Riksdagens protokoll 1972:49 Fredagen den 24 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1972:49

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:49

Fredagen den 24 mars

Kl. 10.00

Förhandlingarna leddes tUl en början av herr tredje vice talmannen.

§   1  Justerades protokollet för den 16 innevarande månad.

§  2 Föredrogs och hänvisudes Kungl. Muj :ts propositioner nr 61  tUl skatteutskottet och nr 80 tUl inrikesutskottet.

§  3 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 100.

§ 4 Anslag till arbetsmarknad m. m.

Föredrogs inrikesutskottets betänkunde nr 3 i anledning uv Kungl. Muj:ts i propositionen 1972:1 bUugu 13 gjordu frumställningur om anslag tiU urbetsmurknad m. m. jämte motionen

Hert TREDJE VICE TALMANNEN yttrade:

Sumtligu punkter i inrikesutskottets betänkunde nr 3 debutterus i ett summunhung och yrkunden beträffande sumtliga punkter frumställes under den gemensummu överläggningen.

I det födunde redovisus endust de punkter i inrikesutskottets betänkunde, vid vUku under överläggningen frumställts särskildu yrkunden.

Punkten 4

A rbetsmarknadsservice

Kungl. Muj:t hade i propositionen 1972:1 bUugu 13 under punkten B 1 (s. 66-112) föreslagit riksdugen utt

1)    godkännu i propositionen förordude ändringur uv gmndernu för utbUdningsbidrag, att tiUämpas fr. o. m. den 1 juli 1972,

2)    tUl Arbetsmurknudsservice för budtåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslug av 1 033 000 000 kronor.

I detta sammunhung hude behandluts

motionen 1972:158 uv herr Helén m. fl. (fp) vuri, såvitt nu vur i frågu, hemställts

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begärde

2.    att urbetsförmedlingen förstärktes med 50 nya tjänster som urbetsförmedlure och 50 biträdestjänster,

3.    förslag tUl uppbyggnad uv en orgunisation för interlokal arbetsförmedling.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anskig tiU arbetsmarknad m. m.

4.    förslug till ett system för unvändning uv modern informutionsbe-handling inom urbetsförmedlingen,

5.    förslug tiU regler för obligutorisk unmälun av lediga plutser till arbetsförmedlingen för ullu arbetsgivare med undantag för sådana som helt klurude sinu rekryteringsfrågor utun förmedlingens medverkun sumt urbetsgivure med mindre än tio unstäUda,

6.    utt gmndbidruget vid urbetsmurknudsutbildning värdesäkrades genom anknytning tUl basbeloppet,

7.    att inkomstprövningen uv utbUdningsbidrugen mot mukes inkomst upphörde,

8.    utt utbUdningsbidrug även borde kunnu utgå tUl sådun utbUdning som vur studiemedelsberättigud,

9.    utt flyttningsbidrugen värdesäkrudes genom unknytning till busbeloppet,

10.    att flyttningsbidrag borde kunnu utgå även till nyexuminerude,

11.    utt en översyn gjordes uv reglernu för urbetsmurknudsutbildning i syfte utt uppmjuku det s. k. arbetslöshetsvUlkoret sumt göru urbets-murknadsutbUdningen ekonomiskt mera attruktiv,

12.    försöksverksumhet med stutsbidrug tiU företugsutbUdning i enlighet med urbetsmurknudsstyrelsens förslag,

B. utt riksdugen till Arbetsmurknudsservice unvisude ett förslugsunslug UV 1 037 000 000 kronor.

motionen 1972:280 av herr Hullgren m. fl. (vpk) vuri föreslugits utt riksdugen vid behundlingen av förevarande avsnitt skulle beslutu

u) under punkt 1)

att grundbidraget vid arbetsmarknadsutbUdning faststäUdes tiU 650 kronor per månad, lika för gift och ogift,

att traktumentsbeloppet, som ersatte nuvarunde bortuvistelsebidrug, fustställdes till 450 kronor per månud,

att ensumstäende försörjure och hundikuppud som hade svårt att få urbete under ferieuppehållet under utbUdningstiden efter särskUd prövning skulle kunnu få utbUdningsbidrug,

utt försluget om införunde uv muximering uv utbUdningsbidruget icke genomfördes i uwuktun på vidure utredning sumt

utt godkännu övrigu förslug tUl ändringur uv gmndemu för utbildningsbidrug,

b) under punkt 2)

tiU Arbetsmurknudsservice för budgetåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslug UV 1 064 000 000 kronor,

motionen 1972:586 uv herr Bohmun m. fl. (m) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Muj:t skulle unhåUu utt urbetsförmedlingamu blev föremål för översyn bl. u. i syfte utt förbättru insutsernu för förmedling uv tjänstemunnubefuttningur.

motionen   1972:593   uv herr Grebäck m. fl. (c) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Muj:t begärde utt försöksverksumheten med företugs-

UtbUdning i enlighet med urbetsmarknudsstyrelsens förslug infördes, utt riksdugen till Arbetsmurknudsservice för budgetåret 1972/73 unvisude ett i förhållunde tUl Kungl. Muj:ts förslag med 4 midoner kronor förhöjt förslugsunslug uv 1 037 000 000 kronor,

motionen 1972:599 uv herr Levin (fp),

motionen 1972:604 uv herr Wijkmun (m) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Maj:t begärde förslug tUl sådunu förändringur uv urbetsförmedlingurnus orgurusution utt s. k. slussningscentraler skupudes enligt förslag i denna motion för nyexaminerade ukudemiker och gymnusister för utt förbättru möjlighetemu för dessu kutegorier utt erhålla urbete efter exumen,

motionen 1972:764 av herr Hullgren m. fl. (vpk) vuri, såvitt nu vur i frågu, föreslugits utt riksdugen uttulude sig för en ullmän översyn uv instruktionemu för urbetsförmedlingurnu för utt genom en ny utformning ge förmedlingen stöd för en serviceinriktud verksumhet till hjälp för den arbetssökunde,

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

motionen 1972:767 uv herr Judestig (s) och fru Eriksson i Stockholm

(s),

motionen 1972:1369 uv herrur Ekinge (fp) och Jonsson i AHngsås (fp),

motionen 1972:1389 uv herr Levin (fp), såvitt nu var i frågu,

motionen 1972:1400 uv herr Olsson i Timrå m. fl. (s),

motionen 1972:1405 uv herr Romunus m. fl. (fp, c, m) vuri hemställts att riksdagen vid behandhng uv stutsverkspropositionen i denna del skulle unslutu sig tUl de principer för meddelande av tUlstånd för organisationsförmedling som angivits i motionen samt

motionen 1972:1415 uv herr Wijkmun (m) vuri hemställts att riksdagen vid behandhngen uv unslugsfrågor beträffande urbetsmurknudspolitiken beslutude utt flyttningsbidrug skulle kunna utges även till nyexuminerude urbetssökunde som icke kunde fä urbete pä utbildnings-eUer hemorten.

Utskottet hemställde

1.    beträffunde personulförstärkningur tiU urbetsförmedlingen att riksdugen skulle uvslå motionen 1972:158, yrkundet A 2,

2.    beträffunde utökning uv personulen inom urbetsvården utt motionen 1972:767 inte förunledde någon riksdugens åtgärd,

3.    beträffunde  orgunisationsförmedlingur utt  riksdagen skulle uvslå motionen 1972:1405,

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

4.    beträffunde översyn uv instmktionernu för urbetsförmedlingurnu utt riksdugen skuUe uvslå motionen 1972:764 i motsvurande del,

5.    beträffunde interlokul arbetsförmedling, modern informutionsbe-handUng inom urbetsförmedUngen och obUgutorisk anmälan av lediga platser att riksdugen skulle avslå motionen 1972:158, yrkandena A 3—A 5,

6.    beträffande förmedling av dänstemän att riksdagen skulle uvslå motionen 1972:586,

7.    beträffande slussningscentruler på urbetsförmedUngurna för nyexaminerade ukudemiker och gymnusister utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:604,

8.    beträffande ökad teknisk service till arbetssökunde att motionen 1972:1369 inte förunledde någon riksdugens åtgärd,

9.    beträffande storleken av gmndbidrag och traktamentsbelopp vid arbetsmarknadsutbUdrung att riksdagen med bifall tUl Kungl. Maj:ts förslag skulle avslå motionen 1972:280 i motsvarande del,

10.    beträffande värdesäkring av gmndbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning utt riksdugen skuUe uvslå motionen 1972:158, yrkandet A 6,

11.    beträffande inkomstprövning uv utbUdningsbidrug utt riksdugen med bifull till Kungl. Muj:ts förslug skulle uvslå motionen 1972:158, yrkandet A 7,

12.    beträffande utbUdningsbidrag vid studiemedelsberättigad utbUdning att riksdagen med bifall tUl Kungl. Muj:ts förslug skulle avslå motionen 1972:158, yrkandet A 8,

13.    beträffunde utbUdningsbidrug vid uppehåll i studier att riksdagen med bifuU tUl Kungl. Muj:ts förslug skuUe uvslå motionen 1972:280 i motsvurande del,

14.    i fråga om muximering uv utbUdningsbidrug utt riksdagen med bifull tiU Kungl. Muj:ts förslag skulle uvslå motionen 1972:280 i motsvarande del,

15.    att riksdugen godkände uv Kungl. Muj:t förordade ändringur av gmndemu för utbUdningsbidrag, i den mån de ej behundluts ovun under 9—14, utt tUlumpus fr. o. m. den 1 juli 1972,

16.    beträffunde översyn uv reglernu för urbetsmurknudsutbildning utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:158, yrkundet All,

17.    beträffunde konstnudsmaximering inom urbetsmurknadsutbUd-ningen att riksdagen skulle avslå motionen 1972:599,

18.    beträffande företugsutbUdning utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:158, yrkundet A 12 och motionen 1972:593 i motsvurunde del,

19.    beträffunde förslag om införande uv räntefria stödlån att riksdugen skulle avslå motionen 1972:1389 i motsvurunde del,

20.    beträffunde värdesäkring uv flyttningsbidrug utt riksdagen skulle uvslå motionen 1972:158, yrkandet A 9,

21.    beträffande flyttningsbidrag tUl nyexaminerade att riksdagen skulle avslå motionen 1972:158, yrkandet A 10 och motionen 1972:1415,

22.    beträffande expertutredning om sumhäUets kostnuder för omflyttning UV urbetskruft utt riksdagen skuUe avslå motionen 1972:1400,

23.     beträffunde medelsunvisning för budgetåret 1972/73 utt riksdagen
u. skulle uvslå motionen 1972:280 i motsvurunde del.

b. skulle avslå motionema 1972:158, yrkandet B, och 1972:593 i
motsvarande del,

c.      skulle avslå motionen 1972:1389 i motsvarande del,

d. tUl Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1972/73 anvisade ett
förslagsanslag av 1 033 000 000 kronon

Reservationer hade avgivits

1. beträffande personalförstärkningar tiU arbetsförmedlingen av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som ansett att utskottet under 1 bort hemstäUa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall tiU motionen 1972:158, yrkandet A 2, som sin mening gav Kungl. Maj:t tUl känna att vid arbetsförmedUngen utöver Kungl. Maj:ts förslag skulle inrättas 50 dänster för handläggande personal och 50 tjänster för biträden,

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

2.  beträffande organisationsförmedlingar av herrar Eriksson i Arvika
(fp), Nilsson i Tvärålund (c) och Nordgren (m), fm Nilsson i Kristianstad
(c) samt herrar Stridsman (c), Oskarson (m) och Ekinge (fp), som ansett
att utskottet under 3 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen 1972:1405 som sin mening gav Kungl. Maj:t tUl känna vad reservantema anfört om organisationsför-medUng för korttidsanställd kontorsarbetskraft,

3.  beträffande översyn av instmktionerna för arbetsförmedlingarna av
herr Lorentzon (vpk), som ansett att utskottet under 4 bort hemställa,

att riksdagen med bifall tiU motionen 1972:764 i motsvarande del som sin mening gav Kungl. Maj:t tiU känna vad reservanten anfört,

4.  beträffande interlokal arbetsförmedUng, modem informationsbe
handling inom arbetsförmedlingen och obligatorisk anmälan av lediga
platser av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som ansett att
utskottet under 5 bort hemställa,

att riksdagen med bifall tiU motionen 1972:158, yrkandena A 3-A 5, som sin mening gav Kungl. Maj:t till känna vad reservanterna anfört,

5.  beträffande förmedUng av dänstemän av herrar Eriksson i Arvika
(fp). Nordgren (m), Oskarson (m) och Ekinge (fp), som ansett att
utskottet under 6 bort hemställa,

att riksdagen med bifall tiU motionen 1972:586 som sin mening gav Kungl. Maj:t tiU känna vad reservantema anfört,

6.  beträffande slussningscentraler på arbetsförmedlingarna för nyex
aminerade akademiker och gymnasister av herrar Nordgren (m) och
Oskarson (m), som ansett att utskottet under 7 bort hemstäUa,

att riksdagen i anledning av motionen 1972:604 som sin mening gav Kungl. Maj:t tiU känna vad reservanterna anfört,

7. beträffande storleken av gmndbidrag och traktamentsbelopp vid

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

arbetsmurknudsutbildning   av   herr   Lorentzon   (vpk),   som   ansett   att utskottet under 9 bort hemställu,

utt riksdugen i anlediung av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1972:280 i motsvarande del som sin mening gav Kungl. Maj:t tUl känna vad reservanten anfört,

8. beträffande värdesäkring av gmndbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som ansett att utskottet under 10 bort hemställa,

att riksdugen i uniedning av motionen 1972:158, yrkandet A 6, bemyndigade Kungl. Maj:t att justera grundbidragets belopp i enlighet med vad reservanterna föreslagit.

9.                               beträffunde inkomstprövning uv utbUdningsbidrag av herrar Eriks
son i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som ansett att utskottet under 11 bort
hemstäUa,

att riksdugen i unlediung uv motionen 1972:158, yrkundet A 7, som sin mening guv Kungl. Muj:t till känna vad reservanternu unfört,

10.                               beträffunde utbUdrungsbidrag vid studiemedelsberättigud utbUd
ning av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp), som ansett att
utskottet under 12 bort hemställa,

att riksdugen med bifall tiU motionen 1972:158, yrkundet A 8, som sin mening guv Kungl. Muj:t tUl känna vad reservanterna anfört,

11.                               beträffande utbUdningsbidrag vid uppehåU i studier av herr
Lorentzon (vpk), som ansett att utskottet under 13 bort hemställa,

att riksdugen i uniedning av Kungl. Muj:ts förslug och med bifall tUl motionen 1972:280 i motsvarande del som sin merung gav Kungl. Maj:t tUl känna vad reservunten unfört,

12.                               beträffande muximering uv utbUdningsbidrug uv herr Lorentzon
(vpk), som unsett att utskottet under 14 bort hemstäUu,

att riksdugen med bifaU tUl motionen 1972:280 i motsvurunde del skulle uvslå Kungl. Muj :ts förslag,

13.                               beträffande företugsutbUdning av herrar Eriksson i Arvika (fp),
Nilsson i Tvärålund (c) och Nordgren (m), fm Nilsson i Kristianstad (c)
samt herrar Stridsman (c) och Ekinge (fp), som unsett att utskottet under
18 bort hemställa,

att riksdagen med bifall tUl motionemu 1972:158, yrkandet A 12, och 1972:593 i motsvarande del som sin mening gav Kungl. Maj:t till känna vad reservanterna anfört.

14. beträffande värdesäkring av flyttningsbidrag uv herrur Eriksson i Ärviku (fp) och Ekinge (fp), som ansett utt utskottet under 20 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen 1972:158, yrkandet A 9, bemyndigade Kungl. Maj:t att justera flyttningsbidragens belopp i enlighet med vad reservantema föreslagit.

15. beträffande flyttningsbidrag tUl nyexaminerade av herrar Eriksson
i Arvika (fp). Nordgren (m), Oskarson (m) och Ekinge (fp), som ansett
att utskottet under 21 bort hemställa,

att riksdugen med bifull tiU motionernu 1972:158, yrkundet A 10, och 1972:1415 som sin mening guv Kungl. Muj:t tiU känna vad reservanterna anfört,

16. beträffande medelsanvisningen — under förutsättning av bifall tiU
reservation 13 — av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c)
och Nordgren (m), fm Nilsson i Kristianstad (c) samt herrar Stridsman
(c) och Ekinge (fp), som ansett att utskottet under 23 bort hemstäUa,

beträffunde medelsanvisningen för budgetåret 1972/73 att riksdagen

a.     skulle uvslå motionen 1972:280 i motsvurunde del,

b.     skulle uvslå motionen 1972:1389 i motsvurunde del,

c.  skuUe bifaUa motionerna 1972:158, yrkundet B, och 1972:593 i
motsvarande del,

d. till Arbetsmurknudsservice för budgetåret 1972/73 anvisade ett
förslugsunslug uv 1 037 000 000 kronor,

17. beträffunde medelsunvisningen - under förutsättning uv bifall tUl
reservutionerna 7, 11 och 12 — av herr Lorentzon (vpk), som ansett utt
utskottet under 23 bort hemstäUu,

beträffunde medelsunvisningen för budgetåret 1972/73 utt riksdagen u. skuUe uvslå motionen 1972:1389 i motsvarande del,

b. skulle avslå motionema 1972:158, yrkandet B, och 1972:593 i
motsvurunde del,

c.      skulle bifallu motionen 1972:280 i motsvurunde del,

d. tUl Arbetsmurknadsservice för budgetåret 1972/73 unvisude ett
förslugsunslug av 1 064 000 000 kronor.

Punkten 5

Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa

Kungl. Maj:t hade under punkten B 2 (s. 112-118) föreslagit riksdagen utt tUl Sysselsättningsskupunde åtgärder för urbetslösu för budgetåret 1972/73 unvisu ett reservutionsunslug uv 357 000 000 kronor, varuv förslugsvis 175 000 000 kronor utt uvräknus mot uutomobUskuttemedlen.

I dettu summunhung hude behandlats motionen 1972:205 uv herr Nisser m. fl. (m),

motionen 1972:380 uv herr MöUer i Göteborg (fp) vuri, såvitt nu vur i frågu (punkten 2), yrkuts att riksdugen beslutude utt hos Kungl. Muj;t hemstäUa om utvidgade insatser i frågu om beredskupsurbeten och undru urbetsmurknudspoUtisku åtgärder som syftude tUl att särskilt underiättu situationen för kvinnornu.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

motionen 1972:385 av herr Ångström m. fl. (fp).

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

motionen 1972:588 av herr Eriksson i Bäckmoru m. fl. (c, fp) vuri hemställts utt riksdugen beslutude utt stutsbidrug skulle kunnu utgå tiU kommuner som i form uv stutskommunulu beredskupsurbeten eller på annut lämpligt sätt uppförde lokuler för huntverks-, industri- och service-företug i syfte utt främju en utveckUng uv lokul service sumt näringslivets tillväxt i kommunen, innebärunde större vulmöjhgheter och en rikure tUlgång på urbetstiUfuUen,

motionen 1972:812 uv herrur FäUdin (c) och Helén (fp) vuri, såvitt nu vur i frågu (punkten 2), hemställts utt riksdugen beslutude utt hos Kungl. Muj:t unhåUu om utredning beträffunde åtgärder för utt öku tiUgången på för bl. u. kvinnor och undru från sysselsättningssynpunkt utsuttu grupper lämpliga beredskapsarbeten i enlighet med vad som anförts i motionen,

motionen 1972:1366 uv herr Andersson i Örträsk m. fl. (s),

motionen 1972:1379 av herr HeUström m. fl. (s) sumt

motionen 1972:1396 uv herr Olsson i Asumm m. fl. (s).

Utskottet hemställde

1.    beträffunde åtgärder för utt öku tillgången på lämpligu beredskapsarbeten för vissu gmpper utt motionemu 1972:380, yrkundet 2, och 1972:812, yrkandet 2, inte förurUedde någon riksdugens åtgärd,

2.    beträffande utförande av skogsbilvägar som. beredskapsarbete att motionema 1972:205, 1972:385 och 1972:1366 mte föranledde någon riksdugens åtgärd,

3.    beträffunde uppförunde uv lokaler för huntverks-, industri- och serviceföretug som beredskupsurbeten utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:588,

4.    beträffande ändrade grunder för detudpluneringsbidrug m. m. utt riksdagen skulle uvslå motionen 1972:1396,

5.    beträffunde översyn uv de urbetsmurknudspolitisku instmmenten att motionen 1972:1379 inte föranledde någon riksdugens åtgärd,

6.    beträffunde medelsberäkningen utt riksdugen till Sysselsättningsskupunde åtgärder för urbetslösa för budgetåret 1972/73 unvisude ett reservutionsunslug uv 357 000 000 kronor, vuruv förslugsvis 175 000 000 kronor utt uvräknus mot uutomobUskuttemedlen.

10

Reservutioner hude uvgivits

18. beträffunde åtgärder för utt öku tiUgången på lämpligu beredskupsurbeten för vissu gmpper uv herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c) och Nordgren (m), fm Nilsson i Kristiunstud (c) samt héirar Stridsman (c), Oskarson (m) och Ekinge (fp), som ansett att Utskottet under 1 bort hemställa,

utt riksdugen i uniedning uv motionernu 1972:380, yrkandet 2, och 1972:812, yrkandet 2, som sin mening guv Kungl. Muj:t tUl kännu vud reservuntemu unfört.

19. beträffande utförunde uv skogsbilvägur som beredskupsurbete uv
hen Lorentzon (vpk), som unsett utt utskottet under 2 bort hemställu,

a. utt motionema 1972:205, 1972:385 och 1972:1366 inte förun
ledde någon riksdagen åtgärd,

b. utt riksdugen som sin mening guv Kungl. Muj:t tUl kännu vud
reservunten unfört i frågu om stutsbidrugsvUUcor för sådunu urbeten,

20. beträffunde uppförunde uv lokuler för huntverks-, industri- och
serviceföretag som beredskapsarbeten av herrar Eriksson i Arvika (fp),
NUsson i Tvärålund (c) och Nordgren (m), fm Nilsson i Kristiunstud (c)
samt herrar Stridsman (c), Oskarson (m) och Ekinge (fp), som unsett utt
utskottet under 3 bort hemställu,

utt riksdugen i uniedning uv motionen 1972:588 som sin mening guv Kungl. Muj:t tiU kännu vud reservunternu unfört.

Punkten 6

Stöd tiU lagemppbyggnad

Kungl. Muj:t hade under punkten B 3 (s. 118 — 119) föreslugit riksdagen att tiU Stöd tiU lugemppbyggnud för budgetåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslag av 50 000 000 kronon

I   motionen   1972:1380   av  herr   Hermansson   m. fl.   (vpk)   hude

föreslugits  att  riksdagen  skulle         avslå  i  proposition   1972:1   bilugu   13

punkt B 3 upptuget förslug om            50 000 000 kronor i statligt bidrag tUl
lugerökning.

Utskottet hemställde

utt riksdugen med bifull tUl Kungl. Muj;ts förslug och med uvslug på motionen 1972:1380 tiU Stöd tiU lugemppbyggnud för budgetåret 1972/73 anvisade ett förslugsunslag av 50 000 000 kronon

Reservation hade avgivits

21.     av herr Lorentzon (vpk), som ansett att utskottet bort hemställa,
att rUcsdugen med bifall tiU motionen 1972:1380 skulle avslå Kungl.

Maj:ts förslug om anslag tiU Stöd tiU lugemppbyggnud för budgetåret 1972/73.

Punkten 8

Kontant stöd vid arbetslöshet

Kungl. Muj:t hade under punkten B 5 (s. 137-140) föreslugit riksdugen utt tUl Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslug uv 371 000 000 kronor.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

I dettu summunhang hude behundlats

motionen 1972:764 av herr HuUgren m. fl. (vpk) vuri, såvitt nu vur i fråga, föreslugits utt den lokulu fackliga orgunisutionen ulltid bereddes möjhghet att deltu i förhundling om urbetsunvisning i vUket summunhung den urbetssökunde uvböjt erbjudet urbete.

11

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

motionen 1972:1378 av herrar Hedin (m) och Nilsson i Trobro (m) vari hemställts att riksdagen som sin mening gav Kungl. Maj:t tUl kännu vad i motionen anförts om att arbetslöshetsunderstöd för fiskare Uksom för övrigt sjöfolk borde utgå även i hamnar utanför Norden,

motionen 1972:1391 av herr MöUer i Göteborg (fp),

motionen 1972:1407 av herrar Stridsman (c) och Johunsson i Holmgården (c) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Muj:t begärde utt urbetslöshetsunderstöd frän erkänd urbetslöshetskussu skulle utgå tUl den som ställde sig tiU urbetsmurknudens förfogunde i enlighet med vud som i motionen unförts.

Utskottet hemställde

1.    beträffunde inflytunde för fucklig orgunisution vid unvisning av arbete åt urbetslöshetsförsäkrude utt riksdagen skulle avslå motionen 1972:764 i motsvarande del,

2.    beträffande kassaersättning vid utlandsresa att riksdugen skulle uvslå motionen 1972:1391,

3.    beträffunde kussuersättning åt företugure utt riksdugen i uniedning av motionerna 1972:1378 och 1972:1407 som sin mening guv Kungl. Maj:t tUl känna vud utskottet unfört,

4.    beträffunde omställningsbidrug tiU vissu deltidsurbetunde utt riksdugen som sin mening guv Kungl. Muj:t tUl kännu vud utskottet unfört,

5.    utt riksdagen tUl Kontant stöd vid urbetslöshet för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug uv 371 000 000 kronor.

Reservution hude uvgivits

22. beträffunde inflytande för fucklig orgunisution vid unvisning av arbete åt urbetslöshetsförsäkrude uv herr Lorentzon (vpk), som unsett utt utskottet under 1 bort hemställa,

att riksdagen i uniedning av motionen 1972:764 i motsvarande del som sin mening guv Kungl. Maj:t tUl känna vad reservanten anfört.

12

Herr ERIKSSON i Arvika (fp):

Herr talmun! Låt mig först uttrycku min tillfredsställelse över utt vi kun hu en sumlud debutt om dettu viktigu betänkunde. Jug tror det är den bastu behundlingen uv det.

Jug skulle viHu böriu debatten med utt citeru en innehållsrik men dyster nyckelmening i statsverkspropositionen; "Arbetslösheten ökade markant från december 1970 till junuuri 1971 och hur därefter legut på en klurt högre nivå i jämförelse med året innun."

Dennu mening, som innehåller en koncentrerud, öppen och klar redovisning över förhållandet, inrymmer en stor del av förklaringen till den ökning av anslaget som föreslugits och som - det vill jug understryku - vi i stort sett är helt enigu om. Den totulu ökningen av anslaget till arbetsmarknaden är 437 midoner, och det är en ökning med inte mindre än 20 procent.

Vi är säkert också  ense om  att  det mest bekymmersamma är att

urbetslösheten inte buru ligger kvur på en oförändrut hög nivå utun utt den ligger ännu högre än under 1971. Jug utgår ifrån utt vi ullesammans är ense i den bedömningen, när jag personligen redovisur den uppfuttningen utt de senuste siffrornu över urbetslösheten, som redovisudes i dennu vecku, vur en stor besvUcelse. Minskningen från förru månaden vur mindre än vud som är vunligt för den här årstiden. Antulet urbetslösu vur i murs 15 000 fler än i murs 1971. Det är ulltså 23 procent fler urbetslösu än vid summu tidpunkt förru året.

Men dettu säger inte ullt om det verkligu läget. Om vi jämför untulet personer som vi i år hur i beredskapsarbete, i arbetsmarknadsutbildning och arkivurbete, finner vi att dennu siffru blir för murs i år 109 000 personer mot 77 000 för summu tid förru året. Det är en ökning med inte mindre un 32 000 och det är fuktiskt en ökning med över 40 procent.

Jug är dock ungelägen utt understryku utt det glädjunde insluget i siffrorna som redovisudes dennu vecku vur det ökude untulet ledigu platser. Jag tycker för min del att det inger en viss optimism inför frumtiden.

Ärbetslöshetsbilden har också förändrats. Om vi unulyserur urbetslös-hetssiffrornu, märker vi utt ökningen från förru året pruktiskt tuget helt ligger på gruppernu ungdom och kvinnor. Antulet urbetslösu under 25 är hur ökat från 9 300 till 15 500, vilket ju är en mycket kruftig ökning. Antulet urbetslösu kvinnor hur ökut från 14 700 tUl 24 200, vilket innebär en ökning med cu 10 000. Jug vill personligen uvge den deklurutionen utt jag ser speciellt allvariigt på ungdomsarbetslösheten. Vi har i en trepartireservation med uniedning uv motioner också velut ge till kännu att vi unser utt snubbu åtgärder bör vidtagas för att skupa nya typer uv beredskupsurbeten för de särskilt utsuttu gmppernu.

Med intresse har jug tugit del uv den interpellutionsdebatt om ungdomsurbetslösheten som fördes här i riksdugen i tisdugs. Det vur med tillfredsställelse som jug konstuterude utt stutsrådet Holmqvist frumhöll utt ungdomsurbetslösheten är ett stort problem. Hun medguv också utt detta inte buru är en tUlfällig företeelse utun ett stort problem på längre sikt. Jug tolkar stutsrådets inlägg i debutten sä utt det hude en positiv undu, som väl stämmer överens med de synpunkter som vi vill ge till kännu i vår reservution.

Jug vill dock tilläggu utt mun enligt min uppfuttning i tisdugens debutt inte tillräckligt strök under vikten uv den psykologiskt olyckligu effekt det hur utt vi inte kun erbjudu ungdomen arbete. När ungdomen kommer ut nyutbildad och med en önskun att få urbete men inte får något sådunt, känner den att den inte är eftertraktud på urbetsmurknuden. Detta tror jag är en ytterst furiig psykologisk fuktor.

Inte minst i det läge som vi nu befinner oss på urbetsmurknuden - en situution som vi sunnolikt kommer utt fä behållu en tid frumöver - är det ytterst viktigt med en så väl fungerunde urbetsförmedling som möjligt. Från fleru håll, bl. u. från TCO, hur det riktuts kritik mot urbetsförmed-lingens verksumhet på vissu punkter. 1 en motion från folkpurtiet hur vi redovisut vår syn på urbetsförmedlingens orgunisution och verksumhet, och vi hur föreslugit vissu åtgärder. Jag skull inte gå in i detuH på dessu förslug,  då   herr  Ekinge  kommer  ull   redovisu   dessa  synpunkter  och

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

13

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

14

kommer utt motiveru våru reservutioner meru i detuH. Jag vill bara kort peka på att vi inom folkpartiet hur den uppfuttningen utt det går utt väsentligt förbättru den interlokulu urbetsförmedlingen. För att nå dessu förbättrude resultut måste mun självfullet, som vi säger, övergå till modernu behundlingsmetoden Så sent som i febmuri i år hur en gmpp personer från urbetsmurknudsstyrelsen och urbetsmurknudsorganisu-tionerna studerat den offentliga urbetsförmedlingen i USA, och det är intressunt utt tu del uv de rupporter som har kommit från dettu studiebesök. Summunfuttningsvis framhålles utt den offentligu urbetsförmedlingen i USA hur en svug ställning men att den urbetur med uvuncerude teknisku metoder. I rupporten nämns utt mun där förfogur över en mycket intressunt förmedUngsteknUc. Det bUr säkerligen tUlfäUe utt i framtiden återkomma flera gånger tUl dettu.

Jug påpekude förut utt vi vur ense om utt det är riktigt att sutsu sturkt på arbetsmarknudsåtgärder av det slag som föreslås i propositionen och som vi på de väsentligaste punkternu unsluter oss till i ett enigt utskott. Men alla riksdagskamruternu i kummuren har säkerligen vid kontukter i oliku delur uv landet mött oro och irritation över satsningar som skett genom medverkun av AMS och som fått tUl föHd utt sysselsättningsproblem uppstått för redun etublerud industri i summa branscher. Jag vill nämnu dettu, och jug vill kruftigt munu till försiktighet och sumråd med oliku organ, så att man i framtiden undviker sutsningur som leder till irritution uv det sluget.

Häromdugen skrev en uv riksdugskumruternu en urtikel med uniedning UV någru exempel som hun på näru håll hude mött i sin lundsdel, och hun sude fullt riktigt utt det måste kännus bittert utt bli urbetslös därför utt AMS gjort en insuts.

Jug tror utt dettu är mycket väsentligt. Vi är ullu tucksammu för AMS:s verksamhet, och den är ytterst nödvändig i det här läget, men respekten för AMS:s insatser skulle öka om det skedde ett mera ingående samråd för utt undviku sutsningur uv det slug som jug hur untytt.

Så någru ord om en detuH i depurtemcntschefens förslag, en viktig detuH som jag fäster stort uvseende vid, nämligen försluget om en ny utformning av bidraget till de halvskyddade platserna. Övergången från det bidrag som tidigare utgick med 2 500 kronor per plats och hulvår till ett bidrug med 40 procent uv utbetald lön och semesterersättning är enligt min och hela utskottets mening en ulldeles klur förbättring. Jag vill uttrycka förhoppningen utt dettu skull medföru en snubb utbyggnud uv den hulvskyddude verksumheten. Dennu verksumhet hur tidigure vurit ett hulvt misslyckunde genom utt en så liten del uv det untul mun hude räknut med utt få ut i hulvskyddud sysselsättning verkligen kom ut. Jug hoppus utt bidrugsändringen skull ledu till en förbättring.

Som jug hur nämnt kommer undru tulure att utvecklu de oliku reservutionernu, och därför finns det ingen uniedning utt jug tur tid med det. Jag vill för min del yrka bifall till de reservationer som folkpurti-representunterna i utskottet står bukom, untingen ensummu eller tUlsummuns med representunter för centerpurtiet och moderata samlings-purtiet. I övrigt ber jug, herr tulmun, utt få yrku bifull till utskottets hemställun.

Herr NILSSON i Tvärålund (c);

Herr tulmun! Möjligheten tUl fritt vult urbete och full sysselsättning är en av de fundamentala förutsättningarna för människornas trivsel och trygghet. Ovunligt mångu hur under det gångnu året vurit i en oucceptubel situution i det uvseendet. Den närmuste frumtiden ser heller inte Hus ut. Enligt vår mening är det nödvändigt utt hu ett så sturkt näringsliv utt näringslivet självt utgör den förstu och sturku försvurslinjen mot urbetslöshet. Jug tror också utt regeringen i princip hur summu inställning, men det finns ändå en viss skiHelinje i principfrågun. Den kom till uttryck i höstus, när oliku partier lude frum sinu förslug för utt få till stånd en bättre situution på arbetsmurknuden.

Det visade sig då utt den demokrutisku oppositionen ville vid sidun om åtgärder viu urbetsmarknadsstyrelsen satsu meru på insutser för utt stärka näringslivet och skupu den trygghet som jug tror utt människor i ullmänhet känner när de hur en god sysselsättning där. Omskolning och beredskupsurbete i ull äru — det finns mångu godu och effektivu beredskupsurbeten - men de ger ändå inte en trygghet, psykologiskt och på annat sätt, som ett bra arbete i näringshvet ger.

Den storu enighet i sysselsättningsfrågornu som finns mellun olika purtier är glädjunde. Det är viktigt utt urbetsmurknadsåtgärderna fär en effektiv organisation. InrUcesutskottet godtar den omorganisation som förestår inom arbetsmurknudsverket. Liksom herr Eriksson i Ärviku vill jag uttulu utt det är nödvändigt med en modern orgunisation. Jag viU också sägu utt det är mycket viktigt utt AMS gör utvärderingur uv beredskupsarbeten och undra urbetsmurknudsåtgärder så utt de blir meningsfylldu och produktivu och inger förtroende hos ullmänheten. Det är viktigt utt mun försöker kommu till rättu med det missbmk som ulltid förekommer när sumhället och även näringslivet i övrigt vidtur stödjunde åtgärder uv oliku slug.

Vissu tecken tyder på utt vi hur att vänta en viss Husning i konjunkturen. Framför allt fäster man sig vid den senaste rapporten om utt untalet ledigu plutser ökut med ungefär 3 000 sedun föregående månud. Men det är ju ulltid sä utt när våren närmur sig ökar regelmässigt untulet ledigu plutser.

Herr Eriksson i Ärviku redogjorde för senuste räkningen, för murs månud, då untalet urbetslösu konstuterades varu 700 lägre än under febmari. Det är vackert så, men det är ändå en otUlfredsstäUande utvecklingstukt. Vid senuste räkningen kunde vi också konstuteru utt untulet i omskolningsurbete hude ökat med 2 000 personer. Tar mun in i bilden utt untalel i beredskupsurbete vur oförändrut mot föregående månud, så är helu bUden inte positiv.

Vud gäller ökningen uv urbetstillfällenu hur skogslänen fått en mycket liten del uv dennu. De fyru nordliguste länen registrerar t. o. m. en minskning uv untulet ledigu plutser. När konjunkturen vänder verkur det som om obulansen vud gäller sysselsättningen baru skulle öku. Det är något som vi verkligen hur utt i tid observera.

Under februuri mänud minskude urbetslösheten med 5 000 personer. Det kom ytterst litet till offentligt uttryck utt untalet i beredskupsurbete samtidigt ökut med över 7 000. I omskolning ökude antalet med 6 000

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

15

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

16

jämfört med januari och med 4 000 jämfört med december. Ser mun helu dennu bild konstuterur mun utt situutionen och utvecklingen egentligen är mycket otillfredsställunde. Dettu är vud som blivit resultutet uv den satsning som riksdagen beslutade under december månad.

Utskottets ordförande gjorde en unulys uv siffrornu för murs i år och konstuterade utt untulet människor engugerude i AMS-aktivitet vur ungefär 33 000 fleru än under motsvurunde tidpunkt i fjol och utt untalet arbetslösu är 15 000 flera i mars i år jämfört med motsvurunde tidpunkt i fjol.

Dettu säger dock inte helu sunningen. När mun studerur urbetsmark-nudsstutistiken är det mångu suker mun måste beuktu för utt få frum den riktiga bilden. Man måste också ta in frågan om hur många som är engugerude i sysselsättning i vårt näringsliv. Vi finner då utt i februuri i år — det är den färskuste siffru jug kunnut erhållu — vur på tusentalet lika mångu engagerade i urbete och som urbetssökunde jämfört med febmuri i fjol, nämligen 3 820 000. Mot den bukgrunden får mun hoppus utt vi hur nått botten och utt vi är på väg uppåt. Situutionen i dug och utvecklingen hittills tycker jug fullt tulur för utt den bedömning som centern och den övriga demokratiska opinionen gjorde före jul, når vi diskuterade åtgärder för utt bekämpu urbetslösheten och förbättru situutionen inom näringslivet, vur den riktigu. Vi hude behövt kruftigure åtgärder för att stödju näringslivets möjligheter utt skupu urbetstillfällen.

Vud som också bör vuru ett observundum är fördelningen uv urbete och urbeture i vårt näringsliv. Om vi tur vud jug tycker är en uv pluttformarnu för den muteriellu stundurden i vårt sumhälle, nämligen dem som är sysselsattu i tillverkningsurbete, visur det sig utt på två år har undelen sysselsuttu inom dennu sektor minskut med cirku 1,5 procent. Förmodligen är dennu snubbu förändring en uv orsukernu till den svåru situution vi har i dug och en uv förkluringurna till att bruttonutionulprodukten knuppust ökude någonting under doläret. Sumtidigt hur sysselsättningen i offentlig verksumhet ökut i motsvurunde grud. Dettu stämmer i och för sig med den långsiktigu trenden på urbetsmurknuden, men vud som är värt att observera är den alltför snabba förändring som här har skett.

En annan suk som är värd utt observeru är rekryteringen till dennu sektor uv näringslivet, tillverkningssektorn. Här möter vi en mängd oliku reuliteter: miHöfrågornu, socialu värderingur, förmåner som sumhället ger, frågornu om inflytunde på miHön på urbetsplutsen och mycket unnat. Jug hoppus utt regeringen vidtar snara åtgärder.

Det har visut sig utt mångu människor som stötts ut från näringslivet genom den snubbu strukturförändringen hur mycket svårt utt kommu in i näringslivet igen. Det guUer framför aUt den äldre arbetskraften och människor med handikapp. Det hur främst vurit företug med låg lönsumhet som hur drubbuts av den konjunktursvacka som vi är inne i. Den ullru störstu delen uv AMS-åtgärdernu och av pengarnu genom AMS hur kommit just dessu människor till del. Även när konjunkturen svänger får vi nog upplevu utt det blir svårigheter för dessu kutegorier.

Ändru kutegorier som hur svårigheter är kvinnor, som nu i större utsträckning än tidigure efterfrågar urbete på urbetsmurknuden - nästun

hälften uv dem som omskolus är kvinnor - mångu ukudemiker som inte får urbete så snurt som vurit vunligt, människor inom kontorsyrken och vissu undru. Liksom Kurl Erik Eriksson vill jag uttulu utt det är utomordentligt viktigt utt urbetsmarknadsstyrelsen unpussur sinu åtgärder till stmkturen i utbudet uv urbetstillfällen och utt efterfrågun också unpussus därtill — här kommer omskolningsverksumheten in i bilden.

När sumhället vidtur åtgärder är det nödvändigt utt människor behundlus i princip liku. Det gäller också i dettu summunhung. Det får inte finnus exklusivu grupper som man särskilt uppmärksammar. De människor som befinner sig i de svåraste situutionernu, som hur svårust utt kommu in i sumhälle och urbetsliv, mäste bli föremål för särskildu åtgärder. Hit hör, som jug redun frumhållit, de hundikuppude och den äldre arbetskraften. Hit hör också medelålders kvinnor med låg och med passerad utbUdning samt ungdomar med otiUfredsställande utbildning.

En nyhet i situationen är att den universitetsutbildade arbetskraften haft vissu svårigheter utt få sysselsättning. Den urbetskruften hur dock en referensbakgrund och en pluttform som synes de kutegorier som jug tidigure nämnt uvundsvärdu. Jug tror också utt de universitetsutbildude efter någon tid kun se frum mot en trygg frumtid, även om de i vissu full kunske blir missräknude på lönesättningen — vi får nog räknu med en omstrukturering ocksä uv lönernu.

Omskolning är en dominerunde del uv urbetsmurknudsstyrelsens verksumhet. Antulet uv omskolning berördu motsvurur ungefär untulet elever i gmndskoluns uvgångsklasser. Den verksamheten kommer att öku kraftigt också under det kommande budgetåret. Det är viktigt - det anser utskottet och det framhåUes i vissa motioner — att omskolningen utvärderas och målinriktas på rätt sätt. Det är viktigt här liksom på undru områden uv urbetsmurknudsverkets verksumhet utt mun ser upp med missbmk, så utt inte de i och för sig mycket godu åtgärdernu misskrediterus i allmänhetens ögon.

Ett område som jag också vill peka på, liksom utskottets ordförunde gjorde, är den hulvskyddude och skyddude verksumheten. Den hulvskyddude verksumheten har fått bättre möjligheter genom större anslag. I frågu om den skyddude verksamheten — i skyddade verkstäder, i industriellt beredskapsarbete osv. - hur vi särskild uniedning utt uppmärksummu utt den är ett inslug som kun bli störunde på murknuden om den får för stor omfuttning. Det gäller utt sä längt möjligt fä in människor som hur svårigheter i det ordinurie näringslivet för utt undviku störningur dur.

Kurl Erik Eriksson pekude pä vissu industriellu beredskupsurbeten. Här har ju träskotillverkningen kommit in som ett exempel på hur arbetsmarknadsstyrelsen ä ena sidan sätter i gång ett industriellt beredskapsarbete och å andra sidan ger lokuliseringsbidrug och därigenom skupur både en intern konkurrens och en konkurrens med de företug inom näringslivet i övrigt som tillverkur summa produkt, där någon efterhand måste gå under därför att murknuden helt enkelt inte räcker till för ull produktion uv dennu vuru.

När det gäller hundikappade människor och människor med särskildu svårigheter måste urbetsgivure, urbetstugure och urbetsmurknudsmyndig-

Nr49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

17

2 Riksdagens protokoll 1972. Nr 49

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

heter — speciellt på det regionala planet — engagera sig ännu effektivare än hittills just i samarbete. Här har försiggått en försöksverksamhet, som efter vad jag förstår har gett ett gott resultat och godu erfurenheter utt byggu vidure på. Jug förutsätter och hoppus utt regeringen kommer med förslug till nästu år om en utvidgad verksumhet när det gäller stöd för utt organisera och genomföra detta samarbete för att kluru de mycket svårbemästrude problemen med personer som måste ha någon form uv skyddud sysselsättning.

Jug vill till sist peku på ett uttalande på s. 5 i stutsverkspropositionens bilugu 13 som jug ser som mycket orounde för framtiden men som i och för sig stämmer med utvecklingen hittUls inom urbetsmurknuden. Det gäller den ökude flyttning som ulltid hur visut sig komma till stånd i goda konjunkturer. Statsrådet skriver föHande: "Den stegrade efterfrågan på arbetskraft kommer i en uppåtgående konjunktur sannolikt att ha en sådan inriktning att stora krav kommer att ställas på de medel inom arbetsmarknadspolitiken som är uvseddu utt främju en yrkesmässig och geogrufisk rörlighet." I klurtext säger dettu utt mun måste mstu sig fönatt flyttu folk ännu meru än vud som hur vurit fullet hittills. Flyttningsverk-sumheten hur minskut under lågkonjunkturen men kommer enligt vud statsrådet spår att öka betydligt, och vi måste rusta oss för det. Det är väldigt orounde med tunke på förutsättningurnu utt skupa den buluns som vi ju ullu bekänner oss till.

De senaste årens frisläpp av investeringsfonder, av oprioriterade byggen och uv icke statsbelånude bostäder hur i mycket stor utsträckning kunuliseruts till de expunsivu orternu och pä det sättet medverkut till utt skupu en särskild förutsättning för just vad statsrådet här säger. Vårt purti vill hindru denna utveckling. Det går enligt vår mening inte om vi inte vidtar andru och mera kruftfullu åtgärder. Det hur hittills visut sig att suget från expansionsregionerna är avgörunde för flyttningsströmmen. Det måste kontrolleras — vi måste kontrollera etubleringurnu inom expunsionsregionemu. Det räcker inte med stöd till utvecklingsområden, det räcker inte med lokaliseringssumråd i expunsionsregionemu. Vi måste hu medel utt kontroUeru den expunsion som stutsrådet förutser inom expunsiva områden. Dettu kommer vi utt diskuteru i unnut summunhung längre frum i vår och i höst, när regeringen lägger frum försluget om riksplanen.

Herr tulmun! Dettu betänkunde är mycket omfuttande — 67 sidor. Det har 22 reservutioner. Centerns representunter hur undertecknut 5 uv dessa. Jug har berört bakgmnden till våra ställningstaganden och ber att få yrku bifull till reservutionernu 2, 13, 16, 18 och 20 och i övrigt till utskottets hemställun.

Herr NORDGREN (m):

Herr tulmun! Läget inom det svensku näringslivet och den svensku urbetsmarknaden är ulldämt bekymmersumt — det hör man ulltför tydligt när mun kommer ut och träffur företugure i de oliku lägren. Det kun främst bevisus genom utt vi under murs månud enligt urbetsmarknudsstyrelsens egen redovisning har 80 000 urbetslösu mot 65 000 summu månud  i dol. I beredskupsurbeten, urkivurbeten och urbetsmurknudsut-

bUdning sysselsattes under mars månad innevarande år 109 000 mot 83 000 i flol summu månud. Det betyder utt den reellu urbetslöshets-siffran för närvarande är ca 189 000. Visserligen minskade, herr talman, antalet arbetslösa under febmari månud med 733. I storstudslänen ökude dock urbetslösheten med 410, i skogslänen vur minskningen så liten som 4. Övrigu län svurude för huvuddelen av minskningen. Detta visar tyvärr utt den lokuliseringspoUtik och den poUtik för nedbringande av arbetslösheten som regeringen har drivit inte ger något större resultat. Det resultat som vi här har kunnat redovisa motsvarar inte stort mer än vad man räknar med att införandet av den föreslagna reklamskatten skaU medföra i ökade arbetslöshetssiffror för den berörda branschen.

Det är naturligtvis svårt att sia om vad de generella åtgärder som moderata samlingspartiet föreslagit tUlsammans med övriga borgerligu purtier skulle hu givit för resultut. Allt tyder emellertid på utt den närings- och regionulpolitik som regeringen för närvurunde bedriver inte är tillfredsställunde ur sysselsättningssynpunkt. I moderutu sumlingspurtiet tror vi utt det hude vurit bättre utt sutsu på generellu åtgärder som underlättut för samtliga företag, stora som små, att produceru vuror i ökud omfuttning tUl priser som är konkurrenskruftigure såväl på hemmumurknaden som på den utländsku marknaden.

I dagens bekymmersamma läge är det möjligt att vissa selektiva åtgärder är nödvändiga på vissa platser, men som framgår av de redovisade siffrornu går det inte utt fortsättu så här i längden om vi vill nå ett tillfredsställunde resultut. Vi behöver, herr tulmun, en ny inriktning uv näringspolitiken och frumför ullt en positivure syn på företugurnu och företugsumheten här i lundet. Tiden tillåter inte utt jug utvecklur dettu närmure här i dug; jag hoppas får återkommu tUl det någon annan gång. Därför övergår jag nu, herr tulmun, till utt sägu någru ord om en del uv de reservutioner som är fogude till betänkundet.

I reservutionen 2 tur vi reservunter upp problemet med den s. k. umbulerunde skrivbyråverksumheten. Dettu är ett gammalt bekant ärende här i riksdugen. De enskildu skrivbyräernu som hittills bedrivit s. k. umbulerunde skrivbyråverksumhet hur onekligen fyllt ett uppenburt behov. Det frumgår väl ullru bäst uv utt under en föHd uv år hur såväl enskildu som stutligu och kommunulu kontor unlitat dessu skrivbyråer vid tillfälligu vukunser. Innun den offentligu urbetsförmedlingen kun fyllu dettu behov uv kvulificerud förmedling uv korttidsurbetskruft skull enligt min mening verksumheten i enskild regi inte strypus. Dettu är onekligen till förfång för såväl kundernu — det må vuru enskildu, kommunulu eller stutligu — som de urbetssökunde.

Med dessu ord ber jug, herr talman, utt få yrku bifall till reservationen 2 UV herr Eriksson i Ärviku m. fi.

Sedun generutioner tUlbaku hur det visut sig utt den yrkesutbildning som bibringus läriingur, elever eller unställdu ute i näringslivet i företugen vurit mycket värdefull och ekonomiskt fördeluktig såväl för vederbörunde som för sumhället. Jug beklugur utt den formen av utbildning inte utnyttjats i högre grad än vud som skett under det senuste årtiondet.

1 reservutionen 13 erinrur vi reservunter om att arbetsmurknudsstyrelsen   i   fleru   år   begärt   medel   för  försöksverksumhet  med  ökud

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

19

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

utbildning uv urbetskruft inom företugen ute i näringslivet. Stöd till sådun utbildning hur hittills getts inom rumen för lokuliseringsstödet sumt vid utbildning uv äldre och hundikuppude. I höstus tillkom därutöver ett stöd vid företugsutbUdning som ges som ulternutiv till lugerstöd i rådunde konjunkturläge. Enligt vår mening är tiden nu inne utt prövu den uv urbetsmurknudsstyrelsen föreslugna försöksverksamheten med företagsutbildning och att — om inte erforderliga medel därvid kan tus uv urbetsmurknudsstyrelsens ordinurie unslug — medel anvisas för denna försöksverksumhet.

Herr tulmun! Jug ber utt få yrku bifull till reservationema 13 och 16 av herr Eriksson i Arvika m. fl.

Slutligen några ord med anledning av reservationen 20.

I nuvurunde sysselsättningsläge och som ett led i lokuliseringspolitiken är det ungeläget att undersöka vade möjlighet utt skupu nyu urbetstillfällen på sikt. En möjlighet är utt lämnu stutsbidrug till kommuner eller enskildu som vill uppföru lokaler för hantverks-, industri- och serviceföretag.

Jag har själv haft förmånen att med värdefull medverkan från urbetsmurknudsstyrelsen få uppföru ett huntverkscentrum i Söderhumn. I de lokulernu finns för närvurunde ett tiotul företug inrymdu. Dessu företug hade sannolikt vurit bortsunerude eller stått utun lokuler om inte dettu huntverkscentrum kommit till stånd. Erfurenheternu härifrån liksom från mångu undru huntverks- och industrihus är enburt godu. Anläggningurnu hur medverkut till utt däri inrymdu företug kunnut vidureutvecklus och bidru tUl ökud sysselsättning.

Herr tulmun! Jug ber utt få yrka bifall till reservationen 20 uv herr Eriksson i Ärviku m. fl.

Övrigu reservutioner som upptur mitt och herr Oskursons numn kommer herr Oskurson utt belysu, vurför jug nöjer mig med det nu unfördu.

20

Herr LORENTZON (vpk):

Herr tulmun! Tidigure tulure i dug hur hänvisat till den svåra sysselsättningssituation som alldämt råder i vårt land. De senaste siffrornu från urbetsmurknudsstyrelsen, ulltså månudsstatistiken, visaratt vi fortfurunde hur 80 000 registrerude urbetslösu. Det är 25 000 fler än i dol vid summu tid. Den registrerude urbetslösheten är ulltså mycket omfuttunde.

Men härtill kommer de 100 000 människor som vi finner i skyddud sysselsättning, i urkivurbete, i beredskupsurbete och i urbetsmurknudsutbildning. Det rör sig därför i runt tul om 180 000 människor, som egentligen skulle hu registreruts som urbetslösu. Även om regeringen och de ledunde i urbetsmurknudsstyrelsen unser utt de som är under urbetsmurknudsutbildning inte skall räknas som arbetslösa kommer man ju inte ifrån det faktum att dessu 100 000 människor, som visserligen i och för sig är sysselsuttu, inte hur fått urbete inom det privutkupitulistisku näringslivet utun genom stödåtgärder från sumhällets sidu och utt de står utunför den egentligu produktionsupparaten. De unsvurigu myndigheternus hopp är, utt så snurt konjunkturernu vänder skull de slussus ut i

näringslivet. Dettu frumhåUes i mångu oliku sammanhang. Men alla vet vi att när konjunkturerna vänder kommer det att bli mycket storu svårigheter för mångu uv dessu människor utt på nytt få urbete i vad vi kallar för produktionsappuruten. Vidure tillkommer ullu de människor som skulle viHu ha arbete, antingen hel- eller deltidssysselsättning, men som UV oliku unledningur inte kun få det. Som väl ullu vet beräknus den summunlugda undersysselsättningen i värt lund uppgå till en hulv miHon människor.

Även om de registrerude urbetslösas antal under den senaste månaden hur sjunkit med 700 är dennu minskning mindre än vud mun exempelvis i urbetsmurknudsstyrelsen hopputs på med hänsyn till de insutser som gjorts i form uv ekonomisku unslug i oliku uvseenden, inte buru i direktu beredskupsurbeten.

Vud regeringen hur sutsut på är egentligen det privutkupitalistiska näringslivet och då framför allt storkupitulet, som genom särskildu ekonomisku fuvörer skulle få hjulen i gång inom storindustrin. Jug vill till protokollet unföru någru exempel härpå.

1.    Vi har de särskUdu investeringsavdragen för maskiner och andra inventarier vid taxering till statlig inkomstskatt. Det avdraget infördes på våren 1971 och höjdes på hösten sammu år från 10 till 20 procent. Sumtidigt beslöts utt uvdruget skulle gälla även under 1972.

2.    Vi har vidare befrielsen från den ullmänna energiskatten. Sådan dispens, som ges i konjunkturstimulerande syfte, skull gällu företug i brunscher med relutivt hög energiförbrukning.

3.    Vi hur det stutligu stödet till lugemppbyggnud vid bl. u. industriföretug med sysselsättningssvärigheter. Bidruget utgår med 20 procent av lagerökningen.

4.    Likuså hur vi det särskildu bidruget till personulutbildning i företug som överväger temporäru driftinskränkningur. Bidruget utgår med 4 kronor per deltugure och timme.

5.    Vi har också bidruget tUl vutten- och luftvårdunde åtgärder inom industrin. Det bidruget hur temporärt höjts från 25 tUl 75 procent.

Dessutom hur vi en del undru åtgärder, som jug här inte skull nämna.

Detta är något uv sutsningen på privutkupitulistiska företag. Men meru är i fuggornu. Nu skull sumhället enligt förslug från regeringen även träda till när det gäller konkursdrubbude företug, dettu i avsikt att rädda sysselsättningen — i varje full i viss mån och för viss tid — för de unställdu.

Vi i vänsterpurtiet kommunisternu är principiella moståndare till utt privutkupitulistiska företug subventionerus på dettu sätt uv skuttebetulurnu. Vi menur utt det inte kun varu en poHtik i folkets intresse, när vi i dettu land hur en mervärdeskutt på muten på närmure 18 procent, pengur som bl. u. används för att subventioneru privutkupitulistisku företug. De sysselsättningspolitisku effekternu uv dessu subventioner tycks också vuru mycket ringu. Hittills tycks de i vude full inte ha gett utslag i någon egentlig sysselsättning. Storkapitalet i vårt land kun inte klugu på regeringens godu viHu utt subventioneru, men mun förefuller ändå inte vura uttruherud. 1 gårdugens debutt citerude en industrimun från denna talarstol ett numera gängse talesätt i privata industrikretsur: "Det är gott om hö, men ändå viU hästen inte äta."

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

21

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

22

Herr talmun! Med vud jug här hur unfört yrkur jug bifull till min reservution nr 21 vid punkten 6 om stöd till lugemppbyggnud i inrikesutskottets betänkunde nr 3.

Vänsterpurtiet kommunisternu hur i tul såväl som i motioner vid dennu riksdug frumfört sin uppfuttning om hur urbetslösheten skull bekämpus. Även om vi är fullt medvetnu om utt urbetslösheten inte kun uvskuffus i ett kupitulistiskt sumhälle — ett sumhälle uv dennu typ ulstrur, skapar och föder i stället urbetslöshet - måste målsättningen ändå vara att göru slut på urbetslösheten; ullus rätt till urbete måste gurunterus. Jug hänvisur till våru motioner, där vi hur frumfört konkreta förslag.

De omfuttunde subventioner som ställs till det privutu näringslivets förfogunde inspirerur även enskildu riksdugsledumöter utt i motioner föreslå liknunde vägur. Jug tänker då nurmust på de motioner som behundlas i inrikesutskottets betänkande nr 3.

Äv de tre motioner som behandlar frågan om byggundet uv skogsbilvägur som beredskupsurbete är kunske motionen 136.6 med 4 s-märktu motionärer, sumtligu från Norrlund, den mest unmärkningsvärdu. Mun går så långt utt mun unser utt skogsbilvägurnu helt skull byggus för sumhällets medel och ställus grutis till skogsbolagens förfogande.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till utt det redun nu föreligger möjligheter till statsbidrag på upp tiU 85 procent uv den godkända kostnaden samt att det i inrikesdepartementet pågår överväganden om vidgade möjligheter till stutsbidrug enligt de högre procentsutser-nu i sysselsättningssvugu regioner.

Jug vill i dettu summunhung deklarera att jag är varm unhängure uv utt det byggs skogsbilvägur i Norrlund, även som beredskupsurbete. Vi hur från vårt purti fört fram den frågan i olika sammanhang. Men vad vi vänder oss emot är att då dessa vägur väl är byggdu, i stor utsträckning för sumhällets och skuttebetulurnas pengar, så stänger skogsbolugen dem för ullmänheten.

Äv den bUd som jug nu visur på den internu TV-skärmen frumgår hur det går tiU vid en uv dessu många vägar, som i stor utsträckning är byggd för skuttebetulurnus pengan Dettu är endast ett exempel — det finns mångu. På bilden ser mun inte endust utt vägen är uvspärrud med lås och kruftigu järnbommur — det hur också sutts dit en stor stoppskylt, skrämmunde och vurnunde den allmänhet som till äventyrs skulle vågu tu sig in i skogen utefter vägen. Men skogsboluget hur tydligen inte helt litat pä dessu sturku säkerhetsåtgärder. Som frumgår uv bilden hur mun även sett till att storu och kraftiga stenblock blockerar vägen. Denna väg är belägen i Fjällsjö kommun i Ängermunlund. Dyliku vägur finns det gott om i värt lund. Frågun hur gång på gång vurit föremål för motioner, interpellutioner och enkla frågor i riksdugen. Dettu är ulltså ingen nyhet för kummurens ledumöter.

När därför motionärernu inte summunkopplur yrkundet om grutis byggdu skogsvägur till skogsbolugen för skuttebetulurnus pengur med kruv på utt uUemunsrätten skull gällu, hur jug som ledamot uv inrikesutskottet sett mig tvingud utt uvge reservution.

Herr tulmun! Jug yrkur ulltså bifull till reservutionen 19 vid punkten 5 i inrUcesutskottets betänkunde nr 3.

Vägbyggunde som beredskapsarbete i Norrlund hur huft sin betydelse då det gäller urbete för den från skogsbolugen utslugnu urbetskruften. Utan dessu beredskupsurbeten skulle det hu vurit ännu sämre med vägurnu i Norrlund, och Norrbotten är ju ett typiskt exempel på hur vägbyggunde som beredskupsarbete i detta uvseende huft en stor betydelse. Beredskupsurbeten i uU äru, men det är ändå beredskupsurbeten det gäller. Det är tillfälligu arbeten för arbetslösu. De skyddude verkstäderna har blivit en tUlflykt, men det är ändå ett surrogat. Den just nu så populära trätoffelfabrikationen i Norrland är en annan tiUgång. Men dessa åtgärder sammantagna löser inte sysselsättningsproblemen. Det måste andra och betydligt djärvare initiativ tiU.

Vänsterpartiet kommunisterna har i motion till riksdagen sökt anvisa vägen, då vi ställt frågan om skapandet av statliga basindustrier — verkstadsindustri, elektronisk industri, kemisk och petrokemisk industri, för att nu nämnu några exempel. AP-fonderna skulle här kunnu sättus in. Norrlund kun inte väntu på utt konjunkturernu skull vändu och då återigen få se utt folkvundringen skuU intensifierus södemt. Här måste andra åtgärder tUl i Unje med vad mitt parti har rekommenderat.

De övriga reservationerna från vänsterpurtiet kommunisternu i inrikesutskottets betänkunde kommer min purtikumrut herr Mugnusson i Kristinehumn utt behundlu senure.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr FAGERLUND (s):

Herr tulmun! När vi för precis på dugen ett år sedun diskuterude urbetsmurknudspolitiken i rUcsdugen vur det mot den bukgrunden utt vi hude fått alarmerande siffror för murs månud 1971. Sedun dess hur urbetsmurknudspolitiken och urbetslösheten stått i fokus i den ullmännu debutten, och det är fullständigt riktigt och förståeligt, om mun ser på den utveckling som vi hur huft på urbetsmarknaden.

Under år 1971 fick vi en ökning av antalet urbetslösu, trots utt untulet sysselsatta obetydligt understeg siffrornu för år 1970. Särskilt bör mun poängteru utt untalet kvinnor i förvärvsurbete i dag är högre än det vur vid summu tid 1970. Nyu grupper hur sökt sig ut i arbetslivet, och det har kanske många gånger skapat övergångsproblem som vi måste lösa i det här sammanhanget.

Antalet arbetslösa enligt AMS är ju som redan här hur sagts 15 000 högre än vid samma tid förra året. Här har untytts olika siffror - 23 000 av ordförunden i utskottet, 15 000 uv herr Nilsson i Tvärålund och 25 000 UV herr Lorentzon - den rättu siffrun är 15 000 i det här summunhunget. Det är möjligt utt det hur vurit felsägningur.

Ällu är vi överens om utt de här siffrorna är oroande och utt någon nedskärning uv de urbetsmurknudspolitisku medlen är någonting som mun inte kun diskutera, och det var vi också överens om i dol. Arbetslösheten fortsatte att stigu ändu frum tUl i år, samtidigt som untulet lediga platser minskude.

Här hur ifrån olika håll påtuluts utt regeringens åtgärder inte hur vurit tillräckliga, de har varit insatta för sent och man har tulut om utt selektivu åtgärder kanske är nödvändigu men utt mun borde tillgripu generellu åtgärder.   Herr   Nordgren   unsåg   utt   man   inte  satsade  tillräckligt   på

23

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

24

industrin, medun herr Lorentzon menude utt storkupitulet under ullu förhåUunden kunde vara nöjt med regeringens insutser. Eftersom vi anser oss föru en politik som inte går till ytterligheter i något full, tror jug själv utt vi hur träffut gunsku rätt utt dömu uv den kritik som hur kommit från två ytterlighetsriktningur i det här summunhunget.

Nedgången i urbetslösheten från februuri till murs vur inte stor. Men jug tror utt mun måste beuktu den ökning som förekom i frågu om ledigu plutser. Regeringens åtgärder — och även riksdugens åtgärder, eftersom vi tog ett beslut i december 1971 — hur betytt oerhört mycket. Enligt tUlgängligu uppgifter hur det skuputs urbetstillfällen för mellun 150 000 och 175 000 människor, efterfrågun hur skuputs och sysselsättningen hur upprätthållits.

Men vud vi upplever i dug — och det är underligt utt det inte hur påpekuts — är utt vi fått en förbättrud hemmukonjunktur. Ute i världen är inte uppgången densummu.

Det är väl riktigt utt tulu om urbetslöshetssiffrornu, men det är nog minst liku viktigt utt uppmärksummu efterfrågesidun, dvs. untulet ledigu plutser.

Då generaldirektören för urbetsmurknudsstyrelsen vur hos utskottet för en utfrågning sude hun beträffunde urbetsmurknudspolitiken utt när efterfrågun ökur borde de urbetsmurknudsmässigu medlen strumus åt. Men i det läget hur mun ju, sude han, de högsta arbetslöshetssiffrorna. När efterfrågan minskar hur mun de lägstu urbetslöshetssiffrornu, men det är då åtgärder skulle behövu sättas in. Det är inte lätt att här göra en riktig avvägning.

Jug tror också det är viktigt utt tulu om den sysselsättning som vi trots allt har här i landet. När det gäller antalet kvinnor — jag håller med de föregående talarna med utskottets ordförande i spetsen, som har tulut om kvinnourbetslösheten och ungdomsurbetslösheten, utt dessa frågor bör uppmärksummus — hude vi fuktiskt så sent som under fiärde kvurtulet 1971 7 000 fler kvinnor i sysselsättning än ett är tidigure. Det vur untulet män som hude .sjunkit. Det kun nämnus utt untulet kvinnor i urbetslivet är betydligt större i dug än tidigure. Under en 20-årsperiod hur en ökning skett från 25 procent till 40 procent. Sådunu siffror borde ocksä kommu fram.

Också den ökande ungdomsarbetslösheten är orounde, som redun hur frumhåUits här. Jug skull återkommu till det senure.

Det finns tvä sifferserier för urbetslöshetsstutistiken som är gunsku oliku sinsemellun. I stutistiken från AMS räknus untulet urbetssökunde som är anmälda på arbetsförmedlingarna. Statistiska centralbyrån får fram sina siffror genom en intervjuundersökning bland ungefär 18 000 människor, vilket motsvarar en trehundrafyrtiondedel av landets befolkning i arbetsför ålder. Intervjuerna i denna s. k. AK-undersökning sker per telefon, och frågor ställs om sysselsättning, urbetslöshet, yrkestillhörighet m. m. Resultutet omräknus så utt det skull motsvuru helu befolkningen.

Det är ingen tvekun om utt AK-undersökningen är bru när det gäller utt bedömu de långsiktigu arbetskraftsfrågornu, men den ger iblund resultut   som   kunske   är   förvånunde.   Ledamoten   uv   riksdagen   och

ordföranden i Byggnadsurbetureförbundet har tagit upp vissu siffror i en urtikel i fuckförbundets tidning. Enligt AK-undersökningen ökade untulet byggnudsurbeture med 33 000 från december 1971 tUl junuuri 1972, eller från 236 000 tiU 269 000. Sumtidigt steg urbetslösheten med 20 000 från december till junuuri utun motsvarande genomslug i Byggnudsarbetureför-bundets arbetslöshetskassa. Det vore bra om vi kunde inse att dessu siffror icke speglur förändringur månud för månud; som herr Knut Johunsson säger bör dessu siffror presenterus som ett kvartalsgenomsnitt.

Även om vi alltså i dug kun konstuteru en nedgång i urbetslösheten och en uppgång uv antalet lediga platser, bör vi nog kunnu vuru överens om utt någon verklig högkonjunktur inte är omedelbart förestående. Den kan dröja ett tug, och härefter bör vi hundlu och pluneru.

De.tulare som hittills deltugit i debutten hur inte berört de förslug om förstärkningur som här finns i stutsverkspropositionen. Ordföranden i utskottet tulude om den totulu ökningen, och den behöver jug alltså inte beröra. Men vissu av reformernu tycker jug utt man här närmure bör peku på.

Ansluget till urbetshjälpmedel för hundikuppude kommer utt öku från 15 000 till 20 000 kronor per pluts.

Bidruget till hulvskyddud verksumhet, som vi så många gånger diskuterat, får en ny konstruktion — bidraget föreslås utgå med 40 procent av den utbetalade kontantlönen tUl arbetstagaren, dock lägst 1 200 kronor per år och pluts. Det bör stimuleru till utt ge ordentligu löner till de unställdu i hulvskyddud verksumhet.

Gmndbidruget vid urbetsmurknudsutbildning hur föreslugits höjt med 50 kronor per månud och burntillägget med 20 kronor per månud.

Även dettu är förslug som jug tycker bör nämnus i dettu summunhung.

Efter dessu inledunde ord skuU jug beröru en del av reservationernu; när det gäller undru punkter som förunlett reservutioner kommer herr Johunsson i Simrishumn senare i debutten utt motiveru utskottets ställningstugunde.

I reservutionen 1 begär folkpurtiets representunter i utskottet ytterligure 100 tjänster till urbetsförmedlingen. Man kan nuturligtvis ha olika uppfuttningur om hur mycket vi bör sutsa. Men låt mig säga utt untulet dänster under 1960-tulet ökut med 1 500, vuruv ungefär 500 under de senuste fem åren. Det innebär nästun en fördubbling uv personulstyrkun. En hel del uv dennu urbetsstyrku hur visseriigen gått till nyu urbetsuppgifter' — vi har ökat vår ambitionsgrad — men att, så som reservunternu gör, hävda att det knappast förekommit någon personalförstärkning kun inte vara riktigt.

Enligt årets statsverksproposition får arbetsförmedlingarna ytterligare 100 dänster. AMS är det endu verk som får en väsentlig resursförstärkning. Det är klurt att man, som jag nyss sade, kan se på behovet av personulförstärkning på oliku sätt. Utskottsmujoriteten tycker utt försluget i stutsverkspropositionen är väl uvvägt i förhållunde till undra behov.

Reservuntemu huvdur utt de nya dänster de föreslagit, på grund uv en intensivure plutsackvisition, skulle medföru minskade utgifter för beredskupsurbeten etc. Mun bör då kommu ihåg utt den urbetssökunde inte hur utt väHu mellun unställning i öppnu murknuden och plucering i bered-

Nr49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

25

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

26

skupsurbeten, urbetsmurknudsutbUdning eller ersättning från arbetslöshetskassan. Dessa åtgärder tillgripsju när förmedlingen icke kunnat finnu lämplig urbetsplucering på öppnu murknuden. Pluceringsmöjligheternu skull också ouvlåtligt bevukas, och den urbetssökunde skull stå till urbetsmurknudens förfogunde. Det förefuller gunsku tveksamt, mUt sagt, att man skulle kunna göru någru bespuringur på det sätt som reservunternu tänker sig.

Dessa rent hypotetiska besparingar gör att varken reservanter eller motionärer unser sig behövu begäru några pengar för de ytterligure 100 dänsternu — kostnudernu för dessu kun beräknus till cu 5 miHoner kronor. De unslugsteknisku komplikutionernu, som motionärernu förbisett, hur reservunternu uppmärksammat, men de överlåter åt Kungl. Muj;t utt lösa frågun pä vilku områden unsluget bör minskus. Nog gör mun det gunsku lätt för sig — i reservutionen föreslås vurken medelsunvisning eller bespuringur.

Ett genomförunde uv folkpurtiets oliku reservutionsförslug i dettu betänkunde kun beräknus krävu unslugsökningur på ungefär 20 miHoner kronor; 100 dänster kostur, som jug förut sude, 5 miHoner kronor, slopunde uv inkomstprövning beträffunde gmndbidruget till urbets-murknudsutbildningen 10 miHoner kronor, försluget i frågu om företugur-utbildning 4 miHoner kronor och försluget om flyttningsbidrug för utexuminerude 1 miHon kronor. Av dessu yrkur mun 4 miHoner i ökning tiU företugurutbUdningen. Folkpurtiets skuld tiU dettu budgetförslag är 16 miHoner, och det är också pengur. Men det är inte svårt utt komma med förslug och vuru generös när mun inte behöver tulu om vurifrån medlen skull tus.

1 reservationen 4 tur mun upp frågun om en interlokul urbetsförmedling, modem informutionsbehandling inom urbetsförmedlingen och obligutorisk unmälun uv ledigu plutser. I reservutionen 2, som jag inte skull beröra, behandlas organisationsförmedlingar. Jag skall inte kommenteru dennu motion, men det är gunsku konstigt, utt mun i det enu fullet nästun vill hu fritt frum för orgunisutionsförmedling samtidigt som man begär en obligutorisk unmälan om lediga platser.

Folkpartiets motion bygger i stort sett på önskemål från TCO, och däri ligger inget fel. Jag vill buru konstuteru utt det mestu är hämtut därifrån.

De suker som folkpurtiet föreslår måste medföra ett utbyggt ADB-system. Utskottet redogör utförligt i betänkundet för hur mun successivt inom urbetsmurknudsstyrelsen håller på utt byggu upp dennu verksumhet. De administrativa rutinerna är redan införda. När det gäller förmedlingsarbetet har mun böriut med en försöksverksumhet i Stockholm.

Utskottets ordförunde, herr Eriksson i Ärviku, hur tulut om den mycket intressuntu resa till Amerika som man gjorde för utt studeru dessu suker. Nr 6 uv Stutsdänstemunnen för 1972 tur just upp dessu problem öch skriver: "Försöken i USA hur huvudsukligen omfuttat två olika metoder att använda ADB-tekniken. Dels hur mun lugt upp lediga plutser i daturegister, s. k. Job Bunks, och dels har man försökt att 'mutchu' registren med-ledigu-plutser mot undru register med uppgifter om de plutssökunde. Mun sturtude  rned  det sistnämndu, utt mutchu registren

med plutser mot registren med sökunde. Det vur det svåruste mun kunde ge sig in på och mun hur ännu inte lyckuts lösu hur dennu 'mutchning' skull gå till för utt den skull bli lönsum och tillätu stordrift. Mun hur ulltså ganska klart för sig hur frågan tekniskt ska lösas men ännu återstår utt få ner kostnudernu för dennu verksumhet."

Jug tror utt det som man här säger inte är lätt utt lösu problemet. Det hur satsats miHontals dollar utan att man fått ut något resultat. Men om man fortsätter är jag övertygad om utt det kommer utt lyckus. Därför unser utskottsmujoriteten utt mun inte behöver tu något initiutiv i den riktning som föreslås i reservutionen 4.

När det gäller obligutorisk unmälun om ledigu plutser kun sägus utt reservunternu går ifrån TCO:s förslag på en del viktigu punkter. Mun anser att de företag som inte unlitur urbetsförmedlingens dänster inte skull hu någon unmälningsskyldighet. Detsummu gäller dem som man rekryterar inom sitt eget företug eller hundplockur; mun kullur det uv praktiska skäl meningslösu plutsunnonser.

Utskottet delur motionärernus grunduppfuttning utt urbetsförmedlingen behöver hu ett bättre grepp om utbudet uv ledigu plutser. Men vi tror inte på den väg som reservunternu unvisur med dessu mångu unduntug. Utskottsmajoriteten tror mera på en utveckling i den riktning som mun slagit in på i sumbund med äldrelugurnu. Det är möjligt utt mun måste göru liknunde unordningur för undru utsuttu grupper. Men det kräver som jug fömt sugt teknisku resurser.

Reservutionernu 5 och 6 från moderata sumlingspurtiet tur upp förmedlingsverksumheten för tjänstemän och någonting som de kullur slussningscentruler. Jug vill reserveru mig för numnet som jug inte tycker ur så lyckut. Dessu skuU finnus på universitetsorternu. Det är viktigt utt här fustslå utt ulla, ouvsett vud de kullus men som vill hu ett jobb, skull hu rätt till en god förmedlingsservice. Finns det brister är det urbetsmurknudsstyrelsens skyldighet utt rättu till dem. Men det kun inte vura riktigt med specialinrättningar för vissu grupper i sumhället. Den som inte hur någon som helst yrkesutbildning är också den som hur svårust utt få urbete och som kanske behöver den mesta hjälpen i det här summunhunget. Jug vill poängteru utt ullu — dänstemän, ukudemiker, urbeture och undru — skall ha rätt till förmedlingsservice. Man måste i det avseendet satsa på en utbyggnad för ullu grupper, och det är ju en frågu om tillgång på resurser.

När mun nu i den här reservutionen uktuuliserur frågun om förstärkning UV förmedlingsservicen på dänstemunnusidun och akademikersidun tycker jug också mun skull tulu om vurifrån människor skull tus till det. I år uktuuliserus också frågun om förstärkningur när det gäller plucerings-möjligheter för dem som är i skyddud verksumhet, äldre och hundikuppude för utt de skull kunnu behålla sina dänster i företagen. Vidure skall man sutsu på att uvhjälpu ukutu behov vid företugsnedläggelser, uvkortu väntetiden inom urbetsvården etc. sumt ge bättre hjälp till de ungdomur som är urbetslösu och som kunske hur dålig utbildning.

Motionärernu föreslår ingu personulförstärkningur eller ytterligure medel. Det vore intressunt att få veta från vilku områden mun hur tänkt sig   få   personulförstärkningur   tiU   tjänstemunnaförmedlingen   och   till

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anskig till arbetsmarknad m. m.

27

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

28

slussningscentrulernu. Det hur mun inte tulut om och någru ompriorite-ringsförslug finns vurken i reservationen eller i motionen. Kunske vi nu kun få vetu vurifrån mun hur tänkt sig tu dessa människor. TUläggus kun utt urbetsmurknudsstyrelsen hur gjort insutser på det här området, något som också reservunternu och motionärernu medger.

När det gäller företugsutbUdning, som tus upp i reservutionen 13, är det en principiell frägu om hur kostnudsfördelningen mellun företug och sumhälle skull ske. Jug hur redun sugt utt den enligt herr Lorentzon lillu sutsning som ägt rum ändå är någonting som får diskuterus, om man skall flyttu gränsernu när det gäller företugsutbildningen inom företugen. Själv hur jug fått helu min yrkesutbildning inom ett företug, och jug tror inte utt det företuget på något sätt unser utt mun hur gjort en förlust på det.

Dennu frågu har också en lokuliseringspolitisk uspekt som inte hur kommit frum. Hur långt vill reservunternu gå när det gäller utt tu bort den stimuluns till företugsetublering i stödområdet som nuvurunde lokuli-seringsutbildning utgör? Skull mun slopu den? Då blir det ju lUcu över helu linjen. Just utt mun kun få utbildningsbidrug i stödområdet tror jug hur stor lokuliseringspolitisk betydelse.

I reservutionen 14, vurdesäkring av flyttningsbidrag, återfinner man folkpurtiets Hnje om värdesukring på oliku områden. Jug skull inte motiveru reservutionen närmure utun slår buru fust utt ull värdesäkring innebär en inskränkning uv riksdugens möjligheter utt göru uvvägningur mellun olika kruv. Mun måste enligt min mening hu frihet utt vägu dettu mot undru behov som kun dyku upp 1974, 1975 eller senure.

Reservationen 15 tar upp en gummul frågu, flyttningsbidrug till nyexuminerude. I vårt samhälle, där vi hur sutsat på utbUdning och där ungdomen ges chunser utt i, jug vill sägu jättestor utsträckning söku sig till utbUdningsunstulter, måste de ungu redun från bödan vuru bereddu på utt få flyttu — åtminstone de som är bosuttu på orter med ett ensidigt näringsliv. Därför tycker jug inte mun skull ge flyttningsbidrug till nyexuminerude, och det hur också utskottet skrivit.

Reservutionen 18 tur upp frågun om en breddning uv beredskupsurbe-tenu. I reservationen 20 vill mun hu en sutsning på speciella beredskapsarbeten, nämligen uppförande uv hantverks- och industrilokaler. Det hur ju berörts här tidigare.

Jug kun inte se utt en ytterligure satsning på huntverks- och industrilokuler skulle beredu så förskräckligt mycket sysselsättning för kvinnor, som mun hur tulut om och som mun vill hu en breddning uv bered.skupsurbetenu för. Dettu område hur väl hittills erbjudit typiskt munlig sysselsättning.

Jug tror inte utt mun skull hu oliku slug uv beredskupsarbeten, men det är klurt utt vi måste göra en breddning. Det har också skett, och objektvalet har därigenom blivit helt annorlunda än vad det var tidigare. Beredskapsarbeten kan numera erbjudas på kontor, inom serviceområdena, den ullmänna förvultningen m. m. Mun hur också sutsut på ungdoms-urbete. Man vill hu ökud möjlighet till utbildning; det visar sig utt de ungdomur som hur den sämsta utbildningen också hur de sämstu möjligheterna att få urbete.

Utskottets  ordförunde,   herr   Eriksson  i  Ärviku,  erinrude   om  den

interpellationsdebatt där statsrådet hade uttalat sig positivt för en breddning uv beredskupsurbetenu. Därför vur det väl också onödigt utt utskottet tog upp dettu i sin skrivning. Åtgärder är ju utt väntu. Men låt mig ändå sägu utt jug tror utt ungdomsurbetslösheten också hur undra aspekter. Det gäller t. ex. miHöerna inom den industriella sektorn. Mångu ungdomur vägrar i dag att söka sig till industrin. Vi måste nog på något sätt komma till rätta med den problematiken innan vi kan lösa frågun om ungdomsurbetslösheten för gott.

När det gäller frågun om utt byggu huntverks- och industrilokuler vill jag påpeku utt man därmed inför en regionalpolitisk stödform vid sidan UV de stödformer som riksdugen bestämde sig för när den 1970 tog beslutet om regionalpolitiken fram till 1973. Vi skall alltså besluta om ett nytt regionulpolitiskt program nästa år, och jag tycker mun skull kunnu prövu denna frågu i det summunhanget.

Vud beträffur reservutionen 19, som herr Lorentzon illustrerude med bilder uv uvstängdu skogsbilvägur, så har jag sympati för tanken att de vägar som byggs med stutligu medel ocksä bör vuru öppnu för allmänheten, även om jug inte ulltid förstår utt man tvunget skall köra bil in på vackra områden. Man kan ju t. ex. tu promenuder o. d. som allemansrätten ger möjlighet till. Den invändning som här måste görus är att ett bidrugsvillkor uv dettu slug kommer att inskränkus till att gällu vägur som byggs som beredskapsarbeten. Vill man hu med även vägur som byggs med bidrag från det reguHäru unsluget under jordbrukshuvudtiteln - och jug är överens med herr Lorentzon om utt problemet gäller också sådunu vägur — skulle herr Lorentzon hu väckt en motion i ämnet under allmänna motionstiden.

Herr tulmun, med det unfördu yrkur jug, trots utt jug inte hur berört allu reservutioner, bifall tUl utskottets förslag på ullu punkter i dess betänkande nr 3.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Herr NILSSON i Tvärålund (c) kort genmäle:

Herr talman! 1 sin redogörelse för situationen på arbetsmarknaden uttryckte herr Fagerlund oro och beklagande över de rådande förhållandena. Ändå sude hun utt eftersom sociuldemokruterna hade fört en politik som låg någonstans mellun moderuternu och vänsterpurtiet komniunisternu så vur det en bru politik. Jug tyckte nog utt entusiusmen i frumförandet pä den punkten var mycket måttlig, och jag förstår honom. Situutionen är ju, som herr Fugerlund också påpekude, inte alls bru. Tvärtom är den mycket orounde, och det gäller också den närmaste framtiden. De små tecken till förbättringar som vi kan skönja är någonting som kan tyda pä att vi hur nått botten, men vi vet ju inte när vi kun få ett bättre läge. Herr Fugerlund sude t. o. m. utt det kun dröju länge innun läget mer väsentligt förbättruts.

Det är väl mot bukgrunden uv del läge som hur uppstått som mun skull bedömu huruvidu den fördu polifiken är bru eller inte. Mun kun inte, som herr Fugerlund uttryckte det, göra det med den utgångspunkten utt mun själv befinner sig mellun moderuternu och vänsterpurtiet kommunisternu. Näringslivet har enligt centerns mening inte den styrka det borde hu för att vuru ett värn mot urbetslöshet. Om vi ser på vud som händer inom

29

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. in.

30

näringslivet i dug inom de statliga, kooperativa och privata sektorerna, så redovisas det nästan dagUgen t. o. m. stora förluster och ett läge som på många sätt är otUlfredsställande.

Nu skull vi väl inte klugu i onödun över dettu utun gemensumt försöku få till stånd en bättre ordning.

Herr Fugerlund gick inte in pä frågun humvidu det hude vurit bru om näringslivet, som vi föreslog från vårt håU, hude fått ett stöd redan fr. o. m. november månad i fjol. Jag tror utt alla inom näringslivet, såväl företugure som löntugure, i så fuU hude huft större tillförsikt inför frumtiden och utt situationen hude vurit bättre i dug.

Av reservutionernu skull jug på de få sekunder jug hur kvur buru beröru en endu, nämligen reservutionen 13, som bygger på en frumställning från AMS. Eftersom vi redun gått in pä den i reservationen unvisude vägen, kan man enUgt min mening vurken ha principiella eUer praktiska invändningar att göra mot de förslag som framföres i detta sammanhang.

Herr ERIKSSON i Arvika (fp) kort genmäle:

Herr talman! Ett pur kortu kommenturer till vud vice ordförunden i utskottet sude. Hun frumhöll utt vi hude lämnat oliku siffror beträffande skillnaden mellan arbetslösheten i mars förru året och läget i år, och hun lude siffrun 23 000 i min mun. Den siffru jug uppguv var 15 000, vilket betyder en höjning med 23 procent. Det var alltså procentsiffran 23 som jag använde, och jag ville nu bara lägga denna sak tUl rätta.

Vidare ansåg utskottets vice ordförande att det inte var nödvändigt att skrivu någonting om en breddning uv beredskupsurbetenu, eftersom stutsrådet uttulut en mycket positiv inställning — såsom jag också underströk - i interpellutionsdebutten i tisdugs. Vi har ju velut ge till kännu utt man skall göru kruftinsutser för utt fä frum beredskupsurbeten för vissu utsuttu grupper, och jug tolkude stutsrådets .svur i tisdugs så att det helt summunföll med de synpunkter som framförts i vår reservation. Nu vur ju reservutionen skriven före svuret, och därför är det buru värdefullt utt nu konstuteru utt vi är på sammu våglängd när det gäller dessu insatser. Vi kanske rent uv kun enus om reservutionen.

Sedun säger herr Fugerlund utt folkpurtiet verkligen gör det lätt för sig; mun föreslär på detta håll 100 nya dänster utan att anvisa medel härför. Vi har mycket klurt sugt ifrån i vår motion utt vi bedömer suken så utt mun buru genom inrättundet uv dessu tjänster gör en bespuring, som är större än vud dänsternu kostur. Vi hur skrivit om dettu på s. 6 och 7 i motionen. Jug hinner inte pä de tre minuter jug hur till förfogunde citeru detta, men jag återkommer gärna om det behövs. Herr Fagerlund, som kan dessu frågor utomordentUgt väl, vet ju utt vårt resonemung är fullt riktigt. Och herr Ekinge kommer, som jag förut sagt, utt ytterligure utvecklu dessu synpunkter i ett senure unförande.

Till sist någru ord till herr Lorentzon i anledning uv huns reservution ungående uvstängdu skogsbilvägur. Hun frumhäller där utt stutsbidrug till skogsbilvägur endast bör ges under förbehåll att vägarna hålls öppna för allmänheten. Skogsstyrelsen håller på att undersöka hur många vägar som är föremål för den avstängning som inte bara herr Lorentzon utan även jag reugerur mot. Men vud herr Lorentzon vill nu är ju utt en väg som

byggs som beredskupsurbete skull vuru öppen. För en väg som byggs med vunligu bidrug skulle däremot fortfurunde gälla de gamla bestämmelserna, och det tycker jag är en oformlig historia.

Om herr Lorentzon vill driva den här frågan — och jag tror utt hun i så full får sturkt stöd i kammaren — måste den tus upp motionsvägen, som herr Fugerlund påpekude.

Herr NORDGREN (m) kort genmäle:

Herr tulmun! Vi aUu är väl inne på ungefär summu Unje och vill gärnu medverku tiU utt urbetslöshetssiffrornu snurust möjligt sjunker. Herr Fugerlund konstuterude i sitt unförunde utt siffrornu vur ulurmerunde redan förra året. Det är klart att mun då hur uniedning utt ställu sig frågun: Varför dröjde det så länge med förslag och åtgärder från regeringens sida, och varför försenades åtgärderna vid höstrUcsdagen?

Herr Fagerlund sade sedan att han själv fått sin utbildning i ett företag. Jag är fullt övertygad om att herr Fagerlund är en mycket duktig yrkesmun. Det stärker mig ytterligure i min bestämdu uppfuttning utt vi under det gångnu 1960-talet, då vi tulut om utt vi här i lundet sutsut väldigt mycket på utbildning, har begått en försummelse när det gäller möjligheten att få utbildning inom näringslivet. Det är, herr tulman, en värdefull utbildning, och den är dessutom fördeluktigare såväl för den unge som vill hu en utbUdning som för sumhället. Ungdomurna kommer där i direkt beröring med det praktiska arbetslivet, vilket de tyvärr inte kan göra i yrkesskolor och yrkeskurser, hur väl upplagda dessu än är. Själv har jag inte som herr Fageriund utbildats inom näringslivet utan fått växelutbiidning dels i företag, dels på yrkesskola. Det är en annun väg, som ger ungefär motsvurunde kunskupen

Jug hoppus utt inrikesministem medverkur, när utbildningsministern inte gör det eUer i vurje full inte gjort det tidigare, till utt det sutsus meru på utbildning i näringslivet, både för ungdomur och för dem som behöver omskolus eller fortbildus.

Herr Fugeriund sade utt mångu ungdomur inte gärnu vill ställa sig pä verkstadsgolvet och få utbildning. Det är nog inte ungdomarnas fel, ty jag är gunska övertygud om utt mångu ungu är skoltröttu och vill ut i praktiskt yrkesarbete. Det hör mun oftu för närvurunde, om mun lyssnur till ungdomurna. Men möjligheternu till pruktisk yrkesutbildning hur vurit beskurnu och beskurits ytterligure under den senuste riksdugen, vilket jug beklugar. Felet Ugger i utt varken föräldrar eller samhället som sådant ser tillräckligt positivt på värdet av en ordentlig yrkesutbildning.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr LORENTZON (vpk) kort genmäle;

Herr talman! Herr Fagerlund tyckte att den av socialdemokrutin fördu sysselsättnings-, närings- och lokuliseringspolitiken är uUdeles utmärkt, eftersom den "befinner sig i mitten" och inte alls har något, som hun uttryckte det, med ytterligheternu utt göru - därmed skulle menus vänsterpurtiet kommunisternus och moderatemas politik.

Jag har redogjort för det förslag vårt parti lugt frum när det gäller utt bekämpu urbetslösheten. Nu vill jug bara referera tiU vad jag tidigare sugt, utt den politik som sociuldemokruternu fört hur gynnut storbolagen och

31

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

gett minimalt utbyte, eller som det uttrycktes här i går: Det är gott om hö, men hästen vUl inte äta.

Herr Nordgren kun mycket väl svuru för sig själv, men efter vad jag förstod tulude hun här inte som moderutemus representunt utan som representant för småföretagarna. I det fullet måste mun väl ändå sägu, utt satsningen på småföretagen är betydHgt mindre — om man över huvud taget kan tala om någon satsning — än den som skett när det gäUer storbolagen. Här måste herr Fagerlund ha hamnat på fel plats.

Jag har reserverat mig i anslutning tUl den motion som också väcker tanken utt vi skall byggu skogsbUvägur här i lundet som beredskupsurbeten och grutis ställu dem tUl skogsbolagens förfogande. Såväl ordföranden i utskottet som vice ordföranden menade att jag skulle ha motionerat i frågun. Mun kun inte motioneru om en så speciell sak som dennu. Här gäller det en motion som jug har reserverat mig emot för utt den inte kopplut in frågun om uUemunsrätten. Men jug noterude med tillfredsställelse utt såväl ordförunden i utskottet som vice ordföranden har full sympati för mina synpunkter, och om det blir en motion finns det tydligen utsikter att den kan vinna kummurens bifall. Jag noterur det som sagt med tiUfredsstäUelse. Jag återkommer!

32

Herr FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herr talmun! Jag tror inte att jug fattade herr Nordgren fel, herr Lorentzon, utun vud hun talade om gällde satsningen på helu industrin. Kom ihåg utt min urgumentering om just dettu exempel enburt gällde frågun om storkupitulet kontru det förhällundet att vi inte satsar nog på industrin. Det var endast den frågan jag tog upp.

Herr Nordgren säger utt det funns ulurmerunde tecken i frågu om arbetslösheten redan i murs månud i fjol, och hun frågur vurför det inte gjordes något. Här hur jug "Arbetsmarknaden" nr 14, den 26 april 1971. Det heter där: "Arbetslösheten onormalt hög — Åtgärder sätts in omgående". Hade jag tid skulle jug läsu upp helu redogörelsen för de åtgärder som sutts in från upril 1971 frum till den dug i december 1971 då riksdugen tog puketet.

Det är kunske bäst utt vi klurgör vår ställning tUl företugsutbildningen, ty det är ju frågu om stutsbidrag till företugsutbUdning, ulltså utbildning inom företugen. Jag tror inte utt sumhället skull gå in med ett sådunt bidrug, ty jug unser utt företagen icke förlorar utan tjänur på utt utbildu sitt folk.

Till slut någru ord till herr Nilsson i Tvärålund. Hun säger utt det varit för dåligu sutsningur i dettu summunhung. Kun herr Nilsson i Tvärålund tulu om vilku motioner rörunde stutsverkspropositionens förslug om ytterligure arbetsmurknudspolitisku åtgärder 1972 som föreligger? Jug hur inte kunnat upptäcka någon sådun motion.

Om jug säger utt det kun dröju länge med en konjunkturförbättring är det på grund uv den gumlu sunningen utt det är svårt utt spå. Vud jag poängterade var att vi här hemmu hade en konjunktumppgång, men utt det ute i världen inte funns nägru enhetligu tendenser till en sädun uppgång.

Herr Nilsson i Tvärålund säger utt näringslivet inte hur den styrka det

borde hu. Nu finns det ju ett till 95 procent privutägt näringsliv i värt land. Är det detta näringsliv som enligt herr Nilsson i Tvärålund misslyckats i sin verksamhet att skapa sysselsättning? Då får vi väl ta upp diskussioner om vud vi skull göru med det privutu näringslivet. Vud skull vi sutsa på? Är kunske helu dettu system som vi hur i dug feluktigt? Vi kunske skulle hu undra företagsformer.

Jag tänker inte, herr Nilsson i Tvärålund, nu upprepa den debutt som vi hude i oktober 1971, i december 1971 och i junuuri 1972 om åtgärder på urbetsmurknudspolitikens område. Jug hänvisur buru till de protokoll i vUku våru representunters unförunden finns återgivna.

Herr ERIKSSON i Arvika (fp) kort genmäle:

Herr tulmun! Frågun om utt mun skull byggu skogsbilvägur som helt betulus med beredskupspengur och ställs tUl skogsbolugens förfogunde, som herr Lorentzon uttrycker det, hur utskottet ju besvurut. Vi hur sugt att eftersom det pågår en utredning vill vi inte tUlstyrka det förslaget.

Jug vill göru den murkeringen, eftersom det uv herr Lorentzons senuste unförunde verkude som om hun hude reserverut sig på den punkten. Det hur hun inte gjort. Hun hur bura sugt utt vägurnu skull stå öppnu för ullmänheten. TiU det hur jug genmält utt mun i dugens läge inte kun göru skillnad på vägar som har byggts för beredskapsmedel och vägar som har byggts med traditioneUa bidrag. Det är självklart, det vet herr Lorentzon, att under vissa årstider och i vissa speciella faU måste dessa vägar vara avstängda.

Jag tror alltså att vi skall invänta de förslag som kommer att läggas fram av de utredningar som prövur dessu frågon Jug skulle personligen gärnu hu sett utt 1969 års vägkostnadsutredning också hade fått försluget på remiss och utt vi snurt hude kunnut ta ställning till försluget. Men jug vill nu markeru att vi är helt överens om att det inte i detta läge skall byggus vägur med stutsbidrug på upp till 100 procent.

Eftersom motionären, herr Andersson i Örträsk, inte är närvurunde måste jug till huns försvur sägu utt hun med sitt förslag endast uvsåg 0-omrädena; när man lyssnade till herr Lorentzon fick nian en känsla av utt det gällde helu landet.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr NILSSON i Tvärålund (c) kort genmäle:

Herr talmun! Herr Fugerlund frågur om jug kun ge exempel på förslug från centern som medför stöd tUl näringslivet genom AMS-åtgärder. Vud jug uvsäg var de åtgärder som vi har föreslagit under en rad av år för att stärka näringslivet och frumför ullt för utt öku dess möjligheter utt byggu ut sin produktionsapparat. Det gäller-både det enskildu, det kooperutivu och det stutligu näringslivet; jug gör ingen skillnud därvidlug. Mot bukgmnden uv vud som hur hänt den senuste tiden tror jug inte det finns uniedning utt peku ut den stutligu sektorn som föredöme vud gäller expunsion och trygghet för unstäUdu. Men vi skuU inte göra sådana värderingar i denna debatt. De olika sektorerna måste konkurreru på i princip liku gmnd.

Vidare pekade jag i mitt första anförande på att vi föreslog borttagande av arbetsgivaravgiften från den 1 november 1971. Om det

33

3 Riksdagens protokoU 1972. Nr 49

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

förslaget hude bifullits tror jug utt näringslivet nu hude hyst större tUlförsikt. När det gäller utt skapu trygghet för sysselsättningen är ett gmndläggunde villkor utt politiken, inte minst den ekonomisku politiken, bedrivs så utt vi får ett starkt näringsliv som kan konkurreru med omvärlden. Det är där jug menar utt regeringen får ta på sig åtskilligt av ansvaret för att situutionen i dug är som den är.

Herr FAGERLUND (s) kort genmäle:

Herr tulmun! Min frågu gällde vilku motioner herr Nilsson i Tvärålund kunde hänvisa till i frågu om 1972 års proposition nr 1 bUugu 13. Hun säger själv i sitt inledningsunförunde att reservutionerna från centerpurtiet endast berör några detader. Jag vet mycket väl vilka förslag ni hude 1971, men nu diskuterur vi 1972 års proposition.

34

Herr EKINGE (fp):

Herr tulmun! Det är i och för sig gunsku nuturligt utt samtliga talare hittills i den här debatten talat om arbetslöshetssiffrorna och den oroande situutionen på urbetsmurknuden. Jug fortsätter ulltså inte på det ämnet men jug kun väl ändå inledningsvis få sägu dettu: Att hu ett jobb innebär inte bara utt dänu ihop till sin egen och sin fumiljs försörjning - även om det i och för sig är den sturkuste drivfjädern. Att inte hu ett jobb skupur hos många människor en rotlöshet och en rustlöshet som kun vara nog så påfrestunde och som inte så säUun för med sig sociulu problem; som det sedun kun tu lång tid utt kluru uv och där sumhällets insats i oliku summunhang påfordrus. Jug tror utt mun måste hu det här med i bUden när mun ser på urbetslöshetssituutionen som den kun te sig också när konjunkturen svänger. Därför menur jug utt det måste vuru ungeläget utt de viktigu förmedlingsfunktionernu ouvbmtet utvecklus för utt kluru de ständigt ökade kruven. Så här långt är vi väl ullesummans överens.

När folkpartiet i sin urbetsmurknudspolitisku motion till årets riksdug tugit upp den här problemutiken hur det vurit för att peku på områden där det enligt vårt förmenande brister och det således måste vuru ungeläget utt snurust få en ändring till stånd. Nu behöver jug inte gå in på ullu de oliku punkternu i vår motion - herr Eriksson i Ärviku hur berört en hel del uv dem — men nägru uv dem unser jug det ändå väsentligt utt få uppehållu mig något vid.

Vi hur tidigure i debutten tulut om det kruv som folkpartiet har ställt på att urbetsförmedlingen bör tillförsäkrus ytterligure 50 förmedlurtjäns-ter och 50 biträdestjänster. Herr Fugerlund säger utt mun ju ändå hur fått 100 nyu dänster. Ju, det är riktigt: 100 nyu tjänster föreslär inrikesministern. Men jug vill understryku utt de skull unvändus dels för urbetsvårdens behov UV uppföHning och tillsyn uv äldre och hundikappade i skyddad sysselsättning, dels för den fortsuttu försöksverksumheten med s. k. unpussningslug.

Vidure menar herr Fagerlund att AMS är den enda myndighet som har fått någru nya tjänster. Antingen hörde jug inte rätt eller ocksä vur det en felsugning; polisen hur ju också fått en del nyu tjänster för utt tu ett exempel.

Det   blir  ulltså   100  nyu   dänster,   men   det  ur  icke  någru  direktu

förmedlurdänster som kommer tUl. Mot bukgrunden uv den utveckling som skett måste mun ändå konstuteru utt dettu är en brist som det i det här läget borde hu kunnut göras något åt.

Vi har framhållit i vår reservution nr 1 tUl inrikesutskottets betänkunde nr 3 utt de "personulresurser som på senure år tUlförts urbetsförmedUngen hur endust i mindre grud tugit sikte på det egentligu förmedlings-urbetet". En förstärkning uv förmedlingsresursernu skulle otviveluktigt bidra tUl utt minsku, hur vi sagt, behovet uv särskUdu urbetsmurknudspolitisku åtgärder och nuturiigtvis också ledu till minskude kostnuder för beredskupsurbeten, för urbetsmurknudsutbUdning och för kontunt stöd tUl arbetslösa. Med anledning av herr Fagerlunds inlägg om att vi inte har anvisat täckning för kostnaderna i detta sammanhang ber jug få hänvisu till vud herr Eriksson i Ärviku sude. Vi hur vidare framhållit utt det inte bör vara förenut med någon större operution från regeringens sida att göru erforderligu teknisku omdispositioner uv medlen i de oliku delpro-grummen. Här hur mun ju ändå gått in för en progrumbudgetering, och det bör ulltsä tekniskt sett vara ganska enkelt att göru en sådan omfördelning.

Tulet om utt vi inte hur täckning för kostnudernu, utt det är så lätt utt ställu förslag när mun inte behöver tu frum pengumu, det är någonting som mun väl hur hört under allu de år man deltagit i politiskt arbete. Det vittnar om ett stutiskt sätt utt betruktu sumhällsutvecklingen, och mun måste beklugu utt sociuldemokruterna inte kun frigöra sig från det. Om man vidtar åtgärder som blir resursskapande, måste de ju medföru sådunu förbättringur utt det sedun genom en enkel operution blir möjligt utt om fördelu unslugen inom delprogrummen i en progrumbudgetering av det slug som AMS hur.

Dessutom hur vi i dettu summanhang krävt att 50 nya biträdesdänster skall tillkomma.

Det har tagits upp några andru frågor som jag helt hastigt vill beröra. Vårt krav på interiokul urbetsförmedling vur herr Fugeriund inne på. Dettu innebär, som vi ser det, att om ett system med allmän databehandling kan tas i anspråk, skulle vi i en central inom exempelvis varie län kunnu tu in uppgifter om de ledigu jobb som finns i länet och sedun samla uppgifternu för hela lundet i en rikscentrul. Denna skulle då stå tUl urbetsförmedlingurnus förfogunde, och mun skulle dit unmälu ullu urbetssökunde som inom en viss tid inte fått unställning inom den lokulu förmedlingens område. Vi hur sagt utt det är klurt utt vi mäste få ett förslag till en sådan här interlokul förmedling i sumbund med att det blir en modern informutionsbehundling viu data. Utskottet har hänvisut till stutskontorets betänkunde 1968. De försök som därefter gjorts är inte tillräckliga, menar vi. Riksdagen bör enligt vårt sätt att se göra ett uttulunde om behovet uv utt få frum ett klurt förslug i dessu frågor.

Herr tulmun! Jug måste be utt få sägu någonting om värt kruv på värdesäkring både av gmndbidrag vid urbetsmurknudsutbildning och uv flyttningsbidrugen. Vi unser utt det i bådu dessu full borde vuru mer eller mindre självklurt utt bidrugen skull görus värdebeständigu på summu sätt som t. ex. folkpensionernu. Det är väl ingen som vill sättu i frågu att man skulle, för att citera utskottet, "från full till full och efter avvägning mot

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

35

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

undru reformbehov" fustställu exempelvis om folkpensionernu skull vura värdebeständigu och i vilken utsträckning. Så hur alltså utskottsmajoriteten, unsett utt det bör varu i frågu om grundbidragen vid urbetsmurknudsutbildning och i frågu om flyttningsbidragen. Vi menar att en anknytning tUl busbeloppet vore en enkel åtgärd för utt göru dessu bidrug värdebeständigu.

Herr Fugerlund hur också kommit in på kostnudsberäkningen när det gäller vårt krav på att behovsprövning av utbUdningsbidraget icke skall ske mot makes inkomst. Herr Fagerlund säger att detta skulle kosta 10 miHoner kronor. Jag vill bara erinra om vad vi skriver i reservationen 9: "Utskottet anser därför utt nuvurunde regler om inkomstprövning på grund av mukes inkomst bör ändrus men är, bl. u. uv kostnudsskäl, inte berett utt föreslå utt reducering av bidraget slopas helt." Jag tror att mun skull tu med det i beräkningen när mun försöker sig på såduna räkneoperutioner som herr Fugerlund gjorde.

Till sist, herr tulmun, ett pur ord om utbUdningsbidrugen vid studiemedelsberättigad utbildning och om flyttningsbidrug till nyutexa-minerude. 1 reservutionen 10 hur vi frumhållit utt i de full en klur - jug vUl understryku det - arbetsmarknadsmässig motivering föreligger bör UtbUdningsbidrag kunnu utgå även inom såduna områden som är studiemedelsberättigude. Självfullet menur vi inte att bidragen skuU dubblerus, men exempelvis eftergymnusiul utbildning bör kunnu kommu i fråga i det här summunhunget. Är det — jug understryker det än en gång - en klar arbetsmarknadsmässig motivering, då bör icke studienivån vuru hinder för utt utbildningsbidrug skull kunnu utgå.

Herr talmun! En del uv de kruv som vi nu frumfört genom reservutionernu är sådunu som vi hur frumfört tidigare. Men lärdomen från det år som gått och de svårigheter som förekommit under denna relutivt långu lågkonjunktur borde varu incitument utt mstu upp våru urbetsmurknudspolitisku instrument för utt kluru uv de här högre kruven.

Herr Fagerlund säger att vi till mycket stor del har anslutit oss till vad TCO ansett i dessu frågor. Ju, om oron delus uv politiker och urbetsmurknudens orgunisationer, så borde oron egentligen lätture kunnu nå frum också till regeringen och tUl sociuldemokrutema. Så är tydligen inte fallet, och man kun beklugu det. Men jugvUl ulltså inte på något sätt undunskymmu det förhällundet utt vi delur denna oro med stora gmpper inom arbetslivet.

Jag ber, herr talmun, utt få yrku bifull tUl de reservutioner som jug tulut för här - reservutionernu 1, 4, 8, 9, 10, 14 och 15 vid inrikesutskottets betänkunde nr 3.

36

Herr FAGERLUND (s) kort genmäle;

Herr tulmun! När herr Ekinge hävdur att jag på något sätt skulle anse att det var felaktigt att TCO tycker någonting på detta område vill jag framhålla att jug finner det fullständigt riktigt utt TCO här hur en åsikt. Jug vUle baru poängteru utt det vur inget självständigt tänkunde inom folkpurtiet som låg bukom motionen.

Låt mig sedun om tjänsternu sägu att det är 100 nyu tjänster i år, men ser mun det i perspektiv finner man att det är 500 nyu tjänster under de senuste fem åren och 1 500 sedun 1960.

Herr Ekinge säger utt mun borde hu kunnut göru något ät problemen. Ju, det är ingen konst om mun gör som herr Ekinge och uvfurdur de ekonomisku frågornu med utt sägu att det ordnar sig alltid och det är ingen större operution för Kungl. Muj;t utt kluru dettu. Men om det inte är någon större operation kunde ju herr Ekinge själv ha kastat fram förslag om varifrån pengama skulle slussas över. Det är, som jag sade förut, 16 midoner som herr Ekinge och hans partivänner är skyldiga budgeten genom de reservationer som de avgivit här. Om man nu inte anser sig behöva anvisa dessa pengar skulle det ju bli synd om de personer som anställdes enligt herr Ekinges förslag, eftersom det inte skulle finnas nägra pengar till avlöning. Då finge ju dessa personer lita till arbetsmark-nadsutbildningsbidrug e. d. Det helu finge ulltså lösus genom utt medel unslogs för urbetsmurknudsmässigu åtgärder.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tUl arbetsmarknad m. m.

Herr EKINGE (fp) kort genmäle:

Herr talman! Ätt diskutera var det självständigu tänkundet finns tycker jug i och för sig är gunsku ointressunt. Jug tror utt det kun vuru så utt det självständigu tänkandet finns både på den fuckligu och på den politisku kunten. Det är enligt min mening ungeläget utt det förekommer ett sådunt självständigt tänkunde. Herr Fugerlund hur bevurs givit så sturka uttryck för ett stutiskt tänkunde utt jug egentligen skulle viHu rekommendera honom att försöku sig på litet självständigt tänkunde.

Vad beträffur påståendet utt vi uvfärdur de ekonomisku problemen -som herr Fugeriund sude - så tycker jug det är orimligt utt tu upp riksdagens tid med tekniska beskrivningur uv en omfördelning i en budget av detta slug. Den suken borde, menur jag och menar vi, varu så pass enkel utt göru på depurtementsnivå utt vi inte här kun behövu gå in på den något futtigu och småuktigu debutt som herr Fugerlund ville unimeru till.

När det gäller gmndbidruget vill jug erinru om vud jug sude tidigure, utt här är det fråga om att ta en etapp i taget; och gör man det kommer man inte fram till de tillyxade belopp som herr Fagerlund nämnde.

Herr OSKARSON (m);

Herr talman! De förbättringar i urbetslöshetssiffrornu som kunnut registrerus den senuste månuden, och som fieru tidigure tulure hur berört, kun vi konstuteru är helt murginella. Tyvärr tyder ingenting på att någon verklig konjunkturförbättring skulle vuru på gång. Olusten och osäkerheten inom näringslivet är påtuglig. OvUjun utt sutsu på investeringur som skulle ge nyu urbetstillfällen hur snurure förstärkts än minskut under den senuste tiden. Det är dennu miHöförstöring på det psykologisku plunet - jug vill kullu den så - vi måste kommu åt. Men en sådun sinnesförändring och stämningsförbättring når mun inte genom den enu eller undru urbetsmurknudsmässigu åtgärden. Det måste till en unnun ekonomisk politik, en näringspolitik som återger den svensku företugsumheten tilltron till utt det lönur sig utt sutsu.

Låt mig härefter gå över till utt behundlu någru grupper uv urbetslösu. De hur här tidigure berörts. Det gäller tjänstemännen, ungdomurnu och kvinnornu. Siffrornu för dem hur redovisuts, och jug konstuterur nu buru utt vud gäller tjänstemännen hur vi från föregående år till i år fått en

37

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

38

ökning med 2 000 urbetslösu. För ungdomumu är ökningen 8 000, dvs. näru en fördubbling, och när det gäller kvinnornu hur vi också en mycket sturk ökning uv untulet urbetssökunde från förru året till i är. Härtill kommer sedun den doldu urbetslösheten i dessu gmpper, vilken säkerligen är mycket betydunde. Där gäller det sådunu människor som inte är urbetslöshetsförsäkrude och ulltså inte är registrerude. En stor gmpp, särskilt kvinnor, skulle hu skuffut sig urbete, om det hude funnits något. Vidure hur vi ungdomur som fortsätter sinu studier, men som skulle hu gått ut i förvärvslivet om de hude kunnut få sysselsättning.

Hurudun är då beredskupen inom urbetsförmedlingurnu när det gäller utt ta emot dessu grupper och hjälpa dem tUl rätta? Ja, den är inte godtugbur. Dettu hur konstuteruts tidigure, och jug tror utt vi måste vuru ense om det. Och den är inte godtugbur uv rätt förkluriigu skäl. Situutionen är i mångu stycken ny. Frumför ullt är omfuttningen uv urbetslösheten i dessa grupper av en storleksordning som vi tidigare inte har ställts inför. Moderata samlingspartiet har därför dels i partimotionen, dels i enskilda motioner föreslagit särskUda åtgärder för att bättre kunna ta hand om dessa gmpper. Men, herr Fagerlund, det är här inte fråga om någon specialinriktning för vissa gmpper, och inte heller rör det sig Om att skapa förmåner för vissa katagorier, utan det är exakt fräga om vad herr Fugerlund också vur inne på, nämligen utt uvhjälpu brister där sådunu finns och åstudkommu förstärkningarna där det behövs. Om herr Fugerlund håller fust vid den sistu uv sinu deklurutioner måste vi vura överens på den här punkten.

Blund tjänstemännen hur urbetslösheten tiodubbluts under de senaste tio åren. En tjänstemun som blir urbetslös är som regel tvingud utt gå sysslolös längre tidsperiod än övrigu urbetslösu. Vi unser därför utt förmedlingsinsutserna då det gäller dänstemän bör förstärkas. En bättre och effektivure vägledning och rådgivning för urbetssökunde dänstemän måste kommu tUl stånd. Förmedlingens ackvisitionsurbete måste bedrivus kontinuerligt och inte först då den urbetssökunde dyker upp på förmedlingen. Större uppmärksamhet bör ocksä ägnas åt ombytessökande.

Vi hur som jug tidigure nämnde tugit upp dettu i vår purtimotion och föHt upp den i reservutionen som jug ber utt få yrka bifall till.

Det storu untulet urbetslösu ungdomur är en unnun surskilt påtuglig företeelse i dugens urbetsmurknudssituution. Det är ukudemiker och ungdomur med eller utun gymnusiul utbildning som inte kun få sysselsättning. Yrkesutbildning saknas och de kun därför inte uv förmedlingurnu hänvisus till en viss yrkesgrupp eller ett bestämt verksamhetsområde. Och det är då som bristerna inom förmedlingsorganet blir problem. Hur ta hand om dessa ungdomur? Vi unser därför, som vi frumför i reservationen 6, att det kan vara motiverat att pröva de uppslag som frumförs i motionen 604. Problemet med urbetslösu ungdomur är särskilt frumträdunde på universitets- och högskoleorter. Genom förberedunde utredningur om den unge urbetssökundes utbUdning, förutsättningur för urbetsinsutser inom oliku verksumheter, intresse och unlug skulle mun kunnu minsku behovet uv åtgärder uv unnut slug och få bättre möjligheter utt slussu ut den urbetssökunde till ett lämpligt urbete eller.

om det inte är möjligt, tUl fortsutt utbUdning. De sexveckorskurser, "urbetsinformution med pruktik", som nu ordnus är nog bru, men på det sättet kun mun endust tu hund om ett fåtul. Motionären och vi reservunter unser utt genom försök i den riktning vi ungett skulle mun nå en större del UV de arbetssökunde ungdomurnu.

Herr tulmun! Tisdagens interpellationsdebatt har berörts uv tulure tidigure i dug. Jag vill också här notera den positivu inställning till ungdomurnus urbetsproblem som stutsrådet då deklurerude. Jug hude tillfälle utt peka på två deklarationer som stutsrådet gjorde i sitt interpellutionssvur och jug tillåter mig utt upprepu dem; jug tycker nämligen de är mycket väsentligu. Stutsrådet sude: "Det behövs över huvud taget ett bättre samspel mellan utbildning och urbetsmurknud." Vidure sude stutsrådet: "För utt få en sumlud överblick uv hithörunde frågor hur regeringen för uvsikt utt låtu göru en översyn av ungdomens urbetsmurknud." Jug hude i debutten tillfälle utt instämmu i dessa bådu deklurutioner. Jug kun inte förstå annat än utt de helt överensstämmer med de tunkegångur vi hur givit uttryck för i reservutionen och här i kummaren. Jag hoppas därför att översynen snarust kommer tiU stånd och utt den leder till utt vi får bättre möjlighet utt tu emot våru urbetssökunde ungdomur än vud vi nu hur.

Jag ber, herr talmun, utt få yrku bifull till reservationen 6.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulmun! Herr Oskurson överruskude mig med utt sägu utt hun inte såg någru tecken på en förbättring uv konjunkturen. Jug skulle viHu rekommenderu honom utt läsa urtiklur i morgontidningumu, där professor Krugh hur gjort uttulunden som jug tycker är uv stort intresse. Professor Krugh frumhäller utt vi i dug hur en betydunde expunsion inom byggnudssektorn och inom konsumtionsvumindustrin. Hun tillägger att man kan räkna med att under hösten säkerligen också exporten kommer att komplettera dennu expunsion som vi redun nu kun iukttu. Jug tycker därför utt herr Oskurson kunske hude huft anledning utt åtminstone förflyttu sig en smulu från de positioner i bedömningen moderuterna har intugit tidigure.

Det kun vuru väldigt svårt utt bedöma, när man skull läggu om spukurnu i konjunkturpolitiken. Herr Fageriund tog upp det i sitt unförunde och pekude på utt vi hude uniedning att räkna med utt den förbättring som vi nu hur sett i frågu om sysselsättningen i hög grud är utt härledu från internu insutser, dvs. de beslut som hur futtuts här i riksdugen i syfte att stimulera sysselsättningen, och utt vi kunske hittills i mindre grud hade sett uttryck för en återhämtning internationellt. Herr Fagerlund åberopade också uttulunden och resonemung i utskottet beträffunde svärighetemu utt i god tid kunnu skuffu sig en riktig bild av vud mun bör göru.

Jug tror utt mun också ur den stutistik som hur kommit mig till hundu just i dug - den gäller de uppgifter som hur lämnuts vid förmedlingurnu i mitten uv murs månud - kun utläsu utt utveckHngen gär i en positiv riktning.

Om vi jämför sysselsättningen inom byggnudssektom i dug med hur

39

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

40

den vur för ett år sedun, finner vi utt det är ungefär 2 300 färre urbetslösu byggnudsurbeture i år än i dol. Mun kun också finnu en unnan grupp i statistiken där det är en påtaglig förbättring, nämligen inom träindustrin. Där är det 300 färre urbetslösu i murs mänud i år i jämförelse med förru årets mursmånud.

Bådu de här förbättringurnu är säkerligen uttryck för den storu sutsning som hur skett inom byggnadssektorn, bl. u. genom frisläppundet UV småhus i slutet uv året, vilken inneburit utt industrier på oliku håll i lundet som prefubricerur småhus hur huft ovunligt mycket att göru under den gångnu vintern och nu under våren.

Vi kun glädjunde nog i mursstutistiken också se en förbättring på vissu undra områden. Inom beklädnadsindustrin är det fuktiskt också en lägre urbetslöshet nu än för ett år sedun. Här rör det sig i självu verket om 500 färre urbetslösu. Vidure kun nämnus utt både gruvindustrin och puppers-industrin uppvisur summu förhållunde, utt vi nu, när vi jämför med förhällundet ett år tillbaka, har en bättre situation, dvs. en lägre arbetslöshet.

Av större intresse i sammanhanget är emellertid den geogrufisku fördelningen uv urbetslösheten och den växunde efterfrågun på urbetskruft. I en tidigure diskussion här i riksdugen hude jag tillfälle påpeka utt vår stutistik i konjunkturnedgångur och konjunkturuppgångur visur utt det finns ett untul län som är vägledunde på det sättet utt mun i stutistiken för de länen tidigt kun uvläsu när det sker en förändring, i positiv eller negutiv riktning. Marsstutistiken för de länen ger klurt uttryck för en förbättrud situution. Dessu län som visur en lägre urbetslöshet i dug un för ett år sedun är Jönköpings län. Gotlunds län. Älvsborgs län och Skaraborgs län. Just de länen bmkur, som jug sude, visu vägen vid både konjunkturuppgång och konjunkturnedgång. Mun hur inte bara kunnut registrera en lägre arbetslöshet i mars i år än för ett år sedun, utun mun kun också där konstuteru en högre efterfrågun på urbetskruft än för ett år sedun. Detta förhållande gäller beträffande Jönköpings län, Älvsborgs län och Skaraborgs län, där vi således har en högre efterfrågun på urbetskruft; jug skull göra det erkännandet att i fråga om Gotlunds län hur inte efterfrågun på urbetskruft ökut. Jug kun tilläggu utt det finns ytteriigure ett län, Gävleborgs län, där mun hur en större efterfrågan på arbetskraft än man hude för ett år sedun.

Jag tyckte det kunde finnas uniedning utt redovisu dessu uppgifter som är helt färsku. Vi hur som sugt den erfurenheten utt dessu län bmkur ge oss en unvisning om vurt det bär hän. Det kun ge oss ytterligure uniedning utt tro på de positivu pressuttulunden, som jug åberopude. Också i stutistiken kun vi ulltså finnu uttryck för utt vi nu befinner oss i en situution där det bär uppåt.

Det finns dock uniedning påpeku utt vi fortfurunde hur en otillfredsställunde situution, utt vi hur för mångu urbetslösu och att efterfrågun på arbetskraft behöver stimuleras ytterligure. Vi kun konstuteru kluru förbättringur under de senaste månudernu. Mellun februuri och murs ökude untulet ledigu plutser med 3 400. I fiol var utvecklingen inte så gynnsum, och om vi jämför med en normul ökning mellun febmuri och murs under tioårsperioden 1962-1971 innebär årets ökning en ovunligt

sturk förbättring. Siffrun ligger väsentligt över genomsnittet, som har varit 2 800.

Men de uktuella arbetslöshetssiffrorna är fortfarande för högu. De är t. o. m. mycket högu efter svensku förhållunden. Det är ingen tröst för oss utt de flestu industriländer i dug uppvisur högre siffror än våru. Vi hur umbitioner utt kommu ner till lågu siffror och det bör vi också nu eftersträva.

När vi ulltså kan skönju en förbättring uv konjunkturen är det mycket angeläget utt de människor som nu är urbetslösa eller sysselsatta i beredskapsarbeten - även i hulvskyddude verkstäder och på unnut sätt — så långt möjligt tus i unspråk där det ges möjligheter till ökud sysselsättning och det växer frum en efterfrågun. Jug menur utt industrin och industrins representunter bör förstå utt det är ett nuturligt önskemål utt i förstu hund de personer som ställts utunför urbetslivet under konjunkturnedgången nu bereds möjligheter utt på normult sätt få sin utkomst.

Jug skuU, herr tulmun, slutu mitt kortu inlägg med utt knyta un till ett par anförunden som hur hållits här. Jug noterude utt herr Eriksson i Ärviku uppskuttude den sutsning som hur gjorts för utt beredu fler människor möjligheter till hulvskyddud sysselsättning. Det kun väl utun vidure sägus utt vi hittills inte lyckuts utt utöku dennu verksumhet på det sätt som vi skulle önsku. I dug sysselsätts i beredskupsurbete 45 000 personer och i skyddude verkstäder, dvs. verkstäder som drivs uv lundsting och kommuner, ungefär 12 500 personer under det utt i hulvskyddud sysselsättning deltur knuppt 2 000 personer. Det finns verkligen sturku skäl för utt få ullt fler sysselsuttu ute i den öppnu urbetsmurknuden genom den bidrugsform som stuten här tillämpur. I propositionen föreslås nu utt bidruget skuUe utgå med belopp som motsvurur 40 procent uv lönen till urbetstuguren. Dettu noterude herr Eriksson med tillfredsställelse. Det är min livligu förhoppning att man skaU kunnu ta tUl vuru de ökude möjligheter som nu bjuds industrin och på dettu sätt kunnu lättu en del uv trycket på sumhället utt behövu byggu ut den helskyddude verksamheten. Jug tror utt det för mångu människor är mer tillfredsställunde att få stanna kvur i det normulu urbetslivet.

Herr Eriksson i Arvika var en smula kritisk mot beredskapsarbeten och skyddad verksamhet. Han sude utt dennu verksumhet inte fick bedrivus på sådunt sätt utt det ledde till urbetslöshet vid redun etublerude företug. Vi bör nuturligtvis hu dettu som en riktpunkt, men jug vill erinru om utt herr Eriksson själv skrivit under reservutionen 20. Där talas om att man vid de kommunalu verkstudshusen i hög grud bör tillätu en industriell verksumhet, och tydligen därmed öku den konkurrens som bjuds den öppnu marknaden. Jag vill bara peka på dettu för utt illustreru svärighetemu. Vi hur således förståelse för bådu sukernu: vi vill beredu så många som möjligt tillfälle till urbete, men på summu gång är vi besjälude UV önskemålet utt inte minsku möjligheternu för företug som kunske redun i nuläget kämpur med uppenburu svårigheter utt hävdu sig i konkurtensen. Detta är dock ett problem, och jag har bara velat nämna det när herr Eriksson uttulude sitt önskemål, som det inte är så lätt utt levu upp till. Det gäller utt göra en uwägning mellan två i och för sig berättigude intressen.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Herr Nordgren tog upp frågun om utbildningen. Jug vill erinru om utt vi nuturiigtvis måste vidhållu uppfuttningen utt företugen självu i hög grud får svara för den interna utbUdningen inom företagen. Det skulle inte vara lyckligt om samhället tog på sig dessu kostnuder, men jug hur en känslu UV utt urbetsmurknadsstyrelsen i sumbund med utt den ger utbUdningsstöd hur gått gunsku långt när det gällt utt tUlmötesgå företugens önskemål i dettu avseende. Jug vill också erinru om utt vi såsom ett uttryck för regeringens positivu inställning till en ökud yrkesutbildning till gugn för företugsumheten nyligen som ett komplement till lugerstödet futtut beslut utt det skulle kunnu drivus en viss vidareutbildnmg som staten skuUe stödja.

Jug hur tidigure sugt utt vi hur ull uniedning utt se över frågun om utbildningen, ty där finns problem. Jag hur även i unnut summunhang, och problemet har berörts också här under diskussionen, pekut på ungdomens situution, betydelsen uv utt kunna vurvu utbildning och insutser i urbetslivet, vilku suker hör tUl summu problemutik. Min uvsikt är ulltså utt återkommu med en utredning i frågu om helu urbetsmurknuds-utbUdningen. Vi kun då få tillfälle utt diskuteru förbättringur i den mån det visur sig föreliggu brister.

Herr tulmun! I dennu debutt, som kännetecknuts uv intressuntu och bulunserude inlägg, hur jug inte någon uniedning utt opåkullut söku suk med någon uv debuttöremu. Jug vill buru konstuteru utt så mångu tecken nu tulur för utt vi befinner oss i en konjunktumppgång, utt det kun finnus uniedning för oss utt föru de objektivu vittnesbörd vi fått vidare, eftersom det tillkommer oss utt informeru på oliku häll i lundet. De förväntningur och uppfuttningur som vi riksdagsmän och opinionsbildare har blir betydelsefullu i det här summunhunget. Vi behöver en optimistisk stämning, och jug tror utt vi hur ett gott underlug för utt nu visu en sådun.

42

Herr OSKARSON (m) kort genmäle:

Herr tulmun! I mitt unförunde sade jag att det tyvärr inte finns någonting som tyder på utt en verklig konjunkturomsvungning är på gång, och jug vidhåller den uppfuttningen, herr tulmun.

Stutsrådet säger nu utt hun med stöd uv morgontidningumu fått en annan uppfuttning. Det är klurt utt mun skull läsu tidningurnu men mun får väl läsu dem med försiktighet. Sedun redovisur stutsrådet utt hun hur nyu siffror för i dag. Det har tyvärr inte jag. Om statsrådet av dessa kun utläsa utt det föreligger en tydlig konjunkturomsvängning på väg, är ingen meru nöjd än jug. Då hur jug buru att tacka för detta.

Men jag tycker kanske att det är litet lättvindigt att plocka siffror från ett antal län där man kan spåra en positiv trend. Det är dock inte frågu om någon enstuku punktutveckling utun frågu om lundet i dess helhet. Jug hur här siffror som inte tyder på summu positivu trend som den stutsrådet velut göru gällande.

Om vi ser på untulet hos urbetsförmedlingen unmäldu ledigu plutser vur det under murs förru året 34 452. Samma månad i år är det 28 122, alltså ett betydligt lägre antal. Dettu är siffror som mun bör beuktu för utt få en meru nyunserud syn på vud som verkligen är på gång när det gäller konjunkturutvecklingen.

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Låt mig också tittu på siffrornu gällunde de personer som är sysselsuttu     Nr 49 i beredskupsurbete, i urkivurbete, i urbetsmurknudsutbildning. 1 murs i år     Fredagen den ur det  109 000. Motsvarande antul förru året i mars var 83 000. Det är     24 mars 1972 också siffror som tyder på utt vi ännu hur mångu och svåru problem utt övervinnu.

Sedun kun jug hållu med stutsrådet om utt den rådunde situutionen är otillfredsställunde. Men om vi kun skönju bättre tider skull jug som jug tidigure sude konstuteru dettu med tucksumhet. Men jug tror utt vi noga skall akta oss för utt skyllu på internutionellu förhållunden. Vi får väl självu seglu upp den båt vi seglut ner.

Herr ERIKSSON i Ärviku (fp) kort genmäle;

Herr tulmun! Stutsrådet Holmqvist noterude utt jug vur något kritisk mot de skyddude beredskupsarbeten och en viss verksamhet som bedrivs av AMS. Jag tror att dessa arbeten har en kolossalt stor uppgift att fylla, vilket jug också underströk mycket kruftigt i mitt anförande. Vad jag var något bekymrad över är den irritution vi möter på fältet och som mångu gånger beror på att man inte huft ett tillräckligt sumråd innun mun sutsur på vissu branschen Herr Nilsson i Tvärålund har varit inne på summu tankegångar, och jug tror utt statsrådet Holmqvists och mina synpunkter inte skiHer sig så mycket från vurundru. Vi är medvetnu om utt det är en bulunsgång. Jug ville buru murkeru dettu så utt mun verkligen tur den hänsyn som krävs för utt det inte skall bli friställningur i sammu brunsch på undru orter genom de sutsningur som AMS gör, vilket har skett i vissu full.

När vi redovisude de siffror som vi byggt upp på urbetsmurknudsstyrelsens mursstutistik gjorde jug den kompletteringen utt det funns ett Hust inslug i den stutistiken. Det vur just utt untalet ledigu plutser har ökat från förru månuden, och jug tycker det är hederligt utt tulu om det. Nu säger stutsrådet Holmqvist utt hun hur nyu siffror i sin hund, vilku jug fick en känslu UV vur ännu mer positivu, och ingen är gladare över det än vi.

Jag ansluter mig helt till statsrådets synpunkter, utt det är viktigt utt vi politiker verkligen försöker skupu en optimism på det här området, inte minst när vi träffur folk ute i bygdernu. Men det kanske är förlåtligt om man blir litet pessimistisk även om mun hur en optimistisk grundinställning i livet när i mitt hemlän Värmlund arbetslöshetskurvan plötsligt pekur uppåt i stället för utt som vi hude tänkt oss fortsättu utt förbättrus. Värmlund är ett uv de tvä län där urbetslösheten hur ökut mest från februuri till mars. När man'på näru håll ser de oerhördu problemen är det litet svårt utt vara optimist. Jag hoppus emellertid också utt vi skall få bukt med det hela, och jug är medveten om utt stutsrådet Holmqvist och regeringen hur blicken riktud på de län som hur ulldeles speciellu svårigheter.

Herr NILSSON i Tvärålund (c) kort genmäle;

Herr tulmun! Stutsrådet Holmqvist berörde inte mitt anförande. Jag
begärde nu inte ordet för att på något sätt söka sak, tvärtom. Närmast var
det för utt ytterligure påpeku ett förhållunde som stutsrådet Holmqvist
inte berörde.                                                                                                        43

Nr 49                         Jug  påpekude  i  mitt unförunde utt det ökude untal lediga  platser

Fredagen den        företrädesvis finns i Syd- och Mellansverige. Få av dem finns i de s. k.

24 mars 1972        skogslänen. De fyra nordligaste länen uppvisar faktiskt en minskning. Det

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

är ett illavarslande tecken i det här sammanhanget. Jag ber, herr talman, än en gång särskilt få understryka utt det finns risk för en ökud obuluns i sysselsättningen vid en konjunkturförändring.

Jug förstår mycket väl stutsrådet Holmqvists behov av att kunnu peku på olika Huspunkter i dagsläget, som ju är synnerligen mörkt om man jämför med förhållandena för ett år sedan. Vi hoppas väl allu utt konjunkturen nu hur nått botten och utt vi är på väg uppåt. Jug kun dock inte se ökningen uv untulet byggnadsarbetare som ett sådant tecken. Den ökningen är närmast att hänföra till resultatet uv ullu de åtgärder som hur vidtagits - frisläppandet uv bostädernu, frisläppundet uv investeringsfon-dernu och oprioriterude byggen sumt andra nödvändiga åtgärder på områden som berör byggnadsindustrin. Det är åtgärder som vi allu är ense om och som borde ha gett en större effekt.

I och för sig är det glädjande att en sådan sektor som beklädnadsindustrin hur fått en förbättrud sysselsättning. Det är glädjunde att Jönköpings, Gotlands, Älvsborgs och Skuruborgs län visur förbättringur. Även om jug inte vUl förmörku bilden för herr stutsrådet så måste det i summunhunget ändå påpekus utt minst motsvurunde försämringur hur inträffut på undru näringsområden eftersom den totulu urbetslösheten är avsevärt större i år än i fjol.

Herr LORENTZON (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Jag skulle liksom föregående talare viHu sägu utt eftersom inrikesministern här inte bemötte vud jug unförde i sitt inlägg så finns det ingen uniedning att gå m i någon som helst polemik - för ovanlighetens skull. Inrikesministern lade t. o. m. till att inläggen här i dag hur vurit bulunserude, om jug inte fattade fel. Jag vet inte hur betyget skall tolkus, men det är ulltså ingen polemik det är frågu om nu.

Jug skulle emellertid vidu ge en bild uv situutionen när det gäller
Norrlund, frumför ullt mitt eget län. Det är klurt utt det är glädjande att
tendenserna i de län som inrikesministern här talade om, Gotlands,
Skaraborgs, Älvsborgs och Jönköpings län, visur på en utveckling i rätt
riktning. Men det som orour oss i Norrlund är frågun: Om konjunkturernu
vänder i lundet i övrigt, skull då folkuvtuppningen fortsättu i summu tukt
som tidigure? Vi är oroligu därför utt någru sutsningur på Norrlund i
egentlig mening inte har framkommit vure sig i propositionen eller i
inrikesministerns tul här i dug. Det är som jug sugt tidigure gott och väl
med beredskupsurbeten, skyddude verkstäder m. m., men det löser inte
problemet med sysselsättningen på sikt. I exempelvis mitt eget län hur
urbetslösheten ökut, även om det inte är mycket det är frågu om enligt
den senuste räkningen, och vi hur i dug i beredskupsurbeten sysselsuttu
2 408 personer mot 1 633 vid summu tid i fjol. Vi hur för personer i
urbetsmurknudsutbildning högre siffru än tidigure. De ledigu plutsernus
untul är mindre än vid summu tid i fjol. De uppgår endust till hälften mot
vud vi hude tidigure. Och det är väl gummult och känt att när det gäller
44                           Norrland så sackar det efter när konjunkturernu går uppåt.

Vud vi är oroligu för är utt åderlåtningen skull fortsättu när konjunkturernu vänder. Vi hude arbetsmarknadsstyrelsens chef Bertil Olsson med vid ett sammanträde i inrikesutskottet och då sude hun utt vi skull bygga nyu omfuttunde vägur söderut; vi kommer att ta norrlänningar dit, de trivs därnere och när vägbyggena är färdiga stannar de kvur och bUr industriurbeture.

Med den avtuppningen av folk i Norrland blir naturligtvis framtidsutsikterna mycket mörkare. Dettu måste ocksä med i bilden.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Herr inrikesministem HOLMQVIST:

Herr tulmun! Om jug nu inte åberopade vare sig herr Nilsson i Tvärålund eller herr Lorentzon så var det inte uttryck för bristande intresse för Norrlandslänen. Jug är väl medveten om utt vi måste fortsättu med oliku åtgärder i Norrlund därför utt just vid en konjunkturuppgång bmkar det dröju litet längre innun utvecklingen kommer i gäng i Norrlundslänen.

Jug har också haft anledning att i sumbund med svur på interpellutioner och frågor diskuteru med herr Lorentzon, så ur den synpunkten hur vi ju huft tillfälle till åtskilligu sumtul om det här problemet redun tidigure.

Jug vill för utt det inte skull uppstå något missförstånd sägu till herr Oskurson, om jug inte tillräckligt klurt frumhöll det i mitt inlägg, att vissu län brukur liggu före när det blir bättre tider. Mun kun frågu sig vud som är unledningen tUl dettu. Det är kunske inte så lätt utt unge det, men i dessu län finns det bl. u. mångu små företug, där förmodligen reaktionen vid konjunkturförändringen kommer mycket snubbure än i större företug. Avståndet mellun företugsledningen och det som händer ute i företugen är inte sä långt. Jug tror att det är en av orsakerna till att man just i dessa län tidigare än i andru kun uvläsu konjunkturförundringurnu. Det kun måhända finnus också undru skäl, men vi har kommit frum till utt dettu sunnolikt är den främsta anledningen.

Det var alltså de län som bmkar ge tidiga utslag som jag åberopade. Ätt jug nämnde dem berodde således inte på utt de för mig vur mest positiva att ta frum i dennu debatt utun pä utt de vid tidigure tillfällen kunnut ge oss en viss unvisning om vuråt utvecklingen pekur. Mun kun ju tillmätu det den betydelse som man vill, men jag har en känsla av att vi hur uniedning utt noteru uppgifternu med tUlfredsställelse.

Om vi vidure skulle unvändu den metod som herr Oskurson unger, nämligen utt vi först när vi hur kommit i ett läge med helt likvärdigu siffror och kun tula om en förbättring, kommer vi utt ugeru för sent. Jug viU unknytu tUl vad herr Fagerlund sade, att man så snabbt som möjUgt bör göra klart för sig vart utveckHngen pekar. Det är därför trenden i utvecklingen är av intresse, och den visar nu en ökande efterfrågan på arbetskraft, även om denna ökning inte leder tUl en efterfrågan som är exakt lika hög som i fjol. Det är dock en utveckUng åt rätt håll. Vad jag konstaterar är således att vi i vissu län kommit därhän utt efterfrågun på arbetskraft t. o. m. är förhåUandevis högre än vad den vur vid summa tid i fjol. Det tror jag man kan ta som ett positivt tecken.

Jug hur kunske inte anledning att polemisera med herr ErUcsson i Arvika.   Vi   har   så   sent   som   i   denna   vecku   huft   kontukter   med

45

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

representunter från Vurmlund, där mun hur uttulut sinu förväntningur om fortsuttu insutser. Jug kun väl också sägu utt utvecklingen just i Värmlunds län var nedslående under förra året, eftersom det vur det län där vi hade den största folkminskningen. Denna utveckling gör nuturligtvis att vi kan ha anledning att fråga oss om det inte finns anledning till särskilda insatser där.

Herr OSKARSON (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag vill inte på något vis ifrågasätta vare sig stutsrådets godu vidu eller den godu tanken bukom utt peku på de siffror som stutsrådet hur tagit upp och särskilt poängterat, att det gäller de län som först visar varåt utveckHngen går. Också jag hoppus att det är på det sättet, och ingen är gludure än jug, om vi verkligen kun noteru en förbättring som bUr bestående och som även blir betydligt meru murkerud än vad som nu är fallet. Annars får vi nog mycket lång tid frumåt brottas med stor arbetslöshet. Jag vill alltså liksom statsrådet gärna notera de Husa punkterna.

Sedun säger stutsrådet utt mun inte skull unvändu likvärdigu siffror pä det sätt som jug gjorde. Det gällde ulltså de ledigu plutsernu i mars förru året och i år. Ju, herr stutsråd, jug gjorde det därför utt jug här ville få en meru nyunserud bild av läget i stort inom hela landet och dessutom en jämförelse med förhållandena förra året. Vi måste då tyvärr, som jag gjorde i mitt förra inlägg, konstatera att läget i ärar sämre.

Sedan skall jag gärna också konstatera att antalet lediga platser hur stigit mellun febmuri och mars i år, men så skedde också förra året fustän inte Uku påtugHgt. Men frånsett dettu — det finns ingen anledning att kivas om siffror — jag vUl ändå sluthgen säga att det viktigaste är att vi verkligen får fart på hjulen inom vårt näringsUv igen, att vi får en näringspoUtik som gör att företagarna är beredda och vUliga att satsa. Lyckas vi med det, har vi visserUgen inte löst aUa arbetsmarknadspoUtiska frågor, men vi har löst en del av problemen med den rådande arbetslösheten. A och O när det gäUer arbetsmarknadspolitik är aUtså att vi för en näringspoUtik som suger upp arbetskraften, det må vara tjänstemän, ungdomar eUer kvinnor. Då fär vi produktionen i gång, och då sUpper vi problemen med både beredskapsarbete och arbetslöshetsunderstöd.

46

Herr MAGNUSSON i Kristinehumn (vpk);

Herr tulmun! Enligt min mening är det en mycket ungelägen frågu som tus upp i vpk-motionen nr 764. I dennu argumenterus för nödvändigheten uv en översyn av arbetsförmedlingarnas instruktioner. Det frumhålles att en bättre information frän förmedlingarna om arbetets innehåll och utbytet UV det skulle få effekt på företugens personul- och rekryteringspolitik. Arbetarna skulle fä ett bättre underlag för val av urbetsunställ-ning.

Det överruskur mig därför utt utskottet uvstyrker ett uttulunde från riksdagens sidu mot bukgmnden uv utskottets egen redovisning uv ärendet. Utskottet onitulur utt urbetsmurknudsstyrelsen givit länsurbets-nämnderna vissa anvisningar om urbetsförmedlingurnus service till företug

med hög personulomsuttning. Men efter ingripunde från riksdugens justitieombudsmun, som unsett utt cirkulärets innehåll innebur utt styrelsen överskridit sin kompetens, återkullade styrelsen cirkulärmedde-lundet.

Efter dettu är ju, tycker jug, ett uttulunde från riksdugens sidu så mycket mer befogut. Även om utskottet tror sig vetu utt de berördu frågomu i alla fall kommer att utredas i särskUd ordning, som man bmkar uttrycku suken, är ett klurt riktningsgivunde uttulunde från riksdugens sidu verkligen befogat. I reservution nr 3 vid utskottets hemställun under punkten 4 är dettu klurt summunfuttut: "Dennu informution skull uvse t. ex. lönesystem, urbetsmiHöer, hälsorisker och personulpolitik." Om det är befogat i något sammanhang att riksdagen uttulur en mening så är det i det här fullet.

Herr talman! I motion nr 280 återkommer vpk-gruppen med kruv om förbättrude utbildningsbidrug vid urbetsmarknadsutbildning. Här anför Utskottet en argumentering som kort och gott — egentligen skulle jag säga kort och rått - lyder: "Den tukt i vilken utbUdningsbidruget kun höjus är en stutsfinunsiell uwägningsfrågu." Som underlug för en dylik uwägning har vi i vår motion som exempel unfört föHande fakta beträffande en fumiH med hemmuvurunde hustru och två burn i åldern 4 respektive 11 år. UtbUdningsbidruget utgörs uv ett grundbidrug på 575 kronor plus faktiska hyreskostnaden. Därtill kommer barntillägg 120 kronor samt bidrug till resor med 60 kronor och tUl kläder 25 kronor. Summunlugt blir det 780 kronor plus hyreskostnuden. Enligt i Stockholm gällunde sociulbidrugssystem erhåller summu fumiHetyp summunlugtt 1 165 kronor plus hyreskostnuden. Beloppet fördelus på gmndbidrag 775 kronor och burntillägg 390 kronor, vurtill uUtså även i det fullet kommer den fuktisku hyreskostnuden. Skillnuden är 385 kronor. Hur kun utskottet försvuru den negutivu hållningen tUl vpk-motionens yrkunden med klyschun "stutsfinunsiell uwägning"?

Nuturligtvis måste stutsfinunsiellu uvvägningur görus i ullu möjligu sammanhang. Men när man gör det i fall som dessa, .menar utskottet verkligen att resultutet måste bli en avvisande hållning gentemot kravet att låta famiHer, i vilka mannen är ensam försörjare, fä bidrug som åtminstone når upp till sociulhjälpsnivä? För vår del unser vi detta uteslutet. Vi kan inte godkänna en sådun ordning.

Herr tulmun! Jug skulle kunnu anföru ytterligare synpunkter till de enskilda delarna i de till denna fråga fogude reserv.utionernu. Det jug anfört kanske täcker det väsentligaste i det här sammanhanget. Jag vill då uvslutu dettu kortu unförande med att yrka bifall till de av herr Lorentzon avgivna reservationerna som foguts till utskottets betänkunde nr 3, nämUgen reservutionen 3 vid utskottets hemställun under punkten 4 mom. 4, reservutionen 7 vid utskottets hemställan under punkten 4 mom. 9, reservationen 11 vid utskottets hemställan under punkten 4 mom. 13, reservationen 12 vid utskottets hemställun under punkten 4 mom. 14 och reservutionen 17 vid utskottets hemställun under punkten 4 mom. 23 under fömtsättning av riksdagens bifall till reservationerna 7, 11 och 12 samt reservutionen 22 vid utskottets hemställun under punkten 8 mom 1.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

47

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

48

Herr ROMANUS (fp);

Herr tulman! Jag skall be att få sägu någru ord i frågun om orgunisutionsförmedlingen som behundlus i reservutionen 2. Som bekunt hur riksdugen tidigure behundlut frågun om mun skull tUlåtu förmedling av korttidsvikuriut på kontorsområdet vid sidun om den ullmännu urbetsförmedlingen, och då hur en stor del uv riksdugens ledumöter hävdut meningen, utt en sådun förmedling bör tUlåtus även i förvärvssyfte, för enskildu skrivbyråen

Den frågun tas inte upp i den motion som nu är aktueU. Nu gäller det vUku principer som skull föHus när mun bevidur tillstånd till orgunisutionsförmedling, vilket ju fortfurunde är möjligt.

I en motion hur fru Kristensson, fm Nilsson i Kristiunstud och jug tugit upp vissu av de uttulunden som görs i stutsverkspropositionen på dettu område, och vi hur ungett vår syn på dessu principer.

I propositionen säger inrikesministem att man skull bedömu om det finns behov uv ytterligure organisutionsförmedling. Enligt vår mening är det mycket svårt utt i förväg bedömu humvidu det finns ett sådunt behov. Det vore enligt vär uppfuttning riktigure utt se det, när en orgunisutionsförmedling på dettu område är i funktion. Finns det inget behov, är det inte troligt utt den kommer utt vuru i funktion särskilt länge.

Men om mun ändå skull göru en sådun bedömning uv behovet uv ytterligure en orgunisutionsförmedling uv kontorsurbetskruft, bör mun kunnu få en viss ledning uv det fuktum, utt det under en född uv år bedrivits s. k. ambulerande skrivbyråverksumhet som anlitats av både enskilda och kommunalu och stutligu kontor. Den hur fungerut bru. Allu hur vurit nöjdu - både kundernu och de unställdu som på dettu sätt fått tUlfälligu urbeten som de hur velut ha. Den verksumheten bör enligt vår mening inte strypus, och i synnerhet bör mun inte göru det innun den aUmänna arbetsförmedUngen kan sköta dessa uppgifter, dvs. ge en sådan förmedling av urbetskruft där mun tur hänsyn till företugets behov och vud vederbörunde person kun kluru uv för uppgifter, så utt det helu pussur ihop.

Ätt förhindru en sådun förmedlingsverksumhet är tUl nuckdel för både kunder och urbetstugure.

Jug skulle viHu läggu till en synpunkt. Tillståndsgivningen bör inte diskrimineru mellun oliku näringsidkure. Mun hur som utskottet frumhäller i sitt betänkunde gett tillstånd till två orgunisutionsförmedlingur på kontorsområdet, en organisation av arbetstagare och en organisation av utövare av s. k. stationär skrivbyråverksamhet.

För undru företug som bedriver stutionär skrivbyråverksumhet är det nuturiigtvis en konkurrensnuckdel om de inte också kun erbjudu sinu kunder vikuriutsförmedling, vilket derus konkurrenter ulltså kun göru.

Det finns också en annan nuckdel. För ullu företug på dettu område är en stor del av arbetet uppdragsverksamhet, och den är helt laglig. Dvs. man får förmedla en kontorist, som hos kunden utför ett i förväg klurt avgränsut uppdrug. Om jug är rätt underrättud, är den verksamheten emellertid då belagd med mervärdeskatt. Organisationsförmedlingen däremot kan tu summu uppdrug som en förmedling uv vikuriut och behöver då, enligt de uppgifter jug hur fått, inte tu ut någon moms. En

skillnud på nästan 18 procent i mervärdeskatt innebär ju en helt orimlig konkurrenssituation för de företag som inte är anslutna till en orgunisution som bedriver orgunisutionsförmedling. De måste ju inriktu sig pä utt buru tu uppdrug som är uvgränsude. För de företug som är unslutnu till en orgunisutionsförmedling gäller däremot utt det ligger i derus intresse utt inte tu uvgränsude uppdrug; då mäste de tu ut moms. Om de i stället tur vikuriutsuppdrag behöver de inte tu ut moms. På dettu sätt motverkus lugens syfte, som är att minska omfattningen uv urbetsförmedling vid sidun uv den ullmännu urbetsförmedlingen.

Det kun inte vuru något sumhällsintresse utt mun snedvrider konkurrensen inom ett viktigt område och därmed försvårur utvecklingen uv en rutionell verksumhet, tUl gugn för både näringsliv och urbetstugure. Jug hoppus utt inrikesministern vill beuktu dennu synpunkt vid sin behundling av unsökningur om tillstånd för orgunisutionsförmedling. Den synpunkten strider såvitt jug kun förstå vurken mot vud utskottet unfört eller vud som står i propositionen.

Man bör också tu hänsyn till, utt möjligheten utt få tillstånd till organisationsförmedling särskilt framhöUs när riksdugen 1970 behundlude frågan om unduntug för förbudet mot urbetsförmedling på kontorsområdet. Då sude inrikesministem själv:

"Om orgunisutioner uv urbetsgivare eller urbetstugure unser utt det finns behov uv en sådun förmedling, står det dem fritt utt efter unmälun till och tUlstånd uv AMS unordnu sädun förmedling kostnudsfritt eller mot självkostnudsersättning. Sädun s. k. orgunisationsförmedling'förekommer redan i inte obetydlig utsträckning på kontorsområdet. Det verkar som om detta alternativ, som erbjuder samma möjligheter tiU service som den vinstsyftunde förmedlingen, hur glömts bort i den ullmännu debutten. Jug vill därför fästa kummurens uppmärksumhet på utt den möjligheten föreligger, om det nu unses så ungeläget utt söku bibehållu någon form uv dylik verksumhet."

Inrikesministern sude också: "Om vi skulle behövu någonting uv den formen," - ulltså vikuriatsfömiedling -" och om det föreligger ett stort intresse härför, vad är det dä som hindrar att företagen gär samman och bildåren sådun förmedling utun vinstsyfte? Den möjligheten finns ju, och därför tror jug utt de företug som unser utt det är nödvändigt för utt det helu skull fungeru kan hu uniedning övervägu om man inte kun lösu dettu i en luglig form."

Dettu sude ulltsä inrikesministern när mun behundlude frågun om förbud mot arbetsförmedling för enskilda företag. Detta måste naturligtvis finnas med när man bedömer om företag, som nu har slutit sig summun och begär utt få bedrivu sådun förmedling, skull få tillstånd. Inrikesministern hur givit det intrycket att det vur gunsku lätt utt få tUlstånd för orgunisationsförmedling.

Herr tulmun! Jug ber att få yrka bifall till reservationen 2 som ansluter sig till tankegångurnu i motionen 1405.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Under dettu unförande övertog herr talmannen ledningen av kummurens förhundlingar.

4 Riksdagens protokoll 1972. Nr 49

49

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

50

Herr JOHANSSON i Simrishamn (s);

Herr tulmun! Arbetsmurknudspolitiken är en centrul frågu. Den omfuttus med stort intresse och är uv uvgörunde betydelse för utvecklingen i sumhället. Det bekräftus också uv den sutsning som propositionen ger uttryck för, och det noterur jug med tillfredsställelse. För övrigt ber jug utt fä instämmu i det inlägg som herr Fugeriund tidigure i dug hur gjort. Jug skull därefter gå över till utt i korthet kommenteru någru uv de reservutioner som är fogude till utskottets betänkunde.

Reservutionen 2 gäller prövningsförfurundet i frågu om orgunisutions rätt att bedriva förmedling uv kontorsurbetskruft, vilket herr Romunus här hur utvecklut ytterligure synpunkter på. Det yrkus i dennu reservution utt sådun rätt skull medgivus orgunisution utun prövning ur urbetsmurk-nudssynpunkt. Vidure unförs det utt något behov uv en på förhund gjord behovsprövning ej föreligger inom dettu område. Frågun hur tidigure vid oliku tillfällen behundluts uv riksdugen, och en utredning hur också sysslut med den. Dennu utredning hude en ullsidig summunsättning och täckte väl in de oliku intresseområdena. Utredningsförslaget jämte remissyttrunden hur redovisuts i propositionen, och i ullt väsentligt biträder depurtementschefen utredningens förslug i frågun.

Med utgångspunkt i att huvudunsvuret för förmedlingsverksamheten på hela urbetsmurknuden enligt utskottsmujoriteten bör vilu på den offentligu urbetsförmedlingen är det helt nuturligt utt prövning och tUlståndsgivning bör ske hos AMS. För utt vi skull kunnu förverkligu den umbition vi hur för vår urbetsmurknudspolitik är det nödvändigt med ett sumlut grepp om tillgången på urbetstillfällen och utbudet uv urbetskruft. Den busorgunisution som den offentligu urbetsförmedlingen förfogur över hur förutsättningar att klara dessu uppgifter. Frågun om utökning uv tUlståndsgivningen tUl fleru orgunisutioner och verksumhetsomräden unkommer det på AMS och i sistu hund Kungl. Muj;t att avgöra på gmndvul uv de principer stutsmukternu fustställt. Utskottsmajoriteten finner denna linje vara riktig och ansluter sig till den.

Reservationen 3 bygger på motionen 764, där det riktas kritik mot 4 § urbetsmurknudskungörelsen, vilken är den grundbestämmelse som reglerur urbetsförmedlingsverksumheten. Mun vill också hu ett stopp för fortsutt förmedling uv urbetskruft till företug med onormult hög personulomsättning. Bådu frågornu är föremål för Kungl. Muj:ts uppmärksamhet; de har anmälts i statsverkspropositionen. Vad beträffar 4 § urbetsmurknudskungörelsen är den utredning som skuU tUlsättus initierud UV riksdugen genom beslut förru året. Både motionärernu och reservunten frumhäller betydelsen uv en vidgud informution till de urbetssökunde om förhållundenu på de urbetsplutser som erbjuds. Vikten uv en ullsidig information från förmedlingens sida i dessa hänseenden har kraftigt understmkits uv stutsmakterna vid olika tUlfällen under senare år, och även detta önskemål är därför redan tillgodosett. Av dessu skäl anser utskottsmujoriteten någru ytteriigure initiativ från riksdugen med uniedning UV ifrågavarande motion inte varu motiverude.

Reservutionen 7 uvser storieken uv gmndbidrug och truktuments-belopp vid urbetsmurknudsutbildning. Det skull inte bestridus utt utbild-ningsbidrugens nivå kun diskuteras. Propositionens förslag innebär emel-

lertid en rad förbättringar. Låt mig nämna en höjning av gmndbidruget med 50 kronor. Burnbidruget höjs med 20 kronor till 120 kronor, vilket betyder en fördubbling i jämförelse med nivån för två år sedun. Bostudstilläggen för inuckorderingsmm vid utbildning utom hemorten höjs med 50 kronor för elever vid omskolningscentru i ortsgrupp 4 och med 25 kronor i ortsgrupp 5. Dessu reformer kostur 16 midoner kronor. Den i motionen begärdu ytterligure höjningen skulle kostu i det närmuste dubbelt så mycket. Skall man ta ett sådant steg, måste kostnaden härför vägas mot andra reformer på arbetsmurknudsområdet, exempelvis det förbättrude stödet tUl hulvskyddud sysselsättning, som är en mycket viktig reform i årets urbetsmurknudsbudget. Det finns ingen uvvisunde hållning hos oss inom utskottsmajoriteten, men det är ulltid frågu om en uwägning. Det hur också uviseruts en utredning om urbetsmurknuds-utbildningen, och jag förutsätter att den även kommer utt omfuttu utbildningsbidrugens storiek.

I frågu om reservutionen 8 ungående vurdesäkring uv gmndbidruget skull det uppmärksummus utt dettu bidrug utgår till ullu deltugure i urbetsniurknudsutbildningen och utgör en uv de tungu komponenternu i UtbUdningsbidruget kostnudsmässigt. Vi hur inom utskottsmujoriteten unsett att bidrugets storiek liksom hittills bör fustställus uv stutsmukternu från full till full med uwägning mot andra reformbehov. Det är en fråga om utrymme i budgeten.

När det gäller reservutionen 9 beträffunde inkomstprövning uv UtbUdningsbidrugen råder ingu delude meningur om utt förbättringar uv UtbUdningsbidrugen är önskvärda. Men möjligheternu begränsus ju uv sumhällsekonomisku skäl. Dettu måste mun uUtid tu hänsyn till vid den bedömning som görs, och mun måste också göru en uwägning mot andru reformer. Den reform det är fråga om kostur minst 10 midoner kronor, men vurken motionären eller reservunternu hur begärt medel för dennu kostnudsökning och inte heller omdisponeringur uv medel.

Till herr Ekinge viU jug sägu utt vud som föreslås i reservutionen 10 ungående studiemedelsberättigud utbUdning skulle medföru en fördubbling av kostnaderna frän 10 midoner till 20 midoner kronor, och det är en gunsku stor kostnadsökning. Den skiUnad som förekommer i de oliku bidragssystemen skapar helt naturhgt besvärande awägningsproblem. Den bärunde och vägledunde principen för bidrugssystenien är utt möjliggöra studier för den som av oliku skäl önskur utbUdning. Men sedun bidrugen införts hur de unpassats till de berättigude krav som rests. Jag vill erinra om att frågor om studiefinunsiering inom vuxenutbildningen för närvurunde utreds UV SVUX och utt beträffande urbetsniurknudsutbildningen depurtementschefen i proposition hur uviserut en utredning där även dessu frågor kommer utt prövus. Vi hur uniedning utt uwuktu dessu utredningur.

I frågu om reservutionen 11 om utbildningsbidrug vid uppehåll i studier kun sägus utt om de berördu gmpperna får svårigheter, skall i första hand förmedlingen sätta in hjälp med utt skuffu ferieurbete. Dettu utbildningsbidrug är ju buserut på 10 månader per år, och givetvis kun problem uppstå, men det finns oliku sätt utt lösu dem; sumhället förfogur över medel som ger möjlighet till dettu. Det får bli avvägning och bedömning från full till full.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Vad beträffar reservationen 12 om muximering uv utbUdningsbidrugen är det helt nuturligt utt det kun uppstå problem och besvärligheter. Men även härvidlug finns vägur och möjligheter unvisude utt lösu problemen på annat sätt än som anges i reservutionen. Det kun här nämnus att man t ex. via bostads- och famiHepolitiken kan lämna erforderiigt bidrug.

I vpk-motionen om urbetsförmedlingens roll vid uvstängning påstås utt arbetsförmedUngen avstänger arbetssökande kassamedlemmar. Detta är helt felaktigt; det går inte till på det sättet. Arbetsförmedlingen är det offentliga kontrollorganet som har att bevaka och erbjuda de arbetstillfällen som finns samt se till utt regler och studgur som uppställts uv kussuns styrelse efterlevs. Om tveksumhet föreligger händer buru det utt urbetsförmedlingen lämnur uppgift om vud som förekommit vid den aktuella arbetsanvisningen och hemställer om bedömning och prövning uv frågun. Det skull också erinrus om utt i sista hand har man möjligheter att få frågan vidare prövad i högstu instuns.

KSA-utredningens förslug föreligger, och depurtementschefen hur ju uviserut utt 1973 års riksdag kommer utt få tu ställning till suken. Det finns uniedning förmodu utt även dessu frågor då blir föremål för behundling.

Herr tulmun! Jug yrkur bifuU tUl utskottets hemställun.

52

Herr ROMANUS (fp) kort genmäle:

Herr tulmun! Herr Johunsson i Simrishumn hänvisude till tidigure utredningsverksumhet på området, och det kun nuturligtvis varu befogut. Men då måste mun väl också kommu ihåg utt den utredning som frumför allt sysslade med förmedlingen på kontorsområdet, 1966 års utredning, underströk behovet uv förmedlingur vid sidun uv arbetsförmedlingen och påpekude att de här skrivbyråerna som finns, och som hur unlituts i stor utsträckning även uv stutligu kontor, hur fyllt sin uppgift väl.

Sedun sude herr Johunsson att arbetsförmedlingen har en basorganisu-tion som kan klara det hän Ja, jug undrur det. Herr johunsson kun ju frågu kundernu, kontoren, som behöver tillfällig personul när den ordinurie personalen har blivit sjuk eller för tillfälligu urbetstoppur, om de anser att arbetsförmedlingen klarar denna tillfälliga förmedling väl. Jag tror inte att man anser det, och det är väl en av orsukerna till utt mun sä länge hur unlitut just dessu skrivbyråer.

Jug skull pussu på utt ställa en fråga till inrikesministern, eftersom han nu har kommit in i kummuren igen. Jug sude tidigure utt tillståndsgivningen här inte bör diskriminera vissa näringsidkare. Det är ju så, som utskottet har framhållit, att mun givit tillstånd till en orgunisution för stutionäru byråer på området, och då kommer nuturligtvis undru byråer på tvä sätt i underläge. För det förstu kun de inte erbjudu sinu kunder vikuriutsförmedling, vilket den här orgunisutionens medlenimur kun. För det undru är det sä, har det sugts mig, utt när de byråer som inte tillhör den nämndu orgunisutionen tur uppdrug - vilket de kun göru helt lugligt — blir dessu momsbelugdu, medun organisationsförmedlingen kun tu summu jobb och unse att det är vikariat, varför moms inte behöver tas ut.

Jug buru undrur om inrikesministern håller med mig när jug säger utt det vid tillståndsgivningen är önskvärt utt mun inte diskriminerur på dettu

sätt, och jug vill frågu om inrikesministern kommer utt beuktu den synpunkten vid den fortsatta tillståndsgivningen t. ex. på kontorsområdet.

Herr EKINGE (fp) kort genmäle:

Herr talmun! Herr Johunsson i Simrishamn refererade i stort sett propositionens skrivning, och hans inlägg skulle därför kanske i och för sig inte förunledu något ytterligure genmäle från min sidu. Men eftersom herr Johunsson upprepude en del synpunkter som jug kommenterude i mitt förstu inlägg bör jug måhändu ånyo frumhållu vud jug där sade.

Vad beträffur värdesäkringen av grundbidraget måste det enligt min mening vuru ungeläget utt se till utt de här gruppernu inte kommer i ett sämre läge än undru. Vi hur, som jug nämnde, värdesäkring pä t. ex. folkpensioneringens område. Det här bidruget är nuturiigtvis känsligt för olika höjningur i prisnivån och på unnut sätt, och därför menur vi utt det är en rimlig kostnud som mun får tu i dettu summunhung.

När det gäller inkomstprövningen mot mukes inkomst, som vi också tidigure tulut om, vill jug buru erinru om vud jug sade, nämligen att vi är medvetna om utt en fullständig ändring uv kostnudsskäl inte kan görus på en gång. Vi föreslår därför utt reduceringen uv bidruget slopus i etupper; Dettu bör vuru med i bedömningen när mun fortsätter med det, som jug tycker, något stutisku resonemunget om kostnudstäckningen. I det summunhunget vill jug också upprepu utt vi ju på AMS hur fått progrumbudgetering, och det måste också ställa de ekonomiska frågomu i en något unnun belysning än när man tular om de sedvunligu mycket låsta budgetprogrammeringurnu.

Herr talmun! Jug unser mig inte hu nägru skäl utt inte fusthålla vid det bifuUsyrkunde jug tidigure ställde, och jug hur inte heller i debutten funnit någru vägunde skäl mot den skrivning vi gjort i våru reservutioner.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle:

Herr tulmun! Jug vUl sägu till herr Ekinge, utt när det gäller värdesäkringen är det ju fråga om en kostnad, och där blir det en bedömning från budgetsynpunkt. Syftet med utbUdningsbidruget är utt täcku ett inkomstbortfull, och om det inte skulle räcku till eller om det föreligger unnun uniedning härför, så får vi pröva andru vägar och metoder.

Den utredning som är aviserad kommer ocksä att ta upp dessu frågor. Den utveckling som pågår i sumhället på dettu område nödvändiggör utt vi med uppmärksumhet föHer de frågomu. Ansvurigu myndigheter och regeringen hur ju också visut både intresse och unsvur för dem.

TiU herr Romunus vUl jug sägu utt vi ju förra året förde en ingående debatt om skrivbyråerna, och dä hude vi tillfälle utt göru bedömningur och värderingur med hänsyn tagen till de totulu urbetsmurknudspolitisku aspekterna. Jug tänker här pä behovet uv utt sammanföra utbud och efterfrågan av urbetskraft, de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som satts in frän samhällets sida och som förverkligas genom AMS samt nödvändigheten av att ha en överblick över helu området.

Den utredning som jag åberopade avlämnade sitt betänkande den 25

53

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

uugusti 1971. Den hur letts uv överdirektör Bertil Rehnberg i urbetsmarknadsstyrelsen, och i utredningen hur ingått representunter för urbetsmurknudens purter. Detta finns redovisat i föreliggande handlingan Och såvitt jag kunnat bedöma har man i utredningen kommit frum tiU utt om det föreligger behov däruv, så kommer frågun om tillstånd utt prövus. Men den prövningen kommer utt bU mycket restriktiv, vilket jag också finner helt naturligt.

Slutligen vill jag säga till herr Romunus utt urbetsförmedlingen naturligtvis blir vud vi gör den till. Den är i sin orgunisutorisku uppbyggnud rustad för att tu sig an dessa uppgifter. Det är ingenting som hindrar utt mun till urbetsförmedlingen unmäler vilku urbetsuppgifter man vUl ha och vilken tid man står tUl förfogande. Det fungerar mycket bru inom undru yrkesområden, exempelvis när det gäller stuveri- och lossningsurbete. Jug hur erfurenheter av det. Och här är principernu ju desummu.

54

Herr MÖLLER i Göteborg (fp):

Herr tulmun! Kvinnornu är på fleru sätt diskriminerude i vårt sumhälle. Oliku bestämmelser, och inte minst helu det nät av sedvunor och slentriuntänkunde som finns, håller kvinnornu nere och berövar dem som gmpp jämlikheten. Dettu gäller både inom och utom arbetslivet. Därför är det på sin plats att vi speciellt ser på kvinnornas situution i dennu debutt, som ju gäller urbetsmurknudspolitiken och urbetslivets sätt utt fungera.

Vi kun först betruktu untulet kvinnor i beredskupsurbeten. I junuuri i år funns det enligt AMS totalt 37 224 personer - män och kvinnor - i sådunu urbeten. Av dessu vur 35 155 män och buru 2 069 kvinnor. Dessu proportioner visur utt mun inte tillräckligt lyckuts stödju kvinnornu med beredskupsurbeten. Knuppt 6 procent gick till kvinnor, 94 procent till män.

Mun kun också se på ökningstalen. Medan antalet män i beredskupsurbeten ökut från i mnt tul 16 000 i junuuri 1971 till ungefär 35 000 i januari 1972 har antalet kvinnor i beredskapsarbeten under summu tid ökut från 400 till ungefär 2 100 — en ökning med 19 000 för män och med endust 1 700 för kvinnor. Som sägs i reservutionen 18 uv herr Eriksson i Ärviku m. fl. med uniedning uv två folkpurtimotioner behövs det ett större urvul uv oliku typer uv beredskupsurbeten. De sutsningur som på dettu område gjorts inom exempelvis sociulvården och servicesektorn hur i ullmänhet vurit tämligen små. Sutsningurnu hur gällt byggnudsurbeten, unläggningsurbeten och liknunde. De är i och för sig mycket bru, men de skulle behöva kompletteras med sådana arbeten som kvinnorna, beroende på sin utbildning och sina tidigare arbeten, mest efterfrågar.

1 motion nr 380 ställde jug en unnun frågu, nämligen vurför kvinnornu i så liten utsträckning registrerar sig vid arbetsförmedlingarna. Enligt arbetsmurknudsundersökningumu är det 80 procent uv de urbetslösu männen som registrerur sig vid urbetsförmedlingurnu, medan det baru är 40-45 procent uv de urbetslösu kvinnornu som gör det - dessu siffror gäller för junuuri och murs i år. Dennu storu skillnud kan delvis bero på att kvinnorna inte är försäkrade i samma utsträckning som männen; ett villkor för att få försäkringsersättning är att mun registrerur sig. Men det

kun inte vuru helu sunningen, eftersom tre därdedelur uv kvinnornu som är urbetslösu är försäkrude vid förmedlingurna. Orsaken måste vara att tilltron till att arbetsförmedlingarna skaffar arbete åt breda grupper av kvinnor är mindre än bland männen. Detta är en parallell till att sutsningen på beredskupsurbeten för kvinnor faktiskt varit så liten i jämförelse med satsningen på beredskupsurbeten för män. Det måste då varu mycket angeläget att mun, som föreslås i reservution nr 1, förstärker urbetsförmedlingurnu personellt så utt de bättre kun hjälpu eftersuttu grupper såsom kvmnornu och utt mun, som föreslås i reservution nr 4, ser till utt den interiokala arbetsförmedlingen fungerar väl här i landet.

Bakom dessa förhållunden ligger nuturligtvis den totulu urbetslöshetssituutionen. Det sägs iblund att "fuktu spurkur". Det var fuktu som spurkude på regeringen på grund uv den ekonomisku politik som bedrevs, inte minst i fjol, då urbetslösheten ökude, då tillväxten minskude, och då man på hösten avslog oppositionens konjunkturpaket, som skulle hu givit fleru människor urbeten. Mun fick vid årets slut 73 000 arbetslösa mot 44 000 vid föregående årsskifte.

Om man studerur den totulu kvinnourbetslöshetens utveckling finner man utt den är ett strukturproblem, och ett mycket uUvarligt sådant. Äv AMS:s Ärbetsmarknudsstutistik nr 2 i år kun mun se utt untulet vid arbetsförmedUngen anmälda arbetslösu kvinnor — jug unvänder helu tiden murssiffrornu - vur i runt tul 5 000 år 1956, 5 000 år 1960, 5 000 år 1964, 10 000 år 1968, 16 000 år 1971 och 24 000 år 1972. Kvinnourbetslösheten är ulltså inte buru ett konjunkturproblem utun hur under de senuste åren också ökut vid år med godu konjunkturer såsom 1968. Den är ett strukturellt problem, som vi ullvurligt måste gripu oss un med. Då är det, i en sådun situution som vi hur just nu och hude i fjol, verkligen viktigt utt urbetsförmedling och beredskupsurbeten fungerur på dennu viktigu sektor.

Om mun tittur på storstudslänen finner mun, utt åren 1956—1970 hur siffrornu för untulet urbetslösu kvinnor vurit 1 000 å 2 000 men i dol gått upp fill 3 000 och i år till 7 000 - det gäller fortfurunde murssiffror. I skogslänen är det ungefur likudunt; de hur vurit 1 000 å 3 000 men i fjol gätt upp till 6 000 och i är till 8 000 i mnda tal. I de övriga länen har de varit 1 000 å 4 000 men i dol gått upp tiU 7 000 och i år till 10 000 arbetslösa kvinnon Bilden är alltså likartad vad beträffar de storu regionulu grupperingurna ute i lundet.

Det är också vUctigt utt konstutera, vilket herr Eriksson i Arvika underströk, utt hela den ökning uv urbetslösheten som vi huft på ett år består i en ökning uv urbetslösheten för kvinnor och för ungdomur. Dettu måste vuru ett ullvurligt memento, ett bjudunde kruv utt göru mycket för dessu hårt drubbude gmppen

Inrikesministern sude nyss utt vi behöver "en optimistisk stämning". Han menade att siffrorna nu ändå pekar på en viss förbättring, och det bör i så fall understrykus. Men vud vi frumför ullt behöver är ju optimistisku fuktu, och då kun man inte bara se till en liten ändringstendens utan mun måste ju också se på den högu nivå som urbetslösheten ligger på. Ett verkligt uUvarligt beklagande är förstås på sin pluts uv ullu politiker. Ännurs blir ju resonemunget mer uv typen: Se båten läcker inte lika mycket som förr, vad glada vi kan bli. Det bästa är förstås att man

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

55

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

har en båt som inte läcker alls, att man har en ekonomisk politik som ger en mycket mycket låg arbetslöshet.

Kvinnoma skuUe komma i centrum mycket mer genom de åtgärder som föreslås i de tre reservationer jag berört.

Motionen 1391, beträffande vilken jug inte delur utskottefs ståndpunkt, diskuterur jug inte i dug utun jug återkommer nästa år, så utt vi kun förkortu debutten nu.

Låt mig tUl slut bura säga att när man ser på kvinnornas problem på arbetsmarknaden och mera sammanfattningsvis vUl skapa sig och andra en bild uv läget finner vi en bru bild i den "Kontentu, Meddelunde frun arbetsmarknadens kvinnonämnd" - sammansatt av representanter för SAF, LO och TCO — som kom ut i december 1971. Där finns en bild som kun illustreru den faktiska situationen för många kvinnor. Frumför en dörr står en kvinna. På denna dörr står det ARBETSLIVET, som det ulltså gäller att träda in i för första gången eller att trädu tillbaka tUl. Det finns två handtag på dörren, ett placerat på vanligt sätt och bredvid det står en skylt FÖR MÄN, och ett mycket högt plucerut hundtug vid vilket det står FÖR KVINNOR och som mun behöver en stor trupp för att möjligen kunna nå upp tUl.

Herr talman, den bilden sammanfattar den faktiska situation vi har på det här området för kvinnornu, och det är mot den bukgrunden som jug yrkur bifull till reservutionerna 1,4 och 18.

Herr JOHANSSON i Simrishamn (s) kort genmäle:

Herr tulmun! Jag vill till herr MöUer i Göteborg sägu utt vi skuU uppmärksummu utt beredskupsurbetenu rent ullmänt hur bl. u. till uppgift utt göru sumhällenu lokaliseringsvänliga. De har blivit med andra ord marknadsunpussude, med avtulsenUg lön och Uknunde. I princip står de öppnu för såväl munligu som kvinnligu arbetssökunde. Vud som begränsur ur UV helt nuturligu skäl vissa andru bestämmelser.

Här äberopus de högu urbetslöshetssiffrornu. När mun gör en bedömning utifrån dettu skuU mun inte glömmu bort att i dem inryms också ett uttryck för den stigunde umbition som vi hur när det gäller urbetsmurk-nadspolitiken. Genom särskildu åtgärder gick urbetsmurknudsmyndig-hetema ut och bjöd kvinnornu utt kommu ut pä urbetsmurknuden. Den skuttereform som regeringen föreslog och som riksdagen antog medverkade också tUl att kvinnorna i större utsträckning än tidigare sökte sig ut på urbetsmurknuden. Då inträffude den lågkonjunktur, som dess bättre nu ser ut utt vändu så utt vi är på väg uppåt igen. Det innebär naturligtvis utt situutionen kommer utt bli bättre för kvinnornu på urbetsmurknuden.

56

Herr MÖLLER i Göteborg (fp) kort genmäle:

Herr tulmun! I och för sig vur det inte mycket polemik i det senuste unförundet. Men vud som i dess börian gjorde mig betryckt var, utt herr Johunsson i Simrishumn sude utt beredskupsurbeten ;' princip sfär öppnu både för män och kvinnor. Etf sådunt resonemung förs oftu i sumhället, t. ex. när mun tur bort en tidigure luglig diskriminering och tror utt eftersatta grupper i och med det får en likubehundling. 1 princip kun ett hus vuru öppet för hundikuppude också — men buru om de kun kommu

över trösklurnu och kommu upp för de sju trappstegen in i huset. I princip är det ulltså öppet, men rent fuktiskt kommer en rörelsehindrud inte in så lätt.

På summu sätt måste vi se på urbetsmurknudspolitiken. Vi kommer utt göru fel, om vi inte uppmärksummur utt kvinnornu genom sin utbildning och genom tidigure urbetsuppgifter främst efterfrågar vissa urbeten. Vi måste därför hu även den typen uv beredskupsurbeten, när det är sukligt motiverut. Även om mun inte i princip diskriminerur kommer unnars den fuktisku politiken utt ulltför litet stödju och hjälpu kvinnornu.

Jug nämnde inte ett viktigt fuktum i mitt unförunde. I utskottsmujoritetens skrivning, främst från sociuldemokruternus sidu, påpekus — när det gäller purtimotionen från folkpurtiet om bättre typer uv beredskupsurbeten för oliku grupper, bl. u. kvinnor - utt arbetsmurknudsufbildningen är så viktig "i det långu loppet" och utt storu insutser görs på den punkten. Men som Keynes, en nutionulekonom, skrev en gång: I det långu loppet är vi ullu dödu.

Åtgärderna på lång sikt är mycket väsentligu, men i dagens situation får inte heller de kortsiktiga åtgärderna glömmas bort. När det gäller helu det problem som vi hur diskuterut i dug måste mun därför efterlysu hos regeringen meru bestämdu åtgärder för kvinnornus del.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr JADESTIG (s):

Herr talman! Egentligen hade jag inte tänkt kommu med nägon replik, men herr Möller förunleder mig utt åtminstone inledningsvis göru den lillu reflexionen utt det är betydligt lätture utt vuru teoretiker än utt verkligen försöku utt i det pruktisku livet förverkligu vud mun tulur om. De här frågornu är egentligen inte nyu utun de hur diskuteruts under mångu år. Under de 25 år som jug hur vurit urbetsförmedlure hur just frågun om den kvinnligu urbetskruften stått i centrum för urbetsmurknudspolitiken. Men det vur egentligen inte den frågun som jug hude tänkt tu upp i mitt anförande.

Jag har kunnat konstatera att utskottet har en mycket positiv skrivning när det gäller arbetsmarknadsstyrelsens äskanden om nya dänster. Utskottet konstaterar också att skäl kan anföras i och för sig för ytteriigare personalförstärkningur utöver de 100 nyu dänster som depurtementschefen hur kunnut tillstyrka. Det anförs också i utskottets skrivning utt urbetsmurknudsverket hur tUlförts inte mindre än 500 nyu dänster under de senaste fem budgetåren. Det är nuturligtvis en mycket sturk ökning, och jug måste sägu utt den verkligen hur vurit nödvändig. För den som under mångu år hur urbetut i urbetsförmedlingens fältorgunisution hur ökningen dock inte känts ulltför kruftig. Herr Ekinge sade utt den hude uteblivit, men det är nuturligtvis inte riktigt. Mångu uv dessu nyu dänster hur varit så utt sägu öronmärktu. Argumenteringen hur vurit utt de skulle inrättus för nyu urbetsuppgifter eller för arbetsuppgifter som vid det tillfället hade bedömts som särskilt angelägna eller intressanta. De har i regel också fått en högre lönegradsplacering än vanliga förmedlingsdänster, och man har som någonting naturligt utgått ifrån att innehavurnu helt skull ägnu sig åt de nya utpekade arbetsuppgifterna.

57

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

På dettu sätt hur det tillkommit omställningsinspektörer, uktivitetsin-spektörer och tjänstemän för speciellu uppgifter inom kurs- och omskolningsverksumheten och dessutom tjänstemän för undru kurutiva arbetsuppgifter. De 100 nu aktuella tjänsterna är delvis också öronmärkta — bl. u. för mun in ett resonemung om s. k. anpassningslag.

Tro nu inte att dessu unpussningslug, som hur fått så stor publicitet på grund UV den lyckosummu försöksverksumheten i Y län, är någonting direkt nytt i urbetsmurknudssummunhung! Självu ordet är kunske nytt, men urbetsgrupper med representunter för arbetsförmedlingen, kommunernu och ortens företug hur på många plutser runt om i vårt lund prövuts under fleru år med mycket positivu resultut. I urbetsförmedlingens fältorgunisution hur just dennu arbetsform med utåtriktat arbete bedömts som synnerligen väsentlig och viktig. Men jag tycker det finns skäl att peka på att dessa öronmärkta dänster har inneburit att det har skett en viss uttunning uv befordringsdänsternu inom den egentligu urbetsförmedlingen i vud jug skulle viHu kullu den truditionellu fältorgunisutionen, i den vunligu förmedlingsorgunisutionen, där mun kunske utför ett meru unonymt men därför inte mindre kvalificerat arbete och där arbetsuppgifterna är minst lika krävande. De nytillkomna specialdänsterna har utövat stor dragningskraft på de erfarna arbetsförmedlurnu, som således har sökt sig över till de speciulinriktude tjänsternu, med påföHd utt arbetsförmed-lingspersonulen hur uttunnuts i självu förmedlingsurbetet.

Det är nuturligtvis utmärkt att sådunu speciultjänster finns. Säkerligen är det också bru att orguniseru unpussningslug, men fältorgunisutionen är och måste förbli den primäru och mest angelägna enheten inom förmedlingsorganisutionen. En effektiv fältorgunisution bidrur till en helhetslösning uv de frågor som är väsentligu för den enskildu individen och tillgodoser huns behov uv den service som hun så väl behöver när hun hur problem pä urbetsmurknuden.

Fru Eriksson i Stockholm och jug hur i vår motion 767 berört en delfrågu i fältorgunisutionen, nämligen urbetsvården. Vi hur unfört utt vi önskur en unnun prioritering uv de i stutsverkspropositionen föreslugnu nytillkomnu dänsternu. Vi hur i motionen pekut på de svårigheter som råder på grund uv de personellu bristernu på våru urbetsvårdsexpeditioner och vilku föHder som kun uppstå för urbetssökunde som måste väntu månud efter månud innun de fär nödvändig service.

Jug skall gärnu erkännu utt utskottet hur unsett utt frågun är mycket ungelägen, och vi hur fått en s. k. positiv skrivning. Skrivningen hur utformuts så, utt utskottet utgår från utt mun med nuvurunde personulresurser skull beuktu de problem som motionärernu frumhäller och utt mun skall kunna tillgodose åtminstone de mest ungelägna behoven inom fältorgunisutionens urbetsvård. Det är utt hoppus utt utskottets önskemål uppfylls i den kommunde prioriteringen inom AMS. Herr stutsrådet hur dessutom möjlighet utt skärpu utskottsskrivningen genom utt unföru någru UV hur unförda motiveringar i det kommande regleringsbrevet -hoppas kun mun ju ulltid.

58

Herr EKINGE (fp) kort genmäle:

Herr tulmun! För utt undviku missförstånd vill jug upprepu vud jug sude. Någon ökning av antalet dänster till det direkta förmedlingsarbetet har vi inte fått under de senaste åren. Jag kan i stort sett instämma med herr Jadestig i hans bedömning i övrigt. De öronmärkta dänsterna har kommit, utvecklingen på det område han talade för har skett. Men för utt förtydligu mig ytterligure kun jug sägu utt i proportion till den utveckling som ägt mm på arbetsmarknaden har någon ökning i det direkta förmedlingsarbetet inte skett!

Jug kun, herr talman, till sist buru beklugu, utt vi inte heller i är kommer utt fä någon förstärkning i det direktu förmedlingsurbetet.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr ERIKSSON i Bäckmora (c):

Herr talmun! Till inrikesutskottets betänkunde nr 3 finns fogud reservutionen 20, som upptur de yrkunden som frumställts i motionen 588. I dennu motion hemställes om utt stutsbidrug må kunnu utgä till kommuner, som i form uv stutskommunulu beredskupsurbeten eller på unnut lämpligt sätt uppför lokuler för huntverks-, industri- och serviceföretug i syfte utt främju en utveckling uv lokul service sumt näringslivets tillväxt i kommunen, innebärunde större vulmöjligheter och en rikure tillgång på urbetstillfällen.

Dennu frågu och tunke är inte ny. Före 1965 funns i det regionulpolitisku stödet inslug uv dennu form och under 1960-tulet uppfördes på oliku plutser i lundet verkstudshus som beredskupsurbete eller på unnut lämpligt sätt under medverkun från statens sidu. Enligt gjordu undersökningur visur erfurenheternu från dennu verksumhet på godu resultut, och därför menur vi motionärer, utt det föreligger sturku skäl utt genom en större insuts från stutens sidu, frumför ullt genom urbetsmurknudsverket, öku dennu verksumhet.

På mångu orter, frumför ullt i inlundskommunernu i Norriund, råder ju en näru nog permunent undersysselsättning trots ullu urbetsmurknudspolitisku insutser. Det finns därför uniedning undersöka vade möjlighet att skapa nyu urbetstillfällen som inte bara har kortsiktiga verkningar utan även på sikt ger urbete. Kommunerna är öppnu för vurie tänkbur lösning, och en vidureutveckling uv de stödåtgärder i form uv stutskommunulu beredskupsurbeten som nu i huvudsuk är begränsude till företugsumhet för lokul service vore utt stutsbidrug även kunde utgä till kommunen i form av sådana beredskupsarbeten för uppförande av lokuler för hantverks-, industri- och serviceföretag uv typen hantverkshus.

Utskottsmujoriteten hur uvstyrkt en sädun lösning med den något underligu motiveringen utt det skulle bli en form uv regionulpolitiskt stöd som skulle komma utt konkurreru med nu unvändu stödformer. Det är väl ändå utt dra litet felaktigu slutsatser. Såväl motionärer som reservunter ser de här föreslugnu insutsernu som en komplettering uv de stödåtgärder som nu förekommer. På mångu orter finns behov uv sådunu lokuler men de suknus i dug. På undru orter ur näringslivets lokulbestånd till viss del ålderstiget, och i mångu full uppfyller det inte dugens kruv på sunitäru förhållunden och mlHöns utformning. Genom suneringur, omläggning uv trufikleder och utbyggnuder för nyu behov kommer mångu företugure utt

59

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

ställus utun lokuler. Jug vågur vittnu om, utt kommunernu hur ett betydunde intresse av att i sin planering och serviceverksamhet bidra till en förbättring uv dessu förhållunden. Genom utt skupu ett differentierut näringsliv som dels ger ökud vulfrihet i sysselsättningen, dels ger en ökud service till kommuninvånurnu tUlför mun orten en betydunde trivselfaktor. Allmänt sett bör det åtminstone i begränsad omfattning Ugga inom kommunernas kompetensområde utt urbetu i en sådan rUctning.

Utskottsmujoriteten unför vidure i sin motivering utt ett sådunt urrungemung som här föreslugits inte skulle fullu inom den kommunulu kompetensen. Jag skall kanske inte tu upp det till diskussion, men om dyliku projekt tangerar gränsen för det kommunala kompetensområdet kan ärenden av den naturen prövas uv Kungl. Muj;t i vurje särskilt full.

Herr tulmun! Med dessu ord ber jug utt få yrku bifull till reservutionen 20 UV herr Eriksson i Ärviku m. fl.

60

Herr GERNANDT (c);

Herr tulmun! Jug är ledsen över utt det jug hur utt säga så här i slutet av debatten konimer att ta litet tid.

Flera talare har sagt att vi behöver sättu till ullu klutur för utt hjälpu upp urbetsmurknudssituutionen och jug skull försöku bidra med min lilla klut. Den konjunkturutveckling som en del betruktur som blivunde positiv gunsku snurt, vågur inte jug betruktu som så positiv med hänsyn till den sturka konkurrens från olika håll i omvärlden som vi kommer utt få kännu på. Konkurrensen kommer från två oliku håll. Dels är det från öster, Jupun, Kinu och undru länder, som hur mussproduktion uv billigu vuror, dels från väster - Ameriku - som hur signulerut utt mun tänker försöku hållu murknuden genom nyu uniku produkter i kortu snubbu tillverkningsserier men med nyhetsvärde för världsmurknuden. På så vis kun mun konkurrera, kanske parallellt också med massproduktion.

En hel rad epokgörande uppfinnarinsatser lade grunden till de nuvarunde svensku exportindustriernu. Men vissu indikutioner tyder på utt den funtusifullhet och skupurkruft som verkude på den tiden numeru inte lämnur så väsentligu bidrug till den svensku industriutvecklingen. Sedan mångu år upplever vi tyvärr en minskning uv det årligu untulet putentunsökningur från i Sverige bosuttu uppfinnure sumtidigt som untulet unsökningur från utländsku uppfinnure fortsätter utt stigu. Sverige har tidigare varit ett av de mest utpräglat uppfinnarproduktiva länderna i världen och har också stått högt i anseende för det, samtidigt som uppfinningarna har givit ett uvsevärt bidrag till vår välståndsutveckling. Det är därför att betrakta som en larmsignal att vi nu har en negativ bytesbuluns i frågu om licenshundel. Vi betulur årligen till utlundet omkring 10 miHoner kronor mer i licensuvgifter än vi självu tur in, och det innebär utt vi i viss' utsträckning tillverkur detuHer med dyrbur urbetskruft och dessutom betulur licenskostnuder för utt få göru det.

1 samma mån som de produktiva insatserna på uppfinnursidun hur minskut hur även de lågförädlunde, truditionellt rävurubaserade exportföretagen kommit i ett allt sämre konkurrensläge. Andra länder kan producera trämassa och stål av hög kvalitet till lägre priser än de svensku företugen. Svensku företug inom oliku brunscher försöker i dettu läge utt

uppnå konkurrensjämvikt genom rutionulisering, omstrukturering m. m. Purullellt med det knyts storu förhoppningur till den pågående forsknings-verksumheten för utt genom den erhållu nyu lösningur uv näringslivets problem. Men det hur ullt tydligure frumkommit utt forskningen — för utt över huvud tuget få någon rimlig sumhällspolitisk verkun — måste kompletterus med en specifik behovsinriktud innovutionsuktivitet, som inte kun direkt rubricerus som forskning utan som snurust fuller under vud vi brukur kullu för uppfinnurverksumhet. När jag nu unvänder orden innovution, kreutivitet m. m. så är det för utt det är modernu ord, men som vi vet betyder innovution uppfinnurverksumhet och kreutivitet betyder skupurverksumhet, skupurförmågu.

De mycket skickligu och kunnigu personer som sysslur med exempelvis grundforskning är uv fleru skäl sällun de innovutörer som behövs för utt ge näringslivet lämpligu tillverkningsobjekt. Dessu forskure är redan från böriun mycket receptivu människor, de hur huft lätt utt läru, de hur skuffut sig mycket godu och värdefuUu kunskuper, men de ur sällan skapande, kreativa. Grundforskningen är som regel hårt specialiserad i smala fält inom vetenskapen, medun de mest intressuntu innovutionsupp-slugen tillkommer genom en kombinution uv vetunde från helt skildu fält. Forskningens såväl inre som yttre effektivitet är dessutom förhällundevis låg. Jug vågur ulltså påstå utt den verksumheten hur låg verkningsgrud. Den yttre effektiviteten ger inte heller så stort utbyte, men den skulle kunna höjus om innovutörer på ett tidigt studium kunde ges möjligheter utt samverka med forskarna.

I nuläget hur vi i Sverige en situution där både sumhälle och näringsliv satsar betydande belopp på forskningen, medan satsningen på uppfinnurverksumhet är så obetydlig utt den knuppust kommer frum i stutistiken. Det råder därför inget tvivel om utt här finns en mycket kruftig obuluns mellun vad som sutsus på forskning och vud som sutsus på uppfinnurverksumhet, en obulans som ulltså leder till utt forskningen i dug snurust blir en kostnudsbelustning när den i stället kunde och borde vuru en lönsum investering. Det är kunske hårt sugt om forskningen, men vi hur ju gjort forskningen till ett honnörsbegrepp som vi gär och tror på men av vilken vi kunske inte riktigt får ut vud vi hur hopputs.

Skulle man i stället försöka uttrycku det här positivt sä kun mun påpeku utt den hittills inte systemutiskt nyttiggjordu uppfinnurverksum-heten får unses vuru en ny oförbmkud resurs till fortsutt och eventuellt ökud välståndsutveckling i värt lund. Att för vårt lunds industri konkurreru på världsmurknuden med lågu försäHningspriser är förhällundevis svårt. Hela kedjan av kostnader från råvarorna, transporterna och upp till tillverkningen är ju belastad med de höga lönekostnaderna i vårt land. Däremot bör den svenska industrin framgångsrikt kunna tillföra världsmurknuden nyu uniku industriulster, processer och metoder genom en generösure sutsning på små men innovutionssturku företug.

Det finns inom lundet ätskilligu sådunu för en större ullmänhet okändu företug, som i dug kämpur med stora svårigheter men som har de fruktburu idéernu och uppslugen, vilku med tillgång till riskvilligt kupitul skulle kunnu utvecklus och växu sig sturku - t. o. m. i världskonkurrensen. Frumför ullt finns den tändunde gnistun till en sådun utveckling hos

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

62

uppfinnurna, de tekniskt kreativa personerna som har en mängd radikala uppslag, ofta med mycket lovande framtidsvärde.

Kreativitet betyder i dettu summunhung förmägun utt finnu nyu originellu kombinutioner — gärnu just uv de element som hur tillkommit genom forskning. Ätt i betydligt högre grud än hittills uppmuntru och utnyttju sumhäUets kreutiva begåvningar — inte minst om det tekniska området men även inom undru områden - skulle verkligen vuru något uv en kulturrevolution.

Inom kretsen uv kunnigu och seriösa tekniska nyskapare finns troligen den guldgmva som samhället och näringslivet åter bör förstå att bearbeta. Mun hur uppskuttut utt det finns mellun 10 000 och 20 000 uppfinnurbe-gåvningur i Sverige, som i reuliteten är utestängdu från vurie rimlig möjlighet att utexperimenteru och utvecklu sinu uppfinningur och från möjligheten utt få prövu sin uppfinningsförmåga på ullu de problem som sumhället i dug står inför. Det kan vura en människa vid en svarv, en lantbmkare på sin gård eller nägon vid ett konstmktionsbord uv något slug. De finns överullt i sumhället, och det gäller nu att snarust hittu dem.

I motsuts till forskurnu saknar uppfinnarnu utbildningsmöjligheter unpussude till derus begåvningstyp. I motsuts till forskurnu suknur ocksä de flesta uppfinnure möjligheter utt erhållu uvlönude befuttningur med frihet utt arbeta med sina uppfinningur, med tillgäng till ullu de resurser i frågu om lokuler, medurbeture, instrument etc. som krävs för utt de liksom forskurnu skull kunnu utföru sitt lundsgugneligu urbete.

Som ett förstu steg till utt underlätta verksamheten för landets innovatörer är det uv störstu värde utt mun inrättar något som kun benämnus kollektiva industrihus. Även personer som inte tycker om att unvändu kollektivbegreppet borde kunnu tu dettu uttryck i sin mun och prövu det. Sådunu kollektivu industrihus borde helst finnus i vurie län och fungeru i näru samurbete med företugurföreningurnu och med lundets uppfinnarförening, som har nödig expertis. Dessa kollektiva industrihus - kalla dem gärnu innovutionscentru — som orgunisatoriskt blir något nytt i vårt lund och i våru län, även om äldre ledigu lokaler kun unvändas, bör omfuttu experimentverkstäder för uppfinnure, tillgång till kvulificerud personul för viss rådgivning till uppfinnure rörunde bedömning uv uppfinnuridéer, utveckling och exploutering av uppfinningar, patentskydd och finansieringshjälp m. m. Självfallet kan inte ull nödvändig expertis finnus sumlud i vurie län, utun den lokule rädgivurens funktion blir oftu utt föru uppfinnurens speciella problem vidare till lämplig centralinstans, t. ex. styrelsen för teknisk utveckling.

Det väsentliga är utt uppfinnure med värdefull kreutiv förmågu på dettu sätt får möjlighet utt med verkstudsresurser åstadkomma en fungerunde demonstrutionsmodell. Ifråguvurunde experimentverkstud kun vara någon nedläggningshotad verkstad inom länet, någon verkstad för hundikuppud verkstudspersonul, t. ex. i urbetsvårdens regi, eller en lokul UV annan art, som inte medför så stor extru ekonomisk belustning för sumhället. Bokföring, udministrution m. m. bör ske centrult, och de oliku experimentuvdelningurnu bör endust ge begränsud verkstadstid för respektive försöksprojekt, vilket snarast efter färdigställandet bör utbjudas till lundets industri.

Nägon gör nu kunske invändningen utt det är svårt utt finnu de rättu uppfinnurnu och idéernu, eftersom dennu bedömning kan vura mycket svår att göra, men det beror helt på vUka ledande människor man får att fungera i de kollektiva industrihusen. Med de rättu kunnigu och förstående udministrutörernu där kun urvulet säkerligen bli mycket gott.

Mot dettu invänder mun säkerligen också utt en sådun hjälp till uppfinnure redan finns genom lundets företugurföreningur, men jug vill särskilt betonu utt så långt ifrån ur fullet. Om någon vänder sig till företagarföreningarna med ett objekt för tiUverkning, såsom svetsning eller svarvning, varigenom han kan sysselsätta fem tUl tio personer, får han gärna hjälp med att sätta upp en verkstad, under fömtsättning att han har avsättning för sina produkter. Men om han kommer med en ny idé, som man inte förstår sig på — trots att den kanske t. o. m. kunde leda tiU en världstUlverkning - är det oerhört kärvt och svårt att få hjälp. Men det är just sådana nya utmärkta idéer, som vi måste lära oss att ta vara på, och vi måste vara litet djärvare. De företag som sysslar med sina traditionella produkter är i detta läge, med konjunkturbesvärligheter, investeringsovUja och annat, inte benägna att satsa pengar på nyinvesteringar och på nya produkter utan man försöker utveckla de traditionella produkterna och konkurrera med dem vUket, som jag fömt sade, är oerhört svårt konkurrensmässigt. Hur mycket vi än rationaUserar, t. ex. på kylskåpsområdet, kommer vi sannoUkt ändå att ha världens kanske dyraste kylskåp.

Vidare sägs det att styrelsen för teknisk utveckling sköter denna frågu. Men mun hur där mycket litet ägnut sig åt de enskildu uppfinnarna. För två år sedan var den andel av det av STU totalt utbetalda beloppet som gick tUl uppfinnurstöd 0,4 procent. Förra året var uppfinnurstödet 1 procent uv det totult utbetuldu beloppet.

Jag vill påstå att det ligger mycket uv värde i de här unfördu tunkegångurnu. Jag har tulut med en del företugure om dettu, och vågur påstå utt de är stormförtjustu över möjHgheternu att på dettu sätt kunnu finnu godu uppslug för tillverkning. Därför hur jug uvslutut min motion med förhoppningen utt riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning av möjligheternu utt bättre utnyttju lundets kreutivu personer som en påtuglig produktionsfuktor.

I den hårda konkurrens som kommer utt råda frumöver bör mun inte göru en sådun här sak till nägon sorts politisk debattfrågu och kivus om den, utun här borde ulla som förstår den goda idén i detta samverka tUl att snarast fä en lösning för den sidun uv våru tillverkningsobjektfrågor. Den undru metoden att konkurrera med omvärlden är att automatisera verkstudsindustrin och på det viset med muskinernas hjälp få produkternu frumtugnu säkrure och billigure sumt genom att därigenom kunnu säHu få in vulutu så utt urbetskruften kun uvlönus hyggligt. Den vägen urbetur mun även på, men vi vet utt det går längsumt. Därför, snällu ni, glöm inte bort möjligheten att ta tUl varu också de kreativa människornu. I en hård konkurrens bör vi därför sättu till ullu klutur.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

63

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

64

Herr LEVIN (fp);

Herr talman! Inrikesminister Holmqvist vur i sitt bulanserade anförande väldigt angelägen om att söka leda i bevis att arbetsmurknudsläget hur förbättruts. Till det vill jag som en kommentar bara sägu utt det skulle hu vurit högst unmärkningsvärt, om inte ullu de uv riksdugen sutsude pengurnu hude fått en sådun effekt. Tyvärr tycks det mig inte möjligt utt se liku optimistiskt och positivt på konjunkturläget som sådunt.

Jug delur herr Holmqvists uppfuttning att det psykologiska klimatet är av stor betydelse och utt inte minst ledumöterna av dennu kummure hur skyldighet utt försöku främju ett sådant, vur och en på sin ort. Det vore värdefullt, om de sociuldemokratiska tidningarna med Aftonbladet i spetsen också ville inse att företugen behöver någon stimulans då och då och inte buru hotfullu uttulunden om stegrude skutter och vidgud stutlig dirigering uv näringslivet. Jug är övertygud om att herr Holmqvist skulle kunnu utövu ett mycket hälsosumt inflytunde på en del uv sinu vänner i den sociuldemokrutisku pressen.

Jug tvingus konstuteru, herr tulmun, att inrikesutskottet inte unser de i min motion nr 599 ungivnu skälen för en muximering uv omskolningsbi-drugen vuru uv en sådun tyngd utt yrkundet kun uv utskottet tillstyrkus. Sukfrågun hur jug diskuterut här i kummuren vid tidigure tillfällen, med bl. u. inrikesministern, utt det finns ingen uniedning utt dru i gång en ny debutt i dug. Jag får återkomma vid något meru lugligt tillfälle, ty jug är övertygud om att miHonmllning både kan och bör avvägus på unnat sätt.

Enligt min och, förmodar jag, alla andras åsikt vore det bättre om man på något praktiskt sätt kunde förhindra uppkomsten av arbetslöshet än att med aldrig så ambitiösa eller generösa medel bekämpa redan existerande arbetslöshet. Mot den bakgrunden bör också yrkandet i min motion nr 1389 ses. Jag har i den motionen schablonmässigt föreslagit att mun tar 25 miHoner av AMS-miHarderna och reserverar dem för räntefri utlåning till företag som hur ukutu bekymmer men som bedöms utvecklingsburu. I motionen hur tunken utveckluts närmure. Mitt förslug innebär inget uvsteg - det vill jug betonu - från min grundsyn, innebärunde utt generellu åtgärder uv positiv urt är bäst ägnade utt tryggu en hög sysselsättning, eftersom de medverkur till ett gynnsumt utgångsläge för företugen. Stubilu och vinstgivunde företug är och förblir en bättre garanti för löntuguren och huns tillkämpade stundurd än de statliga företag som drivs efter delvis ideologisku men tyvärr ulltför oftu mycket föriustbringunde riktlinjer.

Det är nu en gång så utt vi lever i ett sumhälle med ett kvurtssociulis-tiskt ekonomiskt system, kurukteriserut uv så mångu bidrug och trunsfereringur utt snart ingen är i stånd att säga vad som är en varas och en tjänsts verkliga kostnad. Eftersom jag lever i ett samhälle där bidragen är en etublerud stödform även inom näringslivet, nämligen då så unses motiverut uv konjunkturpolitisku skäl, hur jug inte tvekut utt förordu en obetydlig sänkning uv omskolningsunsluget och i stället föreslå en unnun sorts sutsning på företugen.

Jug tror nämligen utt mångu för ögonblicket hårt trängdu företug skulle kunnu blomstru på nytt, om de fick en ny sorts och uffärsmässigt beräknut   sumhällsstöd.   Frumför  allt   skulle de berördu löntugurnu då

slippu smärtsumma uppbrott från födelsebygd och hemort.

Man kan säga att förslaget har drug av socialpolitik, och att man kun invändu utt det inte är konkurrensneutrult. Men, herr tulmun, ingenting är heligt på den kommersiellu rännurbunun, och för övrigt finns det godu skäl utt funderu över om inte vår näringsfrihetspolitik ur en smulu untikverud. Utifrån sociulliberal grundsyn har jag t. ex. svårt att acceptera storbolagens bud "Död åt konkurrenten", vars efterlevnad kan ledu till grotesku och inte minst för löntugurnu orimliga konsekvenser. Det skulle föru för långt utt i dettu summunhang unulyseru näringspolitiken. Jug får tUlfälle utt återkommu till den en unnun gång.

Utskottet hävdur nu utt det redun finns oliku stödformer och utt nyu sådanu uviseruts till årets riksdug. Att utskottet på ett så funtusilöst sätt lunkur vidure i gumla och väl upptrumpude AMS-spår finner jug bekymmersumt.

Vi hur redun under årens lopp sutsut enormu belopp på omskolnings-verksumhet, men de grundläggunde problemen hur vi inte kunnut lösu. Jug beklugur utt inte utskottet vågut prövu nyu vägur och inte kunnut vuru med om att genomföra en måttlig ökning av stödet tUl företagen, ett stöd som jug tror skulle hu lett tUl en betydunde minskning uv behovet uv den omskolningsverksumhet som trots ullt endust i renu unduntugsfull för de berördu människornu frumstår som ett önskvärt ulternutiv.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr PERSSON i Stockholm (s):

Herr tulmun! Jag vill i dettu sammanhang ta fram ett par käpphästar som jag har i arbetsmarknadspolitiska sammanhang, inte för att utskottet i sitt förslug orour mig, men på grund uv ett pur motioner och ett Htet vingligt skriveri i ett uvseende från utskottets sidu.

Det är motionen 586 uv herr Bohmun m. fl. där man kräver bättre insutser för förmedling uv dänstemunnubefuttningur, och det är motionen 604 UV herr Wykmun där mun kräver slussningscentruler för nyexuminerude ukademiker och gymnasister för att dessa skaU kunna erhåUa arbete omedelbart efter examen. Båda motionerna avstyrks som väl är av utskottet och blir väl därför inte föremål för en positiv behandling vid röstningen här i kummaren.

Jug hur mångu gånger både i gumlu och i nyu riksdugen vurnut för grupptänkunde och för utt kodifieru det ytterligure, sumtidigt som vi gör vud vi kun för utt brytu ner det systemet. Dessu två motioner är uttryck för ett grumligt och i suk konservutivt, för att inte säga reaktionärt, tänkande som är ytterst farligt för vår framtid.

Utskottet säger emellertid också utt man förutsätter utt brister i tjänstemunnuförmedlingen rättas till efter.hund som de uppenburus. Såvitt jug förstår hur vi ingen tjänstemunnuförmedling, ärude utskottsle-dumöter. Vi hur en förmedling uv urbete tUl svensku löntugure och ingenting unnut. Dessu svensku löntagure hur ullu möjligu oliku förutsättningur UV utbildningsmässig, fysisk och psykisk kuruktär för utt tu jobb. Att över huvud tuget tro utt man genom utt sättu etiketten tjänstemun på somligu, ukudemiker återigen på somliga och arbetare på undru funnit den storu skiHehnjen meUun oUka arbetsfömtsättningar och arbetskom-petenser är verkUgen att inte veta vare sig hur människor är beskaffade

65

5 Riksdagens protokoll 1972. Nr 49

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

66

eller hur arbetsmarknaden ser ut.

En tjänstemun som är ung och frisk kun vuru utomordentligt lämplig för utt tu ett kroppsurbete, och en utsliten kroppsurbetare kanske i högsta grad behöver det s. k. tjänstemannuyrket, som till sin nutur kun vuru ytterst lämpligt för honom, osv. Den som gör det minstu försök utt studeru dettu problem inser utt det är frågu om en vunu, en konservatism och ett snedtänkunde. Det är obegripligt utt sådunt skull vidurebefordrus i motioner och slurvigu utskottsbetänkunden i dennu riksdag, sumtidigt som vi kämpur för utt brytu ned dessu fulsku kutegoriseringur som, om de får växu vidure, hotur utt skupu det korporutivu samhället, att föra oss in i gruppolitik och grupptänkunde.

SACO begär, som jug nämnde tidigure, särskildu åtgärder för att skupu ukudemUcerbefuttningur untingen de behövs eller inte. De som hur fått en god utbildning skull ulltså gurunterus ett bru och mycket välbetult urbete. Tjänstemän hur en tendens utt som dänstemän krävu detsummu, därför utt de är gynnude på vår urbetsmurknud.

Skull vi verkligen ha ett samhäUe där de som en gång har fått det tunga, svära och illu betuldu jobbet till varje pris är hänvisude till det jobbet?

Så kommer KSA-utredningen. Jug vill ge inrikesministem en komplimung för utt hun nu dröjer med utt läggu frum förslug så utt folk får tänku över det helu. Hun tycker också utt vi skull göru undra kutegoriseringur — det blir inte bättre för utt fuck föreningsfolk sitter med och bökur till förslug. Jug hur, herr tulmun, inte nu tid utt gä in meru på dettu.

Det finns alltså två strömningar. Den ena är att vi skall utbildu folk i högre grud än det finns befuttningur och sedun konstmeru befuttningar i näringslivet som kostar näringslivet och sumhället stora pengur. Den undru är utt vi skull reserveru de etublerude, finu och välbetuldu jobben för dem som uv tradition har dem. Vill vi verkligen skupu det sumhället? Om inte måste vi sägu bestämt ifrån. Överdriver jug? Nej, dettu system är på full gäng. Och det är häpnadsväckande att det inte rensas upp ordentligt. Det hade varit skönt om utskottet, som uppenbarligen har förstått den inre problematiken, hade sagt rent ut att vi ger inte ett finger åt det systemet.

Vad vi behöver är ett näringsliv som fär utformas enligt produktionslivets krav. Sedan besätter vi de befattningar vi har med folk. Därpå diskuterar vi lönemurknudens utseende och gör det efter nägot sä när vettigu grunder, så att vem som helst som är skickud för uppgiften får tu jobbet, om hun inte finner något som är ännu mer dänligt för honom. I stället har vi en massa folk som viftur bort urbetsuppgifter därför utt jobben inte är unseddu och välbetalda nog.

Vi är ute på en utomordentligt furlig väg, herr tulmun! Så länge jug hur en tribun utt urbeta frän kommer jag uldrig utt förtröttus utt peka på dessa missförhållanden. Det är meningslöst utt tala om demokrati, jämlikhet och utveckling om mun skupar ett sådant sumhälle, som blir furligure än någonsin eftersom mun systematiserar det såsom man gör för närvarande.

I motionen 764 från vänsterpartiet kommunisterna yrkas att "den lokala fackliga organisationen alltid bereds möjlighet att deltu i förhund-

ling om arbetsanvisning i vUket summanhang den arbetssökunde avböjt erbjudet arbete". Vi har nu ett system som gär ut på utt arbetsförmedlingen anvisar ett arbete som den finner tjänligt för en individ. Denna kanske nekur utt tu det jobbet. Då prövus det i vederbörunde urbetslös-hetskassas styrelse om uwisningen uv urbetet kun respekterus. Avgörundet ligger ulltså inte hos urbetsförmedlingen; det ligger hos urbetslöshetskussan, som är byggd på fackförbundsbasis.

Nu vill man att vude lokul orgunisution skull sittu med och bedömu om det är rättmätigt utt arbete avvisas av en medlem. Det betyder att lokalt skönstänkande och okunnighet sätts in. Folk som suknur helhetsöverblick över helu urbetsmurknuden - vi förmedlur ju inte buru på en ort utun över hela lundet — skull sittu och tycku och kännu mer eller mindre fust förunkring i yrkesgemenskup och kumrutskup på sin egen ort. Det är en liku orimlig politik som det undru jug nyss hur belyst och måste bestämt uvvisus — och det gör verkligen utskottet utun tvekun.

Den som tänker igenom det här kun inte finnu något som helst motiv för en sådun tunkegång. Vi behöver bestämdu unvisningur om hur urbetsförmedlingur och urbetslöshetskussor skull behundlu urbetslöshets-fullen och urbetsförmedlingsfullen, och de skull vuru i princip liku för ullu kutegorier i helu lundet och inte någonting som mun sitter och leker med på oliku plutser. I arbetslöshetskassornus styrelser hur vi folk som enligt min bestämdu uppfuttning är mycket mer kompetentu utt tu ställning i det enskUdu fullet än mun skulle vuru lokult. Om vi ger en sådun fullmukt har vi ju i samma ögonblick sagt, att ni bedömer det här bättre än man gör centrult. Dettu är frågor som måste grunskus och uvgörus efter generellu linjer, unnurs får vi kuos och absolut ingen möjlighet utt försöka omstmktureru urbetskruften efter näringslivets behov.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr FAGERLUND (s) kort genmäle;

Herr tulmun! 1 uniedning uv vud herr Persson i Stockholm sugt om utskottets suddigu skrivning och om vud jug eventuellt skulle hu yttrut i det här summanhanget vill jug ännu en gång citeru direkt ur det stenogrufisku protokollet vud jug sude när det gällde reservutionerna 5 och 6, som berör just dänstemannaförmedling och slussningscentraler: "Det är viktigt utt här fustslå utt ulla, oavsett vad de kallas men som vill ha ett jobb, skall ha rätt till en god förmedlingsservice. Finns det brister är det arbetsmarknadsstyrelsens skyldighet att rätta till dem. Men det kan inte vara riktigt med specialinrättningar för vissu gmpper i sumhället. Den som inte hur någon som helst yrkesutbildning är ocksä den som hur svårust utt få urbete och som kunske behöver den mestu hjälpen i det här summunhunget."

Herr tulmun! Jug ville bura säga detta för klarhetens skull.

Herr PERSSON i Stockholm (s) kort genmäle:

Herr talman! Vi har knappt om tid, och jug skull därför inte läsu innuntill. Men på s. 16 i utskottets betänkunde för mun ett resonemung som om man sanktionerade grupptänkundet när det gäller arbetsförmedlingen. Nu är jug mycket glud över utt utskottets vice ordförunde hur gett det här beskedet. Det bör rensa luften, och det betyder uppenbarligen att

67

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

68

jug hur utskottet pä min sidu. Det hur ulltså buru skett en liten lupsus i skrivningen, som ändå lätt kun förunledu folk utt dru den slutsuts jug hur påtulut.

Herr LIDGARD (m);

Herr tulmun! Jug hur sällun huft en sådun tur utt jug huft tillfälle utt kommu upp i tulurstolen omedelburt efter min vän herr Persson i Stockholm. Den här gången måste jug verkligen få lov utt sägu någru ord med uniedning uv huns senuste unförunde, där hun gick till ungrepp mot slussningscentrulemu och kritiserude grupptänkundet. Hun hur i sitt resonemang avlägsnat sig så från verkligheten att den måste beskrivas i några rätt bestämdu siffror.

Situutionen för de grupper som hun ungriper är i stort sett den att under våren 1970—1975 kommer det utt utexuminerus 75 000 människor från de friu fukulteternu. Stuten och den offentligu sektorn kommer utt kunnu unställu i meningsfullt urbete ungefär 20 000 uv dem. Är 1968 vur ungefär 12 000 ukudemiker uv det här sluget unställdu i näringslivet. Antulet har ökat något sedan dess. Låt oss säga att det i dag kanske skulle kunna röru sig om 15 000 som kun få ett jobb om mun inte vidtur någru särskildu åtgärder. Vi hur ulltså den situationen utt 40 000 ukudemiker, som sumhället har satsut studier på och som hur satsat egna medel, går ut från högskolor och universitet med stora studieskulder på mellan 30 000 och 50 000 kronor. Det tycker inte herr Persson i Stockholm är en verklighet som mun skull tu hänsyn till så utt mun unstränger sig för utt se till utt dessa människor får en udekvut sysselsättning.

Herr Persson tulude om utt konstmeru befuttningur i näringslivet. Jug tror inte det är någon som hur tänkt sig utt mun skulle konstmeru befuttningur i näringslivet för dessu människor. Men om vi ser pä det som vi skulle kunnu kullu för ukademikertätheten i näringslivet i vårt land jämfört med ukudemikertätheten i t. ex. Ameriku, finner vi utt mun där har kunnut tillgodogöra sig den långtidsutbildade urbetskruften på ett helt unnut sätt än vud vi hittills hur gjort i vårt lund. Det är ingen som påstår att detta hur vurit till men för det umerikanska näringslivet. Snarare torde det ligga till sä att dessa människor har gjort en insats av betydelse pä de poster där de har blivit placerade.

Om man nu i dennu svåru situution för de här gruppernu säger utt mun skull vidtu särskildu åtgärder, så kun jug inte förstå hur det kun beskrivus som någon sorts konservutivt - helst skulle väl herr Persson viHu sägu reuktionärt - tänkesätt. Det är utt tu hänsyn till verkligheten sådun den är - utt det under loppet uv någru få år kommer utt finnus mellun 30 000 och 40 000 människor som inte kun fä en syssel.sättning som svurur mot den utbildning vi ullu hur vurit överens om att medverka till utt de skull få. I ullu utbildningspolitisku diskussioner som vi hur huft här har man slugit sig för bröstet och tulut om utbildningsexplosionen och hur värdefull den hur varit. Det är nu dessa människor skull ut, och nu är det inte sä skojigt utt hu dem längre, och mun vill inte göru någonting för utt ta tUl varu deras arbetsinsatser. Herr Yngve Persson, hur kommer de människomu utt reugeru som mun inte vill hjälpu till jobb i de här summunhungen — jobb som svurur mot deras utbildning, mot de insatser

och ansträngningar som de har gjort? De blir kanske inte det salt i samhällskroppen som vi tycker är särskilt nyttigt och särskilt lämpligt.

Herr Nilsson i Tvärålund är inte inne i kummuren nu, men jug skull be utt få i minnet återkullu litet uv vud hun sude då hun tulude på centerpurtiets vägnur, Sedun jug nu hur tulut med herr Persson i Stockholm behöver jug inte sägu så mycket.

Även herr Nilsson i Tvärålund konstuterude utt den urbetskraft som jag har tulut om har haft vissa svårigheter att få sysselsättning. Och så sade han att den arbetskraften dock har en referensbakgrund och plattform som gör att de kategorier han tidigare hade talat om -handikappade, medelålders kvinnor och några till - kan uppfatta den ställning denna akademiska arbetskraft har som avundsvärd. Ja, är det en avundsvärd situation jag hur beskrivit för de här gruppernu? Jug sude utt de kom från de friu fukulteternu. I synnerhet är det de som är sumhällsvetenskupligt utbUdude som nu går till en mängd sociulu dänster av oliku slug, vilka förvisso inte ligger särskilt högt upp på löneskalan. Det är dessa grupper som betraktas som avundsvärda, och det är om dessa grupper som herr Nilsson i Tvärålund säger att de får nog räkna med en omstrukturering också.av lönerna. Det är, som jag sade, inte de som har särskilt bra betalt som skall bli föremål för en sådan här löneomstrukturering. Nu har vi ju en viss förkärlek för främmande ord. När herr Nilsson i Tvärålund använder ordet omstrukturering av lönen — det var egentligen detta jag skulle ha frågat herr Nilsson om - betyder det väl i själva verket lönesänkning.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationen 6 beträffande slussningscentraler på arbetsförmedlingarna för nyexaminerade ukudemiker och gymnusister och till reservutionen 15 beträffunde flyttningsbidrug till nyexuminerude.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr PERSSON i Stockholm (s) kort genmäle;

Herr talman! Här bekräftar ju buru herr Lidgurd helu dettu snedtänkunde. Hun går upp och böriur tula om grupper. Är det inte individer som skall beredus urbete efter förutsättningar och möjligheter för näringslivet, herr Lidgard? Det är klurt utt det är det.

Herr Lidgurd säger utt sumhället hur sutsut så och så och utt det hur kostut 30 000—40 000 kronor. Vilket resonemung! Vud buren kroppsur-beture som sutsar ungu år — upp till 25, 30 eller 40 år — på ett kroppsurbete, som han lär sig utan och innan, och som är enormt nyttig i produktionen? Han kustus ut i urbetslöshet! Det hur uldrig orout moderutu sumlingspurtiet.

Vud är det för märkvärdigt med en ukudemiker? Är det inte värt 30 000-40 000, herr Lidgurd, utt få dennu gedignu utbildning, dennu färdkost genom Hvet? För övrigt tur ni ulltid hem de där pengurna förr eller senare, om ni inte får dem den dag ni går ut genom universitetsporten.

Jug går förbi resonemunget om USA - jug hinner inte tu upp det.

En som öppnur en korvkiosk i dug och kunske får spenderu 50 000-100 000 - vilku risker tur inte hun! En åkure som skull skuffu sig en lastbil för  130 000-140 000 - vilka risker tar inte han!  Det är

69

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tUl arbetsmarknad m. m.

hopplöst, herr Lidgard, att plocka fram akademikerna och göra dem till någon sorts martyrgrupp som, om de inte har det serverat på allt sätt när skolan är klar, har råkat speciellt illa ut. Det är vad vi alla kan göra, och vi skall behandla alla efter samma modell.

Det resonemang som herr Lidgard fört här i dag har SACO under sammanträden som jag vurit med om under årens lopp uldrig unslutit sig tiU. Men i höstus, när urbetslösheten blev stor, gick mun tUl Arbetsgivureföreningen och regeringen och tyckte utt det skulle skupus speciellu ukudemikerdänster. Det är en ny modell från SACO som mun inte hur stått för i nägru lönepolitisku resonemung förut, utun då hur mun sett ärbetsmarknadspolitiskt och liberalt på den här situutionen.

Herr LIDGARD (m) kort genmäle;

Herr tulmun! Det är inget märkvärdigt med ukudemiker. De är inte märkvärdigure när de är urbetslösu än när undru är det. Men ukudemUcer-nu är meru svårplucerude på de jobb som de är utbUdude för, och det är det som skupur svärighetemu, det är det som ställer kruv på speciellu människor som kan deras problem och vet vad de kan användas tUl i oUka näringslivssammanhang.

Jug vet mycket väl utt herr Persson i Stockholm menur utt människor skull sättas in ungefär var som helst - man skall vara ung och frisk och stark, och så skall mun' sättas in på vilket jobb som helst. Under beredskapstiden — låt oss gå tillbaka till den tiden, herr Persson — talade vi väldigt mycket om nödvändigheten av att sätta rätt man på rätt plats. Och det är fortfarunde en frågu om utt sättu rätt mun på rätt pluts. Det är riktigure, föreställer jug mig, utt sättu en mun eller en kvinna som hur fått en UtbUdning uv ett visst slug — där såväl sumhället som individen hur bidragit till utbUdningskostnudernu - på ett jobb där hun eller hon kun göru en insuts och då även kan betulu sina studieskulder. Det är egentligen detta som jag hur tulut om helu tiden.

70

Herr PERSSON i Stockholm (s) kort genmäle;

Herr tulmun! Det är en myt utt ukudemikernu är meru svårplucerude än andra, särskilt om de - som vi här har tulut om - just hur uvlugt sinu exuminu. Skulle dessu ungdomar hu svårure för utt få och tu ett jobb på den ullmännu arbetsmarknaden än låt mig säga de hundrutusentuls människor över 50 eller 60 år som blir urbetslösu vurje år och som befinner sig i mer eller mindre nedsliten fysisk och psykisk kondition? Nej, herr Lidgurd, det är,en konstruktion! Akudemikernu hur väntut sig utt få spela en viss roll, därför blir det svårt. Man kun givetvis ställu upp ideul och hu förväntningur som gör pruktiskt tuget vude urbete omöjligt. Men om mun nöjer sig med summu förväntningur och krav som andru människor, så blir bilden en helt unnun för ukudemikernu. Och då blir sunningen den, utt de som hur alldeles speciella förutsättningur utt hävdu sig på lönemurknuden - om jug nu ett ögonblick tur ukudemikernu som grupp, vilket mun kan göra i detta sammanhang — är just akademikerna. De har alldeles speciella förutsättningar i det fallet. Och därför talar herr Lidgard här för det gamlu konservutivu systemet i vårt sumhälle. Hun slåss inte för något berättigut intresse.

Låt mig emellertid, herr tulmun, för utt undunröju vurie försök utt misstänkliggöru minu ord sägu, utt jug självfullet menur detsummu som mun gör t. ex. inom LO-rörelsen, utt vi skull försöku finna udekvatu sysselsättningur med hänsyn till vurje individs förutsättningur och intressen. Men det är en suk, och det skull gällu för ullu. Och då får vi inte monopolisera en del av lönemarknaden för vissa grupper. Dä skall vi hälla hela frågan öppen för en saklig analys. Då först kommer vi rätt.

För mig betyder det ingenting om någon är akademiker eller inte. Det som betyder något är vud mun kun, vad mun vill och vud mun lämpur sig för.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr LIDGARD (m) kort genmäle:

Herr talmun! Jug skull inte föru någon löneförhundling här med herr Persson i Stockholm. Det kun vi göru någon annanstans. Det hör inte hemma i denna diskussion.

Men jag vill fråga herr Persson: När vi talade om utbildningsexplosionen, varför sade ni socialdemokrater då aldrig att det kunde bli sä som det nu har blivit? När ni stod här och slog er för bröstet, varför upplyste ni då inte om att det för de ungdomar som kände sig drugnu till vidureutbildning skulle kommu en urbetsmurknudssituution som innebur risk för utt vurunnun eller vur tredje uv dem uldrig skulle få något jobb inom det område som de höll pä utt utbildu sig för? Vurför sude ni inte det?

Herr GUSTAVSSON i Alvestu (c);

Herr tulmun! Jug skull uvslutningsvis unlägga någru synpunkter och göru ett pur kommentarer till vud inrikesministern sade tidigare.

Jug tyckte utt inrikesministern vur ulltför optimistisk, när hun bedömde dugens konjunkturbild. Jug tror tyvärr inte utt vi kun vuru liku optimistisku. Inrikesministern grundude sin optimism på två ting, dels på professor Börje Krughs uttulande i går vid Spurbunkernus banks bolugs-stänimu, dels pä det förbättrude urbetsmurknudsläget inom byggsektorn. Jag har buru läst Börje Krughs uttulunde i en tidning, men jug hur funnit utt där finns en hel del reservationer. Professor Krugh säger föHunde, om nu tidningen återger rätt: "En inhemsk konjunkturförbättring verkar vara på gång för närvurande." Professor Krugh betonude dock utt en förbättring beror på i vud mån urbetstidsförkortningen kompenserus med nyunställningar och menade utt dettu har skett i alltför liten utsträckning.

Vad sedun gäller det undru som inrikesministern grundude sinu bedömningur på är det riktigt utt urbetslösheten för gruppen träarbetare, rörarbetare, murare och betongarbetare hur minskut med 2 265 mun jämfört med förru året. Men om vi skull få den rättu bilden där måste vi också se efter hur många i denna grupp som fanns i beredskapsarbete för ett år sedan och hur många som finns i sådunt urbete i dag. Då finns det buru siffrornu per den sistu februuri, men de skiHer sig troligen inte mycket från dagens siffror. I gruppen träarbetare, murare, betongarbetare m. fl., som det heter i arbetsmarknadsstatistiken, var för ett år sedan I 905 personer sysselsatta i beredskapsarbete, medan det den sista februari  i år var 6 516  personer i denna grupp som var sysselsatta i

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anskig tiU arbetsmarknad m. m.

beredskapsarbetare — alltså 4 611 fler i år än förra året. Arbetsmarknadssituationen är således bättre på grund av detta. Men det säger såvitt jag förstår inte att konjunkturbilden har förbättrats. De frågor man då måste ställu sig är: Hur blir sysselsättningsläget när mun om någon månud kunske tvingus att dra in en del av beredskupsurbetenu? Hur vi sysselsättning i stället för dessu människor? Om inte och om pengurnu då är slut, hur vi då möjligheter utt få frum meru pengar?Tyvärr tror jag inte vi kun vara så optimistisku. Men jug vill helt instämmu med inrikesministern när hun säger att det är farligt utt spridu pessimism; vi bör tvärtom på allt sätt försöku vuru optimistisku men grunda det på det fuktisku läget.

Jag vill också understryka behovet uv mer av hulvskyddud sysselsättning. Jug viU även instämma i vad som har sagts här om värdet av de förbättringar som skett när det gäller statsbidragsgivningen för dessa plutser. Jug ifrägusätter om mun inte inom ullmän förvultning när mun nu i lundsting och kommuner börjur göra upp personulstuter skulle kunnu gå igenom på vilku områden man kan inrätta halvskyddade platser. Jug tror utt det finns mångu områden där mun skulle kunna placera människor i halvskyddad sysselsättning.

72

Herr OLSSON i Stockholm (vpk):

Herr talman! Jag skulle egentligen hu begärt ordet tidigure för en replik till herr Persson i Stockholm, som avfärdade vår motion 764. Jug vill nu i stället i slutet av debatten med någru få ord frumföru vud jug hude utt sägu.

I motionen ställs ett kruv, och det vur det herr Persson kritiserude, nämligen "utt den lokulu fuckligu orgunisutionen ulltid beredes möjlighet utt deltu i förhundling om urbetsunvisning i vilket summunhung den urbetssökunde uvböjt erbjudet arbete". Herr Persson säger utt mun då drar in okunnigt folk i jobbet och att detta är ett utslag av småaktighet och grupptänkunde. Jag tycker att det är en konstig värdering av de lokala fackliga organisationerna. Jag tror inte utt flertalet medlemmar delar huns värdering — tvärtom. Derus kritik riktur sig kunske mer mot de centrulu orgunisutionemu, dvs. förbunden. Men dettu är inget utt göru till föremål för en kummurdebutt, utun jag tycker att herr Persson själv inom rörelsen skall klara upp detta uttalunde om de lokala fackliga organisationerna.

Vad som är anmärkningsvärt är att herr Persson inte verkar vara medveten om att arbetslösa ofta anvisas arbeten på arbetsställen där det inte råder uvtulsenliga förhållanden och ändå blir avstängda från u-kusseersättning. 1 den industri där jag urbetur — byggnudsindustrin - är det vunligt utt man blir skickad tUl s. k. skuttar och egnahemsbyggure som erbjuder en kontant betalning ullt i ett utun skutt, försäkring och unnut som borde gällu. Även när mun awisar sådanu urbetserbjudanden kan man bli avstängd. Det är detta vi har velat komma till rätta med. Det har i flera fall förekommit - detta har framgått bl. a. av uppgifter i pressen - att folk blivit skickade till mycket konstiga arbetsplatser där man kan förstå att de inte vill urbeta eller slutur redun efter någon dug när de murker utt det råder en rud missförhållunden. Det är då inte för

mycket begärt utt den lokulu fuckligu orgunisutionen får deltu i förhundlingurnu. Det är ulltså inte meningen utt mun skull vuru med vid vurie tillfälle utun endust då en urbetssökunde hur uvböjt erbjudet urbete.

Herr PERSSON i Stockholm (s):

Herr tulmun! Vud jug slog fust, herr Olsson i Stockholm, vur utt det är helt orimligt utt tänka sig utt vurje lokulorgunisution i det här lundet skull hu den överblick över näringslivet — oliku yrken och ullt — som krävs för utt bedömu det här. Det är svårt för en arbetsförmedlare eller för ett urbetsförmedlurkollektiv, men de sysslur i alla fall professionellt med uppgiften, under det att varie styrelseledamot, t. ex. i en facklig organisation, är knuten tiU sitt specieUu yrke.

En UV svugheternu med arbetslöshetsförsäkringen i dug är utt den är uppbyggd på yrkeskårer och förbundsvis med litet oliku pruxis. Vurt skulle det tu vägen, om mun skulle låtu uvgörundet fulla pä varie lokal pluts efter lokul bedömning, känslu för yrkesgemenskup och ullt? Det gär ju inte.

Slutligen, herr tulmun, säger herr Olsson utt folk hänvisus till urbeten som inte är uvtulsreglerude. Men förfuttningen är sådun liksom också tillämpningen utt man inte behöver tu något urbete som inte är i kluss med för branschen gällande avtal. Vägrar man tu ett sådunt urbete får mun understöd utun muistu tvekan. Mun kun t. o. m. vägru på mindre gruvu grunder och ändå få understöd. Den frågun hur vurit uppklarad ända sedan vi fick arbetslöshetskasseförsäkring i modern utformning.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Herr OLSSON i Stockholm (vpk):

Herr tuhnun! Med uniedning uv det sistu vUl jag sägu utt herr Persson i Stockholm inte är riktigt underkunnig om hur det fungerur ute i det pruktisku livet. Mun behöver buru läsu i pressen vud som hur berättuts där om vissu händelser.

Vud beträffur den lokulu fuckliga organisationen står det att den skull deltu i förhundling. Jug hur ju den uppfuttningen utt de lokulu fuckligu orgunisationernu lika väl som förbundsorganisationerna har till uppgift att föra medlemniurnus tulun och kämpu för dem. Men i det här fallet skull mun uUtså överlåtu det enburt tiU överorgun. Det är uUdeles uppenburt utt en lokul fucklig orgunisution måste hu bättre kännedom om orsukernu till utt en som hur blivit unvisud urbete uvvisur detsummu. Orgunisutionen kun bl. a. känna tUl arbetsgivaren sedan gammalt.

Överläggningen var härmed slutud.

Punkten 1

Vud utskottet anfört godkändes.

Punkten 2

Utskottets hemstäUan bifölls.

Punkten 3

Vud utskottet anfört godkändes.

73

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. rn.

Punkten 4

Mom. 1

Propositioner gavs på bifaU tUl dels utskottets hemställan, dels reservutionen nr 1 uv herrur Eriksson i Ärviku och Ekinge, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedan herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

74

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets   hemställan   i

betänkandet nr 3 punkten 4 mom. 1 röstar ja,

den det ej viU röstar nej.

Vinner nej hur kammaren bifaUit reservutionen nr 1 av herrar Eriksson i

Arvika och Ekinge.

Vid omröstning genom uppresning förklarudes flertulet uv kammarens ledumöter hu röstut för ja-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning gav födunde resultat:

Ju -  218

Nej -    45

Avstår  -      3

Mom. 2

Utskottets hemstäUun bifölls.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall tiU dels utskottets hemställan, dels reservutionen nr 2 av herr Eriksson i Arvika m. fl., och förklurudes den förra propositionen vura med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Tvärålund begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition;

Den   som   vUl   att   kammaren   bifaller   mrikesutskottets   hemställan   i

betänkandet nr 3 punkten 4 mom. 3 röstar ja,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifaUit reservationen nr 2 av herr Eriksson i

Arvika m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nilsson i Tvärålund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav födunde resultut:

Ju  -   135

Nej  -   126

Avstår -       3

Herr Möller i Göteborg (fp) unmälde utt hun uvsett att rösta nej men UV misstug nedtryckt ju-knuppen.

Mom. 4

Propositioner guvs på bifull tUl dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 3 uv herr Lorentzon, och förklurades den förru propositionen vura med övervägande ja besvurud. Sedun herr Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes föHunde voteringsproposition:

Den   som   viU   utt   kammuren   bifuUer  inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 4 röstur ju,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej hur kummaren bifulUt reservutionen nr 3 uv herr Lorentzon.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen.

Mom. 5

Propositioner guvs på bifaU tUl dels utskottets hemställun, dels reservationen nr 4 av herrur Eriksson i Arvika och Ekinge, och förklurudes den förra propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Ekuige begärt votermg upplästes och godkändes föHunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 5 röstar ja,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej har kummuren bifaUit reservationen nr 4 av herrar Eriksson i

Ärviku och Ekinge.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummarens ledamöter hu röstat för ja-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparut. Dennu omröstning gav födande resultat:

Ja  -  220

Nej   -    42

Avstår —      4

Mom. 6

Propositioner gavs på bifuU till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Eriksson i Arvika m. fl., och förklarades den förru propositionen vuru med övervägande ju besvurud. Sedun herr Nordgren begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 6 röstur ju,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej hur kammaren bifuUit reservutionen nr 5 av herr Eriksson i

Arvika m. fl.

75

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag till arbetsmarknad m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet uv kammarens ledumöter hu röstut för ja-propositionen. Då herr Nordgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv föHunde resultut:

Ju -   187

Nej  -     74

Avstår —       3

Mom. 7

Propositioner gavs på bifuU till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 6 av herrur Nordgren och Oskurson, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Nordgren begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   viU   utt   kummuren   bifuUer   mrikesutskottets   hemställan   i

betänkandet nr 3 punkten 4 mom. 7 röstar ja,

den det ej viU röstar nej.

Vinner nej hur kammaren bifullit reservationen nr 6 av herrur Nordgren

och Oskurson.

Vid omröstning genom uppresning förklurades flertulet av kummarens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Nordgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv föHunde resultut:

Ju -  230

Nej  -    31

Avstår -       2

Mom. 8

Utskottets hemställun bifölls.

Mom. 9

Propositioner guvs pä bifull tUl dels utskottets hemstäUun, dels reservutionen nr 7 uv herr Lorentzon, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehumn begärt votering upplästes och godkändes föHunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 9 röstur ju,

den det ej vUl röstur nej.

Vinner nej hur kam muren bifulUt reservutionen nr 7 uv herr Lorentzon.

76

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Mugnusson i Kristinehumn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsupparat.

Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju  -	- 249
Nej  -	-     13
Avstår -	3

Mom. 10

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 8 av herrur Eriksson i Ärviku och Ekinge, och förklurudes den förra propositionen varu med övervägunde ju besvurud. Sedan herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

Den   som   viU   utt   kummaren   bifuller   inrikesutskottets  hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 10 röstar ja,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifuUit reservutionen nr 8 av herrur Eriksson i

Arvika och Ekinge.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födande resultat:

Ja  -  221

Nej  -    42

Avstår —      3

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Mom. 11

Propositioner gavs på bifuU till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 9 av herrar Eriksson i Arvika och Ekinge, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ju besvurud. Sedun herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   viU   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets  hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 11 röstur ju,

den det ej vUl röstur nej.

Vinner nej har kammuren bifuUit reservutionen nr 9 uv herrur Eriksson i

Ärviku och Ekinge.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet av kammurens ledamöter hu röstat för ja-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav födande resultat:

Ja  -  213

Nej  -    44

Avstår  -       9

Mom. 12

Propositioner  guvs   på   bifull   tUl   dels   utskottets   hemställan,  dels

77

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

reservationen   nr   10   av   herrur   Eriksson   i   Ärviku   och   Ekinge,  och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägande ja besvarad.

Mom. 13

Propositioner guvs på bifuU tiU dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 11 uv herr Lorentzon, och förklarudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurad. Sedun herr Mugnusson i Kristinehamn begärt votering upplästes och godkändes födande voterings-proposition:

Den   som   viU   att   kummuren   bifuUer  inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 13 röstar ja,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit reservationen nr 11 av herr Lorentzon.

Vid omröstning genom uppresning förklarudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Mugnusson i Kristinehumn begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv föHande resultut:

Ju  - 250

Nej  -     13

Avstår  -      2

Mom. 14

Propositioner guvs på bifuU tiU dels utskottets hemställan, dels reservutionen nr 12 av herr Lorentzon, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ju besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehamn begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

Den   som   viU   att   kammuren   bifuller  inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 14 röstur ju,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej har kummuren bifaUit reservationen nr 12 av herr Lorentzon.

Vid omröstning genom uppresning förklarudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Magnusson i Kristinehumn begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut;

Ja  -  250

Nej -     13

Avstår —       1

Mom. 15-17

Utskottets hemstäUan biföUs.

78

Mom. 18

Propositioner  gavs   på   bifaU   till   dels   utskottets   hemställun,   dels reservutionen nr 13 uv herr Eriksson i Ärviku m. fl., och förklurudes den

förru propositionen vura med övervägande ju besvurud. Sedun herr Eriksson i Ärviku begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummaren   bifuUer   inrUcesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 18 röstur ju,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit reservutionen nr 13 uv herr Eriksson i

Ärviku m. fl.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Vid omröstning genom uppresning förklarudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Eriksson i Ärviku begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju  -   140

Nej  -   121

Avstår  -       2

Mom. 19

Utskottets hemställun bifölls.

Mom. 20

Propositioner gavs på bifuU tiU dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 14 uv herrur Eriksson i Ärviku och Ekinge, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuller   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 20 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kammuren bifuUit reservutionen nr 14 uv herrur Eriksson i

Arvika och Ekinge.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning gav födande resultut:

Ju  - 220

Nej  -    38

Avstår —      3

Mom. 21

Propositioner guvs på bifull tUl dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 15 uv herr Eriksson i Ärviku m. fl., och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägande ja besvurud. Sedun herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes föHunde voteringsproposition:

79

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

A nslag tiU arbetsmarknad m. m.

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuller  inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 4 mom. 21 röstar ja,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifallit reservationen nr 15 av herr Eriksson i

Arvika m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv föHunde resultut;

Ju  - 201

Nej  -    57

Avstår  -      4

Mom. 22 och 23

Utskottets hemställun bifölls.

Punkten 5

Mom. 1

Propositioner guvs på bifuU tiU dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 18 uv herr Eriksson i Ärviku m. fl., och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Eriksson i Ärviku begärt votering upplästes och godkändes föHande voteringsproposition;

Den   .som   vill   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 5 mom. 1 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej har kummaren bifaUit reservationen nr 18 av herr Eriksson i

Arvika m. fl.

Vid omröstning genom upprestung förklurudes flertulet av kammurens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Eriksson i Ärviku begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju  -   136

Nej  -   121

Avstår —      4

Mom. 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservutionen nr 19 uv herr Lorentzon, och förklurades den förra propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

80

Den   som   viU   utt   kummuren   bifuUer   inrikesutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 3 punkten 5 mom. 2 röstur ju,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 19 av herr Lorentzon.

243 14 5

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Lorentzon begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föHunde resultat:

Ja  -

Nej  -Avstår -

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Mom. 3

Propositioner guvs på bifull tUl dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 20 av herr Eriksson i Arvika m. fl., och förklarades den förra propositionen vuru med övervägunde ja besvarad. Sedan herr Nilsson i Tvärålund begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den   som   viU   att   kammaren   bifaUer   inrikesutskottets  hemställan   i

betänkandet nr 3 punkten 5 mom. 3 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kummuren bifallit reservationen m 20 av herr Eriksson i

Arvika m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledumöter hu röstat för ja-propositionen. Då herr NUsson i Tvärålund begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föHande resultut:

Ja -  136

Nej  -  125

Avstår -      2

Mom. 4-6

Utskottets hemställun bifölls.

Punkten 6

Propositioner gavs på bifuU tUl dels utskottets hemstäUan, dels reservutionen nr 21 uv herr Lorentzon, och förklarudes den förra propositionen vura med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lorentzon begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifaUer   inrikesutskottets   hemställan   i

betänkundet nr 3 punkten 6 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej har kammuren bifuUit reservationen nr 21 av herr Lorentzon.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledumöter hu röstut för ju-propositionen.

6 Riksdagens protokoll 1972. Nr 49

81

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Anslag tiU arbetsmarknad m. m.

Punkten 7

Utskottets hemställun bifölls.

Punkten 8

Mom. 1

Propositioner guvs på bifuU tUl dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 22 uv herr Lorentzon, och förklurudes den förru propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Kristinehumn begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vUl   utt   kammaren   bifuUer  inrikesutskottets   hemställan   i

betänkandet nr 3 punkten 8 mom. 1 röstur ja,

den det ej viU röstar nej..

Vinner nej har kammaren bifuUit reservutionen nr 22 av hert Lorentzon.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Mugnusson i Kristinehumn begärde rösträkrung verkstäUdes votering med omröstningsupparat. Denna omröstning guv föHunde resultut:

Ju - 246

Nej -    13

Avstår -      2

Mom. 25

Utskottets hemstäUun bifölls.

Punkterna 9 och 10

Kummaren biföU vad utskottet i dessa punkter hemstäUt.

På förslag uv herr talmannen beslöt kammuren uppskjuta behandlingen av återstående ärenden pä föredrugningsUstan tUl sammanträdet onsdagen den 5 uprU.

82

§ 5 Interpellation nr 101 om en översyn av mentalrätten m. m.

Ordet lämnades på begärun till .   Herr MÖLLER i Göteborg (fp), som yttrade:

Herr talman! Rättvisu och rättsenlighet för människornu vid mentul-sjukdom eller ifrågasatt mentulsjukdom är en viktig frågu i ett rättssum-hälle. Den gäller rättssäkerheten men dessutom den noggrunnhet och omtunke som i humunitetens och den sociulu omsorgens tecken ulltid måste visus människornu.

Den sociulu utstötningen är en välkänd mekunism i vårt sumhälle -med orsuker ulltifrån en häftig stmkturrutionulisering till mobbing. Jug vill frågu när det gäller i dennu interpellution uvseddu juridisku förhållanden   om  justitieministern  är  beredd  utt  göru  en   sumlud  översyn   uv

mentulrätten, inklusive bestämmelser och udministrutiv pruxis på dettu    Nr49 område. Exempel på dettu är utt körkortsindrugning kun fortsättu med     prpHaoen (\p motivering utt vederbörunde "nyligen" vårduts på mentulsjukhus — trots    ja _,„.„ 107')

att sakkunnig läkare uttryckligen tillstyrkt utt körkort inte bör indrugas i    -------- ■

det konkreta fallet — eller att läkarintyg vid persons stutsunställning kun vuru tUlgängligu i efterhund för undru som önskur tu del däruv.

Det behövs en totul översyn uv mentulrätten och pruxis, eftersom den tillkommit vid oliku tidpunkter, inte är konsekvent uppbyggd och frumför uUt i viktigu delur strider mot nuvarande kunskaper och uppfattningar om rehubUitering, vikten uv positiv förstärkning i stället för utstötning och behovet uv genuint rättsskydd med integritet för den enskilde.

Låt mig också tu upp ett speciellt förhållunde som både är viktigt i sig självt och dessutom belyser rättssäkerhetsfrågornu för de mentulsjuku eller påstått mentulsjuku.

För de 300 000 dänstemän som är statsunställdu är det en viktig trygghetsfråga att de inte oriktigt kun uvstängus från sin dänst. De skull inte genom utt t. ex. påstås hu en mentul sjukdom kunnu förloru sitt urbete, utun utt läkumndersökning har skett i de laga former som är noggrant föreskrivna.

På den här punkten hude vi det upprörunde s. k. Sellingfullet. Femton psykiater var till slut inkopplade i större eller mindre utsträckning. Som Svante Nycander påpekar i sin bok "Avskaffa rättspsykiatrin", vur det som upprörde så många i Sellingaffären just själva beslutet om sinnesundersökning, utt dettu medel kunde tUlgripus för utt söku oskudliggöru en motståndure i en konflikt.

Inte minst Sellingfullet förunledde ändringur i stutstjänstemunnulugen. Är 1965 kom den nyu lugen liksom stutsdänstemunnustudgun. De trädde bådu i kruft den I januari 1966. Genom lagens § 27 och stadgans §§ 22—23 är noga fastlagt, hur läkarundersökning skull verkställus. Om sådan bedömes böra ske gäUer, att "läkumndersökning utföres av läkare som medicinulstyrelsen utser". Det fär ulltså inte vuru så att den myndighet hos vilken vederbörunde är unställd själv utser läkure, t. ex. sin egen verksläkure, eftersom misstunke om beroendeförhållande och partiskhet i princip då ulltid kun föreliggu. Medicinulstyrelsen, numeru sociulstyrelsen, skull utse läkuren.

Det är dettu som dess värre inte uUtid skett. För utt belysu principen vill jug nämnu utt sä sent som 1969, ulltsä över tre år efter lugens tillkomst, blev en stutsunställd högskolelärure vid en mellunsvensk stud underkustud läkumndersökning på uppdrug uv den myndighet där hun var anställd — dvs. utan att socialstyrelsen hade fått utse läkaren. Vederbörandes trygghet och garantin för opartiskhet tillgodosågs ulltså inte trots de nyu bestämmelsernu.

Jug vill därför också frågu stutsrådet om hun dels är medveten om utt dylikt ägt rum, dels uvser vidtugu åtgärder för utt informutionen om de nyu reglernu bättre skull nå ut till myndigheter, sjukhus, läkure och andra berörda.

Den senare frågan, som gäller information, är av vikt inte minst därför
utt i ett UV stundurdverken för upplysning i dessa frågor ges felaktiga              83

6* Riksdagens protokoll 1972. Nr 49

Nr 49                     uppgifter. Jag åsyftar boken Mentalsjukdomarna och lagen. Den är i sinu

P   j        ,               uvsnitt  skriven  uv  oliku  personer  som   tillhör de numnkunniguste på

-A         imi              ifråguvurunde  medicinsku  område.   På  s.   16 stär om stutsdänstemäns

24 mars 19/2

--------------------      dänstgöringsförmågu föHunde:

"I oliku förfuttningur, Kungl. Muj;ts kungörelser den 18 juli 1935 (nr 459), den 22 februuri 1935 (nr 52) och den 25 januari 1952 (nr 54), är stadgat om skyldighet för dänstemän tillhörunde civilu stutsförvultningen, resp. lärure och präster utt i vissu full underkustu sig läkumndersökning." Alltså inget om 1965 års förfuttningur som efter Sellingfullet ändrude på 1935 års förfuttningur!

Och längre ner på summu sidu heter det: "Undersökning enligt dessu förfuttningur utförs uv läkure som på Sociulstyrelsens förslug unvisus uv vederbörunde myndighet, såvidu inte verksläkuren utför undersökningen." Det är fel för det är sociulstyrelsen som skull utse den läkure som skull göru huvudundersökningen.

Den här boken kom 1969. I den nya upplagan 1971 är den citerade texten oförändrad.

Jug hur med dettu exempel ordentligt velut redovisu hur förledunde informationen kun vuru, eftersom boken genom såväl sin titel som sina förfutture förmodligen unvändes som en populär upplysningskällu uv myndigheter och medicinsk personul. Det kun då på dennu punkt bli besvär, övergrepp och irrepurabla tragedier för många statsanstäUda som inte fär sina intressen tillgodosedda enligt gällunde bestämmelser - om inte en effektiv informution i motsutt riktning ges.

Med hänvisning till det unfördu ber jug om kummurens tillstånd att tUl herr justitieministern få framställa föHande interpellation:

1.    Överväger statsrådet att göra en samlad översyn av viktiga delar av mentalrätten, inklusive den udministrutivu praxis som utbildats, för att öku rättstryggheten och minsku de sociulu utstötningsmekunismernu?

2.    Vilku åtgärder överväger stutsrådet för utt informeru myndigheter och läkure om de regler för stutsdänstemän som gäller vid påstådd mentulsjukdom?

Denna interpellutionsfrumställrung biföUs.

§  6  Upplästes födunde tUl kummuren inkomnu unsökun:

TUl riksdugens kammare

Härmed unhålles om ledighet från riksdugsgöromålen under tiden 4—14 upril 1972 för offentligt uppdrug i Geneve.

Stockholm den 24 mars 1972 Allan Hernelius

Kammuren biföU denna unsökun.

84

§  7 Anmäldes  och  bordlades  Kungl.   Maj:ts  proposition  nr  49   med förslug till lug om ändring i kommunulskuttelugen (1928:370), m. m.

§ 8 Utsträckt motionstid

Ordet lämnudes på begärun till

Herr tredje vice tulmunnen VIRGIN (m), som yttrude: Herr tulman! Jag hemställer, att kummuren ville beslutu utt tiden för uvgivunde uv motioner i uniedning uv de Kungl. Muj:ts propositioner som bordlugts vid kummurens summunträden onsdugen den 22 och torsdugen den 23 mars och i dag måtte med hänsyn tUl infaUande helg utsträckas tUl det sammanträde, som infaller näst efter 15 dagar från det respektive propositioner kom kammuren till banda.

Nr 49

Fredagen den 24 mars 1972

Denna hemställan bifölls.

§ 9 Meddelande ang. motionstider m. m.

Herr TALMANNEN anförde:

Till kammarens ledamöter har utdelats en stencilerud sammanställning vari ungives dutu för de summunträden, då motioner sist må väckus i anledning av de till och med i dag, fredagen den 24 mars, uvlämnade propositionernu.

Jag får vidare meddelu, utt de Kungl. Muj:ts propositioner som under tiden den 27-30 murs överlämnas till kammuren kommer att per post tillställas ledumöternu i den mån delningsupplugu föreligger. Propositionernu kommer dessutom utt som vunligt utdelus i ledumöternus fack.

§   10 Anmäldes och bordludes

Konstitutionsutskottets betänkunden:

Nr 13 i uniedning uv frumställning från riksdugens förvultnings-styrelse om anslag på tiUäggsstut II tUl riksstuten för budgetåret 1971/72 tUl Den inre riksdugsförvultningen: Utredning om riksdugens hus m. m.

Nr 14 i anledning av motion angående Sveriges Radios ensamrätt tiU tråd- och länköverföring uv rudio- och TV-progrum

Nr 15 i uniedning uv motion om förstärkt unonymitetsskydd vid unmälun om bummisshundel

Finunsutskottets betänkunden:

Nr 9 ungående verkställd grunskning av rUcsbankens styrelse och förvaltning år 1971 jämte förslag om disposition av riksbunkens vinst

Nr 10 ungående verkstäUd grunskning uv riksgäldskontorets styrelse och förvultning budgetåret 1970/71

Nr 11 i uniedning uv vissu i Kungl. Muj;ts proposition 1972:1 behundlude för fleru huvudtitlur gemensummu frågor jämte motion

Nr 12 i anledning uv Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framstäUning om ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet

Nr 13 i anledning av Kungl. Muj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret 1972/73 inom finansdepurtementets verksumhetsområde jämte motioner

85

Nr 49                     Skutteutskottets betänkunde:

Fredagen den            Nr  13 i anledning uv motioner om rätt tiU uvdrug vid inkomsttuxe-

24 mars 1972        ringen för kostnuder för urbetskläder

Justitieutskottets betänkunden:

Nr 5 i uniedning uv Kungl. Muj:ts i propositionen 1972:1 gjordu frumställningur om unslug för budgetåret 1972/73 till åklugurväsendet, m. m.

Nr 6 i uniedning uv Kungl. Muj:ts i propositionen 1972:1 gjorda frumställningur om unslug för budgetåret 1972/73 tUl kriminulvärden jämte motioner

Försvursutskottets betänkanden:

Nr 10 med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående livränta tUl vissa personer

Nr 11 med anledning av motion om ekonomisk gottgörelse åt Alf Oderstig

Nr 12 med anledning av Kungl. Maj;ts i propositionen 1972:74 framlagda förslug tUl stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1972/73

Socialförsäkringsutskottets betänkunde;

Nr 12 i uniedning uv motion om slopunde uv unsökningsförfurundet för ålderspension

Utbildnmgsutskottets betänkanden:

Nr 4 i anledning av propositionen 1972:1 i vad avser vissa anslug för budgetåret 1972/73 tiU högre utbildning och forskning jämte motioner

Nr 5 i uniedning uv propositionen 1972:1 i vud uvser unslag för budgetåret 1972/73 till sociulhögskolornu och journuUsthögskolornu m. m. jämte motion

Nr 6 i uniedning uv propositionen 1972:1 i vud uvser unslug för budgetåret 1972/73 till vissu för universitet och högskolor gemensummu ändumål jämte motion

Trufikutskottets betänkunden:

Nr 1 i urUedning uv Kungl. Muj:ts i propositionen 1972:1 gjordu frumställningur rörunde utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 inom kommunikutionsdepurtementets verksumhetsområde jämte motioner

Nr 3 i uniedning uv Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjordu frumställning rörunde unsluget tiU trunsportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1972/73 jämte motioner

Nr 5 i uniedning uv Kungl. Muj;ts i propositionen 1972:1 gjorda framställning rörunde unsluget till trunsportstöd för Gotlund för budgetåret 1972/73 jämte motioner

Nr 6 i uniedning uv   Kungl.   Maj:ts proposition  1972:17 angående överlåtelse uv stuten tiUhörig murk m. m. 86

Jordbmksutskottets betänkunden:                                                Nr 49

Nr  1  i  anledning  uv Kungl.   Muj:ts i propositionen  1972:1  gjorda     Fredaeen den framstäUningur   rörunde   utgiftemu   på   driftbudgeten   för   budgetåret     24 mars 1972

1972/73 inom jordbmksdepurtementets verksamhetsområde jämte mo-     --

tioner

Nr 2 i urUedning uv Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjordu frumställningur rörunde utgiftemu på kapitalbudgeten för budgetåret 1972/73 i vad avser anslag inom jordbmksdepartementets verksamhetsområdejämte motioner

Nr 7 i uniedning uv motioner om stöd tiU jordbmk för investeringar i vissa rekreutionsunläggningur m. m.

Nr 8 i uniedning uv motioner om bevurande av odlad och odlingsbar mark

§   11  Anmäldes och bordlades föHande motioner:

Nr  1509 avherrHenmarkm.fi.

Nr  1510 avherrHovhammarm.fi.

Nr  1511   UV herr Nordgren m. fl. uvlämnude i uniedning uv Kungl. Muj:ts proposition nr 33 med förslug till riktlinjer för och orgunisation uv sumhällets konsumentpolitik m- m.

Nr 1512 UV herr Fagerlund m.fl. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 47 ungående åtgärder för möbelindustrin, snickeri-mdustrin m. fl.

Nr 1513 UV herr förste vice tulmunnen Bengtson wi./7. avlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 61 med förslag tiU lag om ändring i ÖlförsäHningsförordningen (1961:159), m. m..

Nr 1514 UV herr Winberg m. fl. uvlämnad i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 67 med förslag tUl vissa åtgärder mot narkotikamissbmket, m. m.

§ 12 Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades utt föHunde enkla frågor denna dag framställts, nämligen

Nr  142  Herr Pettersson   i Lund (s) tUl herr kommunikationsministern

angående obligatorisk användrung av säkerhetsbälte:

Vilku slutsutser drur kommunikationsministern för Sveriges del av de ur trafikolycksfallssynpunkt mycket positiva erfarenheterna av lagstiftning om obligatorisk användning av säkerhetsbälte i AustraUen?

Nr 143 Herr  Enskog  (fp)   tiU   herr  industriministern   angående   den fortsatta verksamheten inom SMT Machine Company AB:

Hur bedömer stutsrådet möjligheterna för SMT Machine Company

AB  utt fortsätta sin verksumhet med tanke på uppgifterna om en                      87

förlust på 33 miH. på en omsättning på 56 miH. kr.?

Nr 49------------- Nr 144 Herr Werner i Tyresö (vpk) tUl herr försvarsministem angående
Fredagen den-- förekomsten av åsiktsregistrering inom krigsmakten:
24 mars 1972--- VUka instmktioner har  givits  för  åsiktsregistrering  inom krigs-
--------------------          makten och vilka åtgärder har vidtagits för dessas efterlevnad?

Nr 145 Herr Börjesson i Falköping (c) tUl herr finansmirustern om ökad

skattebefrielse för invalidfordon:

Ämnar finansministern framlägga förslag om att skattebefrielse för invaUdfordon skaU gälla aUa handikappade som är beroende av fordonet oavsett om den handikappade har förvärvsarbete eller ej?

Nr 146 Herr Svensson i Malmö (vpk) tiU herr civUministern angående remisstiderna för översiktUga planförslag:

Anser statsrådet att aktueUa remisstider för stora översiktUga planförslag är tiUräckliga?

Nr 147 Herr  Olsson   i   KU (fp)  tiU herr försvarsministern  angående närvaro av säkerhetspersonal vid fackliga sammankomster:

VUken uppfattning har försvarsministern om det lämpliga i att säkerhetspersonal från polisen och försvarsstabens säkerhetsavdelning är närvarande vid sammankomster av facklig kuraktär?

Nr  148 Herr Svensson i Eskilstuna (s) tUl herr försvarsministem angående förekomsten av åsiktsregistrering inom försvuret, m. m.:

VUl försvarsministern med anledning av påståenden om åsiktsregistrering inom försvaret medverka tUl sådana åtgärder att full klarhet vinnes om att gällande lag födes och respekten för den s. k. värnpHktsriksdagen som instmment för de värnpliktigas deltagande i opinionsbUdningen i försvarsfrågor upprätthålles?

§   13 Kammaren åtskUdes kl. 15.13.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Förteckning över talare Nr 49

(Siffrorna avser sida i protokollet)                                                 år 1972

Fredagen den 24 mars Herr  talmannen 85 "      tredje vice tulmunnen 3 "      Ekinge (fp) 34, 37,53,59 "     Eriksson i Arvika (fp) 12, 30, 33, 43 "      Eriksson i Bäckmora (c) 59 "      Fagerlund (s) 23, 32, 34, 36, 67

Gernandt (c) 60 "     Gustavsson i Alvesta (c) 71 "      Holmqvist, inrikesminister 39, 45 "      Jadestig (s) 57

"     Johansson i Simrishamn (s) 50, 53, 56 "      Levin (fp) 64 "      Lidgard (m) 68, 70, 71 "      Lorentzon (vpk) 20, 31, 44 "      Magnusson i Kristinehamn (vpk) 46 "     Mö11eriGöteborg(fp)54, 56, 82 "      Nilsson i Tvärålund (c) 15,29,33,43 "     Nordgren (m) 18,31

Olsson i Stockholm (vpk) 72, 73 "      Oskarson (m) 37, 42, 46

Persson i Stockholm (s) 65, 67, 69, 70, 73

Romanus (fp) 48, 52 "      Virgin, tredje vice talmun (m) 85

89