Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1974:141

Onsdagen den 11 december

Kl. 19.30

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

§ 1 Riktlinjer för bostadspolitiken m. m. (forts.)

Fortsattes överiäggningen angående civiluiskotteis betänkanden nr 36 och 37 samt skatteutskottets belänkande nr 56.

Herr HÖRBERG (fp):

Herr talman! Låt mig få börja med all uttrycka min glädje över att moiionen 1909 delvis har tillstyrkts av civilutskotlet. Utskottet föreslår atl kammaren skall ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sagt om initialstöd till ombyggnad av bostadslägenheter, ett stöd som vi motionärer yrkat skulle ulgå även under 1975. Vi har blivit bönhörda till hälften genom att utskottet föreslår att sådant stöd skall ulgå under första halvåret 1975. Det kan inle råda något tvivel om att denna föriängning av det s. k. initialstödei blir av betydelse för ombyggnaden av många av våra omoderna bostadslägenheter. Jag ber således atl få yrka bifall till utskottets hemställan under punkten 37.

I moiionen 1910 av herr Jonsson i Alingsås och mig finns tre yrkanden.

Del första yrkandet gäller krav om statliga eller kommunala lånegarantier lill kontantinsatser för de medborgare som önskar förvärva eget hem eller andel i bostadsrättsförening. Utskottet avstyrker detta yrkande på principiella grunder men anger inle närmare vilka. Representanter för folkpartiet och moderata samlingspartiet har emellertid reserverat sig lill förmån för yrkandei. Det måste anses angeläget atl möjlighet öppnas för fler medborgare än för närvarande atl förvärva eget hem eller andel i bostadsrättsförening. För många är det i dag svårt att få lån till kontantinsatsen på den öppna lånemarknaden. Om man lyckas få lån kan det för länlagarna bli svårt alt klara sådana lån som på grund av dålig säkerhet är ofördelaktiga i vad gäller ränta och amorteringstid. Det finns stark anledning alt önska någon form av statlig eller kommunal garanti sä all även medborgare i vanliga inkomstlägen har möjlighet att förvärva eget hem eller andel i bostadsrättsförening. Reservanterna förordar med hänsyn till dessa önskemål att Kungl. Maj;t på lämpligt sätt skall utreda dessa frågor och komma med förslag lill nästa års riksdag. Jag ber därför atl få yrka bifall till reservationen 21 i civiluiskotteis belänkande nr 36.

Det andra yrkandet i motionen 1910 avser statsbidrag till kolonilräd-gärdsloller. Nog behöver det göras myckel ål boendemiljön i våra nya storstadsområden med flerfamiljshus. Pä sina håll har dessa nya områden fåll en steril och trist utformning, och säkerligen skulle tillgång till ko-loniträdgärslotter kunna utgöra en stimulans för dem som bor i sädana

165

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

områden. Del vore inte så orimligt all tänka sig att statsbidrag utgick till kommuner som på sådani sätt förbättrade boendemiljön. Atl pröva vägen med koloniträdgårdslotter i detta sammanhang kunde vara en av många lösningar som behövs. Utskottet säger emellertid nej och vi motionärer fär väl överväga atl återkomma 1975.

För det tredje finns i motionen 1910 förslag lill annorlunda regler för vad som menas med sammanboende. Departementschefen diskuterar detta i propositionen och föreslår viss utvidgning av begreppet sammanboende i jämförelse med vad som i dag gäller. Propositionens förslag, som tillstyrks av ett enigt utskott, ger emellertid det egendomliga resultatet alt tvä makar eller två personer, man och kvinna, som säger sig ha gemensamt hushåll får förmånligare situation när del gäller bostadstilläggen än t. ex. två systrar som sammanbor. Nog hade det varit rimligt att även de senare fåll komma i samma förmånssituation när del gäller bostadstillägg som makarna. Utskottet avstyrker den av oss föreslagna definitionen av sammanboendebegreppet främst med hänvisning till all boendeutredningen kommer all ta upp denna fråga. Del blir väl ingen annan utväg för oss motionärer än att tills vidare acceptera avstyrkandet.

I skatteutskottets betänkande 1974:56 berörs bl. a. fastighetsbeskattningen, som kan beräknas bli höjd till följd av 1975 års fastighetstaxering. I folkpartiets partimotion nr 1907 redovisas i tabellform följderna av ändring av dels skattegränser, dels schablonavdrag. Skatleförhållandena ler sig onekligen oroande med oförändrade skallegränser och schablonavdrag. I all synnerhet kan skattehöjningarna bli besvärande för de egnahemsägare som har mättliga inkomster och som kanske dessutom under försakelser i en följd av år avbetalat stora delar av sina lån.

Folkparlimotionen 1907 har medverkat lill den positiva skrivning i betänkandet som majoriteten enat sig om. Majoriteten utgår ifrån att chefen för finansdepartementet uppmärksammar frågan och lägger fram erforderliga förslag. Folkpartiet, centern och socialdemokraterna har enats om detta ställningstagande och menar atl fastighetstaxeringens resultat måste avvaktas innan man kan ta ställning till hur justering av skattegränser och schablonavdrag bör göras.

Folkpartiet kommer att bevaka denna fråga och därvid framför allt koncentrera sig på fastigheter av "normalsiandard", fastigheter som ofta ägs av vanliga medborgare, vilka verkligen inle bör drabbas av skattehöjning på grund av en förmögenhetsökning som egentligen bara finns pä papperet.

Jag ber att få yrka bifall till skatteutskottets hemställan i betänkande nr 56.

166

Herr JADESTIG (s):

Herr talman! Jag vill tillföra debatten några korta erinringar och understrykanden.

Först och främst: De bostadspolitiska reformerna är inte avslutade med

dagens beslut. Vi förväntar oss utredningsförslag om bl. a. boendedemokralin, bostadstilläggen och -sist men kanske inte minst -bostadsbyggandets kapitalförsörjning. Vi väntar oss också en redovisning av hanteringen av hyresförlustlånen och hoppas atl kommunerna och de drabbade bostadsföretagen kommer att få en fast grund att slå på.

Jag kommer från ett län och från en kommun som har drabbats rätt kraftigt av överskott på familjebostäder. Jag noterar med tacksamhet att vi både har fått hyresföriustlån och t. o. m. har medgivits eftergifter av lånen, men, herr talman, trots detta utgör hyresförlusterna i en kommun av min hemkommuns storlek en verkligt tung belastning på den kommunala ekonomin. Om en någorlunda tillfredsställande sanering skall kunna komma till slånd, behövs en skaltehöjning på minst 1 krona. Det är den bittra verkligheten. Och det värsta av allt; därmed är lägenheterna inte uthyrda.

Jag är emellertid medveten om atl det här inte enbart är en bostadspo
litisk fråga utan också - och det är måhända del viktigaste - i hög grad
en näringspolitisk. '

Tillåt mig också säga atl om man ser på det totala antalet flerfamiljs-bosläder som står till förfogande i hela landet, finner man all andelen outhyrda lägenheter ligger under 2 procent. I och för sig är det en acceptabel lägenhetsreserv - felet är bara att den är koncentrerad till etl fåtal kommuner och inte fördelad över hela landet.

Men, som sagt, vi avvaktar den förväntade redovisningen av hanteringen av hyresförlustlånen, som statsrådet f ö. redan har utlovat.

Kommunerna har i övrigt, som jag ser det, blivit väl tillgodosedda i propositionen. Särskilt förtjänar det att understrykas vad som har skett och sker på saneringssidan. Den totala bilden med markvillkoret, förköpslagen och de av utskottet tillstyrkta lånereglerna innebär väsentliga förbättringar. Till bilden hör också de ökade möjligheterna att låna för upprustning av kulturhistoriskt intressanta byggnader.

Kommunerna har även fått den av utskottet tidigare begärda möjligheten atl gä ut ifrån sin fysiska översiktsplanering på ett helt annal sätt än förut. Det är över huvud laget viktigt alt kommunerna förankrar sitt bostadsbyggande redan i den översiktliga fysiska planeringen. Som ordförande i en byggnadsnämnd måste jag säga alt såvitt jag förslår är detta den bästa garantin för att både miljö och ekonomi skall komma in i bilden på etl så tidigt stadium som möjligt.

Det här leder i sin tur in på förhoppningen alt arbetet på en ny markanvändnings- och byggnadslagstiftning skall fortsätta och inte upplösas i småförslag till revisioner. Förr eller senare måste vi la ilu med grundproblemen om hur byggnadsrälien skall bli ett instrument i samhällets hand.

Vi får inte heller glömma ett fortsatt arbete på hyreslagstiftningens område. Förr eller senare måste vi också få en genomgripande reform på det området, så att del blir sä lätthanterliga och så lättförståeliga regler som möjligt.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

167

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

När del gäller de konkreta frågor som vi här behandlar och den debatt som nu är i del närmaste avslutad är det - trois den enighet som ändå präglat utskotisarbetet och den nästan tio limmar långa debatten - intressant att se hur centern och folkpartiet inte rikligt kan släppa sina rötter i det förgångna. Jag tänker närmast på reservationen om bidrag till privata ägare av fierfamiljshus som inle tagil ut paritetslån. Detta är ju en omfördelning åt helt motsatt häll -alldeles utan bostadspolitiskt syfte. Men man skall väl ändå tacksamt notera alt begäran i reservationen har blivit sä blygsam atl man nästan kan kalla den klädsam.

Herr lalman! Jag ansluter mig till yrkandena.om bifall lill vad civilutskottet har hemställt.

168

Herr LINDKVIST (s):

Herr talman! 1 sitt inlägg tidigare i debatten tog herr Danell upp frågor som knöt an till hans motion 903 - en motion som i långa stycken berör interna organisationsfrågor inom HSB-rörelsen. Etl enhälligt utskott ansåg alt dessa organisationsproblem rimligen borde benas upp utan riksdagens medverkan.

I motionens första alt-sats begärde herr Danell en utredning i syfte att minska ekonomiska förluster i samband med byte av likvärdiga bosladsräiislägenheter. Till detta krav har ett enhälligt utskott sagt nej, och någon reservation föreligger heller inte.

När herr Danell nu tog upp frågan från delvis nya utgångspunkter kan hans inlägg inle lämnas obesvarat, eftersom del innebär en sammanfattande kritik mot HSB-rörelsen, där för övrigt herr Danell har förtroendeuppdrag. Derr Danelis kritik bygger på enstaka utdrag ur intervjuer och artiklar och är därför missvisande.

Den stora frågan är om och hur HSB försöker bemästra de problem som bl. a. består i atl en del medlemmar inte kan bli av med sina bostadsrättslägenheter vid den tidpunkt då detta är aktuellt. Herr Danell ställde frågan: Hur kan man ha kvar begreppei socia) bostadspolitik när man inte vill hjälpa dessa människor som råkat så pass illa ut?

Det skulle, herr lalman, se egendomligt ut om en sådan belygsättning av den i hög grad bostadssociala HSB-rörelsen skulle få stå oemotsagd i protokollet. Därför vill jag i kammarens protokoll ha infört upplysningar av värde för en mera rättvis bedömning av de åtgärder som rörelsen har vidtagit.

Ett försäkringssystem för de åsyftade grupperna har införts men frångåtts därför att anslutningen inte blivit tillräcklig. En omfattande bytesverksamhet pågår genom den speciella organisation som byggts upp. Ständiga annonser i dagspress och kontakter på arbetsplatserna är andra inslag i bosladskooperationens ansvar för sina medlemmar. En stor försäljningsorganisation har byggts upp. Årligen byter 20 000-25 000 medlemmar bosläder via rörelsens egen försäljnings- och bytesorganisation, vilket är en tiondel av hela bostadsbeståndet i HSB;s kollekliva förvaltning. Men ändå kan en del medlemmar råka i svårigheter, som natur-

liglvis är besvärande. Men rörelsen ställer upp med hela sin kapacitet för att medverka lill en lösning. Sakligt sett är det ju medlemmarna som har överlåtelserätten och ansvaret för sin bostad, inte rörelsen som sådan.

För närvarande pågår en prövning av nya åtgärder för att fä fram lösningar på detta besvärliga problem. Jag vill gärna nämna den saken. Det har väl aldrig tidigare hänt att HSB;s sociala ambitioner eller vilja atl ställa upp för sina medlemmar har satts i fråga på det sätt som kan bli resultatet av herr Danelis inlägg i denna debatt.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Herr DANELL (m):

Herr talman! Moiionen 903, som tar upp bosladsrättsinnehavarnas problem runt en del av våra större tätorter, skrev jag i januari. Jag har inte i utskotiet funnit anledning alt följa upp den motionen med någon reservation, beroende pä att jag ansett det lämpligt alt ändra något på de argument som fanns i motionen.

Till statsrådet, till Oskar Lindkvist, till mig själv och lill andra har det förekommit en rad uppvaktningar av människor från olika bostadsrättsföreningar i våra tätorter, och del är bl. a. detta som gjort att jag har funnit skäl att agera i denna fråga. Vi är således några ledamöter som har skrivit ett särskilt yttrande i vilket vi har understrukit de svårigheter som finns, och jag tycker att det finns skäl även för riksdagen och för statsrådet att följa de frågorna närmare.

Jag har inle avgivit någon sammanfattande kritik mot hela HSB-rörelsen. Jag är själv aktiv inom HSB på lokalplanet och har ingen anledning att ifrågasätta HSB .som organisation eller rörelsens idéer. Tidigare har jag ju här i kammaren i'dag också talat varmt för bostadsrätten som tanke. Men jag har kunnat konstatera att de problem som nu har funnits i tre år har man inte inom kooperationen kunnat finna någon lösning på. Därför tycker jag att utskottet utan tillräcklig grund tror litet väl mycket på lösningar frän kooperationens håll.

Man har tidigare haft ett försäkringssystem som skulle tillvarata dessa människors intressen, alltså de som i dag riskerar atl förlora 10 000-30 000 kronor vid försäljning eller inle ens kan bli av med sina insatslägenheter. Mänga har nu när de erbjudits nytt arbete eller alt få köpa ell småhus som de länge har sparat till tvingats stanna kvar i sin insalslägenhet.

Jag tycker att det just i begreppet social bostadspolitik borde finnas utrymme att göra någonting från Kungl. Maj:ls sida för all hjälpa de människorna - inte garantera dem full betalning för vad de har förlorat men kanske atl i trängda lägen hjälpa dem med en del av grundinsalsen. Del är därför som jag tycker det är så förvånande att man från bostadsdepartementets sida inte har visat någon sådan vilja. Jag kan exempelvis nämna att de rekommenderade priser som HSB angav för kanske tre år sedan för bostadsrätter i dag ligger dubbelt så högt som marknadsvärdet för samma lägenheter i många av bostadsområdena kring våra tätorter. Även om man frän visst håll säger att det bara är 2 ä 3 procent av

169

Nr 141 alla insatslägenhetsinnehavare som har sådana bekymmer tycker jag ändå

Onsdagen den t finns skäl att hjälpa dem.

11 december 1974

--------------- Överiäggningen var härmed slutad.

Riktlinjer för

bostadspolitiken

m. m. Civilutskottets betänkande nr 36

Punkten I (bostadsbyggandets inriktning och omfattning) Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Adolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herr Adolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Adolfsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 297

Nej - 24

Avstår - 7

Punkten 2 (uttalande om betydelsen av en aktiv regionalpolitik m. m.) Propositioner gavs på bifall lill dels utskoitets hemställan, dels reservationen nr 2 av fru Olsson i Hölö m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion;

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av fru Olsson i Hölö m. fl.

170

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 240 Nej - 88

Punkterna 3-5

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 6 (överföring av flerfamiljshus lill kommunal och kooperativ ägo)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Claeson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 6 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 311 Nej - 17

Punkterna 7 och 8

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 9 (varudeklaration av bostäder m. m.)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsten begän votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ullsten begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 210 Nej - 119

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkterna 10 och II

Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa punkter hemställt.

171

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. tn.

Punkten 12 (omfattningen av framtida anslag för bidrag till förbättring av boendemiljön)

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

172

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 12 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 193 Nej - 134

Punkterna 13 och 14

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 15 (kommunal förköpsräii)

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotteis hemställan, dels reservationen nr 6 av herrar Adolfsson och Danell, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Adolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 15 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herrar Adolfsson och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Adolfsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 282

Nej - 45

Avstår - 1

Punkterna 16 och 17

Kammaren biföll vad utskotiet i dessa punkter hemställt.

Punkten 18 (ett uttalande om att endast samhällsägd mark fick stadsplaneläggas)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 7 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 18 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Claeson.

Ja - 312 Nej - 17

Punkten 19 (införandet av ett markvillkor som förutsättning för statligt bostadslän)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskoitets hemställan, dels reservationen nr 8 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Adolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 19 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Adolfsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 281

Nej - 46

Avstår - 1

Punkten 20 (uttalande om byggnadsrälien)

Propositioner gavs på bifall till dels utskoitets hemställan, dels reservationen nr 9 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades

173

Nr 141 den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr

Onsdagen den Adolfsson begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-

Il december 1974 proposition;

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 20 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

174

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Adolfsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280 Nej - 47

Punkten 21 (utformningen av ett markvillkor)

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 b av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betans

kandet nr 36 punkten 21 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 b av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 311

Nej - 17

Avstår - 1

Punkten 22

Ulskotteis hemställan bifölls

Punkten 23 (förutsättningarna och villkoren för markförvärvslån) Propositioner gavs på bifall till dels ulskotteis hemställan, dels reservationen nr 11 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 23 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 11 av herr Claeson.

Ja - 312 Nej - 17

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkterna 24-26

Kammaren biföll vad ulskoltet i dessa punkter hemsiälli.

Punkten 27 (tomträttens användning vid kommunal markfördelning) Propositioner gavs på bifall lill l;o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 12 a av fru Olsson i Hölö m. fl. saml 3;o) reservationen nr 12 b a v herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Adolfsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Adolfsson begärt votering även beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen

angående civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 27 antar

reservationen nr 12 a av fru Olsson i Hölö m. fl. röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 12 b av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Ja - 121

Nej - 50

Avstår - 157

I enlighet härmed blev följande voteringspropositign uppläst och godkänd:

175

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 27 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 12 a av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164

Nej - 120

Avslår - 45

176

Punkten 28

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 29 (konkurrensregler som villkor för bostadslån) Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 13 a av herrar Wennerfors och Adolfsson samt 3:o) reservationen nr 13 b av herr Ullsten, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Adolfsson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Ullsten begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående civilutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 29 antar reservationen nr 13 a av herrar Wennerfors och Adolfsson röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 13 b av herr Ullslen.

Ja - 47

Nej - 43

Avstår - 236

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 29 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 a av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Ja - 250

Nej - 46

Avstår - 32

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkterna 30 och 31

Kammaren biföll vad utskotiet i dessa punkter hemställt.

Punkten 32 (översiktliga ställningstaganden i fråga om bostadsfinansiering och bostadsbeskattning)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 14 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill att kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 32 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Wennerfors begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 281

Nej - 45

Avslår - 1

Punkten 33 (uiredning om skuldökning i nu gällande lånesystem) Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 15 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

12 Riksdagens protokoll 1974. Nr 140-141

177

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Rikthnjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill au kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i belänkandet nr 36 punkten 33 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Wennerfors begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 282 Nej - 46

178

Punkten 34

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 35 (grunder för bostadslån vid nybyggnad) Propositioner gavs på bifall till l;o) utskottets hemställan, 2;o) reservationen nr 16 a av herrar Wennerfors och Adolfsson samt 3:o) reservationen nr 16 b av herr Claeson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Wennerfors begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 35 antar reservationen nr 16 a av herrar Wennerfors och Adolfsson röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 16 b av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 47

Nej - 17

Avstår - 262

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 35 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 16 a av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Ja - 280

Nej - 45

Avstår - 1

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkterna 36-40

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 41 (räntesubventioner för vissa privat finansierade bostadshus) Propositioner gavs på bifall lill dels utskoitets hemställan, dels reservationen nr 19 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 41 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 163 Nej - 164

Punkten 42 (bostadslånels storlek och säkerhetsläge) Propositioner gavs på bifall till l:o) utskoitets hemställan, 2:o) reservationen nr 20 a av fru Olsson i Hölö m. fl. saml 3:o) reservationen nr 20 b av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Dä herr Ullsien begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Wennerfors begärt votering även beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

179

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 42 antar reservationen nr 20 a av fru Olsson i Hölö m. fl. röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 20 b av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Ja - 119

Nej - 47

Avstår - 159

I enlighet härmed blev följande voieringsproposilion uppläst och godkänd;

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 42 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 20 a av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164 Nej - 164

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, nedlade herr talmannen i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Korpås (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit utskoitets hemställan.

180

Punkten 43 (kredilgaranii för kontantinsats i egen bostad m. m.) Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 21 av herr Wennerfors m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsien begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 43 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av herr Wennerfors m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ullsten begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 249

Nej - 78

Avstår - 1

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkten 44 (intagande av ell ingångsvärde i låneunderlagel) Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotteis hemställan, dels reservationen nr 22 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsten begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 44 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 22 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164 Nej - 164

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, nedlade herr talmannen i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Åkerlind (m) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit
utskottets hemställan. ■

Punkten 45 (uttalande om kreditinstitutens utlåning för äldre fasligheter)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 23 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 45 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 23 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

181

Nr 141 Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Onsdaeen den ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr \yennerfors begärde

11 december 1974 rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna om-

--------------- röstning gav följande resultat:

Riktlinjer för Ja - 281

bostadspolitiken Nej - 46

m. m. Avstår - 1

Punkten 46 (låneunderlag för småhus)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 24 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsten begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 46 röstar ja,, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 24 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omrösiningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 164 Nej - 164

Då sålunda de avgivna rösternavar lika delade, nedlade herr talmannen i rösiurnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Sjönell (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla nej.

Kammaren hade alltså i enlighet med nej-propositionens innehåll bifallit reservationen nr 24 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Punkten 47

Utskoitets hemställan bifölls.

Punkten 48 (uppdrag för kapiialmarknadsuiredningen) Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 25 av herr Ullsten, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullsten begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion;

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 48 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 25 av herr Ullsten.

182

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ullsten begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 297 Nej- 31

Punkten 49 (krediiriskbedömning och kommuns ansvar för förlust på statslånet)

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoiiels hemställan, dels reservationen nr 26 av fru Olsson i Hölö m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Olsson i Hölö begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion;

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 49 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 26 av fru Olsson i Hölö m. fl.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Olsson i Hölö begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 194 Nej - 134

Punkten 50 (lån för bostäder i Klimpfjäll)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottels hemställan med godkännande av utskottets motivering, dels utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 27 av fru Olsson i Hölö m. il. anförda motiveringen, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 50 med godkännande av utskottets motivering röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 27 av fru Olsson i Hölö m. fl. anförda motiveringen.

183

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Ja - 197 Nej - 130

Punkten 51 (köpeskillingskoniroll)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 28 av herrar Wennerfors och Adolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Wennerfors begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller civitutskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 51 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 28 av herrar Wennerfors och Adolfsson.

Ja - 282

Nej - 45

Avstår - 1

Punkten 52

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 53 (krediiförsörjningen lill bostadsbyggandet) Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 29 av herr Claeson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 53 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 29 av herr Claeson.

184

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde röst-

räkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 307 Nej - 18

Punkten 54

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Punkten 55 (formerna för utövande av ett hyresgäslinflytande) Propositioner gavs på bifall till I:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 30 a av herrar Wennerfors och Danell samt 3:o) reservationen nr 30 b av herr Claeson, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Danell begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill all kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 55 aniar reservationen nr 30 a av herrar Wennerfors och Danell röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 30 b av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 51

Nej - 19

Avslår - 255

1 enlighet härmed blev följande voieringsproposilion uppläst och godkänd;

Den som vill alt kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 55 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 30 a av herrar Wennerfors och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

185

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 276

Nej - 46

Avstår - 4

Punkten 56

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 57 (övergångsbestämmelserna till vissa lagförslag om vidgat hyresgästinflytande)

Propositioner gavs på bifall lill l;o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 32 a av herrar Wennerfors och Danell saml 3;o) reservationen nr 32 b av herr Claeson, och förklarades den förstnämnda proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Danell begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Claeson begärt votering beträffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 57 antar reservationen nr 32 a av herrar Wennerfors och Danell röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren lill kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 32 b av herr Claeson.

Ja - 49

Nej - 18

Avslår - 258

I enlighet härmed blev följande voieringsproposilion uppläst och godkänd:

186

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 57 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 32 a av herrar Wennerfors och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej - 46

Avstår - 1

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Fröken Andersson (c) anmälde atl hon avsett all rösta ja men markerats ha avstått från alt rösta.

Punkten 58

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 59 (hyresvärdens underhållsplikt)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 33 av herr Claeson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 59 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 33 av herr Claeson.

Ja - 398 Nej - 17

Punkten 60 (rätt för hyresgäst att återinflylta efter ombyggnad) Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 34 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Punkten 61 (höjningsmarginalerna vid jämförelseprövning av hyror) Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 35 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

187

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 61 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 35 av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 306 Nej - 17

Punkten 62 (hyreslagstiftningen i vad angick utdömande av vite) Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 36 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Punkten 63 (fullföljdsbestämmelser m. m. i hyreslagstiftningen) Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 37 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Punkten 64

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 65 (avveckling av hyresregleringen)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 38 av herr Claeson, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 65 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 38 av herr Claeson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 309 Nej - 17

Punkten 66 (uttalanden om bruksvärdesreglerna)

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 39 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 66 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 39 av herrar Wennerfors och Danell.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjerför bostadspolitiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 278

Nej - 45

Avstår - 1

Punkten 67

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 68 (hyresstopp)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 40 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 68 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 40 av herr Claeson.

Ja - 310 Nej - 17

Punkten 69 (partsförhållandena på bostadsmarknaden) Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 41 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

189

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjerför bostadspolitiken m. m.

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 69 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 41 av herrar Wennerfors och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej - 45

Avstår - 1

Punkten 70 (fortsatt utredning om boendedemokratifrågorna) Propositioner gavs på bifall till dels ulskotteis hemställan, dels reservationen nr 42 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller civiluiskotteis hemställan i betänkandet nr 36 punkten 70 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 42 av herrar Wennerfors och Danell.

Ja - 279 Nej - 47

Punkterna 71-74

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

190

Punkten 75 (redukiionsfaktorn vid bostadstillägg)

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 43 av herrar Wennerfors och Danell, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Danell begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 75 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 43 av herrar Wennerfors och Danell.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Danell begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280 Nej - 45

Punkten 76

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Civilutskottets betänkande nr 37

Punkten 1

M o m. 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Ullsten, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ullslen begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 37 punkten 1 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Ullsten.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Ullslen begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 293 Nej - 32

Mom. 2-4

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Utskoitets hemställan bifölls.

Punkten 3

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Claeson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Claeson begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller civilutskoitets hemställan i betänkandet nr 37 punkten 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Claeson.

191

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Riktlinjer för bostadspolitiken m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Claeson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 310 Nej - 17

Punkten 4

Ulskotteis hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande nr 56

Punkterna A och B 4 - B 7

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Trobro begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskoitets hemställan i betänkandet nr 56 punkterna A och B4 - B7 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Trobro.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Nilsson i Trobro begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 281 Nej - 46

Punkterna B I -B 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten B 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1908 av herr Hermansson m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Olsson i Stockholm begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

192

Den som vill att kammaren bifaller skatteutskottets hemställan i betänkandet nr 56 punkten B 8 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1908 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Olsson i Stockholm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat;

Ja - 310

Nej - 17

§ 2 Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Föredrogs lagutskottets betänkande nr 36 i anledning av propositionen 1974:151 med förslag lill lag om bostadsdomstol, m. m. jämte motioner.

I propositionen 1974:151 hade Kungl. Maj:t (justitiedepartemeniet) föreslagit riksdagen all dels anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om bosiadsdomstol,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:187) om ändring i jordabalken,

4. lag om ändring i lagen (1970:246) om tvångsförvaitning av bostadsfastighet,

5. lag om ändring i bosladssaneringslagen (1973:531),

6. lag om ändring i bostadsrältslagen (1971:479),

7. lag om ändring i lagen (1942:429) om hyresreglering m. m.,

8. lag om ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för vissa orter,

9. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

10. lag om ändring i lagen (1955:261) om avstängning av domare,

11. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) och

12. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, dels godkänna

1. att bosiadsdomstolen med de uppgifter som ängens i proposilionen inrättades den 1 juli 1975,

2. de riktlinjer för bosladsdomstolens organisation och arbetsformer som förordals i proposilionen,

3. atl statens hyresråd skulle avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1975,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj;l

1. all vidta de övergångsålgärder som behövdes på grund av att statens
hyresråd upphörde,

2. atl föra över stat annan ordinarie domartjänsl än tjänst för jusiilieråd
eller regeringsråd och ordinarie tjänst för ordförande i hyresnämnd som
förenades med tjänst som lagfaren ledamot i bosiadsdomstolen.

Sedan utskotiet påbörjat behandlingen av propositionen hade Kungl. Maj;t i propositionen 1974:174, vilken hänvisats lill inrikesulskoiiei, lagt

13 Riksdagens protokoll 1974. Nr 140-141

193

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

fram förslag lill ändring i bl. a. lagen (1974:354) om ändring i lagen (1955:261) om avstängning av domare. För au möjliggöra en samlad behandling av förekommande frågor om ändring i dels 1955 års lag, dels lagen (1974:354) om ändring i denna lag hade utskottet med yttrande (LU 1974:2 y) överflyttat det ovan vid punkten 10 angivna lagförslaget lill inrikesutskottet, som behandlade detta i sitt betänkande InU 1974:33.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll anfördes följande:

"I proposilionen föreslås att en särskild domstol - bosiadsdomstolen - skall inrättas den 1 juli 1975 för överprövning av hyresnämnds avgöranden. Enligl förslaget är bosiadsdomstolen sista instans i tvister som förs dit från hyresnämnderna.

I domstolen föreslås ingå dels lagfarna ledamöter, dels ej lagfarna ledamöter som utses efter förslag av bl. a. hyresmarknadens parisorganisationer. I mål med inslag av tekniska frågor, t. ex. bosiadssanerings-mål, skall en av juristdomarna kunna bytas ut mot teknisk ledamot.

Vidare läggs i proposilionen fram förslag till vissa jämkningar i fråga om hyresnämndsförfarandel. De hänger närmast samman med inrättandet av den nya överinstansen."

Enligt propositionens förslag skulle bosladsdomstolens kansli föriäggas till Stockholm.

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1974:1924 av herrar Boo (c) och Börjesson i Falköping (c) vari hemställts

1. att riksdagen beslutade att 5 S förslaget till lag om bosiadsdomstol skulle erhålla av motionärerna föreslagen lydelse, innebärande att teknisk ledamot inle skulle ingå i bosiadsdomstolen,

2. att riksdagen beslutade au bostadsdomstolen förlades till Jönköping,

1974:1925 av herr Hermans.son m. fl. (vpk) vari hemställts att riksdagen beslutade att avslå propositionen 1974:151 om inrättande av bostadsdom-stol,

1974:1926 av fru Jacobsson (m) vari hemställts

1. att riksdagen beslutade alt domstolen skulle vara domför med fem ledamöter, av vilka tre skulle vara jurisldomare - eller i förekommande fall två skulle vara jurisldomare och en tekniker - samt två skulle vara intresseledamöter,

2. att riksdagen beslutade att samma regler för bevisföring och dokumentation av bevisningen som gällde vid allmän underrätt skulle gälla vid hyresnämnd.

194

1974:1927 av fru Kristensson m.fl. (m) vari hemställts

1. atl riksdagen skulle avslå proposilionen 1974:151 såvitt avsåg in-

rättande av bosiadsdomstol,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj;t skulle anhålla om förslag till 1975 års vårriksdag om att instansordningen vid fullföljd av avgöranden från hyresnämnd skulle utgöras av fastighetsdomstol och hovrätt samt

1974:1928 av herrar Nordin (c) och Fiskesjö (c) vari hemställts

1. alt riksdagen beslutade avslå Kungl. Maj;ts förslag till lag om bosiadsdomstol m. m. i proposilionen 1974:151,

2. att riksdagen beslutade att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag till nya regler för överprövning av hyresnämnds beslut med hänsyn tagen lill vad i moiionen anförts om enhetlighet i rättstillämpning, bevisprövning, partssammansätining och antalet överprövningsinstanser.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen beträffande fråga om avslag på propositionen 1974:151 skulle avslå motionerna 1974:1925 och 1974:1928,

2. att riksdagen beträffande fråga om avslag på förslaget om bostadsdomstol skulle avslå moiionen 1974:1927,

3. alt riksdagen beträffande teknisk ledamot med avslag på motionen 1974:1924, yrkandet 1, skulle anla 5, 7 och 15 SS förslaget lill lag om bosiadsdomstol,

4. att riksdagen beträffande domförhetsreglerna med avslag på motionen 1974:1926, yrkandet 1, skulle anta 12-14 SS förslagel till lag om bostadsdomstol,

5. att riksdagen beträffande bevisupptagning i hyresnämnd med avslag på motionen 1974:1926, yrkandei 2, skulle anta 19 a S förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

6. atl riksdagen beträffande förslaget lill lag om bosiadsdomstol skulle anta della i den män del inte omfattades av hemställan ovan under 3 och 4,

7. att riksdagen beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder skulle anla delta i den mån det ej omfattades av hemställan ovan under 5,

8. alt riksdagen beträffande övriga lagförslag, vilka behandlades i detta betänkande, skulle anta dessa,

9. att riksdagen godkände atl bosiadsdomstolen med de uppgifter som angells i proposilionen inrättades den 1 juli 1975,

10. att riksdagen, beträffande lokaliseringsorten för bosiadsdomstolen, med avslag på motionen 1974:1924, yrkandet 2, godkände att domstolens kansli föriades till Stockholm,

11. att riksdagen i övrigt godkände de riktlinjer för bosladsdomstolens organisation och arbetsformer som förordats i propositionen,

12. alt riksdagen godkände att statens hyresråd avvecklades fr. o. m. den 1 juli 1975,

13. alt riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t all vidta de övergångs-

195

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

åtgärder som behövdes på grund av att statens hyresråd upphörde,

14. atl riksdagen bemyndigade Kungl. Maj;t all föra över stal annan ordinarie domartjänst än tjänst för justilieråd eller regeringsråd och ordinarie tjänst för ordförande i hyresnämnd som förenades med tjänst som lagfaren ledamot i bostadsdomstolen.

Reservationer hade avgivits

1. beträffande fråga om avslag på propositionen av herr Israelsson (vpk) som ansett att utskottet under 1 bort hemställa,

alt riksdagen med bifall till moiionen 1974:1925 och med anledning av motionen 1974:1928 skulle avslå propositionen 1974:151,

2. beträffande fråga om avslag på förslaget om bostadsdomstol av her
rar Lidgard (m) och Winberg (m) som ansett atl utskotiet under 2 bort
hemställa,

atl riksdagen - med förklaring all propositionen inte kunnat i oförändrat skick bifallas - med bifall till motionen 1974:1927 och med anledning av motionen 1974:1926, yrkandet 2, skulle

a) för sin del anta det i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder med av reservanterna föreslagen lydelse,

b) avslå övriga i propositionens hemställan upptagna förslag, såvitt dessa behandlades i delta betänkande,

c) hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag lill 1975 års vårriksdag om att insiansordningen vid fullföljd av avgöranden frän hyresnämnd skulle utgöras av fastighetsdomstol,

3. beträffande teknisk ledamot av herrar Svanström, Torwald och Ols
son i Sundsvall samt fru Fredgardh och fru Karisson (samtliga c) som
ansett alt utskottet under 3 bort hemställa,

att riksdagen - med förklaring att det genom propositionen framlagda förslaget lill lag om bosiadsdomstol inte kunnat i oförändrat skick antas

- med bifall till motionen 1974:1924, yrkandet 1, för sin del skulle dels
anta 5, 7 och 15 SS i förslagel med av reservanterna föreslagen lydelse,
dels besluta att efterföljande paragrafer skulle erhålla numren 15-31,

4. beträffande domförhetsreglerna av herrar Lidgard (m), Torwald (c)
och Winberg (m) som ansett all utskottet under 4 bort hemställa,

alt riksdagen - med förklaring atl det genom propositionen framlagda förslaget till lag om bosiadsdomstol inte kunnal i oförändrat skick antas

- med bifall till moiionen 1974:1926, yrkandet 1, för sin del skulle dels
anta 12-14 SS i förslagel med av reservanterna angiven lydelse, dels be
sluta att efterföljande paragrafer skulle erhålla numren 14-31,

196

5. beträffande bevisupptagning i hyresnämnd av herrar Lidgard (m) och Winberg (m) som ansett att utskottet under 5 bort hemställa.

att riksdagen - med förklaring att det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder inte kunnat i oförändrat skick antas - med bifall till motionen 1974:1926, yrkandet 2, för sin del skulle anta 19a S i förslaget med av reservanterna angiven lydelse.

Herr TORWALD (c):

Herr talman! Jag har begärt ordet för att något beröra anledningen till att jag finns med bland dem som avgivit reservationen 4 vid lagutskottets betänkande nr 36. Herr Olsson i Sundsvall kommer att ange skälen för centerns reservation nr 3, varför jag inte nu kommer att kommentera den reservationen.

Principiellt är jag skeptiskt inställd till domstolar med partsrepresentanter. Jag kan i denna fråga hell ansluta mig till vad vpk har anfört i reservationen 1 i det aktuella belänkandet. Låt mig därför citera vad som slår i reservationen på s. 43; "Om partsorganisaiionernas representanter i hyresnämnden vid prövningen av en enskild hyreslvist fäller ett avgörande i viss rfktning på grundval av en generell förhandlingsöverenskommelse, är det knappast troligt all, om beslutet överklagas, iniresserepresentanierna i bostadsdomstolen kommer att inta en annan ståndpunkt i tvistefrågan. Det kommer därför troligen ej att gå att få till stånd en ändring i bostadsdomstolen av hyresnämnds avgöranden i sädana fall. Lpraktiken torde nämligen iniresserepresentanierna i såväl under- som överinstansen vara hån bundna i sin agerande av ingångna förhandlingsöverenskommelser mellan partsorganisationerna på hyresmarknaden, vare sig det är fråga om riksomfattande överenskommelser eller blott lokala sådana."

Jag vill inte'ined detta antyda att'parisledamöterna - eller, som de kallas i propositionen, intresseledamöierna - inte skulle vilja leva upp till sin roll såsom domare. Men jag befarar alt många av dem som önskar få sitt mål prövat i bostadsdomstolen kommer att hysa de farhågor som kommer lill uttryck i det nyss citerade avsnittet ur vpk-reservationen. Detta är enligt mitt förmenande olyckligt!

Centern har dock vid utskottsbehandlingen ansett sig böra acceptera förekomsten av intresseledamöter i bostadsdomstolen, eftersom så gott som alla remissinstanser har förordat detta. Vi har å andra sidan hävdat, alt antalet lagfarna ledamöter i domstolen inte ytterligare bör reduceras genom att teknisk ledamot i vissa mål skulle ersätta en lagfaren ledamot i bosiadsdomstolen. Detta har dock inte accepterats av utskottsmajoriteten.

Mot denna bakgrund har jag funnit det naturligt atl stödja reservationen 4, eftersom ett bifall till den skulle innebära att intresseledamöierna åtminstone aldrig skulle bli fler än de lagfarna ledamöterna vid handläggningen av ell mål.

Herr talman! Med hänvisning lill vad jag nyss har anfört yrkar jag bifall till reservationen 4.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

197

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

198

Herr WINBERG (m);

Herr talman! Kammaren har nyss efter lång debatt lagit ställning lill inriktningen av den framtida bostadspolitiken och till delar av hyreslagstiftningens materiella innehåll. Nu gäller frågan delar av den organisation som samhället skall ställa till förfogande för lösande av tvister som kan uppkomma i samband med vårt boende, särskilt då hyreslvisier.

Bestämmelserna i 12 kap. jordabalken om hyra avslutas med regler om förfarandet i hyreslvisier. Hittills gällande bestämmelser innebär alt möjligheten alt fullfölja talan lill högre instans i dessa tvister är i åtskilliga avseenden begränsad i förhållande lill vad som gäller i det sedvanliga tvistemålsförfarandet. I vissa frågor kan hyresnämnds beslut inte klandras, i andra får talan ej föras mot fastighetsdomstols dom. Det finns ocksåandra begränsningar. Kritik har riktats mot detta, inte minst i vad gäller regeln att talan inte får föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastslällelse av hyresvillkor, vilket inneburit all en enhetlig praxis inte kunnal utvecklas i dessa mål eller all del i vart fall varit förenat med betydande svårigheter att åstadkomma en sådan.

Lagutskottet har också i det betänkande vi nu behandlar konstaterat atl den instans- och fullföljdsordning som infördes i samband med den nya hyreslagstiftningens tillkomst 1969 snart visat sig fungera mindre väl i vissa avseenden. För min del har jag åtminstone vid ett par tillfällen genom motioner här i riksdagen påpekat detta förhållande och försökt åstadkomma en ändring. Föredragande staisfådel har i den nu aktuella proposilionen uppenbarligen anslutit sig till oss som har kritiserat nuvarande förfarande, när statsrådet säger all rådande system med ett stort antal slutinstanser i bruksvärdesmålen inte uppfyller de behov av vägledande avgöranden som föreligger.

Propositionen innebär nu att det tillskapas en enhetlig fullföljdsordning som skall kunna medföra mer vägledande avgöranden för parter och domstolar. Så långt är det bra. Men frågan är om statsrådet Lidbom har valt rätt väg när han i proposilionen föreslår att detta skall ske genom tillskapandet av en särskild bosiadsdomstol, en specialdomstol, som över-och slutinstans i de här målen.

Det är ju en huvudprincip för domstolsorganisationen i vårt land att de allmänna domstolarna har en mycket vid och bred kompetens. Det finns - tilf skillnad från förhållandena i en del andra länder - ingen hävd hos oss med en stort antal domstolar som är specialiserade pä vissa typer av mål. Vi har - för att ta ett mycket enkelt exempel - ingen uppdelning på brolimålsdomsiolar och civildomstplar. Lagutskottet konstaterar sålunda med all rätt att den rådande ordningen återspeglar en vikiig princip som har fast förankring i svensk rättstradition. Men i några fall har också vi undantag från den här allmänna principen och har på vissa områden några specialdomstolar.

Utskottsmajoriteten förmenar - och jag kan instärnma däri - att det fordras starka skäl för avsteg från den allmänna principen för alt man skall inrätta en specialdomstol. Men våra vägar skiljer sig när utskotts-

majoriteten hävdar atl det i det nu aktuella fallet finns sådana starka skäl för avsteg och för all inrätta en speciell överdomstol för bosiads-och hyresfrågor medan vi reservanter - herr Lidgard och jag - menar alt sådana starka skäl inte har anförts. Vi anser all hyreslvisier generellt sett inte har sådana utmärkande särdrag att de - i överräit - bör handläggas av ett speciellt organ. Det är fråga om tvister som till stora delar liknar allmänna civilrältsliga, för att inle säga allmänna förmögenhetsrättsliga, tvister och som handläggs av allmänna domstolar. Del finns också skäl att antaga att i de allra fiesta mål som kommer all föras vidare och som gäller hyreslvisier är del fråga om mål angående besittningsskydd. Det är frågor där rättssäkerhetssynpunkterna är myckel viktiga.

Utskotlsmajoriteten konstaterar att man 1968 gjorde ett avsteg från huvudprincipen om ett sammanhållet domstolsväsende genom inrättande av de statliga hyresnämnderna och menar all det avsteget skall bestå också i fortsättningen och all vi skall bygga vidare på del genom inrättande av en speciell överinstans. Till del är bara all säga all det avsteg som gjordes 1968 har, just när det gäller instans- och fullföljdsordningen, visat sig vara ell misstag, eftersom del, som utskottet säger, har fungerat mindre väl.

Förslaget om bosiadsdomstol innebär också alt man på hyresrättsområdet godtar en princip om etl tvåinstanssystem.

Beträffande rätiegångsförfarandel har vi ju kommit till att tre instanser är del lämpliga här i landet, där den högsta instansen i stor utsträckning kan vara en prejudikatinstans. Jag menar alltså alt det inte finns skäl att på hyresräilsområdet bryta den allmänna grundsatsen om tre instanser och att även detta talar emot propositionen och utskottsmajoritetens ställningstagande.

Utskottet säger sig hysa stor förståelse för ireinsianssynpunkten såsom återspeglande en grundläggande rällssäkerhelsprincip men anser sig i detta fall tvingat atl göra ett avsteg. Jag måste säga, fru lalman, att jag har svårt an se de bärande skälen för det tvånget. För alt kunna acceptera propositionen gör nu utskollsmajoritelen tvä gånger avsteg från vad den anser vara viktiga principer - först beträffande specialdomsiolarna från "en viktig princip som har fast förankring i svensk rättstradition" sedan beträffande insiansordningen från "en grundläggande rällssäkerhelsprincip".

Herr Lidgard och jag anser all den i fru Kristenssons moiion skisserade instansordningen - hyresnämnd, fastighetsdomstol och slutligen hovrätt

- kan utgöra en lämplig lösning av en inslansordning för hyreslvisier. Genom att låta samtliga hovrätter ingå i instansordningen vinner man den fördelen att parter och ombud - där muntlig förhandling blir aktuell

- får lättare att nå domstolen, även om jag är medveten om all de flesta av dessa mål ligger inom Svea hovrätts domkrets. Med den lösningen kan man behålla huvudregeln om ett sammanhållet domstolsväsende. Man kan bevara huvudregeln om tre instanser i fullföljdsordningen. Man

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomsto/, m. m.

199

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

200

vinner att det blir färre slutdomsiolar än för närvarande och slutdom-stolar, vilkas avgörande kan vara vägledande pä ett helt annat sätt än vad nu är fallet med fastighetsdomstolarna.

Jag anser alltså, fru lalman, all man den vägen i princip kan nå precis del man önskar nå via propositionens förslag. Riksdagen bör därför enligt herr Lidgards och min mening begära hos regeringen att den till 1975 års vårriksdag lägger fram förslag om den närmare utformningen av en inslansordning enligt de linjer som jag här har skisserat.

Utskottet trycker hårt - och fullföljer därmed propositionens tankegångar - på behovet av representanter för partsorganisaiionerna i överinstansen. Jag tror atl behovet av intresserepresenianter i överinstansen har fått en allför stark markering. Sedan kan man ju fråga hur pass representativa organisationerna är. Vi har under utskottsbehandlingen fått uppgifter från hyresgästsidan, och de visar all det är en minoritet - för övrigt en begränsad sådan - som är ansluten till Hyresgästernas riksförbund. Det bör väl också nämnas att det har förekommit en uppvaktning inför ulskoltet av hyresgästrepresentanter, som i dessa frågor företrädde annan mening än sin riksorganisation.

Tillräckliga skäl för inräilande av den föreslagna instansen finns enligt vår mening inte, och vårt yrkande innebär alltså avslag på förslaget om inrättande av en bosiadsdomstol. Om nu emellertid kammaren - mot förmodan - skulle följa proposilionen och lagutskottets majoritet och besluta om bosladsdomstolens inrättande, kan del även för den som i och för sig inte vill ha bosiadsdomstolen vara tillåtet att redovisa några synpunkter på dess organisation och förfarandet i den.

När del gäller domstolens domförhei skall domstolen enligt förslaget kunna arbeta antingen i en större sammansättning med sju ledamöter eller i en mindre med fyra. I den större sammansättningen skall det vara fyra partsrepresentanter - två från varje sida - och i den mindre en från varje sida. Detta betyder all partsrepresentanterna kommer att få ett myckel starkt inflytande i domstolen, och de kommer, i varje fall i den större sammansättningen, att kunna dominera den eftersom de har majoritet.

Det kan inte vara principiellt riktigt atl de som är direkt utsedda som partsrepresentanter skall vara i flertal i förhållande till de lagfarna ledamöterna. Mina tidigare noterade frågetecken beträffande organisationernas representativitet kommer in också här.

Det är sedan anledning att även på denna punkt påpeka att det blir fråga om tolkning av allmän civillag, och del gör atl om man nu skall ha en sammansättning av lagfarna ledamöter och partsrepresentanter -då det alltså inte är fråga om den gamla nämndinstituiionen - finns det inget tillräckligt motiv för att låta partsrepresentanterna vara flera än de lagfarna ledamöterna. Om bostadsdomstolen därför görs domför med fem ledamöter, av vilka tre är lagfarna och två inlresseledamöter, en från varje sida, så når man det här målet. Dä kan man också i vissa speciella fall byta ut en av de lagfarna ledamöterna mot en teknisk ledamot.

Reservationen 5 gäller bevisupptagning i hyresnämnd. Den innebär atl det skall bli större möjligheter att fä etl fullständigt processmaierial redan i första instans. Del blir ju särskilt viktigt i ett tvåinstanssystem, då annars slutinstansen i stor utsträckning kommer att tvingas uppta ny bevisning. Fru Jacobsson kommer senare att behandla den reservationen ytterligare.

Lät mig slutligen, fru talman, också säga ett par ord om reservationen 3, som gäller förslaget om att del skall finnas möjlighet att arbeta med teknisk ledamot i bosiadsdomstolen. Reservanterna där går emot det förslaget. Det är väl så att det i åtskilliga av de här aktuella målen finns tekniskt komplicerade frågor. Man kan länka sig vissa typer av bruksvärdesmäl och bostadssaneringsmål. Jag föreställer mig dä att det för domstolen ofta är värdefullt att ha tillgång till en teknisk ledamot i domstolen.

Vi har ju också redan erfarenheter av tekniska ledamöter i olika domstolar. Sedan lång tid tillbaka har del funnits på vattenrätissidan och ' sedan några år tillbaka också i fastighetsdomstolarna. Från arbetet i fastighetsdomstolarna kan jag av egen erfarenhet säga att del är en stor fördel att ha tillgång till teknisk sakkunskap i domstolen genom att en av domstolens ledamöter besitter denna sakkunskap. Däremot har det varit en svaghet att hovrätt i handläggning av mål som har fullföljts från fastighetsdomstol inte haft motsvarande tillgång lill teknisk ledamot, en svaghet som riksdagen emellertid i dagarna har rättat till.

Jag vill alltså, när det gäller frågan om teknisk ledamot - och om nu bostadsdomstol över huvud taget skall förekomma - tillstyrka att bosiadsdomstolen får möjlighet att arbeta med en sådan ledamot på sätt som föreslås i proposilionen.

Fru talman! Med della vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 4 och 5.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Under delta anförande övertog fru tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr ISRAELSSON (vpk):

Fru talman! I vpk-motionen 1925 yrkar vi avslag pä förslaget i propositionen 151 om inrättandet av en bostadsdomstol. I reservationen I till nu förevarande betänkande frän lagutskottet följs motionsyrkandet upp. Jag skall ge en kort motivering till vårt ställningstagande.

I förutsättningarna för inrättandet av en bostadsdomstol ingår att hyresregleringen avskaffas den 1 oktober 1975 och att statens hyresråd avvecklas den 1 juli 1975. Vänslerpartiet kommunisterna molsäller sig såväl en avveckling av hyresregleringen som en avveckling av statens hyresråd. Av detta följer logiskt all vi också motsätter oss inrättandet av en särskild bosiadsdomstol som skall ta över hyresrådets tidigare uppgifter.

Inrättandet av en särskild bostadsdomstol innebär att man, med avsteg från praxis i övrigt inom svenskt rättsväsen, inrättar en specialdomstol

201

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

202

för viss typ av rättslvister. Det innebär också an vi får ytleriigare en specialdomslol av typ arbetsdomstolen, där partsrepresentanter har ell utslagsgivande infiytande. Del har anförts i debatten kring den föreslagna bostadsdomstolen att statens hyresråd funnits till och fungerat i många år utan alt någon veteriigen framfört någon kritik mot detta. Samma sak anför lagutskottets majoritet i sin skrivning. Vi menar alt en sådan jämförelse mellan hyresrådet och den nu föreslagna bosiadsdomstolen inte kan göras.

Statens hyresråd har haft att verka inom ramen för en hyresreglering som satt gränser uppåt för höjning av hyrorna. Dä nu hyresregleringen föreslås avskaffad blir läget ett annat. Bosiadsdomstolen kommer att täcka ett vidare fäll och ha mindre restriktioner i sitt handlande än vad hyresrådet haft. Vi anser därför att den omständigheten atl hyresrådet fungerat förhållandevis invändningsfritt under mänga år inte utgör grund för antagandet att den föreslagna bostadsdomstolen kommer all fungera lika 'oomstritt.

En specialdomstol med partsrepresentanter, där parterna uigöres av organisationer på hyresmarknaden, innebär en hell annan princip än den som tillämpas vid vanliga domstolar. Del betyder i praktiken att en part i en hyrestvist måste tillhöra en i domstolen företrädd partsorganisation, om den ifrågavarande parten skall kunna komma lill tals i bostadsdom-stolen. Delta sammanhänger med det naturiiga förhållandet atl organisationerna inte gärna kan företräda andra än sina medlemmar. Såväl hyresgäster som fastighetsägare måste alltså vara organiserade i de organisationer som har partsrepresentanter i fastighetsdomstolen för alt kunna bli företrädda.

Detta innebär en sorts indirekt organisationsivång och även, om man vill uttrycka det sä, införandet av en korporativistisk princip där de enskilda måste låta sig företrädas av organisationer. Även om man skulle acceptera att hyresgästerna skall företrädas av sin organisation, så inger graden av anslutning lill denna organisation betänkligheter. Det förhåller sig nämligen så att av 350 000 enskilt anslutna medlemmar i hyresgästföreningarna tillhör 35 procent hushåll i allmännyttigt ägda fastigheter - där medlemsavgiften debiteras tillsammans med hyran - och 10 procent hushåll som bor i privat ägda fastigheter. Den senare kategorin fastigheter finns företrädesvis i storstäderna och främst då i Stockholm, där tvisterna är ojämförligt mest förekommande.

Parterna på hyresmarknaden, som nu också föreslås få utse partsrepresentanter till bosiadsdomstolen, träffar på riksplanet uppgörelser som berör samtliga fastighetsägare och hyresgäster. Det är inte alltid så atl en träffad uppgörelse har stöd bland en majoritet av hyresgästerna. Inte ens om majoriteten av de organiserade hyresgästerna skulle stödja en viss uppgörelse är det säkert atl ett sådant stöd föreligger från alla hyresgäster. En uppgörelse kan ha träffats över huvudet på hyresgästerna och således utan att dessa har haft möjlighet att godkänna den ifrågavarande uppgörelsen. Det förefaller inte särskilt sannolikt att ett tvis-

lemål som går utom ramen för en sådan central överenskommelse kan få en för den klagande positiv lösning. Det är troligare alt partsrepresentanterna i bosiadsdomstolen känner sig bundna av den centrala uppgörelsen och avkunnar dom i enlighet med den ram som denna uppgörelse gett. Samma torde bli fallet om parternas representanter träffat överenskommelse på det lokala planet. Att det sedan i propositionen sägs all partsrepresentanterna i bosiadsdomstolen skall fungera som obundna domare torde inte kunna ändra på det sakförhållande jag nu pekat på.

Jag vill också i det här sammanhanget framhålla att man, trots klart uttalade syften i propositionen alt uppnå enhetlig rättstillämpning på hyresmarknaden, inte har lagit med frågan om överprövning av arrendenämndernas avgöranden. Hyresnämnderna och arrendenämnderna har likartad karaktär, och förfarandet vid tvister regleras i en gemensam lag, lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Vi har i vår motion ansett del anmärkningsvärt att man inte sökt finna en samlad lösning då man nu inrättar en särskild domstol för överprövning.

De allvariiga betänkligheter jag här har anfört har vi funnit så vägande att vi gått emot inrättandet av en bosiadsdomstol av i propositionen föreslagen typ. Om riksdagen nu ändå beslutar om inrättande av en bosiadsdomstol kommer dess sätl all verka i praktiken att bli avgörande för vår inställning i fortsättningen. Men som vi ser det tycks förutsättningarna inte vara goda ur hyresgästernas synpunkt.

Jag yrkar därför, fru talman, bifall till reservationen 1, som är fogad till lagutskottets betänkande nr 36.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s):

Fru talman! I lagutskottets betänkande nr 36 behandlas förslaget till bostadsdomstol. Propositionen om inrättandet av en bosiadsdomstol innebär att en specialdomstol för prövning av hyresnämnds avgörande skall inrättas från den I juli 1975. Domstolen skall vara enda överinstans för de ärenden som enligl nuvarande ordning fullföljs från hyresnämnd lill allmän domstol eller till statens hyresråd.

Bosladsdomstolens ledamöter föreslås beslå dels av lagfarna ledamöter, dels av s. k. intresseledamöter. Intresseledamöterna skall utses efter förslag av bl. a. partsorganisationerna på hyresmarknaden. I mål med inslag av teknisk natur, t. ex. bostadssaneringsmål, skall en av de lagfarna ledamöterna kunna bytas ul mot ledamot med teknisk utbildning. Domstolen är domför antingen med sju ledamöter eller med fyra ledamöter. Intresseledamöterna föreslås på fastighetsägarsidan utgöras av företrädare för allmännyttiga bostadsföretag, enskilda fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar, beroende på vad för slags faslighet tvisten rör. På hyresgästsidan skall delta intresseledamöter som är förtrogna med bostadshyresgästers förhållanden. När det är fråga om prövning av överlåtelse av hyresrätt lill lokal skall en styrelseledamot vara förtrogen med näringsidkande hyresgästers förhållanden.

Den nuvarande överinstansen, statens hyresråd, föreslås upphöra när

203

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

204

bostadsdomstolen inrättas.

Till utskottets betänkande har fogats fem reservationer. I två av dem yrkas avslag på förslaget om bostadsdomstol.

I reservationen 1, som hänför sig till en motion från vänsterpartiet kommunisterna, yrkas avslag på propositionen i dess helhet. I reservationen 2, som hänför sig till en moderatmotion och en centermotion, yrkas avslag pä förslagel om bostadsdomstol.

Fru talman! Lät mig först konstatera au förslagel om all inrätta en bosiadsdomstol är en viktig och angelägen reform. De erfarenheter som gjorts under de fem år som förflutit sedan den senaste reformen av hyreslagstiftningen genomfördes och statliga hyresnämnder inrättades visar atl det föreligger ett mycket stort behov av en överinstans för prövning av olika hyresmål.

Efter 1968 års reform har de statliga hyresnämnderna fäll åtskilliga andra uppgifter än de egentliga hyresärendena, dvs. ärenden enligt hyreslagen och hyresregleringslagen. Instans- och fullföljdsordningen är inle enhetlig för de olika ärendekategorierna. Vissa frågor kan överklagas från hyresnämnd till fastighetsdomstol och från denna vidare till hovrätt -och ibland ända upp till högsta domstolen. 1 andra ärenden gäller att talan mot hyresnämndens avgörande i stället skall föras direkt hos Svea hovrätt.

Det har upplevts som en allvarlig brist i det nuvarande prövningssystemet att det saknas möjlighet att genom en central högsta instans få lill slånd en enhetlig räiisiillämpning. Inte minst gäller delta mål rörande principerna för fastställande av bruksvärdehyror. Där har skilda uppfattningar kommit lill uttryck i olika avgöranden från fastighetsdomstolar. Vissa av dessa avgöranden har blivit mycket uppmärksammade och uppfattats som vägledande vid hyressättningen förändra lägenheter, något som strider mot den roll som dessa domstolar förutsattes spela när del nuvarande prövningssystemel infördes. Det nuvarande systemet med ett stort antal slutinstanser i bruksvärdemålen uppfyller alltså inte del behov av auktoritativa och vägledande avgöranden som visat sig föreligga. 1 utskottet råder också en samstämmig uppfattning om detta.

Den utredning, hyresprocesskommiiién, som framlade förslaget om inrättande av en bostadsdomstol var enhällig. Förslagel fick även under remissbehandlingen ett övervägande positivt mottagande.

Avslagsyrkandet i moderatmotionen grundas främst på uppfaitningen alt en specialdomstol inte bör tillskapas för att handlägga tvister på det hyresrättsliga området. Vidare kritiseras propositionens förslag när det gäller begränsningen av prövningsförfarandet till två instanser.

Frågan om att reformera hyresprocessen är ingalunda ny. Lagändringar har visserligen genomförts vid skilda tidpunkter, men det har visat sig bli alltmer nödvändigt att omarbeta hela regelsystemet. Jag vill i delta sammanhang bara erinra om au lagutskottet redan 1972 och 1973 behandlade fullföljdsfrågan och vid dessa tillfällen uttalade sig till förmån för en omarbetning av hyresprocessen. Systemet med etl stort antal slut-

instanser i vissa typer av mål, t. ex. bruksvärdemålen, är klart olämpligt, och det är nödvändigt med en ordning som bättre tillgodoser behovet av vägledande avgöranden. I bruksvärdemålen finns det i dag i stort sett lika många slutinstanser som underinslanser. Detta kan inte vara en eftersträvansvärd ordning.

I motionerna 1927 och 1928 framhålls att det är ett utmärkande drag för det svenska domstolsväsendet att de allmänna domstolarnas kompelens är mycket vidsträckt. I lagutskottets betänkande framhålls då det gäller avvägningen mellan allmänna domstolar och specialdomstolar all det är en vikiig princip med fast förankring i svensk rättstradition att ha specialdomstolar bara inom snävt begränsade områden. När det gäller hyreslvisier kan det emellertid konstateras att sådana redan för närvarande i myckel stor omfattning handläggs utanför de allmänna domstolarnas ram, nämligen hos hyresnämnderna och hos statens hyresråd. Det är alltså inte fråga om någon principiell nyordning när man nu föreslår inrättandet av en bostadsdomstol.

Herr Winberg påstod i sitt anförande att man gjorde ett principiellt avsteg 1969 när de statliga hyresnämnderna inrättades. Det är inte en riktig historieskrivning. Hyresnämnder fanns redan tidigare i kommunal regi. Del enda som skedde är 1969 var att huvudmannaskapet överfördes från kommunerna till staten.

Den sammansättning som bosiadsdomstolen föreslås få är i stort sett kopierad på den sammansättning som hyresrådet och för övrigt också arbetsdomstolen har. Det är förvånansvärt all man nu vill ifrågasätta lämpligheten av detta, eftersom denna ordning fungerat utan någon som helst anmärkning under mer än 32 år. Ett förverkligande av talet om att prövning av tvister av det slag som avses i propositionen bör läggas på de allmänna domstolarna är att vrida klockan tillbaka, och det skulle innebära ett underkännande av en ordning som fungerat väl i mer än 30 år.

Moderaterna och vänslerpartiet kommunisterna har en gemensam linje när det gäller motiveringarna till all man inte skall inrätta en bostadsdom-stol. Det viktigaste motivet för deras avslagsyrkande är, såvitt jag förslår, motståndet mot och misstänkliggörandet av atl partsorganisationerna på bostadsmarknaden skall vara representerade i domstolen. I moderaimo-tionen framhålls att större rättssäkerhet och mer betryggande garantier för medborgarinfiylandet skapas genom alt man har allmänna domstolar än med ett system som innebär att intresseorganisationerna, dvs. hyresgäströrelsen och fastighetsägarna, blir representerade i domstolen.

1 vänslerpartiet kommunisternas moiion framhålls att det kan befaras att intresseledamöierna kommer atl känna sig bundna av riksomfattande eller lokala överenskommelser som träffas mellan parisorganisationerna på hyresmarknaden. Hela detta resonemang motsägs emellertid av de verkliga förhållandena. I hyresrådet har, som jag nyss framhöll, under mer än 30 år partsorganisationerna varit representerade, och ingen som helst kritik har framförts med anledning av detta. Tvärtom, i vpk;s motion

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

205

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

206

yrkas ju att hyresrådet skall bestå. Arbetsdomstolen, som nu verkat i 45 år, har även den representation från intresseorganisationerna, nämligen intresseorganisationerna på arbetsmarknaden. Om arbetsdomstolen har kritiserats för någonting, så inte är det för att parterna på arbetsmarknaden är representerade i domstolen. Nej, förklaringen till den något oheliga alliansen mellan moderaterna och vänsterpartiet kommunisterna i den här frågan fär sökas pä annat häll.

Av gammal tradition har organisationerna på bostadsmarknaden haft möjlighet att delta i och få inflytande på rättstillämpningen. Det började med att de fick representation i s. k. hyresivislnämnder redan år 1939. År 1942 fick organisationerna utse representanter i de kommunala hyresnämnderna och i den för hela landet gemensamma överinstansen -statens hyresråd. När de kommunala nämnderna år 1969 avlöstes av statliga hyresnämnder, var det inte tal om annat än atl partsorganisaiionerna även där skulle fä utse representanter.

Det borde inte vara nödvändigt men bör kanske ändå framhållas i detta sammanhang alt ullrycket intresseledamot självfallet inte betyder atl en sådan ledamot skall känna sig bunden i sin dömande verksamhet lill det iniresse som han kan sägas representera. Alla ledamöter i bosiadsdomstolen utövar en dömande verksamhet och skall inte uppfattas som företrädare för bestämda partsintressen, ulan tvärtom som självständiga domare. De har även avlagt domared. All trots detta ifrågasätta dessa ledamöters opartiskhet är som jag ser det en allvarlig anklagelse. Denna ordning har i 32 är fungerat i hyresrådet och i 45 är i arbetsdomstolen. Del finns ingen anledning att utgå ifrån att del skulle fungera på ett annat sätt bara därför att man nu inför bostadsdomstolen och ger den i förhållande lill hyresrådet delvis utvidgade uppgifter. Intresseledamöterna är utsedda för alt tillföra domstolen fackkunskap och ge domstolen en särskild förankring hos bostadsmarknadens organisationer.

Herr Winberg tog upp frågan om hur pass representativa intresseorganisationerna och särskilt dä hyresgästorganisationerna är - om jag inle missförstod honom. Statistiken visar, vilket herr Winberg mycket väl vet, att organisaiionsprocenten för det allmännyttiga beståndet i landet som helhet är 42 procent och i Storstockholm ca 41 procent. På den privata sektorn är del ca 30 procent organiserade hyresgäster i Storstockholm. Finns det, herr Winberg, någon annan organisation som är representativ för hyresgästerna, om nu inte Hyresgästernas riksförbund skulle vara tillräckligt representativt?

I en centermoiion ifrågasätts propositionens förslag att en av juristdomarna skall kunna bytas ul mot teknisk ledamot i mål med inslag av tekniska frågor. Som exempel på sådana mål kan nämnas bruksvärdemål, bostadssaneringsmål och tvångsförvaltningsmål. I moiionen föreslås att erforderlig teknisk expertis i stället för att ingå i bostadsdom-stolen som dömande ledamöter bör i första hand tillkallas genom parternas egen försorg, dvs. det tekniska kunnandet skall representeras i form av särskild sakkunnig inför domstolen.

Det är ingenting nytt att en domstol har en teknisk ledamot. Sädana ledamöter finns redan i fastighetsdomstol och i vallendomstol. Samma sak gäller för övrigt även vaiienöverdomstolen. Erfarenheterna från sådana ledamöters medverkan i domstolarna är positiva. Inte minst har det visat sig vara nyttigt med en meddomare, som i samarbete med de lagfarna ledamöterna kan medverka i bedömningen av materialet i målet utifrån den fackkunskap och erfarenhet han besitter.

När det i den reservation som avgivits i anslutning till denna moiion talas om att parterna i praktiken inte torde få tillgång till eller tillfälle alt yttra sig över sådana sammanställningar och analyser av tekniskt material som teknikern kan komma all bidra med under målets handläggning och under domsöverläggningen, sä är det ingenting som speciellt hänför sig till del förhållandet att man har en tekniker i domstolen. Samma resonemang kan nämligen föras när del gäller en juristdomare. Det är en stor fördel atl teknisk sakkunskap är företrädd inom domstolen även under domsöverläggningen och i arbelel med atl avfatta domen.

Bostadsdomstolen kan, som jag redan framhållit, sammanträda i två sammansättningar, dels en större med sju ledamöter, dels en mindre med fyra ledamöter. När domstolen sammanträder med sju ledamöter, skall tre vara lagfarna och fyra inlresseledamöter. När domstolen sammanträder med fyra ledamöter skall två vara lagfarna och tvä vara intresseledamöter. I en moiion kritiseras förslaget au intresseledamöierna i den större sammansättningen skall kunna överrösta de lagfarna ledamöterna. I reservationen 4 hävdas att kravet på domstolens oväld och opartiskhet på ett bättre sätt upprätthålls om domstolens jurisldomare är fiera än de domare som representerar partsorganisationerna.

Inte heller här innebär förslaget i proposilionen något principiellt nytt eller revolutionerande. Hyresrådet har en liknande sammansättning. Även i arbetsdomstolen har man alltid haft detta slag av sammansättning, och det är väl i dag ingen som på allvar vill påstå all lekmannaledamöterna i arbetsdomstolen uppfattar sig själva som representanter för de tvistande parterna och inle som självständiga domare. Inie heller förhåller det sig så att part avhålls från all instämma en tvist till arbetsdomstolen av den anledningen att han inle är representerad i domstolen. De farhågor som motionärerna framför är ogrundade. Förslagel får också ses mot bakgrund av den ställning på bostads- och hyresmarknaden som partsorganisationerna genom hyreslagstiftningen kommit att inta.

I samma reservation framhålls vidare atl bosiadsdomstolen i högre grad än arbetsdomstolen och hyresrådet skulle ha alt handlägga tvister av allmänt privaträttslig natur som skall prövas enligt allmän civillag. Della påslående är tvivelaktigt för atl inle rent ul säga felaktigt. Arbetsdomstolen handlägger en rad tvister av allmänt privaträtlslig natur.

Reservationen 5, slutligen, tar upp frågan om bevisupptagning i hyresnämnd. I reservationen yrkas bifall till motionen 1974:1926, där det hävdas att det inle är lämpligt att begränsa möjligheterna alt föra muntlig bevisning vid hyresnämnderna på sätt som föreslagits i propositionen.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

207

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

När det gäller bevisningen i hyresnämnd vill jag först konstatera att inrättandet av bostadsdomstolen leder lill att hyresnämndsförfarandel måste ändras så all formell, muntlig bevisning kan förebringas vid nämnden i alla slags ärenden. Viss bevisning kan redan nu förebringas vid hyresnämnden. Bevisupptagningsreglerna får emellertid inte i väsentlig mån minska hyresnämndsförfarandets stora fördelar i fråga om enkelhet, billighet och snabbhet.

I hyresnämnden är det ofta den enskilde själv som för sin talan. Om bostadsdomstolen inte skulle ha möjlighet att ta upp ny bevisning, vilket är innebörden av reservationen, skulle det därför för den enskilde som själv för sin talan le sig stötande all förlora ett mål av formella skäl, därför au han inte lagl fram en fullständig utredning vid hyresnämnden. Den lösning som förordas i proposilionen är med andra ord en ändamålsenlig avvägning mellan de olika synpunkter som gör sig gällande.

Fru talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan på alla punkter, vilket innebär avslag på de reservationer som fogats till betänkandet.

208

Herr WINBERG (m) kort genmäle;

Fru talman! Jag tror att herr Gustafsson i Stockholm inledde sitt anförande med alt säga ungefär som så att förslaget om inrättande av bostadsdomstol var en angelägen reform och att del föreligger ett stort behov av en överinstans; vi har etl alltför stort antal slutinstanser för närvarande. Den första delen av hans konstaterande kan jag inte hålla med om. De andra delarna, att vi har behov av en överinstans och att vi skall ha färre slutinstanser, kan jag hålla med om.

Vad vi diskuterar är egentligen hur vi på bästa sätt skall utforma denna över- och slutinstans, där jag för min del inte funnit atl tillräckliga skäl har anförts för atl man skall gå från den generella principen att hälla samman en allmän domstolsorganisation, medan herr Gustafsson förmenar att det föreligger sä speciella skäl all vi bör ha den specialdom-stolsmodell som föreslås i propositionen. Jag tror att det var någon av nobelpristagarna som i ell tal i går nämnde att vi skall skapa "rätt till alla och orätt till ingen". Vi kanske kan vara överens om att vi båda är ute efter det men tycker att vägen dit är litet olika.

Herr Gustafsson sade att den här principen inte är någonting nytt och hänvisade lill hyresrådet. Till det vill jag säga all hyresrådet kom väl ändå lill i samband med hyresregleringen, och hyresrådets uppgifter har i allt väsentligt gällt mål på hyresregleringens område. Jag hänvisar bara till den instruktion som finns för statens hyresråd i de frågorna.

Sedan menade herr Gustafsson att jag något litet ifrågasatt representativiteten från organisationerna och herr Gustafsson nämnde siffran 42 procent. Den siffran var kanske inte den hell korrekta därför att den gällde den del av medlemmarna som bor i s. k. allmännyttiga företags hus. Om man bara går till privata hus så är motsvarande siffra 22 procent. Genomsnittet torde alltså ligga någonstans mitt emellan.

Jag kan inle, herr Gustafsson, se att det är all vrida klockan tillbaka att behålla den allmänna principen om ell sammanhållet domstolsväsende. Tvärtom har jag den uppfattningen att vägen har gått från spe-cialdomslolar till allmänna domstolar. Jag kan peka på vattendomstolarna som haft sin egen organisation tidigare men som nu på visst sätt har kopplats ihop med tingsrätterna, och om jag inte är fel underrättad är avsikten att ta ytleriigare steg pä den vägen.

Jag menar, fru talman, alt några speciella fördelar med ivåinstansord-ningen och specialdomstolen inte har visats. Det står i utskotlsbelänkandet - jag vet inte om herr Gustafsson nämnde del - all detta skulle vara enklare, billigare och snabbare, men jag är inte så säker på det, därför att man kan få ett mycket snabbt förfarande också via den ordinära domstolsordningen, t. ex. genom atl sådana här mål får förtur i överinstans.

Herr ISRAELSSON (vpk) kort genmäle;

Fru talman! Herr Gustafsson i Stockholm var inte särskilt polemisk och något livligare meningsutbyte föranleder inte hans inlägg för min del - bara några kommentarer.

Herr Gustafsson nämnde i sitt inlägg alt det uppstått en, som han uttryckte det, ohelig allians mellan vpk och moderaterna i yrkandet om avslag på förslaget om bostadsdomstol. Det kanske inte är alldeles på det sättet. Det finns ingen som helst överenskommelse oss emellan att vi skall yrka avslag på förslagel om inrättande av bosiadsdomstol, utan del har praktiskt blivit sä alt vi har hamnat på samma ståndpunkt. Del förekommer faktiskt här i kammaren all regeringen vinner voteringar genom atl moderaterna råkar ha samma mening. Därför har vi inle sagt att det är en ohelig allians när sådani inträffar.

Sedan nämnde herr Gustafsson atl arbetsdomstolen är en specialdomslol och att den fungerat bra i många år. Till det har jag den kommentaren atl när den inrättades var det stora demonstrationer från arbetarrörelsens sida, där man gick sä långt alt man sade: Om ni inrättar denna domstol svär vi alt aldrig lyda den. Då var det en borgerlig regering. Sedan har del blivit en socialdemokratisk regering och man har accepterat arbetsdomstolen. Men även om man har gjort del, menar jag att vi inte helt kan jämföra arbetsdomstolen och bosiadsdomstolen, därför all när man går lill arbetsdomstolen är parterna oftast oense, medan när man går lill bostadsdomstolen det myckel väl kan hända att man har bundit sig i en central överenskommelse och målet som går till bostadsdomstolen kanske ligger utanför denna överenskommelse. Dä blir förhållandet ett annat.

Herr Gustafsson hänvisade lill atl hyresrådet har fungerat bra i mänga är. Jag sade redan i mitt första inlägg att det kanske har fungerat i mänga år utan större anmärkningar, men det är, menar jag, inte direkt jämförligt. Betingelserna under vilka hyresrådet har arbetat - bl. a. hyresregleringen - är ju inte desamma, och därför tycker jag inte atl det är helt relevant att göra en sådan jämförelse.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

209

14 Riksdagens protokoll 1974. Nr 140-141

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s) kort genmäle: Fru lalman! Herr Winberg ville låta påskina atl del skulle vara en skillnad när det gäller hyresrådels och bostadsdomstolens uppgifter. Det kan man säga att del är i dag, men hyresrådet har ju nu kvar bara en myckel liten del av hela del område som det ursprungligen hade. När hyresrådet tillskapades var bostadsbeståndet här i landet till allra största delen hyresregleral, och då hade hyresrådet hand om alla möjliga slags tvister, bl. a besittningsskyddslvister. Därför kan jämförelsen mycket väl göras.

Jag är glad över alt herr Israelsson kan hålla med om det mesta jag har sagt. När det gäller arbetsdomstolen tror jag emellertid alt han har fel. Parterna är faktiskt oense då de går till arbetsdomstolen också.

Herr ISRAELSSON (vpk) kort genmäle;

Fru talman! Om jag tolkade herr Gustafsson i Stockholm rätt sade han atl parterna var oense när de gick lill arbetsdomstolen, och del var precis vad jag också sade i milt inlägg nyss.

När parterna går till arbetsdomstolen är de alltså oftast oense, men när de kommer att gå lill den nu föreslagna bostadsdomstolen kan del förhålla sig så, att bägge parter har bundit sig genom en överenskommelse på riksplanet. Om det mål som går till bosiadsdomstolen faller utanför ramen för den överenskommelsen, är situationen en annan.

210

Herr OLSSON i Sundsvall (c):

Fru talman! Enighet torde råda om att nuvarande instans- och fullföljdsordning vad gäller överprövning av hyresnämnds avgörande inte är tillfredsställande. I Kungl. Maj:ts proposition nr 151 föreslås nu att man för atl nå enhetlighet och enkelhet på delta område skall inrätta en bosiadsdomstol, som blir sista instans i tvister som förs dit frän hyresnämnd.

Både i remissyttranden och i några motioner har viss kritik riktats mot förslaget om bosiadsdomstol, vad gäller dels principen om specialdomstol, dels domstol med inlresseledamöter, dels även alt förslagel innebär ett tvåinstanssystem.

En viktig princip i svensk rättstradition är - det har påpekats tidigare i debatten - atl de allmänna domstolarnas kompelens är mycket vidsträckt. Specialdomstolar har införts endast för ett fåtal områden. Som utskotiet framhåller, fordras det starka skäl för atl man skall göra avsteg från denna princip. Dessa starka skäl har här ansetts föreligga med hänsyn till den speciella målkalegori del gäller. Vad beträffar parlssammansatl bostadsdomstol bör noteras - det har också framhållits tidigare i debatten - att statens hyresråd, som hittills varit slutinstans när det gäller hyresregleringslagen och bristortslagen, har denna sammansättning. Bosladsdomstolens partssammansätining kan vi alltså se som en fortsättning på hittillsvarande förhållanden med det parlssammansalta statens hyresråd.

Ändock finns skäl till tvekan inför sådan sammansättning i högsta instans. Domstolarna skall vara obundna och tolka lagen hell objektivt. Jag vill påminna om att det i proposilionen understrukits all uttrycket intresseledamol självfallet inte betyder alt sådan ledamot skall känna sig bunden i sin dömande verksamhet till del intresse han kan sägas representera.

Utskotiet har ytterligare understrukit att intresseledamöierna skall tillföra domstolen fackkunskap och ge domstolen en särskild förankring hos bostadsmarknadens parter.

Intresseledamöierna skall inta ställning som självständiga domare i en kollegial domstol. Utskottet påpekar att det är viktigt all intresse-ledamöterna uppfattar sin uppgifi på detta sätl. Jävsreglerna i rättegångsbalken kommer även att gälla ledamot i bostadsdomstolen.

Mot denna bakgrund har centerpartiets ledamöter i lagutskottet anslutit sig till förslaget alt införa bosiadsdomstol. Det är vår förhoppning all domstolen skall fungera så alt alla hyresgäster och fastighetsägare oberoende av organisationstillhörighet skall känna tilltro till domstolens opartiskhet.

När det gäller tväinstanssystemet har utskottet ansett atl det föreslagna systemet ger enklare, billigare och snabbare avgöranden. Redan nu har vi tvåinstanssystem i de fall fastighetsdomstol eller hyresrådet är sista instans. Men för vissa målkalegorier minskar nu antalet prövningsinstanser. När det gäller ett kvalificerat, specialiserat prövningsorgan inom ett begränsat område bör enligl utskoitets uppfattning tväinstanssystemet kunna godtas. Vi cenlerledamöter har - även om vi betraktar treinstans-syslemei som mycket betydelsefullt - ansett oss i detta fall kunna acceptera ett avsteg frän den normala ordningen.

Men på en punkt, fru lalman, har centerns ledamöter reserverat sig mot ulskoltsmajorilens ställningslagande. Det gäller förslaget alt en av de lagfarna ledamöterna i bostadsdomstolen i vissa mål skall kunna ersättas av en s. k. teknisk ledamot. Enligt propositionen skall domstolen bestå förutom av lagfarna ledamöter och intresseledamöter även av en teknisk ledamot med utbildning för och erfarenhet av värderings- eller byggnadsteknik. Den tekniske ledamoten skall, om ordföranden i målet så bestämmer med hänsyn lill målets beskaffenhet, ersätta en av de lagfarna domarna. Del medför alt i den mindre sammansättningen kommer målen i sä fall att handläggas av ordföranden som är lagfaren ledamot, två inlresseledamöter och den tekniska ledamoten.

Herrar Boo och Börjesson i Falköping har i motionen 1924 i anledning av propositionen hemställt om avslag på förslaget om teknisk ledamot. Motionärerna framhåller att erforderlig teknisk expertis i mål som bostadsdomstolen kan komma alt få behandla bör tillkallas av parterna i målet och ej i sin egenskap av expert tillföras domstolen som dömande ledamot.

I hur hög grad teknisk expertis kan komma alt erfordras framgår knappast av propositionen, men arbetsunderlagei väntas inte bli tillräckligt

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

211

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

212

stort för atl ge en heltidsarbetande tekniker full sysselsättning vid domstolen. En av de remissinstanser som torde handlagt största antalet bo-sladsmål, nämligen hyresnämnden i Stockholms län, ställde sig tveksam lill förslagel om teknisk ledamot i bosiadsdomstolen. Hyresnämnden i Stockholms län framhöll all under nämndens femåriga verksamhet hade den hittills aldrig kommit i den situationen att den saknat tillgäng till erforderlig teknisk sakkunskap. Enligt hyresnämnden förefaller det betänkligt atl låta en av juristdomarna ersättas av tekniker i mål som kan få prejudicerande betydelse. Nämnden fann del inte heller tillfredsställande alt ordföranden ensam skall avgöra om sådant utbyte skall ske eller ej. Behovet av teknisk expertis borde enligt hyresnämnden i Stockholms län i stället lösas sä alt bosiadsdomstolen ges rätt alt anlita experter som skall biträda domstolen om ärendets beskaffenhet eller särskilda skäl föranleder det.

Vi cenlerledamöter i utskottet har i reservationen 3 anslutit oss lill synpunkterna i motionen av herrar Boo och Börjesson i Falköping samt i remissyttrandet från hyresnämnden i Stockholms län. Vi vill betona att det inte är möjligt atl skilja ul renodlat tekniska frågor i den typ av mål del här gäller. Rättsliga och tekniska problem är ofta sammanflätade med varandra. Redan genom partsrepresenialionen i bostadsdomstolen är de lagfarna ledamöterna i minoritet. Huvuddelen av målen torde komma atl prövas i den mindre sammansättningen, alltså med fyra ledamöter. 1 de mål där teknisk ledamot skall ingå innebär den sammansättning som jag nyss har angivit atl man bara har en lagfaren ledamot, ordföranden, två inlresseledamöter och den tekniske ledamoten. Vi reservanter anser det betänkligt med en sådan sammansättning i en domstol som är sista instans.

Jag vill även la upp en annan synpunkt som talar mot förslaget om teknisk ledamot. Om den tekniske ledamoten får ställning som domare är del enligt vår mening lätt all komma i konflikt med den processuella grundsatsen alt allt material som läggs till grund för domstolens bedömning av målet öppet redovisas för parterna. Risk föreligger nämligen all parterna inte får tillgång lill eller tillfälle atl yttra sig över exempelvis analyser av tekniskt material, som tekniske ledamoten kan komma att bidra med under målets handläggning och under domstolsöverläggningen. Rättssäkerhetsskäl talar således mot den föreslagna ordningen med teknisk ledamot.

Någon risk för atl bosiadsdomstolen kommer all sakna möjligheter att få teknisk expertis om förslaget om teknisk ledamot avslås föreligger inte. Enligt 40 kap. 1 S rättegångsbalken har domstol vid prövning av fråga, vars bedömande kräver särskild fackkunskap, rätt all uppdra åt för skicklighet i ämnet kända personer atl avge yttrande. Denna bestämmelse bör vara till fyllest för bosiadsdomstolen, särskilt mot bakgrund av erfarenheten från Stockholms län.

Det har här nämnts att i vissa andra domstolar, exempelvis i fastighetsdomstol, vallendomstol och vaitenöverdomsiol ingår teknisk leda-

mot. Men i dessa fall gäller del inte partssammansatta domstolar och inte heller sista instans. Det är väl ingen tvekan om att juristerna är de som är bäst skickade att tolka lagen. Vi kan inte som ledamöter i domstolarna få utrymme för de olika experter vilkas synpunkter kan behövas vid handläggningen av ett mål. Vi reservanter anser det vara lämpligast att bosiadsdomstolen liksom de flesia övriga domstolar inhämtar synpunkter från de utomstående experter som kan erfordras. Fru lalman! Jag yrkar bifall till den vid utskottets betänkande fogade reservationen 3 av herr Svansiröm m. fl. När del gäller övriga punkter i belänkandet yrkar jag bifall till ulskotteis hemställan.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Fru JACOBSSON (m):

Fru talman! Vi har från vårt parti reserverat oss mot inrättande av bosiadsdomstol som specialdomstol. Vi menar all tvister av detta slag bör handläggas vid de allmänna domstolarna. Om nu likväl riksdagen skulle besluta om inrättande av bostadsdomstol vidhåller vi kravet i reservationen 5 beträlTande bevisupptagning i hyresnämnd.

Jag måste erkänna all jag är myckel kritisk mot förslagets utformning av förfarandet både vad gäller förfarandet i hyresnämnd och i bosiadsdomstolen. Lagrådet har inte granskat förslagel till lag om bostadsdomstol. Förslagel vittnar om denna brist. Just ett förslag av denna typ med juridiskt-iekniska frågor, vilka kommer att bli avgörande för om bostadsdomstolen över huvud tagel kommer atl kunna fungera, borde ha gäll till lagrådsgranskning.

Jag har under den korta tid jag haft förmånen alt delta i riksdagsarbetet redan flera gånger efterlyst lagrådsgranskning. Nu börjar jag verkligen bli nyflken på orsakerna till underlåtenheten. När vi nu har statsrådet Lidbom här i kammaren vill jag därför passa på tillfället och fråga honom: Varför har inte just detta förslag om bosiadsdomstol blivit sänt lill lagrådet för granskning?

Ett avgörande skäl för inrättande av bosiadsdomstol har i proposilionen uppgivits vara önskan att få en enhetlig rättstillämpning inom området. En enda domstol som överinstans för hela landet skulle verka rätts-skapande och rättsledande.

En absolut förutsättning för att en domstol, gemensam för hela landet, skall kunna verka som prejudikatdomstol är emellertid att den inte blir överhopad med arbete som sakprövningsdomstol. Och den risken är stor med reglernas nuvarande utformning.

Det. gäller här ell tvåinstanssystem till skillnad från våra allmänna domstolars treinstanssystem. Hyresnämnder till ett stort antal över hela landet skall utgöra första instans, och bosiadsdomstolen, antagligen i Stockholm, andra instans.

Om bosiadsdomstolen skall kunna ägna sina krafter åt principiella ställningstaganden måste bevisprövningen i de enskilda målen begränsas. Man måste ha en vid möjlighet till bevisprövning i hyresnämnderna och en betydligt mer begränsad i bosiadsdomstolen.

213

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

214

Sä skall del emellertid inte vara enligl förslaget. Muntlig bevisning skall tas upp i hyresnämnderna endast om förhöret anses erforderligt för utredningen, heter det i 19 a S- Det är exakt detsamma som man i 23 S föreslagit skall gälla för bevisupptagning i bostadsdomstolen.

Om nu hyresnämnd avvisar muntlig bevisning därför all man inte anser den erforderlig, kan part överklaga för atl få denna bevisning prövad. Begränsningen alt föra bevisning i hyresnämnd kan leda till ell stort antal överklaganden. Om bosiadsdomstolen anser den muntliga bevisningen "erforderiig för utredningen", får den så ta upp bevisning som inte förts vid hyresnämnd. Sådan bevisning blir alltså prövad endast av en instans.

Hela denna konstruktion, fru talman, med samma begränsning av bevisprövningen i båda instanserna är tekniskt felaktig, om man vill skapa en prejudikatinstans som andra instans.

Man kan råda bot på detta på två sätt - antingen genom att vidga möjligheten au ta upp bevisning i hyresnämnderna eller genom att ytterligare skärpa förutsättningarna för bevisprövning i bosiadsdomstolen. Då redan kravet all den muntliga bevisningen skall anses erforderiig är strängt, har vi ansett det riktigast att föreslå en vidgning av möjligheten atl ta upp bevisning i hyresnämnderna. I stället för lydelsen att hyresnämnd får hålla förhör "om part begärt det och förhöret är erforderligt för utredningen" i Kungl. Maj;ts förslag har vi föreslagit lydelsen; "Finner nämnden, att omständighet, som part vill bevisa, är utan betydelse i målet eller att erbjudet bevis ej erfordras eller uppenbart skulle bliva utan verkan, må bevisning ej tillåtas."

I förbigående vill jag som min personliga uppfattning framföra all man också kunnal välja den andra vägen, nämligen all göra 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken tillämpligt. Denna paragraf begränsar möjligheten att föra in ny bevisning i överräit.

Man skall ju alltid koppla ihop frågan om bevisning med kostnaderna för att processa. För rättegång vid allmän domstol gäller all den part som förlorar skall betala motpartens kostnader. Enligt föreliggande förslag skall kostnaderna både vid hyresnämnd och vid bosiadsdomstol kvittas, dvs. vardera parten skall bära sin kostnad.

Meningen med att parterna vid de allmänna domstolarna löper en kosi-nadsrisk är att parterna skall bli försiktiga med att processa, med att föra bevisning och med att överklaga. Nu skall rättshjälpslagen enligt förslaget bli tillämplig även på rättegång vid hyresnämnd och bosiadsdomstol. Detta gör att part, på vilken rältshjälpslagen är tillämplig, inte kommer att slå någon kostnadsrisk i detta förfarande, varken för egen del eller för motpartens del.

Låt mig till sist sammanfalla vad jag har sagt. Man har alltså infört möjlighet att föra muntlig bevisning både vid hyresnämnderna och vid bosiadsdomstolen. Samma begränsningar skall gälla för båda instanserna, vilket kan innebära att tyngdpunkten i processen faller på bostadsdomstolen. Någon risk atl få betala kostnader av egna medel kommer inte

all finnas för många parter. En sådan risk brukar annars anses motverka processlysinad, i synnerhet i högre instans. Även regeln om kvittning av kostnader kan alltså medverka till att antalet mål vid bosiadsdomstolen blir stort.

Fru talman! Jag ställer i dag inle något speciellt yrkande om andra kostnadsregler, utan yrkar endast bifall till reservationen 5.

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s);

Fru talman! Herr Olsson i Sundsvall tog upp frågan om den tekniske ledamoten i fastighetsdomstolen. Jag har redan argumenterat för den saken. Jag vill bara påminna herr Olsson i Sundsvall om all sådana tekniska ledamöter finns i fiera andra domstolar - som jag också räknade upp. Låt mig vidare påminna om att denna kammare så sent som förra veckan enhälligt biföll justitieutskoiieis betänkande 1974:34, som gällde proposition 1974:144, där en reform av samma innehåll föreslogs. Enligt det förslaget skall hovrätt ha särskild sammansättning vid handläggning av mål som fullföljs från fastighetsdomstol. Detta förslag, som alltså antogs enhälligt av kammaren, innebär att i sådana mål en teknisk ledamot skall ingå i stället för en av de lagfarna ledamöterna.

Herr Olsson i Sundsvall tog också upp argumentet, all del kan tänkas att parterna i praktiken inte skulle få tillgång till eller tillfälle all yttra sig över sammanställningar och analyser av tekniskt material, som den tekniske ledamoten skulle kunna bidra med under målets handläggning och under domsöveriäggning. Jag vill här endast framhålla alt skulle det vara på del sättet, atl en tekniker under domstolsöveriäggning tog upp sådant material - sammanställningar och analyser - skulle detta strida mot bestämmelserna i rättegångsbalken om att domstol har all redovisa allt material som den grundar sin dom på för parterna.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Herr OLSSON i Sundsvall (c):

Fru talman! Herr Gustafsson i Stockholm återkom till frågan om teknisk ledamot.

När del gäller hyresnämnderna vill jag påpeka atl det i samma proposition angående lag om ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder föreslås följande tillägg i 5 S; "Hyresnämnd fär anlita teknisk expert att biträda nämnden, om ärendets beskaffenhet eller annat skäl föranleder det."

Ingen ledamot av utskottet, och för övrigt ingen ledamot av denna kammare, har haft någonting all erinra mot del tillägget. Varför skall den tekniske experten då inte inta samma ställning i bosiadsdomstolen som det nu enhälligt föreslås att vederbörande skall inta i hyresnämnderna?

Vad beträffar de domstolar som har tekniska ledamöter betonade jag i mitt förra anförande att dessa domstolar inte är helt jämförbara med den bosiadsdomstol som nu kommer att inrättas dels på grund av att bosiadsdomstolen är parlssammansail - såsom jag framhöll var jurist-

215

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

sidan redan i minoritet och blir det i ännu högre grad, om en av juristerna byts ut mot en teknisk ledamot - dels på grund av att bostadsdomstolen är sista instans. Såvitt jag vet är ingen annan av de domstolar som har teknisk ledamot sista instans, och inte heller är någon av dessa domstolar parlssammansatl. Dessa skillnader är några av motiven för den reservation vi centerpartister har avgivit.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Israelsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Israelsson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill att kammaren bifaller lagutskottels hemställan i belänkandet nr 36 punkten 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Israelsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Israelsson begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 288

Nej - 18

Avslår - 20

Punkten 2

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herrar Lidgard och Winberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Winberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill alt kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 2 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herrar Lidgard och Winberg.

216

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

' Ja - 264

Nej - 46

Avslår - 16

Punkten 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av herr Svansiröm m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Olsson i Sundsvall begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Svanström m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Olsson i Sundsvall begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 241 Nej - 85

Punkten 4

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av herr Lidgard m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Winberg begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Lidgard m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 242

Nej - 62

Avslår - 22

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Lagförslag om bostadsdomstol, m. m.

Punkten 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herrar Lidgard och Winberg, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Winberg begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

217

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Bortdragande av främmande trupper ur Korea

Den som vill att kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 36 punkten 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herrar Lidgard och Winberg.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 276

Nej - 48

Avstår - 2

Punkterna 6-14

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 3 Föredrogs Utrikesutskottets betänkanden

Nr 14 i anledning av motion om anslutning lill UNESCO-konventionen om skydd för kulturföremål vid väpnad konflikt

Nr 15 i anledning av proposition angående godkännande av Wien-konventionen om traktaträtten

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

§ 4 Bortdragande av främmande trupper ur Korea

Föredrogs ulrikesutskollels betänkande nr 16 i anledning av motion om bortdragande av främmande truppier ur Korea.

I delta betänkande behandlades moiionen 1974:62 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari föreslagits

att riksdagen hos regeringen hemställde att denna genom FN verkade för alla främmande truppers bortdragande ur Korea:

Utskottet hemställde alt riksdagen skulle avslå motionen 1974:62.

218

Herr LORENTZON (vpk);

Fru talman! Det var ett bra beslut som den svenska regeringen fattade i fjol, dä Sverige erkände även Demokratiska folkrepubliken Korea. Delta beslut var helt i linje med en alliansfri utrikespolitik. Tidigare hade Sverige endast diplomatiska förbindelser med USA;s mariohettregering i Sydkorea. Vi i vänsterpartiet kommunisterna känner givetvis tillfredsställelse över detta beslut, då vår riksdagsgrupp under en följd av år i motioner

i denna riksdag ställt kravet om ett erkännande av Demokratiska folkrepubliken Korea.

Men Koreafrågan är inte löst för Sveriges del i och med delta beslut. Sverige är medlem av Förenta nationerna. Under hägnet av FN:s beskydd håller fortfarande USA truppslyrkor i södra Korea. Dessa trupper bär FN.s emblem. Vidare ingår Sverige tillsammans med Schweiz å ena sidan och Polen och Tjeckoslovakien ä andra sidan i FN;s neutrala övervakningskommission i Korea.

Dä USA-imperialismen söker fotfäste i andra länder för rent kolonial expansion, kan det ske på olika sätt - i vissa fall genom rena krigshandlingar och överfall. USA har lill sitt förfogande bl. a. den effektiva spioneriorganisationen CIA, som uppträder litet varstans där det gäller all få lill stånd kupper mot progressiva regeringar eller för etl fortsatt folkförtryck. Exemplen härpå är många och ligger bevisligen även nära i tiden. Då det på sin tid gällde att få ett säkert fotfäste i Asien var vapenmakt och krigshandlingar den enda utvägen och metoden för USA.

Efter krigsslutet år 1945 hade folkel i Nordkorea börjat bygga sitt socialistiska samhälle. År 1949 hade Folkrepubliken Kina utropats och de amerikanska ockupanterna kastats i havet. Men de asiatiska folkens framtidsplaner skulle släckas. Detta gick inle för sig på annat sätl än genom krig och överfall. Det gällde för USA att inte vänta för länge.

I juni 1950 utlöste USA Koreakriget. Man misslyckades dock i sill angreppskrig, tvingades att retirera och slutligen att acceptera ett vapenstillestånd. Norra Korea liksom Kinas omfattande territorium var förlorade för USA-imperialismen såsom koloniala områden för utplundring. Atl USA efter nederiaget i Korea öppnade krig i Vietnam är ett understrykande av USA som kolonialmakt och dess verkliga uppsåt.

I södra Korea lyckades dock USA behälla sitt inflytande med hjälp av FN. Där har funnits stora amerikanska truppstyrkor. Den sydkoreanska armén - en av världens största - är utrustad med amerikansk stridsmaterial. Den står under högsta befäl av USA-militär, och den är utbildad av amerikansk expertis. Självklart var den väl skickad alt användas i det krig som USA förde mot folken i Indokina.

Sä sent som är 1971 tvingades 50 000 sydkoreaner att della pä USA:s sida i striderna i Vietnam och Cambodja. För detta dellagande erhöll marioneltregeringen i södra Korea 150 miljoner dollar åriigen under 1960-talet och början av 1970-talel.

De amerikanska trupperna i södra Korea uppgår nu till 38 000 man. De har varit större till antalet, men liksom i Sydvietnam kompenserar USA bortfallet med en intensifierad träning och utbildning av den sydkoreanska armén. Det materiella biståndet till armén utökas också kraftigt.

USA-imperialismens militära förtryck och ekonomiska utsugning kännetecknas bl. a. av atl USA-kapitalet direkt kan ingripa i och kontrollera Sydkoreas ekonomi. Lagarna tillåter hundraprocentigt utländskt ägande av kapital och utländsk ledning av bolag i södra Korea. Som i alla stater

Nr 141

Onsdagen den Il december 1974

Bortdragande av främmande trupper ur Korea

219

Nr 141 med liknande koloniala förhållanden slår en liten grupp av korrumperade

Onsdaeen den samarbetsmän helt till kolonialmakiens förfogande. Inhemska kapital-

11 december 1974 S'*'' ' fördelar av det s. k. biståndet från USA under det all den stora

_____________ massan av sydkoreaner lever en icke människovärdig tillvaro.

Bortdragande av Den sydkoreanska regeringen är en marionettregering. 1 landet råder

främmande trupper miliiärfascistisk diktatur. Folkets kamp mot förtrycket pågår ständigt.
ur Korea Den blossar upp dä och då med verklig styrka. Någon mera framträdande

plats i svenska massmedia ges inle denna kamp. Den notiseras på sin höjd någon gäng. Och ändå är denna folkets kamp mot förtryckarregimen mycket utbredd. Den förs av arbetare, studenter, intellektuella, religiösa och människor ur alla samhällsklasser. Vad man kräver är en demokratisering av samhället, en fredlig återförening av sitt fädernesland och ett avskaffande av det militärfascisliska styret. En förutsättning härför är alt de främmande trupperna lämnar södra Korea.

Folkets kamp i södra Korea visar med all önskvärd tydlighet alt inget aldrig så hårt fascistiskt förtryck kan bryta folkets molståndsvilja. Marionettregeringen kan sitta kvar och utöva sitt folkförtryck lack vare alt USA-trupperna häller södra Korea ockuperat. Dessa utländska trupper går fortfarande under beteckningen "FN-styrkor". ■

Förhållandena i södra Korea torde inle vara främmande för vare sig utrikesutskottet eller regeringen. Utrikesutskottets motivering för avslag på vänslerpartiet kommunisternas motion nr 62, att regeringen i FN verkar för alla främmande truppers bortdragande ur Korea, verkar därför minst sagt underlig. Det är ett benhårt fasthällande vid den uppfattning utskottet tidigare intagit till vpk-molioner i samma fråga.

Utrikesutskottet skriver i sitt betänkande att de trupper som för närvarande befinner sig i Korea "har till uppgifi att bevara freden och säkerheten i området samt att vederbörande regeringar är beredda alt kalla hem sina kvarvarande styrkor från Korea, så snart republiken Korea" - alltså marioneltregeringen i södra Korea - "så skulle önska eller när förutsättningar för en bestående lösning skapats".

Utrikesutskottet sätter alltså sin fulla tillit till att marioneltregeringen i södra Korea skall begära all USA-trupperna skall försvinna. Är ändå inte denna förlitan från utrikesutskottet rätt ljusblå? Itite kan en regering som styrs av en kolonialmakt kräva atl samma makt skall lämna landet. Därmed skulle hela underlaget för marionettregeringehs existens försvinna. Det är hell enkelt otroligt att en sådan begäran skulle ställas från regeringen i Sydkorea.

USA-trupperna i södra Korea är fortfarande en krigsrisk. De är också
orsaken till den stora osäkerhet som råder pä den koreanska halvön och
framförallt i södra Korea. Framhävandet av USA-lruppernas fredsgärning
är lika falsk som inskriptionen på statyn över Gustav III på Skeppsbron
i Stockholm. Inskriptionen på denna staty "Fredens återställare" över
en kung som ordnade överfallskrig är inle med sanningen överensstäm
mande. Inskriptionen skulle i stället ha varit "Krigets anstiftare". På
220 liknande sätl framställer utrikesulskoltel USA-imperialismen och dess

trupper i Sydkorea som fredsbevarande, trots att de i verkligheten var krigsanstiftare och ständigt utgör en krigsrisk i del område där de befinner sig.

Undan för undan, allteftersom folken segrar på slagfälten i Indokina, försvagas också imperialismen. Marioneltregeringen i Sydkorea tvingades således år 1972 all inleda samtal med Demokratiska folkrepubliken Korea om normalisering av förbindelserna mellan de båda staterna. Förslag om dylika samtal hade regeringen i Nordkorea ställt år efter år alltsedan vapenstilleståndet år 1953. Men regeringen i Sydkorea hade icke accepterat.

I en kommuniké från samtalen i juli 1972 sägs bl. a. alt några av principerna för landets återförening är att denna skall ske oberoende, ulan inblandning utifrån, samt med fredliga medel. Principerna i denna kommuniké går igen i det uttalande som parterna efter kompromisser kunde enas om i FN i november 1973, som generalförsamlingen då antog och som utrikesutskotlet hänvisar till i sitt betänkande.

Men allt kan ju saboteras om inte viljan finns. USA blandar sig i Koreas inre angelägenheter. Sydkoreanerna tvingas delta i USA:s krigföring och de förhindras genom militärt förtryck att själva kontrollera sin ekonomi. Detta strider mot principerna i FN-utlalandet.

Härtill bedriver USA-regimen tillsammans med regimen i Sydkorea en aggressionspolilik gentemot Demokratiska folkrepubliken Korea med bl. a. upprepade kränkningar av nordkoreanskt område. I detta sammanhang bara några av de mest uppmärksammade fallen; Spionbåten Pueblo år 1968, spionplanet EC 121 år 1969, spionskeppet 1-2 år 1970. Dessa kränkningar har fortsatt och pågår alltjämt. Även delta strider mot vad som sägs i" FN-utlalandet om "fredliga medel".

Sedan hör det lill saken atl marioneltregeringen i Sydkorea visat alt den inte menar allvar med dessa samtal. Därför sände den koreanska riksdagen - Demokratiska folkrepubliken Koreas högsta folkförsamling - ett brev lill den amerikanska kongressen med förslag om direkta förhandlingar mellan Korea och USA för ett fredsavtal, som skulle bringa ur väriden riskerna för en ny militär konfrontation mellan den koreanska nationens halvor. Under senaste åren har endast vapenstillestånd gällt. USA har inte behagat svara på det brev man erhöll.

USA dominerar dock inte som tidigare i FN. Förhållandena har förändrats lill nackdel för USA. Andra röster hörs både i Asien och i Afrika. Dessa röster ljuder inle med i den USA-dominerade orkestern. Tidigare kunde USA utan betänkande instämma i au generalförsamlingen skulle behandla frågan om borttagandet av USA-trupperna från Sydkorea. Man var nämligen säker på en majoritet för att få behålla ockupationsstyrkorna där. Under USA;s mäktiga tryck har dess mening under åren kunnat genomdrivas i generalförsamlingen. Man har helt litat på majoriteten av nationer i FN. Sä är dock inte fallet längre.

Nu framskymtar en annan mening, nämligen den att frågan om ockupationstruppernas bortdragande från Sydkorea inte längre skall avgöras

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Bortdragande av främmande trupper ur Korea

221

Nr 141 av generalförsamlingen utan att frågan skall överföras till säkerhetsrådets

Onsdaeen den begränsade krets. Här kan USA använda sin vetorätt och på så sätt per-

Il december 1974 rnanent hålla Sydkorea ockuperat.

___________ Det var därför med en viss beklämning man log del av pressmed-

Bortdragande av delandet frän utrikesdepartementet för några dagar sedan, där det med-
främmande trupper delades att Sveriges ambassadör i FN framfört som regeringens mening
ur Korea att generalförsamlingen skulle kunna begära att frågan om upplösning

av FN-kommandot togs upp lill prövning och att den svenska regeringen hyser den meningen att del sedan är säkerhetsrådets sak att fatta beslut. Detta står angivet i utrikesdepartementets pressmeddelande av den 3 i denna månad.

I frågan om bortdragandet av USA-trupperna från Sydkorea hyser alltså Sveriges regering samma uppfattning som USA. Säkerhetsrådet skall avgöra, och där har USA vetorätt. USA kan alltså även i fortsättningen hälla Sydkorea ockuperat.

Men frågan om de amerikanska ockupationstrupperna i Sydkorea under FN-flagg har under de senaste dagarna fått en annan aspekt. Enligl uppgift gör USA nu gällande att antalet amerikanska trupper under FN-kom-mandoendasiuppgårtill några hundra man. De nästan 38 000 amerikanska soldater som är stationerade i södra Korea är där, säger USA, i kraft av den s. k. ömsesidiga försvarspaklen mellan Republiken Korea och USA, alltså mellan marioneltregeringen i Sydkorea, och USA.

Hur kan USA tala på detta sätt? Den enda förklaringen är att USA undan för undan får allt svårare alt inför världens folk rättfärdiga närvaron av ockupationstrupperna i Sydkorea. USA har gjort upp med marionett-regeringen i Sydkorea att de amerikanska trupperna skall vara kvar, oavsett vad Förenta nationerna kommer atl la för ställning. Vad som har hänt i Sydvielnam är USA inställt på alt upprepa även i Sydkorea, tycks det.

Att den ena stunden kalla de amerikanska trupperna för FN-styrkor, då det är mest tjänligt för USA;s syften, men att - då delta är otjänligt för de egna syftena - säga atl samma trupper inte är FN-styrkor inger givetvis inte något som helst förtroende.

De amerikanska trupperna i Sydkorea har hela liden uppträtt som FN-styrkor. Den meningen har alltid hävdats alt de inle kan lämna södra Korea, efiersom de är där i kraft av beslut i Förenta nationerna. Atl helt plötsligt påstå att de inte längre är FN-styrkor är därför politisk svindel. Men vad som kan gå för sig i andra delar av världen kanske kan tillämpas även i södra Korea.

Del var givelvis en framgång dä FN;s generalförsamling i fjol upplöste
Förenta nationernas kommission för förening och återupprättande av Ko
rea. Denna institution var helt enkelt ett verktyg för inblandning i Koreas
inre angelägenheter. Del var också en framgång alt USA:s och Sydkoreas
förslag om etl samtidigt inträde i FN av norra och södra Korea inte
vann gehör i FN. Syftet var nämligen alt för all framlid permanenta
222 delningen av Korea.

En framgång var även all FN uttalade sitt stöd för de tre principerna för nationell återförening: oberoende, fredlig återförening och övergripande nationell enighet. Detta skapade en gynnsammare situation för alt förverkliga del koreanska folkels mål, återföreningen.

Utvecklingen under del gångna årel har dock visat svårigheterna som föreligger för en självständig och fredlig återförening av Korea genom en dialog mellan norr och söder, sä länge som Förenta staternas trupper under FN;s flagga finns kvar i södra Korea.

Ett 35-lal stater är nu klara med sitt ställningstagande i denna fråga. Det är inle längre så alt - enligt utskottets beteckning - öststaterna står ensamma i denna fråga. Allt talar för alt detta antal stater kommer atl stiga undan för undan allteftersom fredskraflerna blir starkare i världen.

Fru lalman! Jag yrkar bifall till moiionen 62 av herr Hermansson m. fi.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Bortdragande av främmande trupper ur Korea

Herr GÖRANSSON (s);

Fru talman! I utrikesutskottets betänkande nr 16 har vi behandlat en vpk-molion om de främmande trupperna i Korea där man kräver att riksdagen hos regeringen skall hemställa om att den genom FN verkar för alla främmande truppers bortdragande ur Korea. Jag skall inle, fru talman, vid detta lillfäile uppehålla mig vid den historieskrivning som herr Lorentzon presenterat. Vi känner igen mycket av den frän i fjol. Myckel kan vi ansluta oss lill, i andra delar s|år han som vanligt över litet väl myckel lill förmän för den ena partens intresse.

Vi kan bara konstatera atl del alltsedan 1950 när kriget utbröt i Korea har funnits trupper som har haft FN;s uppdrag att lämna Sydkorea sådant bistånd all man har kunnal återfå internationell fred och säkerhet i området. Koreaproblematiken har alltsedan dess varit en ständigt återkommande fråga i FN, där parterna har stått emot varandra. Det har gällt del berättigade i behovet av FN-trupper och andra frågor där oenigheten har varit stor.

När vi därför i fjol i denna kammare diskuterade frågan var det med en viss tillförsikt vi konstaterade alt Syd- och Nordkorea den 4 juli 1972 hade kommit fram lill ett kompromissuttalande i Koreafrågan, som i stort går ut på atl man skall försöka att återförena Korea. Denna återförening skall ske oberoende av utländska trupper och utan förlitande på deras inblandning. Vidare skall återföreningen uPPnås med fredliga medel och ulan användande av våld mot den andra sidan. Man skall sträva efter en nationell enighet.

Delta var alltså vad Syd- och Nordkorea hade kommit överens om 1972. Vid generalförsamlingsdebaiten i Förenta nationerna i fjol antogs denna kommuniké enhälligt av generalförsamlingen. Vi fann vid det tillfället, precis som vi nu konstaterar, alt del var ett stort steg framåt i strävandena all återförena de tvä staterna.

För en kort lid sedan, närmare bestämt i tisdags, avslutades årels Koreadebatt i FN:s första politiska utskott. Därvid framlades två resolutioner. Den ena fick en knapp majoritet framför den andra, men i del re-

223

Nr 141 solutionsförslag som fick denna knappa majoritet uppmanas i alla fall

Onsdaeen den koreanska parterna atl fortsätta sin dialog för atl påskynda Koreas

11 december 1974 återförening med fredliga medel.

--------------- Man uttryckte vidare förhoppningen att säkerhetsrådet skulle la upp

Bortdragande av frågan om en upplösning av FN-kommandot i Sydkorea samtidigt som
främmande trupper lämpliga arrangemang vidtogs för att upprätthålla vapenstilleståndsav-
ur Korea talet i syfte alt bevara fred och säkerhet på den koreanska halvön i av-

vaktan på all förhandlingar skulle leda fram till en varaktig fred mellan de båda koreanska parterna. Sverige stödde detta förslag i Förenta nationernas politiska utskott, alltså första ulskoltet. Vår ambassadör avgav i samband därmed en röstförklaring, där han påpekade behovet av fortsatta och utökade kontakter mellan de båda koreanska lägren. Han erinrade också om all detta var en punkt i den samförständsöverenskommelse som uppnåddes i generalförsamlingen 1973.

Frågan om avvecklingen av FN-kommandot våren annan vikiig punkt, betonade herr Rydbeck, i denna resolution. Därför ansåg han alt alla parter utan dröjsmål skulle överväga de faktorer som var väsentliga för alt möjliggöra ett beslut om avveckling.

1 detta sammanhang är det väl helt naturligt atl man tänker på att FN-kommandot står som undertecknare av stilleständsöverenskommel-sen och alt en avveckling av detta kommando skulle kräva alternativa lämpliga säkerhetsarrangemang som syftade till att upprätthålla vapenstilleståndet i området.

öm någon kort tid skall denna fråga upp i generalförsamlingen. Del är väl både utrikesutskottets och den svenska regeringens förhoppning atl den debatten skall visa att del blir möjligt för parterna att uppnå samförstånd kring en gemensam text. Det var den vägledande tongången i utrikesutskottet när vi behandlade vpk-motionen.

Jag vet inte om jag har anledning all bemöta det herr Lorentzon log upp i sitt anförande. Jag vill emellertid konstatera och instämma i en myckel vikiig sak. Herr Lorentzon sade, alt överallt där utländska trupper finns stationerade på främmande mark utgör dessa en krigsfara. Jag instämmer helt i den synpunkten och jag tror all hela utrikesutskottet gör detsamma. Men del är den värld vi lever i, herr Lorentzon. Det finns främmande trupper i praktiskt laget alla de länder i Europa som tillhör NATO eller Warszawapakien. Det betraktar vi som en krigsrisk, och därför måste varje tillbakadragande av utländska trupper vara ell svenskt intresse.

Fru talman! Lät mig kort och gott få yrka bifall till ulrikesutskollels hemställan i betänkande nr 16.

Herr LORENTZON (vpk):

Fru talman! Herr Göransson sade att han kunde skriva under en hel

del av del jag framförde i mitt inledningsanförande men att andra delar

var överslag för den ena parlens intressen. Ja, det är sä med vänsterpartiet

224 kommunisterna all vi måste ta ställning för fredsintressena, och de re-

presenteras i det här fallet av Nordkoreas folk och även av folkel i Sydkorea. Men i Sydkorea finns en marionettregering, vilket herr Göransson icke vederlade. Det är ingen överdrift utan ett faktum när jag säger att den regeringen styrs frän USA.

Tidigare motiveringar från utrikesuiskollet mot etl erkännande av Demokratiska folkrepubliken Korea var att det fanns FN-trupper i Korea och att Sverige deltog i FN:s neutrala övervakningskommission. År efter år återkom utrikesutskottet med samma motivering mot ett svenskt erkännande som svar pä våra moiioner. Men det svenska erkännandet kom långt om länge. Den motivering som utrikesutskottet hade haft år efter år mot ett erkännande av Demokratiska folkrepubliken Korea visade sig inte vara så tungt vägande som man hade velat göra gällande.

Varför, herr Göransson, stödja USA och överföra frågan om FN-styr-korna lill säkerhetsrådet, när man är mycket väl medveten om att i detta säkerhetsråd har USA vetorätt och kommer atl använda denna för att behålla sina ockupationstrupper i södra Korea? Varför inte stödja den part i målet. Demokratiska folkrepubliken Korea, som år efter år har ställt frågan om den dialog som herr Göransson här talar om mellan syd och nord om en fredlig återförening av de båda delarna av Koreahalvön?

Regeringen i Nordkorea har ju menat allvar med sin inställning. Det kan man däremot inte säga om regeringen i Sydkorea, som år efter är har bekämpat linjen om en dialog mellan de båda regeringarna och aldrig har haft ett förslag att ställa. Först under senare lid, på grund av alla dessa nationer i Asien och Afrika som kräver en annan tingens ordning, har man måst ta ställning till frågan på ett annal sätt än tidigare.

De fredliga krafterna i världen är de enda som kan tvinga fram en fredlig lösning av Koreafrågan, och del är i detta sammanhang som Sverige kan spela en väsentlig roll. Jag tror knappast att den bästa vägen är all vid varje tillfälle ställa upp vid USA:s sida i FN.

I den omröstning som gjordes i FN för några dagar sedan om bortdragandet av USA-trupperna förekom två förslag i första utskottet - det är riktigt. Enligl officiellt material blev resultatet av utskottets behandling all det av Sydkoreas vänner - alltså av USA - framlagda resolutionsförslaget antogs, medan nordsidans utkast förkastades med knapp marginal. Man har ju ändå kommit så långt att ell stort antal nationer numera börjat hotaUSA;s hegemoni i denna fråga i Förenta nationernas generalförsamling. I omröstningen stödde Sverige icke den regim som väckt frågan om dialogen utan ställde sig på samma sida som USA - de s. k. Sydkoreas vänner som alltid har bekämpat förslaget om dialogen.

Det finns flera frågor i det här sammanhanget som man kan ställa sig litet främmande inför. I FN;s generalförsamling nyligen, när del gällde det s. k. allmänna resolutionsförslaget rörande situationen i Sydafrika, som antogs med 90 röster mot 13 och 15 nedlagda, röstade Sverige tillsammans med USA och EG-länderna mot resolutionen. I församlingens fjärde utskott befann sig Sverige bland 17 länder som nedlade sina röster

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Bortdragande av främmande trupper ur Korea

225

15 Riksdagens protokoll 1974. Nr 140-141

Nr 141 när det gällde stärkandet av sanktionerna mot Sydkorea.

Onsdagen den kunde vi fortsätta i fall efter fall. Och ändå är ju Sveriges anseende

11 december 1974 fänga gånger gott ute i världen när det gäller kampen för freden. Men

_____________ när det gäller frågan om USA har man fortfarande inte gjort sig helt

Bortdragande av fri från den ställning man intog under det kalla krigets dagar.

främmande trupper

ur Korea Herr GÖRANSSON (s):

Fru talman! Jag skulle vilja rekommendera herr Lorentzon att något sätta sig in i den vetorätt som stormakterna har i säkerhetsrådet. Jag tror inte att det gör någon nytta att vi här diskuterar den ordning som gäller i Förenta nationerna, utan i dagens debatt är det bara att konstatera att stormakterna för sin medverkan i Förenta nationerna har förbehållit sig atl ha vetorätt. Jag vill bara göra det klariäggandei.

Herr LORENTZON (vpk):

Fru lalman! Vi kan inte göra någonting åt att stormakterna har beslutat som de gjort i FN. Nej, det är rikligt. Men vårt handlande behöver ju inte vägledas av en viss stormakt. USA behöver ju inte alltid framstå som det land som har de bästa värderingarna, i synnerhet inte för ett land som Sverige. Vår regeringschef har vid flera tillfällen enligt mitt förmenande uppträtt på etl alldeles utmärkt sätt när del gällt dylika frågor. Och jag anser att i en fråga som denna skulle Sverige också kunna handla mer rakryggat än man gjort.

Framför allt när det gäller Korea har Sveriges ställningstagande varit influerat av USA:s värderingar. Delta har inte endast gällt regeringen, det har också gällt massmedia och skolan. Man kan med fullt fog tala om USA-indoktrinering. Flera exempel finns alt anföra i del sammanhanget, men jag skall bara ta ett ur Göran Palms bok Indoktrineringen i Sverige. Exemplet finns pä s. 52 och handlar om ett svenskt skol-TV-program, betitlat Vår egen tids historia. Så kan det faktiskt skrivas i svenska läroböcker och framföras i svenska TV-program: "Sedan kommunisterna vunnit makten i Kina, blev Korea deras nästa mål. Den 25 juni 1950 ryckte plötsligt starka nordkoreanska truppslyrkor över gränsen lill Sydkorea. Anfallet kom fullständigt överraskande både för västmakterna och för regeringen i Sydkorea. President Truman handlade snabbt och beslutsamt." Vidare; "Sedan Kinas försök all vinna Korea misslyckats, har de riktat sina framstötar åt andra håll, mot Tibet och Indien. I Vietnam har kommunisternas framstötar lett till öppet krig och Amerika f har där - liksom i Korea - inte dragit sig för atl sätta hårt mot hårt."

Jag skall dra en lystnadens slöja över de tre namn som svarade för dellix skolprogram. Jag ville bara nämna detta när herr Göransson talade om att jag överdriver i fråga om den ena parten. Det här är ingen överdrift när det gäller Sverige.

Överläggningen var härmed slutad.

226

Propositioner gavs på bifall till dels ulskotteis hemställan, dels motionen nr 62 av herr Hermansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;

Den som vill atl kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i belänkandet nr 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 62.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Lorentzon begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 305 Nej - 17

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

§ 5 Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

Föredrogs socialförsäkringsutskoitets betänkande nr 37 i anledning av propositionen 1974:138 angående ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. jämte moiioner.

I propositionen 1974:138 hade Kungl. Maj:t (socialdepartementet) föreslagit riksdagen all anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.

I propositionen hade föreslagits nya regler för förvarandet vid debitering och uppbörd av arbetsgivares socialförsäkringsavgifier m. m. De nya bestämmelserna hade föreslagits träda i kraft den I januari 1975.

I delta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1974:1932 av herr Torwald (c) vari hemställts au riksdagen beslutade alt arbetsgivare med ett fåtal anställda skulle ha rätt att inge sin ar-belsgivaruppgifl inom samma tidsgräns som gällde för hans skyldighet att inge inkomstdeklaraiionen,

1974:1951 av fru André (c),

1974:1952 av herrar Söderström (m) och af Ugglas (m).

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1974:145 av fru Håvik m.fl. (s) samt

1974:1301 av herrar Hylländer (fp) och Adolfsson (m).

227

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen med avslag på moiionen 1974:1952 skulle anta det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

2. alt riksdagen skulle avslå motionen 1974:1932,

3. all riksdagen skulle avslå motionerna 1974:145, 1974:1301 och 1974:1951.

Vid betänkandet hade avgivits två, med I och 2 betecknade reservationer.

Reservationen nr 2 hade avgivils av herrar Ringaby (m) och Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m) och Andersson i Edsbro (c) samt fröken Rogesiam (c) som ansett alt ulskoltet under 2 bort hemställa,

alt riksdagen i anledning av motionen 1974:1932 gav Kungl. Maj;t lill känna vad reservanterna anfört om prövning och förslag till en utsträckning av tidsfristen för ingivande av arbelsgivaruppgift.

228

Herr TORWALD (c);

Fru lalman! Jag har i moiionen 1932 redovisat svårigheterna för vissa mindre arbetsgivare att enligl gällande bestämmelser ingiva arbelsgivaruppgift före januari månads utgång.

Om man inte lämnar in arbetsgivaruppgiften i tid, riskerar man att bli påförd en förseningsavgift på 50-300 kronor. Många upprättar- kanske ibland av misstag men som regel på grund av alt de inte behärskar tekniken - sin arbelsgivaruppgift i samband med inkomstdeklarationen för året, och vid det tillfället utnyttjar de flesta kvaliflcerat biträde. När de året därefter, i allmänhet i samband med alt de får sin kvarskaliesedel, upptäcker att de har påförts förseningsavgift brukar de fråga den som har hjälpt dem att deklarera - det har hänt mig åtskilliga gånger; "Vad är del där för någonting som jag har fått?" När jag kontrollerat saken har jag i regel funnit att de där 75 kronorna, eller vad det rört sig om, har varit förseningsavgift på grund av att arbetsgivaruppgiften inte kommit in till den lokala skallemyndigheten förrän omkring den 15 februari.

Det där upplever småföretagarna som ren förföljelse och kitslighet från skattemyndigheternas sida. Och det är ju egentligen synd, för såvitt jag kan bedöma uppkommer ingen som helst olägenhet för lokala skattemyndigheten genom att den här arbetsgivaruppgiften inte kommer in förrän omkring den 15 februari.

Utskottet säger att det borde inle vara så svårt med detta därför att underlaget till arbetsgivaruppgiften finns redan den 31 januari. Det är nalurligtvis riktigt. Kontrolluppgiften finns alltså den 31 januari, men därmed är inte sagt alt det är så lätt alt upprätta arbetsgivaruppgiften för den som inte är väl insatt i vad som krävs härvidlag.

I sammanhanget kan det förtjäna påpekas att som regel har alla större

arbetsgivare anstånd med inlämnande av arbetsgivaruppgiften just därför att det krävs räli mycket arbete för alt upprätta den. Låt mig bara ge några exempel på vad man har att iaktta utöver all man skall ha tillgång till kontrolluppgiften.

Fördel första måste man veta all för ifyllandet av arbetsgivaruppgiften gäller vissa speciella regler om arbetsgivaren i fråga har hemmavarande barn som arbetar i verksamheten.

För det andra räcker det inle med atl som pä kontrolluppgiften sälla ett kryss för vilken form av naturaförmåner vederbörande har, ulan arbetsgivaren skall räkna ut vilket belopp naturaförmånerna för året uppgår lill med hjälp av vissa tabeller.

För del tredje skall arbetsgivaren räkna ut vilket timantal vederbörande har arbetat i verksamheten, något som heller inte behöver framgå av kontrolluppgiften.

För det fjärde slutligen skall arbetsgivaren göra en förutsägelse om huruvida verksamheten beräknas öka eller minska under kommande verksamhetsår.

Dessa saker plus att blanketten är uppställd på etl sätl som kanske inte gör den så lättillgänglig för den i dylika blanketter mindre bevandrade gör att de fiesta småföretagare lägger undan blanketten och säger: Den där arbetsgivaruppgiften fär den som hjälper mig med deklarationen upprätta. Detta torde, enligt vad jag har funnit, vara regel.

Av vad jag anfört borde det klart framgå att arbetsgivaren är iehov av biträde av någon som verkligen behärskar skattetekniken och tekniken alt upprätta dessa arbelsgivaruppgifter på rätt sätt. En riktigt ifylld blankett besparar ju lokala skaltemyndigheten mycket arbete och är vidare en förutsättning för atl man skall få en riktig debitering av arbetsgivaravgifterna. Dessa är ju nu så pass höga att det är angeläget att man inte minst av den anledningen får blanketterna riktigt ifyllda. Annars uppkommer lätt stora överskott - med återbetalningar ell kommande år som följd - eller stora kvarskatteavgifter om man betalar in för litet.

Jag tycker också det kan vara anledning att påpeka atl det finns en direkt parallell på ett annat område, nämligen när det gäller avgivandet av momsdeklarationen. Den skall också normalt vara upprättad den 31 januari för den aktuella perioden, men de mindre företagare som bara behöver upprätta momsdeklaraiion en gång om året har generellt anstånd till den 15 februari med inlämnandet - dvs. de kan avlämna moms-deklarationen samtidigt som de insänder sin allmänna självdeklaration.

Utskottet har i sin skrivning varit positivt inställt till motionskravei men finner det trots delta inte motiverat att för närvarande biträda yrkandet om utredning och ändrade bestämmelser. Utskottet anför också att man finner del kunna vara svårt att göra en lämplig avgränsning av vilken kategori som skulle få det här anståndet. För min del är jag inte främmande för alt anståndet egentligen utan olägenhet skulle kunna medges alla arbetsgivare, efiersom det redan - som jag tidigare sagt -är så att de fiesta större arbetsgivare regelmässigt begär och får anstånd

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

229

16 Riksdagens protokoll 1974. Nr 140-141

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

med inlämnandet av arbetsgivaruppgiften. Och om man vill avgränsa en viss grupp bör del vara tämligen enkelt. Jag har i min motion föreslagit att man kan tänka sig att de arbetsgivare vilkas sammanlagda lönesumma inte överstiger tio basbelopp, dvs. för närvarande 90 000 kronor, kan vänta med atl lämna in sin arbelsgivaruppgift lill del tillfälle då de avger sin självdeklaration.

I reservationen 2 lill socialförsäkringsutskoitets belänkande nr 37 har utskottets center- och moderatledamöier med anledning av min motion förordat en översyn av här berörda bestämmelser. Med hänvisning till vad jag här anfört ber jag därför, fru talman, att få yrka bifall till reservationen 2 i nämnda belänkande.

Herr RINGABY (m);

Fru talman! Till förevarande utskottsbetänkande har det också fogats en reservation nr 1, som gäller förslaget i propositionen 138 atl ändra en avdragsgill ränta på kvarskatl och arbetsgivaravgift till en icke avdragsgill avgift. Denna reservation är en direkt parallell lill gärdagens moderatreservation till skalteuiskoltets belänkande, men då den reservationen dess värre föll vid voteringen är reservationen 1 i socialförsäkringsutskottets betänkande nr 37 inaktuell. Det måste ju gälla samma bestämmelser i skatteuppbörd och uppbörd av socialförsäkringsavgifter. Därför kan vi lämna den reservationen åt sitt öde just nu.

I övrigt vill jag bara instämma i vad herr Torwald här anfört om reservationen 2, som även jag yrkar bifall lill. Jag lycker att det med litet god vilja - som vi brukar säga från moderat håll - bör kunna gå att göra den rationaliseringen all den uppgifi som ligger till grund för arbetsgivaravgiften lämnas den 15 februari i samband med avgivandet av självdeklaration.

230

Herr FREDRIKSSON (s):

Fru talman! Eftersom herr Ringaby inie yrkade bifall till reservationen 1 kan jag nöja mig med alt i det sammanhanget yrka bifall lill utskottets hemställan.

Vad beträffar reservationen 2 av centerpartiets och moderata samlingspartiets ledamöter i utskottet har herr Torwald framför allt tryckt på de olägenheter som kan föreligga för mindre företagare genom alt uppgifter rörande arbetsgivaravgiften skall vara ingiven redan den 31 januari, medan självdeklaration skall vara inlämnad först den 15 februari. Herr Torwald menade att den ordningen bör ändras så au uppgifi om arbetsgivaravgiften kan lämnas samtidigt med självdeklaralionen. Jag kan emellertid inte hälla med om au det är sä besvärligt för företagarna som herr Torwald sade. Jag vill peka på att särskild avgift under 100 kronor inte kommer atl uttas. Delta innebär i praktiken all kvarstående arbetsgivaravgifter under I 700 kronor inte kommer att drabbas av avgift. Motsvarande gräns i skatieutskotlet var 900 kronor. Den högre gränsen är föranledd av att det tidigare inte har funnits någon påföljd för försenad

inbetalning, och reglerna har därför i avvaktan på hur de utfaller i praktiken utformats med denna rätt stora försiktighet.

Man bör också komma ihåg all del kommer atl finnas möjligheter för riksförsäkringsverket - eller efter besvär försäkringsdomstoten - atl sätta ned den särskilda avgiften när synnerliga skäl härtill föreligger. Och sådana särskilda svårigheter att rätt beräkna arbetsgivaravgiften anses föreligga bl. a. för mindre företagare.

Jag skulle också vilja poängtera atl det finns mycket goda möjligheter att göra fyllnadsinbetalning före den 30 april årel efter utgiftsåret för atl undgå särskild avgift.

Jag skall gärna erkänna au utskottet haft en viss förståelse för alt ölägenheter kan uppkomma med den nuvarande ordningen. Men jag tror att dessa besväriigheter i många fall skulle kunna avhjälpas genom alt företagaren i stället färdigställde självdeklarationen redan i januari, samtidigt med arbetsgivaruppgiften och kontrolluppgifterna. Dä invänder kanske herr Torwald att det många gånger kan vara mycket svårt att göra det, men jag förmodar all man i varje fall har det underiag som erfordras för att beräkna arbetsgivaravgiften. Kontrolluppgifterna måste ju lämnas till arbetstagarna före januari månads utgång.

Herr Torwald säger atl ell bifall till motionsyrkandet inte skulle innebära några besväriigheter för skattemyndigheterna. Men del finns fastlagda rutiner också för arbetet hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse och riksförsäkringsverket, och även personalresurserna och de tekniska resurserna är avpassade efter hur man efterhand genomför de olika arbetsmomenten med arbetsgivaravgifter och självdeklaralioner. Bland annal är man på länsstyrelserna angelägen att klara av den del av arbetsgivaravgifterna som debileras direkt på skattsedeln, dvs. i princip avgifter under 1 000 kronor - de hänför sig ofta just lill småföretagarna och utgör ca 80 000 per är - innan den stora ruschen med- självdeklarationer tar sin början.

Nu kommer nya rutiner beträffande ADB-verksamhelen avseende debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter atl införas fr. o. m. den 1 januari 1975 i och med au denna verksamhet övergår från riksförsäkringsverket till riksskatleverket och länsstyrelserna. Utskottet har därför ansett del lämpligt att avvakta resultatet av omläggningen innan man begär ändringar av de fastställda rutinerna. Vi har också ansett att en sådan avgränsning som herr Torwald föreslagit i sin motion skulle bli ganska besvärlig frän administrativ synpunkt. Det är också en anledning till att utskotlsmajoriteten inte tillstyrkt motionsyrkandet.

Jag skall, fru lalman, nöja mig med detta och ber all få yrka avslag även på den reservationen och bifall till utskottets hemställan.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

Herr TORWALD (c):

Fru lalman! Jag vill gärna uttrycka min tillfredsställelse över utskottets talesmans i princip positiva inställning när det gäller att lösa dessa problem sä rationellt som möjligt. Han säger alt särskild avgift under 100

231

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter, m. m.

kronor inte kommer all las ul. Del är nog riktigt att del blir så efter de ändringar som nu kommer att träda i kraft. Men det tråkiga är alt de företag delta gäller inte själva kan avgöra huruvida de överskrider den gränsen eller inle. En sådan befrielse innebär att de skall räkna ut hur myckel den kvarstående avgiften uppgår lill och därefter om 5 procent av detta belopp är mer eller mindre än 100 kronor. Är det då mindre än 100 kronor inträder avgiftsbefrielse. Det är omöjligt för dem atl räkna ut detta. Det vore myckel enklare för dem, om de visste atl därest den sammanlagda lönesumman inle överstiger ett visst belopp så behöver arbetsgivaruppgiften inle lämnas förrän den 15 februari.

Jag som i mer än 20 är har sysslat med alt hjälpa småföretagare med deklarationer kan försäkra atl de praktiskt taget aldrig har möjlighet att upprätta självdeklaration före den 1 februari - de skall själva ha kontrolluppgifter, exempelvis från jordbrukets föreningsrörelse och från andra leverantörer, uppgifter från banker osv. Man kommer därför en bra bit in i februari innan man kan börja med detta arbete. Detta gör alt man som medhjälpare alllid har stora problem att hinna bli färdig ens till den 15 februari. Mänga gånger när man kommer till dem för alt deklarera visar del sig atl de blandar ihop papperen. De har först fått ett kuvert som innehåller blanketten för självdeklarationen och sedan har de fått etl kuvert med blanketten för arbetsgivaruppgiften, och i de fiesta fall plockar de in bägge blanketterna i samma kuvert och säger; "Här är blanketterna för självdeklaralionen!" Jag tror atl alla som har haft någon praktisk erfarenhet av detta arbete vet att del ofla går till så. Som taxeringsnämndsordförande i tolv år har jag också fått god erfarenhet av hur arbetet fungerar hos en lokal skattemyndighet. Jag tror mig därför kunna säga, alt om bara kontrolluppgifterna lämnas in i rätt tid, har del inte någon större betydelse om dessa relativt få arbelsgivaruppgifter skulle komma in något senare, eftersom de omfattande arbetsgivarupp-gifterna, som del verkligen är myckel arbete med all kontrollera, i alla fall inle kommer förrän i mars eller april.

Jag skall sluta delta anförande med all uttrycka min tillfredsställelse över atl även utskottets majoritet uppenbarligen är av den uppfattningen, att man bör sträva efter alt åstadkomma en förenkling, kanske enhetliga regler för inlämnandet av arbelsgivaruppgift och självdeklaration.

Överiäggningen var härmed slutad.

Punkten I

Ulskotteis hemställan bifölls.

232

Punkten 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Ringaby m. fi., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Torwald begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller socialförsäkringsutskoitets hemställan

i betänkandet nr 37 punkten 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Ringaby

m. fi.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr Torwald begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 202

Nej - 115

Avstår - 2

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse

Punkten 3

Utskoitets hemställan bifölls.

§ 6 Representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse

Föredrogs socialförsäkringsutskoitets betänkande nr 38 i anledning av propositionen 1974:129 i viss del samt propositionen 1974:167 angående representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse, m. m. jämte motioner.

1 propositionen 1974:167 hade Kungl. Maj;t (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anla i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).

Såväl i proposilionen 1974:129 som i propositionen 1974:167 hade föreslagits ändring i 18 kap, 20 S AFL, I sill förevarande belänkande hade utskotiet vid sin redovisning av nämnda författningsrum intagit de ändringar av paragrafen som föreslagits i båda propositionerna.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i proposilionen 1974:167 anfördes följande:

"I propositionen föreslås atl två personal företrädare jämte suppleanter skall ingå i allmän försäkringskassas styrelse. Dessa fårsamma ställning i styrelsen som personalföreträdarna i statlig myndighets styrelse. Dessutom föresläs vissa andra ändringar beträffande försäkringskassas styrelse. Styrelsen kommer framdeles alt utgöras av ordförande och vice ordförande utsedda av regeringen, fyra av landstinget utsedda ledamöter samt två personal företrädare utsedda av regeringen på förslag av arbetstagarorganisation.

Proposilionen innehåller vidare bl. a. förslag om befogenhet för allmän försäkringskassa att biträda kommun med vissa arbetsuppgifter. Häri-

233

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse

genom blir det möjligt för försäkringskassorna all gemensamt med kommunernas socialvård anordna s. k. servicepunkler på orter med lågt befolkningsunderlag. Slutligen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om prövningen av ärenden i försäkringskassornas pensionsdelegalioner och försäkringsnämnder för att förkorta handläggningsliderna. De nya bestämmelserna föresläs träda i kraft den 1 januari 1975."

I delta sammanhang hade behandlats

dels den med anledning av proposilionen 1974:167 väckta moiionen 1974:1995 av herr Carlshamre (m) vari hemställts atl riksdagen vid behandlingen av proposilionen beslutade all personalföreträdarna i allmän försäkringskassas styrelse skulle utses av den lokala personalorganisationen i varje kassa,

dels den vid riksdagens början väckta motionen 1974:23 av herr Börjesson i Falköping (c).

Utskottet hemställde

1. beträffande behörighet att utse personal företrädare atl riksdagen med avslag pä motionen 1974:1995 skulle anta den i proposilionen 1974:167 föreslagna lydelsen av 18 kap. 7 S lagen om allmän försäkring,

2. beträffande representation för handikapprörelsen i försäkringskassornas pensionsdelegationer atl riksdagen skulle avslå moiionen 1974:23,

3. beträffande förfallningsförslaget i övrigt att riksdagen med bifall till propositionerna 1974; 129 och 1974:167 skulle anta de delar av förslagel lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka inle behandlats under 1 med de ändringar atl 18 kap. 1 S och övergångsbestämmelserna skulle erhålla av ulskoltet föreslagen lydelse. Dessa ändringar var av redaktionell art.

Reservationer hade avgivits av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka ansett atl utskottet under 1 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen 1974:1995 skulle anta av reservanterna föreslagen lydelse av 18 kap. 7 S lagen om allmän försäkring.

234

Herr RINGABY (m):

Fru talman! Så här inför gryningen av en ny dag skall jag fatta mig mycket kort.

Betänkandet behandlar propositionen 167, i vilken föresläs ändringar av sammansättningen och utseendet beträffande försäkringskassas styrelse. De nya styrelserna skall beslå av ordförande och vice ordförande som skall utses av regeringen och fyra ledamöter som skall utses av landsting eller kommunfullmäktige där det inte finns landsting - i Stockholm skall det vara sex ledamöter - saml tvä personalrepresentanter som skall utses av regeringen, dock pä förslag av arbetstagarorganisation.

Vi moderater anser atl de två personalrepresentanterna skall utses av den lokala personalorganisationen i varje kassa, delta sä mycket mer

som de enligl vad vi kan förstå skall få myckel begränsade funktioner i de nya styrelserna. Vårt förslag ligger hell i linje med LO:s, TCO:s och Försäkringsanslälldas förbunds uppfattning. Vi lycker oss sålunda stå på ganska fast grund när vi yrkar bifall lill den reservation som är fogad vid betänkandet.

Herr FREDRIKSSON (s);

Fru talman! Jag skall försöka fatta mig lika kort som herr Ringaby.

Vi är helt eniga beträffande detta betänkande utom på en enda punkt, nämligen pä vilket sätl personalrepresentanterna skall utses. Utskottet har haft alt behandla en motion som följs upp i en reservation av moderaterna i utskottet. Majoriteten avsiyrker moiionsyrkandei, efiersom vi lycker all det inte finns någon anledning atl ändra departementschefens förslag, som innebär alt samma regler skall gälla vid utseende av personalrepresentanterna i försäkringskassornas styrelser som gäller i fråga om personalföreträdare i statliga myndigheters ledning.

Jag håller med herr Ringaby om att de fackliga organisationerna bör ha ett avgörande inflytande när del gäller atl utse sina representanter i styrelserna, men jag är övertygad om att det kommer de också att få. Departementschefen har nämligen sagt i proposilionen alt de skall ha ett avgörande inflytande och att huvudregeln bör vara alt som kandidat skall föreslås någon som är anställd vid myndigheten. Jag tror därför atl både herr Ringaby och personalorganisationerna kan känna sig lugna på den här punkten.

Herr Ringaby säger atl han har Försäkringsanslälldas förbund bakom sig. Jag är inte riktigt säker på det. När förbundet hade att ta ställning i sill remissyttrande gällde del ett förslag om alt riksförsäkringsverket skulle utse personalrepresentanterna, och det tyckte inte personalorganisationerna om. Men efter vad jag har inhämtat känner de sig inle oroliga över atl regeringen formellt skall utse personalrepresentanterna, eftersom detta skall ske pä förslag av arbetstagarorganisationerna.

Jag ber, fru lalman, au fä yrka bifall till utskoitets hemställan.

Herr RINGABY (m);

Fru lalman! Jag är ledsen, herr Fredriksson, men något avgörande inflytande i styrelserna tror jag inte att personalrepresentanterna kommer att få; del blir nog, efter vad jag kunnat utläsa ur propositionen, begränsat i huvudsak till personalfrågor.

Men del är egentligen inte del frågan gäller, utan den gäller sättet att utse dessa ledamöter. Dessa styrelser bör nog inte jämföras med andra styrelser, ulan jag lycker atl man skall utnyttja den lokala fackliga organisationens personkännedom och låta denna direkt utse dessa ledamöter, precis så som de anställdas organisation önskar.

Herr FREDRIKSSON (s):

Fru talman! Jag har inte yttrat mig om personalrepresentanternas inflytande i styrelserna. Vad jag sade var all organisationerna kommer

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Representation för de anställda i allmän försäkringskassas styrelse

235

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Fria läromedel

att få det avgörande inflytandet när det gäller alt utse de egna representanterna.

Herr Ringaby och jag har olika uppfattningar på den här punkten, och vi kan väl inle bli eniga. Jag tror emellertid att min och utskottets uppfattning i lika hög grad som herr Ringabys sammanfaller med personalorganisationens.

Herr FAGERLUND (s):

Fru talman! Eftersom jag är den som på sin tid väckte den motion som lett fram lill den här propositionen och eftersom jag fortfarande är försäkringskasseansiälld vill jag deklarera atl jag känner mig fullständigt nöjd med propositionen och del utskottsbetänkande som här föreligger.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Ringaby och Fridolfsson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller socialförsäkringsutskotteis hemställan

i betänkandet nr 38 punkten 1 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herrar Ringaby och

Fridolfsson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Ringaby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 272 Nej - 48

Punkterna 2 och 3

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 7 Fria läromedel

Föredrogs utbildningsutskoitets betänkande nr 39 med anledning av proposilionen 1974:145 angående fria läromedel, m. m., jämte motion.

236

I propositionen 1974:145 hade Kungl. Maj;l (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för tillhandahällande av fria läromedel för eleverna i grundskolan som förordats i proposilionen,

2. godkänna vad som i proposilionen förordats i fråga om extern klass av specialskolan,

3. medge att under innevarande budgetår statsverkets kostnader för den ersättning som skulle utgå för sådana elever i externa klasser som kom från annan kommun fick läckas med medel som anvisats under förslagsanslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader.

Enligt propositionen borde eleverna i grundskolan som gåva få cenirala läromedel i den utsträckning som krävdes för en allmän överblick av det huvudsakliga innehållet i lärokursen. Bestämmelserna avsågs träda i kraft den I juli 1976. Vidare hade föreslagils vissa förbättringar av de kommunala villkoren i samband med anordnande av s. k. extern klass av specialskolan.

I delta sammanhang hade behandlats moiionen 1974:1994 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställts att riksdagen skulle

1. besluta att eleverna i grundskolan som gåvoläromedel skulle erhålla de centrala läromedel som behövdes för alt kunna följa undervisningen,

2. hos regeringen hemställa om förslag angående särskild medelstilldelning till kommunerna för denna verksamhet.

Utskottet hemställde

1. au riksdagen med bifall lill propositionen 1974:145 och med avslag på motionen 1974:1994 yrkandei 1 godkände de riktlinjer för tillhandahållande av fria läromedel för eleverna i grundskolan som förordats i proposilionen,

2. att riksdagen skulle avslå motionen 1974:1994 yrkandet 2,

3. att riksdagen godkände vad som i propositionen 1974:145 förordats i fråga om extern klass av specialskolan,

4. alt riksdagen medgav att under innevarande budgetär statsverkets kostnader för den ersättning som skulle utgå för sädana elever i externa klasser som kom från annan kommun fick täckas med medel som anvisats under förslagsanslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader.

Reservation hade avgivits av fru Lantz (vpk) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa,

att riksdagen med bifall lill motionen 1974:1994 yrkandei 2 som sin mening gav Kungl. Maj:t till känna vad reservanten anfört om särskilt statsbidrag till cenirala läromedel.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Fria läromedel

Fru LANTZ (vpk):

Fru talman! I propositionen 145 som handlar om fria läromedel sägs bl. a. alt elev skall såsom gåva få centrala läromedel i den utsträckning som krävs för en allmän överblick av del huvudsakliga innehållet i lärokursen. Med den definition av "centralt läromedel" som ges pä s. 6

237

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Fria läromedel

i proposilionen, där det utöver "väsentliga delar utav ämnen, ämnesgrupper eller kursmoment" också talas om alt förse eleverna med "instrument som hjälper dem att planera och organisera sina studier, öva färdigheter, inhämta fakta och sätta in dessa i ett meningsfullt sammanhang", har mycket stor frihet givits för olika tolkningar. Då det enligt proposilionen skall åvila skolstyrelsen atl avgöra om läromedel skall tillhandahållas eleverna såsom gåva eller lån, kommer resultatet med största sannolikhet att bli att tilldelandet av läromedel såsom gåva kommer att växla i hög grad från kommun lill kommun. Synen pä vilka och hur många läromedel i en kurs som skall anses nödvändiga för att eleven skall få en allmän överblick av det huvudsakliga innehållet i lärokursen kan bli beroende av kommunens ekonomiska möjligheter.

Målet för alla kommuners strävan skall enligt propositionen vara att såsom gåva ge cenirala läromedel i den utsträckning som krävs för en allmän överblick av det huvudsakliga innehållet i lärokursen. Men bedömningen av hur många läromedel som skall ges och i vilken omfattning det skall ske åvilar helt kommunerna. Det ligger då nära till hands att misstänka att i kärva kommunalekonomiska lägen eleven i den fattiga kommunen blir missgynnad i detta avseende jämfört med eleven i den rika kommunen, eftersom kommunen i detta fall kan förmodas göra andra prioriteringar. Det vore från rättvisesynpunkt bäst om kostnaden för gåvoläromedel bestreds av statliga medel.

I motionen 1994 har vpk pekat på de nackdelar som följer av en alltför lös precisering av antalet gävoläromedel. Elever skall oavsett bostadsort i landet vara tillförsäkrade samma standard när det gäller att såsom gåva få läromedel. Enligt vpk;s mening måste ett statligt stöd utgå för denna verksamhet, eftersom det för en kommun med begränsade ekonomiska möjligheter kan vara förenat med svårigheter all tillhandahålla eleverna erforderligt antal centrala läromedel.

Utskottet avstyrker motionen i denna del genom att hänvisa till utredningen om skolan, staten och kommunerna, som behandlar kommunalekonomiska frågor. Men vpk menar att kommunerna alldeles oavsett vad denna uiredning kommer fram till måste få ekonomiskt stöd i denna fråga och atl statliga medel bör utgå. Kungl.Maj;l bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett särskilt statsbidrag för kostnader i samband med läromedel.

Med det sagda, fru talman, ber jag att få yrka bifall lill den reservation som är fogad till utbildningsutskottets belänkande nr 39.

238

Herr JÖNSSON i Ariöv (s);

Fru talman! Som framgår av såväl propositionen 145 som utbildningsutskottels betänkande nr 39 har frågan om fria läromedel i grundskolan varit föremål för riksdagens behandling under de senaste tre åren. Nya bestämmelser om fria läromedel skulle egentligen ha trätt i kraft vid innevarande budgetårs början, men årets vårriksdag beslöt all de gamla bestämmelserna även skulle gälla detta budgetår.

Utbildningsutskottet förutsatte emellertid atl om de nya reglerna avvek från 1973 års riksdagsbeslut, skulle dessa regler underställas riksdagen. Detta har nu skett i och med denna proposition, vari också föreslås alt de nya bestämmelserna skall träda i kraft först den 1 juli 1976 med hänsyn till kommunernas ekonomiska planering.

Vad gäller principerna är ulskoltet enhälligt i sitt yrkande om bifall till propositionen. Önskemålet i motion 1994 att eleverna i grundskolan som gåvoläromedel skall erhålla de cenirala läromedel som fordras för atl kunna följa undervisningen anser ulskoltet vara tillgodosett genom vad som sägs i propositionen, nämligen att eleverna i grundskolan bör få centrala läromedel som gåva i den utsträckning som behövs för en allmän överblick av det huvudsakliga innehållet i lärokursen.

På en punkt föreligger del emellertid en reservation. Fru Lantz har reserverat sig till förmän för förslagel i den nämnda motionens punkt 2, och hon har alldeles nyss redogjort för reservationen, där det föreslås att staten skall betala kostnaderna för dessa centrala läromedel. Utskotlsmajoriteten erinrar för sin del om att de tidigare statsbidragen för detta ändamål år 1957 ersattes med högre statsbidrag till lärarlönerna. Något nytt specialdestinerat statsbidrag vill inte utskottet förorda. Svenska kommunförbundet har i sitt remissyttrande inte heller föreslagit något sådant.

Till detta kommer del som fru Lantz nyss erinrade om, nämligen att frågan om statsbidrag till kommunernas kostnader för skolväsendet nu behandlas i utredningen om skolan, staten och kommunerna. Utskotts- majoriteten finner all anledning alt invänta resultatet av denna uiredning innan riksdagen lar ställning till eventuellt nya regler för dessa bidrag.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Fria läromedel

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten I

Utskottets hemställan biföffs.

Punkten 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen av fru Lantz, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 39 punkten 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit re.servationen av fru Lantz.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fru Lantz begärde rösträkning

239

Nr 141

Onsdagen den 11 december 1974

Befrielse för vissa fiskefartyg från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring

240

verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 304 Nej - 15

Punkterna 3 och 4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.

§ 8 Befrielse för vissa fiskefartyg från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring

Föredrogs jordbruksutskottets belänkande nr 48 i anledning av motion om befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring.

Herr ÅBERG (fp);

Fru lalman! Jag är mycket väl medveten om att jag borde be om ursäkt dels för alt jag kommer upp så här sent, dels för att jag tar till orda i en fråga där det inte finns någon reservation. Men eftersom delta om oljelagringsavgifien är något av en följetong vill jag faktiskt den här gången uttrycka min tillfredsställelse över all jordbruksulskottel nu börjar få rätsida på frågan och börjar inse alt oljelagringsavgifien är en orättvisa som drabbar yrkesfiskarna, en orättvisa som man rekommenderar vederbörande myndigheter alt titta på och försöka rätta till så småningom.

Jag har inget annat yrkande än utskoitets, men jag vill ändå gärna uppehålla mig ett ögonblick vid hur fiskarna ser pä den här saken.

Motivet för oljelagringsavgifien är all man skall lagra olja för atl i händelse av ofred denna olja skall användas i vederbörande näring, i detta fall fisket. Fiskarna har alltid ansett det som en orättvisa därför alt de menar alt de Nordsjögående båtarna ändå icke kan användas till fiske på svenskt vatten i händelse av avspärrning. Men den kanske mest vägande argumenteringen från yrkesfiskarna mot oljelagringsavgifien är alt det finns en passus i bestämmelserna som säger alt fartyg som används i utrikestrafik skall vara befriat från avgiften. Trots atl detta står så klart och tydligt angivet har ändå inte yrkesfiskarna blivit befriade. Det har känts konstigt för dem som legat ute pä Nordsjön, hundratals sjömil från hemorten, tillsammans med andra sjöfarande att länka på alt de kamrater som de passerar ute på sjön på andra typer av fartyg är befriade från oljelagringsavgifien medan fiskaren måste betala den.

Fiskarna har haft svårt att förstå och kan icke fatta varför de skall buntas ihop med exempelvis traktorförare pä landbacken. Ingel ont sagt om den hedervärda yrkeskåren, men nog känner en fiskare ute på Nordsjön, kanske borta vid engelska kusten eller någon annanstans, sig mer besläktad med dem som är ute på andra fartyg av olika typer än de känner släktskapen med traklorföraren på Väslgötaslätten, det får man kanske förstå.

Jag vill som sagt uttrycka min glädje över atl man nu börjar få rätsida på denna fråga, och jag önskar att de som arbetar med den tar ad notam vad utskotiet har sagt. Jag önskar en god fortsättning med frågan för framtiden.

Överläggningen var härmed slutad.

Utskottels hemställan bifölls.

§ 9 Föredrogs civiluiskotteis betänkande nr 38 i anledning av propositionen 1974:170 angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 i vad avser ärende under kommundepariemenieis handläggning.

Utskoitets hemställan bifölls.

På förslag av fru tredje vice talmannen beslöt kammaren uppskjuta behandlingen av det på föredragningslistan återstående ärendet till morgondagens sammanträde.

§ 10 Fru tredje vice talmannen meddelade att på morgondagens föredragningslista skulle näringsutskoilets betänkande nr 57 uppföras närmast före skaiteutskottels betänkande nr 64.

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 0.10.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1974:141 Onsdagen den 11 december

Riksdagens protokoll 1974:141