Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1975:10

Torsdagen den 23 januari

Kl. 14,00

§ 1 Justerades protokollet för den 15 innevarande månad,

§ 2 Om en översyn av städbranschen

Herr handelsministern FELDT erhöll ordel för all besvara fru Marklunds (vpk) i kammarens protokoll lorden lOjanuari inlagna fråga, nr 6, till herr industriministern, och anförde:

Herr talman! Fru Marklund har frågat industriministern om han vill uttala sig om vidtagna åtgärder i anledning av riksdagens uttalande om en översyn av slädbranschen saml om de givna rekommendationerna till ställiga myndigheter all bedriva städning i egen regi är avsedda all även gälla de statliga bolagen. Frågan har överiämnals till mig för besvarande.

Frågan om en allmän översyn av städbranschen i enlighet med riksdagens beslul bereds f n. inom handelsdepartementet. Jag räknar med atl inom korl kunna presentera riktlinjer för della utredningsarbete.

Vid riksdagsbehandlingen år 1972 av frågan om slädningsverksam-helen inom det statliga området uttalades all städning i egen regi i de fiesta fall är att föredra. Vidare uttalades atl delta inte ulesluler att myndigheter som övervägt entreprenad och finner denna fördelaktig även i fortsättningen har möjlighet atl vända sig till entreprenadfirmor. På grundval av riksdagens beslul har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att svara för central samordning och organisation av städnings-verksamheten inom del slalliga området. De givna riktlinjerna för städning vid de statliga myndigheterna kan inte anses vara tvingande för slalliga bolag.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om en översyn av städbranschen

Fru MARKLUND (vpk):

Herr talman! Jag ber atl få lacka handelsministern för svarel på min fråga.

Den senasle lidens intresse i massmedia för förhållandena inom slädbranschen har inte enbarl hafl del goda med sig att allmänheten visat starka sympatier för städpersonalens rälimätiga krav, utan del har också riktal uppmärksamheten på enlreprenadverksamhetens berättigande över huvud tagel.

De entreprenadfirmor som finns inom slädbranschen tycks undantagslöst ge sina anslällda sämre villkor än vad som gäller inom andra förelag. Del har anlylls all del slora problemd inom slädbranschen skulle vara de små, tillfälliga företagsbildningarna, som har betydligl slörre omsorg

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om en översyn av städbranschen

om ägarnas vinsler än om de anställdas arbetsvillkor och sociala villkor. Men händelserna vid ASAB visar atl del hänsynslösa ulnyltjandel av arbetskraften inte är begränsat bara till de s. k, småskutlarna. Delta slora städbolag, som ägs av mäktiga finansinlressen, försöker också på alla vis alt sälla sig på sina anslällda.

De förhållanden som avslöjats vid detta storbolag gör all man slarkl måste sätta i fråga om del inom slädbranschen finns någon skillnad mellan de s. k. seriösa förelagen och de små rufflarfirmorna. Mot den bakgrunden är det mycket bra atl del beslul riksdagen - f ö, på basis av en vpk-molion - fattade i november om en översyn av städbranschen nu skall verkställas genom en ulredning.

I likhet med vad tidningen Arbetet gör i sin ledare i dag, förutsätter jag atl denna utredning också skall la upp frågan om entreprenadverksamhetens berättigande. Den frågan har aktualiserats vid många tillfällen under de senasle åren, inle minsl från fackligt håll. Strejken bland städerskorna vid LKAB;s förvaltningar i Kiruna och Malmberget gav förnyad kraft åt ell fackligt krav rest från gruvarbelarhåll om atl entreprenadföretag inle skall anlitas.

Statsrådets svar all riktlinjerna inle kan anses bindande för statliga bolag är nalurliglvis inle vad jag hade hoppals på. Nu återstår för min del förhoppningen om alt LKAB och även andra slalliga såväl som privala förelag skall ha lärt sig så mycket av den senasle lidens händelser och inte minsl av städpersonalens stronga uppträdande alt de har fåll klart för sig all förelag av den här typen minsl av alll skall anlitas av statliga bolag. Jag vill bara fråga statsrådet om han delar min förhoppning på den punkten.

Herr handelsministern FELDT:

Herr talman! Fru Marklund noterade atl de slalliga bolagen av formella och praktiska skäl inle kan legalt bindas genom den här sorlens uttalanden på samma sätt som myndigheterna. Det beror på den skilda slällning de har i förvaltningen och i marknaden.

Däremot måste del även för ledningen i statliga bolag slå alldeles klarl vad regeringen och riksdagsmajorileten anser om hur della bör ordnas inom del statliga området. Jag ulgår från all alla som är verksamma inom del statliga området har noterat vad som sagts från regeringen och riksdagsmajorileten på den här punklen. Del tror jag är tillräckligt svar på fru Marklunds sista fråga.

Fru MARKLUND (vpk);

Herr lalman! Jag uppfattar handelsministerns svar som elt direkt ja på min fråga, om handelsministern delar min förhoppning alt LKAB och andra slalliga förelag skall ha lärt sig så mycket av den läxa de fåll på senare lid alt de skall överge enlreprenadsystemet, som de tyvärr alltför myckel har hemfallit ål all använda. Del har gett luft under ving-

arna ål ålskilliga firmor som verkligen på allt sätt unytljar människors behov av alt få arbele och som har som främsta syfle atl ge ägarna så slora vinsler som möjligt. Jag noterar handelsministerns svar som mycket posilivl.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3 Om vidgad vårdnadsrätt för fader till utom äktenskapet fött barn

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om vidgad vårdnadsrätt för fader till utom äktenskapet fött barn

Herr statsrådet LIDBOM erhöll ordel för atl besvara fru Lundblads (s) i kammarens protokoll lor den 10 januari intagna fråga, nr 15, och anförde:

Herr lalman! Fru Lundblad har frågat mig om jag mol bakgrund av att man i lagstiftning och i diskussion i fackpress och andra massmedia alll starkare betonat faderns betydelse för barnels ulveckling är beredd all medverka lill alt öka möjligheterna för fäder lill utom äktenskap födda barn, som sammanbor med barnet och dess moder, all få vårdnadsrätt på samma sätt som modern.

Riksdagen hemställde i höstas hos regeringen om en översyn av gällande bördsregler. Med anledning av denna hemslällan har arbetet med en översyn av bördsreglerna påbörjats inom justiliedepartementet. I samband härmed kommer också vårdnadsreglerna all ses över med sikte på all skapa möjligheter för ogifta föräldrar alt gemensaml få vårdnaden om sina barn. Resullalel av den pågående översynen kommer atl redovisas i en deparlemenlspromemoria under våren.

Fru LUNDBLAD (s):

Herr lalman! Jag vill gärna ge ullryck för myckel slor lacksamhel över del svar jag fåll av statsrådet Lidbom.

Det har varit ell länge känt behov atl man skulle ge de män, som verkligen lar sitt faderskap på allvar och ägnar sig åt barnets vård och ulveckling, en juridisk föräldrarätt och juridiska föräldraskyldigheler. Nu synes del äntligen vara på väg atl bli verklighet.

Del svar jag häromdagen fick från statistiska centralbyrån, när jag ville veta hur slor denna grupp män var, atl man fr. o. m. nästa år i folk-och bostadsräkningen skulle göra försök all urskilja denna grupp, är också elt tecken på att det inom allt fler områden anses all dessa fäders rällighder skall tillvaratas på ett annal sätt än tidigare.

Jag tror att många ungdomar har lust alt liksom jag lacka statsrådet för den myckel snabba reaktionen på riksdagens hemslällan på denna punkt.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 10 § 4 Om företrädesrätten till vårdnaden av barn

Torsdagen den

23 ianuan 1975 ''' statsrådet LIDBOM erhöll ordel för atl besvara herr Svenssons

--------------- i Malmö (vpk) i kammarens protokoll för den 14 januari inlagna fråga.

Omföreträdesrät- nr 20, och anförde:

ten till vårdnaden Herr lalman! Herr Svensson i Malmö har frågat mig om del strider

av barn mol gällande lag atl en efterlevande fader till utomäklenskapligi barn,

som fram lill moderns död sammanlevt med henne och som i och för

sig är lämplig som vårdnadshavare, kan få sin företrädesrätt ifrågasatt

genom alt en tredje person begär att få vårdnaden.

I fall då fadern eller modern till ell barn ensam har vårdnaden om barnet och vårdnadshavaren dör, kan det bara i rena undanlagsfall komma i fråga all någon annan än den efterlevande föräldern får hand om vårdnaden. Della gäller vare sig barnet är fött inom eller utom äktenskap.

Hen SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Jag får lacka statsrådet Lidbom för svaret, som jag tycker är ganska entydigl och klarl. Men jag skall ändå lillåla mig några kommenlarer och något resonemang.

Lagen säger alt vårdnaden i/ca//överföras på den efterlevande föräldern. Det enda som då kan bryla företrädet är såvitt jag förstår om barnets bäsla kräver all särskill förordnad förmyndare utses. Delta alternativ kan emellertid bara lillgripas om den efterlevande föräldern är olämplig, som slalsrädel klarl antytt i svarel. Om den efterlevande föräldern är i och för sig lämplig måste ju alternativet med förmyndare förfalla. Uppenbart är att man då inle kan ingå på någon gradering i lämplighet mellan föräldern och en tredje person. Annars skulle man ju generellt avskaffa företrädd och återgå lill gamla bestämmelser, som har blivil så hårt kritiserade.

Men nu förekommer del tydligen i praxis en annan tolkning, enligt vad jag har inhämtal. Lagen säger, att myndigheterna är skyldiga att överföra vårdnaden på efierievande förälder, om den inle med hänsyn lill barnels bästa finnes böra anförtros ål. förmyndare. Delta tolkas så all vem som helsl som är lämpligare än föräldern kan begära och få vårdnaden med brytande av förälderns rättsliga företräde. Man läser alltså inle lagtextens huvudsals, ulan endasl dess bisals. Följden blir att man i prakliken avskaffar föräldraförelrädel.

Della är en hell godtycklig och oacceptabel tolkning. En sådan gradering skall inle göras. Är föräldern olämplig, skall han avföras ur diskussionen. Är han i och för sig lämplig, skall varje annan person avföras ur diskussionen.

Jag vill bara komplettera med en ylleriigare fråga: Har jag fallal denna sak rätl?

Herr stalsrådet LIDBOM:

Herr lalman! Herr Svensson i Malmö har gjort en alldeles riktig uttolkning av föräldrabalken.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om faran för nedslag av rymdfarkoster

Herr ulrikesminislern ANDERSSON erhöll ordel för au besvara herr Svenssons i Malmö (vpk) i kammarens protokoll för den 15 januari inlagna fråga, nr 21, och anförde:

Herr lalman! Herr Svensson i Malmö har frågat mig om från svensk sida övervägs någol initiativ i internationella sammanhang med anledning av att vissa amerikanska rymdfarkoster inte förses med självförstörande mekanismer utan tillåts okontrollerat störta ned på jorden.

Del problem som herr Svensson tagit upp i sin fråga är sedan länge föremål för behandling i FN. Ämnet är komplicerat från både teknisk och rättslig synpunkt. Den 1 september 1972 irädde en konvention i kraft som syftar till atl ersätta skador förorsakade av nedfallande rymd-föremål. Tyvärr ger denna konvention inte etl så effektivt skydd som hade varil önskvärt och som vi på svensk sida verkade för under behandlingen av konventionen i FN. Ändå betecknar den ett framsteg. Förberedelser för Sveriges anslutning till konventionen kommer att inledas inom kort.

Beträffande den händelse som jag förmodar närmast föranlett herr Svenssons fråga kan sägas atl de nedfallande föremålen ulgör rester av en amerikansk Saturnusrakel. De amerikanska uppskjutningarna - liksom motsvarande ryska uppskjutningar - har hittills företagits i banor som ligger nära Jordens ekvatorsplan. Sverige kommer i samband med ett möte i FN:s rymdkommilté senare i år alt i samråd med andra intresserade stater inleda konsultationer med i första hand de båda rymdstormaklerna i syfte atl söka fastställa vilka möjligheter som kan föreligga att förhindra händelser av ifrågavarande slag, exempelvis genom destruktion av farkosterna.

Herr SVENSSON i Malmö (vpk):

Herr talman! Jag behöver knappast göra några nämnvärda kommentarer. Jag vill bara understryka viklen av att det här problemel, även om det nu ar i sin begynnelse, blir föremål för uppmärksamhet och att initiativ tas. Del måsle vara lika vikligl atl försöka få rimliga lösningar på de här risk- och säkerhetsfrågorna som del exempelvis är all vårda de internationella vattnen och andra miljölillgångar och skydda dem mol förstörelse och olycksrisker.

Jag vill bara notera all jag är höjd med del svar som har lämnats.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om faran för nedslag av lymdfar-koster

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om erkännande av den s. k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

Om skyldigheten för sjukvårdspersonal alt medverka vid aboriingrepp

§ 6 Om erkännande av den s, k. sjukhussjukan som yrkessjukdom

Herr socialminislern ASPLING erhöll ordet för atl besvara fru Hanssons (s) i kammarens protokoll för den 9 januari intagna fråga, nr 2, och anförde:

Herr lalman! Fru Hansson har frågat mig om jag är beredd atl vidla sådana åtgärder som är nödvändiga för alt få stafylokockinfektionerna, "sjukhussjukan", erkända som yrkessjukdom för dem som arbelar inom sjukvården.

Yrkesskadeförsäkringen ses f n, över av yrkesskadeförsäkringskom-millén. Kommittén väntas lägga fram sina förslag under första halvåret 1975. Enligl vad jag inhämtat har kommittén för avsikt att föreslå atl resistenta slafylokockinfektioner, dvs. den s. k. sjukhussjukan, skall las med bland de sjukdomar som räknas som yrkessjukdomar när de drabbar dem som arbelar inom bl. a. sjukvården.

Fru HANSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka socialministern för svaret. Det är myckel positivt och glädjande atl någonting tydligen snart kommer all hända på det här området. Kommunalarbetareförbundet har i många år försökt få den s. k, sjukhussjukan klassad som yrkessjukdom.

För alt del inle skall uppstå några missförslånd när del gäller min fråga skulle jag ändå vilja klarlägga vad jag menar när jag i frågan lalar om dem som arbetar inom sjukvården. I del begreppet lar jag nalurliglvis in hela vårdområdet. Vi har sjukhussjukan även på våra ålderdomshem. Givetvis tar jag också in annan personal än den som utför direkt vårdarbete. Där ingår också personal som handskas med smittat gods, t. ex. sopor och ivättgods.

Del är nödvändigt att den här frågan nu får sin snara lösning, och jag litar på att det kommer alt ske under året. Därför ber jag att än en gång få lacka för svarel.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7 Om skyldigheten för sjukvårdspersonal att medverka vid abortingrepp

Herr socialministern ASPLING erhöll ordel för all besvara herr Fri-dol/ssons (m) i kammarens protokoll för den 16 januari inlagna fråga, nr 24, och anförde:

Herr lalman! Herr Fridolfsson har frågat mig om jag är beredd atl vidla sådana åtgärder alt läkare och sjukvårdspersonal som av samvetsskäl önskar slippa medverka vid abort kan räkna med atl få sina önskemål tillgodosedda.

Socialstyrelsen har i ett cirkulär med råd och anvisningar rörande operationsteknik och patienlomhändertagande vid tidiga-abortingrepp ullalal atl om någon bland personalen, exempelvis på grund av sin eliska eller religiösa ståndpunkt, har svårt atl acceptera abortverksamheten vederbörande inle bör bindas lill detta arbele.

Vid tillkomsten av den nya abortlagen behandlade socialutskottet sjukvårdspersonalens skyldighet all medverka vid abort. Ulskolld framhöll den hänsyn man inom sjukvården liksom inom arbelslivel i övrigt bör ta till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden. Mol denna bakgrund förutsatte utskottet att läkare och annan sjukvårdspersonal som av etiska eller religiösa skäl har svårt atl acceplera abortingrepp skall slippa delta i verksamheten härmed. Å andra sidan förutsatte utskottet att sjukvårdspersonal som har betänkligheter i angivet hänseende inte skall vägra medverka då fråga är om abortingrepp som är nödvändiga för atl undvika fara för moderns liv eller hälsa,

I de anvisningar om tillämpningen av abortlagen som socialstyrelsen nyligen kommit ut med erinrar styrelsen om alt man i förarbetena till abortlagen framhållit viklen av all det las hänsyn till personliga önskemål om atl inle della i aborlverksamheten. Socialstyrelsen påpekar atl ansvarel för fördelningen av sjukvårdspersonalens arbele enligt sjukvårdskungörelsen i första hand vilar på klinik- och blockchefer. Socialstyrelsen betonar socialutskottets uttalande atl man vid denna fördelning inom sjukvården liksom inom arbelslivel i övrigl så långl del är möjligt bör ta hänsyn lill de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om skyldigheten Jör sjukvårdsperso-na/ atl medverka vid abortingrepp

Herr FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag tackar socialministern för svarel på min fråga.

I fjol beslutade riksdagen alt anta en ny abortlag - en lag som i prakliken innebär fri abort intill aderionde havandeskapsveckan. Socialutskottet och riksdagen var naturligtvis medvetna om all lagen skulle få konsekvenser för läkare och annan sjukvårdspersonal, som av etiska eller religiösa skäl icke kan acceplera atl utföra abortingrepp.

Socialutskottet bemödade sig därför atl lösa detta problem och formulerade sig så här: "att läkare och annan sjukvårdspersonal som av etiska eller religiösa skäl har svårt atl acceptera aboriingrepp, skall slippa delta i verksamheten härmed". Därför kom socialuiskoltd lill den slutsatsen att "någon förfatlningsmässig reglering av frågan inte är påkallad". Riksdagen anslöt sig lill dessa rikllinjer.

Den nya abortlagen resulterade alltså i atl sjukvårdsstyrelser runl om i landet hade att beakta atl all sjukvårdspersonal, som av nyss nämnda skäl icke ville utföra aboriingrepp, skulle slippa della. Man kan då fråga om delta ställningslagande respekteras. Nej, tror jag mig våga påstå -i varje fall icke tillfredsställande. Det finns exempel på att sjukvårdsstyrelser icke respekterar riksdagens uttalade mening. Vid Piteå lasarett har två överläkare - som begärt befrielse från alt deltaga i aboriingrepp av de skäl som jag här har nämnt - icke garanterats sådan befrielse.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om sky/dighelen för sjukvårdspersonal all medverka vid abortingrepp

Generaldirektör Rexed i socialstyrelsen slog häromdagen i en intervju i en tidning fast, alt det icke finns någon ovillkorlig laglig rätl för sjukvårdspersonal att slippa medverka vid abort. Generaldirektör Rexed använder, som socialminislern nyss gjorde här i kammaren, uttrycket "så långl del är möjligt". Där sätler man punkt. Till den förpliktande formuleringen sträcker man sig icke.

Jag skulle vilja ställa elt par frågor till socialministern eftersom jag finner del utomordentligt anmärkningsvärt atl socialminislern delar socialstyrelsens uppfallning på denna punkt. Eftersom rätten lill befrielse är ovillkorlig vill jag för det första fråga: Skall riksdagens ullalade anslutning lill socialutskottets mening respekteras och gälla i praktiken? För del andra skulle del vara av slort värde all få socialminislerns svar på själva principfrågan: Skall vi fortfarande ha samvetsfrihel i del här landel?

Herr socialminislern ASPLING:

Herr lalman! Redan före den nuvarande abortlagens tillkomst var del fastslaget i etl cirkulär från socialstyrelsen att den som hade svårt att acceplera abortverksamhel inte borde få till uppgift alt medverka i delta arbete. Den inställningen har senare understrukils i socialutskollels utlåtande över propositionen med förslag lill abortlag.

Låt mig stryka under atl i de anvisningar till den nya abortlagen som nyligen utfärdats har denna uppfattning kommit lill ett förnyat uttryck. Del bör därmed slå helt klarl atl man inom sjukvården har atl ta den hänsyn som är möjlig lill önskemål från personal som av samvetsskäl vill slippa medverka i aborlverksamhelen.

Herr Fridolfsson bör känna till att man här i kammaren icke kan ta upp enskilda fall. Jag kan inte diskutera med honom vad som har förekommit exempelvis i Piteå.

Jag skulle också, herr talman, vilja tillägga all när herr Fridolfsson citerar socialutskottets ullålande skall han återge den fullständiga texten.

Hen FRIDOLFSSON (m):

Herr talman! Jag skall gärna citera uttalandel i hela dess vidd. Socialutskottets utlåtande lyder i sin helhet:

"Beträffande fördelningen av arbelsuppgifterna bör beaklas atl ett utmärkande drag i dagens arbetsliv är ansträngningarna att ge de anslällda en ökad insyn i och eu ökal infiyiande på arbetsplaiserna och man bör, som departementschefen framhåller, inom sjukvården liksom inom arbetslivet i övrigt ta hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden. Mot denna bakgrund förutsätter utskoltel all läkare och annan sjukvårdspersonal, som av eliska eller religiösa skäl har svårt att acceptera aboriingrepp, skall slippa delta i verksamhelen härmed, varför någon förfatlningsmässig reglering av frågan inle är påkallad."

I denna texl finns icke formuleringen "så långl del är möjligt", ell ullryck som socialslyrelsen använder och som herr socialminislern an-

sluter sig till. Jag tycker, au socialministern använder en räll glidande, formulering när han säger all vederbörande bör befrias så långl det är möjligl. Enligt vad jag kan förstå har utskottet och kammaren definitivt tagit slällning för all sjukvårdspersonal som begär befrielse från att della i abortingrepp skall befrias. Del är del jag anser är så utomordentligt viktigt. Man tog icke någon lagsliflning på denna yllerligl väsenlliga punkt, eftersom alla tycktes vara överens om atl det icke skulle vara nödvändigl. Men efler vad som har skett och efler socialministerns ullalande här finner jag del vara helt nödvändigt.

Jag skulle vilja fråga om socialministern anser alt det bör bli en lagstiftning på den här punklen.

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Om skyklighelen för sjii/<vårdspersona/ all medverka vid abortingrepp

Herr socialminislern ASPLING;

Herr lalman! Jag skall fortsätta citatet ur socialutskottets ullalande där herr Fridolfsson slutade - alt han stannade just där är kanske karakteristiskt för del sätt varpå han vill deballera den här frågan.

Utskollel säger efter all ha framförl de synpunkler som herr Fridolfsson citerade: "Å andra sidan förutsätter utskoltel att sjukvårdspersonal som har betänkligheter i angivet hänseende inte skall vägra medverka då fråga är om aboriingrepp som är nödvändiga för alt undvika fara för moderns liv eller hälsa."

Herr talman! Jag har velat lill protokollet foga den fullständiga texten i detta avseende.

Herr FRIDOLFSSON (m):

Herr lalman! Del citat som socialminislern här gör förändrar inle på någol säll min fråga eller min argumentation. Min fråga berör icke, herr socialminister, fall som gäller "abortingrepp som är nödvändiga för alt undvika fara för moderns liv eller hälsa". Atl läkare skall slälla upp i sådana fall är helt klart.

Jag måste också slå fast att jag nalurligtvis icke etl ögonblick tror alt socialminislern vill köra över de läkare och annan sjukvårdspersonal som hyser samvelsbetänkligheter i en aborlsilualion och begär befrielse. Men del är mycket olillfredsslällande, om den nuvarande grumliga situationen som uppstått genom glidande formuleringar och tolkningar skall resultera i atl sjukvårdsstyrelser runt om i landel icke lillmötesgår den personal som -av religiösa eller etiska skäl begär befrielse,

Della är ulomordenlligl allvarligl, och det bör givetvis bli en ändring härvidlag.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Om sjukvårdsförmånerna inom Jörelagshälsovår-den

§ 8 Om sjukvårdsförmånerna inom företagshälsovården

Herr socialministern ASPLING erhöll ordel för atl i ett sammanhang besvara herrar Fågelsbos (c) och Wennerfors (ni) i kammarens protokoll för den 16 januari inlagna frågor, nr 25 resp, 31, och anförde:

Herr lalman! Herr Fågelsbo och herr Wennerfors har frågat mig angående åtgärder för atl anslällda som söker sjukvård hos förelagshälsovården skall få samma förmåner vid remisser som gäller för patienter hos privatpraktiserande läkare och inom den offentliga sjukvården.

I enlighet med riksdagens beslul gäller fr. o. m. den I januari i år nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. De nya ersättningsreglerna innebär bl. a. alt patienten behöver betala endast etl enhetligt belopp på högst 20 kr. eller i vissa-fall 25-30 kr. per besök. 1 likhet med vad som lidigare gällt inom den offentliga sjukvården berättigar denna patientavgift också till de röntgen- och laboralorieundersökningar som kan behövas.

En arbelsgivare, som anordnar förelagshälsovård för sina anställda, kan efter överenskommelse med allmän försäkringskassa få ersättning i särskild ordning från sjukförsäkringen. Denna försäkringsersättning kan även omfalla arbetsgivarens kostnader för undersökningar som görs efler remiss av förelagsläkaren. Sådana besök kan därigenom göras avgiflsfria för de anslällda.

Hithörande frågor har tagits upp i en framställning från arbetsmarknadens parter som är remitterad lill riksförsäkringsverket. Enligt vad jag inhämtal är frågan under behandling i verkels styrelse med sikte på atl finna den mesl praktiska lösningen beträffande ersättningsreglerna.

Hen FÅGELSBO (c):

Herr talman! Jag skall be atl få framföra elt lack till socialminislern för atl jag har fått min fråga besvarad.

Min uppfattning ärju,efter den kontakt jag har hafl med förelagsläkare, alt från den I januari 1975 får de patienter, som av företagsläkare blir remitterade till röntgenundersökning eller annan specialbehandling, belala denna behandling själva. Jag blev lilel förvånad när statsrådet säger här i svarel;

"En arbelsgivare, som anordnar företagshälsovård för sina anställda, kan efter överenskommelse med allmän försäkringskassa få ersättning i särskild ordning från sjukförsäkringen. Denna försäkringsersättning kan även omfatta arbetsgivarens kostnader för undersökningar som görs efter remiss av förelagsläkaren. Sådana besök kan därigenom göras avgiflsfria för de anslällda,"

Till sist säger också socialministern: "Enligt vad jag inhämtat är frågan under behandling i verkels styrelse med sikte på atl finna den mest praktiska lösningen beträffande ersättningsreglerna."

Jag vill fråga; Vilkel underlag flnns för att socialministerns yttrande i del stycke som jag citerade är riktigl?

Hen WENNERFORS (m):

Herr lalman! Jag ber också atl få tacka socialministern för svaret, och jag vill i övrigl instämma i vad herr Fågelsbo har anfört med anledning av svarel; jag skall inle upprepa del.

För socialministern skall jag emellertid understryka atl om det vore så som det står i del iredje stycket, som herr Fågelsbo citerade, så hade vi inte behövt ställa den här frågan. Eller har del kanske blivil en felformulering, så atl vi skall uppfatta detta på ell annat sätt?

Bara hell kort en fråga med anledning av svarel; Hur lång lid räknar socialministern atl det kommer atl la all få ell besked i den här saken? Är det fråga om ett halvår eller etl år? Det gäller ju ändå eu slort antal människor. Förelagshälsovården omfattar nästan I miljon anställda, och man kan alltså räkna med all det är nästan 1 miljon människor som är berörda av detta. Del är också räll många människor som redan har hunnil bli irrilerade över den orältvisa som i dagarna begås när del gäller sjukvården.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om sjuk-vårdsjör-måneina inom föreiagshä/sovår-den

Herr socialminislern ASPLING;

Herr talman! Jag vill understryka atl del inle inlräffal några förändringar i ersällningsreglerna för företagshälsovården när det gäller remisser till den offentliga sjukvården. Patienter med remiss från företagshälsovården får nu liksom lidigare belala 12 kr. Vid remiss till privatpraktiserande läkare belalar palienler med remiss från företagshälsovården samma enhelsbelopp som andra patienter. De ändrade förhållandena gäller vid remisser lill privat laboratorium eller röntgenmoltagning. Som framgår av mitt svar kan emellertid försäkringsersättning utgå även i dessa fall om arbetsgivaren slår för remisskoslnaderna och inräknar dessa i sina ersättningsberätligade sjukvårdskostnader.

Frågan om del finns anledning alt införa några kompletterande bestämmelser när det gäller vissa sjukvårdskostnader i anslutning lill företagshälsovården prövas f n, av riksförsäkringsverket. Jag vill avvakta resullalel av denna prövning innan jag ultalar mig om en viss lösning av de här aktuella praktiska ersättningsfrågorna.

Självfallet avser vi att så snabbt som möjligt - och jag vill gärna säga lill herr Wennerfors all del kommer inle atl la månader - få lill stånd en lösning i denna fråga som innebär atl patienter inle skall behöva komma i ell sämre läge än lidigare.

Hen WENNERFORS (m):

Herr lalman! Jag vill bara säga lill herr socialministern atl i de stora tätortsområdena - Storstockholmsområdet, Malmöområdet och Göteborgsområdet - kan man visserligen få de här undersökningarna för de lägre kostnaderna i den allmänna sjukvården, men problemet är bara att del är svårt att komma på plals och få undersökningarna utförda. I realilelen är del alltså så atl man måsle gå till privatlaboralorierna och betala t. ex. 82 kr. för röntgen. Följden blir atl den anställde, exempelvis

Nr 10 på del förelag där jag arbelar, Ivingas vända sig lill en privatpraktiserande

Torsdaeen den läkare för atl på det sättet få undersökningen utförd lill den lägre kost-

23 januari 1975 "''"-

--------------- Socialminislern har emellertid nu uttalat sig så positivt atl jag förstår

Om förhud mot all au socialministern är inställd på alt så snabbt som möjligt lösa frågan,

använda levande och det är jag myckel tacksam för.

ljus i barnstugor

Överläggningen var härmed slutad.

§ 9 Om förbud mot att använda levande ljus i barnstugor

Herr socialminislern ASPLING erhöll ordet för att besvara fru Nor-marks (s) i kammarens protokoll för den 16 januari intagna fråga, nr 28, och anförde:

Herr talman! Fru Normark har frågat mig om jag överväger etl eventuellt förbud mot alt använda levande ljus vid verksamheten på barn-slugor.

I socialstyrelsens anvisningar om brandskyddet vid anstalter tillhörande socialvården föreskrives bl. a. atl brinnande ljus, fotogenlampor eller tändstickor inle får användas på vindar, i garderober eller på andra plalser, där fara föreligger för anländning. Anvisningarna skall finnas tillgängliga i varje barnstuga. Kontroll skall årligen göras att innehållet i anvisningarna är väl känt för hela personalen.

Fru NORMARK (s):

Herr lalman! Jag tackar socialminislern för svarel.

Alt lära känna de fyra elementen är ell vikligl led i barnens uppfostran. Förr i liden, då öppen eld var nödvändig för alt klara den dagliga livsföringen, lärde sig barnen alt umgås med elden och vara aklsamma. All en vuxen människa skulle handskas vårdslöst med eld var uteslutet.

Det är förklarligt all barn och en del yngre vuxna numera inle har lillräcklig kännedom om och respekt för eldens egenskaper. Man enbarl ljusas av den skönhel och spänning som 1. ex. levande ljus ger, och så är olyckan läll framme.

Den eldsvåda som föranledde min fråga framställdes i en tidning som elt för barnen spännande äventyr, vilket slutade lyckligt genom all ingen människa kom till skada. Det var givetvis bra alt ingen kom till skada - del är självklarl - men del upprörde mig all den uppgivna brandorsaken i alla tidningar som jag läste bara noterades i förbigående. Orsaken till branden uppgavs vara all elt brinnande ljus hade stjälpts omkull på koll-avdelningen, alltså den avdelning där man har barn mellan elt och tre år. Föräldrar måste med orubbat förtroende kunna lämna sina barn på daghemmen, och därför är del inträffade så beklagligt.

Som jag inledningsvis nämnde är del ell viktigt led i barnens fostran
32 atl de får lära sig umgås med eld, och av slalsrådels svar framgår all

man inle överväger all införa någol förbud i del sammanhanget. Del var inte heller min önskan. Jag har endasl velal fästa uppmärksamheten på vad som kan ha varil en av orsakerna lill den inträffade olyckan. Eflersom ljusbränning under den mörka årstiden är ell vanligl och uppskattat inslag i verksamhelen på daghem och i förskolor får ingen möda sparas för all garanlera säkerhelen. I sisla hand bör elt förbud atl använda levande ljus lillgripas. Det slags brandolycka som här har inträffat får helt enkell inle upprepas.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om dataregistreringen av sjukvårdsinrättningars Journaluppgifter

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om dataregistreringen av sjukvårdsinrättningars journaluppgifter

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för all besvara herr Wijk-mans (m) i kammarens protokoll för den 16 januari inlagna fråga, nr 34, och anförde:

Herr lalman! Herr Wijkman har frågat mig om jag anser atl personer som är inlagna på sjukvårdsinrättningar skall ha räll alt slippa få sina journaluppgifter dataregislrerade, åtminstone till dess all dalainspektionen behandlat och närmare reglerat sjukvårdsdalakomplexel.

Datorbaserade journaler är ännu inle allmänt förekommande. I den mån de förekommer eller planeras är dl av ändamålen all ge patienterna förbättrad service. Della gäller bl. a. sådana palientuppgifler som vid olycksfall kan behövas snabbi.

Jag anser all patienternas förtroende för sjukvården kräver all de kan räkna med all journaluppgifler inte är åtkomliga för obehöriga. Data-registren är liksom de manuellt förda journalerna försedda med sekre-lessyslem som avser all förhindra obehörig åtkomst. Vidare ankommer del nu i första hand på datainspektionen atl göra de ofla besvärliga avvägningar som inlegrilelsskyddel på detta område kräver.

Datalagen Irädde i kraft successivt den 1 juli 1973 och den I juli 1974. Enligl övergångsbestämmelserna lill lagen får personregister, för vilka del behövs tillstånd av datainspeklionen, föras ulan sådanl tillstånd om registret tagits i drift före den 1 juli 1974 och ansökan om tillstånd gjorts före den I januari 1975. Enligt vad jag inhämtat från datainspektionen har tillstånd begärts inom den föreskrivna liden för de register som är aktuella på sjukvårdsområdet. Datainspeklionen kommer all pröva dessa ansökningar under år 1975.

Del finns enligl min mening inle anledning atl nu frångå de principer som statsmakterna godtagit vid dalalagens genomförande och som innebär all de register som fanns när lagen började genomföras skall få föras i avvaktan på dalainspektionens prövning. 1 avvaktan på denna prövning har f ö. inspektionen möjlighd all i samband med sin tillsynsverksamhet ingripa mol register, om della skulle visa sig påkallat.

3 Riksdagens protokoll 1975. Nr 8-12

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om dalaregislreringen av sjukvårdsinrättningars Journaluppgifler

Hen WIJKMAN (m):

Herr talman! En alltmer omfattande registrering av personuppgifler med hjälp av ADB håller på all växa fram i vårt samhälle. Della gäller inle minsl inom myndighdsseklorn. Därför finns del all anledning all fråga sig hur myckel information om var och en som bör få lagras i framliden. Datatekniken gör del möjligl att snabbt sammanställa information från olika källor och atl mer eller mindre klä av den enskilde. Hans integritet är då i fara, om vi inte iakttar restriktivitet när vi konstruerar och bygger upp ADB-regislren.

Men det är inle bara obehaget atl vela all myndigheterna kan kartlägga den enskilde in i detalj - hans bakgrund och personliga situation - som är relevant i sammanhanget. Vi kan inle heller vara säkra på alt ADB-lagrad information inte kommer på avvägar. Säkerhetssystemen är rent generellt - det vill jag säga - illa utvecklade i Sverige, och detta gör så all säga problemel dubbelt.

Just nu sker en omfattande uppbyggnad av ADB-system inom sjukvården på olika håll i landel, bl. a. för all lagra olika typer av journaldala. Därvid använder man sig i dag av olika modeller. 1 t. ex. Stockholms län har landstinget en central för hela regionen, och där finns uppgifter om regionens invånare, t. ex. diagnoser, som verkligen måsle betraktas som känslig information. Vissa diagnoser är spärrade, dvs. man kan inte direkt få fram uppgiften lill terminalen. Men en sådan diagnos som alkoholism finns inmatad, och man kan vid terminalen begära och få uppgifler om personer som lider av denna sjukdom.

Personalen är grupperad i olika klasser, och del krävs koder, nycklar och annal för all komma ål olika typer av information. Men en diagnos som den jag nyss nämnde kan man alltså få fram ulan några slörre besvär. Koderna är naturiigtvis personliga, men del är ingen hemlighet all det är relativt lätt all lyda dem. Vidare kan man aldrig garanlera vem eller vilka som befinner sig i de rum där terminalerna är placerade. Det finns alltså en mängd olika awägningsproblem i detta sammanhang.

Sjukvårdens syslem inom ADB-områdd har, som statsrådet framhöll - jag lackar för svarel - ännu inle lillståndsprövals i enlighet med dalalagen. Några enhetliga regler finns inle för systemen, vare sig när det gäller registrens omfattning, dvs. hur myckel uppgifler som skall ingå, eller hur systemen skall byggas upp. Del är svåra avvägningsfrågor som datainspektionen här slår inför; Hur skall systemen se ul? Hur myckel journaluppgifler skall få införas? Skall systemen byggas upp on-line för en hel region eller skall man koncentrera sig på lokala, mindre system för enskilda sjukhus? Till sisl ulgör också säkerhetsreglerna ett mycket svårt problem,

Eflersom läkarna är skyldiga alt föra register och i dag för elt parallellt register i de fall där ADB-system förekommer, vore del rimligl au, åtminstone i avvaktan på atl datainspektionen företar en närmare reglering, låla de palienler som begär del slippa komma in i ADB-syslemen. Dd är väldigl många patienter på de olika sjukvårdsenheterna som begärt

det - de känner oro för della innan frågorna har reglerats.

Nr 10

Herr socialministern ASPLING:

Herr lalman! Jag är medveten om all det här ofta gäller uppgifter av känslig natur och det är naturiigtvis av mycket slor betydelse alt sekretessfrågorna ägnas seriös uppmärksamhel - jag vill, herr lalman, understryka del. Därför skall också dessa frågor prövas av datainspektionen.

Jag vill slutligen betona alt datainspeklionen samarbetar med SPRI och med socialstyrelsen. Della bör vara en garanli för alt frågorna om inlegrilelsskyddel inom sjukvårdens datasystem prövas med den allra störsla omsorg.

Torsdagen den 23 januari 1975

Om dalaregistreringen av sjukvårdsinrättningars Journaluppgifter

Hen WUKMAN (m);

Herr lalman! Man skall nalurliglvis inle skrämma upp folk i onödan för ADB-regislrering. Den är givetvis myckel värdefull. Som statsrådet framhöll finns det på sjukvårdsområdet anledning all anta all den här typen av lekniskt hjälpmedel kan vara till slor nylla i vissa fall, t. ex. när det gäller folk som blivil akut sjuka eller svårt skadade och som snabbi behöver hjälp. Men frågan är hur syslemen skall byggas upp.

Personligen är jag myckel iveksam till syslem av den typ som t. ex. finns inom vårt landstingsområde: ell slort centralt system med diagnoser för hela regionens invånare. Jag kan väl länka mig ell slorl centralt register, ur vilket man snabbi kan få fram var patienten har vårdats tidigare för att sedan kunna gå direkl på den sjukvårdsinrättningen. Men om man i samma dalabank skall ha diagnoserna för alla människor i hela regionen inmalade finner jag tveksamt.

Av dessa skäl och eftersom säkerhetsfrågorna är så dåligt belysta och regleringen av dem är dålig vore del rimligl all låta palienler som känner oro för detta slippa ingå i syslemel. Del är nämligen så, atl del nu pågår elt uppbyggnadsskede och atl vi sannolikt inom ell halvår eller elt år får en reglering på det här området via dalainspektionens försorg, Eflersom del förs dubbla register skulle man kunna acceptera delta. Som del nu är kommer kanske en patient in till läkaren och säger att han vägrar all låla ADB-regislrera sina uppgifter. Läkaren har då ingen möjlighet atl villfara detta önskemål, ulan han får svara patienten: "OK, men om ni inle accepierar della får ni gå till ell annal sjukhus." Så kan man naturiigtvis inle hårdra principen, ulan del slutar ofla med all patienten las in på sjukhuset och all uppgifterna om honom registreras i ADB-regislrd.

Herr lalman! Jag noterar det ansvar som statsrådet tydligen känner för de här problemen. Jag tycker atl man i del här läget - eflersom del hela ännu är så oklart - borde kunna acceplera alt patienterna i de fall då de inle vill låla sina uppgifler ingå i ADB-syslemel också skulle slippa delta. Del skulle inte medföra vare sig tekniska eller ekonomiska problem, eflersom del bara skulle gälla i elt halvår eller ell år, men

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

del vore elt säll all tillmötesgå den oro som faktiskt finns hos den allmänna opinionen.

Överläggningen var härmed slutad.

Om försiärkl skydd
för beteckning på
politiskt parti § 11 Om förstärkt skydd för beteckning på politiskt parti

Herr juslilieminislern GEIJER erhöll ordet för atl besvara herr Isia-elssons (vpk) i kammarens protokoll för den 16 januari intagna fråga, nr 26, och anförde:

Herr lalman! Herr Israelsson har frågat dels vilka kriterier jag anser skall ligga till grund då myndighet skall pröva alt de politiska partiernas valbeteckningar klarl skiljer sig från varandra och dels hur lång lid som bör ha förflutit för all elt nyll parli skall få räll att ta över en partibeteckning som ett alltjämt existerande politiskt parli genom namnändring lämnat.

Genom en lagändring som antogs år 1974 har skyddet mol förväxling av partibeteckningar förstärkts. Enligl den nya beslämmelsen, som finns i 5 kap. 3 § vallagen, fordras för registrering atl partibeteckningen kan antas inle leda lill förväxling med beteckning som redan har registrerats eller som, med anledning av lidigare gjord ansökan, kan komma all registreras för vissl val. I fråga om motiven lill beslämmelsen får jag hänvisa lill propositionen 1974:35 s. 71 och till konstilulionsutskolieis belänkande 1974:21 s. 18. Beslul i registreringsfrågan meddelas av centrala valmyndigheten och kan överklagas till valprövningsnämnden. Del ankommer alltså inle på mig all i della sammanhang göra några närmare uttalanden lill vägledning för tillämpningen.

En partibeteckning är skyddad så länge som den är registrerad. Skyddet upphör alltså när partibeteckningen avförs ur registret. 1 5 kap. 6 § vallagen anges i vilka fall registrerad partibeteckning skall avföras. Detta skall ske om partiet begär del, om partiet inle har anmäll kandidaler i föreskriven ordning vid två på varandra följande ordinarie riksdags-eller kommunalval eller om parliel underlåter all anmäla ombud.

Hen ISRAELSSON (vpk):

Herr lalman! Jag lackar juslilieminislern för svarel på min fråga.

Bakgrunden lill min fråga är all vid registreringen lill 1973 års val med slöd av då gällande lagsliflning registrerades partibeteckningen Sveriges kommunistiska parti, en partibeteckning som vänsterpartiet kommunisterna använt så sent som 1967. Del är uppenbart all della kunnal leda lill förväxlingar, främsl från äldre väljare, som under många år känt parliel under den beteckningen. Del är t. o. m. länkbart all vi i dag inle hafl del omskrivna lotlningslägel i riksdagen, om den nämnda beteckningen hade vägrats registrering med hänvisning till risken för förväxling.

Man kan i detta sammanhang fråga sig vad moderata samlingspartiet

skulle säga, om ell nytt parli registrerades under beteckningen högern, eller vad centerpartiet skulle säga, om registrering medgavs av annal parli under beteckningen landsbygdsparliel bondeförbundel. För alt rikligt tillspetsa problemel kan vi göra tankeexperimentet att folkpartiet byll namn till liberalerna, såsom några inom del parliel föreslog, och alt ell annal parli medgivits registrering som folkpartiet. Jag behöver inte framhålla del orimliga i alt en sådan registrering skulle medges, men ändå var del ell liknande beslul som fattades av registreringsmyndigheten vid 1973 års val, då vpk:s gamla namn utlämnades till ell annal parti. Något sådanl får enligl vår mening inte upprepas.

Jag utgår från alt registreringsförfarandd inför nästa allmänna val sker enligl de intentioner som konstitutionsutskottet har givit uttryck ål och all den felaktighet som enligl vår mening begicks vid registreringen 1973 inle upprepas med hänvisning lill all ifrågavarande parli då fick en partibeteckning registrerad och på den grunden skall medges samma registrering också enligl den reviderade vallagen. Del skulle enligl mill säll alt se bryta mot både anda och bokslav i den nya, reviderade vallagen.

Nu sade visserligen justitieministern all han inle vill uttala sig om tillämpningen, men jag vill ställa en rent juridisk fråga; Om man vid föregående val enligt då gällande lag fick en partibeteckning registrerad, innebär det då all man automatiskt skall få samma partibeteckning registrerad enligl den reviderade vallagen som skall tillämpas näsla gång?

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Om förstärkt skydd för beteckning på politiskt parli

Herr justitieministern GEIJER:

Herr talman! Herr Israelsson harju nu mesl uppehållit sig vid silualionen före den lagändring som vi har lalal om. I del sammanhanget vill jag säga alt det är ingen hemlighet all de ändringar som sedan gjordes och som bl. a. innebar all förväxlingsrisken sköts i förgrunden tillkom mol bakgrunden av tillämpningen av lidigare gällande regler. Syflel var som sagl all slärka skyddet mol förväxling av partibeteckningar. Jag tror all nu gällande ordning skall ge ell tillfredsställande skydd.

Den fråga som herr Israelsson framställde sisl i sill anförande kan jag enklast besvara genom att säga alt lagändringen inte har någon retroaktiv verkan. Del betyder alltså alt en partibeteckning som är registrerad gäller vid näsla val.

Hen ISRAELSSON (vpk);

Herr lalman! Jag får lacka justitieministern för del klariäggandd. Det måste jag väl tolka på del sältel all del parli som fick vårt gamla namn registrerat vid 1973 års val automatiskt får del registrerat också vid näsla val. Del beklagar jag. Då har del i vårt fall inle blivil någon som helsl skärpning i prakliken, ulan den svårighet som skapades enligl den föregående lagen kommer all finnas kvar. Jag beklagar en sådan tillämpning.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om lagerslöd för sågverksindustrin

§ 12 Om lagerstöd för sågverksindustrin

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON erhöll ordet för alt besvara herr Nordins (c) i kammarens protokoll för den 17 januari inlagna fråga, nr 35, och anförde:

Herr lalman! Herr Nordin har frågat mig om jag är beredd atl under våren 1975 föreslå lagerslöd för sågverksindustrin för all upprätthålla sysselsällnirigen i branschen.

Jag är medveten om att sågverken f n. har avsällningssvårigheler. Lagren av färdigvaror är på många håll större än normall.

Som framgår av årels budgetproposition har regeringen begärt atl få fullmakt atl införa slöd lill lageruppbyggnad. Regeringen är självfallet beredd atl utnyttja fullmakten om arbetsmarknadsläget kräver det.

Hen NORDIN (c):

Herr lalman! Allra försl ell lack lill arbetsmarknadsministern för svarel.

Bakgrunden till min fråga är tvåfaldig - dels är den direkt ekonomisk, dels är den indirekt psykologisk.

Den svenska sågverksindustrin befinner sig i en unik och inom korl allvarlig situation. Knappasl någonsin lidigare har man börjat etl nyll år ulan alt några exportaffärer har kommit i gång. Och inte nog med det - sedan länge kontraklerade leveranser har ännu inte avhämlats av köparna. Del innebär ekonomiska påfrestningar för företagen, som i della läge skär ner sin produktion. Detta går i sin lur ut över de anställda.

Visserligen är de direkl permitterade ännu så länge få, men övergången till fyradagarsvecka och iredagarsvecka betyder ju lägre inkomsler för de anställda och lägre skatteintäkter för de berörda kommunerna.

Del goda året 1973 gav visserligen reserver som nu dämpar effekten av den dåliga konjunkturen, men snarl nog blir situationen akut. Minskad produktion vid sågverken innebär följder också i skogsbruket. Likaså uppslår störningar i massainduslrins försörjning av fiis. Den 30-procentiga minskningen av sågverksproduklionen märks nu överallt.

Ell lagerslöd skulle innebära ökad irygghel för de anslällda och de berörda kommunerna. Men det finns här också en psykologisk faktor. Importörerna i köparländerna söker i del längsta vänta ul säljarna. En klar deklaration från regeringen i del slora sågverkslandet Sverige all man ämnar stötta den svenska sågverksindustrins förmåga alt övervinna kommer all uppmärksammas ute i världen. Elt löfte om lagerstöd kan öppna marknaden i tid. Kanske kunde vi då undvika att en hel exportmiljard försvinner under 1975. Den miljarden behöver vi, nationalekonomiskt sell, för vår handelsbalans.

Nu noterar jag atl statsrådet i svaret säger atl han är medveten om problemets vikt. Men hänvisningen till årets budgetproposition bekymrar mig. Den avser ju liden efler den 1 juli 1975, och om silualionen blir ännu värre än nu, måsle åtgärderna sällas in snabbi. Annars kan del bildligt talat bli så, atl medan gräset gror dör kon. Jag tycker att vi

skall vara rädda om den värdefulla ko som svensk sågverksindustri är. Nr 10

Herr arbetsmarknadsministern BENGTSSON:

Herr talman! Som framgår av mitt svar lill herr Nordin är jag medveten om det här problemel för sågverksindustrin. Det har vi länge varil i regeringen. Redan i december månad aktualiserade arbetsmarknadsstyrelsen frågan hos länsarbetsnämnderna i de län som har denna industri och rekommenderade nämnderna atl vidla de åtgärder som del var möjligl att sätta in. En av dessa åtgärder är utbildningsslöd lill företagen. Del pågår nu utbildning vid elt par sågverk. Del visar sig vara en myckel bra åtgärd för all klara en sådan här situation - i stället för atl permitiera de anslällda utbildar man dem, så atl de blir bätlre skickade atl sköta sill jobb. Till denna verksamhel ulgår slalsbidrag.

Vidare har slörre företag stora miljöinvesteringar atl göra, och de har också pengar lill sådana åtgärder.

När del gäller lagerslödd framgår del alldeles klarl av mill svar atl vi är beredda att sälla in elt sådanl slöd. Nu begär jag fullmakt av riksdagen, men det innebär ju inte alt vi behöver vänta med ålgärderna lill den 1 juli då del nya budgetåret börjar. Slödel kan sällas in så snarl regeringen fåll fullmakten. Jag vill emellertid fästa uppmärksamheten på att lagerslödd inle i alla situationer är den bäsla åtgärden. Vissa lager är redan fyllda, och i sådana fall har man inte någon glädje av ett lagerslöd.

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om befrielse från skyldigheten all använda bilbälte i vissl fall

Herr NORDIN (c):

Herr lalman! Jag sätter värde på det senasle svarel. Jag delar statsrädels uppfattning all vi måsle vidla fiera älgärder i förening för alt komma lill rätta med del här problemel. Lagerslödel är emellertid den åtgärd som skulle få den störsla och snabbaste effekten. Som jag påpekade i mitt förra inlägg har lagerslödd även en rent psykologisk betydelse. Men statsrådets senasle inlägg vittnar ändå om all han är beredd all sälla in lagerstödet redan underdel första halvåret 1975.1 så fall har jag uppnått en del av syftet med min fråga, nämligen all den svenska regeringen ger en förklaring som jag tror kommer all uppmärksammas i köparländerna. Deras uppmärksamhel på vad man på högsla nivå här avser att göra för att stötta branschen är som bekant rätt väl utvecklad.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 13 Om befrielse från skyldigheten att använda bilbälte i visst fall

Herr kommunikalionsminislern NORLING erhöll ordet för att besvara herr Lothigius (m) i kammarens protokoll för den 14 januari intagna fråga, nr 19, och anförde:

Herr lalman! Herr Lothigius har frågat om jag är beredd alt vidta några

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om befrielse från skyldigheten all använda bilbälte i visst fall

åtgärder för all bilist, vars bilbälte för lillfället är ur funktion, efler dokumenlerad serviceanmälan får tillstånd atl använda sin bil lill dess reparationen kan ulföras.

Enligl gällande bestämmelser skall bilbälten finnas i framsätet på personbilar som betecknats som 1969 eller senare års modell och på samtliga sittplatser i personbilar som betecknats som 1970 eller senare års modell. I personbil av 1974 eller senare års modell skall bältena i framsätet vara försedda med upprullningsdon och i personbil av 1975 eller senare års modell skall upprullningsdon finnas även för bälten på övriga sillplalser.

Fr. o. m. den I januari 1975 är - med vissa undanlag - den som färdas på sådan sillplats i framsäle som är utrustad med bilbälte skyldig all använda bältet. Denna reform har föregåtts av noggranna förberedelser och en bred information.

De svårigheter som uppgetts föreligga i vissa fall all få reparerat eller ersatt skadat bälte har föranlett statens irafiksäkerhelsverk alt hålla överläggningar med bl. a. motorbranschen och bilbälteslillverkarna. Överenskommelse har därvid träffats om all motorbranschen vid behov skall tillhandahålla bilägare ulbylesbälte under reparalionsliden. Trafiksäker-helsverkel bedömer inte all ytterligare åtgärder är påkallade.

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag ber all få lacka kommunikalionsminislern för svarel på min fråga.

Bilbälleslagen växte fram med en viss tveksamhet. Man trodde försl all man skulle kunna klara sig med information och frivillighet. Då vi ju dock fattat detta tvingande beslul måsle del innebära au de komplikationer som inträffar skall kunna lösas på smidigt och enkell sätt. Det får inle under en övergångslid vara så all man strängt håller på lagens tillämpning när en särskild situation inträffar. Jag tycker atl del är orimligt all behöva ställa in bilen under kanske flera veckor därför alt verkstaden inte har möjlighet atl reparera eller byta ut ett bilbälte. Den enskilde bilägaren skall väl inte behöva lida för all myndigheter, tillverkare och verkstäder inte är tillräckligt förberedda.

Lägel är f. n. sådanl all Svensk bilprovning räknar med all underkänna ca 7 96 av alla bälten under 1975, sägs del. Det innebär all 120 000 bilägare drabbas av del nuvarande reparalionssyslemds brister. Nästan 100 % av de bälten som nu säljs är av den svårreparabla rullbälleslypen. Del är mol den bakgrunden man måsle se situationen. Del blir ofla så all sådana här bilbälten lappas ihop av ägaren själv eller ägarens hustru. Della ulgör en säkerhelsrisk och får en motsatt effekt mol vad som är både myndigheternas och allmänhetens önskemål. Jag är övertygad om alt en massa människor kommer atl sitta med dåliga bilbälten som är svåra atl kontrollera och som alltså är hell odugliga när en risksilualion uppslår.

Vad del gäller är all få en mjuk övergång. Man måsle kunna få elt intyg från auktoriserade verksläder all bilbältena är obrukbara och under

reparation. Del räcker inle med de ålgärder som angivils i svarel och den inslällning som statsrådet gav uttryck för. Jag tycker all det är beklagligt alt allmänheten skall få lida mol bakgrund av den situation som föreligger.

Herr kommunikalionsminislern NORLING;

Herr lalman! Under förberedelserna för bilbälleslagsliftningen redovisade irafiksäkerhdsverkel för motorbranschen resullalel av en undersökning som gjorls om i vilken utsträckning bilbälten inle hade godkänts vid konlrollbesiktning och framhöll då för motorbranschen all man måste hålla beredskap inför den ökade efterfrågan på bilbälten som kunde uppstå genom reformen. Motorbranschens riksförbund gick också ul lill sina medlemmar med information i ämnet och uppmaning all vidla ålgärder. Vad gäller informalionen lill allmänheten pekade Irafiksäkerhdsverkel på angelägenheten av all bilisterna kontrollerade sina bälten före lagens ikraftträdande och framhöll all man kunde vända sig lill leslanslall eller verkstad för denna kontroll.

När det nu trots della visar sig svårt i vissa fall all skaffa bilhallen, har ansträngningarna inriktats på att vidta ytteriigare åtgärder för att fylla del behov av bälten som föreligger. Del är mot den bakgrunden, herr Lothigius, som trafiksäkerhelsverkel hållit överläggningar med olika intressenter i frågan, bl. a, bilbälteslillverkarna och motorbranschen. Genom del utbytessystem som man kommil överens om och som jag redovisar i sisla stycket i milt svar finns alltså redan resurser för atl lillgodose de mesl angelägna behoven av bälten, och systemet kommer relalivl snarl alt vara fullt utbyggt.

Jag delar således trafiksäkerhdsverkels bedömning all del, ulöver denna överenskommelse mellan motorbranschen, bilbältestillverkarna och trafiksäkerhelsverkel, knappasl torde vara påkallat med ylleriigare åtgärder.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om befrielse från skyldigheten all använda bilbälte i visst fäll

Herr LOTHIGIUS (m);

Herr talman! När man upptäcker all särskilda svårigheter uppstår tycker jag det vore ganska nalurligl all medge en lämplig övergångslid, en frist, så all folk kan klara av dessa besvärligheter. Besvärligheterna blev myckel större än vad man från början hade tänkl sig, och då är del väl nalurligl alt man försöker hjälpas ål med en åtgärd så atl man kan klara den uppkomna situationen. Tvånget atl använda bilbälte är ju forlfarande inte totalt ulan beroende av bilens årsmodell. Därför tyckerjag inle all den situation som jag beskrivit är tillfredsställande. Människor kan få ställa in sina bilar under en längre tid, även personer som behöver sina bilar i sin dagliga verksamhet.

Del finns, herr kommunikalionsminisler, en gammal smed i min hembygd som en gång när han slog sig då han skulle reparera en maskin ål mig sade: När det jäklas, varför skall det alltid jäklas lill min nackdel! Och jag säger lill kommunikalionsminislern; När del jäklas för bilisterna,

Nr 10 lål del inle alllid jäklas till bilisternas nackdel!

Torsdagen den

23 ianuari 1975 '' kommunikationsministern NORLING:

_____________ Herr talman! Den fråga herr Lothigius har ställt är hur en bilist skall

Om Linjeflygs bete sig när han lämnar in sin bil för reparation av bilbältet och har

tillstånd lill Jetlrafik behov av bilen. Nu har överenskommelse träffats om atl bilisten i detta
på Bromma fall skall få ell ulbylesbälte. Därför har jag inle rikligt klarl för mig

vad del är därutöver som herr Lothigius egentligen söker. Man kan inle gärna ha någol behov ulöver della. Om man får ell ulbylesbälte genom denna överenskommelse kvarstår frågan: Är det någonting ulöver etl bälte som herr Lothigius vill ha?

Hen LOTHIGIUS (m);

Herr lalman! Del är del vissl inte. Del är bara del att della fungerar inte, dvs. det finns under en övergångslid icke sådana rullbällen lill-gängliga. Del finns inte lillräckligl många mot bakgrund av all så många bilisler åker omkring med dåliga bälten som nu behöver repareras. Min fråga gäller att få en längre övergångslid till dess man har fåll normala förhållanden.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 14 Om Linjeflygs tillstånd till jettrafik på Bromma

Herr kommunikalionsminislern NORLING erhöll ordel för atl besvara herr5e%/-e/7s(fp) i kammarens protokoll för den 16 januari inlagna fråga, nr 33, och anförde:

Herr talman! Herr Sellgren har frågat mig, när regeringen kommer all fatta beslut om förlängning resp. utvidgning av Linjeflygs tillstånd lill jetlrafik på Bromma.

Genom beslul i mars 1972 godkände luftfartsverket all Linjeflyg anskaffade flygplan av typ Fokker F-28 för atl på prov användas i svensk inrikeslrafik under två och ell halvt år. Besvär anfördes hos Kungl. Maj:l över lufifarisverkeis beslul. Kungl. Maj:i lämnade genom beslut den 30 juni 1972 besvären ulan bifall. Linjefiygs tillstånd att använda jel-fiygplanet Fokker F-28 utgår i december i år.

Del ankommer på luftfartsverket all, efter framslällning av Linjefiyg, beslula i frågan om fortsatt användning av Fokker F-28 och om betingelserna härför. Mot luftfartsverkels beslul kan i sedvanlig ordning besvär anföras hos regeringen.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr talman! Då herr Sellgren på grund av sjukdom är förhindrad alt
närvara har han bell mig all la emol svarel. Jag ber då försl all få tacka
42 för del svar som kommunikalionsminislern här har lämnat.

Inrikesflygel får allt slörre betydelse. Ju mer vi lokaliserar ul förelag och statliga verk, desto angelägnare blir del att vi har elt väl fungerande inrikesflyg. Inte minst Norrlandslänen är beroende av goda flygkom-munikalioner. Om inte den cenlrall placerade flygplalsen - i vårt fall Bromma - lillåls fungera på ell tillfredsställande säll innebär del elt svårt slag mol landets kommunikationer. Landsorlen får då sina kontakter med landets adminislraliva cenlrum och den slora marknaden i Stör-stockholmsområdet kraftigt försämrade.

Läget är f n. myckel ovisst. Linjeflyg har tillstånd all fram lill slulel av år 1975 använda tre flygplan av typ Fokker F-28 på Bromma. För planeringen av utbyggnaden av lillräcklig service erfordras besked så snarl som möjligt, om förulsällningar skall skapas för en fortsatt framgångsrik verksamhel. Au lägel är kritiskt fick vi en påminnelse om i november, då plan måsle stå kvar på marken av brisl på reservdelar och vissa turer därför måste inställas. Del är angeläget all Linjefiyg får möjligheter att fortsätta och utöka trafiken med en moderniserad nygplansfiolla. Men vad frågan nu i första hand gällde var när beslul kan motses.

Stalsrådet hänvisar till luftfartsverket, som är den myndighet som har atl besluta i ärendel. Jag förulsäller dock all kommunikationsministern och verket har goda kommunikationer, med varandra och att statsrådet med intresse följer denna viktiga fråga, i synnerhet som möjligheten all regeringen även denna gång så småningom får tillfälle alt pröva frågan inte kan uteslutas. Jag uttalar en förhoppning om atl besked skall kunna föreligga snarl nog och atl del skall bli möjligl atl utöka den flygplansflolla på tre Fokkerplan som nu flnns.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om hyresgästers rätt atl överta saneringsfastighel

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr lalman! För all ingel missförslånd skall uppstå vill jag bara framhålla vad som också är sagl i mill svar, all luftfartsverket kan inle agera, och än mindre regeringen, förrän del finns en framslällning från Linjeflyg om fortsatta Fokkerförsök. Det finns alltså ingen sådan framställning ännu. Vi måsle väl, herr Weslberg i Ljusdal, avvakta en framslällning från Linjefiyg.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 15 Om hyresgästers rätt att överta saneringsfastighet

Herr bostadsminislern CARLSSON erhöll ordet för all besvara herr Burenslam Linders (m) i kammarens protokoll för den 14 januari inlagna fråga, nr 17, och anförde:

Herr talman! Herr Burenslam Linder har frågat mig om jag anser del rimligl all en kommun förhindrar hyresgäster i en fasiighel, när denna säljs, att bilda bostadsrättsförening för all överta och sanera fasligheten.

Enligt förköpslagen (1967:868, omtryckt 1974:815) har en kommun för-

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om hyresgästers rätl atl överta saneringsfastighel

köpsrätl vid försäljning omfattande bl. a. sådan fast egendom som behöver rustas upp. Det innebär självfallet all en kommun har möjlighet atl falla beslul som ger del resultat herr Burenslam Linder har angett. Frågan om detta är rimligl eller inte kan inle besvaras generellt. Del ankommer på kommunerna alt göra dessa bedömningar i de enskilda fallen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om atl boendeulredningen enligl sina direktiv har all pröva bl. a. lämpligheten av och förulsällningarna för all i vissa fall åstadkomma ell ökal inflytande för hyresgästerna i samband med sanering genom övergång lill kooperativ ägandeform. Boendeulredningen avser all redovisa sill slutbetänkande under år 1975.

Hen BURENSTAM LINDER (m);

Herr talman! I den proposilion som regeringen lade fram i höstas påpekade statsrådet all del var bra för bostadsmarknaden om man kunde ha mer av egnahem och bostadsrätter. Det är ell påpekande som jag gärna vill instämma i, men det är också mol den bakgrunden som del är häpnadsväckande all bostadsminislern inle har velat vidta kraftfullare åtgärder för all åstadkomma jusl denna ökning av medbestämmandet. Del räcker inle all man säger all hyresgäster skall få bättre möjlighet all förhandla; del räcker inle atl övedåla lill hyresgästorganisationen all behandla frågorna som "typfall" i sina förhandlingar, vilkel bostadsminislern lalar om i propositionen.

Den ulveckling som vi sell några exempel på i Stockholms kommun under senare lid visar klarl all del behövs kraftfullare åtgärder för all hjälpa sammanslutningar av enskilda människor, som själva vill ta etl ansvar för all öka sill medbestämmande och sill inflytande. Vi har i våra bostadspolitiska molioner lagl fram förslag till lösningar i linje med dessa önskemål, och den pågående utvecklingen visar att de förslagen borde vinna riksdagens gillande.

Samtidigt som jag tackar för svarel, herr bostadsminister, beklagar jag all inle bostadsminislern vill ge ell mer konkret och posilivl besked lill dessa människor, som vill la eget ansvar i dessa vikliga frågor.

Herr bosladsminislern CARLSSON;

Herr talman! Jag skall kanske för ordningens skull påpeka atl mill svar utgår från den nu gällande lagstiftningen. Den har blivil i ell avseende skärpt fr. o. m. årsskiftet. Beträffande de äldre ärenden som forlfarande kan föreligga lill behandling vill jag inle ge ett lika kategoriskt svar. Därvidlag kan del uppslå vissa tolkningssvårigheler.

Eftersom jag själv är medlem i såväl bostadskooperalionen som konsumentkooperationen är jag emellertid givetvis glad för herr Burenstam Linders intresse för denna form av ekonomisk verksamhel. Del kan jag bara hälsa med tillfredsställelse. Men när vi skall ge oss in på en sådan här ny väg all försöka förverkliga bostadsrätten är det rimligl all vi klargör för oss vilka konsekvenser del kan få i de enskilda fallen. Man måsle

länka även på minoriteten i ell hus. Man måsle beakta kommunens evenluella behov av och önskvärdheten av atl åstadkomma en större sanering i etl område. Della är bakgrunden lill all Stockholms kommun, såvitt jag vet, har satt i gång en ulredning och atl - som jag sade i mill svar - även en statlig utredning är på gång. Innan jag gör längre gående uttalanden är del alltså rimligl all avvakta dessa två utredningar och evenluella ytterligare kommunulredningar.

Hen BURENSTAM LINDER (m):

Herr lalman! Bostadsminislern har haft olika tillfällen atl, om han så hade önskat, ange en klarare viljeinriktning än den som kommil lill ullryck hillills.

När del gäller den ulredning som Stockholms kommun lillsatl tror jag inle all jag har fel om jag säger alt socialdemokraterna har varil synnerligen negaliva lill all detta spörsmål skulle tas upp. Det har varit etl motstånd, precis som del har varit ett motstånd jusl från socialdemokratisk sida mot atl - i de fall som varil akluella i Slockholm - enskilda människor skulle få bilda en bostadsrättsförening för all på del sättet få ökal medinflytande över sin egen boendesilualion.

Herr bosladsminislern CARLSSON;

Herr lalman! Jag råkar ha etl papper som innehåller socialdemokralernas uttalande i Stockholm. Där anförs all del finns anledning all från kommunens sida närmare analysera och belysa frågorna kring bildandel av bostadsrättsföreningar och all faslighelsnämnden uppdrar ål fastighetskontoret alt verkställa en sådan ulredning. Det är alltså etl klart tillstyrkande av ulredningen.

Hen BURENSTAM LINDER (m);

Herr lalman! Vi har val inle möjlighet all fördjupa oss så myckel i vad som hänl och inle hänt i Stockholm. Även jag har läsl de handlingar som finns, och jag tror inle alt bostadsminislern har möjlighet all göra gällande någonting annal än alt del från socialdemokralisk sida funnils en förvånansvärd negativism när det gällt all hjälpa människorna i de berörda fallen att verkligen få det ökade medbestämmande som är aktuelll i boendefrågor.

Överläggningen var härmed sluiad.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om bistånd med svenskt veleöverskoll ål hungrande folk

§ 16 Om bistånd med svenskt veteöverskott åt hungrande folk

Fru statsrådet SIGURDSEN erhöll ordel för all besvara herr Werners i Malmö (m) i kammarens protokoll för den 10 januari intagna fråga, nr 11, och anförde:

Herr lalman! Herr Werner i Malmö har frågat mig om jag vill redogöra

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om bistånd med svenskt veleöverskoll ål hungrande folk

för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslul all bistå hungrande folk med svenskl veleöverskoll.

Den 30 december 1974 uppdrog regeringen åt SIDA all upphandla svenskl vete för 100 milj. kr. Så snarl leveransmöjlighelerna kan överblickas kommer regeringen atl besluta om fördelningen av de 90 000-100 000 lon vete inkl. frakt som de anvisade medlen beräknas räcka lill.

I sammanhanget kan jag meddela att del vete för 80 milj. kr. som SIDA redan lidigare fått i uppdrag alt upphandla med kataslrofmedel har fördelals på följande sätt: Bangladesh 24 000 lon, Indien 20 000 lon, Tanzania 15 000 ton saml Somalia 5 000 lon.

Jag kan tillägga atl en överenskommelse har i dagarna träffals mellan den indiska regeringen och Svensk Spannmålshandel om leverans av 100 000 lon svenskl vete. Den indiska regeringen har förklarat sig vilja finansiera denna upphandling lill hälften med tidigare anvisade svenska biståndsmedel och lill hälften med egna medel.

Hen WERNER i Malmö (m):

Herr lalman! Jag ber all få lacka fru statsrådet Sigurdsen för svaret på min enkla fråga, vilkel ju ger klart vid handen all statens kvarnar maler långsamt. Del anges alt regeringen fattade sitt beslul den 30 december. Vi log samma beslul i kammaren den 12 december. Sedan reste vi hem och åt skinka och julgröt, och regeringen tog sig inte samman förrän efler helgen. Vi vissle all lusentals människor svalt i hunger-distrikten i Väsibengalen och i Bangladesh under de mellanliggande dagarna. Del gällde en katastrofinsats, fru Sigurdsen. Varför vänta så länge?

Vi var inle heller bundna vid vetet. Del sades i ulskollsbelänkandel tydligt all del gällde leveranser av vete eller andra insatser som mol-lagariandel kan prioritera. Har man undersökt hurvida Bangladesh eller Väsibengalen t. ex. kunnal vara till freds med brödsäd från Thailand, där.man under tiden hade kunnat köpa sådan?

Vidare har jag genom riksdagens upplysningsijänsl fått reda på atl SIDA så sent som den 10 Januari ännu inle hade fått bekräftelse på regeringens beslut och därför inle har kunnal vidla åtgärder för atl göra några uppköp.

Jag tycker all del är beklämmande atl man inle kan skilja mellan en sådan katastrofinsals och insalser på lång sikt. Jag förslår l. ex. med tanke på fru Sigurdsens anförande i Helsingborg all fru Sigurdsen är inställd på de senare insalserna. Där sade hon smått nedlåtande all insalser av den förra typen ju bara hjälper för stunden och gjorde en jämförelse med vårt land - när arbetarna förr i liden svall var de bara lillfälligl hjälpta av nödulspisningar. Nåväl, men var då nödulspisningarna så meningslösa? Om man inte har reformer alt vänta, skall man då också behöva sakna ransoner?

Del är precis samma sak med katastrofbiståndet i dag. Vi begriper alla all det inle på någol säll kan ersätta de långsiktiga insalserna. Men

man kan inle ulveckla och utbilda en folkgrupp utan att försl se lill alt den överlever.

Fru statsrådet SIGURDSEN:

Herr lalman! Riksdagsdebatten hölls den 12 december. Teoretiskt hade det funnils en möjlighet all fatta beslutet den 18 december. Del låg alliså en konselj emellan. Men vi hann inle med del och fattade alltså beslul i konselj den 30 december.

Del pågår förhandlingar mellan SIDA och Svensk Spannmålshandel och jag fick, herr Werner i Malmö, ell myckel starkt intryck av riksdagsdebatten och av den opinionsyttring som kom lill känna på många olika säll alt det i första hand var det svenska veteöverskolld som skulle komma i fråga när regeringen skulle verkställa riksdagens beslul.

1 samband med del vill jag bara säga alt av de ca 100 000 lon som det kan bli fråga om finns det enligt Svensk Spannmålshandel för dagen ungefär 50 000 lon som kan levereras sedan vi ordnat med frakt osv. Övriga 50 000 lon kommer all kunna bli lillgängliga senare under våren.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om bistånd med svenskt veteöverskott ål hungrande folk

Hen WERNER i Malmö (m):

Herr lalman! Jag vill än en gång betona atl vissl gällde del vete i första hand, men beslutet innefattade också andra insatser som mol-tagariandel kan prioritera, öm man inventerar och upptäcker atl man inle förrän fram i april kan bistå ell land där lusenlals människor sväller ihjäl varje dag, då måsle man väl göra de andra insalserna. Jag anser inle atl man kan slå lill svars med all underiäla della. För varje dag man uppskjuter en hjälp, som man kan ge, bidrar man lill mångas död.

Fru statsrådet SIGURDSEN;

Herr talman! Jag kanske är lilel förvånad över herr Werners i Malmö myckel sena upptäckt av all del inte var förrän i vår som leveranserna av vetet kunde komma till stånd. Både vi och Svensk Spannmålshandel försökle under den s. k. veiekampanjen informera om all del inte fanns något vete omedelbarl tillgängligt, ulan all del skulle finnas senare under våren. Del verkar som om herr Werner hade upptäckt del försl i och med alt han fick mill svar på sin fråga.

Hen WERNER i Malmö (m):

Herr lalman! Della har jag icke upptäckt i dag, ulan del anförde jag redan under riksdagsdebatten i höstas. Och det ärjust därför jag menar alt har vi nu detta veleöverskoll, så har vi också råd att bistå på annal säll. Jag skall inle la upp någon veledeball igen, men fru Sigurdsen vet lika väl som jag alt del hela är en prisfråga. Hade man gett lantbrukarna aprilprisel, hade man också fåll fram vetet nu.

Överläggningen var härmed slutad.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om SIA-utredningens förslag

§ 17 Om SIA-utredningens förslag

Fru statsrådd HJELM-WALLÉN erhöll ordet för att besvara fröken Hällens (fp) i kammarens protokoll för den 16 januari intagna fråga, nr 32, och anförde;

Herr lalman! Fröken Hörién har frågat mig om jag delar uppfattningen all SIA-utredningens förslag måsle antas i sin helhel eller också hell förkastas.

Jag delar inte uppfattningen all utredningens förslag vid remissbehandlingen skall antas eller förkastas i sin helhel. Jag kan inle heller finna alt denna uppfallning framförs i SlA-uiredningens belänkande.

Missförståndet grundar sig förmodligen på all utredningen förordar all kommunerna vid införandel av del nya syslemel själva skall få bestämma när de vill gå över till det nya systemet under en femårsperiod. Vid det beslutet skall, enligl SIA, inle kommunerna kunna la delar av föreslagna ålgärder och avslå från andra. SIA ser sina förslag som sammansatta av fiera ålgärder i syfle all förbättra skolans inre arbete. Tillsammans bildar dessa förslag en helhel och kan enligt ulredningen inle genomföras isolerade om del avsedda syflel skall uppnås.

Della synsäll kan enligl min mening inle tolkas så, all förslaget som sådanl vid remissbehandlingen skall antas eller förkastas i sin helhet. Del tillkommer självfallet remissinstanserna att bedöma förslaget i alla dess delar, såväl i fråga om enskilda förslag som i dess helhel, saml hur genomförandel bör ske. Jag ulgår ifrån alt remissbehandlingen sker på sådanl sätt.

Fröken HÖRLÉN (fp);

Herr talman! Försl vill jag tacka statsrådet för svarel på min fråga. Del innehöll en bedömning av SlA-ulredningens förslag som jag i slort sett delar. Min avsikl med frågan var inle heller alt väcka debatt utan atl få ell klarläggande på en punkt som vållat och fortfarande vållar bekymmer på sina håll. Man har i remissarbetet varit tveksam om huruvida man skulle underkasta varje delförslag en kritisk granskning eller om man endasl hade att tillstyrka förslaget i dess helhet eller förkasta del. Efter slalsrådels svar bör den evenluella tvekan på den punklen kunna skingras.

Någol måsle emellertid ligga bakom utredningens formulering: "En övergång till en verksamhel inom skolan enligt utredningens förslag måsle därför omfalla samtliga delar av della och övergången ske samtidigt för alla rektorsområden och skolenheter inom samma kommun."

Statsrådet säger i sill svar: "Missförståndet grundar sig förmodligen på att utredningen förordar alt kommunerna vid införandet av dd nya systemet själva skall få beslämma när de vill gå över lill del nya syslemel under en femårsperiod. Vid det beslutet skall, enligl SIA, inle kommunerna kunna ta delar av föreslagna ålgärder och avslå från andra."

Detta skulle väl ändå inte behöva innebära att åtgärderna utformas

så som förslaget framställer del, och del skulle inle heller vara nödvändigl all samtliga förslag las vid del slutliga beslutet.

Jag vill ändå föra in en tanke som kanhända skiljer sig litet från den som statsrådet här framförl i sitt svar. Man skulle möjligen i SlA-ul-redningen kunna sägas ha vissa grundläggande tankar som vi inte kan komma ifrån när det gäller genomförandet av SlA-ulredningens förslag.

Så långl jag förslår är del en grundläggande tanke i SIA, atl vissa bestämda ekonomiska resurser, som lidigare fördelats enligl generella, cenlrall faslslällda regler, skulle ges lill kommunerna för all fördelas på lokal nivå. På della sätt hoppas man få en problemslyrd resursanvändning, som bällre passar de lokala behov som man också på den egna orten har lällare all överblicka. Ulan en sådan överföring av beslutsfattandet kan över huvud lagd inle SIA realiseras.

Vidare kräver ett sådant beslutsfattande nya former. Grundläggande i del sammanhanget är införandel av en beslyrelse med en relalivl bred representation av olika intressenter. All denna beslyrelse med nödvändighet skulle få jusl den sammansättning SIA föreslår är däremol inle sagl.

Utformningen i övrigl av alla deluppslag från SIA bör, som statsrådet här lidigare antydde, bli beroende av skiftande lokala förutsättningar och behov. Vad remissinstanserna då har all göra är all ulifrån sina lokala förhållanden och erfarenheler ge en så saklig krilik som möjligl av varje delförslag i SIA.

Såvitt jag förstår är en sådan framslällning av remissinstansernas silualion i överensstämmelse med statsrådets uppfattning.

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Om SIA-utredningens förslag

Överiäggningen var härmed sluiad.

§ 18 Föredrogs och hänvisades

Molioner

Nr 304-311 lill konstilulionsulskolld

Nr 312-320 till skatieutskottd

Nr 321-325 lill juslitieutskollet

Nr 326 till lagutskottet

Nr 327-331 till utrikesulskolld

Nr 332-336 till försvarsulskollel

Nr 337-341 lill socialförsäkringsutskollet

Nr 342-351 till socialutskoltel

Nr 352-354 lill kulturulskoltel

Nr 355-365 lill ulbildningsulskollel

Nr 366-375 lill irafikulskoltel

Nr 376 lill ulbildningsulskollel

Nr 377 lill trafikulskoliei

Nr 378-380 lill jordbruksulskoltd

Nr 381 till civilulskollet

Nr 382-385 lill jordbruksulskoltd

Nr 386-396 lill näringsutskollel

4 Riksdagens protokoll 1975. Nr 8-12

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 397 till socialutskottet

Nr 398-403 lill inrikesutskollel

Nr 404 till civilulskollet

Nr 405 lill inrikesutskollel

Nr 406-412 lill civilulskollet

§ 19 Föredrogs och bifölls inlerpellalionsframställningen nr 19.

§ 20 Herr talmannen meddelade all propositionerna nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan för morgondagens sammanträde,

§ 21 Anmäldes och bordlades

Motioner

Nr 413 av herrar Ahimark och Molin om diskrimineringen av viss veckopress

Nr 414 av herr Fiskesjö om arkivsladga för riksdagen

Nr 415 av fru Frändås och fru Andersson i Kumla om skyldighet för kommun att utse officiant vid borgerlig begravning

Nr416 av herr Lindahl i Hamburgsund m.fl. om utlandssvenskarnas röslrält vid riksdagsval

Nr 417 av herrSc7;ö7/ m.fl. om utlandssvenskarnas rösträtt vid riksdagsval

Nr 418 av herr Werner i Malmö om produklionsbidrag lill i Sverige utgivna dagstidningar på främmande språk

Nr419 av herr Winberg m.fl. om förbud för myndighet atl i öppen försändelse lämna uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden

Nr 420 av herr Bohman m. fl. om den ekonomiska poliliken

Nr421 av herr Hermansson m.fl. om begränsning av svenska investeringar ulomlands

Nr 422 av herr Löfgren och fru Söder om tilläggsdirektiv för besparingsutredningen

Nr 423 av herr aj Ugglas m.fl. om del enskilda sparandet

Nr424 av herr Bergman i Göteborg m.fl. om beskattningsreglerna för upprustning och ombyggnad av bostadsfastighet

Nr 425 av herr Bohman m. fl. om skattepolitiken

Nr 426 av herr Börjesson i Falköping om differentiering av hundskatten

Nr 427 av herr Clarkson m.fl. om slopande av reklamskatten, m.m.

Nr 428 av fru Diesen om ändring av reglerna för beskattning av två-familjshus

Nr 429 av herr Enlund m. fl. om enhetliga regler för avdrag vid inkomstbeskattningen för resor med egen bil

Nr 430 av herr Fågelsbo om justering av inkomsttaxeringen vid beslul i besvärsinslans om taxeringsvärde på faslighet

Nr431 av herr Hermansson m.Jl. om skärpl förmögenhelsbeskallning

Nr 432 av herrar Gustajsson i Säffle och Jonasson om avdrag vid inkomsttaxeringen för skyddskläder

Nr 433 av herrar Jadestig och Johansson i Malmö om kompetenskrav för bilräde vid upprättande av självdeklaration

Nr 434 av herr Johansson i Skärstad m. fl. om vissa alkoholpolitiska ålgärder

Nr 435 av herrar Lindkvist och Wictorsson om viss ändring av skallen på spelaulomaler

Nr 436 av herr Nisser m. fl. om beskaltningen av vinstmedel i fiskevårdsföreningar

Nr437 av herr Petersson i Gäddvik m.Jl. om realisationsvinslbeskail-ningen vid avyttring av fasiighel

Nr 438 av herr Petersson i Röslånga m. fl om realisaiionsvinslbeskall-ningen vid avyttring av egnahemsfastighel

Nr 439 av herr Schött m.fl. om ändring av reglerna för beskattning av realisationsvinst på fastighelsförsäljning vid byte av bostadsort

Nr440 av fru Ström m.fl. om undanlag från reklamskatt för trycksak rörande konsumentupplysning

Nr 441 av herr Strömberg i Botkyrka om befrielse från reklamskatt i vissa fall för tidningar utgivna av ideella organisalioner

Nr 442 av fru André och herr Johansson i Växjö om inrättande av ytterligare avdelningar vid kammarrätterna i Slockholm och Göteborg

Nr443 av herr Ericson i Örebro m.fl. om ersättning åt brandmannen Lars Enoch Peliersson

Nr 444 av herr Olsson i Sundsvall om rättegångskostnaderna i mål rörande vårdnaden om barn

Nr 445 av herr Polstam m.fl. om höjl anslag lill brottsförebyggande rådet

Nr446 av herr Sundgren m.fl. om rättegångskostnaderna vid vårdnads-tvister

Nr 447 av herrar Sundman och Hernelius om slopande av fylleristraffel

Nr 448 av herr Svanström om åtgärder till förhindrande av inbroli i fritidshus

Nr 449 av fru Thunvall m. fl om utbyte av ed mot försäkran

Nr 450 av fru aJ Ugglas om ersättningen lill nämndemän

Nr 451 av herr Winberg m.fl. om vidgade förmåner enligl rältshjälpslagen

Nr 452 av herr Lindk-vist om ändring av laxeringskravel vid visst bostadsarrende

Nr 453 av herr Nyquist om ändring av ärvdabalkens bestämmelser om s. k. efterarv

Nr 454 av herr Sundgren m. fl. om ändring av bestämmelserna om underhållsbidrag enligt föräldrabalken, m. m.

Nr 455 av fru Swarlz och herr Remgård i Falkenberg om ändrad lid för bördslalan

Nr 456 av herrar Adolfsson och Clarksonom underiällandeav resorlill och från östländerna

Nr 457 av herrar Ahimark och Olsson i Kil om en medborgarkommission för offentliggörande av handlingar om Raoul Wallenberg

Nr458 av herr Gillström m.Jl om specialundervisningen i u-länderna

Nr459 av herr Werner i Malmö m.fl. om åsiklsförföljelsen i vissa stater

Nr 460 av herr Nilsson i Krislianslad m.fl om grundutbildning m. m. för värnpliktiga med handräckningstjänstgöring

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Nr 461 av herr Turesson om förläggande av arlilleriskjuiskolan till Älvdalen

Nr 462 av herr Gillsiröm om ändrade regler för bostadstillägg ål folkpensionärer

Nr 463 av herr Henmark och fru Ekelund om vårdbidrag lill uivecklings-siört barn som vårdas av fosterföräldrar

Nr464 av herr Lindkvist m.Jl om vidgad rätt lill föräldrapenning vid adoption och foslerhemsplacering

Nr 465 av herr Nilsson i Växjö w..//. om ändrade ersättningsbestämmelser vid företagsläkares remiss av patient lill laboratorie- och röntgenundersökning

Nr 466 av herr Olsson i Asarum om sjukpenningklassplaceringen av intagen på fångvårdsanslall, m. m.

Nr 467 av herr Olsson i Asarum om vidgad rätt lill sjukpenning vid tjänstledighet för barntillsyn

Nr468 av herr Olsson i Edane m.fl om sjukpenningen lill dellidsar-betande m. fi.

Nr 469 av fru Oskaisson m. fl. om rält lill sjukpenning vid regelbundet återkommande läkarkontroller

Nr 470 av fru Radesjö m.fl om reseersättning vid besök på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Nr 471 av fru Thunvall m. fl om ersättning för kostnad i samband med aborlrådgivning

Nr 472 av herr Bladh in. fl om karlläggning av vårdbehovel för njursjuka, m. m.

Nr 473 av fröken Engman och fru Bergander om normer för privatpraktiserande läkares verksamhet m. m.

Nr474 av herr Ericson i Örebro m.fl om inrätlande av en medicinsk nomenklaiurcenlral

Nr 475 av herr Fågelsbo om vidgade möjligheter lill statsbidrag vid inköp av invalidbil

Nr 476 av herr Gillström in. Jl. om statsbidrag lill förskola för behandling av talsvårigheter hos barn

Nr 477 av herrar Gustavsson i Alvesta och Jonsson i Mora om statsbidrag lill enskilda förskolor, m. m.

Nr 478 av herr Gustavsson i Alvesta och fru Oskarsson om översyn av bestämmelserna om statsbidrag för resa lill och från seinesterhem m, 111,

Nr 479 av herr Hagberg i Örebro m.fl om försöksverksamhet med kul-lurinrikiad social hemhjälp

Nr 480 av herr Hallgren m. fl om förbud mol enmansbetjäning på godståg

Nr481 av herr Hallgren m.Jl om rätt för icke kollektivavialsslutande facklig organisaiion au ut.se skyddsombud, m. m.

Nr 482 av herr Hörberg om sex timmars arbetsdag, m, m.

Nr 483 av fru Johansson i Uddevalla om räll för Gräskärrs yrkesskola lill direktiniagning av vissa underåriga, m. m.

Nr 484 av fru Jonäng om inlegrilelsskydd vid konlroll för all motverka läkemedelsmissbruk, m. m.

Nr 485 av herr Karlehagen m.fl. om ökat anslag lill bistånds- och ka-tastrofulbildning av läkare m. fi.

Nr486 av fru Landberg m.fl om statsbidraget lill barnstugor

Nr 487 av herr Larsson i Karlskoga m. fl. om förbud lor läkare atl utfärda dödsbevis för anhörig

Nr 488 av herr Larsson i Vänersborg m.Jl om bidrag ål barn och ungdom för inköp av glasögon

Nr 489 av herrar Mathsson i Fagersla och Sundgren om viss försöksverksamhet vid Sundbo ungdomsvårdsskola

Nr 490 av herr Mattsson i Lane-Herrestad om ökal anslag lill försöksverksamhet med undervisning av psykiskl utvecklingsstörda vuxna

Nr 491 av herr Nilsson i Krislianslad in. fl om bekämpande av hjärl-och kärlsjukdomar

Nr 492 av herr Olsson i Kil och fru Frcenkel om obligatorisk föräldrautbildning

Nr 493 av herr Pettersson i Helsingborg m.fl om åtgärder mol övertidsarbete

Nr 494 av herr Rask m.Jl om hänsynstagande lill färgblindhet

Nr 495 av herr Sellgren m.jl om ökad tillgång till s. k. naluriäkemedel

Nr 496 av fru Sundström m.fl. om statsbidrag till inköp av luftrenare lill astmasjuka

Nr 497 av fru Troedsson m.fl. om ålderdomshemmens läkemedelsinköp

Nr 498 av herr Adolfsson m. fl om en opinionsundersökning rörande programutbudet i TV, m. m.

Nr 499 av fröken Andersson och fru Göthberg om användandet av förkortningar i offentligt tryck

Nr 500 av herr Andersson i Edsbro m.Jl om ökal utbud av textade TV-program

Nr 501 av herr DaneU m. fl om ökad konsumentinformation i Radio-TV

Nr 502 av herrar Eriksson i Ulfsbyn och Norrby om ökal anslag lill Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning

Nr 503 av herr Hagberg i Örebro m.fl om den kommunala kulturmiljö -och byggnadsminnesvården

Nr 504 av herr Jadestig m.jl om ökat anslag lill Bidrag lill Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Nr 505 av fru Jonäng m.fl om ylleriigare Ijänsler som stiftsadjunkt för den finskspråkiga befolkningen i Sverige

Nr 506 av fru Jonäng m.Jl om slalligl anslag lill stiftelsen Silvanum i Gävle

Nr 507 av herr Maltsson i Lane-Herrestad m. Jl om statsbidrag lill museer

Nr 508 av fru Mogård in. jl om användningen av anslaget Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.

Nr 509 av fru Mogård m.fl om ulslällningsersältning lill konstnärer och konsthantverkare

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 510 av herr Nygren m.fl. om en kammarorkester i Umeå Nr 511 av fru Ryding m.jl om ökal anslag lill Tidskriftsslöd Nr 512 av fru Ryding m. Jl. om enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader Nr 513 av herr Werner i Malmö om bidrag ur kyrkofonden lill de estniska,

lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna i" Sverige Nr 514 av herrar Ångström och Olsson i Kil om stödet till lokal ungdomsverksamhet Nr 515 av herr Andersson i Edsbro m.jl. om undervisning i teckenspråk Nr 516 av fru Anér om kunskaper i ämnet biologi som förutsättning för

tillträde till viss poslgymnasial utbildning Nr 517 av herr Bergman i Göteborg m.jl. om inrättande av ytterligare

en tjänst på det gerialriska området Nr 518 av herr Bladh m.Jl. om inslitutionsföreslåndare vid grundskolan

och gymnasieskolan Nr 519 av herr DaneU om fier utbildningslinjer på Gotland Nr 520 av herr Danell m.jl. om konsumeniorienlerade TRU-program Nr521 av herr Gustafsson i Byske m.Jl om högre teknisk utbildning i

Skellefteå Nr 522 av herr Gustajsson i Uddevalla in. fl om höjning av statsbidraget

till Restenässkolan Nr 523 av fru Göthberg m.fl. om åtgärder för atl förslärka barns kul-

lurmedvelenhet Nr 524 av herr Henmark om administrativ utbildning vid slatens institut

för högre utbildning av sjuksköterskor Nr 525 av herr Henrikson m. jl om slalsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor Nr 526 av herrar Hjorth och Hugosson om inrätlande vid tekniska högskolan i Slockholm av en tjänst som biträdande professor i vägbyggnad Nr 527 av herr Johansson i Hållsta m. fl. om Irädgårdsutbildning inom

gymnasieskolan Nr 528 av herrar Jonsson i Mora och Westberg i Ljusdal om tillsättande av en parlamentarisk beredning vid instilulel för social forskning Nr 529 av fru Jonäng m.jl om högskoleutbildning i Gävle och Bollnäs Nr 530 av fru Jonäng m. fl om försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Sandviken Nr 531 av fru Ludvigsson m. fl. om ökal anslag till reumatologisk forskning Nr 532 av herrar Maltsson i Lane-Herrestad och Eriksson i Ulfsbyn om ökat antal tjänster som förskolekonsulenl m. m. för blinda och synsvaga barn Nr 533 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Eriksson i Ulfsbyn om

ökad produktion av läromedel för utvecklingsstörda Nr 534 av fru Mogård m.fl om objektiviteten i skolundervisningen Nr 535 av herr Molin m.fl. om stipendier för forskarutbildning Nr 536 av herr Nilsson i Agnas m.fl om högre teknisk utbildning i SkeU lefteå

Nr 537 av herr Nilsson i Kristianstad om ökat stöd lill forskningen rörande reumatiska sjukdomar

Nr 538 av herr Nordstrandh m.Jl om statsbidraget till Särskilda åtgärder på skolområdet

Nr 539 av herr Nordstrandh m. fl. om statsbidrag till reservvikarier inom skolväsendel

Nr 540 av herr Nordstrandh m. fl om utbildning och fortbildning av speciallärare

Nr 541 av herr Nygren och fru Hansson om musikulbildningen i Norrland

Nr 542 av herr Olsson i Timrå m.fl. om ökad skolundervisning rörande arbelsmarknaden och dess parter

Nr 543 av herr Regnéll m.jl om inrällande vid Lunds universitet av en professur i socialräll

Nr 544 av fröken Rogestam m.jl om statsbidraget till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Nr 545 av fröken Rogestam m.Jl om inrättande vid Göteborgs universitet av en professur i genelik

Nr 546 av herr Strindberg om språkvården i undervisningen

Nr 547 av herr Strömberg i Bolkyrka om vidgad rält lill statsbidrag för tjänster som invandrarkonsulenl

Nr 548 av herr Strömberg i Botkyrka om huvudlärarljänster för invand-rarundervisning

Nr 549 av fru Sundberg in. jl om inrällande vid Lunds universitet av en professur i tillämpad psykologi

Nr 550 av fru Sundberg m.jl om ökad samverkan mellan skola och näringsliv i fråga om den gymnasiala yrkesutbildningen

Nr 551 av fru Sundberg m.Jl om interkommunall bidrag till statsbidrags-berättigad skola med riksrekryiering

Nr 552 av herrar Sundman och Akerjé/dt om ökal slalsbidrag till toxikologisk utbildning, m. m.

Nr 553 av herr Söderström om organisaiion och finansiering av ADB inom högre utbildning och forskning

Nr 554 av herr Andersson i Edsbro om tidigareläggning av vägbygget Brottby-Rösa, m. m.

Nr 555 av herr Andersson i Ljung in./l. om fördelningen av väganslagen

Nr 556 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro om undervisning i samband med körkortsutbildningen i förstahjälpsålgärder vid irafikolycksfall

Nr 557 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro om hanteringen av fariigl gods i svenska hamnar

Nr 558 av herr Bengtsson i Landskrona om lokal myndighets infiyiande på fordonshasligheten inom tätbebyggt område

Nr 559 av herr Bladh m.jl. om kommunala trafiknämnder

Nr 560 av herr Boström m.Jl om regionalpolitiska stödåtgärder för främjande av transportväsendel, m. m.

Nr 561 av herr Böriesson i Falköping om ändring av SJ:s godstaxor

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 562 av herr Böriesson i Falköping och herr förste vice talmannen Bengtson om enhetlig telefontaxa för hela riket

Nr 563 av herr Böriesson i Falköping och herr förste vice talmannen Bengtson om vidgad möjlighet lill återkallelse av irafiklillslånd

Nr 564 av herr Fageriund m.fl. om bällre samordning av de slalliga transportföretagens verksamhet

Nr 565 av herrar Fälldin och Helén om statsbidragen lill vägbyggande, m. m.

Nr 566 av herr Gustajsson i Säffle m.jl om en plan för utbyggnaden av vallenvägar inom landel

Nr 567 av herr Gustavsson i Nässjö m.jl om persontågslrafiken på sträckan Nässjö-Oskarshamn

Nr 568 av fru Göthberg och fröken Rogestam om översyn av bestämmelserna om skolskjutsar, m. m.

Nr 569 av herrar Helén och Fälldin om ålgärder för alt öka SJ:s konkurrenskrafl

Nr 570 av herr Henmark m.Jl om upprustning av vägnätet inom Krislianslads län

Nr 571 av herr Hörberg och fru Frcenkel om normer för vägräckens konstruktion

Nr 572 av herrar Johansson i Skärstad och Magnusson i Nennesholm om vägunderhållet

Nr 573 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. om förbättrat vägunderhåll i Älvsborgs län

Nr 574 av herr Lothigius m.jl om Stockholms flygplatsfråga

Nr 575 av herrar Lundgren och Palm om transport av farligt gods med passagerarflygplan

Nr 576 av herrar Nilsson i Agnas och Nisserom undanlag för handikappade från vissa parkeringsbeslämmelser

Nr 577 av herr Nilsson i Kalmar m.Jl om riktlinjer för den framlida väg-och iransportplaneringen

Nr 578 av herr Nilsson i Kalmar m.jl. om ökat lekmannainflytande inom vägväsendet

Nr 579 av fru Olsson i Helsingborg och herr Fiskes.jö om parkeringsplatser på motorväg m. m.

Nr 580 av fru Olsson i Helsingborg m.fl. om skyldighet för gånglrafikanl all efter mörkrets inbrott bära reflexanordning

Nr 581 av fru Oskarsson och fru Tilländer om hastighetsbegränsning vid vägarbete

Nr 582 av herr Persson i Karlstad m.jl om viss översyn av det statliga transporlslödel

Nr 583 av herrar Petersson i Röslånga och Håkansson i Rönneberga om stimulansåtgärder inom charterflygbranschen

Nr 584 av herrar Pettersson i Lund och Hugosson om anslutningen av televerkets planerade datanät till ulländska datanät

Nr 585 av herrar Strindberg och Nordgren om minskningen av anslags-

ramen för kommunikationsdepartementets kapilalbudgd

Nr 586 av herrar Strömberg i Bolkyrka och Jonsson i Alingsås om ålgärder för atl öka traflksäkerheten vid färd med moped

Nr 587 av herr Strömberg i Bolkyrka m.Jl om ell snabbtåg i Mälarregio-nen

Nr 588 av herrar Svanström och Kindbom om förfarandet vid ändring av postanstalls namn

Nr 589 av herrar Torwald och Johansson i Hållsta om samhällsekonomiska bedömningsgrunder inom traflkpoliliken

Nr 590 av herr Alflin m.fl om en plan för miljö- och landskapsvårdande insalser

Nr 591 av herr Andersson Ljung/n.//, om statsbidraget till djursjukvården

Nr 592 av fru Anér ni. jl om återvinning av avfall

Nr 593 av herr förste vice talmannen Bengtson om förbud mol s. k. prydnads- och sällskapsdjur i bur

Nr 594 av herr förste vice talmannen Bengtson och herr Börjesson i Falköping om bevarande av den svenska åkerjorden

Nr 595 av herrar Björk i Gävle och Olsson i Järvsö om omprövning av skördeskadeskyddet

Nr 596 av herr Ekström om handläggningen av miljöskyddsärenden

Nr 597 av herr Enlund m. fl om ökal demokratiskt inflytande i lantbruksnämnderna

Nr 598 av herr Fältdin m.fl om jordbrukspolitiken

Nr 599 av herr Henmark in. fl. om ökad sockerbetsodling

Nr 600 av herrar Johansson i Växjö och Wirtén om jakt på duvhök

Nr 601 av fru Marklund och herr Lövenborg om del slalliga stödet lill mindre jordbruk och dellidsjordbruk, m. m.

Nr 602 av fru Olsson i Helsingborg m. jl om ökad konlroll av importerade vegeiabilier

Nr 603 av herr Persson Heden m.Jl om viss översyn av jordförvärvslagen

Nr 604 av herrar Pettersson i Örebro och Bengtsson i Göteborg om översyn av reglerna för lantbruksnämndernas försäljningsverksamhet

Nr 605 av herrar Strindberg och Söderström om ökad sockerbetsodling

Nr 606 av herr Strindberg m.jl. om ökal slalligl anslag lill radioielefon-anläggning på fiskefartyg, m. m.

Nr 607 av herrar Svanström och Andersson i Nybro om en översyn av veierinärdistriklsindelningen

Nr 608 av herr Werner i Malmö om användningen av djur för vetenskapliga ändamål

Nr 609 av herr Ångström om principerna för ersätlning av skador vid översvämningar

Nr 610 av fröken Andersson m.Jl om förbud mol s. k. enarmade banditer

Nr 611 av fru Anér om inflytande för dalaanvändare på fördelningen av anslag inom dataområdet

Nr 612 av herr Andersson i Örebro om ulredning av frågan om ell lo-talinlegreral formatsyslem grundat på Sl-enheter

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 613 av herr Berndtson m.jl om utnylljande för civ ila ändamål av krigs-malerielinduslrins resurser

Nr614 av herr Bohman m.jl med anledning av propositionen 1975:7 om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier

Nr615 av herr Bohman m.jl om näringspolitiken

Nr 616 av herr Boström m. fl. om driftstöd till dagligvarubuliker i glesbygd

Nr 617 av herr DaneU m. jl om konsumentverkets reklamationsverksam-hel

Nr 618 av herr Fridolfsson med anledning av propositionen 1975:7 om förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier

Nr 619 av herr Gustajsson i Byske om återinförande av affärslidsregle-ringen

Nr 620 av herr Haglund ni. fl om en vetenskaplig studie av utvecklings-problematiken kring Stålverk 80 i Luleå

Nr 621 av herrar Hjorth och Wictorsson om forlsatl utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark

Nr 622 av herrar Hörberg och Jonsson i Alingsås om forskning angående utnylljande av vindkraft m. m.

Kr 623 av herr Jansson m. Jl med anledning av propositionen 1975:2 med förslag om lilläggsslal 11 lill riksstalen för budgelård 1974/75

Nr 624 av herr Lövenborg m.jl om förbud mot s. k. enarmade banditer

Nr 625 av herrar Nilsson i Kristianstad och Karisson i Huskvarna om undanlag från marknadsföringslagen för vissa stiftelser m. fi. organisalioner

Nr 626 av herr Nilsson i Visby m.jl om en fond för del gotländska näringslivel

Nr 627 av fru Olsson i Helsingborg och herr Carlsson i Vikmanshytlan om anslag för främjande av sameslöjden

Nr 628 av herr Olsson i Järvsö m.jl om höjning av lånegränserna för företagareföreningarnas direkllån, m. m.

Nr 629 av herr Petersson i Gäddvik m.jl. om ändrade redovisningsprinciper för statens vattenfallsverk

Nr 630 av herrar Sjönell och Andersson i Örebro om investeringsbidrag till mindre och medelstora förelag

Nr 631 av fru Sundberg m.jl om det framtida varudeklarationssystemd i Sverige

Nr 632 av herr Weslberg i Ljusdal m. jl. om utbyggnad och modernisering av kraftverk i Indalsälven, m. m.

Nr 633 av herr Andersson i Lycksele m.Jl om klassificering av Sloruman som regionall cenlrum

Nr 634 av fru André och fröken Andersson om ulbyiesijänsier för slalliga ijänstemän

Nr635 av herr Gösta Gustajsson i Göteborg m.jl om ökatantal lokalkontor för arbetsförmedlingarna

Nr 636 av herr Haglund in. fl om införiivande av hela Gävleborgs län med del allmänna slödområdei

Nr 637 av herr Johansson i Skärstad m.fl. om dokumentation rörande anställningar i biståndsverksamhet

Nr 638 av fru Landberg och fru Hörnlund om vidgad rätt till kontant arbetsmarknadsstöd

Nr 639 av fru Marklund och herr Lövenborg om elt långsiktigt utvecklingsprogram för Tornedalen

Nr 640 av herr Nilsson i Kristianstad om statsbidragen till rörelsehindrade vid förvärv av bil

Nr 641 av herr Nygren m.jl. om etablering av industricentrum i Vilhelmina

Nr 642 av herr Nordin om ändring av orlsklassificeringen av Örnsköldsvik

Nr 643 av herr Nordstrandh m.fl om utbildning genom AMS av grov-plålslagare och grovsvelsare

Nr 644 av herr Persson i Karistad m.Jl om försöksverksamhet med halv-skyddat arbele inom skogsbruket

Nr 645 av herr Rämgård in. jl. om införlivande av Rättviks kommun med del inre stödområdet

Nr 646 av herrar Stridsman och Johansson i Holmgården om intensifierad kommunal sysselsäiiningsplanering i Karesuando församling

Nr 647 av herr Stridsman m. fl om offerlsyslemel som regionalpolitiskt instrument

Nr 648 av fru Sundberg m. fl om anordnande av vidgad praklikverksamhel vid statliga verk och myndigheter

Nr 649 av fru af Ugglas m.jl om utlämnande på entreprenad av vägbyggande med beredskapsmedel

Nr 650 av herr Ulander m.jl om rätt lill facklig informationsverksamhet på betald arbetstid

Nr 651 av herrar Ullsten och Ahimark om fullsländigl föreningsrättsskydd för arbetstagare

Nr 652 av herr Ekinge om decentralisering av den statliga verksamheten

Nr 653 av herr Fälldin m.jl om ökal slalsbidrag lill förbällring av boendemiljön, m. m.

Nr654 av herr Glllsiröin m.jl. om sänkning av åldersgränsen för rält lill bostadstillägg

Nr 655 av herrar Hagberg i Örebro och Olsson i Edane om konstnärlig utsmyckning av flerfamiljshus

Nr 656 av herr Johansson i Hållsta m.jl om fritidsbebyggelses nytljande för permanenl boende

Nr 657 av herr Johansson i Hållsta m.jl om vidgade kreditmöjligheter för fritidsbebyggelse

Nr658 av herr Nilsson i Tvärålund m.jl. om en ekonomisk karta över vissa delar av Norrlands inland, m. m.

Nr 659 av herr Polstam m.Jl. om renovering av Linköpings slott

Nr 660 av herr Rämgård ni. jl. om ersättning för intrång vid vägbygge

Nr 10

Torsdagen den 23 Januari 1975

Nr 10

Torsdagen den 23 januari 1975

Meddelande om frågor

Nr 661 av herr Ulander m.jl om installation av hiss vid ombyggnad av hus

Nr 662 av herr af Ugglas m.jl om löpande information lill riksdagen rörande andra länders sociala trygghetssystem och skattebelastning på medborgarna

§ 22 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framslällls

den 22 jamiari

Nr 44 av herr Komstedl (m) lill herr industriministern om slallig investering i bransch med avsällningssvärighder:

Broilerkonsumlionen i Sverige har sjunkit myckel markant under senaste året. Detta har drabbat både broileruppfödare och broilerslaklerier. IVO Food;s (jäderräslakteri i Gärsnäs i Simrishamns kommun har nu som en följd av denna ulveckling varslat om friställning av 125 anställda. Samtidigt avser staten all genom Invesleringsbanken och AMS salsa flera miljoner i ell nyll Ijäderfäslakleri i Mörbylånga.

Anser statsrådet det vara riktigl atl staten investerar i en bransch som redan har avsättning-ssvårigheter?

Nr 45 av herr Alsén (s) lill fru statsrådet Hjelm-Wallén om yrkesinriktningen av den högre utbildningen;

De bärande tankegångarna bakom den blivande högskolereformen har varit atl utbildningen skall ges en mera yrkesinriktad karaktär. I årels budgetproposition har förslag lagts till en kraftig reducering av intagningen till lärarhögskolorna. För lärarhögskolan i Uppsala förulsälls all ingen intagning skall ske lill klasslärarulbildningen under budgetåret 1975/76.

Statsrådet har i sammanhanget anmäll sin avsikl all lillsälla en ulredning rörande lärarhögskolornas organisaiion. Kommer denna ulredning all ha lill uppgift all särskill beakta här berörda tankegångar beträffande yrkesinriktningen av den högre utbildningen?

den 23 januari

Nr 46 av herr Nilsson i Tvärålund (c) till herr kommunikalionsminislern om poslservicen på landsbygden:

Vill statsrådet ge sin principiella syn på huruvida postverket bör kunna genomföra sådan förändring av postservicen på landsbygden som av kommunen och den berörda bygdens befolkning bedöms som en betydande försämring?

Nr 47 av herr Westberg i Ljusdal (fp) till herr kommunikalionsminislern Nr 10

om säkerhelen vid posliransporter: Torsdagen den

Meddelande om frågor

Med anledning av inträffade händelser då post försvunnit under träns- 23 januari 1975 port ber jag all få slälla följande fråga lill herr kommunikalionsminislern:

Ämnar statsrådet vidta några ålgärder för all förbättra säkerhelen vid posliransporter?

§ 23 Kammaren åtskildes kl. 15.39.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen