför, herr lalman, har jag inget annat yrkande i dag än utskottets.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Fru NILSSON i Kristianstad (c):

Herr talman! I motionen 1974:1393, som behandlas i uibildningsutskottets belänkande 1975:9, punklen 2, begär vi molionärer alt två professurer skall inrättas, en i invärtesmedicinsk allergologi och en i barnallergologi.

Enligt tillgänglig statistik lider minst 10 % av Sveriges befolkning av allergiska sjukdomar med sådan svårighetsgrad alt del avsevärt påverkar deras livsföring och arbetsförmåga. Därutöver kommer en betydande grupp med lindrigare eller snabbt övergående allergiska reaktioner. Dessa sjukdomars frekvens och svårighetsgrad innebär också att de utgör ett

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

stort sjukvårdsproblem inom flera medicinska verksamhetsområden, bl. a. invärlesmedicin, pediatrik och lungmedicin. På de barnmedicinska klinikerna t. ex. används ca 10 % av vårdplatserna för värd av allergisjuka barn. 10-20 % av läkarbesök i öppen vård torde föranledas av allergiska sjukdomsyttringar.

Att lägel för allergikerna i vårt land är ohållbart kom fram redan 1966 i en utredning som utfördes pä uppdrag av dåvarande medicinalstyrelsen. Denna utredning gällde allergivärdens framlida organisalion. Snart har alltså tio år gått sedan dess, men trots detta har vi i Sverige f n. endasl en ordinarie lärarfiänst inom allergologins område, nämligen en professur i klinisk dermalologisk allergologi. Delta är helt otillräckligt, anser vi molionärer, och del verifieras också från läkarhåll.

Vär motion har varit föremål för omfattande remissbehandling, och detta tyder pä ett slort intresse för allergikernas problem frän utskottets sida. Sålunda har universitetskanslersämbelei, socialstyrelsen, statens medicinska forskningsråd, arbetarskyddsslyrelsen. Svenska läkaresällskapet och Riksförbundet mol allergi avgivit yttranden över molionen. Universitetskanslersämbelei är ense med oss motionärer om att de allergiska sjukdomarna utgör etl betydande problem i praktisk sjukvård och påpekar ocksä all de sjukdomarna erbjuder ell vikligt arbetsfält för forskning och utbildning. Man anser dock all en professur av teoretisk natur i första hand bör komma i fråga, och i ell senare skede kan behov av en professur i klinisk allergologi föreligga.

De medicinska fakullelerna är ocksä ense om att del är önskvärt med en förstärkning av resurserna för forskning och utbildning inom allergologins område och tillstyrker att ytterligare professurer inrättas.

Socialstyrelsen framhåller vikten av att resurserna för forskning om del allergiska reaklionssäitet förstärks men anser sig inle kunna tillstyrka motionsyrkandet. Man anser att de resurser som hittills salsals på grundforskning inom allergologi och immunologi har givit väsentliga resultat även inom det kliniska fältet.

Statens medicinska forskningsråd föreslår all två professurer inrättas, en i teoretisk allergiforskning och en i klinisk allergologi.

Arbetarskyddsslyrelsen, som har begränsat sitt remissyttrande till all avse professuren i invärtesmedicinsk allergologi, anför att det f n. mest väsentliga för arbeismedicinens del är en utbyggnad av regionsjukhusens yrkesmedicinska avdelningar. Därutöver är givelvis tillskapandet av möjligheter för att angripa grundforskningsproblem också av stort värde, säger man.

Svenska läkaresällskapet säger bl. a. i sitt yttrande föfiande;

"Allergologisk utredning och behandling är lids- och kostnadskrävande. De nuvarande resurserna är otillräckliga. Ute i landet saknas pä mänga häll möjligheter lill sakkunnig allergologisk vård. Felaktigt bedriven al-lergidiagnoslik och behandling har i flera fall beskrivits som orsak till dödsfall i allergisk chock och har säkerligen vid elt stort antal tillfällen givit upphov till allvarliga tillbud. Inte ens vid regionsjukhusen fungerar

allergivården alllid tillfredsställande och väntetiderna för vårdsökande är långa. Bristande resurser för ulbildning inom allergologi för läkare är en av orsakerna till dessa missförhållanden."

Sällskapet vill heller inte avvisa de i motionen framförda kraven men föreslär att en forskarprofessur i klinisk immunologi med inriktning mot allergiska sjukdomsytlringar prioriieras före dessa yrkanden.

Riksförbundet mol allergi slutligen tillstyrker motionsyrkandel.

Elt genomgående drag i samtliga remissinstansers yttranden är all ätgärder behöver vidtas på allergisjukdomarnas område. Della lar vi molionärer till intäkt för alt vårt förslag är välgrundat, även om den lösning som vi förordat inte av alla remissinstanser anses för den allra bästa.

Utskottet har funnit det svårt all ur remissyttrandena dra några enhetliga slutsatser om hur forskningsbehovet inom allergologins område bäst skall tillgodoses och hänvisar även lill att det inom medicinska fakultetsberedningen pågår arbete med en långlidsplan för nya högre forskarfiänsler. Med hänsyn härtill avstyrks motionen. Vi motionärer uppfattar emellertid detta avstyrkande som etl steg pä vägen mol en lösning, eftersom man i beiänkandel också säger att det nämnda utredningsarbetet skall hinna avslutas i sådan tid att resultatet därav kan beaktas i förslaget lill anslagsframställningar för budgetåret 1976/1977.

Vi beklagar givetvis delta dröjsmål. Som jag tidigare redogjort för är del myckel hög lid att åtgärder vidtas, som kan förbättra allergikernas situation i vårt land. Många allergiker - och de blir allt fler - ser fram mot att inom en inle alltför avlägsen framlid slippa utgöra en åsidosatt grupp bland de sjuka.

Herr talman! Jag har i dag inle annat yrkande än utskottet men avser alt återkomma i ärendet.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Hen ALSÉN (s);

Herr talman! Det känns en smula frestande att utveckla synpunkter på flera av de förslag som behandlas i utbildningsutskottets betänkande. Jag återfinns nämligen som motionär på åtminstone tre av de berörda motionerna. Del gäller motionen 74! av herr Gadd m. fl., vari hemställs att riksdagen i skrivelse lill Kungl. Maj;t framhåller vikten av att en professur i ämnet Den fasta jordens fysik inrättas vid Uppsala universitet, och motionen 1384 av fru Lewén-Eliasson m. fl., vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om all inrätta en professur i kon-sumenlekonomi. Jag skall inle falla för frestelsen all la kammarens tid i anspråk med anledning av dessa två moiioner. Men jag tycker att det känns angeläget all notera att ulskottet efter omfattande remissbehandling tillgodosett yrkandet i molionen 741 och förordat inrättandet av en professor i Den fasta jordens fysik vid Uppsala universitet. Inte minst mot bakgrund av de diskussioner som i dag förs om vår framlida energiförsörining tror jag detta är en viklig och välbetänkt åtgärd.

När del gäller motionen 1384 tycker jag alt frågan - som alltså gäller inrättandet av en professur i konsumentekonomi - genom utskottets

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

förslag förts framåt, även om jag inte lycker all förslaget såsom del är utformat är hell tillfredsställande. Jag vel att fru Lewén-Eliasson kommer att utveckla dessa synpunkler. Jag skall därför, herr lalman, övergå till att säga några ord om moiion 1341, som föranletts av budgetpropositionens förslag om inrättande av en professur i barnkirurgi vid Karolinska institutet.

Med anledning av budgetpropositionens förslag har alltså socialdemokraterna på Uppsalabänken i en motion tagit upp en synpunkt som ligger i linje med universitetskanslersämbelels förslag när del gäller professuren i barnkirurgi. Vi har i vår motion föreslagit att ledigförklarandet och tillsättandet av denna professur skall ske på ell sådant säll att del finns möjligheter att placera den alternativt vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet eller Karolinska institutet. Det är en väg som universilelskanslersämbetet har anvisat. Man kan kalla del en riksprofessur. Jag tror att den lösningen skulle ha varit värdefull. Den skulle ha gjort det möjligt alt ta hänsyn lill lokala betingelser, vilkel skulle ha varit av värde för saken. Om professuren mot den bakgrunden skulle ha placerats i Uppsala, hade man kunnai tillgodogöra sig de metodiskt framvuxna resurser för forskning och utbildning som finns där.

Jag är medveten om alt utskottet varit enhälligt om att avstyrka motionens första yrkande, som alltså ligger i linje med universitetskanslersämbetets synpunkter i denna fråga. Jag beklagar della, men jag förslår samtidigt all del är föga fruktbärande att yrka bifall till motionen, varför jag avstår från del. Jag noterar i alla fall med tillfredsställelse att utskottet efter alt - som det framgår av redovisningen - ingående ha behandlat denna fråga, uttalar sin förståelse för tanken på en riksprofessur.

Andrahandsyrkandel i motionen var utformat på del sättet att därest man frän riksdagens sida inle skulle komma att bifalla förslaget om en riksprofessur, sä skulle man kunna sträcka sig dithän alt man inrättade ylleriigare en professur i ämnet. Det har ulskottet också redovisat synpunkler pä. Jag noterar all man inte har kunnai tillstyrka ell sådant förslag. Utskottet har dock, del lar jag fasta pä, i sin formulering klart uttalat att man inte nu är beredd att förorda all ytterligare en professur i barnkirurgi skall inrättas. Med del menar jag att utskottet lämnar dörren öppen för framtiden och all man i utskottets skrivning kan spåra förståelse för de tankar som finns redovisade i vår motion.

Det särskilda yttrande som är fogat lill utskottets belänkande pä den här punklen och som bl. a. har fru Dahl som undertecknare pekar på det lämpliga och värdefulla uti att ånyo pröva förslaget om ytterligare en professur i barnkirurgi.

Mot den bakgrunden, herr talman, ber jag fä avisera att vi återkommer på den här punkten.

I delta anförande instämde herr Gadd (s) och fru Dahl (s).

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr talman! När jag vill framföra en del synpunkler i anslutning lill behandlingen av molionen 1384, väckt av herrar Alsén och Bergqvist och mig själv vid 1974 års riksdag, så sker del under uppskattning av utbildningsutskottets positiva intresse för saken, dvs. all befrämja ämnet konsumentekonomi inom både forskning och den högre utbildningen. Jag har särskilt anledning att notera det understrykande av della som gjordes tidigare i dag av utskottets ordförande.

Jag har också respekt för del arbete som åtskilliga remissmyndigheler lagl ned på sina yttranden över motionen. Det gäller inle minst vissa institutioner vid universiteten, som gjort intressanta uttalanden om hur man vill utveckla det konsumenlekonomiska ämnet. Det är naturligtvis inte så egendomligt att man frän en del håll velat inrangera ämnet konsumentekonomi under nationalekonomin eller alt man har velat kalla det konsumenlkunskap eller all man vill betona behovet av tvärvetenskapligt samarbete ät del sociologiska hållet. Ämnesområdet är föga bestämt, och det är bl. a. en sådan bestämning som behöver göras. Det saknas, som konsumentverket i sill yttrande säger, f n. teorier, modeller och beskrivningsschemala där hushällens resurser och produktion utgör utgångspunkten fören analys av marknadssystemels funktion och verkningar. Därför finner konsumentverket för sin del all del är angelägel med en ändrad inriktning av ulbildning och forskning i de ekonomiska ämnena så all de står i bättre överensstämmelse med den förändring av de konsumenlpoliliska insatserna och det synsätt som nu finns i samhället.

Man har frän verkets sida funnit att del varit svårt alt få etablerade forskare all la hand om forskningsprojekt som verket velal initiera. I de gängse ekonomiska ämnena betraktar man gärna konsumenterna som köpare av produkter och fiänster rätt och slätt. Vi har ju i det här landet en gammal tradition av ett utpräglat liberalt konkurrensekonomiskt synsätt där de arbetande människorna är reducerade till en produktionsfaktor vid sidan av kapital och naiurtillgängar och där konsumenterna huvudsakligen ses från företagens lönsamhetssynpunkler.

Konsumentverket vill på sikl ha till stånd en tredelning av ulbildning och forskning i ämnena nationalekonomi, företagsekonomi och konsu-menlekonomi med en förskjutning i analysen mol hushåll och konsumenter. Konsumentombudsmannen tillstyrker. Han säger att hushållens efterfrägefunktion torde vara värd minst lika stor uppmärksamhet som deras roll i produktionen. Statens pris- och kartellnämnd vill f n. inte ta ställning lill om de här tingen skall behandlas inom beflntliga ämnesområden eller om del skall ske någon ändring. Men frän del hållet exemplifierar man behov av kvalificerad forskning och ulbildning som hänger ihop med de arbetsuppgifter som del verket sysslar med och säger, alt om dessa behov inle tillgodoses inom befintliga discipliner flnner man det naturiigt all del kommer fram en professur i konsumentekonomi för all täcka sådana studier som emanerar bl. a. från de ekonomiska för-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

5 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

ändringarna i samhället.

Pris- och kartellnämnden pekar då på hur näringslivet förändras med en ökad koncentrationsgrad som påverkar konkurrenssituation, priser och naturligtvis hushållens ekonomi.

Jag finner del beaktansvärt all dessa myndigheter, som representerar konsumeninyllan, så slarkl stödjer ökade forsknings- och utbildnings-ansträngningar. Nu har emellertid utbildningsutskoltel inle tagit steget fullt ul den här gången och förordat inrättandet av en professur. Däremot föreslås riksdagen ullala sig för ett ökat utrymme inom såväl grund-och forskarutbildning som forskning på det här området.

Fortfarande trorjag att del behövs en institutionalisering av ell bestämt slag snarast. Jag lar fasta på vad universitetskanslersämbelei genom fa-kultelsberedningen säger om del något kortare tidsperspektivet, där man menar att det kan ske en förnyelse av forskningsorganisationen genom att man omprövar ämnesinnehållet i de fiänster som redan finns i samband med att någon eller några sådana blir lediga. Detta kan ske enligt gällande universitetsstadga. Ytterligare späder man på behovel av uppmärksamhet och möjligheter inom del här området genom all säga att konsumentverket, andra myndigheter, organisalioner och intresseorgan ju kan ge uppdrag som sedan kan läggas ul på de olika utbildningsorganisationerna.

Jag ser del f n. som ytterst betydelsefullt att man nu lar vara pä del intresse som sä sakleliga böriat växa fram pä universiteten och bland forskarna själva för konsumenlekonomiska sammanhang och problemställningar. Företagens intresseområden är ju väl bevakade där tidigare - långt, långl efter kommer konsumenternas. Man kan lätt hitta exempel på aktuella för att inte säga akuta samhällsfrågor som berör förhållandel företag-samhälle-hushåll, där man vel det mesta om kostnader och lönsamhet sell ur företagens synpunkt. Man känner ocksä effekten för samhällets del. Men man vet föga om den lilla enheten hushållet, hur della utvecklar sina aktiviteter som företag i miniatyr, vilka anspråk som rimligen bör tillgodoses för att man skall få lill stånd en lolalkalkyl som kan göras upp med välfärdsmälen för människorna beaktade. Del är alltså kunskaper som man fakiiski saknar.

Jag vill naturiiglvis sätta min lit lill all man inom regeringen ägnar den här frågan uppmärksamhet och lägger fram förslag om hur det konsumenlekonomiska området skall få ett ökat uirymme. Jag tror all del kan vara en angelägenhet och ell intresse inte bara för utbildningsministern utan också för andra departementschefer.

Jag vill, herr lalman, ansluta mig lill utskottels förslag att riksdagen i anledning av vär moiion som sin mening ger lill känna vad utskottet anfört och hos regeringen begär alt regeringen lägger fram förslag om hur det konsumenlekonomiska området skall få ell ökat uirymme.

Hen RANESKOG (c);

Herr talman! Med anledning av att utbildningsutskoltet yrkat avslag på motionen 1975:1410 ber jag att fä framföra en del synpunkler.

I molionen har vi yrkat på höjda bidrag lill den reumalologiska forskningen och cancerforskningen.

När det gäller reumaiologisk forskning understryker utskottet betydelsen av denna, vilkel ju låler vackert. Vad beträffar cancerforskningen hänvisar utskottet lill alt Riksföreningen mol cancer hemställt att bidraget lill riksföreningen ur reservationsanslaget Medicinsk forskning uppräknas med en åttondel.

Motionärernas kontakt med en forskargrupp vid etl av våra universitet har klargjort frågan ur behovssynpunkt. Forskningen är i dag uppbromsad på grund av brist på medel. All behöva skjuta stora aktuella forskningsfrågor pä framtiden är besvärande. Här är prioritering nödvändig.

Molionen syftar till all snar hjälp skall kunna bringas våra sjuka medmänniskor. Att de sjukdomar motionen berör är svära alt betvinga och alt de drabbar synnerligen mänga människor bör ju medföra att vi enas i kampen mol dem med allt större kraft.

Del sätt pä vilket bekämpandet av sjukdomarna skett kan inle anses tillfredsställande. Alltför myckel har här lämnats ät tillfälligheternas spel. Alt låta lösningen av elt av våra svåraste samhällsproblem bli beroende av liggaraklioner, insamlingar och människors tillfälliga välvifia kan ingalunda vara rikligt. Molionen vänder sig mol detta säll all finansiera en angelägen forskning.

Vi sysslar ju ofta i värt samhälle med angelägenhetsgraderingar och prioriteringar. Dä förefaller det i högsta grad otillfredsställande att forskningen kring våra slora folksjukdomar med de svåra lidanden de medför för många människor skall skjutas pä framtiden. Vad man här sparar i anslag får sjukvårdshuvudmännen dyrt belala på värdsidan.

Den som drabbats av reumatiska åkommor eller cancer när ju alltid en förhoppning om alt fä hjälp mot sjukdomen och alt andra genom förebyggande ätgärder skall slippa drabbas av den. När det gäller båda dessa folksjukdomar är tendensen alt de tränger ned i allt lägre åldrar. Cancern bryter ju ofta ned människor på relativt kort tid. De reumatiska åkommorna kan däremot förorsaka människor etl livslångt lidande.

Med hänsyn till den svåra situation som mänga sjuka människor befinner sig i och del skriande behovel av hjälp yrkar jag bifall lill molionen 1975:1410, vari hemställs dels all Riksföreningen mot cancer fär elt med 2 mifi. kr. förhöjt bidrag, dels att reservationsanslaget Medicinsk forskning höjs med I mifi. kr. alt användas till reumaiologisk forskning.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Överiäggningen var härmed slutad.

Punklen 1

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag till högre utbildning och forskning

Punkten 2

Mom. 1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Molin, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 9 punklen 2 mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resullal;

Ja - 288

Nej - 26

Avslår - 1

Mom. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Molin, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

beiänkandel nr 9 punklen 2 mom. 2 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 287 Nej - 27

Mom. 3-28

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 29

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Molin i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 9 punklen 2 mom. 29 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Molin i

motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 264

Nej - 47

Avstår - 2

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Anslag lill högre utbildning och forskning

Mom. 30 - 54 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 5 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 1410 av herr Raneskog och fröken Pehrsson i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 5 6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 5 7

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 1410 av herr Raneskog och fröken Pehrsson i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 5 8

Utskottets hemställan bifölls.

M o m. 5 9

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Molin, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad.

M o m. 6 O

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 3-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

Punkten 6

Propositioner gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Larsson i Slaffanstorp m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Karisson i Mariefred begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 9 punklen 6 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av herr Larsson

i Staffanstorp m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då herr Karlsson i Mariefred begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 205 Nej - 110

Punkten 7

Mom. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herr Molin, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 8-12

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa punkter hemställt.

§ 15 Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

Föredrogs utbildningsutskottets belänkande nr 11 med anledning av moiion om en parlamentarisk referensgrupp lill skolöverstyrelsens projekt Målbeslämning och utvärdering, MUT, m. m.

I detta betänkande behandlades motionen 1975:828 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla all del lill skolöverstyrelsens projekt Målbeslämning och utvärdering, MUT, knöls en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.

Ulskottet hemställde

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:828,

att riksdagen beträffande skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd samt insyn i del pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört.

Reservalion hade avgivits av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anseit all utskollet bort hemställa

all riksdagen med anledning av molionen 1975:828 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört beträffande sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd saml insyn i del pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! Under den allmänna motionstiden väckte fru Mogård och jag en motion, i vilken yrkades att en parlamentarisk referensgrupp skulle knytas lill det s. k. MUT-projeklel. Bakgrunden lill vår motion utgjordes av den tilltagande osäkerhet som alltmer gjorde sig gällande i vad avser MUT-projektels genomförande. Projektet hade vuxit sig närmast ohanterligt, ca 400 personer var mer eller mindre engagerade i detsamma, och de ursprungliga intentionerna med projektet, nämligen alt åstadkomma ett arbete i syfte att precisera skolans mål och finna bättre metoder för utvärdering av skolans verksamhet föreföll svårare alt uppfylla.

Dagen före skolöverstyrelsens beslul om nedläggning av MUT-projektet hade vi här i riksdagen en debatt om projektet, och jag ser del inle som behövligt att ta upp en ny debatt. Projektet är avslutat. Del har kostat slora pengar, och värdet av del ligger väl i erfarenheten att sädana projekt inte bör bedrivas utan alt riksdagen har insyn i dem.

Vid utbildningsutskottets belänkande nr II finns emellertid fogad en reservalion av herr Nordstrandh och mig. Utskoltsmajoriteten och reservanterna är helt eniga om all föreslå riksdagen all ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande ökade insynsmöjligheter för pe-dagogoska nämnden vid uppläggningen och genomförandel av olika projekt. Vi föreslär ocksä att antalet ordinarie ledamöier i nämnden, parlamentariker och/eller kommunalpolitiskt engagerade, bör utökas.

Av vad som framkommit i samband med MUT-projektet har nämnden icke getts tillfredsställande möjligheter all bereda ärenden om pedagogiskt utvecklings- och forskningsarbete, inbegripet utvärdering av skolarbetet, vilkel ju värden huvudsakliga meningen med nämndens tillkomst. Med den förstärkning av nämnden som utskollet här föreslår hoppas vi givelvis att nämnden skall kunna fullgöra de uppgifter som åvilar den.

Nu vill emellertid utskottsmajoriteten få utskottets förslag all framstå som utskottets egna initiativ. Vi reservanter däremot vill understryka att förslaget om en förstärkning av pedagogiska nämnden har tillkommit med anledning av den motion som väckts av fru Mogård och mig.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

I och för sig kan detta kanske sakna betydelse - vi har ju fåll gehör för våra krav pä en ökad insyn. Men vi tycker alt riksdagen genom att ansluta sig till vär reservation kan erkänna fakta, nämligen alt del var vår moiion som låg till grund för förslaget om den förbättrade insynen i och utvidgningen av pedagogiska nämnden. Dessutom kan någon statistiker som i framliden skall räkna fram i vad mån riksdagsutskottens initiativrätt har utnytfiats få felaktigt underlag för sina bedömningar.

Värt konkreta yrkande all en parlamentariskt sammansatt referensgrupp skulle tillsättas med uppgift att föfia det löpande arbetet inom MUT-projektet kan givelvis inte bifallas, eftersom det inle längre finns något MUT-projekt och eftersom det formellt upphörde dagen efter det debatten fördes här i riksdagen. Utskottet säger också all begreppet MUT upphör även om arbetet skall fortsätta inom den regufiära läroplansuppföfiningen i första hand när det gäller nio ämnen. Därtill får alltså parlamentariska nämnden fler ordinarie ledamöter. Den fär det, fru lalman, med anledning av vår motion. Jag har svårt alt tro att någon av utskottets ledamöier skulle kunna motsäga mig på den punklen. Då flnner jag det också rimligt att riksdagen erkänner att tillkännagivandel sker med anledning av motionen 828.

Fru talman! Jag skall be alt få yrka bifall till reservaiionen som är fogad till utbildningsutskottets belänkande nr 11.

Under della anförande överlog fru iredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen LARSSON i Slaffanstorp (c);

Fru talman! Jag vill till att böfia med erinra om all fru Sundberg har refererat vad som hänt i det-här ärendet. Men jag måste också säga alt i del här betänkandet i huvudsak diskuteras den nya situation som inträtt i och med att skolöverstyrelsen stoppade upp del pågående projektet -jag skulle kunna säga mastodontulredningen, om jag vill ta till ett mer betecknande ord - om målbestän-ming och utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Vi kan också i dag konstatera att projektet enligt uttalanden som gjorts kommer att fortsätta, även om del sker något annorlunda och i slarkl nedbantad skala. Men när motionen avlämnades pågick det här projektet fullt ut, och jag kan förstå motionärernas syfte all via molionen försöka få en referensgrupp för att vinna insyn i delta arbete.

Vi hade en diskussion om detta, men eftersom händelserna utvecklades myckel snabbt, vilket fru Sundberg refererat till, lade vi det här ulskottsbelänkandet ål sidan ett slag till dess den situation som plötsligen uppställ hade klarnat litet.

Vi hade i det resonemanget också tagit upp det förhållandel att vi har en pedagogisk nämnd som är anknuten till skolöverstyrelsen och som skall utgöra en rådsgrupp för skolöverstyrelsen i pedagogiska utvecklingsfrågor.

Vi har sagl att utskottet anser det inle tillfredsställande alt riksdagen inle har fler ordinarie ledamöier i den här nämnden. Della är väl del egentliga resultatet av vår diskussion, och önskemålet all det skall bli fler ordinarie parlamentariker i denna nämnd ullalar vi ocksä i etl tillkännagivande till regeringen.

Detta utskottels ställningstagande har nog mer föranletts av de uttalanden som gjordes vid den interpellalionsdebatt om MUT-projekiei som fru Sundberg ocksä åberopat och som fördes här i kammaren den 4 mars i är än av den moiion i ärendet som avlämnades i januari.

Nu säger fru Sundberg att molionen legat till grund för utskottets ställningstagande. Men, fru Sundberg, även ni motionärer och moderaterna i ulskottet har ju accepterat utskottets beställning, och vi är därför litet förvånade över all man reserverar sig lill förmån för en moiion där det krävs en parlamentarisk referensgrupp. Vi i utskottsmajoriteten har sagt att den pedagogiska nämnden helt enkelt skall utökas med ett antal ordinarie ledamöter för all kunna syna projektet. Jag måste nog säga att motionens kläm och er reservation inle stämmer överens, och en sådan reservalion lycker jag knappast har någol sakligt berättigande. Alt sedan molionärerna lycker alt man skall uppmärksamma deras motion kan jag i och för sig också förstå.

Jag ber dock, fru talman, att få yrka bifall till utskottets förslag.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

Fru SUNDBERG (m);

Fru lalman! Herr Larsson i Staffanstorp har varit med tillräckligt länge i utbildningsutskottets arbeie för att ha klart för sig att utskottet har två olika säll all behandla motioner. Det ena är att tillstyrka eller avstyrka dem, det andra är alt begära all riksdagen med anledning av en motion vidtar någon åtgärd.

Nu säger herr Larsson i Slaffanstorp all utskottets skrivning har föranletts av den debatt som fördes här i kammaren. 1 så fall skulle man, herr Larsson i Stafftinslorp, kunna ställa frågan: Hade kanske MUT-projektet fortfarande varit i gång om motionen av fru Mogård och mig inte hade väckts? Det är lönlöst att i efterhand spekulera över sådana orsakssammanhang, eftersom det är flera olika instanser och personer som medverkar. Klart är i alla fall all del före debatten i riksdagen hade gåll ul ell meddelande lill pressen om alt MUT-projektet skulle läggas ned. Det hade vi klart för oss, och debatten fördes mot den bakgrunden.

Jag tyckte vidare att del var litet märkligt all höra uibildningsuiskoitels vice ordförande säga att MUT-projektet skall fortgå. Utskottet säger nämligen bl. a. föfiande;

"Efter skolöverstyrelsens beslul om en begränsning av det s. k. MUT-
arbetet och slopandet av beteckningen MUT-projektet på den läroplans
uppföfining som skall fortgå beträffande sammanlagt nio ämnen och ingå
i regufiärl läroplansarbele ." Det uttalas alltså klart alt MUT-pro
jektet inle skall fortgå utan all läroplansarbetet skall inrymma en upp
följning av i första hand de nio ämnena. Kvar slår att vi har fått den

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd, m. m.

ökade insyn som vi begärde i vår moiion. All knyta arbetet lill MUT-projektet var inle aktuellt, eftersom det inte längre fanns något sådant projekt. Vi har däremot, vilket också krävdes från vårt häll i debatten, fält en utvidgning av den parlamentariska nämnden, som enligt sina direktiv självfallet frän börian haft skyldighet att föfia det ordinarie läroplansarbeiet inom skolöverstyrelsen.

Får jag slälla en direkt fråga lill herr Larsson i Slaffanstorp: Vill herr Larsson i Slaffanstorp påstå att utskollet i denna fråga har utnytfiat sin initiativrätt?

Hen LARSSON i Staffanstorp (c):

Fru lalman! Försl skall vi väl klara upp ett litet missförstånd. Jag sade inte all MUT-projeklel skall fortsätta ulan att MUT-projeklel nu fortsätter i nedbantat skick. Del är väl en rätt väsentlig skillnad. Del är min personliga uppfattning att den förändring som skett hell enkelt är riktig.

Huruvida motionen har varit avgörande i ärendet eller inte är väl närmast en strid om ord. Motionärerna har ju inriktat sig på tillsättandet av en parlamentarisk utredning för insyn. Vi har sagt all del är tillräckligt all pedagogiska nämnden får denna insyn och har dessutom framställt det kompletterande kravel att vi skall få flera ordinarie ledamöier i detta sammanhang.

Vi har alltså, lycker jag, ingen anledning att här diskutera huruvida utskottet har utnytfiat sin initiativrätt. I sä fall skulle del innebära alt vi har tagit initiativ lill all göra denna beställning, och den skrivningen ligger myckel nära vad som anfördes i inlerpellationsdebatten i mars. Jag kan i del sammanhanget nämna både vad statsrådet sade om behovet av ii-isyn och medverkan av olika grupper, och del resonemang som fru Söder förde i det här ärendet.

Fru SUNDBERG (m);

Fru talman! Jag vill bara erinra utbildningsutskottets vice ordförande om att ulskottet päbögade arbetet med motionen 828 innan pressens meddelande hade nätt oss. Sedan flck vi detta meddelande om att MUT-projektet skulle nedläggas, men nu säger herr Larsson i Slaffanstorp att del skall fortsätta. Jag håller med om all del kan vara en lek med ord, men en sak är säker; MUT kommer inte alt nämnas annat än i förfluten tidsforn-| när man diskuterar insynsfrågorna.

Jag flck inget klart besked av herr Larsson i Slaffanstorp om huruvida han anser att utskottet har utnytfiat sin initiativrätt. Kanske menade han del med sitt något kryptiska svar på min fråga. För niig är det i alla fall rikligt all hela den här debaiten kom i gäng efter den motion som vi väckte.

Fru talman! Nu är del ingen idé all gräva i fiolårets snö. Jag har inget mer att tillägga i den här frågan.

Hen LARSSON i Slaffanstorp (c):

Fru talman! Mycket kort: Reservanterna instämmer egentligen i vad utskottsmajoriteten har sagl, och reservationens kläm är ju en helt annan än motionens.

Vi hade ju frågan uppe lill behandling - del sade jag redan i milt huvudanförande - men lade ner den därför all de här händelserna inträffade. Ulskotlsbetänkandels skrivning bär hell prägeln av den nya situation som här föreligger och alltså mycket litet av den motion som fru Sundberg och fru Mogård väckte i januari månad.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservationen av herr Nordstrandh och fru Sundberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsulskollels hemställan i

betänkandet nr 11 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Nordstrandh och

fru Sundberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 260

Nej - 47

Avslår - 1

§ 16 Transportstöd för Norrland m. m.

Föredrogs traflkulskottels belänkande nr 6 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser anslagel lill Transportstöd för Norrland m. m. jämte motioner.

1 propositionen 1975:1 bilaga 8 (kommunikationsdepartmentet) hade regeringen under punklen E 15 (s. 173-179) föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer för anpassning av det transportstödsberältigade varuområdet som i protokollet över regeringsärenden förordals, dels till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

1 delta sammanhang hade behandlats molionerna

1975:88 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c),

1975:171 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m),

1975:218 av herr Winberg m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna 1. att transportstöd borde kunna utgå även vid landsvägstransporter som skedde med s. k. firmabilar, 2. all transportstöd borde kunna uigå med en rabattsats av 10 procent där transportsträckan översteg 200 km men icke 250 km, 3. att frakt-sändningar med en vikt över 200 kg taxerad vikt borde vara stödbe-rättigade, 4. att vid ullransporl av kisel transportstöd borde kunna utgå,

1975:367 av herr Bohman m. fl. (m), vari, såvitt nu var i fråga (yrkandet B), hemställts att riksdagen beslutade att transportstöd inom allmänna stödområdet även skulle omfatta frakter med fartyg,

1975:562 av herr Böriesson i Falköping (c) och herr förste vice talmannen Bengtson (c),

1975:582 av herr Persson i Karistad m. fl. (s, c, fp, vpk), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde en översyn och en revidering av nuvarande transportstödsbestämmelser, för att i första hand eliminera de i motionen påtalade konkurrensförskjulande verkningar slödel medförde mellan land- och sjötransporter i Vänerområdet,

1975:854 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c, s, fp), vari hemställts all riksdagen beslutade all varuslagsavgränsningen för slöd vid ullransporl av förädlade varor tolkades sä, att även kisel kunde erhålla transportstöd,

1975:1489 av herrar Nisser (m) och Andersson i Ljung (m), vari hemställts all riksdagen hos regeringen begärde en översyn och en värdering av nuvarande transportstödsbestämmelser, för all i första hand eliminera de konkurrensförskjulande verkningar det nuvarande transportstödet medförde mellan land- och sjötransporter i Vänerområdet,

1975:1493 av herr Olsson i Järvsö m.fl. (c),

1975:1497 av herr Sellgren m.fl, (fp), vari hemslällls att riksdagen hos regeringen begärde utredning och förslag till utvidgning av transportstödet innebärande a) införande av transportstöd för sjötransport, b) införande av inomregionalt transportstöd, c) avskaffande av bestämmelsen om minsta vikt för enskild sändning, d) selektiv varuslagsav-gränsning, saml

1975:1511 av hen Weslberg i Ljusdal (fp).

Utskollet hemslällde

att riksdagen till Transportstöd för Norrland m, m. för budgetåret 1975/76 anvisade etl förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

all riksdagen skulle avslå motionerna 1975:88, 1975:171 och 1975:1497, yrkandet b,

att riksdagen skulle avslå molionen 1975:218, yrkandet 1,

att riksdagen skulle avslå molionen 1975:367, yrkandet B,

att riksdagen skulle

a. avslå molionen 1975:1497, yrkandet a,

b. med anledning av molionerna 1975:582 och 1975:1489 som sin me
ning ge regeringen lill känna vad utskottet anfört om överlämnande av
molionerna lill den trafikpolitiska utredningen,

6. alt riksdagen skulle avslå

a. molionen 1975:218, yrkandet 3,

b. motionen 1975:1493, yrkandet 1,

c. molionen 1975:1497, yrkandet c,

7. alt riksdagen skulle avslå

a. motionen 1975:218, yrkandet 2,

b. motionen 1975:1493, yrkandet 2,

all riksdagen med bifall till molionerna 1975:218, yrkandet 4, och 1975:854 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört om transportstödels utvidgning att avse även kisel,

att riksdagen i övrigt godkände de riktlinjer för anpassning av del transportstödsberältigade varuområdet som departmentschefen förordat,

all riksdagen skulle avslå molionen 1975:1497, yrkandet d,

att riksdagen skulle avslå

a. motionen 1975:562,

b. motionen 1975:1511.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande slöd för transporter med firmabilar av herrar Lothigius
(m) och Clarkson (m) som ansett att utskottet under 3 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975:218, yrkandet 1, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört rörande stöd för transporter med firmabilar,

2. belräffande transportstöd för sjötransporter av herrar Lothigius (m)
och Clarkson (m) som ansett att utskottet under 4 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionen 1975:367, yrkandet B, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört rörande transportstöd för frakter med fartyg.

3. belräffande utredning och förslag lill utvidgning av transportstödet att omfatta även sjöfarten samt stödets evenluelll konkurrensförskjulande verkningar mellan land- och sjötransporter i Vänerområdet av herrar Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Sfiernslröm (c), Sellgren (fp) och Johansson i Hållsta (c) samt fru Swartz (fp) som ansett alt utskottet under 5 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionerna 1975:582, 1975:1489 och 1975:1497, yrkandet a, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört rörande utredning om eventuell utvidgning av transportstödet att omfatta även sjöfarten samt om överlämnande av motionerna till den iraflkpolitiska ulredningen.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

4. beträffande stöd för ullransporl av kisel av herrar Mellqvist (s), Lindahl i Lidingö (s), Hjorth (s). Hugosson (s), Rosqvist (s). Östrand (s) och Magnusson i Kristinehamn (vpk) som ansett att utskottet under 8 bort hemställa

all riksdagen skulle avslå motionerna 1975:218, yrkandet 4, och 1975:854.

Hen CLARKSON (m):

Fru talman! Med det inflytande som samhället i dag har på en hel rad olika funktioner är del viktigt all se lill - vare sig det är fråga om en pålaga eller ell stöd - att rättvisa och jämlikhet fungerar.

Till trafikutskottets betänkande nr 6 om transportstödet för Norrland har vi från moderata samlingspartiet fogat två reservationer. Den första gäller del slöd som utgår för transporter med bilar i yrkesmässig trafik. Vi har reserverat oss mot utskottets beslul att inte biträda den moiion, nr 218, som kräver alt slöd skall utgå lill transporter på lika villkor även för firmornas egna bilar. Del kan inle vara rimligt att företag i Norrland, som vill begagna sig av detta transportstöd, skall behöva föra över sina firmabilar till etl särskilt dotterföretag för att på det viset komma i åtnjutande av siödet.

Vad som ligger bakom majoritetens ovifia mot ett sådant självklart rältvisekrav är inle lätt att säga. Men om det är misstanken all företagen med dessa firmabilar skulle utnytfia transportstödet otillbörligt på något sätt, så protesterar vi mot delta. Man måste lila pä alt svenski näringsliv inte missbrukar en sådan situation. Vi yrkar därför, fru lalman, bifall lill reservationen I, avseende transportstöd för transporter med firmabilar.

Den princip jag nämnde tidigare rörande statliga åtgärder som ekonomiskt eller pä annat sätt påverkar dem som ulnytfiar dessa eller drabbas därav är för oss en bärande princip, och den gäller naturligtvis också transportstödet för Norrland belräffande olika transporlgrenar. Här är del faktiskt så -och det är i och för sig ytterligt förvånande-att transportstöd lämnas för en hel mängd olika varor, men inte om de transporteras till sjöss. Del är en diskriminering som vi inle kan gä med på av den sjöfart 5om här skulle kunna utvecklas och göra sig nyttig.

Jag har ell par exempel här från Sveriges Redareförening. Det är alltså en partsinlaga, men det är ingen tvekan om att underlaget är sakligt. Jag skall nämna ell exempel härifrån.

Innan transportstödet infördes var i ell visst fall totalkostnaden för all transportera ca 50 000 lon gods per år från elt bruk lill kunder i elt sydeuropeiskt område flera tiotal kronor lägre med sjötransport än med landlransport. År 1973 hade det emellertid blivit 30 kr. billigare per lon all transportera godset med järnväg än lill sjöss. Detta förändrade förhållande hade uppnåtts dels med hjälp av transportstödet, dels som följd av alt SJ genomgående kunde erbjuda specialtariffer sedan olika nationella järnvägar böriat samarbeta. Denna industri har totalt genom åren förlorat stora belopp genom att inte överföra dessa 50 000 lon gods

lill järnväg. Man har nämligen betydande kvantiteter annat gods som inte är transporlstödberältigat till i stort sett samma deslinationer och samlastar därför allt gods för sjötransport, varigenon-i man fär erforderlig volym fören rationell fartygslransport och ekonomi. Del icke Iransporl-stödberälligade godset har nämligen järnvägen inga möjligheter att transportera till fraktpriser som ligger någonstans i närheten av konkurrenskraft.

Av della framgår således att järnvägen här helt saknar möjlighel att konkurrera prismässigt ulan transportstöd.

Det är självklart alt vill vi slå vakt också om svensk sjöfartsnäring på de olika, betydelsefulla områden den verkar inom - för vår export och för en god konkurrenskraft över huvud taget på olika marknader - skall sjöfarten ha chans alt konkurrera på lika villkor. Del är inle värdigt vårt samhälle att ha en sådan här diskriminering av sjöfarten.

Jag yrkar, fru lalman, bifall till reservationen 2 i trafikutskottets belänkande nr 6, vilken avser transportstöd för sjötransporter.

Del finns sedan en reservation som vi från moderata samlingspartiets sida inle varit med om. Den gäller stödets eventuellt konkurrensförskjulande verkningar mellan land- och sjötransporter i Vänerområdet. Skulle lill äventyrs vär reservation 2 inte vinna kammarens bifall kommer moderaterna alt stödja reservaiionen 3 i den efterföfiande omröstningen.

Hen PERSSON i Heden (c):

Fru lalman! Del är uppenbart att sjötransport när sådan kan genomföras är att föredra framför landlransport från flera synpunkler. Det gäller ener-gisynpunklen och även mifiösynpunkten i fråga om buller, luftföroreningar och trängsel pä vägarna. En minskad transport pä vägarna skulle ocksä underlätta underhållet av våra hårt nedslitna vägar. Della gäller inte minst vägbeläggningen, där underhållet är betydligt eftersatt. En minskad landtraflk skulle möjligen också fä den uppåtgående olyckskur-van på våra vägar - som nu är mycket bekymmersam - att vända nedåt.

Men nu är det så att konkurrensförhållandena mellan sjö- och land-transporter har förskjutits, sannolikt på grund av all sjötransporterna är undantagna från fraktstöd. Detta har bl. a. medfört att godstransporter, t. ex. trävaror, numera i ökad utsträckning transporteras pä bil utmed sjötransporlleder frän Värmlands och Kopparbergs län, men även ända uppe frän Norrlandsområdena, för all sedan i hamnar på västkusten om-lastas på båt till exporthamnar. Dessa transporter skulle med fördel kunna gå sjövägen från Vänerhamnar och andra hamnar utefter våra kuster, men transportstöd ulgår som nämnts inte för sjötransporter utan endast för transporter per järnväg eller bil. Därför är det också mera lönsamt all transportera gods landvägen.

Med anledning av bl. a. fyrpartimotionen 582 har i reservaiionen 3 till utskottets förevarande betänkande hemställts att trafikpolitiska utredningen skall undersöka i vad n-iån fraklslödet lill landlransporter kan ha medfört en snedvridning av konkurrensförhållandena, som har för-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975 • 7'rans/70/•/s(öV//o/• Norrland m. m.

anlelt denna ändring av godstransporterna från sjö- till landlransporter. 1 det sammanhangei vill jag återge vad departementschefen yttrade i proposiiionen 84 år 1970. Han sade där bl. a. föfiande; "Häri ligger att eventuella lösningar i princip inte på någol väsentligt sätt fär rubba konkurrensförhållandena på transporlmarknaden mellan de olika Irafikgre-narna och transportföretagen inom dessa." Jag anser att departementschefens uttalande den gången klart verifierar vad som anförts såväl i motionen 582 som i reservationen 3 lill utskottels belänkande. Därför yrkar jag bifall till reservationen 3.

1 motionen 854 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. har hemställts all även kisel skall bli berättigat lill transportstöd. De socialdemokratiska reservanterna har motsatt sig delta och antyder i reservationen att transport av kisel endast berör etl enda förelag. Men principen för avgränsning grundar sig på produkten och på företagets geografiska läge, inte pä dem som söker stödet eller på vilkel företag det gäller. Och enligl vär mening bör kisel vara kvaliflceral för transportstöd. Därför slår vi bakom motionskravei. I det område i västra Medelpad där kiselulvinningen sker är sysselsättningsläget sådant alt insatser måsle göras för att trygga och öka sysselsättningen. Denna vaktslagning omkring sysselsättningen är elt skäl för alt vi från cenlern har yrkat bifall lill nämnda moiion.

Fru lalman! Jag yrkar därför bifall också lill utskottets hemställan i della avseende.

Herr SELLGREN (fp):

Fru talman! Del statliga transporlslödel har under de fyra är del utgått visat sig fylla en betydelsefull regionalpolitisk uppgift. En framlida utvärdering kan komma att visa all transportstödets stimulanseffekt är förhållandevis större än stimulanseffekten av andra jämförbara regionalpolitiska insatser.

Syftet med fraklslödet skall bl. a. vara all bryta den alltför ensidiga näringsgeografiska strukturen i Norrland. Genom alt man i görligaste män nollställer fraktkostnaderna för Norrland i förhållande till landels sydligare delar bör en elablering av industrier i Norrland bli mer attraktiv. Inle minst vikligl är det alt redan befintlig verksamhet bereds goda möjligheter all utvecklas, också när förelagen nätt en sådan omfattning alt de är lokaliserade långt frän sin huvudsakliga marknad.

Jag välkomnar därför departementschefens förslag att utöka gruppen av råvaror och halvfabrikat som är berättigade lill inlransportslöd. Jag länker härvid på den prövning som skett inom departementet efter riksdagens hemställan i fiol och som lett lill att elt flertal kemiska råvaror och halvfabrikat från den 1 juli omfattas av fraklslödet.

Under alla år har kisel undantagits från transportstöd med motiveringen all del är en melalliknande produkt; eftersom metaller är undantagna skulle detsamma gälla kisel. Men kisel är en icke-melall och kan aldrig likställas med metaller.

1 budgetpropositionen framhålls i år att produkten framställs i en pro-

cess som i stort liknar framslällningsprocessen för vissa metaller, och della skulle sålunda vara ett kriterium för att utesluta kisel frän fraklslöd. Emellertid har aldrig framslällningsprocessen i någol annat sammanhang varit avgränsande. Den borde därför inte kunna åberopas heller i della fall.

Ett fraktstöd till kisel skulle inle heller pä något sätt vara prejudicerande för andra produkter. Det skulle i så fall ha framkommit i motioner under de år transportstödet utgått.

Del kan ocksä nämnas att det enda företag som tillverkar kisel nu beslulal bygga ul verksamheten för all kunna bibehålla sin konkurrens-k ra fl pä delta område. Kisel är en råvara inom aluminiuminduslrin. Kisel bör alltså ha fraklslöd ocksä för att produktionen skall kunna behållas uppe i Norrland.

Utskottet har vid sin prövning funnit skäl tala för att transportstöd skall utgå vid ullransporl av kisel. Utskottet är emellertid inte enigt, utan de socialdemokratiska ledamöterna och vpk:s ledamot har reserverat sig lill förmän för propositionens förslag. Jag ber, fru lalman, all få yrka bifall till utskottels förslag på den här punkten.

Mycken diskussion har förts kring motioner, i vilka motionärerna framfört synpunkler på transportstödets framlida utformning. Del har gällt olika områden. Det har bl. a. i ell par motioner begärts utredning om inomregionalt transportstöd. Med lanke pä den enorma utveckling som väntas ske i samband med Stålverk 80 anser man nämligen att det bör finnas elt särskilt transportstöd som tar sikte på alt sprida filialindustrier inom en vidare radie än som normall blir fallet kring en storindustri. Inomregionalt transportstöd kan enligl motionärerna lillämpas inom liknande områden på andra orter i Norrland.

Utskollet har avstyrkt dessa motionsyrkanden med hänvisning till all en arbetsgrupp som arbelar med vissa sysselsättningsfrågor inom del aktuella området även kommer all överväga de frågor som tagits upp i motionerna. Jag hoppas gruppen får framgång i sitt arbeie i detta avseende.

Flera motioner berör i år frågan, i vilken omfattning som stödberälligal gods kan ha överförts frän sjöfarten lill landlransport. Frän såväl befraktar- som rederihåll har anförts att transportstödet snedvrider konkurrensen mellan land- och sjötransport. Man har numera även presenterat vissa utredningar som grund för denna uppfattning. Särskilt utsatt skall enligl molionerna och den här framförda uppfattningen sjöfarten på Vänern vara. Motionerna 582 och 1489 tar just upp Vänersjöfartens problem och begär en översyn och revidering av nuvarande transportstödsbestämmelser. Motionen 1497 begär att frågan om transportstöd till sjötransport utreds. Utskoltsmajoriteten har med beaktande av de tvä försl nämnda molionerna hänfört dem till Iraflkpolitiska ulredningen.

Enligl min uppfattning kan Vänerproblematiken uppdelas i två delar. Del som kraftigast belastar sjöfartens konkurrenskraft synes vara de totala passeringskostnaderna frän Vinga lill Vänerhamn och åter, som - för

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

6 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

alt la etl exempel - för ell fartyg med en anlagen last av 1 000 lon lill I 800 lon från Vänerhamnen uppgår lill 18 000 kr. per resa. Därtill kan komma den konkurrenssnedvridningseffekl som transportstödet får belräffande vissa varuslag. Passeringskostnaderna är lätta att klarlägga och det problemet är i princip redan överlämnat till den trafikpolitiska ulredningen, som enligt sina direktiv har all se över sjöfartens roll i den framlida trafikpolitiken. Därför kan del vara lämpligt, vilket också utskottet är enigt om, att de här motionerna hänskjuis till ulredningen.

Men del kan inte vara meningen alt den trafikpolitiska ulredningen skall behandla frågor som rör transportstödet. Utskoltsmajorilelen har alliså genom sin skrivning avfört frågan om en undersökning som belyser i vad mån fraklslödet till landlransport kan ha medfört en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan land- och sjötransport. Och den problemaliken gäller inte enbart Vänern utan all inrikes sjöfart. Jag vill här inle frankt påstå all del föreligger en konkurrenssnedvridning i någon slörre eller mindre omfallning. Men del som anförts frän olika håll är en klar indikation pä att vi inte kan nonchalera kritiken. Sjöfarten är vårt mest energisnåla transportmedel. Det är dessutom ur mänga aspekter önskvärt att inrikessjöfarten bereds goda möjligheter att utvecklas. Dä är det en enkel och klar plikt att, i del fortsatta utvärderingsarbete som sker inom kommunikationsdepartementet och kanske inom fraktbidrags-nämnden, de här problemen genomlyses.

Del vore väl ingen egendomlighet om transportstöd en gång skulle omfatta även sjöfarten, ifall delta skulle innebära ytterligare en befrämjande faktor i de regionalpoliliska strävandena. Vi skall inte se en sådan utveckling som ett spöke utan som en möjlighet. 1 Finland utgår ju transportstöd till sjöfarten.

Fru lalman! Jag vill alltså yrka bifall till reservaiionen 3 och i övrigt till utskottets hemställan.

Herr ÖSTRAND (s);

Fru talman! När vi förra året behandlade transportstödet för Norrland lämnade jag en någorlunda utförlig redogörelse för stödets konstruktion, varför jag den här gången i stort sett skall begränsa mig till att kommentera trafikutskottets betänkande i de punkter där inte utskollet är enigt. Men efter de inlägg son-| har gjorts här lycker jag att det finns anledning att än en gång slå fast vad transportstödet syftar till. Det syftar till att minska de koslnadsmässiga olägenheter som föfier med långa avstånd inom stödområdet. Med etl slöd som genom avgränsningen av varuområdet stimulerar lill vidareförädling inom stödområdet har av-siklen varit alt bidra lill en ökad ekonomisk tillväxt inom området och till ett bältre utnytfiande av resurserna där, vilkel i sin lur verksamt bidrar lill ökad sysselsättning.

Jag vill ha sagl della mol bakgrund av de förslag som i beiänkandel läggs fram av ulskoilels borgerliga majoritet men även mot bakgrund av det förslag som enbart center- och folkparlirepresentanter står bakom.

Som vi ser det främjar inte dessa förslag på något sätt de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i stödområdena, ulan pä sikt kan de få rakt motsatt effekt. Jag vill också nämna alt på grundval av förslag i årets budgetproposition föreslår utskollet att stödet utvidgas lill all även omfatta vissa varor som används som tillsatsmedel inom den kemiska industrin och som inte finns att tillgå inom stödområdet. Del gäller ammoniak, etylenoxid, etylklorid, kromsyra, melamin, natrium-bikarbonat, paraffin, propån, stearin, vinylklorid och teknisk urea. Della innebär också att anslagel i förhållande lill föregående budgetär föresläs uppräknat med 13 mifioner lill 100 mifi. kr.

Ulskoilels borgerliga majorilel finner ocksä skäl föreslå att transportstöd även skall utgå vid uttransport av kisel. Mol della har utskottets socialdemokratiska ledamöter och vpk-represenlanten reserverat sig. I det här avseendet delar vi hell departementschefens uppfattning all kisel inte bör ingå bland de stödberättigade varorna. Kisel erhålls genom en behandling av en blandning av kiselkarbid och kiseldioxid i en elektrisk ugn. Kisel används inom metallurgin, t. ex. i järn- och aluminiumlegeringar saml för framställning av kisellelraklorid. Del är alltså uppenbart all kisel, även om det i statistisk mening räknas som en icke-melall, framställs i en typisk metallurgisk process och används inom metallurgin.

Det finns anledning all än en gång erinra om all syftet med utirans-portslödet är alt stimulera till vidareförädling av varor och därigenom vidmakthålla och skapa sysselsättningstillfällen inom stödområdet. Det är också den grundsynen som har varit avgörande för gränsdragningen mellan råvara och hel- resp. halvfabrikat. Som en föfid härav har metaller, järn och stål, samt ringa bearbetade varor undanlagils från transportstöd. Detsamma bör då naturligen gälla kisel, som framställs i en process som i stort liknar den som gäller för framställning av metaller. Med beaktande av att metaller och ringa behandlade melallvaror allmänt undantagits från transportstöd med hänsyn till förädlingskravel är det uppenbart all kisel inle kan anses vara kvalificerat till transportstöd.

Kisel framställs inom stödområdet av ell enda företag. Detta förelag, som är etl av våra mest lönsamma f n., tillhör när del gäller all erhålla transportstöd de fyra å fem största företagen av ca 1 000 bidragsberättigade företag. Vi bör enligl min mening när vi diskuterar transportslödel avhälla oss ifrån all gå enstaka företags ärenden.

I likhet med föregående år avstyrker utskottet yrkandet i reservationen 1 av herrar Lothigius och Clarkson all transportstöd skall utgå lill transporter med firmabilar. Som jag tidigare sagl och enligl vårt säll alt se blir del i del närmaste omöjligt all klara kontrollen för all slävja möjligheterna lill missbruk. Det här problemet har av företagen i räll slor utsträckning lösts genom att man etablerat åkerier och därigenom kommit i åtnjutande av transportstöd. I vissa speciella fall har det ocksä gjorts undantag frän regeln alt transporter med firmabilar inte är stöd-berättigade.

LJlskottet avstyrker också yrkandena i reservationen 2 att transport-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Slödel även skall omfatta frakter med fartyg saml yrkandet i reservationen 3 rörande utredning om en eventuell utvidgning av transportstödet alt omfatta även sjöfart.

Det är alldeles riktigt all transportstödet inte omfallar sjötransporter. Det finns en rad olika motiv som lalar för alt sjötransporierna bör ligga utanför transportstödet. Belräffande de varor som transporteras sjöledes kan man konstatera all dessa i mycket hög grad faller utanför del varuområde som det av regionalpolitiska skäl ansetts angeläget att stödja. Det gäller exempelvis pappersmassa, malm, mineraliska varor av olika slag, ofieprodukter och andra bränslen, etc. Ett transportstöd som gäller även sjöfarten skulle föfiaklligen innebära att endast en mindre del av sjöfartens godsvolym påverkades. De problem som sjöfarten såväl på Norriand som i övriga Sverige i första hand upplever är de höga hanteringskostnaderna i hamnarna samt kostnaderna i samband med transporterna lill och från hamnarna. Undervägskostnaden för sjöfrakten är däremot förhållandevis låg, mellan 1 och 2 öre per lonkilomeler, vilkel innebär att ett läge efter Norrlandskusten inte utgör någon koslnads-mässig nackdel, speciellt som staten svarar för hela kostnaden för isbrytningen och som de statliga sjöfartsavgifterna är kraftigt ufiämnade mellan olika delar av landet och till fördel för Norrland.

För budgetåret 1975/76 har föreslagils alt 64 mifi. kr. skall anslås lill isbrytning. Isbrylarkapacileten kommer också väsentligt att förstärkas genom anskaffandet av ytterligare isbrytare. När den planerade isbrytaren I tagits i drift kan den ärliga kostnaden för isbrytning beräknas till ca 90 mifi. kr. Mol detta skall n-ian dä ställa kostnaden för transportstödet som för nästa är belöper sig till ca 100 milj. kr. Den ärliga kostnaden för isbrytningen belöper sig alltså till ungefär samma belopp som hela kostnaden för transporlslödel.

Rent praktiskt är det inte heller möjligt au med samma förfarande som tillämpas i fråga om landlransporterna ge slöd lill sjötransporter. Enbart all fastställa den stödberättigade transportsträckan samt den till transportsträckan hänförliga transportkostnaden skulle bli sä komplicerat alt rent godtycke kunde uppstå. Bl. a. torde det krävas elt helt nyll kost-nadsberäkningssysiem inom sjöfarten, av vilket skulle kunna framgå kostnader för den del av sjötransporten som sker inom svenski vatten.

Sädana beräkningar torde bli nästan omöjliga att utföra när etl fartyg anlöper flera hamnar längs kusten eller utländsk hamn i Östersjön. En annan svårighet är alt den utländske kunden resp. säfiaren ofta slår för sjöfrakten, medan de nödvändiga landlransporterna lill och från hamnarna ofta betalas av den svenske säfiaren eller köparen. Detta omöjliggör en genomgående fraktberäkning och gör det ocksä svårt alt fastställa godsets avsändnings- resp. destinationsort.

Med undantag för moderaterna har ulskottet tidigare varit enigt om att transportstödet inte har inneburit någon konkurrensförskjulning till sjöfartens nackdel. Därför är det nu svårt att befria sig från tanken att center- och folkparlirepresentanterna i ulskottet har tagit alltför slort

inlryck av de utredningar som Sveriges redareförening och Befraklarrädel initierat. Herr Clarkson och i viss mån även herrar Persson i Heden och Sellgren har hänvisat lill dessa utredningar i sina anföranden. Trots att utredningarna är ambitiöst gjorda och trots att en mängd storheter har blivit kvantiflerade pä elt som jag ser det förfiänslfullt sätt, måste man ändå konstatera att det i utredningarna inte framförs några nya argument som talar för all transportstödet även bör omfatta sjöfarten.

Sjöfartens roll pä den svenska transportmarknaden eller dess belydelse för svensk ekonomi har aldrig ifrågasatts. De problem inom sjöfarten som beskrivs i utredningarna torde inte kunna bemästras med att man låter transportstödet även omfatta sjötransporter.

I utredningarna fastläggs än en gäng de Jämförelsevis låga undervägs-kostnader som är förenade med sjöfarten. Där beskrivs ocksä hur underlaget för linjelrafiken just genom systemtraflken något har urholkats och hur transportvolymer därigenom har kommit att överföras till land-transportmedlen. Men detta gäller oberoende av transportstödet, för samma problem föreligger givelvis både i Syd- och Mellansverige. Där ulgår som bekant inget transportstöd.

När utredningen ifrågasätter det rikliga i all ge iransportslöd på flera tiotal kronor per ton för landtransporter från de nordliga delarna av landet samtidigt som man vet att skillnaden i sjöfrakikoslnad mellan de nordligaste hamnarna och de mellansvenska är av storleken tio kronor per lon, måste man med tanke på att tio kronor per ton är ett jämförelsevis blygsamt belopp tolka delta sä att man inom Redareföreningen och Befraklarrädel egentligen ifrågasätter om transportstöd skall utgå över huvud tagel. Den mest logiska åtgärden, om man vill tillmötesgå Redar-föreningens önskemål, vore givelvis att helt slopa transportstödet.

Ser man pä de problem som sammanhänger med Vänersjöfarten och den koppling som den borgerliga sidan har velal göra lill transportstödet, bör man observera all stödområdet när fram till Vänern endasl i Säffle, Åmåls och Melleruds kommuner och alt från dessa tre kommuner avståndet till Göteborg är kortare än 250 kilometer. Della innebär all ingen av de stora industrierna vid Vänern åtnjuter transportstöd för sina transporter till västkusten. Såsom exempel på sådana industrier kan jag nämna Kyrkebyn, Gruvöns bruk, Skoghallsverken, Deje, Bäckhammar, Nors-bron, Dejefors, Skåre, Storfors, Degerfors och Björneborg. Även med orealistiskt slora farhågor om transportstödets konkurrenssnedvridande effekt - etl slöd som för Värmland till den del del ingår i stödområdet uppgår lill 15 % av erlagd frakt - blir den verkliga jämförelsesumman sä låg att den understiger de ärliga kapital- och driftkostnaderna för själva isbrytaren. Transportstödets konkurrensförskjulande effekt i fråga om Vänersjöfarten existerar därför knappast.

Det har gjorts stora investeringar från statsmakternas sida för all möjliggöra åretruntsjöfart på Vänern. Mol dessa invesieringar och de myckel slora driftkostnader som föfier härpå skall man då ställa att fraktstödet totalt lill Värmlands län uppgick till 2,9 mifioner år 1973. Av denna

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

summa skulle, även om fraklslöd utgick för sjöfarten, huvuddelen kvarstå, eftersom de transporttekniska förutsättningarna för en slor del av delta gods saknas för sjötransport över Vänerhamnarna.

När del gäller de två s. k. Vänermotionerna, nr 582 och 1489, har utskottsmajoriteten ändå funnit - med hänsyn till de problem som rent allmänt sammanhänger med Vänersjöfarten och som hör ihop med den mindre sjöfartens problem - an de frågor som aktualiseras i motionerna berör bl. a. passeringskostnaderna för fartyg via Göteborg lill Vänern och därmed barett nära samband med del utredningsarbete rörande sjöfartens roll i trafikpolitiken som bedrivs av den trafikpolitiska ulredningen. Därför föreslår utskottet alt molionerna överlämnas till denna utredning för att las under övervägande vid dess forlsalla arbete. Jag är därför övertygad om all den slällning utskottsmajoriteten har intagit när det gäller dessa tvä motioner bäst fiänar motionärernas syfte, och då inbegriper jag givetvis även molionärerna frän moderata samlingspartiet.

När vi debatterade transporlslödel förra året nämnde jag all under den tid detta stöd verkat har befolkningsutvecklingen i de fyra nordligaste länen varit relativt gynnsam. Ser man pä de senasie siffrorna, finner man att befolkningsökningen under motsvarande lid, alltså 1971-1974, uppgått till närmare 10 000 människor. I förening med andra regionalpoliliska insatser har givelvis transportstödet verksamt bidragit lill denna positiva utveckling. Därför finns del, som jag ser del, all anledning all slå vakt om transportstödet i dess nuvarande konstruktion.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationen 4 och i övrigt lill utskottets hemställan.

Hen SELLGREN (fp) kort genmäle;

Fru lalman! För den som lyssnar till och dellar i den här debaiten är del intressant all notera hur allt flera motsättningar har försvunnit. Tidigare har herr Östrand och hans partikamrater röslal emot inlransportslöd. Nu finns det. Herr Östrand och hans partikamrater har röstat emot utvidgningen av transportslödel lill att även gälla kemiska produkter. Nu har vi fält den utvidgningen. 1 dag är debatten som hårdast när del gäller uttransporlslöd för kisel och i fråga om sjöfartens roll i del här sammanhanget.

Vad beträffar kisel gör herr Östrand sig skyldig lill etl flertal motsägelser. Han inledde med att säga all stödet skall utgå när man syftar till vidareförädling. Kisel haren mycket hög bearbelningsgrad. Det finns ell flertal produkter med myckel lägre bearbelningsgrad som är berättigade lill transportstöd - ohyvlade trävaror och visst slålmaterial, balkar och liknande. Han talar fortfarande om metall i samband med kisel. Detta är vilseledande.

Sedan säger herr Östrand att det bara är etl enda förelag som tillverkar kisel och att della förelag är en av de största bidragsmotlagarna när det gäller transportstödet. Det är ett plus, herr Östrand, att vi har så mycken produktion i Norrland som är stödberätiigad. Del visar att vi

haren stor produktion som är beroende av råvaror och halvfabrikat utifrån och inle frän området. Det är alltså en klar fördel när det gäller nä-ringslivsstrukluren.

Sedan något om sjöfarten. Egentligen talade herr Östrand mest emot moderalreservationen. Jag skulle dock vifia säga beträffande isbrytningen all den naturligtvis är till fördel för den norrländska sjöfarten, men den är betingad framförallt av klimatologiska skäl. Även om transportstödet inle funnes, skulle vi behöva den isbrytning som vi i dag har och som vi planerar all ha. Isbrytningen är därför i sig inte alt betrakta som transportstöd.

Sedan är det ju fråga om all jusl undersöka de effekter pä konkurrensförhållandet mellan landtransport och sjötransport som berörs i reservationen 3. Herr Östrand skall väl inte vara så fruktansvärt förskräckt för detta. Myckel av herr Östrands argumentation mot denna undersökning talar egentligen för undersökning. Jag talar inle som representant för Redareföreningen. Jag har haft kontakt med näringslivet och har också från det hållet funnit att man bör undersöka -jag går inle längre - fakta i de här frågorna, och det kan ske inom del organ som nu sysslar med dem.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Hen PERSSON i Heden (c) kort genmäle:

Fru talman! Herr Östrand har fört in en ny princip i fråga om frakt-stödels bestämmelser. Han säger att del ärell enda företag som kommer all beröras av delta fraktstöd när det gäller kiseltransponer. Han säger vidare alt del är etl av de fem största och ekonomiskt bäst situerade förelagen i landet. Del har väl inte med saken att göra, herr Östrand. Vi kan inte bedöma huruvida företaget är ekonomiskt välsituerat osv. Det har under inga förhållanden med detta fraktstöd alt göra. Fraklslödet är ju inle något socialt stöd, ulan det har tillkommit försl och frän-isi för att skapa förutsättningar för näringslivet att fortleva inom t. ex. det inre stödområdet. Det är av sysselsättningsn-iotiv som vi föreslär etl fraktstöd för kisel.

All transportstödet rubbar konkurrensförhållandena mellan sjötransporter öch landlransporter kan givetvis inle kategoriskt påstås eller bevisas. Men det är ändå bevisat att en övergäng från sjötransport till landtransport i ökad utsträckning gör sig märkbar inle minst i fråga om de lunga transporterna, och del är del vi anser vara en bekymmersam utveckling. Vi vill försöka minska transporterna på våra, son-| jag sade i min första anförande, nedslitna vägar. Många andra aspekter kommer härvidlag in i bilden. När del finns förutsättningar att använda sjötransporter, försl och främst den speciella transportleden på Vänern och Göta kanal men också andra vallenleder son-| väl lämpar sig för iransporter, torde en undersökning vara hell berättigad. En objektiv utvärdering kan väl inte skada nägon, utan den kommer att ha stor belydelse för en fortsall behandling av dessa frågor.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Herr CLARKSON (m) kort genmäle:

Fru lalman! Tyvärr får man konstatera att herr Östrand inle har sin allra bästa dag i kammaren i dag. Hans anförande var präglat av en argumentering som både var bristfällig och på vissa punkler ohållbar, tycker jag.

Lål mig ta punkt för punkt de saker som herr Östrand talade om.

Belräffande firmabilarna vill jag bara konstatera att herr Östrand och hans partikamrater med honom är sä pass misstänksamma mol de enskilda företagare som har firmabilar alt de inte vill tro pä dem sä myckel i framtiden att de kan ge dessa företagare den jämlikhet och rättvisa som de fakiiski är berättigade till vad gäller transportstöd. Därtill kommer, herr Östrand, alt man genom en annan lagstiftning har minskal möjligheterna att bilda särskilda bolag fördetia ändamål, nämligen genom alt höja minimiakliekapilalet. Lät vara att inflationen rullar i en sådan takt att skillnaden snart är hårfin, men ännu så länge är ändå 50 000 kr. bra myckel mer pengar än 5 000 kr.

Vidare säger herr Östrand att endasl en mindre del av de varor som transporteras till sjöss skulle beröras. Även om del i och för sig är sam ökar varie belastning steg för steg trycket så all det hela kan bli ohållbart. Del här är ell sådant förhållande. Den svenska kustsjöfarlen är - del känner vi alla lill - hårt pressad av sin konkurrenssituation. Det flnns klassningsbeslämmelser som är lill dess nackdel och myckel annat som gör all den har svårt och kommer alt fä det ännu svårare i framtiden alt hävda sig. Därför är en sådan här sak som kanske bara berör en mindre del av dess iransportproduktion likväl av stor betydelse.

Isbrytningen nämner herr Östrand som om del vore en unik fiänst ål sjöfarten. Del är väl en fiänst ät hela Norrland - ål sysselsättningen där. Det är inte bara för rederiernas skull som vi utför isbrytning. Del är inte mer orikligt att ge dem hjälp med isbrytningen än all vi håller våra vägar framkomliga vintertid.

Trots att vi närmar oss varandra - själv trorjag all vi alla inom kort kommer all vara överens om alt transportstöd skall ges ulan diskriminering - vill jag sluta med all än en gäng understryka att del är miljöaspekterna som jag vill betona. Vi skall inte försämra mifion medvetet genom all vara njugga i sådana här avseenden. Del flnns ingen anledning att tvinga fram landsvägstransporter när transporterna kan ske mycket bällre på sjö.

Herr ÖSTRAND (s) kort genmäle:

Fru lalman! Herr Clarkson sade alt jag har min dåliga dag i dag. Jag vill replikera alt även herr Clarkson mätte ha sin dåliga dag i dag, eftersom han över huvud tagel inte har kunnat föra fram några nya argumeni bl. a. för införandel av transportstöd lill frakt med firmabilar.

Del är lustigt all man böfiar blanda in mifiöfrågor - buller och luftföroreningar - när vi skall diskutera transportstödet. Vi har ju infört transportstödet för alt öka konkurrenskraften för den norrländska in-

dustrin och därigenom skapa möjligheter lill ökad sysselsättning.

Transportstödet har införts för all minska de olägenheter som föfier med länga avstånd inom stödområdet. När man då lalar om transportstödet får man därför inte, som de av Redareföreningen initierade utredningarna gjort, blanda in terminalkostnaderna. Det är nämligen inle lerminalkostnader vi ger transportstöd lill. Terminalkostnaderna är desamma oavsett transportavstånden. Ser man på fördelningen mellan olika koslnadselement i sjötransporterna finner man, att laslhanteringen utgör 70 % men att undervägs- eller farlygskoslnaden utgör endast 15 % och hamnavgifterna 15 96. Ser man på kostnaderna per tonkilometer finner man, att undervägskostnaden för båt rör sig om mellan I och 2 öre, för järnväg är den ca 8 öre och för lastbil mellan 12 och 16 öre. Detta visar att landlransporternas kostnader påverkas starkast av de långa avstånden, medan kostnaderna för sjötransporierna inte alls i samma utsträckning är avslåndsberoende.

Ni blandar också in SJ i della sammanhang. När ni debatterar trafikpolitik i andra sammanhang vill ni att man på olika säll skall öka SJ:s konkurrenskraft. När ni lalar om transportstöd för ni ett rakt motsatt resonemang. Då framställs SJ helt plötsligt som en stor konkurrent till sjötransporterna, vilkel är helt oriktigt.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Herr CLARKSON (m) kort genmäle;

Fru lalman! Jag kan inle förstå annat än att vi, om vi i Irafikulskollet skall la Slällning lill transportstödet för Norrland, också måste ta hänsyn till alla andra frågor som vi vet berör detta, åtminstone vad gäller trafikutskottets område. Det kan inte vara rim och reson alt ena dagen beklaga sig över att man inle får tillräckligt med anslag för alt hålla vägnätet i erforderiigl skick men nästa dag glömma bort detta och bara tala om transportstöd till Norrland och att premiera trafik på nedslitna vägar. Jag hävdar all man måste se på trafiksystemet i stort, även om det gäller en fråga som bara berör en del av hela trafiksystemet.

Herr PERSSON i Heden (c) kort genmäle:

Fru talman! Herr Östrand svarade inte direkt på mitt inlägg utan påstod endasl att mifiöfrågor såsom buller och liknande inte har med transportstödet all göra. Jag sade tidigare att vi inte med säkerhet vet vilken mifiöpåverkan detta har. Men vi vel all niånga transporter som tidigare utfördes sjövägen numera är landbaserade, vilket i stor utsträckning ökar slitaget på våra vägar. Del bidrar också lill mifiöförslöring i form av buller osv., ökar olycksfallsriskerna pä våra vägar etc. Det är sannolikt att transportstödet, från vilkel endast sjölransporterna är undantagna, medverkar till denna överföring från sjötransporter till landtransporter. Jag sade att vi inte kategoriskt kan påvisa detta, men vi kan bevisa att transportvägarna har förändrats. Det är delta vi vill ha klarlagt och utvärderat av den utredning som vi i våra motioner och reservationer har hemställt om.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Jag vill än en gång citera vad dåvarande departementschefen anförde i ärendet i propositionen 1970:84, nämligen all "eventuella lösningar i princip inte pä någol väsentligt sätt får rubba konkurrensförhällandena på transporlmarknaden mellan de olika irafikgrenarna och transportföretagen inom dessa".

Så. sägs det alltså uttryckligen i proposiiionen 84 är 1970, och del är just detta som vi vill ha klarlagt och ulreil. Del kan väl i all väridens namn inte vara någol felaktigt att göra en dylik utvärdering på den här punkten. Jag tycker all vi alla skulle kunna vara överens om det, herr Östrand.

Herr SELLGREN (fp) kort genmäle;

Fru talman! Herr Östrand talar i själva verket för elt statiskt förhållande när det gäller transportstödet, oavsett hur ulvecklingen går. Han har ännu inte anfört något egentligt argument emot en undersökning av huruvida del föreligger en konkurrenssnedvridning mellan land-och sjötransporter på grund av det transportstöd som nu utgår lill landlransporlerna. Men del är väldigt väsentligt, herr Östrand, all man är lyhörd för den utveckling som pågår.

Öm man vill stimulera sjöfarten men inte tar itu med konkurrenssnedvridande effekter i tid - om del verkligen kan påvisas alt sådana föreligger - kan föfiderna för trafikbalansen i vårt land snabbi bli sådana att de är svära all reparera.

Jag lycker alt del är mycket angeläget all man upprätthåller konkurrensneutralitet när det gäller transportstödet.

Hen ÖSTRAND (s) kort genmäle;

Fru talman! Jag nämnde i mitt inledningsanförande an del har skett en viss överströmning av gods, men det har ingenting med transportslödel all göra, utan det är lill viss del en föfid av den utveckling sy-stemtransporierna har genomgått här i landet. Därför har vi också redan 1973 från utskottets sida' tagit initiativ lill att sjöfartens problem skall behandlas i den trafikpolitiska utredningen; det är ju där de rätteligen hör hemma. Man skall inte på något konstlat sätt göra en utredning om en konkurrensförskjulande faktor som i realiteten inte existerar.

Så lill frågan om kisel. Man kommer inte ifrån det faktum att kisel framställs i en typiskt metallurgisk process och alltså hör hemma inom metallurgin. Skulle kisel mot förmodan få transportstöd, kommer givetvis företag som framställer metaller och andra ringa bearbetade varor, som del inte heller finns några regionalpolitiska skäl för all stödja, alt slälla krav på an även de skall involveras i transportstödet. På så sätt riskerar man att öppna slussarna och lill slut splittra sönder iransporlslödet, och det har ju aldrig varit meningen.

Det här aktuella företagel fick 2,8 miljoner i slöd år 1973. Med den utökning av varuområdet som föresläs i årets budgelproposilion beräknas företaget tillföras ytterligare ca 1,2 n-iifi. kr. i transportstöd. Skall man

nu dessutom införa transportstöd för kisel, sä tillförs företagel ytterligare ca 300 000 kr. Detta får man se mol bakgrund av all del här företagel är del enda i hela landet som tillverkar denna speciella typ av lege-ringskisel. Vad man åstadkommer med elt bifall lill utskottets hemställan i detta avseende är endast all man ökar detta företags vinst ylleriigare. Del främjar över huvud laget inte de regionalpoliliska strävandena att utveckla näringslivet och därmed sysselsättningen i stödområdet.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Fru Iredje vice talmannen anmälde att herrar Persson i Heden och Sellgren anhållit all lill protokollet fä antecknat all de inle ägde rätt till ytterligare repliker.

Hen MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk);

Fru talman! Riksdagen behandlade också förra året en motion som log upp Vänersjöfartens problem. I sill beslul följde riksdagen då tra-fikutskotieis betänkande, vilket innebar all riksdagen förutsatte att utvecklingen belräffande Vänersjöfarten föfis med uppmärksamhet samt med beaktande av att samhälleliga investeringar blir effektivt utnytfiade.

Riksdagen beslutade som bekant är 1971 om en utbyggnad av Trollhälte kanal som skulle öka det maximala djupet från 4,6 lill 5,3 meter samt om en förstärkning av isbrytningen som skulle möjliggöra vinlersjöfart. Med della avsågs att man skulle ge Vänerområdet näringspolitiskt förbättrade möjligheter alt hävda sig och att en bällre regional balans skulle skapas i förhållande lill den expansiva västkusten. Kostnaden för kanalfördjupningen kommer att belöpa sig lill omkring 70 milj. kr. och för den för Vänern specialbyggda isbrytaren lill ca 18 mifi. kr. Men som en direkt följd av kanalulbyggnaden och årelruntsjöfarten har kommuner, industrier och naturligtvis ocksä rederier runt Vänern beslulal om - och delvis också realiserat - stora investeringar i hamnar, transportsystem och fartyg för att tillvarata de förbättrade förutsältningarna för sjöfarten och näringslivet.

Herr Persson i Karlstad, som är första namn på den moiion som jag ocksä undertecknat, kommer litet senare all utförligare utveckla de här aspekterna - och även andra aspekter - pä Vänersjöfarten, och jag skall därför nu fatta mig rätt kort.

Helt klart är att i länen runt Vänern mottogs den här satsningen mycket positivt, naturligtvis inle minst i Värmland. I den regionala trafikplanen för Värmland räknades del med att utbyggnaden av Trollhälte kanal skulle leda till vissa strukturella förändringar i Vänersjöfarten. Förskjutningen mol större och färre båtar skulle påskyndas. På kort sikl bedömdes detta inte medföra nägon nämnvärd ökning av godslillströmningen. På längre sikl däremot räknades del med all Vänersjöfarten skulle få mer gods all frakta genom all de slörre fartygen skulle göra den mer konkurrenskraftig. Införandet av vinlersjöfart beräknades däremot direkt medföra en ökning av godsvolynien. Del gods som tidigare under stränga vintrar gått över västkusthan-marna skulle nu komma att tillföras Vä-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

nersjöfarten.

I trafikplanen har också betonats att vid en bedömning av Vänersjöfartens möjligheter måsle man uppmärksamma de statliga ingripanden som görs på olika områden inom ramen för trafikpolitiken. Åigärder som ur nationell synpunkt synes vara väl motiverade kan på den regionala nivån ge negativa effekter, sägs del. Det är utformningen av det statliga transportstödet som man då åsyftar. Vad man menar är att transportstödet medverkar till alt gods går Vänerhamnarna förbi, att godset i stället fraktas per bil eller järnväg till andra hamnar, dä transportstödet gör att detta blir billigare. Olika intressenter runt Vänern har därför krävt att transportstödet skall ändras så alt det också kommer all omfatta transporter på Vänern och Trollhälte kanal.

Vid behandlingen i trafikutskottet har jag sett frågan så att det är vikligl all försöka eliminera konkurrensförsämringar för Vänersjöfarten, inle minst mol bakgrund av de slora investeringar som gjorts i denna och som ju haft regionalpolitisk syftning. Men del är också hell klart att ett inlemmande av sjöfarten i iransporlslödet i och för sig inte skulle lösa dessa problem då stödområdena, som herr Östrand sade, inie hell går ned till Vänern - annat än pä några ställen. För all man skall kunna lösa della problem behövs en omkonstrukiion av transportslödel, och det har tyckts mig vara en rätt svårframkomlig väg.

Däremot har Vänersjöfarten - som betonats här - andra kostnader som är besvärande. Det är s. k. passeringskostnader - seglalions- och kanalavgifter saml passagekostnader i Göteborgs hamn - som är myckel kännbara för Vänersjöfarten. 1 motionen 582 påpekas att dessa kan utgöra 40-50 % av kostnaden för transporten. Det förefaller all vara en myckel hög procenisiffra, men eftersom uppgifterna har lämnats av Trollhälte Kanalverk fär man förutsätta all de är sakligt grundade. I vilkel fall som helsl har jag vid mina samtal med länsstyrelsen i Värmland fått uppfattningen att de utgör en betydande del av transportkostnaden. Jag hänvisar ocksä till vad herr Sellgren nyss nämnde om all dessa kostnader för en given last pä sträckan Vinga-Vänern-Vinga kom upp lill 18 500 kr. Av de avgifterna var 10 000 kr. kanalavgifter för fartyg och gods och 750 kr. farlygsavgifter för Vänern.

Det förefaller alltså finnas mycket all granska här, och enligl min uppfattning borde man lilla litet närmare på della för att den vägen åstadkomma en minskning av transportkostnaderna för Vänersjöfarten och därmed uppnå ett bättre konkurrensförhållande gentemot t. ex. västkust-hamnarna. Den tanken har jag funnit stöd för vid utskottets behandling av motionerna rörande Vänersjöfarten. Utskottet har dock ansett att denna fråga har ett nära samband med trafikpolitiska utredningens uppdrag att se över sjöfartens roll i trafikpolitiken. Utskottet föreslår alltså att molionerna överlämnas till ulredningen. Detta har jag som motionär kunnat acceptera, och jag yrkar därför bifall till utskottels hemställan.

I reservationen 3 föreslås, förutom att Vänermotionerna skall hänskjutas till trafikpolitiska ulredningen, en eventuell utvidgning av transport-

slödel alt omfatta även sjöfarten. Jag har, som jag förut påpekat, inle Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

kunnat finna au detta i och för sig skulle lösa problemen för Vänersjöfarten, och vi har inte heller frän vårt partis sida föreslagit att transportslödel skulle utvidgas alt gälla även sjöfarten. Mot den bakgrunden kan jag inte gå med på elt sådant yrkande, och mitt bifall lill utskottets Transportstöd för

Norrland m. m.

hemställan innebär ell avslag på reservaiionen 3.

Herr SELLGREN (fp) kort genmäle:

Fru lalman! Det är angeläget alt klara ut den ändring av sina ståndpunkter som herr Magnusson i Kristinehamn har gjort när han går med på uiskottsmajoritetens skrivning. Huvudmotionen 582, där herr Magnusson och herr Persson i Karlstad, som snart skall tala, är med, behandlar jusl de konkurrensförskjulande verkningar som landiransportstödet har medfört för land- och sjötransporterna i Vänern. När herr Magnusson nu nöjer sig med all trafikpolitiska utredningen skall se över de konkurrensförskjulande effekter som passeringskostnaderna medför är del ett kraftigt avsteg från motionens syfte. Till det hör att denna fråga skulle ha utretts inom den trafikpolitiska utredningen oavsett den här motionens tillkomst.

Sedan vill jag passa pä tillfället att svara herr Östrand, som påstår att del är systemtransporter som har varit den största orsaken lill överströmningen från sjötransport till landtransport. Systemtransporter har förvisso en del i detta, men del är inle nog för all argumentera mot en undersökning av de konkurrensförskjulande verkningar som land-transportstödet kan ha haft gentemot sjöfarten.

Sedan återkommer herr Östrand till att kisel framställs i en metallurgisk process. Var och när har det kriteriet tidigare anförts för att avgränsa en produkt från att få transportstöd, utöver i proposiiionen i år? Han säger ocksä att iransportslöd skulle begäras för andra ringa bearbetade varor. Kisel är ingen ringa bearbetad råvara. Den har hög förädlingsgrad.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk) kort genmäle;

Fru talman! Jag har inte själv utformat motionen 582, men jag har skrivit under den därför alt den lar upp Vänersjöfartens problem, däribland ocksä relationerna till västkuslhamnarna.

Om man går den vägen all via ell iransportslöd lill sjöfarten försöka lösa Vänersjöfartens problem, sä torde del vara hell klart alt detta blir mycket svårt. Son-i jag nämnde tidigare går stödområdena för det första i regel inle ända ned till Vänern, och för det andra - del framhöll herr Östrand för en stund sedan - är avstånden oftast för korta för att man skall kunna komma i åtnjutande av iransportslöd. Och del skulle alltså innebära att vi måste göra en omkonstrukiion av hela transportstödet.

När del nu finns andra kostnader som är mycket besvärande för Vänersjöfarten - och de har i motionen tagits upp som ett stort problem -och som det torde föreligga större möjligheter att på enklare sätt komma lill rätta med, sä har jag sett det som den bästa utvägen all försl och

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

främst la upp dessa problem lill behandling för att se om man inle därigenom kan lösa Vänersjöfartens väsentligaste problem, som är all fä denna i ell bättre konkurrensläge.

Herr PERSSON i Karistad (s);

Fru talman! I molionen 582 har vi molionärer återkommit och krävt en revidering av nuvarande bestämmelser, vilka vi frän konkurrenssynpunkt anser vara snedvridna och inte ge full rättvisa åt sjöfarten på Vänern.

Sjöfarten befinner sig f n. i en synnerligen viktig utvecklingsfas. Nya fartygstyper i kombination med nya hanteringsmetoder har möjliggjort och kommer alt möjliggöra reduceringar i omlasiningskoslnader och hamnliggetider. Sjöfarten på Vänern är ulan tvivel den transporlgren som har den största utvecklingspotentialen, om vi ger den slöd all vidareutvecklas. Mycket starka skäl talar för alt det borde ligga i samhällets intresse alt låta denna näring utvecklas och att vi i högre grad bör styra ulvecklingen mot ökad sjötransport på Vänern och pä Trollhälte kanal. De tre främsta skälen härtill är energi, miljö och ekonomi.

Frän energisynpunkl är sjölransporterna utomordentligt konkurrenskraftiga, och vi är ju alla överens om att försöka spara energi. Nyttolasten blir betydligt billigare per ton räknat vid frakt med fartyg, jämfört med såväl tåg som lastbil. I-det senare fallet är skillnaden betydande. Etl fartyg med en last på 2 500 ton förbrukar tio lon mindre olja än lastbilar som fraktarsamma godsmängd på sträckan norra Vänern-Göteborg. Detta är, ärade kammarledamöter, ell exempel på hur vi kan spara ofia. Det lönar sig alt jämföra olika transporlgrenar och deras oljeförbrukning.

Del är odiskutabelt alt fartyg förbränner mindre drivmedel, och detta är utomordentligt värdefullt från mifiösynpunkt eftersom del direkt påverkar avgasutsläppen och därmed svavelhalten och luftföroreningarna som är så besvärande i Dalsland och Värmland -ja, i hela Västsverige. Vänerns försurning och nedsatta pH-värde härrör till stor del från den ökade lastbilstrafiken.

Dessutom innebär fartygstrafiken på sikt all vi kan nedbringa olycksfallen på våra vägar. Vafie fartyg som medför en nyttolast på 3 000 ton motsvarar 120-150 långlradarekipage. Ell överförande av godstransporter frän landsvägsfordon till fartyg måste därför anses direkt nedbringa antalet trafikolyckor.

När beslutet om utbyggnad av Trollhälte kanal och införskaffande av en speciell Vänerisbryiare fattades av statsmakterna förutsattes del all åtgärden skulle få stor närings- och regionalpolitisk betydelse och ge en bättre regional balans i förhållande lill den starkt expansiva västkusten. Beslutet innebar startskottet fören intensiv invesleringsvåg runt Vänern där staten, kommunerna, industrierna och rederierna hittills har investerat i storleksordningen 300 mifi. kr. Ungefär samtidigt som della för Vänersjöfarten så viktiga beslul fattades böriade verkningarna av del år 1971 införda regionalpoliliska transportstödet alt bli kännbara. Gods

som tidigare gått via Vänerhamnarna böriade nu tillsammans med nytillkomna industriers produkter, som borde varit naturligt Vänergods, söka sig andra vägar.

När transportslödel nu verkat under drygt fyra år, är del uppenbart alt Vänersjöfarten drabbats av den effeki som enligt departementschefens formulering i proposiiionen är 1970 borde undvikas. Han uttalade nämligen där att eventuella lösningar i princip inte på någol väsentligt sätt skulle få rubba konkurrensförhållandena mellan de olika irafikgrenarna och transportföretagen inom dessa.

För all inse vilken besvärlig situation Vänersjöfirten i dag befinner sig i måsle man göra en kort tillbakablick.

Den linjesjöfart som ombesöfide de mellansvenska industriernas transporter vid export och import via Vänerhamnar utvecklades under 1950-och 1960-lalen, då fartygstypen var den s. k. paragraföåten, som lastade ca 1 000 ton. Elt relativt omfattande linjesjöfartsnäl byggdes upp, med regelbundna lägenheter lill elt flertal hamnar pä kontinenten och i England. Varie fartygslast bestod av partier från flera olika avlastare, och lasten intogs normall i en eller två hamnar.

I slutet av 1960-lalel och börian av 1970-lalet insåg de slörre industrierna med egna hamnar vid Vänern all man kunde göra betydande fraklbesparingar genom alt införa s. k. systemlrafik, vilket innebar att fartygen lastade full last från en enda avlastare i en hamn till en annan hamn, och en successiv övergäng till slörre, specialbyggda fartyg inleddes. Detta medförde att vissa bask vanliteter för den tidigare linjelrafiken rycktes bort, samtidigt som det regionala transportstödet trädde i kraft med adderad effekt. På grund av fraktbidraget fann industrier inom stödområdena det allraklivt all låta godset - som redan rullade - fortsätta rulla lill väslkuslhamn eller i vissa fall hela vägen fram till den slutliga mottagaren på kontinenten.

I detta sammanhang bör man uppmärksamma den styrning som förekommer främst från lastbilsföretagens sida för all fä godset bon från Vänerhamnarna. Man vill av företagsekonomiska skäl uppnä längsta möjliga transporlsträcka för gods som redan rullar. Ur nationalekonomisk synpunkt måste emellertid detta tänkesätt starkt ifrågasättas.

För att linjelrafik med sjötransporter skall kunna upprätthållas med rimlig service och till rimliga kostnader behövs ett godsunderlag som ger en hög utnytfiandegrad av de insatta fartygens transportkapacitet. Ett vikande godsunderlag måste kompenseras genom höjda frakter för de resterande kvantiteterna. Della resulterar i att ytterligare gods söker sig nya vägar, osv. Fraktbidragets inverkan samt lastbilsföretagens taxepolitik omöjliggör i accelererande takt linjeiraflken från Vänern, vilkel ur nationalekonomisk synpunkt måste bedömas som högst olyckligt. Det borde därför ligga i samhällets intresse all verka för en vidareutveckling av trafiken på Vänerhamnarna.

Kanalfördjupningen i kombination med en förbättrad farlygsteknologi har gjort det möjligl att uppnå en lastförmåga av ca 3 200 ton skogs-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

produkter per resa för det nya Vänertonnage som nu successivt las i bruk, Elt enda sådant fartyg kommer vid rationell drift att få en årlig transportkapacitet av mer än 200 000 lon och kan ersätta ca 10 000 lång-Iradarlasler på landsvägen. Vi skulle därigenom slippa dessa stinkande långtradare, de riskmomenl i trafiken som de medför och de tragedier som den enskilde inblandade medborgaren drabbas av vid trafikolyckor. Våra Vänerhamnar är, som jag tidigare sagl, väl rustade all la emot en betydligt slörre godsvolym än den som i dag omsätts i Vänertrafiken.

1 propositionen 84, år 1970, framhöll departementschefen som ett av skälen till att sjöfarten undanlogs från transporlslödel att avståndsfaklorn lill sjöss inle har samma belydelse son-| lill lands, vilket är helt riktigt för ett fartyg under gång på öppna havet. Men för ett fartyg i Vänerlrafik gäller, på grund av den koslnadskonceniralion som föreligger på sträckan Vinga-Vänern-Vinga, hell andra förutsättningar.

Om man kombinerar passeringskostnaderna med bunkerkostnader och farlygskoslnader förden verkliga tid som åtgår församma passage, Vinga--Vänern-Vinga, som är två gånger 16 timmar, erhålls en verklig un-dervägskoslnad på denna sträcka på ca 5 öre/ionkm mot ca 1,5-2 öre/tonkm då samma fartyg befinner sig lill sjöss. Under hänvisning till detta måste del anses väl motiverat all slöd och stimulans i ökad utsträckning ges för gods då det transporteras per fartyg via Trollhälte kanal. Hamnstyrelsen i Karlstad och dess s-grupp har nyligen uppvaktat mig och begärt ylleriigare initiativ i denna fråga. Vid fiolårels riksdagsbehandling framhöll utskottet all riksdagen med uppmärksamhet skulle föfia frågans fortsatta utveckling. I år har utskottsmajoriteten gått oss motionärer till mötes på sä sätt all motionen översändes till trafikpolitiska ulredningen och alt frågan om kanalavgifter och därmed sammanhängande frågor blir föremål för övervägande. Vänerkommittén har vid åtskilliga tillfällen framhållit alt nuvarande bestämmelser missgynnar Vänertrafiken och krävt alt transportstödet utvidgas till all omfatta även transporter på Vänern och Trollhälte kanal.

I reservaiionen 3 har centern och folkpartiet en någol klarare skrivning och i egenskap av huvudmolionär har jag för avsikt att rösla med reservationen. Jag anser nämligen att nuvarande bestämmelser för transportstödet rubbar konkurrensförhållandet mellan land-och sjötransporter, särskilt vad beträffar Vänersjöfarten. Jag anser alt en objektiv och allsidig undersökning bör komma till stånd som belyser i vad mån fraktstödet kan ha medfört en sådan snedvridning av konkurrensförhällandena all delta kan ha varit en bidragande eller avgörande orsak lill överflyttning frän sjötransport till landsvägstransport. Den alln-iänna motiveringen och yrkandet i molionen samt skrivningen i reservationen 3 överensstämmer i hög grad. Om denna undersökning visar alt ingen snedvridning av konkurrensförhållandena mellan transportgrenarna föreligger är jag, fru talman, den förste alt la lillbaka vårt yrkande. Men innan dess vidhåller jag milt och Vänerkommitléns krav.

Hen BÖRJESSON i Falköping (c);

Fru talman! Jag har inle för avsikt att komma med ell inlägg i denna debatt som kan ge anledning till något direkt genmäle. Anledningen till att jag begärt ordel är bara alt jag med några ord vill kommentera molionen 562, väckt av herr förste vice talmannen Bengtson och mig.

I nämnda motion har vi hemställt om alt riksdagen hos regeringen anhåller om sädana direktiv till telelaxeutredningen att dess arbeie skall syfta lill en för hela landet enhetlig telefontaxa.

Motionen har av utskottet avstyrkts med den motiveringen all en fortlöpande översyn sker inom televerket rörande vissa närlaxefrågor. Utskottet erinrar också om att ett fortsall utredningsarbete pågår inom telelaxeutredningen. Jag noterar att utskollet understryker viklen av att detta arbete snarast fullföljs samt att man förväntar sig som resultat härav, och i enlighet med riksdagens tidigare gjorda uttalande, förslag till långtgående ufiämning av telefontaxorna. I avvaktan på resultat av utredningsarbetet och med hänsyn lill det anförda avstyrker därmed utskollet vårt motionskrav.

Fru talman! Jag noterar all ulskottet förväntar sig förslag till långtgående ufiämningar av telefontaxorna och alt utredningsarbetet snarast fullföfis.

Del är min och min medmotionärs bestämda önskan alt utredningsarbetet bedrivs med allra största skyndsamhel och alt inga onödiga för-halningar sker för att skjuta frågans avgörande till en obestämd framtid.

Vidare förväntar vi oss att ulredningen jämväl skall undersöka möjligheterna all införa en för hela landet enhetlig telefontaxa, en s. k. enhetstaxa, som fär ses som ett förverkligande av etl jämlikhetskrav. Lika väl som posten använder sig av enhetsporlo oavsett del geografiska avståndet borde enhetlig taxa kunna gälla i fråga om telefonkommunikation.

Med det sagda, fru lalman, har jag velal ge min mening till känna. Jag kommer fortsättningsvis att följa denna fråga ända tills enhetstaxa införs inom televerket.

Fru talman! Jag har inget yrkande.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

Hen HUGOSSON (s);

Fru talman! Jag tillhör majoriteten i traflkutskoltet, som anser au den s. k. Vänermotionen skall överlämnas till trafikpolitiska utredningen för en analys av de faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen när del gäller Vänertrafiken.

Att jag begärde ordet sammanhänger med att man här i dag har talat om passeringskostnaderna i Göteborg och att man i pressdebatten har gjort gällande all det framför allt är hamnavgifterna i Göteborg som skulle vara den slora boven i dramal. Jag vill därför lill kammarens ledamöter och lill kammarens prolokoll lämna några faktiska uppgifter.

1974 passerade 5 302 fartyg Göteborgs hamn pä väg till resp. frän Vänern. Dessa 5 302 fartyg betalade tillsammans 390 000 kr. i hamnavgifler i Göteborg. Det innebär 73:50 kr. per fartyg. Förvisso har Göteborgs

7 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Norrland m. m.

hamn en hel del kostnader i samband med den här trafiken. Kostnaderna uppgår till 611 000 kr. räknat med utgångspunkt i den hamntaxa som gäller fr. o. m. den 1 januari 1976. Det innebär all passeringen i Göteborgs hamn för hamnen innebär en förlust på 321 000 kr., eller per fartyg räknat 60:54 kr.

Det finns förvisso andra passeringskostnader än hamnavgifterna i Göteborgs hamn, men jag ville lämna den här uppgiften eftersom del, som sagl, i pressen har gjorts gällande alt det är Göteborgs hamn som är boven i dramat. I realiteten är det alltså på del sättet all Göteborgs hamn i genomsnitt tar in 73:50 kr. per fartyg i hamnavgifter och därmed förlorar 60:54 kr. per fartyg som passerar hamnen.

Hen SELLGREN (fp);

Fru lalman! Vad som närmast föranledde herr Hugosson att förklara kostnaderna kring Göteborgs hamn var väl de uppgifter som lämnats om passeringskostnaderna Vinga-Vänern-Vinga för vissa fartyg. Del herr Hugosson nu har ullalat sig om gäller alltså ingenting annat än pressuppgifter om att del skulle vara så dyrt alt passera Göteborgs hamn. Vad som har framförts av mig och herr Magnusson i Kristinehamn gäller de totala passeringskostnaderna för hela sträckan, där - som herr Magnusson särskilt påpekade - kanalavgifterna utgör huvudkoslnaden.

Jag vill bara ha sagl della i synnerhet som jag log upp kostnaderna som ett exempel för alt visa att Vänermotionen till slor del berör trafikpolitiska utredningens arbete.

Överläggningen var härmed slutad.

Punklerna 1 och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 3

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herrar Lothigius och Clarkson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Clarkson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandet nr 6 punklen 3 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av herrar Lothigius och Clarkson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Clarkson begärde

Onsdagen den 16 april 1975

Transporlstöd för Norrland m. m.

rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna Nr 58 omröstning gav föfiande resultat;

Ja - 266

Nej - 48

Avstår - 1

Punklen 4

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herrar Lothigius och Clarkson, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Clarkson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill alt kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet nr 6 punklen 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herrar Lothigius och Clarkson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Clarkson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 267

Nej - 48

Avstår - 2

Punklen 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Persson i Heden m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Persson i Heden begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller trafikulskottels hemställan i betänkandet nr 6 punklen 5 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Persson i Heden m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Persson i Heden begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 158

Nej - 157

Avstår - 1

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

Punkterna 6 och 7

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

Punkten 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Mellqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Östrand begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller trafikulskottels hemställan i betänkandet nr 6 punklen 8 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 4 av herr Mellqvist m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 159

Nej - 157

Avstår - I

Punklerna 9-11

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkler hemställt.

§ 17 Transportstöd för Gotland

Föredrogs trafikutskottets betänkande nr 7 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser anslagel till Transportstöd för Gotland jämte moiion.

I proposiiionen 1975:1 bilaga 8 (kommunikationsdepartemenlet) hade regeringen under punkten E 16 (s. 179-180) föreslagit riksdagen all till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 17 100 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats molionen 1975:1453 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, m, fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade att hos regeringen begära all del speciella rabaltpris som f n. gällde i Linjeflygs trafik mellan Gotland och fastlandet kom även icke-gol-länningar lill del årel runt.

100

Ulskottet hemställde att riksdagen skulle

lill Transportstöd för Golland för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 17 100 000 kr.,

med bifall till motionen 1975:1453 som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört rörande rabattpris årel runt för samtliga resenärer i Linjeflygs trafik mellan Gotland och fastlandet.

Reservation hade avgivits av herrar Mellqvist (s), Lindahl i Lidingö (s), Hjorth (s). Hugosson (s), Rosqvist (s), Östrand (s) och Magnusson i Kristinehamn (vpk) som ansett alt ulskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:1453.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

Herr ROSQVIST (s):

Fru talman! Siödet lill transporter lill och från Golland behandlade vi här i kammaren för bara några månader sedan. Del var i samband med propositionen 140 förra året med förslag om utvidgat stöd för transporter lill Gotland. Den propositionen innehöll, kan man säga, en paketlösning för transporter av både gods och människor; transporter på färior och transporter med flyg till och från Golland.

Del förslag som riksdagen då antog innebar elt väsentligt utvidgat slöd för dessa transporter. I vad gäller fiiriegodset infördes framför allt etl stöd för de transporter som går till Gotland. Det är ett slöd som kommer att främja näringslivet och som även kommer att hjälpa till all hålla rimliga priser på konsumtionsvaror som nytfias av befolkningen på Gotland.

Del slöd lill persontrafiken på fäfiorna som då infördes gjordes jämförligt med kostnaden för andra klass på järnvägen. Det betydde lägre priser pä fanorna, och på olika linjer innebar det en sänkning med mellan 25 och 40 96. Pä färiorna betalar gotlänningarna fortsättningsvis bara halva priset av vad en fastlänning får betala. Dessutom kanske vi kan ta lill protokollet att fäfiorna blivit större, snabbare och mer komforlabla.

Flygpriserna låstes till elt bestämt pris. Priserna för resor med flyg lill och från Gotland var redan tidigare lägre än priserna för motsvarande sträckor n-iellan andra orter i Sverige. För gotlänningarna medförde detta att de i fortsättningen kan flyga tur och retur Visby-Stockholm eller Visby-Kalmar för 220 kr. Ingen bokningsavgifi tas ul. För fastlänningar är priset 150 kr. för enkel resa pä motsvarande sträcka. Men dessutom kan fastlänningar under tre månader av årel flyga för samma pris som gotlänningarna.

Det slöd som här alltså gavs i etl paket till Gotlands transport försörining innebär en höjning av transportstödet från 6,3 till 21 milj. kr.

Vi hade när vi då behandlade den här frågan ett borgerligt krav på alt tiden för del nedsatta priset för fastlänningar som föredrar att flyga till och från Gotland skulle utökas. Riksdagen avslog emellertid det kravel, och beslutet blev en rabatt som gäller under de tre sommarmånaderna, vilket motiverades med att man ville främja turismen. En av motiveringarna i del borgerliga kravet på en utökning av stödet att gälla

101

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

under sex månader var väl också att del skulle främja turismen och förlänga turistsäsongen.

När vi nu skall gä till beslut i denna fråga finns det ell borgerligt krav pä full rabatt pä flyget året runt och för alla. Jag förstår att del kan resas sådana krav frän Golland. Det ställs krav av mänga olika slag från mänga olika häll här i landet - del kan gälla kommunikationer, del kan gälla vägbyggen, del kan gälla induslrietableringar m. m. Men pä socialdemokratiskt håll har vi ändå anseit alt det slöd som riksdagen beslöt anvisa i december och som trädde i kraft vid årsskiftet var resultatet av elt genomtänkt förslag, som innebär alt transporlslödel blev tre gånger slörre än det varit tidigare. När det gällde personslödei satsade vi framför allt på fäfietrafiken, och del stödet uppgår till 8 mifi. kr.

1 utskottsbetänkandet över den proposilion som vi behandlade i december förra året framhölls att det borde vara möjligt att under den pågående fyraåriga försöksperioden ompröva och ändra stödet, om speciella omständigheter skulle påkalla del. Del finns alltså en skrivning om en prövning under fyraärsperioden.

Vi har inte ansett att det efter den korta tid som stödet tillämpats redan nu finns anledning alt ändra del beslul som fattades förra årel, och därför har vi reserverat oss på denna punkt. Vi anser att stödet hade en sådan utformning och var sä kraftigt all vi kan avvakta utvecklingen etl tag framöver. Del är väl inle heller absolut säkert all man bäst främjar näringslivet och människorna på Gotland genom att satsa ytterligare medel för jusl flygtrafiken - och genom alt salsa på så sätt att vi som bor på fastlandet skall få åka billigare till och frän Gotland. Det stöd som tidigare har införts för persontrafiken har vi lagt på färielrafiken, och vi vel att de flesta turisterna till och från Gotland anlitar fäfiorna. Del är en speciell kategori som åker med flygel.

Vi har varit med om beslutet alt ha raballerade priser för alla under tre månader, men ett beslut att dessa raballerade priser skall gälla elt helt år innebär väsentligt ökade kostnader. När man från borgerligt håll förra året krävde att de raballerade priserna skulle gälla under sex månader i stället för under tre månader uppgavs att del skulle innebära en merkostnad på 1 milj. kr. Man har inte sagt vad merkostnaden blir när man nu går från det tidigare kravet på sex månader till tolv månader.

Jag vill upprepa alt socialdemokraterna i utskottet ställer sig myckel positiva till all försöka lösa problemen för människorna på Gotland genom åtgärder som främjar näringslivet och turismen där. Vi anser emellertid all den satsning som har gjorts och det förslag som kommunikationsministern framförde i propositionen i höstas har gått mycket långt. Del kanske är svårt att finna något motsvarande slöd för andra delar av vårt land. Det finns också turism som går till Norrland, och det finns turistorter som är attraktiva i andra avlägset liggande delar av vårt land.

Herr talman! Med della vill jag yrka bifall till den vid betänkandet fogade reservationen.

102

Herr andre vice talmannen, som under detta anförande överlog ledningen av kammarens förhandlingar, tillkännagav att anslag utfärdals om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.

Hen SELLGREN (fp);

Herr talman! Dagens krav på snabba förbindelser mellan landets olika delar ställer Golland i en särskilt ogynnsam situation, därför alt valmöjligheterna är få på grund av all en landförbindelse saknas. Mot den bakgrunden har det s. k. Gollandsslödet utformats. Liksom fraklslödet för transporter lill och från Norrland har för Gollands del utformats.ett transportstöd för gods som är väl utvecklat i dag.

Avsaknaden av landförbindelser gör all persontrafiken till stor del måste ske med flygtransport. För att underlätta resemöjligheterna gäller ocksä speciellt raballerade priser i Linjeflygs trafik mellan Golland och fastlandet. Dessa lägre priser gäller året runt för fast boende pä Gotland men endasl tre sommarmånader för övriga resenärer.

I år har trafikutskoitet haft att ta ställning lill motionen 1453, i vilken hemställs att "det speciella rabaltpris som f n. gäller i Linjeflygs Iraflk mellan Golland och fastlandet kommer även icke gotlänningar till del året runt". När vi i trafikutskottet såg närmare pä frågan, visade det sig all den förväntade kostnadsökningen inle blev särskilt slor, om del raballerade priset gällde årel runt även för icke-gotlänningar. Kostnaden kan sålunda inrymmas i del förslagsanslag som har anvisats för ändamålet.

Det måste innebära en klar förbättring av kommunikationerna att den nuvarande barriären för övriga resenärer tas bort. Del lägre flygpriset blir utan tvivel av slor belydelse både för turistnäringen på Gotland och för del övriga näringslivet pä ön.

Herr talman! Med denna korta motivering yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

Herr SCHÖTT (m);

Herr talman! Först vill jag med lillfredsslällelse konstatera den avsevärda förbättring av transportstödet för Gotland som har ägt rum under de senaste åren. Jag vill emellertid skynda mig all tillfoga att detta avsevärda transporlstöd för Gotland förefaller mig helt naturligt med hänsyn till Gotlands unika trafiksituation. Jag kan även tillfoga att resultatet är en föfid av hårt borgerligt arbete i dessa ärenden en följd av år här i riksdagen.

I år är jag en av undertecknarna av ireparlimotionen 1453, i vilken hemställs att "riksdagen beslutar att hos regeringen begära all del speciella rabaltpris som f n. gäller i Linjeflygs Iraflk mellan Golland och fastlandet kommer även icke gotlänningar lill del årel runt" - inle som nu bara under juni-augusti. I motionen framhålls att det pä detta säll ökade transportstödet för Golland skulle vara av den största betydelse från regionala, sociala och näringspolitiska synpunkler.

103

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

Med anledning av vad herr Rosqvisi anförde vill jag framhålla att del är angeläget all den förstärkning av transporlslödel som vi föreslår kommer lill stånd nu. Au skjuta pä den och pröva den längre fram förefaller inte behövligt. Del är också ganska naturligt alt vi motionärer återkommer i denna sak, som vi har stridit för tidigare. Förra gängen försöktes en kompromiss, dvs. alt denna förmån skulle gälla sex månader. Men det ursprungliga kravet var hela året, och detta krav för vi nu fram.

Flygel till och från Gotland avviker i myckel från annat flyg. Elt helt annat klientel än på andra flyglinjer ulnytfiar detta flyg. Del ärell verkligt folkflyg.

Herr talman! Jag anser mig inte behöva närmare utveckla våra tankar i molionen utan noterar med tacksamhet all trafikutskottets majoritet har hemställt om bifall till densamma. Jag yrkar föfiaklligen bifall lill utskottets hemställan.

Herr ROSQVIST (s) kort genmäle;

Herr lalman! Herr Schött säger all han anser del vara angelägel all den utökning av transportstödet till Golland som han vill lägga på flygel genomförs redan nu. Ja, herr Schött, det kan finnas delade meningar om var man skall lägga en eventuell utökning av stödet. Men jag vill säga herr Schött att den paketlösning i fråga om Gotlands Iransport-och trafikproblem -jag betonar ännu en gång all del våren paketlösning - som vi fattade beslul om i decen-)ber 1974 innebär en väsentlig ökning. Vi föfide principen all del skall vara lika billigt att resa med fäfiorna som det är att resa på järnväg. Fäfiorna går snabbt, och del går bra att komma lill och från Golland på det sättet. För dem som bor på Gotland gäller dessutom kraftigt reducerade priser på flyget.

Jag vill också säga att vid de kontakter som logs när de borgerliga framförde det förslag som de kallade vägprincipen för priset pä resor lill och frän Gotland beräknades att ell genomförande av det förslaget skulle kosta ca 12 mifi. kr. Men vi avvaktade utvärderingen av dä utgående stöd och kom fram lill all man i stället borde gå efter järnvägsprincipen, som innebär en kostnad på 17 mifi. kr., dvs. ett med 5 milj. kr. ökat stöd i förhällande till det borgerliga förslaget. Likväl är herr Schött och andra icke nöjda. Nöjd blir man aldrig, herr Schött. men har man gjort utvärderingar så måste man någonstans lägga fast sina principer. Det var vad som skedde i proposiiionen 1974:140, men det finns möjligheter all ytterligare utöka slödel på de olika trafikgrenarna, när vi under hand utvärderar erfarenheterna. Och glöm inte, herr Schött, att stödet ökades med 300 96 i december månad.

104

Herr SCHÖTT (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag är fullt medveten om att transportslödel ökat högst avsevärt. Jag vel också hur det stödet har tillkommit och hur länge det dröjde innan del kom till. Del verkar som om herr Rosqvisi vore ängslig för alt gotlänningarna fick för mycket transportstöd. Jag barden bestämda

uppfattningen all ännu dröjer del länge och fordras avsevärt mer innan det blir fullt tillfredsställande. Ånyo vill jag understryka alt Gotland genom sitt läge befinner sig i en alldeles unik situation. Dessutom har ön utomordentliga besvärligheter med sitt näringsliv, osv. Än en gång ber jag alt få tillstyrka utskottets hemställan.

Hen ROSQVIST (s) kort genmäle;

Herr talman! Jag tycker att det borde vara pinsamt för herr Schött all bli påmind om alt förutsättningen för stödet lill Gotlandstrafiken var den proposilion som togs någon gång 1969 och som innebar all del krävs tillstånd för fäfietrafik lill Gotland. Del var del första steg som logs föratl verkligen lösa problemen. Då fick man elt konkret instrument att arbeta med. Den gången protesterade herr Schött. Då reserverade sig moderata samlingspartiets företrädare. Man var inte med pä detta. Man ville ha fri elablering i vad gällde trafiken pä Golland.

Hur tror herr Schött att det hade varit med siödet i dag, om vi hade lämnat fritt fram, som del var tidigare, för vissa rederier all komma in pä sommaren när trafiken var inlensiv och skumma av grädden, dvs. ta hand om inkomsterna från juni till augusti? Med det socialdemo-kraliska förslag som kom 1969 gavs del möjligheter för det företag som bedriver den här trafiken att jämna ut intäkter och kostnader över hela året. Därmed skapades del också möjligheter att ge en något så när jämn trafikservice årel runt. Herr Schötts parti var emot del förslaget.

Herr SCHÖTT (m) kort genmäle;

Herr talman! Med största lugn avvaktar jag en objektiv historieskrivning om vad som uträttats från borgerlig sida och från socialdemokratisk sida när del gäller transportstödet till Gotland. Men lål oss hålla oss till den sak del i dag gäller. Här är frågan om vi vill ge gotlänningarna det ökade transportstöd som motionärerna och utskottet föreslår eller ej.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd JÖr Gotland

Hen GUSTAFSSON i Stenkyrka (c);

Herr talman! Gollandstrafiken har under de senare åren debatterats ganska livligt här i kan-imaren. Ser man tillbaka kan man väl konstatera att hela frågan har varit något av en lång lidandeshisloria. I dag tycker jag all vi trän gotländsk sida har anledning all se mera optimistiskt pä framtiden. Vi tror oss kunna skönja, såväl i utskottet i dess helhet som här i kammaren, en mera positiv inställning till de gotländska livsfrågorna, inle minst när det gäller kommunikationer. Här har berörts frågan om färielrafiken. Jag vill säga några ord om den.

Riksdagen beslöt i fiol om elt godslransportslöd i båda riktningarna, som skall utgå med 75 % av den s. k. längdmeterlaxan. Vi vel emellertid all detta inte räcker för all skapa de s. k. väppriserna för Gollandslrans-porternas del. Del skulle inte ens vara tillräckligt om staten betalade 100 96 av färietaxan och trailern föfiaklligen står frilt på fiiriedäcket. Det

105

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Transportstöd för Gotland

som saknas är en överenskommelse med bilgodsföretagen om att dessa skall tillämpa godslaxan för fiärrtrafik.

Utskottet uttalade i fiol alt det nya systemet om möjligt skulle träda i kraft redan den 1 februari innevarande år. Jag vill gärna till kammarens prolokoll få antecknat att förhandlingar har tagits upp - del är statens pris- och karlellnämnd som har uppdraget att förhandla med bilgodsföretagen - men något resultat har man ännu inte uppnått.

Den ufiämning som riksdagen alltså beslöt skulle komma till stånd den 1 februari i är har ännu inte blivit verklighet för Gollands del. Vi hoppas och förväntar oss snara resultat av de förhandlingar som nu pågår.

1 fråga om flygpriserna är starka motiveringar anförda för att man bör sträcka sig så långl som nu föresläs när det gäller Gotland. Gotlands iraflksilualion är som här har sagts helt unik. Skall fastlänningar besöka Golland eller gotlänningar besöka fastlandet, går det inle att sätta sig i bilen och köra sträckan på 20 mil, som avståndet är till exempelvis Stockholm, eller i motsatt riklning till Visby. Det går inte heller all sälta sig på tåget.

Detta har naturiiglvis, som herr Schött framhöll, medfört all det klientel som reser med Gollandsflygel har en helt annan sammansättning än de grupper som ulnytfiar flyget i andra delar av landet. På Gollandsflygel reser människor som annars skulle ha åkl i sin egen bil eller lagit tåget. Det finns hell enkelt ingen valmöjlighet.

Färielrafiken är det enda alternativet, men resan med färiorna lar dock sex-sju limmar. Enda möjligheten att göra ett endagsbesök på fastlandet är att ta flygel.

Ulvecklingen av bifiettpriserna, speciellt för fastlänningar vid resa med flyg till Golland, har varit mycket ogynnsam. Det nya prissystem som infördes i börian av 1973 har medfört att priset för den som vill resa med flyg frän Stockholm lill Visby har höjts från 238 till 390 kr., en prishöjning med inte n-iindre än 64 96. Delta har medfört att frekvensen på Linjeflygs linjer till Gotland har nedgått mycket starkt. Vi böriar känna oro för den utveckling som nu kan skönjas.

Vi tror att om kammaren i dag beslutar en rabaltering även i den andra riktningen -alltså förden som vill flyga frän fastlandet till Golland - skulle det betyda mycket för möjligheten att utveckla Gotlands näringsliv och främst kanske turismen, men del skulle givetvis också frän sociala och regionalpolliska synpunkter i övrigl vara av slor belydelse.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

106

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punklen 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Mellqvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Mellqvist begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i belänkandet nr 7 punkten 2 rösiar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Mellqvist m. fl.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Jordbrukets rationalisering

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resullal, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 157

Nej - 157

Avstår - 2

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på all ärendet skulle dels återförvisas till ulskotlei, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr andre vice talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr andre vice talmannens anmodan herr Hjorth (s) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit utskottets hemställan.

§ 18 Föredrogs

Jordbruksutskottets betänkande

Nr 5 med anledning av moiioner angående jordbrukspolitiken

Utskottets hemställan bifölls.

§ 19 Jordbrukets rationalisering

Föredrogs jordbruksutskottets betänkande nr 6 med anledning av motioner angående jordbrukels rationalisering.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! I motionen 1534 har vi molionärer tagit upp frågan om atmosfärens fortlöpande försurning, dess inverkan på mark. vatten och det biologiska systemet. Visst har åigärder vidtagits för att begränsa luftföroreningarna, men det skulle vara fel att anse att inle försurningen

107

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Jordbrukets rationalisering

108

trots detta fortsätter i oroväckande grad. Den skadar fisk, gröda, bär, svampmarker m. m. och skapar bekymmer såväl för den slora allmänheten som för ägare och brukare av mark och vatten.

Det var inte ulan en viss förvåning som jag förra veckan i kammaren lyssnade till en lalare, som yttrade:

Naturligtvis måste man erkänna alt del fortfarande finns sjöar alt restaurera i värt land - även om man under de senasie fem åren lyckats restaurera elt femtiotal. Emellertid förekommer ingen ny nedsmutsning av sjöar. Utsläppen minskar snabbt - det visar all statistik.

Del kan nämnas alt en undersökning som gjorts av Fiskevårdsför-bundel inom Älvsborgs läns norra del visar att ca 15 000 ha sjöareal på grund av försurning mist sin belydelse som fiskevatten.

Enligl information i TV:s regionalprogram Västnytt för kort lid sedan hade fiskerislyrelsen hos tio länsstyrelser begärt uppgifter om mätning av försurningen i sjöarna och uppdragit ät dem alt göra en prioriteringslista över de tio mest extremt skadade sjöarna i varie län. Del lämnades ocksä kostnadsuppgifter. All kalka upp de tio i Älvsborg skulle kosta ca 10 mifi. kr. årligen. En sammanräkning ger vid handen att åigärder för all rädda delta antal sjöar i vage län från norska kusten och ned. i Halland i ell tio mil brett bälte kan komma all kosta 30-40 milj. kr, ärligen.

Del är hell klart att försurningen inle bara berör vattnet, men försurningen är lättast att konstalera i vatten, och del har också klart fastställts alt en sådan förekommer där. Enligt min mening är del svårt all tro all den skadliga nederbörden koncenirerar sig till sjöarna. Samma slags nederbörd som faller över dem faller enligl vad jag tror också över marken.

Olika åigärder behöver vidtas för all minska surheisgraden i såväl mark som vallen, och vi motionärer har visat en väg i vad gäller marken. Det är inle sagt att den leder till den slutliga lösningen, men det är dock en väg för att komma lill rätta med problemen åtminstone på kort sikl. Jag vill också understryka all kalkning och gödsling inle helt är samma sak.

I de landsdelar som är hårt utsatta görs också ansträngningar för alt komma till rätta med försurningen genom kalkning i stor skala. Enligl dagsaktuella uppgifter sprider lantbrukarna i Skaraborg, Älvsborg och Bohus län 60 000 ton kalk på åkrarna per år till en kalkkostnad av ca 8 mifi. kr.; därtill kommer fraktkostnaderna. Enligt samma uppgifter upplevs efterfrågan på kalk som enorm. Den har ökat myckel väsentligt de senaste tre åren, och tillgången motsvarar nu inte efterfrågan.

Det är givetvis en huvuduppgift att komma lill rätta med utsläppen och därmed minska luftens inslag av föroreningar, men så länge vi inte effektivt har klarat detta inom landet och internationellt är del min mening all vi med de medel som står till buds måste motverka de skador som förorsakas. Del som händer exempelvis i Västsverige enligl de senaste rapporterna kan betecknas som en mifiökatastrof Att motverka

denna är en för oss alla gemensam uppgift, och vi måsle tillsammans la ansvaret för både kostnader och åtgärder.

Herr talman! Jag har nu Ingel yrkande ulan hänvisar bara till del särskilda yttrande som finns fogat till jordbruksutskoltets betänkande nr 6.

Herr HÅKANSSON i Rönneberga (c):

Herr talman! I jordbruksutskottets belänkande nr 6 behandlas motionen 1543 med förslag all riksdagen nu skall ullala sig för åigärder för alt stimulera lill ökad egen lagerhållning av drivmedel i gårdscislerner på jordbruken.

Ofiekrisen vintern 1973-1974 kom pä etl påtagligt sätt alt belysa vårt lands beroende av en säkrad ofietillgång. För att begränsa denna visade sårbarhet som kan uppstå genom olika störningar i ofielillförseln är möjligheten till ökad lagring i olika sammanhang av stor belydelse.

Jordbrukels strukturförändring till nästan total mekanisering har t. ex. inneburit all antalet traktorer 1973 var ca 182 500 och antalet självgående skördelröskor ca 27 800. Alla dessa är helt beroende av drivmedel, huvudsakligen dieselolja. Detta har medfört att jordbrukare i regel har egna ofielankar för att ha behövliga drivmedel nära lill hands. Men genomsnittligt sell. för jordbruket i dess helhet, är denna lagring inte tillräcklig för alt läcka etl års förbrukning. I enstaka fall har man emellertid utvidgat den egna ofiereserven med ytterligare tankanläggningar för all säkra driften vid eventuella avbrott i leveranserna, dvs. man har en direkt be-redskapslagring. En sådan reservlagring vid de enskilda gårdarna är en i hög grad vällovlig och önskvärd beredskapsätgärd. Genom sin decentralisering lill kanske 100 000 olika ställen är den relativt väl skyddad i avspärrnings- eller ofredstider och leveranserna kan vara utförda under normala förhållanden.

Om etl läge skulle uppstå med krav på ombyggnad lill gengasdrift, bör denna omställning kunna ulföras på en längre lid. Och även efter ombyggnad lill gengasdrift förbrukas en del dieselbränsle för ländfunk-tionen i motorcylindrarna.

Utskollet framhåller i sin skrivning, vilket också är helt riktigt, alt en motion av liknande slag behandlades vid föregående års riksdag. Förra årets motion remissbehandlades, varvid olika synpunkter framkom.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som svarar för beredskapsplaneringen, vari huvudsak positiv till motionens tankegångar men framhöll all den allmänna beredskapslagringen av drivmedel skall tillgodose jordbrukels behov med samma försöriningsulhällighet son-| gäller för andra samhällsviktiga områden. Men överstyrelsen framhöll dessutom alt del var av slort värde om ylleriigare beredskapslagring, exempelvis i gärds-cisterner vid jordbruken, tillkom på enskilda initiativ. Statens jordbruksnämnd och Lantbrukarnas riksförbund ställer sig främst av kostnadsskäl tveksamma till en ökad lagring av drivmedel i gårdscislerner. Men var kan man få nägon lagring utan att det kostar någonting?

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Jordbrukets rationalisering

109

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Jordbrukets rationalisering

110

Ingen av remissinstanserna varemellertid beredd all tillstyrka fri dispositionsrätt för jordbrukarna lill del egna drivmedelslagrel.

Frågan om frivillig beredskapslagring av traktorbränsle inom jordbruket har vid olika tillfällen tidigare behandlats av riksdagen. Statsmakterna beslöt 1939/40 alt ekonomiskt stöd skulle utgå. Under 1950-talet behandlades och beslutades olika åigärder för alt stimulera till ökad lagerhållning i gårdscislerner. Lagret var avsett au tillgodose behovet för egna molorredskap och kunde endast om rikets intresse så oundgängligen krävde las i anspråk för annat ändamål. Det som gick under 1950-lalel borde också, lycker man, kunna tillämpas under 1970-talel. Beror motståndet mol detta på rädsla för en favorisering av jordbruket, så borde samma villkor kunna gälla all lagerhållning i enskild regi som är avsedd för samhällsnytlig verksamhet.

Disponering för eget bruk, med undanlag för situationer dä rikets intresse särskilt kräver annat, bl i ren kompensation för lagringskostnaderna. Vidare bör lagringskostnaderna beräknas som driftkostnader med avdragsrätl, och tillgången till eget lager kan kanske ocksä vid olika tillfällen innebära en besparing.

Herr lalman! Utskollet föreslår alt niotionen ej skall föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida och hänvisar bl. a. lill den av handelsministern tillsatta kommitté som skall utreda vissa beredskapsfrågor inom energiområdet. Men jag lycker nog att jordbruksutskottet hade kunnat vara litet mer positivt till vad som i motionen föreslagils med hänsyn till den belydelse en ökning av ofielagerhällningen har i nuläget. Då borde det vara angeläget alt även stimulera till enskild sådan ökning.

Jag har inget yrkande.

1 delta anförande instämde herr Fågelsbo (c).

Herr WACHTMEISTER i Johannishus (m);

Herr talman! Från moderat håll har vi väckt en motion om dels ökad byggnadsverksamhet för mjölkproduktion, dels uppbyggnad av kombinerade lantbruksföretag i syfte all rationellt utnyUja markresurserna i vårt lands skiftande jordbruksområden.

Eftersom utskottet har konstaterat all våra yrkanden faller inom ramen för del utvidgade uppdraget lill 1972 års jordbruksutredning, är vi fullt nöjda med den order att se litet närmare på sakerna som detta innebär, och jag har därför inget annat yrkande än om bifall till utskottets förslag.

Men jag vill begagna tillfället alt säga några ord om försurningen. Tillsammans med utskottets cenierpartiledamöter har jag avgivit ett särskilt yttrande i den frågan.

Del skrivs och talas snart sagl dagligen om denna företeelse, men det förefaller ändå som om man inte överallt riktigt har förstån hur allvariig frågan är. Vi måste ha klart för oss all elt nedfall som beräknas lill I mifion ton koncentrerad svavelsyra per år över hela landet - eller ungefär 20 kg koncentrerad svavelsyra per hektar och år - inte i längden kan bli utan följder. Som väl är kommer denna svavelsyremängd inte

på en gång ulan i små doser - inte slörre än alt de buffertämnen som finns i faslmarken förmår neutralisera dem. Jusl där, på fastmarkerna, är kanske därför katastrofen inte överhängande. Men del är den, som jag anförde när kammaren i torsdags debatterade sjörestaureringar, i allra högsta grad när det gäller våra insjöar. På sina håll är kalastrofen där inle bara överhängande utan elt faktum. 1 Mörrumsån har pH-värdet på två år sjunkit med 0,6 enheter. Jag har för ögonblicket glömt bort vilkel utgångsvärdet var, men lål oss anta alt del låg omkring 7. Del är ganska normall. Om jag sedan lalar om all laxen slutar all leka när pH-värdet kommer ned till 5,5, att laxöringen slutar vid pH 5,0, att abborren slutar vid pH 4 och att vid pH 3,5 vattnet smakar surt och alltså blir hell oanvändbart lill allt hushållsändamål, så hoppas jag att kammarens ledamöier förslär lägets allvar. Nu är visseriigen pH-skalan logaritmisk, dvs. nästa 0,6 enheters sjunkande i pH-skalan lar inle två är utan längre tid. Men tendensen är klar och ytterligt allvarlig.

Vi behöver, som jag ocksä framförde häromdagen, inlernationella överenskommelser mot de almosfäriskt burna föroreningarna, men naturligtvis måste vi själva göra allt vad vi kan för alt la hand om vårt eget lands svavelulsläpp. Det måsle väl vara oekonomiskt att först släppa ul en massa smöfia och efteråt försöka bota skadorna genom kalkning, fiskinplantering och vad det nu kan vara. Billigast måsle ändå vara all la hand om de skadliga ämnena vid själva föroreningskällan. Att inle göra så ulan bara gå på i samma stil som hittills innebär i klartext alt låta jord- och skogsbruk drabbas av alla nackdelarna.

Statligt slöd till kalkningskostnaderna är därför minst sagl elt blygsamt önskemål, men eftersom ju, vilkel framgår av utskottets betänkande, man från åtskilliga håll har sina blickar riktade på de här förhållandena skall jag inskränka mig till all uttala den förhoppningen alt vad blickarna registrerar mätte leda till verkliga krafttag och inte bara de helt otillräckliga åigärder vi hillills sell.

Herr talman! Jag har inget yrkande.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Jordbrukets rationalisering

Överiäggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 20 Föredrogs

Civilutskottels betänkanden

Nr 9 med anledning av proposiiionen 1975:1 såvitt gäller anslag lill Centralnämnden för fastighetsdata

Nr 10 med anledning av motion om ersättning för vissa lanlmäterikosl-nader

Nr 11 med anledning av motion om lättnader i lillständslvångel för gatumusicerande

Nr 12 med anledning av motion om principerna för den statliga administrativa indelningen

Nr 13 med anledning av moiion om skogsbrandsbekämpning från luften

111

Kammaren biföll vad utskollet i dessa belänkanden hemställt.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

§ 21 Vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde

Föredrogs näringsutskotlels betänkande nr 15 med anledning av propositionen 1975:1 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Punkterna 1-29

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 30

Omlokalisering av statens provningsanstalt

Regeringen hade i proposiiionen 1975:1 bilaga 15 (industridepartementet) under punkten E 7 (s. 153-155) föreslagit riksdagen alt

bemyndiga regeringen att beställa utrustning till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

lill Statens provningsanstall: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 27 520 000 kr.

1 detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:292 av hen Korpås (c),

1975:1653 av herrar Nordgren (m) och af Ugglas (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att flyttningen av statens provningsanstall från Stockholm lill Borås icke verkställdes, saml

1975:1686 av herr Wijkman (m), vari hemslällls att riksdagen skulle

begära all regeringen tillsatte en arbetsgrupp med bred parlamentarisk representation och med uppgift alt skyndsamt pröva formerna för statens provningsanstalts forlsalla verksamhet,

ge regeringen lill känna all del tidigare fattade beslutet om om-lokalisering av statens provningsanstall lill Borås - i avvaktan på resultatet av den under punklen 1 nämnda arbetsgruppens verksamhet - inte skulle verkställas.

112

Ulskottet hemställde all riksdagen skulle

1. belräffande omlokaliseringen av statens provningsanstall till Borås
avslå

motionen 1975:1653,

molionen 1975:1686,

avslå molionen 1975:292,

med bifall lill regeringens förslag

bemyndiga regeringen alt beställa utrustning lill statens provningsanstall i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

lill Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 27 520 000 kr.

Reservalion hade avgivits av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett att utskottet bort hemställa att riksdagen skulle

med bifall lill molionen 1975:1686 och med anledning av molionen 1975:1653 som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanterna anfört beträffande omlokaliseringen av statens provningsanstall,

avslå motionen 1975:292,

a) avslå regeringens förslag om bemyndigande all beställa utrustning till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

b) med bifall lill regeringens förslag lill Statens provningsanstall: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa eU reservationsanslag av 27 520 000 kr.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

Herr WIJKMAN (m);

Herr talman! Lål mig i della ärende böria med all citera några synpunkler ur senasie numret av Teknisk Tidskrift, där ledaren har rubriken "Vad uilokaliserarna aldrig tänkte pä";

"All flytta Statens Provningsanstalt från Stockholm lill Borås är en monumental dumhet. Också för några andra statliga organ är ullokaliseringen illa underbyggd. Kännetecknet för dessa är att de inle bara har myndighetsuppgifter ulan också lar betalda uppdrag frän beställare på en lokal marknad.

De som lar uppdrag arbelar på en marknad med konkurrens, intäkter måste finansiera kostnaderna, man måste hävda sig pä marknaden med tjänster som kunderna frågar efter. Ju större del av verksamhetens volym som är uppdrag dess viktigare blir kundrelationerna. Alt flytta bort t ex Statens Provningsanstall, Statens Väg- och Trafikinslitut (VTl) och Statens Geolekniska Institut - vars avgiftsbelagda verksamhet är 75, 60 resp 60 % av den totala - från dess kunder, som för flertalet uppdrag finns i Storstockholm, är befängt. I regionen har dessa statliga organ byggt upp ell kundnäl och där ulnytfiar de sina närhelsfördelar.

Uilokaliserarna" - dvs. riksdagsmajoriteten 1971 och senare 1972 -"har inte förstått uppdragsverksamhetens natur. Det avslöjas inle bara av platsvalet - Provningsanslallen lill Borås - ulan också av brislen på förberedelser för utflyttningen. All flytta ett statligt organ med rena myndighetsuppgifter är en säker affär; där tappas inga kunder, 'marknaden' är given. Man kan ägna sig ät att lösa lokal- och personalproblem. Men detta räcker inte för de utlokaliserade organ som lill stor del lever på uppdrag de fått i konkurrens med andra. Man måsle här analysera vad flyttningen ger för förutsättningar, hur marknaden ändras och vilka kraftlag som måste tas för att verksamheten skall tåla omplanteringen. I ett förelag satsar man i god lid extra pä en enhet som omlokaliseras. Statsmakterna visar inget motsvarande intresse för de organ som kommenderas iväg frän Stockholm. Man bygger upp slora och dyra basresurser och satsar på personalålgärder men Ingel pä marknadsföring. Del vittnar

113

8 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

114

om dåligt affärsomdöme och bristande intresse av alt vifia ta vara pä kompetensen inom fungerande grupper."

Så långt ledaren i Teknisk Tidskrift. Andemeningen i denna ledare är alltså alt man inle flyttar en uppdragsverksamhets kunder så lätt från ell ställe i landet lill etl annat, i synnerhet inte när 80-90 % finns i Slorstockholmsomrädet och man flyttar lill Borås. Del är alltså i första hand om denna problematik som min motion 1686 handlar.

Vad blir konsekvenserna för provningsanslallen, för dess personal och för statsverket, om nu omlokaliseringen fullföfis enligl de ursprungliga planerna? Hur garanterar vi för del första att provningsanslallen fär tillräckligt med kunder lill sin nya uppdragsverksamhet? En majoritet av kunderna finns, som vi hörde, i Stockholmsområdet. De kunderna flyttar man inte på. Hur skall personalen för del andra kunna känna trygghet i dagslägel? Den har visserligen fält garantier att verksamheten skall fortsätta som hillills, men vad gör man om uppdragen inle strömmar in som beräknats? Skall staten dä fortsätta att fylla på med mer och mer pengar i driftbidrag? Och, för del iredje, kostnaderna för hela utflyttningen har nu successivt rakat i höjden på etl remarkabelt sätt sedan riksdagsbeslutet. Från ett beräknat belopp för utrustning och nya lokaler pä 77 mifioner i bönan av 1973 har ramen i dag vidgats lill 168 miljoner. Del är en ökning med i runt tal 120 96 på mindre än två år, alltså en dryg fördubbling från 1973 lill april 1975. Man frågar sig ängsligt var det hela skall sluta - och inle bara för denna utflyttning. Vad vel vi om övriga omlokaliseringar? Om det även där har skett fördyringar i samma storleksordning, så måste ju hela denna flyllningskarusell sluta med rena ruinen för statsverket.

All personalen vid provningsanslallen är orolig framgår bl. a. av skrivelser från de anställda lill näringsutskotlet. Däri konstateras att den nuvarande planeringen inle är tillfredsställande. Man anger från personalen flera alternativ. Antingen måsle statsmakterna redan nu väsentligt vidga kostnadsramen för Boråsverksamhelen, eller också får man inom nuvarande ramar länka sig att stanna kvar i Stockholmsområdet. Man väfier mellan dessa två alternativ. Vad kostnaderna angår så har provningsanslallen i dagens läge etl driflbidrag på ca 8 mifi. kr. om året. Med de fördyringar för utrustning och lokaler - alltså de nya lokalerna i Borås - som redan skett i och med den vidgade anslagsramen, som utskottet delvis har bekräftat med anslagsbeviljandel i förevarande belänkande, kommer behovet av driftbidrag alt öka till över 30 miljoner årligen. Var detta något som riksdagsmajoriteten tänkte sig 1971 och 1972? Nej, ingalunda! Kostnadsutvecklingen måsie komma som en chock för alla dem som en gång beslutade sig för all flytta ul statens provningsanstall.

Herr talman! Jag har förståelse för att del kan vara svårt att erkänna tidigare misstag, och jag kräver nu inle heller att man hundraprocentigt och entydigt river upp del tidigare fattade beslulel. Vad jag kräver i motionen, och vad reservationen går ut pä, är att en arbetsgrupp med

bred parlamentarisk förankring tillsätts för alt snabbi se över hela denna fråga. T. v. skall naturligtvis dä ingen utflyltning ske. Vi måste dock i riksdagen la hänsyn lill ulvecklingen och reagera när kostnaderna ränner i väg som de gjort här. Vi måste också la hänsyn lill den berörda personalens oro inför framtiden - man befarar all verksamheten kommer att drastiskt minska i omfattning och friställningar därmed skall bli nödvändiga.

För att reda ut hela frågan bör vi i dag tills vidare sätta stopp och besinna oss. Någon kanske invänder att detta sades i kammaren redan 1971 och 1972 - vad är del för mening med att upprepa del 1975? Ja, en anledning till del är de enormt stora kostnadsökningarna. På ell par är har bara investeringsbehovet mer än fördubblats. Dessa kostnadsökningar för naturligtvis, som jag sagl, med sig starkt ökade driftkostnader. En annan anledning är den mycket besvärliga situation som personalen hamnar i, om man inle redan i dag beslutar sig för en kraftigt vidgad kostnadsram. Det är, herr lalman, i sä fall fråga om så slora pengar all del rimligtvis måste göras en närmare utredning och undersökning innan riksdagen kan falla elt sådant beslut. Men tyvärr forlsäller utskottet med sin tidigare mifiardrullning.

Jag vill med dessa ord yrka bifall lill reservaiionen.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

Hen ANDERSSON i Storfors (s);

Herr talman! Regeringen har i propositionen under punklen Statens provningsanstall: Utrustning föreslagit riksdagen dels all bemyndiga regeringen att beställa utrustning lill statens provningsanstall i Borås inom en kostnadsram av 50 400 00 kr., dels att till Statens provningsanstall; Utrustning anvisa elt reservationsanslag av 27 520 000 kr.

Med anledning av proposiiionen har del väckts tre moiioner, nämligen motionerna 292, 1653 och 1686. Till utskottets belänkande har, som nämnts av herr Wijkman, ivå ledamöter fogat en reservalion under punklen 30.

1 motionen 1686 begärs, som herr Wfikman sade, all regeringen tillsätter en arbetsgrupp som skyndsamt skall pröva formerna för SP:s fortsatta verksamhet och att omlokaliseringen av SP lill Borås inle skall verkställas i avvaktan pä resultatet av arbetsgruppens verksamhet.

I motionen 1653 yrkas att riksdagen skall upphäva sill beslul om flyttning av SP frän Stockholm till Borås. Utskotlsmajorilelen finner ingen anledning att riva upp beslulel frän 1971 om lokalisering av SP till Borås, utan avstyrker molionen 1653. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till utskottets skrivning i beiänkandel på s. 26, iredje stycket, där utskottsmajoriteten redovisar sina synpunkler pä molionen.

När det gäller molionen 1686 finner utskollet inle skäl föreligga för en omprövning av formerna för SP:s fortsatta verksamhet eller för ell uppskov med flyttningen till Borås, som motionärerna här yrkar.

1 molionen 292 kritiseras senareläggandel av uppförandel av elt ekofrilt rum vid SP:s akustiska laboratorium i Borås. I sak är utskottet och mo-

115

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

116

lionären överens om att behov föreligger av elt ekofrilt rum i Borås. Vad som skifier oss åt är all motionären önskar få ell sådant lill stånd samiidigi med andra lokaliteters byggande, medan däremot utskottet inte vill la ställning lill tidpunkten för uppförandet av detta rum.

Jag har härmed berört de förslag som las upp i reservaiionen, varför jag med della, herr talman, yrkar bifall lill utskottets hemställan.

Hen ULLSTEN (fp):

Herr talman! Jag skulle också kunna citera ledaren i Teknisk Tidskrift, som herr Wijkman läste något ur. Där finns onekligen både formuleringar och fakta som är förkrossande argumeni mot beslutet att flytta statens provningsanstalt till Borås. Men jag skall avslå från det och nöja mig med att instämma i den uppläsning som herr Wfikman gjorde.

Jag tror inle att någon egentligen vågar påstå alt ullokaliseringei-| av statliga verk var annat än ell ganska illa genomtänkt beslut av riksdagen. När man då säger all utflyttningen av statens provningsanstall var en särdeles illa genomtänkt del av det här beslutet så är det klart att detta är ett långtgående påstående. Jag tror ändå alt det har fog för sig. Den enda utredning som gjordes och som man hade alt utgå ifrån när man skulle falla beslutet var ett förslag att flytta provningsanstalten från Stockholm elt tiotal mil söder om huvudstaden lill Studsvik. Mot det stod, såvitt jag vel, alla remissinstanser som sade all del kan vi inle göra; Studsvik ligger för långt frän Stockholm där provningsanslallen har sin kundkrets. Av del drog riksdagen för några är sedan slutsatsen att verksamheten borde flyttas till Borås, där man dessutom skulle komma att konkurrera med sin egen anstalt i Göteborg. Ingen kan väl gärna, herr lalman, påstå all del var elt särskilt genomtänkt beslul.

Men, som herr Wfikman visade, är beslulel även i övrigt ganska betänkligt och det har framkommit under hand. Kostnaderna för den här flyttningen har stigit i höjden i förhållande till de kalkyler som vi här i riksdagen hade alt utgå från när vi fattade beslulel, dvs. precis del har inträffat som jag och andra varnade för, nämligen all kostnaderna för Ullokaliseringen totalt sell skulle stiga och att de här kalkylerna var på tok för slarvigt gjorda. Nu visar det sig all enbart flyttnings- och nybyggnadskostnaderna kommer all uppgå till nära 200 mifi. kr., dvs. det handlar om en regionalpolitisk insats som konin-ier all kosta ungefär 1 miljon per anställd. Och del är inle säkert all vi har sett slutet av denna koslnadstrend ännu. Vad som t. v. kan sägas är att de 200 miljonerna ligger flera gånger över del belopp som man ursprungligen tänkte sig au del hela skulle kosta. Bara förränlningen och avskrivningen av detta kommer all innebära årliga kostnader pä 25 mifi. kr., vilket skall jämföras med de 7 ä 8 mifi. kr. som statens provningsanstall fär i anslag från staten. Del är en ganska remarkabel effeki av etl riksdagsbeslut, all en verksamhet blir ungefär tre gånger dyrare än den behövde vara.

Dessutom lycker jag all del som personalen i sin skrivelse, som herr Wijkman var inne på, har visat pä vad gäller oklarheten om hur den

här verksamheten i fortsättningen skall drivas är ganska slående. Det är alldeles uppenbart att man, om man inte får mera pengar än vad nuvarande taxesätlning kan väntas ge, måste banta verksamheten vilket strider mot de inteniioner som riksdagen hade. Eller också får man mera pengar. Det kräver i så fall all man ändrar taxorna pä något sätt eller alt man frångår principen om kostnadstäckning. Ja, då måsie man ändra riktlinjerna i alla fall, fördel var tänkt all della skulle vara en självbärande verksamhet, i varie fall i huvudsak.

Nu begär alltså personalen alt man skall se över del hela inför utflyttningen. Man säger inte nej till utflyttningen ulan man säger: Lät oss se över verksamheten och se om de här intentionerna verkligen går att fullföfia. Jag lycker del finns anledning för statsmakterna all ta vara på den omsorgen om en statlig verksamhet som de anställda vid statens provningsanstall visar. Del är klart att etl sådant uppskov ur deras synpunkt inle enbart är lill fördel, kanske snarare väsentligt till nackdel, eftersom man får vänta ytterligare på besked om vad som egentligen skall hända. Del blir ytterligare en tid av osäkerhet för de anställda. Men man har uppenbarligen anseit alt det priset är värt att betala för alt få frågan utredd om verksamheten över huvud taget kommer all kunna fungera i Borås, dit den enligt beslulel skall flyttas. Även ur Borås synpunkt borde det vara av intresse att vela om en verksamhet som man utlovats verkligen har chans att överleva i staden. Därför vill jag, herr talman, yrka bifall lill reservationen av herr Regnéll m. fl.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

Fru HÖRNLUND (s):

Herr talman! Utskottets talesman har ju bemött herr Wfikman när det gäller provningsanslaltens utflyltning och moderaternas reservations-krav. Jag vill dock lägga några synpunkter pä den här frågan, eftersom den i så hög grad berör Borås och människorna där.

Genom årens lopp har del förvånat mig att moderaterna, i vart fall från visst håll, med verklig frenesi gått in föratl beröva jusl Boräsregionen med alla dess arbetsmarknads- och regionalpoliliska problem ell av de nya tillskott som vi kan få för att åstadkomma åtminstone någon differentiering av vär ensidiga arbetsmarknad. Medelstilldelningen säger väl ocksä någonting om vilken god injektion denna utflyltning blir för en utsatt region.

Jag vill här också la tillfället i akt och påminna om all vid beslutet 1971 fanns del ingen reservalion i fråga om utflyttningen av provningsanslallen och inte heller någol förslag om annan lokaliseringsort. En av molionärerna, nämligen herr Nordgren, satt själv vid inrikesulskotlets bord när frågan behandlades. Han har alltså varit med om all fatta beslul om provningsanstaltens utflyttning lill Borås och är lika ansvarig som andra i dessa sammanhang. Förmodligen kommer herr Nordgren alt försöka krypa undan genom att säga alt moderaterna var kritiskt inställda till hela utflyttningen och all man begärde en parlamentarisk utredning för uppföljning av utflyttningen. Detta räddar enligl min uppfattning

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstall

118

dock inte herr Nordgren frän beslutsansvaret när det gäller de enskilda ulflyllningsobjeklen. Kan del möjligen ha varit sä att herr Nordgren var litet disträ vid behandlingen av den här frågan, eftersom han i första hand intresserade sig för att få myntverket till Söderhamn? Dét visar alt moderaterna är lika goda kålsupare när det gäller den egna regionen som några andra, och jag tycker alt de inlägg som gjorts här av både herr Ullslen och herr Wfikman visar all del finns en stark lokalpatriotism även i Stockholm.

Jag vill ocksä framhålla alt inte heller folkpartiet hade någon reservalion 1971 i fråga om provningsanslaltens utflyttning, och därför förvånar det mig att herr Ullsten nu i efterhand häcklar beslulel. Del gör all jag måste fråga om detta är ett lokalpatriotiskt inslag. Eller är det så alt även folkpariiel böriat backa när del gäller utflyttning av statliga verk och myndigheter?

När det gäller kostnadssidan vill jag understryka att provningsanstalten kommer att få moderna och ändamålsenliga lokaler, väl sammanhållna, alltså hell andra lokaler än de som provningsanstalten har f n. i Stockholm. Man kanske också i della sammanhang borde fråga sig vad del skulle kosta alt göra en nybyggnation i Stockholm för att fä fram sådana förnämliga lokaler som vi kommer att kunna ordna i Borås. Lokalerna ligger intill blivande motorvägen till Göteborg och på tre mils avstånd frän den nya slorflygplalsen.

Lål mig också påpeka att det faktiskt flnns arbelsuppdrag i andra delar av landet än i Stockholm, om man skulle ha intresse av all försöka göra några undersökningar av delta. Västsvenska regionen, Småland, Halland och Skåne är inget dåligt underlag för provningsverksamheten. När det gäller framtidsutsikterna för verksamheten har man frän de anställdas sida uttalat stor skepsis - det är sant. Men ä andra sidan, vilka andra verksamheter har flytlals ut utan samma veklagan? Jag har .själv suttit i utskottet vid behandlingen av både etapp 1 och etapp 2, och jag försäkrar att det var en oändlig ström av företrädare för verksledningarna och de anställda som kom och klagade och talade om hur orimligt svårt del var all flytta ut de här verksan-iheterna. Lål oss se om inle om några är situationen är betydligt bättre än vad motionärer och reservanter föreställt sig.

Jag vill också påpeka att markfrågan för provningsanslaltens del är löst, byggnationen har päbörials och de första medflyttande har anlänt. Det skulle säkerligen chocka även de moderata och folkparlisliska förtroendemannen i Borås liksom många andra om man nu skulle stoppa utflyttningen. Del är därför knappast ell realistiskt förslag som molionärerna har framfört och som återfinns i reservationen. Skall de som redan förberett sig för att flytta med böfia ändra sina flyttningsplaner och skall de som redan flyttat återvända till Stockholm?

Till sist vill jag slå fast att det pratas så mycket om regionalpolitik från alla håll, men när det gäller flyttningen av statliga verk tycks man ha glömt all huvudmotivet var att skapa en bättre regional balans och

all uppnå en bättre differentiering orter emellan. I vafie fall tycks inle herr Wfikman ha förståll någol av detta.

Ingen har försöki undanskymma alt del kan medföra ökade kostnader, alt det blir sämre kommunikationer myndigheter emellan, osv. men man vinner alla fördelar, och vill man nä etl syfte får man ta konsekvenserna. Då lycker jag ocksä att man skall slå för de beslut som har fatlats. Jag vill än en gäng säga alt det skulle vara av stort intresse alt fä veta varför moderata molionärer år efter ärjust ulvalt Borås och provningsanslallen som objekt för sina missnöjesyttringar när det gäller den statliga ullokaliseringen. Slår alla moderater i kammaren bakom reservanterna? Och hur är det i det avseendet bland folkpartisterna?

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

Hen WIJKMAN (m) kort genmäle;

Herr lalman! Jag förstår inle hur fru Hörnlund kan tolka del här som något slags utslag av Boråsfientlighet. Man skall vara bra inskränkt om man på det sättet tolkaren förslag, där åtminstone jag mycket konsekvent fullföfil den uppfattning jag haft under alla år vi diskuterat provningsanslallen. Jag vill bara påminna fru Hörnlund om all moderata samlingspartiet gick emot etapp 2 som sådan, och där var det alltså inte bara fråga om Borås ulan en rad orter. Vi ifrågasatte nämligen om denna mifiardrullning som man nu sätter i gång över huvud taget var en vettig regionalpolitisk satsning.

Fru Hörnlund säger att del inle fanns nägon reservalion 1971. Nej, men del fanns redan då ledamöter som röstade emot förslaget. 1972 var ärendet uppe lill förnyad behandling, och då hade man fått mera fakta i fallet provningsanslallen. Rune Johansson sade själv i etl anförande vid statens provningsanstalt i slutet av 1974; "För vissa utav de institutioner som ingick i besluten fanns ganska så grundliga utredningar och därför har dessa varit lättare att i efterhand hanlera. Statens provningsanstall företer i del avseendet en något annorlunda bild, eftersom man inle hade gjort nägon sådan genomgripande utredning innan beslutet fattades." "Att det komplicerat bilden", fortsatte statsrådet i sitt tal till personalen, "är alldeles uppenbart."

Det var när vi fick fakta på bordet som vi såg hur orimligt del här beslutet var.

Varför tar jag nu upp frågan igen är 1975? Jo, därför att den senast bevifiade anslagsramen när del gäller det här projektet visar på en kostnadsökning från 77 mifi. kr. år 1973 för utrustning och lokaler till 168 mifi. kr. Nog måsle man väl, fru Hörnlund, reagera när kostnaderna går upp med över 100 96 pä mindre än tvä är. Åtminstone tycker jag alt vanligt sunt ekonomiskt länkande säger en att det här inte slår rätt till.

Hur reagerar fru Hörnlund? Märk väl all finansministern under alla de år vi diskuterat utflyttningen har bagatelliserat kostnadsfrågan och hävdat att del skulle vara myckel rimliga kostnader. Här har vi nu ett exempel pä alt kostnaderna för en enda myndighet ökat med nära hundra

119

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

mifioner bara när del gäller utrustning och lokaler. Skall vi föra en sådan lättsinnets politik i fråga om pengar, är jag verkligen betänksam inför den forlsatla utvecklingen.

Till sist säger fru Hörnlund alt hon många gånger har hört denna veklagan från personalen. Del är intressant att erfara hur man ser på personalen. Det faktum att vi har fått tvängsflytla folk från Norrland uppvägs inte av alt vi nu tvångsflytlar folk från Stockholm. All man över huvud taget kan se så cyniskt och krasst på den berörda personalen, tycker jag är anmärkningsvärt.

Vad jag här kräver är inte i första hand ell upprivande av beslutet utan en snabbutredning för all pröva den fortsatta verksamheten. Att på sä här lösa boliner gä in i framtiden med många mifioner kronor i kostnadsökningar är orimligt.

120

Hen ULLSTEN (fp) kort genmäle;

Herr lalman! Jag förslår all del lockar fru Hörnlund såsom representant för Borås all utmåla dem som är tveksamma till provningsanslaltens flyttning såsom ogina mot den landsändan. För all komma ät Borås skulle vi alltså stödja tanken på en prövning av provningsanslaltens fortsatta verksamhet.

Man kan lika gärna vända på steken och säga att del är ganska bra också från Borås synpunkt att del klargörs om en ullovad verksamhet, som man har sagt kommer att ge så och sä många hundra arbetsplatser, verkligen haren chans all överleva i Borås. Del finns många anledningar att sälla ell frågetecken för den förhoppningen. Den provningsanstall som skall flyttas har sina kunder här i Stockholmstrakten. De överges i stor utsträckning - eller skall man ge service i Borås, vilkel innebär att kostnaderna blir orimligt höga? Dessutom har man konkurrens från en annan statlig provningsanstall, som ligger på ell par timmars bilreseavstånd från lokaliseringen i Borås. Vore jag företrädare för Borås stad, skulle jag, innan jag vore så förskräckligt glad över att få provningsanstalten lill Borås, vifia ha mer av fakta om att detta är ell reellt löfte, son-i verkligen kommer att kunna ge jobb.

Precis som herr Wijkman vill jag reagera mol fru Hörnlunds sätt att beskriva personalens reaktioner såsom veklagan. Del handlar ändå om ganska svåra omställningsproblem för väldigt många människor. De som av olika skäl inte kan flytta med till Borås och har svårt att få jobb i Stockholm hänger ganska löst. Det förefaller som om SPN, som har till uppgift all bereda nya jobb åt de människor som av olika skäl måste stanna kvar, kommer all lyckas till ungefär 50 96. Resten fär klara sig pä egen hand. Förmodligen blir de uppsagda eller tvingas att säga upp sig och får alltså kanske inte ens möjlighel att uppbära arbetslöshetsunderstöd. Väldigt många av dem som flyttar med har anhöriga som har anställning i Stockholm. Dessa anhöriga har inte alls några garantier för alt de får jobb där de hamnar.

Personalen drabbas av rader av sociala och ekonomiska problem. All

överlägset kalla detta för veklagan är en myckel betänklig inställning från fru Hörnlund.

Fru HÖRNLUND (s) kort genmäle:

Herrlalman! Jag skulle vilja råda herr Ullslen all frågade folkparlisliska förtroendemännen i Borås och väljarna hur de ser på denna fråga. Bedömer de den verkligen lika enkelt, när det för dem gäller att mista 200 kvalificerade arbetsplatser? Även herr Wijkman kan besvara den frågan.

Hur skall t. ex. kommunen gollgöras för allt arbete som den trols allt har lagt ned under dessa år för att lösa problemen på ett tillfredsställande sätt? Kommunen har tagit fram lämplig mark och ställt den lill förfogande. I utlokaliseringsorterna utförs faktiskt elt intensivt arbeie för alt tillgodose kraven från de personer som flyttar med.

Man har reagerat mol att jag använde ordel veklagan. Jag har sannerligen hört alla nyanser i den här frågan, både när det gäller etapp 1 och etapp 2. Vad som framförts har varierat ganska mycket mellan saklig och rent känslomässig argumentation. Men vad jag ville framhålla var all skulle vi ha lyssnat på de företrädare för verken och personalorganisationerna som uppvaktade inrikesutskottet under den här tiden, så hade del inle blivit någon utflyttning alls. För mig .spelar faktiskt regionalpolitiken en väldigt slor roll, och jag vill ocksä medverka till att vi fullföfier de regionalpolitiska målen. Det gör vi bl. a. genom de tvä etapper som är beslutade.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

Herr ULLSTEN (fp) kort genmäle:

Herr talman! Jag trodde fakiiski all fru Hörnlund verkligen lyssnade pä personalen när den gjorde uppvaktningar för inrikesutskoltet. Jag trodde att det möjligen var en socialdemokratisk lanke att man i alla lägen - även när det kittlade litet grand i de bypolitiska nerverna - skulle ly.ssna på personalen, dvs. de människor som är berörda av de beslut som man går att fatta. Men uppenbarligen tycker fru Hörnlund att del skall man inle göra, för hade man gjort del, så kanske utflyttningen ihle hade kommit lill stånd. Ja,jag troralt del skulle ha blivit slutsatsen, fru Hörnlund, on-i man hade lyssnat. Del hade varit en bra slutsats, både för personalen och för landet som helhet.

Herr WIJKMAN (m) kort genmäle;

Herr talman! Fru Hörnlund säger att om man hade lyssnat på personalen - del var tråkigt att hon inle gjorde del, därför att den hade många vettiga synpunkter inte bara på sin egen situation utan på de här projekten i allmänhet - då hade det iine blivit någon utflyttning. Det hade varit väldigt bra, tycker jag, både i det här fallet och när det gäller flertalet andra myndigheter.

Nu är besluten fattade. Jag har inte motionerat om alt riva upp alla de beslut som har faltals, n-ien jag har reagerat när kostnaderna växer så lavinartat som de har gjort i det här fallet. Fru Hörnlund har inte

121

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

berört kostnadsökningen på drygt 100 mifi. kr. på något mer än ett år. Den enda kommentaren är all regionalpolitiken är så viktig för henne alt hon skall driva igenom vartenda beslut, kosta vad det kosta må. Det är väl i alla fall en orimlig politik. Man har lust all fråga: Var ligger så alt säga toleransnivån i kostnadshänseende för att även fru Hörnlund skall böfia reagera? Det räcker tydligen inte med över 100 miljoners fördyring under ett drygt år. Vi måste gä högre upp. Ärdet mifiardbelopp det är fråga om? Jag kan tala om för fru Hörnlund alt lägger vi ihop myndighet efter myndighet, då får vi mifiarder.

Men här gäller det provningsanslallen och i första hand problemen för den berörda personalen alt överblicka vad som skall hända. Del är alldeles uppenbart att med de ramar som har angivits kommer man inle att klara sina uppgifter. Man kommer alt få inskränka på verksamheten. Det kan inte ligga i personalens intresse, inle i statsmakternas och inle heller i Borås kommuns intresse. En snabbutredning för att belysa de här problemen, eftersom utredningsmaterialet över huvud laget har varit så dåligt, vore absolut pä sin plats.

122

Fru HÖRNLUND (s) kort genmäle;

Herr lalman! Vad som är Boråsintresse eller icke Boråsintresse torde jag kanske kunna bedöma någol bällre än både herr Wfikman och herr Ullslen.

Herr Ullslen talade om att del kittlade i de bypolitiska nerverna. Jag måste konstatera att del kittlar tydligen också i herr Ullstens bypolitiska nerver, därför all han lyssnar lydligen bara på dem som han önskar lyssna pä i del här sammanhanget. Del finns faktiskt fler som har bedömt frågan om provningsanstaltens framlid än t. ex. de som har gjort det i Teknisk Tidskrift och i en del andra sammanhang som ni har hänvisat till här.

Sedan säger herr Wijkman: Vi vill inte riva upp beslulel. Men del finns faktiskt en moderatmotion där man vill riva upp beslutet. Jag vet inle om ni har enat er riktigt på den punklen, men motionen finns fortfarande kvar.

Del har också sagts all jag inte bekymrar mig om hundramiljoner-sökningar osv. Jag har sagt redan i mitt första anförande; Lål oss vänta och se vad det blir av del här. Flyttningen kanske inle blir så misslyckad som ni i dag har velal framställa den.

Hen NYHAGE (m):

Herr talman! Riksdagen beslutade 1971 närmast enhälligt om ullokaliseringen av statens provningsanstall lill Borås. Vi är nu inne pä 1975. Beslulel fattades alltså för ca fyra år sedan. Jag har full förståelse för all del 1971 kunde finnas anledning all mol ullokaliseringen framföra erinringar av del slag som herr Wijkn-ian nu har ullalal. Jag ifrågasätter alltså inte del berättigade i den oro som personalen har gett uitryck för. Men de fyra åren har ju ändå inte gåll spårlöst förbi. Vare sig i stal eller kommun har man suttit med armarna i kors som om ingenting

hade hänt. Elt betydande arbete har nedlagts frän såväl kommunens som statens sida. En omfattande projektering har ägt rum. Stora markinköp har gjorts. Uppförandet av brandlaboratoriet är närmast färdigt. Starka funktionella samband råder mellan brandlaboratoriel och provningsanstaltens övriga verksamheter, enligt de uppgifter som jag inhämtat.

Entreprenadfrågorna för nästa etapp är klara. Igångsättningen är i princip klar. En del av personalen har, vilkel förut påpekats, redan etablerat sig i Borås. Projektering och byggnation har hittills betingat en kostnad på ca 30 mifi. kr. - återigen enligt uppgift som jag inhämtat.

Jag påslår inle all hela beloppet på 30 mifi. kr. går föriorat, om man nu stoppar ullokaliseringen, men alldeles klart är att en mycket slor del därav kan anses vara bortkastat.

Därtill kommeratt provningsanstalten under alla omständigheter måste ha nya lokaler. Det innebär, om anstalten nu skall stanna kvar i Stockholm, nya markinköp, ny projektering, ny byggnation, vilkel självfallet kommer att föra med sig nya slora utgifter, samtidigt som man inle ulnytfiar redan gjorda insalser.

Herr lalman! Enligl min mening är det nu alldeles för sent att stoppa ullokaliseringen. Starka sakskäl talar för att den slutföres i enlighet med vad utskottsmajoriteten har anfört.

I detta anförande instämde herrar Magnusson i Borås (m) och Andersson i Ljung (m).

Hen WIJKMAN (m):

Herr lalman! Jag vill bara säga lill herr Nyhage att om han hade hört på debatten eller åtminstone läst näringsutskottets betänkande, hade han kunnat konstatera alt personalen just angripit planeringssituationen. I etl av de alternativ man anger säger man all får man den nuvarande kostnadsramen, kan man stanna kvar i Stockholm även i nya lokaler, för det finns nya sädana anvisade. De var beslutade i börian på 1970-talet, innan del här utnyltningsbeslulel fattades. Det betyder all provningsanstalten skulle överta lokaler som tidigare utnytfiats av flyget. Del blir då inle alls fråga om någon särskilt dyrbar nybyggnad utan endasl en modernisering av redan befintliga ändamålsenliga lokaler strax utanför Roslagslull.

Beträffande brandlaboratoriet har regeringen redan 1969 fattat ett av riksdagen godkänt beslul att laboratoriet skulle särskilt behandlas. Dä hade man planer på att flytta del lill Studsvik. Sedan kom det till Borås. Det starka funktionella samband med provningsanstalten i övrigl som herr Nyhage lalar om finns inte alls. Brandlaboratoriel har 10-12 anställda, och det är färdigt. Del är också del som har dragit den här slora kostnaden på 30 mifi. kr.

Del är inga som helsl problem alt, om man sä vill, i framtiden ha provningsanslaltens huvudsakliga verksamheter kvar i Stockholm och låta brandlaboratoriet vara i Borås. Del är snarare så att man redan tidigare

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens prov-ningsatmalt

123

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Omlokaliseringen av statens provningsanstalt

har anseit att man kunde skifia verksamheterna åt.

Herr talman! Fru Hörnlund säger att del kanske inte blir så n-iisslyckal. Vi fär väl vänta och se. Eftersom chansen ärganska liten, vad jag förstår av utskottsbetänkandet, att få majorilel för mitt krav på en snabbutredning är jag medveten om att planeringen kommer all rulla på och att provningsanslallen också, med de brister som föreligger, kommer att flyttas ul. Jag är självfallet, precis som fru Hörnlund, besjälad av önskemålet att det då trots allt skall gå hyfsat, men en sak skall vi ha klart för oss; Det kommer att bli dyrt, myckel dyrt.

Fru HÖRNLUND (s):

Herr talman! Jag vill bara konstatera all del är myckel generöst av herr Wijkman att han verkligen vill ge oss brandlaboratoriel och alltså 10 anställda i stället för de 200.

124

Hen NYHAGE (m);

Herr lalman! Jag vill bara konstalera all enligt de uppgifter som jag har inhämtat råder starka funktionella samband mellan brandlaboratoriel och provningsanstaltens övriga uppgifter. Jag ifrågasatte i del sammanhanget just placeringen vid Studsvik och fick beskedet att man även då hade tankar på alt flytta ut provningsanslallen dit. Sedan kon-i ullokaliseringen till Borås av provningsanslallen i sin helhet in i bilden.

Det går, lill sist, inle alt förneka all ulrustningskoslnaderna komnier all finnas antingen man förlägger hela verksamheten lill Borås eller lill Stockholm.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wijkman begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskotlels hen-iställan i betänkandet nr 15 punklen 30 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har karnmaren bifallit reservationen av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Wfikman begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 267

Nej - 42

Avslår - 6

Punkterna 310

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 41

Teckning av aktier 1 Statsföretag AB

Herr SJÖNELL (c);

Herr talman! 1 näringsutskoltets betänkande nr 15 föreslås underpunkten 41 alt riksdagen lill Teckning av aktier i Statsförelag AB för budgetåret 1975/76 anvisar elt investeringsanslag av 175 000 000 kr. Bakom detta förslag står etl enigt utskott.

Under år 1974 beslutade riksdagen, även då under slor enighet, att godkänna vissa riktlinjer för statens medverkan vid flnansieringen av etl nytt stålverk i Luleå, Stålverk 80. En betydande del av finansieringen av stålverket skall ske genom att Statsföretag AB tecknar aktier i Norrbollens järnverk AB. Staten skall bidra lill Statsföretags aktieteckning genom att teckna aktier i Statsföretag AB för 700 milj. kr. Detta har förutsatts utspritt under några år och därför har regeringen för nästa budgetår föreslagit del nämnda invesleringsanslaget för aktieteckning. I budgetpropositionen säger indusiriministern:

"1 fråga om Stålverk 80 har jag inhämtat att projektplaneringen pågår i enlighet med uppgjord tidsplan." Regeringens förslag godkändes ulan erinran av utskollet då del behandlades vid månadsskiftet mars-april. Ulskottsbelänkandet är daterat den 3 april.

Därefter har fakta publicerats om Stålverk 80 som ej var kända för utskollet vid dess behandling av frågan om aktieteckningen. Uppgifter om betydande fördyringar av projektet i jämförelse med tidigare beräkningar har presenterats. Även industriministern har bekräftat fördyringar. Företrädare för styrelsen har sagl all man måste göra en översyn av projektet, och industriministern har inte uteslutit att del kan uppslå förseningar. Del är också känt alt NJA;s styrelse sammanträder i dag. Del torde kunna förutsättas att där behandlas frågor om tidsplaneringen för Stålverk 80.

Mot denna bakgrund är del motiverat alt näringsutskotlet efter föredragningar och inhämtande av information får tillfälle att ta del av de nya fakta som har framkommit sedan ulskottet behandlade frågan.

Jag yrkar därför äterremiss av punkten 41, Teckning av aktier i Statsföretag AB. i näringsutskoltets betänkande nr 15.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

Hen REGNÉLL (m);

Herr talman! När nu sä många nya fakta har kommit fram - delvis av ganska alarmerande art - belräffande situationen för Stålverk 80 och dessa fakta har kommit fram, som herr Sjönell påpekade, ejier utskottsbehandlingen skulle det väl kännas djupt otillfredsställande för kammaren alt inle ha lillfälle att bedöma dessa fakta. Jag föreställer mig all del också skulle kännas otillfredsställande för alla den-| som har intresse i denna verksamhet, för dem som leder den, för dem som arbelar i del nuvarande förelaget, för dem som beräknar att arbeia i del företag som skall konima lill stånd, för den kommun där verksamheten skall

125

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

bedrivas, osv. För alla dessa parter borde det väl kännas otillfredsställande att riksdagen inte skulle ha tillfälle alt debattera med kunskap om dessa nya fakta.

Vilka dessa fakta är behöver jag inle upprepa här. Vi komnier att
Teckning av aktier i läsa mycket om dem i tidningarna, förmodligen i morgon, för som bäst
Statsföretag AB pågår del en presskonferens, lill vilken journalister har kallals efter det

sammanträde som NJA:s styrelse haft i Stockholm i dag. Men del är inte bara på en presskonferens som delta skall diskuteras och inle bara i tidningarna vi skall läsa om det, utan vi skall själva här i kammaren ha lillfälle alt föra den debatten.

Vi känner till hur kostnadskalkylerna har spruckit, vi känner lill alt mifiöförhällandena tycks vara åtskilligt svårare all bemästra än vad många tidigare räknade med. Vi vet att konjunkturerna i järn- och stålbranschen pekar nedåt, att lågkonjunkturen nu tycks bli längre och svårare än vad man tidigare förutsett. Vi vel också alt suget mol kusten innebär en ytterligare utarmning av inlandet. Vi vel att del rent av uppställ svårigheter när det gälleratl fä fram arbetskraft föratl slälla i ordning Stålverk 80.

Della var ting som vi varnade för frän värt häll, både molionsledes och i kammardebaiten, men det fanns tillräckligt mänga optimister som slog bort dessa synpunkler och rentav kom med personliga ulfall mot dem inom Statsföretag och NJA som också ville vara mera uppmärksamma och belysa dessa risker.

Jag återkommer till att det måsle kännas otillfredsställande för oss här i kammaren, om vi inte fär tillfälle att pä grundval av dessa nya fakta diskutera - till projektets främjande - var vi slår i dag och vad som skall göras. Den diskussionen bör rimligen vara förberedd av vederbörande utskott, dvs. av näringsuiskoltel. Jag ber därför, herr talman, all få instämma i herr Sjönells yrkande om äterremiss.

Hen ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr talman! Sedan näringsutskotlet behandlade frågan om ett investeringsanslag av 175 mifi. kr., till Statsförelag AB för teckning av aktier i NJA, avseende Stålverk 80, har nya fakta publicerats om Stålverk 80, som ej var kända för utskottet vid dess behandling av frågan om aktieteckningen. Det gäller betydande fördyringar av della vikliga företag, som de anställda har anledning att hysa såstora förhoppningarom. Dessa fördyringar har även industriministern bekräftat.

Mol denna bakgrund är del motiverat alt näringsutskotlet efter föredragningar och inhämtande av information får lillfälle all överväga de nya fakta som har framkommit sedan utskottet behandlade frågan. Därför ber jag, herr talman, all få yrka på äterremiss av punklen 41, Teckning av aktier i Statsföretag AB, i näringsutskoltets betänkande nr 15

126

Hen SVANBERG (s):

Herr talman! Jag har anledning att säga elt par ting i den här frågan. Först och främst måste jag förundra mig över det nya sätt att arbeta i utskollet som silualionen tycks visa på. Del är inle så lång lid sedan vi behandlade della ärende i näringsutskotlet. Det var etl enhälligl utskott. Ingen yttrade etl enda ord om della, förslaget bifölls utan nägon som helsl diskussion.

Sedan går man upp här i kammaren efter någon tid och säger all det har framkommit så niånga nya fakta. Vilka fakta som har framkommit och som inle var kända dä har jag väldigt svårt att se. Vad som har framkommit är en diskussion i pressen. Det har varit debatter här i kammaren, föranledda av interpellationer i frågan. Men ingen hade någonting all säga kring detta när det behandlades i utskottet. Jag är verkligen förvånad över mina utskottskamrater.

Jag är också förvånad över den kompakta enighet som finns här. Man säger visserligen från etl visst håll att det här gör vi bara för all främja detta företag. Jag måsle säga att det är ell konstigt sätt all främja etl förelag. Styrelsen i NJA har i dag sammanträtt och diskuterat allt della och har kommit lill slutsatsen att del inle flnns några anmärkningar att rikta mol projekteringen. Man rekommenderar all projekteringen går vidare efter den uppgjorda planen.

Att vissa koslnadsfördyringar tillkommer måste väl varenda normalt utrustad människa kunna se. Varför skulle ell sådant här jälteprojekl inle drabbas av den inflation och den fördyring som går över hela västvärlden? Priserna pä vissa av de utrustningar som skall sättas in i detta stålverk har t. ex. utomlands stigit med 60 96. Ingen vettig människa som kalkylerade detta kunde räkna med sådana prisstegringar, utan del räknades med normala prisstegringar när kalkylerna gjordes. Då måste jag säga all del är en underlig situation när man försöker göra del inträffade till någonting fruktansvärt märkvärdigt.

Att man nu vill ha äterremiss till utskollet kan ju inte bero på annat än att man vill ha en annan utgång av ärendet, att man vill försöka göra någonting åt det. Om delta hade yrkats bara frän moderata samlingspartiet, så hade det kanske inle förvånat n-iig sä myckel. Men alt cenlern är med och alt centerpartister frän Norrbollen är med om detta försök att vältra stenar i vägen för Stålverk 80, det förvånar mig i allra högsta grad. Jag hade inte troll det om dem.

Sedan sägs det också på flera ställen att del är av omtanke som man framställer sitt yrkande - del blir sä förfärliga föfider av detta. Man har uppläckt att suget till Luleå gör all folk flyttar dit. Del är en väldig onnanke man plötsligt hyser om inlandsbefolkningen i Norrbollen, när man befarar all de måsle flytta till Luleå, medan man inte har haft någon omtanke om de människor som under alla år har flyttat till Stockholm, Göteborg, Malmö och andra orter över hela landet. Nu är det plötsligt något alarmerande. Ja, mina herrar, jag kan inte finna annat än all della är ett mycket stort skrymieri.

Hela denna fråga är upphaussad i pressen. Det har pågäll en press-

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

127

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

konferens, som nu antagligen är avslutad, där styrelsen redovisat alla fakta som finns i ärendet. Styrelsen kan inle finna alt det föreligger anledning att ändra inriktningen av projektet. Det gör alt jag finner diskussionen här myckel förvånande.

Herr talman! Jag yrkar all frågan avgörs här i dag.

Hen REGNÉLL (m):

Herr talman! Utskottets ordförande böfiade med all uttala sin förvåning över, som han sade, detta nya sätt all arbeia i utskottet.

Vi som är ledamöter i utskottet utan att samtidigt i likhet med dess ordförande vara medlemmar av NJA;s styrelse kan möjligen uttala vår förvåning överalt herr Svanberg, när delta ärende förbereddes i utskottet, inle på någol sätt lät oss la del av den kunskap som han rimligen redan vid den tidpunkten måsle ha haft beträffande svårigheterna alt fullföfia planerna på del sätt man tidigare tänkt sig. Nog tycker jag alt förvåningen bör finnas mer på utskottsledamöternas än på utskoitsordförandens sida.

Så beskärmade sig också ulskoilels ordförande över att man sagt sig ha tagit upp dagens diskussion för att främja företaget. Han förklarade all del inle var märkvärdigt att vi drar upp ärendet från moderat håll. Jag förstår inle bakgrunden till herr Svanbergs resonemang. Det var jag som använde formuleringen alt det är angelägel att riksdagens ledamöter ges tillfälle att få information, bedöma den informaiionen och uttala sig på grundval av den, just för att främja företaget. Man har råkat in i svårigheter i Luleå. Det är hell tydligt. Vi har ell ansvar all dessa svårigheter bemästras. Då måste vi också fä la del av fakta och bedöma dem.

Del jag i övrigl redovisade, all vi från moderathåll redan tidigare hade pekat pä risken för kommande svårigheter, har faktiskt aktualiserats. Herr Svanberg kan inte förneka att de problemen är mer påtagliga än tidigare. I kammaren fördes för några dagar sedan en debatt om Stålverk 80. Herr Burenstam Linder hade frågat industriministern om hur det låg till. Debaiten pågick länge och väl, och nog visade den alt det finns grundade skäl all säga att det inte är så lätt all genomföra delta projekt som många i förstone trodde.

Det finns möjligheter att förklara de svårigheterna. Herr Svanberg har påpekat i ell sammanhang att kostnadsökningarna varit större än vad också stora pessimister ansåg sig kunna räkna med för någol år sedan. Men alt herr Svanberg får tillfälle all säga det och alt vi andra får tillfälle all höra herr Svanberg säga del har väl elt värde i sig. Den debatten skall emellertid inle tas upp oförberedd i kammaren, ulan bor komma lill siänd efter ail ha förberetts av vederbörande uiskoii, det där herr Svanberg sitter som ordförande.

128

Hen SJÖNELL (c):

Herr lalman! Även jag är någol förvånad över herr Svanbergs inlägg, kanske framför allt över det gälla röstläge i vilket inlägget gjordes och dessutom över de våldsamma och halsbrytande slutsatser herr Svanberg

drog av vår enkla och självklara framställning - slutsatser som är fullständigt halsbrytande därför att de inte på något sätt kan utläsas ur ell krav att få ytterligare informationer belräffande fakta som kommii fram efter utskottsbehandlingen.

Jag kan betyga riksdagens ledamöter alt jag som ledamot av närings-utskottet vid utskottsbehandlingen exempelvis inle hade någon aning om del som industriministern offentligt har meddelat, nämligen all det inle är uteslutet att förseningar kan uppstå. Förseningar av etl sådant här gigantiskt projekt måsle man ha närmare upplysningar om. Att av delta enkla och mycket självklara krav dra slutsatsen att cenlerpartisliska Norrbotten.sriksdagsmän skulle vilja stoppa projektet aren halsbrytande slutsats som fär stå uteslutande för herr Svanbergs räkning. Den har inte etl dugg sanningshalt eller realitet bakom sig.

Del är endast och uteslutande vad som står i del papper jag läste upp, som skall beaktas, nämligen att vi som utskottsledamöter vill ha alla nya fakta belysta i utskottet för att kunna ge en mer fyllig bild av hela ärendet när kammaren skall behandla del. Del är alltsammans, herr lalman.

Hen SVANBERG (s);

Herrlalman! Jag blir ännu mer förvånad den här gängen över utskottels vice ordförande, som säger alt del är väldigt synd all han inte fäll ta del av min undervisning i den här frågan och de upplysningar som jag sitter inne med. Men, snälla herr Regnéll, i så fall går det alt fråga. Jag står gärna lill förfogande för undervisning i det fallet. När della behandlades i utskottet fanns del inte någon som hade något att invända mot att pengarna anslogs. Jag fann inte nägon anledning all ifrågasätta anslagel och gördel inle heller i dag. Men de som i dag yrkar på äterremiss måste ju också dä ha varit tvivlande. Då skulle de ha tagit upp detta och jag skulle ha lämnat alla de upplysningar jag hade all lämna.

Detta förvånar mig när det gäller utskottets vice ordförande.

All jag sedan sade att jag var mindre förvånad om moderata samlingspartiet hade tagit upp detta än om cenlern gör del har en myckel enkel förklaring. När det här behandlades i riksdagen fanns del två reservationer - inte i principfrågan ulan rörande olika punkter om vilka som skulle vara aktieägare osv. - jusl från moderata samlingspartiet. Centerpartiet har inle haft någon avvikande mening, men nu finner cenlern att man bör fundera över delta. Del gör det hela ännu mer underligt.

Herr Sjönells något underliga anförande i böfian av debaiten finner jag inte anledning alt kommentera. Vissa yttranden finns del inle anledning all svara på.

Herr industriministern JOHANSSON:

Herr lalman! Jag begärde ordet därför att det i redovisningen av de tre borgerliga partiernas motiv fören äterremiss har hänvisats till några uttalanden som jag gjort i en interpellationsdebatl här i kammaren. Låt mig därför få framhålla föfiande. 9 Riksdagens protokoll 1975. Nr 58-60

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

129

Nr 58 De som har läst protokollet frän den debatten har väl funnit att frågan

Q . . om koslnadsfördyringen först logs upp av herr Burenstam Linder i en

16 anril IQIS tidigare remissdebatt, där han sade att kostnaderna skulle kunna komma

_____________ all uppgå lill 7 mifiarder i stället för av regeringen i proposiiionen angivna

Teckning av aktier i 4,6 mifiarder. Jag framhöll då all man inom NJA hade gjort en beräkning
Statsföretag AB av hur stora kostnaderna skulle bli, om det prisgenomslag på järn, stål

och maskiner som inträffade under 1974 slog igenom fullt ul på priserna vid en upphandling. Vid de beräkningarna hade man kommii fram lill ca 900 miljoner. Samiidigi angav jag emellertid myckel klart att man inle kan lägga en sådan beräkning som underlag för en mera slutgiltig bedömning av hur priserna kommer att slå igenom, utan vi får avvakta den upphandling som pågår. Och då får vi, om allt går efter beräkningarna, under hösten in elt faktamaterial som ger oss möjligheter att göra mera slutgiltiga kostnadsberäkningar. Jag tycker del är rimligt att man vid NJA arbetar med etl sådant material, eftersom vi sä småningom kan behöva anmäla för riksdagen att kostnadsfördyringar som är slörre än beräknat kan konima all uppstå.

Det är del ena. Del andra är att del via pressen blev bekant alt NJA med regeringens goda minne hade kontakter med Krupps industrigrupp. Där hade man först tänkt att bygga ett valsverk i Tyskland, men sedan sade man sig all eftersom Krupp enligt egna beräkningar skulle konima alt köpa slålämnen från vårt nya stålverk, så kunde man länka sig att förlägga valsverket till Luleå i stället. Detta var också någonting som en arbetsgrupp mellan NJA och Krupp böriade utreda förra sommaren. Del arbelel är inte färdigt ännu, men vi hoppas att del skall bli klart vid årsskiftet.

Samtidigt har man inom NJA sagl sig, att om man skulle bestämma sig för all också bygga elt valsverk i Luleå, så kunde man kanske göra en uppdelning av projektet Stålverk 80 i tvä enheter med 2 miljoner ton i vardera och en viss tidsförskjutning mellan första slålugnen och den andra produktionsenheten, om man kunde vinna några fördelar genom att i tidssvackan mellan de båda enheterna lägga in byggandet av ett valsverk.

Jag tycker det är rimligt all man gör en sådan undersökning, men den påverkar inle tidsschemat för den planering som nu måste ske på grund åv det beslul som vi fattade i fiol. Den planeringen måste nu fortgå kontinuerligt, den är påböfiad och nu inne i ett myckel aktivt skede. Den kapacitet som är nödvändig föratl arbeta med dessa uppgifter anställdes också. Om ingenting särskilt inträffar hoppas man all i maj månad i är kunna påböria en del av de byggande förberedelsearbetena för Stålverk 80.

I den tidigare debatten hade jag ocksä anledning att ta upp mifiö
problemen. I naturvärdsverkets promemoria anges klart alt NJA:s ledning
i sina beräkningar har hållit sig helt inom ramen för de bestämmelser
som är utarbetade av naturvårdsverket och som sedan har fastslagits
130 när del gäller den mängd av avfallssioff som kan konima alt släppas

ut. Man har emellertid från naturvårdsverkets sida förklarat, all pä grund

av mängden av sådant stoff och med hänsyn till att produktionen kommer alt bli så slor, fyra mifioner ton, måsle man kanske justera bestämmelserna. NJA ställer sig självfallet lill förfogande för sädana diskussioner, och vi fär sedan se vilka konsekvenser det sä småningom leder lill.

Detta är de tre problem man avser när man talar om all nya fakta tillkommit som påverkar beslulel om Stålverk 80 liksom beslulel om den tidsperiod inom vilken del skall genomföras. Men, kammarledamöter, när ni i fiol tog ställning lill förslaget om Stålverk 80, försökte ni dä inle göra en bedömning av marknadens förutsättningar alt la emot den produktion av slålämnen som stålverket skulle komma all stå för kanske 1979 och in på 1980-talel och av lönsamheten för en sådan produktion? Del var väl de tvä faktorerna beslulel grundades på. Därtill kom naturligtvis andra motiv som sysselsältningsmotivel och lokalise-ringsmolivet; vi ville alla gärna ha en lokalisering till delta område för alt åstadkomma sysselsättning där.

Jag frågar mig - och del har naturligtvis också NJA;s styrelse haft anledning att göra i dag; Har det under denna lid inträffat någonting i dessa avgörande frågor som förändrar förutsättningarna för stålverket? Jag sade i debaiten här i kammaren att så inle var fallet. De redovisningar som gjorts av bedömningarna av den inlernationella slålkonjunkturen visar alt vi under 1980-talet kommer alt ha ell underskott av stålämnen uppgående till 100-150 mifioner ton. Dessa prognoser ligger till grund för den norska statens beslul - vilkel fattades ell halvt år efter del all vi fattat beslul om NJA:s Stålverk 80 - all i Norge bygga ul ett slålämnesverk, inle med lika stor kapacitet som Stålverk 80 men med en kapacitet av 2-3 mifioner ton. De ligger också lill grund för del svenska Grängesbergsbolagels anmälan - drygt ett halvt är efter del att riksdagen fattat sill beslut -om sin avsikt all bygga ut ett slålämnesverk i Oxelösund för produktion av stålämnen. Grängesbergsbolaget har alltså gjort samma bedönining som vi gjorde och på vilket riksdagens beslul grundades.

Herr talman! De fakta som låg till grund för riksdagens beslul har inte ändrats. Beslutet måste fullföljas. Man kan inle hänvisa lill all marknadens förutsättningar eller några andra förutsättningar nu blivit hell andra än de var tidigare. Den ende som sagl något i den vägen är herr Regnéll. Han säger alt järnkonjunkluren pekar nedåt jusl nu. Det stämmer, herr Regnéll. Det gör skogskonjunkturen ocksä. Men är det därför någon av våra skogsindustrier som dragit lillbaka sina koncessionsansökningar för att få bygga ul sina industrier? Fråga herr Hedlund! Fråga dem som sitter i ASSLs styrelse! Fråga någon i den övriga skogsindustrin, om man för att konjunkluren just nu pekar nedåt ändrar sina investeringsplaner! Nej, man ulnytfiar konjunkturläget lill att genomföra dem för all stå rustad när konjunkluren återigen går upp och man kan böfia säfia. Beslulel om Stålverk 80 bygger inte på den tillfälliga konjunktur som råder i dag. Del bygger pä undersökningar av marknadsunderlag och av vad som kan inträffa under 1980-lalet. De var tillräckligt välgrundade för alt riksdagen enhälligl skulle fatta sitt beslut. Och riksdagen

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

131

Nr 58 hade ändå lillfälle att ta del av hela det underiag - även det hemliga,

Onsdaeen den ' "'skotten - som vi hade till förfogande. På della grundade, antar jag,

16 anril 1975 näringsutskotlet sin tillstyrkan av förslaget om Stålverk 80. Jag förmodar

_____________ att detta material också varit grunden för alt elt enhälligt näringsulskotl

Teckning av aktier i nu tillstyrkt det anslag som begärts och som man i princip beslutat om.
Statsföretag AB Jag skall inte ullala någon förvåning, men kammarens ledamöier bör

besinna sitt ansvar. Beslutet är fattal, planeringen pågår. Vad som inträffar nu är självfallet all man bryter den planeringsverksamhet som pågår. Vad innebär återremissen? Innebär den alt vi, via de kanaler vi kan ha lill förfogande, dvs. Statsföretag och NJA, skall se lill att man stoppar all den planering som pågår för Stålverk 80? Skall vi meddela koncessionsnämnden, som i dagarna skall falla sitt beslul, att del inle är säkert all projektet skall fortsätta. Ni måste förstå oss på den punkten att ni försenar tillkomsten av ell av de viktigaste projekt med vilka vi har arbetat.

132

Hen REGNÉLL (m):

Herr lalman! Redan redovisningen i det anförande som industriministern har hållit här är väl ett tillräckligt bevis för alt det är värdefullt alt få ta del av synpunkler och fakta, fakta som kan vara positiva och fakta som kan vara negativa.

Det är med en viss förvåning - del måste jag ändå säga - som jag tycker mig utläsa ur industriministerns säll att nalkas frågan att han ser en fara för projektets fullföfiande i alt utskottet skulle kunna få redovisa de nya fakta som kommit fram.

Jag vidhåller att det kommit fram nya fakta sedan utskottet hade alt behandla ärendet. Då sades ingenting över huvud laget i frågan därför alt vi fotfolk ingenting visste och herr Svanberg ingenting sade. Till de nya frågorna -jag är kanske skyldig alt redovisa dem - hör väl bl. a. tanken på en samarbetspartner. De som var med om diskussionen för ell år sedan minns att del förslaget restes från industrihåll och aktualiserades ocksä frän värt häll i moderata samlingspartiet. Herr Svanberg avvisade med förakt den tanken i debatten. Nu återkommer den tydligen. Uppgiften lär ha läckt ut från tyskt håll, annars är del inle säkert att vi hade velat någonting ännu. Det är väsentligt bällre om man får besked från ell ansvarigt statsråd, som kanske har andra uppgifter att lämna.

Skillnaden är att man för ell år sedan med förakt avvisade tanken pä svenskt samarbete och nu leker med tanken pä samarbete med tyskar. Jag vill inte alls ha sagt att det sistnämnda är något klandervärt eller något som man inte skall reflektera pä. Men jag tycker all kammaren skall ha lillfälle all dels fä fakta belräffande denna tankelek, som jag tillät mig alt än så länge kalla den. dels lägga synpunkler på den.

En annan idé som framfördes från vårt håll var att man skulle hålla del nya projektet Stålverk 80 skilt från del gamla företagel som etl särskilt företag för alt man på sä sätt skulle fä en klarare redovisning av kostnader och intäkter och förhållanden över huvud taget i den nya verksamheten.

Detta avvisades också med förakt. Man sade att det bara skulle bli ell sätt alt blanda bort korlen - jag tror nästan uttrycket användes - och att man hade tillräcklig administration inom det gamla företagel för att klara av ocksä administrationen av den myckel stora utbyggnad som Stålverk 80-projektet skulle innebära. Nu har del visat sig att en del av de ansvariga har haft känslan att de inte kunnat arbeta effektivt och inte fått sådant uträttat som de själva önskat uträtta. Det måste ha varit någol i administrationen som brustit. Del är ell andra exempel pä att något nytt tillkommit. Jag menar personligen all också mifiöaspeklerna inneburit en nyhet sedan förra årel, men det vill jag inte överdimensionera - mifiöproblemen kan man kanske komma till rätta med.

Det ena lagt lill det andra gör emellertid alt vi måste vara många här i kammaren som finner det rimligt alt vi får tillfälle till en förberedd debatt om delta. Något uppskov med projektets genomförande skulle det väl ändå inte, herr slalsråd, innebära om ärendet gick tillbaka lill näringsutskotlet och efter nägon vecka togs upp på nytt här i kammaren?

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

Hen SJÖNELL (c):

Herr talman! Det finns väl ändå anledning alt tala i den här seriösa frågan med litet mindre bokstäver, all visa litet mera sans och måtta och sinne för proportioner. Den rad av fakta och nya informationer som industriministern gav oss här i sitt mycket intressanta inlägg bekräftar bara ytterligare nödvändigheten av alt utskottet får ta sig en titt på de nya fakta som lillkommil. Den fylliga bakgrund som ell riksdagsutskott har rätt att begära förelåg inte vid ulskottsbehandlingen, och därför har frågan t. o. m. konstitutionella dimensioner, även om vi inle skall över-dran-iatisera någonting.

Jag kan för min del inle se all någon som helsl ändring har skett i de grundläggande fakta som motiverar investeringen. Del finns alltså från vårt håll inle någon anledning all tala om all de grunder och motiveringar för denna investering som fanns tidigare nu har undanryckts. Vi har sagl bara detta enkla, att eftersom så myckel nytt har tillkommit omkring de grundläggande fakta som motiverar denna slora investering, måste elt riksdagsutskott ha rätt lill ytterligare information och fä vetskap om de olika vinklingar och aspekter som t. ex. kan komma fram vid hearings med olika personer i detta sammanhang.

När jag sade alt man borde ha litet mera sinne för proportioner tänkte jag framför allt på industriministerns för mig förvånande uttalande all någon veckas förskjutning genom en äterremiss av ärendet lill ulskottet skulle kullkasta denna utomordentligt seriöst och detafirikt planerade investering. Della slora projekl skulle alliså ramla som ell korthus för en veckas uppskov! Om det vore på del viset skulle man verkligen ha anledning att fråga vad del är för slags planering och vad det är för slags folk som sköter planeringen. Det är uppenbart alt oviljan alt återremittera ärendet inte har ett spär med den saken att göra. En veckas uppskov borde man i lugn och ro och med sans och måtta kunna komma

133

Nr 58 överens om, för det är inga dramatiska ting det är fråga om - inle frän

Onsdaeen den " '"- ' '" "''S' ' ytterligare informationer. Vi har fåll en del

16 anril 1975 av industriministern i dag, men vi förväntar oss att få ändå mer nödvändig

--------------- information om och när ärendet återremitteras lill utskottet.

Teckning av aktier i

Statsföretag AB Herr indusiriministern JOHANSSON;

Herr lalman! Del är möjligl att jag misstar mig på riksdagskollegerna och utskottet. Jag trodde nämligen att riksdagsledamöterna föfide de debatter som vi för i kammaren, även interpellalionsdeballer. Jag ansträngde mig vid inlerpellationsdebatten för några dagar sedan att lämna en så fyllig redovisning som möjligt kring NJA och Stålverk 80 - del finns all läsa i protokollet. Jag hade då också tillfälle att säga att frågan om en eventuell samarbetspartner, Krupp, inte berörde Stålverk 80. Den berörde fortsättningen, nämligen frågan om man skall bygga ett valsverk. På samma säll har vi haft diskussioner med SKF i Sverige. Dessa gäller inte Stålverk 80, utan de gäller köp av slålämnen som man eventuellt skulle bearbeta vidare uppe i Luleå. Här har vi alltså elt samarbete i efterhand med tvä parter, en tysk och en svensk. Vi får se vilka resultat man komnier lill. Men del har i och för sig inle någonting att göra med själva Stålverk 80.

Vad beträffar administrationen byggs den upp för alt man skall klara de uppgifter som kommer att finnas. I den nämnda inlerpellationsdebatten hade jag tillfälle att meddela att administrationen skall ha fyra slora, relativt fristående sektioner, varav en är Stålverk 80 och en det nuvarande NJA. Sektionerna skall ha chefer som är hämtade från den svenska industrin och vilka, som jag bedömer det, var för sig är kapabla alt leda etl järn- och stålverk. Dessa chefer har anställts och trätt i fiänsl. De har alltså påböfiat arbetet, även med Stålverk 80. Del är därför jag anser att ett uppskov medför en ovisshet under den tid som uppskovet gäller.

Del kan naturligtvis vara sä att utskottels borgerliga ledamöter i efte"r-hand kommit underfund med att man borde ha tagit upp en del av dessa frågor, inle minst denna om administrationen. Delta kan ju inte ha varit någon nyhet. Man borde ha kunnat fråga om administrationen är tillräcklig eller hur administrationen kommer att byggas upp. Men den frågan har inle ställts, och då måste de övriga ledamöterna av utskottet ha fått intrycket all även de borgerliga ledamöterna delade uppfattningen alt man här var i färd med all skapa en organisalion som blir tillräcklig för all fullföfia riksdagens beslul.

Hen REGNÉLL (m):

Herr lalman! När industriministern säger att samarbetet med Krupp

och etl eventuellt samarbete med etl svenskt företag inle direkt innebär

etl samarbete för Stålverk 80:s del är del kanske skäl alt säga att det

svåraste för elt producerande förelag inte brukar vara alt framställa sin

134 produkt ulan alt sälja den. På den punkten hade vi vissa tvivel redan

tidigare, och nu ser vi att man pä della sätt söker säkra sig för all fä avsättning av en del av sina produkter lill ell valsverk. Vi säger: Lycka till! Vi hoppas att det skall gä bra, men vi kan inle undgå alt notera att man tidigare gjort rält mänga felbedömningar inom NJA; man har sålt t. ex. plåt till fasta priser och tydligen gjort slora förluster.

Även vad beträffar administrationen har jag en liten erinran alt göra mol vad industriministern sade. Vi framförde redan i fiol från värt håll vår åsikt all man var underförsöfid på den administrativa sidan och all administrationen skulle behöva läggas upp annorlunda. Vi flck dä beskedel; Ta ni det lugnt; det här sörier vi för! Efter det beskedet är del kanske inte så underiigt att vi inom näringsutskottet i år inte tog upp frågan. De avsägelser som förekommit inom styrelsen var icke kända när näringsutskotlet behandlade detta ärende.

Så återkom industriministern lill de risker det skulle innebära för projektet som sådant om nu ärendet gick lillbaka lill näringsuiskoltel för alt därifrån återkomma lill riksdagens kammare. Jag förstår inte det. Jag säger som herr Sjönell; Någon veckas dröjsmål med elt beslul i kammaren kan väl inte på något säll påverka framfarten av det lunga maskineri som måste till för att driva planeringen av Stålverk 80 framåt.

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Teckning av aktier i Statsföretag AB

Överläggningen var härmed slutad.

Hen ANDRE VICE TALMANNEN yttrade:

Propositioner framställs försl beträffande det under överläggningen framställda yrkandet om älerförvisning av ärendet lill utskollet för ytterligare beredning. Jag erinrar om all del i 4 kap. 9 !; RO stadgas: "Ärende, i vilkel utskott har avgivit betänkande, skall från kammaren återförvisas lill utskottet för ytteriigare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till yrkande om del."

Proposilioner gavs först på bifall lill del av herr Sjönell under överläggningen framställda yrkandet om älerförvisning av punkten 41 lill utskottet för ytterligare beredning saml vidare pä avslag pä äterremiss-yrkandet, och förklarades minst en tredjedel av de röstande ha besvarat den försl framställda proposiiionen med ja.

Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.

Punkten 42

Utskottets hemställan bifölls.

§ 22 Föredrogs

Närmgsutskoltets belänkanden

Nr 12 med anledning av propositionen 1975:1 i vad gäller anslag inom arbetsmarknadsdeparlementets verksamhetsområde avseende företagareföreningarna och av dem administrerad garanti- och långivning

135

Nr 58 jämte motioner

OnsdaBPn den_ '' '- " anledning av proposiiionen 1975:1 i vad avser anslag till
16 anril 1975__ förelags-och branschfrämjande åigärder saml vissa fonder jämte mo-
_____________

tioner

Kammaren biföll vad utskottet i dessa belänkanden hemställt.

På förslag av herr andre vice talmannen beslöt kammaren uppskjuta behandlingen av det på föredragningslistan återstående ärendet lill kl. 19.30.

§ 23 Anmäldes och bordlades Moiioner

Nr 2056 av herr Andersson i Nybro m. fl. Nr 2057 av herr Kindbom m.fl. Nr 2058 av herr Måbrink m.fl. Nr 2059 av herr Oskarson m.jl. Nr 2060 av herr Oskarson m.jl. Nr 2061 av herr Oskarson m.fl. Nr 2062 av herr Strindberg m.fl.

med anledning av propositionen 1975:37 med förslag om nytt förmänssystem för värnpliktiga m. fl. och ändringar i famifiebidragsförordningen (1946:99) m. m.

Nr 2063 av herr Enksson i Ulfsbyn m. fl.

Nr 2064 av herr Gillström m.fl.

Nr 2065 av herr Johansson i Hållsta

Nr 2066 av herr Olof Johansson i Stockholm m.jl.

Nr 2067 av fru Jonäng m. fl.

Nr 2068 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Annerås

Nr 2069 av herr Magnusson i Kristinehamn m.fl.

Nr 2070 av herr Magnusson i Tanum m.jl.

Nr 2071 av herr Mattsson i Skee m. jl.

Nr 2072 av herr Nordstrandh m. fl.

Nr 2073 av hen Norrby m.fl.

Nr 2074 av herr Sellgren m. fl.

Nr 2075 av herr Sundman m.fl.

Nr 2076 av herr Takman m. fl.

Nr 2077 av herr Ångström

med anledning av propositionen 1975:46 om planering och samordning

av samhällets insatser för rekreation och turism

Nr 2078 av herr Oskarson m.fl.

Nr 2079 av herr Turesson

Nr 2080 av herr Werner i Tyresö m.fl.

136 Nr 2081 av hen Wijkman

Nr 2082 av herrar Åsling och Boo

med anledning av propositionen 1975:57 om etl nytt system för auto- Nr 58

matisk dalabehandling inom folkbokförings- och beskallningsområdel Onsdaeen den

Nr 2083 av herr Gustavsson i Alvesta m.jl.

med anledning av propositionen 1975:66 om vissa stimulansåtgärder för

arbetsmifiöförbällringar

Nr 2084 av herr Börjesson i Falköping m. fl.

med anledning av proposiiionen 1975:67 om lag om ändring i lagen

(1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.

Nr 2085 av herr Krönmark m.jl. Nr 2086 av herr Takman m.fl.

med anledning av proposiiionen 1975:70 med förslag lill lag om sambruksföreningar, m. m.

Nr 2087 av fru Jacobsson och herr Winberg

Nr 2088 av herr Lidgard m.fl.

Nr 2089 av herr Nyquist

med anledning av proposiiionen 1975:78 om lagstiftning angående ansvar

för funktionärer i offentlig verksamhet, m. m.

Nr 2090 av herr Hörberg Nr 2091 av herr Oskarson m. fl.

med anledning av proposiiionen 1975:81 om ny organisalion för luftfartsverket, m. m.

Nr 2092 av fru Jonäng och fru Andersson i Hjärtum Nr 2093 av fru af Ugglas m.fl.

med anledning av proposiiionen 1975:84 om kommunal biståndsverksamhet

Nr 2094 av herr Gransledt m.jl.

Nr 2095 av fru Nilsson i Kristianstad m.fl.

Nr 2096 av herr Takman m.jl.

Nr 2097 av herrar Wachlmelsier i Johannishus och Andersson i Ljung

med anledning av propositionen 1975:85 med förslag om tilläggsstat 111

lill riksslaten för budgetåret 1974/75

Nr 2098 av herr Åkerlind

med anledning av propositionen 1975:86 om viss avdragsrätl vid inkomsttaxeringen för kostnader för arbetskläder

Nr 2099 av herrar Carlsson i Vikmanshyttan och Jonasson Nr 2100 av herr Hallenius m.jl.

16 april 1975

137

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Meddelande om frågor

Nr 2101 av herrar Hörberg och Carlström Nr 2102 av herr Komsledt Nr 2103 av herr Nygren Nr 2104 av hen Schött m.fl.

med anledning av propositionen 1975:87 om riktlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m. m.

Nr 2105 av herr förste vice talmannen Bengtson m.fl.

Nr 2106 av herr Bohman m.fl.

Nr 2107 av herr Fälldin m.fl.

Nr 2108 av hen Fälldin m.fl.

Nr 2109 av herr Hermansson m.fl.

Nr 2110 av herrar Jonsson i Mora och Weslberg i Ljusdal

Nr 2111 av herrar Josefson och Hallenius

Nr 2112 av herr Lothigius m.fl.

Nr 2113 av herr Löfgren

Nr 2114 av herrar Löfgren och Ahlmark

Nr 2115 av fru Nilsson i Kristianstad och herr Henmark

Nr 2116 av herr Polstam m.fl.

Nr 2117 av herr Ringaby m.fl.

Nr 2118 av fru Troedsson m.fl.

Nr 2119 av herr Westberg i Ljusdal

Nr 2120 av herr Weslberg i Ljusdal

Nr 2121 av hen Åkerlind m.fl.

Nr 2122 av herr Åsling m. fl.

med anledning av propositionen 1975:92 om sänkning av den statliga

inkomstskatten, m. m.

Nr 2123 av herr Carlsson i Vikmanshyttan

Nr 2124 av herr Fågelsbo m.fl.

med anledning av propositionen 1975:97 angående rörlig pensionsålder

m. m.

Nr 2125 av herr Wachtmeister i Slaffanstorp

med anledning av propositionen 1975:98 om skatteplikt för vissa studiebidrag, m. m.

§ 24 Meddelande om frågor

Meddelades att föfiande frågor framställts den 16 apnl

138

Nr 165 av herr Petersson i Röstånga (fp) till herr kommunikationsministern om åigärder för att bevara svenski flygcharterföreiag:

Vill statsrådet redogöra för de förhandlingar som pågått för att bevara etl svenskt flygcharterföreiag?

Nr 166 av herr Wirtén (fp) lill herr indusiriministern om utredning rörande förutsättningarna för Stålverk 80;

Del är vikligt alt den snabba utflyttningen av arbetskraft från Norrland och i synnerhet Norrbotten hejdas. Det förutsätter bl. a. elablering av industrier i stor skala. I det perspektivet är Stålverk 80 en viktig satsning. Samtidigt rör det sig om elt projekt som kommer att ta i anspråk en slor del av resurserna för industriinvesteringar under kommande år och för vilket också skallemedel komnier alt ulnylfias. Det är därför oroande att det under senare tid dykt upp en rad uppgifter som ytterligare ökar osäkerheten kring Stålverk 80. Inom styrelserna för Statsföretag och NJA finns tydligen en växande tveksamhet, och redan i dag står del klart att den ursprungliga kostnadsramen trots garderingar för prisstegringar kommer all överskridas med minst 900 mifi. kr. Konsekvenserna för mifion i Luleå har vidare fåll naturvårdsverket all säga nej lill en placering av det nya stålverket där. Till delta kommer den tidigare oron för negativa effekter pä ulvecklingen i Norrbottens inland.

Jag vill därför fråga industriminister Johansson:

Är indusiriministern beredd all låta en grupp frislående experter för riksdagens räkning granska förutsättningarna och kalkylerna för Stålverk 80 och därigenom ge riksdagen bällre möjligheter att bedöma de risker som är förenade med projektet?

Nr 58

Onsdagen den 16 april 1975

Meddelande om frågor

Nr 167 av herr Karlsson i Malung (s) lill herr kommunikationsministern om vidgad bankservice vid postkontoren:

1 dag råder det en viss begränsning i postverkets bankservice. Kontanta bankgiroutbetalningar och inlösen av checkar fär t. ex. inte ske.

Anser statsrådet att det från servicesynpunkt skulle vara motiverat att även inlösen av bankgiroutbetalningskort och checkar skulle kunna ske vid postkontoren för att skapa jämställdhet med bankerna?

§ 25 Kammaren åtskildes kl. 18.07.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen