Riksdagens protokoll 1972:46 Onsdagen den 22 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1972:46

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:46

Onsdagen den 22 mars

Kl. 19.30

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU S.t Lukasstiftelsen

Förhundlingurnu leddes tUl en börjun av herr förste vice tulmunnen.

§ 1  Framställningar

(forts.)

inom    socialdepartementets   verksamhetsområde

Fortsattes föredragningen av sociulutskottets betänkunde nr 5.

Punkten 17

Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

Kungl. Muj;t hude under punkten F 5 (s.87) föreslugit riksdugen utt till Bidrug till S:t Lukusstiftelsen för budgetåret 1972/73 unvisa ett anslag av 75 000 kronon

I motionen 1972:1033 uv herr Werner i Mulmö m. fl. (m, c, fp) hude hemställts utt riksdugen vid behundlingen uv bilugu 7 tUl stutsverkspropositionen under punkten F 5 Bidrug till S:t Lukusstiftelsen för budgetåret 1972/73 beslutude anslå 90 000 kronor.

Utskottet hemställde

utt riksdugen med bifull till Kungl. Muj:ts förslug och med uvslug på motionen 1972:1033 till Bidrug tUl S:t Lukusstiftelsen för budgetåret 1972/73 anvisade ett anslug uv 75 000 kronor.

Reservution hade uvgivits

12. beträffande medelsanvisningen uv herrur Gustuvsson i Alvestu (c), Humrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Andreusson (c) och Äkeriind (m), som unsett utt utskottet bort hemställu,

utt riksdugen i uniedning uv Kungl. Muj:ts förslag och med bifull till motionen 1972:1033 till Bidrug tUl S:t Lukusstiftelsen för budgetåret 1972/73 unvisude ett unslug uv 90 000 kronor.

Herr HYLTANDER (fp);

Herr tulmun! Jug hur begärt ordet med uniedning uv reservutionen 12 under punkten 17, som gäller unslug till S:t Lukusstiftelsen. Först vill jug dock göru någru reflexioner i unslutning till herr Görun Kurlssons synpunkter på herr Humrins unförunde i den s. k. principiellu debuttom-gången.

Herr Kurlsson betecknade herr Hamrins anförande som en lituniu. Förmodligen unvände hun uttrycket litania i den felaktiga betydelsen av klagovisu. Jug kan definitivt inte delu den synpunkten på något sätt. Herr

161

6 Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU S.t Lukasstiftelsen

Humrin tog ullvurligt upp någru bekymmersummu sukproblem under sociulhuvudtiteln, vilku hude fordrut en mer konstruktiv behundling av herr Karlsson än utt buru viftus bort som en klugolåt. Vi har problem på det sociala området, och vi bör hjälpas åt att lösa dem.

Enligt uppslagsboken hur lituniu betydelsen uv bön och åkullun och kommer uv ett grekiskt ord som betyder dettu. Jug skulle viHa betecknu den som en bön om hjälp. Den hur mångu beröringspunkter med det område som sociulutskottet här behundlur. Dels av den unledningen, dels för utt vi skull få besked om vud bönen verkligen innehåller skall jag tUläta mig att citera ur densamma. Av tidsskäl citerar jag inte hela, även om det kunske inte skulle skudu någon uv kammarens ledumöter.

Vuldu citut ur Lituniun:

"Herre, hör vår bön.

för ull villfurelse,

för ullt ont,

för djävulens försåt och list,

för pest och hungersnöd,

för krig och örlig,

för uppror och tvedräkt,

för eld och vådu,

för ond bråd död,

för den evigu döden

Bevuru oss, milde Herre Gud.

Hjälp oss, milde Herre Gud.

utt du värdes bevuru ullu biskopur, präster och försumlingur i sunn läru och heligt leverne,

utt du värdes återkulla

alla villfarunde och förfördu,

utt du värdes hjälpa och trösta ulla anfäktade och bed rövade.

162

Att du värdes hjälpa och undsätta alla dem som äro

i nöd och fara, att du värdes bevara och hjälpa ullu havande

kvinnor och barnaföderskor, att du värdes vederkvicka och trösta ullu sjuku, utt du värdes föriossu ullu oskyldigu fångur, utt du värdes försvuru och försöriu allu änkor och

fuderlösu, futtigu och förtrycktu, utt du värdes givu oss ett försonligt hjärtu mot

våru fiender och förtugu ull ovänskup, utt du värdes förburmu dig över ullu människor, utt du värdes nådigt höru oss." Slutligen i de sistu rudernu; "Kriste, hör vår bön."

Så långt alltså Litanian, och om vi då skall anknyta till betygsättningen av herr Hamrins unförande kun man väl för dem, som inte har möjlighet att delta i bönen till den som bönen egentligen riktar sig till utan som kanske tror mer på Hans Majestäts regering, göra en bildlig Överföring och låta bönen gå dit. Det borde väl ocksä vara ett ställe, där dessa vädjanden hör hemma.

Så till dagens text — för att hållu stilen — som är hämtud från S:t Lukus och unsluget till S:t Lukusstiftelsen. Det är väl inte buru en tUlfällighet att stiftelsen hur tagit det numnet. S;t Lukus var -fortfurunde enligt summu uppslagsbok — numnet på en uv Puuli medhjälpure, tUl yrket läkure enligt Kolosserbrevet 4:14. Det är väl för att understryku att det inte är enbart operationer av somatisk urt som kun bringu läkedom till människor som den här orgunisutionen hur sturtut sin rådgivunde verksumhet.

Jug skull dock inte gå in på dettu närmure; stiftelsen fyller en stor uppgift, och utt dettu unslug hur kommit upp till debutt beror pä utt stiftelsen hur sturkt ökude behov uv medel för sin utbildningssektor, såsom frumhålls i motionen. Dennu utbUdningsverksumhet är mycket ansträngd, frän både ekonomisk och personell synpunkt, och sumhällets övriga vårdinstitutioner får en betydande hjälp genom stiftelsens utbildningsverksumhet. Jug kun från mitt eget län, Skuruborgs, vitsorda ett gott samarbete mellun fumiderådgivningen i lundstingets regi och S:t Lukus'; de sumurbetur utomordentligt väl. S:t Lukusstiftelsen vill i sin ringu mån hjälpu till utt söku lösu någru uv de problem som berördes i bl. u. herr Humrins unförunde i principdebutten och som vi ovedersägligen hur på det sociulu området. Den gör inte anspråk på utt kunna lösa ullu problem - inte ens ullu som den tur sig un - men den vill bidru till derus lösningur.

Ansluget är ju ytterst blygsumt; det är en höjning från 60 000 1971 tUl 90 000 kronor i år som vi hur begärt i motionen. Försluget från regeringshåll hur stunnut på 75 000 kronor, ulltsä innebärunde en liten ökning med 15 000 kronor. Jug vill unknytu till vud stutsministern sude i Filudelfiu häromdugen, då hun guv uttryck för en viHu utt hjälpu de frivUligu orgunisutionemu tUl utt urbetu med sociala frågor och liknande men skyllde på finunsministern, som vur en hård herre och inte liku lätt utt fä pengur från som enskildu frivilligu givure. De här 15 000 kronomu tycker jug ändå utt hun kunde hjälpa till med utt plocku frum.

För utt något belysu vud beloppet egentligen betyder vill jug jämföru det med utt till vuxenutbUdningen för innevurunde budgetår hur upptugits drygt 437 miHoner kronor och för nästkommande budgetår något över 523 midonen DärtUl kommer kostnudernu för en del studiesociulu åtgärder i vuxenutbildningen på 80—90 miHoner. De kommunala kostnaderna för vuxenutbildningen stannar pä ca 125 miljoner, och utunför nämndu belopp ligger kostnudemu för urbetsmurk-nudsutbildningen, som väl också kun sägus vuru en utbildningsform för vuxnu. Inkluderur mun dessu, kun totulkostnudemu för vuxenutbildningen grovt räknat sägas vara 1 midurd kronor. Tar vi då beloppet 15 000 kronor, som motionen 1033 begär utöver de 75 000 kronor som propositionen unvisur, betyder det 1,5 procent uv 1 promille uv den här midarden. Dettu tycker jag är ett mycket blygsamt belopp, som kummurens mujoritet fuktiskt borde kunnu bifalla.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiUS.t Lukasstiftelsen

163

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU S.t Lukasstiftelsen

164

Med dessa ord, herr tulmun, ber jug utt få yrku bifull till reservutionen 12 vid förevurunde betänkunde.

Herr WERNER i Mulmö (m);

Herr tulmun! Till vad nu är sugt vill jug buru fogu någru ord.

Jug kun förstå om utskottsmujoriteten tycker sig hu vurit generös när den gått på propositionens linje och höjt unsluget tUl S:t Lukusstiftelsen med 15 000 kronor, och den kun måhändu tycku utt det är förmätet uv oss utt yrku en förhöjning med 100 procent — 15 000 kronor till, ulltså. Men i vissu full säger procenttul förfärligt litet. Häri kammaren befinner sig nu 12 eller 13 människor, och när utskottets ordförunde tur tUl ordu kunske det blir 25, ulltså cu 100 procent fleru. Men ändå är det ju fortfurunde en ytterst liten politisk försumling. Mun måste också sägu, utt det belopp som äskuts till S:t Lukusstiftelsen är mycket blygsumt. Det gäller ju dock en institution som gör en synnerligen sumhällsgugnunde insuts på två fält. Stiftelsen hur utbUdningsinstitut i Stockholm och på fyru undru plutser i lundet, där mun utbildur terupeuter uv skilda slug. Derus untul uppgår till 150 om året. Dessa går sedun ut på skildu håll, dels till stiftelsens tio egnu mottugningur i landet, dels till olika kommunalu tjänster där de gör sin insats.

Den utbildning som ges är inte någon kort kursverksamhet utan den pågår fyra terminer. Det är intygskursen. Dessutom finns en sommarkurs i Sigtuna. Undervisning sker på universitetsnivå med fackmän som undervisare — läkure, psykiuter, psykologer och teologer. Det är alltså fråga om högt kvalificerat folk.

De tio mottagningarna i landet tar pä ett är emot ca 10 000 besök. Alldeles självfallet är att man därmed avlastar de psykiatriska klinikerna mnt om i landet. Vi vet, att det tyvärr blivit allt vanligare att människor av ulla kategorier får psykiska besvär. De drabbas av psykiska störningar uv oliku slug. Vud dessu beror på kun det råda delude meningur om. Faktum är bara att situutionen är sådun. Det gäller skolungdom - vUket skoUäkarnu intygur - det gäller de vumpliktigu - regementsläkurnu tulur om suken. Företugsläkurnu hur liknunde erfurenheter. S;t Lukusstiftelsen har även fått med en del skolfolk i denna utbildning för utt de därefter skull kunna göra en insats i sitt ordinarie arbete. Ofta remitterar läkare sina patienter just till S;t Lukusstiftelsens mottugningur. Ordförunde i överstyrelsen för S;t Lukusstiftelsen är skolläkuren i Norrköping, dr Törnkvist.

Det är också värt att nämna att S;t Lukasstiftelsen ägnur de människor som kommer till mottugningurnu lång tid - i medeltul 10- 11 timmur. Vi vet hur det är på våru hårt belustude psykiatriska kliniker med långu väntetider och kort besökstid. Mun hinner inte med mer. Lukusstiftelsen utför här ett mycket gagnande urbete, som jug tycker att riksdagen hur ull uniedning utt slutu upp kring, så mycket mer som stutsrådet Aspling i dug från tulurstolen sude utt vi måste prioriteru den psykiutrisku sjukvården. Det ligger ju också en proposition på riksdugens bord om ändrude bidrugsregler till den psykiutrisku sjukvården.

Nog bör sumhället hälsu en sådun insuts med tUlfredsställelse. Det är en insuts som också i stor utsträckning sker med frivilligu ekonomisku

och personligu resurser. När vi nu yrkur på ytterligure femton futtigu tusenluppur till dennu verksumhet, är dettu unslug reuliter ingen utgift utun en bespuring för samhället; därigenom uvlustur mun våru psykiutrisku kliniker derus långt dyrburure vårdinsutser. Ansluget på 90 000 kronor gäller ulltså cu 10 000 hjälpsökunde. Dettu är förvisso en räntubel investering, och det är beklugligt utt våru vänner i regeringspurtiet inte hur kunnat sluta upp kring den föreslugnu höjningen uv unsluget.

Jug ber med dessa ord, herr tulmun, få yrku bifall till reservationen under denna punkt.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU S.t Lukasstiftelsen

1 detta anförande instämde herrur Nelunder (fp), Åberg (fp), Källstad (fp), Strindberg (m) och Äkeriind (m).

Herr KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr talman! Redan förra året sade jag att S:t Lukasstiftelsen gör ett gott arbete, och på den punkten har jag inte haft anledning att ändra mig utan kan stå fast vid vad jag då sade.

Sedan hör det till saken att vad motionärerna begärde förra året det hur mun fått nu. Det anser mun tydligen inte vuru tillräckligt utun höjer unslugskruven, och så hur mun humnut i den där gumlu trullen utt begäru ännu meru trots utt mun får meru. Jug kun förstå det, och fuktum är ju utt tekniken i riksdugsarbetet oftu är den när mun höjer unslug. Det finns ju ulltid välvilligu motionärer som begär mer. Vi hur ulltså humnut i den gumlu vunligu situationen utt vi tur ställning enligt det förslug som föreHgger, men sedan kan vi inte tillmötesgå ullu de önskningur som motionärer för frum. Så enkelt är det.

Jug bestrider inte utt S;t Lukusstiftelsen gör ett gott urbete, men jug vågur ändå sägu till herr Werner i Mulmö utt om vi skulle kunnu drivu den psykiutrisku vården genom frivilligu insutser vore det en Gudi behaglig gärning ur ekonomisk synpunkt. Dessvärre går det inte att klara den psykiutrisku vården enburt på den linjen.

Herr tulman! Jag skull koncentreru dettu genom utt kort och gott be att få yrka bifaU till utskottets hemställan.

HerrWERNER i Malmö (m):

Herr talman! Herr Kurlsson i Huskvurnu vet liku väl som jug att vi har kostnudsstegringur år för ån Det är därför rimligt utt kommu med dettu yrkunde i år. Med tunke på konjunkturläget är det också betydligt svårure nu utt få in pengur på frivillig väg till sådunt här urbete. Mycket uv S:t Lukusstiftelsens urbete buserus på frivilligu bidrug och gåvon Stiftelsen hur glädjande nog också expanderat, i synnerhet inom utbildningssek-torn, och detta drar mycket pengar. Det finns aUtså goda rhotiv för att vi har återkommit med vårt yrkande i år.

Självfallet kan vi inte kluru den psykiatriska vården genom frivilliga insutser, det hur vi uldrig påstått. Men som situutionen just nu är, herr Kurlsson i Huskvurnu, med långa väntetider och det pressade läget över huvud taget för den psykiutrisku vården här i lundet är det väl utmärkt att det finns institutioner uv frivilligt slug som kun kompletteru och hjälpu till utt uvlustu sjukhusen en del bördor.

165

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU S.t Lukasstiftelsen

Det borde herr Kurisson i Huskvarna förstå och därför också kunna tUlstyrka ett sådant här blygsamt yrkande.

Herr KARLSSON i Huskvurnu (s):

Herr tulman! Jag förstår mycket väl att allu frivilligu orgunisutioner både behöver och vill hu mer pengur. Ett fuktum är ändå utt mun här hur höjt unsluget med ett procentuellt sett gunsku betydunde belopp. Reellt är det 15 000 kronon Det är i varje faU liku mycket som motionärernu begärde förru året.

Herr Hyltunder gjorde jämförelser med vuxenutbildningen och urbets-murknudsutbildningen, och det är klurt utt mun då kun sväva ut hur långt som helst. Men det går inte att göra sådana jämförelser på den här punkten.

166

Herr HYLTANDER (fp):

Herr talman! Herr Karlsson i Huskvurnu hur väl ändå en viss uppfuttning om proportionen på dettu unslug i förhållunde tUl vud sumhället kostur på sig i undru summanhang. Även om man jämför med belopp som inte ligger exakt inom samma område så märker man hur litet det aktuellu beloppet är. Det gäller ulltså 1,5 procent uv 1 promille UV dennu miHard. Det tycker jug verkligen utt herr Kurlsson kunde kostu på sig - och även de som stöder utskottsmujoriteten.

Herr WERNER i Mulmö (m);

Herr tulmun! Jug vill buru rättu herr Kurlsson i Huskvurnu på en punkt. Vi begärde 80 000 kronor i dol och får nu 75 000 kronor, så herr Kurlsson kunske inte lämnude helt korrektu uppgifter här nyss.

Sedun säger herr Kurlsson utt det är klart att frivilligorganisutioner behöver mer pengar. Men här är det ju frågu om en frivillig orgunisution som verkligen gör insutser som det allmänna i annat fall måste göra. Vi tycker därför utt i det läge som vi här försökt beskriva, där så många människor hur psykiska besvär och sjukvården på det psykisku området inte hinner uträttu vud den skulle, så borde mun kunnu tillmötesgå önskemålen.

Överläggningen vur härmed slutud.

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 12 uv herr Gustuvsson i Alvestu m. fl., och förklurudes den förru propositionen vura med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Hyltunder begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 5 punkten 17 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit reservutionen nr 12 uv herr Gustuvsson i

Alvestu m. fl.

Hälsovårdsupplysning

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens     Nr 46 ledumöter hu  röstut för ja-propositionen.  Då herr Hyltunder begärde     Onsdagen den rösträkning verkställdes votering med  omröstningsuppurut. Dennu om-     22 mars 1972 röstning gav födunde resultut:

Ja  -   147

Nej  -   134

Avstår —       3

Punkterna 18 och 19

Kammuren biföll vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 20 Hälsovårdsupplysning

Kungl. Maj:t hude under punkten F 8 (s. 91-92) föreslugit riksdugen utt till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1972/73 unvisu ett reservutionsunslug UV 3 800 000 kronor.

I dettu summunhung hude behundluts

1.    motionen 1972:117 uv herr Börjesson i Fulköping (c),

2.    motionen 1972:334 av herr Helén m. fl. (fp) vari, såvitt nu var i fråga, hemstäUts utt riksdugen beslutude om ett i förhållunde tiU statsverkspropositionens förslug med 1 000 000 förhöjt unslug på 4 800 000 kronor till hälsovårdsupplysning,

3.    motionen 1972:477 uv herr Richurdson (fp) vuri hemställts utt riksdugen unvisade till Sociulstyrelsen: 4 600 000 kronor till hälsovårdsupplysning,

4.    motionen 1972:665 uv herr Fälldin m. fl. (c) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Muj;t skulle unhålla utt en purlumenturisk summunsatt kommitté guvs i uppdrug utt kartlägga möjligheterna till samordnade sjukdomsförebyggande åtgärder varvid kommittén bl. a. borde

a)     kurtläggu behovet uv och förutsättningarna för en samordnad och systematiskt genomförd ullmän hälsoupplysning och hälsofostrun,

b)    frumlägga förslag angående hälsoupplysningens innehåll, utformning och organisation, uUt i syfte utt skupu bättre förutsättningur för en uktiv medverkun från sumhällsorguns och ullu medborgures sidu för utt förbättru folkhälsun,

5.    motionen 1972:1000 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro (c) sumt

6.    motionen 1972:1023 uv herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m).

Utskottet hemställde

1. att riksdugen med bifull tUl Kungl. Muj;ts förslug och med uvslug på motionen 1972:334, såvitt nu vur i frågu, och motionen 1972:477 tiU

167

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Hälso vårdsupplysning

Hälsovårdsupplysning för budgetåret  1972/73 unvisude ett reservutionsunslug uv 3 800 000 kronor,

2.    beträffunde en propugundakumpunj för förebyggande hälsovård att riksdugen skulle uvslå motionen 1972:117,

3.    beträffunde   en   purlumenturisk  utredning  om  sjukdomsförebyg-gunde åtgärder utt riksdagen skulle avslå motionen 1972:665,

4.    beträffunde riktlinjer för ett tundhälsovårdsprogrum utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:1000,

5.    beträffande storleken av bidrag tUl NTS utt riksdagen skulle avslå motionen 1972:1023.

168

Reservutioner hude uvgivits

13. beträffande medelsunvisningen uv herrur Humrin (fp) och Hyltun
der (fp), som unsett att utskottet under 1 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj;ts förslag och motionen 1972:477 sumt med bifaU tUl motionen 1972:334, såvitt nu var i fräga, tUl Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1972/73 unvisade ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor,

14. beträffande en parlamentarisk utredning om sjukdomsförebyggan
de åtgärder av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp). Lursson i
Öskevik (c), Hyltunder (fp), Andreusson (c). Åkerlind (m) och Nisser
(m), som unsett utt utskottet under 3 bort hemställu,

utt riksdugen med bifull tUl motionen 1972:665 hos Kungl. Muj:t hemställde utt en parlamentariskt sammansatt kommitté fick i uppdrag att utreda frågan om samordnade sjukdomsförebyggande åtgärder som kunde uvlustu sjukvård och sociulvård.

Herr LARSSON i Öskevik (c);

Herr talman! Sumhällets kostnuder för hälso- och sjukvård hur stigit mycket sturkt de senuste åren. Orsukernu tUl den utvecklingen är givetvis mångu. TiU en del ligger kostnudsökningens orsuker i bättre sjukvård, i mer förfinade och därmed dyrbarare metoder, men till en del säkerligen också i brister i vår nuvurunde urbets- och boendemiHö. Listun på orsuker skulle kunnu bli lång och förslugen tUl förebyggunde åtgärder likuså. Mycket uv utvecklingen på sjukvårdskostnudsområdet i frumtiden hänger emellertid på möjligheten utt motiveru den enskildu människun till ett sunt liv i vid bemärkelse.

Även om, som det påpekats i motionen 665, mycket hur uträttats på hälsoupplysningens område genom samhälleliga och enskUda initiativ, återstår ännu mycket att göra inom denna form av förebyggande hälsovårdsverksamhet. Hälsoupplysnmgen måste få en väsentligt bredare och djupare förankring i samhället. Den måste genomföras kontinuerligt och systematiskt, om den skall ge önskad effekt.

Det är mot bakgrunden av detta som centern föreslagit att en parlumenturiskt sammunsutt kommitté ges i uppdrug utt kurtläggu möjlighetema till samordnude sjukdcmsförebyggunde åtgärder liksom behovet uv och fömtsättningurnu för en systemutiskt genomförd allmän hälsoupplysning och hälsofostran samt att lägga fram förslag till åtgärder för att förbättra folkhälsan.

Med dessa ord, herr talman, ber jag att få yrka bifull till reservutionen 14 vid punkten 20.

Herr HAMRIN (fp):

Herr tulmun! Jag hur tidigure under den allmännu debatten berört frågan om missbmk uv nurkotiku och ulkohol, och jug hänvisar till vad jag då sade. Det är självklart att en av de vägar som man bör gå för att komma tUl rätta med dessu frågor är upplysningsverksamhet om vådornu UV sådunt missbmk.

Folkpurtiets yrkunde på ett med 1 midon kronor förhöjt unslug på dettu område kun förefulla varu väl tilltuget, men om mun jämför det äskande som föreligger från sociulstyrelsen, nämligen 7 200 000 kronor, med det uv Kungl. Muj:t förordude unsluget på 3 800 000 kronor, frumstår yrkundet genast som något blygsummure.

Vi får kunske uniedning utt återkommu tUl dessu frågor i ett senure summunhung, och jag skull därför inskränku mig till utt yrku bifull till reservutionen 13 vid punkten 20.

Med summu motivering som den herr Lursson i Öskevik nyss har framfört ber jag ocksä att få yrka bifull till reservutionen 14 vid summu punkt.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Hälsovårdsupplysning

Herr KARLSSON i Huskvarna (s):

Herr talmun! Jug skuU söku futtu mig liku föredömligt kort som minu meddebattörer.

Hälsovårdsupplysning behövs, och regeringen hur unvisut näru 4 miljoner för ändumålet. Att folkpurtiet vill ge 1 midon mer är ju gunsku typiskt. Mun hugger tUl med en ökning och så blir det som det blir.

Försluget om en parlumenturisk utredning uvslogs uv riksdugen förra året och någonting nytt har inte skett sedan dess. Med en purlumenturisk utredning löser mun inte de problem som motionärerna skisserun

Med den motiveringen yrkur jug, herr talman, kort och gott bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutud.

Mom. 1

Propositioner gavs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservationen nr 13 av herrur Humrin och Hyltunder, och förklurudes den förru propositionen vara med övervägande ja besvurud. Sedun herr Humrin begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummaren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 5 punkten 20 mom. 1 röstar ja,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej har kammuren bifallit reservutionen nr 13 av herrar Hamrin

och Hyltanden

6* Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

169

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Humrin begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv föHunde resultut:

Ju - 234

Nej  -     51

Avstår —      4

Mom. 2

Utskottets hemställun bifölls.

Mom. 3

Propositioner guvs på bifull tiU dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 14 uv herr Gustuvsson i Alvestu m. fl., och förklurudes den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedun herr Humrin begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 5 punkten 20 mom. 3 röstur ju,

den det ej viU röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifuUit reservutionen nr 14 uv herr Gustuvsson i

Alvestu m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ja-propositionen. Då herr Humrin begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju -   146 Nej  -   141 Avstår -  2

Mom. 4 och 5

Utskottets hemställun bifölls.

Punkterna 21—24

Kammuren biföll vud utskottet i dessa punkter hemställt.

Punkten 25

Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm

Kungl. Muj;t hude under punkten G 7 (s. 120-123) föreslagit riksdagen att till Avlöning av vissu läkure vid sjukhus i Stockholm för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag uv 14 545 000 kronon

170

I motionen 1972:101 5 uv fru undre vice tulmunnen Nettelbrundt m. fl. (fp, c, m, vpk) hude hemställts utt riksdugen vid behundlingen uv Kungl. Muj:ts proposition nr 1, bilaga 7, punkten G 7, .Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm skulle anvisa ett med  18 000 kronor förhöjt

förslagsanslag uv 14 563 000 kronor, vuruv 18 000 kronor avsåg kostnad för utbyte av en tjänst som biträdande överläkare mot överläkare vid cytologisku luborutoriet på Subbutsbergs sjukhus.

Utskottet hemställde

utt riksdugen med bifall tUl Kungl. Maj:ts förslug och med uvslag på motionen 1972:1015 till Avlöning uv vissu läkure vid sjukhus i Stockholm för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug uv 14 545 000 kronor.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avlöning av vissa läkare vid sjukhus •' Stockholm

Reservution hade avgivits

15. beträffande viss läkartjänst vid Sabbutsbergs sjukhus av herrar Humrin (fp) och Hyltander (fp), som ansett utt utskottet bort hemställu,

utt riksdugen i uniedning uv Kungl. Maj:ts förslug och med bifull till motionen 1972:1015

u) bemyndigude Kungl. Muj:t utt i enlighet med vad reservunternu förordut för cytologisk verksumhet vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm inrättu en tjänst som överläkure i SKBe 3,

b) tUl Avlöning av vissa läkure vid sjukhus i Stockholm för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug av 14 563 000 kronor.

Herr HAMRIN (fp):

Herr tulmun! 1 en fyrpurtimotion med fm undre vice tulmunnen Nettelbrundt som förstu numn har yrkats att en dänst som biträdande överläkure vid Subbutsbergs sjukhus skull förändrus tUl överläkartjänst. Det är självklart inte någon ökad insats som man därmed vinner. Det är snarare ett rättvisekrav och en organisatorisk frågu som mun på det suttet vill lösa på ett rättmätigt sätt. Det gäller en verksamhet vid cytologiska laboratoriet vid Subbatsbergs sjukhus. Av motionen frumgår utt det är en väsentlig uppgift som läkaren i detta faU fullgör.

Jag skall helt kort i detta full yrku bifull till reservutionen 15 som är fogud tUl utskottets betänkunde.

Herr KARLSSON i Huskvurna (s);

Herr talmun! Jag yrkar kort och gott bifull tUl utskottets förslug.

Överläggningen vur härmed slutud.

Propositioner guvs på bifuU tiU dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 15 uv herrur Humrin och Hyltunder, och förklurudes den förru propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hamrin begärt votering upplästes och godkändes följunde voteringsproposition:

Den   som   vill   att   kammaren   bifaller   socialutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 5 punkten 25 röstur ju,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej hur kummaren bifullit reservutionen nr 15 av herrar Humrin

och Hyltunder.

171

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårds skolorna: Driftkostnader

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kummurens ledumöter hu röstut för ja-propositionen. Då herr Hamrin begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Denna omröstning guv födande resultat:

Ja - 237

Nej  -    48

Avstår -       3

Punkterna 26-31

Kammuren biföU vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 32

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

Kungl. Maj:t hade under punkten 1 I (s. 153-158) föreslugit riksdugen utt tUl Ungdomsvårdsskolornu: Driftkostnuder för budgetåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslug uv 91 630 000 kronor.

I dettu summanhang hude behundluts

1.    motionen 1972:1018 uv fröken Pehrsson (c) och fru Olsson i Hölö (c) vuri hemställts utt riksdugen skuUe uvslå stutsverkspropositionens förslug om indragning uv vissu utskrivningsuvdelningur vid ungdomsvårdsskolor,

2.    motionen 1972:1031 uv herr Tobé m. fl. (fp, s, c, m) vuri hemställts utt riksdugen skulle beslutu uttulu utt slutlig ställning beträffande nedläggning och undru uvvecklingsfrågor som rörde ungdomsvårdsskolornu inte borde tugus förrän 1967 års sociulutredning redovisut ett meru ullsidigt beslutsunderlug än det som nu kunde föreliggu.

Utskottet hemställde

1.    beträffande frågan om nedläggning av utskrivningsuvdelningur att riksdagen skulle uvslå motionen 1972:1018,

2.    beträffunde frågun om nedläggning uv Morängens yrkesskolu, m. m. utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:103 1,

3.    utt riksdugen till Ungdomsvårdsskolornu: Driftkostnuder för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug uv 91 630 000 kronor.

Reservution hude uvgivits

16. beträffande frågun om nedläggning av Morängens yrkesskola, m. m. av herrar Gustuvsson i Alvestu (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyltunder (fp), Andreusson (c). Åkerlind (m) och Nisser (m), som ansett utt utskottet under 2 bort hemställu,

att riksdagen i anledning av motionen 1972:1031 guv Kungl. Maj:t till kännu vud reservunternu unfört.

172

Herr LARSSON i Öskevik (c);

Herr tulmun! Vården vid ungdomsvårdsskolomu hur diskuteruts livligt de senuste åren. Mun hur t. o. m. ifrägusutt verksumhetens berättigunde. Vud är då  unledningen  till dennu kritisku inställning? Låt mig nämnu

någru orsuker som kun hu medverkut till en negutiv syn på dennu vårdform.

För det förstu hur eleven oftu pluceruts i en skolu så långt från hemorten att kontukternu helt bmtits med hemkommunens sociulvård och med hemmet. Isolering kun möjligen från vårdsynpunkt i vissa fall varu nödvändig men försvårur säkerligen i de flestu full möjligheternu tUl rehubilitering.

För det andra har eleverna hittills inte fått vårdas i öppen vård i det egnu hemmet. Nu hur en försöksverksumhet initieruts som öppnur vägen för dennu vårdform. Det är utt hälsu med tUlfredsställelse och stämmer väl med den sociulu helhetssyn som vi vill tillämpu.

För det tredje — och det är kunske det ullvurliguste — hur förutsättningen för vård på ungdomsvårdsskolu varit ett tvångsomhänder-tugunde.

Trots de snävu rumarna för arbetet vid ungdomsvårdsskolornu vågur jug nog påstå utt vårdens innehåll väsentligt har förbättruts. Sumtidigt kun konstuterus utt vårdklientelet blivit ullt tyngre.

Behöver mun nu ha institutionsvård på detta område? Jag svurur utun tvekan ja. Här liksom på många andru områden behövs den slutnu vården som en nuturiig länk i vårdkedjun. Därmed är inte sugt utt dennu slutnu vård skull vuru stutiskt utformud, och därmed är inte heller sugt utt ökud omfuttning uv öppenvården är förkustlig - tvärtom. Men tyvärr räcker inte ulltid öppenvården tUl.

Utskottsmujoriteten tillstyrker nu ett förslug om nedskärning uv platsantalet vid ungdomsvårdsskolorna inklusive nedläggning av Morängens yrkesskolu. Som skäl åberopur mun bl. a. utt den fuktisku beläggningen räknut i untalet närvurunde på ungdomsvårdsskolornu vurit låg de senuste åren. Jug skull här inte diskuteru humvidu närvurountulet ger en riktig bild uv utnyttjundegruden. Vi reservunter hur inte heller ungripit dessa beläggningssiffror, även om vi är medvetna om utt plutsefterfrågun fluktuerur rätt sturkt, utt väntetider förekommer och utt objektivu bedömure unser att det inte finns någon överkupacitet i dagens läge.

Vud vi vänder oss starkt emot är en åtgärd som kun minsku möjligheten utt finna nyu och bättre urbetsformer för ungdomsvårdsskoleverksamheten. Vid Morängens yrkesskolu med dess begränsude elevuntul och dess närhet till storstudsregionen skulle mun kunnu i moderna lokaler prövu exempelvis sumkönad undervisning och frivillig intagning vid ungdomsvårdsskoleenheter.

Till sist vUl jag rent ullmänt vumu för en sådun nedläggningstukt utt vår beredskap på ungdomsvårdsskolesektom blir otillräcklig. Från många håll, senast i debutten i dug och i utskottet i går av generuldirektör Rexed, har taluts om det ökunde opiatmissbruket blund ungdom i vårt lund, ett missbmk som för övrigt helu Europu nu drabbas av. Vi måste på det här området hållu en god beredskup.

Med dettu, herr talmun, yrkar jag bifall till reservationen 16 under punkten 32.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

173

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

174

HerrTOBE(fp);

Herr talmun! I utskottets betänkunde skUdrus utvecklingen på vårdområdet i frågu om ungdomsvårdsskolorna, och det konstateras utt mun är på väg tiU undru, meru öppnu formen Bl. u. hur kommunernu där visut vägen och tugit hund om en del uv det klientel som tidigure vur på de stutligu ungdomsvårdsskolorna. FöHden hur blivit utt tUlgängligu skolplut-ser inte fullt utnyttjus. Däruv hur stutsrådet i sitt förslug drugit den slutsutsen utt mun skull läggu ned dels en skolu. Morängens skolu i Upplund, dels en uvdelning på vurderu uv sex andru skolor, som hör till de större.

I den fyrpurtimotion, nr 1031, som jug närmast tulur för hur också nedgången i elevuntul uppmärksummuts, men vi menar att denna inte bör föranleda någru förhastade indragningar uv någon skolenhet. Det är nämligen så utt 1967 års socialutredning hur utt behundlu den långsiktiga lösningen av de här problemen, och utredningen väntas kommu med ett principbetänkande i år. Mycket talar för att utvecklingen pekar mot att mindre enheter ger bättre vård. Morängens skola är en av de mindre men också mycket väl utrustad. Då kan det vara förhustut utt böriu förändringen med utt dru in en sådan enhet innun utredningen lugt frum något förslug. Förslaget skuUe ju kunna föranleda utt man skull bibehållu den typ uv skola som Morängen utgör ett exempel på.

Enligt uppgift från sociulstyrelsen har tendensen i elevtillströmningen förändruts. Det finns t. o. m. för närvurunde s. k. expektunter, ulltså vårdbehövunde som väntur på intugning på ungdomsvårdsskolor. Sådunu förändringur kun ju ske uv och till.

Härtill kommer utt just den skolu det här närmust gäller är topputmstud. Under åren 1968 till 1971 hur närmure 2,5 miHoner kronor lagts ned på olika investeringar vid skolan, och däri är då inte medräknat kostnuder för nyu personulbostäder, som blev färdigu så sent som i november förru året. Dettu måste sägus vuru ett ytterst betänkligt sätt utt hundhu ullmänna medel. Det är inte rimligt att låta riksdugen tu unsvuret för dennu midonmllning utun utt redovisu någon ulternutiv användning. Jag utgår ifrån att socialstyrelsen som huvudmun för uppmstningen gjort dennu i god tro och inte kunnut fömtse depurtementets ställningstugunde i årets stutsverksproposition.

En viss Husning i dettu uvseende kan förmärkas just i dag. Det är stutsrådet Lidboms proposition om åtgärder mot narkotikamissbruk som deluts i våru fuck i eftermiddug. Den understryker först och främst vud motionärernu och reservunternu i reservutionen 16 frumhållit, nämligen utt det inom socialutredningen pågår ett brett upplagt utredningsarbete i fråga om vårdformerna. Stutsrådet finner det ungeläget utt vidga möjligheternu tiU försöksverksumhet. Hun föreslår också utt särskildu medel skuU unslås härför och vUl då gärnu unknytu tUl oliku initiutiv från kommuner och ideellu orgunisutionen Det överensstämmer också med den skrivelse som styrelsen för Morängens skolu hur ingivit till depurtementet sedun propositionen och även motionen hude skrivits. Om indrugunde uv Morängens skolu skulle beslutus, vill styrelsen påpeku utt de stora kostnuder som lugts ned omedelburt borde förunledu unnun användning, t. ex. för försöksverksumhet.

I summanhang med sitt omnämnunde uv den här försöksverksumheten unmäler statsrådet Lidbom utt Stockholms kommun uttryckt intresse för att få disponeru vissu anläggningur för värden av nurkotikumissbmkare och hur då nämnt bl. u. Morängens yrkesskolu. De förhundlingur härom som tydligen ägt mm hur inte resulterut i något uvtul såvitt jug vet, kanske därför utt mun väntur på utt riksdugen skull besluta om nedläggning av Morängens yrkesskolu. Skulle ett uvtul träffus mellun stuten och Stockholms kommun, kun miHonmUningen något ursäktus. Kvur står i uUu fuU tveksumheten ur sociulpolitisk synpunkt. Det kun inte vuru försvurligt utt läggu ned en skolu som till omfång och verksumhet kun väntus motsvuru vud sociulutredningen kommer utt förordu som den lämpliga typen.

Med dessu ord, herr tulman, ber jug utt få yrku bifull tUl reservutionen 16 vid betänkundet nr 5.

r*-46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader

I detta anförande instämde fröken Ljungberg (m).

Fm OLSSON i Hölö (c):

Herr talman! När pojkar eller flickor i dug kommer tUl en ungdomsvårdsskolu är de i regel gruvt stördu, och de ur oftu nurkomuner. De kommer tUl ungdomsvårdsskolun när det inte finns något unnut ulternutiv.

Känner man något till en ungdomsvårdsskolu är dettu bekanta faktu. Därförär det med stor förvåning som man läser statsrådets och utskottets skrivningar om de alternativa vårdmöjligheter som nu finns och om att de större kommunernas egna vårdresurser har byggts ut. Man skriver helt aUmänt utan att ge exempel.

De unställdu på ungdomsvårdsskolomu är, när de läser dettu, liku förvånude som jug. Det är väl tvärtom sä utt kommunernus egnu resurser när det gäUer institutionsvård under senure tid hur blivit mindre. Mun hur lagt ned verksumheter som mun bedrivit.

TUl ungdomsvårdsskolorna kommer de unga t. ex. från barn- och ungdomspsykiutrisku kliniker, när mun där säger utt mun inte klarar av dem längre, med de resurser som ändå finns på dessu kliniken För utt tu ett unnut exempel på hur svårskötta elever det är kun jug berättu vud en polismun sade till mig för ett pur dugur sedun: Ju, det vur väl utt den här pojken blev uggressiv och begick den här handlingen så att det blev aktuellt utt hun skulle bli intugen på ungdomsvårdsskolu, för unnurs hude hun väl ulldeles sniffut ihjäl sig.

Mot den bukgrunden utt det är ett så svårhanterligt klientel som skolorna får urbetu med måste det till ett mycket medvetet urbete för utt mun skall kunnu nå det resultut som det ändå innebär utt mun kun placera ut så hög procent i vård utom skola som nu sker, något som alldeles riktigt påpekas i statsverkspropositionen. Det gäller ungdomar som i många fall tidigare bedömts som helt omöjliga.

Men då skall vi komma ihåg vad vård utom skola är, nämligen ett hem som är anskaffat för att pussu just den elev det gäller — hem kunske som inte är buru uv den gumlu truditionellu typ som vi tänker på. Eleven och hemmet stöttas upp med all den hjälp, ullu de resurser som skolun kun ge.

175

r«fr46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader

176

fömtun den hjälpen skuUe det helt nuturligt inte gå. Det är tack vure kombinutionen skolun-burnet-hemmet i gott sumurbete som det går — och iblund går det riktigt bru.

Vad säger då myndigheternu när mun når de här resultuten? Jo, de säger: Ni är sä duktigu på vård utom skolu, så nu kun vi börju läggu ner skolor. Och det är kunske riktigt utt mun lägger ner uvdelningur i skolor och får dem mindre. Men jug vill verkligen vurnu för utt läggu ner helu skolor och få dem längre från vurundru; därmed försvårus helu verksumheten med vård utom skolu.

Stutsrådet hänvisur tiU statistik som visur låg beläggning och det finns
en typ uv skolu där det är låg beläggning, nämligen skolornu för filekon
Men för övrigt unser jug att mun nog unvänder något tviveluktigu metoder
vid utarbetandet av den statistik som redovisas. Mycket riktigt står det i
utskottets betänkunde utt det är närvuro det gäller. Mun räknur ulltså inte
inskrivnu elever, utan mun räknur dem som ligger i sängurnu en viss nutt.
Mun räknar inte dem som har permission för att förberedu sig på en
utskrivning t. ex. och mun räknur inte dem som rymt från skolun — det är
tyvärr ingenting ovunligt. Men när permissionen är slut eller när eleven
kommit tillbaka från rymningen vore det väl gunsku rimligt utt det funns
en pluts och en säng. Det finns det emellertid inte i dug, utun mun har
skyldighet utt tu in en unnun elev.   '

Av det totala antalet platser vid en skolu är ett visst untul slutnu platser, som egentligen bura skulle unvändus när situutionen är sådun utt de behövs. Men dessu plutser räknas också in, och statistiken blir därefter.

Vi har tre skolhem för pojkar. Vid Lövstu skolhem, som jug känner väl, vur det i går 66 elever inskrivnu på 55 plutser. Vur skulle de liggu, om uUu kom hem tUl skolun? Jag hur liknunde uppgifter för de bådu undru skolhemmen också, men eftersom jug hur dessu uppgifter i undra hand vill jag inte relatera några siffror.

Till Lövstu kom i går två sumtul ungående nyintugning uv elever — intugningur som vur mycket brädskunde. Kön till skolhemmen för pojkur är i dug så lång utt mun helt nyligen hur gjort upp en central väntelista. Det är någonting som personulen länge hur önskut. Därför unser jug det vuru feluktigt när det i stutsverkspropositionen står utt det numeru inte förekommer någru väntetiden För mig låter det också därför gunsku oreulistiskt, när man föreslår utt Morängens yrkesskolu skuU läggus ner. Jug tycker att det vore mera reulistiskt att göra om den tUl skolhem. Såvitt jag vet är den också byggd som en kombinutionsskolu, och därför borde det inte vara svårt att göra det.

Sedan vill jag ställu en fråga till statsrådet fru Odhnoff. Den gäller vården i eget hem! Det är något som vi har väntat på länge, och vi är glada över att möjligheter tUl sådan vård nu kommer att ges. Men det råder i varie fall vid skolorna oklarhet om vem som skull uvgöru om mun får pluceru en elev i det egna hemmet. Är det skoluns personul och styrelse, som känner eleven och kun skuffu sig en uppfuttning om hemmet, som skull göru det? Eller skull uvgörundet ske centrult i sociulstyrelsen? Jug skuUe varu mycket glud för ett svur på den frågan.

Socialstyrelsen önskur inrättu två nyu utskrivningsuvdelningur, men stutsrådet föreslår i stället en nedskärning med tre uvdelningur. Motivet

härför är låg beläggning. Jug vill emellertid poängteru hur viktig utskrivningsuvdelningen är som en förberedelse för den slutligu utskrivningen sumt det positiva värde som många elever upplever i sumvuron i en liten gmpp i utskrivningsuvdelningen. Ätt beläggningen där kun vurieru är helt nuturligt, men det säger ganska litet om de insatser som personalen där gör och det resultat mun där kun nå. Och om det inte ulltid är fullbelugt på utskrivningsuvdelningen är ju ändå de unställdu fullt upptugnu med undru uppgifter i eftervården.

I motionen 1018, som jug hur vurit med om utt undertecknu, yrkur vi uvslug på Kungl. Muj:ts förslug om indrugning uv vissu utskrivningsuvdelningur vid ungdomsvårdsskolor. Utskottet hur vurit kullsinnigt tiU motionen, och jug skull inte nu frumstäUu något yrkunde. Jug konstuterur bura de skUda uppfattningar som tillsynsmyndigheten socialstyrelsen och stutsrådet hur.

Herr tulman! Jug yrkur bifull tUl reservutionen 16 av herr Gustuvsson i Alvestu m. fl.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

Fröken PEHRSSON (c):

Herr tulmun! Även jag vill säga några ord om utskrivningsuvdelningur-nu.

Vid ungdomsvårdsskolor, skolhem eller yrkesskolor ges vård, fostrun och UtbUdning åt burn och ungdom som på grund uv sociulu störningur bedöms vura i behov uv den behundling som kun ges vid dessu skolor. Under de senuste åren hur utskrivningsuvdelningur inrättuts vid ett untal skolor. Det hur vurit uv stort värde för elevemu utt viu en utskrivnings-uvdelning slussus ut i urbetslivet. Vården vid utskrivningsuvdelningurnu hur även i ökud utsträckning kunnut föriäggus utunför dessu, på det sättet utt elever inte buru hur pluceruts i urbete i öppnu murknuden utun även fått bostud utunför skolorgunisationen. Elever hur efter sådun plucering kunnut fortsättu kontakten med personulen vid utskrivningsuvdelningurnu. Dessu hur därigenom kommit utt utgöru en viktig kontuktpunkt, nästun som ett hem för elevernu. Dit har mun kunnut vändu sig, om problem hur uppstått. Det borde vuru en självklur suk utt dessu elever, uv vilka en del inte har någon unnun fust punkt i tillvuron än utskrivningsuvdelningen och dess personul, får hu kvur dennu förmån.

I stutsverkspropositionen hur också utskrivningsuvdelningurnus betydelse uppmärksummuts, men trots detta föreslås nedläggning av två befintliga avdelningar och dessutom uv en som hur beslututs men ännu inte inrättuts.

Jug hur en hel del kontukt med en utskrivningsavdelning. Man får på utskrivningsuvdelningurnu tu emot mångu elever som är ytterst svårpluce-rade, inte minst i dugens kärvu urbetsmarknadssituation. Personlig kontakt mellan avdelningens personul och urbetsgivure och elever är helt enkelt nödvändig, om mun skull lyckus återunpussu dessu svårt stördu elever. Det händer utt personalen gång på gång måste gå med tUl arbetsplatsen, förklara för och samtala med urbetsledure och elever. Får inte elevernu det stöd som personulen på en utskrivningsuvdelning kun ge, händer det oftu att de misslyckus, överger urbetet och uwiker. Eleverna behöver den trygga punkt i tillvuron som en utskrivningsuvdelning utgör.

177

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

ett ställe dit mun kun återvändu när problemen dyker upp.

Låt mig berättu om ett endu full. Det gäller en flicku som omhändertogs när hon vur fem år. Hon kom till en utskrivningsuvdelning efter utt hu vurit med om 23 oliku pluceringur. Till dennu uvdelning hur hon nu vurit knuten summunlugt ett och ett hulvt år. Expertis som hude behundlut flickun uttulude utt ullu lundets resurser vur uttömdu för henne. Hon kunde inte få vura kvar på urbetsträningsinstitutet, .för där störde hon ordningen. Dennu flicka hur efter ett mycket positivt urbete av personalen på utskrivnmgsuvdehimgen nu genomgått storhushållskurs, hon urbetur på en stor restuurung och hur uv chefen fått mycket godu vitsord. Hun hur lovut utt så fort som möjligt ordnu en fust unställning åt henne. Hennes kvot är inte så låg utt hon sorterur under omsorgsstyrelsen, .men hon kun ubsolut inte kluru sig på egen hund. Men mycket väsentliga förbättringur hur skett under den tid hon vistuts på utskrivningsuvdelningen. Mun hur storu förhoppningur om utt hon i fortsättningen skull kunnu försöriu sig själv. Låt mig också nämnu utt den här flickun mte hur någon endu människu i helu världen som frågur efter henne.

Jug tror utt utskrivningsavdelningen, den lilla enheten, kan ge hjälp och stöd på ett verkningsfuUt sätt. Ätt ge mycket stöd och varsamt slussa ut elevernu i arbetslivet måste vuru en riktig form för återunpussning. Arbetsmurknudsstyrelsen och sociulstyrelsen hude en gång i höstus en konferens, och där frumhölls utt det inte funns mångu möjligheter för någon utt på urbetsmurknuden tu hand om dessa dåliga elever och mycket dåliga möjligheter även på institut för arbetsträning. Tyvärr finns inte heller för omsorgsstyrelsen möjligheter utt pluceru dessu elever därför att de oftu har en kvot som överstiger den föreskrivna. Det nämndes emellertid inte vem som i fortsättningen skall bäru ansvaret för dessu elever som är så dåligt sociult anpussude utt de fuktiskt fungerur sämre än vissa kategorier utvecklingsstördu.

Utskottet skriver gunsku utförligt om utskrivningsavdelningarna och pekar på att skolorna får behållu en betydunde del uv unslugsbeloppet — som hittills disponeruts för hyru och personul. Det är väl i och för sig bru utt medlen tillförs skolornu, men jug finner det inte tillfredsställunde utt utskrivningsuvdelningur drus in. Jug unser utt mun unvänder tilldelude anslag på ett bättre och för elevemu mer meningsfullt sätt om man bibehåller de utskrivningsuvdelningur som finns; jug hur den uppfuttningen utt en rätt skött och väl fungerunde utskrivningsuvdelning är ett uv de bastu medlen för utt hjälpu dessu stördu elever till rättu i sumhället. Jug vUl, herr talmun, yrku bifull till motionen 1018.

178

Herr KARLSSON i Huskvurnu (s):

Herr talman! Vi befinner oss i en ny situation när det gäller ungdomsvårdsskolornu. Det är egentligen inte så mångu år sedun vi förde mycket heta debutter i rUcsdugen om hur nödvändigt det vur utt byggu ut ungdomsvårdsskolorna - och nu är vi ulltså i den motsatta situationen och kun böriu fundera på att läggu ned en del uv dem. Jug tycker att man skall hälsu det med tUlfredsställelse utt det kommit frum en hel del nyu vårdmetoder och möjligheter utt tu hund om ungdomumu.

Vi befinner oss ulltså i den sitututionen utt ungdomsvårdsskolornu

delvis står inför en omläggning. Vi vet inte vilku slutsatser den socialutredning som arbetar med dessa frågor kan komma tUl, men det är uppenbart att tiden är inne för omdisponeringar av olika slag. Vi har fått skolor som är mindre vad elevantalet beträffar och vi har nu också möjlighet att minsku untulet skolor med ytteriigure en. Mun kun nuturligtvis diskuteru om det är tillräckligt utt läggu ned endust en skolu eller om mun skulle läggu frum förslug om nedläggning uv en flickskolu också, men på depurtementsnivå hur mun stunnut för utt föreslå nedläggning uv Morängens ungdomsvårdsskolu, och utskottsmujoriteten hur för sin del tUlstyrkt det försluget. Vi skull vura på det kluru med utt departementet, fömtom nedläggning av Morängens ungdomsvårdsskola, förordar nedläggning av uvdelningur vid inte mindre än sex undru ungdomsvårdsskolor.

Med uniedning uv vud som sugts i debatten - att det var fel att lägga ned en liten skolu som Morängen - vUl jug noteru utt de undra skolornu också blir små i och med utt mun minskur untulet uvdelningur vid dem; föHuktligen kan vården, utifrån de utgångspunkterna, bli lUcu god där som den kun vuru vid Morängen.

Reservunternu unför utt de under ingu förhåUunden kun gå med på utt läggu ned Morängens skolu, eftersom den nyligen hur vurit föremål för en ombyggnud och är tekniskt väl mstud för sinu uppgifter. Reservunternu unser därför inte utt det finns någon uniedning utt lägga ned den skolun. — Jug kunske kun göru den reflexionen i unslutning tUl detta att de ullru flestu UV våru ungdomsvårdsskolor efter hund hur mstuts upp och fått nya lokaliteter. Inte minst under den senuste tiden, när vi hur huft en konjunkturnedgång, hur mun unvänt pengur tUl utt bl. u. bygga om, bygga till och bygga nytt vid våra ungdomsvårdsskolor. Den skola som jag hur vurit ordförunde för under mångu år häller för närvurunde på utt få en helt ny köksutmstning och nya kökslokuler. Om mun ser till ungdomsvårdsskolornu i stort, finner mun utt det fuktiskt hur skett en mycket kruftig och förnämlig upprustning under de senuste åren.

Utskottet tycker det är egendomligt när reservanterna påstår att det är bättre utt minsku avdelningarna vid övriga skolor än utt läggu ned Morängen. Men om mun lägger ned en skolu, får mun ju möjlighet utt unvändu dess lokuliteter på ett fullgott sätt för unnut ändumål. Det är väl ingen hemlighet utt förhandlingar pågår med Stockholms stad om att Stockholms stad eventuellt skall överta Morängen för utt där ordnu en tUlflykt för nurkotiserud ungdom. Därigenom skulle skolun fuktiskt få en bättre unvändning — det är frågu om frivillig intugning - än den hur såsom en institution inom ungdomsvårdskoleverksumheten. FöHuktligen kan det inte anföras att ett beslut om att nu läggu ned skolan skulle medföru utt mun står sämre mstud.

Lägg märke till utt utskottets mujoritet hur skrivit utt Morängen inte får läggus ned, förrän mun hur fått en unnun unvändning för lokuliteternu och personulen kun plucerus där. Såvitt jug förstår kun mun inte skrivu sturkure än vi hur gjort i det fullet. Vi hur vurit lyhörda för behovet uv utt minsku untulet skolor. Vi suger utt i det uvseendet är det bättre utt lägga ned en skolu än utt tu bort ytteriigure uvdelningur pä undru skolor, eftersom vi redan hur "kuput" på de flestu uv våra storu skolor.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader

179

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

180

Utskottet hur inte tugit så lätt på frågun om Morängen. Vi hur huft ingående diskussioner om dettu problem. Uppvuktningur hur skett från styrelsen för Morängens skolu, och vi hur verkligen lyssnut på ullu de urgument som framförts. Men när vi efter ett moget övervägande och en klur bedömning hur kommit frum till utt det riktigu i dettu läge är utt läggu ned ungdomsvårdsskolan, sedan - märk väl dettu - mun hur fått ett annat användningsområde för lokuliteternu, tycker jug att det inte kun vuru på något sätt feluktigt utt beslutu om en nedläggning.

Det hur sugts en hel del i debutten. Herr Lursson i Öskevik hur förklurut utt Morängen kun bli en lämplig skola för frivillig intugning. Ju, vi är helt överens med herr Lursson. Utskottsmujoritetens skrivning täcker precis vud herr Lursson här är ute efter.

Herr Lursson vurnude också för utt vi skulle läggu ned skolor i ulltför snabb takt. Det är klart utt ingen vet hur utvecklingen kun gå. Det är tänkbart att den kun vändu sig på nytt igen. Därför vill jug inte stå här och sägu utt vi för ulltid kun minsku skoluntulet. Men såsom läget hur vurit under den senuste tiden funns det sturku motiveringur för det förslug som här föreligger.

Herr Tobé, som ju hur sin hemvist i närheten uv skolun och föduktligen också hur lokulu hänsyn utt tu, tulur om en midonmllning i sumbund med uppmstningen uv skolun och utt man nu skulle vara färdig utt läggu ned den. Hun unser det betänkligt utt hundhu ullmännu medel på dettu sätt. Jug skulle helt och hållet hållu med herr Tobé, om det vore så utt mun inte skulle unvändu lokuliteternu på något unnut sätt och till liknunde ändumål. Då hude herr Tobé full täckning för sitt påstående. Men när utskottet nu så klart understryker, att skolan inte får läggas ned, förrän man har hittat ett unnut unvändningsområde, borde det kunna tillfredsställu de önskningur herr Tobé i dettu full hur.

Sedan kanske jug får ställu en frågu till herr Tobé, om hun menur utt vi buru därför att skolan finns och har fått nya lokuliteter skall upprätthållu den, även om vi inte skulle behövu det. Det är en frägu som jug anser vara berättigud.

Herr Tobé unguv också vud stutsrådet Lidbom hude sugt i propositionen om kumpen mot nurkotiku. Jug vill stryku under att det är precis summu tunkegångur som utskottet hur, fustän vi inte hur kunnut skrivu ut dem så klurt.

Sedan steg fru Olsson i Hölö upp och var förvånad. Ju, det är inte utun utt även jug blev förvänud över vud fru Olsson sude. Hon tog bl. u. upp ett resonemung om untulet plutser vid Lövstuhemmet och sude utt där vur 66 elever inskrivnu på 5 5 plutser. Ju, rrien fru Olsson, hur mångu elever funns det vid hemmetl Det är det som är det intressunta; inte hur många det fanns inskrivnu där, om kunske hälften av dem vur ute på unnut håll i lundet. Det uvgörunde är hur mångu plutser som är belugdu. Fm Olsson får vuru vänlig utt nämna siffran som unger untulet elever som funns vid skolun — då kan jug kunske bättre förstå hennes synpunkten

Fru Olsson säger också utt om ungdomurnu rymmer skulle det inte finnus pluts för dem när de konimer tillbuku. Ju, men fortfurunde gäller resonemanget att det vid ungdomsvårdsskolornu i regel finns ett stort untul   plutser som inte är belugdu. Om  det skulle vuru så, utt  någon

rymling vid hemkomsten inte skulle få sin "gumlu" säng, finns det utun tvivel möjligheter utt pluceru honom i undru sängur. Det kun rent uv händu, fru Olsson, utt den som hur vurit på rymningsstråt behöver tus in på den slutnu avdelningen efter att ha varit på rymmen, som det heter. Även med en välvUlig tolkning av fm Olssons tal måste jag sägu att jug är förvänud över vud hon hur sugt.

Jug är inte riktigt liku förvänud över fröken Pehrssons unförunde. Men även det hude en hel del "gluggur", om jug ser det i dess helhet. Fröken Pehrsson resonerur som om vi inte skulle hu någru utskrivningsuvdelningur kvur. Hon höll ett långt tul om nödvändigheten uv utt ungdomurnu hur kontukt osv. Jug vUl sägu tUl fröken Pehrsson utt de flestu uv utskrivningsuvdelningurnu kommer utt vuru kvur, men det står i propositionen — och utskottet understryker det - utt mun hur möjlighet att läggu ned untingen tre utskrivningsuvdelningur eller också fusta uvdelningur vid skolornu. Här är det ulltså inte frågu om utt läggu ned någonting i onödun, utun mun konimer att lägga ned uvdelningurnu buru om det visur sig utt de inte behövs för de elever som är ute. Vi kan ta Råby som exempel. Där hur mun utskrivningsuvdelning i Lund. Råby ligger buru någru kilometer därifrån, så nog kun kontukten med de elevernu vuru precis liku bru om de uppehålls frän skolun i Råby som från en utskrivningsuvdelning i Lund.

Fru tulmun! Jug kun inskränku mig tUl detta och yrkur bifall till utskottets hemställun.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

Under detta anförande övertog fm undre vice talmunnen ledningen uv kammurens förhundlingur.

Herr LARSSON i ÖskevUc (c) kort genmäle;

Fru tulmun! Liksom utskottets värderude herr ordförunde är jug glud om vi är i den situutionen utt vi i stället för utt byggu ut ungdomsvården kun dru in på den. Jag är emellertid inte lika säker som utskottets ordförunde på utt vi är inne på ulldeles rätt väg när vi nu går att så kraftigt skära ner platsantalet inom ungdomsvårdsskoleverksamheten. Frågan är hur mun skull orguniseru vården av det här ungdomsklientelet för framtiden, och den frägun ligger ju i stöpsleven för närvurunde. Innun vi fått tillsättu en utredning och även fått frum dennus resultut och förslug om åtgärder är det svårt utt här definitivt tu ställning. Men så mycket kun väl sägas, att det måste vuru orimligt utt läggu ned den modernuste och bastu ungdomsvårdskolenhet vi hur, om mun vill hu en försöksverksumhet som skull ge vägledning för frumtiden. Jug tycker nog att utskottets ordförunde nästun vur inne på reservutionslinjen, när han här talade om att Stockholms stad skulle kunna unordnu en verksumhet vid Morängens yrkesskolu. Jug hur ingenting mot dettu, men vud som nu skull initierus är stutligu försök, herr Görun Kurlsson, och då menur jug utt det är fel utt uvhändu sig en institution som skulle kunnu utgöru en utmärkt bus för dennu försöksverksamhet.

Det är som jag tidigare sade svårt att i dag tu ställning till om vården inom ungdomsvårdskolverksumheten är rätt uwägd i förhällundet mellan sluten   och   öppen vård.  Ingen skulle vara gladare än jag om vi  med

181

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader

säkerhet kunde säga att öppenvärdsformerna är tillräckliga för framtiden och utt vi inte behöver nägon sluten vård. Men jug tror inte utt vure sig utskottets ordförunde eller jagar beredd att i dag säga detta. Fru talman! Jag yrkar fortfurunde bifull till reservutionen.

Herr TOBÉ (fp) kort genmäle;

Fru tulmun! Jug förstår utt utskottets ordförunde tyckte utt jag var otucksum som i mitt unförunde inte nämnde utt utskottets skrivning är betydligt meru tillfredsställunde än det knustertorru konstuterundet i stutsverkspropositionen utt Morängens yrkesskolu skull dras in. Här hur mun - därtUl inspirerud uv motionen, föreställer jug mig - sugt utt Morängens yrkesskolu inte fur läggus ned som institution för något unnut sociult ändumål förrän mun hittut något sådunt. Men det är ulldeles givet att även dettu kostur pengur. Mun kun inte göru om vud som är planerat för en viss unvändning och låtu det tjänu ett unnut syfte, även om dettu skuUe befinna sig inom det sociala fältet. Jug tror inte utt det går utun vidure.

Sociulutskottets ordförunde ställde frågun tUl mig om mun skull hållu en unstult i verksumhet enburt därför utt den finns, även om den inte behövs. Vud både fru Olsson i Hölö och jug sugt här i debutten visur, utt det åtminstone just nu föreligger ett stort behov uv dettu slugs skolor, eftersom det finns väntelistor. Dessutom väntur vi utt förslag under året skull frumläggus om hur mun skull inrättu ungdomsvården i framtiden. Jug förmodur utt utskottets ordförunde liksom vi hur på känn att det just är Morängens typ och storiek mun eftersträvur i frumtiden, och dä tycker vi att man skall behållu dennu yrkesskolu.

182

Fru OLSSON i Hölö (c) kort genmäle:

Fm talman! Utskottets ordförunde talur om en ny situution så utt man nästan skulle kunna tro att sådana förändringar skett att ungdomur inte hur behov uv vård i summu utsträckning som tidigure.

Tyvärr är det inte så. Den förändring som inträtt är utt mun lyckuts placera mångu i vård utunför skolun, men dettu kun mun endust, som jug tidigare sade, göra med skolans hjälp. Här finns alltså anknytningen; skolan behövs för utt mun skull kunnu ge den värden. Det går ju inte utt få vård utunför skolun utun utt sumtidigt unknytu vården till dennu.

Om sedun socialutredningen kan komma med förslug till nyu värdformer är det nuturligtvis mycket bru. De vi nu hur skull nuturligtvis inte betruktus som de bastu, utun det finns nuturiigtvis bättre.

Utskottets ordförunde var förvånad över det jug sude om skolhemmen och elevtillströmningen där. De siffror jug nämnde från Lövstu skolhem är uktuellu från i går. Jug räknur ingalunda med de elever som är inskrivna i skolan men som befinner sig i vård utom skola i hem, utan det gäller de elever som antingen är på permission - som man ger i större utsträckning än tidigure - och elever som hur rymt. Jag finner det helt orimligt att mun inte hur pluts för dessu när de kommer tillbuku till skolun. De bör nuturiigtvis få kommu tillbaka till samma skola. Man kan ju inte bolla med elevernu hur som helst och flyttu dem hit och dit mellun skolornu. Det finner jug helt orimligt.

Jug vill också poängteru utt tUlströmningen till skolornu har ökat under senure tid. Jug tycker mun bör tu hänsyn tUl dettu. Ett bevis på att det är väntetider för intagning är väl - det vill jug ännu en gång poängteru - den riksväntelistu som numera är inrättud.

Fröken PEHRSSON (c) kort genmäle:

Fru tulmun! Jug hur, herr utskottsordförunde, velut framhålla värdet UV en väl fungerunde utskrivningsuvdelning. Det gludde mig mycket utt utskottets ordförunde hur summu uppfuttning som jug om utskrivnings-avdelningurnas betydelse. Jag förväntar ulltså utt sådana avdelningar i fortsättningen inte utan vidare dras in och att man tänker sig mycket noga för innun man kommer med förslag om såduna indragningar.

Herr KÄRLSSON i Huskvurnu (s) kort genmäle;

Fru tulmun! Herr Lursson i Öskevik säger utt det är orimligt att läggu ned den modernaste skolan. Jag nämnde förut utt de flesta av våru ungdomsvårdsskolor hur uppmstuts gunsku kruftigt de senuste åren, och Morängen är ulltså i det fallet ingen unik skolu. När det gäller utt läggu ned en skola är det avgörunde helt enkelt vUken som är lämpligast sett med hänsyn tUl antulet elever som finns dän

Herr Larsson nämner också de statligu försök som man vill göra vid Morängen. Men, herr Lursson i Öskevik, om i stället Stockholms stud gjorde något försök vid Morängens skolu, skuUe det då vuru sämre eller annorlunda? Kan inte de stutligu försök som herr Lursson tulur om görus vid någon unnun skola, exempelvis en flickskolu, eftersom det finns gunska gott om plutser vid dessu? Jag känner mig inte ulls svarslös gentemot de synpunkter som herr Larsson förde fram.

Fuktum är utt reservunternu inte hur kunnut peku pä någonting feluktigt i mujoritetens skrivning eftersom vi så sturkt hur understrukit utt någon nedläggning uv Morängens yrkesskolu inte får ske förrän beslut futtuts om den frumtidu unvändningen uv skolun. Om jug vore reservant skulle jug vuru fullt nöjd med en sådun skrivning.

Herr Tobé trodde att vår skrivning vur inspirerad uv motionen. Tu gärnu den ärun, herr Tobé, det mår inte vi Ulu uv. När vi inom utskottet sätter oss ned och gör en skrivning måste vi tu hänsyn till ullu fuktorer. Det är givet utt vi också hur läst den motion som herr Tobé hur burit fram, och naturligtvis har vi inte kunnut undgå utt ta intryck av en del argument i den. Vi hur föHaktligen inte varit kallsinniga, även om vi inte hur kunnut tillmötesgå önskemålen om att Morängens yrkesskola skulle få vara kvur.

Men min frågu till herr Tobé står kvur; Skull vi upprätthållu en skolu om det visur sig utt vi hur ett för litet elevuntul totult vid ungdomsvårdsskolornu i landet? Det är ju ändå det som är uvgörunde. Menur reservanterna verkligen att vi skall upprätthålla antalet skolor hur många de än är? Även om vi bara har en beläggning på nägot över 50 procent eUer vad det nu kan röru sig om och den har minskat år från år så skall vi ha lika mångu skolor kvur! I vunUgu full bmkur ni unvändu det urgumentet utt vi får betulu för mycket i skutt därför att vår udministrution är för dyr, våra inrättningar blir för dyra. Här görs det ett

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

183

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader

försök från departementets sida att spara pengar och samtidigt ge Hku god vård som nu. Då är inte det bra! Hur skuU ni egentligen hu det med eru önskemål?

Jug blev inte alls nöjd med fru Olssons i Hölö svar. Fru Olsson guv mig rätt när jug sude, att det avgörande för resonemanget som hon förde om Lövstuhemmet var hur många elever som var närvurunde och inte hur mångu som vur inskrivnu.

Herr TOBE (fp) kort genmäle;

Fru tulmun! Jug trodde inte utt jug skulle behövu upprepu för utskottets ordförunde att vi självfallet inte skull uppehållu ullu institutioner mun hur om det inte finns behov uv dem. Mun skull dock inte läggu ner dessu skolor i ett läge när mun håller på utt utredu frågun om hur mun skull göru med dennu vård i fortsättningen — och det väntus kommu ett förslug under dettu år — och när den nu uktuella enheten förefaller vuru den bastu och modernuste.

184

Stutsrådet fru ODHNOFF:

Fru tulman! Jug tror inte vi längre behöver diskuteru motivet för nedskärningen uv plutsuntalet. Det står helt klart att alla har respekt för den motivering som framförts. Beläggningssituationen har varit sådan vid skolorna utt någon form av nedskärning av platsantalet mäste ske. Det vur då närmust en minskning av organisationen med ett sjuttiotal plutser som vi bedömde som rimlig.

När det gäller frågun om hur minskningen uv untulet plutser lämpligen borde genomförus diskuterude vi oliku lösningur. En möjlighet vur utt helt läggu ner två skolon Det är klurt utt det ur ekonomisk synpunkt skulle hu vurit det mest fördeluktigu. Men vi vulde utt läggu ner endust en skolu och i stället stängu sex elevuvdelningur vid vissu undru skolor. Fördelen med en sådun lösning är utt mun, om det så skulle behövus, skulle kunnu öppnu dessu uvdelningur och snubbt öka platsuntulet. Dessutom föreslog vi nedskärningur på vård-utom-skolu-delen med tre uvdelningur med vulfrihet för socialstyrelsen utt i sumråd med respektive skolu i stället väHu utt stängu vårduvdelning inom skolun. Dettu är ju viktigt att påpeka. Det har talats så varmt - i synnerhet har fröken Pehrsson gjort det — för dessa utskrivningsavdelningar. Det finns ulltså en möjlighet för skolornu utt självu göru en uwägning här.

På den dUektu frågu som fru Olsson ställer vUl jug svuru, utt frågu om utskrivning till vård i eget hem bör uvgörus uv sociulstyrelsen, men självfullet skull skoluns synpunkter inhämtus. Som fru Olsson i Hölö också påpekude är det ju där mun bäst känner den enskilde eleven. Beslutet futtus därför uv sociulstyrelsens intugningsnumnd på förslug från skolan.

Herr Karlsson i Huskvarna har polemiserat mot den diskussion vi har fört om Morängens yrkesskola. Jag har ingen anledning att gå in på den frågan. Med anledning uv utt herr Kurlsson säger utt det hur uppstått en ny situution beträffunde ungdomsvårdsskolornu vill jug understryku att det inte buru gäller kvantitativt utan också kvulitutivt, vilket återspeglus i den opinion som möter ungdomsvårdsskolornu och även i den opinion

som bildus inom dessu. Inte minst blund elevernu självu kun ibland en sturk opinion försvuru de skolor som finns, och jug tycker utt det är ett utomordentligt gott betyg för våru ungdomsvårdsskolon Det hur klunkuts åtskilligt på dem, men de hur byggts upp på ett mycket fint sätt och derus personul gör ett mycket gott urbete.

Herr ERNULF (fp):

Fm tulmun! Regeringens förslug om minskning uv plutsuntulet på ungdomsvårdsskolorna motiveras med utt beläggningen på dessu under senure år hur minskut, och det kun ju förefullu vuru ett övertygunde urgument. Men jug tror ändå utt mun något bör grunsku dennu utveckling. Som frumgår uv vud depurtementschefen unfört beror det minskude plutsuntulet på utt man i ökad utsträckning har satsat på öppen vård. Departementschefens uttulunde utt mun under senure år också ulltmeru hur sutsut på ulternutivu vårdformer i kommunul regi är väl däremot, som fru Olsson i Hölö hur påpekut, något meru tviveluktigt, i vurie full om det syftur på institutionell vård.

Under ullu förhållunden ligger satsningen på öppen värd i linje med de ullmännu strävundenu i uU sociul vård utt i görliguste mån minsku unstultsvården, och det är säkerligen i och för sig en riktig strävun. Det är emellertid oroväckande utt sumtidigt med denna ökade satsning på öppen vård ökur brottsligheten blund ungdomur i åldern 15-18 år, ulltså i just de åldersgrupper där ungdomsvårdsskola främst kan bli aktuell.

I många kommuner undviker de burnuvårdunde orgunen i det längstu utt begäru intugning på ungdomsvårdsskolu trots upprepud och oftu gunsku svårurtud brottslighet, t. ex. upprepude våldsbrott, grovu nurkotikubrott eller upprepude serier uv egendomsbrott. Det förefuller emellertid som om dettu i mångu fall leder till att ungdomarna fortsätter att begå brott tills de blir mogna för ingripunden från polis, åklugure och domstolur. De hur då fustnut i sin kriminulitet så hårt utt det kun vuru svårt utt få dem utt kommu ur dennu. I stället för utt sättu in mindre ingripunde åtgärder på ett tidigt studium, som kun ledu till bättring, väntur mun ulltså till dess utt mun får tu till hårdure metoder. Det ur inte någon bru utväg.

Det här beror i mångu full, tror jug, på utt de kommunula barnuvårdande organen - ibland åtminstone - hyser uppfattningen utt den som intus på ungdomsvårdsskolu är mer eller mindre definitivt förlorud för samhället. Jug förstår visserligen betänkligheternu mot intugning pä en sådan skola, där ungdomur summunförs som pä mångu oliku sätt är belustude och där det ulltså finns risk för ömsesidig negutiv påverkun. Men trots utt den kriminellu belustningen hos de intugnu genomsnittligt tycks hu ökut under senure år, hur i mångu fall goda resultat nåtts genom moderna behandlingsmetoder, något ökude resurser — tyvärr inte tUlräckligt ökude - och ett mycket gott urbete från personulens sidu.

1 synnerhet om alternativet till intugning pä ungdomsvårdsskolu är en ulldeles påtuglig risk för att den unge något senure blir intugen på fängelse ur det värt utt ullvurligt överväga intugning på skolan, eftersom det är en mindre ingripunde åtgärd. Jug tror därför utt betänkligheterna hos de

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

185

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

kommunala organen mot intagning på ungdomsvårdsskolu i sådunu här gränsfull bör kunnu minsku något. Men jag vill betona utt det är fräga om ett mindre untul gränsfull, och jug åsyftur ulltså inte nägon principiell ändring i systemet.

Nu möter mun i domstolumu gunsku oftu ungdomur som kunske kunnat räddus med ett ingripunde i tid genom intugning på ungdomsvårdsskolu men som i stället fått tillfälle utt fortsättu sin kriminulitet och, som jug nyss sade, fustnut mycket hårt i den. Ett något — jug säger något — ökut untul intugningur på ungdomsvårdsskolu i besväriiga fall skulle alltså kunnu ledu till utt färre ungdomur humnur i fängelse. Jug hoppus utt sociulutredningen hur tUlfälle utt omsorgsfullt unulyseru dennu frågeställning. Mun bör nog gå vursumt frum med utt nu minsku plutsuntulet på ungdomsvårdsskolornu.

I dettu sammanhang och när jag ser att statsrådet Odhnoff finns i kammaren skulle jag gärna vUja ställu ett pur frågor tiU stutsrådet beträffunde det sumråd meUun burnuvårdsmyndigheter, polis och skolu i frågu om åtgärder mot ungdomsbrottsligheten - ulltså inbegripet intagning på ungdomsvårdsskolu — som regeringen hur rekommenderat burnuvårdsmyndigheternu utt tu initiutiv tUl. Tyvärr förefuller det som om dennu rekommendution inte hur föHts ens i hälften uv lundets kommuner. Min förstu frågu är dennu: Kommer det någon ytteriigure rekommendution, med ökude möjligheter utt efterlevus? Och dessutom skulle jag viHa frågu; Kun stutsrådet i så fuU tänku sig utt föreslå ett utökut sumråd, omfuttunde även skyddskonsulenternu? De hur ju en betydelsefull uppgift när det gäller ungdomens unpussning i sumhället. Kunske borde också åklugurmyndigheternu deltu i samrådet, eftersom ju dessu inkopplus på ett tidigt studium i sådunu här full.

Fru tulmun! Utöver vud som har anförts i reservutionen 16 är vud jug nu sugt för mig ytterligure skäl utt röstu pä reservutionen vid denna punkt.

Överläggningen vur härmed slutud.

Mom. 1

Propositioner guvs på bifall till dels utskottets hemställun, dels motionen nr 1018, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägande ja besvurud.

186

Mom. 2

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 16 uv herr Gustuvsson i Alvestu m. fl., och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Lursson i Öskevik begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposUion;

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 5 punkten 32 mom. 2 röstur ju,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kummuren bifullit reservutionen nr 16 uv herr Gustuvsson i

Alvestu m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet av kummurens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Larsson i Öskevik begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning gav födande resultat:

Ja  -  145

Nej  -   143

Avstår -       8

Mom. 3

Utskottets hemstäUun bifölls.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss-bmkare m. m.

Punkterna 33-36

Kammuren biföll vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 37

Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss-bmkare m. m.

Kungl. Muj:t hude under punkten J4 (s. 171-173) föreslugit riksdagen att godkänna i stutsrådsprotokollet förordude ändrude gmnder för bidrug till driftkostnuder vid erkändu vårdunstulter för ulkoholmiss-bmkure m. m. sumt utt till Bidrug till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslug uv 89 200 000 kronor.

I motionen 1972:1002 uv herr Curlshumre m. fl. (m) hude hemställts utt riksdagen beslutude att

a)     fustställu driftbidruget tUl erkändu vårdunstulter för ulkoholmissbrukure m. m. tUl oförändrat 78 kronor per dag,

b)    fastställa värdavgiften vid erkända och enskilda vårdanstalter för ulkoholmissbrukure tUl 10 kronor per dag,

c)     till Bidrag tiU driftkostnuder vid erkändu vårdunstulter för ulkoholmissbrukure m. m. för budgetåret 1972/73 unvisu ett förslugsunslug uv 80 000 000 kronon

Utskottet hemställde

1.    beträffunde vårduvgiften vid vissu vårdunstulter för ulkoholmissbrukure utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:1002 i motsvurunde del,

2.    beträffunde grundernu för bidrug tUl driftkostnuder vid erkändu vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. att riksdugen med bifall tiU Kungl. Muj;ts förslug och med uvslug på motionen 1972:1002 i motsvarande del godkände i statsrädsprotokoUet förordade ändrude grunder för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

3.    att riksdugen med bifull tUl Kungl. Muj:ts förslug och med avslug på

187

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss-bmkare m. m.

188

motionen 1972:1002 i motsvarande del till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1972/73 anvisade ett förslagsanslag av 89 200 000 kronor.

Reservation hade avgivits

17. beträffande vårdavgiften vid vissa vårdanstalter för ulkoholmiss-bmkure m. m. av herrar Äkeriind (m) och Nisser (m), som ansett att utskottet bort hemställa,

1.    beträffande vårdavgiften vid vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare att riksdagen i anledning av motionen 1972:1002 i motsvarande del gav Kungl. Maj;t till känna vad reservanterna unfört,

2.    beträffunde grundernu för bidrag till driftkostnuder vid erkändu vårdunstulter för alkoholmissbmkare m. m. att riksdagen i uniedning av Kungl. Muj:ts förslug sumt motionen 1972:1002 i motsvurunde del guv Kungl. Muj;t till kännu vud reservunternu unfört,

3.    att riksdagen i uniedning uv Kungl. Muj;ts förslug sumt motionen 1972:1002 i motsvurunde del till Bidrug till driftkostnuder vid erkändu vårdanstalter för ulkoholmissbrukure m. m. för budgetåret 1972/73 anvisade ett förslagsanslag av 86 600 000 kronor.

Herr CARLSHAMRE (m):

Fru tulmun! Det finns ett untul enskildu unstulter för ulkoholmissbrukure som populärt går under benämningen "enkronusunstulter". Benämningen kommer sig uv utt vårduvgiften är en kronu per dug. En grupp motionärer, blund vilku jug ur en, hur föreslugit utt den uvgiften skull höjus till 10 kronor och statsbidraget till dessu vårdunstalter räknus ned med ett motsvurunde belopp. Därmed skulle mun kunnu spuru ett pur tre mUjoner kronor uv stutsmedel, och det är viktigt nog. Men det är, fru tulmun, inte det väsentligu i dettu summunhung.

De här unstulternu är en uv fleru kutegorier. Det finns enskildu vårdunstulter för ulkoholmissbrukure, det finns erkändu unstulter för ulkoholmissbrukure, det finns Länkrörelsens egnu unstulter och det finns de stutligu ulkoholistunstulterna. Vid allu dessu gäller oliku villkor.

Om mun hur turen utt få pluts på en s. k. enkronusunstult betulur mun för den tid mun är där en krona om dugen. Så får mun som regel två kronor om dugen i flitpengur för utt mun deltur i terupiurbete - unnut urbete får inte förekomma av den anledningen utt ullu dur intugnu regelmässigt uppbär sjukpenning. Vid de erkändu unstulternu betalar mun ingen uvgift, man uppbär heller ingen sjukpenning. Vid Länkrörelsens unstulter får mun ingen sjukpenning men betulur en avgift som i genomsnitt torde ligga vid ungefär 20 kronor om dagen plus kostnud för läkurvård och medicin.

Det är summu kutegori vårdbehövunde som vårdas på ullu dessu unstulter. Det är ulltså inte särskilt rättvist, eftersom vulet uv unstult, som den enskilde vårdbehövunde hänvisus till, rätt mycket är ett lotteri - det blir den där det finns pluts.

Nu hur en statlig utredning, 1961 års sjukförsäkringsutredning, redun 1969 föreslugit i ett stencilerut betänkunde utt uvgiften på de s. k. enkronusunstulternu   skulle   höjus   till   summu   belopp   som   gäller   vid

sjukhusvård,då 5 kronor,! dug 10 kronor per dug. Det har inte blivit gjort därför att socialstyrelsen hur fått ett uppdrug utt utredu hur mun skull hu det med uvgifter och sådunu ting vid unstulter där de intugnu deltur i urbetsdrift vid unstulten och där mun kun uppbäru ersättning för det urbete mun deltur i. Det gäller de erkändu unstulternu för ulkoholmissbrukure, där mun ulltså kun tjänu pengur på det urbete mun deltur i men där mun inte har någon sjukpenning.

Med hänvisning till den utredningen, som väntas bli klur äntligen -jug vet inte om dettu möjligen beror på att motionen till årets riksdag blev en påminnelse till socialstyrelsen om att man råkar ha det här uppdraget eller om det är något unnut skäl —, uvstyrker socialutskottets mujoritet bifull till motionen om höjning av vårdavgiften vid de enskilda anstalterna.

Jug hur stor respekt för det vanUgu argumentet, som vi brukur åberopu i riksdugen och som det oftu är substuns i, utt inte fingra på olika bestämmelser när man just väntar ett utredningsresultat. Nu är det emellertid så, fru tulman, utt den utredning som vi här väntur på över huvud tuget inte berör den frågu som motionen och den därpå byggdu reservutionen till utskottsbetänkandet åsyftar.

Vad det här gäller är alltså unstulter där mun regelmässigt är sjukskriven och uppbär sjukpenning. Jug hur försökt tu redu på hur det fuktiskt förhåller sig, och jug tror jug kommer sunningen näru om jug säger utt mun i genomsnitt hur en sjukpenning uv storleksordningen 35 kronor per dug när mun är intugen på sådunu här unstulter. Det är ocksä så, det tog 1961 års sjukförsäkringsutredning redu på, utt de personer det gäller i övervägunde untulet full hur ringu eller ingen underhållsplikt mot unhörigu eller undru — de är buru sig självu.

Definitionsmässigt är det på det viset utt de som åtnjuter vård på de här unstulternu inte är de svåruste fullen, de som så utt sägu ständigt är nedgångnu i ulkoholmissbmk. De kommer inte till den här sortens anstalter. Här har vi dem som storu delur av året är i urbete och därför behåller sin sjukpenningklussplucering och uppbär sjukpenning under vårdtiden.

Tyvärr innebur det nuvurunde systemet ett direkt avbräck i värden. Det inträffude, hur jug fått mig berättut för kort tid sedun, vid en uv de här enkronusunstultemu utt en person efter ungefär en mänuds vård skrevs ut för utt åka hem. Hun hude då en tusenlupp utt kvitteru ut i sjukpenning. Med hjälp uv den tusenluppen ställde hun till med ett ordentligt uvskedskulus för sumtligu på unstulten intagna. Det värsta är väl inte att tusenlappen gick till spUlo utan utt helu gruppen intugnu kustudes tillbaka till begynnelsedagen när det gällde vårdsituationen - och han själv också. Han kom efter en vårdinsats, som bestått av avgiftning på mentalsjukhus och en rekonvalescenstid på en sådan här enkronusunstult, tillbuku till hemstuden i summa läge som hun vur när ulltihop börjude för fem sex veckor sedun — och så med en tusenlupp förstörd.

Det är dess värre sådunt som händer, och jag vågar påstå att för den öppna nykterhetsvården, som verkligen hödur spelu en positiv roll i våru kommuner, är förhällundet med de oliku uvgiftssystemen vid oliku anstalter ett direkt hundikupp i arbetet. Det försvårur vården. Där skull sittu personul och liksom dru lott om vurt en given putient skull skickus.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU driftkostnader vid erkända värdanstalter för alkoholmissbmkare m. m.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m.

Har han förmånen att få vara en månud på en enkronusunstult och kommu ut med en tusenlupp behållen, skull hun möjligen placeras på en erkänd unstult och visserligen slippu betulu för sig men kommu ut utun behållning, eller skull hun skickus till en Länkrörelsens unstult och få betulu 500-600 kronor för sig? Det måste uvgörus uv plutstillgången, och det skupur inte direkt förtroende mellun putienter och vårdpersonul utt värdpersonulen tvingus träffa detta avgörunde. Dessutom hundlur det här i många full om människor som vi är tvungnu att hållu även under en viss ekonomisk kontroll och inte får sättu ulltför storu pengur på en gång i händernu på, därför utt det äventyrur värd resultatet. Men sä kommer den här omständigheten in; mun gör en mänud på en enskild unstult och kommer ut med ett rejält kontuntbelopp, som i vissu full kun vuru rena giftet.

Vi har tyckt, någru motionärer, utt mun inte behöver uwuktu någon utredning om hur det skull vuru med ersättningen för utfört urbete under värd på nykterhetsvårdsunstult för utt kommu underfund med utt det är rimligt att ur det belopp av låt mig sägu i genomsnitt 35 kronor om dugen som utgår i sjukpenning samhället tillgodogör sig, viu minskat stutsbidrug till de här unstulternu, 10 kronor om dugen som ersättning för bostud och uppehälle under den tid vården pågår. Det är ulltså inte något uvsteg från den princip som vi brukur hyllu; utt vård — sjukvård och sådunt — i det här sumhället är fri. Det är buru frågu om utt — liksom mun får göru om mun stunnur kvur hemmu - bekostu sin egen mut och sin egen bostud under den tid vården pågår uv pengur som man regelmässigt är tUlförsäkrad från sjukförsäkringen och som, om så icke sker, i väldigt mänga fall blir direkt till skada för den vårdinsats i vilken vården på den här anstalten är ett led.

Jag vill, fru tulmun, med dettu yrku bifull till reservutionen 17.

I dettu anförande instämde herrar Komstedt (m) och Nisser (m).

190

Herr KARLSSON i Huskvarna (s):

Fru talman! När jug förstu gången läste den här motionen tyckte jug utt den lät väldigt bru, och när mun lyssnur till herr Carlshamre låter också hans frumställning mycket bestickunde. Men när mun sätter sig ned och börjar se på vissu konsekvenser som mun skulle få, blir mun inte så pigg på att omedelburt biträdu motionen.

När det gäller pengur hur motionärernu räknut fel. 1 stället för 9 200 000 kronor som det gällde blev det bara 2 000 621 kronon Men pengurnu kun vi bortse ifrån. När mun kommer in på principen får mun klurt för sig utt det finns en utredning inom sociulstyrelsen som överurbetur 1961 ärs sjukvårdsutrednings förslug. Om en månud väntus försluget föreliggu, det kunske rent uv är färdigt nu. Då finns det ju enligt ull gummul riksdugspruxis ingen uniedning utt just nu godtu en motion, som berör suker som hör summan med den nämndu utredningen. Dessutom säger utskottet i sitt betänkunde utt även om inte den utredning som sociulstyrelsen gör berör de enskildu unstulternu måste mun, sedun den utredningen är klur, också dra konsekvenser för de enskildu unstulternus del.

Från dessu utgångspunkter kun utskottets majoritet inte godkänna den här motionen. Vi kanske redan nästu är pä riksdagens bord fär en proposition som innehåller de praktiska metoderna för att kommu till rättu med problemet. Men i dug finns det ingen möjlighet utt bifullu motionsyrkundet.

Fru tulmun! Jug ber att få yrku bifull till utskottets förslug.

Överläggningen vur härmed slutud.

Propositioner guvs på bifull tUl dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 17 uv herrur Åkerlind och Nisser, och förklarudes den förra propositionen varu med övervägande ju besvarad. Sedan herr Curlshumre begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 5 punkten 37 röstur ju,

den det ej vUl röstur nej.

Vinner nej hur kummaren bifaUit reservationen nr 17 av herrur Äkeriind

och Nisser.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertalet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Curlshamre begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsapparut. Denna omröstning gav födande resultut:

Ju - 247

Nej  -    36

Avstår -       6

Punkten 38

Utskottets hemställun bifölls.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU Länkrörelsen m. m.

Punkten 39

Bidrag till Länkrörelsen m. m.

Herr HYLTANDER (fp);

Fru talman! Låt oss utun att dru några svårighetskutuloger helt kort konstuteru utt det finns storu problem och storu vårdbehov beträffunde ulkohol- och nurkotikumissbrukure och ävenså utt det behövs komplement till den samhällehgu vården. Länkarna, som finns med under denna punkt i utskottets frumställning, och likuså Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukure, RFHL, hur här gjort ett betydelsefullt urbete och fått stöd under gångnu år och något höjt i årets proposition. De frivilligu ideellu och kristnu orgunisutionernus insuts är ytterst betydelsefull som ett komplement till sumhällsvården, och de når oftu längre än sumhäJls-orgunen pä grund uv del personligu engugemunget och den rent mänskligu omvårdnuden och kontukten.

Folkpurtiet har i purtimotionen 126 till årets riksdug tugit upp dettu vårdbehov och understrukit frivUligorgunisutionernas betydelsefulla arbe-

191

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU Länkrörelsen m. m.

192

te sumt yrkut på en ökning uv unsluget utöver vud som föreslås i propositionen med 1 mUjon kronor till stöd åt dettu frivilligu urbete. Summu syfte och motivering hur motionen 226 uv herrur Henmurk och Nelunder, och den utmynnar i ett yrkunde på summu summu. I motionen 1012 UV mig själv och ett untul kumruter yrkus på ett med 100 000 kronor höjt unslug i förhållunde tUl propositionen till det RIÄ-urbete -rådgivning i ulkoholfrågor - som utförs uv De kristnu sumfundens nykterhetsrörelse, DKSN. Ansluget uvser främst initiulurbetet för RIA på oliku orter i lundet. 1 motionen 1029 yrkar herr Evert Svensson och fem kamrater med honom att Kungl. Maj:t snarast möjligt och senast till nästu års riksdug unvisur ett reservutionsunslug för bidrug till orgunisutioner som sysslur med rehubilitering uv nurkotiku- och ulkoholskudude personer.

I motionen 126 tas en del åtgärder upp som mun unser behövs för utt hjälpu sumhällets utstöttu. Åtgärdernu är främst föHunde;

1.    Olika förebyggande åtgärder för att söku hindru utt en sociul slum över huvud tuget uppstår.

2.    Snubb hjälp från socialvårdens sidu till människor som kommit i tillfälligu ekonomisku svårigheter. Hjälpen skull syftu tUl utt få dem upp på en normul nivå, inte bara att hållu dem vid liv i slumnivå.

3.    En bostudspolitik som gör det möjligt för människor med problem uv i motionen diskuterud typ att bo i normul bostudsmiHö.

4.    Sutsning på intensiv personlig vård uv missunpussude i en mänsklig gemenskup som ersättning för slumkumrutskupen.

5.    Ordentlig upprustning uv eftervården med uppbyggunde uv en "behundlingskedju", som ger möjlighet för den hjälpbehövunde utt ständigt hållu kontukt med kurutor, övervukure och undru hjälporgun eller enskildu.

6.    Vid sidun uv sumhällets egnu värd- och hjälpinsatser bör ökat sumhälleligt stöd utgå till religiösu och andra ideella organisationer, som på frivillig bas söker hjälpa "de utstöttu". Sådunu orgunisutioner hur visut på vägur och metoder som givit godu resultut, som lyft människor uren slumtillvuro och som oftu givit möjlighet till en mänsklig gemenskup.

I folkpurtimotionen tur mun upp den sistu punkten och yrkur det unslug som jug här tidigure nämnt.

I motionen 226 nämner motionärernu nägru uv de frivilligu orgunisutioner som urbetur på dettu område. Mun frumhäller utt Levi Pethrus' stiftelse för filuntropisk verksamhet sedun 1967 på sinu oliku hem hur omhändertugit och vårdut cu 600 personer. Av dessu hur enligt uppgift en fjärdedel, dvs. ungefär 150, helt rehubiliteruts, en undru fjärdedel är på god väg utt bli rehubiliterud, den tredje fjärdedelen hur visut en viss förbättring, medan den sista fjärdedelen icke har visut prov pä någon bättring. Dessa resultat — om man nu skull tala om resultat i sådanu här summunhang, jug kunske i stället skull sägu det lyckude utfallet uv värden och omvårdnaden — förefuller vuru synnerligen goda.

Vidure nämner motionärernu Stiftelsen ungdomskontukt och det urbete som Evu Fjällby-Odhner hur utfört i sumurbete med frivilligu medurbeture sumt Frälsningsurméns välkända hjälparbete, som hur bedrivits under en mångfuld år.

I motionen 1012 återfinnes främst en redogörelse för det urbete som utförs UV De kristnu samfundens nykterhetsrörelse (DKSN), som bildudes 1920 och är ett sumurbetsorgun för upplysning och informution i ulkohol- och nurkotikufrågor men som under senure år även hur upptagit det rådgivande arbete i alkohol- och narkotikafrågor som jag här nämnt. Där samurbetur också de flesta av de kyrkliga och frikyrkliga organisationer: Svensku kyrkuns centrulråd. Riksförbundet Kyrkuns ungdom. Svenska kyrkans lekmunnuförbund-Kyrkobrödernu, Svensku missionsförbundet och dess ungdomsförbund, EvungeUska fosterlundsstiftelsen, Svensku buptistsumfundet och dess ungdomsförbund, Metodistkyrkun i Sverige och dess ungdomsförbund, Frälsningsurmén och dess ungdoms-rörelse, Svensku ulliunsmissionen och dess ungdomsförbund, Svensku frälsningsurmén, KFUK-KFUM:s riksförbund sumt Örebromissionen och dess ungdomsförbund. Pingströrelsens församlingar, som på grund av att de inte är samlade i en riksorganisation och därför uv formellu skäl inte kan ansluta sig direkt som riksorganisation, samarbetar dock mycket intimt på läns- och lokalplanet i DKSN :s verksamhet.

Den rådgivande verksamheten i alkohol- och narkotikafrågor som bedrivs i s. k. RlÄ-centra eller rådgivningsbyråer, finns nu på ett flertal platser i landet, bl. a. i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Mulmö, Örebro och Krumfors. Helt nyligen hur mun också sturtut verksamheten i Skövde med ett stort antal besök och mycket goda resultat.

Seriösu undersökningur hur klurt visat effekten uv det frivilligu, och därvid inte minst det kristet motiverude och inspirerude hjälpurbetet bland alkohol- och nurkotikaskudade. Ett även blygsamt samhällsstöd udderus då till det frivUligu arbete som utföres med gott resultat som följd. Det säger sig självt att DKSN:s urbete - tuck vure kontukten med och det friviUigu stödet från de lokulu försumHngurnu och orgunisutionerna på de orter där verksamheten bedrivs — får en mycket stor räckvidd. De pengur som slussus den vägen förmerus därigenom resultatmässigt. Jag skull buru ta ett enda exempel. På två orter har föreståndarna för rådgivningsbyråerna ett par förutvurunde nurkomuner som ussistenter och medhjälpure. Vi behöver inte mycket funtusi för att förestäUa oss vad dessa kun uträttu när de är instuUda pä utt hjälpu sinu f. d. olyckskumru-ter och undru i lUcnunde situution.

Uppgifter om DKSN;s urbete finns även i motionen 1029 uv herr Svensson i Kungälv m. fl.

Vid behundlingen förru året skrev utskottet med uniedning uv en motion om unslag tUl den frivUligu verksumhet som bedrevs i bl. u. Bålbäcken för utt hjälpu nurkomuner:

"En meningsfull vård uv nurkotikumissbrukure, liksom uv ulkoholmissbrukure, är emellertid en kvulificerud uppgift som fordrur noggrunnu förberedelser och systemutisk uppföHning och kontroll. I den mån dessu betingelser kun uppfyllus bör frivilligu insutser kunnu kommu i frågu för samhällets stöd inte minst då de tur sig uttryck i experiment med nyu behundlingsformer. Vud utskottet unfört bör ges Kungl. Muj:t till kännu."

Dettu skrevs i utskottsbetänkundet och blev även riksdugens beslut den 14 upril i dol. Man gav ulltså Kungl. Maj:t detta till kännu, men ännu har det tydligen inte givit något resultut.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU Länkrörelsen m. m.

193

7 Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU handikapporganisationer

Lät mig dä fä uttrycku min uppskuttning över utt utskottet i år hur kunnut enus i sukfrågun, nämligen utt de frivilligu och kristnu orgunisutionemu är värdu och borde fä ett effektivt stutligt stöd uv den storleksordning som nämns i motionerna 126 och 226, nämligen 1 miHon kronor. Vi hur även enuts i unslugsfrågun i det att de som hur stött de tre förstu motionernu unslutit sig till yrkundet i den därde motionen om en uttrycklig beställning av förslag snarast och senast till 1973 ärs riksdag om unslug till de friviUigu, ideella och kristnu orgunisutionernus vårdurbe-te blund uUcohol- och narkotikaskudude i sumhället.

Utskottets värderude ordförunde tulude i sitt förstu unförunde i dug om behovet uv kärlek och vänligt bemötunde. Sociulministem unförde i sitt anförande att de förebyggande åtgärdernu i frumtiden måste fä ökud betydelse. Stutsministern tulude i unslutning till dettu ämnesområde vid sitt besök hos Pingströrelsen häromdugen om soliduritet över gränsernu och skrunkornu som finns i samhället, solidaritet med de skadade och vårdbehövunde och med dem som är awUcunde och svåru utt få kontukt med. Vi kun konstutera att det behövs ett samarbete mellan sumhällets vårdorgun och ullu frivilligu och godu krufter samt utt de senare behöver få ett visst ekonomiskt stöd av samhäUet och därmed även ett gott moraliskt sådant.

Med anledning av utskottets enhälliga frumställning pä dennu punkt ser jug och mångu som är engugerude i och för det frivilligu vårdurbetet förhoppningsfullt frum mot nästu års förslug från Kungl. Muj;t, innebärunde ett mer fruktbärunde sumurbete mellun sumhället och de frivilligu orgunisutionemu i det betydelsefullu urbetet utt söku ge vårdbehövunde människor hjälp till en meningsfull och människovärdig tillvaro.

Med detta, fru talmun, ber jag att få yrka bifall till föreliggande utskottsförslag om beställning uv ett uvsevärt unslug för dettu ändumål senust nästu års riksdug.

1 dettu unförunde instämde herrur Sellgren, Henmurk och Åberg (sumtligu fp).

Överläggningen vur härmed slutud.

Utskottets hemställun bifölls.

Punkterna 40-42

Kummuren biföll vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 43

Bidrug till handikapporganisationer

Kungl. Muj;t hade under punkten K 8 (s. 189-192) föreslugit riksdugen utt till Bidrug till hundikupporgunisutioner för budgetåret 1972/73 unvisu ett reservutionsunslug uv 2 000 000 kronor.

194

I dettu summunhung hude behandlats

1.  motionen  1972:123 av herr Hamrin m. fl. (fp) vari hemställts att

riksdugen beslutude utt anslaget för handikapporganisationernas aUmänna verksamhet skulle utgå med 2 700 000 kronor samt att hos Kungl. Maj;t anhålla om att dettu unslug från budgetåret 1973/74 ytterligare renodlades genom att belopp avseende praktiska uktiviteter i hundikupprörelsens regi genomgående redovisudes i unnun ordning,

2.    motionen 1972:473 uv fm Nilsson i Kristianstad (c) och fm Olsson i Helsingborg (c) vari hemställts att riksdagen till Bidrag till hundikupp-orgunisationer för budgetåret 1972/73 unvisude ett reservutionsunslug uv 2 700 000 kronor,

3.    motionen 1972:483 uv herr ÅkerUnd (m) vuri hemställts utt riksdugen tUl Bidrag tUl hundikupporgunisutioner för budgetåret 1972/73 unvisude ett reservutionsunslug uv 3 000 000 kronor,

4.    motionen 1972:663 uv fru Eriksson i Stockholm m. fl. (s, m) vuri hemställts att riksdugen skulle under punkt 8 i statsverkspropositionens bUaga 7 beslutu om ett särskUt unslug uv 25 000 kronor till en ungdomstidning för synskudude och utt till Bidrug till hundikupporgunisutioner för budgetåret 1972/73 unvisu ett reservutionsunslug uv 2 025 000 kronor,

5.    motionen 1972:1019 uv fröken Pehrsson m.fl. (c, m) vari hemställts utt riksdugen unvisude 60 000 kronor till De bhndus förenings verksumhet för dövblindu under budgetåret 1972/73 sumt

6.    motionen 1972:1021 uv herr Alf Pettersson i Mulmö m. fl. (s, fp).

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag till handikapporganisationer

Utskottet hemställde

1.    utt riksdugen med bifull till Kungl. Muj:ts förslug och med uvslug på motionen 1972:123 i motsvurunde del sumt motionen 1972:473, motionen 1972:483, motionen 1972:663 och motionen 1972:1019, de bådu sistnämndu motionemu i motsvurunde del, till Bidrag tiU hundikupporgunisutioner för budgetåret 1972/73 unvisude ett reservutionsunslug uv 2 000 000 kronor,

2.    beträffunde frågun om speciuldestinution uv viss del uv unsluget utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:663 och motionen 1972:1019, bådu motionernu i motsvarande del,

3.    beträffunde uvgränsningen uv bidrugsberättigude orgunisutioner att riksdugen skulle uvslå motionen 1972:1021,

4.    beträffunde uppdelning uv unsluget utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:123 i motsvurunde del.

Reservution hude uvgivits

18. beträffunde medelsunvisningen sumt frågun om speciuldestinution UV viss del uv unsluget uv herrur Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Andreasson (c) och Åkerlind (m) samt fru Fraenkel (fp), som ansett utt utskottet under 1 och 2 bort hemställa,

1. utt riksdugen i uniedning uv Kungl. Muj:ts förslag, motionen 1972:483, motionen 1972:663 och motionen 1972:1019, de båda sistnämnda motionernu i motsvarande del, samt med bifull till motionen 1972:123 i motsvurunde del och motionen 1972:473 till Bidrug till hundikapporgunisationer för budgetåret 1972/73 anvisade ett reservutionsunslug UV 2 700 000 kronor.

195

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag till handikapporganisationer

2. beträffunde frågun om speciuldestinution uv viss del uv unsluget utt riksdagen i anledning uv motionen 1972:663 och motionen 1972:1019, bådu motionernu i motsvurande del, gav Kungl. Maj:t tUl kännu vud reservunternu unfört.

Fru FRNKEL(fp);

Fru tulmun! I årets stutsverksproposition hur Kungl. Muj;t höjt bidruget till hundUcupporgunigustionernus ullmännu verksumhet med 322 000 kronor till 2 miHoner kronor. Vi som reserverut oss i reservationen 18 unser utt även dettu stöd är otUlräckligt. Socialministern frumhöll i förmiddugens debutt hur viktigt det är för hundikuppude utt få kontukt och informution, och vi menur att det är just genom handikapporganisationerna, som de handikappade får dettu. Hundikupputredningen betecknade 1970 i sitt betänkunde hundikupprörelsen som en viktig folkrörelse som i demokrutisk ordning hur utt bevuku sinu 250 000 medlemmurs intressen.

Mun måste instämmu i hundikupprörelsens kritik uv utt den i bidrugshänseende blivit eftersatt i jämförelse med andra folkrörelser när det gäller statsbidrag till den ullmännu verksamheten. Hundikupporgunisu-tionernu hur mångu vUctigu uppgifter, som är mycket kostnudskrävunde på grund uv de pruktisku svårigheter som hundikuppet i sig självt reser. Jug tänker t. ex. på utt mun i föreningslivet måste unpussu lokuler efter de hundikuppudes oliku villkor: rörelsehindrude, blindu och ullergiker behöver vissu typer uv lokuler, dövu och stummu behöver tolkur osv.

Dessutom skuU unsluget fördelus meUun så mångu oliku hundikapp-förbund att de tUldelade medlen inte blir mycket för vart och ett av dem. I reservationen 18 föreslår vi reservunter en ökning uv beloppet med 700 000 tUl 2 700 000 kronon Fru tulmun! Det är visst inte någon stor summa, men den bör Ugga inom den reuliserburu verklighet som socialministern på förmiddugen tulude om. Vi unser också utt det bör finnus möjlighet att ur den summun ge bidrug till en ungdomstidning för synskadade och likaså till De bUndas förenings verksamhet för dövblinda.

Fru talman! Med det anförda ber jug utt få yrka bifull till reservationen 18 uv herr Gustavsson i Alvesta m. fl.

Herr LÄRSSON i Öskevik (c):

Fru tulman! Jag kan i stort instämma i vad fru Frienkel nu hur sagt, och även jag yrkar bifall till reservationen 18 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl.

196

Herr KARLSSON i Huskvurnu (s):

Fru tulmun! Jag kunske inte kan futtu mig riktigt liku kort som fru Fraenkel och herr Larsson i Öskevik, men jug tror att det finns anledning att läggu vissu synpunkter utöver dem de hude utt anlägga på behandlingen av det här ärendet. Jug vill noteru utt del rör sig om en uppräkning uv del unslug som utgått i år med över 300 000 kronor. Det kun i och för sig tyckus vuru en otillräcklig summu, men det är ändå en uppräkning på ungefär 20 procent - och det är sunnerligen inte litet. Det är inte ullu orgunisationer som fått en sådan ökning av anslagen.

Departementschefen lägger också fram ett nytt förslug, som innebär utt det inte längre är riksdugen som fördelur unsluget mellun de olUcu orgunisutionemu, utun Kungl. Muj;t skull få göru det sedun hundikupp-rådet hörts. Vi hur från utskottets sidu ingenting att invändu mot ett sådunt förfurunde, men jug får kunske uttulu den stillu förhoppningen utt det skull visus hänsyn från ullu orgunisutioners sidu sä utt det blir en rimlig fördelning uv unsluget. Jug tror utt det är riktigt utt man använder sig av den här linjen när det gäller att fördela anslaget.

Det här är alltså en fråga om pengur, och reservunternu vill hu mer. Det är inget ovunligt; det tillhör oppositionens självkluru rätt utt ulltid begäru mer än regeringen föreslår, och därför är väl ingen överruskud över utt det just på dettu känsligu område frumstäUs kruv på ökning uv unsluget utöver vud Kungl. Muj:t hur föreslugit. Det är vi vunu vid. Vi hur sett en mussu suker tidigure i dug och det är därför, som jug säger, inte någon överruskning.

Men en suk i dettu sammanhang vill jag verkligen ta upp till ett allvarligt resonemang, nämligen det försök som hur gjorts utifrån utt övu påtryckningur på riksdagens ledamöter inför omröstningen i denna frågu. Det är klurt utt påtryckningur förekommer i oliku uvseenden, men här tycker jag nog utt de hur skett på ett något ogenerut sätt. Jug vet utt det har ägt rum en organiserad ringning med påtryckningar på ledumöternu utt de skull gå emot utskottets förslug.

Det är självklurt utt vurje riksdugsmun röstur som hun vill i dettu ärende. Men jag tycker inte utt det är honett handlut att mun i en skrivelse från ullu de hundikupporgunisutioner som det gäller tulur om utt riksdugens ledumöter skull föHu reservunternus linje. Hundikupporgunisu-tionerna är nämligen beroende av samtliga partier och inte bura uv dem som står bukom reservationen. När jag då vet att två betydelsefulla organisationer har vägrat utt skrivu på — De handikappades riksförbund och Diabetikerförbundet, två organisationer med en stark sumhällsrepre-sentution — kun jug sägu utt det är riktigt hundlut uv dessu orgun, men jug är inte alls så imponerad över den verksamhet som HCK här bedriver.

Dessutom har det upplysts mig utt orgunisationer, som stär med pä den lista som vi alla har fått, hur erhållit feluktigu informationer, innan de gav sitt tillstånd till att deras föreningsnamn fick användas. Jag reagerar mot detta och unser utt hundikupprörelsen som helhet sunnerligen inte kun vuru betjänt uv ett sådunt förfuringssätt.

Utöver dettu kunske jug får tUläggu utt mun, när mun ser vissu kunslichefers och ombudsmäns ugerunde i en sädun här frågu, fär en känslu UV utt någon hundikupporganisation kanske är överorganiserad och utsatt för ombudsmannuvälde mer än förtroendemannavälde. Kom ihåg att det är på det lokala plunet som de verkligu insutsernu inom hundikupprörelsen sker och inte uv ett överorgun som försöker ugeru över huvudenu på undra.

Jag hur velut göru dennu kluru deklurution för utt även hundikupporgu-nisutionernus topporgun skull förstå utt man kan reagera mot det sätt på vilket de försöker utöva påtryckningar på riksdugens ledumöter. Jag vägrar utt tillstå utt mujoriteten i utskottet skulle vuru mindre intresserud UV hundikuppfrågornu än dem som står på reservanternas lista. Vi har alla

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag till handikapporganisationer

197

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU handikapporganisationer

ett ansvar för handUcupprörelsen. Jug hur själv vurit engugerud säsom förbundsordförunde i en uv de större hundUcupporgunisutionernu i sju åtta år, så jag vet, när jag tar upp denna frågu, vud jug tulur om.

Jug vUl unföru ytterligure ett pur suker, som det kun vuru värdefullt för kummurens ledumöter utt vetu, när de går utt trycku på knuppurnu för utt uvgöru dettu ärende.

I Svenska Dugbludet i dag hur herr Utberg, kunslichef i Hundikupp-orgunisutionernas centralkommitté, på ett ställe fått frågun; "Uppfuttur ni dennu 'eftersläpning' som ett minskut intresse från myndighetemus sidu?" Herr Utberg svurur: "Det märkligu är utt vi fått gehör och ett positivt bemötunde i undru frågor. Vi hur exempelvis fått ett stutens handikappråd. Nu organiseras runt om i landet ett länets och ett kommunens hundikuppråd. I uUu dessu råd är hundikuppude företräddu. Detta ser vi som något ytterst väsentligt och positivt, men" - och här kommer det - "får vi nu inte pengur så vi kun sutsu på en sturk orgunisution hur vi svårigheter att nå uUu dessu som skull fungeru lokult."

Då vill jug upplysu kummurens ledumöter om utt Hundikupporganisa-tionernas centralkommitté för informutionsverksumhet via länens respektive kommunernus hundikuppråd förru året uv urvfondsmedel fick i det ena fullet 165 000 kronor och i det undru fullet 200 000 kronor -föHuktligen tillsummuns 365 000 kronor - tUl information. Herr Utberg säger nu att de inte hur pengur för dennu verksumhet. Men till vud hur man då unvänt de pengur som mun fick förru året uv urvfondsmedel? Det är den nuturligu frågun som mun ställer sig i det här summunhunget.

Utöver de 1,7 miHoner kronor som unslogs uv riksdugen förru året fick hundikapporgunisationernu genom sociuldepurtementet från ullmännu urvsfonden 1 543 000 kronor, dvs. nästun liku mycket som riksdugen anslog.

Jag vill nämnu dessa siffror för utt klurgöru utt mun vurken frän socialdepartementet eller utskottets majoritet ställer sig kallsinnig gentemot handikapporganisationerna. Men man kan väl i vude full krävu att hundikupporgunisutionernu försöker läggu fram en så korrekt redovisning som möjligt.

Fru tulmun! Jug ber utt med dessu ord få yrku bifull till utskottets hemställun.

198

Fru MARKLUND (vpk);

Fru tulmun! Herr Kurlsson i Huskvurnu hur redogjort för i vilka former det ekonomisku stödet till de hundikuppudes organisationer utgår och för hur ansluget hur ökut är från år. Jug behöver ulltså inte upprepa något UV det.

Som det för det mestu är kun självfullet ulltid argument anföras för ännu kraftigare stöd. Jag är säker på att förslag om fortsatta höjningar av unslugen till hundikupprörelsen kommer till föHunde riksdugur. Även jag bestrider - i likhet med herr Karlsson — utt intresset för hundikapp-frågorna skulle varu koncentrerut till de purtier som företräds uv undertecknurnu uv reservutionen. Jug vill belysu dettu med utt hänvisu till vud jug redun i mitt förstu unförunde tidigure i dug sude i frågu om dem som slås ut från industrin och förvärvslivet. Det problemet är nämligen

ett problem som i ulldeles särskild grud berör de hundikuppude och derus rätt till urbete. Verkligheten är ju den, att de mycket väl kun fyllu en uppgift i produktionsprocessen. Det skall då inte alls ses som en självklurhet utt lösningen för derus vidkommunde skull vuru skyddude verkstäder.

Vi hur i en motion till årets riksdug ställt kruv för de hundikuppude som överensstämmer med ett tidigure riksdugsbeslut om utt i lug studgu åtgärder i syfte utt främja sysselsättningen för äldre människor i förvärvslivet. Det är i den motionen fråga om utt lugstiftningsvägen säkru unställningstrygghet respektive rätten till urbete även för hundikuppude.

Ändru frågor som vi tillmäter stor vUct och som vi framlagt konkretu förslug om gäller en speciell form av rehabiliteringsersättning, vurs ledmotiv bör vuru utt stimuleru tUl utt genomgå rehubiliteringsåtgärder när skudu eller sjukdom inträffur.

Jag vill med detta ha sagt att vi vill hu uktivu åtgärder till stöd för de handikappade. Jag vill nog uttrycka den meningen, att det är sädana åtgärder som bör sättas i främsta rummet; på det området finns det nämUgen en mycket sturk eftersläpning.

Vi får i ett senure sammunhung här i riksdugen tu ställning till bl. u. ett förslug om höjdu unslag till förmån för de synskadade. Det gäller då talböcker. Jug kun redun nu förutspä utt vår grupp kommer utt stödja ett förslag uv det sluget. Jug vUl frumhållu utt också dettu är en del uv det intresse som vi från vår grupp visur för hundikuppfrågornu. Ett stöd uv det slug vi nu behundlur och som går direkt till hundikupporgunisutionernu är inte det endu sättet utt visu intresse för dessu frågor.

Med dessu synpunkter, fru tulmun, vill även jug yrku bifull till utskottets hemställun.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU handikapporganisationer

Herr ALF PETTERSSON i Mulmö (s):

Fru talman! Debutten hitintiUs hur i stor utsträckning gällt unslugets nivå, och jug skull inte kommentera detta med mer än utt säga utt nog ligger det en klar prioritering i den 20-procentigu uppräkning uv unsluget som här föreligger från Kungl. Muj:t och utskottsmujoriteten.

Vud jug i stället begärt ordet för gäller den förändring i anslagsfördelningen som Kungl. Muj:t föreslår och som ursprungligen frumförts av hundikupputredningen. Den innebär utt unsluget till hundikupporgunisu-tionernus ullmännu verksumhet uppföres under ett gemensumt unslug utt fördelus av Kungl. Muj:t efter yttrunde uv stutens hundikuppråd. Jag kan i princip instämma i den här nyordningen, men jag vill gärna inför kummuren deklureru vud vi i motionen 1021 pekat på när det gäller fördelningen uv dessu medel.

Vi hur i motionen pekut på den svårighet som onekligen kun uppstå när medlen nu i sin helhet skull fördelus på ett 20-tul hundikupporgunisutioner, och vi menur utt dettu inte får gå ut över de fyru orgunisutioner, som tidigure erhållit uv riksdagen speciuldestinerude belopp. Dessu organisationer, som sedan länge haft anslag genom riksdagens beslut, hur verkut mycket länge och svurur för en omfuttande och betydelsefull verksamhet tUl gagn för ullu medborgure med fysiska handikapp. De har för dessu uppgifter skuffut sig muteriellu resurser, de hur personal och de

199

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Bidrag tiU handikapporganisationer

har ett alldeles speciellt ansvar inför dessa människor och de anläggningar man anskaffat. Det är av stor betydelse att dessa organisationer får möjlighet att fullföHa sin under många år uppbyggda verksamhet. Det är därför angeläget att de medel som nu ställs till socialdepartementets förfogande för fördelning bland handikapporganisationerna i förstu hund går till dessu direkt verksummu hundikupporgunisutioner för derus uppbyggdu verksumhet och då bl. u. med beuktunde uv den kostnudsutveckling som dessu orgunisutioner fått vidkännus på oliku områden.

Jug vill till sist, fm tulmun, tulu om utt en spridning uv de befintligu medlen på ullu de orgunisutioner som nu sökt bidrug skulle medföru en uppsplittring uv orgunisationsbUden på hundikuppområdet. I stäUet vore det angeläget att komma tUl rätta med detta problem.

Jag skull inte mot ett enhälligt utskott ställu något yrkunde men vill gärnu till protokollet hu unfört vud jug här givit uttryck för, och jug tror att Kungl. Maj:t kommer att beakta detta vid sin anslagsfördelning.

Fru FR/CNKEL(fp):

Fru tulmun! Jug vill buru påminnu om utt utskottets ordförunde i dug på förmiddugen sude utt vi i vårt purti vur "så snällu och välmenunde" men utt vi inte hude så stor mening bukom våru motioner. När det gäller dennu ökning med 700 000 kronor hude vi verkligen en mycket ullvurlig mening bukom. Visserligen är det sant utt de hundikuppude fått en uppräkning med 20 procent. Anledningen till utt vi inte tycker utt dettu räcker är utt hundikupporgunisutionernu vurit så eftersuttu i jämförelse med undru.

Vud sedun gäller det brev som herr Kurlsson i Huskvarna talade om så vur ju både vår motion och reservutionen skrivnu långt innun det brevet sändes runt. Jug vill buru sägu utt det måste stå vur och en fritt att försöka bildu opinion, och det är väl det mun hur velut åstudkommu med brevet.

Överiäggningen vur härmed slutud.

Mom. 1 och 2

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 18 uv herr Gustuvsson i Alvestu m. fl., och förklurudes den förra propositionen vara med övervägande ju besvurud. Sedun fru Fraenkel begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   vUl   utt   kammuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 5 punkten 43 mom. 1 och 2 röstar ju,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservutionen nr 18 uv herr Gustavsson i

Alvesta m. fl.

200

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummarens ledamöter  ha   röstat   för   ju-propositionen.   Då   fm   Frsnkel begärde

rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu om-     Nr 46

röstning guv födunde resultut:

Ju  -	162
Nej -	128
Avstår -	4
Mom. 3 och 4
Utskottets hemställun bifölls.

Onsdagen den 22 mars 1972

Färdtjänst för handikappade

Punkten 44

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 45

Färdtjänst för handikappade

1 denna punkt hade behundluts

1.    motionen 1972:122 uv herr Humrin m. fl. (fp) vuri hemställts utt riksdugen beslutude att begära att Kungl. Maj:t skyndsamt frumlude förslug till stutsbidrug till den kommunulu färddänsten i uwuktun på förslug från utredningen om kostnudsfördelningen mellun stut och kommun,

2.    motionen 1972:156 uv herr Humrin m. fl. (fp) vuri hemställts utt riksdugen beslutude utt hos Kungl. Muj:t begäru förslug om vidgud rätt tUl stöd vid inköp uv bil för hundikuppude,

3.    motionen 1972:475 uv herr Måbrink m. fl. (vpk) vuri hemställts utt riksdagen beslutude om en utredning i syfte utt undersöku möjligheternu utt införu ett »rikskort» för de hundikuppudes färdtjänst,

4.    motionen 1972:666 uv herr Gustuvsson i Ängelholm m. fl. (s) vuri hemstäUts att riksdugen som sin mening uttalade att stutsbidrug för inköp UV invulidbil efter särskild prövning borde kunna utgå även tUl handi-kappud som själv inte hude möjlighet utt köru bil men som värdudes i hemmet uv näru unhörig som hude körkort sumt

5.    motionen 1972:994 uv fröken Andersson i Stockholm m.fl. (c) vuri hemställts utt riksdugen beslutude utt hos Kungl. Muj:t begäru utt - i uwuktun på förslag från utredningen om kostnudsfördelningen mellun stut och kommun - förslag skyndsumt ludes frum om stutsbidrug till den kommunulu färdtjänsten.

Utskottet hemställde

1.    beträffunde stutsbidrug till färdtjänsten för handikappade att riksdagen skulle avslå motionen 1972:122 och motionen 1972:994,

2.    beträffande stöd till handikuppude för inköp uv bil utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:156 och motionen 1972:666,

3.    beträffunde »rikskort» för färdtjänsten för hundikuppude utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:475.

Reservutioner hude uvgivits

19. beträffunde stutsbidrug tUl färdtjänsten för handikappade samt stöd tUl handikappade för inköp av bil av herr Humrin (fp) och fm Fraenkel (fp), som unsett utt utskottet under 1 och 2 bort hemställa.

201

7* Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Färdtjänst för handikappade

1.    beträffande statsbidrag tUl färddänsten för handikappade att riksdagen med bifall tUl motionen 1972:122 och motionen 1972:994 hos Kungl. Maj:t begärde att — i avvaktan på förslag från utredningen om den kommunala ekonomin - förslug skyndsumt ludes frum om stutsbidrug till den kommunulu färdtjänsten,

2.    beträffunde stöd till hundikuppade för inköp av bil att riksdagen med bifall till motionen 1972:156 och i uniedning uv motionen 1972:666 hos Kungl. Muj;t begärde förslug om vidgud rätt till stöd tUl handikappade för inköp av bil,

20. beträffunde »rikskort» för färddänsten för hundikuppade av herr Hagberg (vpk), som ansett utt utskottet under 3 bort hemställu,

utt riksdugen med bifull till motionen 1972:475 hos Kungl. Muj:t begärde en utredning om möjligheternu utt införu »ett rikskort» för färddänsten.

Vid dennu punkt hude uvgivits ett särskilt yttrande beträffande statsbidrag tUl färdtjänsten för hundikuppade uv herrur Gustuvsson i Alvestu, Larsson i Öskevik och Ändreasson (samtliga c).

Fru FR/ENKEL (fp);

Fru talman! Herr Humrin frumhöll i förmiddugs i sitt unförunde hur beklugligt det är utt hundikapputredningens förslug om stutsbidrug till färddänst nu skjutits undun på obestämd tid med hänvisning till utt den tUlsuttu utredningen om kommunernus ekonomi skull tu upp helu stutsbidrugsfrägun. FöHden hur blivit den, utt på grund uv kommunernus svåru ekonomisku läge hur fleru inte kunnut byggu ut färddänsten som mun plunerut. De storu och relutivt riku kommunernu klurur utbyggnuden, men det finns kommuner som bromsut upp sin verksumhet, och en del har inte nägon färdtjänst uUs. Dettu är frumför aUt förhållandet i glesbygdernu, där mun är utsutt för foUcminskning och därmed har ett sämre skutteunderlug.

I glesbygdernu är behovet uv färddänst allru störst. Genom de långa avstånden är ju isoleringen värre än i övriga delar uv vårt lund. För utt i någon män kunnu höju stundurden för medborgure som inte hur möjlighet utt unvändu kollektivu kommunikutionsmedel bör, enligt reservunternu i reservutionen 19, stutsbidrug till den kommunulu färdtjänsten snurust införus. Hundikupputredningen föreslog utt rätten till stöd vid inköp uv bil också borde utvidgus. Nu är stödet knutet vid utt bilen skull unvändus för urbetsresor. Men det kun finnus tillfällen då en bil kun hu mycket stor betydelse. Efter en ullvurlig olyckshändelse med erhållet hundikupp kun det vuru uv stor betydelse för den drubbude när det gäller utt levu med sitt hundikupp utt hu tillgång till en bil. Det finns ulltsä ingen möjlighet utt i dug få ett ekonomiskt bidrug till dettu.

Med dessa ord, fru tulmun, ber jug utt få yrku bifull till reservutionen 19.

202

Fru MARKLUND (vpk);

Fru   tulman!   Vår  motion  om   ett   rikskort   för de  hundikuppudes färdtjänst är motiverud uv utt vi önskar en sumordning uv de möjligheter

som finns för de hundikappade att kunna använda sådan färdtjänst även på platser utanför hemorten.

Motiveringarna därutöver finns i motionen och i reservationen 20 vid punkten 45, som jag ber att få yrka bifall tUl.

Herr KARLSSON i Huskvarna (s);

Fru talman! Vi närmar oss nu slutet på den här långu socialdebatten, och jug skull försöku att koncentrera mig.

Beträffande färdtjänsten vill jag först sägu att den är en oerhört viktig sak för handikuppude. Den bryter isoleringen och ger dem möjlighet utt kommu ut till bekuntu och utt på olika sätt kommu bort från den ensligu tUlvuro som många hundikuppade för. Vi är helt överens på den punkten utt färddänsten hur kommit för att stunnu i våru kommuner.

Tyvärr kan mun säga att mångu kommuner på grund uv ekonomisku och andra svårigheter har bödat utt fingru på färddänsten. Jug tycker det vore verkligt beklugligt om det skulle bh så utt mun tur ekonomiska besvärligheter tUl intäkt för utt försämru vUlkoren för de hundikuppude. Här är det aUtså fråga om en kommunal angelägenhet. Det finns all anledning för människorna ute på de olUca orterna i landet att observera vad som sker och verkUgen driva politisk opinion om de tendenser som man märkt på en del håU skuUe förstärkas.

Jag är alltså mycket starkt medveten om att färdtjänsten är en viktig angelägenhet. När man nu står inför att genomföra något nytt, nämligen att till den kommunala satsningen på färdtjänsten läggu en stutlig satsning, måste mun emellertid också tu ställning till om mun sumtidigt som det pågår en utredning om de ekonomiska förhåUandena mellan stuten och kommunerna skuU införu någru nyu stutsbidrug utöver dem som redun finns. Med uniedning häruv hur utskottet uttulat utt vi inte viU vuru med om dettu just nu. Låt den kommunulekonomiska utredningen först fuUföHa sitt arbete - när den är färdig med dettu kun vi vuru bereddu att ta ställning tiU om staten skall ge bidrag tiU detta ändamål eller om det i fortsättningen liksom nu enburt skull vuru en kommunens ungelägenhet.

Fru tulmun! Jug ber utt få yrku bifull till utskottets förslug.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Färdtjänst för handikappade

Herr LARSSON i Öskevik (c):

Fru tulman! Vi är säkerligen ullu överens om utt färddänsten för de hundikuppude är en ungelägen sumhällsservice. Ällu är vi också överens om utt det är en kommunul uppgift. Omfuttningen och utformningen av den kommunulu färddänsten växlur för närvarande starkt mellan oliku kommunen Verksumheten hur hittills bedrivits utun klurt utformude och allmänt accepterade regler. Centerns ledumöter i utskottet hur den uppfuttningen, vilket frumgår uv det särskildu yttrundet, utt generellu bestämmelser för unordnundet uv kommunal färddänst bör fustställus innun stutsbidrug utgår.

Jug yrkur, fru tulmun, bifull till utskottets förslug.

Överiäggningen var härmed slutad.

203

Nr 46 Mom. 1 och 2

Onsdaeen den           Propositioner   guvs   på   bifull   till   dels   utskottets   hemställun,  dels

22 mars 1972        reservutionen nr  19 uv herr Humrin och fm Fraenkel, och förklurudes

—------------------ den förra propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun fru

yggnaas-                Fraenkel  begärt  votering  upplästes och godkändes födunde voterings-

arbeten m. m. inom    proposition; socialdepartementets verksamhetsområde    ,   j   yjjj      kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 5 punkten 45 mom. 1 och 2 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifuUit reservutionen nr 19 av herr Humrin och

fm Fraenkel.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då fru Fraenkel begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv följunde resultut;

Ju - 232

Nej  -     52

Avstår  -       6

Mom. 3

Propositioner gavs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 20 av herr Hagberg, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Marklund begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition;

Den   som   vUl   utt   kummuren   bifuller   sociulutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 5 punkten 45 mom. 3 röstar ja,

den det ej vUl röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit reservutionen nr 20 uv herr Hugberg.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fm Marklund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav födande resultat;

Ju  - 273

Nej  -     13

Avstår —       3

Punkterna 46-49

Kummuren biföll vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 50

Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde

Kungl.   Muj;t   hude  under  punkten   II   11   (s.   223-235)   föreslugit
204                         riksdugen utt till Vissu byggnudsurbeten ni. m. inom sociuldepurtementets

verksamhetsområde för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsunslug UV 2 1 500 000 kronor.

I motionen 1972:1034 uv herr Äkeriind (m) hude hemställts utt riksdugen vid behundlingen uv stutsverkspropositionen, bUuga 7, tUl Vissu byggnudsurbeten m. m. inom sociuldepurtementets verksumhetsområde för budgetåret 1972/73 unvisude ett investeringsunslug av 17 500 000 kronor.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartem entets verksamhetsområde

Utskottets hemställde

att riksdagen med bifall tUl Kungl. Muj:ts förslug och med uvslug på motionen 1972:1034 till Vissu byggnudsurbeten m. m. inom sociuldepurtementets verksumhetsområde för budgetåret 1972/73 unvisude ett investeringsunslug uv 21 500 000 kronor.

Reservution hude uvgivits

21. beträffunde medelsunvisningen uv herrur Åkerlind (m) och Nisser (m), som unsett utt utskottet bort hemställu,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj;ts förslag och med bifaU tUl motionen 1972:1034 till Vissa byggnudsurbeten ni. m. inom sociuldepurtementets verksumhetsområde för budgetåret 1972/73 unvisude ett investeringsunslug uv 17 500 000 kronor.

Herr ÅKERLIND (m):

Fru talman! TiU byggnudsurbeten vid ungdomsvårdsskolornu, som behundlus under punkten 50, hur för innevurunde budgetår beräknuts 3,8 miHoner, och för nästu budgetår föreslås nu 5,1 miHoner kronor. Det gäUer här ett delunslug.

För närvurunde sker jn utveckling mot utt allt fler ungdomsvårdsskoleelever vårdus utom skolan, varigenom tillgängliga platsresurser på ungdomsvårdsskolorna kommit att utnyttjas i mindre grad än tidigure. Det hur vi talut om förut här i dug. Jug tror personligen att detta är en riktig utveckling både med tanke på ungdomarnas vård och anpassning Och med tanke på vad ungdomsvårdsskolorna kostar i drift. Inom socialutredningen, som under året väntas uvge ett principbetänkunde, är frågor som berör ungdomsvårdsskolornus frumtidu ställning under övervägande. Med hänsyn till vud som nu sker är det ulltså viktigt utt mun inte gör större investeringur vid ungdomsvårdsskolorna än vud som är ubsolut nödvändigt för att verksumheten skull kunnu bedrivus, förrän mun vet mer om hur den frumtida verksamheten skall se ut.

Vi som stär bakom reservationen 21 har därför unsett utt motionen 1034 bör bifullus och unsluget till ungdomsvårdsskolornu minskus med 4 miHoner till 1,1 miljon kronon Tre uv de fyra midonernu gäller arbeten som ännu inte på något sätt hur påböduts. Med sträng prioritering och spursumhet bör även den fjärde midonen kunnu spurus på ansluget. Inskränkningar bör framför ullt kunnu görus på yttre urbeten -fotbollspluner, vägar och anläggningar, tillbyggnudsarbeten osv.

Det är viktigt på dettu liksom på undru områden utt kostnuder inte läggs ner på unläggningur som mun inte vet utt de är nödvändigu och blir

205

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

rationellt utnytdade, om skolornu skull unvändus för andru ändumål än de nu är uvseddu för.

Fru tulmun! Jug yrkur bifull till reservutionen 21 vid punkten 50.

Herr KARLSSON i Huskvurnu (s):

Fm tulmun! Jag yrkur bifull till utskottets hemställun.

Överläggningen vur härmed slutad.

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 21 uv herrar Äkeriind och Nisser, och förklarudes den förru propositionen vuru med övervägunde ja besvarad. Sedun herr Åkerlind begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   viU   att   kummaren   bifaller   socialutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 5 punkten 50 röstur ja,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej har kammuren bifullit reservutionen nr 21 av herrar ÅkerUnd

och Nisser.

Vid omröstning genom uppresning förklarudes flertalet uv kummurens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Äkeriind begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparut. Denna omröstning guv föHunde resultut:

Ju  - 251

Nej   -    33

Avstår -      6

Punkterna 51 och 52

Kammuren biföU vad utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 53

Ludes tUl hundlingurnu.

§ 2 Föredrogs sociulförsäkringsutskottets betänkunde nr 10 i uniedning av Kungl. Maj:ts i stutsverkspropositionen gjordu frumställningur om unslag för budgetåret 1972/73 tUl ullmän försäkring m. m. jämte motioner.

Punkterna I och 2

Kammuren biföU vud utskottet i dessu punkter hemställt.

Punkten 3 Folkpensioner

206

Kungl. Muj:t hude i propositionen nr 1 bUuga 7 underpunkten B 4 (s. 27-29) föreslugit riksdugen utt tUl Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslugsunslag uv 9 390 000 000 kronor.

I dettu summunhang behundludes

motionen 1972:449 uv herr Hermunsson m. fl. (vpk) vuri, såvitt nu vur i frågu, hemställts utt riksdugen

1)    skuUe untu uv motionärernu frumfört förslug tUl lug om ändring i lugen den 9 muj 1969 (nr 205) om pensionstUlskott, innebärunde utt pensionstiUskotten fr. o. m. den 1 juli 1972 skulle räknus upp med 4 procent årligen så utt de den 1 juli 1979 uppgick tUl 40 procent uv busbeloppet,

2)    under punkten B 4 tUl Folkpensioner för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug uv 9 470 000 000 kronor.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

motionen 1972:966 av herr Carishamre m. fl. (m) samt

motionen 1972:1457 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställts att riksdagen skuUe anta av motionärerna framfört förslag tUl lug om ändring i lugen den 25 muj 1962 (nr 398) om finunsiering uv folkpensioneringen, innebärunde att folkpensionsavgiften skulle utgöra fem procent av den beskuttningsburu inkomsten ouvsett dennus storlek.

Utskottet hemställde

A beträffunde ändring uv 2 och 3 §§ lugen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstiUskott att riksdagen skulle uvslå motionen 1972:449 i motsvurunde del,

B beträffunde principernu för utbetalning uv pensionstillskott utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:966 i motsvurunde del,

C beträffunde unslugets storlek utt riksdugen - med bifull till Kungl. Muj:ts under punkten B 4 frumlugdu förslug och med uvslug på motionernu 1972:449 och 1972:966 i motsvurunde del - tUl Folkpensioner för budgetåret 1972/73 unvisude ett förslugsunslug uv 9 390 000 000 kronor,

D beträffande ändring uv 3 § lagen den 25 muj 1962 (nr 398) om finansiering uv folkpensioneringen att riksdugen skulle uvslä motionen 1972:1457.

Reservationer hade uvgivits

beträffunde ändring uv 2 och 3 §§ lugen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstUlskott

1) av herr Olsson i Stockholm (vpk), som unsett utt utskottet under A bort hemställu,

utt riksdugen med bifull tUI motionen 1972:449 i motsvurunde del skulle untu det i motionen frumfördu försluget till lug om ändring i lugen den 9 muj 1969 (nr 205) om pensionstillskott.

beträffunde unslugets storlek

2) uv herr Olsson i Stockholm (vpk) som, med åberopunde uv vud som under reservutionen 1 unförts om uppräkning uv pensionstillskotten den 1 juli 1972, unsett utt utskottet under C bort hemställu.

207

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

att riksdagen - med bifall tUl motionen 1972:449 i motsvarande del och med uniedning av Kungl. Maj:ts under punkten B 4 framlagda förslag — tiU Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisade ett förslagsanslag av 9 470 000 000 kronor,

beträffande ändring uv 3 § lugen den 25 muj 1962 (nr 398) om finunsiering uv folkpensioneringen

3) UV herr Olsson i Stockholm (vpk), som ansett att utskottet under D bort hemställu,

att riksdagen med bifaU tiU motionen 1972:1457 skulle antu det i motionen framförda förslaget till lug om ändring i lugen den 25 muj 1962 (nr 398) om finansiering uv folkpensioneringen.

Vid dennu punkt hude uvgivits ett särskUt yttrunde uv herrur Ringuby (m) och Björck i Nässjö (m).

208

Herr OLSSON i Stockholm (vpk):

Fru tulmun! 1969 beslöts införundet uv pensionstillskott för pensio
närer med ringu eller ingen ATP. Tillskotten är inkomstprövude i
förhållunde till ATP och uvseddu utt ge folkpensionärernu en stundurdför
bättring. TUlskotten skaU årligen höjas med 3 procent av busbeloppet
t. o. m. den 1 juli 1978, då de skull uppgå till 30 procent uv busbeloppet.
Om utgående ATP täcker skUlnuden mellun 120 procent och 90 procent
UV basbeloppet för ensamstående pensionär sumt 100 procent och 70
procent för giftu skull pensionstUlskott inte utgå.  

Jug vill erinru om utt vänsterpurtiet kommunisternus riksdugsgrupp redun när beslutet futtudes unmälde den meningen utt det här rörde sig om en otillräcklig standardförbättring. Vi anförde dessutom att det var en ulltför liten grupp som skulle få del uv densamma och menude utt den gräns för beviHandet som faststäUts var för snäv.

Man kan säga utt den bedömning som vänsterpurtiet kommunisternus riksdugsgrupp gjorde 1969 om pensionstillskottens otillräcklighet på sitt sätt hur bekräftuts genom det för junuuri månad i år utgående extru pensionstillskottet.

Vi har från vårt håll föreslagit utt tillskotten skall utgöra 4 procent av busbeloppet i stället för 3 procent. Innebörden uv dettu är att pensionstUlskotten vid tioårsperiodens utgång uppgår till 40 procent av basbeloppet i stället för 30 procent. Grundat på nuvurunde busbelopp, 7 100 kronor, skulle tillskotten vid tioårsperiodens slut bli 2 840 kronor mot 2 130 enligt beslutet om 3 procent på busbeloppet och 30 procent vid tioårsperiodens slut.

Det kan med skäl anföras att också 40 procent är otillräckligt, och det finns därför desto starkare skäl för att åtminstone ta det steg som vi föreslår. Med nuvurande busbelopp och ökningstukt ger de årligu höjningurnu 213 kronor medun vårt förslug skulle ge 284 kronor. Vårt förslag innebär ocksä utt fler pensionstugure kommer i ätnjutunde uv tillskotten eftersom rätten tUl dessa skaU upphöru först när ATP uppgår tUl 40 procent uv basbeloppet. Om man ser på pensionsbeloppen mot

bukgrunden uv dugens levnudsomkostnuder måste mun frågu sig om den nuvarande och förutsedda levnudsstundurden kun betecknus som tillfredsställunde.

Utskottets motivering för uvstyrkunde, som ovunligt nog inte baserus på bristunde resurser, är utt den gällunde plunen för pensionstillskottens höjning "får unses väl avvägd". Man undrar om den motiveringen är ett utslag av cynism eller om den beror på en förbluffande okunnighet om pensionärernas levnadsvillkon Jag tycker utt mun på unsvurigt håll borde lyssnu på vad pensionärernu och derus orgunisutioner unser.

Vi hur också kritiserut en unnun del uv 1969 års beslut, nämligen reduceringen uv pensionstillskotten för ullu dem som inte åtnjuter full ålders- eller förtidspension. Argumenteringen mot kruven på oreducerude pensionstillskott är i utskottsutlätundet utt "riksdugen frumhållit utt de är nödvändigu för utt inte mbbu relutionernu mellun de oliku förmånernu". Tala sedun om udämning och jämlikhet! De slagorden äger tydligen främst giltighet när byråkrater på topplönenivå skull hu löneförhöjning för utt få liku mycket som någon unnun som redun hur alldeles för hög lön. Ett fuktum är emellertid utt nuvurunde reduceringsregler innebär utt klyftun mellun pensionstugure med full pension och pensionstagare som inte åtnjuter full pension oavbrutet ökur.

För övrigt är det något inkonsekvent skrivet i utskottsbetänkundet, eftersom giftu och ogiftu pensionstagure får liku storu tillskott, trots utt den senure kutegorin hur en större grundförmån. Jug kritiserur självfullet inte dettu i suk, eftersom jug nyligen i dennu kummure urgumenterut för utt pensionsförmån skull utgå liku ouvsett civilstånd.

Det kun inte rådu något tvivel om behovet uv en stundurdförbättring UV samma storlek för pensionstagure före 67 år som för dem som hur full pension. För vurje år sedun 1969 hur det förkluruts utt önskvärd förbättring för dennu kutegori bör åstudkommus "på unnut sätt". Vilket annat sätt? Frågan hur ställts från vårt håll tidigure och jag upprepar den. Det borde vuru ett lämpligt tillfälle utt nu redovisu hur mun hur tänkt sig den lösningen. Ordningen utt man medger utt ett stort behov föreligger och utt det skall tillgodoses men låter frågan om på vilket sätt vara en förborgad hemlighet kan inte i längden - år efter år - anses tillfredsställande.

Kammaren har tidigare uvslugit vänsterpurtiet kommunisternus motioner om sänkning uv den ullmännu pensionsåldern samt om lika pensionsförmåner för giftu som för ogiftu, således ouvsett civilstånd. Visst är förslugen berättigude i suk, hur mun sugt, men mun måste vägu dem mot undru pensionsförbättringar. När man uvfärdude kruvet på sänkt pensionsålder gavs oftast intrycket att man ville spela ut dem som redun inträtt i pensionsåldern mot dem som ännu inte uppnått pensionsåldern. Vi hur för vår del kruftigt vänt oss emot en sådun metod. Men nu kan mun frågu sig; Vilku slugs "undru" pensionsförbättringur hur utskottets tulesmän egentligen tänkt på? Ni hur ju uvfört frågun om sänkt pensionsålder — nu är ni inne pä utt uvfärdu även kruvet på förbättrud pension till dem som nu är pensionstugare. Slutsutsen uv detta resonemang i cirkel är att viHan tydligen suknus utt över huvud tuget vuru med pä något slug UV förbättring.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

209

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

Så var det finansieringsfrågan. Kopplingen med kruvet på slopunde uv folkpensionsuvgiften är rent teknisk och görs uv utskottet. Vpk-motionen 449 ungående pensionstillskottens förbättring tur inte upp dettu. När ändå utskottet gjort det hur jug reserverut mig på denna punkt. Låt mig dock säga utt dettu är ett delförslug, som jämte undru unvisur lösningur för utt täcku oliku utgiftskrävunde förslug från vpk; ett uv dem är höjdu pensionstillskott. Det kruvet skall alltså ses i sitt sammunhung i den skuttemotion som vänsterpurtiet kommunisternu uvlämnut.

Det sägs i betänkundet utt mun skulle få skärptu murginulskutteeffek-ter i inkomstlugenu 35 000-53 000 kronor brutto. Mot det måste unförus utt om mun skulle slopu momsen på muten skulle skärningspunkten - där mun ulltså föriorur eller vinner på våru summunlugdu skutteförslug - höjus väsentligt. Det är också märkligt utt utskottet inget hur utt sägu om utt de inkomster som ligger ovunför de nämndu även drubbus uv en högre skutt till förmån för dem som hur mindre inkomster.

Utskottet unför utt folkpensionsuvgiftens muximering hänger sammun med reglernu för inkomstbeskuttningen. Om vårt förslug genomfördes skulle det ulltså betydu en "för hård" beskuttning uv dem som drur fördel av utt folkpensionsuvgiften är muximerud.

Nu är det ju så utt när det gäller kruvet på slopad moms på livsmedel brukar mun invändu utt därmed gynnus också högu inkomsttugure som hur råd utt betulu höga matpriser. Nå, då tål de säkert den kraftigare beskuttning som skulle bli föHden om folkpensionsuvgiftens begränsning till 1 500 kronor upphävdes.

Men, herr tulmun, en sumlud skuttepolitisk diskussion får förus i ett unnut summunhung. Nu bör inte huvudfrågun i dennu debatt trollas bort. Den frägan är; Hur vi råd eller hur vi inte råd utt öku utgifternu för stutskussun med 80 mUjoner kronor? Det är vud vårt förslug skulle kostu; vi hur fått summun frumräknud uv riksdugens upplysningstjänst. Kan ni pä ullvur, ledumöter uv dennu kummure, som bl. u. uv finunsiellu skäl varit med om att avslå förslugen om sänkt pensionsålder och som nu måhändu är bereddu utt också fällu detta förslag, kommu och hävda utt dettu hur vi inte råd med? Mot vilket slugs unnun förbättring vill ni vägu dettu förslug?

Herr tulmun! Jug yrkur bifull till de till utskottets betänkunde nr 10 fogade reservationerna 1, 2 och 3 som jag avgivit inom socialförsäkringsutskottet.

Under dettu unförunde övertog herr tulmunnen ledningen uv kummurens förhundlingur.

210

Herr FREDRIKSSON (s);

Herr tulmun! De förslug som förts frum i reservutionernu från vpk och i det särskildu yttrundet från moderutu sumlingspurtiet under den här punkten i utskottsbetänkundet hur vurit föremål för motioner och uvslugits UV riksdugen vude år sedun 1969, då riksdugen beslöt om den förstärkning uv folkpensionernu som pensionstillskotten innebär. Därför skull jug inte vid den här senu timmen tu upp någon längre debutt pä dettu område med herr Olsson i Stockholm. Jug vill buru erinru om utt

ingenting nytt hur frumkommit som förunlett utskottet utt intu någon unnan ståndpunkt än vad riksdagen hur gjort tidigure.

Det ligger ju så tUl utt riksdugen hur untugit en plun för förstärkning uv pensionerna. PensionstUlskotten höjs med 3 procent vude år för utt den 1 juli 1978 uppgå till 30 procent uv busbeloppet. Nu säger herr Olsson i Stockholm utt även vpk;s förslug, som innebär en höjning på 4 procent i stället för 3 procent enligt den fustställdu plunen, är ulltför blygsumt. Jug kan hålla med om att det ju inte är så förfärligt revolutionärt. Ett påslag med 1 procent på basbeloppet gör med nuvarunde busbelopp 71 kronor per år. Det är emellertid klurt utt när mun kommer till "slutstutionen" 1978 blir beloppet av en annan storleksordning. Men om nu herr Olsson tycker att det här är ulltför blygsumt, vurför inte huggu tUl ordentligt på en gång, eftersom finunsieringsfrågornu inte tycks spelu någon uvgörunde roll för herr Olsson?

Det hur sugts i vpk-motionen — herr Olsson vur också inne pä det i sitt unförande — utt prishöjningumu är en uv motiveringurnu till utt mun frumlugt förslug om dettu påslug om 1 procent. Som herr Olsson vet är folkpensionernu värdebeständigu genom utt de är knutnu till busbeloppet i den ullmännu försäkringen, som i sin tur hur sin förunkring i levnudskostnudsindex. Därmed hur ju folkpensionärernu fått sin gurunti. Stiger prisernu, så stiger pensionernu i motsvurunde grud.

Sedun frågur herr Olsson om vi inte har råd med de 80 miHoner kronor som vpk:s förslag skulle kostu. Det är klurt utt om mun ser enburt på det här försluget så är det i och för sig inte frågu om någon större summu. Men vänsterpurtiet kommunisterna har ju så många förslug som mun vill genomföra, och summuntuget blir det mycket storu belopp.

Förstärkningen uv pensionernu är ju inte någon särskilt billig reform. När vi skriver i vårt betänkunde utt den untugnu plunen är väl uwägd, så får det ses mot bukgrunden uv befintligu resurser, och det ligger ingen cynism i det resonemunget. Vi är väl medvetnu om utt hude mun gott om pengur, så visst skulle mun kunnu höju pensionernu ytterligure och visst skulle det kunnu vura av behovet påkullut. Men jag tycker inte att den här reformens betydelse skall underskuttus. När den är helt genomförd innebär det i ullu full utt grundskyddet för ensumstäende pensionärer hur ökut från 90 procent till 120 procent uv busbeloppet och för vardera av två makar, som bådu ur pensionärer, från 70 procent till 100 procent uv busbeloppet. Det är i och för sig ingen dålig reform.

Det undru förslaget i vpk-reservutionen, att pensionstillskotten skuUe utgå med oförändrat belopp till allu pensionärer, tycker jug inte heller är så väl underbyggt. Dessu förmåner är buserude på försäkringsteknisku grunder. Man här ju rätt utt göru förtidu uttug från 63 års ålder, och mun kun också skjutu på uttuget tills mun är 70 år. Det skall vara egalt för pensionären ur ekonomisk synpunkt om han tar ett förtida uttag eller skjuter på uttuget. Därför funns det ingen uniedning att ändra på den principen när man införde pensionstillskotten, och det finns ingen anledning att göra det nu heller. Speciellt när det gäller änkepensionerna — där kan ju en änka hu en femtondels pension - tror jug inte det skulle vuru någon större rättvise- eller jämlikhetsåtgärd om vederbörunde skulle ha sammu pensionstillskott som en folkpensionär.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

211

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

Beträffande slopande uv tuket för folkpensionsuvgifterna — en traga som behandlas i den tredje reservutionen från vänsterpurtiet kommunisternu - viU jug i korthet erinru om utt uttuget uv folkpensionsuvgift utgör en del uv det skuttepuket som riksdugen futtude beslut om 1970. Tidigure hude vi en muximering uv uttuget till 1 500 kronor för äkta makar, men i och med omläggningen till individuell beskattning ändrades uttaget till summu belopp — alltså I 500 kronor — för vurderu muken. Skutteskulor-nu är också uppbyggda med hänsyn till utt folkpensionsavgiften inte stiger ytterligure när inkomsten når över 30 000 kronor. Skulle mun föHu det förslug som herr Olsson i Stockholm pläderut för innebär det en kruftig ökning uv skutteprogressiviteten, och den slår särskilt hårt just i inkomstlägenu mellun 35 000 och 53 000 kronor. Jug tror därför utt inte heller dettu är någon större rättvise- eUer jämlikhetsåtgärd, och det är unledningen till utt utskottet inte hur velut tillstyrku dettu förslug. Skatteskalorna är ju utformade med hänsyn till oliku inkomstlägen, och det bör väl inte unkommu på vårt utskott i vurje fall att ändra på skutteprogressiviteten.

Herr tulman! Det förslug som förts frum i en moderutmotion, utt folkpensionstillskotten skulle finunsierus genom uttug från pensionsfondernu, har vi inte heller kunnat tillstyrku. Vi unser utt finunsieringen även i frumtiden skull ske enligt summu metod som hittills, dvs. över budgeten genom skutter i den mån avgifterna inte räcker till. Det finns ingen anledning utt ändru på den principen.

Jug nöjer mig med dettu, herr tulmun, och yrkur bifull till utskottets hemställun på sumtligu punkter.

212

Herr OLSSON i Stockholm (vpk):

Herr tulmun! Herr FredrUcsson säger utt inget nytt hur frumkommit i den här frågun. Hun menur utt motionernu har upprepats under flera år och att det inte finns någon anledning att ändra ståndpunkt, då planen för förstärkning av pensionerna är antagen. Ju, jug sude inledningsvis utt vi inte vur nöjdu då, och vi är inte nöjdu nu heller. Jug vill också sägu utt jug inte kun se att något nytt har framkommit som gör att vi inte bör upprepu vårt kruv.

Herr Fredriksson undrude sedun vurför vi inte hugger till med mer än en årlig fyruprocentig förbättring, när vi nu inte anser att den förbättringen är tillfredsställande. Ja, det sammanhänger med att vi försöker genomdriva en reell förbättring för folkpensionärerna. Inte ens vi inbillar oss att vi kan åstadkomma en fullständig rättvisa i det samhällssystem vi nu hur, men vi kan ju ändå lappa litet här och där, och dettu är ett litet försök. Det ser emellertid ut som om det skulle misslyckus.

Utskottets talesman herr Fredriksson sade också att finansieringen tydligen inte spelur någon roll för vpk. Det farväl ändå herr Fredriksson tu tillbuku, precis som hun gjorde förru gången när vi diskuterade en sänkning uv pensionsåldern. Vi hur ju visut på vur pengurnu skull tus. Det är buru det utt herr Fredriksson och huns purti — och för övrigt också de borgerligu purtiernu — inte är ense med oss om det. Vi vill hu en klur omfördelning, så utt mun tur pengur dur de finns och ger till dem som behöver.

Vidure sade herr Fredriksson att vi hude ställt mångu förslug, som skulle kostu oerhört mycket utt genomföru. Ju, men nu har ju snurt ullu de mest kostnudskrävunde förslugen blivit uvvisude här i kummuren, och då finns det väl desto större skäl för kammuren utt åtminstone godta det förslug som vi nu diskuterur.

Sedun förmodude herr Fredriksson utt också jug väl kände till utt pensionernu är värdebeständigu, och det gör jug. Men de är ju inte stundurdsäkrude på det sättet utt de föHer med uppåt i den ullmännu stundurdökningen. Det är visserligen ett problem för en utredning, men mun kun väl ändå konstuteru utt det inte är tillfredsställunde utt pensionernu buru höjs när index stiger. Pensionstillskotten skull ju vuru ett tillskott utöver det stigunde busbeloppet.

Här gäller frågun i stort huruvidu fördelningen i sumhället är rimlig och tillfredsställunde och om herr Fredriksson är nöjd i det fullet. Jug menar då avvägningen mellan höga löner och utgående folkpensioner. Jug tycker inte utt den fördelningen är rimlig, och det tycker inte heller mitt purti. Herr Fredriksson skull kanske fråga pensionärerna och deras organisationer vad de anser.

Skatteskalorna är ju uppbyggda med ett tak för uttagandet uv folkpensionsuvgiften, men när man antyder att det skulle bli en speciell skärpning i medelinkomstskiktet - ulltså för människor med en bruttoinkomst på mellun 35 000 och 53 000 kronor — tycker jug fortfurunde det är märkligt utt mun inte tulur om inkomster härutöver.

Slutligen håller jug med om utt skutteskulornu och folkpensionsuvgiften inte är en frågu för socialförsäkringsutskottet. Det är en ren skattefråga. Jug sude ocksä i mitt förstu inlägg utt den frågun skull ses i sitt summunhung,''dvs. i samband med vår stora skattemotion, där vi kräver avskaffande av momsen på mut. I likhet med herr Fredriksson tycker jug utt vi inte hur någon större uniedning att debutteru just den frågun nu.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

Herr FREDRIKSSON (s);

Herr talmun! Det förhållandet utt herr Olsson i Stockholm eller vänsterpurtiet kommunisternu inte vur nöjdu 1969, när pensionstillskotten infördes, och inte heller är nöjdu i dag är ju i och för sig inget skäl för utskottet utt ändru ståndpunkt.

Det förslug till finunsiering som förts frum uv vänsterpurtiet kommunisterna är behäftat med det felet utt det inte hur någon chuns utt vinnu riksdugens bifull, och då står mun ju där utun pengur ändå. Mun hur ingenting utt finunsieru detta förslug med.

Jug tycker inte utt det i dug finns någon uniedning utt diskuteru vure sig pensionsåldern, som vi debutterut tidigure, eller lönefrågun. Det är saker som får diskuteras i andra sammanhang.

Det är väl inte heller något särskilt märkvärdigt att vi i vårt betänkande inte berört inkomster över 53 000 kronor. Det är givet att progressiviteten förstärks hela skulun upp, om mun slopur tuket. Det tycker jug är sä självklurt alt mun inte behöver skrivu mycket om det.

213

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Folkpensioner

Herr OLSSON i Stockholm (vpk):

Herr talmun! Herr Fredriksson säger utt utskottet inte skull behövu ändru inställning till frågun och utt dettu skall fortlöpa i ull frumtid. Nu är det ju sä utt utskott hur fått ändru inställning liku väl som det socialdemokratiska partiet har fått göra det i fleru frågor.

Ätt mun inte kun få riksdagens bifall till finunsieringsförsluget är inget gott betyg åt riksdugen. Det finunsieringsförslag som finns - jug upprepur det — täcker mer än tiodubbelt den föreslugnu reformen men hänger i och för sig inte summun med den.

214

Överläggningen vur härmed slutud.

Mom. A

Propositioner guvs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 uv herr Olsson i Stockholm, och förklarades den förra propositionen varu med övervägande ja besvarad. Sedun herr Olsson i Stockholm begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den som vill utt kummuren bifuller sociulförsäkringsutskottets hemställun

i betänkandet nr 10 punkten 3 mom. A röstur ju,

det det ej vUl röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit  reservutionen  nr 1  uv herr Olsson i

Stockholm.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Olsson i Stockholm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultat:

Ja  - 272

Nej  -     13

Avstår —      2

Mom. B och C

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. D

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 3 uv herr Olsson i Stockholm, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Olsson i Stockholm begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den som vill utt kummuren bifuller sociulförsäkringsutskottets hemställun

i betänkundet nr 10 punkten 3 mom. D röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifallit  reservutionen nr 3 uv herr Olsson i

Stockholm.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertalet av kammarens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Olsson i Stockholm begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsupparat. Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju - 271

Nej  -     13

Avstår -       3

Punkten 4

Utskottets hemstäUun bifölls.

§  3 Föredrogs sociulförsäkringsutskottets betänkunden;

Nr  13 i anledning av motion om vidgad rätt till invaliditetstillägg Nr  14 i uniedning uv motioner ungående ersättning för privutläkurvård m. m.

Kummuren biföll vud utskottet i dessu betänkunden hemställt.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avdragsrätten för koncernbidrag

§ 4 Avdragsrätten för koncernbidrag

Föredrogs skatteutskottets betänkande nr 11 i uniedning uv Kungl. Muj:ts proposition 1972:13 med förslug till lug om ändring i kommunulskuttelugen (1928:370) jämte motioner.

I proposition 1972:13 hude Kungl. Maj:t under åberopande uv utdrug UV statsrådsprotokollet över finunsärenden för den 21 junuari 1972 föreslagit riksdagen att antu vid propositionen fogat förslug tUl lag om ändring i kommunalskattelugen (1928:370).

Beträffande propositionens huvudsukligu innehåll unfördes födunde: "I propositionen föreslås sådun ändring i kommunulskuttelagens regler om uvdrug för öppet koncernbidrag att Kungl. Maj;t, i syfte att främja samhällsekonomiskt betydelsefulla uppgifter, skull kunna medge uvdrags-rätt för bidrug från ett företug till ett annat även om inte ullu de förutsättningur som unnurs gäUer för avdragsrätt för koncernbidrag föreligger. Avdrugsrätt skull kunnu uvse även förlust pä uktier eller andelur i företug som fullföHer sådunu betydelsefulla uppgifter."

I dettu betänkunde behundludes

dels de i anledning av propositionen väckta motionema 1972:1482   av   herr   Hermunsson   i   Stockholm   m.fl.   (vpk)   vuri hemställts att riksdagen skulle uvslå propositionen 1972:13,

1972:1483 uv herrur Mugnusson i Borås (m) och Schött (m) vuri hemställts

A.  att riksdugen med uvslag på proposition 1972:13 skulle anta uv
motionärernu frumfört förslug till lug om uvdrug vid inkomsttuxeringen
för bidrag till AB Aseu-Atom, m. m.,

B.  utt riksdugen i skrivelse till Kungl. Muj:t hemställde om utredning
av frågun om beskuttning uv koncernbidrug,

215

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avdragsrätten för koncernbidrag

dels den vid riksdugens börjun väcktu motionen 1972:880 uv herr Strindberg m. fl. (m) vuri hemställts utt riksdugen beslutude utt koncernbidrug icke fick överförus från LKAB och Svensku tobuksuktie-boluget tUl Statsföretag AB samt att det inkomstbelopp som fanns upptaget under rubriken Skatter i specifikationen av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 i bilaga 1 till statsverkspropositionen räknades upp med 1 30 miHoner kronor.

Utskottet hemställde

A.                                    att riksdagen skulle uvslå

1.     motionen 1972:1482,

2.     motionen 1972:1483, såvitt uvsåg yrkundet under punkten A i motionen,

B.                                utt riksdugen med bifuU tiU propositionen 1972:13 skulle untu det
vid propositionen fogude försluget tUl lug om ändring i kommunulskutte
lugen (1928:370),

C.                                   utt riksdugen skulle uvslå

1.    motionen 1972:880,

2.    motionen 1972:1483, såvitt uvsåg yrkundet under punkten B i motionen.

Reservutioner hude uvgivits

1)                                UV herrur Mugnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilku unsett
utt utskottet under A och B bort hemställu,

A.                                    utt riksdagen skulle avslå motionen 1972:1482,

B.                                att riksdagen med uvslug på Kungl. Maj:ts proposition 1972:13 och
med bifull till motionen 1972:1483 i dennu del skuUe untu uv
reservunternu frumfört förslug tUl lug om uvdrug vid inkomsttuxeringen
för bidrug tUl Aktieboluget Aseu-Atom, m. m.,

2)                                UV herrar Mugnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilku unsett
utt utskottet under C 2 bort hemställu,

utt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj;t begärde, att motionen 1972:1483 överlämnades till företagsskatteberedningen för kännedom,

3)                                av herrar Mugnusson i Borås (m) och Söderström (m), vilku unsett
utt utskottet under C 1 bort hemställu,

utt riksdugen med uniedning uv motionen 1972:880 som sin mening guv till kännu, utt koncernbidrug inte fick överförus från ett företag till ett annat inom den stutligu företugsgruppen.

216

Herr MAGNUSSON i Borås (m);

Herr tulmun! 1 propositionen 13 föreslås sådun ändring i reglerna om avdrag för öppet koncernbidrag att Kungl. Maj;t skall kunna lämnu dispens för sådunt bidrug, om Kungl. Muj:t unser utt det finns samhällsekonomiskt betydelsefulla motiv därtill, även om förutsättningarna för sådun uvdrugsrätt icke föreligger — t. ex. om kruvet på ett 90-procentigt ägunde uv uktiernu i dotterbolug icke uppfylles. Sumverkun äger rum mellun stuten och ASEA genom AB Aseu-Atom. Dettu bolugs

fortsuttu verksumhet kräver uvsevärdu bidrug från uktieägurnus sidu. Propositionen hur tUlkommit för utt möjliggöru sådan bidragsgivning utan ogynnsummu skuttekonsekvenser för givuren.

Jug kun helt unslutu mig tUl uppfuttningen utt mun i dettu konkretu full bör tillse utt givuren får möjlighet utt göru uvdrug för bidrugen till Aseu-Atom. Jug unser emellertid icke utt riksdugen bör ge regeringen fullmukt utt efter eget bedömunde lämna sådunu dispenser. I motionen 1483 hur därför föreslugits utt man nu unvänder summu metod som begugnudes när liknunde rätt utt lämnu koncernbidrug medguvs de företug som deltugit i kostnudernu för OHeprospektering AB.

Innun skuttereglernu rörunde koncernbidrug infördes år 1965 diskuterudes såväl i utredningen som under remissförfurundet om inte möjligheter borde öppnas att lämna koncernbidrag till bolag, som ägs uv flera företag gemensamt. I motion har man därför begärt att normer för sådunu uvsättningur borde åstudkommus och inskrivus i skuttelagstiftningen. Sedun en viss erfurenhet nu vunnits borde det icke vuru omöjligt utt åstudkommu sådunu bestämmelser för att undvika dispensförfarandet. Dessa yrkanden har nu upptagits i reservationer till skatteutskottets betänkande under beteckningen 1 och 2.

Sedan gummult hur stutskussun årligen tillförts gunsku storu belopp från såväl LKAB som det tidigure tobuksmonopolet. Det är inte mer än rimligt utt så hur skett, då LKAB förvultur ett så stort eget kupitul som cirku 1 500 miHoner kronor jämte doldu reserver och även Tobuksboluget hur ett mycket stort eget kapitul. En rimlig uvkustning uv kupitulet kun nuturiigtvis äguren krävu. Nu suknus dessu tillskott till stutskussun sedun bådu bolugen hur inlemmuts i Stutsföretugsgruppen, dur koncernbidrugen från dessu företug ger en möjlighet för Stutsföretug utt drivu allu sinu oliku föriustbringunde företug.

I en motion hur moderutu sumlingspurtiet därför krävt utt sådunu koncernbidrag icke skall få förekomma, då statskassan därigenom går förlustig en stor del uv inkomstskutten. Det kun nämligen icke vuru motiverat, med de speciella förhållanden som föreligger beträffande inkomsterna från dessu företug, att stutskassan icke skall få del av vinsternu från företugen i frågu. I reservutionen 3 till betänkundet hur därför yrkuts utt koncernbidrug icke skull lämnas, för utt därmed säkerställu utt stutsskutt kommer utt utgå på de ifråguvurunde företugens vinster.

Herr tulmun! Jug ber utt få yrku bifull till de tre reservutioner som hur foguts till detta utskottsbetänkande.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avdragsrätten för koncernbidrag

Herr BERNDTSON i Linköping (vpk);

Herr talman! När finansministern i propositionen 13 förordar åtgärder som syftar till utt vidgu företugens avdragsrätt för bidrag från ett företag till ett unnut, så är detta ännu ett uttryck för en politik som gynnar kapitalintressenu. Dennu politik hur vi från vänsterpurtiet kommunisternu kritiserat i olika summunhang.

Vi har också ställt oss kritiska till den tUltugunde sumverkun mellun stuten och privutkupitalet. Finansministern fömtsätter i propositionen att dennu sumverkun kommer utt öku.

217

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

A vdragsrätten för koncernbidrag

218

Behovet av samhällsinflytande åberopas som ett skäl för ökad sumverkun meUun stuten och det privutu näringslivet. Att de i propositionen föreslagna åtgärdernu på något sätt skulle minsku de privutu kupitulintressenus inflytande är verkligen svårt att finnu. Tvärtom synes den föreslugnu vidgningen uv uvdrugsrätten för koncernbidrag närmust ge den motsuttu effekten; ökut inflytunde för kupitulet.

Skutteutskottet hur uppenburiigen uccepterut tulet om utt de föreslugna åtgärderna skall, som det heter, "ingå som ett led i verksamhet av väsentlig betydelse för lundets ekonomi". Enligt min mening förefuller dettu uttryck vuru en vuriunt uv finunsministerns tes om att "vud som är bru för näringslivet är bru för folket". Dettu kun inte vara riktigt eftersom det s. k. näringslivet bygger på det kapitalistiska systemets profitintressen, vilka står i strid med folkets intressen.

I motionen 1482 hur vänsterpurtiet kommunisternu yrkut uvslug på propositionen utifrån de kritisku synpunkter jag här i korthet har berört, och jug ber, herr tulmun, utt få yrku bifull till denna motion.

Herr KRISTENSON (s);

Herr tulmun! Dennu frågu fordrur tydligen enburt någru få ord från utskottets tulesmun, eftersom riksdugen tidigure i princip hur ställt sig bukom försluget. Det gäller både inrättandet av Asea-Atom och möjligheterna för statliga företag - alltså även för Statsföretag AB - att ge koncernbidrug.

När vi år 1969 futtude beslutet om utt inrättu Stutsföretug AB skrevs klart i propositionen - och det godkändes av riksdagen - att koncernbidrag skulle kunna ges. Dåvarande statsutskottet ville dock framhålla att dessa bidrag eller internleveranser skulle redovisas tydligt och öppet, och så har skett i Statsföretags årsberättelse. De har även visats av de två företug som givit koncernbidrug under förru året, nämligen Tobuksboluget och LKAB, och de kommer att visas i deras verksamhetsberättelser också i år.

Herr Magnusson i Borås säger utt det blir ett betydunde skuttebortfull för stuten, men när mun i motionen hur nämnt ett belopp på 130 miHoner hur mun helt enkelt räknut gulet. Det är ju egentligen buru stutsskutten som försvinner, och den utgör 40 procent uv koncernbidru-get. Kommunulskutten får det mottagande boluget betulu till de kommuner där verksumheten inom koncernen bedrivs uv de olika koncernbolagen. Som medlem i Tobaksbolagets styrelse kan jag sägu utt vi där hur vurit enigu både förru året och i år när vi hur givit koncernbidrug. Vi unser utt Stutsföretug AB skull hu summu rätt till koncernbidrug som det privutu näringslivet hur.

Aseu-Atom är inrättut från den utgångspunkten utt ASEA hade det teknisku kunnundet men inte tillräckligt med kapital. Därför gick mun samman med staten, som skulle tillskjuta det kupitul som behövdes. Nu behövs det mera kupitul - det är en kupitulkrävunde industri som mun hur gett sig in i. Kungl. Muj:t bör hu möjlighet utt ge dispens när det är uv stor sumhällsekonomisk betydelse utt nytt kupitul tillföres företuget.

Vud sedun gäller herr Berndtsons i Linköping och vpk;s motion är huvudurgumentet  i den  utt finunsministem i propositionen påstått utt

den föreslugnu ordningen skulle öku sumhällsinflytundet. Dettu hur jug emellertid icke kunnut finnu nägonstuns; i stället får vi väl ordnu samhällsinflytundet i företagen på andra vägar än genom att ge möjligheter tUl skuttefrihet åt ett visst kupitul som skull tillskjutus.

Herr Berndtson i Linköping sude i sitt unförunde utt propositionen gynnur kupitulintressenu. Jug undrur om inte kupitulintressenu skulle hu vurit mest nöjdu, om de självu huft så mycket kupitul utt de hude kunnut starta och drivu verksumheten i egen regi. De skulle säkeriigen inte velut hu stuten med, men nu vur det tvunget, eftersom det är en så kupitulkrävunde industri.

Med dessu ord, herr tulmun, yrkur jug bifull till utskottets hemställun.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Avdragsrätten för koncernbidrag

Herr MAGNUSSON i Borås (m):

Herr talmun! Jug vill bura lämnu den uppgiften att vi i våra beräkningur uteslutunde hur tugit hänsyn till stutsskutten.

Överiäggningen vur härmed slutud.

Punkten A 1

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels motionen nr 1482 uv herr Hermunsson m. fl., och förklarudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Berndtson i Linköping begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummuren   bifaller   skutteutskottets   hemställan   i

betänkundet nr 11 punkten A 1 röstur ju,

det det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit motionen nr 1482.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstut för ja-propositionen.

Punkten A 2 och punkten B

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 uv herrur Mugnusson i Borås och Söderström i motsvurande del, och förklurades den förra propositionen varu med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Mugnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   sorn   vill   utt   kummuren   bifuller   skutteutskottets   hemställun   i

betänkandet nr 11 punkten A 2 och punkten B röstar ju,

den det ej vUl röstar nej.

Vinner nej hur kummuren bifallit reservationen nr 1 av herrar Magnusson

i Borås och Söderström i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter hu röstut  för ju-propo.sitionen. Då herr Mugnusson i Borås

219

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål, m. m.

begärde rösträkrung verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut:

Ju  - 238

Nej  -    33

Avstår  -     16

Punkten C 1

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen nr 3 uv herrur Mugnusson i Borås och Söderström, och förklarades den förra propositionen vara med övervägunde ju besvurud. Sedun herr Mugnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes föHunde voteringsproposition:

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   skutteutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 11 punkten C 1 röstur ju,

den det ej vill röstur nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit reservutionen nr 3 uv herrur Mugnusson

i Borås och Söderström.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Mugnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Denna omröstning guv födunde resultut:

Ju  - 233

Nej  -    33

Avstår -    21

Punkten C 2

Propositioner guvs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservutionen nr 2 uv herrur Mugnusson i Borås och Söderström, och förklurudes den förru propositionen vuru med övervägunde ju besvurud.

§ 5 Skatt för gemensamt kommunalt ändamål, m. m.

Föredrogs skutteutskottets betänkunde nr 12 i uniedning av Kungl. Muj;ts proposition 1972:15 med förslug till lug om ändring i uppbördsförordningen (1953:272), m. m. jämte motionen

220

1 proposition 1972:15 hade Kungl. Muj;t under åberopande av utdrug UV statsrådsprotokollet över finansärenden för den 28 junuuri 1972 föreslugit riksdugen utt untu vid propositionen fogude förslug till

1)     lug om ändring i uppbördsförordningen (1953:272),

2)     lug om ändring i kommunulskuttelugen (1928:370),

3)     lug om skutt för gemensumt kommunult ändumål,

4)     förordning om ändring i förordningen (1947:576) om stutlig inkomstskutt,

5)     förordning om ändring i förordningen (1947:577) om stutlig förmögenhetsskutt,

6)      lug om ändring i lugen (1962:398) om finunsiering uv folkpensione-     Nr 46

""e">                                                                                             Onsdagen den

7)    lug om ändring i lugen (1962:381) om ullmän försäkring,         22 mars 1972

8)    förordning om ändring i  förordningen (1958:295) om sjömuns-----------------

Skatt för gemen-

samt kommunalt ändamål, m. m.

skatt.

9)  förordning om ändring i förordningen (1968:430) om mervärde
skutt,

10)     lug om ändring i tuxeringsfö rörd ningen (1956:623).

I propositionen hade bland unnut föreslugits en uppräkning frän fem tUl tio procent uv utdebiteringen för kommunul skutt för utomlunds bosuttu, som tuxerus i Stockholm för gemensumt kommunult ändumål.

I detta betänkunde behundludes

dels den i uniedning uv propositionen väcktu motionen 1972:1484 uv herrur Mugnusson i Borås (m) och Hedin (m), vuri hemställts utt riksdugen skulle untu det vid propositionen fogude försluget till lug om skutt för gemensumt kommunult ändumål med den ändringen utt lugen erhöll UV motionärernu föreslugen lydelse, innebärande uvslug på propositionen i vud den uvsåg uppräkning uv utdebiteringen tUl tio procent,

dels den vid riksdagens början väcktu motionen 1972:424 uv herr Schött m. fl. (m).

Utskottet hemställde

A.  utt riksdugen med uniedning uv Kungl. Muj;ts proposition 1972:15
och med uvslug på motionen 1972:1484 skulle untu vid propositionen
fogude förslug tUl

1)    lug om ändring i uppbördsförordningen (1953:272) med uv utskottet föreslugnu ändringur i dels 2 § 2 mom. i förtydligunde syfte, dels punkten 1 uv övergångsbestämmelsernu,

2)    lug om ändring i kommunulskuttelugen (1928:370),

3)    lug om skutt för gemensumt kommunalt ändamål,

4)    förordning om ändring i förordningen (1947:576) om stutlig .inkomstskutt,

5)    förordning om ändring i förordningen (1947:577) om stutlig förmögenhetsskutt,

6)    lug om ändring i lugen (1962:398) om finunsiering uv folkpensioneringen,

7)    lug om ändring i lugen (1962:381) om ullmän försäkring,

8)    förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömuns-skutt,

9)    förordning om ändring i förordningen (1968:430) om mervärde-skutt,

10)      lug om ändring i tuxeringsförordningen (1956:623),

B.  utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:424, iden mån motionen
inte kunde unses besvurud genom vud utskottet hemställt.

Reservution   hude   uvgivits   uv  herrur  Mugnusson   i   Borås  (m)  och Söderström (ni), vilku unsetl utt utskottet under A 3 bort hemställu

221

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål, m. m.

utt riksdugen med bifull tUl motionen 1972:1484 skulle untu det vid propositionen fogude försluget till lug om skutt för gemensumt kommunult ändumål med uv reservanternu föreslugen ändring.

Herr MAGNUSSON i Borås (m);

Herr tulmun! I detta betänkande föreslås bl. a. utt personer som bor utomlunds skull få en fördubblud kommunulskutt.

I vår reservution hur jug och herr Söderström unsett utt de motiveringur som hur lämnuts är ytterligt knapphändiga. Denna skatt fastställdes någon gång 1928 på basis av en utredning från 1926. Det har emellertid inte gjorts någon utredning som kun påvisa att de personer som befinner sig utomlands skulle kunna dra nytta av kommunalskatten i en sådan utsträckning utt det finns uniedning utt fördubblu den.

Med hänsyn till utt det icke hur presteruts någru som helst sukligu skäl för dennu fördubbling hur vi yrkut uvslug på den delen uv Kungl. Muj;ts proposition, och jug ber utt få yrku bifull till reservutionen.

222

Herr SCHÖTT (m);

Herr tulmun! Enligt 35 § tuxeringsförordningen skull självdeklurution, som uvgives utun anmaning, avlämnas till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet i det län, där taxeringen skall ägu mm, eller till ordförunden i vederbörunde tuxeringsnämnd.

I fjol motionerude jag om en sådun ändring i gällunde bestämmelser utt deklurution skulle få lämnas till vilken lokul skuttemyndighet eller lärisstyrelse som helst men inte till tuxeringsnämndsordföranden. Då avyisudes motionen i sin helhet uv skutteutskottet och riksdugen.

När motionen i år återkommer får vi upplevu utt det läggs en proposition i vilken det första yrkundet i motionen, att deklaration skall kunna lämnas tUl vilken länsstyrelse eller lokal skuttemyndighet som helst, är tillgodosett och utt det nu också tillstyrkes uv skutteutskottet. Jug noterur med glädje dettu framsteg som innebär en avsevärd fördel för de skattskyldiga. Det gör nämligen deklurutionsuvlämnundet för dem bäde bekvämure och säkrure.

Att skutteutskottet ej vurit moget utt nu tillstyrku det undru motionsyrkundet - utt deklurutionen ej längre skull lämnus till tuxerings-nämndsordförunden - är beklugligt. Den i motionen frumfördu motiveringen för detta yrkande är nämligen sakligt sturk. Efter införundet uv förseningsavgift är det för skydd uv de skattskyldiga och ur säkerhetssynpunkt ungeläget utt deklurution uvlämnus enbart tUl länsstyrelse eUer lokal skattemyndighet. Bådu kun ordnu det så att uvlämnundet kun ske under för de skattskyldiga bekväma och betryggande förhållanden.

Herr talmun! Förr eller senure torde vi få mottugu en proposition som innebär bifull till även det senure yrkandet i min motion och då kan vi givetvis också räkna med tillstyrkande av skutteutskottet. Dess bättre har vi i praktiken kunnat noteru en uvsevärd förbättring i och med utt från och med i år på deklurutionens fjärde sida intugits en uppmuning till de skuttskyldigu utt lämna deklurutionen till den lokulu skuttemyndigheten, vurs udress också är ungiven på blunketten.

Herr tulman! I glädjen över de förbättringar för de skuttskyldigu som vi i år onekligen kunnut noteru skull jug för dugen begränsu mig till dessu kommentarer till utskottets betänkunde.

Herr BRANDT (s);

Herr tulman! Med anledning av vad herr Schött sade kanske jug skull tulu om vud det här egentligen innebär som vi nu skall beslutu om — jug skall göra det i mycket korta drag.

Propositionens förslag innebär utt preliminär, slutlig och tillkommun-de skutt för fysisku personer och oskiftut dödsbo nu skull debiterus i hemortskommunen ouvsett vur beskattningsorten är belägen. Det är det viktiga i denna proposition. Anledningen till att vi fått denna proposition är huvudsakligen den skattereduktion och den spärregel som finns i det nyu skuttesystem som trädde i kruft i dol och efter vilket vi nu i år hur deklurerut.

Som bekunt skull skutten enligt dettu system reducerus med 1 800 kronor för den som har hemmamake eller för ogift med hemmuvurunde burn under 18 år. Dennu reduktion uvtruppus, som ni uUu känner till, och försvinner helt när hemmumuken - eller den ogifta med hemmuvurunde burn under 18 år - hur 4 500 kronor i inkomst.

Vidure hur vi tvä spärregler. Den enu spärregeln gäller för beskuttningsbur stutlig inkomst där skutteuttaget är begränsat till 80 procent. Den andru spärregeln gäller för förmögenhetsskutten där skutteuttuget är begränsut till 80 respektive 85 procent beroende på om beloppet överstiger 200 000 kronon Dettu är alltså unledningen till utt mun föreslår utt debiteringen skull ske i hemortskommunen.

Nu är det sumtidigt här ett förslug om utt mun skull höju från 5 procent till 10 procent utdebiteringen för kommunulskutt för utomlunds bosatta som taxeras i Stockholm för gemensamt kommunult ändumål. Jag skull inte gå in på övrigu detaHer i detta. Detta förslag är ju enhälligt tUlstyrkt — utom höjningen från 5 till 10 procent. Vi menar att det väsentligaste inte är att den utomlunds bosatte inte kan utnytda det ullmännus tjänster här i lundet. Det kun inte en sjömun heller. Hun befinner sig oftu fleru månuder utomlunds eller till sjöss. Ändå får han erlägga en kommunulskatt som motsvurur en utdebitering pä 20 kronor. Det är ulltså en väsentligt högre beskuttning trots utt hun i dessa full befinner sig i summu situution som de utomlunds bosuttu som det härar frågu om. Det finns ock.så mångu undra medborgare som anses bosatta här fastän de på grund av urbete eller på gmnd av något annat skäl befinner sig utomlunds under lång tid. De får ingu skuttelättnuder fördenskull.

Vi unser föHuktligen utt det ur synnerligen befogut utt höju den utdebitering som hur gällt sedun 1928 från 5 procent till 10 procent. Det blir ändå en mycket förmånlig beskuttning. Och, herr Schött, som en föHd UV utt mun gör dennu konstruktion hur vi ock.så kunnut gå med på en ändring innebärunde utt man skall kunnu avlämna deklaration till annun länsstyrelse eller lokul skuttemyndighet än den där tuxeringen skull ske. Sä enkelt är det i själva verket, och vi är inte så tUl den grud konservutivu i skatteutskottet utt vi inte tycker utt förnuftigu förslug som dessu skull kunnu genomförus.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål, m. m.

223

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål, m. m.

Däremot vill vi inte ansluta oss till herr Schötts yrkunde utt mun inte skull få lämnu självdeklurution till tuxeringsnämndens ordförunde. Vi menur utt det skulle medföru nuckdelur för de skuttskyldigu. Som herr Schött sude uvslog riksdugen ett liknunde förslug förru året. Mun hude då en mycket sturk motivering för dettu, och jug fömtsätter utt den är giltig också i år. Ingu nyu synpunkter hur unförts, vurför jug yrkur bifull till utskottets förslug, som innebär att herr Schötts yrkande i denna del avslås.

224

Herr SCHÖTT (m);

Herr talman! Det böriur bli litet sent, och jug hude inget yrkunde. Lät mig emellertid bura säga att det inte är rimligt utt bibehållu systemet utt självdeklurution skull kunnu uvlämnus till tuxeringsnämndens ordförunde. Det hur nämligen nu införts förseningsuvgift, och mun måste därför hu kontroll över utt deklurutionen hur lämnuts in i rätt tid. Taxeringsnämndens ordförande hur i regel ingen expedition, mångu ordförundeposter är vukuntu, och det finns mångu andru olägenheter med nuvarande system. Jag skall mte trötta kummarens ledumöter med utt räknu upp dem. Jug vill buru vädju tUl den som är intresserud att studera motionen 424. Det finns anledning utt återkommu i dennu frågu.

Till slut: Kommer förslugen från rätt håU, brukur skutteutskottet tillstyrku dem. Jug hur gott hopp om utt det frumöver kun komma en proposition med det förslag för vUket jug tulut.

Överiäggningen vur härmed slutud.

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels utskottets hemställun med den ändring däri som förunleddes uv bifull till reservationen av herrar Magnusson i Borås och Söderström, och förklarades den förru propositionen vuru med övervägande ja besvarad. Sedun herr Mugnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes födunde voteringsproposition;

Den   som   vill   utt   kummuren   bifuller   skutteutskottets   hemställun   i

betänkundet nr 12 röstur ju,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej hur kummuren bifullit utskottets hemställun med den ändring

däri som  föranledes av bifall till  reservationen  av herrar Magnusson i

Borås och Söderström.

Vid omröstning genom uppresning förklurudes flertulet uv kummurens ledumöter hu röstur för ju-propositionen. Då herr Mugnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Dennu omröstning guv födunde resultut;

Ju  -  249

Nej  -    33

Avstår -       5

§ 6 Ökad decentralisering och stärkt lekmannainflytande inom förvaltningen m. m.

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkunde nr 12 i uniedning uv motioner om ökad decentraUsering och sturkt lekmunnuinflytande inom förvultningen m.m.

I detta betänkande behandlades

motionen 1972:290 uv herr Fälldin m. fl. (c) vuri yrkuts utt riksdugen skulle hemställu hos Kungl. Muj;t om en parlumenturisk utredning ungående åtgärder för ökad decentralisering och förstärkt lekmannainflytande inom den offentliga förvaltningen i enlighet med vud som anförts i motionen.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ökad decentralisering och stärkt lekmannainflytande inom förvaltningen m. m.

motionen 1972:795 av herr Oskarson m. fl. (m) samt

motionen 1972:808 av herrar Wirtén (fp) och Eriksson i Arvika (fp).

Utskottet hemställde

att riksdagen förklarade motionerna

1.     1972:290,

2.     1972:795,

3.     1972:808

besvurude med vad utskottet anfört.

Reservation hade avgivits av herrar Larsson i Luttru, Boo och Fiskesjö (sumtligu c), vilku unsett utt utskottet under 1 bort hemställu,

att riksdugen beslutude utt ge Kungl. Muj:t till kännu vad reservunternu unfört i uniedning uv motionen 1972:290.

Till betänkundet hude foguts ett särskilt yttrunde uv herrur Nelander (fp) och Molin (fp).

Herr FISKESJÖ (c):

Herr talmun! I en principiellt hållen purtimotion till årets riksdug, motion nr 290, har centerpartiet tagit upp en rad frågor som rör förvaltningen. Med hänsyn tUl den sena timmen skaU jag avstå från en mera utförlig redovisning och argumentering och nöja mig med några få ord.

Motionen uppehåller sig särskilt vid decentraliseringsfrågan och önskemålen om vidgat lekmannainflytande inom den offentliga förvaltningen. Motionen anvisar en rud vägur, på vilku man kan uppnå detta. Genom en ökad decentralisering av beslutsfunktionerna, genom ökad kommunaHsering och genom vidgat lekmannainflytande i stutligu orgun pä oliku plun uppnår mun enligt vår mening bättre närkontukter mellun beslutsfattare och de medborgare som berörs uv besluten, och man öppnar möjligheter till insyn och vidgud medbestämmunderätt. Därmed uppnår mun också större flexibUitet, högre effektivitet, förbättrad service och ökad rättssäkerhet.

225

8 Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ökad decentralisering och stärkt lekmannainflytande inom förvaltningen m. in

Den målsättning som motionen anger har vi ytterligure understmkit i den reservution som är fogud tiU utskottets betänkunde. Jug ber, herr tulmun, utt få yrku bifull till reservutionen uv herr Lursson i Luttru m. fl.

Herr SCHÖTT (m);

Herr tulmun! I konstitutionsutskottets betänkunde nr 12 behundlus frågor om decentrulisering, delegution och lekmunnuinflytande inom den offentliga förvaUningen. Sumtligu borgerligu purtier hur genom motioner visut sitt intresse för dessu frågor. Moderutu sumlingspurtiet hur för sin del tugit upp dem dels i sin storu partimotion, nr 294, dels i en enskild motion, nr 795, uv herr Oskurson m. fl.

Med tillfredsställelse konstuterur jug den storu enighet som rått i konstitutionsutskottet vid behundlingen uv dettu ärende. Allmänt betygur mun sitt intresse för en utveckling mot ökud decentrulisering, delegution och vidgat lekmannainflytande. Efter en redogörelse för vud som de senuste åren skett i positiv riktning på detta område erinrus om vissu pågående utredningur. Slutligen hemställes att riksdagen skaU förklaru motionerna besvurude med vad utskottet anfört.

Herr talman! Jug ber utt få yrku bifull tiU dennu hemställan.

Herr SVENSSON i EskUstuna (s):

Herr tulmun! Som herr Schött påpekude rådde en gunsku stor enighet i utskottet, och vi vur därför något förvånude över utt centern inte kunde ansluta sig till de tre övriga partiernas ståndpunkt. Men i de frågor som här aktualiserats — decentralisering, frågan om delegation, frågan om ett lekmannainflytande - pågår i dag strävanden som i hög grad överensstämmer med önskemål som framförts i motionen. Skulle jag framföra en synpunkt med anledning av herr Fiskesjös anförande så skulle det vara att när man talar om decentralisering rör det sig ju inte bara om att flytta över beslutsfunktioner från stutlig nivå tiU lokul, kommunul nivå utun oftu också utt flyttu över funktioner från stutlig centrul nivå till statlig regional och lokal nivå.

Vi strävar här efter att få ett inflytande från folkstyrets sidu såsom säges i reservutionen. Jug vUl betona att även den statliga förvaltningen ytterst vilar på folkstyre och är understäUd medborgarnas intentioner uttryckta i vul, så utt mun här ulltså kun åstudkommu det som ur det viktiguste, nämligen godu resultut exempelvis inom regionulpolitiken genom både statliga och kommunala förvaltningsorgan.

Med dessu ord yrkur jug därför bifull till utskottets hemställun.

226

Herr NELANDER (fp):

Herr tulmun! I dessu viktigu frågor om decentrulisering och ökut lekmunnuinflytunde i förvaltningen är meningsskidaktigheterna ringa. Givet är att överföringen från central tiU lokal nivå kan ha storu regionulpolitisku konsekvensen I vårt särskildu yttrande erinrur herr Molin och jag om vår motion nr 204 som hänvisats till inrikesutskottet. I dennu pekas på möjligheterna att sammanväga de regionalpolitiska, närdemokratiska och ekonomiska aspekterna med en förbättrad effektivitet i förvultningen.

Herr tulmun! Med erinrun om dettu yttrunde ber jug utt få yrku bifuU tUl utskottets förslug.

Herr FISKESJÖ (c):

Herr tulmun! Herr Svensson i Eskilstunu erinrude om utt motionen fått ett positivt mottugunde i utskottet och det är väl i och för sig riktigt. Hun uttulude sin förvåning över utt centern inte kunnut unslutu sig till majoritetsskrivningen. Det beror bl. u. på utt utskottmujoriteten på ett par ställen i sin skrivning sätter kravet på decentrulisering i motsatsställning till dels effektiviteten, dels rättssäkerheten.

Vi delar inte den tvehågsenhet som utskottsmajoriteten visar på dessu punkter. I stäUet bidrar som jug frumhöll i mitt inledningsunförunde en decentraliserad förvaltning enligt vår mening till ökad effektivitet, bättre service och ökad rättssäkerhet.

Om det nu är på det sättet att utskottsmajoriteten delar det synsätt som finns i vår motion och vår reservation är det svårt för oss att finna någon förklaring tUl att majoriteten inte anslutit sig till vår reservation. Men den möjligheten står ju fortfarande öppen när vi nu går tUl votering i frågan.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Ökad decentralisering och stärkt lekmannainflytande inom förvaltningen m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten 1

Propositioner gavs på bifall tiU dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Larsson i Luttra m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Fiskesjö begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition;

Den som vill utt kummuren bifaller konstitutionsutskottets hemställun i

betänkundet nr 12 punkten 1 röstur ju,

den det ej vUl röstur nej.

Vinner nej hur kammaren bifullit reservutionen uv herr Lursson i Luttra

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet uv kummurens ledumöter hu röstut för ju-propositionen. Då herr Fiskesjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsuppurut. Denna omröstning gav födande resultat:

Ju -  214

Nej  -    62

Avstår -     12

Punkterna 2 och 3

Kummuren biföll vud utskottet i dessu punkter hemställt.

8* Riksdagens protokoU 1972. Nr 43-46

227

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Förbud mot försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion m. m.

§ 7 Förbud mot försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion m. m.

Föredrogs lagutskottets betänkunde nr 2 i uniedning uv motion angående förbud mot försädning uv bostudsrättslägenhet på offentlig auktion m. m.

I dettu betänkunde behundludes motionen 1972:179 av herr Engström m. fl. (vpk) vuri hemställts utt riksdugen hos Kungl. Muj:t begärde dels förslug om sådun ändring uv bostudsrättslugen utt försäHning uv bostudsrättslägenhet på offentlig uuktion förbjöds, dels förslug om förbud mot försädning av bostadsrättslägenheter tUl överpris samt om offentlig kontroll av överiåtelse av bostadsrätt.

Utskottet hemstäUde utt riksdugen skulle uvslå motionen 1972:179.

228

Reservution hude uvgivits uv herr Isruelsson (vpk), vUken unsett att utskottet bort hemstäUa,

att riksdagen med bifull tUl motionen 1972:179 hos Kungl. Muj:t begärde dels förslug om sådun ändring uv bostudsrättslugen utt försäHning av bostudsrättslägenhet på offentlig uuktion förbjöds, dels förslug om förbud mot försäHning uv bostadsrättslägenheter till överpris samt om offentlig kontroll av överiåtelse av bostadsrätt.

Herr ISRAELSSON (vpk):

Herr tulman! I motionen 179 till årets vårriksdag har herr Engström tUlsummuns med någru purtikumrater tagit upp problemet med de i många fall mycket höga priser som tas ut vid överlåtelser av bostadsrättslägenheter, främst inom de större städerna i landet.

Motionärernus grundtunke är utt bostudsrätter inte skull få betruktus som handelsvara och därigenom blir föremål för hänsynslös spekulation som kommer utt drubba människor som är i trängande behov av bostad.

Vid 1971 års vårriksdag antogs ny bostudsrättslug, som skull träda i kruft vid nu instundunde hulvårsskifte. Herr Engström stod även då först på en motion som bl. u. tog upp summu kruv som den nu förevurunde motionen. Då problemen i frågu om överlåtelser uv bostudsrätter står kvar och även skärpts upprepur motionärernu nu sinu kruv.

De storu bostudskooperutivu orgunisutionemu, HSB och Svensku riksbyggen, hur frumtugit rekommendutionspriser vid överlåtelse uv bostudsrätt. Dessu är uppbyggdu så utt rekommendutionsprisernu kommer utt ligga väsentligt högre än de överlåtelsevärden som kunde godtugus då kontrollugen gällde. Trots dettu sker nu ett stort untul överlåtelser till priser som mångdubbelt överstiger de rekommenderude. I betänkundet intugen stutistik, som begränsur sig till HSB och Riksbyggen, visur att såväl untulet full med överpriser som gruden uv överpriser ökut jämfört med år 1970. Erfurenheten tulur för utt överprisernu vid överlåtelser inom de fristående bostudsrättsföreningurnu, för vilku stutistik inte föreligger, inte är lägre utun i stället väsentligt högre.

Under fjolårets debatt i denna frågu exemplifierudes drustisku full uv

överpriser vid försäHning av bostudsrättslägenheter. Fullet med lundshöv-dingsfmn på Gärdet som sålde en lägenhet för 100 000 kronor där insutsen från böqun vur 16 000-17 000 kronor nämndes. Det hävdades också utt dessu förhållunden inte buru gäller enstuku lägenheter med attruktivt läge i innerstuden utun att de också gäller i t. ex. Stockholms förorter. Ett stort untal exempel ur dagspressens annonssidor visade att mycket höga överlåtelsevärden förekom även i Stockholms förorter. Förhållundenu nu, ett år senure, visur utt ytterligure stegring ägt mm.

En återspegling av dessu otillfredsställande förhållunden utgör en motion från Hyresgästföreningen i Storstockholm tUl dess förbunds kongress där återinförande uv en kontrollag i fråga om överlåtelser uv bostudsrättslägenheter krävs.

Nu gällunde skuttelugstiftning gör det möjligt utt efter fem års innehuv säda bostudsrättslägenhet med en skuttefri vinst. Det är här att märku utt i frågu om äldre bostudsrättslägenheter dennu vinst gmndur sig på försädning uv ett objekt på vilket det ullmännu tidigure sutsut betydunde belopp i form uv uvskrivnu tilläggslån m. m. Det frumstår som otillständigt utt en slopud kontrollug skull göru det möjligt utt profiteru på bostäder som tUlkommit genom medverkun från en dylik sociult inriktad långivning.

I utskottets skrivning i anledning av förevurunde motion sägs utt utskottet finner tendensen till ökut untul överpriser vid överlåtelser uv bostudsrätter orounde. Man understryker vikten av att utvecklingen föds med uppmärksumhet och förordur utt om någon meru murkunt höjning skulle inträffu frågun tus upp till förnyut övervägunde.

Jug skulle nu vida ställu en direkt frågu tUl lugutskottets herr ordförunde, men jag ser att den ordinarie ordföranden inte är här: Vad menas egentligen med en markant höjning? Enligt motionärernas mening hur vi redun en sådun, och det är unledningen tUl utt motionen väckts.

Då rätten utt försädu bostudsrättslägenhet till överpris grundlägges i den nyu bostudsrättslugens 10 §, som medger utt bostudsrättsförening kan sädu bostudsrättslägenhet på offentlig auktion för dödsbos räkning, måste denna purugruf utgå eller ges sådunt innehåll utt den upphör i dennu funktion.

Vid fjolårets debutt unförde justitieministern Geijer: "Men jug vill frumhållu utt jag absolut inte vill skriva under på utt mun skull uvsägu sig möjligheten utt viu en kontrollugstiftning kommu till rätta med dessu olägenheter."

Herr tulman! Vi anser att tiden nu är mogen för stoppande uv de stigande överpriserna vid överlåtelse av bostudsrätter genom införunde uv en kontrollugstiftning på området, och jug vill därför slutligen yrku bifull till den reservution som är fogud till lugutskottets betänkunde nr 2.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Förbud mot försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion m. m.

Herr SVEDBERG (s):

Herr tulmun! Som herr Isruelsson erinrude om föreslås i den här motionen skärptu bestämmelser vid överlåtelse av bostadsrättslägenheter. Motionen förkom ju även vid fjolårets riksdug, som herr Isruelsson sude, i samband med att den nya bostudsrättslugen untogs.

Det unsågs du av utskottet - och riksdagen godtog den meningen -

229

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Förbud mot försäljning av bostadsrättslägenhet pä offentlig auktion m. m.

230

utt det måste te sig väl drastiskt utt på nytt införu det förbud och den kontroll som nu föresläs igen i motionen. Det kunde fä till föHd utt vid sådunu överlåtelser en del uv köpeskillingen guvs under bordet. Det kunde även befurus utt intresset blund de bostudssökunde för utt skuffa sig bostudsrättslägenheter skulle minsku om mun vid en eventuellt senure nödtvungen försäHning mycket väl kunde tänku sig en viss förlust på den kunske surt förvärvude insutssummun men utt någon som helst vinst ej skulle kunnu kommu utt tolererus, ullt i jämförelse med de beräknude överlåtelsevärdenu. Det vore inte så bru, eftersom bostudsrätt är en fin kollektiv ägurform som på ullt sätt bör uppmuntrus.

Utskottet hur i stort sett sammu bedömning i är som förra året, nämligen att det vore förenat med åtskilligu problem utt på nytt införa prisreglering på bostudsrätter sedun murknuden under en tid vurit fri, även om det kun medges utt utvecklingen beträffunde överlåtelsevärdenu inte är fullt tillfredsställunde.

Herr Israelsson erinrar ju om den stutistik som HSB redovisur för 1971. Den visar en viss stegring av det untul försädningur som ägt mm till priser över de rekommenderude värdenu. Men även procenttulet för försäljningur till underpris hur ökut. Den höjning uv prisläget som HSB visur på gäller i förstu hund storstädernu. På orter med mindre än 50 000 invänure är således untulet överlåtelser till underpris större än untulet överiåtelser till överpris. Riksbyggens stutistik, som omfuttur tiden 1 muj 1970 till 30 murs 1971, får uv orgunisutionen själv den bedömningen utt den genomsnittligu prisutvecklingen i stort sett är konstunt men utt det skett en ökud spridning uv de verkligu överlåtelseprisernu i förhållunde till de rekommenderude prisernu.

Även om det är åtskilligt som tulur mot ett bifull till den här motionen, vill utskottet gärnu medge utt den tendens till ett ökat antal överpriser som den senaste statistiken visar är en källa till oro. Utskottet understryker därför vikten av utt utvecklingen föHs med uppmärksumhet. Om det sker någon murkunt höjning uv prisläget, bör frågun tus upp till förnyut övervägunde.

Herr Israelsson frågude vad man menar med en markunt stegring uv prisernu. Då får mun väl sägu att i vurie full sedan fiolåret hur det inte skett en sådun.

Skuttefrågan, som herr Israelsson också något berörde, hör ju inte lugutskottet till, men jug tror inte utt vi hur överskridit våra befogenheter när vi erinrat om att det är möjligt utt i likhet med vud fallet är för egnuhem införu skuttskyldighet för övervinsternu på bostudsrätter. I den frågun hur för övrigt Lundsorgunisutionen i ett yttrunde i år sugt att det är ungeläget utt reulisationsvinstbeskattningen utformas så, utt reulisutions-vinster vid överlåtelse uv bostudsrätt beskuttus efter summu grunder som annun motsvurunde reulisutionsvinst. LO unser utt reulisutionsvinstkom-mittén skull tu itu med frågun.

Jag nämner dettu därför att det är att förmoda att önskemålen från såväl motionärernu som reservunten bleve tillgodoseddu i uvsevärd mån om skuttefrågun i det här uvseendet löstes på ett rimligt sätt.

Herr tulmun! Med det unfördu ber jug utt fä yrku bifull till utskottets hemställun.

Herr ISRAELSSON (vpk):

Herr tulmun! Det är sent och jag skall inte säga mycket mer. Det är bara ett pur urgument som jag hur invändningur mot och som jug vill beröru.

Argumentet utt det uppkommer problem om en kontrollug införs, därför utt murknuden vurit fri i mer än tre år nu, hur fog för sig. De som redun betulut överpriser vUl rimligen hu tUlbuku sinu pengar vid en kommande försäHning. Jug unser emellertid att dessa problem inte skall få förhindra att åtgärder vidtas mot en helt oucceptubel utveckling på det här området. Det bör vuru möjligt utt genom övergångsbestämmelser kommu till rättu rned dessu problem. Det är ju också möjligt utt ge en ny kontroUug en unnun utformning än den gumlu och tillämpa den i samverkun med de bostudskooperativa orgunisutionemu, något som justitieministern också nämnde i dolårets debutt.

I vad gäUer tanken på att beskatta vinstema av försäljning av bostudsrätter, så ställer jug mig meru skeptisk. Jug unser utt om mun skull kommu tUl rättu med problemet måste en skärpning uv beskuttningen kombinerus med införunde uv en kontrollug. Jug tror utt mun riskerur utt de verkligu prisernu på bostudsrättslägenheter icke kommer i dugen, om man endust ändrur beskattningen.

SlutHgen vill jag konstuteru utt utskottet i sin skrivning i reuliteten är gunsku positivt till vud vi i motionen hur unfört, även om utskottet inte just nu vill gå så långt som tUl utt föreslå bifull till motionen.

Nr 46

Onsdagen den 22 mars 1972

Förbud mot försäljning av bostadsrättslägenhet på offentlig auktion m. m.

Herr SVEDBERG (s):

Hen talman! Det är väl bättre om det går utt kommu till rättu med de här anförda problemen utan offentlig kontroll och muximerude priser. DylUcu åtgärder bör väl vidtus först i en krissituation, och man kun inte sägu utt det råder en sådun nu på det här området.

Det är även utt märka utt bostudsrättsföreningurnu självu har möjlighet att införa bestämmelser i vad gäller överlåtelseprisema, så det råder full demokrati i det fuUet.

Vi fär heller inte glömmu bort utt det är högu priser även på nybyggdu bostäder och dyru hyreskostnuden Jug såg just i tidningen i dug uppgifter om utt det finns 6 500 lägenheter som saknur hyresgäster här i lundet, och buru ute i Märsta finns det 100 tommu insutslägenheter som RUcsbyggen hur uppfört. Det finns alltså problem på bostadsområdet inte bara när det gäller de ting som diskuterus i det föreliggunde betänkundet.

Överläggningen vur härmed slutud.

Propositioner guvs på bifull till dels utskottets hemställun, dels reservutionen uv herr Isruelsson, och förklurudes den förru propositionen varu med övervägande ju besvurud. Sedun herr Isruelsson begärt votering upplästes och godkändes födande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr 2 röstar ja, den det ej vill röstur nej. Vinner nej hur kammaren bifallit reservationen av herr Israelsson.

231

Nr 46                         Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens

Onsdaeen den       ledumöter ha  röstat   för ja-propositionen.  Då herr Israelsson begärde

22 mars 1972        rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om-

--------------------     röstning gav följande resultat:

Ja - 263

Nej -    14

Avstår -     10

På förslag av herr talmannen beslöt kummuren uppskjuta behandhngen UV återstående ärenden på föredrugningslistun till ett unnat sammanträde.

§ 8 Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades att födunde enkla fråga denna dug frumställts, nämligen uv

Nr  138  Herr Måbrink (vpk) tUl herr justitieministern ungående förfurundet vid utlämning för brott:

Är stutsrådet beredd utt i syfte att öku rättsskyddet för utländska medborgare medverka till sådan förändring av lugen uv den 6 december 1957 om utlämning för brott utt möjligheten utt föra muntlig förhandling inför högsta domstolen ökar samt medverka tUl att möjlighet beredes för svensk myndighet att enligt här gällande praxis pröva misstunkens skälighet?

§ 9 Kummaren åtskildes kl. 0.18.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert