Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:3

Fredagen den 10 januari

Kl. 16.00

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

§ 1 Bordlades

Proposilion och skrivelse

Nr 1 med förslag lill statsbudget för budgetåret 1975/76

Nr 4 med kommittéberättelse 1975

§ 2 Anmäldes och bordlades

Propositioner och skrivelse

Nr 2 med förslag om lilläggsslal II lill riksstalen för budgelård 1974/75

Nr 3 med redogörelse för behandlingen hos Kungl. Maj:l av riksdagens

skrivelser Nr5 om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m.m. Nr 7 om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier

§ 3 Anmäldes och bordlades Redogörelser

Nr 1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Nr 2 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1974 Nr 4 Skrivelse från Nordiska rådets svenska delegation med överiäm-nande av tilläggsberätlelse om rådels tjugoandra session, andra samlingen

§ 4 Anmäldes och bordlades

Motioner

Nr I av herrar Andersson i Örebro och Hovhammar om upphävande av

skallen på annonser och reklam Nr 2 av herr Boo in. jl. om införande av kvinnlig tronföljd Nr 3 av herrar Fiskesjö och Boo om folkomröstning i grundlagsärende Nr 3 av herr Hermansson m.jl om övergång till republik Nr 5 av herrar Hyltander och Enlund angående tidpunkten för tillhandahållande ål riksdagsledamöterna av regeringens propositioner Nr 6 av fru Jacobsson m. 11. om slopande av titlar i riksdagens officiella

språk Nr 7 av herr Sjöholm om kyrkans skiljande från slalen Nr 8 av herr Sjöholm angående medlemskap i politiskt parti eller religiöst

samfund Nr 9 av herr Hermansson m.fl. om avslag på anslag till hov- och slotts-staterna Nr 10 av herr Hermansson m.fl. om ulredning rörande de kungliga slottens framlida disposition m. m.

Nr 3 Nr 11 av herr Börjesson i Falköping om höjd gräns för redovisningsskyl-

Fredaeen den dighet beträffande mervärdeskatt

10 ianuari 1975 Nr 12 av herrar Börjesson i Falköping och Johansson i Skärstad om extra
--------------- avdrag för nedsatt skatteförmåga för diabetiker

Nr 13 av herr Fridoljsson om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften för kristna och andra humanitära organisalioner

Nr 14 av herrar Fridoljsson och Nilsson i Agnas om avdrag vid inkomsttaxering för gåvor lill religiösa m. fl. ändamål

Nr 15 av herr Sjöholm angående preliminärskalteavdragel på sjukpenning

Nr 16 av herr Sjöholm om en luftförskämningsavgift på tobaksvaror

Nr 17 av herr Sjä/io/m om skärpt realisationsvinstbeskattning vid försäljning av aktier

Nr 18 av herrar Stridsman och Johansson i Holmgården om slopande av beskattningen av fritt bränsle från egen fasiighel

Nr 19 äv herr Börjesson i Falköping om allmän rällshjälp för läckande av motparts koslnad i rättegång

Nr 20 av herr Olsson i Sundsvall m. jl om proportionellt val av nämndemän i tingsrätt

Nr 21 av herr Petersson i Röstånga om etl vidgat lekmannainfiytande i polisstyrelserna

Nr 22 av herr Böriesson i Falköping om granskningsmyndighet för bo-utredningsmannaarvode m. m.

Nr 23 av herr Sjöholm om förenklat förfarande för upplösning av aktiebolag

Nr 24 av herr Hermansson in. jl. om erkännande av Republiken Sydvidnams provisoriska revolutionära regering, m.m.

Nr 25 av herr Torwald om vidgad rätt lill skadeersättning åt militär personal

Nr 26 av herr Böriesson i Falköping om representation för handikapprörelsen i försäkringskassornas pensionsdelegationer

Nr 27 av herrar Böriesson i Falköping och Hörberg om en obligatorisk begravningsförsäkring

Nr 28 av herrar Böriesson i Falköping och Kindbom om ersätlning lill styrelsesuppleanler i slalliga organ

Nr 29 av herr Böriesson i Falköping ni. //. om inkomstprövning av änkepension

Nr 30 av herr Hermansson m.jl om sänkt pensionsålder för gruvarbetare m.fl.

Nr 31 av fru Skanlz m.jl. om vidgad rätl till ersällning för resor i samband med sjukdom

Nr 32 av herr Weslberg i Ljusdal om skyldighd för pastorsämbete alt underätta tingsrätt vid dödsfall, m. m.

Nr 33 av fru vi/;é/- om åtgärder för all begränsa buller på arbetsplatser

Nr 34 av fru Anér angående kontrollen av mediciner

Nr 35 av fru Anér om fastställande av normer för mikrovågsstrålning
22 Nr 36 av fru Berg/und m.Jl om slopande av förbudet mol användning

av kvinnlig arbelskraft i underjordsarbde Nr 3

Nr 37 av herr Böriesson i Falköping om skydd mot bullerskador i diskotek Fredaeen den
m. fl, lokaler lOjanuari 1975

Nr 38 av herr Henmark om slalsbidrag lill luftrenare för astmasjuka ------

Nr 39 av herr Henmark m.Jl om bostadstillägg lill folkpensionärer

Nr40 av herr Hermansson m.jl om vidgad räll lill semester för deltidsanställda

Nr 41 av herr Werner i Malmö om ulredning rörande dödsbegreppet

Nr42 av herr Werner i Malmö om utredning rörande rätlen all avslå från livsuppehållande ålgärder

Nr 43 av herrar Åsling och Sijernströni om inrättande av etl särskill distrikt för yrkesinspektionen i Jämtlands län

Nr 44 av herr Sjöholm om slopande av bidrag till Svenska boxningsförbundet

Nr 45 av herr Elmstedt m.jl om lokalisering lill Karlskrona av yrkes-teknisk högskoleutbildning

Nr 46 av herr Henmark angående användningen av försöksdjur vid undervisning i grund- och gymnasieskolan

Nr 47 av herr Henmark om ökad trafikundervisning i grund- och gymnasieskolan, m. m.

Nr 48 av herrar Nilsson i Agnas och Fridoljsson om alternativ lill den obligatoriska skolan

Nr 49 av herr ÅfKSiröm om lokalisering lill Skellefteå av viss poslgymnasial ulbildning

Nr 50 av herr Böijesson i Falköping angående SJ:s pensionärsbiljetler

Nr 51 av herr Fågelsbo angående vägverkels debileringar för tjänster åt utomsiående

Nr 52 av herr Gustavsson i Eskilsluna om en översyn av vissa sanktions-bestämmelser

Nr 53 av herr Henmark om obligatoriskt rattlås på motorfordon

Nr 54 av herrar Torwald och Sljernström angående den regionala trafikplaneringen

Nr 55 av herr Torwald och fru Tilländer om ökat statsbidrag lill kollektivtrafik

Nr 56 av fru Anér och herr Henmark om ålgärder för förbättrat djurskydd

Nr 57 av fru Jonäng om översyn av skördeskadeskyddet

Nr 58 av herr Krönmark m.Jl. angående senvinlerjakl för yrkesfiskare och andra skärgårdsbor

Nr 59 av herr Sjöholm om förbud mol nöjesjakl

Nr 60 av herr Knut Johansson i Stockholm m.jl. om en plan för fortsatt vatten kraftsulbyggnad

Nr 61 av herr Böriesson i Falköping om representation för handikapprörelsen i länsarbetsnämnd

Nr 62 av herrar Fågelsbo och Pettersson i Örebro angående slatstjänste-nians löneavdrag vid ledighet för uppdrag som riksdagsledamot

Nr 63 av herr Hermansson in. Jl om minimiarbelsiid för deltidsanställda, 23

ni. ni.

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av inlerpellalioner

Nr 64 av herr Johnsson i Blentarp m. /I. om särskilda platsombud inom AMS verksamhetsområde

Nr 65 av herr Westberg i Ljusdal om regionalpolitiska insalser för Gävleborgs län

Nr 66 av herr Ångström om ändrad ortsklassificering för Storumans kommun

Nr 67 av herr Henmark angående renhållningen av trottoarer och gångbanor

§ 5 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande inlerpellalioner som ingivits lill kam-markanslid

den 9 januari

Nrl av herr Gustavsson i Alvesta (c) lill herr slalsminislern om kollektivanslutning till politiska partier:

1 samband med all riksdagen år 1973 antog den nya grundlagen som vilande förslag aiorde riksdagens majoritet etl uttalande, där parlier som lillämpar kolleklivanslulning uppmanades all upphöra med delta. Vid 1974 års riksdag gjorde riksdagsmajorileten etl förnyat uttalande i frågan med samma innehåll.

Dessa uttalanden från riksdagens sida kom i en tid då riksdagen i samband med debatten om den nya grundlagen har hafl särskild anledning all se över den svenska demokratins innehåll och arbetssätt. Enligl min mening är individens rätt att fritt och självständigt välja politiskt parli grundläggande för demokralin. Kollektivanslutningen strider mol denna individuella fri-och rättighet. Reservationsrätten för den enskilde förändrar i detta avseende ingenting. Riksdagens uttalande innebär att nuvarande förhållanden skall förändras genom åtgärder från partiernas egen sida och inte genom lagsliflning. Alt avskaffa kollektivanslutningen på della säll kan sålunda aldrig betraktas som ett ingrepp i fackföreningarnas självbestämmanderätt.

De svenska politiska parlierna är bärare av den svenska demokralin. På deras förmåga all hävda den enskildes och samhällets fri- och rättigheter beror demokratins framlid i vårt land. Det måste sålunda i första hand ankomma på parlierna all avstå från sådana ålgärder som är ägnade alt urholka lilllron lill deras vilja all hävda demokratins värden.

De valda ombuden i Sveriges riksdag beslutar i folkets namn. Dess beslul är avgörande för samhällets ulveckling. Au åsidosätta beslul som faltals av riksdagen är straffbart i enlighet med gällande lagar. Gör riksdagen ell uttalande sker även det i folkmajoritetens namn. Det vore olyckligt och ägnat all allvarligt skada riksdagens auktoritet och därmed demokratin om uttalanden från riksdagen hell negligerades. Skall del svenska folkstyret förbli slarkl också i framliden är del av avgörande betydelse atl riksdagens slällning inle försvagas eller urholkas. Dess åsikler och beslul måsle fa förbli

vägledande för samhällsutvecklingen.

Med hänvisning lill vad jag anfört anhåller jag om kammarens lillslånd all lill herr slalsminislern få slälla följande fråga:

Vill Slalsminislern lämna en redogörelse för vad som hillills har skell med anledning av riksdagens uttalande den 6 juni 1973 och riksdagens beslul den 7 november 1974 angående kolleklivanslulning av enskilda personer lill poliliska partier?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

den lOjanuari

Nr 2 av herr Hermansson (vpk) lill herr statsministern om maktkoncentrationen inom del privala näringslivel:

I skrivelse av den 10 maj 1960 anhöll riksdagen om en ulredning i syfte alt klariägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privala näringslivel. I november 1961 tillsattes den begärda ulredningen, Enligl direkliven skulle koncenlralionsutredningen bl. a. kartlägga ägandeförhållandena inom det privala näringslivel saml olika marknaders företagsstruktur. Vidare skulle den undersöka "koncentrationen av makt och inflytande,

dels sådanl della kan bedömas med ledning av formella förhållanden

- innehav av styrelseuppdrag o. dyl. - dels bedömt mera praktiskt såsom en fråga om den reella maklens koncentration".

Utredningsuppdraget var således myckel vittomfattande och avsåg både maklen över förelagen och företagens makt över marknader. Genom lill-läggsdirektiv i april 1971 fick koncenlralionsutredningen i uppdrag all kartlägga också konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk polilik av de inlernalionella förelagens växande roll.

Ulredningen skulle vara oförhindrad alt redovisa sina resultat etappvis. Så har också sken i sammanlagt fem belänkanden av vilka nr V avsåg ägande och infiyiande inom del privala näringslivel (1967). 1 della utlovades au ulredningen i sitt kommande huvudbetänkande skulle sammanfalla hu-vudresullaien av de olika undersökningarna och diskulera vissa centrala frågeställningar

Koncenlralionsutredningen har nu arbetat i över 13 år, och del är snarl 15 år sedan riksdagen begärde en ulredning i syfle all klariägga ägandeförhållandena och maktkoncentrationen inom det privata näringslivel. Del borde vara hög lid all den av riksdagen begärda ulredningen slutföres och atl riksdagen beredes tillfälle all diskulera utredningens slutsatser och all falla de beslul som dessa föranleder

Delta är desto mera angelägel som koncenlrationstendenserna inom del privala näringslivel oerhört kraftigt tilltagit under dessa 15 år och de missförhållanden som föranledde riksdagsskrivelsen i hög grad skärpts.

Redan del av koncenlralionsutredningen 1967 publicerade materialel visar en myckel stark koncentration av ägande och makt till ell litet anlal finansgrupper. I dess undersökning utkristalliserades 17 ägargrupper, vilka år 1963 hade majoriletsintressen, dominerande eller starka minoriieisinires-sen i förelag med 400000 anslällda i Sverige. Dessa förelag svarade för

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

36 % av industrins hela förädlingsvärde. Ägargrupperna hade intressen av ovannämnt slag i ca två tredjedelar av börsnoterade förelag andra än dotterbolag, banker och försäkringsbolag. Av de 17 storfinansgrupperna var 15 familjer och 2 finansieringsbolag knutna till storbanker

Under de senasle tio åren har denna koncenlralionsprocess ytterligare skärpts. Därtill har bl, a. bidragit den stora fusionen mellan Skandinaviska banken och Stockholms enskilda bank (från 1 januari 1972). Nya former har utvecklats för finanskapitalets konlroll över näringslivel. Storfinansens makt har ökat.

len nyligen publicerad undersökning(Veckans Affärer nr 1 1975) redovisas ylleriigare dala om denna koncentraiionsprocess. "Maklen och ägandet i det svenska näringslivet förskjuls mot toppen - maktkoncentrationen ökar", så sammanfattar lidskriften själv resultatet av sin undersökning. "Kapitalismen har stärkt sin makt", konslalerar LO:s tidning Aftonbladet. Några data ur Veckans Affärer som illustrerar processen:

De 25 största ekonomiska grupperna (företagsenheter, koncerner etc) har drygl 1 miljon anslällda i Sverige av totalt ca 2,7 miljoner anställda inom näringslivel. Del är ca 37 96. För tio år sedan var molsvarande relation 28 %. Koncentralionsgraden har alltså ökat med en iredjedel.

1942 hade företag i Sverige med mer än 500 anslällda i genomsnitt 1 900 anslällda, år 1964 2 500 och år 1973 3 600.

För företag med över 1 000 anslällda är genomsnilislalen: år 1942 3 200, år 1964 3 800 och år 1973 5 300. På de senasle lio åren har genomsnitts-slodeken på storföretagen ökal med ca 40 96 medan den under hela den föregående 20-årsperioden ökade med bara 18 96.

Totala anlalel sysselsatta inom Sveriges näringsliv sjönk enligl Veckans Affärer mellan åren 1963 och 1973 med ca 243 000 personer, men vid de 25 största grupperna ökade det under samma tid med 183 000 personer.

Bortfallet av anställda i Sverige från det svenska näringslivel har delvis "kompenserats" genom att anlalel anslällda hos siorförelagen i ullandei kraftigt ökat - med drygl 150 000 personer lill 273 000, Den tilltagande koncentrationen inom svenskt näringsliv här alltså gått hand i hand med en ökad kapitalexport.

Anmärkningsvärd är Wallenberggruppens dominerande slällning inom det privata näringslivet (ca 400 000 anställda). De inom Wallenberggruppen anslällda ulgör närmare hälften (46 96) av alla vid de privata grupperna anslällda bland "de 25. stora".

De 25 grupperna i Veckans Affärers undersökning utgör i själva verket en myckel heterogen samling. Där har sammanförts - på etl oegentligl säll - privalkapitalistiska företag med förelag ägda av slaten, kommuner och landsting, konsumentkooperationen, lanibrukskooperalionen och arbetarrörelsen. Den privala maktkoncentrationen är i verkligheten starkare än som framgår av siffrorna i Veckans Affärer. Anmärkningsvärt är emellertid att de icke-privata företagen under tioårsperioden stagnerat eller ökat anlalel anställda med högst blygsamma siffror Ökningen uppgår på lio år lill endasl 42 500 (lill sammanlagt 451 000) eller med bara drygl 10 96 och då svarar

lanibrukskooperalionen och kommuner/landsting för halva tillväxten. Wallenberggruppens personal har samlidigl vuxil med över 50 96 och totalt har de 25 grupperna ökat anlalel anslällda med över 35 96. Den icke-privata sektorn har alltså kraftigt sackat efter.

Den tilltagande koncenlralionen av förelagsenheter och kapital i del svenska näringslivet innebär också en koncentration av makt lill ell lilel fåtal personer. Det är en ulveckling som slår i skärande kontrast lill demokratins ideal. Denna koncentration av kapital och makt skärper ytterligare avgörande motsättningar inom det svenska samhällel. Medan produktionen antar en alltmera samhällelig karaktär behärskas de avgörande produktionsmedlen av en allt mindre grupp finanskapitalisler Motsältningen mellan folkels slora flertal, som utgöres av lönarbetare vilka tvingas sälja sin arbetskraft för alt kunna leva, och det egendomsbesittande fåtalet framträder med allt slörre skärpa.

Del finns bara elt sätt all varaktigt och fullständigt lösa denna motsättning. Det är den väg som den socialistiska arbetarrörelsen alllid anvisat; all överföra de avgörande produktionsmedlen i folkets ägo, Della måsle vara arbetarrörelsens målsättning.

Denna målsättning utesluter inle ulan förulsäller tvärlom omedelbar kamp mot monopolens och storfinansens makt. Ulan denna ständiga kamp är det icke möjligl alt samla arbetarklassens och folkels flertal för en polilik som ställer en socialislisk samhällsomvandling på dagordningen. Monopol och slorfinans måsle bekämpas nu. Den striden kan icke uppskjutas till framliden.

Med hänvisning lill det anförda anhåller jag om kammarens lillslånd all lill herr slalsminislern Palme slälla följande frågor;

1. När kan koncenlralionsutredningen länkas ha fullgjort del uppdrag som innefattades i riksdagens skrivelse av den 10 maj 1960 samt i regeringens direktiv från november 1961 och april 1971?

2. Hur bedömer regeringen konsekvenserna av den slarkl tilltagande koncentrationen av kapital och makt inom del privata näringslivel?

3. Vilken grundläggande politik avser regeringen att föreslå i syfte all bryla maktkoncentrationen inom näringslivel?

4. Vilka åtgärder avser regeringen att vidla med anledning av den relativa stagnationen inom den slalliga förelagssektorn?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av inlerpellalioner

Nr 3 av herr Enlund (fp) till herr statsministern om avskaffande av kollektivanslutningen till politiskt parli;

"Individens räll all fritt och självsländigl välja politiskt parti är grundläggande för demokratin. Utskottet kan därför av principiella skäl inle acceptera kollektiv anslutning av människor lill politiskt parti. ReservationsräU för den enskilde förändrar ingenting av uppfattningen i denna demokratiskt grundläggande fråga."

Ovanstående cilal är hämlal ur den reservalion angående kollektivanslutningen som fogades lill konslilutionsulskoltels belänkande nr 26 år

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

1973 angående ny regeringsform och ny riksdagsordning. Reservationen bi-föllsav riksdagen med 167 rösler mol 143. Samlidigl avvisade dock riksdagen tanken all lagstiftningsvägen komma lill rälla med nuvarande missförhållanden. Riksdagen ullalade i slällel den förhoppningen all del genom opinionsbildning mol kollektivanslutningen skall visa sig möjligl alt förmå partierna all själva bringa della förfarande ur vadden.

Sedan riksdagen gjorde della ullalande - det var den 6 juni 1973 - har fiera fall av kollektivanslutning väckt stor uppmärksamhet. Det socialdemokratiska partidistriktet i Västmanlands län erhöll i mars 1974 ca 450 nya medlemmar genom beslut vid ett möle, där 17 personer röstade för kolleklivanslulning och 14 personer röstade emol förslaget. I samband härmed ställde jag den 27 mars 1974 en enkel fråga lill statsminister Palme, om han anser del rikligt - mol bakgrund av riksdagens ullalande angående kollektivanslutningen -alt sådan anslutning forlfarande förekommer genom beslul som fallas med knapp majoritet vid fåtaligt besökta möten.

Frågan skulle - om gängse ordning följts - ha besvarats i början av april 1974. Den besvarades inle alls och blev därmed en av de få enkla frågor som inle besvarades under 1974 års riksdag.

.Alt frågan om kolleklivanslulning lill politiskt parli behåller sin aktualitet kan belysas med ännu ell par exempel. Våren 1974 kolleklivanslöts ca 6 000 metallarbetare i Sandviken lill del socialdemokratiska partiet. Beslutet fattades vid ell möle då endasl ell par procent av medlemmarna var närvarande. 1 efterhand reserverade sig 546 medlemmar mot beslutet. Reservanterna torde sålunda ha varil omkring fem gånger så många som beslulsfallarna vid mölei.

Inom Tierps kommun tillfrågades hösten 1974 ca 1 800 metallarbetare - främst anslällda i Söderfors - om de kunde acceplera kolleklivanslulning. 90 % av de tillfrågade svarade nej. Socialdemokratin har en myckel slark slällning i Söderfors. Undersökningsresultatet kan därför inte tolkas som elt slällningslagande för eller emol ell politiskt parli. Däremol är det ell klart besked om all man ogillar en värvningsmelod som innebär all människor ansluls till ell parti ulan all vara tillfrågade och oavsett deras politiska uppfattning,

I anledning av en molion behandlades frågan om kolleklivanslulning på nytt i riksdagen den 7 november 1974. Riksdagen upprepade och skärpte sill ullalande av den 6 juni 1973 och ullalade all riksdagen "förutsätier all del genom opinionsbildning mol kollektivanslutningen skall visa sig vara möjligl all förmå del parli som lillämpar denna ordning all medverka lill all kollektivanslutningen avskaffas, så atl som partimedlem endast registreras personer, som individuellt begär inlräde i partiet, Ell avskaffande av kolleklivanslulningen kan aldrig betraktas som elt ingrepp i fackföreningarnas självbeslämmanderätl,"

Därmed har riksdagen två gånger sagl all den inle kan acceptera kollekliv anslulning av människor lill politiskt parti och atl den förväntar sig all del parti som lillämpar della förfarande självl skall bringa del ur världen.

Med hänvisning lill del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd

all lill herr statsministern framställa följande frågor;

1, Anser slalsminislern del riktigt - mol bakgrund av riksdagens uttalanden den 6 juni 1973 och den 7 november 1974 angående kolleklivanslulning lill politiskt parti - atl sådan anslulning fortfarande förekommer?

2, Ämnar statsministern medverka lill all avskaffa kollektivanslutningen lill poliliskt pani?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

Nr 4 av herr Takinan (vpk) till herr utrikesminislern om USA:s hållning lill de oljeproducerande arabstaterna, m. m.:

1 en intervju publicerad i Business Week (13 januari 1975) förklarade USA:s utrikesminister Henry Kissinger all han inle kunde uleslula en militär intervention mot oljeproducerande länder "Jag säger inte all det inte finns några omständigheter under vilka vi inte skulle använda väpnad makt (not use force). Men del är en sak all använda den när del gäller en tvist om priserna. Del är en annan sak för den händelse det skulle bli etl verkligt strypgrepp om den industrialiserade"världen." Kissinger tillfrågades, om han inle var oroad beiräffande Sovjelunionens reaklion lill mililära ålgärder mol oljeproducerande länder i Mellanöslern, och han svarade all "varje president som går lill väpnad aktion i Mellanöslern ulan all oroa sig över vad Sovjetunionen skulle göra måsle vara våghalsig".

Intervjun blev känd den 2 januari (tidskriften utkommer en dryg vecka före sitt angivna utgivningsdatum). Följande dag upprepade Kissinger för pressen, enligl International Herald Tribune(4-5 januari), all han inle kunde säga all "del inte finns några omständigheter under vilka vi inte skulle använda väpnad makt". Enligl samma tidningsnummer hade Vila husels pressekreterare Ronald Nessen den 3 januari tillfrågats om också president Ford var av den uppfattningen atl väpnat våld inle var uteslutet i händelse av en oljekris. Nessen svarade: "Presidenten har läst intervjun, och presidenten menar atl utrikesministerns svar är ett mycket nyanseral svar beträffande en hypotetisk situation då endast del allvariigaste nödläge för den indusiriella världen skulle föreligga." Senare förklarade Kissinger, alltjämt enligt samma nummer av Intemalional Herald Tribune, atl "jag uttrycker presidentens åsikler". Sedan någon lid har denna kanonbåtsdiplomati förespråkats i ännu klarare termer av tongivande talesmän för USA-impe-rialismen, såsom professor Robert Tucker i januarinumrel av Commentary och Henry Kissingers lidigare ekonomiske rådgivare C. Fred Bergslen i en inlervju för lidskriften Foreign Policy, refererad i New York Times (17 november 1974).

Alt denna hotelsefulla polilik mol de oljeproducerande arabslaierna kan omsättas i praktisk handling visar de mililära operationer som utförs mol befrielserörelsen i sultanalel Oman. Brittiska officerare, iranska fallskärmstrupper och jordanska ingenjörer kämpar för sultanen i den sydliga provinsen Dhofar, rapporterar en korrespondent från Oman i Intemalional Herald Tribune (6 januari 1975). Oman exporterar 14 miljoner lon olja om årel. Provinsen Dhofar gränsar lill Demokratiska folkrepubliken Yemen (Sydyemen),

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

vars framsiegsvänliga regim självfallet inle ses med blida ögon av imperialisterna och deras marioneiier i Mellanöslern,

Lägel i della område har allvarligl förvärrats och riskerna för etl storkrig får inte underskallas. Det är mol denna bakgrund som jag anhåller om kammarens lillslånd all till herr utrikesminislern få slälla följande frågor:

1. Överväger regeringen all markera ett avståndstagande från USA-im-perialismens aggressiva hållning lill de oljeproducerande arabstaterna?

2. Har regeringen uppmärksammat den opinion som uttrycks i de oljeproducerande arabstaterna beiräffande det inlernalionella energiprogrammel ("oljeklubben"), som tillkommit på Henry Kissingers initiativ och slår under USA:s ledning?

3. Drar regeringen - ulifrån Kissingers uttalanden au militär intervention mot oljeproducerande länder inle är olänkbar - några slutsatser beträffande ändamålsenligheten av den överenskommelse om medlemskap i del inlernalionella energiprogrammel, som den svenska regeringen undertecknade den 18 november 1974?

den 9 januari

Nr 5 av herr Fågelsbo (c) lill herr finansminislern om ålgärder mot inflationen:

Den nuvarande starka inflationen i praktiskt tagel alla industriländer måsle betraktas som en myckel allvarlig företeelse, Sverige hör inte lill de länder som har drabbats allra hårdast under 1974, men utvecklingen inger ändå oro.

All inflationen i så hög grad är internationellt betingad - genom au bl. a. råvaruprishöjningarna har fortplantats från land till land - gör del svårare för ell enskilt land au vidla effekliva molålgärder. Meningarna är också delade om vilka ålgärder som i första hand bör sällas in för au förhindra eller tona ner forlsalla prisstegringar. Det bör dock vara möjligl all med målmedvetna insalser hålla lillbaka åtminstone en del av prisstegringarna även för ett land som Sverige med sill starka beroende av den inlernalionella handeln.

Finansminislern gav vid flera tillfällen under 1960-lalet ullryck för all en åriig inflation' på ca 3 96 kunde betraktas som rimlig för vårt land. Det senaste året har inflationen varil fyra gånger så hög. Del finns heller inga tecken på någon mer påtaglig dämpning.

Så kraftiga prisstegringar slår mycket hårt mot praktiskt taget alla grupper i samhället. Föriuslerna för löntagare, pensionärer och banksparare är mesl påtagliga. De vinsler som egnahemsägare och andra fastighetsägare ibland anses kunna tillgodogöra sig på inflationen är dessutom oftast en chimär. Samhällsekonomiskt uppslår slora förluster bl. a. genom all inveslerings-kapitalet i slor utsträckning dras till improduktiva objekt. Onormala värdestegringar kan på så säll uppkomma på exempelvis konst och andra samlarobjekt.

Med hänvisning lill vad som har anförts i interpellationen hemställer jag om kammarens lillslånd atl lill herr finansministern få slälla följande fråga:

Vilka ålgärder anser finansministern bör vidtas för au bryla den för närvarande så förödande inflationsutvecklingen?

Nr 6 av herr Gustavsson i Alvesta (c) lill herr jordbruksministern om uppskov med del s. k. Bolmenprojektet:

Frågan om atl via tunnel överföra vatten från sjön Bolmen i Småland - del s. k. Bolmenprojektet - har varil föremål för intensiva diskussioner under de senasle åren. Projektet har mött en mycket stark opinion från befolkningen i Bolmenbygden, bl. a, med hänsyn lill de negaliva effekler projektets genomförande skulle komma all få på naturmiljön. Under senare lid har också tveksamhel om och opinion moi projeklel framkommil från de områden som skall förses med Bolmenvatten,

Del material som ligger lill grund för projektets planläggning och beslul synes grunda sig på en belydande ökning av valtenkonsumlionen inom både hushållen och induslrin beroende på våldsam befolkningsökning och induslrilillväxl inom del akluella området. Projektet synes således grunda sig på ell material framlagd och prognostiserat under en lidsperiod då kon-cenlralionsideologin var förhärskande inom samhällsplaneringen.

Under de senasle åren har dessa uppfattningar fåll ge vika, Befolknings-och induslrikoncentrationens negaliva verkningar har mer och mer framställ såväl ur ekonomiska som ur sociala och miljömässiga synpunkler. Folkströmmarna är inte längre lika slrida mol de slörre orterna, I vissa fall har de upphört eller vänt,

Enligl vad som framgått av pressuppgifter släller sig nu flera Skånekommuner tveksamma till projektet, bl, a. på grund av de slora kostnader som dess genomförande kommer all medföra. Nya rön i fråga om grundval-lentillgångarna i sydvästra Skåne har enligl uppgifler också framkommil. På grundval av nu lillgängliga uppgifter om förändrade förulsällningar beträffande befolkningsutvecklingen och vailenkonsumiionens utveckling, vilka ryckt undan grunden för Bolmenprojeklels genomförande, baseral på lidigare kalkyler och prognoser, bör det vara ell allmänt och samhälleligt iniresse all projeklel uppskjuts i avvaktan på förnyade ulredningar, grundade på akluella förhållanden och nya utvecklingstrender. Därvid bör de nya rönen beträffande Skånes grundvallenlillgångar saml de regionalpolitiska, miljömässiga och ekonomiska frågorna grundligt klariäggas.

Med hänvisning lill vad jag anfört anhåller jag om kammarens tillstånd all lill herr jordbruksministern få ställa följande fråga;

Är jordbruksministern beredd medverka lill alt Bolmenprojeklels igång-sällning uppskjuts i avvaktan på en grundlig utredning om vattentillgångar, konsumtionsbehov och kostnader?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av inteipellationer

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Anmälan av interpellationer

den lOjanuari

Nr 7 av herr Olsson i Edane (s) lill herr kommunikalionsminislern om skyldighet all bära hjälm vid färd med molorcykel;

Nordiska trafiksäkerhelsrådels rapport nr 8, Molorcykel- och mopedhjälmar, med förslag om hjälm vid färd med motorcykel och moped hälsas med tillfredsställelse. Den är lill sin karaktär jämförbar med lagen om bil-bälleslvång.

Enligt förslaget skall lagen om hjälm vid färd med molorcykel och moped tillämpas ell år efter anlagandel för all informalionen genom respitåret skall kunna få största möjliga genomslagskrafl.

I remissullåtande lill kommunikalionsdeparlemenlel från Frivilliga molorcykelkårernas riksförbund och från Trafikförsäkringsföreningen framhålls all tidsfristen anses nödvändig endast för mopedisterna. De kan behöva informeras under en längre tid.

Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund anser att lag om hjälm vid färd med motorcykel bör prioriteras före användningspåbud för mopedisler, om del inte går att genomföra lagen samlidigl för båda irafikanlkategorierna. Varje skyddshjälm är bällre än ingen hjälm alls, varför lagsliflning om hjälm vid färd med molorcykel bör införas lill sommarsäsongen 1975, säger FMCK i sill remissullåtande.

Trafikförsäkringsföreningen framhåller all för mc-lrafikanter är en omedelbar lillämpning av lagen moliverad. Den information som redan en längre tid riklals lill dessa trafikanter är lillräcklig för all en lag om obligatorisk hjälmanvändning skall kunna träda i kraft redan under våren 1975.

Jag skulle vilja komplettera bilden någol.

Av de svenska mc-förarna beräknas 90 96 äga hjälm, och de flesla använder redan hjälm för del mesta. Del skulle således inle innebära några slörre svårigheter all få samtliga mc-trafikanier atl skaffa hjälm och nå upp lill en hundraprocentig användningsgrad.

Fjolårels siffror över dödade och skadade mc-trafikanier är en skrämmande läsning. Under våren 1974 steg döds- och skadesiffrorna för den här trafikanlkategorien med 200 % jämfört med är 1973. Dessa skrämmande siffror lalar för sig. En hjälmlag bör införas med del snaraste.

Samtidigt inser jag svårigheterna alt på delta stadium införa användningspåbud för mopedisler. Även om del i och för sig är vikligl all även den kategorin skyddas (i Nordiska trafiksäkerhelsrådels rapport påpekas all del inle så myckel är farten som fallel från fordonen som förorsakar skallskadorna - och det talar för hjälmtvång för mopedisterna) är del en orealistisk tanke all kunna genomföra en lag för mopedisler i år. Dels behövs sannolikt en längre informationskampanj för dem, dels behövs fakliskl en slor produktion av hjälmar - helsl då av en typ som kan få godkänt märke även i framliden - för Sveriges närmare 400 000 mopedägare.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd all lill herr kommunikalionsminislern få slälla följande fråga;

Är statsrådet beredd att medverka till atl lagsliflning om hjälm vid färd med motorcykel införes och ulan respiliid tillämpas så snarl som möjligl och senast från sommaren 1975?

§ 6 Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framslällls

den 9 januari

Nr 1 av herr Hedberg (s) till herr justitieministern om höjning av ersättningen för nämndemannauppdrag;

Ersättningarna lill de personer som har nämndemannauppdrag är enligl mångas uppfallning för låga.

Kommer juslilieminislern all under innevarande år föreslå någon höjning av ersällningarna lill nämndemännen?

Nr 2 av fru Hansson (s) lill herr socialminislern om erkännande av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom;

Många som arbetar inom sjukvården drabbas genom smitta av den s. k. sjukhussjukan, en sjukdom som orsakas av slafylokocker, varbak-lerier, som kan ge sårinfeklioner, bölder, urinvägsinfeklioner och blodförgiftning. Sjukhussjukan är inle klassad som yrkessjukdom trots all den uppenbart borde vara del. Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga till herr socialminislern;

Är socialminislern beredd all vidtaga sådana ålgärder som är nödvändiga för all få stafylokockinfektionerna, "sjukhussjukan", erkända som yrkessjukdom för dem som arbelar inom sjukvården?

Nr 3 av herr Sjöholm (fp) lill herr finansministern om planerna på ell syslem med definitiv källskatt:

Har regeringen övergivit planerna på all införa ett syslem med definitiv källskan?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Meddelande om frågor

Nr 4 av herr Sjöholm (fp) lill herr handelsministern om ransonering av vissa baslivsmedel för all lindra verkningarna av hungersnöden i världen;

Skulle en här i landel genomförd ransonering av vissa baslivsmedel väsenlligl öka våra möjligheter atl lindra verkningarna av hungersnöden i världen, och - om så är fallet - bör vi inte då skyndsamt införa en sådan ransonering?

3 Riksdagens prolokoU 1975. Nr 1-7

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Meddelande om frågor

den lOjanuari

Nr 5 av herr Lövenborg (vpk) lill herr juslilieminislern om ramen för säkerhetspolisens rutinmässiga verksamhet:

I samband med atl vänsterpartiet kommunisterna och Kommunistisk ungdom i Norrbollen begärt tillstånd för appellmöten i Kalix avslöjades all polismyndigheterna rutinmässigt rapporterar sådan normal politisk aktivitet lill SÄPO. Del skedda måsle betraktas som synneriigen allvariigt, inle minsl mol bakgrund av upprepade försäkringar om SÄPO;s förändrade inriktning och om all all åsiktsregistrering har upphört. Enligl uppgifler i pressen har statsrådet Geijer begärt en snabbutredning av del skedda. Mol bakgrund av del anförda vill jag fråga herr juslilieminislern;

Ligger del inom ramen för säkerhetspolisens verksamhel alt rutinmässigt infordra uppgifler från den lokala polisorganisationen om vanlig politisk mölesverksamhd, är den begärda snabbutredningen verkställd, och vad är i så fall dess resultat?

Nr 6 av fru Marklund (vpk) till herr industriministern om en översyn av slädbranschen;

De i molionen 70 vid 1974 års riksdag påtalade missförhållandena inom slädbranschen med avseende på de anställdas löne- och arbetsvillkor m. m. föranledde riksdagen alt ansluta sig lill molionsyrkandei om en översyn av slädbranschen. Arbetskonflikter under senare lid inom denna bransch har eftertryckligt understrukit behovel härav. Del har genom slrejkaktionerna i malmfälten vidare visal sig all de slalliga bolagen tydligen inle nåtts av - eller beaktat - givna rekommendationer om all städningen skulle bedrivas i egen regi. Mol bakgrund av del anförda får jag fråga herr industriministern:

Vill statsrådet uttala sig om vidtagna ålgärder i anledning av riksdagens ullalande om en översyn av slädbranschen saml om de givna rekommendationerna till statliga myndigheter atl bedriva städning i egen regi är avsedda atl även gälla de statliga bolagen?

Nr 7 av herr Westberg i Ljusdal (fp) till herr jordbruksministern om bällre skördeskadeskydd;

Skördeskadorna 1974 har enligl uppgifler i pressen beräkants lill ca 20 miljoner kronor inom enbarl Gävleborgs län. Skördeskadeersällningen har utgått med 3,5 miljoner kronor. Dessa siffror visar atl skördeskadeskyddet inte är tillfredsställande utformat. Mol bakgrund av del anförda vill jag fråga herr jordbruksministern;

Har statsrådet observerat hur otillräckligt skördeskadeskyddet visat sig vara, och avser statsrådet atl vidtaga några åtgärder för att förbättra stödet lill de vid förra årels skörd skadedrabbade jordbrukarna?

Nr 8 av herr Hallgren (vpk) lill herr arbetsmarknadsministern om räll lill tillträde lill arbetsplats under pågående arbetskonflikt;

Under den pågående städerskeslrejken vid Billingehus i Skövde har de strejkande nekats tillträde till sin arbetsplats. Förelagd har för att effektivt stoppa de strejkande från tillträde anlitat vaktpersonal utrustade med batonger. Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga herr arbetsmarknadsministern:

Anser stalsrådet all arbetarna skall ha räll lill tillträde lill arbetsplatsen under pågående konflikt? Om så är fallet, vilka åtgärder avser statsrådet vidtaga för all förverkliga denna rättighet, och hur ser statsrådet på frågan om anlitande av privala vaktstyrkor för alt skydda slrejkbrytare under arbelskonflikl?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Meddelande om frågor

Nr 9 av herr Fageriund (s) lill herr kommunikalionsminislern om bällre samordning mellan de slalliga transportföretagen:

Tänker kommunikalionsminislern vidtaga ålgärder för en bällre samordning mellan de olika slalliga transportföretagen, så all servicen på glesbygden kan säkerställas?

Nr 10 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) till herr ulrikesminislern om innebörden av neulraliletsförbehåll i avtal med den s. k. oljeklubben;

På vilkel säll skyddar ell neutralitelsförbehåll i anslulning till avlalel med den s. k. oljeklubben (ECG) tilltron till den svenska neutralitetspolitiken, när medlemslandet USA;s utrikesminister kräver all konsumentländerna inom ECG skall uppträda med gemensaml energipolitiskt program och som en enhet innan en konferens med producenlländerna blir meningsfull och samtidigt hotar med våld mol oljeproducenlerna för all säkra oljeförsörjningen?

Nr II av herr fferweri Malmö (m) till fru statsrådet Sigurdsen om bistånd med svenskl veleöverskoll ål hungrande folk;

Vill statsrådet redogöra för vilka ålgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslut atl bistå hungrande folk med svenskl veleöverskoll?

Nr 12 av herr Petersson i Röslånga (fp) till herr kommunikationsministern om åtgärder för all bevara svenskl charterflyg:

Avser statsrådet atl vidtaga några åtgärder för atl bevara svenskt charterflyg?

Nr 3

Fredagen den lOjanuari 1975

Meddelande om frågor

Nr 13 av herr Hermansson (vpk) till herr utrikesminislern om Sveriges diplomatiska förbindelser med Republiken Sydvielnam;

1 utrikesutskottets betänkande nr 10 år 1974 redogörs för förbindelserna mellan Sverige och Thieu-regimen i Saigon. Del konstateras all Sverige icke hafl någon ambassadör ackrediterad i Saigon sedan 1967. Regeringens polilik är numera all inle anmäla någon diplomatisk tjänsteman hos regeringen i Saigon. Ingen sydvietnamesisk ambassadör eller diplomatisk tjänsteman har mottagits i sin officiella egenskap i Stockholm sedan mitten av 1960-talel. Så långl ulrikesulskollet. De vidtagna ålgärderna är ell framsteg. De bör fullföljas genom alt regeringen deklarerar all den officiellt brutit med Thieu-regimen i Saigon och all varje förbindelse med denna regim upphört. Mol bakgrund av del anförda vill jag fråga herr ulrikesminislern:

Vill ulrikesminislern deklarera all den svenska regeringen officiellt brutit med Thieu-regimen i Saigon och all varje förbindelse med denna regim upphört?

Nr 14 av herr Hermansson (vpk) lill herr ulrikesminislern om erkännande av Republiken Sydvielnams provisoriska revolutionära regering;

USA-imperialisternas och Saigonjuntans förbrytelser mol Parisavialel gör alt kriget i Sydvielnam forlfarande pågår. Del är därför nödvändigl all kräva all USA;s regering fullsländigl och definilivl upphör med varje militärt engagemang och varje inblandning i Sydvielnams inre angelägenheter. USA-regeringen måsle Ivingas all strikt följa Parisavialel, Del är också nödvändigl all Thieu-regimen inlernalionelll isoleras. Del är en förulsällning för fred i Vielnam all Thieu-regimen försvinner och ersätts med en regering i Saigon som är beredd all korrekt tillämpa Parisavialel om Vielnam och som förespråkar fred och nationell endräkt. Solidariskt slöd lill PRR är å andra sidan det bästa sättet atl främja Sydvielnams ulveckling och trygga dess nationella oberoende. Ell erkännande av PRR som Republiken Sydvietnams rättmätiga regering är här ell vikligl bidrag. Mol bakgrund av det anförda vill jag fråga herr utrikesministern:

När avser regeringen all erkänna Republiken Sydvielnams provisoriska revolutionära regering och upprätta fullvärdiga diplomatiska förbindelser med densamma?

Nr 15 av fru Lundblad (s) till herr statsrådet Lidbom om vidgad vårdnadsrätt för fader lill utom äklenskapd fött barn;

Mol bakgrund av all man i lagstiftning och i diskussion i fackpress och andra massmedia alll starkare betonat faderns betydelse för barnels ulveckling vill jag fråga;

Är statsrådet beredd medverka till all öka möjligheterna för fäder lill

utom äktenskapet födda barn, som sammanbor med barnet och dess Nr 3

moder, atl få vårdnadsrätt på samma sätt som modern? Fredaeen den

lOjanuari 1975
§ 7 Herr lalmannen meddelade alt propositionerna nr I, 2, 5 och 7, ____

berättelserna nr I, 2 och 4 saml motionerna nr 1-67 skulle sällas sisl Meddelande om
på föredragningslistan för nästkommande sammanträde. .frågor

§ 8 Kammaren åtskildes kl. 16.02.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1975:3 Fredagen den 10 januari

Riksdagens protokoll 1975:3