Riksdagens protokoll 1975:41 Onsdagen den 19 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1975:41

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:41

Onsdagen den 19 mars

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en böfian av herr förste vice talmannen.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

De homosexuellas

familjerättsliga

ställning

§ 1 De homosexuellas familjerättsliga ställning

Föredrogs lagutskottets belänkande nr 8 med anledning av motion om de homosexuellas famifierättsliga ställning.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Uppskattningsvis finns det i dag minst 300 000 homosexuella i Sverige. De representerar en sedan urminnes lid grovt diskriminerad minoritet i det svenska samhället. Länge var homosexuellt umgänge ell brott enligt svensk lag. Ännu pä 1950-lalei drevs i den borgerliga välansiändighelens namn en skoningslös hels i massmedia mol homosexuella.

Mycket långsamt har denna grova intolerans vikit lillbaka. Vid 1973 års famifierättsreform glömdes de homosexuella fortfarande bort. 1 mängd stod ledamöter av företrädesvis borgerliga partier upp här i kammaren och höll sentimentala tal om käriek mellan man och kvinna och om äktenskapet som den normala och naturliga samlevnadsformen, basen för samhällets bestånd. I sin grova tanklöshet fattade man inte, all delta var en diffamering av de hundratusenden vars samlevnad med en partner av samma kön därmed indirekt klassificerades som mindre normal och mindre naturlig.

Men 1973 hände också något positivt. Vpk hade i motion krävt all samlevnadslagstiftningen skulle gälla också för homosexuella. Detta bifölls inte, men lagutskottet gjorde ell värdefullt uttalande enligt vilket homosexuell samlevnad våren från samhällelig synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform. Delta positiva yttrande representerar faktiskt en symbolisk milstolpe. Det var första gången ett svenski statsorgan erkände de homosexuellas rätt.

Med slor tillfredsställelse noterar vi från vpk också dagens aktuella yttrande från lagutskottet, att de famifielagssakkunniga skall lösa frågan om lagstiftning till stöd för homosexuella samlevande. All vi så envist har motionerat i saken berodde på del negativa yttrande som justitiedepartementet gav ännu den 16 november 1973 och i vilket det hette att "famifielagssakkunniga har lill uppgift all syssla med de vanliga äktenskapen och deras problem, all de sakkunniga har ett besvärligt arbete framför sig och att del inle skulle vara särskilt lämpligt all anförtro ät dem alt utreda diverse samlevnadsproblem soni' rör de homosexuella

123

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

De homosexuellas

familjerättsliga

ställning

men som har ganska ringa samband med de sakkunnigas egna huvuduppgifter".

Att denna statsrådet Lidboms kategoriska uppfattning icke längre häller är givetvis föranlett av lagutskottets agerande. Utskottet förfiänar en eloge för detta.

Men när nu homosexuell samlevnad står inför segern att erkännas i svensk lag, bör detta genombrott vara oss en erinran om all den för-fiugenhet och diskriminering som pä så många andra områden drabbar de homosexuella av båda könen. Vi kan peka på att inom militärapparaten den uppfattningen utbreds att de homosexuella är säkerhetsrisker och alt detta godtages av riksdagens justitieombudsman i skrivelse den 25 januari 1973. Vi kan erinra oss att brottsbalkens 6 kap. 4 i; kriminaliserar homosexuellt umgänge i åldersklasser, där heterosexuellt umgänge alltid varit legaliserat. Vi kan erinra oss att socialstyrelsens klassifikalion över svenska sjukdomar hänför homosexualiteten under rubriker som "sexuella anomalier" och "mentala rubbningar". Vi kan erinra oss alt skolöverstyrelsen utbreder den totalt ovetenskapliga s. k. förförelseteorin på ell för homosexuella lärare djupt kränkande sätt. Vi kan gä lill Svensk Uppslagsbok och under rubriken Homosexualitet finna en fullständig uppsjö av felaktiga påståenden om homosexualitet och en grovt,förolämpande karakteristik av homosexuella personer.

Del är tid att göra upp med della. Ty homosexualitetens problem ligger inte hos de homosexuella. Det ligger uteslutande i samhällets falska inställning och fördomar. Del är sin egen sjukdom samhället ger uttryck för i diskrimineringen av de homosexuella.

Samhällets skuld lill de homosexuella är mycket stor och den är tusen år gammal. Lagutskottets belänkande nr 8 är 1975 är en liten, liten avbetalning. Det återstår rnyckel innan de homosexuella blir accepterade för vad de är och kan i fullt mått göra det enda förnuftiga - att leva upp till sin homosexualitet. Vi måste därför snarast gå vidare för all nå det fullständiga likaberättigandet - det tillstånd pä delta område som är det enda som anstår värt kultursamhälle.

124

Hen SVANSTRÖM (c);

Herr lalman! Eftersom Jörn Svensson inle ställde något yrkande kan det måhända förefalla onödigt att jag lar till orda. Men jag.vill gärna noiera herr Svenssons uppskattande ord om lagutskottets betänkande nr 8 och om vår behandling av motsvarande fråga under fiolåret.

Jag har här ingen anledning alt gå in på Jörn Svenssons värderingar i sammanhanget. För oss i lagutskottet är det tillräckligt all jag säger att de fördomar som fortfarande kan leva kvar på della område har man från samhällets sida anledning all försöka arbeta bort, och det är vår uppfattning att detta i vad gäller de laglekniska förutsättningarna lämpligen bör göras av famifielagssakkunniga. I utskottet hade vi också vid behandlingen av della och föfiande ärende pä föredragningslistan den fördelen att vi inför utskottet hade möjligheter att ställa frågor direkt

till den utredningens företrädare, och det stod då klart att utredningen icke kommer all dra sig för all behandla även de frågor som hör samman med de homosexuellas sammanboende i former som har vissa likheter med äktenskapliga och andra sammanboendeformer.

Herr talman! Med anledning av vad som förevarit skall jag nu inle uppehålla mig vidare vid delta ämne ulan nöjer mig med att yrka bifall lill lagutskottets hemställan i dess betänkande nr 8.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Reglerna om underhållsbidrag, m. m.

Överläggningen var härmed slutad. Utskottels hemställan bifölls.

§ 2 Reglerna om underhållsbidrag, m. m.

Föredrogs lagutskottets betänkande nr 9 med anledning av motioner om översyn och ändring av famifielagsliftningen m. m.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman.' Jag ber att helt kort få kommentera frågan om underhållsbidragen, som tas upp i några motioner.

1 sin 1973 redovisade principiella syn på famifierätisfrågorna förklarade sig vpk vara anhängare av en restriktiv syn när det gällde utdömande av underhållsbidrag lill make. Del kan lyckas i och för sig vara en vällovlig strävan all söka skydda en make som i äktenskapet undanhållits yrkesutbildning och därför vid en separation har kommit i ett svårt läge. Det är naturligtvis också vällovligt att söka hävda barnels intressen i elt underhållssammanhang. Det fanns en tid när della grovt försummades i samhället.

Men numera finns del också skäl all varna för alltför påtagliga strävanden att lägga underhållsbördor på den andra maken och föräldern. Vi vet all en separation många gånger leder till allvariiga påfrestningar såväl psykiskt som ekonomiskt. Vi har därför anledning att i sammanhanget uppmärksamma de underhållsskyldigas problem. De underhällsskyldiga har alltför länge betraktats som vällovligt byte för strävan att la ul underhåll. I mänga fall har en orimlig underhållsbörda verkat starkt ekonomiskt nedtryckande och bidragit lill den fränskildes sociala misär. Vi har anledning uppmärksamma della förhållande, bl. a. av del skälet att en gradvis förändrad domstolspraxis i värdnadsmål så småningom kommer all leda lill all allt fler fäder blir vårdnadshavare. Della betyder att mödrarna - ofta lågavlönade - blir underhällsskyldiga för barnen. Underhållsskyldigheten kommer då att drabba en redan i många sammanhang diskriminerad part. Detta talar klart för tanken att man gradvis böriar trappa ner de privata underhällen och i allt högre grad betraktar barnkoslnader och kostnader för frånskildas utbildning m. m. som en samhällelig, inle en i första hand privat angelägenhet. Det är samhället

125

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Reglerna om underhållsbidrag, m. m.

som bär ansvaret för att frånskilda kvinnor har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Det är samhället som bär ansvar för att alla barn får en någorlunda likvärdig standard. Då bör samhället akta sig för all i alltför hög grad vältra över sin skyldighet på den många gånger illa ställda kategorin av frånskilda och underhållsskyldiga.

Enligt vår mening är del i dag alltför svårt att i domstolarna få rättelse, när underhållsbidraget har blivit ekonomiskt orimligt alt bära. Det är betydligt lättare all höja än att sänka ett underhällsbidrag. Det bör också uppmärksammas all det på detta område förekommer allvarliga avsteg i praxis från vad som varit lagsliftarnas uppenbara avsikt. Enligt lagen skall försl barnels behov och därnäst föräldrarnas resp. ekonomiska förhållanden beaktas vid fastställandet av underhållsbidrag. I verkligheten tillämpar t. ex. socialmyndigheterna helt andra regler. De använder sig av förgrovade och juridiskt irrelevanta och oiillålliga tumregler. Som flitig åhörare vid lingsrätisförhandlingar i famifiemäl har jag själv kunnat notera hur lagens klara principer många gånger överges och förhandlingar om underhållsbidrag urartar lill ett principlöst schackrande, där domstolen söker väfia medeltal mellan oförenliga och var för sig kanske helt orimliga yrkanden. Slutligen bör också noteras den skoningslösa över- budspolilik som inle minst de allmänna advokaterna ibland ägnar sig åt när de tror sig fiäna sporrar på att jaga en underhällsskyldig. De hugger lill med hell orimliga belopp utan hänsyn lill lagens bokslav och anda och i hopp om all domstolen skall utdöma högre belopp ju högre de begär. Eller vad skall man säga, när en allmän advokat inför Norrköpings tingsrätt begär etl schablonbelopp av 500 kr. i underhäll av en slakte-riarbeiare, vars behållna nettoinkomst är 1 100 kr.?

Slutligen bör beaktas det svåra problem som den nuvarande skonings» lösa och felkonstruerade uppräkningsregeln innebär för de underhällsskyldiga. Det är hög tid all denna revideras, ly den bryter matematiskt sett sambandet mellan underhållsbidraget och den underhållsskyldiges behållna lön.

Till sist vill jag också påtala det här aktualiserade problemet med vård-nadsulredningar. Hela delta syslem bör enligt min mening i framtiden överges. Man bör väfia en hell annan form för att avgöra vårdnadsfrågor, en form där en terapeutisk infallsvinkel väfis i stället för den juridiska konfrontationens form och där framsynt vetenskap fär etl ord med i laget i stället för konservativa domare och ibland lindrigt kompetenta socialvårdare.

Herr lalman! Jag har velat göra dessa små bemärkningar mol den tänkbara bakgrunden alt famifielagssakkunniga som nu arbetar med dessa frågor möjligen då och dä läser riksdagens protokoll.

Jag har inget yrkande.

126

Hen SVANSTRÖM (c);

Herr lalman! Jag skall inle falla för frestelsen alt gå in på värderingar av de domar som verkställs i enlighet med nu gällande regler. Däremot

vill jag understryka alt vi i lagutskottet har klart för oss att det i samband med behandlingen av andra famifierättsliga frågor finns anledning att ta upp de regler som finns beträffande vårdnad och underhåll.

Men jag har, herr lalman, närmast begärt ordet för all göra några allmänna reflexioner om de olika problem som behandlas i lagutskottets betänkande och som har tagils upp i etl antal motioner med flera olika yrkanden. I dessa moiioner har behandlats frågor angående bodelning, vårdnad och underhåll - som herr Svensson i Malmö nyss var inne på - och förslag om utredning angående ändrade arvsregler. Slutligen har i en moiion lagils upp ett resonemang beträffande ATP-poäng för makar.

Beträffande möjligheterna att få en bouppteckning lill stånd redan vid den s. k. betänketidens börian säger utskottet pä s. 14 alt flertalet av de reformer som föresläs tillhör den grupp av frågor som ingår i den senare etappen av famifielagssakkunnigas utredningsarbete. Utskottet vill därför inle nu göra några värderingar.

Vad bodelningsfrågorna i övrigl beträffar har utskottet framhållit alt vissa av motionärernas önskemål redan med gällande lagstiftning kan tillgodoses, och därför avstyrker vi motionerna i denna del.

Vad gäller frågan om vårdnad och underhäll är del rikligt, såsom här har sagts, all denna ingår i famifielagssakkunnigas uppdrag. Jörn Svenssons förhoppning alt denna utredning skulle läsa riksdagens protokoll delas självfallet av utskollsordföranden, i den mån ulredningen läser även lagutskottets betänkande.

Vad slutligen arvsreglerna beträffar har dessa inle berörts i diskussionen, och del finns därför ingen anledning för mig alt gä in pä dessa. Delsamma gäller frågan om delad ATP-poäng för makar.

Herr lalman! Med slöd av del anförda ber jag att få yrka bifall lill lagutskottets hemställan.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Klassning av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

Överläggningen var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls,

§ 3 Klassning av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

Föredrogs socialförsäkringsulskottets belänkande nr 7 med anledning av moiioner om vissa yrkesskadeförsäkringsfrågor.

Fru NORDLANDER (vpk);

Herr lalman! I socialförsäkringsulskottets belänkande nr 7 behandlas en motion av mig m, fl. i vpk rörande den s. k. sjukhussjukan. Vi har hemställt om sådan ändring i yrkesskadeförsäkringslagen alt siafylokock-infeklioner för all sjukhuspersonal klassas som yrkessjukdom.

Utskottet säger i sitt betänkande över motionen att den aktualiserade frågan är föremål för utredning inom yrkesskadeförsäkringskommillén.

127

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Klassning av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

vars arbete väntas bli avslutat under innevarande år. Enligt vad utskottet erfar är det kommitténs avsikt all föreslå att skada genom smitta av resistenta slafylokocker skall hänföras lill yrkesskada. Med delta avstyrker utskottet motionen 203.

Jag måsle vät ändå kunna tolka betänkandet så.att utskollet är helt överens med motionärerna beträffande motionsyrkandel och all det skall leda lill ett positivt konkrekl förslag, alltså i princip elt bifall lill motionen. Eftersom utredningens förslag väntas föreligga under innevarande år finns del ingen reservation till belänkandet. Men jag vill ändå ha sagt all det inte är tillräckligt att stafylokockinfeklioner klassas som yrkessjukdom. För många som smittas fär sjukdomen så svära konsekvenser all de inte kan återgå lill sill arbete. Sjukdomen innebär för alla som drabbas både fysiska och psykiska lidanden. Därför är det viktigt att den förebyggande verksamheten beaktas och att hygieniska förhållanden som motverkar spridandet av smitta skapas. Ekonomiska besparingsskäl som motivering för minskad renhållning kan inle godtas. Kommersiella intres.sen får inle vara avgörande vid inköp av hygieniska artiklar och materiel. Sjukhuspersonalen vill inle vara försöksobjekt för införande a v olika tvätt- och rengöringsmedel med ökad risk för eksem och allergier.

Utbildning och information om vikten av hygien till alla yrkeskategorier inom sjukvården haren avgörande betydelse för att minska riskerna för smitta.

1 Läkartidningen nr 9 i år har sjukhushygienikern vid Karolinska sjukhuset gjort föfiande kommentar: "Sjukhushygieniska åtgärder i form av förbättrade och standardiserade rutiner, förbättrad personalinformation och övervakning, sjukhushygienikerinflytande vid upphandling av desinfektionsmedel o. d. kan avsevärt sänka riskerna för sjukhusinfektioner hos både patienter och personal. Vi kan registrera sjukhusinfektioner hos personalen och vi kan ersätta dem under sjukdomstiden. Men vill vi förebygga personalinfektionerna skall vi skaffa fler sjukhushygieniker och hygiensköterskor, införa metodböcker och se lill alt de föfis och över huvud taget öka satsningen på sjukhushygienen. Del är av slor betydelse för patienterna men är inte heller betydelselöst för personalen."

I detta, herr lalman, vill jag instämma och hoppas alt den debatt som förekommit i frågan om sjukhussjukan skall leda lill skärpta åtgärder pä olika områden.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottels hemställan bifölls.

§ 4 Föredrogs

Socialförsäkringsulskottets betänkande

Nr 8 med anledning av motioner om beräkning av sjukpenning

128

Utskottets hemställan bifölls.

§ 5 Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 4 med anledning av proposiiionen 1975:1 såvitt gäller anslag till del obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner.

Hen FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I fråga om detta belänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

I det följande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m, m,) Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 10 (uibildningsdepar-temenlet) under punkten D8 (s. 158-171) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna för statsbidrag lill socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen inom statsunderstödd verksamhet,

2.    godkänna de ändringar för statsbidrag som behövdes med anledning av den höjda socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och som förordals i proposiiionen 1975:1,

3.    godkänna de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna i vad avsåg särskild undervisning,

4.    lill Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 4 812 400 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:160 av fru Lantz m. fl. (vpk), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen skulle anhålla att skolstadgans poängsystem beträffande samordnad specialundervisning skulle tillämpas i fråga om stödundervisning åt invandrarbarn i grundskolan,

1975:163 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Rämgärd (c), vari hemställts all riksdagen skulle anhålla all regeringen fastställde sådana regler för bidraget lill personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor, att bidraget täckte kommunens faktiska kostnader,

1975:357 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Remgärd i Falkenberg (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde ändring av skolstadgan  1 kap. 7 Jj i enlighet med vad i motionen anförts.

1975:518 av hen Bladh m. fl. (s).

129

9 Riksdagens protokoll 1975. Nr 401

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

130

1975:547 av herr Sirömberg i Botkyrka (fp),

1975:548 av herr Sirömberg i Botkyrka (fp),

1975:806 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nordin (c), såvitt gällde hemställan att riksdagen hos regeringen begärde all statsbidraget till personell assistans fr. o. m. läsåret 1976/77 inle fördelades schablonmässigt ulan pä sätt som angivits i molionen efter bedömning av de enskilda elevernas behov av assistans (yrkandet 2),

1975:821 av herr Nordstrandh m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen skulle

1. hos regeringen anhålla om en redogörelse för den försöksverksamhet
som bedrivits i anslutning till utredningen om skolans inre arbete i en
lighet med vad som anförts i motionen,

2. hos regeringen anhålla alt utredningen om skolans inre arbete gavs
i uppdrag att avge en redogörelse för de alternativa försök med resurs
användning som förekommit,

1975:823 av herr Nyhage m. ft. (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om en sådan ändring av läroplan för grundskolan och skolstadgan, att skolstyrelsen i varie kommun ägde besluta hur den enligt nu gällande bestämmelser tilldelade försiärkningsresursen skulle disponeras,

1975:833 av fru Theorin (s),

1975:1369 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde tillsättande av en utredning, vars uppgift skulle vara alt omformulera skolsystemels huvudmålsättning och sociala värderingar i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975:1394 av fru Nordlander m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade alt den för grundskolan gällande schablonregeln för tilldelning av statsbidrag lill elevassistenter räknat efter visst belopp per elev skulle upphöra och att bidrag skulle utgå alt täcka ell faktiskt behov redovisat av varie kommun efter anslagsframslällan, vilken regel även borde bli riktmärke för gymnasieskolan,

1975:1395 av herr Nyhage (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag i nästkommande budgetproposition om införande av skolintendennjänst i enlighet med skolöverstyrelsens utredning,

1975:1396 av herr Nyhage m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen hos regeringen uttalade att på säll i motionen angivits undervisningsskyldigheten för rektor och studierektor vid grundskolan fastställdes med hänsyn till omfattningen av undervisningen av invandrarelever.

1975:1397 av hen Nyhage m. fl. (m).

Nr 41

1975:1398 av herr Nyhage m. fl. (m), vari hemställts alt riksdagen beslutade att försöksverksamhet fr. o. m. läsåret 1975/76 fick bedrivas med finska eller annat invandrarspråk som tillvalsämne vid grundskolans högstadium utöver de i skolstadgan 5 kap. 8 S andra stycket angivna tillvalsämnena samt att 200 000 kr. ställdes till skolöverstyrelsens förfogande för denna försöksverksamhet,

1975:1399 av herr Nyhage m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen beslutade alt fiänsl som huvudlärare skulle finnas för specialundervisningen vid grundskolan samt

1975:1422 av fru Söder (c) och fröken Andersson (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde all invandrarbarn bereddes möjlighet att väfia hemspråk som lillvalsämne på grundskolans högstadium.

Utskollet hemställde

1.    att riksdagen godkände de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna för statsbidrag lill socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen inom statsunderstödd verksamhet,

2.    att riksdagen godkände de i proposiiionen 1975:1 förordade riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen,

3.    att riksdagen beträffande bidrag lill personell assistans för vissa handikappade elever med anledning av motionerna 1975:163, 1975:806 yrkandet 2 och 1975:1394 som sin mening gav regeringen till känna vad utskollet anfört,

4.    all riksdagen beträffande tillämpning av skolstadgans poängsystem på stödundervisning för invandrarbarn i grundskolan med bifall lill motionerna 1975:160 och 1975:357 samt med anledning av molionen 1975:1396 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.    att riksdagen beträffande hemspråk som alternativt lillvalsämne pä grundskolans högstadium skulle avslå motionerna 1975:1398 och 1975:1422,

6.    alt riksdagen beträffande slöjdundervisningens delningsbestämmelser skulle avslå molionen  1975:1397,

7.    all riksdagen beträffande särskild läromedelspersonal skulle avslå motionen  1975:1395,

8.    all riksdagen beträffande förslärkningsresurser skulle avslå motionen  1975:823,

9.    all riksdagen beträffande redogörelse för viss försöksverksamhet skulle avslå motionen  1975:821,

10.   all riksdagen beträffande skolsystemets mål skulle avslå motionen 1975:1369,

11.   att riksdagen beträffande vissa arvodesfiänster som institulionsfö-reständare och huvudlärare skulle avslå motionerna 1975:518 och 1975:548,

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

131

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

12.   alt riksdagen beträffande arvodesfiänsl som huvudlärare för specialundervisning skulle avslå molionen 1975:1399,

13.   att riksdagen beträffande arvodesfiänsl som invandrarkonsulenl skulle avslå molionen 1975:547,

14.   alt riksdagen beträffande tillkännagivande av beslut om tillsättning av tjänst skulle avslå molionen 1975:833,

15.   att riksdagen godkände de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna såviii gällde särskild undervisning för allergisjuka och gravt infektionskänsliga elever,

16.   att riksdagen med bifall lill propositionen 1975:1 samt med avslag på motionerna 1975:1398 och 1975:1422, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under detta anslag, till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade etl förslagsanslag av 4 812 400 000 kr.

Reservationer hade avgivits

1.                         beträffande hemspråk som alternativt tillvalsämne på grundskolans
högstadium av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som ansett all
utskottet under 5 och 16 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall lill motionen 1975:1398 och med anledning av motionen 1975:1422 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

16. alt riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen 1975:1422 samt med bifall till motionen 1975:1398, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under ifrågavarande anslag, lill Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 4 812 600 000 kr.,

2.                         beträffande särskild läromedelspersonal av herrar Nordstrandh (m)
och Nyhage (m) som ansett att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av molionen 1975:1395 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

3.                         beträffande förslärkningsresurser av herrar Nordstrandh (m) och Ny
hage (m) som ansett att utskollet under 8 bort hemställa

all riksdagen med anledning av motionen 1975:823 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört angående delegering av beslutanderätten,

4.                         beträffande viss försöksverksamhet av herrar Nordstrandh (m) och
Nyhage (m) som ansett all utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande kompletterande redogörelse för viss försöksverksamhet med bifall till molionen 1975:821 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

132

5. beträffande skolsystemets mål av fru Lantz (vpk) som ansett att

utskottet under 10 bort hemställa

alt riksdagen med bifall lill molionen 1975:1369 hos regeringen skulle anhålla om tillsättandet av en utredning beträffande skolsystemets mål,

6. beträffande arvpdesfiänsl som huvudlärare för specialundervisningen av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som ansett alt utskottet under 12 bort hemställa

att riksdagen beträffande arvodesfiänsl som huvudlärare för specialundervisningen vid grundskolan med bifall till molionen 1975:1399 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Vid denna punkt hade avgivits särskilda yttranden

1. beträffande slöjdundervisningen av herrar Nordstrandh (m) och Ny
hage (m),

2. beträffande institutionsföreståndare i grundskolan av herrar Nord
strandh (m) och Nyhage (m).

Punkten 2 (Särskilda åtgärder på skolområdet)

Regeringen hade under punklen D9 (s. 172-173) föreslagit riksdagen att lill Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats motionerna

1975:356 av fru Nordlander m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen lill Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

1975:538 av herr Nordstrandh m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ytterligare medel lill Särskilda åtgärder på skolområdet under budgetåret  1975/76 samt

1975:1361 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp), vari hemställts all riksdagen skulle

1.    till Särskilda åtgärder på skolområdet anvisa etl i förhållande lill budgetpropositionen med 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2.    begära all skolöverstyrelsen skulle inkomma med förslag till eventuellt tilläggsanslag när medelsbehovet under anslaget kunde bedömas mera slutgiltigt,

3.    besluta att utvidga anslagels användningsområde i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet hemställde

1. alt riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 saml med avslag på motionerna 1975:356 och 1975:1361 yrkandet 1 lill Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 30 000 000 kr..

133

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

2.    att riksdagen beträffande ytteriigare medel till särskilda ätgärder pä skolområdet på tilläggsslal till riksstaten för budgetåret 1975/76 med bifall lill molionen 1975:538 och med anledning av molionen 1975:1361 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.    att riksdagen beträffande en utvidgning av anslagels användningsområde skulle avslå molionen 1975:1361 yrkandet 3.

Reservationer hade avgivits

beträffande ytterligare medel m. m. till särskilda ätgärder på skolområdet under budgetåret 1975/76

7. av herrar Larsson i Slaffanstorp (c) och Elmstedt (c), fröken Hörién
(fp) samt herrar Johansson i Skärstad (c) och Karisson i Mariefred (c)
som ansett att utskottet under 1 och 2 bort hemställa

1.    all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 och molionen 1975:356 saml med bifall lill motionen 1975:1361 yrkandet 1 till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisade ell reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2.    alt riksdagen beträffande ytterligare medel till särskilda åtgärder pä skolområdet på lilläggsstat lill riksslaten för budgetåret 1975/76 med bifall till molionen 1975:538 och med anledning av molionen 1975:1361 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

8. av fru Lantz (vpk) som ansett all utskottet under 1 och 2 bort hem
ställa

1.   att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och molionen 1975:1361 yrkandet 1 saml med bifall lill molionen 1975:356 lill Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisade ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

2.   alt riksdagen beträffande ytteriigare medel till särskilda åtgärder på skolområdet på tilläggsslal lill riksstaten för budgetåret 1975/76 med bifall lill molionen 1975:538 och med anledning av molionen 1975:1361 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

9. beträffande en utvidgning av anslagels användningsområde av her
rar Larsson i Slaffanstorp (c) och Elmstedt (c), fröken Hörién (fp) samt
herrar Johansson i Skärstad (c) och Karlsson i Mariefred (c) som ansett
all utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:1361 yrkandet 3 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Punkten 4 (Specialskolan m. m.; Utbildningskostnader)

Regeringen hade under punkten D 13 (s. 178-189) föreslagit riksdagen

all

134

1. bemyndiga regeringen att besluta om ansvarsålagande för staten

vid specialskolans obligatoriska praktiska yrkesorientering.      Nr 41

2. till   Specialskolan   m. m.:   Utbildningskostnader   för   budgetåret      Onsdagen den
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 53 822 000 kr.             19 mars 1975

I delta sammanhang hade behandlats motionerna 1975:164 av fru Tilländer m. fl. (c).

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

1975:532 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c), vari hemställts all riksdagen beslutade

1.    att utöver den föreslagna nya fiänslen som förskolekonsulenl för blinda och synsvaga barn ytterligare en sådan fiänsl inrättades,

2.    all utöver den föreslagna nya fiänslen som speciallärare/reselärare ytterligare fyra sådana fiänster inrättades,

3.    att uppräkna förslagsanslaget lill Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader med 367 000 kr. till 54 189 000 kr. samt

1975:1404 av fröken Pehrsson (c) och fru Nilsson i Kristianstad (c), vari hemställts all riksdagen för budgetåret 1975/76 under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader bevifiade 70 384 kr. utöver regeringens förslag, så att tvä nya fiänster som förskolekonsulenl för synskadade elever kunde inrättas.

Utskottet hemslällde

1.    all riksdagen bemyndigade regeringen alt besluta om ansvarsålagande för staten vid specialskolans obligatoriska praktiska yrkesorientering,

2.    all riksdagen beträffande decentralisering av specialskolans elever m. m. skulle avslå molionen 1975:164,

3.    att riksdagen beträffande fiänster som speciallärare/reselärare med bifall lill proposiiionen 1975:1 och med avslag på motionen 1975:532 yrkandet 2 beslutade anvisa medel till ytterligare en fiänsl,

4.    alt riksdagen beträffande fiänster som förskolekonsulenl med bifall lill propositionen 1975:1 samt med avslag på molionen 1975:532 yrkandet 1 och motionen 1975:1404 i denna del beslutade anvisa medel lill ytterligare en fiänsl,

5.    att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med avslag på motionen 1975:532 yrkandet 3 och molionen 1975:1404 såviii gällde medelsanvisningen under ifrågavarande anslag lill Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 53 822 000 kr.

Reservation hade avgivits

10. beträffande fiänster som förskolekonsulenl av herrar Larsson i Slaffanstorp (c) och Elmstedt (c), fröken Hörién (fp) samt herrar Johansson i Skärstad (c) och Karisson i Mariefred (c) som ansett att utskottet under

135

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 samt med bifall lill motionen 1975:532 yrkandet 1 och motionen 1975:1404 i denna del beslutade anvisa medel till ylleriigare två fiänster, att utskottet - vid bifall lill hemställan under 4 - under 5 bort hemställa att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 och molionen 1975:532 yrkandet 3 samt med bifall lill motionen 1975:1404, såvitt den gällde medelsanvisningen under ifrågavarande anslag, till Specialskolan m. m.; Utbildningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 53 892 400 kr.

136

Herr LARSSON i Slaffanstorp (c);

Herr lalman! Mellan de politiska partierna rådde enighet om införande av den nioåriga grundskolan. En reform på ell så komplicerat område som undervisningens innebär en del vanskligheter. Misstag kan lätt begås och måsle därför rättas till efter hand. Förslag om förbättringar har också gjorts och vissa förändringar ägnade att främja skolans undervisning har även skett under de år som gått. Flera av dessa åtgärder har centerpartiet betecknat som myckel angelägna. Jag gör ingen uppräkning, men av de förslag som blivit bifallna under senare tid ser jag del som mest värdefullt att riksdagen, med anledning av cenlermolioner, två år efter varandra uttalat som angeläget att de praktiska inslagen i skolans undervisning ökar. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut har vi emellertid myckel svårt att spåra i skolan. Får jag uttala den förhoppningen att utbildningsministern snart kan redovisa sädana i enlighet med de intentioner som riksdagen ullalat.

Den kritik som förekommit under senare år har mest riktat sig mot skolans inre arbetsmifiö och ordningen i skolan. Med anledning av motioner i detta speciella ärende, bl. a. från mittenpartierna, uttalade statsutskottet 1970, all utskottet hade "etl starkt intryck av alt man pä många häll hyser allvariig oro över brister i skolans arbetsmifiö". Pä grund av detta uttalande blev SIA-ulredningen tillsatt. Ulredningen är nu färdig med förslag till ätgärder, men dessa kan knappast föreligga före läsåret 1976/77.

Under tiden som SIA arbetat har ytterligare krav på förbättrad slu-diemifiö förts fram. Efter en framställning frän lärarorganisationerna inom skolan förelade utbildningsministern riksdagen förslag om särskilt anvisade medel på 30 mifi. kr. avsedda för särskilda åtgärder för alt temporärt förbättra arbetssituationen i skolan. Pengarna till Särskilda stödåtgärder i skolan - förkortat SÅS-pengar - har där använts med myckel gott resullal. Fem konferenser i olika delar av landet anordnade av SÖ, där såväl länsskolnämnder som skolans lokala företrädare och personal var representerade, redovisade en myckel positiv erfarenhet av dessa särskilda stödåtgärder. SÖ anmäler vidare i sin pelila att man ute i kommunerna anser all dessa extra resurser, som kunnai fritt disponeras och sättas in vid akuta behov, har givit större effeki i den allmänna un-

dervisningssitualionen än om elevantalet skulle sänkts med någon elev per klass. Studieresultatet och arbetsron har förbättrats, säger man, vilket bl. a. fått lill föfid att skolkningsfrekvensen har minskal. Delta såväl som åtgärder för elevvård och fritidsverksamhet har enligt SÖ gett etl mycket tillfredsställande resultat.

140 kommuner har sökt dessa bidrag. 30 milj. kr. slår alltså till förfogande, men summan av de sökta bidragen uppgår lill 66 mifi. kr. Förra året sökte nämligen kommunerna 54 mifi. kr. i personell förstärkning lill skolan och 12 mifi. kr. till förstärkning av elevvård och fritidsverksamhet, dvs. sammanlagt 66 mifi. kr. SÖ lar också konsekvenserna härav och föreslär en fördubbling av anslaget i är till 60 mifi. kr.

Utbildningsministern anser emellertid all man fortfarande måste vara snål på della område, trots all erfarenheterna av medelsanvändningen varit så goda och trots att många kommuner anmäler ett stort behov av medel. SlA:s förslag ligger också i linje med SÖ;s. Ur anslags- och användningssynpunkl skulle jag vifia kalla del ell lill-SIA.

Menar man allvar med att ge undervisningen en bättre chans, då måste en ökning av resurserna ske. Miltenpartierna har i en partimolion föreslagit en höjning av detta anslag med 20 mifi. kr. till 50 mifi. kr. Vi begär dessutom att SÖ skall inkomma med förslag till ett eventuellt tilläggsanslag när behovet kan ytterligare preciseras. Vi anser nämligen alt bidraget även bör kunna användas för stödåtgärder i glesbygdsområdena, alltså utanför storstadsområdena, där del hittills mest har hamnat. Den synpunkten har centern även framfört tidigare år.

Övriga moiioner i fråga om della anslag utgörs av en vpk-motion, i vilken äskas 60 mifi. kr., och av en moiion från moderaternas - som jag förmodar - ulbildningskommiilé. I den senare motionen konstateras riktigt nog del angelägna behovet liksom man instämmer i SÖ;s fördubblade anslagsäskande. Man säger sig vidare dela SÖ;s uppfattning om att åtgärderna är betydelsefulla. Där pengarna har använts har resultatet bl. a. blivit en ökad lärartäthet. Uppenbarligen tar dock inte moderaterna konsekvenserna av detta resonemang, utan stannar vid etl godkännande av regeringens 30 mifi. kr.

Jag kan gärna erkänna att vi frän miltenparlierna hyste förhoppning om ett positivt riksdagsbeslut vid delta tillfälle. Vi trodde nämligen, efter alla de kritiska tal som moderaterna häller om undervisningen i våra skolor både här i riksdagen och inle minst vid möten runt om i landet, att även de skulle vara beredda till en verklighetsbelonad och rejäl satsning fören bättre undervisning. Möjligheten lill detta finns säkerligen, eftersom vpk med sin reservation, som ligger myckel nära mil-tenreservationen, kan förmodas stödja oss i slutvoteringen. Om vi fåll moderaterna med oss hade majorilel funnits här i riksdagen forell anslag på 50 mifi. kr. mot regeringens 30 mifi. kr.

Herr lalman! Uppenbarligen har vi misstagit oss på den reella vifian att ge elt handlag för en bättre undervisning. Moderater och socialdemokrater går nämligen fram i elt gemensamt majoritetsyrkande, vilket

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

137

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

innebär all inga nya pengar nu ges till skolan för detta ändamål. Däremot är utskottet enigt om all inför årets tilläggsslal äter pröva frågan om ytterligare pengar. Kanske kan riksdagsledamöterna efter att ha studerat del positiva utfallet av dessa pengars användande, allt i enlighet med SÖ:s rapport som jag här åberopat och rapporter om ett 96-procenligt instämmande från skolans folk, rösta pä reservationen om ytteriigare 20 mifi. kr. till särskilda stödåtgärder i skolan.

Herr lalman! Jag yrkar alltså bifall till reservationen 7.

Vidare yrkar jag bifall till reservationen 9 innebärande alt stödet bör kunna utvidgas lill att omfatta även glesbygdskommuner. Där finns nämligen skolproblem av ekonomisk art som det är mycket angelägel att lösa. Jag tänker exempelvis på en kommande utökad skolskjutskostnad och sådana åtgärder som i dessa kommuner hänger samman med en utvidgad elevvård och ungdomsverksamhet.

Lål mig sedan, herr talman, behandla även en fråga vid punkten 4. Det är också en angelägen fråga och gäller fiänster som förskolekonsulenter m. m. för blinda och synsvaga barn. SÖ konstaterar alt del nu finns etl större behov av konsulenter för dessa angelägna utbildningsområden för ell tillgodoseende av dessa handikappade barns utbildning i specialskolan. SÖ yrkar på två fiänster. Departementet har inle gäll med på mer än en sådan.

I en minenreservalion framhåller vi betydelsen av en förstärkning, och med anledning av motioner av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. saml av fröken Pehrsson och fru Nilsson i Kristianstad föreslår vi riksdagen all två nya tjänster skall inrättas. Merkostnaden blir i detta fall inle större än 70 000 kr.; det är säkert väl använda pengar.

Jag ber att fä yrka bifall  till reservationen  10 vid punkten 4.

138

Hen NORDSTRANDH (m):

Herr talman! Till innevarande års riksdag väcktes i samband med budgetpropositionen något över 200 motioner som nu ligger för behandling i utbildningsutskoltet. Det är fler motioner än som någonsin tidigare har remitterats lill något utskott i samband med sialsverkspropositionen eller som det nu heter budgetpropositionen.

En lång rad av dessa moiioner rör grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, som vi här har uppe lill behandling. Nu är alt märka alt de motioner som vi diskuierar i dag är sädana som har samband med budgetpropositionen, dvs. som rör pengar på ett eller annat säll. Moiioner av mera principiell och övergripande karaktär kommer inte upp till behandling i dag. De finns alltså inte med i det betänkande som vi nu sysselsätter oss med ulan kommer senare. De motionsyrkanden från moderata samlingspartiet som har denna mera principiella och övergripande karaktär, exempelvis av typen krav på läroplansrevision eller krav på förnyat övervägande om förhällandet mellan teori och praktik i undervisningen i grundskolan - om jag får uttrycka mig så enkelt -får således anslå.

Det var intressant alt höra herr Larsson i Staffanstorp tala om de praktiska inslagen i undervisningen i grundskolan som en fråga som centerpartiet, sade han, har drivit med frenesi de senaste två åren. Jag betvivlar inle att man drivit den frågan med frenesi, även om jag inle märkt så mycket av del, men kravet på praktiska inslag i undervisningen i grundskolan frän moderata samlingspartiets sida är lika gammalt som grundskolan och dess läroplan. Vi är tacksamma för att centerpartiet nu har stigit pä vagnen effektfullt.

Lät mig säga några ord om anslaget för särskilda åtgärder på skolans område, den s. k. SÅS-resursen, som herr Larsson i Slaffanstorp uppehöll sig utförligt vid med en hel del snärtar ät moderata samlingspartiet. I den här frågan har utskottets majorilel samlats kring en motion av mig och några medmotionärer. Jag vill pä åtminstone en punkt instämma med herr Larsson i Slaffanstorp, nämligen i del avseendet att erfarenheterna av nämnda resurs är mycket goda. Den här resursen har otvivelaktigt, där den satts in, bidragit till att förbättra både studieresultaten och arbetsron i skolorna, och del har förvisso varit väl använda pengar.

I budgetpropositionen föresläs SÅS-resursen all för budgetåret 1975/76 utgå med 30 mifi. kr. Propositionen lämnar ingen möjlighet öppen att öka della belopp - inle ens om det skulle visa sig all de redovisade behoven når upp lill en sådan storleksordning all de 30 mifionerna inte alls räcker lill för all avhjälpa bristerna vid de drabbade skolorna.

Den som nu vill att verksamheten skall kunna vidgas, om det visar sig nödvändigt och utomordentligt välbehövligt, har två vägar all gå. Antingen ökar man, för att vara på den säkra sidan, omedelbart beloppet. Det har mitten gjort, som lydligen har pengar över all satsa genast, innan behoven är exakt kända och innan de är redovisade. Eller också ger man regeringen bemyndigande och åläggande all lägga fram förslag om ytterligare medel på tilläggsstat när medelsbehovet säkert kan överblickas och avsevärt överstiger vad som förutsetls - det kan inle fä röra sig om endasl en obetydlig differens.

Den vägen har utskottsmajoriteten, dit vi moderater hör, gått. Behövs mer pengar och del kan styrkas, anslås också medel. Personligen tror jag att det kommer att bli nödvändigt med mer pengar. SÅS-resursen är del bästa som på länge vederfarits del problemfyllda grundskolans högstadium har del sagts från lärarhåll, där initiativet en gång logs -del är bäst att jag säger del; annars säger väl herr Larsson att del logs av centerpartiet.

Reservationen 6 och det särskilda yttrandet nr 2 tar upp det kära ämnet huvudlärare och institutionsföreståndare, som SIA-ulredningen har fört åt sidan genom att deklarera, ulan övertygande argumeni, sin negativism mot dessa befattningshavare och det arbete de utfört och utför i skolan. Om dem och deras betydelse skall det lydligen vara tyst tills SIA resulterat i en proposition. SIA;s öde har emellertid inle myckel all göra med huvudlärare och institutionsföreståndare. De behövs vare sig SIA-skolan blir verklighet eller i stort sett endasl en tankekonstruktion. Inte minst

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

139

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

140

viktigt är inrättandet av huvudlärartjänsler inom specialundervisningen. Del finns en moiion om den saken.

De arbetsuppgifter som huvudläraren i ell enskilt ämne har, t. ex. att ansvara för den pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, ta sig an mindre erfarna kolleger - sådana finns del gott om - initiera fortbildning m. m., finns i minst lika hög grad inom specialundervisningen. En huvudlärare är och förblir en klar förstärkning trots SIA.

En aning patetisk är, för all övergå lill elt annat ämne, den socialdemokratiska motionen om att riksdagen skall uttala sig för att systemet med arvoderade institutionsföreståndare i grundskolan även skall - vilket nu inte är fallet - omfatta ämnena hemkunskap, teckning, trä- och metallslöjd samt textilslöjd på samma villkor som nu gäller för andra ämnen. Så motionerades från samma håll också i fiol. Man nöjde sig emellertid då med all avspisas med hänvisning till SIA, medan - märk det - vi moderater reserverade oss. Vi hade motionsvis framfört samma uppfattning och vi gick för vår del från ord till handling, om nu en reservation kan betecknas såsom en handling - i varie fall är den väl mer än att inle göra någonting alls.

Samma socialdemokratiska moiion har dykt upp även i år. Motionärerna låter sig åter nöja med samma hänvisning till prövningen av SIA-förslaget. Hur länge skall detta spel fortsätta, frågar man sig. Ell spel för vem? För galleriet möjligen. De initierade torde begripa bättre.

Vi moderater framförde 1974,såsom deklareras i det särskilda yttrandet nr 2 i della betänkande, reservationsvis alt systemet med arvoderade institutionsföreståndare vid grundskolan borde utvidgas omedelbart lill alt omfatta även ämnena gymnastik, hemkunskap, musik, teckning, textilslöjd saml trä- och metallslöjd. Vi har fortfarande den uppfattningen att delta skall ske utan hänsyn till de öden som kan väntas övergå SIA. Vad som än sker med skolan kommer denna typ av institulionsföre-ståndare att behövas. Jag skall gärna illustrera delta i den forlsatla debatten.

Slutligen vill jag säga ytterligare några ord om SIA-utredningen, nu om dess roll såsom utvärderare. SIA har som bekant bedrivit en del försöksverksamhet. Utvärderingen av denna försöksverksamhet fär emellertid bedömas såsom tämligen bristfällig, vilket vi har påvisat i motionen 821, bl. a. under åberopande av två pedagoger frän Göteborg vilka på uppdrag av SIA har granskat försöksverksamheten. Även lärare och skolledare som har deltagit i försöken efterlyser en utvärdering.

Härtill kommer all alternativa former av resursanvändning har prövats vid ftera skolor. Erfarenheterna uppges genomgående ha varit goda. Tyvärr finns inle underiag för en bedömning av dessa uppgifter i förhållande till SIA;s erfarenheter. Remissinstanserna, som just nu arbetar som bäst, tar alltså ställning lill SIA;s förslag utan all kunna kontrastera dessa mot slutsatser dragna ur elt annat samtidigt material. Del kan man inle göra någonting ät i det skede som remissförfarandet nu har ingått i.

Däremot kan man kräva att riksdagens definitiva beslut så småningom baseras på ell fullständigare underlag, och del är della vi eftersträvar att fä fram.

Det bör inte vara omöjligt för SIA - utredningen har ju ännu inte upplösts - all lägga fram en kompletterande redogörelse för och utvärdering av sin försöksverksamhet. Samtidigt skulle ulredningen kunna inhämta uppgifter om och lämna redovisning av de försök med andra former av resursanvändning som bedrivits vid en rad skolor. Del skulle ge etl bättre underlag för att bedöma och ta ställning lill SIA:s förslag. Audialur el altera pars, heter del så vackert på latin, för att nu begagna della förlegade språk - även den andra parlen må höras.

Det räcker inle med att, som utskottsmajoriteten gör, hänvisa till att kommunerna efter varie försöksår lill utbildningsdepartementet överlämnat särskilda redovisningar av de olika försöken. Alt det har skett vare mig främmande all betvivla, men där ligger de och hanleras-av departementet efter behag. Vad vi efteriyser är dels en fullständig utvärdering av försöken, dels en sammanställning för en bredare opinion än den strimma som finns i kanslihuset.

Del räcker inle heller med att hänvisa lill en särskild arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen, som uppges utvärdera en del av den försöksverksamhet som bedrivs på de s. k. SÅS-pengarna. Dels begränsar sig gruppen, efter vad jag kan förstå - och del framgår också av utskollsbetänkandet -, lill vissa kommuner, dels torde det finnas försöksverksamhet som inte bygger pä nyssnämnda pengar men som ändå måsle in i bilden.

Herr talman! Jag ber att för min del fä yrka bifall till reservationerna 4 och 6. Herr Nyhage kommer senare att belysa övriga reservationer som avgivits av honom och mig.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Utbildningsulskollels belänkande nr 4 behandlar en hel rad ärenden inom grundskolesektorn. I flera avseenden berörs problem som anknyter lill ulredningen om skolans inre arbete. Detta har också medfört att utskottet i sitt betänkande gäng efter annan hänvisat till att remissarbetet med SIA-ulredningen just pågår och därför menat alt man inle velat föregripa resultatet av detta arbete. 1 princip må det väl vara riktigt att inle gä händelserna i förväg genom delbeslut som rör större sammanhang, men samtidigt vill jag använda tillfället att uttala den förhoppningen all del är sisla årel vi skjuter upp avgörandet av för skolan vitala frågor under hänvisning till det pågående SIA-arbelei.

Ett par frågor t. ex. som kräver sin lösning gäller uppgifterna som institutionsföreståndare och huvudlärare. Slora summor pengar satsas årligen i skolan på dyrbara inventarier och på förbrukningsmateriel. God hushållning kräver all det finns personal avdelad att ta ansvar för vården av dessa ting. Ännu viktigare synes det mig ändå vara all den pedagogiska tillgäng som huvudlärarfunktionen innebär också bevaras för den framlida skolan. Det är min förhoppning att frågan om inrättande av hu-

141

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. in.

142

vudlärarfiänsler för invandrarundervisningen i grundskolan, som aktualiserats från folkpartihäll genom en moiion av herr Sirömberg, då också får en positiv lösning, även om utskottet i är .har avstyrkt molionen i avvaktan pä en samlad lösning som en föfid av SIA-utredningen.

Utskottet har även behandlat frågan om undervisning i hemspråk för invandrarbarn. Jag delar ulskoilels uppfattning all del är angeläget att invandrarbarn får möjlighet att i skolan studera sill hemspråk. Då en sådan kräver vissa utredningar och en arbetsgrupp redan är sysselsatt därmed och väntas avge förslag redan under innevarande år, kan jag dock inle inse att ärendet påskyndas genom något ytterligare beslut i dagens läge.

Däremot anser jag det högst beklagligt alt utskottet stannat vid etl anslag på 30 mifi. kr. lill Särskilda åtgärder på skolområdet. Få åtgärder som vidtagits av skolmyndigheterna på senare år har rönt en sådan uppskattning som initiativet till detta anslag. Det har inneburit ökade möjligheter all sätta in resurser för all lösa problem på lokal nivå som man tidigare saknat medel till. Ju mer erfarenhet man på kommunal nivå kan vinna av sådana möjligheter till problemstyrning av resurser, desto bättre med tanke på alt sådana erfarenheter behövs vid utformningen av del slutliga förslag som kan bli det realistiska, sedan SIA-utredningens betänkande stötts och blötts i alla instanser.

Skolöverstyrelsen harocksä för nästa år äskat en fördubbling av anslaget i jämförelse med vad som ulgår innevarande budgetår. Folkpartiet har tillsammans med centern motionerat om en höjning till 50 mifi. kr. I ulskottsbehandlingen har kommunisterna visat engagemang i samma riktning, medan förvånansvärt nog moderaterna föredragit att tillsammans med socialdemokraterna bilda utskottsmajorilet. Jag beklagar, som sagl, all utskottet inte i sin helhet velai biträda en höjning av anslaget.

Regeringens förslag beträffande konsulent- och speciallärar/reselärar-tjänster för undervisning av synsvaga barn uppfattar vi från folkpartiets sida som alltför knappt. Skolöverstyrelsens äskanden om tvä nya fiänster som förskollärare och fem nya fiänster som speciallärare/reselärare för denna kategori av elever har i budgetpropositionen bantats ned till en fiänsl av vartdera slaget. Vi har från folkpartiels sida ansett detta vara att gå alltför hårt fram, och med tanke på hur vikligl del är all så tidigt som möjligt söka kompensera barn för handikapp - av vad slag det vara må - har vi därför tillsammans med centern reserverat oss för ytterligare en fiänsl som förskolekonsulenl för synsvaga elever.

1 övrigl vill jag uttrycka min tillfredsställelse med all utskottet i år i enighet beslutat föreslå all stödundervisning för invandrarbarn får tillgodoräknas med 0,5 poäng för varie fullt 13-tal veckolimmar undervisning i enlighet med de poängregler som gäller för samordnad specialundervisning. Herr Sirömberg kommer att ytterligare beröra denna punkt.

Med detta, herr lalman, vill jag yrka bifall till reservationerna 7, 9 och 10, som är fogade till utbildningsutskottels belänkande nr 4, samt till utskottets hemställan i övriga delar.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Vpk har i molionen 1369 krävt en ny allmän utredning rörande skolväsendels samhälleliga huvudmålsättningar. Vi inbillar oss givelvis inte all etl sådant krav skulle vinna något formellt gehör. Vår avsikt i sak är att sätta det svenska utbildningsväsendets innehåll och ideologi under en kritisk debatt. När utskottet mycket formellt och summariskt avfärdar molionen är det givelvis inle bara därför att man är ointresserad av alt störa statsapparatens administrativa ritningar med en sådan debatt. Ulskottsbelänkandet visar också all man inte i egentlig mening förställ undervisningsväsendets större samhälleliga problemalik.

Utskottet säger t. ex. att åtskilliga av de värderingar som framförs i vpk-molionen ligger till grund för skolpolitikens nuvarande riktlinjer. Del är just detta säll att aldrig gä bakom slagorden, att hälla sig på ell rent abstrakt plan, som gör all man aldrig får någon diskussion om verkligheten. Ingen offentlig sektor präglas nämligen i så hög grad av "nyspråk" - "newspeak" för all tala med förfallaren lill 1984, George Orwell - som svensk skoldebatt. Ingen officiell myndighet säger ju t. ex. att skolan är en pluggskola, även om den faktiskt skulle råka vara del. Officiellt säger man givelvis att skolan skall fostra lill självständighet och kritiskt tänkande. Ingen säger officiellt all skolan präglas av rek-lorsvälde. Officiellt säger man all del är en demokratisk skola. Officiellt säger man givetvis aldrig att skolan skapar neuroser - man talar om dess "fostrande" uppgift, dess roll som "slöd" ål hemmen osv. osv. Så länge man har della officiella språk - ordens döfiande kosmetika -får man ingen skoldebatt som förfiänar namnet. Så länge man inte diskuterar skolan i ideologiska och klassmässiga termer kan man aldrig fä grepp om dess samhälleliga roll. Så länge man bara använder positivt värdeladdade ord kan man ju aldrig gripa om det kontroversiella, del problematiska, det tvivelaktiga, det dubbelbottnade.

Men det är verkligheten bakom del officiella nyspråkel, dynamiken och den maktpolitiska situationen i utbildningsväsendet, som vi vill ål med vår diskussion.

Lät mig exemplifiera i litet mer konkret form. Gällande riktlinjer för skolpolitiken talar om att ungdomen skall uppfostras till samverkan och solidaritet. Men samtidigt vel ju alla all skolan framtvingar precis motsatsen. Den framtvingar skoningslös konkurrens, poängjakl, segregeringsmekanismer och social uppsortering av olika slag. Själva del rådande produktionssättet tvingar sina krav på skolväsendet - och skolpolitikerna ger efter, sannidigt som de behåller del sköna talet om samarbete och likställdhet.

Skolan skall skapa ufiämning kulturellt mellan olika samhällsklasser, heter del. Men hur ser del ul i förstadsområdena, där den fysiska och sociala planeringen släpar efter nästan ell årtionde i förhållande lill befolkningens behov?

Har utskottet sell de provisoriska källarlokaler där första- och andra-klassarna i Rosengård fick sin första kontakt med den svenska grund-

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

143

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

144

skolan? Visste utskottsledamöterna att del log flera är innan barnen flck lagad mat? Har de frågat sig hur läroplanen och de fina läromedlen skulle komma lill sin räll i källarutrymmena? Har de frågat sig varför del kunde bli flera hundra platser för litet i ell områdes grundskola, därför all kommunens statistiker inle begrep all invandrarbefolkningen och andra nyinflyttade hade högre barnantal per hushåll än befolkningen i andra delar av staden? Har de frågat sig vem sådana brister drabbar? Har de insett all bristerna drabbar arbetarklassens barn, ger dem ett handikapp från börian, lägger grunden lill en senare utslagning?

Tydligen spelar denna sorls problemalik ingen roll i utskottets tänkande. Beiänkandel nr 4 rör bevifiandet av mifiardbelopp för i stort sett hela det obligatoriska skolväsendet. Hade det inte varit skäl att göra åtminstone en summarisk översikt över skolans aktuella resursproblem, över dess brislproblem och de verkningar detta får för innehållet i utbildningspolitiken? Hade del inte varit på sin plats att den högsta politiska instansen i landet diskuterat detta, i stället för all som nu agera som en ren stämpelinslans åt regeringen och skoladministrationen? Var skall annars denna politiska diskussion ske?

Skolan skall fostra lill demokrati, heter det. Nåväl, men hur stämmer del med rektorsväldel, hur stämmer det med SIA:s förslag om helt betydelselös position för eleverna i den tänkta besiyrelsen? Hur stämmer del med de former i vilka undervisningen i verkligheten bedrivs dag för dag? Ställer vi de ytliga demokratiska parollerna i relation till all riksdagens justitieombudsman måst förklara vissa rektorers beteenden mol elevernas aktivitet som stridande mol grundlagen, mol rikels tryckfrihetsförordning? Frågar vi oss vilken anda som i verkligheten råder när skoladministratörer inle anser rikets grundlagar behöva tillämpas inom skolans hank och stör?

Skolan skall fostra till kritiskt och självständigt tänkande, heter del. Jag har i skilda sammanhang gjort genomgångar av en hel del kursböcker i samhällslära, elt ämne där del kritiska och självständiga momentet i undervisning och arbete väl kan sägas vara speciellt viktigt. 1 en av dem talades om hur vikligl det är all ordna deltidsarbete för kvinnor. Är del alltså del som skall läras ut i gymnasiets första ring - alt kvinnor bör ha deltidsarbete?

Del talas i en annan bok om all barnen till förvärvsarbetande föräldrar måsle få tillsyn. Men varför talar ingen i boken om hur lägel verkligen är pä det området - hur stor procent som saknar tillsyn? Varför diskuteras inte det problemet, varför diskuteras inte den sociala prioritering som ligger bakom daghemsbristen'' Det är ju ell samhälleligt problem som man kunde använda för att illustrera ett förhållande som kunde stimulera lill kritiskt tänkande. Av läroboken i fråga framgår över huvud tagel inte att del förekommer någon daghemsbrisl i Sverige.

1 boken finns en tabell över kvinnlig förvärvsverksamhet i olika länder. Men del är bara västländer som redovisas. Hade man tagit med de socialistiska länderna hade de ju redovisat betydligt högre procenttal - och

den stimulansen är man lydligen inte beredd att ge åt elevernas kritiska och självständiga länkande.

Koncentrationsutredningen har betecknat Sveriges ekonomi som en ur ägandesynpunkl ovanligt högt koncentrerad ekonomi. Men i läroböcker i samhällslära får man veta all storföretagen inte alls dominerar utan att Sveriges ekonomi i hög grad är en smäföretagarkapilalism. Med andra ord; förfiugenhel, idealisering på en punkt där just en diskussion om kapitalägande och samhällsmakt borde kunna ge utgångspunkt för elevernas kritiska och självständiga tänkande.

Vad skall eleverna få för lanke om kvinnorfrigörelsens problem om del predikas all skillnaderna i yrkesfördelning mellan män och kvinnor beror pä att kvinnorna är obenägna alt la vissa yrken, all de helsl vill ha lätta ochrena jobb? Hur kan man utbreda sådan - om jag får tillåta mig alt säga del - smöga och påstå all man ger eleverna en sann verklighetsbild eller en flersidig bild av del moderna samhällets problematik?

Det finns läroböcker i samhällslära som talar om hur vikligl del är alt samarbeta kring gemensamma mål pä arbetsplatsen, om all förelagsledningen måsle få information av arbetsledare och fackföreningar om de arbelandes samarbelsförmåga, om hur viktigt det är med hjälpsamhet, om all man skall vara glad och trevlig på sin arbetsplats; uttrycket är ordagrant hämtat från en lärobok. I denna fantastiska bild saknas varie antydan om de arbelandes ständiga kamp för att hävda sig mot utslagning och utnytfiande. Där saknas varie antydan om alt det finns ett maktproblem på arbetsplatserna. Där saknas vafie lanke på att de anställda skulle ha inflytande. Hela problematiken kring arbetsrätt och makt saknas. Och delta menar man skall hjälpa eleverna lill ett kritiskt länkande.

I en lärobok slår del all planerna på all bygga ut kärnkraften är positiva, för de gör oss mindre beroende av de oroliga och besvärliga ofieländerna. All det flnns olika slags synpunkter på energiproblemet, att det flnns motstridiga uppfattningar och skilda idéer - det hade ju varit något all redovisa, för del hade gett eleverna underlag för deras självständiga tänkande. Men i stället presenteras en syn som råkar ligga i linje med regeringens och moderaternas aktuella energisyn, hur det nu kan komma sig.

Del är vanligt i läroböcker i samhällslära alt del talas om "våra" skogar och "vår" industri - precis som om lärarna och eleverna var med och ägde skogar och fabriker i del här landet. Hade del inle varit bättre alt införa i läroboken ell eller annat utdrag ur koncenlrationsulredningens betänkande och ge eleverna uppgift alt diskutera den däri redovisade maktpolitiska problematiken? Men det gör man inle.

När man läser dessa skildringar, går igenom material om det svenska samhället som nytfias i skolorna - vad är del då man främst lägger märke till? Det är överslälningen av verkligheten..Det är ovifian all presentera problem. Det är obenägenheten att redovisa skilda och stridiga uppfattningar i kontroversiella frågor. Del är illusionen om alt den härskande borgerliga ideologin och dess värdesyslem är liktydiga med en objektiv

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

145

10 Riksdagens proroko/n 975. Nr 40-41

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

och neutral bild av den samhälleliga verkligheten. Och denna nya idealisering av rådande maktförhållanden, detta ständigt lika harmlösa, allmänt positivt laddade språk - del tror man skall ge upphov lill kritiskt tänkande, lill självständighet, lill förståelse för kontroversiella sidor av tillvaron.

Herr talman! Del har i Sverige förts kullurkamp i 100 år. Den har förts av arbetarklassen och dem som ställde upp på dess sida. Den böriade med några idealistiska intellektuellas spontant organiserade föreläsningar för arbetare. Den växte lill en folkrörelse - en rörelse som inte bara slogs för ekonomiska intressen ulan som sökte förbinda arbetarrörelsen med den kritiska, progressiva vetenskapen, med Knut Wicksells, med Gustaf Sleffens och med Bengt Lidforss" länkande och forskning. Den sökte skapa en arbetarnas egen bildningsideologi, den sökte sig en alternativ kultur, den sökte en arbetarkultur som kunde frigöra frän den härskande borgerliga kulluren. Man frågar: Vart log arbetarnas kulturkamp vägen i del svenska skolväsendel av i dag? Var hittar man den i dessa utslätade, harmlösa och oproblematiska läroboksframställningar? Var hittar man den i poängjaklens och neurosernas skola?

Vi kommunister förkastar ingalunda vafie avsnitt av dagens svenska skolväsende. Vi är inte alls blinda för de framsteg som frisinnet trots allt gjort inom dess ram. Vi är positiva till mänga av de experiment som förekommer, t. ex. inom den s. k. samskapsidéns ram. Vi är bestämda motståndare till den kampanj som från höger drivs mot den svenska skolan av i dag.

Men vi ser också den väldiga klyftan mellan läroplanens proklamationer och verkligheten. Vi vill alt man på allvar tar upp frågan om rektorsväldel och den auktoritära strukturen. Vi vill att man äntligen fär en slor, principiell politisk debatt om utbildningens innehåll och sociala effekter. Det borde för alla med anknytning lill arbetarrörelsen vara angeläget alt den alternativa kultur- och människouppfattningen änlligen bryter in i skolans värld av borgerliga fördomar, all den unga generationen fär se skilda idéer bryta sig mot varandra och alt delta blir det klimat som blir rådande - för en kritisk och självständig människa kan ju bara växa ur ett skolsystem där det görs lill en metod, från lägsta till högsta årskurs, att närma sig problem genom frågor, genom meningsbrytningar.

Skall skolan vara etl led i det bestående samhällets uppsorteringsme-kanismer och arbetskraftsproduktion - eller skall den vara ell led i de hittills undertrycktas kamp för frigörelse? Sä står frågan, och den måste besvaras.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationen 5 av Inga Lantz.

146

Herr NYHAGE (m);

Herr lalman! I moderata samlingspartiels partimotion till årets riksdag angående skolutbildningen heter del inledningsvis:

"En förutsättning för att den enskilda människan skall finna sig till rätta i samhället och kunna göra en fullgod insats för sitt eget och del

gemensammas bästa är alt hon under ungdomsåren får en utbildning av god kvalitet. Vi vill i begreppet god kvalitet lägga in inte bara kunskap och färdigheter ulan även social fostran och förmåga lill samverkan. Detta förutsätter en skola som i sin undervisning är inriktad på att hos varie elev la vara pä och utveckla anlag, intressen och förmåga, en skola som sätter individen i centrum men som samtidigt betonar hans/hennes roll i gemenskapen."

Om dessa mål har det länge rått enighet i svensk skolpolitik, och de har också varit utgångspunkten för de senaste decenniernas skolpolitiska reformer. Jag vill gärna betona all kvalitetskravet är bakgrunden lill samtliga de reservationer och särskilda yttranden som avgells av herr Nordstrandh och mig själv till det utskottsbetänkande som vi nu behandlar. Herr Nordstrandh har alldeles nyss berört vissa delar därav, och jag vill hell ansluta mig lill de synpunkter han här har framfört. Min uppgift är nu alt något belysa återstående reservationer och särskilda yttrande.

I reservationen nr 1 föreslår vi en begränsad försöksverksamhet med hemspråk som alternativt tillvalsämne pä högstadiet. Dylik försöksverksamhet bedrivs redan i Norrbottens län med finska eller samiska som tillvalsämne, och vi anseri likhet med skolöverstyrelsen all verksamheten också skall kunna fä bedrivas i andra delar av landet. Del är som bekant inte bara i Norrbottens län vi har invandrare - de finns över hela värt land. Del borde därför vara naturligt all här ifrågavarande undervisningsmöjligheter ställs till förfogande oavsett var invandrarna bor någonstans.

Det torde inle råda några skilda uppfattningar om del berättigade i att ge invandrarna undervisning i deras eget hemspråk. Den förekommer ju redan i våra skolor. Vad del här är fråga om är alltså en viss utökning. Invandrarulredningen understryker myckel kraftigt nödvändigheten härav och fastslär bl. a. all alla barn har rätt lill sitt modersmål och all skolan måste göra ökade ansträngningar för alt erbjuda alla barn möjlighet att utveckla della. I proposilion 26 lill årets riksdag angående riktlinjer för invandrar-och minoritetspolitiken säger statsrådet Leijon härom bl. a.: "Jag delar utredningens principiella uppfattning, som också har fält stöd av remissinstanserna. Invandrarbarnen bör i möjligaste mån erbjudas möjlighet att genom åtgärder inom skolsystemets ram bevara och utveckla sin språkliga och kulturella identitet."

Full samstämmighet råder således uppenbarligen på det här området, och något reellt sakskäl går inle att åberopa mot den utökning av undervisningen i invandrarnas hemspråk som vi har föreslagit - i all synnerhet som den alltså redan äger rum inom ett län av vårt land!

Reservation nr 2 gäller frågan om inrättande av s. k. skolintendennjänst vid grundskolan. Departementschefen har nu för fiärde gängen avvisat skolöverstyrelsens förslag härom, och ulskoitsmajorilelen ställer sig också avvisande. Della sker trots alt riksdagen själv tidigare begärt en skyndsam utredning i ärendet.

Skolöverstyrelsen föreslår i sin utredning all lillsynslärar- och skol-biblioiekarieresurserna sammanförs och bildar underlag för inrättande

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

147

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

148

av en ny fiänsl, skolinlendent, när del gäller läromedelshanteringen vid skolan, att dennes pedagogiska funktioner renodlas, medan sädana funktioner som registrering och distribution överlämnas till annan personal vid skolan, F, n, åvilar samtliga dessa uppgifter lillsynslärare och/eller skolbibliotekarie och/eller huvudlärare med oklar fördelning av ansvaret. Detta förhållande är olyckligt ur såväl pedagogisk som personalpolitisk synpunkt,

1 motionen 1395 till årets riksdag har jag anslutit mig lill skolöverstyrelsens förslag, som i vida lärarkretsar anses vara ytterst angeläget. Med hänsyn lill att inrättandet av skolintendennjänst innebär betydande förändringar av såväl administrativ som organisatorisk karaktär och direkt påverkar personalförhållandena pä skolan har jag föreslagit all konsekvenserna härvidlag måste klarläggas. Del krävs alltså en förberedelsetid, och regeringen bör därför lägga fram förslag i ärendet i nästkommande budgetproposition, så all fiänslen kan inrättas fr. o. m. den 1 juli 1976.

Utskottsmajoriteten åberopar SlA;s belänkande som skäl för att avstyrka framställningen. Man förväntar sig att det av riksdagen år 1972 givna uppdraget skall redovisas i samband med den aviserade propositionen om skolans arbetsmifiö. Enligt vår mening finns dock ingen anledning att ytterligare förskjuta etl ställningstagande i detta ärende. Vi bedömer den ifrågavarande fiänslen vara mycket betydelsefull för skolan och anser det vara viktigt att man där snarast erhåller besked om all den kommer alt inrättas. Beslut bör därför fallas i enlighet med vad som föresläs i reservationen.

I reservationen nr 3 föreslår herr Nordstrandh och jag att kommunerna skall ges en vidgad m.öjlighet att friare använda skolans s. k. förslärkningsresurser. F. n. pågår en försöksverksamhet pä det här området, varvid beslut fattas av regeringen. För all underlätta för kommunerna att dellaga i denna försöksverksamhet föreslår vi att regeringen bör ge skolöverstyrelsen bemyndigande att medge kommunerna bedriva verksamheten.

SIA har i sitt belänkande mycket ulföriigt behandlat frågan om den friare resursanvändningen. Utredningen säger bl. a.; "Reglerna för resursanvändning bör uppfylla två krav. De bör utformas på ett sådant sätt, alt de möjliggör insatser för en god mifiö under hela skoldagen saml att de underlättar för en skola att lokalisera insatser till de undervisningsgrupper, där'man bedömer behovet störst. Del finns ingen möjlighet alt centralt och likformigt över alla skolor och för alla situationer ange en modell för resursanvändning som fyller dessa krav. En riklig resursanvändning kan endasl avgöras lokalt på den enskilda skolan och i den enskilda arbetsenheten."

Det torde vara myckel svårt att mobilisera några sakliga argument mot vad SIA-utredarna här enhälligt har anfört. Någon avvikande uppfattning i själva sakfrågan har jag heller inte kunnat finna i de rernissvar som jag på skilda sätt haft tillfälle att ta del av. Av egen erfarenhet vel jag också hur värdefullt del skulle vara att ha ökade möjligheter

alt sälla in resurserna där de verkligen bäst behövs.

Del finns ingen rimlig anledning alt inle underlätta för de kommuner som så önskar alt bedriva en verksamhet med en friare resursanvändning. Del förhållandet, vilket ulskoitsmajorilelen åberopar försitt avstyrkande, att SIA:s betänkande f n. remissbehandlas, löser verkligen inte dagens problem! Tidigast läsåret 1977/78 torde ätgärder med anledning av SIA:s förslag träda i kraft. Pä vilket sätt hjälper vi våra elever genom att vänta i ytterligare tvä läsår? Den frågan vill jag gärna ha ell svar pä frän utskotlsmajorilelens sida.

Slutligen, herr lalman, vill jag säga några ord om del särskilda yttrande beträffande slöjdundervisningen som herr Nordstrandh och jag har avgivit.

Skolöverstyrelsen har genomfört en undersökning beträffande del-ningsbeslämmelserna för undervisningen i ämnet slöjd på grundskolans låg- och mellanstadium. Denna undersökning har bl. a. visat, att antalet elever i många slöjdgrupper varit stort, att della försvårat möjligheterna för en individualiserad undervisning, att det varit svårt att genomföra en integrerad undervisning med slöjd och andra ämnen, eftersom eleverna ofta kommii frän mer än en klass, samt att schemalekniska problem uppstått på grund av att tre grupper ofta bildals frän tvä klasser.

Det förslag som nu föreligger från utskottet kommer säkerligen att medföra vissa förbättringar. Ingel tvivel kan dock råda om att de nyss åberopade svårigheterna i betydande omfattning kommer all kvarstå. Även i fortsättningen kommer t. ex. åtskilliga slöjdgrupper all vara sammansatta av elever frän mer än en klass. Endasl genom delningsbesiäm-melser, som ger möjlighet att låta vafie slöjdgrupp beslå av elever från enbart samma klass, kan man undvika de svårigheter som skolöverstyrelsen har påvisat i sin undersökning.

I motionen 1397 har vi föreslagit att varie klass med lägst 17 elever skall delas i två slöjdgrupper. Detta är enligt vårt förmenande en riklig princip, som pä sikt bör tillämpas. Av kostnadsskäl har vi emellertid f n. inte ansett oss kunna biträda förslaget.

Herr talman! Jag ber att fä yrka bifall til! samtliga de av herr Nordstrandh och mig själv avgivna reservationerna.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendel m. m.

Fru NORDLANDER (vpk):

Herr lalman! Jag har begärt ordel för all beröra den punkt som också herr Larsson i Slaffanstorp tog upp, nämligen den som avser särskilda åtgärder på skolområdet. Där finns en reservation av fru Lantz, reservationen 8, som jag redan nu yrkar bifall till.

Del har i molionen ganska ulföriigt redovisats varför vänsterpartiet kommunisterna har yrkat på etl ökat anslag under denna punkt. Trots att tiden för planeringen för resursernas användande var så kort blev resultatet ändå förvånansvärt positivt, även om inle alla rektorsområden hell lyckades genomföra planerade åtgärder, främst beroende på svårigheter att rekrytera kvalificerad personal på vissa områden.

149

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

150

Planeringen av extra åtgärder genomfördes i samråd med skolpersonal, elever och föräldrar, vilket innebar alt man kunde ta itu med de problem som ansågs mest akuta. När del gällde samarbete med olika sociala myndigheter och organisalioner visade del sig all man oftast haft kontakt med fritidsnämnderna. Della samarbete framhålls som särskilt gott i flertalet kommuner. Fritidsnämnder har engagerat organisalioner och föreningar i fritidsverksamheten, både under eftermiddagstid och i anslutning till undervisningen. Del påpekas att även föräldrar i förvånansvärt hög grad ställt sig villiga att hjälpa till i någon form.

Nästan enhälligl har alla kommuner som fåll del av den särskilda resursen för åtgärder på skolområdet, den s. k. SÅS-resursen, deklarerat alt detta är det bästa som hänt sedan grundskolan genomfördes. Högt ställda förväntningar har infriats.

När det gäller den personella förstärkningen i Stockholms skolor har för undervisningen 74 % gått till resurslärare av olika kategorier och 26 96 till klinikverksamhet samt special- och invandrarundervisning. Vad gäller förstärkningsanordningar för elevvård och fritidsverksamhet har större delen eller 76 96 gått lill fritidsledare, skolvärdar och administrativ personal.

När det gäller undervisningen har problemel med de stora klasserna under mänga år debatterats och kritiserats, men ekonomin har lagt hinder i vägen för en minskning. Bara all minska med en enda elev skulle - har det sagts - kosta stora pengar och skulle inle ge något reellt resullal.

Genom all använda resurslärare har många skolor inom ramen för skolstadgan haft möjlighet att göra en uppdelning av klasser för stöd-och gruppundervisning. Del finns skolor som har lyckats minska klass-storleken radikalt och som har begärt att få fortsätta med delta med hänvisning lill vunna erfarenheter.

Beträffande frågan om fritidsverksamheten ligger försöksverksamheten hell i linje med de inteniioner som SIA-utredningen förespråkar. Med ökade resurser skulle den verksamheten kunna utökas och kritiken som framförts i samband med SIA-utredningen mildras, då föräldrar, lärare och elever genom praktiska erfarenheter får klart för sig vad ulredningen innebär.

Att skolorna inte är problemfria är alla medvetna om. Men genom extra åtgärder har skoltrötta elever kunnat få stöd. Skolket har minskat. Lärare som varit färdiga alt ge upp har kunnai få hjälp. Nyinflyttade elever med speciella svårigheter har kunnat las om hand pä elt särskilt sätt.

Med vad som nu sagts kan det lyckas att de 30 mifioner som använts har räckt til! väldigt myckel, och enligt de redovisningar som föreligger har pengarna använts väl. Men behovet av resurspengar är naturligtvis större. Skolöverstyrelsen har beräknat behovet till dubbla beloppet, 60 miljoner, och det har vpk i sin motion och reservation föreslagit.

Utskottets skrivning är positiv till användningen av s. k. SÅS-pengar men menar att man försl när ansökningstiden för extra förstärkning

har gått ut och medelsbehovet lättare kan överblickas bör regeringen - om medelsbehovel avsevärt överstiger vad som förutsätts - lägga fram förslag om ytterligare medel pä lilläggsstat för budgetåret 1975/76.

Vänsterpartiet kommunisterna har yrkat på ett fast grundbelopp. Vi menar att detta underlättar planeringen i de lokala skolorna, så alt de svårigheter som fanns i samband med resurstilldelningen inle behöver upprepas. Vi har naturligtvis ingenting emot att mera pengar anslås, om behov föreligger, men den skrivning som utskollet har gjort kan enligt vår mening leda lill en bristande planering av verksamheten, eftersom man inte vet vilka medel som ställs till förfogande. Vårt yrkande är därför, herr talman, bifall lill förslaget om de 60 mifionerna.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag lill det obligatoriska skolväsendet m. m.

Hen JÖNSSON i Ariöv (s):

Herr lalman! Utbildningsutskottet tillstyrker i sill betänkande nr 4 anslag på i del allra närmaste 5 mifiarder kronor till det obligatoriska skolväsendet. Det är mer än en fiugondel av statens samlade utgifter.

Trots all del lill utskottets belänkande har fogats tio reservationer och tvä särskilda yttranden är utskollet i del allra mesta enhälligl. Hälften av reservationerna gäller frågor där antingen utredningar pågår eller ut-redningsbeiänkanden är ute på remiss och där utskottsmajoriteten anser att resultaten av dessa utredningar och remisser försl bör avvaktas, innan riksdagen begär vidtagande av några åtgärder.

Reservationen 1 gäller frågan om hemspråk som alternativt tillvalsämne pä grundskolans högstadium. Vad beträffar angelägenheten för invandrarbarn att få denna möjlighet lill undervisning i sill hemspråk är del ingen skillnad i uppfattningen. Det gäller närmast finska, ser-bokroaliska, grekiska och turkiska. Inom utbildningsdepartementet har tillsatts en särskild arbetsgrupp för alt utreda invandrarbarnens utbildningssituation i grundskolan och gymnasiet, och den arbetsgruppen skall närmare belysa hemspråkets ställning pä högstadiet. I Norrbottens län pågår en försöksverksamhet med finska och samiska som tillvatsämnen, och arbetsgruppen skall pröva om erfarenheterna från den verksamheten kan ulnylfias även när del gäller andra minoritetsspråk. Utskottsmajoriteten anser all denna arbetsgrupps förslag bör avvaktas, inte minst därför att det förslaget kommer alt avlämnas redan i år.

Reservationen 2 gäller frågan om särskild läromedelspersonal. Skolöverstyrelsen har lagl fram förslag till en ny personalorganisation för läromedlen i grundskolan. Jag vill här nämna alt de fackliga lärarorganisationerna inte är eniga om detta förslag. TCO har tillstyrkt förslaget men SACO har avstyrkt det, vilket kanske kan intressera åtminstone en av reservanterna. SIA har också vidrört angränsande frågor och utskottet förutsätter att denna personalfråga kommer under riksdagens behandling i samband med propositionen nästa år om skolans inre arbete, och därför avstyrks molionen 1395.

Beträffande den fråga som tas upp i reservationen 3 är skillnaden mellan utskottsmajoriteten och reservanterna den att majoriteten anser att re-

151

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

152

geringen åtminstone t, v, skall fortsätta alt ha bemyndigandet att ge kommun rält att bedriva försöksverksamhet med friare resursanvändning. Redan i fiol uttalade sig utskottet positivt om en sådan försöksverksamhet, och vill även i år understryka denna uppfattning, I molionen 823 föresläs alt skolstyrelserna själva skall äga besluta om disponeringen av anslaget lill förslärkningsresurser, I reservationen föresläs emellertid alt skolöverstyrelsen skall få bemyndigande att medge kommun rätt alt bedriva sådan försöksverksamhet. Utskottsmajoriteten vill även här avvakta behandlingen av SIA-betänkandel. Utredningen om skolan, staten och kommunen, den s. k. SSK-utredningen, behandlar också denna fråga och har nyligen - f ö. efter del alt della utskottsbetänkande justerats - gett ut elt delbetänkande, där bl. a. denna fråga behandlats. Delta belänkande skall nu sändas på remiss lill olika instanser. Del är ännu en anledning till att vänta med etl ställningstagande från riksdagens sida.

Reservationen 4 kommer i likhet med de tre första från moderata samlingspartiet. Här föreligger det en intressant skillnad mellan reservationerna 3 och 4. Reservanterna har i reservationen 3 fullt förtroende för SIA och är beredda att utan hänsyn till remisstider och annat acceptera utredningens riktlinjer. I reservationen 4 har däremot della förtroende hastigt försvunnit. Här vill man ha en redogörelse för vissa av de försök med friare resursanvändning som förekommit i vissa kommuner. Som herr Nordstrandh erinrade om lämnar kommunerna vafie är en redovisning lill ulbildningsdeparlemeniel över de olika försöken. En utvärdering av anslaget till särskilda åtgärder pä skolområdet pågår inom skolöverstyrelsen, och i september i år beräknas denna utvärdering vara färdig.

I reservationen 5 från vpk yrkas bifall lill motionen 1369. Denna moiion spänner över hela vårt skolsystem. Vissa delar av molionen kommer säkerligen upp i samband med propositionen med förslag till en universitets- och högskolereform, och därför gör jag inga kommentarer på dessa punkter. I motionen föresläs en utredning om skolsystemets mål, och utskottsmajoriteten avstyrker förslaget.

1 slor enighet har beslutats reformer pä grundskolans och gymnasieskolans områden. Läroplanen för grundskolan innehåller mycket av de målsättningar som föreslås i motionen. Del gäller emellertid nu enligt utskottets uppfattning i första hand all se till att de reformer som har beslutats verkligen fullföfis. Delta gäller inle minst läroplanens intentioner att den enskilde eleven skall sättas i centrum. Olika utredningar i della syfte pågår eller har nyss avslutats. Del bedrivs dessutom etl betydande pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Jag vill i detta sammanhang också erinra om betydelsen av all de politiska ungdomsorganisationerna får tillfälle att medverka i skolorna liksom andra folkrörelser, inte minst fackföreningsrörelsen.

Beträffande reservationen 6 om huvudlärarfiänsler för specialundervisning kan jag vara lika kortfattad som utskottet är i sin skrivning. Vi hänvisar kort och gott lill all denna fråga kommer alt prövas i samband med SlA-proposilionen.

Anslaget lill särskilda åtgärder på skolområdet är relativt nytt. Del utgick första gången under del föregående budgetåret och då med 15 mifi. kr. Det har sedan fördubblats lill 30 mifi. kr. I moiioner från dels centern och folkpartiet, dels vänsterpartiet kommunisterna har föreslagils betydande ökningar av della anslag, och förslagen har föfits upp i reservationerna 7, 8 och 9. Utskottsmajoriteten är lika medveten som reservanterna om betydelsen av dessa särskilda medel. Det framgår ju också av skolöverstyrelsens redogörelse alt användningen av dessa pengar haft en positiv inverkan i flera avseenden.

Jag vill emellertid erinra om all dessa anslag skall vara lill en förstärkning av resurserna där speciella elevproblem gör sig gällande. Del skall här inte vara fråga om utökade statsbidrag lill verksamheter som tidigare bedrivits. Bidrag får endasl utgå till nya aktiviteter.

Del är naturligtvis omöjligt all i dag vela vilket behov av sädana medel som kommer all finnas för budgetåret 1975/76. I mitten av april går tiden ut för ansökan om bidrag för nästa budgetår. I detta läge tillstyrker utskottsmajoriteten förslaget i budgetpropositionen men vill samtidigt föreslå riksdagen att ullala alt regeringen bör lägga fram förslag på lill-läggssiat om ytteriigare medel ifall det skulle visa sig alt del behövs avsevärt mera när behovet kan överblickas. Vi vill inte nu binda oss för något visst ytterligare belopp utan vill vänta lill dess att vi vel om och - i sä fall - hur myckel som verkligen behövs.

Bidraget går främst till kommuner i storstadsområdena där behovet är störst. Men även andra kommuner, bl. a. med slora invandrargrupper, kan få bidrag. Något ullalande om de speciella glesbygdsområdena vill inle utskottsmajoriteten tillstyrka. De problem som kan finnas i dessa områden är i regel av annan kkaraktär än de som detta anslag skall användas lill.

När del gäller specialskolan har del i regeringens förslag skett en väsentlig upprustning utav bl. a. fiänsieorganisationen. Delta är hell i enlighet med den prioritering som gjorts om utbildningen inom handikappområdet såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan. Trots dessa ökade insatser har del naturiiglvis, här som på så mänga andra områden, blivit elt överbud från centerns sida i tvä olika moiioner med olika förslag - det ena litet mera försiktigt än det andra. Reservationen 10 frän miltenpartierna lar fakiiski hänsyn till ökningen i regeringens förslag och föreslår endasl en fiänsl utöver regeringsförslagel. Ulskoitsmajorilelen har för sin del ingen erinran mol den prioritering som gjorts av ulbildningsdeparlemeniel och yrkar avslag på båda motionerna.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottels hemställan på samtliga punkter.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle;

Herr lalman! Herr Jönsson i Ariöv har som en skarpsynt detektiv tyckt sig skönja etl visst motsatsförhållande mellan reservationen 3 och reservationen 4, i så måtto att reservationen 3 skulle bygga på ett fullt

153

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

förtroende för SIA och dess verksamhet, medan reservationen 4 skulle bygga på föga eller intet förtroende för SIA, Nu vill jag inle deklarera den grad av förtroende för SIA och för vad SIA uträttat som jag har, men det resultat som herr Jönsson kommit fram lill är ändå felaktigt. Vi kan ju inle vara hell utan förtroende för SIA och dess möjligheter all göra en hel del när vi vill lägga den utvärdering av försöksverksamhet utanför SIA som gjorts i grundskolan just i SIA;s händer. Otvivelaktigt besitter SIA och dess ledamöter en stor erfarenhet på del här området när del gäller all göra utvärderingar och insamla material. Jag lycker att ulredningen bör få använda den erfarenheten och göra del som vi föreslagit och som vi anser vara helt nödvändigt all göra, innan vi kan ta slutgiltig ställning till SIA-förslagen. Del vittnar väl, herr Jönsson, ändå om all vi inle har förlorat allt förtroende för SIA.

154

Herr LARSSON i Slaffanstorp (c) kort genmäle:

Herr talman! Del som herr Jönsson i Arlöv anförde om alt utbildningsdepartementet stannat vid 30 mifi. kr. även i år verkar föga övertygande. Faktum är att del behövs mer pengar här och all anvisade medel kommii lill myckel positiv användning under del år de disponerats. Utskottet anför självt all effekterna av anslagen minskar på grund av olika kostnadsslegringar och det märker man ju mycket väl pä mänga häll. Eftersom 66 milj. kr. begärdes förra året är jag övertygad om att del är motiverat med en uppräkning, och del rält snart. Jag har inle alls blivit övertygad av herr Jönssons resonemang på den punklen.

Fär jag sedan, medan jag har ordel, säga några vänliga ord lill min vän herr Nordstrandh, som bemötte mig något i sitt första anförande. Han nämnde något om alt del var lärarorganisationerna som föreslagit della anslag. Ja, herr Nordstrandh, jag kan läsa ur min manus igen: Efter en framställning från lärarorganisationerna inom skolan förelade utbildningsministern riksdagen förslag om särskilt anvisade medel. Jag har alltså inte gjort anspråk pä alt vara någon förslagsställare, som herr Nordstrandh lydligen försökte göra gällande.

Herr Nordstrandh förde också ett litet resonemang om de praktiska åtgärderna i undervisningsplanen, som jag log upp. Herr Nordstrandh menar all vi hoppat pä den vagnen försl nu på senare år, men jag har ett gott minne av att vi vid vafie läroplansrevision framhållit betydelsen av dessa åtgärder i motioner och reservationer.

Jag tycker inte heller del finns skäl att dra upp någon SIA-debatt men jag vill gärna ha sagl, som en kommentar från utskollsmajoritelens sida när del gäller talet i reservationen om försiärkningsresurserna, all det inte är så förfärligt enkelt att bara gå in och säga; Kan vi få förslärkningsresurser etablerade i vår kommun pä försök. I del förslag som SIA lägger fram är även basresursen inräknad pä alldeles speciellt sätt. Basresurserna i den gemensamma resurstilldelningen har ökat i förhållande till övriga resurser. Därför finns det kanske skäl all vänta etl lag för att få en rättvisande tilldelning.

Under delta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr NYHAGE (m) kon genmäle;

Herr talman! I min anförande berörde jag reservationerna 1, 2 och 3, där konkreta åtgärder föresläs för en förbättrad undervisning. 1 sin plädering för uiskottsmajoritetens förslag hade herr Jönsson i Ariöv inte myckel att andra i själva sakfrågorna. I samtliga fall åberopade herr Jönsson sittande utredningar eller remissbehandling av utredningar, i första hand SIA. Jag beklagar den inställningen, som verkligen inte löser några problem. 1 all synnerhet gäller detta frågan om den friare resursanvändningen. Jag är övertygad om all della skulle vara till gagn för många elever och finner alltså inle anledning alt vi skall behöva vänta.

Till herr Larsson i Slaffanstorp vill jag bara säga all jag nogsamt preciserat vad jag menar med den fria resursanvändningen, och jag har alltså inle dragit in basresurserna i sammanhanget.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Herr JÖNSSON i Ariöv (s) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill erinra herr Nordstrandh om att kommuner som varit försökskommuner skall lämna remissvar om SIA-betänkandel. Dessa kommuner har då möjligheter att själva göra en bedömning av sin försöksverksamhet.

Herr Nordstrandh tyckte inte om det jag sade om inkonsekvenserna mellan reservationerna 3 och 4. Herrar Nordstrandh och Nyhage är säkeriigen duktiga pedagoger, men det är väl ändå alt förhäva sig när de lycker att det inte behövs något ylleriigare resonemang när de och SIA-utredarna är överens. Men när de är oeniga med SIA, då anser de att det behövs ylleriigare utredning.

Det är visserligen riktigt, herr Larsson i Staffanstorp, att del i fiol hade kommii in ansökningar pä 66 milj. kr. Men kan herr Larsson garantera alt samtliga dessa mifioner var avsedda all gå till sådana nya åtgärder som del är fråga om? Jag förstår alt del kan finnas ett visst behov hos miltenpartierna av all här komma med överbud som i sä många andra avseenden. Nu har herr Larsson talat för 50 milj. kr. Om man i propositionen hade föreslagit 50 mifi. kr. är jag ganska övertygad om att herr Larsson i Slaffanstorp i dag hade talat för 60 mifi. kr. och alltså hade biträtt fru Lantz reservation.

Herr LARSSON i Slaffanstorp (c) kort genmäle;

Herr talman! Får jag bara upplysa herr Jönsson i Arlöv om all värt resonemang bygger på SÖ:s peiiiaskrivning. Jag föreställer mig alt den är väl fotad och väl undersökt. Vi har alltså inte lagl något överbud utan tvärtom prutat 10 mifi. kr. på SÖ;s bud. Det vill jag rent upplysningsvis tala om för min vän herr Jönsson i Arlöv.

155

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. tn.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr lalman! Nu är herr Jönsson i Ariöv ute pä osäkra vägar och på svag is. Han säger att kommunerna skall göra utvärderingen av den försöksverksamhet som de har bedrivit. Inte skall den utvärdera som själv har bedrivit försöksverksamheten - det är ju helt omöjligt ur objekti-vitelssynpunkt. Det var väl ändå litet obetänksamt.

Jag har inte, herr Larsson i Staffanstorp, påstått att centerpartiet har tagit initiativet till dessa SÅS-pengar; det vare mig främmande. Men jag sade alt det var bäst att peka pä all initiativet tagits från lärarorganisationerna, innan herr Larsson lade beslag också pä det initiativet. Han hade ju strax innan lagl beslag pä del gamla kravet att vi skall ha mer praktiska inslag i grundskoleutbildningen. Del var alltså en rent preventiv åtgärd från min sida och ingenting annat.

156

Hen STRÖMBERG i Botkyrka (fp);

Herr talman! Tredje gängen gillt är etl gammalt talesätt. För tredje året i rad behandlar riksdagen frågan om ändring av regelsystemet i grundskolan så all stödundervisning för invandrarbarn poängberäknas.

Första gången frågan kom upp var jag ensam motionär. Under årens lopp har allt fler stött motionen. Nu går den igenom. Det betyder att en Slor orättvisa avskaffas.

Eftersom del finns ell förslag om hur denna poängberäkning skall gå lill, behövs endast en ganska enkel ändring av en paragraf i skolstadgan. Del är angelägel att ändringen kommer snabbi, så att kommunerna kan räkna med denna poängberäkning innan man slutligen fastställer skolplaneringen för nästa läsår. Denna reform har dröjt så länge all den när den nu kommer måsle kunna påverka undervisningen nästa läsår. De eventuella föfidjusteringar och anvisningar som erfordras för själva statsbidragsansökan kan vänta. De behövs inte förrän betydligt senare.

1 två andra motioner, nr 547 och 548, har jag fört fram ett par frågor, som gäller kostnadsfördelningen mellan stat och kommun i vad avser invandrarundervisningen i grundskolan. Båda motionerna är avstyrkta av utskottet. 1 det ena fallet hänvisar man lill SIA-ulredningen och i del andra till SSK-utredningen. 1 det första fallet h'änvisar utskottet dessutom lill utbildningsdepartementet.

Om man läser proposilion 26 år 1975 angående invandrar- och mi-noriletspolitiken, finner man alt problem i samband med undervisning av invandrarbarn och därmed sammanhängande frågor hänskjuis lill en av statsrådet Hjelm-Wallén i december 1974 tillkallad arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp skall enligt propositionen, s. 71, komma med förslag redan detta år.

1 samma proposition behandlas på s. 76 och 77 invandraruiredningens förslag om statsbidrag till invandrarbyrå och särskilt avgränsad kommunal invandrarfunktion. Till den senare gruppen borde ju invandrarkonsu-lenterna höra. Här säger statsrådet Lefion alt statsbidrag till kommunerna för verksamhet bland invandrare skall ses över i ett vidare sammanhang.

Alltså tre bud samtidigt om hur frågan om statsbidrag till vissa kommunala invandrarfunktioaer skall behandlas. Utbildningsutskottet säger SIA respektive SSK. fnvandrarpropositionen säger den särskilda arbetsgruppen på det ena stället, och på det andra stället antyds en ny utredning. Kan statsrådet möjligen lämna besked om hur det skall bli?

De s. k. särskilda åtgärderna pä skolområdet har tidigare varit uppe lill diskussion. Den debatten skall jag inte della i, men utifrån en konkret situation vill jag ta upp en mera principiell diskussion, som rör myndigheternas handläggning av detta ärende.

Pengarna för särskilda åtgärder skall nu fördelas mellan olika kommuner för alt användas under det läsår som böriar den 1 juli. I stort sett går pengarna till alt anställa personal. Just nu är man i full färd med all ute i kommunerna lägga sisla handen vid planeringen för skolorganisationen under nästa läsår. .Att få planeringen klar tidigt är viktigt ur flera synpunkter; bl. a. kräver alla anställda besked om de kan få fortsatt arbete nästa är eller måste söka sig på annat håll. De som är avlönade med pengar från anslaget för särskilda åtgärder, de s. k. SÅS-pengarna, kan inle erhålla delta besked förrän kommunerna har fält fördelningen av pengarna från SÖ.

För läsåret 1974/75 fick Botkyrka kommun den 9 juli besked angående pengar för särskilda åtgärder från SÖ. Beslutet i SÖ fattades den 14 juni. Det tog alltså 25 dagar all skicka etl brev frän Stockholm lill Tumba. Detta är inle bra. Den 14'juni fattades beslut också för 67 andra kommuner. När de fick besked vet jag ej, men troligen fick de del samma dag som Botkyrka.

Tidsschemat masta ändras. Kommunerna måste ha besked senast i börian av maj. Annars kan man inte klara berättigade krav från de anställda all få veta hur nästa läsår blir. Dessutom kan personalen på rek-lorsexpedilionerna inte få semester hur som helsl. Ledigheten bör las ut under sommarferierna. Della gör att skolorganisationen måsle vara klar före läsårets slut. Riksdagen beslutade är 1974 om de s. k. SÅS-pengarna den 28 mars.

De särskilda åtgärderna skall sältas in i skolor där eleverna av olika skäl behöver särskilt slöd. För all få kontinuitet i denna verksamhet ärdet viktigt att kunna behålla personal som skapat kontakt med eleverna. Själva tanken bakom anslaget urholkas om det går till som del gjorde förra året. Vem stannar hos en arbetsgivare som inle kan lämna besked om man fär fortsätta all jobba eller måste gå? Då tar man del säkra för del osäkra och söker annat arbete. Även centrala myndigheter som sysslar med skolan borde ta hänsyn till de människor som jobbar ute på fältet.

Jag förutsätter att statsrådet ser till all pengarna från anslaget för särskilda åtgärder i år fördelas så all kommunerna har besked redan i maj. Situationen från förra året fär inle upprepas.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

157

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Punkten 1

Mom,   1-4

Utskottets hemställan bifölls.

Mom,   5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herrar Nordstrandh och Nyhage i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nyhage begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsulskollels hemställan i betänkandet nr 4 punkten 1 mom, 5 röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herrar Nordstrandh och Nyhage i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 263

Nej -   47

Avstår -     4

Mom,   6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom,   7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herrar Nordstrandh och Nyhage, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nyhage begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 4 punklen 1 mom, 7 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herrar Nordstrandh och Nyhage,

158

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nyhage begärde röst-

räkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 265

Nej -   47

Avslår -     2

Mom,   8

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herrar Nordstrandh och Nyhage, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nyhage begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till del obligatoriska skolväsendet m. m.

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i beiänkandel nr 4 punklen 1  mom, 8 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herrar Nordstrandh och Nyhage,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Nyhage begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 265

Nej -   47

Avstår -      1

Mom,   9

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herrar Nordstrandh och Nyhage, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 4 punklen 1  mom, 9 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herrar Nordstrandh och Nyhage,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 267

Nej -   46

Avstår -     2

159

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Mom,   10

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av fru Lantz, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Svensson i Malmö begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

beiänkandel nr 4 punklen 1  mom, 10 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av fru Lantz,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Svensson i Malmö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 298

Nej -    15

Avstår -     2

Mom,   11

Utskottets hemställan bifölls.

Mom,   12

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herrar Nordstrandh och Nyhage, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i belänkandet nr 4 punkten 1  mom,  12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herrar Nordstrandh och Nyhage,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nordstrandh begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 266

Nej -   47

Avstår -      2

160

Mom,   13-16

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Mom,   1   och   2

Proposilioner gavs på bifall lill l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 7 av herr Larsson i Staffanstorp m, fl, samt 3;o) reservationen nr 8 av fru Lantz, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Larsson i Slaffanstorp begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan fru Nordlander begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Den som vill alt kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående uibildningsutskottets hemställan i betänkandet nr 4 punklen 2 mom, 1 och 2 antar reservationen nr 7 av herr Larsson i Staffanstorp m, fl, rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 8 av fru Lantz,

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Nordlander begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resullal:

Ja - 113

Nej -    18

Avstår - 183

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 4 punklen 2 mom,  1 och 2 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Larsson

i Slaffanstorp m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Larsson i Slaffanstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 189

Nej - 124

Avstår -     2

161

11 Riksdagens protokoll 1975. Nr 401

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.

Mom,   3

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 9 av herr Larsson i Slaffanstorp m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Staffanstorp begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsulskollels hemställan i

beiänkandel nr 4 punkten 2 mom, 3 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Larsson

i Staffanstorp m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Slaffanstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 201

Nej - 110

Avstår -     4

Punklen 3

Utskottets hemställan bifölls,

Punklen 4

Mom,   1-3

Utskottets hemställan bifölls.

Mom,   4

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Larsson i Staffanstorp m, fl, i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Larsson i Slaffanstorp begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller uibildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 4 punklen 4 mom, 4 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Larsson

i Staffanstorp m. fl. i motsvarande del.

162

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Slaffanstorp begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 204

Nej - 110

Avstår -      1

Mom.   5

Utskottets hemställan bifölls.

Punklerna 5 och 6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

§ 6 Anslag till gymnasiala skolor m. m.

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 5 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag till gymnasiala skolor m. m. jämte motioner.

Hen TALMANNEN:

I fråga om delta belänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överiäggningen får yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

I det föfiande redovisas endast de punkter, vid vilka under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten I (Bidrag lill driften av gymnasieskolor) Regeringen hade i proposiiionen 1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 16 (s. 193-210) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna i vad avsåg
särskild undervisning,

2. lill Bidrag lill driften av gymnasieskolor för budgetåret 1975/76 an
visa ett förslagsanslag av  1 570 000 000 kr.        '

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:158 av herr Bohman m. fl. (m), såvitt gällde hemställan att riksdagen hos regeringen skulle anhålla all antalet elevplatser på gymnasieskolans 3- och 4-äriga linjer budgetåret 1975/76 fastställdes i enlighet med skolöverstyrelsens förslag (yrkandet 7),

1975:365 av herr Wikner m. fl. (s, c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla all utbildning för turistnäringen anordnades i Jämtlands län, såsom specialkurs i gymnasieskolan eller såsom högskoleutbildning,

1975:811 av herrar Jon.sson i Alingsås (fp) och Westberg i Ljusdal (fp),

1975:825 av fru Rönnung (s),

1975:1359 av fru Fredrikson m. fl. (c) samt

1975:1374 av herrar Johansson i Vrångebäck (m) och Nisser (m).

163

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

.Anslag till gymnasiala skolor m. m.

Utskottet hemställde

1.    att riksdagen godkände de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna i vad avsäg särskild undervisning för allergisjuka och gravt in-fekiionskänsliga elever i gymnasieskolan,

2.    att riksdagen beträffande de tre- och fyraåriga linjerna skulle avslå molionen 1975:158 yrkandet 7,

3.    all riksdagen beträffande utbildning för turistnäringen i Jämtlands län med anledning av molionen 1975:365 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

4.    att riksdagen beträffande det inre arbetet i gymnasieskolan skulle avslå molionen 1975:811,

5.    alt riksdagen beträffande den proportionella kvoleringsmeloden inom grundskolans kompetensområde skulle avslå motionen 1975:825,

6.    all riksdagen beträffande tillgodoräkning av viss praktik skulle avslå motionerna 1975:1359 och 1975:1374,

7.    att riksdagen till Bidrag lill driften av gymnasieskolor för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 1 570 000 000 kr.

164

Reservation hade avgivits

1. beträffande de tre- och fyraåriga linjerna av gymnasieskolan av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som ansett att utskollet under 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill molionen 1975:158 yrkandet 7 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Punkten 2 (Bidrag till studie- och yrkesorientering)

Regeringen hade under punkten D 17 (s. 210-213) föreslagit riksdagen

att lill Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1975/76

anvisa ell förslagsanslag av 40 939 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:804 av hen Hjorth m.fl. (s),

1975:1354 av herr Danell (m), vari hemställts att riksdagen skulle

1.    lill studie- och yrkesorientering vid privatskolor anvisa ett anslag av 206 000 kr. ur Bidrag till studie- och yrkesorientering,

2.    lill Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1975/76 anvisa etl anslag av 41 145 000 kr. saml

1975:1355 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m), såvitt nu var i fråga (yrkandet  1).

Utskottet hemställde

1.    att riksdagen beträffande studie- och yrkesorienteringsverksamhe-len i gymnasieskolan skulle avslå motionen  1975:1355 yrkandet  I,

2.    att riksdagen beträffande bidrag till vissa kostnader för publikationer

skulle avslå motionen 1975:804,

3.    att riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering vid statsunderstödda privatskolor skulle avslå motionen 1975:1354 yrkandet 1,

4.    all riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975:rsamt med avslag på molionen 1975:804 såviii gällde anslagsbeloppel och motionen 1975:1354 yrkandet 2 lill Bidrag lill studie- och yrkesorientering för budgetåret  1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 40 939000 kr.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975-

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

Reservation hade avgivits

2.    beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid stats-underslödda privatskolor av herrar Nordstrandh (m) och Johansson i Skärstad (c) saml fru Sundberg (m) som ansett att utskottet under 3 och 4 bort hemställa

3.    all riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering vid statsunderstödda privatskolor med anledning av motionen 1975:1354 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

4.    all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 saml med bifall lill molionen 1975:1354 yrkandet 2 och med avslag på motionen 1975:804 såvitt gällde anslagsbeloppel lill Bidrag lill studie- och yrkesorientering för budgetåret  1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 41 145 000 kr.

Punkten 5 (Bidrag lill driften av riksinlernatskolor) Regeringen hade under punkten D 20 (s. 217-221) föreslagit riksdagen an

1.    godkänna att nu gällande avtal för riksinlernatskolorna förlängdes etl är under oförändrade villkor,

2.    lill Bidrag lill driften av riksinlernatskolor för budgetåret 1975/76 anvisa etl förslagsanslag av 9 519 000 kr.

I della sammanhang hade behandlats molionen 1975:551 av fru Sundberg m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag om sådan ändring av skollagen att inlerkommunal ersättning utgick förutom till kommun också lill stalsbidragsberätligad skola med riksrekrylering.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen godkände att nu gällande avtal för riksinlernatskolorna
föriängdes en är under oförändrade villkor,

2.    att riksdagen till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 9 519 000 kr.,

3.    all riksdagen skulle avslå molionen  1975:551.

Reservation hade avgivits

3. beträffande inlerkommunal ersättning av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som ansett all utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1975:551 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

165

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

166

Fru SUNDBERG (m);

Herr lalman! Utbildningsutskottets belänkande nr 5 behandlar kanske inga stora frågor men dock ell par frågor av principiell betydelse.

Moderata samlingspartiet har i en partimolion till årets riksdag utförligt presenterat partiets uppfattning om vilka ätgärder som bör prioriteras när del gäller gymnasieskolans framlid. De frågorna kommer vi att diskutera vid elt senare tillfälle, när utskottet behandlat molionen i dess helhet, och jag skall därför begränsa mig till all framföra några synpunkter med anledning av de tre reservationer av herr Nordstrandh och mig som är fogade lill belänkandet.

I partimolionen har vi bl. a. krävt alt antalet elevplatser på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer skall fastställas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Del skulle innebära all plalsanlalel ökades med 200 och att man därmed erbjöd en lika stor procent av eleverna plats på tre- och fyraårig linje som gällt årel innan.

Statsrådet föreslog i propositionen oförändrat totalt antal platser, vilket skulle innebära en minskning av andelen studerande på tre- och fyraårig linje.

Utbildningsutskottets ledamöter sammanträffade i går kväll med företrädare för Lärarnas riksförbund för överläggning om vissa frågor rörande skolväsendel. Vi fick bl. a. där information om alt man från in-lagningsnämnderna för gymnasieskolan kan förvänta sig rapporter som tyder på en kraftig nedgång av antalet ansökningar lill tre- och fyraårig linje. Diskussionen kom också lill slor del att röra sig om minskningen av tillströmningen till dessa linjer. I vissa fall kan antagligen häpnadsväckande minskningar konstateras. Del är självfallet alldeles för tidigt all nu ge några exakta siffror. Men som exempel kan nämnas att en mindre stad. som för några år sedan hade 120 sökande lill gymnasieutbildning på Na-linjen, beräknas fä ungefär 40 under kommande läsår.

Naturligtvis kan utskotlsmajorilelens talesman här i dag säga att om nu efterfrågan minskar så kraftigt finns del ju ingen orsak att vara generös med antalet platser - de går ju ändå inle att utnytfia. Jo, vår uppfattning är att man dä måste vidta kraftiga åtgärder för att efterfrågan på dessa utbildningslinjer skall ökas.

Herr talman! Motionstiden med anledning av U 68-propositionen har nyligen gått ut. Från moderata samlingspartiets sida har vi skarpt reagerat mot de kompetenskrav för högre studier som förs fram i proposiiionen. Enligt vår uppfattning borde tre- eller fyraårigt gymnasium vara en normal grundutbildning före högre studier. Vi har inie och kan inte gå med på att sätta behörighetskraven så lågt som proposiiionen föreslår. Nackdelen med att göra del är an del påverkar efterfrågan på tre- och fyraåriga gymnasielinjer. Troligen blir det allt vanligare alt dagens ungdomar rent taktiskt räknar med att två års gymnasiestudier räcker för tillträde lill högre utbildning, även om omfattande kompletteringar måsle göras, och därför i första hand väfier dessa linjer.

Herr Nordstrandh och jag framför i reservationen 1 vår uppfattning

alt andelen platser bör hållas konstant. Med den satsning på studie- och yrkesorientering som görs i dag och de möjligheter som konsulenter och yrkesvalslärare har bör stora ansträngningar kunna sättas in för att fylla dessa platser och därigenom säkra kvaliteten på dem som söker vidare lill högre utbildning.

Risken finns nämligen alt om allt fler går tvååriga linjer minskar tillströmningen till universitet och högskolor totalt sett. Del skulle vara en katastrofal utveckling, eftersom den skulle föfia som etl resullal inle bara av alt de studerande blivit medvetna om all tvåårigt gymnasium kan räcka utan - vilket är betydligt mera negativt för de studerande

- av all utbildningen inle är lill fyllest och inte ger förutsättningar för
att föfia högre studier.

Herr lalman! De andra två reservationerna med herr Nordslrandhs och mitt namn lar upp två faktorer av principiell betydelse. Gemensamt för dem är att de förslag som där förs fram syftar till att förbättra förhållandena för enskilda skolor och för eleverna i sådana skolor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit all de statsunderstödda privatskolorna skulle få bidrag lill sin studie- och yrkesorienteringsverksamhet, men utskottsmajoriteten föreslår att man skall överlämna frågan till SSK-utredningen. Del gäller ändå en så enkel sak som alt samordna sludie-och yrkesvägledningen vid privatskolorna med övrig kommunal syo-verksamhel, all helt enkelt räkna in de här eleverna i kommunens un-derlag vid beräkningen. Detta föreslår vi i reservationen 2.1 reservationen 3 tar vi upp rällen för riksrekrylerande statsunderstödda privatskolor att fä interkommunall bidrag för sina elever.

Bägge dessa reservationer gäller frågan om de enskilda skolornas framlida existens. Från socialdemokraternas sida har förts en medveten politik för att försämra möjligheterna för sädana skolor alt driva sin verksamhet i vårt land. Man gör del svårare för dem att existera, man drar in på stöd i olika former, man ger dem en särställning och tvingar därigenom fram höga avgifter, som kraftigt begränsar rekryteringsunderlaget för dessa skolor.

Herr lalman! Del finns två sätt att säkra ell monopol. Del ena är alt förbjuda konkurrerande verksamhet. Del är ärligt och rakryggat och målsättningen är klar, även om naturiiglvis inte alla ansluter sig lill den. Det andra är an på område efter område - ibland sakteliga, ibland snabbare

- åstadkomma sädana villkor att verksamheten långsamt och plågsamt
förkvävs. Det är socialdemokraternas taktik när det gäller all säkra del
statliga utbildningsmonopolel.

Moderata samlingspartiet kommer att i alla frågor kämpa emot denna utveckling. Vi kan bara beklaga att vi står ensamma i den kampen. Fram till 1960-lalels mitt stöttades vi av folkpariiel, men folkpariiel har numera gett upp.

För några veckor sedan behandlade Famifiespegeln i radio de enskilda skolornas uppskattade verksamhet i värt grannland Danmark. Vi har också informerat oss om och känner lill hur verksamheten drivs i övriga

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m.m.

167

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

västeuropeiska länder. Sverige är del enda västeuropeiska land där föräldrarna i dag förmenas rällen all väfia skolform för sina barn. I Sverige åstadkommer utbildningsulskollels majoritet i och med delta lilla belänkande alt möjligheten till studie- och yrkesvägledning för privatskolornas barn försvinner. Kommunerna blir inte heller skyldiga all betala interkommunall bidrag till i kommunen mantalsskrivna elever som går vid en riksrekrylerande, stalsbidragsberätligad skola.

I reservationen 3 säger vi alt vi är medvetna om "att riksinternatskolorna f n. har ekonomiska problem på grund av minskad elev-rillströmning. Det synes därför vara en god lösning att även andra elever än de som avsågs med 1970 års riksdagsbeslut nu las in i den män vakanta platser finns." I annat fall blir avgifterna vid dessa skolor så höga, att del sker en självklar begränsning av de famifier som över huvud taget har råd att skicka dit sina barn. Kostnaderna för gymnasieutbildning där uppgår i dag till ungefär 18 000 kr. per är. En interkommunall bidrag skulle sänka dessa kostnader med ca 20 96. Om eleven går i en skola som ligger i en annan kommun men som är inlemmad i värt lands skolmonopol utgår ju interkommunall bidrag efter vissa regler. Vi kommer, herr lalman, all fortstälia att kämpa för privatskolorna.

Jag ber med detta att få yrka bifall till reservationerna 1, 2 och 3 i utbildningsutskottets belänkande nr 5.

168

Fru GRADIN (s);

Herr lalman! Utbildningsutskottets betänkande nr 5 gäller anslaget lill de gymnasiala skolorna. Utskollet tillstyrker ett anslag på I 570 mifi. kr. lill denna verksamhet för nästa budgetär. Det betyder all det kommer att finnas 100 400 helärsplatser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna del. Del antalet elevplatser motsvarar samma andel av antalet 16-åringar som under innevarande budgetår. Detta innebär all 94,6 96 av I6-åringarna fär plats i gymnasieskolan. För den icke grundskoleanknutna delen kommer det all flnnas 29 330 helärsplatser.

För de tre- och fyraåriga linjerna inom grundskolan har skolöverstyrelsen i sina anslagsframställningar föreslagit en delram av 30 500 in-lagningsplalser. Denna delram räknas i regeringsförslagel ned med 200 platser. Det föredragande statsrådet föreslår med andra ord elt oförändrat antal platser pä dessa fem linjer jämfört med innevarande budgetår. Del ställningstagandet, som ulskoitsmajorilelen instämmer i, motiveras med att antalet elevplatser på de mera utpräglat yrkesinriktade utbildningsvägarna bör ökas med mera än vad skolöverstyrelsen föreslagit, och i konsekvens därmed ökas inte antalet elevplalser pä de tre- och fyraåriga linjerna. Pä detta sätt blir det bättre överensstämmelse mellan tillgängliga platser och elevefterfrägan på linjen.

Utskottet har för sin del accepterat budgetpropositionen och alltså avslagit motion nr 158, vilket också resulterat i reservation nr 1. Utskottels majoritet anser för sin del inte all gymnasieskolans linjeorganisation med det här förslaget utsätts för de negativa konsekvenser som hävdas i mo-

lionen och reservationen.

Reservation nr 2 lill utskottets betänkande gäller, som fru Sundberg nyss sade, studie- och yrkesorienteringen vid de statsunderstödda privatskolorna. När utskollet behandlade den här frågan tog inte utskottet någon annan ställning än föredragande statsrådet. Bakgrunden är ju den att utskottet i fiol vid sin behandling av frågan om privatskolorna beslöt att SSK-utredningen, dvs. den utredning som sysslar med frågan om bidrag från staten lill kommunerna, skall behandla delta spörsmål för alt det skall las ell helhetsgrepp på den problematiken. Pä det sättet kan vi få fram hur det framtida statliga slödel skall vara utformat till privatskolorna.

Den tredje reservationen gäller också privatskolorna. Här har utskottsmajoriteten inte kunnai gä med pä att kommunerna skulle åläggas att betala inlerkommunal ersättning för alla elever oberoende av anledningen lill alt de får en plats på en riksinlernalskola eller någon annan stalsbidragsberätligad skola med riksrekrytering. Principen är ju ändå den att man går i skola där man bor, och i de fall där skolstyrelsen i kommunen finner speciella skäl för att en elev placeras i en skola pä en annan ort utgår också inlerkommunal ersättning. Det skulle vara ett mycket stort grepp att i dag ändra de här reglerna; del skulle kunna få myckel kostsamma konsekvenser för kommunerna.

Med delta, herr talman, ber jag an få yrka bifall till utbildningsutskottets hemställan i dess betänkande nr 5.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag t dl gymnasiala skolor m. m.

Fru SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr lalman! Fru Gradin sade när det gäller antalet platser på de ire-och fyraåriga gymnasielinjerna all man nog skulle få en överensstämmelse mellan elevefterfrågan och tillgång. Vi hade med vårt förslag velat öka tillgången och naturligtvis också hoppats på en ökad efterfrågan frän elevernas sida. Vi skrev motionen ursprungligen i januari, och jag tror att såväl fru Gradin som jag och herr Nordstrandh tyvärr får konstatera alt ingen av oss kommer att uppnå den här balansen, oberoende av vilket antal platser man bör reservera för det treåriga gymnasiet. Man kommer att behöva sälla in mycket kraftiga åtgärder över huvud laget för att det inte skall bli en mycket stark nedgång av antalet studerande på de här linjerna. Del visar de preliminära siffror som har kommii fram de senaste dagarna, efter det att ansökningstiden lill höstens gymnasieskola gått ut.

När det gäller syo-verksamheien sade fru Gradin att SSK utreder. Jag vill bara hänvisa till att årskull efter årskull går ul ur privatskolorna utan att ha fått ta del av den studie-och yrkesorientering som man från socialdemokraternas sida, när den infördes, ansåg del vara sä oerhört bråttom med, att man fick göra en kompromiss och låta yrkesvalslärarna vara kvar också.

När del till sist gäller internatskolorna vill jag se fru Gradins yttrande som en bekräftelse på vad jag anförde i mitt tidigare inlägg. Del finns

169

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

ingen vifia att klara upp situationen för de skolor som ligger utanför monopolet. Ingen beklagar att en kommun måsle betala interkommunall bidrag för en elev, som t. ex. går i en gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen, men om eleven väfier att gå på en internatskola av riksrekrylerande typ, skall del plötsligt anses fel att interkommunall bidrag utgår.

Fru GRADIN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Ja, det är mycket möjligt, fru Sundberg, all vi måsle se till att åtgärder vidtas för att rekrytera ungdomar till dessa linjer pä gymnasieskolan. Men det är ju inte del som reservationen handlar om, och för de platser som kommer all finnas nästa budgetär föreligger, som jag bedömer det. inga negativa konsekvenser.

När det sedan gäller syo-verksamhelen vill jag framhålla för fru Sundberg alt om vi har beslutat all SSK-utredningen skall ta hand om hela del problemkomplex som lösandet av frågorna om statsbidrag lill privatskolorna utgör, kan vi inte plocka bort den ena frågan efter den andra och säga, all vi inle bryr oss om vårt tidigare beslut.

170

Fröken HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Också när del gäller gymnasieskolan finns del myckel övrigl att önska. Som påvisas i molionen 811 av herrar Jonsson i Alingsås och Weslberg i Ljusdal är det inle alltid så lätt all i verkligheten omsätta aldrig så väl uppgjorda planer. För gymnasieskolans del minskar t. ex. tillströmningen av elever i varie fall till teoretiska linjer, och etl stort antal elever avbryter varie år sin skolgång. Det skulle behövas större resurser för specialundervisning på gymnasiet och över huvud taget mera flexibilitet i utbudet av undervisning. Del är inga lätta saker att ta itu med, och t. v. har utskottet låtit sig nöja med att hänvisa lill del arbete som f. n. pågår i anslutning till SIA- och SSK-utredningarna. På sikt väntar emellertid i detta sammanhang utvärderings- och troligen också nydaningsarbete av icke ringa mått.

En punkt i betänkandet avser bidrag till viss vårdyrkesulbildning. Frän folkpartihäll har i detta sammanhang väckts flera motioner. Den viktigaste delen av dessa handlar om intagningssystemel för vidareutbildning av sjuksköterskor. Ulskoilei skjuter den frågan på framtiden genom att hänvisa till bl. a. att U 68-propositionen förväntas behandla intagningssystemel i större sammanhang. Nu barden proposiiionen framlagts, men tyvärr innehåller den inget förslag om centralt inlagningssystem för vidareutbildning av sjuksköterskor. Vi har från folkpartihäll i samband med U 68-proposilionen väckt en ny motion i samma ärende, varför jag nu inte för någon debatt om detta.

Efter många års moiionsarbeie från bl. a. folkpartihäll har det lill sist kommii dithän, alt utbildningsutskottet tillstyrkt att statsbidrag skall utgå lill Restenässkolan enligt kungörelsen om statsbidrag till vissa privatskolor, vilket innebär höjda statsbidrag till nämnda skola. Det är med stor tillfredsställelse vi konstaterar delta, då vi tror att Restenässkolan

utför en synnerligen samhällsgagnande gärning och all den har hjälpt många elever genom en brydsam lid av deras ungdom.

Fru Sundberg framhöll som sin uppfattning all folkpariiel skulle ha givit upp kampen för privatskolornas existens och för goda villkor för dessa. När del gäller interkommunall bidrag har vi biträtt utskottets formulering att det är uteslutet all kommunerna skulle åläggas att utbetala inlerkommunal ersättning för alla elever som - oberoende av anledningen - las in på riksinlernatskolor eller övriga stalsbidragsberälligade skolor med riksrekrytering. Ett förslag i den här frågan frän moderata samlingspartiet har vi icke velat biträda just av den anledningen som utskollsbetänkandet ger ullryck ål. Delta betyder inle all vi därmed har slutat kämpa för internatskolorna. Tvärtom. Del anslag som vi i år har föreslagit för all förslärka Reslenässkolans ställning vittnar ju om all vi allfiämt har en positiv inställning till dessa riksinlernatskolor och privatskolor, som vi menar har en slor uppgift all fylla. Men när del gäller sådana förslag som vi inte anser vara lämpliga att genomföra nu säger vi att vi får avvakta bättre tillfällen och bättre möjligheter att få dem genomförda än vad som i dag föreligger. Detta gäller också förslaget om syo-orientering. Där har vi biträtt uppfattningen att den frågan bör lösas i etl större sammanhang - som vi också har sagl vid många andra tillfällen när del har gällt frågor som ligger på liknande utredningsplan. Vi är sålunda angelägna om all de statsunderstödda privatskolor som nu är i funktion skall äga bestånd även i framliden och få det stöd av staten som de nu har.

Herr talman! Jag ber all få tillstyrka uibildningsutskottets hemställan på samtliga punkter.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor tn. m.

Fru SUNDBERG (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag skall inle ta upp någon större diskussion med fröken Hörién utan konstaterar bara att fröken Hörién gjorde en begränsning av sådana åtgärder som är "lämpliga" att genomföra. Men om man vill slå vakt om dessa skolor och ge dem möjlighet all överleva, så får man försöka alla tänkbara ätgärder för att över huvud taget ge dem en chans att klara den situation som de i dag befinner sig i. Jag vill erinra om att när riksdagen log beslutet all ändra reglerna för statsbidrag till enskilda skolor var folkpartiet med om att anknyta delta till de kommunala bidragen och alltså - precis som fröken Hörién sade - alt begränsa den privata skolverksamheten till nu i funktion varande skolor. Och det är, så långt som nedläggningen nu har drivits, elt myckel litet antal, som knappast kan hota det statliga monopolet.

Fru RÖNNUNG (s);

Herr talman! År 1974 motionerade jag om ändrade kvoteringsregler i kompetenskungörelsens 7 S. Milt förslag lill ändring innebar alt sökande till sådan vidareutbildning där grundskole- och gymnasiekompetens bedömdes likvärdiga skulle få tillgodoräkna sig det avgångsbetyg som för vederbörande var det fördelaktigaste. Detta är framför allt motiverat av

171

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

172

alt elever inle skall behöva känna sig nödsakade att avbryta sin gymnasieutbildning av taktiska skäl. De sedan länge uppenbara orättvisorna med nuvarande bestämmelser ger fördelar ål de från betygssynpunkt praktiskt beräknande eleverna från, fär man förmoda, mer sludiemedvelna hem.

Nu gällande bestämmelser kan leda till en sä absurd konsekvens att en elev som fullföfier gymnasiestudier och söker till utbildningslinje där betyg från både grund- och gymnasieskola räknas kan få se sig utslagen av en annan elev med sämre grundskolebetyg än del han själv har.

1974 avslogs molionen av del skälet att betygsutredningen som speciell fråga hade all se över dessa kvoieringsbestäinmelser. All jag aktualiserar frågan på nytt beror på alt ulredningen om skolans inre arbete också har påtalat de negativa konsekvenserna med nuvarande inlagningsbe-siämmelser. Den har enhälligl lagt fram ett ulföriigt förslag lill översyn som sammanfaller med intentionerna i min förstnämnda moiion.

All SIA noggrant har utrett frågan förtigs hell i utskottets betänkande. Visserligen har inle remisstiden för SIA-ulredningen gått ut ännu, men i den myckel omfattande och intensiva diskussion som har förekommit bland föräldrar, elever och skolpersonal om utredningens innehåll har mig velerligt ingen kritik riklats mot den lösning som SIA lägger fram i denna sak. Tvärtom har förslaget uppfattats positivt och som ell mycket väsentligt påpekande för alt få fram ett mer rättvist intagningssystem till vidareutbildning.

SIA-utredarna skriver bl. a.: Kraven på ett garanterat rättvist system för intagningarna upplevs starkt av elever och målsmän. - Detta är något som jag verkligen har skäl alt understryka, sedan jag har varit i kontakt med åtskilliga föräldrar och elever i denna fråga.

SIA fortsätter: Många känner lill den taktiska gången. Andra, både föräldrar och elever, är ej så medvetna om förhällandet och kan bli helt överraskade av intagningssystemel. En del som fullföfier gymnasiestudierna med tillfredsställande resultat kan bli utslagna av elever med mindre lyckade resultat.

Föfiande lycker jag låter särskilt barockt och som en föfid av etl orättfärdigt system: 1 vissa fall rekommenderas också avbrott från skolledningars och syo-konsulenlers sida, när alltför stora skillnader uppslår mellan grundskolebetyg och senaste gymnasiebetyg.

SIA ger också förslag på hur intagningsreglerna skall ändras i fyra konkreta punkter:

1.    Samtliga sökande med genomgången gymnasieskola skall vid ansökan lill utbildning inom grundskolans behörighetsområde automatiskt bifoga grundskolebetyg.

2.    Dessa sökande placeras först i huvudgrupp enligt gymnasiebetyget och prövas där för intagning.

3.    Om sådan sökande ej belägger plats skall en automatisk prövning ske i huvudgrupp 1 - grupp för sökande med enbart grundskolebetyg.

4.    Om sådan sökande därvid befinnes ha högre medelpoäng än den

siste sökande i denna grupp som belagt disponibel plats, skall den omplacerade erhålla platsen.

Ett viktigt påpekande är att sökande med kompetens enligt SlA:s förslagsmodell inle erhåller någon extra poäng för denna kompelens. Vederbörande konkurrerar med sitt grundskolebetyg med övriga sökande som enbart har grundskolebetyg.

Kompelensulredningen som SIA citerar är kritisk lill det säll pä vilket den fria kvoten hittills har utnylfials. Frågan har alltså stötts och blötts i ylleriigare en utredning. Den fria kvoten är lill för all i möjligaste mån undanröja uppenbara orättvisor i kvoteringssystemet. Men antalet fall som behandlas inom den fria kvoten har ökat så starkt all orättvisor inte helt har kunnat undvikas.

Något som också är anmärkningsvärt och leder till orättvisor och som påpekas i kompelensulredningen är föfiande. Rutinerna all överföra sökande till den fria kvoten varierar starkt från nämnd till nämnd. SIA;s förslag skulle innebära att den fria kvoten i fortsättningen endasl skulle behöva ulnylfias för formellt obehöriga sökande. Dessa skulle pä så säll beredas ökat utrymme.

Jag anser all det är en ohederiig argumentation från utbildningsutskottels sida all inte med elt ord i betänkandet beröra att en ändring av kompetenskungörelsen varit föremål för en ingående utredning, där man enligt mitt förmenade dragit helt korrekta slutsatser.

Ell orättvist kvoteringssyslem måsle snarast ersättas med ell som fungerar tillfredsställande. Jag pekar i min motion på det fullkomligt onödiga i att flera utredningar skall behandla exakt samma problematik. Är inte della bara byråkratiskt krångel? Öch vad värre är; En orättvisa, som verkligen upplevs som allvarlig av den enskilde eleven, hans anhöriga, lärarkåren och övriga intresserade som satt sig in i frågan, konserveras för ytterligare lång lid framöver.

Har utbildningsutskottet drabbats av total handlingsförlamning när det gäller alt praktiskt komma lill rätta med denna sakfråga? Della är desto märkligare som utskottet redan 1972 gav Kungl. Maj;l lill känna att allvarliga ansträngningar borde göras för alt rätta till icke önskvärda effekter av gällande kvoleringsbestämmelser inom grundskolans kompetensområde. Nu är del 1975, och intagningsbeslämmelserna är exakt desamma som 1972. Hur många lusentals elever skall behöva komma i kläm, innan utskottet företar sig något annat än att avstyrka moiioner som yrkar på en omedelbar ändring av rådande förhällande? Vilka allvarliga ansträngningar har utskottet egentligen tänkt sig bör företas?

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

Fru GRADIN (s):

Herr talman! Utskottet har inte alls drabbats av handlingsföriamning eller något liknande - utskottet har handlat i den här frågan. På grund av tidigare motioner och efter elt ingående studium av problematiken har också vi insett att della är en allvariig fråga som måsle åtgärdas på något sätt. Därför gav vi också på sin tid till känna all vi ansåg

173

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

att frågan borde utredas. Den är föremål för utredning, och betygsutredningen är ute på remiss. Vi skulle naturligtvis ha kunnat skriva många sidor om hur denna fråga diskuterats hil och dit, men eftersom vi redan aktualiserat frågan ansåg vi alt del räckte med de hänvisningar som nu finns i belänkandet.

Fru RÖNNUNG (s):

Herr talman! Jag anser all utbildningsutskottet har handlat ovanligt oföretagsamt i den här saken. Skall det vara sä svårt att komma lill rätta med de här orättvisorna i kompetenskungörelsen, alt flera utredningar skall behöva penetrera frågan? Varför skall man förhala en fråga och konservera en orättvisa som upplevs så starkt i det enskilda fallet?

Visserligen är det bra att saker och ting utreds ordentligt innan man fattar beslut, men man får inte, såsom skett i detta fall, bedriva utredningsförfarandet in absurdum. Del gäller att endast med några ord ändra kompetenskungörelsen. Del är närmast löjeväckande alt man skall behöva älta detta i flera utredningar från bönan av 1970-talel och kanske ända till slutet av delta decennium.

Fru GRADIN (s):

Herr talman! Det är inte utbildningsutskottet som tillkallar utredningar. Vi har en gång gen lill känna att frågan skall åtgärdas.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1 Mom. I Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   2

Proposilioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr I av herr Nordstrandh och fru Sundberg, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 5 punkten  1  mom. 2 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Nordstrandh

och fru Sundberg.

174

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 260

Nej -   49 Avstår -     2

M o m.   3 - 7

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till gymnasiala skolor m. m.

Punkten 2

Mom.   1   och   2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom.   3   och   4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Nordstrandh m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

beiänkandel nr 5 punklen 2 mom. 3 och 4 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Nordstrandh

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 252

Nej -   55

Avstår -     5

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad utskollet i dessa punkter hemställt.

Punklen 5

Mom.   1   och   2

Utskottets hemställan bifölls.

M o m.   3

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Nordstrandh och fru Sundberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Sundberg begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion:

175

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

beiänkandel nr 5 punklen 5 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Nordstrandh

och fru Sundberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Sundberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 259

Nej -   50

Avstår -     3

Punklerna 6-10

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 7 Anslag till vuxenutbildning

Föredrogs uibildningsutskottets betänkande nr 6 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller vissa anslag till vuxenutbildning jämte moiioner.

Herr TALMANNEN;

1 fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen fär yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.

I det föfiande redovisas endast den punkt, vid vilken under överläggningen framställts särskilda yrkanden.

Punkten 3 (Bidrag lill driften av folkhögskolor m. fl. anslag) Regeringen hade i propositionen 1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna G 8-G 10 (s. 434-441) föreslagit riksdagen alt

1.                         till Bidrag lill driften av folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 153 228 000 kr.,

2.    lill Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

3.    lill Bidrag lill engångsanskaffning av utrustning m. m. lill folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisa ell reservationsanslag av 2 450 000 kr.

176

I delta sammanhang hade behandlats motionerna

1975:525 av herr Henrikson m. fl. (s, c, m, fp, vpk), vari hemställts

all riksdagen bemyndigade regeringen all besluta om juslering av relationstal för resurstilldelning enligt 4 § kungörelsen 1966:758 om statsbidrag lill driftkostnader vid folkhögskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i motionen,

1975:813 av fru Marklund m. fl. (vpk), vari hemställts

1.    all riksdagen beslutade alt upphäva tidigare fastställd övre gräns om 3 110 elevveckor för beräkning av slatsbidragsdelen av verksamheten vid Samernas folkhögskola,

2.    alt riksdagen beslutade alt fastställa relationstalet 4,0 för lärartätheten i undervisningen i samiska språk.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

1975:815 av herr Mellqvist (s) och fru Sundström (s),

1975:832 av herr Sörenson m. fl. (s),

1975:1376 av herr Jonsson i Alingsås m.fl. (fp),

1975:1377 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp), vari hemställts

1.   att riksdagen beslutade att lärartäthetstalet 4,0 fick användas vid språkundervisningen i samiska,

2.   all riksdagen beslutade alt de särskilda bidragen till Samernas folkhögskola och Finska folkhögskolan under anslaget Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor i stället anvisades under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor,

1975:1378 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, c, m), vari hemställts alt riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor anvisade ell med 50 000 kr. förhöjt belopp om 153 278 000 kr. all användas för samord-ningsljänsler inom vuxenutbildningen saml

1975:1383 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c, fp), vari hemställts att riksdagen beslutade

1.    att statsbidrag skulle utgå lill kostnader för pedagogisk utrustning m. m. vid folkhögskola med 50-150 procent av en bidragsunderlag om 25 000 kr.,

2.    all medge all den av skolöverstyrelsen bedrivna försöksverksamheten med samordningsfiänster inom vuxenutbildningen fick bedrivas inom en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad verksamhetsram,

3.    att de särskilda bidragen lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda fortsättningsvis skulle utgå under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor,

4.    att företa av dessa beslut föranledda justeringar av anslagen Bidrag till driften av folkhögskolor och Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret  1975/76.

12 Riksdagens protokoll 1975. Nr 401

177

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

Utskollet hemslällde

1.    all riksdagen beträffande Västanviks folkhögskola skulle avslå molionen 1975:815,

2.    att riksdagen beträffande Göteborgs folkhögskola skulle avslå motionen 1975:832,

3.    all riksdagen beträffande statsbidrag lill pedagogisk utrustning m. m. skulle avslå motionen 1975:1383 yrkandet 1,

4.    alt riksdagen med anledning av motionen 1975:525 bemyndigade regeringen att disponera högst 500 000 kr. för särskilda läraråigärder,

5.    att riksdagen beträffande ytterligare medelsanvisning för försöksverksamhet med samordningsfiänster skulle avslå molionen 1975:1378 och motionen 1975:1383 yrkandet 2,

6.    att riksdagen beträffande undervisningen i samiska språk med anledning av motionerna 1975:813 yrkandet 2 och 1975:1377 yrkandet 1 bemyndigade regeringen all vidtaga åtgärder i enlighet med vad utskottet anfört,

7.    alt riksdagen beträffande anvisande av medel lill särskilda förslärk-ningsbidrag lill Finska folkhögskolan i Haparanda och Samernas folkhögskola i Jokkmokk skulle avslå motionen 1975:1377 yrkandet 2 och motionen 1975:1383 yrkandet 3,

8.    att riksdagen beträffande grunderna för beräkningen av del extra statsstödet lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk skulle avslå molionen 1975:813 yrkandet 1,

9.    all riksdagen med bifall till proposiiionen 1975:1 saml med avslag på motionerna 1975:813 yrkandet 1, 1975:1377 yrkandet 2 och 1975:1383 yrkandet 4, motionerna såvitt gällde medelsanvisningen under della anslag, till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. lill folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 2 450 000 kr.,

10.   att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med avslag på motionerna 1975:1378 och 1975:1383 yrkandet 4, motionerna såviii gällde medelsanvisningen under delta anslag, lill Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisade ell förslagsanslag av 153 228 000 kr.,

11.   alt riksdagen med bifall till proposiiionen 1975:1 och med avslag på motionen 1975:1376 yrkandet 1 till Bidrag lill byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisade etl reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

12.   att riksdagen beträffande femårsplan för medelsanvisningen lill byggnadsarbeten skulle avslå motionen 1975:1376 yrkandet 2,

13.   att riksdagen beträffande investeringsramar skulle avslå motionen 1975:1376 yrkandet 3.

178

Reservationer hade avgivits

1. beträffande ytteriigare medelsanvisning för försöksverksamhet med samordningsfiänster av herr Jonsson i Alingsås (fp) som ansett

dels att utskottet under 5 bort hemställa,

att riksdagen med bifall lill molionen 1975:1378 och med anledning av molionen 1975:1383 yrkandet 2 beslutade att för nämnda försöksverksamhet anvisa 250 000 kr.,

dels all utskottet under 10, vid bifall till yrkandet beträffande hemställan under 5, bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975:1 och molionen 1975:1383 yrkandet 4 samt med bifall till motionen 1975:1378, motionerna såviii gällde medelsanvisningen under detta anslag, lill Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1975/76 anvisade ett förslagsanslag av 153 278 000 kr..

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

2. beträffande del extra statsstödet till Samernas folkhögskola i Jokkmokk av fru Lantz (vpk) som ansett att utskottet under 8 bort hemställa

all riksdagen beträffande grunderna för beräkningen av det extra statsstödet till Samernas folkhögskola i Jokkmokk med bifall lill motionen 1975:813 yrkandet 1 beslutade i enlighet med vad reservanten förordat.

Hen JONSSON i Alingsås (fp):

Herr talman! Del betänkande vi nu går all behandla rymmer många av utbildningens viktiga områden: den elerburna undervisningen, de statliga vuxenskolorna, folkhögskolorna, den centrala kursverksamheten för löntagarorganisationerna och  med dem jämförbara organisationer.

Ändå är detta bara en del av det allt större utbudet på vuxenutbildningens område. Den kommunala vuxenutbildningen återkommer i ett särskilt betänkande, och förslag om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd lill vuxna har nyss lagts på riksdagens bord. Till detta kommer fritidsledarutbildningen och studieförbundens anslagsfrågor, som skall tas i särskild ordning.

Enighet har i allt väsentligt rått när det gäller att satsa på den generation som inte fick de utbildningschanser som dagens ungdomsgeneration får. Vi skall komma ihåg att det ännu in på nästa århundrade finns människor i arbetsför ålder som enbart har sex- eller sjuårig folkskola.

Många erbjudanden om utbildning är av färskt datum. Del innebär också att det finns gott om startsvårigheter och gränsdragningsproblem. Det sistnämnda har kommittén för studiestöd åt vuxna, SVUX, i uppdrag att utreda och komma med förslag om, en nog så angelägen uppföfining av det hastigt växande vuxenulbildningsulbudel.

Den mer än hundraåriga folkhögskolan skifier sig i många avseenden från andra skolformer. Man ulformar själv sin verksamhet i anslutning lill folkhögskolesladgans målformulering, som talar om alt utveckla förmåga lill självständigt länkande och kritiskt omdöme samt att främja studieintressel. För folkhögskolan finns ingen central läroplan. Men ändå är del de vanliga skolämnena som dominerar, även om ämnesrubriceringen ofta avviker från ungdomsskolans. Där finns alltså ämnen som mifiökunskap, politik, kulturorieniering och u-landsfrågor, för att nu

179

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

180

nämna några.

Även om folkhögskolorna har haft denna frihet och obundenhet har del ändå funnits en gemensam strävan an anpassa sig efter nya tiders krav. Del gäller de sländigl förändrade avnämarkraven, men det gäller också på det pedagogiska området, där folkhögskolan presterat en förnyelse som är av imponerande mått sett utifrån de begränsade ekonomiska resurserna. Ett annat uttryck för förändring inom folkhögskolan är de många ämneskurserna, längre och kortare, och f n. deltar ca 40 000 elever varie år i sädana ämneskurser.

Pä det kulturella området har folkhögskolan spelat en stor roll. Där har flera skolor satsat myckel energiskt på bl. a. estetiska ämnen. Flertalet skolor är knutna lill organisalioner som genom alt de är idéburna även givit en särkild profil åt skolorna.

Inom elevkårerna har också förändringar ägt rum. Genomgående är all medelåldern kraftigt har höjts under de senaste åren. Del är framför allt vuxenstuderande med endast kort eller bristfällig ungdomsutbildning som bidragit lill delta. De handikappades antal har också ökat.

Flertalet skolor har folkrörelser och stiftelser lill huvudmän, och de har alla det gemensamt att deras ekonomi är pressad. Skuldsättningen har för de här skolorna varit mycket besvärande. De saneringsbidrag som riksdagen beslutade om 1966 för alt under en femårsperiod ge skolor med akuta skuldproblem en avlastning inom ramen av 2 mifi. kr. om året har utgjort elt värdefullt tillskott. Den bidragsperioden har förlängts, och sedan några år utgår 1  mifi. kr. per år.

Tyvärr har inle dessa anslag kunnai lösa de långsikliga skuldproblemen, och därför beslöts för ett par år sedan all begära förslag från regeringen angående den fortsatta saneringen av rörelsefolkhögskolornas ekonomi.

1 avvaktan på del förslaget har departementschefen föreslagit all det under detta år liksom under fiolåret skall utgå 1 mifi. kr. till saneringsbidrag.

Flera motioner som berör folkhögskolorna har tillstyrkts av utskottet. Det gäller fempariimoiionen 525 med herr Henrikson som första namn, där vi föreslår att relationstalen för resurstilldelning enligt 4 i; kungörelsen 1966:758 om folkhögskolors statsbidrag justeras så all lärare som efiest skulle friställas kan beredas fortsalt anställning.

Erfarenheten har visat att skolorna ofta väljer all basera lärartilldel-ningen på vinterkurserna, och vid dem barman nu haft minskal elevantal, vilket fåll lill föfid att den fasta lärarstaben kontinuerligt minskar. Detta innebär i sin tur att möjligheterna att tillgodose lärarbehovet vid ämneskurserna iiventyras.

Utskottet föreslår all riksdagen med anledning av motionen 525 bemyndigar regeringen all för ändamålet disponera 500 000 kr. från anslaget lill driftkostnader för folkhögskolor.

En annan framställning som har fåll uiskoneis stöd är motionerna 813 och 1377 avseende relationstalet för lärartätheten när del gäller språkundervisningen vid Samernas folkhögskola.  Förra årel behandlade vi

samma ärende, och då strök utskottet under att del är en viktig uppgift för Samernas folkhögskola all förmedla kännedom om samernas kultur och levnadsförhållanden lill en vid krets bl. a. genom att söka ytterligare utvidga samarbetet med föreningsliv, folkbildningsorganisalioner, skolmyndigheter och kulturinstitutioner. Utskottet tillstyrkte etl särskilt för-slärkningsanslag, vilket sedan också riksdagen beslutade om. Däremot avvisade både utskollet och riksdagsmajorileien våra motionsyrkanden om att lärartätheten skulle ha relationstalet 4,0, för undervisningen i samiska språk.

1 är har utskottet ändrat mening och ger sitt bifall lill den här framstöten som gjordes redan i fiol. Utskollet säger sig ha blivit övertygat om all snara åtgärder kan behöva sättas in för att undervisningen i samiska språk skall kunna bedrivas på ett adekvat säll. Utskottet anser enhälligl att regeringen med anledning av de båda nämnda motionerna bör bemyndigas all vidta de åtgärder som kan befinnas önskvärda. Del bör noteras all riksdagen har anledning all falla det här beslutet med tacksamhet. Den grupp del här rör sig om - de samiska eleverna - har alla tvåspråkighelens problem, och många av dem har en mycket bristfällig grundutbildning. Del enda man kan säga är att vi fått etl års onödigt dröjsmål.

Förra året beslöt riksdagen alt införa speciellt anslag som avser samordningsfiänster inom vuxenutbildningen. I år flnns motioner i samma ärende, som innebär en uppräkning av det anslag som riksdagen beslutade om i fiol. Motionsyrkandena ligger i linje med skolöverstyrelsens begäran, nämligen en Ökning med 50 000 kr. Vi menar all behovet av en uppsökande och samordnande verksamhet är så väl dokumenterat att del är angeläget all försöksverksamheten med samordningsfiänster inom vuxenutbildningen i ell känsligt uppbyggnadsskede inte äventyras.

Paradoxall nog anslår vi, som jag nämnde förut, en halv mifion kronor lill undersysselsalta lärare, men utskotlsmajorilelen är inle beredd all anslå de här 50 000 kronorna för all klara ett viktigt moment när det gäller samarbetet mellan studieförbunden och folkhögskolorna. Man kan ju förmoda all den här sortens uppdrag i flera fall skulle kunna utföras av dem som saknar full fiänstgöring.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservationen 1, som innebär en tillstyrkan av det yrkande som framförs i molionen  1378.

Vi har frän folkpartihåll krävt alt man skulle räkna upp byggnadsanslagen med 2 mifi. kr. Del yrkandet har formellt avslagits, men utskottet redovisar att det finns icke ianspråktagna medel, uppgående lill 1,4 mifi. kr., som kan läggas lill de av regeringen föreslagna 6 mifionerna. Det innebär all 7,4 mifi. kr. kan disponeras. Härigenom har värt motionsyrkande i allt väsenlligi blivit lillgodoselt.

Till bilden i delta betänkande hör också all utskollet upprepar vad 1973 års riksdag begärde, nämligen ett samlat handlingsprogram för att bättre nä de hemarbelande invandrarna. Och årets riksdagsbeslut kan knappast förbises av regeringen, som nu får en ny allvarlig påminnelse.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

181

13 Riksdagens protokoll 1975. Nr 401

Nr 41                   Med tanke på svårigheten att nå framgång med motionskrav under

Onsdaeen den     pågående utredningar - jag avser i detta fall framför allt folkhögsko-

19 mars 1975      leulredningen, som snart är inne i sitt slutskede - är del ändå värt att

_____________   noiera att utskottet föreslagit förbättringar pä flera punkter som kommer

Anslag till vuxenut-   främst folkhögskolorna till godo.   Från folkpartiets sida upplever vi det
bildning             som angeläget att folkhögskolan får möjlighet alt fortleva och utvecklas.

Vi menar att det är en skolform som del finns anledning att slå vakt om. Del är också med tillfredsställelse jag noterar den slora enighet som råder just på den punklen inom utskottet och - som jag tror - också inom riksdagen.

182

Fru MARKLUND (vpk):

Herr talman! Jag finner det angelägel att i likhet med herr Jonsson i Alingsås notera all utbildningsutskottet nu säger sig ha blivit övertygat om alt snara åtgärder kan behöva sättas in för att undervisningen i samiska språk skall kunna bedrivas på ell adekvat sätt. Även om utskottet inte ansluter sig till värt motionsyrkande om relationstalet 4,0 för lärartätheten i undervisningen i samiska språk, sä ser jag det som positivt att man nu anser alt regeringen med anledning bl. a. av värt yrkande bör bemyndigas alt vidta önskvärda åtgärder.

All åtgärder är både önskvärda och nödvändiga framgår inte minst av den utveckling som undervisningen i samiska har fått på senare tid. Kortare ämneskurser ordnas numera även utanför Samernas folkhögskola. Det ger studiemöjligheter även för samer som av olika skäl, bl. a. genom sitt arbete med renskötsel, har haft svårt alt della i folkhögskolans kurser. Men skolan behöver satsa ännu myckel mer på den här delen av sin verksamhet. All behovet är stort framgick bl. a. i en TV-serie för en tid sedan, då både äldre och yngre samer beskrev sin situation och den känsla av främlingskap som bristfällig undervisning i det egna språket ger.

1 synnerhet bland äldre samer är det vanligt alt kunskaper i att läsa och skriva det egna modersmålet hell saknas. Samernas folkhögskola ger möjligheter även för dessa att få lära sig lule-, nord- och sydsamiska. Undervisningen måsle då hållas tillgänglig, även om bara etl mycket litet antal söker sig till någon av språkkurserna. Del är begripligt att delta ställer särskilda krav på lärartäthet. Därför är del förståeligt om folkhögskolan nu fäster slora förhoppningar vid det uttalande som utbildningsutskottet gör. För egen del hoppas jag verkligen alt det dröjsmål som jag i likhet med herr Jonsson vill beteckna som helt onödigt inte skall sträcka sig längre än till det år som nu har gått.

Beträffande det yrkande i vår moiion som gäller det extra statsstödet till Samernas folkhögskola nöjer sig utskottet med att erinra om fiolårels avslag på ett likalydande yrkande.

Men denna fråga - liksom den om lärartätheten - är mycket angelägen för Samernas folhögskola. Där ser man den i fiol beslutade begränsningen av antalet stalsbidragsberälligade elevveckor som en påtaglig risk för

att verksamheten på sikt måsle skäras ned i stället för all vidareutvecklas på del sätt som en ambitiös skolledning eftersträvar och som skolans växande betydelse också kräver.

Sameutredningen har grundligt prövat de frågor som rör Samernas folkhögskolas framlid. Dess uppfattningar fick enhälligt slöd hos remissinstanserna. Mot den bakgrunden har vi funnit det nödvändigt alt, trots att riksdagen i fiol gick emot vår inställning i fråga om regelsystemet, ändå ta upp del lill ny prövning. Vi anser det helt rimligt att skolans styrelse själv får avgöra frågan om dimensioneringen av verksamheten.

De jämförelser som görs mellan Samernas folkhögskola och andra folkhögskolor när det gäller elevunderlaget är ofta alltför mekaniska. Det finns alla skäl alt la hänsyn lill alt skolan har en alldeles speciell prägel som skola just för samer, även om skolan slår öppen också för andra. Det förhållandet alt samernas andel i befolkningen inle är så stor påverkar givetvis elevrekryteringen.

De här skälen liksom bedömningen av skolan som en mötesplats för två olika kulturer, den samiska och den svenska, är enligt vår uppfattning tillräckliga för en ändring av det beslut som riksdagen fattade i fiol om dimensioneringen av verksamheten vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk.

Därför yrkar jag, herr talman, bifall lill den reservation beträffande det extra statsstödet lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk som fru Lantz har fogat till utbildningsutskottets belänkande.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

A nslag till vuxenutbildning

Hen ALEMYR (s):

Herr lalman! Jag kommer alt begränsa mig lill all ta upp de punkter som de tvä föregående talarna särskilt har berört och avstå från all i övrigt redovisa utskottets betänkande.

I en reservation yrkar herr Jonsson i Alingsås på ytterligare 50 000 kr. till en verksamhet som utskottet tillstyrkte förra årel och för sin del även i år anser vara utomordentligt betydelsefull, nämligen en försöksverksamhet med samordningsfiänster inom vuxenutbildningen. Vi är inte beredda att tillstyrka en ökning av anslaget, helt enkelt därför att det är nödvändigt att göra prioriteringar. Så enkelt är del. Det förhåller sig inte pä del sättet som herr Jonsson sade för en stund sedan, att vi har anslagit 500 000 kr. till undersysselsalta lärare. Det rör sig här inte om någon anslagsökning, utan genom att bemyndiga regeringen att använda en halv mifion för ändamålet kan man, om del skulle bli risk för arbetslöshet, minska minskningen av statens utgifter. Det är alltså inte fråga om ett nytt anslag eller en höjning. Enligt utskottets mening har del inle funnits någon möjlighet att öka anslaget på den punkten som herr Jonsson har talat om.

Vidare har herr Jonsson deklarerat sin tilltro lill folkhögskolan inför framliden, och jag delar hans uppfattning där. Jag saknar anledning att upprepa vad jag många gånger förut har sagl från kammarens talarstol. Vi får så småningom tillfälle lill en samlad bedömning av folkhögskolans

183

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

situation i framliden, när folkhögskoleulredningen är färdig med sitt arbete någon gång framemol jul.

Fru Marklund talar om Samernas folkhögskola och säger att det har beslutats en begränsning av antalet stalsbidragsberälligade elevveckor. Del förhåller sig inte så. För Samernas folkhögskola gäller samma automatik i fråga om bidragsgivningen som alla andra folkhögskolor. Om elevantalet ökar så ökar också statsbidraget. Det som fru Marklund avser är det extra statsbidrag som ulgår till Samernas folkhögskola och som kom lill därför att medel från andra källor sinade. Det är delta exlrabidrag som utskottet inle vill öka.

Jag vill starkt understryka, så att inget missförstånd skall råda pä denna punkt, att del inte är fråga om alt beröva Samernas folkhögskola något bidrag som andra skolor har och som den enligt vanliga reglerar berättigad till. Vi har gjort den bedömningen att det inte finns anledning att ge elt större exlrabidrag än det som utgår därför att delta bidrag är just en avlösning av etl bidrag som tidigare kom från annat håll.

Båda talarna uttryckte sin glädje över att utskottet, som de sade, änlligen har givit med sig och gäll med på att det skall kunna göras en ökad insats för undervisningen i samiska. Inför utskottet har myckel starkt understrukils alt eftersom eleverna är så fä finns del risk för att undervisningen i samiska språket inte kan ske på en tillfredsställande sätt. Om del är sä kan utbildningsulskollet inte självt bedöma, utan del får i vanlig ordning avgöras av de myndigheter som har alt bevaka detta. Men skulle det visa sig alt det förhåller sig så som det har sagts, dä bör man kunna hitta en form för att ge de lusenlappar extra som kan behövas för alt undervisningen skall vara tillfredsställande.

Det är elt sådant bemyndigande som utskottet ber riksdagen lämna regeringen, som såvitt jag förslår i sin tur kommer all uppdra ål den myndighet, skolöverstyrelsen, som skall sköta del här alt försöka hitta någon lösning. Vi är inte beredda att ta del förslag som finns i molionen, som kräver ett ändrat relationstal, utan tror all del kan finnas andra metoder. Det väsentliga är ju all de här ungdomarna får den språkundervisning pä ett riktigt sätt som de naturligtvis är berättigade till.

Herr talman! Jag är lacksam för all det är sä stor uppslutning bakom dessa väsentliga förslag frän utbildningsutskottet, och jag noterar med tillfredsställelse att det endasl är på dessa relativt små punkter som en reservation föreligger. Jag yrkar bifall, herr talman, lill utbildningsutskottets hemställan.

184

Herr JONSSON i Alingsås (fp) kon genmäle:

Herr talman! Utskottets ordförande sade i sin inledning att det var fråga om att prioritera och att man därför inle kunde ställa dessa 50 000 kr. avseende samordningsfiänster till förfogande. Lål mig bara säga att ämbetsverket, SÖ, har prioriterat denna verksamhet mycket starkt och sagt att det i ett känsligt uppbyggnadsskede är i stort behov av dessa pengar.

När det gäller det parodoxala i att ställa en halv miljon kronor ytteriigare till förfogande till de lärare som inte kan få full sysselsättning, säger herr Alemyr att det inte är några nya, friska pengar utan det innebär att vi minskar minskningen något. Del trorjag är en riklig beskrivning. Men varför då inle låta en del av dessa medel slussas över för en anslagsförstärkning till samordningsfiänster för studieförbunden och folkhögskolorna? Jag tror det vore en rikligare metod att använda pengarna där än alt bara säga alt man kan la medel i anspråk för all betala de sysslolösa timmarna.

Därför vidhåller jag yrkandet om bifall lill reservationen  1.

Herr lalman! I fråga om förstärkningen av språkundervisningen för samerna säger herr ordföranden i utbildningsutskoltel, att det inle ges något otvetydigt bifall lill förslaget att man skall få använda relationstalet 4,0. Det må vara hänt, men vi är väl ändå ense om att regeringen nu får bemyndigande att ge en förstärkning när det gäller undervisningen i samiska språk. Det råder inga delade meningar om behovet i det avseendet. En annan sak är att söka finna den form som är tillfredsställande för skolan. Jag har ingen anledning att försöka peka på hur den skall se ut. Del väsentliga är alt förstärkningen kommer till stånd, och därom är utskollet ense.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

Fru MARKLUND (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Det är riktigt att det handlar om del extra statsstödet; della framgår både av yrkandet i den reservation som fru Lantz har fogat till belänkandet och av vad jag tidigare har sagt. En av de andra källor som har sinat och som herr Alemyr nu talar om är den från länsmyndigheterna. Det är just i sädana avseenden som de av mig påtalade alltför mekaniska jämförelserna görs mellan Samernas folkhögskola och andra folkhögskolor.

Dessutom, herr Alemyr, är oron hos skolans ledning påtaglig. Det kan man inte trolla bort genom mer eller mindre formella förklaringar om vad slags stöd del handlar om. Därför vidhåller jag mitt yrkande om bifall lill reservationen 2.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle;

Herr lalman! Den oro som enligt vad fru Marklund säger är påtaglig hos skolans ledning har flera folkhögskolor i Sverige upplevt den senasie tiden. Samernas folkhögskola har för fä elever för att man skall kunna fä ut del maximala av statsbidraget i fråga om effektivitet, om uttrycket tillåts. Del är många folkhögskolor som har del problemel just nu. Om elevantalet ökar, kommer Samernas folkhögskola inle att behöva brottas med de svårigheter som fru Marklund nu lalar om. Risken är all om man inför särskilda bidrag lill en folkhögskola, sä kan också andra komma och berättigat önska att få motsvarande extra bidrag.

Nu sitter en folkhögskoleutredning och aVbetar med delta. Jag kan försäkra fru Marklund att vi myckel seriöst tränger in i frågorna för

185

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

att se-bl. a. därföratt direktiven talar särskilt om rörelsefolkhögskolorna - hur dessa, ofta mycket små folkrörelsehögskolor skall kunna klara sig i framtiden. Det är självklart alt Samernas folkhögskola är med i den bedömning av rörelsefolkhögskolornas allmänna situation som folkhögskoleutredningen häller på all göra.

Beträffande herr Jonsson i Alingsås är det säkert inte mycket som skifier oss ål. Jag vill bara säga, när herr Jonsson tycker alt man kan föra över medel från lärarlönepengarna till del anslag som vi har diskuterat i dag, alt del inle är säkert att del blir några pengar över. Del beror ju pä om del blir en sådan nedgång av elevantalet all risk för arbetslöshet uppslår. Många tecken tyder på alt det håller på alt vända i folkhögskolorna just nu, och om det gör det blir inga pengar lediga och då behöver inle heller någon halv mifion användas för all klara lärare frän arbetslöshet.

Det går alltså inte all automatiskt flytta över pengar frän del ena anslaget till del andra.

Om del visar sig all den verksamhet, för vilken herr Jonsson i Alingsås vill ha ylleriigare 50 000 kr., efter ett par års funktion är tillfredsställande och ger bra resullal, då är jag övertygad om att del finns anledning att öka insatserna där. Men anslaget är bara ett år gammalt, och det är skäl all avvakta och se ett tag.

Dessutom hänvisar jag till alt vi har att göra prioriteringar i ell mycket besväriigl och ansträngt budgetläge, och del är en sådan prioritering som utskottet har gjort den här gången.

186

Hen NORDSTRANDH (m):

Herr talman! Sedan budgetåret 1972/73 har undervisningen i svenska för invandrare i studieförbundsregi fåll ske inom en totalram av 550 000 studielimmar per budgetär. Under budgetåret 1973/74 fick av totalramen 300 000 studietimmar disponeras för sådan undervisning som ges enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 250 000 limmar för övrig invandrarundervisning i svenska. Delramarna omdisponerades då kvoten för den lagbundna undervisningen inle kunde ulnylfias och behovet inom den s. k. fria kvoten var större än del timantal som försl fick användas.

Innevarande budgetår, 1974/75, är lägel ungefär delsamma som föregående budgetår, något som jag återkommer lill.

Timtaket löper alltså risk all sprängas definitivt, och den ena delramen är dessutom felräknad - det har ju visat sig gäng på gäng nu.

Föredragande statsrådet - ja, det är väl utbildningsministern - har i årets budgetproposition inle dragit någon fullständig lärdom av tidigare utfall. Samma timtak och samma delramar föreslås på nytt, om också med möjlighet till omdisponering av delramarna och med antydan om att även totalramen skall kunna ändras. Del är dock helt otillfredsställande - timtak och delramar har, herr utbildningsminister, säkerligen fiänat ut. För ulbildningsjminislern är del, som jag ser saken, bara all

förlika sig med detta ofrånkomliga faktum, motvilligt förmodligen, men ändå - kanske inle motvilligt. Del är måhända någon annan som hindrar.

Mot denna bakgrund är det utomordentligt tacknämligt alt utskottet med anledning av molionen 544 har enats om att ge regeringen till känna all man förväntar all svenskundervisningen för invandrare jämställs med studieförbundens övriga cirkelverksamhel - när ytterligare erfarenheter vunnits och kostnaderna bättre kan överblickas, sägs det dessutom. Della innebär, uttryckt på annat sätt, som jag fattar det an utskottet förordar timtakels och delramarnas försvinnande. Den ytterligare erfarenheten bör ha vunnits och kostnadsberäkningarna ha gjorts lill nästa budgetproposition.

Utskottet omtalar i sitt belänkande alt skolöverstyrelsen innevarande budgetår i skrivelse av den 13 december 1974, inkommen till utbildningsdepartementet jämnt en månad senare - ganska märklig postgång! - anmält att den lagbundna undervisningen totalt beräknas komma alt disponera 285 000 limmar av de medgivna 300 000 och all på den s. k. fria kvoten bedöms ell behov av totalt 455 000 timmar.

Även i övrigl är skrivelsen ell intressant dokument. Skolöverstyrelsen inskärper med osedvanligt eftertryck alt timbegränsningarna utgör ell hinder för många invandrare alt få god undervisning eller kanske få undervisning över huvud laget. Del kan inte, understryks det, vara förenligt med den svenska synen pä invandrarna och deras möjligheter att finna sig lill rätta i Sverige all de utestängs från undervisning - och del sker faktiskt, det vet jag av erfarenhet från mitt studieförbund.

Studieförbunden bör alltså, menar skolöverstyrelsen, ges sådana resurser all de kan erbjuda invandrarna utbildning i den utsträckning man önskar och har behov av. Klämmen i skolöverstyrelsens skrivelse är en hemställan om all ylleriigare 200 000 timmar skall ställas lill skolöverstyrelsens förfogande all under budgetåret 1974/75 fördelas lill studiecirkelsverksamhet inom den s. k. fria kvoten, dvs. där timmarna nu behövs.

Nu kommer jag med en fråga, eftersom utbildningsministern är i kammaren: Vad har departementet företagit sig i anledning av skrivelsen? Ligger man pä den fortfarande? Det förutser jag kanske.

Dä jag för någon vecka sedan frågade mitt studieförbunds kansli om något möjligen försports blev svaret nej. Har något hänt, herr utbildningsminister, eller skall möjligen något hända? Budgetåret går väldigt snabbi mot sitt slut. Invandrarna väntar. När ges del ell positivt besked?

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

Fröken ROGESTAM (c);

Herr lalman! Vuxenutbildningen har under senare år fått en utformning som innebär all den i högre grad riktar sig lill de i ulbildningshänseende sämst ställda, och det med all rätt. Del är i den riktningen den fortsatta satsningen på vuxenutbildningen måsle gå, sä all den stora gruppen människor med sex- eller sjuårig folkskola bakom sig ges möjlighet lill utbildning. Antalet studerande inom de olika typerna av vuxenutbildning

187

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

har också under senare år ökat betydligt. Del är väsentligt all man pä del sättet när ut lill allt flera. Men fortfarande finns myckel alt göra. Dit hör olika insatser för att nä de grupper i samhället som har den kortaste utbildningen och därmed ofta också den sämsta ställningen på arbetsmarknaden. Till dem hör bl. a. invandrarna.

Lät mig försl, med anledning av den tidigare debatten här i kammaren, säga några ord om Samernas folkhögskola och de yrkanden som i några moiioner har gjorts om bl. a. ändrade relationstal för undervisningen i samiska språk. Del är väsentligt att folkhögskolan pä olika säll får möjligheter att ge en kvalitativt bra undervisning i samiska språk, men enligt vår bedömning innebär de åtgärder som utskottet vill bemyndiga regeringen att vidta alt man pä ell enkelt och smidigt säll ser lill all de nödvändiga resurserna ställs lill förfogande.

När det gäller den försöksverksamhet med samordningsfiänster inom vuxenutbildningen som påböriades innevarande budgetär anser vi det angeläget att den omfattning som verksamheten nu har får bibehållas. Jag vill påminna om alt konstruktionen för de här fiänslerna är sådan att den innebär en omvandling av lärarlimmar. Under innevarande är har dessutom etl speciellt anslag ställts lill förfogande, och det föreslås också för nästa år. Med den skrivning utskottet har gjort bör det enligt vår uppfattning finnas möjlighet all bedriva den här verksamheten i önskvärd omfattning.

Belänkandet behandlar också anslagen till undervisning för invandrare i svenska språket. Den undervisningen är, som herr Nordstrandh tidigare redovisade, f n. begränsad av en totalram pä 550 000 studielimmar per budgetär. Justeringar av totalramen och inom ramen, mellan den lagstadgade och den fria kvoten, kan ske och har också skett under årens lopp.

Med anledning av en motion, väckt av mig, herr Nordstrandh och herr Molin, om alt slopa totalramen säger utskottet att man inle nu är beredd till detta, men att man förväntar alt svenskundervisningen för invandrare jämställs med studieförbundens övriga cirkelverksamhel, när ytterligare erfarenheter framkommit och man därmed kan överblicka kostnaderna bättre.

Utskottets skrivning innebär ell positivt och viktigt ställningstagande. Del finns - vilket inle minst invandrarulredningen har visat - slora behov av ytterligare utbildningsinsatser för invandrarna, både i deras eget hemspråk och i svenska språket. Skolöverstyrelsens skrivning, som herr Nordstrandh nämnde, visar på precis samma behov. Genom den lagstadgade rätten lill utbildning i svenska har situationen för de invandrare som finns ute på arbetsmarknaden klart förbättrats. Men problemen för bl. a. de hemarbelande kvinnorna är fortfarande stora. De nås ofta inle av den språkundervisning som nu finns och riskerar därigenom att bli ännu mer isolerade.

Den begränsning som sedan några år gäller för invandrarundervisningen utgör ett hinder för mänga invandrare alt få en god undervisning

eller kanske fä undervisning över huvud taget. De timmar som studieförbunden fåll sig tilldelade räcker inle till. Därför är del väsentligt all utskottets positiva uttalande så snart som möjligt ger resullal i form av all denna typ av undervisning jämställs med studieförbundens övriga cirkelverksamhel.

Herr talman! Jag ber all få yrka bifall till utbildningsulskollels hemställan i dess helhet.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

Hen STRÖMBERG i Botkyrka (fp);

Herr talman! Samspelet mellan regering och riksdag i vårt land kommer till uitryck pä många sätt. Riksdagen har bl. a. möjlighet att hos regeringen begära att den utför vissa av riksdagen beställda åtgärder. Vi anser del självklart att om riksdagen beställer en utredning eller ett förslag skall regeringen effektuera della. Står dessutom en enig riksdag bakom beställningen är det ytterst förvånande om inte regeringen går riksdagen till mötes.

Riksdagen begärde 1973 ett handlingsprogram för svenskundervisning av icke förvärvsarbetande vuxna invandrare. Riksdagens beslut var enigt. När inget hände kom del en fråga i riksdagen. Ändå fick vi inle se något handlingsprogram. Del är märkligt alt regeringen inle bryr sig om riksdagens beslut.

I år tas denna fråga åter upp i två moiioner. I den ena molionen påpekas det märkliga i alt ingenting hänt trots riksdagens beslut. Nu begär etl enigt utskott åter ett samlat handlingsprogram. Della kan inte tolkas på annat säll än alt ell enigt utskott är missnöjl med regeringens handlande.

Ännu mer märklig är situationen nu dä riksdagen fått en stor proposilion om invandrarpolitiken ulan att frågan om svenskundervisning för icke anställda invandrare är löst.

Den uppkomna situationen är olustig. Så här kan det inte gå till. Jag förutsätter att riksdagen så snart som möjligl får det förslag som ett enigt utskott nu för andra gången begär.

Hen SÖRENSON (s):

Herr talman! I moiion 832 yrkar vi att Göteborgs folkhögskola, som bedriver folkhögskoleundervisning i externat i form av ämneskurser under Nordiska folkhögskolan i Kungälv, skall fä fortsätta sin verksamhet som självständig folkhögskoleenhet.

Skolan startade sin verksamhet redan på 1950-ialei under namn av Göteborgs arbetarinstitut, men arbetar i nuvarande form sedan 1967, och har funnit goda arbetsformer anpassade till externatstrukturen i den stads-struktur som Göteborg erbjuder. Lärarkåren kan den problemalik som folkhögskolans anpassning till vuxenstudieteknik i dag erbjuder och har lyckats väl i sin strävan att tillgodose elt växande siudiebehov vid sidan om andra utbud på området i Göteborg. Dess materiella resurser är väl tillgodosedda sedan drygt ell är lillbaka genom inflyttningen i nya lokaler

189

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

190

centralt i Göteborgs stadskärna.

Det växande vuxensludiebehovel i Göteborg med omnejd har skolan mött genom att sträva efter rörlighet och anpassning av sitt utbud lill den efterfrågan som finns. Förutom det traditionella mönstret med treåriga folkhögskolekurser om 36 studieveckor per år med drygt 100 deltagare varie är erbjuder skolan tvååriga fritidsledarkurser inom SULU efter deras normer med 50 ä 60 elever i tvåärskurser. Del har visat sig att Göteborg som avnämare har slor glädje av de kurserna. Göteborgs kommun anställer för sina egna fritidsaktiviteter ungefär hälften av de kursdeltagare som utexamineras. Inle minst intressant är del utbud av konkurser som sedan 1972 omfallar mer än 60 studiecirklar per år och som når omkring 600 vuxna elever. Till omfånget är skolan alltså dubbelt så stor som den moderenhet under vilken den arbetar, dvs. Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

Skolan är alltså ett gott exempel för dem som har sitt hjärta hos folkhögskolan och som hoppas att den som form skall kunna anpassas lill de krav elt förändrat samhälle ställer.

Göteborgs stadskontor, som deltar i skolans ekonomiska försörining, har i sitt förord för all skolan skall få bli en självständig folkhögskoleenhel bl. a. pekat på det stora antalet sökande som måste avvisas pä grund av plalsbrist. Del är i regel mer än 2 å 3 sökande till varie folkhög-skoleplals. Man pekar på det växande intresset för konkurserna, folkhögskolans speciella karaktär med möjlighet för varie skola att själv besluta om undervisningsformer och innehåll och skolans värde som ell alternativ till gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen i Göteborg.

Varken arbetsutskott, säger Göteborgs stadskontor, eller lärare och elever biträder uppfattningen att frilidsledarulbildningen skulle kunna rymmas inom gymnasieskolan med samma eller bättre resultat än inom folkhögskolorna. Man framhåller fördelar med den nuvarande ordningen och erinrar om att SULU-utredningen hade flera skäl för sitt val av den här skolformen i Göteborg.

Sociala centralnämnden i Göteborg belyser också i sill yttrande den direkta nytta man har av Göteborgs folkhögskolas verksamhet. Av de 34 elever som efter friiidsledarulbildning lämnade skolan våren 1972 har 24 personer anställts av föreningar och kommunala institutioner i Göteborg. Det årliga behovet av fritidsledare för nyanställning under de närmaste åren beräknar man för Göteborgs folkhögskola till omkring 25 personer.

I fråga om fritidsledarutbildningen säger man också att den lämpligast tillgodoses genom all folkhögskolan syns vara bäst ägnad all motsvara kraven på en angelägen fritidsledarutbildning. Denna uppfattning sägs också råda bl. a. inom Svenska kommunförbundet och flera slora ungdomsorganisationer. Som skäl anförs folkhögskolornas i förhällande lill gymnasieskolan relativt stora möjligheter till rörlighet vid utformningen av studieplaner, folkhögskolornas efter många års samarbete naturliga

anknytningar lill föreningsliv och berörda kommunala institutioner samt folkhögskolornas intresse för de för en positiv utveckling av fritidsverksamheten nödvändiga korttidskurserna.

Skolan har sedan flera år önskat bli en självständig enhet för att kunna förfoga över sin framlidsplanering. Skolans elever omfattar skolan med stort intresse och deltar i lärarnas försök att ordna en framtidsplanering inom skolans ram. Det är självklart att skolan under en annan skolenhet inte kan förfoga över sin framlidsplanering pä det sätt som elever, lärare och skolledning önskar. Del är alltså på sitt säll del väsentliga skälet till att skolan har begärt alt fä bli en självständig folkhögskoleenhel. Olyckligtvis har emellertid della krav sammankopplats med en fusion mellan Nordiska folkhögskolan och Nordiska akademin, som skulle aktualisera ett omedelbart genomförande av den här skolans självständighet, eftersom i så fall Göteborgs folkhögskola skulle bli ulan huvudman.

Det är alltså inte i första hand detta som är skälet till att skolan vill bli självständig ulan skälet är - och jag tror all utskottet har förstått del - alt skolan önskar förfoga över sin framlidsplanering och är beroende av all kunna göra detta för all kunna utvecklas pä elt riktigt sätt.

När nu utskottet avvisar molionen gör man det pä den grunden att del finns en sittande folkhögskoleutredning. Jag tar detta som etl tecken på all utskottet varit välvilligt inställt lill motionens syfte och är berett att bortse från den koppling som gjorts lill frågan om fusionen mellan Nordiska akademin och Nordiska folkhögskolan.

Jag vill till utskottets ordförande ställa frågan om del är rimligt att länka sig att Göteborgs folkhögskola så snart utredningen framlagt sin förslag skulle kunna bli en självständig skolenhet i Göteborg. I så fall skulle den, eftersom utredningen blir klar redan i år, kanske kunna las med i nästa års finansbudget.

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

I detta anförande instämde herr Bergqvist (s).

Hen ALEMYR (s):

Herr lalman! Del finns i vårt land ett antal s. k. dagfolkhögskolor av den typ som Göteborgs folkhögskola utgör. Flera av dem är mycket fina skolor, och Göteborgs folkhögskola tillhör ulan tvivel dessa. Men i direktiven för folkhögskoleutredningen ingår att denna skall undersöka, om vi i fortsättningen skall ha denna typ av folkhögskolor eller inte, och utredningen skall föfiaklligen la ställning till della. För min egen del är jag myckel positiv lill all man inom de större tätorterna har en folkhögskoleiyp som arbetar på etl annat sätt än de traditionella folkhögskolorna gör. Jag tror därför all det finns anledning för göteborgarna all vara ganska optimistiska, men det finns också skäl att samtidigt bedöma tidigare ansökningar i samma riktning från Eskilstuna, Nyköping och andra kommuner där folkhögskolor av exakt samma slag arbetar. Alla dessa folkhögskolor utför, herr talman, elt myckel fint arbete bland människor som behöver denna typ av utbildning. Jag svarar gärna på

191

Nr 41

Onsdagen den 19 mars 1975

Anslag till vuxenutbildning

den ställda frågan och vill säga alt man i Göteborg kan vara ganska förhoppningsfull i avvaktan på det betänkande som folkhögskoleulredningen kommer alt lägga fram någon gäng framemol jul.

Hen SÖRENSON (s):

Herr lalman! Jag är glad för det lämnade svaret, särskilt som jag har sett i papperen all herr Alemyr i egenskap av utredningsman också tidigare har uttalat sig positivt om skolan. Jag vel också all skolöverstyrelsen har ullalat sig positivt, inte bara i samband med frågan att Göteborgs folkhögskola skulle bli utan huvudman när Nordiska akademin och Nordiska folkhögskolan slås samman.

Överläggningen var härmed slutad.

Punklerna I och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 3

M o m.   1 -4

Utskottets hemställan bifölls.

M o m.   5

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Jonsson i Alingsås i motsvarande del, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom.6och7 Ulskoilels hemställan bifölls.

Mom.   8

Proposilioner gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Marklund begärt votering upplästes och godkändes föfiande voteringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

beiänkandel nr 6 punklen 3 mom. 8 rösiar ja,

den del ej vill rösiar nej.   ■

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av fru Lantz.

192

- Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparal. Denna omröstning gav föfiande resultat:

Ja - 292

Nej -    12

Avstår -     4

Mom.   9-1 3                                                                Nr 41

Utskottets hemställan bifölls.                                           Onsdagen den

19 mars 1975
Punkterna 4-7                                                              

---

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt. Anslag till vuxenut-

bildning

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren-att uppskjuta behandlingen av del på föredragningslistan återstående ärendet lill morgondagens sammanträde.

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 23.24.

In fldem BENGT LAMBE

/Solveig Gemert