Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:13

Fredagen den 31 januari

Kl. 14.00

§ 1 Justerades protokollen för den 21, 22 och 23 innevarande månad.

§ 2 Meddelande om arbetsplenum onsdagen den 12 februari

Hen TALMANNEN;

Arbetsplenum onsdagen den 12 februari, som enligl den preliminära planen skulle börja kl. 10.00 eller 14.00, lar sin början kl. 10.00.

§ 3 Om rätt för Republiken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering att delta i internationell konferens om krigets lagar

Herr utrikesminislern ANDERSSON erhöll ordel för all besvara fru Dahls (s) i kammarens protokoll för den 22 januari inlagna fråga, nr 42, och anförde;

Herr lalman! Fru Dahl har frågal mig om Sverige kommer all aktivt verka och rösta för atl PRR bereds räll all della i den inlernalionella konferensen om krigets lagar i Geneve i februari 1975.

Den schweiziska regeringen, som arrangerar konferensen, har följt principen all inbjuda de stater som anslutit sig lill 1949 års Genévekonventioner och de stater som är medlemmar i FN. Med denna formel inbjöds regimen i Saigon såsom representant för slalen Sydvielnam och PRR lämnades utanför. Frågan om de två sydvielnamesiska administrationernas dellagande avgöres dock i sisla hand av konferensen själv.

Den svenska regeringen anser det oriktigt att Saigonregimen tillåts förelräda Sydvielnam och kommer all hävda den ståndpunkten vid den förestående konferensen i Geneve.

När del gäller den principiella frågan om vilka som med rösträtt skall få della i mellanstalliga konferenser följer vi den regeln att svenskl slöd ål en regerings deltagande innebär ett folkräusligt erkännande av all denna regering represenlerar ifrågavarande stat och kan åta sig förpliktelser å denna stats vägnar. Vad avser Sydvielnam anser vi all, såsom också framgår av Parisavialel, ingendera parlen har en sådan slällning.

Vi är starkt medvetna om viklen av alt del sydvielnamesiska folkel, som av egen erfarenhet känner det moderna krigets brutala metoder, i någon form får göra sin röst hörd vid en konferens om krigels lagar. Vi kommer därför att hävda all de två parlerna i Sydvielnam borde få della med slällning som observatörer med räll all yttra sig och framlägga förslag.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Meddelande om arbetsplenum onsdagen den 12 februari

Om rätt för Repub/iken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering att delta i internationell konferens om krigels lagar

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om rätt för Republiken Sydvielnams provisoriska revolutionära regering atl delta i inlernallonell konferens om krigets lagar

Fru DAHL (s):

Herr lalman! Jag skall enligl praxis börja med atl framhäva del som är positivt i utrikesministerns svar. Till del räknar jag all man klarl säger ut all Sverige motsätter sig atl Saigonregimen ensam får represenlera Sydvielnam, även om det inle alls framgår i vilka former Sverige kommer all motsätta sig detta. Del är på ingel sätt effektivt atl bara hävda den ståndpunkten. Saigonregimen kan inle förhindras atl även denna gång - det är jag näslan säker på - få representera Sydvietnam ensam, om inte mera effekliva åtgärder sätts in än en röslförklaring.

Jag tycker också all del är posilivl all man erkänner atl del är av myckel slort intresse, inle bara för del vietnamesiska folkel självl ulan även för dem som är intresserade av atl denna konferens skall bli framgångsrik, alt de som mer än några andra har erfarenhet på detta område också får räll atl della på någol säll.

Detta är alltså positivt. Men jag är på intet säll nöjd med utrikesministerns svar. Det beror inle bara på all del i svarel finns en hel rad folkrätlsliga egendomligheler, som jag är rädd för all jag inle får lid all gå in på under den här korta frågestunden, ulan framför alll på all jag inte tror all den här svenska handlingslinjen kommer att kunna ändra någol i sakfrågan. Om man vill alt de två parter som definieras i Parisavialel skall bli lika behandlade, så finns del i den silualion som nu föreligger inget annat sätt att gå till väga än all rösta för all PRR också får rält all delta. Saigon har ju redan den rällen, och vi måsle - om del skall bli fråga om lika behandling - rösta för all även PRR får den rällen. Någon annan utväg slår inle i dagens läge lill buds.

Jag vill peka på del förhållandet au PRR, såsom provisorisk revolutionär regering, är godtagen som en av de parter som deltar i 1949 års Genévekonvention och alltså har folkrätlslig rätt all della. PRR har dessutom förklarat att om någon stat röstar för dess rätl all della kommer del icke att räknas som etl erkännande i traditionell mening. Del är också enligl folkrätlslig praxis möjligl alt båda dessa administrationer får åta sig förpliktelser, var och en för de territorier som de behärskar i enlighet med vad som slår i Parisavialel.

Till slul vill jag säga all jag är övertygad om alt opinionen i Sverige i dag inte kan godta en annan handlingslinje från den svenska regeringens sida än att vi nu klarl verkar för all PRR får rält all delta som fullvärdig medlem i den här konferensen.

Herr ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Jag kan inle här säga under vilka former som vi kommer atl verka för all Saigon ensamt inte skall få företräda Sydvietnam. Det är för tidigt all säga del, eftersom vi inte i dag hell känner lill procedurordningen. Men jag vill upprepa vad jag sade i svarel all vi med kraft kommer all hävda denna slåndpunkl, som är logisk med tanke på den ställning vi intar.

Fru Birgilla Dahl säger all del finns folkrättsliga egendomligheler i

svarel - del får vi väl lala om prival. Jag anser inle del, ulan vi håller oss här till folkrätlsliga realiteter. Däri ligger bl. a. att om PRR har, vilkel i och för sig är bra, insänt etl anslutningsinstrument för Genévekon-veniionerna förändrar det inle på någol säll del faktum atl konferensen är mellanslailig och all del är stater som skall vara represenlerade.

Del finns en form som jag knyter an lill, nämligen alt man kan vara observatör. 1 den här silualionen har Sverige med de principer för erkännande av stater som vi följt i alla lider ingenting annal all göra än alt försöka hävda atl den jämställdhet som vi kämpar för kan uppnås genom observalörskap.

Fru DAHL (s);

Herr lalman! Det är inle bara så all PRR själv har insänt de instrument som innebär all PRR för sin del vill ansluta sig lill 1949 års Genévekonvention, utan PRR har också av Schweiz, som förvallar dessa dokument, godtagils som ansluten part. Det är någonting hell annal. Jag förslår inle hur man då kan motivera alt PRR inle skulle få della i denna konferens.

Med den erfarenhet som Sverige nu har av hur denna fråga har drivits vid andra konferenser tyckerjag, all del borde slå klarl för den svenska regeringen hur man skall handla om man verkligen syftar till all uppnå likställdhet mellan de här parlerna. Om man inte handlar i delta syfle medverkar man i den amerikanska kampanj som syftar till atl lansera Saigon som den enda lagliga regeringen. Svenska regeringen borde vela all vad som nu föreslagils inle är en effekliv metod.

Vi kunde väl få någol besked om hur Sverige, på grundval av erfarenheler från lidigare konferenser, länker handla och om regeringen tror all delta är en effekliv metod för att få borl Saigon och för all få lill stånd en likaberättigad slällning. Jag för min del tycker alt del borde vara en myckel bättre väg - i dagens läge den enda effektiva dessutom - all rösta för PRR. Någon annan väg är inle grundad på realistiska överväganden om silualionen.

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om rält för Republiken Sydvielnams provisoriska revolutionära regering atl delta i inlernationell konferens om krigels lagar

Herr ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Fru Birgitta Dahl anser tydligen all Sverige skulle kunna acceplera all både PRR och Saigonregimen dellog, dvs. atl två regeringar represenlerade samma stat. Det strider hell mol våra principer. Del som dessutom rent folkrättsligt är avgörande vid en mellanslailig konferens, så långl vi kan tolka Genévekonvenlionerna, är all del är en regim, en regering som representerar slalen i fråga. Vi säger all del finns i dag icke någon regering i slalen Sydvielnam, som vi kan anse represenlera hela folkel. Del är därför som vi intar, och enligl våra principer som är godkända av riksdagen, måsle inta, denna hållning.

Fru DAHL (s):

Herr talman! På den grunden bör man motsätta sig all Saigon repre-

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om rätt för Republiken Sydvietnams provisoriska revolutionära regering atl della i internationell konferens om krigets lagar

senlerar Sydvielnam. Men PRR gör ju inle anspråk på annat än vad Parisavialel stadgar, nämligen all få represenlera den del av Sydvielnam där PRR är den enligl Parisavialel erkända administrationen.

Sådana fall då tvä administrationer för var sill territorium av ell land erkänts har förekommil lidigare i folkrällen och har i del senasle numret av Le Monde Diplomalique beskrivits av den belgiske professorn i juridik Salmon. Han hänvisar där bl. a. lill hur de allierade under andra världskrigel erkände såväl Vichyregeringen som de Gaulles friheiskommitté och hur England under spanska inbördeskriget också erkände två regeringar för Spanien.

Såvitt jag förslår är della elt mycket inlressanl uppslag, som den svenska regeringen med lacksamhel borde använda för all i sådana här sammanhang kunna föra en polilik som stöder en ulveckling i Sydvielnam i enlighet med Parisavialel och som dessutom gör del möjligl all låla PRR vara representerad vid just den här konferensen, som är tillkommen för all få lill stånd förbud mol den sorlens krigföring som de har så bittra erfarenheler av.

Herr ulrikesminislern ANDERSSON;

Herr lalman! Bara två upplysningar. För del första; Madame Bihn har för elt par dagar sedan skrivil ell brev lill den schweiziska regeringen där hon ordagrant säger; Båda administrationerna i Sydvielnam, dvs. PRR och Saigonregimen, måste behandlas utan någon som helsl diskriminering: anlingen måsle båda della i konferensen eller också ingen. Sverige anser alt del är del sisla som är del rikliga här. Då blir det ju ingen diskriminering.

För del andra har vi myckel noga studerat den arlikel som fru Dahl nämnde. Jag vill bara säga all Sverige, som ju har sina egna principer när del gäller all erkänna stater, har aldrig erkänt vare sig två spanska regeringar eller två franska regeringar. Andra stater kan ha gjort del -men vi lalar här om de principer som gäller för Sverige.

Fru DAHL (s):

Herr lalman! Delta Madame Bihns meddelande känner jag också lill. Då är del bara alt se lill all man på ell effeklivl säll kan tillämpa del. Jag upprepar: Jag tror inle all den nu valda handlingslinjen är realislisk. Jag vill då från utrikesministern ha exempel på ålgärder som skulle kunna leda lill all Saigon uteslöts eller all ulrikesminislern åtminstone kunde ge oss någon garanti för all Sverige kommer atl aktivt verka för något sådanl. Annars är ju hela den här diskussionen från utrikesministerns sida fullsländigl meningslös.

Herr ulrikesminislern ANDERSSON:

Herr lalman! Jag har klarl sagl i mitt svar au vi kommer all verka för della. Hur vi skall verka i detalj är en procedur som vi försöker all i förväg studera. Hur del kommer all gå lill kan jag i detalj inle

säga, men vi kommer all samordna vårt handlande med andra staters, som har samma uppfallning och som hävdar att både PRR och Saigonregimen skall vara jämställda. Vi kommer att hävda vår inslällning i deklarationer och om möjligl också på annal säll.

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 4 Om förlängd remisstid på fritidsbåtutredningens betänkande

Herr jordbruksministern LUNDKVIST erhöll ordel för all besvara herr Lindahls i Hamburgsund (fp) i kammarens protokoll för den 14 januari intagna fråga, nr 18, och anförde:

Herr lalman! Herr Lindahl i Hamburgsund har frågal om jag är beredd all förlänga remisstiden på frilidsbålulredningens belänkande lill den 1 juli 1975 för atl ge bålorganisalionerna tillfälle lill ell omfattande med-lemssamråd innan de avger sina remissvar.

Den remisstid som angivits för frilidsbålulredningens belänkande bestämdes efter bl. a. kontakter med förelrädare för bålorganisalionerna i syfle all möjliggöra jusl ell sådanl medlemssamråd som herr Lindahl avser. Enligl vad som senare framkommil synes man inom vissa organisalioner ha fåll svårigheter all klara remissarbelel inom den angivna liden. Jag har därför lämnat berörda organisalioner anstånd lill den 31 maj 1975 med all avge yllrande över belänkandet.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om föriängd remisstid på frilidsbålulredningens betänkande

Om statlig investering i bransch med a vsällningssvårig-heter

Hen LINDAHL i Hamburgsund (fp);

Hen lalman! Jag lackar jordbruksministern för svarel på min fråga. För ideella organisalioner, som måsle klara sig hell på ideelll arbele och inte har någon anställd, lar del litet tid och är litet jobbigt all få fram remissvar. Jag tycker därför all svarel är positivt. Jag hade visseriigen frågal om en föriängning lill den I juli, men en föriängning lill den 31 maj lär inle innebära någon avgörande skillnad. Jag lackar alltså för svarel.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 5 Om statlig investering i bransch med avsättningssvårigheter

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON erhöll ordel för all besvara herr Aowsfec/K(m) i kammarens protokoll för den 23 januari inlagna fråga, nr 44, lill herr industriministern, och anförde:

Herr lalman! Herr Komsiedi har frågat industriministern om han anser del vara riktigl all slaten investerar i en bransch som redan har avsällningssvårigheler. Frågan har överiämnals lill mig för besvarande.

Del konkreta ärende som herr Komsiedi inledningsvis berör är da-

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om stallig investering i bransch med avsättningssvårigheter

bleringen av eu Ijäderfäslakleri i Mörbylånga och del slalliga stödet -bl. a. som lokaliseringsstöd - i anslulning därtill.

När man har alt pröva frågan om lokaliseringsstöd i samband med nyetablering av ell förelag läggs särskild vikl vid marknadsförulsältning-arna. Regelmässigt inhämtas då yttranden från myndigheter och andra som har kännedom om branschen. Om man då beaktade marknadsförutsättningarna enbart på korl sikt skulle bedömningen bli alltför snäv. Elt nyelableral förelag avser ju all driva verksamhelen över en längre tidsperiod. Därför måsle marknadsförulsällningarna på längre sikt tillmätas större betydelse än de förhållanden som kan råda för stunden och som kan ha påverkals av omständigheter av mera tillfällig nalur.

På grundval av tillgänglig information angående fjäderfäbranschen och dess utveckling bedömdes utsikterna på längre sikt som förhållandevis goda. Med hänsyn dessutom lill de starka regionalpolitiska skälen får lokaliseringsstödet i della fall anses motiverat.

Hen KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Jag ber all få lacka slalsrädel för svarel på min fråga. Anledningen lill all jag slälll den är bl, a. den slalliga företagspolitiken. Statens satsningar har ylterligare förvärrat sysselsättningsproblemet i en redan hårt drabbad bygd. Den etablering som jag tar upp i min fråga är märklig, och jag tycker all den förtjänar atl studeras, eftersom det här gäller våra gemensamma pengar.

Storleken av de belopp som från olika håll salsals i AB Guldfågeln i Mörbylånga går inle hell alt kontrollera, eftersom Investeringsbanken inte lämnar några upplysningar om sina åtaganden. Men uppgifler cirkulerar om all satsningen från Invesleringsbankens sida ligger mellan 2 och 4 milj. kr.

Hell klarl är emellertid all AMS, efter fastställande från regeringens sida, i bidrag lämnar 1 milj. kr. och i lokaliseringslån 4 milj. kr. Helt klarl är också all de som länker driva företaget tillsammans satsar I milj, kr.

Olika statliga organ har således bidragit med uppemol 90 96 av del lolala investeringsbeloppet. Regeringen medverkar alltså till denna satsning i en bransch som redan vid beslulels fallande visade en nedåtgående trend. Bekräftelser på detta finns redan, Ivo Foods broilerslakteri i Gärsnäs i sydöstra Skåne varslade i mitten av januari månad om friställande av 125 av företagels totalt 230 anslällda. Den friställningen blir aktuell vid semeslern i år. Varslet om friställning beror på att broilerkonsumlionen i landel har sjunkit myckel kraftigt. Genom olika statliga organs satsningar börjar man samtidigt bygga ell nytt broilerslakieri i Mörbylånga.

Jag måsle fråga statsrådet, om regeringen tror alt broilerkonsumlionen kommer all öka belydligt igen bara därför alt man slaktar kycklingarna i Mörbylånga i stället för i Gärsnäs. Om stalsrådet och regeringen har någon lösning - och del antyds i svarel all man ser optimistiskt på detta

- tycker jag all det är värdefullt alt i deballen redan nu få vela della. Della gäller inle minsl de 125 människorna vid Ivo Food som är in-iresserade av atl få behålla sina jobb.

Och till sisl: Gäller inle de regionalpolitiska skäl som statsrådet åberopade i sill svar beiräffande Mörbylånga också för en av friställningar redan hårt drabbad bygd som Sydöstskåne?

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr talman! Jag är övertygad om all herr Komsiedi drar lilel förhastade slutsatser otn orsaken lill förhållandena vid de företag han här nämner. Han gör gällande all svårigheterna vid Ivo Food skulle höra samman med nyetableringen på Öland. Ännu harju inte en enda fjäder från någon broiler därifrån belastat marknaden. Företaget är alltså inle färdigl. Del kan således vara andra omständigheter som gör atl det nu nämnda företaget har svårigheter. Ivo Food i Gärsnäs är inte del enda förelagd i branschen, och andra förelag i denna har inle samma svårigheter.

När del vidare gäller de lokaliseringsbidrag vi lämnat i samband med dableringen på Öland vill jag framhålla, atl man formellt kunde ha krävt myckel mera, eflersom Öland ju lillhör slödområdei. Men vår bedömning av branschen är följande. Ökningen av broilerkonsumtionen i Sverige har fortgått i en lakl av ungefär 10 96 per år, och den andel som del nya slakteriet på Öland skulle slå för motsvarade ungefär denna ökning. Alt del jusl för dagen inle äger rum någon konsumlionsökning förklarar man på andra broilerslaklerier med konkurrensen, prissloppet på koll och fläsk och andra sådana omständigheter som inte för evigt kommer atl belasta denna bransch.

Konsumlionsökningen har tidigare varil kraftig, men vi ligger långl efter andra länders konsumtion. Vi äter ungefär fyra kilo broiler per person och år, och del är en mycket låg siffra jämfört med vad som förekommer i andra länder. Därför tror vi på en konsumlionsökning och på alt denna bransch har en framlid.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om statlig investering i bransch med avsällningssvårigheler

Herr KOMSTEDT (m);

Herr lalman! Nej, herr statsråd, jag drar inga förhastade slutsatser om all Mörbylångaslaklerid skulle ha slagit ut anläggningen i Gärsnäs. Jag är medveten om atl del inle har kommil en endafjäder, som statsrådet uttryckte del, från Mörbylångaslaklerid. Men vad som förvånar mig är all man gör denna slalliga satsning när de redan befintliga slakterierna inle kan sysselsätta sina anslällda och utnyttja produktionen till fullo. Jag framför därför ålerigen min fråga: Tror verkligen statsrådet all man kan öka konsumtionen av broiler bland människorna bara genom alt ändra slakteriets förläggningsorl? Jag tror det knappasl, men del är inlressanl all få delta besked, eftersom problemet kvarstår. Statsrådet är säkerligen medveten om atl det sedan de svårigheter som vi nu lalar om började har varslats om permiileringar vid flera industrier i sydöstra Skåne, Det är en hårt trängd bygd, och människorna är intresserade av

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om statlig investering i bransch med avsättningssvårigheter

alt behålla sina jobb. Jag tror inle all de är övertygade om alt de får del, om slalen satsar i anläggningar på ell annal håll i jusl den bransch som sysselsäller dem. Del är så man skall se denna fråga. Konsekvensen av satsningen på slakteriet i Mörbylånga blir möjligen atl hela Ivo Food får läggas ner, när del nya slakteriet kör i gång.

Herr arbetsmarknadsminislem BENGTSSON:

Herr lalman! Lokaliseringspolitiska insatser måste alllid bedömas på lång sikt. Vi har hafl svårigheter av tillfällig karaktär inom många branscher, men det har inte hindrat oss från all göra lokaliseringar inom slödområdei. Del har visal sig att svårigheterna så småningom har upphört och au vi har klaral oss väldigl bra. Del är inget unikl för den här branschen att man är inne i tillfälliga svårigheter.

Jag sade att konsumtionsökningen var ungefär 10-procentig år efler år, men det är riktigt atl den stoppade 1973 och 1974. Man har funnit förklaringar lill det, men ingen inom branschen, ingen expert som vi har frågat, har någon annan uppfallning än alt man på sikt kommer all få god användning för de här produklerna.

Jag nämnde all konsumtionen har kommil upp lill 4,5 kg per person och år i Sverige. Vi började med 1,5 kg år 1960. I England är de nu uppe i 8 kg per person och år, och i Amerikas förenta stater sätter de i sig 21 kg per person och år. Del är en ulveckling som vi så småningom bör kunna förvänta oss här också.

När vi gör en lokaliseringsinsals måsle vi vägledas av hur branschen ser ul på sikt. Skall vi stoppa en lokalisering på grund av en svårighet för stunden, då kan vi slänga hela lokaliseringsbuliken.

Hen KOMSTEDT (m):

Herr talman! Jag är medveten om all myckel kan bero på den subventionering av kött och fläsk som vi har i dag, men det är en annan fråga som vi får debattera vid eu annal tillfälle, herr statsråd. Del kan vara inlressanl atl vela hur det går med della i framliden, kanske inle minsl för broilerbranschen.

Man skulle kanske också ha kunnal anlägga den här aspekten på problemel; Om regeringen önskar lokalisera någonting lill Öland - och jag tror all del är behövligt och behjärlansvärl - varför inle salsa på någonting annat, som har bällre förutsättningar? Varför inte vänta med aU salsa på ell broilerslakieri tills man har fåll underiag från de experter som statsrådet åberopar? Del tycker jag vore en riklig bedömning.

Kvar slår problemel: Vad gör vi för de 125 som frisiälles i denna bransch fram tills den konsumlionsökning kommer som herr statsrådet hänvisar lill? Och vad gör de människorna under den liden, som kanske blir två tre år - vad vet jag? Skall de erbjudas alt flylla lill Mörbylånga för all plocka kycklingar där i ställd för i Gärsnäs, då må jag säga alt den slalliga lokaliseringspolitiken verkligen har förvirrats ylleriigare. Då är del nog så som herr stalsrådet sade, då kan vi lägga ner den.

Herr arbdsmarknadsminislern BENGTSSON:

Herr talman! Jag hävdar besläml att besvärligheterna vid della namngivna broilerslakieri inle beror på den satsning vi har gjorl på Öland. När vi salsade på lokaliseringen dil var del många skäl som lalade för all just etl broilerslakteri skulle komma lill lokalerna i Mörbylånga. Den person som stod i spetsen för del hela är en utomordentligt skicklig fackman inom områdel, och innan vi gav lokaliseringsstöd lät vi olika myndigheter yttra sig. Man sammanfattade del så, att på sikt är framliden ljus för branschen, och del var därför vi lämnade lokaliseringsstödet.

Oberoende av vad som har gjorls på Öland hade ju tydligen svårigheterna kommit i Gärsnäs, och del blir våra bekymmer. Vi skall se lill all vi kan skapa sysselsältning i del området också, och del finns möjligheler för oss all ulnyllja lokaliseringspolitiken även där, när del nu uppslår svårigheter. Men dessa beror som sagl var inte på Ölandseta-bleringen.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om säkerhelen vid posliransporter

Herr KOMSTEDT (m);

Herr lalman! Jag skall inle förlänga den här deballen myckel till. Kvar slår trots allt faktum, all även om inte friställningsvarslet i Gärsnäs är direkl orsakat av att man har byggt slakteriet i Mörbylånga, betyder ändå Mörbylångaslaklerid - med den konsumtion vi har i dag - en ylleriigare överproduktion. Samtidigt måsle del nalurligtvis vara väldigl besvärande för de 130 som blir kvar i Gärsnäs. De måsle ju känna del som om även deras jobb är hotade när ell nytt slakteri körs i gång, fastän man inte kan sysselsätta den personal som i dag finns i Gärsnäs. De 125 som nu blir friställda är säkerligen skickligt yrkesfolk i sin bransch, och jag tycker del är ledsamt om de nu får lov all flylla lill Mörbylånga för all kunna utöva sill yrke - flytta från sydöstra Skåne, som är en bygd med besvärligheter.

Jag menar atl satsningen på Mörbylånga borde ha kunnal göras på ett annal sätt. Del koslar svenska folkel gemensaml-dvs. skattebetalarna - för mycket pengar, herr slalsråd, alt etablera ell förelag i en bransch som inle har lillräcklig avsättning.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 6 Om säkerheten vid posttransporter

Herr kommunikalionsminislern NORLING erhöll ordel för att besvara herr Westbergs i Ljusdal (fp) i kammarens protokoll för den 23 januari intagna fråga, nr 47, och anförde:

Herr talman! Herr Weslberg i Ljusdal har frågal mig om jag - med anledning av inträffade händelser då post under Iransporl försvunnit -ämnar vidla några ålgärder för all förbällra säkerhelen vid posliransporter.

Sedan postverket genom en särskild säkerhetsgrupp med representanter

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om säkerhelen vid posliransporter

för postverket och dess personalorganisationer, rikspolisstyrelsen och televerket gjorl en översyn av samtliga säkerhetsföreskrifter - vad gäller såväl postlokalernas ulformning och utrustning som värddransporlerna - har verket i slutet av förra årel lämnat en redogörelse för sin planering vad gäller säkerhetsfrågorna.

Av redogörelsen framgår bl. a. alt postverket efler år 1968 successivt har byggt ul och förbäiiral sin säkerhetsorganisation och även genomfört ell särskill program för säkerhelsulbildning, Efler år 1968 har uppmärksamheten i fråga om säkerhetsåtgärder på transportområdet varit inriktad på all göra iransporlerna säkrare, atl reducera den transporterade sedelmängden och att reducera antalet värdetransporter. Vad gäller de bilar som används vid Iransporlerna finns en grundläggande säkerhelsplan, som bl. a. föreskriver hur sådana bilar skall vara utrustade och vilka billyper som får användas. För sådana linjer där stora värddransporler regelmässigt sker har utarbetats en s. k. förstärkt säkerhelsplan, enligl vilken viss specialutrusining samt möjligheler lill eskort skall finnas. Särskilda insirukiioner har ularbetals för den personal som handhar transporterna.

I övrigl kan konstateras att slörre delen av penningtransporterna utförs med skoilsäkra bilar och all rikspolisslyrelsen kommer au bygga ut sill radionät med en särskild kanal för mobila radiostationer på ca 120 landsvägslinjer.

Över poslverkds redogörelse och förslag lill vidare ålgärder har bl, a, rikspolisstyrelsen avgett yttrande. Styrelsen har kunnat konstatera alt anlalel överfall mol posliransporter hillills varit få. Vidare konstateras all postverket redan gjorl slora insalser för au förbällra iransporlskyddei, men rikspolisslyrelsen understryker viklen av all planerna på ökad säkerhet i della avseende fullföljs och att riksbanken i samband därmed medverkar lill ell nytt syslem för sedelförsörjningen.

Frågan bereds f n. i kommunikalionsdeparlemenlel, och regeringen kan inom korl väntas la ställning lill de säkerhetsfrågor som berörs i redogörelsen.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp);

Herr lalman! Jag ber försl atl få lacka kommunikationsministern för det utförliga och posiliva svar som han har lämnat. Det framgår atl myckel gjorls för att öka säkerheten när det gäller posliransporter och att mycket är på gång, och del är inlressanl atl konslalera della.

Verkligheten motsvarar dock inte alllid vad man har länkl sig. Del är således en inträffad händelse och postverkets säll all lösa transport-problemen som har gjorl all jag har slälll frågan. Den händelse som jag i förslå hand tänker på inlräffade förra veckan på vägen mellan Bollnäs och Söderhamn, då en kupp förövades mol en posltransporl. Samlliga värdesäckar öppnades, och värden försvann.

Del framgår av uppgifler i tidningarna att iransporlerna utlämnats på entreprenad till en iransporlflrma och all den ansvarige för transporten

var en tillfälligt anställd 25-åring, som t. o. m. saknade körkort. Detta sistnämnda kan givetvis inle läggas postverket lill last, men entreprenören uppger atl några som helsl krav på viss kompetens beiräffande ansvarig för posltransporl inle framförls från postverkets sida. Del stämmer inte särskill väl med följande mening i svaret: "Särskilda instruktioner har utarbetats för den personal som handhar transporterna."

Med anledning av det inlräffade kan del således ifrågasättas om systemet med entreprenadfirmor som ansvariga för posliransporter är en lillfredsslällande lösning. Åtminstone borde del från postverkels sida slällas vissa krav i fråga om säkerhelen vid dessa transporter, l. ex. all chauffören måste ha genomgått en viss ulbildning.

På personalhåll inom postverket frågar man sig hur del över huvud lagd kan vara möjligl all personer utan posial ulbildning kan få sköta transporter ål postverket. Av övriga poslanslällda krävs ordenllig ulbildning och de utsätts för noggrann konlroll. Men när del gäller dessa vikliga transporter kan vem som helsl komma i fråga. Detta anser man inle utan skäl vara fel och man vill helsl att postverket svarar för transporterna. Au alla bilförare som svarar för postverkets transporter skall få genomgå en för dem särskill anpassad ulbildning anser man vara elt minimikrav.

Min fråga är: Delar kommunikalionsminislern den mening som personalen givit uttryck för och som jag här har återgivit?

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om säkerhelen vid posliransporter

Herr kommunikalionsminislern NORLING:

Herr lalman! Av praktiska skäl är postverket hänvisat lill all vid landsvägsbefordran av post i viss omfattning anlita entreprenörer. Med dessa träffas skriftliga avtal enligt vilka de förbinder sig atl ansvara för postens säkra förvaring och befordran, all i alll iaktta postverkets säkerhetsföreskrifter saml all utrusta sina fordon på av verket föreskrivet sätt.

Postverket gjorde för några år sedan en undersökning av hur entreprenörerna fullgör sina åtaganden och fann då all del genomgående skedde på ell myckel lillfredsslällande sätt. Sedan dess har kraven på entreprenörerna ytteriigare skärpts i samband med att olika säkerhetsål-gärder genomförts i förebyggande syfte.

Jag kan inle närmare gå in på del exempel som herr Weslberg i Ljusdal anförde - den händelse som inlräffade för någon vecka sedan. Men lål mig i anslulning till det exemplet ändå säga all postverkets transportapparat är mycket omfattande. Varje dygn utförs omkring 7 000 vär-detransporier eller per år ca 2 miljoner värddransporler i vån land. All ge alla dessa elt 100-procentigl skydd mot rån eller tillgrepp ärju varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt.

Emellertid har hittills rån eller rånförsök mol posliransporter varil ganska sällan förekommande. Jag tittade efter innan jag gick hit hur del har varil under de senasle fem åren. Under denna lid har transporter varit utsatta för rån eller rånförsök vid sammanlagt sju tillfällen: 1970 inget, 1971 två rån och ett försök, 1972 inget, 1973 etl rån och ell försök.

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om säkerhelen vid posliransporter

1974 ell rån. Det är naturiigtvis sju för myckel under denna femårsperiod, men i betraktande av att del rör sig om ca 2 miljoner värddransporler per år är ju siffran relalivl sett låg.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr lalman! Del är klarl alt det här kan vara ell exceptionellt fall, där en chaufför utan körkort och utan några som helsl krav på utbildning eller instruktioner får fullgöra sådana vikliga uppdrag som all frakta värdepost. Men jag tror det är rikligt när den ansvarige entreprenören säger atl postverket inte framförl någol krav på alt chauffören skulle ha någon särskild utbildning eller sfällt några speciella fordringar på den som sköter dessa transporter. När vederbörande säger della tror jag alltså det är riktigl, och del är del som jag tycker är hell olillfredsslällande.

Sedan fick jag vela att man av praktiska skäl är tvungen all använda entreprenadfirmor för de här uppgifterna. Är del alldeles självklarl? Skulle inte postverkets egen personal kunna svara för iransporlerna? Då skulle ju både utbildnings- och säkerhetskraven kunna tillmötesgås på ett riktigt sätt.

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr lalman! Del är klarl all man kunde länka sig all genom eu beslul överföra alla dessa transporter lill postverkets egen verksamhel. Jag tror emellertid atl del vore hell fel.

När man av praktiska skäl, som jag sade, kan använda entreprenörer ingår nalurliglvis i del - vilkel jag också framhöll i min replik nyss - all de skall iaktta postverkets säkerhetsföreskrifter. Jag har lilel svårt att förslå vad del gör för skillnad om man använder postverkels egen personal eller entreprenörer, om båda utrustar sina fordon på samma sätt, tillämpar samma säkerhetsföreskrifter och över huvud laget utför Iransporlerna likvärdigt. Då tycker jag i slällel all del är både rättvist och praktiskt handlat alt låta privata entreprenörer ta hand om den del av Iransporlerna som postverket anser all dessa kan klara.

Herr WESTBERG i Ljusdal (fp);

Herr lalman! Jag delar uppfattningen all man kan använda entreprenadfirmor, om säkerhetsföreskrifterna är lillräckliga och om de följs. Men jag anser del också vara viktigt alt de som svarar för dessa transporter har postal ulbildning för uppgiften. Det sade kommunikationsministern ingenting om. Vad jag här återgav var personalens egen uppfattning om minimikraven i del fallet, och jag vill instämma i alt en förutsättning bör vara atl vederbörande har ulbildning och får sådana insirukiioner som gör dem lämpliga för den uppgift det här är fråga om.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om en professur i tillämpad klimatologi vid Umeå universitet Nr 13

Herr utbildningsministern ZACHRISSON erhöll ordel för alt besvara herr Nygrens (s) i kammarens protokoll för den 14 januari inlagna fråga, nr 16, och anförde:

Herr talman! Herr Nygren har frågal mig hur jag bedömer förutsättningarna för den av bl. a, de fem norrländska landslingen gjorda framställningen om en professur i tillämpad klimalologi vid Umeå universitet.

Ulbildningsdeparlemenlel överlämnade höslen 1973 landstingens m. fl. framställning lill universilelskanslersämbelel för beaktande i pe-lilaarbeld. Ämbetet återkom lill departementet i frågan i september 1974. Ämbetet överlämnade då drygl tjugo remissyttranden över framställningen, vilka över lag var positiva till en satsning på klimatologisk forskning, men en rad frågor, t, ex. lokaliseringsfrågan och frågan om forskningens närmare inriklning, måsle klarläggas. Ämbetet log inle slällning lill framställningen ulan anförde all vid avvägningen av förslag lill högre Ijänsler utrymme inle funnils för förslag om professur i tillämpad klimalologi.

Frågan om en insals på klimalologins område är med andra ord väckt och har fått vissl gensvar. Jag avser inle för dagen all vidla några ytterligare ålgärder. Jag har dock underhand låtit överiämna remissyttrandena lill universitetet i Umeå.

Fredagen den 31 januari 1975

Om en professur i tillämpad klimalologi vid Umeå universitet

Hen NYGREN (s);

Herr lalman! Klimatet spelar en myckel slor roll för Nordand och dess utvecklingsmöjligheter, för landsdelens näringsliv, för kommunikationerna och för dé enskilda människorna. F. n. bedrivs forskning och undervisning i meteorologi i Slockholm och Uppsala. I den dryga hälft av vårt land som Norrland ulgör har man myckel slora klimatiska variationer, jämfört med förhållandena i Syd- och Mellansverige, men däruppe finns ingen forskning och ingen undervisning i meteorologi.

Del var mol den bakgrunden som de fem nordligaste landstingen tillsammans med ledande förelrädare för näringslivel i Norrland uppvaktade utbildningsdepartementet och framförde önskemål om en professur i till-lämpad klimalologi vid Umeå universitet. Denna fråga är mycket angelägen för Nordand. En forskning i klimalologi vid Umeå universitet bör ses som en viklig del i samhällets regionalpolitiska satsningar.

Remissvaren till universilelskanslersämbelel på den norriändska framställningen var, som statsrådet påpekade övervägande posiliva. Del var egentligen bara etl av de drygl 20 svaren som vände tummen ned. Del var yllrandet från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI som det allmänt kallas. Och det ställningstagandet var ingen överraskning. För all skingra den dimma som del remissvaret kan ha lagl ul vill jag understryka all de norrländska landstingen aldrig avsåg alt lill Umeå universitet föra över isprognosverksamheten och delar av väderlekstjänsten, som hell nalurligl är SMHLs uppgifter.

Nej, professuren skulle svara för en myckel angelägen forskning och

2 Riksdagens protokoll 1975. Nr 13-14

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om anslag till Sveriges Radio för budgetåret 1975/76

möjliggöra en ulbildning inom den klimatologiskt myckel intressanta hälft av vårt land som Norrland utgör.

Men en professur i tillämpad klimalologi är inle enbarl en Nordands-fråga. Klimalologin har i Sverige länge haft en undanskymd plats. Umeå skulle, om framställningen behandlas positivt i utbildningsdepartementet, få vårt lands första professur i klimalologi. Den skulle bli placerad inom den för sådan forskning mesl intressanta delen av vårt land, inom elt område där klimatet spelar en avgörande roll för utvecklingen.

Statsrådet säger nu atl han inte för dagen avser atl vidla några ytteriigare ålgärder. Del kan jag förslå; frågan har ju nyligen prövats i budgetpropositionen. Men jag hoppas, herr statsråd, atl delta inte skall uppfattas så att dörren har stängts. Statsrådet noterar i sitt svar all lokaliseringsfrågan och forskningens närmare inriklning måsle klarläggas. Jag hoppas att statsrådet liksom jag önskar få dessa frågor klariagda tills frågan kan bli föremål för en ny prövning.

Hen utbildningsministern ZACHRISSON;

Herr lalman! Jag vill bara understryka all jag har översänt materialet lill Umeå universitet. Jag anser all man nu där på eget initiativ skall pröva frågan i samråd med dem som är intresserade av forskningen i klimatologi. Men jag vill framhålla alt den forskningen nalurliglvis har eu samband med forskningen i meteorologi och alt del enligl min mening är önskvärl alt beakta della samband, så all vi inle får en alltför slor spridning av forskningsresurserna på dl område där jag tror atl del finns goda skäl all hålla ihop dem.

Jag tycker också alt del är viktigt all man i Unneå strävar efler all åsladkomma ell förslag som anknyter lill den forskning som redan är etablerad i Umeå och på Nordkalotten,

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 8 Om anslag till Sveriges Radio för budgetåret 1975/76

Herr ulbildningsministern ZACHRISSON erhöll ordel för all besvara herr Ahlmarksifp) i kammarens protokoll för den 16 januari inlagna fråga, nr 29, och anförde:

Herr lalman! Herr Ahimark har frågal mig av vilka skäl regeringen underlåter all i budgetpropositionen föreslå medel lill Sveriges Radio för näsla budgetår.

Inom ulbildningsdeparlemenld pågår beredning av vissa radiofrågor, bl. a. av ulredningsförslag om införande av lokalradio. Jag räknar med all föreslå regeringen all lill vårriksdagen lägga fram en särskild proposilion i dessa frågor. För genomförandel av förslagen krävs medel ur radiofonden redan under näsla budgetår. Jag har ansett del vara motiverat atl riksdagen i ell enda sammanhang får en redovisning av hur radiofonden belastas under budgetåret.

Hen AHLMARK (fp):

Herr lalman! De här månaderna är en tid av allvarlig nedrustning för Sveriges Radio. Som en följd av illa skölla budgelförhandlingar från förelagels sida förra årel och en förbluffande kallsinnighet från regeringen ser vi nu hur programmens kvalitet sjunker och hur kulturklimatet i landel blir frostigare. Sveriges Radio har för del budgetår vi nu lever i inle alls fåll täckning för löneökningar och automatiska prisstegringar. Och resullalen kan vi se i TV och höra på radio - de har gått ul över svenska folkel i form av betydligt sämre program.

Den sänkta kvaliteten gäller del som man i Sveriges Radios petita kallar för "upplevelseskapande program i serieform", alltså framför allt teater, barn- och ungdomsprogram. Unerhållning gjord här hemma har ersatts med inköp från utlandet som blir billigare, Ullandsbevakningen vad gäller nyheter har minskat. På t, ex, ljudradion har anlalel radioteaterföreställningar minskal med 50 per år sedan 1971/72. Musikradion har dragit ner engagemangen av utomstående dirigenter och solister.

Allt del här har framför alll gått ul över dem som inte är fast anslällda; frilansar av olika slag, skådespelare, musiker, manusförfattare, fria filmare och många andra grupper, för vilka Sveriges Radio spelaren central roll.

Det är klarl all regeringen har varil medveten om de här följderna av sin politik. Men man vel alt många människors befogade missnöje med enstaka program eller programserier gör det opinionsmässigl möjligl alt skära ned på Sveriges Radio. Själv tycker jag atl del är en felaktig polilik. Man skall inte reagera mot övertramp i vissa program genom alt hell allmänt göra Sveriges Radio fånigare. Det slår mol dem som är oskyldiga, och det drabbar framför allt den svenska allmänheten.

För första gången på åratal har regeringen nu vägrat atl i budgetpropositionen i januari anvisa pengar för Sveriges Radio näsla budgetår. Del skäl som statsrådet ger för del i sitt svar - som Jag lackar för -är ohållbart. Lokalradions uppbyggnad får inle förhindra radio-TV atl långsiktigt planera sin vanliga verksamhet.

Men jag vill ändå ulgå från en sak som borde vara självklar. All med korl varsel näsla månad tvinga Sveriges Radio atl ylleriigare skära ner sin verksamhel - med minskade sändningstider och avskedande av fast personal som följd - är väl ändå otänkbart? Kan ulbildningsminislern lova oss all hans proposilion inle innebär någon ylleriigare nedrustning av Sveriges Radios resurser? Vill herr Zachrisson i stället ge oss besked; Tänker han se till atl Sveriges Radion får återgå lill sin lidigare ekonomiska nivå, som förhoppningsvis bör leda till bättre program?

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om anslag till Sveriges Radio för budgetåret 1975/76

Hen Ulbildningsminislern ZACHRISSON:

Herr lalman! Frågan var inle slälld så all den ger oss anledning all diskulera Sveriges Radios situation för innevarande år. Jag har bara ell behov av all upprepa vad jag hafl möjlighet alt säga i kammaren vid ell lidigare tillfälle, nämligen all Sveriges Radio under innevarande bud-

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om begärd utredning av det studiesociala systemet

getår, lill skillnad från lidigare år då SR uppburit en 6-procentig ökning av sin budgel, har fåll en ll-procentig ökning av budgelen. Hur man kan betrakta del som en nedskärning att från etl år lill ett annal öka budgelen från 6 lill 11 96 har ännu inte någon lyckals förklara för mig. Med del frågan egentligen gäller - Sveriges Radios anslag för kommande budgetår - förhåller det sig så all förslaget om lokalradion kräver en samplanering av budgelen med Sveriges Radio. Herr Ahimark underskattar betydligt öppenheten i kontakterna mellan Sveriges Radio och kanslihuset.

Hen AHLMARK (fp):

Herr lalman! Jag tror tvärlom all man ofla överskattar kontakterna mellan Sveriges Radio och kanslihuset. Jag har en känsla av alt del är personalkombinalionen Nordenskiöld och Zachrisson som bl. a. lett lill svårigheterna för Sveriges Radio jusl nu.

Del är sanl all budgelen ökats med etl anlal procent, men del viktiga är väl förhållandet mellan denna ökning och de automatiska ulgiflssleg-ringarna, Sveriges Radio har hall automatiska kostnadsökningar på 14 96 del senasle årel. Då har man år efter år de senasle två tre åren fåll en sänkning av de reella resurserna som gått ul över programmens kvalitet,

Ulbildningsminislern förnekar nedruslningen. Han borde läsa en ulmärkl arlikel av Rolf Rembe i Tealerförbundei, införd i Dagens Nyheler den 17 januari 1975. Rembe beskriver silualionen i Sveriges Radio så här:

"Frilansar av alla sorter slängs av. Tealerförbundds arbetslöshetssiffror har fördubblats på elt år. Nyproduktionen av program sjunker, repriserna ökar. Idétillflödd minskar, depression och bitterhet sprider sig hos den alltmer resurslösa fasla personalen."

"----- en kullurell nedrustning ulan motstycke på decennier. Var finns

motiven?"

Och Rembe beskriver uppvaktningar hos herr Zachrisson från Sveriges Radios personal och organisalioner för kulturarbetare: "Dövare öron har nog ingen talat för." Det är alltså herr Zachrissons öron som Rembe beskriver.

Förnekar ulbildningsminislern den här nerskärningen som Rolf Rembe vittnar om? Tror han all Sveriges Radio genomför den av elakhet ulan all vara tvungen? Inser inte ulbildningsministern all om man skär ner de reella resurserna så sjunker också programmens kvalitet?

Överiäggningen var härmed slutad. § 9 Om begärd utredning av det studiesociala systemet

Herr ulbildningsminislern ZACHRISSON erhöll ordel för alt besvara fröken Rogesiams (c) i kammarens protokoll för den 16 januari intagna fråga, nr 30, och anförde:

Herr lalman! Fröken Rogestam har frågal mig när jag avser lillsälla den allsidiga och förutsättningslösa utredning av del sludiesociala systemet som vårriksdagen 1974 beslutat om.

Vid riksdagens behandling av 1974 års sludiesociala proposilion anförde socialförsäkringsulskollel (SfU 1974:19, rskr 1974:265) att del sludiesociala systemet borde göras lill föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning. Vilka frågor som borde omfattas av ulredningen ansåg utskoltel det vara för tidigt atl la definitiv slällning lill då eftersom förslagen från kommittén (U 1969:51) för sludieslöd ål vuxna (SVUX) i hög grad skulle komma all påverka utformningen av studiemedelssystemet i slorl.

Jag avser all i början av mars 1975 föreslå regeringen all lägga fram en proposilion i vilken bl. a. förslagen från SVUX kommer all behandlas. Jag ser del som nalurligl all försl därefter la upp frågan om en utredning för översyn av del sludiesociala syslemel.

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om begärd ulredning av det studiesociala systemet

Fröken ROGESTAM (c):

Herr lalman! Jag får lacka statsrådet för svarel på min fråga.

Vid behandlingen av ärendel ullalade utskollel i belänkandel all del nu var dags all göra en allsidig och förulsältningslös utredning av del studiesociala syslemel. Utskottet pekade också på vissa frågor som borde las med vid översynen, t. ex. make-maka-prövningen, maximibeloppets storlek och utformningen av sjukförsäkringen. Men samtidigt sade utskottet alt man inle hell ville binda sig för vilka frågor som skulle ingå förrän förslaget från SVUX hade framlagls. När SVUX tidigt under höslen 1974 lade fram sill förslag slod del dock klarl all della endasl myckel marginellt berörde själva studiemedelssystemet. Den begärda ulredningen lillsalles emellertid inle, och inle heller i budgetpropositionen sägs del någonting om en kommande ulredning. Del var della som föranledde min fråga.

Beskedel i dag all ulredningen skall tillsättas försl i slulel av våren tyckerjag är beklagligt. Så som jag och flera med mig tolkade ulskollels skrivning var ell så långt dröjsmål inle avsett. De punkler som ulskotlet speciellt pekade på och som jag lidigare nämnde fanns med redan i uppdraget lill 1968 års studiemedelsulredning. Det har alltså gått ålskilliga år utan atl frågorna har fått en för de studerande posiliv lösning.

Sludiemedelssyslemet är komplicerat, och det är väsentligl all så snart som möjligl få fram elt enklare och begripligare syslem för tilldelning och återbetalning och all få en sjukförsäkring som ger samlliga studerande elt skydd. Dessutom bör vi få ell syslem som tar hänsyn lill dagens och morgondagens arbetsmarknad på dl annal sätt än vad del nuvarande systemet gör, så alt den slora grupp ungdomar som i dag har möjlighet all utnyttja studiemedel men som inte gör del lar den chansen. Alt lösa de här frågorna kommer emellertid all bli besvädigl, och därför tror jag del är väsentligt atl utredningsarbetet kommer i gång fortast möjligl.

Jag beklagar därför all slalsrådels besked i dag innebär all del dröjer

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbetsiillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

ylleriigare några månader innan den här vikliga ulredningen kan börja arbela.

Herr ulbildningsminislern ZACHRISSON;

Herr lalman! Del är hell enkell så all både förslaget från SVUX och en hel del av de remissyttranden över del förslaget som vi har fått in gör det angelägel för oss alt i samband med propositionen pröva också del andra sludiesociala systemet och de konsekvenser som en sammankoppling av de båda syslemen kan få. Jag tror också del är bra all riksdagen får en möjlighet all se på del här sambandet.

Jag delar fröken Rogesiams uppfattning all del är önskvärl alt snabbi få fram ell enklare studiesociall system än del vi har i dag. Men jag vill gärna framhålla all vi ändå under de senare åren har lyckals au på vitala punkler göra förbällringar inom del nuvarande syslemels ram. Jag är också övertygad om all med den effektivitet som pariamentariker och utredare ju i allmänhet visar skall del inle behöva dröja alliför länge efter del all SVUX-proposiiionen är behandlad innan vi får möjlighet all se över del andra syslemel.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 10 Om nya arbetstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON erhöll ordel för all besvara herr Stridsmans (c) den 14 januari framställda interpellation, nr 11, och anförde:

Herr lalman! Herr Stridsman har frågat mig vilka ålgärder jag är beredd all vidta för all snabbi skapa nya arbelstillfällen som kan stoppa den krafliga utflyttningen från Övertorneå och Pajala kommuner.

Regeringen är väl medveten om det svåra sysselsättningsläget i Övertorneå och Pajala. Problemen i Tornedalskommunerna har fortlöpande varit föremål för uppmärksamhel. En rad ålgärder har satts in för alt trygga sysselsättningen och bryla den negaliva befolkningsutvecklingen. Regeringen har sålunda gjort slora ansträngningar för all förmå industriföretag atl etablera sig i Tomedalen. Vi har varit beredda all ge regionalpolitiskt slöd med belydande belopp vid sådana etableringar. Hiltills är del tre företag i Pajala och fyra förelag i Övertorneå som har fått lokaliseringsstöd. Resullalen är alltså begränsade, och jag måste tyvärr konslalera all de långtgående möjligheierna lill slalligl slöd inte har mötts av lillräckligl intresse från näringslivets sida.

Ansvaret för sysselsätlningen i Övertorneå och Pajala har därför i slor ulslräekning fallit på arbetsmarknadsmyndigheterna. Hela den arsenal av ålgärder som arbetsmarknadsverket förfogar över har satts in för atl ge de arbelslösa en meningsfull sysselsällning och en iryggad utkomst,

F. n. sysselsätts sålunda ca 110 personer i industriella beredskapsar-

beten i de båda kommunerna. 1 andra beredskapsarbeten sysselsattes i medeltal 485 personer under år 1974. Både Övertorneå och Pajala lillhör de elva kommuner som under innevarande budgetår har fåll slalsbidrag för intensifierad kommunal sysselsäiiningsplanering.

Arbetsmarknadspolitiken spelar alltså en viklig roll i Tornedalskommunerna. Huvuduppgiften måste emellertid vara att få lill stånd en sådan expansion av kommunernas näringsliv atl människorna kan erbjudas en varaktig sysselsällning. Del var med detta syfle som jag för en lid sedan tillsatte en särskild arbetsgrupp med uppgift atl lägga fram konkreta förslag för all slärka sysselsättningen i områdel. Enligl vad jag har erfarit har arbetsgruppen antagil ell handlingsprogram som bl. a. innefattar kontakter med statliga och privata industriförelag för all få lill stånd nyetableringar i Tornedalskommunerna. Jag vill all dessa kontakter skall leda lill posiliva resultal.

Vad slulligen angår den av herr Stridsman berörda frågan om brytning av Kaunisvaaramalmen vill jag erinra om all indusiriminisiern i ell interpellationssvar den 28 november 1974 meddelade atl LKAB f n. studerar exploaleringsmöjligheterna. Resullalel beräknas föreligga under sommaren i år.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbelstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Hen STRIDSMAN (c):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka statsrådet för svarel på min interpellation.

Min konkreta fråga gällde vilka ålgärder statsrådet snabbi är beredd all vidla för all stoppa den kraftiga ulfiyttningen från Övertorneå och Pajala kommuner som är orsakad av den höga arbelslösheten. Någol besked ger arbetsmarknadsministern inle i inlerpellationssvarel. Jag är inle överraskad över della; jag kan delvis förslå att svårigheterna är slora all snabbi skapa nya arbetstillfällen i dessa båda kommuner. Däremot är jag någol förvånad över all arbetsmarknadsministern inle med etl ord i interpellationssvaret antyder behovel av förbättrade stimulansåtgärder för kommuner med sysselsättningsproblem, såsom Övertorneå och Pajala.

Det nuvarande lokaliseringsstödet har sin begränsning när det gäller all påverka företagseiableringar till induslrifalliga regioner. Visserligen hoppas slalsrädel på all den lillsälla arbetsgruppen skall lyckas arbeta fram konkreta förslag för att erbjuda människorna i områdel en mera varaktig sysselsällning, men jusl på grund av att lokaliseringsstödet i sin nuvarande generella ulformning inle ger lillräcklig stimulans för etableringar lill kommuner som Övertorneå och Pajala är jag rädd för all arbetsgruppens handlingsprogram inte kan bli verklighet. De hiltills uppnådda lokaliseringseffekterna i områdel bekräftar mina farhågor.

Jag vill också i sammanhanget påminna statsrådet om den misstro som bl. a. Övertorneå kommun ger utlryck för i sill yttrande över Länsplanering 1974 när del gäller den utrednings- och planeringsverksamhet som bedrivits de senasle 15 åren. Jag har i min interpellation

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om nya arbelstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

ålergelt inledningen lill kommunens yllrande. I den ultalas alt man hillills avgelt ell tiotal yttranden i lokaliserings- och planeringsfrågor och atl man där uttömt sin idébank.

Man måste förslå den bitterhet som Övertorneå kommun känner över utvecklingen. I dag ligger anlalel invånare redan drygl 300 personer under befolkningsmålsältningen fram lill 1980.

Under femårsperioden 1969-1973 har kommunens befolkning minskal med I 098 personer. Sedan 1950-lalel har Övertorneå kommun minskal sin befolkning med cirka 4 000 personer jämsides med all eil födelseöverskott på ungefär samma anlal människor också försvunnit genom utflyttning.

Utvecklingen i Pajala kan sägas vara en kopia av den Övertorneå har hafl. Om Övertorneå och Pajala kommuner skall kunna undgå en be-folkningskalaslrof måsle nya grepp las när det gäller lokaliseringspolitiken. Lokaliseringsstödet i dess nuvarande utformning räcker inle lill.

Jag vill slå fasl all del fordras ett snabbi omtänkande på della område från arbetsmarknadsministerns och regeringens sida. Vi måste komma ifrån den nuvarande fasllåsningen lill alltför stelbenta kriterier för lokaliseringsstödets lillämpning.

Lål mig la sysselsällningsslödel som exempel. Nu tillämpas reglerna hell lika inom hela del inre stödområdet. Dessutom kan del under en försöksperiod ulgå sysselsällningsstöd lill förelag i gränsområdet lill del inre stödområdet samt på Golland. Från del parli jag representerar har vi under flera år i riksdagen föreslagil all del i del inre stödområdet införes ell förstärkt sysselsällningsstöd, men varken från slalsrådels, regeringens eller riksdagsmajoriletens sida har vi fåll gehör för della.

Jag vill ålerkomma lill den av arbetsmarknadsministern tillsatta arbetsgruppen och dess arbele med all nå kontakter med industriföretag för att få lill stånd nyetableringar i området Överlorneå-Pajala. Del skulle avgjort vara en tillgång för denna arbetsgrupp all kunna peka på möjligheler till jusl ell förstärkt sysselsällningsstöd ulöver del generellt verkande. Jag vill också nämna skatte- och avgiflslältnader. Hiltills är sådana så gott som hell oprövade i lokaliseringspoliiiski syfte. Hade man även denna möjlighet skulle utsikterna ytterligare öka för au arbetsgruppens kontakter med industriföretag kunde leda till posiliva resultat för Övertorneå och Pajala kommuner.

Vi måsle få en slörre arsenal av selekliva insalser som bärs av målsättningen all få i gång ell näringsliv som kan erbjuda människor en varaktig sysselsällning även i kommuner med svåra sysselsättningsproblem. Det är deprimerande för kommunerna och deras invånare om ansvarel för sysselsättningen näslan hell faller på arbetsmarknadsmyndigheterna.

Jag vill givelvis berömma de insalser som genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg gjorls för de arbetslösa i Övertorneå och Pajala kommuner, men denna satsning har ju som målsättning atl vara tillfällig tills del ordinarie arbelslivel kan ge sysselsällning. Speciellt den yngre

arbetskraften har inle slor glädje av den sysselsättning som startas genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg. Men här flnns också undanlag. Ell sådanl är just de industriella beredskapsarbetena i Övertorneå och Pajala, där även yngre arbetskraft erhållit anslällning. Del noterar jag med tillfredsställelse.

När jag är inne på de industriella beredskapsarbetena vill jag säga all del är min förhoppning all dessa inle bara i Övertorneå och Pajala ulan även i Överkalix kan utvecklas lill stabila förelag som inte endasl har dagens karaktär av beredskapsarbeten över sig.

Men återkommande lill de regionalpolitiska insalserna vill jag framhålla all vi måsle få kriterier som visar silualionen och utvecklingen i förhållande lill den fastlagda målsättningen. Skall vi kunna leva upp lill regionalpolitikens grundläggande målsättning om all skapa jämlika och goda levnadsbetingelser för människorna i olika regioner, då måsle vi utforma mera smidiga lokaliseringspoliliska stimulansinsatser. När man skall avgöra slödels omfattning måsle del finnas kriterier som visar situationen och utvecklingen då det gäller bl. a. förvärvsgraden, åldersstrukturen, näringsstrukturen och befolkningstätheten. Jag vill också i del här sammanhanget peka på de slora möjligheler ell särskill inomregionall transportstöd skulle ge Övertorneå och Pajala kommuner. För dessa bägge kommuner skulle ell särskill inomregionall transportstöd innebära all t. ex. Norrbollens Järnverk fick hell andra ekonomiska förulsällningar än f n. all etablera filialindustrier.

Jag vill också klarl deklarera all jag tror all om del snabbi skall gå all få nya arbetstillfällen i betydande omfattning inom industrisektorn till Övertorneå och Pajala då måsle den statliga fördagsseklorn in i bilden. Vi har någol som heter planen för den regionala strukturen. Jag vill säga all orlsklassiflceringen, jag vill kalla den så, inle på någol säll underlättar Övertorneå och Pajala kommuners silualion. De är klassade längst ner på skalan. För dessa bägge kommuner är orlsklassificeringen ulan tvivel en ytteriigare belaslning vid sidan av de övriga svårigheterna.

Jag skall be all få citera, för all del skall bli inlaget i riksdagsprotokollet, vad Övertorneå kommun har för uppfattning om orlsklassificeringen. 1 yttrandet till Länsplanering 1974 säger kommunen följande: "I en nation som utvecklats mot solidaritet och jämlikhet kan man ej längre vidmakthålla några klassgränser människor emellan. Däremol kan man forlfarande indela orterna i riket i klasser. All en sådan klassindelning också drabbar hårt de människor som bor i en ort med låg dignitet, tycks man ömma mindre för. Orlsklassificeringssyslemel drabbar indirekt människorna eflersom dess följdverkningar beroende av ortens dignitet slå så olika i fråga om bl. a. de två viktigaste välfärdsfaklorerna - tillgång lill arbete och tillgång till service inom räckhåll för människan."

Jag instämmer gärna i den uppfattningen om orlsklassificeringen.

Vad beträffar Kaunisvaaramalmen vill jag ge ullryck för den otålighet som växer i bygden i väntan på ell besked. Arbetsmarknadsministern säger i interpellationssvaret all kommande sommar föreligger undersök-

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbetstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbetsiillfällen I Övertorneå och Pajala kommuner

ningsresullatel klarl. Jag hoppas verkligen att det då äntligen skall gå all få ell posilivl regeringsbesked om Kaunisvaaramalmen,

Herr lalman! Jag vill avsluia med en vädjan lill arbetsmarknadsministern.

Försök nu snabbt få lill stånd effektivare stimulansmöjligheter som kan påverka förelag lill elableringar i Övertorneå och Pajala. Lål inte dessa kommuner som under lång lid upplevt en lidandels historia få gå en befolkningskaiaslrof lill mötes.

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr talman! Under alla mina år i riksdagen har problemen i norra Sverige diskulerals. Ursprungligen och ända fram lill modern lid gällde del regionen Norrbollen, dess väldiga problem och om del över huvud tagel fanns någon möjlighet för denna region atl överleva. Del har nu skell en glädjande utveckling i regionen.

Jag vill gärna cilera vad landshövding Lassinanlli sade inför länets hösllandsling förra årel:

"Folkmängdsutvecklingen under de senasle åren speglar den posiliva näringsutvecklingen. Länd kommer i år alt för andra året i följd uppvisa elt fiytlningsöverskoll. Så sent som år 1969 förlorade länet under etl år över 5 000 invånare genom fiyllning lill andra län. Samlliga kommuner hade delta år fiyliningsfödusler genlemol övriga landel. För fyrkanls-kommunerna uppgick flytlningsföduslerna genlemol landet i övrigl lill 2 100, varav Luleå svarade för över hälften. Ser vi till statistiken för första halvåret 1974, uppgår länels flytiningsvinsi genlemol andra län lill ca 330. Främsl fyrkanlsregionen men även kommuner som Jokkmokk, Kalix och Haparanda har ell posilivl nello mol andra län. Flylt-ningsförluslerna för de övriga kommunerna är också avsevärt lägre än 1969."

Del är alltså regionalpolitiken och lokaliseringspolitiken samt naturligtvis den statliga näringspolitiken och industripolitiken i norra Sverige som ger resultat.

Nu har diskussionen de senasle åren rört vissa delar av Norrbollen, där man - och del erkänner jag - har en obalans inom regionen. Emellertid är Norrbollen inle del enda län som har sådana besvär. Även i regioner som ser myckel bra ul ur sysselsättningssynpunkt kan man ha vissa delar som inle har samma goda sysselsällning, och det gäller i områden som ligger utanför stödområdet.

Nu erkänner jag själv all problemen i Övertorneå är myckel besvärliga, och del är det som har föranlett mig all lillsälla den speciella arbetsgruppen i Övertorneå. Den lillsalles så sent som förra årel och har ännu inte i detalj ulformal hela sill program, ell program som redan är myckel ambiliösl men som kommer all bli ännu mer ambiliösl.

Del aren sak somjag vill polemisera mol i herr Stridsmans anförande. Herr Stridsman gör gällande atl orsaken lill all Övertorneå och Pajala inte har fåll någon indusirilokalisering är all stödet är för stelbent. Del

är inle tillräckligt stimulerande, säger herr Stridsman. Men vi har ju ändå möjligheler all i del inre stödområdet ge myckel omfattande stöd lill indusirilokalisering. Snarare är del ju så all om skaltebdalarna och allmänheten hade rikligt klart för sig hur omfattande subvenlioner företagen får som lokaliserar sig lill del inre stödområdet, skulle man kanske reagera på etl annal säll.

Jag tror alt det är mycket farligt atl som herr Stridsman gör föra del resonemanget all del här lokaliseringsstödet, som är så pass omfattande, inte räcker i de ifrågavarande kommunerna. Då säger sig nalurliglvis förelagare som eventuellt skulle vara intresserade: Jaså, är det så gräsligt besvädigl så all riksdagsmännen där uppe talar om alt del stöd som samhällel kan ge - med 50 96 bidrag till byggandet och 50 % bidrag lill maskiner saml mycket gynnsamma lån - inte skulle vara lillräckligl sli-mulerande.

Del vore inlressanl all höra om herr Stridsman kan namnge ell enda förelag som har varil intresserat av all komma dil upp men sagl all vi tycker inte all stödet är lillräckligl. Jag skulle gärna vilja lala med ett sådanl förelag.

Arbetsgruppen i Tornedalen har nu arbeial några månader. Gruppen föreslår en rad inilialiv, bl, a, det transportstöd inom områdel som herr Stridsman tog upp, och jag tror det ligger väldigt myckel i del. Men della förulsäller absolul all del privala näringslivel länker om och känner sill ansvar för utvecklingen i Norrbollen.

Del är klart atl ulan de statliga insalserna hade landshövding Lassinanlli inle kunnat lämna en så gynnsam rapport som han gjorl. Del är ju de slalliga förelagen som har gjorl de slora invesleringarna. De svarar för 75-80 % av de totala industriinvesteringarna i länd. Vi vänlar där ylterligare utbyggnad av induslrin på den statliga sidan.

Nu harju ingen uppe i Norrbotten -jag hoppas inle heller herr Stridsman - nedvärderat den satsningen som sker i Luleå, Jag är hell övertygad om atl den satsningen kommer hela Norrbollen lill godo. Och den kommer att få spridningseffekter runl om i länd. Arbetsgruppen för Övertorneå hade i uppdrag all la konlakl med NJA där uppe. Del har gruppen redan gjorl och börjat diskutera hur man skall kunna lägga ut tillverkningsenheter på andra håll i Tornedalskommunerna, Del är möjligl all del fordrar speciella insalser, och då får vi vara beredda all diskulera den frågan.

Vi har alltså helt klarl för oss all ylleriigare insalser behöver göras jusl i denna del av Norrbollen, men jag vågar hävda au de bidrag och lån som erbjuds i lokaliseringspoliiiski syfle är så gynnsamma all de skulle kunna vara lillräckliga för all förmå elt industriförelag all etablera sig där. Vi har ändå lill del inre stödområdet lyckats få en hel rad förelag lill orter där man enligl min mening varken har bällre eller sämre förulsällningar än de nu aktuella kommunerna.

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om nya arbelsTill-fällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbelstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Hen STRIDSMAN (c):

Herr lalman! Jag instämmer helt med stalsrådet när det gäller den glädjande ömvändning vi fåll i befolkningsutvecklingen i vårt län. Vad som är bekymret och vad som givelvis är anledningen lill min interpellation är au vi fått en inomregional obalans, som är kolossall besvärande jusl för de kommuner som upplever den, speciellt för dem som jag har lagil upp i inlerpellalionen - Övertorneå och Pajala kommuner.

Men jag kan också, i likhet med arbdsmarknadsminislern, återge någol av vad landshövdingen sade i höstas i samband med landstingets öppningssammanträde. Det gällde bl. a. skogsindustrins förutsättningar att få fram råvaran. Landshövdingen sade: "Del är ingen nyhet. Nyheten är atl vi för varje år kan konslalera all vi närmar oss en punkt då inlandet i många av sina delar inle längre är levande. Vi har också lärl oss för varje år hur svårt del är all skaffa del underlag som skulle trygga elt levande inland på en sådan nivå all vi samlidigl tryggar skogsindustrin och sysselsältning i vidaste bemärkelse,"

Landshövdingen gav alltså utlryck för all man för länd som helhel kan se en glädjande ulveckling - och dd kan jag hell instämma i. Men samlidigl underströk han atl vi har ell allvarligl problem jusl när del gäller inlandet och Tornedalens ulveckling, någol som jag hoppas all också arbetsmarknadsministern är medveten om.

Det konkreta i det här resonemanget är: Vad skall man hilla på för alt kunna vända den utvecklingen? Jag skall inle läsa upp en mängd siffror för all visa hur utvecklingen varil. Del tror jag inte all vi är betjänta av. Vi vel all den är allvariig och all man går emol en befolkningskaiaslrof Hela skolväsendel håller på all rasa samman i de båda kommunerna, men del skall jag inle ge mig närmare in på. Vad jag efterlyser är nya arbetstillfällen. Del är nödvändigl om vi skall kunna utveckla de här kommunerna och om de över huvud tagel skall kunna beslå. Om man skall kunna hålla kvar unga människor måsle de kunna få jobb. Jag är också medveten om alt vi måsle lila på den slalliga satsningen, och det försökle jag säga i mill huvudanförande. Jag gör alltså del erkännandet. Men när man släller krav på all prival företagsamhet skall komma upp lill dessa områden - vilkel jag inle har någonting emol all man gör - skall man komma ihåg all del inom kommunerna knappasl finns någon privat företagsamhet all slälla krav på. Del finns många duktiga småföretagare, men de orkar inte själva få näringslivel inom kommunerna att blomstra. Det finns knappasl ell prival näringsliv inom länet som kan tänkas utvecklas så att del etablerar sig inom Övertorneå kommun eller Pajala kommun. Del har sagls - och jag tror all del är rikligt - att vi mäsle satsa på statliga förelag. Men om vi skall få dil privata företag måsle vi kanske sträcka oss långl ner i landel för atl finna företag som vill starta filialer eller någonting i den stilen.

I della sammanhang måste jag ålerkomma till milt påslående att lokaliseringsstödet i dag har en stelbent ulformning. Det ger inle möj-

lighder lill punktvisa insalser där man behöver slödel bäst. Ta sysselsällningsslödel som elt exempel! Arbetsmarknadsministern säger här atl det finns goda exempel på att man har lyckals få förelag lill del inre stödområdet och atl del därför bör gå bra också i Övertorneå och Pajala. Jag kan instämma, eftersom jag har varit ule och rest med inrikesuiskottet och sell många fina exempel på lyckade investeringar i del inre stödområdet, bl. a. i Östersund.

Men handen på hjärtat, herr arbdsmarknadsminisler! Jag har ingenling emol all Östersunds kommun får en hel del industrier. Men tror någon av ledamölerna i kammaren - vi är visseriigen inte så många här jusl nu - på allvar alt Övertorneå och Pajala kommuner kan la upp tävlan i frågan om en eventuell etablering om vald slår mellan i, ex. Östersund och dessa kommuner längst uppe i norr? Stödmöjlighelerna ärju exakt desamma. Vi måsle få lill stånd en differentiering i della avseende, t. ex. genom ell sådanl förstärkt sysselsällningsstöd som vi har föreslagil från centern. Lål stödd utgå i fem år eller kanske längre tid för atl slimulera lill elableringar! Del avgörande är atl vi kommer ifrån den slelbenla handläggningen av ärendena och får en större flexibilitet när del gäller stödformer.

Det är rikligt all del utgår omfattande subventioner lill stödområdet, men del är vi alla medvetna om. Jag iror inle all vi skall beteckna del som någol slags fattighjälp. Men vi måsle få del nuvarande slödel, som utgår med 50 96 lill byggnader och 50 % lill maskiner, mera differentierat.

Jag vill upprepa min tidigare fråga lill statsrådet. Med den nuvarande slelbenla utformningen av lokaliseringsstödet är jag mycket pessimistisk vad gäller möjligheterna all få företag atl etablera sig i de två kommuner som vi nu diskuterar. Jag tror därför atl vi måste sälla in en bällre arsenal, l. ex. ell förstärkt sysselsällningsstöd, åtgärder inom skattepolitiken och kanske speciella avgiflslältnader för dessa områden för atl locka dil företagen. Detta bör givetvis gälla också de slalliga och de kooperativa förelagen. Jag efterlyser forlfarande varför slalsrädel inle iror all flexibililel, seleklivitei och möjligheter lill punktvisa insatser kan vara en väg alt förbällra sysselsättningen i sådana här kommuner.

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Om nya arbetstillfällen i Övertorneå och Pajala kommuner

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr talman! Del är inte så all lokaliseringsstödet ulgår med sill högsla förfatlningsenliga belopp ens i inre slödområdei. Mig veterligt har vi aldrig givit något förelag som etablerat sig i Östersund det maximala bidraget. Det är en väldig skillnad inellan all få högsta länkbara bidrag och alt få etl mindre bidrag.

Den arbetsgrupp för Övertorneå, som nu bl. a. har kontakter med Industriförbundet för all ulröna vilka planer man har inom induslrin all Ulöka och nyeiablera, kan däremol lova all den som etablerar sig i Övertorneå eller i Pajala får del maximala bidraget. Del finns inle många kommuner där man ulan vidare kan säga del. Vi har alltså möjligheter - del vet herr Stridsman - att lova det maximala bidraget. Den som

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Om nya arbetsliU-fällen i Övertorneå och Pajala kommuner

får det, erhåller också elt verkligt rejält stöd lill sin företagsetablering. Jag Ulgår också från att alla goda krafler måsle hjälpas ål i dessa strävanden. Det räcker inte med atl bara slälla frågor lill arbetsmarknadsministern. Den som är riksdagsman från den akluella delen av landet får också hjälpa lill genom atl försöka ta reda på om del finns några förelag som vill komma dil. För dessa får man då beskriva alla de fördelar som är förenade med all vara placerad uppe i denna vackra del av vårt land, där man dessutom kan få maximall lokaliseringsstöd i form av bidrag lill maskiner och lill byggnader, i form av lån på myckel gynnsamma villkor, i form av utbildningsbidrag och i form av sysselsällningsstöd. Man kan alltså få subvenlioner där uppe som man inle kan få i någon annan del av landet.

Hen STRIDSMAN (c):

Herr talman! Nalurliglvis skall jag inte gå in på enskildheter, men jag har i alla fall en viss erfarenhet eflersom jag ibland siller med på lokaliseringsdelegalionens sammanträden och behandlar ansökningar om lån och bidrag. Jag har en känsla av all förelag inom del inre stödområdet, oavsett i vilken kommun och i vilken del av landet de är belägna, kommer i åtnjutande av 50-proceniigl statsbidrag, medan förelag inom del allmänna stödområdet får ell 35-procenligl bidrag. Del är ju del beslul som vi har lagil i riksdagen.

Sysselsällningsslödel är någonting som regeringen beslutar om - närmasl arbelsmarknadsdeparlementel. Där har man, efter vad jag förslår, inle möjlighet i dag all ge annal än ell treårigt sysselsätlningsslöd. Jag är hell övertygad om att kunde man t. ex. ulöka sysselsällningsslödel lill fem år och kombinera det med skalle- och avgiflslätlnader och alltså i kontakter med förelag erbjuda dem sådana bällre villkor, då skulle man lättare kunna lokalisera företag till just sådana här speciella orter.

Sedan till frågan om jag haft konlakl med förelag. Tyvärr är mina kontakter dåliga på dd områdel - del har inte förekommit några. Men jag tycker del vore intressant att få träffa företag och kunna säga åt dem au de i. ex. hade möjlighd lill skalle- och avgiflslältnader och ell utökat sysselsällningsstöd. Skulle inte chansen då öka all få förelag jusl lill områden som Övertorneå och Pajala?

Överiäggningen var härmed slutad.

§ 11 Föredrogs och hänvisades Molioner

Nr 979-987 till konstitutionsulskotlet

Nr 988 punkten 1 lill konsiituiionsutskoud och punkten 2 till inrikesutskollel Nr 989-1018 till konstitulionsulskollet Nr 1019-1034 till finansulskollel Nr 1035-1098 lill skatleulskoltei

1099-1101 lill jusiilieutskottet Nr 13

1102 till civilulskottd Fredagen den

1103-1127 till justitieutskoiid 31 januari 1975

1128-1144 lill lagulskollel

1145-1170 till utrikesulskottet

1171-1188 lill försvarsulskollel

1189-1195 lill socialförsäkringsutskollet

1196 till utbildningsutskottet

1197-1232 till socialförsäkringsulskollel

1233-1262 till socialulskoUd

1263 lill jusiilieutskottet

1264-1300 lill socialulskotlel

1301-1340 lill kullurulskottel

1341-1344 lill ulbildningsulskollel

1345 lill jordbruksulskollel

1346-1364 lill ulbildningsulskollel

1365 lill inrikesutskollel

1366-1400 lill utbildningsulskoltel

1401 lill socialutskoltel

1402-1432 till utbildningsulskoltel

1433-1513 till trafikutskottet

1514-1535 till jordbruksutskottet

1536 lill försvarsulskollel

1537-1596 lill jordbruksulskollel

1597-1602 till näringsutskollel

1603 punklen 5 lill inrikesutskollel och i övrigl lill näringsutskotld

1604-1642 lill näringsutskottet

1643 lill civilulskollet

1644-1687 till näringsutskotld

1688-1695 lill inrikesulskollel

1696 lill konstilutionsulskollel

1697-1747 lill inrikesutskollel

1748-1788 till civilutskottel

1789 lill irafikutskollet

1790 och 1791 till civilutskotlet 1792 lill socialutskottet 1793-1802 till civilutskottel

1803 lill skalteutskoltel

1804 till försvarsutskotiet

1805-1810 till socialförsäkringsutskottel ,

1811 och 1812 till socialutskoltel '■

§ 12 Föredrogs och bifölls inlerpellalionsframställningen nr 21,

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

§ 13 Propositionen nr 1 med förslag lill statsbudget för budgetåret 1975/76 hänvisades till utskott enligl följande:

Siatsbudgei för budgeiårel 1975/76... Finansulskollel

Bilaga 1 Finansplanen............... Finansutskottet

Bilaga 2 För flera huvudtitlar gemensamma

frågor......................................... Inrikesutskollel

med undanlag för punklen

12 Programbudgeiering................... Finansulskollel

Bilaga 3 Kungl. hov- och sloltsstaterna .. Finansutskottet

Bilaga 4 Jusliliedeparlemenlel....... Juslitieutskollet

med undanlag för punkterna

A 9 Datainspektionen................... Konstilutionsutskotlel

A 12 Framtidsstudier..................... Ulbildningsulskollel

D 6 Centralnämnden för fastig
hetsdata..................... '........ Civilulskollel

G 5 Slöd lill poliliska partier.. Konstilulionsulskollet G 6 Vissa kostnader i anledning

av allmänna val............................ Konslilulionsulskotlet

Bilaga 5 Utrikesdepartemenlel..... Ulrikesulskotlel

Bilaga 6 Försvarsdeparlementel... Försvarsulskollel

Bilaga 7 Socialdeparlementel....... Socialulskotlel

med undantag för

Lill. B    Allmän försäkring m. m,     Socialförsäkringsulskollel
Lill. C, Bidrag lill sjukförsäkring-
punk-     en för föräldraförsäkring
len 3      en..................................      Socialförsäkringsulskollel

Bilaga 8 Kommunikalionsdeparlemenlel.. Traflkulskollel

Bilaga 9 Finansdepartementet.... Finansulskollel

med undanlag för punkterna

B 2-5 Slalisliska centralbyrån. Civilutskottel

B 17-21 Slatens avialsverk -

Slalens personalnämnd , Inrikesutskollel

C 1-2 Tullverkel........................ Skatleulskoltei

C 6 Riksskatteverket... Skatteulskotlet

C 7-12 Avsättning lill banklill-synens fond - Avsättning lill försäkringsinspeklio-

nens fond.................................... Näringsulskottet

C 13-17 Stämpelomkoslnader -

Kilomeierbeskallning.,. Skalteulskottel E4-5 Bidrag lill Föreningen Frukldrycker- Bidrag lill vissa handikappade ägare

av motorfordon............................. Skatteutskoltet

E 7-8 Produklionsbidrag för dagstidningar - Samdis-

tribulionsraball för dags- Nr 13

''dningar...................................... Konsliiuiionsulskoitel predagen den

Ell Upplysning om alkohol- 31 januari 1975
och narkotikaproblem ,. Skatteutskottet

E 12-18 Avlöningar lill personal
på indragningssiat m, m.
- Förberedelser för omlo
kalisering av slallig verk
samhel ............................. Inrikesulskollel

11:13 Vissa byggnadsarbeten

för tullverkel................................. Skalteutskoltel

V;4 Lån för inrällande av al-

koholfria restauranger.. Skalleulskollet

V;5 Pressens lånefond Konstilulionsutskollel

Bilaga 10 Uibildningsdepartemeniet Ulbildningsulskollel

med undanlag för

Lill,B. punkterna

B I-B42 Konslnärsslipendier-Bi
drag till de handikap
pades kulturella verk
samhel ............................. Kullurulskollel

Lill, C Kyrkliga ändamål............... Kullurulskollel

Lill. H Sludiesociala ålgärder .. Socialförsäkringsulskollel

Lill. I Internalionelll-kulturellt

samarbete................................... Kulturutskottet

samt punkterna

l:B 2 Televisions- och ljudra
dioanläggningar................... Kulturutskottet

11:14 Vissa byggnadsarbeten

för Sveriges Radio......................... Kullurulskollel

1V:5 Siudiemedelsfonden.... Socialförsäkringsulskollel

V|:l Teckning av aktier i bolag för slallig opera- och lea-

lerverksamhd................................ Kullurulskottel

Bilaga 11 Jordbruksdepartementet Jordbruksulskollel

med undanlag för punkterna

H 6-7      Slöd lill idrotten: Organi
salionsslöd m. m. - An
läggningsslöd m, m, ...     Kullurulskottel
Bilaga 12     Handelsdepartemenlel...       Näringsutskollel

med undanlag för

Liu. F Ekonomiski försvar... Försvarsutskottet

V, Fonden för låneunderstöd

V:6-7 Lån lill utbyggnad av oljelagringen - Lån lill

3 Riksdagens protokoll 1975. Nr 13-14

Nr 13 leko-, sko- och garveri-

Fredagen den 31 Januari 1975

indusirier............................................................ Försvarsulskollel

VI. Fonden för slatens aktier... Försvarsulskollel Vill. Fonden för beredskapslagring Försvarsulskollel

IX. Diverse kapiialfonder......................................... Försvarsulskollel

Bilaga 13 Arbeismarknadsdepariemenlei... Inrikesulskollel med undanlag för punkterna C 1-3 Arbetarskyddsstyrelsen -

Slalens arbeisklinik .... Socialutskoltel
E 3-4 Bidrag lill företagareför
eningar m. fl.: Adminis
trationskostnader - Täck
ande av förluster i anled
ning av slalligl stod lill
hantverks- och industri
företag m.fl......................................................... Näringsutskollel

IV: 10 Slatens hantverks- och

induslrilånefond.................................................... Näringsutskollel

Bilaga 14 Bostadsdepartementet.......................... Civilutskotlet

Bilaga 15 Induslridepariementei............................ Näringsutskollel

Bilaga 16 Konimundepariemeniet........................... Civilulskollel

Bilaga 17 Oföruisedda ulgifter.............................. Finansutskottet

Bilaga 18 Riksdagen och dess verk m.m,. Konstilulionsulskollel med undanlag för punkterna

D 1-4 Riksgäldskonloret......................................... Finansulskollel

D8 Riksdagens revisorer och de
ras kansli..................................................... Finansulskollel

Bilaga 19 Riksgäldsfonden................................... Finansulskollel

Bilaga 20 Avskrivning av nya kapitalinves
teringar ................................................ Finansutskottet

Bilaga 21 Avskrivning av oreglerade kapilal-

medelsförlusler..................................................... Finansulskollel

Bilaga 22 Statens allmänna fastigheisfond . Finansutskottet

Bilaga 23 Försvarels fastigheisfond....................... Försvarsulskollel

Bilaga 24 Beredskapsbudgel för totalförsva
ret ...................................................... Försvarsulskollel

Propositionen nr 2 med förslag om lilläggsslal II lill riksstalen för bud
getåret 1974/75 hänvisades lill utskott enligt följande:

Bilaga I Jusliliedeparlemenlel.............................. Juslitieutskollet

Bilaga 2 Försvarsdepartementet........................ Försvarsutskottet

Bilaga 3 Kommunikationsdepartementet.. Trafikutskoltel

Bilaga 4 Finansdepartementet............................ .... Finansulskollel

Bilaga 5 Utbildningsdepartementet

Punkterna 1 och 2................................................ ..... Kullurulskollel

34 Punklen 3...... .. Ulbildningsulskollel

Bilaga 6 Jordbruksdepartementet........................ . Jordbruksutskottet

Näringsulskoltel Försvarsutskottet Inrikesuiskottet Finansulskollel

Bilaga 7 Handelsdepartementet

Punklen 1..................................

Punklen 2...................................

Bilaga 8 Arbetsmarknadsdepartementet., Bilaga 9 Slalens allmänna fastigheisfond

§ 14 Anmäldes och bordlades

Proposilion

Nr6 om ändring i konkurslagen (1921:225) m.m,

§ 15 Anmäldes och bordlades

Redogörelser

Nr 6 Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1974

Nr 7 Fullmäktiges i riksgäldskonloret förvaltningsberättelse för år 1974

§ 16 Anmäldes och bordlades Motioner

Nr 1813 av herr Boo m.fl. Nr 1814 av herr Hermansson m.fl. Nr 1815 av herr Petersson i Röslånga m.fl. Nr 1816 av herrar Wiklund och Sven Gustafson i Göteborg med anledning av propositionen 1975:8 om följdlagsliflning med anledning av den nya regeringsformens beslämmelser om normgivning.

§ 17 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet

den 28 januari

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Anmälan av interpellationer

Nr 22 av herr Burenstam Linder (m) lill herr indusiriminisiern om planerna på elt valsverk vid NJA:

Nyhetsmedia har under de senasle dagarna ålergivii uppgifler om att investeringarna vid NJA skulle utvidgas lill all omfalla också elt valsverk. Även om man i efterhand vill göra gällande au man här och där lidigare antytt en sådan möjlighet, har man likväl i den omfattande diskussionen om de slora invesleringarna vid NJA inte visal någol iniresse för tanken på etl valsverksprojekl. Snarare har man givit del omvända intrycket. Man har pekal på de möjligheler som jusl ämnesmarknaden och dess lillväxl kan ge.

All planerna så snabbi ändras och antar en annan karaktär förmedlar intrycket att utvecklingen är oplanerad eller insynen bristfällig. Både planering och insyn förefaller också bristfällig när man erfar all I) NJA-chefen diskuterat valsverksfrågan med Krupp under 1973 men ej sedan dess, all 2) en expertgrupp inom induslridepariementei under senare lid

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Anmälan av interpellationer

diskuterat och förhandlat med Krupp och att 3) Statsföretags ledning, som har del egentliga ansvarel, ej ens varil informerad om dessa planer och förhandlingar.

De Slora investeringar del här är fråga om och de slora anspråk på kredilmarknaden de släller måsle också ses mol bakgrund av all kredilrestriklionerna i nulägel allvariigt inskränker möjligheterna för mindre företag att låna pengar.

Man frågar sig också hur del kan vara möjligl att staten, som inte ville samarbeta med svenska företag vid utbyggnaden av Stålverk 80, nu när det gäller nybyggnaden av ell valsverk synes syfta lill ell samarbele med ell slort utländskt förelag.

Mol denna bakgrund anhåller jag om kammarens lillslånd aU lill herr industriministern få slälla följande fråga:

Vill industriministern redogöra för planerna på att bygga ett ston valsverk och för sället på vilket olika förhandlingar i denna fråga drivits?

den 29 januari

Nr 23 av herr Bohman (ni) lill herr finansministern om förslag lill riksdagen rörande omläggning av villabeskaliningen;

I förra höstens proposilion om rikllinjer för bosladspoliliken (1974:150) framhöll bosladsminislern bl. a. all villabeskallningsreglerna ined hänsyn till "villaägandets slora spridning bland hushåll med måttliga bruttoinkomster, främst barnfamiljer och pensionärer", inte bör ändras "på sådanl sätt au boendekostnaderna påtagligt skärps för hushåll som bor i egna hem av normal storlek och standard". I samma proposition gjorde han emellertid följande uttalande - som står i direkl strid med den nyss återgivna deklarationen: "Jag är inle beredd all förorda några ändringar av de nuvarande gränserna för höjning av inläkisprocenten med hänsyn till de väntade höjningarna av taxeringsvärdena."

Del har lidigare antagits att 1975 års allmänna fastighetstaxering skulle komma au medföra en uppräkning av laxeringsvärdena med omkring 30 96. En så belydande höjning skulle olvivelakiigi innebära jusl den påtagliga skärpning av boendekostnaderna för egna hem av normal stodek och standard som bosladsminislern avvisade i höstas. Om infialionen leder lill all taxeringsvärdet höjs från exempelvis 140 000 lill 175 000 kr. förblir radhusägarens förmögenhet densamma. Hans radhus har för den skull inle förändrats lill en lyxvilla. Men genom all schablonvärdegränsen överskridils drabbas han av en högsl belydande skallehöjning.

Det var mol den bakgrunden som moderata samlingsparliel i anledning av den här ciierade propositionen i höstas i en molion föreslog alt värdegränserna skulle flyttas uppåt i samma lakl som laxeringsvärdena, Skalleulskollet, som hade atl yttra sig lill civilulskollet i della ärende, avvisade emellertid yrkandet och åberopade som motiv härför all chefen för finansdepartementet skulle komma att uppmärksamma frågan och "lägga fram erforderliga förslag i della hänseende". I sin motivering fram-

höll ulskollsmajoriteten alt olika meningar kunde råda om huruvida de beräknade laxeringsvärdehöjningarna skulle bli av den omfattningen alt ålgärder behövde vidtas för atl ininska effekterna därav. Utskollel erinrade också om all 1972 års skalleulredning fåll direktiv atl pröva frågan om en uppräkning av del s. k. sparavdraget och i samband därmed också överse 500-kronorsavdragel vid villabeskattningen. Något ställningstagande i fråga om ändrade schablongränser och del exlra avdragets storlek borde inle ske innan utfallet av fastighetstaxeringen var känt.

Moderata samlingspartiet hade i sin molion föreslagil alt gällande gränser, 2 96 för taxeringsvärde upp lill 150 000 kr., 4 96 i skiktet 150 001-225 000 kr. och 8 96 däröver skulle justeras lill 2 96 upp lill 200 000 kr., 4 % i skiktet 200 001-300 000 kr. samt 8 96 däröver. Förslaget avvisades av övriga parlier i riksdagen. Riksdagen beslöl i slällel all ylterligare skärpa progressiviieien genom införande av en iniäklsprocent på 10 96 vid taxeringsvärde överstigande 300 000 kr.

Utfallet av 1975 års fastighetstaxering är nu känt så lill vida som länsvis utförda undersökningar redovisar genomsnittliga höjningar på 40-50 96. Taxeringsnämndernas beslul om preliminärt faslslällda taxeringsvärden avses i åtskilliga län i år inle tillställas villaägarna förrän efter den 15 februari, för all inte förvilla vid avgivande av 1975 års självdeklaration. Della är enligt min uppfallning i sig rikligt men får inte leda till all den nödvändiga omprövningen av värdegränserna fördröjes.

Ägaren av elt radhus med ell hittillsvarande taxeringsvärde på 140 000 kr. skulle, om nu redovisade undersökningar stämmer, vid exempelvis 50-procenlig marginalskall åsamkas en skattehöjning med 1 100 kr., om inte nuvarande schablonvärdegränser höjs. En dylik skattehöjning innebär utan varje tvivel att "boendekostnaderna påtagligt skärps för hushåll som bor i egna hem av normal storlek och standard". Schablonvärdegränserna bör därför skrivas upp, så all skatterna i varje fall inte siiger mer än vad som motsvarar själva penningvärdeförsämringen. Om den genomsnittliga höjningen av laxeringsvärdena avviker från de 30 % vi utgick ifrån i höstas bör gränserna uppjusteras ulöver vad vi föreslog i vår motion. Yrkande härom har framförts i partimotion lill årets riksdag.

Jag vill här inskjuta all 1972 års skalleutredning inle följt finansministerns lilläggsdirekiiv om uppräkning av 500-kronorsavdraget vid vil-labeskaiining. Häremot härden moderale ledamoten i skaiteulredningen, herr Krönmark, reserverat sig,

I den sedvanliga utfrågningen i Sveriges Radio, som finansministern utsälls för sedan budgetproposilionen frainlagis, lär finansminislern ha förklarat all han inle planerar någon förändring av gällande värdegränser, I den förteckning över kommande propositioner som tillställts riksdagen har inte heller någol förslag om en sådan ändring förutskickals.

Sveriges många villaägare är djupt oroade. Taxeringsarbeiei har nu avslutals. Inom korl kommer egnahemsägarna alt tillställas uppgifler om de nya laxeringsvärdena och kan då lätt själva konslalera vilka belydande skattehöjningar de kommer alt drabbas av för den händelse värdegränserna icke justeras upp.

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Anmälan av interpellationer

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Anmälan av interpellationer

Mol den bakgrunden och med åberopande av vad här anförts får jag hemställa om kammarens lillslånd all lill herr finansminislern rikta följande interpellation:

1, Är finansminislern villig all framlägga förslag lill omläggning av villabeskaliningen i syfle all förhindra den belydande reella skattehöjning som egnahemsägarna eljesi skulle drabbas av?

2, När kommer i så fall förslag härom atl föreläggas riksdagen?

Nr 24 av herr Gustavsson i Alvesta (c) lill herr kommunikalionsminislern om handikappvänliga personvagnar i järnvägståg:

Del är svårt, ibland näslan omöjligl, alt åka låg om man är handikappad, Särskill svårt är del för de rörelsehindrade. Stationerna förbättras, men det finns inga planer på all förbällra tågen inom den närmasle framliden.

Trols alt det går all komma ut på de flesla perronger i rullstol är del forlfarande myckel svårt för rörelsehindrade all ta sig upp från plattformen och in i tåget. Framställningar från handikapporganisationer om installerande av lyftplallor har inte lett lill några resultat.

På 75 stationer kan man få låna rullslol, om man besläller i förväg. Hjälp atl köra ul rullstolen på perrongen får man gratis på alla ställen utom i Slockholm, där stadsbuden har hand om den servicen.

SJ;s vagnar är relalivl moderna. Ändå är de ulan undanlag konstruerade så att del är myckel svårt för en rullstolsbunden person all la sig in i vagnarna liksom all placera rullstolen och förflytta sig inne i vagnen. Även toaletterna är utformade så atl de omöjligl kan ulnylljas av en rullstolsbunden person.

Del skulle innebära relativt omfattande förändringar av vagnparken att göra alla vagnar handikappanpassade. Detta torde därför inle vara någol realistiskt alternativ. Däremot borde del vara möjligl atl iordningställa ett mindre antal vagnar och inreda dem så all de fungerar väl för rullstolsbundna personer. Dessa handikappanpassade vagnar skulle sedan kunna fördelas så atl det finns åtminstone en sådan i varje låg som trafikerar linjer med hög irafikiälhel samt i långdistansiåg. Liknande arrangemang har med framgång prövats i bl, a, USA,

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens lillslånd all lill herr kommunikationsministern få slälla följande fråga;

Är statsrådet beredd medverka lill all en del av SJ;s personvagnar göres handikappvänliga och all sådana vagnar skall finnas ålminslone på fjärrgående låg och på andra linjer med hög resandefrekvens?

Nr 25 av herr Lindk-vist (s) till herr kommunikalionsminislern om den framtida organisalionen av rampljänslen vid flygplatserna:

Frågan om hur rampljänslen i framliden skall vara organiserad vid svenska flygplaiser - liksom frågan om huvudmannaskapet - har under senare år varit föremål för livlig diskussion. Efter hand som förslagen

lill organisationsplan har sipprat ut från luftfartsverket har en märkbar oro växt fram bland de anslällda.

Utgångspunkten är lufifarisverkeis ulredning Ramp 73, vari föreslås alt rampljänslen överföres från SAS lill luftfartsverket. Meningarna går slarkl isär beiräffande såväl förslagets organisatoriska fördelar som dess lönsamhetsaspekter. En myckel slark opinion, såväl den fiygande personalen som flygplalsanslällda, har vänt sig mol utredningens förslag och ullalal sig för elt bibehållande av den nuvarande ordningen.

Även om förslaget om ell överförande av rampljänslen från SAS lill luftfartsverket får de största verkningarna för personalen vid Adanda och Landvetter berör omorganisationen också andra flygplatser i landel. Den framväxande oron för ell genomförande av förslaget lill ny organisation lorde ha sin förklaring bl, a. däri all de anslällda befarar en försämring både i fråga om tryggheten på arbetsplatsen och i fråga om övriga anställningsförhållanden.

För atl bringa klarhel i hur regeringen ser på frågan om den framlida rampijänslens organisaiion vid våra flygplatser hemställer jag om kammarens tillstånd all lill herr kommunikalionsminislern få framställa följande interpellation:

Är kommunikalionsminislern beredd all inför riksdagen redovisa sin syn på rampijänslens framlida organisaiion vid våra flygplatser och de åtgärder som kan bli akluella i anledning av organisalionsförslagel Ramp 73?

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Anmälan av Interpellationer

den 30 januari

Nr 26 av fru Jacobsson (m) till herr finansminislern om socialgruppsindelningen:

I samband med 1911 års riksdagsmannaval gjordes via yrkesangivelser en gruppering av individer i tre socialgrupper. Indelningen har haft stark genomslagskraft i fiera sammanhang, varvid de tre grupperna karakteriserats av en tydlig rangordning. Dd har dock aldrig funnils någon fasl förankring i elt vedertaget klassificeringssystem med fasla definitioner av grupperna. Någon ansvarig instans för generell uppföljning och vård av en dylik indelning har heller aldrig funnits.

Sisla gången statistiska centralbyrån använde indelningen synes ha varit vid utarbetandet av 1948 års valslalislik. Under den lid som gått sedan man vid slalisliska centralbyrån slutade au använda socialgruppsindelningen har indelningen använls i sociologisk och social-psykologisk litteratur. 1 den mån man i statens offentliga utredningar återgivit vetenskapliga undersökningar baserade på socialgruppsindelningen har dessa på så säll fåll slor spridning. Som exempel härpå kan nämnas belänkandet Högskolan (SOU 1973:2).

Det är uppenbart alt en socialgruppsindelning baserad på yrkesbeteck-ningar av den typ som förekom i röstlängder från 1911 inle är meningsfull

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Anmälan av interpellationer

i dag. Ulvecklingen under de gångna 60 åren har inneburil en slark förskjutning av förhållandel mellan ulbildning, yrke och inkomsl. Mångfalden av yrken med viss både leoreiisk och praktisk utbildning gör varje generell gränsdragning diskutabel.

Jag hemställer om kammarens lillslånd all lill herr finansminislern få rikla följande frågor;

1. Är den arbetsgrupp som i början av 1960-talel tillsattes inom slalisliska cenlralbyrån för all studera och utarbeta etl förslag lill ny gruppindelning fortfarande verksam?

2. Om så är fallel, när kan man förvänta sig ett förslag från denna grupp?

Nr 27 av herr Sundelin (s) lill herr arbetsmarknadsministern om sysselsällningsstöd lill förelag utanför del inre stödområdet;

I enlighet med inrikesutskoliels uttalande beslöl riksdagen 1974 alt sysselsällningsstöd skulle kunna ulgå i samband med annal lokaliseringsstöd lill förelag i gränsområdet lill del inre stödområdet saml på Golland. Beslutet om särskilt sysselsällningsstöd skall fallas av regeringen. Della skall vara en försöksverksamhet i minsl två år.

1 årets budgetproposition. Bilaga 13, Arbeismarknadsdepariemenlei, föreslås i enlighet med AMS beräkningar oförändral 30 milj. kr. i sysselsätlningsslöd. Del beräknas inle behöva höjas på grund av nämnda beslul 1974. Del har emellertid i många kommuner visal sig vara yllersl svårt all få förelagare all med lokaliseringsstöd etablera sig i de områden där sysselsällningsskapande åtgärder är mest angelägna ur både den enskildes och kommunens synpunkl. I de kommuner där slora problem med sysselsäliningen föreligger i ytterområdena blir kommunerna på ell eller annal säll tvingade att försöka skapa sysselsättningstillfällen. Del sker bl. a. genom beredskapsarbeten av olika slag, skyddad sysselsällning och uppförande av industrihus eller andra industrilokaler. I vissa fall har del utgått beredskapspengar för uppförande av industrilokaler. Del har också visal sig möjligl alt få seriösa företagare all förlägga viss del av sin indusiriella verksamhel till sådana lokaler, om de kunde komma i åtnjutande av samma sysselsällningsstöd som de som etablerat sig i ell liknande område inom del inre stödområdet.

Om den vidgade användningen av sysselsällningsslödel skall få någon belydande effekl bör del utgå till de kommuner som själva tillhandahåller induslriulrymmen och har kontakt med seriösa förelagare i de gränsområden som bestämmelserna föreskriver. 1 varje fall borde de med beredskapspengar uppförda industribyggnaderna kunna jämställas med de byggnader som är uppförda med lokaliseringsstöd.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens lillslånd all lill herr arbetsmarknadsministern få slälla följande interpellation:

Är statsrådet beredd all vidtaga sådana ålgärder all sysselsällningsslödel kan ulgå till förelag i enlighet med vad som anförts?

§ 18 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 28 januari

Nr 52 av herr Andersson i Ljung (m) lill herr kommunikalionsminislern om bällre registreringsskyltar för motorcyklar:

Registreringsskyltarna för motorcyklar har kritiserats, dels för det olämpliga formatet, dels för brislande hållbarhet, del senare mesl som en följd av del olämpliga formatet.

Avser statsrådet vidla ålgärder för alt få fram en för motorcyklar lämplig registreringsskylt?

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Meddelande om frågor

den 29 januari

Nr 53 av fru Marklund (vpk) lill herr industriministern om principerna för slalliga förelags reklam;

Enligt uppgifter i pressen ger ell av statsföretagen, ABKabi,annonssiöd lill de Francovänliga radioförelag som sänder "Sveriges lurislradio" på Mallorca och Kanarieöarna. I Kabis broschyr Hälsoråd lill ullandsrese-närer ägnas två av tio sidor ål reklam för dessa lurisiradioslalioner. Della är slöd lill del fascistiska propagandamaskineriel. Med anledning härav vill jag fråga herr indusiriminisiern;

Anser regeringen del vara förenligt med de principer som bör gälla för statsföretagens verksamhel all med annonspengar och -utrymme stödja fascistiska massmediaförelag?

Nr 54 av herr Bengtsson i Göteborg (c) lill herr utbildningsministern om undervisningen vid socialhögskolorna rörande narkotikaproblemen:

Del har visal sig alt man vid lektioner på socialhögskolan i Örebro har använt narkotiska preparat i experimentellt syfle. Är statsrådet mol bakgrund av delta beredd alt redogöra för sin principiella uppfattning om hur undervisningen vid socialhögskolorna bedrivs i avseende på nar-kolikaproblemaliken?

den 30 januari

Nr 55 av fru Krisiensson (m) lill herr justitieministern om åtgärder för all förhindra rymning från häklen och kriminalvårdsanslalter:

Vid en inierpellaiionsdeball i riksdagen den 9 december 1974 ullalade juslilieminislern all kriminalvårdsstyrelsen antagit vissa detalj föreskrifter beiräffande behandlingen på kriminalvårdsanslalter av kvalificerade nar-

Nr 13

Fredagen den 31 Januari 1975

Meddelande om Jragor

kotikabrotlslingar. Enligl vad jag erfarit utgör de föreskrifter som justitieminislern hänvisade till endast rekommendationer som gjorls av en tjänsteman vid kriminalvårdsstyrelsens vård- och lillsynsavdelning i en PM, upprällad med anledning av den interpellation jag framställt. Några föreskrifter av del slag justitieministern redogjorde för har inte fastställts och än mindre distribuerats till de olika kriminalvårdsanslallerna. Mol bakgrund av del anförda vill jag slälla följande fråga: Avser juslilieminislern atl vidla några ålgärder - genom ulfärdande av särskilda föreskrifter eller på annal sätt - i syfte all förhindra rymning från häklen och kriminalvårdsanslalter när del gäller personer som är misslänkla eller dömda för specielll grova broll?

Nr 56 av fru af Ugglas (m) lill fru statsrådet Sigurdsen om principerna för svensk hjälp lill Sydvielnam;

Slatssekreleraren Lennart Klackenberg har inför UNDP:s styrelsemöte krävt att UNDP lämnar bistånd till befolkningen i hela Sydvietnam, Parisavialel gör hell klarl all del finns två parter i Sydvietnam, Saigonregeringen och PRR, förklarade herr Klackenberg bl, a.

Anser statsrådet all samma princip bör gälla svensk hjälp lill Sydvietnam?

Nr 57 av herr Måbrink (vpk) lill herr utrikesministern om upprättande av konsuläravlal med Tyska demokratiska republiken:

Sveriges diplomaliska erkännande av Tyska demokratiska republiken skedde den 21 december 1972, men ännu har icke avialsreglerade konsulära förbindelser kommil till stånd niellan Sverige och DDR, Sådana förbindelser är som bekanl upprättade mellan Sverige och övriga länder, varför behovel av alt ha denna fråga avtalsenligl reglerad även mellan Sverige och Tyska demokratiska republiken synes vara självklarl. Mol bakgrund härav får jag rikta frågan till herr utrikesministern: Av vilka skäl har icke konsuläravlal slutits mellan Sverige och DDR och har regeringen för avsikl att inom den närmasle liden la någol initiativ för all iräffa sådanl avtal med DDR:s regering?

Nr 58 av fru Troedsson (m) lill herr finansminislern om kontrolluppgifterna från försäkringskassorna;

Syslemel med beskattad sjukpenning har medfört ell specielll problem med avseende på kontrolluppgifterna från försäkringskassorna. Om en försäkrad som varit sjuk under slutet av 1974 får sjukpenningen utbetald först under 1975, erhåller vederbörande inle kontrolluppgift på beloppet i fråga inför självdeklaralionen av 1974 års inkomsler utan först inför påföljande års deklaration. Därför måste den som råkar ul för delta själv vidta särskilda, för den enskilde deklaranten ganska omständliga ålgärder för alt inle riskera alt den edagda skallen för åren 1974 och 1975 lill-

sammans blir högre än om kontrolluppgiften från försäkringskassan för

inkomslårel 1974 omfattat försäkringsersättningen ända lill årels slul. Mol den bakgrunden ber jag all få slälla följande fråga: Vilka ålgärder avser statsrådet låta vidla i syfle all - om möjligl -

undanröja risken för felaktig beskattning av dem som erhållit sjukpenning

för 1974 försl under 1975?

Nr 13

Fredagen den 31 januari 1975

Meddelande om frågor

Nr 59 av herr Lorenlzon (vpk) lill herr industriministern om ökad användning av returpapper:

Skogsbrukets avverkningar utgjorde 1950 ca 40 milj. skogskubikmeter (m'sk), och netloavverkningarna 1973/74 ökade lill 77 milj, m'sk. 1 syfte alt mildra denna rovdrift aktualiserades för någon lid sedan återanvändning av "begagnat" papper, och s. k, pappersinsamling blev åter på model. På sistone har emellertid meddelats i pressen all intresset från pappersbrukens sida all inköpa returpapper praktiskt lagd upphört. Del vitsordas dock bl.a. av "avfallsulredningen" all returpapper är en värdefull råvara. Mol bakgrunden av dessa fakta vill jag fråga herr industriministern: Tillmäter slalsrädel återanvändning av returpapper sådan betydelse, au något inilialiv i syfle all slimulera lill ökad användning av returpapper bör komma i fråga?

den 31 januari

Nr 60 av herr Winén (fp) lill herr bosladsminislern om en väg från Silasjaure till Skjomen i Norge;

Anser statsrådet all en väg genom Gällområdel från Silasjaure lill Skjomen i Norge står i överensstämmelse med rikilinjerna för den fysiska riksplaneringen?

§ 19 Kammaren åtskildes kl. 15,37.

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Geineil

Riksdagens protokoll 1975:13 Fredagen den 31 januari

Riksdagens protokoll 1975:13