Riksdagens protokoll 1973:122 Tisdagen den 30 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1973:122
Riksdagens protokoll 1973:122
Tisdagen den 30 oktober
Kl, 16,00
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. skolelevernas litteraturkunskap
§ 1 Justerades protokollet för den 19 innevarande månad.
§ 2 Herr talmannen meddelade att herr Jönsson i Arlöv enligt tUl kammaren inkommit läkarintyg var sjukskriven ytterligare under tiden den 29 oktober-11 november.
Herr Jönsson i Arlöv beviljades erforderlig ledighet från riksdagsgöromälen.
§ 3 Ang. skolelevernas litteraturkunskap
Herr utbUdningsministern CARLSSON erhöll ordet för att besvara herr Nordstrandhs (m) i kammarens protokoll för den 19 oktober intagna fräga, nr 260, och anförde:
Herr talman! Herr Nordstrandh har frågat mig, vUka slutsatser jag drar för Sveriges del av den nyligen framlagda lEÄ-undersökningen rörande skolelevers litteraturkunskap.
Ännu föreligger inte de fuUständiga resultaten från de av herr Nordstrandh åsyftade undersökningarna. Enligt vad jag erfarit kommer den svenska rapporten — som av naturliga skäl blir betydligt fylligare än hittUls pubhcerat material - att publiceras under våren. Det är därför för tidigt att på grandval av nu föreliggande uppgifter dra några bestämda slutsatser i frågan.
Jag vUl tillägga att inom skolöverstyrelsen pågår ett arbete som pä olika sätt berör svenskämnet i skolan och därmed också litteraturundervisningen.
Herr NORDSTRANDH (m):
Herr talman! Jag ber att fä tacka utbUdningsministern för svaret.
I detsamma säger utbUdningsministem att det skaU komma en svensk rapport och att det därför nu är för tidigt att dra några bestämda slutsatser i frågan. Men nägra slutsatser har väl utbUdningsministern ändå kunnat dra av den engelska upplagan, som bara den är ganska utförlig — på 428 sidor. Skall den rapport som skall komma senare behandla hela fältet eUer är det då bara fräga om de svenska förhäUandena? Jag menar alltså att man kan dra jämförande slutsatser redan av det material som nu föreligger. Det kan ju inte bli fråga om att få några andra jämförelseresultat av en fyUigare upplaga eller av en upplaga som mera sysslar med enbart svenska förhållanden och som lägger ut texten ytterhgare.
Det visar sig att svenska l4-åringar och gymnasister har mycket lågt litteraturintresse jämfört med elever i andra länder. I det avseendet hamnar vi långt ner på jämförelselistan. Det gäUer alltså intresset för
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. skolelevernas htteraturkunskap
Utteratur hos svenska l4-åringar och gymnasister; det är det jag är ute efter nu. Jag anser att kan man inte väcka gymnasisternas intresse för litteratur, då är det Ula bestäUt med vår undervisning i litteratur — var felet nu kan ligga. I spåren följer otvivelaktigt kultureU utarmning.
Men frågan är var felet ligger, och det är de slutsatserna jag menar att UtbUdningsministern skuUe kunna dra av det föreliggande materialet. Vi mäste söka det någonstans.
Nu säger utbUdningsministern att det pågår ett arbete i skolöverstyrelsen. Ja, det gör det väl när det gäUer de flesta ämnen pä gymnasienivå -som det närmast rör sig om här. Men det vore väl ändå möjligt att dra den slutsatsen att man fär skynda på skolöverstyrelsen eUer eventueUt tala om för skolöverstyrelsen att man bör göra en mer samlad bedömning av det sätt på vUket undervisningen i litteratur bedrivs pä gymnasiet.
Kanske kan man göra ämnet mera samlat och koncentrerat när det gäller vissa angelägna uppgifter — t. ex. den som jag talar om här; att skapa intresse för litteraturen — kanske är inte svenskläraratbUdningen den bästa. Har vi intresserat oss för den tUlräckligt? Detta är problem som jag anser att man bör försöka lösa.
Det är de slutsatser man redan nu kan dra av det publicerade materialet i den engelska upplagan pä 428 sidor med många tabeller. Där finns intressanta iakttagelser!
Herr utbUdningsministern CARLSSON;
Herr talman! Förra året vid den här tiden och under hela vintern fick vi frän borgerligt håU höra hur erbarmligt dåliga kunskaper de svenska elevema hade i de naturorienterande ämnena. I de debatterna sade jag; "Vänta tUls utredningens resultat är klart fram i vär, så skall vi diskutera frägan." När det resultatet kom visade det sig att de svenska eleverna hade bra, i vissa avseenden utomordentligt bra, kunskaper.
Nu har diskussionen tagit fart om litteraturkunskaperna, och man har böqat på samma sätt. Mitt svar är också i är; Vänta tUls vi har fått den slutliga utredningen, sä skall vi då titta på resultatet.
Eftersom herr Nordstrandh inte tror mig skall jag citera vad forskningsledaren, professor Husen sagt om just litteraturundersökningen. Han säger: "När man nu svepande säger att de svenska elevernas prestationer i litteratur skuUe ligga sämst tUl, så far man med ren osanning. Som framgår av prof. Purves internationeUa rapport sid 294 ligger svenska l4-årmgar i fråga om total litteraturpoäng på tredje plats. Gymnasie- och fackskoleeleverna ligger pä andra plats."
Det är inga dåliga Utteraturprestationer, men som sagt jag skall inte ta ut några segrar i förskott. Segern tänker jag i så faU ta ut fram pä vårkanten, när vi hat fått fram resultatet av den totala undersökningen.
Herr NORDSTRANDH (m):
Herr talman! Man kan läsa ut olUca ting. I läsförståelse hävdade sig svenska 10-åringar bra. Sämre gick det för samma 10-åringar i ordkunskap, där bland de utvecklade ländema endast eleverna från Israel — om jag har antecknat rätt — var sämre. Bland l4-äringarna hade bara elever från u-länderna ChUe och Indien sämre resultat än svenskarna. De svenska
gymnasisterna däremot hävdade sig bra i detta avseende.
Men det jag nu framför allt är ute efter är: Var ligger orsaken tUl att vi har ett sä utomordentligt ringa intresse för htteratur? På vUket sätt grundläggs denna om inte avsmak för så i vaqe fall negativa inställning tUl htteratur och litteraturläsning? Var grandläggs denna instäUning? Det är frågor som man onekligen måste ställa, om man viU dra nägra slutsatser av det material som här redovisas.
Herr utbildningsministern CARLSSON;
Herr talman! Jag har bara citerat utredningsledaren. Det tycker jag pä nuvarande stadium är en så säker käUa som man kan ha.
Vad jag vänder mig emot i diskussionen, både denna och den som förs på många andra håU, är den sammanblandning som äger ram meUan kunskaper, prestationer och intresse. När det gäUer kunskaperna och prestationerna är det tydligen även här så att vi har bra resultat. När det sedan gäUer intresset är det väldigt svårt att mäta. Ännu svårare är det naturligtvis att jämföra litteraturintresset bland elever i olika länder. Jag tycker att det är egendomligt att omvandla intressemätning till kvalitetsindex, som så ofta sker. Det är ungefär lika dumt som att påstå - vilket tyvärr en del tidningar gör — att svenska riksdagsmän är okunniga och inkompetenta därför att närvaron i kammaren inte är så stor och man där mte kan utläsa ett intresse. Det betyder ju inte att riksdagsmännen är okunniga eUer att kvaliteten är låg; det betyder bara att de utvecklar sina egenskaper på annat sätt än genom att kanske lyssna pä herr Nordstrandh och mig. Jag viU aUtså inte underkänna svenska riksdagsmäns kvalitet frän sådana utgångspunkter.
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. principerna för fördelning av statsbidrag tiU kulturella och ideella tidskrifter
Herr NORDSTRANDH (m);
Herr talman! Jag tackar herr utbildningsministern för det här omdömet om svenska rUcsdagsmän, som kanske i aU ringhet även gäller mig.
Nu var det alltså fråga om litteraturintresset - jag använde det ordet. Man kan göra den klara iakttagelsen när man läser den här undersökningen att eleverna inte vill läsa litteratur. De läser inte litteratur. Följaktligen känner de ingen Utteratur. Det hänger samman. Därmed är vi onekligen inne pä kunskapssidan. Må sä vara att herr Husen har rätt — det skall bli intressant att läsa den svenska upplagan och se om den är annorlunda än den engelska — och att vi ligger hyggligt till, om man ser hela svenskämnet som en enhet, men i den del som jag har plockat ut gör vi det inte, om jag vågar tro på den engelska upplagan och kan läsa engelska.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 4 Ang. principerna för fördelning av statsbidrag till kulturella och ideella tidskrifter
Herr utbildningsministern CARLSSON erhöU ordet för att besvara herr Nordstrandhs (m) i kammarens protokoll för den 19 oktober intagna fråga, nr 261, och anförde:
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. principerna för fördelning av statsbidrag till kulturella och ideella tidskrifter
Herr talman! Herr Nordstrandh har frågat mig om jag anser att tidskriftsnämnden vid fördelningen av statsbidrag tUl kultureUa och ideella tidskrifter främjar ohka åsiktsriktningar utan att göra sig skyldig tiU politisk styming.
Tidskriftsnämnden skall enhgt kungörelsen om tidskriftsstöd handha stödet så att det främjar hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen. SärskUda röstningsregler gäUer för att trygga en nämndminoritets intressen.
För innevarande budgetår har tidskriftsnämnden fördelat grundbidrag tiU 46 tidskrifter, vartUl kommer projektbidrag tUl ytterligare ett antal tidskrifter. Jag kan inte finna annat än att nämnden fuUgör sin synnerligen grannlaga uppgift i enlighet med gällande riktlinjer.
Herr NORDSTRANDH (m):
Herr talman! Jag tackar herr utbUdningsministern även för det här svaret, men jag måste säga att jag för min del inte kan finna att nämnden i aUo fullgör sin synnerligen grannlaga uppgift i enlighet med gällande riktimjer och därmed befrämjar mångsidigt utbud av äsUcter, som det heter i kungörelsen.
Jag skaU be att få exemphfiera vad som hände vid nämndens sammanträde den 14 juni i år i sommarstiUjens tecken och med riksdagen hemförlovad. Då kan man som bekant inte ställa frågor. Nämnden berövade då utan motivering tvä tidskrifter deras obetydliga bidrag på 5 000 kronor var. Tidskrifterna i fråga är Studieförbundet Medborgarskolans tidskrift Tidsspegel och Studieförbundet Vuxenskolans tidskrift Impuls. Samtidigt erhöll tidskriften Fönstret, ägd av Arbetarnas bUd-ningsförbund, ABF, sitt sedvanliga mycket höga bidrag på 50 000 kronor.
Varför? - den frägan har man stäUt runtom i landet. Pressen har givetvis observerat saken även om de socialdemokratiska bladen har tigit — kanske generade, fär man hoppas. Orsaken tiU den olikartade behandhngen av de tre tidskrifterna, som ju aUa rör ett visst bestämt kulturområde, kan knappast, såsom jag tvingas se det, vara nägon annan än att tidskriften Fönstret utges av ett studieförbund som har det socialdemokratiska partiet och fackförbunden som yttersta huvudman. Bakom Tidsspegel och Impuls står moderata samhngspartiet respektive mittenpartierna. De här tre tidskriftema är av nästan exakt samma typ, fastän de naturligtvis inte har samma innehåU. De är kultureUa eUer ideeUa eller bådadera, för att anknyta tUl kungörelsen. Det som skiljer förutom storleken är givetvis innehåUet som ger uttryck för skUda åsikter och värderingar — de ger aUtså ett mångsidigt utbud av åsikter, för att äter citera kungörelsen. Det är detta som är knuten.
SkUlnaden i behandlingen av de tre tidskrifterna finner jag utomordentligt anmärkningsvärd. Jag frågar mig vad det är för ting som har väglett och om det har varit fråga om någon styrning. TUl råga pä allt kan ju enhgt kungörelsen om tidskriftsstöd talan inte föras mot nämndens beslut. Det är ju totalt omöjligt. Beslutet är fattat och sedan kan man' ingenting göra åt saken.
Jag skuUe gärna vilja höra vad utbUdningsministern säger om detta som jag finner mycket anmärkningsvärt.
Herr utbUdningsministern CARLSSON;
Herr talman! Nämnden hade föregående är att fördela 1,3 miljoner kronor. Dessa medel är, som jag sade i mitt svar, fördelade på 46 tidskrifter. Ytteriigare ett antal har fått projektstöd. Redan dessa uppgifter säger att ingen tidskrift kan ha fått särskUt högt bidrag, utan det är fräga om en stor spridning.
I nämnden sitter personer som landshövding Edberg och professor Andrén, och jag tror att flertalet ledamöter i kammaren har stort förtroende för dessa personers integritet. Dessutom är det ju så ordnat att nämnden inte kan fördela hela summan med majoritetsbeslut. Genom en sinnrik anordning kan nämligen en mmoritet hävda sina intressen.
Herr Nordstrandh invände också mot att man inte kan föra talan mot nämnden. Men det är en aUdeles avsiktlig konstruktion för att man inte genom ett överklagande tUl regeringen i sista hand skulle vara beroende av ett politiskt beslut. Genom denna ordning skuUe man i stället vinna den fördelen att det inte skulle vara en politisk styrning. En sädan bhr det ju vare sig regeringen själv delar ut bidraget eUer är en instans hos vUken man kan överklaga ett träffat beslut.
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. principerna för fördelning av statsbidrag tiU kulturella och ideella tidskrifter
Herr NORDSTRANDH (m);
Herr talman! Givetvis har jag fuU högaktning för dem som sitter i nämnden - det är inte fråga om det - men majoriteten består såvitt jag vet av socialdemokrater eUer på annat sätt vänsterinriktade ledamöter. Dessutom fär en riksdagsman tUlhöra nämnden, och han är givetvis socialdemokrat och kan ju inte undgå att ha vissa åsikter.
Om jag inte missförstått det hela blev det sä att man genom indragningen av grundbidragen tUl tidskrifterna Impuls och Tidsspegel fick möjlighet att i stället ge stöd tUl Frihetlig Socialistisk Tidskrift och Socialistiskt Forum. Det säger kanske en hel del, om det nu förhåller sig på detta sätt. Saken kan dock onekligen tolkas sä.
Den "sinnrika anordning" som minoriteten tryggar sig tUl måste jag säga att jag inte är bekant med. Den framgår i vaqe fall inte av kungörelsen. Det vore rätt intressant att få en upplysning om hur en minoritet pä en eller två ledamöter skall bära sig åt för att få igenom sin uppfattning.
Jag har läst protokoUet från sammanträdet den 14 juni, men av det framgår ingenting, och det är enligt vad jag kan förstå det officieUa dokumentet från detta tiUfäUe, om man inte har hemliga tUläggsprotokoll — sinnrika sådana. I varje faU har inte jag fått dem i mina händer, och det var väl inte heller meningen. Men jag skulle vilja veta hur det ligger tUl. Det vore rätt egenartat om man skuUe ha ett särskUt arrangemang utanför vad som stadgas i kungörelsen. Jag kan inte förstå att kungörelsen är särskilt sinnrik.
Herr utbildningsministern CARLSSON:
Herr talman! I 16 § klarläggs just hur den - som jag uttryckte det -sinnrika anordningen för att tUlgodose ett minoritetsintresse fungerar. Det innebär alltså att även en person som i nämnden befinner sig i minoritet genom sin argumentering och sitt ställningstagande kan
11
Nr 122
Tisdagen den 30 oktober 1973
Ang. principema för fördelning av statsbidrag tiU kulturella och ideella tidskrifter
åstadkomma att bidrag utgår. Denna ordning har införts just för att tUlgodose intressen eUer synpunkter av det slag som herr Nordstrandh framfört.
Jag skall gärna undersöka hur ifrågavarande paragraf i praktUcen har kommit att fungera, men jag viU framhåUa att den konstruerades för att se tUl att inte en majoritet i vaqe läge skuUe kunna besluta om bidragsfördelningen, utan att ett pluralistiskt krav skulle tillgodoses så att minoriteten skulle kunna genomföra ett bidrag.
Herr NORDSTRANDH (m);
Herr talman! Jag tackar verkligen utbUdningsministern för det sista beskedet. Han bör nog titta litet grand pä detta, ty det är ju märkligt att vad UtbUdningsministem nu tog upp inte framgår av protokoll o. d. Jag har naturligtvis sett paragrafen i fråga - jag kan läsa den i stadgarna, som jag just nu har i min hand - och där redovisas ett visst arrangemang. Sinnrikheten ifrågasätter jag dock fortfarande — men det var ju väl att det inte var krångligare. Men kvar står under aUa förhållanden, herr utbildningsminister, att den fördelning som skett är litet egendomlig. 50 000 kronor utdelas åt det ena håUet men ingenting åt det andra, varigenom tvä tidskrifter berövas de sista 5 000 kronorna i bidrag. De hade innan nämnden kom tUl 15 000 kronor var. Sedan dess har man trappat ner bidraget, och nu skar man halsen av tidskrifterna, bUdhgt talat - för de lär väl ändå kunna komma ut. De är alltså lUca, och förklaringar om att den stora är mera kulturell — vilket man har sagt under hand; jag har sett det i tidningarna — är bara nonsensprat. I alla tre tidskrifterna finner vi en massa kultur förutom organisationssaker.
TiU sist: Med det stora tidningsstödet som. modell borde Tidsspegel och Impuls som andra tidskrifter med mindre upplagor ha ett större stöd. Fönstret ett mindre.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 5 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj :ts propositioner nr 153 tUl skatteutskottet och nr 166 till justitieutskottet.
§ 6 Föredrogs och hänvisades motionerna nr 2019 till socialutskottet, nr 2020 till lagutskottet och nr 2021 tUlnäringsutskottet.
12
§ 7 Föredrogs, men bordlades åter skatteutskottets betänkanden nr 45-47, 52 och 53, justitieutskottets betänkanden nr 27, 28 och 30-32, socialutskottets betänkande nr 24, utbUdningsutskottets betänkanden nr 37—41, trafikutskottets betänkanden nr 15-18, jordbruksutskottets betänkanden nr 32, 33, 35, 36 och 38-41, inrikesutskottets betänkanden nr 25—28 samt civilutskottets betänkanden nr 24—28.
§ 8 Herr
talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgonens Nr 122
sammanträde skulle trafikutskottets betänkande nr 15 uppföras närmast
Tisdaeen den
efter inrikesutskottets betänkande nr 28. 3q oktober 1973
§ 9 Interpellation nr 137 om åtgärder mot läkarbristen i glesbygdsområden
Ordet lämnades på begäran tUl
Fra MARKLUND (vpk) som yttrade;
Herr talman! Den förda regionalpolitiken har för glesbygdsområdena bl. a. haft den konsekvensen att gruppen äldre och handikappade utgör en stor andel av befolkningen. Dessa är av naturliga skäl i stort behov av läkarvård. Det nuvarande läget med underbemannade och i nägra fall helt obemannade läkarstationer medför stora olägenheter och onödigt lidande för många människor. Hänvisningen tUl "närmaste läkare" innebär för många resor på 10 mU eUer mera, vUket kan vara svårt att klara för en sjuk människa.
Det har redovisats förhoppningsfulla prognoser om att läkarbristen skulle vara avhjälpt vid årsskiftet 1972-1973. Nu, snart ett år senare, visar det sig att 16 procent av distriktsläkartjänsterna i skogslängen (med undantag av tiänster i de tidigare städerna) är vakanta. För Västernorrlands län, där situationen är besväriigast, redovisas 37,5 procent vakanta tiänster den 1 oktober 1973.
Det förhållandet att det nu utexamineras fler läkare har av aUt att döma inte inneburit någon större lättnad när det gäUer öppenvårdens problem i de perifera bygdema. I de glest befolkade områdena tycks tvärtom läkarbristen bestå.
Det har ofta talats om att enskilda människor inte skall drabbas av avfolkningspolitikens konsekvenser. Om detta är allvarligt menat sä måste också krafttag tas för att lösa frågan om fullgod läkarservice även åt . människor som bor avlägset.
Med hänvisning tUl det anförda ber jag om kammarens tillstånd att tUl herr socialministern få stäUa följande fråga;
Vad görs från departementets sida för att finna metoder och former att komma till rätta med den läkarbrist som alltjämt förekommer i glesbygdsområdena?
Denna anhållan bordlades.
§ 10 Interpellation nr 138 ang. förutsättningarna för svenskt charterflyg
Ordet lämnades på begäran till Herr PETERSSON i Röstånga (fp), som yttrade:
Herr talman! Den svenska luftfarten i icke regelbunden
trafik -
charterflyget — har aUtsedan denna verksamhet kom i gång strax efter
andra världskriget genomgått en paradoxal utveckling. Å ena sidan har
antalet charterresenärer ständigt ökat år från år, och antalet sådana 13
Nr 122 resenärer torde enligt utförda beräkningar senast 1980 överstiga antalet
Tisdagen den resenärer i den regelbundna luftfarten. Ä andra sidan har antalet
30 oktober 1973 charterbolag - av ohka omständigheter - successivt min.skat, så att i dag
-------------------- praktiskt taget all vår egen flygproduktion - turistflyg i synnerhet men
även fraktflyg — helt har övertagits av utländska bolag. Med de svenska charterbolagens nedläggningar har följt en omfattande arbetslöshet bland välkvalificerad, dyrt utbUdad personal — piloter, mekaniker och specialister. En del av vär negativa turistbalans torde kunna hänföras tUl att svenska charterresenärer helt är hänvisade tUl utländska charterbolag,
1950-talets första år blev charterflygets genombrott med flygning av turister till i första hand Sydeuropa, Den inhemska marknaden kom att domineras av företrädesvis TSA, De andra nordiska ländernas marknad var dessa är av ringa omfattning och upprätthöUs i huvudsak av nationella bolag. TSä:s trafiktopp synes ha kulminerat under 1967, och efter dess nedläggning togs den snabbt växande marknaden helt om hand av utländska operatörer, då främst danska och norska som gradvis hade ökat sin svenska marknad under hela 1960-talet.
Orsaken tiU de svenska flygbolagens aweckling i en ständigt ökad marknad torde för en lekman vara närmast omöjlig att analysera. Experter hävdar att tUlbakagången delvis kan tUlskrivas uppenbara brister hos ledningarna för en del av företagen, föga intresse av branschen från svenska finanskretsar i jämförelse med våra nordiska grannländer samt, inte minst för aUa de företag som gått i konkurs, att de inte haft de rätta ekonomiska förutsättningarna för att över huvud taget starta luftfartsverksamhet eller för att utveckla den. Från branschhåll har under den senaste tioårsperioden förekommit åtskillig kritik vad gäller den svenska luftfartspolitiken, och hknande kritik, än starkare artikulerad, har förekommit från svenskt pUothåll.
Det är emeUertid uppenbart att vårt land gått miste om en verksamhet
som kunnat betyda sysselsättning för kanske tusentals människor utan
■ större statliga stimulansbidrag, som kunnat medverka tUl i synnerhet
Sturupflygfältets snabba utveckling och som delvis kunnat minska vår
negativa turistbalans.
Nedläggningen av de svenska charterbolagen har gjort många välutbUdade pUoter, mekaniker och specialister arbetslösa. Det är yrkesfolk som fått en gedigen utbUdning som de inte kunnat använda i Sverige. En del pUoter lyckades under 1960-talet få anställning i andra länders flygbolag men får nu uppleva att de avskedas, inte på grund av bristande kompetens utan därför att de är av fel nationalitet. I dag kan man beklagligtvis bara konstatera att de utländska flygbolag som transporterar nära en mUjon svenskar vaqe år generellt tar avstånd från svensk arbetskraft. Endast i några utvecklingsländer finns i dag arbetsmöjligheter för svensk flygpersonal.
I följande länder har man genom lagstiftning utestängt
utländska
pUoter, flygmekaniker och navigatörer: England, Frankrike, Tyskland,
Italien och Spanien. I Holland, Belgien, Österrike och Schweiz kan
cockpitpersonal få temporär anstäUning. Norge och Danmark, som sköter
merparten av vårt lands operativa verksamhet, för en till synes helt
'4 nationalistisk politik, som innebär
att bl. a. svensk personal i praktiken är
utestängd från anställning. Nr 122
Från försvarssynpunkt bör det vara angeläget att inom landet och i Tisdagen den likvärdig tiänst behålla välutbUdade pUoter och mekaniker. Frän träns- 0 oktober 1973
portsynpunkt mäste också en civU luftflotta vara en tUlgäng. Riksdagens--------
senaste försvarsbeslut innebär att en del av flygflottUjerna kommer att läggas ner och personalen reduceras. För närvarande är det alltså omöjligt att ge flygande personal uppgifter som de är utbUdade för, då nuvarande flygbolag inom det reguljära flyget hittiUs inte kunnat utnyttia den personal som sedan länge varit arbetslös.
Det torde vara ett svensk intresse att det i vårt land skapas åtminstone hkvärdiga föratsättningar som i andra nordiska länder för att i varje faU en del av den nuvarande och ökande svenska flygproduktionen -turistflyg och charterflyg — övertages av svenska bolag. Därigenom skulle inte bara den arbetslösa flygpersonalens möjligheter förbättras, utan dessutom skulle skapas sysselsättningsmöjligheter för kanske tusen människor eller flera. Uppenbart är också att den negativa turistbalansen skuUe förbättras.
Med hänvisning tiU det anförda anhåller jag om kammarens tUlstånd att till herr kommimikationsministern få stäUa följande frågor:
1. Delar statsrådet den uppfattningen att olika praxis i tolkningarna de nordiska luftfartsmyndigheterna emeUan bidragit till nedgången för den svenska luftfarten i icke regelbunden trafik?
2. Är kommunikationsministern beredd att medverka tUl att skapa bättre förutsättningar för svenskt charterflyg?
Denna anhåUan bordlades.
§ 11 Interpellation nr 139 ang. den industriella utvecklingen i Kopparbergs län
Ordet lämnades på begäran till
Herr HAGBERG (vpk) som yttrade:
Herr talman! Kopparbergs län är det skogslän som jämte Västernorrlands län har drabbats hårdast av avfolkningen. Trots att det inom länet finns rika naturtiUgångar har de inte utnyttjats pä ett sådant sätt att Dalarnas arbetslöshetsproblem har kunnat lösas. I stäUet har länet en brännande sysselsättningskris. TiU stor del beror detta på att de investeringar som gjorts har gjorts i huvudsak för att komma åt råvarorna, skogen och malmen. Förädhngsgraden är mycket låg.
Utvecklingen av näringslivet har storbolagen fått sköta. Statsmaktens politik har blivit en eftergiftspolitik som stämmer dåligt med de stolta deklarationer som kommer fram i propositionen om regional utveckling
och hushåUning med mark och vatten. Där står att läsa på s. 11;"
det bör
vara en ambition både vid regionalpolitisk planering och vid
fysisk planering att alla vuxna personer i arbetsför ålder så långt det över
huvud taget är möjligt skall kunna få tUlgång tUl yrkesarbete i hemorten
eller inom rimligt avstånd från den och att medborgarna i gemen skall
komma i åtnjutande av en god samhällsservice och samtidigt ha möjlighet '5
Nr 122 att leva i en positiv yttre mUjö."
Tisdaeen den '' utslag av denna eftergiftspolitik är det när länsstyrelsen för
30 oktober 1973 Kopparbergs län ger sitt samtycke tUl att Stora Kopparberg får
-------------------- koncentrera sin kemiska massatUlverkning tiU Östersjökusten (Skutskär).
Detta innebär att 70 arbetstUlfäUen försvinner i Dalarna. Hela satsningen i Skutskär får som följd att Stora Kopparberg genom koncentration och rationalisering tar bort 400 arbetstiUfäUen. Denna utveckling har även regeringen gett sitt samtycke tUl. Men vad som är än aUvarligare för Dalarna är att storbolagens satsningar tydligen inte skaU ske där utan på kusterna eller i utlandet. Följden bUr ju att utvecklingen av skogsindustrin i Dalarna försväras.
Länsstyrelsen säger i sitt yttrande att det är främst av mUjöskäl som man tillstyrker kustlokalisering, men samtidigt är man oroad över den framtida utvecklingen. Man säger sig vidare vara medveten om att regionalpolitiska skäl talar för en utbyggnad i länet, men förutsätter att länet skall garanteras industriell utveckling och ställer förhoppningarna tiU statsmakterna samt även till det sökande företaget.
I det här sammanhanget har det visat sig att mUjöskälen använts som anledning tUl att koncentrera sig till kusten. De som anser att det är godtagbart att späda ut stora vatten — utspädningsfilosoferna — har -vunnit en seger. Förorenar man stora vatten i stället för små, dä går det bra. Kraven på effektiva reningsåtgärder läggs ät sidan.
De som är arbetslösa, är i beredskapsarbete, hotas av arbetslöshet eller står i begrepp att gä ut pä arbetsmarknaden finner utvecklingen oroande. Det måste bli fler arbetstiUfällen i Dalarna. För detta fordras en stark styrning av investeringar samt startande av statliga industrier för medel ur bl. a. AP-fonderna.
Med hänvisning tiU det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att tUl herr civilministern få ställa följande frågor:
1. Är koncentration av massatillverkning tUl östkusten förenlig med regeringens regionalpohtik, som säges syfta tUl regional balans?
2. VUken industriell utveckling kan regeringen garantera Kopparbergs län och är en statlig skogsindustri med hög förädlingsgrad en del i en sådan utveckling?
3. Är det tillfredsställande att företag av miljöskäl flyttar tillverkningen tUl kusterna i stället för att vidta erforderliga reningsåtgärder i inlandet?
Denna anhållan bordlades.
§ 12 Interpellation nr 140 om ökat utnyttjande av arbetslös lärarpersonal
Ordet lämnades på begäran till Hert NORDSTRANDH (m), som yttrade:
Herr talman! Den situation som nu råder på lärarnas arbetsmarknad är
mycket besvärande och allvarligast, för lärare i vissa teoretiska ämnen.
16 Helt naturligt har lärarförbunden vid olika tillfällen och hos olika
instanser
försökt utverka åtgärder i syfte att skapa bättre balans på sina Nr 122
medlemmars arbetsmarknad. En del åtgärder som krävs är av mera Tisdagen
den
långsiktig karaktär. Andra är mera kortsiktiga, avsedda att verka snabbt,
3Q oktober 1973
och rör närmast en ökning av det omedelbara lärarbehovet.--------------------------
1 det senare sammanhanget är proposition nr 165 med förslag tUl vissa ekonomisk-politiska åtgärder intressant. För extra insatser på skolområdet, främst på grundskolans högstadium, föreslås 30 miljoner kronor, varav hälften avses skola användas under innevarande budgetår. DärtUl kommer förhoppningar om ytterligare ett antal kommunala mUjoner.
Det förefaller naturligt att de nya insatserna bäde av pedagogiska skäl och mot bakgrunden av den stora tUlgången på utbUdade lärare i första hand får formen av en ökning av lärarpersonalen på det stadium där insatsema främst sätts in. ÅtskUliga lärare som nu går arbetslösa skuUe därigenom få sysselsättning, samtidigt som de får ägna sig åt det som de är UtbUdade för, arbete för skolans bästa.
Av propositionens motiveringar för förslaget om 30 mUjoner kronor tUl skolområdet kan till dels utläsas att vissa åtgärder avses som är lärarkrävande. Det vore dock värdefuUt mot bakgranden av den redan svåra och än ökande lärararbetslösheten, om det kunde klargöras i vUken utsträckning utbUdningsdepartementet å sin sida - därtiU kommer kommunernas initiativ — är berett att medverka tUl att sädana nya åtgärder pä skolområdet vidtas som ger möjlighet att utnyttja reserven av utbildade arbetslösa lärare.
Med hänvisning tUl det anförda hemstäUer jag om kammarens tUlstånd att tiU UtbUdningsministern få framstäUa följande fråga:
SkuUe utbUdningsministern i samband med riksdagens behandling av proposition nr 165 vUja redogöra för i vUken utsträckning de föreslagna nya insatserna på skolområdet avses skola fä karaktären av ökat utnyttiande av tillgänglig utbUdad men arbetslös lärarpersonal?
Denna anhåUan bordlades.
§ 13 Anmäldes och bordlades följande motioner:
Nr 2022 av herr Björk i Gävle m. fl.
Nr 2023 av herr Wennerfors avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:128 med förslag tUl principer för en enhethg befälsordning inom det militära försvaret
Nr 2024 av herr Bohman rn. fl.
Nr 2025 av herr F''/do//i50« i Stockholm
Nr 2026 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Brundin
Nr 2027 av herr Fälldin m. fl.
Nr 2028 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl.
Nr 2029 av herr Helén m. fl.
Nr 2030 av herr Hermansson m. fl.
Nr 2031 av herr Knut Johansson i Stockholm
Nr 2032 av herrar Lidgard och Winberg
Nr 2033 av herr Möller
Nr 2034 av herrar Nordgren och Oskarson i Halmstad '7
2 Riksdagens protokoll 1973. Nr 122-126
Nr 122 Nr 2035 av herr Nordgren m. fl.
Tisdagen den 2036 avherrNordgrenm.fi.
30 oktober 1973 avlämnade i anledning av Kungl, Maj;ts proposition 1973:129 med förslag
"------------------- -- tiU lag om anställningsskydd, m, m.
Nr 2037 av herr Lövenborg m. fl.
Nr 2038 av herr Perrew,yon i Örebro fn./7, avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:135 angående vissa organisationsfrågor rörande armén
Nr 2039 av herr fi/ör/c i Gävle
Nr 2040 av herr Bohman m. fl.
Nr 2041 av herr Fälldin m. fl.
Nr 2042 ,av herr Hermansson m. fl.
Nr 2043 av fru Jonäng
Nr 2044 av herr Lidgard
Nr 2045 av herr Nordstrandh m. fl.
Nr 2046 av fru Sundberg och fru Mogård
Nr 2047 av herr Svensson i Kungälv m. fl.
Nr 2048 av herr Svensson i Kungälv m. fl.
Nr 2049 av herr Åkerlind m. fl.
Nr 2050 av fm Äsbrink avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation
Nr 2051 av fru Äsbrink m. fl. avlämnad i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:137 med förslag tUl lag om ändring i sjölagen (1891:35 s, 1) m.m. (gods- och passagerarbefordran)
Nr 2052 av herr Brundin m. fl.
Nr 2053 av herr Israelsson m. fl. avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:138 med förslag till konsumentköplag, m. m.
Nr 2054 av herr Enlund m. fl.
Nr 2055 av herrar Möller och Ahlmark avlämnade i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:140 med förslag till lag om ansvarighet för oljeskada tUl sjöss, m. m.
Nr 2056 av herr Hedin m. fl.
Nr 2057 av herr MöUer och fru Änér avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:141 med förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Nr 2058 av herr Hallgren m. fl.
Nr 2059 av herrar Norrby i Äkersberga och SeUgren
Nr 2060 av herrar Torwald och Gernandt
1 Q
avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:143 angående
godkännande
av den europeiska överenskommelsen om internationell Nr 122
transport av fariigt gods på väg, m, m. Tisdagen den
30 oktober 1973
Nr 2061 avherrBohmanm.fi.
Nr 2062 av herr Bohman m. fl.
Nr 2063 av herr Fälldin m. fl.
Nr 2064 av herr Helén m. fl.
Nr 2065 av herr Helén m. fl.
Nr 2066 av herr Nilsson i Agnas m. fl.
Nr 2067 av herr Nordgren m. fl. avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:144 med förslag om slopande av folkpensionsavgiften, m, m.
Nr 2068 av herr Helén m. fl. ■ Nr 2069 av herrar Löfgren och Jonsson i klingsås
Nr 2070 av herr Oskarson i Halmstad m. fl. avlämnade i anledning av Kungl, Maj :ts proposition 1973:145 med förslag tUl lag om upphävande av lagen (1969:732) om postbanken, m. m.
Nr 2071 av herr Hedin m. fl.
Nr 2072 av fru Sundberg och herr Clarkson avlämnade i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:146 angående godkännande av överenskommelser mellan Sverige och Danmark om dels fasta förbindelser över Öresund, dels flygtrafikledningstiänst m, m, med anledning av tillkomsten av en dansk flygplats på Saltholm, m, m.
Nr 2073 av herr Oskarson i Halmstad m. fl. avlämnad i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:165 med förslag till vissa ekonomisk-pohtiska åtgärder
§ 14 Meddelande ang. enkla frågor
Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämUgen
den 29 oktober av
Nr 277 Herr Levin (fp) tUl herr industriministern angående fusionen mellan AB Cementa och AB Gullhögens bruk:
Har industriministern - som uppgivits i pressen — tagit initiativet
tUl eller eljest främjat den s, k, cementfusionen mellan AB Cementa
och AB Gullhögens bmk?
den 30 oktober av
Nr 278 Herr Petersson i Gäddvik (m) tUl herr industriministern om flyttning av LKAB:s huvudkontor tUl Norrbotten:
Anser statsrådet fortfarande att LKAB:s huvudkontor skall
helt
eller delvis flyttas till Norrbotten under är 1973? 19
Nr 122 § 15 Kammaren åtskUdes kl, 16,26,
Tisdagen den
30 oktober 1973
" '''e'"
-------------- SUNE K, JOHANSSON
/Solveig Gemert