Riksdagens protokoll 1975:55 Torsdagen den 10 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:55

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:55

Torsdagen den 10 april

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes lill en börian av herr förste vice talmannen.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

§ 1 Utbildning och forskning (forts,)

Fortsattes överiäggningen om jordbruksutskottets betänkande nr 1, punkterna 39-56,

Hen JOHANSSON i Växjö (c);

Herr talman! Vi hade före middagspausen ell meningsutbyte mellan ordföranden i jordbruksutskottet och jordbruksministern. Del gällde elt avsnitt där de inte hade samma uppfattning. Jag kommer att behandla elt avsnitt där de båda herrarna är överens. Jag hade nog sett att man även på det här området hade haft delade meningar och alt del funnits chans all fä igenom de synpunkler som jag motionerat om.

I motionen 877 har vi yrkat att stödet till ungdomsverksamhet med anknytning lill jordbruket skulle höjas med 50 000 kr. till sammanlagt 550 000 kr. Men förslaget har inte vunnit gehör hos utskottet. Jag hade nog hoppats att denna blygsamma höjning i förhållande lill statsrådets förslag skulle ha biträtts av utskollet. Det är att märka att anslagel lill denna verksamhet legal stilla på samma nivå under tio år. Förutsättningen för att de organisalioner som sysslar med denna verksamhet kunnat fortleva har varit idealitet hos såväl medlemmar som anställda.

Jag vet att vissa av de anställda tidvis har fått ta fiänslledighei ulan lön för alt finanserna skulle gå ihop. De specialorgan inom 4 H som driver denna verksamhet har fått erfara detta. Dessa specialorgan beflnner sig nu i en mycket brydsam ekonomisk situation.

Verksamheten består lill övervägande del av individuella arbetsuppgifter med anknytning till jordbruk, skogsbruk och hem och hushåll, som redovisas i en särskild arbetsbok, vilken ocksä är försedd med en ekonomisk redovisning. Denna verksamhetsform kräver en individuell rådgivning till varje medlem och blir därför särskilt kostnadskrävande. Verksamheten behöver också en fortlöpande översyn i form av revidering av handledningsmaterialel och ulbildning av handledare, vilket kräver ökade resurser.

Del är svårt all i ökad utsträckning försäfia lotter och i övrigt samla in medel av olika slag lill sådan här verksamhet. Från statsmakternas synpunkt måste däremot denna yrkesutbildning, som ungdomarna tillägnar sig i klubbarbetet, anses vara en föga kostnadskrävande investering, inte minst om den jämförs med de övriga former av yrkesorienterande

105

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

utbildning som står de unga till buds.

Trots alla ekonomiska svårigheter har verksamheten tilldragit sig ett allt slörre intresse bland ungdomarna. Delta är inte minst fallet bland tätorternas ungdomar, som i tusental kommit lill de speciella ungdoms-lantgårdar med djur och växter, som under senare tid vuxit upp i närheten av de större tätorterna. De organisationer som bedriver denna verksamhet, och som delvis finansierar densamma genom rubricerade bidrag, har slor belydelse för personlighetsutvecklingen hos en slor grupp unga människor, och det är därför angeläget alt samhället ger etl stöd av den storleksordningen att verksamheten kan fortsätta.

Till sist vill jag påstå att utskottets skrivning inle är relevant om man nu menar alt propositionen 14 i är, om utformning av det statliga stödet lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, skulle kunna ge bättre förutsättningar för de organisationer som bedriver den här relaterade verksamheten. Det är mestadels en öppen verksamhet man bedriver med icke medlemmar och här kan man inle få del av del generella stödet. Likaså är del en individuell rådgivning och här fär man inget slöd av den nämnda proposiiionen.

Så vill jag vädja såväl till departementschef som till utskott alt man nästa år försöker fä klart för sig att de organisationer som bedriver denna verksamhet bland ungdomar har små resurser att fortsätta med denna del av sina aktiviteter, och att därför såväl departement som utskott kommer att vara mera välvilliga. För denna yrkesinriktade verksamhet, herr lalman, anser jag vara myckel värdefull.

106

Hen LOTHIGIUS (m);

Herr lalman! Min egen motion 1561 omfattar i fråga om del vi nu diskuierar elt önskemål all viss försöksverksamhet inom jordbruket utföres så att den blir till största möjliga nytta för praktisk odling. Det tycker utskottet ocksä, och då skulle man ju kunna vara nöjd med det och gä ned från denna talarstol. Skillnaden mellan min och utskottets uppfattning är emellertid den att utskottet anser att försöksverksamheten skall planeras och utföras så att dess krav uppfylles eller att åtminstone goda förutsättningar finnes att praktiska och lokala intressen beaktas. Det är kanske elt typiskt utskollsspräk. Man vill inle eller vägar inle ta slällning. Man har inte full klarhet i hur det ligger till med den faktiska och praktiska verksamheten. I stället borde man säga all man tycker som motionären och därmed tillstyrker molionen.

Är det med verkligheten överensstämmande, som utskottet säger, att del är tillfredsställande i fråga om försöksverksamheten? Frågar man de ansvariga pä lantbrukshögskolan så måste de naturligtvis svara ja. Annars medger de all de inte pä ett rikligt sätt har förvaltat de anslag som de har fått. Frågar man lantbruksnämnderna så svarar de nog på samma sätt. Annars medger de att samarbetet med lanlbrukshögskolan inte har fungerat, och då finns del risk för anmärkning. Nu har inte alla lantbruksnämnderna den uppfattningen att det är väl beställt med

den mer praktiska försöksverksamheten. Jag vet alt det finns en önskan att vara mindre bunden av en mera konventionell verksamhet för att inte tala om den uppfattning som man har inom kretsar i LRF och jordbrukels ekonomiska föreningsrörelse i de här frågorna. De anser all försöksverksamheten ulnylfias för litet. Varför? Jo, därför att alltför litet av verksamheten leder till ett praktiskt ekonomiskt resullal. Är del så, som flera jordbrukare och organisalioner påstår, att resultaten av-denna verksamhet inle svarar mot insatserna, då tycker jag det är allvarligt.

Om det är så - och här vänder jag mig till utskottets värderade ordförande - som det har rapporterats till mig, sä försvarar utskottet en verksamhet som icke motsvarar det praktiska jordbrukels krav. Utskottet döfier all det ute pä fältet finns en bundenhet som man har svårt att frigöra sig frän på grund av att anslagen dirigeras lill den mer teoretiska forskning och försöksverksamhet som lanlbrukshögskolan bedriver. Om inte utskottet uppmärksammar dessa förhållanden är jag övertygad om all del kommer att bli en spricka mellan å ena sidan den praktiska fält-arbetaren och jordbrukets eget folk och å andra sidan de som nu bedriver försök och skriver vetenskapliga avhandlingar, som ibland bara en inre krets av vetenskapare kan eller har lust all tyda.

Jag har en utomordentligt slor respekt för lantbrukshögskolans i många stycken välmeriterade och välkända forskare -jag känner flera av dem. Men del är inle ovanligt all dessa kunniga män blir så exalterade av sin egen forskningsverksamhet, där prestationerna bedöms mellan forskare inom och utom landet, att man glömmer det närliggande, primära målet, att förse Sveriges jordbrukare med praktisk rådgivning och praktiskt användbara resullal.

Del var delta, herr talman, som jag avsäg med motionen 1561 och som endasl herrar Jonasson och Wachtmeister i Johannishus begrep, vilket framgår av alt de avgivit ett särskilt yttrande.

Herr talman! När jag nu sagt detta skulle jag bara vifia nämna några ord om den diskussion som försiggick i kammaren före middagspausen. Eftersom jag också där är motionär är jag litet förvånad över den debatt som förekom med anledning av anslagel till den skogliga forskningen vid skogshögskolan. Alt molionen 1551 kommii lill har sin naturliga grund i diskussionen om våra sjunkande virkeslillgångar. När petita skrevs hade departementet och riksdagen inle fullt klart för sig att läget var sä allvariigt som det var. Men när petita lämnades till riksdagen var silualionen annoriunda - då hade vi aningar om vad man skulle komma lill.

Vad gör dä vi motionärer? Jo, vi pekar på behovet och tar upp de här frågorna. Vi säger: Vad är nästa prioritering som skogshögskolan behöver? Vad är angeläget? Jo, del är de åtgärder som skogshögskolan själv har prioriterat i andra omgången. Del är ocksä vad vi molionärer har föreslagit, och det är väl inte så konstigt. Vi har varit förutseende, menar jag, för på delta sätt kommer man snabbare fram - ett eller tvä år tidigare - med de anslag som behövs i en besväriig situation.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

107

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

Svårare är del inte, och det är mol den bakgrunden som kammaren skall gä att votera. Jag tycker det är helt naturligt att vi mot denna allvarliga bakgrund har tagit upp frågan.

Moderata samlingspartiet brukar ju inle betraktas som elt parti som slösar med pengar. När vi nu varit med om molionen 1551 och reservationen 11 betyder det alt vi ser myckel allvarligt pä lägel och betraktar del som synnerligen angelägel att komma sä fort fram som möjligt pä della forskningsområde.

108

Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle;

Herr talman! Det var bara ett fåtal av utskottets ledamöter som förstod motionen 1561, säger herr Lothigius, och jag vill hålla med honom på den punkten. Jag förslod inle riktigt vad herr Lothigius avsåg med molionen, och jag blev ännu mer konfunderad när herr Lothigius här i så pass härda ordalag, ulan saklig grund, kritiserade hela försöksverksamheten.

Jag var alltså litet konfunderad över molionen - det medger jag -men jag trodde att den hade gjort sitt i och med alt den var väckt och att den sedan skulle falla i glömska. Men jag tycker det är väldigt allvariigt med den här kritiken. Jag.vel inte vilka erfarenheter herr Lothigius har av lantbrukshögskolans och andra organs jordbruksförsöksverksamhet. Herr Lothigius har i alla händelser inte i motionen eller i inlägget här anfört några fakta som ger honom rätt att framföra denna härda kritik.

Min personliga erfarenhet är att den försöksverksamhet som lanlbrukshögskolan bedriver är mycket värdefull. Jag föfier den noggrant, och jag tar tillfället i akt att säga alt den på etl alldeles utomordentligt säll redovisas i lantbrukshögskolans kontinueriiga publiceringsverksamhet. Min övriga erfarenhet hämtar jag från den försöksverksamhet som med statligt slöd bedrivs av Sveriges ofieväxlintressenters förening, av hushållningssällskapen, av lantbruksnämnderna, av fröodlarföreningarna och i försöksringarna.

Så kommer herr Lothigius och säger att man skall bedriva en försöksverksamhet som förser jordbruket med användbara resultat. Ja, jag vet inle vilka jordbrukare herr Lothigius har träffat som upplever frånvaron av användbara resultat. Jag har själv de allra bästa erfarenheter av den försöksverksamhet som bedrivs, och vi har inte någon bältre expertis all slälla upp än den som finns pä lanlbrukshögskolan. Jag måste därför uttrycka min slora förvåning över herr Lothigius hårda kritik. Om herr Lothigius i stället i mera exakt formulerade krav hade visat på vad som skulle ändras, så hade jag haft underlag för alt diskutera saken, men det har jag tyvärr inle nu. Därför kan jag bara än en gång understryka del värde som jag tycker all man på myckel seriöst häll har anledning tillmäta den försöksverksamhet som pågår och del förtroende som del arbelet åtnjuter.

Om herr Lothigius hade sagl alt vi skulle öka resurserna för en försöksverksamhet rörande en alternativ odling, så skulle jag ha hållit med

honom. Där behövs ökade resurser. Del erkänner man också på lanlbrukshögskolan, där man säger all man sä småningom måste i exakt försöksverksamhet verifiera vad man nu tror, om man skall få någon ordning pä den debatten. Men den saken nämnde inte herr Lothigius.

Herr LOTHIGIUS (m) kort genmäle;

Herr talman! Ja, man tar väl till litet hårda uttryck för alt talet skall gå hem, när man försöker klargöra vad man menar. Men jag lycker all utskottets värderade ordförande ändå är litet långt borta från verkligheten.

Jag har också sagt alt jag har stort förtroende för lantbrukshögskolans forskare. Men den diskussion som f n. pågår ute på fältet kan inle ha undgått herr Larsson i Borrby. Så sent som i februari var försöksledare från hela landet samlade lill elt försöksledarmöte, och då skrev man i en rapport all försöksverksamheten ulnyUjas för litet. Jag citerar här ur en tidning för den 14 februari: "Men att utnytfiandei av försöken i rådgivande syfte blir allt mindre är myckel allvarligt. Rådgivning och

försöksverksamhet måste arbeia i mycket nära kontakt med varande     .

Tyvärr är inle försöksorganisationen bra mer än i enstaka län."

Sedan forlsäller man och säger alt "försöken ska lokaliseras så att resultaten kan ulnylfias under de skiftande betingelser som flnns. - De fär varken vara för centraliserade eller för spridda.

En snabbare publicering av försöksresultaten och helsl i en samlad redovisning som i hög grad skulle öka tillgängligheten, är ytterligare ett önskemål från rådgivningen."

Därefter håller man upp elt varnande finger och talar om medeltalsdiskussionen, alltså all försöksverksamheten ger resultaten i form av medeltal. I del sammanhanget sägs föfiande: "Ja, nog är det väl sä all medeltal inle berättar så mycket om verkligheten? Står man t. ex. med en fot i frysboxen och den andra på en hel kokplalta så har man det ju bra - i medeltal."

Sedan diskuterar man hur resultaten av olika försök behandlas, och dä sägs del föfiande: "Föriitar man sig lill medeltal finns risk för felaktigt UlnyUjande av annars värdefullt försöksmalerial."

Därefter lar man upp vissa odlingsproblem och säger att de är relativt dåligt belysta i försöksverksamheten, som måsle inriktas på all ge svar på viktiga praktiska problem. Försöken får inle teoretiseras, säger man.

Avslutningsvis heter del; "Vi ska definitivt inte ha försöksverksamhet för försöksverksamhetens egen skull."

Della, herr ordförande i utskollet, är den diskussion som förs av försöksledarna när en hel rad av dessa duktiga gossar är församlade. Och del är precis vad jag har menat och framhållit i min motion.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

Herr LARSSON i Borrby (c) kort genmäle;

Herr lalman! Det var ju värdefullt all vi fick denna redovisning. Till den vill jag bara lägga alt jag anser att den diskussion som pågår bland försöksledarna inger myckel goda förhoppningar för framliden med tanke

109

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

på deras självkritiska säll all bedöma sin verksamhet och försök att finna de lämpligaste formerna. Jag menar alt del inte skulle fiäna något vettigt ändamål all riksdagen rakt ul i luften beslutar all försöksverksamheten skall göras bättre. Jag anser all vi med förtroende kan överlåta ät försöksledarna all diskutera hur verksamheten skall kunna förbättras. Den självkritiska bedömning som här har redovisats inger goda förhoppningar om etl bra resultat.

Jag vill, herr talman, ocksä passa pä att kommentera vad herr Johansson i Växjö sade i sitt inlägg om anslagel till 4H-verksamhelen. Utskottet har inte ansett sig kunna hugga tag i en speciell organisalion och tillmötesgå dess aldrig sä behjärtansvärda önskemål. Vi har hänvisat till all utbildningsministern har för avsikt att lägga fram en proposition beträffande insatserna inom ungdomsområdel lill innevarande riksmöte. I det sammanhanget har man också möjlighel att skapa sig en helhetsbild och göra en bedömning som ger rättvisa åt liknande och likvärdiga organisalioner. Jag tror all ocksä motionären har förståelse för att etl ställningstagande för.en speciell ungdomsorganisation får långtgående föfidverkningar. Vi vill med detta ha sagt all behandlingen av motionen inte får uppfattas så att utskottet skulle ställa sig oförstående till den verksamhet som bedrivs i jusl den organisation som herr Johansson motionerat om.

Hen LOTHIGIUS (m) kort genmäle:

Herr lalman! Nu har jordbruksutskottets värderade ordförande alltså erkänt att jag har räll i denna fråga - kanske med tillägget att jag varit före min tid. Jag ber alt få tacka honom för detta.

110

Herr HÅKANSSON i Rönneberga (c):

Herr talman! Under rubriken "Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling" behandlas tvä motioner som utskottet avstyrkt med olika motiveringar. Utan all slälla något yrkande mot elt enigt utskott vill jag uttrycka min förvåning över utskottets enhälliga ställningstagande och kort kommentera motionernas yrkanden.

I molionen 1544 hemställs om elt med 275 000 kr. ökat anslag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm. Institutionen har i sin statsbidragsansökan för nästa budgetår anhållit om tillhopa 500 000 kr. i statsbidrag, varav 225 000 kr. till växlförädlingsanslallens samlade verksamhet och 275 000 kr. i form av etl särskilt anslag lill irädgårdsväxlförädling. Anslagel till den samlade verksamheten har varit oförändrat under en föfid av år.

Del särskilda anslaget motiveras med all Sveriges Ulsädesförening år 1973 av riksdagen erhöll ell särskilt anslag, för hell år beräknat lill 275 000 kr., i samband med föreningens överlagande av trädgårdsväxlförädlingen i Hammenhög. Liknande belopp utgick 1974 och har föreslagits även för nästa budgetår.

Lanlbrukshögskolans styrelse har tillstyrkt Weibullsholms framställ-

ning om 275 000 kr. lill förädling av trädgårdsväxter. Styrelsen har därvid bl. a. uttalat all den "anser förädling och utvecklingsarbete inom träd-gårdsväxtseklorn vara ell mycket vikligl område, som tidigare ej tillgodosetts i tillräcklig omfattning".

Weibullsholm har under ell halvt sekel salsal mer än något annat svenski förelag på förädling av trädgårdsväxter och beräknas under de senasie decennierna budgetmässigl ha svarat för ungefär hälften av de totala insatserna inom della område här i landet. Efter sammanslagningen mellan Hammenhög och Ohlsens Enke torde Sveriges Ulsädesförening, Hammenhögs institution och Weibullsholm ha ungefär samma föräd-lingsbudgel för trädgårdsväxter. När nu Hammenhög sedan några är har bidrag för denna verksamhet är del en rätlvisesak alt även den andra förädlingsinstilulionen lillerkänns elt liknande anslag.

Weibullsholm har gjort grundläggande undersökningar inom trädgärds-växtförädlingen, vilket haft avsevärd belydelse även för andra föräd-lingsinslitutioner.

Produktionen av köksväxter är av stor betydelse för den svenska folkhälsan, och det får anses viktigt att konsumtionen av dessa födoämnen i största utsträckning kan baseras på inhemsk produktion med dess höga kvalitet och med full insyn belräffande bekämpningsmedel o. d.

Den andra molionen, nr 1525, berör den förädling av sojabönan som under en längre lid pågått vid firman Algot Holmberg och Söner i Norrköping. Man har där lyckats framställa en typ av sojaböna som lämpar sig för den nordeuropeiska klimatregionen. Sojabönan är ju överlägsen andra vegetabiliska proteinprodukier däri, att den är en färdig matböna för direkt mänsklig konsumtion, och den innehåller därtill ett protein av mycket hög kvalitet. Hittills har den mest använts i trädgårdsodling. Dess egenskaper är dock sä intressanta all allt lalar för all kraftiga insalser måste göras för all fä fram en sojaböna för fältmässig odling i slörre omfattning.

Det är betydelsefulla förädlingsomräden som berörs i de båda molionerna. Inle minst utifrån den förändrade livsmedelssituationen i världen är de värda allt beaktande. Bland åtgärder för ökad livsmedelsproduktion ingår som en viklig länk forskning och förädling för åstadkommande av växtslag med högre avkastning och kvalitet och bättre motstånd mot angrepp och sjukdomar.

Herr lalman! Vi har i värt land tvä jämnstora värdefulla växlföräd-lingsinstilutioner, nämligen Svalövs titsädesförening och Weibullsholm, vilka båda har stor betydelse för jordbruket och livsmedelsförsöriningen. Båda förelagens vetenskapsmän, forskare och växtförädlare är väl värda en någorlunda likvärdig stimulans av statligt stöd i sill grundläggande arbeie, vilkel jag anser inle har blivit beaktat i det utskottsbetänkande som vi nu behandlar.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

Överläggningen var härmed slutad.

Ill

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

Punkterna 39 och 40

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 41

Mom.   1   och   4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill all kammaren bifallerjordbruksuiskotieis hemställan i betänkandet nr 1 punkten 41 mom. 1 och 4 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 8 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 140

Nej - 150

Avstår -     1

Mom.   2   och   3 Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 42

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 43

Mom.   1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2   och   4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Hedström m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

112

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 43 mom. 2 och 4 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Hedström m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Lindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resullal;

Ja - 161

Nej - 129

Avstår -     1

Mom.   3

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Utbildning och forskning

Punkten 44

Utskottels hemställan bifölls.

Punklen 45

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Hedström m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lindberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 45 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 10 av herr Hedström m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Lindberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 128

Avstår -     1

Punkten 46

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 47

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 47 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Larsson i Borrby m. fl.

113

8 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

Nr 55                   Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda an-

Torsdaeen den    gående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes.

10 anril 1975       Denna omröstning gav följande resultat:

---

---

Ja - 144

Miljövård, m. m.                                     Nej - 146

Avstår -     1

Punkten 48

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punklen 48 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 12 av herr Larsson i Borrby, m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 145

Avstår -     1

Dä sålunda de avgivna rösterna var lika delade gavs proposilioner på alt ärendet skulle dels återförvisas till utskollet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr förste vice talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter pä herr förste vice talmannens anmodan herr Henmark (fp) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit utskottets hemställan.

Punklerna 49-56

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punklen 57 Miljövård, m. m.

Regeringen hade i proposiiionen 1975:1 bilaga 11 fiordbruksdepartementet) under punkten H 1 (s. 130-132) hemställt all riksdagen 1. bemyndigade regeringen att vid statens naturvärdsverk inrätta en fiänst för byråchef i Fe 24, 2. lill Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisade etl förslagsanslag av 32 319 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:380 av herr Helén m, ft, (fp) vari, såvitt nu var i fråga (punkten B 1), hemställts alt riksdagen lill statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 33 319 000 kr,, innebärande en ökning i förhållande lill regeringens förslag med 1000 000 kr., att användas för undersökningar och bedömningar rörande hälso- och miljöfariiga ämnen i arbetslivet och i den yttre miljön samt

1975:1522 av herrar Böfiesson i Falköping (c) och Gernandt (c).

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

Utskottet hemslällde att riksdagen skulle

1.   bemyndiga regeringen att vid statens naturvårdsverk inrätta en fiänst för byråchef i Fe 24,

2.   med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:380, yrkande B 1, och 1975:1522 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 32 319 000 kr.

Reservalion hade avgivits

13. av fru Anér (fp) och herr Takman (vpk) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen skulle med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:380, yrkande B 1, samt med avslag pä motionen 1975:1522 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 33 319 000 kr.

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Överläggningen rörande punkten 57 fär omfatta även punklerna 58-70. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga nu nämnda punkter.

I del följande redovisas endasl de punkter, vid vilka under överiäggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 59 (Miljövårdsinformation)

Regeringen hade under punkten H 3 (s. 134-135) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats motionerna

1975:382 av herrar Svanström (c) och Glimnér (c),

1975:383 av herr Svanslröm m. fl. (c), vari hemslällls A. att riksdagen uttalade att Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård borde erhålla största möjliga anslag för sin mifiövårdande verksamhet, B. att lill Mifiövårdsinformalion för budgetåret 1975/76 anvisades ell reservationsanslag av 3 000 000 kr. samt

1975:1541 av herr Helén m. fl. (fp), vari såvitt nu var i fråga (punklerna

115

Nr 55                 1 och 2), hemslällls 1. alt riksdagen gav regeringen lill känna att bidrag

Torsdaeen den    under omslaget Mifiövårdsinformalion skulle kunna utgå lill, utöver

10aDrill975          Svenska   naturskyddsföreningen.   Samfundet   för   hembygdsvård   och

.____________ Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar, även andra ideella

Miljövård, m. m. föreningarochorganisalionerför verksamhet eller speciella projekt i enlighet med vad som i motionen angelts, 2. att riksdagen lill Mifiövårdsinformalion för budgetåret 1975/76 anvisade ett i förhällande til! regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens naturvärdsverk äskade för dessa ändamål, 800 000 kr. borde avse bidrag till ideella organisalioner.

Utskottet hemslällde alt riksdagen skulle

1.   med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1975:383, yrkande B, och 1975:1541, yrkande 2, lill Miljövärdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 2 300 000 kr.,

2.   lämna molionen 1975:1541, yrkande 1, utan åtgärd,

3.   lämna ulan åtgärd motionerna

a.                          1975:382,

b.                          1975:383, yrkande A.

Reservation hade avgivils

14. av fru Anér (fp) som ansett att utskottet under 1 och 2 bort hemställa

att riksdagen skulle

1.   med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:383, yrkande B, samt med bifall till motionen 1975:1541, yrkande 2, lill Miljövärdsinformation för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 3 800 000 kr. varav, utöver vad statens naturvårdsverk äskade för dessa ändamål, 800 000 kr. borde avse bidrag lill ideella organisalioner,

2.   med anledning av motionen 1975:1541, yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna vad reservanten anfört beträffande bidrag till ideella organisationer.

Punkten 61 (Värd av natuneservat m. m.)

Regeringen hade under punklen H 5 (s. 137-139) föreslagit riksdagen alt till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 12 100 000 kr.

I deUa sammanhang hade behandlats molionen 1975:1518 av fru Anér m. fl. (fp), vari hemställts alt riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 skulle anslå ell i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 14 100 000 kr.

Utskottet hemslällde
116                     alt riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen

1975:1518 till Värd av naturreservat m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade      Nr 55

etl reservationsanslag av 12 100 000 kr.                             Torsdagen den

10 april 1975
Reservalion hade avgivils                                                

---

15.   av fru Anér (fp) som ansett att utskottet bort hemställa Miljövård, m. m.
alt riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall lill

molionen  1975:1518 till Värd av naturreservat m.m. för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 14 100 000 kr,

Punklen 62 (Miljövårdsforskning)

Regeringen hade under punkten H 8 (s. 142-144) föreslagit riksdagen all lill Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa elt reservationsanslag av 26 720 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari,såvitt nu var i fråga (punklen 2), hemställts alt riksdagen under H8 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisade etl till 32 100 000 kr. uppräknat belopp,

1975:1519 av fru Anér m. fl. (fp), vari hemställts aU riksdagen lill Miljövårdsforskning (bil. 11, H 8) anvisade etl i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 29 720 000 kr.,

1975:1520 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c), vari hemslällls att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 för nya projekt avseende sjöar, vattendrag och grundvatten anvisade erforderliga medel utöver regeringens förslag för alt nä upp till del i statens naturvårdsverks petita äskade anslaget på denna punkt samt

1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c), vari, såvitt nu var i fråga (punklen 1), hemställts att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisade elt i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 30 220 000 kr.

Utskottet hemslällde

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motionerna 1975:873, yrkande 2,1975:1519,1975:1520 samt 1975; 1535, yrkande 1, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 26 720 000 kr.

Reservation hade avgivits

16.   av herrar Larsson i Borrby (c), Jonasson (c), Johansson i Holmgården
(c), Takman (vpk) och Enlund (fp) samt fru Andersson i Hjärtum (c) som
ansett all utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och molionerna
1975:873, yrkande 2, 1975:1520 och 1975:1535, yrkande 1, saml med bifall
till motionen 1975:1519 till Miljövårdsforskning för budgetåret 1975/76 an
visade etl reservationsanslag av 29 720 000 kr.                                    117

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

Punkten 64 (Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.) Regeringen hade under punkten Hil (s. 146-148) föreslagit riksdagen alt till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 5 000 000 kr.

I delta sammanhang hade behandlats molionerna

1975:873 av herr Hermansson m. fl. (vpk),vari,såvitt nu var i fråga (punkten 3), hemställts att riksdagen under H 11 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, som reservationsanslag anvisade ell lill 8 500 000 kr. uppräknat belopp,

1975:896 av fm Åsbrink m. fl. (s),

1975:1528 av fröken Eliasson (c),

1975:1529 av fröken Eliasson (c),

1975:1535 av herr Fälldin m. fl. (c), vari, såvitt nu var i fråga (punkten 2), hemställts att riksdagen under etl nytt anslag Sjörestaureringar för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

1975:1542 av herr Hovhammar m.fl. (m, s, c, fp) saml

1975:1546 av herr Johansson i Hållsla m.fl. (c).

Utskottet hemslällde att riksdagen skulle

1.   med bifall till regeringens förslag och med avslag på molionen 1975:873, yrkande 3, till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2.   lämna ulan åtgärd motionerna

a.   1975:896,

b.   1975:1528,

c.   1975:1529,

d.   1975:1535, yrkande 2,

e.  1975:1542 och
f    1975:1546.

Reservationer hade avgivits

17.   av herr Takman (vpk) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa
all riksdagen skulle i anledning av regeringens förslag och med bifall

lill molionen 1975:873, yrkande 3, lill Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.,

18.   av herrar Larsson i Borrby, Jonasson och Johansson i Holmgärden
saml fru Andersson i Hjärtum (samtliga c) som ansett att utskottet under
2 d bort hemställa

all riksdagen skulle med bifall lill motionen 1975:1535, yrkande 2, under elt nytt anslag lill Sjöreslaureringar anvisa etl reservationsanslag av 10 000 000 kr.

118

Punklen 65 (Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m.) Regeringen hade under punklen H 12(s. 148-151) föreslagit riksdagen att

1.   medge alt för budgetåret 1975/76 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk flck beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2.   lill Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa eU förslagsanslag av 170 000 000 kr.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

I detta sammanhang hade behandlats molionerna

1975:873 av herr Hermansson ni. fl. (vpk), vari, såvitt nu var i fråga (punkten 4), hemställts alt riksdagen under H 12 i propositionen 1975:1 bilaga 11, jordbruksdepartementet, beslutade anta ändrade regler för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk i enlighet med förslag frän statens naturvårdsverk och i samband därmed beslutade vidga ramen för statsbidrag till sådana reningsverk, så att bidrag kunde beviljas intill ell belopp av 160 000 000 kr. för budgetåret 1975/76 saml

1975:1585 av hen Strömberg i Botkyrka (fp).

Utskottet hemslällde att riksdagen skulle

1. med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:873,
yrkande 4, medge att för budgetåret 1975/76 statsbidrag till kommunala
avloppsreningsverk fick beviljas intill etl belopp av 130 000 000 kr.,

2.   lill Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa elt förslagsanslag av 170 000 000 kr.,

3.   lämna molionen 1975:1585 utan åtgärd.

Punklen 69 (Bidrag vid föriust på grund av naturkatastrof m. m.) Regeringen hade under punkten 12 (s. 156) föreslagit riksdagen alt lill

Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1975/76

anvisa etl reservationsanslag av 1 000 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionen 1975:609 av herr Ångström (fp), vari hemslällls att riksdagen skulle 1. besluta om sådan ändring av principerna för ersättning lill skadelidande vid förlust på grund av översvämningar o. d. att skador som inträffat ersattes med sitt faktiska värde, minskat med eventuell ersättning från försäkringsbolag, 2. anvisa medel för att berörda sakägare i Gargnäs by skulle fä ersättning för liden skada i enlighet med länsstyrelsens värdering.

Utskollet hemställde alt riksdagen skulle

1.   lill Bidrag vid föriust pä grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl reservationsanslag av 1000 000 kr.,

2.   lämna molionen 1975:609 utan åtgärd.

Reservalion hade avgivils

19. av fru Anér (fp) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa

119

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

120

att riksdagen skulle som sin mening ge regeringen lill känna vad reservanten anfört med anledning av molionen 1975:609.

Herr LARSSON i Borrby (c);

Herr lalman! I debatten om jordbruksutskottets betänkande nr 1 övergår vi nu till att diskutera det sista avsnittet, som i huvudsak berör mifiövårdspolitiken. Jag skall i det sammanhanget nöja mig med att mycket kortfattat kommentera etl par huvuddrag. Jag har i någon mån redan gjort det i mitt inledningsanförande.

Det som nu kan sägas vara del väsentliga i samband med uiskoitsbeiänkandet och budgetpropositionen, bilaga 11, är att det över lag i vårt land råder en stor enighet kring ambitionerna när del gäller miljövärden. Som framgår av utskottets skrivning samt reservationerna finns det dock pä vissa punkter delade meningar om vilka resurser som man är beredd att i nuläget sälla in.

Bland de reservationer som innehåller de yrkanden som går längst vill jag nämna dem som gäller naturvärdsverket för mifiövårdsforskning. Där har skett en ganska betydande prutning i budgetpropositionen. En rad motionärer har ansett att man borde om inte helt så i varie fall delvis kunna tillmötesgå naturvårdsverkets äskanden. Reservationsvis framförs yrkanden om en höjning med 3 milj. kr. av anslaget till naturvärdsverket för mifiövårdsforskning.

Det som jag därutöver anser mig ha anledning att kommentera är den centermotion som satsar på en restaurering av våra insjöar. Mo-lionsäskandel slutar på en höjning av anslaget med 10 mifi. kr. Det kan synas vara ett stort belopp. Som i många andra sammanhang kan den kritiken framföras alt del inle har gjorts tillräckliga utredningar för dessa betydande insatser.

Jag vill redan i förväg bemöta sådana antaganden med att framhålla au del i värt land finns ganska slora områden, som har färdiga planer och arbetsformer samt en klar teknik för hur man skall gå lill väga -inle minst i närheten av Stockholmsområdet, vilket speglas i motionerna 1528, 1529 och 1546. När vi nu för centerns del är beredda att slälla oss bakom höjningen av anslagel till sjöreslaureringar sä är det med vetskap om all en satsning i detta område är den för framtiden mest väsentliga åtgärd som kan vidtas just nu. I Stockholmsområdet finns, som jag nämnde, färdiga planer för hur arbelel skall utföras, och del är hell självklart alt när vi i reservalion 18 har tillstyrkt alt anslaget höjs till 10 mifi. kr. sä har vi också räknat med att en betydande del av del beloppet skall disponeras för områden där man redan är färdig att sätta i gång arbetet. Förutom att den föreslagna höjningen av anslagel har mifiövårdspolilisk betydelse får den naturiiglvis en icke oväsentlig inverkan på sysselsättningen.

Härutöver har det gjorts en rad framställningar som inle har kunnat få så bred anslutning i utskottet. Flera lalare är anmälda pä de punklerna, och jag avstår därför frän att göra några kommentarer nu.

Herr lalman! Jag ber med detta all få yrka bifall till de reservationer       Nr 55
där mitt namn förekommer och i övrigl till utskottets hemställan.  Torsdagen den

10 april 1975
Fru ANÉR (fp):                                                              

---

Herr talman! Utbildning, socialvård, kultur och mifiövård är de fyra Miljövård, m. m. områden som folkpartiet har markerat som de viktigaste i årets budget genom alt pä dessa punkter yrka avsevärda stöd utöver vad regeringen har ansett lämpligt. Dessa fyra områden ser vi som hörnpelare i del som kallas en mänskligare mifiö och ett mänskligare samhälle. I dag är del den av dessa pelare som utgörs av mifion i mera strikt mening som vi har att behandla. Jag kommer i likhet med utskottets ordförande att fatta mig kort och skall bara kommentera de reservationer som jag har undertecknat.

I reservaiionen 13 begär jag i anslutning till vår partimolion nr 380 I mifi. kr. utöver vad departementschefen har föreslagit lill naturvårdsverkels undersökningslaboralorium. Naturvårdsverkets arbeie med att undersöka och kontrollera hälsofarliga ämnen i mifion på arbetsplatserna och i någon mån utanför dem är ju en av grundförutsättningarna för all människor skall kunna skyddas från gifter och sjukdomar i sitt dagliga arbeie. Vi anser all detta arbete måsle prioriteras i högre grad än budgetpropositionen har avsett.

När del gäller den s. k. yttre mifion önskar vi av motsvarande anledning i reservationen 16 öka anslagel lill naturvårdsverkels mifiövårdsforskning, visserligen inte fullt sä högt som verket självt begärt men ändå med 3 mifi. kr. utöver budgetpropositionen.

Arbetsplatsens mifiörisker har på senare år blivit mer uppmärksammade än förr, och en del organisatoriska åtgärder har vidtagits för att bättre skydda människorna i deras arbeie. Men det fattas fortfarande alltför mycket kunskap för alt man verkligen skall kunna ingripa effektivt. Docent Palmstierna skriver t. ex. i TCO-tidningen 1974:19 att del vid det här laget faktiskt är möjligt i princip att kontrollera farliga ämnen. Vi vet numera i huvudsak vilka grupper av ämnen som vi i första hand skall misstänka som farliga. Det är alltså dem man i första hand borde gä igenom. Problemel blir pä del sättet mera hanterligt än del annars ser ut.

Inga nya ämnen borde fä introduceras pä en arbetsplats utan alt man
undersökt vad de har för inverkan på människan resp. på naturen om
ämnet kommer ut där. Mifiökonlrollagen är etl sleg i den riktningen,
men för att förverkliga den måsle laboratorierna ha myckel större möj
ligheter än i dag. Medan vi väntar pä det fär arbetare i färgfabriker pe
riodisk huvudvärk, magbesvär och sömnlöshet. Kadmium sprids i na
turen vid avfalls- och skrolbehandling och i utsläpp från fabriker som
tillverkar ackumulatorer eller plast med PVC. Manganhalliga malmer
smälls i stålverk och i gjuterier, och akut eller kronisk manganförgiftning
drabbar hundratals människor. Glasarbetare blir blyförgiftade, och giftigt
jetbränsle åstadkommer ängeslanfall, depressioner, skakningar och dom-   121

Nr 55                 ningsanfall.

T-      ,    .           Dessa ämnen är i och för sig kända som giftiga - men del saknas

Torsdagen den

,      ., ,q-jc       kunskap om hur de anrikas, vilka gränsvärden som kan tolereras, vilka

_____________   effekter del blir vid olika koncentrationer, hur man skall mäta de upp-

Mtljövård, m. m. tagna värdena i kroppen osv. All alla inblandade, inkl. fackföreningarna, är sent ute i dessa frågor är inget skäl alt inte sälla in rejäla resurser i dag. Vi anser detta vara en alltför viklig uppgift för att kunna nöja oss med de anslag som föreslås i budgetpropositionen.

Vi upprepar i reservalionerna 14 och 15 ell par krav på anslag lill mifiövårdsinformalion och lill vård av naturreservat som vi tidigare framfört. Del gäller här i första hand landskapet och naturen. Vi vill särskilt understryka all de ideella organisationerna, som sä tidigt och sä länge arbetat för dessa ändamål och gjort det på ett effektivt och föga kostnadskrävande säll, behöver få ökat slöd för alt kunna fortsätta med del, när kostnaderna obönhörligt stiger och mifiöfarorna sannerligen inte minskar. Del är alllid svårare att föra fram krav som dessa i tider av åtstramning, då det ofta blir den här mera svårmätbara delen av nationens levnadsstandard som stryps försl. Vi vill från folkpariiel markera att vi anser del fria och ideella mifiövårdsarbelel höra lill de bästa och mest djupgående metoderna att skydda mifion och detta genom den breda och djupa kontakt med allmänheten som dessa organisationer har. De bör därför, lycker vi, få ell visst eget anslag utöver det som naturvårdsverket får, och vi tror att del kommer all vara utomordentligt väl använda pengar.

Slutligen vill jag, herr lalman, yrka bifall lill reservaiionen 19, som utgår frän motionen 609 av herr Ångström. Här handlar det om en alldeles speciell sak, nämligen om principerna för skadeersättning vid översvämning. Av någon anledning är det så att om skador uppstår pä grund av torka eller om skörden fryser bort, beräknas ersättningen i förhållande till värdet av en normal skörd, men om man får sin skörd skadad vid översvämning fär man endasl ersättning ifall man är i. påtagligt behov av ekonomisk hjälp. Här gäller alltså en helt annan princip än vid andra typer av skördeskador. Motionären påpekar all han t. o. m. lycker sig ha lagl märke till all översvämningsskador som blivit omtalade i pressen och sålunda fäll publicitet och kommii i rampfiusel har blivit generösare behandlade än sådana skador som kommit i skymundan. Det borde naturligtvis inle vara fråga om att den här sorlens bidrag skall utgå efter behovsprövning, ulan ersättning för skador i samband med översvämning bör efter normal värdering utgå efter del faktiska värdet, naturligtvis med eventuell försäkringsersättning frändragen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservaiionen 19 liksom lill de övriga reservationer som jag tidigare nämnt.

Hen MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk):

Herr talman! Jag avser all i korthet kommentera yrkandena nr 2, 3
122                   och 4 i vpk:s parlimotion nr 873 lill årets riksdag. 1 denna moiion be-

handlas vär  syn  pä mifiöpolitiken, och vi yrkar ändringar i budgetpro-      Nr 55 positionens förslag i vad gäller vissa anslagsfrågor inom mifiöområdei.      Torsdaeen den

1 yrkande nr 2 tar vi upp frågan om anslag lill mifiövårdsforskning.       lOaoril 1975

I budgetpropositionen föreslås här elt anslag på 26 720 000 kr., vilket      ---

innebär en höjning jämfört med föregående budgetår med 3 mifi. kr. Miljövård, m. m. Här har naturvårdsverket yrkat på och motiverat en väsentligt slörre höjning. Verket föreslår en höjning utöver höjningen i budgetpropositionen med 5,4 mifi. kr. lill 32,1 mifi. kr. I molionen yrkar vi på alt riksdagen skall bevifia anslag i enlighet med naturvårdsverkets hemställan. Vi anför i molionen att vi anser den mifiövårdsforskning som finansieras över delta anslag sä betydelsefull alt del av verket begärda anslagel bör bevifias trots att utredningsbetänkandel Samordnad mifiövårdsforskning nu är föremål för överväganden.

Under utskottsbehandlingen har vpk-represenlanten emellertid jämkat vårt yrkande i denna anslagsfråga så att gemensam reservalion kunnai avlämnas som stöds av centerns, folkpartiets och vpk;s representanter i utskottet. Reservaiionen 9 i ulskottsbelänkandet, som avser anslag lill mifiövårdsforskning, föreslär elt anslag på 29 720 000 kr., vilket betyder en höjning med 3 mifioner utöver uiskottsmajoritetens förslag, som föfier budgetpropositionen.

I motionens yrkande nr 3 lar vi upp anslagel lill särskilda undersökningar på mifiöområdei. Såväl i budgetpropositionen som i utskotlsmajorilelens förslag anvisas ell anslag pä 5 mifi. kr. Statens naturvårdsverk yrkar i sin framställan på ell anslag om 8,5 mifi. kr. Del betyder en höjning jämfört med föregående budgetär med 4,5 mifi. kr. Motiveringen lill denna kraftiga höjning i anslagskraven är bl. a. att anslagels användningsområde utvidgas fr. o. m. budgetåret 1973/74 från att avse endast vallenvård till all omfatta hela miljövårdsområdet. Som en föfid härav har anspråken pä anslagel ökat starkt och uppgick för budgetåret 1973/74 lill 7 mifi. kr. En fortsatt stegring har skett lill 8,5 mifi. kr. för budgetåret 1974/75 och till 10 mifi. kr. för budgetåret 1975/76. Man framhåller från verkets sida att verksamheten på detta område måsle ges väsentligt större omfattning än f n. om man inte i fortsättningen skall tvingas falla beslut som är dåligt underbyggda. Elt bristande beslutsunderiag leder till försämrad hushållning med såväl del allmännas som näringslivels resurser, framhålls del. Om inte elt tillfredsställande underlag föreligger kan inle heller verket planera de fortsatta insatserna pä miljöområdet ;. 1 etl tillfredsställande säll. Motionärerna delar naturvårdsverkets bedömning då del gäller anslag till särskilda undersökningar på mifiöområdei och yrkar på etl anslag av 8,5 mifi. kr., vilkel alltså föfis upp i reservationen  17 till betänkandet.

I yrkandet nr 4 i motionen tas frågan om bidrag till kommunala av
loppsreningsverk upp. Motionsyrkandel behandlas under punkten 65 i
utskottsbetänkandet. Motionärerna stöder här ett förslag frän naturvårds
verket som innebär ändrade regler för bidragsgivningen till kommunala
avloppsreningsverk. Bidragsandelen lill verk med god kemisk-biologisk        123

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

rening föresläs ligga kvar pä 50 96, men för att stimulera till fortsatt förbällring av avloppsreningen, främst genom slulfillrering, föreslås den högsta bidragsnivån kunna bli 55 96. Enligt nuvarande regler får bidrag lill en och samma anläggning översliga 5 mifi. kr. endast om särskilda skäl föreligger. Verket föreslår della maximibelopp höjt till 7,5 mifi. kr. Naturvårdsverket beräknar all tillämpning av de här föreslagna regeländringarna medför alt bidragsramen behöver vidgas frän 130 till 160 mifi. kr. om inle en besvärande obalans skall kvarstå till föfiande budgetår. Motionärerna biträder också på denna punkt verkets förslag. Del här förslaget har inle fullföfits i ulskottsbehandlingen, och jag kommer därför att yrka bifall till det motionsyrkandel.

Herr talman! Jag slutar med att yrka bifall till reservationerna 16 och 17 vid jordbruksutskoltets betänkande nr 1 saml till yrkande nr 4 i motionen 873.

124

Fru LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Människan har alllid gjort ingrepp i naturen för all ulnylfia dess tillgångar, men när den moderna tekniken används ökar dessa ingrepp oroväckande. Industrialiseringen blev en process som i grunden förändrade tillvaron för människorna, men ocksä för vår natur. Ofta fick vi bättre materiella villkor, men våra vattendrag blev skadade,' luften blev förorenad, naturen förstördes och avfallshögarna växte. Del är därför samhället har måst ingripa, påverka och styra utvecklingen.

En del av dessa satser ingår i en informationsskrift från naturvårdsverket. Nu gäller del alltså all ta den moderna tekniken lill hjälp för alt restaurera, förbättra och rädda våra tillgångar i naturen, så all vi får ren luft, rent och gott vatten, bördig jord och skog. Men nu måsle också den största mifiöförslöraren - vär industri, och speciellt den kemiska processindustrin och den lunga metallindustrin, som mest har smutsat ned och som inle bara haft lill resullal ökad produktion ulan också ökade vinster - bidra i ökad omfattning till vår mifiövård. Jusl därför har i år bidragen till industrins mifiöförbättrande åtgärder tagils bort, vilket bl. a. är orsaken lill att mifiövårdsanslagen totalt har minskat, som fru Anér helt rikligt påpekar i sin motion; men hon förklarade del inte närmare. Del har ändå under en sexårsperiod lämnats slora bidrag lill industrin för mifiövårdande åigärder. Över 250 mifi. kr. har gäll ut lill industrin för detta ändamål. Nu måste vi försöka få industrin alt klara av mifiövårdsarbelel med egna resurser, och därför har mifiövårdsanslagen minskal. Mifiövårdsbidragen till industrin har ända frän böfian varit en korttidssatsning. Denna påböfiades samiidigi som mifiövårds-lagen tillkom, och meningen var att man mest skulle tackla mifiövårds-problemen för den dåvarande äldre industrin medan den nya industrin från böfian skulle försöka lägga upp sin produktion sä att den inte innehöll faktorer som kunde förstöra mifion.

I en av de moiioner som behandlas i detta avsnitt, cenlerparlimotionen 1520, framför man önskemål om ökade forskningsresurser avseende val-

lenföroreningar inte bara från industri och hushåll ulan också från jordbruket. Man utvecklar inle något närmare resonemang om de sistnämnda föroreningarna. Jag vill dock framhålla alt del är ell faktum att övergödsling pä vissa häll har lett till så höga nitralförekomsler i grundvattnet, att dricksvattnet förbjudits för spädbarn. Frän mina egna hemtrakter, där man driver fram tidig potatis genom kraftig övergödsling, kan jag nämna att jag nyligen hörde talas om en liten flicka som miste större delen av sill hår därför att hon druckit förorenat dricksvatten. Det behövs alltså en insats också från jordbruket för alt förbättra mifion för människorna. Del behövs kanske för della ändamål inle någon djupgående forskning ulan mer av direkta åigärder i processen.

Herr talman! Jag avser att mest diskutera de förslag och reservationer som avser punkten 62 om mifiövårdsforskningen och punkten 64 om särskilda undersökningar inom mifiövårdsområdet. Cenlerpartisliska, folkparlisliska och kommunistiska representanter i utskottet har i reservationen vid punklen 62 om del statliga bidraget till naturvårdsverket för mifiövårdsforskning yrkat pä en ökning av det statliga bidraget med 3 mifi. kr. utöver den av jordbruksministern föreslagna höjningen på 3 075 000 kr. Utskottets majoritet vill godkänna statsrådets bedömning och anser alt man bör avvakta remissbehandlingen av mifiöforsknings-utredningens nyligen avlämnade belänkande om samordnad mifiövårdsforskning. Belänkandet, som framlades i oktober 1974, är nu föremål för remissbehandling. Man kan tillägga all denna utredning beräknar industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet på mifiövårdsområdet redan är 1971 lill 33,5 mifi. kr. Det beloppet är säkerligen större i dag, och del visar väl att industrin verkligen tagit krafttag för att motverka mifiöförslöringen inom den del av den mifiöfariiga verksamheten som den slår för. Del kan också tyda på all staten kanske inle behöver öka sin satsning på detta område.

Det har vidare inom mifiövårdsforskningen tillkommit en ökad internationell satsning, speciellt efter mifiövärdskonferensen i Stockholm. Denna betydde etl väldigt sleg framåt för de internationella satsningarna. De svenska bidragen lill denna internationella mifiövårdsforskning går i stor utsträckning in under andra anslag än de anslag som redovisas under denna punkt. Det gäller bl. a. Nordforsk och Nordiska industrifonden, som speciellt har salsal på mifiövärdsomrädet.

Denna slora internationella satsning på mifiövärden bör ocksä på sikt kunna dämpa de svenska kostnaderna, speciellt vad gäller forskningen om luftföroreningarna. Tidigare hade Sverige en banbrylarroll inom miljövårdsforskningen och mifiövårdsinformationen, men del är i dag inte lika angeläget för oss att spela denna roll, eftersom man ute i Europa och i väriden i slort nu har salsal mer på all angripa dessa frågor. Sverige kan därför numera i slörre utsträckning verka inom samarbelsgrupper pä området.

1 Sverige har vi ju i mifiöskyddslagen fastslagit att de som förstör mifion, speciellt industrin, skall vara med och betala de skador de ställer

Nr 55,

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

125

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

126

till med; det har åiminstone alllid varit en klar socialdemokratisk åsikt. Därför har också staten ökat sin ekonomiska satsning på sådana sam-arbelsprojekl på forskningsområdet där man är tillsammans med industrin, t. ex. Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning, vilket framgår av punklen H9 i budgetpropositionens bil'. 11.

Ekonomiska satsningar, vare sig de gäller forskning eller stödåtgärder, är ofta en fråga om prioriteringar. Naturvärdsverket har för mifiövårdsforskning begärt att anslagsramen ökas med 25 96, och del är ju en mycket stor ökning i förhällande lill huvudtiteln i övrigt. Ett område inom miljövärden som åtminstone jordbruksutskottet mycket uppmärksammat, produklkontrollen av hälso- och mifiöfarliga varor, har fåll anslagel ökat med 100 % för all intensifiera verksamheten. Man kan då inle kräva att andra delar, t. ex. mifiövårdsforskning, ocksä skall få mycket ökade anslag.

Inom socialdemokratin har vi alllid haft ell starkt intresse för miljövården, men vi anser att den prioritering som jordbruksministern här har gjort inom de tillgängliga ekonomiska ramarna är riklig, och därför tillstyrker vi regeringens förslag om en höjning av anslagel till mifiövårdsforskning med 3 mifi. kr.

Jag yrkar alltså bifall lill utskottets förslag under punkten 62.

För vattenvården, bl. a. undersökningar och utredningar kring restaurering av förorenade sjöar, anvisas del i jordbrukshuvudtiteln etl anslag på 5 mifi. kr. 1 reservationer frän vpk genom herr Takman och från jordbruksutskottets centerpartister föreslås höjningar med respektive 3,5 mifi. kr. och 10 mifi. kr.; det sistnämnda är ett hell nyll anslag till sjörestaureringar. Naturligtvis måste man erkänna att det fortfarande finns sjöar all restaurera i värt land, även om man under de senasie fem åren lyckats restaurera elt 50-tal. Emellertid förekommer del ingen slörre ny nedsmutsning av sjöar. Utsläppen minskar nämligen snabbi, del visar all statistik. Trots en ökad produktion, t. ex. inom skogsindustrin, har man genom avloppsreningsverken lyckats minska utsläppen. Även hushällens avloppsvatten genomgår en höggradig rening - nästan 90 96 år 1974. En höjning av anslagel från 4 lill 5 mifi. kr. måste därför vara acceptabel i della läge, där nedsmutsningen så kraftigt har avtagit.

En speciell punkt i fråga om restaurering äv sjöar avser den kända fågelsjön Hornborgasjön. Departementschefen vill inte ta ställning lill kostnaderna förrän ylleriigare utredningar har företagils. 1 detta ärende har del ju uppstått vissa motsättningar mellan markägarnas intressen och mifiövårdshänsynen. Utskottet uttalar här en önskan all utredningarna snarast blir färdiga så att man kan sälla i gång med restaureringen av denna myckel förnämliga fågelsjö.

Belräffande fortsatta internationella satsningar på luftvårdens område är del väldigt vikligl att fä en minskad svavelhall i ofian. Del krävs internationella åtgärder så alt vi inle får in luftföroreningar över våra gränser, men del är också väsentligt, anser ulskottet, all snarast åstadkomma ylleriigare nedirappning av svavelhallen i ofian i Sverige.

Utskottets majorilel tillstyrker propositionens förslag och anser all be-      Nr 55 hovet av undersökningar om sjöreslaureringar bör kunna tillgodoses      Torsdaeen den genom de prioriteringar man kan göra inom de beflntliga anslagen. Något       iq      m inyr

nytt anslag till åigärder för sjöreslaurering bör inie vara behövligt jusl       ---

mol bakgrund av den skisserade positiva utvecklingen i fråga om utsläpp      Miljövård, m. m. och avlopp.

Jag yrkar därför, herr lalman, bifall lill ulskoilels förslag under punklen 64.

Herr MAGNUSSON i Kristinehamn (vpk) kort genmäle;

Herr lalman! När del gäller mifiövårdsforskning håller jag hell med fru Lundblad dä hon säger all mifiöförslörarna i första hand skall belala; del är alldeles klart. Men det är också klart alt de pengar som läggs ned pä mifiövårdsforskning i värt land ändå är ganska ringa i jämförelse med t. ex. vad man lägger ned på det militära området. Vi bedömer ■ mifiövårdsforskningen vara sä angelägen, all del är rimligt all man tillstyrker del statliga naturvärdsverkets krav på höjning av sitt anslag.

Sedan vill jag säga några ord belräffande särskilda undersökningar på mifiöområdei, som berörs i reservationen 17. Jag vill närmast ta etl exempel som jag väl känner lill och som kan illustrera vikten av all naturvårdsverket får sina pengar för all genomföra undersökningar. Del gäller det s. k. Vänerprojeklel, som bl. a. jordbruksministern och jag hade en interpellationsdebatl om i höstas. Jordbruksministern betonade då angelägenheten och betydelsen av projektet.

Nu är del inle länge sedan jag här i riksdagen fick en moiion besvarad som gällde kommunikationsdepartementels stat. Jag krävde all SMHI skulle få del anslag som man hade begärt för sitt deltagande i projektet och som då hade vägrats. När nu naturvårdsverket begär pengar till sådana här ändamål, kan man naturligtvis inte bara avvisa de anslagskrav som verket har. Jag skulle vifia understryka att del projekt som gäller Vänern är i högsta grad betydelsefullt och att det är mycket angeläget att verket fär de pengar som man äskar för detta ändamål. Jag kan inle se någon logik i att man beslutar om undersökningar och sedan inle ger de statliga verken de pengar de behöver för att genomföra sina undersökningsprojekt.

Herr JOHANSSON i Hållsla (c):

Herr lalman! I moiion nr 1546 vill centern i Stockholms län försöka
förklara för riksdagen hur tillståndet i länets sjöar och andra vallendrag
är och vilka åtgärder som behöver vidtas. Stockholms län är, tror jag,
del enda län i vårt land som genom landstingels försorg gjort en full
ständig inventering och undersökning av sina sjöar. Undersökningen vi
sar att av länets ca I 000 sjöar är redan 80 betraktade som f d. sjöar.
Etl hundratal är sä skadade att de, trots all de biologiskt är reparerbara,
av ekonomiska skäl inte anses kunna bli återställda. Sä finns del en
grupp på 90 sjöar som måste åtgärdas inom 5-10 är, och lill sist en grupp  127

Nr 55                 på 20 sjöar där åigärder är nödvändiga inom högst 3 är.

Torsdagen den       ' '" ' "'' smakprov pä bildskärmen.

lOnnril 197S           '' ' föreställer Väsbysjön, som ligger i Norrläfie kommun i Pen-

_____________    ningbyåns sjösystem. Den är mycket svårt skadad och i praktiskt tagel

Miljövård, m. m.      omedelbart behov av ätgärder.

Bild 2 visar Angarnsjön i Vallentuna. Det är ell riksobjekl - en känd fågelsjö som är döende. Della är också ell första hands restaurerings-objekt.

Bild 3 föreställer Kundbysjön i Norrläfie kommun, svårt skadad och ocksä ett första hands reslaureringsobjekt. Trols fyrslegsreningsverk går sjön mot sin undergång om inget görs snabbt. Del är också en värdefull fågelsjö.

Bild 4 återger sjön Ludden, en liten sjö omedelbart utanför Norrläfie tätort. Den är myckel svårt skadad och även den ell förstahandsobjekt bland de mindre sjöarna.

Jag ville med de här bilderna visa de få närvarande i kammaren hur det kan stå lill med sjöarna. Det vara bara ell litet smakprov, vi har mänga sådana här fall. Vad vi såg var fyra av de 20 svårast skadade sjöarna.

Mot denna bakgrund framstår del för mig som ofattbart hur representanterna från Stockholms län i ulskottet har kunnai engagera sig sä dåligt för denna fråga, de har hell enkelt inle reagerat. Stockholms län härden mest koncentrerade befolkningsstrukturen i vårt land, men också betydande områden med gles befolkning. Människorna i den här stora tätorten är i starkt behov av avkoppling på sin fritid. Del märks inte minst pä fritidsbebyggelsen, exempelvis i Norrläfie kommun, som har den största fritidsbebyggelsen i vårt land. Sjöar och andra vallendrag med friskt vatten, där man kan fiska och även äla den fångade fisken, är en viklig trivselfaktor, men goda badmöjligheter bidrar till trevnaden. Detta gäller naturiiglvis också i högsta grad för de permanent boende. En annan faktor som inle får glömmas i sammanhanget är att friskt vatten utgör en livsnödvändighet. Vi vel alt grundvattnet är i sjunkande och kommer alt sjunka i än högre grad om sjöarna försvinner, eftersom de är grundvattensmagasin. Vi känner alla lill alt del blir allt djupare ned till grundvattnet, och man fär dä i allt högre grad ta ylvatlentäkterna i anspråk för tätorternas valtenförsörining. De anförda exemplen är tillräckliga för alt varoch en skall förstå allvaret i situationen för vår framtida valtenförsörining om vi inte i lid försöker rädda våra förorenade vattendrag.

Kostnaderna för all återställa vad vi förstört är naturligtvis slora, men tänker vi framåt på kommande generationer och deras möjligheter all ha tillgång lill friska vattendrag kan de knappasl bli för stora. Man brukar ofta i sädana här sammanhang åberopa sysselsättningsaspekten. Del här är ett sådant ämnesområde som, om man tillämpar den metod som professor Sven Björk vid Lunds limnologiska institution utarbetat, skulle

128                    ge arbete ål mänga yrkesmän av olika kategorier och som kräver liten

mängd energi. Jag kan inom parentes nämna all professor Björk är en av väridens främsta limnologer, och han har fått förtroendet att leda slora projekt. Han föreslår saneringen av en av Amerikas största sjöar och han leder även projekt i Canada och ett i Tyskland.

Orsaken lill den uppkomna situationen skall jag väl inte la kammarens lid i anspråk för all reda ut. Men helt kort kan vi väl konstatera att orsaken är den s. k. materiella vällevnaden och det förhållandet att vi hillills trott all vattendragen skall fungera som avsfiälpningsplalser för vårt avfall. Om vi inle i lid besinnar oss slår naturen tillbaka och vär välfärd blir än mera konstlad.

Del är i de flesta fall omöjligt alt säga vem som är förorenaren i de olika fallen och därmed den ansvarige, om del är kommunen, landstinget, staten eller något speciellt företag, och därför är det viktigt att en kostnadsfördelning kommer lill stånd. Men nog kan vi väl vara överens om alt med nutidens människors stora rörlighet föreligger här ett nationellt intresse, och då måste staten ta huvudansvaret och gä i täten för all vi skall komma i gång med restaureringsarbetet.

Jag vill med det sagda hoppas all kammarens ledamöter förstår allvaret i situationen och att vi alla är beredda på all krafttag måste lill innan del definitivt är för sent.

Jag vill härmed, herrlalman, yrka bifall till reservationen 18 och hoppas alt riksdagen beslutar bifall densamma, sä all Stockholms län av de 10 mifionerna får la i anspråk 3 mifioner, vilket genom de gjorda undersökningarna är etl bevisat behov.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

Fru LUNDBLAD (s) kort genmäle:

Herr talman! Herr Johansson i Hållsla glömde hell att nämna att utskollet trots allt har tagit upp just förhållandena i Stockholms län och framhållit all förstörda sjöar är ett stort problem i länet. Man har också talat om alt naturvårdsverket håller pä att bearbeta en slörre sjöinventering av över 1 000 sjöar. Först när den stora inventeringen är färdig finns ell underlag för en prioritering vid restaurering av sjöarna.

Utskottet har i sill belänkande nämnt all av de bevifiade bidragen lill sjörestaurering har fakiiski Stockholms län fält två tredjedelar. Även om del kan vara en tröst för ell tigerhjärta, så är det kanske en viss tröst i alla fall att Stockholm har blivit så väl tillgodosett i fråga om den sjöreslaurering som har ägt rum de senaste åren.

Hen JOHANSSON i Hållsla (c) kort genmäle:

Herr lalman! Ell gammalt talesätt säger ju att medan gräset gror dör kon. Jag lycker all det talesättet är aktuellt i det här sammanhanget. Del gör delsamma hur myckel pengar vi har fält, i Stockholms län, jag har påvisat del behov av sjöreslaurering som föreligger. Om tre är dör 20 sjöar i länet om inga åigärder vidtas. Det lycker jag är ett tillräckligt bevis för att vi måsle skärpa oss och salsa än mer. Stockholms län är det enda i landet som har en fullständig redovisning och kan bevisa

129

9 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

hur del ligger till. Här måste man göra någonting för att sälta fart på restaureringarna.

Hen SVANSTRÖM (c);

Herr talman! Del vore naturligtvis frestande alt gä in pä en del av de värderingar som fru Lundblad gjorde, särskilt belräffande den roll som jordbruket har i sammanhanget och den övergödsling som påstås äga rum. Eftersom jag personligen inle har blivit drabbad av del där håravfallet skall jag inle ta upp den frågan.

Herr lalman! Jag har endast tänkt säga några ord i fråga om punklen 59 Mifiövårdsinformation, där jag tillsammans med ett par kolleger har avlämnat en moiion i vilken vi begär ell ökat anslag till de frivilligt arbetande organisationerna.

Statens naturvårdsverk har föreslagit en väsentligt slörre ökning än vad departementschefen har ansett sig kunna gä med pä. Vi molionärer har yrkat all anslaget för delta ändamål i enlighet med naturvårdsverkets förslag skulle höjas lill 3 mifi. kr.

Utskottet har inle funnit anledning all villfara denna vår begäran, och jag vill här hell kort meddela alt jag i den kommande voteringen därför avser att rösla för den reservalion som fru Anér har avgivit.

130

Hen WACHTMEISTER i Johannishus (m):

Herr lalman! Elt par ord i anslutning till fru Anérs reservation, nr,15, där hon vill höja anslaget till vård av naturreservat med 2 mifi. kr. Jag vågar - och jag hoppas all fru Anér inte tar alltför illa upp - sä här offentligt bekänna all mitt hjärta hell är hos henne, men ack som etl fiun så lätt är varie riksdagsman. Jag har föfiaklligen redan varit så trolös att jag anslutit mig till utskottets majoritet, helt enkelt av den orsaken att jag vill invänta resultatet av jordbruksdepartementets beredning av naturvårdskommitténs förslag.

Jag fruktar all det därvid kommer all visa sig att dessa 2 mifi. kr. är en droppe i havet. Tyvärr lär nog disproportionerna mellan vårdbehövande reservat och tillgängliga medel alllid bli slora. Därför är det så mycket viktigare alt vi först får departementels plan, så alt vi kan överblicka läget och inle riskerar all lägga pengarna på mindre angelägna objekt, med påföfid all ingenting blir kvar till de verkligt värdefulla.

När jag tänker pä del problem som fru Anér sä förfiänslfullt har dragit upp, grips jag ibland av en känsla av maktlöshet och pessimism. Vi vill så oändligt myckel, men vi förmår så litet.

Samma känslor bemäktigar sig väl den som läser avsnittet om sjöreslaureringar i centerns partimolion, nr 1535, och den därav föranledda reservaiionen 18. Här är del ett avgrundsgap mellan önskemålen och möjligheterna alt realisera dem. Vi moderater har inte gäll med reservanterna i deras yrkande på etl nyll anslag om 10 mifi. kr., men del är inle därför all vi skulle sakna intresse för frågan. Själv vägar jag nog säga att det vore väl använda pengar, och jag kan inte opponera mig

mot ett enda ord av vad motionärerna i detta avseende anfört.

Sjön Trummen utanför Växjö är ju ett vackert exempel pä vad man kan åstadkomma - även om just här vägverkel häller på att förstöra del värdefullaste av sjörestaureringen genom all för egen bekvämlighets skull dra en väg där det från limnologisk synpunkt absolut inte passar.

Men jag frågar mig; Är det rätta lidpunkten just nu att göra en så här stor satsning på sjöreslaurering över hela vårt land? Det är del som jag inle tror, därför alt vi först måsle fä bukt med de atmosfäriski burna föroreningarna - de terrestra utsläppen har vi nog i stort sell under kontroll, t. o. m. under bättre kontroll än i något annat land. Men vad fiänar del lill att för mifioner restaurera vatten, om de omgående förstörs genom försurning? Här krävs det internationella överenskommelser, och sådana tar tyvärr lid. Vi skulle ju kunna fördriva den tiden med att sopa rent framför egen dörr. Det kan nämnas att det inle behövs många ofieeldade pannor för att nedfallet skall döda en sjö med låg alkalinitet, dvs. liten buffringsförmåga när det gäller all neutralisera det sura nedfallet.

Jag ser i svavelsyrenedfallel det allt överskuggande problemet, och del är därför som jag anser att pengarna i första hand bör gå lill åtgärder för att råda bot mot delta. Det är också därför som jag - med den allra största aktning för centerns yrkande - själv yrkar bifall lill utskottets förslag.

Fru Lundblad talade om flickan som lappade håret därför att hon hade druckit vatten som var förorenat pä grund av att man odlat potatis. Jag undrar om inte fru Lundblad något har fått sambandet mellan potatisodlingen och häravfallet om sin högst förfiusande bakfot, för del finns knappast någon gröda som sä tar upp all kvävegödsling som just potatis. Jag tror alt man skall vara litet försiktig innan man riktar anklagelserna mot potatisodlingen för alt håret ramlar av - det kan vara andra orsaker och är det väl också.

Till herr Johansson i Hållsta vill jag säga att jag när vi debatterade ändringar i naturvärdslagen log upp just det problem som han nämnde om försökenatt restaurera vattnen i Mellansverige. Degrunda slättbygds-sjöarna här uppe är särskilt illa utsatta - det kan man inle komma ifrån - och därför är det önskvärt all vi satsar mera pengar där. Men jag måste nog ta död på herr Johanssons i Hållsta glädje över att Stockholms läns landsting skulle vara först i landet med en inventering av sjöarna. Sveriges minsta län nere i sydöst var långt, långt före alla andra i det avseendet - naturiiglvis! Men det var förstås inte landstinget som gjorde inventeringen ulan del var länsstyrelsens naturvårdsenhel.

Till sist, herr talman! En bild säger mer än tusen ord, heter det. Och vi skulle nog kunna korta av debatterna här ganska ordentligt om vi hade en projektionsanläggning som inte befann sig pä medeltidens eller åtminstone sekelskiftets stadium. Jag vet inle i vilken ordning det skall gå, men jag vill bara för herr talmannens benägna ihågkomst nämna att det kanske vore skäl att göra någonting för att få den där apparaten i ordning.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

131

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

132

Fröken ELIASSON (c):

Herr lalman! All problemen är myckel slora med våra niånga starkt förorenade eller rent av döende vattenområden och att våra kunskaper är otillräckliga om hur vi bäst skall restaurera vattenområdena visar att vad vi nu behöver är en kraftig ökning av insatserna och en effektivare samordning av dem. Med en bred försöksverksamhet har vi bättre förutsättningar att rädda vattenområden som nu är i en akut farozon, och vi kan också få underlag för en effektiv vattenvård framöver. Inte minst vi som kommer från Stockholm är - som framgick av vad herr Johansson i Hållsta sade - medvetna om alt del är nödvändigt med myckel stora insatser för att skydda de mifiövärden som vattenområdena utgör i en storstadsregion.

Fru Lundblad har tidigare i debatten hävdat att silualionen förbättrats genom all avloppsutsläppen minskat, och därför skulle reslaureringsbe-hovel inte heller vara så stort som reservalionerna till utskottets betänkande antyder. Men en ökning med 1 milj. kr. är i della sammanhang verkligen en droppe i havet, fru Lundblad! Mänga sjöar är sä förorenade alt de inte kan rena sig själva. Nedsmutsningen av vallendragen ökar, och försurningen är ell allt allvarligare problem. För att t. ex. rädda de mest aktuella sjöarna i Stockholms län krävs del insatser av storleksordningen 10 mifi. kr. under den närmaste treårsperioden. Man har pekat på alt i ell band från den norska gränsen ned till millen av Hallands län skulle det fordras insatser som är flerdubbelt större än vad som behövs i Stockholms län under den närmaste liden. 5 mifi. kr. räcker inte särskilt långl i del här sammanhanget, fru Lundblad!

Med den svåra situation som många kommuner har i dag betyder del mycket om man med statsbidrag i ökad omfattning kan stimulera res-laureringsarbetel. Intresset för detta är som bekant stort ute i landet. Vad som också behövs är elt ökat samarbete på della område, så alt problemen kan kartläggas, ansvarsfrågorna klariäggas, och insatserna få stadga och kontinuitet. Det kan också behövas vissa regler för hur verksamheten skall organiseras på det lokala planet med hänsyn lill de många intressen och intressenter som berörs.

Behovel av en bättre samordning har jag tagit upp i niotionen 1528. Utskottet hänvisar i sitt svar på motionsyrkandel främst lill en publikation av statens naturvårdsverk. Jag har haft lillfälle all studera den publikationen, och utskottets förhoppning om att den skall kunna befrämja etl önskvärt samarbete mellan staten och kommunerna förefaller väl optimistisk. Av innehållet i publikationen att döma avser utskottet sannolikt all kommunerna i ökad utsträckning skall söka statsbidrag -publikationen handlar nämligen i huvudsak om den nuvarande stalsbidragsgivningen. Delta är naturiiglvis också önskvärt, liksom det är önskvärt alt del finns anslag, så att kommunerna kan fä bidrag i ökad utsträckning. Centerpartisterna i utskottet har föredömligt och i konsekvens med della också föreslagit en betydande anslagsökning. Jag menar att del skulle ha varit av värde om utskottet i sin behandling av motionen

hade gått närmare in på frågan om behovel av bättre samordnade insatser framöver.

I en annan motion, nr 1529, som väckts av mig och några medmotionärer från centern pekar vi på att de nuvarande statsbidragsbestämmelserna om slöd lill restaurering av starkt förorenade vattenområden behöver ses över. Även kortsiktiga åtgärder i underhällssyfte bör enligt vär mening bli bidragsberättigade. F. n. krävs i bestämmelserna all restaureringen skall innebära att vattenområdena återställs på lång sikt. Vi hävdar i motionen att kortsiktiga ätgärder kan vara i hög grad angelägna som ell slags upprätthållande försvar i allvarligt förorenade vattenområden, i avvaktan på all man får möjligheter att genomföra mer fullständiga reningsåtgärder. Elt annat krav som skall uppfyllas är enligt statsbidragsbestämmelserna alt förelagen skall förväntas ge värdefull erfarenhet i fråga om reslaureringsmetodik. Statsbidragsbestämmelserna är, menar vi, alltför snäva och lämnar åsido projekt som både kräver snabba insalser och är högst angelägna.

Pä den punkten hänvisar utskottet lill mifiökoslnadsutredningen. Del är beklagligt att utskottet vill skjuta denna angelägna fråga pä framliden. Vi vet alt det kommer all dröja innan ulredningen framlägger förslag, och detafier i statsbidragsbestämmelserna är väl knappast en förslahands-uppgifl för en utredning av della slag.

I del läge som nu uppstått genom utskottsbehandlingen finns det inte skäl all yrka bifall lill moiionskraven. Den viktigaste frågan är nu anslagets storiek, och såvitt jag förslär bör centerreservalionen ge utrymme för att de synpunkler vi fört fram i molionerna i viss män kan beaktas. Delta har ocksä tidigare understrukils av utskottets ordförande.

Herr lalman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall lill reservationen

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

Överiäggningen var härmed slutad.

Punkten 57

Mom.   1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 13 av fru Anér och herr Takman, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punklen 57 mom. 2 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av fru Anér och herr Takman.

133

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 250

Nej -   38

Avstår -     4

Punkten 58

Utskottets hemställan bifölls.

Punklen 59

Mom.   1   och  2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 14 av fru Anér, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 59 mom. 1 och 2 röstar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av fru Anér.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 260

Nej -   29

Avslår -     3

Mom.  3a och  b Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 60

Utskottets hemställan bifölls.

134

Punkten 61

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 15 av fru Anér, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fm Anér begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i belänkandet nr 1 punkten 61 röstar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 15 av fru Anér.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens     Nr 55

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Anér begärde rösträkning        Torsdaeen den

verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föl-         10 anril 1975

jande resultat:                                                             

---

Ja - 259                                                                     Miljövård, m. m.
Nej -   29
Avslår -     4

Punkten 62

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 16 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punklen 62 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 16 av herr Larsson i Borrby m.fl.

•Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöier ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 171

Nej - 118

Avstår -     3

Punkten 63

Utskottels hemställan bifölls.

Punklen 64

Mom.   1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 17 av herr Takman, och förklarades den förra proposiiionen vara med Övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehamn begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 64 mom. 1 röstar ja, den del ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 17 av herr Takman.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Kristinehamn

135

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Miljövård, m. m.

begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 274

Nej -   14

Avstår -     4

Mom.   2a-c

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2d

Propositioner gavs pä bifall tiil dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 18 av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punkten 64 mom. 2 d rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 18 av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Borrby begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 206

Nej -   82

Avstår -     4

Mom.   2e  och  f Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 65

Mom.   1

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 873 av herr Hermansson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehamn begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

136

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 1 punklen 65 mom. 1 rösiar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 873 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens      Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Kristinehamn begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 276

Nej -    13

Avstår -     3

Mom.   2   och   3 Utskottets hemställan bifölls.

Punkterna 66-68

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 69

Mom.   1

Utskottets hemställan bifölls.

M o m.   2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 19 av fru Anér, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Anér begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i belänkandet nr 1  punklen 69 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen nr 19 av fru Anér.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Anér begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 261 Nej -   27 Avstår -     3 Punklen 70 Utskottets hemställan bifölls.

§ 2 Enhetlig bullerlagstiftning

Föredrogs jordbruksutskottets betänkande nr 7 med anledning av motion om enhetlig bullerlagstiflning.

I detta betänkande behandlades molionen 1975:869 av herr Bohman

137

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen uttalade alt regeringen skyndsamt borde utfärda de av riksdagen 1971 begärda tilläggsdirektiven till ira-fikbullerutredningen angående enhetlig bulleriagstiftning.

Utskottet hemställde alt riksdagen lämnade molionen 1975:869 utan åtgärd.

138

Reservation hade avgivits av herrar Larsson i Borrby (c). Krönmark (m) och Jonasson (c), fru Anér (fp) och fru Olsson i Helsingborg (c) saml herrar Wachtmeister i Johannishus (m) och Johansson i Holmgården (c) som ansett att utskollet bort hemställa

all riksdagen som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört med anledning av molionen 1975:869.

Hen LARSSON i Borrby (c):

Herr lalman! Jordbruksutskottets belänkande nr 7 handlar om buller. Della är inle något nytt ärende för kammaren. Del är heller inle någon föfielong i vanlig bemärkelse, utan del är ell angelägel ärende, som vi reservanter naturligtvis hoppas ssnarl skall få en lösning.

När del gäller iraflkbullrel har den sillande ulredningen avlämnat ell belänkande. Utredningen kommer ganska snart all avlämna ell andra betänkande som gäller flygbullret. Del buller som stör oss i arbelsmifiön är föremål för bedömning i mänga olika sammanhang. Della buller debatterades räll ingående så sent som i går här i kammaren.

Vad som avses i den motion som gett anledning till reservaiionen vid detta betänkande är de bullerstörningar som inle kan anses härröra vare sig från iraflkbuller eller från arbetsmifiöbuller. Vi reservanter har ansett det rimligt och hell enkelt nödvändigt all det snart kommer lill stånd en utredning som gör bedömningar som kan läggas till grund för riksnormer i detta sammanhang. Detta har riksdagen haft förväntningar pä vid flera tillfällen. Vid någol tillfälle har vi ställt förväntningar på att Iraflkbullerutredningen skulle ta upp dessa problem. Denna utredning har emellertid haft så betydande uppgifter av annat slag att den inte gärna kunnat belastas med della tilläggsuppdrag, även om man i den kretsen lill sill förfogande har den förnämsta expertis på området som kan uppbringas i värt land.

Nu har frågan väckts igen. Man har inle uttalat sig bestämt huruvida den sittande bullerulredningen borde fä tilläggsdirektiv eller om del borde tillsättas en ny utredning. Motionärerna har över huvud taget inle ullalal sig om av vilket slag denna utredning bör vara; de har endasl fortsatt att hävda sin krav på utredning och förslag belräffande riksnormer när del gäller sådant buller som inle läcks in av pågående utredning eller gällande lagstiftning.

Del är om della vår reservalion handlar, och jag ber nu alt fä yrka bifall lill densamma.

Under detta anförande överlog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Hen KRÖNMARK (m):

Herr talman! Med instämmande i vad utskottets ordförande här anfört vill jag bara ytterligare säga att den skrivelse som riksdagen sände till Kungl. Maj:t är 1971 ännu inte har effektuerats. Därför lycker jag alt del är servilt i överkant när utskottsmajoriteten avstyrker motionskravei med hänvisning till att man i jordbruksdepartementet päböfiat en kartläggning av gällande bestämmelser om bullernormer m. m. När riksdagen har gjort en klar meningsyttring och delta inle har föranlett någon åtgärd, finns del verkligen anledning för riksdagen att ge sin mening till känna och inte låta departementet handha denna fråga hell självständigt.

Jag kan instämma i vad herr Larsson i Borrby har sagt. Detta är ett problem som av människorna upplevs såsom mycket väsentligt. Jag håller också med om all det är av mindre intresse om iraflkbullerutredningen skall få vidgade direktiv eller om en annan utredning görs. Det väsentliga är att man verkligen lar sig an problemel.

Med delta, herr lalman, yrkar även jag bifall till den vid betänkandet fogade reservaiionen.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

Hen PETTERSSON i Lund (s):

Herr lalman! Jag lyssnade med intresse och i viss män stigande förvåning lill herr Larsson i Borrby, när han pläderade för den lill jordbruksutskottets belänkande nr 7 fogade reservationen. Del gjorde jag därför alt han sade alt den motion som ligger lill grund för reservaiionen skulle vara en moiion, som lar upp de omgivningshygieniska buller-frågorna. Nu trorjag emellertid att del bygger på en förväxling av åren. Den argumentering som herr Larsson för i år är samma argumentering som han förde förra året. Då hade han betydligt mer rätt, för den motion som dä låg lill grund för herr Larssons reservalion i jordbruksutskottet var jusl en centerparlimoiion som handlade om omgivningshygieniskl buller. I år bygger reservanterna pä en moiion från moderaterna, vari begärs att man skall utreda en enhetlig bullerlagstiflning. Jag vill klara upp detta med herr Larsson sä alt vi befinner oss på samma är.

Jag kan hälla med om att detta inle är någol nytt ärende. Det har återkommit med jämna mellanrum. Första gången frågan om en särskild utredning för att summera bullerfrägorna logs upp var 1971. Även om regeringen inle har effektuerat den tidigare beställningen, har inle utskottet sedan dess till behandling haft några moiioner som tagit upp dessa frågor.

Det är inle fråga om en väldigt klar meningsyttring frän regeringen. Man begärde de facto inte kategoriskt någon offentlig utredning pä denna punkt. Man var intresserad av och krävde en enhetlig bullerlagstiflning

139

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

och sade all en möjlighet synes vara alt trafikbullerulredningen får lill-läggsdirekliv. Nu föfier inle ens reservanterna den linjen ulan talar om att en särskild ny offentlig utredning skall tillsättas.

Utskottsmajoriteten har den uppfattningen all det f n. pågår en intensiv utrednings-och lagsliflningsaktivilet när det gäller bullerfrägorna. Herr Larsson har också redovisat en del av de utredningar som är pä väg och en del av de åtgärder som har vidtagits. Utskottsmajoriteten säger i år liksom förra årel - då hade vi med oss moderaterna och folkpartiet - att del är vikligl att man prioriterar i arbetet för bullerlagstiftningen och tar de viktigaste sakerna först. Dä pekade utskotlsmajorilelen särskilt på trafikbullerulredningens och arbelsmifiöutredningens arbete.

I år får centerpartisterna sällskap med folkpartister och moderater, och nu vill reservanterna uppenbarligen markera sitt intresse för bullerfrågorna genom all begära all ytterligare en offentlig utredning skall tillsättas. Men ulskoitsmajorilelen har som sagl en annan uppfattning. Bakgrunden är ju den all del inom jordbruksdepartementet f n. pågår en kartläggning av bullerfrågorna, och vi tycker nog all del borde ha tillfredsställt reservanterna i nuvarande läge. Den karlläggningen kommer nämligen alt avslöja vilka delar av bulleromrädei som inte täcks upp tillfredsställande av gällande eller kommande lagstiftning. Därmed kan man alltså säga att arbelel pä den samordning som reservanterna är ute efter redan har päbörials. Kartläggningen kommer att visa om det finns luckor i lagstiftningen och om en samordning mellan olika tillämpningsområden är befogad. Det är exempelvis möjligl all arbetarskyddssiyrelsens anvisningar belräffande arbelsplalsbullret behöver kompletteras på en del punkter, sä att tillräcklig hänsyn också tas lill den yttre mifiövårdens ibland någol annorlunda krav. Där kommer man jusl på de frågor om det omgivningshygieniska bullret som herr Larsson i Borrby log upp.

Men innan pågående utredningar ännu är avslutade och departementets kartläggning är klar så tycker utskottsmajoriteten alt vi inle vet tillräckligt om vilka kompletteringar som behöver göras. Vi vel inte heller hur man skall åstadkomma dessa kompletteringar. Ulskoitsmajorilelen anser därför att det vore fel att nu tillmötesgå reservanternas krav på en ny utredning. Mol bakgrunden av de förslag som kommer från utredningarna, vilka strax är klara, kan del nämligen visa sig att de problem som reservanterna har pekat på - buller från sophämtning, galuarbeten etc. - är av den karaktären all de kan klaras upp redan i samband med pro-posilionsarbeiel. En offentlig utredning skulle i del lägel bara utgöra en slarkl fördröjande faktor när det gäller att åstadkomma just det vi alla är överens om, nämligen en bällre mifiö i bullerhänseende.

Herr lalman! Jag ber med de här orden att fä yrka bifall lill jordbruksutskottets hemställan i belänkandet nr 7.

140

Hen KRÖNMARK (m):

Herr lalman! När jag lyssnade till herr PeUersson i Lund fann jag

mot slutet av hans anförande alt hans värderingar i stort sell är desamma som reservanternas. Del tycks närmast vara av mera formella skäl som utskoltsmajorileten inte vill vara med om all skriva till regeringen.

Herr Pettersson anför att vid förra årets riksdag hade bl. a. moderata samlingspartiets representanter varit på en annan linje och menat all Iraflkbullerutredningen försl skulle ta upp de viktigaste sakerna. Det stämmer. Då var trafikbullerulredningen i färd med all lösa de problem som fanns angivna i direktiven, men nu är den utredningen i slutskedet, och därför kan del finnas anledning för regeringen att pröva huruvida denna utredning skall fortsätta med översynen för att fä fram gemensamma bullernormer eller om man skall rekonstruera utredningen. Del borde vara en räll naturlig mening all hävda från riksdagens talarstol. Som jag sade i mitt tidigare inlägg lycker jag att utskottsmajoriteten visar en i och för sig ur socialdemokratisk synpunkt försvarlig servilitel mot regeringen, men ur riksdagens synpunkt är den mindre förståelig. Efter herr Petterssons inlägg har sanneriigen inte skälet all rösla med reservationen minskat i tyngd utan snarare tvärtom.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

Hen LARSSON i Borrby (c):

Herr lalman! Herr Pettersson i Lund gav en alldeles korrekt redovisning av delta ärendes behandling. Jag gjorde mig skyldig lill en felsägning vid ett tidigare tillfälle när del gällde alt beskriva framstötarna under tidigare är. För att någol komplettera det resonemanget kan jag säga all det dock inte är riktigt korrekt av herr Pettersson att påstå att det inte gjorts några framställningar sedan 1971. Det kan vara rikligt när del gäller övergripande bulleriagstiftning, men frågan om de speciella problem som man från centerhåll hoppals få lösa har drivits i motioner 1972, 1973 och 1974. Herr Pettersson får ursäkta all jag inle riktigt höll reda på de olika åren. Jag kan också berätta all 1972 ansåg man att det inle alls var lämpligt all låta den sillande bullerulredningen la hand om dessa problem, och del blev riksdagens beslul. 1973 trodde man att trafikbullerulredningen skulle klara det här. Del motionerades på nyll 1974. Dä envisades utskottet och riksdagen att besluta så att dessa problem ändå sannolikt på något underligt sätt skulle lösas genom trafikbullerulredningens försorg. Herr Pettersson fär ursäkta att vi envisas och kommer igen här. I reservaiionen föreslår vi inle, som herr Pettersson påslår, en offentlig utredning, ulan vi säger all en särskild utredning måste klara av della. Del är nog väldigt svårt alt när man sä många |r i föfid har skjutit del här problemet framför sig kunna göra troligt alt olika utredningar som nu pågår skulle bringa problemet lill en snar lösning.

Med delta, herr lalman, vidhåller jag bifallsyrkandel lill reservationen.

Hen PETTERSSON i Lund (s):

Herr lalman! Jag vill säga till herr Larsson i Borrby all det är riktigt

141

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Enhetlig bullerlagstiftning

att det i Sveriges riksdag har väckts moiioner i bullerfrågan varie är sedan 1970. Men jag tycker inle att del kan vara etl försvar för herr Larsson i Borrby all underiåta alt något mera noggrant läsa handlingarna inför årets överläggning i bullerfrågan. Del var bara ell litet påpekande som jag ville göra i detta sammanhang.

Sedan gläder det mig all höra att man inte skall tolka reservanternas krav pä en särskild utredning sä alt de avser en offentlig utredning. Om del nu skulle bli så att utskoitsmajoriteien förlorar lottningen i Sveriges riksdag på den här punkten när vi inom kort går till votering, förutsatt att del blir en lottningssituation, kan det vara en iniressani och viktig information för departementschefen. Jag tror nämligen att framför allt sakliga skäl talar för all snabba åtgärder på det här området kräver att man håller ihop dessa frågor på ell eller annat sätt på departementsnivå. Om man sedan de stora utredningarna är klara skall se över att det inte flnns betydande luckor i bullerlagstiflning och liknande, måsle man arbeta med så mänga olika myndigheter och sä många olika instrument alt del är i första hand på departementsnivå som man åstadkommer de snabba resultaten. Därför var det mycket glädjande att höra del klarläggande beskedet som jordbruksutskottets ordförande gav att en särskild utredning icke nödvändigtvis betyder en offentlig utredning enligt reservanterna.

Herr Krönmark talar om servilitel inför regeringen och säger all det skulle vara serviliteten som gjort att vi inte ville gå med på reservanternas begäran om en särskild utredning och elt särskilt tillkännagivande. Jag har försökt att sakligt redovisa skälen till värt ställningstagande, och jag kan bara beklaga att herr Krönmark inte uppfattade dem pä det sätt som jag trodde.

Jag skulle kunna kontra med alt säga lill herr Krönmark att jag tror all serviliteten var betydligt slörre förra året, då vi hade moderaterna och folkpartiet med oss om att avslå en reservalion med liknande syfte som denna. Dä hade vi nämligen inle detta kartläggningsarbele i gång. Och har del skett någonting från är 1974 till 1975 har det varit del ur reservanternas synpunkt positiva alt vi har fått i gång det utredningsarbetet - visserligen inle i form av en offentlig utredning ulan i form av ett kartläggningsarbete, som syftar till en enhetlig och översiktlig bedömning av bullerfrägorna i departementets regi.

Med det nu anförda ber jag, herr lalman, all än en gäng fä yrka bifall lill jordbruksutskottets hemställan i betänkandet nr 7.

142

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels re-      Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Resultatutjämning vid beskattningen

servationen av herr Larsson i Borrby m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Borrby begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller jordbruksutskottets hemställan i belänkandet nr 7 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Larsson i Borrby m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparal verkställdes. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 145

Nej - 145

Avstår -      1

Dä sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på all ärendet skulle dels återförvisas till ulskottet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i röslurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter pä herr talmannens anmodan fru Karisson (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighet med nej-propositionens innehåll bifallit reservationen av herr Larsson i Borrby m. fl.

§ 3 Resultatutjämning vid beskattningen

Föredrogs skaiteutskollels belänkande nr 15 med anledning av motioner om resultatufiämning vid beskattningen.

I delta belänkande behandlades motionerna

1975:231 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt nu var i fråga (punklen 4), 1975:685 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), 1975:694 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c), 1975:704 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp), såvitt nu var i fråga (punklen 1),

1975:705 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m, c, fp), vari hemställts

1.   att riksdagen beslutade om ändringar i förordningen (1960:63) om rält till förlustufiämning vid taxering för inkomst i enlighet med vad som i molionen anförts,

2.   att riksdagen beslutade om rätt lill ufiämning i vissa fall av statlig

143

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Resultatutjämning vid beskattningen

inkomstskatt i samband med inkomststegring eller inkomstminskning i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. all riksdagen hos regeringen begärde alt skyndsam utredning om möjligheterna till en fullständig resultatufiämning gjordes, varvid i första hand frågan om resultatufiämning genom den s. k. kontometoden prövades samt alt förslag i detta syfte snarast förelades riksdagen,

1975:707 av herrar Persson i Heden (c) och Håkansson i Rönneberga (c),

1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m), såvitt nu var i fråga (punkterna F3 och F5),

1975:1041 av herr Böfiesson i Glömminge (c),

1975:1067 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m),

1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m), såviii nu var i fråga (punklerna 3 och 4) saml

1975:1077 av herrOlsson i Järvsö m. fl. (c),såvitt nu vari fråga (punkten 1).

Utskottet hemställde

1.                           belräffande förlustufiämning

att riksdagen skulle avslå motionen 1975:705 punklen 1,

2.                           belräffande progressionsufiämning
alt riksdagen skulle avslå

a.                           motionen  1975:694,

b.                           molionen 1975:705 punkten 2,

3.                           beträffande allmän öppen resultatufiämning
att riksdagen skulle avslå

a.                           motionen 1975:705 punkten 3,

b.                           molionen 1975:707,

c.                           molionen 1975:1067,

4.                           belräffande diverse fondavsättningar
att riksdagen skulle avslå

a.                           motionen 1975:231  punkten 4,

b.                           molionen 1975:685,

c.                           molionen  1975:704 punkten 1,

d.                           molionen 1975:1039 punkten F 3,

e.                           molionen 1975:1039 punkten F 5,
f motionen 1975:1041,

g. molionen 1975:1076 punklen 3, h. molionen 1975:1076 punkten 4, i. motionen 1975:1077 punkten I.

144

Reservalion hade avgivits av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vilka ansett alt utskottet under 1 och 2 b bort hemställa

alt riksdagen med anledning av motionen 1975:705 punkterna 1 och 2 hos regeringen begärde skyndsam utredning och förslag till riksmötet 1975/76 om dels ändringar i förordningen (1960:63) om rätt till    för-

luslufiämning vid taxering för inkomst och dels införande av rätt till      Nr 55
progressionsufiämning vid inkomststegring och inkomstminskning i en-     Torsdaeen den
lighet med vad som anförts i motionen 1975:705.                 10 anril 1975

Till beiänkandel hade fogats särskilda yttranden Resultatutjämning

1. av herrar Magnusson i Borås (m). Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson     vid beskattningen
i Järvsö (c), Hallenius (c) och Hörberg (fp) samt fru Troedsson (m),

2.    av herr Hörberg (fp).

Hen MAGNUSSON i Borås (m);

Herr lalman! Vår skattelagstiftning bygger på principen att beskall-ningsåret är en sluten enhet - i allmänhet kalenderåret eller bokslutsåret - och att skatten skall betalas för alla de inkomster som har åtnjutits under denna period. Eftersom vi i vår statliga beskattning haren mycket progressiv skatteskala kommer delta att innebära all den som har en mellan de olika åren varierande inkomst ofta blir hårdare beskattad än den som har en jämn inkomst de olika åren emellan.

Sedan länge har det rests krav pä skapande av rättvisa genom införande av en möjlighel all ufiämna inkomsterna. Därigenom skulle man erhålla en mera likformig beskattning av dem som har jämna inkomster och dem som har ojämna sådana.

År 1960 infördes räll till förlustufiämning, vilkel innebär all den som under ell år har underskoll kan få dra av del vid ell kommande års beskattning. I en motion, som har undertecknare från samtliga de tre icke-socialistiska partierna, har vi emellertid begärt vissa ändringar som vi finner motiverade. Sålunda anser vi att man skall ha rält lill förlustufiämning även om deklarationsplikl icke skulle ha förelegat under elt är. Vi kan inte heller finna att det bör medföra förlust av rätten till avdrag när aktierna i etl litet förelag försäfis till en tidigare meddelägare, om del t. ex. har inträffat ett dödsfall. Det finns enligt värt förmenande inget som helsl motiv för att inle godkänna detta.

Vidare har vi föreslagit alt riksdagen skall besluta om införande av en progressionsufiämning i enlighet med vad som föreslogs av 1957 års skalleutredning. En sådan skulle vara till stor nytta för dem som har ojämna inkomster, vilkel förekommer för många inkomsttagare. Den korta tid som beskattningsåret utgör kan inle sällan medföra all inkomslerna blir ojämnt fördelade. På grund av progressionen i beskattningen blir de därigenom mycket härdare beskattade än om man hade haft en jämn inkomst. Del är därför vi nu begär all det skall framläggas för riksdagen förslag om en lagstiftning i den här riktningen.

Vi kräver ocksä en öppen resultatufiämning, som skulle kunna få slor belydelse särskilt för näringsutövare. Man torde kunna pröva om inte koniometoden, som redan har kommii lill användning när det gäller skogsinkomster, är en lämplig anordning. Nu säger ulskottet att denna åtgärd kommeratt prövas av förelagsskalteberedningen. Det är väl riktigt, och därför har vi nöjt oss med ett särskilt yttrande pä den punklen.

10 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

145

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Resultatutjämning vid beskattningen

Förelagsskalteberedningen kommer all pröva även andra former för avsättning inom företagsamheten. Vi moderater har ju sedan många år tillbaka här i riksdagen föreslagit alt den mindre företagsamheten, som inte har möjligheter lill nämnvärda avskrivningar, skulle få avsätta en viss del av sin vinst till en s. k. självfinansieringsfond. Detta skulle ha slor betydelse när det gäller alt bygga upp en reserv till gagn för tryggheten. Det skulle ocksä göra det möjligt för förelaget alt lättare klara konjunkturväxlingarna och därmed vara en garanti för en säkrare sysselsättning för de anställda.

Herr talman! Med dessa ord ber jag att få yrka bifall lill den reservation som har fogals till utskollsbetänkandet.

146

Hen JOSEFSON (c);

Herr lalman! I skaiteutskollels belänkande nr 15 återkommer frågor vilka vi redan tidigare vid niånga tillfällen har behandlal här i riksdagen, nämligen resultalutjämning och förbättrade möjligheter till avsättning till vissa fonder. Kravet pä möjlighet för de mindre och medelstora företagen all göra en ufiämning mellan olika är har ställts under mänga år och även under den allmänna motionstiden i år. Samma sak gäller kravel pä räll lill avsättning lill vissa slag av fonder, en fondavsättning som syftar lill alt åstadkomma större trygghet för såväl de anställda som det egna företaget. Kraven anser vi nu som tidigare vara fullt berättigade.

Anledningen lill all vi i är inte föfil upp motionskraven på utredning och förlursbehandling är att här berörda frågor nu har avancerat så långt att de är föremål för översyn i förelagskalleberedningen. Det gäller såväl resultatufiämningen som möjligheterna till fondavsättning.

Inför della faktum vill vi avvakta uiredningens resullal. Vi förväntar alt detta kommer att framläggas någon gång under 1976. Vär uppfattning i sak är oförändrad. Med tillfredsställelse ser vi alt frågorna utreds -det är värt gamla krav som vi ställt under en föfid av år - och vi emotser resultatet med stort intresse.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets förslag.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr lalman! Jag ber all till alla delar få instämma i vad herr Josefson nyss sade och vill bara understryka behovet av all särskilda trygghetsfonder skapas för de mindre och medelstora företagen, såsom folkpartiet föreslagit i motionen 231. Det gäller för dessa företag att bygga upp reserver inför dåliga tider, sä alt man så långt möjligl kan garantera sysselsättnings- och lönelrygghelen för de anställda.

Somjag har sagl i det särskilda yttrandet förutsätter jag alt dessa saker beaktas av företagsskatteberedningen, när den nu skall utreda frågor som hör samman med fondavsättningar, och jag har inget annat yrkande än om bifall lill utskottets hemställan.

Hen WÄRNBERG (s);

Herr talman! I föreliggande utskottsbetänkande behandlas ell flertal moiioner vilka gäller del område som utreds av förelagsskalteberedningen. Föfiaklligen tar inte utskottet nu bestämd ställning lill dessa moiioner i sak, utan man avvaktar uiredningens resullal. Som påpekas i det första särskilda yttrande till betänkandet - och som här också anförts av herr Josefson - kan man förutse att dagen för framläggande av utredningens resultat inte behöver ligga så långt fram i liden. Jag avser därför, herr lalman, inte att nu ingå i någon sakdiskussion av dessa ärenden.

I utskottsbetänkandet berörs dock ytterligare ell par frågor som inle kan beräknas falla inom förelagsskalleberedningens arbetsområde. Del gäller moiioner om ändringar i bestämmelserna för föriuslavdrag och om allmän progressionsufiämning även för andra än företagare. Motionsförslagen är inte nya, och del är ganska svårt att hitta några nya argument för såväl motionärernas som utskotlsmajorilelens ståndpunkter.

I fråga om den utökade möjligheten till räll att göra föriuslavdrag även för är dä inte deklarationsplikl förelegal anför utskottet alt förlustavdrag bör vara förbehållet dem som idkar något slag av förvärvsverksamhet. Utskottet menar all om den skallskyldige haft någol slag av förvärvsverksamhet, så har han ocksä deklarationsplikl. Del går knappast alt hitta någol fall där den som haft någon form av förvärvsverksamhet inle har kunnai utnyUja rätten lill föriuslavdrag.

Då i en avdragsbar förlust ocksä inräknas allmänna avdrag, anser utskottet att det är oskäligt alt de som inle haft förvärvsinkomst ändå skulle kunna reducera sina framlida inkomster med stora allmänna avdrag. I extrema fall skulle t. o. m. barn, exempelvis med kapitalinkomst eller faslighetsinnehav, kunna åstadkomma föriuslavdrag flera år framåt i tiden.

Som herr Magnusson i Borås anfört måste det för fåmansbolagens del vara i huvudsak samma äganderällsförhällande förluståret som ufiäm-ningsårel för all räll lill föriuslavdrag skall föreligga. Vid dödsfall kvarstår rällen lill förlustufiämning så länge aktierna ägs av dem som ärvt dem. Men om de senare sålts lill någon annan, betraktas äganderättsförhållandena som förändrade, vilket de också onekligen är.

Nu menar reservanterna att rätlen till förlustavdrag skulle få vara kvar om överlåtelsen sker till tidigare ägare av aktier i samma företag. Även om utskottsmajoriteten gör del medgivandel att gällande regler kan synas stränga i enstaka fall, måsle man ha klart för sig att föriustavdraget då kan komma att utgå lill personer som inle lidit förlust. Risken är slor all föriuslavdrag på detta säll kan förvandlas lill en handelsvara. Riksdagen har tidigare tvingats ingripa mol den omfattande handel som förekommit med vinst- och föriustföretag, sä jag tror inle man kan beskylla utskottsmajoriteten för att se spöken mitt på fiusa dagen när man även i della fall talar om risken för missbruk.

Den kvarvarande frågan i reservationen gäller införande av en allmän

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Resultatutjämning vid beskattningen

147

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Resultatutjämning vid beskattningen

progressionsufiämning, i första hand för andra än företagare. Förelagar-gruppen har ju redan en icke obetydlig möjlighet lill progressionsufiämning genom de av- och nedskrivningsregler som finns. F. ö. är vi alla överens om att belräffande dessa yrkesgrupper invänta företagsskatteberedningens arbete.

Men för alla andra gäller beskattningsåret som en enhet och därmed lycker vi att också progressionen skall utgå efter de inkomster som in-fiänas under den här tiden. Skalleförmågan hänger ju samman med de aktuella inkomsterna. Har en skattskyldig infiänat sina pengar något annat är än det är de utbetalas finns möjlighet att ufiämna progressionen enligt reglerna för ackumulerad inkomst.

Med detta har jag inle sagl all beskattningsåret som enhet är någol absolut heligt vare sig för mig eller utskottsmajoriteten. Jag tror ändå att ett år f n. är en lika lämplig tidsrymd som två eller tre år, vilket föresvävar reservanterna. Livslön med progression därefter förespråkas av dem som har lång utbildningstid och sedan myckel höga inkomster. Del finns även de som förespråkar månaden som skatteperiod, vilket i de flesta fall gäller för sjömän. Jag tror att året kan vara en period lika lämplig som någon av dessa andra.

Reservanterna kan naturligtvis peka pä att en och annan orättvisa belräffande progressionen uppstår med vårt nuvarande system. Men jag tror del är lika lätt all visa pä orättvisor med reservanternas förslag. Jag kan inle se att del vore särskilt rättvist att en person som går ut i arbetslivet efter fullbordad ulbildning skulle ha en annan skatteprogression än den som arbetat några är med i övrigt sanima inkomster. Jag kan heller inte tycka all del är särskilt rättvist all någon som ett år exempelvis lever på skattefria inkomster, har sabbatsår eller dylikt, nästa år skall få lägre skatt än om vederbörande arbetat de båda åren. Nej, så länge som mycket annat i värt samhälle har året som måttstock tror jag att året är den bästa perioden för skatteenhelen.

Till slut, herr talman, har jag i den motion där herr Magnusson i Borås står som första namn funderat väldigt myckel pä en sak som jag inle begriper. Därför skulle jag vifia be herr Magnusson alt förklara för mig vad som menas med en passus som jag skall läsa upp: "Även för dem som har studerat och för första gången inträder i förvärvslivet innebär frånvaron av kommunalskalleavdrag att progressiviteten i den statliga inkomstskatten blir extra kännbar."

Jag skulle vifia fråga vilka andra fysiska personer som har delta kommunalskalleavdrag. Jag trodde att vi hade slopat del för räll länge sedan. Antingen är delta ell misslag eller också visar det faran av att skriva likalydande motioner är efter är och bara ändra datum.

Med della, herr talman, vill jag yrka bifall till skatteutskottets hemställan i dess helhet.

148

Hen MAGNUSSON i Borås (m):

Herr talman! Herr Wärnberg vill inte vara med om att den som ett år inte haft någon inkomst skulle kunna förlora möjligheten att göra avdrag för förlust. Jag tycker all del är all vara alltför hård. Det kan vara speciella förhållanden som gjort att vederbörande inle haft någon inkornsl elt år, och del kan därför vara helt i sin ordning med förlustavdrag.

När del gäller försäfiningen av aktiebolag har vi aldrig menat att förlustavdraget skulle bli en handelsvara, utan vi har bara pekat pä hur del blir när man säfier aktierna lill en tidigare delägare. Därför lycker jag all vi också här ställer elt myckel rimligt krav.

1 vad gäller passusen om kommunalskatleavdraget är det rikligt, herr Wärnberg, all den har råkat slå kvar ifrån den gamla moiion som vi har kört med i mänga är. Jag tycker inle det är skamligt att erkänna detta misslag. Någol annat svar kan jag inte ge på herr Wärnbergs fråga. Jag hoppas alt herr Wärnberg är belåten med del svaret som är rakt på sak och hell ärligt.

Hen WÄRNBERG (s):

Herr lalman! Jag tackar för ell hederligt och ärligt svar. Ni ser här faran med att skriva samma motion år efter år och bara sälla nytt datum på den. När reglerna ändras så innehåller motionen sakfel.

Jag menar att det blir fråga om en handelsvara för dödsboet om man säfier en förlust kanske lill flera delägare som tidigare har haft aktier i bolaget.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten I

Proposilioner gavs pä bifall till dels ulskoilels hemställan, dels reservationen av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 15 punkten I  rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservaiionen av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 249

Nej -   41

Avstår -      1

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

R esultatutjämnlng vid beskattningen

149

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

Punkten 2 a

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2 b

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller skalleulskottets hemställan i betänkandet nr 15 punkten 2 b röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herr Magnusson i Borås och fru Troedsson i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 248

Nej -   39

Avstår -     3

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

150

§ 4 Företagsbeskattningen

Föredrogs skalleulskottets betänkande nr 16 med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.

I della betänkande behandlades motionerna

1975:231 av herr Helén m, fl, (fp), såvitt nu var i fråga (punkterna 2 och 3),

1975:1039 av herr Bohman m. fl, (m), såvitt nu var i fråga (punkterna F4, H och I),

1975:1051 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts

1.   att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om tilläggsdirektiv till förelagsskalteberedningen alt med förtur behandla frågan om att göra bolagsbeskatiningen progressiv och om en skärpning av avskrivningsreglerna så all en större del av bolagsvinsterna togs fram för beskattning,

2.   att riksdagen beslutade anta av motionärerna framlagt förslag lill förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, innebärande en höjning av bolagsskatten med 10 %,

5).

1975:1054 av herr Hovhammar m.fl. (m, c, fp),

1975:1071 av herr Nordgren m.fl. (m),

1975:1074 av herr Nordgren m. fl. (m, c) saml

1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m), såvitt nu var i fråga (punklen

Utskottet hemställde

1. belräffande företagsbeskattningen

att riksdagen skulle avslå

1.    motionen 1975:1039 punkterna F4 och H,

2.    motionen  1975:1051,

3.    molionen 1975:1074,

4.    motionen 1975:1076 punkten 5, 2. beträffande kapitalbeskattningen att riksdagen skulle avslå

1. molionen 1975:231 punkterna 2 och 3,

2, motionen 1975:1039 punklen I,

3. molionen 1975:1054,

4, motionen  1975:1071.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

Hen LORENTZON (vpk):

Herr talman! Dä man läser skatleulskottets betänkande nr 16 kommer man osökt att länka pä den gamle rimsmidarens uitryck;

När hin onde inle ville all någol skulle ske,

dä tillsatte han en kommitté.

Jag gör naturligtvis inga jämförelser i övrigl.

Utskottets avslagsyrkande på vpk:s moiion 1051 är bara motiverat med all det finns en föreiagsskalteberedning. Detta är, menar jag, ingen godtagbar motivering. Motionens yrkande tar nämligen hänsyn lill all en sådan beredning arbelar. 1 del ena yrkandet kräver vi all förelagsskalteberedningen med förtur skall behandla frågor som gäller förändringar i principerna för företagsbeskattningen, dvs. vi kräver en progressiv bolagsbeskaltning och en skärpning av avskrivningsreglerna.

Motionens andra, yrkande, att den statliga bolagsskallesalsen äter höjs lill 50 96, kan riksdagen besluta om redan i dag ulan föregående utredning, eftersom det yrkandet inle ändrar pä eller ingriper i de principer som ligger till grund för företagsbeskattningen.

Genom att hänvisa till den pågående beredningen anser sig skatteutskottet i sitt belänkande kunna fly undan själva sakfrågan.

De svenska bolagen är skattemässigl slarkl gynnade. Sverige betecknas ju som ell paradis för kapitalister. I olika sammanhang skryts det t. o. m. med detta även frän denna talarstol. Skattemässigl är påståendet också välgrundat. Den nominella statliga bolagsvinslskallesalsen har sedan 1959 varit 40 %. Dessförinnan hade den några år varit 50 96, vilket vi nu föreslår att den äter skall bli. Det är bara den nominella procentsatsen som har legal stilla sedan 1959. Den effektiva skattesatsen, dvs. skallen

151

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

i förhållande till den verkliga vinsten, har däremot kraftigt minskal. År 1967 var den effektiva skattesatsen 39,7 96 för industrin totalt, och 1971 hade den sjunkit lill 28,5 96.

Undersökningar som gjorts visar också alt bolagen numera svarar för en allt mindre del av landels skatter. Del rör sig om en andelsförskjulning frän något över 15 96 år 1950 till knappt 4 96 under de senasie åren. Att den effektiva skattesatsen har minskat beror pä de generösa avskrivningsreglerna. Dessa regler måste enligt vär mening skärpas. Men samtidigt måste den nominella skattesatsen höjas.

De senaste åren har de svenska kapitalisterna gjort rekordslora vinster. Del är bekant för alla i delta land. Det har t. o. m. uppmärksammals av regeringen, och på regeringens förslag beslöt riksdagen som bekant i fiol att företagen skulle avsälla vad man kallade övervinster i särskilda fonder, en arbelsmifiöfond och en särskild investeringsfond. Men dessa fonder var ju knappast ägnade alt skära ned rekordprofiterna. Snarare tvärtom. Eftersom de fonderade medlen är skattefria undkommer bolagen därmed ytterligare skaltesummor. I praktiken fiänar bolagen på dessa fonder. Regeringen ökade bolagsvinsterna men låtsades kapa dem.

Den ökade arbetsgivaravgiften har knappast varit till nackdel för kapitalägarna i Sverige, eftersom åtminstone de senaste höjningarna av denna avgift har varit kopplade lill krav att de fackliga organisationerna skall hälla igen på sina lönekrav i motsvarande grad. Bolagens skattebetalningar lill statsverket har relativt krympt. Vad som däremot inle minskat är statens gåvor och subventioner till näringslivet. Förelagen kan numera få gåvor och subventioner till nästan varie post i sin budget. Räknar man med vad staten indirekt ger företagen i infrastruklurella invesieringar, i forsknings- och ulvecklingsfiänster, i lokaliseringsbidrag, i stimulanser för all anställa vissa kategorier, i billiga riskfyllda krediter, i exportstöd, i lageruppbyggnadsstöd, i stödköp, osv., finner man att staten numera omfördelar resurser från lönlagarna till kapitalägarna. Bolagsskatten torde således nu ha blivit en omvänd skatt, en bolagsherrarnas beskattning av de arbetande via statsapparaten. Det är för att ändra pä detta som vi föreslår en omedelbar höjning av den statliga bolagsvinst-beskattningen lill 50 96.

Herr lalman! Eftersom vänsterpartiet kommunisterna inte är representerat i skalteutskoltet finns ingen reservation på denna punkt. Jag får därför med hänvisning lill vad jag här har sagt yrka bifall till motion 1051 av herr Hermansson m. fl.

152

Hen WÄRNBERG (s):

Herr lalman! Samtliga de frågor som berörs i skatleutskottets belänkande nr 16 är föremål för förelagsskalleberedningens arbete. Inom ett par år kommer förslag alt föreligga även i de frågor som i dag har tagits upp av herr Lorenlzon. Vi kommer således ganska snart alt få la slällning till bl. a. fördelningen av resurserna och fördelningen av kapitalvinster. Det finns alltså ingen anledning att i dag föregripa uiredningens resullal.

Därför har utskottet enhälligl beslutat avvakta förelagsskalleberedningens förslag. Den moiion som herr Lorenlzon har berört kommer också att las upp i förelagsskalleberedningens arbete. Jag ber all fä yrka bifall lill skatleulskottets hemställan.

Hen LORENTZON (vpk):

Herr talman! Den här motionen är en gammal bekant - för herr Wärnberg och för kammaren. Den var det också för den gamla riksdagen. Motionen är däremot ingen avskrift av tidigare års motioner, sä här flnns inga fel insmugna, och därför all ändringar har gjorts i lagstiftningen sedan motionen författades. De krav vi har ställt har del inle gjort någonting åt. Redan 1971, när denna riksdag för första gången öppnades, väckte vi en moiion med dessa yrkanden, och vi har återkommit med dem är efter år. Och i den gamla riksdagen var skaiteutskollels föregångare bevillningsutskottet lika ogint som skalteutskoltet nu varit de senaste åren.

Skalteutskoltet har alltså gång på gäng avstyrkt vår moiion med motiveringar som närmast för tanken till den obotfärdiges förhinder. Förslaget om en höjning av bolagsskatten med 10 % går utanför ramen av vad förelagsskalteberedningen har att ta upp. Den frågan skulle kunna avgöras i dag, men del berörde inle herr Wärnberg.

Vi kommer givelvis all fortsätta att väcka moiioner om en högre beskattning av de höga bolagsvinsterna. Vi kan inte se någon rimlig anledning all ha del så i värt land all man beskaltar lönlagarna men låter bolagen slippa undan. Bolagen ges år efter är stora favörer och gör jättevinster pä de arbelandes bekostnad. Nu senast lovade man arbetarna att de övervinster som redovisades skulle gä tillbaka till dem som arbetat in dem, men i stället får bolagen behålla dem. Någon längre lid går det väl inle all fortsätta pä det här sättet. Även om herr Wärnberg i är lovat all frågan skall las upp i beredningen och all denna skall vara färdig med sitt svar om ell par år och att dä även de frågor som vi har tagit upp i vår moiion skall kunna behandlas, lycker vi att liden är för långt liden. Denna beredning har pågått i alltför många år ulan alt den gett något som helst positivt resultat.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

Hen WÄRNBERG (s):

Herr lalman! Jag kan inle lova herr Lorenlzon att resultatet blir del som herr Lorenlzon vill ha; jag har bara sagl all ärendet är under prövning, och att ett utlåtande kommer från förelagsskalteberedningen när herr Lorentzons förslag är prövat. Däremot kan jag naturligtvis inte säga vad resultatet blir.

Om jag skall gå in i sak i resonemanget här kan jag väl säga all de 10 procenten kanske egentligen är relativt ointressanta just nu med tanke på all det bara är en liten, liten del av beskattningen som tas ul den vägen, medan den stora skattedelen - om man får kalla del så - las på arbetsgivaravgifissidan. Där är de verkligt stora pengarna att hämta.

153

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

Sedan kan man förslås diskutera huruvida ocksä det som las ul den vägen är löner - man kan föra ell långt resonemang om hur mycket som är lön och hur mycket som är skatt.

Jag vill inle förneka alt det kan tyckas att 40 96 i bolagsskall inte är särskilt myckel, men vi bör ha klart för oss att vi i dag har en dubbelbeskattning. En skall lill tas alltså ul. I den väsleriändska väriden är vi i Sverige tämligen ensamma om alt ha en dubbelbeskaltningseffekl som är så stor. Vi tar alltså på den beskattade vinsten - den vinst som utdelas - ut så hög skall alt den är den högsta i den västerländska världen. Å andra sidan har vi en hel mängd avskrivningsregler som är liberalare än vad man har i den övriga delen av världen. Här kan det finnas plals för ommöbleringar pä olika sätt. Del är inte bara sä all man kan anta en författning - som herr Lorenlzon vill alt vi skall göra - om en höjning av bolagsskallen med 10 96, utan allting annat måsle ocksä vägas in vid bedömningen.

Vidare är del inte bara fråga om avgifter ulan också om de förmåner av olika slag som företagen får i dag och som herr Lorenlzon har räknat upp. Del är således inga skattefrågor, utan här gäller det förmåner som samhället ger företagarna för att de skall nä en bra sysselsättningseffekt eller av andra skäl. De sakerna vill jag emellertid icke la upp till diskussion här i kväll - även om de kanske hör hit; man kanske skall blanda in dem i skattedebalten också. Men det är inle vad vi skall diskutera i kväll.

154

Hen LORENTZON (vpk):

Herr lalman! Beträffande del som herr Wärnberg nämnde om att de favörer som riksdagen beslutar ge de stora bolagen har sysselsätiningsmässiga aspekter skulle det kunna anföras en hel rad exempel pä alt del i verkligheten inte ligger så lill. De slora bolagen har ju genom dessa favörer och de pengar de erhållit rationaliserat sina förelag, och i stället för att flera människor skulle få anställning har faktiskt färre blivit anställda. Den frågan går alltså inte att använda i det här sammanhanget när del gäller de slora bolagen.

I vad gäller dubbelbeskattningen vet jag alt den historien har dragils varie år när denna moiion har behandlats i riksdagen, men detta säger ändå så litet, eftersom det sakligt sett numera är så, alt andelsförskjui-ningen från de slora bolagen när del gäller skatteintäkter i det här landet har sjunkit lill 4 96. Den var myckel högre för några år sedan. Bolagen betalar alltså relativt sell mindre skatt nu än vad de har gjort någon gång tidigare. - Delta argument håller därför inle heller.

Om del sedan är sä, all bolagsbeskatiningen med dessa 10 96 betyder så litet i verkligheten, skulle vi ju kunna besluta alt i dag genomföra den reformen. Jag är fullt på det klara med all förelagsskalteberedningen inle kommer att gilla de förslag som vi framställer. Eftersom detta är en klassfråga kommer såväl sammansättningen i riksdagen som arbetarnas mening ute i förelagen att bli avgörande. Men hur läget blir dä kan inte bedömas i dag.

Hen WÄRNBERG (s):

Herr lalman! Jag skall fortsätta all uppehålla mig vid skattefrågan. När jag säger all en höjning av bolagsskatten med 10 96 inte betyder särskilt mycket, ser jag del i förhällande lill andra skatter. En proposilion har lagts fram med förslag om all förelagens sociala avgifter skall öka med 5 mifiarder kronor - en produktionsskatt, eller vad det skall kallas. En 10-procentig höjning av bolagsskatten skulle kanske bli en tiondel av delta belopp. Del är i den relationen man skall se vpk-förslagel.

Om vi har sä gynnsamma regler för avskrivningar och nedskrivningar alt förelagen i dag har en latent skalleskuld pä kanske 10 mifiarder kronor är del den sidan av saken som skall angripas. Vi kan inte ingripa med en höjning av bolagsskallen, eftersom vi redan i dag har sä hög skall där att om man räknar in dubbelbeskallningseffeklen beskattas de flesta vinster som utdelas med mellan 80 och 90 96. Det är en oerhört mycket högre beskattning än vad man har på den sidan i andra länder. Frågan hur stor konsolideringen skall vara är lika iniressani som frågan om skat-teprocenlsalsen för aktiebolag.

Jag har sett den här frågan sä, att eftersom mer och mer av samhällets skattebörda i dag flyttas över till produktionssektorn är en höjning av bolagsskatten med 10 96 relativt ointressant från slalsfinansiell synpunkt.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

Hen LORENTZON (vpk);

Herr talman! Vi har två yrkanden i vär motion. Del första gäller till-läggsdirekiiv lill förelagsskalteberedningen att med förtur behandla frågan om all göra bolagsbeskatiningen progressiv och om en skärpning av avskrivningsreglerna, sä att en slörre del av bolagsvinsterna tas fram för beskattning. Och vad svarar utskottet? Jo, man säger att ingenting nyll har framkommit sedan tidigare moiioner behandlades och därför avstyrker man vår motion.

Del andra yrkandet gäller den 10-procentiga höjningen av bolagsskallen. En sådan höjning kan beslutas i dag. Om den är av så ringa omfattning som herr Wärnberg vill göra gällande kan ju riksdagen besluta i den frågan.

Hen WÄRNBERG (s);

Herr lalman! När herr Lorenlzon kommer in på den progressiva bolagsskatten hörs del alt han inte känner särskilt bra lill hur det i dag går till i aktiebolagen. De flesta aktiebolag har möjlighel all genom av-och nedskrivningar själva reglera den vinst som de vill ta fram. Den las fram sä all den blir lagom stor för all tillfredsställa aktieägarnas krav. Även om vi skulle tillämpa en progressiv beskattning för de börsnoterade företagen, där del är fråga om aktieutdelning, kan vi i vafie fall inle göra det för fåmansbolagen, där vederbörande lar ul bolagsvinsten i form av lön. Om jättelika vinster las ul på annat sätt, vart lar då progressiviteten vägen? Myckel bärkraftiga förelag skulle kunna komma i den lägsta pro-gressivitelsklassen, medan elt tiotal aktieägare som ville ha utdelning

155

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Företagsbeskattningen

skulle komma i den högsta progressivitelsklassen. Del är alltså etl relativt dödfött förslag som herr Lorenlzon har lagt fram.

Hen LORENTZON (vpk):

Herr talman! Om förslaget vore så dödfött, skulle givelvis inle utskollet svara på det säll som del gör. Dä hade man heller aldrig tillsatt denna föreiagsskalteberedning. Redan på den liden dä vi hade bevillningsutskottet, dvs. skatleutskottets föregångare, var man lika ogin när del gällde yrkanden om bolagsbeskatiningen som man är i dag. Så enkelt ligger hela frågan lill.

Hen WÄRNBERG (s):

Herr talman! Sä enkelt är del inte! Det ingår icke i förelagsskalleberedningens direktiv alt försöka införa någon progressiv bolagsskatt. Däremot ingår del i direktiven all beredningen kan föreslå ändringar av de olika skattesatserna, trots all herr Lorenlzon uttryckte tvivel om all förelagsskalteberedningen hade möjligheter all la ställning till dessa.

Herr LORENTZON (vpk):

Herr talman! Men vårt första yrkande i molionen gäller ju tilläggsdirektiv lill ulredningen angående företagsbeskattningens progressivitet. Vi har ju ställt förslaget pä det sättet.

Överläggningen var härmed slutad.

Punklen 1 Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels molionen nr 1051 av herr Hermansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lorenlzon begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 16 punkten 1 mom. 2 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1051.

156

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Lorenlzon begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 262 Nej -    14

Mom.   3  och   4 Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Vårdnad av barn utom äktenskap

§ 5 Vårdnad av barn utom äktenskap

Föredrogs lagutskottets betänkande nr 14 med anledning av motioner om talan angående äktenskaplig börd och om vårdnad av barn utom äktenskap.

Fru FRÄNDÅS (s):

Herr talman! De ändringar som infördes i giftermålsbalken 1973 ä-sladkom all skilsmässoförfarandel blev betydligt förenklat. Makar som vill skiljas behöver inle längre tvista om vem av dem som bär skulden lill skilsmässan. Skilsmässoförfarandel är avdramaliseral och man kan skifias i sämja.

Men om man har ell gemensamt barn, uppstår ofta ändå uppslitande tvister om vem av de båda föräldrarna som skall ha vårdnaden om barnel. Nuvarande lagstiftning innebär all en, och endasl en, av de båda föräldrarna kan bli vårdnadshavare. Barn över 12 år får själva avgöra hos vilken av föräldrarna del vill bo.

Barn behöver, och önskar självfallet, goda relationer till båda föräldrarna men tvingas då ofta ta ställning för en av dem.

Värdnadsfrägan belräffande yngre barn avgörs av domstol. Vägledande vid beslulel skall vara "barnels bästa". Det görs mellan 150 och 200 vårdnadsutredningar per år. Där gäller del vanligen att hopa så myckel förnedrande material som möjligl om den andra parten för att själv framstå som lämpligast. Barnel slits mellan tvä människor, som tvingas framställa varandra som olämpliga föräldrar.

Vårdnadsutredningen kan för barnels del bli fullkomligt förödande. Barnel kan knappast undgå att under den långa utredningstiden påverkas av föräldrarnas oro och ångest. Inle nog med detta, familjens vänner och släktingar dras in i kampen, och barnel kommer mänga gånger i framtiden alt möta spår av det förtal som tidigare vänner utsatt mamman eller pappan för.

Barnets, och även föräldrarnas, bästa måste uppenbarligen vara att i möjligaste mån slippa dessa uppslitande vårdnadslvisler. Del skulle uppnås om lagstiftningen ändrades så, all de föräldrar som så önskade kunde fä gemensam juridisk vårdnad av sill barn, även om de inle är sammanboende. Också den faktiska värden av barnel skulle i högre grad än nu kunna delas mellan föräldrarna.

För den av f''-i;-äldrarna - oftast mamman - som nu får vårdnaden

157

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Vårdnad av barn utom äktenskap

158

av barnel uppslår ofta en orimlig arbetsbörda. Hon har hela ansvaret för barnels vardagsliv med allt vad det innebär av svårigheter all kombinera förvärvsarbete, vård av barn och deltagande i samhällsarbete -poliliska, fackliga och kulturella aktiviteter. Hon blir ofta hell låst i sin mammaroll, hon har ingen att dela ansvaret och arbetsbördan med. Mamman upplevs av barnet som den trötta och slitna föräldern med dåligt samvete över all inte räcka till.

För den som inte fär vårdnaden om barnet - oftast pappan -innebär skilsmässan ell stort tomrum i vardagen. Papparollen kan inskränkas till en poslanvisning en gång i månaden och umgänge med barnet i bästa fall varannan helg. Barnel träffar sin pappa under några korta dagar dä man inte hinner etablera en djupare känslomässig kontaki och närhet.

När det gäller vården av barn lill sammanboende föräldrar har vi skapat ell system av lagar som möjliggör för pappan all ändra sin traditionella andraplansroll. Han har fått möjlighel alt dela vardagsarbetet med barnen. Även del barn vars föräldrar inte är sammanboende måste få räll all i möjligaste mån dela både vardag och fritid med båda föräldrarna. Vad skall barnel annars fä för uppfattning om de vuxnas värid och könsroller, om de upplever en trött och sliten vardagsmamma och en fritidspappa som sä småningom blir alltmer främmande?

Värdnadsfrägan har ibland också setts som en jämställdhelsfråga. Del har framställts krav på alt männen, i lika stor utsträckning som kvinnorna, skulle kunna få vårdnaden om barnel. Frågan har pä sä sätt utvecklats lill en kamp mellan könen. Den synen är i grunden djupt reaktionär. Vi kan inle hälla med om all jämställdhet har uppnåtts om mannen i 50 96 av fallen tilldelas vårdnaden av barnet. Förde inblandade parterna uppnås ju inte i det enskilda fallet någon jämställdhet. Det enda som förändras är, att del i högre grad än nu är mannen som blir den utarbetade vardagspappan och kvinnan som blir den halvt främmande person som barnel umgås med ibland på fritiden. För barnel innebär detta i realiteten ingen förbättring.

Vi anser att värdnadsfrägan helt enkelt är fel ställd. Nu lyder frågan; Vem av de båda föräldrarna skall få vårdnaden och därmed den faktiska vården av barnel?

Om möjlighel till delad juridisk vårdnad infördes, skulle frågan i stället kunna lyda: Hur skall vi praktiskt ordna det så att barnet i största möjliga utsträckning får behålla en djup och varaktig kontaki med båda föräldrarna?

Dä skulle frågan om barnels bästa verkligen kunna sältas i centrum, och inle som nu underordnas föräldrarnas maktkamp. De f d. makarnas inbördes relationer efter skilsmässan skulle också förbättras, om de slapp den uppslitande vårdnadstvislen. De skulle sannolikt ocksä bemöda sig om all tillsammans finna lösningar på de praktiska problem som rör barnet.

Vi motionärer hälsar med lillfredsslällelse att frågan om gemensam juridisk vårdnad av barn till icke sammanboende föräldrar får sin lösning

i den departementspromemoria som utskottet hänvisat lill i sill svar      Nr 55
pä molionen.                                                                  Torsdagen den

Herr lalman! Jag har inget annat yrkande än ulskoilels.           10 anril 1975

I detta anförande instämde herrar Göransson, Hugosson och Bergqvist, fru Ström och fru Theorin saml herrar Sundgren och Sirömberg i Vretstorp (samtliga s).

Vårdnad av barn utom äktenskap

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Det är numera snabba turer i attityderna lill vårdnads-frågorna. Ena året staplar lagutskotlel mer eller mindre ansträngda invändningar ovanpå varandra i fråga om gemensam vårdnad för ogifta samlevande. Nästa år känner departementet ett hastigt påkommet behov av all vara progressivt och förebådar så ell förslag om gemensam vårdnad, som tydligen kommer att avse inte bara samlevande utan också alla kategorier icke samlevande. Kapplöpningen mellan herr Lidbom och motionärerna är onekligen ell anslående skådespel.

Men all ironi åsido är det i högsta grad tillfredsställande all det nu böfiar röra sig i fråga om gemensam vårdnad. Verkligheten tränger sent omsider in i lagstiftningen. Den livliga offentliga diskussionen på senare tid har satt mänga traditionella begrepp pä del här området under debatt. En lösning av den gemensamma vårdnadens problem har en mängd fördelar.

För ogifta samlevande innebär den en viklig rälivisereform. För icke samlevande föräldrar erbjuder den en möjlighel all lösa tvister i godo ulan alt någon behöver känna sig åsidosatt. För barnen innebär den en möjlighet alt slippa uppleva föräldrarnas konflikt och all behälla en lika god kontaki med båda föräldrarna i trots av separationen. Underlättar och uppmuntrar man gemensam vårdnad, bringas antalet domslolspro-cesser säkerligen ner. Man kommer också ifrån det olämpliga systemet med vårdnadsutredningar, där tvivelaktiga referenssystem, ytliga analyser och dunkla värderingar fär fälla utslaget. Man kommer ifrån inblandningen frän myndigheter, vars benägenhet all länka i könsroller varit Slarkl normgivande för deras sätt att hantera barnen. Man kommer ifrån hovrätter, som i prejudikatsfall påstår alt mödrar är bäst pä känslomässiga omsorger och att fäder är bäst på planlagd uppfostran - två mycket vanliga fraser i domskäl från hovrätterna. Man kommer ifrån den befängda åsikten all flickor helsl bör vara hos sin mamma och att pojkar skulle särskilt behöva ett manligt stöd - föreställningar som alltför länge flutit omkring i den offlciella ideologin.

Man kommer också ifrån traditionella uppfattningar att barn måsle tvingas ha en nära vuxenkontakt, en sovplats osv. Hemmet som en skön-målad Carl Larsson-akvarell kanske kan fås all försvinna ur den offlciella föreslällningsväriden, lika väl som del sedan länge häller på att upplösas i praktiken. Kanske skall vi dä lära oss förstå all barn inle är hundar eller kattor, som har sin trygghet i materiella ting och fyra väggar, ulan

159

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Vårdnad av barn utom äktenskap

har sin trygghet i människor och i ell öppet sinne för omgivningen. All nära förlrolighet med tvä eller flera vuxna stimulerar mer och ger mer trygghet än den snäva bundenheten lill en enda förälder - i synnerhet som ellbarnshushället mer och mer blir del vanliga.

Kanske kan den nya lagstiftningen också hjälpa människorna lill slörre självständighet, slörre möjlighel att klara ut en konflikt och hjälpa dem lill den mognande insikten att del bortom den traditionella famifien och tväpartsförhållandet skymtar rikare och öppnare sociala koniaklsyslem.

Lät oss från vpk:s sida bara hoppas alt herr Lidbom inle låler skrämma sig av de tradilionalisliska föreställningar med vilka de officiella remissinstanserna sannolikt kommer all möta hans promemoria och hans förslag. På den punklen är lyvärr ulvecklingen allfiämt osäker.

Herr talman! Jag har inget yrkande.

160

Hen HAMMARBERG (s):

Herr talman! De frågor som tas upp i lagutskottets belänkande nr 14 är inle nya för oss som har sysslat med famifielagsliftning under några år. Vi känner igen dem frän den partiella reform pä familjelagstiftningens område som togs 1973. Vi känner igen dem från en motion lill 1974 års riksdag.

Vid båda dessa tillfällen utgick lagutskottet ifrån alt del fanns mycket som talade för att man skulle gä den nu föreslagna vägen. All utskottet icke föfide motionärerna berodde väl främst pä att vi fann all del förelåg räll störa administrativa svårigheter; del skulle komma alt krävas tekniska lösningar som man inle på rak arm kunde sätta sig ner och formulera vid en utskottsbehandling.

Jag finner också anledning erinra om att i famifielagsakkunnigas betänkande fanns etl majoritelsförslag som förordade gemensam vårdnad även för utomäklenskapliga, barn. Den majoriteten bestod av socialdemokraterna plus folkpartisten herr Romanus. Denna ståndpunkt fanns alltså med då famifielagsakkunnigas belänkande gick ul pä remiss. Del är väl de synpunkler som framfördes i samband med remissbehandlingen och som visade på tekniska och administrativa svårigheter som har gjort all lagutskottet tidigare icke funnit anledning alt gä på motionärernas linje. Lagutskottet erinrade emellertid om all man förutsatte alt regeringen skulle föfia ulvecklingen på del här området.

Vid förra årets riksdag togs en motion angående bördsreglerna. Vid behandlingen av den motionen hemslällde lagutskottet all riksdagen hos regeringen skulle begära en översyn av bördsreglerna. Med stor lillfredsslällelse konstaterar vi nu att den hemställan har lett till ätgärder från regeringens sida och all man dessutom har tagit ad notam vad utskollet tidigare sade, nämligen alt frågan skulle föfias. Den deparlementsöversyn som sker och har skett i vad gäller bördsreglerna har ocksä lill syfte all vårdnadsfrågorna skall ses över.

1 ett svar på en enkel fråga i januari meddelade slalsrådel Lidbom att den här ulredningen pågick i departementet, och han signalerade all

elt förslag skulle läggas fram under våren. Jag vill, som sagl, uttala den största tillfredsställelse över detta och samiidigi uttrycka förhoppningen alt den promemoria som väl blir ett resultat av den deparlemenlsul-redning som pågår kommer all ta upp och ge en lösning av de här frågorna om den gemensamma vårdnaden.

I tidigare diskussioner om den gemensamma vårdnaden har syftet främst varit all lösa frågan för sammanboende som icke var gifta. Fru Frändås moiion går en bit längre, och hon anser att man också skall pröva om inte gemensam vårdnad kan komma till stånd även efter skilsmässor. Det har belysts i hennes anförande. Pä det viset har del tillförts något nytt i den här dagens debatt om den gemensamma vårdnaden.

Vi uttrycker den förhoppningen frän utskottets sida - det framgår av skrivningen i värt belänkande - att också den delen av problematiken rörande den gemensamma vårdnaden skall behandlas i den väntade promemorian.

Jag skulle, herr talman, ha kunnat nöja mig med all efter det nu anförda yrka bifall lill lagutskottets hemställan i betänkandet nr 14. Jag skall emellertid ytterligare understryka motiveringen till all jag yrkar bifall till utskottets hemställan med alt citera några rader ur det särskilda yttrande som vpk-ledamolen herr Israelsson har fogat till lagutskottets betänkande. Jag tycker att han på etl bra sätt skildrar utskottets moderering när han säger föfiande:

"Utskottets främsta motivering för avslag på motionen är att den fråga som tas upp skall bli föremål för överväganden och förslag inom berört departement. Utfästelse härom har getts av statsrådet Lidbom i etl frågesvar den 23 januari 1975. Dä den i molionen upptagna frågeställningen sålunda kommer att bli föremål för överväganden och förslag lill riksdagen från regeringens sida sä kommer troligen motionens syfte att bli tillgodosett ulan någon vidare åtgärd från riksdagens sida."

Herr talman med detta yrkar jag bifall till lagutskottets hemställan i belänkandet nr 14.

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Vårdnad av barn utom äktenskap

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottets hemställan bifölls,

Pä förslag av herr talmannen beslöt kammaren att uppskjuta behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till morgondagens sammanträde,

I

§ 6 Herr talmannen meddelade att pä föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle näringsutskottets betänkande nr 12-15 uppföras sist.

11 Riksdagens protokoll 1975. Nr 54-57

161

Nr 55

Torsdagen den 10 april 1975

Meddelande om .fråga

§ 7 Meddelande om fråga

Meddelades att föfiande fråga framställts

den 10 april

Nr 159 av fröken Hörién (fp) lill fru statsrådet Hjelm-Wallén om vidgade möjligheter till fast anställning för vissa akademiskt utbildade lärare:

Bland behöriga sökande till praktisk lärarutbildning för erhållande av adjunktskompetens finns många med flerårig tjänstgöring som lärare, vilkas möjligheter att vinna inträde vid lärarhögskola i dag är närmast obeflntliga. För en del av dessa är också dispensvägen helt stängd. Med anledning härav ber jag att till statsrådet fru Lena Hjelm-Wallén få ställa föfiande fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att ge möjlighet till fast anställning för lärare med akademisk ulbildning för adjunktsbehörighet, som i dag saknar möjlighet all erhålla praktisk lärarutbildning?

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 22.59.

162

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Solveig Gemert