Riksdagens protokoll 1975:56 Fredagen den 11 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:56

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:56

Fredagen den 11 april

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes till en börian av herr förste vice talmannen.

§ 1 Justerades protokollen för den 3 innevarande månad.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Meddelande om tidpunkt för besvarande av interpellation nr 43 om hanteringen av radioaktivt avfall

§ 2 Meddelande om tidpunkt för besvarande av interpellation nr 43 om hanteringen av radioaktivt avfall

Herr indusiriministern JOHANSSON:

Herr talman! Herr Gransledt har till mig ställt ett antal frågor berörande hanteringen av radioaktivt avfall. Eftersom frågorna nära ansluter till de problem som berörs i regeringens proposition angående energipolitiken avser jag all besvara dem i anslutning lill riksdagens behandling av nämnda proposition i slutet av maj månad.

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Propositioner

Nr 59 till kulturutskottet

Nr 99 lill jordbruksutskottet

§ 4 Föredrogs och hänvisades

Motioner

Nr 2043 till kulturutskottet

Nr 2044-2046 till skatteutskottet

§ 5 Föredrogs och bifölls interpellalionsframställningarna nr 51-53.

Anslag till polisväsendet

§ 6 Anslag till polisväsendet

Föredrogs justitieutskottets betänkande nr 9 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte moiioner.

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta belänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i belänkandet.

163

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överiäggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 1 (Polisverksamheten vid de större flygplatserna, m. m.) Vid denna punkt hade behandlats motionerna 1975:21 av herr Petersson i Röslånga (fp),

1975:136 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt nu var i fråga (yrkandena B 3 och B 4),

1975:139 av herrar Petersson i Röslånga (fp) och Andersson i Örebro

(fp),

1975:323 av herr Lundgren (s), vari hemställts att riksdagen beslutade alt överföringen av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats frän Märsta polisdistrikt till Stockholms polisdistrikt borde genomföras den I november 1976 i samband med att den nya permanenta stationsbyggnaden togs i bruk,

1975:1099 av fru André m.fl. (c, fp), vari hemställts att riksdagen uttalade att den av departementschefen föreslagna omorganisationen av polisverksamheten vid flygplatserna inle borde komma till stånd,

1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m), vari, såvitt nu var i fråga, hemställts alt riksdagen begärde att regeringen lade fram förslag om försöksverksamhet med jourdomstolar i enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 13),

1975:1114 av herrar Lindkvist (s) och Hellström (s) samt

1975:1115 av herrar Lindkvist (s) och Hellström (s).

Utskottet hemställde

1.    all rik.sdagen belräffande ansvaret för polisverksamheten på stor-flygplatserna skulle dels avslå motionen 1975:1099, dels i anledning av departementschefens ultalanden i propositionen 1975:1 bilaga 4 angående polisen pä storflygplatserna och motionen 1975:323 ge regeringen till känna vad utskottet anfört om tidpunkten för överförandel av ansvaret för polisverksamheten pä Arlanda flygplats lill Stockholms polisdistrikt,

2.    att riksdagen beträffande sammanläggning av polis- och åklagar-distrikt skulle avslå molionen 1975:139,

3.    all riksdagen beträffande lekmannainflytande i polisstyrelserna skulle avslå motionerna 1975:21 och 1975:1114,

4.    att riksdagen beträffande medborgarviitnen vid förundersökning i brottmål skulle avslå molionen 1975:136 i denna del (yrkande B 3) och motionen 1975:1115,

5.    att riksdagen belräffande effektivisering av polisens utredningsarbete skulle avslå motionen 1975:136 i denna del (yrkande B 4),

6.    att riksdagen beträffande försöksverksamhet med jourdomstolar skulle avslå motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 13).

164

Reservationer hade avgivits

1. av herrar Johansson i Växjö (c), Bengtsson i Göteborg (c) och Frans-

son (c), fru Wiklund (c) och fru André (c) samt herr Petersson i Röslånga (fp) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande ansvaret för polisverksamheten pä storflygplatserna med bifall till motionen 1975:1099 och med avslag pä motionen 1975:323 gav regeringen till känna vad reservanterna anfört om alt ansvaret för polisverksamheten pä Arianda flygplats och på den nya flygplatsen Landvetter borde ligga kvar hos Märsta respektive Mölndals polisdistrikt.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

2. av fru Kristensson (m) och herr Schött (m) som ansett att utskottet
under 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande ansvaret för polisverksamheten pä storflygplatserna skulle dels avslå motionen 1975:1099, dels i anledning av motionen 1975:323 ge regeringen till känna vad reservanterna anfört angående tidpunkten för överförandet av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats till Stockholms polisdistrikt,

3. av fru Kristensson (m) coh herr Schött (m) som beträffande för
söksverksamhet med jourdomstolar ansett att utskottet under 6 bort hem
ställa

att riksdagen belräffande försöksverksamhet med jourdomstolar med bifall till motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 13) begärde att regeringen lade fram förslag om sådan verksamhet i enlighet med vad reservanterna anfört.

Punkten 2 (Rikspolisstyrelsen)

Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 4 (justitiedepartementet) underpunkten B 1 (s. 29-32) föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 122 160 000 kr., varav 7 207 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang hade behandlats molionerna

1975:136 av herr Helén m. fl. (fp), vari, såviii nu var i fråga, hemslällls att riksdagen lill utbildning av polismännen i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi anvisade 334 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen (yrkande A Ijsamt

1975:721 av herr Polstam m. fl. (c), vari, såvitt nu var i fråga, heni.ställts att riksdagen beslutade alt under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen anslå ett i förhällande lill regeringens förslag med 350 000 kr. förhöjt anslag på 122 510 000 kr. föratl i enlighet med rikspolisstyrelsens förslag föriänga grundutbildningen med tre veckor (yrkande 4).

Ulskottet hemslällde

att riksdagen belräffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:136 i denna del (yrkande A I) och motionen 1975:721 i denna del (yrkande 4) lill Rikspolisstyrelsen

165

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

för budgetåret 1975/76 anvisade elt förslagsanslag av 122 160 000 kr., varav 7 207 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Reservalion hade avgivits

4. av herrar Johansson i Växjö (c), Bengtsson i Göteborg (c) och Frans-son (c), fru Wiklund (c) och fru André (c) saml herr Petersson i Röslånga (fp) som ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens förslag och motionen 1975:136 i denna del (yrkande A 1) och motionen 1975:721 i denna del (yrkande 4) lill Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 122 500 000 kr,, varav 7 210 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Punkten 5 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

Regeringen hade under punkten B 4 (s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m, för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 000 kr,

I detta sammanhang hade behandlats molionen 1975:137 av herr Hermansson m. fl, (vpk), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att övertygande bevis framlades som visade att all personregistrering som grundade sig på personers politiska uppfattning upphörde (yrkande 1), att riksdagen uttalade att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen endast inriktades på all motverka spionage och alt förebygga fascistiska ligors verksamhet (yrkande 2) saml all anslagel lill särskild polisverksamhet under punkten B 4 reducerades i enlighet härmed (yrkande 3).

Utskottet hemställde

1.                        att riksdagen belräffande personregistrering grundad pä politisk upp
fattning skulle avslå motionen 1975:137 i denna del (yrkande 1),

2.   all riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens verksamhet skulle avslå motionen 1975:137 i denna del (yrkande 2),

3.   att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1371 denna del (yrkande 3) till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 54 100 000 kr.

166

Reservation hade avgivits

5. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som ansett att utskottet bort hemställa

1, att riksdagen beträffande personregistrering grundad på politisk uppfattning med bifall till motionen 1975:137 i denna del (yrkande 1) hos regeringen begärde att övertygande bevis framlades som visade att all

sådan registrering upphörde,

2,    att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens verksamhet med bifall till motionen 1975:137 i denna del (yrkande 2) uttalade att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen enbart inriktades på att motverka spionage och förebygga fascistiska ligors verksamhet,

3,    att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av motionen 1975:137 i denna del (yrkande 3) skulle avslå regeringens föreliggande förslag till anslag för budgetåret 1975/76 till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader) Regeringen hade under punkten B 6 (s. 36-42) föreslagit riksdagen att till  Lokala polisorganisationen:  Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 547 593 000 kr,, varav 355 946 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:243 av herr Henmark (fp),

1975:1100 av herr Bohman m. fl, (m), vari, såvitt nu var i fråga, yrkats att riksdagen begärde att regeringen vidtog åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen om ytteriigare kvarterspoliser och särskilda ansvarsområden för polismän pä landsbygden (yrkande 4), all riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 5 500 000 kr. förhöjt belopp (yrkande 5) och att riksdagen begärde att regeringen lade fram en ny treårsplan för personalförslärkningar av polisen, varvid borde övervägas inriktningen av polisens resurser, utbildningskapacitet m. m, (yrkande 7),

1975:1107 av herr Hellström m, fl, (s) samt

1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari, såvitt nu var i fråga, yrkats att riksdagen beslutade att avslå förslaget om i anslaget under punkten B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader ingående belopp för utökning av antalet polismansfiänster, uppgående lill 24 000 000 kr. (yrkande 1).

Ulskottet hemställde

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall lill rege
ringens förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i denna del (yr
kande 5) och motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 1) till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 an
visade ett förslagsanslag av I 547 593 000 kr., varav 355 946 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen,

2, att riksdagen beträffande utbyggnad av kvarterspolisverksamhelen
skulle avslå motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 4 delvis) och mo
tionen 1975:1107 i denna del (yrkande 1),

167

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

3.    alt riksdagen beträffande omvandling av befintliga polismansfiänster till kvarterspolisfiänster skulle avslå motionen 1975:1107 i denna del (yrkande 2),

4.    att riksdagen beträffande översyn av villkoren för kvarterspolisfiänster skulle avslå molionen 1975:1107 i denna del (yrkande 3),

5.    att riksdagen beträffande översyn av polisutbildningen skulle avslå motionen 1975:1107 i denna del (yrkande 4),

6.    att riksdagen beträffande ansvarsområden och närservice m. m. inom polisverksamheten pä landsbygden skulle avslå motionen 1975:243 och motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 4 delvis),

7.    att riksdagen beträffande ny treårsplan för personalförstärkningar av polisen skulle avslå motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 7),

Reservationer hade avgivits

6.                         av fru Kristensson (m) och herr Schött (m) som beträffande me
delsberäkningen ansett att utskottet under I bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 5), i anledning av regeringens förslag och med avslag pä motionen 1975:1108 i denna del (yrkande I) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 1 553 093 000 kr., varav 357 000 kr, aU avräknas mot automobilskattemedlen,

7.                         av herr Pettersson i Västerås (vpk) som beträffande medelsberäk
ningen ansett att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 1), i anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 5) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 1 523 593 000 kr., varav 300 000 000 kr. att avräknas mol automobilskattemedlen,

8.                         av fru Kristensson (m) och herr Schött (m) som beträffande ny tre
årsplan för personalförstärkningar av polisen ansett att utskottet under
7 bort hemställa

att riksdagen beträffande ny treärsplan för personalförstärkningar av polisen med bifall till molionen 1975:11001 denna del (yrkande 7) begärde att regeringen lade fram en sådan plan, varvid borde övervägas inriktningen av polisens resurser, utbildningskapacitet m. m.

168

Punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Utrustning) Regeringen hade under punkten B 7 (s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 13 200 000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m). vari, såviii nu var i fråga, yrkats att'riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisade ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr. utökat belopp (yrkande 6),

1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari, såviii nu var i fråga, yrkats att riksdagen beslutade avslå förslaget om i anslaget under punklen B 7 Lokala polisorganisationen: Utrustning ingående belopp för utökning av antalet polismansfiänster, uppgående lill 2 400 000 kr, (yrkande 2) samt

1975:1119 av herr Lövenborg m, fl. (vpk).

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Utskottet hemställde

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 6) och motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 2) saml motionen 1975:1119 till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 13 200000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Reservationer hade avgivits

9. av fru Kristensson (m) och herr Schött (m) som beträffande me
delsberäkningen - under förutsättning av bifall till den vid punkten 7
avgivna reservationen nr 6 - ansett att ulskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 6) och i anledning av regeringens förslag samt med avslag pä motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 2) och motionen 1975:1119 lill Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 13 700 000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mol automobilskattemedlen,

10.   av herr Pettersson i Västerås (vpk) som belräffande medelsbe
räkningen - under förutsättning av bifall lill den vid punkten 7 avgivna
reservationen nr 7 - ansett att ulskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 2) och i anledning av regeringens förslag samt med avslag på molionen 1975:1100 i denna del (yrkande 6) och motionen 1975:1119 till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 10 800 000 kr., varav 2 100 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Fru KRISTENSSON (m):

Herr talman! Justitieutskottets belänkande nr 9 gäller anslag till polisväsendet. 1 de första reservalionerna behandlas en fråga som har varit aktuell i riksdagen några år, nämligen organisationen av polisverksamheten vid de större flygplatserna. I budgetpropositionen i är föreslär justitieministern en omorganisation av flygplalspolisen vid de större flyg-

169

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

170

platserna för att öka effektiviteten när det gäller bekämpningen av den internationella brottsligheten och för all trygga den civila luftfartens säkerhet. Jag vill gärna personligen säga all jag tycker att del är glädjande all det här gamla önskemålet nu blir tillgodosett, även om del har tagit läng tid innan det kunnai förverkligas.

Del är ingen hemlighet att del i riksdagen rält delade meningar om lämpligheten av en sådan här omorganisation och också om hur den skulle genomföras. Jag vill understryka all del i utskollet är tre partier som acceplerar omorganisationen, nämligen socialdemokraterna, vänsterpartiet kommunisterna och moderata samlingspartiet. Delade meningar finns mellan de partierna när del gäller tidpunkten för ikraftträdandet av omorganisationen belräffande Arlanda flygplats. Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna menar all man inle bör genomföra en sådan omorganisation förrän i samband med den nya flygplatsbyggnadens färdigställande-den 1 november 1976, Vi moderater är egentligen de enda som på den här punkten siöder proposiiionen, men ocksä vi menar all om det skulle visa sig alt omorganisationen kommer att förete problem som man inte nu kan förutse, bör del vara departementet och regeringen obetaget att framflytta ikraftträdandet av omorganisationen något. Vi tror emellertid inle att de här problemen behöver uppstå. Vi har noterat att en utredning är tillsatt - och det är glädjande - där alla berörda parter deltager, och vi hyser slora förhoppningar om att omorganisationen skall visa sig fungera utan några större problem.

Del är glädjande all vi nu står inför ell beslut om en vital omorganisation. Det är, som sagt, nödvändigt all förstärka flygplatskontrollen, för vi kan inle med fog påslå all ulvecklingen i fråga om sabotage mot den civila luftfarten har varit särskilt positiv. I stället trorjag man vågar påstå att i varie fall från svensk synpunkt ärjust flygplatskontrollen den svaga länken när del gäller alt bekämpa den internationella terrorismen och andra sabotagehandlingar.

Det krävs därför att kontrollen ordnas så all de polisdistrikt som skall svara för den har erforderlig elaslicilet. Jag hävdar all elt sådant polisdistrikt som exempelvis Märsta i varie fall inle med nuvarande kapacitet kan besitta tillräcklig elaslicilet. Del skulle krävas en orimligt slor förstärkning av Märsta polisdistrikt för att man där skall kunna klara de belastningar som del här kan bli fråga om vid incidenter. Det behövs speciallränad personal på platsen, liksom del behövs specialtränad personal som vid behov kan vara beredd att sältas in när del händer någonting. Vi vel hur det har varit, att Märslapolisen åtskilliga gånger fåll lov alt kalla på extra personal från angränsande polisdistrikt och alt den personal som då ställ till förfogande inle haft den erforderliga träningen. Man har också saknat den fasta organisation som en effektiv flyg-plalskontroll kräver.

När justitieutskottet i höstas besökte bl. a. flygplatser i Holland, Frankrike och England flck vi klart för oss all man i de länderna har organiserat flygplatspolisen på det sättet all man har en samlad organisation och

till denna avdelar speciellt tränad personal. Också i våra nordiska grannländer har man förstått att omorganisera flygplalspolisen pä samma sätt som nu här föreslås. Därför tycker jag att del egentligen inle borde flnnas några delade meningar om värdet av en sådan omorganisation.

Jag nämnde förut den arbetsgrupp som är tillsatt. Det är min förhoppning alt den snart skall komma fram till elt resultat som kan tillgodose alla parter. Jag minns att när vi diskuterade den här frågan i höstas - del var så sent som i december - riktades en ganska amper kritik frän visst håll mol den moiion som jag hade väckt förra året. Man menade all del var ell skäligt krav att jag som motionär hade tagit kontakt med t. ex. polisen i Märsta och verkligen gjort en'undersökning för att kunna dokumentera all en sådan här omorganisation var praktiskt genomförbar. Jag hävdade då och det gör jag fortfarande att del icke kan åvila en enskild motionär att innan man väcker ett förslag om en omorganisation själv prestera en utredning. Däremot hade del varit naturligt att departementet, innan regeringen framlägger ell förslag, hade skaffat sig erforderliga förankringar när det gäller den personal som är berörd.

Nu pågår en utredning, och del är bra, men jag tycker alt del är något förvånande all departementet lydligen inte har haft kontakter med de berörda polismännen i Märsta. Jag tror mig veta alt de själva begärt alt fä företräde hos herr justitieministern. Ett sådant företräde har emellertid av olika skäl - de må ju vara helt legitima - inte kunnai bevifias. Det flnns anledning understryka att staten som arbetsgivare verkligen bör föregå med gott exempel när del gäller alt la kontakter på del lokala planet för att försäkra sig om stöd för sin uppfattning och om att de reformplaner som man umgås med kan genomföras pä ett sådant sätt all de inle över hövan träder för när enskilda personer som man har i sin fiänst.

Jag vill pä den här punkten, herr lalman, yrka bifall lill reservaiionen 2 vid utskottets betänkande som innebär att vi godtar omorganisationen vid våra större flygplatser. Vi är glada över den, men vi vill ändå understryka att om den utredning som nu pågår inte skulle ge hell tillfredsställande resullal sä att man kan genomföra organisationen I juli 1975, bör det vara regeringen obelagel att bestämma en någol senare tidpunkt för ikraftträdandet.

I reservaiionen 3 behandlas en fråga som inte heller är ny för kammaren. Den gäller en försöksverksamhet med jourdomstolar. Egendomligt nog är vi moderater ensamma om alt tillstyrka en sådan försöksverksamhet. Det var annars på det sättet all brottskommissionen ansåg alt en sådan fråga borde i lämpligt sammanhang prövas, men del har varit omöjligt för oss moderater i utskottet all få med våra ulskoitskamrater i detta, enligt min mening, ganska självklara önskemål. Del är väl ändå inle tillfredsställande att del många gånger dröjer år från del att ell brott har begåtts till dess vederbörande har blivit lagförd. Det måste ligga i allas värt intresse att man krymper tiden mellan brottets begående och

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

171

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

172

lagföringen. I de fall - de är inle så fä - där rättsläget är helt klart och där del inle behövs några större utredningar menar vi att man borde pröva en form av jourdomstolar, som finns också i andra länder. Detta innebär inle att man eftersätter rättssäkerhetskravet, men man får en smidigare form, som kan förkorta handläggningsliden. Och del trodde jag var en sak som vi alla borde kunna vara överens om att vi skall eftersträva. Jag vill med detta yrka bifall till reservaiionen 3.

När del sedan gäller frågan om förstärkning av polisens resurser finns moderaternas slåndpunklslagande redovisat i reservaiionen 6. Det här är del sista året i den treårsplanering som beslutades efter brottskom-missionens förslag. Hell föfidriktigl vidhåller vi våra sländpunktstaganden i brollskommissionen, dvs. majoriteten tillstyrker departementschefens förslag om en förstärkning med 400 och vi moderater yrkar pä 500 plismansfiänster. Men, herr lalman,jag vill erinra om de stora rubrikerna pä tidningarnas löpsedlar, när brottskommissionen lade fram sitt förslag; det skulle bli en stor förstärkning av polisen; vi skulle fä I 200 nya polismanstjänster under en treårsperiod, fördelade pä 400 per år. Det lät inle så dåligt, även om vi kunde konstatera att höjningen inte var sä mycket större än den som hade varit vanlig under de senaste åren.

Nu noterar vi emellertid all genom den nyligen beslutade arbetstidsförkortningen inte mindre än 665 årsarbetskrafter har "gått upp i rök". Över hälften av det antal nya polismansfiänster som tillkom genom brotiskommissionens förslag har alltså neutraliserats av den beslutade arbetstidsförkortningen. Jag lycker all del är ganska anmärkningsvärt att budgetpropositionen inle med ell ord nämner detta och all man inte på något sätt tar konsekvenserna av den härändä rätt kraftiga åderiätningen av polisens resurser när man går in på att diskutera vilket nytillskott polisen skall ha.

Om man hade kunnat noiera en positiv utveckling när det gäller brottsligheten kunde man kanske ha haft viss förståelse för detta, men del är väl bara att notera att antalet brottsbalksbrotl ånyo visar en tendens att stiga frän den hell oacceptabelt höga nivå som brottsligheten tidigare har befunnit sig på. Jag är medveten om, och jag delar justitieministerns uppfattning, all man skall la statistik med en nypa salt. Men trots allt kan man inle hell glömma de siffror som presenteras i årsstatistiken; någon belydelse måste de väl ändå ha.

Brottsligheten har ju totalt ökat med inle mindre än 4,5 % från 1973 lill 1974. Jag besökte häromdagen Skövde polisdistrikt och kunde konstatera, alt brottsligheten i della jämförelsevis lilla distrikt enligt den preliminära statistiken hade ökat med inte mindre än 12,5 96. Den grövre brottsligheten, som ju alla är intresserade av att bekämpa, visar ganska kraftiga ökningssiffror, den grova misshandeln har ökat med över 20 96, rån med skjulvapen med över 17 96, butiksrån med över 20 96 och mord och dråp med över 33 %. Om man skall hålla sig till antalet anmälda brott, kan man t. ex. konstatera alt antalet under 1974 anmälda rån uppgick till 2 173.

Till detta kommer, och det lycker jag kanske är del allra allvarligaste, all man kan konstatera att uppklaringsprocenten sjunkit ganska kraftigt. Visserligen ligger de tillgängliga siffrorna ganska långt tillbaka i liden: 1970 var andelen uppklarade brott 24 96 och 1971, det senasie år för vilkel vi har någon siffra, hade andelen sjunkit till 18 96. Det lycker jag är ganska alarmerande. Enbart delta tycker jag skulle tyda pä att man borde förslärka insatserna på ulredningssidan för alt öka uppklaringsprocenten.

Men det kanske viktigaste i detta sammanhang är - och i det hänseendet har jag all döma av ett TV-ullalande för någon lid sedan samma uppfattning som justitieministern - att försöka få ell grepp om den dolda brottsligheten. Della är en fråga som justitieutskottet inle har haft anledning att behandla, eftersom den problemaliken hänskjuis lill elt annat utskott, men jag vill ändå understryka att det är angeläget att tillsätta den utredning som har föreslagils av rikspolisstyrelsen och som skulle ha till uppgift alt försöka fä något grepp om vilken omfattning den dolda brottsligheten har, så all man kan få möjligheter att bedöma hur pass allvariigt lägel är.

Jag tycker alltså, herr talman, all brottsutvecklingenoch den minskning av antalet årsarbetskrafter inom polisen som arbetstidsförkortning och begränsningar i övertidsullag m. m. medfört - och som enligt Svenska polisförbundels beräkningar faktiskt inneburit alt vi sedan polisen förstatligades egentligen inle fält någol neltolillskolt alls av nya polismansfiänster - motiverar den av oss föreslagna förstärkningen med 500 nya polismansfiänster. Det kan sägas att skillnaden mellan 400 och 500 polismansfiänster inte är sä anmärkningsvärd, och det tycker inle heller jag att den är, men man kan inle av utbildningsiekniska skäl föreslå en större höjning. Del skulle kräva alltför slora investeringar.

Dessa förstärkta polisinsatser bör användas för alt bekämpa den grövre brottsligheten, inklusive narkotikabrollslighelen. Men polisen bör också känna det som en angelägen uppgift att försöka vara lill skydd för enskilda människor när.det gäller all bekämpa den s. k. vardagliga brottsligheten. Jag tror all alltför mänga människor i dag upplever alt polisen inte har möjlighel att hjälpa dem som drabbas av brott vilka kanske inte har direkt dramatisk karaktär men ändå kan vara mycket kännbara för en enskild människa. Det gäller vidare att salsa i slörre utsträckning - och del är ju egentligen alla överens om - på ett ökat antal kvarterspoliser, att ge polisen chans till ökad folpatrullering. Men även detta kräver ökade polisresurser. Del gäller ocksä all försöka salsa litet mera på de mindre polisdistrikten, som under lång tid haft ganska otillfredsställande arbetsförhållanden.

Med del anförda, herr lalman, ber jag all fä yrka bifall lill reservationen 6.

1 reservaiionen 8 föreslår vi moderater slutligen att en ny treärsplan för personalförslärkningar inom polisväsendet bör göras. Vi tycker all den treärsplan som nu går mot sitt slut har skapat lugn och arbetsro

Nr 56

Fredagen den II april 1975

Anslag till polisväsendet

173

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

för polisen. Man har kunnai ulnylfia resurserna mera effektivt och kunnai planera verksamheten på ett bältre sätt ulan att varie är sväva i ovisshet om hur slora förstärkningar som skall komma. Vi lycker alltså att erfarenheterna av den föregående treårsplaneringen har varit goda och vi föreslär, all man får besluta om en ny treårsplanering för de kommande budgetåren.

Jag ber all fä yrka bifall lill reservaiionen 8.

Reservaiionen 9 är en konsekvens av vad som föresläs i vår reservalion nr 6, och jag yrkar således bifall också lill reservationen 9. 1 övrigl yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

174

Hen JOHANSSON i Växjö (c):

Herr talman! Polisens uppgift är alt förebygga, förhindra och utreda brott. Inle minst vikligl är att förebygga all människor, särskilt ungdomar, dras in i gängbrottslighet. Polisen bör flnnas ute i samhället, i tätortscentra och i bostadsområdena. Genom en ökad satsning pä kvarlerspolissyslemet kan bättre kontakter knytas med befolkningen och goda brottsförebyggande resullal uppnäs. Del är också angeläget all man via massmedia och i skolorna ger upplysning om polisens och lagstiftningens betydelse för alt åstadkomma ell välordnat samhälle. Om människorna har en positiv inställning lill polisens arbeie underlättas de brottsförebyggande insatserna och även arbetet med att beivra och utreda brott.

I polisens arbeie är det viktigt alt ha god kännedom om olika människors sociala förhållanden och deras säll all reagera och uppleva sin situation. Polisen har ofta att ingripa mol personer med beteenden som avviker från det normala och som genom psykisk sjukdom eller otrygga förhållanden är särskilt känsliga. I polisens ulbildning bör slor vikt läggas vid träning av förmågan all nå kontakt med människor som har sociala och psykiska problem och att på ett positivt sätt avleda gruppkonflikler.

Jag tror, herr talman, alt vi kan vara överens om all vi har en poliskär i detta land som väl ryktar sitt värv. Del måste vara ell gott betyg åt en yrkeskär som har en mycket grannlaga uppgift. Ibland fär vi väl höra alt enstaka polismän i något speciellt fall har uppträtt mindre lämpligt. Del kan genast föranleda massmedia all ropa ut med slora rubriker att vi t. ex. skulle vara pä väg att fä en brutal poliskår. Men folk vel som regel bättre och fäster väl inle så slor vikt vid detta. Man vet alt den enskilde polisen ibland står inför uppgifter som är minst sagt svårhanterliga och där det ställs krav på omdöme som få människor klarar av. För det mesta klarar polismännen detta, men de är dock inle mer än människor och kan naturligtvis fela.

Men vi bör alllid lägga oss vinn om all vär polis får en så allsidig utbildning som möjligl, en utbildning som ger grund för att poliskåren i de flesta möjliga fall klarar av sina mångskiftande uppgifter.

Centerns och folkpartiets representanter i utskollet har reserverat sig lill förmän fören förlängning av grundutbildningen med tre veckor. Utskottsmajoriteten har föreslagit en veckas föriängning av grundutbild-

ningen för poliser.

Rikspolisstyrelsens begäran om tre veckors förlängning av utbildningen motiveras med att vikliga ämnen nu får stå lillbaka eller helt saknas pä schemat. Jag tar mig friheten, herr talman, att citera etl avsnitt av rikspolisstyrelsens äskande i anslutning till årets budgelproposilion, där man anger grunden för all man vill ha de här ytterligare tre veckorna:

"För att den enskilde polismannen skall vara beredd alt fullgöra dessa delar av polisverksamheten krävs alt han i sin utbildning ges goda kunskaper om hur det svenska samhället fungerar och vilken roll polisen har i samhället. Det krävs också att han förstår andra myndigheters och organisationers arbetsuppgifter. Han bör också ha goda kunskaper om vår socialpolitik samt ha sädana kunskaper i sociologi och psykologi, att han känner till orsaker bakom personlighelsutveckling och social utveckling, konflikter mellan grupper och särskilt tänkbara orsaker lill motsatsförhållanden mellan polisen och vissa andra grupper. Polismannen bör ocksä känna till den svenska kriminalpolitiken och ha grundläggande kunskaper i kriminologi. Undervisningen i de beteendevelenskapliga ämnena bör i viss utsträckning ges direkt anknytning lill den praktiska polisfiänsien. Della kan lämpligen ske inom ramen för undervisningen i yrkesetik."

Jag behöver väl knappasl argumentera ytteriigare för det nödvändiga i en förlängning av grundutbildningen med de ämnen som jag själv och även rikspolisstyrelsen understrukit vikten av när det gäller alt få en god poliskår i värt land. Jag yrkar bifall lill reservaiionen 4 vid punklen 2 i utskottsbetänkandet.

Utöver delta vill jag anföra några synpunkter på vissa avsnitt av ulskottsbelänkandet i övrigt. I och med årets riksdagsbehandling sä tar vi den sisla tredjedelen av 1973 års pakelbeslut om förstärkning av polisverksamheten. Under denna treårsperiod har förstärkningarna lill polisväsendet uppgått till i slort sett 1 200 nya polismansfiänster plus 450 fiänster för annan personal.

Vi vet att det var den s. k. brottskommissionen som med anledning av brottsutvecklingen i värt land fann angeläget att särskilda åtgärder skulle sättas in för att ge en förstärkning lill polisen. Del har varit tillfredsställande att vi i riksdagen varit sä eniga om detta. Det har varit en styrka för polisen att veta vad man fär och kunna planera därefter. Frågan är nu om vi skall fortsätta med en sådan här planering. Planering måste det alltid vara, men jag länker närmast pä frågan om vi skall binda oss för exempelvis ytterligare en treårsperiod.

Som fru Krislensson, vår värderade ordförande i utskottet, här har sagl, har man frän moderat häll i en moiion, som man föfil upp i en reservation lill utskottsbetänkandet, hävdat alt riksdagen bör besluta om en förnyad treårsperiod. Del kan väl ligga mycket i detta. Men från centerhåll har vi sagt oss all vi nu fär avvakta och se. Del var någol exceptionellt som hände 1973. Brotlsutvecklingen i landet var sådan att något rejält måste göras på polissidan, och man blev överens om en

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

175

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

176

förstärkning. Brottsförebyggande rådet har tillsatts och har ocksä full rättighet att lägga fram förslag i fråga om förstärkning av polisen och övriga aktiviteter som kan förhindra brottslighet. Därför tror vi att del inte kan vara nödvändigt att vi i dag binder oss för en ny period i detta avseende.

Justitieutskottet har vidare behandlat en motion av herrar Lindkvist och Hellström, som begär en utredning om polisstyrelsens funktion och organisation i syfte att förbättra de förtroendevaldas inflytande och beslutanderätt över polisens verksamhet. Det är en mycket intressant motion, som vi har behandlat myckel seriöst i utskottet. Vi har väl litet var fått del av vissa uppgifter om att lekmannainflytandel, som vi trodde skulle bli bältre med den nya organisationen - när vi gick över från polisnämnd till polisstyrelse - inte har slagit så väl ut på sina häll i landet. Därför har vi i utskottet sett mycket seriöst på denna motion, men vi har icke tillstyrkt den. Vi säger i utskottsbetänkandet att rikspolisstyrelsen har utarbetat en enkät, som gått ut till alla polisstyrelser i hela landet. Ledamöterna i polisstyrelsen får ange hur de ser sin situation och vad de vill ha ändring på, osv. Ungefär lill den här debatten har facktidskriften Polisen utkommit med nr 3, och där lämnas en redogörelse för enkäten som jag finner mycket intressant.

Först och främst är del naturligtvis värdefullt att man svarar på en sådan här enkät i så stor utsträckning som möjligl. Jag måsle .säga att det har man gjort i detta fall. Sammanlagt 618 svar kom in från de 725 ordinarie lekmannaledamölerna, och alla polisdistrikt fanns representerade bland svaren. Det innebär att 85 % av de utsända formulären har kommit lillbaka besvarade.

När rnan går lill själva frågorna fäster man sig vid några avsnitt.

En fråga gällde om de förtroendevalda ville ha ytterligare uppgift på den sektor som gäller polisens rent operativa verksamhet. Två tredjedelar eller 62 96 uttalade sig mot ett sådant dellagande, medan en tredjedel eller 36 96 ansåg all de förtroendevalda bör kunna vara med och fatta beslut om det operativa polisarbetet.

Man har i undersökningen också gärna velat veta hur lekmännen i polisstyrelserna ser pä sitt uppdrag. 79 96 finner polisslyrelsejobbet "något, ganska eller myckel meningsfullt, medan 20 procent anser arbelel inte alls eller inte särskilt meningsfullt". Omkring hälften av polissly-relseledamöterna uppger sig vifia ha mer inflytande när det gäller organisation och arbetsordning i polisdistriktet.

När man jämför den insyn ledamöterna hade i polisverksamheten på polisnämndernas tid med insynen i dagsläget, vilkel också är intressant, framgår del att 45 % anser att man har ungefär samma insyn nu som då, medan ungefär lika niånga tycker alt de fär bättre insyn i dag.

Delta var något om den moiion som vi har behandlat och om den enkät som rikspolisstyrelsen har gjort. Jag tror att enkäten och uppföfi-ningen av den kommer att bli av stor belydelse, för det var ju meningen att lekmannainflytandel skulle bli sä bra som möjligt. Nu har rikspp-

lisstyrelsen förklarat att regionala konferenser kommer alt anordnas ute i landet där man skall ta upp problemen med lekmannarepresenlanlerna, med polismästarna osv. Jag tror att uppföfiningen kan ge ett gott resultat och leda till etl bättre inflytande för lekmännen i polisstyrelserna.

Herr talman! Jag skall inle säga mer om utskottsbetänkandet - min partivän herr Bengtsson i Göteborg kommer att behandla flygplatspo-lisfrågan.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

Hen PETERSSON i Röslånga (fp);

Herr lalman! Jag avser alt någol kommentera en del av punkterna i utskollsbetänkandet och de två reservationer som jag är med på. Men försl vill jag rent allmänt säga ett par ord om folkpartiels syn på po-lisfrägorna, den fortsatta inriktningen av polisens arbete saml brottsbekämpningen i ett något längre perspektiv.

"Ulan trygghet till liv och lem är inget samhälle ell gott samhälle," har vi skrivit i vär parlimotion. Polisen intar en central roll, och största utsikten alt på kort sikt påverka brottslighetens omfattning ligger i att ge polisväsendet en sådan inriktning och sådana resurser all risken för upptäckt blir större. For att klara upp begångna brott, fullgöra sin servicefunktion och verka brottsförebyggande är del väsentligt att del finns poliser tillgängliga på rimliga avstånd i hela landet.

Enligt vår uppfattning är det vikligl att polisens roll förändras så, att polisen inle bara träder i funktion när brott begåtts. Så skall man naturligtvis se polisens arbeie. Den kanske främsta polisuppgiften är den förebyggande verksamheten. Men den har beklagligtvis kommit i skymundan pä grund av de mänga brott som måste utredas och som tar den stora delen av polisernas arbetstid.

En omfattande folpatrullering ärell led i den brottsförebyggande verksamheten. Vi har hävdat och hävdar allfiämt all poliserna i sina bilar har blivit för anonyma för medborgarna och att deras kontakter med människorna har blivit för fä och för ytliga. Därför har vi frän vårt häll år efter år bl. a. talat om hur kvarierspolisorganisalionen skulle utbyggas, sä all vi i kommundelar och tätorter fär kvarterspoliser som lär känna befolkningen och kan la del av människornas problem saml framförallt verka under längre tidsperioder på samma plats. Jag skall emellertid inle förneka alt del i synnerhet under de senare åren har pågått en medveten strävan all förändra polisens roll i den riktning vi har förespråkat. Men ännu återstår mycket, och förändringen går för långsamt.

I årets partimotion har vi tagit upp polisutbildningen, där vi anser det viktigt att de nya poliserna får bättre kunskaper i bl. a. psykologi och kriminologi.

Vi menar också att medborgarinflyiandel i de nya polisstyrelserna måste förstärkas. Del blev inte vad man trodde, hoppades och önskade. Och som vanligt kräver vi - för vilken gäng i ordningen vel jag inle - all medborgarviitnen allmänt skall vara med vid förhör pä polisstationerna. Vi tycker all del är ett rimligt krav sett från såväl den förhördes som

177

12 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

178

från förhörsledarens sida.

Men i en politik som vill skapa trygghet till liv och lem för sina medborgare och som vill fä brottskurvan att vända nedåt är del i det längre perspektivet inle bara polisernas antal, utrustning och nya roll som är del avgörande. Del handlar också om de allmänna förhållanden som råder i vårt samhälle. De betingelser under vilka människor lever har stor betydelse för de brottsförebyggande insatserna.

Vår poliskår har en hygglig demokratisk förankring, men lekmannainflytandel har inle hell kommit till sin rätt i de nya polisstyrelserna. Under stor enighet beslöt vi här i riksdagen om en treärsplan för den personella utökningen av polisen. Frågan huruvida poliskåren är tillräckligt dimensionerad varken kan eller vill vi ta slällning lill i år, det sista i treårsperioden. Vi vill emellertid framhålla att riksdagen vid behov måste vara beredd att utöka poliskåren. Men framtidspoliliken för all få brottskurvan alt vända nedåt måste främst gå ut på att genom ekonomiska och sociala insatser skapa etl bällre och mänskligare samhälle.

Under punklen 1 i förevarande betänkande behandlas åtta motioner, av vilka sex går att para ihop. Frågan om medborgarvillnena las upp i folkpartiets parlimotion och av socialdemokraterna Lindkvist och Hellström, de förtroendevalda representanternas inflytande i polisstyrelserna av samma socialdemokratiska motionärer och av mig själv. Det rör sig här alltså icke bara om en moiion, herr Johansson i Växjö, utan om två motioner. Vidare tas omorganisationen av flygplatspolisen upp av representanter för centern och folkpartiet samt av en enskild socialdemokrat; den senare har dock ell annat yrkande.

Lät mig försl beröra frågan om medborgarvillnena. Vi är givelvis glada att i motionsform få slöd av enskilda socialdemokrater. Riksdagen har i olika sammanhang alltsedan 1967 ullalal all frågan bör prövas. Riksdagsskrivelser har avfattats, men ingenting har hänt. Vi tycker att frågan är av alldeles för slor betydelse för alt utsättas för en sådan långhalning. Nu stoppas den i den stora "säck" som den allmänna ulredningen om polisverksamheten som departementschefen varslat om utgör. Utskottets skrivning - utskottet uttalar alt frågan om medborgarviitnen skall behandlas skyndsamt - gör alt jag, dock inte utan en viss eller t. o. m. stor tvekan kan biträda det i denna fråga enhälliga utskottets hemställan.

1 samma rymliga "säck" stoppas också motionerna om lekmannainflytandel i polisstyrelserna. Det medborgarinflytande som man frän demokratiska och andra utgångspunkter hade så stora förhoppningar på har förvisso inte förverkligats. Polisstyrelserna fick alltför snäva arbetsuppgifter för alt kunna påverka polisverksamheten. Justitieulskoltet har, som herr Johansson i Växjö framhöll, vid behandlingen av motionerna också kommit till insikt om att någol gått snett i denna fråga. Del har också tidigare rikspolisstyrelsen gjort, vilket föranlett en enkätundersökning. Del är givetvis viktigt all del materialet bearbetas innan man gör elt nytt ställningstagande. Av denna anledning och eftersom ärendet genom motionerna fäll elt fall framåt yrkar jag inte bifall lill dem.

Under samma punkt har folkpartiets representanter tillsammans med centerns reserverat sig för all polisbevakningen vid de stora flygplatserna Arlanda och Landvetter även i fortsättningen skall handhas av den lokala polisen. En rad skäl lalar för detta. Vi har utvecklat del i reservationen 1, vilken jag yrkar bifall till.

Under punklen 2 finns ännu ett motionspar. Båda motionerna berör polisutbildningen. Vi menar att polisarbetet för varie är blir alltmer komplicerat och besväriigl. Därför måste det ställas nya och slörre krav på polisulbildningen. Särskilt viktigt är del att utbildningen i ämnen som psykologi och sociologi fördjupas och all de blivande poliserna ges slörre kunskaper om alkohol- och narkolikafrågorna. Vi anser därför att rikspolisstyrelsens förslag, som innebär en utökning av kurslider med tre veckor, är ell sleg i räll riktning. Som framgår av belänkandet fullföfier vi vårt krav i reservaiionen 4, där vi begär att anslagel under punkten 2 skall räknas upp med 340 000 kr.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till reservalionerna 1 och 4. I övrigl ansluter jag mig till utskottets hemställan.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Hen LÖVENBORG (vpk):

Herr lalman! Jag skall ta upp en detafi i belänkandet; herr Pettersson i Västerås kommer senare all utveckla vår kriminalpoliliska syn i ett större sammanhang, knutet lill det här belänkandet.

Vänsterpartiet kommunisterna har även i år motionerat i anslutning lill anslaget för den s. k. särskilda polisverksamheten, eller säpo som den delen av den polisiära verksamheten mera populärt brukar benämnas.

Vi har - för all upprepa någol som redan är bekant - en misstro mot säkerhetspolisens nuvarande inriktning pä grund av att vi fortfarande anser att dess inriktning är felaktig, dvs. antisocialislisk och reaktionär.

Del är skälet lill att vi även i år går emot en höjning av anslaget och anser alt del t. o. m. skulle kunna reduceras om säpo sysslade med enbart det som bör vara dess uppgift, dvs. att motverka spioneri och sabotage och pä annat sätt skydda vårt lands säkerhet.

Nu har man är efter år förklarat att säpo inte är politiskt enögt, att del inle längre förekommer någon åsiktsregistrering eller speciell övervakning av den politiska vänstern i vårt land. Det är möjligl att alla dessa försäkringar hade kunnai vinna viss tilltro även hos oss, om man inte praktiskt tagel varie år hade fält ett indicium eller flera indicier på all försäkringarna inte stämmer med verkligheten.

Nu skall vi vara pä del klara med att de försäkringarna inle är nya. Under krigsåren förde säpo register över människor med vissa politiska åsikter, och det är ingen hemlighet att de registren i huvudsak fylldes av folk frän värt parti och andra socialistiskt länkande människor, medan högerfolk och nazistsympalisörer ägnades ell förstrött intresse, kanske inte minst därför att de som styrde och ställde inom säkerhetspolisen var samma andas barn.

Enligt officiella uppgifter skulle åsiktsregistreringen ha upphört redan

179

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

180

1945. Det trodde vi inte då, och det visade sig vara riktigt. År 1966 publicerade Sven Rydenfeldt ell par artiklar om säpos åsiktsregistrering och personkontroll, och samma år tvingades den dåvarande justitieministern all ordna en presskonferens, där existensen av den påtalade verksamheten de facto erkändes. 1966 kom samma författare ut med en bok, Säkerhetspolisens hemliga register, med ell så utförligt faktamaterial alt del blev verkligt besvärande för höga vederbörande.

Sedan kom den Slrandska utredningen, som bekräftade alt åsiktsregistrering skett under niånga år, även efter kriget. Därefter har det hetat att åsiktsregistreringen har upphört från 1968 eller 1969, dä den nya personkontrollkungörelsen kom lill.

Vad skall man tro? Först förklarar man i 20 år efter kriget, all någon åsiktsregistrering inle existerar i sinnevärlden, och sedan säger man att del - som enligt framträdande regeringsledamöter inte existerar - har upphön sedan slutet av  1960-lalel!

Säpo har spelat en skum roll i det förflutna. Organisationen hade bl. a. sin funktion när man förberedde Enbomsprovokationen under del kalla kriget och som ledde lill skändliga och orättvisa domar över människor som inle hade begått någol brott, ulan bara blev offer för elt väl planlagt justitiemord. I det spelet hade säpo sin givna plals. Del är förklarligt all vi - även så här långl efteråt - fortfarande erinrar oss detta med både bitterhet och vrede.

Men allt delta tillhör ju historien, brukar del sägas i de här debatterna. "1 dag har säkerhetspolisen en annan inriktning, inte antisocialislisk, inle riktad mol den poliliska vänstern."

Ja, herr talman, del är jusl del som är frågan. Vi refererar inle lill några hjärnspöken, ulan lycker oss praktiskt taget varie år få bekräftelse på att säpos verksamhet fortfarande i stor utsträckning riktar sig mol den socialistiska vänstern i vårt land.

Jag skall inte räkna upp alla de fall som vi tycker vara klara indicier pä all säpo fortfarande lägger ner en stor energi pä att övervaka folk med vänstersympatier.

Lät mig bara som exempel la den kvinnliga anställda i luftfartsverket som bevisligen skuffades undan från sill ordinarie arbeie och även log konsekvenserna därav. Det var säpo som sände över uppgifterna lill luftfartsverket. Och vad hade hon gjort sig skyldig till? Jo, hon hade klart deklarerat sin politiska uppfattning, som naturligtvis inle var av s. k. samhällsbevarande slag. Det här kom fram i rampfiusel enbart av del skälet alt en avdelningsdirektör i luftfartsverket fann det hela så osmakligt alt han offentliggjorde hela saken.

Vi hade studenten i Umeå som säpo försökte värva för att han skulle övervaka sina kamrater som var aktiva i Vielnamrörelsen eller på annat säll sysslade med socialistiska och anliamerikanska aktiviteter. Vi hade värnpliklsriksdagen där grabbarna hell plötsligt uppläckte alt ett par herrar - utlånade från säpo - satt och prickade för folk med kryss och ringar allteftersom deras åsikter kom fram från talarstolen.

Allt del jag här nämner försöker man pä olika säll bortförklara i mer eller mindre krystade ordalag, ofta på ell säll som verkligen inle har ingivit förtroende ulan bara gjort sakerna värre.

Och i slutet pä förra årel hände någonting som inte heller var någol hjärnspöke. Strax före jul planerade vpk och KU i Kalix alt anordna s. k. appellmöien för Vietnam på några plalser i samhället. Det visade sig när tillståndet skulle avhämtas på polisstationen all handlingarna ocksä innehöll säpos adress i Luleå. Säpo skulle alltså uppmärksammas på denna myckel normala poliliska mötesverksamhel. När den något förvånade sökanden frågade varför säpo skulle ha besked om de planerade mötena flck han till svar; "Sä gör vi alltid." Polismästaren kopplades in och uppgav sig ingenting vela - och del kan ju tyckas märkligt.

Den lokale säpo-chefen i Luleå gav i elt telefonsamtal den här kommentaren: "Det finns ingen generell order frän vär sida om all sädana politiska aktiviteter skall registreras, men del är myckel möjligt att någon eller några underordnade SÄPO-fiänstemän har gjort överenskommelser ute i distrikten om all sådana aktiviteter skall rapporteras in."

Det står alltså klart att säpo rutinmässigt infordrar uppgifter om vanliga möten som anordnas av bl. a. våra organisalioner. Man måste ju fråga sig; Vad i herrans namn kan detta ha med säkerhetspolisens normala funktioner och arbete att göra?

Nu måste det i sammanhanget sägas all det med berömvärd snabbhet företogs en utredning, men den lämnade flera vikliga frågor obesvarade. Den gjordes av rikspolischefen, och enbart della faktum gör att man måste betrakta resultatet med en viss skepsis. Rikspolischefen måste väl i någon mån sägas vara part i målet, det handlar ju om hans eget fögderi. Självfallet skulle del ha varit en opartisk utredning.

Händelsen i Kalix är alltså något som vi inle utan skäl betraktar som ännu ett klart indicium pä alt inriktningen av säpos verksamhet i slor utsträckning är densamma som tidigare, alltså mol vänster. Del är svårt att tro att det som avslöjades i Kalix bara skulle förekomma i detta enda polisdistrikt i hela landet. Det vore nästan all ulmana löjet om man vore så blåögd. Det som förekom i Kalix polisdistrikt har varit eller är rutin ocksä i andra polisdistrikt.

Del leder oss till den slutsatsen alt om säpo upphörde med sitt snokande, noterande och registrerande kring människor som inle vill skada värt land men väl förändra del i socialistisk riktning, då skulle man också kunna minska anslagel som nu föreslås bli höjt till hela 54,1 mifi. kr.

Vi kräver inte all säpo skall avskaffas, men vi kräver övertygande bevis på att säpos inriktning radikalt har ändrats. I stället tycker vi alt vi gång efter gäng får belägg för att den s. k. särskilda polisverksamheten klampar vidare i samma reaktionära spär som tidigare.

Mol den bakgrunden ber jag, herr talman, all fä yrka biftill lill reservationen 5 vid justilieulskollels belänkande nr 9.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag tdl polisväsendet

181

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

182

Fröken MATTSON (s);

Herr talman! Jag har under arbetet i utskottet vid behandlingen av avsnittet om polisverksamheten i budgetpropositionen fåll etl myckel bestämt intryck av - och jag är glad att kunna konstatera att både herr Johansson i Växjö och herr Petersson i Röslånga tidigare framhållit delsamma-alt man inom riksdagen, uppenbarligen påverkad av strömningar runt om i landet, är starkt medveten om önskvärdheten av så myckel medborgarinflytande som möjligt. Utskottet har haft att behandla en lång rad motioner från olika partier. Dessa gäller inte bara frågan om medborgarviitnen, ulan de gäller också frågan om elt slörre. inflytande i polisstyrelserna och hur man i polisens ulbildning skall kunna ge en slörre allmän orientering. En del motioner tar också upp frågan om kontakten mellan polis och allmänhet, bl. a. genom kvarterspoliser.

Jag tycker alt della är delvis nya tongångar. Jag tror alt vi aldrig tidigare under de år jag haft glädjen alt tillhöra justitieutskottet haft en så engagerad debatt. Jag finner all del är värt alt inledningsvis framhålla detta när jag nu skall lägga fram utskottets syn pä de frågor som behandlas i värt betänkande nr 9.

Utskottets ordförande har inledningsvis talat om broftsulvecklingen i landet. När fru Kristensson gör detta och därvid lägger fram procenttal och andra siffror finner jag anledning - liksom alllid tidigare när jag hört fru Kristensson tala om den saken - alt stryka under med mycket fiocka streck vad som står i budgetpropositionen om att brottsstatistiken inte kan ge någon verklig bild av brottslighetens omfattning. Det går inle all enbart ställa brottssiffrorna i relation lill antalet poliser.

När jag förra året representerade Sverige i Förenta nationernas generalförsamling gjorde jag ett studiebesök hos New York-polisen och frågade vad man tänkte ta sig till med den alldeles uppenbart tilltagande brottsligheten, som ocksä gick ned myckel långl i åldrarna. Man sade mig dä exakt delsamma som New Yorks nya polismästare sade i en läng intervju i New York Times då han för några är sedan tillträdde sin befattning: Jag önskar icke en enda polis till. Del är inte pä det sättet vi kan få bukt med brottsligheten. Del krävs helt andra, förebyggande åtgärder, och del krävs att man jämställer olika sociala skikt inom befolkningen.

Detta som en allmän principförklaring. Jag länker i övrigl inle gå in i debatt, utan jag skall fortsättningsvis lägga fram utskottets syn på arbetet. Dessförinnan vill jag bara i korthet när del gäller frågan om flyg-plalsbevakningen, som senare kommer att behandlas av herrar Nygren och Lundgren, .säga att vi inom utskottet anser det ganska rimligt att redan i år ge Göteborg etl klart principuttalande om hur man i fortsättningen skall inrikta flygplatsbevakningen vid Landvetter. Däremot har vi nog funnit alt del ligger rält myckel i herr Lundgrens moiion om att man kan vänta med all överflytta den här uppgiften från Märsta till Stockholms polisdistrikt intill dess den nya stationsbyggnaden vid Arlanda är klar den I november 1976.

Jag skall därför i korthet be all få yrka avslag på reservationerna 1

och 2 beträffande flygplatsbevakningen och bifall lill utskottets hemställan i denna del.

Fru Krislensson talade i sitt anförande återigen om ett begrepp som kallas jourdomslolar. Vi har fäll moiioner om det tidigare och då från litet annorlunda utgångspunkt. Förra gängen önskades jourdomstolar för ungdomsbrottslingar. Den gängen sade utskottet mycket bestämt ifrån all del skall vara räilsjämlikhel mellan alla grupper. De unga lagöverträdarna skall icke behandlas annat än med den säkerhet och det djupa inträngande i deras situation och förutvarande förhållanden som ligger lill grund för hela del svenska utrednings- och domstolsväsendet. Vi yrkade alltså avslag på motionen vid föregående års riksdag.

I år är förslaget som sagt någol annorlunda. Motionärerna vill att jourdomslolar på försök skall inrättas i en eller ell par större kommuner. Vi har inom utskottet inle blivit övertygade om att jourdomstolar är någol som kommer att lösa frågorna, med lanke på den långsamhet som ibland lyvärr råder när del gäller handläggningen. Vi ställer oss tveksamma lill tanken även när den framförs så här generellt och bara avser elt försök.

Vi påpekar ocksä i utskottsbetänkandet att efter del att irafikmålskom-milténs betänkande blivit klart har man fäll en försöksverksamhet till stånd ochfr. o. m.den 1 okloberiårföreliggerarbetsanvisningarfränrikspolisstyrelsen. Det är klart att dessa har mer begränsat syfte, men de kommer ändå att bringa ned handläggningsliderna. Vi anser inom utskottet att man inle får ge avkall på rättssäkerheten ulan man måste kräva ordentlig utredning och behandling.

Vi stal ler oss alltså a v visande t ill tanken pä jourdomstolar men framhåller alt den kanske kan om fattas a v det utredningsarbete som bedrivs inom 1968 års brollmålsulredning och det arbete som nu pågår inom ätalsrältskommit-lén. Den kan också bli aktuell vid den översyn av rättegångsbalken som f n. förbereds i justitiedepartementet. I dessa olika sammanhang kommer det alt finnas större möjligheter alt penetrera tanken bakom jourdomslolar och se om och hur sädana kan anpassas lill svensk rättspraxis.

Jag ber därför att få yrka bifall till ulskoilels hemställan vid denna punkt och avslag på reservaiionen 3.

Jag vill sedan lill både herr Petersson i Röstånga och herr Johansson i Växjö säga alt del är helt klart all vi är överens om alt polisen skall få så mycket information och kunskap som möjligt när det gäller all-mänorienierande ämnen, i fråga om psykologi och andra områden som polismän i våra dagar verkligen måsle behärska. Men vi som är i majoritet i utskottet är inte riktigt ense med våra borgerliga kamrater.

Man har begärt medel lill utökning av grundkursen för polismän med en vecka. 1 moiioner har centern och folkpariiel föreslagit förhöjningar på mellan 334 000 kr. och 350 000 kr. för all förlänga grundutbildningen med tre veckor. Vi i utskottet delar, som jag sade, uppfattningen att del är angeläget att polismännen får ökade kunskaper i samhällsorienlering och i beteendevetenskapliga ämnen, i psykologi och i kriminologi.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

183

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

184

Men jag tror all det bör påpekas att rikspolisstyrelsens förslag om en förlängning av grundkursen med tre veckor syftar till att bereda plats inle bara för en sådan undervisning utan också för ökad ulbildning i mera polisiära ämnen. Del gäller ordningspolisfiänst, kriminalpolisfiänsl, civilrätt och straffrätt. Om kursen utökas med en vecka - som föresläs i proposiiionen-sä blir delen ökad satsning just pä samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi. Dä har syftet uppnätts.

Jag ber därför att även pä den här punkten få yrka bifall till ulskoilels hemställan och avslag på reservaiionen 4.

Men jag lycker att del bör antecknas till protokollet och möjligen ocksä meddelas representanter i rikspolisstyrelsen att vid de överläggningar som representanter för utskottet hade med Svenska polisförbundet framhölls från förbundets sida all man siöder tanken på utbildning men att man inte hade tagit slällning lill det antal timmar som den mer allmänorienleran-de utbildningen i beleendekunskap, psykologi och samhällsorienlering kräver.

Vad man däremot framhöll som någonting ytterst angeläget var att inte enbart grundkurserna utvidgas, ulan att även kompletleringsunder-visning anordnas. Del finns stora kunskapsluckor hos äldre poliser, särskilt i ledande befattningar, och del behövs komplelteringsundervisning,-speciellt för dem som anställts under åren 1962-1967. De bör få en generell utbildningefterden myckel begränsade grundutbildning som de fått tidigare. Delta är alltså Svenska polisförbundets prioritering,och del kanske också hör lill diskussionen om hur den fortsatta polisulbildningen skall läggas

upp.

Herr Lövenborg har i reservationen 5 framfört samma tankar som vi har mött från vänsterpartiet kommunisternas sida varie är i justitieulskoltet. Varie år har dessa motionsyrkandeo avstyrkts under slor politisk enighet i ulskottet och sedan avslagits av riksdagen. Jag vill särskilt hänvisa till utskottsbetänkandet från är 1973. I det lämnade utskottet en ingående redovisning för uppbyggnaden av den polisiära säkerhelsfiänslen i Sverige, för den mot Sverige riktade främmande underrättelseverksamheten, för inriktningen av säkerhetspolisens arbeie, för principerna för registrering när det gäller medlemmar i politiska organisationer som har våld pä sitt program eller som kan befaras använda våld för sina politiska syften och för utvecklingen under senare är av anslagen till den särskilda polisverksamheten. Vi har inom utskottet informerats av företrädare för justitiedepartementet och rikspolisstyrelsen just om säkerhetspolisens verksamhet, och jag anser i är liksom tidigare all del uppenbariigen saknas fog för bifall till förslaget frän vpk.

Jag ber därför, herr lalman, all fä yrka avslag på reservationen 5 och bifall lill utskottets hemställan i denna del.

När det gäller reservaiionen 6, som upptar förslag om ytterligare 100 polismansfiänster, lycker jag all man bör framhålla att de siffror som fru Kristensson förde fram om vad arbetstidsförkortning och annat har inneburit för den svenska poliskåren är hämtade från Svenska polisför-

bundets material. Det är en uppräkning som gjorts från 1968 fram till 1974. Jag har inte ansett del vara min uppgift all analysera de här siffrorna, men jag vill ä andra sidan framhålla att vi i justitieutskottet alltsedan vi böfiade vårt arbeie i den nya enkammarriksdagen har fåll ta ställning till och tillstyrkt förslag om överflyttande av en del av polisens mera administrativa uppgifter lill annan personal och att det också har skett en rationalisering som gäller själva utrustningen. Det går alltså inle att räkna enbart i polisfiänster.

Jag vill vidare peka på att 1973 års beslul betingades av elt särskilt behov av kraftfulla åtgärder med hänsyn lill de rådande förhållandena. Vi sade dä att den treärsplan som lades fram i första hand syftade till att söka komma till rätta med visst slag av brottslighet som framstod som särskilt oroande; våldsbrott, narkotikabrott, tillgrepps- och skattebrott. Vi finner därför att vi nu bör fortsätta enligt den ram som antagits och inte gä in pä all ytterligare utöka verksamheten.

Jag ber, herr talman, att få yrka avslag på reservationen 6 och bifall lill utskottets förslag i denna del, liksom jag ocksä vill yrka avslag på reservalionerna 7 och 8. Reservationen 7 är från vänsterpartiet kommunisterna och tar avstånd frän tanken på en ökning av poliskåren lill förmån för förstärkta frivårdsinsatser, forskning och brottsförebyggande ätgärder.

Belräffande den treårsperiod som har diskuterats här i dag har utskottet sagl att medel för 500 nya fiänster i den lokala polisorganisationen -400 polismansfiänster och 100 fiänster för annan personal - avser mest ytterligare förstärkning av kvarlerspolisverksamheten och de mindre polisdistrikten. I motion 1100, som man tidigare har talat om här, yrkas medel för 100 polismansfiänster utöver regeringens förslag. Vi vill för vår del framhålla all några omständigheter inle inträffat som bör föranleda att riksdagen går ifrån ställningstagandet 1973 rörande den lokala polisorganisationens förstärkning under en treårsperiod. Vi avstyrker därför de motioner som har tagit upp denna fråga och yrkar bifall till utskottels hemställan i den delen. Därmed har jag också avstyrkt bifall till reservationen 9 om ytterligare polisutrustning och reservationen 10, som är en följdreservation till vänsterpartiet kommunisternas förslag om nej till en ökning av antalet polisfiänster.

Med detta ber jag, herr lalman, all fä till alla delar yrka bifall lill justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9, vilket innebär avslag på de lill betänkandet fogade reservalionerna.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Hen JOHANSSON, i Växjö (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill allra först rätta till en fadäs, som jag gjorde när jag inte nämnde Hans Peterssons i Röstånga moiion. Jag vill gärna nämna den, eftersom Hans Petersson inle är den som armbågar sig fram och framhäver sig själv. Räll skall vara rätt. Det finns två motioner, dels motionen av herr Petersson i Röstånga, dels motionen av herrar Lindkvist och Hellström, när det gäller lekmannainflytandel i polisstyrelserna.

185

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Sedan vill jag säga något om fröken Mallsons inlägg. Man kan naturligtvis hoppas att den vecka som majoriteten i utskottet har föreslagit all utbildningen ökas med skall räcka lill. Men fröken Mattson hade mycket slora ambitioner beträffande den här veckan. Det var inte enbart psykologi, psykiatri, sociologi och samhällskunskap som man skulle hinna med, utan vär vice ordförande i utskottet sade att liden ocksä skulle räcka till mer praktisk polisfiänst: ordningspolisfiänst, övervakning, Ira-fikövervakning osv. Del skulle bli elt komprimerat program på en enda vecka, och man hinner enbart lukta litet grand på alla dessa ämnen. Skall det bli någol rejält, skall man få ut något och fä en utbildning som tränger in litet grand i allt delta är del minsta möjliga en utökning av utbildningen med tre veckor, fröken Mattson, Jag tror alt man först då vinner något resultat med en ökning.

När del gäller jourdomsiolarna har jag precis samma uppfattning som fröken Mallson, all rättssäkerheten inte får komma i kläm. Del är naturligtvis inte heller moderaternas mening att sä skall ske, men om vi går in för jourdomslolar finns del risk för att man gör avkall på rättssäkerheten.

Sedan håller jag ocksä med fröken Mallson om alt den översyn som sker litet här och där på detta område kan ge resultat, så alt vi fär la ställning lill någonting i den här riktningen litet längre fram.

186

Hen LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag tror inte, fröken Mattson, all man kommer ifrån frågan om säpos inriktning - som vi fortfarande är myckel kritiska mot - med svepande formuleringar, hänvisningar lill 1973 års betänkande och nya försäkringar. Man brukar hänvisa lill den parlamentariska kontrollen, men där finns inte vi med. Vi ifrågasätter också om lekmannarepresenlanlerna i rikspolisstyrelsen verkligen kan fä all den information som behövs om man vill ha en fullödig bild av säpos verksamhet. Del finns mänga möjligheter att döfia obehagliga fakta. Det har bl. a. säpos förflutna visat. Och när vi vafie är fär, enligt vår uppfattning, nya tecken på all man forlsäller i samma spår är det inle så underligt att vi är misstrogna, att vi kommer igen i utskottet och med våra motioner.

Vi har den s. k. personkonlrollkungörelsen, som förbjuder säpo att registrera någon enbart på grund av politisk åsikt, men det är en rätt tänjbar formulering. Del är ocksä bara säpo som enligt lag skall vara förbjuden alt föra äsikisregisier.

Statsrådet Geijer sade i en radiointervju efter den händelse i Kalix som jag tidigare talade om, att i del centrala register som säpo för finns inle någon åsiktsregistrering. Del kan man ocksä med skäl betvivla. Men jag skulle vifia slälla frågan: Vad sker lokall? Del borde man kanske också intressera sig en smula för.

Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle;                                  Nr 56

Herr talman! Både herr Johansson i Växjö och utskottets vice ord-      Fredaeen den förande hänvisade till all del hände någonting exceptionellt 1973, som       i,       •, ,qjr

gjorde alt man dä verkligen måste salsa på brottsförebyggande åtgärder     

och få en förstärkning av polisen. Jag undrar vad det var för speciellt      Anslag till polisvä-

som hände 1973? Jag skulle vifia fråga utskottets vice ordförande: Anser      sendet

fröken Mattson all silualionen när det gäller brotlsutvecklingen i dag

har blivit väsentligt bättre än 1973? Vad var del som hände 1973 utom

att vi hade ett nära föreslående val och att man pä vissa håll tyckte

all det var angelägel att markera att något kraftfullt måste göras?

Vidare säger fröken Mattson - och det har jag själv tidigare sagl -all man inle kan tillmäta enbart brotlsslalisliken en avgörande belydelse. Men statistiken visar i sig återigen en uppgång frän en nivå som har varit oacceptabelt hög. öch om man skall glömma bort statistiken, vad skall man då rätta sig efter? Jag vill fråga fröken Maltson; Anser ni alt del allmänna läget när del gäller brotlsutvecklingen i Sverige i dag har blivit bällre än exempelvis 1973? Är det er uppfattning och vad grundar ni den i så fall på?

Enligt Svenska polisförbundets sammanfattning av situationen när det gäller polisresurserna har organisationen våren 1968-1974 tillförts 2 449 nya polismansfiänster. Om riksdagen nu beslutar enligt majoritetsalier-nalivet, innebärande en förstärkning pä 400 nya fiänster, blir summan 2 849 nya polismansfiänster. Genom arbetstidsförkortningen går 1 837 fiänster bort, genom alterneringsfiänstgöringen 1 400 och genom minskning av övertidsullagel 800 polismansfiänster. Svenska polisförbundet kommer alltså fram lill en minskning med 188 av antalet polismansfiänster under dessa år. Förbundet framhåller alt delta visar vilket klimat polisen måsle arbeta i och frågar varför det är nödvändigt att när polisen får en förstärkning tala om all vi håller på att komma in i en polisstat - i stället för att sträva efter all också polisen får acceptabla arbetsförhållanden.

Jag noterar att fröken Mattson pä tal om jourdomstolar uttryckte sig hovsaml, och jag är glad ät det. Det verkar som om vi också i den frågan så småningom skulle kunna vinna förståelse från socialdemokratiskt håll, precis som vi hittills gjort när det gäller flygplatspolis och kvarterspolis, frågor som vi under niånga år verkligen försöki alt driva.

Till sist vill jag bara vitsorda del som utskottets vice ordförande sade när del gällde Svenska polisförbundets uppfattning om var utbildningsresurserna skall sällas in. Del var komplettering man i första hand eftersträvade för de polismän som utbildats enligt den gamla ordningen.

Herr PETERSSON i Röslånga (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Vad gäller flygplatsbevakningen har vi naturiiglvis inom
alla partier rent principiellt samma uppfattning. Del gäller att vid de
inkörsporiar som flygplatserna utgör stoppa den utökade internationella
brottsligheten så långt del är möjligt. Men vad gäller organisationen skifier 187

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

sig uppfattningarna. Departementschefen och i viss mån moderaterna hävdar, att omorganisationen skall kunna genomföras redan den 1 juli i är. Socialdemokraterna i ulskottet vill vad gäller Arlanda senarelägga omorganisationen med mer än etl år. Jag ställer mig hell frågande inför det här förslaget, och därför har jag inte kunnai biträda del.

Polisutbildningen anser vi i folkpartiet vara så viktig alt vi vill prioriiera den med ett ökat anslag. Ett alltmer komplicerat samhälle behöver allt bältre utbildade människor, och det gäller även poliserna. Kan man genom en utökad utbildning minska riskerna för irritation mellan polis och allmänhet lycker jag att denna måttliga kostnadsökning är mycket väl använda medel.

Fröken MATTSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! För herr Johansson i Växjö, som lalar för ytterligare tre veckors utbildning, vill jag bara peka på all schemat ingalunda upptar enbart de ämnen som vi är överens om att svenska polismän bör vara insatta i utan också en lång rad ämnen med rent polisiär karakiär; ordningspolisfiänst, kriminalpolisfiänsl, civilrätt och straffrätt. Det är alltså inte någon sådan begränsning i schemat som man lydligen har utgått ifrån när man skrev reservationen om ylleriigare tre veckors ulbildning. Vi är övertygade om att den vecka som föreslås i proposiiionen kommer all räcka till.

Till fru Krislensson vill jag säga all jag fortfarande principiellt ställer mig ytterligt tvekande inför begreppet jourdomstol. Jag vet inte vad det innebär och hur det kommer att fungera. I värt betänkande har vi ju pekat på att utredningar och översyn av gällande räll pågår och sagl, all man kanske därigenom kan fä litet mera konkreta begrepp om vad del här kommer all innebära innan vi slutligen skall la ställning till frågan.

Att både jag och andra deltagare i debatten har nämnt årtalet 1973 beror på att det var just det året vi beslutade om en treårsperiod för förstärkning av polisverksamheten. Nu gäller ju diskussionen både en förlängning med ylleriigare en treårsperiod och - vilket moderaterna vill - en ökning med 100 polisfiänster. Vi har resonerat om huruvida vi skulle ta ställning för en ny treårsperiod. Det finns myckel som talar för del, men del finns ocksä väldigt myckel som pekar på all vi då frånhänder statsmakterna möjligheten all anpassa utvecklingen efter rådande förhållanden.

Till herr Lövenborg vill jag lill sist säga att vi icke är överens. Vi inom utskottsmajoriteten har funnit allt fog för all yrka avslag på reservationen.

Herr justitieministern GEIJER:

Herr lalman! Jag skall bara beröra ett par detaljer i den här debatten. Del gladde mig alt fru Krislensson log upp frågan om den dolda brottsligheten. Del ser jag som väldigt positivt, eftersom vi vel all den dolda

brottsligheten är omfattande och alt den allvarligaste formen är skattebedrägerierna, dvs. den ekonomiska brottsligheten. Vi känner inle till hur mänga mifiarder som genom skallebedrägerier dras undan från våra gemensamma insalser för samhällsändamål, men siffrorna ligger pä mil-jardplanel. Finansministern, som är en försiktig man, brukar uppskatta beloppet lill ca 2 mifiarder kronor; andra beräknar all del är ända upp lill 12 mifiarder. Del är som sagl elt område där vi måste intensifiera våra ansträngningar all komma till rätta med brottsligheten.

Jag skall också säga några ord om utvecklingen på polisområdel. Det är alldeles riktigt att arbetstidsförkortningen har medfört att de poliser som finns inte kan ulnylfias tidsmässigt lika myckel som tidigare. Men först och främst är del ju elt enkelt faktum all det dock finns 2 849 polismän mer i dag än 1968. Sedan kommer allt del som har hänt efter 1968 och som kompenserar bortfallet i lid.

Dit hör alterneringsfiänstgöringen, fru Krislensson. Del antogs 1973/1974 t. ex. 707 aspiranler. Efter 40 veckor på polisskolan är de elt år på kriminalavdelning och etl är pä ordningsavdelning.

Vidare är del riktigt att polisväsendet sedan 1968 har tillförts ca 915 övriga fiänster - radioexpedilörer, kontorspersonal, garagepersonal etc. Dessa fiänsteman utför arbeie som polismän tidigare gjorde. Vi kan också konstalera all man medvetet strävat efter att föra över vissa arbetsuppgifter på icke polisulbildad personal, exempelvis enklare utredningsuppgifter. 1 budgeten finns medel lill extra fiänster för exempelvis arrestanl-bevakning.

Viss bevakning av polishus och ambassader ombesöfis av ABAB. För flygplatskontroll får högst 30 fiänsteman anställas - för bevakning vid Arlanda och Torslanda flygplatser. Av vakansmedel för Stockholms polisdistrikt fär pengar tas för ersättning till ABAB för sammanlagt högst 40 vaktman vid tunnelbanestationer.

Vidare har lillkommil förenklade handläggningsmliner - strafföreläggande, ordningsbot, parkeringsbol - vilkel bör ha medfört viss lättnad för polisen. Man får också ta i beaktande den tekniska ulvecklingen inom polisväsendet över huvud tagel - flera bilar, telekommunikationer och dala. Före förstatligandet fanns inle en enda bärbar radioapparat; nu finns del över 1 500. Det har även skett en renodling av polisens arbetsuppgifter, dvs. överföring till andra organ av sådant som inle bör handläggas inom polisväsendet.

Vi får väl även säga att den kortare arbetstid som polismännen har fått inte kan borträknas i sammanhanget. När man får längre frilid bör man rimligtvis också kunna arbeia effektivare.

Tar vi hänsyn till allt detta - och del måste n-ian göra, fru Krislensson, det förnekar inle heller Polisförbundet - så kan vi enligt min uppfattning säga alt man pä olika sätt har kompenserat borlfallel på grund av är-belstidsförkort ningen.

Jag har velat lägga della till rätta, och jag vill tillfoga all jag inle menar att vi skall stanna upp och säga all vi nu har tillräckligt med

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

189

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

polispersonal för samhällets behov. Vi skall naturligtvis fortsättningsvis med hänsyn lill föreliggande omständigheter pröva i vilken takt ytterligare utbyggnad kan ske.

Till herr Lövenborg vill jag säga att vi ju har diskuterat della vid tidigare tillfälle, som herr Lövenborg själv nämnde. Jag vill här inskränka mig lill alt ännu en gång försäkra herr Lövenborg att vi inom justitiedepartementet noga föfier säpos verksamhet och att vi är lika angelägna som herr Lövenborg alt tillse all denna verksamhet sker inom ramen för våra demokratiska värderingar i samhället. Slutligen vill jag också säga alt vi snabbt kommer alt ingripa om del skulle ske något övertramp.

190

Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag är verkligen glad över alt ni, herr justitieminister, nu i kammaren upprepade del som jag hörde er säga i TV för inte sä länge sedan, nämligen all det verkligt vikliga är den dolda brottsligheten. Jag delar den uppfattningen, även om jag anser alt man inle skall bortse från den brottsstatistik som finns och som kan analyseras.

Jag vill däremot säga att när man lalar om dold brottslighet får man inle enbart mena den brottslighet som riktar sig mol samhället, ulan man bör rimligen - och jag antar alt herr justitieministern också har den uppfattningen - även ta hänsyn till brottslighet som riktar sig mol enskilda människor. Med den inställning som jag förstår all herr justitieministern har inser jag att justitieministern måsle beklaga att herr bostadsminislern inle ansåg sig kunna bifalla SCB;s framställning om att få göra en bred undersökning för att komma fram lill omfattningen av den dolda brottsligheten. Från mitt parti har vi motionerat om all det förslaget skall bifallas. Ärendet är såvitt jag vel ännu inte behandlal i civilulskottet, men jag har med hänsyn lill herr justitieministerns uttalande stor förhoppning om all motionsyrkandel kommer all biträdas, och det lycker jag vore angeläget.

Jag vill gärna vitsorda, herr lalman, alt efter polisens förstatligande har det skett myckel positiva saker. Del har blivit en upprustning pä den tekniska sidan som polisen och allmänheten har all anledning att vara tillfredsställda med. Ingen beklagar all ocksä polismännen har fått kortare arbetstid - det är självklart all även de behöver ha rimliga ar-belstidsförhållanden.

All man försöker överföra uppgifter från polisen, som inle nödvändigtvis måste betraktas som polisiära i ordels trängre mening, till annan personal är också en riklig utveckling. Vi har ju haft normer för fördelningen mellan polismansfiänster och övrig personal, men del betyder inle något annat, herr lalman, än all om man förstärker på polissidan blir del automatiskt förstärkning också när del gäller den övriga personalen. Sä har även skett, och del är inget fel. Möjligen kan man, som Svenska polisförbundet, mena alt vi så småningom måsle sälla oss ner och fundera över hur långt man kan gå ål del här hållet. De strikt polisiära uppgifterna får självfallet inga andra än de som har polisulbildning och

polisiärt ansvar ta hand om. Jag tror inle heller alt herr statsrådet har någon annan mening.

Jag kanske också skulle nämna att alterneringsljänstgöringen var alldeles utomordentlig. Det våren reform pä utbildningssidan som verkligen var efterlängtad. Men som Svenska polisförbundet har angett innebär arbetstidsförkorlning, allerneringsfiänstgöring och överlidsbegränsning ändå att vi faktiskt har fåll elt minus på över I 000 polismansfiänster sedan 1968. Det är siffror som inte-går att bortförklara, även om man kan förslå bakgrunden till det hela. Samtidigt noterar vi en utveckling när det gäller brottsligheten som jag fortfarande vidhåller är oroande.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

Hen LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Jag vill försl och främst noiera slalsrådel Geijers ord om att man inom justitiedeparlementel skall beivra varie övertramp.

Nu är det ju så all om man verkligen ville övertyga oss om att det vi påtalar inle existerar i sinnevärlden borde man ge även vårt parti slörre insyn i säpos verksamhet, utöver den vi nu får en gång om året vid föredragningen inför utskottet, som här har nämnts. Jag har ingen övertro på alt en sådan insyn ger alla möjligheter, men då kunde vi kanske gemensamt la fram en trovärdig bevisföring för att registren har rensals och all åsiktsregistreringen verkligen har upphört. Del är fakiiski svårt med de nya incidenter som vi tycker uppslår vafie år.

Jag har här tidigare berört händelsen i Kalix. Där har gjorts en utredning, men jag vel inte om jag vill säga all det var en utredning som beivrade vage övertramp. Den innehöll många uppenbara luckor. Dels förklarades att man rutinmässigt har sänt in rapporter om vanlig politisk mötesverksamhel, dels sade den lokale säpo-chefen; Vi registrerar inte, vi bara noterar. - Man noterar alltså! - Men för vilkel syfte?

Sedan slår den frågan allfiämt öppen: Vem har infordrat uppgifterna? Vem har beordrat personal i polisdistriktet alt rutinmässigt sända in uppgifter om möten? Jag har visserligen noterat att både rikspolischefen och juslilieminislern har tagit avstånd från en sådan rutinmässig rapportering som del här lydligen har varit fråga om, men man har inte gått lill botten. Frågorna kvarstår obesvarade. Och vi vel inle heller om en sådan rutinmässig rapportering sker i andra polisdistrikt. Jag misstänker att sä är fallet. Det vet vi ingenting om.

Herr justitieministern GEIJER;

Herr lalman! Jag vill säga till fru Kristensson, all hur n-ian än sätter upp plus och minus finns det i dag ändå 2 849 fler polismän än vi hade 1968. Om någol allvarligt skulle inträffa finns del sålunda sä många fler poliser här i landet än vid den tidigare tidpunkten.

Sedan talade herr Lövenborg om trovärdighet och bevis, men herr Lövenborg förslär givelvis själv att denna verksamhet måsle bedrivas under sekretess. Och då är del beklagligt att herr Lövenborg inle vill ta min försäkran pä allvar, all vi i departementet verkligen anstränger

191

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

oss för alt föfia verksamheten. Vi gör ofta besök hos säkerhelsfiänslen för all informera oss om vad som händer där och försäkra oss om all man verkligen föfier gällande bestämmelser. Längre kan jag inte komma i bevisning.

Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle:

Herr talman! De siffror som statsrådet nämnde är självfallet rikliga, men det intressanta i sammanhangei är ju antalet fullgjorda polisarbetstimmar. Och vi konstaterar alt silualionen inle är hell tillfredsställande, eftersom brott i slor utsträckning blir preskriberade därför all polisen inte har lid all utreda dem före preskriptionstidens utgång. Vi noterar ocksä att uppklaringsprocenten är otillfredsställande och dessutom sladd i sjunkande. Likaledes konstaterar vi all polisen inle hinner bekämpa den grövre brottslighet, som vi alla är överens om måsle bekämpas, och alt polisen inle har lid all i erforderlig utsträckning försöka skydda människor för övergrepp också när del gäller den som jag brukar säga mera vardagliga brottsligheten. Ävenså konstaterar vi alt det är angeläget att polisen fär möjlighel lill folpatrullering och an fiänstgöra som kvarterspoliser men all della kräver ökade resurser. Slutligen konstaterar vi -och där har juslilieminislern själv tagit avstånd - alt man i vissa kommuner och bolag har ansett sig föranlåten att engagera privata vaktbolag för all i någorlunda tillfredsställande utsträckning kunna trygga ordningen. Allt detta är ju utslag av att polisen inle räcker till. Del är bara del som jag har velat säga med mitt inlägg.

Hen LÖVENBORG (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Statsrådet Geijer beklagar all vi inle tror på hans försäkringar. Del är naturligtvis beklagligt all vi inie kan göra det, men del händer ju gång på gång all försäkringarna dementeras av verkligheten. Del är inle statsrådet Gefier som jag speciellt misstror ulan vad som måhända kan försiggå bakom hans rygg.

Det är inte så länge sedan vi här i landet intensivt debatterade IB-affären, och dä visade del sig ju all inle ens försvarsutskottet, enligt utskottets egna ord, visste särskilt mycket om vad IB sysslade med. Starka skäl lalar verkligen för all förhållandet är detsamma när del gäller säpo.

192

Herr justitieministern GEIJER:

Herr talman! Vi måste hålla isär de här två sakerna, fru Kristensson.

Fru Krislensson talade nu om uppklaringsprocenten, om att brott preskriberas innan polisen hinner behandla anmälningarna, osv. Därmed har fru Krislensson tagit upp del allmänna problem som gäller den forlsatla utbyggnad och effektivisering av polisväsendet som måste komma till stånd. Vi kan ha olika uppfattningar om i vilken takt detta skall ske och hur mycket vi har råd med, men i princip är vi ense om all vi skall fortsätta all effektivisera polisens arbeie.

Men diskussionen gällde det fru Kristensson sade i sitt första inlägg. Del gav sken av all det utfördes mindre polisarbete 1975 än 1968. På den punkten har jag gjort ell tillrättaläggande. Enligt min uppfattning utförs del mer polisarbete i dag genom all vi har frigjort så mänga poliser från administrativ fiänsl och genom de tekniska resurser polisen fält - de gör att man nu kommer snabbare pä plats och kan ingripa. Därför har polisen möjligheter att hinna med mera i dag än 1968, då man inle hade dessa resurser.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

Herr BENGTSSON i Göteborg (c):

Herr lalman! I justilieutskollels betänkande nr 9 behandlas bl. a. polisverksamheten vid de slörre flygplatserna. Departementschefen har i årets budgetproposition, bilaga 4, som rör juslitidepartementets verksamhetsområde, föreslagit att ansvaret för polisverksamheten vid storflyg-plalserna skall överflyttas till Stockholms resp. Göteborgs polisdistrikt.

År 1973 hade slalsrådel den uppfattningen alt polisverksamheten på de flygplatser som här berörs icke skulle läggas under storsladsdistrikten. Men denna departementschefens uppfattning varade inte särskilt länge.

Anledningen lill den ändrade uppfattningen anges vara den ökande flygtrafiken samt risken för terroraktioner eller hot om sådana, vilkel med jämna mellanrum förekommer utomlands.

I propositionen anges också tidpunkten för överföringen av polisverksamheten på Arianda flygplats från Märsta polisdistrikt till Stockholms polisdistrikt till den 1 juli 1975.

I motionen 1099 av representanter för centern och folkpartiet sägs bl. a.: Polisverksamheten vid våra slorflygplalser måsle i likhet med vad som gäller för samhället i övrigl organiseras på elt betryggande sätt.

Jag delar hell uppfattningen alt flygplalspolisens verksamhet måste motsvara högt ställda krav på säkerhet. Vi kan inte i vårt land bortse frän de säkerhetsrisker som föreligger. Självfallet måste personalresurser flnnas så att flygplalspolisen kan ge största möjliga säkerhet. Däremot kan jag inle flnna några sakskäl för att verksamheten skall ligga under Stockholms resp. Göteborgs polisdistrikt. Jag skall här gä närmare in pä några skäl som talar emot en omläggning.

Det måste vara en mycket stor tillgäng att ha lokalfanknulen personal som har kännedom om platsen och om dess omgivningar liksom en viss personkännedom.

Del måsle också vara en fördel att ledningsfunktionen flnns på nära håll i del lokala polisdistriktet.

I proposiiionen hävdas åsikten alt del lokala polisdistriktet har alltför begränsade personalresurser. Della lyder på att man avser all överföra personal från slorsladsdistriklel till flygplatsen för fiänstgöring. Del skulle innebära att man hyser uppfattningen att vi f n. har en överdimensionerad poliskår i Stockholm och Göteborg. Jag kan för min del inle förstå alt så skulle vara fallet.

År 1973 skrev departementschefen i flygpolisfrågan: "Tillfälliga ira-

193

13 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

194

fikloppar och andra oväntade händelser får mötas på vanligt säll genom medverkan av den regionale polischefen och rikspolisstyrelsen." Jag delar hell hans dåvarande inställning och har inle funnit skäl alt ändra uppfattning. Belräffande räddningsfiänsi där polis ingår har givelvis lidsfaktorn en avgörande betydelse. Del gäller att snabbt komma lill platsen, och då är den lokala polismyndighetens möjligheter slörre.

Om storsladsdistrikten skall ha ansvaret för flygplatserna kommer dessa att ligga som öar i ell annat polisdistrikt. Detta kan komma alt medföra mänga svårbemästrade problem. Hur skall området avgränsas? Skall misstänkta brottslingar som grips inom området föras till storstaden för förhör och utredning? Vart skall omhändertagna fyllerister föras? Vem skall sköta utredningar om trafikolyckor, stölder, inbrott etc? Vilkel forum blir rält för åklagare i tingsrätt? Det torde finnas en mängd kompelens-frågor som blir svårlösta, eftersom förhållandena inle är så integrerade med varandra.

Jag har här tagit upp några skäl som visar olägenheterna med den föreslagna omläggningen. Till yttermera visso har berörda-personalkategorier reagerat genom olika akiioner. Del måste vara riktigt all lyssna pä de befattningshavare som väl känner förhållandena genom sill dagliga arbete. Gör man inte det, blir allt tal om företagsdemokrati och medinflytande bara en skrivbordsprodukt utan någon reell innebörd i verkligheten.

Mol bakgrund av del anförda måste jag motsätta mig den föreslagna ändringen av polisdistrikt för Arianda flygpolis och all Landvetters flygplats skall ligga under Göteborgs polisdistrikt. Från bl. a. effektivitets-och samordningssynpunkl talar starka skäl för den decentralisering det innebär att den lokala polismyndigheten har ansvaret för flygplatsen.

Jag ber, herr talman, att fä yrka bifall lill reservaiionen I vid punklen 1 i della belänkande.

Del är förståeligt att personalen vid såväl Märsta som Mölndals polisdistrikt, som kommer all beröras vid den eventuella omorganisationen, känner en stark oro inför framtiden. Jag skulle vifia fråga statsrådet: När och hur har den berörda personalen i Märsta och Mölndal informerats om den tänkta organisationen? Det kunde ocksä vara intressant att fä veta hur långt den tillsatta utredningsgruppen har kommii i sitt arbeie.

I molionen 323 av herr Lundgren om ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats lar herr Lundgren upp frågeställningar som är likartade med dem som har framförts i molionen 1099 och som jag tidigare redogjort för. Hemställan i molionen 323 går ul på att riksdagen beslutar att överföringen av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats från Märsta polisdistrikt lill Stockholms polisdistrikt bör genomföras den 1 november 1976 i samband med att den nya permanenta stationsbyggnaden tas i bruk. Utskottsmajoriteten tillstyrker motionen 323 och en senareläggning av den förordade reformen såvitt gäller Arlanda flygplats.

I moderaternas reservationer av fru Kristensson och herr Schött delar reservanterna departementschefens uppfattning, att genomförandel av

den här reformen sannolikt kan ske den 1 juli 1975 som anges i propositionen. Här visas återigen ett prov på del samarbete som råder mellan socialdemokrater och moderater när det gäller all driva centraliseringspolitiken vidare i samhället. Del är att observera att del är ell mode-ralförslag i socialdemokratisk tappning. Senast i december månad 1974 var detta enbart etl moderatförslag, som nu upplagils som elt regeringsförslag i årets budgelproposilion. Ett och annat parti beskylls ibland för att sitta i högerburen, men om några sitter i högerburen är del socialdemokraterna i denna aktuella fråga.

Herr talman! Fru Kristensson nämnde inledningsvis vilka som stödde proposiiionen, nämligen socialdemokraterna, moderaterna och vänsterpartiet kommunisterna. Samarbetet mellan socialdemokrater och moderater är ju vanligt nu för liden; del är bara att konstatera fakta.

Vidare säger fru Kristensson att Märsta inte har den organisation som krävs om någol inträffar och all det bör vara speciallränad personal där. Och den personalen skulle alltså flnnas i Stockholm. Sedan 1962, i 13 är, har Märsta polisdistrikt skött detta jobb med bevakning och allt vad del innebär ute på Arlanda flygplats. Men den speciallränade, erfarna och kunniga personalen finns alltså inle i Märsta utan någon annanstans. Det är en ganska egendomlig uppfattning.

Vidare säger fru Kristensson all den fasta organisalion som behövs fattas på Märsta polisdistrikt. Del lycker jag är ett dåligt betyg ät det polisdistrikt som under sä många är har skött uppgiften lill såvitt jag förslär allmänhetens bästa.

Jämförelsen med poliserna i utlandet - på flygplatserna i Paris osv. - hallar nog avsevärt. Vi talade om detta i december månad, men lål mig ändå påpeka all flygplatsen utanför Paris enligt uppgift har 26 000 anställda. Det är nog litet skillnad mot vad som krävs både vid Arianda och vid det nya Landvetterflygfället.

Frågan om snabbheten till platsen om någol inträffar diskuterade vi också i december, men jag vill påminna om att Märsta och Mölndal ligger närmast resp. flygplats och därför naturligtvis kan komma snabbast ut om någol inträffar. Det tycker jag all fru Kristensson bör ha helt klart för sig. Centralisering kan inle innebära alt man kommer snabbare lill en ort - i della fall Arlanda eller Landvetter - om något inträffar. Del måsle la längre lid alt åka från Stockholm lill Arlanda än från Märsta till Arlanda och från Göteborg till Landvetter än från Mölndal lill Landvetter.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag tdl polisväsendet

Under detta anförande övertog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle;

Herr lalman! Det är naturligtvis närmast socialdemokraterna som skall försvara regeringens fögderi i detta hänseende, men eftersom herr Bengtsson i Göteborg vid flera tillfällen apostroferade mig vill jag säga några

195

Nr 56                 ord.

Fredaeen den        Nödvändigheten av att ha en för uppgiften speciallränad personal och

11 anril 1975       angelägenheten av all man fär en fast organisation var, som herr Bengts-

--------------- son känner väl lill, uppgifter som vi fick i utskollet vid den hearing

Anslag Ull poltsvä-    som vi hade med företrädare för justitiedepartementet och rikspolissty-
sendet               relsen. Det är alltså ingenting som jag har hämtat ur egen falabur, även

- om jag har haft det klart för mig mycket länge. Det är inte heller bara etl moderat förslag som har legat lill grund för övervägandena. Rikspolisstyrelsen har under flera år, inle minst mol bakgrund av erfarenheterna utifrån och från våra nordiska grannländer, ansett del nödvändigt med en omorganisation. Della innebär självfallet inle ett negativt betyg ål t. ex. Märslapolisen - jag kan inle förslå hur herr Bengtsson kan fä för sig något sådant. Men det är självklart att om Märstapolisen skall kunna klara den elaslicilet som krävs för effektivitet i verksamheten måsle den förslärkas med mycket stora resurser för att ge det polisdistriktet för uppgiften specialtränad personal. Det är detta som är väsentligt. Man måste, som jag ser det, eftersträva den mest rationella organisationen för att inte fä onödiga personalförslärkningar. Då blir slutsatsen den att storsladspolisen ligger närmast till hands.

Herr BENGTSSON i Göteborg (c) kort genmäle;

Herr lalman! Märslapolisen med dess erfarenheter och kunskaper, kännedom om orten omkring flygplatsen och om själva flygplatsen måste väl, fru Kristensson, ha en myckel starkare slällning när del gäller att snabbi kunna komma till rätta med eventuella händelser. Vad jag frågar är; Varför förstärker man inte Märstapolisen? Varför måste man förstärka Stockholmspolisen när det gäller Arianda flygplats? Den frågan kanske jag skulle rikta lill statsrådet. Det lär vara en brist pä 600 polismän i Stockholm, men ändå skall den kåren förstärkas för att den skall kunna användas vid Arlanda flygplats. Del är ju en ganska egendomlig ordning! En annan intressant fråga är; Vad är orsaken lill att den berörda personalen inle har informerats -jag har ställt den frågan förut - om den aktuella omorganisationen? Det strider ju hell mol de principer som t. o. m. en del socialdemokrater kämpar för, nämligen alt de anställda genom sina fackliga organisationer skall ha ökad medbestämmanderätt och i alla lägen della i samråd om vikliga förändringar. Jag har den uppfattningen all cenlern och socialdemokraterna är överens om hur vikligl della är, men den informaiionen har kanske inle nått justitieministern.

F. ö. är det iniressani att konstatera hur överens statsrådet är med moderaterna i sådana här frågor.

Herr justitieministern GEIJER;

Herr talman! Jag skall falla mig mycket kort. Del finns ca 100 poliser

i Märsta och ca 3 000 poliser i Stockholm. Om det händer någonting

allvarligt vid Arianda, sä finns bara dessa 100 poliser i Märsta alt tillgå.

196                   Jag tycker att jag i övrigt inle behöver gå in myckel på fördelarna med

att man i sådana här situationer kan basera verksamheten på ell polisdistrikt som har myckel stora resurser.

Jag skall inte heller gå in särskilt mycket på vad herr Bengtsson i Göteborg sade om polispersonalen. Del är inte fråga om all avskeda någon. Frågan är vilken huvudman de poliser skall ha som skall fiänstgöra vid flygplatserna. Rikspolisstyrelsen har haft allt samråd som krävs med olika organisationer, och då har det inte framförts någon invändning belräffande Arlanda. Del går knappast heller, herr Bengtsson, att ha samråd beträffande budgetpropositionen.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Hen BENGTSSON i Göteborg (c) kort genmäle:

Om det inträffar någonting skulle det alltså vara bättre att ha den här polisledningen i Stockholm. Jag trodde alt det skulle vara bättre alt ha den i närheten av den plals där dessa händelser kan inträffa. Det kan ju f. ö. inte bara inträffa händelser på Arlanda. Del kan hända saker och ting även på andra håll. Vi har ju en regional polisledning, och det finns resurser som kan sättas in över gränserna. Det kan väl behövas även inne i Stockholm och Göteborg - vad vet jag.

Sedan säger statsrådet alt del inle är fråga om att avskeda någon. Nej, det hoppas jag verkligen. Om ni skulle ha de tankarna är det ytterst allvarligt. Vad folk kräver är att fä en information av statsrådet eller av någon annan från departementet. Någon sådan information har inle getts, och det lycker jag är ganska allvariigt. Del är väl alldeles uppenbart att, om en sådan här organisation genomförs, den personal som finns i Märsta och Mölndal är beroende av vad som kommer att hända. Den personalen är framför allt beroende av att fä information i tid.

Det är förvånande, herr statsråd, att ni med er syn pä förelagsdemokrati inte har sagl ett enda ord till personalorganisationerna. Del är allvariigt att sä inte har skett. Vilka är skälen? Är det sekretess? Är del sä hemligt att man inte kan tala om det - när man bara skall flytta de här uppgifterna? Jag tror inle del har med sekretess alt göra. Jag tycker att statsrådet borde ha haft möjlighel att ge personalen de upplysningar och de informationer som den har önskat.

Hen PETTERSSON i Västerås (vpk):

Herr talman! I justilieutskottets betänkande nr 9 behandlas vpk:s motion 1108, vari yrkas avslag på regeringens förslag om anvisning av medel för de 400 nya polismansfiänsterna. De medel som här avses bör enligt vär mening och värt yrkande i stället användas till att förstärka frivårdsinsatser inom kriminalvården och till kriminologisk forskning samt till brottsförebyggande och rehabiliterande åtgärder.

Jag vill emellertid, herr talman, inledningsvis citera justitieminister Geijer. Del är ett citat hämtat ur etl tal som statsrådet höll i anledning av Malmöpolisens hundraårsjubileum den 22 mars 1974. Statsrådet yttrade föfiande: "Man kan konstatera att sedan polisen förstatligades 1965 har polisväsendet rustats upp på etl sätt som egentligen saknar motstycke

197

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

198

inom andra samhällsområden. Samhällets kostnader för polisväsendet har sedan 1965 då förstatligandet skedde tredubblats. Upprustningen fortsätter. Den tekniska utrustningen inom polisen är internationellt sett på toppnivå."

Trots denna enorma satsning på polisväsendet under den senasie tioårsperioden och trols konstaterandet aU andra samhällsområden inte tillnärmelsevis har kunnai åtnjuta samma beredvillighet när del gäller upprustning och utbyggnad - jag tänker i första hand på de jämförelsevis blygsamma insatserna för rehabiliterande och förebyggande åtgärder inom kriminalvårdens ram - är man beredd att fortsätta upprustningen av polisväsendet, fortsätta all låta de förebyggande och rehabiliterande åtgärderna stå efter. För all inte tala om andra ätgärder för alt förebygga brott, åtgärder för att öka hjälpen lill de kriminellt belastade osv.

Man föreslär sålunda från regeringens sida att 400 polisfiänster skall inrättas och begär alt riksdagen skall anslå medel härtill. Nu har statsrådet lyvärr lämnat kammaren, men jag ställer ändå frågan; Borde det inte vara möjligt att tänka efter litet grand? Är del inle nog med satsningen på polisväsendet? Borde del inle vara lämpligt att stanna upp ell lag och se efter vilka andra områden man borde satsa pä för att förebygga brottslighet? Borde man inte öka resurserna betydligt kraftigare för att infria kriminalvårdsreformens grundidé, som innebär en ökad integrering mellan ansiallsvård och frivärd och som syftar lill all mer effektivt än hillills förbereda de intagnas frigivning - öka insatserna för att ge alla kriminellt belastade en rejäl möjlighel till återanpassning i arbetslivet och därmed samhällslivet i övrigt?

Slalsrådel skulle naturligtvis svara att vi gör också en hel del på dessa områden. Jag är medveten om delta. Jag vill också erkänna att statsrådet i dessa sammanhang visar mycket slor förståelse, och det är vi naturligtvis glada över. Men insatserna är otillräckliga, och då måsle man föfiaklligen satsa mera - göra exempelvis sådana investeringar som polisväsendet kan notera under en relativt kort tidsperiod.

Vi är alla oroade över den utveckling som pågår. Från borgerligt häll - främst frän moderata samlingspartiet - ropar man efter fler och fler poliser för all möta brottsligheten. Man nöjer sig inte ens med regeringens föreslagna satsningar pä fler poliser, man vill ha ytteriigare 100 polisfiänster utöver vad regeringen föreslagit. Del framgick också med all önskvärd tydlighet när fru Kristensson inledde den här debatten. Hon radade upp en massa exempel på all brottsligheten forlsäller att öka, hon redovisade vissa procenlsiffror och framhöll all antalet poliser och resurserna för polisen måste ökas utan att för ett ögonblick fundera över om man inte kan vidta några andra ätgärder.

Jag lycker verkligen att del är anmärkningsvärt att justilieutskoltels ordförande gör sig lill tolk för en så ytlig och schematisk värdering.

Herr Johansson i Växjö faller in i precis samma mönster. Även om han berörde andra frågor i sammanhangei så sympatiserade han med en sådan värdering. Däremot underströk herr Pettersson i Röslånga alt

samhälleliga insatser är nödvändiga för all skapa ett bättre samhälle. Delta sagl i förbigående.

Jag finner del särskilt oroande all regeringen faller undan för dessa reaktionära krav. Man är inte benägen att gä med pä ytterligare 100 polisfiänster jusl nu, men man har fallit undan för del reaktionära ropet på "lag och ordning" och på senare tid stiftat lagar i den riktningen. Jag behöver bara erinra om terroristlagen, lagen om tillfälligt omhändertagande och andra åigärder för all förstärka samhällets våldsinsti-lulioner. Vi har den bestämda uppfattningen alt det inte går att använda den metoden, ulan att det gälleratl undersöka orsakerna till att människor hamnar pä brottets bana. Men man är ganska obenägen att diskutera orsakssammanhanget. Man försöker rikta insatserna mot symtomen i stället för mot grundorsakerna.

Jag vill i det har sammanhanget erinra om några ofta citerade ord: Alla talar om att Jeppe super, men man säger inte varför Jeppe super. Jag tycker detta passar bra in i bilden i den debatt vi nu för.

Var flnns då orsakerna? Ja, vi har naturligtvis alt söka orsakerna i del samhälle vi lever i - det kapitalistiska samhället med alla dess sociala orättvisor och brist på jämlikhet, Föfiaklligen måste vi vidta en rad samhälleliga åigärder när del gäller brottsbekämpningen. Jag nämnde inledningsvis några av de områden där vpk anser del vara nödvändigt att förstärka insatserna: frivården, rehabiliterande åtgärder, forskning osv. Det finns naturligtvis ocksä en rad andra områden som är i stort behov av insatser.

Tillät mig, herr lalman, alt erinra om all jag tidigare i år ställde en interpellation till statsrådet Geijer angående frågan om läs- och skrivträning för kriminalvårdens klienter, där jag påpekade det faktum all omkring 5 000 av frivårdens klienter behöver intensiv läs- och skrivträning. Statsrådet var överens med mig om nödvändigheten av insalser på del här området. Det handlar inle om någol utslag av dessa människors bristande begåvning, utan de har av sociala skäl och andra orsaker inle kunnai tillgodogöra sig en elementär grundskoleutbildning. Var och en hoppas jag förstår vad detta innebär för den kriminellt belastade när del gäller alt anpassa sig socialt. Han är i praktiken utestängd och får inget arbeie, han är för alltid utstött ur samhällsgemenskapen om inte ätgärder vidtas frän samhällets sida.

Med andra ord, det finns här ylleriigare ell område som det vore mång-falt bällre all salsa på än på fler poliser. Jag iror, herr slalsråd och utskottets majoritet, som har behagat att avstyrka vår moiion, all del vore betydligt bällre all låta dessa människor lära sig att stava och läsa ordet batong än att jaga dem med fler batonger.

Jag vill med det anförda yrka bifall lill reservalionerna 7 och 10 i justilieulskottets betänkande nr 9.

Slutligen vill jag nämna några ord om en annan motion som behandlas i samma belänkande, nämligen molionen 1119 av herr Lövenborg m. fl. angående anslag på 100 000 kr. för utrustning till fiällräddningspatruller

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

199

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

och fiällräddningsdepåer. Trots att polisen, som här har dokumenterats, under de senasie åren erhållit ganska mycket pengar för upprustning av tekniken så har en del områden blivit eftersatta. Del är ju ganska föfidriktigl att det är de områden som så all säga inte ingår i stärkandet av väldsapparaten utan som har att göra med räddningsfiänslen i fiäll-väriden. Utskollet flnner motionens yrkande väl motiverat men anser alt det f n. saknas pengar härtill. Vi har nöjt oss med den skrivning som utskollsbetänkandet innehåller, vilken vi tolkar sä att medelsberäkningen nästföfiande år kommer all innefatta medel för ytterligare utrustning lill ifrågavarande fiällräddningsfiänst.

200

Hen NYGREN (s):

Herr talman! Frågan om polisverksamheten vid de slörre flygplatserna är inte ny för justitieulskotlet och riksdagen. Till 1973 års riksdag förelåg en motion från fru Krislensson och herr Adolfsson, båda moderater, där man föreslog att polisen vid de slörre flygplatserna organisatoriskt skulle hänföras direkt under rikspolisstyrelsen. Motionen var en uppföfining av en likadan begäran frän rikspolisstyrelsen som departementschefen tog avstånd frän i statsverkspropositionen samma är. Justitieutskottet avstyrkte, och riksdagen avslog med myckel stor majoritet detta krav.

Men redan före detta ställningstagande hade frågan om organiserandet av polisen på de större flygplatserna behandlats av 1967 års polisutredning efter en framställning frän rikspolisstyrelsen och senare även av kommissionen för förebyggande av poliliska våldsdåd i en rapport i december 1972.

Polisutredningen konstaterade i etl betänkandet 1971 att flygtrafiken vid Arlanda och Göteborgs flygplatser "under de närmaste åren kan komma att öka sä myckel alt en organisationsändring kunde bli nödvändig för all kravel på effektivitet skall kunna tillgodoses". Om detta var man överens - även centerpartisten i utredningen. Brollskommissionen tog i sitt betänkande elt är senare ingen bestämd ståndpunkt, men man noterade att lämpliga åtgärder kan bli nödvändiga alt vidta för att åstadkomma en flygplatskontroll som är så effektiv som möjligt.

När juslitieulskoltet första gången hade anledning ta ställning var alltså 1973, då man behandlade moderaternas motion om överförande av flygplatspolisen direkt under rikspolisstyrelsen. Den tanken avvisades i klartext. Men redan dä skrev utskottet att "som polisutredningen anfört kan ulvecklingen komma att leda lill alt organisationsförändringar i en framlid kan visa sig nödvändiga". Bakom detta ullalande för två år sedan stod alla i utskottet - även centerpartisterna.

Om moderaternas tanke skrev utskottet att man vid en sådan framtida förändring "inte i första hand bör pröva motionärernas förslag alt ifrågavarande polismansfiänster organisatoriskt skall hänföras direkt under rikspolisstyrelsen".

Till fiolårets riksdag återkom fru Kristensson med en moiion, då anpassad lill utskottsmajoritetens funderingar. I den molionen framfördes

krav pä att samtliga fiänster som flygplalspoliser vid de tre större flygplatserna i landet skall ingå i personalplanerna för Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

Fru Krislensson ville direkt ha etl ullalande av riksdagen att samtliga flygplalspoliser vid Arlanda flygplats skulle lösgöras frän Märsta polisdistrikt och organisatoriskt överföras lill Stockholms polisdistrikt. Utskollet avvisade även det motionskravet, men dä med hänvisning till alt frågan redan var föremål för övervägande inom Kungl. Maj:ls kansli. Utskottet konstaterade emellertid i en formulering att tanken pä en ändring av organisationen hade mognat. Utskottet skrev så här:

"I belysning av den fortgående ökningen av flygtraflkens omfattning i förening med ökade tendenser till en allt allvarligare internationell brottslighet riktad mot den civila luftfartens säkerhet flnner utskottet att organisationsfrågorna liksom effektivitets- och samordningsfrågorna rörande polisverksamheten vid våra slörre internationella flygplatser bör ses över." Della gav riksdagen Kungl. Maj:l till känna.

I årets budgetproposition har departementschefen effektuerat denna utskottets och riksdagens beställning och föreslåratt polisverksamheten pä Arlanda läggs under Stockholms polisdistrikt och polisverksamheten på den nya flygplatsen Landvetter under Göteborgs polisdistrikt. Överförandel av Arlandapolisen föreslog statsrådet skulle ske den 1 juli 1975. En klar majoritet av utskottets ledamöier delar uppfattningen om denna omorganisation, men lät mig betona all detta inte innebär någon orientering lill del moderata kravet från 1973 om en fristående flygplatspolis under rikspolisstyrelsen.

Utskollet har på en punkt avvikit frän departementschefens förslag. Del gäller tidpunkten för omorganisationen pä Arlanda, Utskottet har funnit skäl all bifalla en motion, nr 323 av herr Lundgren, Han har där föreslagit all överförandet av ansvaret för polisverksamheten pä Arlanda flygplats från Märsta till Stockholms polisdistrikt bör senareläggas till den 1 november 1976, då den nya permanenta stationsbyggnaden pä Arlanda beräknas vara klar alt ta i bruk.

Mot denna mening har de moderata ledamöterna i utskottet anfört reservation. De motsätter sig denna senareläggning av omorganisationen. Men reservanterna är inie övertygande. De menar att del "är sannolikt" all reformen skall kunna genomföras den 1 juli i är. Men reservaiionen andas en mycket stor osäkerhet om huruvida den 1 juli verkligen kan vara ell möjligt genomförandedatum. Utskottets majoritet har ansett att behovet av ordentlig tid för den utredning som rikspolisstyrelsen har fält regeringens uppdrag att göra om polisdistriktsindelning och personalplaner, hänsynen till berörd personal och sammankopplingen med överflyttningen till den nya stationsbyggnaden pä Arlanda är starka motiv för den begärda senareläggningen.

Jag instämmer därför i utskottets vice ordförandes yrkande på denna punkt om bifall lill utskottets förslag och avslag på reservationen 2.

Centerpartisterna och folkpartisten i utskottet har i reservationen 1 yr-

Nr 56

Fredagen den II april 1975

Anslag till polisväsendet

201

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

kat avslag på förslaget all omorganisera flygplalspolisen-på Arlanda och Landvetter. Man har gjort det med motiveringarna dels att man inle funnit skälen för en förändring övertygande, dels att man ansett att förslaget innebär en icke önskvärd centralisering av polisverksamheten. Motiven fören omorganisation anser utskottets majoritet vara föfiande tre:

1.    Den snabbt ökande flygtrafiken. År 1972 hade Arianda ca 2,5 miljoner passagerare lill och frän utlandet. Antalet har sedan dess ökat med ca 1 miljon till 3,5 mifioner och väntas enligt prognoser vara 5,5 mifioner är 1980.

2.    De senasie årens lerroraklioner. Förhoppningarna om att dessa skulle minska har inle infriats. Ulvecklingen har visat på behov av en myckel hög beredskap på våra internationella flygplatser.

3.    Behovel av en slor polisresurs på flygplatserna. De vafie år ökade kraven på flygplalspolisen, tillfälliga loppar i traflken och oväntade händelser har skärpt kravel pä en polisresurs, betydligt större än vad polisdistrikten i Märsta och Mölndal kan uppbringa. Inom Stockholms och Göteborgs polisdistrikt finns poliskapacitet, tillräcklig för en hög beredskap, ett komplement som inle skall vara beroende av ställningstagande från någon länspolischef eller från rikspolisstyrelsen, vilket reservanterna har menat skulle vara en form av decentraliserad lösning.

Med anledning av det som har sagts i denna fråga vill jag bara för det första påpeka, all anknytningen lill ett slort polisdistrikt redan föreligger när del gäller Malmö flygplats. Vidare gissar jag alt på Arlanda kommer även i fortsättningen all fiänstgöra en grundstyrka motsvarande den som f n. fiänstgör där. Anknytningen till ett polisdistrikt med slörre resurser är en fördel. Vidare vill jag säga alt resonemanget om avståndet mellan polisdislriktscentralerna och de berörda flygplatserna är i del närmaste skrattretande för en norrlänning, som verkligen har erfarenhet av avstånd.

Påståendet om alt en överflyttning skulle vara etl led i en centralisering av polisverksamheten vill jag bestämt avvisa. Det är fråga om en praktisk överflyttning mellan lokala polisdistrikt. Utskottet har haft att ta ställning till betydligt allvarligare centraliseringstendenser inom polisen, som t. o. m. har initierats av dem söm nu försöker att varna för centralisering.

Med den motiveringen, herr talman, instämmer jag i utskottets ordförandes yrkande om avslag pä reservationen 1 i utskottets belänkande och bifall lill utskottets förslag i motsvarande del.

202

Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle;

Herr talman! Jag vill inle säga något om del i och för sig vällovliga syftet bakom herr Nygrens inlägg, nämligen att se till att moderaterna inte skall få någon ära av den nu föreslående omorganisationen. För mig är inle heller del angelägna att kunna klargöra att det var moderata samlingspartiet som först kom med del yrkande som nu har biträtts. För mig är huvudsaken att vi får ett beslut som främjar en effektiv

flygplatskontroll.

När herr Nygren säger alt regeringens förslag inle innebär någon orientering i riktning mol del moderata kravet vill jag ändå i all anspråkslöshet påminna om all i den reservation lill belänkandet år 1973 som herr Nygren själv åberopade föreslog moderaterna att "spörsmålen om organisalion, samordning och effektivisering av den polisiära flygplatsverksamheten bör närmare utredas. I första hand bör övervägandena avse förhållandena vid Arlanda, men utredningen bör omfatta samtliga storflygplatser och även ta sikte på den blivande flygplatsen vid Härryda utanför Göteborg."

Vi lalar alltså över huvud taget inle om alt flygplalspolisen bör lyda under rikspolisstyrelsen. Vi begär en utredning om en effektivisering, och del är precis det som har kommii till stånd.

Yrkandet i den motion som behandlades förra året - i december tror jag det var - innebar inte heller all rikspolisstyrelsen skulle fä disponera de här resurserna, ulan jag hade föreslagit att samtliga fiänster som flyg-plalspolis vid de tre största flygplatserna i landet skulle ingå i personalplanerna för Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Del är ju precis detta som regeringen nu har föreslagit.

Men jag lycker som sagl att det är ganska sekundärt vems förslag del från böfian är. Huvudsaken är alt lösningen blir bra.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Herr BENGTSSON i Göteborg (c) kort genmäle:

Herr talman! Den höga säkerhetsberedskapen vid flygplatserna är vi helt överens om, herr Nygren. Att den måste flnnas är ju självklart. Skillnaden mellan oss ligger däri all vi menar att den personal som skall söria för säkerheten kan finnas i Märsta resp. Mölndals polisdistrikt och inte behöva ligga under Stockholms resp. Göteborgs polisdistrikt.

I proposiiionen står det bl. a. sä här: "Ofta och med kort varsel måsle särskild övervakning organiseras i samband med vissa officiella och andra personers ankomst och avresa." Men den delen av verksamheten har under alla de år som gått skötts av Märslapolisen, skulle jag tro, och för den sakens skull behöver man väl inle vidta några alldeles speciella åtgärder genom alt lägga det hela under Stockholmspolisen. I budgetpropositionen trycker man på detta som en mycket väsentlig fråga, men jag tror inte all de här besöken kommer sä plötsligt att man inte hinner organisera de polisresurser som skall ställas till förfogande för bevakning.

Det här är ganska egendomligt, herr Nygren. Först beslutar man omorganisationen och sedan tillsätter man ulredningen. Del ärganska bakvänt enligt min mening men inte enligt departementets och socialdemokraternas uppfattning. Del är ej konstigt all ganska myckel går snett när man jobbar efter den metoden.

Kanske herr Nygren vill ge svar på vad justitieministern inte ville ge svar på men vad personalen önskar svar på, nämligen frågan varför personalen inte har informerats. Det är en myckel väsentlig fråga. Personalen hade önskat etl samtal med ansvarig ledning för alt få klarhet i hur verksamheten skall organiseras och vad som kommer att hända

203

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

dem som berörs, men statsrådet har inte sagt ett ord om det. Jag tror inte heller att herr Nygren har varit där ute och talat om vad det här gäller.

Hen NYGREN (s) kort genmäle:

Herr talman! Först vill jag bemöta fru Kristensson. Jag påstås ha försöki ta äran av moderaterna för att ha bidragit till den lösning vi nu kommit till. Vad jag redovisade här var den motion som fru Kristensson och herr Adolfsson väckte 1973 och som vi från utskottels sida kategoriskt avvisade. Någon form av lösning enligt den modellen har ulskottet aldrig velal vara med om. Det är därför jag menar att del inte är fråga om någon moderatmodell. Har moderaterna senare kommii igen med mera anpassade moiioner, då tycker jag inte all man har anledning att föra detta resonemang vidare.

Herr Bengtsson i Göteborg säger att vi är överens om behovet av hög beredskap. Men då skulle denna höga beredskap lämpligare klaras från Märsta med länspolischefens medgivande lill förstärkning och med anlitande av rikspolisstyrelsens förstärkningsresurser. Del är ju precis del ni har nämnt i er reservalion. Jag vill fråga herr Bengtsson: Är det mera decenlralistiskl all vända sig lill länspolischef och till rikspolisstyrelse för att få de behövliga resurserna än all finna dem inom ett och samma lokala polisdistrikt, som vi kommer all kunna göra i fortsättningen?

Hen BENGTSSON i Göteborg (c) kort genmäle;

Herr talman! Denna beredskap och denna höga säkerhet skall självfallet finnas pä flygplatsen varie dag. Ingen av oss tror väl ändå att del skall inträffa sådana händelser som kräver slora polisresurser. Och om något sådant inträffar, herr Nygren, är man under alla förhållanden tvingad att hämta polispersonal frän distrikt pä många häll; den saken är väl ändå klar. Men normalt klarar Märstapolisen och Mölndalspolisen sina uppgifter. Attacker på flygplatserna är väl inle vad vi räknar med skall inträffa.

204

Hen KOMSTEDT (m):

Herr talman! Låt mig inledningsvis göra en kommentar till det anförande som hölls av herr Pettersson i Västerås, Han skyller brotlsutvecklingen och misslyckandena på del kapitalistiska samhället. Men i det land pä andra sidan Östersjön där herr Pettersson har sin ideologiska hemvist tillåter man inte ens alt sådan kritik framförs som herr Pettersson och hans partivänner ofta kommer med. Den formen av polis som det då är fråga om är det ingen som vill ha i det här landet.

Herr talman! Varie år då vi diskuterar frågan om anslag till polisväsendet får vi en läng debatt, Synpunkler framförs från olika orter där man inte känner sig nöjd med de tilldelningar som har bevifials. Detta är kanske pä sitt sätt märkligt, eftersom justitieministern däremellan har framträtt i TV några tiotal gånger och gjort tafatta försök all övertyga

svenska folket om att brottsligheten minskar.

I proposiiionen i är talas det liksom tidigare är om det stora antal nya fiänster som skall tillsättas. Men vad som inte framgår av propositionen elleravjuslilieministerns små skryttal är att hälften av fiänslerna försvinner enbart i form av arbetstidsförkortningar. Bristen pä medel och därmed pä tillsättande av fiänster lar sig mänga olika uttryck. Låt mig här redovisa ett konkret fall. Simrishamns polisdistrikt omfattar Simrishamns och Tomelilla kommuner. Efter skånska förhållanden blir detta distrikt ytmässigl sett ganska slort. I dessa två kommuner - och dä speciellt i huvudorterna - kan vi nu noiera en tilltagande nedbusning.

I ett brev från kommunstyrelsen i Tomelilla, daterat den 16 januari 1975 och ställt till polisstyrelsen i Simrishamn, pekar kommunen på problemen som blir allt större, bl. a. beroende på att mellan kl. 16 och 8 har ingen del av Tomelilla kommun någon fast polisbevakning.

I sitt svar till Tomelilla kommun, daterat den 6 februari 1975, skriver polismästaren i Simrishamn ulföriigt om de problem som polisdistriktet har. Ur detta brev vill jag citera föfiande: "Belräffande den yttre övervakningen kan nämnas att normalt finns i hela distriktet, inklusive To-melilladelen, en enda radiobil disponibel mellan kl. 08,00-24,00 (fredag -lördag 08,00-02,00). Under övrig tid pä dygnet finns endast en radiobilbesättning i beredskap i hemmet, vilket medför en fördröjd ulryck-ningslid med cirka en halvtimme från det larm inkommit, till dess att radiopatrullen är pä väg till sitt uppdrag. Delta förhållande är naturligtvis pä intet sätt tillfredsställande, men med hänsyn till tillgängliga personalresurser och gällande arbetstidsbestämmelser går det f n. icke att öka antalet övervakningstimmar i distriktet."

Det är, herr talman, klartext frän ett polisdistrikt om den maktlöshet man känner pä grund av bristande resurser.

Malmö har en besvärlig situation. Malmös geografiska placering som en dörr mol kontinenten bidrar helt naturligt till detta.

Men den tilltagande brottsligheten i Malmöregionen sprider sig även till sydöstra delen av Skåne. De som verkligen vet om att Simrishamns-polisen har dåliga resurser, det är de som sysslar med brott som yrke. Del inträffar nu att del begås stölder och görs inbrott och kassaskåpskupper på tre fyra olika plalser under en natt i sydöstra Skåne. Griper polisen någon visar del sig inte sä sällan alt del är brott som planerats noga - man har åkt de tio milen tvärs genom Skåne och utfört brotten därför att i sydöstra Skåne är bevakningen obefintlig.

De polisdistrikt som jag här exemplifierat med Simrishamnsdistriktel har en besväriig situation beroende på att del antal polismän som skall ulföra bevakningen i regionen är alltför litet.

Herr lalman! Jag har inget yrkande i den här debatten. Jag har bara i kammaren velat redovisa de sydöslskånska kommunernas syn på brottsutvecklingen - en syn som sannerligen är något annorlunda än den justitieministern hävdar.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

205

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

206

Hen LUNDGREN (s):

Herr talman! Jag kan inskränka mig lill några korta kommentarer angående polisverksamheten på den flygplats som ligger i min hemkommun, nämligen Arianda.

När vi behandlade frågan här senast - det var i slutet av förra året

- hade jag tillsammans med min partivän Lilly Bergander elt särskilt -
yttrande till utskottets betänkande. I det yttrandet strök vi under att
del är de lokala och regionala instanser som ansvarar för polisbevakningen
vid Arlanda flygplats som har den praktiska erfarenhet som fordras för
att kunna bedöma organisatoriska förändringar.

1 kammardebaiten framhöll jag all del inle var motiverat att forcera fram organisatoriska förändringar. Min förhoppning var i stället att eventuella förändringar - och sådana uteslöt jag inte - skulle föregås av ingående samråd med jusl de lokala och regionala instanserna. I min motion 323 betonar jag att en rad organisatoriska och andra frågeställningar måsle klarläggas. Jag räknar också upp ell flertal av dessa problemområden.

När herr Bengtsson i Göteborg nämnde min motion i sitt första inlägg för en stund sedan, sä sade han någonting om all socialdemokraterna hade hamnai i högerburen. Jag tyckte alt herr Bengtsson var ganska rolig då. Jag tänkte pä bildspråket all sitta i buren hos polisen. Inle sitter socialdemokraterna i högerbur i polisfrågor! Inle hart. ex. fru Kristensson och justitieministern speciellt likartade uppfattningar i de frågorna. Alltnog, herr Bengtsson, i Arlandapolisfrågan bör vi debattera på ett annat plan. Där gäller det samråd med de lokala och regionala instanserna inklusive personalorganisationerna för att finna praktiska och vettiga lösningar.

Den arbetsgrupp som rikspolisstyrelsen nu har lillsalt och som böfiat sitt arbeie har enligt min mening en så allsidig sammansättning au jag är övertygad om alt den kommer att finna lösningar och avvägningar på de frågor som uppenbarligen flnns. Arbetsgruppen - med representanter för rikspolisstyrelsen, länsstyrelsen, Stockholms polisdistrikt, Märsta polisdistrikt och för personalen. Svenska polisförbundet - har nämligen efter hemställan av Sigtuna kommun och Märsta polisstyrelse kompletterats med kommunens kanslichef och brandchef saml polisstyrelsens ordförande och vice ordförande.

Med det som jag nu har relaterat som bakgrund anser jag, herr lalman, alt de enligt reservationen 1 "svårbemästrade problem av både juridisk och praktisk karaktär" som etl överförande av ansvaret till Stockholms polisdistrikt från Märsta polisdistrikt skulle medföra kommer att lösas tillfredsställande.

Silualionen är alltså i dag en annan än vad den var när vi diskuterade saken förra året. Som jag då -jag vill minnas med en en viss intensitet

- påpekade i elt replikskifte med fru Krislensson hade länspolischefen
i Stockholm i en promemoria bl. a. sagl så här; "Inte någon av riks
polisstyrelsens olika framställningar i saken har föregåtts av överlägg
ningar med vare sig länsstyrelsen eller polisstyrelsen i Märsta polisdistrikt.

Att motionären fru Kristensson        inte heller, för undvikande av ett

antal fallgropar, ansett sig böra rådgöra med de regionala eller lokala polismyndigheterna är även anmärkningsvärt."

I dag skriver fru Kristensson i reservationen 2 vänligt om den tillsatta arbetsgruppen. Det hon emellertid glömmer är vad rikspolisstyrelsen -som hon f ö. själv tillhör-skriver om tidpunkten i sina petita, nämligen

"--- all de polisiära arbetsuppgifterna inom flygplatsområdet sedan den

permanenta stationsbyggnaden tagits i bruk den 1 november 1976 blir
av en sådan omfattning att en särskild flygplalspolis behövs       ," Riks
polisstyrelsen, som fru Kristensson tillhör, rekommenderar alltså den
1 november 1976, och det är samma datum som jag anger i min moiion
och som utskottets majoritet också har förordat.

Tack vare den allsidiga sammansättningen av arbetsgruppen, lack vare den ordentligt tilltagna utrednings- och anpassningstiden och tack vare kopplingen till färdigställandet av den nya permanenta stationsbyggnaden finner jag del i dag rimligt all organisatoriska förändringar av polisverksamheten vid Arlanda flygplats genomförs.

Herr lalman! Jag yrkar således bifall till utskottets hemställan under punkt 1 mom. 1.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag tdl polisväsendet

Herr BENGTSSON i Göteborg (c):

Herr talman! Herr Lundgren säger alt det inle finns några socialdemokrater i högerburen. Jo minsann, den är full av socialdemokrater. Men har man samma uppfattning som moderaterna så tycker jag inle man skall skämmas för del. Var kvar i högerburen när ni nu har samma uppfattning som moderaterna i den här frågan!

Så en annan sak. Jag har ställt frågan om informationen för personalen lill justitieministern och lill herr Nygren, och nu ställer jag den till herr Lundgren: Varför har ni inle givit berörd personal den information som man önskar och så väl behöver inför den föreslående omorganisationen? Är del den socialdemokratiska förelagsdemokratin som ni här visar i praktisk verksamhet? Ja, jag bara undrar. Herr Lundgren kan kanske annars svara pä frågan, varför ni inte informerar personalen. De anställda är angelägna att få ett svar i dag.

Fru KRISTENSSON (m):

Herr lalman! Herr Lundgren försöker göra gällande att det är rikspolisstyrelsens förslag han siöder då han förordar all man inle skulle genomföra förändringen förrän den 1 november 1976. Jag trodde inle det var herr Lundgren obekant alt rikspolisstyrelsen ända sedan 1967 i petita efter petita föreslagit en omorganisation. I sina senaste pelila, som nu ligger till grund för vårt ställningstagande, har rikspolisstyrelsen återkommit till frågan och sagt all omorganisationen bör verkställas allra senast den 1 november 1976. När man gör en sådan nybyggnad som det här är fråga om måsle man nämligen på etl tidigt stadium beakta de säkerhetspolitiska aspekterna.

207

Nr 56

Fredagen den II april 1975

Anslag till polisväsendet

208

Att rikspolisstyrelsen ända sedan 1967 haft uppfattningen att en omorganisation måste genomföras trodde jag som sagt att herr Lundgren visste. Det framgick för övrigt av den hearing vi hade i utskottet.

Hen LUNDGREN (s):

Herr talman! Bara ett par korta kommentarer.

Till fru Kristensson vill jag säga alt jag naturligtvis vet alt rikspolisstyrelsen i mänga är haft tankar pä en omorganisation - det är sant. Men vad jag nu relaterade var rikspolisstyrelsens uppfattning i dag, nämligen att den lämpligaste tidpunkten att genomföra en omorganisation är den 1 november 1976. Det är rikspolisstyrelsens aktuella uppfattning. Den sammanfaller med förslaget i min moiion och med utskollsmajoritelens ställningstagande.

Herr Bengtsson i Göteborg vill jag påminna om vad jag citerade i mitt anförande. Länspolischefen i Stockholm uttalade i en promemoria

-    den citerade jag ocksä när vi debatterade den här frågan förra året

-    att han tyckte att det var märkligt all rikspolisstyrelsens olika framställningar i saken inte hade föregåtts av överläggningar med vare sig länsstyrelsen eller polisstyrelsen i Märsta polisdistrikt. Jag tyckte också att det var märkligt. Jag har delat den uppfattning herr Bengtsson framfört när vi tidigare debatterade den här frågan, men nu har den saken rättats till: personalorganisationerna är representerade och föfier arbelel nära. Pä grund av min bosättning i den kommun del gäller är jag inte alldeles främmande för ärendet. Jag tror att herr Bengtsson försöker göra det här lill en krångligare och märkvärdigare historia än del är i dag.

Hen NYGREN (s):

Herr talman! Herr Bengtsson i Göteborg återkommer nu lill den fråga han flck svar på redan av statsrådet. Han har nu både lill mig och lill herr Lundgren upprepat sitt påstående all personalen inte skulle vara informerad. Jag vill då bara erinra om all departementschefen i januari månad anmälde den här frågan. Man gav rikspolisstyrelsen i uppdrag att tillsätta den arbetsgrupp med bred förankring som skulle jobba med detta och genom vilken de anställda skulle fä möjlighel att komma in i bilden.

Statsrådet gav också besked om att de anställdas organisationer hela tiden har informerats. Jag trodde all det var tillräckligt för herr Bengtsson, och därför fann jag förra gängen ingen anledning att upprepa statsrådets besked. När det nu har sagts två gånger kanske det är tillräckligt för att herr Bengtsson skall förstå del här.

Hen BENGTSSON i Göteborg (c):

Herr talman! Vilka undanflykter, herr Nygren! Senast i går kväll hade jag kontakt med personalen. Den har icke informerats om detta. Jag förstår inte hur ni kan uttrycka er på detta sätt när vad jag nu säger är fullständigt riktigt.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

M o m.   1

Hen ANDRE VICE TALMANNEN yttrade; Utskottels hemställan företas till avgörande med iakttagande av sådan uppdelning som svarar mol reservationerna nr 1 och 2.

Fråga om överförande av ansvaret för polisverksamheten på flygplatserna Arlanda och Landvetter

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Johansson i Växjö m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Bengtsson i Göteborg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskolteis hemställan i betänkandet nr 9 punkten 1 mom. 1 såvitt avser frågan om överförande av ansvaret för polisverksamheten pä flygplatserna Arlanda och Landvetter rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Johansson i Växjö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Bengtsson i Göteborg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 194

Nej - 101

Avstår -     1

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag Ull polisväsendet

Fråga om tidpunkten för överförande av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Kristensson och herr Schött, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 1 mom. 1 såvitt avser frågan om tidpunkten för överförande av ansvaret för polisverksamheten pä Arlanda flygplats röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 2 av fru Krislensson och herr Schött.

14 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

209

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 225

Nej -   46

Avstår -   25

M o m.   2 - 5

Utskottets hemställan bifölls.

Mom,   6

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av fru Kristensson och herr Schött, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 1 mom, 6 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av fru Kristensson och herr Schött.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 250

Nej -   44

Avstår -     2

Punkten 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Johansson i Växjö m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Petersson i Röstänga begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

210

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Johansson i Växjö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Petersson i Röstänga begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 191

Nej - 104

Avstår -      1

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad ulskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lövenborg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i belänkandet nr 9 punklen 5 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 5 av herr Pettersson i Västerås.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 276

Nej -   14

Avstår -     1

Punkten 6

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 7

Mom.   1

Proposilioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 6 av fru Kristensson och herr Schött saml 3:o) reservationen nr 7 av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä fru Krislensson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Pettersson i Västerås begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

211

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anslag till polisväsendet

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 7 mom, 1 antar reservationen nr 6 av fru Kristensson och herr Schött rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservaiionen nr 7 av herr Pettersson i Västerås.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Pettersson i Västerås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja -   60

Nej -   18

Avstår - 214

I enlighet härmed blev föfiande voteringsproposition uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 7 mom. I röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av fru Kristensson och herr Schött.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 238

Nej -   44

Avstår -    10

Mom.   2-6

Utskottets hemställan bifölls.

212

Mom,   7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av fru Kristensson och herr Schött, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskollets hemställan i betänkandet nr 9 punkten 7 mom. 7 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av fru Kristensson och herr Schött.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens      Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 246

Nej -   45

Avstår -     2

Punkterna 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 7 Brottsförebyggande rådet

Föredrogs justitieutskottets belänkande nr 10 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser anslag till justitiedepartementet m. m. jämte motioner.

Hen ANDRE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta belänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden framställas belräffande samtliga punkter i betänkandet.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader) Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten A 10 (s. 20) föreslagit riksdagen att lill Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 936 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:52 av herr Gustavsson i Eskilstuna (s),

1975:136 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt nu var i fråga (yrkande B 2),

1975:141 av herr Westberg i Ljusdal m. fl, (fp),

1975:199 av fru Frasnkel (fp), vari hemställts att-riksdagen hos regeringen begärde dels att brottsförebyggande rådet i samverkan med handelns organisationer flck i uppgift att gemensamt utforma förslag lill effektivare förebyggande åtgärder mot butikssnatteri, dels att fängelsestraff för butikssnatteri avskaffades,

1975:445 av herr Polslam m. fl, (c), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av regeringens proposilion 1975:1, bilaga 4, punkt A 10, beslutade alt till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 096 000 kr,.

213

Nr 56                   1975:448 av hen Svanslröm (c),

Fredaeen den         1975:724 av herr Åkeriind (m), såvitt nu var i fråga (yrkande A 1),

11 aoril 1975          1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m), vari, såvitt nu var i fråga, hem-

----------- '■--    ställts att riksdagen skulle dels hos regeringen begära alt den av brolts-

Brottsförebyggande    förebyggande rådet planerade utredningen om översyn av slrafflagslift-
radet                 ningen snarast tillsattes med bl. a. de uppdrag som angivits i motionen

(yrkande 1), dels begära att regeringen snarast skulle sammanställa och redovisa de av 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar avgivna rapporterna "Unga lagöverträdare 1-V" (yrkande 12), dels ock begära all regeringen till prövning upptog de förslag som i molionen framlagts angående vissa påföljder (yrkande 14) saml

1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari .såvitt nu var i fråga, hemställts alt riksdagen beslutade att under A 10 Brottsförebyggande rådet; Förvaltningskostnader anvisa ett med 2 400 000 kr. uppräknat belopp '   (yrkande 3).

Ulskottet hemslällde

1.    att riksdagen skulle belräffande medelsberäkningen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:445 och molionen 1975:1108 i denna del (yrkande 3) lill Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ell förslagsanslag av 1 936 000 kr.,

2.    att riksdagen beträffande tekniska hjälpmedel i brottsförebyggande syfte skulle avslå motionen 1975:141,

3.    au riksdagen beträffande inbrott i fritidshus skulle avslå motionen 1975:448,

4.    att riksdagen beträffande butikssnatterier skulle avslå motionen 1975:199,

5.    alt riksdagen belräffande översyn av strafflagstiftningen skulle avslå motionerna 1975:52, 1975:136 i denna del (yrkande B 2) och 1975:1100 i denna del (yrkande 1),

6.    alt riksdagen beträffande 1956 års klienlelundersökning skulle avslå molionen 1975:1100 i denna del (yrkande 12),

7.    att riksdagen beträffande tidsobestämda påföfider skulle avslå molionen 1975:724 i denna del (yrkande A I),

8.    att riksdagen beträffande nya brotlspäföfider skulle avslå motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 14).

214

Reservationer hade avgivits

1. av herrar Johansson i Växjö, Bengtsson i Göteborg och Fransson samt fru Wiklund och fru André (samtliga c) som ansett all utskottet under 1 bort hemställa

alt riksdagen i anledning av regeringens förslag och molionen 1975:1108 (yrkande 3) samt med bifall till motionen 1975:445 lill Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 2 096 000 kr.,

2.   av herr Pettersson i Västerås (vpk) som ansett att utskottet under Nr 56

1 bon hemställa                                                             Fredagen den

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen          H anril 1975

1975:445 samt med bifall till motionen 1975:1108 i denna del (yrkande------- -

3) till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret Brottsförebyggande

1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 4 336 000 kr,, rådet

3. av fru Kristensson (m) och herr Schött (m) som beträffande nya
brottspåföljder ansett att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande nya brottspåföljder med bifall till motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 14) gav regeringen till känna vad reservanterna härulinnan anfört.

Vid denna punkt hade avgivits ett särskilt yttrande beträffande översyn av strafflagstiftningen av fru Kristensson (m) och herr Schött (m).

Punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)

Regeringen hade under punkten A II (s, 21) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetaret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 630 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:1108 av herr Hermansson m, fl, (vpk), vari, såviii nu var i fråga, hemställts all under A 11 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader anvisades ett med 4 000 000 kr, uppräknat belopp (yrkande 4).

Utskottet hemställde

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 4) till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 2 630 000 kr.

Reservation hade avgivits

4. av herr Pettersson i Västerås (vpk) som ansett att utskottet bort
hemställa

all riksdagen beträffande medelsberäkningen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 4) till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 6 630 000 kr.

Hen POLSTAM (c):

Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 10 behandlas bl. a. anslagen till brottsförebyggande rådets verksamhet under nästa budgetär. Vad det här rådet sysslar med är naturiiglvis välbekant för kammarens ledamöter, som sä sent som förra våren beslöt att rådet skulle vara en statlig myndighet under justiliedepartementel. Praktiskt laget varie är

215

Nr 56                 debatterar riksdagen förebyggande ätgärder i kampen mot brottsligheten.

Fredaeen den      Della har skett parallellt med debatten om akuta åigärder mot redan

11 aoril 1975       begången brottslighet. Man inser numera hur nödvändigt del är att också

_____________    satsa på förebyggande åtgärder för att därigenom hindra att brott begås.

Brottsförebyggande    vilket givetvis inle får inkräkta pä medborgarnas rättmätiga krav pä alt
rådet                 få begångna brott utredda och uppklarade. Det måste hell säkert vara

sä både nu och i framliden.

Polisen har i mån av sina resurser tidigare arbetat med brottsförebyggande åigärder, bl. a. genom medverkan i skolundervisningen, genom kontaktträffar pä ungdomsgårdar och i föreningslivet, men även pä andra sätt. Detta arbete har på senaste tiden glädjande nog kunnat ökas betydligt. Andra samhällsfunktioner har ocksä medverkat i detta brottsförebyggande arbeie liksom åtskilliga ideella organisalioner. Allt detta visar all man länge har insett behovet av alt salsa på förebyggande åtgärder för all minska brottsligheten. Man länker kanske ibland pä kortsiktiga åtgärder i brottsförebyggande syfte, och sådana är helt nödvändiga, men inle tillräckliga. Del måste till mera långsikliga åigärder, åtgärder som ligger utanför vad som brukar kallas kriminalpolitik. Vi sade redan för några år sedan här i riksdagen - och det gäller fortfarande - att det är fråga om åtgärder inom skolans område och inom ungdomsvården, åigärder för all skapa bältre bostads- och arbeismifiöer, bältre .social och kulturell service, och över huvud tagel sådana åtgärder som är ägnade all skapa gynnsammare betingelser för grupper som är särskilt utsatta för risk att glida in i kriminalitet och annan asocialitet.

Vi sade också all del gällde att la initiativ i förebyggande syfte, initiativ som spänner över ell myckel brett fäll. Och man insåg alt det först på längre sikl skulle kunna resultera i en varaktig minskning av brottsligheten.

Del är kanske inle så enkelt att rå på den organiserade brottsligheten genom sådana här åtgärder, men man får inte heller i detta avseende ge tappt. Resultaten kan emellertid kanske bli mera positiva i det här arbetet när det gäller brottsligheten i övrigt och när del gäller att hindra brottsdebulen, inte minst bland de unga. Detta är mycket väsentligt. För all samordna samhällets alla insalser mol brottsligheten flck vi del brottsförebyggande rådet. För alt nä den målsättning som sattes upp, har det här rådet fält en mycket bred sammansättning av företrädare för samhällets högsta beslutande organ, centrala myndigheter, rättsväsendel, näringslivet, folkrörelserna och kriminalvelenskaplig forskning. Från del här breda fältet har 16 personer utsetts av regeringen att utgöra styrelse för rådet.

Varie riksdagsparti är representerat i rådels styrelse, som ocksä in
nesluter statssekreterarna i justitie-, social- och utbildningsdepartemen
ten,  företrädare  för  arbetsmarknadsorganisationerna,  landstings-  och
kommunförbunden, försäkringsbolagen och kriminologisk forskning.
Rådets organisation och arbetsuppgifter är fastlagda, vilket ocksä fram-
216                   går av en informationsskrift som i dagarna kommii ul från rådet. Där

framgår bl. a. alt styrelsen skall bestämma rådets inriktning i stora och principiella frågor. Ett verkställande utskott och rådels kansli har del löpande ansvaret för verksamheten.

Rådet biträds av en expertgrupp och i vetenskapliga frågor av en vetenskaplig grupp.

Rådels kansli, som föreslås av en kanslichef, består av en utredningsenhet och en utvecklingsenhet.

Etl varierande antal arbetsgrupper svarar för en slor del av rådels utredande arbete. Ledamöter i arbetsgrupperna är företrädare för myndigheter och organisalioner som berörs av rådets verksamhet.

Till organisationen hör även en mycket slor krets av kontaktmän som utökas kontinuerligt.

Utvecklingsenheten skäll samordna och la initiativ lill forskning inom rådels verksamhetsområde. Den skall också utvärdera resultatet av sådan forskning. En uppgift blir alt omsätta forskningsresultat i förslag lill åtgärder och handlingsprogram. Enheten skall sedan undersöka verkan av sådana åtgärder och program.

Brottsförebyggande rådet delar ut anslag lill utomstående forskare en gång om året.

En viklig uppgift för enheten är alt informera om forskningsresultat av kriminalpolitisk betydelse.

Projektet frivårdsförslärkning har ni kanske hört talas om. Del drivs vid rådet flera utvecklingsprojekt. Del tills vidare mest omfattande är projektet frivårdsförslärkning. Man kallar del för Sundsvallsförsökel, eftersom man förlade det dit. Det beslutade riksdagen om är 1970. Det innebär att man har förstärkt resurserna väsentligt inom ett frivårdsdistrikl, och all man föfier upp denna satsning genom en vetenskaplig undersökning. Effekterna av del här försöket, framför allt för klienterna, slår i blickpunkten för den vetenskapliga uppföfiningen. Hittills har från projektet ulgétts 16 olika delrapporter, och man räknar med all slutrapporten om försöksverksamheten skall kunna publiceras i slutet av är 1978. En sammanfattande delrapport ligger just nu klar.

Arbetsgrupperna nämnde jag om. Del löpande arbetet inom rådet utförs i kansliet i de olika arbetsgrupperna.

Arbetsgrupperna har betydande möjligheter all arbeia självständigt inom ramen för de direktiv som styrelsen har fastställt. De behandlar olika frågor av särskild belydelse inom rådets verksamhetsområde. De rapporter som arbetsgrupperna framlägger behandlas i rådets kansli. Därefter beslutar styrelsen eller verkställande utskottet efter förslag från kanslichefen vilka ätgärder rådet skall vidta i anledning av rapporterna.

Tjänstemännen vid utredningsenheten är sekreterare i några av arbetsgrupperna. I flera av grupperna har sekreteraren hämtats frän andra myndigheter som arbelar inom rådets verksamhetsområde.

Det finns sammanlagt nio arbetsgrupper. En av dessa är brottskydds-gruppen som inte enbart behandlar s. k, traditionell brottslighet ulan ocksä inriktar sig pä de moderna brotten, dvs. brott som behandlas i spe-

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

217

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

218

ciallagstiftning, t. ex. valuta- och skattebrott. Vi har vidare en grupp som arbelar med brotlsulveckling, en informalionsgrupp, en nakolika-grupp, en grupp som sysslar med samarbetet mellan socialvård, skola och polis, en grupp för barn- och ungdomsfrågor, en grupp för anpass-ningsslöd ät straffade, en grupp som sysslar med undervisningen i lag och rätt i skolorna och till slut en grupp som arbetar med kriminalpolitik.

Alla de här uppgifterna inom rådet som jag nu har nämnt finns angivna i den informationsskrift som rådet utarbetat och som nu föreligger i tryck. De av kammarens ledamöier som är intresserade och även andra kan rekvirera den här informationsskriften.

Nu är det viktigt att del arbete som har satts i gång i rådet kan fortsätta och efter hand ge resultat. För att del skall kunna ske tycker vi att kansliorganisationen måste förslärkas något. Jag har motiverat detta i molionen 445 till årets riksdag. Ulskoitsmajorilelen har emellertid inle tillstyrkt den här blygsamma förstärkningen som har begärts. Man åberopar att det vid rådets inrättande förutsattes att en stor del av sekreterar-och utredningsuppgifterna i rådets arbetsgrupper skulle skötas av personal i departement eller kanske inom kommittéväsendet eller i vissa fall av personal i de statliga verken. I detta avseende har rådet också föfil de förutsättningar som utskottet anförde. Men del är egentligen inle i det avseendet som förstärkningen i första hand behövs. Det är i stället kansliorganisationen som är otillräcklig. Som det nu är tvingas handläggande personal att syssla med arbetsuppgifter som rätteligen ankommer pä biträdespersonal eller expeditionsvakl.

Jag är fullt medveten om att den här yrkade blygsamrna förstärkningen av kansliet inle kommer all vinna kammarens gehör. Jag hoppas dock alt yrkandet ändå blir föremål för departementets prövning vid nästa budgetarbete.

Från olika håll har brottsförebyggande rådets arbete mött elt starkt intresse, och del har visat sig all mänga vill hjälpa till. Därför är del så myckel viktigare alt arbelet inle stoppas upp av en alltför liten kansliorganisation. Det är nu inte meningen att kansliet skall svälla ul och bli en slor byråkratisk organisalion. Del är inle det som frågan gäller utan endast en blygsam förstärkning fördel nödvändiga arbetets behöriga gång. Rådet måste ges en äriig chans all fungera så som riksdagen sagt alt del skall fungera.

Slutligen, herr talman, vill jag mycket kort beröra informationsfrågorna. En kanslipromemoria har utarbetats om rådels informationsverksamhet. Även där finns elt önskemål om en förstärkning - i första hand med en duktig yrkesman i fråga om information. Det är väsentligt för rådet att bedriva en aktiv informationsverksamhet inte minst i förhållande till massmedia och att presentera informaiionen på elt sätt som intresserar. Det finns mycket att säga om denna del av rådets verksamhet, men jag skall inte la upp en stor debatt om del nu. Vid del förberedande budgetarbetet fanns det inget underlag för etl äskande om en inlbrma-tionsfiänst. Därför kan vi inte heller nu yrka på någon fiänsl, men det

är möjligt att frågan kan lösas provisoriskt till nästa budgetår.

Vad som däremot är myckel väsentligt är alt de här förslagen rörande information delas av statsrådet Geijer. När nu statsrådet är närvarande i kammaren kunde det vara intressant all få någon kommentar lill della. Om slalsrådel delar uppfattningen belräffande dessa förslag borgar det för att frågorna kan las upp vid nästa budgetbehandling.

Med detta, herr lalman, vill jag bara hell kon yrka bifall till reservationen 1 vid justitieutskottets betänkande nr 10.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

Fru KRISTENSSON (m):

Herr lalman! Herr Polstam har gett en bred exposé över brottsförebyggande rådets arbeie som säkert varit värdefull för kammarens ledamöter alt fä ta del av. Det är närmast ulskoilels vice ordförande det ankommer pä all bemöta herr Polstams konkreta förslag om ylleriigare förstärkningar av anslagen lill brottsförebyggande rådet utöver vad regeringen föreslagit. Men jag vill ändå understryka del som utskollet säger om att brottsförebyggande rådet enligt sina direktiv inte skall vara elt utredande organ ulan mera skall ha till uppgift att samordna den brottsförebyggande verksamheten mellan olika myndigheter och alt ta initiativ till den översyn och de utredningar som på olika områden kan visa sig befogade. Det innebär inte, som jag ser del, all man inte kan tänka sig personalförslärkningar sä småningom, men jag tycker ändå all del finns anledning alt understryka denna grundläggande arbetsuppgift som brottsförebyggande rådet har.

I det sammanhanget vill jag knyta an till det särskilda yttrande som är fogat till del här betänkandet av oss moderater i anledning av den information vi fält om att rådets arbetsgrupp för kriminalpolitik överväger en utredning med inriktning på viss avkriminalisering och i del sammanhanget understryka några saker vi tycker är väsentliga.

Det har ju under senare år skett en oerhört omfattande lagproduktion, och antalet lagar harblivit så många alt det är svårt för enskilda människor att bilda sig en klar föreställning om var gränserna går för del tillåtna. Inle minst genom den sammanställning jag fick över de nya lagar som stadgar fängelsestraff och som tillkommit under den tid herr justitieministern Geijer varit chef för justitiedepartementet kunde jag konstatera vilken enorm ansvällning som har skett när del gäller kriminaliseringen. Vi har därför velal understryka nödvändigheten av all få lill stånd en utgallring av de lagar som nu kan bedömas onödiga. Det skall inte vara så all man ständigt bara lägger till nya lagar. Man måsle ocksä någon gäng sätta sig ner och bedöma om inte en utgallring och avkriminalisering kan ske.

Vi menar att lagstiftningens primära syfte skall vara att skydda den enskilde medborgaren och inle så myckel som den senare lidens lagstiftningsarbete ger sken av utgöra etl skydd för allmänna intressen. Det vill vi säga med det särskilda yttrandet.

Jag vill också understryka det som sägs i motionen 52, där konkreta

219

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

förslag lill avkriminaliseringar inom trafikområdet anförs. Trafiklagstiftningen hör ju inte till justitieutskollets bord så all säga. Men jag känner alt hela utskottet är positivt inställt till de här motionerna, och vi hoppas all trafikutskottet när del så småningom skall behandla dessa frågor kommer all ha förståelse för tanken pä avkriminalisering.

Min förhoppning är alltså att rådets arbetsgrupp för kriminalpolitik skall överväga de här mer viitsyftande frågorna som vi tagit upp i det särskilda yttrandet. Summan av kardemumman skulle, med de ord som herr justitieministern mötte nere i Lund häromsistens, vara mindre lag och mera ordning. Det var ett utomordentligt uitryck.

Till sist en kort kommentar till reservationen 3 där vi lar upp frågan om institutet skyddslillsyn och konstaterar all det pä många häll har blivit så all del döms lill skyddstillsyn inte bara en gång utan t. o. m. i långa serier. Man måste fråga sig om del inle finns en begränsning när det gäller användandet av påföfiden skyddstillsyn. Om uppftittningen blir all det alltid går att räkna med att bli dömd lill skyddslillsyn i stället för någonting värre kan resultatet bli en urholkning av skyddstillsynen.

Vi har ocksä särskilt uppmärksammat problemet med de ökade ska-degörelsebroilen. Utvecklingen när det gäller den mänga gånger meningslösa vandalisering som sker på både allmän och enskild egendom kan inle förbigås med tystnad. Stockholms kommun beräknar all skadegörelsen på kommunens egendom under 1974 uppgick till inle mindre än 12 mifi. kr. Om man skulle göra sig besvär med att la in uppgifter från andra kommuner är jag övertygad om all summorna skulle bli ganska förskräckande.

Vi har tyckt alt någon väg att komma ät den här brottsligheten, som i dag inte beivras i nämnvärd omfattning, borde prövas. Därvid har vi tänkt oss en form av arbetsåläggande som finns i England och där kallas för Community Service. Del är inie säkert alt organisationen behöver vara precis som den är där. Arbetsäläggandet skulle kanske innebära alt en ung människa fär jobba under lördag-söndag eller någonting sådant. Det skulle ändå kunna uppfattas som en reaktion från samhällets sida och bidra till avhållsamhet från sådan här skadegörelse i fortsättningen.

Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall lill utskottets hemställan utom när det gäller punkten 2, där jag yrkar bifall lill reservationen 3.

220

Hen PETTERSSON i Västerås (vpk);

Herr talman! Delar av vårt partis moiion 1108 behandlas även i det här belänkandet. Del kommer framförallt lill ullryck i reservationerna 2 och 4. Med hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av föregående belänkande skall jag - för att inte föriänga debatten - kort och gott yrka bifall till reservationerna 2 och 4 som är fogade till justilieutskottets betänkande nr 10.

Fröken MATTSON (s):

Herr lalman! Jag kan inte vara lika föredömligt kortfattad som herr Pettersson i Västerås, men jag skall göra milt bästa.

Jag böriar med att helt kort yrka bifall lill juslilieutskotlets hemställan i betänkandet nr 10 samt avslag pä de till betänkandet fogade reservationerna 2 och 4. Dessa är kopplade till yrkandet om högre anslag för del brottsförebyggande rådet och en minskning av medel för utökning av antalet polismän till vilket riksdagen log ställning redan dä vi behandlade föregående betänkande, nr 9.

Herr Polslam har från denna talarstol givit en väldigt fin exposé över brottsförebyggande rådets verksamhetsformer och uppgifter och jag vill betona all dä utskottet behandlade det här avsnittet i budgetpropositionen alla var överens om alt del är en mycket viktig organisalion. Vi i utskottsmajoriteten kan emellertid inte ansluta oss till de tankegångar som finns i reservaiionen I vid ulskottsbelänkandet där man vill räkna upp anslagel med 160 000 kr. Då syftar man närmast på medel fören assislent-och en biträdesfiänsl samt för en expeditionsvakl.

Om jag har faltal promemorian angående informationsverksamheten räll så är del försl och främst en informationssekreterare eller en informationsexpert som rådet behöver. Del har man inte tagit upp molionsledes. Däremot har vi i utskottsmajoriteten, vilket fru Kristensson också var inne på, velat påpeka alt en stor del av sekreterarutrednings-uppgifterna skall skötas av personal i departement eller inom kommittéväsendet Del är inte meningen att brottsförebyggande rådet skall fä en stor kontorsorganisalion. Rådet skall ta initiativ till reformförslag som kräver mer omfattande undersökningar eller utredningar och del skall läggas pä kommittéer och expertgrupper. Man har ocksä möjlighet, om sä behövs, att anlita tillfälligt anställd personal.

Med hänvisning till vad utskottet har ullalat i det här avseendet ber jag att få yrka bifall till ulskoilels hemställan och avslag på reservationen I.

Det intressanta vid behandlingen av del här uiskoitsbeiänkandet har varit den rad av moiioner som har kommit utskollet till banda. Molionen 199 tar upp frågan om förebyggande av butikssnatterier. Där kan man verkligen understryka behovet av en informationsexpert inom brottsförebyggande rådet. Vi har emellertid från utskottets sida varit tvungna att hänvisa lill vad riksdagen har beslutat om butikssnatteri för del har lydligen missuppfattats av mänga. Del tycks vara en utbredd uppfattning alt butikssnatteri inle är slrafföart när det stulnas värde är mindre än 20 kr. Vi hoppas att handelns organisalioner skall svara för en del av upplysningsverksamheten och lösningen på de här frågorna. De har ju en aktionsgrupp mol butikssnatterier.

Motionerna 52, 136 och 1100 kräver en översyn av strafflagstiftningen. Inle minst iniressani lycker jag molionen 52 är. Den hänvisar till en översyn som rikspolisstyrelsen har gjort och där del nämns elt 60-tal olika förseelser som man tror skulle kunna utmönstras ur slraffskalorna

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

221

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

och som alldeles uppenbart i en del fall inle anses som överträdelser av den slora allmänheten.

Vi lycker att del ligger väldigt myckel i dessa påpekanden i motionerna, men vi har tagit hänsyn lill alt brottsförebyggande rådet har en arbels-BrottsfÖrebyggande    grupp som kommit med en promemoria och som nu i vär skall komma

rådet

med ytterligare en där man behandlar vissa frågor om avkriminalisering. Och jusl nu Övervägs även de här frågorna inom justitiedepartementet.

Brottsförebyggande rådet har alltså givit prioritet åt avkriminaliseringen av sådana brott som fylleribrott, rattfylleri, snyllningsbrolt, sjukförsäkringsbedrägerier och ämbetsbrott. Man har i brottsförebyggande rådets grupp rörande kriminalpolitik, som jag tidigare nämnt, uppmärksamheten riktad pä della. Det är bl. a. därför som utskottsmajoriteten icke har velat tillstyrka fru Kristenssons synpunkler på att del inte är lämpligt att ge samma person skyddstillsyn etl slort antal gånger. Vi vel inle om vi kan dela den uppfattningen. Den som åläggs skyddslillsyn uppfattar i vafie fall della som en ganska stark påföfid och som en inskränkning av rörelsefriheten - alltså en samhällsreaktion.

Idén med Community Service har ju kommunalpolitiskt utnytfiats en gång här i landet och möttes då av en väldigt stark kritik. Det är möjligl att själva publiceringen av delta att man ville alt elt par ungdomar skulle städa parker gav anledning lill den starka kritiken, Utskoltsmajoriteten har inte heller i del här fallet velat ta någon direkt ståndpunkt. Vi anser alt man inte bör föregripa den rapport som brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för kriminalpolitik kommer alt avge. Enligt vår mening behöver inte riksdagen nu ta ställning lill någon av dessa frågor hur intressanta en del av dem än är.

Därför ber jag till sist, herr talman, att fl yrka bifall till justitieutskotlets hemställan i dess helhet i betänkandet nr 10.

Herr justitieministern GEIJER:

Herr lalman! Herr Polstam riktade en fråga till mig som jag vill svara på. Den gäller brottsförebyggande rådels information. Jag vill bekräfta alt vi inom departementet ser mycket positivt pä en utvidgning av den verksamheten och framför allt på att få den mera inriktad pä lämpliga målgrupper. Del skall ju inle vara fråga om en information för informationens egen skull.

Den närmare utformningen av denna verksamhet får emellertid i vanlig ordning behandlas under budgetarbetet i höst.

222

Hen POLSTAM (c) kort genmäle:

Herr talman! De här informationsfrågorna är enligt min mening sä viktiga all vi måsle på något säll lösa dem. Fär brottsförebyggande rådet inte ul information - målinriktad eller avsedd för en, bredare allmänhet - blir arbetet kanske i viss mån meningslöst. Därför är del mycket tillfredsställande att statsrådet nu har gjort denna positiva deklaration och jag ber särskilt alt få tacka för den.

Fru FR/€NKEL (fp);

Herr lalman! I min motion nr 199 begär jag effektivare förebyggande ätgärder mot butikssnatteri. Jag presenterar t. o. m. ell förslag på hur delta skulle kunna gå till. Jag lycker att det är en egendomlig skrivning som utskottet har presterat på s. 4. Jag måsle hell enkelt slälla frågan till utskottets ordförande eller representant; Har ni läst min motion, och har ni förstått dess innehåll? Det finns ju inte några som helst konkreta svar på min fråga och pä min begäran i klämmarna.

Utskottet lalar om en informationskampanj av brottsförebyggande rå-del. Jag har ingenting emot sådana kampanjer, och jag kan instämma i allt vad som står i utskottets betänkande om detta, men i min motion har jag inle alls begärt någon sådan informationskampanj utan jag vill ha konkreta åtgärder.

I dag kan t. ex. en butikskontrollant inle ingripa, även om hon eller han ser att någon stoppar en vara på sig, förrän kunden är utanför kassan. Jag framför i motionen del förslaget alt förelagen gemensamt skall bestämma att den, som handlar i butik eller varuhus enligt självbefiänings-principen, skall lägga varan i varuhusels korg eller vagn. Då kan kontrollanten omedelbart meddela den kund som bryter däremot vad föreskrifterna innehåller och pä della sätt kan man förebygga att snat-teribrottet fullföljs.

Med det anförda, herr lalman, vill jag helt kort yrka bifall till min motion, där det i klämmen står: "att brottsförebyggande rådet i samverkan med handelns organisalioner får i uppgift all gemensamt utforma förslag lill effektivare förebyggande åtgärder mol butikssnatteri".

Nr 56

Fredagen den II april 1975

Brottsförebyggande rådet

Fru KRISTENSSON (m):

Herr talman! Jag förmodar att det var mer skämtsamt som fru Fraenkel sade att hon trodde alt vi inle hade läst hennes motion. Självfallet har vi gjort det, med stor noggrannhet. Vi har emellertid konstaterat all de problem som fru Frasnkel lar upp i sin motion redan har prövats av brollsmålsulredningen och att man där sade bestämt nej till den här typen av privaträllsliga sanktioner och menade att de var principiellt felaktiga.

Däremot är det, som fru Frsenkel har uppmärksammat, rätt all utskollet för sin del anser alt en informationskampanj är angelägen. I dag har mänga, kanske i synnerhet ungdomar, fåll den uppfattningen all del inle spelar någon roll om man snattar, bara man håller sig under 20 kr. I realiteten innebär inle bestämmelserna delta. Därför skulle en faktisk information om vad gällande bestämmelser innehåller vara angelägen, anser vi enhälligt i utskollet.

Vi har avstyrkt del yrkande som fru Fraenkel har i sin moiion. Jag vidhåller del yrkandet.

223

Nr 56                   Fru FR,€NKEL (fp):

Fredaeen den        "" talman! Jag förslår inte alt elt sådant påpekande som jag talar

11 anril 1975       °" ''" innebära någon sorts sanktion, som fru Kristensson säger. Del

_____________    var inte alls länge sedan jag var i ett varuhus i Danmark. Där fanns

Brottsförebyggande    faktiskt skyltar litet varstans: Varorna skall läggas i korg. Jag säg att
rådet                 man litet vänligt påpekade för en kund som inle gjorde del: Ni skall

lägga varan i korgen. Det var ett vänligt påpekande, och kunden sade; Ja, visst skall jag göra del. Jag tycker inle alt della kan innebära någon sorts rättslig sanktion, något otillbörligt ingripande mot kunden, ulan jag menar att man på det sättet verkligt effektivt kan förebygga snatleri. Jag har hört att del finns liknande informationsskyltar i varuhus även i andra länder. Jag lycker inte alls att det skulle vara märkvärdigt alt pröva en sådan sak.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

M o m.   1

Proposilioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Johansson i Växjö m. fl. saml 3:o) reservationen nr 2 av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä herr Polslam begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Pettersson i Västerås begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående justilieutskottets hemställan i betänkandet nr 10 punkten 2 mom. 1 antar reservaiionen nr 1 av herr Johansson i Växjö m. fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 2 av herr Pettersson i Västerås.

224

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Pettersson i Västerås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 108

Nej -   20

Avstår - 161

I enlighet härmed blev föfiande voteringsproposilion uppläst och god-      Nr 56

'''                                                                                Fredagen den

11 april 1975
Den som vill att kammaren bifaller justitieutskotteis hemställan i be-      ____

tänkandet nr 10 punkten 2 mom. 1 rösiar ja, Brottsförebyggande

den det ej vill röstar nej. rådet

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 1 av herr Johansson

i Växjö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Polslam begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 216

Nej -   76

Avstår -     2

Mom.   2och3 Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 199 av fru Fraenkel, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom.   5-7

Utskottets hemställan bifölls.

M o m.   8

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av fru Kristensson och herr Schött, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Kristensson begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 10 punkten 2 mom. 8 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av fru Kristensson och herr Schött.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Kristensson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 248

Nej -   44

Avstår -     2

KS Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

225

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

Punkten 3 ■ ■ ■

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Pettersson i Västerås, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Pettersson i Västerås begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkandet nr 10 punkten 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Pettersson i Västerås,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Pettersson i Västerås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 280    . Nej - .13

På förslag av herr andre vice talmannen beslöt kammaren att uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till ett senare sammanträde.

§ 8 På hemställan av herr andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 13.00 att ajournera sina förhandlingar lill kl. 15.00, dä de till dagens bordläggning anmälda utskottsbetänkandena väntades föreligga.

§9 Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00 under ledning av fru tredje vice talmannen.

226

§ 10 Anmäldes och bordlades Skalleutskottets betänkande

Nr 18 med anledning av propositionen 1975:43 med förslag till lag orn ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Justitieutskottets betänkanden

Nr 11 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till kriminalvärden jämte mofio.ner

Nr 12 med anledning av proposifionen 1975:19 om lagstiftning om skydd mot avlyssning jämte motioner

Lagutskottets betänkanden

Nr 12 med anledning av propositionen 1975:6 om ändring i konkurslagen (1921:225) m.m,, jämte motioner

Nr 13 med anledning av motion angående postverkets skadeståndsskyldighet vid försening av postförsändelse

Socialförsäkringsutskottets betänkande

Nr 12 med anledning av, motioner om sjukpenningförmåner för intagen på fängvårdsanstalt och för ungdomsvårdsskolelev i vissa fall

Utbildningsutskottets betänkanden

Nr 9 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag under

åttonde huvudtiteln till högre utbildning och forskning jämte motioner Nr 11 med anledning av motion om en parlamentarisk referensgrupp till

skolöverstyrelsens projekt Målbestämning och utvärdering, MUT,

m, m.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Brottsförebyggande rådet

Trafikutskottets betänkanden

Nr 6 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser anslaget till

Transportstöd för Norriand m. m, jämte motioner Nr 7 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser anslaget till

Transportstöd för Gotland jämte motion

Jordbruksutskottets betänkanden

Nr 5 med anledning av motioner angående jordbrukspolitiken

Nr6 med anledning av motioner angående jordbrukets rationalisering.

Civilutskottels betänkanden

Nr 9 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till Centralnämnden för fastighetsdata

Nr 10 med anledning av motion om ersättning för vissa lantmäterikost-nader

Nr 11 med anledning av motion om lättnader i tillståndstvånget för ga-tumusicerande

Nr 12 med anledning av motion om principerna för den statliga administrativa indelningen

Nr 13 med anledning av motion om skogsbrandsbekämpning frän luften

§ 11 Anmäldes och bordlades

Motioner                             ■•■     .

Nr 2047 av herr Nilsson i Agnas. m.fl.

med anledning av propositionen 1975:46 om planering och samordning

av samhällets insatser för rekreation och turism Nr 2048 av herrar Werner i Malmö och Nordstrandh med anledning av propositionen 1975:84 om kommunal biståndsverk-- samhet Nr 2049 av herr Strindberg m.fl. med anledning av propositionen 1975:85 med förslag om tilläggsstat III

till riksstaten för budgetåret 1974/75

227

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Anmälan av interpellation

§ 12 Anmälan av interpellation

Anmäldes och bordlades föfiande interpellation som ingivits till kammarkansliet

den 11 april

Nr 54 av herr Komstedt (m) lill herr arbetsmarknadsministern om sysselsättningsläget i sydöstra Skåne:

228

Medan arbetsmarknadsläget fortfarande är ganska gott i landet som helhet har sydöstra Skåne sedan en tid varit drabbat av tilllagande sysselsättningsproblem. Flera företag i regionen har varslat om uppsägningar och andra har inskränkt veckoarbetstiden. Sä t. ex, avses verksamheten vid Ehrnbergs läder i Simrishamn upphöra efter semestern i år. Därmed friställs 160 personer. De flesta befinner sig över medelåldern och har etablerat sig med egna hem i Simrishamn med omnejd. Ett annat exempel utgör Ivo Food i Gärsnäs - ett fiäderfäslakleri - där 125 personer måsle friställas efter den instundande semestern. Vidare har Konstharts - etl Ifö-Brorhöllaförelag - och Almin-Fasader i Simrishamn varslat om friställning av 24 resp. 13 personer. I Tomelilla har Tomelilla Trävaru AB och Palms mössfabrik med 40 resp. 15 anställda sell sig nödsakade att införa fyradagarsvecka. Således drabbas nära 400 personer i Österlen-regionen av uppsägningar eller inskränkningar av arbetstiden; Stor oro råder inom regionen inför framliden. Problemen är och blir svåra framför allt för den äldre, väl etablerade arbetskraften och för de drabbades famifier. Den yngre arbetskraften har i sin tur - dä den är mer lältrörlig - en avgörande belydelse för den framlida ulvecklingen. Genom att de unga pä grund av den nu rådande förbisiringen på arbeismarknaden måste lämna Österlen minskar förutsättningarna att skapa en för framtiden bestående sysselsättning inom regionen. Det behövs snara och bestämda insatser för att vända ulvecklingen. Nya sysselsättningsmöjligheter måsle skapas för såväl yngre som äldre arbetskraft.

Det är emellertid min bestämda uppfattning - i motsats till vad länsstyrelsen i Kristianstads län menar - alt Österlen inle skall vara etl stödområde, liksom att statlig förelagselablering knappasl skulle lö.sa problemen på sikl. Staten bör ändå ha möjligheter att medverka genom att stimulera stabila, seriöst arbetande företag att etablera sig i området. Något nytt, men bestående, krävs för all bygden skall ha en möjlighet att överleva och se framliden an med tillförsikt. Vidare måste någol göras ål de dåliga kommunikationerna, som nu ter sig hindersamma för elt väl fungerande näringsliv och således därmed för ulvecklingen. Del är myckel väsentligt att vägfrågorna får en snar lösning.

Med slöd av vad jag här anfört ber jag om kammarens tillstånd all till herr arbetsmarknadsministern få ställa följande frågor:

1. Vilka ätgärder är statsrådet beredd all vidtaga för alt förbättra sys-

selsätlningsläget i sydöstra Skåne?

2, Delar statsrådet min uppfattning om vägfrågornas i sydöstra Skåne belydelse för regionens utveckling?

§ 13 Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts

den II april

Nr 160 av herr(7rans/erff(c)till fru statsrådet Hjelm-Wallén om villkoren för särskild skolundervisning i hemmet:

Enligt skolstadgan 5 kap, 45-49 ijij och 8 kap. 45-46 >?!; kan särskild undervisning i hemmet eller på sjukhus anordnas för sjuk eller handikappad elev. Ett villkor är att läkare bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörias. Delta villkor skapar allvarliga problem för elever för vilka det pä grund av sjukdomens art är svårt att förutse frånvarons längd. Det kan således förekomma att en elev är frånvarande från skolan flera veckor utan att särskild undervisning kan ordnas, eftersom sjukskrivningen endast omfattar en eller två veckor per lillfälle. Med hänvisning härtill vill jag till fru statsrådet Hjelm-Wallén ställa föfiande fråga:

Är statsrådet beredd att närmare pröva möjligheterna att ändra reglerna för särskild undervisning i hemmet så, att sådan undervisning kan meddelas vid minst tre veckors sjukfrånvaro, även om det inte säkert kan bedömas att hinder för skolgång kommer att föreligga under tre veckor efter det undervisningen kan påbörias?

§ 14 Kammaren åtskildes kl.  15.01.

Nr 56

Fredagen den 11 april 1975

Meddelande om fråga

In fldem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert